<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2227578</hangar_id>
 <dok_id>GP0310</dok_id>
 <rm>2001/02</rm>
 <beteckning>10</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2001/02:10</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fö</organ>
 <mottagare>FöU</mottagare>
 <nummer>10</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-09-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2013-02-16 14:18:13</systemdatum>
 <publicerad>2001-09-27 00:00:00</publicerad>
 <titel>Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad_2</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GP0310/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GP0310</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GP0310</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Fortsatt förnyelse av totalförsvaret&lt;/TITLE&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 75px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 626px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_2 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;margin: 395px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 67px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_3 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 1304px;}
#page_4 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 1021px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1049px 0px 0px -510px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_5 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 369px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 124px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 511px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 145px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 61px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_13 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 644px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_17 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:522px;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:507px;height:522px;}




#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 61px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 4px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_30 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 874px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:111px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:752px;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:488px;height:752px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 4px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 4px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 490px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 227px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 759px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 61px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_45 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_48 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 702px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:790px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:138px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:488px;height:138px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 68px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_56 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 61px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 720px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 3px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 61px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:454px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:407px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:488px;height:407px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_64 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 61px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:573px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:138px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:488px;height:138px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 147px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:292px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:488px;height:292px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_68 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:535px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:99px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:488px;height:99px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_70 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:135px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:81px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:488px;height:81px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 280px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_75 #id_1 {float:left;border:none;margin: 37px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:95px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:349px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:488px;height:349px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_77 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_78 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:586px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:158px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:488px;height:158px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_86 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:216px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:488px;height:216px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 139px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 0px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:1px;left:80px;z-index:-1;width:400px;height:249px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:400px;height:249px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 67px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 337px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 133px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 110px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 38px;padding: 0px;border:none;width: 36px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_4 {border:none;margin: 27px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:90px;left:10px;z-index:-1;width:357px;height:252px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:357px;height:252px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_93 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 490px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 227px;overflow: hidden;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:281px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:272px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:488px;height:272px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 3px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:530px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:100px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:488px;height:100px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 186px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:122px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:99px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:488px;height:99px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 433px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:138px;left:76px;z-index:-1;width:489px;height:634px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:489px;height:634px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 3px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:929px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 61px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 912px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_111 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_117 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 3px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_124 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 655px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:119px;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:488px;height:119px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_130 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 633px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:567px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:368px;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:507px;height:368px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_132 #id_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:771px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:507px;height:771px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 61px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:300px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:81px;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:488px;height:81px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_143 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_153 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:396px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:61px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:488px;height:61px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_155 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:641px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:119px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:488px;height:119px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:119px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:488px;height:119px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 231px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:100px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:488px;height:100px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:472px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:139px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:488px;height:139px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 189px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:62px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:488px;height:62px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:81px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:488px;height:81px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_170 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 4px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:81px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:488px;height:81px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_173 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:99px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:488px;height:99px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:43px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:488px;height:43px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 797px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 61px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_183 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_184 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:341px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:253px;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:488px;height:253px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_186 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_187 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:546px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:138px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:488px;height:138px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:169px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:177px;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:488px;height:177px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 203px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:349px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:488px;height:349px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_194 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 61px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:511px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:138px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:488px;height:138px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_196 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:722px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:80px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:488px;height:80px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_198 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 165px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 702px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:87px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:177px;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:488px;height:177px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_201 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:356px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:522px;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:488px;height:522px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_203 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_204 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_205 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:116px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:138px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:488px;height:138px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 237px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:234px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:488px;height:234px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:223px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:81px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:488px;height:81px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 61px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:177px;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:488px;height:177px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_212 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_213 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_215 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 510px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 182px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_219 #id_1 {float:left;border:none;margin: 37px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:95px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:885px;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:507px;height:885px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_224 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 61px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 633px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:409px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:62px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:507px;height:62px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 695px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 702px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:118px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:311px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:488px;height:311px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 319px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:81px;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:507px;height:81px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_243 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 61px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 626px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 490px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 584px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:285px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:330px;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:507px;height:330px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_252 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_253 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 643px 0px 0px 701px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_3 {border:none;margin: 49px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 463px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_3 {border:none;margin: 545px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 63px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 424px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 84px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 172px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_3 {border:none;margin: 9px 0px 0px 633px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:304px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:272px;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:507px;height:272px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_264 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 490px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_3 {border:none;margin: 624px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 68px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_3 {border:none;margin: 564px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 336px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 172px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_3 {border:none;margin: 9px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 395px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 65px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_275 #id_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 519px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:372px;left:0px;z-index:-1;width:504px;height:27px;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:504px;height:27px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 60px 65px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 501px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 636px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:501px;height:976px;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:501px;height:976px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 63px 65px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 501px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 405px 0px 0px 636px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:501px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:501px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 692px 0px 0px 625px;padding: 0px;border:none;width: 92px;overflow: hidden;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:1px;z-index:-1;width:151px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:151px;height:1px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 32px 'Times';line-height: 36px;}
.ft1{font: 23px 'Times';line-height: 26px;}
.ft2{font: 1px 'Times';line-height: 25px;}
.ft3{font: 23px 'Times';line-height: 25px;}
.ft4{font: 17px 'Times';line-height: 19px;}
.ft5{font: italic 17px 'Times';line-height: 19px;}
.ft6{font: 16px 'Times';line-height: 19px;}
.ft7{font: 1px 'Times';line-height: 1px;}
.ft8{font: 17px 'Times';margin-left: 40px;line-height: 19px;}
.ft9{font: 1px 'Times';line-height: 2px;}
.ft10{font: 16px 'Times';line-height: 18px;}
.ft11{font: 17px 'Times';line-height: 18px;}
.ft12{font: 17px 'Times';line-height: 0px;}
.ft13{font: 1px 'Times';line-height: 0px;}
.ft14{font: 17px 'Times';margin-left: 170px;line-height: 0px;}
.ft15{font: 17px 'Times';margin-left: 246px;line-height: 0px;}
.ft16{font: 17px 'Times';line-height: 5px;}
.ft17{font: 16px 'Times';line-height: 5px;}
.ft18{font: 1px 'Times';line-height: 18px;}
.ft19{font: 5px 'Times';line-height: 5px;}
.ft20{font: 17px 'Times';margin-left: 31px;line-height: 19px;}
.ft21{font: 17px 'Times';margin-left: 34px;line-height: 19px;}
.ft22{font: 17px 'Times';line-height: 16px;}
.ft23{font: 16px 'Times';line-height: 16px;}
.ft24{font: 9px 'Times';line-height: 12px;}
.ft25{font: 7px 'Times';line-height: 8px;}
.ft26{font: italic 16px 'Times';line-height: 19px;}
.ft27{font: 17px 'Times';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft28{font: 17px 'Times';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft29{font: 17px 'Times';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft30{font: 17px 'Times';margin-left: 15px;line-height: 19px;}
.ft31{font: 17px 'Times';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft32{font: 17px 'Times';margin-left: 10px;line-height: 19px;}
.ft33{font: 17px 'Times';margin-left: 6px;line-height: 19px;}
.ft34{font: 17px 'Times';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft35{font: bold 16px 'Times';line-height: 19px;}
.ft36{font: 19px 'Times';line-height: 21px;}
.ft37{font: 19px 'Times';margin-left: 51px;line-height: 21px;}
.ft38{font: 19px 'Times';margin-left: 51px;line-height: 22px;}
.ft39{font: 19px 'Times';line-height: 22px;}
.ft40{font: 17px 'Times';line-height: 14px;}
.ft41{font: bold 17px 'Times';line-height: 19px;}
.ft42{font: 23px 'Times';margin-left: 64px;line-height: 26px;}
.ft43{font: 1px 'Times';line-height: 8px;}
.ft44{font: 17px 'Times';line-height: 15px;}
.ft45{font: 1px 'Times';line-height: 14px;}
.ft46{font: 1px 'Times';line-height: 6px;}
.ft47{font: italic 17px 'Times';line-height: 18px;}
.ft48{font: italic 16px 'Times';line-height: 18px;}
.ft49{font: 22px 'Times';margin-left: 64px;line-height: 26px;}
.ft50{font: 22px 'Times';line-height: 26px;}
.ft51{font: 17px 'Times';line-height: 13px;}
.ft52{font: 22px 'Times';margin-left: 64px;line-height: 25px;}
.ft53{font: 22px 'Times';line-height: 25px;}
.ft54{font: bold 17px 'Times';margin-left: 42px;line-height: 19px;}
.ft55{font: bold 16px 'Helvetica';line-height: 19px;}
.ft56{font: 1px 'Times';line-height: 5px;}
.ft57{font: italic bold 16px 'Helvetica';line-height: 18px;}
.ft58{font: 1px 'Times';line-height: 16px;}
.ft59{font: italic bold 16px 'Helvetica';line-height: 16px;}
.ft60{font: 1px 'Times';line-height: 17px;}
.ft61{font: italic bold 16px 'Helvetica';line-height: 17px;}
.ft62{font: 1px 'Times';line-height: 9px;}
.ft63{font: bold 16px 'Helvetica';line-height: 17px;}
.ft64{font: 1px 'Times';line-height: 10px;}
.ft65{font: 1px 'Times';line-height: 15px;}
.ft66{font: bold 13px 'Times';line-height: 15px;}
.ft67{font: 13px 'Times';line-height: 15px;}
.ft68{font: bold 12px 'Times';line-height: 15px;}
.ft69{font: 8px 'Times';line-height: 10px;}
.ft70{font: bold 12px 'Times';line-height: 14px;}
.ft71{font: bold 10px 'Times';line-height: 12px;}
.ft72{font: 11px 'Times';line-height: 14px;}
.ft73{font: 11px 'Times';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft74{font: 11px 'Times';line-height: 13px;}
.ft75{font: 11px 'Times';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft76{font: 1px 'Times';line-height: 3px;}
.ft77{font: 23px 'Times';margin-left: 53px;line-height: 26px;}
.ft78{font: 15px 'Times';line-height: 17px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft79{font: 9px 'Times';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft80{font: 19px 'Times';margin-left: 42px;line-height: 21px;}
.ft81{font: 10px 'Times';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft82{font: 19px 'Times';margin-left: 42px;line-height: 22px;}
.ft83{font: bold 17px 'Times';margin-left: 34px;line-height: 19px;}
.ft84{font: 17px 'Times';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft85{font: 17px 'Times';margin-left: 9px;line-height: 19px;}
.ft86{font: 17px 'Times';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft87{font: 16px 'Times';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft88{font: 17px 'Times';margin-left: 17px;line-height: 19px;}
.ft89{font: 1px 'Times';line-height: 12px;}
.ft90{font: bold 17px 'Times';line-height: 18px;}
.ft91{font: bold 16px 'Times';margin-left: 34px;line-height: 19px;}
.ft92{font: 1px 'Times';line-height: 11px;}
.ft93{font: 17px 'Times';margin-left: 46px;line-height: 19px;}
.ft94{font: 15px 'Times';line-height: 17px;}
.ft95{font: 17px 'Times';margin-left: 53px;line-height: 19px;}
.ft96{font: 16px 'Times';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft97{font: 17px 'Times';margin-left: 18px;line-height: 19px;}
.ft98{font: bold 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft99{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft100{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft101{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft102{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft103{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft104{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft105{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft106{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft107{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft108{font: 1px 'Times';line-height: 7px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 404px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 230px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 222px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p12{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 227px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p13{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 229px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: justify;padding-left: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-left: 114px;padding-right: 671px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 170px;padding-right: 289px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 494px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 232px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 229px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 224px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 223px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p60{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p68{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-right: 235px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 229px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 223px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p74{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p82{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 948px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p89{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p92{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 519px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 222px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 227px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 222px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 228px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p106{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p109{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p112{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p117{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p118{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 230px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 308px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 230px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 229px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 230px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p139{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 230px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p145{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p146{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 222px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p150{text-align: left;padding-right: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p153{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 230px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-right: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 224px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 233px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 222px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 136px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p167{text-align: justify;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p174{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p175{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p178{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 233px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 231px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 237px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 236px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 239px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p186{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-right: 230px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p193{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 141px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 193px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 134px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 230px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p206{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p210{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p213{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p215{text-align: left;padding-right: 230px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p216{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 222px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 222px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p223{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 511px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p227{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 230px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 227px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p237{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 137px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 223px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 236px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 152px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 153px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: center;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: center;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: center;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p261{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p262{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p263{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p264{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-right: 256px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p268{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p269{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 284px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 223px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 318px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 224px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p280{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p281{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 237px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 236px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 238px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 239px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 237px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 238px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p289{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p293{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 237px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 587px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 236px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 237px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 237px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p312{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 237px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p318{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p319{text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p320{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 236px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 222px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: center;padding-right: 227px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 233px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p330{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: center;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p335{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p336{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p337{text-align: center;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p338{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 31px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 30px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p350{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p351{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p356{text-align: left;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p360{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 236px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p368{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p371{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-right: 203px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 236px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 240px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p383{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 153px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 150px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p387{text-align: right;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p389{text-align: left;padding-left: 176px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p391{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 485px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-right: 224px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p399{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 236px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 239px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p402{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 229px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p405{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p406{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 247px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 237px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 230px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 220px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: center;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p416{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 312px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 237px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 236px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 239px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 345px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 239px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 237px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 234px;padding-top: 3px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-right: 230px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-right: 254px;padding-top: 3px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 229px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p434{text-align: left;padding-right: 390px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 222px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-right: 221px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-right: 229px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-right: 225px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 233px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 308px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p447{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 948px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p450{text-align: justify;padding-right: 231px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p451{text-align: justify;padding-right: 229px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 131px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p454{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 171px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 134px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p464{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p468{text-align: justify;padding-right: 138px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 138px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p477{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p478{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p479{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 232px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p483{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 138px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p485{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 237px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p490{text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 232px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 232px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 233px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p498{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p499{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p500{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p503{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p508{text-align: left;padding-right: 234px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p510{text-align: left;padding-right: 230px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 231px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-right: 231px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p514{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 158px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 146px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 279px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-right: 256px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-right: 246px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 8px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 8px;}
.p526{text-align: left;padding-right: 234px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p527{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p528{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p529{text-align: justify;padding-right: 229px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p530{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 345px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p534{text-align: justify;padding-right: 230px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p535{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 216px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p539{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p540{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p541{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p542{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-right: 230px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p548{text-align: left;padding-right: 232px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-right: 234px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-right: 230px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p556{text-align: right;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p557{text-align: right;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p558{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 245px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 146px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 237px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 145px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 232px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p577{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p578{text-align: justify;padding-right: 224px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 161px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 138px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 241px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 223px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 236px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 145px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 238px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p600{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 222px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 236px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 145px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 223px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 243px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p612{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p613{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 236px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 232px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 222px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-right: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p624{text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p625{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p627{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p628{text-align: center;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p629{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 239px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-right: 232px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p634{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p635{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 238px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-right: 232px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 222px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 236px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 232px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 232px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 229px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p643{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p645{text-align: justify;padding-right: 231px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p648{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 218px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 149px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 139px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 131px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p656{text-align: left;padding-right: 232px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p658{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p659{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 136px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p662{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 240px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 239px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p674{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p676{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p677{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 223px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p679{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 266px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 24px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p689{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p691{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-right: 221px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 237px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p694{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p696{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p697{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-right: 242px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p701{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p702{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p703{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p704{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p705{text-align: justify;padding-right: 227px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 144px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 145px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 131px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 137px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p717{text-align: justify;padding-right: 223px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-right: 221px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p719{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 230px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 230px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 223px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p726{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 225px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 232px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p731{text-align: justify;padding-right: 224px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p732{text-align: justify;padding-right: 138px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-right: 254px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-right: 131px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p736{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p739{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 267px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 207px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 244px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 929px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 227px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 123px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 168px;padding-right: 172px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 141px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 150px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 146px;padding-right: 341px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p789{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-right: 222px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 223px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-right: 18px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-right: 25px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-right: 20px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 392px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p821{text-align: center;padding-right: 249px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p822{text-align: center;padding-right: 250px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p823{text-align: center;padding-right: 253px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p824{text-align: center;padding-right: 254px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p825{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p832{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p833{text-align: left;padding-right: 230px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p835{text-align: left;padding-right: 259px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-right: 228px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 20px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-right: 237px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 474px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 511px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 508px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 557px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 626px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 462px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 558px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 487px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 486px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 486px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 486px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 554px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td132{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td134{border-right: #ffff00 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td135{border-right: #ffff00 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td137{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-right: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #ccffff;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 500px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 457px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 476px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 504px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 555px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 460px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 440px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 484px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 32px;}
.tr1{height: 25px;}
.tr2{height: 35px;}
.tr3{height: 40px;}
.tr4{height: 27px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 19px;}
.tr7{height: 20px;}
.tr8{height: 22px;}
.tr9{height: 23px;}
.tr10{height: 18px;}
.tr11{height: 912px;}
.tr12{height: 0px;}
.tr13{height: 736px;}
.tr14{height: 566px;}
.tr15{height: 509px;}
.tr16{height: 451px;}
.tr17{height: 413px;}
.tr18{height: 298px;}
.tr19{height: 5px;}
.tr20{height: 24px;}
.tr21{height: 16px;}
.tr22{height: 29px;}
.tr23{height: 8px;}
.tr24{height: 26px;}
.tr25{height: 21px;}
.tr26{height: 14px;}
.tr27{height: 38px;}
.tr28{height: 37px;}
.tr29{height: 6px;}
.tr30{height: 53px;}
.tr31{height: 30px;}
.tr32{height: 31px;}
.tr33{height: 17px;}
.tr34{height: 9px;}
.tr35{height: 10px;}
.tr36{height: 15px;}
.tr37{height: 34px;}
.tr38{height: 33px;}
.tr39{height: 3px;}
.tr40{height: 2px;}
.tr41{height: 60px;}
.tr42{height: 39px;}
.tr43{height: 12px;}
.tr44{height: 11px;}
.tr45{height: 52px;}
.tr46{height: 13px;}
.tr47{height: 7px;}

.t0{width: 629px;margin-top: 16px;font: 23px 'Times';}
.t1{width: 626px;font: 17px 'Times';}
.t2{width: 458px;margin-left: 33px;font: 17px 'Times';}
.t3{width: 491px;font: 17px 'Times';}
.t4{width: 988px;margin-left: 33px;font: 17px 'Times';}
.t5{width: 636px;font: 17px 'Times';}
.t6{width: 617px;margin-left: 94px;font: 17px 'Times';}
.t7{width: 617px;margin-left: 94px;font: 1px 'Times';}
.t8{width: 541px;margin-left: 170px;font: 17px 'Times';}
.t9{width: 972px;margin-left: 33px;font: 1px 'Times';}
.t10{width: 1005px;font: 1px 'Times';}
.t11{width: 458px;margin-left: 33px;font: 16px 'Times';}
.t12{width: 532px;margin-left: 94px;font: 17px 'Times';}
.t13{width: 458px;margin-left: 33px;font: 17px 'Times';}
.t14{width: 397px;margin-left: 94px;font: 16px 'Times';}
.t15{width: 491px;font: 17px 'Times';}
.t16{width: 641px;margin-left: 8px;margin-top: 46px;font: 17px 'Times';}
.t17{width: 626px;font: 19px 'Times';}
.t18{width: 626px;font: italic 16px 'Times';}
.t19{width: 626px;font: bold 16px 'Times';}
.t20{width: 480px;margin-left: 76px;margin-top: 17px;font: 17px 'Times';}
.t21{width: 641px;margin-top: 11px;font: 17px 'Times';}
.t22{width: 641px;margin-top: 37px;font: 17px 'Times';}
.t23{width: 626px;font: italic 17px 'Times';}
.t24{width: 626px;margin-left: 76px;font: 17px 'Times';}
.t25{width: 641px;font: 17px 'Times';}
.t26{width: 641px;margin-top: 6px;font: 17px 'Times';}
.t27{width: 619px;margin-left: 83px;font: bold 16px 'Helvetica';}
.t28{width: 626px;font: bold 13px 'Times';}
.t29{width: 178px;margin-left: 34px;margin-top: 8px;font: bold 12px 'Times';}
.t30{width: 133px;font: bold 12px 'Times';}
.t31{width: 110px;font: bold 10px 'Times';}
.t32{width: 36px;font: bold 12px 'Times';}
.t33{width: 641px;margin-top: 8px;font: 17px 'Times';}
.t34{width: 626px;font: bold 17px 'Times';}
.t35{width: 650px;margin-top: 10px;font: 17px 'Times';}
.t36{width: 650px;margin-left: 76px;margin-top: 9px;font: 17px 'Times';}
.t37{width: 650px;font: 17px 'Times';}
.t38{width: 650px;margin-top: 32px;font: 17px 'Times';}
.t39{width: 489px;margin-left: 76px;margin-top: 18px;font: 17px 'Times';}
.t40{width: 650px;margin-top: 36px;font: 17px 'Times';}
.t41{width: 424px;margin-left: 76px;font: 23px 'Times';}
.t42{width: 650px;margin-top: 15px;font: 17px 'Times';}
.t43{width: 624px;font: 17px 'Times';}
.t44{width: 465px;margin-left: 76px;margin-top: 58px;font: 17px 'Times';}
.t45{width: 463px;font: 17px 'Times';}
.t46{width: 424px;font: 23px 'Times';}
.t47{width: 624px;margin-left: 76px;font: italic 17px 'Times';}
.t48{width: 624px;margin-left: 76px;font: 17px 'Times';}
.t49{width: 465px;font: 17px 'Times';}
.t50{width: 624px;font: bold 17px 'Times';}
.t51{width: 336px;font: 22px 'Times';}
.t52{width: 489px;font: 17px 'Times';}
.t53{width: 487px;font: 17px 'Times';}
.t54{width: 473px;margin-left: 11px;font: 22px 'Times';}
.t55{width: 501px;margin-top: 16px;font: 11px 'Arial';}
.t56{width: 501px;font: 11px 'Arial';}
.t57{width: 624px;font: 16px 'Times';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Regeringens proposition 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p1 ft1"&gt;Fortsatt förnyelse av totalförsvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft1"&gt;Prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft3"&gt;2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Stockholm den 26 september 2001&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Björn von Sydow&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Maj-Inger&lt;/NOBR&gt; Klingvall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;(Försvarsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;Det svenska försvaret är inne i en förändringsfas som innebär en ominriktning och en av de största reformerna som genomförts i modern tid på försvarsområdet. Denna proposition är en fortsättning på det förändringsarbete som riksdagen beslutade om våren 1999 och våren 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Den för Sverige grundläggande positiva säkerhetspolitiska situationen består vad avser militära hot. Regeringen har tidigare bedömt att ett invasionshot inte ter sig möjligt inom en tioårsperiod, förutsatt att vi har en grundläggande förvarsförmåga. Denna bedömning har endast förändrats marginellt i den meningen att hotet nu ter sig något mer avlägset. Mot denna bakgrund anser regeringen att de av riksdagen beslutade säkerhetspolitiska målen fortsatt i allt väsentligt bör ligga fast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft4"&gt;Säkerhetsbegreppet har vidgats. I globaliseringens och inter- nationaliseringens spår ökar det ömsesidiga beroendet mellan folk, organisationer och länder. Samtidigt ökar sårbarheten i det moderna samhället. Detta har på ett skrämmande sätt blivit tydligt genom terroristangreppet mot USA den 11 september 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft4"&gt;De senaste årens informationstekniska utveckling har samtidigt inneburit en risk för att kriminella grupper, terrorister och icke- demokratiska stater kan utnyttja tekniken så att de utgör säkerhetshot, oavsett var i världen dessa aktörer befinner sig. Det finns en risk att nukleära, biologiska och kemiska vapen sprids till flera stater eller grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Principerna för samhällets krishantering bör ta sin utgångspunkt i den fredstida verksamheten och även utgöra en grund för ledning under höjd beredskap. Försvarsutskottet har efterfrågat en redovisning av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;principerna för ledning. Regeringen lämnar här sin samlade syn i denna Prop. 2001/02:10 fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Mot bakgrund av de i propositionen redovisade principerna för samhällets krishantering och förändrade krav på det civila försvaret föreslår regeringen att funktionsindelningen skall upphöra. Vidare föreslår regeringen att Överstyrelsen för civil beredskap skall läggas ned senast den 30 juni 2002. Under våren 2002 avser regeringen återkomma till riksdagen med slutliga ställningstaganden avseende den reformerade strukturen för krishantering i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft4"&gt;Regeringen lämnar förslag till krav på Försvarsmakten när det gäller operativ förmåga i olika avseenden. Förslaget innebär smärre föränd- ringar i förhållanden till nu gällande krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;I propositionen lämnar regeringen den av försvarsutskottet tidigare efterfrågade redovisningen av ett sammanhållet reformerat personal- försörjningssystem som gäller för samtliga personalkategorier inom Förvarsmakten. Regeringen lämnar sin syn på de åtgärder som bör vidtas. För att reformera personalförsörjningssystemet så att det de personella behov som följer med de uppgifter regeringen ger myndigheten. Reformarbetet grundas på de krav som övergången från ett invasionsförsvar till insatsförsvar, de internationella insatserna, anpassningsförmågan och den väpnade striden ställer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft4"&gt;Det ligger i vårt säkerhetspolitiska intresse att på materielförsör- jningsområdet samverka med länder vi i övrigt har ett nära säkerhetssamarbete med, inte minst de nordiska länderna. Regeringen förslår att riksdagen godkänner avtalet den 9 juni 2001 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om stöd för industrisamarbete inom materielförsörjningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft4"&gt;Regeringen bedömer att Sverige är i behov av en väl fungerande, effektiv och samordnad underrättelseverksamhet som mer än tidigare är inriktad mot en vidgad säkerhetspolitisk hotbild.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;Innehållsförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;Förslag till riksdagsbeslut ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Ärendet och dess beredning ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Politiska utgångspunkter .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Internationell utveckling..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Den internationella utvecklingen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Utvecklingen i Sveriges närområde ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Utvecklingen av Europeiska säkerhets- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft6"&gt;försvarspolitiken (ESDP) under våren 2001 .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Utvecklingen på Balkan ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Utvecklingen i Mellanöstern .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Den nya amerikanska utrikespolitiken och frågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft6"&gt;om ett missilförsvarssystem ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Utvecklingen i Ryssland ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;4.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Utvecklingen i Asien ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Konsekvenser för svensk säkerhetspolitik ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft6"&gt;Slutsatser för svensk säkerhetspolitik ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft6"&gt;Grundelement i Sveriges säkerhetspolitik ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft6"&gt;Konsekvenser för totalförsvaret ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;En ny struktur för hantering av sårbarhets- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;säkerhetsfrågor i samhället ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Ekonomiska utgångspunkter ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft6"&gt;Ekonomiska ramar för utgiftsområde 6 Totalförsvar .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Finansiering av åtgärder för anpassning ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Den lägre ramen och omställningsbidraget ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft6"&gt;Finansiering av fredsfrämjande truppinsatser ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningen ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;Sårbarhet och säkerhet – en förbättrad helhetssyn ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Inledning ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Sårbarhetsutvecklingen i samhället ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Planeringen för beredskapen mot svåra påfrest-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft6"&gt;ningar på samhället i fred och för höjd beredskap ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Försöksverksamhet med samverkancentrum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;på Gotland .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Civil internationell fredsfrämjande, förtroendeskapande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;humanitär verksamhet .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Bakgrund...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Olika typer av civil internationell verksamhet..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;EU .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;FN .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Nato/PFF...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;8.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Östersjösamarbete .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;8.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Nordiskt samarbete ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;8.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Humanitärt katastrofbistånd ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;8.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Civil förtroendeskapande verksamhet ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;En samlad syn på ledning – samhällets krishantering och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;ledningen av totalförsvaret ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Inledning ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Principer för ledning i samband med krishantering i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft11"&gt;Ledning och .......................samordning av totalförsvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Militärt försvar ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;9.4.1 ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Ledning av det militära försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;9.4.2 .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Ledning inom Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;9.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Personal i Försvarsmaktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;ledningsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;9.4.4 .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Tekniskt ledningsstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Civilt försvar .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;9.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Det civila försvarets ledningsstruktur –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;samordning och samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Samverkan mellan det civila och det militära&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;försvaret ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Informationssäkerhet och skydd mot informationsoperationer .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Säkerhet i informationssamhället ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Lagar och regler ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Internationellt samarbete.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Försvarspolitikens inriktning .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Inledning .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Försvar av Sverige mot väpnat angrepp och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;hävdande av vår territoriella integritet ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;11.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Framtida konflikters karaktär .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Väpnat angrepp och hävdande av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;territoriell integritet.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;11.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Bidrag till fred och säkerhet i omvärlden .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Stärka det svenska samhället vid svåra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;påfrestningar i fred........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Försvarspolitisk inriktning av myndigheternas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;planering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;11.3.1 .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Genomförd försvarspolitisk inriktning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Totalförsvarets ..........................förmåga till anpassning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;11.4.1 .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Principer för en god anpassningsförmåga .... 121&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Anpassningsplanering inom myndig-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;heterna ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;12 Utformning av det militära försvaret .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Utveckling ....................mot ett nätverksbaserat försvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Behov av ........operativ förmåga och militär kompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;12.3.1 .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Försvarsmaktens operativa förmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;12.3.2 ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Militära kompetenskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;12.3.3 ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Behov av stridskraftsfunktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;12.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Utvecklad beskrivning av samband mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;förmåga och resurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Försvarsmaktens ............................anpassningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;12.4.1 ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;Tillväxtförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;12.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;Utveckling av Försvarsmaktens internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;förmåga ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;12.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Vissa frågor avseende insatsorganisationen ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;12.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;De nya förbandstyperna ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;12.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Utvecklingen inom artilleri- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;luftvärnsfunktionerna....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;12.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Utformningen av de nationella skydds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;styrkorna .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;12.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Överlåtelse eller upplåtelse av viss&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft6"&gt;materiel i exportstödssyfte ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;12.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Vissa grundorganisatoriska frågor ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;12.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft6"&gt;Grundorganisationens utveckling .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;12.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft6"&gt;Försvarsmaktens helikopterverksamhet .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;13 Det civila försvaret ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Utvecklingen under försvarsbeslutsperioden ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Inriktningen av det civila försvaret .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;13.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Utgångspunkter för planeringen av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft6"&gt;civila försvarets grundförmåga .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Infrastruktur m.m. ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;13.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Elförsörjning .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;13.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Telekommunikationer...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;13.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Ett säkrare Internet........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;13.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Transporter och logistik................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Befolkningsskydd ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;13.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Försörjningsfrågor ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;13.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Inriktning av planeringen..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;13.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Marknadsreglerande åtgärder och kredit-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;givning ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;13.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Energiområdet...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;14 Personal i det nya försvaret ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Inledning .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Regeringens samlade syn på personalförsörjningen i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;Försvarsmakten ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;Anställd personal i Försvarsmakten ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;14.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft4"&gt;Yrkesofficerare .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;14.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft4"&gt;Civilanställda ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;14.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft4"&gt;Reservofficerare............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;14.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft4"&gt;Behov av kompetens för viss verksamhet ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;14.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft4"&gt;Behovet av anställda .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;14.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Den internationella verksamheten och tjänstgöringsskyldigheten för anställd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;personal.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Det militära skolsystemets utveckling ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;14.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Allmänna utgångspunkter .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;14.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Villkor under yrkes- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;reservofficersutbildningen ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;14.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Försvarsmaktens arbetsgivarroll .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;14.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Totalförsvarspliktig personal ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;14.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Utbildning.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p30 ft6"&gt;14.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft4"&gt;Antalet totalförsvarspliktiga som fullgör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft4"&gt;värnplikt ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;14.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Antalet totalförsvarspliktiga som fullgör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;civilplikt........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;14.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Beredskapspoliser.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;14.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Frivillig försvarsverksamhet ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Åtgärder som främjar mångfalden och förebygger&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;diskriminering.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;15 Det militära försvarets materielförsörjning och forskning ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Inledning .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;En övergripande och samlad strategi för det militära&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;försvarets materielförsörjning och forskning ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Godkännande av avtal om stöd till industrisamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p28 ft22"&gt;på försvarsmaterielområdet .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft23"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;15.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Allmänt .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;15.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Beskrivning av avtalet med annex................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;15.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Godkännande av avtal ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;16 Skydd mot nukleära, biologiska och kemiska vapen (NBC-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;stridsmedel) ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;17 Underrättelseverksamhet ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;Nordiskt avtal om stöd till industrisamarbete på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;försvarsmaterielområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Engelsk version .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;Nordiskt avtal om stöd till industrisamarbete på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;försvarsmaterielområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Svensk version ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Remissinstanser ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;Förkortningar och benämningar ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 september&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2001 .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft1"&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;Regeringen föreslår att riksdagen &lt;SPAN class="ft26"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;bemyndigar regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;att i exportstödjande syfte överlåta eller upplåta materiel som på lång sikt inte behövs för Försvarsmaktens operativa förmåga (avsnitt 12.6.4),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;godkänner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;regeringens förslag om att lägga ned Överstyrelsen för civil beredskap den 30 juni 2002 (avsnitt 7.3),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;regeringens förslag att funktionsindelningen inom det civila försvaret skall upphöra (avsnitt 9.2),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;regeringens förslag i fråga om Operativa insatsledningens lokalisering (avsnitt 9.4.2),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;regeringens förslag till Försvarsmaktens operativa förmåga (avsnitt 12.3.1),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;regeringens förslag till att lägga ned Svea helikopterbataljon och Östgöta helikopterbataljon (avsnitt 12.7.2) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;avtalet den 9 juni 2001 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om stöd för industrisamarbete inom försvarsmaterielområdet. (avsnitt15.3.2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft4"&gt;Nästa försvarsbeslutsperiod omfattar 2002 – 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft6"&gt;Till grund för denna försvarsbeslutsproposition ligger den säkerhetspolitiska kontrollstationen som genomfördes på grundval av Försvarsberedningen rapport våren 1999 (Ds 1999:2) Förändrad omvärld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft4"&gt;– omdanat försvar. Mot bakgrund av den då rådande säkerhetspolitiska utvecklingen beslutade riksdagen den 26 maj 1999 om ändrad inriktning för totalförsvaret (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224, bet. 1998/99:UFöU1, rskr. 1998/99:222). De ekonomiska ramarna till och med 2004 ligger fast sedan riksdagens beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen våren 1999 (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft4"&gt;Försvarsberedningen genomförde en förnyad analys av det säkerhetspolitiska läget och redovisade sin syn på viktigare frågor inför regeringens proposition om försvarspolitikens inriktning hösten 1999. Arbetet redovisades den 29 september 1999 i rapporten (Ds 1999:55) Europas säkerhet – Sveriges försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft4"&gt;Mot bakgrund av Försvarsberedningens rapport och som en uppföljning av riksdagens inriktningsbeslut våren 1999 beslutade regeringen den 18 november 1999 om fortsatta planeringsförutsättningar för det militära försvaret och organisatoriska förändringar för Försvarsmakten samt nedläggning av Civilbefälhavarna i Södra, Mellersta och Norra civilområdet (prop. 1999/2000:30).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft4"&gt;Riksdagen godkände regeringens förslag till inriktning av Försvarsmaktens insatsorganisation och utformningen av grundorganisa- tionen fram till och med 2004 (bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168). Riksdagen konstaterade att det förelåg behov av precisering på ett antal punkter varför regeringen återkommer med ytterligare redovisningar i denna proposition. Detta framgår av avsnitt 12.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;Försvarsutskottet ansåg att regeringen i försvarsbeslutspropositionen 2001 skulle redovisa inom vilka tidsförhållanden och förutsättningar i övrigt som Försvarsmakten på nytt kan organisera två armébrigader jämte understöds- och underhållsförband, en amfibie- och två kustartilleribataljoner, två ubåtar samt upp till 12 stridsflygdivisioner (bet. 1999/2000:FöU2). Regeringens redovisning framgår av avsnitt 12.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;I enlighet med försvarsutskottets betänkande Totalförsvarsplikten m.m. (bet. 1999/2000:FöU4) återkommer regeringen med en redovisning samt och ett helhetsförslag angående det framtida pliktsystemet och dess tillämpning dels i denna proposition, dels i propositionen Bättre villkor för de totalförsvarspliktiga (prop. 2001/02:11) som beslutas denna dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Den 9 mars 2000 beslutade regeringen propositionen Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten m.m. (prop. 1999/2000:97). Propositionen kompletterade regeringens förslag till förändringar av det militära försvaret som förelades riksdagen under hösten 1999. Regeringens proposition behandlades av riksdagen i tre olika betänkanden. Riksdagens beslut om försvarsforskningens organisation&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;(bet. 1999/2000:FöU6, rskr. 1999/2000:223) innebar en sammanslagning Prop. 2001/02:10 av Flygtekniska försöksanstalten och Försvarets forskningsanstalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft4"&gt;Riksdagen beslutade om förändringar för vissa organisationsenheter (bet. 1999/2000:FöU7, rskr. 1999/2000:250). Riksdagen beslutade om logistik- och underhållstjänsten inom Försvarsmakten och efterlyste samtidigt ett fullständigt och mer genomarbetat förslag till underhållsorganisation (bet. 1999/2000:FöU8, rskr. 1999/2000:251).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft4"&gt;I propositionen Vissa ledningsfrågor inom det militära försvaret (prop. 2000/01:113, bet. 2000/01:FöU9, rskr. 2000/01:214) redovisade regeringen vissa frågor om den militära ledningsorganisationens utformning och uppgifter. Regeringen anmälde sin avsikt att under hösten 2001 lämna en samlad redovisning om frågor avseende ledning och samordning av totalförsvaret. Försvarsutskottet har tidigare efterfrågat en sådan redovisning i betänkandet Vissa ledningsfrågor inom det militära försvaret, m.m. (bet. 2000/01:FöU9). På regeringens förslag beslutade riksdagen att operativa insatsledningen skall lokaliseras till Täby/Näsby park. I föreliggande proposition föreslår regeringen att riksdagen omprövar beslutet. I kapitel 9 redovisar regeringen sin syn på principerna för ledning av totalförsvaret samt en samlad redovisning av frågor som rör ledning och samordning inom totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;Den 2 mars 2001 redovisade Försvarsberedningen en säkerhetspolitisk rapport (Ds 2001:14) Gränsöverskridande sårbarhet – gemensam säkerhet och den 31 augusti 2001 en försvarspolitisk rapport (Ds 2001:44) Ny struktur för ökad säkerhet – nätverksförsvar och krishantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft4"&gt;Regeringen beslutade den 25 september 1997 om direktiv till en utredning med uppgift att se över totalförsvarspliktens tillämpning och andra pliktfrågor (dir. 1997:106). Utredningen fick tilläggsdirektiv den 17 juni 1998 och den 4 november 1999 (dir. 1998:49 och 1999:85). Utredningen som antog namnet 1998 års pliktutredning lämnade den 22 mars 2000 sitt betänkande Totalförsvarsplikten (SOU 2000:21). Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Försvarsdepartementet (dnr Fö2000/775/MIL). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Regeringen har, efter hörande av Lagrådet, i allt väsentligt behandlat pliktfrågorna i propositionen Bättre villkor för de totalförsvarspliktiga (prop. 2001/02:11) som beslutas denna dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Försvarsutskottet har vid flera tillfällen (bl.a. bet. 1997/98:FöU1 s. 55) efterlyst förslag från regeringen om ett sammanhållet reformerat personalförsörjningssystem som gäller samtliga personalkategorier inom Försvarsmakten. Regeringen beslutade den 4 november 1999 om direktiv till en utredning med uppgift att redovisa en samlad syn på Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 1999:84). Den 9 mars 2000 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv beträffande en förlängning av utredningen till senast den 28 februari 2001 (dir. 2000:12). Den 21 juni 2000 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2000:46). Utredningen som antog namnet Personalförsörjnings- utredningen lämnade den 28 februari 2001 sitt betänkande Personal för ett nytt försvar (SOU 2001:23). Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Försvarsdepartementet (dnr&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Fö2001/547/MIL). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;3. Regeringen redovisar sin bedömning i kapitel 14.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Vidare beslutade regeringen den 23 juni 1999 om direktiv till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;särskild utredare att föreslå principer för en bättre helhetssyn vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;planeringen för civilt försvar och beredskapen mot svåra påfrestningar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhället i fred (dir. 1999:63). Utredningen antog namnet Sårbarhets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och säkerhetsutredningen och redovisade den 11 maj 2001 sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;betänkande Säkerhet i en ny tid (SOU 2001:41). Betänkandet har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Försvars-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;departementet (dnr Fö2001/1175/CIV). En förteckning över remiss-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;instanserna finns i bilaga 3. En redogörelse av utredningens arbete samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringens förslag och bedömningar finns i vissa delar i kapitlen 7 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;10 samt i avsnitten 8.2, 9.2 och 13.2. Regeringen avser att återkomma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med de slutliga ställningstaganden i en särskild proposition under våren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;2002.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen bemyndigade den 9 mars 2000 chefen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kartlägga nuläge och förändringsfaktorer vad gäller materiel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försörjningen för det militära försvaret samt föreslå utvecklings- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;effektiviseringsåtgärder (dir. 2000:13). Utredningen som antog namnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Materielförsörjningsutredningen lämnade den 14 juni 2000 ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;delbetänkande (SOU 2000:54) och den 22 februari 2001 sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;slutbetänkande Försvarsmateriel på nya villkor (SOU 2001:21).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Slutbetänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillgängliga i Försvarsdepartementet (dnr Fö2001/480/MIL). En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En redogörelse av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utredningens arbete samt regeringens förslag och bedömning framgår av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kapitel 15.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen bemyndigade den 9 mars 2000 chefen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;analysera och lämna förslag till hur nationell och internationell forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och utveckling skall kunna nyttiggöras som användbar kunskap och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;praktiska tillämpningar för behov inom totalförsvaret (dir. 2000:14).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Utredningen som antog namnet Forsknings- och teknikutvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utredningen lämnade den 31 augusti 2000 ett delbetänkande (SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;2000:84) och 1 mars 2001 sitt slutbetänkande Forskning och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för totalförsvaret (SOU 2001:22). Slutbetänkandet har remissbehandlats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Remissyttrandena finns tillgängliga i Försvarsdepartementet (dnr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Fö2001/562/MIL). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;3. En redogörelse av utredningens arbete samt regeringens förslag och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bedömning finns i kapitel 15.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;lämnat förslag om anslag för 2002 inom utgiftsområde 6 Totalförsvar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;3 Politiska utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft4"&gt;Samhällets sårbarhet har ökat i takt med teknikens framsteg. Idag ser vi nya hot och risker växa fram. Att skydda sig mot det oförutsägbara är nästan omöjligt. Det har hela världen blivit uppmärksammad på genom händelserna i USA den 11 september 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft4"&gt;Under det kalla kriget var ett storkrig mellan maktblocken i Europa det helt dominerade hotet. Då fokuserades den svenska säkerhetspolitiken på att undvika att dras in i ett sådant krig. Försvaret inriktades helt på att möta en invasion av landets territorium. Dagens verklighet ser helt annorlunda ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft4"&gt;Idag har Sverige ett mångfacetterat och brett internationellt säkerhetssamarbete. Detta samarbete ger oss betydligt större möjligheter att påverka förhållandena i omvärlden. Vårt medlemskap i Europeiska unionen (EU) spelar en central roll, liksom vårt arbete inom FN (FN) men också vårt samarbete med Nato.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft4"&gt;Efter de tragiska och fruktansvärda terroristattackerna i USA är Sverige berett att delta i det gemensamma arbetet till skydd för demokratin och till värn för öppenheten i våra samhällen. &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; kommer att arbeta tillsammans med USA i kampen mot terrorismen och FNs säkerhetsråd har uppmanat alla stater att tillsammans och skyndsamt se till att gärningsmännen lagförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Grunden i vår säkerhetspolitik är att kunna möta militära hot men också att förebygga och hantera andra hot och risker i både fred och krig. I denna proposition fortsätter vi arbetet med att minska samhällets sårbarhet för att vara bättre rustade att möta de framtida hoten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;Det svenska försvaret är inne i en förändringsfas som innebär en ominriktning och en av de största reformerna som genomförts i modern tid på försvarsområdet. Grunden för denna förnyelse och modernisering lades i kontrollstationspropositionen 1998/99:74 Förändrad omvärld – omdanat försvar som lämnades till riksdagen den 4 mars 1999 och i propositionen 1999/2000:30 Det nya försvaret, som lämnades den 18 november 1999. Riksdagen ställde sig bakom propositionerna våren 1999 respektive 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft4"&gt;Dessa beslut lade grunden för ett modernt, flexibelt och rörligt insatsförsvar grundat på allmän totalförsvarsplikt. De förband och system som behövs i framtiden skall kunna användas såväl för att försvara landet som vid internationella insatser. Stridskrafterna skall förändras och utformas så att de motsvarar de nya kraven. Det handlar om en genomgripande förändring av både omfattning och struktur. Den nya insatsorganisationen har inneburit förändringar i grundorganisationens storlek, av personalbehovet, antalet totalförsvarspliktiga och deras utbildning. Arbetet med förändringen av grundorganisationen, insatsförbanden liksom internationaliseringen är nu i full gång inom Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft11"&gt;De säkerhetspolitiska förändringarna under det senaste decenniet ligger till grund för det omfattande reformarbetet inom den svenska försvarspolitiken. Tempot i och omfattningen av den nödvändiga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förnyelsen och moderniseringen av det militära försvaret har möjliggjorts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;tack vare de stora positiva förändringarna vad gäller det militära hotet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;mot Sverige. Efter det kalla kriget kan vi nu i större utsträckning bidra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;till den kollektiva säkerheten i Europa. Det innebär att vi anpassar stora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;delar av våra totalförsvarsresurser så att de blir bättre lämpade för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationell krishantering. I detta ingår även en substantiell ökning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;de ekonomiska resurserna som finns tillgängliga för att genomföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationella insatser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsmakten har idag stora resurser som kan användas vid olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;slag av fredstida kriser. Det är angeläget att totalförsvarsresurserna i ökad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utsträckning kan utnyttjas vid olika slag av kriser i fred. Regeringen vill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på olika sätt öka möjligheterna för denna typ av &lt;NOBR&gt;civil–militär&lt;/NOBR&gt; samverkan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Denna proposition är en fortsättning av det förändringsarbete som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;riksdagen beslutade om våren 1999 och våren 2000. Våren 2002 kommer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringen att överlämna en proposition med mer detaljerade förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inom det civila området.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft5"&gt;Viktiga frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;Enligt regeringens uppfattning leder den internationella utvecklingen till fyra slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Den grundläggande positiva säkerhetspolitiska situationen för Sverige vad avser militära hot består. Regeringen har tidigare bedömt att ett invasionshot inte ter sig möjligt inom en tioårsperiod, förutsatt att vi har en grundläggande försvarsförmåga. Denna bedömning har endast förändrats marginellt, i den meningen att hotet ter sig något mer avlägset. Vår säkerhetspolitik måste dock fortsättningsvis innebära att vi kan möta olika former av väpnade angrepp och andra hot såsom t.ex. terroristhot, informationsoperationer och hot med nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel som direkt berör Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regionala och lokala kriser kan indirekt eller direkt beröra Sverige. Konflikter innebär omfattande lidande för de människor som är direkt utsatta och kan riskera freden och säkerheten för andra regioner och länder. Det ligger därför i Sveriges intresse att förebygga konflikter av dessa slag och vid behov delta civilt och militärt i krishantering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Hot mot de tekniska infrastruktursystemen kan få mycket allvarliga konsekvenser och kan ytterst också få en säkerhetspolitisk dignitet. I takt med utvecklingen mot mer avancerade tekniska system som inbördes blir mer beroende av varandra, och i större utsträckning internationaliseras, blir skyddet av samhällsviktig infrastruktur av väsentlig betydelse för den nationella säkerheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Totalförsvarets förmåga till anpassning är en fortsatt viktig del av den svenska försvarspolitiken. Med hänsyn till utvecklingen i omvärlden skall försvaret kunna förstärkas, reduceras eller eljest förändras för att motsvara de krav som ställs på försvaret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft6"&gt;Enligt regeringens uppfattning bör de mål för säkerhetspolitiken som beslutades av riksdagen i den säkerhetspolitiska kontrollstationen våren 1999 i allt väsentligt ligga fast. Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands fred och självständighet. Vårt säkerhetspolitiska mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;är att i alla lägen, och i former som vi själva väljer, trygga en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p75 ft4"&gt;handlingsfrihet att både som enskild nation och i samverkan kunna utveckla vårt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;Nationellt skall vi kunna möta militära och andra hot som direkt berör Sverige. Svårast bland dessa är väpnade angrepp riktade mot vårt lands frihet och självständighet. Vi skall också förebygga och kunna hantera situationer, som utan att direkt hota Sveriges fred och självständighet ändå skulle kunna innebära snabba och allvarliga försämringar av samhällets normala funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Internationellt skall vi i samverkan med andra stater aktivt verka för fred och ökad säkerhet. Det är av avgörande betydelse att den globala utvecklingen leder till fördjupad demokrati, öppenhet och välfärd och därmed ökad stabilitet och trygghet. FN:s insatser för fred och säkerhet är av central betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Sveriges strävan är att samarbeta inom och medverka i FN, Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) samt inom ramen för EU:s gemensamma krishanteringsförmåga. Regeringen vill i detta sammanhang understryka att EU:s krishantering har utvecklats och fördjupats på ett positivt sätt de senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;Vi samverkar även med Nato och flertalet europeiska stater inom ramen för Euroatlantiska partnerskapsrådet och Partnerskap för fred. Vi har också regionalt och bilateralt samarbete med ett stort antal länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;För Sveriges del är ett brett europeiskt och internationellt säkerhets- samarbete viktigt för den globala säkerheten, inte minst för att trygga vår egen säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;En central del i 1996 års försvarsbeslut var att en helhetssyn skall prägla samhällets satsningar och åtgärder för att förebygga och hantera hot och risker i såväl fred som krig. Som ett grundelement i säkerhetspolitiken ingår att kunna möta militära och andra hot samt att förebygga och hantera situationer som utan att direkt hota Sveriges fred och självständighet ändå skulle kunna innebära snabba och allvarliga försämringar för samhällets normala funktioner. Det är därför självklart att en helhetssyn i beredskapsplaneringen skall gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft4"&gt;Planeringen för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred har också utvecklats och förändrats över tiden. Genom mål för förebyggande verksamhet och för förmågan att klara sådana situationer skapas det ett planerings- och uppföljningssystem som mer systematiskt kan öka samhällets robusthet för fredstida situationer. Ett robust samhälle utgör grunden för den förmåga som samhället skall ha för att kunna motstå ett väpnat angrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Det civila försvaret har genomgått stora förändringar under försvarsbeslutsperioden. Regeringen anser att dessa förändringar bör fortgå och föreslår att systemet med funktionsindelningen inom det civila försvaret skall upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft4"&gt;Sårbarheten i vårt samhälle har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Beroendet av övergripande tekniska system har ökat alltmer. Det gäller elförsörjning och telekommunikationer men också transporter och varuförsörjning. I det moderna samhället är dessa tekniska system beroende av &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; för att fungera, vilket i sin tur påverkar sårbarheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Det är därför betydelsefullt att vi alltmer beaktar även detta i planeringen av åtgärder inför svåra påfrestningar i fred och vid höjd&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredskap. Riskerna för intrång eller skadegörelse på &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;politiska eller brottsliga skäl har också ökat. Samordningen av det civila&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvaret och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbättras. Detta pekar Sårbarhets- och säkerhetsutredningen på i sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rapport (SOU 2001:41). Försvarsberedningens senaste rapport (Ds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;2001:44) pekar också på detta faktum.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen behandlar i denna proposition vissa av utredningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förslag, främst förslaget om inrättandet av en ny planeringsmyndighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;I likhet med utredningen anser regeringen att planeringsstrukturerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall utformas på ett bättre sätt så att samverkan mellan de olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;aktörerna effektiviseras. Detta innebär att en ny myndighet bör inrättas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med samordnande planeringsuppgifter när det gäller samhällets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred och krig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Myndigheten bör inrättas fr.o.m. den 1 juli 2002. Regeringen föreslår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;därför att Överstyrelsen för civil beredskap läggs ned den 30 juni 2002.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen återkommer våren 2002 med förslag om hur samhällets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tvärsektoriella arbete skall bedrivas för att förebygga och förbereda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhället inför både freds- och krigshot.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Vi går nu vidare med att utveckla stridskrafterna mot vad vi idag kallar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ett nätverksbaserat försvar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Utvecklingen inom kommunikations- och informationstekniken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kommer att tas tillvara när vi utformar det framtida svenska försvaret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsmakten måste genom ett nätverkstänkande och med hjälp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;olika informationskällor skapa en bild av vad som händer i omvärlden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och på det sättet inhämta information. Det innebär att man i realtid kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sprida en samlad lägesbild till staber, förband och befattningshavare. För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att leda stridskrafterna krävs ett relevant beslutsstödssystem. Genom att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bygga ledningsfunktionen i nätverk förbättras de tekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förutsättningarna för att leda från den för situationen mest lämpliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nivån. Sammantaget kommer vapensystem och andra resurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillsammans med en god omvärldsuppfattning och en förbättrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ledningsförmåga att möjliggöra effektivare insatser vid rätt tillfälle.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Utbildning likaväl som materielanskaffning måste anpassas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utvecklingen. Förmågan att bidra till fred och säkerhet i omvärlden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förstärks med ett rörligt och interoperabelt nätverksbaserat försvar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;våra förband som deltar i internationella insatser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Det fortsatta reformarbetet inom det militära försvaret, som grundas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;en övergång från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anpassningsförmåga och med höga krav på deltagande i internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatser, kräver att personalförsörjningssystemet följer med i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utvecklingen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Totalförsvarsplikten kommer även fortsättningsvis att utgöra grunden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för Försvarsmaktens personalförsörjning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;I takt med att läget i den närmaste omvärlden förbättras, antalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;totalförsvarspliktiga reduceras och den militära infrastrukturen förändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;påverkas också Försvarsmaktens rekryteringsförutsättningar. Det är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;således angeläget att personalförsörjningssystemet ges en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utformning att Försvarsmakten även i framtiden attraherar människor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med olika bakgrund. Det nya nätverksbaserat försvar som växer fram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kommer att ställa delvis nya krav vilket kommer att leda till att karriär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;och utvecklingsmöjligheterna för Försvarsmaktens personal förändras. Prop. 2001/02:10 Detta bör i sin tur gynna rekryteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft4"&gt;Regeringen föreslår därför att det nuvarande befälssystemet utvecklas och att befordran grundas på en helhetsbedömning av den enskildes förutsättningar. Att öka andelen kvinnliga officerare är viktigt inom denna mansdominerade yrkeskår. Regeringen anser att kvaliteten på verksamheten ökar där båda könen är väl representerade. Detta kräver ett tydligt förändringsarbete inom Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Inom Försvarsmakten fortsätter arbetet med att utveckla den internationella samverkansförmågan som ett led i Sveriges ökade ambitioner att delta i det internationella fredsfrämjande arbetet med truppinsatser. Därmed måste tjänstgöring i denna verksamhet utomlands betraktas som en naturlig del av de anställdas yrkesutövning. Regeringen anser därför att nyanställda yrkesofficerare skall vara skyldiga att tjänstgöra i utlandsstyrkan. Den internationella tjänstgöringen måste göras attraktiv för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft4"&gt;Reservofficerssystemet är av avgörande betydelse för Försvarsmaktens anpassningsförmåga och bör behållas, men reformeras i grunden. Det är regeringens mening att ett attraktivt och effektivt reservofficerssystem kan skapas genom att reservofficerarna erbjuds placering i insatsorganisationen men också i grundorganisationen och utomlands. Regeringen förslår också att ett obligatoriskt tjänstgöringsår införs för nyexaminerade reservofficerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft4"&gt;Även de civilanställdas kompetens bör utnyttjas bättre genom exempelvis kompetensutveckling, internationell tjänstgöring och distansarbete. Civilanställda bör också komma ifråga på tjänster som förut i allt väsentligt bemannats av yrkesofficerare. Genom regeringens förslag till ett reformerat pliktsystem och möjligheterna att utveckla befälsförstärkningsavtal samt de kontrakt som idag används för utlandsstyrkan kommer rekryteringen av soldater och sjömän att förbättras. Det finns därför ingen anledning att slå in på en väg mot yrkesrekrytering av soldater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;Att personalförsörjningsfrågorna förändras i takt med att reformeringen av det nya försvaret växer fram är en självklarhet. Personalen är den viktigaste delen i förändringsarbetet vilket också innebär att möjligheterna för den enskilde också förbättras och att alla personalkategorier inom Försvarsmakten kan utvecklas. Reformen innebär också att utbildningen från grundutbildning till högre militär utbildning bör utvecklas i takt med ominriktningen. Därför bör det militära skolsystemet fortsatt reformeras så att det kan möta framtidens kompetensbehov, men också bidra till att skapa alternativa karriärvägar för anställd personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;Allt detta sammantaget är ett stort steg på väg mot det nya nätverksbaserat försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;Ett annat och avgörande steg i reformarbetet är det militära försvarets materielförsörjning och forskning. Därför skall en samlad strategi tas fram för dessa två sammanhängande områden. Strategin skall syfta till att inrikta materielförsörjningen och forskningen så att Försvarsmaktens operativa förmåga och kompetens utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt både för Sveriges nationella behov och för internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Sexnationssamarbetet är ett bra exempel på hur regeringen utvecklat Prop. 2001/02:10 sin politik vad avser försvarsindustrins internationalisering. Inom det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft4"&gt;nordiska försvarsmaterielsamarbetet har verksamheten ökat och fördjupats. Sedan några år pågår en gemensam utveckling av ubåtar, Vikingprojektet. En gemensam upphandling av standardhelikoptrar är slutförd. Försvarsindustrierna i Norden har ökat sitt samarbete bl.a. inom ammunitionsområdet. Som ett led i att underlätta det nordiska försvarsindustrisamarbetet föreslår regeringen i denna proposition att riksdagen godkänner ett avtal rörande försvarsindustrisamarbetet i Norden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft4"&gt;Via vårt internationella försvarsindustrisamarbete ökar möjligheterna att säkerställa vårt lands försvarsmaterielförsörjning även i ett säkerhetspolitiskt försämrat läge. Detta sker genom avtal och ömsesidiga beroenden i olika försvarsmaterielprojekt. Vi måste därför medverka till att skapa goda villkor för svensk försvarsindustri så att den kan hävda sig på den internationella marknaden samtidigt som vi kan dra nytta av försvarsindustriproduktionen i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031017x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p95 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft1"&gt;4 Internationell utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Säkerhetsbegreppet har vidgats. I globaliseringens och internationaliseringens spår ökar det ömsesidiga beroendet mellan folk, organisationer och länder. Samtidigt ökar sårbarheten i det moderna samhället. Detta har på ett skrämmande sätt blivit tydligt genom terroristangreppet mot USA den 11 september 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Konflikter som uppstår lokalt kan få verkningar direkt och indirekt långt utanför det aktuella konfliktområdet och därmed hota den internationella säkerhetspolitiska stabiliteten. De allvarligaste potentiella konflikthärdarna finns på kort sikt på Balkan, i Mellanöstern, i Kaukasus och Centralasien, på Koreahalvön, mellan Kina och Taiwan, på den indiska subkontinenten samt i vissa delar av Afrika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;De senaste årens informationstekniska utveckling har samtidigt inneburit en risk för att kriminella grupper, terrorister och icke- demokratiska stater kan utnyttja tekniken så att de utgör säkerhetshot, oavsett var i världen dessa aktörer befinner sig. Det finns en risk att nukleära, biologiska och kemiska vapen &lt;NOBR&gt;(NBC-vapen)&lt;/NOBR&gt; sprids till flera stater eller grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;I Europa fortsätter utvidgningen av EU och Nato, och Rysslands partnerskap med dessa strukturer att utvecklas. Detta är av stor betydelse för den europeiska säkerhetsarkitekturen. Den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESDP) fortsätter att utvecklas och institutionaliseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Bilden av Ryssland är mångfasetterad och det är svårt att med säkerhet bedöma den fortsatta utvecklingen. Det finns positiva signaler om en nystart för reformprocessen, samtidigt finns inrikespolitiska problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Regeringen ser med oro på vilka konsekvenser det amerikanska beslutet att gå vidare med missilförsvarsplanerna kan få på det internationella nedrustnings- och &lt;NOBR&gt;icke-spridningsarbetet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft35"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft36"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td46"&gt;&lt;P class="p103 ft36"&gt;Den internationella utvecklingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Globaliseringen och internationaliseringen fortsätter att öka det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ömsesidiga beroendet mellan folk och länder. Genom den spridning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;demokrati som har skett det senaste decenniet underlättas etablerandet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gemensamma värdegrunder, vilket i sin tur stärker möjligheten att länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;formar säkerhetsgemenskaper. Ekonomi och handel väger allt tyngre i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;relationerna mellan världens länder och har fått ökad säkerhetspolitisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;betydelse. Det ömsesidiga beroendet är i grunden positivt för fred och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;stabilitet, men gör också sårbarheten gemensam.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Konflikter som uppstår lokalt kan få verkningar direkt och indirekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;långt utanför det aktuella konfliktområdet och därmed hota internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fred och säkerhet. Den stora majoriteten av konflikter är numera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inomstatliga. De allvarligaste potentiella konflikthärdarna finns på kort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sikt bl.a. på Balkan, i Mellanöstern, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p104 ft4"&gt;Kaukasus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p105 ft4"&gt;och Centralasien, på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;Koreahalvön, mellan Kina och Taiwan, på den indiska subkontinenten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samt i vissa delar av Afrika. Förenta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nationeras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p106 ft4"&gt;insatser för fred och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft4"&gt;säkerhet är fortsatt centrala i ett globalt perspektiv. Det är därför av central betydelse att de hinder som finns mot ett effektivt FN, t.ex. vad avser finansiering och beslutsstrukturer, undanröjs och att FN i än högre grad kan stödjas av fredsfrämjande insatser från de regionala säkerhetsorganisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft4"&gt;Den snabba teknikutvecklingen under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har medfört stora samhällsförändringar. Teknisk infrastruktur som elförsörjning och telekommunikationer m.m. spelar en allt viktigare roll för att samhällets vitala funktioner skall kunna upprätthållas. De senaste årens informationstekniska utveckling har samtidigt inneburit en risk för att kriminella grupper, terrorister och &lt;NOBR&gt;icke-demokratiska&lt;/NOBR&gt; stater kan utnyttja tekniken så att de utgör säkerhetshot, oavsett var i världen dessa aktörer befinner sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Den 11 september 2001 kapades fyra amerikanska inrikesflygplan. Två flygplan flögs rakt in i de båda tornen i World Trade Center i New York, vilka rasade en kort stund därefter. Ett tredje plan flög in i det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon i Washington. Det fjärde planet störtade i Pennsylvania. Flertalet av de personer som arbetade i World Trade Center och Pentagon hann evakueras. Efter angreppet kan man ändock konstatera att antalet omkomna och saknade uppgår preliminärt till uppemot 7 000 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;Den 12 september 2001 antog FN:s säkerhetsråd resolutionen 1368, i vilken terroristangreppet mot USA fördöms i kraftfulla termer. I resolutionen fastställs bl.a. att angreppet utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft4"&gt;Samma dag antog Nato ett uttalande om att artikel fem i Washingtonfördraget är tillämplig på händelsen, förutsatt att det kan fastställas att den har sitt ursprung utanför USA. Det är första gången sedan Nato grundades 1949, som Nato refererar till artikel fem i samband med en kris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft4"&gt;Även organisationer såsom EU, Euroatlantiska partnerskapsrådet och &lt;NOBR&gt;Nato-Rysslandsrådet&lt;/NOBR&gt; har starkt fördömt angreppet mot USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Det omfattande terroristangreppet mot USA är ett tydligt och skrämmande exempel på sårbarheten i det öppna samhället. Händelsen visar på behovet av att utveckla och förbättra det internationella samarbetet mot terrorismen. Sverige deltar och kommer givetvis även i fortsättningen aktivt delta i det internationella samarbetet på detta område. Kampen mot den internationella terrorismen är av yttersta vikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel &lt;NOBR&gt;(NBC-stridsmedel)&lt;/NOBR&gt; spelar en framträdande roll i den internationella säkerhetspolitiska debatten. Skälen till detta är bl.a. risken för ökad spridning av dessa vapen till fler stater eller grupper. Den snabba tekniska utvecklingen medför att nya typer av vapen eller ämnen användbara som stridsmedel kan komma att utvecklas. Det internationella arbetet med rustningskontroll och nedrustning har stött på svårigheter. Vidare har risken för användning av B- och &lt;NOBR&gt;C-stridsmedel&lt;/NOBR&gt; av andra aktörer än stater, särskilt i samband med terroristattacker, blivit alltmer framträdande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p112 ft36"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p103 ft36"&gt;Utvecklingen i Sveriges närområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft6"&gt;I Europa fortsätter säkerhetsstrukturen att utvecklas och institutionaliseras. Europeiska unionens fördjupning av samarbetet och stundande utvidgning är även ur säkerhetspolitisk synvinkel centrala processer. Detta gäller särskilt för Sveriges närområde, Östersjöregionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft4"&gt;Estland, Lettland och Litauen har valt att söka sin säkerhet genom medlemskap i EU och Nato och goda grannrelationer. Processen att sätta punkt för kalla krigets uppdelning i vår del av Europa är inte avslutad förrän också dessa länder har förverkligat sina säkerhetspolitiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft4"&gt;Därtill måste Rysslands band med EU och Nato breddas och fördjupas. En sådan gynnsam säkerhetspolitisk utveckling är till gagn för Sveriges och hela regionens säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft4"&gt;Regeringen anser att den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet är fortsatt gynnsam. Den ekonomiska tillväxten har varit god i regionen och det politiska och ekonomiska utbytet har vidareutvecklats i Östersjöregionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Förhandlingarna om &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; för Sveriges grannländer Polen, Estland, Lettland och Litauen har under våren 2001 tagit stora steg framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Estland, Lettland och Litauen har samtidigt fortsatt sina förberedelser för att erhålla &lt;NOBR&gt;Nato-medlemskap,&lt;/NOBR&gt; bl.a. genom en fortsatt uppbyggnad och reformering av de nationella försvarsmakterna. Deras förhoppningar knyts till en inbjudan om medlemskap vid Natos toppmöte i Prag i november 2002. Den amerikanske presidenten Bush förklarade i ett tal i Warszawa i juni 2001 att USA strävar efter att nya inbjudningar skall kunna utfärdas vid detta tillfälle och att inga kandidatländer skall diskrimineras av historiska eller geografiska skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Det säkerhetsfrämjande stödet utgör en hörnsten i svensk Östersjöpolitik. Målet med samarbetet är att främja den gemensamma säkerheten i Östersjöregionen. Samarbetet är i första hand inriktat på insatser i Estland, Lettland och Litauen, men omfattar även vissa projekt i Ryssland, Ukraina och Polen. Ett centralt syfte är att stärka Estlands, Lettlands och Litauens säkerhet. Det säkerhetsfrämjande stödet omfattar bl.a. insatser för att utveckla säkerhetspolitisk kompetens, utveckla ett demokratiskt totalförsvar och förmåga att delta i fredsfrämjande insatser. Inom ramen för det s.k. &lt;NOBR&gt;Baltsea-samarbetet&lt;/NOBR&gt; samordnas bl.a. den baltiska fredsfrämjande och fredsbevarande bataljonen, (Baltbat), den marina styrkan (Baltron), luftövervakningssystemet (Baltnet) samt försvarshögskolan (Baltdefcol). Från och med 2000 har Sveriges regering antagit årsplaner för det säkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland och Litauen. Genom årsplanerna eftersträvas ett mer långsiktigt och väl integrerat stöd, grundat på ländernas egna prioriteringar. Inom ramen för årsplanerna överlämnas materiel från flera avvecklade svenska förband. Syftet är att överföra såväl kunskap som materiel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft4"&gt;Beredskapen vid de militära styrkorna i vårt närområde är mycket reducerad i förhållande till det läge som rådde före 1989. Särskilt gäller detta Ryssland vars militära kapacitet har reducerats under hela 1990- talet, såväl vad gäller volym som tillgänglighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;I de flesta länder i vårt närområde sker en ökad satsning på internationell krishantering och som ett led i detta fördjupas och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utvecklas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samverkansförmågan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td57"&gt;&lt;P class="p119 ft4"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;gemensamma Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;övningsverksamheten inom ramen för Partnerskap för fred.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Ledningsstrukturerna har reducerats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p119 ft4"&gt;i alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i närområdet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Ledningsövningar liksom andra övningar har minskat, men det finns en strävan efter att upprätthålla tillräcklig ledningsförmåga på operativ och strategisk nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;De markstridskrafter som i närtid skulle kunna verka i närområdet har minskat avsevärt i antal och styrka sedan kalla krigets dagar och minskningen bedöms ännu inte ha avstannat. En trend som har varit synlig under hela tiden är att luftlandsättningstrupperna liksom strategisk rörlighet för kvarvarande markstridsförband bibehålls eller byggs ut. Detta gäller Västeuropa, USA och Ryssland och har under det senaste året blivit tydligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;De marina styrkeförhållandena i Östersjön har i hög grad förändrats genom att den ryska marinen har minskat avsevärt. Den ryska marina aktiviteten har avsevärt minskat, i Östersjön, liksom globalt, i jämförelse med Sovjetunionens. Övriga strandstaters marina närvaro i Östersjön har också minskat men i långt mindre utsträckning. Väsentligt i militärstrategiskt hänseende är Rysslands marina anläggningar på Kolahalvön. Området kan framgent komma att utgöra det enda basområdet för Rysslands strategiska ubåtar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;I juni 2001 presenterades en ny vitbok om Finlands säkerhets- och försvarspolitik. Vitboken kommer att behandlas av den finländska riksdagen under hösten 2001. I vitboken föreslås bl.a. en reducering av krigsorganisationens storlek från 420 000 till 350 000 soldater. Finlands deltagande i den internationella civila och militära krishanteringen betonas liksom totalförsvarets betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;I juni 2001 fattade stortinget i Norge beslut om en försvarsproposition. Den innehöll bl.a. förslag på hur det norska försvaret skulle omstruktureras genom en reducerad personalstyrka och en minskad budget under en fyraårsperiod. Regeringen fick dock inte igenom de mest långtgående förslagen till ominriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Utvecklingen av Europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESDP) under våren 2001&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft4"&gt;Vid Europeiska rådets möte i Göteborg i juni 2001 antogs en ESDP- rapport och ett särskilt &lt;NOBR&gt;EU-program&lt;/NOBR&gt; för konfliktförebyggande. Dessa sammanfattas kortfattat nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Konfliktförebyggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Det nya &lt;NOBR&gt;EU-programmet&lt;/NOBR&gt; slår fast ett antal principer och idéer samt presenterar en rad konkreta åtgärder för hur EU på ett bättre sätt ska bidra till att förebygga väpnade konflikter. Bland dessa kan följande nämnas: Utrikesministrarna skall i början av varje ordförandeskap göra en systematisk genomgång av potentiella riskområden. Vidare skall EU utveckla förebyggande strategier för regioner och länder och ta initiativ till ett regionalt möte med organisationer som arbetar med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;konfliktförebyggande i Europa. Arbetet med &lt;NOBR&gt;EU-programmet&lt;/NOBR&gt; har Prop. 2001/02:10 inspirerats och stärkts av arbetet i fält, inte minst EU:s konkreta åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;för att söka bidra till att förhindra väpnad konflikt i stor skala i Presevodalen i södra Serbien samt i Makedonien (Former Yugoslav Republic of Macedonia, FYROM).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Europeiska unionens samarbete med Förenta nationerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Utvecklingen av samarbetet mellan EU och FN inom krishantering och konfliktförebyggande är en central fråga. Arbetet med att utveckla EU:s resurser för såväl militär som civil krishantering samt inom konfliktförebyggande ger EU ökade möjligheter att ge ett stärkt bidrag även till FN:s verksamheter inom dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;Allmänna rådet antog i juni 2001 slutsatser som dels lägger grunden för en förstärkt politisk dialog, med återkommande högnivåmöten mellan EU och FN, dels anger vilka konkreta områden som bör prioriteras när &lt;NOBR&gt;EU/FN-samarbetet&lt;/NOBR&gt; utvidgas. Till de senare hör centrala frågeställningar inom krishantering och konfliktförebyggande syftande till att säkerställa att EU:s framväxande resurser på bästa sätt även kommer FN:s verksamhet till del. Inom konfliktförebyggande handlar det bl.a. om att säkerställa ömsesidigt förstärkande strategier, utbyte av information och analys, samråd mellan särskilda sändebud samt samordning och utbildning på fältet. Inom krishantering syftar samarbetet till att säkerställa att EU:s framväxande resurser bidrar till ett faktiskt mervärde till FN, bl.a. genom en dialog som rör planering och genomförande av krishantering. I ett regionalt perspektiv skall dialogen särskilt fokusera på Västra Balkan, Mellanöstern och Afrika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft4"&gt;Allmänna rådets slutsatser har lagt en god grund för ett utökat samarbete mellan EU och FN. Europeiska rådet i Göteborg gav det belgiska ordförandeskapet i uppdrag att under hösten 2001 fortsätta arbetet i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Nya strukturer för krishantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft4"&gt;Vid &lt;NOBR&gt;EU-toppmötet&lt;/NOBR&gt; i Helsingfors i december 1999 beslutade medlemsstaterna att inrätta tre nya organ för planering, beslut och genomförande av krishanteringsinsatser: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp), Militärkommittén och den militära staben. Dessa tre organ började fungera i provisorisk form redan i mars 2000 och inrättades permanent under våren 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;I maj 2000 inrättades även en särskild kommitté för civila aspekter av krishantering (Civilkommittén). Denna kommitté ger, liksom Militärkommittén, råd till Kusp i olika frågor inom sitt ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;I april 2001 utnämndes den finländske generalen Gustav Hägglund till Militärkommitténs ständige ordförande för en period om tre år. Den militära staben bemannades och flyttade in i sina nya lokaler i Bryssel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Beslut har också fattats av Allmänna rådet om formerna för överföringen av Västeuropeiska unionens (VEU) satellitcenter och VEU:s säkerhetspolitiska institut till EU vid kommande årsskifte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;Parallellt med uppbyggnaden av strukturer för krishantering Prop. 2001/02:10 färdigställde EU under våren 2001 en övningspolicy och ett långsiktigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;övningsprogram. Policyn utgör ett ramverk som beskriver övningarnas övergripande syfte och förklarar hur de skall genomföras för att stå i överensstämmelse med de operativa och politiska målsättningar som EU har beslutat om. Övningsprogrammet är en förteckning över de krishanteringsövningar som förutses äga rum fram till 2006. Under våren 2001 genomfördes en särskild krishanteringsövning för att testa EU:s nya strukturer och procedurer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Europeiska unionens krishanteringskapacitet – civila aspekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Under det svenska ordförandeskapet har en stor del av arbetet på det civila området ägnats åt att utveckla EU:s och medlemsstaternas kapacitet på polisområdet. Processen har lett fram till att EU redan nu är mycket nära att uppfylla polismålet, dvs. att medlemsstaterna senast 2003 skall kunna sätta in upp till 5 000 poliser i internationella insatser, av vilka 1 000 skall kunna finnas på plats inom 30 dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;Under våren 2001 har en särskild polisenhet inom Rådssekretariatet upprättats. Polisenheten skall kunna planera för, och om det behövs, även leda polisinsatser inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-ledda&lt;/NOBR&gt; krishanteringsoperationer. En särskild polishandlingsplan har också upprättats. Denna ger en uppdragsbeskrivning för kommande ordförandeskap och sekretariatets nya polisenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;EU har under våren 2001 även enats om nya konkreta kapacitetsmål på de övriga prioriterade områdena. Inom rättsområdet åtar sig EU att förbättra sin förmåga att bidra till insatser för att stärka rättsstaten över hela fältet från konfliktförebyggande till krishantering. Som ett delmål skall EU:s medlemsstater till 2003 kunna ställa ca 200 domare, åklagare, fängelsepersonal och andra befattningshavare inom rättsväsendet till förfogande för krishanteringsinsatser. Denna kapacitet skall särskilt kunna utgöra ett komplement till en internationell polisinsats för att skapa en fungerande rättskedja, något som det erfarenhetsmässigt finns ett stort behov av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Vad gäller civil administration skall EU:s medlemsstater till 2003 skapa tillgång till en pool av experter inom ett brett fält av funktioner som är relevanta för krishanteringsinsatser, t.ex. &lt;NOBR&gt;administrativa-,&lt;/NOBR&gt; sociala- och infrastrukturfunktioner. Inom räddningstjänstområdet skall EU:s medlemsstater med kort varsel kunna bidra med upp till 2 000 experter för insatser i samband med krishantering. Därutöver har Civilkommittén under våren 2001 arbetat med frågor som rör EU:s internationella samarbete på området för civil krishantering. Ett dokument antogs som fastställer principerna för det praktiska samarbetet med de internationella organisationerna och i ett annat dokument dras riktlinjerna upp för samarbetet med länder utanför EU vad gäller dessas medverkan i EU- ledda polisinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Europeiska unionens krishanteringskapacitet – militära aspekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;Europeiska rådet i Helsingfors fastställde i december 1999 som övergripande mål på det militära området att EU 2003 skall disponera 60 000 soldater för insats inom 60 dagar under minst ett år, samt marin- och flygförband. Sedan denna målsättning tillkom har medlemsländerna arbetat med att i detalj fastställa vilka resurser som krävs för att genomföra olika tänkbara krishanteringsinsatser. Resultatet har sammanställts i en katalog, Helsinki Headline Catalogue (HHC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Medlemsländerna har anmält vilka resurser de är beredda att bidra med till EU:s krishantering. Dessa har sammanställts i en annan katalog, Helsinki Force Catalogue (HFC). Under det svenska EU- ordförandeskapet har denna utvecklats och tillfogats en tabell över vilka av de anmälda förbanden som finns tillgängliga redan 2001. Vidare innehåller den ett tillägg som redovisar vilka förband som EU:s kandidatländer och de &lt;NOBR&gt;Nato-länder&lt;/NOBR&gt; som är medlemmar av EU har anmält såsom tillgängliga för medverkan i &lt;NOBR&gt;EU-ledda&lt;/NOBR&gt; krishanteringsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Under våren 2001 har en tredje katalog utarbetats, Helsinki Progress Catalogue (HPC), som redovisar brister i antal förband förtecknade i HFC i förhållande till HHC. Denna information utgör en viktig grund för förberedelserna för den andra militära kapacitetskonferensen som planeras äga rum i november 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Två mycket centrala frågor vad avser utvecklingen av EU:s militära kapacitet är fortfarande utestående. Det gäller dels frågan om den översynsmekanism för utveckling av EU:s militära kapacitet som Europeiska rådet beslutade om i Nice och dels hur EU skall kunna få säkerställd tillgång till &lt;NOBR&gt;Nato-resurser&lt;/NOBR&gt; för planering och genomförande av krishanteringsinsatser. Den förstnämnda frågan är föremål för intensiva diskussioner inom EU och i den gemensamma &lt;NOBR&gt;EU-Nato-arbetsgruppen&lt;/NOBR&gt; om kapaciteter. Det är av stor betydelse att dessa frågor kan lösas ut skyndsamt inte minst för att undvika onödig duplicering av strukturer och kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;Civil-militär&lt;/NOBR&gt; samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Processen med ESDP:s militära respektive civila spår har redan i dagsläget många beröringsytor, exempelvis när det gäller krishanteringsprocedurer och övningspolicy. Samtidigt står det klart att EU måste säkerställa en närmare och mer genomgripande samverkan mellan civila och militära aspekter av krishanteringen för att på ett samordnat sätt förebygga konflikter och hantera uppkomna kriser. Det av det svenska ordförandeskapet genomförda seminariet i Ystad under våren 2001 om &lt;NOBR&gt;civil-militär&lt;/NOBR&gt; samverkan inom ramen för EU:s krishantering lade en god grund för fortsatt arbete inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft26"&gt;Samverkan med Nato och partnerländer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Under det svenska &lt;NOBR&gt;EU-ordförandeskapet&lt;/NOBR&gt; inleddes ett arrangemang som innebär bl.a. att Kusp och Natorådet (NAC) skall mötas minst tre gånger per ordförandeskap. Därutöver genomfördes extra möten mellan Kusp&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;och NAC under våren 2001 bl.a. för att diskutera situationen på Balkan Prop. 2001/02:10 och det praktiska samarbetet på fältet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;Under våren 2001 har också arrangemanget för konsultationer mellan EU och tredje land om krishantering börjat tillämpas. Flera möten har arrangerats i formaten EU+15 (EU:s kandidatländer och de europeiska Natoländerna utanför EU) och EU+6 (de europeiska Natoländerna utanför EU), varvid diskussioner förts om ESDP, aktuella säkerhets- politiska frågor och krishanteringen på Balkan. Dessutom har EU kommit överens om principer för deltagande av tredje land i &lt;NOBR&gt;EU-ledda&lt;/NOBR&gt; polisinsatser. Dialogen med partnerländer utanför EU, inte minst Ryssland, är en viktig del av utvecklingen av ESDP. Ett viktigt led i detta arbete var toppmötet mellan EU och Ryssland i Moskva i maj 2001, där åtagandena i Parisdeklarationen om förstärkt säkerhetspolitisk dialog och samarbete från oktober 2000 följdes upp och konkretiserades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Utvecklingen på Balkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft4"&gt;I slutet av februari 2001 drabbades Makedonien (Former Yugoslav Republic of Macedonia, FYROM) av den svåraste krisen sedan självständigheten i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Makedonien (FYROM) är det enda land i f.d. Jugoslavien som under hela &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har hållit sig utanför samtliga krig. Trots svåra ekonomiska och sociala påfrestningar som en följd av krigen på Balkan, senast under Kosovokriget 1999, samt de etniska spänningarna i landet, har demokratiska val med konstitutionella maktskiften genomförts i ordnade former både avseende president och regering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft4"&gt;Situationen i Kosovo präglas fortsatt av spänningar och våld mellan olika kosovoalbanska fraktioner, vilket utgör ett hot mot den internationella närvaron, som har till uppgift att upprätthålla lag och ordning. I november 2000 öppnade den lokala kosovoalbanska milisen dvs. Befrielsearmén för Presevo, Medvedja och Bujanovac (UCPMB) en ny front i den demilitariserade Presevodalen i Serbien. Skärmytslingarna övergick under vintern till regelrätta attacker och UCPMB förstärktes genom tillströmning från Kosovo. Ingripandet från FN, EU och Kosovo Force (KFOR) bidrog till att UCPMB upphörde med sina attacker. Att avväpningen av olika mycket starkt beväpnade kosovoalbanska grupper går mycket långsamt utgör fortsatt ett hot mot utvecklingen mot ökad ordning och stabilitet såväl i Kosovo som i angränsande regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;I mars 2001 vändes aktiviteterna mot den dittills fredliga norra delen av Makedonien (FYROM). Albansk gerilla, förstärkt av extremister som lämnade Presevoområdet i samband med uppgörelsen mellan Nato och Förbundsrepubliken Jugoslavien om återlämnade av den s.k. säkerhets- zonen, ockuperade byn Tanusevci i de norra gränstrakterna mot Kosovo. Den hänvisade inledningsvis till albansk frustration över gräns- uppgörelsen mellan Makedonien (FYROM) och Förbundsrepubliken Jugoslavien. Regeringsarmén och säkerhetsstyrkor reagerade med att försöka återta kontrollen över byn, till en början utan framgång. Snart spreds oroligheterna till städerna i utkanten av huvudstaden Skopje. De albanska partierna i Makedonien (FYROM) och deras företrädare tog avstånd från gerillans attacker. Det internationella samfundets agerande i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;Makedonien (FYROM) syftade främst till att få till stånd ett varaktigt Prop. 2001/02:10 eldupphöravtal och samtidigt inleda en politisk dialog mellan de albanska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;och makedonska partierna i Makedonien (FYROM) kring de etniska frågorna i landet, med fokus på en förstärkning av minoriteternas rättigheter och ställning. Den 13 augusti 2001 undertecknade ledarna för de fyra största partierna och presidenten, bevittnat av EU:s företrädare, ett avtal som innehöll ett politiskt ramverk för Makedoniens (FYROM) framtid. Detta förutsätter också att den albanska gerillan ska avväpnas under överinseende av &lt;NOBR&gt;Nato-förband.