2422289GOB355200055sousouStatens offentliga utredningar 2000:55Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar5502000-06-08 00:00:002024-10-02 09:30:092001-12-11 00:00:00Radio och TV i allmänhetens tjänsthämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB355/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB355https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB355
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2000 55 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 314px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 355px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_7 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 396px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 1062px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 314px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 314px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 326px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 399px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 333px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 319px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 383px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 392px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 340px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 969px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 325px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 348px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:500px;left:41px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 740px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:41px;z-index:-1;width:345px;height:27px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:345px;height:27px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 983px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:227px;left:83px;z-index:-1;width:241px;height:262px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:241px;height:262px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:148px;left:109px;z-index:-1;width:184px;height:184px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:184px;height:184px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 282px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 436px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:441px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:441px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 831px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 324px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 465px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 418px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:458px;height:295px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:458px;height:295px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:455px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:515px;height:455px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:182px;left:46px;z-index:-1;width:441px;height:244px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:441px;height:244px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:484px;left:41px;z-index:-1;width:419px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:419px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 328px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:430px;height:407px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:430px;height:407px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 555px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 365px 60px;padding: 0px;border: none;width: 525px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:484px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:484px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 315px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:470px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:470px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:484px;left:41px;z-index:-1;width:487px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:487px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 374px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:437px;left:41px;z-index:-1;width:451px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:451px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:329px;left:41px;z-index:-1;width:511px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:511px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:459px;left:41px;z-index:-1;width:359px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:359px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 509px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:126px;left:41px;z-index:-1;width:441px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:441px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:488px;left:41px;z-index:-1;width:468px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:468px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 385px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 616px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:567px;left:41px;z-index:-1;width:479px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:479px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 366px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:380px;left:41px;z-index:-1;width:454px;height:126px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:454px;height:126px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 433px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 349px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 329px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 321px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 318px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:385px;left:41px;z-index:-1;width:465px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:465px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:144px;left:41px;z-index:-1;width:435px;height:535px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:435px;height:535px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 319px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 335px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 313px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 309px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 318px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 351px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:414px;left:41px;z-index:-1;width:429px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:429px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:41px;z-index:-1;width:364px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:364px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:195px;left:41px;z-index:-1;width:435px;height:389px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:435px;height:389px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:449px;left:41px;z-index:-1;width:394px;height:286px;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:394px;height:286px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:41px;z-index:-1;width:335px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:335px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 325px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 452px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 606px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 415px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:41px;z-index:-1;width:451px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:451px;height:1px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 488px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 283px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:432px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:432px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 317px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:400px;left:41px;z-index:-1;width:399px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:399px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 315px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:432px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:432px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 409px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:451px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:451px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:502px;left:41px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 309px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:329px;left:41px;z-index:-1;width:451px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:451px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 427px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 284px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 339px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 309px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 796px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 314px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 318px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 319px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 335px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 318px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 315px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:487px;left:41px;z-index:-1;width:364px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:364px;height:1px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 438px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:41px;z-index:-1;width:255px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:255px;height:1px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:178px;left:41px;z-index:-1;width:364px;height:295px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:364px;height:295px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 341px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 332px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 353px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:351px;left:46px;z-index:-1;width:425px;height:74px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:425px;height:74px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:195px;left:46px;z-index:-1;width:425px;height:94px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:425px;height:94px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 325px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:472px;left:46px;z-index:-1;width:425px;height:93px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:425px;height:93px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 952px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 359px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 344px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 314px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 330px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 284px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 316px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 365px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 394px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 313px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 336px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 313px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:417px;left:41px;z-index:-1;width:375px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:375px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 385px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:249px;left:41px;z-index:-1;width:383px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:383px;height:1px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 847px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 285px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 320px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:41px;z-index:-1;width:470px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:470px;height:1px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:368px;left:41px;z-index:-1;width:441px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:441px;height:1px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:334px;left:41px;z-index:-1;width:441px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:441px;height:1px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 334px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 366px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 317px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 467px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;height: 798px;}
#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:383px;left:46px;z-index:-1;width:425px;height:415px;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:425px;height:415px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 330px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:442px;height:413px;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:442px;height:413px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 284px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 319px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 470px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:161px;left:41px;z-index:-1;width:502px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:502px;height:1px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:502px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:502px;height:1px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 311px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:41px;z-index:-1;width:432px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:432px;height:1px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 399px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:177px;left:41px;z-index:-1;width:465px;height:351px;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:465px;height:351px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:505px;left:41px;z-index:-1;width:452px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:452px;height:1px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:525px;left:41px;z-index:-1;width:452px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:452px;height:1px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_327 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:452px;height:328px;}
#page_327 #dimg1 #img1 {width:452px;height:328px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_328 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:41px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 382px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_329 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:41px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:436px;left:41px;z-index:-1;width:471px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:471px;height:1px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 436px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:41px;z-index:-1;width:406px;height:212px;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:406px;height:212px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 326px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_333 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:41px;z-index:-1;width:454px;height:375px;}
#page_333 #dimg1 #img1 {width:454px;height:375px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:311px;left:41px;z-index:-1;width:454px;height:312px;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:454px;height:312px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 362px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_335 #dimg1 {position:absolute;top:486px;left:41px;z-index:-1;width:454px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_335 #dimg1 #img1 {width:454px;height:1px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 423px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 256px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 164px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:41px;z-index:-1;width:454px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:454px;height:1px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 676px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:39px;z-index:-1;width:453px;height:368px;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:453px;height:368px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 285px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 336px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 315px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 969px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 434px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 335px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 143px;padding: 0px;border:none;width: 590px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 130px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 460px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_3 {border:none;margin: 72px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:676px;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:515px;height:676px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 320px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 448px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 485px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 341px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 315px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 969px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 313px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 311px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 394px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 333px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_417 #dimg1 {position:absolute;top:74px;left:376px;z-index:-1;width:60px;height:91px;}
#page_417 #dimg1 #img1 {width:60px;height:91px;}
#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 311px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 340px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 916px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 544px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_429 #dimg1 {position:absolute;top:229px;left:63px;z-index:-1;width:370px;height:265px;}
#page_429 #dimg1 #img1 {width:370px;height:265px;}
#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 456px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;height: 637px;}
#page_430 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:46px;z-index:-1;width:419px;height:580px;}
#page_430 #dimg1 #img1 {width:419px;height:580px;}
#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 398px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 176px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 122px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 435px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 47px;padding: 0px;border:none;width: 441px;overflow: hidden;}
#page_431 #dimg1 {position:absolute;top:212px;left:61px;z-index:-1;width:327px;height:285px;}
#page_431 #dimg1 #img1 {width:327px;height:285px;}
#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 499px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;height: 594px;}
#page_432 #dimg1 {position:absolute;top:95px;left:46px;z-index:-1;width:313px;height:499px;}
#page_432 #dimg1 #img1 {width:313px;height:499px;}
#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 521px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 60px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 526px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 365px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 6px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 161px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 134px;padding: 0px;border:none;width: 659px;overflow: hidden;}
#page_433 #dimg1 {position:absolute;top:257px;left:133px;z-index:-1;width:406px;height:220px;}
#page_433 #dimg1 #img1 {width:406px;height:220px;}
#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 507px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;height: 586px;}
#page_434 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:46px;z-index:-1;width:304px;height:494px;}
#page_434 #dimg1 #img1 {width:304px;height:494px;}
#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 356px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 313px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 327px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 315px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 797px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 355px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 313px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 332px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 346px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 762px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 329px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 391px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 421px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 731px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 314px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 577px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 911px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 346px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 623px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 346px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 623px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 367px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 326px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 388px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 484px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
.ft0{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft1{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 27px;}
.ft2{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft3{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft4{font: bold 5px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft5{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft6{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft7{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft8{font: bold 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft9{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft10{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft11{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft12{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 23px;line-height: 17px;}
.ft13{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft14{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft15{font: bold 2px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft16{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft18{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft19{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft21{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft22{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft23{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft24{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft25{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft26{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft27{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft28{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft29{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 48px;line-height: 23px;}
.ft30{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft31{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft32{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft33{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft34{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft35{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft36{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft37{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft38{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft39{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft40{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft41{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft42{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 38px;line-height: 21px;}
.ft43{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft44{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft45{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft46{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft47{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft48{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft49{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft50{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft51{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft52{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft53{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft54{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft55{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft56{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft57{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft58{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft59{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft60{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft61{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft62{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft63{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 48px;line-height: 26px;}
.ft64{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft65{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft66{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft67{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft68{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft69{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft70{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft71{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 63px;line-height: 28px;}
.ft72{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 28px;}
.ft73{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft74{font: 13px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft75{font: 13px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft76{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft77{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft78{font: 15px 'Symbol';line-height: 21px;}
.ft79{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft80{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft81{font: 13px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft82{font: italic 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft83{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft84{font: 11px 'Symbol';line-height: 13px;}
.ft85{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft86{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft87{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft88{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft89{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft90{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft91{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft92{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft93{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 37px;line-height: 23px;}
.ft94{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft95{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 38px;line-height: 23px;}
.ft96{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft97{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 38px;line-height: 22px;}
.ft98{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft99{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft100{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft101{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft102{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft103{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft104{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 23px;}
.ft105{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft106{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 21px;}
.ft107{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 37px;line-height: 26px;}
.ft108{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft109{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft110{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft111{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft112{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft113{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft114{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft115{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 23px;}
.ft116{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft117{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft118{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft119{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft120{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft121{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft122{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft123{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft124{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft125{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft126{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft127{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 22px;}
.ft128{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft129{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft130{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 51px;line-height: 28px;}
.ft131{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft132{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft133{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft134{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft135{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft136{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft137{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft138{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft139{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft140{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft141{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft142{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft143{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft144{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft145{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft146{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft147{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft148{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft149{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft150{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft151{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft152{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft153{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft154{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft155{font: bold 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft156{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft157{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft158{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft159{font: bold 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft160{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft161{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft162{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft163{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 29px;}
.ft164{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft165{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p3{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 244px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 244px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: justify;padding-left: 80px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: justify;padding-left: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 46px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 232px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p122{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p123{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p124{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p134{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: center;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: left;padding-left: 292px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 273px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 319px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: center;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: center;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: center;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 111px;padding-right: 421px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;text-indent: 171px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 232px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 44px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 44px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 343px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 392px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 291px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p195{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p197{text-align: left;padding-left: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p198{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p209{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 286px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 2px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 56px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 56px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 56px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: center;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: center;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 389px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: center;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: center;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 325px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: center;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 48px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p265{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 593px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: center;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p267{text-align: center;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p269{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p277{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 250px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 279px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: center;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: center;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: center;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 46px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: center;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 295px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 46px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 80px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p313{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p315{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 281px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 290px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 298px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p322{text-align: center;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: center;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 311px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 373px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 314px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 78px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 268px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 271px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 271px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 283px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 257px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;padding-top: 1px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p383{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p384{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p385{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 332px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 361px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 321px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: center;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: center;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 232px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 239px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p412{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 277px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: center;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 260px;padding-top: 3px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 278px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 330px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 491px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 272px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 271px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 271px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 271px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 272px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 272px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 82px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 376px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 293px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 277px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 304px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 253px;padding-top: 3px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 393px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 217px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p461{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 290px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p468{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: center;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: center;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p473{text-align: center;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p474{text-align: center;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p475{text-align: center;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p476{text-align: center;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p477{text-align: center;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p478{text-align: center;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p479{text-align: center;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p480{text-align: center;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p481{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p482{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 288px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 321px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 2px;}
.p490{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 149px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 64px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 134px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 71px;padding-right: 271px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 71px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p504{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p505{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 52px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 34px;padding-top: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 302px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 330px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 335px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 104px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 131px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 286px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 264px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 54px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 178px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 119px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 302px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 61px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p557{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p558{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p559{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p560{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 316px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 326px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 62px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 283px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 289px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 326px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 267px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 162px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 41px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 259px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 65px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 426px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 501px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 448px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 448px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 433px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 415px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 339px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 390px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 422px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 366px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: right;padding-right: 262px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 249px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: center;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p613{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 153px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 154px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 65px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: right;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 305px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 271px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 369px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 259px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 46px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 46px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 46px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 46px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 309px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 257px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 44px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 340px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 295px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td22{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 514px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td327{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td328{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td336{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td340{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td341{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td344{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td350{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td351{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td353{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td354{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td356{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td357{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td358{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td359{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td361{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td363{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td365{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td366{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td367{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td371{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td375{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td377{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td378{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td379{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td380{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td381{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td383{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td384{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td385{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td389{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td391{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td392{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td393{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td394{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td395{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td396{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td397{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td398{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td399{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td400{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td401{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td402{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td403{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td404{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td405{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td406{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td407{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td408{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td409{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td410{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td411{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td412{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td413{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td414{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td415{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td416{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td417{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td418{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td419{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td420{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td421{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td422{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td423{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td424{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td425{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td426{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td427{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td428{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td429{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td430{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td431{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td432{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td433{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td434{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td435{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td436{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td437{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td438{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td439{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td440{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td441{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td442{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td443{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td444{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td445{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td446{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td447{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td448{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td449{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td450{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td451{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td452{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td453{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td454{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td455{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td456{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td457{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td458{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td459{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td460{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td461{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td462{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td463{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td464{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td465{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td466{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td467{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td468{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td469{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td470{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td471{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td472{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td473{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td474{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td475{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td476{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td477{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td478{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td479{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td480{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td481{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td482{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td483{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td484{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td485{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td486{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td487{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td488{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td489{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td490{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td491{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td492{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td493{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td494{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td495{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td496{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td497{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td498{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td499{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td500{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td501{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td502{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td503{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td504{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td505{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td506{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td507{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td508{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td509{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td510{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td511{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td512{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td513{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td514{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td515{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td516{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td517{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td518{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td519{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td520{border-right: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td521{border-right: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td522{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td523{border-right: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td524{border-right: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td525{border-right: #5e574e 1px solid;border-top: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td526{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td527{border-right: #5e574e 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td528{border-right: #5e574e 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td529{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td530{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td531{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td532{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td533{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td534{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td535{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td536{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td537{border-right: #5e574e 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td538{border-right: #5e574e 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td539{border-right: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td540{border-right: #5e574e 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td541{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #5e574e;}
.td542{border-right: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td543{border-right: #5e574e 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td544{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td545{border-left: #5e574e 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td546{border-left: #5e574e 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td547{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td548{border-right: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td549{border-right: #5e574e 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td550{border-right: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td551{border-right: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td552{border-top: #5e574e 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td553{border-top: #5e574e 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td554{border-right: #5e574e 1px solid;border-top: #5e574e 1px solid;border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td555{border-bottom: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td556{border-top: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td557{border-top: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td558{border-left: #5e574e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td559{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td560{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td561{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td562{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td563{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td564{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td565{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td566{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td567{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td568{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td569{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td570{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td571{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td572{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td573{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td574{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td575{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td576{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td577{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td578{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td579{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td580{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 26px;}
.tr1{height: 4px;}
.tr2{height: 29px;}
.tr3{height: 25px;}
.tr4{height: 33px;}
.tr5{height: 17px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 19px;}
.tr8{height: 43px;}
.tr9{height: 16px;}
.tr10{height: 21px;}
.tr11{height: 14px;}
.tr12{height: 24px;}
.tr13{height: 32px;}
.tr14{height: 48px;}
.tr15{height: 41px;}
.tr16{height: 15px;}
.tr17{height: 22px;}
.tr18{height: 20px;}
.tr19{height: 13px;}
.tr20{height: 7px;}
.tr21{height: 30px;}
.tr22{height: 27px;}
.tr23{height: 10px;}
.tr24{height: 44px;}
.tr25{height: 40px;}
.tr26{height: 39px;}
.tr27{height: 6px;}
.tr28{height: 31px;}
.tr29{height: 5px;}
.tr30{height: 23px;}
.tr31{height: 2px;}
.tr32{height: 3px;}
.tr33{height: 11px;}
.tr34{height: 12px;}
.tr35{height: 37px;}
.tr36{height: 34px;}
.tr37{height: 28px;}
.tr38{height: 9px;}
.tr39{height: 8px;}
.tr40{height: 36px;}
.t0{width: 515px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 442px;margin-left: 46px;margin-top: 99px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 442px;margin-left: 46px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 367px;margin-left: 121px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 408px;margin-left: 80px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 319px;margin-left: 169px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t6{width: 367px;margin-left: 121px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 514px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 408px;margin-left: 80px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 442px;margin-left: 46px;margin-top: 38px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 442px;margin-left: 46px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 416px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t12{width: 425px;margin-left: 46px;margin-top: 22px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t13{width: 345px;margin-left: 41px;margin-top: 8px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t14{width: 309px;margin-left: 79px;margin-top: 36px;font: 11px 'Arial';}
.t15{width: 201px;margin-left: 87px;margin-top: 25px;font: 11px 'Arial';}
.t16{width: 441px;margin-left: 41px;margin-top: 15px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t17{width: 458px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t18{width: 420px;margin-left: 46px;margin-top: 20px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t19{width: 419px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t20{width: 419px;margin-left: 41px;margin-top: 15px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t21{width: 430px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t22{width: 515px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t23{width: 484px;margin-left: 41px;margin-top: 15px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t24{width: 470px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t25{width: 487px;margin-left: 41px;margin-top: 16px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t26{width: 451px;margin-left: 41px;margin-top: 17px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t27{width: 511px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t28{width: 359px;margin-left: 41px;margin-top: 22px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t29{width: 468px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t30{width: 520px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t31{width: 454px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t32{width: 465px;margin-left: 41px;margin-top: 19px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t33{width: 424px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t34{width: 435px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t35{width: 430px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t36{width: 430px;margin-left: 41px;margin-top: 14px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t37{width: 429px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t38{width: 364px;margin-left: 41px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t39{width: 435px;margin-left: 41px;margin-top: 19px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t40{width: 435px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t41{width: 394px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t42{width: 394px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t43{width: 515px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t44{width: 335px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t45{width: 451px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t46{width: 432px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t47{width: 399px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t48{width: 451px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t49{width: 451px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t50{width: 364px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t51{width: 255px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t52{width: 364px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t53{width: 318px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t54{width: 361px;margin-left: 41px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t55{width: 451px;margin-left: 41px;margin-top: 15px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t56{width: 375px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t57{width: 383px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t58{width: 470px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t59{width: 441px;margin-left: 41px;margin-top: 19px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t60{width: 441px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t61{width: 431px;margin-left: 40px;margin-top: 16px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t62{width: 145px;margin-left: 46px;margin-top: 4px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t63{width: 442px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t64{width: 442px;margin-left: 41px;margin-top: 22px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t65{width: 502px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t66{width: 432px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t67{width: 428px;margin-left: 41px;margin-top: 14px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t68{width: 430px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t69{width: 465px;margin-left: 41px;margin-top: 17px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t70{width: 452px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t71{width: 452px;margin-left: 41px;margin-top: 19px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t72{width: 452px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t73{width: 452px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t74{width: 471px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t75{width: 406px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t76{width: 454px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t77{width: 454px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t78{width: 454px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t79{width: 453px;margin-left: 39px;margin-top: 19px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t80{width: 362px;margin-left: 90px;margin-top: 20px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t81{width: 427px;margin-left: 44px;margin-top: 94px;font: 20px 'Times New Roman';}
.t82{width: 515px;margin-left: 60px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t83{width: 400px;margin-left: 46px;margin-top: 19px;font: 9px 'Arial';}
.t84{width: 335px;margin-left: 76px;margin-top: 48px;font: 9px 'Arial';}
.t85{width: 459px;margin-left: 46px;margin-top: 11px;font: 9px 'Arial';}
.t86{width: 441px;font: bold 8px 'Arial';}
.t87{width: 161px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t88{width: 343px;margin-top: 23px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t89{width: 356px;margin-left: 46px;margin-top: 104px;font: bold 15px 'Times New Roman';}
.t90{width: 356px;margin-left: 46px;margin-top: 95px;font: bold 15px 'Times New Roman';}
.t91{width: 425px;margin-left: 46px;margin-top: 13px;font: bold 15px 'Times New Roman';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3551x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">SOU 2000:55</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p0 ft1">Kulturdepartementet</P>
<P class="p1 ft0">Genom beslut den 23 september 1999 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lägga fram ett brett underlag inför beredningen av de villkor som skall gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod. Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Marita Ulvskog, samma dag undertecknad Anders Ljunggren till särskild utredare.</P>
<P class="p2 ft0">Som experter i utredningen förordnades den 15 december 1999 departementssekreteraren Josefin Brattberg, Kulturdepartementet, uni- versitetslektorn <NOBR>Lars-Åke</NOBR> Engblom, Göteborgs universitet, kammar- rättsassessorn <NOBR>Ann-Jeanette</NOBR> Eriksson, Kulturdepartementet, departe- mentssekreteraren Ulrika Hansson, Finansdepartementet, departe- mentssekreteraren Carin Khakee, Kulturdepartementet, direktören Leif Larson, Kulturdepartementet och ämnessakkunnige Lars Lindberg, Socialdepartementet. Som sakkunnig förordnades samma dag departe- mentssekreteraren Kristina Åkesson, Finansdepartementet.</P>
<P class="p2 ft0">Som huvudsekreterare fr.o.m. den 28 september 1999 förordnades Henrik Selin. Som sekreterare förordnades fr.o.m. den 12 november 1999 Peter Håkansson och fr.o.m. den 10 januari 2000 Michael Kramers. Monica Berglund har varit utredningens assistent.</P>
<P class="p3 ft2">Jag får härmed överlämna betänkandet SOU 2000:55 Radio och TV i allmänhetens tjänst – ett beredningsunderlag. Uppdraget är därmed slutfört.</P>
<P class="p4 ft0">Stockholm i maj 2000</P>
<P class="p5 ft0">Anders Ljunggren</P>
<P class="p6 ft0">/Henrik Selin</P>
<P class="p7 ft0">Peter Håkansson</P>
