<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422292</hangar_id>
 <dok_id>GOB357d1</dok_id>
 <rm>2000</rm>
 <beteckning>57</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2000:57</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>57</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:22:00</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Statens folkhälsoinstitut - del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GOB357d1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GOB357d1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB357d1</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 119px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_5 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_5 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 106px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 111px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 87px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}

#page_104 #dimg1z{position:absolute;top:94px;left:105px;z-index:-1;width:418px;height:367px;}
#page_104 #dimg1 #img1  {width:418px;height:367px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:93px;left:42px;z-index:-1;width:427px;height:489px;}
#page_110 #dimg1 #img1  {width:427px;height:489px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_112 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:42px;z-index:-1;width:411px;height:215px;}
#page_112 #dimg1 #img1  {width:411px;height:215px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:42px;z-index:-1;width:418px;height:451px;}
#page_113 #dimg1 #img1  {width:418px;height:451px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:295px;left:42px;z-index:-1;width:300px;height:221px;}
#page_115 #dimg1 #img1  {width:300px;height:221px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_116 #dimg1z{position:absolute;top:93px;left:42px;z-index:-1;width:422px;height:486px;}
#page_116 #dimg1 #img1  {width:422px;height:486px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 79px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:347px;left:42px;z-index:-1;width:411px;height:215px;}
#page_117 #dimg1 #img1  {width:411px;height:215px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_118 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:42px;z-index:-1;width:422px;height:216px;}
#page_118 #dimg1 #img1  {width:422px;height:216px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_120 #dimg1z{position:absolute;top:248px;left:42px;z-index:-1;width:411px;height:262px;}
#page_120 #dimg1 #img1  {width:411px;height:262px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_121 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:520px;}
#page_121 #dimg1 #img1  {width:424px;height:520px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:191px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:318px;}
#page_123 #dimg1 #img1  {width:426px;height:318px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_130 #dimg1z{position:absolute;top:281px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:188px;}
#page_130 #dimg1 #img1  {width:425px;height:188px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:181px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:282px;}
#page_136 #dimg1 #img1  {width:425px;height:282px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_140 #dimg1z{position:absolute;top:451px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:239px;}
#page_140 #dimg1 #img1  {width:425px;height:239px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_143 #dimg1z{position:absolute;top:260px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:85px;}
#page_143 #dimg1 #img1  {width:425px;height:85px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 779px;}

#page_145 #dimg1z{position:absolute;top:557px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:222px;}
#page_145 #dimg1 #img1  {width:425px;height:222px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_146 #dimg1z{position:absolute;top:58px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:102px;}
#page_146 #dimg1 #img1  {width:425px;height:102px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_148 #dimg1z{position:absolute;top:88px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:612px;}
#page_148 #dimg1 #img1  {width:425px;height:612px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 773px;}

#page_149 #dimg1z{position:absolute;top:526px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:247px;}
#page_149 #dimg1 #img1  {width:425px;height:247px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_157 #dimg1z{position:absolute;top:492px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:205px;}
#page_157 #dimg1 #img1  {width:425px;height:205px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_160 #dimg1z{position:absolute;top:626px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:84px;}
#page_160 #dimg1 #img1  {width:425px;height:84px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_162 #dimg1z{position:absolute;top:90px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:179px;}
#page_162 #dimg1 #img1  {width:425px;height:179px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_163 #dimg1z{position:absolute;top:229px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:386px;}
#page_163 #dimg1 #img1  {width:425px;height:386px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_165 #dimg1z{position:absolute;top:90px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:402px;}
#page_165 #dimg1 #img1  {width:425px;height:402px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_168 #dimg1z{position:absolute;top:354px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:170px;}
#page_168 #dimg1 #img1  {width:425px;height:170px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_170 #dimg1z{position:absolute;top:401px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:136px;}
#page_170 #dimg1 #img1  {width:425px;height:136px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_172 #dimg1z{position:absolute;top:112px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:170px;}
#page_172 #dimg1 #img1  {width:425px;height:170px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_175 #dimg1z{position:absolute;top:263px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:257px;}
#page_175 #dimg1 #img1  {width:425px;height:257px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_178 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:101px;}
#page_178 #dimg1 #img1  {width:425px;height:101px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_180 #dimg1z{position:absolute;top:540px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:205px;}
#page_180 #dimg1 #img1  {width:425px;height:205px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 790px;}

#page_181 #dimg1z{position:absolute;top:490px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:300px;}
#page_181 #dimg1 #img1  {width:425px;height:300px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_182 #dimg1z{position:absolute;top:58px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:247px;}
#page_182 #dimg1 #img1  {width:425px;height:247px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 807px;}

#page_183 #dimg1z{position:absolute;top:646px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:161px;}
#page_183 #dimg1 #img1  {width:425px;height:161px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_184 #dimg1z{position:absolute;top:58px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:170px;}
#page_184 #dimg1 #img1  {width:425px;height:170px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_185 #dimg1z{position:absolute;top:76px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:624px;}
#page_185 #dimg1 #img1  {width:425px;height:624px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_186 #dimg1z{position:absolute;top:577px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:67px;}
#page_186 #dimg1 #img1  {width:425px;height:67px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_187 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:84px;}
#page_187 #dimg1 #img1  {width:425px;height:84px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_189 #dimg1z{position:absolute;top:248px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:127px;}
#page_189 #dimg1 #img1  {width:425px;height:127px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_190 #dimg1z{position:absolute;top:145px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:573px;}
#page_190 #dimg1 #img1  {width:425px;height:573px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_191 #dimg1z{position:absolute;top:525px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:222px;}
#page_191 #dimg1 #img1  {width:425px;height:222px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_192 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:463px;}
#page_192 #dimg1 #img1  {width:425px;height:463px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_193 #dimg1z{position:absolute;top:76px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:101px;}
#page_193 #dimg1 #img1  {width:425px;height:101px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_194 #dimg1z{position:absolute;top:76px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:136px;}
#page_194 #dimg1 #img1  {width:425px;height:136px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_195 #dimg1z{position:absolute;top:352px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:101px;}
#page_195 #dimg1 #img1  {width:425px;height:101px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_196 #dimg1z{position:absolute;top:108px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:136px;}
#page_196 #dimg1 #img1  {width:425px;height:136px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_197 #dimg1z{position:absolute;top:94px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:292px;}
#page_197 #dimg1 #img1  {width:425px;height:292px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 118px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





.ft0{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft1{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft2{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft3{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft4{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft5{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft6{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft10{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft11{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft13{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft14{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft15{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;}
.ft16{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft17{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft18{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft19{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft20{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;}
.ft21{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft22{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 30px;}
.ft23{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft24{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft25{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft26{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 26px;}
.ft27{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft28{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft29{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 23px;}
.ft30{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 27px;}
.ft31{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 27px;}
.ft32{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 21px;}
.ft33{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft34{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft35{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft36{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft37{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft38{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft39{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft40{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 24px;}
.ft41{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft42{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 23px;}
.ft43{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft44{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft45{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;}
.ft46{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft47{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft48{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft49{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft50{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft51{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft52{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft53{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft54{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft55{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft56{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft57{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft58{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft59{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft60{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft61{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft62{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft63{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft64{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;}
.ft65{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 16px;}
.ft66{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft67{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft68{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft69{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft70{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft71{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft72{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft73{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft74{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft75{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft76{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft77{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft78{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft79{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft80{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;}
.ft81{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft82{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 19px;}
.ft83{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft84{font:  14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 714px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 756px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: right;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p272{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p277{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p278{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p284{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p285{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p307{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p308{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p309{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p311{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 672px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.4px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td13{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td16{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #ff9a33;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #cc6500;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #ff9a33;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #ff9a33;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-right: #cc6500 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #cc6500;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #cc6500;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-right: #ff9a33 1px solid;border-bottom: #ff9a33 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #ff9a33;}
.td87{border-bottom: #ff9a33 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #ff9a33;}
.td88{border-right: #cc6500 1px solid;border-bottom: #cc6500 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #cc6500;}
.td89{border-bottom: #cc6500 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #cc6500;}
.td90{border-bottom: #ff9a33 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #ff9a33;}
.td91{border-right: #ff9a33 1px solid;border-bottom: #ff9a33 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #ff9a33;}
.td92{border-bottom: #ff9a33 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #ff9a33;}
.td93{border-right: #ff0000 1px solid;border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td94{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td95{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td96{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #cc9a0a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #cc9a0a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-top: #ffcc06 1px solid;border-bottom: #ffcc1a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #ffcc1a;}
.td108{border-top: #ffcc06 1px solid;border-bottom: #ffcc1a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #ffcc1a;}
.td109{border-right: #ffcc1a 1px solid;border-top: #ffcc06 1px solid;border-bottom: #ffcc1a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #ffcc1a;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-top: #cc9a17 1px solid;border-bottom: #cc9a17 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #cc9a17;}
.td118{border-right: #cc9a17 1px solid;border-top: #cc9a17 1px solid;border-bottom: #cc9a17 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #cc9a17;}
.td119{border-right: #ffcc1a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #ffcc1a;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #ffcc1a;}
.td122{border-right: #ffcc1a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #ffcc1a;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-right: #cc9a17 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #cc9a17;}
.td126{border-right: #cc9a17 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #cc9a17;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 26px;}
.tr1{heightzzz: 6px;}
.tr2{heightzzz: 39px;}
.tr3{heightzzz: 41px;}
.tr4{heightzzz: 33px;}
.tr5{heightzzz: 17px;}
.tr6{heightzzz: 19px;}
.tr7{heightzzz: 24px;}
.tr8{heightzzz: 18px;}
.tr9{heightzzz: 43px;}
.tr10{heightzzz: 20px;}
.tr11{heightzzz: 32px;}
.tr12{heightzzz: 25px;}
.tr13{heightzzz: 50px;}
.tr14{heightzzz: 42px;}
.tr15{heightzzz: 9px;}
.tr16{heightzzz: 46px;}
.tr17{heightzzz: 47px;}
.tr18{heightzzz: 34px;}
.tr19{heightzzz: 8px;}
.tr20{heightzzz: 7px;}
.tr21{heightzzz: 16px;}
.tr22{heightzzz: 31px;}
.tr23{heightzzz: 28px;}
.tr24{heightzzz: 21px;}
.tr25{heightzzz: 27px;}
.tr26{heightzzz: 30px;}
.tr27{heightzzz: 40px;}
.tr28{heightzzz: 15px;}
.tr29{heightzzz: 44px;}
.tr30{heightzzz: 14px;}
.tr31{heightzzz: 29px;}
.tr32{heightzzz: 22px;}
.tr33{heightzzz: 5px;}
.tr34{heightzzz: 11px;}
.tr35{heightzzz: 13px;}
.tr36{heightzzz: 56px;}
.tr37{heightzzz: 23px;}
.tr38{heightzzz: 10px;}
.tr39{heightzzz: 37px;}
.tr40{heightzzz: 12px;}
.tr41{heightzzz: 4px;}

.t0{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 486px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 105px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 565px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 565px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 550px;margin-leftZ: 37px;margin-top: 19px;f:bold 7px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-leftZ: 54px;margin-top: 21px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 451px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 28px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 457px;margin-leftZ: 54px;margin-top: 19px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 447px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 29px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 202px;margin-leftZ: 102px;margin-top: 38px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 415px;margin-leftZ: 54px;margin-top: 23px;f:italic 11px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 441px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 31px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 457px;margin-leftZ: 54px;margin-top: 17px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 457px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 28px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 457px;margin-leftZ: 54px;margin-top: 22px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 465px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 28px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 448px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 27px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 315px;margin-leftZ: 86px;margin-top: 27px;f:9px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d11x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft0"&gt;Genom beslut den 23 juni 1999 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet att tillkalla en organisationskommitté med uppgift att föreslå en ombildning av Folkhälsoinstitutet till en myndighet med tydligare uppgifter av stabskaraktär på folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft0"&gt;Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Socialdepartementet, Lars Engqvist, förhandlingsdirektören Iréne Nilsson Carlsson till ordförande i Organisationskommittén. Till huvudsekreterare i utredningen utsågs civilingenjören Mocki Hägg och till sekreterare utsågs departementssekreteraren Maj Sölvesdotter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;Sakkunniga i utredningen har varit direktören Hans Agnéus, Alkoholinspektionen, avdelningsdirektören Margareta Axén Andersson, Statskontoret, utredaren Karin Berensson, Landstingsförbundet, kemisten Conny Eklund, Läkemedelsverket, departementssekreteraren Maria Enggren, Socialdepartementet, länsöverdirektören Bo Hansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, direktören Björn Hibell, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning, kanslirådet Gert Knutsson, Socialdepartementet, stabschefen Bosse Pettersson, Folkhälsoinstitutet, överdirektören Nina Rehnqvist, Socialstyrelsen, sektionschefen Anita Sundin, Svenska Kommunförbundet och departementssekreteraren Marianne Kling, Justitiedepartementet. Expert i kommittén har varit professorn Finn Diderichsen, Karolinska Institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft2"&gt;Arbetet har bedrivits under benämningen Organisationskommittén för Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Organisationskommittén överlämnar härmed slutbetänkandet Statens folkhälsoinstitut – roll och uppgifter (SOU 2000:57).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft0"&gt;Stockholm den 31 maj 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Iréne Nilsson Carlsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Mocki Hägg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;Maj Sölvesdotter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p12 ft1"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td4"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft6"&gt;Sammanfattning ........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft6"&gt;Författningsförslag ..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;Utredningens arbete.......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft10"&gt;Direktiven .........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft11"&gt;Begreppet stabsuppgifter ..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Metoder för utredningsarbetet ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Aktuella utredningar och propositioner ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft10"&gt;HSU 2000 .........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Nationella folkhälsokommittén.........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Smittskyddskommittén......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft11"&gt;Alkoholutredningen ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Privat införsel av alkoholdrycker m.m..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Statskontorets rapport Samordning mot droger ................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Vissa alkoholfrågor m.m...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;32&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Oberoende alkoholsamarbetet – OAS...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Narkotikakommissionen ...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Barnombudsmansutredningen...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Finansiering av forskning och utveckling.........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Statsbidragskommittén......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2.13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Välfärdsbokslutskommittén ..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Styrning av folkhälsoområdet.......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Politiska mål, riktlinjer och prioriteringar ........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;De nationella folkhälsomålen ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Lagar, förordningar och propositioner..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;Styrning av statliga myndigheter ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft10"&gt;Principer och styrformer ...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft10"&gt;Regelstyrning ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Organisationsstyrning .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Utnämningsmakten ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Informell styrning .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;3.2.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Finansiell styrning ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;3.2.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Resultatstyrning ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft7"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft7"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Folkhälsa och folkhälsoansvar..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Folkhälsoarbete.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Folkhälsoaktörer på regional och lokal nivå.....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Kommuner och landsting..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Landstingsförbundet .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Svenska Kommunförbundet..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Länsstyrelserna .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Folkhälsoaktörer på nationell nivå....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Alkoholinspektionen.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Barnombudsmannen .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;68&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Läkemedelsverket .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;Ombudsmannen mot diskriminering på grund av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;sexuell läggning ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.4.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Smittskyddsinstitutet.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.4.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Socialstyrelsen ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;74&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;Organisationer med statligt stöd via Folkhälsoinstitutet .. 78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Organisationer med organisationsstöd..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;Centralförbundet för alkohol- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;narkotikaupplysning (CAN)..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;Forskning, statistik och utbildning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;inom folkhälsoområdet .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Finansiering av forskning .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Utförande av forskning .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Statistik .............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Utbildning .........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;92&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Folkhälsa inom det internationella området .....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;92&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;EU:s folkhälsoarbete.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.7.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;WHO:s hälsostrategi .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Folkhälsoinstitutet..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft7"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Kort historik......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Ansvar, uppgifter och mål ..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;Förordning (1996:614) med instruktion&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;för Folkhälsoinstitutet .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Regleringsbrev för åren &lt;NOBR&gt;1992–2000 ...............................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft4"&gt;Innehåll &lt;SPAN class="ft0"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft11"&gt;Uppdrag i regleringsbreven ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft11"&gt;Särskilda regeringsbeslut ................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;106&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Budgetpropositionen för år 2000 ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Verksamhet, organisation och ekonomi..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Inriktning och organisation.............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Personal...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;112&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Ekonomi..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;114&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;5.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Nätverk och &lt;NOBR&gt;samverkans-/samrådsgrupper.....................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;5.3.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Forskningsverksamhet ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;5.3.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft11"&gt;Internationell verksamhet ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft7"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;Överväganden och förslag...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft7"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutets roll och uppgifter ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutets nya roll............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Uppföljning och utvärdering av folkhälsomålen ............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;141&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Kunskapsinsamling av metoder och strategier ...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;150&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;Övergripande tillsyn enligt lagsbestämmelser om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;alkohol, narkotika och tobak...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;154&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.1.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;Samordning av statistik över alkohol, narkotika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;och tobak.........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;162&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.1.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft11"&gt;Särskilda regeringsuppdrag.............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;165&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.1.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Internationellt arbete .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;167&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.1.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Kompetensbehov ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;168&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Samverkan.......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;169&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Forskningssamverkan .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;170&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Samverkan med den regionala och lokala nivån.............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;173&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Hiv/aids-arbete................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;175&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Samverkan mellan Folkhälsoinstitutet och CAN............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;177&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Information och attitydpåverkan.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;180&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.2.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;Introduktion av Folkhälsoinstitutets nya uppgifter i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;förhållande till de nya folkhälsomålen ...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;183&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Utformning av regeringens styrmedel ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;184&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Utvärderingsgruppens iakttagelser .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;184&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Instruktion.......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;185&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Regleringsbrev ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;193&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Resultatdialog .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;201&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft11"&gt;Ekonomiska konsekvenser..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;202&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td28"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Referenser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;..............................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft7"&gt;205&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td28"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Bilagor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;209&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d15x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;Skrivelse om tjänsteexport..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;217&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;Förslag till regleringsbrev...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;219&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;Bilaga 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;Extern utvärdering ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;225&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;Bilaga 5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutets program och enheter/funktioner .....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;309&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;Bilaga 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Beskrivning av vissa övriga folkhälsoaktörer på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;nationell nivå ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;327&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft1"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft0"&gt;Organisationskommittén föreslår att Folkhälsoinstitutet i fortsättningen skall ha två huvuduppgifter. Den första uppgiften är att ansvara för sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av insatser på folkhälsoområdet och lämna förslag till åtgärder. Den andra uppgiften är att vara ett nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet. Därtill föreslås att Folkhälsoinstitutet skall ansvara för övergripande tillsyn av lagbestämmelser som rör förebyggande insatser när det gäller alkohol, tobak och narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Dessutom föreslås att Folkhälsoinstitutet på regeringens uppdrag skall kunna samordna nationella insatser på folkhälsområdet. Detta kan t.ex. gälla kampanjer och opinionsbildning inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft12"&gt;Uppföljning, utvärdering och förslag till åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Parallellt med Organisationskommitténs arbete har Nationella folkhälsokommittén arbetat med att ta fram förslag till nationella folkhälsomål. Ett slutligt förslag väntas i september 2000. Organisationskommittén föreslår att Folkhälsoinstitutet bör följa upp och utvärdera insatser på folkhälsoområdet med utgångspunkt i de nationella folkhälsomål som väntas bli resultatet av Nationella folkhälsokommitténs arbete. Därmed kan Folkhälsoinsitutet medverka till en positiv utveckling av folkhälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;Organisationskommittén föreslår att Folkhälsoinstitutet skall ha i uppgift att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;samla myndigheter i deras arbete med de nationella målen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;analysera i vilken utsträckning målen uppfylls och då bl.a. använda målgruppsperspektiv,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;identifiera brister samt ge åtgärdsförslag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;löpande pröva och vid behov föreslå prioriteringar mellan målen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;vid behov föreslå nya mål, omformulering av mål och avveckling av mål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;utveckla indikatorer och mätmetoder för uppföljning av målen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;aktivt medverka i och följa utvecklingen av folkhälsoområdet och forskningen inom området nationellt och internationellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;Resultatet av Folkhälsoinstitutets uppföljning och utvärdering bör rapporteras till regeringen samt till andra aktörer och intressenter på folkhälsoområdet. Den folkhälsorapportering som Socialstyrelsen för närvarande är huvudansvarig för bör även i fortsättningen tas fram som ett gemensamt projekt mellan Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Folkhälsoinstitutet bör dock enligt kommitténs förslag ha huvudansvaret för att till regeringen parallellt med Folkhälsorapporten presentera en Folkhälsopolitisk rapport med förslag till åtgärder för att förbättra folkhälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft12"&gt;Nationellt kunskapscentrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör enligt Organisationskommittén ha i uppgift att samla erfarenheter och initiera forskning om metoder och strategier som är viktiga i folkhälsoarbetet. Dessutom bör institutet sprida kunskap och erfarenheter till aktörerna inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Organisationskommittén föreslår att Folkhälsoinstitutet skall ha i uppgift att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;vara en resurs för kommuner och landsting som nationellt kunskapscentrum för metod- och strategifrågor inom folkhälsoområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;följa upp, utvärdera och initiera utvärdering av metoder och strategier för folkhälsoarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;utveckla och följa upp metoder för hälsokonsekvensbeskrivningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;följa internationella erfarenheter av bl.a. metoder och strategier för folkhälsoarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;följa och värdera forskning och utveckling inom metodområdet nationellt och internationellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör enligt Organisationskommittén ha möjlighet att ge stöd till sådana utvecklingsprojekt som ökar kunskapen om metoder och strategier i folkhälsoarbetet. En förutsättning bör vara att den som är ansvarig för projektet också bidrar till finansieringen samt att projekten blir föremål för vetenskaplig prövning och utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft2"&gt;Socialstyrelsen, som redan i dag ansvarar för att administrera och betala ut organisationsstöd till flera organisationer inom folkhälsoområdet, bör överta administration och utbetalning även av övrigt organisationsstöd inom området.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft11"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft17"&gt;Övergripande tillsyn av lagbestämmelser om alkohol, tobak och narkotika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör enligt Organisationskommittén överta uppgifter som rör tillsyn av alkohollagen och lagen om försäljning av teknisk sprit m.m. från Alkoholinspektionen respektive Läkemedelsverket. Mot bakgrund av att alkoholutredningen väntas föreslå förändringar i dessa lagar väntas dock vissa av de nuvarande tillsynsuppgifterna falla bort och en del andra tillsynsuppgifter i fortsättningen handhas av Riksskatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör även ha ansvar för de tillsynsuppgifter enligt tobakslagen som för närvarande ligger på Socialstyrelsen. Den övergripande tillsyn Folkhälsoinstitutet i dag har enligt lagen om hälsofarliga varor bör ligga kvar på institutet. Genom att samordna dessa tillsynsuppgifter uppnås enligt Organisationskommittén bl.a. effektivitetsvinster och förenklingar för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft3"&gt;Organisationskommittén föreslår att Folkhälsoinstitutet i arbetet med tillsynsuppgifterna skall ha i uppgift att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ge ut föreskrifter och allmänna råd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;följa rättstillämpningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;följa upp/utvärdera utvecklingen inom området,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ansvara för rådgivning och information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör även ansvara för statistiksamordning inom alkohol- narkotika- och tobaksområdet. Institutet bör ansvara för en samlad nationell analys av utvecklingen inom alkoholnarkotika- och tobaksområdet. Institutet bör även främja tillgången på statistik av god kvalitet genom att initiera metodutveckling och utveckling av standards i samarbete med användare och producenter samt publicera statistik. Kommittén menar att Folkhälsoinstitutet inte skall ta över databaser från övriga statistikproducenter eller själv bygga upp nya databaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft12"&gt;Internationellt arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör enligt Organisationskommittén i ännu högre grad än hittills följa den internationella utvecklingen inom folkhälsoområdet. Institutets arbete med att följa och aktivt medverka i den internationella utvecklingen och att representera Sverige i bl.a. EU och &lt;NOBR&gt;WHO-sammanhang&lt;/NOBR&gt; bör öka.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft0"&gt;Organisationskommittén föreslår att Folkhälsoinstitutet bör:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;följa och aktivt medverka i den internationella utvecklingen inom folkhälsoområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;på regeringens uppdrag representera Sverige i internationella sammanhang,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ge regeringen underlag för internationellt samarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;exportera tjänster inom folkhälsoområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;Kompetensbehov och forskningssamverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;I samband med Folkhälsoinstitutets nya roll kommer det enligt Organisationskommittén att behöva ske en omställning och tyngdpunktsförskjutning av institutets kompetens. Institutet kommer att behöva mer &lt;NOBR&gt;analys-,&lt;/NOBR&gt; metod- och utvärderingskompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Organisationskommittén bedömer att Folkhälsoinstitutet kan få tillgång till denna kompetens genom egen personal eller genom samverkan med andra. Kommittén bedömer att forskningssamverkan kommer att bli viktig för att tillföra institutet kompetens och för att institutet skall kunna genomföra sina uppgifter. Folkhälsoinstitutet bör enligt Organisationskommittén finansiera viss uppdragsforskning samt utveckla sina hittillsvarande samverkansavtal med forskningsinstitutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft2"&gt;Organisationskommittén föreslår att Folkhälsoinstitutet bör utveckla samverkan med forskare genom bl.a. långsiktiga samverkansavtal med forskningsinstitutioner som har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;tillgång till kvalificerad, praktisk interventionsforskning inom folkhälsoområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;nära samarbete med berörda kommuner och landsting,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;kompetens och erfarenhet av sektorsövergripande hälsopolitisk analysverksamhet så att de kan stödja metodutveckling inom området,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;kapacitet och bredd för att kunna bidra till kompetensutveckling och forskarutbildning av Folkhälsoinstitutets medarbetare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft2"&gt;Kommittén föreslår även att det i samverkansavtalen mellan Folkhälsoinstitutet och forskningsinstitutioner avtalas om tjänstekonstruktioner som möjliggör rotation mellan forskningsinstitutioner och Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft11"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;Samverkan med kommuner och landsting m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet bör enligt Organisationskommittén i samarbete med företrädare för kommuner, landsting och länsstyrelser upprätta en för myndigheten gemensam policy och strategi för hur samverkan skall ske. Kommittén ser behov av att Folkhälsoinstitutet i samarbete med kommuner, landsting och länsstyrelser utvecklar strategiska samverkansformer med regionala och lokala representanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft12"&gt;Samverkan med CAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Organisationskommittén har haft i uppdrag att utvärdera samarbetet med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Folkhälsoinstitutet bör enligt Organisationskommittén även hädanefter samverka med CAN. Exempelvis bör CAN även fortsättningsvis ansvara för att producera den årliga alkohol- och drogvanestatistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Finansieringen av CAN bör dock ses över enligt Organisationskommittén. Den nuvarande splittringen på flera bidragsgivare gör det svårt för Folkhälsoinstitutet att sluta avtal med CAN och det är svårt att följa upp kostnaderna för olika prestationer. Organisationskommittén föreslår att de statliga bidragen till CAN bör sammanföras och utbetalas via en myndighet. Det bör också preciseras vad de statliga bidragen skall finansiera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft12"&gt;Information och attitydpåverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör enligt Organisationskommittén i första hand förmedla fakta och beslutsunderlag. Informationsbehovet från institutets huvudsakliga avnämare – regeringen, landsting och kommuner samt sektorsmyndigheter – bör vara vägledande när institutet utformar sin informationsstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Organisationskommittén konstaterar vidare att regeringen kan bedöma att det finns behov av nationellt samordnade informations- och attitydpåverkande insatser riktade mot allmänheten eller direkt opinionsbildning på nationell nivå. Viktiga samarbetspartners är då kommuner och landsting enligt kommitténs bedömning. Regeringen kan ge särskilda uppdrag till Folkhälsoinstitutet att samordna och genomföra sådana insatser. Regeringen kan också överenskomma med t.ex. kommuner och landsting eller organisationer om hur genomförandet bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutets nya roll bör introduceras i samband med att de nationella folkhälsomålen introduceras och implementeras. Därmed underlättas institutets uppgift att samla berörda myndigheter i arbetet med att följa upp och utvärdera insatserna för att uppfylla folkhälsomålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Kommittén föreslår att institutets namn ändras till Statens folkhälsoinstitut. Det finns anledning att poängtera att Folkhälsoinstitutet är en statlig myndighet mot bakgrund av att institutets stabsuppgifter utökas och att institutet också tillförs tillsynsuppgifter. Samtidigt är det enligt Organisationskommittén lämpligt att behålla begreppet institut för att markera myndighetens anknytning till forskningen. Det föreslagna namnet är också en direkt översättning av Folkhälsoinstitutets nuvarande engelska namn – National Institute of Public Health.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft1"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft18"&gt;Förslag till ändring i förordning (1996:614) med instruktion för Folkhälsoinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft12"&gt;Syfte och huvuduppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft2"&gt;1 § Statens folkhälsoinstituts verksamhet syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Särskild vikt skall fästas vid insatser för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Statens folkhälsoinstitut skall ansvara för sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av insatser på folkhälsoområdet med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen samt vara ett nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet. Verksamheten skall stå på vetenskaplig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;Stabsuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft2"&gt;2 § Statens folkhälsoinstitut skall i samråd med berörda myndigheter bistå regeringen med en samlad uppföljning och utvärdering av de nationella folkhälsomålen. I detta ansvar ingår framför allt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;analysera folkhälsoutvecklingen och insatserna på folkhälsoområdet nationellt och internationellt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;mot bakgrund av analyserna ge förslag till åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;utarbeta och vidareutveckla indikatorer och mätmetoder för uppföljning och utvärdering av folkhälsomålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;vid behov lämna förslag till prioriteringar och förändringar av de nationella folkhälsomålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;redovisa analyser, slutsatser och förslag i rapporter till regeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;3 § Statens folkhälsoinstitut skall vara regeringens expertmyndighet inom folkhälsoområdet, både internationellt och nationellt, vilket framför allt innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;– samla kunskap om strategier och metoder som rör folkhälsofrågor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Förslag till förordning med instruktion för Statens Folkhälsoinstitut&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;medverka med expertkunskaper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;bidra med underlag för svenska ställningstaganden i internationella sammanhang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;4 § Statens folkhälsoinstitut skall på regeringens begäran genomföra hälsokonsekvensbedömningar och utarbeta förslag till handlingsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;5 § Statens folkhälsoinstitut skall på regeringens begäran samordna nationella insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Nationellt kunskapscentrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;6 § Statens folkhälsoinstitut skall vara ett nationellt kunskapscentrum inom folkhälsoområdet. I uppgiften ingår att bistå kommuner och landsting med nationell och internationell kunskap om framför allt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;insatserna på folkhälsoområdet i förhållande till de nationella folkhälsomålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;forskning och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;strategier och metoder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;vidareutveckling av metoder för hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft2"&gt;7 § Statens folkhälsoinstitut skall samverka med forskningen inom folkhälsoområdet, bl.a. genom att upprätta samarbetsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft2"&gt;8 § Statens folkhälsoinstitut skall initiera forskning om metoder och utvärdering av metoder inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft12"&gt;Tillsyn och statistiksamordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;9 § Statens folkhälsoinstitut skall inom alkoholområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;ansvara för statistiksamordning samt utforma och insamla den statistik som behövs för att kontrollera och följa upp alkoholhanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ansvara för tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738) och lagen (1961:181) om teknisk sprit genom att ge ut föreskrifter och allmänna råd, följa rättstillämpningen och utvecklingen inom alkoholområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;verka för en enhetlig tillämpning av alkohollagstiftningen genom rådgivning och information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 2000:57 &lt;/SPAN&gt;Förslag till förordning med instruktion för Statens Folkhälsoinstitut &lt;SPAN class="ft0"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;10 § Statens folkhälsoinstitut skall inom narkotikaområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ansvara för statistiksamordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificering enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor av sådana varor som inte utgör läkemedel samt behovet av kontroll av varor enligt denna lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;vara nationell enhet för det europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;11 § Statens folkhälsoinstitut skall inom tobaksområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ansvara för statistiksamordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ansvara för tillsyn enligt 2 § och 4 § tobakslagen (1993:581) såvitt avser rökfria miljöer och lokaler samt enligt 12 § om åldersgränser genom att ge ut föreskrifter och allmänna råd, följa rättstillämpningen och utvecklingen inom tobaksområdet samt ansvara för rådgivning och information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ansvara för tillsyn enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; §§ tobakslagen (1993:581) såvitt avser varningstexter m.m. samt enligt &lt;NOBR&gt;16–18&lt;/NOBR&gt; §§ om produktkontroll m.m. genom att bl.a. se till att det finns varningstexter och innehållsdeklarationer som stämmer överens med myndighetens föreskrifter och med innehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;Annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;12 § Myndigheten har befogenhet att bedriva tjänsteexport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;Verksförordningens tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft0"&gt;13 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på myndigheten med undantag av 35 § såvitt avser beslut i ärenden om ekonomiskt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft12"&gt;Myndighetens ledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;14 § Generaldirektören är chef för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Styrelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Förslag till förordning med instruktion för Statens Folkhälsoinstitut&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;Styrelsens ansvar och uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;Personalföreträdare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft3"&gt;17 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft2"&gt;18 § Myndighetens beslut i ärenden om ekonomiskt stöd får inte överklagas. I övrigt gäller om överklagande 35 § verksförordningen (1995:1322).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft1"&gt;1 Utredningens arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;Av direktiven till Organisationskommittén med uppgift att ombilda Folkhälsoinstitutet till en myndighet med tydligare uppgifter av stabskaraktär på folkhälsoområdet (dir. 1999:56) framgår att utredningsuppdraget skall resultera i ett förslag till hur Folkhälsoinstitutet kan ombildas till en ny folkhälsomyndighet med tydligare myndighetsuppgifter och klara avgränsningar mot andra myndigheter med folkhälsouppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Organisationskommittén skall bl.a. låta göra en övergripande utvärdering av Folkhälsoinstitutets nuvarande verksamhet, lämna förslag till instruktion för den nya myndigheten och även i övrigt utarbeta förslag till de författningsändringar som föranleds av uppdraget, mer i detalj beskriva mål och uppgifter samt lämna förslag till organisation av den nya myndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Kommittén skall även lämna förslag till den nya folkhälsomyndighetens avgränsningar mot andra myndigheter med folkhälsouppgifter samt ge förslag till hur den nya myndigheten skall vidareutveckla arbetet för att nå den regionala och lokala nivån när det gäller folkhälsoarbete i landsting och kommuner. Detta innebär bl.a. att beskriva Folkhälsoinstitutets nuvarande ansvarsområden och vilka eventuella andra myndigheter och organisationer som har angränsande uppgifter inom dessa områden samt föreslå förändringar i uppgifts- och ansvarsfördelningen där det finns gränsdragningsproblem. Dessutom skall Organisationskommittén i övrigt lämna de förslag som kommittén finner motiverade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft2"&gt;I det följande redovisas direktivens olika deluppdrag och i vilka avsnitt i betänkandet de behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft4"&gt;Utredningen skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;låta göra en övergripande utvärdering av FHI:s nuvarande verksamhet (bilaga 4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;lämna förslag till instruktion för den nya myndigheten och även i övrigt utarbeta förslag till de författningsändringar som föranleds av uppdraget (Författningsförslag)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;mer i detalj beskriva mål och uppgifter samt lämna förslag till organisation av den nya myndighetens verksamhet (6.1, 6.3.2, 6.3.3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;utarbeta en informationsstrategi för hur den nya myndighetens verksamhet bör presenteras (6.2.5, 6.2.6,)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;utveckla ett för myndigheten anpassat verksamhets- och ekonomistyrningssystem som möjliggör uppföljning och utvärdering av myndighetens arbete (6.3.3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;lämna förslag till den nya myndighetens statistiksamordning på alkohol- och narkotikaområdet, funktionen som internationell länk på folkhälsoområdet och funktionen att ta fram metoder för och praktiskt pröva hälsokonsekvensbeskrivningar på olika folkhälsoområden (6.1.5, 6.1.7, 6.1.3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;lämna förslag till hur de nya uppgifterna på alkoholområdet lämpligast kan integreras med det övriga folkhälsoarbetet och organiseras hos den nya myndigheten (6.1.4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;lämna förslag till vilken statistik som kommer att behövas i framtiden för myndighetens tillsyn, kontroll och uppföljning på alkoholområdet (6.1.4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;överväga om det behövs instruktionsförändringar i samband med den nya myndighetens tjänsteexport (tilläggsuppdrag) (6.3.2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;beskriva FHI:s nuvarande ansvarsområden och vilka ev. andra myndigheter och organisationer som har angränsande uppgifter inom dessa områden (kapitel 4 och 5, bilaga 5, bilaga 6)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft2"&gt;föreslå förändringar i uppgifts- och ansvarsfördelningen där det finns gränsdragningsproblem &lt;NOBR&gt;(6.1.2–6.1.5,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;6.2.1–6.2.5,)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;belysa och tydliggöra uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan Socialstyrelsen och den nya folkhälsomyndigheten och lämna förslag till de förändringar som kommittén finner motiverade (4.4.6, 6.1.2, 6.1.3, , 6.2.3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;belysa och tydliggöra uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan CAN och den nya folkhälsomyndigheten och lämna förslag till de förändringar som kommittén finner motiverade, utvärdera hur samarbetet mellan CAN och FHI har fungerat samt lämna förslag till hur samarbetet bör formaliseras och hur eventuella samarbetsavtal bör utformas (4.5.2, 6.2.4)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Utredningens arbete &lt;SPAN class="ft11"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft2"&gt;ge förslag till hur den nya myndigheten skall vidareutveckla arbetet för att nå den regionala och lokala nivån när det gäller folkhälsoarbete i landsting och kommuner (6.2.2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;i övrigt lämna de förslag som kommittén finner motiverade (6.1, 6.2, 6.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Begreppet stabsuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;I kommittédirektiven (dir. 1999:56) omnämns att Organisationskommittén skall föreslå en ombildning av Folkhälsoinstitutet till en ny myndighet med ”tydligare uppgifter av stabskaraktär på folkhälsoområdet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Flera utredningar fr.o.m. mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och fram t.o.m. år 1997 har på olika sätt berört begreppet stabsmyndighet utan att någon närmare definition eller förklaring har gjorts av termens innebörd. Inte heller har det i någon utredning framgått exakt vilka områden som bör betraktas som stabsfunktioner, vilka uppgifter som bör ingå i stabsuppgifter eller exakt vilka myndigheter som skall räknas som stabsmyndigheter. Begreppet stabsmyndighet står inte definierat i någon lag- eller förordningstext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Sammantaget har i utredningar, propositioner m.m. omnämnts följande områden som skulle kunna uppfattas som någon form av stabsfunktion: redovisning, revision, rationaliseringsverksamhet, &lt;NOBR&gt;ADB-frå-&lt;/NOBR&gt; gor, &lt;NOBR&gt;IT-frågor,&lt;/NOBR&gt; löne- och personalfrågor, arbetsgivarfrågor, styr- och ledningsfrågor, kvalificerat analys- och prognosarbete, utrednings- och utvärderingsstöd, organisations- och metodutveckling m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Den senaste utredning som belyst begreppet stabsmyndighet är delbetänkandet av Stabsmyndighetsöversynen &lt;SPAN class="ft21"&gt;Reformerad stabsorganisation &lt;/SPAN&gt;(SOU 1997:80). Där görs följande definitioner av stabsmyndighet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;– – – de myndigheter som har till huvudsaklig uppgift att förse regeringen med underlag vid ledningen av statsförvaltningen i dess helhet eller att på regeringens uppdrag erbjuda den övriga myndighetsorganisationen sådan service som regeringen bedömer finnas tillgänglig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Eller:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;– – – för att beteckna ett antal myndigheter som anses ha en särskilt nära relation till regeringen och som på olika sätt tillhandahåller underlag som regeringen eller regeringskansliet behöver i sitt beslutsfattande eller beredningsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;Ett annat kännetecken menar utredaren vara att stabsmyndigheternas verksamhet ”– – – inte alls eller endast obetydligt riktar sig till allmänheten, kommunerna eller företagen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Regeringskansliet har alltid haft behov av olika sorters stöd i sitt arbete, t.ex. vad gäller kvalificerade utredningar och olika former av beslutsunderlag inom olika politikområden. Dessa behov blir ännu mer påtagliga när man även beaktar att Sverige, internationellt sett, har ett relativt litet regeringskansli, och därmed blir än mer beroende av att söka stöd utanför det egna kansliet. Det blir då naturligt att flera av de självständiga myndigheterna fyller sådana behov hos regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Även mot bakgrund av att statsmakterna har valt att tillämpa resultatstyrning, som en bland flera andra styrmetoder, krävs att regeringen mer än förut kontinuerligt följer upp och utvärderar sina respektive politikområden. För att kunna göra detta på ett kompetent sätt krävs olika sorters underlag framför allt från myndigheter med sektors- och/eller sektorsövergripande ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;En stabsmyndighet skall, i likhet med en stödmyndighet, även kunna leverera stöd och service till övriga myndigheter inom statsförvaltningen, liksom en stabsfunktion i ett företag har till uppgift att serva och ge stöd till andra avdelningar eller bolag inom den egna koncernen. Dock är det i detta sammanhang viktigt att påpeka att, när det gäller stöd och service till övriga statsförvaltningen, det alltid bör vara regeringen som är uppdragsgivaren eller beställaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Nästan alla statliga myndigheter har olika uppdrag av regeringen, t.ex. i instruktion, regleringsbrev och regeringsbeslut, att för regeringens räkning utföra utvärderingar, uppföljningar etc. inom sina respektive områden, utan att för den skull kallas för stabsmyndigheter och utan att uppgifterna betecknas som stabsuppgifter. Vissa myndigheter kan dock ha stabsuppgifter införlivade i sin övriga verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Mot bakgrund av vad som angetts ovan tolkas termen stabsmyndighet i detta betänkande som – en myndighet som agerar på &lt;SPAN class="ft4"&gt;direkt &lt;/SPAN&gt;uppdrag av regeringen, och som har till &lt;SPAN class="ft4"&gt;huvudsaklig &lt;/SPAN&gt;uppgift att förse regeringen med beslutsunderlag för sina respektive politikområden. Därutöver skall en stabsmyndighet på regeringens uppdrag även kunna tillhandahålla stöd och service till övriga statsförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;I direktiven framgår dock, och som omnämnts ovan, att en ombildning skall ske av Folkhälsoinstitutet till en ny myndighet med ”tydligare uppgifter av stabskaraktär”. En annan formulering som används i direktiven är att den nya myndigheten skall ”fungera mer som central stabsmyndighet på hela folkhälsoområdet än som egen opinionsbildningsmyndighet gentemot allmänheten”. Således handlar det inte om, enligt direktiven, att den nya myndigheten är tänkt att bli en renodlad stabsmyndighet, utan i stället att vissa huvudsakliga stabsfunktioner/&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Utredningens arbete &lt;SPAN class="ft11"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;stabsuppgifter kommer att utgöra delar av den nya myndighetens verksamhets- och ansvarsområden. Med uppgifter av stabskaraktär menas i direktiven följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft2"&gt;följa och analysera utvecklingen på området både nationellt och internationellt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;ta fram fakta,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;utarbeta nationella handlingsplaner,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft2"&gt;stå för kunskapsförsörjning och utveckling av metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft2"&gt;arbeta med underlag och utredningsuppdrag som hör samman med regeringens ledning, styrning och utvärdering av folkhälsoområdet, såvitt uppgiften inte faller inom någon annan myndighets ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Metoder för utredningsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Kommittén har övergripande kartlagt och analyserat dagens ansvars- och uppgiftsfördelning såväl inom Folkhälsoinstitutet som inom hela folkhälsoområdet för att komma fram till vilka styrkor samt svagheter i form av t.ex. gränsdragningsproblem och oklarheter som finns. Faktainsamlingen bygger dels på intervjuer och diskussioner med verksamma inom folkhälsoområdet, dels på omfattande studier av skriftligt material. Cirka 30 intervjuer har genomförts med företrädare för myndigheter inklusive landsting och kommuner samt organisationer. Dessutom har ett flertal diskussioner förts med representanter för olika folhälsoaktörer. Det skriftliga materialet består av instruktioner, årsredovisningar och annat material från framför allt Folkhälsoinstitutet, men även från andra aktörer inom folkhälsoområdet samt annan litteratur (se referenser).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;En extern utvärderingsgrupp har på uppdrag av kommittén gjort en utvärdering av Folkhälsoinstitutet. Under ledning av Direktör Finn Kamper Jørgensen har experter från fyra nordiska länder arbetat (bilaga 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutets olika program har gjort beskrivningar av sin verksamhet till kommittén. Dessutom har vi fortlöpande fått promemorior och annat underlag från institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Samtliga sakkunniga och experten i utredningen har intervjuats enskilt. Flera av de sakkunniga har lämnat uppgifter och promemorior under arbetets gång. Från experten i utredningen, professor Finn&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;Diderichsen, har kommittén fått en idépromemoria om forskningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft0"&gt;Intervjuer och diskussioner har genomförts med Folkhälsoinstitutets generaldirektör, övriga chefer samt flertalet medarbetare. De lokala och centrala arbetstagarorganisationerna har fortlöpande informerats och beretts tillfälle att framföra synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft2"&gt;Regeringen har överlämnat ett ärende angående tjänsteexport till kommittén (bilaga 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;Organisationskommittén har under arbetets gång samrått med Nationella folkhälsokommittén (dir. 1995:158), Narkotikakommissionen (dir. 1998:18) och Alkoholutredningen (dir. 1998:19 och 1998:52).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Aktuella utredningar och propositioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft2"&gt;De utredningar och propositioner (finns framför allt under respektive utredning) som tas upp i detta kapitel utgör ett urval som har relevans för Organisationskommitténs överväganden och förslag i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;HSU 2000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;Genom regeringsbeslut den 12 mars 1992 tillkallades en parlamentarisk kommitté med uppdraget att analysera och bedöma hälso- och sjukvårdens resursbehov fram till år 2000 samt att överväga hur hälso- och sjukvården borde finansieras och organiseras på den övergripande samhällsnivån. I regeringsbeslut av den 22 december 1994 bestämdes att kommitténs arbete skulle slutföras med ändrade direktiv (tilläggsdir. 1994:152). Kommittén antog namnet HSU 2000 och har avlämnat ett flertal expertrapporter, delbetänkanden samt slutbetänkandet &lt;SPAN class="ft4"&gt;God vård på lika villkor? – om statens styrning av hälso- och sjukvården &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:66).