2422376 GOB392 2000 92 sou sou Statens offentliga utredningar 2000:92 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 92 0 2000-10-01 00:00:00 2024-10-02 09:15:57 2001-12-11 00:00:00 Advantage Sweden hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GOB392/text https://data.riksdagen.se/dokument/GOB392 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB392 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:726px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:67px;left:84px;z-index:-1;width:388px;height:220px;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:388px;height:220px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:536px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:160px;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:413px;height:160px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:92px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:160px;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:413px;height:160px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:247px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:160px;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:413px;height:160px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:403px;left:63px;z-index:-1;width:412px;height:73px;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:412px;height:73px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:558px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:143px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:413px;height:143px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:161px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:143px;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:413px;height:143px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:144px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:73px;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:413px;height:73px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:178px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:108px;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:413px;height:108px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:541px;left:63px;z-index:-1;width:412px;height:39px;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:412px;height:39px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:506px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:74px;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:413px;height:74px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:334px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:350px;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:413px;height:350px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:351px;left:63px;z-index:-1;width:412px;height:160px;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:412px;height:160px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:92px;left:63px;z-index:-1;width:412px;height:56px;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:412px;height:56px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:368px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:91px;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:413px;height:91px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:178px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:74px;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:413px;height:74px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_103 #dimg1z{position:absolute;top:316px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:178px;} #page_103 #dimg1 #img1 {width:413px;height:178px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:524px;left:63px;z-index:-1;width:412px;height:56px;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:412px;height:56px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_111 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:441px;z-index:-1;width:62px;height:93px;} #page_111 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft3{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft4{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft9{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft10{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft11{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft13{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft14{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft15{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft17{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft19{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;} .ft20{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft21{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;} .ft22{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft23{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft25{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft26{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft27{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft28{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft30{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft31{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft32{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 7px;} .ft33{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 5px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft35{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft38{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft39{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft46{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft47{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft48{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft49{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;} .ft50{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft51{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;} .ft52{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft53{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft54{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 18px;} .ft55{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 19px;} .ft56{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft57{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;} .ft58{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft59{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;} .ft60{font: bold 18px 'Verdana' !important;l-h: 31px;} .ft61{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft62{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft63{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft66{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft67{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft68{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p11{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 537px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p35{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p56{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p62{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p80{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p81{text-align: left;margin-top: 474px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p93{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p101{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p102{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p103{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p113{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p121{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p122{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p129{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p135{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p143{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p144{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;margin-top: 526px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p164{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p165{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p166{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p167{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p168{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p175{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p176{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p180{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p181{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p185{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p186{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p187{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p197{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p199{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p215{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p237{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p249{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p264{text-align: left;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p281{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p301{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;margin-top: 283px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p325{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p334{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p335{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p336{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p352{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p355{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p356{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p358{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p361{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p362{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p363{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p366{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p367{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p368{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p369{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: right;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 352px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p391{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td38{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td39{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td40{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td41{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td42{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td43{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td44{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td45{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td46{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td47{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td48{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td51{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td52{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td53{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td54{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td61{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td62{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td63{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td64{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td65{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td66{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td67{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td68{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td69{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td70{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;} .td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 24px;} .tr1{heightzzz: 23px;} .tr2{heightzzz: 19px;} .tr3{heightzzz: 18px;} .tr4{heightzzz: 21px;} .tr5{heightzzz: 17px;} .tr6{heightzzz: 20px;} .tr7{heightzzz: 14px;} .tr8{heightzzz: 26px;} .tr9{heightzzz: 16px;} .tr10{heightzzz: 49px;} .tr11{heightzzz: 22px;} .tr12{heightzzz: 32px;} .tr13{heightzzz: 34px;} .tr14{heightzzz: 27px;} .tr15{heightzzz: 9px;} .tr16{heightzzz: 7px;} .tr17{heightzzz: 5px;} .tr18{heightzzz: 12px;} .tr19{heightzzz: 36px;} .tr20{heightzzz: 47px;} .tr21{heightzzz: 15px;} .tr22{heightzzz: 30px;} .tr23{heightzzz: 54px;} .tr24{heightzzz: 57px;} .tr25{heightzzz: 25px;} .tr26{heightzzz: 29px;} .tr27{heightzzz: 28px;} .t0{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 147px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 6px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 420px;margin-leftZ: 109px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 2px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t9{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t10{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 144px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 459px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 16px;f:italic 11px 'Verdana' !important;} .t12{width: 397px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 18px;f:11px 'Verdana' !important;} .t13{width: 375px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 14px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 374px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 371px;margin-top: 14px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 372px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t18{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t19{width: 457px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;} .t20{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 22px;f:15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 457px;margin-top: 8px;f:15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 435px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;} .t23{width: 487px;margin-top: 22px;f:20px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Till statsrådet och chefen för</P> <P class="p1 ft0">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p2 ft1">Genom beslut den 16 december 1999 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda förutsättningarna för att öka antalet studenter från andra länder, särskilt utanför <NOBR>EES-området,</NOBR> vid Sveriges universitet och högskolor. Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen den 1 februari 2000</P> <P class="p3 ft1">högskolerådet Gunnel Stenqvist som särskild utredare och i juli 2000 som huvudsekreterare Lennart Ståhle, Högskoleverket.</P> <P class="p4 ft1">Nita Molander, Högskoleverket, har, liksom Göran Melin Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) och Annika Åkerblom, Södertörns högskola under olika perioder på deltid bistått utredningen som sekreterare.</P> <P class="p4 ft2">Till utredningen har sedan den 28 mars 2000 varit knuten en referensgrupp i vilken har ingått förbundsdirektören Bert Fredriksson, Sveriges universitetslärarförbund, utredningsansvarige Torbjörn Fredriksson, Invest in Sweden Agency (entledigad den 6 juni 2000) och ersatt av utredningsansvarige Anders Linnhag, rektorn Ingegerd Palmér, Luleå tekniska universitet, enhetschefen Ulla Rylander, Svenska institutet, verkställande direktören Roger Svensson (STINT), dåvarande vice ordföranden i Sveriges Förenade Studentkårer Susanne Svensson samt programansvarige Ulf Öhlund, Högskoleverket.</P> <P class="p5 ft1">Alicia Ormazábal, Kommittéservice har assisterat utredningen. Vi överlämnar härmed betänkandet Advantage Sweden</P> <P class="p1 ft1">(SOU 2000:92). Med detta är uppdraget slutfört.</P> <P class="p6 ft1">Stockholm i oktober 2000</P> <P class="p7 ft1">Gunnel Stenqvist</P> <P class="p8 ft1">Lennart Ståhle</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p9 ft0">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p10 ft3">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p11 ft3">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p10 ft3">1</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p12 ft4">Utredningens uppdrag och arbete ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p11 ft3">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p12 ft1">Utredningens uppdrag..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p11 ft1">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p12 ft1">Avgränsningar och utvidgning..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p11 ft1">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p12 ft5">Utredningens arbete .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p11 ft1">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p12 ft6">Disposition ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">18</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft3">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p13 ft3">En global utbildningsmarknad .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p11 ft3">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft1">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p13 ft6">Bakgrund...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p10 ft1">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p13 ft6">Definitioner ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p11 ft1">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft1">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p13 ft1">Studentutbyte och studentmobilitet ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p10 ft1">2.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p13 ft1">Utbildningens globalisering..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p11 ft1">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft1">2.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p13 ft1">Utvecklingen i några länder..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p13 ft1">2.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p14 ft6">Norden.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p13 ft1">2.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft6">Europa........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p13 ft1">2.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft6">Australien...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p13 ft1">2.5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p14 ft6">USA ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft1">2.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p13 ft1">Sammanfattande kommentar................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">41</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft3">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p13 ft3">Sveriges nuvarande ställning på den globala</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p13 ft3">utbildningsmarknaden ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft3">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p10 ft1">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p13 ft6">Inledning...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p11 ft1">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft1">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p13 ft1">Svenska studenter i utlandet.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p10 ft1">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p13 ft1">Utländska studenter i Sverige...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p11 ft1">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p13 ft1">3.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft1">Utländska doktorander..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p13 ft1">3.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p14 ft5">Mötet med Sverige.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">50</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft1">3.4</SPAN><SPAN class="ft8">Information om svensk utbildning och forskning i</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p10 ft6">utlandet .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p11 ft1">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p10 ft1">3.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p14 ft1">Universitetens och högskolornas information ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p11 ft1">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p10 ft1">3.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td10"><SPAN class="p14 ft1">Svenska Institutet ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p11 ft1">53</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft9">5</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft1"><SPAN class="ft1">3.5</SPAN><SPAN class="ft8">Svenska lärosätens utbildningsaktiviteter utanför</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p18 ft6">Sverige...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p11 ft1">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">3.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p18 ft6">Stipendier..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">3.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p18 ft6">Utbildningsmäklare ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">3.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft5">Sammanfattande kommentar................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p11 ft1">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft3">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft3">Åtgärder för att öka antalet utländska studenter i</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft3">Sverige .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p11 ft3">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft6">Inledning...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p11 ft1">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p18 ft1">4.1.1 Fördelar och nackdelar för Sverige i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft1">konkurrensen på den globala utbildnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p14 ft6">marknaden .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p18 ft1">4.1.2 Skäl för att rekrytera utländska studenter.................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p11 ft1">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p18 ft6">Nationell strategi ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p18 ft1">4.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p14 ft1">Framtida gemensamma rekryteringsområden...........</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p18 ft5">Information och marknadsföring .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft5">Rekryteringsmål och statistik...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p11 ft1">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p18 ft6">Stipendier..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft1">Internationella forskarskolor och forskarutbildning............</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p11 ft1">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p18 ft5">Fler program och kurser på engelska ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft1">Regler för behörighet och tillgodoräknande ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p11 ft1">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft5">Internationell mastersexamen ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p11 ft1">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p18 ft6">Gästlärare..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft6">Stärkande av svenska språket ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p11 ft1">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.12</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p18 ft6">Uppdragsutbildning..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.13</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft1">Regler för visum samt arbets- och uppehållstillstånd ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p11 ft1">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">4.14</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p18 ft6">Bostäder ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft3">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft3">Kostnader, finansiering samt frågan om</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft3">avgiftsbeläggning .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p11 ft3">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft6">Inledning..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p11 ft1">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft1">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft1">Inga kostnadskrävande åtgärder (alternativ 1)....................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p11 ft1">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p18 ft1">Bibehållande av avgiftsfria studier (alternativ 2) .................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p18 ft1">5.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p14 ft6">Inledning...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p18 ft1">5.3.2 Förslag ang. grundläggande utbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft6">(enl. alt. 2).................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p11 ft1">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p18 ft1">5.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft1">Förslag ang. forskarutbildning..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p11 ft1">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p18 ft1">5.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p14 ft6">Slutsatser...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft1">108</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">5.4</SPAN><SPAN class="ft8">Införande av avgifter för enskilda studenter från länder</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p10 ft1">utanför <NOBR>EES-området</NOBR> (alternativ 3).....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p11 ft1">109</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft9">6</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p21 ft11">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p10 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p11 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p22 ft1">5.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p10 ft1">Avgifternas storlek...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p23 ft1">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p22 ft1">5.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p10 ft6">Slutsatser ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p23 ft1">111</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft1"><SPAN class="ft1">5.5</SPAN><SPAN class="ft8">Kostnader för olika åtgärder och handlingslinjer samt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td22"><SPAN class="p25 ft1">finansiering .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td23"><SPAN class="p11 ft1">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td19"><SPAN class="p10 ft13">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td20"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td23"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p10 ft1">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p25 ft1">Kommittédirektiv ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p11 ft1">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p10 ft1">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p26 ft1">Svenska myndigheter och organisationer som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p25 ft1">utredningen har haft överläggningar med................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p11 ft1">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p10 ft1">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p25 ft1">Svenska Institutets Informationsmaterial................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p11 ft1">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p10 ft1">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p25 ft5">Litteraturlista ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p11 ft1">125</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft9">7</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p9 ft0">Sammanfattning</P> <P class="p28 ft14">Uppdraget</P> <P class="p29 ft1">Utredningens uppdrag har varit att undersöka förutsättningarna för att öka antalet studenter från andra länder, särskilt utanför <NOBR>EES-området,</NOBR> vid Sveriges universitet och högskolor. I uppdraget ingick även att utreda frågan om att avgiftsbelägga utbildning för studenter utanför <NOBR>EES-området.</NOBR></P> <P class="p30 ft14">Skäl för ökat antal utländska studenter</P> <P class="p29 ft1">Globaliseringen är en realitet och även den globala utbildningsmarknaden. Industriländer som Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Australien och USA anser det strategiskt viktigt för näringsliv, utbildning/forskning, samhälle och kultur att öka rekryteringen av utländska studenter till den högre utbildningen. Dessa länder marknadsför aktivt högre utbildning till studenter från Asien, Latinamerika och Afrika.</P> <P class="p31 ft1">Sverige har många fördelar och det finns många skäl också för oss att öka rekryteringen av utländska studenter och lärare. Det bör ske snarast annars riskerar svenskt arbetsliv och svensk utbildning att hamna på efterkälken.</P> <P class="p32 ft1">Vår allt mer globaliserade värld präglas av gemensamma problem som kräver globala lösningar. Gemensamma insatser inom högre utbildning och forskning är angelägna.</P> <P class="p33 ft1">Vidare ses utbildning mer och mer som en strategisk investering för att kunna utveckla och förstärka framtida förbindelser med personer, institutioner och företag i andra länder. Svenska företag är beroende av att rekrytera välutbildade medarbetare med internationell kompetens som har kännedom om andra marknader och förhållanden.</P> <P class="p34 ft1">Utländska studenter vid svenska universitet och högskolor berikar genom sin närvaro studiemiljöerna vid de svenska lärosätena och bidrar till förståelsen av andra kulturer och är befrämjande för kvaliteten i utbildning och forskning.</P> <P class="p35 ft9">9</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft1">Utländska studenter är en potentiell rekryteringsbas för fortsatt forskning och arbete i Sverige. Sverige behöver också fler högutbildade för att trygga tillväxten i generationsskiftet.</P> <P class="p37 ft1">Det är ett sätt att bistå utvecklingsländerna i deras arbete med att bygga upp den högre utbildningen.</P> <P class="p38 ft1">Export av utbildning är en väsentlig inkomst för många länder. Svensk högre utbildning håller en hög kvalitet och borde kunna</P> <P class="p39 ft1">vara intressant på den växande globala utbildningsmarknaden.</P> <P class="p40 ft14">Goda förutsättningar</P> <P class="p41 ft1">Sverige har goda förutsättningar att ta emot fler utländska studenter</P> <P class="p42 ft13">Fördel Sverige</P> <P class="p41 ft1">Sverige har många fördelar som vi borde kunna dra nytta av för att locka fler utländska studenter till vårt land.</P> <P class="p37 ft1">Vi har en väl utbyggd högskola och ett allmänt gott rykte som utbildnings- och forskningsnation. Vi har några internationellt sett mycket starka forskningsprofiler. Vi delar ut Nobelpriset.</P> <P class="p43 ft1">Vi är internationellt inriktade och befolkningen behärskar engelska bra.</P> <P class="p37 ft1">Universitet och högskolor har stor erfarenhet av internationellt samarbete och ett relativt omfattande studentutbyte. Vi har många invandrare.</P> <P class="p37 ft1">Svenska lärosäten har ett spännande och internationellt utbildningsutbud och tar väl hand om sina gäststudenter. Flera lärosäten har redan genom invandringen många studenter med utländsk bakgrund. De är intresserade av att ta emot fler utländska studenter - förutsatt att de tillförs resurser eller – i första hand – får ta ut avgifter.</P> <P class="p44 ft1">Vi har en rad institutioner som bedriver informationsverksamhet utomlands.</P> <P class="p37 ft1">Vi är bland världens främsta <NOBR>IT-nationer</NOBR> och har en god tillväxt och har flera välkända exportprodukter. Till detta kommer att vi är ett vackert land med en rik natur och ett stort kulturutbud.</P> <P class="p37 ft1">Olika åtgärder behöver dock vidtas för att öka antalet studenter i första hand från länder utanför <NOBR>EES-området.</NOBR> Självfallet skall även fortsättningsvis studenter från Europa uppmuntras att</P> <P class="p40 ft9">10</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p10 ft11">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">studera i Sverige men enl. direktiven gäller uppdraget i första hand rekrytering av studenter från länder utanför <NOBR>EES-området.</NOBR></P> <P class="p46 ft14">Förslag till ett <NOBR>5-årigt</NOBR> åtgärdsprogram</P> <P class="p47 ft15">En nationell strategi bör upprättas</P> <P class="p48 ft1">Utbildningspolitiken bör bedrivas i ett större sammanhang och samverka med andra politikområden såsom t.ex. utrikes- <NOBR>handels-,</NOBR> bistånds- och miljöpolitik. Förverkligandet av den nationella strategin bör samordnas mellan ansvariga departement och myndigheter. Detta behövs för att få en starkare internationell genomslagskraft.</P> <P class="p49 ft1">I den nationella strategin bör vissa regioner och ämnesområden utpekas som särskilt intressanta. Det är naturligt att vissa regioner t.ex. länderna i vårt närområde ges prioritet. Vidare bör ämnesområden där vi har en stark utbildning och forskning särskilt framhållas.</P> <P class="p50 ft15">Fler attraktiva utbildningar på engelska</P> <P class="p48 ft1">För att göra Sverige attraktivt som studieland måste fler intressanta utbildningar kunna erbjudas på engelska. För att stimulera detta bör ett särskilt stöd utgå</P> <P class="p30 ft15">Internationell jämförbarhet</P> <P class="p48 ft1">En särskild examen - internationell master - bör införas för studenter med treårig utländsk grundexamen. Utbildningen skall omfatta minst två terminer.</P> <P class="p33 ft16">Det är viktigt att alla lärosäten har en generös och pragmatisk inställning till tillgodoräknande och erkännande av utländska utbildningar.</P> <P class="p51 ft9">11</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft15">Det svenska språket måste värnas</P> <P class="p52 ft1">Vi är ett litet land med ett litet språk. Bara Sverige kan värna om det svenska språket – högskolan har ett särskilt ansvar att bidra till det. Av rekryteringsskäl måste dock utbildningar erbjudas på engelska. Samtidigt är det angeläget att insatser görs för att utbildning på svenska och i svenska språket för utländska studenter vid svenska lärosäten. Utbildning i svenska språket bör även förstärkas i länder av strategisk betydelse.</P> <P class="p53 ft15">Studentbostadsbristen i storstadsområdena måste avhjälpas</P> <P class="p52 ft1">Bristen på bostäder, särskilt i storstadsområdena, måste snarast få en lösning. Utan tillräckligt antal studentbostäder kommer det vara svårt att rekrytera fler utländska studenter.</P> <P class="p7 ft15">Lättnader i regelverket</P> <P class="p54 ft1">Reglerna för uppehållstillstånd för studenter och doktorander utanför <NOBR>EES-området</NOBR> bör ändras så att det är möjligt för dem att arbeta under terminstid. Vidare bör det vara möjligt att efter examen kunna stanna kvar för att arbeta i Sverige.</P> <P class="p53 ft15">Ökade möjligheter till uppdragsutbildning</P> <P class="p52 ft1">Bestämmelserna om uppdragsutbildning bör ändras. Universitet och högskolor bör kunna få möjlighet att sluta avtal om uppdragsutbildning med utländska myndigheter (motsvarande) eller internationella organisationer.</P> <P class="p7 ft15">Fler gästlärare och doktorander</P> <P class="p52 ft1">Antalet utländska gästlärare inom grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning bör öka. Resurser för detta bör avsättas.</P> <P class="p55 ft1">Resurser för några internationella forskarskolor bör ställas till förfogande. Dessa bör omfatta ämnen som är intressanta ur</P> <P class="p56 ft9">12</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p10 ft11">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">forsknings- och rekryteringsperspektiv för Sverige och av stort gemensamt internationellt intresse.</P> <P class="p30 ft15">Information och marknadsföring</P> <P class="p48 ft1">Svenska institutet bör få i uppdrag att tillsammans med universitet och högskolor ta fram en informations- och marknadsföringsstrategi för svensk högre utbildning. Berörda myndigheter bör därefter samverka för att förverkliga denna strategi. Vid exportsatsningar i utlandet bör marknadsföring av svensk högre utbildning och forskning ingå.</P> <P class="p49 ft1">Extra resurser bör under en tid gå till universitet och högskolor samt Svenska institutet för marknadsföring av den svenska högskolan.</P> <P class="p57 ft15">En ökning med 5 000 studenter på 5 år</P> <P class="p29 ft1">Det övergripande målet för rekrytering av utländska studenter och doktorander bör vara att antalet utländska studenter skall öka med 1 000 per år under fem år. Därefter bör en utvärdering ske för fortsatta ställningstaganden.</P> <P class="p50 ft15">Ökning av antalet stipendier</P> <P class="p29 ft1">Antalet stipendier bör öka så att fler studenter från Östeuropa och utvecklingsländerna kan studera i Sverige. Stipendierna kan antingen omfatta bidrag till studieavgifter (om sådana införs) och/eller till uppehälle.</P> <P class="p58 ft9">13</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft3">Kostnader och finansiering</P> <P class="p60 ft1">Utredningen presenterar tre handlingslinjer. Dessa innebär för staten olika kostnadskonsekvenser.</P> <P class="p61 ft15"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft17">Avgiftsfriheten bibehålls </SPAN><SPAN class="ft1">och </SPAN>inga särskilda <SPAN class="ft1">för staten tillkommande kostnadskrävande </SPAN>åtgärder vidtas<SPAN class="ft1">. Enligt detta alternativ bör åtminstone den nationella strategin upprättas. Detta alternativ innebär att inga resurser tillförs och avgifter inte tillåts. Det skulle innebära att svenska studenter trängdes</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft13"><SPAN class="ft1">undan. </SPAN>Utredningen vill inte förorda detta alternativ</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td27"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p62 ft1">2.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p14 ft15">Avgiftsfriheten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p11 ft18">bibehålls.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td31"><SPAN class="p14 ft1">För att inte tränga ut svenska studenter tillförs medel för nya</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td31"><SPAN class="p14 ft1">utbildningsplatser. 1 000 nya platser/år i fem år kostar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p14 ft1">sammanlagt 250 milj.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p63 ft1">kr.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p10 ft1">Kostnaderna för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p11 ft1">stipendier</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td31"><SPAN class="p14 ft1">(32 milj. kr.) samt marknadsföring och de övriga åtgärder som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td31"><SPAN class="p14 ft1">föreslagits uppgår till sammanlagt 275 milj. kr. under femårs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td31"><SPAN class="p14 ft1">perioden. En utgångspunkt är att minst lika många utländska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td31"><SPAN class="p14 ft1">studenter som dagens även fortsättningsvis skall studera i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td26"><SPAN class="p14 ft1">Sverige. Kostnaderna för detta alternativ 525 milj. kr.