2422351GOB382d1200082sousouStatens offentliga utredningar 2000:82Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard18202001-01-01 00:00:002024-08-12 16:22:002001-01-01 00:00:00Högskolans styrning - del 1hämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB382d1/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB382d1https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB382d1
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_3 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_3 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 905px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 99px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 113px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 744px;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:272px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:472px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:425px;height:472px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:591px;left:42px;z-index:-1;width:268px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:268px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:661px;left:42px;z-index:-1;width:421px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:421px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 806px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:384px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:422px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:425px;height:422px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;height: 774px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:58px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:716px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:425px;height:716px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:272px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:217px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:425px;height:217px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:432px;left:42px;z-index:-1;width:472px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:472px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:379px;left:42px;z-index:-1;width:468px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:468px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:93px;left:42px;z-index:-1;width:463px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:463px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:491px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:432px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:324px;left:42px;z-index:-1;width:480px;height:210px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:480px;height:210px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_84 #dimg1z{position:absolute;top:651px;left:42px;z-index:-1;width:476px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:476px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:417px;left:42px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:42px;z-index:-1;width:442px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:442px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_96 #dimg1z{position:absolute;top:307px;left:42px;z-index:-1;width:486px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:486px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 797px;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:401px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:396px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:425px;height:396px;}
.ft0{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft3{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft4{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft5{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft6{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 17px;}
.ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft15{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft18{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft19{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft22{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 17px;}
.ft24{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft25{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft26{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 9px;}
.ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft28{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft29{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 18px;}
.ft31{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 26px;}
.ft32{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft34{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 27px;}
.ft35{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft38{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft39{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft40{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 30px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 19px;}
.ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 21px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 17px;}
.ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft45{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft46{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft47{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft48{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 17px;}
.ft49{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 23px;}
.ft50{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft51{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft52{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 24px;}
.ft53{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft54{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 21px;}
.ft57{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 17px;}
.ft58{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft59{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft60{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft61{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft62{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft64{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft65{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft66{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 19px;}
.ft67{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;}
.ft68{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft69{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft70{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft72{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft74{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft75{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft76{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft77{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft78{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft80{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;}
.ft81{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 7px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.41px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.41px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.41px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.41px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p267{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p272{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p277{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p278{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p307{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p335{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p336{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p337{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p338{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: -12px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: -29px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: -29px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 486px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 26px;}
.tr1{heightzzz: 6px;}
.tr2{heightzzz: 39px;}
.tr3{heightzzz: 41px;}
.tr4{heightzzz: 33px;}
.tr5{heightzzz: 19px;}
.tr6{heightzzz: 24px;}
.tr7{heightzzz: 32px;}
.tr8{heightzzz: 18px;}
.tr9{heightzzz: 17px;}
.tr10{heightzzz: 16px;}
.tr11{heightzzz: 50px;}
.tr12{heightzzz: 20px;}
.tr13{heightzzz: 52px;}
.tr14{heightzzz: 956px;}
.tr15{heightzzz: 0px;}
.tr16{heightzzz: 5px;}
.tr17{heightzzz: 1057px;}
.tr18{heightzzz: 25px;}
.tr19{heightzzz: 22px;}
.tr20{heightzzz: 21px;}
.tr21{heightzzz: 15px;}
.tr22{heightzzz: 44px;}
.tr23{heightzzz: 14px;}
.tr24{heightzzz: 34px;}
.t0{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 486px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 77px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 486px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 448px;margin-leftZ: 79px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 350px;margin-leftZ: 168px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 1072px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 1140px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 451px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 100px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 565px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 465px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 442px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 294px;margin-leftZ: 43px;margin-top: 40px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 463px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 11px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 519px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 14px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 565px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 510px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 475px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 528px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 14px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 497px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 523px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 457px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 14px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 534px;margin-leftZ: 43px;margin-top: 12px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 389px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d11x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">SOU 2000:82</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1 ft1">Till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet</P>
<P class="p2 ft0">Genom beslut den 30 september 1999 bemyndigade regeringen chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för en utredning om vissa frågor rörande högskolans styrning (Dir. 1999:70). Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen fr.o.m. <NOBR>1999-07-01</NOBR> professor Ingemar Lind som enmansutredare. Samtidigt förordnades kanslichef Sonja Dahl som huvudsekreterare. <NOBR>2000-02-01</NOBR> lämnade Sonja Dahl utredningen. Som ersättare förordnades från <NOBR>2000-01-01</NOBR> docent Hans Modig.</P>
<P class="p3 ft2">Utredningen fick genom tilläggsdirektiv <NOBR>2000-03-23</NOBR> i uppdrag att särskilt utreda och föreslå förändringar av lokalförsörjningen inom högskolan.</P>
<P class="p4 ft0">För att utreda lokalfrågorna kallades till utredningens sekretariat Håkan Dahlström, Ekonomistyrningsverket (kap. 8) samt för frågor rörande de konstnärliga utbildningarna Lena Eriksson, Lunds universitet (kap. 5). Stig Forneng HSV och Johnny Lindström SIQ har konsultativt bistått oss.</P>
<P class="p5 ft2">Catharina Nyström och Kerstin Sahlin kommittéservice har assisterat utredningen.</P>
<P class="p4 ft0">I enlighet med direktiven har utredaren sammanträffat med kommittéer och utredningar inom eller som har beröring med utredningsområdet. En förteckning finns i bil. 5.</P>
<P class="p5 ft2">Vi överlämnar härmed betänkandet om Högskolans styrning SOU 2000:82. Med detta är uppdraget slutfört.</P>
<P class="p6 ft3">Linköping i september 2000</P>
<P class="p7 ft3">Ingemar Lind</P>
<P class="p8 ft3">Hans Modig</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft0">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft5">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td4"><SPAN class="p9 ft6">Förkortningslista .......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p10 ft7">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td4"><SPAN class="p9 ft6">Sammanfattning ......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p10 ft8">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p9 ft8">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p12 ft6">Uppdraget och utredningsarbetet.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft8">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p12 ft0">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p13 ft10">Uppdraget..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft0">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p12 ft0">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p13 ft10">Utredningsarbetet..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p10 ft0">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft8">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p12 ft6">Bakgrund ........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft8">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p12 ft0">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p13 ft10">Universitet och högskolor idag .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p10 ft0">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p12 ft0">2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p13 ft11">Vägen till dagens planerings- och styrsystem.......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p10 ft0">25</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft0"><SPAN class="ft0">2.3</SPAN><SPAN class="ft12">Nuvarande styrsystem för högskoleutbildning och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft10">forskning i sammanfattning ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p10 ft0">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p12 ft0">2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p13 ft0">Högskolan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p10 ft0">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p12 ft0">2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p13 ft10">Sammanfattning ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p10 ft0">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft8">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><SPAN class="p12 ft8">Mål för grundläggande högskoleutbildning ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p10 ft7">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p12 ft0">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p13 ft10">Nuläge...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft0">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p13 ft0">3.1.1 Statsmakternas mål och utredningsuppdraget..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p10 ft0">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft0">3.1.2 Målangivelser i budgetprocessen .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p10 ft0">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft0">3.1.3 Vilka kvantitativa mål har angivits sedan det</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p15 ft10">nuvarande systemet infördes? ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p10 ft0">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p13 ft0">3.1.4 Underlaget för mål och resultatkrav.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p10 ft0">41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft0"><SPAN class="ft0">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft13">Vilka krav på lärosätena ligger i examensmålen?.... 43</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p17 ft14">3.1.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p18 ft14">Statsmakternas mål i den lokala planeringen...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p10 ft14">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft0">3.1.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft10">Styrelsernas roll. ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p10 ft0">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p17 ft0">3.1.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p18 ft11">Hur har målen uppfyllts?..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p10 ft0">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p17 ft0">3.1.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p18 ft10">Takbeloppen som styrfaktor.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p10 ft0">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft0">3.1.10</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft10">Incitament och hinder...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p10 ft0">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p10 ft0">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td16"><SPAN class="p18 ft0">Bedömningar och förslag......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p10 ft0">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft0">3.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft10">Mål och resultatstyrning ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p10 ft0">49</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft0"><SPAN class="ft0">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft13">Mål- och resultatstyrning i statsförvaltningen i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p9 ft10">teorin ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p10 ft0">50</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d13x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">6 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p10 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p19 ft0">3.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td19"><SPAN class="p9 ft10">Utbildningspolitiken ger målen................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p20 ft0">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p19 ft0">3.2.4 Statsmakternas mål för den grundläggande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p9 ft10">högskoleutbildningen ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p20 ft0">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p19 ft0">3.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p9 ft10">Vissa särskilda mål...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p20 ft0">65</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft0"><SPAN class="ft0">3.3</SPAN><SPAN class="ft12">Hur skall mål och måluppfyllelser mätas, hanteras och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft10">kommuniceras? .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft0">3.3.1 Ordning och karaktärisering av målen .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft0">3.3.2 Tänkbara mätningar av måluppfyllelser...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p10 ft0">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft0">3.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft10">Indikatorer och nyckeltal..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft0">3.3.4 Det framtida mål- och resultatsystemet....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft0">3.3.5 Vidgad budgetdialog och processutveckling ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p12 ft0">3.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td23"><SPAN class="p17 ft10">Sammanfattning av bedömningar och förslag ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td24"><SPAN class="p10 ft0">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft8">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td27"><SPAN class="p12 ft8">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p10 ft7">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p12 ft0">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td23"><SPAN class="p17 ft10">Resurstilldelningssystemet....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td24"><SPAN class="p10 ft0">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p21 ft10">”Prislapparna” ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p10 ft0">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft10">Indelningen i utbildningsområden............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft10">Klassificering av kurser ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft0">4.1.4 Stora och små utbildningsområden ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft0">4.1.5 Lika resurstilldelning – olika stora kostnader –</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft10">olika möjligheter ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.1.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft10">Takbeloppen.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">84</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.1.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p21 ft10">Den lokala resursfördelningen .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p10 ft0">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p12 ft0">4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft0">Grundutbildningens utveckling <NOBR>1993/94–1999.....................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft11">4.2.1 Mer teknik och naturvetenskap ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft10">Mer kvalificerad utbildning .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p21 ft10">Resurserna för grundutbildningen............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p10 ft0">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft10">Jämförelse med Grundbulten ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft10">Studenter per lärare ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft0">4.2.6 Lärartäthet inom olika utbildningsområden.............</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.2.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p21 ft10">Kurskostnader och kostnadsfördelning....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p10 ft0">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft11">4.2.8 Vart tar alla timmar vägen?......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">94</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.2.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft10">Spännvidden i ersättningsnivåerna...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">95</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p12 ft0">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft10">Bedömningar och förslag......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p10 ft0">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft10">Allmänt.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft0">4.3.2 Resursbehov för olika utbildningar..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">97</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft10">Prislappar och utbildningsområden..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p21 ft10">Utbildningsprofiler.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p10 ft0">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft11">Justering av ersättningsnivåerna ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft0">4.3.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft10">Klassificering av kurser. ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p10 ft0">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p12 ft0">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft11">Sammanfattning av bedömningar och förslag ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p10 ft0">105</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p10 ft15">Innehåll <SPAN class="ft0">7</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td33"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p20 ft7">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td35"><SPAN class="p9 ft6">Resurstilldelningen för konstnärliga utbildningar ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p20 ft7">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p9 ft0">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td36"><SPAN class="p17 ft10">Bakgrund.............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p20 ft0">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td36"><SPAN class="p17 ft0">5.1.1 Önskemål om konstnärligt utbildningsområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td13"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p9 ft16">från flera lärosäten .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p20 ft0">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">5.1.2 Sju olika konstnärliga utbildningsområden............</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p9 ft16">5.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Behovet av särbehandling ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft16">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">Överväganden och förslag ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p9 ft16">5.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Förslag ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">5.2.2 Statsmakternas styrning av omfattningen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">konstnärliga utbildningar .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft16">5.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">Sammanfattning av bedömningar och förslag ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p20 ft18">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft19">Forskarutbildning ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft18">115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft16">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p9 ft16">Nuläge</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p10 ft17">.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p9 ft16">6.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Styrning av forskarutbildningen .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft16">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">Internationell trend..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p10 ft17">6.2.1 .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">124</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p10 ft17">6.2.2 ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">125</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">6.2.3 ..............Forskarskolor i Sverige och andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">126</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft16">6.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">Bedömningar ....................................................och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">6.3.1 ............Mål och planering för forskarutbildningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p10 ft17">6.3.2 ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Resurstilldelningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p10 ft17">6.3.3 ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Förslag om resurstilldelning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p10 ft17">6.3.4 .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Forskarskolor</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft16">6.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">Sammanfattning ....................av bedömningar och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">134</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p20 ft18">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p9 ft19">Forskning ......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft18">137</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft16">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p9 ft16">Nuläge.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">137</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p10 ft17">7.1.1 ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Planerings - och styrsystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">137</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">7.1.2 ........................Former för statsmakternas styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">139</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">7.1.3 Forskningens omfattning och övergripande</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p10 ft17">................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">inriktning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">140</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p10 ft17">7.1.4 .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Input – output</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">140</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft16">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">Profilering ......................................och kvalitetsomdömen</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">140</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p10 ft17">7.2.1 ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Forskningpolitiska utttalanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p10 ft17">7.2.2 .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Forskningstrategier</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">142</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p10 ft17">7.2.3 .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">Profilbegreppet</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">143</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft16">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">Bedömningar ....................................................och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft16">7.3.1 Universitetens och högskolornas roll inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p9 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p10 ft17">.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft16">forskningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p20 ft17">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft20"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p9 ft20"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p10 ft21">7.3.2 ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td30"><SPAN class="p9 ft16">Profilutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td31"><SPAN class="p20 ft21">145</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td38"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">8 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p10 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td43"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td44"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td45"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td40"><SPAN class="p9 ft16">7.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td41"><SPAN class="p10 ft17">Kvalitetskriterier ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td20"><SPAN class="p20 ft0">146</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">7.3.4 Former för fördelning av forskningsresurser .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">7.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Förändring av högskoleförordningen .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">149</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">7.3.6 Lärarnas rätt att forska ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">7.3.7 Samverkan med det omgivande samhället .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">151</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft16">7.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Sammanfattning av bedömningar och förslag ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">152</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p22 ft18">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td47"><SPAN class="p10 ft18">Högskolans lokalförsörjning .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft18">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft16">8.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Uppdraget ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p9 ft16">8.1.1 Tilläggsdirektiven till utredningen innehåller</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">följande uppgifter ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">8.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Arbetssätt ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">156</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">8.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Kortfattad tillbakablick . .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">156</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft16">8.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Analys och framtidsbedömning ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">8.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Omfattande underlag ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">8.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Bilden i stort ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">8.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Lokalkostnadsandelen ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">8.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Lokalbehov .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft16">8.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Redovisning av övriga iakttagelser och reflexioner ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">162</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">8.3.1 Högskolornas syn på det nuvarande systemet ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">162</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p9 ft16">8.3.2 Den nya teknikens inverkan på det framtida</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">lokalbehovet ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">8.3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td48"><SPAN class="p9 ft16">Är högskolesektorns lokalförsörjning effektiv? ..... 164</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">8.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Akademiska Hus ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">8.3.5 Branschpraxis och styrning med nyckeltal . ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">167</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft16">8.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">Förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">8.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Generell åtgärd .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">8.4.2 . ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p9 ft16">Grundläggande</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft16">8.4.3 ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p9 ft16">Kompletteringar av processen</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">171</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft16">8.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">175</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td49"><SPAN class="p9 ft19">Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p10 ft18">..............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft18">177</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td49"><SPAN class="p9 ft19">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft16">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p10 ft17">Kommittédirektiv ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">181</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft16">2 ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p9 ft16">Tilläggsdirektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">187</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft16">3 .........................................................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p9 ft16">Utbildningsprofiler</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">191</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft16">4 .........................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p9 ft16">Tänkbara mätningar av måluppfyllelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">207</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p9 ft16">5 ...............................................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p9 ft16">Sammanträdesförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p20 ft17">209</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td38"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td39"><SPAN class="p21 ft21">6 .........................................................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td41"><SPAN class="p9 ft16">Högskolans lokaler</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td20"><SPAN class="p20 ft21">219</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft0">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft5">Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td20"><SPAN class="p9 ft0"><NOBR>C/D-nivå</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td50"><SPAN class="p9 ft0">Kurser på tredje resp fjärde terminen i samma ämne</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p9 ft0">Fa</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td50"><SPAN class="p9 ft0">Farmaceutiska utbildningsområdet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><SPAN class="p9 ft0">HF</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td50"><SPAN class="p9 ft0">Högskoleförordningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p9 ft0">hst</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td50"><SPAN class="p9 ft0">helårsstudent = student registrerad på kurs x kursens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td50"><SPAN class="p9 ft0">poängtal/40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p9 ft0">hpr</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p9 ft0">summa avklarade poäng på kurser och delkurser /40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p9 ft0">HSJT</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td50"><SPAN class="p9 ft0">sammanfattande beteckning för utbildningsområdena</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td50"><SPAN class="p9 ft0">humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p9 ft0">M</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td50"><SPAN class="p9 ft0">utbildningsområdet medicin</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p9 ft0">NT</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p9 ft0">sammanfattande beteckning för utbildningsområdena</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td50"><SPAN class="p9 ft0">naturvetenskap och teknik</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p9 ft0"><NOBR>NT-SVUX</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td50"><SPAN class="p9 ft0">Särskilt program för studerande inom naturvetenskap</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td50"><SPAN class="p9 ft0">och teknik som erhåller särskilt vuxenstudiestöd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p9 ft0">V</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p9 ft0">utbildningsområdet vård</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p9 ft0">Lkp</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p9 ft0">lönekostnadspålägg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p9 ft0">T/a</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p9 ft0">teknisk/administrativ</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><SPAN class="p9 ft0">HEFCE</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td50"><SPAN class="p9 ft0">Higher Education Funding Council</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p9 ft0">HSV</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p9 ft0">Högskoleverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p9 ft0">KVA</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p9 ft0">Kungl. Vetenskapsakademien</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p9 ft0">RBJ</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p9 ft0">Riksbankens Jubileumsfond</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><SPAN class="p9 ft0">SFS</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td50"><SPAN class="p9 ft0">Sveriges Förenade Studentkårer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p9 ft0">SUHF</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p9 ft0">Sveriges Universitets- och Högskoleförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p9 ft0">SULF</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p9 ft0">Sveriges Universitetslärarförbund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p10 ft0">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td53"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td54"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft5">Sammanfattning</P>
<P class="p24 ft22">Bakgrund</P>
<P class="p25 ft0">Högskolan är idag en mycket omfattande och komplex verksamhet. Den statliga högskolan omfattar 13 universitet och 23 högskolor. Vid de svenska universiteten och högskolorna finns för närvarande mer än 300 000 studenter och ca 50 000 anställda. Den samlade ekonomiska omslutningen för utbildning och forskning vid universitet och högskolor uppgick år 1999 till mer än 40 miljarder kronor. Högre utbildning och forskning i Sverige finansieras till helt dominerande del med statliga medel.</P>
<P class="p26 ft0">Fram till år 1977 fattade statsmakterna synnerligen detaljerade beslut om både själva verksamheten och resursanvändningen. Genom högskolereformen år 1977 trädde en rad förändringar i kraft, som innebar att statsmakternas beslut blev mer övergripande och utrymmet för lokalt beslutsfattande vid universitet och högskolor ökade.</P>
<P class="p27 ft0">Från år 1993 infördes ett mål- och resultatsystem för högskolans grundläggande utbildning, där statsmakterna satte målen och lärosätena gavs i uppdrag att uppfylla dem inom givna ramar. Bl.a. var ett syfte med 1993 års system att utbildningsutbudet skulle anpassas efter studenternas efterfrågan. Från år 1997 gäller emellertid att universitet och högskolor bör anpassa utbildningsutbudets inriktning till områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka.</P>
<P class="p28 ft2">Stora förväntningar knyts till högskolans möjligheter att påverka ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Få studier har emellertid gjorts om detta. Från flera håll efterlyses därför forskning om högre utbildning och forskning och dess betydelse för och effekter på samhället.</P>
<P class="p29 ft22">Uppdraget</P>
<P class="p25 ft2">Vårt uppdrag har gällt frågor om statsmakternas styrning av utbildning och forskning vid universitet och högskolor. Det har omfattat både utvärdering av det nuvarande systemet och förslag till förändringar. Huvuduppgiferna har gällt mål, ersättningsnivåer och resurstilldel-</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">12 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">ningssystem för både den grundläggande högskoleutbildningen, forskarutbildningen och forskningen.</P>