<P class="p8 ft0">Michael Kramers</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p10 ft0">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft1">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td4"><P class="p9 ft4">Sammanfattning....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td6"><P class="p12 ft6">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p9 ft7">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><P class="p13 ft8">Inledning ......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td6"><P class="p12 ft6">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p13 ft0">1.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><P class="p14 ft9">Utredningens uppdrag och arbete ........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td6"><P class="p12 ft0">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p9 ft7">2</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td11"><P class="p13 ft10">Radio och TV i allmänhetens tjänst.............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p12 ft6">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p13 ft0">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><P class="p14 ft11">Inledning ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td6"><P class="p12 ft0">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p13 ft0">2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p14 ft0">Historik</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p15 ft11">..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p12 ft0">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p13 ft0">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p14 ft9">Uppdragets förändring över tiden ........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p12 ft0">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p13 ft0">2.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><P class="p14 ft9">Dagens public <NOBR>service-uppdrag ...........................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p12 ft0">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p13 ft0">2.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><P class="p14 ft9">Viktiga förändringar efter 1996...........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p12 ft0">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p13 ft0">2.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p14 ft11">Sammanfattande bedömning ...............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p12 ft0">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p9 ft7">3</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td11"><P class="p13 ft10">Medier i förändring .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p12 ft6">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p13 ft0">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><P class="p14 ft9">Medier och mediepolitik......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td6"><P class="p12 ft0">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p13 ft0">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><P class="p14 ft9">Medielandskap i förändring.................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p12 ft0">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p14 ft0">3.2.1</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p15 ft11">Konkurrensen ökar .................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p12 ft0">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p14 ft0">3.2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p15 ft9">Begränsad tillgänglighet .........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p12 ft0">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p14 ft0">3.2.3</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p15 ft11">Förändrade medievanor?.........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p12 ft0">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><P class="p14 ft0">3.2.4 Förutsättningar för mångfald och kvalitet................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p12 ft0">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p13 ft0">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p14 ft11">Sammanfattande bedömning ...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p12 ft0">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p9 ft7">4</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td11"><P class="p13 ft10">Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud ......................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p12 ft6">91</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft0"><SPAN class="ft0">4.1</SPAN><SPAN class="ft12">Allmänt om undersökningar av programutbudet i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p17 ft11">radio och TV ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p13 ft0">4.2</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p17 ft11">Programutbudet i TV..........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p13 ft0">4.3</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p17 ft11">Programutbudet i radio ......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p12 ft7">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><P class="p13 ft10">Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst...............</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p12 ft7">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p18 ft0">5.1</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p17 ft11">Publikens val .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p12 ft0">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p18 ft0">5.2</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p17 ft9">Synen på programverksamheten i televisionen ....................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p18 ft0">5.3</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p17 ft11">Förtroendet för medier .......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">116</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td17"><P class="p19 ft13"><SPAN class="ft0">6 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p10 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td24"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p20 ft0">5.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td26"><P class="p12 ft11">Public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> ställning i samhället..............</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p21 ft0">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p20 ft0">5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td26"><P class="p12 ft11">Sammanfattande bedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p21 ft0">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p22 ft6">6</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td27"><P class="p12 ft10">Programuppdraget .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft6">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td18"><P class="p23 ft0">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td26"><P class="p12 ft11">Utgångspunkter .................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p21 ft0">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p12 ft11">Ett omfattande uppdrag .....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft0">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">6.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p12 ft11">Åsikter om programverksamheten..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft0">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p12 ft11">Kvalitet kontra kvantitet?...................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft0">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">6.3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p12 ft11">Nuvarande uppdrag...............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p21 ft0">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">6.3.2</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p12 ft11">Diskussion ............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft0">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">6.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p12 ft11">Folkbildningsansvar...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft0">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p23 ft0">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td26"><P class="p12 ft11">Kulturansvar .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p21 ft0">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">6.5.1</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p12 ft11">Att främja kulturlivet.............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft0">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">6.5.2</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p12 ft11">Sammanfattande bedömning ..................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft0">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">6.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p12 ft11">Tillgänglighet för funktionshindrade...................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft0">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">6.6.1</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p12 ft11">Sammanfattande bedömning ..................................</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p21 ft0">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">6.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft0">Programverksamhet för språkliga och etniska mino-</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p12 ft14">riteter ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft0">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">6.7.1</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p12 ft11">Sammanfattande bedömning ..................................</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p21 ft0">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">6.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p12 ft11">Våldsskildringar ................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft0">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">6.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p12 ft11">Jämställdhet.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p21 ft0">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p23 ft0">6.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td26"><P class="p12 ft11">Enklare struktur på villkoren..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p21 ft0">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p22 ft6">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><P class="p12 ft15">Organisation ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft6">175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft0"><SPAN class="ft0">7.1</SPAN><SPAN class="ft12">Relationen mellan statsmakterna och program-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p9 ft11">företagen ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><P class="p9 ft0">7.1.1 Ägarformen...........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p12 ft0">176</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft0"><SPAN class="ft0">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft16">Självständiga aktiebolag med redaktionellt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p12 ft9">oberoende..............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p12 ft17">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td33"><P class="p12 ft0">7.1.3 Ramvillkor för bestämda tidsperioder ....................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p26 ft0">7.1.4</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p12 ft0">Finansiering genom avgifter...................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p26 ft0">7.1.5</P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p12 ft0">Sammanfattande bedömning ..................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p12 ft0">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td33"><P class="p12 ft0">Decentraliserad organisation ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">183</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft0"><SPAN class="ft0">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft16">Lokal och regional mångfald och spegling av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p9 ft11">hela landet.............................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td15"><P class="p12 ft0">183</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft0"><SPAN class="ft0">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft16">55 procent av allmänproduktionen skall ske utanför</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p9 ft11">Stockholm.............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">185</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft0"><SPAN class="ft0">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft16">Utomståendes medverkan, utläggningar av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p17 ft18">produktionsuppdrag m.m.......................................</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p12 ft19">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p26 ft0">7.2.4</P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p17 ft0">Utläggningar av produktionsuppdrag m.m..............</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><P class="p26 ft0">7.2.5</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p17 ft11">Sammanfattande bedömning ..................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">198</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td36"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td37"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p10 ft13">Innehåll <SPAN class="ft0">7</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td41"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td42"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p27 ft0">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td44"><P class="p12 ft11">Nyhetsverksamheten inom SVT .........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p21 ft0">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">7.3.1</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p12 ft11">Omorganisation av SVT:s nyhetsverksamhet..........</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">7.3.2</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p12 ft11">Sammanfattande bedömning ..................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p21 ft0">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p28 ft6">8</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p12 ft7">Utbildningsprogram i radio och TV ...........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p21 ft6">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p27 ft0">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p12 ft11">Inledning ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p21 ft0">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p27 ft0">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><P class="p24 ft0">Statsmakternas intentioner med utbildningsprogram i</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><P class="p12 ft11">radio och TV .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p27 ft0">8.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td44"><P class="p12 ft11">Folkbildningsansvaret ........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p21 ft0">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p27 ft0">8.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><P class="p12 ft9">Inriktningen av UR:s program............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">8.4.1</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p12 ft11">UR:s verksamhet ...................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">8.4.2</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p12 ft11">UR:s kostnader för programproduktion ..................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p21 ft0">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">8.4.3</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p12 ft11">Till vilka vänder sig programmen?.........................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p27 ft0">8.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><P class="p12 ft9">Användningen av UR:s program ........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">8.5.1</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p12 ft11">Allmänhetens användning av UR:s program ...........</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">8.5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><P class="p21 ft9">Lärares och elevers användning av UR:s program ..221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">8.5.3</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p12 ft11">Vilken nytta har användarna av UR:s utbud? .........</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">224</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p27 ft0">8.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><P class="p12 ft11">UR:s omvärld ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p27 ft0">8.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td44"><P class="p24 ft0">UR:s önskemål inför den kommande tillstånds-</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><P class="p12 ft11">perioden ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p27 ft0">8.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><P class="p24 ft0">SVT:s och SR:s syn på utbildnings- och folkbildande</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><P class="p12 ft11">program ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p27 ft0">8.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td44"><P class="p12 ft11">Sammanfattande bedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p21 ft0">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p27 ft0">8.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td44"><P class="p12 ft9">Slutsatser – olika handlingsvägar för UR ...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p21 ft0">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p28 ft6">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p12 ft4">Distribution.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p21 ft6">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p27 ft0">9.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p12 ft11">Inledning ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p21 ft0">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p27 ft0">9.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><P class="p24 ft0">Statsmakternas ställningstaganden när det gäller</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><P class="p12 ft11">digital radio och digital TV ................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">244</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p27 ft0">9.3</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">Nuläget</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p12 ft11">.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">9.3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p12 ft11">Digital radio..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p21 ft0">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">9.3.2</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p12 ft11">Digital TV ............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">254</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">9.3.3</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p12 ft11">Programföretagens gemensamma teknikbolag ........</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">9.3.4</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p12 ft11">Beredskapsaspekter ...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p27 ft0">9.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td44"><P class="p12 ft11">Sammanfattande bedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p21 ft0">265</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p28 ft7">10</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p12 ft10">Finansiering av radio och TV .....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p21 ft6">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p27 ft0">10.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td44"><P class="p12 ft11">Inledning ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p21 ft0">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p27 ft0">10.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td44"><P class="p12 ft11">Bakgrund ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p21 ft0">272</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p27 ft0">10.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><P class="p12 ft11">Finansieringsmetoder – en översikt.....................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">10.3.1</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p12 ft11">Kommersiell finansiering .......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p21 ft0">274</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">10.3.2</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p12 ft11">Offentlig finansiering.............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p21 ft0">276</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td17"><P class="p19 ft13"><SPAN class="ft0">8 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td21"><P class="p10 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td24"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p23 ft0">10.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td26"><P class="p24 ft11">Finansieringsmetoder – europeisk översikt..........................</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p21 ft0">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">10.4.1</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p9 ft11">Renodlad finansiering ............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td52"><P class="p24 ft0">10.4.2 Public <NOBR>service-företag</NOBR> med reklamfinansiering........</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">10.4.3</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p9 ft11">Nederländerna avskaffar <NOBR>TV-avgiften ....................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">10.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft11">EU och finansiering av public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV ...........</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">282</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">10.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft11">Radio- och <NOBR>TV-intäkter</NOBR> i Sverige 1999...............................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">285</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p23 ft0">10.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td26"><P class="p24 ft11">Sammanfattande bedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p29 ft6">11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><P class="p23 ft8"><NOBR>TV-avgiften.................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p21 ft7">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td18"><P class="p23 ft0">11.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td26"><P class="p24 ft11"><NOBR>TV-avgift</NOBR> införs i Sverige ..................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p21 ft0">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">11.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft11">Generellt om avgifter .........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p23 ft0">11.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td26"><P class="p24 ft11"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> i andra länder .................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">11.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft11"><NOBR>TV-avgiftens</NOBR> utveckling <NOBR>1990–1999 ..................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">292</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">11.5</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft14">Skolk.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">11.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft11">Uppbörd och kontroll.........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">298</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">11.6.1</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p9 ft11">RIKAB .................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">298</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">11.6.2</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p9 ft11">Kontroll ................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">299</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">11.6.3</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p9 ft11">Påföljder ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">299</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">11.6.4</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p9 ft11">Pejlingsfilmer och utskick......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">11.6.5</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p9 ft11">Alternativa synsätt ................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">11.6.6</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p9 ft11">Avgiftspliktiga mottagare ......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p23 ft0">11.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td26"><P class="p24 ft11">Sammanfattande bedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">302</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p29 ft6">12</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td27"><P class="p23 ft10">System för medelstilldelning .......................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p21 ft7">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td18"><P class="p23 ft0">12.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td26"><P class="p24 ft11">Dagens system för medelstilldelning ...................................</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p21 ft0">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft11">12.1.1 Allmänt om dagens system ....................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">12.1.2</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p9 ft11">Kompensationsindex..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft0">12.1.3 En jämförelse med medelstilldelningen för</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p9 ft11">statliga myndigheter ..............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">310</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft0">12.1.4 Problem med dagens system för medelstill-</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p9 ft11">delning ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">311</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">12.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft11">Medelstilldelning i några andra länder ................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">12.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p9 ft11">Danmark...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">12.2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p9 ft11">Finland..................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">12.2.3</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p9 ft11">Norge....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">314</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">12.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft11">Tänkbara förenklingar .......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">314</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">12.3.1</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p9 ft11">Kompensation eller schablon?................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">314</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft0">12.3.2</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p9 ft11">Direktfinansieringsmodellen...................................</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">316</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p23 ft0">12.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft11">Lånefinansiering ................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft11">12.4.1 Hur investeringar finansieras i dag.........................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft0">12.4.2</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p9 ft11">Kommersiella företag ............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">318</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p24 ft0">12.4.3</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p9 ft11">Statliga myndigheter..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p21 ft0">319</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><P class="p30 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td53"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td54"><P class="p10 ft13">Innehåll <SPAN class="ft0">9</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td56"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td52"><P class="p24 ft0">12.4.4 Lånefinansiering av public <NOBR>service-företagens</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft11">investeingar...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p24 ft0">12.4.5</P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft9">Aktiekapitalet........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p24 ft0">12.4.6</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft9">Lån eller leasing ....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p12 ft0">12.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td52"><P class="p12 ft0">Sammanfattande bedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">322</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td58"><P class="p12 ft6">13 Inkomster, intäkter och kostnader .............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p21 ft7">325</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td36"><P class="p12 ft0">13.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td52"><P class="p12 ft0">Programföretagens inkomster under <NOBR>1990-talet...................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr12 td51"><P class="p21 ft0">325</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td52"><P class="p24 ft0">13.1.1 Extra medelstilldelning under tillståndsperioden</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft11"><NOBR>1997–2001............................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">327</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td59"><P class="p24 ft0">13.1.2 Den särskilda medelstilldelningen till Radio Sweden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft11">och Dövas TV.......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">329</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p12 ft0">13.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p12 ft0">Intäktsförda avgifter och totala intäkter ..............................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">330</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p24 ft0">13.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft9">Omvänd matchningsprincip ...................................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">330</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p24 ft0">13.2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft9">Totala intäkter.......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">332</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td52"><P class="p12 ft0">13.2.3 Intäkter och utförda prestationer ............................</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p12 ft0">13.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p12 ft0">Kostnader för egenproduktion ............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p12 ft0">13.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p12 ft0">Rundradiokontot................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">338</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p24 ft0">13.4.1</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft9">Utvecklingen under <NOBR>1990-talet ...............................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">338</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p12 ft0">13.4.2 Prognos för åren 2000 och 2001 ............................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">339</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p12 ft0">13.4.3 Simuleringar för perioden <NOBR>2002–2006....................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">340</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p12 ft0">13.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p12 ft0">Sammanfattande bedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">344</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td52"><P class="p12 ft0">13.5.1 Bedömning av särskild medelstilldelning ................</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p21 ft0">345</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td58"><P class="p12 ft6">14 Mervärdesskattefrågor...............................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p21 ft7">347</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td36"><P class="p12 ft0">14.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td52"><P class="p12 ft0">Allmänt om mervärdesskatt................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p21 ft0">347</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p24 ft0">14.1.1</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft9">Sverige och <NOBR>EG-rätten ...........................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">348</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p24 ft0">14.1.2</P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft9">Beskattningsunderlaget och skattesatser .................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">348</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p12 ft0">14.1.3 Kort om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt...</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">349</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p10 ft0">14.1.4 Blandad verksamhet – en del är skattefri och en del</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft9">är skattepliktig ......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">349</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p12 ft0">14.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p12 ft0">Särskilt om mervärdesskatt på kulturområdet .....................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p24 ft0">14.2.1 Tillämpningssvårigheter i nuvarande regelverk</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft11">på kulturområdet ...................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">352</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p12 ft0">14.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td52"><P class="p24 ft0">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> och dagens mervärdesskatte-</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p12 ft0">problem.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">353</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p24 ft0">14.3.1 Allmänt om verksamhetens karaktär i mervärdes-</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft11">skattehänseende.....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p21 ft0">353</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p12 ft0">14.3.2 Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt ...............</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">354</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p12 ft0">14.3.3 Public <NOBR>service-företagens</NOBR> köp av kulturtjänster.......</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p21 ft0">355</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p24 ft0">14.3.4 Public <NOBR>service-företagens</NOBR> hantering av koncern-</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p12 ft11">gemensamma funktioner ........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p21 ft0">358</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3557x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">10 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p12 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td62"><P class="p31 ft0">14.3.5 Särskilda mervärdesskatteproblem på fastighets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p12 ft0">området.................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td61"><P class="p32 ft0">359</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p31 ft0">14.3.6 Public <NOBR>service-företagens</NOBR> skattepliktiga sidoverk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p12 ft0">samheter ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p32 ft0">360</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p33 ft0">14.4 Undantaget för radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> i</P></TD>
<TD class="tr5 td61"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p12 ft0">3 kap. 20 § ML .................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p32 ft0">361</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft0"><SPAN class="ft0">14.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft20">EG-rätten</SPAN></NOBR> om undantaget för offentlig radio- och TV-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td63"><P class="p35 ft11">verksamhet ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">363</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p35 ft0">14.5.1</P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft11">Artikel 4.5.............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">364</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td63"><P class="p35 ft9">14.5.2 Artikel 13.A 1 q ....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">365</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p35 ft0">14.5.3</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft9"><NOBR>EG-rätten</NOBR> – sammanfattning..................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">366</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td63"><P class="p12 ft0">14.6 Vissa internationella jämförelser ........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">367</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p35 ft0">14.6.1</P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft11">Danmark...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">367</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p35 ft0">14.6.2</P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft11">Norge....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">368</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p35 ft0">14.6.3</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft11">Finland..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">368</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p35 ft0">14.6.4</P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft11">Storbritannien .......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">369</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p35 ft0">14.6.5</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft11">Spanien.................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">369</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft0"><SPAN class="ft0">14.7</SPAN><SPAN class="ft20">Är det möjligt att införa mervärdesskatt för public</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p12 ft0"><NOBR>service-företagen</NOBR> med nuvarande finansieringsordning? ......</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">370</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p36 ft0">14.7.1 <NOBR>TV-avgiftsmedlens</NOBR> karaktär i mervärdesskatte-</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft11">hänseende..............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">370</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p36 ft0">14.7.2</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft0">Medelstilldelningen från rundradiokontot ...............</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">371</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p36 ft0">14.7.3</P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft11">Slutsats .................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">372</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p37 ft0">14.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><P class="p12 ft0">Sammanfattande bedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">372</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td68"><P class="p12 ft7">15 Reglering av programföretagens verksamheter .........................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p12 ft7">381</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td65"><P class="p12 ft0">15.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td66"><P class="p12 ft0">Principiella utgångspunkter................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p12 ft0">381</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p12 ft0">15.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p12 ft0">Principer för reglering........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">385</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p36 ft0">15.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft11">Regelstrukturen .....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">385</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><P class="p36 ft0">15.2.2 Programföretagens planer och önskemål angående</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p12 ft11">nya verksamheter ..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">391</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p12 ft0">15.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p12 ft0">Vad omfattar regelverket i dag? .........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">392</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p12 ft0">15.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p12 ft0">Regelverkets tillämplighet i olika verksamhetsformer..........</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">394</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p12 ft0">15.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><P class="p12 ft0">Sammanfattande bedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">399</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p12 ft0">15.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p12 ft0">Övriga regleringsfrågor......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">401</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p36 ft0">15.6.1 Ordningen för uppföljning och granskning av</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft9">programverksamheten............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">402</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p36 ft0">15.6.2 Särskild lagstiftning för public service-</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft11">verksamheten?.......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">403</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td69"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p9 ft13">Innehåll <SPAN class="ft0">11</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td70"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td68"><P class="p12 ft7">16 Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter .........</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p12 ft7">405</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td68"><P class="p12 ft0">16.1 Vad kan <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> användas till? ............................</P></TD>
<TD class="tr10 td15"><P class="p12 ft0">405</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p38 ft0">16.1.1</P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p39 ft9">Verksamhet som bör kunna finansieras med TV-</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft11">avgiftsmedel..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">406</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p38 ft0">16.1.2</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p12 ft9">Sidoverksamheter som skall täcka sina kostnader ...</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">407</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft0"><SPAN class="ft0">16.2</SPAN><SPAN class="ft20">Programföretagens planer och önskemål om finansie-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr9 td72"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p9 ft11">ring av Internetverksamhet .................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p12 ft17">407</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><P class="p40 ft0">16.3</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p9 ft9">Särskilt om finansiering av Internetverksamhet...................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">410</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p40 ft0">16.4</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p9 ft11">Sammanfattande bedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">411</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p40 ft0">16.5</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p9 ft9">Är kraven på redovisning och revision ändamålsenliga?......</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">412</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p9 ft9">16.5.1 Sammanfattande bedömning ..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p12 ft0">414</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td68"><P class="p9 ft7">17 Övriga framtidsfrågor ................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td15"><P class="p12 ft7">417</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td72"><P class="p40 ft0">17.1</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p9 ft11">Arkivfrågor m.m................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p12 ft0">417</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p40 ft0">17.2</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p9 ft11">Behov av samlad översyn...................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">418</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p40 ft0">17.3</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p9 ft11">Tillståndsperiodens längd...................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p12 ft0">421</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p9 ft10">Litteraturförteckning...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p12 ft7">423</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td72"><P class="p9 ft6">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr15 td29"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td15"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p9 ft11">Kommittédirektiv...............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p12 ft0">427</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p9 ft9">Sveriges Television AB:s organisation................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">439</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p9 ft9">Sveriges Radio AB:s organisation ......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">441</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p9 ft9">Sveriges Utbildningsradio AB:s organisation ......................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">443</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p9 ft9">Sändningstillstånd för Sveriges Television AB....................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">445</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p9 ft9">Sändningstillstånd för Sveriges Radio AB ..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">453</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p9 ft0">Sändningstillstånd för Sveriges Utbildningsradio AB ..........</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">461</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p9 ft9">Anslagsvillkor för Sveriges Television AB för år 2000 .......</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">467</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p9 ft0">Anslagsvillkor för Sveriges Radio AB för år 2000..............</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">471</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 10</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p9 ft0">Anslagsvillkor för Sveriges Utbildningsradio AB för</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p9 ft11">år 2000..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">475</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 11</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p9 ft9">Bolagsordning för Sveriges Television AB .........................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">479</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 12</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p9 ft9">Bolagsordning för Sveriges Radio AB ................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p12 ft0">483</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><P class="p9 ft13">Bilaga 13</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p9 ft0">Bolagsordning för Sveriges Utbildningsradio AB................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p12 ft0">487</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">12 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p10 ft0">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">Sammanfattning</P>
<P class="p42 ft0">Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio är public <NOBR>service-företag</NOBR> i internationell toppklass. En rad undersökningar visar att public <NOBR>service-företagens</NOBR> betydelse för mångfald och kvalitet, för information och kultur och för minoriteters tillgång till ett svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR> är mycket stor.</P>
<P class="p43 ft0">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> existerar dock i en medievärld under kraft- full omvandling. Förmåga till förnyelse är därför avgörande för de svenska företagens möjligheter att framgångsrikt möta tidens utmaningar. Det blir också allt viktigare att public <NOBR>service-företagen</NOBR> kan bidra till mångfald där lokala och regionala mediemonopol annars kan uppstå.</P>
<P class="p44 ft6"><SPAN class="ft0">I kapitel 2 </SPAN>Radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft0">gör jag en genomgång av den svenska public </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">service-verksamhetens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> framväxt sedan starten av rundradiosändningar på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">1920-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> Den visar att statsmakternas in- blandning i programföretagens inre angelägenheter under senare delen av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">1900-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> har minskat. Företagens självständighet har ökat.</SPAN></P>
<P class="p45 ft0">Samtidigt som public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> uppdrag, organisation och omfattning har förändrats, har den grundläggande principen att programverksamheten inte skall påverkas av statliga eller kommersiella intressen legat fast. Programföretagens uppdrag att tillhandahålla ett mångsidigt och brett programutbud, att erbjuda nyheter, samhällsbe- vakning, kulturprogram i vid mening och underhållning av hög kvalitet har snarast stärkts. Principen att programmen skall kunna tas emot av hela befolkningen och att sändningarna skall vara <NOBR>icke-kommersiella</NOBR> och finansieras genom avgifter har bibehållits.</P>
<P class="p45 ft0">Programverksamheten inom public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV har ökat väsentligt. Det har skett genom att programföretagen både i radio och TV valt att sända i fler kanaler och under en allt större del av dygnet. Dessutom har distriktsverksamheten byggts ut både i radio och TV. Statsmakternas krav på programverksamheten har fortsatt att hållas allmänt formulerade, men ökad tyngd har på senare tid lagts vid hög kvalitet och vid programföretagens kulturansvar. Kraven på att en allt</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">14 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">större del av allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm har skärpts, liksom att företagen i större utsträckning skall anlita utom- stående i programverksamheten och lägga ut produktion på fristående producenter.</P>
<P class="p47 ft0">En annan viktig förändring de senaste åren är att programföretagen fått uppgiften att på ett samlat och tydligt sätt redovisa hur man upp- fyller sitt uppdrag. I de s.k. public <NOBR>service-redovisningarna</NOBR> redogör programföretagen varje år dels för hur man uppfattar sitt uppdrag, dels för hur man valt att bedriva verksamheten för att klara detta uppdrag.</P>
<P class="p48 ft0">I kapitel 3, <SPAN class="ft6">Medier i förändring</SPAN><SPAN class="ft13">, </SPAN>konstateras att mediernas betydelse för det demokratiska samhället och för kulturen i vid mening är stor. Medierna är på många sätt sammanlänkade med det övriga samhälleliga livet, inom politik, näringsliv och kulturliv. I och med att medieområdet expanderat har också dess ekonomiska betydelse ökat. Massmediernas största betydelse i samhället är dock inte i första hand ekonomiskt utan handlar om deras roll för den demokratiska processen, det svenska språket och kulturen i vid mening.</P>
<P class="p49 ft0">Historien visar att publikens medievanor är relativt stabila. Intro- duktionen av nya medier har inte medfört att traditionella medier har blivit utkonkurrerade. Trots <NOBR>10-15</NOBR> år med satellit- och <NOBR>kabel-TV</NOBR> har en tredjedel av svenska folket endast tillgång till ett utbud bestående av tre svenska <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> Det totala <NOBR>TV-tittandet</NOBR> fördelas till mer än 90 pro- cent på de fem största svenska <NOBR>TV-kanalerna.</NOBR> Den traditionella radio- och <NOBR>TV-kanalen</NOBR> kommer sannolikt att fylla ett behov för den stora publiken även inom överskådlig tid. Innehållet kommer dock att komp- letteras med nya tjänster med hjälp av ny teknik.</P>
<P class="p50 ft0">Ökad konkurrens och framväxten av allt starkare internationella aktörer på mediemarknaden påverkar möjligheten att tillhandahålla inhemskt producerad radio och TV av hög kvalitet. En nationell pro- gramproduktion präglad av hög kvalitet och lokal förankring förutsätter enligt min mening en politik som hävdar radio- och <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> i allmänhetens tjänst på bästa sätt. Public <NOBR>service-företagens</NOBR> betydelse för nyhets- och informationsförmedling, kritisk samhällsbevakning, opinionsbildning och som förmedlare av olika kulturyttringar, liksom att engagera och främja människors identitet som medborgare, snarare ökar än minskar i den föränderliga mediesituation vi nu befinner oss i.</P>
<P class="p50 ft0">Situationen på tidningsmarknaden ger anledning till oro för mång- falden på lokal och regional nivå. Endast på ett par utgivningsorter i landet kan konkurrensläget sägas vara jämnt mellan olika tidningsägare. Bara på ett femtontal utgivningsorter i landets 289 kommuner är det fler</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p9 ft13">Sammanfattning <SPAN class="ft0">15</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">än en ägare som utger tidningar. Tendensen på senare år är att andratidningarna får det allt svårare.</P>
<P class="p51 ft0">Förutsättningarna för att utvecklingen på radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> skall leda till mångfald och ett varierat programutbud av hög kvalitet hänger inte bara samman med den tekniska utvecklingen och att fler sändningsmöjligheter tillkommer. För kommersiella radio- och TV- företag är intäktsmöjligheterna inom varje marknad av avgörande be- tydelse. Priserna på rättigheter till attraktivt programinnehåll har redan stigit kraftigt och kan förväntas stiga ännu mer i framtiden.</P>
<P class="p47 ft0">Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att kommer- siell radio och TV koncentrerar sig på ett begränsat antal programtyper som tilltalar en bred allmän publik. Publikgrupper som är för små för att vara intressanta för annonsörer har liten chans att få sina intressen tillgodosedda i det programutbud som erbjuds av reklamfinansierade företag.</P>
<P class="p47 ft0">Finansieringen av public <NOBR>service-företagen</NOBR> via <NOBR>TV-avgifter</NOBR> möjliggör omfattande programsatsningar, även för program som tilltalar mindre målgrupper och långsiktiga satsningar på hög kvalitet i hela programutbudet. Public <NOBR>service-företag</NOBR> behöver därför inte anpassa programverksamheten utifrån krav på lönsamhet, utan är fria att utgå från publikens skiftande behov och intressen.</P>
<P class="p49 ft0">Gjorda undersökningar visar att i länder där public <NOBR>service-företag</NOBR> erbjuder ett högkvalitativt utbud inom alla programtyper utövas ett positivt tryck på kommersiella kanaler att närma sig public service- utbudet vad gäller programvariation och kvalitet. Den konkurrens om kvalitet som blir följden av detta förhållande är enligt min mening ett mycket kraftfullt argument för en fortsatt mångsidig radio och TV i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p49 ft0">Utvecklingen på medieområdet innebär först och främst att public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> i framtiden kommer att bedrivas inom ramen för en allt större internationell och kommersiellt driven mediemarknad. Den tekniska utvecklingen, som innebär en sammansmältning eller konvergens mellan såväl olika medieformer som olika medieföretag, innebär utmaningar för en radio och TV i allmänhetens tjänst, men erbjuder också nya möjligheter för företagen att uppfylla sitt public <NOBR>service-uppdrag.</NOBR></P>
<P class="p52 ft0">Genomgången i kapitel 4 <SPAN class="ft6">Svenskt radio och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">TV-utbud</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> </SPAN>visar på en betydande mångfald totalt sett. Inom radio och TV förekommer det ojämförligt bredaste och mest varierade utbudet i public <NOBR>service-före-</NOBR> tagen, såväl vad gäller information som underhållning. Programverk- samheten präglas av stor mångfald och goda möjligheter för publiken att</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">16 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">vid olika tidpunkter finna program för olika intressen och smaker. TV4, som uppvisar en förhållandevis stor programmångfald, intar en mellanställning mellan SVT:s och satellitsända kommersiella TV- kanalers utbud.</P>
<P class="p47 ft0">Det finns inget som tyder på att SVT:s programutbud vad gäller genremångfald har utvecklats i kommersiell riktning under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Tvärtom har andelen nyhets- och faktaprogram till och med förstärkts något på senare år. Mycket stora delar av public <NOBR>service-företagens</NOBR> utbud är producerade i Sverige, för SVT:s del nära 80 procent. Även när det gäller programutbudets produktionsursprung intar TV4 en mellanställning, medan övriga kommersiella <NOBR>TV-kanaler</NOBR> i mycket stor utsträckning präglas av ett programutbud från USA.</P>
<P class="p49 ft0">Skillnaderna mellan SR:s programutbud och utbudet i den privata lokalradion är stora. SR:s totala programutbud kännetecknas av en stor programbredd. Flertalet av de radioprogram som SR sänder har inte sin motsvarighet i någon annan radiokanal. Även vad gäller musikutbudet finns stora skillnader mellan SR och övrig radio, men även i SR:s utbud utgör musik en betydande andel. Näst efter musiken ägnas en stor del av sändningsutrymmet i SR åt aktualiteter och samhälle samt nyheter. Andelen spelad musik i SR har inte förändrats över tid.</P>
<P class="p52 ft2">En radio och TV i allmänhetens tjänst måste, för att uppnå legitimitet, vara väl förankrad hos sin publik. Publikens användning och värdering av public <NOBR>service-företagen</NOBR> är central för denna förankring. I kapitel 5</P>
<P class="p53 ft21">Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft2">redovisas en undersökning av svenska folkets användning av, inställning till och förtroende för radio och TV i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p51 ft0">Så gott som hela svenska folket har tillgång till public service- kanalerna i radio och TV. Varje dag tar knappt 5 av 10 svenskar del av utbudet i SR och lika många använder sig av SVT:s kanaler. Såväl SR som SVT har dock tappat publikandelar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den svagaste positionen hade public <NOBR>service-företagen</NOBR> i mitten av detta decennium, men tendensen i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> var att SR och SVT åter stärker sin ställning något. Det är också dessa medier som människor i huvudsak vänder sig till vid större oväntade händelser och i krissituationer. Andelen som aldrig tar del av det public <NOBR>service-företagen</NOBR> har att er- bjuda är endast någon procent av befolkningen.</P>
<P class="p51 ft0">Radio och TV har, sedan mätningarna inleddes 1986, haft ett mycket högt förtroende bland svenska folket. Störst förtroende har svenska folket för public <NOBR>service-företagen,</NOBR> särskilt inom kategorier som nyhets- och samhällsprogram. Den grupp där public <NOBR>service-företagen</NOBR> har sin svagaste förankring och där man också tappat mest till de kommersiella</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p9 ft13">Sammanfattning <SPAN class="ft0">17</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">kanalerna är bland de yngre. Public <NOBR>service-företagens</NOBR> problem med de unga gäller även en annan aspekt av mediernas förankring hos befolkningen. De yngre har generellt sett en mer positiv syn på kommersiell radio och TV, även om de också har stort förtroende för public <NOBR>service-företagens</NOBR> kanaler.</P>
<P class="p47 ft0">I kapitlet visas också att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> som finansiering av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> har ett stöd hos majoriteten av den svenska befolkningen; drygt hälften anser att den är mycket eller ganska väl värd sitt pris. Endast tio procent menar att avgiften inte alls är värd priset. Detta ger en indikation på vilket stöd avgiftssystemet har, men man bör hålla i åtanke att frågan gäller om avgiften är värd sitt pris och inte om det är bra eller dåligt med avgiftsfinansiering. Andelen som anser att avgiften är värd sitt pris har minskat under senare delen av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Detta skall dock inte tolkas som att de som inte tycker att avgiften är värd sitt pris i stället förordar reklamfinansiering. Under samma period har nämligen även andelen som är positivt inställda till reklam i TV minskat, från en redan låg nivå.</P>
<P class="p54 ft0">I kapitel 6 <SPAN class="ft6">Programuppdraget </SPAN>behandlas de principer som enligt min mening bör gälla för public <NOBR>service-företagens</NOBR> programuppdrag samt de särskilda programfrågor som anges i utredningsdirektiven, bl.a. frågor om avvägningen mellan kvalitet och kvantitet, företagens kulturansvar och uppgifterna att särskilt beakta funktionshindrades situation samt etniska och språkliga minoriteter.</P>
<P class="p49 ft0">Den utveckling som skett i Sverige vad gäller programutbudet i radion och televisionen den senaste tioårsperioden ger enligt min mening inte anledning för regering och riksdag att nu förändra inriktningen i public <NOBR>service-företagens</NOBR> allmänna uppdrag. Jag har i utredningsarbetet funnit att de principiella utgångspunkter som anges i företagens sändningstillstånd fortsatt är giltiga. Programföretagen bör även i fortsättningen ha uppgiften att erbjuda ett mångsidigt och oberoende programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. Programmen bör utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos hela landets befolkning. En hög tillgänglighet till en stor variation av radio- och TV- program ger många människor möjlighet att komma i kontakt med andra människors liv, kulturer och sedvänjor, vilket är en viktig del i den förståelse och tolerans som demokratin vilar på.</P>
<P class="p55 ft0">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV måste emellertid hävda sin särart. Genom finansieringen med <NOBR>TV-avgifter</NOBR> är programföretagen oberoende av kommersiella överväganden och kan fokusera på publikens behov och önskemål, satsa på det nya och det oprövade och utveckla</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">18 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">programkvalitet inom olika genrer. Kraven på kvalitet gäller givetvis all programverksamhet, oavsett om syftet med programmen är att informera eller underhålla.</P>
<P class="p51 ft0">Jag vill understryka att uppgiften att göra programutbudet tillgängligt för hela befolkningen innefattar ett alldeles särskilt viktigt ansvar för att alla kan ta del av programmen oavsett individuella förutsättningar. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> är ensamma i Sverige om att sända program på olika minoritets- och invandrarspråk och att särskilt anpassa programverksamheten för funktionshindrade. Dessa två områden är och bör även fortsättningsvis vara två särskilt prioriterade områden i public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR></P>
<P class="p51 ft0">En slutsats som kan dras av att SR, SVT och UR i dag är de enda radio- och <NOBR>TV-företagen</NOBR> i Sverige som särskilt anpassar sin program- verksamhet för funktionshindrade är att funktionshindrade är beroende av att dessa företag erbjuder ett brett och varierat programutbud för att dessa grupper skall kunna hävda sitt medborgarskap. Ett mål bör vara att alla program skall göras tillgängliga för hela publiken.</P>
<P class="p49 ft0">Även om mycket kvarstår att göra är i dag en relativt stor del av public <NOBR>service-företagens</NOBR> program tillgängliga genom exempelvis text- ning och teckenspråk m.m. Utvecklingen går i rätt riktning, men bör, enligt min mening, fortsätta med kraft. Jag föreslår bland annat att frågan om att göra textremsan tillgänglig för synskadade bör ges en lösning innan en ny tillståndsperiod inleds. Dessutom pekar jag på att ny teknik bör kunna användas mer aktivt i syfte att ytterligare öka tillgängligheten för funktionshindrade.</P>
<P class="p49 ft0">När det gäller programföretagens ansvar för service och program på invandrar- och minoritetsspråk kan jag konstatera att också här är public <NOBR>service-företagen</NOBR> de enda rikstäckande radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> som erbjuder en sådan service. Minskningar av företagens insatser har dock skett. Framför allt gäller detta SR där sändningar och resurser för finskspråkiga har minskat hittills under tillståndsperioden. Detta bör, enligt min mening, beaktas vid formulering av krav på företaget inför nästa tillståndsperiod.</P>
<P class="p49 ft0">SR har velat ge den finska språkgruppen en starkare ställning genom att samla redaktionella resurser och starta en särskild radiokanal för dessa sändningar. Finska P7 är en helt digital kanal, men sändningar sker också i P2 och P4. De digitala sändningarna har emellertid inte utvecklats enligt förhoppningarna. Mycket tyder också på att SR har drabbats särskilt hårt av den besparing som gjordes på public service- verksamheten under perioden <NOBR>1995–1998.</NOBR> Samtidigt har företaget varit väl medvetet om de prioriteringar som riksdag och regering gjort.</P>
<P class="p50 ft0">Liksom när det gäller ansvaret för funktionshindrade får program- företagen sins emellan fördela ansvaret för olika insatser mellan sig.</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p9 ft13">Sammanfattning <SPAN class="ft0">19</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">Företagen är dock inte skyldiga att redovisa hur det samlade ansvaret har förvaltats. En sådan skyldighet bör, enligt min mening, införas. Jag pekar också på behovet av att både SR och SVT bidrar till ett fördjupat samarbete med public <NOBR>service-företagen</NOBR> i Norge och Finland för att bidra till ökade insatser för radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> på samiska språk.</P>
<P class="p56 ft22">Såväl romerna som de <NOBR>jiddisch-talande</NOBR> är betydande minoriteter i ett europeiskt sammanhang, men små, eller rent av mycket små minoriteter, i enskilda stater. Jag föreslår därför att Sverige i relevanta europeiska fora aktualiserar frågan om ett sameuropeiskt public <NOBR>service-ansvar</NOBR> för romani chib och jiddisch i radio och TV. Även de svenska programföretagen bör, genom EBU och andra fora för samverkan mellan public <NOBR>service-företag,</NOBR> kunna söka gemensamma lösningar på det ansvar som ingår i public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> när det gäller dessa språkgrupper.</P>
<P class="p50 ft0">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> har ett särskilt ansvar för en hög beredskap att kunna sända i situationer när allvarliga händelser inträffar, t.ex. vid stora katastrofer eller andra allvarliga påfrestningar på samhället. Det är, enligt min mening, rimligt att företagen i sådana situationer också har en hög beredskap för att snabbt kunna ge nyhetsservice såväl på de språk man normalt sänder på som på andra relevanta språk. Principen att programföretagen själva avgör på vilka invandrarspråk sändningar bör ske, utifrån situationen i dagens mångkulturella Sverige, är enligt min mening rimlig.</P>
<P class="p49 ft0">För att även framgent hävda public <NOBR>service-företagens</NOBR> legimititet krävs fortsatta insatser för öppenhet och tydlighet kring vad det är som ger public <NOBR>service-företagens</NOBR> programverksamhet dess särprägel. Pro- gramföretagens uppdragsgivare är ytterst den svenska allmänheten. En förutsättning för att programföretagen skall åtnjuta en stor frihet att självständigt utforma verksamheten är att man utvecklar sådana kon- takter med allmänheten att publikens skiftande behov och intressen utgör grunden för programverksamheten. Detta arbete bör ständigt utvecklas. I detta sammanhang har en decentraliserad organisation av programföretagens verksamhet en viktig funktion att fylla.</P>
<P class="p50 ft0">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> har en stor och ökad betydelse för det svenska kulturlivet genom de relativt omfattande resurser som kommer kulturlivet i olika former till del. Det programutbud som public service- företagen erbjuder saknas till stora delar i det övriga radio- och TV- utbudet. Många av de programtyper som ryms inom kulturansvaret skulle sannolikt inte bli gjorda om det inte vore för att public service- företagen har uppdraget att tillhandahålla dem. Det är i dag mångdubbelt fler som tar del av kulturutbudet i radio och TV än som besöker teater- och musikinstitutionerna i andra sammanhang.</P>
<P class="p50 ft0">Samtidigt kan jag konstatera att det skett minskningar av insatserna från public <NOBR>service-företagen</NOBR> på en rad områden. Inom SR har såväl</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">20 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft0">utomståendes medverkan på kulturområdet som musikutbudet i stort fått kännas vid minskade resurser under tillståndsperioden. På vissa områden har dock programföretagens insatser förbättrats. Det gäller bl.a. att samarbeten med kultur- och musikinstitutioner har ökat för SR, att barn- och ungdomsutbudet har fått en stärkt ställning i SR och SVT och att SVT kraftigt ökat insatserna för den svenska filmen, för utomståendes medverkan i produktionen och för fristående produktionsbolag.</P>
<P class="p49 ft0">Det finns uppgifter som tyder på att det enskilda antalet svenska musikverk i SR minskat under den senaste tioårsperioden. Samtidigt är skillnaden mellan SR och kommersiell radio mycket stor när det gäller antalet enskilda musikstycken som spelas under ett år. SR spelade år 1999 varje låt i genomsnitt fyra gånger, medan kommersiell radio, enligt uppgifter från STIM, spelade varje låt i genomsnitt över ett tusen gånger per år.</P>
<P class="p49 ft0">Ett omfattande samarbete med kultur- och musikinstitutioner är en förutsättning för att uppdraget i allmänhetens tjänst skall kunna upp- fyllas. De ökade samarbeten och utläggningar av produktionsuppdrag som företagen har i uppdrag att prioritera bör även i fortsättningen kunna komma svenska kulturarbetare till del och i ökad grad användas för samarbeten med kultur- och musikinstitutioner runt om i landet.</P>
<P class="p48 ft0">I kapitel 7 <SPAN class="ft6">Organisation </SPAN>behandlar jag dels frågan om relationen mellan statsmakterna och programföretagen, dels de frågor som rör villkor för programföretagens inre organisation, exempelvis villkor om att en viss del av programproduktionen skall ske utanför Stockholm, utomståendes medverkan i programproduktionen och nyhetsverksamheten inom SVT.</P>
<P class="p58 ft22">Radio och TV i allmänhetens tjänst har en viktig roll i det svenska medielandskapet på alla nivåer. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> är tillsammans med TV4 de enda egentligen riksspridda dagliga medierna. Även om den nationella nivån är den mest uppmärksammade så är public service- företagens bidrag till mångfalden, relativt andra medieföretag, ofrånkomligen störst genom att hela landet kan speglas och representeras och att människor från hela landet deltar i programverksamheten på lokal och regional nivå. Public <NOBR>service-företagens</NOBR> decentraliserade organisation utgör en förutsättning för detta.</P>
<P class="p49 ft0">Det blir därför allt viktigare att public <NOBR>service-företagen</NOBR> har en organisation med ett så decentraliserat ansvar att man kan bidra till mångfald där lokala och regionala mediemonopol annars kan uppstå. Detta gäller inte minst på de lokala marknaderna, med tanke på situationen på tidningsmarknaden.</P>
<P class="p49 ft0">Jag kan konstatera att de särskilda krav som statsmakterna ställt på programföretagen i stor utsträckning efterlevs.</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p9 ft13">Sammanfattning <SPAN class="ft0">21</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Kravet att 55 procent av allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm uppfylls under perioden </SPAN><NOBR>1996–1999</NOBR> av både SR och SVT.</P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Kravet att öka utomståendes medverkan under perioden uppfylls av SVT och UR, medan SR:s resurser för detta minskar.</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Kravet på SVT att öka utläggningar av produktion, samproduktioner och inköp av svenska program uppfylls genom en kraftig ökning av resurser, till stor del beroende på de särskilda kvalitetsmedel som utgått fr.o.m. år 1998.</SPAN></P>
<P class="p61 ft0">Jag anser att kravet på att en viss andel av allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm har betydelse och att statsmakterna därför även fortsatt behöver markera vikten av en fortsatt hög andel lokal och regional närvaro i public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet. Jag har inte prövat att föreslå radikalt ändrade villkor, men anser att det finns anledning att markera att den nuvarande decentraliserade organisationen, både vad gäller dess andel av produktionen och företagens resurser, minst bör upprätthållas. Att det allmänna ställer upp vissa villkor är viktigt för att motverka centralisering.</P>
<P class="p50 ft0">När det gäller nyhetsverksamheten inom SVT kan jag konstatera att SVT:s styrelse nu fattat ett beslut om att genomföra en omorganisation av nyhetsverksamheten. De viktigaste motiven är, enligt SVT, att stärka den gemensamma planeringen och samordningen, öka inslaget av granskning och fördjupning, tydligare definiera redaktionernas själv- ständighet för att garantera mångfald samt att använda tillgängliga resurser så rationellt som möjligt. Detta är naturligtvis ambitioner som ligger väl i linje med uppdraget.</P>
<P class="p49 ft0">Det är dock väsentligt att noga följa upp den nya organisationens verksamhet och att SVT redogör för i vilken mån den nya organisationen lever upp till de syften som ligger bakom omorganisationen. Nyhetsverksamheten inom public <NOBR>service-företagen</NOBR> är en central del av programverksamheten. Nyhetsprogrammen upptar en stor del av pro- gramföretagens sändningstid. Sändningarna når hela befolkningen och stora delar av befolkningen tar också del av programmen flera gånger i veckan. Undersökningar visar att förtroendet i stor utsträckning hänger samman med företagens trovärdighet och pålitlighet, särskilt inom pro- gramområden som nyheter och samhälle. De två mest använda nyhets- programmen bland alla etermedier är Rapport och Aktuellt. Även Ekots sändningar, de lokala nyheterna i P4 och SVT:s regionala nyheter har en stor publik.</P>
<P class="p62 ft0">Jag bedömer att SVT:s nyhetsverksamhet kan klara att uppfylla kra- vet på mångfald i nyhetsvärdering, urval och nyhetsförmedling, sam- tidigt som den kan organiseras på ett sätt som stärker företagets samlade nyhetsverksamhet och leder till ett effektivare resursutnyttjande. Det</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">22 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">nuvarande kravet i anslagsvillkoren vad gäller nyhetssändningar kan således tas bort.</P>
<P class="p63 ft6"><SPAN class="ft0">I kapitel 8 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">konstaterar jag att utbildningsprogram är en värdefull del av det svenska public service- utbudet. Det finns starka skäl, bland annat tillgängligheten för alla och ökade utbildningsbehov i samhället, som talar för att sådana program även fortsättningsvis bör ingå i det samlade public </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">service-utbudet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p49 ft0">UR:s uppdrag har varit otydligt. Statsmakterna har i huvudsak avsett att UR skall producera program för utbildningsväsendet. UR producerar även program som inte primärt är avsedda att användas i ett utbildningssammanhang. Otydligheten i UR:s uppdrag har, enligt min mening, medfört gränsdragningsproblem gentemot SVT:s och SR:s programverksamhet.</P>
<P class="p47 ft0">Jag anser att det finns en stor potential för utbildningsprogram i framtiden, inte minst med användning av ny teknik. Utbildningspro- grammen behöver dock ges bättre förutsättningar i det samlade public <NOBR>service-utbudet</NOBR> för att denna potential skall kunna förverkligas. UR:s program har en undanskymd plats i SVT:s och SR:s programtablåer och därmed för allmänheten. UR tappar också andelar av skolornas användning av etermedier.</P>
<P class="p49 ft0">I syfte att stärka såväl utbildningsprogrammens ställning som det samlade folkbildningsansvaret i public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> lämnar jag förslag på olika organisatoriska lösningar för UR:s verksamhet. Jag förordar dock att Utbildningsradions ställning som självständigt företag består under nästa tillståndsperiod. Jag vill dock betona att denna slutsats till stor del beror på att jag menar att det finns fog för att under nästa tillståndsperiod utreda förutsättningarna för en sammanhållen organisation för public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR></P>
<P class="p52 ft0">I kapitel 9 <SPAN class="ft6">Distribution </SPAN>konstaterar jag att digitala marksändningar har stora fördelar framför analog distribution. Det tillgängliga frekvens- utrymmet utnyttjas effektivare och sändningskostnaderna kan nedbringas avsevärt. Det frekvensutrymme som frigörs vid en övergång till digitala sändningar har vidare ett betydande samhällsekonomiskt värde då det kan användas för annan angelägen trådlös kommunikation. Vidare möjliggör den digitala sändningstekniken ett större utbud och nya typer av program med större utrymme för interaktivitet, vilket bör kunna gynna publiken.</P>
<P class="p64 ft0">Marknaderna för digital TV och digital radio har emellertid utveck- lats olika. I dagsläget tyder konsumenternas efterfrågan på att marksänd</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p9 ft13">Sammanfattning <SPAN class="ft0">23</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">digital TV har goda förutsättningar att bli etablerad på allvar. För digital radio är situationen en annan. Höga priser på mottagare i kombination med ett mer begränsat programutbud än i de analoga radiosändningarna har hittills lett till ett svagt intresse från konsumenternas sida.</P>
<P class="p47 ft0"><NOBR>Digital-TV-kommittén</NOBR> (Ku 1997:06) har nyligen föreslagit att de markbundna digitala <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> byggs ut i hela landet. Jag instämmer i detta förslag. Enligt min mening är det viktigt att mark- bunden digital TV byggs ut till 99,8 procents befolkningstäckning så att likvärdiga villkor för mottagning etableras i hela landet. Markbunden digital TV är ett viktigt alternativ till landets kabel- och satellitope- ratörer. Det markbundna sändningsnätets möjligheter att ge plats åt ett flertal regionalt och lokalt producerade program kan bidra till en ökad mångfald på de lokala och regionala mediemarknaderna.</P>
<P class="p50 ft0">Det är, enligt min mening, rimligt att låta övergångsperioden från analoga till digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> påverkas av spridningsgraden för digitala <NOBR>TV-boxar.</NOBR> Ju snabbare spridning, desto tidigare kan de analoga sändningarna stängas av. För att underlätta konsumenternas och mark- nadens anpassning till den digitala sändningstekniken bör dock en yttre gräns fastställas för när de analoga näten kan stängas. Förutsatt att utbyggnaden av marknätet följer nu gällande planer bör de analoga sändningarna kunna stängas någon gång under perioden <NOBR>2007–2012.</NOBR> Detta utesluter inte att nätet stängs tidigare om spridningsgraden av digitala <NOBR>TV-boxar</NOBR> är tillräckligt hög.</P>