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;I tilläggsdirektiven angavs att kommittén skulle överväga hur hälso- och sjukvårdens folkhälsoarbete skall definieras och därav följande ansvars- och uppgiftsfördelning mellan stat, landsting och kommuner. Bakgrunden till denna del av uppdraget var att Socialstyrelsen i en rapport (1994:6) om landstingens folkhälsoansvar uppmärksammat ett antal brister inom folkhälsoområdet. Det konstaterades bl.a. att landstingen på flera håll saknar fastlagda mål, övergripande strategier och konkreta handlingsprogram för den samhällsmedicinska verksamheten och folkhälsoarbetet. Dessutom påtalades i rapporten behovet av att tydligare fastslå de olika samhällssektorernas och aktörernas ansvar. Detta eftersom man noterat att det fanns oklarheter i vad som skulle betraktas vara landstingets, kommunernas respektive forskningens ansvar inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft2"&gt;Därav blev kommitténs uppgift att, utifrån denna problembild, analysera uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Aktuella utredningar och propositioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;landsting vad gällde folkhälsoarbetet i landet, samt undersöka hur samverkan mellan de olika aktörerna kunde förbättras. Kommittén skulle dessutom belysa hur de olika organisations- och styrsystemen som sjukvårdshuvudmännen utvecklar, påverkar förutsättningarna för att bedriva folkhälsoarbete. Slutligen skulle kommittén överväga om det fanns behov av att precisera kommunernas och landstingens folkhälsoansvar i hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Resultatet av uppdraget har redovisats i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft4"&gt;En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet &lt;/SPAN&gt;(SOU 1997:119). I betänkandet har HSU 2000 gjort en analys av hälso- och sjukvårdssektorns roll i folkhälsoarbetet. Därefter har kommittén valt att inom denna ram inrikta arbetet på några centrala frågeställningar, nämligen kunskapsproduktion och kunskapsförmedling, primärvårdens roll i folkhälsoarbetet samt hälso- och sjukvårdens roll som samverkanspartner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Kommittén ansåg att hälso- och sjukvården har en funktion i folkhälsoarbetet som inte kan ersättas av andra aktörer, vilket framför allt handlar om dess centrala roll när det gäller kunskapsgenerering och kunskapsförmedling. Hälso- och sjukvården har även en skyldighet och möjlighet att arbeta förebyggande i kontakterna mellan sjukvårdspersonalen och patienterna, där det finns en stor och delvis outnyttjad potential, ansåg kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Hälso- och sjukvårdens roll i samverkan med bl.a. kommuner och landsting ansåg kommittén bör innehålla ett deltagande i de s.k. lokala hälsoråden. Här kan hälso- och sjukvården, inte minst via de samhällsmedicinska funktionerna, bidra med kunskap om hälsoläget i området, fungera som talesman för det förebyggande arbetet samt i förekommande fall fungera som arena för de lokala hälsoplanerare som har sin bas i kommunerna. Dessutom bör hälso- och sjukvården uppmärksamma problem och fungera som larmklocka, i likhet med andra sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;När det gäller Folkhälsoinstitutet ansåg kommittén att deras ansträngningar bör intensifieras i fråga om att sprida den existerande kunskapen om effektiva metoder inom folkhälsoområdet. Detta eftersom många verksamma inom vården efterlyser denna typ av stöd i sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft2"&gt;HSU 2000 delbetänkande om folkhälsa blev kritiserat både i den debatt som följde och i flera remissvar. Kritiken gällde främst att hälso- och sjukvårdens insatser skulle begränsas till individinriktat förebyggande arbete och en alltför snäv roll i folkhälsoarbetet överhuvudtaget. Delbetänkandet och remissvaren har överlämnats till Nationella folkhälsokommittén för vidare beredning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Aktuella utredningar och propositioner &lt;SPAN class="ft11"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Nationella folkhälsokommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;Nationella folkhälsokommittén inrättades under våren 1997 och arbetet beräknas vara slutfört under hösten 2000. Kommittén är parlamentariskt sammansatt med ledamöter från samtliga riksdagspartier. Utöver ledamöterna medverkar även sakkunniga och experter från olika organ och sektorer i samhället. I direktiven (dir. 1995:158) framgår att kommitténs främsta uppgift är att utarbeta förslag till nationella mål för hälsoutvecklingen. Dessa mål skall vara vägledande för samhällets insatser för att främja folkhälsan, förebygga ohälsa, minska hälsorisker samt förhindra förtida och undvikbar funktionsnedsättning, sjuklighet och död. Med utgångspunkt i det övergripande målet om en god hälsa för alla, med särskild betoning på att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen och med hjälp av vetenskapligt baserad kunskap om folkhälsoproblem och hälsoutveckling, skall kommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft2"&gt;redovisa och analysera erfarenheter som finns vad gäller mål för hälsoutvecklingen internationellt och på nationell, regional och lokal nivå,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft0"&gt;analysera och värdera de hälsoproblem som för närvarande finns och som väntas få stor betydelse för hälsoutvecklingen framöver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;bedöma möjligheterna att med olika insatser minska dessa hälsoproblem,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;väga kostnaden mot nyttan av att genomföra målen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;analysera eventuella målkonflikter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft0"&gt;med utgångspunkt i dessa analyser lämna förslag till framåtsyftande mål för hälsoutvecklingen samt föreslå vilka av dessa som skall prioriteras,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;lämna förslag till strategier för att nå målen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft0"&gt;särskilt beakta hur målen kan förankras i olika beslutsprocesser och hur en utvecklingsprocess kan stimuleras bland medborgarna och inom berörda samhällssektorer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;lämna förslag till hur målen kan följas upp och utvärderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Kommittén utkom under våren 1998 med ett delbetänkande &lt;SPAN class="ft4"&gt;Hur skall Sverige må bättre? – första steget mot nationella folkhälsomål &lt;/SPAN&gt;(SOU 1998:43)&lt;SPAN class="ft4"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Dessutom har även ett antal underlagsrapporter (nr &lt;NOBR&gt;1–14)&lt;/NOBR&gt; publicerats, som ett resultat av ett stort antal arbetsgrupper med experter som engagerats för att biträda kommittén under arbetets gång. Därutöver har även ett antal debattskrifter fortlöpande publicerats samt ett antal seminarier och konferenser anordnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Nationella folkhälsokommittén arbetar utåtriktat och processinriktat vilket innebär att många olika berörda organ, som verkar inom folk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Aktuella utredningar och propositioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;hälsoområdet och forskningen, involveras och engageras, bl.a. statliga myndigheter, kommuner, landsting och organisationer. Tanken har varit att kommittén skall lägga ned stor kraft på att försöka åstadkomma en så stark förankring som möjligt av det som så småningom kommer ett utgöra ett samlat nationellt mål- och strategidokument för folkhälsopolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft25"&gt;I december 1999 utkom kommittén med ytterligare ett delbetänkande &lt;SPAN class="ft24"&gt;Hälsa på lika villkor – andra steget mot nationella folkhälsomål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft0"&gt;(SOU 1999:137), där förslag till preliminära mål och strategier lades fram. I betänkandet redovisas förslag till en nationell strategi för folkhälsan med bas i etiska ställningstaganden och med fokus på en vision för ett hälsovänligt samhälle. Dessutom presenteras övergripande strategier och hälsopolitiska mål för en bättre och jämlik hälsa. Till målen är kopplat indikatorer och mått med inriktningen att målen skall uppnås till år 2010. Utöver den nationella strategin ingår även i betänkandet ett stort antal sakkapitel där mål, delmål och strategier inom för hälsan viktiga områden redovisas. Dessa sakkapitel har vidare utgjort ett väsentligt underlag till den nationella strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Syftet med betänkandet är att få till stånd en bred dialog med berörda instanser om de preliminära mål och strategier som redovisas i betänkandet. De synpunkter som under denna dialog kommer fram utgör ett viktigt inslag i den fortsatta arbetsprocessen med att formulera mål och strategier. De slutliga förslagen till nationella mål och strategier skall lämnas i samband med kommitténs slutbetänkande hösten 2000. Under utredningens gång har samråd skett med Nationella folkhälsokommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Smittskyddskommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;I september 1996 tillkallades en parlamentarisk kommitté för att utvärdera det svenska smittskyddet med tonvikt på smittskyddslagen (1988:1472) och övriga författningar som hör till smittskyddet. I uppdraget har ingått att kartlägga och utvärdera olika åtgärder för att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Enligt direktiven skulle kommittén fästa särskild vikt vid bestämmelser om tvångsåtgärder och ekonomiska konsekvenser av smittskyddsarbetet. Frågor kring rättssäkerheten för den enskilde har utgjort en central del av kommitténs uppdrag. En särskild fråga har rört situationen för dem som tvångsisolerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;I mars 1999 lade smittskyddskommittén fram sitt betänkande &lt;SPAN class="ft21"&gt;Smittskydd, samhälle och individ &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:51). Sedan &lt;NOBR&gt;hiv-epidemins&lt;/NOBR&gt; början har särskild uppmärksamhet ägnats åt &lt;NOBR&gt;hiv-infektion.&lt;/NOBR&gt; Enligt kommit-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Aktuella utredningar och propositioner &lt;SPAN class="ft11"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;téns uppfattning bör dock, mot bakgrund av bl.a. den epidemiologiska situation som nu råder, särreglering av denna sjukdom upphävas så långt det är möjligt. Man bör vidare sträva efter en mer realistisk och tolerant syn på de smittade. Kommittén föreslår flera förändringar som går i den riktningen men anser att det i nuläget inte är möjligt att helt avskaffa samtliga särbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Kommittén har vidare konstaterat att smittskyddsarbetet och smittskyddsorganisationen huvudsakligen fungerar väl och att det inte finns anledning att göra några grundläggande förändringar av nuvarande organisation eller ansvarsfördelning. Smittskyddsläkarnas centrala roll i smittskyddsarbetet framhävs. Varje landsting har, via smittskyddsläkarna och de behandlande läkarna, ett ansvar för smittskyddet och för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom respektive landstingsområde. Detta med undantag för åtgärder som riktas mot objekt och djur, där bl.a. kommunerna har ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Kommittén föreslår vidare att Socialstyrelsen skall ha ett uttryckligt ansvar för samordningen av smittskyddet på nationell nivå samt att Socialstyrelsen även fortsättningsvis skall ha tillsyn över smittskyddet. Socialstyrelsen skall dessutom ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd. Smittskyddsinstitutet skall som expertmyndighet följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internationellt och föreslå åtgärder för en effektiv funktion av landets smittskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Beträffande den nationella styrningen och uppföljningen av smittskyddsarbetet har kommittén konstaterat att det förekommer brister när det gäller möjligheter till nationell uppföljning och utvärdering av smittskyddsarbetet, bl.a. avseende samhällsekonomiska analyser eller bedömningar av åtgärdernas effektivitet och effekter på smittskyddsläget. Därför föreslår kommittén att metoder och rutiner utvecklas för nationell uppföljning och utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Alkoholutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Som en anpassning till det svenska medlemskapet i EU tillkom under stark tidspress den nuvarande alkohollagen (1994:1738). Lagen har varit i kraft cirka fyra år och har under senare tid kritiserats i vissa delar av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen,&lt;/NOBR&gt; Alkoholinspektion m.fl. myndigheter och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft2"&gt;I mars 1998 beslutade regeringen, mot bakgrund av ovanstående, att tillkalla en särskild utredare för att se över vissa bestämmelser i alkohollagen (1994:1738) samt i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. och att utarbeta förslag till ny lagstiftning för han-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Aktuella utredningar och propositioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;deln med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Utredaren fick även i uppdrag att kartlägga hur lagstiftningen på de områden som omfattades av utredningsuppdraget tillämpades samt visa på behov av ändringar, förtydliganden eller tillägg på särskilda punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Regeringen har därefter beslutat om tilläggsdirektiv där utredaren har fått i uppgift att utvärdera effekterna av de sena serveringstiderna till kl. 05.00 samt att utreda frågan om att tillåta distansförsäljning av alkoholdrycker till Sverige från andra länder och hur den i så fall skall hanteras. Dessutom ingick i uppdraget att utreda hur gåvoförsändelser av alkoholdrycker från andra länder skall hanteras och eventuellt beskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Utredningens förslag och överväganden kring den yrkesmässiga införseln av spritdrycker, vin och starköl, distansförsäljningen, gåvoförsändelser samt den illegala alkoholhanteringen redovisades till regeringen i december 1998, i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft4"&gt;Alkoholpolitikens medel, införsel av och partihandel med spritdrycker, vin och starköl &lt;/SPAN&gt;(SOU 1998:156).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;I direktiven (dir. 1998:19) till alkoholutredningen framgår att utredaren även har att ta ställning till huruvida Läkemedelsverket även fortsättningsvis skall vara central tillstånds- och tillsynsmyndighet för handeln med tekniska alkoholprodukter eller om dessa uppgifter borde föras över till Alkoholinspektionen. En fördel med detta sades vara att de alkoholpolitiska kontrollfrågorna då skulle bli samlade vid en central myndighet och inte som nu uppsplittrade på flera myndigheter. Detta eftersom tillståndsgivning och tillsyn avseende tillverkning av sprit redan låg på Alkoholinspektionen. Den &lt;NOBR&gt;kemisk-tekniska&lt;/NOBR&gt; kompetensen samt de mer allmänna erfarenheterna från området ifråga som byggts upp hos Läkemedelsverket skulle i så fall behöva överföras och tas tillvara av den myndighet som har att ta över arbetsuppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Efter det att de ovan nämnda direktiven (dir. 1998:19) skrivits har vissa förändringar skett. I direktiven för Organisationskommittén för ombildning av Folkhälsoinstitutet (dir. 1999:56) står t.ex. att Alkoholinspektionen som egen myndighet läggs ned i samband med att Folkhälsoinstitutet ombildas dvs. senast den 1 juli 2001. Den nya myndigheten skall enligt direktiven överta Alkoholinspektionens uppgifter av övergripande tillsynskaraktär. I propositionen (1998/99:134) &lt;SPAN class="ft4"&gt;Vissa alkoholfrågor m.m. &lt;/SPAN&gt;står dessutom att det är regeringens bedömning att Alkoholinspektionens kvarvarande uppgifter av övergripande tillsynskaraktär förs över till det ombildade Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;I Alkoholutredningens slutbetänkanden (SOU 2000:59 och SOU 2000:60) som utkommer i juni år 2000 kommer bl.a. att behandlas frågor om tillsyn på alkoholområdet samt vilka myndigheter inom området som bör ansvara för vad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Aktuella utredningar och propositioner &lt;SPAN class="ft11"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft0"&gt;Under utredningens gång har samråd skett med Alkoholutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Privat införsel av alkoholdrycker m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;I regeringens proposition (1999/2000:121) &lt;SPAN class="ft4"&gt;Privat införsel av alkoholdrycker m.m. &lt;/SPAN&gt;framgår att den svenska regeringen och &lt;NOBR&gt;EU-kommissio-&lt;/NOBR&gt; nen har träffat en underhandsöverenskommelse om en ändring av de svenska införselreglerna för alkoholdrycker och tobaksvaror. Ändringen innebär att Sveriges undantag för privat införsel av alkohol- och tobaksvaror anpassas till de generella &lt;NOBR&gt;EU-reglerna.&lt;/NOBR&gt; Den svenska anpassningen sker stegvis med början den 1 juli 2000, därefter ökar införselkvoterna successivt till och med den 31 december 2003. Överenskommelsen innebär således att Sverige, i likhet med Danmark och Finland, fram till år 2004, får behålla vissa införselbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Regeringen avser att återkomma med förslag till åtgärder på skatteområdet i budgetpropositionen för år 2001 och i anslutning därtill kommer regeringen att presentera en ny nationell handlingsplan för alkoholförebyggande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Statskontorets rapport Samordning mot droger&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;Regeringen gav i januari 1998 Statskontoret i uppgift att kartlägga vissa centrala och regionala myndigheters och andra organisationers ansvar och uppgifter på alkohol- och narkotikaområdet samt att lämna principförslag till en ny myndighetsstruktur och ansvarsfördelning i syfte att samordna och effektivisera samhällets insatser inom området ifråga. Statskontoret avlämnade sin rapport (1998:22) &lt;SPAN class="ft4"&gt;Samordning mot droger – kartläggning och skiss till ny myndighetsstruktur på alkohol- och narkotikaområdet &lt;/SPAN&gt;till regeringen i september 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;I Statskontorets rapport konstateras att de undersökta myndigheterna på alkohol- och narkotikaområdet, dvs. ett dussintal centrala myndigheter och organisationer samt länsstyrelser, landsting och kommuner, har delvis likartade och överlappande uppgifter. Detta leder ibland till oklarheter, gränsdragningsproblem och samordningssvårigheter vilket försvårar regeringens styrning och minskar effektiviteten på området. Det handlar således enligt Statskontoret om både organisatoriska och strukturella problem. Statskontorets förslag går ut på att ompröva statens åtaganden och att decentralisera vissa uppgifter till regional/ lokal nivå. Tre olika huvudalternativ för ny myndighetsstruktur lämna-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Aktuella utredningar och propositioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;des; fusionsmodellen, stabsmyndighetsmodellen och samverkansmodellen, vilka samtliga på olika sätt skulle påverka Folkhälsoinstitutets organisation och uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Statskontoret förordade inrättandet av en ny central stabsmyndighet för samordnad ledning, utveckling och utvärdering av statens alkohol- och narkotikapolitiska verksamhet. Vad gällde tillståndsgivningen, menade Statskontoret, borde i första hand övervägas en samordning med skattemyndigheternas och kommunernas motsvarande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Vissa alkoholfrågor m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;I regeringens proposition (1998/99:134) &lt;SPAN class="ft4"&gt;Vissa alkoholfrågor m.m. &lt;/SPAN&gt;instämmer regeringen i allt väsentligt i den problembeskrivning vad gäller myndighetsstrukturen på alkohol- och narkotikaområdet som beskrivits ovan i Statskontorets rapport (1988:22). Ett av huvudproblemen anses vara mängden av aktörer på området i fråga, vilket försvårar för regeringen att styra, leda och följa upp verksamheterna inom det drogpolitiska området. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har t.ex. antalet centrala myndigheter på alkohol- och narkotikaområdet mer än fördubblats och utbyggnaden har inte alltid präglats av en helhetssyn. Regeringen anser därför att det mot bakgrund av Statskontorets kartläggning finns anledning att begränsa antalet centrala myndigheter inom alkohol- och narkotikaområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft0"&gt;I propositionen hänvisas till den förvaltningspolitiska propositionen (1997/98:136) &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst &lt;/SPAN&gt;där man framhåller att staten bör eftersträva att renodla och avgränsa sina uppgifter samt försöka öka effektiviteten och ändamålsenligheten inom sina verksamheter och i förhållande till statsmakternas mål. Effektivitetsproblem har uppmärksammats som beror på att myndigheter inte är ändamålsenligt organiserade och att de har överlappande uppgifter m.m. Därför bör strukturförändringar ses som en integrerad del av statsförvaltningens utveckling. Uppgifter som inte är anpassade till statlig verksamhet bör avvecklas eller överlåtas till annan huvudman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Regeringen anser vidare att det inte är att förorda att &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; drog- och tobaksfrågor bryts ut och behandlas vid sidan av övriga folkhälsofrågor, utan att alkohol- och narkotikafrågorna även fortsättningsvis bör hållas samman med de övriga folkhälsoarbetet. Detta eftersom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; drog- och tobaksfrågor hör till de största riskfaktorerna utifrån ett folkhälsoperspektiv. Det är bl.a. utifrån detta perspektiv som regeringen valde att tillsätta Organisationskommittén för ombildning av Folkhälsoinstitutet. I propositionen står även att Alkoholinspektionens kvarva-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Aktuella utredningar och propositioner &lt;SPAN class="ft11"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;rande uppgifter av övergripande tillsynskaraktär överförs till det ombildade Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Riksdagen beslutade den 19 november 1999 i enlighet med socialutskottets betänkande (1999/2000:SoU4) &lt;SPAN class="ft4"&gt;Vissa alkoholfrågor &lt;/SPAN&gt;där socialutskottet ställt sig bakom så gott som alla förslag utifrån regeringens proposition. När det gäller frågan om inriktningen för en ny myndighetsstruktur på alkohol- och narkotikaområdet välkomnade utskottet regeringens förslag att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att ge förslag i syfte att förenkla och förtydliga myndighetsstrukturen på bl.a. alkoholområdet (dir. 1999:56).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Oberoende alkoholsamarbetet – OAS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Den 9 januari 1997 beslöt regeringen att tillkalla en särskild kommitté med uppdraget att organisera ett samarbete mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter m.fl. när det gäller alkoholförebyggande arbete. Kommittén fick i uppgift att verka för samarbete mellan olika företag, branschorganisationer, försäkringsbolag, myndigheter och andra när det gällde olika informationsinsatser kring bruk av alkohol, dess risker och skadeverkningar. Dessutom skulle kommittén undersöka förutsättningarna för hur samarbetet skulle kunna organiseras i mer permanenta former samt lämna förslag till organisationsform och fortsatt finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Kommittén, som antog namnet OAS, överlämnade sitt betänkande &lt;SPAN class="ft4"&gt;OAS i framtiden &lt;/SPAN&gt;(SOU 1998:154) i december 1998. OAS uppgift har varit att samordna informationsinsatser och aktiviteter på nationell nivå när behov funnits eller när det funnits samordningsvinster att hämta. I direktiven angavs att ett prioriterat område är samverkan kring insatser som motverkar den illegala hanteringen dvs. illegalt tillverkad eller insmugglad alkohol och langning till ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;I OAS betänkande föreslogs att OAS skulle ombildas till antingen en statlig delegation (under en övergångsperiod) eller en privaträttslig organisation, t.ex. en ideell förening. Samarbetet skulle initiera, samordna och effektivisera informations- och opinionsinsatser för att främja måttfullhet och återhållsamhet i alkoholbruket samt motverka alkoholskador. OAS föreslogs vidare fungera som ett forum för dialog mellan staten och dess myndigheter, branschorganisationer, företag m.fl. i informationsfrågor relaterade till bruket av alkohol och dess risker i samhället. OAS skulle dock inte ta ställning i andra frågor än de som berör samverkan om informations- och opinionsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft2"&gt;Som nämnts tidigare beslutade riksdagen den 19 november 1999 i enlighet med socialutskottets betänkande (1999/2000:SoU4) &lt;SPAN class="ft21"&gt;Vissa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Aktuella utredningar och propositioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;alkoholfrågor. &lt;/SPAN&gt;Socialutskottet ställde sig även bakom så gott som alla förslag som behandlats i propositionen (1998/99:134) &lt;SPAN class="ft4"&gt;Vissa alkoholfrågor m.m.&lt;/SPAN&gt;, utom den föreslagna strukturen avseende &lt;NOBR&gt;OAS-samar-&lt;/NOBR&gt; betet, dvs. samarbetet mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter på alkoholområdet. Utskottet såg positivt på regeringens försök att hitta samarbetsformer, men ansåg den tänkta formen för samarbetet vara olämplig. Regeringen ombads att återkomma till riksdagen med förslag om hur ett sådant samarbete på alkoholområdet skall utformas och bedrivas i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Narkotikakommissionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Regeringen beslöt den 7 maj 1998 att tillkalla en narkotikakommission. Kommissionen fick i uppdrag att göra en utvärdering av samhällets narkotikapolitiska insatser sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Med utgångspunkt i utvärderingen skall kommissionen lägga förslag till möjliga effektiviseringar av nuvarande narkotikapolitik för att på lång sikt skapa bättre förutsättningar för samordnade och intensifierade insatser mot narkotikamissbruket. Översynen skall omfatta lagstiftningen inom området, insatser för att förebygga missbruk och rehabilitera narkotikamissbrukare samt insatser för att begränsa tillgången på narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;I augusti 1999 utgav kommissionen ett delbetänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Narkotikastatistik – Om samhällets behov av information om narkotikautvecklingen &lt;SPAN class="ft0"&gt;(SOU 1999:90)&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft0"&gt;Syftet med delrapporten är att påvisa samhällets behov av information om narkotikautvecklingen, narkotikans spridning och konsekvenser samt lägga fram förslag som gör det lättare att följa och analysera narkotikautvecklingen i landet. I rapporten beskrivs den statistik som i dag samlas in av olika myndigheter och organisationer. Dessutom analyseras de problem som är förknippade med insamling av uppgifter kring narkotikahantering och narkotikamissbruk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Utöver delbetänkandet har Narkotikakommissionen även kontinuerligt publicerat ett antal diskussionspromemorior angående narkotikalagstiftning, narkotikarelaterad dödlighet m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Kommissionens slutsats i delbetänkandet är att samhällets statistikförsörjning vad gäller narkotikarelaterade uppgifter i stort sett håller god kvalitet och har en hög ambitionsnivå. Det pågår dessutom ett utvecklingsarbete inom flera myndigheter för att förfina metoderna och för att rätta till olika brister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft2"&gt;För att kunna uppnå så långsiktigt hållbara lösningar som möjligt samt för att områden med särskilt stora brister skall kunna prioriteras föreslår kommissionen att narkotikastatistiken, så långt det är möjligt,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Aktuella utredningar och propositioner &lt;SPAN class="ft11"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft0"&gt;samordnas. Det bör dessutom råda ett samspel mellan de uppgifter som efterfrågas på central nivå och de primärdata som registreras regelbundet på lokal nivå. Efterfrågade uppgifter från den lokala nivån bör i så stor utsträckning som möjligt även vara till nytta för den lokala uppgiftslämnaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Narkotikakommissionen anser att det behövs ett uttalat och tydligt ansvar för en samlad analys av den nationella narkotikastatistiken, utan att det inkräktas på enskilda myndigheters statistikansvar. Bristen vad gäller narkotikastatistiken ligger i att ingen myndighet i dag har ett övergripande ansvar för och perspektiv på narkotikastatistiken. Dessutom finns i dag ingen myndighet som har ansvar för att driva på metodutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Kommissionen gör bedömningen att Folkhälsoinstitutet bör få detta samordnande ansvar för narkotikastatistiken. Detta eftersom Folkhälsoinstitutet redan i dag har ansvaret för att följa narkotikautvecklingen i landet. Samtidigt har institutet, i sin egenskap av svensk kontaktpunkt, fått ansvaret att sammanställa alla svenska uppgifter till det Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (sv. ECNN, eng. EMCDDA). I det övergripande ansvaret anser kommissionen bör ingå att göra en årlig svensk sammanställning av all relevant narkotikastatistik, inklusive jämförande &lt;NOBR&gt;EU-statistik.&lt;/NOBR&gt; Förutom att analysera och ställa samman data på nationell nivå bör det även ingå i ansvaret att värdera och belysa narkotikautvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Kommissionen anser vidare att institutet även bör få ansvar för att utveckla metoder samt ta initiativ till forskning inom området ifråga. Den svenska narkotikastatistiken bör vidare samordnas med det utvecklingsarbete som sker inom ramen för EU:s narkotikasamarbete. Samarbete bör även ske med övriga berörda parter som verkar inom området, t.ex. myndigheter, organisationer, kommuner, landsting och forskare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Utöver ovan nämnda förslag anser kommissionen att Folkhälsoinstitutet även bör få i uppdrag att utarbeta en handbok i hur lokala kartläggningar bör och kan genomföras. Detta eftersom likartade sammanställningar på lokal nivå förbättrar förutsättningarna för att göra nationella sammanställningar. Kommissionen föreslår vidare att institutet bör få i uppdrag att som komplettering till de pågående studierna genomföra årliga narkotikavaneundersökningar i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;15–24&lt;/NOBR&gt; år samt även genomföra narkotikavaneundersökningar i hela befolkningen vartannat år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;Under utredningens gång har samråd skett med Narkotikakommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Aktuella utredningar och propositioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Barnombudsmansutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;I regeringsbeslut av den 19 mars 1998 bestämdes att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Barnombudsmannens (BO) verksamhet, dvs. att bedöma om ombudsmannens roll och uppgifter borde förändras i något avseende och i så fall hur. Utredarens uppdrag gick ut på att utvärdera och bedöma BO:s hittillsvarande arbete och belysa vilken roll BO har spelat för utvecklingen inom barnområdet. Utredningen skulle ge förslag till hur BO kunde stärkas och effektiviseras. Utredningen överlämnade sitt betänkande &lt;SPAN class="ft4"&gt;Barnombudsmannen – företrädare för barn och ungdomar &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:65) i maj 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Utredningens principiella förslag handlar om att BO:s roll som ombudsman bör renodlas för att barnens och ungdomarnas rättigheter skall främjas så effektivt som möjligt och att BO:s ombudsmannaroll bör förstärkas genom ökad självständighet och genom rättsliga befogenheter. I utredningen tas vidare upp frågan om barns lek- och utemiljö. Utredningens förslag är att ansvaret för olika sakfrågor bör ligga på sektorsansvariga myndigheter enligt principen om ”mainstreaming”. Därför anser utredaren att BO:s nuvarande samordnande myndighetsansvar för barns och ungas säkerhet bör överföras till Folkhälsoinstitutet och att ansvaret bör anges i Folkhälsoinstitutets instruktion. Det nya ansvaret skulle t.ex. kunna integreras i institutets nationella skadepreventiva program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Utredningen anser även att Boverkets och Konsumentverkets ansvar för de allmänna lekplatserna bör förtydligas så att det även ingår i dessa myndigheters ansvar att se till att lekredskap och lekplatser är pedagogiskt utformade så att barns kreativa lek skall kunna stimuleras. Det nationella samordnande ansvaret för barnsäkerhetsfrågor, som utredaren föreslår skall läggas på Folkhälsoinstitutet, bör enligt utredaren inkludera såväl frågor som rör säkerheten i barns lekmiljöer som det pedagogiska innehållet i dessa miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Finansiering av forskning och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft2"&gt;En arbetsgrupp under Utbildningsdepartementet har i en rapport &lt;SPAN class="ft21"&gt;Att finansiera forskning och utveckling &lt;/SPAN&gt;(Ds 1999:68) redovisat ett förslag till reformerat myndighetssystem för forskningsfinansiering. Bakgrunden var att dagens forsknings- och finansieringssystem ansågs fragmenterat, oflexibelt samt saknade förmågan att satsa med kraft inom utval-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Aktuella utredningar och propositioner &lt;SPAN class="ft11"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;da områden. Arbetsgruppen har i sitt förslag delat upp forskningsverksamheten i dels forskningsstöd, dels uppdragsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Arbetsgruppen föreslog att fyra myndigheter skulle få uppgiften att vara forskningsstödjande och att dessa skulle ha forskningsstöd som sin huvuduppgift. Uppdragsforskningen däremot skulle hanteras av ett större antal myndigheter där forskningsfinansiering skulle vara en av många uppgifter och primärt skulle ses som ett medel för att genomföra de övriga uppgifterna. Utöver att ett sammanhållet forskningsråd – Vetenskapsrådet – skulle skapas under Utbildningsdepartementet, föreslog arbetsgruppen att tre ytterligare myndigheter borde skapas för att ansvara för områdesorienterat forskningsstöd; Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv, Myndigheten för teknisk utveckling, kommunikation och bebyggelse samt Forskningsrådet för miljö, lantbruk och naturresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Vidare har arbetsgruppen gått igenom den forskning som bedrivs under bl.a. utgiftsområdena 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14 (invandrare, hälsovård, sjukvård, social omsorg, ekonomiskt trygghet, arbetsmarknad och arbetsliv) och konstaterat att det i dag inom dessa områden finns ett stort antal myndigheter men bara ett fåtal som finansierar forskning, t.ex. Arbetsmarknadsverket, Arbetslivsinstitutet, Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse. Arbetsgruppen förutsåg behov av mer forskning inom området vilket i sin tur ställer krav på god ansvarsfördelning mellan myndigheterna och det föreslagna Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv. Särskilt omnämns att stödet till folkhälsoområdet i dag är splittrat på Medicinska forskningsrådet (MFR), Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) och Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Arbetsgruppen ansåg att Folkhälsoinstitutets uppgifter i relation till de andra organen borde utredas närmare i samband med omorganisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Den 21 mars 2000 överlämnade regeringen en proposition (1999/2000:81) &lt;SPAN class="ft4"&gt;Forskning för framtiden – en ny organisation för forskningsfinansiering &lt;/SPAN&gt;till riksdagen. Regeringen lämnar här förslag till en ny myndighetsstruktur för forskningsfinansiering. Enligt förslaget skall tre nya forskningsråd och en ny myndighet inrättas för finansiering av forskning och utvecklingsarbete. Ett av dessa tre nya områdesinriktade forskningsråd är tänkt att inriktas på sociala frågor och arbetsliv. Detta råd övertar i så fall ansvarsområden som i dag handhas av Socialvetenskapliga forskningsrådet samt delar av ansvarsområdet för Rådet för arbetslivsforskning. Det nya rådet ges därmed ansvar att finansiera grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap och socialpolitik samt folkhälsovetenskap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Aktuella utredningar och propositioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft2"&gt;I propositionen understryks vikten av att det nya rådet fortsätter att utveckla samverkan med dels myndigheter under Socialdepartementet som inom ramen för sina förvaltningsanslag finansierar forskning till stöd för den egna verksamheten, bl.a. Folkhälsoinstitutet, dels andra angränsande aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Statsbidragskommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;I mars 1997 tillkallades en kommitté för att se över formerna för statsbidragsgivningen till vissa nykterhetsorganisationer och till vissa andra organisationer verksamma inom det sociala området, dvs. organisationer som verkar inom områdena alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. Översynen skulle omfatta såväl kriterier för bidragsgivningen som den administrativa hanteringen av bidragen. Uppdraget skulle resultera i ett nytt bidragssystem med en ökad resultatstyrning. I februari 1998 utkom Statsbidragskommittén med betänkandet &lt;SPAN class="ft4"&gt;Vad får vi för pengarna – Resultatstyrning av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området &lt;/SPAN&gt;(SOU 1998:38). Utredningens förslag handlar inte bara om att öka resultatstyrningen utan även om att göra bidragssystemet enhetligt och att staten skall behandla frivilligorganisationernas bidragsansökningar på ett likvärdigt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;I den kartläggning som gjordes av kommittén framkom att inte mindre än sex instanser var inblandade i bidragshanteringen. De bidragsansvariga instanser som ägnades mest uppmärksamhet var Samarbetsnämnden och Socialstyrelsen. Av dessa två visade sig Socialstyrelsen ha ett betydligt mer aktivt sätt att fördela bidrag på än Samarbetsnämnden. Fördelarna med Socialstyrelsens bidragshantering handlade bl.a. om att deras hantering styrs av årliga regleringsbrev samt av en förordning. Vidare lämnar Socialstyrelsens styrdokument öppet för myndigheten att själv bedöma vilka organisationer som skall tilldelas bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Utredningen konstaterade vidare att för de allra flesta av Socialdepartementets förenings- och organisationsbidrag är resultatstyrningen låg eller så förekommer den inte alls. För den del av bidraget som Socialstyrelsen ansvarade för var dock en resultatorientering av bidraget under utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Utredningens förslag handlade bl.a. om att en myndighet borde ansvara för bidragshanteringen och att denna myndighet skulle vara Socialstyrelsen. Till stöd för bidragshanteringen borde dessutom enligt utredningen finnas en förordning som ger samma grund för alla de aktuella organisationernas ansökningar och återrapporteringar. Därut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Aktuella utredningar och propositioner &lt;SPAN class="ft11"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;över borde även formuleras mål i regleringsbreven för att öka resultatstyrningen. Varje år skulle dessutom alla bidragstagande organisationer behöva lämna en ekonomisk redovisning och i denna ange bidragets andel av organisationens omslutning liksom även information om uppnådda resultat. Vart tredje år föreslogs att organisationerna lämnar en redogörelse för vilka resultat som uppnåtts inom de olika insatsområden under den gångna treårsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Vidare föreslog utredningen att ett råd bestående av berörda frivilligorganisationer skulle inrättas. För att inte den förebyggande aspekten skulle komma i skymundan föreslogs att Folkhälsoinstitutet skulle höras innan beslut om bidrag meddelades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Utredningen valde att undanta Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). I stället föreslogs att förbundet även framgent skulle ges ett öronmärkt bidrag genom att ett avtal sluts direkt mellan förbundet och Socialdepartementet. Bidraget bör öronmärkas, ansåg utredningen, av det skälet att CAN:s uppgifter har klar myndighetskaraktär. Utredningen nöjde sig med att ge allmänna rekommendationer inför framtagandet av avtalet, dels att det skall framgå vilka uppgifter som bidraget skall användas till, dels vilken återrapportering som CAN förbinder sig att göra. Dessutom bör det i avtalet finnas en ömsesidig uppsägningsklausul och det bör tydligt framgå vilken tidsperiod avtalet omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;I budgetpropositionen (1998/99:1) föreslog regeringen i enlighet med kommittén, dvs. att det behövs nya riktlinjer för statsbidragen till frivilligorganisationerna på det sociala området. Därefter har Socialutskottet beslutat i enlighet med regeringens förslag. Regeringen tog dock inte upp frågan om att regeringen skulle upprätta ett samarbetsavtal med CAN, utan detta blev i stället en uppgift för Organisationskommittén enligt kommittédirektiven (dir. 1999:56). En ny förordning (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området trädde i kraft den 1 januari 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Välfärdsbokslutskommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;För vägledning av socialpolitiken vid ingången av detta årtusende önskade regeringen förbättra kunskapsunderlaget kring välfärdsutvecklingen. Regeringen gav därför i februari 1999 i uppdrag åt en grupp forskare att sammanställa den kunskap som fanns och identifiera de områden där behovet av ökad kunskap kring välfärdsutvecklingen var angeläget. Kommittén tolkade uppdraget så att den centrala uppgiften skulle vara att göra en samlad bedömning av välfärdsutvecklingen under det gångna decenniet. Detta ansåg kommittén inbegripa en översikt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Aktuella utredningar och propositioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft0"&gt;av hur viktiga strukturella villkor och de socialpolitiska stödsystemen förändrats. Ett mål för arbetet var dessutom att peka ut forskningsuppgifter av särskild relevans för &lt;NOBR&gt;2000-talets&lt;/NOBR&gt; socialpolitiska utmaningar. Kommittén har i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft4"&gt;Välfärd vid vägskäl &lt;/SPAN&gt;(SOU 2000:3) redovisat ett delbokslut över välfärdsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Kommittén har i sitt delbokslut kommit fram till att det under decenniet som gått finns tecken på försämrad välfärd inom flera centrala områden. Kommittén konstaterar att &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; inledning varit unik på så sätt att välfärden inom flera områden, framför allt arbete, ekonomi och hälsa, försämrats generellt sett. Analyserna pekar främst ut tre grupper, vilkas levnadsvillkor försämrats mer än andra grupper, nämligen utrikesfödda, ensamstående mödrar och yngre personer. Dessutom har arbetargrupperna en fortsatt sämre situation, åtminstone i jämförelse med tjänstemän på hög nivå och mellannivå. Kommittén poängterar att de inte kunnat beskriva välfärdsförändringar för två breda ålderskategorier, nämligen barnen och de allra äldsta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Vidare har kommittén angett ett antal kunskapsluckor som kategoriseras i generella brister, specifika förändringar eller reformer samt resultatkontrollen i mål- och resultatstyrningsmodellen. Det handlar exempelvis om brister i bilden av hur samhället fungerar och hur människors livsvillkor gestaltar sig, t.ex. för barnen, om effekter av förändringar och reformer av t.ex. Ädelreformen och psykiatrireformen samt brister i kunskap rörande statens löpande uppföljning av den kommunala verksamheten. Slutligen förekommer kunskapsluckor på områden där inga uppgifter över huvud taget finns tillgängliga och där helt nya data måste samlas in.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft1"&gt;3 Styrning av folkhälsoområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Politiska mål, riktlinjer och prioriteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;De nationella folkhälsomålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Regeringen gav 1995 en parlamentarisk kommitté i uppdrag att utarbeta nationella mål för hälsoutvecklingen. Detta arbete håller nu på att slutföras och förväntas få stor betydelse för arbetet med folkhälsofrågorna. Nationella folkhälsokommittén formulerade i sitt andra delbetänkande &lt;SPAN class="ft4"&gt;Hälsa på lika villkor – andra steget mot nationella folkhälsomål &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:137) ett antal preliminära folkhälsomål. Med något undantag står en enig kommitté bakom förslagen. Folkhälsomålen är tänkta att presenteras i slutlig form i Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande hösten 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;De preliminära förslagen till folkhälsomål karaktäriseras av att man betraktar hälsopolitiken som en integrerad del av många olika politikområden och att målen är formulerade i termer av exponering för ohälsans bestämningsfaktorer och inte i termer av sjukdomsförekomst eller sjukdomskonsekvenser. Exponeringsmålen är satta utifrån en bedömning av deras bidrag till olika sjukdomars och skadors förekomst, fördelning och konsekvenser. Målen är tänkta att uppnås under perioden fram till år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Utöver folkhälsomålen skall kommittén även presentera ett antal övergripande strategier, vilka utgör grunden för en god och jämlik hälsoutveckling på lika villkor. Dessa strategier berör samtidigt ett flertal olika sektorer i samhället, t.ex. socialt kapital, arbetsliv, uppväxtvillkor, fysisk miljö, hälsofrämjande livsstilar, stödsystem och infrastruktur för en god folkhälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft21"&gt;De preliminära hälsopolitiska målen &lt;SPAN class="ft2"&gt;är formulerade kring sjukdomars, skadors och den egenrapporterade ohälsans orsaker. Det beror på att det primärpreventiva arbetet syftar till att påverka förekomsten av dessa orsaker. Det är också ett sätt att betona att flera olika samhällssektorer kan bidra till att förbättra folkhälsan genom förebyggande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Styrning av folkhälsoområdet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;insatser, och inte främst sjukvården som arbetar med sjukdomars konsekvenser framför deras orsaker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Perioden fram till år 2010 &lt;/SPAN&gt;har Nationella folkhälsokommittén valt därför att den anses tillräckligt kort för att vara relevant i ett politiskt perspektiv och tillräckligt lång för att folkhälsopolitiska insatser skall kunna ha avsedd effekt. Genom att betona bestämningsfaktorer för hälsa uppstår inte problemet med att invänta hälsoeffekter av åtgärder som tar lång tid. WHO:s europaregion tillämpar en dubbelt så lång period i sin nya hälsopolitiska strategi, Hälsa 21, medan däremot enskilda mål har tidshorisonter som varierar mellan åren 2005 och 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Nationella folkhälsokommittén har lämnat förslag till &lt;SPAN class="ft4"&gt;indikatorer &lt;/SPAN&gt;som är knutna till de hälsopolitiska målen och är operationella. De syftar till att fånga väsentliga förhållanden som gäller de risk- och friskfaktorer som anges i målen, men är inte i sig själva några riskrespek- tive friskfaktorer. Så långt det är möjligt och lämpligt har angetts procentsatser för den utveckling som kan fångas upp genom respektive indikator. Ytterligare prioriteringar och preciseringar avseende indikatorerna skall göras i slutbetänkandet så långt möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Prioriteringar och målformuleringar skall baseras på vissa etiska ställningstaganden, som kommittén skall redovisa i sitt slutbetänkande. Målen skall vidare ta sin utgångspunkt i en bedömning av vad som är de viktigaste dragen i den pågående hälsoutvecklingen och de hälsopolitiska utmaningar som de kommande årens samhällsutveckling sannolikt för med sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Folkhälsomålen och offentliga aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;I detta avsnitt redovisas ett antal preliminära politikområden kring vilka övergripande strategier och hälsopolitiska mål avses formuleras i Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande. Indelningen i politikområden har ännu inte beslutats av Nationella folkhälsokommittén. Till dessa områden har i detta avsnitt angetts exempel på vilka statliga myndigheter som i dag har uppgifter och/eller ansvar kopplat till respektive område. Folkhälsoinstitutet samarbetar redan i dag med många av de myndigheter som anges nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;För de flesta av de områden som berörs gäller att det i hög grad är kommuner och landsting som är de aktörer som genomför det faktiska folkhälsoarbetet, vilket innebär att dessa ofta är de aktörer som kan bidra till att folkhälsomålen uppnås. Därigenom spelar också Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet viktiga roller för att underlätta för kommuner och landsting att uppnå sina mål inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Styrning av folkhälsoområdet &lt;SPAN class="ft11"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td54"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;Utöver dessa aktörer bör även nämnas det stora antal privata aktörer, dvs. frivillig/ideella organisationer, föreningsliv, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer, företag m.fl. som kan bidra till att förbättra folkhälsan. Många av de offentliga aktörer som nedan omnämns har anledning att samverka med dessa viktiga aktörer för att målen skall kunna uppnås. Vissa av målen är vidare av t.ex. lagstiftningskaraktär, vilket gör att även statsmakterna har ett ansvar för att målen uppfylls. Nationella folkhälsokommittén avser i sitt slutbetänkande att redovisa en mer fullständig kartläggning av samtliga aktörer som berörs av folkhälsomålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;1. Ekonomisk trygghet, sociala miljöer och uppväxtvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft2"&gt;Exempel på statliga myndigheter med uppgifter/ansvar inom detta område:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft0"&gt;Arbetsmarknadsverket Integrationsverket Riksförsäkringsverket Skolverket Socialstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft2"&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan Ungdomsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;2. Arbetsmiljö och arbetsmarknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft2"&gt;Exempel på statliga myndigheter med uppgifter/ansvar inom detta område:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;Arbetarskyddsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft2"&gt;Arbetslivsinstitutet Arbetsmarknadsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft2"&gt;Institutet för psykosocial medicin Integrationsverket Socialstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;3. Inne- och utemiljöer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;Exempel på statliga myndigheter med uppgifter/ansvar inom detta område:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft0"&gt;Arbetarskyddsverket Boverket Folkhälsoinstitutet Kemikalieinspektionen Konsumentverket Naturvårdsverket Skolverket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Styrning av folkhälsoområdet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft0"&gt;Socialstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft0"&gt;Statens strålskyddsinstitut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft0"&gt;Vägverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;4. Fysisk aktivitet och matvanor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft2"&gt;Exempel på statliga myndigheter med uppgifter/ansvar inom detta område:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft2"&gt;Konsumentverket Skolverket Socialstyrelsen Statens livsmedelsverk Statens jordbruksverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;5. Alkohol, narkotika och tobak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft2"&gt;Exempel på statliga myndigheter med uppgifter/ansvar inom detta område:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft0"&gt;Alkoholinspektionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft0"&gt;Arbetarskyddsverket Brottsförebyggande rådet Folkhälsoinstitutet Konsumentverket Läkemedelsverket Rikspolisstyrelsen Skolverket Socialstyrelsen Tullverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;Nationella ledningsgruppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft0"&gt;OAS – Oberoende alkoholsamarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;6. Hälso- och sjukvård och smittskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;Exempel på statliga myndigheter med uppgifter/ansvar inom detta område:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft2"&gt;Läkemedelsverket Socialstyrelsen Smittskyddsinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Styrning av folkhälsoområdet &lt;SPAN class="ft11"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td54"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft4"&gt;7. Samordnat folkhälsoarbete och hälsoinformation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft2"&gt;Exempel på statliga myndigheter med uppgifter/ansvar inom detta område:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft2"&gt;Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens livsmedelsverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft4"&gt;8. Forskning, utbildning och metodutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft2"&gt;Exempel på statliga myndigheter med uppgifter/ansvar inom detta område:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;Arbetslivsinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft0"&gt;Institutet för psykosocial medicin Rådet för Arbetslivsforskning Socialstyrelsen Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft2"&gt;Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik Universitet och högskolor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Lagar, förordningar och propositioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;De mål, riktlinjer och prioriteringar som statsmakterna har beslutat om för folkhälsoområdet berör ett flertal olika sektorer i samhället med därtill hörande lagar inom respektive område, t.ex. arbetsmiljö, arbetsliv, miljö, boende, trafik, utbildning, jordbruk, livsmedel, socialtjänst, socialförsäkring, hälso- och sjukvård m.m. Exempel på lagar som berör folkhälsoaspekter är arbetsmiljölagar, socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, tobakslagen, smittskyddslagen, miljöbalken, skollagen m.fl. lagar. Därtill finns också uttryckt mål, riktlinjer och prioriteringar i budgetpropositioner, särpropositioner, myndigheternas regleringsbrev och instruktioner m.m. De olika dokumentens roll som en del i regeringens styrning redogörs för i avsnitt 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Som ett exempel på mål i lagar kan anges hälso- och sjukvårdens övergripande mål, vilket står uttryckt i 2 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763): ”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Vidare står i 2c § att ”Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa”, samt i 3 § att ”– – – landstinget (skall) verka för en god hälsa hos hela befolkningen”.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Styrning av folkhälsoområdet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;Ett annat exempel på formuleringar i lagtext som berör folkhälsoaspekter är miljöbalken (1998:808). Där står t.ex. att miljöbalken skall tillämpas så att ”människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,…”. Vidare står i 9 kapitlet, 9 § om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att ”Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer…”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft2"&gt;I budgetpropositionen för år 2000 anges vilket effektmål som skall gälla för utgiftsområde 9, hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;Att trygga en god hälsa och goda levnadsvillkor och se till att hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen bedrivs med god kvalitet och effektiv resursanvändning samt tillgodoser den enskilde individens behov av vård, omsorg, stöd och service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft0"&gt;Effektmålet sammanfaller i vissa delar med det övergripande målet för hälso- och sjukvården som anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Vad som inte finns med i effektmålet, men som står skrivet i lagen, är att vård skall ges på lika villkor för hela befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;De konkreta målen för år 1999 inom de olika verksamhetsområdena inom utgiftsområde 9, hälso- och sjukvård, social omsorg och forskning, handlar bl.a. om att förbättra folkhälsan för de grupper i samhället som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt, att minska tobaksbruket, att upprätthålla en god tandhälsa och att förbättra vården av och omsorgen om psykiskt störda. Målen är också att barn och ungdomar skall växa upp under trygga och goda förhållanden, att den totala alkoholkonsumtionen skall minska för att begränsa dess skadeverkningar samt att verka för ett narkotikafritt samhälle. Ett narkotikafritt samhälle skall uppnås genom insatser för att minska tillgången och efterfrågan på narkotika samt genom att få fler missbrukare att upphöra med sitt missbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;Även lagstiftningen på smittskyddsområdet skall omarbetas i syfte att stärka rättssäkerheten samt förbättra möjligheterna att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Därutöver anges i propositionen att arbetet mot tobakens skadeverkningar måste genomföras på bred front och då särskilt att motverka tobakens tillgänglighet för unga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft2"&gt;För verksamhetsområdet social omsorg anges prioriteringar som t.ex. att situationen för äldre med psykiska besvär och psykisk sjukdom skall ägnas ökad uppmärksamhet samt att de utsatta barnens och ungdomarnas situation skall uppmärksammas. När det gäller vården av och omsorgen om psykiskt störda anser regeringen att det nuvarande tillståndet och utvecklingen är oroande och har därför uppdragit åt Natio-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Styrning av folkhälsoområdet &lt;SPAN class="ft11"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td54"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft2"&gt;nella folkhälsokommittén att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att minska den psykiska ohälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Regeringen anger dessutom att ett av verksamhetsutfallen för år 1998 var att folkhälsan har fortsatt att förbättras men att det alltjämt finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Ett oroande tecken anses vara den ökande andel av befolkningen som uppger sig ha psykiska besvär. Andra hälsoproblem som ökar är övervikt och allergier. Regeringens bedömning är att insatser för att främja folkhälsan och förebygga ohälsa fortfarande är ett prioriterat område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Vidare anser regeringen att Nationella folkhälsokommitténs förslag till mål och strategier för hälsoutvecklingen kommer att utgöra ett viktigt underlag för utformningen av den framtida folkhälsopolitiken. Dessutom avser regeringen att samla kunskap om olika metoder för att tillämpa hälsokonsekvensbeskrivningar i större utsträckning i det politiska beslutsfattandet. Folkhälsoinstitutet har därför av regeringen fått i uppdrag att ta fram metoder och visa hur hälsokonsekvensbeskrivningar kan användas inom olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Avseende Folkhälsoinstitutet drar regeringen följande slutsatser efter verksamhetsåret 1998. Folkhälsoinstitutet bör sträva efter att förstärka sin roll som kunskapscentrum och metodutvecklare. I detta ligger bl.a. att stimulera och stödja andra aktörer i deras folkhälsoarbete. Institutet bör vidare i högre grad utnyttja möjligheten att låta institutets aktiviteter utvärderas av extern kompetens. Dessutom anser regeringen att institutet ytterligare bör sträva efter att fokusera insatserna på att minska skillnaderna i ohälsa mellan olika grupper i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Regeringen nämner vidare om Organisationskommitténs uppdrag, dvs. att mer i detalj tydliggöra mål och uppgifter samt att lämna förslag till organisation av den nya myndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Styrning av statliga myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Principer och styrformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;När det gäller statsmakternas, dvs. riksdagens och regeringens, möjligheter att styra samhället sker detta i stor utsträckning via förvaltningen. Den svenska förvaltningen kan i sin tur sägas styras av statsmakterna med hjälp av ett flertal typer av styrmedel, vilka redogörs för nedan. Med &lt;SPAN class="ft4"&gt;förvaltningsstyrning &lt;/SPAN&gt;menas, enligt statsvetaren Lennart Lundquists definition, de politiska beslutsfattarnas medvetna försök att påverka förvaltningen. Med &lt;SPAN class="ft4"&gt;samhällsstyrning &lt;/SPAN&gt;kan i stället menas förvaltningens försök att påverka det omgivande samhället (Petersson &amp; Söderlind, 1992 samt Lundquist, 1992). En annan indelning kan även göras utifrån&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Styrning av folkhälsoområdet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft2"&gt;statsmakternas försök att styra och påverka medborgarnas beteenden. En grov sådan indelning kan göras i &lt;SPAN class="ft21"&gt;ekonomiska &lt;/SPAN&gt;styrmedel, &lt;SPAN class="ft21"&gt;regleringar &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft21"&gt;information &lt;/SPAN&gt;(Vedung, 1998 samt Petersson &amp; Söderlind, 1992).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;När man diskuterar förvaltningsstyrning, i detta fall styrningen av de statliga myndigheterna, är det praktiskt att indela styrmedlen i olika styrformer. Dessa styrformer kan kategoriseras på ett flertal olika sätt, t.ex. kan en indelning göras på inflödesstyrning (resursstyrning), processtyrning (regelstyrning) eller utflödesstyrning (resultatstyrning). En annan indelning kan göras utifrån vilket led i styrkedjan som styrningen riktar sig. Exempel på styrformer utifrån denna kategorisering är &lt;SPAN class="ft4"&gt;regelstyrning, organisationsstyrning, utnämningsmakten, informell styrning, finansiell styrning samt resultatstyrning &lt;/SPAN&gt;(RRV 1996:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Oavsett hur de olika styrformerna indelas är förhållandet mellan de olika styrformerna mer eller mindre komplicerat och gränserna kan vara flytande. Det är också så att den styrande parten, i detta fall statsmakterna, använder sig av en kombination av flera olika styrformer då de skall styra myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Regelstyrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Regelstyrning innebär att statsmakterna kan styra förvaltningen genom att oftast i detaljerade ordalag ange mål och/eller medel för en verksamhet. Detta sker bl.a. genom att ge ut lagar och förordningar. Statens befogenhet att besluta om föreskrifter regleras i regeringsformen där föreskriftsmakten fördelas mellan riksdag, regering, förvaltningsmyndigheter och kommuner. Med en föreskrift avses rättsregler som i allmänhet är bindande för myndigheter och enskilda. Föreskrifter utformas både av riksdagen i form av lagar och av regeringen i form av förordningar. Förvaltningsmyndigheter kan genom s.k. subdelegering eller genom bemyndigande av regeringen utfärda föreskrifter och allmänna råd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Regelstyrning har fram till i dag varit den mest använda formen av styrinstrument i offentlig förvaltning. Regler kan var både processinriktade, dvs. ange vem som får ta beslut och i vilka former, eller sakorienterade, dvs. ange arten av beslut som får behandlas samt vilket beslutet skall vara under olika omständigheter. Sammanfattningsvis kan sägas att regelstyrning generellt sett är processinriktad då den oftast anger hur något bör eller skall göras. Resultatstyrningen däremot anger i stället vad som skall göras eller presteras utifrån ett visst mål, utan att tala om med vilket medel målet skall uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;Förordningar om myndigheters &lt;SPAN class="ft33"&gt;instruktioner &lt;/SPAN&gt;är ett av regeringens viktigaste styrdokument och är ett exempel på regelstyrning. Här anges&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Styrning av folkhälsoområdet &lt;SPAN class="ft11"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td54"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;i mer eller mindre generella ordalag vilka uppgifter som åligger myndigheten, vilka ansvarsområden och vilken roll i statsförvaltningen som myndigheten har. Här regleras även myndigheternas ledningsformer. Av särskild betydelse för regeringens styrning av myndigheterna är även &lt;SPAN class="ft4"&gt;verksförordningen &lt;/SPAN&gt;(1995:1322). Där anges bl.a. vad som gäller för myndighetens ledning, myndighetschefens ansvar och uppgifter, om myndighetens skyldighet att medverka i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet,&lt;/NOBR&gt; om myndighetens föreskriftsrätt och ärendehantering samt om myndighetsbeslut m.m. I förordningens 17 § anges även att myndigheten bestämmer sin organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Det skall påpekas att övergripande mål även finns formulerade i lagar och förordningar men dessa mål är inte desamma som de mål som används inom resultatstyrningen. Distinktionen ligger i att man inom resultatstyrningens område styr med hjälp av målen, dvs. målen används i operativt syfte i regelbundna resultatuppföljningar och bedömningar av resultaten. Inom regelstyrningen handlar det ofta om att sätta processmål t.ex. som en garant för rättssäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft2"&gt;Även &lt;SPAN class="ft21"&gt;regleringsbrevet &lt;/SPAN&gt;kan betecknas som exempel på regelstyrning, men är mest förknippat och använt inom resultatstyrningens område. Detta är ett exempel på att gränsdragningar mellan olika styrformer ibland är svåra att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Organisationsstyrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Med organisationsstyrning menas att statsmakterna styr genom att utforma en organisation på ett visst sätt, t.ex. den interna organisation i form av olika avdelningar och tjänster. Även relationer gentemot andra myndigheter och organisationer samt deras befogenheter och ansvar kan styras upp via organisationsstyrning. En myndighet kan även ges möjlighet att avgiftsfinansiera sin verksamhet, vilket får konsekvenser för verksamheten. Själva idén om att inrätta en myndighet kan också sägas vara organisationsstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Utnämningsmakten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft2"&gt;Ett annat viktigt styrinstrument som regeringen förfogar över är utnämningsmakten. Regeringen utser myndighetschefer men myndigheterna har dock i regel delegerats rätten att utse samtliga befattningshavare under verkschefsnivån. Regeringen utser även i förekommande fall verksstyrelser. I utnämningsmakten ligger även att för vissa tjänster föreskriva viss kompetens, t.ex. för domare, poliser och läkare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Styrning av folkhälsoområdet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Informell styrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Med informell styrning menas här att regeringen i sina informella kontakter med myndigheterna kan komplettera all annan styrning, dvs. det handlar om det informella och oreglerade samspelet mellan regeringen och myndigheterna, som ibland kan bli mer eller mindre omfattande. Styrningen handlar om den påverkan som sker genom främst muntlig information från regeringen till verksledningen. Det kan gälla innehållet i olika typer av regeringsbeslut av betydelse för den enskilda myndigheten och dess ledning, dvs. förtydliganden och kommentarer kring besluten. Här kan regeringen ge sin syn på verksamheten samt även hur verksamheten leds. Dock får de informella kontakterna inte påverka det yttersta ansvaret för prövning i det enskilda fallet, vilket skall kvarstå hos myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft0"&gt;För myndigheten kan det ofta vara viktigt med informella dialoger och kontakter eftersom det kan hjälpa till att tydliggöra och konkretisera den övriga styrningen. I informella kontaktsituationer kan myndigheten få reda på om den uppfattat sin roll och sitt uppdrag på det sätt som regeringen avsett, om myndigheten leds på ett sådant sätt som regeringen hade tänkt sig osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Den s.k. &lt;SPAN class="ft4"&gt;resultatdialogen &lt;/SPAN&gt;som är ett viktigt inslag i resultatstyrningen kan sägas vara ett försök att formalisera de informella kontakterna mellan regeringen och myndigheterna i deras diskussioner kring mål och resultat, dvs. verksamhetsuppföljning (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;I en studie gjord av Ekonomistyrningsverket (ESV 1999:19) angående informella kontakter i samband med regleringsbrev och årsredovisningar framkom att nästan alla intervjuade tjänstemän från Regeringskansliet och myndigheterna var överens om att de informella kontakterna har stor betydelse för kommunikationen mellan regeringen och myndigheterna. Vissa av de intervjuade framhöll att dessa kontakter t.o.m. är ännu viktigare än de formella dokumenten, regleringsbreven och årsredovisningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Finansiell styrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;En av de mer framträdande styrningsmetoderna för statsmakternas styrning av förvaltningen och i detta fall de statliga myndigheterna är den finansiella styrningen, dvs. att via &lt;SPAN class="ft4"&gt;budgeten &lt;/SPAN&gt;ge myndigheten en anslagsram att förfoga över för sin verksamhet. Den finansiella styrningen sker främst inom ramen för budgetprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Den 1 januari 1997 trädde en ny lag i kraft, &lt;SPAN class="ft21"&gt;lagen om statsbudgeten &lt;/SPAN&gt;(SFS 1996:1059). I denna lag regleras bl.a. regeringens arbete med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Styrning av folkhälsoområdet &lt;SPAN class="ft11"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td54"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;budgeten och lagen innehåller bestämmelser om utgiftstak, utgiftsramar, anslag och inkomsttitlar, om uppföljning, prognoser och utfall, om statsbudgetens avgränsningar etc. Här anges även att staten skall eftersträva hög effektivitet och iaktta god hushållning. Regeringen skall även för riksdagen redovisa mål samt vilka resultat som uppnåtts inom olika verksamhetsområden. Lagen och därmed den finansiella styrningen via budgetprocessen har på så sätt en stark anknytning till resultatstyrningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Dagens budgetprocess kan indelas i olika tidsperioder under budgetåret. Senast den första mars varje år inkommer myndighetens &lt;SPAN class="ft4"&gt;årsredovisning&lt;/SPAN&gt;, vilken skall återrapportera utifrån de mål och den struktur som anges i myndighetens regleringsbrev. I april månad avlämnar regeringen en &lt;SPAN class="ft4"&gt;vårproposition &lt;/SPAN&gt;till riksdagen där utgiftstaket och utgiftsområdesramarna slås fast för tre år framåt. Under våren görs vidare ramberedningar i regeringskansliet där resultatbedömningar sammanställs utifrån bl.a. årsredovisningarna och andra dokument av vikt. I &lt;SPAN class="ft4"&gt;budgetpropositionen &lt;/SPAN&gt;på hösten låses sedan anslagens ramar under varje enskilt utgiftsområde, inklusive myndigheternas förvaltningsanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Under hösten arbetas &lt;SPAN class="ft4"&gt;regleringsbrevet &lt;/SPAN&gt;för det kommande året fram i dialog med myndigheten. I regleringsbrevet anges myndighetens ekonomiska ram samt även vilka mål som skall gälla för kommande år. Regleringsbrevet bestämmer således både myndighetens finansiering och verksamhet, och är således exempel på både finansiell styrning och resultatstyrning. Budgetprocessen sammanfaller i många stycken med resultatstyrningsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Resultatstyrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;I samband med kompletteringspropositionen från år 1988 initierades den resultatorienterade styrningen som ny generell policy. Det ansågs viktigt att statsmakterna i mindre utsträckning skulle detaljstyra och i stället ange inriktning och mål för verksamheterna. Det grundläggande syftet med införandet av den nya styrformen var dock att kunna omprioritera och omfördela på basis av information av uppnådda resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Bakgrunden till denna förändring var bl.a. att det skett en ökad decentralisering av beslutsfattande till förvaltningen, liksom att regelstyrningen fått ge vika för ramlagstiftningen, vilket lett till svårigheter att styra förvaltningen. Dessutom fanns en vilja att genomföra mer än vad resurserna räckte till. Avsaknad av krav på kontrollinformation och verksamhetsuppföljning gjorde att statsmakterna tyckte sig ha förlorat inblicken i och kunskapen om myndigheternas verksamhet, liksom vilka konsekvenserna blivit av implementeringen av de politiska besluten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Styrning av folkhälsoområdet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;Resultatstyrning kan liknas vid ett första helhjärtat försök att styra myndigheterna i &lt;SPAN class="ft4"&gt;mål- och resultattermer &lt;/SPAN&gt;i stället för i resurs- och metodtermer. Samtidigt som statsmakterna försökte vinna nya vägar för styrning så var tanken att myndigheterna skulle få ett ökat ansvar att välja hur verksamheten skulle organiseras och genomföras, dvs. större frihet att själva välja hur de skulle uppnå de av statsmakterna uppsatta målen. Dock var det viktigt att den nya styrningen skulle baseras på information om uppnådda resultat, vilket krävde att resultaten följdes upp regelbundet. De redovisade resultaten skulle sedan bedömas med ledning av målen. Resultatbedömningen utgjorde därefter grunden till beslut om myndighetens fortsatta verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regleringsbrevet &lt;/SPAN&gt;har med åren kommit att bli det viktigaste styrdokumentet för resultatstyrningens utövande. Som nämnts ovan är regleringsbrevet ett dokument där resultatstyrningen och den finansiella styrningen möts. Det finns således både en verksamhetsdel, där målen och återrapporteringskraven för verksamheten anges samt en finansieringsdel, där myndighetens ekonomiska restriktioner preciseras, dvs. ramen för det anslag som myndigheten har att förfoga över under det kommande budgetåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;De viktigaste ingredienserna i resultatstyrningsprocessen är dels regleringsbrevet, dels den årliga årsredovisningen, som även inkluderar resultatredovisningen samt &lt;SPAN class="ft4"&gt;resultatdialogen&lt;/SPAN&gt;. Resultatdialogen är samtidigt ett viktigt kompletterande styrinstrument i sig. I propositionen (1997/98:136) &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst &lt;/SPAN&gt;anges att det politiska intresset kring frågor om mål och resultat bör öka och att utvecklingen av resultatdialogerna som genomförs mellan departementsledningar och myndighetschefer är en åtgärd som kan förbättra styrningsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Dialogerna skall ske regelbundet, dvs. årligen, och dokumenteras. Resultatdialogerna har två syften, dels att diskutera myndighetens resultat och måluppfyllelse, dels att ge myndighetschefen möjlighet till personligt samtal med sin minister eller statssekreterare. Dialogen är därför uppdelad i två delar, en verksamhetsdiskussion och ett planeringssamtal. I verksamhetsdiskussionen diskuteras de resultat som myndigheten uppnått i förhållande till målen, liksom även kostnader m.m. Dessutom skall återkoppling ges på myndighetens årsredovisning. Regeringens styrning av myndigheten i mål- och resultattermer bör preciseras. I planeringssamtalet bör myndighetschefen få tillfälle att direkt med departementsledningen diskutera sin arbetssituation och eventuella behov av att utveckla och förändra sitt ledarskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft2"&gt;Resultatstyrningen har implementerats i statsförvaltningen under ett antal år, dock inte utan att vissa problem och brister uppstått. I ELMA- utredningen (Ds 1995:6) &lt;SPAN class="ft21"&gt;Åtgärder för att stärka resultatstyrningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Styrning av folkhälsoområdet &lt;SPAN class="ft11"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td54"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;framgår bl.a. att det finns brister främst vad gäller att formulera övergripande mål och verksamhetsmål som är möjliga att följa upp samt när det gäller att använda myndigheternas resultatinformation. Ungefär liknande slutsatser, när det gäller svårigheter med att implementera resultatstyrningen, dras i Förvaltningspolitiska kommissionens rapport &lt;SPAN class="ft4"&gt;Det svåra samspelet, Resultatstyrningens framväxt och problematik &lt;/SPAN&gt;(SOU 1997:15). Kommissionen framhåller även svårigheter att engagera Regeringskansliet i resultatstyrningsfrågor, framför allt från den politiska nivån, men att brister inom resultatstyrningens område även handlar om kompetensfrågor på tjänstemannanivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;I propositionen (1997/98:136) &lt;/SPAN&gt;Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst &lt;SPAN class="ft0"&gt;anser regeringen att inriktningen för resultatstyrningen skall ligga fast dvs. resultatstyrningen skall vidareutvecklas och förbättras samt vara flexibel och verksamhetsanpassas. Även i fortsättningen skall resultatstyrningen vara ett av regeringens främsta redskap för att få en effektiv förvaltning som arbetar i enlighet med de politiska målen och prioriteringarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;SPAN class="p162 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Folkhälsa och folkhälsoansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;Begreppet folkhälsa betecknar det allmänna hälsotillståndet för hela eller delar av befolkningen. Med begreppet &lt;SPAN class="ft4"&gt;folkhälsa &lt;/SPAN&gt;menas enligt Na- tionella Folkhälsokommittén ”befolkningens hälsa i betydelsen hälsans utveckling och fördelning i befolkningen” (SOU 1998:43).