<P class="p31 ft0">Utgångspunkten enligt direktiven har emellertid varit att grunderna i det nuvarande mål- och resultatsystemet för den grundläggande utbildningen skall ligga fast.</P>
<P class="p31 ft2">Vi har lagt oss vinn om att samla in ett brett material om erfarenheterna av det nuvarande systemet och önskemål om förändringar från alla beslutsnivåer i systemet.</P>
<P class="p32 ft7"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">Mål för grundläggande utbildning</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">I principen om mål- och resultatstyrning, som för närvarande generellt gäller för statlig verksamhet, ligger att statsmakterna sätter mål för verksamheten och att myndigheterna inom givna ramar strävar efter att nå målen. Resultatet ligger sedan till grund för för mål under kommande period.</P>
<P class="p34 ft2">Mål- och resultatstyrning för högskolan innebär att statsmakterna skall svara för övergripande utbildningspolitiska överväganden. Det enskilda lärosätet skall inom givna ramar svara för verksamheten.</P>
<P class="p35 ft0">Mål- och resultatsystemet som styrsystem ligger fast.</P>
<P class="p36 ft0">Målen för högskolan, som de angivits och anges i regleringsbrev, växer i antal och är av disparat karaktär. De behöver ses över.</P>
<P class="p36 ft0">Examensmål bör även framdeles anges i regleringsbreven. Målen bör avse en generell examen – magisterexamen – samt som nu ett fåtal yrkesexamina, som omprövas inför varje planeringsperiod.</P>
<P class="p31 ft0">Det ingår i statsmakternas övergripande ansvar för det svenska utbildningssystemet att översiktligt ange hur utbildningsutbudet ska fördelas mellan olika utbildningsområden. De kritiska områdena för närvarande är naturvetenskap och teknik. Statsmakterna bör därför föreskriva vilket utbildningsutbud, mätt i helårsprestationer inte helårsstudenter, som minst ska återfinnas inom naturvetenskaplig eller teknisk utbildning.</P>
<P class="p37 ft0">Om andelen ungdomsstuderande av utbildningspolitiska skäl bör öka, skall detta inte styras genom ”nybörjarplatser” utan genom antagningssystemet eller eventuella mål för antal eller andel studenter under viss ålder. Målet bör vidare sättas i termer av hur många som fullföljer högre studier (helårsprestationer) och inte hur många som påbörjar studier.</P>
<P class="p26 ft2">Utbildningspolitiska mål för fort- och vidareutbildning och för ökad tillgänglighet i form av distanskurser och deltidskurser kan uttryckas i form av minsta antal helårsprestationer för berörd kategori och lärosäte. Samma ”prislappar” bör gälla som för annan utbildning. Vi har</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td56"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p9 ft24">Sammanfattning <SPAN class="ft11">13</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">övervägt att föreslå studieavgifter för fort- och vidareutbildningskurser, men för närvarande avvisat tanken.</P>
<P class="p31 ft0">Profilering av lärosäten kan ske på utbildningsområdesnivå och med fördel hanteras i budgetdialogen. Förnyelse och kontinuitet av utbildningsutbudet och dess innehåll anser vi vara en fråga för det enskilda lärosätet.</P>
<P class="p36 ft2">Vi föreslår ett system med indikatorer som skall utgöra grund för analys av resp lärosätes resultat och måluppfyllelse och därmed dess förmåga och möjlighet att fullgöra sina uppdrag.</P>
<P class="p36 ft0">Vi konstaterar att kvalitetsbevakning och <NOBR>-utveckling</NOBR> är en bärande del av det totala styrsystemet för universitet och högskolor, men det bör hållas isär från de direkta resursfrågorna. Förenklat uttryckt bygger våra förslag på att kvaliteten i utbildningen hålls på en hög nivå och att granskning och kvalitetsutveckling sker.</P>
<P class="p31 ft0">Kvantitativa mått på jämställdhet kan lätt uppställas. Men vi finner att jämställdhet också bör betraktas som en kvalitetsfråga. Jämställdhetsarbetet bör därför även fortsättningsvis ingå i den kvalitetsgranskning Högskoleverket svarar för.</P>
<P class="p36 ft2">Vi delar mångfaldsutredningens uppfattning att social och etnisk mångfald bör stimuleras fram t.ex. genom ökad frikvotsantagning</P>
<P class="p36 ft0">Högskoleverket föreslås få till stadigvarande uppgift att svara för analyser av tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade.</P>
<P class="p31 ft0">Vi förordar att systematiska uppföljningar görs av arbetsmarknadssituationen för dem som lämnar universitet och högskolor efter genomförd utbildning.</P>
<P class="p36 ft2">Den s.k. småämnesproblematiken bör lösas genom en särskild resurstilldelning, som tas upp i budgetdialogen.</P>
<P class="p31 ft0">Planerings- och uppföljningsprocessen är väsentlig i ett mål- och resultatsystem. Det innebär att såväl omfattningen av som formerna för den s.k. budgetdialogen både mellan utbildningsdepartementet och högskolorna och inom högskolorna måste utvecklas. Särskilt konsultativt stöd bör biträda såväl utbildningsdepartementet som högskolorna i denna utveckling. Det är också vår bedömning att departementets kapacitet och kompetens på handläggarsidan bör stärkas – detta som en följd av systemets storlek och komplexitet.</P>
<P class="p38 ft7"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft23">Resurstilldelning till grundläggande utbildning</SPAN></P>
<P class="p25 ft2">Det är en samstämmig uppfattning bland universitet och högskolor och statsmakterna att det nuvarande systemet för resurstilldelning fungerar väl. Men det har huvudsakligen fungerat i tillväxt. Eftersom huvuddelen av lärosätenas kostnader är svåra att påverka på kort sikt och</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">14 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">minskade intäkter slår igenom direkt är avsaknaden av en tillräcklig reserv eller en buffertfunktion besvärande. Detta är emellertid en principiell fråga för hela statsförvaltningen.</P>
<P class="p31 ft0">Resurserna för grundläggande utbildning har urholkats. Vi bedömer att detta är särskilt allvarligt för den lägsta ersättningsnivån; nämligen utbildningsområdena HSJT.</P>
<P class="p31 ft0">Vi anser att en justering av särskilt den lägsta ersättningsnivån är nödvändig. Vi föreslår därför att den lägsta ersättningsnivån höjs med 15 %. Eftersom vårt förslag måste vara kostnadsneutralt innebär det att vi för att finansiera detta föreslår en sänkning av övriga ersättningsnivåer med drygt 5 %. Förändringen bör genomföras under tre år.</P>
<P class="p34 ft0">Vi föreslår också att en ny indelning av ersättningsnivåer efter utbildningens art, som innebär färre nivåer och minskad spännvidd mellan nivåerna, utreds närmare.</P>
<P class="p31 ft25">Klassificering av kurser skall ske öppet och med full insyn. Vi föreslår att normerande diskussioner förs i SUHF:s regi.</P>
<P class="p40 ft7"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft23">Resurtilldelning för Konstnärlig utbildning</SPAN></P>
<P class="p41 ft0">Den konstnärliga utbildningen är för närvarande indelad i sju olika</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td60"><SPAN class="p9 ft0">utbildningsområden. Det totala</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td48"><SPAN class="p42 ft0">antalet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td61"><SPAN class="p10 ft0">helårsstudenter understiger</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td60"><SPAN class="p9 ft0">4 000. Per <NOBR>capita-ersättningen</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td48"><SPAN class="p9 ft0">varierar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td61"><SPAN class="p10 ft0">mellan 150 000 kr och</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft0">400 000 kr. De konstnärliga högskolorna i Stockholm är små – några mycket små – mätt i antal helårsstudenter. Med lågt studentantal och hög ersättning per student blir en resurstilldelning som enbart grundar sig på antalet studenter och helårsprestationer besvärlig vid förändrat studentantal. Flera lärosäten som tidigare inte fått tillämpa de konstnärliga utbildningsområdena önskar detta. Några har också fått denna rättighet.</P>
<P class="p31 ft0">Vi föreslår att de sju olika konstnärliga utbildningsområdena ersätts med ett enda konstnärligt utbildningsområde. Ersättningen per helårsstudent resp. helårsprestation för detta utbildningsområde bör vara lägre än de nuvarande lägsta ersättningsbeloppen bland de konstnärliga utbildningsområdena. Det nya konstnärliga utbildningsområdet får tillämpas av samtliga lärosäten som enligt regleringsbrevet har rätt till detta.</P>
<P class="p37 ft0">Utöver per <NOBR>capita-ersättningarna</NOBR> erhåller lärosäten med rätt att utfärda konstnärlig högskoleexamen samt bildlärar- och musiklärarexamen en fast tilldelning. Den fasta tilldelningen bör fastställas efter dialog med berört lärosäte.</P>
<P class="p44 ft0">Vi föreslår att idrott får ett likartat system.</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td56"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p9 ft24">Sammanfattning <SPAN class="ft11">15</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft2">Vi föreslår att statsmakterna i vissa fall skall kunna ange ett maximalt antal helårsstudenter och/eller helårsprestationer inom vissa områden. Det konstnärliga området skulle kunna vara ett sådant område.</P>
<P class="p32 ft7"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft23">Forskarutbildning</SPAN></P>
<P class="p46 ft0">Forskarutbildningens volym har stigit kraftigt. Intentionerna är att den skall öka ytterligare. Antalet aktiva forskarstuderande är nu större än antalet gymnasister 1952.</P>
<P class="p36 ft0">Det finns en gemensam trend i forskarutbildningens utveckling i europeiska länder och USA. Denna är flera nya och yngre forskare, internationella jämförelser och internationell konkurrens. En klar tendens är också att utbildningsdelen i forskarutbildningen ökar och att kraven på volym och genomströmning likaså ökar. Forskarutbildningen blir mera utbildning och mindre forskning. Det innebär också att forskningsvolymen minskar.</P>
<P class="p37 ft0">Statsmakternas styrning av forskarutbildningens omfattning och inriktning görs idag genom tilldelning av vetenskapsområden, examensmål och öronmärkning av minimiresurser för studiefinansiering i forskarutbildningen.</P>
<P class="p34 ft2">Forskarutbildningen är mycket differentierad och organisatoriskt spridd. Forskarutbildning bedrivs i minst 600 ämnen vid ca 1 000 institutioner.</P>
<P class="p31 ft0">Formellt ansvarig för forskarutbildningen enligt högskoleförordningen är fakultetsnämnd.</P>
<P class="p36 ft0">De examensmål som anges av regeringen i regleringsbrev förutsätter extern finansiering för att nås. Detta gäller särskilt de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska vetenskapsområdena.</P>
<P class="p36 ft0">Vi delar uppfattningen att den externa finansieringen innebär balansproblem. Å andra sidan är externfinansierad forskning och forskarutbildning ett accepterat och reguljärt inslag. Den kan också, när projekten är utsatta för fackmässig kvalitetsgranskning, utgöra en kvalitetsfaktor.</P>
<P class="p26 ft2">Vi anser att statsmakten bör, som för närvarande, för berörda lärosäten besluta om examensmål för forskarutbildningen inom de olika vetenskapsområdena.</P>
<P class="p31 ft0">Vi föreslår en separat medelstilldelning till forskarutbildningen. Resursallokeringen för forskarutbildningen bör göras i två delar. Den första delen innehåller en ram för studiestödet och den andra ersättning för utbildningskostnaderna.</P>
<P class="p35 ft0">Studiestödet anges som nu som ett <NOBR>lägsta-belopp.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">16 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft0">Ersättningen för utbildningskostnaderna (taxameterbidraget) avräknas, som för grundutbildningen vid årsredovisningen, varvid en helårsdoktorand föreslås generera hälften och en helårsprestation hälften av taxameterbidraget. Ersättning utgår upp till ett takbelopp.</P>
<P class="p37 ft0">Externa finansiärer av forskarstuderande debiteras i princip taxameterbidrag med samma belopp som de internt finansierade. Det innebär också att taxameterbidrag från anslagen till vetenskapsområden endast kan utgå för forskarstuderande som uppbär studiestöd från anslag till vetenskapsområden.</P>
<P class="p26 ft0">För att stimulera benägenheten att ta examen föreslås lärosätet få en examenspremie om 50 000 kr per doktorsexamen. Om kostnaderna för detta skall finansieras inom nuvarande resursram måste examensmålen, <NOBR>lägst-beloppen</NOBR> och taxameterbidragen för studiestöd sänkas i motsvarande mån.</P>
<P class="p26 ft2">Vi anser att det är viktigt att de forskarskolor som nyligen föreslagits, knyts till den reguljära forskarutbildningen och att berörda fakultetsnämnder således skall vara ansvariga för verksamheten och dess genomförande. Resursallokeringen bör ske över anslagen till lärosäten för forskning med precisering av uppdragen i regleringsbrev.</P>
<P class="p40 ft7"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft23">Forskning</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">De förslag vi framför syftar till att fördela medel för forskning vid universitet och högskolor baserade på kvalitet och profilering snarare än ”på tradition”. För att de processer detta förutsätter skall vara meningsfulla måste det finnas faktiska möjligheter att göra omprioriteringar på kort och lång sikt. Som vi visar är dessa för närvarande mycket begränsade.</P>
<P class="p48 ft2">Vi förutsätter därför att nya resurser kommer att tillföras systemet. För detta talar också de övergripande och principiella argumenten</P>
<P class="p49 ft0">om pluralism och möjligheter till självständiga forskningsinsatser från universitetens och högskolornas sida. De krav, som statsmakterna ställt på att alla högskolelärare med forskarutbildning också ska ges möjligheter att forska, ställer även krav på ökade resurser till universitet och högskolor.</P>
<P class="p36 ft0">Anslagen för forskning till universitet och högskolor måste bli föremål för självständiga prioriteringar Fördelningen skall göras utifrån högt ställda vetenskapliga kvalitetskrav och relevans för forskningens utveckling. Anslagen är inte en ”basresurs” som står till förfogande för andra aktörer i forskningssystemet.</P>
<P class="p27 ft2">I högskoleförordningen bör föreskrivas att universitet och högskolor (på samma sätt som forskningsråden) skall fördela forskningsmedel</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td56"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p9 ft24">Sammanfattning <SPAN class="ft11">17</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">efter noggranna vetenskapliga kvalitetsbedömningar. Verksamheten skall regelbundet utvärderas.</P>
<P class="p43 ft0">Vi förutsätter att den nya forskningsrådsorganisationen inom sina ekonomiska ramar fortsätter att initiera och stödja profilskapande forskning med god kvalitet.</P>
<P class="p36 ft0">Kravet på profilering av forskningen inom högskolan måste balanseras mot kravet på bredd inte minst för att tillgodose kravet på forskningsanknytning av grundutbildningen.</P>
<P class="p26 ft0">Vi anser att styrelserna för universitet och högskolor bör ges möjlighet att spela en aktivare roll i prioteringsarbetet inte minst för att därigenom bättre tillgodose behov av forskning över områdesgränser och samverkan med andra lärosäten. Besluten skall fattas efter kvalificerad vetenskaplig beredning.</P>
<P class="p26 ft0">Forskningsanslagen bör fördelas till lärosätena utan uppdelning på vetenskapsområden. <NOBR>Lägst-andelar</NOBR> bör dock anges per vetenskapsområde. Summan av <NOBR>lägst-andelarna</NOBR> bör inte överstiga 75 % av totalanslaget.</P>
<P class="p34 ft0">En normerande definition av profilbegreppet är inte önskvärd att försöka göra än. Begreppet bör utvecklas och successivt förtydligas – sannolikt som en mångfald av innebörder – inom ramen för dialogen mellan statsmakter och lärosäten.</P>
<P class="p31 ft0">Vi föreslår att statsmakterna även framdeles styr forskningen genom budgetstyrning. Det krävs emellertid ett bättre beslutsunderlag än tidigare, t.ex. i form av nyckeltal och strategidokument, och det är angeläget att motiven för besluten redovisas. Budgetdialogen bör utvecklas väsentligt.</P>
<P class="p50 ft2">För att öka möjligheten för statsmakten att göra avvägningar efter kvalitets- och profilgrundade kriterier föreslås följande åtgärder:</P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Budgetdialogen utvidgas.</SPAN></P>
<P class="p52 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">I underlaget skall finnas nyckeltal.</SPAN></P>
<P class="p53 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Profilskapande verksamhet skall redovisas.</SPAN></P>
<P class="p54 ft2">Lärarnas arbetstid för forskning skall finansieras av medel anvisade för forskning. Medel anvisade för grundutbildning skall i sin helhet användas för utbildning.</P>
<P class="p31 ft2">Kostnader för att uppfylla ”den tredje uppgiften” måste få belasta anslagen för grundutbildning resp forskning/forskarutbildning. Lärosätena bör ange i årsredovisningen vilka belopp som använts för samverkansändamål.</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">18 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft7"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft23">Högskolans lokalförsörjning</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Då det nya resurstilledningssystemet för grundläggande utbildning, infördes 1993/94 innebar det också förändringar för lokalförsörjningen. Fr.o.m. 1994/95 har lärosätena eget lokalförsörjningsansvar, som innebär att de själva avgör lokalernas läge, storlek och standard samt tecknar avtal med hyresvärden, antingen Akademiska Hus eller någon annan. Mycket av det arbete med planering, utredning och medverkan i byggprocessen samt hantering av hyresavtal som tidigare gjordes av Byggnadsstyrelsen sköts nu alltså av universitet och högskolor. Incitament att effektivisera lokalanvändningen har skapats, eftersom frigjorda resurser kan användas för andra ändamål efter egna beslut.</P>
<P class="p56 ft0">Våra bedömningar och förslag är som följer:</P>
<P class="p57 ft15">Bilden i stort</P>
<P class="p46 ft2">På aggregerad nivå har vi funnit att hyreskostnadsutvecklingen och anslagstilldelningen följs åt. Ytutvecklingen har varit långsammare. Detta utesluter självfallet inte att enskilda lärosäten kan komma få problem i vilka lokalfrågorna är en viktig beståndsdel.</P>
<P class="p29 ft15">Allmänna förslag</P>
<P class="p58 ft0">Samtliga lärosäten bör se över sin lokalportfölj och så långt som möjligt försöka sprida kontraktstiderna. Därmed skapas en högre grad av flexibilitet genom att en del lokalåtaganden kan avvecklas på kort sikt.</P>
<P class="p59 ft2">Åtgärder för att på ett avgörande sätt förbättra styrningen förutsätter att statsmakten avdelar resurser för att upprätthålla en konstruktiv dialog med samtliga lärosäten.</P>
<P class="p60 ft0">Vi föreslår att regeringen skall godkänna lokalförhyrningar vars sammanlagda värde uppgår till minst 200 miljoner kronor och/eller som medför att förhållandet lokalkostnader totala kostnader vid tidpunkten för kontraktstecknandet överstiger 18 %.</P>
<P class="p59 ft0">En marginell del av anslaget till högskolorna och universiteten <NOBR>(1-1,5</NOBR> milj kr) bör innehållas av regeringen för att regeringskansliet skall kunna upphandla byggnadsteknisk eller annan specialkompetens för bedömning av hyresåtagandet.</P>
<P class="p61 ft25">En arbetsordning för hantering av lokalförsörjningsfrågorna bör införas på samtliga lärosäten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td56"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p9 ft24">Sammanfattning <SPAN class="ft11">19</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">Regeringsbeslutet att infordra uppgifter om lokalförsörjningen från lärosätena bör permanentas och bli rutin. Innehållet bör utvecklas succesivt i taktmed regeringskansliets resurser.</P>
<P class="p59 ft0">Arbetet med att utveckla god redovisningssed inom sektorn bör fortsätta och också prioriteras. Styrning med nyckeltal bör uppmuntras.</P>
<P class="p60 ft25">Lärosätena bör ta initiativ till och i samverkan arrangera en kvalificerad utbildning kring lokalförsörjningsfrågorna.</P>
<P class="p63 ft15">Övriga iakttagelser</P>
<P class="p33 ft0">Frågor om Akademiska Hus såsom bolagets avkastningskrav, hyressättnings- och avtalsprinciper och dess dominans på denna del av fastighetsmarknaden bör enligt vår mening uppmärksammas.</P>
<P class="p34 ft2">Det nuvarande systemet för lokalförsörjning anses av högskolorna vara avsevärt bättre än det som användes fram till 1994.</P>
<P class="p36 ft2">Den nya tekniken kommer att påverka lokalförsörjningen, men den ekonomiska nettoeffekten tros bli marginell.</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p10 ft0">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td53"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td54"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft5">1 Uppdraget och utredningsarbetet</P>
<P class="p64 ft28"><SPAN class="ft28">1.1</SPAN><SPAN class="ft29">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p65 ft2">Vårt uppdrag har gällt frågor om högskolans styrning och omfattat såväl att utvärdera nuvarande system som att ta fram förslag till förändringar.</P>
<P class="p31 ft0">Utredningsdirektiven innehåller ett antal huvuduppgifter. Dessa gäller mål, ersättningsnivåer och resurstilldelningssystem för både den grundläggande högskoleutbildningen och för forskning och forskarutbildning. Direktiven anger att utgångspunkten för uppdraget ska vara att nuvarande mål- och resultatstyrda resurstilldelnings- och styrsystem för den grundläggande högskoleutbildningen i sina grunddrag ska ligga fast. Uppgiften är således att analysera möjligheterna för en vidareutveckling av nuvarande system och föreslå förbättringar av systemet.</P>
<P class="p35 ft0">Till viss del preciseras utredningsuppgifterna närmare i direktiven:</P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Mål</SPAN></P>
<P class="p41 ft0">Utredningsuppdraget omfattar följande:</P>
<P class="p67 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Utvärdera hur arbetet med att formulera och fastställa mål (inklusive utbildningsuppdrag) har fungerat. I utvärderingen ingår att granska och analysera det underlag som regeringen haft tillgång till vid beslut om mål och resursfördelning samt hur kommunikationen mellan regeringen och lärosätena har fungerat.</SPAN></P>
<P class="p68 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">Utvärdera hur och i vilken mån regeringens mål och prioriteringar har fått genomslag i högskolornas planering och hur målen och prioriteringarna har fungerat i praktiken.</SPAN></P>
<P class="p69 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Bedöma om nuvarande system innehåller tillräckliga incitament för högskolan att uppnå målen samt vilka förhållanden i systemet som eventuellt verkar hindrande eller bromsande för att målen skall uppnås och lämna förslag till hur detta hinder kan lösas.</SPAN></P>
<P class="p69 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">Föreslå vilka kriterier som är rimliga att utgå ifrån när regeringen bestämmer mål för examina samt föreslå eventuella förändringar av målen för grundutbildning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">22 </SPAN>Uppdraget och utredningsarbetet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Överväga vilka kriterier som kan användas i samband med målformuleringen för att tydliggöra en avvägning mellan utbildning förlagd till lärosätets campus och distansutbildning, liksom mellan utbildning som riktar sig till nybörjare i högskolan jämfört med utbildning som riktar sig till studenter som bedriver fortsatta studier. I det sammanhanget skall även problem med att anordna utbildning på deltid och distansutbildning uppmärksammas och förslag till åtgärder redovisas.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Överväga om resurstilldelningssystemet kan utformas så att det premierar lärosäten som har en bred social rekrytering och en rekrytering som bryter de könsbundna studievalen samt aktivt arbetar med att dels öka mångfalden i utbildningar och dels förnya desamma samt föreslå hur det skall genomföras.</SPAN></P>
<P class="p38 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">Ersättningsnivåer</SPAN></P>
<P class="p72 ft0">Utredningsuppdraget omfattar följande:</P>
<P class="p67 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">Utvärdera de nuvarande ersättningsnivåerna som finns för olika utbildningsområden samt hur lärosätena avräknar mot dessa ersättningsnivåer. Redovisningen skall visa för- och nackdelar med nuvarande modell. I uppdraget ingår att föreslå eventuella justeringar inom givna ekonomiska ramar.</SPAN></P>
<P class="p40 ft7"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">Resurstilldelningssystem</SPAN></P>
<P class="p41 ft0">Utredningsuppdraget omfattar följande:</P>
<P class="p73 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Analysera och överväga hur fördelningen av anslag för forskning och forskarutbildning kan utformas. Bedömningen skall baseras på kvalitetsomdömen med anknytning till bl.a. lärosätets profilering. I uppdraget ingår att lämna förslag om hur ett sådant system kan utformas samt för- och nackdelar med ett sådant system.</SPAN></P>
<P class="p38 ft7"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft23">Övrigt</SPAN></P>
<P class="p72 ft0">Utredningsuppdraget omfattar följande:</P>
<P class="p74 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">Utvärdera statens satsningar på högskolan under senare delen av </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En aspekt som skall belysas är hur satsningarna har motsvarat arbetsmarknadens behov av högskoleutbildad arbetskraft.</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td62"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td63"><SPAN class="p9 ft24">Uppdraget och utredningsarbetet <SPAN class="ft11">23</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td65"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Granska och analysera lärosätenas resursutnyttjande, t.ex. vilka resurser högskolan använder till undervisning, lokaler m.m. Vidare skall skillnaderna mellan olika lärosätens förutsättningar att bedriva verksamhet belysas.</SPAN></P>
<P class="p68 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Utvärdera modeller som gör det möjligt dels för regeringen att skapa incitament för en profilering av forskning och forskarutbildning, dels för att fördelning av forskningsmedel i större utsträckning skall kunna baseras på kvalitetsomdömen.</SPAN></P>
<P class="p68 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Utvärdera nuvarande styrning av forskarutbildningen med examensmål och minimibelopp för studiefinansiering samt överväga om mer utvecklade mål för forskarutbildningen skall införas, t.ex. avvägning mellan olika inriktningar och områden.</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Överväga hur resurstilldelningssystemet kan utformas, så att fördelningen av medel skall kunna göras utifrån hur väl lärosätet uppfyllt sina mål. I uppdraget ingår att redovisa och lämna förslag till övriga åtgärder, för de fall de mål som regeringen ställt upp för högskolan uppnås eller inte uppnås.</SPAN></P>
<P class="p77 ft0">Direktiven i sin helhet finns i bil. 1 och 2.</P>
<P class="p78 ft28"><SPAN class="ft28">1.2</SPAN><SPAN class="ft29">Utredningsarbetet</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Vi har genomfört en omfattande enkät till samtliga universitet och högskolor. Vi har också haft överläggningar med företrädare för samtliga lärosäten. Enkäten och överläggningarna har gett underlag för att analysera hur det nuvarande systemet fungerar vid universiteten och högskolorna och vilka förändringar som verksamhetsföreträdarna anser angelägna.</P>
<P class="p28 ft0">Vi har också haft överläggningar med företrädare för samtliga riksdagspartier och för regeringskansliet. Överläggningarna har gett oss kunskap om hur det nuvarande systemet fungerar utifrån de politiska beslutsfattarnas ”beställarperspektiv”.</P>
<P class="p26 ft0">Vi har haft överläggningar med och informerats om mångfaldsutredningen, utredningen om högskolans ledning, utredningen om forskarskolor och arbetet inom kommittén för en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering.</P>
<P class="p36 ft2">Vi har vidare informerat oss om de förändringar särskilt rörande forskarutbildningen som har skett i Danmark och Finland.</P>
<P class="p31 ft0">Vi har arrangerat två seminarier; ett om forskning och forskarutbildning och ett om styrning av grundläggande utbildning (april 2000).</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">24 </SPAN>Uppdraget och utredningsarbetet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft2">Vi har företagit en studieresa till Storbritannien och Skottland för att på plats informera oss om det engelska och skotska systemet för resursallokering till högre utbildning och forskning.</P>
<P class="p80 ft0">Vi har vidare haft överläggningar med olika företrädare för universitetens och högskolans svenska omvärld: Högskoleverket, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF), Sveriges universitetslärarförbund (SULF), Sveriges förenade studentkårer(SFS) och Industriförbundet (bil 5).</P>
<P class="p81 ft2">Vi har fått tilläggsdirektiv rörande lokalfrågor som behandlas i kap. 8.</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p10 ft0">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td53"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td54"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft5">2 Bakgrund</P>
<P class="p64 ft28"><SPAN class="ft28">2.1</SPAN><SPAN class="ft29">Universitet och högskolor idag</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Högskolan är idag en mycket omfattande och komplex verksamhet. Den statliga högskolan omfattar 13 universitet och 23 högskolor, från Luleå i norr till Malmö i söder. Viss högskoleutbildning bedrivs i landstingskommunal regi. Vidare finns några privata högskolor (t.ex. Handelshögskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola), som huvudsakligen finansieras med statliga medel.</P>
<P class="p50 ft2">Vid de svenska universiteten och högskolorna finns för närvarande mer än 300 000 studenter och ca 50 000 anställda.</P>
<P class="p31 ft0">Den samlade ekonomiska omslutningen för utbildning och forskning vid universitet och högskolor uppgick år 1999 till mer än 40 miljarder kronor. I detta belopp ingår samtliga kostnader – även externt finansierade – för statliga universitet och högskolor, landstingskommunala vårdhögskolor, högskoleutbildning som utförs av privata utbildningsanordnare, anslagen till vissa centrala myndigheter (Högskoleverket och Verket för högskoleservice), bidragsdelen av studiemedel för högskolestuderande, räntesubventioner samt särskilt studiestöd till studerande i yrkesteknisk högskoleutbildning och vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.</P>
<P class="p82 ft32"><SPAN class="ft28">2.2</SPAN><SPAN class="ft31">Vägen till dagens planerings- och styrsystem</SPAN></P>
<P class="p83 ft0">Högre utbildning och forskning i Sverige finansieras till helt dominerande del med statliga medel. Det är statsmakterna, regering och riksdag, som beslutar om anslagen till universitet och högskolor. Regeringens och riksdagens beslut med avseende på resurserna för och verksamheten vid universitet och högskolor – ”statsmakternas styrning” – har förändrats mycket under de senaste årtiondena.</P>
<P class="p27 ft2">Fram till år 1977 fattade statsmakterna synnerligen detaljerade beslut om både själva verksamheten och resursanvändningen. Det var</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">26 </SPAN>Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">således statsmakterna som beslutade om vilka utbildningslinjer som skulle finnas vid de olika lärosätena och hur många studenter som skulle antas till olika utbildningar. I riksdagens och regeringens resurstilldelningsbeslut anvisades anslag till dels avlöningar till lärarpersonal, dels driftkostnader för vart och ett av fakultetsområdena (humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap, medicin, odontologi, farmaci, naturvetenskap och teknik) med anslagsposter till vart och ett av berörda lärosäten.</P>
<P class="p85 ft0">Driftkostnadsanslagen var s.k. reservationsanslag. Anslagstilldelningen utgjordes av anslagsbeloppet, varken mer eller mindre. Eventuellt överblivna medel fick sparas efter budgetårets slut.</P>
<P class="p86 ft0">Lärarlöneanslagen var s.k. förslagsanslag. Med detta menades att anslagsbeloppet i sig inte var styrande – det var ett ”förslagsvis” beräknat belopp. I stället var det bestämmelserna för hur förslagsanslaget skulle användas, som avgjorde vilket belopp som betalades ut. Det låg således i själva förslagsanslaget, att statsmakterna skulle ge mycket ingående föreskrifter.</P>
<P class="p86 ft0">I regleringsbreven angavs således för alla ämnen vid vart och ett av universiteten och högskolorna hur många ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor och universitetslektor som fick finnas inrättade. Genom öronmärkta poster för ”kursanslag” styrdes omfattningen av övriga lärarinsatser.</P>
<P class="p87 ft0">Medelstilldelningen för studenterna vid de filosofiska fakulteterna, där tillträdet var fritt, gjordes enligt ett mycket detaljerat regelsystem, beslutat av statsmakterna och administrerat av Universitetskanslersämbetet. Det var den s.k. automatiken. Utifrån organisationsplaner – ”normalstudieplaner” – fastställda ämne för ämne garanterades lärosätena resurser för vad som ansågs vara rimlig utbildningsstandard. Organisationsplanerna var så detaljerat utformade att de angav inte bara de olika undervisningsmomenten inom varje enskilt ämne utan även hur mycket av undervisningen som skulle ske i olika former (föreläsningar, kurser, seminarier, gruppövningar etc.), vilken typ av lärarinsats som skulle användas (professorsundervisning, lektorsundervisning, assistentinsatser etc.) och hur stora studentgrupperna skulle vara i olika undervisningsmoment.</P>
<P class="p88 ft2">Statsmakterna gav också detaljerade föreskrifter i fråga lärarnas arbetstid och dess fördelning.</P>
<P class="p80 ft0">Statsmakterna bestämde vidare i detalj om resurserna till lärosätenas lokaler samt till inredning och utrustning. En central myndighet, Byggnadsstyrelsen, svarade för den konkreta lokalplaneringen.</P>
<P class="p89 ft2">Genom högskolereformen år 1977 trädde en rad förändringar i kraft, som innebar att statsmakternas beslut blev mer övergripande och utrymmet för lokalt beslutsfattande vid universitet och högskolor</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td66"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p9 ft24">Bakgrund <SPAN class="ft11">27</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td67"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">ökade. Anslagssystemet var även nu en viktig del i styrningen av högskolan.</P>
<P class="p31 ft0">Den tidigare anslagsuppdelningen i lärarlöner och driftskostnader upphörde och ersattes med en anslagsuppdelning mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarutbildning, med vad som ibland kom att kallas ”ändamålsanslag”. För den grundläggande högskoleutbildningens del utgjordes ändamålsanslagen av ett anslag till var och en av fem utbildningssektorer (tekniska yrken, administrativa, ekonomiska och sociala yrken, vårdyrken, undervisningsyrken samt kultur- och informationsyrken) samt ett anslag för lokala och individuella linjer samt enstaka kurser.</P>
<P class="p37 ft0">För forskningen och forskarutbildningen anvisades medel under särskilda anslag med bibehållande av den tidigare indelningen i fakultetsområden.</P>
<P class="p36 ft2">Anslagen var reservationsanslag Verksamhetens omfattning och inriktning skulle i stor utsträckning styras via anslagsbeloppen.</P>
<P class="p31 ft0">Det fria tillträdet till viss högskoleutbildning upphörde och all utbildning blev spärrad. Statsmakterna fattade beslut om dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen genom att ange planeringsramar per utbildningslinje för antagningen av studerande.</P>
<P class="p31 ft0">För lokaler, inredning och utrustning gällde fortfarande den särskilda beslutsordningen, där statsmakterna tog ställning till vart och ett av de enskilda byggprojekten och där lokalerna, väl framargumenterade, var gratis för universitet och högskolor. För överblickens skull började dock så småningom lokalkostnaderna att tas med i budgetpropositioner och regleringsbrev.</P>
<P class="p37 ft0">Från år 1993 genomfördes en rad förändringar i syfte att öka friheten för universitet och högskolor att själva besluta om sin verksamhet. En väsentlig del av detta var införandet av ett nytt resurstilldelningssystem för den grundläggande högskoleutbildningen. Detta var i viss mån inspirerat av de ”köp- och <NOBR>sälj-system”,</NOBR> som då börjat införas inom andra delar av den offentliga verksamheten. Syftet var att utbildningen i så stor utsträckning som möjligt skulle anpassas efter studenternas efterfrågan.</P>
<P class="p37 ft0">Huvuddragen i resurstilldelningssystemet, som är det system som till stora delar tillämpas fortfarande, var följande. Ersättning betalades ut i form av per <NOBR>capita-ersättningar</NOBR> för helårsstudenter (”studentpeng”) samt helårsprestationer. Ersättningsnivåerna skilde sig avsevärt mellan olika utbildningsområden. Ursprungligen fanns sex nivåer:</P>
<P class="p90 ft0">humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap</P>
<P class="p91 ft0">naturvetenskap, teknik, farmaci, vård</P>
<P class="p92 ft0">odontologi</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft0">medicin</P>
<P class="p94 ft0">undervisning</P>
<P class="p92 ft0">övrigt.</P>
<P class="p95 ft0">Sedermera införlivades också idrottsutbildning och konstnärlig utbildning i systemet. För den konstnärliga utbildningen gavs särskilda per <NOBR>capita-ersättningar</NOBR> för respektive dans, design, konst, media, musik, opera och teater.</P>
<P class="p26 ft25">Varje lärosäte gavs ett treårigt utbildningsuppdrag. I utbildningsuppdragen för perioden <NOBR>1993/94–1995/96</NOBR> angavs</P>
<P class="p96 ft0">det högsta antal helårsstudenter varje budgetår och</P>
<P class="p60 ft25">för varje utbildningsområde det högsta antal helårsprestationer under treårsperioden som kunde ge ersättning.</P>
<P class="p46 ft2">Vidare angavs för varje budgetår vilken sammanlagd ersättning som ett lärosäte högst kunde erhålla – takbeloppet.</P>
<P class="p36 ft0">Statsmakterna angav också kvantitativa mål för examina omfattande minst 120 poäng samt för civilingenjörsexamina, grundskollärar- och gymnasielärarexamina samt läkar- och tandläkarexamina.</P>
<P class="p31 ft0">Fr.o.m. budgetåret 1997 gjordes vissa ändringar i styrsystemet, varigenom det fick den utformning som det för närvarande har. Den viktigaste principiella förändringen var att statsmakterna återgick till att ge föreskrifter om det <SPAN class="ft15">minsta </SPAN>antal studenter som lärosätena måste ta emot, totalt och för vissa utbildningsområden, i stället för att som tidigare genom angivande av <SPAN class="ft15">högsta </SPAN>antal ange ramar för lärosätenas verksamhet och ersättningar. Härigenom ändrades den principiella rollfördelningen mellan statsmakterna och lärosäten till att mer likna vad som gällt före införandet av det nya resurstilldelningssystemet år 1993, men utan återgång till det tidigare detaljerade beslutsfattandet på statsmaktsnivå.</P>
<P class="p37 ft0">Till de principiella förändringarna år 1997 bör också räknas det ändrade kriteriet för utbildningsplaneringen. Ett syfte med 1993 års system var att utbildningsutbudet skulle anpassas efter studenternas efterfrågan. Från år 1997 gäller i stället följande för samtliga universitet och högskolor generella utbildningsuppdrag: ”Universitet och högskolor bör anpassa utbildningsutbudets inriktning till områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka. Förändring och utveckling i samhället och den efterfrågan på högskoleutbildade som därmed uppstår bör leda till att nödvändiga omprioriteringar sker mellan olika ämnesområden i universitets och högskolors utbildningsutbud.”<SPAN class="ft33">1</SPAN></P>
<P class="p97 ft10"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Prop. 1996/96:1, Vol 6, s. 94.</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td66"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p9 ft24">Bakgrund <SPAN class="ft11">29</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td67"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft32"><SPAN class="ft28">2.3</SPAN><SPAN class="ft31">Nuvarande styrsystem för högskoleutbildning och forskning i sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p99 ft0">I våra direktiv sammanfattas dagens styrsystem för den grundläggande högskoleutbildningen sålunda: ”Resurstilldelningen är beroende av de resultat som uppnås. Med resultat menas antal helårsstudenter och helårsprestationer som dessa uppnår per helår. Inför varje budgetår får varje lärosäte ett anslag som består av ett takbelopp och i de flesta fall även av en ersättning för särskilda åtaganden. Anslaget är preliminärt, eftersom det slutliga anslaget inte kan fastställas förrän efter budgetårets slut då det faktiska utfallet av antal helårsstudenter och helårsprestationer är känt och avräknas mot anslaget.</P>
<P class="p100 ft0">Ersättningsbeloppen för helårsstudent och helårsprestation fastställs årligen i regleringsbrev. De är olika höga för olika utbildningsområden eller grupper av utbildningsområden, men enhetliga såtillvida som samma ersättning för helårsstudent och helårsprestation inom samma utbildningsområde gäller för samtliga lärosäten i landet oavsett lokala differenser i kostnader.</P>
<P class="p87 ft0">I det årliga regleringsbrevet gemensamt för universitet och högskolor beslutar regeringen om verksamheten på grundval av vad riksdag och regering anser skall gälla för verksamheten under kommande budgetår. I regleringsbrevet fastställs såväl effektmål som verksamhetsmål. Sedan 1997 anges också årliga mål för antalet helårsstudenter samt därav minsta antal helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Vidare består styrningen av grundutbildningen i att högskolan inför varje treårsperiod får ett utbildningsuppdrag av regeringen där kvantitativa mål avseende vissa examina under treårsperioden anges.”</P>
<P class="p88 ft0">Medel för forskning och forskarutbildning anvisas under särskilda anslag till vart och ett av lärosätena. Statsmakterna fördelar för flertalet lärosäten medlen mellan vetenskapsområdena. Det finns för närvarande fyra vetenskapsområden. Dessa är <NOBR>humaniora-samhällsvetenskap,</NOBR> medicin, naturvetenskap respektive teknik. Till vetenskapsområde har kopplats rätten att utfärda doktorsexamen.</P>