<P class="p49 ft0">Under den tid parallella analoga och digitala sändningar måste ske kommer SVT att ha betydande merkostnader. Det är, enligt min mening, inte rimligt att <NOBR>TV-avgiftsbetalarna</NOBR> under parallellsändningstiden helt skall behöva stå för merkostnaden för teknikskiftet. De kostnader som uppkommer bör kunna spridas ut över en längre tidsperiod genom lämplig lånefinansiering. Ett sådant lån skulle relativt snabbt kunna betalas tillbaks genom den avsevärda besparing i sändningskostnader som görs från den dag de analoga sändningarna kan stängas. En del av parallellsändningskostnaderna bör vidare kunna finansieras genom att statsmakterna drar fördel av det framtida värde som det frigjorda analoga sändningsutrymmet kommer att ha.</P>
<P class="p55 ft0">I förhållande till marksänd digital TV är situationen för digital radio betydligt svårare att bedöma. Mottagarutrustningen måste bli billigare och utbudet mer attraktivt för att konsumenternas intresse skall öka. Sannolikt blir utvecklingen på de större marknaderna i Europa styrande för utvecklingen av digital radio i Sverige. I avvaktan på att konsu- menternas efterfrågan ökar anser jag att SR inte bör ta på sig ytterligare kostnader utöver de man redan har i dag för digital distribution.</P>
<P class="p49 ft0">Jag diskuterar ett antal åtgärder för att öka den digitala radions genomslagskraft. Så länge som utbudet i digitalt utsänd radio är mer</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">24 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">begränsat än i den analoga radion är förutsättningarna små för ett genomslag. Jag anser också att det bör prövas om en eventuell övergång från FM till digitala sändningar kan främjas genom politiskt samarbete på europeisk nivå.</P>
<P class="p48 ft0">I kapitel 10 <SPAN class="ft6">Finansiering av radio och TV </SPAN>behandlas frågan om vilka konsekvenser det skulle få för den svenska public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> om även andra finansieringsformer än <NOBR>TV-avgiften</NOBR> skulle användas i ökad utsträckning.</P>
<P class="p47 ft0">Finansieringssystemet för en radio och TV i allmänhetens tjänst bör uppfylla vissa grundläggande krav. Programföretagen bör givetvis ges tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppdrag. Samtidigt bör inte finansieringsmodellen begränsa företagens oberoende eller på annat sätt påverka programverksamheten på ett sätt som kan strida mot uppdraget. Dessutom är det viktigt att det system som väljs för att finansiera radio och TV i allmänhetens tjänst upplevs som rimligt och rättvist av de som betalar. Tittare och lyssnare skall kunna se att det finns ett samband mellan det de betalar och det de får tillgång till, dvs. att man får valuta för pengarna.</P>
<P class="p50 ft0">Sverige har i jämförelse med de flesta länder en mycket hög grad av renodlad finansiering genom <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> Det har inneburit att public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV under det senaste decenniet kunnat utvecklas ekonomiskt sett i lugnare former än i andra länder. Den debatt som förekommit i stora delar av Europa om public <NOBR>service-företagens</NOBR> finan- siering har varit närmast frånvarande hos oss. Genom den renodlade finansieringen har konkurrens kunnat undvikas mellan public service och kommersiella företag om såväl <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> (som i t.ex. Danmark) som om reklamintäkter (som i många andra länder).</P>
<P class="p49 ft0">Erfarenheter såväl från Sverige som utomlands talar enligt min mening för att möjligheterna att välja en annan finansiering för kärnan i public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> är små och, sett till alternativen, inte önskvärda. Mycket talar för att nuvarande modell med åtskillnad i finansiering, dvs. <NOBR>TV-avgifter</NOBR> för public <NOBR>service-företag</NOBR> och reklam och <NOBR>betal-TV</NOBR> för kommersiella företag, är den mest lämpliga för svensk radio och TV också i fortsättningen. Även utvecklingen inom EU vad gäller synen på finansiering av public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV ger, enligt min mening, stöd för denna bedömning.</P>
<P class="p50 ft0">Genom finansieringen via <NOBR>TV-avgiften</NOBR> kan public <NOBR>service-företagens</NOBR> ställning och uppdrag som oberoende aktör på mediemarknaden tryggas, särskilt i små nationer som Sverige, där möjligheterna att få den totala resurskakan för finansiering av radio och TV att växa är små och där</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p9 ft13">Sammanfattning <SPAN class="ft0">25</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">marknaden är för liten för att sidointäkter skall utgöra ett betydande resurstillskott.</P>
<P class="p63 ft0">I kapitel 11 <NOBR><SPAN class="ft6">TV-avgiften</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> </SPAN>görs en analys av det svenska <NOBR>TV-avgiftssys-</NOBR> temet under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Jag konstaterar att den svenska <NOBR>TV-avgiften</NOBR> är låg i förhållande till <NOBR>TV-avgiften</NOBR> i andra länder. <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> ökning var störst under första hälften av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Eftersom hushållens disponibla inkomster minskade under denna period kom <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> andel av den disponibla inkomsten att bli allt större. Från och med 1999 verkar det som att den andelen kommer att kunna minska. Jag pekar i detta kapitel också på behovet av att överväga olika sätt att öka antalet betalande TV- hushåll. Det skolk från att betala avgiften som i dag förekommer innebär betydande intäktsbortfall för public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> De resurser som årligen uteblir på grund av skolk kan uppskattas till i storleksordningen mellan 500 och 800 miljoner kronor. De uppgifter jag tagit del av tyder dock inte på att skolket ökat nämnvärt, åtminstone inte under den senaste tioårsperioden.</P>
<P class="p65 ft6"><SPAN class="ft0">I kapitel 12 </SPAN>System för medelstilldelning <SPAN class="ft0">behandlas programföretagens medelstilldelning. Dagens medelstilldelningssystem kännetecknas av att nivån på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">TV-avgiften</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> är angiven i nominella belopp medan programföretagens medelstilldelning är reglerad genom ett särskilt SR- index som avspeglar löne- och prisutvecklingen. Jag kan konstatera att dagens system har brister. Riksdag och regering har genom konstruk- tionen av dagens medelstilldelningssystem inte information om den faktiska medelstilldelningen vid tiden för förslag respektive beslut. Enligt systemet skall riksdagen besluta om hur stora medel som får disponeras ur rundradiokontot, men riksdagen vet inte när beslutet tas hur stor medelstilldelningen slutligen blir. Således kan riksdagen inte i tillräcklig utsträckning överblicka effekter och konsekvenser av beslutet.</SPAN></P>
<P class="p64 ft0">Även för programföretagen innebär dagens medelstilldelningssystem osäkerhet vid budgetering och planering. Eftersom det är relativt stora summor som skall fördelas (ca 5,5 miljarder kronor på de tre pro- gramföretagen) innebär en relativt liten ökning/minskning i <NOBR>SR-index</NOBR> ett stort tillskott/bortfall i kronor för respektive företag. En av de all- varligare bristerna är således avsaknaden av enkelhet och förutsebarhet. Systemet med slutjusteringar av <NOBR>SR-index</NOBR> leder till att vare sig stats- makterna eller programföretagen vet hur stor medelstilldelningen kommer att bli förrän långt efteråt. Vidare saknas med dagens system tydliga incitament för produktivitetsförbättringar i företagen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">26 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft0">Som en följd av analysen av dagens system och de problem som följer av detta diskuteras olika sätt att förenkla systemet för medelstill- delning. Det alternativ som jag förordar innebär att <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> i fortsättningen skulle tillfalla programföretagen direkt, utan att mellan- landa på ett konto i Riksgäldskontoret (rundradiokontot). Riksdagen skulle med ett sådant system i princip endast fatta ett beslut, nämligen om <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> storlek. Riksdagen skulle dock även behöva fatta beslut om att programföretagen har rätt att disponera medlen under till- ståndsperioden och om fördelningen av medel mellan programföretagen.</P>
<P class="p50 ft0">Fördelarna med detta system är flera. För det första är systemet enkelt och tydligt och råder bot på de oklarheter som i dag gäller för budgetering och planering, såväl för riksdag och regering som för pro- gramföretagen. Problemet med att medelstilldelningen sker i ett gammalt prisläge skulle försvinna genom att kompensationsindex inte längre behövs. För det andra skapas en tydligare och renare relation mellan programföretagen och <NOBR>TV-avgiftsbetalarna.</NOBR> Det kommer således framgå tydligare än i dag att <NOBR>TV-avgiftsbetalarna</NOBR> i realiteten betalar sin avgift för den verksamhet som bedrivs av public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Sannolikt ökar också incitamenten för programföretagen att genom ytterligare insatser få en ökad inbetalning av <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> Med ett system med direkt finansiering får företagen ökade resurser om de kan få fler att betala sin <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p50 ft2">Genom direktfinansieringen markeras också programföretagens oberoende i förhållande till staten ytterligare eftersom riksdag och regering inte längre skulle fatta årliga beslut om medelstilldelning.</P>
<P class="p63 ft6"><SPAN class="ft0">I kapitel 13 </SPAN>Inkomster, intäkter och kostnader <SPAN class="ft0">redovisas en läges- beskrivning och en analys av programföretagens finansiella situation. I det sammanhanget görs också beräkningar utifrån olika antaganden när det gäller situationen på rundradiokontot de närmaste åren samt en bedömning av ordningen med att särskild medelstilldelning utgår till programföretagen för vissa bestämda ändamål. Här konstaterar jag bland annat att public </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">service-företagens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> inkomster minskat från mitten av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">1990-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> Dock hade programföretagen tillsammans totalt högre inkomster år 1999 jämfört med år 1991.</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Rundradiokontot kommer snabbt att förlora det överskott som nu finns, vilket huvudsakligen beror på att Teracom AB från år 2000 inte längre betalar in årliga medel till kontot för köpet av distributionsnätet. I de beräkningar som gjorts i detta kapitel har endast alternativet höjda <NOBR>TV-avgifter</NOBR> använts.</P>
<P class="p58 ft0">Om <NOBR>TV-avgiften</NOBR> höjs i takt med KPI, dvs. realt oförändrad <NOBR>TV-avgift</NOBR> (+128 kronor), under den kommande femårsperioden beräknas rund-</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p9 ft13">Sammanfattning <SPAN class="ft0">27</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">radiokontot med gjorda antaganden uppvisa ett stort underskott vid periodens slut. För att täcka detta underskott krävs, enligt de beräkningar som används här, en real höjning av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> med drygt en procent per år, eller i storleksordningen totalt 230 kronor under femårsperioden. Om man dessutom skulle räkna med att pro- gramföretagen skall få ersättning för de parallellsändningskostnader som kommer att uppstå skulle större avgiftshöjningar bli nödvändiga. Då skulle <NOBR>TV-avgiften</NOBR> behöva höjas realt med två procent, eller drygt 300 kronor totalt under femårsperioden.</P>
<P class="p64 ft0">Som jämförelse kan nämnas att det mediepolitiska avtal som träffa- des i Danmark våren 2000 innebär att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> under femårsperio- den <NOBR>2000–2004</NOBR> kommer att höjas med motsvarande 460 svenska kronor.</P>
<P class="p51 ft0">När det gäller ordningen med att särskilda medel anvisas program- företagen för bestämda ändamål är min principiella uppfattning att detta bör undvikas. Principen bör vara att programföretagen får en samlad medelstilldelning, att de ekonomiska förutsättningarna är givna för en hel tillståndsperiod och att inga ändringar sker under perioden.</P>
<P class="p49 ft0">Sammanfattningsvis anser jag dock att de <NOBR>TV-avgiftshöjningar</NOBR> som kommer att behöva göras inte är större än vad som är rimligt, särskilt inte om en lösning för merkostnader vid parallellsändningar med analog och digital sändningsteknik väljs i enlighet med vad jag förordar.</P>
<P class="p67 ft22">I utredningsdirektiven anförs att jag skall analysera möjligheterna till och konsekvenserna av att införa mervärdesskatt på <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> I kapitel 14 <SPAN class="ft25">Mervärdesskattefrågor </SPAN>görs en analys av dessa frågor i förhållande till såväl <NOBR>EG-rätten</NOBR> som till svenska förhållanden och svensk lagstiftning. Jag menar att en rad skäl talar för att public <NOBR>service-företagen</NOBR> bör göras mervärdesskattepliktiga. Dagens mervärdesskatteregler medför problem för de svenska public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet. Det finns, enligt min mening, två avgörande skäl till varför public <NOBR>service-företagen</NOBR> bör bli mervärdesskattepliktiga.</P>
<P class="p49 ft0">För det första har reglerna på skatteområdet en betydande inverkan på det sätt som programföretagen väljer att bedriva sin produk- tionsverksamhet. Det är helt enkelt dyrare för public <NOBR>service-företagen</NOBR> att köpa produktion från utomstående, eftersom sådana tjänster inne- håller momskostnader som public <NOBR>service-företagen</NOBR> inte kan göra avdrag för. Detta leder till att företagen hellre väljer att utföra tjänster i egen regi. Företagen stimuleras på så vis att vara självförsörjande, särskilt vad gäller personalintensiva tjänster. Det bör, enligt min mening, vara publicistiska och journalistiska bedömningar som avgör om en produktion skall göras inom företagen eller om förutsättningarna för en</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">mer ändamålsenlig och effektiv produktion skulle vara bättre om produktionen lades ut på en utomstående producent.</P>
<P class="p51 ft0">För det andra hindras företagen i dag från att organisera verksam- heten på det mest ändamålsenliga sättet. Skattesystemet bör, enligt min uppfattning, inte styra företagens organisation och hantering av kon- cerngemensamma funktioner. I dag anpassas organisationen till skatte- systemets utformning. Jag anser att verksamheten måste kunna organi- seras utifrån vad som anses mest kostnadseffektivt och konkurrens- neutralt. Sidoverksamhet som bedrivs på en konkurrensmarknad måste hållas klart åtskild, med egen finansiering och ekonomisk redovisning. Detta kan lämpligast åstadkommas genom att sådan verksamhet läggs i separata bolag. Sidoverksamheter skall inte som nu sammanblandas med företagens kärnverksamhet.</P>
<P class="p49 ft0">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> har krävt att få bli mervärdesskattepliktiga av bland annat dessa skäl. Jag anser att detta krav är berättigat. För att komma till rätta med de effektivitetsproblem och de konkurrens- snedvridande effekter som uppstår anser jag att frågan bör ges en lös- ning före ingången av nästa tillståndsperiod, dvs. innan den 1 januari 2002.</P>
<P class="p47 ft0">Jag diskuterar också frågan om vilken skattesats som bör väljas vid införande av mervärdesskatt på <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Av den kostnadsredovis- ning som jag har inhämtat från programföretagen framgår att mervär- desskattekostnaden för den samlade verksamheten uppgick till 470 mkr under verksamhetsåret 1999. Detta utgör 8,3 procent av totala avgifts- medel erhållna under 1999 (5 658 miljarder kronor). För att balansera utgående mervärdesskatt med den ingående mervärdesskatten i verk- samheten krävs således att skattesatsen uppgår till minst 8,3 procent. Sverige tillämpar två reducerade skattesatser, 12 procent eller 6 procent. Bland de verksamheter som i dag omfattas av en skattesats om 6 procent finns bl.a. vissa kulturtjänster och allmänna nyhetstidningar m.m. En skattesats på 12 procent gäller för exempelvis livsmedel, persontransporter och hotellverksamhet.</P>
<P class="p55 ft0">Av olika skäl, bland annat med hänsyn till verksamhetens karaktär och en omsorg om att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> inte skall behöva höjas på grund av införandet av moms, förordar jag att en skattesats på 6 procent väljs. Denna skattesats tillämpas också för andra kulturtjänster och dags- tidningar.</P>
<P class="p68 ft22">I kapitel 15 <SPAN class="ft25">Reglering av programföretagens verksamheter </SPAN>behandlas det regelverk som utgör en av grunderna för det allmännas inflytande på public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Genomgången av regelverket görs för att klargöra vilka de formella ramarna är och kan vara för verksamheten i</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p9 ft13">Sammanfattning <SPAN class="ft0">29</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">en föränderlig mediesituation och vad som eventuellt måste framgå på annat sätt samt om det finns behov av ändringar i gällande lagstiftning. Publikens rätt att få program prövade hos Granskningsnämnden för radio och TV kräver en ändamålsenlig reglering, anpassad till den tekniska utvecklingen. I avsnittet behandlas också frågan om ordningen för uppföljning och granskning av programverksamheten.</P>
<P class="p49 ft0">Kapitlet inleds med principiella utgångspunkter för public service- företagens ansvar gentemot sina uppdragsgivare, den svenska allmän- heten. Jag konstaterar att följande allmänna principer bör gälla för hur programföretagens uppgifter bör avgränsas.</P>
<P class="p69 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">All verksamhet som programföretagen bedriver skall ha anknytning till uppdraget att bedriva radio- och </SPAN><NOBR>TV-sändningar</NOBR> i allmänhetens tjänst (kärnverksamheten).</P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">All medieverksamhet som programföretagen bedriver skall uppfylla de krav som gäller för kärnverksamheten.</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Programföretagen skall inte bedriva verksamhet som kan hota den publicistiska självständigheten eller som kan leda till att kärnverk- samheten utarmas.</SPAN></P>
<P class="p70 ft0">I takt med att informationstekniken utvecklas förbättras möjligheterna att ge radio- och <NOBR>TV-programmen</NOBR> ett mervärde för publiken. Internet kan vara ett viktigt redskap för att komplettera och ge ytterligare information i anslutning till programverksamheten i radio och TV. Radio- och TV- verksamheten medför också att det inom företagen samlas produkter, kompetenser och resurser som kan användas även för andra ändamål. Detta gäller bl.a. uthyrning av tillfällig överkapacitet, att programidéer eller färdiga program kan säljas till andra radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> och att distributionsteknik som har anskaffats för den egna verksamheten också kan betjäna andra programföretag. Mycket av detta sker redan i dag.</P>
<P class="p50 ft0">Det är givetvis viktigt att public <NOBR>service-företagen</NOBR> ges möjligheter ligga långt framme när det gäller utveckling och tillämpning av ny teknik. Programföretagen bör kunna bedriva verksamhet via andra medier än radio och TV så länge det handlar om att stödja pro- gramverksamheten, öka tillgängligheten och skapa ett mervärde för publiken. Det skulle däremot vara tveksamt eller direkt olämpligt om dessa verksamheter utvecklades så att de förlorade sitt direkta samband med radio- och <NOBR>TV-sändningarna.</NOBR></P>
<P class="p58 ft0">Det är också rimligt att programföretagen kan sälja program eller hyra ut resurser om det innebär att resurser som i första hand är anskaf- fade för den egna verksamheten får en högre utnyttjandegrad. På så sätt blir det möjligt att hålla en hög kompetens på olika specialområden där underlaget annars kan bli för litet. En förutsättning är att sådan verk-</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">samhet bedrivs på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.</P>
<P class="p51 ft0">Det blir betydligt mer tveksamt om programföretagen skulle bygga upp en organisation som är större än vad som behövs för att klara de egna behoven och där t.ex. uthyrning till utomstående är en del av verksamhetsidén. Detta gäller givetvis i särskilt hög grad om verksam- heten är förenad med ett ekonomiskt risktagande eller om de priser som utomstående betalar inte avspeglar programföretagens alla kostnader, dvs. om det finns risk att verksamheten subventioneras med TV- avgiftsmedel.</P>
<P class="p47 ft0">Den publicistiska självständigheten och oberoendet är grunden i public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR> Regelverk, ägarförhållanden och finansie- ringssätt syftar alla till att skapa förutsättningar för programföretagens självständighet och oberoende såväl i förhållande till staten som till kommersiella och andra intressen.</P>
<P class="p47 ft0">Mot denna bakgrund är det nödvändigt att programföretagen inte engagerar sig i verksamheter som skulle kunna hota självständigheten eller oberoendet. Som exempel kan nämnas att programföretagen inte bör göra sig beroende av samarbete med kommersiella aktörer eller av kommersiell finansiering.</P>
<P class="p49 ft0">Generellt är en utveckling mot att public <NOBR>service-företagens</NOBR> program och tjänster görs tillgängliga på flera sätt än tidigare positiv för publi- ken. Samtidigt bör man beakta att alla nya distributionsformer ännu inte är tillgängliga för alla. Traditionella radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> når i dag i princip samtliga hushåll i Sverige. Nära nog samtliga hushåll tar dess- utom del av public <NOBR>service-företagens</NOBR> sändningar i dess traditionella form. Frågan om att använda nya distributionsformer är givetvis också en fråga om resurser. Public <NOBR>service-företagens</NOBR> kärnverksamhet finan- sieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> Det finns gränser för hur mycket medel som kan fås på denna väg, varför ett balanserat förhållningssätt i fråga om ett vidgat uppdrag till nya verksamheter blir nödvändigt.</P>
<P class="p50 ft0">Jag konstaterar också att de regleringsmässiga förutsättningarna är olika beroende på vilket sätt programföretagen publicerar material. Av den genomgång som gjorts kan jag dra slutsatsen att regeringen i dagsläget inte kan ställa upp särskilda villkor för SVT:s eller övriga programföretags sändningar som sker via exempelvis satellit, <NOBR>text-TV</NOBR> eller Internet. Den tekniska utvecklingen kan därmed få sådana kon- sekvenser att innebörden i public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> riskerar att tunnas ut i takt med att allt fler distributionsformer används.</P>
<P class="p49 ft0">Enligt min mening är det olämpligt att de grundläggande regler som alltjämt bör gälla för public <NOBR>service-verksamheten,</NOBR> t.ex. kraven på sak- lighet och opartiskhet och förbudet mot reklam, inte är tillämpliga i den mån företagen sänder i nya distributionsformer. Principen bör vara att</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p9 ft13">Sammanfattning <SPAN class="ft0">31</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">samma regler så långt möjligt gäller för sändningarna oavsett distribu- tionsform. Mot denna bakgrund pekar jag på behovet av att se över gällande lagstiftning.</P>
<P class="p72 ft0">Jag har i utredningsarbetet inte funnit några argument som talar emot ordningen med att Granskningsnämnden för radio och TV genom efterhandsgranskning av program övervakar efterlevnaden av till- ståndsvillkoren och lagbestämmelserna om sändningarnas innehåll samt har uppgiften att granska företagens public <NOBR>service-redovisningar.</NOBR> Denna ordning bör, enligt min mening, gälla även fortsatt.</P>
<P class="p73 ft6"><SPAN class="ft0">I kapitel 16 </SPAN>Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter <SPAN class="ft0">behandlas frågan om vilka verksamheter som bör kunna finansieras med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">TV-avgiftsmedel</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> och vilka som bör ha andra intäkter. I sammanhanget tas särskilt frågan om programföretagens Internetverksamhet upp. Slutligen diskuteras också om ordningen för revision och redovisning i programföretagen är ändamålsenlig.</SPAN></P>
<P class="p45 ft0">Som framgått tidigare har stora förändringar påbörjats de senaste åren vad gäller public <NOBR>service-företagens</NOBR> distribution. På sikt kan helt nya verksamhetsformer komma att uppstå. Mot bakgrund av nuvarande public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> samt de beslut som riksdag och regering fattat de senaste åren kan jag konstatera att följande verksamheter bör betraktas som verksamheter som ingår i uppdraget och som därmed bör kunna finansieras med avgiftsmedel:</P>
<P class="p74 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Produktion och inköp av radio- och </SPAN><NOBR>TV-program</NOBR></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Utsändning av radio- och </SPAN><NOBR>TV-program</NOBR> via marksändningar</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft26">·</SPAN><SPAN class="ft24">Utveckling av nya programformer och programkanaler i samband med övergången till digital sändningsteknik, t.ex. interaktiva tjänster kopplade till radio- och </SPAN><NOBR>TV-programmen</NOBR></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Direkt programrelaterad verksamhet på Internet, t.ex. företagens</SPAN></P>
<P class="p77 ft0">webbplatser med möjlighet att ta del av information och fördjupning och att se och lyssna på radio- och <NOBR>TV-program.</NOBR></P>
<P class="p78 ft0">Generellt kan konstateras att de verksamheter som inte utgör en del av kärnverksamheten och därmed inte skall finansieras med <NOBR>TV-avgifts-</NOBR> medel bör betraktas som sidoverksamheter. Sådana verksamheter skall således täcka sina egna kostnader och i övrigt bedrivas på ett kon- kurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.</P>
<P class="p79 ft27">Programföretagens verksamhet på Internet är särskilt svår att bedöma i detta avseende. Å ena sidan kan Internet betraktas som en självklar del av public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet genom att det utgör ett sätt att komplettera och ytterligare öka tillgängligheten till programföretagens</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">programverksamhet. I det fallet bör Internetverksamheten självfallet kunna finansieras med avgiftsmedel. Frågan är dock en annan om programföretagen skulle bedriva verksamhet som enbart finns på nätet. Då är det inte längre självklart att verksamheten kan finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> eller att företagen överhuvudtaget bör bedriva sådan verksamhet.</P>
<P class="p49 ft0">Samtliga tre programföretag önskar utvidga sin verksamhet på Inter- net. Dels handlar det om att bedriva verksamhet som kan ses som ett direkt komplement till radio- och <NOBR>TV-programmen,</NOBR> dels vill företagen bland annat ge publiken ytterligare möjligheter att genom egna val få tillgång till program från t.ex. arkiven. Den exakta utformningen av verksamheten på Internet är ännu inte helt tydlig i något av företagen.</P>
<P class="p47 ft2">Inför ett ställningstagande till omfattningen av public <NOBR>service-före-</NOBR> tagens engagemang i verksamhet på Internet bör faktorer som tillgäng- lighet, regler, kostnader, integritet och oberoende och konkurrensneut- ralitet vägas in.</P>
<P class="p51 ft0">En grundläggande princip för public <NOBR>service-företagens</NOBR> program- verksamhet bör även i fortsättningen vara att sändningarna skall vara tillgängliga för alla utan krav på särskilda avgifter utöver erlagd TV- avgift. Det kan dock på sikt komma att utvecklas tjänster som kräver extra intäkter, t.ex. när program från arkiven görs tillgängliga på begä- ran av enskilda. Kostnader uppstår då för exempelvis administration och upphovsrättsersättningar. Det kan, enligt min mening, vara motiverat med särskilda avgifter för de som önskar ta del av sådana tjänster som går utöver radio- och <NOBR>TV-sändningarna.</NOBR></P>
<P class="p51 ft0">I kapitlet konstaterar jag också att det finns anledning att förtydliga systemet för kontroll och revision av de dokument där programföretagen lämnar redovisning till statsmakterna om resursanvändning m.m. Genom <NOBR>TV-avgiften</NOBR> ställs allmänhetens medel till public <NOBR>service-företagens</NOBR> förfogande. Det är naturligt att ställa höga krav på öppenhet och insyn i en verksamhet med de förutsättningar som gäller för dessa programföretag.</P>
<P class="p80 ft0">Behovet av ett större och mer samlat grepp på framtidsfrågorna för radio och TV i allmänhetens tjänst ökar. Jag har på den korta tid som stått till mitt förfogande inte kunnat göra en fullständig bedömning av vilka större förändringar som kan bli nödvändiga med anledning av denna utveckling. Nuvarande struktur med separata programföretag och med dagens finansieringsförutsättningar kan, enligt min mening, fungera väl ytterligare en tillståndsperiod.</P>
<P class="p49 ft2">I kapitel 17 <SPAN class="ft21">Övriga framtidsfrågor </SPAN>föreslår jag att en utredning bör tillsättas redan vid ingången av en ny tillståndsperiod med uppgift att se över frågan om public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> förutsättningar i ett större</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p9 ft13">Sammanfattning <SPAN class="ft0">33</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">sammanhang. En sådan utredning bör särskilt överväga vilken organi- sationsform för public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> som på längre sikt är mest ändamålsenlig med tanke på konvergens, nya medier, ökade förut- sättningar för interaktivitet m.m.</P>
<P class="p47 ft0">Som tidigare konstaterats sker stora förändringar inom medieom- rådet. Utvecklingen går mot integration av olika medieformer i en och samma verksamhet. Konvergensutvecklingen innebär att public service- verksamheten i framtiden kommer bedrivas inom ramen för en allt större internationell och kommersiellt driven mediemarknad. Mycket talar för att de kommersiella aktörer som överlever i konkurrensen kommer att bli allt starkare. Utvecklingen går fort, men präglas också av en betydande osäkerhet. Det är dock klart att public <NOBR>service-företagen</NOBR> kommer att ställas inför nya utmaningar.</P>
<P class="p50 ft0">Det är av stor vikt att public <NOBR>service-företagen</NOBR> kan planera för en verksamhet som är slagkraftig och kan möta publikens behov också på lång sikt. Även i en konvergerad medievärld med stora tekniska föränd- ringar bör public <NOBR>service-företagens</NOBR> utgångspunkt vara att gamla såväl som nya tjänster skall baseras på ett programinnehåll som motsvarar de högt ställda förväntningar allmänheten har rätt att ha. Mycket talar där- för för att programföretagen bör utveckla en gemensam strategi för den samlade programverksamheten. Utgångspunkten bör vara att publicis- tiska bedömningar avgör i vilka medier programmen skall sändas i snarare än en viss företagsstruktur.</P>
<P class="p49 ft2">Enligt Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> skall tillstånd som meddelas av rege- ringen gälla för en viss tid. De senaste tillståndsperioderna har varit av olika längd. Perioden före nuvarande tillståndsperiod var fyra år (1993– 1996) och nuvarande period är fem år <NOBR>(1997–2001).</NOBR></P>
<P class="p51 ft0">Olika förhållanden bör beaktas vid valet av en lämplig tillstånds- period. En fördel med en lång tillståndsperiod är att programföretagen kan ges långsiktiga planeringsförutsättningar, vilket underlättar såväl företagens egna planering som deras relationer med olika aktörer i omvärlden. Mot en lång tillståndsperiod talar bl.a. de stora förändringar på teknikens område som är att vänta också under den närmaste perio- den. Vad som särskilt komplicerar bedömningen är frågan om en över- gång från analog till digital sändningsteknik. Det finns en risk att ett beslut om riktlinjer för en alltför lång period kan verka hämmande för företagens möjligheter att anpassa sig till den pågående utvecklingen.</P>
<P class="p51 ft2">Mot bakgrund av de resonemang jag fört ovan om behovet av att inom en snar framtid se över förutsättningarna för public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten i större skala än som nu varit möjligt, anser jag att till- ståndsperioden inte bör vara längre än fem år <NOBR>(2002–2006).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p10 ft0">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">1 Inledning</P>
<P class="p81 ft28"><SPAN class="ft28">1.1</SPAN><SPAN class="ft29">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Regeringen har i direktiven till denna utredning lagt särskild vikt vid det faktum att villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst skall ha en bred parlamentarisk förankring. Därför skall arbetet med att ta fram regeringens proposition med förslag till riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst för nästa tillståndsperiod ske under medverkan av en beredningsgrupp där samtliga riksdagspartier är företrädda. Min uppgift har varit att förse denna parlamentariska beredningsgrupp med ett brett underlag för dess framtida ställningstaganden.</P>
<P class="p45 ft0">Utredningsdirektiven är mycket omfattande och täcker snart sagt varje aspekt av den svenska public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Jag har haft relativt kort tid till mitt förfogande, varför det underlag jag här presen- terar snarare har karaktären av en översiktlig beskrivning av gällande uppdrag, angelägna frågeställningar och problem än en fullständig genomgång och analys av alla aktuella frågeställningar.</P>
<P class="p45 ft0">Denna utrednings syfte är inte i första hand att utvärdera eller bedöma måluppfyllelsen i public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> På vissa områ- den görs sådana bedömningar av verksamheten hittills under nuvarande tillståndsperiod. Min ambition har dock varit att presentera ett underlag som belyser svensk radio och TV i allmänhetens tjänst ur olika per- spektiv, utifrån de frågeställningar som anges i direktiven, och att detta underlag kan tjäna som en startpunkt för vidare diskussion i den parla- mentariska beredning som tar vid när mitt arbete är slutfört. I den mån detta underlag blir föremål för remissbehandling kommer ytterligare information att kunna läggas till den bild jag här presenterar.</P>
<P class="p45 ft0">Avsikten är att betänkandet skall kunna läsas som en uppdaterad sammanställning av relevanta fakta och resonemang kring den svenska public <NOBR>service-verksamheten,</NOBR> statsmakternas krav på densamma och de utmaningar som verksamheten står inför. Dessutom diskuteras, där det varit möjligt, alternativa lösningar på framtida riktlinjer för företagens uppdrag.</P>
<P class="p45 ft2">Riksdagens kulturutskott har i två betänkanden under 1999 och 2000, med anledning av motioner i riksdagen, berört de frågor jag haft i</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>Inledning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">uppdrag att behandla (1999/2000:KrU1 och 1999/2000:KrU8). Jag har i mitt arbete försökt att så långt möjligt tillgodose de önskemål om information som utskottet ger uttryck för. Merparten av utskottets öns- kemål täcks för övrigt av direktiven till denna utredning.</P>
<P class="p56 ft0">Utredningsarbetet har skett i dialog med Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB och har därmed inneburit att material tagits fram i nära och fortlöpande samverkan med programföretagen och deras dotterbolag. Samtliga tre programföretag har lämnat var sitt sammanhållet dokument till utredningen där respektive företags synpunkter på direktiven och de ytterligare frågor jag ställt i utredningsarbetet redovisas. När jag i betänkandet hänvisar till programföretagens synpunkter, önskemål m.m. är källan, om inget annat sägs, dessa dokument (dir. 63/00, 64/00, 65/00). Andra källor av vikt är programföretagens årsredovisningar, budgetunderlag och public service- redovisningar för perioden <NOBR>1997–2000.</NOBR> Därutöver har jag haft samtal med en rad företrädare för respektive programföretag.</P>
<P class="p55 ft0">Jag har också, i enlighet med utredningsdirektiven, haft samråd med Utredningen om erfarenheter av branden i Göteborg (Fö 1999:02) och <NOBR>Digital-TV-kommittén</NOBR> (Ku 1997:06).</P>
<P class="p51 ft0">En av många utgångspunkter för mitt arbete har varit att ta del av den omfattande vetenskapliga forskning på medieområdet som finns såväl i Sverige som i andra länder. Jag har också beställt underlag från ett antal svenska medieforskare. Vid institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet har utarbetats ett under- lag för kap. 5 om svenska folkets syn på radio och TV i allmänhetens tjänst. Underlaget är skrivet av doktoranden Anna Maria Jönsson under ledning av professor Lennart Weibull.</P>
<P class="p50 ft0">Professor <NOBR>Karl-Erik</NOBR> Gustafsson vid Handelshögskolan i Göteborg har författat ett underlag om olika finansieringsmetoder för radio och TV, som utgör ett av underlagen för kap. 10. Professor Olle Findahl vid Umeå universitet och professor Lowe Hedman vid Uppsala universitet har tagit fram underlag till utredningen om den svenska TV- respektive radiomarknaden. Kap. 14 om mervärdesskattefrågor har utarbetats med hjälp av utredningens expert Ulrika Hansson.</P>
<P class="p49 ft0">Utredningen har också varit i kontakt med ett stort antal enskilda och företrädare för olika intresseorganisationer, forskarsamhället, myndigheter, andra medieföretag m.fl. Vi har genomfört två studieresor till Danmark och Storbritannien samt en del resor inom landet. Vi har också beställt material från Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Nederländerna och Spanien.</P>
<P class="p47 ft2">Bland det material jag nu överlämnar till Kulturdepartementet finns, utöver detta betänkande och den antologi med bidrag från elva olika skribenter jag gav ut i mars 2000, programföretagens underlag till</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td82"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td83"><P class="p9 ft13">Inledning <SPAN class="ft0">37</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td84"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">utredningen, de underlag från medieforskare som beskrivits ovan samt de övriga skrivelser som inkommit till utredningen, bl.a. från olika intresseorganisationer på kulturområdet, från företrädare för delar av handikapprörelsen och från organisationer som företräder olika språk- grupper och minoritetsgrupper.</P>
<P class="p47 ft0">På grund av att detta betänkande har karaktären av ett underlag för fortsatt beredning snarare än ett förslag i traditionell mening har jag valt att låta mina bedömningar framgå i löpande text. De är dock samlade i särskilda avsnitt i varje kapitel. Delar av betänkandet utgör bak- grundsbeskrivningar, medan det på vissa håll också finns resonemang som har karaktären av ställningstaganden eller förslag från min sida.</P>
<P class="p49 ft0">I kap. 2 redogör jag kortfattat för public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> framväxt i Sverige och utvecklingen sedan dess fram till dagens upp- drag. I kap. 3 presenterar jag min bild av väsentliga utvecklingsdrag i det svenska och i viss mån det internationella medielandskapet och vilka konsekvenser utvecklingen kan antas få för den svenska public service- verksamheten. Framställningen avser bl.a. de senaste decenniernas erfarenheter från såväl svensk som utländsk medieforskning. I kap. 4 redogör jag för undersökningar av programutbudet i svensk radio och TV under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p50 ft0">I kap. 5 presenteras en undersökning av svenska folkets syn på, inställning till och förtroende för svensk radio och TV i allmänhetens tjänst. I kap. 6 går jag sedan igenom de principer som enligt min mening bör gälla för public <NOBR>service-företagens</NOBR> programuppdrag samt behandlar de särskilda programfrågor som anges i utredningsdirektiven, bl.a. frågor om avvägningen mellan kvalitet och kvantitet, företagens kulturansvar och uppgifterna att särskilt beakta funktionshindrades situation samt etniska och språkliga minoriteter.</P>
<P class="p49 ft0">I kap. 7 behandlar jag dels frågan om relationen mellan statsmakterna och programföretagen, dels de frågor som tas upp i direktiven som rör villkor för programföretagens inre organisation, exempelvis villkor om att en viss del av programproduktionen skall ske utanför Stockholm, utomståendes medverkan i programproduktionen och nyhetsverksamheten inom SVT. I kap. 8 behandlas Utbildningsradions verksamhet samlat, dels utifrån de frågeställningar som anges i direk- tiven, dels med hänsyn till de önskemål som Utbildningsradion och övriga programföretag själva tagit upp i sina underlag till utredningen. I detta kapitel diskuteras också möjligheterna att stärka programföre- tagens samlade folkbildningsansvar.</P>
<P class="p50 ft0">Kap. 9 handlar om distribution av programföretagens sändningar, med fokus på frågeställningen om en övergång från analog till digital sändningsteknik för radio och TV. I kap. 10 redogörs för erfarenheter under <NOBR>1990-talet</NOBR> vad gäller olika metoder att finansiera radio och TV i</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">38 </SPAN>Inledning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">allmänhet och public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i synnerhet samt min bedömning vad gäller den huvudsakliga finansieringen för den närmaste framtiden.</P>
<P class="p51 ft0">I kap. 11 görs en kort analys av det svenska <NOBR>TV-avgiftssystemet</NOBR> under <NOBR>1990-talet</NOBR> fram till i dag, där jag bl.a. pekar på behovet av vissa ändringar i lagen om <NOBR>TV-avgift.</NOBR> Därefter behandlas i kap. 12 dagens system för medelstilldelning till programföretagen. Som en följd av analysen av dagens system och de problem som följer av detta diskuteras olika sätt att förenkla systemet för medelstilldelning. I kap. 13 redovisas en lägesbeskrivning och en analys av programföretagens finansiella situation. I det sammanhanget görs också beräkningar utifrån olika antaganden när det gäller situationen på rundradiokontot (där TV- avgiftsmedlen samlas) de närmaste åren samt en bedömning av ordningen med att särskild medelstilldelning utgår till programföretagen för vissa bestämda ändamål.</P>
<P class="p47 ft0">I utredningsdirektiven anförs att jag skall analysera möjligheterna till och konsekvenserna av att införa mervärdesskatt på <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> I kap. 14 görs en analys av dessa frågor i förhållande till såväl <NOBR>EG-rätten</NOBR> som till svenska förhållanden och svensk lagstiftning.</P>
<P class="p47 ft0">I kap. 15 behandlas det regelverk som utgör en av grunderna för det allmännas inflytande på public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Genomgången av regelverket görs för att klargöra vilka de formella ramarna är och kan vara för verksamheten i en föränderlig mediesituation och vad som eventuellt måste framgå på annat sätt samt om det finns behov av änd- ringar i gällande lagstiftning. I kapitlet behandlas också frågan om ord- ningen för uppföljning och granskning av programverksamheten.</P>
<P class="p49 ft0">Frågan om programföretagens kärnverksamhet respektive olika sidoverksamheter när det gäller finansiering m.m. diskuteras i kap. 16. I sammanhanget tas särskilt frågan om programföretagens Internetverk- samhet upp. Slutligen diskuteras behov av förändringar av ordningen för revision och redovisning i programföretagen.</P>
<P class="p49 ft0">Till det avslutande kap. 17 har förts de frågor som jag av olika anledningar inte kunnat behandla i tillräcklig omfattning och som därför får hanteras i andra sammanhang. Jag tar också upp behovet av att public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> uppdrag, inriktning och organisation på längre sikt bör utredas i ett större sammanhang samt frågan om den kommande tillståndsperiodens längd.</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p10 ft0">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">2 Radio och TV i allmänhetens tjänst</P>
<P class="p81 ft28"><SPAN class="ft28">2.1</SPAN><SPAN class="ft29">Inledning</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Särskilda villkor för radio och TV gäller i de flesta länder. Villkoren har sin grund både i den genomslagskraft dessa medier har och i att frekvensbristen, åtminstone hittills, gjort det nödvändigt att begränsa antalet programföretag som sänder till hela befolkningen. Innehållet i krav och reglering varierar mellan länder och över tid. Vanligt är att de omfattar sändningarnas räckvidd, sammansättningen av programmen och relationen till den politiska makten.</P>
<P class="p45 ft0">En grundläggande princip för svensk politik på radio- och TV- området har alltsedan radiomediet introducerades i Sverige på <NOBR>1920-talet</NOBR> varit att hela befolkningen skall ges tillgång till ett allsidigt och oberoende utbud. Tekniska eller geografiska hinder skall inte stå i vägen för att hela programutbudet skall komma alla till del.</P>
<P class="p43 ft0">Radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i Sverige bedrevs redan tidigt av ett monopolföretag med förpliktelser att svara för att hela folket skall ha tillgång till ett programutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet. Den princip som har gällt för svensk radio och TV sedan starten 1925 kan karaktäriseras som ett <SPAN class="ft13">reglerat oberoende</SPAN>. De allmänna villkoren för radio- och <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> har fastställts av riksdag och regering på sådant sätt att allsidighet, kvalitet, minoritetshänsyn, decentralisering och ett betydande mått av intern mångfald skall gälla. Inom dessa ramar är det emellertid programföretagen som självständigt avgör hur programverksamheten skall utformas. Även för tiden efter att det legala monopolet upphörde med början i slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> har en stor del av de nationella radio- och <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> bedrivits inom ramen för en public <NOBR>service-verksamhet,</NOBR> eller <SPAN class="ft13">radio och TV i allmänhetens tjänst</SPAN>.<SPAN class="ft30">1</SPAN></P>
<P class="p83 ft0">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Tele- vision AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) har en sär-</P>
<P class="p84 ft32"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>I detta betänkande används begreppen radio och TV i allmänhetens tjänst och public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV synonymt. Med dessa begrepp avses de med <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> finansierade svenska företagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio.</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>Radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">ställning genom uppdraget att bedriva radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> till hela landet, samtidigt som företagen finansieras genom en offentligrättslig avgift. Det har ansetts naturligt att ställa höga krav på en verksamhet som har denna särställning.</P>
<P class="p43 ft0">Synen på vad som bör vara kärnan i public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> har skiftat över tiden och därmed också statsmakternas krav. Vissa grundläggande förutsättningar har emellertid varit relativt stabila under hela den tid verksamheten har pågått. Vad som är att betrakta som public service kan sägas vara föremål för en samverkan mellan de all- männa krav och riktlinjer statsmakterna formulerar och den självstän- diga ställning programföretagen har att utifrån dessa riktlinjer bedriva verksamheten.</P>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">2.2</SPAN><SPAN class="ft29">Historik</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Organisationen av den svenska radioverksamheten kom i första hand att präglas av utvecklingen i Storbritannien, även om erfarenheterna av radions introduktion i USA år 1920 också påverkade Sveriges ställ- ningstagande. I USA hade nämligen en helt annan tradition etablerats. Det kommersiella system med reklamfinansierad radio och senare även TV som utvecklades i USA betydde att statens reglering inledningsvis inskränktes till att främst gälla tilldelning av frekvenser. I de flesta europeiska länder valde man emellertid att under slutet av <NOBR>1920-talet,</NOBR> efter brittisk förebild, organisera radiosändningarna i form av nationella monopol där ett eller flera allmännyttiga företag fick sändningsrätten.</P>
<P class="p86 ft0">BBC:s förste chef, och den som sedermera fått personifiera den ursprungliga definitionen av public <NOBR>service-begreppet,</NOBR> John Reith, utvecklade tanken om verksamhetens ”public <NOBR>service-karaktär”</NOBR> på föl- jande sätt:</P>
<P class="p87 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft33">Den skall skyddas från kommersiella påtryckningar</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft33">Hela landet skall nås av dess sändningar</SPAN></P>
<P class="p88 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft33">Den skall organiseras som ett monopol</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft33">Programmen skall ha hög kvalitet</SPAN></P>
<P class="p89 ft0">I Sverige fick AB Radiotjänst år 1925 ensamrätten till radiosändningar. Radion betraktades som ett företag i allmänhetens tjänst som i princip skulle stå fritt gentemot staten och andra maktcentra, men staten skulle utöva en kontrollerande verksamhet och ytterst garantera den ekono- miska basen genom att radion finansierades genom licensavgifter. Staten skulle dock ha ansvaret för sändaranläggningar och sköta den tekniska distributionen av programmen till allmänheten. Alltifrån starten har</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td86"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p9 ft13">Radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft0">41</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">verksamheten reglerats genom avtal mellan staten (först företrädd av Telegrafstyrelsen, sedan av regeringen) och företaget.</P>
<P class="p72 ft0">Det första avtalet mellan staten och Radiotjänst från år 1924 inne- håller krav på att programmen skall vara av växlande art, skänka god förströelse, vara ägnade att vidmakthålla allmänhetens intresse för rundradio, hållas på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå samt vara präglade av vederhäftighet, saklighet och opartiskhet. Vidare skulle verksamheten bedrivas så att folkupplysningen och folkbildningsarbetet befrämjas. Avtalet innehåller även förbud mot reklam samt krav på att enskilds rätt ej kränks och att myndighetsmeddelanden skall sändas utan särskild ersättning. Flera av dessa grundläggande principer består, om än något annorlunda formulerade, än i dag.</P>
<P class="p43 ft0">Principen att public <NOBR>service-företagen</NOBR> självständigt utformar pro- gramverksamheten utifrån allmänna riktlinjer beslutade av regering och riksdag har legat fast under hela radions och televisionens historia i Sverige. I nästa avsnitt ges en översiktlig beskrivning av några viktiga utvecklingsdrag i den svenska public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> historia.</P>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">2.3</SPAN><SPAN class="ft29">Uppdragets förändring över tiden</SPAN><SPAN class="ft30">2</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Under de snart åtta decennier som public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV bedrivits i Sverige har vid att fåtal tillfällen statliga utredningar tillsatts för att förbereda beslut om statsmakternas riktlinjer för verksamheten. De stora utredningarna har oftast haft en parlamentarisk sammansättning med bred expertmedverkan och i bästa fall utgjort en slags ideologiska idédokument med en så bred politisk uppslutning som vid respektive tidpunkt var möjlig kring synen på radion och televisionen. Karakteris- tiskt för tiden före televisionens introduktion var dock att radiomediet inte var föremål för någon omfattande partipolitisk diskussion. I stort sett överlät de sittande regeringarna agerandet på Radiotjänst och stat- liga Telegrafstyrelsen som också hade en viktig roll vid radions intro- duktion.</P>
<P class="p86 ft0">Den första stora offentliga utredningen var 1933 års rundradio- utredning, därpå följde en utredning år 1943 och ytterligare två på 1950- talet. Som en klassiker i ämnet brukar framhållas 1960 års radio- utredning som efter fem års omfattande utredning presenterade sitt betänkande Radions och televisionens framtid i Sverige. (SOU 1965:20).</P>
<P class="p84 ft32"><SPAN class="ft31">2 </SPAN>Avsnittet bygger i huvudsak på de utredningar, propositioner och utskotts- betänkanden som behandlat frågan under perioden. För historiska genom- gångar av svensk public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV se också b.l.a. Elgemyr 1996, Hadenius/Weibull 1999, Hadenius 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>Radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft0">För tiden fram till mitten av <NOBR>1950-talet</NOBR> innebar radio i Sverige sänd- ningar i endast en kanal, huvudsakligen nyheter från TT, folkbild- ningsprogram och underhållning. Denna tid präglades av en från Sveriges Radios sida försiktig hållning till samhällsämnen och debatt. Betecknande var kanske att radions medarbetare under denna tid vanligen kallades ”Radio<SPAN class="ft13">tjänstemän</SPAN>”. Vid tiden för televisionens intro- duktion 1956 hade radion påbörjat en utveckling där programutbudet breddades och sändningstiden ökade. 1960 års radioutredning konsta- terade också att medierna gradvis fått en allt större betydelse för sam- hällsdebatten: ”den offentliga debatten i allmänhet, och den politiska debatten i synnerhet, har på senare år i viss mån anpassat sig efter etermediernas arbetssätt”.</P>
<P class="p50 ft0">Grundsynen i 1960 års radioutrednings förslag kom att få stor bety- delse för den fortsatta radio- och <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> i Sverige. För första gången gjordes ett försök att definiera vad public service innebar för svenska etermedier. En viktig tanke var att decentralisera beslut och säkra en mångfald i programverksamheten. Principen om att eter- medierna skulle garanteras frihet och integritet i förhållande till såväl politiska som kommersiella intressen underströks. Denna frihet måste, enligt utredningen samtidigt förenas med en ”medveten strävan till objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet och innefatta möjligheter för olika åsikter och meningsriktningar att komma till tals”. Några detaljerade föreskrifter för programverksamhetens närmare innehåll skulle inte förekomma, ansåg utredningen.</P>
<P class="p55 ft0">Riksdagens beslut år 1966 innebar bl.a. att en andra <NOBR>TV-kanal</NOBR> star- tades vid årsskiftet 1969/70 i syfte att ge publiken större valfrihet och förbättra möjligheterna till debatt och opinionsbildning. Bland de som i slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> var kritiska mot monopolet förespråkades en kom- mersiellt finansierad kanal i linje med det brittiska duopolet med licensfinansierade BBC och reklamfinansierade ITV. Det blev dock inte en privat kommersiell kanal utan ytterligare en kanal inom mono- polföretaget Sveriges Radio. De båda <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> fick likvärdiga uppdrag och skulle vara resursmässigt likställda och ha egna nyhets- redaktioner. Behovet av konkurrens och mångfald ansågs kunna tillgo- doses genom att ”en stimulerande tävlan” skulle råda mellan kanalerna. De två kanalerna nådde en stor publik och naturligt nog ökade sänd- ningstiden kraftigt, vilket också ledde till ökade tittartider. Samtidigt beslutades att distriktsverksamheten i både radio och TV skulle byggas upp – minst en fjärdedel av riksutbudet skulle nu produceras utanför Stockholm. Avtalet mellan staten och Sveriges Radio kom att sträcka sig över en lång period <NOBR>(1967–1979).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td86"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p9 ft13">Radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft0">43</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft6">Avtalsperioden <NOBR>1979–85</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">Nästa stora utredning, den parlamentariskt sammansatta 1974 års radioutredning (arbetade under åren <NOBR>1974–77)</NOBR> är den senaste i sitt slag som haft i uppdrag att i ett sammanhang behandla samtliga aspekter på den svenska public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> (eller radio- och <NOBR>TV-politiken</NOBR> överhuvudtaget).<SPAN class="ft30">3 </SPAN>För tiden därefter har förberedelserna för riksdagens beslut om riktlinjer för verksamheten skett på andra sätt än genom samlad offentlig utredning.</P>
<P class="p45 ft0">Under <NOBR>1970-talet</NOBR> pågick en ganska häftig debatt om en påstådd vänstervridning av samhällsdebatt och nyhetsrapportering inom Sveriges Radio. Andra ansåg att verksamheten hade ett alltför centralistiskt perspektiv. Radioutredningen föreslog dock inga omfattande föränd- ringar av kraven på programverksamheten utan underströk de principer som hävdats av 1960 års radioutredning. Viktigt för utredningen var dock att knyta an till de kulturpolitiska mål som antogs av riksdagen 1974. Utredningen förordade också ökade krav på insyn i programverk- samheten genom att föreslå inrättandet av nio regionala publikråd som skulle ge radion och televisionen vidgade kontakter med allmänheten och skilda publikgrupper. Förslaget kom dock inte att realiseras.</P>
<P class="p83 ft0">Genom 1978 års riksdagsbeslut kom Sveriges Radio att omorgani- seras till en sammanhållen koncern med ett moderbolag, Sveriges Radio, och fyra dotterbolag, Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Moderbolagets viktigaste uppgifter var att svara för en samordnad resursplanering för den samlade verksamheten, att besluta om medels- tilldelning till programföretagen, att fördela sändningstid mellan före- tagen och att tillsätta majoriteten av ledamöterna i programföretagens styrelser. Dotterbolagen hade dock ansvaret för utformningen av pro- gramverksamheten.</P>
<P class="p45 ft0">1966 års modell för kanalkonkurrens i TV kvarstod. Ett visst re- surstillskott tillfördes verksamheten i syfte att åstadkomma kvalitets- förbättringar i programverksamheten. Företagens kulturpolitiska ansvar betonades genom att särskilda villkor fördes in i avtalet och genom viss resursförstärkning som skulle göra det möjligt för radio och TV att spela en mer aktiv kulturpolitisk roll. Även decentraliseringskravet betonades och distriktsverksamheten kom den närmaste tiden att byggas ut kraftigt inom riksradion och i än högre grad inom Sveriges Television. Regionala nyhetssändningar skulle nu omfatta hela landet. Vidare genomfördes en</P>
<P class="p92 ft36"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft35">SOU 1977:19 </SPAN>Radio och TV <NOBR>1978-1985</NOBR></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft35">Prop. 1977/78:91, KrU24, rskr. 337</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">44 </SPAN>Radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">ordning med automatisk kompensation för kostnadsökningar genom ett särskilt index.</P>
<P class="p72 ft0">Ett principiellt viktigt beslut togs av den borgerliga regeringen 1978 då en försöksverksamhet med närradio tilläts utanför public service- sfären. Från början sände främst kyrkor och samfund, men några år senare började även politiska organisationer hitta till det nya mediet. Också kommersiella aktörer började intressera sig för den nya radion.</P>
<P class="p72 ft0">År 1978 resulterade ett mångårigt utredningsarbete om utbildnings- verksamhet genom radio och TV <NOBR>(TRU-kommittén)</NOBR> i beslut om ett nytt bolag, Sveriges Utbildningsradio AB. Detta bolag tog över <NOBR>TRU-kom-</NOBR> mitténs projektverksamhet samt delar av Sveriges Radios skattefinan- sierade utbildningsprogramverksamhet. Utbildningsradion organiserades som ett dotterbolag i Sveriges <NOBR>Radio-koncernen.</NOBR></P>
<P class="p93 ft6">Avtalsperioden <NOBR>1986–1992</NOBR></P>
<P class="p94 ft0">På <NOBR>1980-talet</NOBR> accentuerades kritiken mot public <NOBR>service-företagens</NOBR> dominans, såväl i Sverige som i övriga västeuropeiska länder. Public <NOBR>service-företag</NOBR> kritiserades för centralism och alltför omfattande byrå- krati. I Sverige, liksom i många andra länder, svarade public service- företaget bl.a. genom att decentralisera stora delar av programproduk- tionen inom företaget och öka andelen utläggningar av produktion. Samtidigt påbörjades ett omfattande moderniseringsarbete inom pro- gramföretagen, något som bl.a. ledde till rationaliseringar av verksam- heten.</P>
<P class="p45 ft0">Inför regeringens arbete med förslag till riktlinjer för ny avtalsperiod hade Sveriges Radiokoncernen inkommit med en s.k. initiativskrivelse med förslag om organisation m.m. av företagets verksamhet under kommande avtalsperiod. En parlamentarisk beredning tillsattes i januari 1985 med uppgift att behandla frågor inför förberedelserna för den nya avtalsperioden.</P>
<P class="p45 ft0">1986 års riksdagsbeslut innebar att en rad avregleringar infördes i syfte att verksamheten lättare skulle kunna anpassas till den förändrade mediesituationen. Bl.a. fick Sveriges Radio rätt att själv bestämma om sändningstidens längd och om distriktsindelningen samt rätt att initiera utredningar om förändringar. Tillstånd gavs till ett fjärde <NOBR>FM-nät</NOBR> (P4) som i huvudsak skulle förbehållas lokalradion. Genom att lokalradions sändningar nu koncentrerades till en egen kanal kom sändningstiden i radion att öka kraftigt. Sveriges Television medgavs rätt att ändra inriktningen av <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> så att distriktsverksamheten koncentre- rades till en kanal, TV 2 (rikskanalen).</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td86"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p9 ft13">Radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft0">45</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft2">Riksdagens beslut år 1986 innebar dock inga större förändringar av programverksamhetens uppdrag och inriktning.</P>
<P class="p51 ft0">I mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> lade satellittekniken och en omfattande kabelutbyggnad grunden för framväxten av en reell konkurrens även på den svenska marknaden. När Stenbeckssfärens Londonbaserade TV3 startade på nyårsafton 1987 bröts i praktiken public <NOBR>service-televi-</NOBR> sionens monopolställning i Sverige. TV3:s inträde på den svenska marknaden väckte åter liv i den gamla tanken från <NOBR>1960-talet</NOBR> om en Sverigebaserad privat kommersiell kanal. Efter en lång tids utredande och politiskt förhandlande tilldelades år 1991 privatägda TV4 sänd- ningstillstånd för en tredje markbaserad nationell <NOBR>TV-kanal.</NOBR> Med ensamrätten att sända reklam i det rikstäckande marknätet följde bl.a. att TV4 fick betala koncessionsavgift till staten och att en rad villkor för programverksamheten ställdes i avtalet med staten. TV4 kom snabbt att ta upp kampen om tittarna med Sveriges Television, med ett i flera avseenden konkurrenskraftigt programutbud.</P>
<P class="p50 ft0">TV4:s koncessionsavgift kom att bli en del av finansieringen av public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Fram till och med år 1995 fördes dessa medel till det s.k. rundradiokontot där <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> samlas (se kapitel 13). Genom beslut av riksdagen år 1991 tillfördes Sveriges <NOBR>Radio-koncernen</NOBR> ett reformtillskott på 600 miljoner kronor för perioden <NOBR>1992–1995</NOBR> för att ”ge förutsättningar för ett varierat programutbud av hög kvalitet även i den nya mediesituationen” (prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370). Samtidigt gav regeringen vissa riktlinjer för Sveriges Radio inför kommande avtalsperiod som innebar att moderbolagets ställning begränsades något till förmån för en ökad självständighet för programföretagen. Riktlinjerna innebar vidare att Riksradion och Lokalradion skulle slås samman till ett företag.</P>
<P class="p64 ft0">Kort tid efter beslutet att öppna för ytterligare en marksänd <NOBR>TV-kanal</NOBR> i Sverige introducerades också privat kommersiell radio år 1993. Sändningstillstånden såldes på offentlig auktion där högstbjudande fick koncession. Motiven bakom reformen var bl.a. att skapa förutsättningar för en strikt lokal radio med mångfald i utbudet. Systemet med auktioner hade dock skapat mycket höga (årliga) kostnader för sändningsrätterna och det dröjde inte lång tid förrän sändningstillstånden köptes upp av en handfull huvudaktörer och den nya radion kom att domineras av ett fåtal nätverk av stationer med ett i många stycken likartat programutbud, främst bestående av populärmusik.</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>Radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft6">Avtalsperioden <NOBR>1993–1996</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">Inte heller inför 1993 års avtal gjordes några större förändringar. Public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> förblev i huvudsak oförändrat, men kvalitetsaspekten betonades i propositionen genom en markering att public <NOBR>service-före-</NOBR> tagen inte skulle göra avkall på kvaliteten i den väntade konkurrens- situationen. Programföretagen fick i huvudsak fri bestämmanderätt i fråga om organisation, programinnehåll, sändningstid, distriktsindelning m.m. SVT:s distriktsproduktion skulle dock också i fortsättningen vara koncentrerad till en kanal. Ett kvantitativt krav infördes också i avtalet om att minst 40 procent av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar skulle ske utanför Stockholm.</P>
<P class="p86 ft0">I propositionen som föregick riksdagens beslut knöts an till förslaget från 1974 års radioutredning om inrättande av särskilda publikråd med representanter utsedda av regeringen. Förslaget avslogs dock av riksdagen med motiveringen att ett sådant inflytande på programverk- samheten av personer utsedda av regeringen skulle kunna inverka negativt på företagens självständiga ställning (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).</P>
<P class="p45 ft0">1992 års riksdagsbeslut innebar att koncernen skulle upplösas och moderbolaget läggas ned. De tre programföretagen SVT, SR och UR skulle vara självständiga bolag. Aktierna i de tre programföretagen, som dittills fördelats mellan pressen, näringslivet och folkrörelserna, skulle nu fördelas till en bredare ägarkrets dessutom bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella sammanslutningar. Upplösningen av koncernen kunde dock inte reali- seras på grund av att ägargrupperna från press och näringsliv inte längre ansåg sig vilja fortsätta som ägare.</P>
<P class="p86 ft0">Till bilden hör att flera av grupperna som hade andelar i SR började engagera sig i verksamhet utanför och delvis i konkurrens med SR. Exempelvis engagerade sig Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) i närradion, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i privat TV (Nordisk Television, senare TV4) och dagspressen var aktiv i lokal <NOBR>kabel-TV</NOBR> och såg en investeringspotential i privat lokalradio.</P>
<P class="p43 ft0">Eftersom 1992 års beslut inte kunde realiseras i fråga om ägar- strukturen, togs (efter en enmansutredning) ett nytt beslut år 1993 som innebar att SVT, SR och UR från den 1 januari 1994 kom att ägas av tre för ändamålet bildade förvaltningsstiftelser. Stiftelsernas syfte är att främja självständigheten hos de tre public <NOBR>service-företagen</NOBR> genom att äga programföretagens aktier och utse merparten av ledamöterna i pro- gramföretagens styrelser. De tre stiftelserna ombildades genom beslut av regeringen år 1997 till en stiftelse med motiveringen att det är mer rationellt att en enda stiftelse äger programbolagen. Beslutet innebar</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td86"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p9 ft13">Radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft0">47</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">ingen förändring i sak då stiftelserna redan tidigare haft identiska sty- relser och samma övergripande mål. Denna konstruktion gäller alltjämt (se kapitel 7).</P>
<P class="p72 ft0">Genom beslut av riksdagen år 1995 förändrades avtalet mellan staten och SVT så att kravet på att distriktens produktion skulle vara samlad i en kanal upphörde.<SPAN class="ft30">5 </SPAN>Modellen med två konkurrerande <NOBR>TV-kanaler</NOBR> inom företaget hade därmed upphört. 1996 genomförde SVT en omorganisation som ledde till att de två kanalerna försvann som själv- ständiga enheter. Programverksamheten koordinerades nu helt för de två kanalerna. En tanke var att genom denna samordning bättre kunna möta konkurrensen från de kommersiella kanalerna.</P>
<P class="p72 ft0">Även SR genomförde i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> omorganisationer för att bl.a. möta konkurrensen från den privata radion. P4 med de lokala sändningarna profilerades mot den medelålders publiken och P3 blev huvudsakligen en ungdomsradio. På detta sätt har SR lyckats behålla stora delar av publiken, även om just unga människor tenderar att i större utsträckning välja kommersiell musikradio.</P>
<P class="p45 ft0">Ytterligare ett viktigt beslut fattades av riksdagen i samband med beslut om medelstilldelning för budgetåret 1994/95. Beslutet innebar en besparing på medelstilldelningen till programföretagen. Regeringen konstaterade att i ”rådande ekonomiska läge, då det ställs krav på omfattande minskningar av den statliga konsumtionen, är det naturligt att motsvarande krav ställs även på de radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> som finansieras med offentligrättsliga avgifter” (prop. 1994/95:100, Bil. 12). De resurser som anvisas programföretagen skulle vara 11 procent lägre i fasta priser år 1998 jämfört med riksdagens beslut för år 1995. Detta har skett genom en jämn minskning av anslagsnivån under de aktuella åren. Sammanlagt minskades medelstilldelningen med ca 630 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) under åren <NOBR>1995–1998</NOBR> (för en översikt av den totala resursutvecklingen för public <NOBR>service-företagen,</NOBR> se kapitel 13). Samtidigt fördes intäkterna från TV4:s koncessionsavgifter, som dittills gått till rundradiokontot istället in i statsbudgeten.</P>
<P class="p95 ft28"><SPAN class="ft28">2.4</SPAN><SPAN class="ft29">Dagens public </SPAN><NOBR>service-uppdrag</NOBR></P>
<P class="p82 ft0">Våren 1994 publicerades departementspromemorian En radio och TV i allmänhetens tjänst! (Ds 1994:76). Skriften var utformad som ett dis- kussionsunderlag med frågor kring den framtida rollen för en radio och television i allmänhetens tjänst. Dåvarande statsrådet Birgit Friggebo tog därmed initiativ till en offentlig remissdiskussion där hon inbjöd radio-</P>
<P class="p96 ft11"><SPAN class="ft30">5 </SPAN>1994/95:KrU26, rskr. 1995/96:367.</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>Radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">och <NOBR>TV-företag,</NOBR> organisationer, föreningar och enskilda individer att lämna synpunkter till Kulturdepartementet. Ytterligare ett underlag för statsmakternas beslut om riktlinjer inför ny tillståndsperiod var Kulturutredningens betänkande (SOU 1995:84) som i vissa delar innehöll förslag avseende public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR></P>
<P class="p47 ft2">Regeringen tillsatte i juli 1995 en parlamentarisk beredningsgrupp med representanter för samtliga riksdagspartier med uppgift att överväga vilka krav som skulle ställas på den fortsatta public service- verksamheten.</P>
<P class="p51 ft0">Riksdagen beslutade i juni 1996 om riktlinjer för en radio och TV i allmänhetens tjänst (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297) för tillståndsperioden <NOBR>1997–2001.</NOBR> Riksdagens beslut innebar inte heller denna gång några omfattande förändringar av public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> i förhållande till det som gällt under perioden 1993– 1996. Till stora delar bekräftades public <NOBR>service-radions</NOBR> och tele- visionens centrala roll, vilket bl.a. innebär att programföretagen även i fortsättningen skall ha uppgiften att tillgodose alla publikgrupper med ett mångsidigt programutbud av hög kvalitet. TV skall även i fortsättningen sändas i två kanaler, SVT1 och SVT2. SR skall, liksom tidigare sända i fyra kanaler, varav en är uppbyggd av 25 lokala stationer. På några områden genomfördes dock vissa förtydliganden. Huvuddelen av dessa gällde att betona programföretagens kulturpolitiska ansvar.</P>
<P class="p47 ft0">Under tillståndsperioden skall programföretagen bl.a. vidga och fördjupa sitt kulturansvar, sända fler svenska program med hög kvalitet, öka samarbetet med kulturinstitutionerna, öka omfattningen av utomståendes medverkan, samarbetsprojekt och utläggningar av pro- duktionsuppdrag på fristående producenter. Vidare skall företagen till- handahålla program som speglar det mångkulturella samhället samt ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar. Programföretagen skall också i ökad utsträckning beakta funktions- hindrades och språkliga och etniska minoriteters behov; företagens resurser skall på dessa områden vara minst lika stora som under år 1996.</P>