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Långsiktig fred och stabilitet i regionen förutsätter en avväpning av gerillan i Kosovo och att utvecklingen där stabiliseras i fredliga och demokratiska former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;De serbiska myndigheterna i Belgrad arresterade den förre jugoslaviske presidenten Slobodan Milosevic den 1 april 2001 och utlämnade denne sedan till krigsförbrytartribunalen i Haag den 28 juni 2001. Det var också en följd av EU:s och USA:s tydliga budskap om att man förväntar sig fullt samarbete med krigsförbrytartribunalen, vilket sedan följdes av löften om samarbete också från myndigheterna i Zagreb, Sarajevo och Banja Luka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;I parlamentsvalet i Montenegro den 22 april 2001 fick de partier som pläderade för fortsatta band med Jugoslavien ca 45 procent av rösterna, vilket tyder på att befolkningen är fortsatt splittrad. Regeringsbildningen i Montenegro kom p.g.a. detta att bli utdragen och planerna på en folkomröstning om självständighet har flyttats fram i tiden. EU och USA har fortsatt att uppmuntra till konstruktiva samtal mellan Serbien och Montenegro i syfte att reformera federationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Den 25 maj 2001 nåddes ett ramavtal med en uppgörelse om successionsfrågorna efter det f.d. socialistiska Jugoslavien. Dessa samtal har pågått i närmare tio år och var det första avtal någonsin som nåddes mellan de fem f.d. jugoslaviska republikerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;Den 29 juni 2001 hölls en första stor konferens om bidrag för återuppbyggnad av Jugoslavien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Utvecklingen i Mellanöstern&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Mellanösternkonflikten utgör en av efterkrigstidens längsta och mest svårlösta kriser. Åtskilliga försök till konfliktförebyggande har förekommit men det finns också många exempel på misslyckanden. Regionen har länge tillhört ett av världens mest krigshärjade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;I drygt tio år har olika försök gjorts till en uppgörelse mellan israeler och palestinier. Genom den s.k. Osloprocessen har ett antal olika överenskommelser träffats som innebär att Israel dragit sig tillbaka från ungefär 40 procent av Västbanken och 70 procent av Gaza. I de områden från vilka israelerna dragit sig tillbaka råder en begränsad autonomi vilken utövas av den palestinska myndigheten under ledning av Yassir Arafat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;Under hösten 2000 exploderade det folkliga missnöjet på de palestinska områdena. Detta har sin grund bl.a. i sjunkande levnadsstandard, hög befolkningstillväxt och stor arbetslöshet, besvikelse över fredsprocessen och känsla av vanmakt i förhållande till Israel och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;P class="p156 ft4"&gt;den ständigt pågående bosättningspolitiken. Under oroligheterna har Prop. 2001/02:10 hundratals människor dödats och tusentals skadats, av vilka flertalet har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft4"&gt;varit palestinier. I februari 2001 förlorade Arbetarpartiet och Ehud Barak stort i ett direktval till premiärministerposten. I valet segrade Högerpartiet och Ariel Sharon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;Frågan om ett fredsavtal är intimt förbunden med planerna på utropandet av en palestinsk stat. En palestinsk stat utgör fredsprocessens logiska slutmål. Om detta råder numera principiell enighet bland konfliktens parter och andra inblandade aktörer, inklusive EU. Problem kan dock förväntas om palestinierna proklamerar staten innan en förhandlingsuppgörelse finns med Israel. Under våren och sommaren 2001 har krisen mellan israeler och palestinier eskalerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Utsikterna till en lösning i bosättningsfrågan ser mörk ut utifrån palestinskt perspektiv. Vädjanden om internationella observatörer har hittills inte gett resultat, och den lösning som f.n. är mest trolig, en mindre amerikansk närvaro, är i sig kontroversiell hos många palestinier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Den nya amerikanska utrikespolitiken och frågan om ett missilförsvarssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;USA har en fortsatt ekonomiskt, militärt, kulturellt och politiskt dominant ställning i världen. Den unikt starka ställningen innebär dock inte att världen är unipolär. Det växande ömsesidiga beroendet omfattar även USA och begränsar landets handlingsutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft4"&gt;Den nya amerikanska administrationen har under våren 2001 inlett en rad översyner inom centrala utrikespolitiska områden vilka i flera fall fortfarande pågår, varför det är för tidigt att göra några mer bestämda uttalanden om resultatet av dessa. Regeringen kan emellertid konstatera att flera förändringar har skett under det gångna halvåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft4"&gt;På det säkerhetspolitiska området prioriterar Bushadministrationen utvecklandet av ett missilförsvarssystem (Missile Defence, MD). Hotbilden från kalla krigets dagar har till stor del ersatts av hot om angrepp med enstaka missiler från fientligt sinnade länder med ambition att skaffa massförstörelsevapen och långdistansrobotar. USA vill därför inte längre förlita sig enbart på avskräckningsdoktrinen, utan utforma ett nytt säkerhetspolitiskt ramverk som inkluderar olika typer av missilförsvar, nedskärningar av de strategiska arsenalerna, samt fortsatt arbete mot spridning av massförstörelsevapen. Avtalet om &lt;NOBR&gt;anti-ballistiska&lt;/NOBR&gt; missiler &lt;NOBR&gt;(Anti-Ballistic&lt;/NOBR&gt; Missile, ABM), som slöts mellan USA och Sovjetunionen 1972 (och som senare Ryssland övertagit), innebar att försvarssystem mot kärnvapen begränsades. USA anser att avtalet är föråldrat och vill därför övervinna de begränsningar som avtalet lägger på utvecklandet av ett missilförsvar i den nya hotsituationen. Mer precisa uppgifter i fråga om utformning, tidtabell samt innebörden av det föreslagna ramverket saknas ännu, men president Bush har inlett konsultationer med en bred grupp länder, däribland Ryssland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft4"&gt;Den amerikanska inviten till samråd om missilförsvarsfrågorna har lett till att de flesta stater nu säger sig vilja avvakta en precisering av det amerikanska förslaget till nytt säkerhetspolitiskt ramverk och hur detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft40"&gt;förhåller sig till det nuvarande systemet, som grundas på det tidigare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;nämnda &lt;NOBR&gt;ABM-avtalet,&lt;/NOBR&gt; ickespridningsavtalet för kärnvapen och Prop. 2001/02:10 förhandlingarna mellan USA och Ryssland om avtalet om minskning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft4"&gt;strategiska kärnvapen (Strategic Arms Reduction Treaty, START). Rysslands reaktion på USA:s förhandlingsinviter är av särskild vikt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;mot bakgrund av Rysslands stora kärnvapenarsenal och ställning som part till &lt;NOBR&gt;ABM-avtalet.&lt;/NOBR&gt; Rysslands traditionella position är att &lt;NOBR&gt;ABM-avtalet&lt;/NOBR&gt; måste bevaras oförändrat för att garantera den strategiska stabiliteten, något man försöker förankra genom gemensamma uttalanden med andra stater. Samtidigt använder Ryssland politiska och folkrättsliga medel för att motverka ett missilförsvar och finna alternativa vägar att komma tillrätta med missilspridningen, däribland ett nationellt initiativ för global kontroll av missiler, samt multilaterala utspel i samarbete med Kina. Ryska förslag om europeiskt och internationellt samarbete kring taktiska missilförsvarssystem varvas dessutom med hot om utträde ur avtalet om kärnvapenbärande missiler med medellång räckvidd &lt;NOBR&gt;(Intermediate-Range&lt;/NOBR&gt; Nuclear Forces, INF), &lt;NOBR&gt;START-avtalet&lt;/NOBR&gt; och andra viktiga avtal i händelse av att USA unilateralt gör allvar av sina planer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft4"&gt;Rysslands hållning har under den senaste tiden blivit mer avvaktande. President Putin har visat försiktig förhandlingsvilja. Vid det rysk- amerikanska toppmötet i Genua, i samband med &lt;NOBR&gt;G8-mötet&lt;/NOBR&gt; i juli 2001, kopplades för första gången i ett officiellt uttalande neddragningar i de strategiska kärnvapenarsenalerna till utplaceringen av missilförsvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Kina vidhåller sitt skarpa motstånd mot både försvar mot missiler med kort räckvidd (Theatre Missile Defense, TMD) och missilförsvars- systemet. Kinesernas motstånd anses vara motiverat av värnandet av den egna avskräckningen visavi USA, som skulle tillintetgöras av ett missilförsvar. Ett annat motiv är utsikten av &lt;NOBR&gt;TMD-system&lt;/NOBR&gt; i Taiwan och andra länder i regionen, som skulle göra dessa mindre utsatta för kinesiska hot. USA har inlett vissa kontakter med Kina för att diskutera missilförsvaret. Kina genomför sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; en kontroversiell modernisering av den egna kärnvapenarsenalen, och det finns en risk för att utvecklandet av ett missilförsvar nu används som en förevändning också för denna rustning. En kinesisk kapprustning anses särskilt oroande eftersom en sådan skulle kunna sprida sig till Sydasien och Mellanöstern. Kina satsar på samarbete med Ryssland i försöken att motverka de amerikanska missilförsvarsplanerna och få till stånd ett förbud mot militarisering av yttre rymden. Presidenterna Jiang och Putin utfäste sig att fortsätta detta samarbete i samband med toppmötet i juni 2001 i &lt;NOBR&gt;Shanghai-gruppen&lt;/NOBR&gt; (Kina, Ryssland, Kazachstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft4"&gt;Regeringen har vid ett flertal tillfällen uttryckt oro över de konsekvenser ett amerikanskt beslut att ensidigt gå vidare med missilförsvarsplanerna skulle få på det internationella nedrustnings- och &lt;NOBR&gt;icke-spridningsarbetet.&lt;/NOBR&gt; Det finns en uppenbar risk för att resultaten av åratals förhandlingar på området kan komma till skada. Dessutom finns tecken på att missilförsvarsplanerna används av andra länder som en förevändning för upprustning och för att blockera framsteg på nedrustningsområdet. Till det kan läggas att USA förändrat sin nedrustningspolitik, dvs. att multilaterala nedrustningsavtal inte längre prioriteras. Regeringen ser med oro på och anser det angeläget att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;motverka en sådan utveckling. Arbetet med global nedrustning och icke- Prop. 2001/02:10 spridning måste fortsätta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft4"&gt;Parallellt med diskussionen om missilförsvarsfrågorna har de multilaterala ansträngningarna trappats upp för att genom internationellt samarbete skapa en global norm mot spridning av missiler och missilteknologi. Behovet av multilaterala lösningar accentueras av den existerande exportkontrollens oförmåga att förhindra fortsatt export till länder som kan tänkas utveckla massförstörelsevapen. Det arbete som i detta sammanhang har bedrivits under svenskt ordförandeskap i EU uppmärksammades av stats- och regeringscheferna i ett särskilt uttalande vid Göteborgstoppmötet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;Arbetet kommer nu att fortsätta för att få till stånd en internationell uppförandekod mot missilspridning. EU:s målsättning är att alla länder som vill ansluta sig till en sådan ska få möjlighet att delta i förhandlingarna om ett slutligt dokument som ska kunna vara tillgängligt redan 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Den amerikanska översynen på det säkerhetspolitiska området har även inneburit att man vid flera tillfällen valt att inte godkänna hela eller delar av olika internationella avtal. I juli 2001 förkastade USA det arbete som bedrivits sedan 1994 för att stärka konventionen mot biologiska och toxinvapen genom ett verifikationsprotokoll. I samband med FN- konferensen mot spridning av lätta vapen valde USA att inte gå med på skrivningar som kunde inskränka rättigheterna för privatpersoner såväl som icke statliga aktörer att inneha lätta vapen, vilket bidrog till ett urvattnat slutdokument. Detta var ett bakslag för strävandena att få kontroll över vapenrörelser på många håll i tredje världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft4"&gt;Vad beträffar Europapolitiken bekräftade president Bush i sitt linjetal i Warszawa i juni 2001 att det amerikanska engagemanget i Europa består. Trots en del tidigare tveksamheter kring den amerikanska truppnärvaron på Balkan slog presidenten fast att USA avser stå fast vid sitt militära engagemang där tillsammans med allierade och partnerländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft4"&gt;Det stöd som gavs från Clintonadministrationen rörande ESDP har i allt väsentligt behållits av Bushadministrationen. Det amerikanska stödet för ESDP är dock villkorat, såtillvida att en duplicering av Natos strukturer ses som en risk för urholkning av Nato.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft6"&gt;Vidare fäster USA stor vikt vid EU:s åtagande att utveckla nya kapaciteter för krishantering. Man är inom administrationen ännu inte helt övertygad om att ESDP i praktiken kommer att leda till mer resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft4"&gt;Den nya administrationen inledde sin mandatperiod med ett något stramare tonläge i förhållande till Ryssland än vad som var fallet under Clintonadministrationen. Vidare initierades en översyn av Rysslandspolitikens olika delar. Resultatet av översynen var att kontakterna mellan USA och Ryssland under en period var mindre frekventa än tidigare. Ett flertal möten mellan utrikesministrarna samt toppmötet mellan presidenterna Bush och Putin ändrade dock detta. President Bush har därefter sänt starka signaler om att USA vill ha en nära arbetsrelation med Ryssland. Ett nytt toppmöte planeras i november 2001 i Moskva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft4"&gt;När det gäller USA:s relation med Mellanöstern inledde Bushadministrationen med att inta en avvaktande hållning till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;Mellanösternkonflikten. I takt med att spänningsnivån i regionen har Prop. 2001/02:10 stigit har dock det amerikanska engagemanget ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Utvecklingen i Ryssland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft4"&gt;Bilden av Ryssland är mångfasetterad och det är svårt att med säkerhet bedöma den fortsatta utvecklingen. Det finns positiva signaler om en nystart för reformprocessen. Samtidigt har Ryssland fortsatt en mängd stora inrikespolitiska problem att lösa på de institutionella, ekonomiska och sociala områdena. Militärreformen, som präglas av under- finansiering, framskrider långsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Konflikten i Tjetjenien fortsätter. Under våren 2001 har de ryska federala väpnade styrkornas närvaro minskat något. Samtidigt har en uppbyggnad av polisiära strukturer ägt rum. Såväl de federala styrkorna som de tjetjenska gerillagrupperna lider dagliga förluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;Opinionsstödet för den militära insats som nu har pågått i snart två år är betydande. Trenden är dock att stödet sakta men säkert eroderas. Moskvas uttalade politik är alltjämt att fortsätta de väpnade insatserna mot de tjetjenska "terroristerna" och samtidigt bygga upp en civil, tjetjensk administration i republiken, vars lokala stöd skall säkras genom bl.a. federala bidrag till ekonomisk återuppbyggnad. Hittills har denna politik dock rönt liten framgång. En militär seger över den tjetjenska sidan framstår som osannolik och återuppbyggnadsarbetet går mycket långsamt. Den av Moskva tillsatta tjetjenska administrationen åtnjuter endast svagt lokalt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft4"&gt;Lokalbefolkningens förtroende för de ryska federala förbanden är närmast obefintligt, inte minst p.g.a. de omfattande övergrepp som enligt samstämmiga rapporter från olika håll fortfarande pågår. Åtgärderna för att utreda rapporterade kränkningar av mänskliga rättigheter och lagföra de skyldiga har hittills varit otillräckliga. Den humanitära situationen i och omkring Tjetjenien förblir mycket allvarlig och internationella humanitära organisationer har alltjämt svårt att verka i området, bl.a. på grund av säkerhetsläget. Efter utdragna förhandlingar kunde OSSE:s stödgrupp i juni 2001 återupprätta en permanent närvaro i Tjetjenien, långt senare än vad som tidigare utlovats från rysk sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;Utvecklingen på mediaområdet ger i dagsläget fortsatt anledning till oro. Ryssland har sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; haft en mycket liberal medialagstiftning. Under det senaste året har dock framförallt oberoende medier kommit att utsättas för ett allt tydligare tryck från myndigheterna. I september 2000 utfärdade den Ryska federationens säkerhetsråd en kritiserad informationssäkerhetsdoktrin som kan innebära ytterligare inskränkningar av pressfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft11"&gt;Tendenserna till påtryckningar mot medier motverkas i viss mån av den ökade mångfalden som skett under de senaste tio åren. Globaliseringen och ny teknik har slagit igenom. I varje större stad finns ofta ett tiotal &lt;NOBR&gt;TV-kanaler,&lt;/NOBR&gt; lika många radiostationer, flera lokala tidningar och en mängd tidskrifter. Ägarintressena är skiftande från olika företagsgrupper till politiska grupperingar och administrativa strukturer. Det finns dock en klar tendens till ett ökat statligt inflytande över de rikstäckande &lt;NOBR&gt;TV-kanalerna&lt;/NOBR&gt; i Ryssland. Som ett exempel på detta kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p171 ft4"&gt;nämnas den lag som president Putin undertecknande i augusti 2001 om att samla alla radio- och &lt;NOBR&gt;TV-bolag&lt;/NOBR&gt; under kommunikationsministeriet och dryga åttiotalet regionala radio- och &lt;NOBR&gt;TV-bolag&lt;/NOBR&gt; i ett bolag under ett federalt organ. Det nya organet kommer att ansvara för all signal- och frekvenstilldelning i den Ryska federationen. Enligt uppgifter i massmedier skall det nya organet bli ett aktiebolag där staten äger 51 procent av aktierna. Lagen skulle kunna få negativa effekter på yttrandefriheten i Ryssland. Samtidigt är den ett led i den konsolideringsprocess som blivit allt tydligare under president Putin. Att ett bolag ansvarar för tilldelning av frekvenser är inte ovanligt i väst och behöver inte med automatik innebära statlig censur, även om en sådan utveckling givetvis inte kan uteslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft4"&gt;Regeringen anser att det fortsatt finns anledning att noga följa utvecklingen på mediaområdet i Ryssland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft4"&gt;I april 2001 utsågs Sergej Ivanov till ny försvarsminister. Samtidigt utnämndes gruppledaren för partifraktionen "Enighet" i duman, Boris Gryzlov, till ny inrikesminister. Båda dessa utnämningar motiverades av att president Putin strävade efter att tydligare markera den civila kontrollen över de s.k. kraftstrukturerna (Försvarsministeriet, Inrikes- ministeriet m.fl.). Ryska och andra bedömare har tolkat utnämningarna som en åtgärd för att stärka presidentens kontroll över Försvarsministeriet och Inrikesministeriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft4"&gt;Försvarsminister Ivanov får i sitt nya ämbete möjlighet att söka genomföra den militärreform som Ryska federationens säkerhetsråd under hans ledning tidigare har utarbetat. Riktlinjerna för reformen fastställs i ett presidentdekret från mars 2001. Enligt de huvudelement ur dekretet som har offentliggjorts syftar reformen till att inom en tioårsperiod skapa en mindre men mobilare och effektivare krigsmakt, med förmåga att strida i strategiskt viktiga områden. Den skall också kunna användas för att t.ex. bekämpa internationell terrorism och narkotikasmuggling. Åren 2001 till 2005 skall ägnas åt omorganisering och förbandsneddragningar och de resterande fem åren åt modernisering av kvarvarande förband. Som en uttalad ambition anges att lösa de sociala problemen inom försvarsmakten samt att höja officerskårens status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft4"&gt;Anslagen till denna reformerade krigsmakt skall, enligt uttalanden från såväl presidenten som försvarsministern, förbli i princip oförändrade. Av dessa skall dock andelen avsedd för utveckling och materielanskaffning öka, för att 2010 uppgå till 50 procent av försvarsbudgeten. Det får anses högst tveksamt om denna ambitionsnivå verkligen kommer att kunna uppnås inom befintliga resursramar, inte minst mot bakgrund av de kostnader som kommer att uppstå i samband med de planerade neddragningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Ryssland bedriver under president Putin en mer aktiv, intressebaserad och långsiktig utrikespolitik än under president Jeltsin. En tydlig tendens i rysk utrikespolitik under president Putin är att Rysslands relationer med Europa ges högre prioritet än tidigare. Ryssland har kommit till insikt om EU:s stora ekonomiska betydelse för landet och visar också stort intresse för utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Rysslands inställning till &lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen&lt;/NOBR&gt; är i grunden positiv, även om Moskva regelbundet erinrar om vikten av att EU också beaktar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p176 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;utvidgningens konsekvenser för Ryssland, bl.a. på handelsområdet och Prop. 2001/02:10 vad gäller Kaliningrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft4"&gt;Gentemot Estland, Lettland och Litauen fortsätter Ryssland att föra en offentlig polemik i högt tonläge med återkommande, som regel ogrundade, anklagelser om förmenta kränkningar av de rysktalandes rättigheter i främst Lettland men även Estland. Förbindelserna med Litauen är mer utvecklade. Ryssland upprepar med jämna mellanrum sin negativa inställning till &lt;NOBR&gt;Nato-medlemskap&lt;/NOBR&gt; för Estland, Lettland och Litauen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Förhållandet till USA tillmäts fortfarande stor vikt i Moskva. Ryssland vill gärna se sig självt som en stormakt jämbördig med USA, i kraft av sitt stora kärnvapeninnehav, sitt permanenta säte i FN:s säkerhetsråd och, som en följd härav, med ett globalt ansvar för fred och stabilitet i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Förutom USA och Europa anser sig Ryssland, av geografiska och andra skäl, ha starka intressen i Asien. Inte minst de ekonomiska förbindelserna med Indien, Kina och Japan bedöms som viktiga. Indien och Kina är bl.a. viktiga länder för rysk krigsmaterielexport. I förbindelserna med Japan fortsätter territorialtvisten om Kurilerna att vara en stötesten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;President Putins Ryssland bedriver en mycket aktiv politik gentemot övriga länder inom Oberoende staters samvälde (OSS), med en tydlig betoning av de bilaterala förbindelserna med dessa länder, snarare än det multilaterala &lt;NOBR&gt;OSS-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; Tätast är kontakterna med Vitryssland, där ambitionen att utveckla en union mellan länderna sägs ligga fast. De konkreta resultaten av detta samarbete är ännu begränsade. Det finns en klar tendens till att Ryssland i förbindelserna med övriga &lt;NOBR&gt;OSS-länder&lt;/NOBR&gt; styrs allt tydligare av egna, ofta ekonomiska, intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Utvecklingen i Asien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft4"&gt;Asien framstår som säkerhetspolitiskt allt viktigare. Kina är idag, och torde i framtiden i ännu högre grad kunna bli, en politisk och kommersiell stormakt. Den omfattande moderniseringen och upprustningen av Kinas både konventionella och nukleära stridskrafter är ett betydande orosmoment för landets grannar. Maktbalanstänkandet dominerar bland regionens främsta aktörer och en risk för rustningskapplöpning kan inte uteslutas. Avsaknaden av regionala rustningskontrollregimer och säkerhetspolitiska samarbetsorgan i Asien är härvidlag en allvarlig brist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft6"&gt;President Bush har förtydligat sin och den amerikanska regeringens uppfattning vad gäller Taiwan, mänskliga rättigheter, vapenkontroll och ickespridningsfrågor m.m. Framsteg har gjorts i förhandlingarna om Kinas medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO) och president Bush har föreslagit att Kinas status som normal handelspartner ska förlängas. Sannolikt är Kinas anslutning till WTO nära förestående och den kommer direkt att följas av Taiwans inträde i WTO. Detta skeende kommer sannolikt att befrämja de fredliga kontakterna. Efter den amerikanske utrikesministerns Powells besök i Peking planeras nu ett besök i Kina av president Bush i oktober 2001. Besöket kommer att ske i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;anslutning till ett toppmöte med organisationen &lt;NOBR&gt;Asia-Pacific&lt;/NOBR&gt; Economic Prop. 2001/02:10 &lt;NOBR&gt;Co-operation&lt;/NOBR&gt; i Kina. En annan viktig faktor som skulle kunna verka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;återhållande är att Peking fått ansvaret att arrangera de olympiska spelen 2008. Detta kommer enligt en del bedömare att göra militära vågspel under de närmaste åren mindre sannolika.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031033x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft1"&gt;5 Konsekvenser för svensk säkerhetspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den för Sverige grundläggande positiva säkerhetspolitiska situationen består vad avser militära hot. De av riksdagen fastställda målen för säkerhetspolitiken (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224, bet. 1998/99:UFöU1, rskr. 1998/99:222) bör därför fortsatt i allt väsentligt ligga fast. Regeringen har tidigare bedömt att ett invasionshot inte ter sig möjligt inom en tioårsperiod, förutsatt att vi har en grundläggande försvarsförmåga. Denna bedömning har endast förändrats marginellt, i den meningen att hotet nu ter sig något mer avlägset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft4"&gt;Som regeringen tidigare anfört går det samtidigt inte att på lång sikt utesluta att ett mer omfattande militärt hot skulle kunna växa upp igen. Militärstrategiska förändringar och den tekniska utvecklingen medför dock att ett sådant mer omfattande hot, om det blir aktuellt, kommer att se annorlunda ut än under det kalla kriget. Behovet av att följa och utveckla förmåga att möta nya och annorlunda hot är härvid av central betydelse. Vår säkerhetspolitik måste därför även fortsättningsvis innebära att vi kan möta olika former av militära hot och hot såsom exempelvis informationsoperationer och nukleära, biologiska och kemiska hot &lt;NOBR&gt;(NBC-hot)&lt;/NOBR&gt; som direkt berör Sverige. Svårast bland dessa är väpnade angrepp riktade mot vårt lands frihet och självständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;Regeringen bedömer att ett betydande antal konflikter med allvarliga konsekvenser i och utanför det aktuella konfliktområdet kommer att förekomma även i framtiden. Dessa konflikter kan ytterst riskera freden och säkerheten för andra regioner och länder samt för Sverige. Det ligger därför i Sveriges intresse att bidra till att förebygga konflikter av dessa slag, och om det misslyckas, säkerställa en politisk konfliktlösning, men också, när så behövs, delta i civil och militär krishantering i samverkan med andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft4"&gt;Hot mot tekniska infrastruktursystem kan få mycket allvarliga konsekvenser och kan ytterst också få en säkerhetspolitisk dignitet. Efterhand som systemen ges en ökande grad av avancerad teknik, blir inbördes mer beroende av varandra och i allt större utsträckning internationaliseras och ägandeförhållandena förändras, blir skyddet av samhällsviktig infrastruktur av väsentlig betydelse för den nationella säkerheten. Utvecklingen motiverar också ett utökat internationellt samarbete om skydd av kritisk infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Risken för användning av biologiska och kemiska stridsmedel också av andra aktörer än stater samt i samband med terroristattacker måste uppmärksammas i ökande utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Slutsatser för svensk säkerhetspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft4"&gt;Regeringen drar tre slutsatser som följd av den internationella utvecklingen som i varierande grad påverkar vår säkerhetspolitik. En första slutsats är att den grundläggande positiva säkerhetspolitiska situationen består. Regeringen har tidigare bedömt att ett invasionshot inte ter sig möjligt inom en tioårsperiod, förutsatt att vi har en grundläggande försvarsförmåga. Denna bedömningn har endast förändrats marginellt, i den meningen att hotet nu ter sig något mer avlägset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Avgörande för denna bedömning är förmågan hos de militära styrkorna i vårt närområde och i vilket tidsperspektiv som förmågan skulle kunna förändras samt det alltmer fördjupade säkerhetssamarbete som präglar vårt närområde och motverkar de motstridiga intressen som alltjämt kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Utvecklingen ger heller inte anledning att ändra bedömningen av de mer begränsade militära angrepp som ändå skulle kunna riktas mot Sverige i samband med en kris som utvecklas ur nuvarande omvärldsläge. Som regeringen tidigare anfört går det samtidigt inte att på lång sikt utesluta att ett mer omfattande militärt hot skulle kunna växa upp igen. Militärstrategiska förändringar och den tekniska utvecklingen medför dock att ett sådant mer omfattande hot, om det blir aktuellt, kommer att se annorlunda ut än under det kalla kriget. Behovet av att följa och utveckla förmåga att möta nya hot och annorlunda hot är härvid av central betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Vår säkerhetspolitik måste därför även fortsättningsvis innebära att vi kan möta olika former av militära och andra hot såsom t.ex. informationsoperationer och hot som är relaterade till nukleära, biologiska och kemiska vapen som direkt berör Sverige. Svårast bland dessa är väpnade angrepp riktade mot vårt lands fred och självständighet, och som förhindrar oss att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en handlingsfrihet att, såsom enskild nation och i samverkan, kunna utveckla vårt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft4"&gt;Regeringen vill med det som förs fram i denna proposition ge bättre förutsättningar för att vi skall kunna hantera sådana hot som inte är väpnade angrepp i strikt folkrättslig bemärkelse. Vi måste nämligen också kunna möta sådana angrepp utförda av andra aktörer än stater som använder avancerade metoder och vapen, inklusive ickekonventionella vapen. Händelserna i USA den 11 september 2001 har tydligt visat på behovet av att vi utvecklar vår förmåga i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;En andra slutsats berör de risker som sammanhänger med regionala och lokala kriser och konflikter som indirekt eller direkt kan beröra Sverige. Regeringen bedömer att ett betydande antal konflikter med allvarliga konsekvenser i och utanför det aktuella konfliktområdet kommer att förekomma även i framtiden. Dessa konflikter innebär ett omfattande lidande för de människor som är direkt utsatta. De kan också innebära allvarliga problem, och ytterst även riskera freden och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p188 ft4"&gt;säkerheten för andra regioner och länder och för Sverige. Det ligger därför i Sveriges intresse att bidra till att förebygga konflikter av dessa slag och, om det misslyckas, säkerställa en politisk konfliktlösning, men också när så behövs delta i civil och militär krishantering i samverkan med andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;I vår säkerhetspolitik måste därför också ingå att i samverkan med andra stater verka för fred och säkerhet i vår omvärld. Inom ramen för vårt medlemskap i EU och i enlighet med Amsterdamfördraget har Sverige därvid åtagit sig att tillsammans med övriga medlemsländer skydda unionens gemensamma värden, grundläggande intressen, oavhängighet och integritet i överensstämmelse med grundsatserna i FN:s stadga. Enligt fördraget ingår vidare att på alla sätt stärka unionens säkerhet, bevara freden och stärka den internationella säkerheten, främja det internationella samarbetet samt utveckla och befästa demokratin och rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Ett konkret uttryck för vårt bidrag till denna samverkan är de resurser som Sverige anmält till EU:s krishanteringsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;En tredje slutsats sammanhänger med de tekniska infrastruktur- systemens fundamentala betydelse för medborgarnas livsbetingelser och ett fungerande samhälle. Hot mot tekniska infrastruktursystem kan få mycket allvarliga konsekvenser och kan ytterst också få en säkerhetspolitisk dignitet. Efterhand som systemen ges en ökande grad av avancerad teknik, blir inbördes mer beroende av varandra och i allt större utsträckning internationaliseras och ägandeförhållandena förändras, blir skyddet av samhällsviktig infrastruktur av väsentlig betydelse för den nationella säkerheten. Utvecklingen motiverar också ett utökat internationellt samarbete om skydd av kritisk infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;De senaste årens informationstekniska utveckling ger utvidgade påverkansmöjligheter till en betydligt lägre kostnad än mer traditionella ekonomiska, politiska och militära maktmedel. Det innebär att även mindre intressegrupper, kriminella grupper och terrorister får allt större möjligheter att påverka, oavsett var i världen dessa aktörer befinner sig. Gränserna för vad som är internationell säkerhetspolitik respektive enskild &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; blir därmed allt mer flytande. Det finns i dagsläget ingen anledning att tro att denna utveckling inte kommer att fortsätta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Det öppna moderna samhället har blivit allt mer sårbart genom sitt beroende av informationsteknik, eftersom denna också utgör en grund för fortsatt utveckling av ekonomi och välfärd. De system som används i dag är sårbara för intrång, spionage och förstörelse. Traditionellt starka nationer kan därmed utsättas för angrepp även från nya små och stora aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;Genom att informationssystem dessutom knyts samman skulle en störning kunna sprida sig via olika nätverk. Särskilt allvarliga konsekvenser skulle kunna uppstå när vitala, centrala system i samhället som är spridda eller sammankopplade utsätts för störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Risken för användning av B- och &lt;NOBR&gt;C-stridsmedel&lt;/NOBR&gt; också av andra aktörer än stater samt i samband med terroristattacker måste i ökande utsträckning uppmärksammas. Den fortsatta spridningen av teknik och expertis, liksom av B- och &lt;NOBR&gt;C-stridsmedel&lt;/NOBR&gt; samt radioaktivt material, är ett allvarligt problem. Massförstörelsevapen kan te sig attraktiva också för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;terroristgrupper eller kriminella genom möjligheten att drabba många Prop. 2001/02:10 individer vid en attack, en önskan att utföra mer spektakulära attacker, att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;hot om insats kan vara nog för att uppnå önskad effekt samt att skyddet mot sådana attacker är sämre än mot traditionella attacker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Regeringen vill dessutom understryka att det ligger i Sveriges intresse att inte bara bidra till att förebygga konflikter av olika slag, utan att också aktivt verka för att lösa uppkomna konflikter och kriser inom ramen för en gemensam krishantering. Detta hänger samman med att det som kan definieras som ett svenskt intresse, dvs. det som skall skyddas och försvaras, har skiftat karaktär. Sverige är i dag en del av en värld som präglas av ett ständigt ökande gränsöverskridande samarbete på olika nivåer, inom olika områden och mellan olika aktörer. Med detta gränsöverskridande samarbete, som innefattar såväl konkreta som mer abstrakta strukturer och system, följer med självklarhet ett ökande ömsesidigt beroende. Den negativa effekten av detta i sig positiva samarbete är en växande sårbarhet för konflikter och kriser. Betydelsen av var konflikten eller krisen inträffar tenderar att bli underordnad det svenska intresset. Med detta ökande beroende följer således att definitionen av vad som utgör ett svenskt intresse blir allt bredare men också mer svårbestämd. De hot mot fred och säkerhet som regionala eller lokala kriser och konflikter utgör handlar om en kombination av direkt och indirekt påverkan på gemensamma, gränsöverskridande strukturer och system. Svenskt egenintresse och gemensamma intressen tenderar att alltmer överlappa varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft4"&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att de av riksdagen fastställda målen för säkerhetspolitiken i allt väsentligt fortsatt bör ligga fast. Säkerhetspolitiken bör dock hela tiden prövas och justeras mot omvärldsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Grundelement i Sveriges säkerhetspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft4"&gt;Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands freds och självständighet. Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en handlingsfrihet att, såsom enskild nation och i samverkan, kunna utveckla vårt samhälle. Vår säkerhetspolitik har såväl en nationell som en internationell dimension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Nationellt skall vi kunna möta militära och andra hot som direkt berör Sverige. Svårast bland dem är väpnade angrepp riktade mot vårt lands frihet och självständighet. Vi skall också förebygga och kunna hantera situationer som utan att direkt hota Sveriges fred och självständighet ändå skulle kunna innebära snabba och allvarliga försämringar av samhällets normala funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft11"&gt;Internationellt skall vi i samverkan med andra stater aktivt verka för fred och ökad säkerhet. Genom att verka för en stärkt internationell rättsordning och genom att medverka till konfliktförebyggande samarbete och insatser, gemensam civil och militär krishantering samt försoning och uppbyggnad efter kriser och konflikter kan vi bidra till ökad säkerhet i omvärlden och därmed också för oss själva. Med utgångspunkt i en bred syn på säkerhet formas säkerhetspolitikens båda dimensioner i ett kontinuerligt samspel mellan flertalet politikområden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;Det är av avgörande betydelse även för Sveriges säkerhet att utvecklingen globalt leder till fördjupad demokrati, öppenhet och välfärd, och därmed till ökad stabilitet och trygghet. Av central betydelse är FN:s breda insatser för fred och säkerhet. Sverige lägger också stor vikt vid att FN och de regionala organisationerna på olika sätt tidigt kan ingripa i lokala och regionala konflikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Vår strävan är att samarbeta med Europas alla säkerhetsorganisationer. Jämsides med vår medverkan i FN och OSSE deltar vi sålunda i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, lämnar effektiva bidrag till EU:s gemensamma krishanteringsförmåga samt samarbetar med Nato och flertalet övriga europeiska stater inom ramen för det &lt;NOBR&gt;Euro-atlantiska&lt;/NOBR&gt; partnerskapsrådet och Partnerskap för fred. Därtill kan fogas det regionala och bilaterala samarbetet med våra grannländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;I Europa utgör vårt säkerhetspolitiska mål att varaktigt säkra ett förtroendefullt och nära samarbete mellan alla stater. Samarbetet inom EU och med de &lt;NOBR&gt;euro-atlantiska&lt;/NOBR&gt; säkerhetsstrukturerna, och bibehållandet av ett starkt amerikanskt engagemang för säkerheten i norra Europa, är härvid av stor betydelse. Ett grundläggande svenskt intresse är en fortsatt utveckling av demokrati, ekonomiska och sociala framsteg, förbättrad miljö, samt en ökad öppenhet mot omvärlden, som omfattar hela Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft4"&gt;Det regionala praktiska samarbetet inom Östersjöområdet, bl.a. inom Östersjöstaternas råd, är av stor betydelse. Ett uttryck för detta är initiativet från Sverige och Tyskland, det s.k. Kielinitiativet, om utökat praktiskt militärt samarbete om bl.a. övning. Fjorton länder deltar i detta samarbete. Det nordiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet har under de senaste åren utvecklats till en särskild dimension i Sveriges säkerhetspolitik. Sverige och Finland har ett särskilt nära samarbete i säkerhetspolitiska frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Rysslands aktiva deltagande och engagemang är en viktig förutsättning för att på lång sikt varaktigt trygga stabilitet och säkerhet i Europa och för att hantera frågorna på den globala agendan. Det är väsentligt att fortsätta ansträngningarna att långsiktigt integrera Ryssland i det europeiska samarbetet och dess strukturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;Ansträngningar för att hindra ytterligare spridning av massförstörelsevapen har stor betydelse. Ett led i detta är att stödja ryska strävanden till nedrustning och destruktion av massförstörelsevapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;Om det säkerhetspolitiska läget försämras, skall vår säkerhetspolitik bidra till att spänningen i omvärlden och särskilt i vårt närområde begränsas. Vi skall kunna försvara vårt territorium mot kränkningar och angreppshandlingar och vi skall kunna agera för att tillvarata svenska intressen. Vi skall kunna motstå hot och påtryckningar och möta insatser som riktas mot det svenska samhället och som syftar till att påverka vårt agerande och samhällets funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Vi skall söka förebygga att vårt samhälle utsätts för svåra påfrestningar genom den robusthet och förmåga till omställning som byggs in i samhället. Vi skall ägna ökad uppmärksamhet åt sådana förebyggande åtgärder som minskar sårbarheten i de delar av vår tekniska infrastruktur som är gränssättande för viktiga samhällsfunktioner. Det skall därutöver finnas en beredskap att hantera de påfrestningar som likväl kan uppstå. Beredskapen skall avse extraordinära situationer som kan uppstå genom snabba och allvarliga försämringar av samhällets funktion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p112 ft36"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p103 ft36"&gt;Konsekvenser för totalförsvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft4"&gt;När det gäller omfattningen av den verksamhet som behövs för att förbereda landet för krig bedömer regeringen att de förändringar som inträffat sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; i grunden förändrat Sveriges säkerhetspolitiska situation. Invasionshotet utgör inte längre grunden för totalförsvarsresursernas dimensionering. Den beslutade avvecklingen och nedprioriteringen av de verksamheter som direkt inriktats mot att förbereda landet för att motstå ett brett upplagt invasionsföretag skall därför skyndsamt fullföljas. Om ett mer omfattande hot skulle aktualiseras, vilket regeringen menar inte på lång sikt kan uteslutas, ger den grundläggande försvarsförmågan och en bred kompetensbas de förutsättningar som krävs för att vi ska kunna anpassa oss till en sådan situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;För det militära försvaret har den säkerhetspolitiska utvecklingen krävt och möjliggjort en övergång från ett invasionsförsvar till ett insats- och kompetensförsvar. Det handlar om en genomgripande förändring av såväl omfattning som struktur. Utgångspunkten är relativt begränsade krav på att i det korta tidsperspektivet kunna möta angrepp mot Sverige men ökade krav på att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. Det militära försvaret skall också kunna bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft4"&gt;Ett av målen för det civila försvaret och utformningen av dess resurser är att bidra till Försvarsmaktens förmåga vid begränsade väpnade angrepp och krig i vår omvärld. Kraven på grundläggande försvarsförmåga och grundberedskap skall därför dimensionera det civila försvarets resurser. Därmed kan åtgärder som syftar till att möta mer omfattande väpnade angrepp hänskjutas till en anpassningsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;Planering för att möjliggöra anpassning inklusive åtgärder som inte går att hänskjuta till en anpassningsperiod, t.ex. att minska sårbarheten i infrastrukturen bör enligt regeringen övervägas. Den senare typen av åtgärder är av sådan karaktär och omfattning att de ofta sammanfaller med de åtgärder som vidtas inom ramen för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Det är därmed en angelägenhet för hela samhället att säkerställa en tillräcklig robusthet i dessa system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Regeringen anser att en stor del av den traditionella verksamhet som bedrivits inom ramen för begreppet totalförsvar och med invasionshotet som grund nu kan tillgodoses genom en tillräcklig anpassningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft4"&gt;Särskilt gäller detta det civila försvaret, där såväl den grundläggande försvarsförmågan som den kompetensbas som erfordras för att vi skall kunna upprätthålla en förmåga till anpassning, bygger på samhällets robusthet och förmåga till krishantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;En ny struktur för hantering av sårbarhets- och säkerhetsfrågor i samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft4"&gt;I lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap definieras totalförsvar som verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p171 ft4"&gt;beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas. Totalförsvar består av militär verksamhet (det militära försvaret) och civil verksamhet (det civila försvaret). Totalförsvars- resurser skall utformas så att de även kan användas vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;Det handlar således om att totalförsvarsresurserna skall utformas så att de effektivt kan användas både nationellt och internationellt och att utvecklingen av ledningsstrukturer och ledningssystem skall utgå från hela hotskalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft4"&gt;Regeringen anser att de hot som har säkerhetspolitisk dignitet berör flertalet politikområden, och att de hot och risker som är aktuella idag och som upplevs som relevanta för framtiden behöver behandlas på ett mer övergripande sätt. Det är därför nödvändigt med vissa förändringar som innebär ett nytt koncept och en ny struktur för samhällets hantering av olika sårbarhets- och säkerhetsfrågor. Bland annat bör det tvärsektoriella angreppssättet och helhetssynen i planeringen utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Utgångspunkten för en ny struktur bör vara att samhällets resurser för hantering av kriser av olika svårighetsgrad utnyttjas på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt genom att en helhetssyn på samhällets hantering av olika hot och risker konsekvent tillämpas. Regeringen utvecklar dessa frågor i kapitlen 7 och 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Frågan om vilka begrepp som bör användas har behandlats av Sårbarhets- och säkerhetsutredningen och av Försvarsberedningen i rapporten Ny struktur för ökad säkerhet – nätverksförsvar och krishantering (Ds 2001:44). Försvarsberedningen framhåller i nämnda rapport att det inte är lämpligt att innefatta samhällets beredskap mot andra typer av hot och risker än krig i begreppet totalförsvar. Ett viktigt skäl till denna bedömning är att begreppet totalförsvar har en folklig förankring med en tydlig knytning till krig som motiverar särskilda befogenheter och fullmaktslagar. Ett annat skäl är att totalförsvar är ett författningsreglerat begrepp med ett omfattande regelverk där en ändring av begreppet skulle få mycket stora följdverkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Regeringen delar Försvarsberedningens syn på begreppet totalförsvar. Därmed bör begreppet även fortsättningsvis definieras på det sätt som framgår av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;Regeringen vill betona ytterligare ett skäl till varför totalförsvarsbegreppet inte skall förändras och som även förts fram av Sårbarhets- och säkerhetsutredningen och Försvarsberedningen. Krig är en så exceptionell situation att det motiverar särskilda bestämmelser och organisationsförhållanden som inte kan motiveras av olyckor eller elakartade handlingar m.m. i det fredstida samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningen liksom Försvarsberedningen föreslår i stället att ett mer heltäckande begrepp, samhällets säkerhet och beredskap, används för att beskriva de förebyggande åtgärder och förberedelser i övrigt som krävs inför olika typer av allvarliga kriser. Ett sådant samlande begrepp ger enligt Sårbarhets- och säkerhetsutredningen och Försvarsberedningen utrymme för en bättre helhetssyn och återspeglar behovet av ett tvärsektoriellt synsätt och förhållningssätt till olika typer av allvarliga kriser och det ansvar för säkerhet och beredskap&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p201 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;som åvilar alla samhällsfunktioner. Detta krishanteringssystem bör kunna Prop. 2001/02:10 baseras på områdesansvaret hos kommuner, länsstyrelser och hos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Försvarsberedningen har mot denna bakgrund även föreslagit att begreppet krishantering bör kunna användas för alla de åtgärder som vidtas före, under eller efter en allvarlig kris (för hanteringen av det akuta krisförloppet bör operativ krishantering kunna användas). Regeringen delar Försvarsberedningens uppfattning att det finns ett behov av ett klargörande i begreppsfrågan. Regeringen avser att låta genomföra en analys av konsekvenserna av Försvarsberedningens förslag och därefter återkomma till riksdagen 2002.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;6 Ekonomiska utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Ekonomiska ramar för utgiftsområde 6 Totalförsvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft4"&gt;Riksdagen har beslutat om inriktningen för de ekonomiska ramarna för utgiftsområde 6 Totalförsvar för försvarsbeslutsperioden 2002 – 2004 (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Beslutet innebär att ramen för utgiftsområdet under perioden för varje år skall vara 4 miljarder kronor lägre än den ram för 2001 som riksdagen godkände våren 1998, exklusive den materielförskjutning riksdagen beslutade om våren 1996. Vidare beslutades ett omställningsbidrag på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft4"&gt;3 miljarder kronor för 2002 och 1 miljard kronor för 2003. Bidraget skall användas för de kostnader som hänger samman med de strukturförändringar inom Försvarsmaktens krigs- och grundorganisation riksdagen beslutade om våren 2000 (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) samt för de förskjutningar av materielleveranser som genomförs. Utrymme för teknisk förnyelse skall rymmas inom de fastställda ekonomiska ramarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft4"&gt;Mot bakgrund av det gynnsamma säkerhetspolitiska läget lämnar regeringen inte något förslag om ändrade ekonomiska ramar i föreliggande försvarsbeslutsproposition. Med inriktningsbeslutet och riksdagens beslut med anledning av 2001 års ekonomiska vårproposition som grund har regeringen i budgetpropositionen för 2002 beräknat följande ekonomiska ramar för utgiftsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;miljoner kr, löpande pris&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p206 ft4"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p206 ft4"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p207 ft4"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Utgiftsområde 6 Totalförsvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;45 810&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;44 925&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p207 ft6"&gt;44 884&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;varav omställningsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft4"&gt;Vid fördelningen av ovanstående belopp inom utgiftsområdet har regeringen tagit hänsyn till föreliggande proposition och prop. 2001/02:11 Bättre villkor för totalförsvarspliktiga som beslutas denna dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft4"&gt;Regeringens överväganden med anledning av Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande (SOU 2001:41) presenteras översiktligt för riksdagen i föreliggande proposition och kommer att utvecklas i den proposition om civila beredskapsfrågor som regeringen avser förelägga riksdagen våren 2002. Fördelningen mellan olika anslag inom utgiftsområdet kan därmed komma att behöva förändras under 2002 varvid regeringen återkommer till riksdagen i samband med tilläggsbudget till statsbudgeten för 2002. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla vikten av att det, med statsmakternas inriktningsbeslut som grund, måste finnas en flexibilitet i planering, utnyttjande och fördelning av resurser under kommande försvarsbeslutsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;Regeringen vill här betona att det inte får råda något Prop. 2001/02:10 motsatsförhållande mellan militär och civil verksamhet. Snarare är civil&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft4"&gt;och militär samverkan en förutsättning för att de samlade resurserna skall kunna utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Finansiering av åtgärder för anpassning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft4"&gt;Under perioden sedan det kalla krigets slut har beredskapsbegreppet fått en vidare tolkning. Den gamla krigsorganisationen hade i princip beredskapskravet att inom några dygn kunna mobiliseras. Under 1990- talet har beredskapen som en följd av omvärldsutvecklingen successivt kunnat sänkas. Anpassning är det sätt på vilket vi hanterar de osäkerheter som fortfarande finns om den framtida utvecklingen. Försvarsmaktens beredskap styrs i regleringsbrevet till att förband under utbildning samt vissa delar av insatsorganisationen med kort insatstid skall kunna möta de hot om väpnade angrepp som kan uppstå. Inom ett år skall beredskapen kunna ökas med ytterligare förband ur insatsorganisationen så att mer omfattande hot kan mötas. De åtgärder som krävs för den sistnämnda beredskapshöjningen är bl.a. samträning, viss anskaffning och omförrådsställning. Tänkbara scenarier för den ettåriga anpassningen/beredskapshöjningen studeras inom ramen för den operativa planeringen och är exempel på utvecklingar i närområdet där risken för kriser och konflikter ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft4"&gt;Sedan försvarsbeslutet 1996, då anpassningsprincipen lades fast, har en rad åtgärder vidtagits för att öka anpassningsförmågan. Inte minst kortare försvarsbeslutsperioder och regelbundna säkerhetspolitiska kontrollstationer bidrar till möjligheterna att gradvis anpassa försvarsförmågan. Även med en god förmåga att uppfatta och rätt tolka signalerna om viktigare säkerhetspolitiska förändringar måste vi räkna med en viss fördröjning innan beslut kan fattas. Det ställs alltså höga krav på att beslutsfattandet skall kunna ske snabbt för att ge största möjliga tid för nödvändiga åtgärder som syftar till att höja vår försvarsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;I samband med försvarsbesluten fattar riksdagen beslut om riktlinjer i form av ekonomiska ramar för totalförsvaret. Det är dock på regeringens årliga förslag till statsbudget i budgetpropositionen som riksdagen fattar slutligt beslut om ekonomiska resurser för utgiftsområdet och vilka verksamheter anvisade anslag skall bekosta. Den statliga budgetprocessen, som regleras i regeringsformen, riksdagsordningen och lagen (1996:1059) om statsbudgeten, innebär att åtgärder som under pågående försvarsbeslutsperiod behövs för att öka, minska eller på annat sätt förändra försvarsförmågan och de ekonomiska resurserna för detta måste föreläggas riksdagen i förslag till statsbudget eller på tilläggsbudget till statsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft4"&gt;Åtgärder som behöver beslutas för att anpassa försvarsförmågan till gradvisa omvärldsförändringar kan således i gängse ordning föreslås riksdagen som därmed kan anvisa ökade eller minskade anslag inom utgiftsområdet utan att detta fördröjer eller förhindrar anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Budgetprocessen med treåriga utgiftstak och ramar för utgiftsområden innebär att statsmakterna måste prioritera mellan de verksamheter som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;bedrivs under olika utgiftsområden. I en tillväxtsituation torde vissa Prop. 2001/02:10 resurser kunna frigöras inom utgiftsområdet genom omprioritering av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft4"&gt;verksamhet. Försvarsberedningen har pekat på behoven av att undvika långsiktiga bindningar för att uppnå en flexibilitet i försvarsplaneringen som medger att ekonomiska resurser beloppsmässigt kan identifieras och göras tillgängliga för anpassning på både kort och lång sikt. En sådan flexibilitet är en god förutsättning för anpassning till gradvisa förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Om åtgärder för att snabbt öka försvarsförmågan behöver beslutas och ökade anslag behövs för detta kan regeringen under vissa förutsättningar besluta att ett anslag får överskridas. I 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten föreskrivs att regeringen med riksdagens bemyndigande får besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas. Med stöd av denna bestämmelse och med de begränsningar som följer av densamma bemyndigar riksdagen årligen regeringen att få besluta att ett ramanslag får överskridas för att täcka utgifter som inte var kända då anslaget anvisades och om riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft4"&gt;I 9 kap. 3 § tredje stycket av regeringsformen föreskrivs att riksdagen vid budgetreglering skall beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikets försvar. Med stöd av denna bestämmelse bemyndigar riksdagen årligen regeringen att utnyttja en kredit om 40 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för det fall något av de förhållanden som anges skulle föreligga. Krediten skall säkerställa att en nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar nödvändiga betalningsmedel. Åtgärder som behövs för att snabbt öka försvarsförmågan utan att det för den skull är fråga om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden täcks dock inte av detta bemyndigande. Nuvarande lydelse av regeringsformen har i detta hänseende sin utgångspunkt i den tidigare fokuseringen på ett invasionsförsvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft4"&gt;Åtgärder för att mycket snabbt öka försvarsförmågan har en sådan dignitet för rikets säkerhet och får betraktas som så extraordinära att regeringen närmare kommer att låta utreda om det behövs särskilda handlingsregler för att nödvändig anpassning inte onödigtvis skall förhindras eller försvåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft4"&gt;Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga om så behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Den lägre ramen och omställningsbidraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft4"&gt;Som nämnts ovan skall utgiftsområdets ram vara 4 miljarder kronor lägre fr.o.m. 2002. Som en nödvändig förutsättning för ominriktningen till ett insats- och anpassningsförsvar anvisas dock ett omställningsbidrag om 3 resp. 1 miljard kronor 2002 resp. 2003. Regeringen har vid beräkningen av utgiftsområde 6 Totalförsvar i budgetpropositionen för 2002 i sin helhet lagt den lägre ramen och omställningsbidraget på anslaget 6:1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Prop. 2001/02:10 och anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft4"&gt;teknikutveckling. Att omställningsbidraget anvisas på anslag åren 2002 och 2003 skall inte hindra att bidraget kan finansiera omställnings- kostnader som härrör från hela perioden &lt;NOBR&gt;2000-2004.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Finansiering av fredsfrämjande truppinsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft4"&gt;Utvecklingen av EU:s krishanteringsförmåga och de svenska åtaganden som gjorts i detta sammanhang understryker vikten av att så snabbt som möjligt kunna sända väpnad styrka utomlands för humanitära och fredsfrämjande insatser. EU:s styrkeregister för krishantering ställer krav på att förbanden skall kunna vara på plats i ett insatsområde senast inom 60 dagar efter beslut. Förenta nationerna har som krav att förband skall kunna lämna respektive land 30 dagar efter det att säkerhetsrådet har fastställt ett mandat. Inriktningen enligt regeringen och riksdagen är att en styrka, med de resurser som efterfrågas, skall kunna sättas in någon månad efter ett beslut i riksdagen eller av regeringen. Möjligheten att snabbt komma på plats i ett insatsområde är avhängig en rad faktorer, varav finansiering av insatsen utgör en del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft4"&gt;Dagens statliga budgetprocess innebär att de ekonomiska resurserna för fredsfrämjande truppinsatser i första hand skall göras tillgängliga inom utgiftsområdets beslutade ekonomiska ram. Detta innebär dock att de resurser som skulle kunna användas för annan verksamhet, dvs. för att försvara Sverige mot väpnat angrepp och hävdandet av vår territoriella integritet, blir mindre. Det måste därför finnas system som möjliggör avvägningar mellan fredsfrämjande truppinsatser och övriga totalförsvarsresurser. I budgetpropositionen för 2002 föreslår därför regeringen, som ett led i att skapa denna större flexibilitet, att ett gemensamt anslag för förbandsverksamhet och beredskap samt fredsfrämjande truppinsatser anvisas. Vid beräkningen av behovet för 2002 har hänsyn tagits till att regeringen på tilläggsbudget till statsbudgeten i samband med budgetpropositionen för 2002 föreslagit att vissa anslag inom utgiftsområdet minskas och att beloppen i stället beräknas under innevarande års anslag för fredsfrämjande truppinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft4"&gt;Regeringen avser under förutsättning av riksdagens godkännande av förslaget föreskriva att det anslagssparande som därigenom uppstår vid utgången av 2001 skall få användas under 2002. Regeringen har således för fredsfrämjande truppinsatser beräknat ca 1,2 miljarder kronor under det nya anslaget för 2002. Om svensk medverkan med trupp i en internationell insats skulle bli aktuell under 2002 och utgifterna för denna inte beräknas rymmas inom de ekonomiska ramarna kommer regeringen att överväga att snabbt omfördela medel för detta ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft4"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningen lämnar förslag till ett nytt krishanteringsinstrument grundat på en helhetssyn och med ett uttalat områdesansvar för kommuner, länsstyrelser och regeringen. Utredningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;föreslår vidare att kommunerna åläggs ett planeringsansvar också för allvarliga krissituationer som inte avser höjd beredskap. Utredningen anför vidare att bl.a. tvärsektoriella sårbarhetsanalyser kan utgöra en mer heltäckande form av beslutsunderlag för regeringen. I detta sammanhang bör sårbarheter i infrastrukturen lyftas fram. Försvarsberedningen delar utredningens grundsyn i dessa frågor. Tyngdpunktsförskjutningen till ett områdesansvar bör enligt Försvarsberedningen medföra en omfördelning av resurser från nuvarande sektorsmyndigheter till förmån för de områdesansvariga organen och att framtida beslut om fördelning baseras på beslutsunderlag som speglar helhetssynen. Frågan om på vilken ambitionsnivå som säkerhets- och beredskapsarbetet kan bedrivas i framtiden blir beroende av vilket resursutrymme som disponeras. Regeringen återkommer till riksdagen i dessa frågor våren 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Kommunerna får i enlighet med lagen (1994:1720) om civilt försvar ersättning för de beredskapsåtgärder avseende höjd beredskap som genomförs i kommunen. Ersättningen, som uppgår till ca 166 miljoner kronor per år, betalas ut från utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt den överenskommelse som finns mellan staten och Svenska kommun- förbundet. Försvarsberedningen anser att det finns ett stort behov av att se över denna överenskommelse och att en omförhandling också bör omfatta frågan om i vilken utsträckning kommunerna bör ersättas för att upprätthålla en krishanteringsförmåga för allvarliga krissituationer som inte avser höjd beredskap, men som självfallet är av grundläggande betydelse också för en sådan situation. Regeringen anser att överenskommelsen bör omförhandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Utredningen föreslår vidare att ökade resurser bör satsas på säkerhets- och sårbarhetsarbete vad gäller den tekniska infrastrukturen. Elförsörjningen bör enligt utredningen ges högsta prioritet i samhällets satsningar på sårbarhets- och säkerhetsarbete. Fungerande elförsörjning, telekommunikation och datorstöd är också gränssättande för totalförsvarets förmåga till anpassning. För att säkerställa en god grundförmåga, från vilken anpassning på fem och tio års sikt skall kunna ske, kan därför ytterligare investeringar behöva göras redan idag. Enligt Försvarsberedningen bör regeringen överväga om dessa åtgärder skulle kunna finansieras inom ramen för anslagen inom verksamhetsområdet det civila försvaret. Regeringen avser återkomma till riksdagen våren 2002 i denna fråga. Regeringen har redan i budgetpropositionen för 2002 beräknat större belopp för funktionen Telekommunikationer m.m. resp. funktionen Energiförsörjning jämfört med 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft4"&gt;När det gäller ersättning till enskilda vid extrema situationer anser utredningen att nackdelarna överväger fördelarna med att inrätta en katastroffond. Det går inte att på förhand bedöma vilken ersättning som kan bli aktuell att betala ut i en viss situation. Behållningen i katastroffonden kan knappast heller vara styrande för ersättningsbeloppens storlek. Dessutom finns det en viss risk för att medlen i en katastroffond görs tillgängliga också i situationer som inte är så allvarliga. Förekomsten av en katastroffond torde i sig bidra till att ge upphov till ersättningskrav. Detta gäller i synnerhet om utbetalningskriterierna för de medel som finns i fonden är oklara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Regeringen anser, liksom utredningen och Försvarsberedningen, att någon katastroffond inte skall inrättas. Ett ytterligare skäl är att det inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;är förenligt med dagens statliga budgetprocess med bruttobudgeterings- Prop. 2001/02:10 och fullständighetsprincipen att inrätta någon fond vid sidan om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft4"&gt;statsbudgeten. Det är dock önskvärt med en större grad av konsekvens vid bedömningen av om staten bör ta på sig ett ersättningsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft4"&gt;Regeringen kommer därför noggrant överväga denna fråga och därvid beakta utredningens överväganden om det statliga åtagandet. Även i denna fråga återkommer regeringen i propositionen om civila beredskapsfrågor våren 2002.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;P class="p225 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Sårbarhet och säkerhet – en förbättrad helhetssyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft36"&gt;7.1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande former för planering främjar inte en rationell avvägning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;resurser mellan satsningar som avser svåra påfrestningar på samhället i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fred och satsningar som mer specifikt avser kriget. Detta leder till att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhället kan komma att ha en otillräcklig förmåga att hantera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krissituationer som i svårighetsgrad ligger mellan normala påfrestningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på samhället och väpnat angrepp. De åtgärder som vidtas för att möta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;svåra påfrestningar på samhället i fred inom respektive samhällssektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avvägs idag mot åtgärder inom sektorer som avser helt andra frågor än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;säkerhet och beredskap. Däremot avvägs de inte mot åtgärder som vidtas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inom det civila försvaret för att möta de krav som ställs vid höjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredskap. Dessa åtgärder avvägs istället mot varandra i planeringen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;det civila försvaret. Det måste därför skapas processer som möjliggör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rationella resursavvägningar såväl inom som mellan olika funktioner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Först då kan man uppnå en rationell användning av de medel som olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhällsaktörer totalt sett disponerar för säkerhets- och beredskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;arbetet. Detta innebär dock inte att samhället går ifrån planläggning mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;väpnat angrepp till krisplanering i fred utan att Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvarsplanering får ett bredare perspektiv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Som ett grundelement i säkerhetspolitiken ingår att kunna möta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;militära och andra hot samt förebygga och hantera situationer som utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att direkt hota Sveriges fred och självständighet ändå skulle kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;innebära snabba och allvarliga försämringar av samhällets normala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;funktioner. Det krävs därför en utvecklad struktur för samordning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gemensam hantering av tvärsektoriella hot. En fördjupad samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;mellan olika sektorer i vårt samhälle leder till ett säkrare och tryggare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhälle med större motståndskraft mot svåra påfrestningar. Samhällets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;resurser för hantering av olika kriser utnyttjas på ett rationellt sätt genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;en konsekvent tillämpad helhetssyn på samhällets hantering av olika hot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och risker.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Terroristattacken den 11 september 2001 i USA visar hur sårbart det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;moderna samhället är. Ett sårbart samhälle kräver mer långtgående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;åtgärder för att klara krigets krav. Det omvända, dvs. ett robust samhälle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som kan hantera olika former av olyckor och hot, kräver å andra sidan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;mindre omfattande åtgärder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Samhället skall ha en beredskap inför olika slag av hot och sårbarheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Den kan avse mindre olyckor och störningar, men även svåra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;påfrestningar på samhället i fred och ytterst en situation med väpnat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;angrepp.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Mot bakgrund av bl.a. det vidgade säkerhetsbegreppet och ambitionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;om en helhetssyn beslutade riksdagen våren 1997 om en ambition för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredskapen mot svåra fredstida påfrestningar. Svåra påfrestningar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhället i fred kan sägas utgöra olika slag av extrema situationer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;låg sannolikhet. Tillståndet skall vara av en sådan omfattning att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p75 ft4"&gt;uppstår allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och att det krävs att insatser från flera olika myndigheter och organ samordnas för att kunna hantera situationen och därmed begränsa konsekvenserna. I regeringens proposition Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred (prop. 1996/97:11) anges ett tiotal områden inom vilka det bör finnas en särskilt god beredskap. Områdena skiljer sig från varandra i stor utsträckning och till skillnad mot planeringen för att motstå ett väpnat angrepp finns det inte någon gemensam hotbild att utgå från. Här måste i stället bedömningar av sårbarheter, hot och risker ske inom vart och ett av de olika delområdena. Regeringen har sedan 1997 årligen lämnat en redovisning till riksdagen om beredskapen mot svåra påfrestningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Planeringen för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred är i sig inte något nytt utan något som, bl.a. genom riksdagens beslut 1997 om ambitionen när det gäller svåra påfrestningar, har utvecklats och förändrats över tiden. Genom de mål för förebyggande verksamhet och för förmågan att hantera sådana situationer har en grund skapats för ett planerings- och uppföljningssystem som mer systematiskt kan öka samhällets robusthet för fredstida situationer. Den robusthet som skapas utgör sedan grunden för den förmåga som samhället skall ha för att kunna motstå ett väpnat angrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft4"&gt;Det sker inte några större riktade satsningar i investeringar för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Däremot har aktörerna, genom den grundberedskap som finns för större olyckor och den beredskap som skapas inom ramen för civilt försvar, i stor utsträckning kunnat säkerställa förmågan i händelse av en svår påfrestning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;Planeringen mot svåra påfrestningar genomförs inom ramen för berörda departements och myndigheters normala planering. Någon samordnande myndighet för beredskap mot fredstida påfrestningar är inte utsedd. Inom Regeringskansliet har Försvarsdepartementet ett samord- nande ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft4"&gt;I propositionen Förändrad omvärld – omdanat försvar (prop. 1998/99:74) angav regeringen att formerna för att på ett effektivt och rationellt sätt kunna möta ett bredare spektrum av hot och risker successivt måste utvecklas. Utgångspunkten bör härvid vara en förbättrad helhetssyn. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen i juni 1999 om direktiv till en särskild utredare att föreslå principer för en bättre helhetssyn vid planeringen för civilt försvar och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred (dir. 1999:63). Utredningen, som antog namnet Sårbarhets- och säkerhetsutredningen, redovisade sitt betänkande - Säkerhet i en ny tid - den 11 maj 2001 (SOU 2001:41). Utredningen har sänts på remiss. Remissinstanserna ombads att lämna övergripande synpunkter till den 15 augusti 2001 för att den 14 september 2001 återkomma med mer detaljerade synpunkter. Inkomna remissvar från den 15 augusti 2001 återfinns i Försvarsdepartementet (dnr Fö2001/1175/CIV).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft4"&gt;Försvarsberedningen har i rapporten den 31 augusti 2001 redovisat sin syn på utredningens förslag. Beredningen ställer sig i allt väsentligt bakom de förslag som Sårbarhets- och säkerhetsutredningen lämnat när det gäller att förbättra samhällets krishanteringsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;P class="p230 ft4"&gt;Regeringen avser i en proposition våren 2002 återkomma till riksdagen Prop. 2001/02:10 i frågan om den närmare utformningen av planeringen för beredskapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft4"&gt;mot svåra påfrestningar på samhället i fred samt planeringen för höjd beredskap. I nämnda proposition kommer också resultatet av de sektorsvisa genomgångar som ägt rum inom Regeringskansliet att behandlas, dvs. behovet av författningsreglering när det gäller svåra påfrestningar på samhället i fred. Regeringen behandlar emellertid i denna proposition vissa av utredningens förslag om grundstruktur för krishantering i samhället, förslaget om inrättandet av en ny planeringsmyndighet och berör vissa frågor på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; Som en bakgrund till förslagen redovisar regeringen i följande avsnitt vissa allmänna överväganden om utvecklingen av sårbarheten i samhället och när det gäller behovet av en förstärkning av samhällets krishanteringsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft26"&gt;Helhetssyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft4"&gt;En central del i 1996 års försvarsbeslut var att en helhetssyn skall prägla samhällets satsningar och åtgärder för att förebygga och hantera hot och risker i såväl fred som krig. Vidare angavs att det är väsentligt att de samordningsvinster som bör följa av tillämpningen av en helhetssyn verkligen uppnås. Med helhetssyn avsågs att de resurser som skapas för att landet skall kunna motstå ett krig även, om de efterfrågas och resurserna är lämpliga skall kunna nyttjas i fredstida situationer. I valet mellan två resurser avsedda för krig skall den resurs väljas som även kan nyttjas i fred. Detta innebär dock inte att händelser i fred skall vara det styrande, utan det är det väpnade angreppet som är dimensionerande för totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft4"&gt;Begreppet helhetssyn började användas i civila försvarssammanhang i samband med 1996 års försvarsbeslut. I propositionen Totalförsvar i förnyelse – etapp 1 (prop. 1995/96:12) anförde således regeringen följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft40"&gt;”Med utgångspunkt från en vidgad säkerhetssyn skall en helhetssyn prägla samhällets satsningar och åtgärder för att förebygga och hantera hot och risker i såväl fred som krig. Totalförsvaret skall utformas mot denna bakgrund. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det inte godtagbart att resurser som avdelats och dimensionerats för ett visst syfte inte utnyttjas fullt ut även för andra ändamål, när detta är möjligt och ändamålsenligt. Totalförsvarets resurser får dock inte nyttjas så att det inverkar menligt på förmågan att möta hot mot vårt lands frihet och oberoende. Militär personal får inte ges uppgifter utanför det traditionella militära verksamhetsområdet som rymmer utövning av våld eller tvång mot enskilda.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft4"&gt;I propositionen uttalades vidare att de resurser som skapas inom skilda områden för att hantera stora hot och risker med konsekvenser på nationell nivå och för viktiga samhällsfunktioner bör kunna utnyttjas så att de ger mest total nytta. Helhetssynen bör omfatta det som hotar gemensamma säkerhetsintressen, vårt nationella oberoende, samhällets existens eller väsentliga samhällsvärden i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft4"&gt;Efter förslag i totalförsvarspropositionen 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse – etapp 2 beslutade riksdagen att 2 § lagen (1992:1403) om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft40"&gt;totalförsvar och höjd beredskap skulle ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p237 ft11"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;”Totalförsvarsresurser skall utformas så att de även kan användas vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft4"&gt;I propositionen uttalades såvitt avsåg civilt försvar att även om det är krigets krav som huvudsakligen skall avgöra dimensionering och utformning av beredskapsåtgärderna är det enligt regeringen väsentligt att behoven vid fredstida störningar ges stor vikt i avvägningarna. Vidare uttalades att det är en uppgift för myndigheterna inom det civila försvaret att verka för att en helhetssyn även tillämpas när beredskapsåtgärder vidtas i samhället mot fredstida olyckor, katastrofer och störningar i viktiga samhällsfunktioner. Helhetssynen innebär i dessa fall att vid utformning av åtgärderna skall hänsyn så långt möjligt tas till kraven vid väpnat angrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft4"&gt;Regeringen konstaterar att begreppet helhetssyn sedan 1996 års försvarsbeslut sett i beredskapsplaneringssammanhang har kommit att tolkas eller getts en innebörd enligt i huvudsak tre olika huvudlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft4"&gt;En mycket övergripande tolkning är att då beredskapsåtgärder avses vidtas i samhället inför ett visst hot bör alla rimliga slag av hot från fredstida olyckor till krig beaktas. Detta innebär att förmågan att klara fler hot förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft4"&gt;En annan användning av begreppet är att en helhetssyn bör förekomma på områden som är inbördes beroende av varandra eller där man arbetar nära varandra. Exempel på detta är infrastrukturområdena el och tele respektive räddningstjänst, polis samt hälso- och sjukvård. Här är det frågan om en strävan att förbättra samordningen av beredskapsåtgärder och insatser mellan olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft4"&gt;En tredje tolkning är att totalförsvaret skall kunna stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred. Detta har inneburit att vid främst utformningen, men i någon mån också dimensioneringen av beredskapsåtgärder inför höjd beredskap, har man både inom det militära och det civila försvaret tagit hänsyn till fredstida hot. Denna tolkning fokuserar på att tillgångar som byggts upp för ett ändamål (väpnat angrepp) helst också bör kunna användas för andra ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft4"&gt;Ett område där tillämpningen av helhetsprincipen har varit framgångsrik, i meningen att andra aspekter än krigets krav har beaktats, är inriktning av beredskapsåtgärder och utnyttjande av tillgångar inom totalförsvaret. De tre olika tolkningarna är enligt regeringens mening fullt rimliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;De förslag som regeringen avser lämna till riksdagen under våren 2002 mot bakgrund av bl.a. Sårbarhets- och säkerhetsutredningens förslag kommer att grundas på att en helhetssyn i olika avseenden skall tillämpas för att minska sårbarheten inom viktiga samhällsfunktioner och förbättra samhällets förmåga att hantera allvarliga krissituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft4"&gt;För att kunna ge tydligare vägledning i planeringen behöver emellertid enligt regeringens mening helhetssynsprincipen i vissa avseenden utvecklas. Det gäller vilket ansvar olika aktörer skall ha för att beredskapsåtgärder vidtas inför olika slag av hot, och inte minst finansieringen av åtgärderna. En skillnad finns här mellan åtgärder som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031051x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;skall finansieras inom ramen för myndigheters, kommuners och företags Prop. 2001/02:10 ordinarie verksamhet och åtgärder som kan finansieras via särskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft4"&gt;anslag. Helhetssynsprincipen har också ett samband med ansvarsprincipen, dvs. den princip som innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också har ett ansvar för att beredskapsåtgärder vidtas mot olika slag av hot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga i propositionen våren 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Underifrånperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Enligt direktiven till Sårbarhets- och säkerhetsutredningen skall med tillämpning av ansvarsprincipen beredskapen byggas ”underifrån”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;Underifrån kan förstås ur två perspektiv. Det ena är att utgångspunkten skall vara samhällets basförmåga och den normala fredsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;Denna basförmåga kompletteras sedan med åtgärder för att täcka hela hotskalan från svåra påfrestningar till krig. Detta är ett underifrånperspektiv som avser i vilken ordning beredskapsåtgärder skall vidtas för olika hot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft4"&gt;Ett annat perspektiv innebär att förmågan på lokal nivå utgör grunden för beredskapen och att denna förmåga kompletteras med åtgärder på regional och central nivå. Det geografiska underifrånperspektivet betyder att kriser i första hand skall hanteras på lägsta ansvariga nivå i samverkan med andra aktörer och att om så krävs kan ansvar flyttas uppåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;Enligt regeringens mening är båda varianterna av perspektiv viktiga för beredskapsplaneringen, och de kan sägas utgå från uppfattningen att planeringen skall starta i den ordinarie fredstida verksamheten. När det gäller principen att åtgärder skall vidtas successivt i en hotskala finns naturligtvis ett viktigt undantag och det gäller Försvarsmakten. Resurserna för Försvarsmakten dimensioneras och utformas primärt för uppgifterna att försvara landet vid väpnat angrepp och att kunna genomföra internationella fredsfrämjande insatser. Förhållandena när det gäller det civila försvaret kan däremot betraktas annorlunda genom att samhällets förmåga att klara vanligt förekommande olyckor och störningar, katastrofer och svåra påfrestningar på samhället i fred i princip skall utgöra grunden för förmågan under höjd beredskap som vid behov kompletteras med särskilda åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Sårbarhetsutvecklingen i samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Om större störningar inträffar i främst elförsörjningen, kan konsekvenserna för viktiga samhällsfunktioner bli allvarliga. Betydande åtgärder bör vidtas för att både minska sårbarheten i infrastruktursystem och reducera konsekvenserna för samhället av störningar i systemen. Vidare bör åtgärder inriktas på att hantera de beroenden och kopplingar som finns i moderna infrastruktursystem, t.ex. till andra tekniska system och i &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft41"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;huvudsak med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De remissinstanser som behandlar frågan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;instämmer i stort med utredningens bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Affärsverket svenska kraftnät &lt;/SPAN&gt;framhåller att leveranssäkerheten i det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;svenska elsystemet generellt sett är hög. Genom att samhällets beroende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av el har ökat kommer emellertid denna fråga alltmer i fokus. Det är då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;viktigt att man inte ensidigt riktar in sig på elförsörjningen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;eldistributionen utan också i hög grad beaktar åtgärder som gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;elanvändningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Elsäkerhetsverket &lt;/SPAN&gt;delar utredningens uppfattning att det är viktigt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ha en grundläggande hög leveranssäkerhet i elsystemet under fredstid för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att snabbt och effektivt kunna klara elförsörjningen för det moderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhällets krav och vid höjd beredskap. Därför måste de grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kraven på leveranssäkerhet i elsystemet i den fredstida verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förtydligas och eventuellt vid behov skärpas. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Telia AB &lt;/SPAN&gt;delar utredningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppfattning att säkerhetskraven i den tekniska infrastrukturen bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;preciseras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsberedningen ställer sig i allt väsentligt bakom utredningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förslag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Under senare år har sårbarheten i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den tekniska infrastrukturen uppmärksammats alltmer. Med teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;infrastruktur avses främst de övergripande tekniska system som hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhället i större eller mindre grad är beroende av. Viktigast bland dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;system är elförsörjningen och telekommunikationerna. Logistiska system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som transporter och varuförsörjning har också stor betydelse för att ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;modernt samhälle skall fungera. Detsamma gäller huvuddelen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;betalningssystemet och värdepappershandeln. Elförsörjningen har en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;särskild betydelse i detta sammanhang men också övriga delar av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tekniska infrastrukturen är mycket väsentliga för samhället. Det är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samtidigt svårare att skaffa sig en överblick över sårbarheten inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;telekommunikationerna än vad det är inom elförsörjningen. Detta beror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på mångfalden av tjänster, system och operatörer och på den snabba&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tekniska utvecklingen. I ett modernt samhälle är dessa tekniska system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ofta beroende av &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; för att fungera. På vilket sätt och till vilken grad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;en verksamhet är beroende av &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; påverkar sårbarheten i ett tekniskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;system.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Utvecklingen har på senare år medfört att dessa tekniska och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ekonomiska system har fått allt större betydelse för samhället i stort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samtidigt som de har blivit alltmer sammanflätade och alltmer beroende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av varandra. Samhällets beroende av den tekniska infrastrukturen har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;härigenom ökat vilket i sig har ökat sårbarheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Trots satsningar på reservkraft är så gott som alla telesystem mycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;känsliga för elavbrott, åtminstone om elavbrotten varar längre än några&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;timmar. De &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; som ingår i de tekniska systemen kan också vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;känsliga för elavbrott. Sårbarheten inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; beror också delvis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på behovet av kommunikation mellan olika datorer och system.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Utvecklingen har således medfört att ömsesidiga och svåröverskådliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beroendeförhållanden skapats mellan tekniska system som var för sig har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grundläggande betydelse för att samhället skall fungera.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;P class="p249 ft4"&gt;Sammantaget medför detta att det är ytterst angeläget att Prop. 2001/02:10 vidareutveckla formerna för effektiv hantering av sårbarhetsproblemen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft4"&gt;inom nämnda områden. Elförsörjningen och telekommunikationerna har avgörande betydelse för samhället i stort. Det har därför blivit allt mer betydelsefullt att beakta detta i planeringen av åtgärder inför påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap. Det finns anledning att i den planeringen särskilt beakta beroendet av och kopplingarna mellan olika &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; som behövs för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;På senare tid har också allt större uppmärksamhet riktats mot riskerna för intrång i eller skadegörelse på &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; i brottsliga syften. Samtidigt har det visat sig att de övervakningsresurser som finns är otillräckliga för att motverka denna typ av verksamhet. Försvarsberedningen anser att lagstiftningen är otillräcklig och att ytterligare åtgärder är nödvändiga på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft4"&gt;Ökade resurser kommer att behöva satsas på sårbarhetsreducerande åtgärder inom områdena, men också på att förbättra användarnas förmåga att klara störningar. Regeringen avser att i propositionen våren 2002 behandla frågan om sårbarheten inom nämnda områden med hänsyn till risken och sannolikheten för störningar och konsekvenserna av dem för samhället.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft36"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td66"&gt;&lt;P class="p253 ft36"&gt;Planeringen för beredskapen mot svåra påfrestningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p253 ft36"&gt;på samhället i fred och för höjd beredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Överstyrelsen för civil beredskap skall läggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;ned den 30 juni 2002.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;En ny planeringsstruktur bör utformas som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;förbättrar samordningen av planering för beredskapen mot svåra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;påfrestningar på samhället i fred och planering för höjd beredskap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;Vidare bör en ny myndighet inrättas med samordnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;planeringsuppgifter vad avser beredskap mot svåra påfrestningar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;samhället i fred och civilt försvar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p254 ft4"&gt;Nuvarande överenskommelse med Svenska kommunförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;avseende ersättning enligt lagen (1994:1720) om civilt försvar bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;omförhandlas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft41"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningens förslag &lt;SPAN class="ft4"&gt;: Överensstämmer i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;huvudsak med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dock också att verksamheten vid Styrelsen för psykologiskt försvar skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;överföras till den nya planeringsmyndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p255 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Av de remissinstanser som behandlar frågan är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;flertalet generellt positiva till förslaget om en ny planeringsmyndighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Det framhålls att en planeringsmyndighet är nödvändig för att kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skapa och bibehålla en helhetssyn beträffande samhällets ansvar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samband med särskilda händelser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p256 ft4"&gt;Många instanser framhåller dock att det saknas en närmare analys av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndighetens uppgifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p257 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Överstyrelsen för civil beredskap &lt;/SPAN&gt;ställer sig positiv till att skapa en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;planeringsmyndighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td7"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p62 ft5"&gt;Rikspolisstyrelsen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;P class="p38 ft5"&gt;Styrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td79"&gt;&lt;P class="p23 ft5"&gt;psykologiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;P class="p258 ft5"&gt;försvar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft47"&gt;Riksrevisionsverket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft47"&gt;Kustbevakningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p254 ft48"&gt;Statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p258 ft47"&gt;räddningsverk,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län, Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p254 ft5"&gt;Radio AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;m.fl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avstyrker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft4"&gt;förslaget om inrättande av en planeringsmyndighet. Den främsta invändningen är att man i en ny planeringsmyndighet inte kommer att kunna tillvarata den expertkunskap som redan finns i dagens myndighetsstruktur. De saknar även en närmare analys om hur planeringsmyndigheten skall fungera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Rikspolisstyrelsen anser att med den mera måttfulla ansats som man bör anlägga på krishanteringsfrågorna i allmänhet bör det inte komma i fråga att nu överväga att skapa en central planeringsmyndighet. Om man utgår från utredningens egna principer bör i första hand undersökas hur hithörande uppgifter kan tas om hand i befintlig myndighetsstruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft4"&gt;Riksrevisionsverket anser att utredningens förslag om inrättandet av en planeringsmyndighet bör utredas ytterligare. Riksrevisionsverket väcker frågan om en sådan myndighet i så fall bör ges mer långtgående befogenhet. Utredningen föreslår bl.a. att planeringsmyndigheten skall ta fram underlag för regeringsbeslut om fördelning av medel för beredskap mot allvarliga kriser. Myndigheten bör kanske ges befogenhet att även fatta beslut i sådana frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft4"&gt;Statens räddningsverk ifrågasätter starkt utredningens motiv för att inrätta ett krishanteringssystem och en central planeringsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft6"&gt;Vidare framhåller Räddningsverket att frågorna om ett särskilt planeringssystem och en särskild ekonomisk ram är mycket centrala för hur samhällets säkerhetsarbete skall formas och att de därför borde ha analyserats djupare. Den kritik som olika myndigheter framfört mot nuvarande planeringssystem för civilt försvar samt synpunkterna på behovet av integration av beredskapsplaneringen i den ordinarie planerings- och budgetprocessen, har enligt Räddningsverket inte heller kommit till uttryck i utredningens beskrivningar och förslag i övrigt. Förslagen antyder enligt Räddningsverket också bristande kännedom om det säkerhetsarbete som bedrivs inom politikområdet Skydd mot olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft6"&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län ifrågasätter förslaget med en särskild central planeringsmyndighet, som i strid mot den egentliga avsikten, kan komma att befästa en olämplig överordnad struktur med fortsatt gränsdragningsproblem mot sektorsmyndigheter. Många av planerings- och samordningsuppgifterna som föreslås för planeringsmyndigheten bör i stället kunna utföras av en förstärkt funktion inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska kommunförbundet &lt;/SPAN&gt;anser det vore olyckligt att inte ta steget fullt ut och helt lägga ner de nuvarande myndigheterna Överstyrelsen för civil beredskap, Styrelsen för psykologiskt försvar och Statens räddningsverk. Enligt Kommunförbundets mening borde istället en ny myndighet skapas under en ny ledning. En sådan lösning skulle minska riskerna för revirtänkande och revirbevakande och rimligen också leda till förbättrad kostnadseffektivitet. Att behålla dessa myndigheter konserverar ett traditionellt sätt att se på frågorna. Kommunförbundet bedömer att en mer genomgripande lösning vid ett tillfälle är en förutsättning för att organisationen ska kunna bestå under längre tid. Det finns således enligt Kommunförbundets mening mycket att vinna på att nu ta mer radikala grepp än de som utredningen har föreslagit.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p262 ft4"&gt;Försvarsberedningen har i allt väsentligt ställt sig bakom utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft41"&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;De förslag som Sårbarhets- och säkerhetsutredningen lämnat är en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att utveckla det planeringssystem som omfattar beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred och civilt försvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Ett planeringssystem av detta slag ställer krav på samordning av vissa gemensamma frågor. Det kan t.ex. avse omvärldsanalyser, framarbetandet av gemensam övergripande grundsyn i vissa frågor och inriktning av verksamheten vid de myndigheter som har verksamhet inom områdena svåra påfrestningar på samhället i fred och civilt försvar. Här kan positiva erfarenheter dras från arbetet med planeringen för civilt försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;Samordningsuppgifterna är av sådan karaktär och omfattning att de närmast hör hemma på myndighetsnivå inte minst mot bakgrund av ambitionen att begränsa Regeringskansliets storlek. En planeringsmyndighet skall dock inte frånta andra myndigheters ansvar inom sina sakområden eller få allt för långtgående befogenheter. Mot bakgrund av detta ser regeringen inte något skäl att såsom Svenska kommunförbundet anser även låta Statens räddningsverks uppgifter ingå i den nya planeringsmyndighetens ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Regeringen vill betona att gränsdragningen måste vara tydlig mellan planeringsmyndighetens uppgifter och övriga myndigheters uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;År 1985 beslutade riksdagen att dåvarande Överstyrelsen för ekonomiskt försvar skulle få vidgade uppgifter och byta namn till Överstyrelsen för civil beredskap. Myndigheten skulle enligt beslutet ha uppgiften att samordna inriktningen och planeringen av beredskapsförberedelserna på central nivå inom den civila delen av totalförsvaret inför dess verksamhet under krig. Vidare bestämdes att ett system med s.k. funktioner skulle införas för planeringen inom det civila försvaret (prop. 1984/85:160, bet. 1984/85:FöU11, rskr. 1984/85:388). Funktionerna, som f.n. är 18 till antalet, är samhällssektorer som i krig är av särskild betydelse för det civila försvaret. För varje funktion finns en funktionsansvarig myndighet som har till uppgift att samordna planeringen inom funktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Mot bakgrund av den förändrade säkerhetspolitiska situationen och den av regeringen föreslagna inriktningen för det civila försvaret under kommande försvarsbeslutsperiod anser regeringen att inriktningen av samordningsuppgiften måste ändras. Regeringen anser dock inte att Överstyrelsen för civil beredskap skall få en vidgad uppgift utan myndigheten föreslås läggas ned den 30 juni 2002. I kapitel 9 föreslår regeringen att nuvarande funktionsindelning skall upphöra. Funktionerna Civil ledning, Försörjning med industrivaror samt Transporter där Överstyrelsen har funktionsansvar hör till de funktioner som skall upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Regeringen anser att en ny myndighet bör bildas med planeringsuppgifter för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred och för höjd beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft4"&gt;Verksamheten vid den tekniska enhet som Överstyrelsen har fått regeringens uppdrag att organisera i Sollefteå bör knytas till den nya&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p188 ft4"&gt;planeringsmyndigheten fr.o.m. den 1 juli 2002 och även fortsättningsvis vara lokaliserad i Sollefteå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft4"&gt;Krishanteringsarbetet ställer krav på bl.a. utvecklat analysarbete, omvärldsbevakning samt planeringsuppgifter. Detta är uppgifter som hör hemma på myndighetsnivå. Planeringsmyndighetens uppgifter kan i stort hänföras till följande verksamhetsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–analys&lt;/NOBR&gt; och utveckling, &lt;NOBR&gt;–planering&lt;/NOBR&gt; och samordning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–information&lt;/NOBR&gt; och ledningsstöd samt &lt;NOBR&gt;–internationell&lt;/NOBR&gt; verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft4"&gt;Planeringsuppgiften omfattar framtagning av underlag för regeringens beslut om inriktning och prioritering av de insatser som genomförs med de särskilda medel som bör avsättas för beredskapsåtgärder. I uppgiften ingår också att genomföra utvärderingar av de satsningar som olika aktörer genomför med de medel som har avsatts för ändamålet. Regeringen anser att det i planeringsmyndighetens uppgifter också bör ingå att hålla samman och utveckla planeringsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft4"&gt;Ledning, samordning och information är uppgifter som är nära kopplade till varandra vid allvarliga krisförlopp. Inom informationsberedskapen har värdefulla erfarenheter byggts upp om hur information bör förmedlas till krisaktörer, medier och allmänhet. Planeringsmyndigheten bör ha till uppgift att vidareutveckla metodiken inom detta område och att verka för att de erfarenheter som har vunnits kan nyttiggöras i akuta krissituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft4"&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar är enligt sin instruktion central förvaltningsmyndighet för det psykologiska försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft4"&gt;Myndigheten har bl.a. till uppgift att leda och samordna planläggningen av det psykologiska försvaret, sprida kunskap om säkerhetspolitiken och totalförsvaret samt främja och samordna andra myndigheters information inom dessa områden. Myndigheten skall också bistå andra myndigheter genom att utarbeta råd och rekommendationer för informationsverksamheten vid svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft4"&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar skall följa och analysera mediernas beredskap under dessa förhållanden och lämna underlag för regeringens beslut inom detta område. Genom att den nya planeringsmyndigheten bl.a. bör ha uppgifter inom informationsberedskapen anser regeringen att de uppgifter som Styrelsen för psykologist försvar i dag utför vad avser rådgivning till myndigheter i fråga om beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred och inför höjd beredskap bör överföras till den nya planeringsmyndigheten. Detta innebär att uppgifter inom nuvarande funktionen Psykologiskt försvar i stort överförs med undantag för medieföretagens beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Regeringen anser därmed att Styrelsen för psykologiskt försvar inte skall avvecklas som myndighet men att uppgifterna skall renodlas till att avse medieföretagens beredskapsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft6"&gt;Enligt regeringen bör de föreslagna organisationsförändringarna ske så snabbt som möjligt. Regeringen avser mot bakgrund av detta tillsätta en organisationskommitté som, i avvaktan på riksdagens ställningstagande i denna fråga, närmare skall konkretisera den nya myndighetens uppgifter och samarbetsrelationer till andra organ samt avgränsningar mot andra myndigheter. Regeringen bedömer att verksamheten som skall bedrivas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p176 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vid den nya planeringsmyndigheten och det förändrade Styrelsen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;psykologiskt försvar kommer att kräva mindre resurser än de resursbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som idag finns vid Överstyrelsen för civil beredskap och Styrelsen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;psykologiskt försvar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;En ny planeringsstruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;I likhet med utredningen betonar regeringen den s.k. ansvarsprincipen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som innebär att utpekad ansvarig myndighet skall ha ansvar i hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hotskalan från normal fredsverksamhet, extrema situationer till krigets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krav. Bildande av en ny planeringsmyndighet skall enligt regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;därmed inte minska de s.k. sektorsmyndigheternas ansvar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krishanteringsarbete inom ramen för sitt ansvarsområde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Som tidigare nämnts avvägs åtgärder som vidtas för att möta svåra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;påfrestningar på samhället i fred inom respektive samhällssektor mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;åtgärder som avser sektorns normala verksamhet och de vardagliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;påfrestningar som där kan uppstå. Däremot avvägs de inte mot åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som vidtas inom det civila försvaret för att möta de krav som ställs vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;höjd beredskap. Åtgärderna inom det civila försvaret avvägs istället mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;varandra främst när det gäller fördelningen av det civila försvarets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ekonomiska planeringsram.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen anser i likhet med utredningen att ökade satsningar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;säkerhets- och beredskapsarbetet bör ske inom bl.a. den tekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;infrastrukturen. Elförsörjningen bör enligt utredningen ges högsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;prioritet. Regeringen avser att våren 2002 närmare behandla denna fråga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;I princip finns det tre sätt att finansiera en offentligt bedriven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksamhet eller en offentligt reglerad verksamhet som bedrivs av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;annan huvudman än staten. Dessa finansieringssätt är:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–skattefinansiering&lt;/NOBR&gt; i kombination med anslag eller bidrag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksamheten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–offentligrättsligt&lt;/NOBR&gt; reglerade avgifter som endast får användas för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;finansiera en viss verksamhet eller ett visst åläggande av stat eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kommun samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–egenfinansiering&lt;/NOBR&gt; av verksamheten med intäkter som den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksamhetsansvarige själv genererar genom försäljning av varor eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tjänster på en marknad.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Skillnaden mellan skatter och avgifter är att de senare i princip är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kopplade till en motprestation från det allmännas sida och att de endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;får användas för ett visst ändamål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Verksamheten inom funktion Energiförsörjning finansieras idag via&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anslag. Samtidigt tas en elberedskapsavgift ut enligt elberedskapslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;(1997:288) för att finansiera beredskapsåtgärder som beslutas med stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av nämnda lag. Avgiften inlevereras till statskassan. Energimyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;disponerar ett anslag som i princip motsvarar avgiftsuttaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;För att förbättra samhällets resursanvändning bör åtgärder inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred och höjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredskap koordineras både vad avser verksamhet och finansiering. I de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fall en åtgärd genomförs för att förbättra förmågan vid en svår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;påfrestning på samhället i fred och där åtgärden samtidigt innebär en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbättring av förmågan vid höjd beredskap kan det därför övervägas om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;P class="p156 ft4"&gt;åtgärden skall kunna anslagsfinansieras genom omprioritering inom Prop. 2001/02:10 utgiftsområde 6 Totalförsvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Utgångspunkten bör dock vara att utgiftsområde 6 Totalförsvar finansierar beredskapsinvesteringar för höjd beredskap. För övriga åtgärder skall något av de andra redovisade finansieringsalternativen väljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft4"&gt;Den bredare hotbilden liksom den fortgående bolagiseringen och privatiseringen av delar av infrastrukturen har medfört att det har blivit svårare att avgränsa statens och kommunernas ansvar i krishanteringsarbetet i förhållande till andra aktörers ansvar. Detta gäller inte minst vid genomförandet av förebyggande och förberedande åtgärder inför beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft4"&gt;Det allmännas ansvar gäller främst krissituationer som är mycket osannolika, har långtgående konsekvenser för ett stort antal människor eller där &lt;NOBR&gt;icke-offentliga&lt;/NOBR&gt; organ kan ha svårt att på egen hand vidta effektiva åtgärder för att minska skadeverkningarna av en eventuell kris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;Staten eller kommunerna bör dock inte ta på sig ett generellt finansieringsansvar för alla de åtgärder som kan krävas för att möta denna typ av krissituationer. Ett skäl till detta är att skadeverkningarna också av mycket allvarliga krissituationer kan begränsas, om grundläggande säkerhetsåtgärder vidtas av den som är ansvarig för en verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft4"&gt;Kommunerna får i enlighet med lagen (1994:1720) om civilt försvar ersättning för de beredskapsåtgärder avseende höjd beredskap som genomförs i kommunen. Ersättningen, som uppgår till ca 166 miljoner kronor per år, betalas ut enligt den överenskommelse som finns mellan staten och Svenska kommunförbundet. Regeringen anser att överens- kommelsen bör omförhandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft4"&gt;Regeringen avser att i propositionen våren 2002 närmare beskriva hur planeringssystemet skall utformas för att tillgodose en planering som omfattar både svåra påfrestningar på samhället i fred och höjd beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Försöksverksamhet med samverkancentrum på Gotland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft4"&gt;På regeringens uppdrag har Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, Länsstyrelsen i Gotlands län och Sjöfartsverket, med bistånd av Gotlands kommun, gemensamt belyst behovet av och möjligheterna att samordna sina resurser vid hantering av allvarliga olyckor och särskilda samhälleliga kristillstånd på Gotland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft6"&gt;Myndigheterna föreslår att ett samgrupperat centrum för samverkan inrättas på Gotland (GotSam). Lokalen föreslås vara permanent bemannad med tjänstemän från deltagande myndigheter och kommunen. Vidare föreslås att en femårig försöksverksamhet inleds där möjligheterna till olika former av samverkan mellan myndigheterna kan prövas. Kostnaden beräknas till mellan sju och nio miljoner kronor per år. Sårbarhets- och säkerhetsutredningen har i sitt betänkande tillstyrkt vad myndigheterna föreslagit. Även Försvarsberedningen har den 31 augusti 2001 i sin rapport Ny struktur för ökad säkerhet – nätverksförsvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft11"&gt;och krishantering (Ds 2001:44) tillstyrkt myndigheternas förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Regeringen anser att det är av intresse att pröva om den av Prop. 2001/02:10 myndigheterna föreslagna modellen medför bättre samordning och ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;effektivare resursutnyttjande och avser att snarast påbörja en sådan försöksverksmahet. Inom ramen för denna skall myndigheterna återkomma till regeringen med försökets närmare utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft4"&gt;Efter initiativ av länsstyrelsen i Uppsala län bedrivs där sedan ett antal år en liknande samverkan vid större olyckor (CeSam). Samordningen omfattar såväl myndigheter som, med stöd av avtal, andra berörda intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft4"&gt;Enligt denna modell sker samgrupperingen först vid en inträffad händelse. Deltagarna utbildas och övas dock kontinuerligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft4"&gt;Regeringen avser parallellt med GotSam låta följa den verksamhet som bedrivs i Uppsala.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Civil internationell fredsfrämjande, förtroendeskapande och humanitär verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft4"&gt;Regeringen har vid flera tillfällen efter 1996 års försvarsbeslut redogjort för internationell fredsfrämjande och förtroendeskapande verksamhet på det militära området. Någon mer ingående redovisning till riksdagen har emellertid inte lämnats när det gäller civil internationell fredsfrämjande, förtroendeskapande och humanitär verksamhet. I detta avsnitt lämnas en sådan redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft4"&gt;I 1996 års försvarsbeslut (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:UFöU1, rskr. 1996/97:36) beslutades bl.a. att myndigheterna inom det civila försvaret skall kunna genomföra internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. I riksdagens beslut med anledning av kontrollstations- propositionen (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224, bet. 1998/99:UFöU1, rskr. 1998/99:222) ändrades beskrivningen av målet vad gäller den internationella verksamheten till ”bidra till fred och säkerhet i vår omvärld”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft4"&gt;I propositionen framhölls att åtgärder borde vidtas för att förbättra den svenska beredskapen för att kunna medverka i internationella hjälpinsatser. Organisationen för svensk medverkan i sådana insatser borde, enligt regeringen, utvecklas och effektiviseras. Regeringen lämnade i propositionen ett antal förslag om hur denna effektivisering borde komma till stånd. Dåvarande Swedrelief föreslogs föras över från Försvarsmakten till Statens räddningsverk, som föreslogs få uppgiften att svara för genomförandet av katastrof- och räddningsinsatser i andra länder. Vidare föreslogs att Överstyrelsen för civil beredskap skulle få till uppgift att verka för att förmågan att använda resurserna inom det civila försvaret för internationella fredsfrämjande och humanitära insatser ökade och vidare att ha en överblick över vilka resurser som kan användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Erfarenheterna från genomförd planeringsverksamhet föranledde regeringen att i skrivelse till riksdagen lämna vissa förtydliganden (rskr. 1997/98:4). Regeringen anförde att många myndigheter med uppgifter inom det civila försvaret bedriver en omfattande internationell humanitär biståndsverksamhet inom ramen för sina ordinarie uppgifter, t.ex. Statens räddningsverk när det gäller räddningstjänst och Socialstyrelsen när det gäller katastrofmedicin. Regeringen framhöll att denna verksamhet var av värde för, men inte en del av, det civila försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;I propositionen Förändrad omvärld – omdanat försvar (prop. 1998/99:74) anförde regeringen, vad avser civila resurser till fredsfrämjande och humanitära insatser, att en ökad samverkan mellan civila och militära resurser hade identifierats som ett viktigt inslag för att kunna genomföra komplexa krishanteringsinsatser. Regeringen såg det därför som väsentligt att fortsatt se över förutsättningarna för utnyttjande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av civila resurser i fredsfrämjande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;och utvecklade detta Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;synsätt i propositionen. Sammantaget anförde regeringen att civila&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;resurser för internationella insatser dels kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hämtas från ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft4"&gt;verksamhet i samhället, dels kan hämtas från de resurser som byggs upp för det civila försvaret. Vissa av dessa sistnämnda resurser kan dock i vissa fall inte alls användas för detta ändamål, t.ex. investeringar i fysiskt skydd och fasta sambandsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft4"&gt;I propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) behandlade regeringen resurser för förtroendeskapande insatser samt humanitärt bistånd, bistånd vid humanitära katastrofer och resurser inom det civila försvaret vid internationella insatser. Regeringens uppfattning var att den ändrade formuleringen av målet för den internationella verksamheten, ”bidra till fred och säkerhet i vår omvärld”, inte påverkar det som regeringen redovisade i skrivelsen till riksdagen (rskr. 1997/98:4) vad gäller ansvarsfördelning mellan myndigheter avseende detta mål. I propositionen tog regeringen också upp EU:s &lt;NOBR&gt;icke-militära&lt;/NOBR&gt; krishanteringsförmåga. Regeringen pekade här på betydelsen av att den byggs upp på ett sådant sätt att den inte dubblerar redan existerande nätverk och samordnande organ. Det skulle enligt regeringen vara fråga om kompletterande och inte konkurrerande strukturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Regeringen behandlade också i nämnda proposition samarbetet inom den utvidgade Natokommittén ”Senior Civil Emergency Planning Committee” (SCEPC), i vilken Sverige tar aktiv del. Samarbetet har intensifierats och det civila Partnerskap för &lt;NOBR&gt;fred-samarbetet&lt;/NOBR&gt; utvecklas mot allt mer erfarenhetsutbyte i form av möten, seminarier, utbildningar, &lt;NOBR&gt;work-shops&lt;/NOBR&gt; och övningar. Inom de underkommittéer till SCEPC, som öppnats för partnermedverkan är arbetsformerna tillsammans med partners under utveckling. Regeringen anser det angeläget med en fortsatt svensk medverkan i de diskussioner som pågår om den fortsatta inriktningen av Natos civila planeringsverksamhet och partnermedverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft4"&gt;I det följande redovisar regeringen sin uppfattning om den fortsatta utvecklingen av den civila internationella verksamheten inom olika områden. Härvid behandlas bl.a. arbetet med civil krishantering och därmed sammanhängande frågor inom EU, relationerna med Nato och den civila Partnerskap för &lt;NOBR&gt;fred-verksamheten,&lt;/NOBR&gt; samarbetet med FN – främst &lt;NOBR&gt;FN-organet&lt;/NOBR&gt; Office for Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA), utvecklat Östersjösamarbete, nordiskt samarbete, frågor om humanitärt katastrofbistånd samt fortsatt och utvecklad förtroendeskapande verksamhet. Inledningsvis ger regeringen en kort redovisning av krishanteringsbegreppets olika innebörd inom ramen för den civila krishanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft4"&gt;Övriga frågor rörande internationell verksamhet redovisas bl.a. i avsnitt 12.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft4"&gt;Regeringen vill peka på förhållandet att den inriktning som redovisas i detta avsnitt hittills enbart har inneburit resekostnader för deltagande i möten och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft4"&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågor rörande civil internationell verksamhet i särskild proposition under våren 2002.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031062x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p112 ft36"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p103 ft36"&gt;Olika typer av civil internationell verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Civil krishantering har kommit att bli en allt viktigare del av den civila internationella verksamheten och krishanteringsbegreppet har en mångfasetterad innebörd. Inledningsvis kan regeringen konstatera att, beroende på sammanhang och organisation kan krishantering omfatta verksamhet från hantering av större olyckor, naturkatastrofer och liknande till insatser i samband med säkerhetspolitiska konflikter. Tolkningen av begreppet krishantering är vidare givetvis beroende av hur kris definieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Med civila internationella krishanteringsinsatser har vanligtvis avsetts insatser och informationsutbyte i samband med naturkatastrofer och större olyckor. Begreppet används numera också för att beskriva internationella insatser med civila instrument, till skillnad från militära instrument, i fredsfrämjande insatser. Resursbasen för dessa olika typer av civila insatser kan delvis vara densamma medan insatsernas karaktär, beslutsprocesser och politiska ramverk är olika. Oavsett vilken kriskaraktär som är aktuell kan det finnas behov av såväl civila som militära resurser. I det följande framgår det av sammanhanget vilken form av civil krishantering som avses i de olika avsnitten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är angeläget att fortsatt utveckla EU:s krishanteringsförmåga och dess civila komponenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft4"&gt;Sverige bör inom kommittén för civila aspekter av krishantering, civilkommittén, verka för att målen för de tidigare prioriterade områdena utvecklas och genomförs. Vidare bör en strävan vara att, vid behov under det fortsatta arbetet, identifiera nya områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft4"&gt;Sverige bör verka för att vidareutveckla samarbetet och kontakterna mellan EU och de internationella organisationerna inom krishanteringsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft4"&gt;Det är väsentligt att civilkommittén utvecklas som ett effektivt expertorgan för civil krishantering inom det fredsfrämjande området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft4"&gt;Stor vikt bör läggas vid den fortsatta utvecklingen av &lt;NOBR&gt;civil-militär&lt;/NOBR&gt; samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft4"&gt;Ambitionen är att det på sikt, med fullt beaktande av kommissionens fördragsenliga uppgifter, skapas en samlad planeringsresurs för samordnade bidrag från medlemsstaterna inom civilkommitténs samtliga verksamhetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft4"&gt;Sverige kommer att ge fortsatt prioritet åt ökat samarbete mellan EU och OSSE i krishantering och konfliktförebyggande, såväl vad gäller verktyg för praktisk samverkan som vad gäller konkreta, aktuella geografiska situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Inom ramen för de civila delarna av krishanteringen i EU har i dagsläget fyra prioriterade områden identifierats av medlemsstaterna: polis, stärkande av rättsstaten, civil förvaltning och räddningstjänst. Utvecklingen av resurser inom dessa områden skall kunna användas för bidrag till såväl FN- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;OSSE-ledda&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p290 ft4"&gt;insatser som &lt;NOBR&gt;EU-ledda&lt;/NOBR&gt; insatser. Ytterligare områden kan komma att behöva identifieras senare. Tidigare ordförandeskap hade påbörjat utvecklingen inom områdena polis samt stärkande av rättsstaten. Under det svenska ordförandeskapet fördes arbetet vidare inom såväl dessa områden som inom civil förvaltning och räddningstjänst. Även frågor rörande samverkan med andra internationella organisationer och tredje lands deltagande i EU:s civila krishantering utvecklades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;Beredningsarbetet när det gäller civil krishantering i EU sker främst inom kommittén för civila aspekter av krishantering, den så kallade civilkommittén, som ägnar sig åt civila aspekter av fredsfrämjande insatser. En stor del av arbetet inom kommittén under det svenska ordförandeskapet ägnades åt att utveckla EU:s och medlemsstaternas kapacitet på polisområdet. Den processen har lett fram till att 2003 års poliskapacitetsmål om 5 000 poliser nu är mycket nära att uppfyllas. En särskild polisenhet inom rådssekretariatet har vidare etablerats. Denna skall kunna planera för och, om det behövs, även leda polisinsatser. Regeringen ser mycket positivt på denna etablering, men konstaterar också behovet av liknande resurser för de övriga prioriterade områdena inom den civila krishanteringen. Regeringens ambition är därför att det på sikt, med fullt beaktande av Kommissionens fördragsenliga uppgifter, skapas en samlad planeringsresurs för samordnade bidrag från medlemsstaterna inom civilkommitténs samtliga verksamhetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft4"&gt;Det svenska ordförandeskapets rapport om den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken &lt;NOBR&gt;(ESDP-rapporten)&lt;/NOBR&gt; från toppmötet i Göteborg visade på tydliga framsteg för den civila krishanteringen. På polisområdet enades medlemsstaterna om en handlingsplan för det fortsatta arbetet samt ett dokument med principer för hur samarbetet skall ske med länder utanför EU vad gäller &lt;NOBR&gt;EU-ledda&lt;/NOBR&gt; polisinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft4"&gt;Vidare enades medlemsstaterna om nya konkreta kapacitetsmål inom de övriga prioriterade områdena. Inom rättsområdet åtar sig EU att stärka sin förmåga att bidra till insatser för att stärka rättsstaten över hela fältet från konfliktförebyggande till krishantering. Som ett delmål skall EU:s medlemsstater 2003 kunna bidra med upp till 200 domare, åklagare, fängelsepersonal och andra befattningshavare inom rättsväsendet i internationella krishanteringsinsatser. Denna kapacitet skall kunna utgöra komplement till en internationell polisinsats och därigenom skapa en fungerande rättskedja, något som det erfarenhetsmässigt finns ett stort behov av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft4"&gt;Vad gäller insatser inom vad som brukar beskrivas med begreppet civil förvaltning, skall EU:s medlemsstater till 2003 skapa en pool av experter inom ett brett fält av funktioner som är relevanta för krishanteringsinsatser, t.ex. administrativa, sociala och infrastrukturfunktioner. Utbildning och övning för experterna skall ges hög prioritet av medlemsstaterna och skall utvecklas i samverkan med relevanta internationella organisationer såsom FN, OSSE och Europarådet. Inom räddningstjänstområdet beslutades att EU:s medlemsstater med kort varsel skall kunna bidra med upp till 2000 räddningstjänstexperter för insatser i samband med krishantering, liksom med experter för utvärdering av resursbehovet på plats och annan specialistkompetens.