<P class="p87 ft2">Endast Uppsala och Lunds universitet får anslag till samtliga vetenskapsområden. Övriga universitet och högskolor tilldelas resurser till mellan ett, två eller tre vetenskapsområden.</P>
<P class="p81 ft2">Statsmakterna anger vidare examensmål för forskarutbildningen samt öronmärker vilka belopp som berörda lärosäten minst måste avsätta för studiefinansiering i forskarutbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35"><SPAN class="ft28">2.4</SPAN><SPAN class="ft34">Högskolan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.</SPAN></P>
<P class="p102 ft0">Samhällsekonomien är för närvarande inne i en stark omvandlingsprocess. Traditionella näringsgrenar viker och nya växer fram väsentligen baserade på ny kunskap och teknologi. Arbetsmarknaden växer inom information, service och miljö. Samhälle och ekonomi är mer än tidigare beroende av högt utbildad arbetskraft, forskning och kvalificerat utvecklingsarbete. Kunskapssektorn har därmed vuxit i betydelse. Forskning- och högre utbildning har blivit viktiga politikområden både på grund av omfattning och inriktning.</P>
<P class="p103 ft0">Mot denna bakgrund är det, som framhållits i flera sammanhang, bl.a. i utredningen Forskning 2000 och av Riksdagsrevisorerna, förvånande att förhållandevis litet är känt om de faktiska effekterna av forskning och utbildning. Väsentligt mer forskningsresurser ägnas till exempel fortfarande åt lantbrukets och industrins problem, dvs. åt jordbrukssamhällets och industrisamhällets baser, än åt det moderna samhällets bas inom kunskapsproduktion och kunskapsförmedling</P>
<P class="p37 ft0">Riksdagens Revisorer gav i en rapport i april 2000 en belysning av högskoleutbildningen i samhällsekonomisk belysning. I rapporten konstaterades att Sverige i internationell jämförelse satsar betydande resurser på högskolan. Bakom satsningarna ligger stora förväntningar om ökad ekonomisk tillväxt, förbättrad internationell konkurrenskraft, social utveckling och positiva fördelningspolitiska effekter.</P>
<P class="p26 ft0">I rapporten konstaterades också att högskoleutbildningen expanderat kraftigt, men att expansionen varit ojämn. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> var antalet högskolestuderande i stort sett konstant, men under <NOBR>1990-talet</NOBR> har en kraftig ökning skett. Man konstaterar i rapporten att <NOBR>1990-talets</NOBR> stora satsningar inte har utvärderats i nämnvärd utsträckning. Särskilt tre frågor borde belysas; nämligen konsekvenser av den högre utbildningens decentralisering, utbildningens dimensionering och inriktning samt antagningssystemet.<SPAN class="ft33">2</SPAN></P>
<P class="p50 ft0">En mer övergripande studie med inriktning på både högre utbildning och forskning presenterades i mars 2000 av Sverker Sörlin och Gunnar Törnqvist.<SPAN class="ft33">3 </SPAN>I studien beskrivs högskolans utveckling under senare delen av <NOBR>1900-talet</NOBR> och de förhoppningar om ekonomisk tillväxt som knutits till utbyggnaden. Man visar dock att förväntningarna varit svåra att infria. Det finns dessutom tendenser till geografisk koncentration i</P>
<P class="p104 ft10"><SPAN class="ft36">2</SPAN><SPAN class="ft37">Riksdagens revisorer: Högskoleutbildning i samhällsekonomisk belysning.</SPAN></P>
<P class="p105 ft39"><SPAN class="ft36">3</SPAN><SPAN class="ft38">Sörlin, Sverker och Törnqvist, Gunnar: Kunskap för välstånd. Universiteten och omvandlingen av Sverige. I boken finns en omfattande referenslista.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td66"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p9 ft24">Bakgrund <SPAN class="ft11">31</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td67"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft2">kunskapssamhället. Även i denna studie efterlyses mer forskning om högre utbildning och forskning ur ett samhällsperspektiv.</P>
<P class="p107 ft2">Vad beträffar den högre utbildningens inriktning och anpassning till arbetsmarknadens behov hänvisar vi till kap. 3.</P>
<P class="p40 ft28"><SPAN class="ft28">2.5</SPAN><SPAN class="ft29">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p65 ft0">Högskolan är idag en mycket omfattande och komplex verksamhet. Den statliga högskolan omfattar 13 universitet och 23 högskolor. Vid de svenska universiteten och högskolorna finns för närvarande mer än 300 000 studenter och ca 50 000 anställda. Den samlade ekonomiska omslutningen för utbildning och forskning vid universitet och högskolor uppgick år 1999 till mer än 40 miljarder kronor. Högre utbildning och forskning i Sverige finansieras till helt dominerande del med statliga medel.</P>
<P class="p28 ft0">Fram till år 1977 fattade statsmakterna synnerligen detaljerade beslut om både själva verksamheten och resursanvändningen. Genom högskolereformen år 1977 trädde en rad förändringar i kraft, som innebar att statsmakternas beslut blev mer övergripande och utrymmet för lokalt beslutsfattande vid universitet och högskolor ökade.</P>
<P class="p26 ft0">Från år 1993 genomfördes en rad förändringar i syfte att öka friheten för universitet och högskolor att själva besluta om sin verksamhet Ett syfte med 1993 års system var att utbildningsutbudet skulle anpassas efter studenternas efterfrågan. Från år 1997 gäller emellertid att universitet och högskolor bör anpassa utbildningsutbudets inriktning till områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka.</P>
<P class="p27 ft0">Stora förväntningar knyts till högskolans möjligheter att påverka bl.a. ekonomisk tillväxt och sysselsättning. De faktiska effekterna av utbildning och forskning är dock bristfälligt analyserade. Från flera håll efterlyses därför forskning om högre utbildning och forskning och dess betydelse för och effekter på samhället.</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p10 ft0">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td53"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td54"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft1"><SPAN class="ft5">3</SPAN><SPAN class="ft40">Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN></P>
<P class="p109 ft22">Uppdraget</P>
<P class="p110 ft0">Direktiven till utredningen innehåller följande uppgifter</P>
<P class="p111 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Utvärdera hur arbetet med att formulera och fastställa mål (inklusive utbildningsuppdrag) har fungerat. I utvärderingen ingår att granska och analysera det underlag som regeringen har haft tillgång till vid beslut om mål och resursfördelning samt hur kommunikationen mellan regeringen och lärosätena har fungerat.</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">Utvärdera hur och i vilken mån regeringens mål och prioriteringar har fått genomslag i högskolornas planering och hur målen och prioriteringarna har fungerat i praktiken.</SPAN></P>
<P class="p113 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Bedöma om nuvarande system innehåller tillräckliga incitament för högskolan att uppnå målen samt vilka förhållanden i systemet som eventuellt verkar hindrande eller bromsande för att målen skall uppnås och lämna förslag till hur sådana hinder kan lösas.</SPAN></P>
<P class="p113 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Föreslå vilka kriterier som är rimliga att utgå ifrån när regeringen bestämmer mål för examina samt föreslå eventuella förändringar av målen för grundutbildning.</SPAN></P>
<P class="p113 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Överväga vilka kriterier som kan användas i samband med målformuleringen för att tydliggöra en avvägning mellan utbildning förlagd till lärosätets campus och distansutbildning, liksom mellan utbildning som riktar sig till nybörjare i högskolan jämfört med utbildning som riktar sig till studenter som bedriver fortsatta studier. I det sammanhanget skall även problem med att anordna utbildning på deltid och distansutbildning uppmärksammas och förslag till åtgärder redovisas.</SPAN></P>
<P class="p114 ft25"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft41">I direktiven ingår också att ange åtgärder från statsmakternas sida när målen uppfylls respektive inte uppfylls.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft28"><SPAN class="ft28">3.1</SPAN><SPAN class="ft29">Nuläge</SPAN></P>
<P class="p116 ft22"><SPAN class="ft22">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft42">Statsmakternas mål och utredningsuppdraget</SPAN></P>
<P class="p117 ft0">De övergripande målen för den grundläggande högskoleutbildningen återfinns i högskolelagen.<SPAN class="ft33">1 </SPAN>Där anges att den grundläggande högskoleutbildningen ”skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå.”<SPAN class="ft33">2</SPAN></P>
<P class="p118 ft0">Universitetens och högskolornas verksamhet ska, enligt högskolelagen, bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Högskolelagen ställer vidare krav på att verksamheten ”avpassas så att en hög kvalitet nås” och på att tillgängliga resurser utnyttjas effektivt. Jämställdhet mellan kvinnor och män ska alltid iakttas och främjas. Förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden ska främjas.<SPAN class="ft33">3</SPAN></P>
<P class="p37 ft0">Länge angav statsmakterna inga andra typer av mål än sådana som de som nu återfinns i högskolelagen. Statsmakterna gav däremot preciserade föreskrifter av annat slag.</P>
<P class="p31 ft0">Det mål- och resultatstyrningssystem, som nu tillämpas, innebär att statsmakterna i budgetprocessen anger ”effektmål” och ”verksamhetsmål” för de statliga verksamheterna. Myndigheterna har stor frihet i fråga om uppläggningen och genomförandet av verksamheten. Redovisningar av i vilken utsträckning målen uppnåtts och av resultaten av verksamheten ska nu – i princip – ge underlag för statsmakternas budgetbeslut.</P>
<P class="p37 ft25">Utredningens uppdrag gäller de målangivelser som används i budgetprocessen, inte de övergripande mål som anges i högskolelagen.</P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft42">Målangivelser i budgetprocessen</SPAN></P>
<P class="p119 ft0"><SPAN class="ft0">3.1.2.1</SPAN><SPAN class="ft43">Effektmål och verksamhetsmål</SPAN></P>
<P class="p25 ft2">Enligt regeringskansliets interna handledning för utformning av regleringsbrev avses med effektmål ”den påverkan på ett politikområde som regeringen har för avsikt att uppnå genom statliga insatser. Effekten</P>
<P class="p120 ft10"><SPAN class="ft36">1</SPAN><SPAN class="ft37">SFS 1992:1434.</SPAN></P>
<P class="p53 ft10"><SPAN class="ft36">2</SPAN><SPAN class="ft37">SFS 1992:1434 kap. 1 § 9.</SPAN></P>
<P class="p53 ft10"><SPAN class="ft36">3</SPAN><SPAN class="ft37">SFS 1992:1434 kap. 1 §§ </SPAN><NOBR>3-5.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">35</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">blir skillnaden mellan det som faktiskt hänt och det som skulle hänt om den statliga insatsen inte kommit till stånd”.<SPAN class="ft44">4</SPAN></P>
<P class="p31 ft0">Verksamhetsmålen ska, enligt samma dokument, ge ”uttryck för de ambitioner regeringen har för myndigheten under den tidsperiod som anges. Om inget annat anges avses det aktuella budgetåret. Uppgifter som återfinns i myndighetens instruktion är inte mål i sig utan medel för att uppfylla syftet med det statliga åtagandet och skall därför inte upprepas som verksamhetsmål.</P>
<P class="p31 ft0">Verksamhetsmålen kan vara långsiktiga, på samma sätt som effektmålen. Det innebär att de kan gälla under mer än ett år och inte ändras år från år. Samtliga verksamhetsmål, som gäller för myndigheten måste dock anges varje år i regleringsbreven, även om de inte ändras.</P>
<P class="p27 ft0">Verksamhetsmålen skall vara uppföljningsbara i den meningen att myndigheten skall kunna visa om den har uppnått verksamhetsmålen vid utgången av den angivna tidsperioden.”<SPAN class="ft33">5</SPAN></P>
<P class="p26 ft2">För universitetens och högskolornas arbete med grundläggande högskoleutbildning har statsmakterna i regleringsbrev angivit följande <SPAN class="ft45">effektmål</SPAN>:</P>
<P class="p121 ft2">”att erbjuda utbildning av hög och likvärdig kvalitet vid universitet och högskolor i alla delar av landet och därmed bidra till en regionalt balanserad utveckling. ”</P>
<P class="p59 ft2">”att genom utbildning och forskning främja kritiskt tänkande och vetenskapliga förhållningssätt samt bidra med ny väsentlig kunskap till förmån för hälsa, kultur, välfärd, miljö ekonomisk utveckling och sysselsättning.” <SPAN class="ft44">6</SPAN></P>
<P class="p117 ft0">Det kan ifrågasättas om det, som i regleringsbrevet rubricerats som ”effektmål”, verkligen är ”mål” i egentlig bemärkelse. Det anger snarare vad som är universitetens och högskolornas arbetsuppgift, inte – med undantag av ”bidra till en regionalt balanserad utveckling” – vad som är målet för eller syftet med denna arbetsuppgift. Även om regionala hänsyn förefaller ha spelat stor roll i utbildningspolitiken, kan dock inte ”regionalt balanserad utveckling” rimligen vara det enda ”effektmålet” för utbildningen vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p122 ft2">Till yttermera visso återger ”effektmålet” vad som är universitetens och högskolornas uppgifter redan enligt deras ”instruktion”, nämligen högskolelagen. Som citerats ovan ska dock inte uppgifter som återfinns i myndighetens instruktion ses som mål i sig utan som ”medel för att</P>
<P class="p123 ft10"><SPAN class="ft36">4</SPAN><SPAN class="ft37">Handledning för arbetet med regleringsbrev, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p52 ft10"><SPAN class="ft36">5</SPAN><SPAN class="ft37">Handledning för arbetet med regleringsbrev, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p105 ft39"><SPAN class="ft36">6</SPAN><SPAN class="ft46">Regleringsbrev för budgetåret 2000 avseende gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft2">uppfylla syftet med det statliga åtagandet”. Frågetecken måste således sättas för inte bara det meningsfulla i det angivna ”effektmålet” utan också om regeringen här tillämpar sina egna riktlinjer rätt.</P>
<P class="p81 ft25">I regleringsbrevet för år 2000 har vidare angivits ett stort antal <SPAN class="ft47">verksamhetsmål</SPAN>:</P>
<P class="p125 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">”Högskolorna skall intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet och aktivt arbeta med undervisningens förnyelse inom såväl grundutbildning som forskarutbildning. Som ett led i detta skall alla nyanställda lärare vid universitet och högskolor erbjudas pedagogisk utbildning och tidigare anställda lärare skall regelmässigt erbjudas pedagogisk fortbildning och vidareutbildning. Utbildningen skall omfatta undervisningsformer, metodiska ansatser samt examinations- och utvärderingsformer. Jämställdhets- och genuskunskap bör ingå.</SPAN></P>
<P class="p126 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">Universitet och högskolor är viktiga parter i arbetet med regionala tillväxtavtal.</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">”Högskolorna, med undantag av Karolinska institutet, de konstnärliga högskolorna i Stockholm samt Idrottshögskolan i Stockholm, skall erbjuda s.k. basår enligt förordningen (1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor. Förutbildningen skall knytas till efterföljande grundläggande högskoleutbildning inom det tekniska eller matematisk/naturvetenskapliga området.”</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">”Varje högskola skall beakta behovet av fortbildning och vidareutbildning vid fastställandet av utbildningsutbud och vid beslut som berör tillgängligheten. Den bör vara minst lika stor som föregående år. Graden av tillgänglighet avspeglas i volymen av studiekurser som ges med lägre studietakt än helfart (kvarts- och halvfartskurser).”</SPAN></P>
<P class="p129 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">”Universitet och högskolor bör uppmärksamma att studenter med utländsk bakgrund kan behöva särskilt stöd och skall vid behov anordna stödundervisning i svenska. Bedömning av behovet av stödundervisning i svenska samt utformning och omfattning av undervisningen skall göras av högskolan”.</SPAN></P>
<P class="p130 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">”Högskolorna skall vid behov anordna undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter.”</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">”Högskolor som bedriver lärarutbildning skall medverka i uppbyggnaden av regionala centrum.”</SPAN></P>
<P class="p127 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">Högskolor som bedriver lärarutbildning ”skall efter hörande av Högskoleverket och Statens skolverk besluta om dimensioneringen av olika ämneskombinationer och inriktningar. Grundskolans, gymnasieskolans och vuxenutbildningens behov av lärare med special-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">37</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft2">pedagogisk examen och lärare i svenska som andraspråk skall därvid särskilt beaktas.”</P>
<P class="p68 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Universitet och högskolor har vidare i uppdrag att samverka med det omgivande samhället såsom näringsliv, offentlig förvaltning, organisationer, kulturliv och folkbildning. Det innebär bl.a. att lärosätena ska i ”såväl undervisning som forskning aktivt använda och dra nytta av erfarenheter och problem hos omgivningen, informera om utbildning och forskning samt underlätta för det omgivande samhället att få tillgång till relevant information om forskningsresultat.”</SPAN></P>
<P class="p132 ft0">Som framgår är inte heller det som i regleringsbrevet angivits som verksamhetsmål till alla delar av den karaktären att det med vanligt språkbruk skulle kallas för ett mål. Förteckningen över ”verksamhetsmål” innehåller således på flera punkter vad som i stället kan rubriceras som uppdrag till berörda lärosäten.</P>
<P class="p38 ft7"><SPAN class="ft8">3.1.2.2</SPAN><SPAN class="ft48">Utbildningsuppdrag</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">I utbildningsuppdrag anger statsmakterna vissa konkreta mål och resultatkrav för vart och ett av universiteten och högskolorna. I utbildningsuppdragen anges för närvarande vissa mål för antalet examina och för antalet helårsstudenter, totalt och inom naturvetenskap och teknik.</P>
<P class="p26 ft0">Helårsstudenter definieras som ”antalet studenter som påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng delat med 40”. Begreppet helårsstudent används också i resurstilldelningssystemet tillsammans med begreppet helårsprestation. Det senare används också som det tidigare för att ange vissa mål från statsmakternas sida. Helårsprestation definieras som ”summa avklarade poäng på kurs/delkurs under en viss period dividerat med 40”.</P>
<P class="p37 ft0">I utbildningsuppdragen kan också som <SPAN class="ft15">särskilda åtaganden </SPAN>anges preciserade uppgifter som berört universitet eller högskola ska svara för. Exempelvis har Lunds universitet ett särskilt åtagande att anordna utbildning i vissa språk inom ramen för takbeloppet. Universitetet skall också anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd <NOBR>(NT-SVUX-utbildning)</NOBR> i en i regleringsbrevet preciserad omfattning och för vilken det utgår särskild ersättning utöver takbeloppet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">38 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft50"><SPAN class="ft22">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft49">Vilka kvantitativa mål har angivits sedan det nuvarande systemet infördes?</SPAN></P>
<P class="p134 ft0">Enligt regeringens förslag i proposition 1992/93:169 skulle ”utbildningsområdena utgöra den lägsta nivå för vilka kvantitativa mål avseende helårsprestationer anges.” Utbildningsområdena skulle ”motsvara de traditionella fakultetsområdena, undervisnings- och vårdområdena samt det konstnärliga området”.<SPAN class="ft33">7</SPAN></P>
<P class="p86 ft0">Mål i form av högsta antal helårsprestationer, som ersättning kunde erhållas för, skulle således, var tanken inledningsvis, anges för humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap, medicin, odontologi, farmaci, naturvetenskap, teknik, undervisning, vård, konstnärlig utbildning samt övrigt dvs. sammanlagt <SPAN class="ft15">tretton </SPAN>områden.</P>
<P class="p87 ft0">I fråga om vissa examina skulle målen kunna anges ”på en mer detaljerad nivå. Det gäller sådana fall där statsmakterna har ett särskilt intresse av att förvissa sig om att ett tillräckligt antal examina avläggs. Av utbildningsuppdragen för varje universitet och högskolor bör framgå vilka examina som regeringen för den nu aktuella budgetperioden bedömer vara av den karaktären. Därutöver bör anges ett lägsta antal examina som avslutar utbildningar som är tre år och längre. Detta kvantitativa mål är samtidigt ett kvalitetsmål, då det ställer krav på fördjupnings- och specialiseringskurser.”</P>
<P class="p88 ft0">I det ursprungliga förslaget skulle också en särskild tilldelning – omfattande fem procent av medlenges för att premiera insatser för att höja verksamhetens kvalitet. Denna medelstilldelning infördes dock – genom beslut av en ny riksdagsmajoritet – aldrig.</P>
<P class="p80 ft2">Så detaljerade mål, som antyddes i propositionen om det nya planerings- och styrsystemet, har statsmakterna emellertid aldrig angivit.</P>
<P class="p80 ft0">I utbildningsuppdragen för perioden <NOBR>1993/94–1995/96</NOBR> angavs examensmål för civilingenjörsexamina, grundskollärar- och gymnasielärarexamina samt läkar- och tandläkarexamina. Vidare angavs krav på minsta antal examina omfattande minst 120 poäng.</P>
<P class="p135 ft0">För varje lärosäte angavs det högsta antalet helårsstudenter varje budgetår som kunde ge ersättning. Vidare angavs för vart och ett av fem utbildningsområden eller grupper av utbildningsområden – humaniora/samhällsvetenskap/juridik/teologi, naturvetenskap/teknik/farmaci/ vård, odontologi, medicin, undervisning respektive övrigt, som omfattande bl.a. journalist- och bibliotekarieutbildning – det högsta antal helårsprestationer som kunde ge ersättning under treårsperioden (s.k. deltak). Detta var en betydligt</P>
<P class="p136 ft10"><SPAN class="ft33">7 </SPAN>Proposition om högre utbildning för ökad kompetens. Prop. 1992/93:169, s. <NOBR>14-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">39</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft2">mindre finfördelad indelning än vad som angivits i propositionen och blev den indelning som kom att användas i resurstilldelningssystemet.</P>
<P class="p80 ft0">Vidare angavs för varje budgetår vilken sammanlagd ersättning som universitetet/högskolan högst kunde erhålla – takbeloppet. Takbeloppet var lägre än den ersättning som skulle följa av summan av de samtidigt angivna högsta antalen helårsstudenter och helårsprestationer inom varje utbildningsområde (deltaken). Takbeloppet kunde uppnås genom flera olika – lokalt beslutade – kombinationer av studentantal och helårsprestationer inom de olika utbildningsområdena. Däremot var det således olönsamt att försöka uppnå alla maximital i utbildningsuppdraget.</P>
<P class="p87 ft0">Sedan det nuvarande systemet infördes budgetåret 1993/94 har de konkreta restriktionerna i utbildningsuppdragen till universitet och högskolor successivt blivit färre. Till exempel har de s.k. deltaken avskaffats.</P>
<P class="p86 ft0">I utbildningsuppdragen anges nu vissa mål för antalet examina under pågående och därpå följande treårsperiod samt som planeringsförutsättning vissa mål för antalet examina under den därefter följande treårsperioden. Examensmål anges för närvarande för följande fem examina, magisterexamen, som är en generell examen, samt apotekarexamen, civilingenjörsexamen, grundskollärarexamen <NOBR>4–9</NOBR> och gymnasielärarexamen, som alla är yrkesexamina.</P>
<P class="p86 ft0">I utbildningsuppdragen anges vidare mål för det totala antalet helårsstudenter och för antalet helårsstudenter inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområden. Utbildningsuppdragen anger således inte längre några krav på helårsprestationer.</P>
<P class="p86 ft0">En indirekt ekonomisk styrning sker genom förändring av takbeloppen och förändring av krav på minsta antal helårsstudenter. Den resurs per helårsstudent som kan räknas fram genom förändringarna anger vilket område lärosätet har möjlighet att satsa på.</P>
<P class="p87 ft0">Med utgångspunkt från de s.k. deltaken från 1993 har höjning av takbeloppen och målangivelser i regleringsbreven lett till stora förändringar i utbildningsutbudet; såväl inriktning som lokaliseirng. Statsmakternas kraftiga prioritering av utbildning inom naturvetenskap och teknik har lett till att lärosätenas utbildningsprofiler<SPAN class="ft33">8 </SPAN>(relativ fördelning av utbildningen på utbildningsområden) har förändrats – i en hel del fall dramatiskt. Naturvetenskaplig och teknisk utbildning har på riksnivå ökat sin relativa andel från 30 % 1994/95 till 37 % budgetåret 1999. <NOBR>Humanistisk-samhällsvetenskaplig</NOBR> (HSJT) utbildning har</P>
<P class="p137 ft51"><SPAN class="ft44">8 </SPAN>Vi använder här och i fortsättningen begreppet utbildningsprofil i betydelsen ett lärosätes relativa fördelning av helårsstudenter på olika utbildningsområden. Innebörden skall inte förväxlas med begreppet forskningsprofil.</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">minskat sin andel från 53 % till 48 %. 1994/95 hade 5 lärosäten 50 % eller fler av sina studenter i naturvetenskaplig och teknisk utbildning. År 1999 var det 8. Humanistisk och samhällsvetenskaplig utbildning har minskat även i absoluta tal vid universiteten i Göteborg, Stockholm, Lund och Örebro.</P>
<P class="p100 ft0">1994/95 svarade tre lärosäten för drygt 50 % av den tekniska utbildningen; nämligen Chalmers, KTH och Lunds universitet. 1999 hade deras relativa andel sjunkit till 39 %. 1994/95 hade 8 lärosäten drygt 75 % av utbildningskapaciteten för teknik. 1999 var det 12. 1994/95 svarade 6 lärosäten för nästan 60 % av den naturvetenskapliga utbildningen. De hade ca 10 % vardera. 1999 hade de 6 minskat sin relativa andel till 48 %, men antalet naturvetarstudenter totalt i landet hade ökat med 38 % eller drygt 10 000 helårsstudenter</P>
<P class="p87 ft0">1994/95 fanns 54 % av den samhällsvetenskapliga utbildningen vid universiteten i Stockholm, Göteborg, Lund Uppsala och Umeå. 1999 hade deras relativa andel minskat till 45 %. Även i absoluta tal hade universiteten minskat med drygt 3 500 helårsstudenter. Samma universitet hade 1994/95 69 % av den humanistiska utbildningen. 1999 hade deras relativa andel sjunkit till 59 %. I absoluta tal hade den humanistiska utbildningen vid dessa universitet minskat med drygt 3 000 helårsstudenter. Humaniora totalt i landet hade ökat med drygt 1 500. Utbildningens koncentration har således minskat inom dessa områden.</P>
<P class="p138 ft0">Karlskrona/Ronneby har stärkt sin <NOBR>NT-profil</NOBR> genom att den relativa andelen för naturvetenskap och teknik ökat från 53 till 67 %. Skövde har ökat från 34 till 61 % I båda fallen har utbildningskapaciteten i absoluta tal mer än fördubblats. Även Örebro har mer än fördubblat sin kapacitet inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning. I relativa tal har ökningen varit från 14 % till 29 %. Tabellmaterialet finns i bil. 3.<SPAN class="ft33">9</SPAN></P>
<P class="p80 ft0">Utbildningsuppdragen innehåller också allmänt formulerade – dvs. utan uttrycklig kvantitativ precisering – krav på förändringar av studentantalet inom vissa områden: ökat antal studenter inom bl.a. naturvetenskap och teknik, minskat antal studenter inom bl.a. barn- och ungdomspedagogisk utbildning och läkarutbildning.</P>
<P class="p100 ft2">Utbildningsuppdragen innehåller allmänt formulerade krav på förändringar av andelen män och kvinnor inom områden med ojämn könsfördelning (naturvetenskapliga och tekniska utbildningar respektive <NOBR>lärar-,</NOBR> vård- och farmaciutbildningar).</P>
<P class="p139 ft10"><SPAN class="ft33">9 </SPAN>Den starka tillväxten av utbildningskapaciteten för naturvetenskap och det faktum att andra områden blivit mer teknikinriktade har sannolikt lett till att definitionen av utbildningsområdena naturvetenskap och teknik något förändrats.</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">41</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft0">Statsmakterna ger ett inte oväsentligt antal ytterligare riktlinjer som inte är uttryckta i kvantitativa termer. Dessa kan vara synnerligen omfattande och krävande (t.ex. ”anpassa utbildningsutbudet i riktning mot områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka”) eller av mer marginell karaktär (t.ex. ”ordna undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter”).</P>
<P class="p37 ft0">Varken examensmål eller helårsstudenter, dvs. innehållet i utbildningsuppdragen, är emellertid vad som faktiskt avhandlas inom utbildningspolitiken. Den fokuserar i stället numera helt på begreppet ”<SPAN class="ft15">platser</SPAN>”. ”Plats” fanns och finns emellertid egentligen inte i resurssystemet men tolkades som en sammanfattande beteckning på helårsstudent + helårsprestation. Som mål för utbildningspolitiken i den utbildningspolitiska debatten har vidare satts upp att minst hälften av varje ungdomskull skall ha inlett högskolestudier före 25 års ålder.<SPAN class="ft33">10 </SPAN>Den övergripande utbildningspolitiska målsättningen gäller således att öka antalet nybörjarplatser för ungdomar under 25 år – en faktor som inte alls finns med i statsmakternas mål för lärosätena.</P>
<P class="p28 ft0">Det kan således konstateras att utbildningspolitiken och utbildningsuppdragen inte är kongruenta. Utbildningspolitikens ”platser” återfinns inte direkt i utbildningsuppdragen, även om de ingår i kraven på antal helårsstudenter. Omvänt förekommer inte utbildningsuppdragens målangivelser i utbildningspolitiken, på det sätt som de kommer till uttryck i den politiska presentationen och i den offentliga debatten.</P>
<P class="p140 ft0">Begreppet ”ökat platsantal”, som används inom utbildningspolitiken, är sannolikt oklart för många. Det uppfattas förmodligen ofta som ”ökat antal nya studenter” eller möjligen ”ökat antal studenter”. Nya ”platser” säger emellertid ingenting om hur mycket antagningen av eller det totala antalet studenter kommer att öka. Utökat platsantal kan uppfyllas t.ex. genom att redan inskrivna studenter ökar sin studieintensitet (studerar för fler poäng än tidigare).</P>
<P class="p38 ft22"><SPAN class="ft22">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft42">Underlaget för mål och resultatkrav</SPAN></P>
<P class="p141 ft2">Mål- och resultatkraven för högre utbildning presenteras i budgetpropositionen (BP). Beredningsprocessen inom regeringskansliet kan kort beskrivas på följande sätt:</P>
<P class="p36 ft2">Redan före jul år 0 färdigställs ett underlag <NOBR>(bud-PM)</NOBR> för diskussion om innehållet i vårpropositionen (VÅP:en). Underlaget används främst i diskussionerna med finansdepartementet. I praktiken låses vissa ramar</P>
<P class="p142 ft10"><SPAN class="ft33">10 </SPAN>BP 1999/2000:1 utgiftsområde 16, s. 95.</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">därmed tidigt under våren. Vårpropositionen läggs fram av regeringen i april och beslutas av riksdagen före sommaren. I VÅP:en fastställs ramar för utgiftsområdena, men inte fördelningen inom ramarna.</P>
<P class="p31 ft0">Parallellt med arbetet med VÅP:en pågår beredningen av budgetpropositionen inom departementet. I BP presenteras uppdragen till universitet och högskolor. Numera kommenteras också några resultat. Budgetpropositionens innehåll låses i väsentliga delar senast omkring midsommar. BP framläggs under andra halvan av september år 1. Med utgångspunkt från budgetpropositionen och riksdagens beslut utformas regleringsbrevet, som är färdigt vid nyår och som reglerar år 2.</P>
<P class="p36 ft25">Under denna planeringscykel arbetar regeringskansliet med följande underlag som erhållits eller begärts in från lärosätena:</P>
<P class="p121 ft0">1 mars lämnar lärosätena in budgetunderlaget, som avser de kommande fyra åren med tyngdpunkt på år 2. Budgetunderlaget spelade under de första åren efter reformen en relativt undanskymd roll, men ökar i betydelse.</P>
<P class="p91 ft0">1 mars inlämnar lärosätena senast årsredovisningen för år 0.</P>
<P class="p60 ft2">Under senvåren år 1 hålls numera muntliga överläggningar med varje lärosäte för sig. Överläggningarna avser främst verksamheten år 2.</P>
<P class="p143 ft2">Var tredje år är beredningen mera omfattande, eftersom den övergripande planeringen sker i treårscykler. Framför allt arbetet med lärosätenas budgetunderlag påverkas av detta.</P>
<P class="p31 ft0">Vid våra intervjuer med departementstjänstemän i utbildningsdepartementet har det tydligt framgått att dessa tre underlag: budgetunderlaget, årsredovisningarna och de muntliga överläggningarna har överlägset störst betydelse i den reguljära budgetprocessen. Därutöver förekommer enskilda rapporter, som kan ge anledning till akuta insatser. Men det finns också annat material och andra rapporter som påverkar. Sådana spelar emellertid störst roll för att skapa bilden av den enskilda högskolan. Dessa kan också påverka budgetbesluten.</P>
<P class="p26 ft2">Det finns inom utbildningsdepartementet tjänstemän som är kontaktpersoner mellan departementet och det enskilda lärosätet. En enskild tjänsteman kan vara kontaktperson för ca 3 högskolor.</P>
<P class="p31 ft0">Kontakterna inom ramen för budgetdialogen mellan regeringskansliet och det enskilda lärosätet betecknas som goda, men otillräckliga. Detta är en kapacitetsfråga.</P>
<P class="p31 ft2">Regeringens förslag till riksdagen i budgetpropositionen och andra propositioner är oftast mycket kortfattat motiverade, i den mån motiveringar över huvud taget redovisas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">43</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft0">Regeringens propositioner om anslag till universitet och högskolor innehåller således i regel inte någon uttrycklig motivering varken för de samlade verksamhetsnivåerna, för fördelningarna mellan olika områden eller mellan olika lärosäten eller för verksamhetsinriktningen vid de enskilda lärosätena.</P>
<P class="p28 ft0">Propositionerna innehåller kortfattade och summariska redovisningar av vilka resultat universitet och högskolor uppnått. Regeringen redovisar inte vilka slutsatser man dragit av verksamhetsresultaten i förhållande till givna mål.</P>
<P class="p26 ft0">Motiveringar för nivån på t.ex. examensmålen anges inte. Förändringar i fråga om vilka examina som omfattas av målangivelser har heller inte motiverats inför riksdagen. Det gavs t.ex. ingen motivering för de förändringar i fråga om examenskraven (krav på magisterexamina i stället för kandidatexamina bl.a.) i målangivelserna som gjordes år 1997.</P>
<P class="p27 ft0">Regeringens slutsatser förefaller ofta ha varit ganska löst grundade. Som exempel kan ges följande citat: ”Företrädare för arbetslivet har framhållit det stora behovet som föreligger av civilingenjörer med olika inriktning. Därför måste antalet civilingenjörer som examineras under de kommande åren fortsätta att öka.”<SPAN class="ft33">11 </SPAN>Någon ytterligare argumentation förekom inte i detta sammanhang.</P>
<P class="p145 ft53"><SPAN class="ft22">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft52">Vilka krav på lärosätena ligger i examensmålen?</SPAN></P>
<P class="p102 ft0">Kravet på ett angivet antal yrkesutbildningsexamina i utbildningsuppdragen, innebär i realiteten ett krav på antagning av ett visst antal nybörjare till berörda utbildningar. Utbildningen måste vidare läggas upp så att tillräckligt många studenter klarar av studierna. Målen kan inte uppnås utan viss ställtid. Antagningsomgångar av tillräcklig storlek måste ha hunnit gå igenom utbildningen.</P>
<P class="p37 ft0">I svaren på utredningens enkät och vid utredningens överläggningar med lärosätesföreträdare framhölls att statsmakterna inte alltid tar tillräcklig hänsyn till den tid som behövs för att kunna uppnå examensmålen. Examensmålen har således, t.ex. för civilingenjörsexamen, höjts snabbare än vad som är möjligt att genomföra med hänsyn till antagning och utbildningarnas längd. Inte minst tidsaspekten måste beaktas vid målanalys och måldiskussion.</P>
<P class="p27 ft2">Examenskraven i fråga om en generell examen som magisterexamen ställer också krav på antagningens omfattning och inriktning. Framför</P>
<P class="p146 ft10"><SPAN class="ft33">11 </SPAN>Prop. 1998/99:100.</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">44 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">allt ligger i dessa examenskrav dock krav på att lärosätena ska anordna tillräckligt antal C- och <NOBR>D-kurser.</NOBR></P>
<P class="p31 ft0">Från lärosätenas sida framhålls, bland annat i svaren på utredningens enkät, att utbildning på påbyggnadsnivå, dvs. i form av C och D- kurser är en hjärteangelägenhet, inte minst genom att den ger basen för forskarutbildning. Det finns således, enligt företrädarna för universitet och högskolor, obetydlig risk för att inte universitet och högskolor själva skulle svara för ett tillräckligt utbildningsutbud på påbyggnadsnivå.</P>
<P class="p147 ft22"><SPAN class="ft22">3.1.6</SPAN><SPAN class="ft42">Statsmakternas mål i den lokala planeringen</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Utredningen har i sin enkät till universitet och högskolor bland annat ställt frågor om hur mål beaktas i lärosätenas interna planering. Svaren visar att statsmakternas utbildningsuppdrag, både vad avser mål för examina och helårsstudenter m.m. och vad avser de särskilda åtaganden, genomgående tas till utgångspunkt för den lokala planeringen.</P>
<P class="p26 ft0">Lärosätenas respekt för statsmakternas målangivelser kan vara så stor att dessa beaktas även sedan statsmakterna upphört med att ge föreskrifter om examensmål. I svaren på utredningens enkät angavs således från vissa högskolor att de fortfarande planerar utifrån examensmål som statsmakterna tidigare angivit, trots att de berörda lärosätena inte längre får examensmål satta av statsmakterna. Det synes vara en allmänt utbredd uppfattning att lärosätenas ledningar lojalt försöker följa statsmaktens anvisningar och målangivelser.</P>
<P class="p37 ft0">Den lokala proceduren vid flertalet lärosäten är, schematiskt beskrivet, den att styrelsen i sitt beslut om budget och verksamhetsplanering för vidare statsmakternas mål och andra krav till berörda fakultetsnämnder eller motsvarande organ. Fakultetsnämnder eller motsvarande organ fördelar i sin tur mål och resultatkrav och andra uppdrag mellan berörda institutioner.</P>
<P class="p27 ft0">De flesta lärosäten har ett eller flera särskilda åtaganden<SPAN class="ft15">. </SPAN>Även dessa beaktas mycket noga i den interna planeringen. Proceduren är i huvudsak densamma som vid fördelningen av ansvar för examensmål m.m.</P>
<P class="p26 ft0">Lärosätena skiljer sig åt med avseende på graden av intern decentralisering och delegering. Ett exempel på detta är behandlingen av lokalkostnaderna. Medel för gemensamma kostnader, bibliotek och lokalkostnader sätts vid vissa lärosäten av centralt, vid andra på fakultets/områdesnivå och vid andra, slutligen, är det den enskilda institutionen som ansvarar för kostnaderna. Av universiteten torde Göteborgs ha den längst gående delegationen av beslut vad beträffar personal- och</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">45</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">ekonomifrågor (institutionsnivån), medan t.ex. Stockholms universitet i varje fall i administrativt avseende ofta har en central beredning.</P>
<P class="p31 ft0">Det är självfallet skillnader mellan lärosätena när det gäller såväl det interna ekonomiska systemet som de planeringsprocesser som tillämpas. Allmänt kan dock sägas att processerna har utvecklats till att</P>
<P class="p49 ft0">– om än i varierande grad – i högre utsträckning bli inriktade på verksamhetsmål och resultat. Den ekonomiska redovisningen har dock en tendens att dominera. Nyckeltal behövs men har inte utvecklats i tillräcklig utsträckning.</P>
<P class="p148 ft0">Nedan visas översiktligt några exempel på planeringsprocessen.</P>
<P class="p149 ft15">Mälardalens högskola</P>
<P class="p25 ft0">Budgetunderlaget till utbildningsdepartementet uttrycker en grovplanering för det kommande årets verksamhet och används i den interna diskussionen tills det stäms av mot budgetpropositionen i september. Efter beredning i förvaltningen ger styrelsen ramar till rektor, utbildningsnämnd, fakultetsnämnd samt för lokaler, bibliotek, förvaltning och övrigt högskolegemensamt. Ramarna till forskning och grundutbildning sätts <SPAN class="ft15">efter </SPAN>avsättning till såväl lokaler som övrigt högskolegemensamt.</P>
<P class="p37 ft2">Den ram som styrelsen beslutar om för grundutbildning överförs alltså till grundutbildningsnämnden, som efter samråd med prefektgruppen beslutar om budget och planeringstal för institutionsnivån.</P>
<P class="p150 ft15">Luleå tekniska universitet.</P>
<P class="p151 ft2">Vid Luleå tekniska universitet har nyligen införts en intern styrmodell som sammanför mål- och resultatstyrning av verksamheterna till en enhet.</P>
<P class="p31 ft0">Lokalt innebär modellen att universitetsstyrelsen i maj fattar ett <SPAN class="ft15">inriktningsbeslut </SPAN>om verksamheten nästkommande år på basis av kända propositioner, universitetets strategiska mål samt uppföljningen av verksamhetsuppdragen.</P>
<P class="p31 ft0">Därpå följer en intern dialog som utmynnar i <SPAN class="ft15">planeringsförutsättningarna</SPAN>. Dessa tillsammans med budgetpropositionen och den egna verksamhetsplanen på resp resultatenhet ger underlag för att skissera enhetens <SPAN class="ft15">verksamhetsuppdrag </SPAN>för nästkommande år i dialog med universitetsledningen. Resultatet i form av verksamhetsuppdrag och budget föreligger klart före jul, men fastställs formellt av rektor i januari.</P>
<P class="p37 ft2">Då budgeten fastställts i januari påbörjas uppföljningen. Mera formaliserad sådan sker i april, juni och september.</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft25">I centrum för den interna styrmodellen står verksamhetsmål, verksamhetsuppdrag och kommunikation.</P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">3.1.7</SPAN><SPAN class="ft42">Styrelsernas roll</SPAN></P>
<P class="p151 ft0">Vårt allmänna intryck av styrelsernas roll är att de under den inledande perioden efter 1993 varit förhållandevis passiva i den interna mål- och resultatstyrningen, men att aktiviteten ökar. Aktiviteten har hittills varit störst beträffande grundläggande utbildning, men ökar beträffande forskning och forskarutbildning. Vid de ordförandeträffar utredningen arrangerat har framhållits att styrelsens roll framför allt är att planera långsiktigt.</P>
<P class="p28 ft0">Vad beträffar styrelsens möjligheter yttrades att författningen medger att styrelsen kan ta sig ett ”skräckinjagande” stort inflytande om den vill ta det. Det finns också stor kunskap samlad i styrelserna.</P>
<P class="p34 ft2">Man menade dock att dialogen med utbildningsdepartementet var underutvecklad och hade förvånats över att inte fler initiativ hade tagits från departementshåll.<SPAN class="ft44">12</SPAN></P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">3.1.8</SPAN><SPAN class="ft42">Hur har målen uppfyllts?</SPAN></P>