<P class="p50 ft0">I propositionen förs ett relativt ingående resonemang om public ser- <NOBR>vice-företagens</NOBR> programverksamhet i relation till deras konkurrenters. Regeringen anför bl.a.: ”Även om de kommersiella radio- och TV- företagen har bidragit till att människors valmöjligheter har ökat, särskilt inom vissa programgenrer, har inte public <NOBR>service-företagens</NOBR> ansvar försvunnit, vare sig för någon viss publikgrupp eller för en viss sorts program” (s. 43). Vidare: ”konkurrensen om lyssnar- och tittarsiffror riskerar att leda till att public <NOBR>service-företagens</NOBR> programutbud förytligas. Höga lyssnar- och tittarsiffror får därför inte vara styrande för public <NOBR>service-företagens</NOBR> programplanering” (s. 44). Vad gäller</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td86"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p9 ft13">Radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft0">49</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">kvalitet konstaterar regeringen att ”public <NOBR>service-företagen</NOBR> skall efter- sträva kvalitet i alla sorters program” (s. 46) och vidare. ”i valet mellan lång och utökad sändningstid eller hög kvalitet bör programföretagen prioritera det senare (s. 58)”. Dessa resonemang ledde dock inte till några särskilda krav i företagens sändningstillstånd.</P>
<P class="p43 ft0">Den andel av allmänproduktionen i SVT:s och SR:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm skall under tillståndsperioden öka till 55 procent. Kravet på att det skall finnas två självständiga nyhets- redaktioner inom SVT återfinns även i nuvarande sändningstillstånd. Därutöver bestämmer programföretagen själva om regional och lokal indelning av organisationen.</P>
<P class="p45 ft0">Finansieringen av verksamheten skall liksom hittills ske med TV- avgiftsmedel. Programföretagen skall inte tillåtas finansiera sin verk- samhet med reklam. Sponsring får förekomma i SVT:s sändningar i samband med sportprogram och vissa evenemang.</P>
<P class="p43 ft0">Programföretagens redovisning till statsmakterna skall förtydligas. Företagen skall årligen följa upp och rapportera hur uppdraget uppfylls. Uppföljningsrapporterna skall ges in till Granskningsnämnden för radio och TV som skall granska om redovisningarna ger statsmakterna och allmänheten tillräckligt underlag.</P>
<P class="p93 ft6">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p94 ft0">En enkel och entydig sammanfattning av de villkor som gäller i dag för den svenska public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> är svår att göra. Villkoren för verksamheten kan emellertid sammanfattas under följande rubriker:</P>
<P class="p97 ft37">Geografisk rättvisa<SPAN class="ft2">, </SPAN>Redaktionellt oberoende<SPAN class="ft2">, </SPAN>Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Minoritetsansvar <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Finansiering genom avgifter<SPAN class="ft2">.</SPAN></P>
<P class="p98 ft13">Geografisk rättvisa</P>
<P class="p91 ft0">Sändningarna skall kunna tas emot i hela landet. Programföretagens decentraliserade organisation skapar förutsättningar för en mångfald på lokal och regional nivå. Genom olika krav på programföretagen skapas också förutsättningar för att händelser och företeelser i olika delar av landet kan speglas i programverksamheten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>Radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Redaktionellt oberoende</P>
<P class="p91 ft0">Programföretagen skall tillförsäkras ett oberoende från och en själv- ständighet i förhållande till såväl statsmakterna som kommersiella och andra intressen. Omsorgen om det redaktionella oberoendet avspeglas såväl i företagens sändningstillstånd som genom verksamhetens organi- sation och finansiering.</P>
<P class="p93 ft13">Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet</P>
<P class="p94 ft0">Public <NOBR>service-företagens</NOBR> program skall vara tillgängliga för alla delar av publiken. Det samlade programutbudet skall vara mångsidigt och omväxlande samt kännetecknas av hög kvalitet. Både små och stora publikgrupper skall få sina intressen tillgodosedda. Public <NOBR>service-före-</NOBR> tagen bör prioritera hög kvalitet före ökad kvantitet.</P>
<P class="p43 ft0">Programföretagens sändningsrätt skall vidare utövas opartiskt och sakligt. Verksamheten bör säkerställa en vidsträckt yttrande- och infor- mationsfrihet. Det är viktigt att många röster får komma till tals. En mångfald i nyhetsförmedling, perspektiv och urval skall eftersträvas även <SPAN class="ft13">inom </SPAN>public <NOBR>service-företagens</NOBR> utbud.</P>
<P class="p45 ft0">Variationen i det samlade programutbudet förutsätts också komma till uttryck i en mångfald av produktionskällor och en geografiskt spridd produktion, vilket bl.a. innebär en ökad omfattning av utomståendes medverkan, samarbetsprojekt och utläggningar av produktionsuppdrag.</P>
<P class="p99 ft13">Minoritetsansvar</P>
<P class="p94 ft0">Programföretagen skall ta särskild hänsyn till olika språkliga och etniska minoriteters förutsättningar. Vidare skall företagen beakta funk- tionshindrades varierande behov. En långsiktig målsättning bör vara att alla som bor i Sverige skall kunna få tillgång till radio- och <NOBR>TV-program,</NOBR> oavsett individuella förutsättningar.</P>
<P class="p93 ft13">Finansiering genom avgifter</P>
<P class="p91 ft0">Programföretagens utgifter i samband med produktion och utsändning av radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> finansieras genom <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Kommersiell reklam är inte tillåten. Programföretagen har ansvar för en effektiv hushållning med resurser och ökad produktivitet, inklusive ett löpande rationaliseringsarbete. Programföretagen skall inom givna resursramar göra nödvändiga prioriteringar för att uppfylla sitt uppdrag. Program-</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td86"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p9 ft13">Radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft0">51</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft2">företagen skall årligen följa upp och redovisa hur uppdraget uppfylls i särskilda public <NOBR>service-redovisningar.</NOBR></P>
<P class="p101 ft28"><SPAN class="ft28">2.5</SPAN><SPAN class="ft29">Viktiga förändringar efter 1996</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Principen för statsmakternas reglering av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> är, som framgått, att riktlinjerna beslutade av riksdag och regering ligger fast under hela tillståndsperioden. Detta är en viktig förutsättning för företagens integritet och möjlighet att planera långsiktigt. Men även under innevarande tillståndsperiod har en rad beslut fattats av stats- makterna som i hög grad har påverkat public <NOBR>service-företagens</NOBR> upp- drag. Några av de viktigaste är att:</P>
<P class="p102 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Riksdagen har beslutat om en successiv introduktion av digital sändningar i marknätet för såväl radio som TV (se kap. 9)</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Riksdagen har fattat beslut om särskild medelstilldelning till pro- gramföretagen för satsningar på förnyelse i samband med övergången till digital sändningsteknik. Sammanlagt kommer 445 miljoner kronor att ha tilldelats SR, SVT och UR för detta ändamål under perioden </SPAN><NOBR>1997–2001</NOBR> (se kap.13).</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Riksdagen har fattat beslut om särskild medelstilldelning till SVT om 75 miljoner kronor fr.o.m. 1 juli 1998 för satsningar på särskilt kvalificerad programproduktion av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom (se kap.7 och 13).</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Riksdagen har beslutat att tilldela SR 10 miljoner kronor år 2000 för att värna mångfald och kvalitet i programverksamheten. Ytterligare fem miljoner kronor har aviserats för år 2001 (se kap. 13).</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft26">·</SPAN><SPAN class="ft24">Regeringen har beslutat att SVT får starta nya programkanaler, bl.a. SVT24.</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Regeringen har beslutat att SVT (och UR) får sända i satellit med syfte att nå allmänheten i Sverige</SPAN></P>
<P class="p103 ft0">Totalt kommer 722,5 miljoner kronor under den nuvarande tillstånds- perioden att ha betalats ut till public <NOBR>service-verksamheten,</NOBR> utöver ordinarie medelstilldelning. Av dessa medel har 445 miljoner kronor avsett satsningar på förnyelse i samband med ny teknik och resterande 277,5 miljoner kronor avsett olika former av kvalitetsstöd för program- verksamheten, varav merparten gått till SVT. Viktigt att notera är att dessa medel är engångsmedel, dvs. nivån på programföretagens medelstilldelning har inte höjts med dessa belopp.</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">52 </SPAN>Radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">2.6</SPAN><SPAN class="ft29">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Fram till tidigt <NOBR>1980-tal</NOBR> skedde all expansion och utveckling av radio och TV i Sverige inom ramen för Sveriges <NOBR>Radio-koncernen</NOBR> och under inflytande av offentlig reglering. Det svenska etermediesystemet har sedan början av <NOBR>1980-talet</NOBR> utvecklats från en relativt enhetlig struktur inom ramen för public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV till att omfatta ett stort antal aktörer. Samtidigt har konkurrensen från den kommersiella radio- och <NOBR>TV-marknaden</NOBR> satt mycket få spår i statsmakternas riktlinjer för public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Statsmakternas stöd för public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV har varit fortsatt starkt. I stora delar har regleringen av verksamheten sett likadan ut under den senaste <NOBR>15-årsperioden.</NOBR> Däremot har naturligtvis programföretagen på olika sätt anpassat sin verksamhet till de förutsättningar som råder i den nya mediesituationen. Programföretagens frihet att själva avgöra organisatoriska och pro- grammässiga frågor har över tid ökat.</P>
<P class="p83 ft0">Den ökade konkurrensen och utbudet har naturligt nog lett till att public <NOBR>service-företagens</NOBR> lyssnar- och tittarandelar minskat. Lyssnare och tittare har delats upp mellan allt fler kanaler. För närvarande finns ca femton kommersiella <NOBR>TV-kanaler</NOBR> som särskilt vänder sig till en publik i Sverige. Inom radion har 84 företag tillstånd att sända kommersiell lokalradio.</P>
<P class="p45 ft0">Man kan i viss mån tala om en gradvis avreglering av det svenska public <NOBR>service-systemet.</NOBR> Statsmakternas inblandning i programföre- tagens inre angelägenheter har under senare delen av <NOBR>1900-talet</NOBR> gått från att vara relativt detaljerad till en allt större grad av självständighet för företagen. Ett tydligt uttryck för detta är frånvaron av detaljerade krav på hur resurserna skall fördelas mellan olika områden. Detaljerade krav förekommer endast i mycket liten utsträckning i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Tvärtom är kraven i stor utsträckning formulerade i allmänna ordalag, även om vissa kvantitativa krav har förts in i det nuvarande uppdraget.</P>
<P class="p86 ft0">Samtidigt som public <NOBR>service-företagens</NOBR> uppdrag, organisation och omfattning har förändrats, har den grundläggande principen att pro- gramverksamheten skall bedrivas självständigt och inte påverkas av statliga eller kommersiella intressen legat fast. Även programföretagens uppdrag att tillhandahålla ett mångsidigt och brett programutbud, att erbjuda nyheter, kulturprogram i vid mening och underhållning av hög kvalitet har funnits kvar. Principen att programmen skall kunna tas emot av hela befolkningen och att sändningarna skall vara <NOBR>icke-kommersiella</NOBR> och finansieras genom avgifter har behållits oförändrad. Sammanfattningsvis kan konstateras att:</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td86"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p9 ft13">Radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft0">53</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">det har förekommit en kontinuerlig ökning av programverksamheten inom public service. Detta har skett genom att programföretagen både i radio och TV valt att sända både i fler kanaler och under en allt större del av dygnet. Dessutom har distriktsverksamheten byggts ut både i radio och TV,</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">programföretagen har successivt givits allt större frihet att avgöra frågor om programverksamhetens utformning, sändningstid och organisation,</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">statsmakternas krav på programverksamheten fortsätter att hållas allmänt formulerade, men ökad tyngd har lagts vid hög kvalitet och vid programföretagens kulturansvar. Kraven på att en allt större del av allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm har skärpts, lik- som att företagen i högre utsträckning skall anlita utomstående i programverksamheten och lägga ut produktion på fristående produ- center,</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">programföretagen är i dag tre helt självständiga aktiebolag. Den gamla koncernstrukturen med ett gemensamt moderbolag har ersatts av en stiftelse vars huvuduppgift är att utse ledamöter i program- bolagens styrelser. Detta har å ena sidan lett till ökad självständighet för respektive företag och sannolikt en minskad byråkratisk överbyggnad. Å andra sidan saknas i dag en samordning bl.a. vad gäller resursplanering och medelsfördelning för den samlade public </SPAN><NOBR>service-verksamheten</NOBR> motsvarande det ansvar som åvilade det gamla moderbolaget.</P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">en central del av det nuvarande uppdraget är att programföretagen har fått uppgiften att på ett mer samlat och tydligt sätt än tidigare redovisa hur man uppfyller sitt uppdrag. I de s.k. </SPAN><SPAN class="ft13">public service- redovisningarna </SPAN>redovisar programföretagen varje år dels en tolk- ning av hur man uppfattar sitt uppdrag, dels hur man valt att bedriva verksamheten för att klara detta uppdrag. I redovisningarna återfinns såväl den samlade utbuds- och kostnadsstatistiken som resonemang och kommentarer om uppnådda resultat. Redovisningarna syftar till att dels utgöra en grund för en allmän debatt om public service- verksamheten, dels fungera som ett viktigt underlag för statsmakternas beslut om framtida riktlinjer.</P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">den </SPAN><NOBR>11-procentiga</NOBR> besparing som gjordes på verksamheten inom SR, SVT och UR under perioden <NOBR>1995–1998</NOBR> har förutsatts kunna ske med bibehållet public <NOBR>service-uppdrag.</NOBR> Riksdagens kulturutskott skrev i samband med beslutet om besparing att ”det är fullt möjligt för programföretagen att även med en besparing av den storlek som regeringen föreslagit uppfylla de krav som det nuvarande public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> ställer” (bet. 1994/95:KrU26 s. 11). Vid riks- dagens beslut om riktlinjer för perioden <NOBR>1997–2001</NOBR> ingick bespa-</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">54 </SPAN>Radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft0">ringen, samtidigt som vissa krav skärptes, bl.a. vad gäller utom- ståendes medverkan. Det har sedan varit programföretagens ansvar att genomföra besparings/rationaliseringsarbetet på ett sådant sätt att public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> kan uppfyllas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p10 ft0">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">3 Medier i förändring</P>
<P class="p42 ft0">Som bakgrund för överväganden om vilken roll radio och TV i allmän- hetens tjänst bör ha i det framtida medielandskapet ges i detta kapitel en översiktlig beskrivning av några centrala utvecklingstendenser på medieområdet och hur dessa kan tänkas påverka förutsättningarna att bedriva en fortsatt framgångsrik politik på området.</P>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft28">3.1</SPAN><SPAN class="ft29">Medier och mediepolitik</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Människors behov av goda berättelser och information om sin omvärld är stort. Några av mediernas viktigaste funktioner är just att underhålla, roa och oroa. Men det är också genom massmedierna som vi får det mesta av vår information om det som ligger utanför vår omedelbara erfarenhet; stora delar av det som vi tror oss veta om världen har vi fått besked om genom massmedierna. Många av oss får också en stor del av våra kulturupplevelser genom massmedierna; de människor som tar del av olika kulturyttringar via radio och TV är mångdubbelt fler än de som besöker kulturinstitutionernas föreställningar och evenemang. Medierna sätter sökarljuset på allvarliga missförhållanden, i medierna förs en stor del av det offentliga samtalet och det är följaktligen medierna som i mångt och mycket bestämmer såväl vilka samtalsämnen som är intressanta som vad man inte bör tala om.</P>
<P class="p86 ft0">Medierna är på många sätt sammanlänkade med det övriga samhäl- leliga livet, inom politik, näringsliv och kulturliv. I och med att medie- området expanderat har också dess ekonomiska betydelse ökat. Mass- mediernas största betydelse i samhället är dock inte i första hand eko- nomiskt utan handlar om deras roll för den demokratiska processen, det svenska språket och kulturen i vid mening.</P>
<P class="p45 ft0">Fria och självständiga medier, mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning är därför av avgörande betydelse för den fria åsikts- bildningen i en demokrati. En mångfald av fria och självständiga röster borgar för att det finns någon som avviker, som ställer obekväma frågor, som lyfter fram olika intressen, som fritt kan kritisera såväl offentlig</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB35552x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>Medier i förändring <SPAN class="ft0">SOU 2000:55</SPAN></P>
<P class="p44 ft2">som privat maktutövning och som belyser missförhållanden inom alla delar av samhället.</P>
<P class="p72 ft0">Framväxten av de moderna massmedierna är parallell med utveck- lingen av det representativa och så småningom också demokratiska sty- relseskicket i Sverige. Rundradion har funnits nästan lika länge som den allmänna rösträtten. Ljudradion och så småningom televisionen har vid sidan av dagspressen utvecklats till de viktigaste enskilda massmedierna. Ett grundläggande programutbud av alla slag i såväl radio som television når och används dessutom av så gott som alla invånare i Sverige.</P>
<P class="p43 ft0">De verksamheter som bedrivs på marknadens villkor leder i flera avseenden till ett varierat utbud som väl tillgodoser publikens behov och önskemål. Det är dock knappast kontroversiellt att påstå att i vissa situationer resulterar inte marknadens mekanismer i önskvärd mångfald, kvalitet och förnyelse. Inom exempelvis dagspressen verkar ekonomiska krafter i riktning mot en koncentration till ett fåtal tidningsaktörer som var och en har en dominerande ställning inom sitt utgivningsområde. På radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> verkar de ekonomiska krafterna än starkare och ett fåtal allt starkare aktörer med intressen i flera tidigare åtskilda verksamheter riskerar att bli allt mera dominerande.</P>
<P class="p86 ft0">Situationen på den lokala och regionala dagstidningsmarknaden ger anledning till oro. Endast på ett par utgivningsorter i landet kan konkurrensläget sägas vara jämnt mellan olika tidningsägare. Bara på ett femtontal utgivningsorter i landets 289 kommuner är det fler än en ägare som utger tidningar. Tendensen på senare år är att andratidningarna får det allt svårare. <SPAN class="ft30">1</SPAN></P>
<P class="p43 ft0">En utveckling som skulle leda till att makten över nyhetsförmedling och opinionsbildning samlas på endast ett fåtal händer får allvarliga konsekvenser för den yttrandefrihet och informationsfrihet som är avgörande förutsättningar för demokratin. Det är därför viktigt att poli- tiken formas så att ingen mediemarknad helt domineras av en enda, eller ett fåtal, ägare. Lika tillgång till förutsättningar för opinionsbildning och information för alla, liksom frånvaro av maktmonopol över produktion och förmedling av information är grundläggande element i ett demokratiskt styrelseskick.</P>
<P class="p86 ft0">Statens åtgärder på medieområdet handlar i första hand om att skapa förutsättningar för en självständig verksamhet. Genom att slå vakt om yttrandefrihet och fri konkurrens bidrar statsmakterna till att enskilda medier kan utvecklas enligt sina förutsättningar. På vissa områden går</P>
<P class="p84 ft32"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>Se avsnittet Mediestrukturen i Sverige i SOU 1999:30 Sedan betänkandet publicerades har det skett ytterligare några förändringar, med minskad mång- fald som följd, på den lokala tidningsmarknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">57</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">statens insatser längre. En uppgift för medie- och kulturpolitiken har sedan länge varit att balansera marknadskrafterna när dessa hotar att göra utbudet alltför ensidigt eller utslätat. För att gynna mångfald, kva- litet och inhemsk produktion finns i de flesta länder olika former av samhällsstöd anpassade till de praktiska förutsättningarna på respektive område.</P>
<P class="p45 ft0">För den svenska dagspressen finns sedan <NOBR>1960-talet</NOBR> ett statligt presstöd som syftar till att främja konkurrens och mångfald. Genom regler för sändningar i radio och TV ställer staten vissa grundläggande krav på sändningarna. Den viktigaste offentliga insatsen har skett genom stöd till och främjande av programverksamhet tillgänglig för alla inom ramen för radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p107 ft0">Även om <NOBR>TV-tittandet</NOBR> och radiolyssnandet i dag fördelas på fler kanaler än under monopolets dagar når det som tas upp i televisionen och radion snabbt stor spridning, också via andra massmedier. Radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> kan därmed utöva en betydande makt över den politiska dagordningen. Undersökningar visar också att svenska folket har mycket stort förtroende för medier i allmänhet och radio och TV i synnerhet.</P>
<P class="p108 ft0">* * * *</P>
<P class="p109 ft0">Mot bakgrund av mediernas betydelse för den demokratiska processen och kulturen i vid mening har också samhället anledning att ställa vissa grundläggande krav eller ha vissa förväntningar på det egna medie- systemet. I stora drag har varje demokratiskt och pluralistiskt samhälle behov av ett öppet och allsidigt kommunikationssystem som erbjuder hela befolkningen på lika villkor tillgång till en arena för såväl infor- mation och opinionsbildning som kultur och underhållning.</P>
<P class="p45 ft0">Målen för den svenska statens insatser på medieområdet är att stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter, garantera massmediernas oberoende, säkerställa tillgänglighet till massmedierna, motverka skad- liga inslag i massmedierna samt att främja nyskapande och tillgång till ett varierat utbud.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Såväl de stora publikgrupperna som mindre grupper bör få sina intressen tillgodosedda och olika åsiktsriktningar skall få komma till tals. Det är vidare viktigt att det finns en stark bas för produktion av verk på svenska språket och på minoritetsspråken i Sverige. Marknaden som helhet bör dessutom präglas av öppenhet och en väl utvecklad konkurrens där en mångfald av aktörer kan göra sig gällande.</P>
<P class="p86 ft2">De ambitioner som sedan länge gällt och fortsatt gäller för den svenska radion och televisionen i allmänhetens tjänst kan enligt vad som</P>
<P class="p110 ft11"><SPAN class="ft30">2 </SPAN>Prop. 1999/2000:1, Utgiftsområde 17.</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">58 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">redovisats tidigare sammanfattas i följande rubriker: <SPAN class="ft13">Geografisk rättvisa</SPAN>, <SPAN class="ft13">Redaktionellt oberoende</SPAN>, <SPAN class="ft13">Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet</SPAN>, <SPAN class="ft13">Minoritetsansvar </SPAN>samt <SPAN class="ft13">Finansiering genom avgifter</SPAN>. Riksdagens beslut år 1996 om riktlinjer för public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> för tillståndsperioden <NOBR>1997–2001</NOBR> innebär att även i en situation av konkur- rens på radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> skall public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> i stora drag bestå.</P>
<P class="p45 ft0">Dessa ambitioner och förutsättningar när det gäller uppdraget för public <NOBR>service-företag</NOBR> är i stort desamma i samtliga jämförbara länder i Västeuropa. Det som framför allt skiljer är finansieringsmodeller för verksamheten. I ett tolkningsprotokoll till EU:s Amsterdamfördrag har samtliga 15 medlemsstater enats om vissa grundläggande principer för public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV. Där framgår att public <NOBR>service-radio</NOBR> och <NOBR>TV-system</NOBR> är direkt relaterade till de demokratiska, sociala och kultu- rella behoven i varje samhälle och till behovet att säkerställa pluralism på mediernas område (se kap. 10).</P>
<P class="p86 ft0">I Sverige har det sedan länge funnits ett starkt stöd för att vi skall ha en radio och television av hög kvalitet med ett brett och varierat utbud präglat av stor mångfald. Det är viktigt att radio och TV kan svara för en nyhets- och samhällsbevakning av hög klass där olika meningsrikt- ningar får komma till tals. Vidare har radio och TV ansetts vara särskilt viktiga som arenor för den svenska kulturen och det svenska språket, liksom dess betydelse för olika minoritetsgrupper och för folkbildnings- och utbildningsändamål. Radio och TV utgör också i sig centrala krafter i kulturlivet genom de uttrycksformer som är specifika för respektive medium. Det är också allmänt accepterat att den svenska radions och televisionens programutbud skall komma alla till del.</P>
<P class="p86 ft0">Dessa målsättningar har egentligen inte på allvar ifrågasatts av någon. Diskussionen har snarare handlat om i vilken grad målen uppnås och om andra sätt att organisera eller finansiera radio och TV skulle vara mer ändamålsenliga.</P>
<P class="p107 ft0">Under lång tid svarade programföretagen i Sveriges <NOBR>Radio-koncernen</NOBR> ensamt för radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> som motsvarade dessa för samhället och medborgarna viktiga värden. I dag ser det svenska medielandskapet helt annorlunda ut än för <NOBR>10–15</NOBR> år sedan. Frågan är om de erfarenheter som är gjorda och de utvecklingsdrag som kan noteras sedan dess på något avgörande sätt förändrar förutsättningarna för att bedriva radio och TV i allmänhetens tjänst i Sverige.</P>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft28">3.2</SPAN><SPAN class="ft29">Medielandskap i förändring</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">59</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft0">Länge präglades det svenska medielandskapet av stor stabilitet.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Varje medium uppstod och utvecklades inom sin egen nisch och medierna reglerades och finansierades på inbördes olika sätt. Medielandskapet har emellertid under de senaste 15 åren genomgått för svenska förhållanden mycket omfattande förändringar. År 1985 fanns två rikstäckande TV- kanaler och fyra radiokanaler, samtliga inom Sveriges <NOBR>Radio-koncernen</NOBR> (samt närradio). I dag finns dessutom ca 15 kommersiella <NOBR>TV-kanaler</NOBR> som särskilt vänder sig till den svenska publiken och ett <NOBR>80-tal</NOBR> kommersiella lokalradiokanaler. Därutöver kan de mest välförsedda ta emot ytterligare ett stort antal radio- och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> via satellit från hela världen.</P>
<P class="p45 ft0">Den tekniska utvecklingen leder till att tillgängliga sändnings- frekvenser kommer att kunna användas mer effektivt. Redan med ankomsten av satellitsändningar och vidaredistribution i kabelnät blev detta ett faktum. Därmed har en av de begränsningar – bristen på fre- kvenser – som hittills varit styrande för radio- och <NOBR>TV-politiken</NOBR> fått minskad betydelse. Det tidigare sändningsmonopolet har upphört och hela radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> har genomgått djupgående ekonomiska, tekniska och strukturella förändringar. Radio och <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> har gått från en relativt enkel och förutsägbar monopolsituation till en komplex och mer lättrörlig marknad präglad av konkurrens och drama- tisk teknisk utveckling där public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV endast är en av många aktörer.</P>
<P class="p86 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har således ett dualistiskt radio- och <NOBR>TV-system</NOBR> uppstått i Sverige, dvs. ett system med en expanderande kommersiell sektor sida vid sida med en stark allmänradio och allmäntelevision. Tendensen att en privat och kommersiell sektor växer fram vid sidan av den gamla, i huvudsak offentligt kontrollerade ordningen, är densamma i hela Europa. Utvecklingen går med full kraft i riktning mot en starkare ställning för kommersiella företag. Konkurrensen och den tekniska utvecklingen kräver stora finansiella insatser långt utöver vad enskilda medieföretag mäktar med. Internationell samordning och riskspridning måste till. I Europa påskyndas utvecklingen av att EU har som mål att riva nationella hinder för handel och tjänster (dit även den audiovisuella industrin räknas).</P>
<P class="p83 ft0">Den ökade internationaliseringen innebär att beroendet av omvärlden har ökat. Nya ägargrupper har etablerats inom såväl traditionella som nya medier. Under lång tid berördes Sverige i mycket liten utsträckning av denna utveckling.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Den största förändringen kom när det etablerades</P>
<P class="p112 ft40"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft38">Se t.ex. Weibull, L & Gustafsson, </SPAN><NOBR>K-E</NOBR> i <SPAN class="ft39">Politikens medialisering </SPAN>(SOU 1999:126).</P>
<P class="p75 ft11"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft35">Se t.ex. Hadenius, S & Weibull, L </SPAN><SPAN class="ft36">Massmedier </SPAN>1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">60 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">en privat sektor för radio och TV i Sverige. I dag är en rad internationella storföretag aktiva i Sverige, t.ex. <NOBR>Disney-ägda</NOBR> SBS, franska NRJ, Bertelsmannägda CLT och franska Canal Plus. Svenska medieföretag har också i ökad omfattning etablerat sig i andra länder, t.ex. Bonniers och Stenbecks MTG. Mycket talar också för att Norden är på väg att bli en gemensam mediemarknad där några av de stora är Bonniergruppen (bokförlag, dagspress, tidskrifter, TV, <NOBR>TV-produktion</NOBR> och affärsinformation), Stenbeckssfären (dagspress, <NOBR>satellit-TV,</NOBR> TV- produktion, radio och telekommunikation) och norska Schibsted (dags- press, TV, <NOBR>TV-produktion</NOBR> och IT).</P>
<P class="p95 ft41"><SPAN class="ft41">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft42">Konkurrensen ökar</SPAN></P>
<P class="p103 ft0">Under de närmaste åren kan konkurrensen inom radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> väntas öka ytterligare. Den sammansmältning (konvergens) som pågår mellan traditionella medieformer som radio och TV och teletjänster, datatjänster etc. innebär att tjänster som tidigare var hänvisade till bestämda överföringssätt i ökad utsträckning kan sändas ut med olika slags teknik. Nya tjänster blir dessutom möjliga genom att delar från t.ex. teletjänster och television kombineras. Internet och nya infra- strukturer för distribution späder på konkurrensen ytterligare.</P>
<P class="p86 ft0">Utvecklingen på informations- och telekommunikationsområdet präglas av mycket snabba förändringar, men också av betydande osä- kerhet. Den accelererande förändringstakten har gjort att den över- blickbara framtiden blir allt kortare. Tidsramen för politiskt handlande och därmed demokratiskt inflytande på den tekniska utvecklingen har krympt dramatiskt. En vanlig uppfattning är att alltfler traditionella medier och kommunikationstjänster kommer att integreras på Internet och att detta i sin tur bara är början på en ännu större teknisk samman- smältning där en rad vanliga apparater i hemmet och på arbetsplatsen får ”intelligens” och ansluts till Internet.</P>
<P class="p45 ft0">Avregleringen av telekommunikationsområdet har å ena sidan lett till en ökad konkurrens, men också till att de tidigare offentliga bolagen i ökad utsträckning bildar allianser med andra företag, antingen med liknande företag i andra länder eller med privata företag. Mycket talar för att utvecklingen även i Norden går mot att allt större och mäktigare företag bildas där allianser mellan privata och offentliga intressen utgör vanliga inslag.<SPAN class="ft30">5</SPAN></P>
<P class="p45 ft2">En annan utvecklingstrend är att traditionella medieföretag som tid- <NOBR>nings-,</NOBR> radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> går samman med företag inom andra</P>
<P class="p90 ft11"><SPAN class="ft30">5 </SPAN>Ibid.</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">61</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">branscher, t.ex. IT- och telekomföretag. För de senare företagen är de traditionella medieföretagen mycket viktiga mot bakgrund av deras kunnande och resurser när det gäller produktion av innehåll och deras normalt mycket starka varumärken. Det rör sig om mycket stora summor när världens stora medieföretag går samman. <SPAN class="ft30">6</SPAN></P>
<P class="p47 ft0">Konvergensen mellan traditionella medieformer och framväxten av nya tjänster möjliggörs framför allt av att medietekniken <SPAN class="ft13">digitaliseras</SPAN>, dvs. att tekniken för såväl produktion som distribution av program- innehåll moderniseras på ett sätt som innebär en effektivare användning av resurser. Digitaliseringen gör programproduktionen enklare och mer rationell samtidigt som tekniken leder till att fler distributionskanaler får plats på ett givet frekvensutrymme, vilket t.ex. gör att sänd- ningskostnaden för enskilda radio- och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> på sikt minskar. Ett effektivare utnyttjande av frekvensspektrum ger också förutsättningar för fler sändningsmöjligheter och därmed att fler röster kan komma till tals.</P>
<P class="p55 ft0">Samtidigt uppstår en rad frågeställningar i konvergensens kölvatten bl.a. vad gäller den framtida regleringen av olika infrastruk- tur/sändningstekniker och innehållet i dessa sändningar. Ur ett rättsligt perspektiv blir det allt svårare att skilja mellan de tidigare klart avgrän- sade mediemarknaderna. En och samma tjänst kan t.ex. omfattas av olika, eventuellt flera, regelverk beroende på vilket medium eller kom- munikationskanal som används för dess förmedling till mottagaren eller på vilket sätt mottagaren tar del av tjänsten.</P>
<P class="p49 ft0">I den svenska konvergensutredningens betänkande Konvergens och förändring (SOU 1999:55) görs en grundläggande indelning i nätkon- vergens, tjänstekonvergens, apparatkonvergens och marknadskonver- gens.</P>
<P class="p47 ft0"><SPAN class="ft13">Nätkonvergens </SPAN>syftar på att olika traditionellt åtskilda infrastrukturer för distribution av teletjänster och medieinnehåll integreras och blir bärare av varandras tjänster. Det handlar t.ex. om sammankoppling av olika typer av fasta och mobila nät, om teletjänster förmedlade genom <NOBR>kabel-TV-nät</NOBR> och datatjänster som tillhandahålls via infrastrukturer som traditionellt använts för radio och TV.</P>
<P class="p49 ft0"><SPAN class="ft13">Tjänstekonvergens </SPAN>innebär en sammansmältning av olika typer av medier och tjänster. Detta innebär bl.a. att information som tidigare varit förbunden med ett visst medium nu även kan tillhandahållas via andra</P>
<P class="p113 ft32"><SPAN class="ft31">6 </SPAN>Den största och mest uppmärksammade affären hittills är America Onlines köp av Time Warner (värderad till 1 400 miljarder kr). Världens största Inter- nettjänst med 20 miljoner abonnenter (varav flera miljoner i Europa) tar där- med över världens största medieföretag och därtill en av USA:s största kabel- <NOBR>TV-operatörer</NOBR> (13 miljoner hushåll).</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">62 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">medier eller distributionsformer (t.ex. böcker som CD och dagstidningar eller radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> via Internet).</P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft13">Apparatkonvergens </SPAN>är den mest vardagligt påtagliga konsekvensen av konvergensen, t.ex. att radio- och <NOBR>TV-mottagare</NOBR> också kan utnyttjas för informationssökning eller informationsbehandling, <NOBR>e-post,</NOBR> <NOBR>e-handel</NOBR> eller omvänt att datorer, mobiltelefoner etc. blir mottagare även för traditionella radio- och <NOBR>TV-tjänster.</NOBR></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft13">Marknadskonvergens</SPAN>. Som en konsekvens av konvergensen inom nätverk, tjänster och apparater är det viktigt och ofta nödvändigt för företag som tidigare varit verksamma inom en viss sektor eller bransch att engagera sig i flera och näraliggande branscher. Exempelvis ger sig teleföretag in på mediemarknaden för att producera och förmedla inne- håll. Omvänt börjar traditionella medieföretag investera i infrastruktur eller bilda allianser med olika operatörer av distributionsnätverk. Dess- utom uppstår nya företag som t.ex. erbjuder olika multimedie- och Internettjänster.</P>
<P class="p50 ft0">Konvergensutredningen, som analyserat 17 olika regelverk med av- seende på konvergensens konsekvenser, konstaterar att konvergens- utvecklingen ger gränsdragnings- och tolkningsproblem som skapar osäkerhet om vilka regler som är tillämpliga för tele- respektive radio- och <NOBR>TV-verksamhet.</NOBR> Enligt utredaren finns det därför ett behov av en samordning av lagstiftningen på dessa områden, där målet bör vara att så långt möjligt skapa en gemensam reglering av radio- och TV- respektive televerksamheter. Utredaren lämnade dock inte några kon- kreta förslag om hur detta bör ske. Några av de konsekvenser som vi redan nu kan se för radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> kommer att beröras i detta betänkande (se kap. 15).</P>
<P class="p50 ft0">Inom EU pågår ett omfattande arbete med översyn av regelverket mot bakgrund av konvergensutvecklingen. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har ambitionen att inom kort lämna förslag till direktiv för harmonisering av reglerna inom teleområdet och radio- och <NOBR>TV-området.</NOBR> En utgångspunkt är att få till stånd en gemensam reglering för olika infrastrukturer, oberoende av för vilket ändamål infrastrukturerna används.</P>
<P class="p47 ft0">Kommissionen har hittills presenterat ett antal olika arbetsdokument som kan betraktas som ett förstadium till direktivförslag. Dels finns ett utkast till ett övergripande ramdirektiv för elektroniska kommunika- tionsnät och tjänster. Därtill finns fyra ytterligare utkast till direktivför- slag som gäller olika delfrågor och avser auktorisation, tillgång, räck- vidd och dataskydd inom olika elektroniska kommunikationsnät och tjänster.</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB35559x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">63</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft42">Begränsad tillgänglighet</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Distribution av radio och TV sker i dag huvudsakligen via marksänd- ningar, satellitsändningar och vidareförmedling i <NOBR>kabel-TV-nät.</NOBR> I dag är marknätet den enda distributionsform för radio och TV som i praktiken når hela landet. SVT:s, SR:s och UR:s sändningar skall enligt sänd- ningstillståndet nå 99,8 procent medan TV4:s sändningar skall nå 98 procent.</P>
<P class="p45 ft0">Den enskilt viktigaste förändringen på radio- och <NOBR>TV-marknaden</NOBR> den senaste <NOBR>20-årsperioden</NOBR> har varit satellitutvecklingen. Med satellitsända <NOBR>TV-kanaler</NOBR> kunde delar av svenska folket snabbt ta del av flera TV- kanaler, varav några redan från början var särskilt riktade till den svenska publiken. Genom att <NOBR>kabel-TV</NOBR> hade etablerats och utvecklats som distributionskanal kunde satellitkanalerna snabbt nå en betydande publik. Det var också <NOBR>satellit-TV:s</NOBR> utbredning med bl.a. reklamkanaler riktade till Sverige som var en av anledningarna till att reklam i början <NOBR>1990-talet</NOBR> kom att tillåtas även för svensk TV. Begränsande faktorer för spridningen av satellitkanaler<SPAN class="ft30">7 </SPAN>är dels hur många som väljer att skaffa den mottagarutrustning som krävs, dels hur långt <NOBR>kabel-TV-näten</NOBR> är utbyggda. Av tabell 3.1 framgår spridningsgraden för de största satellitkanalerna särskilt riktade till Sverige på svenska språket under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p115 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 3.1</SPAN>. Tillgång till olika <NOBR>satellit-TV-kanaler</NOBR> i befolkningen <NOBR>3–99</NOBR> år <NOBR>1990–1999</NOBR> (procent).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr10 td22"><P class="p116 ft43">Kanal</P></TD>
<TD class="tr10 td94"><P class="p12 ft43">1990</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p12 ft43">1992</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p12 ft43">1994</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p12 ft43">1996</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p12 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p39 ft43">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p116 ft43">TV3</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p117 ft43">31</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p117 ft43">46</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p117 ft43">50</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p19 ft43">53</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p19 ft43">52</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p118 ft43">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><P class="p116 ft44">Kanal 5</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p117 ft44">22</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p117 ft44">37</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p117 ft44">40</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p19 ft44">49</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p19 ft44">55</P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p118 ft44">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><P class="p116 ft44">Eurosport</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p117 ft44">24</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p117 ft44">43</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p117 ft44">44</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p19 ft44">41</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p19 ft44">42</P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p118 ft44">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td17"><P class="p116 ft43">ZTV</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p117 ft43">-</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p117 ft43">11</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p117 ft43">18</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p19 ft43">37</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p19 ft43">34</P></TD>
<TD class="tr16 td101"><P class="p118 ft43">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><P class="p116 ft44">TV6</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p117 ft44">-</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p117 ft44">-</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p117 ft44">12</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p19 ft44">38</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p19 ft44">36</P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p118 ft44">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td22"><P class="p116 ft43">TV8</P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p117 ft43">-</P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p117 ft43">-</P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p117 ft43">-</P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p19 ft43">-</P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p19 ft43">19</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p118 ft43">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft43"><SPAN class="ft45">Källor</SPAN>: MedieSverige 1999/2000, <NOBR>TV-tittandet</NOBR> 1999 (MMS)</P>
<P class="p120 ft32"><SPAN class="ft31">7 </SPAN>Man bör skilja mellan de hushåll som har möjlighet att ta emot och de som faktiskt tar emot satellitsändningar. Med spridning avses här den del av be- folkningen som enligt egen uppgift (i urvalsundersökningar) anger att de har tillgång till satellitkanaler. Bland de som har praktisk möjlighet, men av olika skäl väljer att avstå, finns de som inte investerat i parabolutrustning och de som bor i fastigheter med <NOBR>kabel-TV,</NOBR> men som inte valt att abonnera på något utbud utöver de tre marksända kanalerna, SVT1, SVT2 och TV4. Dessa sannolikt medvetna val kan bero på att människor anser att kostnaderna är för höga eller att man helt enkelt inte varit intresserad av ytterligare kanaler.</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">64 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">Därtill kan nämnas att de <NOBR>betal-TV</NOBR> kanaler som finns på den svenska marknaden (TV1000 och Canal+) har en spridning på mellan 5 och 10 procent. Mottagning av sändningar i kabel och satellit (det s.k. satellituniversum) växer kontinuerligt men inte särskilt snabbt i Sverige. På sex år, sedan hösten 1994, har nivån stigit från 57 procent till ca 65 procent av befolkningen, enligt Mediemätning i Skandinavien AB (MMS) årliga basundersökningar. Kabelutbyggnaden hade sin stora tillväxt de första åren, men utvecklas i dag endast marginellt. Merparten av tillväxten sker i stället för paraboler. Av de 65 procent av hushållen som hade tillgång till <NOBR>satellit-TV</NOBR> år 1999 svarade <NOBR>Kabel-TV-näten</NOBR> för ca 63 procent, mottagning via egna paraboler för ca 29 procent och via samägda paraboler för ca 8 procent av satellitkanalernas spridningsgrad (MMS).</P>
<P class="p83 ft0">År 2000 har alltså, trots den stora ökningen av antalet kanaler, mel- lan 30 och 40 procent av svenska folket fortfarande enbart tillgång till SVT:s och TV4:s sändningar<SPAN class="ft30">8</SPAN>. En slutsats som kan dras av detta är att denna del av befolkningen är starkt betjänt av den samlade pro- grambredden och kvaliteten i SVT:s och TV4:s utbud. Programsam- mansättningen i SVT och TV4 har stora likheter, men det finns också viktiga skillnader. Exempelvis har TV4 inte skyldighet att sända mino- ritetsprogram. Finansieringen genom reklamintäkter gör också att TV4:s programutbud är mer inriktat på sådant som kan väntas tilltala publikgrupper som ger upphov till reklaminkomster. Även om SVT och TV4 kompletterar varandra när det gäller en del av programutbudet, är SVT fortfarande den huvudsakliga eller enda programkällan för flera viktiga programkategorier (se kap. 4).</P>
<P class="p86 ft0">Det är också värt att notera att satellithushållens valmöjligheter i stor utsträckning avser kanaler med internationellt programmaterial. Faktaprogram på svenska eller program som behandlar svensk kultur och samhällsliv är högst ovanliga inslag i det satellitsända utbudet. Det finns också mottagningssituationer där det är fysiskt omöjligt eller mycket svårt att använda satellitutrustning. Satellitmottagning kräver nämligen fri sikt mot söder och en riktningskänslig parabolantenn måste monteras utomhus och riktas in mot satelliten. Bl.a. i stadsbebyggelse kan det vara svårt att åstadkomma en sådan placering.</P>
<P class="p86 ft0">I fråga om radio är tillgången störst i storstäderna. Även i medelstora städer finns några kommersiella radiokanaler, medan befolkningen på flera platser utanför tätortsområdena endast har möjlighet att höra SR:s sändningar. Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> uppger att privat lokalradio når ca</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr17 td102"><P class="p9 ft11"><SPAN class="ft30">8 </SPAN>SVT är i</P></TD>
<TD class="tr17 td103"><P class="p121 ft11">sändningstillståndet ålagt</P></TD>
<TD class="tr17 td104"><P class="p122 ft11">att se till att sändningarna</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p12 ft11">når</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p9 ft11">99,8 procent</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p9 ft11">av befolkningen, medan</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p123 ft11">kravet för TV4 är 98 procent,</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p12 ft11">en</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft11">skillnad på ca 150 000 personer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">65</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">75 procent av landets befolkning, medan radiobranschen hävdar att man når något fler. Uppgifterna varierar således, men för uppemot en fjärdedel av Sveriges befolkning gäller alltså att de bara kan ta emot SR:s sändningar via <NOBR>FM-nätet.</NOBR> De övriga har möjlighet att komplettera SR:s programutbud med en eller flera kommersiella radiokanaler. De ökade valmöjligheterna avser dock huvudsakligen ett programutbud präglat av populärmusik och i viss mån nyheter, trafikinformation och lättare underhållning. För övriga programtyper är SR den enda programkällan (se kap. 4).</P>
<P class="p50 ft0">På senare tid har även utbyggnad av fasta bredbandsförbindelser diskuterats som en distributionskanal för såväl traditionella medie- tjänster som Internet och andra nya tjänster. Tekniken möjliggör sam- mankoppling av datorer med hög kapacitet i båda riktningarna och anses därför vara särskilt lämplig för Internetanslutning. De kommersiella intressen som förespråkar denna distributionsform avser emellertid också utmana mer traditionella distributionsformer för TV som marksändningar, kabel och satellit. I vilken mån bredbandsförbindelser med tillräcklig kapacitet blir utbyggda i stora delar av Sverige, även i glesbygd, är i dag högst oklart, liksom om tekniken kommer att lämpa sig för samtidig utsändning och mottagning av ett större antal radio- och <NOBR>TV-program.</NOBR></P>
<P class="p50 ft0">En viktig fråga är i vilken omfattning spridningen av den nya medie- teknologin kommer att begränsas av ekonomiska skäl. Det är inte troligt att en utveckling på marknadens villkor kommer att leda till att ett visst distributionssystem blir allenarådande eller till att något system uppfyller högt ställda krav på tillgänglighet. I ett glest befolkat land som Sverige har det inte ansetts kommersiellt lönsamt att bygga ut exempelvis kabel- <NOBR>TV-nät</NOBR> till mer än drygt två tredjedelar av landets befolkning. Som för alla infrastrukturer kan man säga att om det skall ställas höga krav på universell tillgänglighet – till alla – så krävs det, i framtiden liksom i dag, åtgärder från det allmännas sida.</P>
<P class="p50 ft0">En annan faktor som påverkar i vilken grad den nya teknologin och dess tjänster blir tillgängliga är kostnader för hushållen. Kostnader uppkommer dels för att vara ”uppkopplad”, t.ex. avgifter för kabel- anslutning, satellitparabol och dels för den särskilda mottagarutrustning (dekoder eller box) som blir nödvändig med den digitala tekniken. Dessutom kommer många av de nya tjänsterna att erbjudas på kom- mersiell basis. Det är brukarna som skall ge tjänsteleverantörerna vinst, vilket automatiskt innebär att många av framtidens tjänster kommer att tillhandahållas mot särskilda avgifter. Marknadens aktörer förväntar sannolikt att hushållen skall spendera mer pengar på medier i framtiden. En osäkerhet gäller naturligtvis i vilken mån människor kommer att vara beredda att göra detta.</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">66 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">För en stor del av befolkningen är valmöjligheterna redan i dag relativt stora och kommer sannolikt att öka. Men så länge inte alla kan eller väljer att ta emot radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> via parabol, kabelnät, telenät eller liknande, kommer emellertid marksändningar att vara den enda distributionsform som ger hela befolkningen tillgång till radio- och <NOBR>TV-sändningar.</NOBR> En förutsättning för att den tredjedel av svenska folket som i dag inte är anslutna till kabelnät eller har parabol skall ha tillgång till ett brett och varierat utbud är att public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV erbjuder ett sådant utbud. En aktuell politisk utmaning gäller därför i vilken mån dagens höga ambitioner vad gäller tillgänglighet till ett brett och varierat programutbud skall kunna upprätthållas i en situation där programinnehåll sprids på en rad olika sätt, där dessutom olika regelverk är tillämpliga (se kap. 9 och 15).</P>
<P class="p95 ft41"><SPAN class="ft41">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft42">Förändrade medievanor?</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Ett annat drag i dagens framväxande multimedielandskap är tendenser mot <SPAN class="ft13">individualisering </SPAN>och <SPAN class="ft13">fragmentisering </SPAN>av medieanvändningen. Detta sägs ofta vara fallet beroende bl.a. på att utbudet ökar kraftigt och utvecklingen går mot mer av interaktiv kommunikation och att fram- tidens medietjänster kommer att vara mer målgruppsinriktade. Radio och TV bedöms successivt förändras från att vara massmedier med tydlig avsändarkaraktär till att bli mer av mottagarmedier, där publiken i allt större utsträckning kan göra egna val utifrån ett stort antal programkällor. Traditionella begrepp som publik, läsare, tittare och massmedium kan vara på väg att förlora sin mening när gränsen mellan sändare och mottagare suddas ut. Fragmentiseringen kommer sannolikt att innebära att genomslagskraften hos enskilda medier eller enskilda typer av medieinnehåll (t.ex. <NOBR>TV-nyheter)</NOBR> kommer att minska.<SPAN class="ft30">9</SPAN></P>
<P class="p83 ft0">Vanliga bedömningar är att människor i ökad utsträckning kommer att kunna beställa <NOBR>TV-program</NOBR> direkt från programbibliotek, handla och betala räkningar via TV:n, lyssna på radio via mobiltelefonen, delta i olika former av distansutbildning osv. I tiden ligger också antaganden om att kanalbegreppet för TV kan komma att förlora sin betydelse om utvecklingen fortsätter mot att det blir tekniskt och praktiskt möjligt för tittarna att själva komponera sin programtablå utifrån ett större antal kanaler. <NOBR>TV-apparaten</NOBR> blir också ”intelligent”, dvs. den kan programmeras utifrån användarens egna önskemål och t.o.m. själv- ständigt spara ned program som motsvarar användarens intressen.</P>
<P class="p126 ft36"><SPAN class="ft30">9 </SPAN><SPAN class="ft11">Asp. K </SPAN>Mäktiga eller Maktlösa? Medierna inför <NOBR>2000-talet<SPAN class="ft11">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> i Carlsson, U 1999.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">67</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">Dessutom kommer, enligt vissa bedömare, programutbudet att öka ytterligare genom att fler nischkanaler etableras, inriktade mot små (men homogena och köpstarka) grupper.</P>
<P class="p72 ft0">Hastigheten i denna utveckling är dock långtifrån självklar. En mer rimlig hållning till den tekniska utvecklingen och hur den påverkar människors beteende är att se den som en evolutionär snarare än en revolutionär process. Meningarna är delade om vilka effekter den tek- niska utvecklingen mot konvergens mellan olika medier och digitalisering av produktion och distribution kommer att få för mediekonsumtionen och för medieföretagen.</P>
<P class="p79 ft0">Vissa bedömare hävdar att tendensen mot ökad individualisering av <NOBR>TV-tittandet</NOBR> kommer att fortsätta och innebära radikalt förändrade medievanor redan på kort sikt. Andra menar att många människor främst på sina arbeten kommer att vara aktiva informationssökare, medan det stora flertalet på fritiden, liksom tidigare, vill ha ett professionellt paketerat innehåll i form av bl.a. dagstidningar och radio- och TV- kanaler med ett utbud präglat av såväl information som förströelse. Säkert är dock att konkurrensen om publikens uppmärksamhet kommer att intensifieras ytterligare. Förmåga att erbjuda programinnehåll av hög kvalitet kommer att vara avgörande i framtiden, liksom i dag.</P>
<P class="p86 ft0">Bland medieforskare är bedömningen att mediekanalernas profilering och den stora volymökningen av medieutbudet hittills haft en överraskande liten inverkan på hur mycket medierna används.<SPAN class="ft30">10 </SPAN>Den sammanlagda tid som ägnas åt medierna har ökat med <NOBR>10–15</NOBR> procent sedan mitten av <NOBR>1980-talet,</NOBR> en mycket blygsam ökning sett i relation till det ökade utbudet. Vid en jämförelse av tittartiden per dag och person i de hushåll som har tillgång till satellitkanaler med den genomsnittliga tittartiden i samtliga hushåll (tabell 3.2) kan man konstatera att skillnaden är liten. Om vi i stället jämför med de hushåll som enbart har tillgång till marksänd TV, dvs. SVT1, SVT2 och TV4, är dock tittartiden i dessa hushåll betydligt lägre.</P>
<P class="p127 ft11"><SPAN class="ft30">10 </SPAN>Se t.ex. Gustafsson & Weibull i SOU 1999:126.</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB35564x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">68 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 3.2. </SPAN><NOBR>TV-tittande</NOBR> i minuter år 1999.</P>
<P class="p128 ft11"><NOBR>TV-tittande</NOBR> (minuter) en genomsnittlig dag år 1999</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr18 td105"><P class="p116 ft11">Hela befolkningen</P></TD>
<TD class="tr18 td106"><P class="p9 ft11">143 minuter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td105"><P class="p116 ft11">Endast marksänd TV</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p9 ft11">127 minuter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td107"><P class="p116 ft11">Satellithushåll</P></TD>
<TD class="tr6 td108"><P class="p9 ft11">152 minuter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft47"><SPAN class="ft46">Anm: </SPAN>I dessa siffror avses tittartiden bland de som tittar på TV en genomsnittlig dag, alltså inte den genomsnittliga tittartiden i hela befolkningen (jfr. not 20 nedan).</P>
<P class="p130 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN><NOBR>TV-tittandet</NOBR> 1999 (MMS).</P>
<P class="p73 ft0">Medieanvändningen i Sverige uppvisar en stor stabilitet över tid, vilket framgår mycket tydligt av figur 3.1 som täcker de senaste 20 åren. De medier som dominerar medieanvändningen är fortfarande TV, radio och morgontidningar. Under perioden <NOBR>1979–99</NOBR> har alla tre haft en genomsnittlig spridning på mellan 70 och 85 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">69</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2"><SPAN class="ft37">Figur 3.1. </SPAN>Andel som exponerar sig för olika massmedier en genom- snittlig dag <NOBR>1979–1999</NOBR> (procent), Källa: <SPAN class="ft37">Mediebarometern (1999), </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">Nordicom-Sverige</SPAN>.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB35566x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">70 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Man kan heller inte se någon större förändring när det gäller hur mycket tid som fördelas mellan olika medier. Fördelningen mellan lyssnande, tittande och läsande har förblivit relativt oförändrad. Läsan- det har minskat något och lyssnandet har ökat i motsvarande grad.<SPAN class="ft30">11</SPAN></P>
<P class="p109 ft2"><SPAN class="ft37">Figur 3.2. </SPAN>Den bruttotid som befolkningen <NOBR>(9–79</NOBR> år) ägnar åt massmedier fördelad på olika medier år 1999 (procent).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr5 td109"><P class="p131 ft48">Kassettband 2%</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p132 ft49">Vecko-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td109"><P class="p133 ft50"><NOBR>CD-skiva</NOBR> 6%</P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p132 ft50">/månadstidning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td109"><P class="p9 ft48">Radio 37%</P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p132 ft49">3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td28"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td28"><P class="p134 ft52">Special-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td109"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p134 ft49">/facktidskrift 2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td109"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p135 ft52">Kvällstidning 2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td109"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p136 ft48">Morgontidning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td109"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p136 ft48">6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td109"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td28"><P class="p137 ft48">Böcker 6%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft48">Internet 5% 1)</P>
<P class="p139 ft48">Video 3%</P>
<P class="p140 ft48"><NOBR>Text-TV</NOBR> 1%</P>
<P class="p141 ft48">Television 27%</P>
<P class="p142 ft32">1) Vid jämförelser över tid bör noteras att årets beräkning av Internettiden innefattar all Internetanvändning i hemmet och på skola/ arbete oavsett om den ingår i arbete eller är av privat karaktär. 1998 års Mediebarometer redovisade Internetanvändning i hemmet och <SPAN class="ft53">privat </SPAN>användning på skola/ arbete.</P>
<P class="p124 ft11"><SPAN class="ft36">Källa</SPAN>: Mediebarometern (1999), <NOBR>Nordicom-Sverige.</NOBR></P>
<P class="p44 ft0">Mot bakgrund av den stabilitet som präglar utvecklingen vad gäller människors medieanvändning över tid är det ändå intressant att notera de skillnader som trots allt finns. Vad gäller skillnader mellan TV, radio och morgontidningar kan man konstatera att en brytpunkt i medieanvändningen infaller vid årsskiftet 1989/90, då utbudet på fram- för allt <NOBR>TV-sidan</NOBR> började öka i Sverige. Samtidigt befann sig dagspres- sen i en lågkonjunktur. Avståndet mellan TV och morgontidningar är tre gånger så stort i dag som det var för 20 år sedan. Utvecklingen av</P>
<P class="p143 ft11"><SPAN class="ft30">11 </SPAN>Ibid.</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">71</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">Internetanvändning får i sammanhanget stort genomslag på relativt kort tid.</P>
<P class="p72 ft0">Parallellt med ett ökat programutbud ökar selektiviteten i radiolyss- nandet och <NOBR>TV-tittandet.</NOBR> Tillkomsten av nya kanaler har som regel medfört att tid tagits från de redan befintliga.<SPAN class="ft30">12 </SPAN>Eftersom det totala tit- tandet och lyssnandet endast ökat marginellt, har rörligheten bl.a. inne- burit att public <NOBR>service-radios</NOBR> och TV:s kanaler naturligt nog förlorat publikandelar. Nedgången var dock störst de första åren. Tendensen sedan slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> är att SR och SVT åter stärker sin ställning. Sedan mitten på <NOBR>1990-talet</NOBR> har SVT:s andel legat relativt stabilt på ungefär hälften av den tid publiken lägger på TV. SR har fortfarande två tredjedelar av den totala lyssnartiden på radio. I ett internationellt perspektiv är detta höga siffror för public <NOBR>service-företag.</NOBR></P>
<P class="p45 ft0">Forskning på medieområdet visar att ny teknik och nya medieformer i ett inledningsskede främst utnyttjas av de redan resursstarka.<SPAN class="ft30">13 </SPAN>Vissa bedömare ser i en sådan utveckling risker för att informationsklyftor skapas mellan informationsstarka och informationssvaga grupper.<SPAN class="ft30">14</SPAN></P>
<P class="p43 ft0">Forskningen har också visat att när medieutbudet mångfaldigas och människors valfrihet därmed ökar, så väljer människor efter traditionella mönster, t.ex. efter klasstillhörighet. Ju mer mångsidigt ett mediesystem blir, desto tydligare tycks skillnaderna i människors medieanvändning bli, skillnader som kan avläsas exempelvis mot bakgrund av ålder, utbildningsnivå, inkomstnivå, livsstil etc. En sådan differentiering av medieanvändningen tar sig också uttryck i skillnader i vilka programgenrer människor tar del av. Exempelvis är tittandet på kvälls- nyheter inte längre en så stabil vana som det en gång var för alla. Detta är numera närmare relaterat till t.ex. utbildningsnivå och politiskt intresse än det var på <NOBR>1980-talet.<SPAN class="ft30">15</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> </SPAN>Tittarvanorna är mer differentierade på så sätt att personer med låg utbildning ser mer på underhållning och högutbildade ser mer på nyheter.</P>
<P class="p86 ft0">Medieforskaren Bo Reimer visar i en studie från år 1994 att när den privata kommersiella televisionen introducerades i Sverige, med ökade valmöjligheter som följd, blev människor mer selektiva i sitt <NOBR>TV-tit<SPAN class="ft30">-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> </SPAN>tande.<SPAN class="ft30">16 </SPAN>Detta konstaterande kan tyckas trivialt, men studien visar också att människors medieval i stor utsträckning styrs av traditionella sociala</P>
<P class="p106 ft11"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft54">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p144 ft40"><SPAN class="ft34">13</SPAN><SPAN class="ft55">Se A. Bergström, L. Weibull, </SPAN><SPAN class="ft39">Internet som massmedium </SPAN>i Holmberg, Weibull Ljusnande Framtid, <NOBR>SOM-undersökningen</NOBR> 1998.</P>
<P class="p145 ft39"><SPAN class="ft34">14</SPAN><SPAN class="ft38">Thunberg, m.fl. </SPAN>Samverkansspiralen: Människan i informations- och kom- munikationssamhället <SPAN class="ft40">(1978).</SPAN></P>
<P class="p75 ft11"><SPAN class="ft34">15</SPAN><SPAN class="ft56">Gustafsson & Weibull i SOU 1999:126.</SPAN></P>
<P class="p75 ft36"><SPAN class="ft34">16</SPAN><SPAN class="ft56">Reimer, B, </SPAN>The Most Common of Practices <SPAN class="ft11">(1994).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">72 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">och kulturella mönster. Exempelvis att skillnader i <NOBR>TV-tittande</NOBR> mellan människor med bakgrund i arbetarklass och medelklass tenderade att öka när <NOBR>TV-utbudet</NOBR> mångfaldigades. Bland människor med arbetar- klassbakgrund var exempelvis nyhetstittandet lägre än bland människor från medelklass.</P>
<P class="p47 ft0">Ytterligare en följd av att publikens medieanvändning delas mellan olika mediekanaler är att radions och framför allt TV:s betydelse som gemensam referensram minskar. Förbi är den tid då ett enskilt radio- eller <NOBR>TV-program</NOBR> kunde samla nära nog hela befolkningen. Minskad nyttjandegrad av innehållet i enskilda medier är ett kännetecken på publikens reaktioner på medieutvecklingen. Medierna används helt enkelt för många olika saker.</P>
<P class="p49 ft0">Man kan dock inte påstå att medierna därmed förlorar i betydelse. Även om exempelvis televisionen inte längre samlar hela familjen har den fortfarande stor betydelse för människors möjligheter att orientera sig om vad som sker i samhället. I ett samhälle med överskott på information och underskott på tid och uppmärksamhet kommer den information som valts ut på professionella grunder och som trovärdigt och lättillgängligt sammanfattar det viktigaste som hänt få en starkare ställning i det framtida medielandskapet.<SPAN class="ft30">17</SPAN></P>
<P class="p50 ft0">I tider av föreställningar om massmediernas minskade betydelse är det viktigt att konstatera att människors tittande på TV fortfarande i stor utsträckning avser ett fåtal stora kanaler.</P>
<P class="p146 ft36"><SPAN class="ft30">17 </SPAN><SPAN class="ft11">Asp, K </SPAN>Mäktiga eller Maktlösa? Medierna inför <NOBR>2000-talet<SPAN class="ft11">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> i Carlsson, U 1999</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB35569x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">73</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft2"><SPAN class="ft37">Figur 3.3. </SPAN>Tittartidsandelar (procent av total tittartid) en genomsnittlig dag år 1999</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p147 ft49">Övriga</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr17 td31"><P class="p148 ft48">Kanal 5</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p149 ft48">9%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td19"><P class="p150 ft52">SVT1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td102"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td102"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td19"><P class="p15 ft48">22%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td31"><P class="p30 ft48">6%</P></TD>
<TD class="tr23 td102"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td102"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td31"><P class="p151 ft52">TV3</P></TD>
<TD class="tr24 td102"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td31"><P class="p152 ft49">11%</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft48">SVT2 TV4 <SPAN class="ft58">25% </SPAN>27%</P>
<P class="p154 ft0">Av figur 3.3 framgår att de fem största <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> står för mer än 90 procent av allt <NOBR>TV-tittande</NOBR> i Sverige. Även denna fördelning har varit relativt stabil under en längre period med endast smärre förskjutningar mellan kanalerna.</P>
<P class="p43 ft0">Användningen av Internet präglas i ännu högre grad av differen- tiering, dvs. människor använder nätet till många olika saker. Vissa ser nätet som ett medium bland andra, medan andra betraktar det som en ny infrastruktur som i sig rymmer flera medieformer. I nätets tidiga fas var informationssökning den viktigaste användningen, något som fick många att betona nätet som ett medium som kan bidra till att utjämna kunskapsklyftorna i samhället. I dag tilhör också <NOBR>e-postanvändning</NOBR> och olika underhållningstjänster på nätet de vanligaste användnings- områdena. Internetanvändning sker i stor utsträckning på arbetet, vilket enligt undersökningar till en del förklarar varför nätet hittills inte i någon större utsträckning tagit tid från användning av andra medier.<SPAN class="ft30">18</SPAN></P>
<P class="p155 ft0">Nätet rymmer i dag i stort sett samtliga traditionella medier och tycks enligt de undersökningar som gjorts fungera ungefär på samma sätt som dessa. Såväl förströelse som information utgör viktiga delar av människors sätt att använda Internet. Spridningen av Internet går snabbt, men samtidigt bör påpekas att ökningen är starkast i resursstarka grupper, särskilt bland unga och högutbildade.<SPAN class="ft30">19 </SPAN>Det talas också ibland</P>
<P class="p156 ft11"><SPAN class="ft30">18 </SPAN>Se A. Bergström, L. Weibull, <SPAN class="ft36">Internet som massmedium </SPAN>i Holmberg, Weibull Ljusnande Framtid, <NOBR>SOM-undersökningen</NOBR> 1998.</P>
<P class="p124 ft11"><SPAN class="ft30">19 </SPAN>Ibid.</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">74 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">om att radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> via Internet kommer att ta över lyssnande och tittande på traditionell radio och TV. En undersökning från våren 2000 visar dock att endast 0,6 procent av svenska folket än så länge lyssnar på radio på webben en genomsnittlig dag (Radio- undersökningar AB, 2000).</P>
<P class="p47 ft0">Bakom de stora medie- och <NOBR>IT-företagens</NOBR> satsningar på Internet lig- ger tron att ett snabbt medium (i den mån Internet är att betrakta som ett medium eller enbart som en infrastruktur) automatiskt ger snabba publikökningar och därmed snabb avkastning. Medan tekniken utvecklas explosionsartat är emellertid människan och hennes vanor mer trögrörliga. Utan att motsäga Internets snabba och mångskiftande utveckling kan vi konstatera att radio och TV fortfarande är de klart dominerande medieformerna. Enligt Nordicoms Mediebarometer 1999 tittar svenska folket en genomsnittlig dag 98 minuter på TV och lyssnar 133 minuter på radio. Motsvarande siffra för Internet är 19 minuter, varav merparten sker på arbetet (ca 14 minuter).<SPAN class="ft30">20</SPAN></P>
<P class="p55 ft0">En fråga som bör ställas är i vilken utsträckning människor kommer att vara intresserade av en hög grad av interaktivitet i sin användning av radio och TV. En rad undersökningar visar att människor främst betraktar TV som ett underhållnings- och avkopplingsmedium, särskilt i hemmiljö. Ett pionjärexperiment med interaktiv <NOBR>multikanal-TV</NOBR> som gjordes i USA i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> av Warner Amex Cable Commu- nication visade att intresset för de interaktiva program som erbjöds var lågt, det som intresserade tittarna var olika pristävlingar. Intresset för att delta i politiska debattprogram var i det närmaste obefintligt. <SPAN class="ft30">21</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Möjligen kan Internet, där interaktivitet är grundläggande, på sikt komma att erbjuda ett forum för en helt ny form av medieanvändning. Enligt medieforskaren Kent Asp kommer sammansmältningen av tra- ditionella nyhetsmedier och nya medier främst innebära en förening i ett tekniskt perspektiv, men sannolikt inte i ett användarperspektiv. Internet kommer snarare bli ett komplement till de traditionella nyhetsmedierna. Att titta på TV kommer även i framtiden, enligt Asp, att vara en i huvudsak <SPAN class="ft13">tillbakalutande </SPAN>aktivitet och Internetanvändning i huvudsak en <SPAN class="ft13">framåtlutande </SPAN>aktivitet. Och den stora mediepublikens behov av tillbakalutande aktiviteter kommer troligen att vara ungefär detsamma som i dag.<SPAN class="ft30">22</SPAN></P>
<P class="p157 ft40"><SPAN class="ft34">20</SPAN><SPAN class="ft55">I dessa siffror inkluderas hela befolkningen, dvs. även de som inte använder ett visst medium.</SPAN></P>
<P class="p158 ft40"><SPAN class="ft34">21</SPAN><SPAN class="ft38">Willis, J. (1994) </SPAN><SPAN class="ft39">The age of multimedia and turbonews</SPAN>. Westport: Praeger Publ.</P>
<P class="p158 ft39"><SPAN class="ft34">22</SPAN><SPAN class="ft59">Asp, K </SPAN>Mäktiga eller maktlösa? Medierna inför <NOBR>2000-talet</NOBR> <SPAN class="ft40">i Medierna i samhället</SPAN>. <SPAN class="ft40">Kontinuitet och förändring, Nordicom (1999)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">75</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft0">* * * *</P>