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Folkhälsan kan ses som summan av individernas hälsa, dvs. hela &lt;SPAN class="ft21"&gt;befolkningens &lt;/SPAN&gt;hälsa, till skillnad från &lt;SPAN class="ft21"&gt;den enskilde individens &lt;/SPAN&gt;hälsa. Samtidigt omfattar även folkhälsan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft34"&gt;– – – det mönster som råder mellan befolkningens olika grupper med större eller mindre olikheter i sjukdomsrisker och sjukdomskonsekvenser samt de förändringar som sker gradvis eller i form av t.ex. epidemier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft10"&gt;(SOU 1998:43)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft2"&gt;Kort sagt, med folkhälsa menas både summan av individernas hälsa samt ohälsans mönster i befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Folkhälsan bestäms av ett antal faktorer över vilka individen har allt ifrån inget till ett betydande inflytande. Möjligheten till inflytande varierar starkt mellan olika individer och grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Nationella folkhälsokommittén menar att när det gäller samhällets ansvar för frågor om hälsa och sjukdom så bör man hålla isär två perspektiv; ansvaret för &lt;SPAN class="ft4"&gt;individers hälsa&lt;/SPAN&gt;, med vilket menas ”individers risker för sjukdom och ohälsa samt deras sjukdomsförlopp” samt ansvaret för &lt;SPAN class="ft4"&gt;befolkningens hälsa &lt;/SPAN&gt;(SOU 1998:43), dvs. folkhälsan. Ansvaret för individers hälsa utgår från ett samspel mellan individ och samhälle, medan ansvaret för folkhälsan i högre grad vilar på samhället, framför allt de politiska församlingarna och dess myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Folkhälsoarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft0"&gt;Med &lt;SPAN class="ft4"&gt;folkhälsoarbete &lt;/SPAN&gt;menas enligt Nationella folkhälsokommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft34"&gt;Planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer &lt;NOBR&gt;(frisk-,&lt;/NOBR&gt; skydds- och &lt;NOBR&gt;risk-)&lt;/NOBR&gt; och förhållanden (struktur och miljö) som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara både samhälls- och/eller grupprespektive individinriktade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;(SOU 1998:43)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Folkhälsoarbete är tvärsektoriellt och tvärvetenskapligt och utvecklingen inom området går i riktning mot en ökad sektorsövergripande samverkan mellan olika folkhälsoaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Folkhälsoarbete &lt;/SPAN&gt;kan delas in i två olika komponenter, att förebygga sjukdom och att främja hälsa. Sjukdom definieras ofta som en avvikelse från normal funktion avseende kropp och/eller själ. I klinisk praxis omfattas begreppet enligt Nationella folkhälsokommittén av såväl medicinskt definierade tillstånd och av individen upplevda symptom och besvär som en av samhället definierad sjukdomsroll. Begreppet &lt;SPAN class="ft4"&gt;hälsa &lt;/SPAN&gt;betonar i stället dels en upplevelse av välbefinnande (hälsa som mål), dels förmåga till handling (hälsa som medel). Enligt Nationella folkhälsokommittén bör man inte betrakta sjukdom och hälsa som två ytterligheter på samma skala utan som två olika dimensioner: ickesjukdom/sjukdom samt hälsa/ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet delar in folkhälsoarbetet utifrån om det bedrivs lokalt, regionalt eller på nationell nivå. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Lokalt folkhälsoarbete &lt;/SPAN&gt;bedrivs vanligtvis i kommunerna eller kommundelar av offentliga eller privata organisationer m.fl. Folkhälsoarbete på &lt;SPAN class="ft4"&gt;regional nivå &lt;/SPAN&gt;bedrivs främst av samhällsmedicinska enheter, folkhälsoenheter eller motsvarande inom landsting/regioner&lt;SPAN class="ft35"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;samt av smittskyddsorganisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Nationellt folkhälsoarbete &lt;/SPAN&gt;bedrivs av nationella myndigheter samt privata och frivilliga organisationer på nationell nivå. Från statsmakternas sida handlar det nationella folkhälsoarbetet om att utforma en folkhälsopolitik som skapar goda förutsättningar för en god hälsa hos befolkningen, både vad gäller individer och hela eller delar av befolkningen. Syftet är således att skapa betingelser för att folkhälsoaspekter tillvaratas i policyutveckling och politiska beslut så att incitament skapas både för institutioner och enskilda att prioritera folkhälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;De verktyg som statsmakterna och dess myndigheter har till sitt förfogande för att kunna skapa gynnsamma förutsättningar för en god folkhälsa kan indelas i tre olika grupper, nämligen ekonomiska styrme-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Fortsättningsvis anges endast ordet landsting vilket även inkluderar försöksverksamheten med regioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;del, informativa styrmedel samt regleringar (Vedung, 1998). Exempel på dessa olika styrmedel är bl.a. att bygga upp ändamålsenliga regelsystem, t.ex. alkohol- och tobaksbeskattningen, att utöva tillsyn, att ansvara för &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet,&lt;/NOBR&gt; statistikinsamling, drift och uppbyggnad av nationella hälsoregister, att ta fram kunskapsunderlag och utveckla metoder som bygger på vetenskaplig grund, att stödja kvalitetsutvecklingen samt att utveckla infrastrukturer och andra stödsystem för regionalt och lokalt folkhälsoarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Statsmakterna har även ansvar för det internationella samarbetet och utbytet vad gäller folkhälsofrågor, framför allt &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet,&lt;/NOBR&gt; samarbetet med WHO, Europarådet, FN m.fl. Regeringen har valt att delegera vissa sådana uppgifter till statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Vidare tillhandahåller statsmakterna medel i form av bidrag till försöksverksamheter m.m. samt till åtgärder inom vissa specifikt uttalade problemområden, t.ex. alkohol och narkotika samt hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Staten ger även ekonomiskt stöd till organisationer som bedöms göra viktiga insatser inom dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Ytterligare en styrmöjlighet som står till statsmakternas förfogande är att formulera de nationella folkhälsomål som bör gälla inom folkhälsoområdet och som bör vara utgångspunkten i folkhälsoarbetet för samtliga folkhälsoaktörer i landet. Sådana mål har preliminärt presenterats av Nationella folkhälsokommittén i ett betänkande som utkom i december 1999. Slutligt förslag till nationella folkhälsomål avses att presenteras under hösten 2000 (se även avsnitt 3.1.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Folkhälsoaktörer på regional och lokal nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Kommuner och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;På varje nivå, dvs. lokal, regional och nationell nivå, verkar en eller flera aktörer inom området folkhälsa. Med lokal nivå avses kommuner och med regional nivå avses enskilda landsting inklusive försöksverksamheten med regioner. Det finns dels aktörer som har förbättrad folkhälsa som sina huvudsakliga mål, dels aktörer som har andra mål än folkhälsomål, men som bedriver verksamhet som direkt eller indirekt kan ha önskade eller oönskade effekter på folkhälsan och på så vis kan komma att påverka huruvida olika folkhälsomål uppfylls eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;På den &lt;SPAN class="ft21"&gt;lokala nivån &lt;/SPAN&gt;har flera kommunala verksamheter och dithörande lagar direkt och indirekt betydelse för folkhälsan. Hur kommunerna väljer att arbeta med ansvarsområden enligt lagar som berör t.ex. hälsoskydd, miljöskydd, smittskydd, djurskydd, avfall, kemikaliehante-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;ring, livsmedelskontroll, planläggning av mark och vatten, brandsäkerhet och trafiksäkerhet påverkar i sin tur människors hälsa och välbefinnande. Kommunerna har ett ansvar för att barn växer upp under trygga och goda förhållanden. I detta sammanhang har förskolan, skolan och skolhälsovården en viktig påverkan vad gäller barns och ungdomars hälsa. I kommunernas ansvar ingår även äldreomsorg enligt hälso- och sjukvårdslagen och omsorg om personer med fysiska och psykiska funktionshinder enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Kommunerna skall även ansvara för att förebygga och motverka missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel, speciellt vad gäller barn och ungdom. Vid sidan av detta kan nämnas att kommunernas alkoholpolitiska ansvar bl.a. rymmer tillståndsprövning samt tillsyn av restaurangernas servering av alkoholdrycker. På senare år har också kultur- och fritidssektorns betydelse för folkhälsan uppmärksammats genom de aktiviteter som erbjuds och som i sin tur påverkar livskvaliteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Kommunernas engagemang för folkhälsofrågor har successivt ökat med åren, och kan antas öka ytterligare till följd av en växande medvetenhet om orsakerna till ohälsa och kommunernas möjlighet att påverka dessa orsaker. Lokala folkhälsoråd&lt;SPAN class="ft35"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;finns bl.a. i en majoritet av kommunerna. Därutöver har en stor del av kommunerna utarbetat folkhälsoprogram. Över huvud taget anser Nationella folkhälsokommittén att hälsofrågorna behöver tydliggöras i all kommunal verksamhet och i kommunernas strategiska utveckling t.ex. genom att göra hälsokonsekvensbedömningar samt s.k. lokala välfärdsbokslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Vad gäller &lt;SPAN class="ft21"&gt;den regionala nivån &lt;/SPAN&gt;har hälso- och sjukvården ett folkhälsoansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763): ”Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. I 2c § står vidare att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft10"&gt;Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada – – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;Landstingens ansvar för hälso- och sjukvården finns beskrivet i 3 §:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget – – &lt;NOBR&gt;–.&lt;/NOBR&gt; Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft2"&gt;I hälso- och sjukvårdens ansvar ingår att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Dessa insatser är &lt;NOBR&gt;individ-,&lt;/NOBR&gt; befolk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoråd är ett organ för sektorsövergripande lokal samverkan mellan lokala aktörer, t.ex. kommunen, landstinget, försäkringskassan och frivilligorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;nings- och samhällsinriktade. Ett lokalt förebyggande arbete utförs av landstingen via primärvården, folktandvården och lokala hälsoplanerare. Den lokala hälsoverksamheten utgår från både ett befolknings- och ett individperspektiv. Arbetet utgörs bl.a. lokala hälsobeskrivningar, hälsoupplysning, hälsokontroller, vaccinationer, hälsovård till mödrar och barn, medverkan i samhällsplanering samt uppsökande verksamhet hos utsatta grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;De flesta landsting har i dag samhällsmedicinska enheter eller motsvarande. De fyller bl.a. följande funktioner: epidemiologisk bevakning, folkhälsorapportering, hälsopolitiska program, kompetenscentrum, stöd och utveckling av hälsofrämjande och förebyggande insatser såväl genom sektorsövergripande arbete inom det egna länet som riktade insatser inom den egna organisationen. Landstingen utför primärpreventiva insatser inom smittskyddsområdet, t.ex. inom området hiv/aids samt inom områdena missbruk av alkohol och narkotika, allergi, diabetes, rökning, kost- och motionsvanor, barn- och kvinnomisshandel, skador, självmord m.m. Därutöver har landstingens smittskyddsfunktioner en viktig primärpreventiv uppgift. Flera landsting samarbetar med universitet och högskolor inom &lt;NOBR&gt;FoU-området.&lt;/NOBR&gt; De större landstingen har ofta ett väl etablerat samarbete med universitet och högskolor på respektive ort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Inom många landsting har man tagit fram hälsopolitiska mål och program. Måldokumenten har förankrats politiskt genom politiska beslut och i några fall genom tillsättandet av s.k. folkhälsolandstingsråd och politiskt tillsatta folkhälsoutskott. För närvarande pågår en försöksverksamhet med ett vidgat ansvar för den regionala utvecklingen i bl.a. Skåne och Västra Götaland. Över huvud taget uppfattar landstingen och försöksregionerna att folkhälsofrågorna ökar i vikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Landstingen har varit pådrivande i det lokala folkhälsoarbetet. Inte minst har den lokala tvärsektoriella samverkan ökat mellan kommuner, landsting och andra aktörer. Enligt en kartläggning som gjordes år 1996 av Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet visade sig en stor majoritet av landstingen och kommunerna vara positiva till ett samarbete kring folkhälsofrågor. Både kommuner och landsting poängterade vikten av att ha politiker med i folkhälsoarbetet. Dessutom har Nationella folkhälsokommittén påpekat att folkhälsoarbetet skulle stärkas om kommunernas och landstingens hälsoplanering blev mer samordnad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Landstingsförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Landstingsförbundet är en &lt;NOBR&gt;intresse-,&lt;/NOBR&gt; bransch- och arbetsgivarorganisation för landstingen. Viktiga områden för förbundet är hälso- och sjukvård, regional utveckling, arbetsgivarverksamhet, landstings- och samhällsekonomi samt strategisk utveckling. Avdelningen för hälso- och sjukvårdsfrågor arbetar bl.a. med att stödja landstingens strävanden att stärka patientens ställning, vårdens kvalitetsutveckling och folkhälsa. Opinionsbildning och informationsspridning är viktiga inslag i förbundets arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Förbundet stödjer landstingen i deras folkhälsoarbete på flera olika sätt, bl.a. genom regelbundna kontakter med regeringen, Svenska Kommunförbundet, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet samt andra nationella organisationer av betydelse för människors hälsa. Eftersom det tvärsektoriella arbetet är en hörnsten i folkhälsoarbetet ingår Landstingsförbundet i en rad grupper som har betydelse för folkhälsan t.ex. den så kallade generaldirektörsgruppen för folkhälsofrågor och Nationella ledningsgruppen för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser. Vidare utser förbundet representanter i olika institutioner, styrelser och samordningsgrupper, t.ex. inom &lt;NOBR&gt;smittskydds-,&lt;/NOBR&gt; hiv/aids- och olycksfallsområdet. Stöd till Epidemiologiskt centrum (EpC) vid Socialstyrelsen har också stor betydelse för folkhälsoarbetet i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;I förbundets arbete ingår vidare att vara mötesplats, sprida information om aktuella frågor och att bidra till en positiv utveckling inom området. Därför genomför förbundet konferenser med anknytning till folkhälsoområdet. Även det internationella arbetet är angeläget för förbundet, t.ex. genom en bevakning av EU:s folkhälsoarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Landstingsförbundet företräder medlemmarna i folkhälsofrågor i mer vid bemärkelse, t.ex. är hälso- och sjukvård inklusive primärvård med barn- och mödrahälsovård av direkt betydelse för människors hälsa och tillhör förbundets huvuduppgifter. Därutöver tillkommer även tandvård, befolkningsstatistik och miljöfrågor. Förbundet arbetar vidare med personalpolitiska frågor vilket inkluderar arbetsmiljöområdet och frågor som t.ex. tobaksbruk bland personal och kvinnors hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Regional utveckling är en prioriterad uppgift för Landstingsförbundet. Nya möjligheter för olika aktörer att tillsammans arbeta med samhällsplanering, utveckling och folkhälsoarbete uppstår i de län där regionala självstyrelseorgan och direktvalda organ bildas. Även de försöksverksamheter som bedrivits med ökad finansiell och övrig samverkan mellan kommuner, landsting och försäkringskassor, vars syfte har varit att finna former för att hantera välfärdsfrågorna på ett mer sammanhållet sätt, är exempel på utveckling som förbundet stödjer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft2"&gt;En av Landstingsförbundets större satsningar inom folkhälsoområdet är det folkhälsoprogram som tillsammans med Svenska Kommunförbundet påbörjades år 1995 och avslutades vid Landstingsförbundets kongress år 1998. Detta folkhälsoprogram redogörs särskilt för nedan. Att lyfta upp folkhälsofrågorna på den politiska dagordningen är viktigt för förbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Svenska Kommunförbundet är kommunernas intresse- och arbetsgivarorganisation. Inom förbundet finns kompetens för intressebevakning och specialistkunskaper för all sorts kommunal verksamhet. Förbundets huvuduppgifter är att företräda och stödja kommunerna och tillvarata deras intresse, stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen, främja samverkan mellan kommuner, stödja kommunerna i arbetet med att utveckla och effektivisera verksamheten samt vara central arbetsgivarorganisation för landets kommuner. I varje län finns även ett kommunförbund, s.k. länsförbund, som verkar på regional nivå för att på så sätt tillvarata kommunernas intresse i förhållande till andra regionala organisationer och myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Förbundets syn på folkhälsoarbetet i kommunerna är att utvecklingspotentialen, vad gäller att få till stånd en hälsoutveckling som utgör en integrerad del av samhällsutvecklingen, ligger i att inom ramen för ordinarie verksamheter arbeta med ett förebyggande och hälsofrämjande förhållningssätt. Detta är också en av anledningarna till att kommunernas roll i folkhälsoarbetet har blivit allt tydligare de senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Många av de områden som förbundet arbetar med påverkar därför hälsan och välfärden långsiktigt och på olika sätt. Ändrade livsvillkor och levnadsförhållanden för äldre gör att förbundets arbete med vård och omsorg för äldre kommer att intensifieras. Likaså arbetar förbundet med frågor som rör segregation, flyktingar och invandrare. Inom ramen för det s.k. välfärdsprogrammet har välfärdsfrågor och kommunernas roll i det totala välfärdssystemet diskuterats. En av välfärdsprogrammets sex olika delprojekt handlade t.ex. om att redovisa och analysera förutsättningar för samverkan mellan kommuner och medborgare, brukare, föreningar, ideella organisationer, kooperativ, företag etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;I ett annat projekt &lt;SPAN class="ft21"&gt;Motståndskraft &lt;/SPAN&gt;har Svenska Kommunförbundet tillsammans med 25 kommuner, med ekonomiskt stöd från Socialdepartementet, försökt hitta ett sätt att förebygga drogmissbruk genom ungdomars eget engagemang. När det gäller miljö- och hälsoskyddet i kommunerna arbetar dessa med att ta fram lokala handlingsplaner för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Agenda 21, för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I detta sammanhang nämns särskilt ungdomar, barn, kvinnor och invandrare. Möjlighet att påverka, delta och ett långsiktigt tänkande är centrala begrepp i dessa handlingsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Förbundet har även i samarbete med flera andra centrala organisationer bidragit med stöd i kommunernas arbete med Agenda 21, t.ex. genom konferenser, samordning och spridning av goda exempel. Dessutom har Svenska Kommunförbundet deltagit i ett utvecklingsprojekt där man tagit fram riktlinjer för hur ett miljöledningssystem (EU:s miljöledningssystem EMAS) skulle kunna tas fram ur ett kommunalt perspektiv. Förbundet har sedan många år tillbaka ett samarbete med de statliga myndigheter som ansvarar för radon. Vidare deltar förbundet i en samarbetsgrupp där flera statliga myndigheter ingår för att samordna och verka för skadeförebyggande insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Vad gäller samhällsplanering arbetar förbundet också med hållbarhetsaspekter utifrån ett kommunalt planeringsperspektiv. Kommunerna skall i sin framtida planering utifrån ett helhetsperspektiv sammanväga bl.a. ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Ett annat viktigt område som Svenska Kommunförbundet satsar på är kvalitetsfrågor där man bl.a. ger ett ökat stöd till kommunerna i deras kvalitetsutvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Folkhälsoprogrammet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft39"&gt;Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet påbörjade år 1995 ett politiskt programarbete, dvs. ett gemensamt projekt kring folkhälsofrågorna. En slutrapport, &lt;SPAN class="ft38"&gt;Främja hälsa – förebygg sjukdomar&lt;/SPAN&gt;, utgavs år 1998. Huvudsyftet med programarbetet var att ge folkhälsofrågorna ökad tyngd i den politiska debatten. Att stimulera till ökat tvärsektoriellt samarbete var ett annat syfte. Inom programarbetets ram genomfördes ett antal konferenser, seminarier, internationella studiebesök och andra utåtriktade aktiviteter. Även kartläggningar och utvärderingar gjordes, t.ex. en kartläggning om samverkan i folkhälsofrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;En viktig uppgift i programarbetet var att tydliggöra dagens stora folkhälsoproblem och hot mot en positiv hälsoutveckling och att därmed lyfta fram de sociala skillnaderna i ohälsa. Särskilt har uppmärksammats barns och ungas hälsa samt kvinnors och invandrares hälsoproblem. Folkhälsoprogrammet initierade även två ytterligare projekt, nämligen &lt;SPAN class="ft4"&gt;Demokrati och folkhälsa &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft4"&gt;Hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB). &lt;/SPAN&gt;Resultaten från projekten har redovisats i skrifter, vid seminarier samt via Internet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft0"&gt;Hälsokonsekvensbeskrivningar kan sägas vara ett arbetssätt för att tydliggöra hälsoaspekter och på ett systematiskt sätt belysa hur människors hälsa kan påverkas av föreslagna politiska beslut, en slags vägvisare mot mer hälsosamma beslut. Tillsammans med ett antal kommuner och landsting har de två förbunden utvecklat ett verktyg för att arbeta med hälsokonsekvensbeskrivningar som är tänkt att stimulera kommuner och landsting att utveckla eget arbete med att beskriva konsekvenser för hälsan inför politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Demokrati och Hälsa är ett utbildningsmaterial om folkhälsofrågor som riktar sig till kommun- och landstingspolitiker. Materialet, som är tillgängligt via Internet, innehåller olika typer av information, t.ex. statistik om hälsoläget i Sverige, goda exempel på folkhälsoarbete, diskussion om vilka faktorer som orsakar hälsa och vilka faktorer som främjar god hälsa m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;Lokala välfärdsbokslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Projektet lokala välfärdsbokslut är ett samarbetsprojekt mellan Svenska Kommunförbundet, Folkhälsoinstitutet och Landstingsförbundet. I projektet deltog sju kommuner och ett landsting. Under år 1999 avslutades projektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Syftet med projektet är att ge folkhälsofrågorna en ökad politisk legitimitet och att skapa en struktur i kommunernas ambitioner att främja befolkningens hälsa och välbefinnande. Detta för att öka medvetenheten i kommunerna om vilka hälsoeffekter olika politiska beslut får för folkhälsan. I projektet utvecklas och implementeras nya metoder och arbetsformer i det reguljära arbetet samt förstärkt kunskap om budgetuppföljning, bokslut och årsredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Länsstyrelserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Länsstyrelserna har inte något direkt uttalat ansvar för folkhälsofrågor, utan dessa frågor uppmärksammas inom vart och ett av de områden där länsstyrelsen verkar, t.ex. i den tillsynsverksamhet som bedrivs utifrån miljöbalken, lagen om kemiska produkter, livsmedelslagen, plan- och bygglagen, alkohollagen, tobakslagen och socialtjänstlagen. Dock bör poängteras att länsstyrelserna har till uppgift att ge råd och stöd till kommunerna inom alkoholområdet, liksom att samordna det regionala alkohol- och drogförebyggande arbetet. Dessutom har länsstyrelserna ansvar för fördelning av projektmedel för utveckling av den öppna missbrukarvården.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;När det gäller alkoholområdet ändrades länsstyrelsernas roll i samband med att den nya alkohollagen (1994:1738) trädde i kraft. Detta innebar bl.a. att kommunerna från och med den 1 januari 1996 tog över det direkta ansvaret för hanteringen av serveringstillstånden i länet. Länsstyrelserna, som tidigare haft det direkta ansvaret för hanteringen av serveringstillstånd, blev i stället regional tillsynsmyndighet med uppgift att ge råd och stöd samt övervaka kommunernas verksamhet. Länsstyrelserna skulle vidare systematisera, sammanställa och analysera utvecklingen av alkoholhanteringen i respektive län. Länsstyrelsen i Stockholms län har också regeringens uppdrag att samordna den regionala tillsynen inom ramen för Operation Krogsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;I länsstyrelsernas arbetsuppgifter ingår även att sammanställa en årlig länsrapport, vilken t.ex. kan behandla frågor som kommunernas tillstånds- och tillsynsarbete, konsumtionsutvecklingen i länet samt arbete mot den illegala alkoholhanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;I Statskontorets rapport &lt;/SPAN&gt;Samordning mot droger – kartläggning och skiss till ny myndighetsstruktur på alkohol- och narkotikaområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft2"&gt;(1998:22) framgår att Statskontoret funnit att länsstyrelserna haft svårigheter att ta tag i sin roll som samordnare av den statliga alkohol- och narkotikapolitikens genomförande i länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Folkhälsoaktörer på nationell nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Ett stort antal statliga myndigheter har av statsmakterna delegerats uppgifter som innefattar att förebygga sjukdomar och främja hälsa i befolkningen. Dessa myndigheter har därför möjligheter att påverka folkhälsan i positiv riktning och på så sätt bidra till att de nationella folkhälsomålen uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Nedan följer en kort beskrivning av myndigheters folkhälsoarbete inklusive en beskrivning av de myndigheter som särskilt omnämns i denna Organisationskommittés direktiv, dvs. Alkoholinspektionen, Barnombudsmannen, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet. Vidare beskrivs den nyinrättade myndigheten Om- budsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) eftersom Folkhälsoinstitutet i dag har vissa uppgifter om diskriminering av homosexuella. Dessutom beskrivs i avsnitt nedan om forskning, statistik och utbildning inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft2"&gt;Flertalet av de myndigheter som omnämns i detta avsnitt har i dag ett mer eller mindre utvecklat samarbete med Folkhälsoinstitutet. En närmare presentation av ett urval av myndigheter, utöver de som beskrivs i detta avsnitt, med viktiga uppgifter som direkt eller indirekt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;påverkar de preliminära nationella folkhälsomålen presenteras i bilaga 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;Till myndigheter med uppgifter att förebygga sjukdomar kan t.ex. räknas myndigheter som har ansvar för &lt;SPAN class="ft4"&gt;kontroll och tillsyn &lt;/SPAN&gt;inom områden som har betydelse för folkhälsan. Exempel på sådana myndigheter är Socialstyrelsen som delegerats ansvaret för tillsynen över hälso- och sjukvården, tandvård, hälsoskydd, smittskydd och socialtjänst. Därutöver har t.ex. Alkoholinspektionen att utöva tillsyn över alkohollagens tillämpning. Andra exempel på myndigheter med kontroll- och/eller tillsynsuppgifter är Arbetarskyddsverket, Boverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket och Livsmedelsverket. Vi- dare har länsstyrelserna, som är statens ”förlängda arm” på regional nivå, att utöva tillsyn över verksamhet som bedrivs utifrån miljöbalken, lagen om kemiska produkter, livsmedelslagen, plan- och bygglagen, alkohollagen, tobakslagen och socialtjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Det finns också exempel på myndigheter som arbetar med att &lt;SPAN class="ft4"&gt;främja, följa och utvärdera &lt;/SPAN&gt;olika områden som har betydelse för folkhälsan. Det gäller t.ex. Integrationsverket, Konsumentverket (även tillsynsansvar), Naturvårdsverket, Skolverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen (även tillsynsansvar), Strålskyddsinstitutet, Ungdomsstyrelsen och Vägverket. Folkhälsoinstitutets verksamhet beskrivs närmare i kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Arbetsmarknadsverket och Riksförsäkringsverket har uppgifter när det gäller t.ex. rehabilitering och att hindra utslagning från arbetsmarknaden, framför allt för utsatta grupper i samhället. Inom det s.k. barnperspektivet och FN:s barnkonvention har Barnombudsmannen i uppgift att bevaka barns rättigheter och intressen. Polisen och de rättsvårdande myndigheterna har även till uppgift att förebygga brott, varav våldsbrott är ett prioriterat område. Vidare förebygger polisen och tullen sjukdomar och skador genom att motverka tillgången på illegala droger och att förhindra smuggling av alkohol, tobak och narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Alkoholinspektionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Alkoholinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn avseende hanteringen av alkoholdrycker och sprit i enlighet med vad som anges i alkohollagen (1994:1738). I förordningen (1996:612) med instruktion för Alkoholinspektionen anges vidare att inspektionen löpande skall kontrollera att den som har meddelats tillstånd av inspektionen följer de bestämmelser som gäller enligt alkohollagen. Inspektionen skall vidare följa upp kommunernas tillståndsgivning m.m. beträffande serveringstillstånd. Alkoholinspek-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;tionen skall meddela föreskrifter och allmänna råd för tillämpningen av alkohollagen inom de områden där inspektionen utövar central tillsyn samt bevaka och sprida kännedom om rättstillämpningen. Myndigheten är också tillstånds- och tillsynsmyndighet för frågor om tillverkning av sprit och alkoholdrycker samt inköp av alkoholdrycker för tekniska och liknande ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Alkoholinspektionen skall även utforma och insamla den statistik som behövs för att kontrollera och följa upp alkoholhanteringen samt samverka med skattemyndigheter och andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller avgifter. Myndigheten skall samråda med Konsumentverket i frågor som rör marknadsföring av alkoholdrycker. Vidare skall inspektionen svara för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte inom det internationella samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Inspektionen skall verka för att berörda myndigheter, främst kommuner, länsstyrelser och de som har meddelats tillstånd av inspektionen, har nödvändig kunskap och information om det alkoholpolitiska regelverket samt för att utbildningsmaterial tas fram för innehavare av serveringstillstånd och för serveringspersonal. Dessutom skall Alkoholinspektionen ha ansvar för kontrollen av dokument m.m. och meddela föreskrifter för vintransporter i enlighet med vad som anges i förordningen (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Från och med den 1 januari år 2000 togs partihandelstillstånden bort och ersattes i alkohollagen med en koppling till vissa begrepp i lagen (1994:1564) om alkoholskatt. De nya reglerna innebär i praktiken för partihandeln bl.a. att skattemyndigheten tar över den direkta tillsynen över partihandeln och därigenom kontrollen av att alkoholdryckerna inte säljs till andra än Systembolaget, innehavare av serverings- och inköpstillstånd eller till andra partihandlare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Alkoholinspektionen har kvar tillsynen över de företag som bedriver import och partihandel med alkoholdrycker med stöd av övergångsbestämmelserna till lagändringen per den 1 januari 2000, dvs. företag som före lagändringen hade fått tillstånd för verksamheten men ännu inte är upplagshavare eller registrerade varumottagare enligt skattelagstiftningen (övergångsordningen löper t.o.m. den 31 december 2001).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Inspektionen har, som en del av det övergripande målet för hälso- och sjukvårds- och socialtjänstområdet, i uppgift att tillse att lagar och bestämmelser avseende hantering av alkohol efterlevs av samtliga aktörer på alkoholområdet. Andra mål för inspektionen är att bidra till att samhällets alkoholpolitiska mål uppfylls samt vidmakthålla eller förstärka en effektiv tillsyn över handeln med alkoholdrycker. Insatserna mot illegal alkoholhantering skall förstärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft2"&gt;Tillstånds- och tillsynsverksamheten är en av Alkoholinspektionens centrala uppgifter. Denna verksamhet blev betydligt mer omfattande än&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;vad som förutsågs vid myndighetens bildande. Borttagandet av partihandelstillstånden innebär en rejäl minskning av tillståndsgivningen under år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Övriga huvuduppgifter är att meddela föreskrifter och utfärda allmänna råd till alkohollagen, ge information om lagen och det alkoholpolitiska regelsystemet och utbildning främst till personal i kommuner och länsstyrelser. Därutöver arbetar inspektionen med uppdrag och uppföljning genom insamling av statistik om tillverkning, import, export, servering etc. samt utvärdering av regelsystemets funktion och tillämpning på grundval av insamlad statistik och bl.a. årliga rapporter från länsstyrelserna. Inom uppföljning- och utvärderingsverksamheten ingår dessutom att följa upp kommunernas tillståndsgivning beträffande serveringstillstånd. Dessutom ingår ansvar för det nationella tillstånds- och personregister enligt alkohollagen över dem som har bl.a. serveringstillstånd för alkoholdrycker. Inspektionen följer även domstolarnas rättspraxis samt har ansvar för att sprida kännedom om rättsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Alkoholinspektionen skall som egen myndighet läggas ned i samband med att Folkhälsoinstitutet ombildas, dvs. senast den 1 juli år 2001 (dir. 1999:56). De arbetsuppgifter som Alkoholinspektionen vid denna tidpunkt har kvar skall då övergå till det ombildade Folkhälsoinstitutet, dvs. framför allt övergripande tillsyns- och uppföljningsuppgifter på alkoholområdet. Här ingår att meddela föreskrifter, ge ut allmänna råd och annan information om lagen och dess tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Viktiga förutsättningar för det fortsatta arbetet för Alkoholinspektionen, samt i förlängningen för den nya folkhälsomyndigheten, kommer att behandlas av Alkoholutredningen i samband med ett betänkande som beräknas utkomma i juni år 2000. Under våren 2001 förväntas vidare en proposition om ändring i alkohollagen, vilken bl.a. har som grund förslag från Alkoholutredningen. Vid halvårsskiftet 2001 beräknas därför lagändringar träda i kraft som innebär att rätten att bl.a. yrkesmässigt tillverka sprit och alkoholdrycker inte längre skall grunda sig på tillstånd enligt alkohollagen. Denna rätt blir i stället en följd av vissa godkännanden enligt alkoholskattelagen. Även tillsynen över verksamheten skall skötas med utgångspunkt i skattereglerna. Alkoholinspektionens direkttillsyn, prövning av ansökningar etc. faller på detta sättet bort. Vad som återstår av denna verksamhet kan sägas bli en mer allmän tillsyn och uppföljning av utvecklingen på området (se avsnitt 6.1.4).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Barnombudsmannen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Barnombudsmannen (BO) har enligt lagen (1993:335 ändrad 1994:87) om Barnombudsman i uppgift att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen. Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Enligt förordningen (1993:710) med instruktion för Barnombudsmannen skall denne bl.a. ta initiativ till åtgärder som syftar till att hävda barns och ungdomars rättigheter och intressen samt företräda och stödja barn och ungdomar i den allmänna debatten. Barnombudsmannen skall vidare ta initiativ till samordning och utveckling av samhällets förebyggande insatser inom området barn och ungas säkerhet. Myndigheten skall ägna särskild uppmärksamhet åt frågor som rör utsatta barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Barnens ombudsman har en opinionsbildande och attitydpåverkande roll vilket innebär att försöka påverka t.ex. riksdag och regering, kommuner, landsting och myndigheter att vidta åtgärder och initiativ i syfte att förbättra barns och ungas livsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft0"&gt;Barnombudsmannens del av effektmålet för hälso- och sjukvården samt den sociala omsorgen är att öka samhällets kunskap om barns och ungdomars levnads- och uppväxtvillkor i syfte att barns och ungdomars rättigheter och intressen i ökad utsträckning tillgodoses samt att bidra till att öka kunskapen om och efterlevnaden av FN:s barnkonvention på alla nivåer i samhället. Syftet med verksamheten är således framför allt att bevaka och verka för barns och ungdomars rättigheter och intressen med särskild fokus på att lagar och deras tillämpning stämmer överens med barnkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Ombudsmannens arbete syftar även till att på olika sätt främja barns och ungas villkor i samhället och att förbättra möjligheterna till såväl god fysisk som psykisk hälsa. Eftersom frågor som rör utsatta barn och ungdomar särskilt skall uppmärksammas arbetar Barnombudsmannen bl.a. med frågor som rör sexuella övergrepp, barnpornografi, barnmisshandel, asylsökande barn och mobbning. Barnombudsmannen uppmärksammar även speciellt inflytande för barn och unga samt elev- och skolhälsovård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Barnombudsmannen har även till uppgift att hålla samman sektorsövergripande studier om barn och ungdomar samt att följa och analysera hur barns och ungdomars situation i samhället förändras liksom att identifiera faktorer som kan tjäna som varningssignaler. Barnombudsmannen har därför bildat ett nätverk med företrädare för organisationer och myndigheter i syfte att närmare belysa barnens villkor. Barnom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;budsmannen har även beställaransvaret för sammanställning av och information om statistik om barns och ungas levnadsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;De centrala myndigheterna har en viktig roll att fylla när det gäller att genomföra barnkonventionen. Exempelvis Socialstyrelsen, Skolverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Invandrarverket, Ungdomsstyrelsen samt Statens Kulturråd har alla i uppdrag att på olika sätt följa barns och ungas livsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Ett av Barnombudsmannens verksamhetsområden innefattar ett ansvar för att ta initiativ till samordning och utveckling av samhällets förebyggande insatser inom området barns och ungas säkerhet. Samordning är därför ett av ombudsmannens viktigaste verktyg. Inom området barns och ungas säkerhet och hälsa (BUS) har Barnombudsmannen i uppdrag att samordna och utveckla säkerhetsarbetet bland barn och ungdom upp till 18 år, vilket sker i ett särskilt nätverk, &lt;NOBR&gt;BUS-nät-&lt;/NOBR&gt; verket. Insatserna inriktas på att ge barn och ungdomar ett riskmedvetande och en handlingsberedskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;I &lt;NOBR&gt;BUS-nätverket&lt;/NOBR&gt; ingår cirka 35 olika representanter från centrala myndigheter och organisationer. Opinionsbildning och information är en del av Barnombudsmannens strategi i BUS. Därutöver ges ett faktahäfte ut om skador och olycksfall bland barn och ungdom med statistik och förteckning över forskningsrapporter och kartläggningar. Tillsammans med Konsumentverket har Barnombudsmannen givit ut skriften Barnets rätt till en säker miljö – lagar och regler. Nyhetsbladet BUS- nytt började att ges ut under år 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Barnombudsmannen samverkar med flera olika myndigheter och organisationer samt även med forskningsråd, enskilda forskare, organisationer för barnhälsovårdsöverläkare, barnpsykiatriker, sjuksköterskeföreningar, Yrkesinspektionen samt olika branschorganisationer. Ut- över det ovan nämnda &lt;NOBR&gt;BUS-nätverket&lt;/NOBR&gt; finns även Nätverket för Barns villkor, Nätverket för barnkonventionen i kommuner och landsting samt Barn, ungdomar och byggd miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Läkemedelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Läkemedelsverket är central förvaltningsmyndighet för kontroll och tillsyn av läkemedel och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära. Myndighetens verksamhet domineras av arbete inom ramen för EU:s nya system för godkännande och uppföljning av läkemedel. Läkemedelsverkets tillsyn är avgiftsfinansierad. I förordningen (1993:359, ändrad 1999:1373) om den statliga läkemedelskontrollen av läkemedel finns bestämmelser om ansöknings- och årsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft0"&gt;Enligt förordningen (1996:611) med instruktion för Läkemedelsverket skall verket särskilt svara för kontrollen och tillsynen enligt läkemedelslagen (1992:859), lagen (1992:860) om kontroll av narkotika, lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. och övriga läkemedelsförfattningar i fråga om t.ex. tillverkare, importörer och distributörer. Verket skall vidare utöva kontroll och tillsyn i fråga om vissa produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära liksom utöva kontroll och tillsyn i fråga om teknisk sprit, alkoholhaltiga preparat, vissa medicintekniska produkter samt kosmetiska och hygieniska produkter. Regelverket för kosmetiska och hygieniska produkter regleras fr.o.m. den 1 januari 1999 med stöd av Miljöbalken (1998:808). Läkemedelsverket utfärdar föreskrifter och allmänna råd i fråga om läkemedel och andra produkter som omfattas av myndighetens kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Verket skall vidare ge information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter som skall handlägga läkemedelsfrågor, hälso- och sjukvården, apoteksväsendet, veterinärkåren och enskilda samt ge stöd till Socialstyrelsens tillsynsverksamhet. Läkemedelsverket bedriver forskning på området av betydelse för den kontroll och tillsyn som bedrivs. Läkemedelsverket skall samarbeta med Folkhälsoinstitutet och Statens Livsmedelsverk i frågor som rör medel som används för missbruksändamål. Läkemedelsområdet omfattas av ett internationellt regelverk där både hälso- och miljöperspektiv är styrande och verket agerar aktivt i ett antal olika organ inom EU samt inom det nordiska samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Läkemedelsverkets del av effektmålet för hälso- och sjukvårds- och socialtjänstområdet är att tillse att läkemedel är säkra, effektiva och av god kvalitet samt verka för att läkemedel används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Läkemedelsverket skall främja säkerheten och kvaliteten för läkemedelsnära produkter. Därutöver skall Läkemedelsverket medverka till att läkemedelsförsörjningen utvecklas och blir kostnadseffektiv. Ytterligare mål för Läkemedelsverket är att effektivt samarbeta med nationella aktörer vad gäller producentobunden läkemedelsinformation samt att aktivt påverka den vetenskapliga utvecklingen av kraven på läkemedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Verkets informationsverksamhet syftar till att ge hälso- och sjukvårdspersonal god information om läkemedel samt verka för att läkemedel används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt så att den enskilde får god behandling utan att behöva utsättas för onödiga risker. Tillsynsansvaret innefattar även att kontrollera de råvaror som ingår i läkemedel och tillse att de uppfyller kraven på god tillverkningssed. Läkemedelsverket har även bemyndigats att utfärda före-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 2000:57 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft0"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft2"&gt;skrifter och allmänna råd beträffande olika läkemedelsfrågor, t.ex. människors eller djurs hälsa eller miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Läkemedelsverket prioriterar verksamhet inom läkemedelsområdet som är inriktat mot trygghet och säkerhet inom hälso- och sjukvården, men även för den enskilde, samtidigt som verksamheten skall utgöra en effektiv och säker produktkontroll och kvalitetssäkring för industrin. Läkemedelsområdet är ett område som omfattas av ett internationellt regelverk där både hälso- och miljöperspektiv är styrande. Verket agerar därför aktivt i ett antal olika organ inom EU och det nordiska samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Läkemedelsverket samarbetar med en rad olika myndigheter och organisationer, bl.a. Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Smittskyddsinstitutet, Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Apoteket AB, Landstingsförbundet och Kemikalieinspektionen. Ett samarbete har avtalats fram med de till landstingen knutna läkemedelskommittéerna. Beträffande alkohol- och narkotikafrågor har Läkemedelsverket överläggningar med Folkhälsoinstitutet. I frågor om teknisk sprit och narkotika samarbetar Läkemedelsverket med bl.a. tullen och polisen (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Förebyggande av missbruk av teknisk sprit och narkotika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Ett av Läkemedelsverkets verksamhetsmål i regleringsbrevet för år 2000 är att främja säkerhet och kvalitet hos särbehandlande läkemedel&lt;SPAN class="ft35"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och kosmetiska och hygieniska produkter samt förebygga missbruk av teknisk sprit, narkotika och narkotikakemikalier. När det gäller missbruksförebyggande kontroll av teknisk sprit och narkotika har Läkemedelsverket under budgetåret 1999 registrerat 1 868 inkomna ärenden och slutbehandlat 1 938 ärenden om teknisk sprit samt registrerat 1 707 inkomna ärenden och slutbehandlat 1 667 ärenden om narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;När det gäller teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat har en av de interna målsättningarna varit att prioritera insatser för att minska den illegala hanteringen av teknisk sprit, bl.a. som ett led i den förhandsbedömning som görs innan ett tillstånd beviljas. I många fall ändras denatureringen i förhållande till det som angetts i ansökan. Angående narkotika är Läkemedelsverkets huvuduppgift att kontrollera narkotiska läkemedel, men verksamhet har även inriktats på åtgärder avseende illegala droger, främst svampar och nya syntetiska droger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Naturläkemedel, vissa utvärtes medel samt homeopatika.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p161 ft2"&gt;Inom områdena teknisk sprit, narkotika och narkotikakemikalier har Läkemedelsverket samarbete med polis och tull för att kunna upptäcka illegal hantering och ekonomisk brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Verkets arbete med tillståndskrav har sannolikt haft effekten att användningen av odenaturerad sprit hade varit högre än dagens nivå. Kontrollen har bl.a. inneburit att hanteringen av teknisk sprit upprätthållits på en säker nivå och att eventuella stölder upptäckts och utretts. Missbruk av etanolhaltiga produkter har inneburit att tillstånd dragits in. Kontrollen avseende narkotika sker genom tillsyn av de företag som tillverkar och bedriver handel med narkotika. Tillsynen har t.ex. inneburit att motverka förskingring av produkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;I samband med ombildningen av Folkhälsoinstitutet den 1 juli år 2001 skall Läkemedelsverkets övergripande tillsyns- och uppföljningsuppgifter när det gäller teknisk sprit överföras till den nya myndigheten. Viktiga förutsättningar för hur den fortsatta verksamheten med teknisk sprit skall hanteras framöver kommer att behandlas i Alkoholutredningens betänkande vilken beräknas publiceras i juni 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft0"&gt;Enligt förordningen (1999:170) med instruktion för Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) framgår att denne har de uppgifter som anges i lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Detta innebär att se till att denna lag följs och att verka för att diskriminering på grund av sexuell läggning inte heller förekommer på andra områden inom samhällslivet. Ombudsmannen skall vidare ge rådgivning och på andra sätt medverka till att den som utsatts för diskriminering på grund av sexuell läggning kan ta till vara sina rättigheter. Vidare skall Om- budsmannen följa den internationella utvecklingen inom området, främst inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Ombudsmannen skall föreslå regeringen författningsändringar och andra åtgärder som kan motverka diskriminering på grund av sexuell läggning. Dessutom skall Ombudsmannen efter samråd med Folkhälsoinstitutet ta initiativ till eller medverka i upplysnings- och informationsverksamhet samt andra opinionsbildande insatser som rör diskriminering på grund av sexuell läggning. Ombudsmannen skall även efter samråd med Folkhälsoinstitutet följa forsknings- och utvecklingsarbete som avser sådan diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Därutöver skall Ombudsmannen även upprätthålla kontakter med organisationer vars verksamhet rör frågor om sexuell läggning och öv-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;riga ombudsmän mot diskriminering. Ombudsmannen skall dessutom hålla kontakter med andra myndigheter samt med landsting, kommuner och organisationer på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;I regleringsbrevet för år 2000 anges att verksamhetsmålet för Om- budsmannen är att öka kunskaperna hos arbetsgivare, arbetstagare och samhället i övrigt om diskriminering på grund av sexuell läggning samt att, efter samråd med Folkhälsoinstitutet, genom opinionsbildande insatser motverka och förebygga diskriminering på grund av sexuell läggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Smittskyddsinstitutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Smittskyddsinstitutet är en statlig expertmyndighet med uppgift att bevaka det epidemiologiska läget i fråga om smittsamma sjukdomar bland människor och föreslå åtgärder mot sådana sjukdomar. Smittskyddsinstitutet har att ta hänsyn till ett antal lagar och förordningar inom området, framför allt smittskyddslagen (SFS 1988:1472).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Enligt förordningen (1996:609) med instruktion för Smittskyddsinstitutet framgår att institutet särskilt skall följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internationellt i fråga om smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa samt lämna Socialstyrelsen och andra berörda information om det epidemiologiska läget och föreslå åtgärder som detta kan föranleda. Institutet skall vidare följa och analysera immunitetsläget i utvalda befolkningsgrupper efter genomförda vaccinationsprogram och föreslå vaccinationsåtgärder liksom ta initiativ till åtgärder som medför ett gott skydd i landet mot smittsamma sjukdomar, även i kris och krig. Smittskyddsinstitutet bedriver också forskning, metodutveckling och utbildning inom smittskyddsområdet. Inom myndigheten bedrivs försöksdjursverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Smittskyddsinstitutets del av det övergripande effektmålet för hälso- och sjukvårds- och socialtjänstområdet är att medverka till att skyddet mot smittsamma sjukdomar upprätthålls och förstärks. Exempel på verksamhetsmål för myndigheten är att en effektiv smittspårning och bekämpning av smittsamma sjukdomar bland människor skall upprätthållas och att metoder och kunskaper inom smittskyddsområdet skall utvecklas och förbättras i syfte att förstärka skyddet mot smittsamma sjukdomar. Ett annat mål är att kompetensen inom smittskyddet skall höjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Institutets bevakning av infektionsläget i landet baseras till stor del på den rapportering som utförs enligt Smittskyddslagen. Registrering och analys av anmälda sjukdomsfall samt rapporter från mikrobiologiska laboratorier om smittämnen och sjukdomsutbrott ger en bild av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;det epidemiologiska läget i landet. Tillsammans med den karaktärisering av smittämnena som sker vid de laborativa enheterna kan en smittkedja vid ett utbrott identifieras och i gynnsamma fall brytas. Deltagande i olika nätverk och övervakningssystem ger möjlighet till överblick av det internationella smittskyddsläget. Smittskyddsinstitutet lämnar, med utgångspunkt i bevakningen och utbrottsutredningar, expertråd och underlag till lokala, regionala och centrala instanser, som har det exekutiva ansvaret för smittskyddet i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;En viktig del i epidemiövervakningen är samverkan med smittskyddsläkare, infektionskliniker, mikrobiologiska laboratorier, myndigheter och organisationer, liksom att utveckla nationella och internationella kontakter och övervakningssystem. Kontinuerlig samverkan, både på formell och informell basis, sker bl.a. med Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Boverket, Arbetarskyddsstyrelsen och Räddningsverket. Informella kontakter sker på det lokala planet t.ex. med landets 50 miljölaboratorier, kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder, tekniska förvaltningar och plankontor. Underhandssamverkan sker med länsstyrelser, smittskyddsläkare och hygienföreträdare på landets sjukhus. Direktkontakter förekommer även med allmänhet, massmedier m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;För att det svenska smittskyddet skall fungera väl krävs både nationella och internationella kontaktnät. I institutets roll som expertmyndighet behövs ett väl utvecklat samarbete för att få aktuell epidemiologisk information och för att kunna följa forskningen inom medicinsk mikrobiologi. Samverkan har därför fördjupats med Världshälsoorganisationen (WHO) gällande internationella riktlinjer samt riskanalys och riskhantering avseende smittspridning via den yttre miljön. Vidare är institutet ett s.k. WHO Collaborating Centre inom fyra områden och fungerar som nationellt influensacenter för WHO. Smittskyddsinstitutet deltar även i WHO:s program ”Antibiotic Resistance Surveillance”. Inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; deltar institutet t.ex. aktivt i de fem nätverk som för närvarande finns för övervakning av sjukdomar på EU- nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Socialstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft2"&gt;Socialstyrelsen är statens centrala expert- och tillsynsmyndighet inom framför allt hälso- och sjukvårds- och socialtjänstområdet. I förordningen (SFS 1996:570) med instruktion för Socialstyrelsen framgår att Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft2"&gt;tandvård, hälsoskydd, smittskydd, stöd och service till funktionshindrade samt frågor om alkohol och missbruksmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Socialstyrelsen har i dag ett huvudansvar för folkhälsorapportering och social rapportering, vilket bl.a. innebär att kontinuerligt rapportera om folkhälsans utveckling med hjälp av register. Vart tredje eller fjärde år sammanfattas utvecklingen i en nationell Folkhälsorapport respektive Social rapport som överlämnas till regeringen. I samband med folkhälsorapporteringen skall Socialstyrelsen redovisa det nationella läget avseende miljörelaterad ohälsa. Beträffande Folkhälsorapporten skall samråd ske med Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Effektmålet för utgiftsområde 9, hälso- och sjukvård och social omsorg, är – att trygga en god hälsa och goda levnadsvillkor och se till att hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen bedrivs med god kvalitet och effektiv resursanvändning samt tillgodoser den enskilde individens behov av vård, omsorg, stöd och service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Socialstyrelsens del i detta effektmål är – att genom tillsyn, uppföljning och utvärdering, metodutveckling samt kunskapsförmedling medverka till att kommuner, landsting och andra aktörer inom vård- och omsorgssektorn i ökad utsträckning vidtar åtgärder för att åstadkomma en god hälsa och social välfärd samt omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Utöver ovan nämnda effektmål har i regleringsbrevet för år 2000 även formulerats ett antal verksamhetsmål. Ett av dessa verksamhetsmål gäller områdena folkhälsa, hälsoskydd och smittskydd. Verksamhetsmålet är – att folkhälsan skall förbättras för de grupper i samhället som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt. Socialstyrelsen skall bidra till att uppfylla detta mål genom att arbeta för att kommuner, landsting och övriga aktörer inom folkhälsoområdet i större utsträckning vidtar åtgärder för att förbättra folkhälsan samt genom att påtala de brister som uppmärksammas inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Därutöver skall Socialstyrelsen medverka till att hälsorisker i miljön förebyggs och undanröjs genom att bl.a. prioritera utbildnings- och utvecklingsinsatser med anledning av miljöbalkens ikraftträdande. Dessutom skall Socialstyrelsen medverka till en god kvalitet inom hälsoskyddet samt till en enhetlig tillämpning av lagstiftningen inom hälsoskyddsområdet. Socialstyrelsen skall även medverka till att kvalitetsutvecklingen i större utsträckning införs inom kommunernas hälsoskyddsarbete och inom det samhällsmedicinska området samt initiera och stödja utvecklingen av metoder för kvalitetsutveckling inom dessa områden. Vidare skall Socialstyrelsen medverka till att smittspridning bland människor begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Socialstyrelsens verksamhet är för närvarande indelad i verksamhetsgrenarna tillsyn, nationell uppföljning och utvärdering, utbildning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;och utveckling samt övriga huvuduppgifter. Socialstyrelsen har vidare ett övergripande ansvar för beredskapsfunktionen inom sina bevakningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Socialstyrelsens &lt;SPAN class="ft4"&gt;tillsyn &lt;/SPAN&gt;omfattar primär medicinsk tillsyn, social tillsyn, tillsyn inom hälsoskydd och smittskydd samt tillsyn och marknadskontroll av medicinsk teknik. Tillsynsverksamheten skall bidra till hög säkerhet, god kvalitet och rättsenlighet inom de resurser och andra ramar som politiskt beslutats för verksamheten. Socialstyrelsens tillsyn över hälso- och sjukvården sker på verksamhets- och individnivå. Se- dan år 1997 har Socialstyrelsen även tillsyn över skolhälsovård, företagshälsovård samt den hälso- och sjukvård som bedrivs i Kriminalvårdsstyrelsens och Statens institutionsstyrelses regi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Inom området &lt;/SPAN&gt;nationell uppföljning och utvärdering &lt;SPAN class="ft0"&gt;skall Socialstyrelsen till regeringskansliet samt till kommuner och landsting ta fram underlag inom hälso- och sjukvård, smittskydd och hälsoskydd, folkhälsa, välfärdsförhållanden och socialtjänst. Underlagen skall ge mottagaren goda möjligheter att värdera, utveckla förbättra och ompröva verksamhet inom dessa områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Socialstyrelsens verksamhet inom området &lt;SPAN class="ft4"&gt;utbildning och utveckling &lt;/SPAN&gt;skall bidra till att utvecklings- och förnyelsearbete kommer till stånd inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Målet med insatserna skall vara att förbättra metodiken och kvaliteten i det sociala och pedagogiska arbetet. Inom ramen för utvecklingsarbetet skall Socialstyrelsen även beskriva kunskapsläget och identifiera områden som behöver utvecklas. Styrelsen skall vidare initiera och stödja systematisk dokumentation och analys inom dessa områden samt sprida de kunskaper som på så sätt kommit fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Gemensamma program för Socialstyrelsens olika avdelningar och med relevans för folkhälsoarbetet utarbetas för närvarande inom områdena missbruk, barn och ungdom och psykiatri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft4"&gt;Epidemiologiskt Centrum (EpC)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Epidemiologiskt centrum (EpC) inom Socialstyrelsen har till huvudsaklig uppgift att följa, analysera och rapportera om utvecklingen av befolkningens hälsa, sjukdomar, sociala förhållanden, vårdutnyttjande och riskfaktorer för sjukdomar och sociala problem. EpC förser både statsmakterna, allmänheten, forskare m.fl. med underlag inom hälso- och &lt;NOBR&gt;sjukvårds-,&lt;/NOBR&gt; socialtjänst- och folkhälsoområdet. EpC har vidare till uppgift att utveckla statistik och register samt att stödja och stimulera användningen av epidemiologiska register för planering, uppföljning, utvärdering och forskning. Därför tas även fram kunskapsunderlag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;inom områden som rör hälsa och sociala förhållanden, vilka skall kunna användas för att belysa konsekvenserna av olika beslut eller som underlag för social- och folkhälsopolitiska beslut. EpC har det övergripande ansvaret för att vart tredje eller fjärde år utarbeta en nationell Folkhälsorapport och en Social rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;EpC:s fem huvudsakliga verksamhetsområden är register, klassifikationer och medicinsk terminologi, rapportering av folkhälsa och sociala förhållanden, forskning och utveckling samt statistiksamordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Centrets verksamhet kan betecknas som såväl samhällsinriktad som till viss del individinriktad och riktar sig mot både nationell, regional och lokal nivå, dvs. riksdag och regering, andra statliga myndigheter, landsting, kommuner, organisationer, forskare och allmänhet. Vissa av EpC:s produkter är även avsedda att användas i utbildning på olika nivåer inom framför allt hälso- och sjukvårdsutbildning, socialtjänstutbildning och inom epidemiologutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;EpC ansvarar för följande register: patientregistret, cancerregistret, &lt;NOBR&gt;cancer-miljöregistret,&lt;/NOBR&gt; medicinska födelseregistret, missbildningsregistret, hjärtinfarktregistret, skaderegistret, dödsorsaksregistret, abortregistret, steriliseringsregistret, registret över socialbidrag, registret över insatser för vuxna missbrukare och registret över insatser för barn och unga. EpC för dessutom statistik över assisterad befruktning och amningsstatistik. Centret har även i samverkan med Världshälsoorganisationen (WHO), landsting, kommuner och forskningsinstitutioner utvecklat presentationsprogrammet Hur mår Sverige?, vilket gör det möjligt att jämföra befolkningens hälsa, sjuklighet, dödlighet, sociala förhållanden, vårdutnyttjande m.m. i samtliga landsting och kommuner. Programmet finns tillgängligt på Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;För att kunna analysera och utarbeta kunskaps- och beslutsunderlag inom folkhälsoområdet krävs tillgång till väl fungerande epidemiologiska data och register. Registren måste dessutom hålla hög kvalitet och aktualitet samt beakta integritetsskyddet. EpC:s arbete är därför inriktat mot att upprätta enhetliga och ändamålsenliga sjukdomsklassifikationer i enlighet med WHO:s intentioner, att kontrollera kvaliteten i registren samt se till att datalagen och Datainspektionens regler och instruktioner efterföljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Samverkan med andra myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft2"&gt;Socialstyrelsen har en bred samverkan såväl nationellt som internationellt med ett stort antal myndigheter och forskningsinstitutioner. I folkhälsofrågor sker samarbete med Folkhälsoinstitutet, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, vilka gemensamt har ini-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;tierat bildandet av Svenskt nätverk för lokalt folkhälsoarbete. Därutöver sker samarrangemang av konferenser m.m. Folkhälsoinstitutet och Landstingsförbundet är vidare representerade i EpC:s styrelse och stöder verksamheten ekonomiskt. Ett avtal mellan Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet upprättas årligen där samarbetet närmare preciseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;I smittskyddsfrågor har Socialstyrelsen ett utvecklat kontaktnät med andra myndigheter, t.ex. Smittskyddsinstitutet, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Socialstyrelsen ingår vidare i aidsrådet vilket är förlagt till Folkhälsoinstitutet samt i Folkhälsoinstitutets myndighetsgrupp för &lt;NOBR&gt;aids-frågor.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Andra samarbetspartners inom &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; smittskydds- och folkhälsofrågor, är förutom de ovan nämnda, Arbetsmarknadsstyrelsen, Boverket, Institutet för miljömedicin, Integrationsverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket, Riksförsäkringsverket, Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, Statens institut för kommunikationsanalys, Skolverket, Strålskyddsinstitutet, Statistiska centralbyrån och Vägverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Socialstyrelsen har sedan flera år tillbaka lett den svenska delegationens arbete i WHO samt regionala kommittémöten inom WHO:s Europaregion, t.ex. avseende områdena miljö och hälsa. Dessutom representerar Socialstyrelsen Sverige i Europarådet vad gäller hälsofrågor. Socialstyrelsen representerar även Sverige i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; kommitté ”Surveillance and control of communicable diseases” samt i EU- kommissionens kommitté för ”Pollution related diseases”. Dessutom har Socialstyrelsen regelbundet deltagit i uppföljningar och utvärderingar av WHO:s Hälsa för &lt;NOBR&gt;alla-strategi&lt;/NOBR&gt; samt tillsammans med Folkhälsoinstitutet och Nationella folkhälsokommittén spridit kännedom om de nya &lt;NOBR&gt;WHO-målen.&lt;/NOBR&gt; Därutöver sker inom Socialstyrelsens samtliga verksamheter ett brett internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Organisationer med statligt stöd via Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Organisationer med organisationsstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Det finns i dag ett stort antal organisationer inom folkhälsoområdet, flertalet med statligt stöd, som på olika sätt med sina insatser bidrar till att förbättra folkhälsan. Organisationer finns inom områden som alkohol och droger, barn och ungdom, folkbildning, idrott och motion, kost, miljö, tobak, sex och samlevnad, samt även olika fackliga organisationer, handikapporganisationer, invandrarorganisationer, kvinnoorganisationer samt pensionärsorganisationer m.m. Utöver dessa organisatio-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;ner finns även ett antal lokala, regionala och nationella nätverk som helt eller delvis finansieras via Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet samarbetar med och ger riktat stöd till olika nationella verksamheter, t.ex. organisationer, nätverk, nationella projekt, samverkansgrupper och samverkansprojekt. Det ekonomiska stödet till organisationer kan avse bas- och/eller projektverksamhet. Dessutom ges ekonomiskt stöd till organisationer, nätverk och projekt på lokal och regional nivå. Folkhälsoinstitutet har även förmedlat stöd från Allmänna arvsfonden. För vissa organisationer kan stödet utgöra en väsentlig eller huvudsaklig inkomstkälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;År 1999 delades 85 348 tkr ut i projekt- och organisationsstöd inklusive det s.k. extra bidraget till hiv/aids/STD&lt;SPAN class="ft35"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;, varav 17 429 tkr bestod av organisationsstöd och 55 468 tkr av projektstöd. Det extra bidraget till hiv/aids/STD uppgick till 12 451 tkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Stöd har utgått till organisationer som arbetar förebyggande med bl.a. psykisk hälsa, tobaksprevention, amning, hiv/aids/STD, förbättrad hälsa bland invandrare samt till riksorganisationer som RFSL, Noaks &lt;NOBR&gt;Ark–Röda&lt;/NOBR&gt; korset och RFSU. CAN och &lt;NOBR&gt;ALNA-rådet&lt;/NOBR&gt; är också organisationer som erhållit verksamhetsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet tillämpar flera olika metoder för att fortlöpande pröva stöden med avseende på kvalitet och effektivitet. Viktiga instrument är standardiserade ansöknings- och återrapporteringsformulär, verksamhetsberättelser, avtal, redovisningar, uppföljningar, överläggningar och möten. För projektstöden har även utförts projektledarutbildningar. Dessutom har för projektstöden upprättats en projektdatabas, vilket möjliggör kvantitativa, kvalitativa och ekonomiska uppföljningar och jämförande analyser av institutets samlade projektstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;För stora organisationer med rikstäckande verksamhet definierar institutet tillsammans med organisationerna uppdrag som klargör vilka områden inom organisationen som det ekonomiska stödet skall avse. Uppdragen, inklusive formerna för redovisning av stödet, skrivs som ett bindande avtal mellan organisationen och Folkhälsoinstitutet. RFSU, RFSL och Noaks &lt;NOBR&gt;Ark–Röda&lt;/NOBR&gt; korset är exempel på organisationer med denna typ av avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Projektstöd på lokal och regional samt nationell nivå ges för verksamhet inom institutets olika program, framför allt inom följande områden; alkohol- och narkotika, hiv/aids/STD, tobak, skador, allergi, främjande samt arena skola. Projektstöd har även beviljats från institutets FoU- och utvärderingsverksamheter liksom från staben och verksledningen. Dessa stöd har utdelats till projekt inom landsting, kommuner, organisationer och statliga myndigheter m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;STD, sexuellt överförbara sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft2"&gt;Följande organisationer mottog år 1999 organisationsstöd från Folkhälsoinstitutet (uppställningen följer Folkhälsoinstitutets indelning):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft0"&gt;Organisationer som bedriver hälsofrämjande arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft0"&gt;En rökfri generation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;Läkare mot tobak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Lärare mot tobak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Tandvård mot tobak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;Sjuksköterskor mot tobak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Visir&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Farmaci mot tobak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Amningshjälpen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;S:t Lukasstiftelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Svenska föreningen för psykisk hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Tandvärnet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;Hälsofrämjandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Svenska föreningen för folkhälsoarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Föräldraföreningen spädbarnsdöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft0"&gt;Homosexuellas organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft0"&gt;RFSL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Riks-EKHO&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Kvinnohögskolegruppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Föreningen Lesbisk NU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;Föreningen Regnbågen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Homosexuella socialister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Homosexuella liberaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;Gaymoderaterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Tupilac&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft0"&gt;Organisationer som bedriver &lt;NOBR&gt;hiv-preventivt&lt;/NOBR&gt; arbete och psykosocialt stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft0"&gt;Noaks Ark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;RFSL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;RFSU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;FSUM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;Lärare mot AIDS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Riksförbundet för &lt;NOBR&gt;HIV-positiva&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Posithiva gruppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Kvinnocirkeln i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;Kamratföreningen Nu&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Stiftelsen PSB&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p189 ft0"&gt;Förbundet blödarsjuka i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft2"&gt;samt olika invandrarorganisationer t.ex. Ung Sios, Kurdiska riksförbundet och Chilenska Riksförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft0"&gt;Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) är ett folkrörelsedominerat serviceinriktat informationsorgan i drogfrågor med nära anknytning till staten. CAN följer utvecklingen av bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. CAN fungerar som en kunskapsbank med uppgift dels att tillhandahålla och sprida saklig droginformation, dels att omvandla tillgänglig kunskap i begriplig och lätthanterlig form till &lt;NOBR&gt;icke-specialister.