<P class="p25 ft2">Utbildningsuppdragens målangivelser m.m. utgör således utgångspunkter för den lokala planeringen. Innebär det också att alla mål uppnås? Här är svaret nej.</P>
<P class="p36 ft2">Utfallet på nationell nivå för planeringsperioden <NOBR>1997–99</NOBR> av de examensmål som angetts i regleringsbreven blev som följer:</P>
<P class="p153 ft15">Examensmål och utfall för planeringsperioden <NOBR>1997–99</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr20 td72"><SPAN class="p154 ft0">Examina</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td73"><SPAN class="p155 ft0">Mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td74"><SPAN class="p156 ft0">Utfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td75"><SPAN class="p157 ft0">Differens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p154 ft0">Magisterexamina</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td77"><SPAN class="p158 ft0">14 155</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p159 ft0">15 955</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td79"><SPAN class="p20 ft0">+1 800</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p154 ft0">Apotekarexamina</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p158 ft0">280</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td78"><SPAN class="p159 ft0">230</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td79"><SPAN class="p20 ft0"><NOBR>-50</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p154 ft0">Civilingejörsexamina</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td77"><SPAN class="p158 ft0">10 700</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p159 ft0">10 601</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td79"><SPAN class="p20 ft0"><NOBR>-99</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p154 ft0">Grundskollärarexamina <NOBR>4-9</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td77"><SPAN class="p158 ft0">4 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p159 ft0">3 058</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td79"><SPAN class="p20 ft0"><NOBR>-943</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td80"><SPAN class="p154 ft0">Gymnasielärarexamina</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td81"><SPAN class="p158 ft0">2 950</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td82"><SPAN class="p159 ft0">3 027</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td83"><SPAN class="p20 ft0">+77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft10"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN><NOBR>NU-databasen,</NOBR> HSV</P>
<P class="p161 ft10"><SPAN class="ft33">12 </SPAN>En särskild utredning om Högskolans ledning pågår med prof. Janne Carlsson som enmansutredare. Den skall publiceras under andra halvan av oktober.</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">47</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft0">Examenskraven för grundskollärarexamen <NOBR>4–9</NOBR> uppnåddes inte alls. Utfallet var nära 24 % under målet. Apotekarexamen låg drygt 17 % under målet. Utfallet för civilingenjörsexamina avvek dock med knappt 1 % från målet och gymnasielärarexamen med 3 %. Magisterexamina överträffades med 1 800 eller med 13 %. Variationerna mellan lärosätena i utfall var stora.</P>
<P class="p37 ft0">Universitet och högskolor har sammantaget haft och har ett större antal studenter än vad som ligger i utbildningsuppdragen. Detta var särskilt tydligt under den första planeringsperioden efter 1993. Skillnader finns här dock mellan de enskilda lärosätena. Huvuddelen av lärosätena har svårigheter att få tillräcklig rekrytering för att kunna nå upp till målen i fråga om antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.</P>
<P class="p37 ft2">De särskilda åtagandena däremot är ofta relativt avgränsade uppdrag, som lärosätena i regel kan uppfylla.<SPAN class="ft44">13</SPAN></P>
<P class="p32 ft22"><SPAN class="ft22">3.1.9</SPAN><SPAN class="ft42">Takbeloppen som styrfaktor</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Statsmakterna anger för varje lärosäte och budgetår vilket anslagsbelopp som maximalt kan betalas ut enligt resurstilldelningssystemet, s.k. takbelopp. Takbeloppet är inte formellt ett ”mål”. Med de restriktioner som ligger i statsmakternas mål i fråga om examina och helårsstudenter, har de enskilda lärosätena frihet att <SPAN class="ft15">aktivt </SPAN>välja en total verksamhetsvolym som understiger takbeloppet. Denna möjlighet har dock, i varje fall hittills, inte utnyttjats av något lärosäte.</P>
<P class="p26 ft0">Utredningens enkät till universitet och högskolor visar att takbeloppen har synnerligen stor betydelse för lärosätenas planering och verksamhet. I själva verket kan takbeloppen ses som den enskilda faktor som är i särklass mest styrande för lärosätenas planering och verksamhet.</P>
<P class="p28 ft0">Samtliga universitet och högskolor strävar således efter att verksamhetens omfattning och inriktning ska vara sådan att takbeloppet uppnås. På grund av osäkerhet om hur det nya systemet skulle komma att fungera gjorde de flesta lärosätena under de första åren med det nya resurstilldelningssystemet förhållandevis stora överintag av studenter för att garantera att takbeloppet skulle nås. Detta kom i sin tur att leda till en överproduktion, dvs. betydligt fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som rymdes inom takbeloppet.<SPAN class="ft33">14 </SPAN>Enligt reglerna för</P>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft36">13</SPAN><SPAN class="ft55">Undantaget är </SPAN><NOBR>NT-svux.</NOBR></P>
<P class="p105 ft39"><SPAN class="ft36">14</SPAN><SPAN class="ft46">Takbeloppet överskreds t.ex. 1997 med 685 mkr enligt Utbildningsdepartementet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">resurstilldelningssystemet är det tillåtet att föra över såväl s.k. överproduktion som icke utnyttjade medel upp till takbeloppen.<SPAN class="ft44">15 </SPAN>Denna reserv bokförs inte som en fordran men fungerar ändå som en sorts buffert.</P>
<P class="p31 ft0">Överproduktionen har successivt minskat till följd av förbättrad planering inom lärosätena. Inte oväsentligt i detta sammanhang har därtill varit den uppmärksamhet som ägnats överproduktionen och dess eventuella risker för utbildningskvaliteten. Sökandetrycket från studenter har också minskat.</P>
<P class="p36 ft2">År 1998 och 1999 nådde flera lärosäten inte upp till sina takbelopp, trots möjligheten att utnyttja tillgodohavanden från överproduktionen under tidigare år (se avsnitt 4.1.6).</P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">3.1.10</SPAN><SPAN class="ft56">Incitament och hinder</SPAN></P>
<P class="p162 ft25">I direktiven till utredningen frågas efter incitament och hinder för att statsmakternas mål ska kunna uppfyllas.</P>
<P class="p40 ft7"><SPAN class="ft8">3.1.10.1</SPAN><SPAN class="ft57">Incitament</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Resurstilldelningssystemet innebär att lärosätena tilldelas resurser endast för faktisk verksamhet, dvs. för studenter som deltar i utbildning och för de resultat i form av avlagda poäng som studenterna uppnår. Resurstilldelningssystemet ger således ekonomiska incitament.</P>
<P class="p26 ft0">Inga ekonomiska incitament är dock direkt kopplade till examensmålen. (Men det krävs självfallet ett antal helårsstudenter och helårsprestationer med ersättning för att uppnå examensmålen.) Den ambition att uppnå takbeloppen, som samtliga universitet och högskolor har, anger att de ekonomiska incitamenten är en stark styrfaktor.</P>
<P class="p26 ft0">Det finns dock självfallet också andra incitamentsstrukturer än resurstilldelningen. De incitament som ligger i den professionella stoltheten, att göra ett bra jobb, att svara för en utbildning som har hög kvalitet, att ha ett gott namn och rykte, får till exempel definitivt inte underskattas. Det professionella ansvaret avspeglas bland annat i det omfattande utbudet av kurser på C- och <NOBR>D-nivå,</NOBR> som ges trots att det i snäv mening inte är ekonomiskt lönsamt.</P>
<P class="p163 ft51"><SPAN class="ft44">15 </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2000 avseende gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m. s. 10. Det ackumulerade belopp som får föras vidare utan regeringens särskilda medgivande är 10 % av takbeloppet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">49</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft7"><SPAN class="ft8">3.1.10.2</SPAN><SPAN class="ft57">Hinder</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">I utredningens enkät till universitet och högskolor pekar lärosätena närmast enstämmigt på svårigheterna att rekrytera studenter inom naturvetenskap och teknik som det främsta hindret för att uppnå statsmakternas mål. Lärosätena framhåller också att de själva har begränsade möjligheter att påverka denna rekrytering. Problemet är att det är för få som läser naturvetenskap och teknik på gymnasienivå.</P>
<P class="p34 ft0">I samband med utredningens enkät framhölls också att det, om inte nu så i varje fall i framtiden, kan bli svårt att över huvud taget uppnå examensmål, vilka dessa än må vara, eftersom studenterna i ökande utsträckning tenderar att lämna studierna utan formell examen.<SPAN class="ft33">16</SPAN></P>
<P class="p27 ft0">Som hinder för att uppnå målen har vidare framhållits att det kan ta tid att rekrytera lärare och att utveckla nya utbildningar, vilket kan ge svårigheter att nå upp till mål som satts med för korta tidsramar.</P>
<P class="p31 ft2">Några lärosäten pekar också på trögheter i universitetens och högskolornas organisation och i ramvillkoren för verksamheten, t.ex. bindningar i personal och lokaler.</P>
<P class="p32 ft28"><SPAN class="ft28">3.2</SPAN><SPAN class="ft29">Bedömningar och förslag</SPAN></P>
<P class="p164 ft22"><SPAN class="ft22">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft42">Mål och resultatstyrning</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Tanken att statlig verksamhet skall styras genom att statsmakterna formulerar mål och följer upp resultat har omväxlande kallats målstyrning, målrelaterad styrning och målresultatstyrning. Mål- och resultatstyrningen började införas i slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Syftet var att stärka den politiska ledningen över förvaltningen, men också att öka effektiviteten i statsförvaltningen. Tankegången var att riksdagen skulle besluta om effektmålen, dvs. vilka effekter skulle uppnås inom ett politikområde, och regeringen om verksamhetsmålen och begära in den information som krävs för att bedöma om målen uppnåtts och redovisa detta för riksdagen. Myndigheterna gavs stor frihet att besluta om hur målen skulle nås. På detta sätt skulle rollfördelningen mellan riksdag, regering och myndigheter renodlas.</P>
<P class="p28 ft2">Mål- och resultatstyrningen syftar således till delegering och mindre detaljstyrning av förvaltningen samtidigt som kraven på reslutatinformation ökar.</P>
<P class="p165 ft10"><SPAN class="ft33">16 </SPAN>Enligt HSV:s årsrapport för 1998 ökar inte utfärdade examensbevis i samma takt som ökningen av utbildningskapaciteten. Som förklaring har angivits förlängda examina och därmed studietider. Denna förklaring är dock inte tillräcklig (Årsrapport 1998 s. 32).</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft0">Förvaltningspolitiska kommissionen framhöll att förändringar av förvaltningens funktion och inriktning endast till en del är knutna till förändringar i budgetprocessen och därmed till mål- och resultatsstyrningsstrategien. Även den informella styrningen spelar stor roll.</P>
<P class="p87 ft0">Emellertid lämnade regeringen en proposition om styrning av statlig verksamhet 1998 och ansåg att inriktningen av resultatstyrningen i huvudsak skall ligga fast. Men resultatstyrningen bör vidareutvecklas och förbättras. Det är särskilt viktigt att resultatstyrningen är flexibel och anpassad till skilda förutsättningar för olika myndigheter. I vissa avseenden bör resultatstyrningen kunna förenklas. Myndigheterna skall åsättas realistiska mål och redovisningen skall anpassas till regeringskansliets möjligheter att dra nytta av informationen. Delegeringen av befogenheter, som är en väsentlig del i resultatstyrningen, ställer även i fortsättningen höga krav på en god uppföljning, rapportering och kontroll av vilka resultat som uppnåtts. Behovet av en förbättrad dialog mellan myndigheter och departement som ett viktigt led i resultatstyrningen underströks i propositionen, som också blev riksdagens beslut.<SPAN class="ft33">17</SPAN></P>
<P class="p167 ft53"><SPAN class="ft22">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft52">Mål- och resultatstyrning i statsförvaltningen i teorin</SPAN></P>
<P class="p168 ft2">Mål- och resultatstyrning sker inom ramen för den årliga statliga budgetprocessen. I teorin skall systemet fungera på följande sätt:</P>
<P class="p81 ft2">Riksdagen beslutar om statsutgifterna samt de organisatoriska och ekonomiska ramarna för olika ändamål.</P>
<P class="p80 ft0">Regeringen styr myndigheterna på grundval av riksdagsbesluten. Regeringen styr formellt genom regleringsbreven, särskilda regeringsbeslut och uppdrag samt genom val av ledningsform och utnämning av verkschef och styrelse. Därtill kommer den allt viktigare informella dialogen mellan regeringskansliet och myndigheterna.</P>
<P class="p80 ft0">Myndigheterna återrapporterar till regeringen genom årsredovisningarna. Regeringen återrapporterar till riksdagen bl.a. genom budgetpropositionen.</P>
<P class="p86 ft0">Enligt förordningen om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning skall myndigheters verksamhet delas in i verksamhetsgrenar. För varje verksamhetsgren skall det finnas verksamhetsmål, som skall beslutas av regeringen. Verksamhetsmålen skall ha sin grund i de övergripande målen som riksdagen ytterst beslutar om. För varje</P>
<P class="p169 ft10"><SPAN class="ft33">17 </SPAN>Riksdagens revisorer: Förslag till riksdagen 1997/98: RR7. Prop. 97/98:136 s. 42 ff SOU 1997:57.</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">51</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">verksamhetsmål skall myndigheten fastställa mätmetoder och resultatmått för att följa upp verksamheten och redovisa resultat.<SPAN class="ft44">18</SPAN></P>
<P class="p31 ft0">Viktiga ingredienser i teorin är formulering av realistiska mål, korrekt mätning och bedömning av resultat, granskning av kvaliteten i verksamheten samt inte minst kommunikationsprocessen i form av resultatdialog.<SPAN class="ft33">19</SPAN></P>
<P class="p35 ft0">I vårt uppdrag ligger:</P>
<P class="p73 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">att bedöma om nuvarande mål- och målformuleringar tillfredsställer systemkraven.</SPAN></P>
<P class="p69 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">att definiera nya indikerade mål (t.ex. mål som avser nybörjarkategorier som åldersgrupper eller mål för social och etnisk mångfald).</SPAN></P>
<P class="p69 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">att föreslå en gränsdragning mot det nya systemet för kvalitetsutvärderingar av utbildningarnas innehåll och förmedling.</SPAN></P>
<P class="p170 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">att föreslå hur mål och måluppfyllelser skall mätas, hanteras och kommuniceras.</SPAN></P>
<P class="p171 ft22"><SPAN class="ft22">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft42">Utbildningspolitiken ger målen</SPAN></P>
<P class="p151 ft0">Målen i sak för den grundläggande högskoleutbildningen är uttryck för innehållet och prioriteringarna i utbildningspolitiken. Av regeringen fastställda mål och detaljeringsgraden i målen ger också uttryck för rollfördelningen mellan statsmakten och myndigheter, i det här fallet mellan statsmakten och universitet och högskolor.</P>
<P class="p28 ft0">Utbildningspolitiken grundas på de politiska beslutsfattarnas övergripande bedömningar och värderingar. Politiken kan och ska självfallet inte i sig styras av något mer eller mindre självreglerande system. Rollfördelningen mellan statsmakter och myndigheter är inte heller den en systemfråga utan en fråga, som utifrån övergripande bedömningar och värderingar avgörs på olika sätt från tid till annan.</P>
<P class="p31 ft0">För att vidareföra de politiska intentionerna till planering och verksamhet behövs adekvat utformade ”styrsystem”. Styrsystem ska vara utformade så att de kan ge klara uttryck för politiska prioriteringar men samtidigt ge utrymme för myndigheternas egna beslut. Mål- och resultatstyrningssystemet är ett uttryck för detta.</P>
<P class="p50 ft2">Ett viktigt syfte med införandet av detta system för styrning av den högre utbildningen 1993 var att öka lärosätenas frihet och ansvar. Men meningen var naturligtvis inte att statsmakterna därmed skulle släppa</P>
<P class="p172 ft10"><SPAN class="ft33">18 </SPAN>Förordning om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning 1993:134 och 1996:882.</P>
<P class="p173 ft10"><SPAN class="ft33">19 </SPAN>Riksdagens revisorer rapport 1996/97:11. Analys och användning av resultat i regeringskansliet kap. 4.</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">52 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft0">ansvaret för det samlade utbildningsutbudet. Detta framgår klart av regeringens proposition, där det nya systemet presenterades: ”Statsmakternas ställningstaganden bör därför i allmänhet vara mycket mer övergripande än dagens detaljerade beslut om planeringsramar. Dessutom bör de vara mer inriktade på presterade resultat än på antalet nybörjarplatser. Regeringen och riksdagen bör dock noga följa utvecklingen när det gäller utbildningsutbudet vid universitet och hög<SPAN class="ft33">- </SPAN>skolor”.<SPAN class="ft33">20</SPAN></P>
<P class="p175 ft0">Vid våra kontakter med företrädare såväl för den centrala politiska nivån som för lärosätena har det visats stor uppslutning kring uppfattningen att i ökad utsträckning decentralisera beslut om högskoleutbildningen till universitet och högskolor.</P>
<P class="p27 ft0">Enligt vår mening måste dock statsmakterna ha ett samlat ansvar för en för samhället så väsentlig verksamhet som den högre utbildningen. Ett sådant samlat ansvar förutsätter i sin tur ansvar för vissa centrala beslut och sätter vissa gränser för decentraliseringen.</P>
<P class="p31 ft0">Statsmakterna måste således svara för vissa övergripande avvägningar. Dessa avvägningar ska ge uttryck för det som bedöms vara utbildningspolitiskt relevant. Statsmakterna fastställer därmed befogenheter och utformar spelregler som preciserar statsmakternas mål för uppläggning och genomförande av utbildning och forskning. Detta är i själva verket hela mål- och resultatsystemets huvudprocess. Den ”ägs” av statsmakten här representerad av utbildningsministern.</P>
<P class="p28 ft2">Den närmare utformningen av verksamheten och den inre organisationen ska däremot vara universitetens och högskolornas sak.</P>
<P class="p176 ft53"><SPAN class="ft22">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft52">Statsmakternas mål för den grundläggande högskoleutbildningen</SPAN></P>
<P class="p51 ft7"><SPAN class="ft8">3.2.4.1</SPAN><SPAN class="ft48">Examensmål</SPAN></P>
<P class="p177 ft2">Sammanlagt finns det nu 48 examina angivna i högskoleförordningens examensordning, tre generella examina och 45 yrkesexamina. De är</P>
<P class="p150 ft15">Generella examina</P>
<P class="p72 ft0">Magisterexamen</P>
<P class="p160 ft0">Kandidatexamen</P>
<P class="p178 ft0">Högskoleexamen</P>
<P class="p150 ft10"><SPAN class="ft33">20 </SPAN>Prop. 1992/93:1 s. 71.</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">53</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft15">Yrkesexamina</P>
<P class="p41 ft0">Apotekarexamen</P>
<P class="p160 ft0">Arbetsterapeutexamen</P>
<P class="p160 ft0">Arkitektexamen</P>
<P class="p160 ft0">Barnmorskeexamen</P>
<P class="p178 ft0">Barn- och ungdomspedagogisk examen</P>
<P class="p160 ft0">Bildlärarexamen</P>
<P class="p160 ft0">Brandingenjörsexamen</P>
<P class="p178 ft0">Civilingenjörsexamen</P>
<P class="p160 ft0">Flyglärarexamen</P>
<P class="p160 ft0">Folkhögskollärarexamen</P>
<P class="p160 ft0">Grundskollärarexamen</P>
<P class="p178 ft0">Gymnasielärarexamen</P>
<P class="p160 ft0">Hushållslärarexamen</P>
<P class="p160 ft0">Idrottslärarexamen</P>
<P class="p178 ft0">Högskoleingenjörsexamen</P>
<P class="p160 ft0">Juris kandidatexamen</P>
<P class="p160 ft0">Konstnärlig högskoleexamen i dans</P>
<P class="p160 ft0">Konstnärlig högskoleexamen i konst och design</P>
<P class="p178 ft0">Konstnärlig högskoleexamen i musik</P>
<P class="p160 ft0">Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier</P>
<P class="p160 ft0">Logopedexamen</P>
<P class="p160 ft0">Läkarexamen</P>
<P class="p178 ft0">Maskinteknikerexamen</P>
<P class="p160 ft0">Musiklärarexamen</P>
<P class="p160 ft0">Optikerexamen</P>
<P class="p178 ft0">Organistexamen</P>
<P class="p160 ft0">Psykologexamen</P>
<P class="p160 ft0">Psykoterapeutexamen</P>
<P class="p160 ft0">Receptarieexamen</P>
<P class="p178 ft0">Sjukgymnastexamen</P>
<P class="p160 ft0">Sjuksköterskeexamen</P>
<P class="p160 ft0">Sjöingenjörsexamen</P>
<P class="p178 ft0">Sjökaptensexamen</P>
<P class="p160 ft0">Slöjdlärarexamen</P>
<P class="p160 ft0">Social omsorgsexamen</P>
<P class="p160 ft0">Socionomexamen</P>
<P class="p178 ft0">Specialpedagogexamen</P>
<P class="p160 ft0">Styrmansexamen</P>
<P class="p160 ft0">Studie- och yrkesvägledarexamen</P>
<P class="p178 ft0">Tandhygienistexamen</P>
<P class="p160 ft0">Tandläkarexamen</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">54 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft0">Teologie kandidatexamen</P>
<P class="p180 ft0">Yrkesteknisk examen</P>
<P class="p95 ft0">Som redovisats anger statsmakterna för närvarande examensmål för fem av dessa examina, en generell examen – magisterexamen – och fyra yrkesexamina – apotekarexamen, civilingenjörsexamen, grundskollärarexamen <NOBR>4–9</NOBR> och gymnasielärarexamen.</P>
<P class="p26 ft0">Att statsmakterna skall ange examensmål för alla eller ens de flesta examina, som finns angivna i högskoleförordningen, är varken realistiskt eller ändamålsenligt. Det skulle bl.a. innebära en alltför ingående reglering av utbildningsutbudet från statsmakternas sida.</P>
<P class="p26 ft2">Högskoleförordningens föreskrifter om examina är heller inte primärt tänkta som instrument för styrning av utbildningsutbudets dimensionering. De är motiverade av behovet att ange vissa standardkrav och</P>
<P class="p49 ft0">– som ett specialfall av detta – de behov som inom vissa områden – framför allt vårdområdet – följer av behörighetsföreskrifter för yrkesutövning.</P>
<P class="p31 ft0">Hur många och vilka examina som avläggs är långt ifrån enbart beroende av respektive lärosätes planering och insatser. Examensmålen för yrkesexamina förutsätter självklart att universitetet eller högskolan tar in minst så många studenter som krävs för att uppnå målen. De förutsätter också att lärosätet har en väl fungerade utbildning inom respektive yrkesutbildningsexamens område. Men detta garanterar ändå inte att examensmålen uppnås. Av olika skäl kan studenterna lämna lärosätet innan de nått fram till examen. De kan t.ex. börja arbeta eller de kan byta lärosäte, så att examen slutligen tas ut någon annanstans än vid det lärosäte som svarat för antagning och stora delar av utbildningen. De kan också läsa längre än till minimikraven för examen. Universitet och högskolor har inte – och kan självfallet inte ha – instrument för att helt styra studenternas agerande.</P>
<P class="p28 ft0">Den reella innebörden av kravet på magisterexamina är, som framhållits tidigare, framför allt krav på universitet och högskolor att ha en viss minsta omfattning på kursutbudet på påbyggnadsnivå. Flertalet magisterexamina avläggs – och är tänkta att avläggas inom de områden där utbildningen huvudsakligen formas genom studenternas egna successiva val av kurser.</P>
<P class="p26 ft0">Graden av måluppfyllelse varierade starkt mellan lärosätena för perioden <NOBR>1997–99.</NOBR> Skälen för detta synes vara dels att målen i flera fall var orealistiskt satta (såväl uppåt som nedåt) dels att examensbenägenheten tenderar att minska.</P>
<P class="p26 ft2">Enligt lärosätenas svar på vår enkät och kommentarer vid utredningens besök finns uppenbarligen en tendens att studenterna inte längre är intresserade av att ta ut examen. Lämpligheten av att univer-</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">55</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">sitet och högskolor ”tvångsexaminerar” studenter, som uppfyller de formella examenskraven, kan ifrågasättas.</P>
<P class="p31 ft0">I principen om mål- och resultatstyrning, som generellt gäller för den statliga verksamheten, ligger att statsmakterna sätter mål för vad som kan betraktas som resultatet av verksamheten. För den grundläggande högskoleutbildningens del är slutresultatet framgångsrikt genomförd utbildning, dokumenterad i form av avlagda examina eller på annat sätt. Teoretiskt och principiellt är mål och resultatkrav formulerade i <NOBR>”output-termer”</NOBR> som antal examina att föredra framför mål av <NOBR>”input-karaktär”</NOBR> som antal nybörjare. Men, som vi redovisat ovan, finns uppenbara begränsningar i eller nackdelar med examina som kvantitativa mål. Detta utesluter emellertid inte att examensmål även i fortsättningen bör användas tillsammans med andra mål.</P>
<P class="p37 ft0">En fortsatt styrning med examensmål bör kunna utgå från en politisk diskussion kring omfattningen och inriktningen av högskoleexamina. Men examensmålen måste ges uttrycklig motivering i analyser av arbetsmarknadssituation och studentefterfrågan samt i politiska prioriteringar av önskvärd utveckling av det svenska samhället.</P>
<P class="p26 ft0">Det förekommer att universitet och högskolor inte anordnar utbildning inom alla områden inom vilka man har rätt att utfärda examina. Om statsmakterna vill garantera att alla examina förekommer inom det samlade utbildningsutbudet kan lärosäten som särskilt åtagande få i uppdrag att ge utbildning för en viss examen. Rätten att utfärda en viss examen skulle också kunna villkoras, så att den förfaller om berört lärosäte inte utnyttjat den under till exempel en femårsperiod.</P>
<P class="p37 ft0">Enligt vår mening bör examensmål uppsättas för ett fåtal yrkesexamina. Mål för generella examina kan begränsas till magisterexamina. För vilka examina examensmål ska anges bör avgöras i samband med den återkommande flerårsplaneringen – för närvarande vart tredje år – av högskoleutbildningen. Beredningen av dessa frågor bör innebära att bland annat arbetsmarknadsmyndigheter bereds möjlighet att yttra sig.</P>
<P class="p37 ft25">Statsmakternas examensmål kan kompletteras med mål för genomströmningen.</P>
<P class="p123 ft7"><SPAN class="ft8">3.2.4.2</SPAN><SPAN class="ft48">Antalet helårsstudenter och antalet ”platser”</SPAN></P>
<P class="p46 ft2">I utbildningsuppdragen ingår nu, utöver examenskraven, krav på ett visst minsta antal helårsstudenter samt visst minsta antal studenter inom naturvetenskap och teknik.</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr20 td74"><SPAN class="p181 ft10">Lärosäte</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td84"><SPAN class="p21 ft10">Antal helårsstud</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td85"><SPAN class="p21 ft10">Varav <NOBR>nat-tekn</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">UU</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">16 455</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">4 835</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">LU</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">22 040</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">5 815</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">GU</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">19 010</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p183 ft10">3 615</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">SU</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">19 240</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">3 075</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">UmU</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">14 285</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p183 ft10">3 980</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">LiU</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">12 840</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">6 515</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">KI</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">2 600</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">KTH</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">10 125</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">LuTU</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">6 715</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">3 520</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">KU</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">6 600</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p183 ft10">2 080</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">VU</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">5 870</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">1 610</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">ÖU</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">6 625</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p183 ft10">1 460</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">MittH</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">9 030</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">3 285</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">HK/R</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">2 470</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p183 ft10">1 425</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">MH</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">6 800</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">1 955</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">HB</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">3 030</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p183 ft10">1 285</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">HD</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">3 980</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">1 860</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">HGO</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">1 070</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p184 ft10">460</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">HGÄ</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">3 745</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">1 800</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">HH</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">2 965</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p183 ft10">1 270</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">HKa</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">4 125</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">2 060</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">HKR</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">3 285</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p183 ft10">1 025</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">HS</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">2 575</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">1 425</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">HT/U</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">2 345</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p184 ft10">995</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">LHS</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">5 020</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p184 ft10">960</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">MäH</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">5 860</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p183 ft10">3 050</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">SöH</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">4 145</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p184 ft10">500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">CTH</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">7 580</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p181 ft10">HJö</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p182 ft10">3 945</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p183 ft10">1 195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p181 ft10">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p182 ft10">214 375</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p183 ft10">61 055</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft10"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Regleringsbrev för år 1999.</P>
<P class="p132 ft0">Det faktiska antalet helårsstudenter år 1999 inom det statliga uppdraget var 220 000 och översteg det minimiantal som anges i regleringsbrevet med knappt 6 000. År 1998 var uppdraget drygt 205 000 och det faktiska antalet helårsstudenter drygt 213 000.<SPAN class="ft33">21</SPAN></P>
<P class="p37 ft2">Av statsfinansiella skäl måste takbelopp för de enskilda lärosätena bibehållas inom systemet för resurstilldelning. Den starka styrning som ligger i takbeloppen – utredningen har inte stött på något lärosäte som</P>
<P class="p185 ft10"><SPAN class="ft33">21 </SPAN>Utöver uppdraget på antal helårsstudenter tillkommer särskilda åtaganden som t.ex. <NOBR>NT-utbildningar</NOBR> för vilka särskilda medel utgår.</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">57</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">inte strävat efter att uppnå detta – innebär att det är tveksamt om det finns behov av att också ge föreskrifter om det minsta totala antalet helårsstudenter.</P>
<P class="p31 ft0">Det bör dock även i fortsättningen ingå i statsmakternas övergripande ansvar för det svenska utbildningssystemet att översiktligt ange hur utbildningsutbudet ska fördelas mellan olika utbildningsområden. De kritiska områdena för närvarande är naturvetenskap och teknik. Statsmakterna bör därför föreskriva vilket utbildningsutbud, mätt i <SPAN class="ft15">helårsprestationer </SPAN>inte helårsstudenter, som minst ska återfinnas inom naturvetenskaplig eller teknisk utbildning. Men det omvända bör också gälla, t.ex. att statsmakten föreskriver hur många helårsprestationer en högskola högst får avräkna mot t.ex. det konstnärliga området.</P>
<P class="p26 ft0">Utredningen vill här understryka att man i just detta sammanhang skulle kunna använda sig av begreppet utbildningsprofiler. Med utbildningsprofiler menar vi den relativa fördelningen av studenter på olika utbildningsområden. Dessa profiler är också enkla att använda för att studera förändringen på lärosätena över tid. Man kan något förenklat påstå att lärosätet självt förfogar över sin utbildningsprofil, men att det finns några restriktioner utöver de rent ekonomiska. För närvarande är dessa:</P>
<P class="p186 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">Examensrätt för yrkesexamina beviljas efter ansökan av statsmakterna.</SPAN></P>
<P class="p69 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Statsmakten fastställer vilka utbildningsområden det enskilda lärosätet får avräkna mot.</SPAN></P>
<P class="p170 ft25"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft41">Olika kvantitativt formulerade mål i regleringsbrev, som t.ex. mål om minsta antal heltidsstuderande inom ett visst område.</SPAN></P>
<P class="p72 ft0">Tidigare utgjorde de s.k. deltaken också restriktioner.</P>
<P class="p36 ft0">De mål som regeringen formulerar kan alltså tolkas som en viss styrning av lärosätenas utbildningsprofiler. Samtidigt har dessa profiler också ett intresse för lärosätena. Vi anser att utbildningsprofil kan vara ett bra instrument för att bryta ned och kommunicera olika mål.</P>
<P class="p34 ft25">Universitetens och högskolornas utbildningsprofiler 1994/95 och 1999 framgår av bil. 3.</P>
<P class="p40 ft7"><SPAN class="ft8">3.2.4.3</SPAN><SPAN class="ft48">Platser och nybörjare – nybörjarplatser</SPAN></P>
<P class="p33 ft2">Politiken med avseende på den grundläggande högskoleutbildningen karaktäriseras nu av en stark expansion. I fokus för den politiska uppmärksamheten står, som framhållits tidigare, ökning av antalet ”platser” vid universitet och högskolor. Man talar om nya platser och om</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">58 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">nybörjarplatser utan definition av begreppen. Detta har lett till missförstånd och en otydlig debatt.</P>
<P class="p31 ft0">Platsbegreppet ingick inte i det ursprungliga systemet från 1993/94 utan infördes i utbildningspolitiken några år senare utan närmare förklaring eller motivering, Med plats kom så småningom att menas en helårsstudent och en helårsprestation. Rent tekniskt innebär ett politiskt beslut om ökat antal platser att takbeloppet och lägsta antalet helårsstudenter höjs i regleringsbrevet för berörda lärosäten.</P>
<P class="p26 ft0">Till grund för expansionen av antalet platser låg det politiska önskemålet att fler borde påbörja högskolestudier. I budgetpropositionen 1999/2000 angavs som mål att minst hälften av en årskull borde påbörja högskoleutbildning före 25 års ålder. Antalet nybörjare skall således öka. I politiska termer blir det att öka antalet nybörjarplatser.</P>
<P class="p26 ft0">Nybörjarplatser är dock enligt vår uppfattning ett begrepp som inte går att inordna i det nuvarande systemet. Nybörjare i högskolestatistiken är den som för första gången registreras på en kurs eller program vid högskolan. Antalet nybörjare en viss termin fastställs således ex post. Det finns nämligen inga nybörjarplatser, dvs. platser avsedda enbart för dem som inte läst vid högskolan tidigare. Hur många som är nybörjare på t.ex. läkarprogrammet i högskolestatistikens mening avgörs av hur många av dem som antagits som inte varit registrerade vid högskolan tidigare.</P>
<P class="p28 ft0">Antalet nybörjare, dvs. antalet studenter som för första gången registrerades på en högskoleutbildning i högskolan varje år under andra delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> har varit drygt 60 000. En årskull omfattar för närvarande ca 100 000 individer. Antalet nybörjare och därmed också antalet nybörjarplatser överstiger således klart 50 % av en årskull.<SPAN class="ft33">22</SPAN></P>
<P class="p26 ft0">Det politiskt intressanta för närvarande är egentligen inte att öka antalet nybörjare utan att öka antalet ungdomsstuderande. Inom en given ram blir det då frågan om att balansera detta mål mot det konfliktande målet att öka utbildningsvolymen för fort- och vidareutbildning, som främst är avsedd för äldre studerande.</P>
<P class="p26 ft0">I t.ex. Norge har problemet angripits genom antagningssystemet med en särskild kvot om 40 % för dem som är 21 år eller yngre. Ur- valsgrunden för denna grupp är huvudsakligen gymnasiebetyg. Syftet är att undvika onödiga konkurrenskompletteringar och väntetider.<SPAN class="ft33">23</SPAN></P>
<P class="p37 ft2">Om statsmakten önskar styra in fler ungdomsstuderande i högskolan sker detta främst genom antagningssystemet t.ex. genom att höja kvo-</P>
<P class="p187 ft10"><SPAN class="ft36">22</SPAN><SPAN class="ft55">Uppgift om antal nybörjare hämtad från </SPAN><NOBR>NU-databasen.</NOBR></P>
<P class="p105 ft39"><SPAN class="ft36">23</SPAN><SPAN class="ft58">Kim, Lillemor och Brandell Lars: Privilegium eller rättighet – en ESO- rapport om antagningen till högskolan. Finansdepartementet Ds 2000:24, s. 49.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">59</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft2">ten för direktövergång eller genom att återigen ta bort konkurrenskomplettering av betyg.<SPAN class="ft44">24</SPAN></P>
<P class="p81 ft0">Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor påverkar säkerligen också ålderssammansättningen. En styrning kan alltså ske genom föreskrifter om utbildningsutbudet i form av prestationsmått på utbildning inriktad mot ungdomsstuderande.</P>
<P class="p80 ft0">Man kan tänka sig att statsmakten i mera allmänna ordalag föreskriver i anslutning till en högskolas profil, att den skall vara inriktad mot ungdomsutbildning eller fort- och vidareutbildning. (se ovan om profiler). Men en sådan skulle rimma illa med systemet i övrigt och kräva en hög detaljeringsnivå. Vi tillstyrker inte detta.</P>
<P class="p87 ft0">Utbildningsdepartementet utsände <NOBR>2000-06-21</NOBR> på remiss till universitet och högskolor bl.a. en PM framtagen inom departementet rörande förslag till åtgärder avseende rekrytering för att öka direktövergången från gymnasium till högskola.<SPAN class="ft33">25</SPAN></P>
<P class="p189 ft60"><SPAN class="ft8">3.2.4.4</SPAN><SPAN class="ft59">Arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan</SPAN></P>
<P class="p134 ft2">Högskoleutbildningen ska planeras med utgångspunkt i arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Tonvikten har från tid till annan legat på än det ena än det andra av dessa kriterier.</P>
<P class="p80 ft0">I viss mån måste det naturligtvis kunna förutsättas råda överensstämmelse mellan dessa kriterier. Studenterna utbildar sig ju oftast för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Långt ifrån alltid sammanfaller dock de önskemål som finns från arbetsmarknadsrespektive studenthåll. Exempel på detta är det mycket starka sökandetrycket inom det konstnärliga området respektive svårigheterna att rekrytera studenter till bl.a. vissa tekniska utbildningar.</P>
<P class="p86 ft0">Högskoleverket har på regeringens uppdrag gjort en analys av tillgängligt underlag i fråga om tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade på arbetsmarknaden. Högskoleverket framhåller att förutsättningarna för att idag mer långsiktigt prognostisera tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade påverkas av en rad faktorer som är svåra att helt överblicka konsekvenserna av. Bland sådana faktorer nämner verket internationaliseringen och den snabba förändringen i branscher och yrkesstruktur.</P>
<P class="p190 ft10"><SPAN class="ft33">24 </SPAN>Högskoleutbildning i samhällsekonomisk belysning. Rapport 1999/2000:9 från Riksdagens revisorer. I rapporten diskuteras inflödet till högskolan. Revisorernas rekommendation är att antagningssystemet ses över, s. 13 och s. 48.</P>
<P class="p191 ft10"><SPAN class="ft33">25</SPAN>Utbildningsdepartementet: PM <NOBR>2000-06-21:</NOBR> Förslag till åtgärder avseende rekrytering. Dnr U 2000/2706/ST.</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">60 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft0">Högskoleverket påpekar vidare att prognoser från olika källor inte alltid ger samma bild av den framtida utvecklingen av efterfrågan. De av Högskoleverket granskade prognoserna pekar således på såväl brist som balans på t.ex. tekniker.</P>