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p62 ft1">3.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p14 ft15">Avgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p10 ft15">får</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p64 ft15">tas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p11 ft15">ut.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td31"><SPAN class="p14 ft1">I detta fall behövs inga nya statliga medel för nya platser.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td31"><SPAN class="p14 ft1">Resurser behövs dock för stipendier som även inkluderar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td31"><SPAN class="p14 ft1">bidrag till avgifter (77 milj. kr.) samt resurser för marknads-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td31"><SPAN class="p14 ft1">föringsåtgärder m.m., sammanlagt 320 milj. kr. I framtiden bör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td31"><SPAN class="p14 ft1">det också innebära inkomster från ett antal utländska studenter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p14 ft1">motsvarande dagens.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft1">Många länder tar ut avgifter för utländska studenter. USA uppskattar att bruttoinkomsten av de utländska studenternas närvaro i USA uppgår till omkring 12 miljarder dollar. Även för andra länder som Storbritannien och Australien är inkomster från utländska studenters närvaro betydande. Tyskland har valt fortsatt avgiftsfrihet.</P> <P class="p66 ft13">Beträffande handlingslinjerna 2 och 3 avstår utredningen från att ta ställning men presenterar för- och nackdelar med de bägge alternativen. <SPAN class="ft1">Vid valet mellan alternativen ställs en lång svensk utbildningspolitisk tradition – principen om avgiftsfrihet för den enskilda studenten – mot möjligheterna att tjäna pengar/hålla kostnader nere. Eftersom förslag till finansiering måste lämnas för åtgärder som innebär kostnadskonsekvenser kan avgiftsalternativet ses som ett förslag till finansiering av nya platser.</SPAN></P> <P class="p67 ft9">14</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <P class="p68 ft20"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft19">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P> <P class="p69 ft14"><SPAN class="ft14">1.1</SPAN><SPAN class="ft21">Utredningens uppdrag</SPAN></P> <P class="p29 ft1">Mot bakgrund av att den högre utbildningen i Sverige blir alltmer beroende av internationella tendenser och att en global utbildningsmarknad har växt fram under de senaste åren beslöt regeringen i december 1999 (direktiven bifogas, bil.1) att tillkalla en särskild utredare. Utredaren fick i uppgift att undersöka förutsättningarna för att öka antalet studenter från andra länder, särskilt utanför <NOBR>EES-området,</NOBR> vid Sveriges universitet och högskolor. Vidare skulle utredaren studera hur det informeras om svensk utbildning i dessa länder. I uppdraget ingick även att kartlägga den internationella utvecklingen i fråga om avgiftsfinansiering av utbildning samt i vilken omfattning och på vilka grunder andra länder tar ut avgifter av utländska studenter. Slutligen skulle frågan om att avgiftsbelägga utbildning för studenter från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> utredas.</P> <P class="p70 ft14"><SPAN class="ft14">1.2</SPAN><SPAN class="ft21">Avgränsningar och utvidgning</SPAN></P> <P class="p29 ft1">Internationell studentmobilitet med ibland starka kommersiella inslag är ett av de framträdande dragen på den globala utbildningsmarknaden. Det är även viktigt att studera andra faktorer som har betydelse i sammanhanget som t.ex. förekomsten av utbildningsmäklare, etablering av campus i andra länder, virtuella universitet och distansutbildningar, samverkan mellan olika lärosäten inom olika utbildningar och frågor om erkännande. Utredningen kommer därför i den fortsatta diskussionen (kapitel 2) och i förslagen (kapitel 4) behandla dessa faktorer.</P> <P class="p71 ft9">15</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft1">Utifrån direktiven och ovan nämnda faktorer kommer olika länders politik, strategier och mål för att rekrytera utländska studenter att belysas.</P> <P class="p37 ft1">Utredningen behandlar inte förekomsten av alltmer rent affärsmässiga universitet eller framväxten av olika företags internutbildningar som använder benämningen universitet. Dock vill utredningen framhålla att dessa redan finns i Sverige och kommer inom en snar förmodligen att öka i betydelse. Om individers kompetensutveckling i framtiden i större utsträckning finansieras genom kompetenskonton och kompetensförsäkringar kommer det att innebära att företag och vinstdrivande organisationer blir allt aktivare inom denna sektor. En fråga som även då måste bedömas är om det skall vara möjligt för universitet och högskolor att delta i denna konkurrens.</P> <P class="p72 ft14"><SPAN class="ft14">1.3</SPAN><SPAN class="ft21">Utredningens arbete</SPAN></P> <P class="p41 ft1">Utredningens arbete har bestått i att samla in och analysera material om den globala utbildningsmarknaden och aktuella tendenser på denna. Den internationella studentmobiliteten har studerats och utvecklingen i olika länder har uppmärksammat. Särskilt intresse har ägnats åt formerna och motiven för avgiftsfinansiering. Utredningen har kartlagt hur utländska studenter uppfattar sin utbildning i Sverige. Därvid har utredningen använt sig av utvärderingar som har företagits vid universitet och högskolor, men utländska studenter har även intervjuats om hur de ser på sin vistelse i Sverige. I en enkät till universitetens och högskolornas internationella kanslier och sammanträffande med företrädare för dem har utredningen undersökt hur man ifrån denna grupp uppfattar möjligheter för en ökad internationell rekrytering av studenter. Vidare har universitet och högskolor i östra Sverige tillfrågats om sina kontakter med lärosäten i de baltiska staterna och det forna Sovjetunionen. Svaren på enkäterna redovisas i den löpande texten. Sammanställning av svaren finns på utredningens kansli.</P> <P class="p73 ft1">Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) anordnade i samråd med utredningen i mars 2000 en konferens om internationella trender beträffande avgiftsfinansiering av högre utbildning. På uppdrag av STINT har dessutom Commonwealth Higher Education Management Service genom-</P> <P class="p74 ft9">16</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p10 ft22">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">fört en studie av utvecklingen i ett antal länder när det gäller avgifter för utländska studenter.</P> <P class="p31 ft1">Utredningen har gjort studiebesök hos centrala myndigheter och organisationer i Storbritannien: Department for Education and Employment, British Council och Conference for Vice– Chancellors and Principals.</P> <P class="p31 ft1">Vidare har tyska myndigheter och organisationer besökts: Bundesministerium für Bildung, Forschung und Technologie, Kultusministerkonferenz, och Deutscher Akademischer Austauschdienst.</P> <P class="p31 ft1">Slutligen har Nuffic, Nederländernas organisation för internationalisering och marknadsföring av holländsk högre utbildning, besökts.</P> <P class="p31 ft1">Utredningen har närvarit vid en konferens om marknadsföring av europeisk högre utbildning, arrangerad av Academic Cooperation Association (ACA) i Bryssel.</P> <P class="p31 ft1">Vid en resa till USA har bl.a. Utbildningsdepartementet, University at Buffalo och internationella organisationer, däribland Global Alliance for Transnational Education (GATE) besökts.</P> <P class="p33 ft1">Härtill kommer en rad erfarenheter från sammanträffanden i olika sammanhang,, konferenser, studiebesök m.m., med universitet och högskolor i olika länder, främst Central- och Östeuropa.</P> <P class="p34 ft1">Utredningen har haft fortlöpande kontakter med Sveriges universitets- och högskoleförbund.</P> <P class="p75 ft1">Referensgruppen har sammanträtt fyra gånger.</P> <P class="p33 ft16">Under arbetets gång har utredningen haft kontakter med svenska myndigheter och organisationer. Förteckning över dessa finns i bilaga 2.</P> <P class="p76 ft14"><SPAN class="ft14">1.4</SPAN><SPAN class="ft21">Disposition</SPAN></P> <P class="p29 ft1">I Kapitel 2 beskrivs den internationella utvecklingen som brukar karakteriseras som en global utbildningsmarknad samt utvecklingen i några länder som bedöms vara intressanta för de fortsatta övervägandena.</P> <P class="p31 ft1">I Kapitel 3 behandlas Sverige och svenska förhållanden. Inledningsvis beskriver utredningen svenska studenters rörlighet på den globala utbildningsmarknaden. Därefter behandlas hur de utländska studenterna upplever sin studietid i Sverige. Svenska</P> <P class="p77 ft9">17</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">universitets och högskolors utbildningar riktade till utländska studenter behandlas liksom lärosätenas utbildningar i samarbete med företag. Slutligen beskrivs informationen om svensk högre utbildning till utlandet.</P> <P class="p79 ft1">I Kapitel 4 presenteras överväganden och förslag när det gäller att öka antalet utländska studenter vid svenska universitet och högskolor.</P> <P class="p80 ft1">I Kapitel 5 behandlas kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning av studenter som kommer från länder utanför <NOBR>EES-området.</NOBR> Det gäller kostnader för studieplatser, stipendier för uppehälle och för marknadsföringsåtgärder m.m. Vidare presenteras tre handlingsalternativ <NOBR>–avgiftsfriheten</NOBR> bibehålls och inga kostnadskrävande åtgärder vidtas, avgiftsfrihet bibehålls och resurser tillförs för nya platser samt för vissa åtgärder slutligen att avgiftsfinansiering tillåts och vissa resurser tillförs (för – och nackdelar behandlas).</P> <P class="p81 ft9">18</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <P class="p9 ft0">2 En global utbildningsmarknad</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p10 ft14">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p14 ft14">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td3"><SPAN class="p10 ft1">Högskolans internationella verksamhet har under de</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p11 ft1">senaste</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p10 ft1">25 åren</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p10 ft1">genomgått en kraftig expansion. Den mycket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p11 ft1">snabba</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft1">ökningen av studentutbytet inom grundutbildningen har påskyndats dels genom förbättrade möjligheter till studiemedel för utlandsstudier fr.o.m. 1989, dels genom Sveriges deltagande i EU:s utbildningsprogram redan före medlemskapet i unionen. Universitet och högskolor har utvecklat internationella sekretariat för att handlägga den internationella studentutbytesverksamheten. En rad kurser och utbildningar på engelska har utvecklats samt former för att värdera utländska studiemeriter.</P> <P class="p32 ft1">Sveriges universitet och högskolor har ett omfattande internationellt samarbete inom grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Samarbetet sker såväl i organiserade former som genom informella kontakter. Genom dessa samarbeten kommer årligen drygt 7 000 utbytesstudenter till Sverige och nästan lika många svenska studenter läser utomlands inom ramen för olika avtal.</P> <P class="p34 ft1">Enligt uppgifter från Centrala Studiestödsnämnden är det ca 27 000 svenska studenter, som erhåller studiestöd som väljer att förlägga sina studier utomlands. Därutöver finns ett okänt antal studenter som får olika slag av stipendier för utlandsstudier samt de som finansierar sina studier privat.</P> <P class="p31 ft16">Totalt studerar omkring 13 000 utländska medborgare i den svenska högskolan. I detta antal ingår även invandrare som stadigvarande bor i Sverige.</P> <P class="p33 ft1">Den växande globala utbildningsmarkanden kännetecknas bland annat av växande studentströmmar, sammanlagt drygt 2 miljoner studenter, mellan nationer och kontinenter. På denna marknad är framför allt de engelskspråkiga länderna mycket aktiva. Tyskland och Frankrike har nyligen vidtagit särskilda åtgärder för en ökad</P> <P class="p83 ft9">19</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">internationell rekrytering. Allt fler länder erbjuder på ett systematiskt sätt högre utbildning för studenter från Asien, Latinamerika och Afrika. Motiven för detta kan variera. Det kan vara ett led i det egna landets biståndsverksamhet eller ett sätt att på affärsmässiga grunder sälja utbildning. Det kan också vara ett led i en övertänkt strategi att etablera närverk som kan gagna det egna landets ekonomiska, politiska och sociala utveckling.</P> <P class="p84 ft14"><SPAN class="ft14">2.2</SPAN><SPAN class="ft21">Definitioner</SPAN></P> <P class="p54 ft1">I det globaliserade kunskapssamhället har utbildningen en avgörande betydelse för såväl individen som samhället. Samhällets välstånd är beroende av att det finns välutbildade medborgare som kan delta i samhällets demokratiska beslutsprocesser och i ett flexibelt arbetsliv som ständigt ställer högre krav på kunskaper och färdigheter. För många utvecklingsländer är investeringar i utbildning avgörande för en ekonomisk och social tillväxt. Ekonomiska undersökningar har visat att investeringar i utbildning är en av de mest effektiva vägarna att påskynda den sociala och ekonomiska utvecklingen. Utbildning har även en stark påverkan på individens framtida inkomster, bättre möjligheter till arbete samt hälsa och frihet i arbetet.</P> <P class="p85 ft13">Internationalisering och globalisering</P> <P class="p52 ft1"><SPAN class="ft13">Internationalisering </SPAN>är ett begrepp som utgår från det nationella perspektivet. Universitet och högskolor har alltid varit internationella institutioner. Högre utbildning och forskning är till sin natur internationella verksamheter. Lärosätenas internationalisering har kännetecknats av vetenskapligt utbyte mellan lärare och forskargrupper samt möjligheter för studenter att läsa vid utländska lärosäten. Samarbetet anses ha ett värde i sig, men innebär även en kvalitetsprövning av forskning och utbildning. Det berikar lärosätets och institutionernas undervisnings - och forskningsmiljö och bidrar därmed aktivt till kvalitetsutvecklingen. Lärarna och forskarna knyter viktiga kontakter och studenterna erhåller stimulans i kontakten med utländska studenter vid det egna lärosätet eller genom utbytesvistelser vid andra lärosäten.</P> <P class="p86 ft9">20</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft22">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft1"><SPAN class="ft13">Globalisering </SPAN>av den högre utbildningen och forskningen innebär att den enskilda individen, institutionen och universitetet eller högskolan kan samarbeta och kommunicera med vem som helst var och när som helst. En förutsättning för denna utveckling som innebär ett fritt utbyte av information, idéer och individer har varit ny kommunikationsteknologi, sjunkande priser på resor och politiska förändringar i flera länder. Det innebär att forskare, lärare och studenter idag utbyter information och idéer samt träffas personligen mer obehindrat än för ett eller ett par decennier sedan. Nationsgränser överskrids mycket lättare och minskar i betydelse.</P> <P class="p88 ft13">Utbytesstudenter och gäststudenter</P> <P class="p29 ft1">När det fortsättningsvis talas om studenter avses om inte annat anges studenter inom såväl <SPAN class="ft13">grundutbildning </SPAN>och <SPAN class="ft13">forskarutbildning</SPAN>.</P> <P class="p31 ft1">Med <SPAN class="ft13">utbytesstudent </SPAN>avses fortsättningsvis en student som kommer till ett lärosäte i Sverige inom ramen för bilaterala eller multilaterala avtal om studentutbyte.</P> <P class="p33 ft1">Med <SPAN class="ft13">gäststudent</SPAN>/<SPAN class="ft13">free mover </SPAN>avses fortsättningsvis en student som kommer till Sverige utanför bilaterala eller multilaterala avtal.</P> <P class="p31 ft1">Med <SPAN class="ft13">student i uppdragsutbildning </SPAN>avses student som deltar i utbildning som har köpts av en extern uppdragsgivare från ett lärosäte och där lärosätet är uppdragstagare.</P> <P class="p89 ft14"><SPAN class="ft14">2.3</SPAN><SPAN class="ft21">Studentutbyte och studentmobilitet</SPAN></P> <P class="p29 ft1">Under de senaste decennierna har framför allt studentutbytet och studenternas rörlighet ökat i mycket stor omfattning. Det finns uppskattningar om att studentrörligheten har ökat med över 300 procent. Inom Europeiska unionen är det framför allt tillkomsten av Erasmus - och Leonardoprogrammen som har påskyndat denna utveckling.</P> <P class="p31 ft1">Studentrörlighet är emellertid en global företeelse där de flesta rika industriländer står som mottagare av ett inte obetydligt antal studenter. Av tabell 1 framgår att USA numerärt sett är det land som tar emot flest utländska studenter, men att det är</P> <P class="p32 ft1">Storbritannien som, relativt sett i förhållande till det totala antalet studenter inom landet, tar emot flest.</P> <P class="p16 ft9">21</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <P class="p0 ft10">En global utbildningsmarknad SOU 2000:92</P> <P class="p90 ft1"><SPAN class="ft13">Tabell 1 </SPAN>Utländska studenters spridning efter ursprungskontinent</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p91 ft23">Värdland</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p10 ft23">Tot.antal</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft23">Utl. stud</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td43"><SPAN class="p92 ft23">Ursprungskontinent</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p91 ft24">(Uppgiftsår)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p10 ft25">utl. stud.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p10 ft23">% av tot.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td49"><SPAN class="p10 ft26">Afrika Nord-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td50"><SPAN class="p10 ft26">Syd-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr3 td51"><SPAN class="p25 ft27">Asien Europa Ocenaien Ospec.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p10 ft28">amerika amerika</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td57"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td58"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td60"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p91 ft29">USA</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td47"><SPAN class="p11 ft29">453 785</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p11 ft29">3,2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p93 ft29">4,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p93 ft29">10,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p93 ft29">4,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p11 ft29">64,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p11 ft29">14,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p11 ft29">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">(1995/96)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p91 ft29">UK</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p11 ft29">198 839</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p11 ft29">10,5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p93 ft29">7,1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p93 ft29">7,8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p93 ft29">1,2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td64"><SPAN class="p11 ft29">34,2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p11 ft29">46,2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td66"><SPAN class="p11 ft29">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p93 ft29">2,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">(1996/97)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p11 ft29">165 977</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p11 ft29">7,8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p93 ft29">9,1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p93 ft29">3,3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p93 ft29">2,3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p11 ft29">36,2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p11 ft29">47,2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p11 ft29">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p93 ft29">1,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">(1996/97)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p91 ft29">Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p11 ft29">138 191</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p93 ft29">51,7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p93 ft29">3,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p93 ft29">2,7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td64"><SPAN class="p11 ft29">13,4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p11 ft29">27,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td66"><SPAN class="p11 ft29">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p93 ft29">0,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">(1995/96)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">Australien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p11 ft29">102 284</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p11 ft29">9,8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p91 ft29">(1997)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td64"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td66"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">Belgien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p11 ft29">34 966</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p11 ft29">9,9</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p93 ft29">31,3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p93 ft29">1,3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p93 ft29">2,2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p11 ft29">8,3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p11 ft29">55</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p11 ft29">0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p93 ft29">1,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">(1994/95)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">Italien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p11 ft29">24 858</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p11 ft29">1,3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p93 ft29">12,2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p93 ft29">2,7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p93 ft29">3,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p11 ft29">12,1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p11 ft29">67,7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p11 ft29">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p93 ft29">3,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p91 ft29">(1996/97)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td64"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td66"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p11 ft29">12 189</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p11 ft29">4,4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p93 ft29">3,5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p93 ft29">5,3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p93 ft29">3,2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p11 ft29">19,1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p11 ft29">67,7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p11 ft29">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p93 ft29">0,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">(1996/97)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p11 ft29">11 225</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p11 ft29">6,2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p93 ft29">9</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p93 ft29">6,4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p93 ft29">3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p11 ft29">31,5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p11 ft29">36,3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p11 ft29">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p93 ft29">13,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p91 ft29">(1995/96)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td64"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td66"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p11 ft29">8 982</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p11 ft29">5,1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p91 ft29">(1995/96)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p91 ft29">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p11 ft29">3 829</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p11 ft29">1,7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p93 ft29">13,4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p93 ft29">6,3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p93 ft29">1,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td64"><SPAN class="p11 ft29">25,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p11 ft29">50,8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td66"><SPAN class="p11 ft29">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p93 ft29">1,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p91 ft29">(1996/97)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td67"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td68"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td68"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1"><SPAN class="ft13">Källa</SPAN>: UNESCO Statistical Yearbook 1999</P> <P class="p94 ft16"><SPAN class="ft30">Kommentar</SPAN>: Med utländska studenter avses utländska medborgare som deltar i högskoleutbildning. Det kan således även vara fråga om immigranter eller flyktingar som stadigvarande vistas i landet.</P> <P class="p95 ft1">Tabellen visar även när det gäller Europa att studentströmmarna delvis följer de gamla kolonialmakternas tidigare gränser. De uppgifter som redovisas i tabellen är emellertid osäkra. Sverige redovisar en förhållandevis hög procent utländska studenter av det totala antalet studenter. Uppgiften för Sverige är baserad på utländska medborgare som deltar i högre utbildning. Det innebär att även utländska medborgare som stadigvarande bor i landet innefattas. Däremot ingår inte personer som har tillfälliga personnummer eller som saknar personnummer. Utbytesstudenter</P> <P class="p96 ft9">22</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft22">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">från länder inom EU, med en kortare vistelse än tre månader är inte heller medräknade. Liknande problem finns med andra länders rapportering av antalet utländska studenter. Även om det statistiska underlaget är behäftat med brister speglar det ändå viktiga tendenser på den globala utbildningsmarknaden.</P> <P class="p32 ft1">Det finns flera olika förklaringar till den ökande internationella studentrörligheten. Några faktorer som kan framhållas är de ekonomiska och politiska förutsättningarna för en ökad rörlighet. Den ökande internationaliseringen av näringsliv och samhälle ställer större krav på de enskilda individerna när det gäller internationell erfarenhet och språkkunskaper. En viktig bidragande orsak till svenska studenters möjligheter att studera i andra länder är det förmånliga studiemedelssystemet.</P> <P class="p32 ft1">Prognoser beträffande utvecklingen av den framtida studentmobiliteten är delvis motsatta. <SPAN class="ft13">En prognos </SPAN>pekar på en viss stagnation av antalet studenter som studerar i andra länder. De påverkande faktorer som brukar omnämnas är att studentmobilitet är dyrbart och förutsätter god ekonomi med bl.a. en ekonomiskt stark medelklass som förmår att betala för sina ungdomar. Utvecklingsekonomierna som står för en stor del av studentströmmarna möter i allt högre utsträckning efterfrågan på högre utbildning genom att bygga ut de nationella systemen. De mottagande universitetens kapacitet – tillgång på lärare, lokaler etc. - brukar också nämnas som en begränsande faktor. Slutligen kan det framhållas att mobiliteten kan komma att avta i och med att möjligheterna till distansutbildning via ICT byggs ut. <SPAN class="ft13">En annan prognos </SPAN>utgår ifrån att tillväxten i världsekonomin och speciellt i utvecklingsländerna kommer att skapa större ekonomiska förutsättningar för studentrörlighet under de kommande <NOBR>5-10</NOBR> åren. Vidare ställer den alltmer rörliga internationaliserade arbetsmarknaden ställer vidare större krav på omvärldskunskap och internationellt utbyte för unga och vuxna.</P> <P class="p97 ft1">Hur det än är förhåller sig med dessa prognoser kan det konstateras att det för närvarande finns drygt 2 miljoner personer som studerar inom högre utbildning utanför hemlandet.</P> <P class="p89 ft14"><SPAN class="ft14">2.4</SPAN><SPAN class="ft21">Utbildningens globalisering</SPAN></P> <P class="p98 ft1">Under det senaste decenniet har en utveckling blivit alltmer märkbar som kan karakteriseras som utbildningens globalisering</P> <P class="p99 ft9">23</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">och kommersialisering. Utbildning och framför allt högre utbildning sker inte enbart inom de nationella gränserna. En global utbildningsmarknad tar allt tydligare form med såväl traditionella aktörer i nya former och med nya strategier som nya innovativa och vinstintresserade utbildningsanordnare på en internationell marknad. En bidragande orsak är den allt tydligare viljan hos dagens unga människor att studera i andra länder och kulturer. I den allt mer globaliserade utbildningsmarknaden är begrepp och processer som kvalitetssäkring, tillgodoräknande av studiemeriter och erkännande av examina samt ackreditering av utbildningar och lärosäten allt viktigare.</P> <P class="p100 ft1">Tendenser i den framväxande globala utbildningsmarknaden har analyserats av flera organisationer, däribland Världsbanken, World Trade Organization (WTO) och OECD och senast vid konferensen The Business of Borderless Education anordnad Conference of <NOBR>Vice-chancellors</NOBR> and Principals (CVCP) i Storbritannien. Sommaren 2000 har The Confederation of European Union Rectors på uppdrag av <NOBR>EU-kommissionen,</NOBR> direktoratet för utbildning och kultur startat ett projekt med syfte att kartlägga förekomsten av ”transnational education”. Projektet skall redovisas i slutet av år 2000.</P> <P class="p101 ft1">En organisation som har tagit till uppgift att enbart arbeta med frågor som rör den globala utbildningsmarknaden är Global Alliance for Transnational Education (GATE). Organisationen har sitt säte i USA och fungerar som certifieringsorgan för aktörer på den globala utbildningsmarknaden. Organisationen har sina flesta medlemmar i Nord- och Sydamerika. GATE anordnar konferenser och seminarier om spridning och utvärdering av ”transnationell” utbildning.</P> <P class="p102 ft1">De hittills företagna analyserna och beskrivningarna av den globala utbildningsmarknaden innehåller flera gemensamma faktorer:</P> <P class="p55 ft1">En väsentlig förutsättning för framväxten av en global utbildningsmarknad är att det finns personer, organisationer och företag som är intresserade och <SPAN class="ft13">villiga att betala </SPAN>för de tjänster som erbjuds.</P> <P class="p101 ft1">En aktiv <SPAN class="ft13">marknadsföring </SPAN>för att värva studenter eller erhålla uppdrag för uppdragsutbildning i konkurrens med andra utbildningsanordnare eller nationer är ett tydligt inslag. Storbritannien är med sin informationsportal och sitt varumärke Education UK ett av de främsta länderna när det gäller</P> <P class="p103 ft9">24</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft22">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">marknadsföring. Men även länder som Tyskland, Frankrike, Nederländerna, USA Australien och Nya Zeeland gör mycket aktiva marknadsinsatser. Det växer även fram en flora av internationella utbildningsmässor där länder och enskilda lärosäten värvar intresserade studenter. I det följande beskrivs hur ett antal länder har organiserat marknadsföring och information.</P> <P class="p32 ft1"><SPAN class="ft13">Utbildningsmäklare</SPAN>, som erbjuder sina tjänster såväl till individer som till organisationer, är allt vanligare. Tjänsterna består i att hjälpa till att förmedla klienten till rätt slags utbildningsanordnare och utbildning. I Sverige finns det ett antal mäklare som på uppdrag av utländska universitet anordnar information om och marknadsför dessa universitets utbildningar. Detta beskrivs närmare i kapitel 3.</P> <P class="p34 ft1">Sammanslutningar av flera universitet bygger upp <SPAN class="ft13">virtuella universitet </SPAN>som fungerar som förmedlare för de ingående universitetens distanskurser.</P> <P class="p31 ft1">Allt fler lärosäten erbjuder ett växande utbud av <SPAN class="ft13">distansutbildningar</SPAN>.</P> <P class="p33 ft1">Överenskommelser mellan lärosäten i olika länder att erbjuda kurser som ingår i ett <SPAN class="ft13">gemensamt överenskommet program</SPAN>.</P> <P class="p104 ft1">Gemensamma överenskommelser om <SPAN class="ft13">erkännande </SPAN>av kurser Etablering av ett universitets <SPAN class="ft13">campus i ett annat land </SPAN>för erbjuda</P> <P class="p9 ft1">utbildning.</P> <P class="p31 ft1"><SPAN class="ft13">Franchising</SPAN>. Ett lärosäte ger ett lärosäte i ett annat land i uppdrag rätt att ge kurser i det första lärosätets namn.</P> <P class="p33 ft13"><SPAN class="ft1">Framväxten av </SPAN>internutbildningar med akademisk profil <SPAN class="ft1">inom företag eller grupper av företag för att bli mer oberoende av universitetens utbildningar som även kan anses som inte tillräckligt anpassade. Invändningen mot dessa utbildningsanordnare är att de som regel har en utbildning som är alltför snävt anpassad till det närstående företaget. Detta förekommer framför allt i USA. Enligt uppgift från Corporate University Exchange fanns det i USA ca 1 600 institutioner i denna kategori. Denna siffra har nyligen kritiserats i rapporten The Business of Borderless Education, från CVCP:s konferens med samma namn. Av rapporten framgår att det är få fristående organisationer. De flesta är en utbildningsenhet inom ett företag. Ännu så länge är universitetsliknande organisationer av detta slag tämligen ovanliga i Europa, men de förekommer såsom British Aerospace University, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">Daimler-Benz</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> Corporate University och Lufthansa Business School.</SPAN></P> <P class="p105 ft9">25</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p106 ft16">SAS Flight Academy är en liknande företeelse, som genom sitt namn gör intryck av att driva en högskoleliknande utbildning fastän det är fråga om personalutbildning.</P> <P class="p43 ft1">I framför allt USA finns det företag som erbjuder olika former av högre utbildning. De Vry Institute som startade redan 1931 är ett sådant företag. Dessa företag liknar företagsuniversiteten och erbjuder framför allt kompetensutveckling till redan yrkesverksamma personer.</P> <P class="p107 ft14"><SPAN class="ft14">2.5</SPAN><SPAN class="ft21">Utvecklingen i några länder</SPAN></P> <P class="p108 ft3"><SPAN class="ft3">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft31">Norden</SPAN></P> <P class="p41 ft1">Utbildningssamarbetet mellan de nordiska länderna har en lång tradition. Samordnande organ är det Nordiska ministerrådet.</P> <P class="p43 ft1">På <NOBR>1970-talet</NOBR> slöts avtal beträffande erkännande av examensbevis mellan de nordiska länderna. För att stimulera student- och lärarutbytet mellan de nordiska länderna finns sedan på mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> Nordplusprogrammet som lämnar bidrag för utbytesverksamhet m.m. De sista tre åren har ca 2 000 studenter och 800 lärare fått stöd från Nordplus för att studera eller undervisa i något annat nordiskt land.</P> <P class="p66 ft1">Sedan 1996 finns det en nordisk överenskommelse om tillträde till högre utbildning på samma villkor för sökande från de nordiska länderna och att länderna kalenderårsvis skall betala varandra viss ersättning för de studenter från det egna landet som studerar i ett annat nordiskt land.</P> <P class="p109 ft1">I det handlingsprogram som beslutats för 1999 – 2001 är regionalt samarbete prioriterat. I detta ingår samarbete med de baltiska staterna och nordvästra Ryssland. Vidare samarbete i internationella sammanhang.</P> <P class="p37 ft1">Antalet studenter som kommer till Sverige från övriga nordiska länder överstiger sedan lång tid tillbaka betydligt antalet svenska studenter som väljer att läsa i ett annat nordiskt land. Höstterminen 1998 fanns det 4 475 nordiska medborgare registrerade vid svenska universitet och högskolor. Läsåret 1997/98 beviljades 1 789 svenska studenter studiestöd för studier i annat nordiskt land.</P> <P class="p110 ft9">26</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft22">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft1">Avgångsbetyg från gymnasieskolan (motsvarande) i övriga europeiska länder krävs normalt för tillträde till högskoleutbildning i Norden. Andra utländska examina kan i vissa fall behöva prövas för att berättiga till tillträde. En <NOBR>icke-nordisk</NOBR> sökande måste dokumentera kunskaper i engelska. Därutöver krävs språkkunskaper i det aktuella studielandets språk. Undantag från det senare kravet kan göras för kurser där undervisningen sker på engelska. Utbildningen i Norden är generellt sett avgiftsfri. I Danmark har det dock på senare tid blivit möjligt för universiteten att ta avgifter för vissa magisterutbildningar.</P> <P class="p111 ft15">Danmark</P> <P class="p29 ft1">År 1995/96 fanns i Danmark ca 9 000 utländska studenter. Utöver det europeiska samarbetet finns bilaterala staliga överenskommelser om utbyte med Israel, Japan, Kina och Turkiet i fråga om stipendier för studenter och forskare. Inom utbytesprogrammen Socrates/Erasmus kom 1998/99 fler utländska studenter till Danmark än danskar som reser ut.</P> <P class="p32 ft1">I Danmark har det samordnade ansvaret för information och marknadsföring av högre utbildning till utlandet till helt nyligen legat hos Rektorkollegiet, som bl.a. ger ut guiden ”Studying in Denmark”. Den 1 juli 2000 etablerades en ny organisation, CIRIUS (Center for Information og Rådgivning om Internationale Uddannelsesog Samarbejdsaktiviteter), med samlat ansvar för internationellt utbildningssamarbete. CIRIUS skall ansvara för internationella mobilitets- och utbildningsprogram, informera om studieförhållanden i Danmark och andra länder samt akademiskt erkännande av utländska utbildningar.</P> <P class="p112 ft1">Sedan 1997 är det en uttalad dansk politik att stärka utbildningens kvalitet, dels genom utveckling av utbildningsprogram och förbättring av studenternas internationella kvalifikationer, språkfärdigheter och kulturella förståelse, dels genom att underlätta mobiliteten för danska studenter och allmänt förbättra danska universitets och högskolors konkurrenskraft på en global utbildningsmarknad.