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p173 ft4"&gt;Den överenskomna kapacitetsutvecklingen kommer att kräva betydande insatser och tid. Utbildning skall genomföras och förutsättningar skapas för ett stort antal civila experter att delta i internationella insatser. Det svenska ordförandeskapets insatser innebär att ett stort steg på vägen nu tagits mot att förstärka det internationella samfundets civila krishanteringsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Rapporten om Europeiska säkerhets- och försvarspolitiken fastställer även principerna för det praktiska samarbetet med FN, OSSE och Europarådet. Civilkommittén har som en del av sitt arbete också inbjudit representanter från de internationella organisationerna, bl.a. för att tala om behov och erfarenheter. Det är regeringens uppfattning att Sverige bör verka för att denna dialog upprätthålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft4"&gt;Ett alltmer ökat intresse har inom EU:s krishantering också kommit att riktas mot &lt;NOBR&gt;civil-militär&lt;/NOBR&gt; samverkan och samarbete. Det av ordförandeskapet genomförda seminariet i Ystad våren 2001 lade en grund för fortsatt utveckling inom detta område. Regeringen lägger stor vikt vid denna fortsatta utveckling, då regeringens uppfattning är att krishantering bör ses som ett samlingsbegrepp, innehållande civila och militära komponenter. Den utveckling som nu initierats bör ha som mål att krishantering behandlas som en samlad verksamhet. I sammanhanget vill regeringen påpeka att det &lt;NOBR&gt;civil-militära&lt;/NOBR&gt; samarbete som nu börjat utvecklas inom EU inte skall förväxlas med vad Nato benämner ”CIMIC” (Civil Military &lt;NOBR&gt;Co-operation),&lt;/NOBR&gt; som främst är en rent militär verksamhet även om den för närvarande är föremål för omprövning inom Nato.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft4"&gt;Räddningstjänstsamarbetet inom EU:s första pelare sker inom ramen för ett femårigt gemensamt handlingsprogram. Handlingsprogrammet syftar till att förbättra möjligheterna för samarbete och erfarenhetsutbyte. Inom räddningstjänstområdet finns även resolutioner som bl.a. uppmanar medlemsstaterna till att söka samarbete med kandidatländerna när det gäller räddningstjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Räddningstjänstens del i den civila krishanteringen har behandlats ovan. Regeringen vill härvid särskilt betona betydelsen av den mekanism i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; som kommer att inrättas under våren 2002, för att förstärka samordningen av medlemsländernas räddningstjänstinsatser vid allvarliga olyckor. Denna nya &lt;NOBR&gt;EU-mekanism&lt;/NOBR&gt; skall underlätta katastrofbistånd till ett medlemsland som drabbats av en allvarlig olycka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft4"&gt;Mekanismen skall även kunna underlätta samordningen mellan ländernas räddningsinsatser utanför EU:s gränser. Beslut om att genomföra räddningstjänstinsatser och tillhandahålla resurser kommer dock även i framtiden att fattas av medlemsstaterna själva. Bakgrunden till beslutet är erfarenheter från den serie katastrofer som inträffat under senare år. Det har visat sig att räddningsinsatsernas effektivitet och deras förmåga att komma på plats så fort som möjligt kan ökas betydligt genom bättre samordning. Mekanismen kommer att kunna spela en viktig roll i uppbyggnaden av EU:s förmåga att med civila medel hantera komplexa internationella kriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Enligt regeringens uppfattning är det nu angeläget att, mot bakgrund av det ovan anförda, fortsatt utveckla EU:s krishanteringsförmåga och dess civila komponenter. Det är angeläget att fortsatt främja utvecklingen av civilkommittén som expertorgan avseende de civila aspekterna inom det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031065x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p156 ft4"&gt;fredsfrämjande området. Som ovan nämnts är ambitionen att det på sikt, Prop. 2001/02:10 med fullt beaktande av Kommissionens fördragsenliga uppgifter, skapas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft4"&gt;en samlad planeringsresurs för samordnade bidrag från medlemsstaterna inom civilkommitténs samtliga verksamhetsområden är härvid väsentligt. Regeringen avser att fortsatt driva och utveckla den civila delen av krishanteringen. Den resurs som skapats inom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; i form av mekanismen för räddningstjänst skall ses som ett betydelsefullt inslag i denna utveckling. En konsekvens av gjorda åtaganden är bl.a. ett nationellt genomförandearbete och förberedelser för att kunna biträda med de resurser som kan krävas i olika krissituationer. Detta kommer också att vara uppgifter för myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft4"&gt;Alltsedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har OSSE spelat en alltmer aktiv roll i fält. I dag har organisationen fältkontor i 19 olika länder i OSSE- området. För att ytterligare förstärka OSSE:s möjligheter att så fort som möjligt kunna vara på plats med civil personal i ett krisområde har OSSE beslutat att skapa en civil krishanteringsförmåga, Rapid Assistance and &lt;NOBR&gt;Co-operation&lt;/NOBR&gt; Teams (REACT). Detta är ett koncept med vars hjälp OSSE snabbt och effektivt skall kunna rekrytera, utbilda och sända ut civil personal inklusive poliser för tjänstgöring i OSSE:s verksamhetsområde, dvs. inom ramen för såväl konfliktförebyggande och krishantering som återuppbyggnad efter konflikt. Sverige har anmält en numerär inom ramen för REACT. Det är regeringens uppfattning att Sverige skall ge fortsatt prioritet åt ökat samarbete mellan EU och OSSE i krishantering och konfliktförebyggande, såväl vad gäller verktyg för praktisk samverkan som vad gäller konkreta, aktuella geografiska situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;FN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Sverige bör medverka i uppdatering av existerande riktlinjer och samarbetssystem för att ytterligare effektivisera det internationella räddningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft4"&gt;Sverige bör stödja den övergripande inriktningen av de rekommendationer som lämnas i den s.k. &lt;NOBR&gt;Brahimi-rapporten&lt;/NOBR&gt; och kommer i det fortsatta &lt;NOBR&gt;FN-arbetet&lt;/NOBR&gt; att verka för deras snara förverkligande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förenta nationernas särskilda ansvar för internationell fred och säkerhet spelar en avgörande roll för Sveriges internationella engagemang. Det är av stor vikt att Sverige fortsätter sin långa tradition att aktivt medverka i FN:s fredsfrämjande och humanitära verksamhet och därmed tar sitt ansvar för att FN kan fullfölja sina uppdrag. I kraft av sitt stadgeenliga ansvar för internationell fred och säkerhet har FN en huvudroll i det internationella samfundets fredsfrämjande verksamhet. Samtidigt är det mindre sannolikt att FN i framtiden förmår genomföra mer omfattande militära fredsframtvingande insatser. Detta leder till en rollfördelning som bl.a. innebär ett ökat mått av samverkan mellan FN och regionala organisationer. Den s.k. Brahimi- rapporten som presenterades i augusti 2000, innehåller en rad förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft11"&gt;som bör genomföras för att förbättra FN:s fredsfrämjande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Syftet är bl.a. att uppnå en nödvändig anpassning av systemet genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;effektivisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;FN-sekretariatet,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;förbättrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;analys-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p300 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förvarningsförmåga, förbättrad samordning mellan olika delar av FN-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;systemet och ökad betoning på civila respektive mänskliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rättighetsaspekter. Sverige stödjer den övergripande inriktningen av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rekommendationer som lämnas i rapporten och kommer i det fortsatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;FN-arbetet&lt;/NOBR&gt; att verka för deras snara förverkligande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Förenta nationernas organ Office for Coordination of Humanitarian&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Affairs (OCHA) är en del av &lt;NOBR&gt;FN-sekretariatet&lt;/NOBR&gt; och har mandatet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samordna FN:s insatser i humanitära kriser. De tre huvuduppgifter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;OCHA har är: att samordna internationella humanitära insatser, att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillhandahålla stöd till det internationella samfundet avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;policyutveckling samt att vara förespråkare i humanitära frågor, stödja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krisoffer samt säkerställa att världssamfundets humanitära syn innehålls i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;övergripande insatser rörande återuppbyggnad och fredsfrämjande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatser. Under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td92"&gt;&lt;P class="p301 ft4"&gt;senare år har OCHA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;bl.a. drivit två&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;större&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p303 ft4"&gt;utvecklingsprocesser. Den ena processen är det som nu kallas Fribourg- processen (projekt syftande till att bl.a. förbättra internationell samordning vid kriser och katastrofer av icke säkerhetspolitisk karaktär), den andra är en översyn av de s.k. Oslo Guidelines (riktlinjer för användandet av civila och militära resurser vid naturkatastrofer och andra katastrofer av icke säkerhetspolitisk karaktär).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;I &lt;NOBR&gt;Oslo-riktlinjerna&lt;/NOBR&gt; har följande samverkansområden tidigare redovisats: &lt;NOBR&gt;luft-,&lt;/NOBR&gt; land- och sjöbedömningar av en katastrofsituation, rekognosering i ett katastrofområde, telekommunikationer, logistikstöd, transportstöd samt hantering av ammunition i terrängen som inte har exploderat. Ett annat område som diskuterats har varit humanitär minröjning. &lt;NOBR&gt;Oslo-riktlinjerna&lt;/NOBR&gt; är för närvarande, som nämnts ovan, under översyn och de reviderade riktlinjerna skall omfatta även s.k. complex emergencies, det vill säga kriser med säkerhetspolitiska förtecken. Sverige medverkar aktivt i detta revideringsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Biträdande generalsekreteraren i FN och dåvarande chefen för OCHA Sergio de Mello påtalade inför ett möte i Fribourg att ett stort problem för OCHA:s samarbete och kontakter med ”leverantörer” av utrustning vid humanitära kriser, oavsett om den är civil eller militär, är av en ad &lt;NOBR&gt;hoc-karaktär&lt;/NOBR&gt; som inte i alla avseenden uppfyller de högt ställda krav som en svårare krissituation påkallar. Detta måste bli föremål för fortsatt arbete och de båda processerna kan enligt regeringens uppfattning vara värdefulla instrument. Sverige har under senare år på olika sätt medverkat i de båda processerna. Regeringens uppfattning är att Sverige bör medverka i uppdatering av existerande riktlinjer och samarbetssystem för att ytterligare effektivisera det internationella räddningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031067x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p304 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Nato/PFF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Samarbetet inom ramen för PFF bör även fortsättningsvis vara ett högt prioriterat område. Det är angeläget att lägga fortsatt stor vikt vid vidareutvecklingen av ett aktivt och fördjupat samarbete med Nato inom det civila området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft4"&gt;Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) är en unik arena, som erbjuder möjligheter för en samlad diskussion och utveckling av olika former av civil krishantering bl.a. inom ramen för den ”transatlantiska länken”, och med Ryssland. Samarbetet på detta område bör utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft4"&gt;Formerna för svenska myndigheters medverkan i Natos civila kommittéer bör ses över, förtydligas och en strategi för detta arbete bör utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft4"&gt;Det kan finnas fördelar med ett samarbete mellan EU och Nato inom det område som EU benämner civila delar av krishantering och Natos område för Civil Emergency Planning (”civil beredskap”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens anser att PFF- samarbetet är ett högt prioriterat område. Regeringen anser det också angeläget att lägga fortsatt stor vikt vid vidareutvecklingen av ett fortsatt aktivt och fördjupat samarbete med Nato inom det civila området. Regeringen anför i propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) att det är angeläget med en fortsatt svensk medverkan i de diskussioner som pågår om den fortsatta inriktningen av Natos civila planeringsverksamhet och formerna för partnermedverkan. Inte oväsentligt i sammanhanget är att Nato ser Sverige som ett av de mest drivande partnerländerna inom det civila området. Betydelsen av att Sverige också sekonderat Nato med civila tjänstemän under flera år, både vid Civil Emergency Planning Directorate (CEPD) och Euro Atlantic Disaster Response Coordination Centre (EADRCC), skall givetvis inte heller underskattas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;Den fortsatta utvecklingen av Natos civila verksamhet berör i mycket hög grad partnermedverkan och av fem identifierade områden för Civil Emergency Planning (CEP) i Nato är fyra partnerrelaterade. Det under våren 2001 presenterade reviderade Ministerial Guidance för CEP anger inriktning för CEP 2001 och 2002. Detta dokument är inriktningsdokument för Natoländerna men beaktar även i ett stort antal avseenden partnermedverkan. Ministerial Guidance omfattar även fortsatt verksamhet inom ramen för Natos civila planeringskommittéer ”Planning Boards and Committees” (PB&amp;C´s).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft4"&gt;Inom de ovannämnda civila planeringskommittéerna har regeringen noterat en ökning av partnerinriktade aktiviteter, bl.a. inom ramen för Partnership Work Programme (PWP) under det senaste året. I samtliga kommittéer är Sverige representerat med expertis från berörda myndigheter. De svenska myndigheter som deltar med experter inom kommittéerna är bl.a. Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket, Post- och telestyrelsen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft51"&gt;Socialstyrelsen, Statens räddningsverk, Banverket och Överstyrelsen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p171 ft4"&gt;civil beredskap. Överstyrelsen har, förutom i SCEPC, även deltagit i sin egenskap som funktionsansvarig för funktionerna Transporter samt Försörjning med industrivaror. I flertalet kommittéer kan noteras en inriktning mot att analysera och identifiera en förändrad inriktning av verksamheten, huvudsakligen från planering för krig till planering för krishantering i vidare mening. Detta innebär en ominriktning även för metoder och åtgärder, vilket är ett omfattande och tidskrävande arbete. Sverige har aktivt medverkat i dessa olika forum och har lämnat konstruktiva bidrag under arbetets gång. Myndigheternas engagemang i Natos civila planeringskommittéer blir alltmer omfattande, aktivt och djupgående. Regeringen avser att se över formerna och förtydliga de berörda myndigheternas medverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft6"&gt;Flertalet svenska myndigheter som deltar i &lt;NOBR&gt;PFF-samarbetet&lt;/NOBR&gt; på olika sätt har redovisat mycket positiva erfarenheter. Myndigheterna framför bl.a. att Sverige har stor bidragspotential och att partnerländers erfarenheter efterfrågas i stor utsträckning och att medverkan skapar ett kontaktnät mellan experter som med stor sannolikhet inte kunnat skapas på annat sätt. Vidare är den fördjupade insikt om förhållanden i andra länder som samarbetet ger ett mycket värdefullt bidrag till uppbyggnaden av vår egen förmåga att hantera kriser av olika slag. Många myndigheter deltar också i eller anordnar aktiviteter inom ramen för det gemensamma partnerskapsprogrammet. Aktiviteterna är av olika slag som kurser seminarier, möten etc. Denna verksamhet har en betydande omfattning och bidrar på ett mycket förtjänstfullt sätt till utvecklingen av PFF- samarbetet. Exempel på svenska aktiviteter är övningen Barents Rescue som anordnats av Sverige i Partnerskap för freds anda, kurser för ledare vid internationella räddningsinsatser samt seminarier rörande lagstiftning inom det civila beredskapsområdet. Samarbetet stärker bl.a. Sveriges och andra länders förmåga att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära operationer samt bidrar till att bygga upp en gemensam europeisk krishanteringskapacitet med en klar transatlantisk länk. Vidare medför det fördjupade &lt;NOBR&gt;PFF-samarbetet&lt;/NOBR&gt; en ökad öppenhet och ett stärkt förtroende inom &lt;NOBR&gt;PFF-kretsen,&lt;/NOBR&gt; vilket är säkerhetsskapande i sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft4"&gt;Enligt regeringens uppfattning har formerna för partnermedverkan i &lt;NOBR&gt;Nato-kommittéerna&lt;/NOBR&gt; inte funnit sin slutliga form. Likväl kan konstateras att arbetet, utvecklingen och resultatet vad gäller arbetet i SCEPC givit ett för Sverige i huvudsak tillfredsställande resultat. Regeringen konstaterar också att SCEPC och Natos civila planeringskommittéer är betydelsefulla arenor, på vilka det i ökande grad är angeläget att kunna agera på ett förtroendefullt och trovärdigt sätt. Vidare konstaterar regeringen att Sverige har lyckats väl i det civila &lt;NOBR&gt;PFF-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; Det är regeringens uppfattning att Sverige fortsatt bör medverka i och sträva efter att fördjupa det civila &lt;NOBR&gt;PFF-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; En ambitionsnivå kan härvid vara att öka ”operabiliteten” i samarbetet och en annan att finna konkreta samarbetsformer och områden. Verksamheten ger även stora möjligheter till att utveckla regionalt och bilateralt samarbete. I vissa avseenden kan det också finnas anledning att vitalisera processerna inom SCEPC. Fördjupat samarbete med andra partnerländer kan vara ett sätt att göra detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Enligt regeringens uppfattning kan den civila &lt;NOBR&gt;PFF-verksamheten&lt;/NOBR&gt; även vara befrämjande för arbetet inom ramen för EU:s civila krishantering,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031069x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p156 ft4"&gt;vilket även Försvarsberedningen har konstaterat. Många av länderna i Prop. 2001/02:10 Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR), som inte är medlemmar i EU,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft6"&gt;har betydande egna erfarenheter inom det civila krishanteringsområdet, vilka bör tillvaratas. Vidare erbjuder EAPR en unik arena med bl.a. både USA och Ryssland som medlemmar. Således finns här möjligheter att diskutera och utveckla olika former av civil krishantering inom ramen för den ”transatlantiska länken” och med Ryssland och att göra detta samlat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft4"&gt;Både EU och Nato har en väl utbyggd struktur för civil krishantering respektive civila beredskapsfrågor och en omfattande verksamhet på dessa områden. Regeringens bedömning är att det kan finnas fördelar med ett samarbete mellan EU och Nato inom det område som EU benämner civila delar av krishantering och Natos område för Civil Emergency Planning (”civil beredskap”). Strävan bör härvidlag vara att utveckla ett konstruktivt, komplementärt och effektivt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft4"&gt;Försvarsberedningen framhåller i sin rapport Gränsöverskridande sårbarhet – gemensam säkerhet (Ds 2001:14) att det inom området humanitära och fredsfrämjande insatser och informationsutbyte vid naturkatastrofer och olyckor torde finnas goda möjligheter till samordning och synergieffekter mellan EU och Nato/PFF. Regeringen delar denna uppfattning och anser vidare, mot bakgrund av att de båda organisationernas respektive inriktning, att det kan finnas fördelar med ett samarbete på området räddningstjänst. Såsom Försvarsberedningen påpekar övas civil räddningstjänst till viss del redan inom &lt;NOBR&gt;PFF-ramen&lt;/NOBR&gt; och där bör samordning kunna ske med EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Östersjösamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Området civil säkerhet inom Östersjöstaternas råd bör utvecklas vidare och bli än mer konkret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft4"&gt;Utveckling av bilateralt samarbete med Ryssland är ett prioriterat område och ökad ambition bör således ges denna utveckling. Bilateralt samarbete inom Östersjöregionen i övrigt bör utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Stärkandet av samarbetet och säkerheten i Östersjöregionen är en central del av vår säkerhetspolitik. Ett viktigt medel för detta är främjandet av en demokratisk utveckling och etablering av väl förankrade och fungerande civila strukturer. Rådgivning och kunskapsöverföring är grundläggande för förmågan att bl.a. utbilda civila befattningshavare inom försvarssektorn. Det är också viktigt att Sverige, när så är möjligt, bidrar till att uppmuntra gränsöverskridande samarbete mellan regionens länder. Detta gäller särskilt mellan Estland, Lettland, Litauen och Ryssland. Ett viktigt forum för ett sådant samarbete är Östersjöstaternas råd, The Council of the Baltic Sea States (CBSS). Rådet har följande medlemmar: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Sverige, Tyskland och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;EU-kommissionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft4"&gt;Olika former av samarbete med Ryssland har ett betydande svenskt nationellt säkerhetspolitiskt värde. Det är i Sveriges långsiktiga intresse att Ryssland är engagerat i ett konstruktivt och praktiskt samarbete på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft51"&gt;olika områden. I den bilaterala relationen mellan Ryssland och Sverige är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;det förtroendeskapande elementet en viktig del. Det är vidare angeläget att Sverige uppmuntrar ett ryskt deltagande i &lt;NOBR&gt;PFF-aktiviteter.&lt;/NOBR&gt; Ett samarbete med Ukraina har likaledes ett säkerhetspolitiskt värde, liksom utveckling av bilaterala kontakter och uppmuntran av ukrainskt PFF- engagemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft4"&gt;Det samarbetsområde inom Östersjöstaternas råd som närmast har relevans i detta sammanhang är civil säkerhet (civil security). Samordningen av samarbetet inom detta område har i hög grad åvilat Sverige. Från svensk sida har eftersträvats att integrera arbetet inom ramen för rådets reguljära verksamhet. I början av 2000 beslöt Östersjöstaternas råd att det fortsatta arbetet inom civil säkerhet skulle bedrivas under fyra programområden nämligen räddningstjänst (search and rescue), katastrof- och krishantering (disaster and crisis management), övervakning (surveillance) samt förebyggande arbete (prevention). Östersjöstaternas råd har också identifierat ett antal huvudspår för den fortsatta inriktningen inom området civil säkerhet, nämligen forskning, räddningstjänst, övervakning, gräns- och kustbevakningssamarbete, införande av larmnummer 112 samt miljöfarligt avfall. En utveckling i riktning mot att skapa en gemensam ram för räddningstjänsten inom rådet har påbörjats, som också på sikt skulle kunna stärka räddningstjänstsamarbetet inom EU. Vad som diskuteras är ett samarbetsforum för Östersjöländernas räddningstjänster. Europeiska unionens råd har fattat ett beslut om räddningstjänst, som ställer sig bakom &lt;NOBR&gt;Euro-Baltic-projektet&lt;/NOBR&gt; och det nämns också i den svenska ordförandeskapsrapporten till Europeiska rådet om Nordliga dimensionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft4"&gt;Detta skall genomföras på ett sådant sätt att det inte dubblerar redan existerande bilaterala och multilaterala avtal, nätverk och samordnande organ. Exempel på sådana är regeringschefernas Aktionsgrupp för bekämpande av organiserad brottslighet i Östersjöregionen, kust- och gränsbevakningssamarbetet Baltic Sea Region Border Control Co- operation Conference samt avseende miljöräddningstjänst och miljöövervakning av Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Viktiga insatser för att främja fred och säkerhet i regionen består även av fortsatt utvecklad samverkan mellan polis, åklagare, tull, gräns- och kustbevakningsmyndigheter för att kuststaternas skyldigheter och rättigheter skall säkerställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Den ökande internationella samverkan mellan brottsbekämpande myndigheter, gränskontrollen, fiskeriövervakning och kontroll, miljöövervakning m.m. kräver att de nationella systemen kan arbeta gränsöverskridande. Arbetet inom gränskontrollen i Östersjöregionen bör inriktas mot att förbättra samverkan mellan polis och gränskontrollmyndigheter avseende informations- och underrättelse- utbyte, utbildning och utbyte av experter, gemensamma operationer samt utveckling av sambands- och lägesuppföljningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft4"&gt;Enligt regeringen bör samarbetet inom Östersjöstaternas råd på området civil säkerhet utvecklas vidare och bli än mer konkret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft4"&gt;Utveckling av bilateralt samarbete med Ryssland är ett prioriterat område och ökad ambition bör således ges denna utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft4"&gt;Bilateralt samarbete inom Östersjöområdet i övrigt bör utvecklas. Det gäller såväl Estland, Lettland och Litauen som Polen och Tyskland. Båda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031071x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;de sistnämnda är stora Östersjöstater vars engagemang i regionen är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;viktigt för stabilitet och säkerhet. Samarbetet med Estland, Lettland och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Litauen bör utvecklas till just ett samarbete på lika villkor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft36"&gt;8.7 Nordiskt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Behovet av utveckling av samarbetet med de nordiska länderna inom ramen för civil krishantering är stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Civil-militära&lt;/NOBR&gt; samordningsmoment i olika typer av övningar bör ges fortsatt ökat utrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning &lt;/SPAN&gt;: Inom det militära området utgörs kärnan i det nordiska försvarsrelaterade samarbetet av verksamheten på det fredsfrämjande området inom samarbetsstrukturen Nordcaps. Inom räddningstjänstområdet sker det nordiska samarbetet till lands inom ramen för Nordred. Sverige verkar för ett närmare samarbete mellan Nordred och övriga östersjöländer. Statens räddningsverk har förhandlat med Estland, Lettland och Litauen om samarbetsavtal som ligger i linje med det nordiska räddningstjänstavtalet. Ett institutionellt räddningstjänstsamarbete till sjöss är också sedan länge etablerat. Försvarsberedningen pekar i sin rapport Gränsöverskridande sårbarhet – gemensam säkerhet (Ds 2001:14) på behovet av att skapa ett övningssystem för att öva olika funktioner och framhåller att den årliga fredsfrämjande övningen i Partnerskap för freds anda ”Nordic Peace” utgör ett exempel på sådan övningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft4"&gt;Behovet av att utveckla samarbetet med de nordiska länderna inom ramen för civil krishantering är, enligt regeringens uppfattning, stort. Ett sådant samarbete kan omfatta bl.a. erfarenhetsutbyte, men också utbyte av mera praktisk karaktär. Ett nordiskt samarbete på departemental- eller ministerienivå är under utveckling, men bör ges en mera systematiserad form. På myndighetsnivå har ett sådant samarbete pågått under ett antal år utöver räddningstjänstområdet. Värdet av ett utökat nordiskt samarbete kan inte underskattas. Ett sådant samarbete innebär dessutom att Nato- och &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; umgås inom ramen för det överskuggande nordiska samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Humanitärt katastrofbistånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;I det civila försvaret finns kapacitet som kan komma till användning vid internationella hjälpinsatser under ledning av FN eller annan biståndsansvarig organisation. Regeringen har i propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) redovisat sin syn på insatser i samband med humanitära katastrofer. Flera myndigheter är på olika sätt engagerade i internationell katastrof- och humanitär hjälpverksamhet. De resurser som skapas och den verksamhet som bedrivs vad gäller denna verksamhet finansieras inte över utgiftsområde 6 Totalförsvar. Statens räddningsverk har regeringens uppdrag att hålla viss beredskap för att kunna bistå vid internationella insatser och verket har också deltagit i ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft22"&gt;flertal sådana. Statens räddningsverk har vidare utvecklat en rad s.k.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;insatspaket inom ramen för denna beredskap. Insatspaketen skall kunna Prop. 2001/02:10 utnyttjas för att bl.a. stödja &lt;NOBR&gt;FN-organen&lt;/NOBR&gt; med olika tjänster som sök- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft4"&gt;räddningsstyrkor, transportteam, logistik, sambandsteam, vattenrening m.m. En viktig uppgift har varit att utveckla stödresurser till FN- organens administrativa förmåga. Enligt regeringens uppfattning bör verksamheten regelbundet följas upp och vid behov omprövas. Insatspaketen kan t.ex. behöva anpassas till förändrade behov. Detta bör ske i samråd med berört &lt;NOBR&gt;FN-organ.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Civil förtroendeskapande verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft4"&gt;Det internationella förtroendeskapande samarbetet inom det civila krishanteringsområdet syftar bl.a. till att utveckla synsätt och grundläggande värderingar avseende såväl roll, mandat etc. som metoder och åtgärder för att kunna genomföra verksamhet på ett effektivt och förtroendegivande sätt. Detta kan dels bidra till att stärka samhörigheten länder emellan, vilket rimligen är säkerhets- och fredsfrämjande i sig, dels medverka till att stärka den praktiska förmågan att hantera olika slags hot och påfrestningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft6"&gt;Även om viss försiktighet bör iakttas då det gäller att ge &lt;NOBR&gt;mötes-,&lt;/NOBR&gt; kurs- och seminarieverksamhet ett egenvärde är regeringens bedömning att sådana aktiviteter, i vilka flera länder med ibland vitt skilda förutsättningar deltar och utbyter åsikter och erfarenheter på jämställd basis, kan utgöra viktiga forum för det förtroendeskapande samarbetet. Framgång i sådana aktiviteter kan bl.a. avläsas i hur djupt och snabbt länder kan uppnå samstämmighet i frågor eller förslag som upplevs som väsentliga av alla inblandade. En annan indikation på ett positivt utfall av dessa aktiviteter är att de genererar direkta kontakter och praktiskt samarbete mellan länder. Ett konkret uttryck kan erhållas genom upprättandet av olika samarbetsavtal eller andra överenskommelser om kursverksamhet, övningsutbyte eller om ömsesidigt bistånd vid t.ex. katastrofer. &lt;NOBR&gt;Icke-militära&lt;/NOBR&gt; hot och risker måste beaktas och de civila aspekterna av krishantering tydliggöras. Vidare bör utvecklingen av samordning och samverkan mellan civila och militära organ intensifieras. Förmågan att identifiera, sätta in och samordna lämpliga civila resurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft4"&gt;i krissituationer kan utvecklas. I detta sammanhang är det väsentligt att särskilt beakta den civila personalens färdighet och förmåga. Allmänt bör en ökad satsning ske på övnings- och utbildningsverksamhet. Detta är också något som EU:s medlemsstater framhållit under vårens arbete i civilkommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;Det bilaterala samarbetet är en viktig form av förtroendeskapande samarbete. Ett syfte inom det civila området är att utbyta och tillgodogöra sig varandras erfarenheter för att, om så bedöms lämpligt eller önskvärt, på sikt kunna utveckla och etablera en gemensam och samordnad förmåga att hantera olika hot och påfrestningar. Ett fortgående bilateralt samarbete bidrar till att såväl personella som institutionella relationer fördjupas, vilket otvetydigt har säkerhets- och fredsfrämjande effekter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;P class="p225 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;En samlad syn på ledning – samhällets krishantering och ledningen av totalförsvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringen anmälde i propositionen Vissa ledningsfrågor inom det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;militära försvaret (prop. 2000/01:113) sin avsikt att hösten 2001 lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;en samlad redovisning om frågor som rör ledning och samordning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;totalförsvaret. En sådan redovisning har tidigare efterfrågats av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvarsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;(bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;2000/01:FöU9).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p331 ft6"&gt;Härutöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p332 ft4"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsberedningen i sin senaste rapport (Ds 2001:44) redovisat sin syn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på ett nytt system för samhällets krishantering och vad som i ett sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sammanhang fordras inom ledningsområdet. Regeringen redovisar i detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kapitel sin syn på principerna för ledning inom ramen för samhällets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krishantering. Kapitlet innehåller också den redovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p333 ft6"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;försvarsutskottet har efterfrågat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Inledningsvis vill regeringen anföra följande. Ett ledningssystem i dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vida bemärkelse består av olika komponenter, något som utvecklas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;följande avsnitt. Viktiga sådana komponenter är bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p334 ft4"&gt;olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;författningsmässiga bestämmelser, alltså legala grunder för att fördela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beslutsbefogenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p335 ft4"&gt;mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p336 ft6"&gt;aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p337 ft6"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;organisationsförhållanden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;För att ledning skall kunna utföras på ett effektivt sätt i allvarliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fredstida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p300 ft4"&gt;krävs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p338 ft4"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p334 ft4"&gt;ändamålsenliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beslutsbefogenheter och att ledning kan ske inom ramen för befintliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och prövade organisationsstrukturer. Samtidigt bör detta harmoniera med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;de bestämmelser och den organisation som gäller för höjd beredskap och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;totalförsvarets uppgifter härvidlag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Det finns redan i dag legala grunder och en organisation för att hantera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;de krav som ställs på ledning i krig. De bestämmelser och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;organisation som utformas för detta har under senare år anpassats till de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;huvudändamål som totalförsvarsresurserna skall kunna användas för. Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kan i det sammanhanget vara befogat att redan inledningsvis ange vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grunddrag för totalförsvarets ledning även om detta utvecklas närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;längre fram i kapitlet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen har på annan plats i denna proposition betonat vikten av att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;begreppet totalförsvar fortfarande bör användas för att beteckna den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Är Sverige i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krig råder högsta beredskap och totalförsvar är då all samhällsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som skall bedrivas. Från ledningssynpunkt är detta viktigt av flera skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som bl.a. rör behovet av klara och entydiga beslutsbefogenheter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möjligheterna att överblicka konsekvenserna av olika beslut och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möjligheterna att utkräva ansvar av den som fattar beslutet i fråga. Detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;motiveras ytterst av den exceptionella situation som ett krig innebär och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;de krav som därmed ställs på ledning och samordning av det militära och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;civila försvaret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Av grundläggande betydelse är att riksdagens och regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;befogenheter i krig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utförligt reglerade i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p334 ft4"&gt;regeringsformen. Därmed&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;finns klara bestämmelser för hur Försvarsmakten får sättas in om Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;utsätts för ett väpnat angrepp. I förarbetena till regeringsformen anges att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;det måste vara regeringens sak att avgöra om angreppet statsrättsligt sett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;innebär att krig råder. Ett sådant avgörande innebär en rad omfattande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rättsverkningar, t.ex. att ett antal fullmaktsbestämmelser blir tillämpliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Beträffande hävdandet av territoriell integritet i fred och under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;neutralitet har regeringen beslutat om en långtgående reglering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmaktens uppgifter och befogenheter genom förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;(1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förordningen). Likaså har riksdagen beslutat under vilka omständigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som regeringen får sätta in Försvarsmakten för internationella uppgifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Slutligen styr ett antal föreskrifter hur Försvarsmakten skall kunna stödja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhället vid räddningstjänst och hur Försvarsmakten kan medverka i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;civil verksamhet i övrigt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen anser att sådana bestämmelser även fortsättningsvis är av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grundläggande betydelse men att det kan finnas ett behov av att på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;enskilda områden se över vissa författningar. Regeringen har därför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beslutat om en utredning om översyn av Försvarsmaktens stöd till andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheter m.m. (dir. 2000:87). Syftet med översynen är att få ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;klarare och mer entydigt regelsystem som ger uttryck för den helhetssyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som skall prägla samhällets satsningar och åtgärder för att förebygga och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hantera hot och risker, såväl i fred som i krig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen anser som framgår av det följande att ledningssystemet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;totalförsvaret med dess olika komponenter i huvudsak är utformat på ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ändamålsenligt och lämpligt sätt. En uppgift härutöver är att säkerställa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att ledning vid situationer i fred och som inte faller under totalförsvarets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksamhet motsvarar de krav som föranleds av att den vidgade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;säkerhetssynen täcker ett helt spektrum av hot både i fred och krig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningen har behandlat dessa frågor (SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;2001:41). Nedan behandlar regeringen i korthet sin principiella syn på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ledning i samband med krishantering i samhället i fred. Denna grund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utgör också basen för verksamheten då begreppet totalförsvar är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillämpligt, dvs. i krig och vid krigsfara. Därtill skall totalförsvars-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;resurserna kunna användas för att stärka samhällets förmåga att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031075x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p339 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Principer för ledning i samband med krishantering i samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Funktionsindelningen inom det civila försvaret skall upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ansvarsprincipen bör tillämpas och omfatta all planering av verksamhet i fred, inklusive beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred och under höjd beredskap. Verksamhetens organisation och lokalisering bör så långt som möjligt överensstämma i fred och i krig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft4"&gt;I största möjliga utsträckning bör en kris hanteras av den nivå eller instans som närmast berörs av det akuta krisförloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft4"&gt;Inom ett geografiskt område bör det finnas ett organ som ansvarar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella krishanteringsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft4"&gt;Förmåga till tvärsektoriell samordning vid beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred bör säkerställas. Principerna för samhällets krishantering bör ta sin utgångspunkt i den fredstida verksamheten och även utgöra en grund för ledning under höjd beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft41"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningen: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning med undantag för att utredningen föreslagit att ett nationellt krishanteringsorgan inrättas och knyts till Regeringskansliet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flertalet av de inkomna remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag. Flera framhåller dock att det saknas en analys och en konkret beskrivning av hur länsstyrelsernas och kommunernas nya ansvar och arbetsuppgifter bör utformas. En tydligare beskrivning av länsstyrelsernas roll vid samordning med kommuner och med central myndighets åtgärder inom aktuellt län efterlyses. Många instanser påpekar även betydelsen av resurstillskott till kommunerna, för att dessa skall kunna axla sin nya roll. Flera instanser är kritiska till förslaget om ett nationellt krishanteringsorgan i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft5"&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar &lt;SPAN class="ft4"&gt;är inte beredd att tillstyrka förslaget om samverkansansvar och bevakningsansvar förrän det blivit avsevärt mer genomarbetat avseende uppgifter och former samt tydligare avseende vilka myndigheter som bör ha bevakningsansvar och inte minst vad bevakningsansvaret omfattar och innebär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft4"&gt;Försvarsberedningen delar i allt väsentligt utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Erfarenheter av krisförlopp och krishantering i samhället som endast berör enstaka myndigheter eller sektorer visar att sådana situationer oftast hanteras väl. Samhällets förmåga att hantera svåra kriser som berör många samhällssektorer och som dessutom kräver en omfattande insats från den nationella nivån måste däremot stärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft4"&gt;Relativt stora förändringar av nuvarande organisation för ledning och samordning inom det civila försvaret krävs för att anpassa verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;till den förändrade hotbilden. Som nämndes i avsnitt 7.3 infördes genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p36 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;riksdagens beslut 1985 ett system med funktioner för planeringen av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;civila försvaret. Funktionsansvaret och funktionsindelningen är alltför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;starkt kopplade till den hotbild som gällde då systemet infördes.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Det finns också ett behov av att precisera områdesansvariga organs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;roller och ansvar mot bakgrund av den nya hotbild och de nya krav som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gör sig gällande. Detta gäller samtliga nivåer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Övergripande principer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td112"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Allmänt sett skall en helhetssyn prägla samhällets satsningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredskapen skall byggas underifrån, dvs. utgångspunkten är de åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som vidtas i den normala fredsverksamheten varefter kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;åtgärder vidtas för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fred samt för att motstå ett krig. En samordning bör ske av åtgärder för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hela hotskalan &lt;NOBR&gt;fred–krig.&lt;/NOBR&gt; Nedan redovisar regeringen, i enlighet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningens (SOU 2001:41) förslag, vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;principer som bör gälla för att uppnå en helhetssyn i hantering av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;situation i kris och krig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Ansvarsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att den som har ansvar för en verksamhet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fred även skall ha det i krig om verksamheten skall upprätthållas under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dessa förhållanden. Det ansvar som myndigheten eller organet på detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sätt har tilldelats innebär dels att myndigheten eller organet skall svara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för uppgiften i krig, dels att myndigheten eller organet i fred skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;genomföra de beredskapsförberedelser som krävs för att krigsuppgiften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall kunna utföras. Ansvarsprincipen är styrande för planeringen inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;det civila försvaret. Formuleringen av principen har relaterats till kriget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som hotbild. Ansvarsprincipen bör dock tillämpas också på uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som har anknytning till svåra påfrestningar på samhället i fred. En sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utvidgning är naturlig med hänsyn till den breddning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;säkerhetsbegreppet som har skett på senare tid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillämpning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ansvarsprincipen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;likhetsprincipen&lt;SPAN class="ft4"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Likhetsprincipen är mer inriktad på de praktiska förutsättningarna för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksamhet. Den kan formuleras på så sätt att verksamhetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;organisation och lokalisering så långt som möjligt skall överensstämma i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fred, kris och krig. Vissa avvikelser är dock nödvändiga. Som exempel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kan nämnas att en myndighets krigsorganisation ofta förutsätter att vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;funktioner tillförs mer personal eller att andra förstärkningar genomförs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Detta kan i sin tur ställa krav på organisatoriska förändringar. Innebörden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av likhetsprincipen är att sådana förändringar inte skall göras större än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vad som krävs med hänsyn till krisens eller krigets karaktär. Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förändring som har skett under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; av principerna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheternas gruppering vid höjd beredskap är ett exempel på hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;likhetsprincipen har fått ett ökat genomslag. Under den tid då den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dimensionerande hotbilden var en invasion som syftade till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ockupation av landet innebar normalplaneringen att en myndighets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;viktigaste delar vid mobilisering skulle bege sig till en särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krigsuppehållsplats som i regel var belägen tiotals mil från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fredsuppehållsplatsen. Dessa principer har nu övergivits till förmån för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;en planering som innebär att man i det längsta sitter kvar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fredsuppehållsplatsen men genomför vissa åtgärder på denna i syfte att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p351 ft4"&gt;skapa fysiskt skydd, fungerande tele- och dataförbindelser, säker elförsörjning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft4"&gt;Ytterligare en princip som bör tillämpas vid hanteringen av kriser i samhället kan kallas &lt;SPAN class="ft5"&gt;närhetsprincipen &lt;/SPAN&gt;. Denna princip innebär att kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Med detta avses att den ledningsnivå eller instans som närmast berörs av det akuta krisförloppet normalt skall svara för ledningen av de åtgärder som erfordras för att man skall kunna hantera krisen på ett effektivt sätt. Krishanteringen bör lyftas till högre nivåer endast om detta krävs för en rationell prioritering av olika åtgärder eller om samordningen av insatserna av andra skäl blir lidande av att krisen hanteras på den närmast berörda nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft4"&gt;En erfarenhet från kriser under senare år är att informationshanteringen i samband med allvarliga kriser lätt lyfts till nationell nivå. Detta beror på att medierna ofta utsätter företrädare för den nationella nivån för ett starkt tryck att göra uttalanden och i vissa fall engagera sig i kriser som berör ett avgränsat område, t.ex. en kommun eller ett län. I sådana situationer är det väsentligt att den operativa hanteringen av krisen inte lyfts till fel nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Strukturen för krishantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft4"&gt;Regeringen avser att våren 2002 återkomma till riksdagen vad avser en reformerad struktur för krishantering i samhället. Regeringen redovisar i det följande huvuddragen i denna struktur. I vissa avseenden är det fråga om att tydliggöra förhållanden som gäller redan i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft4"&gt;Strukturen för krishantering avser ett sektors- och ett områdesperspektiv. Båda perspektiven måste beaktas för att uppnå en tillräcklig förmåga att hantera kriser. Särskilt det områdesvisa perspektivet bör emellertid enligt regeringen ges en ökad tyngd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft4"&gt;Med &lt;SPAN class="ft5"&gt;områdesansvar &lt;/SPAN&gt;menas att det inom ett geografiskt område finns ett organ som ansvarar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella krishanteringsåtgärder som behöver vidtas i en given situation. Samordning i denna bemärkelse innebär att organet i fråga skall initiera och underlätta den samverkan mellan olika organ som behövs för att tillgängliga resurser skall kunna utnyttjas effektivt vid hanteringen av krisen. Motsvarande samordningsbehov kan också finnas i förberedelse- och planeringsarbetet för att hantera kriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft4"&gt;Områdesansvaret bör finnas på tre nivåer i samhället: nationell, regional och lokal nivå. Grundläggande är att hanteringen av en krissituation inte bör ske på högre nivå än nödvändigt. Områdesansvaret bör utövas av befintliga besluts- och ledningsorgan på respektive nivå. Detta innebär att områdesansvaret på nationell nivå ytterst utövas av regeringen, på regional nivå av länsstyrelsen och på lokal nivå av kommunen. Dessa organs legala och organisatoriska förutsättningar varierar dock. Områdesansvaret kommer sålunda i viss utsträckning ha olika innebörd på olika nivåer. På nationell nivå utövas områdesansvaret av regeringen. Regeringen kan i sin tur delegera vissa uppgifter till centrala myndigheter. Regeringskansliet bereder regeringens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft4"&gt;Utredningen föreslår att ett krishanteringsorgan skall inrättas på nationell nivå i Sverige. Krishanteringsorganet skall under regeringen samordna de insatser som kan krävas på nationell nivå under allvarliga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;kriser. Det nationella krishanteringsorganet bör organisatoriskt vara placerat inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft4"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningen har liksom Försvarsberedningen framhållit att regeringens roll i den nationella krishanteringen är av utomordentlig betydelse vid allvarliga kriser, bl.a. när det gäller samordning i olika avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;I likhet med flera remissinstanser anser dock regeringen att det inte skall inrättas något nationellt krishanteringsorgan inom Regeringskansliet i enlighet med utredningens förslag. Förslaget aktualiserar emellertid vissa frågor vad gäller krishantering inom Regeringskansliet. I sammanhanget kan nämnas att Regeringskansliets krishanteringsorganisation ses över i särskild ordning bl.a. mot bakgrund av ovan nämnda förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Länsstyrelsens områdesansvar på regional nivå bör främst inriktas på att lämna stöd till de kommuner och andra aktörer som berörs av en kris. Det kan t.ex. innebära att länsstyrelsen efter överenskommelse med de kommuner och myndigheter som berörs ansvarar för information till allmänheten. Länsstyrelserna bör på regional nivå samordna planeringen beträffande kommunernas, landstingets och statliga aktörers åtgärder inför en kris samt bör ha en samordningsroll under krisen. Vidare bör länsstyrelserna följa upp kommunernas verksamhet. Länsstyrelsen bör i normalfallet inte ha direkta beslutsbefogenheter vad gäller krishantering, om inte regeringen så beslutar i enskilda fall. Om en krissituation berör flera län och en samordning behövs, bör regeringen kunna besluta att en länsstyrelse tar över samordningsuppgifterna i det geografiska område som berörs. Länsstyrelsen kan redan i dag utöva ledningsansvar i vissa situationer enligt räddningstjänstlagen (1986:1102), vilket är en ordning som bör bestå. Grundregeln bör emellertid vara att kriser som berör flera länsstyrelser så långt som möjligt skall hanteras genom samverkan mellan länsstyrelserna. En länsstyrelse bör också efter förmåga kunna hjälpa och stödja en annan länsstyrelse om en kris inträffar. I detta sammanhang bör nämnas att länsstyrelserna enligt en ändring i förordning med länsstyrelseinstruktion (1997:1258) från den 1 januari 2000 skall hålla sig underrättade om händelseutvecklingen vid en svår påfrestning på samhället i fred och verka för att nödvändig samverkan kan åstadkommas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft4"&gt;På lokal nivå finns myndigheter och andra organ representerade. I första hand bör områdesansvaret utövas av kommunstyrelsen. Kommunerna har i många krissituationer ett viktigt ansvar då flera av de offentliga verksamheter som berörs vid en kris bedrivs i kommunal regi, t.ex. räddningstjänst och socialtjänst. Till skillnad från länsstyrelsernas stöd enligt ovan handlar kommunernas områdesansvar sålunda om att vidta faktiska åtgärder för att minska skadeverkningarna i en krissituation. En förutsättning för att kommunerna skall kunna axla ett områdesansvar är dock att kommunerna ges möjlighet att inrätta särskilda krisledningsorgan i en allvarlig krissituation och att kommunerna ges ett vidgat planeringsansvar för sådana situationer. Detta förutsätter enligt Sårbarhets- och säkerhetsutredningen att kommunallagen och annan berörd lagstiftning ändras och kompletteras. Som jämförelse kan nämnas att ett planeringsansvar som gäller höjd beredskap redan finns enligt lagen om civilt försvar (1994:1720).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringen har den 10 maj 2001 uppdragit åt en särskild utredare att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p36 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;göra en översyn och lämna förslag till de lagändringar som behövs för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kommunernas och landstingens organisation och beslutsfattande vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;extraordinära händelser i samhället i fred (dir. 2001:40). Uppdraget skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;redovisas senast den 30 november 2001.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Krissituationer som berör flera kommuner bör ofta kunna hanteras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;genom samverkan mellan berörda kommuner, dvs. utan att en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samordnande instans på högre nivå engageras. En sådan ordning är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vanlig inom räddningstjänstområdet. Detta bör också vara huvudregeln.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Erfarenheter från de allvarliga händelser som inträffat under senare år,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;t.ex. stora bränder eller översvämningar visar också att kommunerna har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;en god förmåga att hantera sådana situationer och samverka med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;varandra.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Andra ansvarsförhållanden som kan behöva övervägas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Enligt regeringen innebär områdesansvaret att tillgodose behovet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tvärsektoriell samordning vid allvarliga krissituationer inom ett bestämt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;geografiskt område. I vissa situationer finns det behov av fackmässig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samordning. Denna typ av samordning saknar en entydig geografisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dimension och gäller i stället själva verksamheten oavsett på vilken plats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;eller nivå som denna bedrivs. Behovet av samordning genereras av starka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ömsesidiga beroendeförhållanden som kan finnas mellan olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksamhetsområden. Ett viktigt exempel på beroendeförhållanden som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;genererar ett behov av fackmässig samordning finns bl.a. inom den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tekniska infrastrukturen. Det kan också finnas ett behov av att utgå från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vissa gemensamma förutsättningar vid genomförandet av utbildnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och övningsverksamhet för den personal som engageras på olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheter vid krishantering. I akuta krisförlopp kan det härutöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;finnas anledning att bl.a. samordna expertstöd och rådgivning från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;centrala myndigheter till regionala och lokala organ.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen anser att beroendeförhållanden enligt ovan finns på olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nivåer i samhället. Inte minst gäller detta mellan centrala statliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheter. Ett exempel på hur samordning inom ett aktuellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sakområde skulle kunna ske är att berörda tilldelas ett &lt;SPAN class="ft5"&gt;samverkansansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;enligt utredningens förslag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;En del av helhetssynen är att vid hantering av kriser i fred tillgodose&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förmåga till samordning och samverkan i samhället. Förmågan omfattar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;både lednings- och samordningsförmåga som i dag förekommer inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ramen för olika samhällssektorers verksamheter. Härutöver skall behovet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av tvärsektoriell ledning och samordning vid allvarliga krissituationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillgodoses.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Det förbättrade säkerhetspolitiska läget har medfört att totalförsvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;har kunnat förändras i olika avseenden. Samtidigt finns ett krav på att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;totalförsvaret efter en viss anpassningstid skall kunna ändra sin förmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;om det säkerhetspolitiska läget förändras. Förmåga till anpassning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förutsätter att totalförsvaret kan avläsa och korrekt tolka de förändringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som inträffar i landets säkerhetspolitiska situation.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Kravet på anpassningsförmåga medför att vissa myndigheter inom det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;civila försvaret behöver ha möjlighet att medverka i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;omvärldsbevakning som krävs för att trygga anpassningsförmågan. De&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;behöver också upprätthålla viss kompetens som enbart är inriktad på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;förhållandena vid höjd beredskap. Utan dessa förutsättningar har de svårt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att åstadkomma den anpassningsförmåga som krävs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Ett sätt att försäkra sig om att berörda myndigheter har förmåga att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;åstadkomma erforderlig anpassning är att tilldela dem ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;bevakningsansvar&lt;/SPAN&gt;. Bevakningsansvar innebär att myndigheten skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kunna genomföra erforderlig omvärldsbevakning och upprätthålla den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kompetens som krävs för att åstadkomma en anpassning och för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheten i övrigt skall kunna motsvara de krav som ställs på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förberedelserna inför höjd beredskap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen föreslog i propositionen om ledningen av de civila delarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av totalförsvaret m.m. (prop. 1984/85:160) att totalförsvarets civila delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skulle indelas i samhällssektorer eller funktioner. För varje funktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skulle en ansvarig myndighet utses som i fred under regeringen har det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;övergripande ansvaret för att krigsorganisationen, krigsplanläggningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och övriga beredskapsförberedelser inom funktionen samordnas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Inom det civila försvaret finns således i dag på central nivå närmare 60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheter som av regeringen utpekats som beredskapsmyndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;(beredskapsförordningen 1993:242), dvs. sådana myndigheter vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksamhet har särskilt stor betydelse för totalförsvaret och som därför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall fortsätta sin verksamhet under höjd beredskap. Av dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheter är 15 s.k. funktionsansvariga myndigheter som var och en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;svarar för samordning m.m. inom någon av det civila försvarets totalt 18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;funktioner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;De ovan redovisade principerna för samhällets krishantering samt de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förändrade kraven på civilt försvar gör enligt regeringen att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nuvarande funktionsindelningen har förlorat sin betydelse. Nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;funktionsindelning föreslås därför upphöra. Vissa myndigheter måste&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dock även i fortsättningen ha ett ansvar som är kopplat till totalförsvaret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Ett exempel på ett sådant ansvar är det s.k. bevakningsansvar som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utredningen föreslår.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft36"&gt;9.3 Ledning och samordning av totalförsvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft4"&gt;I det följande övergår regeringen till att lämna en redovisning om ledning och samordning av totalförsvaret. Redovisningen sker mot bakgrund av vad försvarsutskottet tidigare begärt i ärendet (bet. 2000/01:FöU9) och med beaktande av de grundläggande utgångspunkter för den framtida utformningen av ledningsorganisationen för totalförsvaret som utskottet redovisade i bet. 1999/2000:FöU2. Mot bakgrund av vad försvarsutskottet i dessa sammanhang har anfört och att det militära försvarets ledningsorganisation för närvarande genomgår en omfattande omstrukturering, finner regeringen det motiverat att göra nedanstående redogörelse tämligen utförlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;Inledningsvis är det lämpligt att definiera några vanligt förekommande begrepp och uttryck i ledningssammanhang. Begreppet &lt;SPAN class="ft5"&gt;ledningssystem &lt;/SPAN&gt;används i det följande som en samlingsterm för de olika beståndsdelar som behövs för att ledning skall kunna utföras. Ledningssystemet kan i denna vida bemärkelse sägas bestå av &lt;SPAN class="ft5"&gt;bestämmelser, organisation, doktrin, personal &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;teknik&lt;/SPAN&gt;. Dessa beståndsdelar belyser samtidigt ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031081x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ledningssystem från olika synvinklar, något&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td116"&gt;&lt;P class="p119 ft4"&gt;som återspeglas i detta Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;kapitel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Andra begrepp som används i följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avsnitt är insatsledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p361 ft4"&gt;respektive verksamhetsledning. Med &lt;SPAN class="ft5"&gt;insatsledning &lt;/SPAN&gt;menas den ledning som sker inom Försvarsmakten då myndigheten löser någon av sina uppgifter, nämligen att försvara Sverige mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden samt stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Med &lt;SPAN class="ft5"&gt;verksamhetsledning &lt;/SPAN&gt;menas hur Försvarsmakten internt leder myndig- hetens verksamhet i fred för att producera de förband som används vid insatser, i korthet all den ledning av förvaltningskaraktär som inte är insatsledning. De regeringsbeslut som ligger till grund för Försvarsmaktens ledning kallas i det följande för regeringens &lt;SPAN class="ft5"&gt;styrning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;För att beskriva ledning inom det civila försvaret används begreppen &lt;SPAN class="ft5"&gt;samordning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;samverkan&lt;/SPAN&gt;. Samordning innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan. Samverkan skall förstås som den dialog som sker mellan olika självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål. Dialogen inom det civila försvaret skiljer sig därmed med nödvändighet från den beslutshierarki mellan över- och underordnade enheter som utgör ledningsförhållandet inom det militära försvaret. Samverkan sker även mellan olika delar av det militära och civila försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Militärt försvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Ledning av det militära försvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Nuvarande beslutsbefogenheter och ansvarsfördelning mellan regeringen och Försvarsmakten är lämpligt fördelade och aktualiserar inte några organisatoriska reformer. Detta avser både förhållanden vid insatser med Försvarsmakten i dess olika uppgifter och frågor som rör styrningen av Försvarsmaktens förvaltningsmässiga verksamhet. Utvecklingen av Regeringskansliets och Försvarsmaktens kapacitet att lämna underlag till regeringen bör fortsätta inom ramen för nuvarande förvaltningsprinciper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;I detta avsnitt redovisar regeringen bl.a. vissa formella grunder för ledningen av det militära förvaret. Dessa bestämmelser reglerar såväl regeringens som Försvarsmaktens befogenheter i olika avseenden. Redovisningen är disponerad efter Försvarsmaktens fyra uppgifter. Härutöver redovisas vissa grunder för regeringens styrning av Försvarsmakten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;Försvarsmakten är en myndighet som lyder under regeringen. Försvarsmaktens uppgifter och organisation regleras genom myndighetens instruktion. Årligen beslutar regeringen om resurstilldelning, beredskapskrav, styrning och återrapportering av Försvarsmaktens verksamhet m.m. i regleringsbrev. Härutöver&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;tillkommer en stor mängd regeringsbeslut i olika frågor. Ett exempel av Prop. 2001/02:10 insatsledningskaraktär är regeringsbeslut om Försvarsmaktens deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;i internationella insatser. En annan typ av beslut som är viktigt både för Försvarsmaktens insatsledning och verksamhetsledning är utnämning och placering av högre chefer inom myndigheten. En tredje typ av beslut rör inriktning av Försvarsmaktens militärstrategiska och operativa planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Bestämmelser om regeringens styrning av myndigheter i fred och i krig, inklusive Försvarsmakten, återfinns i regeringsformen och i vissa lagar och förordningar. Bestämmelserna uttrycker den grund som politiskt har beslutats och som styr både beslutsformerna och organisationen av regeringens, Regeringskansliets och Försvarsmaktens arbete. Grundläggande härvidlag är bl.a. den författningsgivna uppdelningen av beslutsbefogenheter mellan riksdagen och regeringen, regeringens kollektiva beslutsfattande samt att regeringen styr de myndigheter som lyder under denna, däribland Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;I 10 kap. 9 § regeringsformen regleras kompetensfördelningen mellan regering och riksdag bl.a. när det gäller befogenheter att insätta Försvarsmakten i strid. Härutöver innehåller regeringsformen särskilda bestämmelser om krig och krigsfara. Därmed finns i regeringsformen och i annan lag, t.ex. lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands, en utförlig reglering av de författningsmässiga villkoren för när regeringen får insätta Försvarsmakten. Regeringen kan inom dessa ramar vid varje givet tillfälle mycket snabbt fatta beslut om så skulle vara nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Försvara Sverige mot väpnat angrepp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft6"&gt;Av 10 kap. 9 § regeringsformen framgår att regeringen får insätta rikets försvarsmakt eller del därav i strid för att möta väpnat angrepp mot riket. Förklaring om att Sverige är i krig får, utom vid väpnat angrepp, inte ges utan riksdagens medgivande. Regeringsformen anger vidare att vissa ärenden kan avgöras av chefen för Försvarsdepartementet under statsministerns överinseende. Sådana ärenden anges i lagen (1974:613) om handläggningen av vissa regeringsärenden och omfattar bl.a. föreskrifter om Försvarsmaktens mobilisering samt totalförsvarspliktigas och reservofficerares inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft4"&gt;Regeringens beslut vid ett väpnat angrepp omfattar ramarna för Försvarsmaktens verksamhet och grundas på de politiska överväganden som regeringen gör i den enskilda situationen. Regeringens beslut är därmed av strategisk karaktär och utgör i nästa steg grunden för Försvarsmaktens militärstrategiska ledning och myndighetsledningens inriktning och order till Operativa insatsledningen och militärdistrikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Regeringen kan härutöver besluta om villkor för Försvarsmaktens uppträdande, t.ex. regler för enskilda förbands verksamhet, i den utsträckning regeringen finner det lämpligt i varje särskild situation. En utgångspunkt är dock att inte lämna mer detaljerade instruktioner än nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Hävda vår territoriella integritet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft4"&gt;Av 10 kap. 9 § regeringsformen framgår att regeringen får bemyndiga Försvarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt och sedvänja för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater. Sådana bemyndiganden återfinns i förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. &lt;NOBR&gt;(IKFN-förordningen).&lt;/NOBR&gt; Förordningen omfattar därmed i förväg beslutade regler för ingripanden vid dessa situationer. Normalt förekommande verksamhet inom ramen för uppgiften att hävda vår territoriella integritet leds således av Försvarsmakten med stöd av andra myndigheter utan att regeringsbeslut behöver fattas i det enskilda fallet. Det bör understrykas att &lt;NOBR&gt;IKFN-förordningen&lt;/NOBR&gt; innebär omfattande befogenheter för Försvarsmakten att hävda den territoriella integriteten fram till dess att Sverige kommer i krig, då förordningen upphör att gälla. Exempelvis skall enligt 9 § vapenmakt utan föregående varning tillgripas om utländsk militär personal under omständigheter som tyder på fientlig avsikt överskrider gränsen till svenskt territorium eller landsätts inom territoriet från fartyg eller luftfartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft4"&gt;Regeringen vill peka på att det i sak kan vara svårt att avgöra när en situation övergår från att vara en allvarlig kränkning av territoriell integritet till att utgöra början på ett väpnat angrepp. Detta är dock knappast något nytt förhållande, då inledningsskedena till väpnade konflikter många gånger varit svåra att bedöma och inkluderat åtgärder av diversionsförband, psykologisk krigföring, ledningskrigföring samt sabotage och annan kriminell verksamhet. Nya metoder för subversiv verksamhet och s.k. assymetrisk krigföring har i sin tur följts av motsvarande utveckling av motmedel. Emellertid kan teknikutvecklingen göra att denna problematik under en period accentureras, t.ex. genom nya möjligheter till informationsoperationer och ledningskrigföring och det faktum att hot kan riktas mot en stat i sådana former att det kan vara svårt att avgöra vem som är angripare. Vid sådana situationer och i de inledande skeendena till ett väpnat angrepp torde därmed höga krav behöva ställas på bl.a. polisens verksamhet, respektive samarbetet mellan polisen och Försvarsmakten m.fl. myndigheter. Det är sedan regeringens uppgift att avgöra när en kränkning av territoriell integritet i någon form trappas upp och övergår till ett väpnat angrepp. Försvarsberedningen har i sin senaste säkerhetspolitiska rapport (Ds 2001:14) bl.a. behandlat folkrättsliga aspekter på informationskrigföring, en fråga som kan vara av särskilt intresse i sådana situationer och utgöra en ytterligare komplicerande faktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft26"&gt;Bidra till fred och säkerhet i omvärlden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft4"&gt;Enligt lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands kan regeringen efter begäran av FN eller beslut som fattats av OSSE ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands. För att ställa en väpnad styrka till förfogande för en insats med fredsframtvingande inslag, krävs däremot beslut av riksdagen vilket också kan ange de ramar som skall gälla för insatsen. Därefter fattar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringen beslut om Försvarsmaktens deltagande och villkoren för detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p36 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;i enlighet med riksdagens beslut. Som ett led i strävan att förkorta tiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fram till dess att en styrka kan vara på plats, har regeringen bemyndigat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) att besluta om anvisningar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att Försvarsmakten ska kunna planera och vidta förberedelser för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;framtida internationella insatser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Såväl riksdagen som regeringen har betonat vikten av att förkorta tiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;från det att behovet av en internationell insats uppstår till dess att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbanden är på plats och kan lösa sina uppgifter. En svensk insats kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dock först ske under förutsättning av att det finns ett relevant mandat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;enligt ovan. Inväntandet av ett sådant mandat är då ett tidselement som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;måste accepteras. En viktig del som vi själva kan påverka är dock att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringens och riksdagens beslut om en svensk internationell insats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bereds så snabbt som möjligt. De formella möjligheterna för en snabb&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredning och ett snabbt beslutsfattande är goda både inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringskansliet och i riksdagen, men förutsätter samtidigt en enighet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sak om lämpligheten av den aktuella insatsen. Förutsättningar för snabba&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatser bygger också på att finansieringen av en ny insats är klar och att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbandet har den beredskap och det personalförsörjningsläge som gör att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbandet snabbt kan vara på plats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Godkännande och i förekommande fall utfärdande av särskilda regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för Försvarsmaktens uppträdande i internationella insatser, s.k. Rules of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Engagement, bereds av Regeringskansliet i samverkan med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten. I normalfallet lyder svenska förband under en högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;chef från en multinationell organisation, exempelvis Multinational&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Brigade Centre i Kosovo, och följer därmed de särskilda regler som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gäller för den internationella insatsen inom det aktuella området.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Beredningen av sådana regler sker inom ramen för de villkor som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringen och riksdagen har satt upp för den aktuella insatsen och i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;enlighet med svenska åtaganden i internationella överenskommelser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Inom denna ram bör strävan enligt regeringens mening vara att fortsätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den linje som hittills följts, nämligen att så få begränsningar som möjligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;meddelas för svenska förband. Syftet med detta är att skapa så goda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förutsättningar som möjligt för att förbandschefen på plats skall kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;lösa den uppgift som följer av det mandat som lämnats för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationella fredsfrämjande insatsen i fråga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Stärka samhället vid svåra påfrestningar på samhället i fred m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmaktens resurser skall kunna användas för att stärka det svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhället vid svåra påfrestningar i fred. Vidare skall Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;under vissa förutsättningar kunna lämna stöd till andra myndigheter i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;deras ordinarie verksamhet. Regeringen har beslutat om de villkor som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gäller för att Försvarsmakten ska kunna delta i sådan verksamhet genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förordningen (1986:1111) om militär medverkan i civil verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om när Försvarsmakten ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kunna utföra transport med helikopter åt sjukvårdshuvudmän samt under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vilka omständigheter Försvarsmakten får ställa personal och egendom till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;en polismyndighets, Kustbevakningens och Tullverkets förfogande för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;transporter av personal och utrustning. Regeringen fattade hösten 2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beslut om direktiv för en översyn av Försvarsmaktens stöd till andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheter m.m. (dir. 2000:87). Syftet med översynen är att få ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p36 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;klarare och mer entydigt regelsystem som ger uttryck för den helhetssyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som ska prägla samhällets satsningar och åtgärder för att förebygga och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hantera hot och risker, såväl i fred som i krig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;För det stöd med personal och materiel som Försvarsmakten ofta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;lämnar i samband med svåra olyckor, bränder och översvämningar m.m.,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;finns bestämmelser i räddningstjänstlagen (1986:1102). I denna lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regleras bl.a. statliga myndigheters skyldigheter att medverka i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;räddningstjänst. Räddningstjänstlagen ses för närvarande över i syfte att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bl.a. skapa en moderniserad lagstiftning. Regeringen vill betona att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;erfarenheterna från Försvarsmaktens deltagande i räddningstjänstinsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;är goda.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Regeringens styrning av Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsutskottet har i bet. 1999/2000:FöU2 anfört att den nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gränsdragningen mellan regeringens och Försvarsmaktens ansvar borde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;granskas, t.ex. i fråga om ekonomisk planering, beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksamhetsinriktning och materielförsörjning. Utskottet har även berört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;frågan i bet. 2000/01:FöU9. Med anledning av detta och i frågor som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gäller regeringens styrning av Försvarsmakten i allmänhet vill regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anföra följande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen styr Försvarsmaktens reguljära fredstida verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;genom regeringsbeslut, t.ex. årliga regleringsbrev. Regeringens beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;har, som fallet är även gentemot andra myndigheter, karaktären av mål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och resultatstyrning. På detta sätt regleras ekonomiska ramar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksamheten, vad myndigheten skall uppnå och, i förekommande fall,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hur detta skall uppnås. Denna styrning syftar ytterst till att så effektivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som möjligt producera de förband och den beredskap som krävs för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten skall kunna lösa sina uppgifter. Regeringens beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bereds av Regeringskansliet med Försvarsdepartementet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;huvudansvarigt departement. Regeringens kollektiva beslutsfattande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den gemensamma beredning som ofta föregår detta ger den legitimitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och den allsidiga behandling som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringsformens bestämmelser medger stor frihet för regeringen att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;själv reglera sina arbetsformer. Detta avspeglas också i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringskansliets organisation och arbetsformer, som kan vara stabil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;över en längre tid såsom departementsindelningen eller tillfällig genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bildandet av olika arbetsgrupper inom Regeringskansliet. I arbetsgrupper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;deltar ofta experter från myndigheterna. Regeringens styrning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmaktens fredstida verksamhet omfattar i sak exempelvis mål för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbandsverksamheten, utveckling av kompetenser och förmåga i olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avseenden, förutsättningar för militärstrategisk planering, beredskap hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbanden, materielförsörjning, utnämningar samt anpassningsåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vid förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringsformen ger vidare en fullt tillräcklig grund för regeringen att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;styra Försvarsmakten så bestämt och i den omfattning som regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;finner lämpligt i varje särskild situation. Myndighetens chef skall i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;överensstämmelse med detta se till att regeringen får det underlag som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den behöver för att ta ställning till omfattningen och inriktningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmaktens verksamhet. Detta gäller inte minst vid internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p188 ft4"&gt;verksamhet inklusive verksamhet föranledd av Sveriges medlemskap i EU. Försvarsmakten har dock som förvaltningsmyndighet i allmänhet en självständighet gentemot regeringen när det gäller att i särskilda fall besluta i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda eller mot kommuner eller rör tillämpning av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Utöver regeringens beslut är förhållandet mellan regeringen och myndigheterna även beroende av informella kontakter mellan företrädare för Regeringskansliet och myndigheterna. För att kunna bereda regeringsbeslut, och för att kunna följa upp genomförandet av beslut, behövs därför en strukturerad och tidvis omfattande dialog mellan representanter ur Försvarsdepartementet och Försvarsmakten. Denna dialog sker på olika nivåer, från den politiska ledningen och myndighetsledningen, via gemensamma arbetsgrupper och regelbundna avstämningsmöten till dagliga kontakter mellan tjänstemän i olika sakfrågor. Försvarsdepartementet tillförs också sakkompetens i linjeorganisationen och i sekretariat genom att officerare tjänstgör i departementet som militärsakkunniga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft4"&gt;Regeringskansliets förmåga att bereda ärenden som rör inriktningen av Försvarsmaktens militärstrategiska planering, anpassningsplanering och underrättelsetjänst har på senare tid förstärkts. Förekomsten av olika linjeenheter och sekretariat som alla deltar i dialogen med Försvarsmakten fordrar samtidigt en koordinering av kontakterna mellan Regeringskansliet och Försvarsmaktens högkvarter. På motsvarande sätt behöver Försvarsmaktens högkvarter vara organiserat, inte bara för att lösa de interna uppgifterna, utan även för att kunna lämna den typ av välavvägda underlag som behövs för att regeringen ska kunna inrikta myndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Som ovan angivits har försvarsutskottet anfört att gränsdragningen mellan regeringens och Försvarsmaktens ansvar borde granskas. De exempel som utskottet ger handlar om regeringens styrning av Försvarsmaktens verksamhetsledning. Det som aktualiserat frågan är enligt utskottet beredningen 1999 av Försvarsmaktens grundorganisation, där utredningsarbetet ägde rum i en arbetsgrupp med representation ur Försvarsdepartementet och Högkvarteret. Regeringen vill i denna fråga anföra följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft6"&gt;Arbetsgrupper inom Regeringskansliet med representation ur både departement och myndigheter är en gängse form för att bereda mer omfattande frågor. Arbetsformen är ofta ändamålsenlig när det i beredningen av en komplex fråga finns ett behov av att tillföra sakkunskap från olika specialområden. Beträffande arbetsgruppen för Försvarsmaktens grundorganisation fattade regeringen 1999 beslut om riktlinjerna för arbetets bedrivande. Efter fullgjord uppgift överlämnade arbetsgruppen sin rapport till regeringen varefter beredning i Regeringskansliet vidtog på sedvanligt sätt. Regeringens slutliga förslag till riksdagen i frågan lämnades därefter i prop. 1999/2000:30. Enligt regeringens bedömning utgjorde arbetsgruppen en lämplig arbetsform för den aktuella frågan och det kommer sannolikt även framgent att finnas ett behov av att under motsvarande former bereda komplexa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft4"&gt;Regeringen anser däremot inte att förhållanden inom säkerhets- och försvarspolitikens område föranleder förvaltningspolitiska förändringar innebärande att t.ex. delar av Regeringskansliet och Högkvarteret skulle&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p176 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;P class="p371 ft4"&gt;integreras i samma myndighet. Inte heller anser regeringen att det är Prop. 2001/02:10 aktuellt att ändra beslutsbefogenheterna mellan regeringen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft4"&gt;Försvarsmakten. Regeringen vill i sammanhanget framhålla att Regeringskansliets kapacitet att lämna underlag till regeringens beslut utvecklas kontinuerligt genom att utvärdera och utveckla lednings- och styrformer, tydliggöra praxis i relationen till myndigheterna och därmed utnyttja de möjligheter för styrning och uppföljning som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft26"&gt;Regeringens, Regeringskansliets och Högkvarterets organisation vid insatser med Försvarsmakten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;En särskild fråga rör regeringens och Regeringskansliets verksamhet vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;insatser med Försvarsmakten i fred och under höjd beredskap. I dessa fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;övergår ju regeringens styrning från inriktning av Försvarsmaktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksamhetsledning till att sätta in Försvarsmakten i enlighet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndighetens uppgifter. Regeringen vill i detta sammanhang anföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;följande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;I allt väsentligt är de bestämmelser och den organisation som gäller för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringens reguljära myndighetsstyrning även tillämpbara för beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatser med Försvarsmakten i fred och i krig. Sedan lång tid har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inriktningen varit att inte binda regeringen och Regeringskansliet vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;detaljerade rutiner som avviker från de sedvanliga arbetsformerna och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som i den uppkomna situationen kan visa sig vara olämpliga eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvåra ett snabbt och kraftfullt agerande. Det viktiga är att det finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ändamålsenliga bestämmelser, övad personal, tillgång på experter och ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillräckligt tekniskt ledningsstöd för att regeringen ska kunna agera och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att Regeringskansliet med stöd av berörda myndigheter kan bereda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringens beslut med de tidskrav som läget kräver. Under höjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredskap har Försvarsmakten härvid en särställning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Förberedelser för ledning under höjd beredskap sker bl.a. inom ramen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för den s.k. särskilda planläggningen. Denna omfattar bl.a. frågor om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;organisation, arbetsformer och lokalisering av riksledningen under höjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredskap. Den särskilda planläggningen har nyligen varit under översyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och verksamheten är av naturliga skäl sekretessbelagd. Även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krigsorganiseringen av Försvarsmaktens centrala ledning är föremål för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;översyn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Generellt kan dock sägas att regeringen även i detta fall har möjlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att organisera regeringsarbetet och departementsorganisationen inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringskansliet på mest lämpliga sätt i den enskilda situationen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Strävan är dock att så långt som möjligt bibehålla ordinarie organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och rutiner även under mer krävande händelser och arbetsformer. Under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;höjd beredskap kan Regeringskansliets beredningskapacitet förstärkas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med militär personal på den nivå som behövs. Detta kan även inkludera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;en fysisk samgruppering av delar av Regeringskansliet och Högkvarteret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;I vissa lägen kan detta innebära att regeringen och den högsta militära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ledningen befinner sig på samma plats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;En fråga härutöver gäller hur de organisatoriska relationerna mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten och Regeringskansliet bör utformas för att säkerställa att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringskansliets beredningskapacitet och underlagsbehov tillgodoses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vid mer krävande insatser med Försvarsmakten i fred. Det kan t.ex. gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;mer omfattande internationella insatser eller allvarliga kränkningar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031088x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;territoriell integritet. En viktig uppgift i samband med kommande Prop. 2001/02:10 översyner av Regeringskansliets (Försvarsdepartementets) och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Högkvarterets organisation är sålunda att beakta denna typ av frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Ledning inom Försvarsmakten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Beslutet om lokaliseringen av Operativa insatsledningen till Täby/Näsby skall upphävas och att regeringen skall besluta om organisationsenhetens lokalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den av riksdagen beslutade omorganisationen av Försvarsmaktens ledningsorganisation genomförs som planerat. Arbetet med att förbättra avvägningsfunktionen inom Försvarsmaktens högkvarter bör fortsätta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft4"&gt;Tillkomsten av en strategiledning inom Högkvarteret har förbättrat dessa möjligheter, men det är viktigt att &lt;NOBR&gt;planerings-,&lt;/NOBR&gt; uppföljnings- och avvägningsprocesser fortlöpande utvecklas och förstärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;På regeringens förslag beslutade riksdagen våren 2001 att Operativa insatsledningen skall lokaliseras till Täby/Näsy park (prop. 2000/01:113, bet. 2000/01:FöU9, rskr. 2000/01:214).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Den 11 september 2001 utsattes USA för ett omfattande terroristangrepp. Attacken belyser sårbarheten i konventionella byggnader samt riskerna för de människor som har sina arbetsplatser eller bostäder i anslutning till en angripares mål. Mot bl.a. denna bakgrund anser regeringen att det finns skäl att, innan byggnationen för Operativa insatsledningen påbörjas i Täby/Näsby park, utreda ytterligare lokaliseringsalternativ. En sådan utredning bör även inkludera alternativ som inte var aktuella vid tidpunkten för riksdagens beslut om lokaliseringen till Täby/Näsby park. Sålunda bör bl.a. lokaler som blivit lediga efter beslutstidpunkten övervägas i detta sammanhang. Som regeringen i tidigare sammanhang anfört, bör Operativa insatsledningen lokaliseras i närheten av rikets högsta ledning och Försvarsmaktens högkvarter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;Det är angeläget att Operativa insatsledningen snarast kan verka samlat från en gemensam plats. Det bör därför vara en uppgift för regeringen att besluta om Operativa insatsledningens lokalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft35"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft26"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft4"&gt;I det följande övergår regeringen till att redovisa den närmare utformningen av Försvarsmaktens ledningsorganisation m.m. Redovisningen kompletterar och sammanfattar den redovisning som regeringen tidigare lämnat i prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td117"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;frågor inom Försvarsmakten m.m. samt prop. 2000/01:113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p105 ft4"&gt;Vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;ledningsfrågor inom det militära försvaret m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsmaktens ledningsorganisation har under de senaste&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p105 ft4"&gt;åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p379 ft4"&gt;genomgått en stor förändring. Reformeringen av ledningsorganisationen har utgjort en nödvändig del i ominriktningen av det militära försvaret. Detta innebär att utgångspunkterna och formerna för ledningsorganisationen ändras från den tidigare inriktningen mot invasionsförsvar till ett insatsförsvar för framtida bredare och mer komplexa hotbilder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft6"&gt;Försvarsberedningen redovisade våren 1999 sin syn på hur den militära ledningsorganisationen borde förändras (Ds 1999:2). Mot denna bakgrund utarbetades samma år ett förslag till principiell utformning av den militära ledningsorganisationen, vilket låg till grund för regeringens proposition hösten 1999 (prop. 1999/2000:30). Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen (bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168). Den nya ledningsorganisationen för Försvarsmakten består sedan 2000 av ett högkvarter, en operativ insatsledning samt fyra militärdistrikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Organisationsförändringen innebar en minskning av antalet ledningsnivåer från fyra till tre och en minskning av antalet staber från tjugosju till sex. Vissa organisationsförändringar genomfördes även i Högkvarterets organisation. Sålunda organiserades strategiledningen genom att planeringsstaben och operationsledningen slogs ihop. Försvarsmakten fick i denna bemärkelse därmed en koncernledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;En mindre och mer koncentrerad ledningsorganisation är till del en konsekvens av den beslutade insats- och grundorganisationen i termer av bemanning och ekonomiska ramar. I sin tur ställer detta krav på ett mer effektivt utnyttjande av den tillgängliga kompetensen. Ledningsorganisationen måste övas, prövas och utvecklas för att på ett bättre sätt svara mot både dagens och morgondagens krav. Enligt regeringens mening är ledning inom det militära försvaret sålunda ingen statisk verksamhet, utan något som förändras i takt med att nya erfarenheter vinns och ledningsprinciper utvecklas. Detta måste också prägla ledningsorganisationens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Organisation och ansvarsförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft4"&gt;Som regeringen redovisade i prop. 1999/2000:30 består Försvarsmakten av två delvis överlappande delar. Den ena är insatsorganisationen, den andra är grundorganisationen. Försvarsmakten stöds av andra myndigheter, främst s.k. totalförsvarsgemensamma myndigheter. Förhållandet mellan insatsorganisationen och grundorganisationen samt de totalförsvarsgemensamma myndigheterna beskrivs schematiskt i bilden nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031090x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft55"&gt;Insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td118"&gt;&lt;P class="p62 ft55"&gt;Insatsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p380 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td118"&gt;&lt;P class="p3 ft55"&gt;Grundorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td121"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p381 ft57"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td121"&gt;&lt;P class="p3 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td8"&gt;&lt;P class="p381 ft59"&gt;ö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p3 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p381 ft61"&gt;r&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td121"&gt;&lt;P class="p3 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td8"&gt;&lt;P class="p381 ft59"&gt;b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p3 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p381 ft61"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td121"&gt;&lt;P class="p3 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td8"&gt;&lt;P class="p381 ft59"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft55"&gt;T&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft62"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft62"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td121"&gt;&lt;P class="p3 ft62"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p381 ft61"&gt;d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft63"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft62"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p382 ft57"&gt;Staber&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p3 ft57"&gt;Centrum Skolor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft55"&gt;V&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft62"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td120"&gt;&lt;P class="p383 ft55"&gt;FMV FOI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td121"&gt;&lt;P class="p382 ft55"&gt;FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft55"&gt;FRA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft65"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft65"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Bild&lt;/SPAN&gt;: Förhållandet mellan Försvarsmaktens insats- och grundorganisation samt totalförsvarsgemensamma myndigheter. Rektangel markerar arméförband, cirkel markerar marinförband och triangel markerar flygförband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft4"&gt;Insatsorganisationen består av krigsförband (operativa insatsförband och nationella skyddsstyrkor) vars utformning styrs av den operativa förmåga och de kompetenser som riksdagen och regeringen har beslutat. Insatsorganisationens förband används i högre beredskapsnivåer för insatser inom och utom Sveriges gränser. Insatsorganisationens förband utgör grunden för de förband som genomför fredsfrämjande insatser utomlands. Insatsorganisationens resurser (materiel och anställd personal) används även inom ramen för grundorganisationens verksamhet, t.ex. för utbildning och för insatser vid hävdande av territoriell integritet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Grundorganisationen bedriver verksamhet som syftar till att utveckla, vidmakthålla och avveckla krigsförband och andra resurser avsedda för insatsorganisationen samt utveckla och vidmakthålla de kompetenser som Försvarsmakten skall ha. Verksamheten består av personal, materiel, anläggningar och planer vilka i en koordinerad process förs samman till krigsförband som därefter hålls i beredskap inom insatsorganisationen. Grundorganisationen genomför således de aktiviteter som behövs för att organisera krigsförband. Utgående från olika planeringsgrunder utarbetas målsättningar för krigsförband och ingående materielsystem. Utbildning av personal och samträning av förband genomförs vid staber, regementen, flottiljer och skolor m.m. Anskaffning av materiel och materielunderhåll genomförs av Försvarets materielverk genom beställningar hos industrin. Materiel- och anläggningsförsörjningens olika faser leds av Högkvarteret genom beställningar till Försvarets materielverk respektive Fortifikationsverket. Försvarsmaktens ledningsorganisation framgår av bilden nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft4"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031091x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr24 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Bild: &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens ledningsorganisation.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td124"&gt;&lt;P class="p388 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td128"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p104 ft68"&gt;Högkvarteret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td138"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td140"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td128"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft68"&gt;OPIL&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td142"&gt;&lt;P class="p3 ft68"&gt;MD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td143"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p390 ft68"&gt;OPL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p391 ft69"&gt;MD &lt;NOBR&gt;-STAB&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft70"&gt;TK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft69"&gt;MD &lt;NOBR&gt;-GRP&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft68"&gt;Centrum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft68"&gt;SWEDINT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td147"&gt;&lt;P class="p120 ft68"&gt;Hkpflj&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft68"&gt;Förband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft71"&gt;Skolor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;P class="p3 ft68"&gt;Forgus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p394 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;underställd (order)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;lyder under vad avser insatser för att hävda territoriell integritet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft72"&gt;= lyder under i territoriellt hänseende = uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft67"&gt;Förkortningar: Operativa insatsledningen (OPIL), operationsledningen (OPL), taktiskt kommando (TK), militärdistrikt (MD), Försvarsmaktens centrum för internationell verksamhet (SWEDINT), Försvarsmaktens helikopterflottilj (Hkpflj), Projektet för utvecklingen av Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet (Forgus).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft6"&gt;Försvarsmakten leds av en chef som benämns överbefälhavare. Försvarsmakten är en myndighet under regeringen och myndighetschefen är alltså ansvarig inför regeringen i såväl fred som i krig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft4"&gt;Myndighetsledningen med Högkvarteret och Operativa insatsledningen utgör Försvarsmaktens centrala ledningsnivå. Myndighetsledningen beslutar på militärstrategisk nivå och beslutar om de försvarsförberedelser som krävs i form av utveckling, vidmakthållande och avveckling av förband, funktioner och övriga resurser. Ett exempel på en central uppgift för myndighetsledningen är därmed att avväga mellan å ena sidan de övergripande kraven på insatsorganisationens styrka, sammansättning, beredskap och uthållighet och å andra sidan hur grundorganisationens resurser skall fördelas för att så långt det är möjligt uppfylla dessa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;Myndighetsledningens resurs för att genomföra dessa avvägningar är Högkvarteret och däri ingående ledningar. Inom Högkvarteret finns således enheter för strategiledning, krigsförbandsledning, grundorganisationsledning, underrättelse- och säkerhetstjänst, personal etc. Från Högkvarteret leds därmed även utveckling, vidmakthållande och avveckling av insatsorganisationens krigsförband. Regeringen vill i detta sammanhang understryka att den strävan att förbättra avvägningsfunktionen inom Försvarsmaktens högkvarter visavi stridskrafternas utveckling, något som präglat senare års reformer av Försvarsmaktens ledningsorganisation, bör fortsätta. Tillkomsten av en strategiledning inom Högkvarteret har enligt regeringens mening förbättrat dessa möjligheter, men det är viktigt att &lt;NOBR&gt;planerings-,&lt;/NOBR&gt; uppföljnings- och avvägningsprocesser fortlöpande utvecklas och förstärks.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Insatsledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft4"&gt;De principiella grunderna för hur insatsledning inom Försvarsmakten bedrivs finns samlat i Försvarsmaktens ledningsdoktrin. I denna ingår särskilda styrdokument, t.ex. Försvarsmaktens grundsyn ledning, som dokumenterar den viktigaste fackkunskapen och erfarenheten som utformningen av Försvarsmaktens ledningssystem vilar på. Lednings- doktrinen ger därmed vägledning för hur insatsledning på olika nivåer skall gå till och den utvecklas kontinuerligt i takt med att ny kunskap och nya erfarenheter vinns. Viktiga inslag i denna process är bl.a. erfarenheter från övningar och internationella insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;Försvarsmaktens ledningsorganisation är utformad för att kunna leda insatsorganisationen mot de krav på operativ förmåga i olika avseenden som riksdagen beslutar. Utöver denna operativa förmåga skall kompetens finnas i ledningsorganisationen för att bl.a. kunna leda väpnad strid i högre förband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft4"&gt;Insatsledning innebär att leda förband ur insatsorganisationen när denna löser någon av Försvarsmaktens uppgifter: försvar mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet, genomföra internationella fredsfrämjande insatser samt stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred. Insatsledning sker samtidigt på olika nivåer beroende på insatsens komplexitet och storlek. Inom Försvarsmakten används tre nivåer för att ange olika typer av insatsledning: militärstrategisk, operativ och taktisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Militärstrategisk, operativ och taktisk ledning har generellt sett olika karaktär avseende syfte, användning av resurser samt utsträckning i tid och rum. Militärstrategisk ledning är av övergripande karaktär och avser insatsledning som, i enlighet med vad regeringen och riksdagen beslutat, fördelar militära resurser till militära operationer samt ger tillhörande riktlinjer och ramar. Operativ ledning avser insatsledning, normalt av större omfattning, som kännetecknas av en omfattande samordning av och integration mellan olika slag av stridskrafter: operationer. Operativ ledning utgör härvid länken mellan militärstrategisk ledning och taktisk ledning. Taktisk ledning innebär insatsledning av mindre omfattning och enskilda strider, vilka således är mer avgränsade till tid och rum än operationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;I syfte att öka interoperabiliteten vid internationella insatser anpassas Försvarsmaktens ledningsorganisation till internationell standard för stabsutformning samt till internationella planerings- och lednings- metoder. Detta arbete sker främst genom planerings- och översyns- processen (PARP) inom Partnerskap för fred. Vid multinationella insatser och övningar m.m. skall ledningsorganisationen både kunna ta emot och avdela resurser på militärstrategisk, operativ och taktisk ledningsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Militärstrategisk ledning utövas under överbefälhavaren av Högkvarterets strategiledning. Denna ledning utgör grunden för verksamheten inom övriga delar av Högkvarteret och för Operativa insatsledningens och militärdistriktens planering och ledning av genomförande av nationella och internationella insatser. Högkvarteret ansvarar för fördelning av militära resurser samt samverkan med civila myndigheter på central nivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p270 ft4"&gt;Operativ och taktisk ledning utövas av Operativa insatsledningen som är underställd Högkvarteret. I denna ingår en operationsledning och tre taktiska kommandon (armé, marin och flygvapen). &lt;NOBR&gt;Armé-,&lt;/NOBR&gt; marin- och flygvapenförband är underställda respektive kommandochef i fred, kris och krig. Gemensamma resurser som t. ex. helikopterförband är direkt underställda chefen för Operativa insatsledningen. Operativ ledning utövas av operationsledningen inom Operativa insatsledningen. Taktisk ledning utövas av Operativa insatsledningens taktiska kommandon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;För att underlätta samordning kommer hela Operativa insatsledningen enligt riksdagens beslut att samgrupperas på en gemensam stabsplats. Genom en samlokalisering av den operativa och taktiska ledningsnivån skapas också goda förutsättningar för att utveckla ledningsdoktrinen, både i försvarsmaktsgemensamma och stridskraftsspecifika frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft4"&gt;Både operationsledningen och de taktiska kommandona skall ha nödvändig kapacitet för att kunna avdela rörliga insatsledningar för framskjuten ledning inom ett operationsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Utöver den operativa och taktiska ledning som bedrivs av Operativa insatsledningen utövar militärdistrikten territoriell ledning. Med territoriell ledning avses bl.a. att samordna militära och civila resurser inom ett geografiskt område samt att skapa förutsättningar för att genomföra och stödja militära insatser då Operativa insatsledningen inom ett militärdistrikt leder förband ur insatsorganisationen. Territoriell ledning innefattar även att leda nationella skyddsstyrkor och att stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Uppgifterna för militärdistrikten skiljer sig sålunda åt jämfört med Operativa insatsledningen, både till karaktären och omfattningen. De fyra militärdistrikten består av militärdistriktsstaber och militärdistrikts- grupper. Varje militärdistrikt omfattar ett antal län. Militärdistriktsstaberna är lokaliserade till Göteborg, Visby, Strängnäs och Boden och varje län har minst en militärdistriktsgrupp. Militärdistrikten är underställda Högkvarteret som ansvarar för inriktning och samordning av militärdistrikten, fördelning av resurser samt central samverkan med myndigheter inom det civila försvaret. Inom militärdistrikten kan förband och skolor ha territoriella uppgifter under militärdistriktets ledning, t.ex. bevakningsuppgifter eller att vara beredd att lämna stöd till samhället vid räddningstjänstinsatser m.m. I Stockholm, Göteborg och Malmö organiseras avdelningar vid militärdistriktsstaberna som en särskild resurs för territoriell ledning i storstadsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft4"&gt;Militärdistriktsgrupperna utgör en utlokaliserad del av respektive militärdistriktsstab. Militärdistriktsgruppernas uppgifter är främst att bedriva totalförsvarssamverkan på lokal nivå samt att utbilda, vidmakthålla och utveckla hemvärnet samt stödja de frivilliga försvarsorganisationerna. Genom att arbetsfördelningen mellan militärdistriktsstaber och militärdistriktsgrupper anpassas efter regionala förhållanden skapas en ökad flexibilitet och förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av militärdistriktets resurser över hela regionen. En viktig uppgift för militärdistrikten är härutöver att leda planering och genomförande av mobilisering inom militärdistriktet. Militärdistrikten leder och samordnar också den militära säkerhetstjänsten inom respektive militärdistrikt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p201 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Verksamhetsledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft4"&gt;Med verksamhetsledning menas hur Försvarsmakten internt leder myndighetens verksamhet i fred för att frambringa de förband som används vid insatser, i korthet all den ledning av förvaltningskaraktär som inte är insatsledning. I en koordinerad process förs olika typer av resurser samman till krigsförband som därefter hålls i beredskap för insatsorganisationens behov. Den omfattar planering och ledning av genomförande inklusive uppföljning och analys. Försvarsmakten skall härigenom som helhet nå de beredskapsmässiga, kompetensmässiga och insatsorganisatoriska mål som riksdagen och regeringen beslutat, samt säkerställa att resurser i fred utnyttjas rationellt och författningsenligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Verksamhetsledning utövas av Högkvarteret gentemot förband, skolor och olika centrum i grundorganisationen. Verksamhetsledningen är alltså myndighetsgemensam för Försvarsmakten till skillnad från vad som var fallet fram till i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; då denna organisatoriskt bedrevs inom de tre dåvarande försvarsgrenarna. Operativa insatsledningen har genom de taktiska kommandona en samordningsroll i verksamhetsledningen och svarar för att olika stridskraftsspecifika behov beaktas och att erfarenheter från övningsverksamhet och insatser förs tillbaka i utbildnings- och utvecklingsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft4"&gt;Inom verksamhetsledningen är uppdragssystemet Försvarsmaktens metod för att omsätta regeringens mål- och resultatstyrning enligt vad som framgår av det årliga regleringsbrevet. Uppdragssystemet omfattar därmed utbildningsverksamhet, materielanskaffning, forskning, övningar m.m. Uppdragen för Försvarsmaktens olika delar föregås av ett omfattande planeringsarbete inom Högkvarterets olika enheter och som bygger på det underlag som i tidigare faser av planeringsarbetet lämnats av bl.a. de taktiska kommandona och olika förband. Uppdragen riktas från Högkvarteret till underställda organisationsenheter, t.ex. regementen, flottiljer och skolor. Till de totalförsvarsgemensamma myndigheterna, t.ex. Försvarets materielverk, lämnar Försvarsmakten s.k. beställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft4"&gt;I uppdragen anges uppgifter med mål och krav på resultat, vilka resurser som disponeras, krav på resultatredovisning samt, vid behov, de handlingsregler som skall styra genomförandet av uppdraget. Uppdrag skall vara finansierade och balans skall föreligga mellan uppgifts- och resursdelen i uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft4"&gt;Organisationsenheterna får inom ramen för de fastställda uppdragen besluta hur ekonomiska medel skall disponeras samt om inkallelse av personal till den egna enheten. De får besluta om omfördelning av resurser inom och mellan uppdrag inom den egna enheten. Målen i uppdragen får därvid inte ändras. Omfördelning mellan uppdrag skall anmälas till Högkvarteret som beslutar i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft4"&gt;Operativa insatsledningen skall på uppdrag av Högkvarteret samordna genomförandet av verksamheten vid förbanden, främst vad avser övningar. Sådana uppdrag till Operativa insatsledningen kan även omfatta annan verksamhet än övningar, i syfte att nå en så rationell och resurssnål verksamhet som möjligt och så att inte onödiga friktioner sker i genomförandet. Genomförande av uppdrag kan också kräva samordning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031095x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;mellan organisationsenheter på olika nivåer, i syfte att så rationellt som Prop. 2001/02:10 möjligt nå de i uppdragen fastställda målen och kraven på resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;Riksrevisionsverket har i sin årliga revisionsrapport riktat kritik mot Försvarsmakten vad avser brister i styrning och kontroll av verksamheten samt bristfällig prognosverksamhet. Med anledning av detta uppdrog regeringen i mars 2001 åt Ekonomistyrningsverket att identifiera problemen och dess orsaker samt utarbeta förslag till åtgärder som bör vidtas för att säkerställa Försvarsmaktens kontroll över ekonomin. Den 31 maj uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att i samverkan med Ekonomistyrningsverket genomföra de av verket föreslagna förbättringsåtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Personal i Försvarsmaktens ledningsorganisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft4"&gt;Jämfört med läget före 1 juli 2000 kommer den av riksdagen beslutade insats- och grundorganisationen medföra att antalet befattningar i Försvarsmaktens ledningsorganisation i stort halveras. Personalstyrkan i den fredstida ledningsorganisationen motsvarar därmed det behov som finns för att kunna leda begränsade insatser i fredstid och det behov som verksamhetsledningen inom Försvarsmakten ställer. Vid högre beredskapsnivåer behöver ledningsorganisationen förstärkas med krigsplacerade yrkes- och reservofficerare samt totalförsvarspliktiga. En anpassningsperiod kommer under ett flertal år att kräva en omfattande ny- och kompletteringsutbildning av officerare för ledningsorganisationens behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft6"&gt;Tjänstgöringen inom grundorganisationen bör så långt som möjligt tillgodose möjligheterna för officerare att göra en s.k. regional karriär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft4"&gt;Det militära försvarets ledning är i hög grad beroende av att personal med rätt kompetens finns i den utsträckning som behövs. Den ominriktning som enligt riksdagens och regeringens beslut nu genomförs inom Försvarsmakten innebär att väsentligt färre personer kan tjänstgöra inom ledningsorganisationen än vad som tidigare varit fallet. Fram till 2005 kommer personalstyrkan i ledningsorganisationen därigenom i stort att halveras. Detta ställer höga krav på att utnyttja tillgänglig kompetens så effektivt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Den personella dimensioneringen av staber i fredstid tar sin utgångspunkt i det bedömda behovet för att uppnå full funktionalitet, dvs. att samtliga disponibla enheter och system skall kunna ledas i fred och vid en begränsad krissituation. Vid högre beredskapsnivåer samt för uthållighet vid insatsledning under längre tid i fred, krävs förstärkning med krigsplacerad personal i första hand i form av yrkes- och reservofficerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft4"&gt;Bemanningen av och beredskapstiden för de staber och förband som skall finnas inom ledningsorganisationen regleras genom olika beredskapskrav. För att vid ett försämrat omvärldsläge kunna förstärka förbandens kvalitet och kvantitet, krävs att Försvarsmakten kan utbilda personal och inneha sådan kompetens att verksamheten kan uppnå den förmåga som behövs för att möta en framväxande krissituation. Denna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031096x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;anpassning sker främst genom inkallelse av reservofficerare och Prop. 2001/02:10 totalförsvarspliktig personal som, tillsammans med yrkesofficerare,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft4"&gt;genomför kompletterande utbildning. Regeringen vill understryka att inkallelse av reservofficerare och totalförsvarspliktiga sålunda fortfarande är en viktig del av ledningsorganisationens personal- försörjning i högre beredskapsnivåer. För att kunna möta ett storskaligt väpnat angrepp krävs härutöver en tillväxt av hela organisationen utsträckt över ett antal år. Under denna tid kan officerare och annan personal nyutbildas och placeras i de nya enheter som successivt tillförs under en tillväxtperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft4"&gt;Under 2000 och 2001 har Försvarsmakten genomfört en översyn av vissa personalförsörjningsfrågor m.m. inom myndighetens centrala ledning. Resultatet av översynen är bl.a. att antalet militära befattningar inom den centrala ledningen reduceras med ca 140 och att vissa tjänster som hittills funnits inom Mälardalsområdet bedöms kunna överföras till verksamhetsorter i södra och norra Sverige. Efter att dessa åtgärder genomförts bedömer Försvarsmakten att upp till hälften av alla tjänster för högre officerare kan komma att finnas utanför Mälardalsområdet, dock med variationer mellan &lt;NOBR&gt;armé-,&lt;/NOBR&gt; marin- och flygstridskrafterna. Försvarsmakten bedömer därmed att det utifrån rådande förutsättningar finns godtagbara möjligheter för officerare att göra en s.k. regional karriär. Regeringen vill betona vikten av att arbetet med att skapa bättre förutsättningar för en s.k. regional karriär och därmed bidra till en väl fungerande personalförsörjning inom Försvarsmakten fortsätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Tekniskt ledningsstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft4"&gt;En insatsorganisation med ett begränsat antal operativa insatsförband understryker vikten av att genom teknikutvecklingen ge lednings- organisationen ett kvalificerat ledningsstöd. Ledningssystemets tekniska del utgör därmed en av grundförutsättningarna för ett nätverksorienterat försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft4"&gt;Med en minskad förbandsvolym ökar vikten av att ha en omvärldsuppfattning som möjliggör att det militära försvaret skall kunna vara på rätt plats och i rätt tid med rätt resurser. Ett sätt att underlätta detta är att ta i anspråk den teknikutveckling som kan förutses avseende ledningsstöd. Nedan informerar regeringen i korthet för utvecklingsarbetet på detta område. Vad gäller teknikutvecklingsfrågor i allmänhet hänvisar regeringen till kapitel 15 i denna proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Ett arbete med ledningssystemets tekniska del har inletts inom Försvarsmakten. Målet med arbetet är att tekniskt lägga grunden för ett nätverksorienterat försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;För att skapa en struktur av tekniska system som tillsammans bildar ett sammanhållet ledningssystem behövs en gemensam beskrivning av hur olika funktioner inom Försvarsmakten genomför ledning, systemutformning och vilka tekniska lösningar som får användas. Denna beskrivning omfattar alla organisatoriska nivåer i ledningssystemet och behandlar ledning från datainhämtning (genom sensorer, databaser etc.) via telekommunikation, databehandling (bl.a. data- och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;informationsfusion),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;beslutsstödssystem, lägesbilder samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td151"&gt;&lt;P class="p404 ft6"&gt;order-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;rapportsystem till förband och vapensystem.