&lt;/NOBR&gt; CAN för ut kunskap till olika målgrupper via kanaler som kurser, konferenser, seminarier, bibliotek, försäljning och frågeservice. En viktig uppgift för CAN är att ge sina medlemsorganisationer service och fungera som en länk mellan dem och forskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Inom ramen för riksdagens drogpolitiska beslut 1984 (prop. 1984/85:19) bestämdes att CAN skall ha rollen som förmedlare av basfakta på drogområdet med huvuduppgifterna att samlat följa och sprida information om förändringar på drogområdet samt vara ett serviceorgan för folkrörelser och organisationer i deras droginformation. Denna inriktning låg kvar även efter Folkhälsoinstitutets tillkomst år 1992. I CAN:s stadgar framgår vidare att CAN:s uppgift är att främja saklig upplysning om verkningar på individ och samhälle av alkohol- och narkotikabruk, liksom om vägar och medel för att förekomma och bekämpa alkoholskador och motverka &lt;NOBR&gt;icke-medicinskt&lt;/NOBR&gt; bruk av narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Cirka 47 folkrörelser och organisationer är medlemmar i CAN. De utgörs bl.a. av narkotikaorganisationer och nykterhetsrörelsen men även av ungdoms- och föräldraorganisationer, studieförbund, länkorganisationer, scouter, idrottsrörelsen m.fl. CAN har totalt 27 s.k. länsombud, dvs. ett ombud i varje län. CAN:s högsta beslutande organ är ombudsförsamlingen där varje ansluten organisation får utse högst sex ombud. CANs styrelse består av minst fjorton ledamöter, varav regeringen utser ordföranden och dennes ersättare. I styrelsen sitter bl.a. företrädare för Socialvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen samt ledamöter valda av ombudsförsamlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Statens bidrag till CAN om 7 964 tkr har t.o.m. år 1998 disponerats och utbetalats av Folkhälsoinstitutet från anslag C2 Bidrag till organi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;sationer på det sociala området. Fr.o.m. år 1999 disponeras och utbetalas medel om 8 164 tkr av Socialstyrelsen från anslag B10 Bidrag till organisationer på det sociala området. Enligt CAN:s verksamhetsplan och budget för år 2000 framgår att statsanslagen utgör cirka 77 procent av verksamhetens totala intäkter. I posten statsanslag ingår dels 8 164 tkr, dels 3 000 tkr från Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Med utgångspunkt i de av stadgarna och riksdagen formulerade övergripande målen har bl.a. följande riktlinjer formulerats som vägledande för CAN:s fortsatta arbete:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Stimulera organisationer och studieförbund att integrera alkohol- och narkotikafrågor i sin verksamhet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft0"&gt;stödja organisationers arbete genom samarbete med en eller flera organisationer i olika slag av projekt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;genom CAN:s bibliotek, frågeservice och annan basfaktaförmedlande verksamhet ge service med dokumentation till organisationer, myndigheter, forskare, informatörer och övriga intresserade,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;genom materialproduktion, kurser och konferenser tillhandahålla forskning och andra fakta på ett överskådligt sätt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft0"&gt;genom en populärvetenskaplig tidskrift föra ut aktuell forskning och åtgärder inom drogområdet samt medverka till debatt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;medverka i arbetet att följa drogutvecklingen, vilket bl.a. kan innebära att genomföra och ansvara för olika undersökningar, att göra lägesbedömningar och att informera om hur drogproblemen förändras,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;stimulera till regional samordning av preventiva insatser,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;stimulera regional fortbildning och debatt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;medverka till opinionsbildning bland föräldrar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft2"&gt;medverka till att drogproblemen åtgärdas i preventivt syfte i arbetslivet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;stimulera saklig och aktuell behandling av drogfrågor i massmedia,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;medverka till att alkohol- och narkotikafrågor kommer in i verksamheten hos bibliotek och folkhögskolor,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;bistå lärare, elever och studenter med basfakta och råd om material, &lt;NOBR&gt;AV-medel&lt;/NOBR&gt; m.m., och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft2"&gt;bevaka att aktuella forskningsrön och andra fakta tillförs ovanstående verksamheter och debatt väl anpassade till målgruppernas behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft2"&gt;CAN genomför bl.a. årligen undersökningar om skolungdomars och mönstrades drogvanor och sammanställer statistik från olika källor. Resultatet presenteras i rapporter. CAN producerar även faktablad och kunskapsöversikter för olika målgrupper. CAN har ett bibliotek, som är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;ett av Europas största specialbibliotek inom drogområdet, liksom en frågeservice. Vidare ger CAN bidrag till föreläsningar i drogfrågor för att stödja föreningars lokala insatser samt arbetar med samverkansprojekt med medlemsorganisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;I flertalet län finns i dag s.k. länssamrådsgrupper som tidigare initierades av CAN i samarbete med Socialstyrelsen. Tanken var att inrätta ett länsvis samarbete mellan institutioner med drogförebyggande verksamhet. I dessa grupper ingår i regel CAN:s länsombud samt representanter från de regionala kommunförbunden, landsting, länsstyrelse, länsnykterhetsförbund och länspolis. CAN har, liksom även Folkhälsoinstitutet, bidragit ekonomiskt till länssamrådsgruppers, men även till andra regionala samverkansgruppers aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft2"&gt;Från och med den 15 februari 2000 flyttades ansvaret för webbsidan Drugsmart från Socialdepartementet till CAN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;CAN har ett kontinuerligt samarbete med Folkhälsoinstitutet. Det mer grundläggande samarbetet regleras via ett avtal, som funnits sedan Folkhälsoinstitutet bildades år 1992. Detta avtal omfattar framför allt biblioteksverksamheten och samarbete när det gäller institutets ansvar att följa drogutvecklingen, i första hand drogvaneundersökningar i skolorna och bland dem som mönstrar till värnplikten. Gemensamma undersökningar kommer även att göras under år 2000 om ungdomars och vuxnas drogvanor. Därutöver sker även ett gemensamt arbete med den årliga publikationen om drogsituationen i Sverige. Basavtalet är flerårigt men är föremål för en årlig förhandling när det gäller den ekonomiska ersättningen till CAN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft2"&gt;Förutom det omfattande formella och informella samarbete som finns mellan de båda organen utser institutet även en ledamot och en suppleant i CAN:s styrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;När CAN fick i uppdrag av riksdagen att följa utvecklingen på drogområdet ingick bl.a. att göra årliga, samlade bedömningar av drogutvecklingen. Även Folkhälsoinstitutet fick vid sin tillkomst år 1992 ansvaret för att drogutvecklingen följs. Efter detta har ansvaret för viss verksamhet flyttat från CAN till Folkhälsoinstitutet. Det gäller uppdraget att följa drogutvecklingen och ansvaret för kunskapsöversikter inom drogområdet. I en överenskommelse mellan CAN och institutet konstaterades att CAN har kompetens inom dessa områden och att institutet förväntas köpa tjänster av CAN. Även om det övergripande ansvaret övergått till institutet så ligger det i överenskommelsen att CAN, på uppdrag av institutet, skall fortsätta att arbeta inom dessa områden. Ett likartat förhållande gäller även för CAN:s bibliotek där det klart konstaterats att det skall vara kvar i CAN:s ägo, men finansieras via Folkhälsoinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft0"&gt;I samarbetsavtalet mellan institutet och CAN regleras vad institutet vill att CAN skall utföra avseende att följa drogutvecklingen. De årliga bedömningarna av drogutvecklingen redovisas i den gemensamma rapporten &lt;SPAN class="ft4"&gt;Alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige &lt;/SPAN&gt;(numera Drogutvecklingen i Sverige). Statistik från olika håll ligger till grund för denna rapport, inklusive resultaten från Folkhälsoinstitutets och CAN:s egna undersökningar. I institutets och CAN:s gemensamma rapportserie har under år 1999 utkommit två rapporter, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Drogutvecklingen i Sverige – Rapport 99 &lt;/SPAN&gt;samt en andra redovisning från Temos ungdomsundersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;CAN:s bibliotek är sedan maj 1997 kontaktbibliotek för Folkhälsoinstitutet. Biblioteket sköter Folkhälsoinstitutets biblioteksservice i form av databassökningar, fjärrlånebeställningar, utbildning m.m. CAN sköter även det interna biblioteket när det gäller inköp och katalogisering i institutets egen databas. På uppdrag av Folkhälsoinstitutet deltar biblioteket även i en arbetsgrupp vid det Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (sv. ECNN, eng. EMCDDA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft0"&gt;Utöver de regelbundna personliga kontakter som mer eller mindre dagligen sker mellan de båda organens tjänstemän har samarbetet under 1999 omfattat en rad olika verksamheter. Verksamhet som inte regleras av samarbetsavtalet är bl.a. den s.k. &lt;NOBR&gt;ESPAD-undersökningen&lt;/NOBR&gt; (European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs) som CAN har initierat och koordinerat. Institutet har i den svenska delen av den senaste &lt;NOBR&gt;ESPAD-undersökningen&lt;/NOBR&gt; bidragit med 150 000 kr för år 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;När det gäller det regionala rapporteringssystem om droger som CAN i många år drivit har institutet bidragit med 200 000 kr under 1999. Eftersom Folkhälsoinstitutet har ansvar att vara kontaktpunkt för ECNN har institutet gett CAN i uppdrag att utveckla det regionala rapporteringssystemet genom att dels inkludera fler rapportörer från den lokala nivån, dels informatörer från nyckelcentra runt om i landet. CAN är även representerad i ledningsgruppen för den årliga nationella rapporten till ECNN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet och CAN samarbetar vidare, utanför samarbetsavtalet, i olika projekt, regionala konferenser för länssamrådsgrupperna, konferenser om ungdomar och droger, kurser för länsstyrelsernas alkoholhandläggare, rapporter, broschyrer, tidsskrifter, undersökningar m.m. Till 1999 års Ung &lt;NOBR&gt;Nu-konferens&lt;/NOBR&gt; bidrog institutet med 100 000 kr.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Forskning, statistik och utbildning inom folkhälsoområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft0"&gt;Ett flertal myndigheter har ett uttalat statistik- och/eller forskningsansvar när det gäller folkhälsa, bl.a. Socialvetenskapliga forskningsrådet, Socialstyrelsen, Statistiska Centralbyrån m.fl. När det gäller statistikansvaret har ett flertal myndigheter ett sådant ansvar inom framför allt alkohol- och narkotikaområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet m.fl. forskningsråd och myndigheter har vidare ett ansvar att finansiera forskning som utförs av andra, framför allt universitet och högskolor. Andra forskningsområden som berör folkhälsan är miljö, transport, boende, livsmedel, arbetsmarknad/arbetsmiljö, utbildning samt den sociala sektorn. Inom arbetsmarknads- och arbetsmiljöområdet är t.ex. Arbetslivsinstitutet en myndighet som har till uppgift att bedriva och främja forskning och utbildning samt utvecklingsprojekt som rör arbetsliv, arbetsmiljö och relationerna på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Finansiering av forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Folkhälsoforskning är tvärvetenskaplig till sin karaktär och kräver därför insatser av både medicinskt, samhällsvetenskapligt och beteendevetenskapligt utbildade forskare. Inom det socialvetenskapliga, socialpolitiska och folkhälsopolitiska området är kunskapsbehovet stort och det avsätts årligen ca 200 miljoner kronor inom Socialdepartementets område för forskning inom dessa områden. Drygt hälften av dessa medel till forskning slussas via Socialvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Genom ett förslag i Forskningspropositionen (prop 1989/99:94) gavs Socialvetenskapliga forskningrådet i uppdrag att ta ett huvudansvar för finansiering av den folkhälsovetenskapliga forskningen, vilka i samband med detta fick en utökad budget. Detta område var då relativt svagt utvecklat i Sverige. Mindre delar av forskningsstödet till folkhälsoområdet kommer för närvarande från bl.a. Forskningsrådsnämnden, Rådet för arbetslivsforskning, Medicinska forskningsrådet och Vårdalstiftelsen. Därutöver kommer även ett betydande forskningsstöd från Folkhälsoinstitutet. Samtliga vetenskapsråd arbetar med en hög grad av forskarstyrning och granskning av ansökningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Tre statliga myndigheter, Institutet för miljömedicin, Institutet för psykosocial medicin och Smittskyddsinstitutet har gradvis integrerats i Karolinska institutet bl.a. genom tjänstekonstruktioner med dubbla funktioner som professorer vid Karolinska institutet och chefer vid myndigheterna. Vissa andra statliga myndigheter, t.ex. Arbetslivsinsti-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;tutet och EpC/Socialstyrelsen bedriver också en icke obetydlig folkhälsovetenskaplig forskning. Även Riksförsäkringsverket har från och med år 1999 givits möjlighet att stödja forskning inom socialförsäkringsområdet som ett komplement till den mer allmänna forskning som stöds av framför allt Socialvetenskapliga forskningsrådet. Därutöver finansierar vissa landsting en betydande forskning inom folkhälsoområdet, framför allt Stockholm, Skåne, Örebro m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;I rapporten &lt;/SPAN&gt;Att finansiera forskning och utveckling &lt;SPAN class="ft0"&gt;(Ds 1999:68, se även avsnittet nedan) konstateras att det inom utgiftsområdena &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;8–14&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt; (invandrare, hälsovård, sjukvård, social omsorg, ekonomiskt trygghet, arbetsmarknad och arbetsliv) finns ett stort antal myndigheter men bara ett fåtal som finansierar forskning, t.ex. Arbetsmarknadsverket, Arbetslivsinstitutet, Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse. Stödet till folkhälsoområdet är dessutom splittrat på Medicinska forskningsrådet, Socialvetenskapliga forskningsrådet och Folkhälsoinstitutet. I rapporten förutses behov av ökande forskning inom området vilket kommer att ställa krav på god ansvarsfördelning mellan dessa myndigheter och det föreslagna nya Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft0"&gt;I vissa fall har Socialvetenskapliga forskningsrådet och regeringen identifierat angelägna och relevanta forskningsområden inom folkhälsan. Dessa områden har kunnat stimuleras genom en systematisk, stegvis och långsiktig satsning med inrättande av doktorandtjänster, programstöd till lovande forskargrupper men även i vissa fall inrättande av professurer. Exempel på områden som stimulerats är alkoholforskning, epidemiologi, medicinsk sociologi, äldreforskning och forskning om ojämlikhet i hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Resultatet av &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; satsningar inom folkhälsoområdet har gjort att forskningen förstärkts både kvantitativt och kvalitativt. Relativt omfattande folkhälsovetenskaplig forskning utförs numera i bl.a. Lund, Stockholm, Umeå, Göteborg, Linköping och Uppsala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft4"&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) har till uppgift att främja och stödja grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap samt informera om kunskapsläge och aktuell forskning. Genom sin verksamhet skall Socialvetenskapliga forskningsrådet bidra till det övergripande målet att öka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Det nya forskningsrådet är tänkt att skapas genom en sammanslagning av SFR och en del av nuvarande Rådet för arbetslivsforskning (RALF).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;kunskapen om tillstånd, processer och effekter rörande hälsa och social välfärd. Ett prioriterat område inom Socialvetenskapliga forskningsrådet är forskning kring folkhälsa, vilket också resursmässigt varit det största av Socialvetenskapliga forskningsrådets forskningsområden. Socialvetenskapliga forskningsrådet har givits ett samordningsansvar för forskning kring folkhälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet har ett väl utvecklat samarbete med forskningsråd under Utbildningsdepartementet, framför allt Medicinska forskningsrådet, Forskningsrådsnämnden och Humanistiska– samhällsvetenskapliga forskningsrådet, vissa andra forskningsfinansiärer samt med övriga myndigheter under Socialdepartementet. Även forskningsresultat från Institutet för psykosocial medicin har inneburit en väsentlig kunskapsökning på området, främst när det gäller psykosociala faktorers betydelse. Socialvetenskapliga forskningsrådet har även lämnat stöd till forskning vid Institutet för psykosocial medicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet tilldelar projektmedel, programstöd m.m. genom öppen konkurrens mellan forskargrupper. Någon kvot är inte avsatt till vare sig folkhälsoområdet eller till de andra områden som rör välfärd eller omsorg, men folkhälsoområdet får normalt 20 procent av tillgängliga forskarmedel. Ansökningarna granskas av externa bedömare som för programstöd och andra större satsningar hämtas från utländska universitet. Beslut om ansökningarna fattas av ett råd, där forskare utsedda av universiteten är en majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;I samarbete med andra myndigheter och intressenter, bl.a. Folkhälsoinstitutet och Medicinska forskningsrådet, togs år 1998 fram ett nationellt forskningsprogram om ojämlikhet i hälsa. Flera universitet och högskolor medverkade i utarbetandet av programmet. Vidare har Socialvetenskapliga forskningsrådet beslutat att anslå medel för inrättandet av ett Nätverkscentrum för forskning om ojämlikhet i hälsa. Detta nätverkscentrum kommer att placeras i Stockholm och drivas i samverkan mellan Stockholms universitet och Karolinska institutet. Dessutom har Socialvetenskapliga forskningsrådet anslagit forskningsstöd till fem andra universitet med verksamhet inom området. Nätverket är tänkt att fungera som en folkhälsovetenskaplig forskarskola med kompetens inom biomedicin, ekonomi, epidemiologi, sociologi och psykologi.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft4"&gt;Förändrad struktur för forskningsfinansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;I rapporten &lt;/SPAN&gt;Att finansiera forskning och utveckling &lt;SPAN class="ft0"&gt;(Ds 1999:68) har en arbetsgrupp gett förslag till ett reformerat myndighetssystem för forskningsfinansiering. Proposition med anledning av rapporten har lämnats till riksdagen i mars 2000 (se avsnitt 2.10). Arbetsgruppens förslag går ut på att dela upp forskning som finansieras av vetenskapsråd eller forskningsråd, s.k. &lt;/SPAN&gt;forskningsstöd&lt;SPAN class="ft0"&gt;, där forskarna har ett avgörande inflytande, och forskning som initieras och finansieras av myndigheter inklusive landsting och kommuner samt företag och organisationer, s.k. &lt;/SPAN&gt;uppdragsforskning&lt;SPAN class="ft0"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Med &lt;SPAN class="ft4"&gt;forskningsstöd &lt;/SPAN&gt;menar arbetsgruppen att den finansierande myndigheten skall öppna för förslag från högskolan (och andra forskningsutförande organ), antingen över breda fält (fakultetsområden) eller mer avgränsat och med klara samhälleliga uppgifter i sikte. Dessa myndigheter skall kunna använda sig av ett flertal olika finansieringsinstrument som ger forskarna möjligheter att delta i problemidentifiering, kvalitetsbedömning och utvärdering. Detta innebär att forskarna har initiativet både vad gäller hur forskningsuppgiften skall uppfattas och hur den skall genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Uppdragsforskning&lt;/SPAN&gt;, menar arbetsgruppen, skall i stället definieras av den finansierande myndigheten (eller av företag och andra organisationer), vilka kan ha bestämda krav på hur uppdraget skall genomföras och när och hur det skall avrapporteras. Ofta kan uppdraget gälla tekniskt utvecklingsarbete, utredningar, konsultuppgifter, mätningar eller långsiktig datainsamling. Dessa uppdrag skall inte granskas som vetenskapliga projekt men den vetenskapliga kompetensen behövs, menar arbetsgruppen, för att ett gott arbete skall kunna utföras. Arbetsgruppen konstaterar dock vidare att det finns olika mellanformer mellan de renodlade formerna av forskningsstöd och uppdragsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Vidare föreslogs i rapporten att fyra myndigheter bör få uppgiften att vara forskningsstödjande och att dessa myndigheter bör ha forskningsstöd som sin huvuduppgift. Uppdragsforskningen däremot borde enligt arbetsgruppen hanteras av ett större antal myndigheter där forskningsfinansiering är en av många uppgifter och primärt ses som ett medel för att genomföra de övriga uppgifterna. Arbetsgruppen föreslår vidare att ett sammanhållet forskningsråd – &lt;SPAN class="ft4"&gt;Vetenskapsrådet &lt;/SPAN&gt;– skapas under Utbildningsdepartementet, samt tre ytterligare myndigheter för att ansvara för områdesorienterat forskningsstöd; &lt;SPAN class="ft4"&gt;Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv, Myndigheten för teknisk utveckling, kommunikation och bebyggelse &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft4"&gt;Forskningsrådet för miljö, lantbruk och naturresurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;En av dessa myndigheter, Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv, skulle bildas genom en sammanslagning av huvudsakligen Socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet samt delar av andra myndigheters forskningsverksamhet, dvs. genom att bredda och utveckla Socialvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde för att även omfatta en del av stödet till den arbetsvetenskapliga högskoleforskningen som finansieras av Rådet för arbetslivsforskning och Arbetslivsinstitutet, samt de delar av Sidas forskningsstöd som gäller folkhälsa och social utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Utförande av forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Som omnämnts ovan är ett av Socialvetenskapliga forskningsrådets prioriterade områden stöd till forskning kring folkhälsa. Även inom andra områden som berör folkhälsan, t.ex. byggnation, miljö, arbetsliv, arbetsmiljö och livsmedel, stöds forskning av ett antal olika råd och nämnder, dvs. Brottsförebyggande rådet, Forskningsrådsnämnden, Me- dicinska forskningsrådet, Rådet för arbetslivsforskning, Byggforskningsrådet, &lt;NOBR&gt;Humanistiska-samhällsvetenskapliga&lt;/NOBR&gt; forskningsrådet m.fl. För vart och ett av dessa forskningsråd gäller att de har till uppgift att inom sina respektive verksamhetsområden främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Utöver dessa råd och nämnder utförs även vård- och allergiforskning via den s.k. Vårdalstiftelsen, vilken har till uppgift att främja forskning och forskarutbildning inom vårdområdet samt forskning och forskarutbildning med inriktning på allergier och annan överkänslighet. Vid Karolinska institutet i Stockholm finns även Institutet för miljömedicin som bedriver forskning och utbildning samt utför undersökningar och utredningar inom fysikalisk och kemisk miljömedicin samt inom hälsoskyddet. Institutet har särskilt i uppgift att beakta Socialstyrelsens behov av underlag för rapporter om folkhälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Inom alkoholforskningsområdet har en kraftsamling eftersträvats genom insatser från Socialvetenskapliga forskningsrådet och Folkhälsoinstitutet, vilket lett till att Centrum för alkohol- och drogforskning inrättats vid Stockholms universitet (SoRAD). Dessutom har en samrådsgrupp ledd av Socialvetenskapliga forskningsrådet inrättats för att ytterligare förstärka forskningen inom området. Denna kraftsamling som gjordes var bl.a. ett resultat av det uppdrag som Folkhälsoinstitutet fått år 1994 av regeringen och som innebar att institutet skulle ta initiativ till att berörda myndigheter tillsammans utarbetade ett samlat program för forskning inom alkoholområdet. Uppdraget redovisades till regeringen i juni 1995.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) framgår att landstingen och kommunerna skall medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Lagen stadgar även att landstingen och kommunerna skall samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor i den omfattning som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;I dag utförs större delen av landstingens folkhälsoforskning genom ett många gånger relativt väl utvecklat samarbete mellan landstingens samhällsmedicinska enheter och folkhälsovetenskapliga universitetsinstitutioner och högskolor. På flera håll i landet, t.ex. i Stockholm och Västerbotten, sker ett omfattande och nära samarbete i form av t.ex. gemensamma forskningsprojekt samt genom att professurer och andra tjänster delas mellan landstingen och universiteten. Dessutom utarbetas gemensamt mellan landsting och universitet befolkningsenkäter och olika folkhälsorapporter för länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;På en del håll i landet sker samarbetet mellan den landstingsdrivna och universitetsdrivna verksamheten i liknande former som den kliniska verksamheten inom sjukvården, dvs. genom långtgående integration och genom långsiktiga samarbetsavtal. Samarbetet gällande folkhälsoforskningen har dock inte ännu funnit lika fasta former som den kliniska verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Statistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;När det gäller statistik har många myndigheter inom folkhälsoområdet ett mer eller mindre uttalat statistikansvar. Med officiell statistik menas dock sådan statistik för samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell rapportering som en myndighet framställer enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Ansvarsfördelningen för den officiella statistiken förändrades år 1994 då ansvaret för viss statistik överfördes från Statistiska centralbyrån till andra myndigheter som därmed fick ett statistikansvar för den statistik som berör respektive myndighetssektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Statistiska centralbyrån har dock kvar en särställning inom statistikområdet då den är central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statlig statistik samt har till uppgift att svara för samordning av den statliga statistikproduktionen och verka för samordning mellan statlig och annan statistikproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft2"&gt;I förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken anges vilka myndigheter som har ett statistikansvar. Inom arbetsmarknadsområdet är det Statistiska centralbyrån och Arbetarskyddsstyrelsen som har ansvaret för den officiella statistiken. Beträffande bostäder och byggande,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;befolkning samt levnadsförhållanden är det Statisktiska centralbyrån som har statistikansvaret. Socialstyrelsen är ansvarig statistikmyndighet för hälso- och sjukvårdsområdet samt socialtjänsten och Riksförsäkringsverket har ansvaret för socialförsäkringsstatistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;För miljövårdsstatistik svarar Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Statistiska centralbyrån. Brottsförebyggande rådet har ansvar för statistiken inom rättsväsendet. För vägtrafikstatistiken finns Statens institut för kommunikationsanalys. Inom utbildnings- och forskningsområdet ansvarar Statens skolverk, Högskoleverket, Statistiska centralbyrån samt Centrala studiestödsnämnden för statistiken. Statens jorbruksverk, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket och Sveriges lantbruksuniversitet ansvarar för statistik inom &lt;NOBR&gt;jordbruks-,&lt;/NOBR&gt; skogsbruks- och fiskeområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;Utöver den officiella statistiken finns även annan statistik, t.ex. inom narkotika- och alkoholområdet. Folkhälsoinstitutet ansvarar t.ex. för Sveriges rapportering till EU och utger tillsammans med CAN den årliga redogörelsen för alkohol- och narkotikasituationen i Sverige. Även andra myndigheter och organisationer producerar och publicerar statistik och undersökningar om narkotika. Inom just narkotikaområdet tas även uppgifter från t.ex. tullens och polisens beslagsstatistik samt från kriminalvårdens, socialtjänstens och sjukvårdens statistik om vård och behandling. Ett system för rapportering till Socialstyrelsen skall introduceras under år 2000 och vara i funktion år 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Dessutom ansvarar Läkemedelsverket för statistik om narkotikaklassade läkemedel samt substanser och beredningar som används i industrin. Ytterligare statistik inom narkotikaområdet kan även hämtas från Rikspolisstyrelsen och de olika polismyndigheterna, Tullverket samt övriga myndigheter inom rättsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;Även kommuner och landsting, dvs. myndigheter med vård- och behandlingsansvar, har ansvar att lämna uppgifter till den nationella statistiken enligt lagen (1992:889) om den officiella statistiken. Andra typer av data inhämtas från forskning eller från större projekt där olika sorters data i form av statistik samlats in från enkäter m.m. Det handlar således om statistik på både primärdatanivå och i myndighetsspecifika och lokala sammanställningar, liksom från den officiella statistiken på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;I dag finns ingen myndighet som har ett övergripande och samordnande ansvaret för den nationella samlade alkohol- och narkotikastatistiken. Folkhälsoinstitutet fick dock år 1994 i uppdrag av regeringen att skapa ett samrådsforum med uppgift att se över det samlade behovet av statistik på alkoholområdet. Detta regeringsuppdrag avrapporterades i oktober 1997, (Folkhälsoinstitutet 1997:34).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;I landet pågår för närvarande en utbyggnad av den folkhälsovetenskapliga utbildningen. Den folkhälsovetenskapliga forskningen finns än så länge enbart företrädd i de traditionella universitetsorterna. Eftersom folkhälsovetenskap är tvärvetenskaplig används resultat från ett flertal olika ämnen och vetenskapsgrenar, t.ex. sociologi, statsvetenskap, ekonomi, psykologi, beteendevetenskap samt epidemiologi och biomedicin inom den medicinska vetenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Folkhälsovetenskapliga grundutbildningar har inrättats vid t.ex. Ka- rolinska institutet i Stockholm, vid högskolan i Malmö, vid Mälardalens högskola samt vid Hälsohögskolan i Jönköping. I grundrespek- tive foskarutbildningen vid Karolinska institutet integreras biomedicinska, socialmedicinska samt beteende- och samhällsvetenskapliga perspektiv. Utbildningar med hälsoinriktning finns även i ett antal andra kommuner i landet, t.ex. Sundsvall, &lt;NOBR&gt;Gävle-Sandviken,&lt;/NOBR&gt; Uppsala, Örebro, Borås, Halmstad och Kristianstad. Även vissa vårdhögskolor har utbildningar som omfattar folkhälsoarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Påbyggnad på andra utbildningar upp till magisterexamen och doktorsexamen finns vid Nordiska hälsovårdhögskolan i Göteborg. På- byggnad till magister- och doktorsexamen finns även vid Karolinska institutet i Stockholm och magisterexamen vid Blekinge internationella hälsohögskola i samverkan med samhällsmedicinska institutionen vid Lunds universitet. En påbyggnadsutbildning på &lt;NOBR&gt;magister-,&lt;/NOBR&gt; licentiat och doktorsnivå finns även vid institutionen för epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet. En magisterexamen i folkhälsovetenskap kan även tas vid Linköpings universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Folkhälsa inom det internationella området&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft0"&gt;Under de senaste åren har det skett en ökad internationalisering inom folkhälsoområdet, framför allt inom EU och Världshälsoorganisationen (WHO). Dock är det inte bara EU och WHO som verkar för folkhälsan i Europa utan även Europarådet, OECD och UNAIDS (FN:s samlade program för hiv/aids där WHO, UNDP, Unesco, UNFPA, Unicef och Världsbanken ingår).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Den ökade internationaliseringen innebär konkret ett närmare samarbete dels mellan medlemsstater i de olika organisationerna, dels bilateralt, dvs. mellan två länder. Inom det som kan betecknas som internationellt samarbete ingår även det nordiska samarbetet i folkhälsofrågor, vilket bedrivs vid sidan av det övriga internationella samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft3"&gt;Mycket talar för att det internationella engagemanget kommer att öka framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;EU:s folkhälsoarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;I samband med Sveriges medlemskap i EU har riksdag, regering och myndigheter m.fl. engagerats i gemenskapens folkhälsoarbete. Den konstitutionella grunden för EU:s folkhälsoarbete står uttryckt i fördraget om upprättandet av den europeiska gemenskapen, avdelning XIII, Folkhälsa, artikel 152 (Amsterdamfördraget). Formellt blev folkhälsa ett samarbetsområde inom gemenskapen i samband med Maastrichtfördraget år 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft0"&gt;Punkt 1 i artikel 152 lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft34"&gt;En hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Gemenskapens insatser, som skall komplettera den nationella politiken, skall inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för människors hälsa. Sådana insatser skall innefatta kamp mot de stora folksjukdomarna genom att främja forskning om deras orsaker, hur de överförs och hur de kan förebyggas samt hälsoupplysning och hälsoundervisning. Gemenskapen skall komplettera medlemsstaternas insatser för att minska narkotikarelaterade hälsoskador, inklusive upplysning och förebyggande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;Artikel 152 har ytterligare fyra punkter, vilka bl.a. tar upp frågor om att främja samarbete mellan medlemsstaterna och med tredje land samt att vid behov stödja deras insatser. Dessutom anges att gemenskapen, när den agerar på folkhälsoområdet, fullt ut skall respektera medlemsstaternas ansvar för att organisera och ge hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Folkhälsofrågor berör så gott som alla EU:s institutioner och flera av kommissionens direktorat. Det är dock kommissionens Generaldirektorat för Hälsa och Konsumentskydd som har ansvaret för folkhälsofrågor. Förslag och initiativ till olika aktiviteter, program, lagstiftning etc. tas av kommissionen. Speciella program har t.ex. utvecklats för områden som identifierats som särskilt viktiga. Hälsofrågor har därutöver integrerats i policyverksamheten inom en rad politiska områden, framför allt inom områden som socialpolitik, inre marknad, jordbruk, livsmedel och fiske, forskning och utveckling, miljö och energi, transport och internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Inom EU:s nuvarande ramprogram för folkhälsa pågår åtta program. Detta ramprogram gäller t.o.m. år 2000. För varje program har inrättats en kommitté, med representanter från respektive medlemsland. Folkhälsoprogrammen berör områden som hälsoövervakning, hälsofrämjande åtgärder, förebyggande av aids samt andra smittsamma sjukdo-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;mar, sällsynta sjukdomar, förebyggande av cancer, förebyggande av personskador och olyckor, miljörelaterade sjukdomar samt förebyggande av narkotikaberoende. För samtliga projekt inom de olika programmen kan medlemsländerna ansöka om projektstöd. Programmen pågår under &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; år. Av EU:s totala ekonomiska stöd år 1994 gick cirka 0,04 procent till prevention inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Regeringen har för varje enskilt folkhälsoprogram inrättat nationella styrgrupper/beredningsgrupper. Ansvaret för en styrgrupp har getts till den myndighet som regeringen utsett att vara Sveriges kontaktpunkt eller representant för respektive program. I styrgrupperna ingår, förutom representanter från myndigheter och departement, även representanter från Kommun- och Landstingsförbunden, frivilligorganisationer samt forskning och utbildning. Folkhälsoinstitutet är Sveriges representant i tre av de åtta programmen, nämligen i cancerprogrammet, programmet för hälsofrämjande insatser samt narkotikaprogrammet. För &lt;NOBR&gt;aids-programmet&lt;/NOBR&gt; är Smittskyddsinstitutet svensk kontaktpunkt medan Folkhälsoinstitutet har ett särskilt ansvar för de &lt;NOBR&gt;hiv-förebyg-&lt;/NOBR&gt; gande insatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;Utvärderingar av nuvarande program pågår i vissa fall eller kommer att göras, dels efter halva programtiden, dels efter programmens slut, dvs. i slutet av år 2000. Ett förslag till nytt ramprogram för folkhälsa och hälsostrategi har presenterats i maj 2000 av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och är tänkt att gälla under perioden &lt;NOBR&gt;2001–2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;År 1995 inrättades det Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (sv. ECNN, eng. EMCDDA). ECNN:s främsta uppgift är att årligen rapportera om drogsituationen i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;WHO:s hälsostrategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; ägnat stor kraft åt att väcka engagemang för hälsofrågornas betydelse för samhällsutvecklingen. I maj 1998 antog WHO den globala Hälsa för &lt;NOBR&gt;alla-policyn&lt;/NOBR&gt; i syfte att försöka förverkliga visionen ”Hälsa för alla”. Denna vision fastställde globala prioriteringar för de två första årtiondena på &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; I enlighet med den världshälsodeklaration som då antogs skall den globala idén om ”Hälsa för alla” under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; genomföras med hjälp av regionala samt nationella program och strategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft2"&gt;Som ett led i denna process antog de 51 medlemsstaterna i WHO:s europaregion i september 1998 en ny hälsopolitisk strategi med 21 mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;– Hälsa 21. Grunden för de nya hälsomålen är en jämlikare hälsa såväl inom som mellan länder. Förutsättningar, menar WHO, måste skapas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoarbete och folkhälsoaktörer &lt;SPAN class="ft11"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;för en positiv utveckling för de människor som lever under de sämsta hälsovillkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Hälsa &lt;NOBR&gt;21-policyn&lt;/NOBR&gt; för WHO:s europaregion innehåller först och främst ett varaktigt slutmål att uppnå bästa möjliga hälsa för alla. De två huvudsyftena är att främja och skydda människors hälsa under hela livet samt att minska förekomsten av de vanligaste sjukdomarna och personskadorna samt att lindra det lidande de orsakar. Hälsa &lt;NOBR&gt;21-policyn&lt;/NOBR&gt; bygger på tre värdemässiga och etiska grunder; hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet, jämlikhet i hälsa och ett solidariskt handlingssätt mellan och inom alla länder och deras invånare samt ett deltagande och ansvar för enskilda, grupper, institutioner och samfund för att skapa en fortsatt god hälsoutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Dessutom har WHO fastställt fyra huvudstrategier för insatser som valts för att säkerställa en vetenskaplig, ekonomisk, social och politisk uthållighet som kan bidra till att Hälsa 21 realiseras, bl.a. multisektoriella strategier för att angripa förhållanden som bestämmer hälsan med hänsyn till fysiska, ekonomiska, sociala, kulturella och genusmässiga perspektiv och för att säkerställa att hälsokonsekvensbedömningar tilllämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Syftet med att lyfta fram de gemensamma 21 hälsomålen är att de skall kunna fungera som vägledning för arbetet i varje land inom europaregionen. De framhåller därför särskilt europaregionens problem och föreslår åtgärder för att förbättra situationen. WHO:s europaregion menar att målen skall tjäna som riktmärken mot vilka man kan mäta framstegen i arbetet med att förbättra och skydda hälsan och minska hälsoriskerna. Tillsammans utgör således de 21 målen en referensram för att inspirera till en utveckling av hälsopolitiken i europaregionens medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Målen omfattar följande 21 områden; solidaritet för hälsa, jämlikhet i hälsa, hälsosam start i livet, ungdomars hälsa, äldres hälsa, psykisk hälsa, smittsamma, &lt;NOBR&gt;icke-smittsamma&lt;/NOBR&gt; och kroniska sjukdomar, skador av våld och olycksfall, fysisk miljö, levnadsvanor, alkohol, narkotika och tobak, hälsofrämjande vardagsarenor, alla samhällssektorers ansvar för hälsan, integrerad hälsosektor, kvalitet i vården, finansiering av hälso- och sjukvård och fördelning av resurserna, utveckling av mänskliga resurser för hälsa, forskning och kunskap, mobilisering av samarbetspartners samt politisk viljeinriktning och strategier för allas hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;SPAN class="p162 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft1"&gt;5 Folkhälsoinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kort historik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Folkhälsoarbete som en statlig angelägenhet har en lång historisk tradition i Sverige. Den går tillbaka till provinsialläkarinstruktioner på &lt;NOBR&gt;1700-talet,&lt;/NOBR&gt; inrättande av hälsovårdsnämnder på &lt;NOBR&gt;1870-talet&lt;/NOBR&gt; och bildandet av Statens institut för folkhälsan i slutet av &lt;NOBR&gt;1930-talet.&lt;/NOBR&gt; Inom Medicinal- och sedemera Socialstyrelsen utvecklades hälsoupplysningen från &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; i olika organisatoriska former. När regeringens folkhälsogrupp i början på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; inom ramen för sitt strategiprojekt ”Hela folkets hälsa” föreslog att folkhälsofrågorna skulle ges en egen organisatorisk plattform, lades grunden för det nuvarande Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;I propositionen 1990/91:175 &lt;SPAN class="ft4"&gt;Om vissa folkhälsofrågor &lt;/SPAN&gt;föreslog således regeringen riksdagen att godkänna att ett folkhälsoinstitut inrättades år 1992. Riksdagen fattade beslut i enlighet med detta den 12 juni 1991 (rskr. 376). Bakgrunden var enligt propositionen att det trots att hälsoutvecklingen i stort varit positiv fanns stora skillnader i sjuklighet och dödlighet mellan olika åldrar, mellan könen, mellan olika sociala grupper, mellan infödda svenskar och invandrare och mellan olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Vidare konstaterades i propositionen att de stora och i vissa avseenden ökande skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället inte kunde accepteras. Därför föreslogs att ökad jämlikhet skulle vara ett överordnat mål vid prioriteringar i folkhälsoarbetet och att insatser som medförde att de sämst ställdas situation kunde förbättras skulle komma i första hand. På detta sätt skulle folkhälsan kunna förbättras betydligt. Regeringen ville därför vidta åtgärder såsom lagstiftningsåtgärder och bildande av ett folkhälsoinstitut för att bättre kunna nå målet om en mer jämlik hälsa. Huvudinriktningen för institutet skulle därför vara att nå de särskilt utsatta grupperna i samhället och att minska hälsans ojämlika fördelning genom att vidta åtgärder för att förbättra deras situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutets huvuduppgift skulle vara att på nationell nivå driva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete av sektorsövergripande karaktär. Institutet skulle vidare enligt propositionen sti-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;mulera det tvärsektoriella samarbetet mellan centrala myndigheter, samverkan mellan olika samhällsnivåer och deltagande av frivilliga organisationer. Institutet skulle därigenom bl.a. göra det möjligt att påverka strukturella förhållanden av betydelse för en positiv hälsoutveckling. Det nationella folkhälsoinstitutet skulle i nära samarbete med andra aktörer utveckla, stimulera och stödja olika typer av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Genom att inrätta ett folkhälsoinstitut ansåg regeringen att grundförutsättningarna för samspelet mellan offentliga verksamheter, organisationer och enskilda människor avsevärt skulle förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Institutet föreslogs få en samordnande roll, vilket skulle skapa en tydligare uppgiftsfördelning mellan olika aktörer och nivåer och öka förutsättningarna för ett effektivare utnyttjande av samhällets resurser. Dessutom föreslogs institutet få ett särskilt ansvar för att bidra med en hög vetenskaplig kvalitet på det underlag som folkhälsoarbetet skulle bygga på. Det nationella folkhälsoinstitutet skulle ha en central roll som förmedlare av kunskap från forskningen till det praktiska folkhälsoarbetet på lokal nivå. I propositionen sades även att institutet skulle följa och värdera aktuell forskning och utveckling inom området, initiera vissa forsknings- och utvecklingsprojekt samt bedriva visst eget forsknings- och utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Vidare föreslogs institutet arbeta i programform och inom ramen för varje program skulle kunskap om det moderna folkhälsoarbetets metoder tas fram, ställas samman och spridas till berörda instanser och försöksverksamhet skulle initieras. Kunskapsspridningen förutsattes ske i nära samarbete med och genom frivilliga organisationer, arbetsmarknadens parter, kommuner och landsting m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Inledningsvis föreslogs institutet bedriva program inriktade mot alkohol och droger, tobak, olycksfallsskador samt program för särskilda grupper, till att börja med barn och ungdom och utsatta kvinnor. Vissa av programmen skulle vara av permanent karaktär, framför allt alkohol- och drogprogrammet men även tobaksprogrammet. Särskilt alkoholfrågorna skulle spela en väsentlig roll i institutets arbete. Skadeprogrammet skulle bygga på och utveckla det förebyggande program som Socialstyrelsen då drev i samverkan med andra myndigheter och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Andra program skulle vara tidsbegränsade och bli beroende av aktuella folkhälsoproblem och målgrupper. Programarbetet skulle således kunna ha olika inriktning beroende på aktuella förutsättningar och målgrupper och därmed behöva skifta i tiden. Vidare skulle programmen kunna formuleras efter flera olika dimensioner, dvs. program mot folksjukdomar, mot olika riskexponeringar eller för att stödja särskilt utsatta grupper. Programmen skulle utgå från tydliga målformuleringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td65"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;Programarbete som arbetsmetod, menade regeringen, hade visat sig vara en lämplig metod för att stimulera och säkerställa såväl ett tvärsektoriellt samarbete som samverkan mellan olika samhällsnivåer och med deltagande av frivilligorganisationer. Regeringen ansåg att denna typ av arbete borde vidareutvecklas och intensifieras. Utifrån ett nationellt perspektiv innebar detta att ta fram vetenskapligt väl förankrat underlag för olika typer av folkhälsoproblem och att i ökad utsträckning stödja och stimulera processer och verksamheter i det lokala folkhälsoarbetet. Ett nationellt stöd till olika lokala folkhälsoprogram, menade regeringen, förutsatte ofta ett tvärsektoriellt perspektiv som inte primärt utgick från en sektor utan som är fristående från de myndigheter som utövar aktiv uppföljning och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft0"&gt;Direktiven för organisationskommittén för Folkhälsoinstitutet, som inrättades inför Folkhälsoinstitutets bildande (dir. 1991:77) utgick från nämnda proposition och sade, liksom propositionen, att en viktig uppgift för institutet var att transformera forskningsresultat och annan aktuell kunskap om det moderna folkhälsoarbetets metoder till praktisk handling. Arbetet borde ske genom och i nära samarbete med kommuner, landsting, andra statliga myndigheter, frivilliga organisationer m.fl. Institutet skulle vidare omsätta hälsopolitiska initiativ i programarbete eller verka för att detta skulle ske inom andra organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Även i direktiven sades att institutet inledningsvis skulle bygga upp program för områdena alkohol och droger, tobak och olycksfallsskador samt program för särskilda grupper, till att börja med för barn och ungdom samt utsatta kvinnor. Utgångspunkten för kommitténs arbete skulle vidare vara att den fasta basorganisationen skulle vara liten och flexibel. I tilläggsdirektiven togs fokuseringen på de fem programmen bort och man sade att kommittén ”även bör beakta de förslag beträffande vissa andra folkhälsoområden som framförts i ett antal motioner.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;Institutet skulle, enligt utredningsdirektiven, liksom propositionen, svara för att det förebyggande hälsoarbetet byggde på vetenskapligt väl förankrat underlag. Huvudinriktningen i arbetet borde vara att nå de särskilt utsatta grupperna i samhället och att minska hälsans ojämlika fördelning genom att förbättra dessa gruppers situation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ansvar, uppgifter och mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Förordning (1996:614) med instruktion för Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft2"&gt;I förordningen (1996:614) med instruktion för Folkhälsoinstitutet och i myndighetens regleringsbrev beskrivs Folkhälsoinstitutets roll på likartat sätt som i proposition och kommittédirektiv. I instruktionen sägs inledningsvis att Folkhälsoinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft34"&gt;– – – är ett nationellt organ med uppgift att förebygga sjukdomar och annan ohälsa och att främja en god hälsa för alla. Institutets verksamhet syftar till att för alla skapa likvärdiga förutsättningar för god hälsa. Särskild vikt skall fästas vid sådana förhållanden som främjar hälsan hos de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna. Verksamheten skall ha vetenskaplig förankring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft2"&gt;Vidare uppräknas i instruktionen vilka Folkhälsoinstitutets huvudsakliga uppgifter skall vara. Verksamheten skall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Vara ett stöd för lokalt och regionalt folkhälsoarbete i kommuner och landsting samt i företag, organisationer och utbildningsväsende.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;På nationell nivå främja samarbete mellan olika organ för att påverka förhållanden av betydelse för folkhälsan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Utformas i kontakt med alla samhällssektorer som har betydelse för folkhälsan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;Institutet skall särskilt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Följa utvecklingen av folkhälsan och de förhållanden som berör denna samt ta de initiativ som utvecklingen ger anledning till.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Tillsammans med andra berörda förse regeringen med underlag som belyser hälsokonsekvenserna av planerade beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Utveckla, ställa samman och sprida kunskap om och erfarenheter av åtgärder som har betydelse för att förbättra folkhälsan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ta initiativ till försöksverksamhet och utvecklingsarbete, omvandla forskningens resultat till praktisk tillämpning och förmedla kontakt mellan forskare och praktiskt verksamma.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Aktivt medverka i det internationella folkhälsoarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Regleringsbrev för åren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1992–2000&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Sedan Folkhälsoinstitutets bildande år 1992 har myndigheten haft sju regleringsbrev där det mer eller mindre konkret angetts övergripande mål samt fr.o.m. budgetåret 1993/94 även ett antal verksamhetsmål. För budgetåret 1995/96 angavs för första gången att institutet, i sin återrapportering, skulle dela in sin verksamhet i nationellt folkhälsoarbete, lokalt folkhälsoarbete samt forskning och utveckling. Denna återrapporteringsstruktur gällde t.o.m. år 1998. I regleringsbrevet för år 1998 angavs dessutom att verksamhetens resultat, utöver verksamhetsindelningen, även kortfattat skulle redovisas inom områdena alkohol och narkotika, hiv/aids/STD, tobak, skador, allergi, och för målgrupperna kvinnor, barn och ungdom, äldre samt övriga folkhälsofrågor. För budgetåret 1999 förändrades denna struktur (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;De flesta av myndighetens verksamhetsmål har under årens lopp snarare varit uttryckta i termer av vad regeringen vill att myndigheten skall utföra för uppgifter, än som reella målformuleringar om vad regeringen vill uppnå för effekter med verksamheten. Därmed har institutets verksamhetsmål i vissa fall sammanfallit med vad som redan står i myndighetens instruktion eller har varit en precisering av de huvuduppgifter som anges i instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft2"&gt;De övergripande målen för institutet har under hela tidsperioden dvs. fr.o.m. regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 t.o.m. år 1999 i princip varit desamma, dvs.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft2"&gt;att förebygga sjukdomar och annan ohälsa och att främja en god hälsa för alla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;att skapa likvärdiga förutsättningar för en god hälsa hos hela befolkningen, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft0"&gt;att förbättra&lt;SPAN class="ft35"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;hälsan hos de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft2"&gt;I regleringsbrevet för år 1998 t.o.m. år 2000 har ordet övergripande mål bytts ut till effektmål. En annan nyhet var att i regleringsbrevet dels ange hela utgiftsområdets effektmål, dels att ange Folkhälsoinstitutets del av effektmålen (tidigare myndighetens övergripande mål) för utgiftsområde 9. Effektmålet för utgiftsområde 9 är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;– – – att trygga en god hälsa och goda levnadsvillkor och se till att hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen bedrivs med god kvalitet och effektiv resursanvändning samt tillgodoser den enskilde individens behov av vård, omsorg, stöd och service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Före 1999 års regleringsbrev användes istället ordet ”främja”.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;För år 2000 är Folkhälsoinstitutets del av effektmålet inom utgiftsområde 9 ”att folkhälsan skall förbättras för de grupper i samhället som är mest eftersatta ur folkhälsosynpunkt” och ”att tobaksbruket skall minska”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Förändringarna som beskrivits ovan gjordes i samband med att en ny målstruktur för budgetpropositionen infördes fr.o.m. år 1998. Orsaken var att man ville tydliggöra målhierarkikedjan i den statliga verksamheten. Detta gjordes genom att ange effektmål i form av vilket tillstånd man vill uppnå i samhället, samt del av effektmål, vilket är en nedbrytning av effektmålet. Därefter anges i regleringsbreven verksamhetsmål för myndigheten, vilket är en ytterligare precisering av effektmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Från och med år 1999 förändrades Folkhälsoinstitutets verksamhetsmål och återrapportering i regleringsbrevet. Syftet var att försöka formulera mål uttryckta i form av effekter i stället för som tidigare i form av arbetsuppgifter/prestationer, dvs. vad institutets insatser skulle kunna bidra till för att uppnå vissa tillstånd i samhället. Målen formulerades med utgångspunkt i vissa av WHO:s europaregions ”Hälsa för &lt;NOBR&gt;alla”-mål&lt;/NOBR&gt; (Health 21);&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Förbättra den psykiska hälsan hos befolkningen (Hälsa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21-6)&lt;/NOBR&gt; samt dess levnadsvanor med avseende på kost, fysisk aktivitet och sexualitet (Hälsa &lt;NOBR&gt;21-11).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Öka förutsättningarna för hälsofrämjande insatser på vardagslivets arenor (Hälsa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21-13).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Minska konsumtionen och skadeverkningarna av alkohol, tobak, narkotika och andra droger (Hälsa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Minska förekomsten av vissa folkhälsoproblem, t.ex. smittsamma sjukdomar, framförallt STD/hiv (Hälsa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21-7),&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;icke-smittsamma&lt;/NOBR&gt; och kroniska sjukdomar, bl.a. allergi (Hälsa &lt;NOBR&gt;21-8)&lt;/NOBR&gt; samt skador till följd av våld och olycksfall (Hälsa &lt;NOBR&gt;21-9).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Öka kunskapen inom folkhälsoområdet genom att initiera och stödja forskning samt ge strategiskt och vetenskapligt stöd till utveckling (Hälsa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21-14,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;18-21).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft0"&gt;När det gäller återrapporteringskraven är dessa generella för alla verksamhetsmålen, dvs. för respektive mål skall beskrivas vilka åtgärder som bedöms ha varit mest väsentliga för att uppnå målet samt vilka eventuella andra avgörande faktorer som påverkat förändringarna inom området. Förutom denna återrapportering skall det även för respektive mål göras en kort beskrivning av tillståndet och utvecklingen med inriktning på väsentliga förändringar. Beskrivningarna skall i tillämpliga delar göras för olika befolkningsgrupper, dvs. för barn och ungdom,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;vuxna och äldre. Återrapporteringen skall därmed mer fokuseras på resultat i form av effekter i stället för som tidigare resultat i form av myndighetens prestationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;En ny målstruktur för staten håller för närvarande på att framarbetas i projektet för den s.k. tvåårsöversynen inom ramen för VESTA (Verktyg för Ekonomisk styrning i STAten). Denna översyn innebär att vissa förändringar vad avser målstrukturen genomförs redan i regleringsbreven för år 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Uppdrag i regleringsbreven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Under rubriken ”Uppdrag” i regleringsbreven för Folkhälsoinstitutet har under årens lopp ett antal uppgifter angetts, som regeringen velat att institutet skulle utföra. För åren 1993/94 samt 1994/95 framstår det dock som något oklart i vilken mån uppdragen skiljer sig från verksamhetsmålen. Av formuleringarna att döma går det inte att särskilja uppdragen från målen, t.ex. anges i regleringsbrevet för år 1993/94 att ett av verksamhetsmålen är att ”öka folkhälsoarbetets vetenskapliga förankring bl.a. för att få fram vetenskapligt baserat underlag som kan tilllämpas i praktiskt folkhäsoarbete”. I följande års regleringsbrev för 1994/95 är detta mål i stället omgjort till ett uppdrag, med precis samma ordalydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Detsamma gäller målet att ”ge stöd till mödra- och barnhälsovårdens, förskolans, skolans och frivilliga organisationers arbete för en tobaksfri uppväxt” samt målet att ”utveckla utbildningsprogram för olika yrkeskategorier som kan medverka i det tobaksförebyggande arbetet”, vilket i regleringsbrevet för år 1994/95 i stället angetts som uppdrag. Inte heller har i anslutning till uppdragen angetts tidpunkt för avrapportering. I vissa fall har även verksamhetsmål från 1993/94 återfunnits som uppdrag år 1994/95 och tvärtom. Även i regleringsbrevet för år 1995/96 är det svårt att skilja uppdragen från verksamhetsmålen, t.ex. att ”(I)nstitutet skall vidareutveckla målbeskrivningar för sin verksamhet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Från och med regleringsbrevet för år 1997 sker en förändring på så sätt att det anges en tidpunkt för avrapportering av uppdragen. Formuleringarna av uppdragen skiljer sig dock inte avsevärt från de mål som anges under rubriken ”Verksamhetsmål”. Exempelvis anges under rubriken ”Uppdrag” i regleringsbreven för år 1995/96 och 1997 att institutet ”fortlöpande (skall) följa och värdera de olika metoder som institutet använder sig av i folkhälsoarbetet”, samt att institutet skall ”vidareutveckla arbetet med att redovisa effekter av sin verksamhet”. Under rubriken ”Verksamhetsmål” i samma regleringsbrev anges bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft0"&gt;att institutet skall samarbeta med och ge riktat ekonomiskt stöd till olika verksamheter, samt ”fortlöpande pröva stödet”, liksom att man skall ”utveckla och utvärdera metoder för folkhälsoarbetet” samt ”utveckla och ta fram hälsokonsekvensbedömningar” m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Ett annat exempel på uppdrag i regleringsbrevet för år 1997 är att i samverkan med Socialstyrelsen följa utvecklingen vad gäller anorexi och andra ätstörningar samt samordna och i samverkan med landsting, kommuner och berörda frivilligorganisationer vidareutveckla det förebyggande arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft2"&gt;I regleringsbrevet för år 1997 fick institutet även i uppgift att analysera och bedöma vilka möjligheter institutet hade att inom sitt verksamhetsområde bedriva tjänsteexport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Fr.o.m. regleringsbrevet för år 1998 har regeringen angett mer eller mindre konkreta uppdrag med tidpunkt för avrapportering. I samband med uppdragen har även angetts vilka andra myndigheter, organisationer m.fl. som institutet skall samarbeta eller samråda med i samband med att uppdragen utförs. De uppdrag som anges i regleringsbrevet för år 1998 är att Folkhälsoinstitutet skall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft2"&gt;I samråd med Socialstyrelsen kartlägga och analysera det &lt;NOBR&gt;hiv-pre-&lt;/NOBR&gt; ventiva arbetet i storstadsregionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft0"&gt;I samarbete med bl.a. Skolverket och Svenska Kommunförbundet fördjupa och sprida det arbete med skolan som hälsofrämjande arena som utvecklats inom ramen för European Network of Health Promoting Schools.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft0"&gt;Ta fram ett underlag som redovisar nationella och internationella erfarenheter av vilka möjligheter som finns att arbeta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande bland äldre och bedöma möjliga effekter för individ och samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft2"&gt;Redovisa nationella och internationella erfarenheter av vilka möjligheter som finns att stimulera till ökad fysisk aktivitet bland de grupper som är minst fysiskt aktiva och belysa vilka hälsoeffekter som är möjliga att uppnå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft0"&gt;Uppdragen i regleringsbrevet för år 1999 är att Folkhälsoinstitutet skall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft2"&gt;I brett samråd med berörda myndigheter och organisationer göra år 2001 till ett fysiskt aktivitetsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft0"&gt;Tillsammans med Boverket och andra berörda myndigheter och organisationer initiera aktiviteter med inriktning mot inomhusmiljöer där barn och ungdomar vistas, inom ramen för Innemiljöåret 1999.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft2"&gt;I samråd med Socialstyrelsen och Landstingsförbundet samt eventuella andra berörda ta fram innehåll och utveckla metoder för att bättre nå föräldrar med information i bl.a. allergiförebyggande syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;I samråd med Nationella folkhälsokommittén och Socialstyrelsen förmedla och sprida kunskap om WHOs Hälsa för &lt;NOBR&gt;alla-mål&lt;/NOBR&gt; (Health 21) med inriktning på de delar som avser hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft2"&gt;Vara pådrivande i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för äldre på nationell, regional och lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;I samråd med Socialstyrelsen arbeta för att stödja och främja amning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Utarbeta och föreslå en struktur för att nå den lokala och kommunala nivån vad gäller alkohol- och narkotikapreventivt arbete i kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Göra en konsekvensanalys av hur förändrade införselregler och skatter på alkohol kan komma att påverka alkoholkonsumtionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft2"&gt;I regleringsbrevet för år 2000 har ett antal uppdrag formulerats nämligen att Folkhälsoinstitutet skall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Tillsammans med Socialstyrelsen definiera och redogöra för begreppet utsatta grupper och hur respektive myndighet använder begreppet i målgruppsinriktade aktiviteter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;I samråd med berörda myndigheter och organisationer, utveckla och pröva metoder för hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) av politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;I samband med arbetet med en Nationell handlingsplan för &lt;NOBR&gt;hiv/STD-prevention&lt;/NOBR&gt; särskilt beakta storstadsregionernas &lt;NOBR&gt;hiv-pre-&lt;/NOBR&gt; ventiva arbete samt beräkna kostnaderna för de olika verksamhetsdelarna i detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;Ge en lägesbeskrivning avseende olika insatser som genomförts i syfte att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen och då särskilt för barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Redovisa hur arbetet med det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet för äldre på nationell, regional och lokal nivå har fortlöpt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;I samråd med berörda myndigheter och organisationer, fullfölja planeringsarbetet och förberedelserna inför genomförandet av ett fysiskt aktivitetsår 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Redovisa hur arbetet för att förhindra spelberoende har fortlöpt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;Utöver de i regleringsbrevet angivna uppdragen finns även en rubrik kallad &lt;SPAN class="ft21"&gt;Övriga mål och krav på återrapportering&lt;/SPAN&gt;. Under denna rubrik anges även ett antal formuleringar som i mycket liknar formuleringarna av mål och uppdrag, t.ex. att Folkhälsoinstitutet skall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft2"&gt;Redovisa på vilket sätt institutet har beaktat den etniska och kulturella mångfalden i sitt interna respektive externa arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Redovisa på vilket sätt institutet utifrån barnkonventionens bestämmelser och intentioner har beaktat barnperspektivet i sitt arbete såväl internt som externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Beskriva på vilket sätt institutet har deltagit i arbetet med mål och inriktning för den nationella storstadspolitiken och samverkat med Integrationsverket kring utvärderingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;Särskilt redovisa insatser och effekter för ungdomar enligt riktlinjer som regeringen närmare bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Särskilda regeringsbeslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har även fått uppdrag och medel genom särskilda regeringsbeslut, liksom medel från Allmänna arvsfonden. Detta har framför allt gällt inom alkohol- och drogområdet där medel beviljats under senare år från den Nationella ledningsgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Inom alkohol- och drogområdet gav regeringen år 1994 i uppdrag åt institutet att ansvara för och leda det alkohol- och drogförebyggande arbetet som riksdagen beslutat om. I uppdraget ingick att sammankalla en nationell ledningsgrupp samt arbeta fram en långsiktig handlingsplan. Folkhälsoinstitutet skulle även ta initiativ till att berörda myndigheter tillsammans utarbetade ett samlat program för forskning inom alkoholområdet. Institutet skulle vidare skapa ett samrådsforum med uppgift att se över det samlade behovet av statistik på alkoholområdet. För dessa uppgifter fick institutet disponera högst 50 000 tkr. Medlen fick även utnyttjas till nödvändiga förvaltningskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;I ett annat regeringsbeslut år 1995 fick Folkhälsoinstitutet i uppdrag att, i enlighet med den nationella handlingsplanen, genomföra de i planen angivna särskilda aktiviteterna under budgetåret 1995/96. För detta ändamål fick institutet disponera högst 60 000 tkr. Ytterligare 10 000 tkr beviljades institutet för år 1997 till förstärkta alkohol- och drogförebyggande insatser i enlighet med Folkhälsoinstitutets plan, vilket var en fortsättning och en utveckling av de förstärkta förebyggande insatser som redovisats i den nationella handlingsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft3"&gt;I ett regeringsbeslut i början av år 1998 beviljade regeringen Folkhälsoinsitutet 15 000 tkr till förstärkta alkohol- och narkotikaförebyg-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;gande insatser för år 1998 i enlighet med en plan på förslag på insatser som institutet lämnat till regeringen. I en skrivelse i slutet av år 1998 lämnade institutet förslag avseende förstärkta förebyggande insatser på alkohol- och narkotikaområdet för år 1999, vilket föranledde regeringen att i december 1998 bevilja Folkhälsoinstitutet 11 000 tkr för dessa insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Totalt under perioden &lt;NOBR&gt;1994–1999&lt;/NOBR&gt; har regeringen således beviljat Folkhälsoinstitutet 146 000 tkr för förstärkta alkohol- och narkotikaförebyggande insatser. Av de totala insatserna under åren har institutet redovisat dels en Nationell handlingsplan för alkohol- och drogförebyggande arbete (Folkhälsoinstitutet 1995:50), dels de insatser som gjorts för de 15 000 tkr som institutet beviljats för år 1998 (skrivelse &lt;NOBR&gt;1999-03-11,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;23-97-1146).&lt;/NOBR&gt; Önskemål om återrapportering har angivits i besluten i generella termer, förutom för handlingsplanen där det angavs att denna skulle redovisas den 1 juli 1995 och för de sista 11 000 tkr angavs att redovisning skulle ske den 15 juli år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;När det gäller stöd från Allmänna arvsfonden har totalt 50 000 tkr beviljats för perioden &lt;NOBR&gt;1997–2000.&lt;/NOBR&gt; Av dessa medel var 30 000 tkr avsedda för ideella organisationers utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser för barn och ungdomar. Ytterligare 30 000 tkr (varav 20 000 tkr är beviljade) är tänkta att ställas till institutets förfogande för ideella organisationers utveckling av tobaksförebyggande insatser för barn och ungdomar. Dessa 30 000 tkr för tobaksförebyggande insatser delas ut till institutet under en treårsperiod med start år 1998. Återrapportering av hur medlena använts skall ske, dels den 1 mars 2000, dels den 1 mars 2001. Delrapporter har lämnats av institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Utöver ovan angivna uppdrag inom alkohol- och drogområdet har Folkhälsoinstitutet haft ett uppdrag att redovisa homosexuellas situation i samhället avseende åren &lt;NOBR&gt;1993–1996&lt;/NOBR&gt; liksom ett uppdrag att genomföra en kartläggning av ungdomars attityder till sex, vilket har avrapporterats i april 2000. I januari 1999 beviljades Folkhälsoinstitutet 3 000 tkr för produktion av ett medicinskt grundmaterial om alkoholens väg genom kroppen, som en följd av att Folkhälsoinstitutet ansökt om medel för detta ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Budgetpropositionen för år 2000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;I budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1) skriver regeringen att institutet ytterligare bör sträva efter att förstärka sin roll som kunskapscentrum och metodutvecklare. I linje med detta ligger att institutet skall stimulera och stötta andra aktörer att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;Det sägs vidare att ”Folkhälsoinstitutet bör i högre grad utnyttja möjligheten att låta fler av institutets aktiviteter utvärderas av extern kompetens.” Dessutom är det regeringens uppfattning att ”Folkhälsoinstitutet ytterligare bör sträva efter att fokusera insatserna på att minska skillnaderna i ohälsa mellan olika grupper i samhället.