</P> <P class="p113 ft9">27</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft15">Finland</P> <P class="p114 ft1">Antalet utländska studenter har ökat under de senaste åren. Nära 4 000 utländska studenter fanns totalt i Finland 1996/97. Av dessa kom drygt 50 procent från Europa, drygt 25 procent från Asien och mer än 13 procent från Afrika. 3 procent av de utländska studenterna siktade mot en lägre högskoleexamen, medan 63 procent studerade för en högre högskoleexamen och 33 procent för en påbyggnadsexamen (källa: KOTA 1998). År 1997 hade drygt 3 000 utländska studenter avlagt examen vid universiteten, vilket utgjorde 2,1 procent av alla studenter.</P> <P class="p109 ft1">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har intresset för språk ökat, främst franska och ryska och men även för arabiska och asiatiska språk. I Finland har på senare år behovet av kurser på engelska för utländska studenter uppmärksammats Det har resulterat i att över 300 kurser på engelska numera finns att tillgå. Vidare erbjuder de flesta lärosäten kurser i finska för utlänningar (svenska där så är tillämpligt) och tillhandahåller även utbildning om finsk kultur och samhälle som ges utanför det egentliga utbildningsprogrammet.</P> <P class="p115 ft1">Utbildningsministeriet har det övergripande ansvaret för att främja internationalisering av högre utbildning. Det administrativa ansvaret delegerades 1991 till CIMO (Centrum för Internationell Mobilitet). Sedan 1992, då Finland kom med i Europeiska Unionens utbildningsprogram, har CIMO gjort medvetna och stora ansträngningar för att marknadsföra finsk utbildning, främst med tanke på att komma till rätta med obalansen i studentutbytet med de europeiska länderna (Erasmus och bilaterala program). CIMO har producerat en serie publikationer som riktar sig i huvudsak till utländska studenter, internationella sekreterare och andra aktörer vid universitet och högskolor. Utländska kontaktnät har skapats och en ”Discover Finland webbsite” lades ut på Internet. Informationsseminarier har hållits i skilda delar av världen, studentmässor och konferenser har utnyttjats för att sprida information. Finlands många kulturcenter utomlands har också bidragit till att gynna finsk utbildning.</P> <P class="p116 ft1">Fram till mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> var universitetens internationella samarbete huvudsakligen informellt och baserade sig på personliga kontakter mellan enskilda professorer och forskare. Gradvis har Finlands policy för internationalisering påverkats av närmandet till och senare inträdet i den europeiska unionen. De dramatiska förändringarna i Finlands utrikespolitiska situation parade med en</P> <P class="p117 ft9">28</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft22">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">ökad tillväxt för internationell handel och investeringar har bidragit till krav på internationalisering av utbildningssektorn. Ett av de skäl som anges är dels att kunna svara mot de behov som samhälle och näringsliv har genom att producera universitets- och högskoleutbildade med europeisk inriktning och internationellt konkurrenskraftig kompetens. Ett annat skäl är att förbättra kunskap och förståelse för främmande språk och kulturer för att åstadkomma fredlig samexistens och bekämpa rasism och fördomar.</P> <P class="p112 ft1">Samarbetet österut är ett prioriterat område för Finland. Närheten till Ryssland gör att akademiskt utbyte med landet och undervisning i ryska uppmuntras. Finland har etablerat ett nära samarbete med Estland.</P> <P class="p30 ft15">Island</P> <P class="p48 ft1">Det finns en mycket lång isländsk tradition att studera utomlands. Isländska studenter har under flera århundraden begivit sig till europeiska universitet för längre eller kortare studievistelser. Under senare år har kontakterna med Nordamerika utökats. Läsåret 1996/97 fanns det 185 utländska studenter vid Islands universitet. Drygt 75 procent kom från Europa och 13 procent från Nordamerika. Det är huvudsakligen fråga om utbytesstudenter som studerar inom ramen för programmen Nordplus eller Erasmus. Islands universitet erbjuder ett antal kurser på engelska. För tillträde till dessa ges dispens från kravet på isländska.</P> <P class="p118 ft15">Norge</P> <P class="p48 ft1">År 1995/96 fanns det drygt 11 000 studenter med utländskt medborgarskap vid Norges universitet och högskolor. Som tidigare påpekats i kapitel 2.3 är denna uppgift osäker eftersom den inte enbart redovisar antal utländska studenter som kommit till Norge i syfte att studera. Det största antalet, drygt 36 procent kom från Europa följt av Asien med drygt 30 procent.</P> <P class="p32 ft1">Trots att det norska <NOBR>Kirke-,</NOBR> utdannings- och forskningsdepartementet uttryckt en vilja att internationalisera norsk utbildning har få ansträngningar gjorts för att marknadsföra norsk utbildning utomlands.</P> <P class="p119 ft9">29</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p120 ft1">Det är Norgesnettrådets sekretariat som även har till uppgift att vara informations- och expertcentrum när det gäller utländsk högre utbildning och erkännande av sådan. I dess uppgifter ingår också att bistå lärosätena med information och vägledning vid antagning av utländska studenter. Sekretariatet skall också besvara frågor om studiemöjligheter inom högre utbildning i Norge och utarbeta relevant informationsmaterial.</P> <P class="p121 ft1">Senter for Internasjonalt universitetssamarbeid (SIU) har sammanställt en katalog över internationella mastersprogram vid lärosäten i Norge. Av den framgår att drygt 50 mastersutbildningar erbjuds och flest vid Universitetet i Bergen som anordnar 20 program. Majoriteten av de utländska studenterna vid norska lärosäten har kommit inom ramen för norska statens stipendieprogram som är avsett för studenter från utvecklingsländer och det forna Östeuropa.</P> <P class="p102 ft1">Norge har däremot en lång tradition när det gäller att sända studenter utomlands. Den viktiga frågan är att hitta en balans mellan de studenter som väljer att genomföra hela sin utbildning utomlands och de studenter som reser utomlands inom ramen för utbytesprogram. Trots politiska beslut av den norska regeringen för några år sedan har denna obalans snarare ökat.</P> <P class="p122 ft3"><SPAN class="ft3">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft31">Europa</SPAN></P> <P class="p123 ft15">Europeiska unionen</P> <P class="p54 ft1"><NOBR>EU-samarbetet</NOBR> när det gäller högre utbildning sker huvudsakligen inom den del av Sokratesprogrammet som kallas Erasmus. Även inom Leonardo da <NOBR>Vinci-programmet</NOBR> finns stöd för utbyte inom främst yrkesutbildningar. <NOBR>Tempus-programmet</NOBR> är ett särskilt program för att stödja utvecklingen av högre utbildning inom Central- och Östeuropa. Det är Internationella programkontoret som i Sverige ansvarar för dessa program.</P> <P class="p121 ft1">Stöd till studentmobilitet är det mest framträdande draget i Erasmusprogrammet även om stöd till andra aktiviteter som lärarutbyte, kursutveckling m.m. ges. Över 1 600 lärosäten deltog i Erasmusprogrammet 1998/99. Därigenom kom nästan 200 000 studenter att kunna vistas i ett annat europeiskt land detta år.</P> <P class="p124 ft9">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft22">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">Drygt 3 000 svenska studenter har kunnat studera utomlands och ungefär lika många europeiska studenter har studerat vid svenska lärosäten.</P> <P class="p31 ft1">För att studentutbytetet skall underlättas och tillgodoräknande och erkännande skall ske smidigare har European Credit Transfer System (ECTS) utvecklats av <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR> Svenska universitet och högskolor använder sig alltmer av detta när de informerar om sina utbildningar till utländska studenter och lärosäten.</P> <P class="p34 ft1">EU har även allmänna program för samarbete mellan unionen och länder/regioner. I dessa samarbetsavtal ingår som regel även högre utbildning och forskning. Samarbetsavtal finns bl.a. med Asien och Nordamerika. Det franska ordförandeskapet har lagt fram planer på ett närmare samarbete med Latinamerika inom utbildningsområdet.</P> <P class="p49 ft1">Inom Utbildningsdepartementet har en analys genomförts hur de internationella utbildningsprogrammen som administreras av programkontoret förhåller sig till övergripande mål och prioriteringar i den nationella utbildningspolitiken (Europeiska mål och svensk utbildningspolitik. Dnr U 2000/1270/IS)</P> <P class="p50 ft15">Frankrike</P> <P class="p48 ft1">Läsåret 1995/96 hade Frankrike närmare 140 000 utländska studenter, varav hälften kom från Afrika. Drygt en fjärdedel kom från Europa och över 13 procent från Asien.</P> <P class="p31 ft1">Frankrike har som målsättning att spela en betydande roll i det internationella utbytet av utbildning och forskning och strävar efter att öka antalet utländska studenter i landet. Att främja utbildning och internationellt utbyte är en integrerad del i den nationella målsättningen för landets ekonomiska och kulturella roll i världen i dag. För detta ändamål skapades 1998 organisationen EduFrance. De två ministerierna för utbildning, forskning och teknologi och utrikes affärer ingår tillsammans med offentliga och privata institutioner för högre utbildning i organisationen. Verksamheten bedrivs utan vinstintresse och dess främsta mål är att stimulera internationellt utbyte inom utbildning och forskning.</P> <P class="p125 ft1">EduFrance har tre mål med sin verksamhet: att främja Frankrikes internationella kapacitet att erbjuda högskoleutbildning och vetenskaplig expertis, att förse utländska studenter med bra</P> <P class="p99 ft9">31</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p126 ft16">vägledning och stödinsatser både innan och under vistelsen i Frankrike samt att samordna det franska utbudet av kvalificerad utbildningsrådgivning och <NOBR>-planering.</NOBR></P> <P class="p43 ft1">EduFrance har utvecklat en strategi som innebär att vara mycket synlig vid internationella konferenser, mässor och andra aktiviteter som riktas mot studenter, högskolor och internationella organisationer. Vid alla dessa tillfällen betonas den franska utbildningens bredd, djup och kvalitet. Medlemsinstitutionerna inbjuds ofta att medverka tillsammans med EduFrance. Under de senaste åren har EduFrance marknadsfört Frankrike i olika möten, konferenser och studentmässor i bl.a. Mexiko, Indien, Venezuela, Brasilien, Libanon, Chile, Bolivia och Turkiet.</P> <P class="p44 ft1">EduFrance bygger upp informationskontor i samarbete med ambassader, konsulat, Alliances Francaises och internationella sekretariat vid universitet och högskolor utanför Frankrike.</P> <P class="p37 ft1">På Internet är EduFrance portalen till fransk högre utbildning. Portalen ger en ingång till den högre utbildningen i Frankrike såväl som till fransk utbildning över hela världen; Central- och Sydamerika, Asien och Oceanien, Europa, Nordamerika och de fransktalande länderna i Afrika.</P> <P class="p37 ft1">Studenter som skall studera i Frankrike erbjuds en rad tjänster varav en del är tillgängliga redan i hemlandet. Det kan bl.a. vara fråga om rådgivning, intensiv språkträning, och personlig hjälp med administrativa frågor som är relaterade till vistelsen i Frankrike. Olika utbildnings- och studentorganisationer samarbetar med EduFrance i dessa frågor.</P> <P class="p66 ft1">EduFrance har sammanställt en katalog över skräddarsydda kurser och utbildningsprogram för utländska studenter. Av denna framgår att drygt 50 utbildningsprogram erbjuds kontinuerligt för utländska studenter. Förvaltningsutbildning är det mest populära området med 20 utbildningsprogram. Undervisningen för utländska studenter sker antingen på engelska, franska eller en kombination av de båda språken. Till grundutbildningsprogram krävs studentexamen eller motsvarande och adekvata språkkunskaper i respektive språk.</P> <P class="p66 ft1">Mastersutbildningar är avgiftsbelagda. Några exempel på avgifter för mastersutbildningar: europeisk affärsjuridik (9 månader) kostar 3 800 euro, företagsutbildning, (12 månader inkl. 6 månaders praktik) kostar ca 6 500 euro och ingenjörsutbildning (2 terminer plus 5 månaders praktik) 10 000 euro; en tvåterminsutbildning i turism och språk, som kräver 2 års</P> <P class="p127 ft9">32</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39229x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft22">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">grundläggande universitetsstudier kostar ca 1 500 euro. Studenterna kan även välja ett paketpris som inkluderar logi. Möjlighet finns för delbetalning av avgifterna. <SPAN class="ft32">*</SPAN></P> <P class="p50 ft15">Nederländerna</P> <P class="p29 ft1">Nederländerna har en lång tradition av att rekrytera utländska studenter. I början av <NOBR>1950-talet</NOBR> ingick det i holländsk biståndspolitik att stötta utvecklingsländer med bl.a. utbildning. För närvarande studerar, enligt officiella uppgifter, drygt 7 300 utländska studenter vid universitet och högskolor i Nederländerna. Förmodligen finns det utländska studenter, som inte märks i den officiella statistiken.</P> <P class="p34 ft1">Den holländska regeringen ser det som viktigt ur utrikespolitisk och handelspolitisk synpunkt att öka rekryteringen av utländska studenter till Nederländerna. Det är handels- och utbildningsministrarna som leder detta arbete. Som särskilt strategiskt viktiga länder har bl.a. Indonesien, Kina, Sydafrika och Taiwan utpekats. Det innebär att i anslutning till ambassaderna har särskilda informationskontor upprättas i dessa länder. Kontoren har till uppgift att informera om och förmedla kontakter till holländsk högre utbildning. Handelsattachéerna har givits ett särskilt uppdrag att stötta markandsföringen av holländsk högre utbildning. Samarbete sker med det holländska exportrådet vid marknadsföring av högre utbildning. Dessutom har ett omfattande stipendieprogram inriktat mot dessa länder inrättats. En interdepartemental arbetsgrupp har tillsatts för att närmare studera och eventuellt undanröja hinder i holländsk lagstiftning när det gäller frågor om visum, uppehållstillstånd och sjukförsäkring.</P> <P class="p128 ft1">Nederländernas organisation för internationellt samarbete inom högre utbildning, NUFFIC, har uppdraget att genomföra denna satsning. NUFFIC har ansvaret för allt internationellt samarbete inom högre utbildning. Det gäller biståndssatsningar, de europeiska samarbetsprogrammen samt marknadsföring och information till blivande studenter. Organisationen erhåller ett visst stöd från staten för sina informationssatsningar utomlands, men universitet och högskolor betalar även för den service som</P> <P class="p57 ft34"><SPAN class="ft33">* </SPAN>1 euro motsvarar ca 8:50 svenska kronor.</P> <P class="p129 ft9">33</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">NUFFIC tillhandahåller. Det gäller bl.a. för deltagandet i olika utbildningsmässor i de prioriterade länderna.</P> <P class="p79 ft1">Nederländerna betraktar sig själva som marknadsledande när det gäller att erbjuda högre utbildning på engelska. Den informationsbroschyr som ges ut av NUFFIC omfattar för läsåret 500 kortare kurser och längre program inom alla utbildningsområden. Det kan noteras att Svenska institutets förteckning över det svenska utbildningsutbudet på engelska är av samma omfattning.</P> <P class="p121 ft1">För tillträde till holländsk högskoleutbildning krävs avgångsbetyg från gymnasieskola/motsvarande samt om utbildningen ges på holländska dokumenterade kunskaper i språket. För utbildningar som ges på engelska ges dispens från kravet på holländska. Utländska studenter har emellertid möjlighet att lära sig holländska. De flesta universitet och högskolor ger sådana kurser inför terminsstarten och under terminerna.</P> <P class="p121 ft1">Utbildningen är avgiftsbelagd i Nederländerna för samtliga studenter. Holländska studenter och studenter från <NOBR>EU-länder</NOBR> betalar en mindre avgift på omkring 3 000 – 5 000 gulden. Studenter utanför EU får betala betydligt högre avgifter. Dessa avgifter varierar beroende på utbildning men kan vara upp mot 200 000 gulden för vissa utbildningar.</P> <P class="p53 ft15">Storbritannien</P> <P class="p54 ft1">Det finns idag totalt drygt 210 000 utländska studenter vid brittiska universitet. Storbritannien är, relativt sett i förhållande till det totala antalet studenter, det dominerande landet när det gäller utländska studenter i högre utbildning. Enligt preliminära beräkningar har antalet utländska studenter år 2000 ökat med omkring 6 procent i förhållande till 1999. Därutöver beräknas ca 250 000 personer delta i kortare eller längre språkutbildningar anordnade av privata institutioner.</P> <P class="p102 ft1">Den brittiska regeringen har satt som mål att år 2005 skall brittisk högre utbildning ha ökat sin andel av den internationella marknaden för högre utbildning från 17 till 25 procent. För att kunna förverkliga målsättningen har en interdepartemental styrgrupp inrättats med representanter från Departement for Education and Employment, Departement for Trade and Industry och Foreign Office. Arbetsgruppen har till uppgift att leda och samordna rekryteringsstrategin och förändringsarbetet beträffande</P> <P class="p130 ft9">34</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft22">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft1">lagstiftning, information samt marknadsföring. De hittills vidtagna kraftfulla åtgärderna innebär bl.a. en uppmjukning av reglerna för visum och uppehållstillstånd för studenter. Det är även fråga om förändrade regler som innebär att utländska studenter skall kunna arbeta under ferierna och en satsning på stipendier i syfte att rekrytera begåvade studenter från utvecklingsländerna. Strategin innebär även att vissa länder har utpekats som särskilt intressanta, bland annat Brasilien, Kina, Indien och Ryssland.</P> <P class="p132 ft1">British Council - med kontor i 110 länder över hela världen <NOBR>–har</NOBR> ansvaret för marknadsföringen och informationen utomlands. För att tydligare kunna marknadsföra brittisk högre utbildning har "varumärket" <SPAN class="ft13">Education UK </SPAN>utvecklats som även är en portal på Internet. Där återfinns all tänkbar information om villkoren för studier vid universitet och högskolor i Storbritannien. Portalen länkar till alla British Councils kontor över världen. I ett virtuellt campus finns information om studentliv, studenthälsa, bostäder, ansökningsförfarande, kostnader, stipendier etc. Där finns länkar till hemsidorna för samtliga universitet och college i Storbritannien.</P> <P class="p133 ft1">Education Councelling Service (ECS), en enhet inom British Council, har ansvaret för information och marknadsföring av högre utbildning i Storbritannien. ECS är helt avgiftsfinansierat av brittiska utbildningsinstitutioner och erbjuder en mängd tjänster till abonnenterna. Enhetens främsta uppgifter är att marknadsföra brittisk utbildning och brittiska examina genom att bl.a. att arrangera marknadsföringsbesök, producera marknadsanalyser, anordna utställningar i olika länder, utbilda nyckelpersoner vid brittiska institutioner och ge råd till presumtiva studenter.</P> <P class="p134 ft1">En anledning för den brittiska strategin att öka rekryteringen av utländska studenter är insikten om att utbildning i det nutida samhället är en strategiskt viktig exportprodukt. Unga människor som har en brittisk utbildning och som har positiva erfarenheter av landet kommer även i sin yrkesverksamhet senare i livet att ha goda förbindelser med Storbritannien. Ifrån brittisk sida är man dessutom angelägen om att kunna rekrytera begåvade studenter från andra länder som sedan kan göra karriär i Storbritannien. Slutligen förnekas det inte att avgifterna och studenternas omkostnader under vistelsen i landet är en viktig inkomstkälla.</P> <P class="p134 ft1">Lärosätenas motiv för att ta emot utländska studenter är huvudsakligen två. De anser att internationaliseringen berikar institutionerna både vad gäller utbildningens innehåll och kvalitet.</P> <P class="p135 ft9">35</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft16">Utländska studenter bidrar till en internationell miljö. Slutligen menar universiteten att inkomsterna från de avgifterna är nödvändiga tillskott till ekonomin.</P> <P class="p120 ft1">Statligt finansierade universitet och högskolor har rätt att ta ut avgifter av alla studenter. Policyn för avgiftsbeläggning beslutas av regeringen. Läsåret 1999/2000 betalar inhemska studenter på ”undergraduate” nivå 1 025 pund. Studenter från EU jämställs med inhemska studenter under förutsättning att de uppfyller vissa villkor och betalar då den lägre avgiften som gäller för inhemska studenter.</P> <P class="p55 ft1">Studenter som kommer från området utanför EU betalar betydligt högre avgifter. Det är lärosätena själva som bestämmer hur stora avgifter som de utländska studenterna skall betala. Läsåret 1998/99 var årsavgiften i medeltal 6 400 pund för ”arts/social science” och 7 600 pund för ”science” på grundutbildningsnivå. På högre nivå är avgifterna lite högre. Medelavgiften för kliniska studier på grundutbildningsnivå var 15 200 pund och 14 550 pund på högre nivå. <NOBR>MBA-avgifter</NOBR> varierar mellan 4 950 pund till 19 000 pund.</P> <P class="p102 ft1">För att få tillträde till högre utbildning krävs för utländska studenter utländsk gymnasieutbildning samt att de kan visa tillräckliga språkkunskaper i engelska för att följa undervisningen. Det senare visas genom godkänt resultat på något erkänt språkprov.</P> <P class="p80 ft1">Enligt uppgift är det endast Nottingham University som har etablerat ett campus i ett annat land. Det är i Malaysia. Flera universitet har dock genom överenskommelser med utländska universitet lånat ut sitt namn för en eller flera kurser. Problem med kvaliteten i dessa utbildningar har funnits. I fortsättningen kommer dock kvalitetsgranskningen av brittiska universitet även att omfatta de kurser som ges utanför landets gränser.</P> <P class="p136 ft15">Tyskland</P> <P class="p54 ft1">Sedan 1998 pågår ett medvetet förändringsarbete i Tyskland för att göra tysk högre utbildning mer attraktiv för utländska studenter. Bakgrunden till detta förändringsarbete är en påtaglig konkurrens om högutbildade personer ifrån framför allt USA. Arbetet leds inom förbundsregeringen av utbildnings- och forskningsministern och det sker i nära samarbete med företrädarna för delstaterna</P> <P class="p130 ft9">36</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft22">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">genom Kultusministerkonferenz, Deutscher Akademischer Austauschdienst samt det tyska samarbetsorganet för universitet och högskolor, Hochschulrektorenkonfernz. Den federala regeringen har under perioden fram till år 2000 avsatt 420 miljoner DM för åtgärder centralt och på universitet och högskolor.</P> <P class="p32 ft1">Förbudsregeringen och delstaterna har enats om att studier fram till den första examen i Tyskland är avgiftsfri för utländska studenter. Därefter är det möjligt att ta ut avgifter, men det bestämmer varje delstat enskilt.</P> <P class="p31 ft1">Det arbete som för närvarande utförs i Tyskland kan sammanfattas i tre punkter</P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><SPAN class="ft36">Att utforma internationellt attraktiva kurser och program.</SPAN></P> <P class="p138 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><SPAN class="ft37">Att tydligare marknadsföra tysk högre utbildning och forskning.</SPAN></P> <P class="p139 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><SPAN class="ft37">Att ta bort de formella hindren för utlänningar att studera i Tyskland.</SPAN></P> <P class="p140 ft1">För närvarande finns det ca 160 000 utländska medborgare vid tyska universitet och högskolor. Det är inte ännu möjligt att ur denna grupp urskilja invandrare, men när den nya lagstiftning om rätt till dubbelt medborgarskap införs kan uppgifterna om inresande utländska studenter komma att minska.</P> <P class="p31 ft1">Vid sidan av det traditionella tyska examenssystemet har en Bachelorexamen och en Masterexamen införts. De utbildningsprogram som leder fram till dessa examina är speciellt anpassade för utländska studenter i och med att utbildningen alltid sker på engelska under de första åren. Parallellt med utbildningen erbjuds studenterna kurser i tyska språket. Avsikten är att utbildningen skall i senare skede kunna ske på tyska. De flesta universitet och högskolor erbjuder idag något program med engelska som ingångsspråk. Därutöver sker för närvarande ett införande av ett system med kurser inom samtliga utbildningar istället för en omfattande slutexamen. Detta kommer väsentligt att underlätta tillgodoräknande av utländsk högskoleutbildning i Tyskland samt underlätta tillgodoräknande av tysk utbildning. Ett annat inslag är införandet av ”Master plus” – program som vänder sig till utländska studenter med en grundläggande högskoleutbildning.</P> <P class="p128 ft1">Ambitionen från förbundsregeringen är att andelen utländska studenter vid tyska universitet och fackhögskolor bör öka. Det har uppsatts ett mål att det bör finnas 30 procent utländska doktorander. För att göra forskarutbildningen mer intressant för</P> <P class="p141 ft9">37</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft16">utländska studenter kommer ett antal internationella graduate schools att inrättas. Vidare avses att utveckla forskarskolor tillsammans med universitet i utlandet.</P> <P class="p120 ft1">Som ett viktigt inslag i att stärka internationaliseringen av det tyska högskoleväsendet ses en större närvaro av utländska gästlärare. Möjligheterna att ta emot utländska lärare skall öka väsentligt under de närmaste åren. Dessutom framhålls, bl.a. på grund av generationsskiftet, nödvändigheten att rekrytera fler utländska akademiker till anställningar vid tyska universitet och högskolor.</P> <P class="p55 ft1">Ett annat sätt att vidga det internationella samarbetet för tyska lärosäten är att tillsammans med utländska universitet bygga gemensamma institutioner. Som ett exempel kan nämnas det tysk <NOBR>–franska</NOBR> universitetssamarbetet som har resulterat i en <NOBR>tysk-fransk</NOBR> högskola i Limburg. Liknande samarbeten förbereds med Italien och det kan noteras att det finns intresse i Tyskland för ett samarbete med Sverige. Även i Kina har ett tyskt – kinesiskt teknologiskt institut inrättats, med syfte att vara en rekryteringsbas för fortsatta studier i Tyskland.</P> <P class="p142 ft1">Deutscher Akademischer Austauschdienst (DAAD) har uppgiften att markandsföra tysk högre utbildning och forskning i andra länder. För närvarande är Grekland, Turkiet, Iran, Kina och Sydkorea prioriterade länder. DAAD har ett omfattande nät av kontor i olika länder. Dessa kontor är grunden för marknadsföringsinsatserna utomlands. Arbetet på kontoren kommer att förstärkas och intensifieras. Den tyska närvaron på olika utbildningsmässor kommer successivt att öka och särskilda värvningsseminarier sker systematiskt i olika länder, framför allt i Asien. Värvningskampanjerna sker med indirekt eller direkt medverkan av tysk exportindustri. I mitten av oktober 2000 anordnar de tyska utrikes- och utbildningsdepartementen en konferens för att diskutera med företrädare för exportindustrin hur tysk högre utbildning och forskning bäst kan marknadsföras utomlands.</P> <P class="p143 ft1">Arbetet med att undanröja de formella hindren för utländska studenter i Tyskland har påbörjats. Det sker en översyn över lagstiftning när det gäller uppehålls - och arbetstillstånd. Översynen syftar bl.a. till att ge utländska studenter möjlighet att arbeta under studietiden och att de skall kunna anställas i Tyskland efter examen. Denna översyn sker skyndsamt vid sidan av den av</P> <P class="p144 ft9">38</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft22">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1">förbundskanslern tillsatta utredningen med uppgift att ta fram en ny immigrationspolicy.</P> <P class="p146 ft3"><SPAN class="ft3">2.5.3</SPAN><SPAN class="ft31">Australien</SPAN></P> <P class="p29 ft1">Mer än 100 000 utländska studenter studerar för närvarande vid universitet och högskolor i Australien. Av dessa är 70 procent studenter inom grundutbildning och 30 procent på högre nivåer. Det innebär en ökning med 16 procent i jämförelse med tidigare läsår. Siffrorna redovisas av organisationen IDP Education Australia som har till uppgift att främja den internationella rekryteringen. Organisationen har 54 kontor i drygt 30 länder runt om i världen och förmedlade själv drygt 11 000 ansökningar under 1999. 13,5 procent av alla studenter vid landets högskolor kommer nu från andra länder.</P> <P class="p112 ft1">Av det totala antalet registrerade utlänningar studerar cirka en fjärdedel vid olika campus utanför Australien, i första hand i Singapore, Hong Kong, Malaysia och Kina. Omkring fem procent bedriver studier på distans, bl.a. med hjälp av Internet.</P> <P class="p31 ft1">IDP:s satsningar på genomgripande marknadsundersökningar, sofistikerade marknadsföringsstrategier, den återhämtade ekonomin i Asien och nya växande marknader har lett till att australisk höger utbildning har en dominerande ställning i Asien. Antalet utländska studenter från Malaysia har ökat med 23 procent och från Indonesien med drygt 20 procent. Förutom de marknadsföringsinsatser som sker genom IDP:s kontor över världen, är australiska universitet och högskolor själva mycket aktiva marknadsförare av högre utbildning i Australien. De deltar bl.a. i utbildningsmässor och genomför världsomspännande kampanjresor, både enskilt och i grupp.</P> <P class="p112 ft1">I budgeten för 2000/2001 presenterade Australiens regering förslag om åtgärder som stärker myndigheternas möjligheter att ingripa mot utbildningsanordnare som erbjuder kurser för utländska studerande men som inte håller tillräcklig standard. Det skall också bli lättare att komma åt organisationer som påstår sig ge utbildning men som i själva verket är en täckmantel för att låta asiater jobba i landet utan arbetstillstånd. Åtgärderna sägs vara ett led i strävanden att bevara förtroendet för en exportgren som ger 3 miljarder australiska dollar i inkomst (ca 16 miljarder svenska kronor) per år.</P> <P class="p147 ft9">39</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p120 ft1">Utbildningsminister David Kemp har 1999 antytt att stöd till forskning och forskarutbildning kan komma att konkurrensutsättas så att privata organisationer och andra externa aktörer kan få ge anbud på olika delar av de hittills statliga aktiviteterna. I framtiden kan landets universitet få konkurrera med internationella högskolor om statliga pengar. Förbundet ser som en konsekvens av en sådan liberalisering att också den australiska högre utbildningen öppnas för internationell konkurrens.</P> <P class="p142 ft1">Samväldesregeringen är beslutande instans när det gäller att fastställa hur avgifter skall tillämpas för inhemska respektive utländska medborgare. Sedan 1989 har inhemska studenter genom Higher Education Contribution Scheme (HECS) bidragit till mellan 20 och 25 procent av sina undervisningskostnader. De som betalar sin <NOBR>HECS-avgift</NOBR> direkt får 25 procents rabatt. Det är även möjligt att vänta med betalningen till efter examen och då sker betalningen via skattesystemet när studenten uppnått en viss inkomstnivå. Australien har ömsesidiga överenskommelser med Nya Zeeland, vars studenter betalar samma <NOBR>HECS-avgift</NOBR> men alltid i förskott och utan rabatt.</P> <P class="p102 ft1">Avgifter för utländska studenter infördes under tidigt <NOBR>1980-tal.</NOBR> Sedan 1990 måste utländska studenter betala en avgift som skall vara fullt kostnadstäckande. År 1999 var genomsnittkostnaden för ett grundutbildningsprogram inom ”arts/social science” drygt 11 000 australiska dollar, närmare 15 000 för ”science” och 27 000 australiska dollar för ”clinic”. Avgiftsnivån för utbildningar på mastersnivå är lite högre. Däremot är skillnaden större för MBA- utbildningar, det kan röra sig om en avgift mellan drygt 11 000 och drygt 40 000 australiska dollar, beroende på vid vilket universitet utbildningen ges.</P> <P class="p102 ft1">För tillträde till högre utbildning i Australien krävs att den sökande har en utbildning motsvarande den som ger tillträde till ”tertiary education” i Australien. Relevanta språkkunskaper i engelska krävs.</P> <P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">2.5.4</SPAN><SPAN class="ft31">USA</SPAN></P> <P class="p54 ft1">Det är självfallet svårt att jämföra den svenska högskolan med USA:s mångskiftande högre utbildningsinstitutioner. Det gäller såväl huvudmannaskap, som utbud och finansiering. Universitet och högskolor i USA har många finansieringskällor och studie-</P> <P class="p149 ft9">40</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft22">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">avgifter är bara en del. Det går dock att peka på några utvecklingslinjer när det gäller finansiering och kommersialisering.</P> <P class="p31 ft1">Många universitet har stora tillgångar men höjer ändå avgifterna (att användas enl. vissa kritiker till forskning). Varje stat och lärosäte sköter själv sin marknadsföring utomlands.</P> <P class="p31 ft1">Många ungdomar från Afrika, Asien och Latinamerika har sökt sig till USA. År 1985 läste 20 000 studenter från Ost- och Sydostasien vid amerikanska universitet. Tio år senare var siffran 260 000 (jfr 90 000 inom EU varav 90 procent i Frankrike, Storbritannien och Tyskland), av sammanlagt 460 000 utländska studenter. I dag är antalet 500 000. Omkring 75 procent av studenterna får finansiering från källor utanför USA. Antalet doktorander i naturvetenskap och teknik utgjorde en stor del samtliga forskarstuderande i Amerika. Många av dem stannar kvar och har blivit en viktig resurs för forskningen. Konkurrensen från andra engelskspråkiga länder har ökat – främst Australien och Storbritannien. Intäkterna från utländska studenter uppgår till stora belopp och engagemanget i säljfrämjande åtgärder är mycket stort. Amerikanska universitet erbjuder i större omfattning distansutbildning och etablerar sig utomlands. En federal satsning har gjorts på IT.</P> <P class="p150 ft1">President Clinton har i ett tal under våren 2000 framhållit det angelägna i att universitet och högskolor i USA rekryterar utländska studenter för att knyta politiska och ekonomiska band mellan USA och andra länder och att det för detta krävs en samordnad och sammanhängande strategi.</P> <P class="p146 ft14"><SPAN class="ft14">2.6</SPAN><SPAN class="ft21">Sammanfattande kommentar</SPAN></P> <P class="p151 ft1">Det står alltså klart att den globala utbildningsmarknaden har vuxit till att nu omfatta ett mycket stort antal studenter från såväl traditionellt starka utbildningsnationer som länder utanför västvärlden. För många länder med starka utbildningssystem har de ökande studentströmmarna kommit att utgöra grunden för en ekonomiskt betydande näringsgren. Alla antaganden om framtidens studentströmmar pekar dessutom på att antalet människor i världen som skaffar sig högre utbildning kommer att öka, antingen det sker i deras hemländer eller i utlandet. En internationell erfarenhet kommer dock med säkerhet vara en merit.</P> <P class="p152 ft9">41</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">En global utbildningsmarknad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p120 ft1">Flera av de länder som Sverige jämför sig med i utbildningshänseende har uppmärksammat potentialen i det egna utbildningssystemet när det gäller att ta emot utländska studenter. Skälen för att ta emot utländska studenter kan givetvis variera, och några sådana skäl för Sveriges vidkommande redovisas i kapitel 4. Vanligen har man i dessa länder funnit ett antal positiva skäl där man på olika vis ser att närvaron av utländska studenter gynnar det egna landet. En konsekvens av denna syn på studenterna är de satsningar på rekrytering, marknadsföring och förändrad lagstiftning avseende uppehållstillstånd och arbetstillstånd, som ovan redovisats. I det följande kapitlet försöker utredningen redovisa Sveriges position på den globala utbildningsmarknaden.</P> <P class="p153 ft9">42</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <P class="p154 ft39"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft38">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN></P> <P class="p155 ft14"><SPAN class="ft14">3.1</SPAN><SPAN class="ft21">Inledning</SPAN></P> <P class="p29 ft1">Sverige har en lång tradition av internationalisering inom den högre utbildningen och forskningen. I slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> och början av <NOBR>1970-talet</NOBR> vidtogs olika åtgärder för att systematiskt främja internationaliseringsarbetet vid svenska universitet och högskolor. Flera utredningar har sedan den tiden behandlat olika frågor i anslutning till högskolans internationalisering.</P> <P class="p31 ft1">Universitetskanslerämbetets (UKÄ) Internationaliseringsutredning, som 1974 presenterade sitt slutbetänkande <SPAN class="ft13">Utbildningens internationalisering </SPAN><NOBR>(UKÄ-Rapport</NOBR> 21, 1974) framhöll att utbildningsväsendet måste ha som uppgift att främja internationell förståelse och samverkan samt att bidra till strävandena att lösa globala problem. Utredningens förslag resulterade i att universiteten och högskolorna fick extra tillskott för att främja internationaliseringen. Lärosätena utarbetade strategier för internationalisering och särskilda internationella sekretariat för att främja utbytet av lärare, forskare och studenter.</P> <P class="p156 ft1">Gäststuderandekommittén som 1981 lade fram sitt betänkande</P> <P class="p82 ft1"><SPAN class="ft13">Utländsk studerande i Sverige </SPAN>(Ds U 1981:8) tog upp frågor om behörighetsgivande förutbildning för utländska studenter, studiesociala insatser, ändrade kriterier för Svenska institutets gäststipendier samt frågor rörande statistik om utländska studenter.</P> <P class="p32 ft13"><SPAN class="ft1">Utredningen </SPAN>Utlandsstudier och internationella utbildningskontakter <SPAN class="ft1">(Ds 1993:76) hade till uppgift att göra en översyn av organisationen för vissa internationella uppgifter inom utbildningsområdet. Utredningen föreslog bl.a. att informationen om svensk högre utbildning i utlandet bör vara en uppgift för Svenska institutet (SI) tillsammans med Verket för högskoleservice (VHS). SI borde även ha ansvaret för</SPAN></P> <P class="p157 ft9">43</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft1">”marknadsföringen”. Utredningen föreslog vidare att SI, VHS och Rådet för grundläggande högskoleutbildning borde åläggas att samordna hanteringen av sina olika stödformer för internationellt utbyte så att högskolornas arbete liksom enskilda lärares och studenters arbete underlättas.