<P class="p109 ft0">Historien visar att människors medievanor naturligt nog förändras i takt med tillkomsten av nya medier och ett ökat medieutbud. Förändringarna står dock långtifrån i relation till det kraftigt ökade utbudet. En framtid med hundratals kanaler innebär knappast att människors tittande och lyssnande kommer att spridas i samma utsträckning som utbudet flerfaldigas.</P>
<P class="p43 ft0">Erfarenheter tyder tvärtom på att människors medievanor och bete- ende utvecklas långsamt och följer vissa bestämda mönster. Ett sådant mönster, som inte bör dödförklaras i första taget, är människors benä- genhet att även i en situation av ökade valmöjligheter ägna en betydlig del av sin tid åt ett fåtal stora medier med varierat innehåll, särskilt de medier som man upplever präglas av kvalitet och som erbjuder ett utbud på det egna språket. Den traditionella radio- och <NOBR>TV-kanalen</NOBR> kommer sannolikt att fylla ett behov för den stora publiken även inom överskådlig tid, men innehållet kommer att kompletteras med nya tjänster som blir möjliga med den nya tekniken.</P>
<P class="p95 ft41"><SPAN class="ft41">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft42">Förutsättningar för mångfald och kvalitet</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Förutsättningarna för att utvecklingen på radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> skall leda till mångfald och ett varierat programutbud av hög kvalitet hänger inte bara samman med den tekniska utvecklingen och att fler sänd- ningsmöjligheter tillkommer. Även om produktionsteknik och distri- bution blir billigare begränsas utvecklingen av intäktsmöjligheterna inom varje marknad.</P>
<P class="p107 ft0">Det ekonomiska trycket på medieföretag ökar i takt med den ökade konkurrensen om människors uppmärksamhet, tid och pengar. Fusioner, allianser och strukturrationaliseringar skapar färre, men ekonomiskt starkare aktörer på mediemarknaden. Kännetecknande är att medieföretag blir multimedieföretag, dvs. etablerar verksamheter inom flera delar av medieområdet beroende på de samordnings- och stor- driftsfördelar som finns, särskilt när det gäller <NOBR>TV-verksamhet.</NOBR> Allt färre aktörer står för alltmer av det samlade utbudet.<SPAN class="ft30">23 </SPAN>Utvecklingen kan också komma att gå mot ökad vertikal integration, dvs. att enskilda aktörer kontrollerar flera led i värdekedjan från produktion av programmaterial till kontroll över distributionsvägarna hem till hushållen. I en sådan konkurrenssituation ökar också pressen på radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> att nå en stor publik, vilket i en förlängning kan få negativa konsekvenser för</P>
<P class="p160 ft11"><SPAN class="ft30">23 </SPAN>Gustafsson & Weibull 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">76 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">viljan och förmågan att investera i kvalitetsprogram, när ett billigare programutbud kan ge samma publikandelar.</P>
<P class="p72 ft0">Samtidigt kan vi bevittna framväxten av en global mediemarknad där ekonomiska synergieffekter och samordningsfördelar möjliggörs genom att olika delar av mediesektorerna integreras på internationell nivå. I denna situation kommer de produkter (program) att favoriseras som kan förväntas nå stora publiker i så många delar av världen som möjligt, vilket i sin tur sätter gränser för möjligheten att tillhandahålla regionalt och nationellt originalmaterial. Sannolikheten är stor att radio- och TV- marknaden i allt större utsträckning kommer att präglas av en standardisering, dvs. att format, programformer m.m. kommer att utformas för att passa större marknader än endast enskilda länder. På detta sätt kan utvecklingen gå emot allt mindre skillnader i medieutbudet mellan länder, vilket bl.a. kan påverka möjligheterna att skildra olika kulturer.</P>
<P class="p45 ft0">Även om billigare distributionsteknik utökar <NOBR>TV-systemets</NOBR> nuvarande kapacitet har detta mindre betydelse, eftersom distributionskostnader endast utgör en liten del av vad det kostar att driva ett medieföretag. Bl.a. ökar kostnaderna för rättigheter till attraktivt programmaterial och ersättningar till medverkande i programmen. Mot bakgrund av de fortsatt höga kostnaderna för <NOBR>TV-produktion</NOBR> kan varje mindre marknad sannolikt endast bära en begränsad egenproduktion och därmed ett begränsat antal företag/kanaler som själva producerar program. Detta gäller särskilt för små språkområden, vilket bl.a. kan leda till att det ökade utbudet i Sverige i större utsträckning än i dag kommer att bestå av i sammanhanget billiga importerade program. Som framgår i kap. 4 är dominansen från den angloamerikanska kulturkretsen redan i dag mycket stor i det programutbud som importeras av svenska radio- och <NOBR>TV-företag.</NOBR> Några av dem bör snarare betecknas som importbolag för nöjesindustrin i USA än som svenska medieföretag.</P>
<P class="p83 ft2">I det följande redogörs för några viktiga skillnader i förutsättningar mellan kommersiella radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> och public <NOBR>service-företag.</NOBR> Först något om vad som kännetecknar radio och <NOBR>TV-sändningar.</NOBR></P>
<P class="p161 ft13">Radio- och <NOBR>TV-sändningars</NOBR> särskilda egenskaper</P>
<P class="p91 ft0">Radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> skiljer sig från andra varor och tjänster i vissa betydelsefulla avseenden. Radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> som är till- gängliga för alla (som sänds okodade) brukar med nationalekonomisk terminologi betecknas som kollektiva nyttigheter. Programmen förstörs inte när de konsumeras och även om programmen ses individuellt så finns det ingen gräns för hur många som samtidigt kan se samma pro-</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">77</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">gram. Omvänt så krävs det att programmen finns tillgängliga för att någon alls skall kunna se dem; den enskilde kan inte göra någonting för att få se ett program som inte sänds till den plats där han eller hon befinner sig.</P>
<P class="p43 ft0">Kostnaden för att producera programmen är oberoende av hur många som faktiskt tar del av dem. Däremot är det förenat med betydande kostnader att bygga ut sändningsnät så att även personer i exempelvis glesbygd kan se programmen. Till skillnad från marknader för exempelvis kylskåp och tvättmaskiner har dessutom mediemarknaden mycket stor betydelse för kommunikation, åsiktsbildning och opinions- bildning i det demokratiska samhället.</P>
<P class="p45 ft0">Krypterad <NOBR>betal-TV</NOBR> har, trots att den funnits på marknaden i över tio år, inte kunnat ersätta okodad television i något betydelsefullt avseende. Den avser i dag främst vissa begränsade programtyper som långfilmer, större evenemang och sport. Många hävdar nu att ny digital teknologi snabbt kommer att ändra på detta förhållande, nämligen att möjligheterna att ta betalt kommer att öka, liksom att tittare själva i ökad utsträckning kommer att beställa enskilda program (och betala för dem). Här bör dock konstateras att det finns ett grundläggande problem med direkta betalningsformer för <NOBR>TV-program;</NOBR> varje sådant system innebär att vissa tittare som inte vill, eller kan (har råd) exkluderas från att titta. När <NOBR>TV-program</NOBR> väl har producerats och sänts är kostnaden noll att erbjuda ytterligare tittare chansen att ta del av programmen. Från allmänhetens synpunkt leder direkta betalningsformer därför till en välfärdsförlust genom att vissa ”hindras” från att ta del av pro<SPAN class="ft30">- </SPAN>grammen.<SPAN class="ft30">24 </SPAN><NOBR>Betal-TV-företag</NOBR> måste, för att kunna ta betalt för sänd- ningarna, förbehålla ett attraktivt utbud åt en exklusiv krets av <NOBR>TV-tit-</NOBR> tare. Det kan påverka allsidigheten i <NOBR>allmän-TV,</NOBR> t.ex. när det gäller möjligheterna att finansiera sändningar från stora evenemang.</P>
<P class="p143 ft13">Kommersiella medieföretags förutsättningar</P>
<P class="p91 ft0">Kommersiella medieverksamheter har ägare som naturligt nog förväntar sig en rimlig avkastning på sina investeringar. Kommersiella radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> tillrättalägger därför sitt programutbud så att det kan generera ett överskott till ägarna. Detta kan ske antingen direkt i form av betalning från lyssnare eller tittare eller indirekt genom att samla</P>
<P class="p162 ft53"><SPAN class="ft31">24 </SPAN><SPAN class="ft32">Se Koboldt, Hogg och Robinson </SPAN>The Implications of Funding for Broad- casting Output <SPAN class="ft32">i Public Purposes in Broadcasting. Funding the BBC, Luton press 1999.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">78 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">väldefinierade publikgrupper som är ett viktigt underlag för köpare av reklamutrymme, dvs. annonsörer.</P>
<P class="p51 ft0">För drygt tio år sedan, i betänkandet <NOBR>TV-politiken</NOBR> (SOU 1989:73) fördes ett resonemang om effekter av reklamfinansiering på program- utbudet i TV. De erfarenheter som då utgjorde underlag kom från USA, Canada och Australien, men också från de europeiska marknader där flera kommersiella företag konkurrerade, som Västtyskland, Italien och Frankrike<SPAN class="ft30">25</SPAN>. Utredningens uppgift var att utarbeta ett underlag för ställ- ningstaganden om den framtida <NOBR>TV-politiken,</NOBR> bl.a. frågan om att tillåta reklam som finansieringskälla för sändningar i det svenska marknätet.</P>
<P class="p47 ft0">Utredaren Sverker Gustafsson konstaterade att ”om två eller flera <NOBR>TV-företag</NOBR> konkurrerar på ungefär lika villkor om inkomsterna från en och samma reklammarknad tenderar programutbudet att anpassas till en minsta gemensam nämnare av populära program som är avsedda att dra en stor publik och därmed ge höga reklaminkomster. Program som kan förväntas intressera mindre grupper inom publiken försvinner helt eller flyttas till obekväma sändningstider”.</P>
<P class="p49 ft0">Konsekvenserna av detta skulle enligt utredaren bli en programmäs- sig likriktning där alla kanaler visar ungefär samma slag av program vid samma tid och att tittare som tillhör olika minoriteter skulle få svårt att få sina intressen tillgodosedda. En av utredarens slutsatser var därför att villkoren för ett fristående svenskt reklamfinansierat <NOBR>TV-företag</NOBR> borde innehålla höga krav på omväxling och kvalitet i programutbudet.<SPAN class="ft30">26</SPAN></P>
<P class="p47 ft0">Det finns idag inget som tyder på att denna bild av nationella TV- systems logik är missvisande. Det finns i och för sig ingen anledning att misstro programmakarnas vilja och förmåga att göra bra och om- växlande radio och TV i kommersiella företag. I stora delar erbjuder man också program som publiken uppskattar, det visar inte minst kanalernas tittar- och lyssnarandelar. Men det är viktigt att klargöra att förutsättningarna för kommersiell radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> är annor- lunda än för en offentligt finansierad motsvarighet.<SPAN class="ft30">27</SPAN></P>
<P class="p163 ft32"><SPAN class="ft34">25</SPAN><SPAN class="ft60">En brittisk parlamentarisk kommitté lät 1985 genomföra en omfattande jämförande studie av bl.a. finansieringens betydelse för mångfald och kvalitet i </SPAN><NOBR>TV-utbudet.</NOBR> Se <SPAN class="ft53">Report of the Committee on Financing the BBC (The Peacock Committee)</SPAN>. Her Majesty’s Stationary Office. London (1986). och J Blumler: <SPAN class="ft53">Television in the United States: Funding Sources and Programming Consequences </SPAN>(1986).</P>
<P class="p158 ft32"><SPAN class="ft34">26</SPAN><SPAN class="ft61">Sedermera blev detta också fallet med TV4. I företagets sändningstillstånd återfinns bl.a. villkoret att ”TV4 skall, inom ramen för de kommersiella villkor företaget har att följa, erbjuda ett mångsidigt utbud som kännetecknas av hög kvalitet.” Detta allmänna uppdrag specificeras därefter.</SPAN></P>
<P class="p158 ft40"><SPAN class="ft34">27</SPAN><SPAN class="ft38">Se också Björkegren, D </SPAN><SPAN class="ft39">TV som företag </SPAN>i Nordisk forskning om public ser- vice, Nordicom (1996).</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">79</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">När det svenska flerkanalsystemet etablerades i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> var det många bedömare som såg framför sig att mediemarknaden skulle förändras i grunden och att programutbudet i radio och TV skulle mångfaldigas bara sändningsmöjligheterna blev fler och den statliga styrningen hölls minimal. Erfarenheterna hittills ger en något annorlunda bild (se också kap. 4).</P>
<P class="p45 ft0">Reklamfinansierade företag tenderar att sända program som får den publik som annonsörerna söker efter. Erfarenheter tyder på att annon- sörerna i <NOBR>TV-mediet</NOBR> vänder sig till en stor och relativt odifferentierad publik och att programmen därför måste utformas så att de når en sådan publik.<SPAN class="ft30">28 </SPAN>Eftersom reklamintäkterna för varje program står i relation till den publik som annonsörerna finner det värt att betala för, bör kostna- derna för programmen i princip inte överstiga den förväntade reklam- intäkten.</P>
<P class="p45 ft0">Programmakarna kan naturligtvis inte på förhand veta vilka pro- gramtyper som går hem hos en viss publik, utan får utgå från tidigare erfarenheter, alternativt satsa på de program som de tror ger önskade publikandelar. Det är därför sannolikt att reklamfinansierade program- företag tenderar att satsa på säkra kort, dvs. programtyper som man på förhand vet ger en tillräckligt stor publik.</P>
<P class="p45 ft0">Om ett <NOBR>reklam-TV-företag</NOBR> vill ta stora marknadsandelar måste det satsa ännu mer på att förädla och höja kvaliteten i programverksam- heten. När <NOBR>reklam-TV</NOBR> funnits en tid tycks dock marknaden mogna och den relativa förskjutningen i publikandelar mellan de största <NOBR>TV-kana-</NOBR> lerna visar sig vara förhållandevis liten. Förmodligen kommer de kommersiella kanalerna att eftersträva en rollfördelning samtidigt som man försöker åstadkomma marginella förskjutningar av marknads- andelarna där det kan ske med begränsade ekonomiska resurser.</P>
<P class="p45 ft0">En annan strategi är att försöka behålla ”sin” publik genom att erbjuda paketlösningar där de egna programkanalerna finns. I Sverige är detta vanligast på satellitmarknaden där Canal+ och Viasat via sina plattformar erbjuder var sitt satellitpaket med ömsesidigt uteslutande teknik för mottagning. Även <NOBR>kabel-TV-företagen</NOBR> strävar efter att behålla ”sin” publik, vilket man enkelt gör genom att vara de facto monopolist som leverantör av <NOBR>TV-tjänster</NOBR> till de anslutna hushållen.</P>
<P class="p45 ft0">Om nischkanaler bör sägas att antalet möjliga nischer sannolikt är ganska få (t.ex. nyheter, musik, sport och film) eftersom även nisch- kanaler är beroende av en homogen publik av tillräcklig storlek, vare sig de är finansierade med avgifter eller reklam. Erfarenheter från USA visar att det inte ens på mycket stora marknader är självklart att till-</P>
<P class="p164 ft11"><SPAN class="ft30">28 </SPAN>Koboldt, Hogg och Robinson, 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">80 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">räckligt stora publikgrupper finns för att alla programtyper skall kunna finansieras av marknaden.<SPAN class="ft31">29</SPAN></P>
<P class="p72 ft0">I stället koncentrerar sig den kommersiella televisionen och radion på ett fåtal programtyper som tilltalar en bred allmän publik. Där många kommersiella programföretag konkurrerar tenderar programkostnaderna att pressas nedåt. Utbudet tenderar också att bli relativt likartat mellan de konkurrerande kanalerna. Dessa förhållanden leder till att publikgrupper som är för små för att vara intressanta för annonsörer har liten chans att få sina intressen tillgodosedda i det programutbud som erbjuds av reklamfinansierade företag. I kommersiell radio och TV kan därmed endast en begränsad andel av publikens varierande behov och önskemål tillgodoses, nämligen de behov som delas av så många att det blir ekonomiskt lönsamt att tillgodose dem.</P>
<P class="p45 ft0">När det gäller <NOBR>TV-företag</NOBR> med särskilda ”public <NOBR>service”-liknande</NOBR> förpliktelser (t.ex. TV4 i Sverige) bör sägas att möjligheterna för statsmakterna i olika länder att ställa denna typ av krav på kommersiella aktörer sannolikt minskar över tid. Det viktigaste skälet för att ställa upp särskilda villkor för programverksamheten i TV4 har varit att bristen på frekvenser gjort att TV4 som enda företag har fått rätten att sända <NOBR>reklam-TV</NOBR> i marknätet till hela landet. När möjligheterna att sända blir fler och den relativa fördelen för TV4 i att kunna erbjuda <NOBR>reklam-TV</NOBR> till i stort sett hela landet minskar kommer också möjligheterna för staten att ställa upp villkor att minska. En följd av minskade krav på exempelvis ett varierat programutbud är att de ekonomiska incitamenten och drivkrafterna i reklamfinansieringen sannolikt kommer att få större betydelse.</P>
<P class="p165 ft13">Public <NOBR>service-företags</NOBR> särskilda förutsättningar</P>
<P class="p91 ft0">De skilda förutsättningarna för kommersiella företag och public service- företag avser i grunden tre saker. För det första har public service- företag ett <SPAN class="ft13">uppdrag </SPAN>att verka i allmänhetens tjänst, både samlat (samhället) och individuellt (alla medborgare). Genom särskilda villkor eftersträvas att dessa företags programverksamhet präglas av bredd och mångfald, <NOBR>kultur-,</NOBR> samhälls- och minoritetsansvar, att sändningarna skall kunna tas emot i hela landet, att både små och stora publikgrupper skall kunna få sina önskemål tillgodosedda, att sändningarna skall upp- fylla krav på opartiskhet, saklighet och publicistiskt oberoende av såväl staten som andra intressen samt att programmen skall hålla hög kvalitet.</P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft30">29 </SPAN><SPAN class="ft11">J.Dries, R. Woldt </SPAN>The Role of Public Service Broadcasting in the Informa- tion Society<SPAN class="ft11">, European Institute for the Media (Düsseldorf, 1996).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">81</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">Kännetecknande skall också vara att public <NOBR>service-företag</NOBR> har en decentraliserad organisation som skapar förutsättningar för en mångfald även på regional och lokal nivå så att hela landet kan speglas i programverksamheten. Något sådant uppdrag har kommersiella företag vanligtvis inte<SPAN class="ft30">30</SPAN>.</P>
<P class="p47 ft0">För det andra har public <NOBR>service-företag</NOBR> en relativt stabil <SPAN class="ft13">intäktskälla </SPAN>genom <NOBR>TV-avgiftsfinansieringen<SPAN class="ft30">31</SPAN>,</NOBR> vilket bl.a. möjliggör omfattande programsatsningar, även för program som tilltalar mindre målgrupper och långsiktiga satsningar på hög kvalitet i hela programutbudet. Public <NOBR>service-företag</NOBR> behöver därför inte anpassa programverksamheten utifrån krav på lönsamhet.</P>
<P class="p49 ft0">För det tredje är själva konstruktionen av public <NOBR>service-verksam-</NOBR> heten utformad för att ge förutsättningar för ett reellt publicistiskt <SPAN class="ft13">obe- roende</SPAN>. Uppdraget att verka i allmänhetens tjänst har ansetts säkerställt genom att programföretagen inte ägs vare sig direkt av staten eller av privata intressen och genom att det i företagens sändningstillstånd framgår att verksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intressegrupper och andra maktgrupper i samhället.</P>
<P class="p49 ft0">En definition av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> kan således främst göras utifrån intressenter (ägarform, oberoende), uppdraget i allmän- hetens tjänst (samhället, publiken) och finansieringsformen, snarare än utifrån innehåll eller form.</P>
<P class="p47 ft0">Grunden för public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> är alltså att programföretagen har <SPAN class="ft13">hela publiken </SPAN>som sin huvudsakliga uppdragsgivare och skall utforma sin programverksamhet utifrån vad de uppfattar som publikens behov och förutsättningar, inte utifrån politiska, kommersiella eller andra motiv. Det innebär också att programföretagen skall ta hänsyn</P>
<P class="p167 ft32"><SPAN class="ft34">30</SPAN><SPAN class="ft62">I flera länder har dock även ett eller flera kommersiella företag public ser- </SPAN><NOBR>vice-liknande</NOBR> förpliktelser. De är dock vanligen mindre långtgående jämfört med det uppdrag som gäller för offentliga public <NOBR>service-företag.</NOBR> TV4 i Sverige är ett exempel på ett företag som har villkor som i vissa avseenden är att likna vid sådana förpliktelser.</P>
<P class="p158 ft32"><SPAN class="ft34">31</SPAN><SPAN class="ft60">I flera länder utgör reklam en del av finansieringen av public service- företag (se kap. 10). I Sverige kan man dock tvärtom påstå att reklamfrihet och därmed oberoende av kommersiella överväganden, åtminstone hittills, har ingått som en integrerad del i public </SPAN><NOBR>service-uppdraget.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">82 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">till särskilda publikgrupper och inte styras av publikandelar utan även sända program som vänder sig till en förhållandevis begränsad publik.<SPAN class="ft30">32 </SPAN>Det är främst detta som skiljer public <NOBR>service-företag</NOBR> från andra företag verksamma på mediemarknaden. För att detta skall vara möjligt måste programföretagen så långt möjligt vara oberoende av den ekonomiska logik som gäller för kommersiella företag och därför ha andra förut- sättningar för sin finansiering.</P>
<P class="p49 ft0">Detta är en viktig anledning till att reklam inte ansetts vara ett bra alternativ för finansiering av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> i exempelvis Sverige. Även public <NOBR>service-företagen</NOBR> själva har sedan länge hävdat att förändringar i finansieringen oundvikligen skulle resultera i ett förändrat utbud. Kommersiell finansiering, t.ex. reklam, har ansetts kunna påverka programmens utformning och därmed skada företagens trovärdighet samt att tablåläggningen skulle komma att utformas med främsta syfte att locka stora publikandelar, särskilt på de mest attraktiva sänd- ningstiderna. Även ett delvis beroende av kommersiella intäkter tenderar att leda till samma tryck och incitament att maximera inkomsterna som gäller för kommersiella företag. Slutligen har också möjligheten för publiken att kunna välja ett reklamfritt alternativ varit ett av motiven för att undvika reklam i public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV.</P>
<P class="p55 ft0">Beskrivningen ovan ger förvisso en idealiserad bild av public service- verksamhetens förutsättningar. I realiteten kan naturligtvis dessa företag agera mer eller mindre i linje med de målsättningar som ligger i uppdraget, t.ex. genom att trots de <NOBR>icke-kommersiella</NOBR> förutsättningarna satsa på ett programutbud som endast i liten utsträckning skiljer sig från kommersiell radio och TV. Det finns också en risk att offentligt finansierade verksamheter inte i tillräckligt stor utsträckning sporras att bedrivas med optimal effektivitet, särskilt om verksamheten är ensam på marknaden. I dag finns dock möjligheter till jämförelser i och med den konkurrens som råder på radio- och <NOBR>TV-området.</NOBR> Det finns också en rad fristående produktionsbolag som kan mätas i konkurrens med SR:s, SVT:s och UR:s egna produktionsresurser.</P>
<P class="p50 ft0">Det bör också påpekas att ett grundläggande problem med finansie- ring via offentliga medel i någon form är att tittare och lyssnare har små möjligheter att signalera sina preferenser via betalningssättet. Det är däremot, och just därför, viktigt att det fortsatt finns tillräckligt allmänt stöd för det programutbud som erbjuds så att det upplevs ge valuta för</P>
<P class="p168 ft32"><SPAN class="ft31">32 </SPAN>Uppgiften att tillhandahålla program även för mindre publikgrupper och för olika minoritetsintressen avser inte endast vissa programtyper. För exempelvis funktionshindrade gäller naturligtvis att alla slags program i möjligaste mån skall göras tillgängliga.</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">83</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">pengarna, så att folkets valda ombud skall vilja ge sitt stöd till fortsatt offentlig finansiering.</P>
<P class="p72 ft0">När mångkanalsystemet började introduceras i Sverige i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> fanns det farhågor om att den ökande konkurrensen mellan <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> skulle leda till en kommersialisering även av public ser- <NOBR>vice-kanalernas</NOBR> utbud. Dessa farhågor har dock inte besannats. Under- sökningar visar tvärtom att skillnaderna mellan public <NOBR>service-kanaler-</NOBR> nas och de kommersiella kanalernas utbud har ökat under den tid kommersiella sändningar riktade till Sverige har förekommit. Andelen informativa program har ökat i SVT:s utbud medan de renodlat kom- mersiella kanalernas utbud har gått i riktning mot ökad dominans av underhållningsprogram. Inte heller SR:s utbud har genomgått några större förändringar vad gäller programkategorier (se kap.l 4).</P>
<P class="p93 ft13">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV sätter standard</P>
<P class="p94 ft0">En allt vanligare uppfattning är att public <NOBR>service-företag</NOBR> med ett upp- drag att sända ett brett och varierat programutbud av hög kvalitet har en positiv effekt även på den övriga radio- och <NOBR>TV-marknaden.</NOBR> Genom att sätta en norm eller standard för hög kvalitet inom olika programområden skapas förutsättningar för en konkurrens om kvalitet som i slutändan gynnar hela publiken, även de som inte tittar eller lyssnar på public service.<SPAN class="ft30">33 </SPAN>Naturligtvis gäller även det omvända, dvs. att det ökade utbudet från kommersiella företag har utgjort en nyttig konkurrens för public <NOBR>service-företag,</NOBR> särskilt i de länder där dessa företag länge stod för samtliga nationella sändningar av radio och TV.</P>
<P class="p45 ft0">Konsultgruppen McKinsey & Co har på uppdrag av brittiska BBC vid flera tillfällen utfört studier av hur public <NOBR>service-företag</NOBR> svarar på utvecklingen på televisionens område. I januari 1999 presenterades den senaste rapporten där McKinsey har studerat 20 marknader på fyra kontinenter.<SPAN class="ft30">34 </SPAN>Även om studien är gjord för BBC och därmed kan sägas vara ett slags beställningsverk är slutsatserna intressanta och relativt entydiga. På varje marknad har man studerat programutbudets sam- mansättning med avseende på graden av särpräglat utbud (distinctive- ness). Med särpräglat utbud avses i rapporten andel av <NOBR>fakta-,</NOBR> kultur- och barnprogram hos de största programföretagen i respektive land vägt mot marknadsandel.</P>
<P class="p169 ft39"><SPAN class="ft34">33</SPAN><SPAN class="ft55">Se t.ex. Collins, R. </SPAN>Har public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV en framtid? <SPAN class="ft40">i Hela Sve- riges radio och TV (2000) och Blumler, J. ed. </SPAN>Television and the Public Interest <SPAN class="ft40">, Sage Publ. (1992).</SPAN></P>
<P class="p75 ft36"><SPAN class="ft34">34</SPAN><SPAN class="ft56">McKinsey & Co </SPAN>Public Service Broadcasters Around the World, <SPAN class="ft11">1999.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">84 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft0">Författarnas viktigaste slutsats är att på marknader där public ser- <NOBR>vice-företag</NOBR> erbjuder ett högkvalitativt utbud inom alla programtyper utövas ett positivt tryck på kommersiella kanaler att närma sig public <NOBR>service-utbudet</NOBR> vad gäller programvariation och kvalitet. Även om statlig reglering av kommersiella kanaler kan skapa förutsättningar för vissa av de ambitioner ett samhälle har på den nationella <NOBR>TV-marknaden,</NOBR> så är modellen med starka och populära public <NOBR>service-företag</NOBR> att föredra, enligt författarna. En annan slutsats är att ju större andel av public <NOBR>service-företagens</NOBR> intäkter som utgörs av reklam, desto lägre andel särpräglat utbud har man.</P>
<P class="p50 ft0">Public Broadcasting System (PBS) i <SPAN class="ft13">USA </SPAN>lyfts fram som ett mindre lyckat exempel där public <NOBR>service-företagen</NOBR> ges en undanskymd roll och där det public <NOBR>service-utbud</NOBR> som finns når endast mycket blygsamma delar av befolkningen. Rapportens författare menar att denna fria marknadsmodell, där ett stort antal kanaler erbjuder ett i teorin rikt utbud av möjligheter för publiken, inte leder till att de förväntningar på marknaden som ett samhälle normalt har uppfylls. Även privata kanaler med visst ”public <NOBR>service”-innehåll</NOBR> som t.ex. Discovery Channel, The Learning Channel och CNN har liten betydelse för marknaden som helhet, främst eftersom de har mycket låga tittarandelar.</P>
<P class="p50 ft0"><SPAN class="ft13">Sverige </SPAN>framhålls av författarna som det goda exemplet på hur radio- och <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> i ett land kan fungera och där radio- och TV- området som helhet gynnas till fördel för publiken. Nya konkurrenter till SVT som TV3 och framför allt TV4 vann i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> snabbt stora publikandelar. Men eftersom SVT finansieras genom avgifter innebar denna publikförlust inte någon omedelbar resursminskning för SVT. SVT kunde därför, enligt författarna, anpassa sin verksamhet bl.a. genom att schemalägga programmen på ett annorlunda sätt, men samtidigt behålla sitt både särpräglade och varierade programutbud. Därigenom kunde SVT vårda jordmånen för högkvalitativa program på hela den svenska marknaden. Studiens resultat visar följaktligen att SVT har stora tittarandelar samtidigt som Sverige ligger mycket högt vad gäller andelen särpräglat programutbud (redovisas med hjälp av ett index, där genomsnittet för sju undersökta marknader är 72 – Sverige ligger på 97).</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB35581x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">85</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 3.3 </SPAN>Grad av särpräglat utbud på <NOBR>TV-marknaden</NOBR> i olika länder år 1996 (Index*)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td110"><P class="p116 ft11">Finansieringsmodell för</P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p9 ft11">Land</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p9 ft11">Grad av särpräglat program-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td113"><P class="p116 ft11">public <NOBR>service-företagen</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p9 ft11">utbud (Storbritannien=100)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p116 ft11"><NOBR>TV-avgiftsfinansiering</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p9 ft11">Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p170 ft11">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td110"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p9 ft11">Sverige</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p170 ft11">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td110"><P class="p116 ft11"><NOBR>TV-avgifter</NOBR> + reklam</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p9 ft11">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p170 ft11">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td110"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p9 ft11">Italien</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p170 ft11">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td110"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p9 ft11">Frankrike</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p170 ft11">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td110"><P class="p116 ft11">Statsstöd + reklam</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p9 ft11">Portugal</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p170 ft11">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td113"><P class="p116 ft11">Statsstöd + donationer</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p9 ft11">USA</P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p170 ft11">35</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft43">* Definierat som andel av <NOBR>fakta-,</NOBR> kultur- och barnprogram hos de stora <NOBR>TV-företagen</NOBR> på marknaden, viktat mot marknadsandel</P>
<P class="p124 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>McKinsey & Co 1999.</P>
<P class="p172 ft0">I <SPAN class="ft13">Portugal </SPAN>har däremot de olika elementen i marknadsekologin intera- gerat på ett negativt sätt, vilket har lett till en minskning i särpräglat programutbud (index 50). Precis som i Sverige inleddes marksänd kon- kurrens till public <NOBR>service-företaget</NOBR> (RTP) i början på <NOBR>1990-talet,</NOBR> vilket snabbt ledde till stora förluster i publikandelar. Eftersom RTP huvud- sakligen finansieras med reklam innebar förlusten av publik en kraftig resursminskning. Även om regeringen lättade bördan något genom ökade statsanslag tvingades RTP att anlägga en mer kommersiell programtablå för att öka reklaminkomsterna. Som ett resultat är graden av särpräglat programutbud på hela den portugisiska marknaden nu relativt låg.</P>
<P class="p155 ft0">Författarnas slutsats är att hela det nationella mediesystemet gynnas, särskilt till förmån för publiken, av förekomsten av en stark public <NOBR>service-verksamhet.</NOBR> Sådana företag bör, enligt författarna kännetecknas av bredd och vidsträckt programmångfald av hög kvalitet, betydelsefulla publikandelar, tillräcklig och långsiktigt säker <NOBR>(TV-avgifts)finansiering</NOBR> samt en modern och kostnadseffektiv organisation.</P>
<P class="p93 ft13">Publikandelar</P>
<P class="p94 ft0">I analyser av public <NOBR>service-företags</NOBR> förmåga att vara konkurrens- kraftiga på mediemarknaden läggs ofta vikt vid att de bör upprätthålla en viss minsta publikandel och räckvidd. I en brittisk studie från 1997<SPAN class="ft30">35 </SPAN>konstateras att BBC:s programkvalitet blir svår att upprätthålla när</P>
<P class="p173 ft36"><SPAN class="ft30">35 </SPAN><SPAN class="ft11">A. Graham & G.Davies, </SPAN>Broadcasting, Society and Policy in the Multimedia Age<SPAN class="ft11">, (Luton, 1997).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">publikandelen sjunker under <NOBR>25–30</NOBR> procent och författarna säger att ”it woud be wise to sustain the market share at a higher level”. Liknande slutsatser dras i en studie från 1998 om europeiska public service- företag<SPAN class="ft30">36 </SPAN>där olika forskare konstaterar att public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> legitimitet endast kan upprätthållas om sändningarna når hela befolkningen och tillräckligt många väljer att ta del av dem, dvs. att publikandelen förblir väsentlig.</P>
<P class="p174 ft0">I båda dessa rapporter förs också resonemang om vikten av att public <NOBR>service-företag</NOBR> står för produktion av kvalitetsprogram inom alla genrer: ”Public service broadcasting can only assume its role as a point of reference for the general public and as a yardstick for the private sector if it can offer outstanding quality on a regular basis across a broad range of subject areas, not just in one or two programme categories”.<SPAN class="ft30">37</SPAN></P>
<P class="p45 ft0">Det är sannolikt orealistiskt att tro att public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV för all framtid kan behålla de publikandelar de har i dag. Den ökande konkurrensen innebär att alla befintliga medieföretag ställs inför en rad nya krav och utmaningar. Även om utvecklingen på några års sikt är svår att förutsäga är det sannolikt att en utveckling mot flera kanaler i fler distributionsformer (multikanalsystem) kommer att leda till en allt kraftigare uppdelning av marknaden. Risken är naturligtvis att mark- nadsandelarna blir så små att föreställningen om public service som en tjänst för alla blir meningslös och att det i förlängningen blir svårt att upprätthålla <NOBR>TV-avgiftsfinansieringen</NOBR> som intäktskälla.</P>
<P class="p45 ft0">En slutsats av en sådan utveckling är att public <NOBR>service-företagen</NOBR> tvingas att allt tydligare definiera sig själva och sina uppgifter för att hävda sin särart och att detta arbete dessutom måste ske i relation till den konkurrens som public <NOBR>service-företagen</NOBR> möter. Samtidigt bör det sägas att framväxten av allt fler reklamfinansierade kanaler och betal- <NOBR>TV-tjänster</NOBR> lika väl kan öka uppslutningen bakom en <NOBR>icke-kommersiell</NOBR> radio och TV, även om andelen lyssnare och tittare på kort sikt skulle falla.</P>
<P class="p175 ft39"><SPAN class="ft34">36</SPAN><SPAN class="ft55">R. Woldt et al. </SPAN>Perspective of Public Service Television in Europe<SPAN class="ft40">, European Media Institute (Düsseldorf, 1998).</SPAN></P>
<P class="p75 ft11"><SPAN class="ft34">37</SPAN><SPAN class="ft56">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">87</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">3.3</SPAN><SPAN class="ft29">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Inledningsvis ställdes frågan om de tendenser som kan skönjas i den nu pågående medieutvecklingen på något avgörande sätt förändrar förut- sättningarna för att bedriva radio och TV i allmänhetens tjänst i Sverige. Min bestämda uppfattning är att de ambitioner som sedan länge gällt för den svenska mediepolitiken i än högre grad blir viktiga framöver. Jag utgår från att målen för den svenska radio- och <NOBR>TV-politiken</NOBR> även i fortsättningen skall vara att verka för att stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter, garantera massmediernas oberoende, säkerställa tillgänglighet till massmedierna samt att främja nyskapande och tillgång till ett varierat utbud.</P>
<P class="p86 ft0">Betydelsen av radio och TV i allmänhetens tjänst för för nyhets- och informationsförmedling, kritisk samhällsbevakning, opinionsbildning och som förmedlare av olika kulturyttringar, liksom att engagera och främja människors identitet som medborgare snarare ökar än minskar i den föränderliga mediesituation vi nu befinner oss i.</P>
<P class="p43 ft0">I dagens situation med hårdnande konkurrens och ökad fragmentering av människors medieanvändning talar enligt min mening mycket för att den samlande kraft som allmänradion och allmäntelevisionen står för får fortsatt starkt stöd. Det finns fortsatt ett stort behov av oberoende medieföretag som genom att vara finansierade av allmänna resurser kan fokusera på hela publikens skiftande intressen utan att ta kommersiella hänsyn.</P>
<P class="p45 ft0">Den utveckling som beskrivits i det föregående innebär först och främst att public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> i framtiden kommer att bedrivas inom ramen för en allt större internationell och kommersiellt driven mediemarknad. Den tekniska utvecklingen innebär utmaningar för en radio och TV i allmänhetens tjänst, men erbjuder också nya möjligheter för företagen att uppfylla sitt public <NOBR>service-uppdrag.</NOBR> Kommande generationers eventuellt förändrade medieanvändning ställer traditionella medieföretag inför ett behov att utveckla sin verksamhet, samtidigt som nuvarande generationers medievanor och behov måste utgöra utgångspunkt för dagens verksamhet.</P>
<P class="p86 ft0">Det går inte att med någon säkerhet konstatera hur fort eller långt denna utveckling kommer att gå. Historien visar att publikens medie- vanor har visat sig vara mer stabila än man i förstone kan tro och att introduktionen av nya medier inte medfört att traditionella medier har blivit utkonkurrerade. Dessutom är det i sammanhanget viktigt att påminna om att det, trots <NOBR>10–15</NOBR> år med satellit- och <NOBR>kabel-TV,</NOBR> fort- farande är mer än en tredjedel av svenska folket som endast har tillgång till ett utbud bestående av tre svenska <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> Traditionell radio och</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">88 </SPAN>Medier i förändring</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">TV är fortfarande de ojämförligt största enskilda mediekanalerna och public <NOBR>service-företagen</NOBR> är, enligt min mening, de viktigaste.</P>
<P class="p51 ft0">Som framgått tidigare kommer mediemarknaden sannolikt alltmer präglas av ökad konkurrens och drivkrafter i riktning mot internationa- lisering och standardisering, där marknadens skalfördelar leder till genomslag för allt större och starkare aktörer. Ekonomiska begräns- ningar för radio- och <NOBR>TV-sektorn</NOBR> blir särskilt märkbara i små nationer. Jag menar därför att om vi i Sverige framgent vill värna en nationell programproduktion präglad av hög kvalitet och lokal förankring, så bör det allmänna även fortsättningsvis föra en politik som hävdar radio- och <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> i allmänhetens tjänst på bästa sätt.</P>
<P class="p47 ft0">Mycket av den nya teknikens tjänster är ännu långtifrån allmänt till- gängliga eller ens färdigutvecklade. Osäkerheten om vilka sändnings- former, nya tjänster och programmaterial som kommer att vara avgö- rande i framtiden är stor. Utvecklingen må vara teknikdriven, men public <NOBR>service-företagens</NOBR> utgångspunkt bör vara att gamla såväl som nya tjänster skall baseras på ett programinnehåll som motsvarar de högt ställda förväntningar allmänheten har rätt att ha.</P>
<P class="p49 ft0">Den ökade konkurrensen på radio- och främst <NOBR>TV-marknaden</NOBR> har fört med sig en stark ökning av priset på rättigheter till attraktivt pro- graminnehåll. Denna utveckling visar inga tendenser på att mattas av, tvärtom. För public <NOBR>service-företagen</NOBR> medför denna utveckling att kostnaderna för attraktivt programinnehåll ökar snabbare än deras in- täkter.</P>
<P class="p49 ft0">Digitaliseringen av radio och TV medför vidare en kraftig ökning av tillgängligt sändningsutrymme. Ökad sändningstid är inte en nödvändig konsekvens av digitaliseringen i sig, men kan vara ett led i en offensiv strategi för att möta konkurrensen från nya aktörer. De svenska public <NOBR>service-företagen</NOBR> har fått goda möjligheter genom ett ökat kanalutrymme i de digitala sändarnäten. Ett problem är dock att för TV- avgiftsfinansierade företag innebär ökad sändningstid högre kostnader, medan det för kommersiella företag också innebär ökade intäkts- möjligheter. Mot bakgrund av att möjligheterna att kraftigt öka intäk- terna till public <NOBR>service-företagen</NOBR> i framtiden är små, krävs en balans- gång mellan att hävda resurser för programproduktion och utvidgning av sändningstiden.</P>
<P class="p50 ft0">Det är dock viktigt att public <NOBR>service-företagen</NOBR> även i framtiden bedriver sin verksamhet med ett starkt hävdande av ett oberoende såväl från statsmakterna som från kommersiella och andra intressen. Vad som nu krävs är att skapa förutsättningar för att detta skall kunna gälla också i framtiden.</P>
<P class="p58 ft0">Utvecklingen ställer krav på ställningstaganden från statsmakterna angående den framtida inriktningen på och finansieringen av den svenska</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p9 ft13">Medier i förändring <SPAN class="ft0">89</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> En viktig frågeställning gäller hur de nya distributionsformer och tjänster som följer av konvergensen bör hanteras med hänsyn till de principer och regler som i dag gäller för verksamheten. En annan närbesläktad fråga gäller i vilken utsträckning public <NOBR>service-företagen</NOBR> kan och bör expandera i de nya medieformer som håller på att utvecklas och i vilken mån det finns förutsättningar att finansiera dessa med <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> Dessa frågor behandlas särskilt i kap.15 och 16.</P>
<P class="p49 ft0">I nästa kapitel görs en översiktlig beskrivning av det svenska radio- och <NOBR>TV-utbudet</NOBR> i dag och de förändringar som skett under <NOBR>1990-talet.</NOBR> I kap. 6 behandlas de särskilda villkor som gäller för public service- företagens programverksamhet mera utförligt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p10 ft0">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">4 Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR></P>
<P class="p42 ft0">I detta kapitel redovisas översiktligt det svenska programutbudet i radio och TV. Redovisningen fokuserar särskilt på det som kännetecknar public <NOBR>service-företagens</NOBR> utbud, men jämförelser görs också med övrigt utbud på radio- och <NOBR>TV-området.</NOBR> För en mer detaljerad redogörelse av programutbudet i SR:s, SVT:s och UR:s sändningar hänvisar jag till de tre företagens public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> för år 1999 där även jämförelser finns med tidigare verksamhetsår under tillståndsperioden. Kompletterande information finns också i kap. 6 om företagens kultur- ansvar, ansvar för språkliga och etniska minoriteter och funktions- hindrade samt i kap. 7 om fördelningen av produktion mellan Stockholm och övriga landet m.m. I följande framställning har jag valt att delvis komplettera de bilder som ges i företagens egna redovisningar.</P>
<P class="p176 ft0">Utbildningsradions verksamhet och utbud behandlas i kap. 8.</P>
<P class="p177 ft64"><SPAN class="ft28">4.1</SPAN><SPAN class="ft63">Allmänt om undersökningar av programutbudet i radio och TV</SPAN></P>
<P class="p178 ft13">Public <NOBR>service-redovisningar</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">SR, SVT och UR har i uppdrag att utvärdera sin egen verksamhet i termer av hur väl de uppfyller respektive uppdrag, som de formulerats i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Varje programföretag ansvarar för sin egen s.k. <SPAN class="ft13">public </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">service-redovisning</SPAN>.</NOBR> Dessa dokument ger en detaljerad bild av vad public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> för respektive företag avser i konkreta termer vad gäller programverksamhet och hur avgifts- medlen använts. Redovisningarna är omfattande och innehåller såväl konkreta resultatmått, avseende bl.a. produktion och sändningstid, som mer allmänna resonemang om programverksamhet och annat inom företagen.</P>
<P class="p86 ft0">Jag har valt att inte här sammanfatta de redovisningar som program- företagen lämnat, utan anser att de public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> som hittills lämnats för åren <NOBR>1997–1999,</NOBR> bör utgöra en del av det underlag som skall ligga till grund för fördjupade analyser i den parlamentariska</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">92 </SPAN>Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">arbetsgruppens arbete. I vissa avseenden har dock företagens redo- visningar legat till grund även för de resonemang som förs i detta betänkande.</P>
<P class="p179 ft0">Min inledande kommentar är emellertid att jag funnit att dessa redo- visningar fyller flera viktiga funktioner för debatt, diskussion och för- ståelse av den svenska public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Redovisningarna utgör en omfattande dokumentation av programföretagens verksamheter. Genom de möjligheter som nu också ges till jämförbarhet över tid kan såväl allmänheten som statsmakterna få väsentlig kunskap om programverksamheten framöver. Dessutom har, vad jag erfarit efter samtal med en rad företrädare för programföretagen, dessa dokument en viktig funktion internt i företagen vad gäller uppföljning och kva- litetssäkring. Arbetet med public <NOBR>service-redovisningarna</NOBR> är naturligtvis inte enbart en fråga för en handfull personer inför avlämningstidpunkten i mars varje år. Viktigare är hur man i alla delar av företagen kan integrera ett sätt att tänka kring verksamheten som svarar på frågor som ”Vad är det som kännetecknar vår programverksamhet?”, ”Vad gör den unik?”, ”Har vi uppfyllt vårt uppdrag?”, ”Hur kan vi mäta detta?”, ”Hur skall vi redovisa detta?” osv.</P>
<P class="p49 ft0">Granskningsnämnden för radio och TV har till uppgift att bedöma om public <NOBR>service-redovisningarna</NOBR> ger statsmakterna och allmänheten tillräckligt underlag för en bedömning av hur uppdraget uppfylls. Nämnden konstaterar i sin granskning (avser år 1998) att program- företagens redovisningar allmänt sett är väl genomförda och att de väsentligen tillgodoser de syften statsmakterna angivit för redovis- ningarna.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Nämnden har dock pekat på vissa punkter där den anser att det finns behov av kompletteringar och förtydliganden i kommande rapporter. Ett exempel på en sådan iakttagelse från nämnden är att företagen bör sträva efter att åstadkomma fler indikatorer på kvalitet i programutbudet utöver sådana indikatorer som belyser publikens värderingar av utbudet. Jag återkommer till nämndens arbete i kap. 15.</P>
<P class="p180 ft32"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>Nämnden har utgått från följande syften (prop. 1995/96:161): rapporterna skall skärpa företagens fokus på hur uppdraget uppfylls, ge statsmakterna underlag för förnyade koncessionsvillkor, ge allmänheten information om hur avgiftsmedlen används samt möjliggöra och underlätta programföretagens interna uppföljning och kvalitetssäkring (nämndens beslut <NOBR>1999-06-09,</NOBR> SB 188/99).</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td116"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p9 ft13">Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR> <SPAN class="ft0">93</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td118"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Granskningsnämndens utbudsstudier</P>
<P class="p91 ft0">Sedan 1998 har Granskningsnämnden på uppdrag av regeringen följt och rapporterat om utvecklingen av det svenska radio och <NOBR>TV-utbudet.</NOBR> Denna undersökningsverksamhet är, till skillnad från den ordinarie granskningsverksamheten, inte avsedd att leda fram till några friande eller fällande beslut. Den syftar i stället till att ytterligare belysa frågor med anknytning till regelverket och att därigenom öka kunskaperna i samhället om radio- och <NOBR>TV-företagens</NOBR> programverksamhet. Nämnden har publicerat fyra rapporter om det svenska <NOBR>TV-utbudet</NOBR> i de största svenska <NOBR>TV-kanalerna,</NOBR> avseende åren <NOBR>1996–1999.</NOBR> De två senaste rap- porterna avseende åren 1998 och 1999 har genomförts vid institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs univer- sitet under ledning av professor Kent Asp.</P>
<P class="p83 ft0">Nämnden har också 1999 publicerat en rapport om programutbudet i den lokala radion. Undersökningen är genomförd som en studie av det lokala radioutbudet i Malmö, Karlstad och Luleå och innefattar dels de lokala <NOBR>SR-kanalerna</NOBR> P4 och dels de kommersiella lokalradiostationerna i respektive område samt ett antal närradiostationer.</P>
<P class="p43 ft0">Nämnden publicerade också i maj 2000 en undersökning om svenska <NOBR>TV-nyheter.</NOBR> Bl.a. besvaras frågor om vilka som kommer till tals och vilka ämnen och geografiska områden som behandlas i svenska TV- nyheter.</P>
<P class="p93 ft13">Medieforskning</P>
<P class="p91 ft0">Inom vetenskaplig forskning såväl i Sverige som utomlands är utbudet stort av undersökningar om medier och människors användning av dessa. Det finns också ett omfattande utbud av forskning som specifikt behandlar public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV. I följande framställning redo- visas ett urval av den forskning och de undersökningar som finns till- gängliga.</P>
<P class="p45 ft0">Jag kan konstatera att den forskning som bedrivs vid bl.a. universitet och högskolor i landet är mycket betydelsefull såväl för allmänheten och mediebranschen som för statsmakternas behov av beslutsunderlag. Särskilt gäller detta material som ger möjligheter till jämförande analyser mellan olika medieföretag och över tid. Till viss del är information som tidigare var allmänt tillgänglig numera förbehållen programföretagen själva. Det gäller i olika grad såväl public service- företagen som kommersiella företag. Detta gör att oberoende vetenskaplig forskning om mediernas utbud och innehåll är än mer angelägen i dag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">94 </SPAN>Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Generella utbudsstudier och studier av människors användning av medier har ett stort utrymme i forskningen. Däremot är inte utbudet av djupare granskningar av mångfalden genom analyser av mer specifika och avgränsade frågeställningar kring det faktiska innehållet i radio- och <NOBR>TV-programmen</NOBR> så omfattande. Forskning av det senare slaget blir mer och mer intressant ju mer omfattande radio- och <NOBR>TV-utbudet</NOBR> blir i takt med att nya informationstjänster växer fram i det framtida multi- kanalsystemet, där människors medieanvändning successivt kan komma att bli alltmer individualiserad.</P>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">4.2</SPAN><SPAN class="ft29">Programutbudet i TV</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Det blandsystem av public <NOBR>service-TV</NOBR> och kommersiell TV som känne- tecknar det svenska <NOBR>TV-systemet</NOBR> tycks nu ha funnit en form där för- ändringarna är relativt marginella. Visserligen sker i dag förändringar i och med digitaliseringen, som innebär att ännu fler <NOBR>TV-kanaler</NOBR> gör sitt intåg på marknaden. Men samtidigt kan vi konstatera att människors <NOBR>TV-tittande</NOBR> i stor utsträckning fördelas mellan ett fåtal stora kanaler. De största kanalerna är, som framgått tidigare, SVT:s båda kanaler och TV4. Till detta kommer ett antal satellitkanaler som särskilt riktar sig till den svenska publiken.</P>
<P class="p181 ft13"><NOBR>TV-kanalernas</NOBR> programprofiler</P>
<P class="p182 ft27">Här redovisas resultat från den senaste rapporten från Gransknings- nämnden <SPAN class="ft65">Svenskt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft65">TV-utbud</SPAN></NOBR><SPAN class="ft65"> 1999</SPAN>. Studien utgår från programföretagens egna programtablåer och programmen har klassificerats utifrån ett i förväg bestämt klassificeringssystem för olika programtyper. Studien är också utformad för att möjliggöra jämförelser över tid.</P>
<P class="p72 ft2">I tabell 4.1 redovisas programprofiler för åtta svenska <NOBR>TV-kanaler</NOBR> år 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB35590x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td116"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p9 ft13">Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR> <SPAN class="ft0">95</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td118"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 4.1 </SPAN><NOBR>TV-kanalernas</NOBR> programprofiler år 1999 (procentandelar för olika programområden)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr7 td101"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p29 ft66">SVT1</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p18 ft66">SVT2</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p183 ft66">SVT</P></TD>
<TD class="tr7 td121"><P class="p183 ft66">TV4</P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p22 ft66">TV3</P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p184 ft66">Kanal 5</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p185 ft66">ZTV</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p186 ft66">TV6</P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p185 ft66">TV8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td97"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td40"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><P class="p116 ft66">Nyheter</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p29 ft66">12</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p18 ft66">22</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p187 ft66">17</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p187 ft66">15</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p188 ft66">2</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p188 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p187 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p26 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p22 ft66">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft66">Fakta</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p29 ft66">26</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p18 ft66">29</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p187 ft66">27</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p187 ft66">8</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p188 ft66">2</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p189 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p187 ft66">2</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p26 ft66">52</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p22 ft66">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft66">Blandprogram</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p29 ft66">6</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p18 ft66">13</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p187 ft66">10</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p187 ft66">17</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p188 ft66">14</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p189 ft66">18</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p187 ft66">9</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p26 ft66">0,4</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p22 ft66">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft66">Nöje</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p29 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p18 ft66">6</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p187 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p187 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p188 ft66">4</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p189 ft66">1</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p187 ft66">1</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p26 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p22 ft66">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p116 ft66"><NOBR>TV-serier</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p29 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p18 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p187 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p187 ft66">15</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p188 ft66">23</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p189 ft66">27</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p187 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p26 ft66">14</P></TD>
<TD class="tr6 td123"><P class="p183 ft66">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft66">Såpa&</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p29 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p18 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p187 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p187 ft66">18</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p188 ft66">26</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p189 ft66">19</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p187 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p26 ft66">2</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p183 ft66">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft66"><NOBR>Sit-com</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p116 ft66">Långfilm</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p29 ft66">13</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p18 ft66">4</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p187 ft66">9</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p187 ft66">9</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p188 ft66">12</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p189 ft66">17</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p187 ft66">9</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p26 ft66">28</P></TD>
<TD class="tr6 td123"><P class="p22 ft66">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft66">Sport</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p29 ft66">6</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p18 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p187 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p187 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p188 ft66">2</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p189 ft66">1</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p187 ft66">1</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p26 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p22 ft66">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft66">Barn</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p29 ft66">12</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p18 ft66">1</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p187 ft66">6</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p187 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p188 ft66">12</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p189 ft66">14</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p187 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p26 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p22 ft66">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft66">Ungdom</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p29 ft66">4</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p18 ft66">1</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p187 ft66">2</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p187 ft66">1</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p188 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p189 ft66">1</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p187 ft66">67</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p26 ft66">2</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p22 ft66">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p116 ft66">Minoriteter</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p29 ft66">2</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p18 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p187 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p187 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p188 ft66">0</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p188 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p187 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p26 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr6 td123"><P class="p22 ft66">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft66">Övrigt</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p29 ft66">2</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p18 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p187 ft66">2</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p187 ft66">1</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p188 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p188 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p187 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p26 ft66">-</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p22 ft66">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p116 ft66">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p29 ft66">100</P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p18 ft66">99</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p187 ft66">100</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p187 ft66">101</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p188 ft66">100</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p189 ft66">101</P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p187 ft66">99</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p26 ft66">101,4</P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p22 ft66">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td101"><P class="p116 ft66">Antal minuter</P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p15 ft66">93 326</P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p12 ft66">85 264</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p12 ft66">178 590</P></TD>
<TD class="tr10 td121"><P class="p12 ft66">111 477</P></TD>
<TD class="tr10 td122"><P class="p12 ft66">138 118</P></TD>
<TD class="tr10 td122"><P class="p10 ft66">128 183</P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p12 ft66">138 921</P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p12 ft66">43 810</P></TD>
<TD class="tr10 td123"><P class="p39 ft66">44 378</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>Granskningsnämnden 2000</P>
<P class="p109 ft0">Ett mått som brukar användas för att karakterisera en <NOBR>TV-kanals</NOBR> utbud är förhållandet mellan informativa program som nyheter och fakta- program och underhållningsprogram som långfilm, <NOBR>TV-serier</NOBR> och nöjesprogram. Detta förhållande brukar vid internationella jämförelser vara starkt relaterat till hur <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> är finansierade. Public ser- <NOBR>vice-kanaler</NOBR> brukar domineras av informativa program medan ca 25– 30 procent är underhållningskaraktär. Renodlat kommersiella kanaler brukar uppvisa det omvända förhållandet med <NOBR>75–90</NOBR> procent under- hållningsprogram. De kommersiella kanaler som har en särställning, t.ex. genom att få ensamrätt att sända reklam i marknätet och har regler för programutbudet, brukar befinna sig någonstans mitt emellan public <NOBR>service-företag</NOBR> och övriga kommersiella <NOBR>TV-företag.</NOBR> Så var förhållandet i internationella jämförelser för 20 år sedan och så är förhållandet i Sverige i dag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB35591x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft0">96 </SPAN>Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR> <SPAN class="ft0">SOU 2000:55</SPAN></P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft37">Figur 4.1. </SPAN><NOBR>TV-kanalernas</NOBR> programbredd i informationsinriktat och underhållningsinriktat programutbud (index).</P>
<P class="p191 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>Granskningsnämnden 2000</P>
<P class="p192 ft0">SVT:s båda kanaler kan karaktäriseras som breda allmänkanaler som tillsammans uppvisar den största programbredden av alla kanaler, både inom det informationsinriktade och det underhållningsinriktade pro- gramutbudet. TV4 är en lika bred underhållningskanal som SVT1 och SVT2, men uppvisar en mindre bredd inom det fakta- och informa- tionsinriktade programutbudet. TV3 och Kanal 5 kan karaktäriseras som breda underhållningskanaler med ett mycket litet utbud av nyheter och fakta, men bredden i kanalernas utbud är mycket mindre än i både TV4 och SVT:s kanaler.</P>
<P class="p45 ft0">SVT:s utbud på bästa sändningstid <NOBR>(19.00–22.00)</NOBR> uppvisar i huvud- sak samma programbredd som för den totala sändningstiden, med den skillnaden att nyhetsprogram förekommer i ännu större utsträckning på bästa sändningstid. Under dessa kvällstimmar var nästan hälften, eller 49 procent, antingen nyhetsprogram eller faktaprogram. SVT:s båda kanaler uppvisar dessutom en arbetsfördelning som bl.a. tar sig uttryck i att barn- och ungdomsutbudet förekommer i princip uteslutande i SVT1.</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td116"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p9 ft13">Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR> <SPAN class="ft0">97</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td118"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">SVT2 står för den största delen av SVT:s nyhetsrapportering. För TV4 förstärks kanalens underhållningsprofil under bästa sändningstid, då utbudet till 70 procent utgörs av underhållning och förströelse.</P>
<P class="p72 ft0"><NOBR>TV-program</NOBR> som särskilt vänder sig till invandrare och etniska grupper förekom år 1999 enbart i SVT:s kanaler. Minoritetsprogram- mens sammanlagda del av det totala utbudet i SVT uppgick till i genomsnitt 4 timmar och 40 minuter per vecka, vilket motsvarar 3 pro- cent av det totala utbudet. Bland dessa sändningar dominerar nyhets- och faktaprogram.</P>
<P class="p72 ft0">Även programutbud särskilt anpassat för funktionshindrade, i första hand döva och hörselskadade, förekom år 1999 enbart i SVT:s kanaler. Textning och teckentolkning sker i första hand för det nyhets- och faktainriktade utbudet, men också en betydande del av det svensk- språkiga underhållningsutbudet textas.</P>
<P class="p93 ft13">Förändringar under <NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">En central frågeställning är i vilken riktning programutbudet i svensk television utvecklas över tid. I Granskningsnämndens studie redovisas en jämförelse mellan undersökningar som gjorts från 1993 fram till och med år 1999.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>I figur 4.2 redovisas ett sammanfattande index för den utveckling som ägt rum under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Indexet visar förhållandet mellan informationsinriktat programutbud (nyheter och faktaprogram) och underhållningsinriktat utbud (underhållning och fiktion).</P>
<P class="p193 ft11"><SPAN class="ft30">2 </SPAN>Olof Hultén och Anna Maria Andersson (1995) <SPAN class="ft36">Det svenska </SPAN><NOBR><SPAN class="ft36">TV-utbudet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft36">1987-1994</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB35593x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2"><SPAN class="ft37">Figur 4.2. </SPAN>Underhållningsinriktat och informationsinriktat program- utbud i svensk TV <NOBR>1993–1999</NOBR> (index).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p23 ft66">Övervikt</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td28"><P class="p12 ft66">Övervikt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td129"><P class="p23 ft67">informationsinriktat</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td43"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p12 ft69">underhållningsinriktat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td129"><P class="p23 ft67">programutbud</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td43"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p12 ft67">programutbud</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td129"><P class="p194 ft66">SVT1+2</P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p195 ft69">TV4</P></TD>
<TD class="tr22 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p185 ft66">TV3</P></TD>
<TD class="tr22 td28"><P class="p196 ft66">Kanal 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td129"><P class="p17 ft66">1998</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p15 ft66">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td129"><P class="p197 ft66">+20</P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p198 ft69">0</P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p29 ft66"><NOBR>-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p188 ft66"><NOBR>-40</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p199 ft66"><NOBR>-60</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td129"><P class="p17 ft66">1998</P></TD>
<TD class="tr25 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td131"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td28"><P class="p15 ft66">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td129"><P class="p197 ft67">+20</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p198 ft69">0</P></TD>
<TD class="tr19 td43"><P class="p29 ft67"><NOBR>-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p188 ft67"><NOBR>-40</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p199 ft67"><NOBR>-60</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td129"><P class="p17 ft66">1996</P></TD>
<TD class="tr26 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p15 ft66">1996</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td129"><P class="p197 ft67">+20</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p198 ft69">0</P></TD>
<TD class="tr19 td43"><P class="p29 ft67"><NOBR>-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p188 ft67"><NOBR>-40</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p199 ft67"><NOBR>-60</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td129"><P class="p17 ft66">1994</P></TD>
<TD class="tr25 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td131"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td28"><P class="p15 ft66">1994</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td129"><P class="p197 ft67">+20</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p198 ft69">0</P></TD>
<TD class="tr19 td43"><P class="p29 ft67"><NOBR>-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p188 ft67"><NOBR>-40</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p199 ft67"><NOBR>-60</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td129"><P class="p17 ft66">1993</P></TD>
<TD class="tr26 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p15 ft66">1993</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td129"><P class="p197 ft66">+20</P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p198 ft69">0</P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p29 ft66"><NOBR>-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p188 ft66"><NOBR>-40</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p199 ft66"><NOBR>-60</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td129"><P class="p200 ft66">SVT1+2</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p152 ft69">TV4</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p39 ft66">Kanal 5</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p201 ft66">TV3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td105"><P class="p9 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>Granskningsnämnden 2000</P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft0">Programutbudet i svensk TV uppvisar under <NOBR>1990-talet</NOBR> en förhållande- vis stor stabilitet. De fyra stora programföretagen ligger i förhållande till varandra ungefär på samma avstånd på skalan vid samtliga under- sökningstillfällen. Hos SVT och TV4 finns en svag trend mot en ökad andel av nyhets- och faktaprogram under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Hos TV3 och Kanal 5 finns det däremot ingen klart uttalad trend.</P>