<P class="p86 ft0">Det finns också, framhåller Högskoleverket, en rad utbildningar som inte fångas med kvantitativ uppföljning i den nuvarande utformningen. Exempel på sådana är <NOBR>IT-utbildning,</NOBR> entreprenörsutbildning och utbildningar som handlar om kulturell mångfald.</P>
<P class="p87 ft0">Men lärosätena har gjort anpassningar till arbetsmarknadens behov i samverkan med det omgivande samhället. Den snabba utbyggnaden av <NOBR>IT-utbildningar</NOBR> är ett sådant exempel. Industriförbundets påpekande om bristen på patentingenjörer har lett till att sådan utbildning vuxit fram på tre högskolor. Från näringslivshåll har dock framhållits att anpassningen måste ske snabbare.</P>
<P class="p86 ft0">Svårigheterna att med statistiska metoder fånga behov och utbud innebär inte att Högskoleverket förordar att prognosverksamheten ska överges. I stället, menar verket, pekar detta på behovet av kompletterande beskrivningar av utvecklingen.</P>
<P class="p89 ft2">Högskoleverket föreslår att verket får till stadigvarande uppgift att svara för analyser av tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade.<SPAN class="ft44">26</SPAN></P>
<P class="p80 ft0">Vi anser att det är önskvärt att Högskoleverket, i enlighet med verkets förslag, får ansvar för fördjupade analyser av arbetsmarknadens behov av högskoleutbildade och utbudet av utbildade från universitet och högskolor.</P>
<P class="p80 ft0">Högskoleverkets analyser bör ge underlag för i första hand statsmakternas beslut om omfattningen och inriktningen av högskoleutbildningen. Det bör därtill också kunna ge underlag för planeringen inom lärosätena. För att så långt möjligt undvika såväl överproduktion av utbildade inom vissa områden som brist på utbildade inom andra, är det angeläget med ett förbättrat informationsutbyte och samråd mellan lärosätena. Detta bör, enligt vår mening, kunna äga rum inom ramen för Sveriges universitets- och högskoleförbund.</P>
<P class="p87 ft2">Vi förordar också att systematiska uppföljningar görs av arbetsmarknadssituationen för dem som lämnar universitet och högskolor efter genomförd utbildning. Sådana uppföljningar skulle antingen kunna göras av lärosätena själva eller av något eller några centrala organ. Hur sådan uppföljningar ska utformas bör utredas närmare av Högskoleverket i samarbete med Statistiska Centralbyrån.</P>
<P class="p192 ft51"><SPAN class="ft44">26 </SPAN>Johansson, Eva. m.fl. Högskoleutbildade – tillgång och efterfrågan. HSV 1999:9 AR samt Talerud, Bo: Högskolans arbete med sin samverkansuppgift. HSV 2000:2 AR.</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">61</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft0">Verket för Högskoleservice lämnar regelbundet redovisningar av sökandetrycket till olika utbildningar. Detta material ger, vilket omvittnas av svaren på utredningens enkät, viktigt underlag för lärosätenas planering.</P>
<P class="p37 ft0">Statistiken över ansökningarna bör, enligt vår mening, kompletteras med mer direkta undersökningar av efterfrågan på högskoleutbildning. En stor målgrupp är självfallet de ungdomar som lämnar gymnasiet. Vi förordar att det på försök – för att bedöma värdet av sådana undersökningar – ges möjlighet för eleverna i sista årskursen på gymnasiet att ange vad de skulle vilja studera på högskolenivå, om möjlighet gavs.</P>
<P class="p26 ft2">Efterfrågan på utbildningsinsatser i form av fortbildning och vidareutbildning bör i viss utsträckning kunna utläsas ur de kunskapsstrategier, som organisationer och myndigheter lämnade till regeringen under förvåren år 2000.<SPAN class="ft44">27</SPAN></P>
<P class="p32 ft7"><SPAN class="ft8">3.2.4.5</SPAN><SPAN class="ft48">Bredd och profilering</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Högskolan omfattar utbildning inom ett mycket brett fält. Trots den volym som högskoleutbildningen nu fått är det dock inte möjligt att utbildning inom alla ämnen ska kunna förekomma vid alla lärosäten. I ett nationellt perspektiv är det viktigt att även utbildning i volymässigt små ämnen ges någonstans i landet. I fråga om dessa ämnen, t.ex. ur svensk synvinkel ”små” språk, bör statsmakterna även i fortsättningen peka ut lärosäten som ges ett särskilt ansvar för utbildningen. Men till skillnad mot vad som gäller idag, bör dock dessa beslut vara kopplade till särskild resurstilldelning motsvarande en miniminivå på utbildningen inom det aktuella ämnet. Vi anser att det inte är möjligt att ange en enhetlig norm för detta. Kostnaderna måste få variera beroende på ämnets karaktär och den dimensionering av utbildningsutbudet som är lämplig. Berörda lärosäten bör som underlag för statsmakternas beslut redovisa kostnaderna för ett utbildningsutbud av en omfattning som bedöms rimlig inom vart och ett av de utpekade ämnena.</P>
<P class="p193 ft0">Även bland ämnen som ingår i utbildningsutbudet vid flera lärosäten kan det ibland vara skäl att åstadkomma någon form av arbetsfördelning så att olika specialinriktningar täcks. Normalt bör detta inte vara en fråga för statsmakterna. Sådana frågor bör i stället diskuteras inom ramen för universitetens och högskolornas samarbete inom Sveriges universitets- och högskoleförbund.</P>
<P class="p194 ft10"><SPAN class="ft33">27 </SPAN>Ett exempel på detta är projektet Teknisk framsyn, som drivits bl.a. av IVA och Industriförbundet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">62 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft0">En annan angelägen fråga är vilka möjligheter det kan finnas att minska en alltför stor bredd i utbildningsutbudet genom att alltför många utbildningar ges vid ett stort antal lärosäten. Ett exempel på alltför stor bredd i denna bemärkelse skulle kunna vara ekonomutbildningen. Ekonomutbildning ges idag vid ungefär tjugofem universitet och högskolor och har på så sätt fått karaktären av någon form av ”basutbud” i det svenska utbildningssystemet.</P>
<P class="p37 ft0">Ekonomutbildningen avslutas inte med en yrkesexamen och kan därför inte, i dagens system, styras genom regleringen av examensrätter. Vi förordar att statsmakterna i vissa fall skall kunna ange maximital för helårsstudenter och/eller helårsprestationer inom vissa utbildningsområden, så att inte bredden i utbildningssystemet leder till en alltför omfattande utbildning inom vissa områden. Sådana maximiantal skulle utgöra ytterligare restriktioner på lärosätena och påverka deras utbildningsprofiler. Återigen blir dessa användbara som kommunikationsverktyg.</P>
<P class="p28 ft0">Med profil för grundutbildningen menar vi (jfr avsnitt 3.2.4.2) den relativa fördelningen av utbildningen på utbildningsområden, som eventuellt kan kompletteras med omfattningen av ungdomsstuderande och utbildningar <NOBR>”off-campus”.</NOBR> Profiler i forskningssammanhang har en annan innebörd, vilket diskuteras i kapitlet om forskning.</P>
<P class="p26 ft0">Ur marknadssynpunkt kan det vara viktigt för en högskola att profilera sig. I ett nationellt perspektiv finns det intresse av att bevaka det totala utbildningsutbudets utveckling. Då högskolereformen infördes 1993 beslöts att denna bevakning kunde ske på utbildningsområdesnivå. Profilresonemanget kan anknytas till detta. Dimensioneringsförändringar kan mera uttalat kopplas till profilfrågor i budgetdialogen. Som framgår av bil. 3 är skillnaderna i utbildningsmix mellan lärosätena betydande och det har skett förändringar under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p195 ft7"><SPAN class="ft8">3.2.4.6</SPAN><SPAN class="ft48">Förnyelse och kontinuitet</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Universitet och högskolor svarar för ett utbildningsutbud som måste utformas med beaktande av krav på både kontinuitet och förnyelse. Mycket av innehållet i grundutbildningen är grundläggande kunskap, som måste inhämtas av nya generationer av studenter innan de kan gå vidare till senare landvinningar inom kunskapsutvecklingen. Universitet och högskolor måste således i viss omfattning svara för ett basutbud av utbildning inom olika områden. Till detta kommer utbildning som förmedlar den senaste kunskapsutvecklingen. Till detta kommer också utbildning för att svara mot nya behov hos studenter och arbetsmarknad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">63</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft0">Vare sig det gäller ett mer stadigvarande utbildningsutbud eller kurser etc. med nyare ämnesinnehåll finns naturligtvis ett ständigt behov att ompröva den närmare uppläggningen och genomförandet av utbildningen.</P>
<P class="p26 ft0">Olika faktorer – t.ex. begränsningar i möjligheterna att använda befintlig personal för nya utbildningsinsatser – kan medverka till att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor inte förnyas i önskvärd takt och omfattning.</P>
<P class="p37 ft0">Förnyelse i viss omfattning är en nödvändighet för ett vitalt högskolesystem och självfallet också en kvalitetsfråga. Utveckling av nya utbildningar eller vidareutveckling av redan befintliga utbildningar kräver emellertid kostnader som kanske inte omedelbart återvinns genom resurstilldelningssystemet. Det är dock, trots det, inte rimligt att statsmakterna skulle ge någon form av direktiv för t.ex. andelen kurser eller ens för hur mycket av resurserna som ska användas för utveckling av utbildningsutbudet. Detta måste vila på universitetens och högskolornas professionella ansvar. Det bör självfallet vara en uppgift för uppföljning och utvärdering att granska att utbildningsutbudet vid de enskilda lärosätena har en rimlig balans mellan kontinuitet och förnyelse.</P>
<P class="p104 ft7"><SPAN class="ft8">3.2.4.7</SPAN><SPAN class="ft48">Kvalitetsfrågor</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Begreppet kvalitet används ofta på ett mångtydigt sätt. Inte sällan nöjer man sig med att avse kvalitet i begränsad mening. Vår tolkning är följande. Om vi antar att hela högskolesystemets huvudprocess är att fastställa befogenheter och spelregler som preciserar mål för uppläggning och genomförande av utbildning och forskning, så kan definitionen på kvalitet i denna process vara dess förmåga att tillfredsställa samhällets behov av högskoleutbildning och forskning.</P>
<P class="p37 ft0">I samhällets behov av högskoleutbildning ligger också krav på att kvaliteten i denna utbildning granskas och utvecklas, dvs. utveckling och granskning av utbildningskvalitet. Det finns naturligtvis en rad andra delprocesser, som kvalitetsutvecklas och granskas, men vi stannar vid denna precisering här.</P>
<P class="p26 ft0">När det nuvarande resurstilldelningssystemet infördes 1993, fanns viss oro för att systemet i sig skulle leda till sänkt utbildningskvalitet genom att i alltför hög utsträckning mäta de kvantitativa insatserna. Det var därför viktigt att kvalitetskontroll och kvalitetsutveckling sattes i fokus. Det har framhållits, bl.a. vid våra besök på universitet och högskolor, att farhågor om försämrad kvalitet på grund av resurstilldelningssystemet definitivt inte besannats. Tvärtom har resurstilldelnings-</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">64 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft0">systemet på många håll direkt inneburit kvalitetsförbättringar genom att det lett till ökat medvetande om den grundläggande högskoleutbildningens betydelse och till ökad omsorg om studenterna, bland annat i form av särskilda insatser för att de ska kunna fullfölja sina studier och ge prestationspoäng.</P>
<P class="p28 ft0">Inte heller i samband med den omfattande ”överproduktionen” av helårsstudenter och helårsprestationer under de första åren med det nya resurstilldelningssystemet kunde några negativa konsekvenser noteras. Kvaliteten i utbildningen blir också föremål för externa granskningar, framför allt i Högskoleverkets regi. Högskoleverket har bland annat genomfört ett omfattande arbete med att utvärdera insatserna för att förbättra kvaliteten vid samtliga universitet och högskolor. Regeringen har vidare nyligen beslutat att Högskoleverket utöver sina tidigare uppgifter också ska svara för en systematisk kvalitetsutvärdering av såväl den grundläggande högskoleutbildningen som forskarutbildningen.<SPAN class="ft33">28</SPAN></P>
<P class="p50 ft0">Det till Högskoleverket knutna Rådet för högskoleutbildning ger ekonomiskt stöd till lärare som på olika sätt arbetar med att förnya den grundläggande högskoleutbildningen eller forskarutbildningen.</P>
<P class="p31 ft0">En effekt bl.a. av expansionen av högskoleutbildningen har lett till att studenter med andra förutsättningar för och förväntningar på utbildningen nu studerar vid universitet och högskolor. Det politiska målet att öka den sociala och etniska mångfalden i högskolan ställer nya kvalitetskrav. Tillsammans innebär detta att särskilda krav på insatser krävs för kvalitetsarbetet.</P>
<P class="p37 ft0">Med det system för kvalitetsgranskning som nu på regeringens uppdrag utvecklas inom HSV är det inte lämpligt att formellt blanda ihop frågor om utbildningens kvalitet med de mål- och resursfrågor som vi sysslar med. HSV har inte heller några resursallokerande uppgifter.</P>
<P class="p31 ft0">Kvalitetsarbetet i anslutning till HSV skall dessutom ta sin utgångspunkt i komparativa studier av olika program och ämnen och endast i mindre utsträckning omfatta hela lärosäten. Det torde också vara svårt att synkronisera detta arbete med den normala budget- och planeringsprocessen.</P>
<P class="p50 ft0">Vi konstaterar att kvalitetsbevakning och <NOBR>-utveckling</NOBR> är en bärande del av det totala styrsystemet för universitet och högskolor, men att det vad avser utbildningens innehåll och förmedling bör hållas isär från de direkta resursfrågorna. Därmed har vi inte sagt att kvalitetsomdömen om utbildningar inom en högskola inte har någon betydelse för eller kan spela en roll för resursallokeringen. Omdömen bidrar till den bild som beslutsfattare måste ha om de olika högskolorna och är därmed en</P>
<P class="p196 ft10"><SPAN class="ft33">28 </SPAN>Prop. 1999/2000:28.</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">65</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft25">del av beslutsunderlaget. Men det sker på ett mer indirekt sätt än vad som systematiskt kan inordnas i budgetcyklerna.</P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft42">Vissa särskilda mål</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Enligt direktiven ska vi behandla vissa särskilda frågor, som berör målen för den grundläggande högskoleutbildningen. Det är frågor som gäller omfattningen av fortbildning och vidareutbildning samt distansutbildning och balansen mellan grundläggande kurser och påbyggnadskurser.</P>
<P class="p198 ft25">Till direktiven hör även frågor om jämställdhet och bred social och etnisk rekrytering till högskoleutbildningen.</P>
<P class="p40 ft7"><SPAN class="ft8">3.2.5.1</SPAN><SPAN class="ft48">Fortbildning och vidareutbildning</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Stora delar av utbildningsutbudet, som det statliga uppdraget finansierar, kan inte klassificeras som antingen grundutbildning, fortbildning eller vidareutbildning. Samma kurs kan läsas av olika kategorier studenter med olika syften med utbildningen. I några fall kan dock utbildningsmoment direkt ha karaktären av fortbildning eller vidareutbildning, t.ex. genom att förutsätta en tidigare högskoleutbildning och/eller tidigare yrkesverksamhet.<SPAN class="ft33">29</SPAN></P>
<P class="p37 ft0">Såväl i svaren på vår enkät till universitet och högskolor som vid våra möten med företrädare för lärosätena har framhållits att vissa former av utbildning, t.ex. halvfartskurser på kvällstid eller sommarkurser ger orimligt lågt ekonomiskt utbyte i form av resurstilldelning i relation till lärosätets kostnader. Anledningen till detta är att studenterna på sådana kurser som regel inte producerar tillräckligt många poäng. Genomströmningen är klart lägre än för heltidsstudenterna. Orsakerna till den lägre poängproduktionen är flera. Studieavbrott med studietidsförlängningar är vanligare bland deltidsstudenter. Tentamensbenägenheten är lägre. Anledningen till detta sammanhänger sannolikt med att studenterna saknar ekonomiska incitament att tentera. För studenter som uppbär studiemedel påverkar studiemedelssystemet tentamensbenägenheten.</P>
<P class="p28 ft2">Många lärosäten har följaktligen skurit ned på det utbud man tidigare hade, som mer eller mindre direkt kunde sägas vara riktat till personer som sökte fortbildning eller vidareutbildning. Resurserna har i</P>
<P class="p199 ft10"><SPAN class="ft33">29 </SPAN>Uppdragsutbildning är oftast av fort- och vidareutbildningskaraktär. Uppdragsutbildning behandlas inte här.</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">66 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft2">stället inriktats på heltidsstudenter, eftersom sökandetrycket till heltidskurser varit starkt.</P>
<P class="p80 ft0">Livslångt lärande är ett centralt inslag i utbildningspolitiken. Utbildningpolitiken ger både genom betoningen av det livslånga lärandet men också genom mer direkta uttalanden uttryck för att högskolans resurser ska användas också för fortbildning och vidareutbildning. I vilken utsträckning högskolans resurser ska användas för ytterligare utbildningsinsatser för dem som redan har en utbildning och/eller är yrkesverksamma respektive i vilken utsträckning de ska användas för att ge en första utbildning på högskolenivå, är en utbildningspolitisk prioriteringsfråga. Det är en fråga som gäller själva syftet med utbildningsinsatser på högskolenivå. Den grundläggande prioriteringen måste göras av de politiskt ansvariga; regering och riksdag.</P>
<P class="p86 ft0">Statsmakternas prioriteringar i detta avseende kommer till uttryck inte minst i reglerna för urval och antagning samt studiefinansieringen. De nuvarande reglerna för behörighet och urval till högskoleutbildning har lett till att Sverige internationellt sett har en förhållandevis låg andel ”ungdomsstuderande”. Samtidigt finns en övre åldersgräns för möjligheten att få studiemedel.</P>
<P class="p100 ft0">Men det är också en prioriteringsfråga med avseende på resursanvändningen i form av omfattningen och inriktningen av utbildningsutbudet.</P>
<P class="p86 ft0">I ett läge med stor allmän efterfrågan på högskoleutbildning är det självfallet en viktig fråga vilken typ av utbildning som ska prioriteras. Sådana prioriteringar måste redovisas öppet. De kan inte ses som en ”teknisk” del av resurstilldelningssystemet. Statsmakternas prioriteringar skulle kunna uttryckas t.ex. som en <SPAN class="ft15">minsta andel av utbildningsutbudet (mätt i antal hst) som ska avse kurser </SPAN>för i första hand personer med tidigare genomgången högskoleutbildning och/eller relevant yrkeserfarenhet. Men man måste observera att olika mål kan ge upphov till målkonflikter inom ”takramen”</P>
<P class="p87 ft0">Vi ser emellertid inga skäl för att inte resurstilldelningen ska vara densamma oavsett om utbildningen avser första utbildning, fortbildning eller vidareutbildning. Om t.ex. prestationskravet skulle sättas lägre eller en annan och högre prislapp sättas för fort- och vidareutbildningskurser, så blir de sannolika effekterna definitionstvister och även överströmning till fort- och vidareutbildning i ett läge då ungdomsutbildning prioriteras. Det vore ett sätt att återinföra det gamla kritiserade systemet med ”tomma” platser.</P>
<P class="p87 ft2">Studieprestation är en viktig del av resurssystemet. Det ger studenten, den berörda högskolan och <NOBR>staten-uppdragsgivaren</NOBR> ett kvitto på att något blivit gjort. Krav på visade studieresultat bör således finnas. Om</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">67</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">statsmakterna ändrar uppdragen så att verksamheten blir dyrare måste det i första hand påverka ersättningsnivåerna.</P>
<P class="p36 ft2">I andra länder ökas intäkterna genom avgifter. I Danmark svarar t.ex. kursavgifter för en inte oväsentlig del av kurskostnaderna. Vi har övervägt ett sådant förslag men funnit att det för närvarande knappast går att genomföra i Sverige.</P>
<P class="p40 ft7"><SPAN class="ft8">3.2.5.2</SPAN><SPAN class="ft48">Distansutbildning</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Av svaren på vår enkät till universitet och högskolor framgår att utbudet av distansutbildning i viss mån påverkats negativt av resurstilldelningssystemet. Orsaken till detta är att studerande i distansutbildning som regel inte avlägger poäng i samma omfattning som de studenter som befinner sig på campus av samma skäl som redovisats ovan. Detta gäller särskilt distanskurser som ges på deltid. Kursintäkten blir således lägre för distansutbildningen än för vanlig heltidsutbildning. Samtidigt kan kostnaderna ibland vara höga för att utveckla utbildningen så att den passar för distansförmedling. Dessa utvecklings- eller investeringskostnader ska finansieras samtidigt som lärosätet har driftskostnader i form av fast anställd personal och lokaler.</P>
<P class="p37 ft0">Om statsmakterna av utbildningspolitiska skäl vill prioritera en viss distributionsform som distansutbildning, är detta ett ställningstagande som tydligt bör redovisas. Statsmakternas prioriteringar kan uttryckas på flera sätt, t.ex. genom föreskrifter om att en viss andel av utbildningsutbudet (mätt i antal hst) ska avse distansutbildning eller genom att ett viss belopp avsätts för distansutbildning som särskilt uppdrag.</P>
<P class="p28 ft0">Enligt samstämmiga uppgifter från universitet och högskolor är distansutbildning idag inte ”lönsam” för lärosätena. Anledningen till detta är att genomströmningen är lägre än inom traditionell utbildning. Det har därför föreslagits att någon form av särskild resurstilldelning skulle ges till distansutbildning.</P>
<P class="p31 ft2">Enligt vår mening bör samma krav på engagemang i utbildningen ställas på studenter i distansutbildning som på andra studenter. Distansutbildningen ska läggas upp och genomföras så att studenterna kan uppvisa motsvarande resultat som studenter inom traditionell utbildning.</P>
<P class="p200 ft0">Däremot finns inom distansutbildningen behov av medel för investeringar av både materiell och immateriell art, som skulle kunna tillgodoses t.ex. genom särskilda medel för utveckling och investeringar.</P>
<P class="p26 ft2">Syftet med distansutbildning är att öka utbildningars tillgänglighet. Samma syfte har som regel decentraliserad utbildning eller utbildning <NOBR>”off-campus”.</NOBR> Men i den senare tillkommer ofta också ett regional-</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">68 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft0">politiskt motiv. Kostnaderna för decentraliserade kurser eller hela utbildningar blir oftast dyrare än om utbildningen skulle ges på ”campus”. Anledningen till merkostnaderna är nya lokalkostnader, resekostnader för lärare, liten volym på utbildningen etc.</P>
<P class="p37 ft0">I det resursallokeringssystem som valts för högskolan med nationella enhetliga prislappar oavsett distributionsform är det inte lämpligt att särbehandla decentraliserad utbildning inom utbildningsdepartementets ram. Om det av regionalpolitiska skäl anses önskvärt att stödja decentraliserad utbildning bör detta ske med regionalpolitiska medel.</P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft8">3.2.5.3</SPAN><SPAN class="ft48">Grundkurser respektive påbyggnadskurser</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Lärosätena anger genomgående att kostnaderna för utbildning på påbyggnadsnivå – med terminologin från vissa utbildningsområden: kurser på C- och <NOBR>D-nivå</NOBR> – är väsentligt högre än kurser på grundnivån – kurser på A- och <NOBR>B-nivå.</NOBR> Detta hänger bland annat samman med att antalet studenter är färre och grupperna därmed mindre på denna nivå och att det är nödvändigt att här använda högt kvalificerade – och dyrare – lärare. Poängproduktionen är heller inte lika hög bland studenterna på påbyggnadsnivån som på grundnivån, vilket innebär att intäkterna relativt sett blir mindre. Grundkurserna får i viss utsträckning ”subventionera” påbyggnadskurserna, genom att ersättningar som ”tjänas in” på grundnivån används för att finansiera utbildning på påbyggnadsnivå.</P>
<P class="p28 ft2">Trots detta tar alla lärosäten ansvar för ett omfattande utbildningsutbud på påbyggnadsnivå. Omfattningen av påbyggnadsutbildningen har ökat på följande sätt.</P>
<P class="p201 ft2">Registrerade på C- och <NOBR>D-nivå</NOBR> 1994/95 och 1998/99 i procent av alla registreringar.<SPAN class="ft44">30</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr19 td88"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td74"><SPAN class="p10 ft0">1994/95</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td89"><SPAN class="p202 ft0">1998/99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p154 ft0">Universitet och fackhögskolor</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p203 ft0">23 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td90"><SPAN class="p204 ft0">28 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p154 ft0">Mindre och medelstora högskolor</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p203 ft0">12 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td90"><SPAN class="p204 ft0">16 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p154 ft0">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p203 ft0">19 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p204 ft0">23 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft10"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>SCB: Högskoleregistret.</P>
<P class="p205 ft51"><SPAN class="ft44">30 </SPAN>Klassificeringen av kurser i nivåer varierar mellan utbildningsområdena. Särskilt fackhögskolorna har en annan uppläggning och tradition än fil fak. Tendensen i materialet är dock entydig. Andelen på påbyggnadsnivå har ökat.</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">69</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">Nivån och utvecklingen är olika i olika ämnen, vilket bl.a. är ett uttryck för strukturella skillnader och i någon mån varierande praxis vad gäller kursklassificering.</P>
<P class="p31 ft0">Kurser på påbyggnadsnivå är en förutsättning för magisterexamen, något som i allt större utsträckning efterfrågas av studenterna. De lärosäten som inte har generella examensrättigheter eftersträvar i regel att få magisterexamensrätt i en rad ämnen. Att påbyggnadsutbildningen ger grunden för forskarutbildning innebär vidare att det vid universitet och högskolor finns ett starkt professionellt ansvar för påbyggnadsutbildningen. Enligt vår mening behövs således ingen central reglering för att garantera ett utbud av kurser på påbyggnadsnivå. Om statsmakterna önskar en förskjutning mot en större andel fördjupningsstudier kan åtgärder vidtas via examensmålen för magisterexamen och/eller resursallokeringssystemet.</P>
<P class="p38 ft7"><SPAN class="ft8">3.2.5.4</SPAN><SPAN class="ft48">Jämställdhet</SPAN><SPAN class="ft33">31</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Jämställdhet har varit och är en flitigt diskuterad fråga inom högre utbildning och forskning. Statsmaktens mål för jämställdhet framgår av jämställdhetslagen och jämställdhetsförordningen. För högskolan finns dessutom återrapporteringskrav i regleringsbrevet för rekrytering lärare och forskare samt rekrytering av studerande till utbildningar med sned könsfördelning.</P>
<P class="p37 ft0">Under vintern 1999/2000 har Högskoleverket granskat lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald. Granskningen publicerades i februari. och utmynnade i en rad rekommendationer för jämställdhetsarbetet för att därigenom höja högskolans kvalitet.<SPAN class="ft33">32</SPAN></P>
<P class="p26 ft0">Jämställdheten inom högskolan går i flera avseenden att mäta. Vad gäller grundläggande utbildning finns t.ex. könsuppdelad statistik på varje kurs. Ett enkelt sätt att få en indikator på jämställdheten är att i statistiken se hur många och vilka kurser som faller utanför intervallet <NOBR>40–60</NOBR> %. Med det som utgångspunkt kan åtgärder vidtas i jämställdhetskapande syfte. Det kan gälla rekryteringsåtgärder eller kursernas uppläggning etc.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft36">31</SPAN><SPAN class="ft55">RRV har nyligen publicerat en rapport med benämningen JÄMSTÄLLDHET</SPAN></P>
<P class="p105 ft51">– hur styr regeringen (RRV 2000:17). Rapporten föreslår att regeringens strategi bör förtydligas, eftersom kopplingen mellan de övergripande jämställdhetspolitiska målen och målformuleringarna i regleringsbreven är otydlig och för allmänt hållna.</P>
<P class="p207 ft51"><SPAN class="ft36">32</SPAN><SPAN class="ft61">HSV 2000:8R, Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald, s. 43.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">70 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft0">Kvantitativa mål för jämställdhet i grundutbildningen kan uppställas. Det kan t.ex. formuleras som att könsfördelningen i varje kurs bör finnas inom intervallet <NOBR>40–60</NOBR> %. Kvantitativa jämställdhetsmått skall finnas i listan av indikatorer (avsnitt 3.3.3).</P>
<P class="p27 ft2">Men jämställdhet skall också genomsyra utbildningen. I vad mån kurserna har genusperspektiv är t.ex. en kvalitets och bedömningsfråga.</P>
<P class="p31 ft2">Vi finner därför att jämställdhet även bör betraktas som en kvalitetsfråga. Jämställdhetsarbetet bör därför även fortsättningsvis ingå i den kvalitetsgranskning av den svenska högskolan Högskoleverket ansvarar för.</P>
<P class="p171 ft7"><SPAN class="ft8">3.2.5.5</SPAN><SPAN class="ft48">Den sociala rekryteringen</SPAN></P>
<P class="p208 ft0">I ett betänkande – Mångfald i högskolan<SPAN class="ft33">33 </SPAN>– som framlades i maj 2000. redovisas läget och utvecklingen vad beträffar etniska och sociala förhållanden inom högskolan i relation till förändringar i samhället i övrigt. Sammanfattningsvis beskriver utredningen högskolans sociala och etniska mångfald med avseende på studenter och personal som att högskolan är samhällsförankrad men i mindre grad mångsocial, internationell men i mindre grad mångkulturell. Om universitet och högskolor jämförs konstateras att de förra är mera internationella och mindre mångsociala och de senare mera mångsociala och mindre internationella.</P>
<P class="p37 ft0">I utredningen motiveras utförligt varför insatser bör göras för hela samhällets bästa för att öka den sociala och etniska mångfalden. Utredningen föreslår en rad åtgärder främst av stimulanskaraktär och under en femårig försöksperiod för att nå detta mål.</P>
<P class="p148 ft0">Erfarenhetsutbyte har skett mellan utredningarna.</P>
<P class="p31 ft0">SCB har i uppdrag att belysa studenternas sociala och etniska bakgrund. SCB publicerar också sådan statistik.<SPAN class="ft33">34 </SPAN>Vi vill emellertid inte rekommendera att det enskilda lärosätet registrerar studenter efter social och etnisk grupp.</P>
<P class="p27 ft2">Vi delar mångfaldsutredningens uppfattning att social och etnisk mångfald bör stimuleras fram och inte som i det engelska systemet med registrering av social och etnisk bakgrund, som en viktig faktor för resursfördelning. Det strider helt enkelt mot svensk tradition.</P>
<P class="p209 ft39"><SPAN class="ft36">33</SPAN><SPAN class="ft62">SOU 2000:47. Reflektioner och förslag om social och etnisk mångfald i högskolan.</SPAN></P>
<P class="p207 ft51"><SPAN class="ft36">34</SPAN><SPAN class="ft61">SCB publicerar vartannat år statistik över högskolestuderandes sociala bakgrund baserade på faderns yrke i Folk- och bostadsräkningen 1990. I registret över totalbefolkningen finns uppgifter om födelseland, medborgarskap och oftast föräldrarnas födelseland.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">71</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft0">Vi konstaterar också att Utbildningsdepartementet remitterat mångfaldsutredningen tillsammans med en PM upprättad inom Utbildningsdepartementet till universitet och högskolor för synpunkter. I PM föreslås bl.a. en ökning av frikvotsantagning som ett medel att öka den sociala och etniska mångfalden och att effekterna av detta skall följas upp av högskolorna.<SPAN class="ft33">35</SPAN></P>
<P class="p37 ft2">Vi anser slutligen att granskning av social och etnisk mångfald naturligen bör göras inom ramen för Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar.</P>
<P class="p210 ft35"><SPAN class="ft28">3.3</SPAN><SPAN class="ft34">Hur skall mål och måluppfyllelser mätas, hanteras och kommuniceras?</SPAN></P>
<P class="p211 ft22"><SPAN class="ft22">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft42">Ordning och karaktärisering av målen</SPAN></P>
<P class="p162 ft2">I inledningen till detta kapitel redovisades statsmakternas mål för högre utbildning. Dessa mål kan indelas i fyra kategorier</P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft11">A.</SPAN><SPAN class="ft63">De övergripande målen som återfinns i högskolelagen</SPAN></P>
<P class="p52 ft0"><SPAN class="ft11">B.</SPAN><SPAN class="ft64">Budgetprocessens målangivelser</SPAN></P>
<P class="p91 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft65">Effektmål</SPAN></P>
<P class="p92 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft65">Verksamhetsmål</SPAN></P>
<P class="p52 ft0"><SPAN class="ft11">C.</SPAN><SPAN class="ft64">Utbildningsuppdragets mål i regleringsbrev</SPAN></P>
<P class="p53 ft0"><SPAN class="ft11">D.</SPAN><SPAN class="ft63">Nya mål</SPAN></P>
<P class="p212 ft2">De övergripande målen (A) faller utanför denna utrednings mandat. Effektmålen (B 1) lämnas även utanför i detta sammanhang efter-</P>
<P class="p49 ft0">som det är tveksamt om de är mål i vedertagen mening. De torde snarare höra hemma i myndighetens ”instruktion”.</P>
<P class="p36 ft2">Verksamhetsmålen (B 2) är av mycket olika karaktär, varierar över tid och är till antalet många och disparata. Sammantaget berör de för närvarande följande områden:</P>
<P class="p213 ft0">B 2.1 Pedagogiskt utvecklingsarbete och undervisningens förnyelse</P>
<P class="p214 ft0">B 2.2 Utbildning av nyanställda lärare i undervisning m.m.; fortbildning</P>
<P class="p215 ft2">B 2.3 Arbetsmarknadsanpassad utbildning. Samordning med andra högskolor</P>
<P class="p160 ft0">B 2.4 Anordnandet av basår</P>
<P class="p216 ft10"><SPAN class="ft33">35 </SPAN>Utbildningsdepartementet. PM <NOBR>2000-06-21:</NOBR> Förslag till åtgärder avseende rekrytering Dnr U2000/2706/ST.</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">72 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft2">B 2.5 Utbildningsutbudet inriktning på distributionsformer (heltid/deltid, distans etc.)</P>
<P class="p160 ft0">B 2.6 Stödundervisning i svenska</P>
<P class="p160 ft0">B 2.7 Vid behov anordna undervisning i svenska för gäststudenter</P>
<P class="p218 ft2">B 2.8 Vid behov anordna utbildning för arbetssökande personer med utländsk högskoleutbildning</P>
<P class="p160 ft0">B 2.9 Regionalt centrum</P>
<P class="p219 ft25">B 2.10 Dimensioneringar av lärarutbildningar B 2.11 Tredje uppgiften</P>
<P class="p141 ft2">Utbildningsuppdragets (C) mera konkreta mål för resp universitet/högskola:</P>
<P class="p220 ft2">C.1 Vissa examensmål under pågående och därpå följande treårsperiod m.m.</P>
<P class="p160 ft0">C.2 Antalet helårsstudenter totalt</P>
<P class="p160 ft0">C.3 Antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik</P>
<P class="p221 ft0">C.4 Icke kvantifierade förändringar (ökat antal studenter inom vissa områden etc)</P>
<P class="p222 ft0">C.5 Allmänt formulerade krav på förändringar av andelen män, kvinnor</P>
<P class="p160 ft0">C.6 Riktlinjer av olika slag</P>
<P class="p160 ft0">C.7 Särskilda åtaganden</P>
<P class="p54 ft2">Med nya mål (D) menas sådana som ännu inte – i varje fall inte klart och tydligt – införts i målförteckningar. De gäller sådana som har med ”platser” och ”nybörjare” att göra. Vidare finns i direktiven ett nytt tänkbart mål nämligen den sociala och etniska breddningen. Alltså:</P>
<P class="p223 ft0">D.1 Mål relaterade till ”platser”, ”nybörjare” etc.</P>
<P class="p180 ft0">D.2 Ökad social och etnisk breddning</P>
<P class="p224 ft0">Listan på mål är således både lång och disparat. Det är tveksamt om det är ändamålsenligt att uppställa så många och olika mål. Det ligger inte inom ramen för vårt uppdrag att formulera en ny förteckning, som för övrigt måste variera över tid. Men vi vill hävda att en systematisk genomgång av målen vore angelägen och en naturlig del av budgetdialogen.</P>
<P class="p28 ft0">I den teoretiska diskussionen om mål- och resultatstyrning understryks att operativa mål måste kommuniceras med hänsyn till påverkbarhet, realism, trovärdighet och uppnåbarhet. Mot bakgrund av detta är det uppenbart att målformuleringsprocessen innebär mycket kommunikation och den måste få ta tid.</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">73</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft2">De tillfällen vid vilka detta kan ske är <SPAN class="ft45">årligen </SPAN>(budgetproposition och regleringsbrev) och i skiften mellan treårsperioder (budgetproposition och regleringsbrev).</P>
<P class="p32 ft22"><SPAN class="ft22">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft42">Tänkbara mätningar av måluppfyllelser</SPAN></P>
<P class="p151 ft2">Målen enligt B 1 och C ovan kan i varierande grad, precision och säkerhet kontrolleras på olika sätt. I vissa fall men långt ifrån i alla kan måluppfyllelsen mätas kvantitativt med nyckeltal.</P>
<P class="p36 ft0">I bil. 4 anges som exempel hur de mål som för närvarande gäller kan kontrolleras och/eller åtgärdas. Bilagan illustrerar samtidigt hur pass komplicerande den nuvarande målförteckningen är.</P>
<P class="p31 ft0">I enlighet med diskussionen under avsnitt 3.1 avvisar vi tanken på mekaniska eller formelbestämda åtgärder då man konstaterat att mål nåtts eller inte nåtts. För detta talar flera skäl. Det finns principiella skäl, som framgår av avsnitt 3.1. Det är också så att många mål inte kan ses som helt interna för högskolesystemet. Orsaken till bristande måluppfyllelse återfinns ibland i omständigheter utanför högskolans kontroll. Ett exempel på detta är de nuvarande målen om minsta antal studenter inom teknik och naturvetenskap.</P>
<P class="p27 ft2">Däremot skall graden av måluppfyllelse spela en viktig roll för analysen inom ramen för budgetdialogen. Den är dessutom en viktig del av det beslutsunderlag som statsmakten skall ha vid beslut om nya uppdrag till lärosätena.</P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft42">Indikatorer och nyckeltal</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">De krav på redovisning i årsrapporter som statsmakterna ställer behöver inte nödvändigtvis till alla delar vara relaterade till de explicita målen. Begärda uppgifter om t.ex. högskolans personal och lokaler saknar grund i målangivelserna. De representerar basfakta, som har ett basalt och nödvändigt informationsvärde.</P>
<P class="p26 ft2">Utredningen menar emellertid att det borde finnas en fast och systematiskt sammanställd lista med enhetliga definitioner med de indikatorer och nyckeltal som skall redovisas.</P>
<P class="p36 ft2">Som grund för analys av ett lärosätes resultat och måluppfyllelse, men även dess förmåga och möjligheter att utföra sina uppdrag föreslår vi följande indikatorer:</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">74 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft15">Studentpopulationen</P>
<P class="p164 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Antagningsdata</SPAN></P>
<P class="p92 ft0">(söktryck; ålders- och könsfördelning per utbildningsområde)</P>
<P class="p52 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Studentpopulationens sammansättning</SPAN></P>
<P class="p92 ft0">(ålders- och könsfördelning per utbildningsområde)</P>
<P class="p53 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Internationellt studentutbyte</SPAN></P>
<P class="p92 ft0">(in- och utresande studenter antal och hst)</P>
<P class="p149 ft15">Utbildningsrelaterade</P>
<P class="p72 ft0">Högskolans utbildningsprofil</P>
<P class="p211 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Fördelning på utbildningsområden</SPAN></P>
<P class="p52 ft3"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft66">Fördelning på distributionssätt</SPAN></P>
<P class="p52 ft3"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft66">Särskilda uppdrag</SPAN></P>
<P class="p150 ft15">Utbildningsresultat</P>
<P class="p225 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft67">Helårsprestationer Nivågrupperade helårsprestationer</SPAN></P>
<P class="p226 ft0">(fördelade på kön och utbildningsområden)</P>
<P class="p52 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Studietider för examina</SPAN></P>
<P class="p52 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">examina</SPAN></P>
<P class="p92 ft0">(fördelade på kön och utbildningsområden)</P>
<P class="p52 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">arbetsmarknadsuppföljning</SPAN></P>
<P class="p149 ft15">Personalrelaterade</P>
<P class="p227 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Lärartäthet</SPAN></P>
<P class="p228 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Kompetensnivå</SPAN></P>
<P class="p92 ft0">andel lärare med doktorsexamen</P>
<P class="p92 ft0">omfattning av pedagogisk utbildning för lärare</P>
<P class="p52 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Teknisk/administrativ personal</SPAN></P>
<P class="p229 ft2">antal och andel av totalantalet anställda och av antalet studenter omfattning av vidareutbildning för T/a- personal</P>
<P class="p150 ft15">Infrastruktur</P>
<P class="p227 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Lokalyta per student</SPAN></P>
<P class="p228 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Antal läsplatser per 100 studenter</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">75</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">Andra indikatorer kan bli aktuella, t.ex. sådana som har med kvalitetsutveckling att göra. Vi vill understryka att indikatorerna även skall komma till användning i dialogen inom lärosätena.</P>
<P class="p32 ft22"><SPAN class="ft22">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft42">Det framtida mål- och resultatsystemet</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Generellt har omläggningen till mål- och resultatsystem inneburit att den tidigare detaljstyrningen ersatts av en styrning via målangivelser, måluppfyllelser och resultatredovisningar. Detta förutsätter betydande frihetsgrader för myndigheterna att utforma sitt arbete. Systemet bygger också på antagandet att decentraliseringen lösgör kraft och kreativitet hos myndigheten och dess medarbetare. Systemet – för att fungera välförutsätter rimligen också att myndigheten i fråga internt tillämpar samma synsätt.</P>
<P class="p206 ft22"><SPAN class="ft22">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft42">Vidgad budgetdialog och processutveckling</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Ett ledningssystem som grundas på mål och resultat bygger definitionsvis på att mål formuleras och kommuniceras samt att måluppfyllelsen kontrolleras och att denna i sin tur ligger till grund för åtgärder samt formulering av nya mål.</P>