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td152"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Ett sammanhållet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ledningssystem kommer ur teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p405 ft4"&gt;synpunkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft4"&gt;kräva att många befintliga och planerade materielsystem anpassas till Försvarsmaktens tekniska arkitektur. För vissa materielsystem kommer utvecklingen av ledningssystemets tekniska del att innebära att den funktion som materielsystemet idag löser istället kan komma att lösas av andra befintliga eller framtida materielsystem. Regeringen vill i detta sammanhang understryka vikten av att nya materielsystem görs interoperabla mellan olika ledningsnivåer och stridskrafter såväl nationellt som internationellt. Militära system bör även kunna möjliggöra en effektiv och på modern teknik baserad kommunikation med andra myndigheter som polis och kustbevakning när detta är påkallat i akuta lägen, t.ex. vid eftersökning av försvunna personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft4"&gt;En av grunderna för utformningen av ledningssystemets tekniska del är att förbättra lägesuppfattningen, förmågan att upptäcka mål och att utföra bekämpning av mål i en svår insatsmiljö, inte minst präglad av telekrigshot. Detta ställer höga krav på de framtida &lt;NOBR&gt;sensor-,&lt;/NOBR&gt; kommunikations- och datafusionssystemen. För att möjliggöra snabbare och effektivare ledning i alla Försvarsmaktens uppgifter och samtidigt klara personalreduktioner krävs att Försvarsmakten efterhand inför automatiska funktioner för informationsfusion avseende bl.a. stöd för underrättelsetjänst, logistikledning och förbandsuppföljning. Inom detta område krävs omfattande forskning samt studie- och teknikutvecklingsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Stora mängder av information och kortare reaktionstider innebär en risk för att användarna kan få svårigheter att sovra i informationsflödet. Ett viktigt utvecklingsområde är därför hur ledningsplatser och ledningsstöd skall utformas. För att kontinuerligt engagera ledningspersonalen i utvecklingsprocessen kommer ett ledningslaboratorium att skapas vid Operativa insatsledningen, där samma personal som använder driftsatta system också kontinuerligt deltar i utvecklingen av ledningsdemonstratorer. Ledningssystemets tekniska förutsättningar bygger alltså dels de på befintliga ledningscentraler som bl.a. finns vid Operativa insatsledningen, dels på ledningslaboratorier enligt ovan och slutligen på det långsiktiga forsknings- och studiearbete som bedrivs inom Försvarsmakten, vissa totalförsvarsgemensamma myndigheter och inom industrin. Erfarenheterna från forsknings- och studiearbetet överförs därmed efter hand till ledningsorganisationen för att på så sätt bidra till den kontinuerliga process som bör känneteckna dess utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP031098x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Civilt försvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Det civila försvarets ledningsstruktur – samordning och samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Med den fredstida krishanteringsförmågan som grund bör lednings- och samordningsförmågan för höjd beredskap utvecklas med hänsyn till de krav som ställs i nuvarande omvärldsläge och mot bakgrund av möjligheterna till anpassning i ett förändrat omvärldsläge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Det civila försvarets ledningsstruktur vilar helt på det fredstida samhällets lednings- och samordningsprinciper. Det främsta instrumentet för denna ledning och samordning är samverkan, med andra ord en dialog mellan statliga, kommunala och enskilda aktörer i enlighet med den fördelning av ansvar och befogenheter som finns i samhället. I händelse av krig ger dock beredskapslagstiftningen vissa myndigheter vidgat ansvar och större befogenheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft4"&gt;Det system för ledning och samordning som nu tillämpas inom det civila försvaret är till stora delar utvecklat under mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Ett viktigt mål var att möjliggöra den kraftsamling av resurser som krävdes för att möta ett omfattande väpnat angrepp. Den mest krävande situationen förutsågs vara en ockupation av hela eller delar av Sverige. Ett viktigt syfte var även att mot denna bakgrund tillhandahålla effektiva former för samverkan mellan militärt och civilt försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;Grundläggande inom det civila försvaret har varit att skilja på två typer av ansvar, nämligen områdesansvar och funktionsansvar. Områdesansvaret innebär att en myndighet har ansvar för att samordna beredskapsförberedelser och verksamhet vid höjd beredskap inom ett avgränsat geografiskt område. Områdesansvar finns på tre nivåer. På central nivå regeringen, på regional nivå länsstyrelsen och på lokal nivå kommunen. Denna form av geografisk ansvarsfördelning bör, enligt regeringen, gälla även i fortsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;I avsnitt 9.2 föreslår regeringen att nuvarande funktionsindelning skall avskaffas och regeringen lämnar en övergripande redovisning av det planeringssystem som bör finnas för det civila försvaret och samhällets beredskap. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2002 i fråga om vilka myndigheter som framöver skall ha en förmåga att vid en säkerhetspolitisk förändring kunna genomföra anpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft4"&gt;Överstyrelsen för civil beredskap har på regeringens uppdrag lämnat förslag på inriktning vad gäller ledningsresurser inom det civila försvaret. Överstyrelsen har vidare i samråd med länsstyrelserna redovisat kriterier för bedömning av ledningsförmågan vid höjd beredskap på den regionala och lokala nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft4"&gt;Mot bakgrund av den redovisning som lämnats vill regeringen betona att samordning inom det civila försvaret måste ske på ett allsidigt och flexibelt sätt. Det är varje myndighets eller organs eget ansvar att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;P class="p371 ft4"&gt;utveckla medel och metoder för att kunna leda sin verksamhet såväl Prop. 2001/02:10 under normala fredsförhållanden som vid höjd beredskap. Vanliga rutiner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;för användning av tekniska system för ledning och beslutsfattande skall gälla även under höjd beredskap och krig. De resurser och den kapacitet som finns i fred utgör grunden för verksamhet som skall bedrivas i krig. Det måste hos utpekade aktörer finnas en tillräcklig grundförmåga som skapar handlingsförmåga i närtid samt handlingsfrihet för att hantera förändrade förutsättningar i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft4"&gt;Grunden för att åstadkomma samordning bygger på personella resurser och ett robust och flexibelt tekniskt stöd. Viktiga faktorer är kompetent personal i tillräcklig omfattning, ändamålsenligt tekniskt stöd och administrativa rutiner samt att det sker en korrekt och professionell informationshantering. Det är vidare viktigt att det finns kompetens att göra analyser av en ändrad hotbild och behov av anpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;Överstyrelsen redovisade i april 2001 hur samverkan mellan aktörer inom civilt försvar samt mellan civilt och militärt försvar har utvecklats mot bakgrund av nedläggningen av civilbefälhavarna och omstruktureringen av Försvarsmakten. Överstyrelsen redovisade övergripande erfarenheter och tendenser i samverkansfrågorna, men att det ännu är för tidigt att ta fram gemensamma principer för hur samverkan skall genomföras framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Samverkan mellan det civila och det militära försvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td154"&gt;&lt;P class="p120 ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Det bör finnas väl&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td155"&gt;&lt;P class="p390 ft4"&gt;fungerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;samverkansrutiner mellan Försvarsmakten och andra myndigheter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;samhällsaktörer för att lösa det planeringsbehov som finns för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;anpassningssituation. I nuvarande omvärldsläge, och med hänsyn till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;möjlig anpassning behöver det i nuläget inte finnas helt färdigställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;och bemannade organisationer för samverkan under höjd beredskap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;Grunden för samverkan bör utgöras av de samverkansmönster som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;skapas för krishanteringsförmåga i fred.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td74"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning &lt;/SPAN&gt;: Regeringen anser att det i fred bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;finnas väl fungerande samverkansrutiner mellan Försvarsmakten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;andra myndigheter och samhällsaktörer. Härmed avses, såvitt gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;planeringen för höjd beredskap, främst samverkan för att lösa det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;planeringsbehov som finns för en anpassningssituation. Försvarsmaktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;resurser skall också kunna utnyttjas på ett effektivt sätt för att stödja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;olika samhällsorgan vid räddningstjänstinsatser och för att stärka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhället vid svåra påfrestningar i fred. Detta inbegriper i många fall en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samverkan i fred mellan aktörer som kommer att ha motsvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kontakter även under höjd beredskap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;För närvarande pågår en översyn av Försvarsmaktens stöd till andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheter m.m. (dir. 2000:87). I uppdraget ingår att lämna förslag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den författningsreglering som behövs för att uppnå ett klarare och mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;entydigt regelsystem som ger uttryck för den helhetssyn som skall prägla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhällets satsningar och åtgärder för att förebygga och hantera hot och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;risker, såväl i fred som i krig. Inriktningen skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p415 ft4"&gt;vara att öka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td156"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Försvarsmaktens möjligheter att bistå. Utredaren skall redovisa Prop. 2001/02:10 uppdraget senast den 1 november 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft4"&gt;Länsstyrelserna i Västra Götalands, Uppsala och Västerbottens län redovisade den 1 augusti 2001 i samråd med övriga berörda länsstyrelser formerna för samverkan mellan länsstyrelserna och militärdistrikten i respektive Göteborg, Strängnäs och Boden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;De tre länsstyrelserna framhåller att samverkan är ett viktigt medel för ömsesidig kompetensuppbyggnad. För totalförsvaret krävs en bred samverkan mellan länsstyrelsen i samtliga berörda län och militärdistrikten. Länsstyrelserna pekar särskilt på den territoriella planeringen för anpassning, framtagande av gemensam inriktning samt planläggningen av militär samverkan vid höjd beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Vid ett begränsat väpnat angrepp, som sker utan förvarning, är samverkansbehoven avhängiga av vilket eller vilka objekt eller geografiska områden i länet som drabbas. Vid behov skall länsstyrelsen även samordna övriga civila statliga totalförsvarsmyndigheters samverkan gentemot militärdistriktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft4"&gt;Samverkan är även viktig då det gäller Försvarsmaktens förmåga att kunna bidra vid räddningstjänstinsatser och svåra påfrestningar på samhället i fred. Vid omfattande räddningstjänstinsatser bör behovet av Försvarsmaktens resurser koordineras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft4"&gt;I nuvarande omvärldsläge bedömer regeringen att det i sin helhet inte behöver finnas färdigställda och bemannade organisationer för samverkan av insatser under höjd beredskap. Det bör dock finnas en övergripande planering för hur organisationen skall byggas upp och förberedelser bör göras så att samverkan kan komma till stånd under en anpassningsperiod. Grunden för samverkan bör utgöras av de samverkansmönster som skapas för en god krishanteringsförmåga i fred.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Informationssäkerhet och skydd mot informationsoperationer&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; är av avgörande betydelse för hantering av informationsoperationer. En övergripande strategi för samhällets hantering av informationssäkerhet och skydd mot informationsoperationer bör därför utarbetas. Vidare bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–den&lt;/NOBR&gt; nya planeringsmyndigheten (se avsnitt 7.3) ges ett sammanhållande myndighetsansvar för samhällets &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–de&lt;/NOBR&gt; av Sårbarhets- och säkerhetsutredningen samt Försvars- beredningen föreslagna övergripande omvärldsanalyserna genomföras,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–en&lt;/NOBR&gt; funktion för &lt;NOBR&gt;IT-incidenthantering&lt;/NOBR&gt; inrättas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–en&lt;/NOBR&gt; funktion för teknikkompetens inom &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsområdet&lt;/NOBR&gt; inrättas samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–ett&lt;/NOBR&gt; system för evaluering och certifiering byggas upp. Därutöver är det angeläget att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–svenska&lt;/NOBR&gt; internationella åtaganden och multilaterala överenskom- melser inom verksamhetsområdet utvecklas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–Sverige&lt;/NOBR&gt; verkar för att internationella skyddssystem etableras och aktivt stödjer arbetet med att åstadkomma internationella avtal och regler för att öka skyddet mot informationsoperationer och då framförallt de &lt;NOBR&gt;IT-relaterade&lt;/NOBR&gt; hoten samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft4"&gt;– ett nationellt harmoniserat regelverk upprättas för att säkerställa överblick och samordning av olika regler och för att skapa sammanhållna och entydiga regler avseende informationssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (SOU 2001:41) har lämnat förslag bl.a. rörande strategi för ökad informationssäkerhet och skydd mot informationsoperationer. Utredningens förslag överensstämmer i stort med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flertalet av remissinstanserna som yttrat sig, instämmer med utredningens förslag i dessa delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Informationsoperationer (Information Operations, IO) och informationskrigföring (Information Warfare, IW) är två begrepp som ligger nära varandra: Informationsoperation (prop. 1999/2000:86) är samlade och samordnade åtgärder i fred, kris och krig till stöd för politiska eller militära mål genom att påverka eller utnyttja motståndares eller annan utländsk aktörs information och informationssystem. Det kan ske genom att utnyttja egen information och egna informationssystem samtidigt som dessa också måste skyddas. Ett viktigt inslag är att påverka beslutsprocesser och beslutsfattande. I Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (SOU 2001:41) används en likartad definition: Informationsoperationer är det övergripande begreppet, omfattande samlade och samordnade åtgärder i fred, kris och krig till stöd för ekonomiska, politiska eller militära mål i syfte att påverka eller utnyttja en motståndares eller annan aktörs information och informationssystem och samtidigt skydda egen information och egna informationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Säkerhet i informationssamhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft4"&gt;Möjligheterna att störa eller sabotera samhällsviktig infrastruktur har fått ökad uppmärksamhet i takt med att system och funktioner blir allt mer beroende av informationsteknik (IT). Då de tekniska systemen blir allt mer komplexa och ömsesidigt beroende får de således en allt större betydelse för säkerheten i samhället. Sammantaget medför dessa omständigheter att samhällets totala sårbarhet ökar samtidigt som oönskade ingrepp i ett enskilt &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; kan få återverkningar på stora delar av samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;I informationssamhället ställs allt större krav på att samhällsviktiga system och funktioner betraktas som delar av en helhet. En angripare har exempelvis som följd av utvecklingen möjlighet att uppnå en högre effekt till en lägre kostnad och med bibehållen anonymitet. Informationsoperationer riktade mot infrastrukturen skulle därför kunna få allvarliga konsekvenser för samhället om inte hoten möts med ändamålsenliga skyddsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Utvecklingen av informationssamhället behöver återspeglas i den organisatoriska hanteringen av informationssäkerhet, som i sin tur bl.a. beror av människor, regler, teknik och organisation. För att minska sårbarheten ställs även krav på en gemensam grundläggande säkerhetsnivå. Regeringen anser därför att säkerhetsarbetet i allt större utsträckning bör ske tvärsektoriellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Framsteg inom informationsteknik och hårdnande konkurrens tvingar successivt fram en ökad effektivitet och produktivitet, ofta på bekostnad av kvalitetsaspekter, såsom säkerhet. I takt med att infrastrukturer automatiserats och integreras i allt större omfattning har nya sårbarheter inför både fysiska angrepp och informationsangrepp skapats. För nationens väl måste varje manipulation av dessa kritiska funktioner eller varje avbrott som kan komma att uppstå vara begränsat, sällan förekommande, hanterbart, isolerat och i så liten utsträckning som möjligt skadligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Informationssäkerhet bygger på ett stort antal åtgärder för att hantera risker. För att minska beroendet av ett system eller en tjänst och därmed kunna minska sårbarheten har alternativa möjligheter avgörande betydelse. Det är dock kostsamt att ständigt ha alternativa möjligheter i beredskap och därför är det viktigt att vidta åtgärder som omfattar alla delar i den generella säkerhetskedjan enligt den s.k. &lt;NOBR&gt;SUR-modellen&lt;/NOBR&gt; (skydda – upptäcka – reagera). Skydd kan inte byggas upp utifrån en föreställning om att det är absolut säkert, dvs. baseras på ett statiskt skyddstänkande. Istället anser regeringen att ett dynamiskt skyddstänkande bör råda, vilket indirekt innebär att informationssäkerhet inbegriper ett visst mått av medvetet risktagande. Samtidigt skall skyddet vara så bra att det medger upptäckt vid försök till angrepp i god tid för att hindra eller begränsa detsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft4"&gt;Säkerhetsfrågorna bör beaktas som en naturlig och grundläggande komponent vid utveckling inom &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; Säkerhetsfunktioner bör så långt möjligt byggas in i system från början. Om dessa grundläggande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;faktorer måste tillföras i efterhand kan detta medföra problem med ökade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;kostnader som följd. Samtidigt måste säkerhetsfunktionerna ständigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppdateras i befintliga system. Särskilt viktigt är detta vid utveckling av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhällsviktiga system och funktioner. Informationssäkerheten bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;således ha en tvärsektoriell förankring, då möjliga angreppspunkter finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inom de flesta sektorer och risken för spridning till andra är stor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p327 ft6"&gt;Förändring av säkerhet förutsätter en ständig vaksamhet, översyn och vidareutveckling i och kring informationssystem. Härigenom kan förtroendet bevaras och ökas. Det hjälper således inte att exempelvis den tekniska säkerheten är hög om något av de andra områdena har förbisetts. Regeringen anser att säkerhetskravet på informationssamhället medför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft4"&gt;att en övergripande strategi för samhällets hantering av informationssäkerhet och skydd mot informationsoperationer bör utarbetas. Studier, rapporter och utredningar inom området, genomförda på uppdrag av regeringen och nu senast i Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (SOU 2001:41) samt i Försvarsberedningens rapport (Ds 2001:44) pekar alla på behov av åtgärder och att ansvars- och rollfördelningen måste fastställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Tvärsektoriell samordning på nationell nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;I informationssamhället kan betydelsen av fysiska avstånd sägas ha minskat. I takt med att osäkerheten om var och hur hot och störningar kan komma att uppstå ökar behovet av en samordnande instans som har förmågan till överblick och kunskap om hur incidenter skall hanteras tillsammans med mandat att vidta förebyggande åtgärder. Den nationella ledningen och samordningen bör också ha en gemensam överblick och förmåga att med snabbhet kunna hantera dynamiska skeenden, inte minst med anledning av den hastighet och de spridningseffekter som IT- relaterade hot uppvisar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Samhällsviktiga system förekommer inom stat, kommuner, landsting och näringsliv. De samhällsviktiga system, som riskerar att hotas, ägs och drivs alltså idag till del av andra än statliga organ. Verksamheten sker ofta i internationellt samarbete. En bred samverkan mellan privat och offentlig sektor är angelägen och regeringen anser att den tvärsektoriella samordningen för informationssäkerhet och skydd mot informationsoperationer måste stärkas. Samverkansuppgifterna kan exempelvis avse bedömning av sårbarhets- och hotbildsförändringar och förslag till förebyggande åtgärder i samhället för att kunna möta hoten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft6"&gt;Hotbilderna bör sammansättas av bl.a. underlag från incidentanalyser, omvärldsanalyser och underrättelser. Incidentanalyser kan i sin tur byggas på underlag från central statistik över incidenter och på aktuella situationer som behandlas av akuta &lt;NOBR&gt;IT-incidentstödfunktioner&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft81"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. I samverkansuppgifterna kan även ingå att se till att förslagen till åtgärder som utformas resulterar i ett för samhället förebyggande verksamhetsstöd i form av råd och rekommendationer inom informationssäkerhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;En vanligt förekommande benämning på organisationer för akut incidentstöd är CERT (Computer Emergency Response Team).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;området. Regeringen avser att återkomma om den närmare utformningen Prop. 2001/02:10 under våren 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Övergripande omvärldsanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft4"&gt;Till följd av en föränderlig hotbildsutveckling är det nödvändigt att planeringen för ett säkrare informationssamhälle tar sin grund i ett övergripande perspektiv. Det bör således finnas en nationell beredskap för att kunna följa upp utvecklingen med hjälp av omvärldsanalyser i syfte att öka &lt;NOBR&gt;IT-säkerheten.&lt;/NOBR&gt; Omvärldsanalyserna bör sammansättas med incidentanalyser för att möjliggöra identifikation av aktörer, metoder och motiv för intrång. Hotbilderna bör tillsammans med kunskapen om samhällets sårbarhet avseende &lt;NOBR&gt;IT-angrepp&lt;/NOBR&gt; möjliggöra en kvalificerad bedömning av sannolikheten för ett angrepp och bedömda konsekvenser av ett sådant angrepp. Strategier för informationssäkerhet bör mot bakgrund av detta omprövas till nytta både inom det civila och det militära området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;Regeringen anser i likhet med Sårbarhets- och säkerhetsutredningen och Försvarsberedningen att den nya planeringsmyndigheten (se avsnitt 7.3) bör ges ett sammanhållande myndighetsansvar för samhällets IT- säkerhet och att övergripande omvärldsanalyser bör genomföras. Regeringen avser att återkomma i frågan om de organisatoriska konsekvenserna under våren 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;En funktion för &lt;NOBR&gt;IT-incidenthantering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Syftet med &lt;NOBR&gt;IT-incidenthantering&lt;/NOBR&gt; är att omedelbart, eller i ett mycket tidigt skede, kunna spåra ursprunget till ett dataintrång, se till att attacker mot datasystem avstyrs och upphör, samt stödja återställande av systemen vid större attacker. Säkerhetsproblem såsom, större avvikelser och akuta incidenter som inte klaras ut av enskilda systemägare bör kunna bearbetas av centrala stödfunktioner för driftövervakning, incidentberedskap och respons. En &lt;NOBR&gt;IT-incidenthanteringsfunktion&lt;/NOBR&gt; skall ha översikt och kunskaper om &lt;NOBR&gt;IT-hot&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; i ett helhetsperspektiv. Kvalificerad rådgivning i realtid, s.k. help desk, bör kunna lämnas vid fel eller större avvikelser, återstart av system och vid reaktion på angrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft4"&gt;Samhället bör ha tillgång till ett centralt stöd för &lt;NOBR&gt;IT-incidenthantering.&lt;/NOBR&gt; Av särskild vikt för en sådan funktion är förmågan att kunna skilja löst organiserade intrångsförsök från kvalificerade och systematiska angrepp. En &lt;NOBR&gt;IT-incidenthanteringsfunktion&lt;/NOBR&gt; bör ha tillgång till statistik över intrång som skall bidra till att bygga upp en bild över olika typer av intrång samt deras inverkan på kända sårbarheter och av betydelse för säkerheten. En bra nationell kontroll, kartläggning och överblick skapar goda förutsättningar för samarbete med andra stater. Ett sådant samarbete bedöms ha stor betydelse med hänsyn till den globala karaktären på IT- incidenter och dataintrång. Ett internationellt samarbete med utländska motsvarigheter till &lt;NOBR&gt;IT-incidenthanteringsfunktionen&lt;/NOBR&gt; skulle aktivt bidra till att kompetensen inom &lt;NOBR&gt;IT-incidenthantering,&lt;/NOBR&gt; som sammansätts av teoretiska kunskaper, praktiska erfarenheter och förmåga, snabbare byggs&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;upp. Vidare bör ett samarbete mellan &lt;NOBR&gt;IT-incidenthanteringsfunktionen&lt;/NOBR&gt; Prop. 2001/02:10 och motsvarande privata funktioner eftersträvas för att möjliggöra tidig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;varning och öka hela samhällets kompetens inom informationssäkerhets- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;Angrepp som syftar till att, öppet eller dolt, påverka &lt;NOBR&gt;IT-systemen&lt;/NOBR&gt; kan härstamma exempelvis från en kriminell aktör, någon individ eller organisation med politiska motiv eller en statlig eller statligt understödd aktör. Vid en akut situation är källan på förhand inte given och tidsaspekten kan visa sig synnerligen kritisk för att minimera och lindra skadorna i samhället. Det är då nödvändigt för den som blivit utsatt för &lt;NOBR&gt;IT-intrång&lt;/NOBR&gt; eller försök till &lt;NOBR&gt;IT-intrång&lt;/NOBR&gt; att snabbt kunna få stöd om dennes resurser visar sig vara otillräckliga. Ansvaret kvarstår dock ytterst alltid hos systemägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Regeringen anser att Sårbarhets- och säkerhetsutredningens förslag rörande en funktion för &lt;NOBR&gt;IT-incidenthantering&lt;/NOBR&gt; bör genomföras. Regeringen avser att återkomma till frågan om funktionens organisatoriska inplacering under våren 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft26"&gt;Central statistik över incidenter – en uppgift för IT- incidenthanteringsfunktionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft4"&gt;För att skapa underlag till en helhetsbild gällande hot, aktörer, tillvägagångssätt och teknik bör det finnas en central funktion för bearbetning av statistik över incidenter. Insamling, uppföljning och utvärdering av myndigheternas &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsarbete&lt;/NOBR&gt; bör således enligt regeringens mening ske på ett samordnat sätt. Incidentrapporter och nyvunnen kunskap bör efter den centrala bearbetningen återremitteras till systemägaren för att kunna utgöra underlag för skyddsåtgärder. Målet är att minska mörkertalet för incidenter och att driva på skyddsåtgärder så att svagheterna inte kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Redovisningarna från statistikenheten skall kunna bilda underlag till revidering av handlingsplaner, riktlinjer och strategier inom IT- säkerhetsområdet. Statistikenheten bör också kunna fungera som en varningsfunktion, där extraordinära mönster av incidenter kan upptäckas, i syfte att minska mörkertalet för incidenter och att driva på skyddsåtgärder så att svagheter inte kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Incidentanalys – ytterligare en uppgift för &lt;NOBR&gt;IT-incidenthanteringsfunkionen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft4"&gt;Funktionen incidentanalys hämtar sina uppgifter från det akuta incidentstödet och från statistik över incidenter. Analyserna bör utgöras av djupgående tekniska undersökningar av exempelvis loggar samt bakdörrar och andra svagheter i datasystemen. Hot och risker skall kunna identifieras beträffande datorutrustning, program och nätverkssystem. En angripare kan planera och genomföra angrepp i flera steg och vid olika tidpunkter. Angriparen kan försöka skaffa sig information om det system som skall angripas, om det blir reaktioner vid angrepp samt om det går att försöka avleda misstankar och därmed skyddsresurser i händelse av upptäckt. Vid en analys kan det därför vara av intresse att studera flera på varandra följande angrepp i datanäten. Varningar skall kunna utfärdas till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bl.a. de trafikförmedlande operatörerna i händelse av överhängande hot.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;Den samordnade värderingen av tillgänglig information skall kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;resultera i såväl prognoser som i allmänna och tidiga varningar. Även i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;detta hänseende och särskilt om näringslivet medverkar är det viktigt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;känslig information om företagsspecifika förhållanden inte sprids.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Analyserna kan beskrivas som en förädling av nationell IT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;incidentstatistik men bör också ha som ingångsvärde information från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samverkan med internationella organisationer som producerar varningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Denna förädling skapar ett avsevärt mervärde för myndigheterna i deras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;arbete med att rapportera inträffade incidenter med påföljande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;åtgärdsprogram. Analyserna bör av flera skäl leda till att bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rekommendationer kan ges beträffande skyddsåtgärder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Aktiv &lt;NOBR&gt;IT-kontroll&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Aktiv &lt;NOBR&gt;IT-kontroll&lt;/NOBR&gt; syftar till att genom intrångstester finna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;säkerhetsbrister och svaga punkter i kontrollerade &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt; I syfte att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbättra informationssäkerheten är det av stor vikt att de svaga punkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som identifierats under kontrollen analyseras och att analysresultatet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ligger till grund för konkreta förslag till skyddsåtgärder. Ett av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;huvudsakliga syftena med genomförandet av en aktiv &lt;NOBR&gt;IT-kontroll&lt;/NOBR&gt; är att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;det kontrollerade informationssystemets systemägare blir medveten om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;säkerhetsbristerna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Erfarenhet visar att aktiv &lt;NOBR&gt;IT-kontroll&lt;/NOBR&gt; bör användas i en funktion som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;innehar hög teknisk kompetens och förståelse för möjliga hotbilder för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att undvika skador. Teknikkompetensfunktionen bör kunna utföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kontrollverksamhet inom hela statsförvaltningen och mot delar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;totalförsvaret i övrigt enligt en övergripande inriktning. Kravet på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kvalificerade &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsexperter&lt;/NOBR&gt; understryker behovet av att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;personalutveckling och utbildning kan hållas samman på ett lämpligt sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inom totalförsvaret och att samarbete kan ske över sektorsgränser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Eftersom organisationen eller myndigheten exponerar sig i samband med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den aktiva &lt;NOBR&gt;IT-kontrollen&lt;/NOBR&gt; är det nödvändigt att den som kontrolleras har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fullständigt förtroende för tjänsten. Det gäller även kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tjänster såsom installation av &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsprodukter,&lt;/NOBR&gt; datavirussanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och rådgivning om skyddsåtgärder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen anser att Sårbarhets- och säkerhetsutredningens förslag att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;det skall inrättas en funktion för teknikkompetens inom &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;genomföras. Regeringen avser att återkomma till frågan om funktionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;organisatoriska inplacering under våren 2002.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Förebyggande verksamhetsstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;För att skapa ett säkert informationssamhälle för alla bör betydelsen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;informationssäkerhet och goda kunskaper inom området finnas och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillämpas inom all &lt;NOBR&gt;IT-användning.&lt;/NOBR&gt; Detta gäller även utanför de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhällsviktiga funktionerna och de kritiska infrastrukturerna. Behovet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av kunskap inom informationssäkerhetsområdet ställer krav på program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för utbildning och vidareutveckling inom området. Det är därför av vikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att verksamhetsledningarna tar ett särskilt ansvar för att deras anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;P class="p130 ft4"&gt;ges lämplig utbildning i informationssäkerhet. Råd och Prop. 2001/02:10 rekommendationer om utbildningsvägar och utbildningskrav bör kunna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;vara vägledande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Organisationer som är ansvariga för system eller information av samhällsviktigt slag bör göra risk- och säkerhetsanalyser. Vidare behöver samhället i stort och totalförsvaret i synnerhet ha en god uppfattning om vilken säkerhetsnivå olika &lt;NOBR&gt;IT-produkter&lt;/NOBR&gt; medger. Därför behövs ett system för evaluering och certifiering av produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;Regeringen anser att Sårbarhets- och säkerhetsutredningens förslag att bygga upp ett system för evaluering och certifiering bör genomföras. Regeringen avser att återkomma om de organisatoriska konsekvenserna under våren 2002. Vidare anser regeringen anser att det är angeläget att Sverige fortsätter samarbetet som syftar till ett ömsesidigt erkännande av &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetscertifikatet,&lt;/NOBR&gt; Common Criteria Recognition Arrangement (CCRA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Forskning, utveckling, universitets- och högskoleutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft6"&gt;Kunskap om informationssäkerhet måste hålla hög kvalitet och vara aktuell i det snabbt föränderliga informationssamhället. En grundläggande förutsättning för att Sverige skall bli ledande på området är att universitet och högskolor intar en ledande ställning inom forskning, utveckling och utbildning. Kombination av teoretiska kunskaper och aktuella praktiska erfarenheter och förmåga att utnyttja dem är av avgörande betydelse i framtiden. Universitet och högskolor bör därför ha ett nära och fruktbart samarbete med näringsliv och med myndigheter, nationellt som internationellt, som har uppgifter inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft36"&gt;10.2 Lagar och regler&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Krav på åtgärder för informationssäkerhet och för att säkerställa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;informationsförsörjning kan ske genom stöd i lag eller där det är lämpligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i form av samverkan på frivillighetens grund. Den snabba utvecklingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inom informationstekniken ställer krav på att föreskrifterna hålls&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;aktuella. Lagstiftningen behöver därför ses över för att denna skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;medge införandet av aktiv &lt;NOBR&gt;IT-kontroll&lt;/NOBR&gt; och etablering av en IT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;incidenthanteringsfunktion.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;En särskild utredare (dir. 2001:32) har tillkallats som skall se över de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;politiska målen och lagstiftningen inom området för elektronisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kommunikation, vilket innefattar bl.a. telelagen. Utredaren skall inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ramen för sitt uppdrag beakta Säkerhets- och sårbarhetsutredningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;betänkande och den vidare beredningen av detsamma. Uppdraget skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;redovisas senast den 1 april 2002.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regler behövs som medger snabba åtgärder som t.ex. spårning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;misstänkta angripare i nätverk. För att genomföra spårning behövs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppgifter om väg i nätverk via operatörer. Andra frågor kan gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avstängning av viss del av nät eller användare via operatör och samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;över landsgränser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen anser i likhet med Försvarsberedningen (Ds 2001:44) att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;det är viktigt att ett harmoniserat och samlat regelverk upprättas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;området. I detta sammanhang är det dock viktigt att en eventuell Prop. 2001/02:10 reglering inte strider mot Europaparlamentets och rådets direktiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;95/46/EG av den 24 oktober 1995 &lt;NOBR&gt;(EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; om personuppgifter) eller något av de andra direktiven som ingår i teleöversynen. Regeringen avser att snarast återkomma till frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft4"&gt;Informationssamhället är gränslöst och fordrar internationellt samordnade och samverkande organ för att motverka skilda angrepp. Svenska internationella åtaganden och multilaterala överenskommelser har därför stor betydelse och bör utvecklas. Sverige bör verka för att internationella skyddssystem kan etableras och drivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Sverige bör aktivt stödja internationella avtal och regler för spårning av obehörig verksamhet inom data- och informationsområdet. Spårning bör kunna ske över nationsgränser utan tidsfördröjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Tydliga riktlinjer bör tas fram som kan styra den svenska hållningen i strategiskt viktiga frågor avseende det internationella säkerhetsarbetet. Sverige bör aktivt stödja internationella avtal och regler för att främja informationssäkerhet. Sverige bör, grundat på våra principer inom specifika områden, aktivt medverka i sammanhang där frågor om gemensamma normer för säkerhet, informationsförsörjning och IT- system behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Vidare bör Sverige aktivt stödja internationella avtal och regler för att öka skyddet mot informationsoperationer. Frågorna som har en plats inom FN, OSSE, EU och Europarådets arbete kan leda till konventioner. Det är också viktigt för Sverige, i samarbetet inom Europa och med andra länder, att kunna skapa en gemensam principiell grundsyn för skydd mot informationsoperationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Informationsoperationer påverkar många politikområden och ställer därför krav på att studera, följa och informera om den internationella och nationella utvecklingen inom området utgående från ett nationellt säkerhetsperspektiv och ett tvärsektoriellt synsätt. Området har således en betydande säkerhetspolitisk dimension. Den svenska inriktningen inom ramen för det internationella samarbetet bör enligt regeringens mening vara att resurser i första hand riktas mot följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;utveckling av ett gemensamt förhållningssätt mot &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-incidenter&lt;/NOBR&gt; och dataintrång, som medger effektiv brottsbekämpning, särskilt spårning i nära realtid,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;utveckling av ett gemensamt förhållningssätt mot terroristbekämpning. I sammanhanget är det angeläget att påpeka svårigheten att utröna om ett angrepp härrör från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-relaterad&lt;/NOBR&gt; brottslighet eller terrorism,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;arbeta för att det skapas en internationell konsensus om förhållandet mellan informationsoperationer och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FN-stadgans&lt;/NOBR&gt; våldsförbud och interventionsförbud samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;arbeta för att det skapas en internationell konsensus om hur informationsoperationer förhåller sig till humanitär rätt och mänskliga rättigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;För dessa åtgärder, och kanske särskilt för de två sistnämnda, krävs en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;noggrann nationell analys av svenska intressen och juridiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förutsättningar för att målen skall kunna uppnås.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;11 Försvarspolitikens inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft4"&gt;Det kalla krigets slut och de efterföljande årens internationella utveckling har resulterat i en omfattande reformering av den svenska försvarspolitiken. Utgångspunkten för reformprocessen är riksdagens beslut i den säkerhetspolitiska kontrollstationen 1999 och beslutet om ändrad inriktning för totalförsvaret i mars 2000. Processen med omställning av totalförsvarets resurser i enlighet med den beslutade inriktningen pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;För det första ersätts den tidigare fokuseringen på invasionsförsvar av en inriktning mot ett modernt, flexibelt och rörligt insatsförsvar. I insatsförsvaret skall verksamheten bedrivas och resurserna utformas med en större bredd av hot som utgångspunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;För det andra har en omfattande internationalisering inletts med syfte att skapa ökad förmåga för internationell krishantering och säkerhetsfrämjande samarbete. De förband och system som behövs i framtiden skall kunna användas såväl för att försvara landet som i internationella insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft4"&gt;En tredje grundpelare i reformen är ett anpassningstänkande som skall göra det möjligt att, utifrån en grundläggande försvarsförmåga och en bred kompetensbas, vid behov förstärka, utöka, reducera eller på annat sätt förändra totalförsvaret för att möta förändrade behov, såväl kvantitativt som kvalitativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft4"&gt;För det fjärde handlar det om att förbättra möjligheterna att utnyttja resurserna inom totalförsvaret vid fredstida kriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;Reformen består både av en avvecklings- och en utvecklingsfas. Avvecklingen möjliggör utveckling och det är i detta sammanhang viktigt att avvecklingen sker skyndsamt och rationellt för att säkerställa ett högt tempo i reformarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Detta kapitel behandlar försvarspolitikens inriktning och redovisar de överväganden som legat till grund för regeringens styrning av myndigheterna inom totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Försvar av Sverige mot väpnat angrepp och hävdande av vår territoriella integritet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft41"&gt;11.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p33 ft41"&gt;Framtida konflikters karaktär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Samtidigt som det ömsesidiga beroendet mellan stater ökar och det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationella samarbetet blir tätare, finns det fortfarande stater och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;intressegrupper som inte accepterar internationella normer och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;konventioner. Grunden för dessa aktörers agerande kan vara religiös eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;etnisk, ibland en kombination av dessa, men den kan också vara politisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;eller ekonomisk.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Det finns många exempel på insatser som har präglats av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kompromisslöshet och hänsynslöshet inte minst vad gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;civilbefolkningen. Det kan röra sig om rena terrorhandlingar där olika former av konventionella metoder eller massförstörelsevapen används. Men det kan också handla om sofistikerade intrång i datasystem för att slå ut ledningssystem, elförsörjning eller finansiella transaktionssystem. Det senaste exemplet på terrorhandling är de fruktansvärda attackerna i New York och Washington den 11 september 2001. Ett sådant agerande är främmande för varje demokratiskt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Militära konflikter kännetecknas idag av lokala stridigheter inom stater. Metoder och vapen i dessa konflikter är oftast enkla men effekterna kan ändå bli stora, inte minst i form av mänskligt lidande. Detta på grund av den brutalitet och brist på respekt för folkrätten som präglar stridsförloppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Dessa konflikter är ofta utdragna över tiden och trots att de utkämpas inom ett begränsat geografiskt område kan de påverka även andra områden än själva närområdet. Konflikterna på Balkan och i Mellanöstern är exempel på sådana konflikter som både politiskt och ekonomiskt får effekter även långt ifrån själva konfliktområdet. Det internationella samfundets förmåga att agera konfliktförebyggande och, om en konflikt uppstått, fredsfrämjande, kan ha en avgörande inverkan på arten och omfattningen av dessa konflikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft4"&gt;I västvärlden är det militära försvaret till övervägande del uppbyggt för att skydda territoriet mot angrepp från en annan stat som använder sig av militära metoder. Skyddsåtgärder för andra typer av hot är däremot mindre utvecklade. Den militära utvecklingen i denna del av världen präglas idag framför allt av två trender. Dels handlar det om att öka användbarheten av olika stridskrafter i första hand för att möta de ökade kraven på förband till internationella krishanteringsoperationer. Den andra trenden är att stridskrafterna tar ytterligare ett steg mot högteknologiska förband. Kostnaderna för att utveckla denna typ av stridskrafter är mycket hög, varför volymen förband minskar. Inriktningen är att förbättra ledningsförmågan och att olika typer av &lt;NOBR&gt;armé-,&lt;/NOBR&gt; marin- och flygstridskrafter skall agera i integrerade stridsgrupper. Lednings- och informationsöverlägsenhet samt rörlighet och strid på långa avstånd är några av de viktigaste inslagen i denna utveckling. På senare år har bl.a. teknikutvecklingen möjliggjort att vapeninsatserna kan göras med långa skjutavstånd och med hög precision. Därmed minskar förlustrisken för angriparen. Det måste dock fortfarande konstateras att luftrummet fortsatt kommer att ha en stor betydelse i alla typer av militära konflikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft4"&gt;Ytterligare en trend är att framtida konflikter i stor utsträckning kommer att beröra stadsmiljö. Stadsbebyggelsen med sin komplicerade infrastruktur rymmer många svårigheter som ytterligare kompliceras av den stora ansamlingen av människor – det är svårt att utkämpa strid utan att befolkningen drabbas. Det är viktigt att både det militära och civila försvaret förbereds för dessa situationer, inte minst när det gäller s.k. strid i bebyggelse och dess konsekvenser. Även våldsangrepp från icke- statliga aktörer i denna miljö kan leda till stora konsekvenser i form av döda, skadade och förstörd egendom, något som vi upplevt allt för tydligt genom terrordåden i USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft4"&gt;Historiska erfarenheter pekar på att det är svårt för en angripare att nå avgörande politiska eftergifter genom terrorbombningar eller andra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;åtgärder riktade mot befolkningen, i många fall riskerar man att i stället Prop. 2001/02:10 stärka motståndsviljan. Det kan dock inte uteslutas att beslutsfattare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;påverkas av hot om våld riktat mot civilbefolkningen, särskilt om det gäller nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel. Idén om att krigföringen bygger på någon form av asymmetri är inte ny utan har varit vägledande för krigföring under alla tider. Genom att undvika en motståndares starka sidor och i stället skapa egen styrkeöverlägsenhet ökar chanserna för framgång. Att anfalla USA med konventionella stridskrafter ter sig totalt omöjligt idag varför en motståndare till landet måste välja andra metoder för nå önskad effekt. Händelserna den 11 september är ett exempel på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft4"&gt;Begreppet asymmetri i detta sammanhang är ett tillstånd som uppstår när två förhållanden som är olika varandra möts. Det är olikheten som är asymmetrin, inte metoderna i sig. Det är möjligt att förutse var asymmetri kan uppstå beroende på var styrkan och svagheten finns i olika statsbildningar och den typ av försvars- och andra skyddsåtgärder som staten i fråga har vidtagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft4"&gt;Det primära målet för en motståndare behöver alltså inte vara att söka krig. Om syftet kan uppnås genom andra former av påtryckningar kan detta vara tillräckligt. Förmågan att hantera olika former av kriser och konflikter har mot denna bakgrund en stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft4"&gt;Vi kan inte utesluta att mer begränsade angrepp, med en rad olika påverkansmedel, skulle kunna riktas mot Sverige i samband med en kris som utvecklas ur nuvarande omvärldsläge. Syftet skulle kunna vara att störa det svenska samhällets funktion eller att påverka Sveriges agerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Den tekniska infrastrukturen, som t.ex. elförsörjningen och telekommunikationer spelar således en allt viktigare roll för att kunna upprätthålla samhällets vitala funktioner. Sårbarheten i dessa system och de senaste årens informationstekniska utveckling har inneburit att även mindre intressegrupper, terrorister och ekonomiskt svagare stater får allt större möjligheter att påverka, oavsett var i världen dessa aktörer befinner sig. Detta förhållande innebär att motståndsförmågan blir alltmer beroende av samhällsutvecklingen och ökar risken för att en angripare med stora militära resurser väljer att i första hand rikta sina angrepp mot den civila infrastrukturen. Genom att slå ut civil infrastruktur minskas vår förmåga att göra motstånd utan att en direkt konfrontation har förekommit. Även denna typ av agerande kan få en asymmetrisk prägel, sedd ur ett militärt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft4"&gt;Krig och fred har under det kalla kriget behandlats som två tydligt urskiljbara förhållanden. Dagens förhållanden visar att det kommer att vara svårt att göra en klar avgränsning. Istället riskerar vi att hamna i en situation där händelser, som var för sig inte nödvändigtvis går att betrakta som krigshandlingar, utvecklas i en glidande skala där det inte längre är möjligt att avgöra vad som gäller. I ett sådant läge skapas en gråzon mellan krig och fred, och samhällets förmåga att hantera denna komplexa situation blir betydelsefull för vår motståndskraft. Osäkerheten kommer att vara stor. Är vårt land utsatt för ett angrepp? På vilket sätt och i så fall av vem eller vilka? Är det fråga om en stat eller en icke- statlig aktör? Frågorna känns igen från efterdyningarna av attacken mot New York och Washington den 11 september 2001.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Vårt samhälle måste kunna stå emot ett angrepp utfört av &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;aktörer, som använder avancerade metoder och vapen lika väl som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;konventionella militära angrepp eller icke konventionella attacker från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;andra stater samt olika kombinationer av dessa.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Befolkningens uppfattning om realismen i olika former av hot kan bli&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avgörande för hur den klarar att hantera dem. Osäkerheter om vad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inträffat eller oförmåga att på ett trovärdigt sätt förmedla information om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inträffade händelser kan inverka menligt på befolkningens förtroende och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bidra till att förvärra effekterna av händelseutvecklingen. Detta faktum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ställer krav på en korrekt, saklig och snabb informationsgivning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Sammantaget innebär detta att samhällets robusthet, vår förmåga att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hantera olika former av kriser och en grundläggande försvarsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utgör viktiga delar av vår säkerhetspolitik. Det blir därför allt viktigare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att utgå ifrån denna helhet i framtida planering inom totalförsvaret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft41"&gt;11.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr41 td164"&gt;&lt;P class="p3 ft41"&gt;Väpnat angrepp och hävdande av territoriell integritet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr22 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringen konstaterar att den grundläggande positiva säkerhetspolitiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;situationen består. Regeringen har tidigare bedömt att ett invasionshot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inte ter sig möjligt inom en tioårsperiod förutsatt att vi har en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grundläggande försvarsförmåga. Denna bedömning har endast förändrats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;marginellt i den meningen att hotet nu ter sig något mer avlägset.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Utvecklingen ger inte heller anledning att ändra bedömningen av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;mer begränsade militära angrepp som ändå skulle kunna riktas mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sverige i samband med en kris som utvecklas ur nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;omvärldsläge. Därför krävs att Sverige har beredskap och förmåga att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möta sådana hot. Det måste alltid finnas en förmåga att hävda landets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;territoriella integritet. Sveriges totalförsvar skall vid en krissituation i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;omvärlden successivt kunna höja beredskapen. Åtgärder måste även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kunna vidtas i ett längre tidsperspektiv mot förändrade hot.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Anpassningsfilosofin blir här av central betydelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen anser mot bakgrund av den internationella utvecklingen att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den beslutade inriktningen att lägga relativt sett minskad vikt vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förmågan att möta väpnat angrepp bör ligga fast. Det gynnsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;säkerhetspolitiska läget bör utnyttjas för att driva på moderniseringen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den beslutade ominriktningen av försvaret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Även om en invasion med syfte att ockupera Sverige inom överskådlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tid inte ter sig möjligt att genomföra, utesluter detta dock inte riskerna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;våld eller hot om våld och skadegörelse mot det svenska samhället eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;mot betydande svenska intressen i omvärlden. Syftet skulle kunna vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att påverka Sveriges agerande i någon internationell fråga eller konflikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;där vi är involverade eller att på annat sätt nå fördelar med ett angrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;eller hot om angrepp mot Sverige eller kränkning av svensk suveränitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utan att för den skull behöva gå så långt som att ockupera hela eller delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av landet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td167"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Omfattande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sabotage-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td165"&gt;&lt;P class="p449 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;terroraktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p383 ft4"&gt;viktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;infrastruktursystem kan ingå i en utveckling mot någon form av angrepp.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Förmågan till analys av det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avgörande för våra förutsättningar att identifiera angriparen och kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avgöra om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td168"&gt;&lt;P class="p258 ft4"&gt;denna form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;handlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p258 ft4"&gt;utförts av enskilda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;eller kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;härledas till främmande makt. Om det handlar om brottslig verksamhet Prop. 2001/02:10 har de rättsvårdande myndigheterna det primära ansvaret för att hantera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;situationen, även om därvid också totalförsvarsresurser under vissa förutsättningar skall kunna utnyttjas. Rör det sig om angrepp från en främmande makt skall det mötas av vårt samlade totalförsvar. Oklarhet om vem som är angriparen, får inte inverka på förmågan att effektivt kunna utnyttja samhällets samlade resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;På lång sikt går det inte att utesluta möjligheten av ett mer omfattande angrepp. Militärstrategiska förändringar och en ny generation av förband medför att ett sådant hot kommer att se annorlunda ut än det gjorde under det kalla kriget. Detta är ett grundläggande ingångsvärde i det långsiktiga anpassningstänkandet. Innan ett sådant hot kan bli verklighet måste det ske en försämring av det säkerhetspolitiska läget under en längre tid, vilket kommer att vara iakttagbart såväl i form av politiska som av militära förändringar av stor omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft4"&gt;Försvarspolitiken måste omfatta åtgärder för att vi skall kunna uppfatta och värdera sådana förändringar och skapa en grund för att vi på ett betryggande sätt skall kunna utveckla den egna försvarsförmågan i takt med hotande förändringar i omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Bidrag till fred och säkerhet i omvärlden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft4"&gt;Totalförsvarsresurserna skall kunna användas för att bidra till fred och säkerhet i omvärlden. Detta sker genom att det inom totalförsvaret bedrivs verksamhet på det säkerhetsfrämjande området, samt genom att resurserna inom totalförsvaret används för fredsfrämjande och humanitära insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Säkerhetsfrämjande samarbete syftar till att upprätthålla respekten för mänskliga rättigheter, hantera motsättningar inom ramen för en internationell rättsordning och minska risken för att mellanstatliga eller inomstatliga konflikter skall uppstå. Sådant samarbete sker i första hand med andra än försvarsrelaterade medel. Men i samarbetet ingår också försvarsrelaterade åtgärder såsom förtroendeskapande åtgärder och rustningsbegränsning. Samarbetet omfattar också uppbyggnad av kompetens och förmåga för att i internationell samverkan kunna hantera lokala och regionala eventuellt uppkommande konflikter och kriser. Fredsfrämjande och humanitär verksamhet syftar till att i internationell samverkan hantera situationer då internationell fred och människors och samhällens säkerhet hotas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft4"&gt;Säkerheten i närområdet är grundläggande för Sveriges försvarsansträngningar. Det förtroendeskapande samarbetet är centralt härvidlag. Totalförsvarsresurser används för att bistå Estland, Lettland och Litauen i uppbyggandet av det försvar som de, liksom varje oberoende nation, har rätt till. Genom ett aktivt deltagande med både militära och civila totalförsvarsresurser inom ramen för Partnerskap för fred bidrar Sverige till att stärka säkerheten i Östersjöregionen, bl.a. avseende räddningstjänst. Sverige verkar för att i ökad utsträckning involvera Ryssland i det euroatlantiska säkerhetssamarbetet. Samarbetet med de nordiska länderna på säkerhets- och försvarsområdet har breddats och fördjupats. Verksamhet inom ramen för den europeiska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;konventionella rustningskontrollen, som t.ex. observationsflygningar i Prop. 2001/02:10 enlighet med Open &lt;NOBR&gt;Skies-avtalet&lt;/NOBR&gt; eller militära inspektioner i enlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft4"&gt;med Wiendokumentet fyller en viktig förtroendeskapande funktion. Sverige deltar aktivt i uppbyggandet av en europeisk och en gemensam&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft4"&gt;euroatlantisk krishanteringsförmåga. Uppbyggnaden av EU:s civila och militära krishanteringsförmåga sker i ett snabbt tempo och Sverige deltar aktivt i denna process. Regeringen har i tidigare propositioner lyft fram behovet av att stärka Sveriges förmåga att bidra till europeisk krishantering. Med europeisk krishantering avses sådan krishantering som direkt berör freden och säkerheten i Europa utan att för den skull enbart vara geografiskt begränsad till den europeiska kontinenten. Europeisk krishanteringsförmåga bör ses i ett bredare perspektiv än EU:s krishanteringsförmåga och innefatta samtliga Europas säkerhets- organisationer. Utvecklingen av de militära resurser som Sverige har anmält till EU fr.o.m. 2003 är en prioriterad uppgift för Försvarsmakten. Samma resurser är, helt eller delvis, även anmälda i register för FN- respektive &lt;NOBR&gt;Nato-ledda&lt;/NOBR&gt; insatser. I takt med att försvaret internationaliseras kommer Sverige att kunna lämna ytterligare bidrag till den europeiska krishanteringsförmågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft4"&gt;Sveriges prioritering av närområdet och Europa förenas med ett fortsatt engagemang för den globala säkerheten. I dagens värld betyder gränser och avstånd mindre än förr. Det innebär att Sveriges avsikt att ta sitt internationella ansvar och samtidigt tillgodose svenska intressen, har sin tillämpning också i ett vidare geografiskt perspektiv. Globaliseringen och internationaliseringen ökar det ömsesidiga beroendet mellan länder. Det ömsesidiga beroendet är i grunden positivt för fred och säkerhet, men medför också en ny gemensam sårbarhet. Hot mot tekniska infrastruktursystem kan få mycket allvarliga konsekvenser och därmed ytterst också få en säkerhetspolitisk dignitet. Att bidra till fred och säkerhet i omvärlden innefattar därför i ökad utsträckning också att, i samverkan med andra, kunna möta gränsöverskridande &lt;NOBR&gt;IT-hot,&lt;/NOBR&gt; samt skydda kritisk infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft4"&gt;Regeringen bedömer att ett betydande antal konflikter med allvarliga konsekvenser i och utanför det aktuella konfliktområdet kommer att förekomma även i framtiden. Det medför att behovet av att gemensamt kunna hantera dessa kommer att vara stort under överskådlig tid. Bristande politisk vilja och samordning försvårar ofta möjligheten att hantera potentiella konflikter i ett tillräckligt tidigt skede för att förhindra en våldsspiral. Därtill finns fortfarande en stor brist på såväl militär som civil krishanteringsförmåga i Europa men främst globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft6"&gt;Internationell krishantering har genomgått en betydande utveckling sedan det kalla krigets slut, både beträffande antalet insatser samt svårighetsgraden i de uppgifter som det internationella samfundet åtar sig att genomföra. Detta har medfört att konfliktmiljön som regel idag är mer dynamisk, komplex och svårförutsägbar än vad som tidigare varit fallet, samt att spektrumet av de fredsfrämjande insatser som kan förutses har breddats. Erfarenheterna har bl.a. visat på svårigheten för FN att på egen hand genomföra omfattande och utdragna insatser av fredsframtvingande karaktär. Andra viktiga lärdomar har rört behovet av lämpliga och tillräckliga civila och militära resurser, att kunna samverka civilt och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;militärt, ett tydligt och flexibelt mandat för uppgiften, som kan komma Prop. 2001/02:10 att förändras med tiden, samt förmåga att snabbt komma på plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Det är mot den bakgrunden av stor betydelse att det konfliktförebyggande arbetet och den civila krishanteringsförmågan fortsätter att utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft4"&gt;Den svenska förmågan till internationella fredsfrämjande insatser bör präglas av flexibilitet, mångsidighet och en långtgående förmåga till anpassning av operationskonceptet. Svensk ambitionsnivå vad avser förmåga till fredsfrämjande insatser bör vara föremål för fortsatt utveckling inom beslutade ekonomiska ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft4"&gt;Regeringen och riksdagen har tidigare uttalat att alla operativa insatsförband i princip skall kunna användas för internationell verksamhet men att åtgärder för att utveckla den operativa förmågan till sådana insatser måste vidtas efter hand. Denna långsiktiga inriktning bör ligga fast. I detta avseende är det angeläget att beakta att anskaffning av nya materielsystem och vidareutveckling av befintliga bör ske så att lednings- och samverkansmöjligheter förbättras. Så långt som möjligt bör systemen göras så flexibla, operativt rörliga och modulärt uppbyggda att de kan användas för flera operativa uppgifter såväl nationellt som internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft4"&gt;Regeringen anser mot bakgrund av den internationella utvecklingen att inriktningen att prioritera totalförsvarsresursernas bidrag till fred och säkerhet i omvärlden bör ligga fast. Totalförsvarsresurserna skall utformas så att de effektivt kan användas både nationellt och internationellt. Den förmåga som vi successivt bygger upp har sin mest omedelbara och efterfrågade tillämpning i det internationella säkerhetssamarbetet. De militära och civila insatserna inom denna ram bidrar direkt till att hantera de dagsaktuella hoten mot säkerheten, och de svenska förbanden har visat god kompetens i det internationella samarbetet. Samtidigt får personalen handfasta och värdefulla erfarenheter av betydelse också för vår förmåga att försvara landet mot angrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft4"&gt;Planeringen mot svåra påfrestningar på samhället i fred genomförs inom ramen för berörda departements och myndigheters reguljära planering. Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut skall totalförsvarsresurserna kunna användas för att stödja samhället vid svåra påfrestningar. Totalförsvars- resurserna utnyttjas sedan länge också vid räddningstjänstinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Särskilt Försvarsmakten har stora resurser som kan användas vid olika slag av fredstida kriser. Sådana resurser har haft stor betydelse vid de svåra situationer som inträffat under de senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;Det är angeläget att totalförsvarsresurser i ökad utsträckning skall kunna utnyttjas vid olika slag av kriser i fred. Försvarsmaktens resurser bör utformas med hänsyn härtill och på det sätt som sägs i avsnitt 12.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p457 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försvarspolitisk inriktning av myndigheternas planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft4"&gt;Sedan försvarsbeslutet 1996 genomförs s.k. kontrollstationer mellan försvarsbesluten. Det nu aktuella försvarsbeslutet omfattar tre år till skillnad från de tidigare femåriga besluten. Utöver försvarsbesluten skall regeringen och riksdagen dessutom kunna fatta beslut med kort varsel i frågor som gäller svenskt deltagande i internationella insatser eller anpassning av försvarsförmågan vid oväntade omvärldsförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;För att motsvara de krav som ovanstående omständigheter ställer behöver regeringen och Regeringskansliet stärka och vidareutveckla den försvarspolitiska inriktningen av myndigheternas planering. Denna inriktning omsätts därefter av myndigheterna till operativ inriktning i dialog med Regeringskansliet. Myndigheterna genomför sedan verksamheten inom de angivna försvarspolitiska ramarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft4"&gt;Regeringskansliet behöver mot denna bakgrund vidareutveckla den förmåga som är nödvändiga för att regeringen skall få det beslutsunderlag som krävs. Områden som omfattas av detta är bl.a. förslag till inriktningar inom försvarspolitikens område och belysande av olika handlingsalternativ. Regeringen fattar med detta underlag successiva beslut om försvarspolitisk inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft4"&gt;Regeringen avser att i december 2001 besluta om en strategisk inriktning (f.d. operativa anvisningar) av totalförsvarets operativa studier och planering. Beslutet skall bl.a. syfta till att ge den inriktning som behövs för att säkerställa en gemensam planeringsgrund för studier och planering inom totalförsvaret. Regeringen avser även att fortsatt utveckla kopplingen mellan vår nationella försvarsplanering och vårt deltagande i planering inom ramen för europeisk krishantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft4"&gt;Försvarsmakten har under 2000 – 2001 genomfört operativa studier och planering. Arbetet har resulterat i en grundläggande försvarsplanering och militärstrategisk inriktning av fortsatta operativa studier och planering under 2001 – 2002 inom Operativa insatsledningen och militärdistriktstaberna. Detta arbete har bedrivits enligt de ovan redovisade principerna. Även inriktning av Försvarsmaktens perspektivstudier under 2000 har skett under liknande former. Fortsatt inriktning av perspektivstudiearbetet under 2001 är beslutad i regleringsbrev. Inriktningen syftar till att Försvarsmakten i samband med budgetunderlaget för 2003 skall kunna lämna preliminärt underlag inför det planerade försvarsbeslutet 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft4"&gt;Regeringen har i prop. Det nya försvaret (1999/2000:30) utvecklat de närmare kraven för det militära försvaret avseende grundläggande förvarsförmåga och grundberedskap respektive krav på grundläggande försvarsförmåga och ett års beredskap. Regeringen har också angett krav på förmåga till anpassning mot väpnat angrepp på medellång sikt (inom 5 år) respektive på lång sikt (i ett tioårsperspektiv). Regeringen kommer att ange att bakgrunden till dessa krav i form av tidsperspektiv och förutsättningar skall utgöra utgångspunkt för planeringen inom hela totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft4"&gt;Regeringen vill i följande avsnitt förtydliga sina försvarspolitiska överväganden. Tillsammans med de i propositionen Förändrad omvärld – omdanat försvar (prop. 1998/99:74) beskrivna exemplen på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;omvärldsutvecklingar &lt;NOBR&gt;A-D,&lt;/NOBR&gt; samt de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td171"&gt;&lt;P class="p104 ft4"&gt;säkerhetspolitiska slutsatserna i Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;tidigare kapitel av denna proposition ligger dess överväganden till grund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för regeringens försvarspolitiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inriktning av myndigheterna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p458 ft4"&gt;Regeringen vill i det sammanhanget peka på att det framgent kan finnas skäl att komplettera omvärldsexemplen inför framtida inriktningsbeslut i de avseenden som föranleds av förändringar i den internationella politiska miljön, samhällsförhållanden och utvecklingen av angreppsmetoder m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Genomförd försvarspolitisk inriktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft4"&gt;Totalförsvarsresurserna skall liksom tidigare kunna användas för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;försvara Sverige mot väpnat angrepp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;hävda vår territoriella integritet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;bidra till fred och säkerhet i omvärlden och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;I enlighet med slutsatserna i kapitlen 4 och 5 har det gynnsamma säkerhetspolitiska läget givit vårt land möjligheten att modernisera försvarsstrukturerna med dessa nya förutsättningar som grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Utgångspunkten för försvarspolitiken är att vi skall kunna försvara landet mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet samt internationellt kunna bidra till fred och säkerhet. Det svenska totalförsvaret skall ha en grundläggande försvarsförmåga för att kunna möta ett väpnat angrepp mot landet var det än sker. Totalförsvaret skall dessutom medge stor flexibilitet för att kunna möta olika typer av hot. Denna grundläggande försvarsförmåga skall organiseras på ett sätt som säkerställer betryggande förutsättningar för att vid behov kunna utgöra grund för anpassning av försvarsförmågan till utvecklingen i omvärlden. Det innebär att det svenska försvaret både måste ha förmåga att möta begränsade väpnade hot mot det egna landet redan idag, men även en förmåga att efter kompletterande beslut och åtgärder bl.a. kunna möta mer omfattande angrepp i framtiden. Detta konstituerar de grundläggande kraven på svensk försvarspolitik. Det är förmågan att stå emot ett väpnat angrepp och hot som kan äventyra vårt självbestämmande som är grundläggande både för säkerhets- och försvarspolitiken. En ökad helhetssyn innebär att totalförsvarsresurserna också i ökad utsträckning skall kunna användas för att stärka samhällets förmåga vid svåra påfrestningar i fred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft4"&gt;Säkerheten i närområdet måste stå i centrum för Sveriges försvarsansträngningar. En huvudmålsättning är att hindra att konflikter sprids till eller uppstår i vårt närområde. Om konflikter ändå uppstår måste Sverige kunna bidra till att dämpa och bilägga dessa i samverkan med andra länder. Efter begäran av FN eller beslut som fattas av OSSE, kan regeringen besluta att Sverige skall kunna ställa resurser till förfogande. Det faktum att flera länder i vår del av Europa ännu inte har funnit sin säkerhetspolitiska form samt Sveriges militärt alliansfria ställning påverkar svensk försvarspolitik och totalförsvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Den svenska försvarspolitiken skall stödja säkerhetspolitiken när det gäller att bevara vårt lands fred och självständighet och det säkerhetspolitiska målet att trygga en handlingsfrihet att, såsom enskild&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nation och i samverkan, kunna utveckla vårt samhälle. Föreligger risk för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;ett väpnat angrepp mot vårt land syftar försvarspolitiken till att vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krigsavhållande. Blir vi utsatta för ett väpnat angrepp har denna politik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;misslyckats och målet blir att säkerställa vår nationella överlevnad och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den handlingsfrihet som krävs för statsmakternas agerande i det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppkomna läget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Det internationella engagemanget är enligt regeringens uppfattning en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;central del av försvarspolitiken vid sidan om försvaret mot väpnat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;angrepp och hävdandet av vår territoriella integritet. Vårt internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;engagemang grundar sig på en sammanflätning av motiv som tar sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utgångspunkt i värnandet av vår egen säkerhet och sammanhängande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nationella överväganden kombinerat med internationell solidaritet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;humanitära hänsyn. Ett övergripande syfte är härvid att förhindra att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;eventuella kriser och väpnade konflikter sprids till svenskt territorium.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarspolitiken skall vidare bidra till förmågan att förebygga och att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kunna hantera situationer som utan att direkt hota Sveriges fred och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;självständighet ändå skulle kunna innebära snabba och allvarliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försämringar av samhällets normala funktioner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Det sistnämnda är emellertid ingen uppgift som enbart löses med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;totalförsvarsresurser, även om dessa resurser i normalfallet ställs till de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ansvariga samhällsorganens förfogande. I de fall som förberedelserna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;svåra påfrestningar och höjd beredskap sammanfaller skall en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samordning ske för att säkerställa ett optimalt utnyttjande av samhällets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;resurser. Att hantera översvämningar, radioaktiva nedfall, allvarliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;strömavbrott, störningar i viktiga datasystem och annat som kan leda till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;svåra påfrestningar är primärt uppgifter för den berörda samhällssektorn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringens inriktning har i enlighet med detta varit att i ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;termer skilja på sådant som kan leda till svåra påfrestningar på samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i fred och det som har en försvarspolitisk dimension. Regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inriktning av hur totalförsvarets resurser skall kunna utnyttjas kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sammanfattas enligt följande försvarspolitiska syften. De skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;verka konfliktförebyggande och konfliktdämpande, globalt och i övriga Europa med dess närhet, samt minst med ambitionen att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;bidra till att hindra konfliktspridning till vårt närområde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;i vårt närområde verka konfliktförebyggande och konfliktdämpande, med syftet att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;förhindra spridning av konflikter till svenskt territorium samt om detta misslyckas, att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;möta väpnat angrepp mot vårt land.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Därutöver skall totalförsvarets resurser bidra till att stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred som kan ha orsakats av t.ex. översvämningar, radioaktiva nedfall, allvarliga strömavbrott och störningar i viktiga datasystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Totalförsvarets förmåga till anpassning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;Grunden för totalförsvarets förmåga till anpassning har utvecklats sedan förra försvarsbeslutet (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;1996/97:36, prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224 Prop. 2001/02:10 samt prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Riksdagens beslut innebär att totalförsvarets förmåga till anpassning skall vara en av grundstenarna i den svenska försvarspolitiken. Med hänsyn till utvecklingen i omvärlden skall försvaret kunna förstärkas, reduceras eller eljest förändras för att motsvara de krav som ställs på försvaret. A npassningen skall som princip kunna tillämpas oavsett ekonomisk nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Beslut om anpassningsåtgärder kan komma att behöva fattas under osäkerhet och med inslag av politiskt risktagande. Förm ågan att kunna uppfatta och rätt tolka de ofta svaga signalerna om säkerhet spolitiska förändringar blir betydelsefull. Totalförsvaret bör ges en flexibel utformning för att möta olika hot och dessutom kunna utvecklas för att möta nya hot. Det är då nödvändigt att analysera skilda omvärldsutvecklingar och utvecklingsmöjligheter för totalförsvaret i olika tidsperspektiv som underlag för genomtänkta förberedelser och tidiga beslut. Anpassningsprincipen och dess tillämpning påverkar exempelvis behov av operativ förmåga och kompetens, principer för personal- och materielförsörjning, försvarsindustriellt intern ationellt samarbete samt forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft4"&gt;Regeringen anser att följande omständigheter är grundläggande för utvecklingen av anpassningsförmågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Anpassning består av successiva beslut om förändringar av alla typer av operativ förmåga, resursers tillgänglighet och samhällets robusthet. Dessa beslut ger möjlighet att förändra, höja eller minska förmågan att möta aktuella hot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;anpassningsbehov skall ses i olika tidsperspektiv och anpassningen styrs av den möjliga förändringstakten av försvaret. De olika tidsperspektiven är: omedelbar förmåga och förmåga på kort sikt (högst ett år efter beslut), på medellång sikt (inom fem år efter beslut) eller på lång sikt (i ett tioårsperspektiv),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;beredskapssystemet utgör en viktig funktion för att möta kraven på flexibilitet och successiva beslut om anpassningsåtgärder mot olika typer av hot. Det är regeringens uppfattning att beredskapssystemet fortsatt skall utvecklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;förmågan att anpassa verksamhetens omfattning, sammansättning, kompetens och beredskap är av grundläggande försvarspolitisk betydelse. Förutsättningar för detta bör därför studeras ytterligare för att säkerställa en tillräcklig flexibilitet samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;förutom planering avseende nuvarande tillväxtförband behövs motsvarande bedömningar även för tillväxt i kvalitativa termer och för helt nya typer av förmåga i olika avseenden, t.ex. hur olika former av tekniska och taktiska demonstratorer kan omsättas till förband.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft4"&gt;Regeringen avser att fortsatt utveckla rapporteringen om anpassningsplaneringen. En mer utförlig redovisning av förmågan till anpassning bör göras inför varje ny försvarsbeslutsperiod eller när omvärldsförändringar så kräver.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td161"&gt;&lt;P class="p30 ft35"&gt;11.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td172"&gt;&lt;P class="p33 ft41"&gt;Principer för en god anpassningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p468 ft4"&gt;Anpassningsprincipen kräver en god förmåga att uppfatta och tolka signalerna om säkerhetspolitiska förändringar. Anpassningsplanering är en översiktlig planering av olika tänkbara förändringsmöjligheter mot möjliga omvärldsutvecklingar. En riskavvägning som består i att avgöra vilka hot som skall bli föremål för åtgärder måste vidtas. Att få denna riskavvägning strukturerad och dokumenterad är en förutsättning för det pågående arbetet med att tydliggöra kopplingen mellan omvärldsutvecklingen, Sveriges säkerhetspolitiska mål, inriktningen av försvarspolitiken, kraven på operativ förmåga och stridskrafternas utformning samt tillgång på kompetenser. Riskavvägning görs med hänsyn till att hot realiseras, allvaret i hoten samt möjligheterna att reducera hotens verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft4"&gt;Relevanta tidsperspektiv för anpassning styrs av den möjliga förändringstakten i totalförsvaret. Exempelvis finns bindningar både vad avser materiel med lång leveranstid och den tid som krävs för att utveckla personal och materiel till nya operativa förband. De långa ledtiderna gör att utveckling av operativ förmåga inom nya områden tar lång tid. Inriktningen är att förkorta dessa tider genom olika anpassningsförberedelser eller andra åtgärder. Strävan är att så tidigt som möjligt uppfatta behov av och besluta om anpassningsåtgärder. I en anpassningssituation som utgör en reaktion på någon slags förändring i den säkerhetspolitiska miljön i vårt närområde måste Sverige ändå räkna med att vara i efterhand. Det betyder att de förändringar som i olika tidsperspektiv skall kunna mötas måste anses ha kunnat pågå en längre tid än motsvarande anpassningsåtgärd på vår sida. Olika förberedelseåtgärder är därför motiverade för att påskynda möjligheterna att nå ökad eller förändrad operativ förmåga inom de olika tidsperspektiven. Den försvarspolitiska inriktningen för anpassningsplaneringen på kort och medellång sikt ges bl.a. genom regeringsbeslut avseende totalförsvarets operativa studier och planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft4"&gt;Behovet av anpassningsförmåga i olika tidsperspektiv ställer krav på en tidsmässig och ekonomisk avvägning. I den riskavvägning som nämndes tidigare ligger således inte bara en avvägning mellan åtgärder för att möta olika tänkbara hot utan också mellan förmåga idag och förberedelser för förmåga i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft4"&gt;Förmågan till successiva beslut utgör en viktig del av anpassningsprincipens implementering. Detta gäller oavsett om anpassningen avser ny förmåga eller tillväxt. Utvecklingen mot en flexibel insatsorganisation är ett sätt att möta förändrade krav på förmåga. Förändringen kan leda till en omprioritering där viss förmåga behöver öka och annan kan minska. Det kan också innebära en ominriktning till nya system genom bl.a. ökad satsning på försöksverksamhet och demonstratorer. Det innebär tillväxt för den funktion som får ökade krav på förmåga. Tillväxt av försvarsförmåga kan vara såväl kvantitativ som kvalitativ. Den kan ske genom en ökning av befintliga krigsförbands storlek eller antal, genom ny eller kompletterad utbildning, förtätning med kvalificerad förrådsställd eller nyanskaffad materiel samt genom att nya typer av krigsförband utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;P class="p230 ft4"&gt;Den svenska anpassningsplaneringen är organiserad som en process på Prop. 2001/02:10 flera nivåer. I 1996 års försvarsbeslut infördes kontrollstationen för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft4"&gt;möjliggöra avstämningar av den säkerhetspolitiska utvecklingen under den femåriga försvarsbeslutsperioden. Nästkommande försvarsbesluts- period omfattar tre år &lt;NOBR&gt;(2002–2004).&lt;/NOBR&gt; Riksdagsbesluten genomförs med tätare intervall än tidigare vilket innebär att beredningen av frågor i riksdagen blir mer kontinuerlig. Genom Försvarsberedningen finns dessutom ett forum för konsultationer mellan regeringen och riksdagens partier om den långsiktiga inriktningen av svensk säkerhets- och försvarspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft4"&gt;Regeringskansliet har under det senaste året förstärkt sin förmåga att inrikta underrättelseverksamheten och analysera omvärldsförändringar samt att bereda och inrikta frågor med anknytning till totalförsvarsresursernas utnyttjande. Myndigheterna bedömer och planerar översiktligt anpassningsåtgärder och tillställer Regeringskansliet underlag och förslag avseende anpassningsåtgärder. Beslut om anpassningsåtgärder fattas av riksdagen och regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;Utöver statliga analysorgan finns dessutom en rad organ som gör säkerhetspolitiska analyser. Dessa tillsammans med utländska motsvarigheter utgör en viktig referensram för statsmakternas omvärldsanalys och för anpassningsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Anpassningsplanering inom myndigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft26"&gt;Det militära försvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft4"&gt;Inom Försvarsmakten har den långsiktiga planeringen, perspektivplaneringen, gjorts till en kontinuerlig process innefattande en årlig översyn av planering och genomförande utifrån den av statsmakterna fastställda inriktningen. Perspektivplaneringen rapporteras årligen till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Resultatet och erfarenheterna kopplas direkt till budgetprocessen och försvarsmakts- planerna. På så sätt främjas anpassningsplaneringen och ett sätt att bättre hantera osäkerheterna om framtiden skapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft4"&gt;Grundvärdena i anpassningsplaneringen är existerande personal, infrastruktur och materiel. I balansen mellan tillväxt och modernisering måste beaktas att en förutsättning för nödvändig modernisering av Försvarsmakten är en omfattande avveckling av förband och materiel som ingick i den tidigare krigsorganisationen men som inte passar in i den nya insatsorganisationen. Ett insatsförsvar med förmåga till framtida anpassning kräver moderna förband med god kvalitet. Tillgången på kompetent personal för dessa förband utgör grunden för att kunna bygga ut och anpassa försvarsförmågan. De personalresurser som krävs för förmåga till anpassning på medellång och lång sikt kan bedömas vara begränsade i förhållande till dagens krav på insats- och grundorganisationen. Förstärkning med kompetent personal i en anpassningssituation kan bl.a. sökas i det nya reservofficerssystemet vilket närmare beskrivs i propositionens personalavsnitt. Grundorganisa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft22"&gt;tionen och dess infrastruktur har stor betydelse för möjligheterna att öka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft4"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förmågan i ett sämre säkerhetspolitiskt läge. Den samlade operativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;förmågan och kompetensen i insats- och grundorganisationen skapar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sammantaget den reella anpassningsförmågan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Anpassningen karaktäriseras inom Försvarsmakten av ett antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avvägningsfrågor som alltid måste hållas i fokus. Det gäller att hela tiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inom tillgängliga ekonomiska ramar se över balansen mellan exempelvis:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;– kvantitativ tillväxt och modernisering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;– insatsorganisation och kompetens för anpassning samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;– materielförsörjning: serietillverkning i förhållande till forskning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p104 ft4"&gt;demonstratorer, teknikutveckling och strategiska kompetenser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Flexibiliteten inom försvarsplaneringen har försvårats av de långsiktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bindningarna i materielplanerna. Denna bindning i planerna behöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;minskas för att skapa en ökad handlingsfrihet att genomföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anpassningsbeslut i den kontinuerliga process där liggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;planeringsinriktning ses över. Det går dock inte att driva anspråken på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;handlingsfrihet för långt utan att riskera bristande tillgång till materiel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;eller alltför höga framtida kostnader. Flera materielprojekt drivs i form&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av internationella samarbeten varför långsiktiga bindningar i dessa fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;måste accepteras. En anpassningsåtgärd som beror på ett totalt sett ökat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hot måste visserligen kopplas till politiska beslut men underlättas ändå av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;flexibilitet i planeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Forskningsutredningen lyfter i sitt betänkande (SOU 2001:22) fram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-verksamhetens&lt;/NOBR&gt; roll för anpassningsförmågan. Forskning, studier,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;icke-objektbunden&lt;/NOBR&gt; utveckling och demonstratorer bör utnyttjas för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skapa underlag för hur ett brett spektrum av omvärldsutvecklingar kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;mötas. Detta ger underlag för ställningstagande till hot- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppgiftsförändringar och vad dessa ställer för krav på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Statsmakterna har tagit ställning för principen att förmågan till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anpassning på materielområdet bör främjas genom ett ökat internationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samarbete på ett sätt som innefattar ömsesidiga beroenden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Gemensamt för forsknings- och materielförsörjningsutredningarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;(SOU 2001:22 och SOU 2001:21) är betoningen av de tidiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utvecklingsfasernas betydelse för möjligheterna till anpassning mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;framtida behov. Utvecklingen av det nya insatsförsvaret innebär att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten inom ramen för anpassningsbegreppet fokuserar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;flexibilitet avseende insatsförmåga över tiden samt förmåga till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anpassning. Insatsförsvaret kompletteras med nödvändiga kompetenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och resurser för anpassning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Det civila försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Enligt regeringens bedömning i 1996 års försvarsbeslut skall förmågan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;till anpassning vara styrande för totalförsvarets framtida utformning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringen angav att krigsdugligheten skulle kunna höjas under en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ettårsperiod (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36). I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regleringsbrev för 1997 uppdrog därför regeringen åt samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;funktionsansvariga myndigheter att utarbeta planer för vilka åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som kan skjutas upp till en anpassningsperiod. I huvudsak utarbetades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;översiktliga planer under 1998.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;I proposition Förändrad omvärld – omdanat försvar (prop. 1998/99:74) angav regeringen att för uppgiften försvar mot väpnat angrepp skall inom det civila försvaret finnas en tillräckligt hög grundberedskap, som skapar handlingsfrihet att hantera förändrade förutsättningar i framtiden. Aktörerna inom det civila försvaret skall, med utgångspunkt i denna grundförmåga, kunna genomföra åtgärder inom respektive ett, fem och tio år för att därmed anpassa funktionens förmåga att kunna möta angrepp av olika omfattning. Mot bakgrund av den förändrade inriktningen beslutade regeringen i regleringsbrev för 2000 att upphäva de operativa anvisningarna för totalförsvaret som regeringen beslutade den 17 december 1996. Enligt beslutet har anvisningarna ersatts med den under våren 1999 beslutade inriktningen för totalförsvaret (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224, bet. 1998/99:UFöU1, rskr. 1998/99:222).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft6"&gt;Anpassningsfilosofin har inneburit att det som tidigare var att betrakta som traditionella civila försvarsåtgärder nu i stor omfattning kan anstå till en anpassningsperiod. Detta är till viss del en process som påbörjades redan före 1996 års försvarsbeslut. De områden som här avses är främst byggandet av skyddsrum samt industrivaruförsörjning och livsmedelsförsörjning. Skyddsrumsproduktionen har minskat väsentligt under innevarande försvarsbeslutsperiod. Under 1998 lämnades 223 nya skyddsrumsbesked. Av dessa upphävdes 55 senare. Under första halvåret 2001 har endast tio skyddsrumsbesked lämnats. Industri- och livsmedelslagren har avvecklats eller skall avvecklas helt. Däremot bör investeringar i infrastruktur såsom el och telekommunikation genomföras i takt med samhällsutvecklingen. Att vidta dessa åtgärder i efterhand kan bli både kostsamt och i vissa fall svårt att genomföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft4"&gt;Genom de förlängda anpassningsperioderna har inriktningen från 1996 års försvarsbeslut reviderats och ytterligare åtgärder skjutits på framtiden. I försvarsbeslutet angav regeringen att s.k. civila beredskapsstyrkor skulle byggas upp under försvarsbeslutsperioden. Inledningsvis skulle planeringen utgå från att ca 5 000 totalförsvarspliktiga vid försvarsbeslutsperiodens slut skulle kunna utbildas för detta ändamål och inriktningen var att på sikt utöka utbildningen till ca 10 000 totalförsvarspliktiga per år. I propositionen Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll m.m. (prop. 2000/01:53) angav regeringen att den säkerhetspolitiska utvecklingen medger att utbildningen av totalförsvarspliktiga beredskapsmän för det kommunala behovet kan upphöra. Inriktningen vad gäller utbildningsvolymen av övriga totalförsvarspliktiga för det kommunala behovet skall i planeringen vara 700 och för det statliga behovet 520 utbildade dvs. 1 220 totalförsvarspliktiga. Som framgår av kapitel 14 anser regeringen att denna utbildningsvolym kan minska ytterligare till 1 020 för 2002, 820 för 2003 och 420 från och med 2004. Även inriktningen vad avser antalet utbildade beredskapspoliser vid utgången av försvarsbesluts- perioden har ändrats från 15 000 till 1 500.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft4"&gt;Under försvarsbeslutsperioden har det därmed skett väsentliga förändringar inom det civila försvaret. Regeringen anser att denna utveckling bör fortgå även under kommande försvarsbeslutsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft4"&gt;Regeringen har i sin bedömning av funktionernas förmåga vid utgången av 2000 beaktat att åtgärder, särskilt på vissa områden, bör&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p176 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;kunna skjutas upp på längre sikt än vad myndigheterna räknat med. Prop. 2001/02:10 Vidare har hänsyn tagits till att kraven på förmåga i nuvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;omvärldsläge och efter ett års anpassning har sänkts i förhållande till 1996 års försvarsbeslut. Mot bakgrund av detta bedömer regeringen att det inom det civila försvaret finns en i huvudsak godtagbar förmåga, men att det finns en osäkerhet om hur förmågan inom elförsörjning, telekommunikationer och informationsförsörjning påverkar andra sektorer. Planeringen bör dock snarast revideras utifrån realistiska antaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Mot bakgrund av regeringens syn på bl.a. möjligheten till anpassning i ett längre tidsperspektiv har regeringen den 12 juli 2001 beslutat att utbyggandet av ledningsplatser skall ske i en långsammare takt trots att funktionen Civil ledning i nuläget enligt funktionsansvarig myndighet uppvisar en icke godtagbar förmåga. I nuvarande hotbild antas att utbyggnaden skall kunna ske inom given anpassningsperiod. Denna bedömning omfattar även funktionen Befolkningsskydd där en minskning av skyddsrumsbyggandet bör ske trots att funktionen i nuläget enligt funktionsansvarig myndighet har en icke godtagbar förmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft6"&gt;Regeringen uppdrog den 17 november 2000 åt Överstyrelsen för civil beredskap att redovisa hur anpassningsfilosofin slagit igenom hos aktörer inom det civila försvaret samt en bedömning av vilka åtgärder som kan anstå till framtiden. Uppdraget redovisades den 3 maj 2001. Enligt Överstyrelsens redovisning har så gott som samtliga funktionsansvariga myndigheter insikt om anpassningsfilosofins innebörd för det egna ansvarsområdet. Av redovisningen framgår emellertid att det finns vissa brister vad avser myndigheternas tillämpning av anpassningsfilosofin. Regeringen anser att myndigheternas analyser och redovisningar måste utvecklas så att det tydligt framgår i vilken utsträckning regeringens inriktning har fått effekt på myndighetens planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft4"&gt;Förmågan att hantera fredstida olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred utgör sammantaget basförmågan i samhället. I kapitel 7 redogör regeringen för en grundstruktur för samhällets krishantering. Av kapitlet framgår att funktionsindelningen bör upphöra och att vissa myndigheter tilldelas ett bevakningsansvar som är kopplat till totalförsvaret och höjd beredskap. Den basförmåga som byggs upp i samhället utgör en grund för de myndigheter som tilldelats ett bevakningsansvar vad avser att kunna genomföra anpassningsåtgärder i olika tidsperspektiv. Dessa myndigheter bör också beakta att vissa beredskapsåtgärder inte går att hänskjuta till en anpassningsperiod. Detta gäller främst inbyggandet av robusthet i viss samhällsviktig infrastruktur. Sådana åtgärder måste därför planeras och utformas inom ramen för den årliga planerings- och budgetprocessen. Basförmågan i samhället och förmågan att kunna genomföra anpassningsåtgärder på fem respektive tio års sikt utgör sammantaget grundförmågan för det civila försvaret. Grundförmågan skall vara den nivå från vilken varje myndighet utgår när anpassning påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Regeringen anser att det är av stor vikt att myndigheternas redovisningar utvecklas så att det tydligt framgår vilken förmåga som utgör grunden för de kompletterande åtgärder som bör genomföras på medellång och lång sikt samt vilka åtgärder som här avses.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Totalförsvarets beredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p479 ft4"&gt;Pågående utveckling av beredskapssystemen inom myndigheterna utgör en anpassning till nuvarande krav på förmåga i olika tidsperspektiv. Det rådande säkerhetspolitiska läget har medgett att kravet på kort sikt vad avser förmåga att möta ett mer omfattande väpnat angrepp har sänkts medan kravet på förmågan att kunna delta i internationella insatser har ökat. Detta innebär dock inte att kravet på medellång eller lång sikt att kunna öka förmågan att möta ett väpnat angrepp förändras. Anpassningsprincipen bygger på att det också finns en möjlighet att förändra dessa krav och att myndigheterna kan förändra förmågan i olika tidsperspektiv. Det är därför viktigt att vidareutveckla metoderna att snabbt anpassa beredskapen efter ändrade krav på förmåga i olika tidsperspektiv. Det är också viktigt att i det kommande arbetet se över formerna för beslutsfattande vid förändringar av beredskapen, något som också hänger samman med utvecklingen av ledning i fred i samband med olika kriser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;12 Utformning av det militära försvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;Försvarsberedningen har i sitt betänkande Förändrad omvärld – omdanat försvar (Ds 1999:2) anfört följande. Grunden för det militära försvaret är förmågan till väpnad strid. I framtiden blir det allt viktigare att kunna hantera hela skalan av väpnade hot och angrepp från de enklare formerna av väpnad strid med enklare vapensystem till ett högteknologiskt krig, innefattande resurser som från långa avstånd kan slå ut vitala samhällsfunktioner och militära resurser. Sådana angrepp kan härröra från insatser från aktörer som hotar eller angriper våra nationella och vitala intressen till mer omfattande strider mellan militära förband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;Regeringen har i prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret angett att grunden för det militära försvarets utveckling även framgent skall vara förmågan till väpnad strid. Försvarsutskottet har inte haft några invändningar mot denna syn (bet. 1999/2000:FöU2). Regeringen har vidare i förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten beslutat att denna förmåga skall utgöra grunden för Försvarsmaktens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;De resurser som Försvarsmakten disponerar används för att vidmakthålla, utveckla och utnyttja denna förmåga. En stor del av den verksamhet som Försvarsmakten bedriver utgörs av utbildning och övning av såväl anställd som totalförsvarspliktig personal för detta ändamål. Även de resurser som avsätts för materiel- och anläggningsförsörjning samt forskning och teknikutveckling har som yttersta syfte att bidra till Försvarsmaktens samlade kompetens och förmåga till väpnad strid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Förmågan till väpnad strid och de resurser som därmed skapas är alltså en grundläggande förutsättning för att Försvarsmakten skall kunna bidra till att uppfylla de av riksdagen beslutade målen för totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;För att Försvarsmakten skall kunna användas till dessa ändamål är det av stor betydelse att förmågan till väpnad strid kan hållas på en kvalitativt hög nivå och kontinuerligt anpassas i takt med att utvecklingen inom olika områden fortskrider. För att utveckling av förmåga och kompetens för kvalificerad väpnad strid skall säkerställas är det sålunda viktigt att den materiella förnyelsen och kompetensutvecklingen kan rymmas inom den givna resurstilldelningen och därmed möjliggöra den successiva utveckling som skall karaktärisera det framtida insatsförsvaret. Att Försvarsmakten i takt med förändringar på de operativa, taktiska och tekniska områdena kan utveckla kompetens och i valda delar förmåga för informationsinhämtning, ledning och verkan är centralt. I detta ligger också att kunna möta den vidare skala av säkerhetspolitiska hot som kan förutses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Förmågan till väpnad strid uppnås bl.a. genom realistiska förbandsövningar under varierande klimatologiska och geografiska förhållanden samt genom deltagande i internationell verksamhet. Genom att upprätthålla denna förmåga ges möjligheter att, alltefter rådande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;omvärldsläge, anpassa stridskrafternas beredskap och tillgänglighet till Prop. 2001/02:10 nationella och internationella behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Deltagande i internationella insatser och övningar ger viktiga och konkreta erfarenheter för den personal som deltar. Erfarenheter kan också dras om hur olika förbandstyper och materielsystem fungerar i en mer krävande miljö än den reguljära utbildnings- och övningsverksamhet som bedrivs nationellt. Alla sådana erfarenheter är av stor betydelse för att utveckla olika former av kompetens och förmåga till väpnad strid. Emellertid bör det framhållas att den typ av internationella insatser som Sverige hittills har deltagit i, inklusive sådana med fredsframtvingande inslag, innebär en lägre konfliktnivå jämfört med vad som skulle kunna bli fallet om Sverige skulle utsättas för ett väpnat angrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft4"&gt;Mot denna bakgrund vill regeringen erinra om att karaktären och storleken på viss förmåga, funktionskrav och kompetenser inom Försvarsmakten ytterst påverkas av den väpnande strid som är betingad av den högsta konfliktnivån, något som snarare aktualiseras vid ett väpnat angrepp mot Sverige än vid hävdande av vår territoriella integritet eller vid deltagande i en internationell fredsfrämjande insats. De närtida kraven på förmåga att möta ett väpnat angrepp inryms i insatsorganisationen. Förmågan att möta ett mer omfattande angrepp säkerställs genom anpassningsförmåga, förnyelse och flexibilitet. Med väpnat angrepp i denna bemärkelse skall inte förstås den tidigare gällande planeringen för ett invasionsförsvar, där alla våra förband behövde vara tillgängliga efter bara några dygns mobilisering, utan de olika former av väpnat angrepp, med olika intensitet och med olika teknikinnehåll, som kan vara möjliga hotbilder i framtiden. Detta inkluderar även angrepp med okonventionella metoder. Funktionskrav och kompetenser som är särskilt viktiga i detta sammanhang är t.ex. ledning av högre förband, underrättelseförmåga, &lt;NOBR&gt;NBC-kompetens,&lt;/NOBR&gt; kompetens när det gäller informationsoperationer samt kompetens avseende vissa kvalificerade materiel- och vapensystem. Inriktningen mot i huvudsak gemensamma resurser för såväl nationella som internationella uppgifter ligger dock fast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft6"&gt;Sådana funktionskrav och kompetenser behöver i sin tur avvägas mot resursbehov för t.ex. deltagande i internationella insatser med befintliga förbandstyper samt storleken och utformningen på insats- och grundorganisationen. Dessa olika krav måste vara i balans. Det förtjänar att framhållas att för t.ex. vissa kvalificerade verkanssystem kommer utvecklingen i nuvarande säkerhetspolitiska läge främst att avse kompetenshöjande åtgärder och inte serieanskaffning av materiel till större förbandsvolymer. En ökning av förmåga, t.ex. för att i en framtid kunna möta ett mer omfattande väpnat angrepp hänförs till en anpassningsperiod, då kompetens inom en viss funktion skall utgöra grunden för att förmåga kan uppnås genom tillförsel av resurser. Utvecklingen av kompetens, såväl ur teknisk som ur taktisk synvinkel, är den viktigaste förutsättningen för att säkerställa förmågan till anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft4"&gt;Angelägna ambitionsökningar i någon eller några av Försvarsmaktens uppgifter måste vägas mot det grundläggande behovet av att utveckla och upprätthålla kompetenser för kvalificerad väpnad strid i den utsträckning som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td173"&gt;&lt;P class="p485 ft36"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td174"&gt;&lt;P class="p383 ft36"&gt;Utveckling mot ett nätverksbaserat försvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens utveckling mot ett flexibelt insatsförvar baseras till stora delar på de effekter det nätverksbaserade försvaret ger. Redan beslutad organisation utgår från att utveckling av ett nätverksbaserat försvar genomförs. Dagens tekniska nivå i samhället bedöms tillräckligt utvecklad för att ta steget mot ett nätverksbaserat försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;I övergången från ett industrisamhälle till ett informations- och kunskapssamhälle har utvecklingen inom kommunikation och informationsteknik öppnat möjligheter för en radikal förändring av hur militära styrkor kan utformas och verka. Under senare år har begreppet RMA (Revolution in Military Affairs) stått som en sammanfattande symbol för en sådan förändring och varit föremål för en omfattande debatt i USA, men också i Sverige och övriga Europa. Skapandet av ett nätverksbaserat försvar utgör inom relevanta områden en svensk tillämpning av dessa tankegångar. Regeringen vill i sammanhanget framhålla att det är angeläget att följa med den internationella utvecklingen inom området och undvika att skapa onödiga svenska särlösningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft4"&gt;Det moderna, flexibla och rörliga försvar som enligt riksdagens och regeringens beslut skall skapas kan beskrivas som en utveckling mot ett nätverksbaserat försvar. För att kunna möta ett framtida militärt hot från en kvalificerad angripare måste utvecklingen inom kommunikation och informationsteknik tas tillvara i formandet av det framtida svenska försvaret. Det är även nödvändigt för att minska sårbarheten och öka säkerheten inom samhällsviktig infrastruktur och system. Samtidigt kan förluster av människoliv i samband med konflikter, både vad avser egna militära styrkor och civilbefolkning, minskas. En sådan utveckling ökar också möjligheterna att tidigt upptäcka t.ex. förbandsförflyttningar eller försök till informationsoperationer. Tidig upptäckt minskar behovet av att använda våld och i fall där våldsanvändning ändå bedöms nödvändig kan tidig upptäckt främja en graderad insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft4"&gt;Det nätverksbaserade försvaret kan beskrivas utifrån en övergripande indelning av Försvarsmaktens förmåga i olika avseenden i följande delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;information och omvärldsuppfattning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;ledning med beslutsstöd samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;insats och verkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;Med information och omvärldsuppfattning avses att med sensorer och andra informationskällor skapa en bild över vad som händer i omgivningen, både vad avser egna och främmande resurser och verksamhet. Ett nätverksbaserat försvar innebär bl.a. att dessa byggs samman i ett nätverk så att en samlad lägesbild i nära realtid kan spridas till de staber, förband, verkanssystem och övriga befattningshavare som behöver den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Ledning baserad på relevant beslutsstödssystem skapar, om de har sin grund i en god omvärldsuppfattning och kunskap om våra insats- och verkansmedel, möjligheter att fatta snabba och relevanta beslut. Genom att bygga samman ledningsfunktionen i ett &lt;NOBR&gt;icke-hierarkiskt&lt;/NOBR&gt; nätverk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p490 ft4"&gt;mellan ledningsnivåer förbättras förutsättningarna att utöva ledning från den för situationen mest lämpliga nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Insats och verkan, dvs. vapensystem och andra resurser för att åstadkomma en önskad effekt hos en motpart, kommer på så sätt att tillsammans med den goda omvärldsuppfattningen inklusive en förbättrad ledningsförmåga möjliggöra effektivare, graderade insatser vid rätt tillfälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Genom att bygga samman dessa tre delar i ett nätverksbaserat försvar skapas synergieffekter såsom förutsättningar för förmåga att snabbt få önskad verkan i de mål som önskas bekämpas eller på annat sätt påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft4"&gt;Ytterligare delar som logistik och skydd ingår i utvecklingen av ett effektivt nätverksbaserat försvar. Logistiken kan skräddarsys utifrån den kontinuerliga informationen om förbandens behov. Informationen förmedlas i nätverket och ger möjlighet att leverera anpassade logistikåtgärder för att upprätthålla stridsförmåga och uthållighet. Hög skyddsförmåga omfattar flera dimensioner av aktiva och passiva skyddsåtgärder för de egna styrkorna och resurser på alla nivåer. Såväl personal som vapensystem och nätverk måste omfattas av detta skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Med en sådan utveckling kommer balansen mellan de tre delarna att förändras mot en tydligare fokusering på information och omvärldsuppfattning samt ledning med beslutsstöd eftersom dessa delar i det nätverksbaserade försvaret torde kunna medge ett effektivare utnyttjande av insats- och verkansfunktionen. I ett nätverksbaserat försvar som redan är förberett och utvecklat för att integrera olika sensor- och vapensystem är det dessutom enklare att t.ex. som en anpassningsåtgärd tillföra ett större antal av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;Det nätverksbaserade försvaret får som konsekvens att ett hierarkiskt arbetssätt övergår till att arbeta och kommunicera mer horisontellt och i nätverk, organisationen blir plattare. Detta leder till att bättre förutsättningar för resursutnyttjande av både informations- och verkanssystem inom &lt;NOBR&gt;mark-,&lt;/NOBR&gt; sjö- och luftkrigföringen samt ett mer gemensamt och integrerat agerande av stridskrafterna skapas. Samtidigt måste man vara medveten om gränserna för när det är lämpligt att delegera olika former av befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Försvarsmakten har många förband och system som med måttliga investeringar på främst kommunikationssidan väl passar in i utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar, även om det fortfarande finns brister vad gäller &lt;NOBR&gt;lednings-,&lt;/NOBR&gt; sensor- och vapensystem samt kompetens i vissa avseenden. Försvarsmaktens omstrukturering mot en insatsorganisation ger vidare en god grund för fortsatt utveckling mot flexiblare utnyttjande av ledningsnivåer och möjlighet till en avsevärt större samordning av olika stridskrafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Ovanstående innebär att såväl utbildning som materielanskaffning måste anpassas mot denna utveckling. Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar skall kunna stödja genomförandet av de uppgifter som totalförsvaret har att lösa. I samband med ett väpnat angrepp skall således det nätverksbaserade försvaret ha en förmåga till snabb insats med precisionsvapen mot en angripare. För territoriell integritet ska den goda omvärldsuppfattningen ge en bättre möjlighet till konfliktdämpande militär närvaro på rätt plats vid rätt tidpunkt samt en graderad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatsförmåga. Förmågan att bidra till fred och säkerhet i omvärlden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;förstärks vidare med ett rörligt och interoperabelt nätverksbaserat försvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för våra förband som deltar i internationella insatser. Förmågan att stärka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhället och ett samhällsekonomiskt utnyttjande av gemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;resurser förbättras med utvecklingen av det nätverksbaserade försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bl.a. som stöd vid sjö- och flygräddning samt miljöolyckor. Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anser att investeringar i det nätverksbaserade försvaret tidigt bör komma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;till användning och prövning inom de delar som, utöver att utgöra grund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för försvar mot väpnat angrepp, även svarar mot uppgifterna territoriell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;integritet och internationella insatser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Utvecklingen av dagens försvar mot ett nätverksbaserat försvar är en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;naturlig inriktning i likhet med den utveckling som sker i det övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhället. Ett nätverksbaserat försvar bör av ekonomiska och tekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skäl till stor del bygga på civilt utvecklad teknik och civil infrastruktur.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sverige har goda förutsättningar att tillgodogöra sig detta tack vare den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;väl utvecklade kommunikations- och informationsteknik inklusive en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;världsledande industrikompetens inom området i landet. Sverige har en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;modernt utrustad försvarsmakt med en struktur som är ändamålsenlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med hänsyn till ett framtida nätverksbaserat försvar. Dessutom är den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;säkerhetspolitiska situationen nu så gynnsam att det medger en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;omställning av Försvarsmakten. Genom nära samarbete med inhemsk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;industri och dess internationella samarbetsparter har Sverige stora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möjligheter att skapa de tekniska förutsättningarna för ett effektivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nätverksbaserat försvar för framtiden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p193 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Behov av operativ förmåga och militär kompetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Försvarsmaktens operativa förmåga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Vad avser uppgiften att försvara Sverige mot väpnat angrepp skall Försvarsmakten alltid:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ha förmåga att möta olika former av informationsoperationer och därigenom bidra till samhällets totala motståndsförmåga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;ha förmåga att upptäcka och möta begränsade angrepp mot Sverige som sker med i första hand fjärrstridsmedel, eller hot om sådana,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;ha förmåga att i samverkan med övriga delar av totalförsvaret vidta skyddsåtgärder vid begränsade insatser mot civila och militära mål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;ha förmåga att upptäcka och möta intrång av stridskrafter på vårt territorium samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;ha förmåga att förebygga och minska verkningar vid angrepp med nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel (NBC) och bidra till samhällets totala motståndsförmåga mot sådana.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft4"&gt;Försvarsmakten skall ha beredskap för att på kort sikt (högst ett år efter regeringens beslut):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;kunna utveckla förmåga till skyddsåtgärder som bidrar till att samhället kan motstå bekämpning av samhällsfunktioner och infrastruktur samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;kunna utveckla ytterligare förmåga att möta angrepp med fjärrstridsmedel samt begränsade luftrörliga insatsstyrkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p497 ft6"&gt;Försvarsmaktens skall vidare på medellång sikt (inom fem år efter regeringens beslut), efter anpassningsåtgärder kunna utveckla förmåga att möta mer omfattande militära angrepp i form av samordnade operationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Försvarsmakten skall vidare skapa en grund för att på lång sikt (i ett tioårsperspektiv) kunna utveckla förmåga att möta flera olika typer av väpnade angrepp, även sådana med mera omfattande operationer inkluderande utnyttjande av &lt;NOBR&gt;NBC-stridsmedel.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft4"&gt;Vad avser uppgiften att hävda territoriell integritet skall Försvarsmakten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;ha förmåga att upptäcka och ingripa mot kränkningar av territoriet och särskilt i Östersjöområdet snabbt kunna öka denna förmåga i anslutning till akuta kriser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;ha förmåga att upptäcka och avvisa säkerhetshot i samverkan med andra myndigheter samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;ha förmåga att tidigt upptäcka &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NBC-insatser&lt;/NOBR&gt; i närområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft4"&gt;Vad avser uppgiften att bidra till fred och säkerhet i omvärlden skall Försvarsmakten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;ha förmåga att i samverkan med andra länder planera, genomföra och utvärdera fredsbevarande operationer, främst i Europa och dess närhet, men även globalt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;ha förmåga att i samverkan med andra länder planera, genomföra och utvärdera fredsframtvingande operationer i Europa och dess närhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;ha förmåga att kunna skydda sig mot begränsade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NBC-angrepp,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;ha förmåga att lämna stöd till fredsfrämjande och humanitär verksamhet, främst i Europa och dess närhet samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;ha förmåga att i samverkan med andra länder planera, genomföra och utvärdera övningsverksamhet inom ramen för det säkerhetsfrämjande samarbetet, främst i närområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft4"&gt;På medellång sikt (inom fem år efter beslut av regeringen) skall Försvarsmakten med mindre styrkor kunna delta i fredsframtvingande operationer även globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Beträffande uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred skall Försvarsmakten ha förmåga att samverka med civila myndigheter och ha förmåga att ställa resurser till förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft4"&gt;Kraven på förmåga att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred skall inte utgöra en utgångspunkt för Försvarsmaktens utformning och omfattning men skall beaktas i den operativa och territoriella planeringen, vid planering av övningsverksamhet samt när det gäller tillgänglighet till vissa materielslag och förnödenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den säkerhetspolitiska analys som redovisats tidigare i denna proposition leder enligt regeringens uppfattning till slutsatsen att de krav på operativ förmåga som riksdagen tidigare har beslutat i huvudsak fortfarande bör gälla. Regeringen föreslår dock vissa förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft4"&gt;Vad avser uppgiften att försvara Sverige mot väpnat angrepp föreslår regeringen ovan att förmåga att hantera informationsoperationer redovisas först och att begreppet informationskrigföring bör ersättas med det bredare begreppet informationsoperationer. Skälet därtill är att informationsoperationer i olika former bedöms ingå bland de först&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;tillgripna metoderna i en konfliktutveckling. Informationsoperationer, i Prop. 2001/02:10 form av t.ex. &lt;NOBR&gt;IT-angrepp&lt;/NOBR&gt; eller sofistikerade desinformations- och propagandakampanjer, bedöms också ingå som en naturlig del av alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft4"&gt;andra former av aggressioner, varför förmåga att möta sådana måste beaktas vid utformande av väsentliga delar av det militära försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;När det gäller uppgiften att bidra till fred och säkerhet i omvärlden innebär regeringens förslag att samma ambitionsnivåer på längre sikt skall tillämpas för de olika stridskrafterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft4"&gt;På motsvarande sätt innebär regeringens förslag att uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred förtydligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft4"&gt;I avsnitt 12.3.3 utvecklas innebörden av de krav på Försvarsmakten som regeringen ovan föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Militära kompetenskrav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft4"&gt;Kraven på operativ förmåga innebär att Försvarsmakten måste ha kompetens på olika områden. I det följande beskrivs några viktiga sådana kompetensområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;Kompetensen att genomföra väpnad strid är grundläggande för det militära försvaret och omfattar strid och militär verksamhet, i alla konfliktnivåer, riktad mot markmål, mot sjömål såväl på som under havsytan och mot luftmål. Kompetensen bör omfatta samordning av väpnad strid på alla förbandsnivåer samt i militära operationer med samverkan mellan flera typer av stridskrafter och system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;Den internationella kompetensen innebär kunskaper och färdigheter att kunna genomföra internationella fredsfrämjande och humanitära insatser samt att kunna delta i internationellt säkerhetssamarbete bl.a. i form av gemensamma övningar. Häri ingår stöd till återuppbyggnad och övrig &lt;NOBR&gt;civil-militär&lt;/NOBR&gt; samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Ledningskompetensen innefattar kunskap och färdighet att sätta in och leda militära insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;Försvarsunderrättelsekompetensen innebär kunskaper och färdigheter att upptäcka, analysera och bedöma hotbilden mot Sverige. I kompetensen ligger också att kontinuerligt kunna övervaka svenskt territorium samt kunskaper om hur sensorer och vapen, även vad avser rymdbaserade sådana, kan användas mot oss. Vidare omfattas kunskaper och färdigheter att bedriva operativ och taktisk underrättelsetjänst till stöd för insatsförbanden i alla Försvarsmaktsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;Skyddskompetensen innefattar skydd av civila och militära funktioner inklusive skydd av infrastruktur. Kompetensens bredd bör täcka områden från militära angrepp till åtgärder för att stärka samhället, fortifikatoriskt skydd samt skydd mot insatser med &lt;NOBR&gt;NBC-stridsmedel.