<P class="p49 ft0">I studien antyds dock att förändringar i <NOBR>TV-kanalernas</NOBR> utbud varit något större mellan åren 1998 och 1999. Mot bakgrund av att förändringar i <NOBR>TV-kanalers</NOBR> programprofiler i allmänhet sker gradvis och över längre tidsperioder framstår de förändringar som ägt rum mellan åren 1998 och 1999 som förhållandevis stora. Några tendenser värda att notera är att utbudet år 1999 utmärktes av ett kraftigt ökat flöde av nyheter i form av fler och kortare nyhetssändningar och ett lika kraftigt ökat flöde av olika former av ”verklighetsunderhållning”, exempelvis s.k. dokumentärdrama. I studien konstateras också att 1999 kan vara det år då TV4 påbörjade sin väg från att vara en <NOBR>TV-kanal</NOBR> med ett förhållandevis brett utbud mot en mer renodlad kommersiell profil. Även</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB35594x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td116"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p9 ft13">Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR> <SPAN class="ft0">99</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td118"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">om förändringen är liten och skall tolkas med försiktighet konstateras ändå att TV4:s utbud tycks gå i riktning mot den typ av programbredd som de renodlat kommersiella kanalerna TV3 och Kanal 5 uppvisar.</P>
<P class="p72 ft0">Den stabilitet som präglat programutbudet i den svenska televisionen under <NOBR>1990-talet</NOBR> gäller också SVT:s kanaler. I SVT:s utbud kan dock skönjas en svag tendens mot ett mer nyhets- och faktainriktat programutbud över tid. Etermediemonopolets avskaffande och den nya konkurrenssituationen för SVT kan därför knappast sägas ha inneburit en förändring av SVT:s programprofil i en mer kommersiell riktning under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Samtidigt är jag medveten om att undersökningen endast speglar genrevariation, dvs. den säger inget om huruvida pro- grammens närmare utformning, dramaturgi, språk och tilltal m.m. har förändrats.</P>
<P class="p99 ft13">Programmens produktionsursprung</P>
<P class="p94 ft0">I tabell 4.2 framgår det svenska <NOBR>TV-utbudets</NOBR> ursprung för några av de största kanalerna. USA dominerar mycket kraftigt i det utländska programutbudet, särskilt i TV3 och Kanal 5. <NOBR>USA-dominansen</NOBR> gäller inom samtliga programområden med undantag för sportprogram. För SVT är dock andelen svenskproducerade program hög.</P>
<P class="p202 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 4.2. </SPAN><NOBR>TV-utbudets</NOBR> produktionsursprung år 1999 (procent).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr17 td132"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td133"><P class="p183 ft43">SVT1</P></TD>
<TD class="tr17 td100"><P class="p22 ft43">SVT2</P></TD>
<TD class="tr17 td123"><P class="p203 ft43">SVT</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p203 ft43">TV4</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p203 ft43">TV3</P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p187 ft43">Kanal 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td135"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td137"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td137"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td138"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td132"><P class="p116 ft43">Sverige</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p183 ft43">73</P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p22 ft43">85</P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p39 ft43">79</P></TD>
<TD class="tr9 td134"><P class="p186 ft43">49</P></TD>
<TD class="tr9 td134"><P class="p186 ft43">16</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p203 ft43">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td132"><P class="p116 ft43">Norden</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p183 ft43">3</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p22 ft43">2</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p39 ft43">3</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p186 ft43">2</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p186 ft43">0.1</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p203 ft43">0.3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td132"><P class="p116 ft43">Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p183 ft43">5</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p22 ft43">3</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p39 ft43">4</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p186 ft43">6</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p186 ft43">2</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p203 ft43">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td132"><P class="p116 ft43">USA</P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p183 ft43">12</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p22 ft43">7</P></TD>
<TD class="tr6 td123"><P class="p39 ft43">9</P></TD>
<TD class="tr6 td134"><P class="p186 ft43">36</P></TD>
<TD class="tr6 td134"><P class="p186 ft43">81</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p203 ft43">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td132"><P class="p116 ft43">Övrig västv</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p183 ft43">5</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p22 ft43">3</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p39 ft43">4</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p186 ft43">7</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p186 ft43">1</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p203 ft43">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td132"><P class="p116 ft43">Rest världen</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p183 ft43">1</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p22 ft43">1</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p39 ft43">1</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p186 ft43">1</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p186 ft43">-</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p203 ft43">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td135"><P class="p116 ft43">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td136"><P class="p183 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p22 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p39 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr6 td137"><P class="p186 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr6 td137"><P class="p186 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p203 ft43">100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft43">Anm: Uppgifterna summerar inte till 100 procent på grund av avrundning.</P>
<P class="p204 ft43"><SPAN class="ft45">Källa</SPAN>: Granskningsnämnden 2000.</P>
<P class="p73 ft0">Vid en jämförelse mellan åren 1998 och 1999 framgår att andelen inhemskt producerade program i SVT:s kanaler har ökat från 74 procent 1998 till 79 procent år 1999. I absoluta tal betyder det ca tio timmar per vecka. För huvuddelen av denna ökning står det ökade nyhetsutbudet. För övriga kanaler är förändringarna relativt små, men generellt gäller att den amerikanska dominansen ökat än mer under år 1999. Samtidigt</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">har de nordiska programinslagen fortsatt att minska och utbudet med produktionsursprung i övriga Västeuropa, utöver Storbritannien, är mycket litet. Andelen program från annat håll än Norden, Västeuropa eller USA är anmärkningsvärt låg i alla kanalers utbud.</P>
<P class="p93 ft13">Svenska <NOBR>TV-nyheter</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">Granskningsnämndens studie av innehållet i svenska <NOBR>TV-nyheter</NOBR> bygger på analyser av ett urval (63 stycken) av nyhetssändningar under år 1999, jämt fördelade mellan SVT:s Aktuellt och Rapport samt TV4:s Nyheterna. <SPAN class="ft30">3</SPAN></P>
<P class="p43 ft0">Bland resultaten i studien kan nämnas att kvinnor förekom i betydligt mindre omfattning (28 procent) än män i de intervjuer som gjordes i programmen. Medan männen var klart dominerande inom områden som allmänpolitik, arbetsmarknad och näringsliv var kvinnor överrepresenterade när det gällde sociala frågor och när perspektivet utgick från personliga och privata erfarenheter. Privatpersoner, politiker och representanter från myndigheter och offentlig verksamhet hörde till dem som oftast kom till tals i nyheternas inrikesrapportering, medan barn och unga, liksom personer över 65 år förekom mycket sällan i TV- nyheterna. Även personer med utländsk bakgrund förekom i mindre utsträckning än i samhället i stort och i mindre utsträckning än genomsnittet i egenskap av politiker, privata företagare eller represen- tanter för myndigheter och övrig offentlig verksamhet.</P>
<P class="p83 ft0">De tre undersökta nyhetsprogrammen Rapport, Aktuellt och Nyhet- erna visade sig vara innehållsmässigt påfallande lika. Bland de skillnader som fanns kan nämnas att Aktuellt ägnade mer tid åt analys än de andra nyhetsprogrammen och att Rapport hade den största aktörsbredden, medan Nyheterna hade störst andel representanter från allmänheten i programmet.</P>
<P class="p45 ft0">Studien visar också att hela 86 procent av <NOBR>TV-nyheterna</NOBR> under urvalsperioden kom från Sverige och Europa. Övriga världen skildrades utifrån olika utgångspunkter och vissa områden i världen som exempelvis Sydamerika, Australien och stora delar av Afrika fick mycket litet utrymme under den undersökta perioden. I studien kon- stateras att övriga delar av världen ofta skildrades som kaotisk med rapporter om väpnade konflikter, katastrofer och brottslighet. Ett undantag var rapporteringen från USA som oftare skildrades utifrån ämnen som näringsliv, arbetsmarknad och politik. Några större</P>
<P class="p205 ft11"><SPAN class="ft30">3 </SPAN>Granskningsnämndens rapportserie nr. 5. <SPAN class="ft36">Svenska </SPAN><NOBR><SPAN class="ft36">TV-nyheter</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> – En spegling av Sverige och vår omvärld?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td139"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p9 ft13">Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR> <SPAN class="ft0">101</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td141"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">skillnader i rapportering från olika delar av världen mellan nyhets- programmen kunde inte noteras under den undersökta perioden.</P>
<P class="p72 ft0">Studiens författare konstaterar att resultaten i stor utsträckning sannolikt är en spegel av den verklighet som skildras, men påpekar också att det lika väl kan förhålla sig så att nyhetsvärdering och urval tenderar att verka konserverande på bilden av ett samhälle och en värld som trots allt kan beskrivas och debatteras på en rad annorlunda sätt än i dag. Detta gäller givetvis såväl public <NOBR>service-företagen</NOBR> som andra.</P>
<P class="p206 ft28"><SPAN class="ft28">4.3</SPAN><SPAN class="ft29">Programutbudet i radio</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">En genomgång av befintlig dokumentation på medieområdet visar att det finns relativt få studier av utbudet i radio. Informationen om SR:s programutbud är omfattande och väl dokumenterad, men informationen om den lokala kommersiella radion och närradion, liksom jämförande undersökningar av utbudet i olika typer av radio är ovanliga.</P>
<P class="p43 ft0">Mot denna bakgrund genomförde Granskningsnämnden för radio och TV 1998 en studie av det lokala radioutbudet i Malmö, Karlstad och Luleå<SPAN class="ft30">4</SPAN>. Bland resultaten i undersökningen kan nämnas att programprofilerna i den kommersiella lokalradion i huvudsak rymdes inom kategorin populärkultur, där presentation och spelning av lätt musik, företrädesvis pop- och rockmusik, var ett dominerande inslag. I jämförelse framstår utbudet i SR:s lokala <NOBR>P4-kanaler</NOBR> som betydligt mer mångfacetterat med ett stort inslag av olika programkategorier. Vidare framkom att de lyssnare som vill ta del av någon redaktionell bevakning av lokala företeelser och händelser i stort sett är hänvisade till P4 och närradion. I de kommersiella lokalradiostationerna var lokalt inriktade inslag betydligt mer sällsynta. De lokala inslag som förekom bestod till helt övervägande del av reklam och sponsringsmeddelanden.</P>
<P class="p207 ft11"><SPAN class="ft30">4 </SPAN>Granskningsnämnden för radio och TV (1999) <SPAN class="ft36">Hur lokal är den lokala radion?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB35597x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 4.3</SPAN>. Fördelning mellan olika sändningsformer i olika former av lokal radio, maj 1998 (procent).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr18 td143"><P class="p116 ft11">Typ av inslag</P></TD>
<TD class="tr18 td144"><P class="p208 ft11">SR/P4</P></TD>
<TD class="tr18 td143"><P class="p209 ft11">Privat</P></TD>
<TD class="tr18 td145"><P class="p210 ft11">Närradio</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td146"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td147"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p211 ft11">lokalradio</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td143"><P class="p116 ft11">Musik</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p212 ft11">42</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p213 ft11">75</P></TD>
<TD class="tr5 td145"><P class="p210 ft11">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td143"><P class="p116 ft11">Tal</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p212 ft11">36</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p213 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr5 td145"><P class="p210 ft11">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td143"><P class="p116 ft11">Blandat</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p212 ft11">22</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p213 ft11">22</P></TD>
<TD class="tr5 td145"><P class="p210 ft11">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td146"><P class="p116 ft11">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td147"><P class="p212 ft11">100</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p213 ft11">101</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p210 ft11">99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft43"><SPAN class="ft45">Källa</SPAN>: Granskningsnämnden, 1999.</P>
<P class="p215 ft0">I slutet av år 1994 hade de privata lokalradiostationerna hunnit etablera sig på den svenska radiomarknaden. En stor del av stationernas sändningar bestod och består fortfarande av musik och musikutbudet i radio ökade kraftigt vid den här tidpunkten. Av tabell 4.3 framgår att hela tre fjärdedelar av den privata lokalradions utbud år 1998 bestod av musik. Det tycks dock inte ha påverkat SR:s utbud i någon större omfattning. Så gott som inga förändringar vad gäller programkategorier har ägt rum i SR:s utbud sedan år 1993. När det gäller programmens närmare innehåll, t.ex. vad gäller vilken musik som spelas m.m. har dock förändringar skett under den senaste fyraårsperioden, vilket framgår av kapitel 6. Fördelningen på olika innehållskategorier i SR:s totala utbud framgår av tabell 4.4.</P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 4.4</SPAN>. SR:s programprofil <NOBR>1993–1999.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr17 td149"><P class="p116 ft43">Programtyp</P></TD>
<TD class="tr17 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td151"><P class="p216 ft43">Procent av total sändningstid</P></TD>
<TD class="tr17 td152"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td153"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td154"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td156"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td149"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p12 ft43">1993</P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p12 ft43">1995</P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p12 ft43">1997</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p37 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr5 td156"><P class="p217 ft43">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td149"><P class="p116 ft43">Musik</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p37 ft43">45</P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p37 ft43">44</P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p37 ft43">44</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p19 ft43">44</P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p218 ft43">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td149"><P class="p116 ft43">Underhållning</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p37 ft43">11</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p37 ft43">8</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p37 ft43">6</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p19 ft43">6</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p218 ft43">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td149"><P class="p116 ft43">Service</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p37 ft43">2</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p37 ft43">2</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p37 ft43">3</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft43">3</P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p218 ft43">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td149"><P class="p116 ft43">Aktualiteter/</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p37 ft43">18</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p37 ft43">19</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p37 ft43">21</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft43">21</P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p218 ft43">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td149"><P class="p116 ft43">samhälle</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td149"><P class="p116 ft43">Sport</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p37 ft43">3</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p37 ft43">4</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p37 ft43">4</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft43">4</P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p218 ft43">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td149"><P class="p116 ft43">Nyheter</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p37 ft43">16</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p37 ft43">16</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p37 ft43">16</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft43">15</P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p218 ft43">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td149"><P class="p116 ft43">Kultur</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p37 ft43">5</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p37 ft43">6</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p37 ft43">6</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft43">7</P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p218 ft43">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td149"><P class="p116 ft43">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p37 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p37 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p37 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p19 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p218 ft43">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td153"><P class="p116 ft43">Timmar/vecka</P></TD>
<TD class="tr6 td154"><P class="p37 ft43">2 468</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p37 ft43">2 346</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p37 ft43">2 296</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft43">2 299</P></TD>
<TD class="tr6 td156"><P class="p218 ft43">2 318</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>SR:s public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> <NOBR>1997-99</NOBR> och MedieSverige 1999/2000.</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td139"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p9 ft13">Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR> <SPAN class="ft0">103</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td141"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">En minskning kan noteras av program som klassificerats som under- hållning, medan aktualiteter och samhällsprogram har ökat något. Även sändningstidens totala omfattning har varit relativt konstant under 1990- talet. SR sände år 1999 totalt 120 575 timmar, varav 81 150 timmar var lokala sändningar i landets 24 lokala <NOBR>P4-stationer.</NOBR> SR sänder i europeisk jämförelse mycket. Genom SR:s 26 lokala kanaler överträffas i Europa SR:s totala volym endast av Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna.</P>
<P class="p49 ft0">SR:s totala programutbud kännetecknas av stor bredd. Flertalet av de radioprogram som SR sänder har inte sin motsvarighet i någon annan radiokanal. Även vad gäller musikutbudet finns stora skillnader mellan SR och övrig radio, men även i SR:s utbud dominerar musiken. Näst efter musiken ägnas en stor del av sändningsutrymmet i SR åt aktualiteter och samhälle (21 procent) samt nyheter (15 procent). Andelen spelad musik har inte förändrats över tid. Inte ens hos de lokala <NOBR>P4-stationerna</NOBR> – de som blev mest utsatta för konkurrensen från de privata stationerna – kan vi spåra någon större förändring över tid när det gäller programtyper.</P>
<P class="p50 ft0">Både musikutbudets omfattning och karaktär varierar mellan SR:s kanaler. P2 bidrar självfallet till att höja genomsnittssiffrorna, eftersom nästan hela utbudet (94 procent ) består av musik, s.k. seriös musik. Hela två tredjedelar av P3:s sändningar består av musik och där ligger kanalen inte långt efter de kommersiella stationerna, även om det i SR:s musikutbud förekommer klart fler musikkategorier än i den lokala radion. <NOBR>P4-sändningarna</NOBR> ligger kring genomsnittet för hela SR och musikutbudet är tänkt att nå en bred allmänhet i medelåldern eller strax däröver. Den enda kanal i SR:s utbud, där musiken spelar en obetydlig roll för totalsiffrorna, är P1. Om kanalen inte skulle räknas in i det totala utbudet skulle musikandelen öka från 44 procent till 47 procent.</P>
<P class="p50 ft0">Nyheter är generellt viktiga inslag i medierna, särskilt radio, som uppfattas som ett mycket snabbt nyhetsmedium. 15 procent av SR:s sändningstid upptas av nyheter. Det är framför allt de lokala <NOBR>P4-sänd-</NOBR> ningarna som svarar för att statistiken ligger på den nivån. En femtedel av dessa sändningar utgörs nämligen av nyheter. Det är uppenbart att de lokala och regionala nyhetssändningarna upplevs som viktiga både bland radioproducenter och radiolyssnare.</P>
<P class="p49 ft0">De kommersiella stationerna producerar få egna nyhetsinslag. De nyheter som har sänts har huvudsakligen varit nationella och inte kunnat locka den lokala publiken på samma sätt som nyheter med anknytning till den egna orten. Nu kan detta delvis ändras. Några dagstidningar med ägarintressen i lokala privata radiostationer har startat egna nyhetssändningar just för radion. Först ut med den här typen av samarbete var Östgöta Correspondenten, som sedan september år 1998</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>Svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">levererar dagliga nyheter till de bägge privata lokalradiostationerna i Norrköping, Radio Match och Gold 105. Tidningen producerar sju nyhetssändningar på vardagar och tre på lördagar och söndagar. Östgöta Correspondenten är delägare till hälften i det bolag som innehar sändningstillståndet för de två stationerna (Hedman, 1999).</P>
<P class="p47 ft0">Ytterligare exempel på privat lokalradio med nyhetssändningar är Radio Stella i Helsingborg, som får sina nyheter från Helsingsborgs Dagblad, som är hälftendelägare i stationen och Mix <NOBR>Megapol-kanalerna</NOBR> i Stockholm, Göteborg och Malmö, som sedan januari 2000 har egna lokala nyhetssändningar varje morgon.</P>
<P class="p49 ft0">Således kan konstateras att den privata lokalradion i större utsträckning än tidigare fått lokala nyhetssändningar. Omfattningen är dock än så länge begränsad. De nyhetssändningar som sker är i stor utsträckning resultatet av att tidningsföretag, som utan undantag har ägarintressen i radiobolagen, förser radiostationerna med nyheter. Vad vi kunnat se hittills är det i mycket liten utsträckning, om ens någon, som dessa nyheter skiljer sig från tidningens egna. Tidningens redan framtagna nyheter återanvänds i radion ungefär på det sätt som de återanvänds på Internet. Någon ökad mångfald i det lokala medie- samhället är det knappast fråga om, möjligtvis en ökad mångfald inom den lokala radion.</P>
<P class="p50 ft0">Närradion är den kanal som uppvisar den största andelen talade inslag i tabell 4.3 En majoritet av sändningarna är av det slaget, vilket visar närradions utpräglade funktion som instrument för det lokala föreningslivet. De sändningar som bidrar till en hög andel musik i när- radion är förmodligen studentradiokanalerna och andra liknande kanaler. Deras andel av sändningstiden har dock minskat under de senaste två åren.</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft72"><SPAN class="ft1">5</SPAN><SPAN class="ft71">Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst</SPAN></P>
<P class="p220 ft0">I detta kapitel redovisas en undersökning av den svenska allmänhetens syn på och förtroende för svensk public service radio- och TV. Redovisningen bygger på urvalsundersökningar genomförda vid SOM- institutet vid Göteborgs universitet.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Utredningen har beställt ett material som författats av doktoranden Anna Maria Jönsson, vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, under ledning av professor Lennart Weibull.</P>
<P class="p181 ft6">Public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> förankring och legitimitet</P>
<P class="p91 ft0">En grundläggande förutsättning för public <NOBR>service-företagens</NOBR> legitimitet är deras förankring hos publiken. Med förankring avses här <SPAN class="ft13">användningen </SPAN>av public <NOBR>service-företagens</NOBR> utbud och allmänhetens <SPAN class="ft13">inställning </SPAN>till dem. Inställningen studeras utifrån två perspektiv: för det första synen på kanalerna generellt sett samt deras programverksamhet och för det andra förtroendet för kanalerna.</P>
<P class="p45 ft2">Redovisningen avser både radio och TV (dock inte UR), men vad gäller publikens värdering har frågor i <NOBR>SOM-undersökningen</NOBR> endast ställts om televisionen (vissa frågor är SVT:s egna).</P>
<P class="p221 ft40"><SPAN class="ft73">1 </SPAN>Studien bygger på data från <NOBR>Riks-SOM-undersökningarna</NOBR> 1994<SPAN class="ft74">- </SPAN>1998 (Sam- hälle, Opinion och Massmedia) som baseras på ett obundet slumpmässigt urval av 2 800 personer i Sverige (15<SPAN class="ft74">- </SPAN>80 år). Svarsfrekvensen ligger mellan 65<SPAN class="ft74">- </SPAN>70 procent, vilket får anses vara mycket bra. I viss mån används också <NOBR>Väst-SOM-undersökningarna</NOBR> (boende i Västsverige), Nordicoms Medie- barometer, MMS, RUAB, och Medieakademins förtroendeundersökning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">106 </SPAN>Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">5.1</SPAN><SPAN class="ft29">Publikens val</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Radio och TV är de mest använda medierna i Sverige; 1999 lyssnade 80 procent av befolkningen på radio och 88 procent tittade på TV en genomsnittlig dag. Även den tid vi ägnar åt dessa medier är tämligen omfattande <SPAN class="ft23">- </SPAN>genomsnittssvensken lyssnar varje dag på radio i drygt två och en halv timme och sitter knappt två timmar framför TV:n. Generellt sett gäller att äldre, yngre och lågutbildade är de som tittar mest på TV, medan radiolyssnandet är jämnt fördelat i befolkningen. Undantaget är dock de yngre (9<SPAN class="ft23">- </SPAN>14 år) som lyssnar på radio i relativt liten utsträckning. Public <NOBR>service-företagens</NOBR> ställning har förändrats i och med den ökade konkurrensen och såväl SR som SVT har under 1990- talet tappat publikandelar. Fortfarande framstår de dock som två av de starkaste aktörerna på respektive marknad.</P>
<P class="p98 ft13">Radiolyssnandet</P>
<P class="p94 ft0">SR:s kanaler nådde år 1999 dagligen mer än hälften av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år. Detta mycket tack vare den regionala kanalen P4, som med en räckvidd på 38 procent är både SR:s och Sveriges ojämförligt största kanal. Den näst största public service- kanalen P3 har en daglig räckvidd på ca 14 procent, P1 ligger på drygt 11 procent, medan P2 endast når ett par procent av den svenska be- folkningen (RUAB, 1999).</P>
<P class="p45 ft0">Varje dag lyssnar således närmare sex miljoner svenskar på radio; av dessa väljer knappt fyra miljoner, att ta del av någon av public service- kanalerna. Privata lokalradiostationer lockar varje dag ungefär var tredje svensk. Ingen av de kommersiella lokalradiokanalerna når dock samma räckvidd som SR:s tre främsta kanaler P4, P3 och P1. I Stockholm, som är den mest fragmenterade radiomarknaden i Sverige, är P1 näst största kanal, efter SR:s Radio Stockholm.</P>
<P class="p43 ft0">Public <NOBR>service-radion</NOBR> har tappat publikandelar mellan 1994 och 1999, P3 har minskat sin räckvidd mest. Fortfarande är dock P3 större än någon enskild privat lokalradiokanal.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Det största tappet för SR skedde fram till år 1996, därefter har SR:s position stabiliserats och till och med stärkts något.</P>
<P class="p222 ft32"><SPAN class="ft31">2 </SPAN>Frågan om radiolyssnande är en <NOBR>”frequency”-fråga,</NOBR> vilket innebär att frågan gäller vad man brukar göra och inte vad man gjorde vid en viss tidpunkt (detta tillsammans med urvalsgruppens åldersstruktur (15<SPAN class="ft75">- </SPAN>80 år) gör att <NOBR>SOM-undersökningens</NOBR> data skiljer sig något från de data som kommer från RUAB).</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td161"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p9 ft76">Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft9">107</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td163"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft79"><SPAN class="ft77">Tabell 5.1. </SPAN>Andel som åren 1994<SPAN class="ft78">- </SPAN>1999 tagit del av följande radio- kanaler dagligen. (Totalt)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td165"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td166"><P class="p12 ft11">1994</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p12 ft11">1995</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p12 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p12 ft11">1997</P></TD>
<TD class="tr18 td96"><P class="p12 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p39 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td167"><P class="p116 ft11">P1</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p12 ft11">17</P></TD>
<TD class="tr18 td99"><P class="p12 ft11">14</P></TD>
<TD class="tr18 td99"><P class="p12 ft11">12</P></TD>
<TD class="tr18 td99"><P class="p12 ft11">12</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p12 ft11">13</P></TD>
<TD class="tr18 td101"><P class="p39 ft11">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p116 ft11">P2</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p39 ft11">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td167"><P class="p116 ft11">P3</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p12 ft11">15</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">12</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">9</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">8</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">8</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p39 ft11">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td167"><P class="p116 ft11">P4</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p12 ft11">33</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">34</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">30</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">29</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">32</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p39 ft11">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td167"><P class="p116 ft11">Minst en <NOBR>SR-kanal</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p12 ft11">51</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">49</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">42</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">42</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">45</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p39 ft11">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td167"><P class="p116 ft11">Radio Rix</P></TD>
<TD class="tr28 td168"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p12 ft11">6</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p12 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p12 ft11">6</P></TD>
<TD class="tr28 td101"><P class="p39 ft11">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td167"><P class="p116 ft11">Radio City</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p39 ft11">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p116 ft11">NRJ/Energy</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">6</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">6</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p39 ft11">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td167"><P class="p116 ft11">Mix Megapol</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p39 ft11">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td167"><P class="p116 ft11">P6*</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p39 ft11">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td167"><P class="p116 ft11"><NOBR>Z-radio*</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p39 ft11">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p116 ft11">Övr. privat lokalradio</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p12 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p39 ft11">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td167"><P class="p116 ft11">Närradiokanal</P></TD>
<TD class="tr21 td168"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr21 td100"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr21 td101"><P class="p39 ft11">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td167"><P class="p116 ft11">Antal svar</P></TD>
<TD class="tr28 td168"><P class="p12 ft11">1 704</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p12 ft11">1 777</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p12 ft11">1 779</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p12 ft11">1 754</P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p12 ft11">1 821</P></TD>
<TD class="tr28 td101"><P class="p39 ft11">1 800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td165"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td166"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td96"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft11">* <NOBR>Z-radio</NOBR> blev år 1995 P6 och gick år 1996 samman med SRU/Rix till Radio Rix.</P>
<P class="p225 ft0">En av de avgörande förklaringsfaktorerna till skilda lyssnarvanor är ålder (se t.ex. Strid, 1999). För den svenska public <NOBR>service-radion</NOBR> gäller generellt att den har sitt starkaste fäste hos den äldre delen av befolkningen, något som gäller i de flesta europeiska länder. P4, som är den radiokanal flest svenskar lyssnar på har störst publik i gruppen från 40 år och uppåt, vilket skiljer den från den näst största kanalen, P3, som främst tilltalar gruppen mellan 20 och 34 år.</P>
<P class="p226 ft0">P3 är också den kanal som trots stora satsningar tappat mest i konkurrensen med den privata lokalradion; mycket givetvis beroende på att P3 är den av public <NOBR>service-kanalerna</NOBR> som riktat in sig mot samma målgrupp – ungdomarna – som de kommersiella kanalerna. Det är också föga förvånande ungdomarna som är den grupp som mest förändrat sina vanor i och med avregleringen. Bland medelålders och äldre har lyssnandet varit tämligen stabilt under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">108 </SPAN>Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 5.2. </SPAN>Andelen dagliga lyssnare på olika radiokanaler efter ålder, 1998. (Procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr0 td169"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p227 ft11">15<SPAN class="ft81">- </SPAN>19</P></TD>
<TD class="tr0 td170"><P class="p228 ft11">20<SPAN class="ft81">- </SPAN>24</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td171"><P class="p12 ft11">25<SPAN class="ft81">- </SPAN>29 30<SPAN class="ft81">- </SPAN>39</P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p228 ft11">40<SPAN class="ft81">- </SPAN>49</P></TD>
<TD class="tr0 td170"><P class="p228 ft11">50<SPAN class="ft81">- </SPAN>59</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td148"><P class="p117 ft11">60<SPAN class="ft81">- </SPAN>75 76<SPAN class="ft81">- </SPAN>80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td172"><P class="p116 ft11">P1</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p227 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p229 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p230 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p231 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p228 ft11">9</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p228 ft11">17</P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p231 ft11">26</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p228 ft11">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p116 ft11">P2</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p227 ft11">0</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p229 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p230 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p231 ft11">0</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p228 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p228 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p231 ft11">7</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p228 ft11">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p116 ft11">P3</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p227 ft11">9</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p229 ft11">13</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p231 ft11">16</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p231 ft11">12</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p228 ft11">8</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p228 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p231 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p228 ft11">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p116 ft11">P4</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p227 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p229 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p230 ft11">7</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p231 ft11">15</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p228 ft11">31</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p228 ft11">46</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p231 ft11">55</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p228 ft11">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td172"><P class="p116 ft11"><NOBR>SR-totalt</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p227 ft11">14</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p229 ft11">17</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p231 ft11">24</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p231 ft11">28</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p228 ft11">43</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p228 ft11">60</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p231 ft11">71</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p228 ft11">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td172"><P class="p116 ft11">Radio Rix</P></TD>
<TD class="tr21 td9"><P class="p227 ft11">9</P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p229 ft11">15</P></TD>
<TD class="tr21 td174"><P class="p231 ft11">12</P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p231 ft11">6</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p228 ft11">10</P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p228 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr21 td174"><P class="p231 ft11">0</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p228 ft11">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td172"><P class="p116 ft11">Radio City</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p227 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p229 ft11">6</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p230 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p231 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p228 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p228 ft11">0</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p231 ft11">0</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p228 ft11">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p116 ft11">NRJ/Energy</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p227 ft11">13</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p229 ft11">10</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p230 ft11">9</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p231 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p228 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p228 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p231 ft11">0</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p228 ft11">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p116 ft11">Mix Megapol</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p227 ft11">11</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p229 ft11">8</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p231 ft11">10</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p231 ft11">8</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p228 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p228 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p231 ft11">0</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p228 ft11">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td172"><P class="p116 ft11">Annan kanal</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p227 ft11">11</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p229 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p230 ft11">7</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p231 ft11">7</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p228 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p228 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p231 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p228 ft11">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td172"><P class="p116 ft11">Närradio</P></TD>
<TD class="tr21 td9"><P class="p227 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p229 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr21 td174"><P class="p230 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p231 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p228 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p228 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr21 td174"><P class="p231 ft11">6</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p228 ft11">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td172"><P class="p116 ft11">Antal svar</P></TD>
<TD class="tr28 td9"><P class="p227 ft11">222</P></TD>
<TD class="tr28 td173"><P class="p228 ft11">260</P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p231 ft11">292</P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p231 ft11">613</P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p232 ft11">658</P></TD>
<TD class="tr28 td173"><P class="p228 ft11">657</P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p231 ft11">712</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p228 ft11">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td40"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td170"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td175"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td176"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td154"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td170"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td175"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td39"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>Strid, 1999 (s194). <NOBR>SOM-institutet.</NOBR></P>
<P class="p233 ft0">Ett potentiellt problem för SR är att de i mindre utsträckning förmår locka de yngre lyssnarna. Det finns inga klara forskningsresultat som visar huruvida detta är en generationseffekt eller en fråga om ålder och var i livscykeln man befinner sig. Om det är en generationsfråga kommer de yngre att ta med sig sina vanor upp i åldrarna, om det tvärtom är en fråga om ålder kommer de yngre sannolikt att gå ifrån det omfattande musiklyssnande (kommersiell radio) som präglar deras lyssnande mot att föredra radio med ett mer mångsidigt innehåll när de blir äldre.</P>
<P class="p45 ft0">Lyssnandet på SR:s kanaler skiljer sig mycket litet åt mellan män och kvinnor. Utbildningsnivå har större betydelse, framför allt gäller detta P1 och P4, som har en motsatt publikbild i fråga om utbildning. Högutbildade lyssnar i större utsträckning än låg- och medelutbildade på P1, medan de lågutbildade har störst andel som tar del av P4.</P>
<P class="p45 ft0">När hänsyn tas till medborgarskap visar det sig att de som inte är svenska medborgare i större utsträckning tar del av utbudet i P2; i hela befolkningen uppger sig mellan två och tre procent lyssna på P2 varje dag, motsvarande siffra för de icke svenska medborgarna är sju procent. Utländska medborgare använder sig dessutom mer av privat lokalradio och närradio.</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td161"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p9 ft76">Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft9">109</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td163"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13"><NOBR>TV-tittandet</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">Resultaten i undersökningar av <NOBR>TV-tittande</NOBR> skiljer sig åt beroende på om basen är hela befolkningen eller endast de som faktiskt har tillgång till respektive kanal. Satellit- och kabelkanalerna uppnår naturligt nog markant högre räckvidd och tittartidsandel när hänsyn tas till tillgång. Då denna studie främst gäller <NOBR>SVT-kanalerna</NOBR> som i princip når alla, ligger fokus på hela <NOBR>TV-publiken</NOBR> oavsett tillgång.</P>
<P class="p45 ft0">Den svenska <NOBR>TV-marknaden</NOBR> dominerades i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> av markbundna SVT och TV4. År 1998 var TV4 den största enskilda svenska <NOBR>TV-kanalen</NOBR> sett till såväl räckvidds- som tittartidsandel. Skillnaderna mellan TV4 och SVT är dock relativt små; TV4 hade en tittartidsandel på 27 procent medan SVT1 och SVT2 låg på 22 respektive 26 procent. Under bästa sändningstid <NOBR>(19.00-22.00)</NOBR> ökar <NOBR>SVT-kanalerna</NOBR> sin tittartidsandel medan TV4 tappar något. SVT2 är den kanal som är starkast under bästa sändningstid (MMS).</P>
<P class="p45 ft0">Generellt kan konstateras att svenska kanaler är mer populära än utländska. Räckvidden för de fem största <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> var 1999 47 procent för SVT1, 46 procent för SVT2, 48 procent för TV4, 21 procent för TV3 och 15 procent för Kanal 5. Tittartidens fördelning har legat på en jämn nivå sedan mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> (Westrell: MMS, 2000).</P>
<P class="p234 ft79"><SPAN class="ft77">Tabell 5.3. </SPAN>Andel som åren 1994<SPAN class="ft78">- </SPAN>1999 tagit del av följande <NOBR>TV-kanaler</NOBR> dagligen. (Totalt)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr12 td177"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td178"><P class="p12 ft11">1994</P></TD>
<TD class="tr12 td95"><P class="p12 ft11">1995</P></TD>
<TD class="tr12 td95"><P class="p12 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p12 ft11">1997</P></TD>
<TD class="tr12 td95"><P class="p12 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr12 td155"><P class="p29 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td179"><P class="p116 ft11">SVT1</P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p12 ft11">48</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">43</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p10 ft11">44</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p12 ft11">40</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">45</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p29 ft11">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td179"><P class="p116 ft18">SVT2</P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p12 ft18">49</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p12 ft18">44</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p12 ft18">44</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p12 ft18">43</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p12 ft18">46</P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p29 ft18">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td179"><P class="p116 ft11">Minst en <NOBR>SVT-kanal</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p12 ft11">52</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">47</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">47</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p12 ft11">45</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">49</P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p29 ft11">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td179"><P class="p116 ft11">TV4</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p12 ft11">41</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">41</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">44</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p12 ft11">44</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">47</P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p29 ft11">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td179"><P class="p116 ft11">TV3</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p12 ft11">14</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">12</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">15</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p12 ft11">14</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">18</P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p29 ft11">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td179"><P class="p116 ft18">Kanal 5</P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p12 ft18">6</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p12 ft18">7</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p12 ft18">10</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p12 ft18">12</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p12 ft18">13</P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p29 ft18">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td179"><P class="p116 ft11">TV6</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p29 ft11">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td179"><P class="p116 ft11">ZTV</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p29 ft11">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td179"><P class="p116 ft11">TV8</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p29 ft11">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td179"><P class="p116 ft18">MTV</P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p12 ft18">5</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p12 ft18">2</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p12 ft18">2</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p12 ft18">3</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p12 ft18">3</P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p29 ft18">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td179"><P class="p116 ft11">Eurosport</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p12 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p12 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p29 ft11">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td179"><P class="p116 ft11">Canal+/Filmnet*</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p12 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p12 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p12 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p29 ft11">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td179"><P class="p116 ft18">TV 1000</P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p12 ft18">2</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p12 ft18">1</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p12 ft18">2</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p12 ft18">2</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p12 ft18">2</P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p29 ft18">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td179"><P class="p116 ft11">Lokal <NOBR>kabel-TV</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td180"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p29 ft11">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td179"><P class="p116 ft11">Antal svar</P></TD>
<TD class="tr7 td180"><P class="p12 ft11">1 704</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p12 ft11">1 777</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p10 ft11">1 779</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p12 ft11">1 754</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p12 ft11">3 561</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p29 ft11">3 503</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td177"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td178"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td96"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td155"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft32">* Fram till och med 1997 gäller frågan endast Filmnet. <SPAN class="ft53">Källa</SPAN>: <NOBR>SOM-institutet.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">110 </SPAN>Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">SVT1 och SVT2 når varje dag ungefär hälften av den svenska befolkningen mellan 15 och 80 år, medan drygt 65 procent brukar ta del av utbudet i åtminstone någon av dessa kanaler minst 5 gånger i veckan. Mindre än en procent av den svenska befolkningen har helt valt bort public <NOBR>service-kanalerna.</NOBR></P>
<P class="p47 ft0">SVT har tappat ett par procent i dagligt tittande sedan första hälften av <NOBR>1990-talet,</NOBR> men situationen tycks ha stabiliserats under <NOBR>1990-talets</NOBR> andra hälft. Den stora nedgången kom mellan åren 1992 och 1993. Redan år 1994 vände dock trenden åter uppåt för SVT. Både SVT1 och SVT2 har ökat tittarandelen relativt kraftigt sedan år 1997.</P>
<P class="p49 ft0">Liksom när det gäller radiolyssnande visar sig skillnader i TV- tittande främst vara beroende av ålder, men även utbildningsnivå har viss betydelse. För SVT gäller att de främst lockar de äldre tittar- grupperna. I gruppen 50 år och uppåt lockar respektive kanal minst hälften av svenskarna varje dag, medan samma siffra för gruppen under 30 år ligger omkring 25 procent. Jämfört med främste konkurrenten TV4 har SVT ett försprång i åldersgrupperna över 50 år, medan TV4 lockar fler tittare i de yngre åldrarna.</P>
<P class="p80 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 5.4. </SPAN>Andelen dagliga tittare på olika <NOBR>TV-kanaler</NOBR> efter ålder, år 1998 (Procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr22 td97"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td166"><P class="p229 ft11">15<SPAN class="ft81">- </SPAN>19</P></TD>
<TD class="tr22 td176"><P class="p231 ft11">20<SPAN class="ft81">- </SPAN>29</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td181"><P class="p12 ft11">30<SPAN class="ft81">- </SPAN>39 40<SPAN class="ft81">- </SPAN>49</P></TD>
<TD class="tr22 td176"><P class="p231 ft11">50<SPAN class="ft81">- </SPAN>59</P></TD>
<TD class="tr22 td176"><P class="p231 ft11">60<SPAN class="ft81">- </SPAN>69</P></TD>
<TD class="tr22 td182"><P class="p227 ft11">70<SPAN class="ft81">- </SPAN>80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td101"><P class="p116 ft11">SVT1</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p228 ft11">26</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p230 ft11">27</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p236 ft11">41</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p236 ft11">37</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p230 ft11">46</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p231 ft11">64</P></TD>
<TD class="tr10 td19"><P class="p227 ft11">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft11">SVT2</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p228 ft11">21</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p230 ft11">27</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p236 ft11">38</P></TD>
<TD class="tr5 td183"><P class="p236 ft11">38</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p230 ft11">51</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p231 ft11">71</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p227 ft11">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft11">SVT totalt</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p228 ft11">26</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p230 ft11">29</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p236 ft11">42</P></TD>
<TD class="tr5 td183"><P class="p236 ft11">41</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p230 ft11">52</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p231 ft11">74</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p227 ft11">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p116 ft11">TV4</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p228 ft11">47</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p230 ft11">50</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p236 ft11">50</P></TD>
<TD class="tr6 td183"><P class="p236 ft11">42</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p230 ft11">39</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p231 ft11">55</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p227 ft11">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft11">TV3</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p228 ft11">22</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p230 ft11">27</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p236 ft11">21</P></TD>
<TD class="tr5 td183"><P class="p236 ft11">15</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p230 ft11">11</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p231 ft11">14</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p227 ft11">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p116 ft11">Kanal 5</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p228 ft11">19</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p230 ft11">22</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p236 ft11">15</P></TD>
<TD class="tr5 td183"><P class="p236 ft11">12</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p231 ft11">7</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p135 ft11">8</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p227 ft11">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td101"><P class="p116 ft11">Antal svar</P></TD>
<TD class="tr30 td168"><P class="p229 ft11">222</P></TD>
<TD class="tr30 td67"><P class="p231 ft11">552</P></TD>
<TD class="tr30 td173"><P class="p236 ft11">613</P></TD>
<TD class="tr30 td183"><P class="p237 ft11">658</P></TD>
<TD class="tr30 td67"><P class="p231 ft11">657</P></TD>
<TD class="tr30 td67"><P class="p231 ft11">483</P></TD>
<TD class="tr30 td19"><P class="p238 ft11">376</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td97"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td166"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td176"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td170"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td176"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td176"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft0">När det gäller män och kvinnor finns en något större skillnad i TV- tittande än radiolyssnande. Männen tar i något större utsträckning del av utbudet i public <NOBR>service-kanalerna</NOBR> och kvinnorna väljer oftare TV4. SVT lockar också en större andel av de högutbildade, mindre andel av de medelutbildade och ungefär lika stor andel lågutbildade som TV4.</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td161"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p9 ft76">Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft9">111</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td163"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Nyhetsprogrammens ställning</P>
<P class="p91 ft0">Nyhetsprogram i TV är en av de programkategorier som upptar såväl en stor del av sändningstiden som av tittartiden. När det gäller radionyheterna var det år 1998 de lokala nyheterna i P4 som drog mest publik <SPAN class="ft23">- </SPAN>36 procent tog del av dessa nyheter minst fem dagar i veckan. Ungefär lika stor andel lyssnar på Ekonyheterna, medan endast 13 pro- cent väljer nyheterna i den privata lokalradion. Sett över tid har P4:s lokalnyheter tappat i publik sedan första halvan av <NOBR>1990-talet</NOBR> samtidigt som Riksradions nyheter ökat något. Det är framför allt det dagliga lyssnandet som har minskat; andelen som tar del av P4:s lokalnyheter fem till sex dagar i veckan är ungefär densamma år 1998 som år 1994.</P>
<P class="p192 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 5.5. </SPAN>Andel som tar del av följande nyhetsprogram minst fem dagar i veckan, 1994<SPAN class="ft23">- </SPAN>1999. (Procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr30 td115"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p12 ft11">1994</P></TD>
<TD class="tr30 td95"><P class="p12 ft11">1995</P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p12 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr30 td95"><P class="p12 ft11">1997</P></TD>
<TD class="tr30 td95"><P class="p12 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr30 td185"><P class="p186 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td112"><P class="p116 ft11">Lokalnyheter i P4</P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p12 ft11">48</P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p12 ft11">46</P></TD>
<TD class="tr10 td100"><P class="p12 ft11">44</P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p12 ft11">45</P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p12 ft11">36</P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p186 ft11">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p116 ft11">Ekonyheter i Riksradion</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p12 ft11">28</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">26</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">23</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">32</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">33</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p186 ft11">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p116 ft36">Minst en nyhetssändning i SR</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p12 ft36">60</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft36">58</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p12 ft36">54</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft36">56</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft36">51</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p186 ft36">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p116 ft11">Nyheter i privat lokalradio</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p10 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">-</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">13</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p186 ft11">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"><P class="p116 ft11">Aktuellt i SVT1</P></TD>
<TD class="tr28 td35"><P class="p12 ft11">36</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p12 ft11">35</P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p12 ft11">35</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p12 ft11">31</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p12 ft11">38</P></TD>
<TD class="tr28 td12"><P class="p186 ft11">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p116 ft11">Rapport i SVT2</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p12 ft11">45</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">41</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">38</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">39</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">42</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p186 ft11">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p116 ft11">Regionala nyheter i SVT2</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p12 ft11">27</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">26</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">26</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">30</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">32</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p186 ft11">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p116 ft36">Minst en nyhetssändning SVT</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p12 ft36">54</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft36">52</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft36">50</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft36">49</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft36">54</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p186 ft36">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p116 ft11">Nyheterna i TV4</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p12 ft11">22</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">25</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p12 ft11">24</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">25</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">30</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p186 ft11">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p116 ft11">Lokalnyheter i TV4</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p12 ft11">7</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">11</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">12</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">14</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">18</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p186 ft11">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p116 ft11">TV3 Direkt</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p12 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">6</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p186 ft11">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"><P class="p116 ft11">Antal svar</P></TD>
<TD class="tr28 td35"><P class="p12 ft11">1 704</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p12 ft11">1 777</P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p12 ft11">1 779</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p12 ft11">1 754</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p12 ft11">3 561</P></TD>
<TD class="tr28 td12"><P class="p186 ft11">3 503</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td115"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td96"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td185"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p239 ft0"><SPAN class="ft13">Rapport </SPAN>är det nyhetsprogram i TV som haft störst publik under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> I och med tillbakagången för lokalnyheterna i P4 är Rapport det mest använda nyhetsprogrammet bland alla etermedier. Näst mest populärt är <SPAN class="ft13">Aktuellt</SPAN>. TV4:s <SPAN class="ft13">Nyheterna </SPAN>låg år 1998 fortfarande en bra bit efter SVT:s nyhetssändningar, men har stadigt ökat sin publikandel. SVT:s nyheter tappade publik i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> för att sedan återhämta sig och befann sig år 1998 på samma andel som år 1994.</P>
<P class="p45 ft2">Det är intressant att notera den markanta uppgången för de lokala och regionala nyhetsprogrammen i TV. De regionala nyheterna i SVT2</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">112 </SPAN>Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">var år 1998 fortfarande störst, men de lokala nyheterna i TV4 har ökat från sju procent som tittar minst fem dagar i veckan 1994, till 18 procent år 1998. Tittandet på SVT2:s regionala nyheter har under perioden ökat från 27 till 32 procent. I takt med ökad internationalisering och globalisering på medieområdet förefaller således lokala och regionala nyheter få allt större betydelse.</P>
<P class="p45 ft0">Människors användande av nyheter i radio och TV är starkt kopplad till ålder. Ju äldre man blir desto oftare tittar och lyssnar man på nyhetsprogram. Enda undantaget är nyheterna i den privata lokalradion där andelen lyssnare fördelar sig relativt jämnt mellan åldrarna. Under- sökningsresultaten visar också att intresset för nyheter stiger med åldern och i detta fall är det rimligt att anta att det faktiskt rör sig om en ålderseffekt snarare än en generationseffekt.</P>
<P class="p161 ft13">Snöstormen år 1995 <SPAN class="ft82">- </SPAN>en fallstudie</P>
<P class="p240 ft0">Mediernas roll i krissituationer är mycket viktig. I en undersökning vid JMG studerades myndigheternas och mediernas roll och agerande vid den svåra snöstorm som drabbade Västsverige och Göteborg i november 1995 (Malmström och Weibull, 1996).</P>
<P class="p43 ft0">En övergripande slutsats är att radion var det dominerande mediet under snöstormsdygnet. I första hand gällde detta P4 Göteborg, både tack vare egen framförhållning och att P4 var den kanal som många in- formationslämnare använde sig av. P4 var också den helt dominerande informationskällan för allmänheten. Resultaten bekräftar tidigare studier som visar på att svenska folket i stor utsträckning vänder sig till public <NOBR>service-kanalerna</NOBR> vid kriser och situationer av osäkerhet, eftersom dessa ofta uppfattas som trovärdiga och kunniga.</P>
<P class="p98 ft13">Användning <SPAN class="ft82">- </SPAN>sammanfattning</P>
<P class="p241 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">SR:s kanaler nådde i slutet av </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> dagligen mer än hälften av den svenska befolkningen. SR har tappat publikandelar, men på senare år åter stärkt sin position något. SR:s fyra kanaler har olika målgrupper, vilket också avspeglas i publikstrukturen. Den breda kanalen P4 når störst publik och är en av de mest populära kanalerna bland alla grupper.</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">SVT:s ställning hos publiken var i slutet av </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> stark, med en daglig räckvidd på drygt 80 procent. Omkring hälften av svenskarna tittar på någon av SVT:s kanaler varje dag och mindre än en procent av befolkningen har helt valt bort SVT. Den största enskilda TV-</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td161"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p9 ft76">Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft9">113</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td163"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft2">kanalen är dock TV4. Tittandet på SVT har minskat under 1990- talet, även om en återhämtning skett i slutet av decenniet.</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">För både SR och SVT gäller att de är starkast bland de äldre, men har problem att locka de yngre lyssnarna och tittarna.</SPAN></P>
<P class="p243 ft64"><SPAN class="ft28">5.2</SPAN><SPAN class="ft63">Synen på programverksamheten i televisionen</SPAN></P>
<P class="p178 ft13">Den allmänna synen på kanalerna och dess verksamhet</P>
<P class="p91 ft0">Den <NOBR>TV-kanal</NOBR> som svenska folket är mest positivt inställd till är TV4, som ju också är den största kanalen publikt sett. Nästan tre av fyra svenskar uppgav sig år 1998 ha ett mycket eller ganska positivt intryck av denna kanal; drygt sex av tio säger samma sak om SVT:s kanaler. De båda kommersiella satellitkanalerna TV3 och Kanal 5 har en betydligt lägre andel positivt inställda än de markbundna kanalerna, även om förtroendet för båda kanalerna, särskilt Kanal 5 har ökat över tid.</P>
<P class="p244 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 5.6. </SPAN>Andelen mycket positivt och ganska positivt inställda till de fem största svenska <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> 1994<SPAN class="ft23">- </SPAN>1998, av de som besvarat frågan. (Procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr30 td186"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td137"><P class="p245 ft11">1994</P></TD>
<TD class="tr30 td176"><P class="p236 ft11">1995</P></TD>
<TD class="tr30 td178"><P class="p237 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr30 td176"><P class="p236 ft11">1997</P></TD>
<TD class="tr30 td155"><P class="p238 ft11">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td72"><P class="p116 ft11">SVT1</P></TD>
<TD class="tr10 td134"><P class="p245 ft11">65</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p236 ft11">66</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p236 ft11">63</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p236 ft11">58</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p238 ft11">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p116 ft11">SVT2</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p245 ft11">69</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p236 ft11">69</P></TD>
<TD class="tr5 td180"><P class="p236 ft11">65</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p236 ft11">60</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p238 ft11">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><P class="p116 ft11">TV4</P></TD>