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Verksamhet, organisation och ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Inriktning och organisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet är en anslagsfinansierad myndighet där verksamheten fokuseras på utvecklingsarbete huvudsakligen i form av olika programverksamheter. Myndigheten har i dag inte till uppgift att svara för traditionell myndighetsutövning och endast mycket begränsat tillsynsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Institutets huvudsakliga uppgifter är att förebygga sjukdom och annan ohälsa samt främja en god hälsa för alla. Till den förebyggande delen räknas de olika sakprogrammen, dvs. alkohol och narkotika, tobak, skador, allergi samt hiv/aids/STD. Till Folkhälsoinstitutets hälsofrämjande delar hör områdena kost och fysisk aktivitet samt barns och ungdomars hälsa, kvinnors hälsa, äldres hälsa och invandrares hälsa. Folkhälsoinstitutet har även i uppdrag att främja villkoren för och förebygga diskriminering av homosexuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Under åren &lt;NOBR&gt;1992–1996&lt;/NOBR&gt; indelades institutet i tre olika enheter, nämligen Hälsa och sexualitet, Hälsa och beroende samt Hälsa och miljö. I enheten Hälsa och sexualitet ingick samlevnad, STD/hiv/aids, och oönskade graviditeter. I enheten Hälsa och beroende ingick alkohol och narkotika samt övriga beroendefrågor. I enheten Hälsa och miljö ingick mat och motion, skador, allergi och tobak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;År 1997 omorganiserades Folkhälsoinstitutet i en förebyggande del och en hälsofrämjande del. Institutets verksamhetsgrenar/ verksamhetsindelning enligt regleringsbrevet är nationellt folkhälsoarbete, lokalt folkhälsoarbete och FoU. Nedan återges Folkhälsoinstitutets nuvarande organisation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bild 1. &lt;/SPAN&gt;Skiss över Folkhälsoinsitutets nuvarande organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft46"&gt;F o l k h ä l s o i n s t i t u t e t s o r g a n i s a t i o n&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft47"&gt;A l k o h o l&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td73"&gt;&lt;SPAN class="p233 ft47"&gt;A l l e r g i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td74"&gt;&lt;SPAN class="p234 ft47"&gt;S&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td75"&gt;&lt;SPAN class="p235 ft47"&gt;T D / H I V /&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td76"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft47"&gt;S k a d o r&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td77"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft47"&gt;T o b a k&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td78"&gt;&lt;SPAN class="p234 ft47"&gt;F r ä m j a n d e&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td71"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft48"&gt;N a r k o t i k a&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td79"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td75"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft47"&gt;a i d s&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td90"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td91"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td92"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td93"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td94"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td95"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td96"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td100"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td96"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td107"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td109"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td116"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td118"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td106"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p238 ft47"&gt;S T A B&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft47"&gt;A d m i n i s t r a t i o n&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft47"&gt;C o n t r o l l e r&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft47"&gt;F o l k h ä l s o r å d&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p242 ft47"&gt;U t v ä r d e r i n g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft47"&gt;F o r s k n i n g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft47"&gt;E k o n o m i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft47"&gt;V e t e n s k a p l i g t a n s v Ö v e r d i r e k t ö r&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft47"&gt;S t f G D&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft47"&gt;G D&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;SPAN class="ft51"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft0"&gt;Som organisationsskissen ovan visar utgörs majoriteten av verksamheten av olika program i form av förebyggande arbete, dvs. arbete med riskfaktorerna alkohol och narkotika, tobak samt förebyggandet av allergi, skador och sjukdomar som hiv/aids samt STD. Programmet Hälsofrämjande är det enda av programmen som arbetar med främjande verksamhet och friskfaktorer. Med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer arbetar institutet med s.k. arenor. Exempel på sådan verksamhet är institutets arbete med hälsofrämjande skolor, öppna förskolan, mödravårds- och barnvårdscentraler, familjecentraler och arbetsplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft2"&gt;Utöver programverksamheten finns även en stabsenhet samt en enhet för utvärdering och forskning. Dessutom finns en enhet för administration inklusive personal samt för ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet arbetar bl.a. med att stimulera, initiera och följa kunskapsutvecklingen samt att bedriva och stödja åtgärdsinriktat folkhälsoarbete. Institutet sprider och producerar kunskaps- och faktaunderlag samt initierar, genomför, dokumenterar och sprider metod- och utvecklingsarbete. Folkhälsoinstitutet arbetar även med policyutveck-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft2"&gt;ling, t.ex. genom att utarbeta olika typer av handlingsprogram och handlingsplaner. Verktyg som institutet arbetar med är bl.a. utbildning, kommunikation, information och IT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Institutet bedriver utåtriktad informationsverksamhet och opinionsbildning samt masskommunikativa insatser via olika medier med anpassade budskap för särskilda målgrupper. Folkhälsoinstitutet tar även fram informationsmaterial för olika yrkesgrupper samt i begränsad omfattning informationsmaterial som riktar sig direkt till allmänheten. Institutet inrättade i mars 1997 en webbplats på Internet som främst riktar sig till yrkesverksamma inom folkhälsoområdet. Folkhälsoinstitutet har för närvarande ett stort antal titlar som omfattar allt från böcker, rapporter, broschyrer, småskrifter o.dyl. till video- och ljudband och &lt;NOBR&gt;CD-media.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;En genomgång som Folkhälsoinstitutet gjort av material/- informationssatsningar under åren &lt;NOBR&gt;1997–1999&lt;/NOBR&gt; visade att institutet under åren &lt;NOBR&gt;1997–1999&lt;/NOBR&gt; producerat sammanlagt 299 materialprodukter. Med materialprodukter menades rapporter, kartläggningar, utvärderingar, konferensrapporter, metod/utbildning, böcker, broschyrer, informationsskrifter, övrig marknadsföring samt vissa kampanjer. De kampanjer som medräknats i analysen var ”Love Power”, ”Guldgaffeln”, ”Drick med huvudet” och ”Inne 99”. Av de s.k. materialprodukter som framställts av institutet togs 73 procent fram för målgruppen professionella, 13 procent riktades till allmänheten (direktexponering/förmedling till allmänheten) och 8 procent vände sig till allmänheten via professionella som aktiva förmedlare (t.ex. lärare eller barnmorskor). Övriga 6 procent riktades till både professionella och allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft0"&gt;I årsredovisningen för år 1998 står bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Under 1998 bedrevs mycket information med hjälp av masskommunikativa insatser framför allt inom alkohol- och narkotikaområdet och hiv/ aidsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet redovisar, inom verksamhetsgrenen nationellt folkhälsoarbete, att sammanlagt 18 kampanjer genomförts under året. I årsredovisningen har en vidare definition av kampanjer använts. Enligt Folkhälsoinsitutet är den traditionella synen på användandet av masskommunikativa hälsobudskap att de riktar sig direkt till individen och har som mål att uppmuntra till lämpliga beteenden eller livsstilsförändringar. Användningen av denna typ av kommunikation bör enligt Folkhälsoinstitutet rikta sig till flera aktörer/nivåer samtidigt för att få effekt och kan indelas i tre grupper; direkt till individen, påverkan på lokala och regionala folkhälsoarbetare samt påverkan på samhällsopinionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft0"&gt;En s.k. masskommunikativ insats eller kampanj innehåller enligt Folkhälsoinstitutet kommunikation via ett flertal olika kanaler samt en samordnad uppsättning av aktiviteter, t.ex. affischer, annonser och artiklar i dags- och veckopress, massdistribuerade informationsblad, böcker, radio- och &lt;NOBR&gt;TV-inslag,&lt;/NOBR&gt; multimedia, video och Internetsatsningar. Dessutom anser institutet att insatsen bör komma i anslutning till andra åtgärder för att bli framgångsrik, t.ex. opinionsbildning i radio, TV och tidningar, utbildningsinsatser, lokalt arbete, satsningar på arenor som arbetsliv och föreningsliv, uppföljningar och förstärkningar i skolor och t.ex. inom primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Andra metoder för Folkhälsoinstitutets verksamhet är arbete med nätverk, samverkan och andra former av kontaktarbete. Institutet initierar och stödjer därför över ett tjugotal olika nätverk för att på så sätt möjliggöra en växelverkan mellan nationell och lokal nivå liksom över sektorsgränserna. Institutet menar att denna samverkansform skapar goda möjligheter för implementering och erfarenhetsåterföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet ger även ekonomiskt stöd i form av organisations- och projektstöd. Institutet utlyser, bedömer och följer upp de projekt som beviljats ekonomiskt stöd. Ekonomiskt stöd ges särskilt för olika former av drog- och &lt;NOBR&gt;hiv-preventionsinsatser&lt;/NOBR&gt; på regional och lokal nivå. Inom andra verksamheter är möjligheterna till stöd starkt begränsat. Projektstöden begränsas till insatser som bedöms ha utvecklingspotential, strategiskt, metodmässigt eller liknande. Erfarenheter och resultat dokumenteras i institutets projektdatabas. I viss utsträckning ges även stöd till &lt;NOBR&gt;FoU-projekt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;På nationell nivå sker regelbundet samverkan med ett antal myndigheter samt med &lt;NOBR&gt;FoU-organ.&lt;/NOBR&gt; I den s.k. generaldirektörsgruppen ingår ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; myndigheter inklusive Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Tillsammans med Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet ingår Folkhälsoinstitutet även i en nationell samrådsgrupp som samarbetar och regelbundet stämmer av sina insatser för det regionala och lokala utvecklingsarbetet samt diskuterar angelägna utvecklingsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;FoU-området&lt;/NOBR&gt; är olika samarbetsformer etablerade med framför allt Socialvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Rådet för arbetslivsforskning, Forskningsrådsnämnden, universitet och högskolor m.fl. Inom institutets olika programverksamheter är dessutom etablerat olika samverkansformer med berörda instanser inom sakområdet i fråga. Kontinuerligt samarbete sker även med ett antal nationella organisationer, t.ex. Cancerfonden, Astma- och allergiförbundet, RFSU, RFSL, NTF, CAN och invandrarorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;På regional nivå har institutet främst kontakter med landstingens samhällsmedicinska enheter eller motsvarande. För att utveckla läns-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft2"&gt;styrelsernas roll att förebygga alkohol- och annat drogmissbruk har samarbetet med dessa ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;På lokal nivå har Folkhälsoinstitutet kontakter med kommuner och lokala folkhälsoråd. Majoriteten av landets kommuner, bedöms år 1999 ha inrättat lokala folkhälsoråd och över 100 kommuner är s.k. allergianpassade kommuner. Inom skadeprogrammet arbetar man dessutom sedan 1992 med konceptet En säker och trygg kommun. Merparten av det ekonomiska stöd som institutet förmedlar går dessutom till regionalt och lokalt folkhälsoarbete som drivs av kommuner och landsting, frivilligorganisationer och s.k. aktionsgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Personal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Antalet anställda har under åren ökat, från 69 budgetåret 1993/94 till 103 budgetåret 1999, motsvarande 91 årsarbetskrafter. Av de 103 anställda är 92 tillsvidareanställda. Den största delen, 77 procent, av personalen utgörs av kvinnor. Av institutets ledning utgörs 54 procent av kvinnor. Personalomsättningen år 1999 ligger på samma nivå som för år 1998, cirka 10 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har en stor andel personal med akademisk grundutbildning och en relativt stor andel forskningsutbildade. År 1999 hade 72 procent av personalen minst akademisk grundexamen och 17 procent var licentiater, doktorer eller docenter. Nästan alla disputerade medarbetare har forskat i ämnen som är nära relaterade till folkhälsovetenskap. Ytterligare några är välmeriterade experter inom sitt respektive folkhälsoområde. Två medarbetare har magisterexamen i folkhälsovetenskap som påbyggnad. Nitton medarbetare har varierande påbyggnad i folkhälsovetenskap. Det övervägande antalet akademiskt utbildade (43 av 74) hade examen inom området ekonomi, samhällsvetenskap eller beteendevetenskap. Nio medarbetare, varav tre läkare, har utbildning för vårdyrken. Under de senaste två åren har nyrekryterats nio handläggare/chefer (administrativa arbetsuppgifter undantagna). Av dessa har sex påbörjad folkhälsovetenskaplig påbyggnad och två doktorsexamen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft0"&gt;För att stadga upp verksamhetsstyrning och verksamhetsuppföljning har dessutom en controller tillsatts under år 1999. Den interna forskarkompetensen har vidare förstärkts så att varje program i dag har minst en forskarkompetent medarbetare. Av den personal som anställdes under institutets första halvår är 24 medarbetare fortfarande anställda. Genom samarbetsavtal dels inom &lt;NOBR&gt;FoU-området&lt;/NOBR&gt; med universitet och högskolor, dels med praktiker tillförs vissa program ytterligare personalresurser. Dessutom anlitas konsulter, se nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft2"&gt;Under det gågna året har institutet prioriterat kompetensutveckling i folkhälsovetenskap, chefsutbildning, språk, &lt;NOBR&gt;EU-kunskap&lt;/NOBR&gt; och data. I genomsnitt har varje medarbetare deltagit i kompetensutveckling eller omvärldsanalys 6 procent av arbetstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft4"&gt;Egen personal och köpta tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;När Folkhälsoinstitutet bildades år 1992 fanns en inriktning att institutet skulle bygga upp en god sakkompetens inom respektive programområde, medan forskning eller kompetens att genomföra större informationsinsatser skulle köpas externt. Denna inriktning tillsammans med en strävan att ha få administratörer gjorde att en bemanning på &lt;NOBR&gt;50–65&lt;/NOBR&gt; personer skisserades. Successivt har dock personalstyrkan ökat till ca 100 personer. Ökningen har avsett både utåtriktad verksamhet och administrativt stöd. Vad gäller konsultmedverkan har den varierat under åren och kostnaden uppgår år 1999 till 24 456 tkr, vilket motsvarar mer än hälften av institutets kostnader för anställd personal (se även under rubrik Ekonomi, övriga driftskostnader).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Ansvaret för information inom institutets sakområden har delegerats till respektive program. För skriftlig information och materialproduktion finns dock rådgivningsstöd, grafisk profil och en resurspool (redan upphandlade personer/företag med olika specialiteter). Vanligtvis köps tjänster för hela produktionen som t.ex. skribent, layout, illustrationer och tryckning. I ett mindre antal fall är medarbetare inom institutet skribenter. Folkhälsoinstitutet står alltid för idé, projektledning och målgruppsanalys m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Försäljning/distribution sker genom en upphandlad distributör som ombesörjer ordermottagning, distribution, fakturering och betalningsbevakning. I ett fåtal fall ges skrifter ut genom förlag. Oftast avser det produktioner som förväntas intressera en bredare publik och som kan ha en viss kommersiell efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Information via andra media som affischering, annonsering, TV, video, filmer sker alltid med hjälp av köpta tjänster. De större informationskampanjer som genomförts har alla köpts från idé till genomförande. Syfte, strategi och målgrupper har dock formulerats av institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Den nya informationskanalen via Internet och webbplats ställer krav på uppdatering och anpassning av texter till webbformat. Här har institutet bemanning med webbmaster och webbredaktör för att möjliggöra egen styrning av webbproduktionen. En stor del av informationen till de professionella avnämarna väntas framöver komma att ske via institutets webbplats. Den tekniska driften av webbplatsen sker genom ett upphandlat företag. Alla presskontakter förmedlas via den centralt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft2"&gt;informationsansvarige. Vid större aktiviteter riktade till massmedia kan institutet ta hjälp av konsulter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har egen personal för personaladministration, ekonomiadministration och registratur/arkiv. Vaktmästeriet klarar normala situationer, men viss extrahjälp köps vid omflyttningar, reparationer och dylikt. Posthantering inklusive frankering är en köpt tjänst. Även lokalvården köps. Upphandling och inköp klaras normalt med egna resurser, men ibland köps specialistkompetens. Även juridisk kompetens köps in. För &lt;NOBR&gt;ADB-stödet&lt;/NOBR&gt; köps alla tekniska tjänster men för det dagliga stödet finns en egen &lt;NOBR&gt;ADB-samordnare.&lt;/NOBR&gt; Egen reception finns som också är första instans när det gäller att svara på mer allmänna förfrågningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;På varje program och enhet finns ett stöd med ca &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; assistenter. Stödet avser främst ekonomihantering, konferensadministration, hantering och bevakning av bidragsärenden samt enklare telefonförfrågningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft4"&gt;Anslagsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet finansieras huvudsakligen via anslagsmedel över statsbudgeten (utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg) dels via förvaltningsanslaget A8 Folkhälsoinsitutet, dels via anslaget A4 Insatser mot aids. För år 2000 uppgår förvaltningsanslaget till 110 999 tkr och anslaget Insatser mot aids uppgår till 65 622 tkr. Därutöver disponerar institutet även 4 000 tkr från anslag B9 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m. för insatser mot spelberoende. Totalt anslag till myndigheten för år 2000 är 180 621 tkr.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Tabell 1&lt;/SPAN&gt;. Anslagsutvecklingen under budgetåren &lt;NOBR&gt;1992/93–1999&lt;/NOBR&gt; (tkr).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Anslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;1992/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;1993/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;1994/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;1995/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;1997&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;1998&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;1999&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;18 mån&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Folkhälsoinstitutet 106 883&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;136 364&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;160 039&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;195 244&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;113 460&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;110 178&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;109 047&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Insatser mot aids&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;168 220&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;161 720&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;161 720&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;237 600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;150 887&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;65 622&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;51 622&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Bidrag till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;folkrörelserna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;1 774&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Bidrag till CAN&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;7 964&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;7 964&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;11 946&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;7 964&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;7 964&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Spelberoende&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;4 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td128"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;276 877&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;306 048&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;329 723&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;444 790&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;272 311&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;183 764&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;164 669&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Diagram 1&lt;/SPAN&gt;. Anslagsutvecklingen under perioden &lt;NOBR&gt;1992/93–1999,&lt;/NOBR&gt; procentuell förändring.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;SPAN class="p255 ft53"&gt;100%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td132"&gt;&lt;SPAN class="p255 ft53"&gt;80%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td135"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td137"&gt;&lt;SPAN class="p256 ft53"&gt;Spelberoende&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td135"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;SPAN class="p255 ft53"&gt;60%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;SPAN class="p256 ft53"&gt;Bidrag till CAN&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p255 ft53"&gt;40%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p256 ft55"&gt;Insatser mot aids&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td132"&gt;&lt;SPAN class="p255 ft53"&gt;20%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;SPAN class="p256 ft55"&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td135"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td132"&gt;&lt;SPAN class="p255 ft53"&gt;0%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td135"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td132"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft53"&gt;92/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td133"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft53"&gt;93/94 94/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td134"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft53"&gt;95/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td135"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft53"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td136"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft53"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;SPAN class="p257 ft53"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td138"&gt;&lt;SPAN class="p258 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Folkhälsoinstitutet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td135"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Anm: &lt;/SPAN&gt;Bidrag till folkrörelserna år 1992/93 är ej medtaget i diagrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;Anslagsutvecklingen under åren 1992/93 t.o.m. år 1999 visar på en minskning av institutets erhållna anslag med 41 procent, vilket till största delen beror på en minskning av aidsanslaget under perioden med 69 procent, eller 116 598 tkr. Medel för åtgärder inom hiv/ aidsområdet har i stället fördelats på annat sätt än via Folkhälsoinstitutet. Detsamma gäller visst stöd till nykterhetsorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Fr.o.m. budgetåret 1993/94 tillfördes förvaltningsanslaget 6 500 tkr från aidsanslaget. Medlen avsåg förvaltningskostnader dvs. löner, lokaler m.m. för uppgifter inom &lt;NOBR&gt;hiv/aids-området.&lt;/NOBR&gt; Syftet var att i fortsättningen samla samtliga förvaltningskostnader under ett anslag. Under år&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;1993/94 och 1994/95 tillfördes extra medel för bl.a. Kvinnors hälsa. Under åren &lt;NOBR&gt;1996–1998&lt;/NOBR&gt; ålades samtliga myndigheter ett besparingskrav som ett led i saneringen av statsfinanserna. För institutets del innebar detta en nedddragning av anslaget under dessa år för att finansiera annan verksamhet inom Socialdepartementets område. För budgetåret 1999 minskade anslaget med ytterligare 1 131 tkr. Även för år 2000 har anslaget minskat på grund av neddragning av anslaget för att finanisera annan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Budgetåret 1995/96 minskades aidsanslaget då en överföring skedde av medel till Smittskyddsinstitutet. Fr.o.m. år 1998 minskade aidsanslaget med 90 000 tkr då det s.k. extra bidraget för &lt;NOBR&gt;hiv/aids-förebyg-&lt;/NOBR&gt; gande åtgärder inom storstadsområdena (Stockholm, Göteborg och Malmö) gavs direkt till respektive kommun och/eller landsting i stället för via Folkhälsoinstitutet. För år 1999 gjordes en engångsvis minskning med 14 000 tkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;Fr.o.m. 1995/96 har stöd till nykterhetsorganisationer (18 245 tkr) inte betalats via Folkhälsoinstitutet. Anslaget Bidrag till folkrörelser avsåg stöd till nykterhetsorganisationer som fr.o.m. 1993/94 ingick i förvaltningsanslaget. Anslaget Bidrag till CAN har under åren &lt;NOBR&gt;1993/94–1998&lt;/NOBR&gt; varit en ren transferering som inte påverkat institutets verksamhet. Fr.o.m. år 1999 är Socialstyrelsen förmedlare av bidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Förvaltningsanslaget uppgick år 1999 till 109 047 tkr, vilket nästan ligger i samma nominella nivå som budgetåret 1992/93, dvs. 106 883 tkr. Om man i stället jämför 1999 års nivå med året 1994/95, då en topp nåddes i uppbyggnadsskedet, har dock en minskning av förvaltningsanslaget skett med 32 procent eller 50 992 tkr. Anslagsutvecklingen ger dock inte hela bilden av vilka medel regeringen ställt till förfogande. Regeringen har lämnat särskilda bidrag för vissa specificerade uppdrag, t.ex. inom alkohol- och drogområdet, och regeringen har även under årens lopp tillfört medel ur Allmänna arvsfonden. Anslaget Spelberoende är ett öronmärkt anslag som tillkom år 1999 för forskning och förebyggande insatser mot spelberoende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Anslagssparande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft2"&gt;För statliga myndigheter finns en rätt att spara outnyttjade anslagsmedel från ett år till ett annat. Nedan finns i tabellform Folkhälsoinstitutets anslagssparande över tiden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Tabell 2&lt;/SPAN&gt;. Utvecklingen av anslagssparandet under perioden 1992/93– 1999.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Anslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;92/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;93/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;94/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p262 ft52"&gt;95/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td10"&gt;&lt;SPAN class="p262 ft52"&gt;18 mån&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td10"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td142"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;IB anslagssparande 34 696&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;51 935&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;55 818&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td10"&gt;&lt;SPAN class="p262 ft52"&gt;26 026&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;31 650&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;16 089&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;18 832&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Årets förändring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;17 267&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;3 947&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-29&lt;/NOBR&gt; 792&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td10"&gt;&lt;SPAN class="p262 ft52"&gt;5 624&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt; 561&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;2 743&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-15&lt;/NOBR&gt; 639&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Besparing&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p263 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-28&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td10"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td142"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;UB anslagssparande51 935&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;55 818&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;26 026&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td10"&gt;&lt;SPAN class="p262 ft52"&gt;31 650&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;16 089&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;18 832&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;3 193&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Insatser mot aids&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;IB anslagssparande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;8 561&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;9 424&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;11 585&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td10"&gt;&lt;SPAN class="p262 ft52"&gt;17 061&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;14 404&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;9 662&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;6 277&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Årets förändring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;863&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;2 161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;5 476&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td10"&gt;&lt;SPAN class="p262 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; 657&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt; 742&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt; 385&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt; 670&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;UB anslagssparande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;9 424&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;11 585&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;17 061&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td10"&gt;&lt;SPAN class="p262 ft52"&gt;14 404&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;9 662&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;6 277&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;607&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;I tabellen ovan redovisas all överföring av medel som anslagssparande. Under några år har anslag varit s.k. reservationsanslag, där överförda medel benämns reservationer i stället för anslagssparande. För enkelhetens skull har dock en enhetlig benämning använts. De redovisade besparingarna under anslag Folkhälsoinstitutet avser besparingar som gjorts under löpande verksamhetsår, till skillnad från besparingar som gjorts i samband med budgetprocessen och som beskrivs ovan under rubrik Anslagsmedel. Ingående balanser (IB) för 1992/93 avser överförda medel avseende institutets verksamhet från tidigare ansvariga organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har haft ett högt sparande av anslagsmedel under årens lopp. Detta gäller framför allt perioden under uppbyggnadsskedet, dvs. under åren &lt;NOBR&gt;1992/93–1994/95.&lt;/NOBR&gt; Därefter har sparandet minskat kraftigt med en rejäl minskning från utgången av budgetåret 1998 till utgången av 1999 (från 18 832 tkr till 3 193 tkr). Detsamma gäller för aidsanslaget, dvs. en ökning av anslagssparandet t.o.m. år 1994/95 för att därefter minska rejält från år 1998 till år 1999 (från 6 277 tkr till 607 tkr). Totalt har således institutet ökat sin förbrukning av anslagsmedel med 21 309 tkr under år 1999, vilket nästan motsvarar hälften av institutets personalkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Enligt institutet har det varit en medveten strategi att minska anslagssparandet framför allt på grund av osäkra ekonomiska förutsättningar. Ett annat skäl har också angetts, nämligen att principen med ettåriga anslag gjort att institutet haft en sen planering varje år, vilket medfört ett produktionsstopp i slutet av varje år och som skapat förseningar och oplanerat anslagssparande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td143"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft4"&gt;Finansiering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td143"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;Av Folkhälsoinsitutets finansieringskällor år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td144"&gt;&lt;SPAN class="p264 ft0"&gt;1999 utgör anslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td143"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;81 procent, bidragen 16 procent och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td144"&gt;&lt;SPAN class="p264 ft0"&gt;3 procent, dvs. totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td143"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;230 259 tkr.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Tabell 3&lt;/SPAN&gt;. Finansieringskällor under perioden &lt;NOBR&gt;1992/93–1999&lt;/NOBR&gt; (tkr) (förbrukade medel, icke erhållna).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Finansierings&lt;SPAN class="ft56"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;källa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td152"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td153"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft59"&gt;92/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft59"&gt;93/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td149"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft59"&gt;94/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td150"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft59"&gt;95/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td141"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft59"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft59"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td149"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft59"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td152"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;18 mån&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Anslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td130"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;259 374&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;299 940&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td149"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;354 040&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;441 823&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td141"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;282 613&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;184 407&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td149"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;185 958&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Bidrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td152"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td153"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;492&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;32 597&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;63 704&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;28 417&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;27 441&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;37 218&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td152"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td153"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;242&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;844&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;2 109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;4 958&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;3 943&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;5 858&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;6 031&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Ränteintäkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td153"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;4 858&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;4 731&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;4 910&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;1 722&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;1 132&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;1 052&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;259 731&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;306 134&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td149"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;393 477&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td150"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;515 394&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td141"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;316 695&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;218 837&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td149"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;230 259&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Diagram 2&lt;/SPAN&gt;. Finansieringskällor under perioden &lt;NOBR&gt;1992/93–1999&lt;/NOBR&gt; (tkr) (använda medel, icke erhållna), procentuell förändring.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;SPAN class="p267 ft53"&gt;100%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td156"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td158"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;SPAN class="p268 ft53"&gt;80%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td156"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td158"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;SPAN class="p268 ft53"&gt;60%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td157"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td158"&gt;&lt;SPAN class="p269 ft53"&gt;Avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td155"&gt;&lt;SPAN class="p268 ft53"&gt;40%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;SPAN class="p269 ft53"&gt;Bidrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td156"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td157"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td158"&gt;&lt;SPAN class="p269 ft53"&gt;Anslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td155"&gt;&lt;SPAN class="p268 ft53"&gt;20%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td157"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td156"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td157"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td158"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;SPAN class="p270 ft53"&gt;0%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td157"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td155"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft53"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft53"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;SPAN class="p271 ft53"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft53"&gt;92/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft53"&gt;93/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft53"&gt;94/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td157"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft53"&gt;95/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td158"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td159"&gt;&lt;SPAN class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td157"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td158"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Anm&lt;/SPAN&gt;: Ränteintäkter är ej medtagna i diagrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft2"&gt;Som framgår ovan har den huvudsakliga finansieringskällan varit anslagsmedel under hela perioden. Anslagen som finansieringskälla har dock minskat absolut och relativt sett gentemot andra finansieringskällor medan bidragsdelen har ökat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;Bidragsdelen av finansieringen avser främst regeringsuppdraget avseende fördjupade alkohol- och drogpolitiska åtgärder med 137 723 tkr för perioden &lt;NOBR&gt;1994/95–1999.&lt;/NOBR&gt; Under åren &lt;NOBR&gt;1997–1999&lt;/NOBR&gt; har även projektstöd via Allmänna arvsfonden, ett forskningsprojekt om spelberoende&lt;SPAN class="ft35"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;samt stöd till ett filmprojekt&lt;SPAN class="ft35"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;redovisats som intäkter av bidrag med 39 534 tkr, varav 33 611 tkr är medel från Allmänna arvsfonden. I övrigt redovisas vissa externt finansierade projekt dvs. bidrag från andra myndigheter år 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Ökningen av bidrag som finansieringskälla beror dels på att regeringsuppdraget avseende fördjupade alkohol- och drogpolitiska åtgärder tillkom, dels en ökning av bidrag från EU med början 1995/96. De två senaste åren har &lt;NOBR&gt;EU-bidraget&lt;/NOBR&gt; varit ca 2 000 tkr med en tyngdpunkt inom alkohol- och narkotikaområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Som omnämnts ovan har regeringen under ett antal år tillbaka via Nationella ledningsgruppen anvisat särskilda medel för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder för förstärkning av det nationella och lokala förebyggande arbetet. För institutets del har detta inneburit att särskilda medel anvisats för åren &lt;NOBR&gt;1994–1999.&lt;/NOBR&gt; Under perioden &lt;NOBR&gt;1994–1997&lt;/NOBR&gt; anvisades totalt 120 000 tkr, dvs. 50 000 tkr år 1994, 60 000 tkr år 1995 och 10 000 tkr år 1997. För år 1998 tilldelades ytterligare 15 000 tkr för år 1998 och 11 000 tkr för år 1999. Stöd har även, vilket omnämndes ovan, utgått från Allmänna arvsfonden under perioden &lt;NOBR&gt;1997–1999.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Avgiftsdelen av finansieringen utgörs främst av försäljningsintäkter av skrifter och informationsmaterial, kurser och konferenser samt under år 1998 och 1999 några &lt;NOBR&gt;SIDA-uppdrag&lt;/NOBR&gt; (tjänsteexport). Prissättning (förutom &lt;NOBR&gt;SIDA-uppdrag)&lt;/NOBR&gt; har främst använts för att styra efterfrågan till avsedda målgrupper. Ökade avgiftsintäkter är mer ett resultat av ökad material- och konferensproduktion samt ökad tjänsteexport än en medveten strategi med alternativ finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft0"&gt;Ränteintäkter hänför sig till största delen från anslagssparande (erhållna men ej använda anslagsmedel) inom förvaltningsanslaget och förskottsbetalda bidrag. Räntekonto infördes budgetåret 1993/94. Minskningen av ränteintäkter speglar en strävan att successivt minska anslagssparandet samt det sjunkande ränteläget under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;T.o.m. år 1998 redovisades projektet om spelberoende som bidrag. År 1999 uppfördes medel på statsbudgeten för detta ändamål vilket gjort att Folkhälsoinstitutet fr.o.m. år 1999 redovisat projektet som anslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Regeringsuppdrag år 1999 där Folkhälsoinstitutet beviljades medel à 3 000 tkr för framtagande av ett medicinskt informationsmaterial.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft4"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Under budgetåret 1999 har institutet förbrukat 230 891 tkr, vilket är en ökning från föregående år med 5 procent. Institutets kostnader redovisas i tabell nedan under posterna personal, lokaler, övriga driftskostnader, avskrivningar, räntekostnader och bidrag. Övriga driftkostnader och bidragskostnader kommenteras separat under rubriker nedan. Räntekostnader avser huvudsakligen lån för investeringar. Avskrivningar avser periodisering av kostnader för investeringar med en ekonomisk livslängd på minst 3 år (datorer, datorutrustning, inventarier, större kontorsmaskiner m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Diagram 3&lt;/SPAN&gt;. Kostnadsfördelning budgetåret 1999.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td160"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td161"&gt;&lt;SPAN class="p276 ft55"&gt;Personal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td160"&gt;&lt;SPAN class="p277 ft55"&gt;Bidrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;SPAN class="p278 ft55"&gt;20%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td160"&gt;&lt;SPAN class="p279 ft55"&gt;37%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td161"&gt;&lt;SPAN class="p280 ft55"&gt;Lokaler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td160"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft66"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td160"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;SPAN class="p281 ft55"&gt;2%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td160"&gt;&lt;SPAN class="p282 ft55"&gt;Avskrivn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td161"&gt;&lt;SPAN class="p283 ft55"&gt;Övriga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td160"&gt;&lt;SPAN class="p284 ft55"&gt;1%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;SPAN class="p285 ft55"&gt;driftkostn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td160"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;SPAN class="p283 ft55"&gt;40%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;Som framgår av diagrammet ovan utgör övriga driftskostnader (inkl avskrivningar och räntor) år 1999 den största delen av de totala kostnaderna för myndigheten, 40 procent, följt av bidrag, 37 procent. Personalkostnaderna står för 20 procent och lokalkostnaderna för 2 procent av de totala kostnaderna. De totala kostnaderna år 1999 uppgick till 230 891 tkr.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Tabell 4&lt;/SPAN&gt;. Kostnadsutvecklingen under perioden &lt;NOBR&gt;1992/93–1999&lt;/NOBR&gt; (tkr).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft62"&gt;Kostnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;SPAN class="p263 ft51"&gt;92/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;93/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;94/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft51"&gt;95/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td162"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft51"&gt;18 mån&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft51"&gt;Personal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td162"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td85"&gt;&lt;SPAN class="p263 ft67"&gt;17 678&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;23 860&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;29 173&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft51"&gt;53 735&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft51"&gt;41 569&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;41 583&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;45 492&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft51"&gt;Lokaler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;SPAN class="p263 ft51"&gt;3 037&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;4 069&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;5 083&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft51"&gt;8 980&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;5 861&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;5 884&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;5 391&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft51"&gt;Övriga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td163"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft51"&gt;driftkostnader 48 537&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;80 007&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;136 107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft51"&gt;164 717&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;88 964&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;83 772&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;92 666&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td164"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft67"&gt;Avskrivningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;SPAN class="p263 ft51"&gt;357&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;678&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;975&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft51"&gt;2 070&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;1 561&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;1 660&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;1 769&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft51"&gt;Ränte-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft51"&gt;kostnader&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;SPAN class="p263 ft51"&gt;241&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;268&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;297&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft51"&gt;522&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;178&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;223&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;225&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft51"&gt;Bidrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td32"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft51"&gt;191 104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;198 123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;222 793&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft51"&gt;282 335&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft51"&gt;178 510&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;85 740&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;85 348&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td32"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft51"&gt;260 954&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;307 005&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;394 429&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft51"&gt;512 359&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft51"&gt;316 643&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;218 862&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft51"&gt;230 891&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p140 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Folkhälsoinstitutet&lt;SPAN class="ft51"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Diagram 4&lt;/SPAN&gt;. Kostnadsutvecklingen under perioden &lt;NOBR&gt;1992/93–1999&lt;/NOBR&gt; (tkr).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;250 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td32"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;200 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td166"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft68"&gt;Bidrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td32"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;150 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft69"&gt;Övriga driftkostn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td166"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft68"&gt;Personal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td32"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;100 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft68"&gt;Lokaler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td166"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft68"&gt;Avskrivningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;50 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft68"&gt;Räntekostn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td32"&gt;&lt;SPAN class="p289 ft68"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td166"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td32"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;92/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;93/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td165"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;94/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;95/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td134"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft68"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p291 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Anm&lt;/SPAN&gt;: Bå 1995/96 omräknat till 12 månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;Av kostnadsutvecklingen enligt resultaträkningarna kan översiktligt utläsas att det successivt har skett en tyngdpunktsförskjutning från bidrag till egen verksamhet. Den största minskningen av kostnader för bidrag beror på att det skett en omläggning av det s.k. extra bidraget till storstäderna för hiv/aidsförebyggande arbete från institutet till kommuner och landsting. Denna omläggning svarade för i princip hela minskningen av bidrag från 1997 till 1998. En mindre del av kostnadsminskningen beror på att uppgifterna att fördela ekonomiskt stöd till CAN och vissa andra organisationer har förts över till Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft2"&gt;Utvecklingen av personalkostnader speglar till stor del den uppbyggnad av institutets bemanning som skett successivt. Efter utgången av 1995/96 fanns i princip nuvarande personalstyrka. Därefter har en viss personalomsättning skett, men endast en mindre ökning. Ytterligare förklaring till ökade kostnader är avtalsenliga löneökningar och ökade sociala avgifter med 5 procent under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Övriga driftskostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft2"&gt;I övriga driftkostnader ingår kostnader för olika typer av köpta varor (ej investeringar) eller tjänster för den löpande produktionen och verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Tabell 5&lt;/SPAN&gt;. Utvecklingen av övriga driftskostnader under perioden &lt;NOBR&gt;1992/93–1999&lt;/NOBR&gt; (tkr).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Kostnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft52"&gt;92/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;93/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;94/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;95/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;18 mån&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td168"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Annonser och media27 255&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td140"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;27 911&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;34 909&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;31 930&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;16 958&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;12 446&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;16 979&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Samarbetsavtal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft52"&gt;5 247&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;15 478&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;24 851&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;41 273&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;25 401&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;21 458&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;19 815&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Konsulter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft52"&gt;4 571&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;15 964&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;43 906&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;44 257&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;17 740&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;20 018&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;24 456&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Tryckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft52"&gt;2 948&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;8 181&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;11 467&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;17 863&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;8 960&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;9 794&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;8 244&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Distribution&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft52"&gt;2 247&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;3 106&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;3 775&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;5 472&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;3 167&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;2 734&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;2 959&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Resor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft52"&gt;1 871&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;3 763&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;7 122&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;11 478&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;6 110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;4 111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;4 915&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Porto och telefon&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft52"&gt;2 256&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;2 792&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;4 042&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;8 283&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;5 897&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;4 962&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;4 604&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Övrigt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft52"&gt;2 142&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;2 812&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;6 035&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;4 161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;4 731&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;8 248&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;10 694&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td128"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft52"&gt;48 537&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td140"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;80 007&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;136 107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td76"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft52"&gt;164 717&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;88 964&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;83 772&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;92 666&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Diagram 5&lt;/SPAN&gt;. Utvecklingen av övriga driftskostnader under perioden &lt;NOBR&gt;1992/93–1999&lt;/NOBR&gt; (tkr).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;45 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;40 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td171"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;35 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td171"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft68"&gt;Annonser och media&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;30 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td171"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft68"&gt;Samarbetsavtal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;25 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td171"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft68"&gt;Konsulter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;20 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td171"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft68"&gt;Tryckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;15 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td171"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft68"&gt;Övrigt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;10 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td171"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;5 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft68"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;92/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td140"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;93/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td102"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft68"&gt;94/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td85"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;95/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td151"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft68"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td170"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td171"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft68"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr39 td168"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Folkhälsoinstitutet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td171"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Anm&lt;/SPAN&gt;: Bå 1995/96 omräknat till 12 månader.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft0"&gt;Kostnader för information och kampanjer har minskat både absolut och relativt sett under hela perioden. Dock har kostnaderna ökat något igen under budgetåret 1999. Kostnaderna för samarbetsavtal (se ovan) har minskat sedan budgetåret 1995/96. Kostnader för konsulter minskade under åren 1995/96 och 1997 för att därefter öka igen under 1998 och 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Annonser och media avser alla typer av massmedial exponering som t.ex. annonser, TV, film, video m.m., men också olika kostnader för framtagande av information som (reklam) byråmedverkan, skribenter och layout. Oftast ingår även olika typer av omkostnader. Under annons och media redovisas de tidigare större kampanjerna inom hiv/aidsområdet som t.ex. Love Power, senare tiders uppföljningar i form av sommarkampanjer och de kampanjer inom alkoholområdet som genomförts inom ramen för regeringsuppdraget avseende fördjupade alkohol- och drogpolitiska åtgärder. Minskningen av kostnader under perioden speglar framför allt en minskad satsning på kampanjer under de senaste fyra åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Samarbetsavtal står för långvariga avtal (vanligtvis &lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; år) med universitet/högskolor (forskning) eller regionala praktikcentra, t.ex. Skaraborgsinstitutet eller Folkhälsa Sundsvall (utveckling, utbildning o.dyl.). Stödet till forskning och utveckling har fått relativt större betydelse över tiden. En minskning sedan 1997 kan dock konstateras dels beroende på nedläggning av samarbetscentra i Göteborg och Skövde, dels beroende på att samarbetsavtalet med Umeå Universitet har ersatts&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft2"&gt;av annat stöd till forskning som redovisas under bidrag till statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Under rubriken konsulter redovisas enligt statliga redovisningsprinciper en mängd olika typer av köpta tjänster. Det är alltså inte enbart experter och andra professionella utövare som avses. Den stora ökningen under 1994/95 och 1995/96 avser framför allt uppdrag inom ramen för regeringsuppdraget avseende fördjupade alkohol- och drogpolitiska åtgärder då en mobilisering snabbt skulle genomföras samt uppdrag inom ramen för Allergiåret 95. Ökningen under de senaste åren beror på satsningar inom Innemiljöåret 99 och pågående större externa utvärderingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Minskningen av trycknings- och distributionskostnader (och även mediakostnader ovan) under de senaste åren speglar en ambition att minska utgivningen av böcker, skrifter, informationsmaterial m.m. Be- dömningen har gjorts dels att produktionen har varit väl omfattande tidigare, dels att flertalet professionella avnämare har tillgång till Internet varför en successiv förskjutning till publicering via institutets webbplats sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft2"&gt;Posten Övrigt uppgår år 1999 till 10 694 tkr. I posten ingår bl.a. licensavgifter (2 500 tkr), datatillbehör, datatjänster, datakonsulter m.m. (2 437), forskningsuppdrag (2 363 tkr), övriga varor (2 000 tkr), böcker m.m. (1 207 tkr) och kontorsmaterial, enklare inventarier, reparationer m.m. (892 tkr), representation m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Bidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Med bidrag avses ekonomiskt stöd i form av projektstöd, organisationsstöd och det s.k. extra bidraget för &lt;NOBR&gt;hiv/aids-insatser.&lt;/NOBR&gt; Bidragen finansieras både från förvaltningsanslaget och aidsanslaget samt från extra medel som tillförts institutet från regeringen för särskilda uppdrag samt från Allmänna arvsfonden. Större delen av de projektstöd som delas ut via institutet avser alkohol- och narkotikarbete samt hiv/ &lt;NOBR&gt;aids/STD-preventivt&lt;/NOBR&gt; arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Bidragsgivaren, dvs. Folkhälsoinstitutet, får inte någon annan motprestation än en rapport och en ekonomisk redovisning. Bidragsmottagaren förfogar över resultatet. Bidrag kan ges efter särskild utlysning (framför allt inom hiv/aidsområdet och alkohol- och narkotikaområdet) eller efter spontanansökningar. En stor del av bidragen är projektstöd som kan avse metodutveckling men även utbildning, information, &lt;NOBR&gt;utbildnings-/informationsmaterial,&lt;/NOBR&gt; studieresor m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Med det extra bidraget avses stöd till kommuner och/eller landsting i hiv/aidsförebyggande arbete. Ett grundkriterium är att stödet enbart&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;ges till verksamheter som inte ryms inom kommunernas och landstingens ordinarie budget. Ofta fördelas en del av de extra bidragen vidare till projekt som drivs av lokala/regionala frivilligorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Med organisationsstöd avses att bidraget inte enbart behöver användas till specifika projekt utan även får användas för att täcka del av grundläggande kostnader som t.ex. lokaler och administration. För flertalet organisationer är stödet en väsentlig eller huvudsaklig inkomstkälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Tabell 6. &lt;/SPAN&gt;Bidragsutvecklingen under perioden 1992/931999 (tkr).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Bidragsmottagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;92/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;93/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;94/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;95/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Projektstöd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;18 mån&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Landsting&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td141"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;4 109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td129"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;8 364&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;17 666&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;13 692&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;6 775&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;3 198&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;7 376&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Kommuner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;5 963&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;7 213&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;14 386&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;27 571&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;7 580&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;2 943&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;5 211&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Organisationer*&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;60 361&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;65 896&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;23 513&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;24 735&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;17 415&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;22 184&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;27 164&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Statliga myndigheter 2 217&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;3 323&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;9 514&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;9 816&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;9 825&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;5 714&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;12 298&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Övriga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;511&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;3 140&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;4 177&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;4 476&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;2 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;1 356&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;3 420&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td141"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;73 161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;87 936&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;69 256&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;80 289&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;43 795&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;35 395&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;55 468&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Extra bidraget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td141"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;117 943&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;110 187&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;104 292&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;161663&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;106 961&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;22 395&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;12 451&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;Organisationsstöd*&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;49 245&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;40 383&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;27 754&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;27 950&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;17 429&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft50"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td141"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;191 104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;198 123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;222 793&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td131"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft52"&gt;282 335&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td129"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft52"&gt;178 510&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;85 740&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft52"&gt;85 348&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft72"&gt;*För åren 1992/93 och 1993/94 finns inte separata uppgifter för organisationsstöd utan dessa har inkluderats i projektstöd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB357d1/GOB357d1121x1.jpg" style="width:442px;height:542px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Diagram 6. &lt;/SPAN&gt;Bidragsutvecklingen för projektstöd under perioden &lt;NOBR&gt;1992/93–1999&lt;/NOBR&gt; (tkr).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;30 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;25 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td174"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft68"&gt;Landsting&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;20 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td174"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft68"&gt;Kommuner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td169"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;15 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft68"&gt;Organisationer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td169"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft68"&gt;10 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft68"&gt;Statliga myndigheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td174"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td169"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft68"&gt;5 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft68"&gt;Övriga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td174"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td169"&gt;&lt;SPAN class="p289 ft68"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td102"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td174"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;92/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;93/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td102"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft68"&gt;94/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td173"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;95/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td81"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td140"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td174"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft68"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr39 td44"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Folkhälsoinstitutet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td174"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td175"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Anm&lt;/SPAN&gt;: Bå 1995/96 omräknat till 12 månader. Separata uppgifter för projektstöd för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td175"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft52"&gt;organisationer finns ej tillgängliga för åren 1992/93 och 1993/94.