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;Kompetensen för logistik, fältarbeten och sjukvård avser de specifika kompetenser som behövs för militär verksamhet. Med logistik avses underhåll, teknisk tjänst och transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Kompetensen inom informationsoperationer omfattar kunskaper om metoder för att kunna planera och genomföra informationsoperationer bl.a. inom ramen för samordnade militära operationer. De olika delarna inom informationsoperationer utgörs bl.a. av informationskrigföring, där kunskap om informationssäkerhet ingår liksom att kunna hantera&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;information i kommunikationssyfte t.ex. psykologisk krigföring, och Prop. 2001/02:10 telekrigföring. Kunskapen avser således defensiva åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft4"&gt;Kompetensen till civil samverkan innebär kunskaper och färdigheter att när behov uppstår kunna stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;Insatsorganisationen skall innehålla de resurser och de kompetenser som är nödvändiga för väpnade insatser såväl i Sverige som internationellt. Insatsorganisationen utgör också den resursmässiga basen och innehåller huvuddelen av de kompetenser som behövs för anpassning, syftande till tillväxt eller ominriktning. Resterande kompetenser för anpassning upprätthålls inom grundorganisationen t.ex. vid förband och skolor samt inom Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk och försvarsindustrin genom forskning och teknikutveckling. Allt eftersom kompetensbehoven förändras måste insatsorganisationen successivt förnyas för att skapa handlingsfrihet att möta militärtekniska förändringar och möjliggöra anpassning. Detta kräver en ständig prövning av befintlig förmåga och kompetenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;För förnyelsen behövs kontinuerligt arbete med studier, materiel- och förbandsförsök, teknik- och taktikdemonstratorer, utveckling av operationskonst, taktik och stridsteknik. Detta sker vid Försvarsmaktens skolor och centrum samt inom ramen för övningsverksamhet vid förbanden. Det stöd Försvarsmakten erhåller av Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk och Försvarshögskolan samt försvarsindustrin avseende forskning, teknikutveckling och metodstöd, kompetens att förvalta och upphandla adekvat materiel och anläggningar samt att utveckla ledarskap och kunnande inom krigsvetenskap, är av avgörande betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Försvarsmaktens kompetens för tillväxt som en möjlig anpassningsåtgärd, utgörs främst av förmågan att hantera personal och materiel. Väsentligt är förmåga att leda gemensamma operationer och strida i högre förband. Nyanskaffad och uppgraderad materiel måste kunna tillföras för att öka effekten i krigsförbanden eller för att skapa nya krigsförband. Den personella kompetensen för strid i högre förband tillgodoses bl.a. genom att vidmakthålla och vidareutveckla förmågan till operativ och taktisk ledning inom ramen för en integrerad stabsstruktur enligt avsnitt 9.4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Behov av stridskraftsfunktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft4"&gt;Regeringen vill understryka betydelsen av att insatsorganisationen utformas för att utgöra en gemensam resurs för alla typer av operativa uppgifter. Organisationen skall ha stor flexibilitet och vara förberedd på anpassning till nya uppgifter och förutsättningar i framtiden. Verksamhet inom olika delar skall kunna genomföras mot skilda ambitionsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft4"&gt;Regeringen ger här sin syn på de funktioner och förbandstyper som bör inrymmas i stridskrafterna för att uppfylla den förmåga som föreslås i avsnitt 12.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Grundläggande är att Försvarsmaktens lednings- och underrättelse- system har förmåga att följa utvecklingen i omvärlden och föreslå&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredskapshöjningar och andra åtgärder som behövs för att möta hot som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;kan uppstå genom förändringar i den säkerhetspolitiska situationen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Ledningsfunktionen skall ha förmåga som medger snabb och effektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ledning av behovssammansatta styrkor och samordnat utnyttjande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;olika stridskrafter. Enligt regeringens mening har de organisations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förändringar inom Försvarsmakten som genomförts under 2000 skapat en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;god grund för ledningsfunktionens fortsatta utveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Underrättelsefunktionen skall vidareutveckla förmåga i de avseenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som fordras för att understödja moderna operativa insatsstyrkor. Förmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall finnas att verka från strategisk till stridsteknisk nivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Beredskapssystemet skall anpassas till behovet att kunna ställa upp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatsberedda förband i olika tidsperspektiv och med en efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;omvärldsläget anpassad förmåga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsmaktens verksamhet skall vad avser planering, utveckling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vidmakthållande och avveckling av förband utveckla förmåga att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;genomföra anpassning med hänsyn till förändrade förutsättningar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;framtiden, ökade och minskade krav, liksom krav på andra typer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;operativ förmåga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Integrerade och flexibla stridskrafter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Det är väsentligt i modern krigföring att stridskrafter kan uppträda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;integrerat och samordnat. Den fortsatta utvecklingen mot ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nätverksbaserat försvar ger utökade förutsättningar för detta. Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;finner att det är av stor betydelse att stridskrafterna bibehåller och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vidareutvecklar flexibilitet så att dessa efterhand kan anpassas till snabb&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utveckling av doktrin, dvs. handlingsregler, taktik och stridsteknik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Avancerade sensorer och långräckviddiga precisionsvapen skall kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utnyttjas av flera vapenbärare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Informationsoperationer i olika former ingår som en del i de flesta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;typer av stridshandlingar, vilket måste beaktas vid utformande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatsorganisationen. För att få förmåga att hantera sådan krigföring och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att bidra till samhällets totala motståndsförmåga mot informations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;operationer erfordras bl.a. ökad förmåga till &lt;NOBR&gt;IT-försvar&lt;/NOBR&gt; vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmaktens enheter. Arbetet med utveckling av &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsförband&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall fortsätta. Dessa skall ha en hög beredskap för att möta olika former&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av &lt;NOBR&gt;IT-angrepp.&lt;/NOBR&gt; Även andra enheter, t.ex. telekrigsförband, skall utveckla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förmåga till insatser inom ramen för informationsoperationer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Luftförsvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bekämpning med fjärrstridsmedel ingår i de flesta typer av väpnad strid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och bedöms komma att få allt större betydelse. Med fjärrstridsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avses attack- och bombflyg med stöd av jaktflyg samt med ökande inslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av modern precisionsbeväpning. Även så kallade kryssningsmissiler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ingår. Utfall av kamp om luftherravälde blir ännu mer betydelsefull för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;både mark- och sjöstriden. Likaså blir luftförsvarets roll att skydda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;infrastruktur och befolkning allt viktigare. Försvarsmakten behöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;således vidareutveckla luftförsvaret med dess båda komponenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;flygstridskrafter och luftvärn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Flygstridskrafter behövs för deras mycket goda operativa rörlighet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p106 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;ger möjligheter att möta även ett kraftsamlat hot som snabbt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;koncentrerats till utvalda områden. Luftvärn behövs för dess goda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förmåga att försvara viktiga punktmål. Vidare tvingar luftvärn fientliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;flygstridskrafter att uppträda så att verkan av attackvapen reduceras. Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ett rörligt uppträdande kan angripande flygstridskrafter hållas i ovisshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;om var luftvärnet i aktuellt fall finns grupperat. Luftvärn ger således&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;indirekt en skyddande effekt över områden även där det inte har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grupperats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Flygstridskrafter behövs också för flexibiliteten att snabbt kunna växla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;från luftförsvar till underrättelseinhämtning eller att lämna stöd med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;attackinsatser mot mark- och sjömål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Luftförsvaret behöver vidareutveckla förmågan till ett flexibelt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppträdande med såväl aktiva vapeninsatser som utnyttjande av mera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;passiva uppträdanden för bevarad förmåga. En till antal och kvalitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;jämbördig styrka av flygstridskrafter skall kunna mötas och bekämpas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med ambitionen att den skall avstå från omfattande bekämpning av för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;oss viktiga mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Luftförsvaret måste kvalitativt utvecklas i takt med fjärrstridsmedlen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;där den internationella vapentekniska utvecklingen medför kraftigt ökade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möjligheter att för rimlig kostnad uppnå allvädersförmåga och förmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att undgå luftvärn med kort räckvidd. I luftförsvarets utveckling är det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;angeläget att balans erhålls mellan omvärldsuppfattning, ledning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vapenbärare, vapen, elektroniska motmedel och bassystem. Det innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;behov av fortsatt tillförsel av jaktrobotar, luftvärn samt &lt;NOBR&gt;informations-,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;lednings- och varningssystem.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Markförsvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;För markstrid behövs framgent förmåga till nätverksbaserad strid i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;volym som medger uppträdande i förband på brigadnivå. För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;genomförande av framgångsrik markstrid är det nödvändigt att lufthotet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möts med ett effektivt luftförsvar. De mekaniserade förbandens styrka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förblir deras goda förmåga att ta och behärska terräng samt att slå en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;motståndares kvalificerade markförband. Det är vidare angeläget att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;lägga större vikt vid och utveckla förmåga att strida i bebyggelse. För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;detta erfordras sensorer, vapen och förband anpassade för denna typ av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;strid för att minska förstörelse och skador på tredje part, samt minska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;risken för vådabekämpning av egen trupp. Det är även angeläget att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bygga upp förmåga för att kunna verka med luftburen stridsgrupp.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Förmågan att strida i ödemarksterräng och subarktisk miljö skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vidmakthållas. Till modern markstrid hör också insatser med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;stridshelikoptrar, attackflyg och långräckviddiga precisionsvapen som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med olika kombinationer av överlägsen rörlighet och räckvidd ökar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möjligheterna att snabbt möta angripande markstridskrafter i vitt skilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;riktningar. Det är vidare angeläget att upprätthålla kompetens för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kunna uppträda samordnat på brigadnivå samt kompetens för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samordna insatser på divisionsnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Markstridskrafterna skall vidareutveckla förmåga till flexibelt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppträdande i strid med olika ambitionsnivåer, från att begränsa en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;överlägsen motståndares verksamhet och vinna tid till att möta eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;avvisa en motståndare när tillräcklig egen styrka kunnat samlas. Prop. 2001/02:10 Markstridskrafterna bibehåller en viktig roll i skyddet av infrastruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;och befolkning. Ett inslag i den militära hotbilden som bör ägnas fortsatt uppmärksamhet är specialstyrkor som verkar genom sabotage och terror. Mot denna bakgrund skall säkerhetsförband ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Regeringen anser att uppgiften att högst ett år efter beslut kunna möta begränsat luftrörliga insatsstyrkor kan begränsas till att omfatta högst ett luftlandsättningsregemente.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Marinförsvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft4"&gt;För strid mot angripande stridskrafter över havet behövs även framgent kapacitet för bekämpning av mål över, på och under ytan. Marina stridskrafter omfattande &lt;NOBR&gt;ytstrids-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;ubåts-,&lt;/NOBR&gt; minröjnings- och amfibieförband är utvecklade för detta. Marinstridskrafterna skall vidareutveckla förmåga till uthållig övervakning av &lt;NOBR&gt;havs-,&lt;/NOBR&gt; skärgårds- och kustområden, liksom förmåga till aktuell situation anpassad vapeninsats, god operativ rörlighet och förmåga att uppträda från tillfällig basering. För genomförande av framgångsrik strid mot sjömål förblir det också nödvändigt att lufthotet balanseras av ett effektivt luftförsvar. Vidare behövs även system med mycket god operativ rörlighet som attackflyg och helikoptrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;Marinstridskrafterna skall utvecklas så att flexibel förmåga bibehålls, från att hävda territoriell integritet till att ingripa mot och avvisa begränsade marina operationer. De marina stridskrafterna skall kunna nyttjas inom ramen för behovssammansatta styrkor såväl taktiskt som operativt och samordnat med andra styrkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Helikopterenheter behövs för att stödja ovan redovisade stridskrafter. Helikoptrarnas styrka är mycket god rörlighet och förmåga att samverka med &lt;NOBR&gt;mark-,&lt;/NOBR&gt; sjö- och flygstridskrafter. Förmågan att verka i olika typer av insatsgrupper skall utvecklas, t.ex. att transportera luftburen stridsenhet eller ingå i marin insatsstyrka. De utgör även en väsentlig resurs för stöd till samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;NBC-skydd&lt;/NOBR&gt; m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft4"&gt;För att kunna förebygga och minska verkningarna vid en insats med ickekonventionella stridsmedel behövs förmåga att upptäcka och analysera förberedelser för eller inträffade insatser av de olika slag av &lt;NOBR&gt;N-,&lt;/NOBR&gt; B- eller &lt;NOBR&gt;C-stridsmedel&lt;/NOBR&gt; som kan bli aktuella. Detta innebär behov av lednings- och underrättelsesystem som kan följa och tolka utvecklingen i omvärlden och föreslå beredskapsåtgärder eller andra åtgärder som motiveras av hot eller andra förändringar i den säkerhetspolitiska situationen samt en utvecklad samverkan med berörda myndigheter. Vidare finns behov av en insatsstyrka med speciell inriktning mot NBC- skydd samt att en grundläggande förmåga till skydd mot sådana insatser vidmakthålls vid alla förband inom Försvarsmakten. Därutöver skall de viktigaste förbanden ges förmåga att lösa sina uppgifter vid en begränsad &lt;NOBR&gt;NBC-insats&lt;/NOBR&gt; genom särskilt skydd avpassat för aktuell uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;För att bidra till skydd av samhällsfunktioner, infrastruktur och Prop. 2001/02:10 civilbefolkningen samt stödja de operativa förbanden skall nationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft4"&gt;skyddsstyrkor organiseras. Dessa styrkor skall också kunna biträda vid skydd och reparation i anslutning till en angripares insatser med fjärrstridsmedel. De nationella skyddsstyrkorna skall bestå av hemvärn samt ett antal förband med personal som överförts från de operativa förbanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft4"&gt;De militära styrkorna skall bibehålla förmåga att inom ett operationsområde samverka med det civila försvaret i syfte att säkerställa stöd för eventuella militära operationer och för att minimera skadeverkningar på infrastruktur och civilbefolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Utvecklad beskrivning av samband mellan förmåga och resurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Fortsatt vikt bör läggas vid att förtydliga beskrivningen av sambandet mellan den önskade utvecklingen av det militära försvarets operativa förmåga, behovet av stridskrafter och verksamheter för att sätta upp sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Anpassningsprincipen innebär att det militära försvaret måste kunna anpassas till förändringar i hot och risker. För att detta skall vara möjligt är det enligt regeringens uppfattning nödvändigt att fortsatta ansträngningar görs för att öka tydligheten i sambandet mellan de hot som kan växa fram och de krav på utveckling av stridskrafter som därav blir följden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft4"&gt;Försvarsmakten har redovisat visst underlag avseende behov av grundläggande försvarsförmåga och anpassningsförmåga. Därvid har s.k. spårbarhet, dvs. sammanhang mellan uppgifter och de hot som skall kunna mötas och därav betingade behov av stridskrafter, behandlats. Det efterlysta sambandet behöver dock förtydligas. Fortsatta ansträngningar bör göras för att stämma av stridskrafternas utformning mot de säkerhetspolitiska riskbedömningarna och därav betingade bedömningar avseende behov av grundläggande försvarsförmåga och anpassnings- förmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Regeringen avser mot ovanstående bakgrund att ge Försvarsmakten med flera myndigheter i uppdrag att fortsätta utarbetandet av underlag för att öka tydligheten vad avser utvecklad beskrivning av samband mellan förmåga och behov av stridskrafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;Regeringen anser vidare att det därutöver är viktigt att utveckla styrning och uppföljning så att ökad kunskap erhålls om hur Försvarsmaktens verksamhet avseende organisation, materiel och personal i olika avseende bidrar till utveckling av operativ förmåga och kompetenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;Regeringen avser att arbeta vidare med spårbarhet i de båda avseenden som ovan redovisats. Vidare avser regeringen att göra en större utvärdering av i vilken grad riksdagens beslut angående ominriktning av Försvarsmakten från och med 1 juli 2000 genomförts och uppsatta mål uppnåtts.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;I avsnitt 15 utvecklas regeringens bedömning vad avser samband Prop. 2001/02:10 mellan operativ förmåga samt materielförsörjning och forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försvarsmaktens anpassningsförmåga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Tillväxtförmåga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft4"&gt;Försvarsmaktens förmåga att anpassa organisationens numerär, sammansättning, kompetens och beredskap är av grundläggande försvarspolitisk betydelse. Försvarsutskottet ansåg därför i sitt betänkande Det nya försvaret (bet. 1999/2000:FöU2) att regeringen i försvarsbeslutspropos itionen 2001 skall redovisa inom vilka tidsförhållanden och förutsättningar i övrigt som Försvarsmakten på nytt kan organisera två armébrigader jämte understöds- och underhållsförband, en amfibie- och två kustartilleribatalj oner, två ubåtar samt upp till 12 stridsflygdivisioner. Regeringen uppdrog åt Försvarsmakten att i samband med budgetunderlaget för 2002 inkomma med underlag för en sådan redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft4"&gt;I budgetunderlaget för 2002 redovisar Försvarsmakten sin planering för tillväxt i enlighet med regeringens uppdrag. Regeringen delar i stort de bedömningar som Förvarsmakten gör i redovisningen. Försvarsmakten påpekar att säkerheten i tillväxtplaneringen med nu avdelad materiel avtar ju längre tid som den står förrådsställd. I sin redovisning anger Försvarsmakten att grunden för planerad tillväxtförmåga är att nu avdelad materiel behålls så länge det anses kostnadseffektivt. Andra förutsättningar är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;att nu gällande grundorganisatoriska ram och utbildningssystem bibehålles,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;att beräknad personalrekrytering kan ske samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;att perioden för genomförande av tillväxten omfattar en tidsrymd av fem år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft4"&gt;För de olika tillväxtförbanden redovisar Försvarsmakten bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Armébrigader med understöds och underhållsförband&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft4"&gt;Tillväxtpotential finns för att kunna organisera två brigader omfattande följande förband:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;åtta insatsbataljoner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;två brigadluftvärnsbataljoner robot 70,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;två brigadartilleribataljoner (77A),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;två pansarvärnsrobotkompanier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;två spaningskompanier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;två pionjärbataljoner och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;två underhållsbataljoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft4"&gt;För att tillväxa med motsvarande två brigader behöver yrkesofficerare rekryteras och utbildas. Ingen rekrytering av reservofficerare behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft4"&gt;Inledningsvis genomförs befattningsutbildning och ledningsträning, organisationsarbete samt särskild befattningsövning med förbands- ledningarna. Därefter påbörjas förbandsutbildning i större omfattning. Två krigsförbandsövningar behöver genomföras för att förbanden skall&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;erhålla godtagbar operativ förmåga. Den intensifierade övnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;verksamheten inför en uppsättning av förbanden kommer att medföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ökat slitage på materielen och det kan inte uteslutas att kvalificerade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;underhållsåtgärder måste vidtas. Materiel finns reserverad och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förrådsställd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Amfibiebataljonen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;För att tillväxa med en amfibiebataljon behöver yrkesofficerare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rekryteras och utbildas. Ingen rekrytering av reservofficerare behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Värnpliktiga kan omfördelas från tidigare utbildade amfibiebataljoner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Utbildning av amfibiebataljoner sker fortlöpande i insatsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och därmed säkerställs personalvolym och kompetens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Materiel finns reserverad och förrådsställd och inga brister redovisas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;denna materiel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;Den redan organiserade brigadledningen är dimensionerad för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fjärde bataljon, och inga begränsningar i övrigt avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ledningsförmågan redovisas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Kustartilleribataljonerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;För att tillväxa med två kustartilleribataljoner behöver ca 30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;yrkesofficerare rekryteras och utbildas, främst på Militärhögskolan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarshögskolan. Ingen rekrytering av reservofficerare behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Värnpliktiga kan omfördelas från tidigare utbildningsomgångar. För att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skapa en utbildningsplattform för rekryterat befäl krävs en årlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grundutbildningsomgång om ca 170 värnpliktiga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;Inledningsvis genomförs befattningsutbildning och ledningsträning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;organisationsarbete samt särskild befattningsövning med förbands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ledningarna. Därefter påbörjas förbandsutbildning i större omfattning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Två krigsförbandsövningar behöver genomföras för att förbanden skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;erhålla godtagbar operativ förmåga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;Materiel finns reserverad och förrådsställd, och inga brister redovisas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för avdelad materiel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;Inga begränsningar avseende ledningsförmågan redovisas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Ubåtarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;För att åstadkomma ytterligare två ubåtsbesättningar kan yrkesofficerare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med tidigare placering ombord på ubåt omplaceras. Från 2004 finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utbildad personal till två ubåtsbesättningar tillgängliga. De utbildar idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;personal från Singapore.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;Förbandet behöver genomföra två taktiska övningar på högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbandsnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;Materiel för tillväxt finns idag i insatsorganisationen. Från 2004 finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dessa ubåtar i tillväxtorganisationen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;Inga begränsningar avseende ledningsförmågan redovisas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft26"&gt;Stridsflygdivisioner &lt;SPAN class="ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft4"&gt;Personellt och utbildningsmässigt bedöms flygsystemen klara en tillväxt på upp till tolv divisioner. Dock framför Försvarsmakten att det kommer att krävas särskilda åtgärder för att kunna rekrytera och utbilda tillräckligt många flygförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft4"&gt;För att tillväxa med en flygdivision behövs ca fem flygförare utöver nu planerad volym rekryteras och utbildas per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft4"&gt;För att betjäna en JAS 39 &lt;NOBR&gt;Gripen-division&lt;/NOBR&gt; krävs även tillväxt av en flygbasbataljon 04 samt ett halvt stridsledningscentralskompani. Ytterligare 112 officerare behöver rekryteras till lednings- och underhållsförband. Denna rekrytering gäller främst officerare som behöver utbildas vid Militärhögskolan och Försvarshögskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft4"&gt;Samövningar under två år bedöms tillräckligt för att förbandet skall erhålla godtagbar operativ förmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft4"&gt;Flygplan JAS 39 Gripen tillförs Försvarsmakten i sådan takt att det 2004 är möjligt att organisera åtta till nio divisioner och 2007 tolv JAS 39 &lt;NOBR&gt;Gripen-divisioner.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft4"&gt;Fram till dess att alla JAS 39 Gripen är levererade behöver JAS 37 Viggen fylla ut några divisioner. Då JAS 37 Viggen flyger i produktionen fram till 2004 behöver ingen materiel förrådsställas för tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td177"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Tillväxten med fyra divisioner JAS 39 Gripen kräver:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td177"&gt;&lt;P class="p531 ft6"&gt;utbildningsresurser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;åtta JAS 39 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Gripen-divisioner&lt;/NOBR&gt; och ca 200 flygplan att tillväxa från och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;att ingen internationell verksamhet eller andra åtaganden genomförs under en tillväxtperiod.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft4"&gt;Därutöver redovisar Försvarsmakten att under perioden 2002 – 2004 kräver utvecklingen av förmågan till internationella insatser en ökad ambition inom förbandsverksamheten. Resurserna för detta kommer bl.a. att sökas genom sänkt ambition avseende förmåga till tillväxt. Försvarsmakten avser mot bakgrund av detta att genomföra en fördjupad analys avseende planeringen för tillväxt. Härvid kommer bl. a. JAS 39 &lt;NOBR&gt;Gripen-systemets&lt;/NOBR&gt; omfattning att ägnas särskild uppmärksamhet, då Försvarsmakten inte ser det möjligt att anpassa/modifiera samtliga flygplan till det framtida slagfältet. Försvarsmaktens avsikt är att i budgetunderlaget för 2003 redovisa förslag på hur en sådan ambitionsökning inom förbandsverksamheten kan åstadkommas. Regeringen delar i princip Försvarsmaktens uppfattning i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft4"&gt;Försvarsmakten analyserar fortlöpande möjligheterna till tillväxt. Under pågående omstrukturering finns det osäkerheter i bedömningarna med hänsyn till ökat internationellt deltagande och förändrad ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft4"&gt;Försvarsmakten framhåller att en realiserbarhetspröving av planeringen måste göras med utgångspunkt från de planeringsförutsättningar som framgår av budgetunderlaget. Försvarsmaktens avsikt är att återkomma med en fördjupad redovisning i samband med budgetunderlaget för 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft4"&gt;Regeringens uppfattning är att i det inom ramen för det nya försvaret är viktigt att beredskapskraven på kort, medellång och lång sikt motsvarar det säkerhetspolitiska läget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;P class="p535 ft4"&gt;Regeringen anser att tillväxt också skall ses i kvalitativ bemärkelse Prop. 2001/02:10 och även kan ske genom ökning av befintliga krigsförbands storlek,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft4"&gt;utbildning och materiel eller genom att nya typer av krigsförband tillkommer. Dessutom är det regeringens uppfattning att simulatorer och demonstratorer är av stor betydelse för anpassningsförmågan på kort, medellång och lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft4"&gt;Regeringen avser att uppdra åt Försvarsmakten att redovisa möjligheterna att besluta om en förändrad beredskap, numerär eller sammansättning av Försva rsmakten. Redovisningen skall grunda sig på behovet av förmåga på kort och medellång sikt och innehålla en beskrivning av ekonomiska konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Utveckling av Försvarsmaktens internationella förmåga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Riksdagen och regeringen har understrukit att internationella insatser är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;en högt prioriterad uppgift för Försvarsmakten. Som en följd av detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;genomgår det militära försvaret en utveckling som innebär att allt fler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbandstyper får en förmåga att uppträda i sådana insatser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsmaktens internationalisering innefattar två element; att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;långsiktigt utveckla förmåga att kunna genomföra internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatser, samt att beroende på aktuella behov och ambitioner faktiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;delta i internationell verksamhet. Utgångspunkten för svenskt deltagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser bör därför vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dels efterfrågan på svenska resurser, dels vår förmåga att effektivt bidra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samt i vilken utsträckning detta bidrar till att öka den nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvarsförmågan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsmakten har 2000 och 2001 till regeringen redovisat förslag om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utvecklingen av Försvarsmaktens internationella förmåga. Förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;omfattar utveckling av en rad förband ur samtliga stridskrafter samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kostnadsberäkningar m.m. för materielanskaffning, förbandsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och insatser för respektive förbandstyp. Begränsningen för att uthålligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;personalförsörja förband vid internationella insatser bedömer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten uppgå till ca 1 500 personer, vilket under kortare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;perioder kan utökas till ca 2 000 personer, främst genom förband ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;marin- och flygstridskrafterna. Försvarsmaktens bedömning grundas bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på att personal kan visstidsanställas och att deltagande i internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td183"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatser blir en naturlig del av officersyrket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td182"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Sverige har under 2000 antagit nya partnerskapsmål inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Partnerskap för fred respektive anmält förband till FN:s och EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;styrkeregister för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td184"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krishantering. Jämfört med Sveriges tidigare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anmälningar av förband till internationella förbandsregister innebär dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beslut en omfattande internationalisering av kvalificerade delar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatsorganisationen. Utöver tidigare förekommande förbandstyper ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;arméstridskrafterna som mekaniserad bataljon, militärpoliskompani och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ingenjörkompani med ammunitions- och minröjningsförmåga, innehåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anmälan till FN:s och EU:s styrkeregister även flera förband ur marin-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;flygstridskrafterna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p300 ft4"&gt;Ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p539 ft6"&gt;marinstridskrafterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anmäls&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sjöminröjningsförband,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td185"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;korvettförband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td182"&gt;&lt;P class="p540 ft4"&gt;ubåtsförband.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p256 ft6"&gt;Ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;flygstridskrafterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anmäls&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;spanings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p335 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td182"&gt;&lt;P class="p541 ft6"&gt;jaktflygförband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p256 ft6"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td182"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td179"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;transportflygförband. Härutöver anmäls en allsidigt sammansatt ledningsresurs för ledning av högre förband inklusive förmåga till civil- militär samverkan. Även andra förbandstyper har en utvecklad förmåga till &lt;NOBR&gt;civil-militär&lt;/NOBR&gt; samverkan som en integrerad del av förbandet, t.ex. ingenjörkompani, mekaniserad bataljon och transportflygförband. Regeringen kan i korthet konstatera att stora delar av de kvalificerade förbandstyperna inom de olika stridskrafterna därmed är föremål för internationalisering med en lämplig avvägning mellan olika stridskrafter. Det sistnämnda är viktigt för utvecklingen av Försvarsmaktens förmåga till väpnad strid och av kompetens- och personalförsörjningsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft4"&gt;Riksdagens beslut i mars 2000 innebar i princip att alla operativa insatsförband skall kunna användas för internationell verksamhet men att åtgärder för att utveckla den operativa förmågan till sådana insatser måste vidtas efter hand. Avgörande för utvecklingstakten är dels när resurser för att åstadkomma den operativa förmågan kan avdelas, dels inom vilka områden som efterfrågan kan förväntas bli stor liksom inom vilka områden som Sverige har goda förutsättningar att lämna bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft4"&gt;De förbandstyper som redovisats ovan kommer att utvecklas under perioden 2001 till 2004 och därmed ianspråkta betydande resurser inom Försvarsmakten. Exempel på detta är materielinvesteringar samt personal för utbildning, övning och beredskap och de kostnader som är förknippade med detta. Därmed kommer viss annan verksamhet inom Försvarsmakten som tidigare varit inplanerad att senareläggas eller utgå. Regeringen vill i detta sammanhang understryka att utvecklingen av internationell förmåga inte är en sidoordnad verksamhet utan är en i alla avseende naturlig del av Försvarsmaktens verksamhet. Utveckling av förband och förmåga är följaktligen en integrerad del i Försvarsmaktens ordinarie planerings- och budgetprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Emellertid är det viktigt att det finns målsättningar för Försvarsmaktens internationalisering som på kort sikt (närmast kommande försvarsbeslutsperiod) och på medellång sikt (därpå följande försvarsbeslutsperiod) kan utgöra en stabil grund för Försvarsmaktens planering. Att i princip alla operativa insatsförband skall kunna delta i internationella insatser måste sålunda ses i ett långsiktigt perspektiv bortom ovan nämnda tidshorisont. På kort och medellång sikt fordras en mer konkret målsättning som bl.a. tar hänsyn till möjligheterna till personalförsörjning, utvecklingen av interoperabilitet på befintliga och kommande materielsystem samt avvägningar mellan Försvarsmaktens olika uppgifter inom ramen för ominriktningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Utveckling av de förbandstyper som beslutats av regeringen under 2000 utgör ett viktigt steg framåt för Försvarsmaktens internationalisering. På kort sikt innebär redan denna nivå en ansenlig uppgift för Försvarsmakten. På medellång sikt är det viktigt att identifiera de områden och den nivå dit tillgängligt personellt, materiellt och ekonomiskt utrymme kan prioriteras. Som tidigare har berörts är det viktig att Försvarsmaktens internationalisering och sammanhängande resursanspråk sker med beaktande av andra angelägna delar av ominriktningen som ökad förbandsövningsverksamhet och den materiella förnyelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;Vad gäller internationalisering på medellång sikt vill regeringen framhålla följande. Ledningsresurser för internationella insatser bör vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;föremål för fortsatta överväganden, då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;det är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td187"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av stor vikt att svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;officerare genom internationell tjänstgöring kan inhämta erfarenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;från stabsarbete och ledning, både på taktisk och på operativ nivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Operativa insatsledningen och andra delar av Försvarsmaktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ledningsorganisation skall kunna avdela personal och materiel för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationella insatser där deltagande vid ledning av högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbandsnivåer bör vara prioriterat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Det är vidare viktigt att de nordiska länderna fortsätter arbetet med att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utveckla en nordisk krishanteringsstyrka upp till brigads storlek. Denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skulle kunna lämna ett substantiellt och sammanhållet bidrag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationell krishantering som, i jämförelse med enskilda länders&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bidrag av bataljons storlek, ytterligare skulle öka värdet av nordiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krishanteringsinsatser. En nordisk krishanteringsstyrka skulle även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillföra värdefulla erfarenheter från högre taktisk ledning. Erfarenheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;från Balkan visar vidare att vissa funktioner, t.ex. samordning av logistik,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kan göras mer kostnadseffektiva genom samarbete mellan olika länder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;För att förverkliga den nordiska krishanteringsstyrkan behöver dock bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fördelningen av ansvar för viktiga funktioner som brigadledning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;underhållstjänst och understödsförband inom olika områden preciseras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;För svenskt vidkommande bör därefter fördelningen av detta ansvar vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;styrande för vilka förbandstyper ur arméstridskrafterna som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fortsättningen bör utvecklas och anmälas till internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbandsregister. Härutöver bör fortsatt utvecklingsarbete bedrivas för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbättra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;civil-militär&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p542 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;P class="p543 ft4"&gt;ammunitions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;minröjningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;Regeringen vill vidare peka på att för marin- respektive flygstridskrafterna omfattar den svenska anmälan till FN:s och EU:s styrkeregister huvuddelen av nu förekommande kvalificerade förbandstyper. Regeringen vill dock inte utesluta att det i kommande översyner av svenska bidrag till internationella förbandsregister, utöver vad som hittills anmälts, kan finnas skäl att överväga enskilda förbandstyper ur marin- och flygstridskrafterna. Möjligheterna att samarbeta med andra länder vid utveckling av förband bör tas tillvara. Ett exempel på ett sådant område är transportförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;Svenska förband som skall delta i internationella insatser behöver ha en god förmåga att samverka med andra länders förband, s.k. interoperabilitet. Det är också viktigt att förbanden har en beredskap som gör att de snabbt och samtidigt med andra länders förband kan vara på plats i ett insatsområde. Därutöver bör förbanden ha en uthållighet som gör att de kan användas effektivt över tiden, antingen genom nationell rotering eller genom rotering i samarbete med andra länder. EU:s styrkeregister för krishantering ställer krav på att förbanden från 2003 skall kunna vara på plats i ett insatsområde senast inom 60 dagar efter beslut och ha en uthållighet på minst ett år. FN:s motsvarande krav är att förbanden skall kunna lämna det bidragsgivande landet inom 30 dagar efter mandat från säkerhetsrådet. För svenskt vidkommande har detta inneburit att samtliga förband som anmälts till EU behöver ha snabbinsatsförmåga och beredskapskontrakterad personal. Vissa förband främst ur marin- och flygstridskrafterna men även understöds- och underhållsförband ur arméstridskrafterna har sex månaders uthållighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Enligt regeringens mening bör strävan vara att på sikt utveckla längre Prop. 2001/02:10 uthållighet på sådana förband, i vart fall minst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft4"&gt;Det bör framhållas att en stor volym på förband förutsätter att personalförsörjningssystemet reformeras. En samtidig insats av ett stort antal förband ryms knappast inom de personalvolymer som Försvarsmakten bedömt som möjliga att uthålligt upprätthålla. Samtidigt bör den internationella tjänstgöringens kompetenshöjande effekt för officerare och totalförsvarspliktiga understrykas och därmed ses som ett viktigt bidrag till att utveckla förmågan inom Försvarsmaktens samtliga uppgifter inklusive den grundläggande förmågan till väpnad strid. Möjligheterna att på ett aktivt sätt inrikta reservofficerarnas utbildning och tjänstgöring till internationella insatser bör enligt regeringens mening framhållas. På detta sätt kan man minska belastningen på yrkesofficerarna i vissa personalkategorier, t.ex. i plutonchefsnivån samt i vissa stabsbefattningar. Grundutbildning av totalförsvarspliktiga bör innehålla moment som både är viktiga vid internationella insatser och för den totalförsvarspliktiges krigsbefattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft4"&gt;Enligt regeringens uppfattning bör anmälda förband och förmåga överensstämma mellan olika förbandsregister inom FN, EU och Partnerskap för fred. Vad gäller utveckling av interoperabilitet i tekniskt, taktiskt och personellt hänseende, anser regeringen att den standard som utvecklas i planerings- och översynsprocessen (PARP) inom Partnerskap för fred även fortsatt bör utgöra grunden för Försvarsmaktens internationalisering. Genom denna skapas en gemensam grund för interoperabilitet i krishanteringsinsatser, både mellan nordiska länder och med andra länder som deltar i PARP eller är medlemmar i Nato.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Regeringen vill fästa uppmärksamheten på vissa frågor som rör det fortsatta arbetet med att utveckla EU:s krishanteringsförmåga. Efter att medlemsstaterna hösten 2000 anmält förband till EU:s styrkeregister fortsätter arbetet med att identifiera och åtgärda de brister som finns. Vissa av dessa brister kan röra konventionella förbandstyper medan andra brister kan vara av mer strategisk natur. Exempel på det sistnämnda är flyg- och sjötransportförmåga samt vissa underrättelse- och ledningsresurser. Om denna typ av resurser behöver anskaffas för att EU ska kunna lösa de uppgifter som överenskommits, kommer detta även att aktualisera frågan hur och i vilken utsträckning medlemsstaterna ska bidra till att täcka dessa brister. Detta kan även medföra konsekvenser för svensk försvarsplanering, t.ex. vad gäller materielanskaffning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft4"&gt;Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att den svenska anmälan till FN:s och EU:s styrkeregister, kompletterat med vissa förbandstyper ur arméstridskrafterna samt enskilda kompletteringar ur marin- och flygstridskrafterna innebär en lämplig, och krävande, målsättning för Försvarsmaktens internationalisering i det korta och medellånga tidsperspektivet. Viktiga förutsättningar för att denna utveckling ska kunna realiseras är dock att särskild uppmärksamhet ägnas åt personalförsörjningsfrågan samt att internationaliseringen och internationella insatser är väl avvägda inom ramen för Försvarsmaktens totala verksamhet och ominriktning till en nätverksbaserad struktur.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td173"&gt;&lt;P class="p485 ft36"&gt;12.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td174"&gt;&lt;P class="p383 ft36"&gt;Vissa frågor avseende insatsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p545 ft4"&gt;Riksdagen har godkänt regeringens förslag till inriktning av Försvarsmaktens insatsorganisation fram till och med 2004 (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168). Samtidigt konstaterade försvarsutskottet att underlaget för riksdagens ställningstagande behövde preciseras på ett antal punkter varför regeringen borde återkomma med ytterligare redovisningar i samband med nästa försvarsbeslut. Med anledning av utskottets uttalanden redovisar regeringen i det följande dels ett förtydligande av vilka nya förbandstyper som avses bli organiserade och vilka operativa behov de skall tillgodose, dels ett fördjupat underlag beträffande de nationella skyddsstyrkornas närmare uppgifter, utformning, ledning och beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;De nya förbandstyperna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft4"&gt;I den insatsorganisation som riksdagen har beslutat ingår ett antal nya förbandstyper. Förbanden kommer att utgöra betydelsefulla komponenter för förmågan att möta framtida hot och risker och är därmed en viktig del av ominriktningen och det framtida nätverksbaserade försvaret. De viktigare nya förbanden är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–en&lt;/NOBR&gt; signalspaningsbataljon,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsförband,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;en divisionsunderrättelsebataljon,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;tre säkerhetsbataljoner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;två jägarbataljoner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NBC-insatsstyrka,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;en luftburen bataljon samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;åtta flygbasbataljoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Flertalet av dessa förband kommer att vara organiserade och operativa 2004. Detta gäller dock inte för den luftburna bataljonen. Organiseringen av den påbörjas 2003 men förbandet kommer med hänsyn till anskaffningen av helikoptrar att erhålla full operativ effekt först efter 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;Till del kan dessa förbandstyper organiseras med stöd av den tidigare krigsorganisationen. Det arbete som pågår inom Försvarsmakten med att i detalj utforma och utrusta de nya förbandstyperna har kommit olika långt för olika förband. För t.ex. flygbasbataljonerna är målsättningen med förbandet fastställd och organiserandet har börjat. För andra förband pågår målsättningsarbetet och förbandets organisation är under framtagning. En viktig aspekt i samband med målsättningsarbetet är att överväga om förbanden bör utvecklas för att även ha förmåga att kunna delta i internationell verksamhet. Att anmäla dessa förband till internationella styrkeregister är dock något som kan bli aktuellt först på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft4"&gt;Det är en uppgift för Försvarsmakten att utforma och organisera förbanden i insatsorganisationen. Nedan redovisas översiktigt Försvarsmaktens planering för de nya förbandstypernas organisation samt vilka operativa behov de är tänkta att tillgodose.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Signalspaningsbataljon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p548 ft4"&gt;Förbandet skall genom elektronisk spaning understödja främst sjö- och luftstridskrafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Förbandet avses bestå av ca 500 man indelat i en bataljonsstab och tre signalspaningskompanier. Förbandet avses vara utrustat med &lt;NOBR&gt;signalspanings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;bearbetnings-,&lt;/NOBR&gt; informations- och kommunikations- system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsförband&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft4"&gt;Förbandet är ett försvarsmaktsgemensamt förband avsett för skydd mot &lt;NOBR&gt;IT-angrepp&lt;/NOBR&gt; mot Försvarsmaktens system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Divisionsunderrättelsebataljon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft4"&gt;Förbandet skall kunna genomföra underrättelseinhämtning och bearbetning av underrättelser inom divisions ram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;Förbandet avses bestå av ca 850 man indelat i ett stabs- och trosskompani, tre underrättelsekompanier, &lt;NOBR&gt;UAV-kompani&lt;/NOBR&gt; samt signalspaningskompani. Vidare avses förbandet vara utrustat med UAV (obemmanade farkoster), splitterskyddade fordon (hjul- och bandgående), signalspaningsmateriel, materiel för invisning samt bearbetnings- och informationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Säkerhetsbataljon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft4"&gt;Förbandet är avsett att kunna upptäcka, analysera och möta säkerhetshotande verksamhet. Förbandet skall kunna verka autonomt respektive i samverkan med övriga delar av totalförsvaret och därvid vidta skyddsåtgärder mot begränsade insatser mot civila och militära mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Tre bataljoner skall organiseras. Förbandets insatsdelar organiseras i kompanienheter med en försvarsmaktsgemensam bataljonsledning. Inom kompanienheterna organiseras delar för att kunna verka i olika miljöer (t.ex. skärgårdsmiljö). Vidare avses förbandet utrustas med splitterskyddade fordon, mörkerstridsmedel samt bearbetnings- och informationssystem. Bärbara vapensystem på grupp- och plutonsnivå anskaffas avsedda för strid mot en i första hand ej mekaniserad motståndare. Förbandet innehåller hundar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Jägarbataljon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft4"&gt;Förbandet är främst avsett för strid i ödemarksterräng. Förbandet skall ha hög uthållighet och kunna verka på det taktiska/operativa djupet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Två bataljoner avses bli organiserade. Bataljonens underavdelningar avses bli ledda från en tillbakadragen gruppering inom av egna förband kontrollerat område. Det övervägs huruvida en ledningsenhet, som skall kunna gruppera framskjutet, skall ingå i förbandet. Bataljonen utgörs av &lt;NOBR&gt;jägarpatruller/-grupper.&lt;/NOBR&gt; Vidare avses förbandet vara utrustat med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bandgående översnöfordon, mörkerstridsmedel, pansarvärnsvapen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;underrättelsesystem samt bearbetnings- och informationssystem.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;NBC-insatsförband&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft4"&gt;Förbandet skall kunna upptäcka, analysera och möta &lt;NOBR&gt;NBC-hot&lt;/NOBR&gt; och begränsade insatser samt ha förmåga att minska verkningarna av insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;Förbandet skall i sin helhet vara organiserat och operativt 2004. En mindre del (expertgrupp) finns tillgänglig från 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft4"&gt;Förbandet avses bli av kompanis storlek och bestå av ca 140 man. Förbandet indelas i expertgrupp, ledningsgrupp, logistikpluton, indikeringspluton (med provtagnings- och analysförmåga), pluton med &lt;NOBR&gt;B/C-minröjningsförmåga,&lt;/NOBR&gt; saneringspluton (avsedd främst för förbandets egna behov) samt sjukvårdspluton med förmåga att ta hand om och sanera N- och &lt;NOBR&gt;C-skadade.&lt;/NOBR&gt; Vidare avses förbandet utrustas med indikerings- och analysutrustning, container med bärare, splitterskyddade fordon och minskyddade fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Luftburen bataljon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Förbandet är främst avsett för att kunna möta luftrörliga insatsstyrkor. Förbandet skall därvidlag bestå av en markstridsbataljon, som med stöd av transport- och stridshelikoptrar bildar en luftburen stridsgrupp med hög tillgänglighet, operativ rörlighet och eldkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft4"&gt;Utöver helikoptrar avses förbandet bli utrustat med bärbara system för avgivande av främst precisionseld, kvalificerade sensorer och system för informationsöverföring. Vidare bör förbandet utrustas med lätta fordon som skall kunna transporteras med helikopter. Försvarsmakten anser att luftburen förmåga är den dimensionerande faktor som tydligast styr utvecklingen av helikopterförbanden. Försvarsmaktens inriktning på sikt, dvs. efter 2010, är att utveckla stridshelikopterkompetens vilket är en nödvändig komponent i den luftburna förmågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Under perioden 2005 – 2010 avser Försvarsmakten fortsätta planeringen för anskaffning av ett kvalificerat stridshelikoptersystem. Myndigheten undersöker förutsättningarna att bedriva även det arbetet samnordiskt. En anskaffning kan enligt Försvarsmakten bli aktuell först efter 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Flygbasbataljon 04&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Förbandet är främst avsett att betjäna JAS &lt;NOBR&gt;39-Gripen&lt;/NOBR&gt; samt transport- och specialflygsystemen. Bataljonerna är dimensionerade för att betjäna en JAS 39 &lt;NOBR&gt;Gripen-division&lt;/NOBR&gt; var men kan även uppträda delade, varvid en halv &lt;NOBR&gt;JAS-division&lt;/NOBR&gt; kan betjänas per enhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Förbandet består av ca 750 – 800 man och indelas i bataljonsstab, ledningskompani, flygunderhållskompani samt tre insatskompanier. Förbandet avses vara utrustat med mobila ledningsenheter och diverse klargöringsutrustning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td161"&gt;&lt;P class="p30 ft35"&gt;12.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td172"&gt;&lt;P class="p33 ft41"&gt;Utvecklingen inom artilleri- och luftvärnsfunktionerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p553 ft4"&gt;I prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret anförde regeringen att vad det gäller Försvarsmaktens förslag till samlad luftförsvarsförmåga finns det anledning att ytterligare granska luftvärnsfunktionens utveckling. Försvarsmaktens förslag den 19 maj 1999 innebär att anskaffning av luftvärn med medellång räckvidd och allvädersförmåga är inplanerad efter 2004. Detta innebär en operativ risk som dock i viss mån kompenseras av ett starkt jaktflyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Försvarsutskottet anförde i bet. 1999/00:FöU2 Det nya försvaret att det ansåg att avvägningen mellan markstridskrafternas olika funktioner syntes rimlig förutom när det gällde dimensioneringen av antalet luftvärns- och artilleriförband och att dessa frågor borde ägnas särskild uppmärksamhet i arbetet inför försvarsbeslutet 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Med anledning av detta uttalande uppdrog regeringen den 15 juni 2000 åt Försvarsmakten att redovisa hur och när artilleri- och luftvärnsfunktionernas förmåga (den senare som en del av den samlade luftförsvarsförmågan) skulle kunna ökas samt vilka effekter detta skulle få för insatsorganisationens förmåga i sin helhet. Försvarsmakten lämnade de begärda redovisningarna i budgetunderlaget för 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Enligt Försvarsmaktens redovisning är de krigsförband som ingår i insatsorganisationen avvägda mot förmåga, ekonomi, önskad effekt och hotbild. Artilleri- och luftvärnsfunktionernas förmåga är i denna avvägning initialt nedprioriterade för att skapa förutsättningar för en utveckling på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft4"&gt;Försvarsmakten anser att åtgärder bör undvikas som innebär att system som är avdelade för tillväxt organiseras som krigsförband, eftersom detta försämrar möjligheterna att utveckla andra förband och system som är viktiga för Försvarsmaktens framtida utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;Inom artillerifunktionen är bristerna kopplade till kvantitet och kvalitet när det gäller skydd, räckvidd och precisionsbekämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Inom luftförsvarsfunktionen bedömer Försvarsmakten att den största bristen är avsaknad av system för att bekämpa små mål (bl.a. kryssningsrobotar) och ballistiska missiler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft4"&gt;Nedan redovisas utförligare Försvarsmaktens bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft4"&gt;Enligt Försvarsmakten bedöms haubits 77 B efter genomgången renovering och modifiering och efter att ha försetts med modern ammunition ge en godtagbar förmåga fram mot 2020. Ekonomiskt utrymme för renovering av delar av systemet finns avdelat under perioden 2005 – 2010. Från början av 2008 kan effekten av denna tillgodogöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Ett ekonomiskt utrymme för direktanskaffning av ett nytt försvarsmaktsgemensamt artillerisystem finns reserverat i materielförsörjningsplanen med början 2007. Därutöver planeras utveckling och anskaffning av avancerad artilleriammunition fram till 2010. Denna planering innebär enligt Försvarsmakten att effekt och kompetens nedgår under perioden 2005 – 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Försvarsmakten redovisar därutöver ett antal alternativ och kostnaderna för dessa som innebär att förmågan och kompetensen kortsiktigt kan ökas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td189"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsmakten redovisar att robotsystem 70 just&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nu genomgår Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;renovering och modifiering som bedöms ge systemet en livslängd fram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;till 2010. Därefter är en avveckling av systemet sannolik beroende på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;systemets ålder och prestanda.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Stridsfordon 90 i luftvärnsversion bedöms utan renovering och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;modifiering ha en livslängd fram till 2015.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;För robotsystem 90 planeras och för robotsystem 77 har beställts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;renovering och modifiering före 2010, vilket bedöms ge systemen en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;livslängd till mellan 2015 och 2020.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsmakten har påbörjat studier för att belysa möjligheterna till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vidareutveckling av robotsystemet 23 Bamse. Fram till 2010 finns inga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;medel avdelade i materielförsörjningsplanen för anskaffning utöver redan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beställd demonstrator för robotsystem 23 avsett för utbildning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;För luftvärnsförbanden inträffar en nedgång i förmåga efter 2010.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Något nytt system eller förband finns för närvarande inte i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmaktens planering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsmakten anser att ett framtida luftvärnssystem bör ha en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förmåga att bekämpa små mål (inklusive kryssningsrobotar), ha en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;räckvidd som överstiger tio kilometer, ha mörker- och allvädersförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samt ha bättre skyddsnivå än dagens system och förband. En anskaffning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bör enligt Försvarsmakten ske på ett sådant sätt att förmågan inte nedgår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;efter 2010. För närvarande är robotsystem 23 det enda svenska system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som efter genomförd utveckling enligt Försvarsmakten kan uppnå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kraven. Försvarsmakten redovisar därutöver ett antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;alternativ till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;fortsatt utveckling av luftvärnsfunktionen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td191"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Regeringens överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td193"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td196"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td192"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;utformningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td193"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p555 ft6"&gt;Försvarsmaktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatsorganisation bör betraktas ur såväl ett anpassnings- som ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td198"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avvägningsperspektiv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td193"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td194"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;När det gäller den insatsorganisation som riksdagen beslutade med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anledning av prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td194"&gt;&lt;P class="p555 ft4"&gt;(bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;1999/2000:FöU2, rskr. 19992000:168) och som regeringen därefter har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vidareutvecklat i regleringsbrev till Försvarsmakten bedömer regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att den i stort sett svarar mot de krav på operativ förmåga i olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avseenden som riksdagen har beslutat. Regeringen bedömer dock att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;måluppfyllnaden i de olika förmågorna på kort och medellång sikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;varierar något. Detta är enligt regeringens uppfattning ett rimligt sätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hantera kortsiktiga avvägningsproblem.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td193"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td194"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen konstaterar vidare att inom en given resursram innebär en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;höjning av måluppfyllnaden för någon förmåga att den måste sänkas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;någon annan. I nuvarande säkerhetspolitiska situation har regeringen valt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att säkerställa förmågan när den gäller sådana funktioner och förband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;som är anmälda till internationella styrkeregister.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td193"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td194"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen anser att det är viktigt att skapa förutsättningar för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;mera långsiktiga utvecklingen inom de aktuella funktionerna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td194"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2002 anmält att det krävs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;en ökad ambition inom förbandsverksamheten för att förbättra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förutsättningarna för de förband som är anmälda till internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbandsregister. Resurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för denna ambitionsökning bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td194"&gt;&lt;P class="p556 ft6"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten sökas genom sänkt ambition när det gäller förmågan till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;tillväxt. Försvarsmakten avser att återkomma till denna fråga i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;budgetunderlaget för 2003.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen kommenterar nedan kort den framtida utvecklingen inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;artilleri- och luftvärnsfunktionerna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen konstaterar att det finns en planering inom Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för artillerifunktionens utveckling på längre sikt och att det finns medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avdelade i materielförsörjningsplanen för anskaffning av en modern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;taktisk demonstrator efter 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen anser dock att det finns skäl att göra en bredare analys av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den framtida funktionen för indirekt eld.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen avser därför att uppdra åt Försvarsmakten att i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;budgetunderlaget för 2004 redovisa en plan för funktionens fortsatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utveckling. En sådan redovisning bör förutom moderna artillerisystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;även omfatta andra system för indirekt eld och ta sin utgångspunkt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utvecklingen mot det framtida nätverksbaserade försvaret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Enligt regeringens uppfattning bör luftvärnsfunktionen inte ses enbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som en funktion ingående i arméstridskrafterna. Det är viktigt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;luftvärnsfunktionen placeras in i sitt operativa sammanhang och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;betraktas i ett samlat luftförsvarsperspektiv. I detta bör förutom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;luftvärnsfunktionen ingå även stridsflygförbandens och korvett-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbandens förmåga samt underrättelsesystemens, spaningssystemens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och ledningssystemens utveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen bedömer att luftvärnsförmågan med nuvarande planering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på längre sikt nedgår. Detta behöver dock enligt regeringens uppfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inte innebära att den samlade luftförsvarsförmågan nedgår i motsvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grad. Införande av den värmemålsökande roboten &lt;NOBR&gt;IRIS-T&lt;/NOBR&gt; ca 2005 och på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;längre sikt radarjaktroboten Meteor tillsammans med tillförseln av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;flygburna spaningsradarn FSR 890 med flera system medför enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringens mening en höjning av stridsflygförbandens förmåga som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;viss mån kompenserar för nedgången i förmåga inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;luftvärnsfunktionen. Brister i förmågan att skydda basområden eller i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förmågan att skydda arméstridskrafterna kan dock inte tillgodoses fullt ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av stridsflygförbandens ökade förmåga. Regeringen anser dock att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillgängligt underlag inte utgör en tillräcklig grund för en rimligt säker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bedömning av vår luftförsvarsförmåga på längre sikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen avser därför att ge Försvarsmakten i uppdrag att i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;budgetunderlaget för 2004 lämna förslag till den samlade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;luftförsvarsförmågans fortsatta utveckling. Redovisningen bör bl.a. ta sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utgångspunkt i utvecklingen mot det framtida nätverksbaserade försvaret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft41"&gt;12.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td201"&gt;&lt;P class="p301 ft41"&gt;Utformningen av de nationella skyddsstyrkorna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;I propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) framhöll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringen att territorialförsvaret, hemvärnet och vissa andra delar av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;militära försvaret borde organiseras som nationella skyddsstyrkor och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utgöra en del av insatsorganisationen. Vad gäller de nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skyddsstyrkornas uppgifter framförde regeringen att de med varierande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredskap skall ha förmåga att skydda befolkningen och infrastrukturen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;stödja de operativa insatsförbanden. Även försvarsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;framhöll i betänkandet Det nya försvaret (bet. 1999/2000:FöU2) att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;utöver de operativt rörliga markstridsförbanden måste organiseras mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;lokalt bundna markstridsförband.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p105 ft4"&gt;Utskottet ansåg dock att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skyddsstyrkornas närmare uppgifter, utformning, ledning och beredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;var oklara. Regeringen lämnar i det följande en närmare redovisning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dessa frågor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsmakten har den 15 maj 2001 till regeringen redovisat de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nationella skyddsstyrkornas närmare utformning m.m. Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;har samtidigt anmält att arbetet med att analysera skyddsstyrkornas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;slutliga utformning kommer att fortsätta och att ett förslag till utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av dessa förband i ett längre perspektiv kommer att redovisas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringen våren 2002. Regeringen konstaterar att detta är en process&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som måste framskrida i takt med utvecklingen av insatsorganisationen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sin helhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;De nationella skyddsstyrkorna uppgifter bör enligt regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppfattning vara territoriellt bundna och förbanden skall inte ha förmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;till operativ rörlighet. I den insatsorganisation som riksdagen har beslutat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;om fram till och med 2004 ingår följande förband i de nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skyddsstyrkorna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Förband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td58"&gt;&lt;P class="p557 ft4"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Militärdistriktsstab&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p557 ft4"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Norrlandsjägarbataljon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p557 ft4"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Markstridsbataljon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p557 ft4"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Marin basskyddsbataljon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p557 ft4"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Marin bevakningsbataljon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p557 ft4"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bevakningsförband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p557 ft4"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Hemvärnsbataljon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p557 ft4"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p558 ft4"&gt;I underlaget den 15 maj 2001 redovisar Försvarsmakten vilka uppgifter som de nationella skyddsstyrkorna kan medverka i. Beroende på hur skyddsstyrkorna organiseras och utrustas kan dessa enligt Försvarsmakten i olika hög grad medverka vid insatser mot t.ex. en luftlandsatt angripare. Om förbanden utrustas med system för indirekt eld och luftvärnsrobotar skulle en luftlandsatt angripare kunna bekämpas av dessa styrkor i ett inledande skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft4"&gt;Regeringen anser att det är viktigt att ambitionsnivån för dessa förband anpassas till de uppgifter de har att lösa. Som tidigare har nämnts skall skyddsstyrkorna kunna skydda viktig infrastruktur och stödja de operativa insatsförbanden. Förbanden skall följaktligen förses med materiel anpassad till dessa uppgifter. Förbandens begränsade uppgifter talar enligt regeringens uppfattning för att de inte skall förses med någon tyngre utrustning och därmed inte ha någon större operativ rörlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft4"&gt;I detta sammanhang vill regeringen uppmärksamma frågan om stadsskytteförbandens förbandstillhörighet. Försvarsmakten har i sitt underlag den 15 maj 2001 föreslagit att samtliga stadsskytteförband skall tillhöra de nationella skyddsstyrkorna. Enligt regeringen bör det dock övervägas att ställa olika krav på förbandens förmåga. Vissa stadsskytteförband bör ges sådana uppgifter och ha sådan utrustning att det är lämpligare att placera dem i de operativa insatsförbanden och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p559 ft4"&gt;därmed övas och utrustas för operativa uppgifter, medan andra bör tillhöra de nationella skyddsstyrkorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft4"&gt;Hemvärnet är genom sin stora numerär och tillgänglighet en av de viktigaste delarna i de nationella skyddsstyrkorna. Med sin höga beredskap kan hemvärnet både lösa uppgifter vid väpnat angrepp och stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred. Vidare utgör hemvärnsförbanden med sin spridning över hela landet en grund för folkförankringen och försvarsviljan. För närvarande finns ca 69 000 hemvärnsmän. Trots Försvarsmaktens ansträngningar att rekrytera personal till hemvärnet har det visat sig svårt att nå målet 90 000. Antalet hemvärnsmän har snarare minskat. Regeringen anser att det finns relevantare sätt att beskriva behovet av hemvärnresurser än i antalet personer. Hemvärnets volym borde istället uttryckas i ett visst antal förband, t.ex. bataljoner. En sådan definition av hemvärnet kan innebära att vissa av förbanden inte alltid kommer att vara bemannade fullt ut beroende på variationer i antalet hemvärnsmedlemmar. Förutsättningarna för att tillströmningen till hemvärnet kommer att öka i en anpassningssituation bedöms som goda. Regeringen anser därför att detta kan accepteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft6"&gt;Vad gäller ledningen av de nationella skyddsstyrkorna vill regeringen framhålla följande. Militärdistrikten leder den territoriella verksamheten på regional nivå. Militärdistrikten består av militärdistriktsstaber och militärdistriktsgrupper. Militärdistriktsgruppernas uppgift är främst att svara för utbildning av hemvärnsförbanden, stödja de frivilliga försvarsorganisationerna samt att samverka på lokal nivå med t.ex. kommuner. Vad gäller ledningsförhållanden i övrigt skall förbanden i de nationella skyddsstyrkorna kunna underställas Operativa insatsledningen, militärdistrikt eller annat förband ur de operativa insatsförbanden. Hemvärnsförbanden leds normalt av militärdistrikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft4"&gt;I fråga om de nationella skyddsstyrkornas beredskap vill regeringen framföra följande. Militärdistriktsstaberna inklusive militärdistrikts- grupperna svarar för den initiala ledningsförmågan med ordinarie personal. I grundberedskap kan militärdistrikten sålunda med begränsad uthållighet leda insatser inom ramen för bl.a. stöd till samhället. För en mer uthållig ledning krävs förstärkning med viss stödpersonal ur andra delar av Försvarsmakten. I samband med högre beredskapsgrader och ett väpnat angrepp krävs förstärkning med krigsplacerad stabspersonal och betjäningsförband. Regeringen anser därmed att militärdistrikten i olika beredskapslägen kan ha en lämpligt avvägd bemanning, både vad gäller antal och sammansättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft4"&gt;Hemvärnsförbanden har hög beredskap. Delar av hemvärnsförbanden kan med mycket kort varsel sättas in i bevaknings- och skyddsuppgifter och även ställas till samhällets förfogande vid framför allt räddningstjänst. Övriga förband i de nationella skyddsstyrkorna har huvudsakligen uppgifter i samband med ett väpnat angrepp. De kan därmed ha en lägre beredskap som innebär att de efter ett år skall kunna lösa vissa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft4"&gt;Regeringen vill framhålla följande vad gäller personalförsörjningen till de nationella skyddsstyrkorna. Yrkesofficerare kommer i huvudsak att bemanna chefsbefattningar vid förbanden och militärdistriktsstaberna. Enligt regeringens mening bör reservofficerare i större utsträckning än&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p176 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;tidigare bemanna chefsbefattningar i hemvärnsförbanden. Goda Prop. 2001/02:10 förutsättningar borde finnas att rekrytera reservofficerare från nedlagda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft4"&gt;krigsförband. Huvuddelen av den värnpliktiga personalen överförs från de operativa insatsförbanden, s.k. överföringsvärnpliktiga. Vidare kommer de frivilliga försvarsorganisationerna att få till uppgift att förse bl.a. hemvärnsförbanden med personal med &lt;NOBR&gt;förplägnads-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;lednings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;sambands-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;transport-,&lt;/NOBR&gt; och sjukvårdskompetens. De frivilliga försvarsorganisationerna kommer också att ha en viktig roll som instruktörer för frivillig befälsutbildning samt under en anpassning med återtagning av förband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft4"&gt;Nyrekrytering av personal till frivilliga försvarsorganisationer och hemvärn kommer att bli en central fråga för de nationella skyddsstyrkornas förmåga. För att säkerställa möjligheten till rekrytering samt att kunna vidmakthålla nödvändig kompetens är det enligt regeringens mening nödvändigt att Försvarsmakten ställer höga krav på duglighet på de förbandsenheter som ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Överlåtelse eller upplåtelse av viss materiel i exportstödssyfte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Regeringen bemyndigas att i exportstödjande syfte överlåta eller upplåta materiel som på lång sikt inte behövs för Försvarsmaktens operativa förmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Enligt 28 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att överlåta viss lös egendom om egendomen inte behövs för statens verksamhet. Det finns ingen begränsning i lagen eller i förarbetena för överlåtelse av krigsmateriel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft4"&gt;Begränsningen ligger i stället i att det inte skall finnas något behov av egendomen för statens verksamhet eller att egendomen blivit obrukbar. Nu aktuell materiel kan fortfarande utnyttjas i t.ex. grundorganisationen och det är därför osäkert om 28 § lagen om statsbudgeten är tillämplig. Med hänsyn till denna osäkerhet samt att regeringens förslag bl.a. omfattar större materielsystem som JAS 39 Gripen, bör frågan underställas riksdagen för godkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;Syftet med att erhålla riksdagens bemyndigande är att stödja inhemsk försvarsindustris exportansträngningar och därmed skapa gynnsamma förutsättningar för dess utvecklings- och vidmakthållandekompetens. Regeringens förslag till bemyndigande möjliggör att exportstödet lättare kan hanteras med hänsyn till de korta varsel som ofta råder i exportsammanhang. Både försäljning och uthyrning kan komma i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Försvarsmakten har i dag viss materiel som är anskaffad mot en delvis annan hotbild och till en större insatsorganisation än vad som nu beslutats av riksdagen. Materielen utnyttjas eller avses utnyttjas i utbildningssyfte inom grundorganisationen t.ex. för att få en jämn förslitning av materielen, eller av andra liknande skäl. Materielen behövs inte för att upprätthålla särskilt angelägen kompetens. Materielen som kan beröras har dock inte utgått ur organisationen och kan därmed inte anses utgöra överskottsmateriel som inte längre behövs för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p564 ft4"&gt;Försvarsmaktens verksamhet. Materielen är modern och har därför ett värde i exportsammanhang. Bl.a. berörs JAS 39 Gripen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft4"&gt;I vissa fall finns krav på anpassning utöver insatsorganisationen för förband som skall kunna utnyttja berörd materiel i ett tillväxtskede. Regeringen kan konstatera att den gynnsamma säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden i vissa fall kan motivera att materielen i stället utnyttjas i exportstödjande syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;I exportsammanhang är det ofta av vikt att erbjudanden kan lämnas med kort varsel. Regeringen bör därför få ett mer generellt bemyndigande att överlåta eller upplåta sådan materiel som inte behövs i enlighet med förslaget, så att gynnsamma tillfällen till exportstödjande verksamhet kan tillvaratas. Genom att lämplig materiel kan användas i exportstödjande syfte stärks utvecklings- och vidmakthållande- kompetensen vid aktuell inhemsk försvarsindustri vilket kommer Försvarsmakten tillgodo. I vissa fall kan också materiel ingående i insatsorganisationen vara aktuell till exempel för kortare eller längre lån i exportstödjande syfte. I detta senare fall bör dock omfattningen av den exportstödjande verksamheten vara av förhållandevis liten omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft4"&gt;Att erbjuda begagnad materiel till potentiella exportkunder bör också vara ett kostnadseffektivt sätt att utnyttja materiel som inte behövs långsiktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft4"&gt;Sedvanlig prövning av exporttillstånd genomförs för de länder som kan komma att bli aktuella för export. Export av aktuell materiel bör ske främst genom en återförsäljning från staten till berörd försvarsindustri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft4"&gt;Exempel på materiel som inte behövs för Försvarsmaktens framtida verksamhet som regeringen menar i stället bör utnyttjas i exportstödjande syfte är ett antal flygplan JAS 39 Gripen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Regeringen konstaterar nu, liksom i propositionen Samverkan mellan civil och militär flygutbildning 2000/01:35, att export av flygplanet JAS 39 Gripen från försvarspolitiska, säkerhetspolitiska, industriella och ekonomiska utgångspunkter är angelägen. Det är också viktigt för den fortsatta utvecklingen av JAS &lt;NOBR&gt;39-systemet&lt;/NOBR&gt; att utländska samarbetspartners finns så att framtida utvecklingskostnader kan delas. Det är därför av vikt att staten fortsätter att stödja exportansträngningarna för JAS 39 Gripen. För närvarande pågår exportstödjande verksamhet i ett antal stater där det kan bli aktuellt med en exportorder under de närmaste fem åren. Vissa nationer har intresse av att hyra eller köpa begagnade flygplan. I de fall det skulle bli fråga om uthyrning kan denna efter en period komma att övergå i ett köp av begagnade, alternativt nya, flygplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft4"&gt;De ca 40 flygplan tillhörande Försvarsmakten som kan bli aktuella för uthyrning eller försäljning tillhör delserie 1 och delserie 2. Flygplan ur delserie 3 kommer inte att vara aktuella eftersom dessa kommer att ha en högre modernitetsgrad som behövs inom insatsorganisationen, bl.a. för internationella insatser. En exportkund som önskar delserie &lt;NOBR&gt;3-standard&lt;/NOBR&gt; köper sannolikt i stället flygplan direkt från industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Regeringen har redovisat bakgrunden till det antal JAS &lt;NOBR&gt;39-flygplan&lt;/NOBR&gt; som totalt kommer att levereras till Försvarsmakten i relation till Försvarsmaktens uppgifter och operativa förmåga i prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret. Försvarsutskottet har yttrat sig över detta i bet. 1999/2000:FöU2. Sverige har beställt ca 200 flygplan. Av dessa kommer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p176 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;ca 40 flygplan ur delserie 1 och 2 inte att behövas för insats- eller Prop. 2001/02:10 grundorganisationens behov. För att fylla det materiella behovet vid de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft4"&gt;åtta framtida flygdivisionerna i insatsorganisationen räcker det med ca 160 flygplan. Med hänsyn till att det inte varit ekonomisk försvarbart att bryta tecknade kontrakt, vikten av att behålla den industriella kompetensen för modifiering och vidmakthållande av JAS &lt;NOBR&gt;39-systemet&lt;/NOBR&gt; samt behovet av flygplan anpassade för internationella insatser (delserie 3), har planerad produktion fortsatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Som framgår av avsnitt 12.4.1 finns för närvarande ett krav på tillväxtförmåga i form av uppsättande av ytterligare ett antal JAS 39- divisioner utöver de åtta divisioner som skall ingå i insatsorganisationen. Det är dock regeringens uppfattning att det gynnsamma säkerhetspolitiska läget väl kan motivera en översyn av kraven på Försvarsmakten i anpassningsavseende. Regeringen har, som framgått tidigare i denna proposition, beslutat att begära in underlag från Försvarsmakten för ett samlat ställningstagande. Enligt regeringens bedömning innebär detta inte något hinder mot att frigöra flygplan för att underlätta ytterligare exportorder för JAS 39 Gripen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;En exportorder avseende begagnade flygplan får påverkan på den svenska ombeväpningen till JAS 39 Gripen avseende omskolning, förbandsuppsättning m.m. Det svenska JAS &lt;NOBR&gt;39-programmet&lt;/NOBR&gt; måste då samordnas med ett exportstödsbehov i form av utbildning, eventuell modifiering av flygplanen m.m. Samordningen måste planeras utifrån de specifika förutsättningar som blir aktuella då en exportorder tecknas. Det är därför inte nu möjligt att redovisa konsekvenserna av ett samordningsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Sammantaget bör ca 40 flygplan ur delserie 1 och delserie 2 kunna överlåtas eller upplåtas till utländska kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;12.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Vissa grundorganisatoriska frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Grundorganisationens utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Försvarsmakten bör fortsätta arbetet med att utveckla grundorganisationen. Målet för grundorganisationen bör vara att anpassa och utveckla organisationen så att den uppnår och kan bibehålla den förmåga som behövs för att kunna organisera, vidmakthålla och stödja de krigsförband och resurser som ingår i insatsorganisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för 2002, redovisat den pågående omstruktureringen av Försvarsmaktens grundorganisation. Regeringen erinrade i budgetpropositionen om att det är fråga om den mest omfattande omstruktureringen av svensk statsförvaltning i modern tid. Regeringen konstaterade också att Försvarsmaktens analys av det hittillsvarande arbetet visar att det i några avseenden inte är möjligt att genomföra den avveckling av grundorganisationen som riksdagen beslutat om i den takt som har förutsatts (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168 och prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:FöU7 och bet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;2000/01:FöU8, rskr. 2000/01:250 och rskr. 2000/01:251). Tidplanen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;att avveckla övertalig materiel och för personell omstrukturering kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;även komma att påverkas. Regeringen anförde i budgetpropositionen att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den inte hade någon annan uppfattning i denna fråga. Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;framhöll att avvecklingen av grundorganisatoriska etablissement går&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;enligt planeringen. I vissa fall har avvecklingen kunnat genomföras i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;snabbare takt än planeringen angett.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;I maj i år fattade riksdagen beslut med anledning av regeringens proposition om vissa ledningsfrågor inom det militära försvaret m.m. (prop. 2000/01:113, bet. 2000/01:FöU9, rskr. 2000/01:214). Riksdagen godkände bl.a. regeringens förslag till inriktning av utformningen av den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet. Genom en ändring av regleringsbrevet för Försvarsmakten i juni i år uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att med den inriktning riksdagen hade godkänt fortsatta förberedelserna för att kunna inrätta organisationsenheten Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet den 1 januari 2002. Regeringen anser att inrättandet av denna organisationsenhet kommer ha en stor betydelse för effektiviteten och rationaliteten i fråga om Försvarsmaktens underhålls- och stödverksamhet. Det är enligt regeringen därför angeläget att denna organisationsenhet kan inrättas i enlighet med den uppgjorda planeringen samt att verksamheten i dess olika delar snabbt kommer i gång och bedrivs på ett rationellt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;När det gäller den utveckling som statsmakterna har beslutat bör följande huvudlinjer gälla. Därmed anser regeringen att &lt;NOBR&gt;–grundorganisationen&lt;/NOBR&gt; skall inriktas mot att uppnå balans mellan uppgifter och resurser i de olika verksamheterna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–organisationsenheten&lt;/NOBR&gt; Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas och utvecklas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–det&lt;/NOBR&gt; nya militära skolsystemet skall utvecklas samt &lt;NOBR&gt;–grundorganisationen&lt;/NOBR&gt; skall utveckla kompetens genom att fokusera på kärnverksamheten inom respektive område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft4"&gt;Regeringen anser att målet för grundorganisationen skall vara att anpassa och utveckla organisationen så att den uppnår och kan bibehålla den förmåga som behövs för att kunna organisera, vidmakthålla och stödja de krigsförband och resurser som ingår i insatsorganisationen. Vidare är det angeläget att grundorganisationen effektivt och rationellt kan hantera de åtgärder som behövs för att utveckla, vidmakthålla eller avveckla överskottsförnödenheter, anläggningar, mark och lokaler vid förband, skolor och centrum. I fråga om personal gäller det rekrytering, utveckling och avveckling. Regeringen anser att detta arbete även fortsatt bör präglas av miljöhänsyn i planering och i beslutsprocess. I detta arbete kommer de av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen att vara vägledande eftersom miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet eller det tillstånd för den svenska miljön och dess natur- och kulturresurser som är långsiktigt ekologiskt hållbar. Som medel för integreringen av miljön i verksamheten är det fortsatta arbetet med att utveckla miljöledning i sektorn viktig. Regeringen har redovisat Försvarsmaktens pågående arbete med bl.a. miljöledning i budgetpropositionen för 2002.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td161"&gt;&lt;P class="p30 ft35"&gt;12.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td172"&gt;&lt;P class="p33 ft41"&gt;Försvarsmaktens helikopterverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p571 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Organisationsenheterna Svea helikopterbataljon i Haninge/Berga och Östgöta helikopterbataljon i Linköping/Malmen skall läggas ned den 31 december 2001 eller vid den senare tidpunkt regeringen bestämmer. Verksamheten vid enheterna skall organisatoriskt samordnas i Försvarsmaktens helikopterflottilj på nuvarande verksamhetsorter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft41"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Försvarsmaktens helikopterverksamhet är i fred organiserad i Försvarsmaktens helikopterflottilj i Linköping/Malmen med Norrlands helikopterskvadron i Boden samt Svea helikopterbataljon i Haninge/Berga och Östgöta helikopterbataljon i Linköping/Malmen. I en skrivelse till regeringen i juni 2001 har Försvarsmakten föreslagit att denna fredstida organisationsstruktur förändras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Regeringen bedömer att det fortfarande finns organisatoriska brister inom helikopterverksamheten. Ytterligare steg bör därför tas för att rationalisera och effektivisera helikopterorganisationen, liksom för att åstadkomma en mer enhetlig verksamhetsstyrning inom Försvarsmakten. Regeringen anser därför att det nu är angeläget att skapa en enad helikopterorganisation med endast ett helikopterförband och en förbandschef. I detta helikopterförband skall all utbildningsverksamhet ingå. En sålunda samlad helikopterorganisation ger enligt regeringen de mest gynnsamma möjligheterna för samordning inom hela organisationen av bl.a. verksamhet, personalförsörjning och kompetensförsörjning. Genom en enad helikopterorganisation kan också de olika stöd- och administrativa uppgifterna samlas. I denna samlade organisation kan uppgifter omfördelas och samordnas så att verksamheten vid utbildningsenheterna ytterligare kan koncentreras till kärnverksamheten, dvs. utbildning och insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft4"&gt;Regeringen anser därför, i likhet med Försvarsmakten, att organisationsenheterna Svea helikopterbataljon och Östgöta helikopterbataljon bör läggas ned den 31 december 2001 eller vid den senare tidpunkt regeringen bestämmer. Bataljonernas verksamhet bör i stället samordnas i organisationsenheten Försvarsmaktens helikopterflottilj. Försvarsmaktens helikopterverksamhet skulle härigenom bedrivas inom ramen för endast en organisationsenhet. Regeringen vill understryka att det är fråga om en förändring av ledningen av Försvarsmaktens helikopterverksamhet. Regeringen föreslår därför inga förändringar i lokaliseringen av verksamheten eller baseringen av helikoptrar. Verksamheten skall därför, liksom hittills, genomföras vid verksamhetsorterna Linköping/Malmen, Haninge/Berga, Ronneby/Kallinge, Boden och Göteborg/Säve.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;13 Det civila försvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Utvecklingen under försvarsbeslutsperioden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;Regeringen redovisar i kapitel 7 vissa principer för samhällets beredskap mot allvarliga krissituationer. Vidare redovisas översiktligt en planeringsstruktur för svåra påfrestningar på samhället i fred och för höjd beredskap. Mot bakgrund av den förändring som nu bör ske för det civila försvaret vill regeringen inledningsvis redovisa en sammanfattning av utvecklingen av det civila försvaret under den gångna försvarsbeslutsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft4"&gt;Totalförsvaret omfattar all samhällsverksamhet som skall bedrivas i krig. I fred är civilt försvar den verksamhet som genomförs för att höja samhällets förmåga att motstå ett väpnat angrepp. Det civila försvaret är därmed inte en organisation utan den verksamhet som ett flertal aktörer genomför i syfte att komplettera det fredstida samhällets förmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;För att möjliggöra styrning av de fredstida beredskapsförberedelserna har det civila försvaret hittills varit uppdelat i 18 funktioner, vilka utgörs av samhällssektorer som är särskilt viktiga i en krigssituation. För varje funktion finns en central myndighet som har ansvar för att bl.a. samordna verksamheten inom funktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft4"&gt;Det civila försvarets förmåga har under försvarsbeslutsperioden relaterats till förutsättningar i försvarsbeslutet 1996. Förmågan mäts således i förhållande till den önskvärda förmågan som bör ha uppnåtts vid utgång av 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Båda försvarsbesluten 1992 och 1996 innebar en grundläggande ominriktning av det civila försvaret. En huvudpunkt i denna ominriktning har varit att beredskapsmyndigheterna i det längsta skall stanna kvar på sina fredsuppehållsplatser även vid höjd beredskap. Vidare har områdesansvariga organs, dvs. kommuner och länsstyrelser, roller betonats. Kommunerna har sedan 1995 tilldelats ett samlat ansvar för civilt försvar på lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft4"&gt;Under försvarsbeslutsperioden har funktionerna inom det civila försvaret bl.a. genomfört betydande satsningar för att förbättra områdes- och funktionsledning. Som exempel kan nämnas ledningsplatser hos länsstyrelser och räddningscentraler för den kommunala räddningstjänsten. Vidare har åtgärder vidtagits för att öka robustheten i infrastruktursystemet, t.ex. genom att förstärka elsystemet, transportvägar och bygga berganläggningar för viktiga teleanläggningar. För att minska den egna funktionens beroende av elförsörjning, telekommunikation och datastöd har många funktioner investerat i bl.a. reservkraft och teleanslutningar till alternativa telenät. Myndigheterna har även arbetat med grundsäkerhet för samhällsviktiga datasystem enligt 22 a § i beredskapsförordningen (1993:242). Inför millenieskiftet 2000 pågick också ett omfattande arbete med att säkra samhällsviktiga datasystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft11"&gt;Vidare har omfattande utbildningsverksamhet genomförts inom det civila försvaret. Totalförsvarspliktiga uttagna med civilplikt har utbildats&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;till bl.a. beredskapspoliser, linjereparatörer och räddningsmän. Dessutom Prop. 2001/02:10 har utbildningar och övningar genomförts inom driftvärnet. Vidare har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;man inom det civila försvaret deltagit i det internationella arbetet inom främst PFF. Vissa beredskapsåtgärder som t.ex. skyddsrumsproduktion och beredskapslagring har fått väsentligt minskad betydelse under försvarsbeslutsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Överstyrelsen för civil beredskap har den 2 april 2001 på regeringens uppdrag redovisat en sammanfattning över utvecklingen inom det civila försvaret under försvarsbeslutsperioden. Enligt rapporten anser huvuddelen av de funktionsansvariga myndigheterna att respektive funktions förmåga är godtagbar. Det innebär att det finns brister och störningar som sätter ned handlingsfriheten och förmågan men att uppgifterna i huvudsak kan lösas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;En sammanfattande redovisning av det civila försvarets faktiska förmåga är förenad med osäkerheter och bedömningen av förmågan måste ske i flera steg. En bedömning skall ske av de effekter som olika beredskapsåtgärder kan tänkas ha resulterat i inom varje enskild funktion, dvs. en bedömning av de kompletterande åtgärdernas effekt på samhällets inneboende robusthet och förmåga. Vidare skall en bedömning ske av det ömsesidiga beroendet som finns mellan de olika funktionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;I kapitel 11 redovisar regeringen det civila försvarets förmåga till anpassning. Av redovisningen framgår att det finns vissa betydande brister vad avser myndigheternas tillämpning av anpassningsfilosofin. Regeringen har därför i sin bedömning av funktionernas förmåga vid utgång av 2000 beaktat att åtgärder, särskilt på vissa områden, bör kunna skjutas upp på längre tidsperspektiv än vad myndigheterna räknat med. Vidare har hänsyn tagits till att kraven på förmåga i nuvarande omvärldsläge och efter ett års anpassning har sänkts i förhållande till 1996 års försvarsbeslut. Mot bakgrund av detta bedömer regeringen att det inom det civila försvaret finns en i huvudsak godtagbar förmåga, men att det finns en osäkerhet om hur förmågan inom elförsörjning, telekommunikationer och informationsförsörjning påverkar andra funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft4"&gt;Det civila försvarets förmåga utgår främst från samhällets normala robusthet, insatsberedskap samt lednings- och handlingsförmåga. Gränssättande för det civila försvarets förmåga och uthållighet är förmågan inom områdena elförsörjning och telekommunikationer. Den tekniska utvecklingen har fört med sig ett ökat beroende av infrastruktur, teknik och &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; och därmed en ökad sårbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Inriktningen av det civila försvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft4"&gt;I kapitel 7 och avsnitt 9.2 lämnar regeringen en övergripande redovisning av det planeringssystem som bör finnas för samhällets beredskap. Där framgår att funktionsindelningen inom det civila försvaret bör upphöra. Mot bakgrund av detta anser regeringen att målen för de olika 18 funktionerna skall upphöra att gälla. Vissa utpekade myndigheter inom det civila försvaret skall dock ha förmåga att vid en säkerhetspolitisk förändring kunna genomföra de anpassningsåtgärder som då kan komma&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;att krävas. Dessa myndigheter måste säkerställa att det finns en Prop. 2001/02:10 grundförmåga från vilken anpassning inom fem respektive tio år kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;I huvudsak innebär denna grundförmåga en planering och ett upprätthållande av kompetens för att kunna genomföra anpassning, men i vissa fall måste rena investeringsåtgärder genomföras redan i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;I nuläget pågår ett arbete med att precisera vilka myndigheter som bör tilldelas detta ansvar. Som tidigare aviserats skall regeringen i en proposition våren 2002 återkomma till riksdagen i denna fråga. I budgetpropositionen för 2002 har regeringen därför utgått från nu rådande funktionsindelning och de enligt beredskapsförordningen (1993:242) utpekade beredskapsmyndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft4"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningen har i tilläggsdirektiv från den 20 juni 2001 fått i uppdrag att ange exempel på organ och myndigheter som för närvarande bör pekas ut som &lt;NOBR&gt;områdes-,&lt;/NOBR&gt; samverkans- resp. bevakningsansvariga. Utredaren skall vidare, ur ett totalförsvarsperspektiv, lämna förslag till författningsändringar som föranleds av förslagen i rapporten Säkerhet i en ny tid (dir. 2001:54).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Utgångspunkter för planeringen av det civila försvarets grundförmåga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft4"&gt;Inriktningen för det civila försvarets planering innebär att satsningar behöver genomföras för att minska sårbarheten i infrastrukturen, medan åtgärder vad gäller den traditionella försörjningsberedskapen samt huvuddelen av befolkningsskydd och räddningstjänst bör minskas väsentligt. Detta innebär en fortsättning av den inriktning av planeringen som gällde under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och särskilt efter 1996 års försvarsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft4"&gt;Grundförmågan inom det civila försvaret är samhällets fredstida robusthet och flexibilitet. Med utgångspunkt från dessa vidtas de civila försvarsåtgärder som krävs för att kunna möta de ökade krav som kan uppstå vid ett väpnat angrepp. Den grundförmåga som således skapas ger handlingsfrihet både på kort och lång sikt inom det civila försvaret. Planeringsperspektivet på kort sikt innebär en förmåga att efter högst ett års förberedelser kunna motstå begränsade militära angrepp. I grundförmågan ingår att upprätthålla och utveckla en kontinuerlig kompetens för det civila försvarets uppgift, samt de grundelement som kan krävas för en anpassningsprocess. Här ingår att kunna planera och utforma resurserna för att bemöta nya typer av angrepp etc. Viktiga komponenter utgörs bland annat av omvärldsbevakning, analys och förmåga till anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft4"&gt;Det är av stor vikt att relationen grundförmåga, anpassningsåtgärder, önskvärd förmåga redovisas på ett tydligt sätt. Målet för det civila försvaret bör mot bakgrund av detta brytas ner så att en önskvärd förmåga, efter en anpassningsperiod på dels fem år, dels tio år, kan fastställas. Mot bakgrund av detta uppdrog regeringen den 16 december 1999 åt Överstyrelsen för civil beredskap att i samråd med funktionsansvariga myndigheter utarbeta förslag till bl.a. mål för funktionerna inom det civila försvaret. Uppdraget redovisades den 3 maj 2001. Som framgår ovan bör funktionsindelningen upphöra. Det är därmed inte aktuellt att precisera nya mål för den hittills gällande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;funktionsindelningen. Regeringen anser dock att Överstyrelsens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;med att utforma mål utgör en grund för det fortsatta arbetet med att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utveckla mål för de myndigheter som skall ha ett bevakningsansvar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Vid planering och utformning av åtgärder och resurser för att uppnå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grundförmåga är det väsentligt att beakta de gränssättande faktorerna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;respektive verksamhetsområde inom det civila försvaret. I planeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inom det civila försvaret skall främst åtgärder prioriteras som syftar till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att öka säkerheten inom områdena elförsörjning, telekommunikationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och IT samt åtgärder som motverkar effekter av biologiska och kemiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;stridsmedel. Varje enskilt verksamhetsområde inom det civila försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ansvarar för att i sin planering beakta hur det berörs i händelse av att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;något av de nämnda områdena inte fungerar under en kortare eller längre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;I planeringen för det civila försvarets förmåga får risken att drabbas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;informationsoperationer mot samhällsviktiga system inte underskattas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsfrågorna&lt;/NOBR&gt; måste därför ha en framträdande plats i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;planeringen. I det senaste årets budgetarbete har även IT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;säkerhetsfrågorna betonats ytterligare. Regeringen betonar att det är varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndighets uppgift att förbättra säkerheten på detta område, så att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndighetens verksamhet kan genomföras utan störningar. Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avser, som nämnts i kapitel 15, att avsätta särskilda resurser för att öka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förmågan att hantera &lt;NOBR&gt;NBC-händelser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Vid planering och utformning av beredskapsåtgärder skall aktörer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ledningsansvar inom respektive område eller verksamhet alltid se till att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;det finns en samverkans- och samordningsförmåga. Viktiga komponenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i detta är en ledningsorganisation, ändamålsenliga lokaler och ett fullgott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tekniskt stöd samt att berörd personal är utbildad och övad.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Grundförmåga inklusive förmåga på kort sikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Inom det civila försvaret skall en tillräckligt hög grundförmåga alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;finnas för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–möjliggöra&lt;/NOBR&gt; handlingsfrihet att hantera förändrade förutsättningar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;framtiden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–skapa&lt;/NOBR&gt; förmåga att motstå hot om och begränsade insatser mot civila&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;funktioner eller infrastruktur i form av sabotage eller begränsat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;användande av fjärrstridsmedel,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–bidra&lt;/NOBR&gt; till samhällets totala motståndsförmåga mot informations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;operationer samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–skapa&lt;/NOBR&gt; förmåga att kunna stödja Försvarsmakten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Förmåga på medellång sikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Efter en anpassningsperiod på fem år skall det civila försvaret kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bidra till samhällets samlade förmåga att möta ett väpnat angrepp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;innebär mer omfattande militära operationer på marken, i luften och till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sjöss. I planeringen skall aktörer inom det civila försvaret utgå från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grundförmågan, utifrån vilken en förstärkning genom ökade materiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och personella resurser kan ske under en femårig anpassningsperiod.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;För det civila försvaret trappas behovet av insatser upp ytterligare och Prop. 2001/02:10 kan komma att beröra stora delar av landet. Kommunikations- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;försörjningsfrågor aktualiseras. Behovet av samverkan inom det civila försvaret ökar. &lt;NOBR&gt;Civil-militär&lt;/NOBR&gt; samverkan fordras på alla ledningsnivåer. Försvarsmaktens behov av stöd från samhället i övrigt blir, i händelse av en konflikt, mer påtagligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Förmåga på lång sikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft4"&gt;På lång sikt (i ett tioårsperspektiv) skall det civila försvaret kunna bidra till samhällets samlade förmåga att möta flera olika typer av mer omfattande väpnade angrepp. De som verkar inom det civila försvaret bör i planeringen utgå från att det inte är meningsfullt att utarbeta några särskilda anpassningsplaner för tidsperspektivet förmåga på lång sikt. Fokus bör istället vara att bygga upp en basförmåga inom ramen för grundförmågan för att bibehålla handlingsfriheten för det civila försvaret på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Infrastruktur m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft26"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft4"&gt;Infrastrukturområdet är en del inom det civila försvaret som är ytterst viktig för totalförsvarets behov. Elförsörjning, telekommunikationer och transporter måste särskilt uppmärksammas i fråga om beredskapsåtgärder. Dessa områden bedöms vara särskilt riskutsatta för bekämpning vid angrepp och är också känsliga för störningar i fred. Inom ramen för åtgärderna i en infrastruktur är det angeläget att särskilt beakta de &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; som ingår i infrastruktursystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;Det har under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; visat sig att beredskapen mot störningar i t.ex. el- och telenät samt även kommunikationssystem är mindre god för att snabbt återställa avbrott. Mot bakgrund av att en höjd beredskap i allt väsentligt bygger på de fredstida resurserna och ansvarsförhållandena finns risk för brister och konsekvenser som i efterhand är svåra och dyrbara att eliminera. Därför bör en ökad uppmärksamhet ägnas åt infrastrukturområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Elförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Elförsörjningen är utslagsgivande för det civila försvarets förmåga. Så gott som alla viktiga samhällsfunktioner är starkt beroende av en något så när stabil eltillförsel. Beredskapsåtgärderna på elförsörjningsområdet bör ges allra högsta prioritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning &lt;/SPAN&gt;: Samhället är starkt beroende av en fungerande elförsörjning. Syftet med den verksamhet som Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät bedriver inom det civila försvaret är att totalförsvarets och det övriga samhällets behov av elkraft och annan energi kan tillgodoses under höjd beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft4"&gt;Inom energiområdet genomförs beredskapsinsatser som syftar till att inför höjd beredskap dels vidmakthålla och utveckla handlingsberedskapen för att möta störningar i energiförsörjningen, dels minska känsligheten för störningar inom elförsörjningsområdet. Huvudprincipen är att elföretagen är skyldiga att mot ersättning vidta beredskapsåtgärder som beslutas med stöd av elberedskapslagen (1997:288).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft4"&gt;Samhällets elberoende och elsystemets karaktär motiverar fortlöpande aktiva insatser för att minska sårbarheten. Vitala funktioner i samhället är beroende av tillgång till el för att kunna upprätthållas. Det allvarligaste hotet mot elförsörjningen i fredstid är sabotage mot vitala delar av elsystemet. Sådana angrepp kan leda till stora konsekvenser i samhället genom omfattande och långvariga elavbrott. Under normal fredstida drift är elförsörjningen mycket robust och säker. Den höga elsäkerheten kan dock inte garantera hundraprocentigt oavbrutna elleveranser. Det finns anläggningar och elledningar som inte är möjliga att skydda till rimliga kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft4"&gt;Regeringen har uppdragit åt Statens energimyndighet att se till att en helhetssyn utvecklas som omfattar beredskapsåtgärder såväl på den eloperativa sidan som på användarsidan och att åtgärder skall vägas emot varandra gällande kostnader och effekt. Elförsörjningens beroende av tele- och radiokommunikationer är gränssättande. Både vid reparationer och återstart av elsystemet finns det ett beroende av de allmänna telenäten. Särskilt vid återstart av elsystemet efter ett avbrott bedöms en fungerande kommunikation vara nödvändig. Regeringen har uppdragit åt Affärsverket svenska kraftnät att i samråd med Post- och telestyrelsen analysera de ömsesidiga beroendeförhållandena som finns mellan elförsörjningen och telekommunikationerna vid långvariga och omfattande elavbrott. Redovisning skall ske den 1 november 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft4"&gt;Regeringen har vidare beslutat att möjligheterna för vissa investeringar i teknisk utrustning skall undersökas av Svenska kraftnät i syfte att kunna förbättra förmågan att i en krissituation styra knappa eltillgångar till prioriterade användare. Utvecklingen på gasturbinsidan skall följas som en del av bevakningen av tillgång till reservkraft i syfte att skapa bättre förutsättningar för drift av elsystemet i separata delsystem (s.k. &lt;NOBR&gt;ö-drift)&lt;/NOBR&gt; i en krissituation. Möjligheterna att bergförlägga eller på annat sätt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;effektivt skydda strategisk och svårreparerad utrustning i stam- och Prop. 2001/02:10 regionnäten studeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft4"&gt;Det är inte möjligt att säkerställa en helt störningsfri elförsörjning. Elberoendet ökar i samhället, bl.a. till följd av ett ökat beroende av fungerande telekommunikationer och &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt; Samhällsviktig verksamhet som oundgängligen måste fungera måste därför tillförsäkras tillgång till el för situationer då den ordinarie elförsörjningen inte fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningen har i maj 2001 i sitt betänkande Säkerhet i en ny tid (SOU 2001:41) lämnat förslag till principer för att åstadkomma en förbättrad helhetssyn när det gäller planeringen för civilt försvar och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Utredningen redovisar bl.a. förslag som berör elförsörjningen. Försvarsberedningen delar i allt väsentligt utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;De förslag som utredaren redovisat i betänkandet analyseras för närvarande och bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga våren 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft4"&gt;Regeringen bedömer att åtgärder som vidtas för att kunna upprätthålla och återupprätta elförsörjningen vid höjd beredskap är angelägna och långsiktigt bidrar till en höjd beredskapsförmåga. De statliga insatserna inom området bör ges fortsatt hög prioritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Telekommunikationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Telekommunikationerna är en nyckelfunktion inom totalförsvaret. Utvecklingen inom området telekommunikationer går mycket fort och skyddet kan behöva anpassas därefter. Samhällets ökade beroende av väl fungerande telekommunikationer minskar toleransen för avbrott och störningar. Behovet av insatser för att förebygga att störningar inträffar bör ges fortsatt hög prioritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Telekommunikationerna är en nyckelfunktion för samhället och måste fungera med hög säkerhet vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid ett väpnat angrepp. Vid ett angrepp i nuvarande omvärldsläge kan telekommunikationssystemen betraktas som mycket riskutsatta eftersom ett sammanbrott i teleförbindelserna skulle skapa kaos i samhället. Detta kan vara ett av de första målen vid ett angrepp. Ett angrepp i form av informationsoperationer kan inträffa även i fredstid. Detta innebär att telefunktionen även i fredstid måste ha en god robusthet. Målet är att vid ett väpnat angrepp så långt som möjligt tillhandahålla samhället de tjänster som finns i fred.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Teknikutvecklingen inom teleområdet är snabb. Ett genombrott för t.ex. &lt;NOBR&gt;IP-nät&lt;/NOBR&gt; (nät för datatrafik som baseras på Internet Protocol) ställer nya krav på säkerhetshöjande åtgärder vars omfattning inte nu kan förutses. Teknikutvecklingen och den kommersiella utvecklingen bidrar till ökad tillgång på nya kommunikationsmöjligheter. Detta kan bidra till att öka telekommunikationernas robusthet om de positiva effekterna tillvaratas på ett framsynt sätt. Däremot kan de kommersiella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;drivkrafterna och konkurrensen leda till ökad centralisering och Prop. 2001/02:10 koncentrering av nyckelfunktioner inom driftledning, övervakning och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;styrning av näten. Vital kompetens samlas till ett fåtal personer. Det är nödvändigt att dessa nyckelpersoner har kompetens att hantera även situationer som är svårare än de som kan tänkas uppträda under normala kommersiella förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Regeringen bedömer att långvariga avbrott i elförsörjningen, genom t.ex. sabotage eller snöoväder, kan medföra att telekommunikationerna slutar att fungera inom mindre eller större område. Mindre teleanläggningar för fast och mobil telefoni klarar störningar i eltillförseln enstaka timmar per dygn. Större telestationer inklusive transmission samt en del av de mindre teleanläggningarna klarar störningar omfattande 72 timmar eller mer. Mindre anläggningar har batterireserv medan större teleanläggningar har fasta reservelverk som dimensioneras för att klara veckolånga elavbrott. Viktiga delar av näten kan således hållas igång med reservkraft lång tid. Elsystemet är delvis beroende av allmänna telenät för driftsstyrning och vid reparation efter skador. Det råder oklarhet om hur användbara de publika telenäten kommer att vara i samband med större avbrott i elförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft4"&gt;Intrång &lt;NOBR&gt;(IT-attacker)&lt;/NOBR&gt; i vitala informationssystem och manipulation av vitala telefunktioner är, enligt regeringens bedömning, ett potentiellt hot mot teleinfrastrukturen. Ett annat hot är pulsad mikrovågsstrålning med hög effekt (HPM, High Power Microwave), som är en typ av elektromagnetiskt vapen som är under utveckling. Det kan avge mikrovågspulser med mycket hög effekt via antennsystem med hög förstärkning vilket kan åstadkomma störningar på elektroniska system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Ett hot mot telekommunikationerna vid väpnat angrepp är dels anfall från luften med precisionsstyrda vapen, dels sabotageförband mot stora telefastigheter med många viktiga funktioner som transmissionsnoder, teletjänstnoder, televäxlar och driftledningar med stödsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft4"&gt;Planeringen av insatser och åtgärder bör enligt regeringens bedömning i ökad utsträckning inriktas mot verksamhet som är av betydelse för att även minska konsekvenserna av händelser som kan leda till svåra påfrestningar på samhället i fred. Nuvarande sårbarhet skall efterhand byggas bort i samband med nätutbyggnad och införande av ny teknik så att samhället har väl fungerande telekommunikationer såväl i inledningen som i fortsättningen av ett väpnat angrepp. Åtgärder för att minska sårbarheten i transmissionsnät bör prioriteras. Telenäten skall genom reservelförsörjning klara långa avbrott i landets elförsörjning. Vidare skall särskild prioritet kunna ges totalförsvarsviktiga abonnenter avseende telefoni. Pågående utbyggnad av fullträffskyddade teleanläggningar i berg bör enligt regeringen slutföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft4"&gt;Post- och telestyrelsen har fått i uppdrag att redovisa de åtgärder som myndigheten vidtagit och planerar att vidta för att telefunktionen skall ha tillgång till säker elförsörjning i kris och krig. Myndigheten skall därvid också redogöra för villkor för anskaffade reservkraftaggregat och förutsättningarna för att vid behov omfördela de aggregat som teleoperatörer erhållit genom Post- och telestyrelsen. Uppdraget skall redovisas den 1 november 2001.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;Post- och telestyrelsen skall biträda Affärsverket svenska kraftnät i det Prop. 2001/02:10 uppdrag som verket erhållit om analys av ömsesidiga beroendeförhållanden mellan el och tele.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Väl fungerande telekommunikationer är en fundamental förutsättning för det moderna samhället. I och med att informationsutbytet och internationaliseringen har ökat och i takt med informationsteknikens utbredning inom flera samhällssektorer, har elektronisk kommunikation blivit allt viktigare för ekonomins tillväxt, näringslivets utveckling och viktiga samhällsfunktioner. Det blir allt viktigare att kunna skydda infrastrukturen inte bara mot fysiska angrepp utan även mot allt mera sofistikerade elektroniska angrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Regeringen bedömer att med den inriktning som redovisats och med nuvarande ekonomiska förutsättningar så kommer säkerheten inom telekommunikationsområdet successivt att förbättras. Det bör dock beaktas att utvecklingen inom området går mycket fort och att skyddet kan behöva anpassas därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Ett säkrare Internet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft4"&gt;En del i arbetet med att öka tilliten till Internet har utgjorts av ansträngningarna att arbeta för ett säkrare Internet i Sverige. Hushåll, myndigheter, organisationer, kommuner, landsting och företag har i allt högre utsträckning börjat använda Internet för kommunikation och förmedling av information och andra tjänster. Detta har lett till ett allt högre beroende av Internet och dess funktion och tillgänglighet. Ett säkrare Internet kan enligt regeringens mening bidra till en snabb och effektiv höjning av säkerheten för alla aktörer i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Under det gångna året har regeringen givit Post- och telestyrelsen tre uppdrag som skall bidra till att skapa ett säkrare Internet. Det första uppdraget handlar om att utreda vilka förändringar av organisatorisk och rättslig karaktär som behöver genomföras för att myndigheten skall kunna verifiera eller vidta åtgärder för att säkerställa att Internet i Sverige kan drivas oberoende av funktioner utomlands. I uppdraget ingår också att belysa generella frågor kring säkerhet, tillgänglighet och tillförlitlighet för Internet i Sverige i syfte att öka Internets robusthet under normala förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Det andra uppdraget handlar om att utreda förutsättningarna för övningar och praktiska prov avseende drift av Internet i Sverige oberoende av funktioner utomlands. Post- och telestyrelsen skall lämna förslag på hur sådana övningar och prov kan genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Det tredje uppdraget innebär att Post- och telestyrelsen skall utreda förutsättningarna för myndigheten att informera Internetanvändare som myndigheter, företag och organisationer, om säkerhet, tillgänglighet och tillförlitlighet för Internet i Sverige. I uppdraget ingår att utreda vilken information som bör göras tillgänglig och vilka grupper som behöver information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Dessa uppdrag skall samtliga redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2001.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td161"&gt;&lt;P class="p30 ft35"&gt;13.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td172"&gt;&lt;P class="p33 ft41"&gt;Transporter och logistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p590 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns ett fortsatt behov av beredskapsverksamhet inom transportsektorn även framöver. Verksamheten bör vidareutvecklas för att minska sårbarheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skäl för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns flera pågående utvecklingstendenser som bedöms påverka beredskapsarbetet. En viktig faktor är &lt;NOBR&gt;IT-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; som skapar nya möjligheter att leda och samordna transporter. Transportföretagen utvecklas alltmer mot att bli logistikföretag med ansvar för industrins varuflöden och försörjning. En väl utbyggd och fungerande infrastruktur är förutsättningen för snabba person- och godstransporter, korta leveranstider och punktliga leveranser som det moderna samhället är beroende av. Den tekniska utvecklingen bidrar till att komplexiteten och beroendeförhållanden mellan olika system ökar. Transportsektorn behöver t. ex. kontinuerlig försörjning av drivmedel, reservdelar och elkraft för att fungera. Drivmedelsförsörjning, tågdrift, trafikledning samt godshantering i hamnar och lager är bara några exempel på transportsystemens elberoende. Beroendet av fungerande elförsörjning samt intakta &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; gör transportsektorn mycket sårbar. Transportsektorn är även beroende av nyckelpersonal med hög teknisk kompetens, piloter, lokförare, förare till tunga lastbilsekipage och specialfordon samt trafikledningspersonal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft4"&gt;Den ökade internationaliseringen inom transportsektorn försvårar beredskapsarbetet. Det går inte längre att fullt ut förlita sig på att transportresurser i form av transportfordon, arbetskraft och drivmedel finns tillgängliga i krissituationer och vid höjd beredskap. Avreglering, konkurrensutsättning och privatisering är faktorer som antagligen kommer att öka ytterligare i framtiden. Detta påverkar beredskapsverksamheten genom att hänsynstaganden till beredskapsaspekter nu i många fall måste läggas fast i avtal med privata eller offentliga bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft4"&gt;Försvarsmaktens ominriktning innebär att organisationen förändras från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Kraven på uthållighet och antalet krigsförband har minskats väsentligt men högre krav ställs på nationell operativ rörlighet. Försvarsmakten skall dessutom kunna verka i Europa och dess närhet. Det förutsätter stöd av tranportresurser från den civila transportsektorn och en effektiv &lt;NOBR&gt;civil-militär&lt;/NOBR&gt; samverkan. Regeringens bedömning är att det finns ett fortsatt behov av beredskapsverksamhet inom transportsektorn även framöver. Den framtida inriktningen bör grundas på en bredare syn på hot och risker.