<TD class="tr6 td134"><P class="p245 ft11">71</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p236 ft11">77</P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p236 ft11">74</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p236 ft11">72</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p238 ft11">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p116 ft11">TV3</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p245 ft11">28</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p236 ft11">31</P></TD>
<TD class="tr5 td180"><P class="p236 ft11">30</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p236 ft11">31</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p238 ft11">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p116 ft11">Kanal 5</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p245 ft11">13</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p236 ft11">20</P></TD>
<TD class="tr5 td180"><P class="p236 ft11">26</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p236 ft11">28</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p238 ft11">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td186"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td137"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td176"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td178"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td176"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td155"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p239 ft0">Andelen positivt inställda till SVT:s kanaler har under perioden minskat, även om det tycks ha skett en viss återhämtning mellan år 1997 och år 1998. Som redan konstaterats är publikens inställning till kanalerna nära relaterad till användningen. Bland de som år 1998 tittade dagligen på SVT1 uppger sig 73 procent vara mycket eller ganska positivt inställda till kanalen, medan detta endast gäller 38 procent av de som tittar en till två gånger i veckan.</P>
<P class="p45 ft2">I detta sammanhang är det också är intressant att se på inställningen till kanalerna bland de som aldrig tittar. I denna fråga skiljer SVT:s kanaler ut sig genom att ha en större andel positivt inställda än vad de</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">114 </SPAN>Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">kommersiella kanalerna har (antalet svarspersoner i denna kategori är dock få). Av de som tittar mindre än en gång i veckan på SVT1, SVT2 respektive TV4 uppger sig omkring 20 procent ändå vara positivt in- ställda till dessa kanaler. Det finns således ytterligare en dimension i värderingen av public <NOBR>service-kanalerna</NOBR> och TV4 – de kan bedömas vara positiva för samhället eller för andra människor trots att man inte själv brukar dem. Andelen positivt inställda till public <NOBR>service-kanalerna</NOBR> stiger också stadigt i takt med åldern.</P>
<P class="p45 ft0">I 1996 års <NOBR>SOM-undersökning</NOBR> ställdes frågan i vilken utsträckning <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> anses vara <SPAN class="ft13">pålitliga</SPAN>, <SPAN class="ft13">kunniga </SPAN>och <SPAN class="ft13">inspirerande</SPAN>. Resulta- ten visar på två olika mönster för de båda <NOBR>TV-kanalerna.</NOBR> SVT anses i särskilt hög grad vara kunnig och pålitlig – balansmåtten (andelen som tycker att det stämmer mycket eller ganska bra minus de som tycker att det stämmer ganska eller mycket dåligt) ligger här över +80. SVT ses dock i mindre grad som inspirerande – här är balansmåttet +35. TV4 bedöms vara ungefär lika kunnigt och pålitligt som inspirerande – i alla tre fallen ligger balansmåtten omkring +60.</P>
<P class="p181 ft13">Bedömningen av programverksamheten på olika områden</P>
<P class="p94 ft0">När det gäller frågan vilken kanal som publiken anser har de bästa programmen inom några centrala kategorier finns en tydlig skiljelinje mellan synen på public service och kommersiella kanaler. De först- nämnda anses generellt vara särskilt starka på samhälls- och kultur- program, medan kommersiella kanaler bedöms vara bäst på underhåll- ningsinriktade program. TV4, som har vissa public <NOBR>service-liknande</NOBR> förpliktelser, utmärker sig bland de kommersiella genom att också vara stark på nyhetssidan. Detta har TV4 gemensamt med stora kommersiella kanaler i andra länder där tyngdpunkten i utbudet just ligger på fiktion och nöje kombinerat med en stark nyhetsprofil.</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td161"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p9 ft76">Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft9">115</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td163"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 5.7. </SPAN>Bedömning av de svenska <NOBR>TV-kanalernas</NOBR> programverk- samhet år 1998. Andel som valt respektive kanal som den bästa respektive näst bästa inom några olika programområden. (Procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p116 ft11">Programkategori</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p9 ft11">Bästa kanalen</P></TD>
<TD class="tr5 td188"><P class="p9 ft11">Näst bästa kanalen</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p121 ft11">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td187"><P class="p9 ft11"><SPAN class="ft81">- </SPAN>procent som</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p9 ft11"><SPAN class="ft81">- </SPAN>procent som valt</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p246 ft43">svarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p9 ft11">valt denna kanal</P></TD>
<TD class="tr5 td188"><P class="p9 ft11">denna kanal</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td163"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td189"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td190"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td138"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td161"><P class="p116 ft11">Barnprogram</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p20 ft11">SVT1 (30)</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p247 ft11">TV4 (6)</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p195 ft11">1 690</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p116 ft11">Ungdomsprogram</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p20 ft11">SVT1 (12)</P></TD>
<TD class="tr5 td188"><P class="p247 ft11">TV4 (11)</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p195 ft11">1 670</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p116 ft11">Nyheter</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p20 ft11">TV4 (36)</P></TD>
<TD class="tr5 td188"><P class="p247 ft11">SVT2 (35)</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p195 ft11">1 707</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p116 ft11">Samhällsprogram/magasin</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p20 ft11">SVT2 (35)</P></TD>
<TD class="tr5 td188"><P class="p247 ft11">SVT1 (18)</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p195 ft11">1 679</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td161"><P class="p116 ft11">Dokumentärer</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p20 ft11">SVT2 (23)</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p247 ft11">SVT1 (18)</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p195 ft11">1 674</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p116 ft11">Kulturprogram/magasin</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p20 ft11">SVT2 (23)</P></TD>
<TD class="tr5 td188"><P class="p247 ft11">SVT1 (20)</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p195 ft11">1 642</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p116 ft11">Teater, opera, konsert</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p20 ft11">SVT1 (18)</P></TD>
<TD class="tr5 td188"><P class="p247 ft11">SVT2 (14)</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p195 ft11">1 688</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td161"><P class="p116 ft11">Naturprogram</P></TD>
<TD class="tr28 td187"><P class="p20 ft11">TV4 (27)</P></TD>
<TD class="tr28 td188"><P class="p247 ft11">SVT1 (24)</P></TD>
<TD class="tr28 td31"><P class="p195 ft11">1 705</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p116 ft11">Sport</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p20 ft11">TV4 (26)</P></TD>
<TD class="tr5 td188"><P class="p247 ft11">SVT2 (13)</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p195 ft11">1 706</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p116 ft11">Lättare underhållning</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p20 ft11">TV4 (44)</P></TD>
<TD class="tr5 td188"><P class="p247 ft11">SVT2 (18)</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p195 ft11">1 681</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td161"><P class="p116 ft11"><NOBR>TV-serier</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p20 ft11">TV4 (33)</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p247 ft11">TV3 (10)</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p195 ft11">1 673</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p116 ft11">Långfilmer</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p20 ft11">TV4 (28)</P></TD>
<TD class="tr5 td188"><P class="p247 ft11">TV3 (14)</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p195 ft11">1 685</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p116 ft11">Populärmusik</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p20 ft11">ZTV (12)</P></TD>
<TD class="tr5 td188"><P class="p247 ft11">TV4 (10)</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p195 ft11">1 681</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td163"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td189"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td190"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td138"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p248 ft32"><SPAN class="ft53">Kommentar: </SPAN>Med i procentbasen finns även de som inte har någon åsikt, vilka i denna fråga är relativt många; mellan 5 och 55 procent har valt att inte ta ställning för olika alternativ.</P>
<P class="p249 ft0">Nyheter är och har varit ett av SVT:s flaggskepp och <SPAN class="ft13">Rapport </SPAN>i SVT2 är som nämnts tidigare också det mest sedda nyhetsprogrammet i svensk television. Skillnaden i bedömning mellan SVT:s och TV4:s nyhetsprogram är marginell. SVT har enligt svenska folket de bästa programmen inom områdena kultur, samhälle och program riktade till barn och ungdomar.</P>
<P class="p49 ft0">Utvecklingstendensen mellan år 1994 och år 1998 är tydlig: SVT behåller eller stärker sin position något inom kategorierna samhälle och kultur och ungdomsprogram. Samtidigt tappar SVT mark i de mer förströelseinriktade kategorierna där de kommersiella kanalerna är starkast. De kategorier där SVT förlorat mest publikstöd är natur- program och sport; två kategorier där TV4 kraftigt stärkt sin position. Sedan år 1996 är TV4 tillsammans med SVT2 den främsta nyhets- kanalen. I denna fråga finns en tydlig skillnad mellan olika åldersgrupper</P>
<P class="p250 ft2">– de yngre anser i betydligt större utsträckning än de äldre att TV4 är den främsta nyhetskanalen, medan de äldre har SVT2 som sin favoritkanal för nyheter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">116 </SPAN>Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Public <NOBR>service-kanalernas</NOBR> roll som informationsmedier</P>
<P class="p91 ft0">I <NOBR>1998-års</NOBR> <NOBR>SOM-undersökning</NOBR> ställdes en fråga om hur nöjd man är med informationen i olika medier inför det årets riksdagsval. Mest nöjd är svenska folket med den information inför valet man fått från TV <SPAN class="ft23">- </SPAN>sex av tio uppger sig vara mycket eller ganska nöjda. De yngre har i mindre utsträckning tagit del av informationen i SVT och är också något mindre nöjda än vad de äldre är. Det motsatta förhållandet gäller för informationen i TV4 som de yngre använder mer och är något mer nöjda med. De flesta svenskar är således nöjda med den information man fått från SVT:s kanaler inför valet, men man är inte mer nöjd med dessa än med det kommersiella alternativet TV4.</P>
<P class="p43 ft0">När det gäller radion är bilden något annorlunda, vilket kan förklaras av att kommersiell privatradio primärt satsar på musik och inte på informativa program. Nära 40 procent av de svarande uppger sig vara nöjda med informationen i SR:s kanaler och endast åtta procent säger detsamma om de privata lokalradiokanalerna.</P>
<P class="p93 ft13">Värdering av programverksamheten – sammanfattning</P>
<P class="p241 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Den största svenska </SPAN><NOBR>TV-kanalen</NOBR> TV4 är också den kanal som störst andel uppger sig ha en positiv inställning till. Även av SVT:s kanaler har en majoritet av svenska folket ett positivt intryck. Övriga kanaler har ett betydligt mindre stöd.</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Den inställning man har till en viss kanal är till stor del beroende av användningen. Ju mer man tittar på en kanal, desto mer positiv är man. Samtidigt uppvisar en relativt stor andel av de som sällan tittar på SVT:s kanaler ändå ett i huvudsak positivt intryck.</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Vid bedömningen av kanalernas programverksamhet framkommer att SVT och TV4 anses ha de bästa programmen i nästan samtliga kategorier. SVT anses vara bäst på områden som samhälle, kultur, dokumentärer och barnprogram medan de kommersiella kanalerna främst är starka inom kategorier som fiktion och nöje. Tendensen under </SPAN><NOBR>1990-talets</NOBR> senare hälft har varit att SVT stärker sin position inom områdena samhälle, kultur och ungdomsprogram samtidigt som man tappar något inom förströelsekategorierna.</P>
<P class="p101 ft28"><SPAN class="ft28">5.3</SPAN><SPAN class="ft29">Förtroendet för medier</SPAN></P>
<P class="p251 ft0">I <NOBR>SOM-undersökningarna</NOBR> har sedan 1986 ställts frågor om människors förtroende för olika samhällsinstitutioner, däribland medierna. Holmberg</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td161"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p9 ft76">Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft9">117</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td163"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">och Weibull (1999), som studerat förtroendet sedan 1986, visar att svenskarnas förtroende i allmänhet har gått ned under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Störst är nedgången för de politiska institutionerna och minst för medierna.</P>
<P class="p72 ft0">Allra störst förtroende bland medierna har svenska folket för radio och TV, som kom på tredje plats efter sjukvården och universitet/hög- skolor. Dagspressen befinner sig ungefär i mitten av rangordningen av samhällsinstitutioner med högt förtroende. Det höga förtroendet för radio och TV har, till skillnad från många andra samhällsinstitutioner, varit stabilt sedan år 1986.</P>
<P class="p72 ft0">Av tabell 5.8 framgår att störst förtroende har svenska folket för SVT. Med ett balansmått (andelen med mycket eller ganska högt förtroende minus andelen med ganska eller mycket lågt förtroende) på +75 och endast ett par procent som har litet förtroende kan konstateras att SVT är väl förankrat hos medborgarna. Även TV4 har ett stort förtroende. Det är dock intressant att notera att trots att TV4 har störst publik och är den mest uppskattade <NOBR>TV-kanalen</NOBR> i allmänhet, så är det public <NOBR>service-företaget</NOBR> SVT som svenskarna har störst förtroende för. I princip lika stort förtroende som för TV4 har svenska folket för den lokala morgonpressen. Dessa tre medier utgör en egen förtroende- division. Svenskarna har betydligt lägre förtroende för morgonpressen i Stockholm och framför allt för kvällspressen, som är det enda mediet med en negativ förtroendebalans.</P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 5.8. </SPAN>Förtroendet för medier år 1998. (Procent, balansmått)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr7 td71"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p9 ft43">Mycket</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p195 ft43">Ganska</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p9 ft43">Varken</P></TD>
<TD class="tr7 td173"><P class="p9 ft43">Ganska</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p9 ft43">Mycket</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p9 ft43">Summa</P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p252 ft43">Balans-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td71"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p9 ft43">stort</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p253 ft43">stort</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p9 ft43">stort eller</P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p9 ft43">litet</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p9 ft43">litet</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p9 ft43">procent</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p252 ft43">mått</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td191"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td136"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td95"><P class="p9 ft43">litet</P></TD>
<TD class="tr6 td170"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td154"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td136"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td71"><P class="p116 ft43">Sveriges Television</P></TD>
<TD class="tr30 td133"><P class="p254 ft43">15</P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p255 ft43">63</P></TD>
<TD class="tr30 td99"><P class="p218 ft43">19</P></TD>
<TD class="tr30 td173"><P class="p218 ft43">2</P></TD>
<TD class="tr30 td150"><P class="p118 ft43">1</P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p39 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr30 td133"><P class="p22 ft43">+75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p116 ft43">TV4</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p254 ft43">11</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p255 ft43">56</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p218 ft43">28</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p218 ft43">4</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p118 ft43">1</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p39 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p22 ft43">+62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td71"><P class="p116 ft43">Lokal morgonpress</P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p254 ft43">10</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p255 ft43">55</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p218 ft43">29</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p218 ft43">4</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p118 ft43">2</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p39 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p22 ft43">+59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p116 ft43">Morgonpress i</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p254 ft43">5</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p255 ft43">27</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p218 ft43">53</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p218 ft43">6</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p118 ft43">9</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p39 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p22 ft43">+17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p116 ft43">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p116 ft43">Kvällspress</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p254 ft43">1</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p255 ft43">13</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p218 ft43">35</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p218 ft43">28</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p118 ft43">23</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p39 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p22 ft43"><NOBR>-37</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td191"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td49"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td95"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td170"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td49"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft11"><SPAN class="ft36">Kommentar: </SPAN>Balansmåttet är beräknat på andelen med mycket och ganska stort förtroende minus andelen med ganska eller mycket litet förtroende.</P>
<P class="p257 ft0">När det gäller förändringar över tid kan konstateras att förtroendet för SVT och framför allt SR gick ned något mellan åren 1990 och 1993, men att förtroendet för SVT år 1998 låg på en högre nivå än i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Frågan om förtroendet för SR har inte ställts under perioden</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">118 </SPAN>Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><NOBR>1994-1998,</NOBR> men i de mätningar SR funnits med som svarsalternativ har förtroendet legat i nivå med förtroendet för SVT (Elliot 1997).</P>
<P class="p72 ft0">En särskild studie av förtroendet för lokala och regionala medier visar att mest tillförlitlig är enligt västsvenskarna SVT:s <SPAN class="ft13">Västnytt </SPAN>som drygt 80 procent av de svarande anser vara ett mycket eller ganska tillförlitligt program. Även rapporteringen i P4:s lokalradio, TV4:s lokalnyheter och den lokala morgontidningen bedöms i stor utsträckning vara tillförlitliga. De enda medier som inte en majoritet betraktar som tillförlitliga är den privata lokalradion och kvällstidningarna (Väst- <NOBR>SOM-studien).</NOBR></P>
<P class="p43 ft0">Sambandet mellan användning och förtroende för olika <NOBR>TV-kanaler</NOBR> gäller framför allt det dagliga tittandet. Särskilt tydligt är detta när det gäller SVT. Bland de som väljer att ta del av SVT:s kanaler varje dag ligger balansmåttet för förtroende på +82 respektive +81 (andelen mycket eller ganska stort förtroende minus andelen ganska eller mycket litet förtroende), vilket kan jämföras med den totala befolkningens +75, eller de som endast tittar på SVT en till två dagar i veckan där balansmåttet är +63 respektive +62. En hög <NOBR>TV-konsumtion</NOBR> i allmänhet förefaller vara gynnsamt för förtroendet för SVT. En annan sak som särskilt utmärker SVT är att de åtnjuter ett relativt stort förtroende även bland de som använder dessa kanaler mer sällan.</P>
<P class="p181 ft13">Medieförtroende – sammanfattning</P>
<P class="p241 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Svenska folket har stort förtroende för radio och TV, framför allt för public </SPAN><NOBR>service-företagen.</NOBR> Detta trots att den kommersiella kanalen TV4 är den mest sedda och mest uppskattade <NOBR>TV-kanalen</NOBR> i all- mänhet. Förtroendet för radio och TV har varit tämligen stabilt under <NOBR>1990-talet,</NOBR> men mellan år 1998 och år 1999 märks ett något minskat förtroende för SVT och TV4. Förtroendet för de båda kanalerna minskar dock i lika stor utsträckning och relationen dem emellan är fortfarande densamma.</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Användningen har betydelse för förtroendet. Förtroendet för SVT påverkas i gynnsam riktning av en hög </SPAN><NOBR>TV-konsumtion</NOBR> i allmänhet. Framför allt gäller det de som ofta tar del av SVT:s kanaler, men även de som dagligen tar del av kommersiella kanaler har större förtroende för SVT än genomsnittet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td161"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p9 ft76">Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft9">119</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td163"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft64"><SPAN class="ft28">5.4</SPAN><SPAN class="ft63">Public </SPAN><NOBR>service-verksamhetens</NOBR> ställning i samhället</P>
<P class="p259 ft0">Frågan om public <NOBR>service-företagens</NOBR> ställning i samhället är såväl mediepolitisk som medieideologisk till sin karaktär. Public service som idé kan kopplas till den form av medieideologi som brukar benämnas den sociala ansvarsideologin. Huvudtanken är att det ska råda full yttrandefrihet för medierna men att samhället bör sätta vissa ramar för verksamheten för att begränsa marknadskrafternas negativa verkningar. Medierna tillskrivs ett särskilt ansvar för samhället och demokratin. Liksom i allmänpolitik och allmänideologi finns det också inom mediesfären en spänning mellan en interventionistisk syn och en liberal hållning som önskar bedriva en politik med så lite statlig inblandning som möjligt. Frågan är om sådana skiljelinjer också återfinns hos den svenska befolkningen.</P>
<P class="p55 ft0">Asp och Weibull (1996) har närmare penetrerat frågan om det går att urskilja en medieideologi hos svenska folket. Utgångspunkten är ett antal mediepolitiska förslag från <NOBR>SOM-undersökningen</NOBR> 1995. Det första som konstateras är att en mycket stor del av svenska folket uttrycker en bestämd åsikt i dessa frågor. Av de förslag som mer direkt kan kopplas till inställning till public service kan vi se att varken förslaget att överföra TV2 i privata händer, eller att införa reklam i SVT faller i god jord. Ungefär varannan svensk tycker att dessa förslag är mycket eller ganska dåliga.</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr0 td192"><P class="p187 ft76"><SPAN class="ft9">120 </SPAN>Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td193"><P class="p260 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td125"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr1 td194"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td195"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td196"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr8 td197"><P class="p116 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 5.9. </SPAN>Inställning till olika mediepolitiska förslag år 1995.</P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td199"><P class="p116 ft0">(procent, balansmått).</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td201"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td203"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td204"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td205"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td206"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p9 ft66">Mycket</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p261 ft66">Ganska</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p262 ft69">Varken</P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p261 ft66">Ganska</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p9 ft66">Mycket</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p261 ft66">Ingen</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p263 ft66">Totalt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td208"><P class="p263 ft69">Balans-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td206"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td207"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft66">bra</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p261 ft66">bra</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p253 ft66">eller</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p261 ft66">dåligt</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p9 ft66">dåligt</P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p261 ft66">åsikt</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td208"><P class="p263 ft66">mått</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td120"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr1 td201"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td195"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td209"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td210"><P class="p28 ft83">-</P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p261 ft66">Avskaffa filmcensuren</P></TD>
<TD class="tr18 td9"><P class="p218 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr18 td150"><P class="p118 ft66">8</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p255 ft69">17</P></TD>
<TD class="tr18 td133"><P class="p30 ft66">20</P></TD>
<TD class="tr18 td9"><P class="p218 ft66">41</P></TD>
<TD class="tr18 td200"><P class="p187 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p264 ft69">100</P></TD>
<TD class="tr18 td198"><P class="p184 ft66"><NOBR>-46</NOBR></P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td210"><P class="p28 ft83">-</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p261 ft66">Överföra TV2 i privata</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">4</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p118 ft66">11</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p255 ft69">26</P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p30 ft66">21</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">26</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p187 ft66">13</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p264 ft69">101</P></TD>
<TD class="tr7 td198"><P class="p184 ft66"><NOBR>-32</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td199"><P class="p116 ft66">händer</P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td210"><P class="p28 ft83">-</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p261 ft66">Införa reklam i Sveriges</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">6</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p118 ft66">17</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p255 ft69">18</P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p30 ft66">21</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">33</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p187 ft66">5</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p264 ft69">100</P></TD>
<TD class="tr7 td198"><P class="p184 ft66"><NOBR>-31</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td199"><P class="p116 ft66">Television</P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td199"><P class="p116 ft66"><SPAN class="ft84">- </SPAN>Öka det statliga stödet till</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p218 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p118 ft66">11</P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p255 ft69">33</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p30 ft66">21</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p218 ft66">18</P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p187 ft66">14</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p264 ft69">100</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p184 ft66"><NOBR>-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td199"><P class="p116 ft66">dagspressen</P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td210"><P class="p28 ft83">-</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p261 ft66">Förbjuda dagstidningar att</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p118 ft66">14</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p255 ft69">31</P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p30 ft66">20</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">11</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p187 ft66">17</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p264 ft69">100</P></TD>
<TD class="tr7 td198"><P class="p184 ft66"><NOBR>-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td199"><P class="p116 ft66">också äga radio- och TV-</P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td199"><P class="p116 ft66">kanaler</P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td210"><P class="p28 ft83">-</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p261 ft66">Höja åldersgränsen för</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">16</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p118 ft66">21</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p255 ft69">27</P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p30 ft66">19</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">13</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p187 ft66">6</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p264 ft69">101</P></TD>
<TD class="tr7 td198"><P class="p184 ft66">+5</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td199"><P class="p116 ft66">vuxenfilm från 15 till 18 år</P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td210"><P class="p28 ft83">-</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p261 ft66">Minska statens inflytande</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">8</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p118 ft66">24</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p255 ft69">33</P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p30 ft66">14</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p187 ft66">14</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p264 ft69">100</P></TD>
<TD class="tr7 td198"><P class="p184 ft66">+11</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td199"><P class="p116 ft66">över massmedierna</P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td210"><P class="p28 ft83">-</P></TD>
<TD class="tr6 td207"><P class="p261 ft66">Tillåta statliga</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p218 ft66">12</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p118 ft66">27</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p255 ft69">25</P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p30 ft66">12</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p218 ft66">6</P></TD>
<TD class="tr6 td200"><P class="p187 ft66">17</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p122 ft69">99</P></TD>
<TD class="tr6 td198"><P class="p184 ft66">+21</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td199"><P class="p116 ft69">myndigheter att ingripa mot</P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td199"><P class="p116 ft66">ägandekoncentration inom</P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td199"><P class="p116 ft66">massmedieområdet</P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td210"><P class="p28 ft83">-</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p261 ft66">Minska våldsinslagen i</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">26</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p118 ft66">20</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p255 ft69">22</P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p30 ft66">14</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">10</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p187 ft66">4</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p264 ft69">100</P></TD>
<TD class="tr7 td198"><P class="p184 ft66">+22</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td199"><P class="p116 ft66"><NOBR>TV-nyheterna</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td199"><P class="p116 ft66"><SPAN class="ft84">- </SPAN>Förbjuda ett företag att</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">19</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p118 ft66">22</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p255 ft69">25</P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p30 ft66">11</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">6</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p187 ft66">17</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p264 ft69">100</P></TD>
<TD class="tr7 td198"><P class="p184 ft66">+24</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td199"><P class="p116 ft66">äga flera <NOBR>TV-kanaler</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td210"><P class="p28 ft83">-</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p261 ft66">Införa obligatorisk</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">36</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p118 ft66">30</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p255 ft69">15</P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p30 ft66">8</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p218 ft66">5</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p187 ft66">6</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p264 ft69">100</P></TD>
<TD class="tr7 td198"><P class="p184 ft66">+53</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft66">förhandsgranskning av videofilm</P>
<P class="p119 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>Asp och Weibull, 1996.</P>
<P class="p233 ft0">Genom en faktoranalys av materialet fann Asp och Weibull tre dimen- sioner: <SPAN class="ft13">frihet</SPAN>, <SPAN class="ft13">ansvar </SPAN>och <SPAN class="ft13">värn</SPAN>. Ansvarsdimensionen handlar om statliga ingripanden – de som stödjer ett förbud stödjer också oftast ett annat. Frihetsdimensionen inkluderar förslag som minskar statligt inflytande, som t.ex. att överföra TV2 i privata händer och att avskaffa filmcensuren. Värndimensionen, som ligger vid sidan av traditionella konfliktlinjer i svensk mediepolitik, handlar om att skydda sig från oönskat utbud. Man vill t.ex. minska våldsinslagen i <NOBR>TV-nyheterna</NOBR> och höja åldersgränsen på bio. Utifrån frihets- och ansvarsdimensionerna kan slutsatsen dras att det faktiskt finns en mediepolitisk konfliktdimension</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td161"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p9 ft76">Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst <SPAN class="ft9">121</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td163"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">bland svenska folket. Mediepolitiska ståndpunkter kan betraktas utifrån en medieideologisk skala där frihet utgör den ena ytterkanten och ansvar den andra. Sammanlagt placerar sig då 10 procent av befolkningen på ”frihetssidan” medan 40 procent finns på ”ansvarssidan”. Sammanfattningsvis pekar detta mot ett stöd för en mediepolitik som förordar offentliga åtgärder (Asp och Weibull, 1996).</P>
<P class="p93 ft13">Inställning till <NOBR>TV-avgift</NOBR> och reklam</P>
<P class="p94 ft0">Finansieringen av de svenska public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet sker sedan länge genom <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> En förutsättning för att TV- avgiftssystemet ska fungera är att det finns en betalningsvilja hos befolkningen. Denna vilja är en indikation på public <NOBR>service-företagens</NOBR> förankring.</P>
<P class="p109 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 5.10. </SPAN>Inställning till licens- respektive reklamfinansiering. (Procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr30 td211"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td166"><P class="p135 ft11">1994</P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p266 ft11">1995</P></TD>
<TD class="tr30 td95"><P class="p267 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr30 td95"><P class="p267 ft11">1997</P></TD>
<TD class="tr30 td212"><P class="p268 ft11">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td213"><P class="p116 ft11">Licensen är mycket eller</P></TD>
<TD class="tr17 td168"><P class="p135 ft11">64</P></TD>
<TD class="tr17 td100"><P class="p267 ft11">60</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p267 ft11">58</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p267 ft11">58</P></TD>
<TD class="tr17 td61"><P class="p269 ft11">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td213"><P class="p116 ft11">ganska väl värd priset</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td61"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td213"><P class="p116 ft11">Mycket eller ganska</P></TD>
<TD class="tr17 td168"><P class="p135 ft11">25</P></TD>
<TD class="tr17 td100"><P class="p267 ft11">25</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p267 ft11">23</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p267 ft11">24</P></TD>
<TD class="tr17 td61"><P class="p269 ft11">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td213"><P class="p116 ft11">positivt inställd till</P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td213"><P class="p116 ft11">reklam</P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft11"><SPAN class="ft36">Anm: </SPAN>Frågan är formulerad med orden licens- eller mottagaravgift.</P>
<P class="p109 ft0"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> har ett stöd hos majoriteten av den svenska befolkningen; drygt hälften anser att den är mycket eller ganska väl värd sitt pris. Endast tio procent menar att avgiften inte alls är värd priset. Detta ger en indikation på vilket stöd avgiftssystemet har, men man bör hålla i åtanke att frågan gäller om licensen är värd sitt pris och inte om det är bra eller dåligt med avgiftsfinansiering. Andelen som anser att avgiften är värd sitt pris har minskat under senare delen av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Detta skall dock inte tolkas som att de som inte tycker att avgiften är värd sitt pris med nödvändighet istället förordar reklamfinansiering. Under samma period har nämligen även andelen som är positivt inställda till reklam i TV minskat, från en redan låg nivå.</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">122 </SPAN>Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">5.5</SPAN><SPAN class="ft29">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p82 ft2">En radio och TV i allmänhetens tjänst måste, för att uppnå legitimitet, vara väl förankrad hos sin publik. Publikens användning och värdering av public <NOBR>service-företagen</NOBR> är central för denna förankring.</P>
<P class="p72 ft0">Så gott som hela svenska folket har tillgång till public service- kanalerna i radio och TV. Varje dag tar knappt fem av tio svenskar del av utbudet i SR och lika många använder sig av SVT:s kanaler. Såväl SR som SVT har tappat publikandelar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den svagaste positionen hade public service i mitten av detta decennium, men tendensen i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> var att SR och SVT åter stärker sin ställning. Andelen som aldrig tar del av det public <NOBR>service-företagen</NOBR> har att erbjuda är endast någon procent av befolkningen och det är också dessa medier svenskarna i huvudsak vänder sig till vid större oväntade händelser och i krissituationer. När det gäller användningen totalt sett kan därmed public <NOBR>service-företagen</NOBR> sägas vara väl förankrade hos det svenska folket. Den grupp där public <NOBR>service-företagen</NOBR> har sin svagaste förankring och där man också tappat mest till de kommersiella kanalerna är bland de yngre.</P>
<P class="p45 ft0">Public <NOBR>service-företagens</NOBR> problem med de unga gäller även den andra aspekten av mediernas förankring, nämligen publikens värdering av kanalerna och deras programverksamhet. Inställning till kanalerna är nära relaterad till användningen och det är också den största kanalen TV4 som bedöms mest positivt även om en majoritet också har en i huvudsak positiv inställning till SVT:s kanaler. Radio och TV har sedan mätningarna inleddes år 1986 uppvisat ett mycket högt förtroende bland svenska folket. Störst förtroende har svenska folket för public service- företagen.</P>
<P class="p174 ft0">Betydelsen för SR och SVT av att de yngre tar del av utbudet i mindre utsträckning hänger nära samman med om det vi nu bevittnar är långsiktiga förskjutningar i medievanor, eller om de yngres umgänge med medier kommer att förändras när de blir äldre. Medievanor har dock visat sig vara nära förknippade med livsposition – de intressen och värderingar som styr kanal- och programval förändras ofta med stigande ålder. Framtida studier får visa vilken tolkning som är mest sannolik.</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">6 Programuppdraget</P>
<P class="p42 ft0">Programverksamheten inom SR, SVT och UR är omfattande. Program- företagen har sedan länge haft uppdraget att tillgodose alla publikgrup- per i Sverige med ett allsidigt och oberoende utbud av hög kvalitet. Enligt utredningsdirektiven skall jag, utifrån förutsättningen att detta uppdrag ligger fast, överväga om det finns anledning att föreslå föränd- ringar i överensstämmelse med förändringar i medielandskapet i stort. I detta sammanhang förutsätts jag också behandla den lämpliga avväg- ningen mellan kvalitet och kvantitet i programverksamheten.</P>
<P class="p45 ft0">I detta kapitel behandlas de programområden som särskilt anges i utredningsdirektiven, dvs. folkbildningsansvaret, programföretagens kulturansvar samt tillgängligheten för funktionshindrade och språkliga och etniska minoriteter. Därutöver behandlas kort frågor om vålds- skildringar och jämställdhet.</P>
<P class="p43 ft0">Ett problem med att bedöma i vilken mån programföretagen levt upp till villkoren i uppdraget är att tillståndsperioden ännu pågår. Flertalet av de konkreta krav som ligger i uppdraget avser förändringar under hela perioden <NOBR>1997–2001.</NOBR> Jag kan av förklarliga skäl inte uttala mig om företagens verksamhet annat än fram till och med år 1999. Detta bör hållas i minnet vid läsning av den fortsatta framställningen.</P>
<P class="p45 ft0">Innan jag går in på de särskilda programfrågor som anges i direktiven vill jag formulera några allmänna utgångspunkter för public service- företagens programuppdrag, som till en del låter sig härledas från utredningsdirektiven, men i övrigt följer av den genomgång jag gjort av utvecklingstendenser på medieområdet, det svenska radio- och TV- utbudet och publikens syn på radio och TV i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft28">6.1</SPAN><SPAN class="ft29">Utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Radio- och TV i allmänhetens tjänst har visat sig ha mycket stor bety- delse för mångfalden på i stort sett alla marknader där de har publikens och de folkvaldas förtroende. Sverige är inget undantag. Tvärtom tillhör svensk radio och TV i allmänhetens tjänst världens ledande public <NOBR>service-företag.</NOBR> I de många undersökningar jag tagit del av får public</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">124 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0"><NOBR>service-företagens</NOBR> betydelse för mångfald och kvalitet, för information, kultur och hänsyn till minoriteter i svenskt radio- och <NOBR>TV-utbud</NOBR> starkt stöd. Det betyder inte att verksamheten inte kan förbättras, men det bevisar att den behövs.</P>
<P class="p47 ft0">En grundsten i uppdraget för radio och TV i allmänhetens tjänst är att programverksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället. En förutsättning för detta är, enligt min mening, att de villkor staten ställer upp för programverksamheten inte är alltför detaljerade utan har karaktären av riktlinjer som formuleras i allmänna termer. Ansvaret för att programverksamheten bedrivs i enlighet med dessa allmänna riktlinjer ligger på programföretagens styrelser, ledningar och medarbetare. Detta utesluter inte att det har funnits och fortfarande finns områden där särskilda krav på företagen är motiverade.</P>
<P class="p50 ft0">De undersökningar jag tagit del av om det svenska radio- och TV- utbudet visar på en totalt sett betydande mångfald vad gäller program av olika slag. En bidragande faktor till detta är de senaste <NOBR>10-15</NOBR> årens kraftigt ökade tillgång på radio- och <NOBR>TV-program.</NOBR> För ett begränsat antal programgenrer har mångfalden ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Men för ett stort antal programtyper är public service- företagen fortfarande den enda eller dominerande programkällan. TV4 intar en mellanställning mellan SVT och kommersiella satellitkanaler. TV4 har genom särskilda villkor från statsmakterna och en marknads- mässigt fördelaktig ställning lyckats skapa en programtablå som i flera avseenden kan mäta sig med det bästa inom SVT. På radiosidan finns enligt min mening inte mycket av konkurrens till SR när det gäller annat än musik. Även inom musiken finns stora skillnader där SR tar ett ansvar för en helt annan bredd och mångfald i musikutbudet än de kommersiella kanalerna gör.</P>
<P class="p55 ft0">Den absolut viktigaste förklaringen till den programmässiga mång- fald vi i dag kan avläsa på den svenska radio- och <NOBR>TV-marknaden</NOBR> är, enligt min mening, att en radio och TV i allmänhetens tjänst finns. Det är i ett kultur- och mediepolitiskt perspektiv viktigt att även framgent stimulera en nationell <NOBR>TV-produktion</NOBR> som speglar den egna kulturen och skapar kvalitativa alternativ till det kommersiella utbudet. Det är viktigt att det finns en motor i den svenska radio och <NOBR>TV-produktionen</NOBR> som har tillräckliga resurser för att tillhandahålla kvalitetsprogram som ger ett mervärde utöver den omedelbara upplevelsen också inom genrer som sport, lättare dramatik och underhållning.</P>
<P class="p50 ft0">Den utveckling som skett i Sverige vad gäller programutbudet i radion och televisionen den senaste tioårsperioden ger enligt min mening inte anledning för regering och riksdag att nu förändra inriktningen i public <NOBR>service-företagens</NOBR> allmänna uppdrag. Kommersiell radio och TV</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">125</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">har visserligen bidragit till större valmöjligheter för stora delar av publiken, men generellt gäller att utbudets omfattning ökat i långt större utsträckning än mångfalden. Det gäller i synnerhet den mångfald som spelar störst roll för samhällsdebatt, opinionsbildning och skildringar av svensk kultur och svenskt samhällsliv.</P>
<P class="p47 ft0">När det ökade utbudet i allt högre grad domineras av musik- och underhållningsprogram, i huvudsak hämtade från USA, är det en särskilt angelägen uppgift att hävda berättigandet av medieföretag med ett bredare journalistiskt uppdrag och ett särskilt ansvar för svensk pro- duktion och för att program också från andra delar av världen får större utrymme i radion och televisionen än i dag. Dessutom är det fortfarande stora delar av befolkningen i landet som inte har tillgång till det ökade utbudet från kommersiell radio och TV.</P>
<P class="p50 ft0">Gjorda undersökningar visar att i länder där public <NOBR>service-företag</NOBR> erbjuder ett högkvalitativt utbud inom alla programtyper utövas ett positivt tryck på kommersiella kanaler att närma sig public service- utbudet vad gäller programvariation och kvalitet. Den konkurrens om kvalitet som blir följden av detta förhållande är enligt min mening ett mycket kraftfullt argument för en fortsatt mångsidig radio och TV i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p49 ft0">Jag har i utredningsarbetet funnit att de principiella utgångspunkter som anges i företagens sändningstillstånd fortsatt är giltiga. Program- företagen bör således även i fortsättningen ha uppgiften att erbjuda ett mångsidigt och oberoende programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. Programmen bör också utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos hela landets befolkning. En hög tillgänglighet till en stor variation av radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> ger många människor möjlighet att komma i kontakt med andra människors liv, kulturer och sedvänjor, vilket är en viktig del i den förståelse och tolerans som demokratin vilar på.</P>
<P class="p50 ft0">På en väl fungerande mediemarknad finns goda möjligheter att mot- verka de tendenser till ökade informationsklyftor som kan komma att uppstå i samhället. För public <NOBR>service-företagens</NOBR> del är det bästa sättet att bidra till denna uppgift att genom uthållighet fortsätta att erbjuda ett brett utbud av olika programtyper med hög kvalitet, inklusive folkbil- dande program och utbildningsprogram, och därigenom skapa förut- sättningar för samhällsbevakning, debatt och ett vitalt offentligt samtal. En av uppgifterna för public <NOBR>service-företagen</NOBR> kan sägas vara att göra det kvalitativa populärt och det populära med kvalitet, vilket bör gälla alla programgenrer.</P>
<P class="p50 ft0">Jag vill understryka att uppgiften att göra programutbudet tillgängligt för hela befolkningen innefattar ett alldeles särskilt viktigt ansvar för att</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">126 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">alla kan ta del av programmen oavsett individuella förutsättningar. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> är ensamma i Sverige om att sända program på olika minoritets- och invandrarspråk och att särskilt anpassa programverksamheten för funktionshindrade. Dessa två områden är och bör även fortsättningsvis vara två särskilt prioriterade områden i public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR></P>
<P class="p49 ft0">Det har sedan länge funnits vissa områden där statsmakterna funnit anledning att formulera något mer konkreta villkor. Här märks bl.a. företagens särskilt viktiga uppgift vad gäller nyhets- och samhälls- bevakning, kulturansvar, ansvaret för funktionshindrade och minoriteter samt program för barn och unga. Även om public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> bör omfatta en bred programmångfald kan man inte nog understryka vikten av en nyhets- och samhällsbevakning med ett rikligt utrymme för reflektion, kommentar, analys och förklaring av alltmer komplicerade samhälleliga och kulturella processer.</P>
<P class="p49 ft0">Den grupp där public <NOBR>service-företagen</NOBR> har sin svagaste förankring och där man också tappat mest till de kommersiella kanalerna är bland de yngre. Mot bakgrund av att nuvarande uppdrag särskilt betonar företagens ansvar att ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med för barn och ungdomar är det viktigt att detta förhållande beaktas i den fortsatta verksamheten.</P>
<P class="p49 ft0">Att företagen har ett särskilt ansvar för hög kvalitet innebär inte en begränsning vad gäller olika programgenrer. Kravet på hög kvalitet gäller självfallet hela programverksamheten. Genom ett uppdrag for- mulerat på detta sätt tillsammans med det faktum att företagen finansie- ras genom <NOBR>TV-avgifter</NOBR> finns förutsättningar att fokusera på den faktiska uppdragsgivaren för dessa företag – publiken. Om public service- företagen skall klara att uppfylla sitt uppdrag även i en framtid av ökad konkurrens och en alltmer segmenterad publiksituation är en av förut- sättningarna att man klarar att möta publikens behov.</P>
<P class="p49 ft0">I public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> ingår att bidra till att upprätthålla ett mångsidigt opinionsklimat såväl på nationell som på regional och lokal nivå. I radio och TV kan frågor av bredare karaktär få en belysning och spridning som i inga andra medier. Uppgiften att stimulera debatt och publikens efterfrågan på ett programutbud av hög kvalitet bör vara ett särskilt kännetecken för public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV.</P>
<P class="p49 ft0">I public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> ligger en naturlig men krävande balans- gång mellan olika intressen. Det har sedan länge varit företagens uppgift att balansera olika intressen mot varandra så att hänsyn tas till såväl den stora majoriteten som olika mindre intressen.</P>
<P class="p47 ft2">Det bör, enligt min mening, inte vara en uppgift för staten att ha synpunkter på vilka program eller programtyper som <SPAN class="ft37">inte </SPAN>bör höra hemma i public <NOBR>service-radion</NOBR> och televisionen. Att diskutera frågan om</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">127</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">vissa program är mindre värda, enbart utifrån deras format, under- hållningsvärde eller liknande, bör ske i den allmänna debatten. Denna debatt bör företagen i allmänhetens tjänst naturligtvis vara särskilt upp- märksamma på och skapa förutsättningar för.</P>
<P class="p43 ft0">För att även framgent hävda public <NOBR>service-företagens</NOBR> legimititet krävs fortsatta insatser för en öppenhet och tydlighet kring vad det är som ger public <NOBR>service-företagens</NOBR> programverksamhet dess särprägel. Programföretagens uppdragsgivare är ytterst den svenska allmänheten. En förutsättning för att programföretagen skall åtnjuta en stor frihet att självständigt utforma verksamheten är att man utvecklar sådana kon- takter med allmänheten att publikens skiftande behov och intressen utgör grunden för programverksamheten. Detta arbete bör ständigt utvecklas. I detta sammanhang har en decentraliserad organisation av företagens verksamhet en viktig funktion att fylla.</P>
<P class="p86 ft0">Återkommande publikundersökningar i kombination med andra sätt att pejla publikens intressen och önskemål är av stor vikt. Det är också viktigt att publiken i lättillgänglig form får del av programföretagens redogörelser för hur programverksamheten utvecklas, t.ex. i samband med att räkningen för <NOBR>TV-avgiften</NOBR> skickas ut. Såväl radio- och TV- sändningarna, som nya medier som Internet, kan med fördel också användas i syfte att ge allmänheten goda möjligheter att själva göra bedömningar av såväl programverksamheten som av hur resurserna inom public <NOBR>service-företagen</NOBR> används.</P>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">6.2</SPAN><SPAN class="ft29">Ett omfattande uppdrag</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Den del av public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> som avser riktlinjer för program- verksamheten återfinns i företagens sändningstillstånd. Kännetecknande för uppdragets formulering är dess kvalitativa karaktär, dvs. villkoren i tillståndet är inte uttryckta i tydliga uppföljbara målformuleringar, kvoteringar eller liknande. De är heller inte särskilt detaljerade vad gäller vilken typ av program som skall sändas. Detta följer naturligt av programföretagens självständiga ställning när det gäller att utforma programverksamheten. Programföretagens sändningstillstånd bifogas i bilaga till detta betänkande. Jag uppmanar läsaren att för en kort stund ta del av dessa för att få en bild av omfattningen av de villkor som i dag gäller för public <NOBR>service-företagens</NOBR> programverksamhet.</P>
<P class="p86 ft0">En enkel och entydig sammanfattning av programföretagens ansvar är svår att göra, men sammanfattningsvis kan konstateras att SR, SVT och UR redan i dag har <SPAN class="ft13">ett mycket omfattande ansvar </SPAN>som bl.a. inne- fattar att tillhandahålla en saklig och opartisk <SPAN class="ft13">information</SPAN>, <SPAN class="ft13">granskning, spegling </SPAN>och <SPAN class="ft13">debatt </SPAN>av förhållanden på alla nivåer i samhället. Därtill är</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">128 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">företagens <SPAN class="ft13">kulturansvar </SPAN>mycket omfattande vad gäller olika aspekter som skall täckas i programverksamheten. Detta ansvar innefattar, utöver att sända kulturprogram i vid mening, ett uppdrag att <SPAN class="ft13">samarbeta med landets kultur- och musikinstitutioner </SPAN>och att lägga en ökad del av produktionen på <SPAN class="ft13">fristående producenter </SPAN>runt om i landet. Vidare har programföretagen i uppdrag att ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med <SPAN class="ft13">barn och ungdomar</SPAN>. I uppdraget ligger också ett ansvar att utveckla radio- och <NOBR>TV-mediet</NOBR> och främja förnyelse av programinne- hållet.</P>
<P class="p86 ft0">Generellt gäller att programföretagen skall sända ett <SPAN class="ft13">mångsidigt utbud </SPAN>där utrymme ges för en stor variation av program. Ansvaret för att tillgodose såväl det stora flertalets som mindre gruppers intressen innebär bl.a. att publiksiffror inte skall vara avgörande för företagens programplanering. Att programutbudet skall vara tillgängligt för alla innebär bl.a. att företagen har ett särskilt ansvar för att underlätta för människor med olika slag av funktionshinder att ta del av programmen och att olika minoritetsintressen beaktas.</P>
<P class="p45 ft0">Ett övergripande mål i public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> gäller att program- men genomgående skall hålla <SPAN class="ft13">hög kvalitet</SPAN>. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> har dessutom ett särskilt ansvar för produktion av program på svenska språket och för program med svenska artister och kulturarbetare av olika slag. Ytterligare ett övergripande mål är att programverksamheten som helhet skall präglas av <SPAN class="ft13">folkbildningsambitioner</SPAN>. Med detta avses bl.a. att programverksamheten skall bedrivas så att utrymme ges åt en <SPAN class="ft13">mångfald av olika åsikter </SPAN>och <SPAN class="ft13">meningsriktningar </SPAN>och att hänsyn tas till <SPAN class="ft13">olika förutsättningar hos befolkningen</SPAN>. Med folkbildande avses också att programmen skall vara allmänbildande till sin karaktär och ge ett mervärde utöver den omedelbara upplevelsen.</P>
<P class="p95 ft41"><SPAN class="ft41">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft42">Åsikter om programverksamheten</SPAN></P>
<P class="p270 ft0">Debatten kring public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV ger vid handen två grund- läggande skilda ståndpunkter. Å ena sidan finns de som hävdar att public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> i princip bör vara just det den är i dag, nämligen en oberoende radio och TV med uppdrag att tillgodose hela befolkningen med ett inom alla genrer mångsidigt och högkvalitativt utbud fritt från kommersiella budskap. Hittills har denna uppfattning varit den rådande i Sverige och det har funnits förutsättningar för en bred parlamentarisk och folklig uppslutning kring denna grundläggande syn på verksamheten.</P>
<P class="p86 ft2">På motsatt sida står de som förespråkar att public service bör ses som ett komplement till den kommersiella radion och televisionen och inriktas på att förse publiken med den typ av program som kommersiella</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">129</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">aktörer inte erbjuder, eller annorlunda uttryckt att public service- företagen inte bör satsa på sådana program som ändå tillhandahålls av kommersiella radio- och <NOBR>TV-företag.</NOBR> Exakt vilka programtyper som avses är inte helt klart. Företrädare för denna ståndpunkt brukar dock vanligen framhålla nyheter, kvalificerad samhällsbevakning, kulturpro- gram, minoritetsprogram och program för barn och unga som särskilt angelägna.</P>
<P class="p45 ft0">I spänningsfältet mellan dessa båda ståndpunkter placerar sig huvuddelen av de åsiktsriktningar som återfinns i den allmänna debatten. Att det finns olika åsikter i debatten om vilken programpolitik public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV skall stå för är enligt min mening både naturligt och nödvändigt. En central aspekt av public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> är programföretagens frihet att utifrån vissa givna ramar själva utforma den närmare programverksamheten. Denna frihet innebär i sin tur att man inte kan, en gång för alla, slå fast exakt vad public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten i detalj innebär, samtidigt som public <NOBR>service-företagens</NOBR> ansvar är stort när det gäller att vara uppmärksam på den allmänna debatten kring företagens utbud. Detta är inte något nytt. Innebörden i public <NOBR>service-begreppet</NOBR> har förändrats över tid liksom uppfattningar om vad som är god kvalitet och vad som är god underhållning m.m.</P>
<P class="p271 ft28"><SPAN class="ft28">6.3</SPAN><SPAN class="ft29">Kvalitet kontra kvantitet?</SPAN></P>
<P class="p82 ft2">Riksdagens beslut om riktlinjer för innevarande tillståndsperiod innebär ett ställningstagande om public <NOBR>service-radions</NOBR> och televisionens roll i förhållande till deras kommersiella konkurrenter.</P>
<P class="p272 ft41"><SPAN class="ft41">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft42">Nuvarande uppdrag</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">I proposition 1995/96:161 skriver regeringen att ”programföretagen skall tillgodose alla publikgrupper med ett mångsidigt programutbud av hög kvalitet. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> måste även i fortsättningen kunna fylla uppgiften att förse hela publiken med program av olika slag. Det förhållandet att vissa invånare i Sverige har fått betydligt större val- möjligheter i fråga om i varje fall vissa kategorier av program får inte leda till att andras möjligheter blir sämre. Public <NOBR>service-företagens</NOBR> uppgifter kan därför inte begränsas till att endast eller främst sända sådant som kommersiella programföretag inte vill sända. Detta bör emellertid inte innebära att public <NOBR>service-företagen</NOBR> skall se det som sin uppgift att konkurrera med de nytillkomna programföretagen genom att öka inslagen av lättare underhållningsprogram. Tillkomsten av kom-</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">130 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">mersiella konkurrenter kan vara ett skäl för att skärpa kvalitetskraven på public <NOBR>service-företagen”</NOBR> (s. 42)</P>
<P class="p72 ft0">Vidare sägs att ”konkurrensen om lyssnar- och tittarsiffror riskerar att leda till att public <NOBR>service-företagens</NOBR> programutbud förytligas. Höga lyssnar- och tittarsiffror får därför inte vara styrande för public service- företagens programplanering” (s. 44).</P>
<P class="p72 ft0">Riksdagens beslut om riktlinjer för nuvarande tillståndsperiod innebär således en markering av behovet av kvalitet i hela programutbudet.</P>
<P class="p106 ft41"><SPAN class="ft41">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft42">Diskussion</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Kvalitet är ett mångtydigt begrepp. I stor utsträckning är det en fråga om tycke och smak. I direktiven förutsätts att jag skall behandla den lämpliga avvägningen mellan kvalitet och kvantitet i programverksam- heten. Kvalitet bör enligt min mening i princip inte ställas i motsättning till kvantitet. I public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> ligger ett ansvar att tillhanda- hålla program för alla och göra det tillgängligt på tidpunkter när män- niskor kan titta och lyssna och det kan definitivt hävdas att ett omfat- tande och varierat utbud i sig är en kvalitet.</P>
<P class="p45 ft0">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV måste emellertid hävda sin särart. Verksamheten har goda förutsättningar för detta. Genom finansieringen med <NOBR>TV-avgifter</NOBR> och därmed uppdraget från allmänheten är program- företagen oberoende av kommersiella överväganden och kan fokusera på publikens behov och önskemål, satsa på det nya och det oprövade och utveckla programkvalitet inom olika genrer. Kraven på kvalitet gäller givetvis all programverksamhet, oavsett om syftet med programmen är att informera eller underhålla.</P>
<P class="p45 ft0">Samtidigt bör det framhållas att alltför omfattande ökningar av sändningstiden naturligtvis riskerar att begränsa möjligheterna att satsa på kvalitet och fördjupning. Med <NOBR>TV-avgiftsfinansieringen</NOBR> följer ett ansvar att hushålla med resurser på ett optimalt sätt. I tider då resur- serna inte kan öka kraftigt krävs prioriteringar. Jag instämmer i de rikt- linjer som regering och riksdag angivit i förarbetena inför nuvarande tillståndsperiod, nämligen att vid en valsituation mellan ökad sänd- ningstid eller ökad programkvalitet skall public <NOBR>service-företagen</NOBR> välja kvalitet (prop. 1995/96:161 s. 46).</P>
<P class="p155 ft0">Man kan naturligtvis diskutera om särskilda målformuleringar för tittar- eller lyssnartidsandelar är bra instrument för public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV. Uppfattningen att radion och TV i allmänhetens tjänst är till för alla bör ses som ett uttryck för en omsorg om helheten, att varje program utformas och placeras på bästa sätt för att nå en så stor del som möjligt av den publik som kan förväntas vara intresserad av programmet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">131</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft0">En av public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> svåraste uppgifter är att balan- sera olika intressen för att uppnå en helhet som kan accepteras av det stora flertalet. Det är självklart viktigt att åtminstone stora delar av programverksamheten är uppskattad i alla publik- och åldersgrupper och att många tycker det är angeläget att titta och lyssna. Det är viktigt inte minst för legitimiteten i <NOBR>TV-avgiftssystemet</NOBR> att publiken anser sig få valuta för <NOBR>TV-avgiften.</NOBR></P>
<P class="p58 ft65"><SPAN class="ft27">Om man med kvalitet avser </SPAN>variation, omväxling <SPAN class="ft27">och </SPAN>mångsidighet<SPAN class="ft27">, dvs. ett brett utbud, är det väl dokumenterat att public </SPAN><NOBR><SPAN class="ft27">service-företagen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> står för en kvalitativ profilering i det samlade radio- och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft27">TV-utbudet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p51 ft0">En annan aspekt på kvalitet är <SPAN class="ft13">tillgänglighet </SPAN>för publiken, bl.a. om den totala mångfalden i programutbudet också erbjuds på tider då de som är intresserade kan ta del av programmen. Det är naturligtvis sär- skilt viktigt för public <NOBR>service-företag</NOBR> att alla delar av befolkningen vid åtminstone någon tidpunkt kan hitta program som de är intresserade av. Det är därför viktigt att skilja på den allsidighet som avser det totala utbudet och den som avser tittarnas eller lyssnarnas möjligheter att vid en given tidpunkt välja bland olika typer av program.</P>
<P class="p51 ft0">Vid en närmare granskning av SVT:s utbud på bästa sändningstid <NOBR>(19.00–22.00)</NOBR> kan konstateras att fördelningen mellan nyhets- och fak- taprogram, nöje och sport, blandprogram samt program för särskilda målgrupper (barn, ungdomar och minoriteter) i stort är densamma som i utbudet i sin helhet, något som inte gäller för de svenska kommersiella <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> (se kap. 3). Undantagen är att nyhetsprogram förekommer i betydligt större utsträckning på bästa sändningstid och att blandprogram förekommer i mindre utsträckning. På radioområdet kan genreuppdelningen mellan SR:s olika kanaler, inklusive att de 25 lokala kanalerna sänder egna program, sägas ge goda förutsättningar för ett varierat programutbud vid olika tidpunkter.</P>
<P class="p50 ft0">När det gäller kvaliteten i <SPAN class="ft13">enskilda program </SPAN>blir det genast svårare att uttala sig. Där krävs det svåra konststycket att finna en definition av vad som är att betrakta som kvalitet. Om detta finns det många och delade meningar. Kvalitet är ett svårfångat begrepp och har naturligtvis olika innebörd för olika bedömare och i olika sammanhang. Kvalitet är således inte heller något absolut och man bör snarare använda en rad olika kvalitetskriterier vid en bedömning av kvalitet i radio- och TV- program. Ett vanligt kriterium är <SPAN class="ft13">publikens värdering </SPAN>av programmen, t.ex. i vilken mån programutbudet bidrar till olika syften som att bilda, informera eller underhålla. Generellt gäller att publiken förknippar egenskaper som trovärdighet, pålitlighet, mångfald och kvalitet med</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">132 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">public <NOBR>service-företagen,</NOBR> medan publiken inte i första hand uppfattar företagen som spännande, nyskapande och inspirerande.<SPAN class="ft31">1</SPAN></P>
<P class="p72 ft0">Det finns också andra kriterier, exempelvis professionell och teknisk kvalitet, dvs. i vilken mån enskilda program kan bedömas ha hög kvalitet i själva utformningen av programmen, t.ex. vad gäller manuskript, medverkande, scenografi, produktionsteknik, form och grad av originalitet m.m. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> har ett ansvar för att löpande utveckla olika sätt att mäta och beskriva olika indikatorer på kvalitet i verksamheten.</P>
<P class="p206 ft28"><SPAN class="ft28">6.4</SPAN><SPAN class="ft29">Folkbildningsansvar</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Av det första avtalet mellan Telegrafstyrelsen och Radiotjänst år 1924 framgår att ”Rundradion skall så bedrivas att folkupplysningen och folkbildningsarbetet därigenom befrämjas”. Folkbildningskravet utgick i 1959 års avtal mellan staten och Sveriges Radio. En förklaring till detta är möjligen att folkrörelserna år 1957 blev delägare i Sveriges Radio genom att få 40 procent av aktierna. Vid beslut om 1986 års avtal återinfördes folkbildningsansvaret som ett samlat uppdrag för samtliga programbolag. Dåvarande statsrådet motiverade detta med att sedan Utbildningsradions start tendensen alltmer blivit att de övriga programföretagen inte ansett sig ha något folkbildningsansvar (prop. 1985/86:99 s. 62). Statsrådet definierade folkbildningsprogram som allmänbildande och kunskapsberikande medan utbildningsprogram pri- märt syftade till systematisk inlärning.</P>
<P class="p83 ft0">I den proposition som föregick den nuvarande tillståndsperioden anför regeringen att ”programutbudet som helhet skall präglas av folk- bildningsambitioner. Det skall utformas så att utrymme ges åt en mång- fald av åsikter och meningsriktningar och så att hänsyn tas till olika förutsättningar hos publiken. En radio och TV i allmänhetens tjänst innebär ett särskilt uppdrag att skapa förutsättningar för den insikt och förståelse av samhället som en levande demokrati kräver”. Mer konkret än så vad gäller folkbildningsansvaret är regeringen inte.</P>
<P class="p45 ft0">SVT tolkar folkbildningsuppdraget så att det inte är SVT:s uppgift att sända program som har ett direkt uttalat didaktiskt syfte eller att vissa program i tablån skall kunna rubriceras som folkbildningsprogram. Inte heller ser SVT det som sin uppgift att mer generellt samverka med olika organisationer och institutioner med specifika programprojekt, bl.a.</P>
<P class="p273 ft11"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Se bl.a. SVT:s, SR:s och UR:s public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> för 1999 och kap. 5 i detta betänkande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">133</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">beroende på att ett sådant samarbete skulle kunna komma i konflikt med andra riktlinjer för verksamheten.</P>