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Diagram 7&lt;/SPAN&gt;. Bidragsutvecklingen för projektstöd, organisationsstöd och extra bidraget under perioden &lt;NOBR&gt;1992/93–1999&lt;/NOBR&gt; (tkr).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;SPAN class="p300 ft68"&gt;120 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;SPAN class="p300 ft68"&gt;100 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td128"&gt;&lt;SPAN class="p300 ft68"&gt;80 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td176"&gt;&lt;SPAN class="p301 ft68"&gt;Projektstöd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;SPAN class="p300 ft68"&gt;60 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;SPAN class="p301 ft68"&gt;Extra bidraget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td128"&gt;&lt;SPAN class="p300 ft68"&gt;40 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;SPAN class="p301 ft69"&gt;Organisationsstöd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td176"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td128"&gt;&lt;SPAN class="p300 ft68"&gt;20 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td176"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td128"&gt;&lt;SPAN class="p289 ft68"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td176"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td128"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;92/93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;93/94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;94/95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;95/96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft68"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td176"&gt;&lt;SPAN class="p302 ft68"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p286 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Anm&lt;/SPAN&gt;: Bå 1995/96 omräknat till 12 månader. Separata uppgifter för projektstöd för organisationer finns ej tillgängliga för åren 1992/93 och 1993/94.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;Under perioden har organisationsstöden minskat rejält i absoluta tal. Relativt sett har dock organisationsstöden ökat under åren 1998 och 1999 efter en nedgång under åren &lt;NOBR&gt;1994/95–1997.&lt;/NOBR&gt; Den väsentliga orsaken till de tidigare nedgångarna är att stödet till nykterhetsorganisationer fr.o.m. 1995/96 (18 245 tkr) och bidrag till CAN fr.o.m. år 1999 (7 964 tkr) disponeras och utbetalas via Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft0"&gt;Ökningen av projektstöd till kommuner och landsting under åren 1994/95 och 1995/96 förklaras av en regional/lokal mobilisering inom ramen för regeringsuppdraget avseende fördjupade alkohol- och drogpolitiska åtgärder. Ökningen av projektstöd till organisationer under åren 1998 och 1999 förklaras främst av att institutet har fått öronmärkta medel från Allmänna arvsfonden för stöd till &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; drog- och tobaksförebyggande arbete inom ungdomsorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Projektstöd till statliga myndigheter avser främst bidrag till forskning och utveckling till universitet och högskolor, och till en mindre del bidrag till andra centrala myndigheter. Dessa stöd bör läggas ihop med kostnader för samarbetsavtal för att spegla satsningen på forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Det extra bidraget har avsevärt minskat i omfattning beroende på anslagsminskningar av aidsanslaget. Fr.o.m. år 1998 minskades aidsanslaget med 90 000 tkr (se ovan under rubrik anslagsmedel). För år 1999 gjordes en engångsvis minskning med 14 000 tkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;I Folkhälsoinstitutets årsredovisningen finns ingen återrapportering av aidsanslaget som sådant, utan institutet disponerar och utnyttjar medel för sin totala hiv/aidsverksamhet både från aidsanslaget och förvaltningsanslaget. I årsredovisningen finns dock redovisat mottagare av organisationsstöden samt vilka belopp det rör sig om, liksom en fördelning av bidrag per bidragsmottagare uppdelat på respektive program/enhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;År 1999 uppgick den totala summan bidrag till 85 348 tkr, varav organisationsstöden uppgick till 17 429 tkr eller 20 procent och projektstöden till 55 468 tkr eller 65 procent. Det extra bidraget för &lt;NOBR&gt;hiv/aids-insatser&lt;/NOBR&gt; uppgick till 12 451 tkr eller 15 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Av projektstöden utdelades mest bidrag år 1999 via alkohol- och narkotikaprogrammet, nämligen 13 214 tkr (24 procent). I samband med regeringsuppdraget angående alkohol- och drogpolitiska åtgärder utbetalades därutöver 7 858 tkr (14 procent). Därefter följer hiv/ aidsprogrammet och tobaksprogrammet som utdelade ca 11 000 tkr vardera i projektstöd (ca 20 procent för respektive program). Av tobaksprogrammets bidrag finansierades dock drygt 10 000 tkr från Allmänna arvsfonden. Även hälsofrämjandeenheten och forsknings- och utvärderingsenheten utdelade bidrag under året med ca 4 000– 5 000 tkr vardera.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft4"&gt;Kostnader per program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft2"&gt;I nedanstående program visas fördelningen av kostnader per program för år 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Diagram 8&lt;/SPAN&gt;. Kostnader per program år 1999 (tkr), procentuell fördelning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td177"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td139"&gt;&lt;SPAN class="p304 ft69"&gt;FOU, STAB,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td178"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td177"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td139"&gt;&lt;SPAN class="p305 ft75"&gt;UTVÄRDERING&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td178"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td177"&gt;&lt;SPAN class="p306 ft69"&gt;ARENAMVC/BVC&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p307 ft69"&gt;13%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td178"&gt;&lt;SPAN class="p308 ft75"&gt;ALKOHOL&amp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td177"&gt;&lt;SPAN class="p258 ft68"&gt;1%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td178"&gt;&lt;SPAN class="p308 ft75"&gt;NARKOTIKA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td177"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td178"&gt;&lt;SPAN class="p309 ft68"&gt;25%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td177"&gt;&lt;SPAN class="p310 ft76"&gt;ARENASKOLA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td178"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td177"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft68"&gt;4%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td178"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td177"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft68"&gt;FRÄMJANDE&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td178"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td177"&gt;&lt;SPAN class="p312 ft68"&gt;10%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td178"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft68"&gt;ALLERGI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft68"&gt;8%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft77"&gt;HIV/AIDS/STD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft78"&gt;SKADOR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft78"&gt;26%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft76"&gt;3%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft68"&gt;TOBAK 10%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;Hiv/aidsprogrammet samt alkohol- och narkotikaprogrammet utgör tillsammans 51 procent av institutets totala programverksamhet. Av hiv/aidsprogrammets kostnader på 59 746 tkr år 1999 utgör 85 procent s.k. öronmärkta pengar, dvs. medel som är direkt styrda av regeringen via aidsanslaget. För alkohol- och narkotikaprogrammet var 46 procent år 1999 öronmärkta medel (regeringsuppdrag angående fördjupade alkohol- och drogpolitiska åtgärder, medel från Allmänna arvsfonden, spelberoende samt stöd till ett filmprojekt). För tobaksprogrammet var 47 procent år 1999 öronmärkta medel från Allmänna arvsfonden. Totalt utgör 43 procent av de totala kostnaderna för verksamheten öronmärkta medel för budgetåret 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft2"&gt;Eftersom strukturen på programmen förändrats över tiden är det svårt att göra jämförelser mellan programmen över tiden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Nätverk och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;samverkans-/samrådsgrupper&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet stödjer ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; nätverk i syfte att utveckla och möjliggöra samverkan mellan nationella och lokala aktörer inom folkhälsoområdet. Institutet anser att nätverket som samverkansform är ett effektivt sätt att utbyta och sprida erfarenheter samt att utveckla gemensamma strategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft2"&gt;I flertalet fall är det institutet som initierat nätverken, i andra fall har institutet valt att gå in och ekonomiskt stödja vissa nätverk. Följande nätverk och samrådsgrupper m.m. är Folkhälsoinstituet för närvarande engagerat i:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft0"&gt;Den öppna skolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Erfarenhetsgruppen kring skolans arbetsmiljö &lt;NOBR&gt;(Erfa-gruppen)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Hälsofrämjande skola: regionala kontaktpersoner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;Hälsofrämjande skolor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Kontaktpersoner för alkohol- och drogförebyggande arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Landstingens kontaktpersoner i skadepreventiva frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;Länssamrådsgrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Nationellt nätverk för lokalt folkhälsoarbete för barnfamiljer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Nykterhetsorganisationerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;Nätverket för folkhälsoarbete i medelstora städer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Nätverket för En säker och trygg kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Nätverket för folkhälsoarbete i större städer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Nätverk för &lt;NOBR&gt;hiv/STD-prevention&lt;/NOBR&gt; bland invandrare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;Nätverk för lokalt allergiförebyggande arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft2"&gt;Nätverk för regionala kontaktpersoner för &lt;NOBR&gt;hiv/STD-prevention&lt;/NOBR&gt; utanför storstadsregionerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Nätverk för storstadsregionernas kontaktpersoner för &lt;NOBR&gt;hiv/STD-pre-&lt;/NOBR&gt; vention&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Referensgrupp för kost och fysisk aktivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;Samverkansgruppen för skadepreventiva frågor &lt;NOBR&gt;(SAMS-gruppen)&lt;/NOBR&gt; m.fl arbetsgrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Svenska hjälminitiativgruppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Svenska nätverket för tobaksprevention&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Svenskt nätverk för lokalt folkhälsoarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Tobaksansvariga på regional nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Utvecklingsprogram &lt;NOBR&gt;folkhälsa–samhällsmedicin&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Utvärderarnätverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;De nätverk m.m. som listas ovan har olika karaktär, t.ex. anordnas konferenser två gånger per år för länsstyrelserna samt genomförs kontaktmöten i olika arbetsgrupper för att utveckla det alkohol- och drogföre-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft0"&gt;byggande arbetet regionalt. De s.k. länssamrådsgrupperna träffas vid bl.a. regionala konferenser för att stimulera till samverkan mellan myndigheter och organisationer på regional nivå vad gäller det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Vid ytterligare konferenser två gånger per år träffas kontaktpersoner för alkohol- och drogförebyggande arbete, vilka skall vara en länk mellan institutet och verksamheterna regionalt och lokalt. Konferenser hålls även två gånger per år för nykterhetsorganisationerna för att utbyta kunskap och erfarenheter samt sprida metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Inom skadeområdet träffas samverkansgruppen för skadepreventiva frågor &lt;NOBR&gt;(SAMS-gruppen)&lt;/NOBR&gt; regelbundet i olika samråds- och arbetsgruppsmöten, liksom även landstingens kontaktpersoner i skadepreventiva frågor. Därutöver finns även nätverket för En säker och trygg kommun, vilket träffas regelbundet ett antal gånger per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;För &lt;NOBR&gt;hiv/aids-området&lt;/NOBR&gt; finns både nätverket för &lt;NOBR&gt;hiv/STD-prevention&lt;/NOBR&gt; bland invandrare, storstadsgruppen för &lt;NOBR&gt;hiv/STD-preventivt&lt;/NOBR&gt; arbete samt de regionala kontaktpersonerna för &lt;NOBR&gt;hiv/STD-prevention&lt;/NOBR&gt; vilka träffas vid konferenser två gånger per år liksom vid olika arbetsmöten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Till detta kommer de nätverk för lokalt folkhälsoarbete, folkhälsoarbete i medelstora städer samt folkhälsoarbete i större städer, vilka verkar för att lyfta fram, öka förståelsen för och utveckla folkhälsoarbetet i städer och kommuner. Dessa nätverk arbetar således sektionsövergripande med folkhälsofrågor. Ytterligare andra nätverk arbetar för att lyfta fram vissa målgrupper, t.ex. invandrare, barnfamiljer och äldre. På detta vis kommer i vissa fall samma personer att medverka samtidigt i flera olika konstellationer/nätverk/samverkansgrupper eller liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet fick i regleringsbrevet för 1998 i uppdrag av regeringen att utarbeta och föreslå en struktur för att nå den lokala och kommunala nivån vad gäller alkohol- och narkotikapreventivt arbete i kommunerna. Institutet tolkade uppdraget som ”att finna kommunikationskanaler som främjar det primär- och sekundärpreventiva alkohol- och narkotikaarbetet på lokal och kommunal nivå” (FHI 2000:1, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kommunikationskanaler mellan nationell och lokal nivå för alkohol- och narkotikapreventivt arbete&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;Institutet konstaterade i rapporten att det, för att från central nivå kunna hitta lämpliga kommunikationskanaler, krävs mångsidighet och flera olika ingångar utifrån redan befintliga strukturer. Vidare skriver institutet att det på längre sikt handlar om att få till stånd en verksamhet som inte är beroende av ett begränsat antal kontaktpersoner. De kontaktpersoner som man har skall i stället medverka till att ge kunskap om vilka befintliga nätverk som kan användas eller hur det lämpligaste kontaktnätet för ett visst ändamål kan byggas upp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft2"&gt;Enligt Folkhälsoinstitutet bör kommunikationen med den regionala och kommunala/lokala nivån inom det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet bygga på följande (ej rangordnade) kontakter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft0"&gt;de regionala samrådsgrupperna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;landstingen och de samhällsmedicinska enheterna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;länsstyrelserna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;de regionala kontaktpersonerna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;ett mindre antal kommuner (kommunpanel),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;den av Folkhälsoinstitutet finansierade projektverksamheten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;folkhälsoråd,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;folkhälsonätverk,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;kommunförbunden i länen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft2"&gt;speciella och tillfälliga nätverk, där bl.a. kommunförbunden i länen kan medverka i urval och primära kontakter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Därutöver, menar institutet, krävs en utökad satsning på Internet som informationsmedium. Vidare skriver Folkhälsoinstitutet att, för att komma till rätta med den splittrade situationen kring det drogförebyggande arbetet, kan ett sätt vara att fokusera arbetet på drogpolitiska analyser och lokala eller regionala handlingsplaner kring alkohol- och narkotikaprevention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Forskningsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;För att kunna fullgöra det forskningsansvar som institutet tilldelades som ny myndighet anställdes två forskare inom folkhälsoområdet till den ledningsgrupp som inledningsvis bildades. Dessutom anställdes personer med forskarkompetens till utvärdering, alkohol- och narkotikaområdet, skador samt senare även till kost och fysisk aktivitet samt till &lt;NOBR&gt;hiv/aids/STD-området.&lt;/NOBR&gt; Institutet har senare förlorat flera personer med forskarutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;I dag bedrivs forskningsverksamheten inom Folkhälsoinstitutet dels inom enheten Forskning och Utvärdering, dels av programmen själva, liksom det sköts viss forskningsverksamhet av den vetenskapligt ansvariga (tidigare forskningschef) inom verksledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft2"&gt;Institutet stödjer i dag forskning och kunskapsutveckling genom samarbetsavtal med universitet och högskolor, stöd till olika forskningsprojekt och via doktorandstöd. Samarbetsavtal på tre eller sex år har slutits med universiteten i Karlstad, Lund, Linköping, Stockholm och Umeå samt Karolinska institutet. Genom samarbetsavtalen har forskarkompetens knutits till verksamheten, för närvarande tre på pro-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;fessorsnivå och fem på lektorsnivå. Utöver dessa medverkar ytterligare personer genom olika referensgrupper, forskarnätverk samt tillfälliga arbetsgrupper inom särskilda områden såsom alkoholforskningsutredningen och allergiforskningsgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Dessutom förmedlas projektstöd direkt via institutets olika program eller tillsammans med forsknings- och utvärderingsenheten, som också ger stöd till områdesövergripande studier. Inom alkohol- och narkotikaprogrammet utlyses särskilda medel för forskning. Institutet förvaltar även Systembolagets fond för alkoholforskning. Vidare har programstöd utvecklats för långsiktig kunskapsutveckling inom centrala områden för institutets verksamhet genom de ovan beskrivna samarbetsavtalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har även ett upparbetat samarbete med andra nationella &lt;NOBR&gt;FoU-organ&lt;/NOBR&gt; såsom Epidemiologiskt centrum (EpC) vid Socialstyrelsen och Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik. Samfinansiering sker av projekt med Cancerfonden, Hjärt- och lungfonden samt Rådet för arbetslivsforskning. Institutet har även haft samråd och samarbete med Arbetslivsinstitutet, Institutet för psykosocial medicin samt Institutet för miljömedicin, t.ex. har gemensamma forskarkonferenser genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet bedriver även viss egen &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; inom forsknings- och utvärderingsenheten, framför allt utvärderingsstudier, datainsamling och analys för planering och utveckling av nya områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Enligt beräkningar gjorda av institutet, vilka utgått från de aktiviteter som sorterats under &lt;NOBR&gt;WHO-mål&lt;/NOBR&gt; 19 som rör forskning och kunskapsutveckling, har 40 000 tkr satsats på forskning under år 1999, vilket utgör 17 procent av de totala verksamhetskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;Under år 1999 reviderade Folkhälsoinstitutet sin forskningspolicy och den nya policyn som institutet beslutat om bygger på följande tre kompletterande delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft2"&gt;Institutets roll är att till stöd för folkhälsoarbetet göra systematiska kunskapsöversikter på basis av den vetenskapliga forskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft0"&gt;Institutets roll är att initiera och stödja forskning av strategisk betydelse för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft2"&gt;Institutet är en lärande organisation med systematiskt arbetssätt där utvärdering och forskning är integrerade delar av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft0"&gt;Institutet gavs i juni 1999 i uppdrag av regeringen att utarbeta en kunskapsstrategi för sitt ansvarsområde. De strategier för kunskap som utarbetats innehåller fakta, analyser och bedömningar som avser att tjäna som underlag inte bara för statsmakternas beslut utan även för planering och prioritering på myndighetsnivå. I kunskapsstrategin redovisas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;SPAN class="ft11"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft3"&gt;även huvuddragen i det förändringsarbete som Folkhälsoinstitutet avser att genomgå. De områden som anges är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft2"&gt;Kunskapsstöd – att utarbeta kunskapsöversikter om metoder att nå de föreslagna nationella folkhälsomålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft0"&gt;Följa folkhälsans utveckling – att på basis av data om folkhälsans utveckling göra en strategisk analys av alternativa insatser att bättre nå de nationella folkhälsomålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Analyser av konsekvenser för folkhälsan – att utveckla, pröva och sprida modeller för analyser av konsekvenser för folkhälsan av åtgärder och beslut på kommunal, regional och nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;Samverkan med universitet och högskolor – att initiera och stödja kunskapsutveckling inom strategiska områden och att ge aktivt stöd till vidareutveckling av utbildning inom folkhälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Samverkan med folkhälsoaktörer för utveckling och spridning av kunskap för folkhälsa – att utveckla interaktiva och innovativa metoder för insamling och förmedling av kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft2"&gt;Vidareutveckling av kunskapsorganisationen Folkhälsoinstitutet – att fortsätta arbetet med att vidareutveckla institutet till en kunskapsorganisation med internationell spetskompetens inom centrala områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Internationell verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Internationell verksamhet bedrivs framför allt i staben men även inom varje enskilt program. Omfattningen av Folkhälsoinstitutets internationella engagemang har ökat med åren, framför allt i samband med Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-inträde.&lt;/NOBR&gt; Förutom &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; sker även ett nära samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO) samt med de nordiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; har institutet utsetts som svensk kontaktpunkt för tre av de fem folkhälsoprogrammen som f.n. pågår, nämligen cancer, narkotika och hälsofrämjandeprogrammen. Tillsammans med Smittskyddsinstitutet företräder Folkhälsoinstitutet dessutom Sverige i programmet mot aids och STD. Institutet har inom tobaksområdet deltagit i ett nätverk i tobaksfrågan som etablerats mellan medlemsländerna. Här har Folkhälsoinstitutet drivit frågan om kvinnor och rökning, vilket i dag är en prioriterad fråga inom EU. Institutet har även haft ett nära samarbete med WHO när det gäller tobaksarbete i &lt;NOBR&gt;u-länder&lt;/NOBR&gt; och kvinnor och rökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Inom ramen för EUs hälsofrämjande- och hälsoövervakningsprogram, startade under år 1998 två alkoholprojekt där institutet är huvud-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;koordinator. Projekten beräknas vara färdiga i slutet av år 2000. Institutets företrädare har deltagit i de olika programmen och bidragit till att påverka utformning och implementering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har även engagerat sig i diskussionerna om det nya ramprogrammet för folkhälsofrågor inom EU och särskilt framfört vikten av att förbättra hälsans bestämningsfaktorer. Dessutom har institutet aktivt försökt stimulera till ökat svenskt deltagande i gemenskapens folkhälsoprogram bl.a. genom medverkan i nationella konferenser, informera via nyhetsblad, webbtjänst och genom telefonservice. Under år 1998 startade sammanlagt 175 &lt;NOBR&gt;EU-projekt&lt;/NOBR&gt; inom ramen för EU:s folkhälsoprogram med svensk medverkan i 81 av dessa, nio av projekten hade dessutom svensk koordinator. Utöver dessa projekt pågår flera hundra &lt;NOBR&gt;EU-projekt&lt;/NOBR&gt; av vilka Sverige deltar i ett stort antal och koordinerar tiofemton stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Vidare har institutet utsetts till samordnare av det svenska arbetet inom det europeiska nätverket Aids and Mobility där bl.a. ingår att sprida information, kunskap och utbyta erfarenheter när det gäller hivpreventivt arbete bland invandrare, ungdomar, barn och på arbetsplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Eftersom institutet är utsedd till kontaktpunkt för det Europeiska centrumet för narkotika och narkotikamissbruk måste institutet uppfylla de krav som ställs av centret på årlig leverans av fakta, resultat, statistik och analyser inom narkotikaområdet. Detta arbete resulterar bl.a. i en årlig rapport om drogsituationen och arbetet mot droger i de olika medlemsländerna. Utöver detta arbete sker även metodutveckling, kunskapsspridning samt nationell och internationell samverkan. En viktig del av arbetet består även i att utarbeta gemensamma metoder för datainsamling för att på så sätt kunna göra jämförelser mellan medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har haft samarbete med WHO bl.a. vad gäller WHO:s europaregions förnyade &lt;NOBR&gt;Hälsa–för–alla-strategi&lt;/NOBR&gt; och utformningen av de 21 hälsomålen – Hälsa 21 samt utvecklingsarbete kring hälsokonsekvensbedömningar. Under år 1999 har institutet bl.a. utarbetat en svensk version av Hälsa 21 samt förmedlat och spridit kunskap om &lt;NOBR&gt;WHO-målen&lt;/NOBR&gt; vid olika konferenser, via nyhetsbrev, nätverk, webb och genom direktdistribution/beställning. Samtliga landsting och minst en fjärdedel av kommunerna har nåtts av direktinformation om målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft2"&gt;Institutet har på regeringens särskilda uppdrag redovisat möjligheter och förutsättningar för tjänsteexport inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft3"&gt;Medarbetare vid institutet har också medverkat i internationella publikationer i olika folkhälsofrågor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td181"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td182"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft1"&gt;6 Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Folkhälsoinstitutets roll och uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Folkhälsoinstitutets nya roll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutets huvuduppgifter bör vara att ansvara för &lt;SPAN class="ft4"&gt;sektorsövergripande uppföljning och utvärdering &lt;/SPAN&gt;av insatser på folkhälsoområdet med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen samt att vara ett &lt;SPAN class="ft4"&gt;nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet&lt;/SPAN&gt;. Verksamheten skall stå på vetenskaplig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutets namn bör ändras till Statens folkhälsoinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft0"&gt;För första gången sedan &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; har det nyligen lagts fram ett parlamentarisk förankrat förslag till en nationell svensk hälsopolitik med prioriteringar och mål (Hälsa på lika villkor SOU 1999:137). Förslaget karakteriseras av att det ser hälsopolitiken som en integrerad del av många olika politikområden och att målen är formulerade i termer av exponering för ohälsans bestämningsfaktorer och inte i termer av sjukdomsförekomst eller sjukdomskonsekvenser. Denna inriktning stöds i huvudsak av både internationella experter och av remissinstanserna. Den Nationella folkhälsokommittén arbetar nu vidare med nationella folkhälsomål (se avsnitt 3.1.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Förutsättningarna för folkhälsoarbetet i Sverige och Folkhälsoinstitutets roll ändras i och med att de nationella folkhälsomålen skapas, bl.a. genom att statsmakternas styrning av folkhälsoområdet ökar samt genom att kommuners och landstings ansvar inom folkhälsoområdet förväntas förtydligas. Nationella folkhälsokommitténs förslag till de nationella folkhälsomålen planeras att presenteras i oktober år 2000 och läggas fram i en proposition till riksdagen våren 2001. Organisationskommittén bedömer att det inte kan uteslutas att riks-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;dagens beslut med anledning av Nationella folkhälsokommitténs förslag kan motivera vissa justeringar i de förslag som presenteras i detta betänkande. Den grundläggande inriktningen av institutet enligt Organisationskommitténs förslag bedöms dock kunna ligga fast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Den externa nordiska utvärderingsgruppen (bilaga 4) som har arbetat på uppdrag av Organisationskommittén konstaterar att Sverige utmärkt sig på ett positivt sätt ur internationell synvinkel genom att ha etablerat en särskild central myndighet med resurser att bistå hela Sverige med hälsofrämjande och förebyggande insatser. Man konstaterar också att Folkhälsoinstitutet har utvecklat bra och relevanta program. Utvärderingsgruppen bedömer att flera av dessa program ligger i framkant metodmässigt och resultatmässigt, också mätt med internationell måttstock.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Utvärderingsgruppen säger vidare att Folkhälsoinstitutet är välkänt internationellt – i EU och WHO – för sitt engagemang i policyutvecklingen på folkhälsoområdet. På detta fält har institutet varit en viktig stabsfunktion för den svenska regeringen. Gruppen konstaterar vidare att landstingens samhällsmedicinska chefer/ motsvarande bedömer att Folkhälsoinstitutet i huvudsak utarbetar bra informationsmaterial och bra rapporter om hälsans bestämningsfaktorer som kunskapsstöd till det lokala folkhälsoarbetet. En annan viktig faktor, som utvärderingsgruppen tar upp, är att det förefaller finnas ett brett politiskt stöd för folkhälsoarbetet i Sverige, liksom för en nationell folkhälsomyndighet som Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Organisationskommittén instämmer i denna bedömning och konstaterar att när Folkhälsoinstitutet nu skall förändras finns det en bra grund att stå på i form av en etablerad folkhälsomyndighet med god kompetens och gott internationellt anseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft2"&gt;Genom införandet av folkhälsomål samt uppföljning och utvärdering av hur folkhälsan utvecklas i förhållande till målen kommer kommuners och landstings uppgifter inom folkhälsoområdet att komma mer i fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft0"&gt;Under senare år har folkhälsoarbetet inom landsting och kommuner utvecklats. Folkhälsoarbetet är numera etablerat på ett helt annat sätt än när Folkhälsoinstitutet bildades. Därtill kommer den starka regionaliseringen, som är en tydlig utvecklingstendens i hela Europa, och som vi i Sverige har sett bl.a. genom tillskapandet av Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Att koncentrera en regions resurser på detta sätt kan göra att olika kompetensområden, inklusive folkhälsoområdet, blir allt starkare regionalt. Samtidigt kan vi konstatera att det är stora skillnader i landet mellan landstingens resurser och kompetens inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;Ovanstående utvecklingstendenser gör att kommittén bedömer att det inte kommer att vara lika befogat med en statlig myndighet som har i uppdrag att driva på folkhälsoarbetet på verksamhetsnivån. Den viktigaste statliga uppgiften gentemot landsting och kommuner är nu att bistå dem med kunskapsstöd, metodstöd och strategiskt stöd. Den pådrivande rollen bör i fortsättningen mest ta sig uttryck i uppföljning och utvärdering med utgångspunkt i folkhälsomålen och spridandet av dessa resultat. Det ligger i kommunernas och landstingens eget intresse att driva på folkhälsoarbetet inom sina respektive ansvarsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;En annan viktig framtidsfråga för Folkhälsoinstitutet är rollen som myndighet med stabsuppgifter. Med stabsuppgifter inom folkhälsoområdet menar Organisationskommittén framför allt att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;analysera den nationella och internationella utvecklingen av insatser på folkhälsoområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;mot bakgrund av analyserna ge förslag till åtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;utarbeta och vidareutveckla indikatorer och mätmetoder för uppföljning av folkhälsomålen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vid behov lämna förslag till prioriteringar och förändringar av de nationella folkhälsomålen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;redovisa analyser, slutsatser och förslag i rapporter till regeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Utvärderingsgruppen har övervägt Folkhälsoinstitutets förutsättningar att fungera som en myndighet med stabsfunktion och bedömer att myndigheten i dag inte kan fylla denna funktion. Gruppen anser också att om Folkhälsoinstitutet i framtiden skall ha en stabsfunktion i relation till regeringen och arbetet med de nationella folkhälsomålen, krävs det en omstrukturering eller utbyggnad av institutets resurser. Utvärderingsgruppen menar att i dag ligger tyngdpunkten i Folkhälsoinstitutets arbete på programverksamhet, medan kunskaps- och utvecklingsfunktionen finns till viss del. Gruppen har inte sett att det finns en övergripande stabsfunktion inom institutet, annat än i internationella sammanhang. Organisationskommittén delar denna uppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft0"&gt;Organisationskommittén delar utvärderingsgruppens bedömning vad gäller Folkhälsoinstitutets möjligheter i dagsläget att fullgöra stabsuppgifterna. Vi menar att för att institutet skall kunna fullgöra dessa uppgifter krävs en genomgripande förändring av organisation och arbetssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft2"&gt;Utvärderingsgruppen skissar tre tänkbara modeller för institutets framtida uppbyggnad, varav två innefattar en stabsfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft0"&gt;Utvärderingsgruppens första scenario innebär att institutet bibehålls i sin nuvarande programinriktade form. Om man önskar en framtida stabsfunktion för det nationella folkhälsoprogrammet får denna funktion placeras utanför Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Det andra scenariot adderar en stabsfunktion till den första modellen och det sker en utbyggnad av funktionen för att täcka de behov som anges i Organisationskommitténs direktiv. En sådan förändring skulle medföra att Folkhälsoinstitutets verksamhetsområde skulle breddas i förhållande till det nuvarande och spänna över olikartade uppgifter som ställer olika krav på sina utövare. Utvärderingsgruppen har dock ifrågasatt om en organisation förmår spänna över ett så brett fält, bibehålla kvalitet i insatserna och härbärgera så pass olikartade verksamhetskulturer inom sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Det tredje scenariot innebär att Folkhälsoinstitutets stabsfunktion och roll som kunskaps- och utvecklingscentrum stärks bl.a. genom en kompetensförstärkning och genom att man i större utsträckning använder de möjligheter som informationsteknologin erbjuder. Konsekvensen är att det sker en omprioritering och omstrukturering av verksamheten inom Folkhälsoinstitutet. Programmen skulle omprövas och vissa delar förläggas någon annanstans, kanske regionaliseras. Strategier och idéer till programutveckling borde emellertid även framgent vara en uppgift för Folkhälsoinstitutet, liksom utvärdering av program, menar utvärderingsgruppen En annan variant innebär, att programmen i sin helhet skulle avvecklas som en uppgift för Folkhälsoinstitutet och förläggas någon annanstans. Gruppen konstaterar att detta vore en möjlig utveckling, men att den samtidigt skulle medföra att den del av institutets verksamhet som hitintills stått starkast skulle avvecklas, vilket sannolikt skulle innebära en betydande kompetensförlust. Dessutom torde det krävas att man finner nya former för att bibehålla anknytningen till det praktiska folkhälsoarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft0"&gt;Organisationskommittén menar att det första scenariot går stick i stäv mot direktiven och också mot de erfarenheter av stödbehov från Folkhälsoinstitutet som aktörer på lokal och regional nivå har gett uttryck för. Vi har därför bedömt att det alternativet inte är aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Scenario två, som innebär att Folkhälsoinstitutet skulle arbeta inom hela spektrat från stabsfunktion, över kunskapscentrum, till nuvarande programverksamhet innebär svagheter. Avnämarna efterfrågar främst stabsfunktion (regeringen) och kunskap, metoder och strategier för folkhälsoarbetet (kommuner och landsting). Om programverksamheten i nuvarande form bibehålls är det risk att inte tillräckligt med resurser används till det som efterfrågas mest. Organisationskommittén ifrågasätter liksom utvärderingsgruppen om en organisation förmår spänna över ett så brett fält, ha flera olika verksamhetskulturer i sig och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;samtidigt upprätthålla kvalitén i arbetet. Eftersom kritik riktats mot hittillsvarande Folkhälsoinstitutet för att tyngdpunkten lagts på vertikalt arbete inom de olika programmen på bekostnad av ett arbete där man försökt uppnå övergripande folkhälsomål såsom jämlikhet i hälsa, anser vi att en fokusering behövs på övergripande strategier för folkhälsoarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Organisationskommittén förordar i huvudsak scenario tre. Folkhälsoinstitutet bör i framtiden ha rollen som stabsfunktion i arbetet med de nationella folkhälsomålen samt som kunskaps- och utvecklingscentrum på folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Idag bedrivs inom programmen huvudsakligen verksamhet i form av utformning av kunskaps- och faktaunderlag inklusive regeringsuppdrag, metodutvecklingsinsatser, informationsinsatser inklusive framtagande av informationsmaterial, utbildningsinsatser, opinionsbildning och attitydpåverkan/masskommunikativa insatser, samverkan med andra aktörer på nationell, lokal och regional nivå samt utdelning av organisations- och projektstöd. Därutöver bedrivs inom ramen för de olika programmen, forskningsverksamhet eller stöd till forskning samt internationellt arbete. Det finns dock stor variation mellan programmen med avseende på vilken tyngdpunkt man gett de olika verksamheterna, till viss del beroende på att sakområdena i sig ser olika ut och befinner sig i olika utvecklingsskeden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;Av de ovan angivna arbetsuppgifterna föreslår kommittén att opinionsbildning och attitydpåverkan/masskommunikativa insatser samt hantering av organisationsstöd och huvuddelen av projektstödet tas bort från institutet. Angående forskningsverksamheten föreslås institutet finansiera viss uppdragsforskning samt utveckla sina hittillsvarande samverkansavtal med forskningsinstitutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Organisationskommittén bedömer att expertfunktionen inom programmen även fortsättningsvis bör vara viktiga uppgifter och rymmas inom rollen som kunskaps- och utvecklingscentrum, dock i en annan organisatorisk form. En tyngdpunktsförskjutning bör även ske i det fortsatta arbetet på så sätt att arbete med olika former av strategier och metoder för folkhälsoutvecklingen samt utvärdering av folkhälsometoder prioriteras. Dessutom bör en förskjutning ske så att regeringen, andra statliga myndigheter samt kommuner och landsting blir institutets viktigaste avnämare. Åtgärder direkt riktade mot allmänheten bör enbart göras i de fall regeringen ger institutet ett uttryckligt uppdrag. Det är också kommitténs uppfattning att institutet bör utgå från ett betraktelsesätt som betonar samhälleliga eller strukturella förhållandens betydelse för individens möjligheter att nå och bibehålla en god hälsa. Kommittén bedömer att institutets arbete med att bidra till att uppnå målet om jämlikhet i hälsa kommer att förbättras om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft2"&gt;nuvarande program som organisationsform tas bort och arbetet sker mer sektorsövergripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;För val av vilka områden som Folkhälsoinstitutet skall prioritera bör de nationella folkhälsomålen tillsammans med riksdagens uttalande om prioriteringar inom hälso- och sjukvården vara vägledande. Enligt riksdagens uttalande bör prioriteringar inom hälsoområdet ske enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;människovärdesprincipen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;behovs- och solidaritetsprincipen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;kostnadseffektivitetsprincipen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;Kommittén anser att institutets huvuduppgifter i framtiden bör vara att ansvara för &lt;SPAN class="ft4"&gt;sektorsövergripande uppföljning och utvärdering &lt;/SPAN&gt;av insatser på folkhälsoområdet med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen samt att vara ett &lt;SPAN class="ft4"&gt;nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet&lt;/SPAN&gt;. Verksamheten skall stå på vetenskaplig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Med uppföljning menas här kontinuerlig, i detta fall årlig, efterhandsbedömning av genomförande, prestationer och effekter inom folkhälsoområdet. Med utvärdering menas en mer omfattande insats samt kvalificerad analys och efterhandsbedömning av genomförande, prestationer och effekter där även orsaksförhållanden bör tas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutets huvudsakliga avnämare bör vara &lt;SPAN class="ft21"&gt;regeringen, andra statliga myndigheter &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft21"&gt;kommuner och landsting&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft0"&gt;Organisationskommittén anser att Folkhälsoinstitutet i framtiden även bör arbeta med vissa andra uppgifter, som hör samman med de här beskrivna huvudsakliga uppgifterna. Uppgifterna som avses är &lt;SPAN class="ft4"&gt;tillsyn &lt;/SPAN&gt;enligt &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobakslagstiftning samt &lt;SPAN class="ft4"&gt;statistiksamordning &lt;/SPAN&gt;inom dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Institutet bör även ha &lt;SPAN class="ft4"&gt;internationella uppgifter &lt;/SPAN&gt;samt ha beredskap att utföra &lt;SPAN class="ft4"&gt;särskilda regeringsuppdrag &lt;/SPAN&gt;som regeringen ger genom regleringsbrev eller särskilda regeringsbeslut. Organisationskommittén gör dock bedömningen att det är viktigt att myndigheten inte får så många uppdrag som hittills, eftersom det försvårar myndighetens planering och riskerar att leda till att kärnuppgifterna inte prioriteras i tillräcklig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Kommittén föreslår även att Folkhälsoinstitutets namn ändras till Statens folkhälsoinstitut med anledning av myndighetens ombildning. Med tillägget ”Statens” vill vi markera de tydligare myndighetsuppgifter i form av stabs- och tillsynsuppgifter som institutet föreslås få. ”Institutet” behålls för att poängtera expertfunktionen, rollen som kunskapscentrum och den vetenskapliga grunden för verksamheten. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft3"&gt;nya namnet blir också en direkt översättning av institutets nuvarande engelska namn, National Institute of Public Health.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Uppföljning och utvärdering av folkhälsomålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet bör följa upp och utvärdera insatser på folkhälsoområdet med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen. Myndigheten bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;analysera i vilken utsträckning målen uppfylls och då bl.a. använda målgruppsperspektiv,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;identifiera brister samt ge åtgärdsförslag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;samla myndigheter i deras arbete med de nationella målen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;löpande pröva och vid behov föreslå prioriteringar mellan målen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;vid behov föreslå nya mål, omformulering av mål och avveckling av mål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;utveckla indikatorer och mätmetoder för uppföljning av målen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;aktivt medverka i och följa utvecklingen av folkhälsoområdet och forskningen inom området nationellt och internationellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;Folkhälsoarbetet förutsätts bedrivas på alla nivåer i samhället och inom flera samhällssektorer. Organisationskommittén utgår från att sektorsmyndigheter med uppgifter som omfattas av de nationella folkhälsomålen, som kommer att fastställas av statsmakterna, kommer att ges i uppdrag att ansvara för att åtgärder vidtas som främjar folkhälsan inom sina respektive verksamhetsområden. Utredningen utgår också från att dessa myndigheter kommer att få i uppdrag att följa upp och utvärdera sitt folkhälsoarbete utifrån de folkhälsomål som berör dem. Detta innebär att sektorsmyndigheter såsom Socialstyrelsen inom hälso- och sjukvården, Arbetarskyddsstyrelsen inom arbetsmiljön och Boverket inom boendemiljön, inom ramen för sina respektive verksamheter skall se till att hälsoaspekter beaktas och att folkhälsomålen följs upp och utvärderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Samtidigt som folkhälsoarbete förutsätts bedrivas inom olika samhällssektorer betonas inom folkhälsoområdet det sektorsövergripande arbetet för att nå framgång. Det sektorsövergripande perspektivet är viktigt eftersom folkhälsoarbetet kräver samverkan över sektorsgränser för att nå önskat resultat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör ha ansvar för en samlad uppföljning och utvärdering av verksamhetsområdet folkhälsa med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen. Med detta menas dels att institutet skall samla berörda sektorsmyndigheter i arbetet med att följa upp och utvärdera målen, dels göra en syntes av de sektors- eller målvisa uppföljningarna och utvärderingarna för att få en helhetsbild över området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Behovet av en samlande myndighet beror på att för varje folkhälsomål har flera myndigheter uppgifter som påverkar måluppfyllelsen. Ett annat motiv är att hälsoutvecklingen för olika målgrupper kan behöva utvärderas. Då är det relevant att samlat analysera utvecklingen och insatserna inom flera olika politikområden. Detta innebär att Folkhälsoinstitutet skall vara en myndighet med organisatoriska förutsättningar att arbeta sektorsövergripande inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Organisationskommittén bedömer att Folkhälsoinstitutets samverkan, i samband med uppföljning/utvärdering med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen, kommer att ske framför allt med de myndigheter på central nivå som har ett ansvar när det gäller uppfyllandet av folkhälsomålen. Vi bedömer även att samverkan kommer att ske med regional och lokal nivå samt med organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft2"&gt;Utvärderingsgruppen konstaterar att det som föreslås av Nationella folkhälsokommittén utgör ett brett välfärdspolitiskt program och att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft0"&gt;– om det genomförs – innebär att folkhälsoområdet vidgas ytterligare jämfört med i dag. Också i internationell jämförelse är detta ett program som är bredare än det traditionella folkhälsoområdet, menar utvärderingsgruppen och konstaterar vidare att det torde bli en krävande uppgift att implementera ett brett folkhälsoprogram och att samla alla de aktörer som berörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Kommittén konstaterar att Nationella folkhälsokommittén kommer att behandla implementeringen av den nationella hälsopolitiska strategin. Vi utgår från att regeringskansliet kommer att arbeta vidare med Nationella folkhälsokommitténs förslag och att berörda fackdepartement kommer att ge sina myndigheter uppgifter inom de nationella folkhälsomålen. Organisationskommittén för Folkhälsoinstitutet behandlar enligt sina direktiv enbart Folkhälsoinstitutets roll och uppgifter i samband med de nationella folkhälsomålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Utvärderingsgruppen anser inte att Folkhälsoinstitutet i dag har resurser att fylla en samlande funktion. Gruppen kan inte se att det finns strukturer eller funktioner inom institutet som skulle kunna utföra denna uppgift, bortsett från möjligen i viss mån den generaldirektörsgrupp som träffas ett par gånger per år för att utbyta information och erfarenheter. Organisationskommittén delar utvärderingsgruppens uppfattning och konstaterar att det varken på Folkhälso-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;institutet eller någon annanstans i dag finns en funktion inom folkhälsoområdet, som kan fylla den samlande funktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Det bör emellertid också övervägas, menar utvärderingsgruppen, på vilken nivå koordinationsfunktionen för en framtida nationell folkhälsopolitisk strategi skall ligga. Folkhälsoinstitutet är den myndighet som har till uppgift att implementera statsmakternas intentioner på folkhälsoområdet, men den är samtidigt en myndighet bland andra och har ingen direktivrätt i förhållande till andra myndigheter, lika lite som i förhållande till den regionala och lokala nivån. Om koordinationsfunktionen skall ligga på myndighetsnivå krävs det därför att mandaten blir tydliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Utvärderingsgruppen menar vidare att ur internationell synvinkel vore en annan möjlighet att lägga koordinationsfunktionen inom regeringskansliet och t.ex. bilda en statsrådsgrupp eller tillsätta en folkhälsominister med ansvar att ge riktlinjer för hur folkhälsoprogrammet skall omsättas i praktisk handling. En dylik lösning skulle understryka folkhälsofrågornas politiska vikt. Modellen kunde underlätta arbetet på myndighetsnivå, men problemen med att samordna arbetet horisontellt blir kanske inte annorlunda, menar utvärderingsgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Organisationskommittén håller med om att modellen med en samlande funktion utan en överordnad ställning gentemot andra aktörer kommer att innebära svårigheter. Som utvärderingsgruppen också antydde anser vi att svårigheterna att samordna arbetet horisontellt blir liknande om funktionen läggs på myndighets- eller regeringsnivå. Vi ser dock Statens naturvårdsverk, som har ett samlande ansvar gentemot sektorsmyndigheterna inom miljöområdet, som ett exempel på att en myndighet kan ha en samlande och sektorsövergripande roll gentemot andra myndigheter, som organisatoriskt ligger på samma horisontella nivå. Involverade sektorsmyndigheter har inom ramen för arbetet med miljömålen samverkat i olika former och tillsammans preciserat miljömålen, som sedan redovisats i en rad olika rapporter med olika sektorsmyndigheter som utgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft0"&gt;Utvärderingsgruppen anser att det krävs någon typ av struktur som kan fungera som stöd för institutet i det samlande arbetet och har därvid valt att lyfta fram den generaldirektörsgrupp som träffas några gånger per år och som i dag fungerar som informations- och samrådsorgan. Denna grupp kunde, menar utvärderingsgruppen, förses med ett starkt sekretariat och utvecklas till ett stöd vid implementeringen av ett brett folkhälsoprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;Organisationskommittén delar utvärderingsgruppens bedömningar. Rollen för denna grupp behöver dock förstärkas. Arbetet kan underlättas om regeringen utser medlemmarna i gruppen. Det kan också&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;144 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;övervägas om generaldirektörsgruppen bör ledas av socialministern på motsvarande sätt som gäller för den nationella ledningsgruppen, som arbetar med alkohol- och narkotikaförebyggande insatser. Oavsett om gruppen leds av Folkhälsoinstitutets generaldirektör eller socialministern bör institutet kunna ansvara för sekretariatsfunktionen till gruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Samverkan mellan myndigheterna behöver även ske på operativ nivå. Organisationskommittén förordar att det till respektive mål bildas en samverkansgrupp. Grupperna bör arbeta med uppföljning, utvärdering, utveckling av indikatorer och mätmetoder, åtgärdsförslag m.m. Det är viktigt att samverkan sker på ett sådant sätt att alla samverkande parter kan dra nytta av arbetet. Här har Folkhälsoinstitutet i sin samlande och sektorsövergripande roll en viktig uppgift. Kommittén bedömer att för att analysera hur folkhälsoinsatserna i förhållande till de nationella målen utvecklas inom olika delar av landet bör samverkan ske med såväl sektorsmyndigheter som med kommuner, landsting och deras förbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Målen behöver regelbundet prövas för att uppfattas som relevanta. Det har bl.a. att göra med att systemet med nationella folkhälsomål är nytt för Sverige, vilket gör att det kan komma att bli behov av justeringar när målen börjar tillämpas i praktiken. Det har emellertid också att göra med att samhällsförändringar kommer att leda dels till behov av nya folkhälsomål, dels till behov av omprioriteringar mellan målen. Idéer till omprioriteringar eller nya mål kan komma fram i arbetet med uppföljning och utvärdering med utgångspunkt i de nationella målen på lokal, regional eller nationell nivå. Folkhälsoinstitutet bör analysera dessa idéer och vid behov ge förslag till statsmakterna om ändringar av eller tillägg till folkhälsomålen. Folkhälsoinstitutet bör även aktivt medverka i och följa utvecklingen inom folkhälsoområdet internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;Det samlande ansvaret för målutvärderingen ger förutsättningar för Folkhälsoinstitutet att analysera folkhälsan och föreslå handlingsplaner till regeringen utifrån ett helhetsperspektiv. I utvärderingsarbetet ingår också att se vilka metoder som gör att målen uppfylls samt vilka andra faktorer som bidrar till eller motverkar uppfyllelsen av målen. Kostnadseffektiviteten och samhällsekonomiska konsekvenser bör också analyseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör ge regeringen beslutsunderlag samt information om eventuellt eftersatta områden. Regeringen bör också få förslag till åtgärder för att undanröja bristerna samt upplysning om insatser på folkhälsoområdet nationellt och internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft2"&gt;Utvecklingen av folkhälsan i förhållande till de nationella folkhälsomålen är givetvis också en viktig information för landsting och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;kommuner. Redovisningen av utvecklingen på nationell nivå ger möjligheter för kommuner och landsting att jämföra måluppfyllelse och utvecklingstendenser inom det egna området med landet i sin helhet. I de fall där det är möjligt bör uppföljning i form av statistik m.m. redovisas även på regional och lokal nivå. På detta sätt finns möjlighet till analys av om geografiska skillnader i hälsan utjämnas eller förstärks. Det kan också fungera som underlag för kommuner och landsting som kan jämföra sig med hur målen uppfylls inom andra kommuner och landsting med likartade förutsättningar. I arbetet med redovisning av utvecklingen på regional nivå bör en utgångspunkt vara att det redan i dag finns regionala folkhälsorapporter, som landstingen använder som underlag vid planering och prioritering av sitt folkhälsoarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft0"&gt;För att kunna ha den samlande rollen vid uppföljning och utvärdering av de nationella folkhälsomålen kommer Folkhälsoinstitutet att delvis behöva ett annat arbetssätt och en annan kompetens än i dag. Det fordras en annan tyngdpunkt i arbetet. Mer analys och utvärdering, överblick och samordning samt ökad samverkan med forskningen kommer att behövas. Kommittén återkommer med överväganden om detta i avsnitt 6.1.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Folkhälsopolitisk rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör ha huvudansvaret för att till regeringen parallellt med Folkhälsorapporten följa upp och utvärdera insatserna inom folkhälsoområdet med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen och ge förslag till åtgärder för att förbättra folkhälsan. Detta bör presenteras i en särskild &lt;SPAN class="ft4"&gt;Folkhälsopolitisk rapport &lt;/SPAN&gt;till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft0"&gt;Den nuvarande Folkhälsorapporten bör även i fortsättningen tas fram som ett gemensamt projekt mellan Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet och huvudansvaret bör ligga på Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft3"&gt;Samarbetet mellan Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (Epidemiologiskt Centrum) bör vidareutvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;Utvärderingsgruppen konstaterar att det finns ett etablerat samarbete mellan Folkhälsoinstitutet och Epidemiologiskt Centrum (EpC) och att Folkhälsorapporten, som EpC ger ut i samverkan med Folkhälsoinstitutet är av mycket bra kvalitet, internationellt sett. Organisationskommittén konstaterar att i samband med Folkhälsoinstitutets nya&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft2"&gt;uppgifter kan myndighetens samverkan med EpC behöva utvecklas och intensifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;EpC har ansvar för alla större nationella sjukdomsregister och ett ansvar för folkhälso- och social rapportering (se avsnitt 4.4.6). I detta ansvar ligger kontinuerliga regeringsuppdrag om att vart tredje till fjärde år redovisa en nationell folkhälsorapport och en nationell social rapport. Folkhälsorapporterna har sedan Folkhälsoinstitutet bildades utarbetats i samverkan med institutet, som t.ex. ingått med en representant i redaktionskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Den nationella folkhälsorapporten är en viktig men begränsad del av ett mer kontinuerligt system för folkhälsorapportering. Folkhälsorapportering är en verksamhet där man kontinuerligt följer hälsoutvecklingen och dess koppling till sociala förhållanden och riskfaktorer i samhället och bland befolkningen. Syftet är att kunna förse statsmakterna, myndigheter, landsting, kommuner och allmänhet med information och kunskap om hälsoutvecklingen och dess orsaksfaktorer och vid behov slå larm. Rapporteringen består av flera delar där den senaste statistiken från alla register publiceras och görs tillgänglig så snart som data inlevererats och bearbetats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft0"&gt;En förutsättning för att kunna arbeta med folkhälsorapporteringen på ett bra sätt är att det finns &lt;SPAN class="ft4"&gt;tillförlitliga register och databaser&lt;/SPAN&gt;. För detta behövs &lt;SPAN class="ft4"&gt;enhetliga och systematiserade sjukdoms- och åtgärdsklassifikationer&lt;/SPAN&gt;. Dessutom behöver register- och databasverksamheten &lt;SPAN class="ft4"&gt;personal med erfarenhet av analysverksamhet &lt;/SPAN&gt;för att kunna fungera väl som serviceorgan eller rådgivare för användarna. Alla tre förutsättningarna är uppfyllda på EpC. De statistiska uppgifterna används både för folkhälsorapportering och för rapportering av förhållanden inom hälso- och sjukvård, smittskydd och socialtjänst, uppgifter som ingår i Socialstyrelsens ansvar som sektorsmyndighet för dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har avtal med EpC bl.a. om Folkhälsorapporten. Dessa avtal är utvärderade av externa utvärderare (Evaluering av samarbeidsavtalen mellom Folkhälsoinstitutet og Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen, Kraft p. och Thell ds. 1998). De ansåg bl.a. att ”samarbeidet har vart svaert kostnadseffektivt. FHI har fått levert tjenster som det helt klart ville vaert langt dyrere å produsere dersom FHI skulle ha gjort dette selv”. ”De tjenster EpC har levert till FHI har vaert av meget god faglig kvalitet”, menade också utvärderarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Även den externa utvärderingsgrupp, som arbetat på uppdrag av Organisationskommittén (bilaga 4), har bedömt samarbetet mellan Folkhälsoinstitutet och EpC. Gruppen bedömer att när det gäller samspelet mellan Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum har viktiga samarbetsrelationer utvecklats. Gruppen anser vidare att i Europa producerar Holland och Sverige de bästa nationella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;folkhälsorapporterna. I Sverige är rapporten beroende av den expertis som finns inom EpC. Det är gruppens uppfattning att man skall bibehålla ansvaret för nuvarande folkhälsorapporter på EpC, men att rapporterna från Folkhälsoinstitutets sida skall följas upp och kompletteras med en egen rapport med analyser och strategiska bedömningar av vilka folkhälsoinsatser som behövs i framtidens Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Mot bakgrund av ovanstående föreslår Organisationskommittén att EpC även i fortsättningen har huvudansvaret för &lt;SPAN class="ft4"&gt;folkhälsorapporteringen &lt;/SPAN&gt;och den nationella folkhälsorapporten. Folkhälsorapporten bör även i fortsättningen tas fram som ett gemensamt projekt mellan Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet och följande förhållanden bör gälla: Samtliga data ska vara fullt tillgängliga för Folkhälsoinstitutet med beaktande av nödvändig sekretess. Socialstyrelsen avgör (beroende på eventuella regeringsuppdrag) hur detta ska publiceras, håller Folkhälsoinstitutet fullt informerad och kallar i så god tid som möjligt till samråd i frågor som kan bedömas vara viktiga att stämma av sinsemellan innan de offentliggörs. Socialstyrelsen/EpC står i normalfallet som huvudutgivare och Folkhälsoinstitutet och eventuella andra som medutgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör ha huvudansvaret för en &lt;SPAN class="ft4"&gt;folkhälsopolitisk rapportering&lt;/SPAN&gt;. Data och analys av utveckling och fördelning av sjukdomar, skador och de viktigaste riskfaktorerna bör hämtas från Folkhälsorapporten. Detta material måste vid behov kompletteras med information om de indikatorer som krävs för att följa hälsomålen, som i huvudsak kommer att vara satta i exponeringstermer. Trender för dessa indikatorer måste jämföras med uppställda mål för perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Detaljerad information krävs om omfattning och fördelning av samhällets insatser för att påverka de prioriterade exponeringarna. Det kommer att krävas ett betydande utvecklingsarbete för att få fram denna information. Samtidigt som det finns mängder av relativt väl definierade epidemiologiska data om sjukdomar och exponeringar saknas till stor del instrument med vilka omfattning och kvalitet på folkhälsoarbetets och hälsopolitikens åtgärder kan klassificeras och mätas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Valet av exponeringar och mål är gjort utifrån deras bidrag till sjuklighetens omfattning och fördelning inom den svenska befolkningen samt deras konsekvenser. Granskningen av utvecklingen och förslag till eventuella förändringar av målen måste bygga på en återkommande uppdatering av denna analys. Detta förutsätter mätningar av sjukdomsbördans omfattning och fördelning samt beräkningar av olika exponeringars betydelse för sjukdomsbördan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft2"&gt;Resultatet av ovanstående tre steg bör regelbundet sammanställas i en &lt;SPAN class="ft21"&gt;Folkhälsopolitisk rapport &lt;/SPAN&gt;till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör hålla Socialstyrelsen fullt informerad och i så god tid som möjligt kalla till samråd i frågor som kan bedömas vara viktiga att stämma av sinsemellan innan de offentliggörs. Folkhälsoinstitutet bör i normalfallet vara huvudutgivare med Socialstyrelsen/ EpC och eventuella andra som medutgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Samarbetet mellan institutet och EpC bör även kunna vidareutvecklas på andra områden, t.ex. när det gäller att utveckla system för rapportering av levnadsvanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft7"&gt;Uppföljning och utvärdering i ett målgruppsperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft2"&gt;Vid uppföljning och utvärdering av de nationella folkhälsomålen bör ett målgruppsperspektiv användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;Socialstyrelsens folkhälsorapporter har bl.a. visat att det finns stora och i vissa fall ökande skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper, geografiska områden och mellan könen. Mot den bakgrunden är det viktigt att ett målgruppsperspektiv används vid uppföljning och utvärdering av de nationella målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Vissa målgruppsperspektiv är särskilt viktiga vid vissa folkhälsomål. Detta gör att i de grupper, som Organisationskommittén anser bör knytas till olika mål, kan också företrädare för vissa målgrupper ingå, permanent eller tillfälligt. På detta sätt tas deras specifika kunskap tillvara och arbetet förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Kommittén har tidigare uttryckt att det samlande ansvaret för målutvärderingen ger förutsättningar för Folkhälsoinstitutet att analysera folkhälsan och föreslå handlingsplaner till regeringen utifrån ett helhetsperspektiv. I detta sammanhang kan det tänkas att vissa faktorer är tydliga inom flera av målen, exempelvis att en viss målgrupp oftare är drabbad än andra. När ett sådant målgruppsperspektiv används i en analys av folkhälsan i sin helhet kan också samverkan ske med företrädare för speciella målgrupper. Också i samband med institutets omvärldsbevakning kan ett målgruppsperspektiv användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;I det följande behandlas två målgrupper, för vilka Folkhälsoinstitutet har eller föreslås få, särskilda uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Utredningen Barnombudsmannen – företrädare för barn och ungdomar (SOU 1999:65) föreslår att det samordningsansvar för barnsäkerhetsfrågor, som Barnombudsmannen har i dag, i stället bör överföras till Folkhälsoinstitutet och integreras i institutets nationella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;skadepreventiva program (se 2.10). Samtidigt anser utredningen att ansvaret för olika sakfrågor bör ligga på sektorsansvariga myndigheter. Bakgrunden till förslagen är att utredningen anser att Barnombudsmannens ombudsmannaroll bör förstärkas, vilket innebär att myndighetsrollen bör tonas ned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Organisationskommittén anser att denna samordningsroll för barnsäkerhetsfrågor stämmer överens med Folkhälsoinstitutets hittillsvarande roll och uppgifter. Genom Organisationskommitténs direktiv har dock statsmakterna angett en ny roll och nya uppgifter för Folkhälsoinstitutet, som vi har till uppgift att precisera och utveckla. Folkhälsoinstitutet nya roll består främst av att vara ett nationellt organ för uppföljning och utvärdering med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen samt för att samla kunskap om folkhälsometoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Ovanstående innebär bl.a. att det nya Folkhälsoinstitutet kommer att ha till uppgift att följa upp och utvärdera nationella folkhälsomål avseende bl.a. barns uppväxtmiljö. I detta arbete ingår ett ansvar att samla berörda myndigheter i arbetet med måluppföljning och målutvärdering. Institutet skall med hjälp av olika samverkanspartners analysera olika risk- och friskfaktorer, följa barns hälsa utifrån olika aspekter m.m. Vidare skall institutet ge förslag till åtgärder med utgångspunkt i utvärderingen. I denna bemärkelse bör det således ingå i institutets uppgifter att samordna arbetet med barnsäkerhetsfrågor. Det huvudsakliga ansvaret för dessa frågor bör dock ligga på respektive sektorsmyndighet, t.ex. Boverket och Konsumentverket. Kommittén anser också att ett slutligt ställningstagande till frågan kan tas först efter Nationella folkhälsokommitténs betänkande, som bl.a. skall behandla ansvarsfördelningen inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet fick redan år 1992 ett regeringsuppdrag angående homosexuellas situation (S92/5334/IFO). En av utgångspunkterna för regeringsuppdraget var att det förekom en dold, ibland omedveten, oacceptabel behandling av homosexuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft0"&gt;Uppdraget innehöll följande uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;att ansvara för en övergripande samordning av insatser för de homosexuella,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;att följa utvecklingen av de homosexuellas situation, bl.a. vad gäller eventuell förekomst av diskriminering och i sådant fall överväga i vilka former diskriminering kan motverkas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;att vidta egna och följa andra myndigheters informationsinsatser samt följa forskningen om homosexualitet och homosexuellas förhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;att återkommande lämna regeringen rapporter över sin verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;150 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Redan år 1993 föreslog institutet regeringen, efter samråd med diskrimineringsombudsmannen (DO) att frågor om individuell diskriminering av homosexuella skulle läggas under DO:s tillsyn. Regeringen avvisade då förslaget. En särskild ombudsmannafunktion, som skall bevaka att homosexuella inte diskrimineras, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), inrättades dock den 1 maj 1999 (avsnitt 4.4.4).Vid samma tidpunkt trädde också lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning i kraft. Enligt sin myndighetsroll har HomO till uppgift att se till att ovanstående lag följs, att verka för att diskriminering på grund av sexuellt läggning inte heller förekommer på andra områden av samhällslivet och följa den internationella utvecklingen inom ansvarsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Organisationskommittén anser att nu när det finns en ombudsman mot diskriminering på grund av sexuell läggning saknas motiv för att Folkhälsoinstitutet skall ha kvar sitt ovan nämnda regeringsuppdrag angående diskriminering av homosexuella. Folkhälsoinstitutet bör däremot genom sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen som tidigare nämnts bl.a. tillämpa ett målgruppsperspektiv. I detta sammanhang bör Folkhälsoinstitutet ha till uppgift att följa forskningen om homosexuella utifrån ett folkhälsoperspektiv och i sitt uppföljning/utvärderingsarbete av folkhälsan uppmärksamma homosexuella liksom andra målgrupper som är särskilt utsatta för hälsorisker. I arbetet ingår även ett ansvar att samla berörda myndigheter i arbetet med måluppföljning och målutvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Kunskapsinsamling av metoder och strategier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet bör samla in erfarenheter och initiera forskning om metoder och strategier som är viktiga i folkhälsoarbetet samt sprida erfarenheterna genom att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;följa upp/utvärdera och initiera utvärdering av metoder och strategier för folkhälsoarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;utveckla och följa upp metoder för hälsokonsekvensbeskrivningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;följa internationella erfarenheter av bl.a. metoder och strategier för folkhälsoarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;följa och värdera forskning och utveckling inom metodområdet nationellt och internationellt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;vara en resurs för kommuner och landsting som nationellt kunskapscentrum för metod- och strategifrågor inom folkhälsoområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör följa utvecklingen av metoder inom folkhälsoområdet nationellt och internationellt. I dag saknas i alltför hög grad samlad kunskap om metoders tillförlitlighet. Samtidigt visar Organisationskommitténs kontakter med aktörer på såväl nationell, regional som lokal nivå entydigt att det finns ett stort behov av kunskap om vilka metoder som är mest verkningsfulla. Därför bör en prioriterad uppgift för Folkhälsoinstitutet vara att samla kunskap om metoder och strategier samt att initiera vetenskaplig utvärdering av folkhälsometoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Inom ramen för arbetet med uppföljning/utvärdering av de nationella målen samt på regeringens direkta uppdrag bör Folkhälsoinstitutet göra hälsokonsekvensanalyser genom t.ex. hälsokonsekvensbeskrivningar (se avsnitt 4.3.3) samt analysera hälsoekonomiska konsekvenser av politiska beslut. Samhällsekonomiska konsekvenser av de förslag som institutet ger till regeringen behöver också analyseras. För att dessa uppgifter skall kunna utföras på bra sätt krävs metodutveckling. Kunskap om sådana metoder efterfrågas också av bl.a. landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;I uppgifterna med utvärdering av folkhälsometoder ligger även att vara nationellt kunskapscentrum inom folkhälsoområdet, vilket innebär att samla kunskap om folkhälsometoder och sprida kunskap till sektorsmyndigheter, landsting och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;Enligt de samhällsmedicinska cheferna fungerar Folkhälsoinstitutets kunskapsstöd i huvudsak, medan man önskar sig mer metodstöd och anser det strategiska stödet som det allra viktigaste för folkhälsoarbetet (bilaga 4). De vill att Folkhälsoinstitutet bl.a. skall förmedla metoder för att effektivisera och målinrikta folkhälsoarbetet och nå utsatta befolkningsgrupper, sprida beprövade modeller och väldokumenterade erfarenheter samt förmedla kunskap om utvärderingsmetodik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Kommittén bedömer också att den viktigaste statliga uppgiften gentemot landsting och kommuner är att bistå dem med kunskapsstöd, metodstöd och strategiskt stöd. Institutet skall också ha kunskap om effekter m.m. av metoder som använts inom folkhälsoarbetet nationellt och internationellt. En mycket viktig uppgift är att initiera utvärdering av olika folkhälsometoder och sprida resultaten av dessa utvärderingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Som konstaterades i den externa utvärderingen av Folkhälsoinstitutet saknas det ett &lt;SPAN class="ft21"&gt;systematiskt &lt;/SPAN&gt;förhållningssätt till resultat-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;152 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;utvärdering, liksom till utveckling av metoder för att mäta resultat, även om det förekommit både bra resultatutvärderingar och bra metodutveckling. Organisationskommittén bedömer det vara av avgörande betydelse att Folkhälsoinstitutet bidrar till att kunskapen ökar om vilka metoder inom folkhälsoområdet som med vetenskaplig utvärdering har konstaterats ha avsedda effekter. Resultatutvärdering med vetenskaplig metodik bör vara en självklar del av sådana projekt som myndigheten kommer att arbeta med för att öka kunskapen om folkhälsometoder. Detta arbete kräver samverkan med bl.a. olika forskningsinstitutioner (se avsnitt 6.2.