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Befolkningsskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ett nytt program för befolkningsskydd bör utarbetas utifrån ett helhetsperspektiv. Regeringen avser att med utgångspunkt från de kommande operativa anvisningarna låta utreda befolkningsskyddets framtida utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Enligt 1 kap. 2 § lagen (1994:1720) om civilt försvar avses med befolkningsskydd åtgärder för att skydda befolkningen och egendom från krigets verkningar. Sådana åtgärder är utrymning och inkvartering, tillhandahållande och iordningställande av skyddsrum och skyddade utrymmen, tillhandahållande av andningsskydd, mörkläggning, information om självskydd och de kompletterande åtgärder som är nödvändiga. För att under krig skydda befolkningen skall det i de områden som kan antas bli särskilt utsatta för verkningar av stridsmedel finnas skyddsrum och skyddade utrymmen (6 kap. 1 §). Skyddade utrymmen skall även finnas i andra utsatta områden. Kommunen fastställer i samråd med länsstyrelsen inom vilka områden skyddsrum skall byggas, s.k. skyddsrumsområden (6 kap. 2 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft26"&gt;Skyddsrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft6"&gt;Regeringen har i propositionen Förändrad omvärld – omdanat försvar (prop.1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224) anfört att den förändrade hotbilden medför att bl.a. skyddsrumsbyggandet kan minska väsentligt. Regeringen angav att skyddsrumsbyggandet skall inriktas på att endast omfatta produktion i samband med ny- och ombyggnad av byggnader och hänskjuta produktion av bristtäckningsskyddsrum till en anpassningsperiod. Nuvarande brist på skyddsrumsplatser inom skyddsrumsområden kommer därmed i allt väsentligt att kvarstå för åtgärdande under en anpassningsperiod. Härutöver begränsas de statliga insatserna vid åtgärder efter underhållsbesiktning av skyddsrum till att endast avse skyddsrum belägna i skyddsrumsområden. Åtgärder för att modernisera m.m. skyddsrum belägna utanför skyddsrumsområden hänförs därmed till en anpassningsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft4"&gt;De regionala mål- och riskanalyserna är en viktig grund för planeringen inom totalförsvaret. Utgångspunkten för dessa analyser är den grundsyn och de riktlinjer för mål- och riskanalysernas genomförande och tillämpning i beredskapsplaneringen som Överstyrelsen för civil beredskap och Försvarsmakten utarbetar gemensamt. De hittills genomförda analyserna utfördes av civilbefälhavarna i samråd med militärbefälhavarna under medverkan av länsstyrelserna och försvarsområdesbefälhavarna. Dialog skedde sedan mellan länsstyrelserna och berörda kommuner. Mål- och riskanalyserna är viktiga utgångspunkter för planeringen och styr bl.a. lokaliseringen av skyddsrum.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;Den som skall bygga inom ett skyddsrumsområde skall underrätta kommunen varefter kommunen lämnar besked om att skyddsrum skall byggas i den planerade byggnaden. Kommunen förelägger den som lämnat underrättelsen att vidta åtgärder enligt beskedet. Skyddsrumsbesked gäller i två år. Om byggherren inte vidtagit några åtgärder inom två år kan kommunen ta tillbaka skyddsrumsbeskedet. I annat fall kan det endast ändras om byggherren godtar ändringen. Hur stor produktionen av skyddsrum blir per år styrs i hög grad av byggkonjunkturen. Årligen har ca 10 procent av skyddsrumsbeskeden återtagits p.g.a. att de lokala byggplanerna förändrats. Tiden från det att skyddsrumsbesked lämnas och utbetalning av medel sker är nu ett till fyra år, men huvuddelen av skyddsrummen är klara efter två år. Utbetalning sker efter slutbesiktning. Under 1998 lämnades 223 nya skyddsrumsbesked, 55 av beskeden upphävdes senare. Under första halvåret 2001 har endast tio skyddsrumsbesked lämnats. Det har således skett en kraftig minskning av lämnade skyddsrumsbesked.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft4"&gt;Byggandet av bristtäckningsskyddsrum är som tidigare nämnts hänskjuten till en anpassningsperiod om fem respektive tio år. Bristerna finns i storstadsregionerna. Det finns samtidigt överskott av skyddsrum i alla län med tyngdpunkt i storstadslänen samt i Blekinge och Norrbottens län. Att det inom samma region samtidigt finns överskott och brist beror på att det är för långt avstånd till skyddsrummen i förhållande till de platser där människor vistas, vilket innebär att skyddsrummen inte kan nås inom föreskriven tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;Regeringen gav i april 1999 Statens räddningsverk i uppdrag att utreda möjligheterna att minska skyddsrumsbyggandet och övriga delar av skyddsrumsprogrammet. I rapporten Konsekvenser av minskat skyddsrumsbyggande uppger Räddningsverket att den efterfrågade förändringen av skyddsrumsbyggandet i praktiken har genomförts och att skyddsrumsprogrammet som helhet har minskat väsentligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Räddningsverket pekar i rapporten på att de äldsta delarna av det svenska skyddsrumsbeståndet, dvs. de skyddsrum som byggdes före 1945, nu har nått en sådan ålder att de har kommit in i en omsättningsfas. Detta innebär att dessa skyddsrum utrangeras och vid behov ersätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Räddningsverket anser att det är möjligt att hålla nyproduktionen av skyddsrum på en låg nivå. Nyproduktionen bör dock inte upphöra helt. Bristtäckningsproduktionen är dock möjlig att skjuta upp till ett anpassningsläge om kompetensen vidmakthålls och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft4"&gt;Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag granskat Räddningsverket. Granskningen har bl.a. omfattat skyddsrumsbyggandet. I rapporten Hinder för ett effektivare resursutnyttjande som överlämnades till regeringen den 22 mars 2001 föreslås att skyddsrumbyggandet avbryts. Enligt gällande hotbild finns inget behov av fortsatt utbyggnad och denna bör därför avbrytas i fredstid. Riksrevisionsverket anser att innan ytterligare medel anslås måste de framtida behoven analyseras och utredas. Även statliga investeringar i ledningsplatser bör enligt Riksrevisionsverket begränsas och kan anstå till en anpassningsperiod. Fortsatt planerad utbyggnad bör omprövas. Riksrevisionsverket pekar på att samhällsutvecklingen, rörligheten hos befolkningen, utvecklingen av nya verksamheter av vikt för totalförsvaret m.m. kan föranleda krav på skyddsrumsplatser. Även om utvecklingen är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;svår att förutse bedömer verket att fortsatt skyddsrumsproduktion endast Prop. 2001/02:10 kommer att ske i storstadsområdena och i Norrbottens län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft4"&gt;Sårbarhets- och säkerhetsutredningen anför i sitt betänkande Säkerhet i en ny tid att det fysiska skyddet för befolkningen, med den begränsade omfattning som nyproduktionen av skyddsrum nu har, är ett område som lämpar sig för egenfinansiering. Detta kan ske på så sätt att byggherren inom vissa delar av landet vid nybyggnad åläggs att genomföra enklare förstärkningar av källarkonstruktionerna i flerfamiljshus. Denna kostnad torde inte vara särskilt betungande, i synnerhet inte som det bör göras en noggrann prioritering av vilka geografiska områden som bör komma ifråga för sådana åtgärder. Utredningen har remissbehandlats och regeringen bereder för närvarande utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft26"&gt;Andningsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft4"&gt;Riksdagen beslöt 1982 med anledning av regeringens proposition om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102) att det skall finnas andningsskydd för hela befolkningen. Målet uppfylldes 1994. Den tekniska livslängden bedömdes vid anskaffningen till ca 20 år. De återkommande kontrollerna har visat att de äldsta andningsskydden som tillverkades från 1969 fortfarande uppfyller de ursprungliga kraven. Inom fem till tio år beräknas dock de äldsta andningsskydden inte längre uppfylla funktionskraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;Andningsskydden är en flyktmask, dvs. de skall användas på väg till skyddsrum och vid evakuering från skyddsrum samt i skyddade utrymmen och skyddsrum där kollektivt skydd inte finns. Andningsskydden skyddar mot nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel och ett antal industrikemikalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft4"&gt;För nytillverkning av skyddsmasker finns en för civilbefolkningen anpassad specifikation framtagen. Återanskaffningskostnaden har beräknats till över 1,5 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut, som på uppdrag av Regeringskansliet har studerat skyddsrumsbyggandet och frågan om det finns motiv att ompröva riksdagens beslut att hela befolkningen skall ha tillgång till andningsskydd, har den 19 juni 2001 till regeringen överlämnat delrapporten Handlingsvägar för befolkningsskyddet. I rapporten betonas att befolkningsskyddet är en viktig del i skyddssystemet. Systemet för varning är helt avgörande för möjligheten att utnyttja fysiskt skydd i form av skyddsrum, andningsskydd etc. Nuvarande mål- och riskanalyser bör enligt forskningsinstitutet omprövas efter delvis nya riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft4"&gt;Regeringen anser att ett nytt program för befolkningsskydd bör utarbetas. Programmet bör utformas i ett helhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;Regeringen avser därför att med utgångspunkt från den kommande strategiska inriktningen låta utreda befolkningsskyddets framtida utformning sett i ett helhetsperspektiv med gemensamma utgångspunkter för planeringen inom de olika delområdena. Avsikten är att få fram ett skyddssystem där de ingående delarna är bättre avvägda i förhållande till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;I budgetpropositionen för 2002 föreslår regeringen att riksdagen Prop. 2001/02:10 bemyndigar regeringen att medge beställningar av skyddsrum och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;ledningsplatser m.m. så att behovet av anslagsmedel efter 2002 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 135 000 000 kronor. Vidare har regeringen uttalat att möjligheter att omförhandla ingångna avtal bör prövas. Under förutsättning av riksdagens godkännande och i avvaktan på resultatet av ovan nämnda utredning avser regeringen i regleringsbrevet för 2002 bemyndiga Räddningsverket att utnyttja endast en del av beloppet. Först efter beslut av regeringen får myndigheten utnyttja resterande belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försörjningsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft4"&gt;Det fria varuflödet inom EU bör utgöra grunden för försörjningsberedskapen. Internationell samverkan för att förebygga störningar i handelsutbytet är av stor vikt, liksom utveckling av metoder för att minska konsekvenser av störningar som kan inträffa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft4"&gt;Beredskapslagring har sedan tiden för det andra världskriget i stor utsträckning präglat verksamheten inom det civila försvaret. Lagringen var före &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; mycket omfattande och skulle försörja befolkningen under långa avspärrningsperioder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Planeringen för lagringsverksamheten har förändrats under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och beredskapslagren har sålts ut i stor omfattning till följd av anpassningsfilosofin (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224, bet. 1998/99:UFöU1, rskr. 1998/99:222). Inom endast ett fåtal områden återstår lager för höjd beredskap och krig. Detta avser bl.a. vissa lager för hälso- och sjukvårdens behov. Regeringen anser att i de fall lagring kan komma att behövas finns tillräcklig tid att under en fem- respektive tioårsperiod åter bygga upp lager.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Förändringen inom försörjningsområdet framgår tydligast inom de områden som omfattar traditionell varuförsörjning, medan förutsättningarna för planeringen inom infrastrukturområdet är helt annorlunda. Med anledning av den i kapitel 7, avsnitt 9.2 och kapitel 11 föreslagna förändringarna för det civila försvaret redovisar regeringen utvecklingen och läget inom försörjningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Livsmedelsförsörjningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft4"&gt;Beredskapslagring av insatsvaror till jordbruket, livsmedelsråvaror och livsmedel var en viktig del av livsmedelsberedskapen från andra världskriget och ända fram till mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Lagringen var komplement till produktion, kommersiella lager och import. Förutsättningar för livsmedelsberedskapen kom från både försvarsbeslut och jordbrukpolitiska beslut. I jordbrukspolitiken fanns det fram t.o.m. 1985 års beslut mål om självförsörjning under kris och krig som påverkade den fredstida produktionen. Genom 1990 års livsmedelspolitiska beslut skulle det svenska jordbruket avregleras med början den 1 juli 1991. Avregleringen skulle medföra en lägre&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p490 ft4"&gt;självförsörjning och beslutet innehöll bl.a. ökade medel för beredskapslagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Ambitionen för vegetabilieproduktionen var att trygga tillgången till insatsvaror som kvävegödselmedel och bekämpningsmedel för en växtodlingssäsong. För animalieproduktionen var målet att säkra en kontinuerlig mjölkproduktion under såväl krisskede, krigs- eller neutralitetsskede som en viss efterkrigstid genom lagring av proteinfodermedel. Även vissa veterinära läkemedel lagrades under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Lagringen av livsmedelsråvaror och livsmedel som brödsäd, socker, vegetabiliskt fett, torrjäst, bönor, ärter m.m. syftade till att säkra försörjningen i främst norra delen av landet i ett krig. Kemikalier för beredning av dricksvatten beredskapslagrades också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft4"&gt;Med anledning av att Sverige ansökte om medlemskap i EG i juli 1991, samtidigt som avregleringen av jordbruket inleddes, kom livsmedelspolitiken att anpassas mot den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemskapet i EU var ett faktum i januari 1995 och samma år lade regeringen fram propositionen Totalförsvar i förnyelse (prop. 1995/96:12). Regeringen framhöll att mot bakgrund av de väntade effekterna på importen av ett närmare samarbete med länder inom Europa kunde beredskapslagringen minskas väsentligt, och en sammanlagd besparing på 200 miljoner kronor borde uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft4"&gt;I den följande budgetpropositionen (prop. 1995/96:220) anförde regeringen att besparingen var möjlig mot bakgrund av de förändrade planeringsförutsättningarna i 1992 års försvarsbeslut och den förändrade importsituation som uppstått i och med förändringarna i Europa. EU- medlemskapet var också av stor betydelse för möjligheten till en säkrare import under ett krisskede. Regeringen ansåg därför att beredskapslagringen borde koncentreras på behoven i krig och att stora besparingar kunde göras på områden som har effekt på andra skeden än kriget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;När lagringen av insatsvaror började avvecklas under 1995 hade lagringsmålen för kvävegödselmedel och sojamjöl ännu inte uppnåtts. Som en följd av förutsättningen om så kallad återtagning i 1992 års försvarsbeslut och ändrade beräkningsnormer minskade Jordbruksverket den fredstida lagringen av brödsäd och socker. Kostnaderna för lagringen av livsmedel i Norrland minskades genom omstrukturering till mer kostnadseffektiva vegetabiliska varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft4"&gt;Enligt 1996 års ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150) kunde ytterligare 100 miljoner kronor sparas genom att beredskapslagringen av livsmedel och livsmedelsråvaror i huvudsak avvecklades. Detta beslutades i och med budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1) och propositionen Totalförsvar i förnyelse – etapp 2 (prop. 1996/97:4). Avvecklingen började under 1997. En viss lagring av vegetabiliskt fett kunde behållas som en del av den anpassningsplan som Jordbruksverket redovisade i början av 1998. Förutsättningarna i propositionen Förändrad omvärld – omdanat försvar (prop. 1998/99:74), om längre anpassningsperiod och kortare uthållighet, innebar dock att behovet av denna lagring bortföll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft4"&gt;Livsmedelsförsörjningen har under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; inte ingått i den gemensamma ekonomiska planeringsramen, bl.a. på grund av att medel tillfördes från det livsmedelspolitiska beslutet 1990. Avsikten var dock,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;enligt den första propositionen i försvarsbeslutet (prop. 1995/96:12), att Prop. 2001/02:10 medlen skulle föras till ramen. I och med avvecklingsbeslutet i den andra totalförsvarspropositionen (prop. 1996/97:4) konstaterade regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft4"&gt;emellertid att någon överföring inte skulle ske på grund av omstruktureringen inom livsmedelsberedskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;Sammanfattningsvis ökade under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; första hälft beredskapslagringen av insatsvaror till jordbruket, medan lagringen av livsmedel och livsmedelsråvaror minskade genom ändrade beräkningsnormer och antaganden om så kallad återtagning. De politiska besluten om avveckling från 1995 syftade till besparingar på totalt ca 300 miljoner kronor, vilka var möjliga mot bakgrund av ändrade planeringsförutsättningar, den förändrade importsituation som uppstått i och med förändringarna i Europa och Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Avvecklingen av insatsvaror till jordbruket var i huvudsak klar under 1997. Avvecklingen avseende livsmedel och livsmedelsråvaror avslutas 2001. Totalt har avvecklingen gett intäkter på ca 1,1 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Sjukvårds- och läkemedelsförsörjningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Uppbyggnad av beredskapslager av sjukvårdsmateriel och läkemedel för den civila hälso- och sjukvården har pågått sedan länge. Beredskapslagren har varit prioriterade åtgärder i försvarsbesluten från &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; till mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; I början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; påbörjades beredskapslagring av sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär hos landstingen, men detta ändrades i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; då inriktningen blev att endast staten skulle lagra sjukvårdsförnödenheter för tillkommande krigsskadade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Dimensioneringen och uppbyggnaden av beredskapslagren, som grundat sig på Försvarsmaktens skadeutfallsberäkningar med ett schablonmässigt påslag för civila skadade, avslutades 1995/96. Då lagrades utrustning för ca 110 operationssalar med vidhängande funktioner och 55 000 vårdplatser organiserade i s.k. ”vårdannex”. Det totala antalet vårdplatsutrustningar uppgick till ca 120 000. Vidare lagrades utrustning för att organisera 110 mobila akutvårdsresurser och 250 sjuktransportgrupper samt förbrukningsförnödenheter för att klara 150 000 krigsskadade. Dessutom lagrades läkemedel som oundgängligen behövdes för att klara den kvarvarande fredssjukvården under krigshot och under höjd beredskap. Det ekonomiska värdet på beredskapslagret beräknades då till ca 1 miljard kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft4"&gt;Efter 1996 års försvarsbeslut genomfördes nya skadeutfallsberäkningar, som visade att man kunde förvänta sig ett betydligt mindre antal krigsskadade än tidigare. Socialstyrelsen beslöt därför att hösten 1999 att avveckla sin operations- och vårdannexorganisation. Beslutet innebar att kvarvarande medicinteknisk utrustning organiseras i förstärknings- och kompletteringssatser, antalet beredskapslagrade vårdplatser reduceras till 20 000 och läkemedel för kvarvarande fredssjukvård avvecklas. Omstruktureringen av kvarvarande förbrukningsförnödenheter, från långtidslagring till omsättningslagring, har påbörjats på ett sådant sätt att förnödenheterna är användbara även under fredstid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Den industriella försörjningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p601 ft4"&gt;Tidigare genomfördes omfattande försörjningsanalyser som grund för beredskapsåtgärder på industrivaruområdet. Syftet med dessa var bl.a. att analysera vilka krisbehov som fanns hos olika funktionsansvariga myndigheter och Försvarsmakten, vilket i sin tur ställde krav på svensk industri. Vidare analyserades hur dessa behov tillgodosågs under normala förhållanden och hur stor importen av särskilt strategiska insatsvaror eller råvaror kunde bedömas vara i en säkerhetspolitisk krissituation. Mot denna bakgrund utarbetades förslag till hur försörjningen skulle tryggas med hjälp av olika beredskapsåtgärder. De åtgärder som under denna tid ofta användes var bl.a. beredskapsavtal, beredskapslagring, forskning och utveckling samt företagsplanläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;Beredskapsavtal upprättades med särskilt viktiga företag för att säkerställa produktion även under beredskapssituationer med allvarligt störd import. Avtalen omfattade därför i de flesta fall även åtaganden om beredskapslagring av strategiska importvaror som krävde snabba omsättningar. Totalt fanns ca 250 beredskapsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;En annan åtgärd som ofta användes var beredskapslagring. Denna genomfördes genom beredskapsavtal, genom lagring hos industrin via särskilt lageravtal eller i myndighetens egen regi. Lagervärdet uppgick som mest till ca 1,4 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Genom forskning och utveckling eftersträvades att finna möjligheter till inhemsk produktion eller inhemsk ersättning av varor som normalt importeras. Därigenom kunde volymen av importerade varor i beredskapslagren minimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft4"&gt;Med anledning av den positiva säkerhetspolitiska utvecklingen förändrades från början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; inriktningen av beredskapsverksamheten. Det bedömdes inte nödvändigt att ständigt ha en hög försörjningsberedskap som var förhållandevis dyr. Därför utvecklades i stället en modell med anpassningsplaner, som utarbetades tillsammans med olika företag. De beskrev vilka åtgärder som måste vidtas om beredskapen åter måste höjas. Detta och den förändrade inriktningen medförde bl.a. att beredskapslagren kunde säljas ut. Enligt den inriktning som regeringen successivt beslutat om under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; skall lagren vara utsålda senast vid utgången av 2002. Inriktningen medförde vidare att beredskapsavtalen kan om- eller bortförhandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;För att snabbt kunna anpassa beredskapen till förändrade hotbilder har olika metoder och modeller utvecklats för omvärldsanalys och omvärldsbevakning. För att få information till dessa analyser utnyttjas publika databaser men främst strategisk information genom särskilda samarbetsavtal med en rad olika företag. Genom dessa informationer kan risk- och konsekvensanalyser göras och vid behov förslag till åtgärder lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Försörjningen med oljeprodukter och kol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft6"&gt;Sveriges försörjningstrygghet på energiområdet är i stor utsträckning knuten till importen av fossila produkter, främst råolja och oljeprodukter. När det gäller drivmedel för fordon, flygplan och båtar är Sverige helt beroende av importerade produkter. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har anslutningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td203"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;till EU och dess inre marknad inneburit att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td204"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;det svenska Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;försörjningsområdet utvidgats till att omfatta hela Västeuropa.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td203"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;En viktig del av beredskapsåtgärderna på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bränsle- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p458 ft4"&gt;drivmedelsområdet utgör lagringen av importerade produkter. Beredskapslagringen av olja i Sverige är av två slag, lagring för fredstida oljekriser och s.k. krigslagring. Kol beredskapslagras endast för krigssituationer. Lagringsskyldigheten är reglerad i lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;Lagringen för oljekriser tar sikte på allvarliga störningar i oljeförsörjningen som uppstår utan samband med krig eller säkerhetspolitiska kriser i vår nära omvärld. Lagringen infördes mot bakgrund av oljekrisen 1973/74 och sker sedan 1975 enligt åtaganden som Sverige gjort i avtalet om ett internationellt energiprogram (det s.k. &lt;NOBR&gt;IEP-avtalet).&lt;/NOBR&gt; Efter Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; sker lagringen även enligt EU:s regelverk på området. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har inga stora förändringar skett beträffande lagringen för oljekriser, men en viss koncentration av lagerhållningen har skett. Beredskapslagren motsvarar 90 dagars normal konsumtion och hålls av näringslivet. De lagringsskyldiga företagen svarar själva för finansieringen. I samband med &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; öppnades möjligheten att hålla lagren i ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft4"&gt;Krigslagringen är en rent nationell angelägenhet och tar sikte på situationer vid höjd beredskap. Lagringsvolymerna bestäms utifrån gällande totalförsvarsplanering. Krigslagringen har varit föremål för omfattande förändringar under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; 1992 års försvarsbeslut innebar att den redan inledda neddragningen av lagringsvolymerna fortsatte. Som en följd bl.a. av att volymerna blivit allt mindre i förhållande till näringslivets beredskapslager för fredskriser beslöt riksdagen 1994 att den statliga krigslagringen för det civila försvarets del skulle avvecklas under en femårsperiod och att även denna lagring successivt skulle åläggas oljehandeln och vissa storförbrukare. En integration av krigslagringen med övrig lagring inom näringslivet bedömdes medge en mer rationell hantering och därmed vara samhällsekonomiskt fördelaktig. Dessutom skulle en förbättrad tillgänglighet för lagren åstadkommas. Intäkterna från utförsäljningen av de statliga civila beredskapslagren av olja uppgick under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; till ca 2,6 miljarder kronor. Sedan 1997, då en genomgripande förändring gjordes av elberedskapen, kan innehavare av elproducerande anläggningar beviljas ersättning från staten för sina krigslager.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft4"&gt;Beredskapslagring av kol sker hos värmeverk och kraftvärmeverk. Sverige har inga internationella åtaganden i fråga om kollagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Inriktning av planeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft6"&gt;I regeringens proposition Förändrad omvärld – omdanat försvar (prop. 1998/99:74) konstaterar regeringen att de fredstida handelsmönstren, företagens internationalisering, utvecklingen av multilaterala organ och Sveriges medlemskap i EU pekar mot att handeln kommer att fortgå någorlunda ostörd långt in i en eventuell framtida kris. Den internationella utvecklingen med ökad integration och starkare ömsesidigt beroende minskar enligt regeringens uppfattning riskerna från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försörjningssynpunkt samtidigt som den ökade globala konkurrensen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;den allt snabbare tekniska utvecklingen innebär en förändring av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td205"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;svenska näringslivet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td207"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;I december 1999 beslutade regeringen om uppdrag avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td208"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försörjningsområdet. Överstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p301 ft6"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;civil beredskap,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p300 ft4"&gt;Statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;jordbruksverk, Socialstyrelsen och Statens energimyndighet fick i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppdrag att i samråd utarbeta former för användande av nya metoder för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att trygga försörjningsförmågan. De ovan nämnda myndigheterna fick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vidare i uppdrag att tillsammans med Kommerskollegium,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Finansinspektionen, Arbetsmarknadsstyrelsen och Försvarsmakten att i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samråd analysera hur försörjningsberedskapen påverkats av förändrade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nationella och internationella förhållanden. I uppdraget betonades att de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;statliga åtagandena skall minskas. Uppdragen redovisades den 1 mars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;2001.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td207"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;När det gäller former och metoder för försörjningsberedskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;lämnade Överstyrelsen för civil beredskap en samlad bedömning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td208"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förslag till inriktning vilket innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td207"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–att&lt;/NOBR&gt; samarbetsformer, nätverk och analysmodeller utvecklas tillsammans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med näringslivet i syfte att skapa en bredare bas för kvalificerade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beslutsunderlag och för flexibilitet inför olika kriser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–att&lt;/NOBR&gt; förebyggande av störningar prioriteras i stället för mildrande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;effekter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td207"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–att&lt;/NOBR&gt; försörjningsberedskapen i Sverige skall i första hand upprätthållas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;genom internationell samverkan för att förebygga störningar i det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ömsesidiga handelsutbytet och i andra hand genom nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;åtgärdspaket för att milda effekterna av sådana störningar samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td207"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–att&lt;/NOBR&gt; utveckling av grundförmågan för omedelbar hantering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försörjningskriser prioriteras framför utveckling och vidmakthållande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uthållig försörjningsberedskap inför väpnade angrepp från annan nation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td208"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på medellång och på lång sikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td207"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringens anser att Överstyrelsens förslag i stort bör kunna ligga till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grund för den fortsatta planeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p301 ft4"&gt;vidare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p335 ft4"&gt;försörjningsförmågan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försörjningsberedskapen inte kan bygga på självförsörjning. EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;marknaden är det för Sverige relevanta försörjningsområdet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försörjningsberedskapen bygger i stället på den flexibilitet och robusthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som näringslivet kan visa i en säkerhetspolitiskt betingad situation och på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheters och näringslivets gemensamma förberedelser och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td205"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krishanteringsförmåga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td207"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Inriktningen av planeringen på försörjningsområdet bör främst vara att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förebygga störningar av försörjningen med varor och tjänster. Enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringen gynnas försörjningsförmågan av en utveckling mot fri handel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Internationella produktionssystem främjar också försörjningsförmågan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och är positiv för försörjningsberedskapen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td207"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringens uppfattning är att arbetet inom EU med försörjningsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bör fördjupas inom de områden där det finns behov. Regeringen avvaktar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;emellertid resultaten av den studie som skall genomföras inom EU om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försörjningstrygghet i fråga om vissa produkter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td207"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Enligt regeringen bör det fria varuflödet inom EU utgöra grunden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td205"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försörjningsberedskapen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td211"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samverkan för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förebygga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;störningar i handelsutbytet är av stor vikt, liksom utveckling av metoder Prop. 2001/02:10 för att minska konsekvenser av störningar som kan inträffa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Marknadsreglerande åtgärder och kreditgivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Nationella marknadsregleringar och regleringar av kreditgivning är i huvudsak uteslutna genom EU- medlemskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft4"&gt;Det finns inte något behov att för närvarande reglera Exportkreditnämndens verksamhet i kris- och krigsläge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överstyrelsen för civil beredskap, Statens jordbruksverk, Socialstyrelsen, Statens energimyndighet, Kommerskollegium och Finansinspektionen lämnade den 1 mars 2001 förslag till hur olika marknadsreglerande åtgärder m.m. som för närvarande ingår i beredskapsplaneringen bör anpassas, avvecklas eller ersättas med andra åtgärder med anledning av de av regeringen i propositionen 1998/99:74 Förändrad omvärld – omdanat försvar (s. 171- 174) angivna nya planeringsförutsättningarna. Enligt uppdraget skulle Exportkreditnämnden särskilt kommentera vissa i budgetpropositionen för 1998 angivna bemyndiganden för regeringen att besluta om viss verksamhet i kris- och krigslägen. Myndigheterna menade i redovisningen bl.a. att förutsättningar för nationell reglering av utrikeshandeln och ransonering av varor måste bedömas utifrån de förutsättningar som Sveriges &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;EU-medlemskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; innebär. Regeringen delar denna uppfattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft4"&gt;Det bör med hänsyn till situationer som innebär mycket allvarliga kriser och utrikeshandelns sammanbrott finnas möjlighet till nationell reglering. De nuvarande möjligheterna till marknadsreglerande åtgärder bör främst tillämpas med hjälp av ransoneringslagen (1978:268) och prisregleringslagen (1989:978). Dessa har därför fortsatt betydelse. De olika myndigheterna har att inom denna ram att planera för olika situationer som kan kräva marknadsreglerande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;Kreditgivning för import och export är viktig för att säkerställa att den svenska försörjningsförmågan kan upprätthållas i kris- och krigsläge. Exportkreditnämnden tillhandahåller statliga kreditgarantier. Den vanligaste garantiformen är garanti vid fordringsförlust, där garantitagaren försäkrar sig mot en betalningsinställelse från köparens sida. Enligt Exportkreditnämndens bedömning krävs, utifrån nu gällande planeringsförutsättningar med en lång anpassningstid, inga särskilda beredskapsåtgärder. Att utforma ett särskilt system för import- och exportkreditgarantier som blir aktuellt så långt i framtiden är inte heller meningsfullt, då handeln och förutsättningarna för garantigivning kan ändras väsentligt jämfört med idag. Regeringen anser, mot bakgrund av den långa anpassningstiden, att det därmed inte finns något behov att för närvarande reglera Exportkreditnämndens verksamhet i kris- och krigsläge.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td161"&gt;&lt;P class="p30 ft35"&gt;13.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td172"&gt;&lt;P class="p33 ft41"&gt;Energiområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p607 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns inte längre behov av olje- och kollager som enbart är avsedda för höjd beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statens energimyndighet gör bedömningen att nya metoder, som tar hänsyn till ominriktningen av det civila försvaret behöver utvecklas när det gäller bränsle- och drivmedelsberedskapen. Samhällets beroende av ständigt fungerande energiförsörjning gör dock att beredskapshänsyn och mer operativa åtgärder måste vidtas redan i nuvarande omvärldsläge och inte skjutas upp till en anpassningsperiod. När det gäller oljeprodukter binder också internationella avtal Sverige till en hög beredskap för fredstida störningar. Energimyndigheten har i redovisning från den 14 november 2000 bl.a. föreslagit att krigslagring av olja och kol kan utgå för de närmaste åren och att lagringsskyldighet inte längre skall gälla för gasol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft4"&gt;Regeringen anser i likhet med Energimyndigheten att det inte längre finns behov av olje- och kollager som enbart är avsedda för höjd beredskap. Regeringen avser därför att inom ramen för nuvarande regelverk fatta lagringsbeslut och initiera andra beredskapsåtgärder som skall göra det möjligt att under 2002 tills vidare upphöra med lagring för höjd beredskap. Det ligger i sakens natur att en omprövning därefter måste ske löpande utifrån en förstärkt omvärldsbevakning. Även när det gäller förslaget om att generellt undanta gasol från lagringsplikt delar regeringen Energimyndighetens bedömning, men noterar samtidigt att en sådan omställning kräver ändring av gällande lagstiftning. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i den frågan i samband med att andra förslag om ändringar i berörd lagstiftning läggs fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Målsättningen för ett konsumtionsregleringssystem på elområdet är att minska effekterna av en elbrist för samhället som helhet varvid acceptabelt rättvis fördelning skall uppnås. Påverkan skall ske med hänsyn till förbrukarens förutsättningar samt ransoneringens syfte och inriktning. Förändringarna på elmarknaderna i bl.a. fyra nordiska länder gör att svenska elhandlare idag kan sälja el direkt till kunder i Danmark, Norge och Finland. Samtidigt kan svenska kunder köpa el från utländska elhandelsföretag. Elhandeln kan balansera tillfälliga nationella under- och överskott av el. Handelsströmmarna mellan de nordiska länderna varierar över året och mellan åren beroende på temperatur, nederbörd och konjunktursvängningar. Det som framför allt styr detta är vattentillrinningen i de svenska, norska och finska magasinen. Tyskland och Ryssland deltar också i elhandeln med de nordiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft4"&gt;Konsumtionsdämpande åtgärder inom elområdet kan vidtas antingen som effektbegränsning eller som energiransonering. Effektbegränsning är en omedelbar åtgärd. Beslut om effektbegränsning tas av den balansansvariga myndigheten Affärsverket svenska kraftnät för att tillfälligt förhindra en överbelastning av systemet. En roterande bortkoppling medför att vissa förbrukare tidvis kopplas bort. Om en kommande brist på energiråvara vid kraftproduktion kan förutses, är det även på sikt möjligt att dämpa elkonsumtionen för att den bättre skall stämma överens med de begränsade tillgångarna. En sådan balansering&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;kan åstadkommas bl.a. med hjälp av informativa styrmedel. Avsikten är Prop. 2001/02:10 att få elkunder att minska sin förbrukning så att knapphet på elkraft inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;I kapitel 9 lämnar regeringen en övergripande redovisning av det planeringssystem som bör finnas för samhällets beredskap. Regeringen avser återkomma till riksdagen om vilka myndigheter som framöver skall ha ett s.k. bevakningsansvar för försörjningsområdet, i syfte att ha en förmåga att vid en säkerhetspolitisk förändring kunna genomföra anpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;14 Personal i det nya försvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft4"&gt;Personalavsnittet inleds med den redovisning som försvarsutskottet begärt av ett sammanhållet reformerat personalförsörjningssystem som gäller samtliga personalkategorier inom Försvarsmakten. Redovisningen bör betraktas som en sammanfattning av den förändring som är nödvändig för att personalförsörjningssystemet skall kunna tillgodose de personella behov som följer av Försvarsmaktens förändrade uppgifter. Regeringen utvecklar därefter sin syn på de åtgärder som bör vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;Ansvaret för att genomföra de förändringar som regeringen redovisar är i allt väsentligt Försvarsmaktens och förutsätter sedvanliga överenskommelser med de fackliga organisationerna. Regeringen avser göra de författningsändringar som är nödvändiga och vid behov återkomma till riksdagen om lagstiftningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;Som nämnts tidigare behandlas huvuddelen av de frågor som rör totalförsvarsplikten i den särskilda proposition Bättre villkor för totalförsvarspliktiga (prop. 2001/02:11) som beslutats denna dag. Som också framgått tidigare avser regeringen återkomma till riksdagen med frågor som berör den frivilliga försvarsverksamheten. Till följd av de totalförsvarspliktigas och de frivilligas betydelse för Försvarsmaktens förmåga att utföra sina uppgifter redovisas dock i denna proposition sådant om dessa personalkategorier som ingår i den samlade synen på den framtida personalförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1, utgiftsområde 6 Totalförsvar) redovisat några av de strukturella personalförsörjningsproblem som för närvarande finns i Försvarsmakten. Regeringens syn på dessa problem redovisas i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Regeringens samlade syn på personalförsörjningen i Försvarsmakten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft4"&gt;Försvarsmaktens personalförsörjningssystem bör reformeras så att det tillgodoser de personella behov som följer med de uppgifter som regeringen ger myndigheten. Reformarbetet bör grundas på de krav som övergången från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar, de internationella insatserna, anpassningsförmågan och den väpnade striden ställer. Totalförsvarsplikten bör vidare alltjämt utgöra grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft4"&gt;Bland de svårigheter som personalförsörjningssystemet har att möta, anser regeringen att rekryteringskraften, dvs. förmågan att i konkurrens med andra anställa eller engagera personal på frivillig basis, utgör den största utmaningen. I takt med att läget i den närmaste omvärlden förbättras, antalet totalförsvarspliktiga reduceras och den militära infrastrukturen förändras påverkas också Försvarsmaktens rekryteringsförutsättningar. Regeringen menar att det är nödvändigt för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td212"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten att utveckla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td213"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;formerna för sin rekrytering och att ge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td212"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;personalförsörjningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td213"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;en sådan utformning att det även i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;framtiden attraherar människor med olika bakgrund.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Var och en av de personalkategorier som regeringen beskriver i det följande har sina speciella rekryteringsförutsättningar. Regeringen fäster därvid särskild vikt vid att Försvarsmakten skapar en tillräckligt bred bas för sin rekrytering av yrkes- och reservofficerare. Traditionellt har dessa rekryterats bland de befälsuttagna totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt. Med det begränsade antal totalförsvarspliktiga som Försvarsmakten behöver för sin insatsorganisation menar regeringen att det kan komma att visa sig vara svårt att rekrytera de ca 1 000 yrkes- och reservofficersaspiranter som Försvarsmakten årligen behöver. Enligt regeringens uppfattning krävs det därför kraftfulla informationsinsatser som riktas till alla ungdomar, och särskilt till unga kvinnor, för att Försvarsmakten långsiktigt skall förmå behålla den starka rekryteringskraft som de båda officersyrkena har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft4"&gt;Tjänstgöring i den fredsfrämjande verksamhet som Försvarsmakten bedriver utomlands bör betraktas som en naturlig del av de anställdas yrkesutövning. Yrkesofficerare som nyanställs bör vara skyldiga att tjänstgöra i utlandsstyrkan. Redan anställda yrkesofficerare bör ges möjlighet att göra ett sådant åtagande. Den internationella verksamheten bör även i framtiden i första hand grundas på frivillighet vilket ställer krav på att Försvarsmakten vidtar åtgärder som gör sådan tjänstgöring attraktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;Tillgången till den militära kompetens som yrkesofficerarna har kommer även i framtiden att vara av stor betydelse för Försvarsmaktens förmåga att utföra de uppgifter som regeringen ger myndigheten. Yrkesofficerare bör företrädesvis placeras på befattningar som kräver deras kompetens. Det nuvarande befälssystemet bör utvecklas. Genom att erbjuda nya karriär- och utvecklingsmöjligheter bör en ökad kompetensbredd kunna uppnås. Kopplingen mellan s.k. nivåhöjande utbildning och befordran bör tas bort. Istället bör befordran grundas på en helhetsbedömning av den enskildes förutsättningar. Det bör vara möjligt att anställa personer med särskild kompetens efter en anpassad yrkesofficersutbildning. Utbildningen bör ges en utformning som tillgodoser kvalitetsaspekterna på officersyrket. Tidsbegränsade anställningar för yrkesofficerare bör inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft4"&gt;Försvarsmakten bör vidta omfattande åtgärder för att påtagligt öka andelen kvinnliga officerare. I detta bör ingå att ange tydliga och successivt ökande rekryteringsmål, att differentiera de fysiska baskraven samt att förbättra arbetsmiljön för kvinnor. Vidare är det nödvändigt att fördjupa kunskaperna om varför så få kvinnor söker sig till officersyrket och om vilka erfarenheter kvinnor har av att utöva yrket, så att kraftfulla åtgärder kan vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft6"&gt;De civilanställdas kompetens bör utnyttjas bättre i Försvarsmaktens verksamhet. Vidare bör möjligheterna att utvecklas i sitt arbete förbättras exempelvis genom kompetensutveckling, internationell tjänstgöring och distansarbete. Den civilanställda personalen bör i en ökande omfattning komma i fråga för befattningar som tidigare i allt väsentligt bemannats av yrkesofficerare. Detsamma gäller möjligheterna till en chefskarriär. De&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p559 ft4"&gt;nya karriär- och utvecklingsmöjligheter som avses införas bör bidra till utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Reservofficerssystemet bör behållas men reformeras i grunden. Ett attraktivt och effektivt reservofficerssystem bör kunna skapas genom att erbjuda reservofficerare placeringar i insatsorganisationen samt tjänstgöring i grundorganisationen och utomlands. Reservofficerarnas betydelse för Försvarsmaktens anpassningsförmåga kommer fortsatt vara av avgörande betydelse. Behovet bör vara styrande för antalet reservofficerare. Behovet bör bestämmas av Försvarsmakten. Ett obligatoriskt tjänstgöringsår bör införas för nyexaminerade reservofficerare. Tjänstgöringsåret bör kunna genomföras i såväl nationell som internationell verksamhet och när så är lämpligt delas upp i flera perioder. Reservofficerarnas fortsatta tjänstgöring bör ges en individuell utformning. Reservofficerare bör i likhet med vad som föreslagits för yrkesofficerare kunna befordras utifrån en helhetsbedömning av den enskildes förutsättningar. Det bör vara möjligt att anställa personer med särskild kompetens efter en anpassad reservofficersutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft4"&gt;Grundutbildningen för de totalförsvarspliktiga bör planeras så att eftergymnasiala studier endast i undantagsfall skall behöva skjutas upp eller så att uppehåll skall behöva ske under mer än två terminer. Inryckning till grundutbildning får först ske efter att gymnasieutbildning eller utbildning som kan jämställas med gymnasieutbildning avslutats. De förbättringar som efter hand sker av de tekniska hjälpmedlen i den militära utbildningen bör kunna begränsa utbildningstidens längd. Det bör finnas en flexibilitet i bedömningen av hur lång utbildningstiden för olika befattningar eller verksamheter skall vara. Det finns anledning att även i fortsättningen för olika kategorier reglera den tid som utbildningen får ta i anspråk. Regeringen bedömer att antalet inryckande totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt bör vara ca 15 350 under 2002, ca 16 000 under 2003 – 2004 för att därefter öka till 17 – 18 000 från och med 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft4"&gt;Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen har behovet av att genomföra grundutbildning som är längre än 60 dagar för totalförsvarspliktiga med civilplikt minskat. Under 2002 bör antalet inryckande totalförsvarspliktiga räddningsmän, sanerare och ammunitionsröjare för kommunala behov vara ca 500. Från och med 2003 bör antalet minskas till ca 300. Utbildningen av totalförsvarspliktiga flygplatsbrandmän bör avbrytas helt från och med 2004. För energiförsörjningen bör ca 120 totalförsvarspliktiga linjereparatörer och driftbiträden inkallas årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft4"&gt;Kompetensen hos dem som nyligen fullgjort värnplikt bör tillvaratas för att kunna säkerställa en rationell flygtidsproduktion, för att förstärka säkerheten i bemanningen av de internationella insatserna samt för att förstärka utbildningsverksamheten. Detta bör åstadkommas genom att utnyttja och utveckla befintliga anställningsformer. Vidare bör ett system med beredskapssoldater studeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Det militära skolsystemet bör fortsatt reformeras så att det tillgodoser de framtida kompetensbehoven och bidrar till att skapa alternativa karriärvägar för anställd personal. Utbildningens status samt skolstegens utbildningsmål, längd, antal, innehåll och inbördes samband bör ses över&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p176 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p613 ft4"&gt;liksom möjligheterna att införa en treårig grundläggande utbildning och att utnyttja utbildningar utanför det militära skolsystemet. De militära skolornas antal, organisation, huvudmannaskap och lokalisering bör inte förändras förrän ett reformerat skolsystem utformats. Ytterligare överväganden är nödvändiga innan ett förslag kan redovisas för riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Skolsystemet bör bli flexiblare avseende såväl chefsutbildningar som fack- och expertutbildningar. En större flexibilitet avseende antalet tjänsteår mellan skolstegen bör medges och den tidigare kopplingen mellan vissa skolsteg och befordran bör tas bort. Det växande internationella engagemanget bör på ett tydligare sätt återspeglas i utbildningen samtidigt som en ökad individuell anpassning bör övervägas. Inom ramen för detta reformarbete bör ansvar för olika delar av utbildningen och dess genomförande ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft4"&gt;Inriktningen för den fortsatta reformeringen av relevanta delar av det militära skolsystemet bör vara att utbildningen ges en utformning som innebär att den kvalitetsmässigt kan likställas med högskoleutbildning enligt högskolelagen (1992:1434). En utredning bör tillsättas så snart det är möjligt med uppgift att se över det militära skolsystemets utveckling. Utredningen bör även pröva och föreslå vilka examina som bör införas för denna utbildning. Vidare bör villkoren för yrkes- och reservofficersaspiranter, inklusive det eventuella införandet av studiemedelsfinansiering, ses över. Tills denna översyn skett bör villkor motsvarande dagens behållas. Utredningen bör redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft4"&gt;Den frivilliga försvarsverksamhetens inriktning bör anpassas utifrån de förändringar som totalförsvaret i övrigt genomgår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft6"&gt;Försvarsmakten bör stärka och samordna sin arbetsgivarroll. Bl.a. bör myndigheten vidta åtgärder för att förbättra styrningen och uppföljningen av personalförsörjningen. Försvarsmakten bör också vidta åtgärder för att förbättra förtroendet för myndigheten i frågor som rör arbetsgivarrollen. Tjänstgöringstiderna för yrkesofficerare i befattningar bör generellt vara längre än för närvarande. Försvarsmakten bör utveckla sina metoder för att bedöma behovet av personal och kostnadsutvecklingen inom personalområdet. De underlag som utarbetas bör vara kvalitetssäkrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft4"&gt;Etnisk och kulturell mångfald bör betraktas som en förutsättning för Försvarsmaktens personalförsörjning och för myndighetens förankring i samhället som helhet. Vidare bör Försvarsmakten öka sina ansträngningar att förhindra olika former av trakasserier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;De åtgärder som regeringen redovisar kommer att ge effekt i olika tidsperspektiv. Några åtgärder, t.ex. de förbättrade utvecklingsmöjligheterna för civilanställd personal och att tillvarata den kompetens som de som nyligen genomfört värnplikt har, kan enligt regeringens uppfattning komma att ge effekt redan inom något år. Andra åtgärder, som att öka andelen kvinnliga officerare och att reformera reservofficerssystemet, bedöms ge effekt först något år senare. Regeringen redovisar också åtgärder, t.ex. en översyn av det militära skolsystemet, som till följd av sin komplexitet kommer att påverka personalförsörjningen först i ett längre perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Personalförsörjningsutredningens förslag överensstämmer i allt väsentligt med det som regeringen redovisat ovan. I fråga om hur&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p156 ft4"&gt;kompetensen hos dem som nyligen fullgjort värnplikt bör tillvaratas, Prop. 2001/02:10 antalet yrkesofficerare, en lagreglerad internationell tjänstgörings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft4"&gt;skyldighet för nyanställda yrkesofficerare och utvecklingen av det militära skolsystemet har dock regeringen kommit till delvis andra slutsatser än utredningen. Regeringen utvecklar detta i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft4"&gt;Försvarsberedningen har i sin rapport Ny struktur för ökad säkerhet – nätverksförsvar och krishantering (Ds 2001:44) redovisat sin syn på Försvarsmaktens personalförsörjning. Regeringen delar genomgående Försvarsberedningens syn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Anställd personal i Försvarsmakten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Yrkesofficerare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft26"&gt;Nya karriär- och utvecklingsmöjligheter för yrkesofficerare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillgången till den militära kompetens som yrkesofficerarna har kommer även i framtiden att vara av stor betydelse för Försvarsmaktens förmåga att utföra de uppgifter som regeringen ger myndigheten. Yrkesofficerare bör företrädesvis placeras på befattningar som kräver deras kompetens. Det nuvarande befälssystemet bör utvecklas. Genom att erbjuda nya karriär- och utvecklingsmöjligheter bör en ökad kompetensbredd kunna uppnås. Kopplingen mellan s.k. nivåhöjande utbildning och befordran bör tas bort. Istället bör befordran grundas på en helhetsbedömning av den enskildes förutsättningar. Det bör vara möjligt att anställa personer med särskild kompetens efter en anpassad yrkesofficersutbildning. Utbildningen bör ges en utformning som tillgodoser kvalitetsaspekterna på officersyrket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft41"&gt;Personalförsörjningsutredningens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens bedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har inga invändningar mot förslagen om nya karriärvägar och att Försvarsmakten skall ha det fulla ansvaret för befordran. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;delar utredningens uppfattning att karriärvägar som bygger på ett allt större specialistkunnande och ett ökat funktionsansvar skall säkerställas, både på den militära och på den civila sidan. Arbetet med att ta fram nya karriär- och utvecklingsmöjligheter bedöms som omfattande och kräver bland annat en kompetensanalys och att Försvarsmakten på ett tydligt sätt definierar olika befattningars innehåll samt deras roller i organisationen. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Försvarets materielverk &lt;/SPAN&gt;bedömer att behovet av expertkompetens kommer att öka och tillstyrker förslaget att inom Försvarsmakten utveckla expertkarriärer vid sidan av chefskarriären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;med flera remissinstanser konstaterar att den väpnade striden utgör grunden för officersbegreppet och att det krävs en kvalitetssäkrad yrkesexamen för alla som skall bli officer. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Totalförsvaret forskningsinstitut &lt;/SPAN&gt;anser att officersyrket inte bör öppnas för personal helt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft44"&gt;utan officersutbildning, utan att sådan personal bör ges en efter tjänstens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft4"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p290 ft4"&gt;behov anpassad officersutbildning. Även &lt;SPAN class="ft5"&gt;Officersförbundet &lt;/SPAN&gt;anser att alla som anställs som yrkesofficerare skall ha en yrkesofficersexamen. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Försvarets radioanstalt &lt;/SPAN&gt;har i ett kompletterande remissvar understrukit betydelsen för kompetensförsörjningen av en militär expertkarriär och av direktrekrytering till officersyrket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skälen för regeringens bedömning &lt;/SPAN&gt;: Försvarsmakten ställs i likhet med andra försvarsmakter runt om i världen inför allt mer komplexa uppgifter. Den snabba samhällsutvecklingen och tekniska utvecklingen i kombination med en förändrad hotbild och ett tilltagande internationellt försvarssamarbete medför enligt regeringen att officerarnas yrkesroll förändras. De krav på ett brett spektrum av djupt och kvalificerat kunnande som verksamheten ställer, leder till att organisationens samlade förmåga endast kan utvecklas fullt ut genom samverkan mellan individer med olika kompetenser. Utvecklingen kommer därmed att ställa krav på en specialisering på individnivå för ett ökande antal yrkesofficerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft4"&gt;Samhällsutvecklingen har lett till att de så kallade kunskapsorganisationerna inom den civila delen av samhället skapat ett ökat utrymme för experter. Detta har bl.a. medfört att särskilda befattningar inrättats för experter vid sidan av den traditionella chefskarriären. För regeringen är det uppenbart att även Försvarsmaktens verksamhet alltmer kommer att kännetecknas av en framträdande komplexitet, vilket ökar behovet av yrkesofficerare med olika kompetensprofiler och leder till en utveckling som liknar den som samhället i övrigt genomgår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft4"&gt;Även om Försvarsmakten står inför stora förändringar kommer enligt regeringen förmågan att genomföra väpnad strid även i framtiden att utgöra grunden för Försvarsmaktens verksamhet och därmed även för officersyrket. Yrkesofficerare utbildas för att leda krigsförband, dvs. förband som skall ha förmåga att verka i olika konfliktnivåer och ytterst kunna värna nationens existens i krig. Därför är ledarrollen central i officersyrket. Många yrkesofficerare har dock inte en ledarroll utan tjänstgör under större eller mindre delar av sin yrkeskarriär i expertfunktioner av olika slag. Även om förmågan att leda andra människor vid väpnad strid är det gemensamma fundamentet för officersyrket förutsätts inte längre alltid ett uttalat chefs- eller ledarskap i krig och olika krisnivåer. Det behövs också militärt expertkunnande. Även generalistrollen och ledarskapet professionaliseras i allt större utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft4"&gt;Mot bakgrund av den utveckling som regeringen förutser finns starka skäl för att en ytterligare specialisering måste ske inom Försvarsmakten redan på kort sikt. Försvarsmakten som organisation bör enligt regeringens mening utveckla en ökad kompetens. Detta är dock inte liktydigt med att alla officerare bör utvecklas på alla områden eftersom detta leder till att kompetensen blir för grund. Individerna bör däremot kunna beredas möjlighet till individuell utveckling och fördjupning på olika områden. Enligt regeringen är det därför nödvändigt, för både rekrytering och utveckling av officerare, att det skapas karriärvägar och utvecklingsmöjligheter för experter som kompletterar den traditionella chefskarriären inom Försvarsmakten. De nya karriärvägarna måste göras likvärdiga när det gäller löneutveckling, andra belöningsformer, meritvärde och status. Om så sker bedömer regeringen att problemen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p622 ft4"&gt;med att behålla konkurrensutsatt personal som t.ex. tekniker kan nedgå i omfattning. Avgångarna kan för närvarande bl.a. härledas till att denna personal inte ges adekvata roller, lönesättning och status inom det nuvarande karriärsystemet. Regeringen anser att det är angeläget att utforma karriärvägarna för såväl militära som civila experter så att de i vissa fall kan sträcka sig upp till befattningar på generalsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft4"&gt;En yrkesofficer i en expertbefattning bör således kunna befordras. Detta kräver att kopplingen mellan skolstegen i det militära utbildningssystemet och befordran tas bort. Begreppen ”nivåhöjande” respektive ”icke nivåhöjande” utbildning bör således avvecklas. I frågor om befordran menar regeringen dessutom att den flexibilitet som eftersträvas skulle gynnas av att Försvarsmakten själv får besluta om formerna för befordran, med undantag för de högsta graderna vilka regeringen även fortsättningsvis bör besluta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft4"&gt;Utgående från vad som anförts ovan och officerarnas särskilda betydelse för den militära kompetensen, inte minst förmågan att genomföra väpnad strid, kan de förändrade karriärvägarna således sammanfattas till:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;militära chefsbefattningar som kräver officerskompetens,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;militära expertbefattningar som kräver officerskompetens,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;civila chefsbefattningar som inte kräver officerskompetens samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;civila expertbefattningar som inte kräver officerskompetens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft4"&gt;Indelningen bör inte betraktas som statisk. Det bör vara möjligt att växla mellan karriärerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft4"&gt;Enligt regeringens mening bör det finnas en möjlighet för Försvarsmakten att direktrekrytera yrkesofficerare som besitter speciellt eftertraktad civil kompetens. Exempel på sådan kompetens kan vara teknik, IT, juridik, ekonomi, medicin och meteorologi samt stats- och förvaltningskunskap. De personer som har denna kompetens har i allmänhet en akademisk examen och är därmed något äldre. Dessa bör kunna ges en anpassad yrkesofficersutbildning. Vissa kan ha fullgjort sin militära grundutbildning medan andra inte har det. Eftersom det kan finnas tillfällen då Försvarsmakten behöver rekrytera personer med specialkompetens bör det inte finnas något krav på fullgjord grundutbildning för att kunna antas till en sådan anpassad yrkesofficersutbildning. Utbildningen bör ges en utformning som tillgodoser kvalitetsaspekterna på officersyrket. Denna möjlighet bör ses som ett komplement till kompetensförsörjningen. Rekryteringen till yrkesofficersutbildningen bör således även i framtiden huvudsakligen ske bland dem som fullgjort värnplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft6"&gt;Inom Försvarsmakten styrs bemanningsarbetet beträffande yrkesofficerare mera av myndighetens planering av de enskilda än av dessas egna önskemål om placering. Enligt regeringens mening skulle ett för myndigheten effektivare och för den enskilde mer attraktivt bemanningssystem kunna skapas genom att man i högre grad än för närvarande tillsätter befattningar efter ansökan. Ett sådant förfaringssätt skulle också stärka den civilanställda personalens möjligheter att komma i fråga för befattningar som traditionellt bemannats med yrkesofficerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft4"&gt;Bland de svårigheter som personalförsörjningssystemet har att möta anser regeringen att rekryteringskraften, dvs. förmågan att i konkurrens med andra anställa eller engagera personal på frivillig basis, utgör den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kanske största utmaningen. I takt med att läget i den närmaste omvärlden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;förbättras, antalet totalförsvarspliktiga reduceras och den militära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;infrastrukturen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td194"&gt;&lt;P class="p543 ft4"&gt;förändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td159"&gt;&lt;P class="p301 ft4"&gt;påverkas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p628 ft6"&gt;Försvarsmaktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rekryteringsförutsättningar. Regeringen menar att det är nödvändigt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten att utveckla formerna för sin rekrytering och att ge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;personalförsörjningssystemet en sådan utformning att det tilltalar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td214"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;människor med olika bakgrund.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen fäster därvid särskild vikt vid att Försvarsmakten skapar en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillräckligt bred bas för sin rekrytering av yrkes- och reservofficerare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Traditionellt har dessa rekryterats bland de befälsuttagna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt. Med det begränsade antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;totalförsvarspliktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;behöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td142"&gt;&lt;P class="p629 ft6"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatsorganisation menar regeringen att det kan komma att visa sig vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;svårt att rekrytera de ca 600 yrkes- och ca 400 reservofficersaspiranter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som Försvarsmakten bedömt att myndigheten årligen behöver. Enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringens uppfattning krävs det kraftfulla informationsinsatser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;riktas till alla ungdomar, och särskilt till unga kvinnor, för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten långsiktigt skall förmå behålla den starka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rekryteringskraft som de båda officersyrkena har.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td142"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;I utvecklingen av formerna för rekrytering bör också ingå en översyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av möjligheterna att erbjuda yrkes- och reservofficersaspiranter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;befälsbefattningar under grundutbildningen eftersom detta delvis sker i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;konkurrens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utbildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p119 ft4"&gt;värnpliktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td142"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;befäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p458 ft4"&gt;insatsorganisationens behov. Problemställningen utvecklas i avsnittet om det militära skolsystemet nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Kvinnliga officerare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Försvarsmakten bör vidta omfattande åtgärder för att påtagligt öka andelen kvinnliga officerare. I detta bör ingå att ange tydliga och successivt ökande rekryteringsmål, att differentiera de fysiska baskraven samt att förbättra arbetsmiljön för kvinnor. Vidare är det nödvändigt att fördjupa kunskaperna om varför så få kvinnor söker sig till officersyrket och om vilka erfarenheter kvinnor har av att utöva yrket, så att kraftfulla åtgärder kan vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft41"&gt;Personalförsörjningsutredningens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens bedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;understryker genomgående vikten av att öka andelen kvinnliga officerare. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Försvarsmakten, Arbetsgivarverket &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Officersförbundet &lt;/SPAN&gt;anser inte att särskilda rekryteringsmål för kvinnor är rätt väg för att uppnå detta mål. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Statskontoret, Totalförsvarets pliktverk, Integrationsverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kristdemokratiska kvinnoförbundet &lt;/SPAN&gt;stödjer däremot utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft4"&gt;Beträffande kravet på att utarbeta nya fysiska baskrav är däremot remissinstanserna odelat positiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Jämställdhetsombudsmannen &lt;/SPAN&gt;har yttrat sig i mycket positiva ordalag om utredningens analys i avsnittet om kvinnliga officerare. Jämställdhetsombudsmannen har dock inte berört enskilda förslag eller detaljer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Mer än 20 år har förflutit sedan Prop. 2001/02:10 riksdagen beslutade att öppna officersyrket för kvinnor. För närvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft4"&gt;uppgår kvinnornas andel av yrkesofficerskåren till ca 3 procent eller ca 400 stycken. Regeringen kan därmed inte komma till någon annan slutsats än att Försvarsmakten hittills inte lyckats finna de former som är nödvändiga för att officersyrket, i likhet med t.ex. polisyrket, skall utvecklas från ett enbart manligt yrke till ett yrke som attraherar båda könen. Enligt regeringens mening bör det vara möjligt att uppnå en betydligt bättre könsbalans inom officersyrket. Regeringen anser att en sådan balans är såväl angelägen som brådskande eftersom varje år utan ett positivt trendbrott beträffande ett ökande antal kvinnliga yrkesofficerare förvärrar situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft4"&gt;Enligt regeringens mening talar alla skäl för att Försvarsmakten bör ha betydligt fler kvinnliga officerare. I förstone är det en fråga om att genomföra ovannämnda riksdagsbeslut och att även inom Försvarsmaktens uniformsyrken fullfölja det jämställdhetsarbete som pågår inom alla samhällsektorer. Regeringen lägger stort värde i att mångfalden i arbetslivet utnyttjas till fullo. Regeringen menar att detta kräver ett tydligt förändringsarbete inom Försvarsmakten för att dessa värden inte skall förbli eftersatta i någon bemärkelse när det gäller officersyrket. Dessutom anser regeringen att kvaliteten i verksamheten där båda könen är väl representerade är överlägsen den där ett kön är så tydligt underrepresenterat som när det gäller yrkesofficerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft4"&gt;Försvarsmakten har i ett kompletterande underlag till regeringen understrukit att myndigheten bör ges möjlighet att fortsätta det arbete som pågår med att ta fram den åtgärdsplan för att öka antalet kvinnliga officerare som skall redovisas för regeringen i samband med budgetunderlaget för 2003. Försvarsmakten har också anfört att rekryteringsmål inte nödvändigtvis skall uttryckas i absoluta tal eller i procent utan att även kvalitetsmål kan vara ett sätt att ange rekryteringsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft4"&gt;Regeringen delar inte helt Försvarsmaktens syn utan anser att kraven på myndigheten att åstadkomma en påtaglig ökning av antalet kvinnliga yrkesofficerare bör tydliggöras genom att kvantitativa mål för rekryteringen formuleras. Regeringen menar dessutom att rekryteringsmålen successivt bör öka för att därigenom bidra till att rekryteringsansträngningarna gradvis intensifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;För att förbättra kvinnors möjligheter att antas till officersutbildning och att utöva yrket bör Försvarsmakten differentiera de så kallade fysiska baskraven så att de tar hänsyn till de fysiologiska skillnader som finns mellan män och kvinnor. Indirekt diskriminering av kvinnor genom fysiska krav som på ett närmast systematiskt sätt utestänger dem från delar av arbetsmarknaden bör elimineras. Regeringen bejakar Försvarsmaktens behov av att definiera den fysiska prestationsförmåga som tjänstgöringen kräver. Regeringen menar dock att det bör vara möjligt att ge de fysiska baskraven en sådan konstruktion att andelen kvinnor som kan genomföra dem ökar utan att verksamhetens krav eftersätts. Den förändring som regeringen redovisar bedöms kunna bidra till att rekryteringen av kvinnor ökar och att avgångarna bland de kvinnliga yrkesofficerarna minskar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td172"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;Bland de åtgärder som Försvarsmakten enligt regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td219"&gt;&lt;P class="p629 ft6"&gt;bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;genomföra ingår också sådana som är av mer praktisk karaktär och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;syftar till att skapa en arbetsmiljö som lämpar sig för både kvinnor och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;män i alla nivåer och i alla funktioner. I detta ingår t.ex. att så långt det är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möjligt separera mäns och kvinnors &lt;NOBR&gt;hygien-,&lt;/NOBR&gt; toalett- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td221"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förläggningsutrymmen samt att anpassa viss utrustning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;Även inom attitydområdet finns det enligt regeringen anledning för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten att intensifiera sitt arbete. Regeringen välkomnar därför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;de åtgärder som myndigheten vidtar t.ex. för att förhindra sexuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;trakasserier. I Försvarsmaktens fortsatta arbete bör ingå att klarlägga i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vad mån det finns ett outtalat motstånd till kvinnliga officerare som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;negativt påverkar de kvinnliga yrkesofficerarnas arbetssituation eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;intresset hos de kvinnor som fullgör värnplikt att söka en anställning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;officer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;Regeringen anser vidare att det är nödvändigt att fördjupa kunskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;om varför så få kvinnor söker sig till officersyrket och om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;erfarenheter kvinnor har av att utöva yrket. Med stöd av de analyser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sådana kunskaper medger bör ytterligare åtgärder som gynnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rekryteringen av kvinnor kunna vidtas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;Regeringen avser att aktualisera frågorna kring kvinnliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;yrkesofficerare med Försvarsmaktens myndighetsledning. Vidare avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringen genom skärpta återredovisningskrav påverka Försvarsmaktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td221"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ansträngningar för att öka antalet kvinnliga yrkesofficerare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr30 td222"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Tidsbegränsade anställningar av yrkesofficerare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr43 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Tidsbegränsade anställningar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td223"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;yrkesofficerare bör inte införas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td224"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td225"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td226"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td227"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td228"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;Personalförsörjningsutredningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td80"&gt;&lt;P class="p120 ft41"&gt;förslag:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Överensstämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td219"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringens bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td229"&gt;&lt;P class="p414 ft35"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft6"&gt;Endast &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Statskontoret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p104 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Officersförbundet &lt;SPAN class="ft4"&gt;har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td221"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;yttrat sig och båda delar utredningens uppfattning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p414 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Enligt regeringens mening är ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;system med längre tidsbegränsade anställningar, som ger arbetsgivaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rätt att ensidigt ompröva och bestämma om anställningens bestånd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppenbart främmande för traditionen på svensk arbetsmarknad. Systemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;passar inte heller in i den samlade syn på Försvarsmaktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td222"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;personalförsörjning som regeringens redovisat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;En av Försvarsmaktens viktigaste frågor inom personalområdet är att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rekrytera, utveckla och behålla sin personal. Konkurrensen kommer att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;öka om arbetskraften med samhället i övrigt och behovet av att avveckla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;personal från Försvarsmakten bedöms vara av ringa omfattning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Problemet kan i stället enligt regeringens mening bli det motsatta,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nämligen att behålla och utveckla personal med för arbetsmarknaden i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td221"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;övrigt eftertraktad och konkurrensutsatt kompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;Erfarenheterna visar att ca 40 procent av yrkesofficerarna slutar före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;35 års ålder och att ca hälften har slutat vid 40 års ålder. Behovet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;långa tidsbegränsade kontrakt föreligger därmed inte. Regeringen anser i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;stället att Försvarsmakten vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td168"&gt;&lt;P class="p33 ft4"&gt;i samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p633 ft6"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;personalorganisationerna bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p104 ft4"&gt;finna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td121"&gt;&lt;P class="p634 ft6"&gt;former för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;frivillig och individuell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td230"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;yrkesväxling av officerare i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p104 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;35-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p635 ft6"&gt;årsåldern.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Yrkesväxlingsåtgärderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;bör ges en individuell utformning och baseras på att yrkesofficerarna är tillsvidareanställda. Ett yrkesväxlingsprogram ökar Försvarsmaktens flexibilitet när det gäller långsiktig personalplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Civilanställda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: De civilanställdas kompetens bör utnyttjas bättre i Försvarsmaktens verksamhet. Vidare bör möjligheterna att utvecklas i sitt arbete förbättras exempelvis genom kompetensutveckling, internationell tjänstgöring och distansarbete. Den civilanställda personalen bör i en ökande omfattning komma i fråga för befattningar som tidigare i allt väsentligt bemannats av yrkesofficerare. Detsamma gäller möjligheterna till en chefskarriär. De nya karriär- och utvecklingsmöjligheter som avses införas bör bidra till utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft41"&gt;Personalförsörjningsutredningens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens bedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Service för Kommunikation Bransch FÖRSVAR &lt;SPAN class="ft4"&gt;har påtalat vikten av att den diskussion som förs om föryngringen inom Försvarsmakten inte bara berör officerskåren utan även omfattar den civilanställda personalen. Därutöver har förbundet argumenterat för att Försvarsmakten bör ta tillvara de samordningsfördelar den nya underhållsorganisationen kan föra med sig. Förbundet motsätter sig en alltför långtgående s.k.outsourcing av tjänster. &lt;/SPAN&gt;Försvarsmakten &lt;SPAN class="ft4"&gt;har påtalat att möjligheterna att direktrekrytera civila personer till kvalificerade befattningar i Försvarsmakten skall öka. &lt;/SPAN&gt;Remissinstanserna &lt;SPAN class="ft4"&gt;i övrigt har ställt sig bakom eller har inte haft något att invända mot förslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Försvarsmaktens förmåga att lösa sina uppgifter är beroende av att alla personalkategorier används och utvecklas på ett för verksamheten rationellt sätt. Ominriktningen från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar innebär att försvaret måste bli ett kompetensförsvar i ständig förändring. Det är därför nödvändigt att stärka Försvarsmaktens attraktionskraft som arbetsgivare även för civil personal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft4"&gt;Enligt regeringens uppfattning kräver detta ytterligare satsningar på kompetensutveckling. Eftersom flera befattningar som inte kräver militär kompetens blir tillgängliga för civil personal och antalet civila chefer ökar kommer kompetenssammansättningen bland de civilanställda att ändras. Tillsammans med den åldersstruktur som i dag finns bland de civilanställda leder det till ett kompetensutvecklingsbehov. Med en framträdande kompetensutvecklingsstrategi kan Försvarsmakten utnyttja detta för att nå en mer rationell och effektiv verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Möjligheterna till kompetensutveckling kommer dessutom att vara ett av de viktigaste konkurrensmedlen på en arbetsmarknad som tenderar att bli allt mer rörlig. Detta gäller i hög grad den civilanställda personalen. Denna grupp är relativt heterogen och innefattar såväl personal med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;service- och stöduppgifter som personal i specialist- och chefsfunktioner. Prop. 2001/02:10 Många yrkesgrupper är enligt regeringen konkurrensutsatta vilket bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft4"&gt;måste mötas med stimulerande arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft4"&gt;De civilanställdas roll i den nya Försvarsmakten ökar i betydelse bl.a. eftersom behovet av specialistkompetens ökar, varför denna personals karriärvägar och utvecklingsmöjligheter bör förbättras. Exempelvis inom det administrativa området bör civila i en ökande omfattning komma i fråga för befattningar som traditionellt bemannas med yrkesofficerare. De nya karriärvägar som redovisats i avsnittet om yrkesofficerare bör också kunna förbättra möjligheterna för civilanställda att konkurrera om chefs- och expertbefattningar som tidigare i allt väsentligt bemannats med yrkesofficerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft4"&gt;I den nya underhållsorganisationen kommer enligt regeringens bedömning huvuddelen av de anställda att vara civilanställda. Detta bör enligt regeringen innebära att andelen civila chefer successivt kan ökas. Även inom andra delar av Försvarsmakten bör flera befattningar på olika nivåer i ökad omfattning bemannas av civil personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Det finns således flera skäl till att öka antalet kvalificerade civilanställda inom Försvarsmakten. Det viktigaste är att det förbättrar Försvarsmaktens möjligheter att öka sin effektivitet och att behålla sin civila personal på en allt mer konkurrensutsatt marknad. Det bör vidare vara mer kostnadseffektivt att anställa en civil specialist inom exempelvis en ekonomifunktion än att anställa en yrkesofficer efter viss utbildning i en sådan befattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft4"&gt;Det är av stor vikt för Försvarsmaktens framtida personalförsörjning att myndigheten framstår som en attraktiv och god arbetsgivare även för den civila personalen. Försvarsmakten bör därför kontinuerligt arbeta med olika metoder för att säkerställa detta. Försvarsmakten bedriver ett projekt, Kompetens i centrum, där man förmedlar idéer och metoder för en god kompetensutveckling för den civilanställda personalen. Erfarenheterna av projektet är goda och regeringen bedömer därför att Försvarsmakten under de kommande åren kommer att kunna kompetensutveckla sin civila personal på ett bättre sätt än tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Det är dock viktigt att Försvarsmaktens arbete inte stannar vid detta. Det kan även finnas anledning att se över arbetsformer, t.ex. erbjuda distansarbete, för att i framtiden ännu bättre kunna konkurrera om den civila arbetskraften. Utvecklingen inom den internationella verksamheten bör också kunna bidra till att utvecklingsmöjligheterna för den civilanställda personalen förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Reservofficerare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Reservofficerssystemet bör behållas men reformeras i grunden. Ett attraktivt och effektivt reservofficerssystem bör kunna skapas genom att erbjuda reservofficerare placeringar i insatsorganisationen samt tjänstgöring i grundorganisationen och utomlands. Reservofficerarnas betydelse för Försvarsmaktens anpassningsförmåga kommer fortsatt vara av avgörande betydelse. Behovet bör vara styrande för antalet reservofficerare. Behovet bör bestämmas av Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft6"&gt;Ett obligatoriskt tjänstgöringsår bör införas för nyexaminerade reservofficerare. Tjänstgöringsåret bör kunna genomföras i såväl nationell som internationell verksamhet och när så är lämpligt delas upp i flera perioder. Reservofficerarnas fortsatta tjänstgöring bör ges en individuell utformning. Reservofficerare bör i likhet med vad som föreslagits för yrkesofficerare kunna befordras utifrån en helhetsbedömning av den enskildes förutsättningar. Det bör vara möjligt att anställa personer med särskild kompetens efter en anpassad reservofficersutbildning. Utbildningen bör ges en utformning som tillgodoser kvalitetsaspekterna på reservofficersyrket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft41"&gt;Personalförsörjningsutredningens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer i stort med regeringens bedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;instämmer med flera av utredningens förslag men menar att reservofficersutbildningen ingår som en del i det militära skolsystemet och bör hanteras i detta sammanhang. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut &lt;/SPAN&gt;anser att förslaget måste kompletteras med en tjänstgöringsskyldighet utomlands för att det skall vara kostnadseffektivt. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Totalförsvarets pliktverk &lt;/SPAN&gt;anför att det är viktigt att klargöra reservofficerarnas uppgifter i fred och krig så att detta blir rekryteringsfrämjande. Myndigheten anser även att en behovsanalys bör göras innan man beslutar om rekrytering och tjänstgöring. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Officersförbundet &lt;/SPAN&gt;avvisar utredningens förslag till ett nytt reservofficerssystem och anför att behovet av reservofficerare i framtiden kommer att kunna tillgodoses med förtidsavgångna yrkesofficerare. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Övriga remissinstanser &lt;/SPAN&gt;instämmer med utredningens förslag eller har inget att erinra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Reservofficerarna fyller enligt regeringen en fortsatt viktig funktion i det nya personalförsörjningssystemet. Reservofficerarna bidrar med civila kunskaper och erfarenheter till en ökad kompetens i Försvarsmakten. Deras betydelse för Försvarsmaktens anpassningsförmåga kommer att vara stor i även framtiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft4"&gt;Ominriktningen av Försvarsmakten ställer nya krav på reservofficerssystemet. I och med övergången till ett insatsförsvar blir behovet av officerare i krig inte längre lika styrande som tidigare. Ett utvecklat reservofficerssystem bör därför syfta till att säkerställa behovet av unga trupputbildare i förbandsproduktionen och till att bemanna de internationella insatserna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p76 ft6"&gt;Reservofficerarna representerar ett stort nätverk i samhället. Deras försvarsvilja och engagemang utgör en väsentlig del i folkförankringen. Reservofficerssystemet bidrar också till en ökad insyn i Försvarsmakten, vilket leder till en ökad kunskap och acceptans i samhället i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Regeringen anser att det är behovet som skall styra antalet reservofficerare och att det i likhet med andra personalkategorier ligger i Försvarsmaktens arbetsgivaransvar att bestämma hur många reservofficerare det behövs. Regeringen avser däremot att följa hur Försvarsmakten utvecklar reservofficerssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;Basen för rekryteringen av reservofficerare bör även i framtiden vara de som fullgör värnplikt. Den därpå följande reservofficersutbildningens viktigaste målsättning bör vara att ge reservofficerarna de militära kunskaper i ledarskap, taktik och stridsteknik samt i handhavande av vapen och system som deras befattningar kräver. Erhållna kunskaper befästs genom ett års tjänstgöring inom Försvarsmaktens nationella eller internationella verksamhet. Reservofficerarnas tjänstgöring bör planeras efter Försvarsmaktens behov och individens önskemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft4"&gt;Den framtida reservofficersutbildningen bör bestå av tre delar, nämligen utbildning för att kunna tjänstgöra i grundorganisationen, utbildning för att kunna tjänstgöra i internationell tjänst och utbildning för att kunna tjänstgöra i insatsorganisationen. Utbildningen bör inriktas mot att lösa förbandsutbildningsuppgifter och att utbilda i grundorganisationen. Någon särskild utbildning för att kunna bidra till Försvarsmaktens tillväxtförmåga i ett anpassningsskede bedöms däremot f.n. inte vara nödvändig. Med den utformning som det reformerade reservofficerssystemet får och med ovan skisserade innehåll i utbildningen anser regeringen att reservofficerarnas kompetens motsvarar de krav som kan komma att ställas i ett sådant skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft4"&gt;När det gäller befattningar i insatsorganisationen bör enligt regeringen vissa befattningar med fördel kunna bemannas med reservofficerare med nödvändig civil kompetens, exempelvis befattningar inom områden som IT och ledningskrigföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;Regeringen redovisar i avsnitt 12.6.3 utformningen av de nationella skyddsstyrkorna. Det är regeringens bedömning att reservofficerarna har en viktig uppgift vad avser bemanningen de nationella skyddsstyrkorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Regeringen anser att reservofficerarna, i likhet med yrkesofficerarna, bör ha en flexibel och individbaserad befordringstakt med utgångspunkt i myndighetens behov samt den enskilde reservofficerens tjänstgöringsperioder och kompetensutveckling. Regeringen anser också att Försvarsmakten bör besluta om formerna för reservofficerarnas befordran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Enligt regeringens mening bör det finnas en möjlighet för Försvarsmakten att direktrekrytera reservofficerare som besitter speciellt eftertraktad civil kompetens. Exempel på sådan kompetens kan vara teknik, IT, juridik, ekonomi, medicin och meteorologi samt stats- och förvaltningskunskap. De personer som har denna kompetens har i allmänhet en akademisk examen och är därmed något äldre. Dessa bör kunna ges en anpassad reservofficersutbildning. Vissa kan ha fullgjort sin militära grundutbildning medan andra inte har det. Eftersom det kan finnas tillfällen då Försvarsmakten behöver rekrytera personer med specialkompetens bör det inte finnas något krav på fullgjord&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p176 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;grundutbildning för att kunna antas till en sådan anpassad Prop. 2001/02:10 reservofficersutbildning. Utbildningen bör ges en utformning som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;tillgodoser kvalitetsaspekterna på officersyrket. Denna möjlighet bör ses som ett komplement till kompetensförsörjningen. Rekryteringen till reservofficersutbildningen bör även i framtiden huvudsakligen ske bland dem som fullgjort värnplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Reservofficerssystemet står inför betydande prövningar. Exempelvis har inställda övningstillfällen medfört att många arbetsgivare inte längre har den positiva inställning till frånvaro till följd av tjänstgöring i Försvarsmakten som tidigare funnits. Detta har bl.a. tagit sig uttryck i att de privata arbetsgivarnas intresseorganisationer inte längre förordar att reservofficerare skall få kompensation för inkomstbortfall till följd av sitt engagemang i Försvarsmakten. Det finns därmed ett behov av att Försvarsmakten med stöd av regeringen tar initiativ till överläggningar med företrädare för näringslivet och den offentliga sektorn för att återskapa en positiv inställning till reservofficerarnas tjänstgöring. Vidare är det angeläget att Försvarsmakten uppfyller de tjänstgöringsavtal som ingås med de enskilda reservofficerarna. Inställd tjänstgöring, ibland med mycket kort förvarning, kan ge ett intryck av att reservofficerarnas betydelse för Försvarsmakten är mindre än den är vilket inte gynnar ett reformerat reservofficerssystems framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft4"&gt;Regeringen anser med anledning av det ovan anförda att det är angeläget att införa ett reformerat reservofficerssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Behov av kompetens för viss verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kompetensen hos dem som nyligen fullgjort värnplikt bör tillvaratas för att kunna säkerställa en rationell flygtidsproduktion, för att förstärka säkerheten i bemanningen av de internationella insatserna samt för att förstärka utbildningsverksamheten. Detta bör åstadkommas genom att utnyttja och utveckla befintliga anställningsformer. Vidare bör ett system med beredskapssoldater studeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft41"&gt;Personalförsörjningsutredningens förslag &lt;SPAN class="ft4"&gt;skiljer sig från regeringens bedömning. Utredningen föreslår som huvudalternativ att Försvarsmakten ges möjlighet att anställa högst 1 000 soldater och sjömän, som nyligen fullgjort värnplikt, för viss tid och för vissa uppgifter. Anställningstiden föreslås till högst två år och utan möjlighet till förlängning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Som ett andra alternativ föreslås ett system med reservsoldater. Alternativet utgår från frivilligtanken och innebär att Försvarsmakten medges att årligen anta ca 1 000 soldater och sjömän för en tjänstgöringsperiod om &lt;NOBR&gt;5-30&lt;/NOBR&gt; dagar per år under en femårsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Ett tredje alternativ innebär att Försvarsmakten medges att ha högst 1 000 soldater och sjömän i frivillig tjänstgöring samtidigt. Tiden för tjänstgöring skulle begränsas till högst &lt;NOBR&gt;6-8&lt;/NOBR&gt; månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Merparten av inkomna yttranden är för utredningens huvudalternativ. &lt;SPAN class="ft47"&gt;Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;anser förslaget vara det för Försvarsmakten mest optimala. De alternativa förslagen anses inte på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;ett godtagbart sätt tillgodose Försvarsmaktens behov. Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen &lt;/SPAN&gt;torde förslaget inte innebära någon större nackdel för arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Officersförbundet &lt;/SPAN&gt;anser inte att det föreligger några skäl för en tidsbegränsad anställning av soldater och sjömän. Förbundet avvisar det alternativa förslaget om frivillig tjänstgöring för meniga, men stöder istället utredningens alternativ med reservsoldater. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Försvarets Civila Tjänstemannaförbund &lt;/SPAN&gt;förstår utredningens motiv men kan mot bakgrund av gällande arbetsrättsliga lagstiftning inte ställa sig bakom utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Genom totalförsvarsplikten garanteras en hög personell kvalitet i förbanden samtidigt som Försvarsmaktens roll i samhället stärks. Ett personalförsörjningssystem som innehåller en blandning av pliktpersonal och anställd personal inom en och samma kategori riskerar att urholka totalförsvarsplikten. Anställningsformer som påminner om yrkessoldater eller ett yrkesförsvar bör enligt regeringens uppfattning inte införas. Personalförsörjningsutredningen och Försvarsmakten har angett tre områden där behovet inte kan täckas med pliktpersonal och där behovet av att tillvarata den kompetens som de som nyss genomfört grundutbildning har är uppenbar. Dessa områden är i flygtidproduktionen, bemanningen av de internationella insatserna, inte minst nya insatser med förband som har 30 dagars beredskap, och inom utbildningsverksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft4"&gt;I fråga om flygtidsproduktionen är det enligt regeringens uppfattning inte nödvändigt att de befattningar som nu förses med pliktpersonal alltid behöver bemannas med enbart militär personal. Genom att bemanning med civilanställd personal som fått en adekvat värnpliktsutbildning på dessa befattningar, vid behov för viss tid, skulle fler totalförsvarspliktiga kunna omfördelas till armén. Detta skulle i sin tur effektivisera arméns förbandsutbildning och stärka rekryteringsbasen för de internationella insatserna. Förändringen skulle också bidra till att den s.k. grå arbetskraften minskar till följd av att totalförsvarspliktiga ersätts till största delen av civilanställda. Flexibiliteten och rationaliteten i värnpliktssystemet skulle också öka då man inom flygstridskrafternas till följd av förändringarna kan övergå till en utbildningsomgång per år i stället för två.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft4"&gt;Sveriges bästa väg att värna den egna säkerheten är att delta i det internationella arbete som syftar till att främja fred, säkerhet och trygghet i omvärlden. Särskilt för markstridskrafternas del anser regeringen att rekryteringen till de internationella insatserna underlättas genom att tillgången säkras på välutbildad personal inom trånga, ibland kritiska, sektorer. Behovet av att utveckla insatsförbandens förmåga ställer krav på att vissa förband kan genomföra övningar med fullt utbildad personal. På grund av att förbandens olika materielsystem blir allt mer komplexa behöver Försvarsmakten utveckla formerna för att tillgodose behovet av personal som behärskar systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft4"&gt;En utveckling av personalförsörjningsformerna är också nödvändig för att snabbt kunna tillgodose behovet av personal i de förband som Sverige anmält till olika internationella förbandsregister, t.ex. FN, Nato inom ramen för Partnerskap för fred och EU. Särskilt tydligt är detta för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;förband med 30 dagars beredskap. Regeringen anser därför att Prop. 2001/02:10 Försvarsmaktens system med beredskapskontrakt bör utvecklas så att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;regelbundna, kortare övningar med totalförsvarspliktiga som nyligen fullgjort värnplikt blir möjliga under de närmaste åren efter grundutbildningen. Dessa övningar syftar till att upprätthålla kompetens för internationella insatser och utgör enligt regeringen en förstärkning av rekryteringsbasen för sådana insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Därutöver bör enligt regeringen ett system med beredskapssoldater studeras. Systemet bör utformas så att personal som nyligen genomfört grundutbildning erbjuds möjlighet att på frivillig basis ingå i förbandsenheter med snabbinsatsförmåga under som längst &lt;NOBR&gt;tre-fem&lt;/NOBR&gt; år. Genom årligen återkommande, kortare tjänstgöringsperioder skulle dessa förband kunna upprätthålla en god förmåga och hög beredskap för insatser inom ramen för ovannämnda förbandsregister. Ett system med beredskapssoldater skulle vidare enligt regeringen bidra till beredskapen mot väpnat angrepp. Enligt regeringen är det dessutom sannolikt att dessa beredskapssoldater, i likhet med annan frivillig personal, kan utgöra en resurs vid svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;Kraven på kompetens inom olika områden kommer enligt regeringens mening att öka inom Försvarsmakten. Främst är det kombinationen av ny och högteknologisk materiel, taktikutvecklingen samt kraven på uppträdande i behovssammansatta förband som gör att betydelsen av och kraven på den enskildes förmåga ökar. Vissa funktioner och tekniskt avancerade system kräver enligt regeringens uppfattning välutbildad personal för att över huvud taget kunna användas effektivt och säkert. Detta återverkar även på möjligheterna att öva med fullt utvecklade förband. Detta behov bör enligt regeringen kunna lösas med en utveckling av dagens befälsförstärkningsavtal och inom ramen för gällande författningar. Det är därmed Försvarsmaktens ansvar att komma överens med arbetstagarorganisationerna i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;Med de förändringar som regeringen redovisat bör det bli möjligt för Försvarsmakten att utnyttja den kompetens som de som nyligen fullgjort värnplikt har utan att skapa den nya personalkategori som Personalförsörjningsutredningen och Försvarsmakten har föreslagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Behovet av anställda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Försvarsmakten bör utveckla sina metoder för att bedöma behovet av personal och kostnadsutvecklingen inom personalområdet. De underlag som utarbetas bör vara kvalitetssäkrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft41"&gt;Personalförsörjningsutredningens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer i stort med regeringens bedömning och innehåller även ett förslag att Försvarsmakten bör inrikta sin omstrukturering mot ett behov av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;ca 10 500 yrkesofficerare. Utredningen menar dock att det i praktiken är ogörligt att med anspråk på precision slå fast det rätta officersantalet för årsskiftet 2004/05 och att en rimlig osäkerhetsmarginal torde ligga på ca 5 procent vid en i huvudsak oförändrad verksamhetsutveckling. Utredningen anför vidare att Försvarsmakten så långt det är möjligt bör&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p646 ft4"&gt;styras som övriga statliga myndigheter och få ta sitt ansvar för att verksamheten har den personal som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Med undantag för &lt;SPAN class="ft5"&gt;Riksrevisionsverket &lt;/SPAN&gt;ser alla remissintanser svårigheter i att exakt bestämma antalet yrkesofficerare och påtalar behovet av kontinuerlig uppföljning och anpassning av personalen såväl i antal som i sammansättningen av olika kategorier. Riksrevisionsverket ser däremot inte samma svårigheter utan anser att utredningen borde ha gjort en självständig analys av antalet. Riksrevisionsverket pekar också på behovet av en kontinuerlig uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;instämmer i utredningens yttrande att styrningen bör ske med fokusering på mål och resultat och inte med personalramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Försvarsmakten och &lt;/SPAN&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut &lt;SPAN class="ft4"&gt;menar att inriktningen bör vara de 11 450 yrkesofficerare som Försvarsmakten senast hävdat. &lt;/SPAN&gt;Officersförbundet &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att även detta behov är för lågt räknat. &lt;/SPAN&gt;Arbetsgivarverket &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att frågan om antalet yrkesofficerare skall beslutas av Försvarsmakten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Försvarsmaktens behov av personal varierar över tiden både i volym och inom de olika personalkategorierna. Regeringen vill för sin del understryka betydelsen av att Försvarsmakten förbättrar sina metoder för att ta fram de underlag om personalvolymer som presenteras inför statsmakternas övergripande avvägning av verksamhetens inriktning. Genom en kontinuerlig verksamhetsanalys som beaktar det nya försvarets uppgifter, konsekvenserna av det nya personalförsörjningssystemet och att personalkategorierna påverkar varandra finns möjlighet för Försvarsmakten att göra en lämplig avvägning beträffande antalet anställda inom de olika personalkategorierna. Regeringen avser att följa upp personalutvecklingen inom Försvarsmakten utifrån denna helhetssyn. Försvarsmakten bör även fortsättningsvis ta ett för myndigheter normalt arbetsgivaransvar. I detta ingår bl.a. att besluta om antalet anställda inom respektive personalkategori.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft4"&gt;Personalförsörjningsutredningen har på regeringens uppdrag gjort en genomlysning av Försvarsmaktens behov av yrkesofficerare. Uppdraget tillkom efter det att försvarsutskottet begärt en prövning av behovet av yrkesofficerare till följd av den stora diskrepans som funnits mellan de olika underlag som Försvarsmakten presenterat. Personalförsörjnings- utredningen har angett ett behov av yrkesofficerare men också anfört att denna siffra är förenad med stor osäkerhet. Regeringen delar utredningens syn på osäkerheten och finner, av skäl som framgår nedan, det vare sig möjligt eller lämpligt att lägga fast antalet anställda inom en av Försvarsmaktens många personalkategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft4"&gt;Övergången från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar och de allt mer resurskrävande internationella insatserna har enligt regeringen medfört att personalbehovsberäkningarna inte längre kan grundas på enbart insatsorganisationens behov. Istället bör de grundas på de personella behov som följer med de uppgifter som regeringen sammantaget ger Försvarsmakten. Skillnaden kan synas vara obetydlig men har i grunden förändrat förutsättningarna för de tidigare beräkningsmodellerna. De nya modeller som behövs är svårare att skapa och de numerärer de utmynnar i kan lättare ifrågasättas än vad som var&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;fallet när krigsorganisationens personaltabeller var definierade intill sista Prop. 2001/02:10 mans kompetensprofil. Försvarsmakten har enligt regeringen ännu inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft4"&gt;till fullo skapat de nya beräkningsmetoder som är nödvändiga för att ge stabilitet i myndighetens planering av de personella resurserna. En sådan stabilitet är en förutsättning för att återskapa förtroendet för de underlag som Försvarsmakten lämnar till regeringen i dessa frågor. I utvecklingen av dessa metoder ingår att väga samman de behov som genereras av bl.a. förmågan att försvara Sverige, den fredstida produktionen, den internationella verksamheten och anpassningsförmågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft4"&gt;Den utveckling av personalförsörjningssystemet som beskrivs i denna proposition förbättrar enligt regeringens uppfattning ytterligare förutsättningarna för att bedöma behovet av personal. I sitt fortsatta arbete bör därför Försvarsmakten, utöver vad som anförts ovan, också analysera konsekvenserna av ett reformerat skolsystem, förskjutningen mot fler civilanställda, det nya reservofficerssystemet och utnyttjandet av den kompetens som de som nyligen genomfört värnplikt har. Utgående från denna analys menar regeringen att det bör vara möjligt för Försvarsmakten att med större säkerhet än för närvarande bestämma behovet av personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft4"&gt;För att personalförsörjningssystemet skall kunna få den flexibilitet som är nödvändig anser regeringen att Försvarsmakten, med undantag för vissa chefer på hög nivå, bör ha en frihet att bestämma såväl det totala antalet anställda som antalet inom respektive personalkategori. De avvägningsdiskussioner som förs beträffande personalkostnadernas andel av anslagen i jämförelse med andra resurser bör därmed utgå från det totala antalet anställda och inte utifrån antalet inom de olika personalkategorierna. Personalbehoven förändras över tiden och bör betraktas som en del av den dynamiska process som Försvarsmakten genomgår. Detta ställer i sin tur krav på att Försvarsmakten fortlöpande bedriver ett utvecklingsarbete beträffande formerna för hur behovet av personal beräknas. Samtidigt är det viktigt att formerna för att kunna följa upp hur Försvarsmakten fullgör sitt arbetsgivaransvar utvecklas, bl. a. genom relevanta nyckeltal om de olika kategoriernas fördelning och förändringar över tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft4"&gt;I Försvarsmaktens myndighetsansvar ingår ett ansvar för att besluta hur många anställda som behövs för att utföra myndighetens uppgifter. Detta ansvar förutsätter att planeringen i dessa avseenden kan vila på en mer stabil grund än vad som varit fallet under de senaste åren och att personalkostnaderna avvägs mot befintliga anslagsmedel. Med de åtgärder som regeringen redovisar bör det vara möjligt för Försvarsmakten att utarbeta underlag som är så kvalitetssäkrade att en sådan stabilitet kan uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310200x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p237 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Den internationella verksamheten och tjänstgöringsskyldigheten för anställd personal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tjänstgöring i den fredsfrämjande verksamhet som Försvarsmakten bedriver utomlands bör betraktas som en naturlig del av de anställdas yrkesutövning. Yrkesofficerare som nyanställs bör vara skyldiga att tjänstgöra i utlandsstyrkan. Redan anställda yrkesofficerare bör ges möjlighet att göra ett sådant åtagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft4"&gt;Den internationella verksamheten bör även i framtiden i första hand grundas på frivillighet vilket ställer krav på att Försvarsmakten vidtar åtgärder som gör sådan tjänstgöring attraktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft41"&gt;Personalförsörjningsutredningens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer med regeringens bedömning. Utredningen har dock föreslagit att tjänstgöringsskyldigheten för yrkesofficerare skall regleras i lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Försvarsmakten &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att tjänstgöringsskyldigheten bör utökas till att även omfatta redan anställda yrkesofficerare. Totalförsvarets forskningsinstitut och &lt;/SPAN&gt;Försvarets civila tjänstemannaförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att tjänstgöringsskyldigheten även skall omfatta civil personal. &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att möjligheterna att genom kollektivavtal reglera den internationella tjänstgöringsskyldigheten bör belysas och prövas innan lagstiftning föreslås. &lt;/SPAN&gt;Officersförbundet &lt;SPAN class="ft4"&gt;avvisar förslaget och anser att nuvarande förhållande med särskild anställning i utlandsstyrkan skall bibehållas. Remissinstanserna i övrigt har ställt sig bakom utredningens förslag eller lämnat dem utan erinran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sverige har sedan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1960-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; förbundit sig att på anmodan ställa militär personal till förfogande för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;FN-uppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; Sedermera har ambitionerna att aktivt bidra till det internationella fredsfrämjande arbetet medfört att Sverige engagerat sig med trupper ingående i multinationella styrkor, senast på Balkanhalvön. Regeringen har angett att strävan bör vara att kunna sända iväg förband (s.k. insatsförband) till ett operationsområde senast trettio dagar efter beslut. Inom Försvarsmakten fortsätter arbetet med att utveckla den internationella samverkansförmågan. Detta sker främst genom den planerings- och översynsprocess (PARP) som bedrivs i samarbete med Nato inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Andra viktiga delar av den internationella verksamheten, och där militär kompetens är en viktig komponent, återfinns inom FN:s och OSSE:s verksamheter. Inom EU sker för närvarande en snabb utveckling som syftar till uppbyggnad av en krishanteringsförmåga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft4"&gt;En ökande andel av befattningarna inom multinationella organisationer och vid multinationella staber bemannas med svensk militär personal. Regeringen delar utredningens antagande om att en ökning kommer att ske. Utredningen har särskilt framhållit att vissa flaskhalsproblem kan uppstå och att det finns anledning att noga följa utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Det har hittills ansetts att tjänstgöring i väpnad tjänst utomlands skall vara frivillig. Av 2 § lagen (1992:1153) om väpnad styrka utomlands&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;följer att personal som skall tjänstgöra i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands skall anställas särskilt för denna uppgift. Detta innebär att en anställning i Försvarsmakten inte medför någon skyldighet att tjänstgöra i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, däremot medför en anställning skyldighet att tjänstgöra utomlands i övrigt. Exempelvis innefattar anställningen skyldighet att tjänstgöra utomlands i väpnad styrka för deltagande i utbildning för fredsfrämjande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Detta förhållningssätt har varit rimligt så länge arbetsuppgifterna legat utanför Försvarsmaktens normala verksamhet. Försvarsmaktens uppgifter och inriktning förändras dock över tiden i likhet med andra myndigheters. Den viktigaste förändringen för Försvarsmaktens del är den förändring som skett mot ett väsentligt utökat deltagande i internationella insatser. Utvecklingen mot en ökad internationell verksamhet för Försvarsmakten har betonats och konkretiserats ytterligare genom bland annat de förband som Sverige anmält till förbandsregister som upprättats av FN, Nato och EU. Många officerare är eller har varit engagerade i den internationella verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft4"&gt;Av 2 § förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten framgår att myndigheten har uppgifter utomlands. Enligt bestämmelsen skall Försvarsmakten bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom att kunna genomföra och lämna stöd till fredsfrämjande operationer och säkerhetsfrämjande samarbete samt kunna lämna stöd till humanitär verksamhet. Genom bestämmelsen har regeringen uttryckt sin syn på den internationella verksamhetens betydelse för den svenska säkerhetspolitiken och för Försvarsmakten. Tjänstgöring utomlands bör enligt regeringens mening därför vara en naturlig del av yrket för officerarna. Regeringen anser därför att yrkesofficerare skall vara skyldiga att i sin anställning tjänstgöra i väpnad tjänst för de syften som anges i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Skyldighet att tjänstgöra i utlandsstyrkan bör införas för nyanställda yrkesofficerare. Hur tjänstgöringsskyldigheten skall komma till uttryck är ytterst en författningsteknisk fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft4"&gt;Före 1965 var alla statliga tjänstemäns anställningsvillkor offentligrättsligt reglerade. Villkoren fanns i lagar, förordningar och reglementen. Även anställningsavtalet betraktades som offentligrättsligt och inte civilrättsligt. Det statliga anställningsavtalet liknar numera i allt väsentligt sin privata motsvarighet. Att lagreglera en arbetsskyldighet är att återgå till en modell som tidigare använts för statliga tjänstemän. En lagreglering av tjänstgöringsskyldigheten medför inte heller någon skillnad i förhållande till tjänstgöringsskyldighetens reglering i anställningsavtalet vid en arbetsvägran. Sanktionen för arbetsvägran är i båda fallen ytterst avskedande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft6"&gt;Regeringen överväger därför möjligheterna att i förordning ålägga Försvarsmakten att se till att det, vid nyanställning av yrkesofficerare, framgår av den enskildes anställningsavtal att arbetsskyldigheten omfattar väpnad tjänst för fredsfrämjande verksamhet utomlands. Regeringen kommer också att föreslå följdändringar i lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands och lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Förslagen till lagändringarna kommer att innebära att någon särskild anställning i utlandsstyrkan inom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten inte behövs för den som är yrkesofficer inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;Försvarsmakten, samt att den som tjänstgör i utlandsstyrkan inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten utan särskild anställning därom också omfattas av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;särskilda rehabiliteringssystem m.m. som finns för anställda i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. I detta sammanhang har regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för avsikt att överväga om tjänstgöringsskyldigheten också bör omfatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;civilanställda i Försvarsmakten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Detta anser regeringen dock inte förändrar det grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;personalpolitiska synsättet att tjänstgöring i internationell tjänst i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hand och i största möjliga utsträckning bör ske med frivilligheten som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grund. Regeringen understyrker därför vikten av att ett beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tjänstgöring utomlands alltid bör ske i nära samråd med den enskilde i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;likhet med vad som är fallet vid nationell tjänstgöring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Det militära skolsystemets utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det militära skolsystemet bör fortsatt reformeras så att det tillgodoser de framtida kompetensbehoven och bidrar till att skapa alternativa karriärvägar för anställd personal. Utbildningens status samt skolstegens utbildningsmål, längd, antal, innehåll och inbördes samband bör ses över liksom möjligheterna att införa en treårig grundläggande utbildning och att utnyttja utbildningar utanför det militära skolsystemet. De militära skolornas antal, organisation, huvudmannaskap och lokalisering bör inte förändras förrän ett reformerat skolsystem utformats. Ytterligare överväganden är nödvändiga innan ett förslag kan redovisas för riksdagen. Skolsystemet bör bli flexiblare avseende såväl chefsutbildningar som fack- och expertutbildningar. En större flexibilitet avseende antalet tjänsteår mellan skolstegen bör medges och den tidigare kopplingen mellan vissa skolsteg och befordran bör tas bort. Det växande internationella engagemanget bör på ett tydligare sätt återspeglas i utbildningen samtidigt som en ökad individuell anpassning bör övervägas. Inom ramen för detta reformarbete bör ansvar för olika delar av utbildningen och dess genomförande ses över. Inriktningen för den fortsatta reformeringen av relevanta delar av det militära skolsystemet bör vara att utbildningen ges en utformning som innebär att den kvalitetsmässigt kan likställas med högskoleutbildning enligt högskolelagen (1992:1434). En utredning bör tillsättas så snart det är möjligt med uppgift att se över det militära skolsystemets utveckling. Utredningen bör även pröva och föreslå vilka examina som bör införas för denna utbildning. Utredningen bör redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft41"&gt;Personalförsörjningsutredningens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer i stort med regeringens bedömning och omfattar i övrigt följande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;Utredningen föreslår att studietiden för de officerare som genomgår alla de s.k. nivåhöjande programmen får sin studietid förkortad från ca&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;sju till ca fem och ett halvt år. Den idag tvååriga grundläggande officersutbildningen föreslås bli treårig. Vidare föreslår utredningen att de som avlägger yrkesofficersexamen bör befordras till löjtnant och inte som för närvarande till fänrik. Det taktiska programmet, som idag är ettårigt och genomförs tidigast tre år efter examen, föreslås läggas ned. Den första utbildningen på Försvarshögskolan, det idag ettåriga stabsprogrammet, föreslås bli förlängt till ett och ett halvt år. Det avslutande chefsprogrammet, som för närvarande är ca två år, föreslås bli ettårigt och ges en utpräglad individuell utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera remissinstanser har yttrat sig över förslaget om ny officersutbildning. De föreslagna formerna för utbildningen ifrågasätts på ett stort antal punkter. Övriga förslag har färre instanser yttrat sig om och i positiva ordalag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft5"&gt;Försvarsmakten och Försvarshögskolan &lt;SPAN class="ft4"&gt;påtalar svårigheterna med att utvärdera ett skolsystem som till sin huvuddel infördes 1999. Ingen elev har ännu hunnit gå två på varandra följande program. Flera &lt;/SPAN&gt;remissinstanser&lt;SPAN class="ft4"&gt;, bl.a. &lt;/SPAN&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar och studentkåren vid Försvarshögskolan &lt;SPAN class="ft4"&gt;är negativa till en neddragning av den totala utbildningstiden eftersom utredningen samtidigt pekar på den ökande komplexiteten i officersyrket och de ökande kraven på kompetens. Flera remissinstanser motsätter sig en förkortning av chefsprogrammet. &lt;/SPAN&gt;Statskontoret &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Officersförbundet &lt;SPAN class="ft4"&gt;är positiva till ett treårigt inledande yrkesofficersprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Flera remissinstanser anser att utredningens förslag inte kan ligga till grund för ett beslut om förändrat skolsystem utan att en vidare utredning krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft4"&gt;Införandet av ett antal fack- och expertutbildningar bejakas av de fem remissinstanser som behandlat frågan. Att avskaffa kopplingen mellan skolsteg och grad, dvs. att ta bort skillnaden mellan nivåhöjande och icke nivåhöjande utbildning, bejakas dessutom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringen anser att de nya uppgifterna för Försvarsmakten i kombination med den ökade komplexiteten i utövandet av dessa uppgifter ställer krav på en fortsatt reformering av skolsystemet. Den ökade bredden av kompetenser liksom behovet av detaljkunskaper kräver ett skolsystem med både stor bredd och stort djup. Såväl chefsutbildningar som fack- och expertutbildningar på olika nivåer med möjligheter att utnyttja civila utbildningar blir naturliga inslag i ett sådant system. Även den ökade internationella verksamheten ställer nya krav på utbildningen. I likhet med flera av remissinstanserna anser regeringen dock att utredningens förslag inte utan ytterligare underlag kan ligga till grund för ett beslut om förändrat skolsystem i alla avseenden. En vidare översyn krävs innan det är möjligt att fatta beslut om utbildningen i förhållande till annan högskoleutbildning samt skolstegens utbildningsmål, längd, antal, innehåll och inbördes samband. Regeringen avser därför tillsätta en utredning så snart det är möjligt med uppgift att se över det militära skolsystemets utveckling och bedömer att denna översyn bör utmynna i en successiv förändringsprocess som bedöms bli flerårig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft6"&gt;Vid sidan av chefskarriärens utbildningar föreslår utredningen att ett antal fack- och expertutbildningar utformas för de alternativa karriärerna. Utbildningarna bör ingå i program och i allmänhet omfatta minst en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p171 ft4"&gt;termin men kan också vara längre. För att flerkarriärsystemet skall bli framgångsrikt är det av stor betydelse att kopplingen mellan skolsteg och befordran avskaffas. Regeringen anser att Försvarsmakten själv bör bestämma grunderna för befordran av sin personal med undantag för de högsta tjänstegraderna vilka även framledes bör beslutas av regeringen. För att möjliggöra detta bör dagens system med specifik utbildning som styrande för befordran utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;De krav som ställs på officerarna handlar enligt regeringen främst om att på ett kreativt sätt tillämpa kunskap. Att utöva ett direkt ledarskap och själv praktiskt behärska olika system ingår i den rollen. Det krävs både specialistkunskaper för att tränga in i de enskilda fackområdena och en generell kunskapsbas om Försvarsmakten. Det krävs vidare kompetens att lösa komplexa problem där förmågan att tillämpa ett vetenskapligt synsätt prövas. Det krävs även en insikt i hur olika komponenter i den militära organisationen påverkar varandra samt en förståelse för interaktionen med samverkande organisationer. Genom fördjupning inom olika delområden utbildas specialister utifrån en gemensam plattform av metodik och kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft4"&gt;Regeringen anser att den fortsatta reformeringen av skolsystemet kräver ytterligare prövning av ett flertal frågeställningar varför en utredning kommer att få denna uppgift. Vid utredningens översyn bör det samlade kompetensbehovet vägas in varvid fler än Försvarsmakten och Försvarshögskolan kan komma att engageras i arbetet. Skolsystemet bör utformas så att det ger personal med kompetens för att möta framtida utmaningar, med en ökad komplexitet och där stora osäkerheter normalt råder. Nedanstående inriktning bör enligt regeringens mening tas som utgångspunkt för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;För att utbilda officerare med ett analytiskt och kritiskt tänkande bör högskolelagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tillsammans med forskning prägla utbildningen. Detta ger en grund för att kunna kvalitetssäkra utbildningen och kan även utgöra en positiv rekryteringsfaktor till yrket. För att kunna kombinera behovet av såväl breda som djupa kunskaper bör ett flexibelt utbildningssystem skapas där chefsutbildningen i större utsträckning kompletteras med fack- och expertutbildningar på olika nivåer. Kunskaper i flera civila ämnen är i hög grad en naturlig del av detta utbildningssystem. Möjligheterna bör prövas att till del utnyttja utbildning utanför det militära skolsystemet. Utredningens översyn av de olika skolstegens längd, antal och innehåll bör även innefatta sambandet mellan de olika skolstegen. Regeringen bedömer att officersutbildningen i många avseenden är fullt jämförbar med högskoleutbildning och att den i hög grad kan likställas med andra eftergymnasiala utbildningar. Denna inriktning bör vara styrande vid den fortsatta reformeringen av det militära skolsystemet. En ökad flexibilitet avseende antalet tjänsteår mellan skolstegen bör eftersträvas. Detta ger möjlighet till såväl en snabbare karriär mot högre befattningar som längre tid med möjlighet till specialisering i olika befattningar. En ökad individuell anpassning av utbildningen krävs således.