</P> <P class="p109 ft1">Högskoleverket fick år 1997 i uppdrag av regeringen att i samarbete med Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida) inventera den svenska högskolans undervisning och forskning om länder utanför Europa och Nordamerika samt samarbete med högskolor i dessa länder. Verket skulle vidare efter samråd med Sida lämna förslag till hur högskolans utbildning och forskning kan förstärkas inom dessa områden samt hur studentutbyte och forskningssamarbete kan utvecklas mellan Sverige och dessa länder. Högskoleverket redovisade uppdraget i maj 1998 i rapporten <SPAN class="ft13">Utbildning och forskning för strategisk internationalisering </SPAN>(1998:16 R). Beträffande utbyte och samarbete föreslog verket ett nytt utbytesprogram, benämnt Linnaeus, för mobilitet av lärare och studenter i förhållande till världen utanför Europa och Nordamerika. Verket föreslog vidare att ett svenskt stipendieprogram för utländska studenter på <NOBR>postgradute-nivå</NOBR> borde utredas.</P> <P class="p116 ft1">Högskoleverket har företagit en utvärdering av effekter av utlandsstudier, som redovisas i rapporten <SPAN class="ft13">Utlandsstudier, till vilken nytta? </SPAN>(1999:10 R). I rapporten konstaterar verket att utlandsstudier är en bra investering. Internationalisering i form av utlandsstudier är positivt för staten och för utvecklingen av samhället. Utlandsstudier är lärorikt och utvecklande för studenterna. Arbetsgivarna lägger stor vikt vid effekter av utlandsstudier, såsom språkfärdighet, internationell rörlighet, internationella kontakter etc.</P> <P class="p159 ft14"><SPAN class="ft14">3.2</SPAN><SPAN class="ft21">Svenska studenter i utlandet</SPAN></P> <P class="p41 ft1">För läsåret 1999/2000 har Centrala studiestödsnämnden (CSN) beviljat studiebidrag till drygt 27 000 studenter för studier i utlandet. Det är en ökning med omkring 1000 personer sedan föregående läsår. Hur utvecklingen har sett ut framgår av nedanstående tabell.</P> <P class="p160 ft9">44</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39241x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td71"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p10 ft22">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft13">Figur 3.1</P> <P class="p162 ft40">Antal utresande studenter med studiebidrag/år</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p163 ft29">30000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td73"><SPAN class="p164 ft29">26448</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td73"><SPAN class="p165 ft29">27343</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td21"><SPAN class="p10 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p10 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr9 td73"><SPAN class="p164 ft29">24959</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td21"><SPAN class="p10 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p10 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p10 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p10 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr14 td21"><SPAN class="p163 ft29">20000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p165 ft29">20127</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td27"><SPAN class="p10 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td73"><SPAN class="p10 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td73"><SPAN class="p10 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td73"><SPAN class="p10 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td21"><SPAN class="p166 ft44">16811</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td27"><SPAN class="p10 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td73"><SPAN class="p10 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td73"><SPAN class="p10 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td73"><SPAN class="p10 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td21"><SPAN class="p163 ft29">10000</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td27"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td21"><SPAN class="p163 ft29">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td27"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td21"><SPAN class="p167 ft29">1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td27"><SPAN class="p11 ft29">1996/97</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td73"><SPAN class="p11 ft29">1997/98</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td73"><SPAN class="p11 ft29">1998/99</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td73"><SPAN class="p11 ft29">1999/00</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td21"><SPAN class="p168 ft13">Källa<SPAN class="ft1">: CSN</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft1">Studenterna väljer i stor utsträckning att förlägga sina studier inom Europa, inklusive Norden. Hela 64 procent av de studenter som erhöll studiebidrag förlade sina studier till dessa länder. Nordamerika är den världsdel förutom Europa som lockar flest studenter. Drygt 6 000 studenter eller 24 procent av dem som erhöll studiebidrag har förlagt sina studier till USA eller Kanada. Antalet personer som förlagt sina studier till dessa länder har i stort sett varit oförändrat de senaste tre åren.</P> <P class="p125 ft1">Sverige har mycket generösa regler för studiestöd till studier utomlands. Det är Högskoleverket som bedömer om studier vid ett lärosäte/institution skall berättiga till studiestöd. Studenterna har även möjlighet att låna till terminsavgift, resa och försäkring. Från läsåret 1995/96 har CSN:s studiestödsutbetalningar till svenska studenters utlandsstudier årligen ökat från ca 1 miljard till ca 1,8 miljarder kronor.</P> <P class="p34 ft1">Många utländska avgiftstagande lärosäten förefaller väl medvetna om de svenska villkoren och inte sällan följer avgifterna bidrags- och lånemöjligheterna i Sverige utan större avvikelser. Många utländska lärosäten tar ut olika avgifter för olika studenter. Om man exempelvis vill ha in fler studenter från ett visst land så kan dessa ges rabatt, medan de med generellt god betalningsförmåga kan få betala en högre avgift för sina studier.</P> <P class="p170 ft9">45</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft13">Figur 3.2</P> <P class="p171 ft13">Källa<SPAN class="ft1">: CSN</SPAN></P> <P class="p172 ft14"><SPAN class="ft14">3.3</SPAN><SPAN class="ft21">Utländska studenter i Sverige</SPAN></P> <P class="p41 ft1">Redan UKÄ:s internationaliseringsutredning framhöll att begreppet utländska studenter inte är självklart. Därefter har såväl Gäststuderandekommittén som utredningen om utlandsstudier framhållit det omöjliga i att kunna redovisa antalet utländska studenter som vistas i Sverige enbart för studier. Denna svårighet finns fortfarande. Det går inte att få exakta uppgifter om hur många utländska studenter som är i Sverige för studier inom högskolan.</P> <P class="p66 ft1">Statistiska Centralbyrån (SCB) gör vart annat år mätningar om befolkningens utbildningsdeltagande. Dessa uppgifter inkluderar inte utländska medborgare som inte är folkbokförda i Sverige. Detta gäller i hög grad medborgare från de nordiska länderna samt utbytesstudenter som stannar kortare tid än tre månader. Dessutom förekommer det att utländska studenter registreras med ett tillfälligt personnummer. SCB:s uppgifter bygger på en jämförelse mellan folkbokföringen och högskoleregistren. Studenter med olika personnummer i högskoleregistren och folkbokföringen kan därför inte redovisas. Begreppet ”utländska medborgare” omfattar även personer som stadigvarande vistas i landet av andra orsaker. Det kan exempelvis vara invandrare med uppehållstillstånd och barn till invandrade föräldrar som inte har svenskt medborgarskap. Med detta sätt att räkna redovisar SCB ca 13 000 utländska medborgare i högskoleutbildning för ht 1998. I summan ingår forskarstuderande. SCB:s uppgifter ligger till grund för den jämförande internationella statistiken från bl.a. UNESCO.</P> <P class="p173 ft1"><SPAN class="ft13">Tabell 3.1 </SPAN>Utländska medborgares deltagande i högskoleutbildning HT 1998</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p18 ft15">Världsdel/land</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p174 ft15">Antal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p18 ft13">Norden utom Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p175 ft46">4 475</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p18 ft13">Europa utom Norden</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p175 ft46">4 864</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p18 ft1">varav Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p176 ft1">440</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p177 ft1">Ryssland</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p176 ft1">276</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p18 ft9">46</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_43"> <P class="p178 ft10">SOU 2000:92 Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p179 ft1">Estland</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p180 ft1">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p179 ft1">Lettland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p181 ft1">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p179 ft1">Litauen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p181 ft1">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p18 ft13">Afrika</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p180 ft46">498</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p18 ft13">Asien</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p181 ft46">2 061</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p18 ft1">varav Iran</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p180 ft1">614</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p179 ft1">Kina</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p180 ft1">646</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p18 ft13">Nordamerika</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p180 ft46">634</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p18 ft13">Sydamerika</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p180 ft46">406</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p18 ft13">Oceanien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p181 ft46">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p18 ft47">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p181 ft48">12 999</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft1"><SPAN class="ft13">Källa</SPAN>: SCB, Bakgrundsmaterial om befolkningens utbildning 1999:1 ”Befolkningens studiedeltagande höstterminen 1998”.</P> <P class="p183 ft1">I Tabell 3.1 redovisas några länder särskilt. Det relativt stora antal studenter som kommit från vissa länder i Östeuropa är ett utslag av de satsningar som gjorts mot denna region, inte minst genom Svenska institutets stipendier. Ett annat land som urskiljer sig i tabellen är Iran, och här handlar det sannolikt om personer med iranskt medborgarskap som stadigvarande bor i Sverige.</P> <P class="p184 ft1">För 1998 redovisar <SPAN class="ft13">Högskoleverket </SPAN>6 407 utbytesstudenter (studenter inom olika utbytesprogram) inom högre grundutbildning vid svenska lärosäten. Huvuddelen kom från Europa: utbyten inom Erasmus och Nordplus svarade för 4 923 personer eller 77 procent. 1998 fanns dessutom 796 utländska doktorander registrerade vid svenska forskarutbildningar varav knappt hälften kom från EU (Högskoleverkets rapportserie 1999:11R).</P> <P class="p184 ft1"><SPAN class="ft13">Migrationsverket </SPAN>(före den 1 juli 2000 Invandrarverket) redovisar för 1999 drygt 4 700 beviljade uppehållstillstånd för studenter varav ca 2 800 från länder utanför <NOBR>EES-området.</NOBR></P> <P class="p183 ft1"><SPAN class="ft13">Tabell 3.2 </SPAN>Beviljade uppehållstillstånd till utländska studenter inom högskolan 1999, exklusive <NOBR>EES-området</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p18 ft15">Världsdel/land</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td83"><SPAN class="p185 ft15">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td84"><SPAN class="p166 ft15">Varav kvinnor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p18 ft13">Afrika</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p185 ft13">216</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p186 ft13">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p18 ft13"><NOBR>Nord-Syd-Amerika</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p185 ft13">753</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td85"><SPAN class="p186 ft13">384</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p18 ft1">varav USA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p185 ft1">436</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p186 ft1">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p179 ft1">Kanada</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p185 ft1">167</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p186 ft1">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p18 ft13">Asien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p185 ft13">780</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p186 ft13">297</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p18 ft1">varav Japan</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p185 ft1">86</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td85"><SPAN class="p186 ft1">46</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p187 ft9">47</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr4 td86"><SPAN class="p177 ft1">Kina</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td87"><SPAN class="p11 ft1">287</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p186 ft1">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p18 ft13">Europa</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p11 ft13">862</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p186 ft13">458</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p18 ft1">varav Estland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p11 ft1">82</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p186 ft1">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p177 ft1">Litauen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p11 ft1">89</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p186 ft1">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td86"><SPAN class="p177 ft1">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td87"><SPAN class="p11 ft1">154</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p186 ft1">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p177 ft1">Ryssland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p11 ft1">178</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p186 ft1">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p18 ft13">Oceanien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p11 ft13">178</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p186 ft13">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td86"><SPAN class="p18 ft1">varav Australien</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td87"><SPAN class="p11 ft1">158</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p186 ft1">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p18 ft13">Okända, statslösa, etc.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p11 ft13">13</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p186 ft13">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p18 ft47">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td90"><SPAN class="p11 ft47">2802</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p186 ft47">1295</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p188 ft1"><SPAN class="ft13">Källa</SPAN>: Statens invandrarverk (Migrationsverket), Statistiska meddelanden 2000, BE 65 SM 0001.</P> <P class="p189 ft1"><SPAN class="ft13">Migrationsverkets </SPAN>uppgifter bygger enbart på uppehållstillstånd beviljade första gången för högskolestudier. Verkets uppgifter omfattar inte medborgare i de nordiska länderna eftersom de inte behöver ansöka om uppehållstillstånd. Uppgifterna avser inte heller medborgare från <NOBR>EES-länder</NOBR> som studerar för kortare perioder än tre månader, för vilket det inte krävs uppehållstillstånd. Forskarstuderande ingår i siffrorna.</P> <P class="p190 ft1"><SPAN class="ft13">Högskoleverkets </SPAN>uppgifter avser utbytesstudenter, d.v.s. studenter som studerar i Sverige inom ramen för utbytesavtal. Dessa uppgifter bygger på rapporter från universitetens och högskolornas internationella kanslier som har ansvar för utbytesavtalen. Uppgifterna omfattar således även studenter som studerar vid lärosätena under kortare tid än tre månader.</P> <P class="p191 ft1">De ovan redovisade svårigheterna gör att det inte med säkerhet går att fastställa hur många utländska studenter som finns Sverige.</P> <P class="p192 ft3"><SPAN class="ft3">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft31">Utländska doktorander</SPAN></P> <P class="p193 ft1">Regeringen gav i februari 1998 Högskoleverket i uppdrag att göra en sammanställning av doktorander med hemvist utanför Norden och EU under perioden 1990/91 - 1996/97. I uppdraget ingick att sammanställa doktorandernas fördelning på lärosäten, fakulteter och ämnesgrupper samt deras hemvist innan forskarutbildningen påbörjades. I redovisningen skulle även ingå hur dessa finansierade sin utbildning samt i vilken utsträckning de lämnade landet efter fullgjord forskarutbildning. Högskoleverket utredde frågan och</P> <P class="p194 ft9">48</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr7 td71"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p10 ft22">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p195 ft1">avlade rapport i november 1998: ”Doktorander från länder utanför Norden och Europeiska unionen.”</P> <P class="p196 ft1">I budgetpropositionen 1999 redovisade regeringen uppdraget. Regeringen menade att rörligheten bland doktorander och disputerade forskare är ett positivt uttryck för internationaliseringen.</P> <P class="p197 ft1">De registrerade doktoranderna från länder utanför Norden och EU är doktorander som fullgör hela sin forskarutbildning i Sverige. Det är mer sällsynt att doktorander från dessa länder genomgår en del av sin forskarutbildning i Sverige. Flera universitet och högskolor har emellertid avtal med lärosäten utanför Norden och EU, som möjliggör ett utbyte inom ramen för forskarutbildningen. Denna möjlighet verkar dock vara i det närmaste outnyttjad.</P> <P class="p198 ft1">Under läsåret 1996/97 fanns det 18 857 registrerade doktorander i Sverige. Av dessa kom drygt 1 400 från länder utanför Norden och EU. Doktorander från Kina utgjorde 30 procent av det totala antalet utländska doktorander. Antalet doktorander från det forna östblocket var sammanlagt 18 procent. Doktorander från USA utgjorde 10 procent.</P> <P class="p196 ft1">Höstterminen 1998 fanns drygt 3 800 utrikes födda personer aktiva inom svensk forskarutbildning. Av dessa kom 2 410 från länder utanför Norden och EU – ett tusental fler än vad Högskoleverket redovisade året innan.</P> <P class="p198 ft1">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har det skett en förskjutning av de utländska doktorandernas nationalitet från Asien till länder i Östeuropa. Doktorander från främst Ryssland och de baltiska länderna står för ökningen.</P> <P class="p196 ft1">Flest utländska doktorander finns det enligt undersökningen vid Uppsala och Lunds universitet samt vid Karolinska institutet. Vid dessa lärosäten fanns ca 50 procent av alla registrerade utländska doktorander.</P> <P class="p196 ft1">En majoritet fanns vid teknisk eller medicinsk fakultet. Doktorander från Kina, USA och Ryssland valde främst medicin medan de från Iran och Baltikum valde teknik. Forskarstudier vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna valdes främst av doktorander från USA.</P> <P class="p199 ft9">49</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft13">Examination av utländska doktorander</P> <P class="p114 ft1">De utländska doktoranderna som grupp avlägger i större utsträckning forskarexamen än de svenska. Av de 1 130 doktorander som antogs 1990/91 hade 858 eller 76 procent fram till 1997 avlagt examen. Samma siffra för de svenska doktoranderna var 62 procent. De ca 1 100 doktorander från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> som registrerats vid svenska lärosäten läsåret 1990/91 valde företrädesvis att läsa vid tekniska och medicinska fakulteter.</P> <P class="p109 ft1">Av dem som examinerats hade en tredjedel vid 1997 års utgång lämnat Sverige; ungefär samma siffra gällde för de utländska doktoranderna från <NOBR>EES-området.</NOBR></P> <P class="p200 ft3"><SPAN class="ft3">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft31">Mötet med Sverige</SPAN></P> <P class="p201 ft1">I uppdraget ingår att undersöka hur utländska studenter uppfattar sin studietid i Sverige. I detta avsnitt kommer studenternas studiesociala situation att redovisas. Frågor som rör studenternas sociala situation ingick i den enkät som tillsänts lärosätena. Vidare har intervjuer gjorts med studenter vid några internationella utbildningar vid Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola.</P> <P class="p109 ft1">Flera universitet och högskolor har också själva låtit göra uppföljningar av hur utländska studenter ser på sin vistelse i Sverige. De flesta anser att mottagande, studieform och kvalitet i utbildningen är mycket positivt. Hur utländska studenter upplever Sverige vid sidan av studierna är av stor betydelse för hur de senare kommer att värdera sin tid i Sverige.</P> <P class="p109 ft1">Studenterna blir väl mottagna vid ankomsten till det svenska lärosätet. De flesta lärosäten har ett mottagningsprogram för utbytesstudenter. Dessa program omfattar punkter som personligt mottagande, introduktion till studierna, fadderverksamhet, integrerat boende, svenskundervisning, kultur- och samhällsinformation. De studenter som vi talat med uttrycker att detta första möte varit mycket tillfredsställande och de har ofta varit positivt förvånade över välkomnandet och beredvilligheten att visa tillrätta. Studenter som kommer utanför utbytesprogrammen omfattas inte av samma noggranna mottagande.</P> <P class="p115 ft1">För doktorander är omhändertagandet något mindre omfattande. Vanligen förekommer några av ovanstående punkter. Institutionerna själva tar ett större ansvar för doktorandernas omhändertagande.</P> <P class="p110 ft9">50</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td71"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p10 ft22">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft13">Språket</P> <P class="p48 ft1">Så gott som samtliga lärosäten erbjuder svenskundervisning i någon form för de utländska studenterna. Många vill försöka lära sig svenska under sin tid här, men upplever det som mycket svårt. De behöver nästan aldrig kunna svenska för att klara sig i samhället då ”alla talar hygglig engelska”. Vissa har frivilligt tagit extra kurser som lärosätet erbjudit, men i några studenter menar att det var svårt att läsa svenska samtidigt med de ordinarie kurserna. En intensivkurs i början framhölls som ett alternativ.</P> <P class="p50 ft13">Bostäder</P> <P class="p48 ft1">Boendet är ofta avgörande för att studenterna skall tycka att tiden som <NOBR>gäst-/utbytesstudent</NOBR> har varit lyckad. De flesta av lärosätena har integrerat boende, med vilket avses studentkorridorer eller kollektiv med svenska och utländska studenter. I Uppsala universitets undersökning sägs att ”Ett av de mest framträdande resultaten är den upplevda segregeringen mellan svenska och utländska studenter. Utbytesstudenterna upplever det som svårt att lära känna svenska studenter vilket till stor del beror på för få tillfällen att mötas. Ett exempel är studentkorridorerna, där man ofta placerar många utbytesstudenter i en och samma korridor. En akut brist på bostäder råder emellertid på flera av de större studieorterna. Lärosätena i Stockholm, Uppsala, Jönköping, Gävle och Malmö uppger att problemen är allvarliga. Situationen i Stockholm är mycket allvarlig. Behovet av studentbostäder är mycket stort. Idag är läget sådant att lärosätena på dessa orter inte säkert kan erbjuda de utländska studenterna bostad. Avsaknaden av ett erbjudande av bostad kan mycket väl vara det som gör att en student avstår från att välja det svenska lärosätet för sina utlandsstudier.</P> <P class="p97 ft1">Det är i många länder oacceptabelt att inte ha bostadsfrågan löst i samband med antagningen. Det är också oacceptabelt för många att placeras i vad som kan uppfattas som otrygga områden, kanske i förorter utan särskild studentprägel, långt ifrån lärosätet.</P> <P class="p31 ft1">Studenterna vill bo i billiga studentrum utan onödig standard, och den svenska korridorformen är lyckad och uppskattad om bara tillräcklig mix vid rumsfördelningen sker mellan svenska och utländska studenter.</P> <P class="p202 ft9">51</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft1">Bristen på studentbostäder är det enskilt största hindret mot en ökad rekrytering av utländska studenter, särskilt till storstäderna.</P> <P class="p203 ft13">Övrigt</P> <P class="p114 ft1">Inte sällan nämns klimatet som ett reellt problem. Lärosätena bör tänka på detta och vara tydliga i sin information om det svenska klimatet och hur studenterna eventuellt kan förbereda sig.</P> <P class="p204 ft14"><SPAN class="ft14">3.4</SPAN><SPAN class="ft21">Information om svensk utbildning och forskning i utlandet</SPAN></P> <P class="p205 ft3"><SPAN class="ft3">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft31">Universitetens och högskolornas information</SPAN></P> <P class="p201 ft1">De svenska lärosätena svarar själva för en relativt omfattande del av den information som tillhandahålls i utlandet om svensk högre utbildning. Lärosätena svarar i enkäten att man bedriver informationsarbete på en mängd olika sätt: nära nog samtliga nämner samarbete mellan institutioner/lärosäten, studentutbyte och forskningssamverkan, egna broschyrer/kataloger, Internet, deltagande i konferenser eller informationsinsatser genom andra kontakter. Vissa lärosäten nämner också annonsering i utländsk press samt deltagande i mässor.</P> <P class="p115 ft1">Enligt enkäten riktar man sig huvudsakligen mot Europa, Nordamerika och Australien, alltså de traditionellt starka utbildnings- och vetenskapsnationerna i västvärlden. I vissa fall nämns länder i Asien men mera sällan Afrika och Latinamerika. Informationen går i huvudsak direkt till utländska lärosäten, ofta sådana som man har avtal med. Ibland sänds information också till ambassader eller andra organisationer.</P> <P class="p72 ft3"><SPAN class="ft3">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft31">Svenska institutet</SPAN></P> <P class="p41 ft1">Svenska institutet (SI) svarar idag för den samlade informationen om högre utbildning i Sverige till utlandet. Utländska studenter – liksom universitet och högskolor, organisationer och myndigheter i andra länder – kan få information direkt från SI eller genom svenska utlandsmyndigheter, som använder sig av SI:s material. SI:s broschyrer publiceras också elektroniskt på SI:s hemsida</P> <P class="p206 ft9">52</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td71"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p10 ft22">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">Study in Sweden. SI ger service till utlandsmyndigheter m.fl. som behöver faktaunderlag eller hjälp med kontakter med universitet och högskolor. SI presenterar också svensk högre utbildning vid mässor och konferenser utomlands.</P> <P class="p31 ft1">SI samråder och samarbetar i första hand med ansvariga och handläggare vid universitetens/högskolornas internationella kontor, men samarbetar också med Högskoleverket dels genom viss samproduktion och dels genom regelbundna möten, där även informatörer från Utbildningsdepartementet har deltagit.</P> <P class="p32 ft1">De svenska utlandsmyndigheterna är kanaler för informationsspridning och fungerar ibland också som samarbetspartners.</P> <P class="p33 ft1">Det informationsmaterial som SI framställer är omfattande. Förteckning över detta material finns i bilaga.</P> <P class="p30 ft13">Hemsida</P> <P class="p48 ft1">SI har under rubriken <SPAN class="ft13">Study in Sweden </SPAN>ett antal länkar med allmän och praktisk information för den som är intresserad av studier i Sverige.</P> <P class="p31 ft1">Där finns information om det svenska högskolesystemet, praktisk information för studenter och forskare som ska komma till Sverige, stipendieinformation, information om hur och var det går att lära sig svenska samt länkar till samliga högskolors hemsidor, direktlänkar till information om s k mastersprogram mm.</P> <P class="p31 ft1">Under hösten 2000 publicerar SI sin nya hemsida som kommer att innehålla mer lättåtkomlig information för utländska studenter och forskare som är intresserade av att studera i Sverige. Under rubriken ”Studies & Research in Sweden” skall det finnas information om att studera i Sverige och information om det svenska högskolesystemet. Det skall också finnas länkar till andra myndigheters och organisationers information.</P> <P class="p32 ft1">Dessutom har en <NOBR>stipendie-databas</NOBR> skapats för att underlätta sökandet efter information om SI:s alla former av stöd och stipendier (för svenskar såväl som utlänningar). Databasen kommer eventuellt att på sikt byggas ut för att även innehålla information om andra organisationers stipendier.</P> <P class="p207 ft9">53</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft13">Informationsservice</P> <P class="p114 ft1">SI får ungefär 2 <NOBR>500-3</NOBR> 000 förfrågningar/år (brev, fax och <NOBR>e-post)</NOBR> från enskilda individer om studier och om utbildningssystemet i Sverige. Frågorna avser utbildning på alla nivåer inom i alla utbildningsområden och kommer från personer med högst olika utbildningsmässiga och ekonomiska förutsättningar. En viss ökning av kvalificerade förfrågningar om t.ex. påbyggnadsutbildningar inom teknik och ekonomi tyder på att det finns en ökad kännedom om kurser och program för utländska studenter i Sverige.</P> <P class="p66 ft1">En mindre andel förfrågningar kommer också från utländska universitet, myndigheter och organisationer som – ibland via svenska ambassaden – önskar få särskild information eller komma i kontakt med svenska universitet och högskolor.</P> <P class="p20 ft13">Mässor och konferenser</P> <P class="p41 ft1">SI deltar årligen som utställare vid två stora internationella konferenser om utbyte inom utbildning och forskning och samordnar därigenom presentationen av svensk högre utbildning. Dessa är</P> <P class="p208 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">EAIE-konferensen,</SPAN></NOBR> Europa. (European Association for International Education). Ca 1.500 deltagarna från ett <NOBR>60-tal</NOBR> länder. Ca 50 utställare.</P> <P class="p209 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">NAFSA-konferensen,</SPAN></NOBR> USA. (Association of International Educators). SI tillsammans med de övriga nordiska länderna. Ca 4 000 konferensdeltagare (varav 1 600 från länder utanför Nordamerika), ett <NOBR>60-tal</NOBR> länder. Ca 250 utställare. I samband med denna har också anordnats nordiska mottagningar.</P> <P class="p65 ft1">Svenska universitet och högskolor deltar också med egna representanter och eget informationsmaterial i SI:s monter.</P> <P class="p43 ft1">Det finns även ett stort antal utbildningsmässor som vänder sig direkt till studenter och lärare. SI deltar vanligen inte i denna typ av mässor som mer lämpar sig för lärosäten som direkt rekryterar studenter till (avgiftsbelagda) utbildningsprogram. Deltagande har inte heller efterfrågats av universiteten/högskolorna.</P> <P class="p210 ft9">54</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td71"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p10 ft22">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft14"><SPAN class="ft14">3.5</SPAN><SPAN class="ft21">Svenska lärosätens utbildningsaktiviteter utanför Sverige</SPAN></P> <P class="p212 ft1">De utländska universitet som hårdast gått in för att rekrytera utländska studenter bedriver inte sällan olika sorters verksamheter i de för dem relevanta länderna. Det finns exempel där universitetsfilialer satts upp i utlandet liksom rekryteringskontor. Ett annat inslag är vad som kan kallas <NOBR>utbildnings-franchising,</NOBR> dvs. ett universitet ger ett utländskt partneruniversitet rätt att ge utbildning i det första universitetets namn.</P> <P class="p213 ft1">Svenska lärosäten har ännu så länge en mycket ringa verksamhet på plats i utlandet. Det enda egentliga exemplet är Handelshögskolan i Stockholm som har filialer i Oslo, Helsingfors och S.t Petersburg. Denna filialverksamhet är främst kopplad till högskolans s.k. Executive Education där man erbjuder kompetensutveckling för företagsledare och nyckelpersoner på olika nivåer inom näringsliv och förvaltning. Detta görs genom öppna och företagsinterna program. Forskare från Handelshögskolan är utbildningsansvariga.</P> <P class="p213 ft1">I Riga har Handelshögskolan på Regeringens (UD) uppdrag ansvarat för upprättandet av en handelshögskola, Stockholm School of Economics. Vid Handelshögskolan i Riga skall studenter från Estland, Lettland och Litauen kunna erhålla högre utbildning inom olika ekonomiska och juridiska discipliner.</P> <P class="p132 ft1">Vissa aktiviteter bedrivs i utlandet genom universitetsägda bolag, och universitetsanställda deltar då regelmässigt i dessa aktiviteter tillsammans med personal från bolagen.</P> <P class="p214 ft1">Ett exempel är Swedec, ett bolag som ägs gemensamt av Lunds universitet och utvecklings- och utbildningskonsultbolaget Hifab International, del i Hifab Group. Verksamheten inriktas mot diverse utvecklings- och utbildningsprojekt i framför allt tredje världen och Östeuropa med exempelvis Sida, AMU, Världsbanken, UNESCO m.fl. som uppdragsgivare. Forskare och lärare vid Lunds universitet kan genom Swedec medverka i projekten.</P> <P class="p213 ft1">Ett annat exempel är Indevelop Uppsala AB som samägs av Uppsala universitet och Hifab Group. Detta bolag bedriver utbildnings- och rådgivningsverksamhet inom vårdsektorn, i tredje världen. Uppdrag finansierade av Sida dominerar men andra finansiärer som Europeiska kommissionen, Världsbanken och Finnida/Danida förekommer. Återigen utnyttjas kopplingen till</P> <P class="p215 ft9">55</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft1">Uppsala universitet på så sätt att universitets expertis deltar i projekten.</P> <P class="p37 ft1">Ett exempel på globalt samarbete mellan lärosäten på olika kontinenter är Lunds universitets deltagande i det globala nätverket Universitas 21 som består av 18 universitet från 10 länder. Nätverket skall bl.a. arbeta med fortbildnings- och vidare utbildningsfrågor.</P> <P class="p216 ft14"><SPAN class="ft14">3.6</SPAN><SPAN class="ft21">Stipendier</SPAN></P> <P class="p41 ft1">Det finns myndigheter och organisationer som har olika program för utlandsstudier för svenska studenter, samt studier i Sverige för utländska studenter. Nedanstående sammanställning utgör inte en fullständig kartläggning av de stipendiemöjligheter som står till buds men tar upp några av de viktigare organisationerna.</P> <P class="p20 ft15">Svenska institutet</P> <P class="p114 ft1">Svenska institutet (SI) är en statlig myndighet med huvuduppgift att sprida kunskap om Sverige i utlandet och att svara för utbyte med andra länder inom kultur, utbildning, forskning och samhällsliv i övrigt.</P> <P class="p44 ft1">I sin verksamhet ska SI främja svenska intressen och bidra till tillväxt, sysselsättning och kulturell utveckling i Sverige.</P> <P class="p43 ft1">Med tiden har SI fått ansvaret för ett stort antal stipendie- och utbytesprogram vilka ofta har tillkommit på grundval av utrikespolitiska överväganden. Institutet handhar dessutom stipendier på uppdrag av privata fonder och stiftelser.</P> <P class="p37 ft16">Det finns stipendier för svenska studenters, forskares och universitetslärares utlandsvistelser och för utländska studenters, forskares och universitetslärares vistelser i Sverige.</P> <P class="p43 ft1">Praktiskt taget har alla världens länder omfattats av SI:s programutbud. På grund av indragna anslag upphör programmet med internationella forskarstipendier. Under senare år har samarbetet med Öst- och Centraleuropa dominerat verksamheten. SI har genom särskilda regeringsbeslut tillförts medel för samarbete framför allt med länderna i närområdet vid Östersjön.</P> <P class="p43 ft1">1999 fördelade SI sammanlagt 910 stipendier till utländska studenter, lärare och forskare för längre eller kortare vistelser</P> <P class="p110 ft9">56</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td71"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p10 ft22">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft1">avseende studier och forskning vid svenska universitet och högskolor.</P> <P class="p217 ft15">Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning</P> <P class="p218 ft1">Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, (STINT), inrättades 1994. Enligt stadgarna skall STINT främja internationalisering av svensk högre utbildning och forskning. Detta görs genom att stödja svenska och utländska postdoktorers vistelser vid utländska respektive svenska universitet och högskolor samt stipendiering av unga akademiker från länder i dynamisk utveckling för studier i Sverige samt främjande av utbildningsmöjligheter för dessa vid svenska lärosäten</P> <P class="p132 ft1">Stiftelsen stödjer internationalisering enligt ovan till en kostnad om <NOBR>150-200</NOBR> miljoner kronor per år. Liksom hos Svenska institutet bedrivs verksamheten inom olika program, med olika inriktning. Ett par skall nämnas i detta sammanhang.</P> <P class="p214 ft13">Stipendier för studerande från länder i dynamisk utveckling <NOBR>(master-nivå)<SPAN class="ft1">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> Avsikten med stipendierna är att i vissa länder successivt bygga upp nätverk av personer med utbildning från och en god erfarenhet av Sverige. STINT koncentrerar sig på länder i Latinamerika, Stillahavsasien samt Sydafrika. STINT stöder universitet och högskolor för att anordna mastersprogram på engelska i Sverige med fasta stipendier. Programmet möjliggör för ett </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">80-tal</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> unga akademiker att studera på mastersnivå i Sverige varje år.</SPAN></P> <P class="p133 ft13">Stipendier för forskarstuderandes utlandsvistelser <SPAN class="ft1">avser möjligheter för doktorander vid svenska universitet och högskolor för en termins vistelse vid ett utländskt universitet eller forskningsinstitut. För 2000/2001 kommer ett </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">80-tal</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> doktorander att kunna få denna möjlighet. Under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">1999-2001</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> har STINT dessutom ett program med särskilda stipendier för doktorander inom det kulturvetenskapliga ämnesområdet, dvs. discipliner inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga, teologiska, juridiska och filosofiska fakulteterna. Sammanlagt 150 sådana stipendier kommer ha utdelats inom programmet. Inom andra av STINT:s program ges ytterligare ett antal forskarstuderande möjlighet till utlandsvistelser.