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Vi kan samtidigt konstatera svårigheter med att utvärdera metoder inom folkhälsoarbetet. Den vetenskapliga kunskapen om folkhälsoarbete är inte på långa vägar så utvecklad som inom medicinsk metodik. Det är svårt att göra utvärderingar av hög kvalitet. Svårigheterna består bl.a. av att isolera de faktorer ger effekter och att arbeta med kontrollgrupper. Varje utvärdering tar också lång tid (flera år) att genomföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;Kommittén förutsätter att Folkhälsoinstitutet, inom ramen för uppdragsforskning, skall kunna initiera utvärderingar i samarbete med kommuner, landsting, sektorsmyndigheter och forskare. Poängteras bör att Folkhälsoinstitutet skall kunna ta initiativ till att utvärdera &lt;SPAN class="ft4"&gt;metoder&lt;/SPAN&gt;, inte &lt;SPAN class="ft4"&gt;projekt&lt;/SPAN&gt;. I första hand bör dock metodutvärdering på lokal och regional nivå ske med ekonomiskt stöd från forskningsråden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör också samla in metodkunnande från nationella och internationella metodutvärderingar, analysera vilka metoder som är verkningsfulla och bistå landsting, kommuner m.fl. med metodöversikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Folkhälsoarbete innebär att ändra exponeringen av &lt;NOBR&gt;risk-,&lt;/NOBR&gt; skydds- och friskfaktorer för att förbättra folkhälsan. Ur ett utvärderingsperspektiv innebär detta att tonvikten läggs på att följa exponeringsförändringar. Att utvärdera metoder inom hälsofrämjande arbete ställer dessutom, enligt WHO, krav på delaktighet från de medverkande både när det gäller att följa processen och resultatet. Dessutom krävs en kombination av metoder från olika vetenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;Fördelning och administration av visst projektstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör enbart ge stöd till sådana utvecklingsprojekt som ökar kunskapen om metoder och strategier i folkhälsoarbetet och där den som är ansvarig för projektet också bidrar till finansieringen. Projekt som får stöd skall bli föremål för vetenskaplig prövning och utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft0"&gt;Mot bakgrund av den nya roll som institutet föreslås få anser kommittén att institutet bör ge bidrag till projekt som syftar till att ge kunskap om verksamma och lämpliga metoder och strategier för folkhälsoarbetet. Detta stöd efterfrågas i dag på regional och lokal nivå. De projekt som får stöd bör vara tydligt avgränsade i tid och syfte, ha tydliga mål, ha vetenskapligt grundad uppföljning och utvärdering som en del av projektet, vara av sådan art att de är viktiga för kunskapsutvecklingen på Folkhälsoinstitutet samt vara samfinansierade med den aktör som är ansvarig för projektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Projektmedlen som hittills betalats ut har finansierats från förvaltningsanslaget, aidsanslaget, från extra medel som tillförts institutet för särskilda uppdrag samt från Allmänna arvsfonden. Större delen av de projektstöd som delats ut avser alkohol- och narkotikaförebyggande arbete samt &lt;NOBR&gt;hiv/aids/STD-preventivt&lt;/NOBR&gt; arbete. Hur projektstöden inom &lt;NOBR&gt;hiv/aids/STD-området&lt;/NOBR&gt; bör hanteras kan avgöras först när regeringen har tagit ställning till Smittskyddskommitténs förslag (se 6.2.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Fördelning och administration av organisationsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft2"&gt;Socialstyrelsen, som redan i dag ansvarar för att betala ut organisationsstöd till flera organisationer inom folkhälsoområdet, bör överta utbetalning även av övrigt organisationsstöd inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft2"&gt;I statsbidragskommitténs betänkande &lt;SPAN class="ft21"&gt;Vad får vi för pengarna? Resultatstyrning av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området &lt;/SPAN&gt;(SOU 1998:38) ges ett antal förslag för att förbättra styrningen av de projekt- och organisationsstöd som utgår till vissa organisationer inom det sociala området, bl.a. föreslås att projekt- och organisations-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;stöd till de berörda organisationerna skall handhas av Socialstyrelsen. Dessa förslag redovisades i budgetpropositionen 1998 och godkändes av riksdagen. Detta innebär att Socialstyrelsen nu svarar för bidragshanteringen till huvuddelen av frivilligorganisationerna inom Socialdepartementets område. Till stöd för bidragshanteringen finns en förordning som ger samma grund för alla de aktuella organisationernas ansökningar och återrapporteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Kommittén anser att det organisationsstöd som Folkhälsoinstitutet hittills har betalat ut fortsättningsvis bör fördelas via Socialstyrelsen enligt de kriterier som gäller enligt förordningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. Denna förordning bör samtidigt anpassas så att de organisationer som hittills fått stöd via institutet kan inkluderas i förordningen. De organisationer som avses är sådana som bedriver hälsofrämjande arbete, homosexuellas organisationer m.fl. Organisationer som bedriver &lt;NOBR&gt;hiv-preventivt&lt;/NOBR&gt; arbete har fått organisationsstöd via &lt;NOBR&gt;aids-anslaget.&lt;/NOBR&gt; Som nämnts är det först efter regeringens ställningstagande till Smittskyddskommitténs förslag (se 6.2.3) som ställning kan tas till hur organisationsstöden inom &lt;NOBR&gt;hiv/aids/STD-området&lt;/NOBR&gt; bör hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft2"&gt;Av de totalt 17,4 miljoner kronor som institutet betalade ut till organisationsstöd år 1999 avsåg 12,7 miljoner kronor &lt;NOBR&gt;hiv-preventivt&lt;/NOBR&gt; arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Övergripande tillsyn enligt lagbestämmelser om alkohol, narkotika och tobak&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet bör i arbetet med övergripande tillsyn enligt alkohollagen och lagen om försäljning av teknisk sprit m.m.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ge ut föreskrifter och allmänna råd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;följa rättstillämpningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;följa upp/utvärdera utvecklingen inom området,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ansvara för rådgivning och information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft2"&gt;Den övergripande tillsyn Folkhälsoinstitutet i dag har enligt lagen om hälsofarliga varor bör ligga kvar på institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft2"&gt;Socialstyrelsens tillsynsuppgifter enligt tobakslagen bör övertas av Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft83"&gt;Övergripande tillsyn enligt alkohollagen och lagen om försäljning av teknisk sprit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet skall enligt direktiven till denna utredning i framtiden vara central tillsyns- och uppföljningsmyndighet när det gäller bestämmelser i alkohollagen (1994:1738) och lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. Uppgifterna skall övertas från Alkoholinspektionen respektive Läkemedelsverket den 1 juli 2001. Organisationskommittén bedömer att de nya uppgifterna kommer att innebära att Folkhälsoinstitutet skall arbeta med att ge ut föreskrifter och allmänna råd, följa rättstillämpningen samt följa upp/utvärdera utvecklingen inom området, t.ex. genom att följa upp/utvärdera vilka konsekvenser nya regler får. I uppgifterna ingår också rådgivning och information/utbildning, bl.a. uppgiften att ta fram informationsmaterial till stöd för de tillsynsansvariga länsstyrelserna och kommunerna. Organisationskommittén kallar i det följande ovanstående arbete för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft4"&gt;övergripande tillsyn&lt;SPAN class="ft0"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Med &lt;SPAN class="ft4"&gt;tillsyn &lt;/SPAN&gt;brukar avses att en myndighet tillser att enskilda juridiska eller fysiska personer följer en lag och att myndigheten kan genomföra sanktioner mot den som inte följer lagen. Denna tillsyn är operativ eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;direkt&lt;/SPAN&gt;, t.ex. genom att en kommun ser till att enskilda följer viss lagstiftning. Länsstyrelsen kan i sin tur se till att kommunerna fullgör sina tillsynsuppgifter. Dessutom kan en central myndighet arbeta med tillsynsvägledning eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;övergripande tillsyn&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Alkoholinspektionen är i dag central förvaltningsmyndighet för frågor om hantering av alkohol som regleras i alkohollagen (se 4.4.1). I centralmyndighetsrollen ligger att följa upp lagens tillämpning i kommuner, domstolar och andra myndigheter, att ge ut föreskrifter, allmänna råd och information om de gällande bestämmelserna samt att beskriva utvecklingen och föreslå de förändringar av lagen som motiveras av de gjorda iakttagelserna. Alkoholinspektionen är också tillstånds- och tillsynsmyndighet för frågor om tillverkning av sprit och alkoholdrycker samt inköp av alkoholdrycker för tekniska och liknande ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Under våren 2001 förväntas en proposition om ändring i alkohollagen. Den skall grundas bl.a. på förslag från Alkoholutredningen. Vid halvårsskiftet 2001 beräknas därför lagändringar träda i kraft som innebär att rätten att bl.a. yrkesmässigt tillverka sprit och alkoholdrycker inte längre skall grunda sig på tillstånd enligt alkohollagen. Rätten blir istället en följd av vissa godkännanden enligt alkoholskattelagen. Även tillsynen över verksamheten skall skötas med utgångspunkt i skattereglerna. Alkoholinspektionens direkttillsyn, prövning av ansökningar etc. faller då bort. Kvar på dessa arbetsområden blir en allmän tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;156 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft0"&gt;och uppföljning av utvecklingen samt arbete med föreskrifter, allmänna råd och kommentarer till alkohollagen, dvs. uppgifter som kommittén benämner övergripande tillsyn. Dessa uppgifter skall överföras till Folkhälsoinstitutet den 1 juli 2001, i och med att Alkholinspektionen läggs ned. I det följande beskrivs de uppgifter som skall övergå till Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Den främsta målgruppen för allmänna råd och kommentarer är kommunerna för deras arbete med lokal tillsyn över alkoholserveringen och ölhandeln samt för deras prövning av ansökningar om serveringstillstånd. Arbetet syftar till en riktig och enhetlig tillämpning av lagen. Andra målgrupper är t.ex. länsstyrelser, polis- och skattemyndigheter, domstolar samt näringsidkare inom alkoholområdet. Den ovan nämnda lagändringen kommer även att på flera punkter beröra försäljningsbestämmelserna för alkoholdrycker vilket medför en omfattande revidering av nuvarande styrdokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;I Folkhälsoinstitutets uppgifter kommer också ingå att följa upp det alkoholpolitiska regelsystemet och utvärdera dess funktion. En särskild uppgift är att följa upp att kommunernas tillståndsgivning på serveringsområdet utvecklas i överensstämmelse med lagens intentioner. Ovanstående arbete består i att samla information på olika sätt från såväl tillverkare och partihandlare som länsstyrelser, kommuner och restauratörer. Till området hör också att bevaka rättsutvecklingen genom att ta in domar från förvaltningsdomstolarna rörande serverings- och ölärenden och ett urval av domar i allmänna domstolar rörande hembrännings- och smugglingsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;En grund i uppföljningsarbetet är att hålla register över rättighetshavare för tillverkning och partihandel samt register över serveringstillståndshavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Länsstyrelserna upprättar varje år länsrapporter rörande utvecklingen i länet och länsstyrelsens iakttagelser och egna aktiviteter i kommunerna. Rapporter över länsstyrelsernas tillsynsbesök i kommunerna översänds löpande till Alkoholinspektionen och kommer i framtiden att översändas till Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Informationen som samlas på detta sätt ger underlag för informationsaktiviteter av olika slag; rapporter konferenser etc. Informationen kan även föranleda ändring i myndighetens kommentar till lagen. Den återförs till bl.a. kommuner, länsstyrelser och tillståndshavare. Beställda rapporter skall redovisas till regeringen. Informationen skall även sammanställas till statistik om bl.a. den totala alkoholförsäljningen som ingår i CAN:s och Folkhälsoinstitutets rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft2"&gt;I uppgifterna inom ramen för den övergripande tillsynen ingår också informations- och utbildningsverksamhet om alkohollagen och dess&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;tillämpning. Folkhälsoinstitutet kan använda sin hemsida som en viktig informationsbärare i sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;I Alkoholutredningen övervägs även en rad åtgärder angående regelverket för försäljning av teknisk sprit. Nuvarande regelverk haneras av Läkemedelsverket. Det är troligt att Alkoholutredningen kommer att föreslå samma system på detta område som det redan genomförda systemet för partihandeln med drycker, dvs. rättigheter baseras på godkännanden etc enligt alkoholskattelagen. Tillsynen blir en del av skatterevisionen. Den praktiska &lt;SPAN class="ft4"&gt;(operativa) &lt;/SPAN&gt;tillsynen och medgivandet att köpa teknisk sprit, förs enligt Alkoholutredningens förslag över till skattemyndigheten. Ansvaret för de alkoholpolitiska aspekterna och den &lt;SPAN class="ft4"&gt;övergripande tillsynen &lt;/SPAN&gt;inom området förväntas flyttas från Läkemedelsverket till Folkhälsoinstitutet. Med detta följer ett föreskriftsarbete, uppföljning etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;I Folkhälsoinstitutets roll inom arbetsområdet övergripande tillsyn avseende teknisk sprit bör bl.a. ingå att ur ett samhällsperspektiv bevaka flödet av sprit. Som ett exempel kan nämnas alkoholhaltiga preparat avsedda för konsumtion. Grädde med likör i portionsförpackning är inte dryck utan preparat och kan följaktligen säljas fritt i dagligvaruhandeln. Skattemyndigheten har troligen inga invändningar då punktskatt erläggs för varan, däremot kan det bli ett problem med tillgängligheten ur ett alkoholpolitiskt perspektiv. Hur stort problem det är fråga om kan inte förutses. Men detta belyser vikten av att Folkhälsoinstitutet behöver följa utvecklingen på området och lämna regeringen uppgifter om brister som behöver åtgärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Denaturering och denatureringsämnen är exempel på utvecklingsområden när det gäller föreskrifter om teknisk sprit. Det måste av både medicinska skäl och miljöskäl ske en utveckling av den tekniska spritens denaturering. Aktuella områden är sprit avsedd för tillverkning av kosmetika där dietylftalat är det vanligaste denatureringsämnet i dag men där det finns studier som visar på allvarliga hälsorisker vid användning av höga halter av ftalater. Etanolinblandning i bensin är ett miljöexempel, där denatureringsämnen inte får påverka avgasutsläppet negativt. Liknande problem finns i andra &lt;NOBR&gt;EU-medlemsländer&lt;/NOBR&gt; och det är viktigt att Folkhälsoinstitutet deltar i den här utvecklingen, kanske främst på drivmedelssidan där Sverige redan idag har kommit långt när det gäller etanoldrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft0"&gt;Denaturering har ett samband med alkoholskatter. Denaturering görs för att underlätta kontroll av att spriten inte används för förtäring. Samtidigt får inte denatureringen påverka spritens egenskaper för avsett ändamål. Är prisskillnaden mellan obeskattad och beskattad sprit mycket stor blir det frestande att rena den denaturerade spriten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;158 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft0"&gt;Ett annat exempel på att skattemyndighetens och Folkhälsoinstitutets kommande arbetsuppgifter inom teknisk sprit kommer att höra samman är att det måste finnas förståelse för att rätt denaturering i rätt vara också har betydelse för hur stor kontrollinsats skattemyndigheten behöver utföra. Det finns en mycket tydlig balans mellan denaturering – skatt – kontroll och hur den balansen utnyttjas har betydelse för vad verksamheten kommer att kosta staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Som redovisats i avsnitt 2.6 fick Statskontoret år 1998 regeringens uppdrag att kartlägga vissa centrala och regionala myndigheters och andra organisationers ansvar och uppgifter på alkohol- och narkotikaområdet samt att lämna principförslag till en ny myndighetsstruktur och ansvarsfördelning i syfte att samordna och effektivisera samhällets insatser inom området ifråga. Statskontoret föreslog att statens åtaganden skulle omprövas och att uppgifter bl.a. avseende information och kampanjer riktade till allmänheten skulle decentraliseras till regional/ lokal nivå. Dessutom föreslogs inrättandet av en ny central stabsmyndighet för samordnad ledning, utveckling och utvärdering av statens alkohol- och narkotikapolitiska verksamhet. Vad gällde tillståndsgivningen, menade Statskontoret, borde i första hand övervägas en samordning med skattemyndigheternas och kommunernas motsvarande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Organisationskommittén konstaterar att flera av Statskontorets förslag förverkligas om de förslag som vi lägger avseende Folkhälsoinstitutets nya roll och uppgifter kommer att genomföras. Genom att uppgifter flyttas från Alkoholinspektionen, som kommer att avvecklas, och från Läkemedelsverket till Folkhälsoinstitutet begränsas antalet myndigheter på den nationella nivån som arbetar med alkohol, vilket också ligger i linje med Statskontorets förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;I och med att Folkhälsoinstitutet ska följa upp och utvärdera folkhälsomålen och ett av målen med stor sannolikhet kommer att handla om alkoholkonsumtionen, kommer Folkhälsoinstitutet inom ramen för sitt arbete med de nationella målen att ha ett ansvar för att följa upp åtgärderna inom alkoholområdet. Genom att institutet kommer att arbeta med övergripande tillsyn enligt alkohollagstiftningen skapas goda förutsättningar att analysera brister och peka på vad som behöver åtgärdas både när det gäller regler och annat för att uppnå folkhälsomålen avseende alkohol. Regeringen kan då få en samlad bild av alkoholområdet. Detta är ett argument för att Folkhälsoinstitutet bör ha den övergripande tillsynen. Att följa alkoholområdet kan väntas bli ännu mer aktuellt i och med att Sverige får nya införselregler för alkohol inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft2"&gt;Verksamhet kommer att tillföras institutet från Alkoholinspektionen och Läkemedelsverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;Övergripande tillsyn enligt lagen om hälsofarliga varor m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har även regeringens uppdrag att vara nationell kontaktpunkt (focal point) för det Europeiska centret för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (European Monitoring Centre för Drugs and Drug Addiction, EMCDDA, sv. ECNN). Detta innebär bl.a. att Folkhälsoinstitutet skall samla in nationella data om narkotika och narkotikamissbruk och ansvara för Sveriges rapportering till centret. Rapporten består av information om droger, vilket sätt och vilken omfattning bruket har, samt om det finns några mönster eller trender i bruket. Inom ramen för detta uppdrag ansvarar också Folkhälsoinstitutet tillsammans med Rikspolisstyrelsen för den svenska rapporteringen gentemot EU:s Early Warning system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Myndigheten har även ansvar för att bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificering av sådana varor som inte är läkemedel samt för att bevaka och utreda behovet av kontroll av varor enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Detta kan ses som en form av övergripande tillsyn och utvärdering som bl.a. kan leda fram till att en vara (efter regeringsbeslut) klassas som narkotika och där sedan tullen och polisen utför den direkta tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet skall samråda och samverka med Livsmedelsverket och Läkemedelsverket när det gäller frågor som rör t.ex. kosttillskott med tveksamt innehåll eller syntetiska droger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har alltså redan i dag ansvar inom området narkotika exklusive narkotiska läkemedel samt för viss narkotikastatistik. Organisationskommittén kan inte se att någon annan myndighet skulle vara bättre lämpad att ha dessa uppgifter utan anser att de bör ligga kvar på Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft2"&gt;Institutet bör inom ramen för sitt arbete med övergripande tillsyn m.m. inom alkohol och narkotika även framdeles representera Sverige i EU:s arbetsgrupper om alkohol och narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Organisationskommittén anser också att regeringen bör överväga att låta institutet få ansvaret för tillsyn av s.k. precursorer (kemikalier som används vid illegal narkotikatillverkning) enligt lagen (1992:860) om kontoll av narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Övergripande och direkt tillsyn enligt tobakslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Tillsynen enligt tobakslagen kan i huvudsak indelas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;tillsyn av rökfria miljöer och lokaler,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;tillsyn av åldersgräns,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;tillsyn av produktkontroll och varningstexter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;tillsyn avseende rökfri arbetsmiljö,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;tillsyn av marknadsföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;I dag utförs den direkta tillsynen av &lt;SPAN class="ft4"&gt;rökfria miljöer och lokaler &lt;/SPAN&gt;av kommunen, oftast av den funktion som sköter miljö- och hälsoskyddsfrågor. Länsstyrelserna har tillsyn över kommunerna. Socialstyrelsen har en övergripande tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Den direkta tillsynen av &lt;SPAN class="ft4"&gt;åldersgränser &lt;/SPAN&gt;utförs av kommunen. I många fall samordnas tillsynen med livsmedelstillsynen och dylikt, alltså av den kommunala funktion som sköter miljö- och hälsoskyddsfrågor. I vissa fall kan dock tillsynen vara förlagd till socialnämnd eller motsvarande. Länsstyrelserna har tillsyn över kommunerna. Socialstyrelsen har en övergripande tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;När det gäller tillsyn av &lt;/SPAN&gt;produktkontroll och varningstexter &lt;SPAN class="ft0"&gt;finns endast en direkt central tillsyn, som i dag utförs av Socialstyrelsen. Arbetet består främst i att utöva tillsyn över att det finns varningstexter och innehållsdeklarationer som stämmer överens med myndighetens föreskrifter och med innehållet. Verksamheten kräver dels juridisk kompetens för t.ex. överläggningar med producenter, dels mer tekniskt inriktad kompetens såsom laboratoriemätningar etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Arbetarskyddsstyrelsen ansvarar för tillsyn avseende &lt;SPAN class="ft4"&gt;rökfri arbetsmiljö &lt;/SPAN&gt;och Konsumentverket ansvarar för tillsyn av &lt;SPAN class="ft4"&gt;marknadsföring &lt;/SPAN&gt;av tobak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen är nöjda med den arbetsfördelning som finns i dag, medan kommunerna skulle föredra att enbart en statlig myndighet har ansvar för tillsynen inom tobaksområdet. Från Regeringskansliets sida önskar man en bättre efterlevnad av lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Organisationskommittén anser att de frågor som i dag ligger på Arbetarskyddsstyrelsen, dvs. tillsyn avseende rökfri arbetsmiljö och på Konsumentverket, dvs. tillsyn av marknadsföring, bör ligga kvar på dessa myndigheter. Dessa myndigheter är sektorsansvariga myndigheter för frågor avseende arbetsmiljö respektive marknadsföring. Kommittén finner ingen anledning att frångå detta sektorsansvar. Detta är dessutom nyligen prövat av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;När det gäller övrig tillsyn enligt tobakslagen, som skall åvila en central statlig myndighet, dvs. de tillsynsuppgifter som i dag ligger på Socialstyrelsen, har kommittén övervägt vilken myndighet de bör ligga på. Organisationskommittén anser att en viktig utgångspunkt bör vara att tillsynen av tobak, alkohol och narkotika hanteras av en och samma myndighet. På kommunal nivå arbetar man samlat med dessa frågor. Inom regeringskansliet arbetas också samlat med dessa frågor och bl.a. övervägs för närvarande att göra tillsynsreglerna inom alkohol- och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft0"&gt;tobakslagstiftningen mer lika. Att &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika och tobaksarbetet hålls ihop såväl på kommunal som regeringsnivå är en viktig anledning till att det också bör hållas ihop även på myndighetsnivå. Ett annat motiv är att det ur ett målgruppsperspektiv också ofta är lämpligt att se samlat på dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Eftersom direktiven till Organisationskommittén tydligt säger att övergripande tillsyn enligt alkohollagstiftningen bör övertas av Folkhälsoinstitutet och institutet redan i dag har tillsynsliknande frågor inom narkotikaområdet anser kommittén att det talar för att även den övergripande tillsynen enligt tobakslagen bör övergå till Folkhälsoinstitutet. Kommittén bedömer också att effektivitetsvinster kan nås genom att samma organisatoriska enhet kan arbeta både med alkohol- och tobakstillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Tillsynsarbetet kan även ge institutet data som kan vara viktiga vid uppföljning och utvärdering av folkhälsomål som rör tobak. Regelverket och tillsynen av detta är ett medel bland flera för att nå målen beträffande alkohol och tobak. Arbete med tillsynsuppgifter kan dessutom ge myndigheten ökad stadga i sitt arbetssätt vilket kan ge myndigheten ökad legitimitet i den övriga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Det finns stora utvecklingsmöjligheter när det gäller den övergripande tillsyn som Socialstyrelsen hittills bedrivit enligt tobakslagen. Det kan bl.a. övervägas hur tillsynssystemet kan förbättras t.ex. genom att egentillsyn rörande åldersgränser, liknande det som Alkoholutredningen föreslår, prövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;När det gäller rökfria miljöer och lokaler respektive åldersgräns finns vissa fördelar främst för den lokala tillsynsmyndigheten med att den centrala tillsynen ligger kvar hos Socialstyrelsen. Detta sammanhänger med att de förvaltningar inom kommunen som arbetar med den direkta tillsynen har kontakt med Socialstyrelsen i andra sammanhang. Risker av miljötobaksrök är en miljömedicinsk fråga. Socialstyrelsen har särskild miljömedicinsk kompetens, vilket talar för att Socialstyrelsen bör ha kvar detta tillsynsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Tillsyn av produktkontroll och varningstexter ligger av tradition på Socialstyrelsen. Detta var tidigare naturligt, eftersom det då handlade om att utifrån medicinska forskningsrön utforma svenska varningstexter och dylikt. I dag beslutas dock dessa på &lt;NOBR&gt;EU-nivå,&lt;/NOBR&gt; varför kopplingen till svensk medicinsk sakkunskap inte längre spelar samma roll som tidigare. Den tekniska delen av tillsynen skulle teoretiskt kunna ligga på en myndighet med fysisk/kemisk laboratorieinriktning, t.ex. Kemikalieinspektionen eller Livsmedelsverket, som i dag har kompetens liknande den som behövs för att utöva denna tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft2"&gt;Organisationskommittén anser dock att argumentet att alkohol, narkotika och tobak bör hållas samman väger tyngre än ovanstående&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;argument. Kommittén anser också att Socialstyrelsens nuvarande uppgifter inom området tobakstillsyn inte bör splittras på två myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft0"&gt;Flera myndigheter har både utvecklings- och tillsynsuppgifter. Det borde således vara möjligt även för Folkhälsoinstitutet att förena dessa uppgifter, särskilt med tanke på att institutet främst föreslås få ansvar för övergripande tillsyn. Samtidigt har kommittén förståelse för vad som sades i Utvärderingen av Folkhälsoinstitutet, nämligen att det är svårt eller omöjligt för en organisation att bibehålla kvalitet i insatserna samtidigt som man spänner över ett mycket brett fält och måste härbärgera olikartade verksamhetskulturer inom sig. Det är angeläget att följa upp att tillsynsuppgifterna ges tillräckliga resurser och att de kan integreras på ett lämpligt sätt i institutets övriga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Överflyttningen av tillsynsuppgifter från Socialstyrelsen till Folkhälsoinstitutet förutsätter att bl.a. 19 § tobakslagen (1993:581, omtryckt 1996:941) ändras så att Folkhälsoinstitutet anges som tillsynsmyndighet. Kommittén vill i sammanhanget även påpeka att nämnda paragraf kan tolkas så att både, kommuner och länsstyrelsen har direkt tillsyn av rökfria miljöer och lokaler samt åldersgränser i länet, vilket inte torde vara avsikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Samordning av statistik över alkohol, narkotika och tobak&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör ansvara för en samlad nationell analys av utvecklingen inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet. Institutet bör även främja tillgången på statistik av god kvalitet genom att initiera metodutveckling och utveckling av standards i samarbete med användare och producenter samt publicera statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet skall inte ta över databaser från övriga statistikproducenter eller själv bygga upp nya databaser. Det föreslagna samordningsarbetet skall inte inkräkta på t.ex. Epidemiologiskt centrums arbetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft2"&gt;Statistik inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdena har olika syften. Ett syfte kan vara att fylla en larmfunktion och ett annat att följa utvecklingen inom området. Statistiken kan också utgöra ett underlag för lokala och regionala åtgärder. Den kan även vara en viktig utgångs-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;punkt för den allmänna debatten och för allmänhetens behov av information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet utger tillsammans med CAN den årliga redogörelsen för alkohol- och narkotikasituationen i Sverige. Myndigheten fick också år 1994 regeringens uppdrag att skapa ett samrådsforum med uppgift att se över det samlade behovet av statistik på alkoholområdet. Folkhälsoinstitutet ansvarar, som ovan sagts, också för Sveriges rapportering till EU om narkotika. Dessutom har regeringen givit Centrum för alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet i uppdrag att utveckla vissa statistiska metoder. Efter detta utvecklingsarbete planerar regeringen att ge institutet nya uppgifter på statistikområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Även andra myndigheter och organisationer producerar och publicerar statistik och undersökningar om narkotika. Inom narkotikaområdet tas även uppgifter från t.ex. tullens och polisens beslagsstatistik samt från kriminalvårdens, socialtjänstens och sjukvårdens statistik om vård och behandling. Dessutom svarar Läkemedelsverket för statistik om narkotikaklassade läkemedel samt substanser och beredningar som används i industrin. Ytterligare statistik inom narkotikaområdet kan hämtas från Rikspolisstyrelsen och de olika polismyndigheterna, Tullverket, Brottsförebyggande rådet samt övriga myndigheter inom rättsväsendet. Ingen är i dag samordnare av all statistik om narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;I sitt delbetänkande Narkotikastatistik – Om samhällets behov av information om narkotikautvecklingen (SOU 1999:90) konstaterar Narkotikakommissionen att samhällets statistikförsörjning vad gäller narkotikarelaterade uppgifter i stort sett håller god kvalitet och har en hög ambitionsnivå (se 2.9). Men för att kunna uppnå så långsiktigt hållbara lösningar som möjligt samt för att områden med särskilt stora brister skall kunna prioriteras föreslår kommissionen att narkotikastatistiken, så långt det är möjligt, samordnas. Det bör dessutom råda ett samspel mellan de uppgifter som efterfrågas på central nivå och de primärdata som registreras regelbundet på lokal nivå, menar kommissionen. Efterfrågade uppgifter från den lokala nivån bör även vara till nytta för den lokala uppgiftslämnaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Narkotikakommissionen anser att det behövs ett uttalat och tydligt ansvar för en samlad analys av den nationella narkotikastatistiken, utan att det inkräktar på enskilda myndigheters statistikansvar. Bristen vad gäller narkotikastatistiken ligger i att ingen myndighet idag har ett övergripande ansvar för och kunskap om narkotikastatistiken. Dessutom finns i dag ingen myndighet som har ansvar för att driva på metodutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;Kommissionen gör bedömningen att Folkhälsoinstitutet bör få detta samordnande ansvar för narkotikastatistiken. Detta eftersom Folkhälso-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;164 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;institutet redan idag har ansvaret för att följa narkotikautvecklingen i landet. Samtidigt har myndigheten, i sin egenskap av svensk kontaktpunkt, fått ansvaret att sammanställa alla svenska uppgifter till ECNN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Kommissionen anser att det i det övergripande ansvaret bör ingå att göra en årlig svensk sammanställning av all relevant narkotikastatistik, inklusive jämförande &lt;NOBR&gt;EU-statistik.&lt;/NOBR&gt; Förutom att analysera och ställa samman data på nationell nivå bör även ingå i ansvaret att värdera och belysa narkotikautvecklingen. Kommissionen anser vidare att institutet även bör få ansvaret att utveckla metoder samt ta initiativ till forskning inom området ifråga. Den svenska narkotikastatistiken bör vidare samordnas med det utvecklingsarbete som sker inom ramen för EU:s narkotikasamarbete. Samarbete bör även ske med övriga berörda parter som verkar inom området, dvs. myndigheter, organisationer, kommuner, landsting och forskare m fl. Narkotikakommissionen har fått stöd för sina förslag av berörda myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Organisationskommittén håller med Narkotikakommissionen om att det behövs en samlad analys och en samordning av narkotikastatistiken. Bristen på en samordnare av narkotikastatistiken kan leda till att dubbelarbete sker och till att statistik tas fram som inte alltid uppfyller användarnas behov. Det kan också leda till att viss statistik saknas, eftersom ingen har ansvar för att följa upp området och se vilka behov statistiken skall fylla. Narkotikastatistik är även förknippad med metodproblem i form av mörkertal m.m. Erfarenhetsutbyte av metodfrågor är således också väsentligt. Kommittén anser dessutom att motsvarande förhållanden gäller för alkoholstatistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet kommer att behöva en tillförlitlig statistik i sitt arbete med att följa upp/utvärdera de nationella folkhälsomålen samt i sitt arbete med att utvärdera metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Ett exempel som belyser ett praktiskt problem p.g.a. bristande samordning av alkohol- och narkotikastatistik är följande. Tullverket har i dag inte möjlighet att följa upp vad som blir effekten i brukarleden av sina beslag av alkohol och narkotika. Därmed saknas ett viktigt underlag för att mäta tullens resultat och för att göra politiska prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Förutom Folkhälsoinstitutet och Tullverket är flera andra myndigheter och organisationer hjälpta av att bl.a. få tillförlitlig kunskap om drogtillgång och användning av droger. I dag har olika användare olika delar av den sammanlagda informationen. Flera aktörer inom området har intresse av metodutveckling av hur man kartlägger drogtillgång och droganvändning. En samordning av erfarenheter av metoder för att ta fram statistisk information lokalt och regionalt kan underlätta för aktörer på lokal och regional nivå. Det är särskilt viktigt att följa utvecklingen av alkoholförbrukningen när vi får nya införselregler.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet är den myndighet som är bäst lämpad att samordna alkohol- och narkotikastatistiken. Eftersom det ombildade Folkhälsoinstitutet bl.a. kommer att ha ett ansvar för den övergripande tillsynen inom alkoholområdet och redan har ett tillsynsansvar inom narkotika, och myndighetens ansvar inom dessa båda områden innefattar ansvar för viss nationell statistik är det lämpligt att myndigheten även har ett samordnande ansvar för statistiken inom dessa områden. Dessutom har Folkhälsoinstitutet, som tidigare sagts, regeringens uppdrag att skapa ett samrådsforum med uppgift att se över det samlade behovet av statistik på alkoholområdet. Genom att Folkhälsoinstitutet får ansvar för att samordna alkohol- och narkotikastatistiken samt för tillsyn inom alkohol och narkotika får myndigheten en expertfunktion och en samordnande funktion avseende alkohol och narkotika, vilket kan ge synergieffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har, som tidigare nämnts, viss erfarenhet av samordning av drogstatistik. Institutet samordnar bl.a. narkotikastatistik i samband med sin uppgift, att enligt lagen om hälsofarliga varor, aktivt samla in information från Polisen, Tullverket, sociala nämnder och hälso- och sjukvårdens nämnder. Arbetet med statistiksamordning kommer att öka med Organisationskommitténs förslag och Folkhälsoinstitutet kan behöva tillföras viss ny kompetens för dessa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör även ha ett samordnande ansvar inom tobaksstatistiken. Som tidigare sades anser kommittén att det är viktigt att hålla ihop arbetet med alkohol, narkotika och tobak. Tobak är liksom alkohol och narkotika en drog och alla tre drogerna ingår i Folkhälsoinstitutets och CAN:s drogvaneundersökningar. Dessutom finns smugglingsproblem med alla tre drogerna. Nya införselregler inom EU kommer också att gälla på tobaksområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Särskilda regeringsuppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft3"&gt;Folkhälsoinstitutet skall på regeringens uppdrag kunna ansvara för nationell samordning av särskilda folkhälsofrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft2"&gt;Det kan finnas behov av en nationell samverkan i ett aktionsinriktat folkhälsoarbete även i fortsättningen. Med Folkhälsoinstitutets nya inriktning ingår det inte i institutets löpande verksamhet att initiera och genomföra kampanjer eller annan attitydpåverkande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;166 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft2"&gt;Ansvaret för genomförandet av folkhälsoarbetet ligger liksom tidigare på kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Det kan dock finnas skäl att även fortsättningsvis samordna statens, kommunernas och landstingens insatser för att påverka utvecklingen i en viss folkhälsofråga. Ett exempel kan vara insatser som sammanhänger med att införselreglerna inom EU för alkohol och tobak ändras. Ett annat exempel kan vara det &lt;NOBR&gt;hiv/aids-förebyggande&lt;/NOBR&gt; arbetet. Ett tredje exempel på nationell samling är att fokusera på en viss folkhälsofråga som nu är aktuell med ”Sätt Sverige i rörelse” under ett fysiskt aktivitetsår 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;När regeringen anser att det är befogat med en nationell samordning på folkhälsoområdet torde Folkhälsoinstitutet i många fall vara den myndighet som är den mest lämpade att svara för en sådan samordning. Kommittén menar att Folkhälsoinstitutet enbart skall genomföra nationellt samordnade insatser efter beslut av regeringen och inte på eget initiativ initiera och genomföra kampanjer och attitydpåverkan. Folkhälsoinstitutet skall dock ha kompetens för attitydpåverkan som metod i folkhälsoarbetet. Naturligtvis förutsätts kommuners och landstings deltagande i nationellt samordnade aktioner ske med respekt för den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Kommittén anser också att omfattningen av de särskilda regeringsuppdragen inte bör vara för stor. Det skulle nämligen kunna försvåra omställningen av myndigheten och hindra att arbetet med att följa upp och utvärdera de nationella folkhälsomålen ges tillräcklig prioritet. För institutets planering är det också att föredra att uppdragen i så stor utsträckning som möjligt ges i regleringsbreven. Detta förbättrar också regeringens möjligheter att följa upp uppdragen i både verksamhets- och kostnadstermer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;Sammanfattningsvis anser kommittén att följande bör beaktas när det gäller särskilda regeringsuppdrag. Dessa bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vara tydligt avgränsade i tid och syfte,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ha tydliga mål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;följas upp och utvärderas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;inte tränga undan de löpande uppgifterna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;göras i samverkan med andra aktörer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;inte försvåra omställningen av myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Internationellt arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör i sitt internationella arbete:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;följa och aktivt medverka i den internationella utvecklingen av insatser inom folkhälsoområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;på regeringens uppdrag representera Sverige i internationella sammanhang,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ge regeringen underlag för internationellt samarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;exportera tjänster inom folkhälsoområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har redan i dag, som tidigare redovisats, uppgifter när det gäller att följa den internationella utvecklingen inom folkhälsoområdet och att på regeringens uppdrag representera Sverige i internationella sammanhang. Kommittén bedömer att institutets arbete med att följa och aktivt medverka i den internationella utvecklingen inklusive att representera Sverige i bl.a. EU- och &lt;NOBR&gt;WHO-sammanhang&lt;/NOBR&gt; bör öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft0"&gt;I andra sammanhang i betänkandet har institutets roll inom det internationella arbetet behandlats. Med anledning av ett ärende om tjänsteexport, som regeringen överlämnat till kommittén, vill vi här utveckla den frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Det finns flera argument för att svenska myndigheter bör ägna sig åt tjänsteexport. Globaliseringen innebär att vårt samhälle i ökad utsträckning påverkas av vad som händer i andra delar av världen och att också den svenska statsförvaltningen i allt högre grad måste agera i ett internationellt sammanhang. Särskilt vårt &lt;NOBR&gt;EU-medlemsskap&lt;/NOBR&gt; har lett till nya krav på kontakter och erfarenheter av internationellt arbete i statsförvaltningen. Genom export av vårt kunnande kan vi bidra till att utveckla förvaltningarna i andra länder och samtidigt bygga upp värdefulla kontakter mellan svenska statliga myndigheter och deras motsvarigheter utomlands. Inte minst i vårt närområde kan tjänsteexporten utgöra ett inslag i den svenska säkerhetspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;För den enskilda myndigheten kan tjänsteexport ge personalen möjlighet att utveckla sin kompetens i olika avseenden och det innebär också att myndigheten blir mer attraktiv som arbetsgivare. Det blir lättare att rekrytera och behålla personal om man kan erbjuda sådana stimulerande arbetsuppgifter, som tjänsteexporten kan innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Tjänsteexportverksamheten inom en myndighet måste bära sig genom intäkter. Det skall vara full kostnadstäckning. När en myndighet bedriver tjänsteexport bör man ha en egen resultatenhet. Därmed kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;168 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft2"&gt;tjänsteexporten även ge myndigheten positiva incitament till att se över sina kostnader på myndighetsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Organisationskommittén, som förutsätter att Folkhälsoinstitutet fortsätter med och även utökar sin tjänsteexport, menar dock att det kan vara rimligt att myndigheten under sin omställningsperiod vill fokusera på sina nya uppgifter på bekostnad av tjänsteexporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Kompetensbehov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Kommitténs bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet kommer att behöva ha tillgång till kompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;som kan analysera nationell och internationell hälsoutveckling och dra relevanta slutsatser som kan leda till förslag om insatser för att nå fastlagda mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;som har en god överblick över och insikt om utvecklingen inom olika politikområden samt de faktiska och potentiella hälsoeffekterna av verksamheten inom olika samhällssektorer inkl. de som genereras av olika marknadsmekanismer och de som skapas av samhällets policyinitiativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;som kan analysera folkhälsans bestämningsfaktorer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;som kan granska olika metoder i folkhälsoarbetet på både individ, grupp och samhällsnivå och kritiskt värdera deras tillämpbarhet i praktiken och effekter på olika befolkningsgrupper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;som kan formulera och upphandla uppdragsforskning som stöd för Folkhälsoinstitutets åtaganden samt besluta om åtgärder som stöder kompetensutvecklingen inom för institutet viktiga forskningsområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;som kan arbeta med och utveckla institutets övergripande tillsyn samt statistiksamordning inom alkohol, narkotika och tobak.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;I samband med Folkhälsoinstitutets nya roll kommer det att behöva ske en omställning och tyngdpunktsförskjutning av institutets kompetens. Institutet kommer framöver att behöva mer &lt;NOBR&gt;analys-,&lt;/NOBR&gt; metod- och utvärderingskompetens samt forskarkompetens inom relevanta områden. Den beskrivning av Folkhälsoinstitutets framtida arbetsuppgifter, som givits i tidigare avsnitt, visar att det handlar om högt kvalificerade analysuppgifter som i flera fall kräver forskarutbildning för att kunna genomföras adekvat. Det gäller även uppgiften att vara beställare av uppdragsforskning. Folkhälsoinstitutet har också till viss&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;del rekryterat forskarutbildade medarbetare med framför allt beteende- och samhällsvetenskaplig inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Den nationella folkhälsopolitiken kommer att omfatta ett brett spektrum av metoder för att minska exponering och sårbarhet hos individer och befolkning. Detta innebär att institutet kommer att behöva kompetens inom kunskapsområdena folkhälsovetenskap, medicin, beteendevetenskap och samhällsvetenskap. Dessutom kommer kompetens att arbeta med och utveckla institutets övergripande tillsyn, bl.a. juridisk och kemisk kompetens, att tillföras i samband med det föreslagna övertagandet av övergripande tillsynsuppgifter från Alkoholinspektionen, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Kommittén anser att institutet behöver stärka kompetensen bland den egna personalen. Därutöver kan institutet få tillgång till kompetens genom samverkan med andra myndigheter, samverkansavtal med forskningsinstitutioner, konsulter, internationella organ m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;I och med att flera olika samhällssektorer och politikområden kommer att arbeta med uppföljning och utvärdering av de nationella folkhälsomålen blir det av vikt att Folkhälsoinstitutet som samlande myndighet har insikt i och förståelse för hur de olika politikområdena och deras myndigheter arbetar. Det handlar såväl om kunskap om sakfrågorna som kunskap om statsförvaltningen. Även kunskap om kommuner och landsting och deras sätt att arbeta är viktigt. Det är viktigt att institutet utvecklar sin kompetens vad gäller omvärldsbevakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft2"&gt;Folkhälsomyndighetens nya arbetsuppgifter kommer att kräva mycket samverkan med andra, framför allt med de myndigheter och organisationer som har ett ansvar när det gäller uppfyllandet av folkhälsomålen. Kommittén bedömer att institutet i framtiden bör samverka med:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;myndigheter som medverkar till att folkhälsomålen uppfylls,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;länsstyrelserna och kommunerna m.fl. om tillsynen på alkohol- och tobaksområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;kommuner och landsting,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;forskningsinstitutioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;organisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;170 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Forskningssamverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör finansiera viss uppdragsforskning samt utveckla sina hittillsvarande samverkansavtal med forskningsinstitutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutets samverkan med forskare bör utvecklas genom bl.a. långsiktiga samverkansavtal med forskningsinstitutioner som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;bedriver till kvalificerad, praktisk interventionsforskning inom folkhälsoområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;har nära samarbete med berörda kommuner och landsting,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;har kompetens och erfarenhet av sektorsövergripande hälsopolitisk analysverksamhet så att de kan stödja metodutveckling inom området,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;har kapacitet och bredd för att kunna bidra till kompetensutveckling och forskarutbildning av Folkhälsoinstitutets medarbetare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft2"&gt;Kommittén föreslår även att det i samverkansavtalen mellan Folkhälsoinstitutet och forskningsinstitutioner avtalas om tjänstekonstruktioner som möjliggör rotation mellan forskningsinstitutioner och Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;Ny nationell hälsopolitik och forskningsfinansiering i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;Två aktuella utredningar ger viktiga förutsättningar för diskussionen om Folkhälsoinstitutets samverkan med forskningen. Det är dels &lt;SPAN class="ft4"&gt;Hälsa på lika villkor&lt;/SPAN&gt;, dels rapporten &lt;SPAN class="ft4"&gt;Att finansiera forskning och utveckling &lt;/SPAN&gt;från Arbetsgruppen för fortsatt beredning av myndighetsstruktur för forskningsfinansiering (se 2.2 och 2.11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Inriktningen i Hälsa på lika villkor, som innebär dels att hälsopolitiken ses som en integrerad del av många olika politikområden, dels att folkhälsomålen är satta i termer av exponering för ohälsans bestämningsfaktorer, stöds i huvudsak av både internationella experter och av remissinstanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft2"&gt;För att implementera samt följa upp och utvärdera de nya folkhälsomålen kommer det att krävas goda kunskaper om det förebyggande arbetets metoder och möjligheter. Ett annat verktyg i detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;arbete blir hälsokonsekvensbeskrivningar. Tekniken för dessa är dock långt ifrån färdigutvecklad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Mot bakgrund av Folkhälsoinstitutets egna sammanställningar av sina forskningssatsningar kan man konstatera att Folkhälsoinstitutet har haft en uttalad ambition att stärka interventionsforskningen. Man har delvis lyckats, men ändå kan man konstatera att det finns avsevärda kunskapsluckor om olika metoders effektivitet. Inom forskningsråden har området inte kommit att prioriteras särskilt högt. Det illustrerar att man noggrant måste se över strukturen för interventiv forskning inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Skall utvärdering av lokala interventioner vara forskningsmässigt intressant måste de utformas på ett sätt som skapar förutsättningar för ett välfungerande befolkningsbaserat fältlaboratorium (kvalificerad praktisk interventionsforskning). Interventionerna måste vara av sådan styrka och omfattning att man kan förvänta sig mätbara effekter och dokumentationen av insatser och utfall måste vara väl fungerande och tillförlitlig. Vi har hittills inte haft många sådana satsningar på folkhälsoområdet i Sverige. Kommittén förutsätter att det av regeringen föreslagna nya Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv, som bl.a. skall ha ansvar för folkhälsovetenskaplig forskning, kommer att ekonomiskt stödja interventionsforskningen inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kommittén bedömer också att det är en logisk konsekvens av övervägandena från Arbetsgruppen för fortsatt beredning av myndighetsstruktur för forskningsfinansiering och forskningsfinansieringspropositionen att Folkhälsoinstitutet främst skall finansiera uppdragsforskning inom ramen för sin nya roll samt ha samverkansavtal med forskningsinstitutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Folkhälsoinstitutets samarbete med forskningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Det är lätt att peka på områden där det svenska folkhälsoarbetet och hälsopolitiken behöver bättre kunskaper för att arbeta effektivare. På några områden har den existerande forskningsrådsstrukturen och Folkhälsoinstitutets satsningar lett till betydande förstärkningar, det gäller exempelvis beteende- och samhällsvetenskapligt inriktad alkoholforskning, allergiforskning, forskning om ojämlikhet i hälsa och om äldres hälsa. För dessa fyra områden håller det på att byggas upp nationella centra, i vissa fall med regionala nätverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft2"&gt;Kommittén bedömer att andra områden som Folkhälsoinstitutet har prioriterat i sin kunskapsstrategi, t.ex. barn och ungdomars psykiska hälsa och välfärdssystemens inklusive arbetsmarknadens betydelse för hälsoutvecklingen, kan utvecklas inom ramen för den nya forsknings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;172 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;rådsstrukturen. När det gäller Folkhälsoinstitutets samarbete med forskningen ser kommittén framför allt två samarbetsformer – uppdragsforskning om interventionsmetoder och långsiktiga samarbetsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Om Folkhälsoinstitutet ska uppfylla rollen av nationellt kunskapscentrum för interventionsmetoder och utvärderingsmetoder inom folkhälsoområdet samt utveckla kunskapsöversikter över väl utvärderade metoder krävs kompetens och resurser för att upphandla oberoende högkvalitativ expertis inom och utom landet och ibland regelrätta utvärderingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Även för att analysera andra risk- och friskfaktorer kan man behöva anlita forskare med goda insikter om bl.a. skola, arbetsliv, livsmedel, boende, integration, trafik m.m. i och med att det inte är realistiskt att Folkhälsoinstitutet skall kunna hålla sig med spetskompetens inom alla dessa områden. Här måste dock en noggrann avvägning göras mellan vad respektive ansvariga sektorsmyndigheter själva gör och vad Folkhälsoinstitutet skall göra. I och med att man för olika uppdrag behöver de bästa forskarnas medverkan och dessa bör vara oberoende av institutet bör man inte göra upp långsiktiga avtal, utan upphandla arbetet separat för varje uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet som skall vara expert på interventionsmetoder och deras utvärdering behöver nära långsiktigt samarbete med institutioner som har tillgång till kvalificerad, praktisk interventionsforskning inom folkhälsoområdet med pågående väl dokumenterad befolkningsbaserad hälsofrämjande och preventiv verksamhet. Därutöver behöver forskningsinstitutionerna kompetens och erfarenhet av sektorsövergripande hälsopolitisk analysverksamhet så att de kan stödja metodutveckling inom området inklusive sjukdomsbördemätningar, prioriteringar, målanalys och hälsokonsekvensbedömningar. Det behövs även kapacitet och bredd för att kunna bidra till kompetensutveckling och forskarutbildning av Folkhälsoinstitutets medarbetare. Dessutom bör forskningsinstitutionerna ha ett nära samarbete med berörda kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet behöver genom systematisk och långsiktig kompetensutveckling och nyrekrytering dels öka andelen medarbetare med forskarutbildning, dels öka forskningskompetensen generellt. Om man skall kunna dra till sig och behålla de bästa krafterna är det viktigt att säkra goda möjligheter till vetenskaplig utveckling för medarbetarna. Det kan bl.a. ordnas genom långsiktigt samarbete med forskningsinstitutioner och tjänstekonstruktioner som möjliggör rotation mellan forskning och andra uppgifter. På detta sätt får Folkhälsoinstitutet tillgång till forskningskunnande utan att själv bedriva forskning. God aktuell kompetens om epidemiologi m.m. kan finnas på myndigheten genom personer som alternerar mellan forskartjänster och tjänster på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet. Genom att enbart arbeta på Folkhälsoinstitutet kan det finnas svårigheter för berörda personer att hålla sin kunskap aktuell, men med en cirkulationstjänst finns möjlighet att både forska och att arbeta i institutet. Folkhälsoinstitutet kan då bli en attraktivare arbetsplats. Dessutom kan anställda på myndigheten, som inte är forskarutbildade, bli inspirerade att öka sin forskningskompetens. Det gäller dock att överväga omfattningen och utformningen av samarbetsavtal och cirkulationstjänster eftersom alltför stor rotation på personal kan göra att erfarenhetsöverföring och kontinuitet blir lidande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft2"&gt;Det kan också konstateras att Folkhälsoinstitutet alltifrån sitt bildande har haft samverkansavtal med vissa forskningsinstitutioner. Dessa samverkansavtal kan dock tas tillvara på ett mer strategiskt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Samverkan med den regionala och lokala nivån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör i samarbete med företrädare för kommuner, landsting och länsstyrelser upprätta en för myndigheten gemensam policy och strategi för hur samverkan skall ske med regional och lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft2"&gt;Institutet bör i samarbete med kommuner, landsting och länsstyrelser utveckla strategiska samverkansformer med regionala och lokala representanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft0"&gt;Organisationskommittén anser att det är viktigt att Folkhälsoinstitutet bygger upp kommunikationskanaler med den lokala och regionala nivån eftersom det är där som huvuddelen av folkhälsoarbetet utförs. Institutet behöver ha goda kontakter och ett väl fungerande samarbete med främst kommuner, landsting och länsstyrelser. Samverkan fyller olika syften och formerna för samverkan bör anpassas till det aktuella syftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;Det första syftet med samverkan är, enligt kommittén, att &lt;SPAN class="ft4"&gt;kommunicera den nationella politiken &lt;/SPAN&gt;och diskutera behovet av och förutsättningarna för ett samlat nationellt agerande för att stödja en positiv utveckling av folkhälsan. Det kan t.ex. ske med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen och deras uppföljning och utvärdering. Vidare skall ett syfte vara att föra ut statliga beslut och intentioner inom folkhälsoområdet. Institutet bör utveckla samverkan med den politiska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;174 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft2"&gt;nivån i kommuner och landsting samt landstingens samhällsmedicinska enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Det andra syftet med samverkan är strategiska diskussioner om &lt;SPAN class="ft4"&gt;kommuners och landstings behov av stöd&lt;/SPAN&gt;. Institutet skall utforma sin verksamhet utifrån bl.a. detta behov. Det förutsätter att det finns former för kommuner och landsting att framföra sina behov av stöd i folkhälsoarbetet. När det gäller institutets övergripande prioriteringar behöver samverkan ske med strategiskt placerade personer och för att diskutera den närmare inriktningen på arbetet behöver samverkan ske med experter inom kommuner och landsting. Det är angeläget att de personer som representerar kommuner och landsting i denna samverkan har mandat att tala för respektive kommun eller landsting i de aktuella frågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Det tredje syftet med samverkan är att institutet skall kunna &lt;SPAN class="ft4"&gt;informera &lt;/SPAN&gt;kommuner och landsting om uppföljningen och utvärderingen av folkhälsomålen samt &lt;SPAN class="ft4"&gt;förmedla &lt;/SPAN&gt;vetenskapligt baserad kunskap om metoder och strategier i folkhälsoarbetet. Detta förutsätter att institutet kan nå ut brett till berörda i kommuner och landsting. Det är också angeläget att kommuner och landsting skall kunna vända sig till institutet för att få kännedom om vilka erfarenheter som finns när det t.ex. gäller beprövade metoder och strategier inom folkhälsoområdet. Särskilt viktigt är att nå ut med metoder om hur man når utsatta grupper. Ett annat viktigt område där det finns behov av stöd från myndigheten är utvärderingsmetodik. I dessa fall sker samverkan lämpligen genom att institutet anordnar och medverkar i konferenser, seminarier, utnyttjar modern teknologi som Internet, publicerar rapporter och genom att institutets personal kan bistå med expertstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;Det fjärde syftet med samverkan hör samman med institutets &lt;SPAN class="ft4"&gt;tillsynsuppgifter &lt;/SPAN&gt;inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet. I institutets övergripande tillsyn ingår att samla erfarenheter om hur regelverket fungerar och hur det kan förbättras. I detta fall förutsätts att samverkan sker med personer som har ansvar för tillsynsfrågorna i länsstyrelserna men också i kommuner. Kommittén ser ett fungerande samarbete mellan institutet och länsstyrelserna som en grundförutsättning för att tillsynen inom dessa områden skall kunna utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;I samband med att Folkhälsoinstitutet skall följa upp och utvärdera de nationella folkhälsomålen bör enligt kommittén institutet även samverka med andra myndigheter på central nivå (se avsnitt 6.1.2). Detta kan ge bättre förutsättningar än tidigare för att öka förtroendet och legitimiteten hos de centrala aktörerna inom folkhälsoområdet. Samtidigt kan arbetet på central nivå effektiviseras och kontakterna med regional och lokal nivå förenklas. Detta är även viktigt mot bakgrund av att man på regional och lokal nivå ibland upplever att de centrala&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;aktörerna inte samordnar sitt agerande. Samtidigt finns idag ett stort informationsutbud på lokal och regional nivå där det i vissa fall kan uppstå en konkurrenssitutation mellan olika prioriterade insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;När det gäller publicering av kunskapsmaterial anser kommittén att ett grundläggande faktamaterial om folkhälsa bör finnas i sin helhet på Internet för nedladdning. Därutöver bör övervägas om institutet bör producera faktamaterial till yrkesgrupper, skolor m.fl. utifrån avnämarnas behov och mot en kostnad enligt självkostnadsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Institutet bör göra en omprövning av befintliga samverkansformer inklusive nätverk med utgångspunkt i sina nya uppgifter. Organisationskommittén menar vidare att det givetvis är så att olika sorters kontaktvägar måste byggas upp med avseende på ändamålet med kontakterna. Dock anser kommittén att det inom myndigheten måste finnas en enhetlig och av ledningen bestämd policy för hur samverkan generellt skall utformas. Detta för att säkerställa att institutets verksamheter samordnas inom myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Hiv/aids-arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Kommitténs bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;Ett ställningstagande till hur gränsdragningen mellan berörda myndigheters uppgifter inom området hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar skall se ut bör ske i samband med att regeringen tar ställning till Smittskyddskommitténs förslag. Detta ligger utanför Organisationskommitténs uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft2"&gt;När det gäller statliga myndigheters roller i arbetet mot &lt;NOBR&gt;hiv-infektion&lt;/NOBR&gt; och andra sexuellt överförbara sjukdomar ser det i dag i huvudsak ut på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Smittskyddsinstitutet tar emot och hanterar anmälningar, analyserar smittvägar, definierar särskilt riskutsatta grupper, analyserar epidemiologiska samband, analyserar trender över tiden samt arbetar med att klarlägga smittspridning och med att medverka till epidemiologisk bedömning av preventionsstrategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet samordnar det förebyggande arbetet på nationell nivå. Till grund ligger en nationell policy med mål, som landstingen implementerar. Institutet utformar informationsstrategier grundade på målgruppsanalyser, sammanställer kunskap, stödjer metodutveckling och initierar vid behov forskning. Resultaten sprids via bl.a. konfe-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;176 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;renser, Internet och &lt;NOBR&gt;HIV-aktuellt.&lt;/NOBR&gt; För närvarande utarbetas på regeringens uppdrag en handlingsplan för det förebyggande arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Socialstyrelsens uppgift är tillsyn av sjukvårdshuvudmännens inklusive smittskyddsläkarnas verksamhet. Därtill har Socialstyrelsen ansvar för uppföljning av det aktuella sjukdomsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;De tre involverade myndigheterna har alltså olika roller inom området sexuellt överförbara sjukdomar inklusive &lt;NOBR&gt;hiv-infektion.&lt;/NOBR&gt; De är införstådda med varandras nuvarande verksamhet och ansvarsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Enligt Smittskyddskommittén (SOU 1999:51) bör särreglering av &lt;NOBR&gt;hiv-infektion&lt;/NOBR&gt; i förhållande till andra allmänfarliga smittsamma sjukdomar upphävas så långt det är möjligt. Vidare anses att nuvarande smittskyddsorganisation i stort sett fungerar bra och inte bör förändras. Landstingen med smittskyddsläkarna och de behandlande läkarna skall alltså ha ansvaret för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas samt för det förebyggande arbetet. Kommittén framhåller i betänkandet smittskyddsläkarnas centrala roll i smittskyddsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Beträffande den nationella styrningen och uppföljningen av smittskyddsarbetet konstaterar Smittskyddskommittén att brister finns i dag när det gäller möjligheter till nationell uppföljning och utvärdering av smittskyddsarbetet, bl.a. avseende samhällsekonomiska analyser eller bedömningar av åtgärdernas effektivitet och effekter på smittskyddsläget. Smittskyddskommittén föreslår därför att ett arbete inleds för att utveckla metoder och rutiner för sådan nationell uppföljning och utvärdering. Vidare föreslås att Socialstyrelsen skall ha ansvar för den nationella samordningen av smittskyddet samt att Socialstyrelsen även fortsättningsvis skall ha tillsyn över smittskyddet. Enligt Smittskyddskommitténs förslag till ny smittskyddslag finns ingen uttalad roll för Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;Ett ställningstagande till hur gränsdragningen mellan involverade myndigheters uppgifter inom området hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar skall se ut bör ske i samband med att regeringen tar ställning till Smittskyddskommitténs förslag. Detta ligger utanför Organisationskommitténs uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p379 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Samverkan mellan Folkhälsoinstitutet och CAN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;De statliga bidragen till CAN bör sammanföras och utbetalas via en myndighet. Det bör preciseras vad de statliga bidragen skall finansiera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft2"&gt;CAN bör även i fortsättningen ansvara för att producera alkohol- och drogvanestatistiken. Det är viktigt att samverkan med Folkhälsoinstitutet i arbetet fortsätter och utvecklas, bl.a. kan en grupp motsvarande Folkhälsorapportens redaktionskommitté övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har till uppgift att förmedla basfakta samt följa och informera om förändringar på drogområdet. Förbundet samarbetar med Folkhälsoinstitutet när det gäller att följa alkohol- och narkotikautvecklingen och sprida saklig information på drogområdet, (se avsnitt 4.5.2.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;CAN finansieras främst genom statliga bidrag. Organisationen tilldelades cirka 8 miljoner kr år 1999 för sitt arbete med att bedriva och främja upplysning och information inom alkohol- och narkotikaområdet samt för att vara ett serviceorgan för folkrörelser och organisationer i deras droginformation. Detta statliga verksamhetsbidrag utbetalades via Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Dessutom träffades avtal om ytterligare cirka 3 miljoner kr från Folkhälsoinstitutet för att CAN skall följa utvecklingen inom drogområdet, driva ett bibliotek med litteratur om alkohol och narkotika samt göra årliga drogvaneundersökningar. CAN har förutom ersättningen enligt ovanstående avtal fått cirka 1 miljoner kr i ersättning för andra uppdrag åt Folkhälsoinstitutet under år 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft2"&gt;Resterande intäkter utgjordes år 1999 av 2 miljoner kr som organisationen fått i intäkter för tidningsprenumerationer, försäljning av trycksaker, kursavgifter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft0"&gt;Från och med den 15 februari 2000 flyttades ansvaret för webbsidan Drugsmart från Socialdepartementet till CAN och för detta utgår en ersättning under året med 5 milj. kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Vad gäller tilldelning av bidrag till frivilligorganisationer inom området alkohol och narkotika har CAN givits en särställning genom att vara den enda organisation som får en egen öronmärkt summa. Verksamheten som organisationen bedriver kan sägas ligga mitt emellan gängse myndighetsuppgifter och frivillig verksamhet som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;178 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;normalt bedrivs på folkrörelsebasis (Vad får vi för pengarna SOU 1998:38).