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft4"&gt;En strävan bör vara att anpassa innehållet i utbildningen, främst på de högre nivåerna, så att officerarna med framgång kan medverka i internationella sammanhang. Den högsta utbildningen bör vara väl i klass med kvaliteten på utländska jämförbara utbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p320 ft4"&gt;I utredningens översyn av skolsystemet ingår också att överväga hur ansvaret för att genomföra olika delar av utbildningen bör fördelas. Dessa överväganden kommer att utgöra en viktig grund för en prövning av vilka examina som till sitt innehåll kan anses motsvara de krav som högskolelagen ställer på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och forskning. I syfte att minska skillnaderna mellan den grundläggande officersutbildningen och civil eftergymnasial utbildning bör möjligheterna att införa en treårig grundläggande utbildning prövas. Mot bakgrund av de svårigheter som beskrivits tidigare med att kunna placera ca 1 000 yrkes- och reservofficersaspiranter i befälsbefattningar inom ramarna för ett begränsat antal totalförsvarspliktiga bör även behovet och möjligheterna att införa aspirantskolor prövas. Vid en aspirantskola skulle elever som har intresse och som bedömts som lämpliga som officerare kunna erbjudas en ändamålsenlig utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft4"&gt;I utredningen av skolsystemet bör enligt regeringen också ingå en prövning av möjligheten att minska den skolbundna tiden. Detta kan enligt regeringen bl.a. uppnås genom att den totala utbildningstiden för de officerare som genomgår samtliga skolsteg förkortas eller genom att minska antalet elever som genomgår de olika skolstegen. Med ett minskande antal elever frigörs resurser utan att försämra kompetensen hos dem som får möjlighet att genomgå samtliga skolsteg. Inom ramarna för Försvarsmaktens planering av personalbehoven som berörts i tidigare avsnitt bör ingå att pröva behovet av yrkesofficerare i respektive tjänstegrad samt hur många elever som behöver genomgå de olika skolstegen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Som framgår av detta kapitel återstår mycket arbete innan det militära skolsystemet förändrats så att det i alla avseenden tillgodoser det nya försvarets kompetensbehov. Regeringen framhåller att det behövs en helhetssyn på skolfrågorna och mot denna bakgrund bör det inte göras någon förändring av militärhögskolornas och andra militära skolors antal, organisation, huvudmannaskap och lokalisering förrän ett reformerat skolsystem utformats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;I betänkandet 2000/01:FöU4, begärde försvarsutskottet att regeringen i samband med sina ställningstaganden till Personalförsörjnings- utredningen även lämnar sin bedömning av om de nuvarande styr- och finansieringsformerna för Försvarshögskolan är ändamålsenliga även fortsättningsvis. Anledningen till att Försvarshögskolan som en totalförsvarsgemensam myndighet är avgiftsfinansierad är att avvägningarna om hur de resurser statsmakterna beslutat om skall användas enligt regeringens mening bör ligga hos en beställare med nödvändig kompetens som t.ex. Försvarsmakten. Alternativet är anslagsfinansiering och då ligger i stället ansvaret för att göra avvägningar om hur olika resurser skall användas hos regeringen och riksdagen. Statsmakterna har genom anvisade och tilldelade anslag gett beställaren uppgifter och resurser, dvs. angett vad som skall göras. Därefter är det beställaren som har att avgöra hur det skall göras och därmed avväga mellan olika insatser. Bakgrunden till övervägandena kring en övergång till avgiftsfinansiering har sin utgångspunkt i LEMO- utredningen (SOU 1993:42). Regeringens bedömning är att denna finansieringsform är ändamålsenlig även fortsättningsvis. Däremot är det viktigt att ansvars- och kompetensfördelningen är tydlig och att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beställarna har tillräcklig och relevant kompetens för att kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;göra Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;dessa avvägningar. Vad utskottet anfört om Försvarshögskolans styrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kommer att beaktas vid det omförordnande av styrelsen som äger rum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vid årsskiftet 2001/02.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft41"&gt;14.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr41 td232"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;Villkor under yrkes- och reservofficersutbildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr44 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td97"&gt;&lt;P class="p3 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p120 ft41"&gt;Regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p3 ft41"&gt;bedömning:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Villkoren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;yrkes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;reservofficersaspiranter, inklusive ett eventuellt införande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;studiemedelsfinansiering, bör ses över inom ramen för ovannämnda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;utredning. Tills denna översyn skett bör villkor motsvarande dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td165"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;behållas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td224"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td240"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td241"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td242"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td243"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td244"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td240"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td228"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft41"&gt;Personalförsörjningsutredningens förslag &lt;SPAN class="ft4"&gt;skiljer sig från regeringens bedömning i ett antal avseenden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft6"&gt;Utredningen har föreslagit att de fria hemresorna under officersprogrammen bör tas bort liksom rätten till fri bostad på hemorten. Vidare föreslår utredningen att dagersättningens nivåer bör bestämmas med utgångspunkt i nivån på bidragsdelen i det nya studiestödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Statskontoret, Försvarsmakten, Officersförbundet, Kustbevakningen, Totalförsvarets pliktverk &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Centrala studiestödsnämnden (CSN) &lt;SPAN class="ft4"&gt;har kommenterat olika delar av utredningens förslag om studiemedelsfinansiering av officersutbild- ningen. Avseende frågan om förmånssystemets utformning har Försvarsmakten och Officersförbundet ställt sig positiva till att förmånssystemet förblir oförändrat. De reserverar sig dock mot modifieringen som innebär att rätten till fria hemresor och fri bostad på hemorten tas bort. De civila remissinstanserna, däribland CSN, förespråkar i sina remissyttranden studiemedelsfinansiering eller understryker vikten av att villkoren överensstämmer med andra jämförbara sektorer. Ingen remissinstans har behandlat utredningens förslag om nivåerna på dagersättningen. Två instanser har hanterat frågan om en premie efter avlagd yrkesofficersexamen där &lt;/SPAN&gt;Sveriges Reservofficersförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;ställer sig positivt och Statskontoret motsätter sig utredningens förslag. Statskontoret bedömer inte heller att det är motiverat att betala ut motsvarande kontantpremie till reservofficerare och anser inte att utredningen påvisat att rekryteringssvårigheterna är så svåra att en premie som saknar paralleller i all annan offentligt finansierad utbildning kan motiveras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringen anser att ett ställningstagande till förmånssystemet för den grundläggande officersutbildningen bör ses som en integrerad del av den översyn av det militära skolsystemet som redovisats ovan. Regeringen anser att villkoren bör utformas på ett sådant sätt att de inte riskerar att medföra negativa effekter för rekryteringen. I stället bör villkorens utformning stärka förutsättningarna för att yrkes- och reservofficerare skall kunna komplettera varandra i lösandet av Försvarsmaktens uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft4"&gt;Regeringen anser inte att villkoren för de enskilda eleverna bör förändras utan hänsyn till ett ställningstagande till den fortsatta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;reformeringen av skolsystemet. Inriktningen bör därför vara att villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;motsvarande dagens nivåer behållas tillsvidare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p663 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försvarsmaktens arbetsgivarroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Försvarsmakten bör stärka och samordna sin arbetsgivarroll. Exempelvis bör myndigheten vidta åtgärder för att förbättra styrningen och uppföljningen av personalförsörjningen. Försvarsmakten bör också vidta åtgärder för att förbättra förtroendet för myndigheten i frågor som rör arbetsgivarrollen. Tjänstgöringstiderna för yrkesofficerare i befattningar bör generellt vara längre än för närvarande.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td245"&gt;&lt;P class="p3 ft41"&gt;Personalförsörjningsutredningens förslag:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Överensstämmer i allt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td245"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;väsentligt med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td230"&gt;&lt;P class="p62 ft41"&gt;Remissinstanserna:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Försvarsmakten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p665 ft26"&gt;Riksrevisionsverket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft5"&gt;Arbetsgivarverket, Facket för Service och Kommunikation &lt;SPAN class="ft4"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Officersförbundet &lt;/SPAN&gt;har genomgående lämnat positiva yttranden. Arbetsgivarverket påpekar i sitt remissyttrande att Försvarsmakten i dag är den enda myndighet där regeringen genom detaljerade direktiv styr personalramar och andra personalfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft4"&gt;Remissinstanserna är odelat positiva till utredningens förslag i frågan om utökad tid i befattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning &lt;/SPAN&gt;: Riksrevisionsverket har i flera rapporter som redovisats tidigare för riksdagen bl.a. riktat kritik mot Försvarsmakten som arbetsgivare och ansett att myndigheten är svag när de gäller att hävda verksamhetsintresset. Även riksdagens revisor har i en rapport noterat detsamma. Regeringen har tidigare uttalat att den är i stort sett ense med nämnda bedömning. Även Personalförsörjnings- utredningen har tagit upp frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft4"&gt;Regeringen anser att både en starkare styrning och en bättre uppföljning av arbetsgivarbeteendet inom Försvarsmakten behövs. Chefer för förband, skolor och staber bör ges möjlighet att utveckla sin arbetsgivarroll och förbättra dialogen med Försvarsmaktens högkvarter. För detta bör skapas en förstärkt och organisatoriskt samlad funktion för arbetsgivarfrågorna. Detta kräver dock enligt regeringen en mer aktiv hållning särskilt vad avser styrning och uppföljning från Försvarsmaktens högkvarter. Regeringen vill dock särskilt framhålla, som också utredningen ansett angeläget, att Försvarsmakten bör ha samma personalansvar som andra statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft4"&gt;Regeringen vill understryka vikten av ett samlat och enhetligt uppträdande inom Försvarsmakten i alla väsentliga personalpolitiska frågor. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att Försvarsmakten är den enskilt största statliga arbetsgivaren. Regeringens uppfattning är att en modern personalpolitik måste bygga på dialog och samverkan. Myndigheten måste verka för en helhetssyn och för att arbetsgivarens långsiktiga intressen skall företrädas på ett tydligt sätt av organisationens chefer. Regeringen menar vidare att detta förutsätter att de chefer som skall bära ett arbetsgivaransvar inom myndigheten också ges det stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft51"&gt;som arbetsgivarrollen kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft4"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Normalt är tjänstgöringstiden i en befattning ca tre år för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;yrkesofficerare vilket innebär att officerarna under en chefsperiod inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;alltid ser eller kan ta fullt ansvar för de långsiktiga konsekvenserna av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sina beslut. En ökning av den genomsnittliga tiden i befattning kan enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringens mening öka produktiviteten högst väsentligt. Förlängda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;befattningstider bör också skapa bättre förutsättningar för styrning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppföljning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen bedömer att de krav som ställs på Försvarsmakten gör att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheten måste ha utrymme för avvägningar avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;personalrörligheten. Regeringen är också medveten om att de speciella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förutsättningar som gäller för personalförsörjningen med yrkesofficerare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i många fall gör det svårt att uppnå längre tider i befattningarna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Motverkande krafter till längre tjänstgöringsperioder är bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;personalomsättningen inom den internationella verksamheten, att drygt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;20 procent av yrkesofficerarna kommer att ha lämnat Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;före utgången av 2004 och att varje befattningsbyte för en yrkesofficer på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hög nivå, med undantag för när yrkesofficeren ersätts av en civilanställd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;leder till en kedjeeffekt på nivåerna under. Således kommer enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringen den ökande andelen civilanställda även i detta avseende att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gynna verksamhetsintresset.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Totalförsvarspliktig personal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft26"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft4"&gt;Som nämnts tidigare beslutar regeringen denna dag en särskild proposition rörande pliktfrågor grundad på förslag från Pliktutredningen (SOU 2000:21). Pliktutredningen tog också upp en del frågor som inte har behandlats i den ovannämnda propositionen och regeringen behandlar i det följande några av Pliktutredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Regeringen har i det föregående tagit upp frågan om hur den ökade internationaliseringen påverkar de olika personalkategorierna. Även totalförsvarspliktiga som fullgör grundutbildning eller repetitionsutbildning påverkas av denna utveckling. Regeringen har i den ovan nämnda propositionen redovisat hur den ökade internationaliseringen påverkar utbildningen av totalförsvarspliktiga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310209x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Grundutbildningen för de totalförsvarspliktiga bör planeras så att eftergymnasiala studier endast i undantagsfall skall behöva skjutas upp eller så att uppehåll skall behöva ske under mer än två terminer. Inryckning till grundutbildning får först ske efter att gymnasieutbildning eller utbildning som kan jämställas med gymnasieutbildning avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft4"&gt;De förbättringar som efter hand sker av de tekniska hjälpmedlen i den militära utbildningen bör kunna begränsa utbildningstidens längd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft4"&gt;Det bör finnas en flexibilitet i bedömningen av hur lång utbildningstiden för olika befattningar eller verksamheter skall vara. Det finns anledning att även i fortsättningen för olika kategorier reglera den tid som utbildningen får ta i anspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Pliktutredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer i denna del i stort med regeringens dock anser utredningen att den lägsta tiden för utbildning inte skall författningsregleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;anser att myndigheten bör få i uppdrag att se över utbildningssystemet innan slutlig ställning tas. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Luftfartsverket &lt;/SPAN&gt;påpekar att tilldelningen av flygplatsbrandmän till de olika utbildningsflygplatserna måste ske på ett effektivt sätt vilket gör att utbildningen indelas i sex utbildningsomgångar per år. Det kan göra att mer än två högskoleterminer kan ianspråktas för den totalförsvarspliktige. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Övriga remissinstanser &lt;/SPAN&gt;instämmer med utredningens förslag eller har inget att anföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Det är av stor vikt att de totalförsvarspliktigas motivation bibehålls på en hög nivå under utbildningen. Grundläggande för motivationen att genomgå civil eller militär grundutbildning är enligt regeringens mening att det inte dröjer alltför länge innan de tjänstgöringsskyldiga som avser att studera på universitet eller högskola kan påbörja sina studier eller att ett eventuellt uppehåll i studierna inte blir längre än ett år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft4"&gt;Enligt regeringens mening är det nödvändigt att de utbildningsansvariga myndigheterna utformar utbildningen så att den pliktige inte behöver skjuta upp sina högskolestudier mer än en eller högst två terminer. Eventuella undantag bör vara mycket väl motiverade. Kraven på beredskap kan enligt regeringens mening vara ett sådant krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft4"&gt;Det är även av vikt att de totalförsvarspliktiga som skall rycka in till grundutbildningen ges tillfälle att avsluta gymnasieutbildning eller utbildning som kan jämställas med gymnasieutbildning innan inryckningen. Det är regeringens uppfattning att dessa studier bör vara avslutade för att inte påverka den enskilde på ett negativt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft11"&gt;Regeringen anser att de utbildningsansvariga myndigheterna i ljuset av den tekniska och pedagogiska utvecklingen bör se över de olika grundutbildningarnas längd. Samtidigt blir de system och den materiel som de totalförsvarspliktiga skall utbildas på överlag allt mer avancerad och komplex. Det är därför inte säkert att den sammantagna bedömningen blir att utbildningstiderna kommer att kunna förkortas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;generellt. Det är dock viktigt att de utbildningsansvariga myndigheterna Prop. 2001/02:10 fortlöpande ser över de olika utbildningstiderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;I dag regleras utbildningstidens längd i lagen (1994:1809) och förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt. I lagen har riksdagen föreskrivit att den sammanlagda utbildningstiden inte får överskrida 615 dagar. Regeringen har sedan i förordningen skilt på grundutbildning som är längre än 60 dagar och grundutbildning som är kortare än 60 dagar. Regeringen har inte funnit några skäl till att ändra denna distinktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Antalet totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Regeringen bedömer att antalet inryckande totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt bör vara ca 15 350 under 2002, ca 16 000 under 2003 – 2004 för att därefter öka till 17 – 18 000 från och med 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Enligt regeringens mening bör antalet inryckande totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt reduceras under den tid som Försvarsmaktens omstrukturering slutförs, dvs. 2002 – 2004. Regeringen anser därför att Försvarsmakten bör inrikta sin planering mot att 15 350 totalförsvarspliktiga rycker in under 2002, ca 16 000 under 2003 – 2004 och 17 – 18 000 från och med 2005. De relativt låga utbildningsvolymerna kommer att underlätta Försvarsmaktens förändringsarbete samtidigt som de bidrar till att finansiera de nya förmåner för totalförsvarspliktiga som regeringen har föreslagit i ovannämnda proposition. Efter det att Försvarsmaktens omstrukturering avslutats anser regeringen att det från 2005 bör vara möjligt att öka antalet totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt vilket i sin tur ger goda effekter på förbandsutbildningen och på rekryteringsbasen för den internationella verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;Pliktutredningen har föreslagit att skyldigheten att fullgöra civil- eller värnpliktstjänstgöring som är längre än 60 dagar även skall gälla för kvinnor. Det är regeringens uppfattning att det är viktigt att öka andelen kvinnlig personal inom alla personalkategorier i totalförsvaret. Regeringen har därför i avsnitt 14.3.1 redovisat hur arbetet med att öka andelen kvinnliga officerare i det militära försvaret skall utvecklas. Däremot anser regeringen att det, i ett läge med låga utbildningsvolymer, inte finns skäl att utöka skyldigheten att fullgöra civil- eller värnpliktstjänstgöring som är längre än 60 dagar till att även omfatta kvinnor. Regeringen vill även erinra om att övriga delar av totalförsvarsplikten gäller för alla i Sverige boende, även kvinnor, från det år man fyller 16 år till det år man fyller 70 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft4"&gt;Regeringen avser heller inte att föreslå någon förändring vad avser samernas skyldigheter att tjänstgöra i totalförsvaret. Pliktutredningen har bedömt att den s.k. &lt;NOBR&gt;ILO-konventionen&lt;/NOBR&gt; inte utgör något hinder att föreskriva värnplikt för samer, så länge en sådan plikt även föreskrivs för övriga medborgare. Regeringen delar utredningens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td161"&gt;&lt;P class="p30 ft35"&gt;14.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td172"&gt;&lt;P class="p33 ft41"&gt;Antalet totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p571 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen har behovet av att genomföra grundutbildning som är längre än 60 dagar för totalförsvarspliktiga med civilplikt minskat. Under 2002 bör antalet inryckande totalförsvarspliktiga räddnings- män, sanerare och ammunitionsröjare för kommunala behov vara ca 500. Från och med 2003 bör antalet minskas till ca 300. Utbildningen av totalförsvarspliktiga flygplatsbrandmän bör avbrytas helt från och med 2004. För energiförsörjningen bör ca 120 totalförsvarspliktiga linjereparatörer och driftbiträden inkallas årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;I 1996 års försvarsbeslut angav regeringen att en ökning av antalet totalförsvarspliktiga med civilplikt som genomför grundutbildning som är längre än 60 dagar för det civila försvaret successivt skulle genomföras under försvarsbeslutsperioden (prop. 1996/97:4). Den utökade utbildningen av totalförsvarspliktiga skulle förstärka kommunernas krigsorganisationer (beredskapsmän och räddningsmän, sanerare och ammunitionsröjare). Tillsammans med utbildning inom funktionerna Transporter (flygplatsbrandmän, banverksreparatörer) och Energiförsörjning (linjereparatörer, driftbiträden och ställverksreparatörer) var inriktningen i försvarsbeslutet att ca 5 000 totalförsvarspliktiga årligen skulle utbildas för det civila försvarets behov vid utgången av försvarsbeslutsperioden. Regeringen menade dock att det fanns osäkerheter i planeringen då bl.a. kommunernas planering för krigsorganisering inte var färdig och behovet av totalförsvarspliktiga därmed inte var helt känt. I anslutning till den säkerhetspolitiska kontrollstationen skulle enligt regeringen en förnyad bedömning göras av fördelningen av totalförsvarspliktiga för utbildning inom det civila respektive det militära försvaret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft4"&gt;I regeringens proposition 1998/99:74 Förändrad omvärld – omdanat försvar uttalade regeringen att ambitionen kunde minskas avseende antalet totalförsvarspliktiga inom det civila försvaret. Som en konsekvens av detta reducerades utbildningsvolymen för det kommunala behovet av totalförsvarspliktiga till ca 1 500 totalförsvarspliktiga för 2000 och 2001. Regeringen framhöll att det samlade behovet av totalförsvarspliktiga inom det civila försvaret borde klarläggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft4"&gt;Regeringen uppdrog den 23 juni 1999 åt Överstyrelsen för civil beredskap att efter samråd med berörda myndigheter och Svenska kommunförbundet utreda såväl det statliga som det kommunala behovet efter 2001 av totalförsvarspliktiga inom det civila försvaret. Överstyrelsen föreslog i sin redovisning den 24 februari 2000 att den årliga utbildningsvolymen av totalförsvarspliktiga kunde minska till totalt ca 900 från och med 2002. I en kompletterande redovisning den 29 september 2000 föreslog Överstyrelsen en något justerad utbildningsvolym, totalt 920 grundutbildade totalförsvarspliktiga för det civila försvaret per år. Förutom Statens räddningsverk delade bemanningsansvariga statliga myndigheter och Svenska kommunförbundet Överstyrelsens bedömning. Statens räddningsverk ansåg att utbildningsvolymen vad gäller totalförsvarspliktiga som genomför grundutbildning som är längre än 60 dagar för den kommunala&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p674 ft4"&gt;krigsräddningstjänsten (räddningsman, sanerare och ammunitionsröjare) totalt borde öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft6"&gt;I propositionen Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll m.m. (prop. 2000/01:53) anförde regeringen att den säkerhetspolitiska utvecklingen medgav att utbildningen av totalförsvarspliktiga med civilplikt för kommunala behov, såvitt gäller beredskapsmän, och för statliga behov (banverksreparatörer och ställverksreparatörer) kunde upphöra från och med 2002. För 2002 uppgår därmed antalet till 1020. Regeringen anförde dessutom att en ytterligare översyn av behovet av totalförsvarspliktiga inom kvarvarande utbildningskategorierna borde göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft4"&gt;Riksrevisionsverket fick den 29 juni 2000 i uppdrag av regeringen att granska Statens räddningsverk. I rapporten till regeringen den 21 mars 2001 uttalar Riksrevisionsverket att Statens räddningsverk planerar utbildningen av totalförsvarspliktiga med civilplikt för en förmåga hos krigsräddningstjänsten som svarar mot en föråldrad hotbild. Räddningsverkets planering och kraven på kommunerna att redovisa sina behov har inte tagit tillräcklig hänsyn till den övergripande hotbildsutveckling som statsmakterna har angivit. Den årliga utbildningen av totalförsvarspliktiga med civilplikt som Räddningsverket bedriver är, enligt Riksrevisonsverket, kraftigt överdimensionerad i förhållande till de behov som finns framöver. Den årliga takten i civilpliktsutbildningen bör därför omprövas. I yttrande över Riksrevisionsverkets rapport den 25 maj 2001 vidhåller Statens räddningsverk att den modell som länsstyrelserna och kommunerna använder för planering och dimensionering av räddningstjänsten vid höjd beredskap och menar att planeringsmodellen är anpassad till principerna för kommunernas ansvar för räddningstjänsten under höjd beredskap och till den kommunala räddningstjänstplaneringen i övrigt. Statens räddningsverk medger dock att det finns vissa brister i stödet till kommunernas planering och i tillsynen av räddningstjänsten under höjd beredskap. Statens räddningsverk vidhåller också de beräkningar och bedömningar av förstärkningsbehoven i kommunerna som Räddningsverket tidigare har redovisat. Statens räddningsverk anför dock att en rad osäkerheter i bedömningen föreligger och föreslår att en kontrollstation i fråga om framtida årliga utbildningsvolymer av totalförsvarspliktiga för kommunala behov genomförs. Överstyrelsen yttrade sig den 18 maj 2001 över Riksrevisionsverkets rapport. Överstyrelsen står fast vid tidigare ställningstagande beträffande dimensionering. Överstyrelsen konstaterar att Riksrevisionsverket gör bedömningen att det är möjligt att bibehålla en god kvalitet på en nivå med färre antal totalförvarspliktiga med civilplikt än vad Överstyrelsen tidigare har ansett. Överstyrelsen påtalar dock att en osäkerhet föreligger vid Överstyrelsens bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft4"&gt;Regeringen uppdrog den 3 maj 2001 åt Luftfartsverket att i samråd med Överstyrelsen och Totalförsvarets pliktverk att dels redovisa förutsättningarna för dimensionering av totalförsvarspliktiga flygplatsbrandmän, dels lämna förslag till den grundutbildning i fred som dessa skall genomgå för att tillgodose totalförsvarets behov. Möjligheterna att skriva in, grundutbilda och repetitionsutbilda under en anpassningsperiod om minst fem år skall beaktas. Uppdraget redovisades till regeringen den 21 juni 2001. Luftfartsverket redovisar två alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p358 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Om regeringen bedömer att anpassningstiden ligger närmare fem år bör utbildningen avse 300 man per år med en tjänstgöringstid på 189 dagar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Om regeringen bedömer att anpassningstiden ligger närmare tio år finns inte något behov av att i fredstid fortsätta ianspråkta och utbilda totalförsvarspliktiga flygplatsbrandmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft4"&gt;Regeringen anser att mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med möjligheten att vidta anpassningsåtgärder inom fem och tio år har behovet av att i nuläget utbilda totalförsvarspliktiga för statliga och kommunala krigsorganisationer minskat. Regeringen anser därför att antalet utbildade kan reduceras ytterligare från och med 2002 jämfört med dagens utbildningsvolymer. För kommunala behov anser regeringen att ca 500 totalförsvarspliktiga med civilplikt bör påbörja grundutbildning som är längre än 60 dagar under 2002. Från och med 2003 bör antalet minska till ca 300. Skälen till att grundutbildning fortfarande bör genomföras är de behov som föreligger i hotperspektivet upp till ett år. Regeringen anser inte att det behövs någon särskild kontrollstation med anledning av behovet av totalförsvarspliktiga med civilplikt med grundutbildning som är längre än 60 dagar. Regeringen anser däremot att Räddningsverket bör utveckla stödet vid planering för de kommunala räddningstjänsterna under höjd beredskap och då särskilt, i samråd med berörda myndigheter och kommuner, utveckla behovsförutsättningar och som följd härav, krigsplaceringsrutiner. Statens räddningsverk skall tillsammans med Överstyrelsen för civil beredskap och Totalförsvarets pliktverk pröva möjligheten att under höjd beredskap flexibelt kunna använda utbildade räddningsmän, sanerare och ammunitionsröjare som en nationell resurs. I samband med denna prövning bör också eventuella förändringar av de sammantagna behoven av krigsplacerade räddningsmän, sanerare och ammunitionsröjare redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft4"&gt;Regeringen anser att ianspråktagandet och utbildningen av totalförsvarspliktiga för befattningen flygplatsbrandmän bör förändras. De behov som föreligger för totalförsvaret bedömer regeringen kommer täckas under en anpassningsperiod. Detta innebär att utbildningen av totalförsvarspliktiga med civilplikt med grundutbildning som är längre än 60 dagar inom delfunktionen Flygtransporter bör avbrytas från och med 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft4"&gt;För funktionen Energiförsörjning (befattningarna linjereparatörer, driftbiträden) anser regeringen att den av Överstyrelsen och Affärsverket svenska kraftnät föreslagna utbildningsvolymen bör genomföras, ca 120 totalförsvarspliktiga årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;Regeringen vill i sammanhanget understryka att när antalet utbildningsalternativ för totalförsvarspliktiga med civilplikt med grundutbildning längre än 60 dagar avsevärt minskar kvarstår eller ökar kraven på utbildningskvalitet samt redovisad meritvärdering av genomförd utbildning. Det är väsentligt att utbildande myndigheter kvalitetssäkrar utbildningsverksamheten. Totalförsvarets pliktverk har också ett särskilt ansvar att vid inskrivning med civilplikt eller värnplikt säkerställa principen ”bäst lämpade” samt förfina uttagningskriterier för att minska antalet avbrutna utbildningar med värn- eller civilplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft4"&gt;Tjänstgöring utan vapen regleras i 3 kap. &lt;NOBR&gt;16-22&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. När antalet utbildningsplatser för totalförsvars-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;pliktiga med civilplikt med utbildning längre än 60 dagar minskar kan Prop. 2001/02:10 detta få konsekvenser för Totalförsvarets pliktverks möjligheter att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft4"&gt;placera vapenfria i befattningar inom det civila försvaret. Regeringen kommer noggrant att följa hur detta utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Beredskapspoliser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft6"&gt;Beredskapspolisorganisationen består av en särskild och en allmän del. Den består av totalförsvarspliktiga som är krigsplacerade med civilplikt vid en polismyndighet. De får kallas in under höjd beredskap eller när regeringen beslutar att det behövs för Sveriges försvarsberedskap. Beredskapspolisen skall framför allt delta i polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och räddningstjänst. Genom en ändring i förordningen (1986:616) om beredskapspolisen har möjligheten öppnats att ta i anspråk beredskapspolismän vid polismyndigheterna även i fred förutsatt att de ingått avtal med Rikspolisstyrelsen om sådan tjänstgöring och att regeringen så beslutar. Sedan hösten 2000 har avtal ingåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Regeringen har i propositionen 1998/99:74 uttalat att en ominriktning av den särskilda beredskapspolisorganisationen är motiverad. Organisationen bör under höjd beredskap inriktas mot uppgifter då samhället utsatts eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;I september 1998 lämnade Kombattantutredningen, som hade till uppgift att bl.a. utreda polisens folkrättsliga ställning, sin rapport Folkrättslig status m.m. (SOU 1998:123). Rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;I juni 2001 beslutade regeringen om direktiv till en kommitté Översyn av polisens arbete för att säkra ordningen, värna demonstrationsfriheten och stärka den enskildes rättstrygghet i samband med stora evenemang (dir. 2001:60) med uppgift att se över polisens möjligheter att förebygga och bekämpa allvarliga ordningsstörningar. Enligt direktiven skall kommittén bl.a. överväga om det finns möjlighet att utvidga möjligheterna att använda beredskapspoliser i fredstid. Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 maj 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Såväl Kombattantutredningens rapport som ovan nämnda kommittés betänkande kan komma att påverka beredskapspolisens framtida roll. Regeringen avser därför att återkomma i frågan om beredskapspolisens framtida roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Frivillig försvarsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft4"&gt;Samhällets förmåga att kunna förebygga och hantera extraordinära situationer har sin grund i en bred folklig uppslutning kring och förståelse för vad samhällets krishantering kräver av medborgarna. Det kan handla om allt ifrån översvämningar i likhet med vad vi upplevt i Värmland och Västernorrland de senaste åren, större kriser så som kärnkraftsolyckor eller i värsta fall väpnade angrepp och krig. För att förebygga och hantera dessa kriser krävs ett folkligt engagemang. Den frivilliga försvarsverksamheten är ett exempel på detta folkliga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;engagemang. Den frivilliga försvarsverksamheten utgörs av demokratiska organisationer som under lång tid ställt sina tjänster till förfogande som en del av vårt totalförsvar. Dagens säkerhetspolitiska situation har lett till att behovet av resurser inom totalförsvaret för att möta väpnade angrepp har minskat samtidigt som insikten om samhållets sårbarhet blivit allt tydligare. Denna förändring får också konsekvenser för de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet. Utgångspunkten idag och i framtiden är bredare än under kalla kriget. Det frivilliga, ideella engagemanget måste dock fortsatt uppmuntras och utnyttjas för att bidra till samhällets förmåga att kunna hantera kriser såväl under höjd beredskap som i fred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft4"&gt;Med frivillig försvarsverksamhet avses den verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret. Den frivilliga försvarsverksamheten omfattar de frivilliga försvarsorganisationerna samt hemvärnet. Hemvärnet ingår i Försvarsmakten och består av ett allmänt hemvärn och driftvärn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Frivillig försvarsverksamhet har sedan länge utgjort en viktig del av totalförsvaret genom att verka för totalförsvarets demokratiska förankring och genom att medverka till personalförsörjningen för civila och militära krigs- och beredskapsorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Frivilligorganisationerna och hemvärnet har med sin kompetens inom skilda samhällsområden och sin breda geografiska spridning och lokalkännedom bidragit till både en bred och djup folkförankring av totalförsvaret. De har samtidigt haft, och har fortfarande, en viktig roll i att säkra totalförsvarets tillgång på personal, inte minst om ett tillväxtbeslut skulle tas under en anpassningsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft4"&gt;Sveriges nya säkerhetspolitiska situation har medfört förändringar för försvarspolitiken. Försvarsmakten förändras från ett invasionsförsvar till en insatsorganisation. Regeringen har tidigare uttalat att den frivilliga försvarsverksamheten måste anpassas till förändringar som sker i övrigt inom totalförsvaret vilket påverkar förutsättningarna för de frivilliga försvarsorganisationerna. Tidigare beskrivna behov och uppdrag till den frivilliga försvarsverksamheten kommer att behöva förändras samtidigt som nya behov av kompetenser uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft4"&gt;Den frivilliga försvarsverksamheten inom det civila och militära försvaret utgör en betydelsefull grund för samhällets förmåga att kunna förebygga och hantera kriser såväl under höjd beredskap som i fred. Verksamheten bygger ytterst på det ideella engagemanget hos medlemmarna och deras vilja att utveckla den egna organisationen och verksamheten. Statsmakterna och beredskapsmyndigheter stödjer och inriktar den verksamhet som är till gagn för totalförsvaret genom organisationsstöd och uppdragsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Regeringen anser att ungdomsarbetet inom hemvärns- och frivilligrörelsen är en viktig grund för rekrytering till totalförsvaret och beredskapsmyndigheterna. Det bör därför vara ett naturligt inslag i de frivilliga försvarsorganisationerna att engagera ungdomar. De frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet kommer därutöver att fortsätta spela en viktig roll i informationsarbetet kring det svenska totalförsvaret. Regeringen menar, i likhet med vad tidigare anförts om en totalförsvarsdag, att innebörden av det fakultativa protokollet, rörande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;P class="p679 ft4"&gt;barns situation i väpnad konflikt, till FN:s konvention om barnens Prop. 2001/02:10 rättigheter bör beaktas (dnr UD2000/643/FMR) i utvecklingen av ungdomsverksamheten inom hemvärns- och frivilligrörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft4"&gt;Som tidigare nämnts avser regeringen att återkomma till riksdagen för att redovisa sin samlade syn på den fortsatta utvecklingen av den frivilliga försvarsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft36"&gt;14.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td248"&gt;&lt;P class="p383 ft36"&gt;Åtgärder som främjar mångfalden och förebygger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td248"&gt;&lt;P class="p383 ft36"&gt;diskriminering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p120 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Etnisk och kulturell mångfald bör betraktas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;som en förutsättning för Försvarsmaktens personalförsörjning och för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;myndighetens förankring i samhället som helhet. Vidare bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;Försvarsmakten öka sina ansträngningar att förhindra olika former av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;trakasserier.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td74"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr28 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft41"&gt;Personalförsörjningsutredningens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer i stort sett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td250"&gt;&lt;P class="p414 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering &lt;SPAN class="ft4"&gt;(DO)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;(HomO) &lt;/SPAN&gt;är båda kritiska till det sätt som utredningen behandlat dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;frågor på. HomO anser att målet bör vara att göra Försvarsmakten till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;miljö som lämpar sig för kvinnor och män samt &lt;NOBR&gt;homo-,&lt;/NOBR&gt; bi- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;heterosexuella på alla nivåer och i alla funktioner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td250"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Integrationsverket &lt;/SPAN&gt;instämmer i utredarnas syn på Försvarsmakten som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;en arbetsplats som kännetecknas av respekt för demokratiska värden och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som eftersträvar ökad etnisk och kulturell mångfald inom alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;yrkesområden och på alla nivåer, både civila och militära. Verket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;understryker vikten av att Försvarsmakten återspeglar den svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;befolkningens sammansättning med samhällets etniska och kulturella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;mångfald som grund. Verket påtalar dock att utredningen saknar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;konkreta förslag om främjande åtgärder när det gäller rekrytering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;personer med utländsk bakgrund till försvarets verksamheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td250"&gt;&lt;P class="p414 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringen anger i likhet med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utredningen att det svenska försvaret är en angelägenhet för hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;befolkningen samt att det ska vara uppbyggt och organiserat med den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utgångspunkten. Ett sådant synsätt ger dessutom goda förutsättningar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmaktens personalförsörjning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td250"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;Enligt de regler som finns på området skall varje arbetsgivare vidta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;åtgärder för att förebygga och förhindra att någon utsätts för trakasserier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;eller repressalier på grund av kön, etnisk bakgrund och sexuell läggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;m.m. Dessutom skall varje arbetsgivare verka för att personer med olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;etnisk tillhörighet ges möjlighet att söka lediga tjänster. Enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringens mening bör Försvarsmakten, som är en stor offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;arbetsgivare, ha särskilt högt ställda krav på sig att leva upp till reglernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krav på aktiva åtgärder. Arbetet med att stärka mångfalden är dessutom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;enligt regeringen en trovärdighetsfråga för Försvarsmakten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td250"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;Försvarsmakten bör därför enligt regeringen vara en arbetsplats som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kännetecknas av respekt för demokratiska värden och som strävar mot en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ökad etnisk och kulturell mångfald inom alla yrkesområden, både civila&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td164"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och militära. Försvarsmaktens personalsammansättning bör också, så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;långt det är möjligt med hänsyn till kraven på svenskt medborgarskap,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;återspegla den svenska befolkningens sammansättning. Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bör enligt regeringen verka för att fler ungdomar med annan etnisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bakgrund än den dominerande fullgör grundutbildning för värnplikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Informella hinder i organisationen, från negativa attityder och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;värderingar till frågor om särskild mat eller möjlighet till religiös&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utövning bör undanröjas. Försvarsmakten har, liksom andra myndigheter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringens uppdrag att redovisa en plan för sitt arbete. Regeringen avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att noggrant följa vilka åtgärder som vidtas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsmakten har genom sin utbildningsverksamhet ett betydande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ansvar för hur attityder i frågor om hur människor skall förhålla sig till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;varandra skapas, förmedlas och påverkas. Försvarsmakten bör därför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;enligt regeringen öka sina ansträngningar för att förhindra olika former&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av trakasserier. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;läggning har i sitt remissvar visat på att Försvarsmakten upplevs som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fientlig av såväl homo- och bisexuella som är öppna med sin sexuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;läggning som av dem som väljer att dölja sin läggning. Nära 80 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av tillfrågade personer i en särskild undersökning upplever&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmaktens attityder gentemot homosexuella som negativa jämfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med 25 procent för samhället som helhet. Detta visar enligt regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att Försvarsmakten kraftfullt måste arbeta med en genomgripande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förändring av organisationens attityder vad gäller köns- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;genusföreställningar, dvs. värderingar, normer, tankesätt och beteenden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Det militära försvarets materielförsörjning och forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft4"&gt;Regeringen redovisar i detta avsnitt sin syn på hur det militära försvarets forskning och materielförsörjning bör utvecklas under försvarsbeslutsperioden. Till grund för regeringens ställningstagande ligger främst de förslag som redovisas i Materielförsörjningsutredningen (SOU 2001:21) och utredningen Översyn av forskning och utveckling inom totalförsvaret (SOU 2001:22) samt Försvarsberedningens rapport Ny struktur för ökad säkerhet – nätverksförsvar och krishantering, (Ds 2001:44). Andra rapporter som har beaktats är exempelvis Riksrevisionsverkets rapport (RRV 2000:23) Från hot till skrot, Statskontorets rapport Med världen i sikte (2000:46) och Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) rapport Försvar och industri i internationell konkurrens - Ett nytt perspektiv på forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft4"&gt;Regeringens bedömning är att det finns behov av en övergripande och samlad strategi för det militära försvarets forskning och materielförsörjning. En sådan strategi kommer med nödvändighet att omfatta flera frågeställningar som skär över olika politikområden, varför noggranna analyser måste göras av hur de olika delarna i strategin förhåller sig till varandra. Regeringen avser att bedriva strategiarbetet så att strategin kan implementeras successivt bl.a. i samband med budgetprocessen. Regeringen har även för avsikt att återkomma till riksdagen när en samlad strategi föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft4"&gt;Regeringen kommer i det fortsatta arbetet med att utveckla Försvarsmaktens materielförsörjning samt forskning och teknikutveckling att beakta såväl ovan nämnda utredningars förslag som remissinstansernas synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft4"&gt;Med anledning av Sårbarhets- och säkerhetsutredningens förslag till förändringar avseende det civila försvaret har regeringen valt att hantera de förslag i utredningen Översyn av forskning och utveckling inom totalförsvaret (Forskningsutredningen) som rör den civila delen av totalförsvaret i samband med den fortsatta beredningen av Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande (SOU 2001:41). Även de remissvar som behandlar de civila delarna hanteras i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310219x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p339 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;En övergripande och samlad strategi för det militära försvarets materielförsörjning och forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;En samlad strategi för det militära försvarets materielförsörjning och forskning bör tas fram. Strategin bör inrikta materielförsörjning och forskning så att Försvarsmakten på ett kostnadseffektivt sätt förses med materiel, teknik och kunskap för att utveckla operativ förmåga i olika avseenden, kompetenser samt för att upprätthålla förmågan till anpassning. Strategin bör utformas utifrån behovet att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;skapa ett tydligt samband mellan den önskade utvecklingen av det militära försvarets operativa förmåga och kompetens och behovet av materielutveckling och forskning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;utveckla bättre förutsättningar att tidigt kunna identifiera och värdera alternativa handlingsvägar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;skapa tillgång till kompetens som är nödvändig för Försvarsmaktens materielförsörjning samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;skapa goda förutsättningar för internationellt samarbete och för en inom utvalda områden konkurrenskraftig inhemsk industri för försvarsmateriel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft4"&gt;Utgångspunkten för det militära försvarets materielförsörjning och forskning måste vara försvarets behov av operativ förmåga, beredskap samt anpassningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft4"&gt;I syfte att förbättra Försvarsmaktens anpassningsförmåga bör en ökad handlingsfrihet i samtliga faser av materielförsörjningen eftersträvas. Handlingsfrihet ställer också krav på en väl fungerande styrning och uppföljning från statsmakternas sida, vilket i sin tur resulterar i krav på ökad tydlighet i relationerna mellan uppgifter, förmåga i olika avseenden och materiell utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft4"&gt;En större vikt bör läggas vid materielförsörjningens tidiga faser för att öka möjligheterna att identifiera och värdera alternativa handlingsvägar innan beslut fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft4"&gt;Materielsystemens ökade komplexitet och tilltagande internationellt samarbete gör vägval i tidiga faser allt viktigare. Materielförsörjningen bestäms i stor utsträckning redan i dessa tidiga faser. Regeringen avser att under de närmaste åren omfördela medel från materielförsörjningens senare faser till dess tidigare faser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft4"&gt;För att förbättra styrning och uppföljning avseende de s.k.strategiska kompetenserna bör en precisering och avgränsning av detta begrepp göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft4"&gt;Sverige bör för att försörja det militära försvaret med materiel sträva efter långsiktigt internationellt samarbete. För att bl.a. öka möjligheterna att anpassa materielen och befrämja inhemsk kompetensuppbyggnad bör samarbetet koncentreras till länder och områden där det kan omfatta flera av materielförsörjningens faser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft4"&gt;Fortsatt gynnsamma förutsättningar bör eftersträvas för inhemsk industris deltagande i internationella samarbetsprojekt. Fortsatt vikt bör av säkerhets- och försvarspolitiska skäl läggas vid att utveckla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;möjligheterna för inhemsk försvarsindustri att exportera försvarsmateriel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;P class="p225 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Utredningarnas förslag: &lt;/SPAN&gt;Både Materielförsörjningsutredningens och Forskningsutredningens iakttagelser och förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft4"&gt;Utredningarnas förslag skiljer sig dock från regeringens bedömning så till vida att regeringen istället för en forskningsstrategi för totalförsvaret och en materielförsörjningsstrategi för det militära försvaret bedömer att en gemensam övergripande strategi som omfattar det militära försvarets materielförsörjning och forskning bör tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Remissinstanserna är i huvudsak positiva till utredningarnas förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;Försvarets materielverk anser att Sveriges behov av forsknings- och utvecklingskompetens i internationell samverkan avseende industriell kompetens är otillräckligt belyst av både Materielutredningen och Forskningsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Försvarsindustriföreningen anser att utredningarna inte tillräckligt belyst försvarsindustrins problem vid en övergång från produktion i långa serier till en stegvis materielutveckling med demonstratorer och kortare serier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;Eftersom ingen av utredningarna specifikt har behandlat begreppet ”strategisk kompetens” har, med undantag av Försvarsmakten och Försvarets materielverk, inte heller remissinstanserna gjort detta. Försvarsmakten framhåller att vidmakthållande och utveckling av de strategiska kompetenserna ytterligare behöver övervägas och fördjupas. Försvarets materielverk betonar att det finns anledning att se över inriktningen av kompetensbehovet, bl.a. mot bakgrund av de krav som det internationella samarbetet på materielområdet kan ställa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td251"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;En övergripande strategi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;1999/2000:168) att Försvarsmaktens anskaffning av materiel samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inriktning av forskning och teknikutveckling skall ha sådan flexibilitet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den kan utgöra en integrerad del av Försvarsmaktens förmåga att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anpassas mot nya hot och risker som kan uppstå i framtiden. Forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och teknikutveckling samt utveckling och anskaffning av ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvarsmateriel skall inriktas så att den tillgodoser Försvarsmaktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förnyelse. Nationell och internationell interoperabilitet skall prioriteras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Genom riksdagens beslut finns i dag en övergripande inriktning som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gemensam för det militära försvarets materielförsörjning samt forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;teknikutveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bedömer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;likhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsberedningen att denna inriktning behöver vidareutvecklas till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td251"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;strategi.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Den framtida materielförsörjningen bör inriktas mot en ökad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anpassningsförmåga, en tydligare spårbarhet mellan uppgifter, förmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och utveckling och en ökad förmåga att identifiera och värdera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;alternativa vägval samt mot att skapa goda förutsättningar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationellt samarbete och en inom utvalda områden konkurrenskraftig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inhemsk försvarsindustri. Materielutvecklingen bör ske successivt med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=90px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=44px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=57px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=24px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=81px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=52px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=68px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=39px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=56px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=139px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beaktande av resultat från parallellt bedriven forskning och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p106 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;samt internationella trender och möjligheter till samarbete. Även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;upphandlingsmetoderna bör utvecklas så att erfarenheter från civil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;upphandling av komplexa system tas till vara. Enligt regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bedömning finns det starka skäl för att ta fram en samlad strategi för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materielförsörjning och forskning som omfattar allt från teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;forskning och utveckling till anskaffning, vidmakthållande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vidareutveckling och avveckling av materiel. Miljöåtgärder inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;området för materielförsörjning är viktiga bidrag till arbetet för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;långsiktigt ekologiskt hållbar utveckling. Försvarsmakten och Försvarets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materielverk skall därför tillämpa de av regeringen i december 1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beslutade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;riktlinjerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p383 ft4"&gt;miljöanpassad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p390 ft4"&gt;försörjning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td256"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvarsmateriel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td239"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td257"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr30 td184"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Spårbarhet mellan uppgifter, förmåga och materiell utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td257"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Det är enligt regeringens bedömning nödvändigt att tydliggöra de krav på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materiell utveckling som följer av Försvarsmaktens uppgifter och kraven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på operativ förmåga. Även Försvarsberedningen har uttryckt ett krav på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ökad spårbarhet mellan uppgifter, operativ förmåga och den materiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utvecklingen. Det militära försvarets materielförsörjning och forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;måste successivt kunna anpassas till förändringar i krav på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmaktens operativa förmåga, tekniska möjligheter samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förändrade ekonomiska förutsättningar. Detta innebär att forskning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;teknikutveckling, utveckling av befintlig materiel och anskaffning av ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materiel måste ta sin utgångspunkt i kraven på operativ förmåga,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kompetensbehov och behov av anpassning. Det innebär också att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materiel som inte motsvarar ett behov i den långsiktiga målbilden eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td258"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inte behövs för anpassningsförmågan avvecklas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td257"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;En ökad spårbarhet ger möjlighet för regeringen att ytterligare förbättra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;styrning och uppföljning av materielförsörjningen. Statsmakternas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möjligheter att ta ställning till Försvarsmaktens förslag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materielförsörjning ur ett försvars- och säkerhetspolitiskt perspektiv bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ske bl.a. genom ökad insyn i de tidiga faserna av materielförsörjningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;För att förbättra statsmakternas samlade bild av materielförsörjningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och forskningen avser regeringen att pröva en styr- och uppföljningsform&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som innebär en uppdelning i funktioner på operativ nivå. Exempel på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sådana funktioner kan vara förmåga till precisionsbekämpning eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;luftförsvar. Det kan vara rimligt att i ett första steg se över vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;funktionsområden som lämpligen bör användas. När områden väljs bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hänsyn tas till bl.a. internationella jämförelser samt utvecklingen mot ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nätverksbaserat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Hänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td257"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p690 ft4"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Forskningsutredningens förslag till uppföljning av förmåga i olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avseenden. Därefter, som ett andra steg, bör funktionsplaner utarbetas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Planerna bör beakta möjliga framtida utvecklingsvägar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationella samarbetsprojekt, behov av industriell kompetens och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kapacitet liksom övriga behov som är nödvändiga för att tillgodose en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;säker och till omvärldsutvecklingen anpassad materielförsörjning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;forskning. Funktionsplanerna kan sedan ligga till grund för ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utveckling av statsmakternas styrning och uppföljning. Det är viktigt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;funktionerna definieras på en tillräckligt hög nivå, till exempel genom att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;flera olika typer av stridskrafter som skall kunna lösa de operativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p106 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;uppgifterna ingår som delar i en funktion. Kommande principiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vägvalsbeslut kan även resultera i utveckling av helt nya system för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;funktion. Genom en styrning i funktioner får regeringen bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möjligheter att i ett tidigt skede ta ställning till avgörande vägvalsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som till exempel val av operativ funktion eller anskaffningsstrategi.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Framtagandet av funktionsplaner förbättrar också sannolikt ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förutsättningarna för ett utvecklat samarbete mellan myndigheter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;industri.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen delar således Försvarsberedningens uppfattning avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vikten av att tydliggöra spårbarhet från Försvarsmaktens uppgifter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krav på operativ förmåga till den materiella utvecklingen samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredningens uppfattning avseende styrning i funktioner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen avser också att se över andra styr- och uppföljningsformer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för materielförsörjningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Vägval i materielförsörjningens tidiga faser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;En väsentlig förutsättning för att kunna anpassa försvarsförmågan är att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;så tidigt som möjligt kunna bedöma vilka anpassningsåtgärder som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;olika avseenden behöver vidtas. Därför måste forskning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;teknikutveckling samt studier och försöksverksamhet bedrivas på stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bredd för att förbättra kunskapsläget om tänkbara framtida behov samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;taktiska, tekniska och ekonomiska möjligheter att genomföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förändringar och anpassningsåtgärder. Det är viktigt att det finns ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sammanhängande system av verksamheter som tillsammans bidrar till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppbyggande och utveckling av sådan kunskap hos myndigheter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;industri. Regeringen avser att under de närmaste åren i samband med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;budgetprocessen successivt överföra medel från materielförsörjningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;senare faser till dess tidiga faser, vilket bl.a. innebär en ökad satsning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;forskning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Allt mer komplexa materielsystem och tilltagande internationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samarbete gör i ökad utsträckning vägval i tidiga faser nödvändiga. Då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;prioriteras vilka funktioner som behöver utvecklas, då görs ansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beträffande ambitionsnivåer, tider och kostnad och då klarläggs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möjligheter till internationell samverkan och möjligheter till medverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;från i Sverige verksam industri. I tidiga faser avgörs också vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;handlingsfrihet, flexibilitet och samordning mellan olika materielsystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samt anpassningsförmåga som kommer att finnas. Ställningstaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avseende vilka övergripande funktioner eller delar därav som skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;övervägas för utveckling och förnyelse blir i praktiken styrande för vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;alternativ som kommer att stå till buds när det senare i processen blir&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;aktuellt att göra en beställning. Därmed bestäms också i relativt hög grad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vilken handlingsfrihet, flexibilitet och anpassningsförmåga som kommer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att finnas. De tidiga vägvalen i processen kan därför inte enbart göras ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ett försvarsmaktsperspektiv, även om kraven på operativ förmåga och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kompetens måste vara styrande. Även säkerhets- och försvarspolitiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;intressen i övrigt måste beaktas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringens roll i dessa tidiga faser bör stärkas för att förbättra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringens förutsättningar att utifrån flera olika perspektiv kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;identifiera och värdera möjliga alternativa handlingsvägar, bl.a. avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;framtida handlingsfrihet, industriell förmåga och internationella Prop. 2001/02:10 beroenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Behov av handlingsfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft4"&gt;Möjligheterna att anpassa försvarsförmågan ställer krav på handlingsfrihet i planeringen. En ökad handlingsfrihet bör därför eftersträvas i alla faser av materielförsörjningen så att anpassning kan ske utan oproportionerligt stora negativa konsekvenser för den operativa förmågan i övrigt. Det är därför angeläget att söka begränsa långsiktiga åtaganden och att minska risker för fördyringar och förseningar som begränsar utrymmet för nya projekt. En ökad satsning på forskning och utveckling kommer även att bidra till en ökad handlingsfrihet. Det går dock inte att driva kraven på handlingsfrihet för långt utan att riskera bristande tillgång till materiel eller alltför höga kostnader. Fortfarande måste stora delar av materielförsörjningen ske i ett långsiktigt perspektiv, inte minst då internationella samarbetsprojekt ingås. Tillgång till nationell och internationell kompetens i forsknings- och utvecklingsavseende samt myndighets- och industrikompetens är väsentlig för handlingsfriheten i bl.a. anpassningsavseende. Även valet av anskaffningsform är av stor betydelse för handlingsfriheten. En ökad tillämpning av stegvis upphandling kan innebära att ett större mått av handlingsfrihet kan bibehållas även när anskaffningen är påbörjad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft4"&gt;Det ej objektsspecificerade ekonomiska utrymmet i Försvarsmaktens materielplanering bidrar till att öka handlingsfriheten. I de delar av materielplaneringen som avser anskaffning långt fram i tiden är osäkerheten om alternativa behov större än i de delar som avser anskaffning på kort sikt. Det är enligt regeringens bedömning väsentligt, bl.a. mot bakgrund av strävan att uppnå en ökad flexibilitet i materielanskaffningen, att det även på medellång sikt finns ekonomiskt utrymme för omprioriteringar med hänsyn till alternativa behov. Det ej objektsspecificerade ekonomiska utrymmet bör därför planeras så att det successivt ökar från en på medellång sikt relativt liten andel till en större andel längre fram i tiden. Ett annat sätt att förbättra den ekonomiska handlingsfriheten är att öka Försvarsmaktens möjligheter till anslagssparande och utnyttjande av anslagskredit. Det är dock viktigt att komma ihåg att utnyttjandet av en anslagskredit ett år ger upphov till underskott på anslaget, vilket måste finansieras med de medel som finns anslagna till kommande budgetår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft26"&gt;Strategisk kompetens för materielförsörjningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft4"&gt;Regeringen behandlade i prop.1999/2000:30 de så kallade strategiska kompetenserna. Regeringen avsåg med strategisk kompetens dels kompetens inom delområden inom nio teknikområden, dels en grund bestående av kompetens och förmåga på större bredd. Därvid bedömde regeringen att Sverige behövde ha kompetens inom delar av ett antal utpekade teknikområden; ledningssystemteknik, informationskrigsteknik, telekrigsteknik (inkl. sensorer och målsökare), signaturanpassnings- teknik, undervattensteknik, vapenteknik och ballistiskt skydd, skydd mot&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;NBC-stridsmedel,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;människa-system-interaktion&lt;/NOBR&gt; samt systemteknik för obemannade farkoster. Denna bedömning kvarstår, men regeringen vill understryka att de utpekade teknikområdena kan komma att förändras över tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;I prop. 1999/2000:30 behandlades även som en del av begreppet strategisk kompetens den s.k. strategiska grunden, det vill säga förmåga i olika avseenden på hela bredden inom för det militära försvaret viktiga områden. Flygteknik ingår i den strategiska grunden. Denna förmåga innebär att följa, förstå och värdera den tekniska och taktiska utvecklingen, förmåga att fungera som kompetent kund och kravställare vid anskaffning av materiel samt förmåga att driva och vidmakthålla befintlig materiel i fred, kris och krig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Innebörden av begreppet strategiska kompetenser i enlighet med prop. 1999/2000:30 har dock blivit för vid och otydlig, vilket riskerar att försvåra styrningen och uppföljningen av verksamheter kopplade till de strategiska kompetensområdena. Det finns därför skäl att precisera och ytterligare avgränsa begreppet strategisk kompetens. Sålunda bör den strategiska grunden inte längre ingå i begreppet strategisk kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft4"&gt;Styrande kriterier för att avgöra vad som avses med strategisk kompetens bör enligt regeringens bedömning vara att kompetensen rör dels specifikt svenska förhållanden (t.ex. undervattensförhållandena i Östersjön), dels sådana områden som Sverige av sekretesskäl måste ha tillgång till, dels försvarets förmåga till anpassning. Behov av operativ förmåga, anpassningsförmåga och handlingsfrihet hos Försvarsmakten måste alltid ligga till grund för kraven på tillgång till kompetens. De strategiska kompetenserna inom utpekade teknikområden måste gå att spåra till ett sådant behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;Enligt Försvarsberedningens uppfattning finns det behov av en precisering och begränsning av begreppet strategisk kompetens. Regeringen delar den uppfattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Mellan Försvarets materielverk och delar av den svenska försvarsindustrin har ett kompetensavtal tecknats. Försvarets materielverk arbetar med att teckna ytterligare sådana avtal. Syftet med avtalen är att kunna följa upp den försvarsindustriella förmågan i olika avseenden. Särskilt klarläggs i vilken utsträckning förmågan är integrerad i transnationella strukturer med mer omfattande industriell förmåga. Avtalen är en väsentlig komponent i Försvarets materielverks inriktning att verka på högre systemnivåer, med mer heltäckande åtaganden från industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft4"&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för 2001 aviserat att den avser återkomma till riksdagen angående framtagandet av en strategi för säkerställandet av strategisk kompetens. Försvarets materielverk har den 1 november 2000 på regeringens uppdrag redovisat förslag till hur en strategi för tillgången till strategiska kompetenser kan säkerställas. Försvarets materielverk har inhämtat samråd från Försvarsmakten, dåvarande Försvarets forskningsanstalt, dåvarande Flygtekniska försöksanstalten och Överstyrelsen för civil beredskap. Förslagen omfattar t.ex. att behovet av strategisk kompetens bör beaktas i budgetprocessen, bl.a. i form av en analys mellan behov av, och tillgång till, strategisk kompetens. Försvarets materielverks förslag innefattar också att Försvarsmaktens övergripande inriktningar och Försvarets&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materielverks anskaffningsförberedande arbete skall beakta behovet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p106 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;strategisk kompetens. Regeringen anser att förslagen bör beaktas bl.a. i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;arbetet med framtagning av en övergripande samlad strategi för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;forskning och materielförsörjning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Försvarsindustriell utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Att inom utvalda områden behålla försvarspolitiskt viktig kompetens vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;industrin bidrar till en säker materielförsörjning för det svenska försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och är en viktig del av förmågan till anpassning. För att kunna behålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;denna kompetens krävs aktiva åtgärder från regeringen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheterna för att stödja industrins deltagande i internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samarbetsprojekt och exportansträngningar. Ett sätt att göra detta är att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sverige deltar i internationella utvecklingsprojekt som exempelvis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samarbetet kring att ta fram den nya radarjaktroboten Meteor till JAS 39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Gripen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Genom att försvarsindustrin i Sverige kan erbjuda kompetens på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;teknikens framkant skapas förutsättningar för ett ömsesidigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvarspolitiskt beroende och förtroende mellan deltagande nationer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inkluderande en ökad leveranssäkerhet i kris- och krigstid. En viktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förutsättning för att samarbetsprojekt skall kunna komma till stånd är att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;deltagande länders krav på produkten eller tjänsten kan harmoniseras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Exempel på projekt är robotarna Meteor och &lt;NOBR&gt;IRIS-T,&lt;/NOBR&gt; artillerigranaten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bonus samt ubåten Viking. Sverige bör tidigt markera sina intressen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att delta i internationella samarbetsprojekt för att på så vis ge industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksam i Sverige en möjlighet att ingå i dessa. Härvidlag är det också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;viktigt att Sverige deltar i olika forsknings- och teknikutvecklingsprojekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för att bl.a. skapa förutsättningar för inhemsk försvarsindustri att bli&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;konkurrenskraftig internationellt. Även Försvarsberedningen betonar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vikten av internationellt samarbete som en av grunderna för inhemsk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvarsindustris konkurrenskraft.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;För att skapa gynnsamma villkor för försvarsindustri verksam i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sverige kan det bli aktuellt att inom de områden där Försvarsmakten har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ett operativt behov prioritera upphandling av utveckling och viss&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;produktion inom områden där industrin är konkurrenskraftig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationellt. Omfattningen av själva produktionen kommer i många&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fall sannolikt att minska utom för produkter där industri i Sverige även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;levererar till samverkande länder eller genom annan export. Försvarets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materielverk inriktar alltmer sin verksamhet mot högre systemnivåer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Samtidigt får industrin en ökande roll som leverantör av tjänster inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ramen för systemintegration, demonstratorer och simulering, bl.a. till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;följd av utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar och den ökade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tonvikten på tidiga faser. En tyngdpunktsförskjutning för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvarsindustrin sker således från produktion i långa serier till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utvecklings- och demonstratorverksamhet som inte alltid leder till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;serieproduktion eller till en produktion i relativt korta serier.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sammantaget innebär utvecklingen en stor förändring för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvarsindustrin. Inhemsk försvarsindustri måste även fortsättningsvis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kunna hävda sig marknadsmässigt och bl.a. kunna finna olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;finansieringsformer mot bakgrund av tyngdpunktförskjutningen. Staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;måste kunna erbjuda rimliga villkor för framtida beställningar även med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den beskrivna förskjutningen, samtidigt som krav på viss egensatsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p106 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr10 td259"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;från försvarsindustrins sida kan komma att ställas i ökad utsträckning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Exempel på gynnsamma villkor i övrigt kan vara en för myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och försvarsindustri gemensam infrastruktur för &lt;NOBR&gt;simulerings-,&lt;/NOBR&gt; provnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och utvecklingsverksamhet. Industrin bör också i ökad utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredas möjlighet att delta i lämplig verksamhet under tidiga faser, till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;exempel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;viss&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td260"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utvecklingsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbandsverksamhet. Medverkan från försvarsindustrins sida bör dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utformas så att rollspel och affärsmässighet mellan myndigheter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;industri tydligt kan upprätthållas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Att delar av det svenska militära underhållet genomförs av olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;företag bidrar även det till bibehållande av en försvarsindustriell bas. Mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bakgrund av den pågående omstruktureringen och rationaliseringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td259"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;det militära försvaret bör detta kunna utvecklas ytterligare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr30 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Internationellt materielsamarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;I Materielutredningens slutbetänkande konstaterade utredaren att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;säkerhetspolitiska, försvarspolitiska, tekniska och ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utvecklingen gör att det blir alltmer nödvändigt att samarbeta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationellt om utveckling och produktion av försvarsmateriel. Detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;överensstämmer med vad regeringen anförde i prop. 1998/99:74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Förändrad omvärld – omdanat försvar. Den inriktning som regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;angav då ligger alltjämt fast.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringens uppfattning är att ett väl utvecklat internationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materielsamarbete är avhängigt av en rad samverkande faktorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Grundläggande är att samtliga deltagare kan dra fördel av samarbetet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Andra viktiga faktorer är att samarbetsparterna i huvudsak kan enas om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;operativa och taktiska funktionskrav och tidsförhållanden liksom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fördelning av ansvar och kostnader. Vidare bör ländernas regelverk vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillräckligt harmoniserade och det bör finnas ett förtroende mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;parterna avseende vilja och förmåga att fullfölja samarbetet. Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;har hittills drivit dessa frågor genom bl.a. sexnationssamarbetet och inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;ramen för det nordiska samarbetet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen delar Försvarsberedningens syn att förutsättningarna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sverige att skapa ömsesidiga beroenden och förtroenden med andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;länder förbättras genom att landet är en kompetent och framgångsrik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;partner i det internationella forsknings- och teknikutvecklingssamarbetet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sverige är i sammanhanget en liten nation och landets resurser i detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sammanhang bör därför koncentreras och samordnas i syfte att landet ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vara en kompetent och attraktiv partner i internationella projekt på hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;teknisk nivå. I vissa fall är och kommer Sverige att vara ensidigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beroende av t.ex. tekniköverföring och komponentleveranser från andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;länder, men strävan bör generellt vara att undvika ensidigt beroende av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td194"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ett enda land.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td260"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;För att möjliggöra leveranser också i en krissituation med ökande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;efterfrågan bör Sverige fortsätta att satsa på det väl etablerade och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förtroendefulla samarbete vi har med vissa länder då avsikten är att ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sådant samarbete skall bestå även i en krissituation. Samtidigt är det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;angeläget att Sverige har viss förmåga att självständigt anpassa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr9 td259"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materielen med hänsyn till nya hot eller uppgifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Sveriges internationella försvarsmaterielsamarbete bör koncentreras till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p106 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;länder och områden där det kan komma till uttryck i flera av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materielförsörjningens olika faser, från forskning, tidiga studier och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;värdering till anskaffning och drift, samt där det kan omfatta både&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheter och företag. Därigenom ökar enligt regeringens uppfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möjligheterna att t.ex. påverka de internationella materielprojekt vi deltar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i och verka för att dessa samarbeten gynnar våra operativa och taktiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krav. Det medger också en bättre kompetensuppbyggnad i landet. En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förskjutning till tidiga faser medför, att den tidigare fokuseringen på att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ta tillvara möjligheter inom forsknings- och materielutveckling bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kompletteras med en förbättrad förmåga till harmonisering av system-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och funktionskrav.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;I juni 2001 tillkännagav USA sitt beslut att införliva Sverige i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;länderkrets som kan förhandla om lättnader med avseende på amerikansk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;exportkontroll och licensgivning inom försvarsmaterielområdet, enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;the Defence Trade Security Initiative (DTSI), ett amerikanskt initiativ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;från 2000. Regeringen avser att återkomma till riksdagen avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utvecklingen av DTSI.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Gemensam anskaffning och utvecklingsprojekt i samverkan med andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;länder kommer att få en ökad betydelse för att Sverige även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fortsättningsvis ska kunna anskaffa avancerad materiel till rimlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kostnad. Regeringen anser att strävan bör vara att aktivt förbättra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samarbetsmöjligheter och effektiviteten i samarbetsprojekt genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;deltagande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bl.a. multilaterala forum som sexnationskretsen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG), Organisationen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gemensamt försvarsmaterielsamarbete i Europa (OCCAR) och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td266"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nordiska samarbetskretsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr30 td266"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Exportstödjande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td262"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Betydelsen av försvarsmaterielexport har de senaste åren ökat som ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;medel att säkerställa försörjning av materiel och kompetens till det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;svenska militära försvaret. I prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;konstateras att för att de svenska företagens exportpotential skall kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utnyttjas är det viktigt att regeringen och svenska myndigheter på ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;aktivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;strukturerat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;stöder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvarsindustrins&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;exportansträngningar, under förutsättning att exportansträngningarna står&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i överensstämmelse med riktlinjerna för svensk krigsmaterielexport.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Försvarsutskottet har uppmanat regeringen att i en situation med en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vikande internationell marknad för försvarsmateriel och skärpt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;konkurrens vidta ytterligare åtgärder i syfte att skapa bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p120 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;angelägna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td268"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;exportframgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;viktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvarsmaterielprojekt, däribland JAS 39 Gripen (bet. 1998/99:FöU1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rskr. 1998/99:222). Även Försvarsberedningen har understrukit vikten av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td269"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;aktiva exportstödjande åtgärder från regeringens sida.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;I kontrollstationspropositionen våren 1999 konstaterade regeringen att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ett aktivt, samordnat och strukturerat exportstöd från Regeringskansliet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och myndigheter har bidragit till att exportframgångar kunnat uppnås.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen vill även betona att Sveriges deltagande i internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatser, förutom den viktigaste fredfrämjande effekten, även ger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;möjlighet för andra nationer att i fält studera materiel som används inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den svenska Försvarsmakten. Även vid internationella övningar till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;exempel inom ramen för Partnerskap för fred visas svensk materiel upp.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Anmälan till EU:s styrkeregister och &lt;NOBR&gt;planerings-och&lt;/NOBR&gt; översynsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inom Partnerskap för fred av förband med svenska materielsystem som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på sikt kan komma att användas vid internationella insatser är också av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vikt ur exportstödjande synvinkel. Sammantaget kan således det svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationella engagemanget även ha en indirekt exportstödjande effekt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Motiven för staten att engagera sig i exportstödjande verksamhet är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;flera. Export av försvarsmateriel bidrar till att långsiktigt säkerställa en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;teknologisk och industriell bas för nyutveckling samt vidmakthållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och vidareutveckling av befintliga materielsystem. Exporten är vidare en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;viktig förutsättning för att stärka den inhemska industrins&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;konkurrenskraft. Det finns också ett värde i att kundbasen för materiel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som används i Försvarsmakten breddas. Därigenom uppstår möjligheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att t.ex. dela kostnaderna för vidareutveckling, samordna utbildning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;underhåll samt utbyta erfarenheter om materielens användning. En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grundläggande utgångspunkt för statens exportstöd är givetvis att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;aktuella materielobjekt skall vara godkända ur exportkontrollsynpunkt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Enligt regeringens bedömning torde också export av materiel vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gynnsamt för Sveriges forskning och teknikutveckling och därmed också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för inhemsk försvarsindustris utvecklingsmöjligheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Samarbetet med USA avseende exportregler och exportlicenser för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;amerikansk materiel och teknologi gentemot tredje land behandlas i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;arbetsgrupp kallad Defence Export Working Committee (DEWC).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Gruppen har hittills behandlat regler rörande JAS 39 Gripen. Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;överväger att låta gruppen behandla även andra större materielärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som berörs av amerikanska regler för reexport. Frågor av policykaraktär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall dock även fortsättningsvis hanteras på departementsnivå, dvs. i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;MOU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och på statssekreterarnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen anser att export av väsentliga och större svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materielsystem har fortsatt stor försvarspolitisk betydelse för Sverige.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Exporten bidrar till att upprätthålla och utveckla inhemsk kompetens och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kapacitet samt medför att försvarsindustrin i Sverige uppfattas som en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;intressant partner i internationella samarbeten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p693 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Godkännande av avtal om stöd till industrisamarbete på försvarsmaterielområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft4"&gt;Regeringen har vid flera tillfällen för riksdagen framhållit den stora betydelsen av ökat internationellt samarbete för den framtida materielförsörjningen till det svenska försvaret. Det ligger i vårt säkerhetspolitiska intresse att samverka inom området försvarsmaterielförsörjning med länder med vilka vi i övrigt har ett nära säkerhetssamarbete, inte minst mellan de nordiska länderna. Materielförsörjningen kan tryggas både genom avtalsförpliktelser och genom etablerandet av ömsesidiga beroenden av leveranser av komponenter eller produkter som är producerade i respektive länder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td270"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Riksdagen har under våren 2001 godkänt ett ramavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td271"&gt;&lt;P class="p104 ft4"&gt;mellan Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland (prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;2000/01:49, bet. 2000/01:UU8, rskr. 2000/01:171) om åtgärder för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;underlätta omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td270"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;(benämnt sexnationssamarbetet).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td271"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td270"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Som bakgrund till nämnda avtal angav regeringen bl.a. att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td271"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;det har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft4"&gt;funnits ett starkt tryck på att omstrukturera och rationalisera försvarsindustrin och på att öka den internationella samverkan för att göra materielförsörjningen mera rationell. Under de senare åren har försvarsindustriföretagen inlett en industriell konsolidering. Utvecklingen har även medfört omfattande förändringar i den svenska försvarsindustrins ägarstruktur. Även inom de nordiska försvarsindustrierna har omfattande förändringar skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;På exportkontrollområdet kommer varje enskilt industrisamarbete att fordra ett nära samspel mellan berörda regeringar. Detta samspel är så utformat att vårt nationella inflytande över exporten kommer att kunna bibehållas. Export till &lt;NOBR&gt;icke-part&lt;/NOBR&gt; sker på grundval av en landlista som fastställs projekt för projekt i konsensus mellan de regeringar vars industri deltar. Med de svenska riktlinjerna om exportkontroll som grund skall således Sverige på projektnivå tillsammans med övriga berörda parter avgöra hur olika nationella avvägningar skall samverka i en gemensamt framtagen och accepterad bedömning, uttryckt som en landlista för projektet. Härvidlag bildar EU:s sedan några år tillämpade uppförandekod för vapenexport en viktig gemensam utgångspunkt för bedömningen av enskilda destinationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft4"&gt;Sammanfattningsvis välkomnar regeringen den försvarsindustriella förändringsprocess som inletts i Europa och inte minst i Norden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft4"&gt;Inom Norden har sedan flera år pågått ett försvarsmaterielsamarbete såväl mellan de fyra länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige gemensamt som bilateralt. Under 2000 har ramavtalet om nordiskt försvarsmaterielsamarbete från 1994 omarbetats med innebörd att avtalet skall tillämpas också på bilateralt samarbete mellan länderna. I övrigt kvarstår syftet med det omarbetade avtalet att genom samarbete uppnå ekonomiska, tekniska och industriella fördelar för länderna. För närvarande är ett flertal nordiska och bilaterala arbetsgrupper verksamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft4"&gt;Inom det nordiska försvarsmaterielsamarbetet har verksamheten ökat och fördjupat såväl det gemensamma samarbetet som på det bilaterala planet. Sedan några år pågår ett samarbete om en gemensam utveckling av ubåtar, det s.k. Vikingprojektet. I det bilaterala samarbetet har exempelvis Danmark köpt den svenska ubåten Näcken. Inom Norden har sedan några år pågått ett projekt om gemensam upphandling av standardhelikoptrar. Den 13 september 2001 beslutade Finland, Norge och Sverige att anskaffa samma typ av helikopter (NH90). Detta är enligt regeringen ett viktigt steg i det nordiska försvarsmaterielsamarbetet. Det är enligt regeringens uppfattning av största vikt att samarbetet kan fortsätta och ytterligare förbättras. Det nya ramavtalet från förra året kommer att underlätta för länderna att finna nya samarbetsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft4"&gt;Försvarsindustrierna i Norden har också ökat sitt samarbete bl.a. inom ammunitionsområdet. Särskilt kan omnämnas bildandet av det nordiska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;ammunitionsföretaget NAMMO AS, med delar från dåvarande Celsius Prop. 2001/02:10 AB i Sverige, Patria Oy i Finland och Raufoss ASA i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft4"&gt;Bildandet av NAMMO föranledde att diskussioner i en arbetsgrupp från de tre ovannämnda ländernas regeringskanslier startade för några år sedan i syfte att arbeta fram ett avtal mellan länderna till stöd för omstruktureringen av den nordiska försvarsindustrin. Ett s.k. ”Letter of Intent” upprättades under våren 2000 mellan regeringskanslierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Under arbetets gång på senare tid har de tre länderna, på förslag från Sverige, lämnat tanken på att förhandla fram ett separat avtal för NAMMO och i stället inriktat sig på ett generellt avtal under vilket man kan lägga olika existerande eller framtida nordiska försvarsindustrisamarbeten i form av annex. I och med den nya inriktningen kunde också Danmark, som inte har industri i NAMMO, inbjudas att delta i förhandlingarna. Under arbetets gång har arbetsgruppen inhämtat synpunkter under hand från berörda myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Arbetsgruppen enades den 24 april 2001 om ett förslag till generellt avtal med ett annex, NAMMO, om stöd till industrisamarbete på försvarsmaterielområdet. Regeringen beslutade den 23 maj 2001 att avtalet skulle undertecknas. Avtalet undertecknades den 9 juni 2001 och är upprättat på det engelska språket. En kopia av avtalet med annex bifogas denna proposition (bilaga 1). En svensk översättning av avtalet med annex bifogas (bilaga 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Beskrivning av avtalet med annex&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft4"&gt;Avtalet består av en inledning och 12 delar jämte ett annex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;Avtalets del 1 omfattar avtalets definitioner. Delarna &lt;NOBR&gt;2-4&lt;/NOBR&gt; omfattar vardera ett av de tre sakområdena leveranssäkerhet, exportkontroll och offsetfrågor. Delarna &lt;NOBR&gt;5-8&lt;/NOBR&gt; behandlar röjande av information, betalningsskyldighet, konsultationsförfarande och bestämmelser om ingående av annex. Delarna &lt;NOBR&gt;9-12&lt;/NOBR&gt; omfattar sedvanliga procedurbestämmelser och i annexet finns angivet vilken industri och vilka produkter som omfattas av avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Innehållet i inledningen samt avtalets olika delar beskrivs och kommenteras kortfattat i det följande. I övrigt hänvisas till avtalen i bilagor till denna proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Inledningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft4"&gt;I inledningen erinrar parterna bl.a. om det nordiska ramavtalet från den 7 november 2000 om samarbete på försvarsmaterielområdet samt erkänner fördelarna med att upprätthålla en stark nordisk försvarsindustri och betydelsen, från ett leveranssäkerhetsperspektiv, av att stödja en tillräcklig nivå av köp för parternas nationella försvarsstyrkor från dessa industrier som hemmamarknadsleverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft4"&gt;Det uttalas också en avsikt att skapa en struktur som krävs för att underlätta industriell verksamhet i syfte att främja konkurrenskraftigare och starkare nordiska försvarsindustrier. Slutligen konstateras att den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verksamhet som skall företas enligt avtalet skall vara förenligt med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationella skyldigheter och åtaganden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft26"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft4"&gt;I artikel 1 definieras vissa begrepp som används i avtalstexten. Det kan nämnas att med ”annexdeltagare” avses de parter som har ingått ett annex. I annex till huvudavtalet preciseras de företag som har tillgångar inom två eller flera av parternas territorier och som levererar eller producerar försvarsmateriel och tjänster. I annex anges också vilket produktsortiment som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Leveranssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Leveranssäkerhet behandlas i artiklarna &lt;NOBR&gt;2.1-2.9.&lt;/NOBR&gt; De innehåller åtaganden som syftar till att trygga materielförsörjningen av de produkter som omfattas av avtalet i den nya situation som uppstår när parterna ger upp nationell produktionskapacitet och gränsöverskridande försvarsföretag bildas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Parterna förbinder sig inledningsvis att, såväl i fredstid som i kris eller krig, säkerställa tillgången på de produkter som omfattas av avtalet för användning av parternas nationella stridskrafter. För detta ändamål åtar sig varje annexdeltagare att främja samarbetet om leveranssäkerhet mellan deltagarna i det annexet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft4"&gt;Parterna erkänner att prioritering av leveranser av produkter som täcks av avtalet normalt ska ske i enlighet med kommersiella kontrakt. De åtar sig att aktivt underlätta fullföljandet i rätt tid av kommersiella kontrakt, som omfattas av avtalet, i händelse av kris eller krig. Parterna åtar sig även att under vissa förutsättningar sörja för eller medverka vid transport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Om en eller flera parter i händelse av kris eller krig anhåller om produkter som omfattas av avtalet ska parterna, omedelbart och i en anda av samarbete, konsultera med varandra i syfte att säkerställa att den anhållande partens önskemål kan uppfyllas. Detta kan innebära leveransföreträde, vilket i sin tur kan medföra ändringar av ingångna kontrakt. Extra kostnader för sådana ändringar ska täckas av den anhållande parten. Detta kan även innebära att den anhållande parten, mot betalning, får förvärva produkter ur en annan annexdeltagares egna lager. Villkoren för sådan överföring ska vara föremål för statliga dispositioner, och så långt som möjligt existerande avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft4"&gt;Vidare skall parterna göra sitt yttersta för att säkerställa att produkterna ställs till förfogande på rimliga villkor, i användbart skick och i tid för att den anhållande annexdeltagaren skall kunna hantera lägen som berör den nationella säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft4"&gt;Av hänsyn till bl.a. Sveriges säkerhetspolitiska linje, såsom den har definierats av riksdagen, har särskild uppmärksamhet i förhandlingarna ägnats åt de bestämmelser (2.4 resp. 2.5.2) som berör statligt transportstöd respektive åtagandet om konsultationer rörande leveranser ur parternas egna lager, vilka i en krigssituation skulle kunna anses strida mot neutralitetsbestämmelserna i Haagkonventionerna av 1907. Parterna har därför enats om att vederbörlig hänsyn i dessa avseenden skall tas till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ländernas internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p701 ft4"&gt;åtaganden och därmed jämförbara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td273"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td274"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;hänsynstaganden. Eftersom en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;P class="p702 ft10"&gt;neutralitetsförklaring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td273"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;unilateralt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationellt åtagande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skulle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p703 ft4"&gt;Sverige följaktligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td276"&gt;&lt;P class="p704 ft4"&gt;möjlighet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;avböja åtgärder som skulle strida mot en sådan förklaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft26"&gt;Exportkontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft4"&gt;I artiklarna 3.1 – 3.6 behandlas förfaranden vid export av produkter som omfattas av avtalet. Export av sådana produkter till en &lt;NOBR&gt;icke-part&lt;/NOBR&gt; skall styras av de lagar och förordningar som gäller för den part som utfärdar exportlicensen. Parterna skall i största möjliga utsträckning sträva efter att harmonisera relevant nationell klassificering av försvarsmateriel. Vid export till &lt;NOBR&gt;icke-part&lt;/NOBR&gt; skall parterna följa internationella förpliktelser och åtaganden, däribland gällande internationella embargon. Försvarsindustrierna skall tillhandahållas en kontinuerligt uppdaterad förteckning med destinationer som inte är berättigade till export enligt parternas internationella förpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;De försvarsindustrier som är inblandade i särskilt samarbete enligt ett annex skall inlämna information om sina exportförsäljningsplaner till exportlicensierande myndighet i respektive land. Dessa granskar därpå planerna i enlighet med gällande nationell lagstiftning. En samstämmighet skall uppnås som sedan kan tjäna som vägledning för försvarsindustrierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Parterna förbinder sig att inte utfärda exportlicenser för export av en produkt som omfattas av avtalet till en &lt;NOBR&gt;icke-part&lt;/NOBR&gt; såvida destinationen inte har godkänts av alla berörda parter. Ett konsultationsförfarande blir vidare aktuellt vid en reexportsituation från ett mottagarland utanför avtalskretsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;Parterna förbinder sig att utverka slutanvändargarantier för export av produkter som omfattas av avtalet till tillåtna destinationer. Projektlicenser skall kunna användas som underlättar transfereringar av materiel mellan länderna. En förutsättning för detta är att produkten ifråga omfattas av ett av parterna ingånget annex. Även ifråga om exportkontroller skall konsultationer mellan parterna ske vid behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Industriell kompensation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;I artiklarna 4.1 – 4.1.3 behandlas s.k. offsetfrågor (motköp). I avtalet benämns detta industriell kompensation. Parterna har överenskommit att eftersträva åtgärder för att ersätta nuvarande krav på kompensation i syfte att istället uppnå en långsiktig balans i försvarsrelaterade leveranser mellan parterna. Dessa åtgärder skall avtalas enskilt med iakttagande av principen att varje land skall avstå från att begära industriell kompensation för upphandling av produkter från en annan part som omfattas av avtalet. Varje land skall årligen avge en redovisning över leveranser. En utvärdering av detta skall göras vart femte år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Röjande av information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p601 ft4"&gt;Enligt artikel 5 i avtalet skall alla produkter och relaterad teknologi som omfattas av avtalet och som av en part krävt skydd för obehörigt röjande, betraktas som hemligstämplade och hanteras enligt parternas nationella lagar och förordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Betalningsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Parterna skall enligt artikel 6 i avtalet inte vara betalningsskyldiga för eventuella anspråk till följd av vägledning eller åtgärder som avses i vissa delar av avtalet om exportkontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Konsultationsförfarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft4"&gt;En konsultationsgrupp på regeringsnivå skall enligt artiklarna 7.1 – 7.3 inrättas för ändamålen med detta avtal. Gruppen skall ha ansvaret för att avtalet fungerar effektivt och främjar dess mål. Varje part skall utse en representant som nationell kontaktperson som samordnar konsultationsgruppens dagliga funktioner. Konsultationer skall äga rum så snart en part begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Annex&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft4"&gt;I artiklarna 8.1 – 8.3 i avtalet har angetts att annex kan avtalas mellan två eller flera parter som har företag, industrier eller andra juridiska personer med tillgångar inom sina territorier som deltar i en fusion eller ett samarbetsprojekt. Dessa parter kan bjuda in andra parter att delta i förhandlingar för att ansluta sig till ett annex. Ett annex skall minst innehålla deltagande parter, försvarsindustriella enheter och produkter. Annexen utgör en del av avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Ändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft4"&gt;Enligt artiklarna 9.1 – 9.2 i avtalet kan parterna genom enhälligt beslut ändra avtalet och annex till avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Tvister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft4"&gt;Tvister angående tolkningen och implementeringen av avtalet skall enligt artikel 10 lösas av konsultationer i konsultationsgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Uppsägning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft6"&gt;Uppsägning av avtalet och annex skall enligt artikel 11 ske genom gemensamt beslut. Ett sådant beslut skall följa av omedelbara konsultationer där man enas sinsemellan om de åtgärder som krävs för att hantera följderna av uppsägningen på mest ekonomiska och rättvisa sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;Avtalet skall sedan upphöra på ett datum som avtalas gemensamt av Prop. 2001/02:10 parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Slutbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Enligt artiklarna 12.1 – 12.5 i avtalet skall avtalet med annex ratificeras, godkännas eller antas efter vad nationell lagstiftning kan kräva. Norges regering är depositarie för avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Avtalet och annex träder i kraft för en part trettio dagar efter det att depositarien mottagit det sista &lt;NOBR&gt;ratifikations-,&lt;/NOBR&gt; godkännande- eller anslutningsinstrumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Annex&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft4"&gt;I annexet till avtalet benämnt Annex 1 tas upp deltagande parter, de försvarsindustriella enheter som ammunitionsföretaget NAMMO AS har i länderna och vilka produkter som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Godkännande av avtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksdagen godkänner avtalet den 9 juni 2001 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om stöd för industrisamarbete inom försvarsmaterielområdet (se bilaga 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft41"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Vad regeringen anförde i propositionen (prop. 2000/01:49) Ett ramavtal om åtgärder för att underlätta omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin kan i allt väsentligt också gälla som skäl för godkännande av det nu ifrågavarande avtalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Regeringen har vid flera tidigare tillfällen för riksdagen framhållit den stora betydelsen av ökat internationellt samarbete för den framtida materielförsörjningen till det svenska försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Det avtal som nu förhandlats fram ger en grund för omstrukturering och samverkan mellan de nordiska länderna och förvarsindustrierna i dem. Sammanfattningsvis anser regeringen att avtalet främjar vitala svenska säkerhets- och försvarspolitiska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Leveranssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft4"&gt;Regeringen bedömer, i likhet med vad regeringen anförde i prop. 2000/01:49 (sexnationsavtalet), att det nordiska avtalet väsentligt förbättrar förutsättningarna för att trygga materielförsörjningen, såväl i fred som i kris eller krig. Det är både önskvärt och nödvändigt att våra materielförsörjningsbehov tryggas genom internationellt samarbete med vilka vi övrigt har nära samarbete. Regeringen bedömer att avtalet avsevärt underlättar tillskapandet av sådana ömsesidiga beroenden och ger därmed förbättrade möjligheter för Sverige att kunna anskaffa nödvändig försvarsmateriel även i ett läge som kräver snabb resursuppbyggnad. Avtalet innehåller åtaganden om leveranssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;under fredstid, kris och krig. I avtalet har hänsyn tagits till Sveriges Prop. 2001/02:10 säkerhetspolitiska linje såsom den har definierats av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Exportkontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;I fråga om exportkontrollen innehåller det nordiska avtalet en lösning liknande den som Sverige bidragit till att utforma tillsammans med Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland i det ovannämnda sexnationsavtalet som godkänts av riksdagen. Det viktigaste i denna lösning utgörs av överenskommelsen att konsultera med varandra och finna en gemensam syn på tänkta exportmarknader, samtidigt som tillståndsgivningen, med bibehållande av nationella regler och kontroller, strömlinjeformas. Vid beviljande av exportlicenser till &lt;NOBR&gt;icke-part&lt;/NOBR&gt; skall avtalsländerna följa internationella förpliktelser och åtaganden, bl.a. begränsningar av vapenexport som införts av FN:s säkerhetsråd, EU eller OSSE. Industrin skall tillhandahållas en förteckning med destinationer som inte är berättigade till export på grund av avtalsländernas internationella förpliktelser och gällande embargon. Länderna är överens om att inte utfärda exportlicenser för produkter som omfattas av avtalet till &lt;NOBR&gt;icke-part,&lt;/NOBR&gt; såvida inte destinationen har godkänts av samtliga berörda parter. Projektlicenser skall kunna användas som underlättar transfereringar av materiel mellan länderna. För varje export till tredje land skall slutanvändarintyg alltid inhämtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft4"&gt;Regeringen bedömer att det nordiska avtalet i denna del bl.a. förbättrar ländernas möjligheter att mellan sig överföra försvarsmateriel. Därmed uppnås ett av syftena med avtalet, nämligen att underlätta en kostnadsbesparande omstrukturering av de nordiska försvarsindustrierna med en åtföljande rationellare materielförsörjning. Vidare bidrar avtalet till att säkerställa att export av produkter som framställs enligt detta avtal hanteras på ett konsekvent och likartat sätt. Sammanfattningsvis har regeringen funnit att den överenskommelse som nåtts på exportkontrollområdet i alla delar är förenlig med lagen (1992:1300) om krigsmateriel och av övriga delar av det svenska regelverket för exportkontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft26"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft4"&gt;I avtalet har också frågor tagits upp om s.k. offset (motköp). I avtalet har detta benämnts industriell kompensation. Länderna har kommit överens om att eftersträva åtgärder för att ersätta nuvarande krav på kompensation i syfte att istället uppnå en långsiktig balans i försvarsrelaterade leveranser mellan länderna. Dessa åtgärder skall avtalas enskilt med iakttagande av principen att varje part skall avstå från att begära industriell kompensation för upphandling av produkter från en annan part som omfattas av avtalet. Varje land skall årligen avge en redovisning över leveranser. En utvärdering av detta skall göras vart femte år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft4"&gt;Regeringen bedömer att även lösningen av denna fråga kommer att underlätta för länderna att omstrukturera försvarsindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;Regeringen bedömer slutligen att hela avtalet är ett mycket viktigt led i Prop. 2001/02:10 det nordiska försvarssamarbetet och ger starka, likvärdiga och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;ömsesidiga åtaganden på de tre områden som avtalet omfattar. Avtalet lägger en god grund för bibehållandet av viktig försvarsindustriell kapacitet i de nordiska länderna. Regeringen anser att avtalet är av sådan vikt att det skall underställas riksdagen för godkännande. Normalt behöver annexen till avtal inte fordra sådant godkännande. Detta är enligt regeringen fallet med det här aktuella annexet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Regeringen anser att sådana kostnader som ramavtalet kan medföra för myndigheterna under Utrikes- och Försvarsdepartementen skall rymmas inom de beslutade ramarna för femte och sjätte utgiftsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p237 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Skydd mot nukleära, biologiska och kemiska vapen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(NBC-stridsmedel)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Nukleära, biologiska och kemiska vapen &lt;NOBR&gt;(NBC-stridsmedel)&lt;/NOBR&gt; fortsätter att utgöra en viktig del av den hotbild som ligger till grund för det militära försvarets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft4"&gt;Det är angeläget att Sverige har en tillräcklig kompetens inom &lt;NOBR&gt;NBC-området&lt;/NOBR&gt; både för internationell medverkan och för den nationella säkerheten. Ett fördjupat samarbete mellan ansvariga myndigheter samt ökade utbildnings- och övningsmöjligheter är nödvändigt för att ytterligare förbättra beredskapen mot NBC- händelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft4"&gt;De hot av &lt;NOBR&gt;NBC-karaktär&lt;/NOBR&gt; som i första hand bör vara dimensionerande för det militära försvaret är de som härrör dels från Sveriges deltagande i internationella operationer, dels från insatsorganisationens behov av att kunna hantera hotet från NBC- stridsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft4"&gt;Den av Försvarsmakten inledda förstärkningen av underrättelsekapaciteten avseende &lt;NOBR&gt;NBC-stridsmedel&lt;/NOBR&gt; bör fullföljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Försvarsberedningen konstaterade i rapporten Gränsöverskridande sårbarhet - gemensam säkerhet (Ds 2001:14) att nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel (NBC- stridsmedel) på senare år kommit att spela en mer framträdande roll i den internationella säkerhetspolitiska debatten. I rapporten pekade beredningen även på ett antal skäl till detta, främst riskerna för spridning av sådana stridsmedel till fler stater och de problem och svårigheter som det internationella arbetet med rustningsbegränsning och nedrustning har mött. Vidare pekar beredningen på den snabba teknikutvecklingen och dess inverkan på möjligheten att utveckla nya typer av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;NBC-stridsmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft4"&gt;Regeringen har tidigare, bl.a. i Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30), konstaterat att &lt;NOBR&gt;NBC-aspekter&lt;/NOBR&gt; bör ges ökad uppmärksamhet i svensk försvarsplanering. Regeringen delar i stort Försvarsberedningens bedömningar rörande &lt;NOBR&gt;NBC-hotet,&lt;/NOBR&gt; men vill understryka att dessa förhållanden inte innebär något omedelbart &lt;NOBR&gt;NBC-hot&lt;/NOBR&gt; mot Sverige. Vad gäller frågan om &lt;NOBR&gt;NBC-hot&lt;/NOBR&gt; i samband med deltagande i internationella fredsfrämjande operationer är bilden inte lika tydlig, och såväl hot härrörande från olyckor som från avsiktlig användning av NBC- stridsmedel måste uppmärksammas. Regeringen gjorde i propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) också bedömningen att ambitionen borde höjas och kunskaperna förbättras när det gäller förberedelser inför eventuella händelser med &lt;NOBR&gt;NBC-stridsmedel&lt;/NOBR&gt; särskilt när det gäller sådana som berör flera myndigheter och därmed fordrar samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft6"&gt;Sammantaget bedömer regeringen att de hot av &lt;NOBR&gt;NBC-karaktär&lt;/NOBR&gt; som i första hand bör vara dimensionerande för det militära försvaret är de som härrör dels från Sveriges deltagande i internationella operationer, dels&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;från insatsorganisationens behov av att kunna hantera hotet från NBC-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p106 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;stridsmedel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Beredskapen inom &lt;NOBR&gt;NBC-området&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Mot bakgrund av detta beslutade regeringen den 21 juni 2000 att tillsätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;en arbetsgrupp för att initiera och bedriva samverkan mellan berörda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheter inom &lt;NOBR&gt;NBC-området&lt;/NOBR&gt; inför freds- och krigstida hot.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Arbetsgruppen har hittills presenterat sina första slutsatser i rapporter den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;1 mars 2001 och den 14 juni 2001. I den första rapporten redovisas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förslag avseende förbättrad expertberedskap inför &lt;NOBR&gt;NBC-händelser.&lt;/NOBR&gt; I den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;andra rapporten redovisas en samlad bedömning av hot och risker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avseende &lt;NOBR&gt;NBC-händelser.&lt;/NOBR&gt; Med &lt;NOBR&gt;NBC-händelser&lt;/NOBR&gt; avser arbetsgruppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatser eller hot om insats med &lt;NOBR&gt;NBC-stridsmedel&lt;/NOBR&gt; eller medvetna utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av nukleära, biologiska eller kemiska substanser som fordrar åtgärder på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;nationell nivå. Ett oavsiktligt skadligt utsläpp av sådana substanser i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;såväl fred som i krig kan också betraktas som &lt;NOBR&gt;NBC-händelse&lt;/NOBR&gt; om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;konsekvenserna kräver samordnade åtgärder på nationell nivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Arbetsgruppen anser att en sådan definition medger att ett brett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;perspektiv på samhällets mot- och skyddsåtgärder främjas. Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhällsberedskap som erfordras för fredstida händelser kan och bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utgöra en väsentlig del av basen för åtgärder mot krigsinsatser med NBC-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;stridsmedel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Risken för att enskilda eller grupper av aktörer skulle kunna utnyttja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;NBC-substanser&lt;/NOBR&gt; skall inte underskattas. En analys av denna typ av risker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;måste innefatta bedömningar av tänkbara aktörers drivkrafter ur såväl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;teknisk som politisk och social aspekt. De återhållande krafterna är i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;många fall starka men konsekvenserna om ett hot skulle uttalas eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insats genomföras kan snabbt bli svåröverskådliga och i värsta fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;mycket omfattande. Risker vid skadegörelse av lager eller skadegörelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;riktat mot transporter av allmänfarliga substanser är inte heller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;obetydliga. Risken för en &lt;NOBR&gt;NBC-insats&lt;/NOBR&gt; från enskilda eller grupper av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;aktörer måste dock bedömas som förhållandevis låg. Regeringen anser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att utvecklingen måste följas noga och att nödvändig beredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;upprätthålls.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Arbetsgruppen har bl.a. granskat tillgången på &lt;NOBR&gt;NBC-expertis&lt;/NOBR&gt; som kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tas i anspråk för operativa uppgifter vid &lt;NOBR&gt;NBC-händelser.&lt;/NOBR&gt; Arbetsgruppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gör bedömningen att en förbättring av de aktuella expertfunktionernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredskap med en anslutande utbildnings- och övningsverksamhet är den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;enskilda åtgärd som snabbast och till lägst kostnad leder till förbättrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;allmän beredskap mot &lt;NOBR&gt;NBC-händelser.&lt;/NOBR&gt; Motiven bakom denna slutsats är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;främst förhållandet att expertis inom området i allmänhet återfinns vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheter och organisationer utan eget operativt ansvar eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anknytande beredskap. Med utbildnings- och övningsverksamhet åsyftas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i första hand utbildning av ämnesexperterna i operativ verksamhet. NBC-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;händelser kan förutsättas inträffa mycket överraskande. Återkommande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;övningar där experter och operativt ansvariga tränas att samverka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bedöms vara en förutsättning för att en god beredskap skall kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;upprätthållas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning och har i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;budgetpropositionen för 2002 föreslagit att inom ramen för befintliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anslag avsätta särskilda medel för att förbättra ansvariga myndigheters&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;förmåga att samordnat hantera &lt;NOBR&gt;NBC-händelser.&lt;/NOBR&gt; Regeringen anser också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att arbetsgruppen bör fortsätta att utveckla och förbättra beredskapen mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;NBC-händelser&lt;/NOBR&gt; enligt tidigare fattat regeringsbeslut. En uppföljning bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;göras av vilken effekt avsatta medel får för förmåga och beredskap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td278"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Den militära förmågan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td220"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Den av Försvarsmakten inledda förstärkningen av underrättelse-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kapaciteten avseende &lt;NOBR&gt;NBC-stridsmedel&lt;/NOBR&gt; bör fullföljas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Arbetet med att bygga upp en enhet för &lt;NOBR&gt;NBC-skydd,&lt;/NOBR&gt; benämnd ”NBC-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kompani 04”, som skall vara färdigutvecklad 2004 bör också fullföljas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Enheten skall ha förmåga att indikera och identifiera &lt;NOBR&gt;NBC-stridsmedel,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sanera, desarmera laddningar med B- och &lt;NOBR&gt;C-stridsmedel&lt;/NOBR&gt; samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;omhänderta &lt;NOBR&gt;NBC-skadade.