</SPAN></P> <P class="p219 ft9">57</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft15">Sida</P> <P class="p52 ft1">Sida stöder framför allt framför allt doktorander inom Sida finansierade projekt. För närvarande finns det omkring 200 utländska doktorander som med stöd av Sida genomgår forskarutbildning vid svenska lärosäten. Denna forskarutbildning är framför upplagd enligt sandwich – modellen, vilket innebär att doktoranderna endast tillbringar vissa tider i Sverige och övrig tid i hemlandet. Svenska institutioner får stöd för att ta emot doktoranderna.</P> <P class="p101 ft1">Sida bedömer att denna form av stöd för forskarutbildningen successivt kommer att ersättas med stöd till universiteten i biståndsländerna.</P> <P class="p7 ft15"><NOBR>Linnaeus/Palme-programmet</NOBR></P> <P class="p52 ft1">Programmet är ett utbytesprogram för lärare och studenter inom den grundläggande högskoleutbildningen. Det syftar till att stärka svenska lärosätens samarbete med universitet och högskolor utan för <NOBR>OECD-området</NOBR> och därmed öka de globala kontakterna inom högskolevärlden. Det övergripande målet är stimulera den svenska högskolan att bli mer global i sin internationalisering, d.v.s. att det utvecklas goda relationer med lärosäten i länder utanför Europa och Nordamerika och att intresset för utvecklingsländer och samarbete med utvecklingsländer stärks. Samarbete och utbyte skall ske med universitet och högskolor i Asien, Latinamerika, Afrika samt vissa länder i Central- och Östeuropa.</P> <P class="p142 ft1">Den som reser ut från Sverige inom ramen för programmet kallas <NOBR>Linnaeus-stipendiat,</NOBR> medan den som kommer till Sverige från ett annat land kallas <NOBR>Palme-stipendiat.</NOBR></P> <P class="p79 ft1">Programmet är ett komplement till befintliga bidrag och stipendier för att stärka högskolans internationella kontakter och utbyten.</P> <P class="p55 ft16">Programmet finansieras av Sida och skall administreras av Internationella Programkontoret för utbildningsområdet. För år 2000 finns 5 miljoner kronor avsatta.</P> <P class="p220 ft9">58</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td71"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p10 ft22">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft15">Övriga</P> <P class="p48 ft1">Bland övriga måste givetvis utbytesprogrammen inom Europeiska unionen nämnas. Genom bl.a. <NOBR>Socrates-programmet</NOBR> ges ett stort antal studenter möjlighet till utlandsstudier inom EU. Internationella Programkontoret är svensk central myndighet för programmen inom EU. Redovisning av antalet utbytesstudenter finns i avsnitt 3.2. Ytterligare finansiärer som tillhandahåller omfattande möjligheter är <NOBR>Sverige-Amerika</NOBR> Stiftelsen och Fulbright Commission. Därtill finns ett antal något mindre aktörer vilka tillsammans erbjuder ett ansenligt antal stipendier för utlandsstudier.</P> <P class="p221 ft14"><SPAN class="ft14">3.7</SPAN><SPAN class="ft21">Utbildningsmäklare</SPAN></P> <P class="p29 ft1">Samtidigt med utbyggnaden av den högre utbildningen – i Sverige och i andra länder – så har olika typer av utbildningsmäklare etablerats. Med ett ökat intresse för studier och med en växande flora av möjliga studieval har det skapats en marknad för rådgivning och mäkling av utbildning. Därtill har framväxten av Internet inneburit nya möjligheter att informera om utbildningar och också marknadsföra utbildningar eller lärosäten.</P> <P class="p32 ft1">Utbildningsmäklarna begränsar sig inte nödvändigtvis till högre utbildning utan de förmedlar allehanda typer av utbildningar. Somliga förmedlar inte bara utbildningar utan deltar själva aktivt i skapandet av gångbara utbildningar och agerar som en länk mellan utbildningsanordnaren och studenterna eller uppdragsgivaren. En form av utbildingsmäkling svarar <NOBR>e-learningbolagen</NOBR> för. Via Internet paketeras eller förmedlas utbildningar i Internetformat åt uppdragsgivare. Dessa kan vara företag eller andra organisationer eller arbetsgivare, och utbildningarna kan ges av universitet eller andra utbildningsanordnare. Åtminstone <NOBR>10-20</NOBR> företag koncentrerade på <NOBR>e-learning</NOBR> kan lokaliseras på den svenska marknaden.</P> <P class="p128 ft1">En annan form är mera renodlad utbildningsmäkling, exempelvis förmedling av olika utländska avgiftsbelagda kurser åt universitet och högskolor runt om i världen. I nära samverkan med de utländska partneruniversiteten rekryteras svenska studenter för utlandsstudier. Vid sidan av utbildningsmäklarna finns ett relativt stort antal svenska och relevanta utländska <NOBR>Internet-portaler</NOBR> som</P> <P class="p222 ft9">59</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Sveriges nuvarande ställning på den globala utbildningsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p223 ft1">på kommersiell grund guidar, marknadsför eller på annat sätt samlar och länkar information om utbildning.</P> <P class="p224 ft14"><SPAN class="ft14">3.8</SPAN><SPAN class="ft21">Sammanfattande kommentar</SPAN></P> <P class="p54 ft1">Utbildning och forskning är i Sverige av tradition förknippade med internationella kontakter och perspektiv. Internationell samverkan och internationella erfarenheter värderas högt och intresset för att ytterligare förstärka kopplingen till liknade verksamheter i vår omvärld är stort. Svenska studenter har en tradition av att bege sig utomlands för att studera, även om det stora antal som utrest under <NOBR>1990-talet</NOBR> inte kan jämföras ens med det antal som utreste under det närmast föregående decenniet.</P> <P class="p121 ft1">Det som skänker en ny dimension åt frågan om studentrörlighet är det faktum att utländska studenter nu också väljer att komma till Sverige. Det relativt stora antal svenska studenter som varje år väljer att studera vid utländska lärosäten inom olika utbytesprogram balanseras sedan något år av ett lika stort antal hitresande studenter från utlandet.</P> <P class="p121 ft1">Medan lärosätena har väl utbyggda rutiner för att ta omhand de utländska studenter som kommer så uppfattas myndighetsorganisationen vara sämre anpassad till Sveriges roll som internationell utbildningsnation. Svenska institutet har ett tydligt mandat att informera om svensk högre utbildning i utlandet, men inte att marknadsföra svensk utbildning, något som lärosätena därmed börjat göra på egen hand. Denna situation tillsammans med det antal myndigheter som på olika vis är inblandade i de utländska studenternas närvaro i Sverige (SI, Högskoleverket, Migrationsverket, Internationella Programkontoret, Sida) gör att Sverige som mottagarland för utländska studenter kan uppfattas som oklart organiserat och strategilöst. En framtida roll som aktiv utbildningsnation på en global utbildningsmarknad kräver sannolikt en skärpt ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter samt en tydligare strategi för studentutbyte och internationalisering av den högre utbildningen.</P> <P class="p225 ft9">60</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <P class="p226 ft50"><SPAN class="ft0">4</SPAN><SPAN class="ft49">Åtgärder för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN></P> <P class="p227 ft1">I det följande redovisas varför antalet utländska studenter skall öka vid Sveriges universitet och högskolor. Vidare lämnas förslag till insatser som främjar denna utveckling. Kostnader och finansiering redovisas i kapitel fem.</P> <P class="p89 ft14"><SPAN class="ft14">4.1</SPAN><SPAN class="ft21">Inledning</SPAN></P> <P class="p29 ft1">Globaliteten är en realitet och även den globala utbildningsmarknaden. Industriländer som Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Australien och USA anser det strategiskt viktigt för näringsliv, utbildning/forskning, samhälle och kultur att öka rekryteringen av utländska studenter till den högre utbildningen. Detta borde även gälla för Sverige. Åtgärder för att öka rekryteringen av utländska studenter och lärare är angelägna och måste vidtas snarast annars riskerar svenskt näringsliv och svensk utbildning att hamna på efterkälken.</P> <P class="p32 ft1">Sverige är ett relativt litet land som är ganska sent ute när det gäller etablering på den internationella utbildningsmarknaden. Andra länder har redan en stark position på denna marknad. Framför allt gäller det Tyskland, Storbritannien, Frankrike, USA och Australien.</P> <P class="p34 ft1">Sverige och svenska universitet och högskolor måste därför aktivt marknadsföra svensk högre utbildning. För unga människor, som funderar på utlandsstudier, skall Sverige vara ett av de första länder som de väljer. Sverige måste även fortsättningsvis stödja uppbyggnaden av högre utbildning och forskning i biståndsländerna.</P> <P class="p49 ft1">Det finns goda förutsättningar för att Sverige skulle kunna bli ett förstahandsval när det gäller utlandsstudier. Vi måste dra fördel av vår långa tradition som framstående kunskapsnation och en nation med en högre utbildning och forskning av god kvalitet.</P> <P class="p157 ft9">63</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft1">Ett ökat antal utländska studenter är en tillgång för undervisningens och forskningens miljöer vid universitet och högskolor. Dessa studenter bidrar till mångfalden och främjar förståelsen för andra kulturer och traditioner. De bidrar till att förstärka den internationella miljön och blir därför viktiga för att stärka verksamhetens kvalitet. Samarbetet har ett värde i sig, men innebär även en kvalitetsprövning av forskning och utbildning. Det gäller därför att vidta olika åtgärder främjar rekryteringen av utländska studenter. Studenter med erfarenheter av svensk utbildning, svensk kultur och svenskt samhällsliv blir senare i livet goda ambassadörer för Sverige. De utgör dessutom en rekryteringsbas när svenska företag skall anställa medarbetare i utlandet. Sverige behöver också fler högutbildade för att trygga tillväxten i framtiden vid generationsskiftet.</P> <P class="p116 ft1">Universitet och högskolor måste stimuleras att utveckla fler kurser och program som är anpassade till ett växande internationellt behov. Informationen om och marknadsföringen av svensk högre utbildning bör förbättras, samordnas och göras tydligare. Det bör bli enklare att få visum och uppehållstillstånd för utländska studenter.</P> <P class="p228 ft4"><SPAN class="ft3">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Fördelar och nackdelar för Sverige i konkurrensen på den globala utbildningsmarknaden</SPAN></P> <P class="p114 ft1">Rekryteringen av utländska studenter är inte enbart beroende av möjligheter till studier. Det finns andra faktorer som positivt eller negativt påverkar valet av Sverige som studieland. De bilder av Sverige som förmedlas till utlandet har betydelse för utländska studenters val. Sverige kan tyckas ligga i utkanten av de viktigaste marknaderna. Klimatet kan upplevas som ogästvänligt under stora delar av året. Motbilden är ett land rikt på stora strövområden med orörd natur, rent vatten och frisk luft. Australiska universitet framhäver i sina värvningskampanjer de rika tillfällen till friluftsliv och naturupplevelser som Australien kan erbjuda. På ett liknande sätt skulle internationell rekrytering till svensk högskoleutbildning kunna profileras med svensk natur och svensk miljö. Sverige är ett exportberoende land och Sverige förknippas med flera välkända varumärken. Till den allmänna positiva bilden hör också att Sverige är en framstående <NOBR>IT-nation</NOBR> och att Sverige betecknas som en tillväxtnation. Svensk kultur och idrott borde också kunna vara till</P> <P class="p229 ft9">64</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">stöd i marknadsföringen av högre utbildning. Med tanke på att det är unga människor som skall rekryteras bör Sveriges ställning som den tredje största musikexportören på den internationella musikmarknaden kunna betonas.</P> <P class="p31 ft1">Sverige har många fördelar i den internationella konkurrensen om utländska studenter.</P> <P class="p30 ft13">Fördelar</P> <P class="p230 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft52">Vi har en väl utbyggd högskola och har ett gott rykte som utbildnings- och forskningsnation. Flera svenska universitet är välkända utomlands och vi har några internationellt sett mycket starka forskningsprofiler. Sverige förknippas med Nobelprisen.</SPAN></P> <P class="p231 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft52">Redan nu förekommande utbytes- och samarbetsavtal är av tämligen stor omfattning.</SPAN></P> <P class="p232 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft52">Sverige är ett internationellt inriktat land. Sverige deltar på framstående plats i arbetet i flera internationella organisationer.</SPAN></P> <P class="p138 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft52">Det stora antalet svenska studenter utomlands bidrar till att sprida kunskaper om Sverige.</SPAN></P> <P class="p233 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft53">Vi har många invandrare</SPAN></P> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft53">Befolkningen behärskar engelska bra.</SPAN></P> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft53">Studierna är avgiftsfria.</SPAN></P> <P class="p232 ft1"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft52">Svenska lärosäten har ett spännande och internationellt intressant kursutbud. Flera lärosäten har en stor andel studenter med utländsk bakgrund.</SPAN></P> <P class="p233 ft1"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft53">Svenska lärosäten tar väl hand om sina gäststudenter.</SPAN></P> <P class="p46 ft13">Nackdelar</P> <P class="p234 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft53">Kostnadsläget i Sverige är relativt sett högt.</SPAN></P> <P class="p138 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft52">Bristen på studentbostäder i storstadsområdena är mycket stor.</SPAN></P> <P class="p235 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft53">Det finns relativt få program som helt ges på engelska.</SPAN></P> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft53">Svenska språket är ett litet språk.</SPAN></P> <P class="p138 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft52">Det finns begränsade möjligheter till stipendier för utländska studenter.</SPAN></P> <P class="p232 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft52">Ogeneröst erkännande och tillgodoräknade av utländska utbildningar och av svenska utomlands.</SPAN></P> <P class="p16 ft9">65</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p236 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft52">Reglerna för visum, uppehålls- och arbetstillstånd är stränga mot utländska studenter.</SPAN></P> <P class="p237 ft1">I de följande avsnitten presenteras förslag för att undanröja en del av dessa nackdelar. Det gäller fler kurser och program på engelska, stärkande av svenska språkets ställning, fler stipendier samt reglerna för visum och uppehållstillstånd.</P> <P class="p238 ft3"><SPAN class="ft3">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft54">Skäl för att rekrytera utländska studenter</SPAN></P> <P class="p54 ft1">I direktiven till utredningen framförs några skäl för att öka rekryteringen av utländska studenter till svenska universitet och högskolor. I det följande utvecklas sex övergripande skäl för att öka rekryteringen. Dessa skäl utgör inte en uttömmande inventering, men bör särskilt framhållas.</P> <P class="p53 ft13">Globaliseringsskäl</P> <P class="p54 ft1">Vår allt mer globaliserade värld präglas av gemensamma problem som kräver globala lösningar. Till dessa hör <NOBR>miljö-,</NOBR> <NOBR>hälso-,</NOBR> och nutritionsfrågor. Vidare är demokrati- och säkerhetsfrågor viktiga och gemensamma för världen. Stora folkomflyttningar orsakade av bl.a. konflikter gör att mångkulturella frågor – internationell migration och etniska relationer – har kommit i fokus i många länder. I dessa sammanhang är gemensamma insatser inom högre utbildning och forskning angelägna. Krav bör ställas på att samarbete sker över nationsgränserna för att skapa internationella utbildnings- och forskningsprogram inom internationellt angelägna områden.</P> <P class="p85 ft13">Främjandeskäl</P> <P class="p54 ft1">Utbildning ses mer och mer som en strategisk investering för att kunna utveckla och förstärka framtida förbindelser med personer, företag och institutioner i andra länder.</P> <P class="p79 ft1">Det är viktigt att utländska beslutsfattare, affärsmän och kulturarbetare har en positiv bild av Sverige, svenskt näringsliv och svensk kultur. Personer som har bedrivit studier utomlands och därmed skaffat sig en internationell kompetens återfinns många gånger senare på beslutsfattande positioner i sina hemländer.</P> <P class="p144 ft9">66</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">Chansen att återfinna tidigare studenter eller forskare, som visats i Sverige, på betydelsefulla poster är därför stor. Flera svenska företag kommer att vara verksamma utanför den europeiska unionens gränser och svensk exportindustri kommer att möta nya och stora utmaningar på främmande marknader. Näringslivet behöver i allt större omfattning tillgång till skicklig och välutbildad arbetskraft med internationell bakgrund erfarenhet och perspektiv. Utländska studenter som har utbildats i Sverige får sådana erfarenheter och de knyter kanske kontakter med svenska studenter som varar ett helt liv. Det är kontakter som kan vara av avgörande betydelse för ett ekonomiskt, socialt och kulturellt utbyte mellan Sverige och andra länder.</P> <P class="p111 ft13">Kulturell förståelse</P> <P class="p48 ft1">Utländska studenter vid svenska universitet och högskolor berikar genom sin närvaro studiemiljöerna vid de svenska lärosätena och bidrar till en internationalisering av den högre utbildningen och forskningen. De skiftande bakgrunder, erfarenheter och synsätt som utländska studenter för med sig är viktiga för svenska studenter och lärare. Studenter med skiftande kulturell bakgrund och andra utbildningstraditioner kommer att i sig vara befrämjande för kvaliteten i utbildningen.</P> <P class="p32 ft1">I det mångkulturella samhälle som Sverige redan är och med en tilltagande globalisering av näringsliv och kultur krävs närmare insikter om andra perspektiv än de egna och kunskaper om andra kulturer och andra människors villkor. Det ökar svenska studenters intresse för andra länder.</P> <P class="p31 ft1">Lärosäten som tar emot utländska studenter inom ramen för utbytesavtal får möjligheter att placera egna studenter utomlands. Många svenska studenter anser kortare eller längre utlandsstudier som viktiga inslag i sin utbildning. Utbytesavtal med utländska universitet kan locka fler att söka utbildningar vid det egna lärosätet. Flera svenska lärosäten har en internationell profil i många utbildningar med möjligheter till internationella erfarenheter.</P> <P class="p239 ft13">Rekryteringsskäl</P> <P class="p29 ft1">Utländska studenter är en potentiell rekryteringsbas för fortsatt forskning och arbete i Sverige.</P> <P class="p240 ft9">67</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft1">I de forskningsstrategier som universitet och högskolor har lämnat till Regeringen understryker en majoritet att de ser framtida problem med att kunna rekrytera tillräckligt med lärare och forskare. Regeringen har i propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) föreslagit åtgärder för att möta den kommande generationsväxlingen inom svensk forskning. I det perspektivet blir utländska forskarstuderande en intressant kategori att rekrytera forskare från.</P> <P class="p109 ft1">Utländska doktorander samt utländska personer med svensk examen vore en viktig tillgång för de kompetensområden och kluster där Sverige har en ledande ställning. Inom högt specialiserade och tekniska områden krävs den bästa kompetensen, oavsett dess medborgarskap. Utan sådan tillgång riskerar Sverige att tappa kraftigt inom kompetensområden där vi idag har en ledande ställning.</P> <P class="p66 ft1">Inom vissa vetenskapsområden är det svårt att rekrytera kvalificerade doktorander och forskare. De utländska studenter som kommer till Sverige är ofta välmotiverade och duktiga. För att klara det förestående generationsskiftet inom svensk högre utbildning och forskning måste examinationen inom forskarutbildningen öka och en fortsatt rekrytering av utländska doktorander är nödvändig.</P> <P class="p66 ft1">Svenska företag är beroende av att rekrytera välutbildade medarbetare med internationell kompetens som har kännedom om andra marknader och förhållanden. Utländska studenter med utbildning i Sverige är därför en viktig framtida rekryteringsbas.</P> <P class="p20 ft13">Kommersiella skäl</P> <P class="p41 ft1">Export av utbildning är en väsentlig inkomst för många länder. Det finns uppskattningar att den amerikanska utbildningsexporten är dubbelt så mycket värd som exporten från filmindustrin. Australien räknar utbildning som en av sina viktigaste exportmarknader. Även Storbritannien ser utbildningsmarknaden som en viktig exportmarknad.</P> <P class="p66 ft1">Svensk högre utbildning håller en hög kvalitet och borde kunna vara intressant på den växande globala utbildningsmarknaden.</P> <P class="p160 ft9">68</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39263x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p241 ft13">Biståndsskäl</P> <P class="p242 ft1">Sverige ger bistånd till flera utvecklingsländer. En del av svenskt bistånd används redan idag för olika utbildningssatsningar. Redovisningar från UNESCO och Världsbanken vittnar om stora brister i utbildningssystemens samtliga nivåer i många länder. Det saknas utbildade lärare på alla nivåer och rekryteringen till och utbyggnaden av den högre utbildningen är otillräcklig. Utbildning är för många länder en avgörande faktor för en positiv utveckling av samhälle och näringsliv. Modern ekonomisk teori om tillväxt betonar humankapitalets tillväxt. Det är väsentligt för utvecklingen av världen att dessa länder stöds. En effektiv utbildningssektor, både för barn, ungdomar och vuxna, anses vara en avgörande förutsättning för att ett lands välstånd skall kunna växa i det långa perspektivet. Ett viktigt inslag i det svenska biståndet till utvecklingsländerna är därför att bidra till bättre utbildningssystem och högre utbildningsnivå i dessa länder. Exempelvis kan det innebära att utbilda lärare och administratörer samt att stödja forskningssamarbete och studier på högre akademiska nivåer. Det kan ske lokalt eller på distans och delvis i Sverige.</P> <P class="p243 ft15"><NOBR>-0-0-0-0-0-0-</NOBR></P> <P class="p244 ft1">I det följande presenteras en rad förslag såväl av policykaraktär som konkreta åtgärder som skall bidra till att stärka Sveriges ställning på den globala utbildningsmarknaden.</P> <P class="p224 ft14"><SPAN class="ft14">4.2</SPAN><SPAN class="ft21">Nationell strategi</SPAN></P> <P class="p245 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: Det bör upprättas en nationell strategi för hur utbildningspolitiken skall samverka med andra politikområden såsom t.ex. <NOBR>utrikes-,</NOBR> <NOBR>handels-,</NOBR> bistånds- och miljöpolitik. Förverkligandet av den nationella strategin bör samordnas mellan ansvariga departement och myndigheter.</P> <P class="p246 ft1">Svenska satsningar på utbyte och rekrytering av studenter bör i högre utsträckning även samordnas med Europeiska unionens samarbetsprogram inom utbildning och forskning mellan EU och länder utanför EU.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p10 ft1"><SPAN class="ft15">Skälen för förslaget: </SPAN>Forskningen är fri. Universitet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td94"><SPAN class="p93 ft1">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p10 ft1">högskolor beslutar själva om utbildningens inriktning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p93 ft1">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td22"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td94"><SPAN class="p11 ft9">69</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft1">omfattning. De beslutar även med vilka lärosäten samarbets- och utbytesavtal skall tecknas. Detta är en viktig utgångspunkt.</P> <P class="p37 ft1">En kraftsamling behövs dock för att stärka Sveriges ställning på den globala utbildningsmarknaden i en allt hårdnande konkurrens om studenterna för att vår egen forskning och utbildning skall utvecklas, för att globala problem kräver globala lösningar samt för att kunna bistå utvecklingsländerna så effektivt som möjligt. Därför behövs insatser på nationell nivå och en samlad strategi som omfattar olika politikområden.</P> <P class="p109 ft1">Detta har också framhållits i rapporten <SPAN class="ft13">Europeiska mål och svensk utbildningspolitik, ett analysuppdrag </SPAN>(Dnr U 2000/1270/IS) att det är angeläget att diskussioner sker inom Regeringskansliet om samordnings- och synergieffekter mellan olika politikområden.</P> <P class="p37 ft1">I såväl Tyskland som Storbritannien sker en samordning av strategi och satsningar mellan olika departement och andra offentliga myndigheter och organisationer. Detta har hittills givit mycket goda resultat (se kapitel 2). I dessa länder har också tydliga prioriteringar gjorts mot vilka länder som särskilda satsningar skall göras för att underlätta samarbete och rekrytera fler studenter.</P> <P class="p37 ft1">Det finns idag ingen uttalad nationell övergripande strategi för rekrytering av utländska studenter till Sverige. I Sverige finns det en relativt lång tradition av internationellt studentutbyte och gäststudenter vid svenska universitet och högskolor. I och med Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har antalet utbytesstudenter från medlemsländerna ökat. Svenska lärosäten har också i en ökad grad sökt anpassa utbildningar för dessa studenter. Idag ges fler kurser på engelska och särskilda kurser i svenska och om svensk historia och kultur har tillkommit.</P> <P class="p115 ft1">Flera offentliga svenska aktörer arbetar var för sig med olika samarbeten och utvecklingsprojekt inom den högre utbildningen. Regeringen (UD) stödjer på flera sätt en uppgradering av akademiska miljöer i de baltiska staterna. Svenska institutet (myndighet under UD) stödjer utbildningssamarbete och utbyte med olika delar av världen både med finansiering från UD och från Utbildningsdepartementet; dock med viss tyngdpunkt på samarbete med närområdet i Central- och Östeuropa. Det Internationella programkontoret (myndighet under U) arbetar med EU:s utbildningsprogram samt <NOBR>Linnaeus-Palmeprogrammet.</NOBR> Sida stöder projekt som skall främja och utveckla högre utbildning inom i biståndsländerna. Högskoleverket har ansvar för ekvivaleringsfrågor. Universitet och högskolor gör sina</P> <P class="p247 ft9">70</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft1">prioriteringar och satsningar. Andra myndigheter av betydelse i sammanhanget är Invest in Sweden Agency (ISA), vars uppgift är att attrahera utländska direktinvesteringar till Sverige. Det innebär i praktiken att attrahera företagschefer, tekniker, forskare, etc. Nämnas bör även Exportrådet och Sveriges tekniska attachéer som har viktiga uppgifter i sammanhanget.</P> <P class="p132 ft1">Som framhållits i det föregående är det av många skäl angeläget att locka fler utländska studenter att förlägga sina studier till Sverige. Utbildningspolitiken bör, för att få en starkare internationell genomslagskraft, ha en tydligare koppling till t.ex. utrikespolitik, biståndspolitik, miljöpolitik och handelspolitik. Utrikespolitiska prioriteringar bör stödjas med motsvarande prioriteringar på utbildningsområdet. Insatser för Sverigefrämjandet bör beakta utbildningsområdet och integrera detta i verksamheten. Med en genomtänkt och samverkande nationell strategi för hur Sverige internationellt skall kunna hävda sig på den globala utbildningsmarkanden har Sverige stora möjligheter att kunna knyta förbindelser som är politiskt, ekonomiskt och socialt betydelsefulla i framtiden.</P> <P class="p134 ft1">Svenska företag är beroende av att rekrytera välutbildade medarbetare med internationell kompetens som har kännedom om andra marknader och förhållanden. Svensk exportindustri har ett särskilt intresse av att utomlands kunna rekrytera utländska medarbetare med erfarenhet av Sverige för ledande befattningar i företagen. Utländska studenter med utbildning i Sverige är därför en viktig framtida rekryteringsbas.</P> <P class="p132 ft1">Utbildningspolitikens inriktning måste ses och bedrivas i ett större sammanhang. Sverige har uttalade prioriteringar inom olika politikområden. Det är sällan som prioriteringar inom dessa områden även avspeglas i statsmaktens ambitioner när det universitetens och högskolornas internationella engagemang. De regioner och länder som Sverige prioriterar inom utrikespolitiken, biståndspolitiken och handelspolitiken bör i större omfattning än för närvarande även avspegla sig i universitetens och högskolornas samarbete, utbyte och rekrytering av gäststudenter. Detta skulle innebära fördelar inte bara för svensk utbildning utan även för t.ex. handels- och näringsliv samt för att lösa miljöproblem.</P> <P class="p248 ft1">I syfte att förverkliga en nationell strategi med dessa prioriteringar bör det övervägas att även i Sverige detta skall ske genom en dialog och samordning mellan departement inom Regeringskansliet och berörda myndigheter.</P> <P class="p249 ft9">71</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft1">EU har olika samarbetsprogram för utbyte mellan unionen och regioner eller länder utanför <NOBR>EES-området.</NOBR> Utredningen bedömer att svenska satsningar inom utbildningsområdet på utbytesavtal och rekrytering av studenter från länder utanför EU i högre grad än nu bör samordnas med unionens satsningar för att de svenska åtgärderna skall nå största effekt.</P> <P class="p109 ft1">Det franska ordförandeskapet har aviserat ett förslag om en omfattande satsning på ett utbildningssamarbete med Latinamerika. Utredningen menar att en sådan satsning skall utnyttjas av svenska universitet och högskolor samtidigt som en särskild nationell satsning bör göras för att förstärka relationerna mellan universitet i Latinamerika och för att rekrytera utbytesstudenter och gäststudenter till svenska lärosäten. Genom att till EU:s olika satsningar lägga särskilda svenska ansträngningar kan den svenska insatsen bli mer effektiv.</P> <P class="p250 ft3">Framtida gemensamma rekryteringsområden</P> <P class="p251 ft15">Regioner och länder</P> <P class="p114 ft1">I den enkät som utredningen har tillställt universitet och högskolor ser den övervägande delen det forna Sovjetunionen och Sydostasien som en intressant rekryteringsbas för utländska studenter. Endast ett fåtal nämner södra Afrika och Latinamerika som tänkbara rekryteringsområden.</P> <P class="p37 ft1">Sverige lämnar genom Sida omfattande stöd till forskningssamarbete för att stärka utvecklingsländernas forskningskapacitet, stöd till internationell forskning med inriktning på utvecklingsländer och <NOBR>u-landsrelaterade</NOBR> problem samt till <NOBR>u-landsforskning</NOBR> i Sverige.</P> <P class="p66 ft13"><SPAN class="ft1">I rapporten </SPAN>Higher Education in Developing Countries. Peril and Promise <SPAN class="ft1">analyseras en rad utmaningar som den högre utbildningen och forskningen i utvecklingsländerna står inför. En förstärkning av den högre utbildningen är en rationell och framkomlig väg för många utvecklingsländer för att hindra ytterligare ekonomisk tillbakagång. Särskilt viktigt är att kvinnor i större omfattning rekryteras till studier. För internationella bidragsgivare är det särskilt viktigt att stödja självständiga och uthålliga initiativ inom den högre utbildningen, internationell forskning över nationsgränserna om centrala problem samt utvecklandet av utbytesprogram för studenter och lärare.</SPAN></P> <P class="p252 ft9">72</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft1">Vissa regioner/länder finns anledning att rikta större intresse mot. Det gäller våra närmaste grannländer som befinner sig i en demokratiserings- och uppbyggnadsfas, utvecklingsländer och industriländer.</P> <P class="p50 ft13">Central- och Östeuropa</P> <P class="p29 ft1">Riksdagen har med anledning av regeringens proposition (prop. 1997/98:70) Att utveckla ett grannlandssamarbete fastsällt ett program för samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Programmet gäller för perioden 1999 – 2001 och har som mål att främja en säkerhetsgemenskap, att fördjupa demokratins kultur, att stödja en socialt hållbar ekonomisk utveckling och att stödja en miljömässigt hållbar utveckling. Prioriterade samarbetsländer är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina.</P> <P class="p125 ft1">Samarbete med länder i Östersjöregionen är av central betydelse för hela regionens utveckling. Regeringen har därför vidtagit åtgärder för att stimulera detta samarbete. För perioden 1997 – 1999 avsattes 100 miljoner kronor för att uppmuntra utbytesverksamhet inom grundläggande utbildning. Vidare har Regeringen avsatt 120 miljoner kronor till det s.k. ”Visbyprogrammet” för att stimulera samarbete inom den grundläggande högskoleutbildningens högre nivåer och inom forskningen. Det är Svenska institutet som har administrerat detta stöd. S I har inom de medel som ställts till förfogande dels genom ordinarie anslag dels genom Visbyprogrammet sedan 1996 stött en rad samarbetsprojekt mellansvenska lärosäten eller institutioner och deras partners främst i de baltiska länderna, Ryssland och Polen.</P> <P class="p112 ft1">Flera universitet och högskolor har ett omfattande samarbete med lärosäten i de baltiska länderna, Ryssland, Ukraina, Vitryssland m.fl. stater. Enkäten visar på ett omfattande samarbete och utbyte med universitet i de baltiska länderna och Ryssland, främst kring S:t Petersburg och Moskva. Särskilt kan nämnas Uppsala Lunds och Stockholms universitet samt Kungl. Tekniska högskolan. Luleå tekniska universitet har främst samarbete med universitet i norra Ryssland, Barents område.</P> <P class="p32 ft1">Södertörns högskola har ett särskilt uppdrag att utveckla samarbetet med länder i Östersjöområdet och Östeuropa. Genom Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) som bildats</P> <P class="p77 ft9">73</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">för att finansiera forskning inom detta område, avsätts årligen närmare 140 miljoner kronor för ändamålet.</P> <P class="p79 ft1">Det regionala tillväxtavtalet i Stockholms län har fokus på Östersjöområdet (de baltiska staterna, Polen och Nordvästra Ryssland) inom områdena IT, miljö, hälsovård och högre utbildning. Enligt förslaget skall bl.a. universitet och högskolor i Stockholmsregionen ta emot 1 000 studenter de närmaste tre åren. Det förutsätter emellertid resurser för nya studieplatser och bostäder.</P> <P class="p101 ft1">Högskolan på Gotland har ett särskilt uppdrag att utveckla flerdisciplinära program med inriktning mot Östersjöregionen. Även Högskolan i Kalmar har en Östersjöprofil.</P> <P class="p79 ft1">Det är naturligt att rekryteringsinsatser riktas mot länderna i Sveriges närhet. Intresset för Sverige är mycket stort i dessa länder och det finns en lång tradition av kontakter och utbyte med Sverige. I många länder är den högre utbildningen och forskningen fortfarande under uppbyggnad och expanderar starkt. Efterfrågan på högre utbildning är mycket stor.</P> <P class="p53 ft13">Asien</P> <P class="p54 ft1">Nära hälften av alla studenter på den globala utbildningsmarknaden kommer från något asiatiskt land. Höstterminen 1998 kom 16 procent eller drygt 2 000 av de utländska studenterna i Sverige från länder i Asien. Den största var gruppen, drygt 600, från Folkrepubliken Kina. Nästan lika många var iranska studenter.</P> <P class="p101 ft1">Regeringen framhöll i sin skrivelse till Riksdagen En framtid med Asien. En svensk Asienstrategi inför <NOBR>2000-talet</NOBR> (Skr. 1998/99:61) att Sverige relativt sett tar emot färre asiatiska studenter än andra europeiska länder. Antalet studenter från Syd- och Sydostasien har emellertid ökat markant det senaste decenniet. Det beror framför allt på de initiativ som universitet och högskolor har tagit.</P> <P class="p101 ft1"><SPAN class="ft13">Kina </SPAN>är ett land med enorm utvecklingspotential, men där den högre utbildningen fortfarande är starkt underdimensionerad. NUFFIC i Nederländerna bedömer att det årligen är cirka 2 miljoner kinesiska ungdomar som inte får plats på universiteten. För att klara efterfrågan har den kinesiska högre utbildningen börjat byggas ut med stöd av privat kapital genom donationer och</P> <P class="p123 ft9">74</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">avgifter från studenter. Kina bör därför betraktas som ett intressant land för rekrytering.</P> <P class="p31 ft1"><SPAN class="ft13">Japan </SPAN>är världens näst största forskningsproducerande nation efter USA (delad andra plats med Storbritannien). Höstterminen 1998 fanns det endast 70 japanska medborgare vid svenska universitet och högskolor. Det svenska forskningssamarbetet med Japan står inte i proportion till Japans storlek som forskningsnation. Svenska institutets program med internationella forskarstipendier som på grund av minskade anslag läggs ned från och med innevarande år hade Japan som ett prioriterat land. I januari 1999 undertecknades ett <NOBR>tekniskt-vetenskapligt</NOBR> avtal mellan Japan och Sverige. Syftet med avtalet är att stärka forskningssamarbetet mellan länderna. I Japan är den högre utbildningen avgiftsfinansierad och många japaner investerar betydande belopp i utbildning.</P> <P class="p112 ft1">Lunds universitet fick i budgetpropositionen för år 1997 (Prop. 1996/97:1 utg.omr. 16) ett nationellt samordningsansvar för samarbetet med Ost <NOBR>-och-</NOBR> Sydostasien. Det innebar att universitetet skulle sprida erfarenheter och kunskaper om samarbetet med regionen. Universitet erhöll för detta ett anslag om 5 miljoner kronor per år. Erfarenheterna av detta bör följas upp.</P> <P class="p239 ft13">Sydamerika</P> <P class="p29 ft1">Utbytet med Sydamerika är litet. Det är en intressant region för samarbete, utbyte och rekrytering. En del av länderna har egna stipendieprogram och är intresserade av att bryta den påtagliga <NOBR>USA-dominansen.</NOBR> Sida bereder f.n. ett program för bilateralt forskningssamarbete med Bolivia. Sydamerika är en av franska ordförandeskapet prioriterad region.</P> <P class="p50 ft13">Afrika</P> <P class="p48 ft1">Det finns ett relativt litet antal afrikanska studenter i svensk högskoleutbildning. Sida har under många år bl.a. stöttat forskarutbildning av afrikanska doktorander i Sverige genom den s.k. sandwichmodellen. Sida stöttar forskningssamarbete med bl.a. Etiopien, Moçambique, Tanzania, Uganda och Sydafrika. 1999 undertecknades ett avtal om forskningssamarbete mellan Sverige och Sydafrika. Avtalet innebär ökade möjligheter för forskare i</P> <P class="p253 ft9">75</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">Sydafrika och Sverige att samarbeta i gemensamma projekt. Sida lämnar dessutom bl.a. stöd till ett forskningsprogram inom bioteknik och <NOBR>IT-relaterad</NOBR> forskning i afrikanska länder.</P> <P class="p1 ft13">In- och utvandrare</P> <P class="p54 ft16">En annan ofta förbisedd rekryteringsbas är de länder varifrån invandare till Sverige kommer. De skulle kunna vara intressanta och möjliga rekryteringsområden.</P> <P class="p120 ft1">Svenska utvandrare är också en intressant grupp. Här avses framför allt andra eller tredje generationens utvandrare som kan ha intresse av att få kontakt med Sverige. De svenska invandrarbygderna i USA och Kanada är exempel på sådana rekryteringsområden.