<P class="p26 ft0">I stora system – och universitets- och högskolesystemet är onekligen ett stort system – måste beskrivningen kvalificeras i flera avseenden. Bland annat måste målen successivt brytas ned från de av riksdag och regering formulerade långsiktiga huvudmålen, eller visionerna om man så vill, till mål på högskolenivå och – beroende på högskolans storlek och organisation – till nivåer inom högskolan för att slutligen bli till operativa mål, vilka direkt kan styra det dagliga arbetet. Även i ledet mellan riksdag och regering/departement måste målen brytas ned. Såväl målformulering som målkommunikation blir, i synnerhet i stora system, komplicerad och kritisk liksom naturligtvis också återkopplingen.</P>
<P class="p175 ft0">Mål- och resultatstyrning har varit föremål för ett betydande intresse under senare år såväl vad avser forskning som utveckling. Till att börja med låg fokus på näringslivet, men senare också på offentliga system och organisationer.</P>
<P class="p37 ft2">Den tidiga målstyrningen var ofta fokuserad på snabba resultat, belöningar och bestraffningar – ibland mekaniska. Arbetet bedrevs i stor utsträckning uppifrån och ner. Denna enkla form av målstyrning har enligt gjorda erfarenheter flera negativa konsekvenser.</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">76 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft2">I den förändring och utveckling av det tidiga systemet som skett på grundval av såväl teori som erfarenheter finns några gemensamma punkter.</P>
<P class="p81 ft0">Normalt har ett ensidigt fokuserande på resultat ersatts av en processyn. Målen bestäms och kontrolleras med avseende på inre överensstämmelse, trovärdighet och realism som en följd av dialoger mellan systemets olika nivåer. Frågor som uppstår i samband med återkoppling i form av t.ex. kontroll av måluppfyllelser ingår också i dialogen. Dessa utvecklade metoder anses borga för väsentligt bättre långsiktiga effekter främst genom en vidgad delaktighet och en djupare förståelse och respekt för målen på alla nivåer. Därigenom kan processerna hela tiden utvecklas och kvalitetsförbättras.</P>
<P class="p86 ft0">Självfallet finns inga generellt verkande metoder eller recept. Varje systemutveckling är betingad av de särskilda omständigheter som föreligger i den egna organisationen som systemets storlek, organisation och kultur.</P>
<P class="p80 ft0">Det nationella högskolesystemet utmärks av flera och för systemet speciella och i vissa falla unika egenskaper. Ytligt sett är systemet mycket stort och tämligen tungt – man kan nog också säga byråkratiskt organiserat, trots att detta inte med oundviklighet följer av lagstiftningen. På ett djupare plan finns frågan om universitetens förhållande till statsmakten, den i modern tid framträdande blandningen av internationellt, nationellt och regionalt ansvar samt det förhållandet att högskolorna som samhälleliga institutioner skall sträva mot många politiskt fastställda mål utöver vad som många betraktar som deras kärnuppgifter – forskning och utbildning.</P>
<P class="p85 ft0">Det nuvarande mål- och resultatsystemet inom högskolan är inte gammalt. Trots detta har det uppenbarligen utvecklats i vad man kan kalla rätt riktning. Ledet mellan riksdag och regering kan utredningen inte diskutera eller bedöma, däremot övriga led. Kommunikationen mellan regeringen/utbildningsdepartementet och de enskilda lärosätena är av stor strategisk betydelse för systemets utveckling. Under senare år har det inom ramen för den s.k. budgetdialogen gjorts betydande insatser för att få till stånd fungerande dialoger bland annat genom årliga möten mellan den politiska ledningen för utbildningsdepartementet och varje lärosätes ledning var för sig. Kritik har från lärosätenas sida riktats mot att budgetdialogen tidigare var otillfredsställande, men också uppskattning av att den har förbättrats. Likväl är uppfattningen att det utrymme, som ges denna dialog inte är tillräckligt, möjligen också att dess organisation kan utvecklas.</P>
<P class="p230 ft2">Inom högskolorna varierar organisationen betydligt. Någon enkel beskrivning och analys är inte möjlig att prestera. Några exempel på</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft24">Mål för grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">77</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">väl utvecklade interna system har nämnts tidigare. I andra fall, åter, syns förändringar behövliga och angelägna.</P>
<P class="p31 ft0">Vi föreslår att utvecklingen i antydd riktning intensifieras. Det innebär således att såväl omfattningen av som formerna för den s.k. budgetdialogen både mellan departement och lärosäten och inom lärosäten utvecklas. Särskilt konsultativt stöd kan vara nödvändigt för att biträda såväl departement som lärosäten i denna utveckling. Det är också utredningens bedömning att departementets kapacitet på handläggarsidan bör stärkas – detta som en följd av systemets storlek och komplexitet. Eftersom dialogen inte är eller bör vara formaliserad kan andra åtgärder bidra till en viss rationalisering. Åtskilliga frågor inom ramen för en vidgad budgetdialog, till exempel frågor om hur generella mål bryts ner på enskilda högskolor, är av den arten att överläggningar kan ske på nationell nivå inom SUHF.</P>
<P class="p231 ft35"><SPAN class="ft28">3.4</SPAN><SPAN class="ft34">Sammanfattning av bedömningar och förslag</SPAN></P>
<P class="p232 ft2">Statsmakterna skall svara för övergripande utbildningspolitiska överväganden. Det enskilda lärosätet skall inom givna ramar svara för verksamheten.</P>
<P class="p233 ft0">Mål- och resultatsystemet ligger fast.</P>
<P class="p234 ft0">I principen om mål- och resultatstyrning, som generellt gäller för den statliga verksamheten, ligger att statsmakterna sätter mål för vad som kan betraktas som resultatet av verksamheten</P>
<P class="p234 ft2">Nuvarande mål för högskolan, som de anges i regleringsbrev, är växande och av disparat karaktär och behöver ses över.</P>
<P class="p234 ft0">Examensmål för vissa yrkesexamina bör även framdeles anges samt för magister examen</P>
<P class="p234 ft0">Det ingår i statsmakternas övergripande ansvar för det svenska utbildningssystemet att översiktligt ange hur utbildningsutbudet ska fördelas mellan olika utbildningsområden. De kritiska områdena för närvarande är naturvetenskap och teknik. Statsmakterna bör därför föreskriva vilket utbildningsutbud, mätt i <SPAN class="ft15">helårsprestationer </SPAN>inte helårsstudenter, som minst ska återfinnas inom naturvetenskaplig eller teknisk utbildning.</P>
<P class="p235 ft0">Om andelen ungdomsstuderande av utbildningspolitiska skäl bör öka, skall detta inte styras genom ”nybörjarplatser” utan genom antagningssystemet eller ev mål för antal eller andel studenter under viss ålder. Målet bör vidare sättas i termer av hur många som fullföljer högre studier (helårsprestationer) och inte hur många som påbörjar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">78 </SPAN>Mål för grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft2">Högskoleverket föreslås få till stadigvarande uppgift att svara för analyser av tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade.</P>
<P class="p237 ft0">Vi förordar att systematiska uppföljningar görs av arbetsmarknadssituationen för dem som lämnar universitet och högskolor efter genomförd utbildning.</P>
<P class="p237 ft2">Den s.k. småämnesproblematiken bör lösas genom en särskild resurstilldelning, som tas upp i budgetdialogen.</P>
<P class="p237 ft0">Förnyelse och kontinuitet av utbildningsutbudet och dess innehåll är en fråga för det enskilda lärosätet.</P>
<P class="p237 ft0">Vi konstaterar att kvalitetsbevakning och <NOBR>-utveckling</NOBR> är en bärande del av det totala styrsystemet för universitet och högskolor, men det bör hållas isär från de direkta resursfrågorna. Förenklat uttryckt bygger denna utrednings förslag på att kvaliteten i utbildningen hålls på en hög nivå och att kvalitetsgranskning och kvalitetsutveckling av sker.</P>
<P class="p238 ft0">Utbildningspolitiska mål för fort- och vidareutbildning och för ökad tillgänglighet i form av distanskurser och deltidskurser kan uttryckas i form av minsta antal helårsprestationer för berörd kategori och lärosäte. Samma ”prislappar” bör gälla som för annan utbildning. Vi har övervägt frågan om studieavgifter för fort- och vidareutbildningskurser, men för närvarande avvisat tanken.</P>
<P class="p238 ft0">Kvantitativa mål och mått på jämställdhet t.ex. i form av könsfördelning per kurs kan uppställas och följas. Men jämställdhet handlar också om t.ex. genusperspektiv i utbildningen. Jämställdhet bör således även betraktas som en kvalitetsfråga. Jämställdhetsarbetet bör därför också fortsättningsvis ingå i den kvalitetsgranskning Högskoleverket svarar för.</P>
<P class="p239 ft2">Vi delar mångfaldsutredningens uppfattning att social och etnisk mångfald bör stimuleras fram t.ex. genom ökad frikvotsantagning.</P>
<P class="p237 ft0">Vi föreslår ett system med indikatorer som skall utgöra grund för analys av resp lärosätes resultat och måluppfyllelse och därmed dess förmåga och möjlighet att fullgöra sina uppdrag</P>
<P class="p237 ft0">Planerings- och uppföljningsprocessen är väsentlig i ett mål- och resultatsystem. Det innebär således att såväl omfattningen av som formerna för den s.k. budgetdialogen både mellan utbildningsdepartementet och högskolorna och inom högskolorna måste utvecklas. Särskilt konsultativt stöd kan vara nödvändigt för att biträda såväl utbildningsdepartementet som högskolorna i denna utveckling. Det är också vår bedömning att departementets kapacitet och kompetens på handläggarsidan bör stärkas – detta som en följd av systemets storlek och komplexitet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p10 ft0">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td53"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td54"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft1"><SPAN class="ft5">4</SPAN><SPAN class="ft40">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN></P>
<P class="p109 ft22">Uppdraget</P>
<P class="p110 ft7">Direktiven till utredningen innehåller följande uppgifter</P>
<P class="p241 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Utvärdera de nuvarande ersättningsnivåerna för olika utbildningsområden samt hur lärosätena avräknar mot dessa ersättningsnivåer. Redovisningen skall visa för- och nackdelar med nuvarande modell. Utredaren skall föreslå eventuella justeringar inom givna ekonomiska ramar.</SPAN></P>
<P class="p112 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Överväga om resurstilldelningssystemet kan utformas så att det premierar lärosäten som har en bred social rekrytering och en rekrytering som bryter de könsbundna studievalen samt aktivt arbetar med att dels öka mångfalden i utbildningar och dels förnya desamma samt föreslå hur det skall genomföras.</SPAN></P>
<P class="p242 ft28"><SPAN class="ft28">4.1</SPAN><SPAN class="ft29">Resurstilldelningssystemet</SPAN></P>
<P class="p116 ft22"><SPAN class="ft22">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft42">”Prislapparna”</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Resurstilldelningssystemet för grundläggande utbildning, som infördes med högskolereformen 1993, innebär, att lärosätena får ersättning för antalet helårsstudenter (”studentpeng”) och antalet helårsprestationer upp till ett i regleringsbrevet angivet takbelopp. Ersättningsnivåerna är olika för olika utbildningsområden men desamma för alla lärosäten. Resurserna för grundläggande utbildning anvisas under ett gemensamt anslag till vart och ett av lärosätena. 1994/95 inkluderades ersättning för lokaler och lånekostnaderna i prislapparna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">80 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft22"><SPAN class="ft22">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft42">Indelningen i utbildningsområden</SPAN></P>
<P class="p151 ft2"><SPAN class="ft45">Högskoleutredningen </SPAN>(Grundbulten) vars förslag låg till grund för det nuvarande resurstilldelningssystemet, förordade en indelning i nio utbildningsområden.<SPAN class="ft44">1</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft65">Humanistisk, teologisk och juridisk utbildning</SPAN></P>
<P class="p68 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft68">Utbildningar med vissa laborativa inslag: samhällsvetenskaplig utbildning utom psykologi.</SPAN></P>
<P class="p69 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft65">Barnomsorgsutbildningar: förskollärar- och fritidspedagogutbildning.</SPAN></P>
<P class="p243 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft65">Övrig lärarutbildning.</SPAN></P>
<P class="p69 ft2"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft68">Kortare laborativ utbildning: ingenjörsutbildning, teknikerutbildning m.m.</SPAN></P>
<P class="p69 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft65">Kvalificerad laborativ utbildning: naturvetenskaplig och tekniskvetenskaplig utbildning.</SPAN></P>
<P class="p170 ft0"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft65">Klientrelaterad utbildning: psykologutbildning, kortare vårdutbildningar.</SPAN></P>
<P class="p52 ft0"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft65">Både laborativ och klientrelaterad utbildning.</SPAN></P>
<P class="p92 ft0"><SPAN class="ft11">a.</SPAN><SPAN class="ft69">tandläkarutbildning</SPAN></P>
<P class="p92 ft0"><SPAN class="ft0">b.</SPAN><SPAN class="ft65">läkarutbildning</SPAN></P>
<P class="p224 ft0">Många <SPAN class="ft15">remissinstanser </SPAN>hade synpunkter på den föreslagna indelningen i utbildningsområden. Något radikalt annorlunda alternativ till den disciplingrundade indelningen framfördes emellertid inte i remissyttrandena. Vissa av synpunkterna beaktades i den av statsmakterna sedermera beslutade indelningen.</P>
<P class="p28 ft0">Synpunkter som framfördes var bl.a. att humaniora och samhällsvetenskap borde ha lika stor resurstilldelning, att ingenjörsutbildning borde ha samma resurstilldelning som civilingenjörsutbildning, att viss barnomsorgsutbildning borde ha samma resurstilldelning som lärarutbildning. Den språkvetenskapliga utbildningens behov betonades i flera remissyttranden. Lärarutbildningen ansågs av många vara styvmoderligt behandlad. Systemvetenskaplig utbildning framhölls i flera yttranden vara mer resurskrävande än annan samhällsvetenskaplig utbildning. Några remissinstanser menade att datautbildningen borde föras till samma område som kvalificerad teknisk utbildning. Det framfördes också förslag om en egen per <NOBR>capita-ersättning</NOBR> för datautbildning.</P>
<P class="p50 ft25">I några remissyttranden förordades skilda belopp för grundkursnivå och fördjupningsnivå.</P>
<P class="p57 ft10"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>SOU 1992:44: Resurser för högskolans grundutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p9 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">81</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td93"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td94"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft2">Den indelning som statsmakterna, med beaktande av vissa av remissynpunkterna, beslutade år 1993 är vad som fortfarande gäller. Sedan de konstnärliga utbildningarna införlivades i resurstilldelningssystemet finns nu tretton olika ersättningsnivåer.</P>
<P class="p244 ft15">Ersättning per helårsstudent och helårsprestation i kr för år 2000.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr5 td95"><SPAN class="p154 ft10">Utbildningsområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td96"><SPAN class="p181 ft10">Ersättning för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p245 ft10">Ersättning för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td98"><SPAN class="p156 ft10">Summa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td100"><SPAN class="p246 ft10">Helårsstudent</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p247 ft70">Helårsprestation</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td103"><SPAN class="p154 ft10">H SJT</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p183 ft10">13 544</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td105"><SPAN class="p248 ft10">14 179</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td106"><SPAN class="p249 ft10">27 723</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td103"><SPAN class="p154 ft10">NT, farm o vård</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p183 ft10">36580</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td105"><SPAN class="p248 ft10">33 450</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p249 ft10">70 030</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td103"><SPAN class="p154 ft10">Odontologi</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p183 ft10">33 217</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td105"><SPAN class="p248 ft10">41 538</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p249 ft10">74 755</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td103"><SPAN class="p154 ft10">Medicin</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p183 ft10">44 689</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td105"><SPAN class="p248 ft10">58 611</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td106"><SPAN class="p249 ft10">103 300</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td103"><SPAN class="p154 ft10">Undervisning</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p183 ft10">26 170</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td105"><SPAN class="p248 ft10">33 150</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p249 ft10">59 320</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td103"><SPAN class="p154 ft10">Övrig (journalist, bibl m fl)</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p183 ft10">30 730</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td105"><SPAN class="p248 ft10">26 460</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p249 ft10">57 190</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td103"><SPAN class="p154 ft10">Design</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p183 ft10">108 973</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td105"><SPAN class="p248 ft10">70 029</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td106"><SPAN class="p249 ft10">179 002</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td103"><SPAN class="p154 ft10">Konst</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p183 ft10">155 396</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td105"><SPAN class="p248 ft10">70 051</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p249 ft10">225447</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td103"><SPAN class="p154 ft10">Musik</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p183 ft10">93 836</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td105"><SPAN class="p248 ft10">62 694</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p249 ft10">156 530</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td103"><SPAN class="p154 ft10">Opera</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p183 ft10">224 017</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td105"><SPAN class="p248 ft10">141 348</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td106"><SPAN class="p249 ft10">365 365</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td103"><SPAN class="p154 ft10">Teater</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p183 ft10">217 107</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td105"><SPAN class="p248 ft10">113 806</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p249 ft10">330 913</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td103"><SPAN class="p154 ft10">Media</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p183 ft10">219 586</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td105"><SPAN class="p248 ft10">186 796</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p249 ft10">406 382</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td103"><SPAN class="p154 ft10">Dans</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p183 ft10">152 274</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td105"><SPAN class="p248 ft10">88 789</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td106"><SPAN class="p249 ft10">241 063</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td103"><SPAN class="p154 ft10">Idrott</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p183 ft10">79 748</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p248 ft10">38 754</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p249 ft10">118 502</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft10"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Regleringsbrev avseende universitet och högskolor år 2000.</P>
<P class="p250 ft72">I regleringsbrevet anges vilka utbildningsområden resp lärosäte får avräkna mot i en krysslista.<SPAN class="ft71">2</SPAN></P>
<P class="p65 ft0">Som framgår av tabellen ovan är det betydande skillnader i ersättningsnivåer mellan de olika utbildningsområdena. Humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi har den lägsta ersättningsnivån och media den högsta.</P>
<P class="p26 ft0">I vår enkät till universitet och högskolor ställdes bland annat frågan om de nuvarande skillnaderna i ersättningsnivåer mellan utbildningsområdena är rimliga och, om inte, vilka förändringar som i så fall bör göras. Flertalet lärosätena anser att resurssituationen totalt sett måste förbättras för den grundläggande högskoleutbildningen. Eventuell förstärkning av ett område bör inte ske på bekostnad av övriga områden. Några anger uttryckligen att nuvarande prisrelationer mellan utbildningsområdena är rimliga.</P>
<P class="p28 ft2">Några lärosäten, bland annat Stockholms universitet, Umeå universitet och Högskolan i Kalmar, anser att ersättningsnivåerna för humaniora, juridik och samhällsvetenskap är för låga och bör höjas. Höj-</P>
<P class="p251 ft10"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Se t.ex. regleringsbrev för universitet och högskolor 1999 bil. 1.</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">82 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">ningen får dock inte innebära en minskning av ersättningsnivåerna för teknik och naturvetenskap. Skillnaden mellan utbildningsområdena skulle i och med detta minska.</P>
<P class="p31 ft0">Ett fåtal lärosäten, bland annat Örebro universitet, Högskolan i Skövde och Mitthögskolan, menar att en höjning av ersättningarna till <NOBR>humaniora-samhällsvetenskap</NOBR> bör, om inte andra resurser står till buds, finansieras genom sänkta ersättningar till framför allt området naturvetenskapteknik.</P>
<P class="p31 ft2">Linköpings universitet anser att vårt uppdrag är för snävt definierat. Finansieringen över huvud taget av den grundläggande högskoleutbildningen borde, enligt universitetet, bli föremål för analys och bedömning.</P>
<P class="p252 ft22"><SPAN class="ft22">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft42">Klassificering av kurser</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Varje kurs eller del av kurs vid en högskola hänförs till ett utbildningsområde. Kurserna klassificeras. Klassificeringen avgör vilken ersättningsnivå (”prislapp”) högskolan kan använda vid redovisningen vid årets slut. Lärosätet svarar ensam för klassificeringen – ytterst genom rektors beslut. En begränsning är att lärosätet endast får klassificera kurser och avräkna mot de utbildningsområden det har tillstånd att ge utbildning inom. RRV har tillsyn över klassificeringen.</P>
<P class="p26 ft0">Det finns emellertid inga för riket gemensamma definitioner eller normer för klassificering av utbildningsinsatser till utbildningsområden. Från olika håll har påpekats att häri ligger en viss risk för både orättvisor och rentav missbruk av systemet genom att utbildningsinsatser felaktigt förs till ett utbildningsområde för att ge en högre ersättning än vad de egentligen skulle ha.</P>
<P class="p37 ft2">Av svaren på vår enkät till universitet och högskolor att döma arbetar lärosäten samvetsgrant med klassificeringen av utbildningen. Det förefaller också finnas en intern bevakning av att systemet inte missbrukas.</P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft42">Stora och små utbildningsområden</SPAN></P>
<P class="p253 ft72">Såväl antal helårsstudenter som antal helårsprestationer hänför sig till helt dominerande del till två <NOBR>”prislapps”-områden:</NOBR> humaniora/samhällsvetenskap/juridik/teologi respektive naturvetenskap/teknik/farmaci /vård. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom olika utbildningsområden år 1999 samt vilka ersättningar som sammantaget utgått för helårsstudenter och helårsprestationer framgår av följande tabell:</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td107"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr0 td108"><SPAN class="p254 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">83</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td109"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td110"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td111"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td112"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr22 td114"><SPAN class="p154 ft24">Antal helårsstudenter och helårsprestationer per utbildningsområde.</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td115"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td81"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr10 td117"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td111"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td77"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td118"><SPAN class="p255 ft10">Total ersättning per utbildningsområde 1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td81"><SPAN class="p154 ft10">Område</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td119"><SPAN class="p256 ft10">hst</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td120"><SPAN class="p257 ft10">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td121"><SPAN class="p258 ft10">hpr</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td122"><SPAN class="p22 ft10">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p259 ft10">kostn. mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td111"><SPAN class="p258 ft10">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p154 ft10">H SJT</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td14"><SPAN class="p260 ft10">109 290</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td124"><SPAN class="p10 ft10">49,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td125"><SPAN class="p261 ft10">84 618</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td126"><SPAN class="p10 ft10">47,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p262 ft10">2 655</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td115"><SPAN class="p158 ft10">25,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p154 ft10">NT</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p260 ft10">76 593</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p10 ft10">34,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p261 ft10">62 363</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p10 ft10">35,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p262 ft10">4 843</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td115"><SPAN class="p158 ft10">47,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p154 ft10">F o V</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p260 ft10">3 879</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p10 ft10">1,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p261 ft10">3 381</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p10 ft10">1,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p262 ft10">253</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td115"><SPAN class="p158 ft10">2,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p154 ft10">Odont</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td14"><SPAN class="p260 ft10">1 014</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td124"><SPAN class="p10 ft10">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td125"><SPAN class="p261 ft10">943</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td126"><SPAN class="p10 ft10">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p262 ft10">72</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td115"><SPAN class="p158 ft10">0,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p154 ft10">Med</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p260 ft10">6 571</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p10 ft10">3,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p261 ft10">6 149</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p10 ft10">3,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p262 ft10">648</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td115"><SPAN class="p158 ft10">6,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p154 ft10">Underv</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p260 ft10">13 492</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p10 ft10">6,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p261 ft10">12 525</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p10 ft10">7,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p262 ft10">760</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td115"><SPAN class="p158 ft10">7,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p154 ft10">Övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td14"><SPAN class="p260 ft10">4 745</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td124"><SPAN class="p10 ft10">2,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td125"><SPAN class="p261 ft10">4 324</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td126"><SPAN class="p10 ft10">2,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p262 ft10">257</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td115"><SPAN class="p158 ft10">2,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p154 ft10">Dans</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p260 ft10">111</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p10 ft10">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p261 ft10">96</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p10 ft10">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p262 ft10">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td115"><SPAN class="p158 ft10">0,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p154 ft10">Design</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p260 ft10">1 089</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p10 ft10">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p261 ft10">994</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p10 ft10">0,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p262 ft10">186</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td115"><SPAN class="p158 ft10">1,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p154 ft10">Konst</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td14"><SPAN class="p260 ft10">575</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td124"><SPAN class="p10 ft10">0,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td125"><SPAN class="p261 ft10">530</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td126"><SPAN class="p10 ft10">0,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p262 ft10">125</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td115"><SPAN class="p158 ft10">1,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p154 ft10">Media</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p260 ft10">183</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p10 ft10">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p261 ft10">176</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p10 ft10">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p262 ft10">72</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td115"><SPAN class="p158 ft10">0,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p154 ft10">Musik</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p260 ft10">1 673</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p10 ft10">0,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p261 ft10">1 566</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p10 ft10">0,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p262 ft10">253</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td115"><SPAN class="p158 ft10">2,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p154 ft10">Opera</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p260 ft10">62</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p10 ft10">0,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p261 ft10">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p10 ft10">0,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p262 ft10">53</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td115"><SPAN class="p158 ft10">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p154 ft10">Teater</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td14"><SPAN class="p260 ft10">165</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td124"><SPAN class="p10 ft10">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td125"><SPAN class="p261 ft10">159</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td126"><SPAN class="p10 ft10">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p262 ft10">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td115"><SPAN class="p158 ft10">0,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p154 ft10">Idrott</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p260 ft10">519</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p10 ft10">0,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p261 ft10">474</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p10 ft10">0,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p262 ft10">59</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td115"><SPAN class="p158 ft10">0,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td113"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td77"><SPAN class="p154 ft10">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p260 ft10">219 961</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p10 ft10">100,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td125"><SPAN class="p261 ft10">178 368</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td126"><SPAN class="p10 ft10">100,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td127"><SPAN class="p262 ft10">10 285</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p158 ft10">100,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft10"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: Utbildningsdepartementet, Högskoleenheten mars 2000.</P>
<P class="p132 ft0">Sammantaget betalades således i enlighet med resurstilldelningssystemet ut ca 10,3 miljarder kronor för grundläggande utbildning år 1999. Ca 75 % av ersättningarna avsåg utbildningsområdena humaniora/samhällsvetenskap m.m. och naturvetenskap/teknik. Utbildningsområdena medicin och odontologi svarade tillsammans för ca 7 % av ersättningarna och de konstnärliga utbildningarna tillsammans likaså för ca 7 % av de samlade ersättningarna. Undervisning svarade också för ca 7 %.</P>
<P class="p37 ft2">Utbildningsområdenas volym är naturligtvis en viktig utgångspunkt vid diskussion av eventuella justeringar i ersättningsnivåerna. Att omfördela från de områden som har de högsta ersättningsnivåerna till de med de lägre kan, som framgår av omfattningen av olika utbildningsområden, knappast ge betydande höjningar till de senare.</P>
<P class="p171 ft22"><SPAN class="ft22">4.1.5</SPAN><SPAN class="ft42">Lika resurstilldelning – olika stora kostnader</SPAN></P>
<P class="p263 ft22">– olika möjligheter</P>
<P class="p25 ft2">Att alla lärosäten ska få lika ersättning för lika utbildning är en av grundtankarna i resurstilldelningssystemet. Kostnadsskillnader mellan olika orter ska således i princip inte beaktas i resurstilldelningen. Det innebär självfallet inte att det inte kan finnas, ibland stora, kostnads-</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">84 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">skillnader mellan olika högskoleorter t.ex. vad avser hyres- och lönenivåer.</P>
<P class="p31 ft0">Resurstilldelningssystemet innebär i princip tilldelning av ”genomsnittsbelopp” per utbildningsområde. För lärosätets interna planering har detta en styrande effekt eftersom dyra kurser eller ämnen måste matchas mot billiga.</P>
<P class="p36 ft0">I utbildningsuppdragen angavs ett högsta antal helårsprestationer per utbildningsområde eller grupp av utbildningsområden som kunde ligga till grund för ersättning. Mixen varierade självfallet mellan lärosätena. Fördelningen på utbildningsområden 1993 med senare tillskott är den ram inom vilken resp lärosäte kan profilera sin utbildning (bil. 3). De ekonomiska förutsättningarna att göra detta är olika eftersom mixen är olika.</P>
<P class="p37 ft2">En ”icke <NOBR>–genomsnittlig”</NOBR> situation, som uppmärksammats också av regeringen, är när en ny högskola ska byggas upp: ”Regeringen har dock konstaterat att vid uppbyggnaden av nya högskolor uppstår stora svårigheter att finansiera planerings- och utbildningskostnader samt lånekostnader inom de ordinarie ersättningsbeloppen för olika utbildningsområden.”<SPAN class="ft44">3</SPAN></P>
<P class="p171 ft22"><SPAN class="ft22">4.1.6</SPAN><SPAN class="ft42">Takbeloppen</SPAN></P>
<P class="p141 ft0">För varje lärosäte anges ett högsta belopp, takbelopp, för ersättningar för den grundläggande högskoleutbildningen. Takbeloppen är, vilket framgår av svaren på vår enkät, starkt styrande för lärosätenas planering av omfattning och inriktning på utbildningsutbudet. Under de första åren med det nuvarande resurstilldelningssystemet gjorde lärosätena stora överintag av studenter för att vara säkra på att takbeloppen skulle uppnås. Detta kom i sin tur att leda till en omfattande överproduktion, dvs. universitet och högskolor tog emot betydligt fler helårsstudenter som tillsammans presterade fler helårsprestationer än vad som rymdes inom takbeloppet. Överproduktionen kunde i viss utsträckning föras över till påföljande budgetår. Lärosätena har sedermera lyckats anpassa antagningen till utbildningsuppdraget. Ansökningstrycket har även avtagit de senaste åren. Under 1998 var det 10 och 1999 var det 17 lärosäten som underskred takbeloppen.</P>
<P class="p122 ft2">Följande sammanställning visar hur mycket värdet av lärosätenas helårsstudenter och helårsprestationer överrespektive underskridit takbeloppet.</P>