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;I Statsbidragskommitténs betänkande (SOU 1998:38) konstaterades att för bidragen till organisationer verksamma inom området alkohol och narkotika, liksom för bidrag till organisationer inom flera andra områden som hörde till Socialdepartementets ansvar, var resultatstyrningen från statens sida låg. Utredningen konstaterade också att en verksamhet som inte bedrivs i statens regi inte kan kontrolleras på samma sätt som en statlig verksamhet. Den statliga bidragsgivaren kan inte kräva samma detaljerade information från en instans som staten valt att lämna bidrag till som man kan på en instans inom den statliga sektorn. Däremot kan den statliga bidragsgivaren ställa krav i förhållande till de bidrag som lämnas till en frivilligorganisation. Utredningen lämnade ett rad förslag i syfte att förbättra statens styrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft0"&gt;Enligt förslag i ovanstående utredning gjordes förordningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. Socialstyrelsen fick i uppdrag att ansvara för bidragen. Förordningen anger krav och legal grund för organisationernas ansökningar och återrapporteringar. CAN får sitt bidrag från samma anslag som andra frivilligorganisationer inom alkohol, narkotika m.m., men utan att uppfylla kraven enligt förordningen. Statsbidragskommittén föreslog att ett avtal mellan regeringen och CAN skulle upprättas, men det har inte skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Organisationskommittén kan konstatera att samverkan mellan Folkhälsoinstitutet och CAN varit mycket omfattande både i samband med drogvaneundersökningar och i samband med konferenser, informationsmaterial m.m. Viss samverkan bygger på ramavtalen, där organisationens ersättning för biblioteksfunktionen och drogvaneundersökning regleras. Dessutom fanns under 1999 ett tilläggsavtal knutet till ramavtalet. Förutom detta samarbete finns övrig samverkan mellan Folkhälsoinstitutet och CAN, som ibland innebär ersättning till organisationen, ibland inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Organisationskommittén anser, bl.a. mot bakgrund av vad som sägs av Statsbidragskommittén om statens dåliga styrning av medlen till frivilligorganisationerna, att det är väsentligt att det tydliggörs vad staten får för de pengar som tillskjuts CAN. Det bör klargöras vad de olika statliga medlen finansierar. I dag är det svårt att få en överblick av vad de olika statliga bidragen till orgnaisationen skall finansiera och vilka kostnadsberäkningar som ligger bakom besluten om bidragens storlek. Vilka kostnader i form av personal, lokaler, overheadkostnader m.m. som skall täckas av bidraget som utbetalas via Socialstyrelsen, av ramavtalet mellan Folkhälsoinstitutet och CAN, tilläggsavtal på års-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft2"&gt;basis mellan Folkhälsoinstitutet och CAN eller genom övriga arvoden som ges av Folkhälsoinstitutet för olika uppdrag är oklart. Personal från Folkhälsoinstitutet deltar också i arbetet med drogvaneundersökningar m.m. utan att omfattningen av arbetsinsatsen är reglerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft0"&gt;Kommittén anser att det bör tydligt regleras hur samarbetet skall gå till mellan Folkhälsoinstitutet och CAN. Hur många persondagar som personal från CAN respektive institutet skall lägga ner på gemensamma projekt och vilka uppgifter inom projekten som skall utföras av CAN respektive Folkhälsoinstitutet m.m. bör regleras. Ett ramavtal kan upprättas, där institutet åtar sig att köpa tjänster för en viss summa &lt;SPAN class="ft84"&gt;± &lt;/SPAN&gt;ett visst antal procent varje år. Genom detta avtal kan alla uppdrag som CAN gör åt Folkhälsoinstitutet regleras. Detta underlättar planeringen för både Folkhälsoinstitutet och CAN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Kommittén anser dock att det är bäst om alla olika statliga bidrag och arvoden till CAN förs samman, så det finns &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;statligt avtal med organisationen om såväl det allmänna informationsarbetet som arbetet med bibliotek, drogvaneundersökningar, Drugsmart och gärna även de löpande uppdragen. Kommittén kan här se tre alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Det första alternativet är att regeringen och CAN sluter ett avtal. Organisationen kan få ett eget anslag, som betalas ut via en myndighet. Detta alternativ förordas om regeringen vill poängtera CAN:s myndighetsliknande roll och tydligt peka ut vilka uppgifter man vill att organisationen skall utföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Alternativ två innebär att Folkhälsoinstitutet gör ett avtal med CAN, får medel som skall gå till CAN i sin ram, betalar ut medlen och följer upp att organisationen utför den verksamhet som avtalats om. De medel som CAN får kan redovisas i institutets årsredovisning. Argument för detta alternativ är bl.a. att institutet och CAN redan i dag har avtal och att Folkhälsoinstitutet behöver insatser från CAN. Kommittén anser att detta alternativ är lämpligt att välja om stödet är att se främst som ersättning för viktiga uppdrag som CAN utför, t.ex. biblioteksservice och drogvaneundersökningar. Folkhälsoinstitutet har dessutom möjlighet att ställa preciserade krav på CAN, eftersom flera uppdrag utförs för institutets räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Det tredje alternativet innebär att bidraget till CAN lämnas av Socialstyrelsen på motsvarande sätt som Socialstyrelsen lämnar organisationsstöd till andra organisationer, se avsnitt 6.1.3. Detta alternativ kan vara lämpligt om bidraget till CAN främst syftar till att säkerställa samhällets behov av att det finns en samarbetsorganisation mellan folkrörelserna inom alkohol- och narkotikaområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;Kommittén anser att det är lämpligt och i linje med Folkhälsoinstitutets nya roll att CAN även i fortsättningen ansvarar för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;180 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;producera alkohol- och drogvanestatistik. Det är dock viktigt att samverkan med Folkhälsoinstitutet i arbetet fortsätter och utvecklas. Det kan bl.a. övervägas om man kan ha en grupp motsvarande Folkhälsorapportens redaktionskommitté för att förbättra en kontinuerlig samverkan mellan Folkhälsoinstitutet och CAN. Folkhälsoinstitutet bör dessutom i samband med den årliga alkohol- och drograpporten från CAN analysera data i rapporten och utifrån det dra slutsatser och formulera åtgärdsförslag, som sedan presenteras för regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Information och attitydpåverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör i första hand förmedla fakta och beslutsunderlag. Informationsbehovet från institutets huvudsakliga avnämare – regeringen, landsting och kommuner samt sektorsmyndigheter – bör vara vägledande när institutet utformar sin informationsstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft0"&gt;Regeringen kan bedöma att det finns behov av nationellt samordnade informations- och attitydpåverkande insatser riktade mot allmänheten eller direkt opinionsbildning på nationell nivå. Viktiga samverkanspartners är då kommuner och landsting. Regeringen kan ge uppdrag till Folkhälsoinstitutet eller överenskomma med t.ex. kommuner, landsting eller frivilligorganisationer om hur genomförandet bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör göra en informationsstrategi för dels hur institutet skall nå ut med information om sin nya inriktning, dels för hur institutet skall arbeta med information som ett led i sitt ordinarie arbete. Informationsstrategin bör göras utifrån ett avnämarperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutets rapportering till &lt;SPAN class="ft4"&gt;regeringen &lt;/SPAN&gt;bör bl.a. innehålla uppföljning och utvärdering av insatser på folkhälsoområdet med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen samt analyser och åtgärdsförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;I samband med arbetet med uppföljning och utvärdering av de nationella folkhälsomålen bör institutet stödja berörda &lt;SPAN class="ft4"&gt;statliga myndigheter &lt;/SPAN&gt;med forum för erfarenhetsutbyte samt information om goda exempel, bra arbetsmetoder m.m. Detta kan bl.a. spridas genom den generaldirektörsgrupp som kommittén tidigare har behandlat (avsnitt 6.1.2) och genom institutets hemsida.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;I samband med arbetet med de nationella folkhälsomålen förutsätter kommittén att &lt;SPAN class="ft4"&gt;frivilligorganisationer inom folkhälsoområdet &lt;/SPAN&gt;också får en viktig roll. Hur samhället totalt bör arbeta med folkhälsomålen, dvs. implementeringen av dem inklusive lämplig ansvarsfördelning, informationsstrategi osv. är en fråga för Nationella folkhälsokommittén och senare för statsmakternas överväganden. Folkhälsoinstitutets informationsinsatser gentemot organisationerna kan därför inte preciseras i nuläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet skall sprida erfarenheter till &lt;SPAN class="ft4"&gt;kommuner och landsting &lt;/SPAN&gt;om verkningsfulla metoder och strategier i folkhälsoarbetet. Institutet bör i sin roll som kunskapscentrum även fungera som ett organ som kommuner och landsting kan kontakta när man skall sätta i gång ett nytt projekt och vill veta om någon annan gjort något liknande och vilka erfarenheter institutet samlat inom det aktuella området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Institutet bör utarbeta föreskrifter och allmänna råd, följa och analysera utvecklingen m.m. när det gäller &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet. Målgruppen här är &lt;SPAN class="ft4"&gt;berörda tillsynsmyndigheter och andra aktörer &lt;/SPAN&gt;inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;narkotika-,&lt;/NOBR&gt; och tobaksområdet. Information bör ske genom rapporter, Webbplats, samverkansgrupper m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;En viktig kanal för kommunikation är Internet. Organisationskommittén anser att institutet bör vidareutveckla sin Internetanvändning och på så sätt få möjlighet att ha kontakt med t.ex. kommuner och landsting, få synpunkter, idéer och uppslag om metoder för folkhälsoarbete, ge goda exempel på folkhälsometoder m.m. Internet är bra mot bakgrund av att det svårligen går att ha löpande kontakter med t.ex. alla kommuner och landsting i landet. Internet är även ett bra medel för att nå ut med kunskap och fakta till allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Enligt kommitténs förslag sker det en förskjutning av institutets informationsinsatser mot regeringen, myndigheter samt kommuner och landsting. Information till allmänheten bör främst komma från organisationer och myndigheter på regional och lokal nivå som utifrån sin lokalkännedom har större möjlighet att prioritera det som är viktigt i just det geografiska området. Det ger också bättre förutsättningar att samordna informationen med andra lokala och regionala aktiviteter. Den huvudsakliga statliga uppgiften gentemot den lokala och regionala nivån bör vara att stödja aktörerna med fakta samt information om metoder och strategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;En genomgång som Folkhälsoinstitutet gjort av material/ informationssatsningar under åren &lt;NOBR&gt;1997–1999&lt;/NOBR&gt; visade att institutet under treårsperioden producerat sammanlagt 299 materialprodukter (avsnitt 5.3.1). Med materialprodukter menades rapporter, kartläggningar, utvärderingar, konferensrapporter, metod/utbildning, böcker, broschyrer, informationsskrifter, övrig marknadsföring samt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;182 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;vissa kampanjer. Av de s.k. materialprodukter som framställts av institutet riktades 13 procent eller 39 produkter under den aktuella treårsperioden direkt till allmänheten. Tre kampanjer direkt riktade till allmänheten gjordes under treårsperioden. Detta visar att Folkhälsoinstitutet redan i dag ägnar huvuddelen av sina informationssatsningar åt professionella avnämare och inte direkt till allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Regeringen kan bedöma att det finns behov av nationellt samordnade informations- och attitydpåverkande insatser riktade mot allmänheten eller direkt opinionsbildning på nationell nivå. Viktiga samverkanspartners är då kommuner och landsting. Regeringen kan därför ge uppdrag till Folkhälsoinstitutet eller överenskomma med t.ex. kommuner, landsting eller frivilligorganisationer om hur genomförandet bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Kommittén menar att institutet på regeringens uppdrag skall kunna arbeta med attitydpåverkande och opinionsbildande insatser, men inte som ett led i det ordinarie arbetet. Som kommittén tidigare påpekat (se avsnitt 6.1.6) är det bl.a. viktigt att regeringsuppdraget är tydligt avgränsat i tid och syfte, att det inte tränger undan de löpande uppgifterna, att det görs i samverkan med andra aktörer och att det inte försvårar omställningen av myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Kommittén menar att en annan kanal för regeringens opinionsbildning inom folkhälsoområdet kan vara frivilligorganisationer. I detta sammanhang bör dock påpekas att arbetet med att fördela medel åt organisationer inte bör ligga kvar på Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Institutet kommer även i fortsättningen att ha en viktig pådrivande roll inom folkhälsoområdet. Detta sker bl.a. genom att institutet skall ha en samlad bild av uppföljning och utvärdering med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen och skall sprida denna till regering, berörda statliga myndigheter, kommuner och landsting m.fl. Kommittén bedömer att detta är ett medel som skapar förutsättningar för andra aktörers opinionsbildning mot allmänheten, särskilt när det gäller att förbättra hälsan för dem som är mest utsatta för hälsorisker.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Introduktion av Folkhälsoinstitutets nya uppgifter i förhållande till de nya folkhälsomålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutets nya roll bör introduceras i samband med att de nationella folkhälsomålen introduceras och implementeras av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;Eftersom en viktig uppgift för Folkhälsoinstitutet kommer att vara att samla arbetet med uppföljning och utvärdering av folkhälsoinsatser med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen, anser kommittén att Folkhälsoinstitutets nya roll bör introduceras i samband med att de nationella folkhälsomålen introduceras och implementeras. Även Folkhälsoinstitutets andra uppgifter bör ses som ett led i arbetet att nå de nationella folkhälsomålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;När Folkhälsoinstitutets nya roll i samband med de nationella folkhälsomålen skall introduceras är det viktig att säkerställa att andra berörda myndigheter blir involverade. Kommittén tänker då bl.a. på att det klart skall framgå att Folkhälsoinstitutet skall arbeta på regeringens uppdrag med att samla sektorsmyndigheterna i arbetet att följa upp och utvärdera de nationella folkhälsomålen. Det är också viktig att andra myndigheters uppgifter tydliggörs dels när det gäller implementeringen av folkhälsomålen, dels när det gäller uppföljning och utvärdering. Detta bör bl.a. framgå av myndigheternas regleringsbrev.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;När regeringen angett vilket ansvar eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;vilka &lt;/SPAN&gt;uppgifter myndigheterna skall ha i samband med uppföljning och utvärdering av de nationella folkhälsomålen är det myndigheternas ansvar att klara ut &lt;SPAN class="ft4"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;uppgifterna skall utföras. Det kan vara en omfattande och tidsödande process att arbeta fram bra samverkansformer. Detta har arbetet med de nationella miljömålen visat. Det finns erfarenheter från miljömålsarbetet att använda för såväl för regeringskansliet som för Folkhälsoinstitutet och sektorsmyndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Som tidigare sagts förutsätter kommittén att kommuner, landsting, deras förbund samt frivilligorganisationer också kommer att få viktiga roller i samband med arbetet med folkhälsomålen. Det är därför väsentligt att Folkhälsoinstitutets nya roll tydliggörs även för dessa aktörer inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;184 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Utformning av regeringens styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft2"&gt;I de följande avsnitten redovisas Organisationskommitténs överväganden och förslag till regeringens styrmedel för Folkhälsoinstitutet. Förslag till instruktion redovisas i sin helhet i avsnitt Författningsförslag och förslag till regleringsbrev redovisas i bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Utvärderingsgruppens iakttagelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Den externa utvärderingsgruppen (bilaga 4) konstaterar att statsmakternas mål för Folkhälsoinstitutet varit formulerade mycket olika. Ibland har de uttryckts i hälsotermer och ibland i form av mål om processer eller insatser. Dessutom har det ofta formulerats mål som visat bristande respekt för behovet av långsiktiga insatser för att kunna nå önskat resultat. Gruppen skriver att ”(E)n sådan statlig regleringsram kan ge upphov till likgiltighet och skepsis bland personal och ledning och till en prioritering av interna mål på bekostnad av de externa”. Utvärderingsgruppen rekommenderar att formuleringarna om mål och resultat innehåller en realistisk tidshorisont och att det sker en samordning med budgetutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;När det gäller bedömning av effekter av Folkhälsoinstitutets insatser påpekar gruppen även här att detta är en svår uppgift eftersom folkhälsoinsatser oftast kräver lång tid för att kunna uppnå resultat. Dessutom är det mycket svårt, menar utvärderingsgruppen, att urskilja institutets insatser bland alla de andra faktorer som kan påverka utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Utvärderingsgruppen anser dessutom att institutet inte på ett systematiskt sätt förmått integrera målet ökad jämlikhet i hälsa i sin verksamhet, vilket avspeglats i att det saknats strukturer inom institutet som skulle kunna stödja en integrering av jämlikhetsaspekten i alla program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft0"&gt;Den externa utvärderingsgruppen skriver vidare i sin rapport att man ”inte ser positivt på samspelet mellan regering/departement och Folkhälsoinstitutet om mål för och prioritering av verksamheten”. Detta menar gruppen bl.a. kan bero på att de årliga regleringsbreven ofta inte är samordnade med budgetutvecklingen och tidshorisonten för uppdragen. Utvärderingsgruppen rekommenderar att samspelet mellan regering/departement och Folkhälsoinstitutet ses över och förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;Organisationskommittén gör bedömningen att det i vissa fall kan ha funnits oklarheter i den statliga styrningen av Folkhälsoinstitutet. Som exempel kan anges att utformningen av regleringsbreven under åren inte alltid varit tydlig då man t.ex. inte skilt på myndighetens verksam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;hetsmål och myndighetens uppdrag. Folkhälsoinstitutets uppdrag har dessutom under åren varit av mycket stor omfattning, vilket kan ha inverkat på myndighetens löpande verksamhet, och därmed påverkat huruvida myndigheten kunnat uppnå sina mål eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Kommittén gör bedömningen att det är viktigt att skilja på mål och medel i regeringens utformning av styrmedlen för Folkhälsoinstitutet. Detta innebär bl.a. att regleringsbrevet för institutet i framtiden i så hög grad som möjligt bör renodlas till att ange vilka mål som bör uppnås med verksamheten. Institutets uppgifter bör i stället anges i instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;Organisationskommittén bedömer att för att regeringens styrning gentemot Folkhälsoinstitutet skall fungera tillfredsställande bör styrmedlen utformas på ett tydligt och konsekvent sätt samt, i så stor utsträckning som möjligt, utifrån ett långsiktigt perspektiv. Styrmedlen bör vidare utformas på ett sådant sätt att det blir möjligt att genom uppföljning och utvärdering av Folkhälsoinstitutets verksamhet och ekonomi bedöma resultaten med utgångspunkt i institutets mål och uppgifter. Dessutom bör styrmedlen kunna ge tillräcklig vägledning för myndighetens egen utformning av verksamheten. Folkhälsoinstitutets roll, uppgifter och mål bör klargöras på ett sådant sätt att institutet kan utforma en tydlig verksamhetsidé samt en ändamålsenlig organisationsindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft2"&gt;Kommitténs ovanstående bedömningar har legat till grund för de förslag till utformning av styrmedlen som anges nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Instruktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft4"&gt;Syfte och huvuduppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutets verksamhet syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Särskild vikt skall fästas vid insatser för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft0"&gt;Institutet skall ansvara för sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av insatser på folkhälsoområdet med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen samt vara ett nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet. Verksamheten skall stå på vetenskaplig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft3"&gt;Organisationskommittén anser att det övergripande syftet med Folkhälsoinstitutets verksamhet inte skiljer sig från tidigare. Verksam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;186 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;heten skall fortfarande syfta till att främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Ett viktigt huvudsyfte med verksamheten bör även fortsättningsvis vara att fästa särskild vikt vid de grupper i samhället som är utsatta för de största hälsoriskerna, dvs. att indirekt försöka påverka förhållanden som gör att ojämlikheten i hälsa minskar. I detta avseende uttrycker instruktionstexten en form av inriktningsmål, vilket återkommer i regleringsbrevet och där utgör ett av de övergripande målen för de övriga mål som formuleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Vidare anser kommittén att de nya huvuduppgifterna för Folkhälsoinstitutet bör vara att ansvara för sektorsövergripande uppföljning och utvärdering, vilka därför lyfts fram i den nya instruktionens inledande paragraf där &lt;SPAN class="ft4"&gt;syftet och huvuduppgifterna &lt;/SPAN&gt;anges. Den nya rollen och de nya uppgifterna innebär att myndigheten i stor utsträckning behöver samråda med andra berörda myndigheter samt samverka med och ge stöd till kommuner och landsting. I båda dessa roller, vilka dels riktar sig mot regeringen, dels kommuner och landsting, bör den vetenskapliga förankringen vara en förutsättning och en viktig grund för all verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft2"&gt;I Folkhälsoinstitutets nuvarande instruktion anges att ”(V)erksamheten skall ha vetenskaplig förankring”. Kommittén anser att formuleringen ”(V)erksamheten skall stå på vetenskaplig grund” i stället skall användas och vill därmed ytterligare poängtera forskningens betydelse och att vetenskapliga metoder tillämpas i den framtida myndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft4"&gt;Stabsuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet skall i samråd med berörda myndigheter bistå regeringen med en samlad uppföljning och utvärdering av de nationella folkhälsomålen. I detta ansvar ingår framför allt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;analysera folkhälsoutvecklingen och insatserna på folkhälsoområdet nationellt och internationellt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;mot bakgrund av analyserna av folkhälsoutvecklingen ge förslag till åtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;utarbeta och vidareutveckla indikatorer och mätmetoder för uppföljning och utvärdering av folkhälsomålen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;vid behov lämna förslag till prioriteringar och förändringar av de nationella folkhälsomålen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;redovisa analyser, slutsatser och förslag i rapporter till regeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;187&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p393 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet skall vara regeringens expertmyndighet inom folkhälsoområdet, både internationellt och nationellt, vilket framför allt innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;samla kunskap om strategier och metoder som rör folkhälsofrågor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;medverka med expertkunskaper,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;bidra med underlag för svenska ställningstaganden i internationella sammanhang&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft2"&gt;Institutet skall på regeringens begäran genomföra hälsokonsekvensbedömningar och utarbeta förslag till handlingsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft2"&gt;Institutet skall på regeringens begäran samordna nationella insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;Under rubriken &lt;SPAN class="ft4"&gt;stabsuppgifter &lt;/SPAN&gt;i Organisationskommitténs förslag till instruktion framgår mer detaljerat vad kommittén anser bör ingå i de uppföljnings- och utvärderingsuppgifter som myndigheten skall bistå regeringen med i sin stabsfunktionsroll. Främst handlar det om att, med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen, både löpande och mer genomgripande, analysera den nationella och internationella folkhälsoutvecklingen samt insatserna på folkhälsoområdet. Med utgångspunkt i dessa analyser bör institutet göra bedömningar, dra slutsatser och ge förslag till åtgärder till regeringen. När särskilda skäl finns bör myndigheten även lämna förslag till prioriteringar av de nationella folkhälsomålen samt förslag till ändringar eller omformuleringar av målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Till viss del anges liknande formuleringar av Folkhälsoinstitutets uppgifter i nuvarande instruktion. Där står bl.a. att institutet särskilt skall ”följa utvecklingen av folkhälsan och de förhållanden som berör denna samt ta de initiativ som utvecklingen ger anledning till samt ”tillsammans med andra berörda förse regeringen med underlag som belyser hälsokonsekvenserna av planerade beslut”. En viktig skillnad i Organisationskommitténs förslag till instruktion är dock att det tydligt anges att Folkhälsoinstitutets uppgifter handlar om uppföljning och utvärdering samt att det anges vilka uppgifter som är att betrakta som stabsuppgifter, dvs. som myndigheten skall bistå regeringen med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Med &lt;SPAN class="ft4"&gt;uppföljning &lt;/SPAN&gt;menas här kontinuerlig, i detta fall årlig, efterhandsbedömning av genomförande, prestationer och effekter inom folkhälsoområdet. En sådan uppföljning kan presenteras i en årlig rapport om folkhälsoutvecklingen med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen. Med &lt;SPAN class="ft4"&gt;utvärdering &lt;/SPAN&gt;menas i stället en mer omfattande insats och kvalificerad analys och efterhandsbedömning av genomförande, prestationer och effekter där även orsakssamband tas upp till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;188 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;diskussion. En sådan utvärdering med analyser och åtgärdsförslag kan presenteras för regeringen t.ex. vart fjärde år i form av den föreslagna folkhälsopolitiska rapporten. Institutet bör utgå från Socialstyrelsens folkhälsorapport i sina analyser, slutsatser och åtgärdsförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Det framhålls även i det nya förslaget att den samlade sektorsövergripande uppföljningen och utvärderingen skall ske i samråd med berörda myndigheter i all den verksamhet som skall bedrivas där regeringen är avnämare. I nuvarande instruktion står i stället att ”(Verksamheten) på nationell nivå (skall) främja samarbete mellan olika organ för att påverka förhållanden av betydelse för folkhälsan” samt ”utformas i kontakt med alla samhällssektorer som har betydelse för folkhälsan”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Ett viktigt led för institutets arbete med de nationella folkhälsomålen är att utveckla indikatorer och mätmetoder för att kunna följa upp målen. Organisationskommittén anser att det är viktigt att det av instruktionen framgår att sådana mått bör tas fram. Utan sådana mått eller indikatorer kan inte folkhälsomålen följas upp på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Utöver detta anser Organisationskommittén att det är viktigt att framhäva Folkhälsoinstitutets roll i det internationella arbetet, dvs. att som regeringens expertmyndighet medverka med expertkunskaper på det nationella och internationella planet. Ett aktivt deltagande i det internationella arbetet kommer att vara nödvändigt framöver, dels genom att fånga upp viktiga kunskaper om folkhälsometoder och strategier, dels genom att ge underlag för svenska ställningstaganden i olika internationella sammanhang. I nuvarande instruktion för Folkhälsoinstitutet står att institutet ”aktivt skall medverka i det internationella folkhälsoarbetet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft2"&gt;Organisationskommittén anser att det i instruktionen också bör framgå att myndigheten, om regeringen så önskar, kan få i uppgift att ansvara för olika nationella insatser. Dessa regeringsuppdrag bör vara avgränsade i tiden samt anges i regleringsbrevet under rubriken &lt;SPAN class="ft21"&gt;Uppdrag &lt;/SPAN&gt;(se även nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft4"&gt;Nationellt kunskapscentrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet skall vara ett nationellt kunskapscentrum inom folkhälsoområdet. I uppgiften ingår att bistå kommuner och landsting med nationell och internationell kunskap om framför allt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;insatserna på folkhälsoområdet i förhållande till de nationella folkhälsomålen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p396 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;forskning och utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;strategier och metoder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;vidareutveckling av metoder för hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft2"&gt;Institutet skall samverka med forskningen inom folkhälsoområdet, bl.a. genom att upprätta samarbetsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft2"&gt;Institutet skall vidare initiera forskning om metoder samt utvärdering av metoder inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;Organisationskommittén anser att det av instruktionen bör framgå att Folkhälsoinstitutet skall fylla funktionen som &lt;SPAN class="ft4"&gt;nationellt kunskapscentrum&lt;/SPAN&gt;. En mycket viktig uppgift är här att bistå kommuner och landsting med nationell och internationell kunskap om framför allt folkhälsoutvecklingen, forskning och utveckling, strategier och metoder samt utveckling av metoder för hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut. I Folkhälsoinstitutets nuvarande instruktion står i stället att institutet skall ”vara ett stöd för lokalt och regionalt folkhälsoarbete i kommuner och landsting samt i företag, organisationer och utbildningsväsende”. Kommittén anser att institutet även fortsättningsvis bör vara ett stöd för främst kommuner och landsting med betoning på att förmedla kunskap om effektiva metoder. Vidare bör institutet förmedla kunskap om områden där metoder på folkhälsoområdet behöver utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Kommittén anser att Folkhälsoinstitutet bör ha ett väl uppbyggt kontaktnät med forskningen inom folkhälsoområdet, bl.a. genom att vidareutveckla befintliga samarbetsavtal. Anknytningen till forskarvärlden är en viktig förutsättning för all den verksamhet som skall bedrivas inom myndigheten och bör kunna förstärka kunskapen och kompetensen inom myndigheten i syfte att nå upp till den nya rollen som nationellt kunskapscentrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Folkhälsoinstituet har även en viktig uppgift som kunskapscentrum att utvärdera tillgängliga metoder, bl.a. genom forskningen, samt om behov finns, kunna initiera forskning om metoder och om utvärdering av metoder. Detta är en viktig del i arbetet med att förbättra och utveckla kommunernas och landstingens folkhälsoarbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;190 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft4"&gt;Tillsyn och statistiksamordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet skall inom &lt;SPAN class="ft4"&gt;alkoholområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ansvara för statistiksamordning samt utforma och insamla den statistik som behövs för att kontrollera och följa upp alkoholhanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ansvara för tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738) och lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. genom att ge ut föreskrifter och allmänna råd, följa rättstillämpningen och utvecklingen inom alkoholområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;verka för en enhetlig tillämpning av alkohollagstiftningen genom rådgivning och information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft0"&gt;Institutet skall inom &lt;SPAN class="ft4"&gt;narkotikaområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ansvara för statistiksamordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificiering enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor samt behovet av kontroll av varor enligt denna lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;vara nationell enhet för det Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft0"&gt;Institutet skall inom &lt;SPAN class="ft4"&gt;tobaksområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ansvara för statistiksamordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ansvara för tillsyn enligt 2 § och 4 § tobakslagen (1993:581) såvitt avser rökfria miljöer och lokaler samt enligt 12 § om åldersgränser genom att ge ut föreskrifter och allmänna råd, följa rättstillämpningen och utvecklingen inom tobaksområdet samt ansvara för rådgivning och information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ansvara för tillsyn enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; §§ tobakslagen (1993:581) såvitt avser varningstexter m.m. samt enligt &lt;NOBR&gt;16–18&lt;/NOBR&gt; §§ om produktkontroll m.m. genom att bl.a. se till att det finns varningstexter och innehållsdeklarationer som stämmer överens med myndighetens föreskrifter och med innehållet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft2"&gt;Vissa &lt;SPAN class="ft21"&gt;tillsynsuppgifter &lt;/SPAN&gt;inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet tillförs Folkhälsoinstitutet. Organisationskommittén anser att det i instruktionen för myndigheten bör framgå vilken sorts tillsynsuppgifter som myndigheten skall ansvara för. Tillsynsuppgifterna föreslås därför&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft2"&gt;preciseras under respektive område, dvs. &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Inom alkoholområdet tillförs Folkhälsoinstitutet övergripande tillsynsuppgifter från Alkoholinspektionen enligt vad som anges i alkohollagen (1994:1738) och från Läkemedelsverket enligt lagen (1961:181) om teknisk sprit. Alkoholutredningen lämnar i sitt betänkande i juni 2000 förslag till ny lag vad gäller alkohol och försäljning av teknisk sprit. De föreslagna tillsynsuppgifterna inom narkotikaområdet enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor har Folkhälsoinstitutet redan idag ansvar för. Organisationskommittén har tidigare framhållit vikten av att regeringen överväger att lägga tillsyn av s.k. precursorer (kemikalier som används vid illegal narkotikaframställning) enligt lagen (1992:860) om kontroll av narkotika till institutets uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft0"&gt;Vad gäller tillsyn inom tobaksområdet föreslår kommittén att dessa uppgifter enligt tobakslagen (1993:581) förs över från Socialstyrelsen. Detta ansvar innebär tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) såvitt avser rökfria miljöer och lokaler, åldersgränser, varningstexter m.m. samt produktkontroll med mera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Ett viktigt komplement till tillsynsuppgifterna blir det nya ansvaret för statistiksamordning inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet som kommittén föreslår skall ingå i institutets uppgifter. Ansvar för statistiksamordning föreslås ges myndigheten inom narkotikaområdet enligt Narkotikakommissionens förslag. Även inom tobaksområdet finns ett behov av samordning av statistiken, vilket därför föreslås läggas till övriga uppgifter inom området. Statistiksamordning innebär bl.a. att myndigheten skall initiera metodutveckling och utveckling av standards i samarbete med användare och producenter samt publicera statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har befogenhet att bedriva tjänsteexport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft0"&gt;För att tydliggöra att myndigheten har rätt att bedriva &lt;SPAN class="ft4"&gt;tjänsteexport &lt;/SPAN&gt;bör det framgå av instruktionen, anser kommittén. I betänkandet av Utredningen om export av statligt förvaltningskunnande (SOU 2000:27) föreslås att regeringen i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev klargör vad som förväntas av den enskilda myndigheten i form av export av förvaltningskunnande och att detta på ett avgörande sätt skulle påverka många myndigheters inställning till exportverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;192 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft3"&gt;Organisationskommittén har valt att i detta skede endast ange befogenheten att bedriva tjänsteexport i institutets instruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft7"&gt;Kommitténs bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft3"&gt;Regeringen bör överväga vilken ledningsform som är mest ändamålsenlig med hänsyn till institutets nya roll och uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet leds av en generaldirektör som är chef för myndigheten. Därutöver har institutet en &lt;SPAN class="ft4"&gt;styrelse med begränsat ansvar&lt;/SPAN&gt;, vilket är den vanligaste ledningsformen i centrala myndigheter. Styrelsen består av elva personer, generaldirektören medräknad, och är sammansatt av politiker och forskare. Generaldirektören är styrelsens ordförande. Enligt verksförordningen (1995:1322) skall styrelsen bl.a. pröva om myndighetens verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten. Styrelsen skall även biträda myndighetens chef och föreslå denne de åtgärder som styrelsen finner motiverade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Inom statsförvaltningen finns tre olika styrelsemodeller med variationer; enrådighetsverk, styrelser med begränsat ansvar och styrelser med fullt ansvar. Ett s.k. &lt;SPAN class="ft4"&gt;enrådighetsverk &lt;/SPAN&gt;leds av myndighetschefen ensam och vid sidan av chefen kan finnas ett insynsråd utan befogenheter. En &lt;SPAN class="ft4"&gt;styrelse med begränsat ansvar &lt;/SPAN&gt;har normalt begränsade beslutsbefogenheter enligt vad som stadgas generellt i verksförordningen. I detta fall är myndighetens chef normalt styrelsens ordförande. En &lt;SPAN class="ft4"&gt;styrelse med fullt ansvar &lt;/SPAN&gt;har beslutsbefogenheter som framgår av myndighetens instruktion där det alltid anges att myndigheten leds av styrelsen. Styrelsens ordförande är då alltid en annan person än myndighetschefen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;En renodling av myndigheternas ledningsformer har diskuterats i olika sammanhang. I Förvaltningspolitiska kommissionens rapport (SOU 1997:57) &lt;SPAN class="ft4"&gt;I medborgarnas tjänst &lt;/SPAN&gt;och i Statskontorets rapport (2000:9) &lt;SPAN class="ft4"&gt;Styrelser med fullt ansvar &lt;/SPAN&gt;förordas att ledningsformen styrelse med begränsat ansvar avskaffas då den inte uppfyller de krav på tydlighet som bör ställas. Statskontoret anser vidare att styrelser med fullt ansvar bidrar till att stärka myndigheternas ledningsfunktioner. Vidare skriver Statskontoret att vilken ledningsform som bör väljas i enskilda fall bl.a. bör avgöras av vilket beslutsmandat som är möjligt att delegera till myndigheten, vilka frihetsgrader som myndigheten har i sin verksamhet samt hur komplexa verksamhetsförutsättningarna är för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;Statskontoret menar att styrelsernas uppgift och roll bör förtydligas och ansvaret definieras bättre. Ett tydligare markerat styrelseansvar behövs även när det gäller myndigheternas förmåga att nå de mål och resultat som riksdagen och regeringen kräver. Detta förtydligande anser Statskontoret bör göras både formellt i verksförordningen eller i myndighetens instruktion och informellt i regeringens dialog med myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Vidare anser Statskontoret att regeringen på nytt bör överväga att renodla ledningsformerna för de statliga myndigheterna och för varje myndighet välja endera enrådighet eller styrelse med fullt ansvar. Statskontoret menar dessutom att inget skulle hindra att enrådighetsverk förses med insynsråd utan beslutsbefogenheter om det anses lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Kommittén konstaterar att Folkhälsoinstitutet idag har den ledningsform som Statskontoret anser att man bör överväga att avstå från. Mot den bakgrunden kan det finnas anledning för regeringen att pröva om institutet bör få en annan ledningsform. Ett annat skäl att överväga ledningsformen är att myndigheten får en ny roll och ett nytt uppdrag. Kommittén anser att det är angeläget att institutet ges en ledningsform som ger institutet god legitimitet, t.ex. i arbetet med att samla myndigheterna i syfte att analysera insatser på folkhälsoområdet i förhållande till de nationella målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Regleringsbrev&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Regleringsbrev är benämningen på de regeringsbeslut som utfärdas årligen i syfte att styra all verksamhet som omfattas av inkomster och utgifter på statsbudgeten samt helt eller delvis finansierad avgiftsverksamhet. Regleringsbrevet är indelat i dels en verksamhetsdel, dels en finansieringsdel. I verksamhetsdelen anges de mål som gäller för myndigheten. I anslutning till målen anges vidare vilket/vilka återrapporteringskrav som gäller för respektive mål, dvs. regeringen skall ange vilka verksamhetsresultat som myndigheten skall uppnå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Regleringsbrevet är ett ettårigt beslut till skillnad från instruktionen som gäller tills vidare. Detta innebär att de mål som anges i regleringsbrevet skall uppnås före utgången av budgetåret om inte något annat uttrycks, vilket inte hindrar att samma mål kan upprepas från ett år till ett annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft2"&gt;För närvarande sker en s.k. tvåårsöversyn av statens målstruktur inom ramen för den statliga budgetprocessen (inom projektet VESTA, Verktyg för Ekonomisk styrning i STAten i Finansdepartementets regi). Som en följd av detta projekt kommer en ny struktur att tillämpas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;194 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;i budgetpropositionen för år 2001, vilket påverkar hur verksamhetsdelen i regleringsbrevet för år 2001 kommer att utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;I det följande anges Organisationskommitténs förslag till mål, återrapporteringskrav samt vad som bör gälla för eventuella kommande uppdrag. Förslag på regleringsbrevets finansieringsdel berörs inte i denna utredning. Det förslag till regleringsbrev som presenteras nedan, avses kunnna tillämpas från och med den 1 juli 2001. Eftersom ombildningen av Folkhälsoinstitutet kommer att ske under ett löpande budgetår vill kommittén framhålla vikten av att smidiga övergångslösningar eftersträvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutets övergripande mål för verksamheten bör vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;att bidra till att uppfylla de nationella folkhälsomålen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;att bidra till att förbättra folkhälsan för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft0"&gt;Organisationskommittén anser att de övergripande målen för utgiftsområdet, som skall anges i regleringsbrevets inledning, bör formuleras så att de stämmer överens med Folkhälsoinstitutets nya roll och uppgifter. Som övergripande mål för myndigheten föreslås därför att dessa skall vara ”att bidra till att uppfylla de nationella folkhälsomålen” samt att förbättra folkhälsan för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna”. I den nya stabsfunktionsrollen ingår framför allt att följa upp och utvärdera de nationella folkhälsomålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Kommittén anser att myndigheten kan bidra till att uppfylla de nationella målen – i egenskap av uppföljnings- och utvärderingsmyndighet samt nationellt kunskapscentrum inom folkhälsoområdet – men däremot inte direkt ansvara för att folkhälsomålen uppfylls. Organisationskommittén anser att det främst är andra sektorer i samhället, såsom t.ex. kommuner och landsting, som har ansvaret för genomförandet av folkhälsoåtgärder. Detsamma anser kommittén gäller även för målet att förbättra folkhälsan för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna, dvs. att minska ojämlikheten i hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Kommittén anser vidare att det är viktigt att de övergripande målen bryts ned och preciseras på ett sådant sätt att det går att svara på frågan om måluppfyllelse skett eller inte. Eftersom det är effekter i samhället som avses i de övergripande målen, är effektmålen i sig endast möjliga att uppnå på lång sikt. De övergripande målen för institutet som innebär att &lt;SPAN class="ft4"&gt;bidra till &lt;/SPAN&gt;att uppfylla effektmålen är dock tänkta att uppnås under det verksamhetsår som regleringsbrevet avser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;195&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft2"&gt;Organisationskommittén menar också att de övergripande målen bör formuleras på ett sådant sätt att de går att föra in i den målstruktur som är under utveckling inom ramen för den s.k. tvåårsöversynen av statens målstruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutets verksamhet skall redovisas enligt följande verksamhetsgrenar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Uppföljning och utvärdering av de nationella folkhälsomålen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Nationellt kunskapscentrum om metoder och strategier inom folkhälsoområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Tillsyn inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Statistiksamordning inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;I regleringsbreven för år 1999 och 2000 angav regeringen ingen verksamhetsindelning för Folkhälsoinstitutet. Organisationskommittén menar dock att en verksamhetsindelning i verksamhetsgrenar i regleringsbrevet är lämplig för att klargöra den nya inriktningen av myndighetens verksamhet. Verksamhetsgrensindelningen följer dessutom logiskt av den indelningsgrund av uppgifter som anges i förslaget till instruktion. Indelningen skall utgå från regeringens behov av redovisning och skall inte förväxlas med myndighetens organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft4"&gt;Uppföljning och utvärdering av de nationella folkhälsomålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet skall ansvara för en samlad sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av insatser inom folkhälsoområdet med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft0"&gt;Målet är att tillhandahålla beslutsunderlag av hög kvalitet till regeringen i syfte att uppnå de nationella folkhälsomålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft2"&gt;Målet är att uppnå en hög kunskaps- och kompetensnivå i rollen som regeringens expertmyndighet inom folkhälsoområdet, både nationellt och internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft2"&gt;Kommittén anser att det är viktigt att målen för verksamhetsgrenarna preciseras på ett sådant sätt att målen blir styrande för myndighetens verksamhet. Det är även viktigt att målen för verksamhetsgrenarna formuleras i termer av faktiska mål snarare än i termer av medel, dvs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;196 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;insatser för att uppnå målen. Ett mål bör i så hög utsträckning som möjligt ange vad som skall uppnås med verksamheten och insatserna/ prestationerna. Målen kan förutom effekter även avse prestationer, processer, prioriteringar etc. Vidare skall målen vara uppföljningsbara dvs. myndigheten skall kunna visa om den har uppnått målen vid utgången av den angivna tidsperioden. Myndighetens ansvarsområde, roll och uppgifter bör anges i instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Organisationskommittén föreslår att mål formuleras för dels den stabsfunktion som Folkhälsoinstitutet skall upprätthålla, dels den expertfunktion som den skall utgöra i förhållande till regeringen. Det är här viktigt att ange att målet bör vara att de beslutsunderlag som lämnas till regeringen skall vara av hög kvalitet. Detta för att regeringen skall kunna använda beslutsunderlagen i sitt arbete med att bedriva en effektiv och ändamålsenlig folkhälsopolitik i syfte att uppnå de nationella folkhälsomålen. I rollen som expertmyndighet bör målet vara att uppnå en hög kunskaps- och kompetensnivå, både på det nationella och internationella planet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Kommitténs förslag till mål för verksamhetsgrenarna fokuserar på mål för myndighetens prestationer, till skillnad från tidigare års regleringsbrev, vilka angett mål i form av effekter. Kommittén anser att prestationsmålen bättre stämmer överens med Folkhälsoinstitutets nya roll att följa upp och utvärdera de nationella folkhälsomålen samt utvärdera metoder m.m. inom folkhälsoområdet. Detta eftersom den nya rollen innebär att utvärdera huruvida andra folkhälsoaktörer, såsom sektorsmyndigheter m.fl. samt kommuner och landsting, uppnår effekter i form av förbättrad folkhälsa med hjälp av sina insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft21"&gt;Nationellt kunskapscentrum om metoder och strategier inom folkhälsoområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet skall vara ett nationellt kunskapscentrum om metoder och strategier inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft0"&gt;Målet är att uppnå en hög kunskapssnivå inom forsknings- och metodutvecklingsområdet i syfte att bistå främst kommuner och landsting med kunskap i folkhälsoarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft2"&gt;Målet är att på ett effektivt sätt föra ut vetenskapligt grundad kunskap och fakta till främst kommuner och landsting i syfte att bistå det lokala och regionala folkhälsoarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft2"&gt;Organisationskommittén anser att mål bör formuleras med utgångspunkt i den nya rollen som nationellt kunskapscentrum. Det handlar här&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;197&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;om att myndigheten skall uppnå en hög kunskapssnivå inom forsknings- och metodutvecklingsområdet i syfte att bistå främst kommuner och landsting med kunskap i deras folkhälsoarbete. Ett annat mål bör dessutom formuleras utifrån hur spridningen av kunskap till kommuner och landsting bör ske. Målet bör vara att på ett effektivt sätt föra ut vetenskapligt grundad kunskap och fakta till främst kommuner och landsting i syfte att bistå det lokala och regionala folkhälsoarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft4"&gt;Tillsyn inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet skall ansvara för övergripande tillsyn inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft2"&gt;Målet är att de berörda lagarna inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet efterlevs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;Ett viktigt område för Folkhälsoinstitutet föreslås bli att arbeta med tillsynsfrågor inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet. Målet för denna verksamhet anser kommittén bör vara att myndigheten skall bidra till att tillsynen inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet genomförs på ett sådant sätt att de berörda lagarna inom området efterlevs. I återrapporteringskraven för målet ifråga bör även anges att myndigheten skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla systemtillsynen. Dessutom bör återrapporteras analyser av hur lagstiftningen efterlevs samt eventuella förslag till åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft4"&gt;Statistiksamordning inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet skall ansvara för statistiksamordning inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft2"&gt;Målet är att samordna statistiken så att aktuell statistik av god kvalitet tillhandahålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;Ett annat viktigt område är Organisationskommitténs förslag om att Folkhälsoinstitutet skall ansvara för statistiksamordning inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet. Målet inom detta område bör vara att samordna statistiken på ett sådant sätt att det finns tillgång till statistik av god kvalitet inom respektive område.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;198 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft4"&gt;Myndighetsspecifik information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft2"&gt;Målet är att Folkhälsoinstitutet skall anpassa sin verksamhet, organisation och kompetens i syfte att uppfylla den nya rollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;Organisationskommittén anser att mål bör formuleras för myndighetens omställningsperiod. Detta menar kommittén underlättar både för regeringens styrning samt för myndigheten själv under omställningsperiodens olika skeden. Kommittén anser vidare att en omställningsperiod på tre år bör vara tillräcklig för att myndigheten skall kunna ställa om sin verksamhet till den nya rollen. Därför bör ett omställningsmål för myndigheten formuleras i regleringsbrevet för vart och ett av de tre år som omställningen omfattar. Omställningsmålet bör preciseras i form av ett antal milstolpar. Milstolpar bör anges i regleringsbrevet redan för år 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft0"&gt;Exempel på hur milstolpar kan formuleras ges i det följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;En ny organisations- och ledningsstruktur skall vara införd den 1 juli 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Myndighetens kompetens skall vara anpassad till den nya rollen och uppgifterna senast den 31 december 2001. En plan för hur detta skall gå till skall finnas senast den 1 februari 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Nya verksamhets- och ekonomistyrningssystem anpassade till den interna organisationen samt de externa kraven på återredovisning skall vara utvecklade till den 1 juli 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;En plan för arbetet med uppföljning och utvärdering av de nationella folkhälsomålen skall tas fram senast den 31 december 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Samarbetsavtal med forskningen som understödjer det nya arbetssättet skall tas fram senast den 31 december 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;Dessutom menar kommittén att regeringen i regleringsbrevet bör ange återrapporteringskrav som talar om hur omställningen fortskrider. Regelbunden återrapportering bör övervägas ske även under andra tidpunkter än i samband med årsredovisningen, t.ex. i samband med resultatdialogen (se avsnitt 6.3.4).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;199&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft4"&gt;Krav på återrapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft2"&gt;För varje mål i regleringsbrevet bör anges vilka väsentliga slutprestationer som genomförts under året för att uppnå respektive mål. Därutöver skall även anges kostnaderna för respektive väsentlig slutprestation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;I kommittédirektiven (dir. 1999:56) står bl.a. att kommittén skall utveckla ett för myndigheten anpassat verksamhets- och ekonomistyrningssystem som möjliggör uppföljning och utvärdering av myndighetens arbete. Kommittén har tolkat detta som att det bör anges vilka krav som skall ställas på myndighetens återrapportering till regeringen i samband med de återrapporteringskrav som anges i regleringsbrevet. Återrapporteringskraven skall dels ge regeringen underlag för sin resultatredovisning till riksdagen, dels ge regeringen underlag för att styra myndigheterna, dvs. resultatinformation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Att utveckla de faktiska verksamhets- och ekonomistyrningssystemen är en uppgift för myndigheten. Organisationskommittén anser att dessa system bör utvecklas på ett sådant sätt att de kan svara upp mot de krav som regeringen ställer på myndigheten i form av återrapporteringskrav i regleringsbrevet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Kommittén anser att återrapporteringskraven bör fokusera på att myndigheten skall ange vilka väsentliga slutprestationer som genomförts under året för att uppnå respektive mål. Dessutom bör regeringen få en redovisning av hur resuserna utnyttjats, dvs. vad det kostat att uppnå respektive mål genom att ange kostnaderna för respektive väsentlig slutprestation. Med slutprestation menas den produkt eller tjänst som lämnar myndigheten, dvs. rapporter eller andra kunskaps- och beslutsunderlag m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;För att få en koppling mellan myndighetens verksamhet och ekonomi bör det vidare övervägas om regleringsbrevet skall kompletteras med ett antal nyckeltal som t.ex. säger något om myndighetens produktivitet eller effektivitet. En annan utvecklingspotential i regleringsbrevet är att formulera kvalitetsmått. Kommittén anser vidare att resultatinformationen för myndigheten bör utvecklas och att myndigheten bör utveckla ett ändamålsenligt uppföljningssystem. Återrapporteringskraven i regleringsbrevet bör kompletteras med andra redovisningskrav än vad som ovan angivits i syfte att utveckla regeringens resultatinformation. Detta kan förslagsvis ges som ett särskilt uppdrag i regleringsbrevet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;200 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft2"&gt;När det gäller myndighetens uppdrag i regleringsbrevet eller i andra regeringsbeslut (se nedan) bör det särredovisas prestationer och kostnader för dessa i årsredovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Organisationskommittén har även valt att ange ett särskilt återrapporteringskrav för det övergripande målet att bidra till att förbättra hälsan för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna, dvs. genom att anlägga ett målgruppsperspektiv. Det skall särskilt anges vilka väsentliga sluprestationer som genomförts under året och som syftat till att bidra till att förbättra folkhälsan för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna. Anledningen till att ange ett sådant krav är dels att regeringen får en uppfattning om på vilket sätt Folkhälsoinstitutet arbetar med det övergripande målet, dels att göra det möjligt att utifrån denna årliga redovisning göra en bedömning av i vilken grad man närmat sig det övergripande målet under året. Därutöver skall även här anges kostnader för de väsentliga slutprestationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft4"&gt;Uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet skall på regeringens uppdrag samordna nationella insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft2"&gt;Organisationskommittén anser att myndigheten skall kunna samordna nationella insatser. Sådana regeringsuppdrag bör i första hand anges i regleringsbrevet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Det bör anges en tidpunkt för när ett särskilt regeringsuppdrag som anges i regleringbrevet skall vara utfört. Uppgifter av löpande karaktär som inte är avgränsade i tid bör i stället kopplas till ett mål och anges som exempel på prestationer under återrapporteringskraven.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;201&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Resultatdialog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft7"&gt;Kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;Resultatdialogen bör användas för att stämma av att omställningsarbetet genomförs i den takt och med den inriktning som regeringen önskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft2"&gt;Vidare bör regeringens närmare krav på återrapportering och redovisning behandlas i resultatdialogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;Kommittén gör bedömningen att resultatdialogen är ett viktigt instrument för regeringens resultatstyrning av Folkhälsoinstitutet. Det är angeläget att stödja myndighetens omställning genom täta dialoger. Vidare kommer institutets arbete med folkhälsomålen att behöva stämmas av med regeringen. Detta kommer att vara särskilt betydelsefullt inledningsvis när målen skall implementeras i stora delar av statsförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Enligt de anvisningar som ges ut i samband med resultatdialogerna framgår att resultatdialogen bör ske årligen under våren. Detta dels för att myndigheten skall kunna få till stånd en dialog med regeringen i god tid i anslutning till myndighetens interna verksamhetsplaneringsprocess, dels för att regeringen skall kunna få in synpunkter på årsredovisning m.m. i samband med budgetprocessen och för fortsatt beredning av regleringsbrevet. Inom ramen för dialogen kan även regeringen redogöra för och närmare precisera krav på återrapportering och redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Ett annat syfte med dialogen är att myndigheten skall kunna rapportera om andra viktiga iakttagelser inom folkhälsoområdet som myndigheten gjort i sin verksamhet, t.ex. hur samverkan fungerar med andra myndigheter avseende uppföljning och utvärdering av de nationella folkhälsomålen, hur samverkan fungerar med kommuner och landsting m.m. Resultatdialogen mellan regeringen och myndigheten bör därför ses som ett viktigt komplement till de skrivna dokument som i övrigt lämnas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GOB357d1197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;202 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft7"&gt;Kommitténs bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft2"&gt;Kommitténs förslag kommer inte att medföra någon ökad belastning på statsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft0"&gt;Då Folkhälsoinstitutets nya uppgifter innebär att utveckla metoder m.m. kommer detta att kunna medföra ett effektivare folkhälsoarbete i kommuner och landsting och i konsekvens med detta inga ökade kommunala och landstingskommunala kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft0"&gt;I den mån regeringen avser att initiera särskilda insatser inom t.ex. opinions- och informationsområdet skall finansieringsprincipen gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft0"&gt;Ett ställningstagande till hur gränsdragningen mellan berörda myndigheters uppgifter inom området hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar skall se ut bör ske i samband med att regeringen tar ställning till Smittskyddskommitténs förslag. Detta kan få ekonomiska konsekvenser för Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft0"&gt;För att Folkhälsoinstitutet skall kunna fullgöra sina nya uppgifter – att följa upp och utvärdera insatser inom folkhälsoområdet med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen, vara kunskapscentrum vad gäller metoder och strategier i folkhälsoarbetet samt ha vissa tillsynsuppgifter m.m. inom &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- och tobaksområdet – behöver institutet prioritera ned vissa av de nuvarande uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft0"&gt;Kommittén bedömer att resurser kan frigöras genom att arbetet med organisationsstöd flyttas till Socialstyrelsen, projektstödet minskas och koncentreras till utvärderingsinsatser av färre och strategiskt viktiga projekt samt genom att information till allmänheten minskas. Vi bedömer även att den forskningssamverkan som institutet har kan användas effektivare. Kommittén har också noterat att av institutets totalt förbrukade medel används i dag endast 20 procent till personalkostnader och 2 procent till lokalkostnader. Räknas det särskilda hiv/ &lt;NOBR&gt;aids-anslaget&lt;/NOBR&gt; bort är motsvarande siffror 42 procent och 5 procent. Det finns således ganska goda finansiella förutsättningar att lägga om verksamhetens inriktning på relativt kort tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;År 1999 var Folkhälsoinstitutets förvaltningsanslag 109 milj. kr, medan medlen till hiv/aids uppgick till 52 milj. kr. Ett ställningstagande till hur gränsdragningen mellan berörda myndigheters uppgifter inom området hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar skall se ut bör ske i samband med att regeringen tar ställning till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;203&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft2"&gt;Smittskyddskommitténs förslag. Detta kan få ekonomiska konsekvenser för Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Regeringen har beslutat att överföring av tillsynsuppgifter skall ske från Alkoholinspektionen och Läkemedelsverket. Enligt kommitténs förslag skall även tillsynsuppgifter från Socialstyrelsen överföras till institutet. I dag arbetar sammanlagt 14 personer på Alkoholinspektionen. Enligt bedömningar från myndighetens ledning åtgår cirka tio personår på inspektionen till övergripande tillsyn, som skall tas över av Folkhälsoinstitutet. På Läkemedelsverket sysselsätter arbetet med övergripande tillsyn avseende teknisk sprit cirka tre årsarbetskrafter. Därtill kommer arbetet med tillsyn av tobakslagen, som i dag fordrar mindre än en årsarbetskraft hos Socialstyrelsen. Samordningen av tillsynen bör ge effektivitetsvinster. Samtidigt bör verksamheten dimensioneras så att tillsynen kan vidareutvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Kommitténs förslag att organisationsstöd bör överflyttas till Socialstyrelsen medför att cirka 17 miljoner kr/år bör överföras till Socialstyrelsen om organisationsstöd från hiv/aidsanslaget inräknas. Organisaionsstödet exklusive stödet från hiv/aidsanslaget uppgick år 1999 till 4,7 milj. kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Då Folkhälsoinstitutets nya uppgifter innebär att utveckla metoder m.m. kommer detta att kunna medföra ett effektivare folkhälsoarbete i kommuner och landsting och i konsekvens med detta inga ökade kommunala och landstingskommunala kostnader. I den mån regeringen avser att initiera särskilda insatser inom t.ex. opinions- och informationsområdet som innebär kostnader för kommuner och landsting skall enligt Organisationskommitténs uppfattning finansieringsprincipen gälla.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;205&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td181"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td182"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft1"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Ds 1995:6, Finansdepartementet, &lt;/SPAN&gt;ELMA Åtgärder för att stärka resultatstyrningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Ds 1995:50, Socialdepartementet, &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsens nya roll på alkoholområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Ds 1997:4, Socialdepartementet, &lt;/SPAN&gt;Strategi för Sveriges &lt;NOBR&gt;EG-arbete&lt;/NOBR&gt; i frågor som gäller folkhälsa och hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft0"&gt;Ds 1999:68, Utbildningsdepartementet, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Att finansiera forskning och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft2"&gt;Ekonomistyrningsverket, ESV 1999:2, EA 1999, Ekonomiadministrativa bestämmelser för statlig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft0"&gt;Ekonomistyrningsverket, ESV 1999:19, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Informella kontakter i samband med regleringsbrev och årsredovisningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet 1996:88, &lt;/SPAN&gt;Kartläggning av kommunernas folkhälsoarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet, 1999:10, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Massmediakampanjer &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet 1999:11, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Forskning för folkhälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Folkhälsoinstitutet, 2000:1, &lt;/SPAN&gt;Kommunikationskanaler mellan nationell och lokal nivå för alkohol- och narkotikapreventivt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft0"&gt;arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutets årsredovisning 1998 Folkhälsoinstitutets årsredovisning 1999&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft0"&gt;Landstingsförbundet &amp; Svenska Kommunförbundet, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Främja hälsa – förebygg sjukdomar&lt;/SPAN&gt;, Slutrapport från Folkhälsoprogrammet, Stockholm 1998&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;Lundquist, Lennart, &lt;SPAN class="ft21"&gt;Förvaltning och demokrati&lt;/SPAN&gt;, Lund: Norstedts, 1991 Petersson, Olof &amp; Söderlind, Donald, &lt;SPAN class="ft21"&gt;Förvaltningspolitik&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft0"&gt;Helsingborg: Publica, 1992&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft0"&gt;Regeringens proposition 1986/87:99 &lt;SPAN class="ft4"&gt;Om ledning av den statliga förvaltningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft0"&gt;Regeringens proposition 1990/91:175 &lt;SPAN class="ft4"&gt;Om vissa folkhälsofrågor &lt;/SPAN&gt;Regeringens proposition 1997/98:136 &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statlig förvaltning i medborg-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft4"&gt;arnas tjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft3"&gt;Regeringens proposition 1997/98:183 &lt;SPAN class="ft33"&gt;Kontroll av syntetiska droger m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;206 &lt;/SPAN&gt;Referenser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft2"&gt;Regeringens proposition 1998/99:134 &lt;SPAN class="ft21"&gt;Vissa alkoholfrågor m.m&lt;/SPAN&gt;. Regeringens proposition 1999/2000:1 &lt;SPAN class="ft21"&gt;Budgetpropositionen för 2000&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft0"&gt;utgiftsområde &lt;NOBR&gt;9–12,&lt;/NOBR&gt; volym 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft0"&gt;Regeringens proposition 1999/2000:81 &lt;SPAN class="ft4"&gt;Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft2"&gt;Regeringens proposition 1999/2000:121 &lt;SPAN class="ft21"&gt;Privat införsel av alkoholdrycker m.m&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;Riksrevisionsverket, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Resultatanalys&lt;/SPAN&gt;, Rolf Sandahl, 1991 Riksrevisionsverket, RRV 1994:32, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Den statliga budgetprocessen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft4"&gt;resultatstyrningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft0"&gt;Riksrevisionsverket, RRV 1996:6, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Att mäta effekter &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionsverket, RRV 1996:13, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Resultatstyrning i myndigheten &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionsverket, RRV 1996:36, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Med resultatet i fokus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Riksrevisionsverket, RRV 1996:50&lt;/SPAN&gt;, Förvaltningspolitik i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft2"&gt;Socialutskottets betänkande 1999/2000:SoU4 &lt;SPAN class="ft21"&gt;Vissa alkoholfrågor &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SoS-rapport,&lt;/NOBR&gt; 1997:18, &lt;SPAN class="ft21"&gt;Folkhälsorapport 1997&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;SOU 1985:40, &lt;/SPAN&gt;Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning &lt;SPAN class="ft39"&gt;SOU 1991:40, &lt;/SPAN&gt;Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;SOU 1997:15, &lt;/SPAN&gt;Det svåra samspelet, Resultatstyrningens framväxt och problematik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1997:57&lt;/SPAN&gt;, I medborgarnas tjänst, En samlad förvaltningspolitik för staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1997:80, &lt;/SPAN&gt;Reformerad stabsorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1997:119, &lt;/SPAN&gt;En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;SOU 1998:38, &lt;/SPAN&gt;Vad får vi pengarna? Resultatstyrning av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1998:43, &lt;/SPAN&gt;Hur skall Sverige må bättre? – första steget mot nationella folkhälsomål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1998:154, &lt;/SPAN&gt;OAS Oberoende Alkoholsamarbetet i framtiden &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1998:156, &lt;/SPAN&gt;Alkoholpolitikens medel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:51, &lt;/SPAN&gt;Smittskydd, samhälle och individ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;SOU 1999:65&lt;/SPAN&gt;, Barnombudsmannen, företrädare för barn och ungdomar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:66, &lt;/SPAN&gt;God vård på lika villkor? – om statens styrning av hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:90, &lt;/SPAN&gt;Narkotikastatistik, Om samhällets behov av information om narkotikautvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:137, &lt;/SPAN&gt;Hälsa på lika villkor - andra steget mot nationella folkhälsomål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 2000:3, &lt;/SPAN&gt;Välfärd vid vägskäl, Utvecklingen under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2000:57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Referenslista &lt;SPAN class="ft11"&gt;207&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td189"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td190"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Statskontoret, 1990:21&lt;/SPAN&gt;, När riksdag och regering ska styra med resultat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft0"&gt;Statskontoret, 1998:22, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Samordning mot droger&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Statskontoret, 1999:21, &lt;/SPAN&gt;Det viktiga valet av verkschef &lt;SPAN class="ft39"&gt;Statskontoret, 2000:9, &lt;/SPAN&gt;Styrelser med fullt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Vedung, Evert, &lt;/SPAN&gt;Utvärdering i politik och förvaltning&lt;SPAN class="ft2"&gt;, Lund: Studentlitteratur, 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GOB357d1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2000__57_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>1489982</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Statens folkhälsoinstitut - del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/908EC73D-2B59-4299-9003-21868CEF55C1</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GOB357d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2000__57_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>924705</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Statens folkhälsoinstitut - del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DEA79D42-4BF9-4706-9A4D-770EDD57CC9F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>