</P> <P class="p254 ft15">Ämnesområden</P> <P class="p52 ft1">Universitet och högskolor väljer naturligtvis själva vilka områden som särskilt skall kunna marknadsföras i internationell konkurrens som särskilt attraktiva för studenter och blivande doktorander.</P> <P class="p79 ft1">Regeringen har emellertid i årets forskningsproposition Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) angivit ett antal prioriterade forskningsområden som internationellt sett är expansiva och som är väsentliga för det svenska samhället och näringslivet. Dessa områden är också intressanta att föra fram i rekryteringen av utländska studenter till Sverige. Det är biovetenskap och bioteknik, miljö och hälsa, informationsvetenskap samt materialvetenskap och materialteknik. Även rymdområdet kan nämnas. Överhuvudtaget bör ansträngningar göras för att rekrytera studenter till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.</P> <P class="p102 ft1">Också inom andra områden har Sverige utbildning/forskning av hög kvalitet och som bör kunna framhållas. Det är bl.a. områden som har fokus på svenska förhållanden och svensk kultur som t.ex. litteratur, konst, design och arkeologi. Men det är även områden som rymdforskning, internationell migration och etniska relationer (IMER), demokrati och mänskliga rättigheter.</P> <P class="p255 ft9">76</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39271x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p256 ft14"><SPAN class="ft14">4.3</SPAN><SPAN class="ft21">Information och marknadsföring</SPAN></P> <P class="p257 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Information och marknadsföring av svensk högre utbildning bör bli bättre. Svenska institutet bör få i uppdrag att tillsammans med universitet och högskolor ta fram en informations- och marknadsstrategi för detta. Alla berörda myndigheter bör därefter samverka för att förverkliga denna strategi. Vid exportsatsningar i utlandet bör marknadsföring av svensk högre utbildning och forskning ingå.</P> <P class="p258 ft1">Det bör övervägas om samordning av information och marknadsföring kan ske inom Norden eller inom EU.</P> <P class="p259 ft1"><SPAN class="ft15">Skälen för förslaget: </SPAN>Information om svensk högre utbildning sker, framgår av det föregående, i en mängd olika former och fora. Det är angeläget att en tydligare strategi för information och marknadsföring utvecklas i samarbete mellan berörda myndigheter och att samverkan kan ske så att effektivitet kan uppnås. Informationen och marknadsföringen skall riktas till enskilda, företag, utländska myndigheter samt universitet och högskolor. Samarbete med andra länder bör också kunna utvecklas. Tyskland har uttryckt intresse för detta.</P> <P class="p125 ft1">Intressanta förebilder är de marknadsförings- och informationsstrategier som har utvecklats i Storbritannien och Tyskland.</P> <P class="p33 ft1">Olika europeiska länder utvecklar nu parallellt marknadsföringsstrategier mot länder i framför allt Asien och Latinamerika.</P> <P class="p31 ft1">Det bör finnas fördelar med att gemensamt med andra länder kunna samarbeta om information och marknadsföring av högre utbildning.</P> <P class="p49 ft1">Med tanke på det nära samarbete inom högre utbildning som sker inom Norden och de relativt stora likheterna i respektive länders utbildningssystem bör förutsättningarna för gemensamma marknadsföringsinsatser med de nordiska länderna undersökas.</P> <P class="p31 ft1">Det bör även övervägas om inte EU, som en kontrast mot australiska och amerikanska åtgärder, medlemsländerna tillsammans med skulle kunna utarbeta och genomföra marknadsföringsinsatser av europeisk högre utbildning och forskning. Möjliga områden att samarbeta inom är bl.a. utbildningsmässor med europeisk profil</P> <P class="p260 ft9">77</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p120 ft1">Det är särskilt angeläget att samlad marknadsföring och information utarbetas och medvetet riktas till vissa länder eller regioner. De insatser som hittills har gjorts har inte varit tillräckligt offensiva. I första hand bör det bli fråga om att marknadsföra svensk högre utbildning så att Sverige framstår som ett lockande alternativ för utländska studenter. Svenska institutet bör i större utsträckning sträva efter att tillsammans med intresserade universitet och högskolor delta i studentmässor och liknande på samma sätt som British Council, NUFFIC och Deutscher Akademischer Austauschdienst gör. Svenska institutet bör få ersättning för detta arbete genom att de lärosäten med vilka samverkan sker ersätter institutet för de tjänster som erbjuds. Inledningsvis behövs dock särskilda medel för att åstadkomma en kraftsamling.</P> <P class="p100 ft1">Det bör även övervägas att skapa ett särskilt varumärke som förknippas med svensk högre utbildning och dess utmärkta kvalitet.</P> <P class="p80 ft1">I de exportsatsningar som görs till olika länder bör svensk högre utbildning marknadsföras på samma sätt som andra exportvaror och tjänster.</P> <P class="p79 ft1">Även de svenska utlandsmyndigheterna bör i större utsträckning involveras i medvetna marknadssatsningar. Såväl kulturattachéer som tekniska attachéer, handelsattachéer och Exportrådet bör t.ex. i högre grad anlitas när det gäller att marknadsföra och informera om svensk högre utbildning utomlands. Detta framhålls även i en skrivelse till statsråden Lind och Pagrotsky från rektorerna vid Lunds, Linköpings och Karlstads universitet samt från Mälardalens högskola (Dnr. UD 173/009). Rektorerna skriver: ”Det är viktigt att våra utlandsmyndigheter ges möjlighet att ha lika starkt fokus på utbildning/forskning, som de har på näringslivets frågor. Skall Sverige verkligen anta utmaningen att göra sig känt som ett ledande kunskapssamhälle, måste våra utlandsrepresentationer bevaka och driva dessa frågor mer än vad som sker idag.”</P> <P class="p142 ft1">En viktig resurs när det gäller information, marknadsföring är tidigare gäststudenter studenter och lärare. Flera universitet och högskolor har redan eller är i färd med att bygga upp en s.k. alumniverksamhet. Även Svenska institutet arbetar med en sådan för tidigare stipendiater. För att undvika dubbelarbete är det viktigt att en samordning sker mellan lärosätena och Svenska institutet.</P> <P class="p261 ft9">78</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39273x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft1">Högskolornas interna arbete med internationalisering ligger inte inom utredningens uppdrag att utreda närmare. Högskoleverket bör emellertid få i uppdrag att utreda och utvärdera hur de enskilda lärosätena har organiserat sin internationella verksamhet och de resultat som har åstadkommits inom ramen för denna verksamhet. En sådan utvärdering är av central betydelse i det fortsatta arbetet med att strategiskt arbeta med att marknadsföra svensk högre utbildning.</P> <P class="p221 ft14"><SPAN class="ft14">4.4</SPAN><SPAN class="ft21">Rekryteringsmål och statistik</SPAN></P> <P class="p262 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: Målet för rekrytering av utländska studenter och doktorander bör vara att antalet utländska studenter skall öka med 1000 per år under fem år. Därefter bör en utvärdering ske för fortsatta ställningstaganden.</P> <P class="p263 ft1">Statistik och redovisning av utländska utbytes- och gäststudenter vid svenska lärosäten bör förbättras. Statiska Centralbyrån (SCB) bör få i uppdrag att tillsammans med Högskoleverket och Migrationsverket ta fram en kvalitetssäker statistik.</P> <P class="p88 ft15">Skälen för förslagen</P> <P class="p30 ft15">Ökat antal studenter</P> <P class="p29 ft1">Enligt de uppgifter som föreligger utgör antalet utländska studenter och doktorander idag omkring 5 procent av det totala antalet studenter. Ett ökat antal skulle som framhållits utgöra ett positivt bidrag för utbildningen och för samhället i övrigt. Det är därför önskvärt att ställa upp mål, som andra länder har gjort, för ökningen.</P> <P class="p34 ft1">En rimlig målsättning bör vara att antalet utländska gäststudenter (free movers) framför allt från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> vid svenska universitet och högskolor skall öka med 1 000 per år under de närmaste fem åren. Vid rekrytering av studenter bör jämställdhetsaspekten beaktas.</P> <P class="p31 ft1">För att öka antalet utländska studenter behövs resurser och andra åtgärder för universitet och högskolor. Om finansieringen av ökningen inom grundutbildningen skall ske via anslag har</P> <P class="p77 ft9">79</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">kostnaden för en utbildningsplats beräknats till 50 000 kronor/år. Platserna skall fördelas i dialog mellan respektive lärosäte och Utbildningsdepartementet.</P> <P class="p53 ft13">Fler studenter genom ökning inom utbytes- och samarbetsavtal</P> <P class="p54 ft1">Förutsättningarna för att förändra och utvidga utbytesavtalen med utländska lärosäten är stora. Detta gäller även avtal med lärosäten utanför <NOBR>EES-länderna.</NOBR> Redan nu finns det exempel på en ny sorts samarbetsavtal mellan lärosäten i olika länder. Dessa samarbeten bygger på att i olika länder tillsammans utvecklar kurser och program. Luleå tekniska universitet har t.ex. utvecklat ett gemensamt ingenjörsprogram med gemensamma kurser och studentutbyte med universitet i Frankrike och Spanien. Södertörns högskola ingår för närvarande i ett konsortium med flera universitet i Östersjöområdet som skall utveckla ett gemensamt magisterprogram benämnt ”Baltic Sea Area Studiesthe Northern Dimension of EU". Inom grundutbildningens högre nivåer och inom forskarutbildningen borde fler samarbeten kunna utvecklas. Detta är ett led i en strävan att kunna utnyttja framstående kompetenser utanför nationsgränserna.</P> <P class="p100 ft1">Utvecklingen i Tyskland visar på att det är möjligt att finna olika typer av samarbeten. Det är gemensamma kurser eller program eller till och med gemensam etablering av ett institut där två eller flera lärosäten från olika länder anordnar utbildning. Detta har bl.a. lett till utvecklingen av ett tysktfranskt universitet i Limburg. Tyskland har uttryckt intresse av ett närmare samarbete med Sverige i liknande former.</P> <P class="p121 ft1">Svenska studenter har större möjligheter än många utländska kollegor att förlägga studieperioder utomlands genom ett relativt förmånligt studiestöd. Vidare sker med hjälp av modern informationsteknologi utveckling av kurser mellan svenska och utländska lärosäten.</P> <P class="p121 ft1">Antalet utbytesstudenter kommer sannolikt att öka antalet utländska studenter men det är inte tillräckligt under fem år. Därför bör ansträngningar göras för att rekrytera fler gäststudenter.</P> <P class="p264 ft9">80</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft13">Ökning av antalet gäststudenter</P> <P class="p48 ft1">Det bör även vara möjligt att öka antalet gäststudenter, d.v.s. studenter som väljer att studera i Sverige utanför bilaterala eller multilaterala utbytesprogram. Det faktum att studier inom högre utbildning idag är avgiftsfri kan ses som en konkurrensfördel när det gäller att rekrytera utländska studenter till Sverige. Redan idag väljer, som har framgått av kapitel 3, ett antal utländska studenter att studera vid svenska universitet och högskolor. Detta antal bör kunna öka genom riktade och medvetna åtgärder. Det gäller framför allt att universitet och högskolor utvecklar fler intressanta program på engelska. Det bör införas en examen motsvarande mastersexamen som gör det möjligt att rekrytera utländska studenter med grundläggande högskoleutbildning. Inställningen till tidigare genomgångna utländska utbildningar/kurser bör bli mer generös. Informations- och marknadsföringsinsatserna måste ökas och ske medvetet mot vissa länder och regioner i samverkan med universitet och högskolor samt intressenter från näringsliv och samhälle. Ytterligare möjligheter till stipendier för studier i Sverige måste också tillskapas. Förslag till dessa åtgärder utvecklas i det följande.</P> <P class="p265 ft13">Ökning av antalet studenter i uppdragsutbildning</P> <P class="p48 ft1">Universitet och högskolor får redan idag förfrågningar om uppdragsutbildning som de avvisar på grund av de restriktiva föreskrifterna i förordningen om uppdragsutbildning. I det följande lämnas förslag om ändring av denna förordning. Det finns ett stort intresse från utländska myndigheter och företag att upphandla uppdragsutbildning från svenska lärosäten. Det gäller inte minst utländska myndigheter och universitet som önskar sända studenter för utbildning i Sverige. Föreskrifterna bör ändras så att det blir möjligt att ta sådana uppdrag.</P> <P class="p239 ft15">Statistik</P> <P class="p29 ft16">Redan Gäststuderandekommittén konstaterade i sitt betänkande Utländsk studerande i Sverige (Ds U 1981:8) att det inte var möjligt att skilja gäststudenter från invandrare. Detta gäller</P> <P class="p266 ft9">81</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39276x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">fortfarande. Kommittén framhöll att det är angeläget att en korrekt statistik utvecklas när det gäller utländska studenter.</P> <P class="p79 ft1">Det statistiska underlaget är fortfarande svagt och behöver förbättras. Erfarenheter från Nederländerna, Storbritannien och Tyskland visar att det statistiska underlaget inte heller i dessa länder är helt tillförlitligt.</P> <P class="p79 ft1">De uppgifter som insamlas och presenteras av olika myndigheter utgår ifrån olika definitioner och insamlingsmetoder. För att kunna följa och utvärdera utvecklingen nationellt och internationellt inom området är det angeläget att de statistiska uppgifterna är tillförlitliga. Av den anledningen bör SCB, Högskoleverket samt Migrationsverket få i uppdrag att ta fram en nationellt och internationellt kvalitetssäker statistik när det gäller utländska gäststudenter och utbytesstudenter vid svenska universitet och högskolor. Utvecklingen av statistiken bör även ske i samarbete med och inom centrala internationella organisationer som OECD.</P> <P class="p267 ft14"><SPAN class="ft14">4.5</SPAN><SPAN class="ft21">Stipendier</SPAN></P> <P class="p268 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Antalet stipendier för studenter från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> bör öka. Stipendierna kan antingen omfatta bidrag till den eventuella studieavgiften och uppehälle eller enbart till uppehälle eller studieavgiften.</P> <P class="p269 ft1"><SPAN class="ft15">Skälen för förslaget: </SPAN>Oavsett vilket alternativ som väljs när det gäller finansiering av ett ökat antal studenter från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> bör antalet stipendier för sådana studenter öka. Det är en förutsättning för att antalet utländska studenter vid svenska lärosäten skall öka.</P> <P class="p79 ft1">Universitet och högskolor omvittnar att det förekommer förfrågningar från presumtiva gäststudenter vad gäller såväl grundutbildning som forskarutbildning. Enligt uppgift får Uppsala universitet drygt 5 000 förfrågningar och Stockholms universitet uppger att det årligen inkommer drygt 6 000 förfrågningar om studier. De flesta förfrågningar är förknippade med önskemål om stipendier under studietiden.</P> <P class="p121 ft1">Ytterst få av dessa förfrågningar resulterar dock i att en student verkligen börjar sina studier. Orsakerna skiftar, men en orsak torde vara bristen på stipendier.</P> <P class="p270 ft9">82</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39277x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft1">För att få en så allsidig rekrytering av utländska studenter som möjligt och av biståndsskäl bör det finnas ett antal stipendier för ansökan. En rimlig andel bör vara att ca 10 procent av den föreslagna ökningen av utländska studenter bör finansieras helt eller delvis med stipendier. Det innebär 100 stipendier per år och totalt 500 stipendier efter 5 år. Ett fullt stipendium bör motsvara det belopp som svenska studenter erhåller i studielån och studiebidrag, vilket för närvarande är 7 137 kronor/månad under nio månader.</P> <P class="p112 ft1">Om ersättningen för utbildningsplatserna till universitet och högskolor skall finansieras med avgifter bör det även vara möjligt att i stipendierna inkludera hela avgiften eller ett bidrag till avgiften. Frågan om avgiften behandlas i kapitel 5. Om avgifter införs måste också Svenska institutets stipendiebelopp ökas för att kunna inkludera studieavgiften.</P> <P class="p31 ft1">Ansökan om stipendium bör ske samtidigt som ansökan till universitetet/högskolan. I princip bör det vara möjligt för alla studenter från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> att söka stipendium, men vissa områden bör prioriteras som Central- och Östeuropa, södra Afrika och Ost- och Sydostasien. I bedömningen bör ingå sen sökandes tidigare studiemeriter samt möjligheter till egen finansiering. Vid fördelning av stipendier bör jämställdhetsaspekten beaktas.</P> <P class="p112 ft1">Svenska institutet bör vara den myndighet som fördelar stipendierna. Bedömningen av ansökningarna bör göras i samråd med de universitet och högskolor där utbildningen ges.</P> <P class="p89 ft14"><SPAN class="ft14">4.6</SPAN><SPAN class="ft21">Internationella forskarskolor och forskarutbildning</SPAN></P> <P class="p271 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Resurser för några internationella forskarskolor bör ställas till förfogande. En medveten rekrytering av utländska studenter bör ske till dessa forskarskolor. Flera svenska universitet bör samverka. Forskarskolorna bör omfatta internationellt angelägna ämnen som är intressanta ur forsknings- och rekryteringsperspektiv för Sverige. Vetenskapsrådet bör få i uppdrag att besluta om inriktningen och fördelningen av resurserna.</P> <P class="p272 ft1"><SPAN class="ft15">Skälen för förslaget: </SPAN>Svensk forskarutbildning har ett gott anseende utomlands och lockar många utländska doktorander till</P> <P class="p273 ft9">83</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft1">Sverige. Redan idag finns det ett relativt stort antal utländska doktorander som deltar i forskarutbildningen. Högskoleverkets rapport Doktorander utanför Norden och Europeiska unionen (1998:40 R) visar att drygt 16 procent, drygt 3 000 personer, av doktoranderna läsåret 1996/97 var utländska medborgare. Den största andelen, kom från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> och har rekryterats till forskarutbildningen utan några utbytesavtal.</P> <P class="p109 ft1">Inom framför allt naturvetenskap och teknik har vissa forskarutbildningsämnen svårt att finna svenska studenter och rekryterar utländska doktorander istället. En anledning till att det proportionellt sett finns fler utländska doktorander än utländska studenter inom högskolan totalt är förmodligen att doktoranderna som har regel någon form av studiefinansiering (stipendium, utbildningsbidrag eller anställning som doktorand).</P> <P class="p109 ft1">Rekryteringen bör kunna öka. Det är bra för återväxten av forskare inom såväl universitet och högskolor som näringslivet.</P> <P class="p37 ft1">Enligt uppgifter från SCB ökar antalet utländska doktorander vid svenska lärosäten (se kap. 3). Men aktiva insatser kan behövas för att öka antalet utländska doktorander från särskilda regioner och inom vissa ämnesområden. En utbyggnad av forskarskolor inom prioriterade områden och med uttalad internationell rekrytering bör vara en lämplig väg. Det bör vara inom internationellt intressanta områden som också är angelägna forskningsområden i Sverige som t.ex. vatten, miljö mänskliga rättigheter samt internationell migration och etniska relationer. Resurser har beräknats för två forskarskolor med utländska doktorander. Svenska doktorander bör också antas, men skall finansieras med ordinarie resurser för forskarutbildningen. Vetenskapsrådet bör få i uppdrag att besluta om inriktningen av forskarskolorna samt fördelningen av resurserna. En strävan bör vara att hälften av doktoranderna skall komma från länder utanför <NOBR>EES-området.</NOBR> Vid rekryteringen av utländska doktorander bör jämställdhetenbeaktas. Finansieringen bör täcka kostnader för studiestöd, viss förstärkning av resurserna för handledning och infrastruktur.</P> <P class="p73 ft1">Forskarskolor som tillsammans leds av lärosäten från olika länder bör kunna utvecklas i större omfattning. Sådana forskarskolor kan rekrytera doktorander från olika länder och verka stimulerande för den internationella miljön vid lärosätena. Inom den Europeiska unionens femte ramprogram finns det stora möjligheter till stöd för utbyte och mobilitet inom forskarutbild-</P> <P class="p274 ft9">84</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39279x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">ningen. Hittills förefaller svenska lärosäten och doktorander inte ha tagit till vara på dessa möjligheter i den omfattning som är möjlig.</P> <P class="p275 ft14"><SPAN class="ft14">4.7</SPAN><SPAN class="ft21">Fler program och kurser på engelska</SPAN></P> <P class="p271 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>För att göra Sverige attraktivt som studieland bör fler program och kurser erbjudas på engelska. Universitet och högskolor bör få ett särskilt uppdrag att utveckla och erbjuda program som ges helt på engelska eller program med en engelskspråklig ingång. Påbyggnadsutbildningar av masterkaraktär bör ges prioritet. Det bör avsättas centrala medel för att stimulera detta utvecklingsarbete, som inkluderar kompetensutveckling av lärarna.</P> <P class="p276 ft1"><SPAN class="ft15">Skälen för förslaget: </SPAN>Svenska universitet och högskolor har redan idag ett betydande antal kurser och program på engelska. Under senare år har utbudet ökat markant. Idag ges drygt 500 kurser på engelska vid svenska universitet och högskolor. Universitet och högskolor redovisar i svaren på utredningens enkät att efterfrågan av utbildning på engelska stadigt växer och det är sannolikt att utbildningsalternativ på engelska kommer att växa. Svenska institutets broschyr <SPAN class="ft13">Courses & Programmes taught in English at Swedish universities and University colleges 2000/2001 </SPAN>ger en god uppfattning om omfattningen och bredden av utbudet. Många av kurserna är emellertid endast tillgängliga för studenter från ett universitet som har samarbetsavtal med universitet/högskolan.</P> <P class="p125 ft1">Enligt Migrationsverket söker sig allt fler personer till Sverige för studier inom högskolan. Ur verkets statistik är det inte möjligt att urskilja vilken nivå av studier som ansökan avser, men Migrationsverket menar att en övervägande del av ansökningarna avser studier på högre nivåer och forskarutbildning.</P> <P class="p32 ft1">Erfarenheter från bl.a. Uppsala universitets internationella fysik- och kemiseminarier visar att den mest bestående effekten av utbytesverksamhet i form av fortsatta kontakter etc. erhålls genom utbyte på högre nivåer inom den grundläggande utbildningen samt forskarutbildningen.</P> <P class="p31 ft1">Redan idag utbildas en övervägande del av utbytesstudenterna och gäststudenterna på högre nivåer inom den grundläggande högskoleutbildningen samt inom forskarutbildningen. En del</P> <P class="p273 ft9">85</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">universitet och högskolor anordnar särskilda ”magisterprogram”, eller s.k. ”mastersprogram” för utländska studenter. Dessa lockar många utländska studenter. Därför föreslås i det följande att den s.k. mastersexamen återinförs i examensordningen. Utredningens enkät ger vid handen att flera lärosäten avser att inrätta s.k. mastersprogram på engelska.</P> <P class="p121 ft1">Universitet och högskolor har även i sina enkätsvar redovisat att kurser i svenska språket och om svenska förhållanden är efterfrågade av utländska studenter. Kurser av denna typ kan naturligtvis komma att ingå i olika mastersprogram i ”Swedish studies” etc., men utredningen bedömer det även som angeläget att sådana kurser även kan erbjudas separat.</P> <P class="p121 ft1">För att göra Sverige attraktivt som studieland bör fler hela program eller internationella mastersprogram på engelska eller med en engelskspråklig ingång utvecklas. Resurser för att stödja detta arbete bör tillföras. Det bör vara rådet för Högskoleutbildning (Högskoleverket) som får i uppdrag att after ansökan fördela dessa. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt kompetensutveckling av lärarnas förmåga att undervisa på engelska.</P> <P class="p101 ft1">Det är inte möjligt att föreslå att utbildning enbart skall ges på svenska eller engelska eller både och. Det är en fråga som det enskilda lärosätet måste besluta om. Dock bör försöken vid tyska universitet uppmärksammas. De innebär att utländska studenter erbjuds en engelskspråklig ingång där utbildningen i ett senare skede övergår till tyska. Parallellt med utbildningen erbjuds studenterna kurser i tyska språket och efter något år kan utbildningen helt eller delvis fortsätta på tyska. I princip kan även andra språk förekomma.</P> <P class="p101 ft1">På vilken nivå och inom vilka ämnesområden som kurser på engelska kan erbjudas beror på förutsättningarna inom det enskilda lärosätet. Det är emellertid viktigt att lärarnas behov av kompetensutveckling särskilt uppmärksammas.</P> <P class="p79 ft1">Svenska universitet och högskolor bör som svenska lärosäten också värna om det svenska språkets ställning och de har som utbildnings- och kulturinstitutioner här en viktig uppgift. För närvarande pågår inom Regeringskansliet (Kulturdepartementet) beredning av direktiven för en parlamentarisk kommitté med uppdrag att ta fram förslag tillett handlingsprogram för svenska språkets och hur svenska språkets ställning skall främjas.</P> <P class="p277 ft9">86</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39281x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1">Utredningen föreslår i det följande insatser för att stärka det svenska språkets ställning (avsnitt 4.11)</P> <P class="p89 ft14"><SPAN class="ft14">4.8</SPAN><SPAN class="ft21">Regler för behörighet och tillgodoräknande</SPAN></P> <P class="p271 ft1"><SPAN class="ft15">Bedömning: </SPAN>Nuvarande regler för utländska studenters behörighet till högskoleutbildning och tillgodoräknande av utländsk högskoleutbildning behöver inte ändras. En generös och pragmatisk tillämpning av gällande regler bör iakttas.</P> <P class="p278 ft15">Skälen för bedömningen:</P> <P class="p46 ft13">Behörighet</P> <P class="p48 ft1">Utländska studenter som idag följer grundläggande högskoleutbildning uppfyller de grundläggande och särskilda behörighetskraven för dessa utbildningar. Det innebär bland annat att studenterna, om inte individuell dispens har givits, också har uppfyllt behörighetskravet beträffande svenska språket.</P> <P class="p31 ft1">För forskarutbildningen finns inte motsvarande behörighetskrav när det gäller svenska språket.</P> <P class="p31 ft1">Universitet och högskolor ger dessutom ett stort antal kurser och utbildningar på engelska. För dessa kurser ges individuella dispenser från behörighet i svenska. För utländska studenter krävs normalt att kunskaper i engelska skall dokumenteras genom ett internationellt kunskapstest.</P> <P class="p31 ft1">Erfarenheter från några lärosäten visar att tillämpningen av behörighetsreglerna när det gäller kunskaper i svenska är mycket strikt och till och med kan verka hindrande för välmotiverade och intresserade studenter. Det bör vara möjligt att inta en mer pragmatisk inställning. Högskoleförordningen eller Högskoleverkets föreskrifter behöver dock inte ändras. Det enskilda lärosätet kan redan idag fatta de beslut som behövs för en mer generös tillämpning grundad på bedömningar av det enskilda fallet.</P> <P class="p32 ft1">Det bör vara möjligt att liksom i Tyskland erbjuda utbildningsprogram på engelska till vilka utländska studenter rekryteras. När de bedöms ha tillägnat sig en praktisk färdighet i tyska tilläts de följa undervisningen på tyska men delta i diskussioner på engelska.</P> <P class="p279 ft9">87</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p120 ft1">Universitet och högskolor bör i större omfattning än idag jämsides med övriga studier erbjuda utländska studenter kurser i svenska språket med sikte på att de skall kunna följa utbildningen på svenska.</P> <P class="p80 ft1">Kravet på kunskaper i engelska bör också vara oförändrat. Även här kan det enskilda lärosätet göra, om så bedöms lämpligt, individuella bedömningar. Det är dock angeläget att betona att om utbildningen endast skall ske på engelska bör såväl studenter som lärare ha goda kunskaper i engelska.</P> <P class="p53 ft13">Tillgodoräknande</P> <P class="p52 ft1">Tillgodoräknande är en viktigt förutsättning för mobiliteten mellan länder och högskolans internationalisering. Högskolan skall i såväl studieorganisation som i lokala föreskrifter främja ett generöst förhållningssätt till tillgodoräknande. Tillgodoräknande skall t.ex. därför kunna ske även om liknande utbildning inte finns vid den egna högskolan eller om innehållet i kursplaner och litteraturlistor från utlandsstudierna inte helt överensstämmer med det egna lärosätets.</P> <P class="p101 ft1">Högskoleverket visar i tillsynsrapporten Tillgodoräknande av kurs (1998:32 R) bl. a. att det finns brister i lärosätens tillämpning av högskoleförordningens bestämmelser om tillgodoräknande.</P> <P class="p79 ft1">Verket bedömer att det inte behöver vidtas några åtgärder på central nivå utan att gällande bestämmelser ger utrymme för en generös tolkning.</P> <P class="p79 ft1">Sveriges kommande ratificering av Lissabonkonventionen leder till ökade möjligheter för erkännande av utbildning och därmed underlätta rörligheten för studenterna.</P> <P class="p120 ft16">Vidare kommer en mer allmän tillämpning av European Credit Transfer System (ECTS) medföra att utländska studier kan tillgodoräknas i större utsträckning.</P> <P class="p120 ft1">Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har i mars 2000 beslutat om ett tjugotal rekommendationer för tillgodoräknande av utländsk högskoleutbildning i grundutbildningen och god sed.</P> <P class="p280 ft16">Då det är lärosätena som själva fattar beslut om tillgodoräknande är det inte möjligt att föreskriva hur tillgodoräknande av utländska utbildningar och kurser skall ske.</P> <P class="p281 ft9">88</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39283x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1">Med en tillmötesgående inställning till värdet av utländsk utbildning underlättas rekryteringen av utländska studenter.</P> <P class="p282 ft1">Det är t.o.m. en fördel om utbildningarna inte ser likadana ut däremot är det viktigt att kvaliteten kan garanteras.</P> <P class="p283 ft14"><SPAN class="ft14">4.9</SPAN><SPAN class="ft21">Internationell mastersexamen</SPAN></P> <P class="p262 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>En särskild examen bör införas för studenter med utländsk grundexamen. Den skall kallas <SPAN class="ft13">internationell master</SPAN>. Examen skall kunna ges till studenter med utländsk grundläggande examen motsvarande minst tre års svenska högskolestudier. Utbildningen skall omfatta minst två terminer. Ett skriftligt arbete om minst 5 poäng skall ingå.</P> <P class="p278 ft15">Skälen för förslaget:</P> <P class="p30 ft15">Den svenska utvecklingen</P> <P class="p29 ft1">År 1978 infördes en mastersexamen för studenter med utländsk examen från grundläggande högskoleutbildning. Den omfattade 60 poäng, inklusive ett självständigt arbete om minst 10 poäng, och avsåg kurser inom grundläggande högskoleutbildning eller inom forskarutbildning.</P> <P class="p31 ft1">I och med att en ny examensordning infördes från läsåret 1993/94 avskaffades mastersexamen. Den ansågs inte höra hemma i det nya systemet, som innebar att tre s.k. generella examina infördes: högskoleexamen (80 poäng), kandidatexamen (120 poäng) och magisterexamen (160 poäng) på grundutbildningsnivå. Mastersexamen har dock ”levt kvar olagligen” och många lärosäten fortsätter att ge den.</P> <P class="p32 ft1">Högskoleverket har i sin tillsynsverksamhet uppmärksammat problemet med utländska studenter som kommer till Sverige för att avlägga en s.k. Masterexamen. Vissa av programmen leder fram till en svensk magisterexamen som får översättas med ”Master of...”. För de program som inte uppfyller de nuvarande kraven för magisterexamen kan dock ingen examen (master) utfärdas och studenter känner sig lurade av lärosätets marknadsföring.</P> <P class="p32 ft1">I oktober 1999 överlämnade Högskoleverket rapporten Ny inriktning av magisterexamen (Högskoleverkets rapportserie</P> <P class="p77 ft9">89</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">1999:16 R) till regeringen. Verket föreslog att en ny inriktning inom magisterexamen skulle inrättas som ett komplement till dagens magisterexamen. Den nya inriktningen föreslogs ge studenterna yrkesmässig eller ämnesbred specialkompetens på hög nivå, till skillnad mot nuvarande magisterexamen som enligt verket ger ett ämnesdjup och förberedelse för forskarutbildning. (Det bör framhållas att behörighet för att antas till forskarutbildning är grundläggande högskoleutbildning om 120 poäng). I rapporten framhölls att en ny examen skulle öppna nya möjligheter för yrkesverksamma som tidigare avlagt en grundexamen och som vill vidareutveckla sin kompetens inom ett delvis nytt område. Rapporten har remissbehandlats och beredning av förslag pågår inom Utbildningsdepartementet.</P> <P class="p85 ft13">Högskoleverket utvärderar nuvarande examensordning</P> <P class="p52 ft1">Högskoleverket genomför på eget initiativ för närvarande en översyn av examensordningen. Verket har angivit att behovet av flexibilitet och förnyelse i högskolan bör vara den primära utgångspunkten för översynen.</P> <P class="p79 ft1">Högskoleverket kommer också att analysera hur det svenska regelverket bör relateras till den generella utvecklingen i Europa och hur t.ex. <NOBR>Bologna-deklarationen</NOBR> relateras till svensk examensordning.</P> <P class="p284 ft15">Den internationella utvecklingen</P> <P class="p54 ft1">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har examenssystemen i flera olika europeiska länder förändrats. Delvis har detta hängt samman med det ökade samarbete på utbildningsområdet som sker i form av olika EU- program. Även om dessa program inte har till syfte att harmonisera examenssystemen har de indirekta effekter eftersom frågor om jämförbarhet och tillgodoräknande ofrånkomligen aktualiseras.</P> <P class="p101 ft1">För att göra studier i Tyskland attraktiva för utländska studenter har den tyska regeringen beslutat att parallellt med den rådande examensstrukturen införa två nya examina benämnda Bachelor och Master, vilket innebär att dessa examina även kan ges av de s.k. Fachhochschulen.</P> <P class="p285 ft9">90</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft1">En annan, och mer marknadsstyrd, utveckling är uppkomsten av internationellt inriktade mastersexamina på olika områden. Master of Business Administration (MBA) t ex har blivit något av en alldeles egen examensnisch för ekonomiutbildningar i olika länder. Värderingen och regleringen av denna typ av utbildningar sköts av branschen och ligger utanför de nationella systemen.</P> <P class="p50 ft15">Internationell masterexamen för utländska studenter</P> <P class="p48 ft1">Införandet av mastersexamen är förmodligen den bästa enskilda rekryteringsfrämjande åtgärd som kan åstadkommas för att öka antalet utländska studenter inom den svenska högskolan. Mastersutbildning är ett viktigt internationellt konkurrensmedel. Det framhålls bland annat av den tyska regeringen som ser införandet av bachelor – och mastersexamen som ett viktigt steg att främja tysk högre utbildnings konkurrenskraft.</P> <P class="p32 ft1">För att kunna erhålla en sådan examen skall krävas dels att studenten har en grundläggande utländsk högskoleexamen, dels fullgjort kursfordringar om minst 40 poäng. I dessa kurser skall en skriftlig uppgift om minst 5 poäng ingå.</P> <P class="p31 ft1">Av Svenska institutets sammanställning av kurser och program med undervisning på engelska läsåret 2000/2001 framgår att många s.k. ”mastersutbildningar” idag omfattar 40 eller 60 poäng. Universitet och högskolor bör kunna besluta var för sig om vilken omfattning en mastersutbildning skall ha.</P> <P class="p31 ft1">Förhållandet att vissa lärosäten även idag försöker att marknadsföra <NOBR>”masters-utbildningar”</NOBR> visar att begreppet master är internationellt efterfrågat och att det relaterar till en allmänt bekant struktur i andra länder.</P> <P class="p31 ft16">Genom att ge examen en särskild benämning undanröjs missförstånd och vilseledande marknadsföring gentemot utländska studenter och myndigheter.</P> <P class="p33 ft1">Högskoleverkets förslag utgår från tanken att den föreslagna varianten av magisterexamen skall likna den nuvarande till uppbyggnad och kravnivå. Redan förslaget att den nya magisterexamen skulle bygga på kandidatexamen, med en ämnesfördjupning motsvarande 60 poäng eller motsvarande, kan komma att orsaka problem för utländska studenter när det gäller erkännande och tillgodoräknande av deras utländska examen. Vidare kan kravet att det skall ingå en uppsats omfattande</P> <P class="p286 ft9">91</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39286x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">20 poäng om det inte går att styrka ett tidigare skriftligt arbete om 10 poäng komma att orsaka omfattande arbete med ekvivalering.</P> <P class="p79 ft1">Det kan övervägas om en sådan magisterexamen skall ges någon särskild beteckning för att skilja den åt från en magisterexamen enligt nuvarande regler. En sådan åtgärd förefaller nödvändig för att markera att den skiljer sig åt från den nuvarande magisterexamen. Det bör dessutom kunna framgå av examensbeviset och det föreslagna Diploma supplement vilken typ av examen det är fråga om.</P> <P class="p101 ft1">Diploma Supplement är viktigt för förståelsen av det svenska examenssystemet. Vid erkännandet av högskoleexamina kan ett problem vara att själva examensbeviset inte ger tillräcklig information. För att tillgodose detta behov har en arbetsgrupp, som ett gemensamt initiativ mellan Europeiska kommission, Europarådet och Unesco, utarbetat en mall för en bilaga till examensbeviset – Diploma Supplement. För att kunna värdera examensbeviset korrekt beskriver Diploma Supplement utbildningens uppläggning, innehåll och nivå samt ger information om det nationella systemet för högre utbildning.</P> <P class="p101 ft1">Regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att i samråd med universitet och högskolor utarbeta en gemensam mall för Diploma supplements till samtliga examina. Det är en angelägen uppgift. Om svenska högskoleexamina skall kunna bli konkurrenskraftiga på en internationell marknad bör Diploma Supplements för samtliga förekommande examina utarbetas.</P> <P class="p84 ft14"><SPAN class="ft14">4.10</SPAN><SPAN class="ft55">Gästlärare</SPAN></P> <P class="p287 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Antalet utländska gästlärare inom grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning bör öka.</P> <P class="p288 ft1"><SPAN class="ft15">Skälen för förslaget: </SPAN>Utländska gästlärare har mycket stor betydelse för att bygga upp en internationell miljö vid universitet och högskolor. Gästlärarna kan också fungera som förbindelser tillbaka till det egna landet och universitetet. De blir därigenom också viktiga i den fortsatta rekryteringen av utländska studenter.