<P class="p264 ft10"><SPAN class="ft33">3 </SPAN>Prop. 1999:100, s. 111.</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p9 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">85</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td93"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td94"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft15">Över respektive underskridande av takbeloppen <NOBR>1993–99</NOBR> i miljoner kr.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td81"><SPAN class="p13 ft70">Lärosäte</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td128"><SPAN class="p13 ft70"><NOBR>930701-950630</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td129"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p183 ft70">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td130"><SPAN class="p10 ft70">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td131"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td130"><SPAN class="p10 ft70">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td132"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td81"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p265 ft74">Över</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td122"><SPAN class="p265 ft74">Under</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p266 ft74">Över</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td34"><SPAN class="p159 ft74">Under</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td130"><SPAN class="p267 ft74">Över</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td131"><SPAN class="p268 ft74">Under</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td130"><SPAN class="p22 ft74">Över</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td132"><SPAN class="p269 ft74">Under</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">UU</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">155</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">68</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p270 ft74">41</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">11,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">LU</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">82</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">51,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">0,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">GU</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">191</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p270 ft74">59</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">17,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">SU</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">139</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p274 ft74">4,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">7,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">UmU</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">52</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">8,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">2,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">LiU</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">39</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">53</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p270 ft74">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">22,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p154 ft70">KI</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td134"><SPAN class="p270 ft70">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td126"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td135"><SPAN class="p271 ft70">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td31"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td136"><SPAN class="p270 ft70">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td137"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td136"><SPAN class="p272 ft70">17,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td138"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">KTH</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p273 ft74">15,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">32</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p274 ft74">7,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p275 ft74">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">LuTU</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p276 ft74">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">2,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">11,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">KU</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">34</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p274 ft74">9,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">16,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">VU</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">4,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">7,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">ÖU</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">41</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">8,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">4,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">MittH</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">52</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">38</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p270 ft74">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">34,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">HK/R</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">1,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">1,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">HK</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p277 ft74">4,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p274 ft74">2,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">13,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">DansH</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">2,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">2,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">DI</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p273 ft74">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p277 ft74">0,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">1,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">6,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">HB</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">55</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p270 ft74">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">9,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p154 ft70">HD</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td134"><SPAN class="p270 ft70">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td126"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td135"><SPAN class="p271 ft70">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td31"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td136"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td137"><SPAN class="p274 ft70">2,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td136"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td138"><SPAN class="p272 ft70">15,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">HGo</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p273 ft74">0,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">3,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">7,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">Hgä</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p277 ft74">0,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p278 ft74">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">5,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">HH</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">1,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">11,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">HKr</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p274 ft74">9,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">4,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">HS</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p274 ft74">2,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">13,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">HT/U</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p279 ft74">1,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">6,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">2,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">Idrott</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p270 ft74">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">Konstfa</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">4,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">1,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">KonstH</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p277 ft74">1,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">2,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">0,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">MusikH</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p277 ft74">4,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">0,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">0,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">HLS</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">39</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">39</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p270 ft74">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">15,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">MälarH</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p276 ft74">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p274 ft74">8,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">2,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p154 ft70">OHS</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td134"><SPAN class="p273 ft70">0,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td126"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td135"><SPAN class="p277 ft70">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td31"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td136"><SPAN class="p273 ft70">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td137"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td136"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td138"><SPAN class="p272 ft70">0.4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">Södertörn</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p274 ft74">7,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">1,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">TeaterH</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p270 ft74">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p271 ft74">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p273 ft74">0,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p272 ft74">0,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p154 ft74">Malmö</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td137"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p272 ft74">10,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td81"><SPAN class="p154 ft74">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p273 ft74">959,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td122"><SPAN class="p273 ft74"><NOBR>-24,4</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p277 ft74">686,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td34"><SPAN class="p280 ft74"><NOBR>-1,5</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td130"><SPAN class="p273 ft74">278,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td131"><SPAN class="p274 ft74"><NOBR>-63,7</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td130"><SPAN class="p272 ft74">131,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td132"><SPAN class="p281 ft74"><NOBR>-165,8</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft70"><SPAN class="ft75">Källa: </SPAN>Utbildningsdepartementet: Högskoleenheten.</P>
<P class="p283 ft0">Även om det är fråga om i absoluta tal stora belopp rör det sig, i varje fall under de senaste åren – 1998 och 1999 – om relativt begränsade avvikelser i förhållande till den samlade ekonomiska omslutningen för den grundläggande högskoleutbildningen på ca 10,5 miljarder kr. 1997 var således överproduktionens värde knappt 7 % av utbildningsdepartementets kostnader för grundutbildningen. 1999 hade överproduktionens ”värde” sjunkit till <NOBR>-0,3</NOBR> %.</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft2">Lärosätena har möjlighet att spara såväl överproduktion som icke utnyttjat utrymme upp till takbeloppet från ett budgetår till följande år. Det ackumulerande värdet får motsvara 10 % av takbeloppet. Tidigare överproduktion och icke utnyttjat utrymme fungerar således som en buffert.</P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">4.1.7</SPAN><SPAN class="ft42">Den lokala resursfördelningen</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Medlen för grundläggande utbildning anvisas under ett anslag till vart och ett av lärosätena. Ersättningarna per helårsstudent och helårsprestation är inte bindande vid den lokala resursfördelningen, men i praktiken har de stor genomslagskraft, eftersom särskilt de högskolor som har sitt utbud koncentrerat till ett utbildningsområde blir ”prisledande”.</P>
<P class="p26 ft2">Prislapparna kan ses som uttryck för statsmaktens uppfattning om ersättningsnivåer till skilda utbildningsområden. Men ett lärosäte med flera utbildningsområden kan fritt omfördela och t.o.m. uppmuntras att sätta egna prislappar.</P>
<P class="p284 ft35"><SPAN class="ft28">4.2</SPAN><SPAN class="ft34">Grundutbildningens utveckling </SPAN><NOBR>1993/94–1999</NOBR></P>
<P class="p285 ft0">Under de första fem åren med det nya styr- och anslagssystemet har antalet helårsstudenter ökat med 25 %, från 205 000 läsåret 1993/94 till 255 000 kalenderåret 1999. Förändringen i utbildningsvolym har således varit måttlig, åtminstone i jämförelse med föregående femårsperiod då antalet studenter ökade från drygt 133 000 till 205 000 eller med 50 %.<SPAN class="ft33">4</SPAN></P>
<P class="p34 ft0">Antalet nya högskolestuderande har under hela perioden legat runt 65 000 per år med en topp på 66 300 läsåret 1995/96. Det finns således redan nu möjligheter att erbjuda mer än 50 % av en årskull plats för högskolestudier Avgörande för om det blir så är antagningsreglerna, som för närvarande gynnar äldre studenter, och kursutbudet. Ca 40 % börjar studera före 25 års ålder.</P>
<P class="p27 ft2">Antalet avlagda examina (exklusive påbyggnadsutbildningar) har under perioden ökat från drygt 30 000 till ca 35 000 per år, dvs. ungefär en examinerad per två nybörjare vid universitet och högskolor. Ökningen i antalet avlagda examina sammanhänger till stor del med</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft33">4 </SPAN>Årsrapport för universitet och högskolor 1998, s. 106 samt <NOBR>NU-databasen</NOBR> HSV.</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p9 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">87</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td93"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td94"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft25">den kraftiga expansionen av utbildningsvolymen under första hälften av nittiotalet.</P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft42">Mer teknik och naturvetenskap</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Inom de kvantitativa ramarna har en rad förändringar skett sedan det nya styr- och anslagssystemet infördes. Andelen helårsstudenter inom teknik och naturvetenskap har under perioden ökat mer än dubbelt så mycket som antalet helårsstudenter i genomsnitt (över 40 %). Utbildningen inom teknik och naturvetenskap har därmed ökat från 28 % till 37 % av hela utbildningsvolymen vid universitet och högskolor.<SPAN class="ft33">5</SPAN></P>
<P class="p66 ft22"><SPAN class="ft22">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft42">Mer kvalificerad utbildning</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Det har skett en förlängning och uppgradering av ett flertal utbildningar. Den största förändringen är kanske införandet av magisterexamen. Under läsåret <NOBR>1997–99</NOBR> avlades nästan 16 000 sådana examina. Målet överträffades med 1 800 examina.<SPAN class="ft33">6 </SPAN>Magisternivåns införande har givetvis inneburit att andelen utbildning på C- och <NOBR>D-nivå</NOBR> har ökat i hela systemet. Enligt SCB:s löpande statistik har andelen registrerade studenter på C- och <NOBR>D-nivå</NOBR> i relation till samtliga registreringar ökat från 19 % 1994/95 till 23 % 1998/99. Vid universiteten och fackhögskolorna var ökningen från 23 % till 28 % och för mindre och medelstora högskolor från 12 % 1994/95 till 16 % 1998/99.<SPAN class="ft33">7</SPAN></P>
<P class="p28 ft0">Även möjligheterna till kandidatexamen och behörighet för forskarutbildning inom ramen för yrkesprogram har startat en utveckling mot en starkare integration mellan yrkesprogram och traditionell akademisk utbildning. Vårdutbildningarna är ett exempel.</P>
<P class="p26 ft2">Läsåret 1993/94 avlades 47 % av alla examina i utbildningar som var kortare än tre år. Sedan har sjuksköterskeutbildning och barn- och ungdomspedagogisk utbildning förlängts samtidigt som en allt större del av högskoleingenjörerna går på treåriga istället för tvååriga program. Läsåret 1997/98 hade andelen examina vid utbildningar som omfattar mindre än tre års studier sjunkit till under 10 %.</P>
<P class="p287 ft10"><SPAN class="ft36">5</SPAN><SPAN class="ft37">Se bil. 3. Helårsstudenter, statliga uppdrag 1994/95 och 1999.</SPAN></P>
<P class="p52 ft10"><SPAN class="ft36">6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">NU-databasen,</SPAN></NOBR> HSV.</P>
<P class="p105 ft39"><SPAN class="ft36">7</SPAN><SPAN class="ft38">Siffrorna är osäkra eftersom klassificeringen av kurser i nivåer skiljer sig åt mellan fakultetsområdena.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">88 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft22"><SPAN class="ft22">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft42">Resurserna för grundutbildningen</SPAN></P>
<P class="p141 ft2">Under nittiotalet har de reala resurserna per student minskat. Det framgår tydligt både av utvecklingen av resursinsatsen och av de ständiga rapporterna om krympande antal undervisningstimmar på olika kurser.</P>
<P class="p31 ft0">Resursinsatsen är enkel att dokumentera genom de ersättningar per helårsstudent och helårsprestation som riksdagen beslutar om varje år sedan 1993. Nominellt har ersättningen per student minskat med ett par procent från 1994/95 – det första året med lokalersättning som del av ersättningen per helårsstudent – till 2000. Reellt är minskningen betydligt större eftersom lönerna, som är den tyngsta kostnadskomponenten, enligt avtal har ökat med runt 15 % under samma period. Därutöver förekommer viss löneglidning.</P>
<P class="p26 ft2">I löpande priser har resursinsatsen för de två största utbildningsområdena förändrats på följande sätt under perioden 1994/95 till 2000:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td139"><SPAN class="p288 ft10">Utbildningsområde & ersättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td140"><SPAN class="p10 ft10">1994/95</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td141"><SPAN class="p10 ft10">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p289 ft10">%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td123"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td142"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td143"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td144"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td100"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p154 ft10">HSJT</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td145"><SPAN class="p9 ft10">hst</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td8"><SPAN class="p266 ft10">14 024</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td146"><SPAN class="p203 ft10">13 544</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td145"><SPAN class="p9 ft10">hpr</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p266 ft10">14 349</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td146"><SPAN class="p203 ft10">14 179</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td145"><SPAN class="p9 ft10">hst + 0,78*Hpr</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td8"><SPAN class="p266 ft10">25 216</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td146"><SPAN class="p203 ft10">24 604</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p20 ft10">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td145"><SPAN class="p9 ft10">exklusive lokaler</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p266 ft10">19 458</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td146"><SPAN class="p203 ft10">19 422</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p20 ft10">– 0,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p154 ft10">NT</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td145"><SPAN class="p9 ft10">hst</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p266 ft10">38 036</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td146"><SPAN class="p203 ft10">36 580</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td145"><SPAN class="p9 ft10">hpr</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p266 ft10">33 850</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td146"><SPAN class="p203 ft10">33 450</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td145"><SPAN class="p9 ft10">hst+ 0,83*Hpr</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td8"><SPAN class="p266 ft10">66 132</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td146"><SPAN class="p203 ft10">64 344</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p249 ft10">– 2,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td127"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td145"><SPAN class="p9 ft10">exklusive lokaler</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p266 ft10">49 270</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td146"><SPAN class="p203 ft10">49 168</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p20 ft10">– 0,2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft72"><SPAN class="ft76">Källa: </SPAN>Regleringsbrev avseende universitet och högskolor 1994/95 och 2000. hst=helårsstuderande. hpr= helårsprestation: för att få ett mått på resursinsatsen för de valda utbildningsområdena har det nationella genomsnittet för genomströmningen inom respektive område 1998 använts, dvs. 0,78 respektive 0,83.</P>
<P class="p25 ft0">För lokaler har regeringen uttalat som mål att år 2000 ska en besparing på 15 % på lokaler vara genomförd.<SPAN class="ft33">8 </SPAN>Exemplet ovan utgår från 10 procents minskning av ersättningen för lokalkostnaderna. 1994/95 var lokalschablonen 5 758 för <NOBR>HSJT-området</NOBR> och 16 862 för NT- området. I så fall motsvarar de sjunkande lokalkostnaderna ungefär den nominella minskningen av resurserna mellan läsåret 1994/95 och kalenderåret 2000. Ersättningen för allt utom lokaler är i stort sett oförändrad i löpande priser.</P>
<P class="p291 ft10"><SPAN class="ft33">8 </SPAN>Prop. 1998/99:100, utgiftsområde 16.</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p9 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">89</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td93"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td94"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft22"><SPAN class="ft22">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft42">Jämförelse med Grundbulten</SPAN><SPAN class="ft77">9</SPAN></P>
<P class="p141 ft2">I Grundbulten gjordes en kalkyl på kostnaden för basnivån – dvs. den resursnivå som ansågs vara den minsta nödvändiga för att akademisk undervisning skall kunna bedrivas (s. <NOBR>61–75).</NOBR> En kakyl med samma kostnadsslag har gjorts för 1999. Den ger följande resultat.</P>
<P class="p244 ft15">Minimiresurs för grupp om 30 studenter enligt Grundbulten</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td147"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td148"><SPAN class="p292 ft10">Kostnad 91/92 <SPAN class="ft33">1)</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td149"><SPAN class="p183 ft10">Kostnad 1999</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td150"><SPAN class="p154 ft10">Genomsnittlig lektorslön per</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td151"><SPAN class="p293 ft10">21 500</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td152"><SPAN class="p294 ft10">28 700<SPAN class="ft33">2)</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td150"><SPAN class="p154 ft10">månad</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td151"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td152"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td150"><SPAN class="p154 ft10">Genomsnittlig månadslön T/a)</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td151"><SPAN class="p293 ft10">13 500</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td152"><SPAN class="p294 ft10">16 800</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td150"><SPAN class="p154 ft10">Lönekostnadspålägg</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td151"><SPAN class="p295 ft10">40 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td152"><SPAN class="p294 ft10">44 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td150"><SPAN class="p154 ft10">Övriga omkostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td151"><SPAN class="p293 ft10">50 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td152"><SPAN class="p294 ft10">61 500<SPAN class="ft33">3)</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td150"><SPAN class="p154 ft10">Gemensamma ändamål</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td151"><SPAN class="p295 ft10">12 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td152"><SPAN class="p294 ft10">12 %<SPAN class="ft33">4)</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft10"><SPAN class="ft36">1)</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 1992:44 s. 68 f.</SPAN></P>
<P class="p228 ft10"><SPAN class="ft36">2)</SPAN><SPAN class="ft55">Arbetsgivarverkets partsstatistik sept. 1999.</SPAN></P>
<P class="p296 ft39">Lektorslönerna är något underskattade dels därför att 1999 års alla lokala lönerevisioner inte var avslutade och dels därför att befordringssystemet sänker lönen för lektorskollektivet.</P>
<P class="p43 ft72"><SPAN class="ft36">3)</SPAN><SPAN class="ft78">Övriga omkostnader är uppräknade med index för statlig konsumtion från 1991/92 (faktor 1,23).</SPAN></P>
<P class="p52 ft10"><SPAN class="ft36">4)</SPAN><SPAN class="ft55">Gemensamma ändamål har bibehållits på 12 %.</SPAN></P>
<P class="p297 ft47">Kostnader per grupp om 30 helårsstudenter enligt Grundbulten 1991/92 och 1999</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr19 td153"><SPAN class="p154 ft10">Kostnadsslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td154"><SPAN class="p245 ft10">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td155"><SPAN class="p298 ft10">Kostnad</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td156"><SPAN class="p204 ft10">Kostnad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td157"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p262 ft10">1991/92 i kr</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p202 ft10">1999 i kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td153"><SPAN class="p154 ft10">Lektor</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td154"><SPAN class="p278 ft10">1,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td155"><SPAN class="p299 ft10">309 600</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td156"><SPAN class="p300 ft10">413 280</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td153"><SPAN class="p154 ft10">Lkp</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td154"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td155"><SPAN class="p184 ft10">123 840</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td156"><SPAN class="p300 ft10">181 400</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p154 ft10"><NOBR>T/a-personal</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p278 ft10">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p299 ft10">16 200</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td156"><SPAN class="p300 ft10">20 160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p154 ft10">Lkp</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p299 ft10">6 480</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td156"><SPAN class="p300 ft10">8 870</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td153"><SPAN class="p154 ft10">Övr omkostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td154"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td155"><SPAN class="p299 ft10">50 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td156"><SPAN class="p300 ft10">61 500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p154 ft10">Gem. Ändamål</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p278 ft10">12 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p299 ft10">69 016</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td156"><SPAN class="p300 ft10">93 200</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p184 ft10">575 136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td156"><SPAN class="p300 ft10">778 410</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p154 ft10">Kostnad per student (ca)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p299 ft10">19 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td156"><SPAN class="p300 ft10">25 900</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td157"><SPAN class="p154 ft10">Ersättning 1999 exkl. lokaler</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td158"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td159"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td160"><SPAN class="p300 ft10">19 400</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft33">9 </SPAN>SOU 1992:44. Resurser för högskolans grundutbildning. Betänkande av Högskoleutredningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">90 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft0">Jämförelsen visar, att den resursnivå Grundbulten ansåg vara basnivån 1991/92 exkl. lokaler måste räknas upp med 6 500 kr per student eller 34 % för att svara mot den kostnadsnivå som gäller 1999. För basnivån (dvs. HSJT) betyder det ett resurstillskott på drygt 900 miljoner kr.</P>
<P class="p27 ft0">Det bör dock understrykas att Grundbultens förslag om resursnivå aldrig genomfördes. Den första prislappen i det nya systemet återfinns i regleringsbrevet för 1993/94. Med en prestationsgrad på 78 % blev den sammanlagda ersättningen för HSJT 18 330 kr i 1993/94 års prisnivå.<SPAN class="ft33">10 </SPAN>Mellan 1991/92 och 1993/94 steg index för statlig konsumtion dessutom med ca 8 %.</P>
<P class="p66 ft22"><SPAN class="ft22">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft42">Studenter per lärare</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Ett annat sätt att beskriva resursutvecklingen är att jämföra antalet lärare och antalet studenter. Statistik över personalen vid universitet och högskolor förs sedan länge av SCB. I detta material finns också fördelning på olika personalkategorier samt en beräkning av personalvolymen i helårsekvivalenter, vilka kan jämföras med antalet helårsstudenter. Jämförelsen kan föras fram till 1998, vilket är det senaste året för vilka uppgifter föreligger.</P>
<P class="p37 ft0">Uppgifterna om anställda vid universitet och högskolor är hämtade från Statistiska meddelanden U 23 SM 9901, SCB samt tidigare motsvarigheter. I antalet lärare och forskare har timlärare inkluderats medan forskarutbildningstjänsterna har exkluderats. Uppgiften om antalet helårsstudenter är hämtad från Högskoleverkets årsrapport för 1998.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr5 td161"><SPAN class="p154 ft10">År</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td162"><SPAN class="p302 ft10">Alla</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td163"><SPAN class="p303 ft10">Lärare&</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td164"><SPAN class="p288 ft10">Insats i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td165"><SPAN class="p304 ft10">Helårs</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td166"><SPAN class="p305 ft10">Kvot</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td167"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td168"><SPAN class="p306 ft70">anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td121"><SPAN class="p275 ft10">forskare</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td169"><SPAN class="p280 ft10">grundutb</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td170"><SPAN class="p259 ft10">studenter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td171"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p154 ft10">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td173"><SPAN class="p307 ft10">38 700</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p281 ft10">16 526</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td174"><SPAN class="p256 ft10">7 962</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td175"><SPAN class="p249 ft10">215 050</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td176"><SPAN class="p155 ft10">27,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td172"><SPAN class="p154 ft10">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td173"><SPAN class="p307 ft10">39 500</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td125"><SPAN class="p281 ft10">17 246</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td174"><SPAN class="p256 ft10">8 601</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td175"><SPAN class="p249 ft10">224 172</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td176"><SPAN class="p155 ft10">26,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p154 ft10">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td173"><SPAN class="p307 ft10">41 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p281 ft10">18 021</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td174"><SPAN class="p256 ft10">8 838</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td175"><SPAN class="p249 ft10">234 637</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td176"><SPAN class="p155 ft10">26,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p154 ft10">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td173"><SPAN class="p307 ft10">42 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p281 ft10">18 324</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td174"><SPAN class="p256 ft10">8 795</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td175"><SPAN class="p249 ft10">244 198</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td176"><SPAN class="p155 ft10">27,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td172"><SPAN class="p154 ft10">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td173"><SPAN class="p307 ft10">44 300</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td125"><SPAN class="p281 ft10">19 381</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td174"><SPAN class="p256 ft10">9 260</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td175"><SPAN class="p249 ft10">245 455</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td176"><SPAN class="p155 ft10">26,5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft10"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Statistiska meddelanden U 23 SM 9901. Årsrapport 1998, HSV.</P>
<P class="p308 ft2">Ett problem när lärarinsatsen ska relateras till antalet studenter är givetvis att lärare och forskare inte bara undervisar studenter utan också sysslar med forskning och forskarutbildning. Antalet lärare och</P>
<P class="p309 ft51"><SPAN class="ft44">10 </SPAN>En anledning till att summan inte blev 19 000 kr var ”översättningen” mellan utnyttjad åtsstudieplats i det gamla systemet och helårsstudent + helårsprestation i det nya.</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p9 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">91</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td93"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td94"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft0">forskare vid universitet och högskolor kan därmed öka utan att studenterna får tillgång till fler lärare i grundutbildningen. Skillnaderna är också mycket stora mellan läroanstalter. Ett exempel kan belysa detta. Karolinska institutet som har en starkt forskningsdominerad verksamhet har bara tre gånger så många helårsstudenter som lärare och forskare, medan motsvarande relation vid KTH är sju till ett och vid Stockholms universitet tio till ett. Vid flertalet mindre och medelstora högskolor som i huvudsak sysslar med grundutbildning är relationen i allmänhet omkring tjugo till ett.</P>
<P class="p50 ft0">För att ta hänsyn till detta har statistiska uppgifter om lärarnas och forskarnas tidsanvändning utnyttjats.<SPAN class="ft33">11 </SPAN>Därvid har beräknats att 17 % av professorernas tid har ägnats grundutbildning medan motsvarande tal för forskarassistenter är 11 %, för lektorer 49 %, för adjunkter 70 %, för särskilda forskningstjänster 6 % och för timlärare 90 %.</P>
<P class="p26 ft0">Tidsanvändningsschablonen har i tabellen ovan använts för samtliga år trots att SCB:s undersökning bara avser läsåret 1997/98. Det ger naturligtvis ytterligare en osäkerhet i jämförelsen. Oavsett om hela antalet lärare och forskare eller enbart lärarna i grundutbildningen relateras till antalet helårsstudenter gäller dock att förhållandet är tämligen stabilt över perioden <NOBR>1994–1998.</NOBR> I det första fallet ca 13 helårstudenter per lärare och forskare, i det senare ca 27.</P>
<P class="p37 ft0">Till detta kan läggas att under perioden 1993/94 till 1998 har grundutbildningens andel av de totala kostnaderna för högskolan sjunkit från 46,8 % 1993/94 till 45,4 % 1998. Det motsvarar en ökning av kvoten med ungefär en halv helårsperson per student.</P>
<P class="p26 ft2">Men skillnaderna är stora mellan olika utbildningsområden. Förskjutningar mot mer resurskrävande teknisk och naturvetenskaplig utbildning kan vara en förklaring till att genomsnittet ser bättre ut än vad som kunde förväntas mot bakgrund av resursurholkningen.</P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">4.2.6</SPAN><SPAN class="ft42">Lärartäthet inom olika utbildningsområden</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Om man vill gå vidare och studera lärartätheten inom olika utbildningområden och dess utveckling under nittiotalet blir svårigheterna större. Studenterna kan enkelt fördelas på utbildningsområden, men inte lärarna. I personalstatistiken redovisas lärarna vid universiteten fördelade efter verksamhetsområde, vilket inte är samma sak. En hel del utbildning inom det tekniska utbildningsområdet är till exempel klassad som teknisk utbildning beroende på hur och med vilka hjälpmedel den</P>
<P class="p310 ft10"><SPAN class="ft33">11 </SPAN>Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn läsåret 1997/98, Statistiska meddelanden U13 SM 9901, SCB.</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">92 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft0">bedrivs med, men använder lärare som tillhör det samhällsvetenskapliga verksamhetsområdet. Antagligen har denna tendens blivit starkare under nittiotalet eftersom det tekniska utbildningsområdet ökat kraftigt. Detta skulle i så fall innebära att lärartätheten inom det tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdet är underskattad och lärartätheten inom humaniora och samhällsvetenskap överskattas. Lärare som enligt statistiken hör till det samhällsvetenskapliga verksamhetsområdet undervisar på det tekniska utbildningsområdet.</P>
<P class="p103 ft0">Om man trots alla reservationer skulle göra ett försök med en jämförelse mellan teknik och naturvetenskap å ena sidan och humaniora och samhällsvetenskap å den andra, så visar resultaten som väntat relativt stora skillnader mellan de båda områdena. De båda områdena svarar tillsammans för drygt 80 % av antalet helårsstudenter vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p311 ft15">Antal helårsstudenter per lärare <NOBR>1994–98</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr19 td177"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td178"><SPAN class="p10 ft10">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td179"><SPAN class="p10 ft10">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td179"><SPAN class="p10 ft10">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td179"><SPAN class="p10 ft10">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td180"><SPAN class="p184 ft10">1998</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td181"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td182"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td158"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td158"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td158"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td183"><SPAN class="p9 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td184"><SPAN class="p154 ft10">HSJT</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td185"><SPAN class="p155 ft10">41,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td154"><SPAN class="p312 ft10">42,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td154"><SPAN class="p312 ft10">39,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td154"><SPAN class="p312 ft10">42,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td186"><SPAN class="p312 ft10">41,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p154 ft10">NT</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td185"><SPAN class="p155 ft10">21,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p312 ft10">22,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p312 ft10">22,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p312 ft10">23,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p312 ft10">25,1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft72">Källa: Statistiska meddelanden U 23 SM 9901, SCB samt tidigare motsvarigheter.</P>
<P class="p313 ft0">Jämförelsen har här begränsats till att gälla universitet och högskolor med fasta resurser för forskning eftersom det bara är för dessa lärosäten som personalen fördelas efter verksamhetsområde. I övrigt gäller att de olika personalkategorierna schablonfördelats på grundutbildning och forskning med samma omräkningstal för båda verksamhetsområdena. Det synes rimligt med hänsyn till hur personalen inom olika verksamhetsområden fördelar sig över uppgifterna grundutbildning och forskning, men schablonerna blir givetvis grövre och grövre.</P>
<P class="p37 ft0">Lärartätheten var i början av perioden dubbelt så hög inom teknik och naturvetenskap som inom humaniora (inklusive teologi), samhällsvetenskap och juridik. Fram till 1998 har sedan skillnaden minskat något genom att lärartätheten minskat inom naturvetenskap och teknik. Som nämndes tidigare kan dock bilden vara missledande eftersom en växande del av helårsstudenterna framför allt på kurser som är klassificerade helt eller delvis som teknik utbildas av lärare som organisatoriskt hör till det <NOBR>humanistisk-samhällsvetenskapliga</NOBR> området.<SPAN class="ft33">12 </SPAN>Jämfört</P>
<P class="p314 ft10"><SPAN class="ft33">12 </SPAN>Kurser klassificeras efter sitt innehåll. Lärarna klassificeras efter sin fakultetstillhörighet. Systemvetenskapliga kurser t.ex. klassificeras helt eller delvis</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p9 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">93</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td93"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td94"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft0">med resursinsatsen i pengar som redovisades inledningsvis är således skillnaderna i lärartäthet mindre. Här spelar dock också det större lokalbehovet inom teknik och naturvetenskap in och större behov av dyrbar utrustning.</P>
<P class="p27 ft0">Räknar vi bort lokalerna i den inledande kalkylen är resurserna för naturvetenskap och teknik 2,5 gånger resurserna för humaniora och samhällsvetenskap. Tar man sedan hänsyn till dyrare utrustning inom det förra området så kan man kanske tala om ett förhållande ungefär två till ett när det gäller lärarresursen.</P>
<P class="p66 ft22"><SPAN class="ft22">4.2.7</SPAN><SPAN class="ft42">Kurskostnader och kostnadsfördelning</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Vad olika kurser kostar och hur kostnadsfördelningen ser ut för kurserna finns det inga samlade uppgifter över. Ett av skälen till detta är naturligtvis att det skulle kräva en mycket detaljerad redovisning. Den största enskilda kostnadsposten för en kurs är ersättning för lärarinsatsen. Kurskostnaden blir således direkt beroende av varje enskild lärares lön. Andra frågor som inte är så enkla att hantera är den enskilda kursens del av gemensamma administrationskostnader och lokalkostnader. Ett annat skäl är traditionen. Det finns en stark tradition att räkna kursresurser i form av undervisningstimmar i stället för i kronor.</P>
<P class="p37 ft0">Utbildningsdepartementet har i regleringsbrev för år 2000 uppdragit åt några lärosäten att redovisa kostnaden i kronor per helårsstudent fördelat på resp. utbildningsområden och att beskriva och kommentera den modell som använts för att ta fram uppgifterna.<SPAN class="ft33">13</SPAN></P>
<P class="p36 ft2">Det har emellertid gjorts några undersökningar av undervisningens omfattning sett huvudsakligen från studentens perspektiv.</P>
<P class="p31 ft0">Hur mycket undervisning får studenten vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet? Den frågan besvarades i en rapport hösten 1998. Det konstaterades i rapporten att antalet undervisningstimmar i genomsnitt per vecka på samtliga kurser sjunkit från 7 timmar 1992/93 till 6 timmar 1997. Dessutom har gruppstorleken på grundkurserna stigit, medan den sjunkit något på <NOBR>C/D-nivå.<SPAN class="ft79">14</SPAN></NOBR></P>
<P class="p27 ft2">Vid Linköpings universitet ställdes frågan: Varför får studenter inom humaniora och samhällsvetenskap enbart <NOBR>3–4</NOBR> timmars undervisning veckan? Rapporten tar upp följande skäl. Anslaget till</P>
<P class="p315 ft51">som tekniska eller naturvetenskapliga. Men lärarna tillhör som regel samhällsvetenskaplig fakultet.</P>
<P class="p53 ft10"><SPAN class="ft36">13</SPAN><SPAN class="ft55">Regleringsbrev avseende universitet och högskolor för år 2000.</SPAN></P>
<P class="p207 ft39"><SPAN class="ft36">14</SPAN><SPAN class="ft38">Hjertsén, Ewa; Hur mycket undervisning får studenten vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet? Jämförelse ht 97 och läsåret 1992/93. Rapport </SPAN><NOBR>1998-08-18.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">94 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft0">humaniora och samhällsvetenskap är lågt. Lärarnas lönenivå spelar roll. Lärarnas tid för examination/administration är ytterligare en faktor. Avsättningarna till gemensamma ändamål minskar undervisningstiden. Gruppstorleken är en viktig faktor.<SPAN class="ft79">15</SPAN></P>