&lt;/NOBR&gt; Avsikten är att i framtiden ha tillgång till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;särskilt utbildade och utrustade enheter som snabbt kan sättas in där ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;behov uppstår. Vid den fortsatta utvecklingen av denna insatsstyrka bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationella erfarenheter av liknande enheter tillvaratas. Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;anser också att det bör övervägas om insatsstyrkan eller delar av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;också skulle kunna utgöra en resurs för det civila samhället. Allmänt bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmaktens &lt;NOBR&gt;NBC-skyddsresurser&lt;/NOBR&gt; vid en &lt;NOBR&gt;NBC-händelse&lt;/NOBR&gt; kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utnyttjas inom ramen för uppgiften stöd till samhället.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Sedan tidigare har &lt;NOBR&gt;NBC-förmågan&lt;/NOBR&gt; hos de förband som skickats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utomlands för att delta i internationella fredsbevarande operationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppmärksammats. Personalen i dessa förband har således fått särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utbildning i &lt;NOBR&gt;NBC-skydd&lt;/NOBR&gt; och försetts med lämplig skyddsutrustning för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sina uppdrag. Ambitionerna i samband med internationella operationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;måste vara att svenska förband skall klara samma påfrestningar som de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förband från andra nationer med vilka de samverkar. Detta innebär i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;praktiken att &lt;NOBR&gt;NBC-skyddet&lt;/NOBR&gt; skall vara interoperabelt med Natos och att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Natos normer för &lt;NOBR&gt;NBC-förmågan&lt;/NOBR&gt; skall gälla även för de svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbanden. Kraven som ställs inom planerings- och översynsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;(PARP) avseende NBC är uppfyllda under 2001 för förbanden som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;upptagna i styrkeregistren. Regeringen understryker vikten av ett fortsatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kontinuerligt utbyte av kunskaper och erfarenheter med andra nationer i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td278"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;NBC-skyddsfrågor.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;När det gäller den nationella försvarsförmågan ter sig ett heltäckande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och likformigt &lt;NOBR&gt;NBC-skydd&lt;/NOBR&gt; för alla förband inte motiverat. Samtidigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;måste det inom Försvarsmakten finnas resurser och kompetens att möta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och i görligaste mån lindra verkningarna av åtminstone B- och C-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;angrepp, som kan inträffa i samband med en väpnad konflikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Försvarsmakten bör i grundberedskap ha förmåga att lindra verkningarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;NBC-insats,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;medan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skyddsnivån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förbanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft4"&gt;insatsorganisationen bör medge att uppgiften kan lösas i B- och &lt;NOBR&gt;C-miljö.&lt;/NOBR&gt; Förmåga bör finnas till N- och &lt;NOBR&gt;C-indikering,&lt;/NOBR&gt; och i takt med att teknikutvecklingen så medger bör &lt;NOBR&gt;B-indikeringsförmåga&lt;/NOBR&gt; och B- identifieringsförmåga tillföras, liksom förmåga att på avstånd indikera sådana stridsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Utvärdering av risker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p717 ft6"&gt;Regeringen anser att det är fortsatt angeläget att Sverige har en tillräcklig kompetens inom &lt;NOBR&gt;NBC-området&lt;/NOBR&gt; både för medverkan i internationella operationer och för den nationella säkerheten. Den tekniska utvecklingen inom området sker delvis i ett högt tempo och skapar fortlöpande förutsättningar för utveckling av nya och än mer farliga ämnen. Den mångfacetterade hotbilden avseende &lt;NOBR&gt;NBC-händelser,&lt;/NOBR&gt; i kombination med sådana händelsers politiska vikt, gör det synnerligen angeläget att potentiella &lt;NOBR&gt;NBC-händelser&lt;/NOBR&gt; kan utvärderas snabbt och korrekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft4"&gt;Identifiering av misstänkta &lt;NOBR&gt;NBC-stridsmedel&lt;/NOBR&gt; är som grund för riskvärdering dessutom nödvändig för att adekvata skyddsåtgärder skall kunna vidtas utan dröjsmål. Tidskraven är höga särskilt vid kemisk kontaminering. Det är därför önskvärt att redan i fält kunna avgöra vilken kategori av substans det gäller liksom att kunna genomföra en noggrannare laboratorieanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft4"&gt;Vad gäller laboratorieresurser har Statens smittskyddsinstitut möjlighet att hantera humana kliniska biologiska prover och har tillgång till ett säkerhetslaboratorium för arbete med extremt farliga virus. Statens veterinärmedicinska anstalt kan hantera prover från djur. Totalförsvarets forskningsinstitut har kapacitet att ta hand om radioaktiva, kemiska prover och biologiska prover, främst miljöprover. För prover som kan innehålla vilka skadliga ämnen som helst finns ingen tillfredsställande förmåga. Totalförsvarets forskningsinstitut eftersträvar därför att bygga upp en sådan kapacitet. Regeringen anser liksom Försvarsberedningen att det är viktigt att sådan kapacitet tillskapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Internationella nedrustningssträvanden, konventionsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft6"&gt;Regeringen anser att hoten om spridning och användning av massförstörelsevapen är ett globalt problem som omfattar åtgärder inom flera områden och sektorer. De internationella avtal om rustningskontroll som finns inom området är av stor betydelse. Att avtalen fortlöpande stärks och att genomförande och efterlevnad kontrolleras och verifieras är mycket viktigt. De internationella exportkontrollregimer som kompletterar avtalen och vars arbete syftar till att kontrollera handeln med vissa nyckelkomponenter är också betydelsefulla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft4"&gt;Sverige har sedan många år spelat en framträdande roll i de multilaterala förhandlingarna om rustningsbegränsning och nedrustning. Regeringen anser att det är viktigt att Sverige även fortsättningsvis på olika sätt bidrar till detta arbete. Det finns flera områden där svenska insatser kan vara av reell betydelse för att motverka riskerna för spridning av massförstörelsevapen till flera stater. Ett vidareutvecklat samarbete med Ryssland bilateralt eller multilateralt inom EU:s ram för att stödja omställningen till civil verksamhet i ryska forskningscentra med anknytning till &lt;NOBR&gt;NBC-vapen&lt;/NOBR&gt; är ett sådant område. Bidrag till utvecklingen av metoder för verifikation av internationella avtal är också betydelsefullt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;Ansträngningarna att stärka konventionerna mot B- och &lt;NOBR&gt;C-vapen,&lt;/NOBR&gt; att påskynda den faktiska nedrustningen samt att försöka uppnå större transparens bör prioriteras. Inom &lt;NOBR&gt;C-området&lt;/NOBR&gt; finns mekanismerna i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;huvudsak på plats, men snabba framsteg hindras såväl av knapphet på Prop. 2001/02:10 resurser som av principiella betänkligheter hos många stater, särskilt i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft4"&gt;tredje världen. Förhandlingarna om en kontrollregim för B- och toxinvapenkonventionen har i och med den amerikanska vägran att ställa sig bakom de uppnådda förhandlingsresultaten med ett utkast till verifikationsprotokoll på ett tydligt sätt visat att mycket arbete återstår. Även om ansvaret härvidlag främst åvilar Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) förutser regeringen att krav och önskemål kommer att ställas på medverkan från flera totalförsvarsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft4"&gt;En fråga som kommer att behöva lösas är huruvida Sverige skall ha ambitionen att, på samma sätt som inom de nukleära och kemiska områdena, etablera ett internationellt ackrediterat laboratorium för kontroll och verifikation inom &lt;NOBR&gt;B-området.&lt;/NOBR&gt; Ett förslag i denna riktning föreligger redan. Svensk &lt;NOBR&gt;B-skyddsforskning&lt;/NOBR&gt; är av god internationell standard och ligger långt framme när det gäller utveckling av metoder för identifiering. Att uppnå status som ackrediterat laboratorium för FN och BTWC kräver emellertid omfattande förberedelser. Det är därför angeläget att villkor och kostnader samt finansiering för en sådan kapacitet snarast klarläggs. Detta inkluderar en undersökning av förutsättningarna för internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft4"&gt;Risken för spridning av kunskap och teknologi från de tidigare ryska programmen för massförstörelsevapen får fortfarande anses relativt stor. En vidareutvecklad dialog mellan Sverige och Ryssland på detta område är därför av stor vikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;I samband med uppbyggnaden av EU:s krishanteringsförmåga bör också en samordnad syn på &lt;NOBR&gt;NBC-skyddsfrågorna&lt;/NOBR&gt; utvecklas. Nato har sedan maj 2000 ett centrum för massförstörelsevapen i Bryssel, med uppgift att koordinera alliansens aktiviteter på &lt;NOBR&gt;NBC-området&lt;/NOBR&gt; och främja konsultationer i frågor rörande spridning, rustningskontroll och nedrustning. Det bör övervägas om en motsvarande grupp inom EU skall inrättas inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. En sådan grupp skulle också kunna främja samverkan inom EU vad gäller &lt;NOBR&gt;NBC-skyddsforskningen&lt;/NOBR&gt; och vidareutveckla EU:s gemensamma strategi för stöd till nedrustningsprocessen i Ryssland.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310242x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;17 Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Sveriges behov av en väl fungerande, effektiv och samordnad underrättelseverksamhet har ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft4"&gt;Sverige behöver en underrättelseverksamhet som mer än tidigare är inriktad mot en vidgad säkerhetspolitisk hotbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft41"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft26"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft4"&gt;Den första etappen av det förra försvarsbeslutet innebar ett krav på att totalförsvarets krigsduglighet skall anpassas till förändringar i omvärlden såväl i det korta militärstrategiska som i det längre säkerhetspolitiska perspektivet (prop. 1995/96:12, bet. 1995/96:UFöU1 och 1995/96:FöUI samt rskr. &lt;NOBR&gt;1995/96:44-46.).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft4"&gt;I propositionen framförde regeringen att det var angeläget att vidta åtgärder för att säkerställa att förmågan till anpassning kommer att utnyttjas, om det skulle behövas. Detta borde ske genom särskilda insatser inom underrättelseområdet och inom forskningen för att säkerställa att aktuellt beslutsunderlag finns tillgängligt och genom att skapa organisatoriska former för analys och värdering på hög politisk nivå. Försvarsutskottet ansåg det motiverat med en översyn av underrättelsetjänsten för att därmed säkerställa att den ges en sådan ledning och utformning som svarar mot de särskilda behov som inriktningen av totalförsvaret erfordrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;I försvarsbeslutets andra etapp förklarade regeringen att en översyn av underrättelsetjänsten var motiverad även av andra skäl. Bland annat anfördes att omvälvningarna i den internationella miljön innebar att behovet av underrättelser om de nya hot som behandlas inom ramen för det vidgade säkerhetsbegreppet borde uppmärksammas (prop. 1996/97:4). I propositionen förutskickade regeringen den utredning av underrättelsetjänsten som tillsattes i januari 1997 (Underrättelse- kommittén).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft6"&gt;Underrättelsekommittén konstaterade i mars 1999 i sitt betänkande Underrättelsetjänsten – en översyn (SOU 1999:37) att förändringen i den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden har påverkat den militära underrättelsetjänsten under senare år. Även om risken för storkrig eller krig mellan stater framstår som avlägsen har inte konflikter och kriser försvunnit ens från vårt närområde. Nya säkerhetshot har uppstått i form av migrationstryck, politisk och social instabilitet och påfrestningar på det ekologiska systemet. Härtill kommer risk för spridning av massförstörelsevapen, terrorism, etniska och kulturella konflikter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft4"&gt;Ansvaret för åtgärder mot nya säkerhetshot, som inte bedöms utgöra någon direkt fara för landet, ligger emellertid på olika civila statliga och kommunala myndigheter. Den militära underrättelsetjänsten bör emellertid inom ramen för sitt uppdrag, kunna stödja dessa myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p503 ft4"&gt;med inhämtning och analys av information i särskilda fall. De ökade satsningarna på internationella fredsfrämjande insatser ställer också krav på underrättelseinformation. Försvarsmakten skall ha förmåga till anpassning till förändringar i omvärldsläget vilket ställer delvis nya krav på den militära underrättelsetjänstens förmåga att upptäcka indikationer på sådana förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft4"&gt;Enligt Underrättelsekommittén har en tyngdpunktsförskjutning skett &lt;NOBR&gt;–från&lt;/NOBR&gt; traditionell militär förvarning om väpnade angrepp i form av invasion,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–från&lt;/NOBR&gt; heltäckande operativ och taktisk militär förvarning, &lt;NOBR&gt;–mot&lt;/NOBR&gt; strategiska underrättelser,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–mot&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;icke-militära&lt;/NOBR&gt; underrättelser,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–mot&lt;/NOBR&gt; mer selektiv uppföljning av militär verksamhet i närområdet, &lt;NOBR&gt;–mot&lt;/NOBR&gt; förändrade inhämtningsmetoder och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;–mot&lt;/NOBR&gt; en bredare och mer långsiktig säkerhetspolitisk analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft4"&gt;En utgångspunkt är emellertid enligt Underrättelsekommittén att underrättelsetjänsten även fortsättningsvis skall fullgöra centrala uppgifter inom ramen för den grundberedskap som Försvarsmakten skall upprätthålla för försvar mot väpnat angrepp och för att hävda svensk territoriell integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft6"&gt;Underrättelsekommittén lämnade i sitt betänkande förslag avseende lagreglering av den militära underrättelseverksamheten, grundprinciperna för underrättelsetjänsten samt insynen i och kontrollen av den militära underrättelsetjänsten. Underrättelsekommittén föreslog vidare inrättandet av en samordningsfunktion för underrättelsefrågor i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft6"&gt;På grundval av kommitténs förslag stiftade riksdagen våren 2000 lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet, i vilken försvarsunderrättelseverksamhetens uppgifter och arbetsformer regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft4"&gt;Lagen anger att försvarsunderrättelseverksamhet skall bedrivas för att kartlägga yttre militära hot mot landet och till stöd för svensk &lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; försvars- och säkerhetspolitik. I verksamheten ingår att medverka i svenskt deltagande i internationellt säkerhetssamarbete och att, enligt vad regeringen närmare bestämmer, medverka med underrättelser för att stärka samhället vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Lagen anger även att regeringen skall bestämma försvarsunderrättelseverksamhetens inriktning. I anslutning till lagen har regeringen beslutat förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet. Författningsregleringen är ett led i en strävan att så långt det är möjligt öppet redovisa verksamheten hos de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelse- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft4"&gt;I enlighet med kommitténs förslag har vidare i Regeringskansliet inrättats en samordnande funktion för kontinuerlig inriktning av försvarsunderrättelseverksamheten genom etablerandet av en styrgrupp för säkerhetspolitiska underrättelsefrågor. I styrgruppen ingår en departementsöverskridande sammansättning av representanter på statssekreterarnivå samt överbefälhavaren och cheferna för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen. Styrgruppen stöds av ett sekretariat inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft4"&gt;Sekretariatet har till uppgift att löpande följa underrättelseverksamheten, att bedöma underrättelseunderlaget samt att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft4"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;bidra till en sammanvägd syn på hot mot landets yttre säkerhet och Prop. 2001/02:10 intressen. Sekretariatet skall verka för att ett regelbundet samråd äger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;rum mellan underrättelsetjänsterna och Regeringskansliet och att en adekvat delgivning av material sker. Sekretariatet skall informera Försvarets underrättelsenämnd om sin verksamhet när det gäller frågor som rör försvarsunderrättelseverksamheten. Sekretariatet började arbeta i september 2000 och är fortfarande under uppbyggnad. Styrgruppen har sammanträtt regelbundet och diskuterat verksamhetens vidare inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft4"&gt;I det följande redovisar regeringen sin syn på några viktiga frågor som rör underrättelsetjänsten. I slutet på kapitlet tar regeringen upp några nya krav på underrättelseverksamheten som utvecklingen har fört med sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Försvarsunderrättelsetjänsternas uppgifter rörande yttre militära hot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Försvarsunderrättelseverksamheten skall stödja svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Detta förutsätter en verksamhet för att kartlägga yttre militära hot mot landet. En god kunskap om andra staters militära förmåga och beredskap och andra yttre hot är av grundläggande betydelse för landets säkerhet. Den nära uppföljningen av utvecklingen i närområdet skall fortsätta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;I fredstid är det en primär uppgift för underrättelsetjänsten att, på grundval av i första hand militära och politiska indikationer, i tid kunna ge statsmakterna och försvarsledningen en förvarning om krigshot. Trots den förändrade militära hotbilden och den minskade risken på kort och medellång sikt för militära angrepp mot landet, kvarstår den militära underrättelsetjänstens grundläggande uppgift att förvarna om militära angreppsförberedelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Den militära underrättelsetjänstens verksamhet i fred utgör grunden för hur tjänsten skall bedrivas i en kris- eller krigssituation. Ett krigsfall kräver tillväxt av den operativa och taktiska nivån av underrättelsetjänsten. I krig lämnar underrättelsetjänsten statsmakterna ett avsevärt mer omfattande underrättelseunderlag som stöd för beslut om agerande. Samtidigt har man en omedelbar uppgift att med information stödja de militära förbanden med underlag för beslut om militära operationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft4"&gt;Även i fredstid måste ett kunnande upprätthållas vad avser analys och inhämtningsmetoder och förutsättningarna för dessa vidmakthållas och utvecklas. Det är av stor vikt att kontinuitet upprätthålls i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft4"&gt;Frånvaron av ett invasionshot inom överskådlig tid, förutsatt att vi har kvar en grundläggande försvarsförmåga, har varit ett element i översynen av frågan om underrättelsetjänstens uppgifter. En av utgångspunkterna har varit att underrättelsetjänsten fortsättningsvis även i det kortare perspektivet skall fullgöra centrala uppgifter inom ramen för den grundberedskap, som Försvarsmakten skall upprätthålla för försvaret mot väpnat angrepp och för att hävda svensk territoriell integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Underrättelsetjänsten måste därvid har en tillräcklig förmåga att upptäcka och analysera de tänkbara hoten främst i vårt närområde mot vårt land, såsom hot om väpnade angrepp i form av begränsade insatser med i första hand fjärrstridsmedel, avsiktliga intrång på vårt territorium samt kränkningar av territoriet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Anpassningsprincipens konsekvenser för underrättelsetjänsten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p732 ft4"&gt;Anpassningsprincipen kräver en god förmåga att kunna uppfatta och rätt tolka signalerna om viktigare säkerhetspolitiska förändringar. I det kortare perspektivet ställer detta mycket höga krav på en kontinuerlig uppföljning och grundberedskap inom underrättelsetjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;Därutöver har underrättelsetjänsten att förvarna om sådana förändringar i omvärldsläget, som bör föranleda beslut om anpassning i ett längre tidsperspektiv. Detta kräver ett långsiktigt och metodiskt arbete. Det ställs stora krav på en bred säkerhetspolitisk analysförmåga för att ett sådant beslutsunderlag skall skapas. En rad faktorer måste beaktas som inte faller under ett rent militärt perspektiv, såsom politiska förhållanden, ekonomisk tillväxt, teknologisk kompetens, infrastruktur, handelsmönster, kriminalitet och allmänna sociala förhållanden. En varierad mångfald av underrättelseinformation och organ framstår därvid som viktig för att öka sannolikheten för upptäckt av indikationer, som kan föranleda ett anpassningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;Ett samspel bör finnas mellan beskrivningen av möjliga utvecklingar, inriktning av underrättelsetjänsternas inhämtning och planering av anpassningsåtgärder. En riskbedömning av möjliga förändringar kan också ge underlag för nya underrättelsebehov. Tidig förvarning syftar till att ge impulser till beslut om anpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Tyngdpunkten i underrättelsefunktionen när det gäller anpassningsprocessen har därmed anknytning till såväl den militära underrättelsetjänstens traditionella uppgifter som en allsidigt inriktad underrättelsefunktion. Det är därför viktigt med en ökad samverkan mellan försvarsunderrättelseverksamheten och myndigheter utanför försvarsunderrättelsesfären, som t.ex. Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Tullverket. Resultatet av analyser och annan information bör i ökad utsträckning delges relevanta myndigheter och departement för att kunna utnyttjas som beslutsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;En sammanvägning av militär respektive politisk, ekonomisk och annan civil information måste ske för att det skall föreligga ett så fullständigt säkerhetspolitiskt underlag som möjligt för ett anpassningsbeslut på politisk nivå. Här finns viktiga uppgifter för både militär och civil underrättelsetjänst. Samverkan mellan olika aktörer som ingår i underrättelsesfären måste utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft26"&gt;Det internationella säkerhetssamarbetets konsekvenser för underrättelsetjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft4"&gt;Sveriges allt bredare medverkan i det internationella säkerhetssamarbetet kräver att statsmakterna genom underrättelsetjänsten får erforderlig information att lägga till grund för konfliktförebyggande åtgärder, krishantering, planering och beslut om insats. Vårt deltagande i den europeiska gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken har också medfört ökade krav på underrättelsetjänsten än tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft11"&gt;Krav ställs på att underrättelsetjänsten kan inhämta och bearbeta material samt delge bedömningar om säkerhetspolitiska och militära förhållanden i ett vidare geografiskt sammanhang än tidigare. Vidare krävs att information kan lämnas som stöd för insatsstyrkornas säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=58px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=23px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=39px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=52px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=44px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=84px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=87px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=25px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=34px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=65px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=139px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och operationer i operationsområdet. Underrättelsefunktionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p105 ft4"&gt;är en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p106 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;förutsättning för styrkornas säkerhet, för deras förmåga att lösa sina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppgifter, för kontroll över bevakningsområdet och för att kunna leda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td279"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;lokala förhandlingar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td193"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Fredsfrämjande och humanitära insatser ställer ökade krav på den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;militära underrättelsetjänstens förutsättningar för såväl inhämtning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;information, som förmåga till taktisk, operativ och strategisk analys. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p735 ft4"&gt;sammanhang&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td193"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;samarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p302 ft4"&gt;mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p105 ft4"&gt;militära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;underrättelsefunktionen och den civila sfären, i synnerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringskansliet förstärkas. De svenska insatserna i framförallt Bosnien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och Kosovo har bidragit till att höja kvaliteten på samverkan mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Regeringskansliet och underrättelsetjänsten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;I krislägen då internationella insatser övervägs krävs snabba&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;konsultationer mellan alla de stater och organisationer som överväger att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;delta. Det är då av särskild vikt att svenska representanter kan delta i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;överläggningar med stöd av en självständig nationell analys som bygger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på egen inhämtning. Sveriges vilja att effektivt delta i internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krishantering ställer i vissa avseenden högre krav på den egna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;underrättelseförmågan vad avser snabbhet och räckvidd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;I Sveriges engagemang för en stärkt krishanteringsförmåga inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ingår även att förbättra underrättelseförmågan vid internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;insatser. En stärkt underrättelsetjänst inför och under en operation är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;väsentlig för att förbättra beslutsförmågan också för svensk del vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationella krishanteringsuppgifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;En särskild uppgift inom ramen för stärkande av EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;krishanteringsförmåga gäller bidrag till en gemensam europeisk förmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på strategisk nivå inom underrättelseverksamhet och ett stärkt europeiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td279"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;underrättelsesamarbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td193"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Vid Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999 beslutade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;medlemsstaterna att fastställa kollektiva resursmål, bl.a. vad gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;underrättelseverksamhet i samband med krishantering, som skall vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td257"&gt;&lt;P class="p258 ft4"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td239"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;2003.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Beträffande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;underrättelsetjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p106 ft6"&gt;erbjöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;medlemsstaterna vid rådets möte i Nice december 2000 ett antal resurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som kan bidra till unionens förmåga till analys och lägesuppföljning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Medlemsstaterna har dock konstaterat att det krävs stora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ansträngningar för att man i framtiden skall kunna förfoga över bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td279"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;strategiska underrättelser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td193"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Det vidgade säkerhetsbegreppets konsekvenser för underrättelsetjänsten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Den nya säkerhetspolitiska situationen har medfört att samhället behöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kunna möta ett bredare spektrum av hot, risker och påfrestningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nationellt skall vi kunna möta militära och andra hot som direkt berör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sverige. Vi skall också förebygga och kunna hantera situationer som utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att direkt hota Sveriges fred och självständighet ändå skulle kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;innebära snabba och allvarliga försämringar av samhällets normala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;funktioner. Det kan gälla bl.a. gränsöverskridande brottslighet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;terrorism, ekonomiska och finansiella kriser, försörjningskriser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ekologiska hot, etniska och religiösa konflikter samt den sårbarhet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den tekniska utvecklingen och informationstekniken medför. De hot mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;säkerheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td257"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td280"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avses måste&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dock ha en viss dignitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p105 ft6"&gt;beröra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;samhälleliga funktioner. Däremot bör inte försämringar i levnadsstandard&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;och livsvillkor som kan förknippas med långsiktiga förändringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;betraktas som säkerhetspolitiska hot i sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Det krävs en utvecklad struktur för samordning och gemensam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hantering av tvärsektoriella hot. Även underrättelsetjänsten har en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;uppgift att stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred. Detta får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;konsekvenser för såväl civil som militär underrättelsetjänst.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;Den vidgade synen på vad som innefattas i hot mot landets säkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gör att den militära underrättelsetjänstens kontaktyta med andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;myndigheter, inte minst de polisiära, ökar. Underrättelsetjänsten skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p736 ft4"&gt;kunna samverka med andra myndigheter. Enligt 4 § lagen (2000:130) om försvarsunderrättelsetjänst får försvarsunderrättelseverksamheten dock inte avse uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger inom ramen för polisens eller andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Samordning och inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft4"&gt;Som framgår har det internationella säkerhetssamarbetet, anpassningsprincipen och den bredare hotbilden, skapat ett behov av att statsmakterna stärker samordningen inom underrättelseverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;Tidskraven har skärpts vilket ställer ökade krav på snabbhet och bred delgivning. Nära kontakter mellan användare och producenter är samtidigt en förutsättning för relevans i underrättelseverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Som nämndes i inledningen har en samordnande funktion inrättats i Regeringskansliet för kontinuerlig inriktning av försvarsunderrättelse- verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft4"&gt;Ytterligare processer för sammanvägning och beredning av såväl militär som civil underrättelseinformation krävs för att det skall föreligga ett mer fullständigt säkerhetspolitiskt beslutsunderlag. Det är av avgörande betydelse för att nå ett gott resultat i underrättelseverksamheten, att regeringens underrättelsebehov kan ges en detaljerad utformning i ett samråd med samtliga underrättelseorgan. En fortlöpande dialog behöver upprätthållas mellan militära och civila underrättelseorgan för att ge bästa möjliga underlag för bedömning av den vidgade hotbild som skisserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Nya krav på underrättelseverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft4"&gt;Regeringen delar Underrättelsekommitténs beskrivning av den tyngdpunktsförskjutning som skett inom verksamheten. I det följande pekar regeringen på några viktiga inslag i denna utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft4"&gt;Den militära underrättelsetjänsten utvecklas mot att kunna möta anpassningsprincipens krav på att ge tidig förvarning och för att skapa förutsättningar för en operativ förmåga hos de militära förbanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft4"&gt;Det nya insatsförsvaret ställer ändrade krav på underrättelseverksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;Därutöver skall analysen av mer globala trender som kan få effekter mot landet och har säkerhetspolitisk relevans utvecklas. Analys av utvecklingen mot alternativa krigföringsmetoder, inklusive s.k.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;asymmetrisk krigföring och terrorism skall utvecklas. Kompetens skall Prop. 2001/02:10 finnas för att bedöma hot- och risker riktade mot samhällsviktig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft6"&gt;infrastruktur, inklusive risken för s.k. informationsoperationer. Utvecklingen när det gäller massförstörelsevapen och dess vapenbärare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft4"&gt;har fortsatt hög aktualitet. Inom den vidgade hotbilden utgör den organiserade brottsligheten ett viktigt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft4"&gt;Sverige bidrar till utvecklingen av underrättelsefunktionerna inom ramen för de internationella organisationernas krishanteringsförmåga i syfte att säkerställa en samlad förmåga samt att svenska intressen tillgodoses. Försvarsunderrättelsemyndigheterna bör därför bl.a. fortsätta utveckla förmågan att inhämta och analysera underrättelser inför och i samband med internationella insatser. Svenskt engagemang bidrar till att EU:s krishanteringsförmåga vad avser den strategiska underrättelsefunktionen utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;Processer utvecklas för en mer effektiv inriktning av underrättelsetjänsternas verksamhet i syfte att skapa ökad relevans för statsmakternas behov samt för att säkerställa att beslutsunderlag om olika handlingsalternativ föreligger för regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Samarbetet och samordningen stärks mellan myndigheterna inom försvarsunderrättelseverksamhet och andra myndigheter i syfte att utveckla förmågan att hantera en bredare hotbild och att stödja internationella insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft4"&gt;Personalförsörjningen breddas och kompetensutvecklingen stärks inom underrättelseverksamheten bl.a. genom att förutsättningarna för en samordnad högre underrättelseutbildning studeras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft53"&gt;Nordiskt avtal om stöd till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;industrisamarbete på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;försvarsmaterielområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;Engelsk version&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p740 ft41"&gt;AGREEMENT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft41"&gt;Between&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft41"&gt;THE KINGDOM OF DENMARK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft41"&gt;THE REPUBLIC OF FINLAND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft41"&gt;THE KINGDOM OF NORWAY AND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft41"&gt;THE KINGDOM OF SWEDEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft41"&gt;Concerning Support for&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft41"&gt;Industry Cooperation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft41"&gt;in the Defence Materiel Area&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft41"&gt;PREAMBLE&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;The Government of the Kingdom of Denmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;The Government of the Republic of Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;The Government of the Kingdom of Norway and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;The Government of the Kingdom of Sweden,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;(hereinafter referred to as the “Parties”)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Recalling &lt;/SPAN&gt;the Nordic Framework Agreement, signed 7 November 2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;stating that the Parties will strive for increased cooperation within the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;field of defence equipment, to gain economic, technological and/or&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;industrial advantages for the participating nations,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Recalling &lt;/SPAN&gt;that Ministers of Defence of the Parties have expressed their&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;wish to see further development of a Nordic defence industry, improving&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;its competitiveness in the Nordic market and in the international market,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;and recognising that, where possible, a restructuring of production&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;activities should be based on the concept of industrial Centres of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft11"&gt;Excellence and mutual interdependence;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Acknowledging &lt;/SPAN&gt;that any activity undertaken under this Agreement shall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;be compatible with the EU membership of Denmark, Finland and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sweden as well as with Norway’s membership of the EEA and the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;membership of Denmark and Norway of NATO, and the obligations and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;commitments resulting from such membership;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Taking into account &lt;/SPAN&gt;that interdependence within the field of defence&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;materiel is growing as a consequence of mergers in the defence industry;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;and that various arrangements to this effect have been concluded&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regionally and globally, also between defence industry entities in the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nordic countries;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Wishing &lt;/SPAN&gt;to create the political and legal framework necessary to facilitate&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;industrial operations in order to promote more competitive and robust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nordic defence industries;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Acknowledging &lt;/SPAN&gt;the advantages of maintaining a strong Nordic defence&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;industry, and the importance, from a security of supply perspective, of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;supporting a sufficient level of purchases for national defence forces of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;the Parties from these industries as home market suppliers;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Wishing &lt;/SPAN&gt;to apply procedures relating to security clearances, transmission&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;of classified information and visits, as laid out in existing security&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;arrangements, with a view to facilitating industrial cooperation without&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;undermining the security of classified information;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Desiring &lt;/SPAN&gt;to simplify Transfers of Defence Materiel and related Services&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;between them and wishing to ensure that exports of equipment produced&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;in cooperation between them will be managed responsibly in accordance&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;with Parties’ international obligations and commitments in the export&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;control area, especially the criteria of the European Union Code of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Conduct on Arms Exports adopted by the EU Council of Ministers on&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;June 8, 1998 and also adhered to by Norway which should be regarded as&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;the minimum for the management of, and restraint in, conventional arms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;transfers;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Emphasizing &lt;/SPAN&gt;that restructuring in the field of defence production must&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;take account of the imperative of ensuring the Parties’ security of supply,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;and a fair and efficient distribution and maintenance of strategically&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;important assets;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Recalling &lt;/SPAN&gt;the Parties’ need to safeguard the supply of defence materiel to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;national defence forces in times of peace, crisis or war and taking into&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;account each Party's other international commitments;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p749 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Recognizing &lt;/SPAN&gt;that a closer industrial cooperation in the defence materiel area should be supported by a more flexible approach to applying national industrial compensation requirements;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Taking into account &lt;/SPAN&gt;the relevant bilateral agreements concluded between the Parties concerning the security of supply;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;Have agreed as follows:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p162 ft41"&gt;SECTION 1. DEFINITIONS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;For the purpose of this Agreement:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft4"&gt;a.) “Defence industrial entity” means all corporate, industrial or other legal entities having assets located within the territories of two or more of the Parties, producing or supplying defence materiel and related services and identified in an Annex to this Agreement;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft4"&gt;b.) “Products covered by this Agreement” means all defence materiel subject to export controls by any of the Parties and manufactured within the territories of the Parties by an industrial entity identified in an Annex to this Agreement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft4"&gt;c.) “Annex Participants” means those Parties that have concluded an Annex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft41"&gt;SECTION 2. SECURITY OF SUPPLY&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.1. &lt;/SPAN&gt;The Parties undertake to ensure the supply of the products covered by this Agreement in times of peace, crisis and war for use by national military forces. To this end Annex Participants commit themselves to the supply of defence materiel to the other participants of that Annex, as specified in this section.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.2. &lt;/SPAN&gt;In order to implement paragraph 2.1, each Annex Participant will take measures as defined in paragraphs &lt;NOBR&gt;2.3-2.7&lt;/NOBR&gt; to promote cooperation amongst the participants of that Annex on supply of the products covered by that Annex, with the aim of ensuring the adequacy of national military preparedness in this respect.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.3. &lt;/SPAN&gt;The Parties may wish that certain defence industrial entities retain an emergency and/or surge capacity for increased supply of products covered by this Agreement in times of crisis or war. The Parties concerned will meet the extra cost of maintaining this capacity. The arrangements for this will be set out in the contracts between the relevant defence industrial entities and the Party (ies) involved.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.4. &lt;/SPAN&gt;The Parties recognise that prioritisation of supplies of the products covered by this Agreement will normally take place according to schedules negotiated under standard commercial practices. In the case of&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft44"&gt;a crisis or war involving one or more of the Annex Participants, the other&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft4"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p749 ft4"&gt;Annex Participants will actively facilitate timely delivery according to the schedules concluded with relevant defence industrial entities located in their own national territory. With due regard to international commitments or comparable national considerations, Annex Participants undertake to provide for or assist in transportation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.5. &lt;/SPAN&gt;If an Annex Participant or Participants request(s) products covered by that Annex in the event of a crisis or war, the Annex Participants will immediately, in a spirit of cooperation, consult with each other at the appropriate level, as further described in section &lt;NOBR&gt;2.8-2.9,&lt;/NOBR&gt; in order to ensure that the requesting Annex Participant or Participants shall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.5.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Receive priority in the ordering, or reallocation of supply, of products covered by that Annex. This may entail amending existing contracts. To the extent that such amendments give rise to additional costs for other Annex Participants or the relevant defence industrial entities, fair and reasonable costs must be met by the requesting Annex Participant or Participants.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.5.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Acquire products covered by that Annex from another Annex Participant’s own stocks, based on reimbursement and/or replacement in kind, with due regard to that Party’s international commitments or comparable national considerations.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.6. &lt;/SPAN&gt;Conditions for transfer or loan of products covered by an Annex between Annex Participants from their own stocks, will be the subject of governmental arrangement. For this purpose, the Annex Participants will as far as possible utilize existing bilateral and multilateral arrangements. In using such instruments the providing Annex Participants will deploy their best efforts to&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.6.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Ensure that the products covered by the Annex are made available in time to enable the requesting Annex Participant to deal with situations relating to national security.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.6.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Supply the products covered by the Annex on fair and reasonable&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;terms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.6.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Ensure that the products covered by the Annex are in a serviceable condition. However, the providing Annex Participants will make no warranty or guarantee regarding performance for a particular purpose or use.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;In a situation which requires increased military preparedness, the Annex Participants will consult with each other at the appropriate level in order to reach an agreement on how to manage priorities of supply for the products covered by the Annex.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;In times of crisis or war affecting one or more of the Parties, Annex Participants will immediately consult together to solve potential problems regarding the supply of products covered by that Annex for&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft4"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p749 ft4"&gt;their own military forces. Any necessary arrangements concerning for instance transportation or financial compensation necessary to fulfil commitments undertaken under section &lt;NOBR&gt;2.4-2.6&lt;/NOBR&gt; should be agreed expeditiously.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.9. &lt;/SPAN&gt;In all other circumstances, the Parties as well as the relevant defence industrial entities within the Parties’ territories will follow standard commercial procedures and practices, as well as abiding by any regulations pertaining thereto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft41"&gt;SECTION 3. EXPORT CONTROL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Export control legislation and regulations of the Parties are not amended by the present Agreement. Exports to a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-party&lt;/NOBR&gt; of products covered by this Agreement, shall be governed by the laws and regulations of the Party issuing the export license.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;The Parties will seek to harmonize, to the extent possible, relevant national classifications of defence equipment for export control purposes, and licensing practices.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;In granting export licenses to &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-parties,&lt;/NOBR&gt; Parties will observe their international obligations and commitments, i.a. restrictions on arms exports imposed by the UN Security Council, the European Union or the OSCE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;The industrial entities shall be provided with a list of destinations not eligible for exports due to Parties’ international obligations, updated when necessary.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;The defence industrial entities involved in a particular collaboration identifed by an Annex, shall submit to the pertinent authority information from their export marketing plans regarding products covered by this Agreement and their possible &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-party&lt;/NOBR&gt; final destinations. These plans shall be examined in coordination between the respective administrations of the relevant Annex Participants, in accordance with existing legislation and procedures. The consensus thus achieved shall serve as guidance for the defence industrial entities in their marketing activities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;The addition of a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-party&lt;/NOBR&gt; destination desired by industry requires consensus between the relevant Annex Participants.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Deletions of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-party&lt;/NOBR&gt; final destinations, will be considered by the relevant Annex Participants upon request from any of these. The request to delete a final destination must be based upon a significant negative change in the internal or external situation of the recipient state with respect to the criteria in the EU Code of Conduct for Arms Exports or other national commitments or obligations. Requests shall lead to consultations between the relevant Annex Participants at the appropriate level in order to achieve consensus without delay. The destination in question shall be removed unless consensus is reached on its retention. A&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft4"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;moratorium will apply on exports of the product in question to the destination in question for the duration of the consultation process, if any relevant Annex Participant so requests.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.4.4 &lt;/SPAN&gt;All Parties agree not to issue export licenses for export of a product covered by this Agreement to a &lt;NOBR&gt;non-party&lt;/NOBR&gt; unless that destination has been agreed by consensus by the relevant Annex Participants.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.5 &lt;/SPAN&gt;All Parties shall undertake to obtain &lt;NOBR&gt;end-user&lt;/NOBR&gt; assurances for exports of products covered by this Agreement to permitted &lt;NOBR&gt;non-party&lt;/NOBR&gt; destinations, and to exchange views with the relevant Annex Participants if a &lt;NOBR&gt;re-export&lt;/NOBR&gt; request is received. If the envisaged &lt;NOBR&gt;re-export&lt;/NOBR&gt; destination is not among permitted export destinations, the procedures defined in paragraph 3.4 shall apply to such consultations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.6. &lt;/SPAN&gt;The transfer between the Parties’ territories of parts and technology for uses defined in the annexes, as well as the transfer of complete products covered by this Agreement, shall be simplified by use of a Project Licence which shall have the effect of eliminating the necessity for a separate export licence for each occasion. For transfers under a Project Licence documentation of end user will not be required, in the light of the Parties’ undertakings in section &lt;NOBR&gt;3.3-3.5.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft4"&gt;The conditions for granting, withdrawing and cancelling a Project Licence shall be determined by each Party, taking into consideration their obligations under this Agreement.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p162 ft41"&gt;SECTION 4. INDUSTRIAL COMPENSATION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4.1.&lt;/SPAN&gt;The Parties shall seek measures to replace the present compensation requirements with the intention to achieve a &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; balance in defence related supplies between the Parties. These measures shall be agreed separately, and be based on the following principles:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.1.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Subject to national or international rules on public procurement, competition, or fair treatment each Party shall refrain from requiring industrial compensation for the procurement of products from another Party, covered by this Agreement.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.1.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Each Party shall keep account of supplies from the other Parties, covered by this Agreement, on an annual basis. These accounts shall be gathered into an Annual Compensation Account.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.1.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;An Evaluation Report on the Compensation balance shall be drawn up every five years.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft41"&gt;SECTION 5. DISCLOSURE OF INFORMATION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.1. &lt;/SPAN&gt;Any product and related technology covered by this Agreement, determined by one Party to require protection from unauthorised&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft44"&gt;disclosure, and so designated by means of a security classification, shall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft4"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p765 ft4"&gt;be considered as classified and be handled in accordance with the national laws and regulations of the Parties.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft41"&gt;SECTION 6. LIABILITIES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;The Parties shall not be held liable for any eventual financial claims as a result of the guidance referred to in Art 3.4.1 or measures referred to in Art 3.4.3 of this Agreement.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Other rules concerning liabilities on the supply of products covered by this Agreement shall be agreed separately in the Annexes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft41"&gt;SECTION 7. CONSULTATION PROCEDURES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;For the purposes of this Agreement, a Governmental Consultation Group (GCG) will be established.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;It shall be the general responsibility of the GCG to ensure the efficient operation of this Agreement and promote its aims, bearing in mind the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; viability and interests of the defence industrial entities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;National participation in the work of the GCG may vary as appropriate depending on the reasons for consultation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;Each Party shall appoint a representative as a national Point of Contact. The Points of Contact shall coordinate the &lt;NOBR&gt;day-to-day&lt;/NOBR&gt; functioning of the GCG, and assure an expeditious resolution of any issue arising from the operation of this Agreement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7.3. &lt;/SPAN&gt;There will be consultations in the GCG whenever a Party so requests, with reference to any of the purposes for consultation or coordination specified in other sections of this Agreement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft41"&gt;SECTION 8. ANNEXES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Annexes may be agreed between two or more Parties having corporate, industrial or other legal entities with assets located within their territories that engage in a merger or collaborative venture. These Parties may invite other Parties to participate in the negotiation and conclusion of an Annex. Further Parties may, on conditions to be agreed by consensus, be included among the participants of an Annex.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Annexes shall as a minimum identify Annex Participants, as well as Defence industrial entities and products covered.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;The annexes shall form an integral part of the Agreement in relation to the Annex Participants.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft41"&gt;SECTION 9. AMENDMENTS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;The Parties may, by common consent, amend this Agreement. Amendments shall be submitted to all Parties for approval and enter into force on the thirtieth day following the date of receipt by the Depository of the last instrument of ratification, acceptance or approval.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Annexes may be amended by common consent among the Annex Participants. Amendments shall be submitted to all Annex Participants for approval and shall enter into force on the thirtieth day following the date of receipt by the Depositary of the last instrument of ratification, acceptance or approval.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft41"&gt;SECTION 10. DISPUTES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;Any disputes regarding the interpretation and implementation this Agreement will be resolved through consultation in the GCG, and will not be referred to any national or international tribunal or third party for settlement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft41"&gt;SECTION 11. TERMINATION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft6"&gt;In the event of a joint decision by the Parties to terminate this Agreement, they shall immediately consult and agree amongst themselves the arrangements required to manage the consequences of the termination in the most economical and equitable way. This Agreement shall then terminate on a date to be mutually agreed by the Parties.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft4"&gt;The same procedures shall apply for the termination of an Annex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft41"&gt;SECTION 12. FINAL PROVISIONS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;This Agreement and subsequent Annexes shall be subject to ratification, approval or acceptance as may be required by national legislation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Instruments of ratification, approval or acceptance shall be deposited with the Government of Norway, which is hereby designated as the Depositary.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;This Agreement and subsequent Annexes shall enter into force for a Party on the thirtieth day following the date of receipt by the Depositary of the last instrument of ratification, approval or acceptance.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;The Depository shall transmit a certified copy of the Agreement and subsequent Annexes to each Party.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;The Depositary shall notify each Party of, in particular:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p162 ft4"&gt;(a) the date of receipt of each instrument of ratification, approval or&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft40"&gt;acceptance referred to in paragraph 2 above;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft4"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p767 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft4"&gt;(b) the date of entry into force of this Agreement and subsequent Bilaga 1 Annexes for each Party.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft4"&gt;IN WITNESS WHEREOF, the undersigned, being duly authorized by their respective Governments, have signed the present Agreement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft4"&gt;Done in Turku this 9 of June 2001 in a single original in the English language.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Jan Trøjborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td278"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Erik&lt;/NOBR&gt; Enestam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td276"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Bjørn Tore Godal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p770 ft4"&gt;Björn von Sydow&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft41"&gt;ANNEX I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft4"&gt;to the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft41"&gt;AGREEMENT between&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft41"&gt;THE KINGDOM OF DENMARK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft41"&gt;THE REPUBLIC OF FINLAND,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft41"&gt;THE KINGDOM OF NORWAY and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft41"&gt;THE KINGDOM OF SWEDEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft35"&gt;Concerning Support for Industry Cooperation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft41"&gt;in the Defence Materiel Area&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;relating to&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft41"&gt;NAMMO AS - NORDIC AMMUNITION COMPANY&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;ANNEX PARTICIPANTS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft4"&gt;Parties to the above mentioned Agreement which participate in the cooperation under this Annex are&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft4"&gt;the Republic of Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft4"&gt;the Kingdom of Norway&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft4"&gt;the Kingdom of Sweden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;DEFENCE INDUSTRIAL ENTITIES&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft4"&gt;Defence industrial entities covered by this Annex are, by location:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;In Norway:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo AS, Raufoss&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo Raufoss AS, Raufoss&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;In Sweden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo Sweden AB, Lindesberg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo LIAB AB, Lindesberg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo LIAB AB, Björkborn, Karlskoga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo LIAB AB, Vingåkersverken, Vingåker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Vanäsverken AB, Karlsborg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Hansson Pyrotech AB, Billdal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;In Finland:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo Lapua Oy, Lapua&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo Lapua Oy, Lapua Plants, Lapua&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo Lapua Oy, Vihtavuori Plants, Vihtavuori&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo Lapua Oy, Leppävirta Plants, Leppävirta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;PRODUCTS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;Products covered by this Annex are:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;small arms ammunition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;medium caliber ammunition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;hand-grenades&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; and pyrotechnical products&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;artillery ammunition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;anti armour weapon systems and ammunition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;demilitarization&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;rocket motors&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;SPECIAL PROVISIONS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;No special provisions apply in this Annex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft4"&gt;All Annex Participants participate on an equal basis, being host nations to defence industrial entities covered by this Annex&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Erik&lt;/NOBR&gt; Enestam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td278"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bjørn Tore Godal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Björn von Sydow&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft53"&gt;Nordiskt avtal om stöd till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;industrisamarbete på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;försvarsmaterielområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;Svensk version&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p782 ft41"&gt;AVTAL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft41"&gt;mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft41"&gt;KUNGARIKET DANMARK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft41"&gt;REPUBLIKEN FINLAND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft41"&gt;KUNGARIKET NORGE OCH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft41"&gt;KUNGARIKET SVERIGE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft35"&gt;avseende stöd till industrisamarbete på försvarsmaterielområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft41"&gt;INGRESS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft4"&gt;Kungariket Danmarks regering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Republiken Finlands regering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Kungariket Norges regering och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;Kungariket Sveriges regering,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;(i det följande kallade “parterna”)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;som erinrar om &lt;/SPAN&gt;det Nordiska ramavtalet, undertecknat den 7 november 2000, som anger att parterna skall eftersträva ökat samarbete på försvarsmaterielområdet, för att vinna ekonomiska, tekniska och/eller industriella fördelar för de deltagande länderna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;som erinrar om &lt;/SPAN&gt;att parternas försvarsministrar har uttryckt önskan att se en vidare utveckling av en nordisk försvarsindustri, för att förbättra dess konkurrenskraft på den nordiska och internationella marknaden, och som erkänner att, såvitt det är möjligt, en omstrukturering av produktionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p674 ft4"&gt;bör grundas på idén industriella ”Centres of Excellence” och ömsesidigt beroende;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;som erkänner &lt;/SPAN&gt;att all verksamhet som företas enligt detta avtal skall vara n förenlig med Danmarks, Finlands och Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; och med Norges medlemskap i EEA och Danmarks och Norges medlemskap i Nato, samt de skyldigheter och åtaganden som följer av dessa medlemskap;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;som tar hänsyn till &lt;/SPAN&gt;att det ömsesidiga beroendet på försvarsmaterielområdet ökar till följd av fusioner inom försvarsindustrin; och att flera avtal av den här typen har ingåtts regionalt och globalt, även mellan försvarsindustriella enheter i de nordiska länderna;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;som vill &lt;/SPAN&gt;skapa den politiska och rättsliga struktur som krävs för att underlätta industriell verksamhet i syfte att främja konkurrenskraftigare och starkare nordiska försvarsindustrier;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;som erkänner &lt;/SPAN&gt;fördelarna med att upprätthålla en stark nordisk försvarsindustri, och betydelsen av att, från ett leveranssäkerhetsperspektiv, stödja en tillräcklig inköpsnivå för parternas nationella försvarsstyrkor från dessa industrier som hemmamarknadsleverantörer;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;som vill &lt;/SPAN&gt;tillämpa förfaranden avseende säkerhetskontroller, överföring av hemligstämplad information och besök i enlighet med befintliga säkerhetsarrangemang, i syfte att underlätta industrisamarbete utan att undergräva säkerhetsskyddet i fråga om den hemligstämplade informationen;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;som vill &lt;/SPAN&gt;förenkla överföringar av försvarsmateriel och därmed besläktade tjänster mellan sig och vill säkerställa att export av materiel som de producerat i samverkan kommer att hanteras ansvarsfullt i enlighet med parternas internationella förpliktelser och åtaganden på exportkontrollområdet, särskilt kriterierna i Europeiska unionens uppförandekod för vapenexport antagen av EU:s ministerråd den 8 juni 1998 som också Norge anslutit sig till, vilken skall betraktas som miniminivå för hanteringen av och återhållsamhet av, överföring av konventionella vapen;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;som understryker &lt;/SPAN&gt;att omstrukturering på försvarsproduktionens område måste ta hänsyn till det oavvisliga kravet att säkerställa parternas materieltillgång, en rättvis och effektiv fördelning och underhåll av strategiskt viktiga tillgångar;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;som erinrar om &lt;/SPAN&gt;parternas behov att garantera tillgången på försvarsmateriel för nationella försvarsstyrkor i fredstid, kris eller krig och med hänsyn till varje parts övriga internationella åtaganden;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;erkänner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td216"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td216"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;industrisamarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;försvarsmaterielområdet bör stödjas av ett flexiblare sätt att se på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tillämpningen av nationella industriella kompensationskrav;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p764 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;som tar hänsyn till &lt;/SPAN&gt;relevanta bilaterala avtal som slutits mellan parterna avseende leveranssäkerhet;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft4"&gt;Har kommit överens om följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft41"&gt;AVSNITT 1. DEFINITIONER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;För ändamålen med detta avtal betyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft4"&gt;a.) “Försvarsindustriell enhet” alla företag, industrier eller andra juridiska personer som har tillgångar inom två eller fler av parternas territorier och producerar eller levererar försvarsmateriel och relaterade tjänster och identifieras i ett annex till detta avtal;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft4"&gt;b.) “Produkter som omfattas av detta avtal” all försvarsmateriel som är underkastad exportkontroll av någon av parterna och tillverkas inom parternas territorier av en industriell enhet som identifieras i ett annex till detta avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft4"&gt;c.) “Annexdeltagare” de parter som har ingått ett annex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft41"&gt;AVSNITT 2. LEVERANSSÄKERHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.1. &lt;/SPAN&gt;Parterna förbinder sig att säkerställa tillgången på de produkter som omfattas av detta avtal i fredstid, kris och krig för användning av nationella stridskrafter. För detta ändamål åtar sig annexdeltagarna att tillhandahålla försvarsmateriel till de övriga deltagarna i det annexet, enligt vad som anges i detta avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.2. &lt;/SPAN&gt;För att förverkliga paragraf 2.1 skall varje annexdeltagare vidta åtgärder i enlighet med paragraferna &lt;NOBR&gt;2.3-2.7&lt;/NOBR&gt; för att främja samarbete mellan deltagarna i det annexet om tillhandahållande av de produkter som omfattas av det annexet, i syfte att säkerställa den nationella försvarsberedskapens tillräcklighet i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.3. &lt;/SPAN&gt;Parterna kan önska att vissa försvarsindustriella enheter håller en beredskaps- och/eller reservkapacitet för ökad tillgång till de produkter som omfattas av detta avtal i kris- eller krigstid. Berörda parter skall täcka de extra kostnaderna för att upprätthålla denna kapacitet. Dispositionerna för detta skall framläggas i kontrakten mellan de berörda försvarsindustriella enheterna och den/de berörda parten/parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.4. &lt;/SPAN&gt;Parterna erkänner att prioritering av leveranser av de produkter som omfattas av detta avtal normalt kommer att ske enligt planer som förhandlas fram enligt gängse kommersiell praxis. I händelse av kris eller krig som en eller flera av annexdeltagarna blir inblandade i skall de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft44"&gt;övriga annexdeltagarna aktivt underlätta leverans i rätt tid enligt de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft4"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;planer som ingåtts med berörda försvarsindustrienheter inom deras eget territorium. Med vederbörlig hänsyn till internationella åtaganden eller jämförbara nationella hänsynstaganden, åtar sig annexdeltagarna att sörja för eller medverka vid transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.5. &lt;/SPAN&gt;Om en eller flera annexdeltagare anhåller om produkter som omfattas av det annexet i händelse av kris eller krig skall annexdeltagarna omedelbart, i samarbetsanda, rådgöra med varandra på lämplig nivå, enligt vad som beskrivs vidare i paragraferna 2.8 och 2.9, för att säkerställa att den anhållande annexdeltagaren:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.5.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Behandlas med företräde vid beställning eller omfördelning av leverans av produkter som omfattas av det annexet. Detta kan leda till ändringar av existerande avtal. I så måtto som ändringarna ger upphov till ökade kostnader för andra annexdeltagare eller berörd försvarsindustriell enhet, måste rättvisa och rimliga kostnader täckas av den/de anhållande annexdeltagaren/annexdeltagarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.5.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Förvärvar produkter som omfattas av det annexet från en annan annexdeltagares egna lager, baserat på gottgörelse eller ersättning in natura, med vederbörlig hänsyn till den partens internationella åtaganden eller jämförbara nationella hänsynstaganden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.6. &lt;/SPAN&gt;Villkoren för överföring eller lån av produkter som omfattas av ett annex mellan annexdeltagarna från deras egna lager, skall vara föremål för statliga dispositioner. För detta ändamål skall annexdeltagarna så långt det är möjligt använda existerande bilaterala och multilaterala avtal. Härvid skall de levererande annexdeltagarna göra sitt yttersta för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.6.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Säkerställa att de produkter som omfattas av annexet ställs till förfogande i tid för att sätta den anhållande annexdeltagaren i stånd att hantera lägen som berör den nationella säkerheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.6.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Leverera de produkter som omfattas av annexet på rättvisa och rimliga villkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.6.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Säkerställa att de produkter som omfattas av annexet är i användbart skick. Emellertid skall de levererande annexdeltagarna inte utfärda några garantier avseende prestanda för ett särskilt syfte eller bruk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;I ett läge som kräver höjd militär beredskap skall annexdeltagarna rådgöra med varandra på lämplig nivå för att nå en överenskommelse om hur man skall hantera prioriteringar av leveranser för de produkter om omfattas av annexet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;I tider av kris eller krig som påverkar en eller flera av parterna, skall annexdeltagarna omedelbart rådgöra för att lösa potentiella problem beträffande anskaffning av produkter som omfattas av det annexet åt sina egna stridskrafter. Nödvändiga åtgärder beträffande till exempel transport eller ekonomisk kompensation som krävs för att uppfylla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p803 ft4"&gt;åtaganden som gjorts enligt paragraferna 2.4 – 2.6 skall godkännas snabbt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.9. &lt;/SPAN&gt;Under alla övriga förhållanden skall parterna och berörda försvarsindustriella enheter inom parternas territorium följa gängse kommersiella förfaranden och praxis samt hålla sig till eventuella regleringar som hänför sig till dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft41"&gt;AVSNITT 3. EXPORTKONTROLL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Parternas exportkontrollagstiftning och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;–förordningar&lt;/NOBR&gt; ändras inte av detta avtal. Export av produkter som omfattas av detta avtal till en icke avtalspart skall styras av de lagar och förordningar som gäller för den part som utfärdar exportlicensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Parterna skall i största möjliga utsträckning sträva efter att harmonisera relevant nationell klassificering av försvarsmateriel för exportkontrollsyften och licensieringsförfaranden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Vid beviljande av exportlicenser till icke avtalsparter skall parterna följa internationella förpliktelser och åtaganden, bl.a. de begränsningar av vapenexport som införts av FN:s säkerhetsråd, Europeiska unionen eller OSSE.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;De försvarsindustriella enheterna skall förses med en förteckning över destinationer som inte är berättigade till export på grund av parternas internationella förpliktelser, vilken skall uppdateras vid behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;De försvarsindustriella enheter som är inblandade i ett särskilt samarbete som identifieras i ett annex, skall till tillämplig myndighet inlämna information rörande sina marknadsföringsplaner beträffande produkter som omfattas av detta avtal och dessas tänkbara slutdestinationer som inte är avtalsparter. Dessa planer skall granskas i samordning mellan de berörda annexdeltagarnas respektive myndigheter i enlighet med gällande lagstiftning och förfaranden. Den samstämmighet som därvid uppnås skall tjäna som vägledning för de försvarsindustriella enheterna i deras marknadsföringsaktiviteter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Tillägg av en destination som inte är avtalspart som begärs av en industri kräver samstämmighet mellan de berörda annexdeltagarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Strykning av slutdestination som inte är avtalspart skall övervägas av de berörda annexdeltagarna på begäran av någon av dessa. Begäran att stryka en destination måste grunda sig på en betydande negativ förändring i den mottagande statens interna eller externa situation med avseende på kriterierna i EU:s uppförandekod för vapenexport eller andra nationella åtaganden eller skyldigheter. Begäran skall leda till konsultationer mellan de berörda annexdeltagarna på lämplig nivå, i syfte att utan dröjsmål uppnå samstämmighet. Destinationen ifråga skall avlägsnas såvida inte samstämmighet nås om att behålla den. Ett moratorium skall gälla för export av produkten ifråga till destinationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft4"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ifråga under hela konsultationsprocessen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td286"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;om någon berörd Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td285"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;annexdeltagare begär detta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td286"&gt;&lt;P class="p809 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p810 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.4.4 &lt;/SPAN&gt;Samtliga parter samtycker till att inte utfärda exportlicens för export av en produkt som omfattas av detta avtal till en icke avtalspart såvida inte den destinationen har godkänts genom konsensus av de berörda annexdeltagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.5 &lt;/SPAN&gt;Samtliga parter skall utfästa sig att utverka slutanvändargarantier för export av produkter som omfattas av detta avtal till tillåtna destinationer som inte är avtalsparter och för att utbyta åsikter med de berörda annexdeltagarna för det att en begäran om vidareexport mottas. Om den förutsedda vidareexportdestinationen inte återfinns bland de tillåtna exportdestinationerna, skall de förfaranden som definieras i paragraf 3.4 gälla sådana konsultationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.6. &lt;/SPAN&gt;Överföring mellan parternas territorier av delar och teknik för de bruk som definieras i annexen, liksom överföring av kompletta produkter som omfattas av detta avtal, skall förenklas genom användning av en projektlicens, som skall utesluta behovet av en särskild exportlicens för varje tillfälle. Vid överföringar i enlighet med en projektlicens skall inte uppgift krävas om slutanvändaren, mot bakgrund av parternas åtaganden i paragraferna 3.3 – 3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft4"&gt;Villkoren för beviljande, återkallande och upphävande av en projektlicens skall fastställas av varje part, med hänsyn till deras skyldigheter enligt detta avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft41"&gt;AVSNITT 4. INDUSTRIELL KOMPENSATION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4.1. &lt;/SPAN&gt;Parterna skall eftersträva åtgärder för att ersätta nuvarande krav på kompensation i syfte att uppnå långsiktig balans i försvarsrelaterade leveranser mellan parterna. Dessa åtgärder skall avtalas enskilt och grundas på följande principer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.1.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Med förbehåll för nationella eller internationella regler för offentlig upphandling, konkurrens eller rättvis behandling skall varje part avstå från att begära industriell kompensation för upphandling av produkter från en annan part, som omfattas av detta avtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.1.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Varje part skall föra bok över de leveranser från de andra parterna, som omfattas av detta avtal, på årsbasis. Denna redovisning skall samlas i en årlig kompensationsredovisning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.1.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;En utvärderingsrapport över kompensationsbalansen skall upprättas vart femte år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft41"&gt;AVSNITT 5. RÖJANDE AV INFORMATION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.1. &lt;/SPAN&gt;Varje produkt och till den knuten teknik, som omfattas av detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft40"&gt;avtal, som av en part fastställs kräva skydd för obehörigt röjande, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft4"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p813 ft4"&gt;betecknas som skyddad genom en säkerhetsklassificering, skall betraktas som hemligstämplade och hanteras i enlighet med parternas nationella lagar och förordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft41"&gt;AVSNITT 6. BETALNINGSSKYLDIGHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Parterna skall inte vara betalningsskyldiga för eventuella ekonomiska anspråk till följd av den vägledning som avses i paragraf 3.4.1 eller åtgärder som avses i paragraf 3.4.3 i detta avtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Övriga regler beträffande skyldigheter rörande leverans av produkter som omfattas av detta avtal skall avtalas separat i annexen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft41"&gt;AVSNITT 7. KONSULTATIONSFÖRFARANDEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;En regeringskonsultationsgrupp (GCG) skall inrättas för ändamålen med detta avtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;GCG skall ha det övergripande ansvaret för att säkerställa att detta avtal fungerar effektivt och främja dess mål, med hänsyn till de försvarsindustriella enheternas långsiktiga livskraft och intressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft4"&gt;Den nationella medverkan i GCG:s arbete kan variera enligt vad som är lämpligt beroende på orsakerna till konsultationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;Varje part skall utse en representant som nationell kontaktpunkt. Kontaktpunkterna skall samordna GCG:s dagliga funktioner och säkerställa snabba lösningar på alla frågor som uppkommer genom detta avtals verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7.3. &lt;/SPAN&gt;Konsultationer i GCG skall äga rum så snart en part begär det, med hänvisning till något av de ändamål för konsultationer eller samordning som anges i andra paragrafer i detta avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft41"&gt;AVSNITT 8. ANNEX&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Annex kan avtalas mellan två eller fler parter som har företag, industrier eller andra juridiska personer med tillgångar inom sina territorier som deltar i en fusion eller ett samarbetsprojekt. Dessa parter kan bjuda in andra parter att delta i förhandling och slutande av ett annex. Ytterligare parter kan, på villkor som fastställs genom konsensus, innefattas bland deltagarna i ett annex.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Annexen skall minst identifiera de annexdeltagare samt försvarsindustriella enheter och produkter som omfattas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Annexen skall utgöra en integrerande del av avtalet med hänsyn till annexdeltagarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p14 ft41"&gt;AVSNITT 9. ÄNDRINGAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Parterna kan, genom enhälligt beslut, ändra detta avtal. Ändringar skall läggas fram för godkännande för samtliga parter och träda i kraft på den trettionde dagen efter datumet för mottagande av depositarien av det sista &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ratifikations-,&lt;/NOBR&gt; anslutnings- eller godkännandeinstrumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Annexen kan ändras genom enhälligt beslut av annexdeltagarna. Ändringar skall läggas fram för godkännande för samtliga parter och träda i kraft på den trettionde dagen efter datumet för mottagande av depositarien av det sista &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ratifikations-,&lt;/NOBR&gt; anslutnings- eller godkännandeinstrumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft41"&gt;AVSNITT 10. TVISTER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft4"&gt;Tvister angående tolkningen och implementeringen av detta avtal skall lösas genom konsultation i GCG, och skall inte hänskjutas till någon nationell eller internationell domstol eller utomstående part för biläggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft41"&gt;AVSNITT 11. UPPSÄGNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft4"&gt;I händelse av ett gemensamt beslut av parterna att säga upp detta avtal, skall dessa omedelbart rådgöra och enas sinsemellan om de åtgärder som krävs för att hantera följderna av uppsägningen på mest ekonomiska och rättvisa sätt. Detta avtal skall sedan upphöra på ett datum som avtalas gemensamt av parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft4"&gt;Samma förfarande skall gälla för uppsägning av ett annex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft41"&gt;AVSNITT 12. SLUTBESTÄMMELSER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Detta avtal med påföljande annex skall ratificeras, godkännas eller antas, alltefter vad nationell lagstiftning kräver.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Ratificerings-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; godkännande- eller antagningsinstrument skall deponeras hos Norges regering, som härmed utses till depositarie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Detta avtal och påföljande annex skall träda i kraft för en part på den trettionde dagen efter datumet för mottagande av depositarien av det sista &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ratifikations-,&lt;/NOBR&gt; godkännande- eller anslutningsinstrumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Depositarien skall överföra en bestyrkt kopia av avtalet och påföljande annex till varje part.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Depositarien skall särskilt underrätta varje part om:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft4"&gt;(a) datum för mottagande av varje &lt;NOBR&gt;ratifikations-,&lt;/NOBR&gt; godkännande- eller antagningsinstrument som nämns i stycke 2 ovan;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p817 ft4"&gt;(b) datum för ikraftträdande av detta avtal och påföljande annex för varje part.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft4"&gt;TILL BEKRÄFTELSE HÄRPÅ, har undertecknade, vederbörligen befullmäktigade av deras respektive regeringar, undertecknat föreliggande avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft4"&gt;Upprättat i Åbo den 9 juni 2001 i ett enda original på det engelska språket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Jan Trøjborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td278"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Erik&lt;/NOBR&gt; Enestam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td276"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Bjørn Tore Godal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p819 ft4"&gt;Björn von Sydow&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft41"&gt;ANNEX 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td46"&gt;&lt;P class="p820 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p820 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td46"&gt;&lt;P class="p821 ft41"&gt;AVTALET mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p821 ft41"&gt;KUNGARIKET DANMARK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p821 ft41"&gt;REPUBLIKEN FINLAND,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p822 ft41"&gt;KUNGARIKET NORGE och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p821 ft41"&gt;KUNGARIKET SVERIGE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p823 ft35"&gt;avseende stöd för industrisamarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p824 ft35"&gt;på försvarsmaterielområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;som hänför sig till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft41"&gt;NAMMO AS - NORDIC AMMUNITION COMPANY&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;ANNEXDELTAGARNA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft4"&gt;Parterna till ovanstående avtal som deltar i samarbetet enligt detta annex är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft4"&gt;Republiken Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft4"&gt;Kungariket Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft4"&gt;Kungariket Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;FÖRSVARSINDUSTRIELLA ENHETER&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft4"&gt;De försvarsindustriella enheter som omfattas av detta annex är, genom belägenhet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;I Norge:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo AS, Raufoss&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo Raufoss AS, Raufoss&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;I Sverige:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo Sweden AB, Lindesberg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo LIAB AB, Lindesberg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo LIAB AB, Björkborn, Karlskoga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo LIAB AB, Vingåkersverken, Vingåker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Vanäsverken AB, Karlsborg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Hansson Pyrotech AB, Billdal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;I Finland:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo Lapua Oy, Lapua&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo Lapua Oy, Lapua Plants, Lapua&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo Lapua Oy, Vihtavuori Plants, Vihtavuori&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nammo Lapua Oy, Leppävirta Plants, Leppävirta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;PRODUKTER&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;De produkter som omfattas av detta annex är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;ammunition för handeldvapen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;medelkalibrig ammunition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;handgranater och pyrotekniska produkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;artilleriammunition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;pansarvärnsvapensystem och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-ammunition&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;demilitarisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;raketmotorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;SPECIALBESTÄMMELSER&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;Inga specialbestämmelser gäller i detta annex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft4"&gt;Samtliga annexdeltagare deltar på jämbördig basis, som värdnationer till försvarsindustriella enheter som omfattas av detta annex.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Erik&lt;/NOBR&gt; Enestam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td278"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bjørn Tore Godal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Björn von Sydow&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft53"&gt;Remissinstanser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;Förteckning över remissinstanser som anmodats eller beretts tillfälle att yttra sig över följande betänkanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft41"&gt;1. Betänkandet Totalförsvarsplikten (SOU 2000:21)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft4"&gt;Remissinstanser som anmodats att yttra sig:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft4"&gt;Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Justitiekanslern, Rikspolisstyrelsen, Statskontoret, Trygghetsnämnden, Statens invandrarverk, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Kustbevakningen, Försvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk, Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga, Överklagandenämnden för totalförsvaret, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Riksrevisionsverket, Arbetsgivarverket, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Skolverket, Högskoleverket, Stockholms universitet, Lunds universitet, Högskolan Dalarna, Ungdomsstyrelsen, Integrationsverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Jämställdhetsombudsmannen, Arbetarskyddsstyrelsen, Glesbygdsverket, Affärsverket Svenska Kraftnät, Statens energimyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft4"&gt;Remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft4"&gt;Riksdagens ombudsmän, Svenska kyrkans kyrkostyrelse, Göteborgs kommun, Sollentuna kommun, Örebro kommun, Kiruna kommun, Filipstads kommun, Ödeshögs kommun, Älvdalens kommun, Timrå kommun, Nordanstigs kommun, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges kristna ungdomsråd, Lantbrukarnas riksförbund, Tjänstemännens centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Officersförbundet, Sveriges Reservofficersförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges civilförsvarsförbund, Svenska röda korset, Frivilliga Försvarsorganisationernas Samarbetskommitté, Riksförbundet Sveriges lottakårer, Svenska Blå Stjärnan, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund, Centralförbundet för befälsutbildning, Civilpliktsrådet, Värnpliktsrådet, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Moderata&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Ungdomsförbundet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td287"&gt;&lt;P class="p301 ft4"&gt;Liberala Ungdomsförbundets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td109"&gt;&lt;P class="p831 ft4"&gt;Riksorganisation,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Riksorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;Centerns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Ungdomsförbund,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Socialdemokratiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p832 ft4"&gt;Ungdomsförbund,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Kristdemokratiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Ungdomsförbundet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Ung Vänster,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Grön Ungdom,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td196"&gt;&lt;P class="p831 ft6"&gt;samernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p833 ft4"&gt;riksförbund, Immigranternas Centralförbund, Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor, &lt;NOBR&gt;Fredrika-Bremer-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=96px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=64px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=35px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=30px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=53px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=45px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=92px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=72px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td280"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Förbundet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Landsrådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td185"&gt;&lt;P class="p449 ft4"&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft6"&gt;Ungdomsorganisationer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Auditörsföreningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bibel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td142"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;traktatsällskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;vakttornet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td112"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kvinnoförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fred&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td289"&gt;&lt;P class="p405 ft4"&gt;frihet, Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Arbetslöshetskassornas samorganisation.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td289"&gt;&lt;P class="p834 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p368 ft41"&gt;2. Betänkandet Personal för ett nytt försvar (SOU 2001:23)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft4"&gt;Remissinstanser som anmodats att yttra sig:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft4"&gt;Göta hovrätt, Rikspolisstyrelsen, Statskontoret, Migrationsverket, Stiftelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Kustbevakningen, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk, Överklagandenämnden för totalförsvaret, Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Arbetsgivarverket, Statens skolverk, Högskoleverket, Stockholms universitet, Centrala studiestödsnämnden, Statens försvarshistoriska museer, Ungdomsstyrelsen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Integrationsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsdomstolen, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft4"&gt;Remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft4"&gt;Riksdagens ombudsmän, Svenska kommunförbundet, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation, Officersförbundet, Sveriges Reservofficersförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen, Civilpliktsrådet, Värnpliktsrådet, Moderatkvinnorna, Kristdemokratiska kvinnoförbundet, Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund, Centerkvinnorna, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Moderata Ungdomsförbundet, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet, Liberala Ungdomsförbundets Riksorganisation, Riksorganisationen Centerns Ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Ung Vänster, Grön Ungdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft35"&gt;3. Betänkandena Försvarsmateriel på nya villkor (SOU 2001:21) samt Forskning och utveckling för totalförsvaret (SOU 2001:22)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft4"&gt;Remissinstanser som anmodats att yttra sig:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft4"&gt;Inspektionen för strategiska produkter, Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Kustbevakningen, Försvarets materielverk, Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, Socialstyrelsen, Affärsverket Svenska Kraftnät, Post- och telestyrelsen, Energimyndigheten, Verket för näringslivsutveckling,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p838 ft4"&gt;Verket för innovationssystem, Högskoleverket, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft4"&gt;Remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft4"&gt;Svenska kyrkan, Sveriges industriförbund, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Försvarsindustriföreningen, Saab AB, Ericsson Microwave Systems AB, Hägglunds Vehicle AB, Kockums AB, Nammo Sweden AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft4"&gt;Volvo Aero Corporation, Bofors Defence, Svenska Kommunförbundet, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation, Officersförbundet, Sveriges Reservofficersförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft41"&gt;4. Betänkandet Säkerhet i en ny tid (SOU 2001:41)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft4"&gt;Nedanstående remissinstanser har lämnat in yttranden såvitt gäller allmänna synpunkter på utredningens förslag och förslaget om en planeringsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft4"&gt;Riksdagens ombudsmän, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Sundsvall, Justitiekanslern, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Statskontoret, Statens Pensionsverk, Migrationsverket, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Försvarets materialverk, Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt, Kustbevakningen, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Totalförsvarets forskningsinstitut, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Tullverket, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Kalmars län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens livsmedelsverk, Fiskeriverket, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, Teracom AB, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftsinspektion, Statens geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Boverket, Lantmäteriverket, Post- och telestyrelsen, SJ AB, SJ Green Cargo AB, AB Swedcarrier, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens haverikommission, Verket för näringslivsutveckling, Verket för innovationssystem, Arbetsmarkandsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Sveriges geologiska undersökning, Affärsverkets svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Statens energimyndighet, Vattenfall AB, Telia AB, Haninge kommun, Järfälla kommun, Nynäshamn kommun, Stockholms stad, Flens kommun, Gnosjö kommun, Jönköpings kommun, Mönsterås kommun, Västerviks kommun, Gotlands kommun, Båstads kommun, Kristianstads kommun, Kävlinge kommun, Malmö stad, Sjöbo kommun,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p765 ft4"&gt;Staffanstorp kommun, Bengtsfors kommun, Göteborgs stad, Uddevalla kommun, Arvika kommun, Säffle kommun, Karlskoga kommun, Västerås kommun, Borlänge kommun, Gävle kommun, Ånge kommun, Bräcke kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Östersunds kommun, Robertsfors kommun, Gällivare kommun, Luleå kommun, Stockholms läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Västmanlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Svenska kyrkan, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Centralförbundet folk och försvar, Svenskt näringsliv, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges radio AB, Sveriges television AB, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, AB Stokab, Elberedskapsrådet, Elektriska installatörsorganisationen, Elektriska Nämnden, Elsäkerhetsrådet, Europolitan AB, Facket för Service och Kommunikation, Islamska samarbetsrådet, &lt;NOBR&gt;IT-företagen,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;IT-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; Judiska församlingarnas centralråd, Näringslivets säkerhetsdelegation, Radioutgivareföreningen, SEMKO AB, SOS Alarm AB, svensk Energi, Svenska Elektrikerförbundet, Svenska Elektriska Kommissionen, Sveriges kristna råd, Sveriges Verkstadsindustrier, Sydkraft AB, Tele2 AB, Telenordia AB, Utfors AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft4"&gt;Remissinstanser som har lämnat yttrande förutom de ovanstående:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft4"&gt;Svenska Kyrkan, Forskningsgruppen för Samhälls- och informationsstudier, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Centrala avdelningen för Ambulanssjukvård och Katastrofmedicin, CAK Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i Värmlands län, Konsultföretaget Ledarskap, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Örebro län, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), Statstjänstemannaförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td290"&gt;&lt;P class="p3 ft53"&gt;Förkortningar och benämningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p841 ft4"&gt;Följande förkortningar och benämningar av internationella truppinsatser, övningar och samarbetsorgan samt militära vapensystem m.m. används i denna proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft5"&gt;Principer för förkortningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft4"&gt;Om förkortningen uttalas bokstav för bokstav används versaler (PFF). Det samma gäller för förkortningar som uttalas som ett ord och som har en eller två stavelser (PLIS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft6"&gt;I de fall förkortningen uttalas som ett ord och har tre eller fler stavelser används versal begynnelsebokstav (Minurso). Under förutsättning att förkortningen är allmänt känd kan denna princip även användas för förkortningar med två stavelser och som uttalas som ett ord (Nato).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft4"&gt;Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde är förkortningarna på internationella övningar och insatser samt vapensystem att betrakta som allmänt kända. Därför skrivs sådana förkortningar med versal begynnelsebokstav även om de endast har två stavelser (Baltbat).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft98"&gt;Förkortningar och benämningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;Förkortningar och benämningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Förklaring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;ABM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;&lt;NOBR&gt;”Anti-Ballistic&lt;/NOBR&gt; Missile” – Robot för att bekämpa ballistiska missiler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft100"&gt;Baltic Sea Region Border Control&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;Ett samarbete mellan kust- och gränsbevakningsmyndigheter i Östersjöregionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-operation&lt;/NOBR&gt; Conference&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;&lt;NOBR&gt;Brahimi-rapporten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;FN-rapport&lt;/NOBR&gt; från augusti 2000 innehållande förslag på förändringar för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;förbättra FN:s fredsfrämjande verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;BTWC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Biological and Toxin Weapons Convetion” – Kontrollregim för biologiska- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;toxinvapen konventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;CBSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;”Council of the Baltic Sea States” – Östersjöstaternas råd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;CEP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft103"&gt;”Civil Emergency Planning” – Natos benämning för vad som närmast skulle kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;översättas med ”civil beredskap”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;CEPD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Civil Emergency Planning Directorate” – Natos enhet vid högkvarteret i Bryssel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;som arbetar med civil beredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;CCRA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Common Criteria Recognition Arrangement” – Överenskommelse avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;erkännande av &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetscertifikat&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;CERT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Computer Emergency Response Team” – Funktion för hantering av dataintrång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;eller försök till dataintrång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;CIMIC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;”Civil Military &lt;NOBR&gt;Co-operation”&lt;/NOBR&gt; – Civil och militär samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;DEWC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Defence Export Working Committee” – Samarbetsgrupp med USA avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;exportregler och exportlicenser för amerikansk materiel och teknologi gentemot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;tredje land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;DO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;DTSI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft103"&gt;”Defence Trade Security Initiatives” – Amerikanskt initiativ om lättnader avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;amerikansk exportkontroll och licensgivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;EADRCC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Euro Atlantic Disaster Response &lt;NOBR&gt;Co-ordination&lt;/NOBR&gt; Centre” – Ett center vid Nato-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;högkvarteret med uppgift att samordna humanitära katastrofinsatser. Centret är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;bemannat av personal från både Nato och partnerländer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;EAPR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;Euro-Atlantiska&lt;/NOBR&gt; Partnerskapsrådet. EAPR utgör en ram för Partnerskap för fred-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft103"&gt;samarbetet och är ett forum för konsultationer mellan Nato - och partnerländerna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;EG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Europeiska Gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;ESDP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”European Security and Defence Policy (EU)” – Europeiska säkerhets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;försvarspolitiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;FN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Förenta Nationerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft4"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;Forgus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;FoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;FSR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Flygburet spaningsradarsystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;FYROM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Former Yugoslav Republic of Macedonia” – Forna jogoslaviska delrepubliken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Makedonien.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;GotSam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;Ett planerat centrum för samverkan, där myndigheter på Gotland skall samordna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;sina resurser vid hantering av allvarliga olyckor och samhälleliga kristillstånd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;G 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Group of Eight” – Internationellt forum för ekonomiskt och politiskt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;mellan USA, Kanada, Japan, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Ryssland samt EU genom kommisionen och ordförandelandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;GUSP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Gemensamma Utrikes- och Säkerhetspolitiken (EU)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;HFC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Helsinki Force Catalogue” – Katalog över vilka militära resurser &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;anmält att de är beredda att bidra till EU:s krishantering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;HHC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft103"&gt;”Helsinki Headline Cataogue” – Katalog över vilka militära resurser EU behöver för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;att kunna genomföra olika tänkbara krishanteringssituationer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;HKpfl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Försvarsmaktens helikopterflottilj&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;HomO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;HPC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Helsinki Progress Catalogue” – Katalog över brister i antal förband för EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;krishantering förtecknade i EU:s styrkekatalog (HFC) i förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;behovskatalogen (HHC).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;&lt;NOBR&gt;IEP-avtalet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;”International Energy Programme”– Ett internationellt energiprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;IO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Informationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;&lt;NOBR&gt;IRIS-T&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Infraröd &lt;NOBR&gt;(IR)-målsökande&lt;/NOBR&gt; jaktrobot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;IT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Informationsteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;IW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;”Information Warfare” – Informationskrigföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;JAS 39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;&lt;NOBR&gt;Jakt-,&lt;/NOBR&gt; attack- och spaningsflygplan 39 Gripen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;Kusp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (EU)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;MD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Militärdistrikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;MD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;”Missile Defence” – Missilförsvarssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;NAC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”North Atlantic Council” – Nordatlantiska rådet (Nato:s högsta beslutsfattande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;organ).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;Nato&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”North Atlantic Treaty Organization” – Försvarsallians bildad för att uppfylla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;målen för atlantpakten från 1949.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;NBC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Nuclear, Biological Chemical (weapons)” – Nukleära, biologiska och kemiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;(vapen).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;Nordcaps.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;”Nordic Coordinated Arrangement for Military Peace Support”nordiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;samarbetsorgan för bla. fredsfrämjande insatser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;Nordred.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Det nordiska samarbetet till lands inom räddningstjänstområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;OCCAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Organisation conjointe de coopération en matière d´armements” – Internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;organisation för gemensamt försvarsmaterielarbete i Europa grundad på en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;konvention mellan Frankrike, Italien, Storbritannien och Tyskland.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;OCHA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft103"&gt;”Office for the Coordination of Humanitarian Affairs” – Det &lt;NOBR&gt;FN-organ&lt;/NOBR&gt; som ansvarar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;för samordning av katastrofbiståndsinsatser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;Open Skies avtalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Ett juridiskt bindande rustningskontrollinstrument från 1992 som ger de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;deltagande staterna rätt att genomföra observationsflygningar över varandras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;territorier.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;OPIL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Operativa insatsledningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;OPL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Operationsledningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;OSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Oberoende Staters Samvälde” – Commonwealth of Independent States (CIS)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;OSSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;” Organization for Security and &lt;NOBR&gt;Co-operation&lt;/NOBR&gt; in Europé” – Organisationen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;Säkerhet och Samarbete i Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;PARP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;”Planning and Review Process” – Partnerskap för &lt;NOBR&gt;fred-ländernas&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;styrkeplaneringsprocess för krishantering och interoperabilitet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;PB&amp;C´s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Planning Board and Committees” – Natos samlade benämning för sina civila&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;planeringskommittéer – underkommittéer till SCEPC.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;PFF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft103"&gt;”Partnerskap för fred” – Forum för samarbete mellan &lt;NOBR&gt;Nato-medlemmar&lt;/NOBR&gt; och vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310277x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;icke &lt;NOBR&gt;Nato-medlemmar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;PWP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;”Partnership Work Programme” – Partnerskapsprogrammet. Dokument&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;innehållande aktiviteter inom ramen för PFF.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;REACT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Rapid Assistance and &lt;NOBR&gt;Co-operation&lt;/NOBR&gt; Teams” – Ett koncept inom OSSE med vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;hjälp man snabbt skall kunna rekrytera, utbilda och sända ut civil personal i olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft103"&gt;krishanteringsoperationer, såväl konfliktförebyggande som återuppbyggnad efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;en kris.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;RMA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft107"&gt;”Revolution in Military Affairs” – Begrepp för att beskriva ett sprängartat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;utvecklingssteg i militära styrkors krigföringsmetoder och kapacitet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;SCEPC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Senior Civil Emergency Planning Committee” – Natos högsta civila kommitté,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;direkt underställd Nordatlantiska rådet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;Sexnationskretsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;Samarbete kring försvarsmateriel (Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Italien och Sverige)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;SILL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Sanerings och indikeringsutrustning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;SPOL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Utrustning för sökning, positionsbestämning och ledning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;START&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft103"&gt;”Strategic Arms Reduction Treaty” – Bilateralt nedrustningsavtal mellan Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;och USA avseende strategiska kärnvapen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;Swedrelief&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;Fram till 1996 Försvarsmaktens enhet för humanitära insatser. Verksamheten är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;överförd till Statens räddningsverk.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;SUR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Skydda, Upptäcka, Reagera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;SWEDINT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Swedish International command” – Försvarsmaktens centrum för internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;TK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Taktiskt kommando&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;TMD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft103"&gt;”Theatre Missile Defence” – System för att bekämpa ballistiska missiler avskjutna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;mot ett begränsat geografiskt operationsområde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;&lt;NOBR&gt;UAV-system&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;”Unmanned Aerial Vehicle” – Obemannad luftfarkost&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;UCPMB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;Befrielsearmén för Presevo, Medveja och Bujanovac&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;VEU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;”Västeuropeiska unionen” – Western European Union (WEU)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;WEAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;”Western European Armaments Group” – Västeropeiska försvarsmaterielgruppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;Wiendokumentet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft103"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;OSSE-dokument&lt;/NOBR&gt; från 1999 som innebär bla. åtaganden att lämna uppgifter om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft100"&gt;respektive lands försvarsorganisation samt om förband och deras organisation,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;utrustning och aktiviteter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p258 ft99"&gt;WTO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p3 ft99"&gt;”Wold Trade Organization” – Världshandelsorganistionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GP0310278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;Prop. 2001/02:10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p847 ft4"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 september 2001&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft4"&gt;Närvarande: statsrådet von Sydow, ordförande, och statsråden Klingvall, Messing, Lejon, Lövdén, Bodström&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;Föredragande: statsrådet von Sydow&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft4"&gt;Regeringen beslutar proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att i exportstödjande syfte överlåta eller upplåta materiel som på lång sikt inte behövs för Försvarsmaktens operativa förmåga (avsnitt 12.6.4),</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:FöU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om att lägga ned Överstyrelsen för civil beredskap den 30 juni 2002 (avsnitt 7.3),</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:FöU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att funktionsindelningen inom det civila försvaret skall upphöra (avsnitt 9.2),</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:FöU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om Operativa insatsledningens lokalisering (avsnitt 9.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:FöU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till Försvarsmaktens operativa förmåga (avsnitt 12.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:FöU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till att lägga ned Svea helikopterbataljon och Östgöta helikopterbataljon (avsnitt 12.7.2) och</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:FöU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet den 9 juni 2001 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om stöd för industrisamarbete inom försvarsmaterielområdet (avsnitt 15.3.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:UFöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-09-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-09-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2001-09-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-10-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Försvarsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:07:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GP0310</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 11:00:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Försvarsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:07:30</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GP0310</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_200102__10.pdf</filnamn>
<filstorlek>705984</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9BBF69E8-BF33-41FB-BE1E-B062D7033AE7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2001/02:FöU2</uppgift>
<ref_dok_id>GP01FöU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Försvarsbeslut för 2002-2004</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2001/02:UFöU1</uppgift>
<ref_dok_id>GP01UFöU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UFöU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sveriges säkerhetspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berit Jóhannesson m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berit Jóhannesson m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berit Jóhannesson m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berit Jóhannesson m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa Thalén Finné (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa Thalén Finné (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elizabeth Nyström och Jan-Evert Rådhström (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elizabeth Nyström och Jan-Evert Rådhström (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Henrik Landerholm m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Henrik Landerholm m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Henrik Landerholm m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Henrik Landerholm m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Henrik Landerholm m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Henrik Landerholm m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Henrik Landerholm m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Henrik Landerholm m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Henrik Landerholm m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Henrik Landerholm m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Ångström m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ångström m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Runar Patriksson och Eva Flyborg (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Runar Patriksson och Eva Flyborg (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Carnerö m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2001/02:10&lt;br/&gt;
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Fö6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Carnerö m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>