</P> <P class="p121 ft1">Direktiven innebär att utredningen för att stärka den internationella miljön vid universitet och högskolor endast skall föreslå åtgärder för att öka antalet utländska studenter. Förslaget att öka antalet gästlärare är en åtgärd för att bättre kunna föra ut</P> <P class="p270 ft9">92</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39287x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">svensk högre utbildning och för att också kunna ta emot fler studenter.</P> <P class="p49 ft1">År 1999 fanns det enligt Högskoleverkets <NOBR>NU-databas</NOBR> 675 utländska gästlärare vid svenska universitet och högskolor. Det är uppgifter som är osäkra. Förmodligen fanns det ett större antal gästlärare verksamma vid lärosätena. Som regel stannar gästlärare endast kortare perioder upp till en månad.</P> <P class="p31 ft1">Behovet av utländska gästlärare är enligt högskolesektorn mycket stort. Universitet och högskolor har, enligt 4 kap. 30 § högskoleförordningen, möjlighet att anställa en gästlärare för begränsad tid dock högst 3 år. Denna möjlighet förefaller dock inte användas i den utsträckning som det borde vara möjligt. En starkt bidragande orsak till detta förhållande är det begränsade utrymmet inom de reguljära anslagen. Enligt uppgifter från universitet och högskolor finansieras många gästlärare genom bidrag från framför allt olika stiftelser.</P> <P class="p125 ft1">En ökning av antalet gästlärare samt inom och utom de bilaterala och multilaterala utbytesprogrammen framstår som en angelägen åtgärd. Det tillskott som föreslås avses därför i första hand gå till universitet och högskolor för att de skall knyta till sig framstående utländska lärare och forskare under längre perioder upp till tre år. Utredningen bedömer det angeläget att resurser ställs till förfogande för detta ändamål.</P> <P class="p146 ft14"><SPAN class="ft14">4.11</SPAN><SPAN class="ft55">Stärkande av svenska språket</SPAN></P> <P class="p289 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Utbildningen i svenska språket för utländska studenter vid svenska lärosäten bör förstärkas.</P> <P class="p290 ft1">Utbildning i svenska språket bör förstärkas, genom bl.a. lektorat i svenska, utomlands i länder av strategisk betydelse.</P> <P class="p291 ft15">Skälen för förslagen:</P> <P class="p30 ft15">Utbildning i svenska språket för utländska studenter i Sverige</P> <P class="p48 ft1">Med anledning av Gäststuderandekommitténs förlag infördes s.k. preparandutbildning i svenska språket för utländska studenter. Antagning till preparandutbildning innebar även antagning till grundutbildning inom högskolan under förutsättning att proven</P> <P class="p77 ft9">93</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">inom utbildningen hade klarats. Utbildningen omfattade två terminer om totalt 700 timmar och var avsedd för 300 studenter. Om platserna inte kunde fyllas av gäststudenter skulle utbildningen erbjudas till invandrare.</P> <P class="p79 ft1">Intresset för preparandutbildningen har emellertid varit lågt och den har numera helt upphört i sin tidigare form. Utbildning motsvarande preparandutbildning anordnas idag vid några få lärosäten. Vissa kortare kurser i svenska anordnas främst för utbytesstudenter för att klara den dagliga samvaron med svenska studenter.</P> <P class="p101 ft1">Andra lärosäten har löst behovet av utbildning i svenska genom samarbete framför allt med olika folkbildningsorganisationer. Någon högskola har t.ex. samarbete med en folkhögskola för att utbilda framförallt kinesiska studenter i svenska. Här saknas emellertid finansiering</P> <P class="p79 ft16">Med ett ökat antal utländska studenter i Sverige är det angeläget att öka resurserna för under visning i svenska språket för dessa vid universitet och högskolor.</P> <P class="p124 ft15">Utbildning i svenska språket utomlands</P> <P class="p54 ft1">Utbildning i svenska ges även vid ett stort antal utländska lärosäten. Svenska institutet, har som ett av sina uppdrag att ge stöd till den undervisning i svenska som bedrivs främst på akademisk nivå utomlands. SI ger årligen ut förteckningen Svenskundervisning vid universitet och högskolor i utlandet. Av denna framgår att utbildning i svenska sker vid ett stort antal lärosäten. Institutets stöd består, förutom av rådgivning och annan service till institutionernas lärare, generellt sett av möjligheter för studenterna att delta i SIs sommarkurser i Sverige och få vistas i Sverige under vissa studietider samt deltar i konferenser för lärarna i svenska vilka till stor del är i resp. land infödda lärare. Stödet till institutionerna i Central- och Östeuropa omfattar dessutom i form av gåvor av läromedel och litteratur och i vissa fall även utrustning till institutionerna. Vid ett <NOBR>80-tal</NOBR> av de ca 200 lärosäten runt om i världen där svenska erbjuds finns dessutom en av Svenska institutet förmedlad svensk lektor som dock inte är anställd av SI utan av universitetet i fråga men som i flera fall får ett ansenligt rese- och expensbidrag från SI. I vissa i detta samanhang relevanta</P> <P class="p292 ft9">94</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39289x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">länder/regioner finns ingen svenskundervisning t.ex. i Afrika och vissa länder i Asien.</P> <P class="p31 ft1">Det finns ett stort intresse för svenska språket utomlands. Det bör övervägas om inte utbildning i svenska språket skall förstärkas utomlands. Utbildning i svenska språket bör särskilt förstärkas i länder som bedöms vara särskilt intressanta ur framtida rekryteringssynpunkt. En sådan förstärkning skulle verka främjande för svenskt näringsliv och kultur samt vara grunden för en framtida rekryteringsbas av studenter.</P> <P class="p32 ft1">Tyskland företar satsningar på att öka kunskapen i tyska utomlands med stöd av DAAD. Detta ses i stor utsträckning som exportfrämjande och en satsning på information om Tyskland.</P> <P class="p89 ft14"><SPAN class="ft14">4.12</SPAN><SPAN class="ft55">Uppdragsutbildning</SPAN></P> <P class="p257 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Förordningen om uppdragsutbildning bör ändras. Universitet och högskolor bör utan medgivande av regeringen få möjlighet att kunna sluta avtal om uppdragsutbildning med en stat eller myndighet, provins eller kommun eller motsvarande offentligt organ samt med offentligt erkända lärosäten i länder utanför <NOBR>EES-området.</NOBR> Avtal med erkända internationella organisationer som UNESCO, WTO m.fl. bör även kunna tecknas. Uppdragsutbildningen bör även kunna avse personer som inte är anställda hos uppdragsgivaren. När det gäller uppdragsutbildning för företag från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> bör dock det endast avse personer som är anställda i företaget.</P> <P class="p293 ft1">Uppdragsutbildningen skall kunna omfatta en kurs eller ett helt program.</P> <P class="p263 ft1">Respektive lärosäte skall ha rätt att besluta om den kostnad som skall tas ut för uppdragsutbildningen. Principen om full kostnadstäckning skall gälla. Sådan uppdragsutbildning skall särredovisas i respektive lärosätes årsredovisning.</P> <P class="p263 ft1">Högskoleverket bör få i uppdrag att följa utvecklingen av uppdragsverksamheten vid universitet och högskolor.</P> <P class="p259 ft1"><SPAN class="ft15">Skälen för förslaget: </SPAN>En mer generös inställning till universitetens och högskolornas möjligheter att teckna avtal om uppdragsutbildning är ett sätt att öka antalet utländska studenter</P> <P class="p273 ft9">95</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft1">vid svenska lärosäten. Det leder även till fördjupade kontakter för svenskt samhälle och näringsliv med utländska företag, organisationer och myndigheter. Detta är på sikt viktigt för den ekonomiska utvecklingen i landet.</P> <P class="p294 ft13">Nuvarande bestämmelser</P> <P class="p114 ft1">Universitet och högskolor får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i förordning (1997:845) om uppdragsutbildning. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 1998. Med uppdragsutbildning avses i förordningen utbildning som anordnas mot avgift för personer som uppdragsgivaren utser. Endast uppdragsutbildning som knyter an till sådan grundläggande högskoleutbildning som högskolan har examensrätt för får bedrivas som uppdragsutbildning. Den får inte bedrivas på sådant sätt att den får negativ inverkan på högskolans grundläggande högskoleutbildning. Uppdraget skall avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarns arbete åt uppdragsgivaren. Är uppdragsgivaren en statlig eller kommunal myndighet eller ett landsting får uppdraget även avse utbildningar som behövs av arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl. Uppdragsgivare från länder inom <NOBR>EES-området</NOBR> likställs med svenska uppdragsgivare.</P> <P class="p116 ft1">Om uppdragsgivaren är från ett land utanför <NOBR>EES-området</NOBR> får uppdragsutbildning endast bedrivas efter medgivande av regeringen.</P> <P class="p44 ft1">Bestämmelserna om uppdragsutbildning gäller inte forskarutbildning.</P> <P class="p44 ft1">Universitet och högskolor kan ge uppdragsutbildning som ger betyg, kursbevis och examensbevis enligt bestämmelserna för grundläggande högskoleutbildning om samma kvalitetskrav ställs. Även annan uppdragsutbildning får ges såsom skräddarsydda utbildningar, studiedagar, seminarier m.m.</P> <P class="p295 ft13">Regeringens beslut om uppdragsutbildning för utländsk uppdragsgivare utanför <NOBR>EES-området</NOBR></P> <P class="p41 ft1">För att anordna uppdragsutbildning för uppdragsgivare utanför <NOBR>EES-området</NOBR> krävs sedan den 1 januari 1998 regeringens tillstånd. Från och med 1997 till och med september 2000 har regeringen fattat 5 beslut rörande uppdragsutbildning för utländsk uppdragstagare utanför <NOBR>EES-området.</NOBR></P> <P class="p296 ft9">96</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft1">Tre av besluten innebär att regeringen ger tillstånd för uppdragsutbildning. Samtliga tre besluten avser medgivande om att Uppsala universitet, Företagsekonomiska institution får ge personalutbildning för ett ryskt oljebolag i samarbete med Helsingfors universitet och Columbia university, New York.</P> <P class="p32 ft1">Besluten om avslag på sig båda på att det inte är fråga om personalutbildning. Det är i ena fallet fråga om att ge en fullständig <NOBR>MBA-utbildning</NOBR> till kinesiska studenter via ett svenskt delvis universitetsägt företag. Det andra fallet avser en ge en MBA- utbildning till kinesiska studenter genom ett avtal med en kinesisk myndighet, Beijing Higher Education Centre for International Exchange.</P> <P class="p50 ft13">Högskoleverkets utvärdering av uppdragsutbildning</P> <P class="p48 ft1">Regeringen uppdrog åt Högskoleverket i augusti 1998 att utreda och analysera konsekvenserna och tillämpningen av förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.</P> <P class="p33 ft1">Högskoleverket konstaterar att uppdragsutbildningen ibland har inverkat negativt på den ordinarie utbildningen och att planeringen av uppdragsutbildningen inte har varit tillfredsställande. Nästan ingen högskola har någon sammanhållen organisation för sin uppdragsutbildning. Verket föreslår därför att det måste finnas en enhetlig hantering för uppdragsutbildning inom högskolan. Detta är även en viktig förutsättning för vad som föreslås i det följande beträffande uppdragsutbildning.</P> <P class="p239 ft13">Ändring av förordningen om uppdragsutbildning</P> <P class="p48 ft1">Det finns ett växande behov bland utländska myndigheter och universitet att kunna utbilda kommande generationer inom viktiga områden (ekonomi, administration, rättsskipning, miljö, IT med flera områden). Universitet och högskolor bör därför utan medgivande av regeringen få möjlighet att kunna sluta avtal om uppdragsutbildning med en stat eller myndighet, provins eller kommun eller motsvarande offentligt organ samt med offentligt erkända universitet i länder utanför <NOBR>EES-området.</NOBR> Uppdragsutbildningen bör även kunna avse personer som inte är anställda. Även när det gäller företag från länder utanför EES-</P> <P class="p297 ft9">97</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39292x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">området bör universitet och högskolor kunna få bedriva uppdragsutbildning av personal utan regeringens medgivande.</P> <P class="p79 ft1">Omfattning och inriktning samt intäkter och kostnader av sådan uppdragsutbildning skall redovisas i respektive lärosätes årsredovisning.</P> <P class="p80 ft1">Det är i allas intresse att uppdragsutbildning inte har negativ inverkan på det ”ordinarie” utbildningsuppdraget. Ett engagemang i uppdragsutbildning för inte påverka den ordinarie utbildningens uppläggning och kvalitet. Snarare kan resultatet bli att uppdragsverksamhet kan få en positiv inverkan på den ordinarie utbildningens kvalitet genom de tydliga krav som uppdragsgivare kan ställa. Högskoleverket bör ges ett särskilt uppdrag att följa utvecklingen när det gäller uppdragsutbildning vid högskolan.</P> <P class="p298 ft14"><SPAN class="ft14">4.13</SPAN><SPAN class="ft55">Regler för visum samt arbets- och uppehållstillstånd</SPAN></P> <P class="p299 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Reglerna för uppehållstillstånd för studenter och doktorander utanför <NOBR>EES-området</NOBR> bör ändras så att det är möjligt för dem att arbeta under terminstid. Vidare bör det vara möjligt att efter examen kunna stanna kvar för att arbeta i Sverige.</P> <P class="p300 ft1">Migrationsverket bör ges i uppdrag att i samarbete med universitet och högskolor utarbeta enkla och fungerande rutiner för ansökan om antagning till utbildning samtidigt som ansökan om uppehållstillstånd.</P> <P class="p288 ft1"><SPAN class="ft15">Skälen till förslaget: </SPAN>Nuvarande regler för uppehållstillstånd för studenter utanför <NOBR>EES-området</NOBR> tillåter dem inte att arbeta under terminstid. Det finns dock möjligheter till dispens om arbetet är av vikt för studierna. Ansökan om sådant särskilt tillstånd prövas efter yttrande av Arbetsförmedlingen.</P> <P class="p121 ft1">När nuvarande regler infördes var motivet att inte gå förbi den reglerande invandringens principer. Ett annat skäl var att utländska studenter har en annan och mer krävande studiesituation än svenska studenter. Svenska studenter med studiemedel kommer i och med att de nya reglerna för studiemedel träder i kraft 2001 ha möjlighet att tjäna upp till och med 94 000 kronor per år utan att studiemedelsbeloppet påverkas. Studenter utanför <NOBR>EES-området</NOBR> bör ha samma möjligheter. Det kan även nämna satt reglerna för</P> <P class="p301 ft9">98</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p10 ft11">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft1">arbetstillstånd i Storbritannien och Tyskland för närvarande är föremål för diskussion om förändringar. Möjligheter till arbete skulle sannolikt innebära ett något minskat behov av stipendiering eller motsvarande samtidigt som kontakterna med det svenska samhället vidgas.</P> <P class="p213 ft1">Uppehållstillstånd för studier gäller endast så länge studierna varar och under förutsättningen att den sökande avser att lämna Sverige efter avslutade studier. Det finns flera exempel på hur välutbildade utländska medborgare har varit tvungna att lämna landet efter examen, trots erbjudande om utvecklings- och forskningsarbete vid svenska företag. Flera av dessa studenter har istället fått anställning i ett annat land. Intrycket av Sverige, som med nuvarande lagstiftning tvingar iväg den enskilde blir förmodligen inte heller så gott. Reglerna för uppehållstillstånd bör förändras i riktning mot att det skall vara möjligt för medborgare i länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> att få anställning efter avslutad examen utan att lämna Sverige.</P> <P class="p133 ft1">Universitet och högskolor samt andra myndigheter har redovisat uppfattningar om att det anses som omständligt och trögt att ansöka om visum och uppehållstillstånd samt att få besked om beslut. <SPAN class="ft13">Invest in Sweden Agency </SPAN>(ISA) skriver i verksamhetsrapporten för år 1999 att flera utländska företag upplever svårigheter i kontakterna med svenska myndigheter, däribland dåvarande Invandrarverket (nuvarande Migrationsverket). ISA efterlyser en mer serviceorienterad hantering.</P> <P class="p213 ft1">Kontakter med Migrationsverket har givit vid handen att det finns en positiv inställning till att förändra rutinerna för ansökan om visum och uppehållstillstånd. Verket är berett att tillsammans med universitet och högskolor utarbeta fungerande och effektiva rutiner för samtidig ansökan till studier och för visum/uppehållstillstånd. Universitet och högskolor bör därför tillsammans med verket påbörja ett utvecklingsarbete beträffande detta. Utredningen bedömer att Sveriges universitets och högskoleförbund bör kunna företräda högskolesektorn i detta arbete.</P> <P class="p134 ft1">Sverige bör också verka för att det skall bli lättare för studenter att få utresevisum från länder som kräver sådant.</P> <P class="p302 ft9">99</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39294x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Utredningens förslag för att öka antalet utländska studenter i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p303 ft14"><SPAN class="ft14">4.14</SPAN><SPAN class="ft55">Bostäder</SPAN></P> <P class="p304 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Bristen på bostäder, särskilt i storstadsområdena, bör lösas snarast. Utan tillräckligt antal studentbostäder kommer det vara svårt att rekrytera utländska studenter.</P> <P class="p288 ft1"><SPAN class="ft15">Motiv för förslaget: </SPAN>Bostadsbristen är på många håll är allvarlig, och i Stockholms- och Uppsalaregionen akut. Bristen på studentbostäder begränsar påtagligt möjligheterna att kunna rekrytera fler utländska studenter till svenska lärosäten och uppfattas av flera lärosäten vara det enskilt största hindret för att kunna öka antalet gäststudenter. Det får anses särskilt betänkligt att huvudstadens lärosäten inte skulle kunna öka rekryteringen av utländska studenter på grund av bostadsbrist. Å andra sidan har flera universitet och högskolor bostadsgaranti för sina studenter. Det gäller t.ex. Karlstads universitet och Mälardalens högskola.</P> <P class="p142 ft1">Om alla utländska studenter på grundutbildningsnivå kunde garanteras en studentbostad, helst i studentkorridor med både svenska och utländska studenter i, så skulle detta utgöra ett starkt argument i marknadsföringen av svensk högre utbildning. Den nuvarande situationen gör det svårt att se hur flera av lärosätena skulle kunna ta emot fler gäststudenter även om intresset för att studera i Sverige skulle öka.</P> <P class="p121 ft1">Utredningen är medveten om att bostadsfrågorna är kommunernas sak och att regeringen givit vissa bidrag till studentbostadsbyggande. Ytterligare åtgärder bör dock vidtas.</P> <P class="p305 ft9">100</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_95"> <P class="p306 ft50"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft49">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN></P> <P class="p307 ft14"><SPAN class="ft14">5.1</SPAN><SPAN class="ft21">Inledning</SPAN></P> <P class="p29 ft1">Förslag till åtgärder för att öka andelen utländska studenter vid svenska lärosäten har behandlats i kapitel 4. I detta avsnitt behandlas kostnader och synpunkter på finansiering samt ett alternativ till finansiering nämligen med avgifter. Avgiftsfrågan vad gäller andra länder behandlas i kapitel 2.</P> <P class="p32 ft1">Utbildning har blivit en ”handelsvara” och innebär för några av de rika industriländerna betydande exportinkomster. Inom Europa och EU är det framför allt Belgien, Nederländerna och Storbritannien som tar ut avgifter. Dessa täcker mer än väl kostnaderna för de studenter som kommer från länder utanför <NOBR>EES-området.</NOBR> Avgifterna utgör för de största universiteten till och med en inte oväsentlig inkomstkälla som till en del täcker bortfallet av offentliga medel.</P> <P class="p34 ft1">Sverige är i övrigt omgivet av grannländer som huvudsakligen har fri utbildning för alla studenter oavsett ursprungsland. Det är endast danska universitet som tar ut avgifter för vissa magisterutbildningar. De nordiska länderna har inga planer på att införa avgifter för utländska studenter och inte heller någon uttalad eller samlad strategi för att öka antalet utländska studenter.</P> <P class="p31 ft1">Tyskland som nu är mycket aktiv när det gäller att rekrytera utländska studenter har valt att bibehålla avgiftsfrihet oavsett studenternas ursprungsland. Tyska universitet får från federal nivå ett tillskott för att rekrytera utländska studenter och kombinerat med ett utbyggt stipendieprogram kommer tyska universitet med all sannolikhet att utgöra en nordeuropeisk konkurrent om studentströmmarna.</P> <P class="p34 ft16">Dessa fakta bör beaktas vid överväganden om svenska universitet och högskolor skall ges möjlighet att ta ut avgifter av studenter som kommer från länder utanför <NOBR>EES-området.</NOBR></P> <P class="p297 ft9">101</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p120 ft1">Redan i dag finns det ett antal utländska studenter från dessa länder inom den ordinarie grundutbildningen. Det är dels studenter inom ramen för utbytesavtal och dels gäststudenter. Universitet och högskolor erhåller ersättning för dessa studenter på samma sätt som för svenska studenter, d.v.s. för helårsstudenter och helårsprestationer inom det takbelopp som Riksdagen beslutar för respektive lärosäte.</P> <P class="p101 ft1">Inom forskarutbildningen är förhållandet detsamma. Utländska studenter antas i konkurrens med svenska studenter. Kostnaderna för utbildningen, handledningen och den forskning som doktoranderna medverkar i ersätts via det ordinarie anslaget till forskning och forskarutbildning eller från externa källor. Bidrag till doktorandernas till försörjning under studietiden kommer antingen från anslagen till forskning och forskarutbildning eller från externa källor. Många utländska doktorander är anställda som doktorander eller har utbildningsbidrag. Men det finns även exempel på utländska doktorander som enbart får stipendier.</P> <P class="p142 ft1">Utredningen skall enligt direktiven utreda förutsättningarna för att avgiftsbelägga utbildning för studenter utanför <NOBR>EES-området.</NOBR> Förslagen skall rymmas inom befintliga ramar. Om förslagen har ytterligare kostnadskonsekvenser skall utredaren lämna förslag till finansiering.</P> <P class="p80 ft1">Det totala antalet studenter på grundutbildnings- och forskarutbildningsnivå Sverige är idag ca 340 000 varav 13 000 är utländska medborgare (en del av dessa är bosatta i Sverige se kapitel 3).</P> <P class="p80 ft1">Utredningen föreslår att antalet utländska studenter på grundutbildningsnivå utanför utbytesprogram – från länder utanför EES- området - skall öka med totalt 5 000 under en <NOBR>5-årsperiod</NOBR> samt olika åtgärder för att detta skall bli möjligt Dessa har behandlats i kapitel 4.</P> <P class="p101 ft1">Kostnaderna för åtgärderna har beräknats till att vid slutet av <NOBR>5-års</NOBR> period uppgå till totalt 570 miljoner kronor. För fördelning på ändamål se avsnitt 5.5.</P> <P class="p79 ft1">Till detta kommer att universitet och högskolor själva måste avsätta ytterligare resurser t.ex. för studievägledning, marknadsföring.</P> <P class="p80 ft1">Avgörande för de totala kostnaderna för staten är om statsmakterna kommer att tillåta avgifter.</P> <P class="p308 ft9">102</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td95"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p10 ft11">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft13">Tre handlingslinjer</P> <P class="p309 ft1">Utredningen vill presentera tre handlingslinjer. Dessa innebär för staten olika kostnadskonsekvenser.</P> <P class="p310 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><SPAN class="ft56">Alternativ 1</SPAN>: Avgiftsfriheten bibehålls och <SPAN class="ft15">inga särskilda för staten </SPAN>tillkommande <SPAN class="ft15">kostnadskrävande åtgärder </SPAN>vidtas för att öka antalet utländska studenter vid svenska universitet och högskolor. Enligt detta alternativ bör åtminstone den nationella strategin upprättas. Alternativet betyder att inga resurser tillförs för nya platser och att avgifter inte tillåts. Konsekvenserna är bl.a. att svenska studenter trängs undan.</P> <P class="p311 ft13">Utredningen vill inte förorda detta alternativ<SPAN class="ft1">.</SPAN></P> <P class="p310 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><SPAN class="ft56">Alternativ 2</SPAN>: Avgiftsfriheten bibehålls. För att inte tränga ut svenska studenter tillförs medel för nya utbildningsplatser vidare resurser för marknadsföringsåtgärder m.m. En utgångspunkt är att minst lika många utländska studenter som dagens även fortsättningsvis skall studera i Sverige.</P> <P class="p310 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><SPAN class="ft56">Alternativ 3</SPAN>: Avgifter får tas ut. Inga nya statliga medel behövs för nya platser. Resurser för marknadsföringsåtgärder m.m. tillförs. I framtiden bör det innebära inkomster för ett antal utländska studenter motsvarande dagens.</P> <P class="p140 ft13">Beträffande handlingslinjerna 2 och 3 avstår utredningen från att ta ställning men har angivit för- och nackdelar med de bägge alternativen.</P> <P class="p31 ft1">Export av utbildning är en väsentlig inkomst för många länder. Svensk högre utbildning håller en hög kvalitet och borde kunna vara intressant på den växande globala utbildningsmarknaden.</P> <P class="p89 ft14"><SPAN class="ft14">5.2</SPAN><SPAN class="ft21">Inga kostnadskrävande åtgärder (alternativ 1)</SPAN></P> <P class="p29 ft1">Detta alternativ skulle kunna innebära att förslaget om en nationell strategi genomfördes men att i övrigt universitet och högskolor själva utan särskilda nationella åtgärder fortsätter sitt internationella arbete men åläggas att uppfylla vissa mål t.ex. att öka kurs/programutbud på engelska, att ta in fler studenter från vissa regioner utanför <NOBR>EES-området.</NOBR> Detta alternativ skulle inte vara kostnadskrävande för staten men innebära vissa negativa konsekvenser t.ex. att antalet tillgängliga platser för svenska studenter</P> <P class="p77 ft9">103</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">skulle minska. Detta kan inte anses tillrådligt i en tid då statsmakterna har uttalat att hälften av en ungdomskull skall ha påbörjat högskolestudier före 25 års ålder. Att inte nu vidta särskilda åtgärder skulle dessutom sannolikt innebära att Sverige får svårt att hänga med i konkurrensen i en tid då andra länder runt omkring oss kraftsamlar för att rekrytera utländska studenter.</P> <P class="p121 ft1">Som framgått av det föregående finns det idag omkring 13 000 utländska medborgare (se vidare kapitel 3) som deltar i högre utbildning inkl. forskarutbildning. Om inga ytterligare åtgärder för att rekrytera utländska studenter till svensk högre utbildning vidtas kommer förmodligen detta antal att ändå öka något under de närmaste åren. Det beror delvis på att invandrarnas andel av det totala antalet studenter inom högskolan kommer att öka. För en del ämnesområden är det omvittnat att utländska studenter utgör en viktig rekryteringsbas för forskarutbildningen. Med en arbetsmarknad som i allt större utsträckning framgångsrikt konkurrerar om nyutexaminerade studenter från grundutbildningen kan antalet utländska doktorander sannolikt komma att öka under de närmaste åren. En sådan ökning medför inte ökade kostnader för staten. Samtidigt innebär det att Sveriges position inte kommer att förstärkas internationellt och att internationaliseringen vid landets lärosäten inte kommer att förändras nämnvärt. På sikt medför detta en försvagning av Sveriges internationella konkurrenskraft.</P> <P class="p312 ft13">Utredningen vill inte förorda detta alternativ.</P> <P class="p313 ft14"><SPAN class="ft14">5.3</SPAN><SPAN class="ft21">Bibehållande av avgiftsfria studier (alternativ 2)</SPAN></P> <P class="p54 ft1">Detta alternativ innebär att principen om utbildningens avgiftsfrihet ligger fast, men att antalet utländska studenter ökas utan att det inkräktar på svenska studenters möjlighet att få en plats i högskolan. Alternativet innebär ökade utgifter för utbildningsplatser m.m.</P> <P class="p267 ft3"><SPAN class="ft3">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft31">Inledning</SPAN></P> <P class="p314 ft1">Utbildning inom det offentliga utbildningsväsendet är avgiftsfri för studenten. Principen om avgiftsfri utbildning har en lång tradition i Sverige. Riksdagen beslutade 1957 med anledning av vad Regeringen anförde i proposition (prop. 1957:133, bet. SU 1957:156) att avskaffa alla kvarvarande avgifter vid universiteten m.fl.</P> <P class="p254 ft9">104</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB39299x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td95"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p10 ft11">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">läroanstalter. I det fall slopandet av dessa avgifter innebar ett inkomstbortfall för lärosätena erhöll dessa kompensationer. I budgetpropositionen för 1994/95 (prop. 1994/95:100, Bil. 9) uttalade regeringen att högskoleutbildning som anordnas och finansieras av staten även fortsättningsvis skall vara avgiftsfri. I enlighet med detta uttalande tillades i högskoleförordningen (1993:100) 1 kap 10 § att utbildningen vid högskolorna skall vara avgiftsfri för studenterna.</P> <P class="p34 ft1">Av 3 § avgiftsförordningen (1992:191) framgår att en myndighet får ta ut avgifter för tjänster som den tillhandahåller bara om det följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen. Universitet och högskolor har enligt förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (1997:845) rätt att bedriva uppdragsutbildning som knyter an till grundläggande högskoleutbildning.</P> <P class="p315 ft3"><SPAN class="ft3">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft31">Förslag ang. grundläggande utbildning (enl. alt. 2)</SPAN></P> <P class="p271 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: Den grundläggande högskoleutbildningen bör även fortsättningsvis vara avgiftsfri för studenter från länder utanför <NOBR>EES-området.</NOBR> Om antalet studenter från dessa länder skall öka bör universitet och högskolor tillföras extra resurser för 5 000 nya studenter under en femårsperiod.</P> <P class="p316 ft1"><SPAN class="ft15">Skälen för förslaget: </SPAN>Enligt 1 kap. 10 § högskoleförordningen (1993:100) är utbildningen vid högskolan avgiftsfri för studenterna oavsett varifrån de kommer och vilken utbildning som tas i anspråk. Det kan gälla kurser inom den grundläggande högskoleutbildningen, hela program eller forskarutbildningen. Avgiftsfriheten är dessutom obegränsad till omfånget. Den som har resurser till sin försörjning kan i princip läsa hur mycket som helst vid svenska universitet och högskolor. Detta gäller såväl svenska som utländska studenter.</P> <P class="p34 ft1">Resurserna för grundläggande högskoleutbildning är begränsade. Universitet och högskolor får ersättning för ett högsta antal studenter inom grundutbildningen. Utbildning av studenter ovanför takbeloppet blir en kostnad för vilken ingen ersättning utgår. Tidigare kännetecknades den grundläggande högre utbildningen av en betydande ”överproduktion”. De helårsstudenter och helårsprestationer som inte ryms inom ett lärosätes</P> <P class="p317 ft9">105</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">takbelopp kan sparas till kommande år och tas i anspråk om lärosätet inte har nått ända upp till takbeloppet. Situationen är för närvarande sådan att flera universitet och högskolor nu har anpassat sin grundläggande utbildning så att prestationerna ryms inom takbeloppet. Några har också svårt att nå ända upp till takbeloppet. Antagningen för höstterminen 2000 visar på att vissa utbildningar har svårt att få tillräckligt många studenter. Det finns ”tomma platser”. Andra utbildningar har långa köer avsökande. Vid antagningen ht 2000 till högskolan kunde 50 000 förstagångssökande inte beredas plats.</P> <P class="p102 ft1">Om utbildningen även i fortsättningen skall vara avgiftsfri även för studenter från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> bör dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen ökas radikalt. Med hänvisning till det stora antal sökande som inte kan få studieplats är det inte möjligt att föreslå att ett ökat antal utländska studenter skall kunna antas inom ramen för nuvarande resurser till grundutbildningen. Det finns inte totalt en sådan överkapacitet att det är tänkbart. De platser som är tomma är dessutom förmodligen lokaliserade till ”fel” lärosäte och utbildning.</P> <P class="p121 ft1">Om antalet studenter från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> skall öka kan detta inte ske inom ramen för den svenska högskolans ordinarie resurser. Högskolorna måste därför tillföras särskilda resurser för detta om inte avgifter skall tillåtas. Det är angeläget att satsningar på ökad rekrytering av utländska studenter inte inkräktar på svenska studenters möjligheter till att erhålla en plats i högskolan.</P> <P class="p101 ft16">Om universitet och högskolor skall erhålla ersättning för ett ökat antal utländska studenter via anslaget till grundläggande högskoleutbildning bör nya resurser tillföras.</P> <P class="p120 ft1">Som framgår av det föregående (kapitel 4) kan ett rimligt mål vara att antalet utländska studenter under de närmaste 5 åren ökar med 5 000 dvs. 1 000 studenter per år. Lågt räknat är den genomsnittliga ersättningen för en studieplats cirka 50 000 kr/år. Det innebär en kostnadsökning om totalt 250 miljoner kronor efter fem år dvs. 50 miljoner kronor per år.</P> <P class="p120 ft1">De lärosäten som genom tillskott av resurser skulle vara intresserade ta emot fler utländska studenter föreslås under den årliga budgetdialogen anmäla detta hos Utbildningsdepartementet, som därefter föreslår fördelning av resurser i budgetpropositionen. Det bör inom takbeloppet reserveras ett utrymme för utbildning av utländska studenter.</P> <P class="p270 ft9">106</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB392101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td95"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p10 ft11">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft1">Samtidigt bör som föreslagits i det föregående (kapitel 4) stipendiemöjligheterna ökas väsentligt så att studenter av alla kategorier kan studera vid svenska lärosäten. Förslag om omfattningen lämnas i avsnitt 5.5.</P> <P class="p318 ft3"><SPAN class="ft3">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft31">Förslag ang. forskarutbildning</SPAN></P> <P class="p271 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: Forskarutbildningen bör även fortsättningsvis vara avgiftsfri för studenter från länder utanför <NOBR>EES-området.</NOBR> Vidare bör medel tillföras för internationella forskarskolor inom angelägna områden.</P> <P class="p259 ft1"><SPAN class="ft15">Skäl för förslaget: </SPAN>Av kapitel 3 framgår att det finns ett förhållandevis stort antal doktorander från länder utanför EES- området. Dessa doktorander har bedömts och antagits på samma grunder som svenska doktorander.</P> <P class="p31 ft1">Ersättning till universitet och högskolor för dessa doktorander skiljer sig inte på något sätt från ersättningen till de svenska doktoranderna. Kostnader för utbildningen och finansieringen av doktorandernas stipendier/utbildningsbidrag eller doktorandanställningar kommer antingen via anslaget till forskning och forskarutbildning eller från externa finansiärer såsom forskningsråd eller stiftelser.</P> <P class="p34 ft1">Vid kontakter med företrädare för universitet och högskolor har det framkommit att utländska doktorander är attraktiva inom flera områden där det är svårt att finna tillräckligt kvalificerade svenska blivande doktorander.</P> <P class="p31 ft1">Nära nog samtliga svenska lärosäten har i de forskningsstrategier som tidigare inlämnats till Regeringen kraftigt understrukit det kommande stora generationsskiftet och behovet av att rekrytera ny personal och många har också utarbetat strategier för att kunna göra detta.</P> <P class="p32 ft1">Forskarutbildning är inom vissa områden mer internationellt präglad och inriktad än grundläggande högskoleutbildning. Det kan sägas höra till den akademiska friheten och traditionen att studenter som har för avsikt att forska letar upp den lärare/forskare som uppfattas som den mest framstående inom området. På liknande sätt är det naturligt att forskare och lärare försöker rekrytera de mest begåvade och talangfulla studenterna. I själva verket kan det gynna Sverige och svensk forskning att ha en</P> <P class="p317 ft9">107</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">så internationellt öppen och vidsynt rekrytering av doktorander som möjligt.</P> <P class="p79 ft1">Av det skälet bör enskilda utländska medborgare från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> även fortsättningsvis kunna antas till forskarutbildning på samma villkor som svenska medborgare. Vidare föreslår utredningen att medel tillförs för några internationella forskarskolor, inom särskilt angelägna områden som föreslagits i kapitel 4, som komplement till de forskarskolor som föreslagits i den forskningspolitiska propositionen.</P> <P class="p101 ft1">Det är även av biståndsskäl angeläget att anta doktorander från Sveriges biståndsländer. Många av dessa länder saknar en väl utbyggd forskarutbildning. Studenter från dessa länder bör kunna beredas plats som svenska doktorander och till en viss del finansieras med stöd av de stipendier som står till buds för denna kategori. Det bör övervägas att öka dessa.</P> <P class="p79 ft1">Om det är fråga om att utbilda en grupp personer fram till doktorsexamen på uppdrag av en inhemsk eller utländsk uppdragsgivare kommer frågan i en annan dag. Det är då fråga om en typ av uppdragsutbildning, som skall avgiftsbeläggas på samma villkor som annan uppdragsutbildning.</P> <P class="p122 ft3"><SPAN class="ft3">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft31">Slutsatser</SPAN></P> <P class="p54 ft1">Med detta alternativ skulle en lång svensk tradition bibehållas. Liksom i Tyskland skulle den fortsatt fria utbildningen kunna ingå i en svensk rekryteringsstrategi och vara en konkurrensfördel i förhållande till länder som tar ut avgifter. Det skulle också innebära att Sveriges ställning i förhållande till övriga nordiska länder inte rubbades. Vidare skulle meriterade utländska studenter som på grund av kostnaderna inte skulle kunna studera i andra länder även fortsättningsvis ges möjlighet till utbildning vid svenska lärosäten. De hittillsvarande erfarenheterna av denna kategori studenter är mycket goda. De är ofta synnerligen motiverade och avslutar sin utbildning i tid.</P> <P class="p102 ft1">Detta alternativ innebär att svenska studenters möjlighet att få en plats i högskolan inte minskar eftersom resurser tillförs högskolan. Regeringens mål är som nämnts i det föregående att en viss andel av befolkningen skall kunna erbjudas en plats i högskolan.