<P class="p37 ft0">Vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet publicerades under våren 2000 en rapport med titeln: Grundutbildning på obestånd? I rapporten analyseras resursminskningens konsekvenser under <NOBR>1990-talet</NOBR> för <NOBR>historisk-filosofiska</NOBR> sektionen. Det konstaterades att det totala antalet undervisningstimmar per student minskat med nära 16 % mellan 1993 och 1999. Minskningen på grundnivå var hela 24 % medan antalet timmar på <NOBR>C/D-nivå</NOBR> ökat med 7 %. Föreläsningsundervisning har inte ökat i omfattning. Det totala utbudet av kurser har minskat med 20 % sedan 1993 de flesta deltidskurser. Institutionerna arbetar aktivt för att minska kostnaderna. Det kan ske genom lokalbesparingar och/eller genom att använda vikarier i stället för fast anställda lärare i undervisningen.<SPAN class="ft79">16</SPAN></P>
<P class="p28 ft0">HSV har nyligen gjort en undersökning med frågan: Är grundutbildningens kvalitet i farozonen? Det är en fallstudie som berör universiteten i Göteborg, Karlstad, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala samt Mitthögskolan och Högskolan i Kalmar. I rapporten konstateras att den undervisning en student får i de flesta fall ligger långt under Grundbultens rekommendationer. Lärarnas arbetsbelastning är hög (49 timmar/vecka) och tid saknas för kompetensutveckling och egen forskning.<SPAN class="ft33">17</SPAN></P>
<P class="p37 ft2">Vid våra samtal med studenter lokalt och centralt har frågan ställts om det är meningsfullt att studera vid högskolan då undervisningsstödet är av så liten omfattning?</P>
<P class="p32 ft22"><SPAN class="ft22">4.2.8</SPAN><SPAN class="ft42">Vart tar alla timmar vägen?</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Som framgått av föregående avsnitt är situationen oroande. I vår enkät och vid våra besök på lärosätena har vi mött en enstämmig uppfattning att resurserna försämrats och är dåliga. Detta har allra starkast kommit till uttryck från utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap där det som Linköpingsexemplet ovan visar, finns resurser för endast</P>
<P class="p316 ft51"><SPAN class="ft36">15</SPAN><SPAN class="ft61">Undervisningstid inom filosofisk fakultet. Rapport 13, filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.</SPAN></P>
<P class="p207 ft51"><SPAN class="ft36">16</SPAN><SPAN class="ft80">Melkersson, Martin: Grundutbildning på obestånd? Stockholms universitet vt 2000.</SPAN></P>
<P class="p52 ft10"><SPAN class="ft36">17</SPAN><SPAN class="ft55">Är grundutbildningens kvalitet i farozonen? HSV 2000:12 AR.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p9 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">95</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td93"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td94"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">ca 4 timmars undervisning per vecka. Det är mindre än hälften av Grundbultens rekommendation som en miniminivå.</P>
<P class="p31 ft0">Som visats ovan har en urholkning av anslagen skett under 1990- talet. Nedskärningen i kronor är dock inte så omfattande som minskningen i antalet undervisningstimmar antyder. Det finns uppenbarligen även annat som påverkar antalet undervisningstimmar. Ett förhållande som påverkar antalet undervisningstimmar är lärarnas arbetstid och hur den disponeras. I arbetsuppgifterna ingår inte endast föreläsningar, seminarier, lektioner och handledning utan också examination, utvecklingsarbete etc.</P>
<P class="p26 ft2">Det finns ingen enkel formel man kan använda för att härleda antalet undervisningstimmar per vecka ur ”prislapparna” eller ur mått som lärartäthet. Den minskning av antalet undervisningstimmar över tid som konstaterats beror sannolikt också på:</P>
<P class="p317 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">Löneavtalen. Löneökningen har varit snabbare än pris- och löneomräkningen.</SPAN></P>
<P class="p69 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Arbetstidsavtal (lärarnas rätt till forskning/utvecklingsarbete är numera inskriven i avtal och omfattar ca 20 % av arbetstiden).</SPAN></P>
<P class="p170 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Nya ”ofinansierade” uppdrag har tillförts högskolan. Ett exempel är den ”tredje uppgiften”, dvs. högskolans informationsskyldighet. Andra exempel är jämställdhetsarbetet, studentinflytandet och arbetet för ökad mångfald.</SPAN></P>
<P class="p52 ft0"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Ambitionen att upprätthålla fördjupningskurser (C- och </SPAN><NOBR>D-kurser)</NOBR></P>
<P class="p318 ft2"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft30">Då neddragningar sker stryks i första hand s.k. ”lösa timmar”, vilka normalt är billigare än timmar i tjänst.</SPAN></P>
<P class="p65 ft2">Genom vår enkät och genom de samtal vi fört med högskoleledningarna har vi funnit att de mindre och medelstora högskolorna sannolikt klarat förändringen bättre än universiteten. En anledning kan vara den förhållandevis stora och ökande andelen C/D kurser vid universiteten.</P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">4.2.9</SPAN><SPAN class="ft42">Spännvidden i ersättningsnivåerna</SPAN></P>
<P class="p208 ft0">I Grundbulten<SPAN class="ft33">18 </SPAN>jämfördes spännvidden mellan ”dyraste” och ”billigaste” utbildningar i några länder, varvid konstaterades att spännvidden var störst i Sverige. I utredningen förslogs också att spännvidden skulle minska – inte minst därför att den lägsta nivån ansågs vara för låg och att utredningen inte fick föreslå åtgärder som ökade statsutgifterna.</P>
<P class="p319 ft10"><SPAN class="ft33">18 </SPAN>SOU 1992:44, s. 59.</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">96 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft0">Spännvidden i det nya svenska systemet då det infördes 1993/94 var <NOBR>1–4,5.</NOBR> <NOBR>(HSJT-medicin:</NOBR> det konstnärliga området ingick inte.) Spännvidden år 2000 är 3,7 jämförd på samma sätt. Minskningen sammanhänger främst med att lokalkostnaderna lagts in i systemet.</P>
<P class="p37 ft0">Flera utländska exempel visar att spännvidden mellan lägsta prislapp (som regel humaniora och samhällsvetenskap) och teknik/naturvetenskap fortfarande är större i Sverige. Jämförelser är inte alltid lätta att göra, men faktorn 2 verkar ligga närmare ett internationellt genomsnitt än den svenska faktorn 2,5. I Frankrike, där jämförelsen görs i undervisningstimmar per student är spännvidden mellan humaniora/ samhällsvetenskap å ena sidan och naturvetenskap/teknik å den andra för lägre examina 2,4. I Danmark är spännvidden mellan samma ämnesområden drygt 2, i Flandern 2. Nederländerna, där det endast finns två grupper, har en spännvidd mellan dyra och billiga ämnen på endast 1,5.<SPAN class="ft33">19</SPAN></P>
<P class="p28 ft0">Även relationen mellan ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer har förändrats. Då systemet infördes 1993/94 var tanken att tyngdpunkten skulle ligga på prestationsersättningen. Utbildningsministern skrev i propositionen till riksdagen: ”Jag anser dock för egen del att det kan finnas skäl att något justera beredningens förslag att studentpengen bör utgöra 25 % av per <NOBR>capita-ersättningen</NOBR> för en tillhandahållen årsstudieplats. Jag förordar därför att studentpengen till att börja med skall utgöra 30 % av den beräknade per <NOBR>capita-ersätt-</NOBR> ningen”.<SPAN class="ft33">20</SPAN></P>
<P class="p37 ft2">Relationen mellan ersättningarna för helårsstudenter och helårsprestationer blev dock inte exakt <NOBR>30–70.</NOBR> Även riksdagen hade synpunkter på detta och fastställde relationen till <NOBR>40–60.</NOBR></P>
<P class="p31 ft2">År 1994/95 lades ersättningen för lokalkostnader och lånekostnader in i ersättningarna. Dessa lades helt på studentpengen, vilket har förändrat relationen. För närvarande varierar relationen mellan <NOBR>44–56</NOBR> % för studentpeng och <NOBR>46–54</NOBR> % för helårsprestation.</P>
<P class="p320 ft28"><SPAN class="ft28">4.3</SPAN><SPAN class="ft29">Bedömningar och förslag</SPAN></P>
<P class="p116 ft22"><SPAN class="ft22">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft42">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p25 ft2">Av svaren på vår enkät och våra diskussioner med företrädare för såväl universitet och högskolor som statsmaktsnivån framgår att den helt dominerande uppfattningen är att det nuvarande resurstilldelningssys-</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft36">19</SPAN><SPAN class="ft55">Maasen, Peter: Models of financing higher education in Europé. 2000.</SPAN></P>
<P class="p53 ft10"><SPAN class="ft36">20</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 1992/93: 169 s. 18.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p9 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">97</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td93"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td94"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft0">temet med ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer upp till ett takbelopp i sina grunddrag fungerar väl. Vi delar denna uppfattning. Detta är ju också i överensstämmelse med våra direktiv, som anger att det nuvarande styrsystemet i sina grunddrag ska ligga fast.</P>
<P class="p37 ft0">Det måste dock framhållas att resurstilldelningssystemet ännu endast prövats under en period av expansion inom den grundläggande högskoleutbildningen. Såväl i <NOBR>enkät-svaren</NOBR> som vid våra överläggningar med företrädare för universitet och högskolor framfördes farhågor för att lärosätena kommer att få systembetingade problem om studenttillströmningen minskar. Som resurstilldelningssystemet är utformat ger detta omedelbart effekter på lärosätenas intäkter. Men kostnaderna kan inte skäras ned lika snabbt, eftersom lärosätena har långsiktiga bindningar genom såväl de regler som gäller för personalens anställningstrygghet som hyresavtal. Vi återkommer i det följande till detta.</P>
<P class="p28 ft0">Statsmakterna har själva uppmärksammat att systemet inte kan tillämpas när en ny högskola inrättas och ska byggas upp från grunden. Men av uttalanden från företrädare för statsmakterna att döma finns inga planer på att inom överblickbar tid inrätta nya högskolor. Vi tar därför inte närmare upp frågor om resurstilldelningen när en ny högskola inrättas. Den initiala resurstilldelningen till ett nytt lärosäte måste, enligt vår mening, under alla omständigheter bedömas från fall till fall. Därefter är det viktigt att den nya högskolan så snabbt som möjligt inlemmas i det reguljära systemet och följer de regler och villkor som gäller för alla lärosäten.</P>
<P class="p38 ft22"><SPAN class="ft22">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft42">Resursbehov för olika utbildningar</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Även om systemet för fördelning av resurser i ledet mellan statsmakten och högskolan fungerar i stort sett väl, finns det invändningar mot resursnivån totalt sett och fördelningen via ”prislapparna” till utbildningsområden.</P>
<P class="p26 ft0"><NOBR>Enkät-svaren</NOBR> och de synpunkter som framförts vid våra överläggningar med företrädare för universitet och högskolor visar en närmast enstämmig uppfattning att resursstandarden inom den grundläggande högskoleutbildningen generellt är för dålig. Flera bedömare anser att detta särskilt gäller utbildningen inom området humaniora – teologi – samhällsvetenskap – juridik. Här har, framförs ofta, besparingar och bristande kostnadskompensation under fler år lett till att resursnivån nu passerat en kritisk gräns och ligger ”under smärtgränsen”. Många studenter får alltför få undervisningstimmar och undervisas i alltför stora undervisningsgrupper.</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft2">Det ligger utanför vårt uppdrag att komma med förslag som innebär totalt sett ökade kostnader. Eventuella förslag till ändrade per capitaersättningar måste således åtföljas av förslag till omfördelningar.</P>
<P class="p80 ft0">Vi konstaterar med beklagande att universitet och högskolor inte, med de redovisningsrutiner som tillämpas idag, kan ange de faktiska kostnaderna för olika utbildningsinsatser. Enligt vår mening är det mycket angeläget att universitets- och högskolestyrelserna håller sig underrättade om dels hur resurserna i kronor för grundutbildning fördelas på kurser och dels hur de pedagogiska förhållandena är inklusive ”timmar per vecka”. Vår bedömning är att så inte sker i tillräcklig omfattning nu.</P>
<P class="p86 ft0">När resursstandarden för högskoleutbildningen behandlas t.ex. i den allmänna debatten gäller diskussionen så gott som uteslutande endast en typ av resursinsatser i utbildningen, nämligen antalet lektioner eller undervisningstimmar. Som tidigare framgått finns inga enkla samband mellan resurstilldelning i kronor och ”timmar per vecka”. Som enda mått på den pedagogiska situationen är det inte heller, som visas nedan, tillfyllest. Likväl är det ett mått, som mäter den pedagogiskt viktiga faktorn <NOBR>”lärar-studentkontakt”.</NOBR> Med de låga tal det nu börjar handla om blir faktorn klart kritisk.</P>
<P class="p87 ft0">För effektiv inlärning är självfallet inte enbart undervisningstimmar avgörande. Även studieförhållanden i övrigt och studiemiljön är av stor vikt. På många sätt har lärosätenas fria förfogande över utbildningsresurserna lett till att dagens studenter – även inom området humaniora/samhällsvetenskap – fått tillgång till utbildningsresurser av andra slag i väsentligt högre omfattning än tidigare. Dagens studenter har t.ex. i mycket större utsträckning än för bara något årtionde sedan tillgång till läs- och arbetsplatser på högskolan samt biblioteksservice. Tillgången på datorer och annan utrustning må upplevas som fortfarande otillräcklig, men den har likafullt inneburit en betydande satsning på resurser att användas i utbildningen och av studenterna. En större andel av lärarna har nu egen forskarutbildning, med den kvalitetshöjning som ligger i detta. De regler som nu gäller – att alla forskarutbildade lärare ska arbeta inom såväl undervisning som forskning – har sannolikt lett till starkare forskningsanknytning. Också detta får förutsättas innebära kvalitativa förbättringar i utbildningen.</P>
<P class="p321 ft0">Grundbulten, som hade i uppdrag att bland annat bedöma resursbehoven för olika typer av grundläggande högskoleutbildning, framhöll att det inte är möjligt att på något objektivt sätt fastställa den optimala omfattningen av lärarstödet i olika utbildningar. ”Varken den pedagogiska forskningen eller det underlag som utredningen sökt skaffa fram ger egentligen vägledning för att bedöma vilken uppläggning av undervisningen eller vilken lärartäthet som skulle ge det bästa resultatet inom</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p9 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">99</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td93"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td94"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft0">det enskilda ämnet eller som krävs för att uppnå de mål som uppställts för en viss utbildning. Än mindre kan man på pedagogiska grunder fastställa de ideala kostnadsrelationerna mellan olika ämnen eller utbildningsområdena. Det är heller inte möjligt att på förhand bedöma konsekvenserna av en ökning eller en minskning av resurstilldelningen till olika utbildningar”.<SPAN class="ft33">21</SPAN></P>
<P class="p26 ft0">Vi instämmer till fullo i detta. Det går inte att ta fram ett objektivt underlag för beslut om lämplig resursnivå för den grundläggande högskoleutbildningen. Ersättningsnivåerna i resurstilldelningssystemet kan sägas ange vilken resursstandard som statsmakterna – givet konkurrerande utgiftsändamål på den statliga budgeten – vill ge den grundläggande högskoleutbildningen.</P>
<P class="p28 ft0">Universitet och högskolor har i viss mån givit motsägelsefulla svar på frågan om nuvarande ”prisrelationer” mellan olika utbildningsområden är rimliga. Det som uppmärksammats mest i den allmänna debatten är den bristsituation, som av många anses råda inom humaniora och samhällsvetenskap. Denna påtalas också både i enkätsvaren och vid våra överläggningar med företrädare för lärosätena.</P>
<P class="p26 ft2">Samtidigt framhåller dock många resursbehoven också för andra utbildningsområden, främst då naturvetenskap och teknik. Det visar sig också att i lärosätenas faktiska agerande – genom att utnyttja möjligheterna till omfördelningar mellan utbildningsområden – har några valt att ge särskilda förstärkningar till naturvetenskap och teknik.</P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft42">Prislappar och utbildningsområden</SPAN></P>
<P class="p322 ft0">I princip behöver inte prislappar och utbildningsområden spela särskilt stor roll för styrning av utbudet av program och kurser och avses inte heller göra det. Prislappar och utbildningsområden är instrument genom vilka betalning utgår för uppfyllda uppdrag. Betalningen avses schablonmässigt täcka vad det kostar att utbilda studenter inom olika områden.</P>
<P class="p26 ft25">Det årliga takbeloppet som bestäms för varje högskola kan beskrivas genom fyra faktorer:</P>
<P class="p317 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft68">Totalantalet studenter (varmed alltså förstås helårsstudent + helårsprestation).</SPAN></P>
<P class="p170 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft65">De relativa prislapparna, där den lägsta får vikten 1 och de andra vikter lika med kvoten mellan prislappen i fråga och den lägsta.</SPAN></P>
<P class="p69 ft2"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft68">Den aktuella högskolans profil beskriven som en serie siffror, som anger den relativa andelen av studenter per utbildningsområde</SPAN><SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p323 ft10"><SPAN class="ft33">21 </SPAN>SOU 1992:44 s. 20.</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft65">Den lägsta prislappen.</SPAN></P>
<P class="p324 ft10">Ett sifferexempel: En högskola har profilen 70 % <NOBR>HSJT-studenter</NOBR> och 30 % <NOBR>NT-studenter</NOBR> – inga andra utbildningsområden är företrädda. Totalantalet studenter är 5 000. De nationellt bestämda relativa prislapparna är sådana att HSJT = 1 och NT = 2,5. Lägsta prislappen är 26 000 kr. Högskolans tak är då</P>
<P class="p325 ft10">Taket = 26 000 x 5 000 x (0,7x1 + 0,3x2,5) = 188 500 000</P>
<P class="p95 ft0">Av de fyra faktorerna ovan bestämmer statsmakterna helt och hållet 2 och 4, medan högskolorna i någon utsträckning förfogar över 1 och 3. Dock ingår A och C i statsmakternas beräkningsunderlag, men högskolorna är i princip inte bundna av detta underlag. Men när statsmakterna fastställer mål om examina, antal studenter m.m. sätts olika restriktioner på 1 och 3. Dessutom finns en annan restriktion på 3, i form av krysslistan över vilka prislappar, som får tillämpas vid resp. högskola.</P>
<P class="p326 ft22"><SPAN class="ft22">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft42">Utbildningsprofiler</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Det har tidigare framgått att statsmakterna vill ha möjlighet att styra antalet studenter kopplade till olika program eller utbildningsområden, ibland i termer av nybörjare. En god överblick över studenternas fördelning på utbildningsområden och per lärosäte får man genom att beräkna den relativa fördelningen per lärosäte och för riket som helhet. Med detta underlag kan resonemang föras om lärosätets fortsatta utveckling inom lärosätet och med statsmakterna.</P>
<P class="p37 ft2">Med profilunderlaget kan statsmakterna bättre på nationell nivå bedöma avvägningen mellan olika områden. De relativa talen har fördelen att på ett tydligare sätt visa hur en högskolas profil ser ut och hur den förhåller sig till den nationella profilen (bil. 3).</P>
<P class="p40 ft22"><SPAN class="ft22">4.3.5</SPAN><SPAN class="ft42">Justering av ersättningsnivåerna</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Frågan om eventuella ändringar av ersättningsnivåerna (”prislapparna”) och utbildningsområdena diskuterar vi i två avsnitt. I det första utgår vi från nuvarande utbildningsområden och prislappar. I det andra diskuterar vi vissa möjliga justeringar av de områden inom vilka ersättningsnivåerna tillämpas.</P>
<P class="p37 ft2">Vi har också noterat att fördelningen av ersättningen på helårsstuderande resp helårsprestation är olika för utbildningsområdena. Då systemet infördes var avsikten att lägga tyngpunkten på prestationer. Då lokalresursen lades in i systemet fördes den helt till helårsstuderande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td152"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p9 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">101</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td187"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td188"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p327 ft25">Vi menar att fördelningen borde ses över och att relationen <NOBR>50–50</NOBR> % borde eftersträvas.</P>
<P class="p328 ft60"><SPAN class="ft8">4.3.5.1</SPAN><SPAN class="ft59">Nuvarande utbildningsområden och eventuella förändringar av prislapparna</SPAN></P>
<P class="p329 ft25">Med utgångspunkt i nuvarande utbildningsområden är det vår uppfattning att de relativa nationella prislapparna bör justeras av följande skäl.</P>
<P class="p330 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft65">Även om den enskilda högskolan inte är bunden av de nationella prislapparna är det välkänt och oundvikligt att dessa ändå sätter vissa normer och har ett starkt signalvärde. De lokala möjligheterna till omfördelningar är också starkt varierande, beroende på utbildningsmixen vid det enskilda lärosätet.</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft65">Omfattningen av lärarstödet i vissa ämnen och på vissa nivåer har blivit oacceptabelt lågt. Grunden för denna förändring är blandad – en minskning av lägsta prislappen i reala tal, nya avtal på lärarområdet, nya uppgifter för högskolorna m.m. Likväl, en uppjustering av den lägsta nivån ter sig såväl sakligt som psykologiskt höggradigt angelägen. Detta är i synnerhet angeläget om en social och etnisk breddning i studentrekryteringen skall kunna åstadkommas.</SPAN></P>
<P class="p331 ft2"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft68">Flera utländska exempel visar att spännvidden mellan lägsta prislapp (som regel humaniora och samhällsvetenskap) och teknik och naturvetenskap är mindre än i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p332 ft0">Mot denna bakgrund föreslår vi att den lägsta ersättningsnivån höjs med totalt 15 % eller nära 400 miljoner kr. Det innebär att den lägsta ersättningsnivån kompenseras för de alltför låga pris- och löneomräkningarna sedan 1993/94. Eftersom våra förslag enligt direktiven måste vara kostnadsneutrala, föreslår vi att höjningen av den lägsta nivån finansieras genom en sänkning av ersättningsnivåerna till alla övriga utbildningsområden. Det innebär en sänkning för övriga områden med 5,2 % beräknat på antalet ersättningsberättigade helårsstuderande och prestationer 1999 och med ersättningsnivåer enligt regleringsbrev för år 2000. Effekterna av förslaget per utbildningsområde blir:</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft47">Justerade ersättningsnivåer med +15 % på HSJToch <NOBR>–5,2</NOBR> % på alla övriga områden</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr10 td189"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td190"><SPAN class="p305 ft70">hst</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td177"><SPAN class="p17 ft70">hpr</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td177"><SPAN class="p333 ft70">Ersättn.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td191"><SPAN class="p288 ft70">Justerade prislappar</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td192"><SPAN class="p333 ft70">Justerad</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td161"><SPAN class="p157 ft70">differens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td25"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td48"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td184"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td184"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td31"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td193"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td194"><SPAN class="p267 ft70">ersättn.</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td172"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td195"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td196"><SPAN class="p257 ft70">antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td181"><SPAN class="p334 ft70">antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td181"><SPAN class="p280 ft70">mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p245 ft70">kr per hst</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td197"><SPAN class="p335 ft81">kr per hpr</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td198"><SPAN class="p336 ft70">tot mkr.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td25"><SPAN class="p181 ft70">HSJT</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td48"><SPAN class="p260 ft70">109 290</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td184"><SPAN class="p337 ft70">84 618</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td184"><SPAN class="p257 ft70">2 680</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td31"><SPAN class="p292 ft70">15 576</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td193"><SPAN class="p338 ft70">16 306</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td194"><SPAN class="p261 ft70">3 084</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td172"><SPAN class="p280 ft70">+404</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p181 ft70">NT Fa V</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p260 ft70">80 472</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td184"><SPAN class="p337 ft70">657 44</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td184"><SPAN class="p257 ft70">5143</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p292 ft70">34 657</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td193"><SPAN class="p338 ft70">31 692</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td194"><SPAN class="p261 ft70">4872</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p22 ft70"><NOBR>-270</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p181 ft70">Odont</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p260 ft70">1 014</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p337 ft70">943</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p257 ft70">73</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p292 ft70">31 471</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td193"><SPAN class="p338 ft70">39 355</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td194"><SPAN class="p261 ft70">69</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td172"><SPAN class="p280 ft70"><NOBR>-4</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p181 ft70">Med</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p260 ft70">6 571</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p337 ft70">6 149</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p257 ft70">654</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p292 ft70">42 340</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td193"><SPAN class="p338 ft70">55 530</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td194"><SPAN class="p261 ft70">620</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td172"><SPAN class="p280 ft70"><NOBR>-34</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p181 ft70">Underv</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p260 ft70">13 492</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td184"><SPAN class="p337 ft70">12 525</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td184"><SPAN class="p257 ft70">768</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p292 ft70">24 794</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td193"><SPAN class="p338 ft70">31 407</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td194"><SPAN class="p261 ft70">728</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p280 ft70"><NOBR>-40</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p181 ft70">Övr</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p260 ft70">4 745</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p337 ft70">4 324</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p257 ft70">260</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p292 ft70">29 115</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td193"><SPAN class="p338 ft70">25 069</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td194"><SPAN class="p261 ft70">246</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td172"><SPAN class="p280 ft70"><NOBR>-14</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p181 ft70">Idrott</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p260 ft70">519</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p337 ft70">474</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p257 ft70">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p292 ft70">79 748</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td193"><SPAN class="p338 ft70">38 754</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td194"><SPAN class="p261 ft70">57</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td172"><SPAN class="p280 ft70"><NOBR>-3</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p181 ft70">Konstn utb</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p260 ft70">3 858</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td184"><SPAN class="p337 ft70">3 591</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td184"><SPAN class="p257 ft70">746</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p12 ft70">*</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td193"><SPAN class="p339 ft70">*</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td194"><SPAN class="p261 ft70">706</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p280 ft70"><NOBR>-39</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p181 ft70">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p260 ft70">219 961</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p337 ft70">178 368</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p257 ft70">10 384</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td193"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td194"><SPAN class="p261 ft70">10 382</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td172"><SPAN class="p280 ft70">0</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft72"><SPAN class="ft76">Källa: </SPAN>Ersättningsberättigade hst och hpr från 1999 utbildningsdepartementet, högskoleenheten. Ersättningsnivåer från regleringsbrev för år 2000. Ersättning enligt kolumn 4 är antal hst och hpr 1999 med prislappar från regleringsbrev för 2000. De justerade prislapparna är + 15 % i jämförelse med år 2000 för HSJToch <NOBR>–5,2</NOBR> % på alla övriga. De konstnärliga utbildningarna har 7 prislappar. Resursen för de konstnärliga utbildningarna har här summerats. Smärre avrundningsfel finns i tabellen.</P>
<P class="p341 ft0">Vi föreslår att förändringen läggs ut under en treårsperiod.</P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft8">4.3.5.2</SPAN><SPAN class="ft48">Justerade ersättningsområden</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Utbildningsområdenas ersättningsnivåer har egentligen sin grund i tidigare förhållanden, vilka i betydande utsträckning saknar aktualitet i dag. Ingenting har egentligen gjorts för att modernisera och rationalisera dess grunder. Att ersättningsnivåer knyts till allmänna och vidsträckta områden som ”teknik” och ”samhällsvetenskap” – och dessutom som ett beräkningsunderlag – må i och för sig vara uttryck för ett sätt att decentralisera, som är ändamålsenligt. Likväl har den centrala indelningsgrunden betydande styreffekter och den skapar med viss oundviklighet definitionssvårigheter i vad avser klassificeringen av kurser. Vad är en ”teknisk” kurs, vad är en ”samhällsvetenskaplig”?</P>
<P class="p37 ft2">Diskussion om förändringar av ersättningsnivåerna, vilka vi genomfört i föregående avsnitt blir därmed också svåra att genomföra, svårare kanske än om ersättningsnivåerna kunde vara knutna till andra kategorier än just utbildningsområden. Vi vill understryka att indelningen i utbildningsområden därmed inte ifrågasätts. De kan i en rad avseenden</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td152"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p9 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">103</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td187"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td188"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft2">vara ändamålsenliga, men behöver inte nödvändigtvis vara knuta till ersättningsnivåer.</P>
<P class="p80 ft0">Hur man än vänder sig kan dock inte skönsbedömningar undvikas. Som redan Grundbulten konstaterade finns det ingen logik med vilken man kan ”härleda” rättvisa prislappar. Likväl ger den valda indelningsgrunden större eller mindre möjlighet till objektiv analys och diskussion. Vi har tidigare anfört vissa utländska förebilder, vilka enligt vår mening ger ett bättre sådant underlag utan att för den skull vara mera detaljerade än det nuvarande svenska systemet är. I t.ex. England har man följande fyra kategorier såsom ersättningsgrundande och dessutom fastställt relationstal mellan dem, där den billigaste sätts till 1 och de övriga relateras till denna med olika tal. I korthet har man följande fyra kategorier:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr18 td199"><SPAN class="p9 ft0">A</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td200"><SPAN class="p9 ft0">Kliniska ämnen, veterinärmedicin</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td201"><SPAN class="p342 ft0">4,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td199"><SPAN class="p9 ft0">B</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td200"><SPAN class="p9 ft0">Laboratoriebaserade ämnen (naturvetenskap,</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td201"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td199"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td200"><SPAN class="p9 ft0">prekliniska ämnen, teknik)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td201"><SPAN class="p342 ft0">2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td199"><SPAN class="p9 ft0">C</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td200"><SPAN class="p9 ft0">Utbildning med icke försumbara inslag av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td201"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td199"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td200"><SPAN class="p9 ft0">arbete i studios, laboratorier eller praktik</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td201"><SPAN class="p342 ft0">1,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td199"><SPAN class="p9 ft0">D</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td200"><SPAN class="p9 ft0">Alla övriga</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td201"><SPAN class="p342 ft0">1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p343 ft2">I Skottland har man finare indelning och pekar också ut nyare områden med egen rubrik, till exempel <NOBR>IT-ämnen.<SPAN class="ft44">22</SPAN></NOBR></P>
<P class="p81 ft0">I detta sammanhang bortser vi från de konstnärliga ämnena, vilka synes ha en helt annan (lägre) prislapp i UK än i Sverige. Frågan om de konstnärliga prislapparna behandlas särskilt i kap. 5.</P>
<P class="p80 ft0">I Sverige är den huvudsakliga indelningsgrunden för grundutbildningen organisationstillhörighet. I den engelska är utbildningens karaktär utslagsgivande, dvs. i vad mån praktik, laboratoriearbete etc. är nödvändigt för att nå uppsatta mål.<SPAN class="ft33">23</SPAN></P>
<P class="p88 ft2">Om man på försök skulle översätta ovanstående tabell till svenska förhållanden skulle man först och främst få övergå från ämnen till kurser som minsta beståndsdel. Humaniora och samhällsvetenskap skulle delas mellan C och D. I kategori C skulle man rimligen placera</P>
<P class="p344 ft39"><SPAN class="ft82">22 </SPAN>I detta sammanhang bortser vi från de konstnärliga ämnena, vilka synes ha en helt annan (lägre) prislapp i UK än i Sverige. Frågan om de konstnärliga prislapparna behandlas särskilt (kap. 5).</P>
<P class="p345 ft10"><SPAN class="ft33">23 </SPAN>Grundbultens preliminära förslag påminner starkt om det engelska. SOU 1992:44 s. <NOBR>54–57.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p9 ft15"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft0">bland annat språkutbildningar, viss mediaorienterad humanistisk utbildning och <NOBR>IT-orienterad</NOBR> utbildning. Det svenska utbildningsområdet undervisning kan man inte återfinna i den engelska indelningen. Det bör dock i princip höra hemma under kategori C.</P>
<P class="p37 ft0">En överslagsmässig kalkyl baserad på dessa relationstal och med iakttagande av kostnadsmässig neutralitet visar att betydande omkastningar skulle ske. Dessa beror väsentligen på relationstalen.</P>
<P class="p31 ft0">Om vi i Sverige skulle övergå till denna nya indelningsgrund kan man välja andra relationstal för att göra övergången rimligt mjuk Vi har inte haft möjlighet att närmare analysera eller utveckla kategoriindelningen. Det är inte heller nödvändigt för att åstadkomma den omfördelning som vi föreslagit i föregående avsnittt.</P>
<P class="p37 ft2">För att på längre sikt få till stånd en bättre ordning skull vill vi likväl vilja föreslå att den här antydda ansatsen utreds närmare utan att därmed försena den angelägna omfördelning, som vi föreslog i föregående avsnitt.</P>
<P class="p123 ft22"><SPAN class="ft22">4.3.6</SPAN><SPAN class="ft42">Klassificering av kurser.</SPAN></P>
<P class="p25 ft0">Klassificering av kurser spelar stor roll för resursallokeringen. Det är viktigt att kursklassificeringen sker öppet och med full insyn. När nya kurser tillkommer på nya områden uppstår självfallet diskussion om kursklassificering. Vi menar att normerande diskussioner lämpligen kan föras inom ramen för SUHF.</P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft8">4.3.6.1</SPAN><SPAN class="ft48">Reserv</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Lärosätenas intäkter för grundläggande utbildning påverkas direkt av antalet helårsstuderande och antalet helårsprestationer. Det får direkt effekt för det pågående verksamhetsåret. Kostnadssidan tar det längre tid att påverka både uppåt och nedåt, eftersom de tunga posterna där är personal- och hyreskostnader, som har längre ställtider. Uppsägning av personal tar minst 18 månader. Hyreskontrakten kan, som framgår av kap. 8 vara av olika längd, men nästan alltid fleråriga.</P>
<P class="p27 ft0">Behovet av en reserv är således stort. Högskolesystemet har med statsmaktens goda minne också utvecklats mot mera företagsliknande former med t.ex. resultatredovisning och myndighetskapital. Men vi anser att behovet av reserv eller buffert inte riktigt har erkänts, vilket t.ex. debatten om högskolornas överskott och överproduktion visade.</P>
<P class="p26 ft2">Den reserv som i någon mån kan utjämna obalansen mellan kortsiktiga intäkter och långsiktiga kostnader är möjligheterna att balansera det ekonomiska överskottet upp till ett ackumulerat belopp som</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB382d199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td152"><SPAN class="p9 ft0">SOU 2000:82</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p9 ft24">Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning <SPAN class="ft11">105</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td187"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td188"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">motsvarar 10 % av anslagen. Därtill finns en utjämningsmöjlighet via icke utnyttjat takutrymme och s.k. överproduktion.</P>
<P class="p35 ft0">Vi menar att detta inte är tillräckligt.</P>
<P class="p31 ft0">Vi har övervägt att i enlighet med det engelska systemet föreslå ett s.k. golv, dvs. att anslagen från ett år till nästa inte får sjunka med mer än ett bestämt antal procent. Det dämpar divergensen mellan kortsiktiga intäkter och långsiktiga kostnader, men ger betydande eftersläpningseffekter.</P>
<P class="p26 ft0">Vid våra överläggningar med universitet och högskolor har det påtalats att systemet i kombination med de små reserverna gör tillvaron vansklig. När expansionsfasen nu håller på att brytas kommer den första testen på systemet i en retardationsfas. Vi är övertygade om att behoven av dämpningsfaktorer och reserver därmed kommer att öka. Frågan är av principiell betydelse för hela statsförvaltningen och borde därför få en generell lösning.</P>
<P class="p346 ft35"><SPAN class="ft28">4.4</SPAN><SPAN class="ft34">Sammanfattning av bedömningar och förslag</SPAN></P>
<P class="p347 ft0">Det är en samstämmig uppfattning att det nuvarande systemet för resurstilldelning fungerar väl. Men det har huvudsakligen fungerat i tillväxt. Eftersom huvuddelen av lärosätenas kostnader är svåra att påverka på kort sikt och minskade intäkter slår igenom direkt är avsaknaden av en reserv eller en buffertfunktion besvärande.</P>
<P class="p348 ft0">Resurserna för grundläggande utbildning har urholkats. Vi bedömer att detta är särskilt allvarligt för den lägsta ersättningsnivån; nämligen utbildningsområdena HSJT.</P>
<P class="p234 ft2">Vi anser att en justering av särskilt den lägsta ersättningsnivån är nödvändig.</P>
<P class="p234 ft0">Vi föreslår en justering av de relativa prislapparna till förmån för den lägsta ersättningsnivån med 15 %. Eftersom vårt förslag måste vara kostnadsneutralt innebär det att vi för att finansiera detta, föreslår en sänkning av övriga ersättningsnivåer med drygt 5 %. Vi föreslår att förändringen görs under en treårsperiod.</P>
<P class="p234 ft0">För att på längre sikt få till stånd en bättre ordning vill vi föreslå, att en ny indelning av ersättningsnivåer utreds närmare. Denna indelning skall göras efter utbildningens art. Den bör innebära färre nivåer och minskad spännvidd mellan nivåerna. Detta får dock inte försena den angelägna justering av ersättningsnivåerna vi föreslår.</P>
<P class="p348 ft2">Klassificering av kurser skall ske öppet och med full insyn. Vi föreslår att normerande diskussioner förs i SUHF:s regi.</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GOB382d1SOU_2000__82_d1.pdf769185pdfHögskolans styrning - del 1https://data.riksdagen.se/fil/C5178D51-A03A-4A8F-B810-EF1D0E4409BCGOB382d2SOU_2000__82_d2.pdf971062pdfHögskolans styrning - del 2https://data.riksdagen.se/fil/40BB4AC8-26D1-4CE9-90C4-5A4151A1A979