</P> <P class="p319 ft9">108</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB392103x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td95"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p10 ft11">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft1">Detta alternativ är således jämfört med avgiftsalternativet kostnadskrävande. Det innebär kostnader för nya studieplatser. Det innebär liksom för avgiftsalternativet kostnader för stipendier samt för de åtgärder i övrigt föreslås dvs. för marknadsföring, utveckling av kurser, gästlärare etc.</P> <P class="p320 ft15"><SPAN class="ft14">5.4</SPAN><SPAN class="ft57">Införande av </SPAN>avgifter för enskilda studenter från länder <SPAN class="ft58">utanför </SPAN><NOBR><SPAN class="ft58">EES-området</SPAN></NOBR><SPAN class="ft58"> (alternativ 3</SPAN><SPAN class="ft14">)</SPAN></P> <P class="p321 ft1">Rätten att ta ut avgifter förutsätter en förordningsändring. Vidare att ett konkurrenskraftigt utbildningsutbud kan erbjudas samt en aktiv marknadsföring eftersom fler studenter skall rekryteras samtidigt som vi inför avgifter och våra närmaste grannländer kan erbjuda avgiftsfri utbildning.</P> <P class="p322 ft1"><SPAN class="ft15">Förslag</SPAN>: Högskoleförordningen bör ändras så att högskolorna får möjlighet och har skyldighet att ta ut avgift för högskoleutbildning av studenter och doktorander från länder utanför <NOBR>EES-området,</NOBR> som ej omfattas av utbytesavtal mellan universitet.</P> <P class="p323 ft1">Lärosätet skall äga rätt att behålla ersättningen.</P> <P class="p324 ft1">Lärosätenas möjligheter att ta ut avgifter samt vilka skyldigheter som detta innebär gentemot de studenter som betalar avgifter bör regleras i en särskild förordning. Studenternas rättigheter mot lärosätet bör även regleras.</P> <P class="p316 ft1"><SPAN class="ft15">Skälen för förslaget: </SPAN>I kapitel 4 har förslag framförts om förändring av förordningen om uppdragsutbildning. Detta förslag avser ersättning för sådana studenter utanför <NOBR>EES-området</NOBR> som inte omfattas av bilaterala eller multilaterala utbytesavtal.</P> <P class="p31 ft1">Flera länder tar idag ut avgifter av utländska studenter. Storbritannien tar ut avgifter av såväl egna studenter som utländska studenter. Den senare kategorin betalar relativt stora avgifter. Australiska universitet ser avgifter från utländska studenter som en naturlig inkomstkälla liksom universiteten i USA. Även universitet och högskolor i Nederländerna tar ut.</P> <P class="p32 ft1">Införandet av skyldigheten att ta ut avgifter skulle innebära att universitet och högskolor kan öka rekryteringen av studenter utanför <NOBR>EES-området</NOBR> utan kostnad för staten. Erfarenheter från bl.a. Nederländerna och Storbritannien visar att det finns en</P> <P class="p273 ft9">109</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB392104x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p78 ft1">mycket stor efterfrågan på högskoleutbildning trots avgifter. Införandet av avgifter i Sverige skulle troligen inte minska antalet utländska studenter om lärosätena kan erbjuda attraktiva konkurrenskraftiga utbildningar och goda studiemiljöer etc.</P> <P class="p79 ft1">När det gäller forskarutbildningen bör det även vara möjligt att anta doktorander från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> som betalar avgift för sin utbildning. Svensk forskarutbildning har ett gott rykte och är eftersökt av utländska studenter.</P> <P class="p79 ft1">Universitet och högskolor måste själva avgöra hur många studenter som kan antas till olika utbildningar mot avgift. Dimensioneringen av den ordinarie, anslagsfinansierade utbildningen får inte minska. Lärosätena bör i årsredovisningen särskilt redovisa inkomsterna från avgiftsfinansierad utbildning, antalet studenter på olika kurser och program samt studenternas studieprestationer.</P> <P class="p101 ft1">Olika hänsyn måste tas t.ex. att verksamheten inte går ut över kvaliteten i den ”ordinarie” grundutbildningen, konsekvensen för lärarna och annan personal. Högskoleverket bör få i uppdrag att särskilt följa den avgiftsfinansierade utbildningen.</P> <P class="p79 ft1">Den särskilda förordningen som skall reglera lärosätenas möjligheter att ta ut avgifter bör innehålla föreskrifter om ansökan, antagning samt reglera förhållandet mellan den enskilde betalande studenten och lärosätet. I övrigt bör högskoleförordningens bestämmelser vad avser utbildningen följas.</P> <P class="p122 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft31">Avgifternas storlek</SPAN></P> <P class="p268 ft1"><SPAN class="ft15">Bedömning</SPAN>: Varje lärosäte bör få besluta om vilka avgifter som skall tas ut för utbildning. Principen bör vara full kostnadstäckning. Hänsyn bör tas till avgiftsnivåer i andra länder.</P> <P class="p288 ft15">Skälen för utredningens bedömning: <SPAN class="ft1">Universitet och högskolor är självständiga myndigheter och kan självständigt fatta ekonomiska beslut. Därför bör var och en besluta om avgifternas storlek på olika utbildningar. En invändning mot en sådan ordning är att avgiften då kan komma att variera för en och samma utbildning vid olika lärosäten. Så är det redan nu när det gäller uppdragsutbildning. Utredningen ser inget hinder i detta bara principen om full kostnadstäckning gäller vid prissättningen. Avgiften kan tänkas variera t.ex. beroende på om utbildningen ges</SPAN></P> <P class="p325 ft9">110</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td95"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p10 ft11">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">på svenska eller engelska. Vid beräkningen av avgifternas storlek bör även kostnader för marknadsföring räknas in. Det är viktigt att de avgifter som tas ut av svenska lärosäten inte i alltför hög grad avviker från den internationella prissättningen. Detta torde emellertid regleras av sig självt. För höga avgifter ger få studenter och låga avgifter kan göra en del studenter misstänksamma beträffande utbildningens kvalitet.</P> <P class="p318 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft31">Slutsatser</SPAN></P> <P class="p29 ft1">Allmänt kan sägas att många lärosäten i länder utanför EES:s området tar ut avgifter av svenska studenter och ser det som naturligt att studenterna betalar. Flera länder i Europa har infört avgifter för utländska studenter. De borde således inte upplevas som anmärkningsvärt om Sverige skulle införa avgifter. Samtidigt måste dock en rad åtgärder vidtas för att stimulera intresset för att studera i Sverige.</P> <P class="p239 ft13">Fördelar</P> <P class="p29 ft1">Uttagande av avgifter skulle innebära en i stort sett kostnadsneutral väg att öka antalet utländska studenter vid svenska universitet och högskolor. Intäkterna innebär resurser till respektive lärosäte för ett ökat utbildningsutbud. Vissa centrala resurser skulle inledningsvis behöva tillföras t.ex. för marknadsföring. Införandet av avgifter skulle sannolikt innebära en drivkraft för universitet och högskolor att öka sina ansträngningar för att öka rekryteringen av utländska studenter, utveckla nya kurser på engelska kanske också stimulera till ett ökat samarbete mellan lärosäten för att utveckla nya internationella utbildningar.</P> <P class="p125 ft1">Andra länder tar ut avgifter av svenska studenter som har rätt att få låna av svenska staten till dessa. Det sammanlagda bidrags- och lånebeloppet för utlandsstuderande, år 1999 sammanlagt 27 000 studenter, uppgår till cirka 1,8 miljarder kr varav en del sannolikt aldrig kommer att återbetalas. Om svenska lärosäten skulle tillåtas ta ut avgifter skulle detta balanseras något.</P> <P class="p32 ft1">Kostnaderna kommer att bli synliga. Vidare kan det faktum att studenter betalar för sig i andra länder för samma utbildningar innebära att man uppfattar det som man betalar för något som är bättre.</P> <P class="p16 ft9">111</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p120 ft1">Det faktum att företrädare för universitet och högskolor genom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) uttryckt att de önskar att får rätt att ta ut avgifter av utländska studenter måste ses som en fördel.</P> <P class="p53 ft13">Nackdelar</P> <P class="p326 ft16">Det kommer att öppna för en vidare diskussion om införande av avgifter. I ett land med den långa tradition vi har av avgiftsfrihet skulle det kanske vara problematiskt.</P> <P class="p120 ft1">Att det i den svenska högskolan kommer att finnas två kategorier studenter i den ”ordinarie” grundutbildningen (dvs. exkl. uppdragsutbildningen) – betalande och icke betalande – och studenternas farhågor att de som betalar avgifter kommer att framstå som attraktivare för lärosätena och att de kommer att få en bättre utbildning, de bästa lärarna etc. Det bör emellertid framhållas att lärosätena har ett utbildningsuppdrag som innebär att högskolan inte får åsidosätta det grundläggande utbildningsuppdrag som statsmakterna lagt fast. Vidare att utländska studenter skall/kommer att ingå i samma program/kurser som svenska studenter varför kvalitetsförbättringar kommer alla till del.</P> <P class="p79 ft1">Det kan vidare uppstå konkurrensproblem eftersom våra närmaste grannar inte tar ut avgifter.</P> <P class="p79 ft1">Utredningen har föreslagit att vissa regioner skall prioriteras t.ex. Östeuropa/Östersjöregionen och Balkan. Studenter från dessa länder kommer inte alltid att kunna betala avgifter vilket innebär att ett icke oväsentligt tillskott av stipendier måste finansieras. Flera av dessa studenter kommer att komma från ansökarländer till EU. Svenska studenter har rätt till avgiftsfria studier i den svenska högskolan då gäller den principen för alla EU- medborgare för studier i Sverige. Om förslaget om avgifter antas innebär det att flera länder först kommer att omfattas av ett system som inom en snar framtid kommer att behöva ändras. Att redan inledningsvis i samband med ett eventuellt införande av rätt att ta ut avgifter införa undantag vore problematiskt. Särskilt som man inte nu vet vilka länder som kommer att beviljas inträde i unionen och när.</P> <P class="p220 ft9">112</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td95"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p10 ft11">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft14"><SPAN class="ft14">5.5</SPAN><SPAN class="ft21">Kostnader för olika åtgärder och handlingslinjer samt finansiering</SPAN></P> <P class="p321 ft1">I det föregående (kapitel 4) har olika förslag till åtgärder lämnats som innebär kostnadskonsekvenser (under 5 år) enligt följande</P> <P class="p30 ft15">Marknadsföring (avsnitt 4.3)</P> <P class="p29 ft1">Avser kostnader för extra marknadsföringsinsatser inledningsvis under femårsperioden. Medel skall kunna utgå till</P> <P class="p328 ft1"><NOBR>-universitet</NOBR> och högskolor</P> <P class="p9 ft1"><NOBR>-Svenska</NOBR> institutet i samarbete med universitet och högskolor</P> <P class="p329 ft1">Totalt 50 miljoner kronor</P> <P class="p30 ft15">Nya studieplatser (avsnitt 4.4)</P> <P class="p330 ft1">Avser kostnader för 1000 nya studieplatser/år under fem år totalt 5000 nya platser à 50 000 kr/plats</P> <P class="p329 ft1">Totalt 250 miljoner kronor</P> <P class="p30 ft15">Stipendier (avsnitt 4.5)</P> <P class="p29 ft1">Dessa bör införas oavsett fortsatt avgiftsfri utbildning eller införande av studieavgifter. Stipendier är en förutsättning för rekrytering av vissa utländska studenter och bör räknas som bistånd.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr25 td97"><SPAN class="p62 ft1">1.</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr25 td98"><SPAN class="p12 ft1">Enbart stipendier (som ovan)</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td99"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr25 td100"><SPAN class="p10 ft1">32 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td97"><SPAN class="p62 ft1">2.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p12 ft1">Stipendier</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td94"><SPAN class="p331 ft1">för</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td102"><SPAN class="p18 ft1">uppehälle</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td103"><SPAN class="p332 ft1">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td104"><SPAN class="p333 ft1">studieavgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p334 ft1">100</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p11 ft1">st/år á</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td97"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td105"><SPAN class="p14 ft1">7 200 kr/mån (9 mån) i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td106"><SPAN class="p10 ft1">fem år samt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td100"><SPAN class="p91 ft1">utbildningskostnader</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td107"><SPAN class="p14 ft1">50 000 kr/år.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td102"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td100"><SPAN class="p10 ft1">57 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td97"><SPAN class="p62 ft1">3.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td101"><SPAN class="p12 ft1">Stärkande</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td94"><SPAN class="p10 ft1">av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr25 td108"><SPAN class="p10 ft1">SI:s stipendier</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td99"><SPAN class="p10 ft1">för att</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td109"><SPAN class="p18 ft1">täcka</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td9"><SPAN class="p335 ft5">ev.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td5"><SPAN class="p11 ft1">avgifter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td101"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td102"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td100"><SPAN class="p10 ft1">20 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p336 ft1">Totalt max. 77 miljoner kronor</P> <P class="p337 ft9">113</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft15">Internationella forskarskolor (avsnitt 4.6)</P> <P class="p338 ft1">Två forskarskolor (fyra år) med 10 doktorander i varje Avser kostnader för doktorandtjänster och kringkostnader</P> <P class="p339 ft1">Totalt 56 miljoner kronor</P> <P class="p340 ft15">Stöd till universitet och högskolor för att utveckla program/kurser på engelska (avsnitt 4.7)</P> <P class="p341 ft1">Avser kostnader för utvecklingsinsatser inför femårsperioden</P> <P class="p339 ft1">Totalt 17 miljoner kronor</P> <P class="p7 ft15">Stärkande av svenska språket (avsnitt 4.11)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p10 ft1">Avser kostnader för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td109"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td111"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td112"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p10 ft1"><SPAN class="ft59">· </SPAN>utbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td109"><SPAN class="p10 ft1">i</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td111"><SPAN class="p10 ft1">svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p10 ft1">språket</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p11 ft1">utomlands</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p342 ft1">för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td109"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td111"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p11 ft1">svensklektorat</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p343 ft1">för utbildning i svenska för studenter</P> <P class="p303 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><SPAN class="ft37">kurser i svenska för utländska studenter i Sverige</SPAN></P> <P class="p344 ft1">Totalt 20 miljoner kronor</P> <P class="p7 ft15">Utländska gästlärare (avsnitt 4.10)</P> <P class="p345 ft1">Avser kostnader för 20 gästlärares vistelser i Sverige (1 år)</P> <P class="p346 ft1">Totalt kr 100 miljoner kronor</P> <P class="p347 ft9">114</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td95"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p10 ft11">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft15">Kostnaderna för de olika handlingslinjerna har beräknats till följande (5 år)</P> <P class="p30 ft1"><SPAN class="ft15">Alternativ 1 </SPAN>Inga kostnadskrävande åtgärder</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p10 ft15">Alternativ 2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p10 ft1">Avgiftsfrihet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p10 ft1">nya platser</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p11 ft1">250 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p10 ft1">stipendier</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p11 ft1">32 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p10 ft1">särskilda åtgärder*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p11 ft1">243 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p10 ft1">Sammanlagt</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p11 ft1">525 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td106"><SPAN class="p10 ft15">Alternativ 3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p10 ft1">Avgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p10 ft1">nya platser</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p348 ft1">000 kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p10 ft1">stipendier</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p11 ft1">77 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p10 ft1">särskilda åtgärder*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p11 ft1">243 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p10 ft1">Sammanlagt</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p11 ft1">320 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p10 ft13">*Särskilda åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p10 ft1">Marknadsföring</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p11 ft1">50 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p10 ft1">Forskarskolor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p11 ft1">56 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p10 ft1">Utveckling av kurser</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p10 ft1">på engelska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p11 ft1">17 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p10 ft1">Stärkande av svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p10 ft1">språket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p11 ft1">20 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p10 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p10 ft1">Utländska gästlärare</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p11 ft1">100 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft1">Konsekvenser av de olika alternativen har redovisats i det föregående (sid. 103 ff.)</P> <P class="p349 ft1">Vid valet mellan alternativen 2 och 3 ställs en lång svensk utbildningspolitisk tradition – principen om avgiftsfrihet för den enskilda studenten – mot möjligheterna att tjäna pengar/hålla kostnader nere. Eftersom förslag till finansiering måste lämnas för förslag som innebär kostnadskonsekvenser kan avgiftsalternativet ses som ett förslag till finansiering av nya platser.</P> <P class="p31 ft1">Många länder tar också ut avgifter för utländska studenter – dvs. våra svenska studenter betalar studieavgifter i andra länder samtidigt som studenter från dessa länder studerar gratis här. USA uppskattar att bruttoinkomsten av de utländska studenternas närvaro i USA uppgår till omkring 12 miljarder dollar. Även för</P> <P class="p273 ft9">115</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Kostnader, finansiering samt frågan om avgiftsbeläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft1">andra länder som Storbritannien och Australien är inkomster från utländska studenters närvaro betydande. Tyskland har valt fortsatt avgiftsfrihet.</P> <P class="p37 ft1">Det är svårt att föreslå åtgärder för att öka antalet utländska studenter som inte innebär behov av nya resurser. På sikt kommer det självfallet att vara en fördel för Sverige om vi lyckas rekrytera fler utländska studenter men ekonomiska vinster och andra fördelar för landet av detta går lika självfallet inte att visa i ekonomiska termer idag eller de kommande budgetåren. Det gäller oavsett om alternativ 1eller 2 väljs.</P> <P class="p109 ft1">Förslaget innebär nya utgifter i första hand inom Utgiftsområde 16. Vidare föreslås vissa åtgärder som berör andra Utgiftsområden. Den finansiering som står till buds är närmast omprioriteringar inom universitet och högskolor, eller besparingar på ersättningsbeloppen, eller omprioriteringar inom Utgiftsområde 16 eller mellan utgiftsområdena. Det kan inte anses ingå i utredningens kompetens att föreslå sådana omprioriteringar.</P> <P class="p109 ft1">Det finansieringsalternativ som återstår är införande av rätten att ta ut avgifter men detta måste då ställas mot ett politiskt ställningstagande om att överge principen om avgiftsfri utbildning.</P> <P class="p37 ft1">Ekonomiska och ideologiska motiv har lett till en ökad marknadsorientering av högre utbildning. I detta har Världsbanken spelat en roll. Från att ha varit en nationell och offentlig angelägenhet är högre utbildning i världen idag präglad av blandfinansiering genom studieavgifter som den enskilde betalar och genom kommersiella, internationella och globala finansiärer. Några tendenser hänger ihop med detta: Platserna räcker inte till, minskade statliga anslag, allt färre har råd att studera vid lärosäten i vissa länder, samarbete med näringslivet för att bli attraktiv på arbetsmarknaden och för att garantera kvaliteten. Världsbankens pessimism när det gäller den offentliga sektorns förmåga att finansiera högre utbildning är mycket kontroversiell och vid Unescos världskonferens 1998 betonades därför i slutdeklarationen den offentliga sektorns fortsatt viktiga roll: ”The funding of higher education requires both public and private resources. The role of the state remains essential in this regard.”</P> <P class="p350 ft9">116</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB392111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p136 ft60">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr26 td115"><SPAN class="p10 ft61">Rekrytering av utländska studenter till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td116"><SPAN class="p351 ft62">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td115"><SPAN class="p10 ft61">Sverige</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td116"><SPAN class="p351 ft63">1999:100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td118"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td119"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft65">Beslut vid regeringssammanträde den 16 december 1999.</P> <P class="p352 ft66">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p353 ft65">En särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda förutsättningarna för att öka antalet studerande från andra länder, särskilt utanför <NOBR>EES-området,</NOBR> vid Sveriges universitet och högskolor. Utredaren skall också utreda hur det informeras om svensk utbildning i dessa länder.</P> <P class="p354 ft65">I uppdraget ingår att kartlägga den internationella utvecklingen i fråga om avgiftsfinansiering av utbildning samt i vilken omfattning och på vilka grunder andra länder tar ut avgifter av utländska studenter.</P> <P class="p355 ft65">Dessutom skall frågan om att avgiftsbelägga utbildning för studenter från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> utredas.</P> <P class="p124 ft66">Bakgrund</P> <P class="p356 ft65">Av budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1, utg.omr. 16 bet. 1999/2000:UbU1) framgår att regeringen avser att tillsätta en utredning för att utröna förutsättningarna för att öka andelen internationella studenter i Sverige samt för att utreda om avgifter bör tas ut för studenter från länder utanför EES- området.</P> <P class="p357 ft65">Ett ökat internationellt samarbete är en förutsättning för att underlätta lösningar på globala problem. Universitet och högskolor har en central roll i detta sammanhang, både som</P> <P class="p358 ft9">117</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <P class="p359 ft65">ägare och förmedlare av kunskap och kompetens och som centrum för värderingsdiskussioner. Ett verkligt utbyte av kunskap och människors erfarenheter bör ske mellan många olika typer av länder. I ett sådant utbyte är Sverige lika mycket mottagare som givare.</P> <P class="p354 ft65">Högskolans internationella verksamhet har under de senaste 25 åren genomgått en kraftig expansion. Den mycket snabba ökningen av studerandeutbytet inom grundutbildningen har påskyndats dels genom förbättrade möjligheter till studiemedel vid utlandsstudier fr.o.m. år 1989, dels genom Sveriges deltagande i EU:s utbildningsprogram redan före inträdet i unionen. Studiemedelsreformen innebar bl.a. att svenska studenter fick möjlighet att erhålla studiemedel för studier utomlands av godtagbar standard. Universitet och högskolor utvecklade sina internationella sekretariat, en rad kurser och utbildningar började ges på engelska och former utvecklades för att värdera och tillgodoräkna utlandsstudier inom examen.</P> <P class="p360 ft65">Den svenska högskolan har således ett omfattande internationellt samarbete på olika nivåer inom grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Samarbetet sker såväl i organiserade former som genom informella kontakter och genom att enskilda studenter väljer att studera utanför det egna landet. Fortfarande är det emellertid fler svenska studenter som studerar vid utländska lärosäten än det är utländska studerande som studerar i Sverige. För att en internationell miljö skall kunna etableras vid svenska lärosäten erfordras att betydligt fler utländska studenter studerar där. Ett problem i sammanhanget kan vara det begränsade utbudet av kurser på andra språk än svenska.</P> <P class="p361 ft65">Regeringen anser att det är önskvärt att öka andelen internationella studenter i Sverige från olika delar av världen. Detta gynnar förståelsen för andra kulturer och möjliggör långsiktiga kontakter och samarbeten.</P> <P class="p362 ft65">Det finns ett växande behov av högre utbildning i världen. På den framväxande internationella utbildningsmarknaden är de engelskspråkiga länderna redan mycket aktiva. Detta har</P> <P class="p363 ft9">118</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <P class="p364 ft65">föranlett andra länder, t.ex. Tyskland och Frankrike, att vidta särskilda åtgärder för en ökad internationell rekrytering. Frankrike har upprättat en särskild rekryteringsorganisation (EduFrance) och i Tyskland har rektorskonferensen engagerat sig i marknadsföringen utomlands av tyska universitet och högskolor.</P> <P class="p365 ft65">Allt fler länder erbjuder på ett systematiskt sätt högre utbildning för studenter från Asien, Latinamerika och Afrika. Motiven för detta varierar. Det kan vara ett led i det egna landets biståndsverksamhet, ett sätt att på affärsmässiga grunder sälja utbildning eller ett försök att genom utbildning etablera nätverk i länder vars internationella betydelse är stor eller ökar.</P> <P class="p366 ft65">Ett mer aktivt svenskt deltagande på en global utbildningsmarknad skulle leda till nya internationella nätverk och kontakter vilket i sin tur kan bidra till en egen kunskapsproduktion och till en ännu högre kvalitet inom utbildning och forskning.</P> <P class="p354 ft65">Eftersom användningen av informationsteknik i undervisningen fått en allt större betydelse skulle samtidigt Sveriges ställning som <NOBR>ICT-nation</NOBR> kunna stärkas.</P> <P class="p367 ft65">Allt fler universitet och högskolor, såväl i Sverige som i andra länder, erbjuder kurser och utbildningar på distans via Internet. Många av de utländska universiteten tar betalt för dessa kurser men den svenska högskolan saknar en sådan möjlighet. Detta minskar incitamenten och resurserna att utveckla distansutbildning.</P> <P class="p368 ft65">Utbildning vid svenska universitet och högskolor är avgiftsfri, liksom i de övriga nordiska länderna och vissa andra länder i Europa. I länder som Australien, Kanada, Storbitannien och USA är utbildningar till stor del avgiftsbelagda, vilket ger större möjligheter till rekrytering av utländska studenter. Inom Europa finns också tendenser att införa avgifter. I Sverige är principen om en avgiftsfri högskoleutbildning för landets egna medborgare en viktig demokratifråga. När det däremot gäller gäststuderande från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> finns det anledning att utreda en avgiftsbeläggning.</P> <P class="p369 ft9">119</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <P class="p370 ft66">Uppdraget</P> <P class="p371 ft65">Utredaren skall:</P> <P class="p372 ft65"><SPAN class="ft35">. </SPAN>utreda i vilken omfattning och på vilket sätt som det informeras om svensk högre utbildning i andra länder samt lämna förslag till hur den verksamheten kan förstärkas,</P> <P class="p373 ft65"><SPAN class="ft35">. </SPAN>utreda hur utländska gäststudenter uppfattar sin studietid i Sverige och vilka eventuella svårigheter och hinder de stöter på i sina studier och under sin vistelse samt lämna förslag på hur olika hinder, t.ex. språkhinder, kan reduceras,</P> <P class="p374 ft65"><SPAN class="ft35">. </SPAN>lämna förslag till hur antalet utländska gäststudenter vid svenska universitet och högskolor kan öka, såväl avseende grundutbildning som forskarutbildning,</P> <P class="p375 ft65"><SPAN class="ft35">. </SPAN>utreda i vilken omfattning andra länder tar ut avgifter av utländska gäststudenter eller planerar att göra det, och</P> <P class="p376 ft65"><SPAN class="ft35">. </SPAN>lämna förslag till vilka förutsättningar som bör gälla för att avgiftsbelägga studier i Sverige samt föreslå avgiftssystem för gäststudenter från länder utanför <NOBR>EES-området</NOBR> samt vilka konsekvenser avgifter skulle få.</P> <P class="p377 ft65">Förslagen får inte leda till konsekvenser som negativt påverkar högskolans uppgift att erbjuda avgiftsfri utbildning till studenter inom EU. Vidare får förslagen inte ha en negativ inverkan på Sveriges internationella eller nordiska utbildnings- och forskningssamarbete.</P> <P class="p378 ft65">Utredarens förslag skall rymmas inom befintliga ramar. Om förslagen har ytterligare kostnadskonsekvenser skall utredaren lämna förslag till finansiering.</P> <P class="p379 ft65">Uppdraget skall utföras efter samråd med berörda myndigheter och organisationer.</P> <P class="p380 ft65">Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2000.</P> <P class="p381 ft65">(Utbildningsdepartementet)</P> <P class="p382 ft9">120</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <P class="p9 ft0">Bilaga 2</P> <P class="p383 ft39">Svenska myndigheter och organisationer som utredningen har haft överläggningar med</P> <P class="p384 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft53">Centrala studiestödsnämnden</SPAN></P> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft53">Distansutbildningsmyndigheten</SPAN></P> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft53">Exportrådet</SPAN></P> <P class="p233 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket</SPAN></P> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft53">Industriförbundet</SPAN></P> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft53">Migrationsverket</SPAN></P> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft53">Sida</SPAN></P> <P class="p233 ft1"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft53">Svenska institutet</SPAN></P> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft53">Sveriges Förenade Studentkårer</SPAN></P> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft1">10.</SPAN><SPAN class="ft67">Sveriges Universitets- och högskoleförbund</SPAN></P> <P class="p138 ft1"><SPAN class="ft1">11.</SPAN><SPAN class="ft67">Förvaltningscheferna och cheferna för de internationella sekretariaten vid universitet och högskolor</SPAN></P> <P class="p233 ft1"><SPAN class="ft1">12.</SPAN><SPAN class="ft67">Sveriges </SPAN><NOBR>teknisk-vetenskapliga</NOBR> attachéer</P> <P class="p385 ft9">121</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <P class="p9 ft0">Bilaga 3</P> <P class="p328 ft0">Svenska Institutets</P> <P class="p386 ft0">Informationsmaterial</P> <P class="p387 ft1">Svenska Institutet producerar ett basinformationsmaterial på engelska bestående av 5 broschyrer med allmän information om studier i Sverige och information om kurser/program på engelska och kurser i svenska språket. Urval och innehåll är avpassat för att motsvara den typ av information som vanligen efterfrågas och revideras varje eller vartannat år.</P> <P class="p31 ft1">Utöver basinformationen producerar SI särskild information även på andra språk (t.ex. mässfoldrar). SI har också utgivit en broschyr tillsammans med Högskoleverket och medverkar till en nordisk broschyr utgiven av Nordiska ministerrådet</P> <P class="p388 ft1">Årlig produktion av broschyrer, kataloger och faktablad Distribuerad upplaga/år</P> <P class="p389 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><SPAN class="ft37">A Guide for Foreign Students – allmän information, examina, antagning m.m. Tryckt: ca 10 000 Pdf: ca 10 000</SPAN></P> <P class="p138 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><SPAN class="ft37">A Student Handbook – for International Students and Researchers in Sweden – praktisk information inför studietiden i Sverige. Tryckt: ca</SPAN></P> <P class="p390 ft1"><SPAN class="ft68">· </SPAN>Master’s Level Programmes Taught in English. Tryckt: ca 6 000. Pdf: ca 7 000</P> <P class="p138 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><SPAN class="ft37">Courses in English at Swedish Universities & University Colleges. Tryckt ca 6 000. Pdf: ca 6 000</SPAN></P> <P class="p138 ft1"><SPAN class="ft68">·</SPAN><SPAN class="ft37">Svenska i Sverige/Swedish in Sweden – kurser i svenska vid studieförbund, universitet och högskolor. Tryckt: ca 7 000 Pdf: ca 7 000</SPAN></P> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft59">·</SPAN><SPAN class="ft36">Admission of Foreign Students (tvåsidigt faktablad)</SPAN></P> <P class="p138 ft1"><SPAN class="ft35">·</SPAN><SPAN class="ft37">(Higher Education in Sweden, ingår i SI:s faktabladsserie om Sverige, även andra språk)</SPAN></P> <P class="p391 ft9">123</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <P class="p9 ft0">Bilaga 4</P> <P class="p328 ft0">Litteraturlista</P> <P class="p392 ft1"><SPAN class="ft13">Bray, Mark</SPAN>, The shadow education system: private tutoring and its implications for planners. UNESCO International Institute for Educational Planning, Paris 1999.</P> <P class="p31 ft1"><SPAN class="ft13">Cunningham,Stuart </SPAN>m.fl.,The Business of Boederless Education. Department of Education, Australia. Canberra 2000.</P> <P class="p33 ft1">Callan, Hailary, Tih International Vision in Practice. A Decade of Evolution. <SPAN class="ft13">Higher Education in Europe</SPAN>, XXV:1.</P> <P class="p31 ft1"><SPAN class="ft13">Chandler, Alice</SPAN>, Paying the Bill for Interbational Education. Programs, Partners and Possibilities at the Millenium. NAFSA, New York 1999.</P> <P class="p33 ft1">Changing International Aid to Education. Global Patterns and national contexts. Ed. by Kenneth King and Lene Buchert. Paris 1999.</P> <P class="p49 ft1">Forskning och förnyelse. Rgeringens proposition 2000/01:3. Stockholm 2000.</P> <P class="p31 ft1"><SPAN class="ft13">Framtid med Asien. </SPAN>Förslag till en svensk Asienstrategi. Utrikesdepartementet. DS 1998:61. Stockholm 1998.</P> <P class="p33 ft1"><SPAN class="ft13">Framtid med Asien</SPAN>. En svensk <NOBR>Asien-strategi</NOBR> inför <NOBR>2000-talet.</NOBR> Regeringens skrivelse 1998/99:61. Stockholm 1999.</P> <P class="p31 ft1"><SPAN class="ft13">Gibbons, Michael</SPAN>, m.fl. The New Production of Knowledge. The dynamics of science and research in contemporary societies. Stockholm 1994.</P> <P class="p31 ft13">The Globalization of Higher Education. <SPAN class="ft1">Edited by Peter Scott, Buckingham1998.</SPAN></P> <P class="p33 ft13">Greenaway, David & Haynes, Michelle<SPAN class="ft1">, Funding Universities to Meet National and International Challenges. Nottingham 2000.</SPAN></P> <P class="p31 ft1"><SPAN class="ft13">Huber, Max, G., </SPAN>Qualified in Germany – eine Initiative für das 21. Jahrhundert. Memorandum zur künftigen Rolle der Bundesrepublik Deutschland auf dem internationalen Bildungsmarkt. DAAD.Bonn 1999.</P> <P class="p393 ft9">125</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft10">SOU 2000:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft13">Internationalisation in European <NOBR>Non-University</NOBR> HigherEducation. <SPAN class="ft1">Ed. by Bernd Wächter. Bonn 1999.</SPAN></P> <P class="p37 ft13">Learning: The Treasure Within<SPAN class="ft1">. Report to Unesco of the International Commission of Education for the </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">Twenty-first</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> Century. Unesco, Paris 1996.</SPAN></P> <P class="p37 ft1">Melin, Göran, Globalisering och internationalisering av vetenskapen. <SPAN class="ft13">Sociologisk forskning 3/99</SPAN>.</P> <P class="p43 ft1">Morey, Ann Intili, Changing Higher Education Curricula for a Global and Multicultural World. <SPAN class="ft13">Higher Education in Europe</SPAN>, XXV:1.</P> <P class="p44 ft1"><SPAN class="ft13">Mousaviyan, Kalil, </SPAN>Intresset för utlandsstudier. En utvärdering på uppdrag av International Office vid Växjö universitet. Växjö 2000.</P> <P class="p44 ft1"><SPAN class="ft13">Mångfald </SPAN>i högskolan. Reflektioner och förslag om social och etnisk mångfald i högskolan. SOU 2000:47. Stockholm 2000.</P> <P class="p43 ft1"><SPAN class="ft13">National </SPAN>Policies for the Internationalisation of Higher Education in europé. Högskoleverkets skriftserie 1997:8 S. Stockholm 1997.</P> <P class="p44 ft1"><SPAN class="ft13">Quality </SPAN>and Internationalisation in HigherEducation. OECD, IMHE. Paris 1999.</P> <P class="p37 ft1">Stärkung der Internationalen Wettbewrbsfähigkeit des Studiestandorts Deutschland. Gemeinsame Erkläörung von Bund und Ländern. <SPAN class="ft13">Bundesministerium für Bildung und Forschung. </SPAN>Bonn 1999.</P> <P class="p37 ft1"><SPAN class="ft13">Sörlin, Sverker</SPAN>, De lärdas republik. Om vetenskapens internationella tendenser. Malmö 1994.</P> <P class="p394 ft13">Utbildning och forskning för strategisk internationalisering.</P> <P class="p395 ft1">Högskoleverkets rapportserie 1998:16 R, Stockholm 1998. Utbildningens internationalisering. Slutbetänkande från UKÄ:s</P> <P class="p94 ft1">internationaliseringsutredning. <NOBR>UKÄ-rapport</NOBR> nr. 21 1974. Stockholm 1974.</P> <P class="p37 ft1"><SPAN class="ft13">Utlandsstudier </SPAN>till vilken nytta? En utvärdering av effekter av utlandsstudier.<SPAN class="ft13">. </SPAN>Högskoleverkets skriftserie 1999:10 R. Stockholm 1999.</P> <P class="p37 ft1"><SPAN class="ft13">Utländsk </SPAN>studerande i Sverige. Betänkande av Gäststuderandekommittén. Ds U 1981:8. Stockholm 1981.</P> <P class="p396 ft9">126</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GOB392 SOU_2000__92.pdf 323892 pdf Advantage Sweden https://data.riksdagen.se/fil/135ED08C-B648-4FD3-8C48-7CD11DBF7ACB