<P class="p72 ft0">SVT ser som sin uppgift att erbjuda program som ger en inblick i ett visst ämne eller en viss fråga. Det är den enskilde som avgör om han eller hon vill gå vidare till ytterligare fördjupning och informations- inhämtande. SVT ser det inte som sin uppgift att organisera en sådan vidare bildningsverksamhet.</P>
<P class="p72 ft0">Utvecklingen av Internet skapar, enligt SVT, nya möjligheter att utveckla folkbildande insatser i anslutning till programverksamheten. SVT bedömer också att en ökad samverkan mellan SVT, SR och UR på webben skulle kunna stärka och fördjupa folkbildningsansvaret totalt sett i public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR></P>
<P class="p43 ft0">SR tillämpar en bred syn på företagets folkbildningsansvar där det är helheten i programutbudet som skall präglas av folkbildningsambitioner, snarare än en beskrivning av en viss typ av program eller pro- gramformer. Folkbildning är, enligt SR, att ge lyssnarna sådana kun- skaper och insikter som behövs för att kunna verka som medborgare. SR menar dessutom att folkbildningsambitionen måste kunna ta sig olika uttryck i olika kanaler, t.ex. beroende på vem programmen huvudsakligen vänder sig till.</P>
<P class="p86 ft0">Jag behandlar frågan om hur det samlade inslaget av folkbildning i public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> kan stärkas i kap. 8 om UR:s verksamhet.</P>
<P class="p206 ft28"><SPAN class="ft28">6.5</SPAN><SPAN class="ft29">Kulturansvar</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Vad som är att betrakta som kulturutbud i radio och TV är långtifrån entydigt. I vid mening kan en mycket stor del av det som sänds sägas utgöra exempel på kulturprogram. I detta avsnitt redogörs översiktligt för vad som kännetecknar kulturutbudet inom SR och SVT med särskilt fokus på de villkor som gäller för företagen. UR har ett mindre omfat- tande uppdrag vad gäller kulturansvar i sändningstillståndet jämfört med de övriga programföretagen. UR redovisar inte heller kulturprogram särskilt, även om också UR sänder program av detta slag. UR:s verksamhet behandlas i kap. 8.</P>
<P class="p45 ft0">Regeringen anför i utredningsdirektiven att en utgångspunkt är att arbetet med att fördjupa och vidga kulturansvaret skall fortgå inom hela public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Jag skall belysa programföretagens förut- sättningar och förmåga att på olika sätt leva upp till sitt kulturansvar. Vidare skall jag bedöma om de nuvarande villkoren är ändamålsenligt utformade.</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">134 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Nuvarande uppdrag</P>
<P class="p91 ft0">Kulturansvaret har sedan länge varit ett viktigt område för radio och TV i allmänhetens tjänst. När nuvarande uppdrag för programföretagen beslutades av riksdagen 1996 var, enligt regeringen, avsikten att särskilt betona just programföretagens kulturansvar. I nuvarande sänd- ningstillstånd läggs därför särskild vikt vid detta. Regeringen skriver i proposition 1995/96:161 att ”En radio och TV i allmänhetens tjänst har en särskild roll som bärare av den nationella kulturella identiteten och det nationella kulturarvet i ett allt mer internationaliserat kultur- och medieutbud”. Med kulturpolitiskt ansvar har regering och riksdag avsett en mängd aspekter på programverksamheten. Programföretagens kulturansvar omfattar i korthet följande (från sändningstillstånden):</P>
<P class="p274 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">stimulera till debatt kring viktigare samhälls- och kulturfrågor</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden samt spegla kulturlivet i olika delar av landet</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft26">·</SPAN><SPAN class="ft24">i samspel med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">tillhandahålla ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på svenska språket och tillvarata den svenska kulturen i dess vidaste bemärkelse. Program från de nordiska grannländerna skall sändas i syfte att stärka den nordiska kulturgemenskapen</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft26">·</SPAN><SPAN class="ft24">tillvarata och utveckla televisionens respektive radions särskilda förutsättningar att ge upplevelser och stimulera fantasin och därige- nom ge möjligheter till inlevelse, engagemang och förströelse</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">främja konstnärlig och kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga uttrycksformer. Förnyelse av pro- graminnehållet skall främjas</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft26">·</SPAN><SPAN class="ft24">ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ung- domar samt i dessa program förmedla nyheter och information samt kulturella och konstnärliga upplevelser</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">öka samarbetet med landets kulturinstitutioner under tillstånds- perioden i syfte att öka antalet utsändningar av föreställningar och evenemang</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft26">·</SPAN><SPAN class="ft24">öka omfattningen av utomståendes medverkan i programproduktionen och, för SVT:s del, successivt öka omfattningen av olika former av produktionsuppdrag och produktionssamarbete med utomstående producenter</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">tillhandahålla program som speglar det mångkulturella Sverige. Det utländska programutbudet skall spegla olika kulturkretsar.</SPAN></P>
<P class="p275 ft2">Som synes är uppdraget vad gäller kulturansvar mycket omfattande. Programföretagens redovisning av kulturutbudet i public <NOBR>service-redo-</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">135</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">visningarna är utformad genom allmänna resonemang om vilka pro- gramtyper som produceras och sänds, exempel på olika programtitlar som särskilt tillhör kulturutbudet och statistik om sändningstid och resurser för kulturutbudet.</P>
<P class="p43 ft0">I det följande görs en översiktlig beskrivning av programföretagens arbete med att uppfylla villkoren på kulturområdet. Redovisningen bygger bl.a. på ett urval av materialet i programföretagens public ser- <NOBR>vice-redovisningar</NOBR> samt på ytterligare material som jag inhämtat från programföretagen och från annat håll.</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft42">Att främja kulturlivet</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Radio och TV i allmänhetens tjänst är både kulturspeglare och kultur- skapare. Kulturlivet speglas och granskas runt om i landet, men även internationellt. Radion och televisionen utgör också i sig en del av kulturlivet genom de uttrycksformer som är specifika för respektive medium. Genom radio och TV får många fler människor del av olika kulturyttringar, oberoende av var man bor, jämfört med de som besöker kultur- och musikinstitutioner i andra sammanhang. Genom sin ställning som kulturbärare är programföretagen dessutom några av Sveriges största uppdragsgivare för kulturarbetare av olika slag.</P>
<P class="p181 ft13">Sveriges Television</P>
<P class="p94 ft0">Inom SVT tillämpas en bred definition av kulturbegreppet. Under ett av SVT:s fokusområden, <SPAN class="ft13">Kulturansvar </SPAN>ryms dels de traditionella konst- arterna, men också musik och fiktion i vid bemärkelse. Hit förs också det kulturorienterade faktautbudet, förkunnelseprogram från olika religiösa samfund samt ett antal evenemang som SVT förmedlar.</P>
<P class="p43 ft0">Inom området Kulturansvar sände SVT totalt 3 250 timmar (av totalt 9 448 timmar) under år 1999, vilket motsvarar 34 procent av det totala riksutbudet. Sedan år 1996 har sändningarna inom området ökat med drygt 500 timmar, en ökning som huvudsakligen skett genom utökad <NOBR>service-reprisering.</NOBR></P>
<P class="p43 ft0">SVT:s betydelse för ett mångsidigt utbud på svenska språket är tyd- ligt. Drygt 75 procent av de förstasända programtimmarna är produce- rade inom landet eller som samarbete med utländska parter, men på svenska språket. Av nyhetsutbudet är närmare 100 procent producerat i landet och av fakta- och nöjesutbudet är 78 respektive 90 procent svenska produktioner (se också kap. 4).</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">136 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Mellan 1996 och 1999 har barn- och ungdomsutbudet inom SVT ökat kraftigt, en ökning som slår i genom på alla programområden utom nöjesprogram. 60 procent av barn- och ungdomsutbudet är producerat i Sverige. Ökningen under perioden avser dock främst inköpta program från utlandet.</P>
<P class="p43 ft0">Det totala antalet samarbeten med kultur- och musikinstitutioner uppgick 1999 till 33, vilket resulterade i 54 sända timmar. Det kan jäm- föras med 1996 då antalet samarbetstillfällen var 38 och den samman- lagda sändningstiden 51 timmar. Antalet samarbetstillfällen har således minskat något. Som konstateras i kapitel 7 har SVT dock under till- ståndsperioden ökat antalet samarbeten med utomstående kulturarbetare, särskilt i regionerna.</P>
<P class="p45 ft0">SVT har varit part i 1993 års filmavtal och är även part i det avtal som ingicks 1999 och som börjar löpa 2000. Enligt 1993 års avtal läm- nar SVT ett ekonomiskt bidrag till Svenska Filminstitutet (SFI) på 15 miljoner kronor per år. SVT har också åtagit sig att årligen med minst samma belopp samverka med filmbranschen genom samproduk- tion, samfinansiering och köp av visningsrätt i filmer som erhåller stöd enligt Filmavtalet. Denna samverkan avser såväl spelfilm som kortfilm, dokumentärer, barnfilm m.m.</P>
<P class="p86 ft0">SVT:s insatser under 1999 i form av samproduktioner, samfinansie- ringar och köp av visningsrätter uppgick till totalt 78 miljoner kronor. Under 1999 var SVT engagerat i 60 filmer. Totalt under perioden 1996- 1999 har SVT medverkat med 180 mkr i totalt 164 filmprojekt. En ökning har skett mellan 1998 och 1999 i såväl antal projekt och ekonomiska resurser, till stor del beroende på de särskilda medel om 75 miljoner kronor som SVT tilldelats för särskild kvalitetsproduktion. Sedan 1996 har också långfilmsutbudet i SVT ökat med ca 100 timmar, vilket främst avser svensk långfilm. Till de 180 mkr som SVT i olika filmsamarbeten satsat kommer 68,8 mkr som SVT under tillstånds- perioden betalat i fasta avgifter till Filminstitutet.</P>
<P class="p181 ft13">Sveriges Radio</P>
<P class="p94 ft0">SR:s kulturutbud präglas både av ”talad kultur” och av företagets omfattande musikutbud i en mängd olika genrer. Bland företagets egna resurser märks särskilt Radioteatern, Radiokören och Sveriges Radios symfoniorkester som erbjuder publiken ett utbud av hög kvalitet. Sym- foniorkestern har 110 musiker, fördelat på 101 heltidstjänster och radiokören har 33 medlemmar, varav de flesta är halvtidsanställda. Genom samarbetet inom Europeiska Radiounionen (EBU) sänds dess-</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">137</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">utom många av konserterna i <NOBR>10–15</NOBR> andra europeiska länders public <NOBR>service-radio,</NOBR> vilket ger programmen en väsentligt större publik.</P>
<P class="p72 ft0">Utbudet av ”talad kultur” i SR har under perioden <NOBR>1996–1999</NOBR> ökat med drygt 8 procent till totalt ca 7 700 timmar. Såväl utbudet av teater och religionsprogram som allmänna kulturprogram har ökat. Resurserna för dessa kategorier har dock under samma tid minskat med nära 20 miljoner kronor.</P>
<P class="p72 ft0">En av SR:s grundläggande kulturpolitiska uppgifter är att sända all slags musik till alla delar av landet och till alla lyssnare. En särskilt viktig uppgift är ansvaret för den svenska musiken inom alla genrer. Sändningarna av s.k. lätt grammofonmusik i SR har ökat under till- ståndsperioden med 2 000 timmar, medan s.k. seriös grammofonmusik har minskat något.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Även sändningarna av levande seriös och lätt musik har minskat från 4 880 timmar 1996 till 4 635 timmar 1999. I tabell 6.1 redovisas andelen svensk musik<SPAN class="ft30">3 </SPAN>under perioden <NOBR>1996–1999.</NOBR></P>
<P class="p244 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 6.1. </SPAN>Andel svensk musik i SR i procent av det totala musik- utbudet (timmar)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr6 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p12 ft43">1996</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td215"><P class="p12 ft43">1997</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td215"><P class="p12 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p12 ft43">1999</P></TD>
<TD class="tr6 td208"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p217 ft43">Tim.</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p227 ft43">%</P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p217 ft43">Tim.</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p238 ft43">%</P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p217 ft43">Tim.</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p238 ft43">%</P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p254 ft43">Tim.</P></TD>
<TD class="tr16 td208"><P class="p269 ft43">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td182"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td216"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td48"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td217"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td48"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td217"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td48"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td155"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p116 ft43">P1</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p185 ft43">632</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p229 ft43">56,7</P></TD>
<TD class="tr5 td215"><P class="p185 ft43">610</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p229 ft43">53,3</P></TD>
<TD class="tr5 td215"><P class="p39 ft43">812</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p229 ft43">56,4</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p185 ft43">754</P></TD>
<TD class="tr5 td208"><P class="p276 ft43">54,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td19"><P class="p116 ft43">P2</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p185 ft43">5 796</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p229 ft43">25,3</P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p185 ft43">5 877</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p229 ft43">26,5</P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p39 ft43">5 872</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p229 ft43">27,6</P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p185 ft43">5 735</P></TD>
<TD class="tr16 td208"><P class="p276 ft43">27,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td19"><P class="p116 ft44">P2 Sthlm</P></TD>
<TD class="tr11 td65"><P class="p185 ft44">1 955</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p229 ft44">41,6</P></TD>
<TD class="tr11 td215"><P class="p185 ft44">1 662</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p229 ft44">18,6</P></TD>
<TD class="tr11 td215"><P class="p39 ft44">1 662</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p229 ft44">23,1</P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p185 ft44">1 680</P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p276 ft44">16,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td19"><P class="p116 ft43">P3</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p185 ft43">5 514</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p229 ft43">32,1</P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p185 ft43">5 356</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p229 ft43">31,4</P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p39 ft43">5 395</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p229 ft43">30,7</P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p185 ft43">5 279</P></TD>
<TD class="tr16 td208"><P class="p276 ft43">33,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td19"><P class="p116 ft44">P4 Riks</P></TD>
<TD class="tr11 td65"><P class="p185 ft44">1 574</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p229 ft44">54,0</P></TD>
<TD class="tr11 td215"><P class="p185 ft44">1 475</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p229 ft44">54,0</P></TD>
<TD class="tr11 td215"><P class="p39 ft44">1 471</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p229 ft44">53,4</P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p185 ft44">1 361</P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p276 ft44">47,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td19"><P class="p116 ft44">P4 lokalt</P></TD>
<TD class="tr11 td65"><P class="p185 ft44">35 113</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p229 ft44">63,5</P></TD>
<TD class="tr11 td215"><P class="p185 ft44">35 532</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p229 ft44">64,8</P></TD>
<TD class="tr11 td215"><P class="p39 ft44">34 941</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p229 ft44">61,3</P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p185 ft44">35 657</P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p276 ft44">58,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td19"><P class="p116 ft43">SR totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p185 ft43">50 584</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p229 ft43">54,5</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p185 ft43">50 512</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p229 ft43">54,2</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p39 ft43">50 153</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p229 ft43">52,5</P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p185 ft43">50 466</P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p276 ft43">50,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td182"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td216"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td48"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td217"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td48"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td217"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td48"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td155"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td205"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft45">Källa: <SPAN class="ft43">SR.</SPAN></P>
<P class="p73 ft0">Av tabell 6.1 framgår att andelen svensk musik inom SR har minskat totalt inom SR. En viss ökning kan konstateras i P2 och P3. Trots minskningen under tillståndsperioden ligger andelen svensk musik fort- farande över 50 procent av det totala musikutbudet.</P>
<P class="p277 ft32"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft62">Enligt SR:s redovisning avses med seriös musik följande: konstmusik, jazz, samt traditionsmusik från svenska och utländska kulturer. Lätt musik avser olika former av populärmusik, t.ex. pop, schlager, country, rock, dansband, ny dansmusik m.m.</SPAN></P>
<P class="p278 ft40"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft38">SR definierar svensk musik som musik av svensk kompositör, med svensk artist, svensk textförfattare eller på svenska språket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">138 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">I tabell 6.2 redovisas kostnader för spelning av musik i SR under perioden <NOBR>1996–1999.</NOBR></P>
<P class="p78 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 6.2. </SPAN>Kostnader för spelning av musik i SR <NOBR>1996-1999,</NOBR> tkr i 1999 års prisnivå.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr30 td113"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td184"><P class="p19 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr30 td218"><P class="p19 ft11">1997</P></TD>
<TD class="tr30 td218"><P class="p117 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr30 td156"><P class="p217 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td110"><P class="p116 ft11">Upphovsrättsers. STIM</P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p12 ft11">39 685</P></TD>
<TD class="tr7 td219"><P class="p12 ft11">41 502</P></TD>
<TD class="tr7 td219"><P class="p12 ft11">41 113</P></TD>
<TD class="tr7 td152"><P class="p188 ft11">41 595</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p116 ft11">Upphovsrättsers.</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p12 ft11">84 716</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p12 ft11">90 741</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p12 ft11">89 504</P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p188 ft11">89 395</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p116 ft11">IFPI/SOM</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p116 ft11">Upphovsrättsers. NCB</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p12 ft11">838</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p12 ft11">845</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p12 ft11">872</P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p188 ft11">922</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td110"><P class="p116 ft11">Totalt</P></TD>
<TD class="tr5 td183"><P class="p12 ft11">85 554</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p12 ft11">91 586</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p12 ft11">90 376</P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p188 ft11">90 317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td113"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td218"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td218"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td156"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SR 2000.</P>
<P class="p109 ft2">Kostnaderna för upphovsrättsersättningar i samband med spelning av musik i SR har alltså ökat något under perioden <NOBR>1996-1999.</NOBR></P>
<P class="p72 ft0">De totala produktionskostnaderna för hela programområdet musik, dvs. inklusive personal och administration m.m., har dock samtidigt minskat. Totalt har 77 miljoner kronor mindre använts till musik i SR 1999 jämfört med år 1996, från en total kostnad för musik på 614 mkr år 1996 till 537 mkr år 1999.</P>
<P class="p72 ft0">Sändningstiden för barn- och ungdomsprogram på svenska har ökat från 1 200 timmar 1996 till 1 365 timmar 1999. Barn- och ungdoms- program har även tillförts ökade resurser under perioden och utgör nu en andel av SR:s totala kostnader på 2,3 procent 1999 (41,5 mkr) jämfört med 1,9 procent 1996.</P>
<P class="p45 ft0">SR har, liksom SVT, ett omfattande samarbete med olika kultur- institutioner runt om i landet. Sedan 1996 har antalet samarbetsprojekt ökat från 618 till 709 per år. Dessa samarbeten omfattar exempelvis operor, teatrar, de statligt finansierade symfoniorkestrarna, Länsmusi- ken, Musikhögskolor och fria teatergrupper. Samarbeten sker till lika stora delar i Stockholm och i övriga landet.</P>
<P class="p192 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 6.3. </SPAN>Utvecklingen av ersättningar för avtalsbunden utomståendes medverkan inom kulturområdet, mkr i 1999 års prisläge</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr30 td220"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td94"><P class="p136 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr30 td178"><P class="p237 ft11">1997</P></TD>
<TD class="tr30 td176"><P class="p236 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr30 td218"><P class="p228 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p116 ft11">Musik (Musikerförb. FST, SKAP,</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p280 ft11">27,9</P></TD>
<TD class="tr7 td180"><P class="p236 ft11">27,6</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p237 ft11">25,7</P></TD>
<TD class="tr7 td219"><P class="p228 ft11">23,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td221"><P class="p116 ft11">Musikförläggarföreningen)</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td221"><P class="p116 ft11">Talad kultur <NOBR>(Författar-,</NOBR> Teater- och</P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p280 ft11">17,2</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p236 ft11">15,4</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p237 ft11">14,1</P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p228 ft11">14,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td221"><P class="p116 ft11">Dramatikerförbunden)</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td220"><P class="p116 ft11">Totalt</P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p280 ft11">45,1</P></TD>
<TD class="tr17 td178"><P class="p236 ft11">43,0</P></TD>
<TD class="tr17 td176"><P class="p237 ft11">39,8</P></TD>
<TD class="tr17 td218"><P class="p228 ft11">37,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">139</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft11">Källa: SR 2000.</P>
<P class="p192 ft0">Ersättningarna för utomståendes medverkan på kulturområdet inom SR har minskat kontinuerligt hittills under tillståndsperioden. De minskade resurserna avser såväl musik som den talade kulturen (se också kap. 7).</P>
<P class="p99 ft13">Kompletterande uppgifter från STIM</P>
<P class="p91 ft0">Jag har tagit del av ett material från STIM:s dokumentationsavdelning om framförande av musikaliska verk i radio och TV inom alla genrer.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Uppgifterna bygger på programföretagens egen rapportering till STIM och avser perioden <NOBR>1989–1999.</NOBR> Materialet omfattar bl.a. årliga uppgifter om det totala antalet spelningar och antal enskilda verk uppdelade på spelade svenska och utländska verk. Med svenska verk avses i STIM:s uppgifter musik med svensk upphovsman (kompositör, textförfattare eller arrangör). Materialet säger dock inget om huruvida de spelade musikverken är nya eller gamla.</P>
<P class="p86 ft0">För exempelvis P3 i SR har det skett en påtaglig minskning under den senaste tioårsperioden vad gäller antalet enskilda verk som spelas varje år. Med antal verk avses hur många olika musikstycken/låtar som spelats under året. Det totala antalet spelningar av musik inom P3 har ökat under perioden från ca 72 000 år 1989 till 83 000 år 1999. Sam- tidigt har antalet enskilda musikstycken/låtar som spelats under ett år minskat från 33 600 år 1989 till 18 400 år 1999, en minskning med 45 procent. Av svenska verk har minskningen varit lika stor. Detta kan, enligt STIM, tolkas som att bredden i P3:s musikutbud har minskat under tioårsperioden, genom att allt fler musikstycken/låtar spelas allt fler gånger, från ett genomsnitt på 2,1 gånger per verk 1989 till 4,5 gånger 1999.</P>
<P class="p86 ft0">För de lokala sändningarna i SR:s 25 lokala kanaler har antalet spelningar totalt ökat från ca 29 000 år 1989 till ca 63 000 år 1999. Där har dock antal spelade verk per år legat på ungefär samma nivå under hela perioden, dvs. ca 20 000. Antalet svenska verk har minskat med ca 20 procent, medan utländska verk har ökat med närmare 60 procent. Även i P2 har antalet spelningar totalt ökat från 13 000 till 35 000. Där har dock antalet enskilda spelade verk per år ökat med 45 procent under perioden. Såväl antalet svenska som utländska verk har ökat under perioden.</P>
<P class="p282 ft32"><SPAN class="ft31">4 </SPAN>Materialet är framtaget för ett examensarbete av Anders Edström från Insti- tutionen för Medieteknik och Grafisk Produktion vid KTH och som utförs med finansieringsstöd från STIM, IFPI och SAMI.</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">140 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">Materialet från STIM visar samtidigt att antalet nyanmälda verk från rättighetshavare hos STIM ökat med 45 procent, från ca 23 000 år 1996 till ca 34 000 år 1999.</P>
<P class="p72 ft0">Samtidigt skall det noteras att avståndet mellan SR och övrig radio fortfarande är stort. I materialet från STIM finns uppgifter också för en kommersiell radiostation, nämligen Mix Megapol. I Mix Megapols utbud skedde drygt 150 000 spelningar av musikverk under 1999. Antalet olika verk/låtar som spelades under samma år var dock endast 760 stycken, varav 240 var av svenska upphovsmän. Detta innebär att i genomsnitt spelades varje låt 200 gånger. Sedan 1994 har antalet spe- lade låtar per år i Megapol minskat från 2 834 till dagens 760, vilket kan jämföras med P3:s drygt 18 000 låtar per år.</P>
<P class="p72 ft0">För SVT är bilden något annorlunda. I SVT har antalet spelningar totalt ökat kraftigt från 22 000 år 1989 till 60 000 år 1999. Under samma period har också antalet spelade verk per år ökat från 9 000 år 1989 till 15 000 år 1999. Ökningen avser både svenska och utländska musikverk, men är störst när det gäller utländska verk.</P>
<P class="p93 ft13">Sveriges Radios kommentar till STIM:s uppgifter</P>
<P class="p94 ft0">Jag har givit SR möjlighet att kommentera de uppgifter som STIM lämnat avseende förändringar i SR:s musikutbud över tid. SR konstate- rar för det första att SR:s kanaler har ett annat uppdrag i dag jämfört med år 1989. Exempelvis har P3:s uppdrag och profil före respektive efter år 1993 varit helt olika. Fram till år 1993 var P3 en musik- och underhållningskanal, med nyhetssändningar varje timme och ett antal aktualitetsprogram. Då var P3 dessutom riktad till hela befolkningen. Stora delar av den musik som spelades i P3 före 1993 flyttades i stället till P4. I dag har P3 ett annat uppdrag som innebär att kanalen riktar sig till den yngre halvan av befolkningen med ett ambitiöst uppdrag med en hög andel nyheter, kultur och samhälls/aktualitetsprogram. SR menar att denna del av befolkningen har andra vanor, krav och förväntningar, vilket påverkar tilltal, innehåll och musikutbud.</P>
<P class="p86 ft0">SR konstaterar också att SR:s egen musikstatistik för perioden 1993- 1999 visar helt andra siffror än de som STIM redovisar. Vad dessa skillnader beror på anser sig SR inte kunna avgöra, mer än att en del av förklaringen kan ligga i att SR tillämpar en annan definition av svensk musik än den som används i STIM:s material. SR konstaterar dock att huvudtendensen är densamma, dvs. att P3:s antal spelningar av enskilda verk/låtar per år har minskat i relation till det totala antalet spelningar på ett år. Enligt SR:s uppgifter var det totala antalet spelningar av musik år</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">141</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">1999 ca 90 450 stycken (enligt STIM 83 000). Antalet enskilda låtar under samma år var 25 300 (enligt STIM 18 440).</P>
<P class="p72 ft0">SR anser att dagens relation mellan antalet spelningar och antal enskilda verk i P3 på ett år speglar en bra balans mellan mångfald och de formmässiga, publika och innehållsmässiga hänsynstaganden som är nödvändiga för P3:s och SR:s möjligheter att leva upp till hela public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR></P>
<P class="p72 ft0">SR understryker också att det, trots en viss fortsatt nedgång i antal spelade enskilda verk per år, fortfarande är en mycket stor skillnad mellan SR:s musikutbud och den kommersiella radions vad avser mångfald, bredd och djup. SR citerar STIM:s egen årsredovisning, där det framgår att det genomsnittliga antalet gånger en låt spelades i SR:s utbud var 4 gånger. Motsvarande siffra för det totala utbudet från kommersiell radio var 1 071 gånger.</P>
<P class="p181 ft13">Programföretagens synpunkter angående kulturansvaret</P>
<P class="p91 ft0">SVT delar uppfattningen i denna utrednings direktiv att arbetet med att fördjupa och vidga kulturansvaret skall fortgå inom hela public service- verksamheten och anser att samarbete med kulturinstitutioner och med yrkesverksamma kulturarbetare är en självklarhet för företaget. Men SVT menar också att den syn som kommer till uttryck i sändningstill- stånd och denna utrednings direktiv är för snäv och att dagens villkor är för detaljerade. SVT menar att statsmakterna har infört andra övergri- pande mål som exempelvis att åstadkomma spridning av ett allt kost- sammare institutionsutbud där besökarantalet viker och att tillförsäkra kulturarbetare arbetstillfällen. Mål av detta slag är, enligt SVT, ett uttryck för att SVT främst ses som ett instrument för att förverkliga ambitioner som utformats utifrån andra motiv än vad som bör utgöra grunden för public <NOBR>service-TV.</NOBR></P>
<P class="p83 ft0">SVT förordar därför att riktlinjerna på detta område bör formuleras på ett mer allmänt sätt. Omfattningen av kulturutbudet måste beslutas av företaget självt. SVT menar också att förutsättningarna att göra program och utveckla samverkan på kulturområdet också bestäms av sam- verkansparterna och ofta är föremål för förhandlingar, där SVT inte vill bli styrt från statsmakterna.</P>
<P class="p43 ft0">SR:s uppfattning är att samarbetet med kultur- och musikinstitutioner är en viktig del av programverksamheten. Detta samarbete kommer, enligt SR, att bedrivas på fortsatt hög nivå oavsett om särskilda villkor ställs i sändningstillståndet. SR menar att den nivå på utomståendes medverkan som redovisas är balanserad i förhållande till de medel som SR för närvarande tilldelas. SR menar emellertid att ambitionerna är</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">142 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">högre i syfte att öka mångfalden och bereda kulturarbetare fler arbets- tillfällen. Dessa ambitioner kan, enligt SR, dock inte mötas inom nuva- rande medelsram. SR:s svårigheter att öka omfattningen av företagets insatser på kulturområdet förklaras av SR med att företaget har fått mindre resurser totalt under perioden.</P>
<P class="p93 ft13">Övriga synpunkter</P>
<P class="p283 ft0">Utredningen har uppvaktats av Konstnärliga och Litterära Yrkesutöva- res Samarbetsnämnd <SPAN class="ft86">(</SPAN>KLYS). Enligt KLYS är det av stor vikt att bevara och stärka public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> KLYS anser att tenden- sen varit negativ när det gäller programföretagens användning av fri- lansande upphovsmän, utövande konstnärers prestationer och utom- ståendes medverkande. Vidare anförs att utrymmet för nyskapande kulturprogram minskat till förmån för lättare underhållningsprogram. På musikområdet anser KLYS att större plats måste ges till nyskapande musik, jazz, svensk folkmusik m.m. KLYS anför också att respekten för medverkande upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter till sina prestationer särskilt måste bevakas vid användning av verk och prestationer i nya medier, som t.ex. Internet. KLYS har inte lämnat några ytterligare uppgifter som underbygger denna kritik.</P>
<P class="p45 ft0">I en skrivelse till utredningen anför Kungliga Musikaliska Akademien att programföretagens i allmänhetens tjänst betydelse och kulturpolitiska ansvar är unikt i vårt samhälle, både med hänsyn till innehållslig bredd och volym och när det gäller förmåga att geografiskt nå ut till de många medborgarna. Akademien anser dock att programföretagen i dag, i sin fördelning av tillgängliga resurser, inte lever upp till ställda anspråk vare sig på omsorg om den nyskapande svenska musiken, uppgiften att bidra till att ge svenska artister och musiker arbetstillfällen eller när det gäller att verka för ett ökat samarbete med olika musikinstitutioner. Akademien anser att programföretagens kulturansvar fordrar att musikkulturen i sin helhet återspeglas med en större allsidighet än vad som för närvarande är fallet. Inte heller Akademien redovisar några fakta som underbygger denna kritik.</P>
<P class="p83 ft0">Svenska Musikerförbundets Kompositörsgrupp (SMF) har framfört till utredningen att man anser att public <NOBR>service-radion</NOBR> har närmat sig de kommersiella kanalernas utbud. Utvecklingen har, enligt SMF lett till kraftigt minskade möjligheter för konstnärlig förnyelse för svenska kompositörer och artister inom rock, pop, folkmusik, dansmusik, jazz etc. SMF har utöver denna kritik inte lämnat några ytterligare uppgifter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">143</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft42">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p91 ft2">I utredningsdirektiven anförs att jag skall belysa programföretagens förutsättningar och förmåga att på olika sätt leva upp till sitt kultur- ansvar samt om nuvarande villkor är ändamålsenligt utformade.</P>
<P class="p72 ft0">Som framgått av redovisningen ovan har programföretagen stor och ökad betydelse för det svenska kulturlivet genom de relativt omfattande resurser som kommer kulturlivet i olika former till del. Det program- utbud som public <NOBR>service-företagen</NOBR> erbjuder saknas till stora delar i det övriga radio- och <NOBR>TV-utbudet.</NOBR> Många av de programtyper som ryms inom kulturansvaret skulle sannolikt inte bli gjorda om det inte vore för att public <NOBR>service-företagen</NOBR> har uppdraget att tillhandahålla dem. Det är i dag mångdubbelt fler svenskar som tar del av kulturutbudet i radio och TV än som besöker teater- och musikinstitutionerna. Även små lyssnar- och tittarsiffror ger en i sammanhanget stor publik, exempelvis innebär att ett program har en publik på fem procent att uppemot 450 000 personer lyssnar eller tittar. Sådana publiksiffror kan ingen enskild kulturinstitution uppvisa.</P>
<P class="p45 ft0">Vad gäller kravens utformning i sändningstillstånd och anslagsvillkor kan jag konstatera att kraven faktiskt har skärpts avsevärt inför nuvarande tillståndsperiod, vilket kan ses som ett uttryck för en ange- lägen prioritering från regering och riksdag. I riksdagens beslut 1996 ingick en ambition att stärka programföretagens kulturansvar. De krav som nu gäller har sin bakgrund bl.a. i förslag från 1993 års Kultur- utredning.</P>
<P class="p43 ft0">Samtidigt kan jag konstatera att det skett minskningar av insatserna från public <NOBR>service-företagen</NOBR> på en rad områden, främst gäller detta inom SR där såväl utomståendes medverkan på kulturområdet och musikutbudet fått kännas vid minskade resurser under tillståndsperioden. På vissa områden har dock programföretagens insatser förbättrats.</P>
<P class="p102 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Antalet samarbeten med kultur- och musikinstitutioner har ökat för SR men har legat på ungefär samma nivå för SVT under perioden.</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Barn- och ungdomsutbudet har ökat, såväl inom SR som SVT</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">SVT:s sändningar inom området kulturansvar har ökat, liksom insatserna för det svenska filmlivet och utomståendes medverkan</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft26">·</SPAN><SPAN class="ft24">SR har minskat resurserna för kulturprogram generellt under perio- den, vilket särskilt märks på musikområdet</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">SR har minskat resurserna för utomståendes medverkan inom kul- turområdet, vilket både gäller musik och talad kultur.</SPAN></P>
<P class="p284 ft2">Jag kan konstatera att de särskilda kvalitetsmedel som SVT fått sedan den 1 juli 1998 (75 mkr per år) kraftigt bidragit till att SVT kunnat öka sina insatser inom området kulturansvar. Det följer naturligt att om</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">144 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">sådana särskilda medel också hade utgått till SR i motsvarande omfatt- ning hade det också haft stora positiva effekter.</P>
<P class="p51 ft0">Att SR:s resurser för olika insatser på kulturområdet har minskat kraftigt under perioden förklaras enligt företaget av att man totalt sett haft mindre resurser under tillståndsperioden. Ett problem tycks vara att SR:s metod att genomföra besparingsarbetet ledde till att företaget hade extra mycket medel under år 1996, varför just år 1996 är ett mindre bra jämförelseår för SR. Jag har bett SR ta fram material som visar ut- vecklingen över en längre period, vilket inte varit möjligt på alla områden på grund av att SR tidigare inte hade samma redovis- ningssystem som i dag. Jag har förståelse för att effekterna av bespa- ringen <NOBR>1995-1998</NOBR> har fått negativa konsekvenser för SR, men företaget har samtidigt varit medvetet om de prioriteringar riksdag och regering gjort för innevarande tillståndsperiod. Detta bör, enligt min mening, leda till överväganden om annorlunda prioriteringar i företagets uppdrag, även om nya resurser blir nödvändiga. Detta gäller inte minst SR:s kulturpolitiska ansvar för musiklivet i Sverige.</P>
<P class="p50 ft0">När det gäller SVT:s syn att tillståndsvillkor med kulturpolitisk inriktning ger uttryck för andra ambitioner än de som bör utgöra grun- den för public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> vill jag framhålla följande. Kul- turpolitiska ambitioner har alltid varit och bör också fortsatt vara en integrerad del i uppdraget för radio- och <NOBR>TV-företagen</NOBR> i allmänhetens tjänst. Kulturansvaret är ett av de tunga argumenten för public service- radio och TV och är en av anledningarna till att företagen har relativt sett stora resurser till sitt förfogande. Jag ser inget hinder för att regering och riksdag uttrycker kulturpolitiska ambitioner i riktlinjerna för SR, SVT och UR, utan anser tvärtom att det är en självklarhet. Däremot är det givetvis viktigt att det enbart är programföretagen själva som avgör vilka produktioner och samarbeten som skall genomföras och att sådana beslut kan fattas med integritet och oberoende.</P>
<P class="p50 ft0">Ett omfattande samarbete med kultur- och musikinstitutioner är en förutsättning för att uppdraget i allmänhetens tjänst skall kunna upp- fyllas. De ökade samarbeten och utläggningar av produktionsuppdrag som företagen har i uppdrag att prioritera bör också i fortsättningen kunna komma kulturarbetare till del och användas för samarbeten med kultur- och musikinstitutioner runt om i landet.</P>
<P class="p49 ft0">Jag kan trots redovisningen ovan inte finna att företagens kultur- ansvar har ett för litet utrymme i uppdraget, dvs. i sändningstillstånden. Det kan dock finnas ett behov att förtydliga uppdraget inför nästa till- ståndsperiod, genom att tydligare fokusera på de villkor som avser riktlinjer och prioriteringar. I dag innehåller tillstånden en rad villkor som till sin karaktär huvudsakligen beskriver verksamheter som före-</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">145</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">tagen redan bedriver och mindre avser en riktningsgivning för framtida verksamhet.</P>
<P class="p72 ft0">Naturligtvis finns starka synpunkter på SR:s och SVT:s kulturansvar mot bakgrund av dessa företags betydelse på området. Jag utgår från att en eventuell remissbehandling av detta underlag kan ge ett förtydligande bidrag till underlaget.</P>
<P class="p272 ft28"><SPAN class="ft28">6.6</SPAN><SPAN class="ft29">Tillgänglighet för funktionshindrade</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">I utredningsdirektiven anförs att radio- och <NOBR>TV-programmens</NOBR> tillgäng- lighet för funktionshindrade <SPAN class="ft13">skall </SPAN>öka. Programföretagens ansvar inne- fattar dels att göra de ordinarie programmen tillgängliga för funktions- hindrade, dels att producera särskilda program som behandlar olika grupper av funktionshindrades situation. Jag skall i detta sammanhang undersöka om det behöver ställas ytterligare krav på programföretagen för att uppnå en ökad tillgänglighet.</P>
<P class="p45 ft0">Kraven på programföretagen består i att företagen är skyldiga att beakta funktionshindrades behov. Program skall även produceras för speciella målgrupper. Genom att utnyttja ny och befintlig teknik skall programföretagen under tillståndsperioden öka möjligheterna för funk- tionshindrade att ta del av programmen. I fråga om program om och för funktionshindrade får programföretagen sins emellan fördela ansvaret för olika slags insatser. Dessutom gäller enligt anslagsvillkoren att pro- gramföretagens samlade resurser för detta område skall vara minst oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1996.</P>
<P class="p86 ft0">I propositionen om en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) föreslår regeringen nationella mål och inriktning för den svenska handikappolitiken. Regeringens bedömning är att insatserna under de närmaste åren bör koncentreras till tre huvudområ- den: att handikapperspektivet skall genomsyra alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet. Inom kultursektorn bör, enligt regeringen, statens insatser för ökad tillgäng- lighet för funktionshindrade personer förstärkas.</P>
<P class="p45 ft0">Utredningen har anordnat en hearing med företrädare för delar av handikapprörelsen. Vid denna framkom en rad synpunkter på program- företagens verksamhet och önskemål om framtida inriktning, varav delar sammanfattas i det följande.</P>
<P class="p43 ft0">Funktionshindrades behov är mångskiftande och beror på typ av hinder och på varje individs egna förutsättningar. De två största grup- perna av funktionshindrade är hörselskadade och synskadade. Dessa grupper är inte homogena, graden av svårighet att t.ex. ta del av en radio- eller <NOBR>TV-sändning</NOBR> kan variera kraftigt. Det är t.ex. inte enbart</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">146 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">döva och hörselskadade som har svårt att ta del av radiosändningar, också människor med nedsatt hörsel i mindre grad, t.ex. äldre män- niskor, kan ha svårt att höra tal när det t.ex. blandas med musik eller bakgrundsljud.</P>
<P class="p47 ft0">Svårigheter att ta del av <NOBR>TV-sändningar</NOBR> kan vara av många olika slag. För döva och hörselskadade utgör televisionen den viktigaste kanalen för information, kultur och underhållning m.m. En viktig förut- sättning för att denna grupp skall kunna ta del av svenska program är att de i stor utsträckning är textade. Nästan samtliga textade program i SVT textas vid förstasändningen. Givetvis textas dessa även vid repris- sändningar. Nyhetssändningar textas endast en gång eftersom de inte sänds i repris, men enstaka nyhetsinslag kan sändas textade flera gånger i olika sändningar. Utländska program är i stort sett alltid textade. För att döva och hörselskadade skall kunna ta del av <NOBR>TV-utbudet</NOBR> krävs emellertid också att förstasändningar och direktsändningar i stor utsträckning är textade. Paradoxalt nog kan det för denna grupp vara så att man lättare får tillgång till det utländska programutbudet än det svenska p.g.a. att det förra oftast är textat.</P>
<P class="p55 ft0">För landets ca 10 000 barndomsdöva och deras anhöriga är tecken- språket viktigt. Teckenspråk är de barndomsdövas första språk. TV- mediet har unika möjligheter att förmedla tankar, åsikter och känslor på detta visuella språk. De flesta döva behärskar också det vanliga natio- nella talade eller skrivna språket i det land där de bor, men många döva har svårigheter med att skriva och förstå språket.</P>
<P class="p49 ft0">För synskadade är radion ett naturligt medium. Men även för syn- skadade och människor med läshandikapp eller liknande, är televisionen självfallet viktig. Enligt företrädare för denna grupp är en förutsättning för att de skall kunna ta del av <NOBR>TV-programmen</NOBR> i större utsträckning att de textremsor som används vid textade program läses upp på något sätt så att de kan avlyssnas. Ett annat önskemål från synskadade är att också få en beskrivning av det visuella skeendet i <NOBR>TV-program,</NOBR> s.k. syntolkning. Varken uppläsning av textremsan eller syntolkning förekommer i dag, även om ett tekniskt utvecklingsarbete pågår när det gäller uppläsning av textremsan.</P>
<P class="p50 ft0">Gemensamt för de synpunkter som framförts till utredningen från olika handikapporganisationer är att programföretagen bör ägna ökad uppmärksamhet åt funktionshindrades situation och öka sina insatser för att göra programmen tillgängliga. Följaktligen anser man också att kraven på programföretagen bör skärpas och bli mer konkreta.</P>
<P class="p56 ft2">I det följande redogörs översiktligt för programföretagens insatser för funktionshindrade samt respektive företags synpunkter och planer för framtiden. I företagens public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> återfinns en fylligare</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">147</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">redovisning och där ges också exempel på program och programserier som särskilt behandlar funktionshindrades liv och situation.</P>
<P class="p161 ft13">Överenskommelse mellan SR, SVT och UR</P>
<P class="p94 ft0">I enlighet med sändningstillstånden fördelar de tre programföretagen ansvaret vad gäller program om och för funktionshindrade genom överenskommelser mellan sig. Dessa överenskommelser har som över- gripande mål att:</P>
<P class="p285 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">utnyttja befintlig och ny teknik för att öka möjligheterna för funk- tionshindrade att ta del av programmen</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">inom ramen för företagens totala utbud utnyttja mediernas särart för anpassning till funktionshindrades olika behov</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft87">·</SPAN><SPAN class="ft24">producera program för särskilda grupper av funktionshindrade</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft26">·</SPAN><SPAN class="ft24">inom ramen för ordinarie utbud också belysa aspekter på olika frågor för funktionshindrade och deras situation, samt</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">genom samordning av programföretagens insatser på bästa sätt utnyttja tillgängliga resurser.</SPAN></P>
<P class="p103 ft0">Mellan företagen och företrädare för berörda handikapporganisationer förekommer sedan länge årliga informationsmöten. Programföretagen anser att det även fortsättningsvis bör ankomma på företagen själva att avgöra i vilka former dessa informella samråd skall ske.</P>
<P class="p43 ft0">Någon samlad redovisning av programföretagens insatser eller resurser för verksamheten för funktionshindrade sker emellertid inte. Respektive företag redovisar sina egna insatser i sin public service- redovisning.</P>
<P class="p93 ft13">Sveriges Radio</P>
<P class="p91 ft0">När det gäller synskadade innebär fördelningen mellan programbolagen att huvudansvaret för denna grupp ligger på de bolag som sänder radio- program, dvs. huvudsakligen SR men också UR. Radiomediets särart gör, enligt SR, att det är särskilt lämpligt att ge service för synskadade. SR anger att man i sin programplanering tar stor hänsyn till funktions- hindrade, men efter samma programmässiga bedömningar och kriterier som andra centrala samhällsfrågor. Dessa lyssnares behov av bredd, mångfald och hög kvalitet i programutbudet sammanfaller med hela publikens. Därför gör SR ingen uppdelning av vilka resurser som speci- fikt använts för service till eller program för funktionshindrade.</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">148 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Flera radioprogram har dock uttalade och preciserade uppdrag att ägna uppmärksamhet åt människor med funktionshinder. SR strävar också efter ett vårdat, tydligt och begripligt språk och bättre teknisk kvalitet för bästa möjliga hörbarhet. Blandning av tal eller musik med bakgrundsljud undviks när den konstnärliga kvaliteten eller kraven på autenticitet inte kräver det. SR anger också att övergången till digital teknik i såväl produktion som distribution kommer att förbättra ljud- kvaliteten avsevärt.</P>
<P class="p45 ft0">Utvecklingen av digital sändningsteknik innebär, enligt SR, att man också kan erbjuda olika typer av tilläggstjänster som kan komma per- soner med olika typer av funktionshinder till nytta. I framtiden kan de textade tilläggstjänsterna i den digitala mottagarens textfönster förbättra tillgängligheten för exempelvis personer med svåra hörselhandikapp. SR bedömer också att Internet kommer att innebära ytterligare stöd för människor med funktionshinder.</P>
<P class="p45 ft0">Granskningsnämnden har i sina granskningar av SR:s public service- redovisningar för åren 1997 och 1998 konstaterat att SR inte lämnar några uppgifter om vilka ekonomiska resurser som företaget använt för funktionshindrade. Detta trots att anslagsvillkoren föreskriver att SR:s, SVT:s och UR:s samlade resurser för denna verksamhet skall vara minst oförändrade i jämförelse med år 1996. Jag kan konstatera att inte heller i public <NOBR>service-redovisningen</NOBR> för år 1999 förekommer någon sådan redovisning.</P>
<P class="p181 ft13">Sveriges Television</P>
<P class="p91 ft0">SVT anger att företagets insatser för funktionshindrade utvecklas efter två huvudlinjer. Den ena är att göra programutbudet i sin helhet mer tillgängligt för människor med olika slag av funktionshinder. Den andra är att sända program som till innehåll och utformning vänder sig till särskilda grupper.</P>
<P class="p45 ft0">Den överenskommelse som tillämpas mellan SVT, SR och UR angående program om och för funktionshindrade innebär att SVT fort- satt prioriterar att förbättra servicen för hörselskadade och döva. När det gäller synskadade så anger SVT att överenskommelsen innebär att huvudansvaret för denna grupp ligger på de bolag som sänder radio- program.</P>
<P class="p45 ft0">Som framgår av tabell 6.4 har kostnaderna för de särskilda redak- tionerna inom SVT för funktionshindrade ökat under tillståndsperioden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">149</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 6.4. </SPAN>Kostnader för redaktionerna för funktionshindrade, mkr i 1999 års prisnivå.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr12 td222"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p12 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr12 td171"><P class="p12 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr12 td223"><P class="p216 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td224"><P class="p116 ft11">Programtextning</P></TD>
<TD class="tr18 td17"><P class="p12 ft11">11,0</P></TD>
<TD class="tr18 td225"><P class="p12 ft11">12,0</P></TD>
<TD class="tr18 td4"><P class="p216 ft11">13,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td224"><P class="p116 ft11">Nyhetstecken</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p12 ft11">1,9</P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p12 ft11">3,7</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p216 ft11">4,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td224"><P class="p116 ft11">Totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p12 ft11">12,9</P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p12 ft11">15,7</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p216 ft11">17,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td222"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td22"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td223"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SVT:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999.</P>
<P class="p93 ft6">Teckenspråk</P>
<P class="p94 ft0">SVT övertog fr.o.m. år 2000 ansvaret för Dövas TV, som tidigare var en del av Sveriges Dövas Riksförbund och då finansierades via stats- budgeten. För verksamheten har SVT fått ett särskilt anslag från rund- radiokontot på 17,6 mkr (som fr.o.m. år 2000 kan läggas till tabell 6.4 ovan). I anslagsvillkoren för denna verksamhet anförs att produktionen skall vara av minst samma omfattning som motsvarande produktion inom Dövas TV har haft de senaste åren, att inriktningen på nyheter, information, kultur, barn och unga på teckenspråk fortsatt skall gälla och att produktionsanläggningarna i Leksand fortsatt skall användas.</P>
<P class="p45 ft2">Sändningarna på teckenspråk sker en timma varje lördag förmiddag. Därtill kommer att SVT sedan tidigare också sänder nyheter på tecken- språk varje vardag (Nyhetstecken).</P>
<P class="p72 ft2">SVT har sedan 1996 successivt byggt ut sändningarna på tecken- språk. Under innevarande tillståndsperiod har antalet sändningstimmar ökat från 54 timmar 1996 till 78 timmar 1999.</P>
<P class="p72 ft2">SVT har till utredningen redovisat att man avser att öka sändning- arna på teckenspråk, såväl program som har teckenspråk som primärt språk som program som översätts till teckenspråk.</P>
<P class="p286 ft6">Programtextning</P>
<P class="p94 ft0">SVT bygger successivt ut programtextningen i rikssändningarna. Med programtextning avses här program och inslag där svenskspråkigt tal textas på svenska. Innevarande tillståndsperiod har antalet sändnings- timmar med sådan textning ökat från 2 154 timmar 1996 till 2 844 timmar 1999. Under perioden har således denna textning ökat med 690 timmar eller med 32 procent. Av de 2 844 timmarna visades 2 000 med s.k. dold <NOBR>text-TV-text</NOBR> och resten med öppen text. Värt att notera är emellertid att SVT:s regionala nyhetssändningar inte textas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">150 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 6.5. </SPAN>Totalt antal sända timmar med svenskt ursprung<SPAN class="ft30">5 </SPAN>och totalt antal sända timmar med programtextning på svenska</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr6 td226"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td228"><P class="p116 ft66">SVT totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td229"><P class="p287 ft69">SVT textade program</P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td231"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td95"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td231"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td232"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td186"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td128"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td233"><P class="p116 ft88">År</P></TD>
<TD class="tr33 td99"><P class="p263 ft88">1:a sänd-</P></TD>
<TD class="tr33 td183"><P class="p263 ft88">Repriser</P></TD>
<TD class="tr33 td233"><P class="p9 ft88">Summa</P></TD>
<TD class="tr33 td234"><P class="p263 ft88">Svensktextat,</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p9 ft88">Svensktextat,</P></TD>
<TD class="tr33 td123"><P class="p9 ft88">Svensk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td233"><P class="p9 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p263 ft90">ningar</P></TD>
<TD class="tr34 td183"><P class="p263 ft90">svenskt</P></TD>
<TD class="tr34 td233"><P class="p9 ft90">svenskt</P></TD>
<TD class="tr34 td234"><P class="p263 ft90">förstasänd-</P></TD>
<TD class="tr34 td72"><P class="p9 ft90">repriser</P></TD>
<TD class="tr34 td123"><P class="p288 ft69">textat totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td233"><P class="p9 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p263 ft90">svenskt</P></TD>
<TD class="tr34 td183"><P class="p263 ft90">ursprung</P></TD>
<TD class="tr34 td233"><P class="p9 ft90">ursprung</P></TD>
<TD class="tr34 td234"><P class="p263 ft90">ningar</P></TD>
<TD class="tr34 td72"><P class="p9 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr34 td123"><P class="p9 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td231"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td95"><P class="p263 ft67">ursprung</P></TD>
<TD class="tr19 td184"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td232"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td186"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td233"><P class="p116 ft66">1996</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p24 ft66">3 786</P></TD>
<TD class="tr16 td183"><P class="p289 ft69">2 182</P></TD>
<TD class="tr16 td233"><P class="p39 ft66">5 968</P></TD>
<TD class="tr16 td234"><P class="p211 ft66">961</P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p290 ft66">1 193</P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p148 ft69">2 154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td233"><P class="p116 ft90">1998</P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p24 ft90">3 871</P></TD>
<TD class="tr34 td183"><P class="p289 ft69">2 545</P></TD>
<TD class="tr34 td233"><P class="p39 ft90">6 416</P></TD>
<TD class="tr34 td234"><P class="p211 ft90">1 147</P></TD>
<TD class="tr34 td72"><P class="p290 ft90">1 549</P></TD>
<TD class="tr34 td123"><P class="p148 ft69">2 696</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td233"><P class="p116 ft66">1999</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p24 ft66">4 319</P></TD>
<TD class="tr11 td183"><P class="p289 ft69">2 631</P></TD>
<TD class="tr11 td233"><P class="p39 ft66">6 950</P></TD>
<TD class="tr11 td234"><P class="p211 ft66">1 186</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p290 ft66">1 658</P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p148 ft69">2 844</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td231"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td95"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td231"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td232"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td186"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td128"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft66"><SPAN class="ft91">Källa: </SPAN>SVT:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999.</P>
<P class="p239 ft0">År 1999 uppgick de rikssända programmen med svenskt ursprung till totalt 6 950 timmar i SVT, varav 4 319 i förstasändning och 2 631 i repris. Med ledning av uppgifterna i tabell 6.5 kan följande information utläsas.</P>
<P class="p192 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 6.6. </SPAN>Andelen textade program av det totala rikssända utbudet med svenskt ursprung (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr30 td232"><P class="p116 ft11">År</P></TD>
<TD class="tr30 td235"><P class="p292 ft11">Förstasändningar</P></TD>
<TD class="tr30 td236"><P class="p293 ft11">Repriser</P></TD>
<TD class="tr30 td237"><P class="p198 ft11">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td234"><P class="p116 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr7 td238"><P class="p255 ft11">25</P></TD>
<TD class="tr7 td239"><P class="p293 ft11">55</P></TD>
<TD class="tr7 td240"><P class="p198 ft11">36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td234"><P class="p116 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p255 ft11">30</P></TD>
<TD class="tr9 td239"><P class="p293 ft11">61</P></TD>
<TD class="tr9 td240"><P class="p198 ft11">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td234"><P class="p116 ft11">1999</P></TD>
<TD class="tr5 td238"><P class="p255 ft11">27</P></TD>
<TD class="tr5 td239"><P class="p293 ft11">63</P></TD>
<TD class="tr5 td240"><P class="p198 ft11">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td232"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td235"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td236"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td237"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SVT:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999, bearbetning</P>
<P class="p44 ft0">Ca 41 procent av det totala utbudet med svenskt ursprung var alltså textat från svenskt tal till svensk text år 1999. Dessutom var 27 procent av förstasändningarna och 63 procent av repriserna i SVT:s totala utbud med svenskt ursprung textade 1999. Vidare framgår att textning som andel av det totala utbudet på svenska har ökat under perioden. Detta gäller såväl förstasändningar som repriser.</P>
<P class="p107 ft2">SVT menar att textning av förstasändningar ibland är förknippat med svårigheter. Särskilt komplicerat blir det i nyhetssändningar och andra direktsändningar med mycket kort framförhållning, där man ofta behöver</P>
<P class="p294 ft32"><SPAN class="ft31">5 </SPAN>I det antal sändningstimmar som inkluderats vid SVT:s beräkning av ”pro- gram med svenskt ursprung” finns vissa program som, enligt SVT, i praktiken kan vara för svåra att hinna med att texta eller där de praktiska förutsätt- ningarna i övrigt omöjliggör textning. SVT menar därför att man i praktiken inte kan utgå från att en hundraprocentig textning skulle vara möjlig.</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">151</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft13">direkttexta </SPAN>inslag som inte varit förberedda innan sändning. Sådan textning sker i realtid med hjälp av en stenografiliknande metod. SVT använder ett system för direkttextning med tangentbordet Velotype, som infördes i mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> på förslag av Hörselskadades Riksförbund (HRF).</P>
<P class="p43 ft0">Totalt var 298 timmar av SVT:s nyheter 1999 (riksnyhetssänd- ningarna kl. 16.00, 17.00, 18.00 samt 19.30) försedda med direkt- textning i realtid (s.k. dold text). År 1996 var 296 timmar av nyhets- programmen textade. Enligt SVT skedde en ökning av textningen av nyhetsprogrammen före 1996. Enligt uppgift från SVT används direkt- textningen av gruppen hörselskadade och döva i relativt stor utsträck- ning.</P>
<P class="p45 ft0">HRF har anfört till utredningen att man är missnöjd med den nuva- rande kvaliteten på direkttextningen i nyhetssändningar. I andra länder, t.ex. Storbritannien och USA, används ett annat tangentbord än Velo- type, som enligt HRF skall ge bättre kvalitet för tittaren. SVT uppger att eventuella skillnader mellan olika länder inte förklaras av tangentbordets fabrikat, utan av andra faktorer. SVT menar bl.a. att direkttextning i realtid utgör en väsentligt högre andel i Sverige än i de nämnda länderna. SVT anser därför att skäl saknas att byta tangentbord för direkttextning. Ett byte skulle dessutom, enligt SVT, kräva avsevärda resurser, främst i form av utbildning av personal.</P>
<P class="p86 ft0">SVT:s undertexter förekommer dels i <NOBR>TV-bilden,</NOBR> dels som valbart tillägg <NOBR>(text-TV-teknik).</NOBR> Från seende personer med olika grader av nedsatt syn ställs ofta krav på översättningstexternas läsbarhet. För att utveckla tillgängligheten till textremsorna införde SVT 1999 ett nytt typsnitt som förbättrar läsbarheten.</P>
<P class="p45 ft0">SVT har redovisat till utredningen att ambitionen är att fortsatt utveckla programtextningen. SVT har dock enligt uppgift inga planer på att texta de regionala sändningarna.</P>
<P class="p99 ft6">Synskadade och personer med lässvårigheter</P>
<P class="p283 ft0">Från synskadade ställs krav på uppläsning av textremsan. SVT har valt att lämna expertstöd till ett utvecklingsprojekt inom Sveriges Synska- dades Riksförbund, vid Svenska Enter Rehabilitering AB. Tekniken, som ännu inte är färdigutvecklad, innebär att man avläser och återger undertextinformationen med hjälp av talsynstes, s.k. prator. Utrustningen kan placeras hos <NOBR>TV-tittaren</NOBR> eller hos programföretaget. Om den placeras hos <NOBR>TV-tittaren</NOBR> kan samtliga svenskspråkiga undertexter i alla <NOBR>TV-kanaler</NOBR> göras tillgängliga. Tittaren kan använda tjänsten under förutsättning att utrustningen finns att hyra eller köpa på marknaden. En</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">152 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">nackdel med en lösning där varje hushåll skall ha egen utrustning är den sannolikt höga kostnaden för tekniken, uppskattningsvis <NOBR>15-20</NOBR> 000 kronor. Det är t.ex. osäkert om alla som skulle ha glädje av en sådan utrustning skulle kunna få den klassad som hjälpmedel hos landstinget.</P>
<P class="p47 ft0">Om pratorn i stället placeras hos respektive <NOBR>TV-företag</NOBR> fordras en särskild distribution av själva uppläsningen. Tänkbara distributions- vägar kan, enligt SVT, vara digital marksändning, Internet eller telefon. I samtliga fall måste tittaren ha tillgång till utrustning som kan återge pratorns tal. SVT förutsätter att sådan utrustning kan erhållas som s.k. fritt tekniskt hjälpmedel för människor med detta särskilda behov.</P>
<P class="p49 ft0">Ännu finns, enligt SVT, inte någon lösning som uppfyller de krav som bör ställas, t.ex. att lösningen är tekniskt och distributionsmässigt funktionell, tillförlitlig och långsiktig, att nödvändig utrustning finns att tillgå och att finansieringen är långsiktigt riktig. SVT hävdar att utvecklingsprojektet inom Enter kan kräva ekonomiskt stöd från sam- hället utöver de medel som hjälpmedelsinstitutet ställer till förfogande.</P>
<P class="p49 ft0">Företrädare för ett annat projekt som bedrivs av företaget Verbal Digitalius (VD) menar att de har en tekniskt och praktiskt genomförbar lösning för att göra textremsan i TV hörbar. Tekniken innebär att ett antal personer läser upp textremsan direkt från <NOBR>TV-skärmen.</NOBR> Använda- ren ringer upp företaget och får under samtalet höra den upplästa texten. VD hoppas att man genom samarbete med telebolag skall kunna hålla kostnaderna nere så att de inte behöver bli högre än maximalt lokalsamtalstaxa. Systemet kan också användas för syntolkning. Sys- temet skulle, enligt VD, också kunna användas för att göra de kommer- siella <NOBR>TV-kanalernas</NOBR> textremsor tillgängliga.</P>
<P class="p49 ft0">Målgruppen består främst av synskadade men också läshandikap- pade, utvecklingsstörda och äldre. Företrädare för projektet menar att ca 10 procent av Sveriges befolkning inte kan tillgodogöra sig textremsan fullt ut. En av de fördelar som framförs med systemet är att det är enkelt och billigt för hushållen i jämförelse med en ovan beskriven prator. Eftersom det rör sig om mänskligt istället för syntetiskt tal har VD också ett vidare användningsfält, t.ex. kan det användas för syntolkning. Vid användning av mänskligt tal blir dessutom betoningen av orden rätt och man kan överse med stavfel.</P>
<P class="p50 ft0">VD är således intresserad av ett samarbete med SVT. I vilken mån VD anser att SVT skall bekosta VD:s verksamhet är oklart. VD anser att SVT bör träffa sådana avtal vid köp av program att VD ges rätt att läsa upp textremsan. VD önskar helst se att den uppläsning man erbju- der kan distribueras i en radiokanal.</P>
<P class="p47 ft2">SVT hävdar att man av upphovsrättsliga och avtalsmässiga skäl inte kan överlåta rätten till tredje part att i kommersiell verksamhet använda innehållet i textremsan. Av kvalitetsskäl och tillförlitlighetsskäl ser SVT</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">153</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">det heller inte som möjligt att låta en utomstående sköta en sådan tjänst. SVT anser inte heller att det är klarlagt om tjänsten kan klara det stora antal samtidiga användare som kan bli aktuellt.</P>
<P class="p79 ft0">SVT anser att den modell som Svenska Enter utvecklar är att föredra och avser också fortsätta lämna expertstöd till projektet. SVT avser dock göra en ingående analys och värdering av det koncept med uppläsning via telefon som presenterats. Vidare kommer SVT att verka för att en tjänst i digitala sändningar skall bli möjlig i den mottagarutrustning som blir nödvändig med den digitala sändningstekniken.</P>
<P class="p72 ft0">SVT tillägger att man inte har några planer på att införa syntolkning, främst på grund av att det är för resurskrävande.</P>
<P class="p295 ft13">Sveriges Utbildningsradio</P>
<P class="p91 ft0">I UR:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> för 1999 anges att målet för verk- samheten för och om funktionshindrade under senare år har koncentre- rats till program för döva och hörselskadade. Enligt uppgift från UR textas alla egenproducerade program för vuxna. Textningen sker via <NOBR>text-TV</NOBR> (med s.k. dold text). Programmen är också tillgängliga i efter- hand på <NOBR>AV-centraler,</NOBR> folkbibliotek, UR:s kundtjänst och på Internet. Av samtliga UR:s förstasändningar i TV om 204 timmar under år 1999 var 30 procent textade.</P>
<P class="p45 ft0">UR anpassar delar av programtbudet för olika målgrupper, t.ex. för förståndshandikappade. UR:s ambition är att i större utsträckning ver- sionera och bearbeta programmen för olika grupper av funktionshind- rade, särskilt för barn och unga.</P>
<P class="p43 ft0">UR redovisar sitt arbete med uppgifter om sändningstid och kostna- der för de program som särskilt vänder sig till funktionshindrade eller behandlar funktionshindrades situation. UR:s totala sändningsvolym för funktionshindrade var år 1999 42 timmar, vilket innebär en kraftig minskning jämfört med år 1996, då den totala sändningsvolymen var över 70 timmar. I tabell 6.7 redovisas UR:s kostnader för verksamhet för och om funktionshindrade under perioden <NOBR>1996-1999.</NOBR></P>
<P class="p234 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 6.7. </SPAN>Programkostnader för UR:s verksamhet om och för funk- tionshindrade, mkr i 1999 års prisläge</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr30 td135"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td241"><P class="p296 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr30 td242"><P class="p297 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr30 td114"><P class="p266 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td132"><P class="p116 ft11">Radio</P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p296 ft11">1,8</P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p297 ft11">3,7</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p266 ft11">1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td132"><P class="p116 ft11">TV</P></TD>
<TD class="tr16 td243"><P class="p296 ft11">6,4</P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p297 ft11">5,5</P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p266 ft11">6,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td135"><P class="p116 ft11">Totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td241"><P class="p296 ft11">8,2</P></TD>
<TD class="tr9 td242"><P class="p297 ft11">9,2</P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p266 ft11">8,4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>UR:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">154 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">Som framgår av ovanstående redovisning har kostnaderna för verksam- heten för funktionshindrade inom UR varit i stort sett oförändrade. De resurser som används för program om och för funktionshindrade har ökat något totalt, men minskat för radio.</P>
<P class="p43 ft0">Granskningsnämnden för radio och TV har i sin granskning av UR:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> för 1998 konstaterat att ”vad gäller verk- samheten för funktionshindrade noterar nämnden att UR betecknar utvecklingen sedan 1996 som oacceptabel och otillfredsställande samt att företaget avser att öka denna verksamhet under 1999 både i radio och TV.</P>
<P class="p93 ft13">Teknik för utsändning av tilläggstjänster</P>
<P class="p182 ft0">I de samtal jag har haft med teknisk personal på Teracom och tillverkare av <NOBR>digital-TV-mottagarutrustning</NOBR> har framkommit att frågan om att sända ut exempelvis en uppläsning av textremsan som en tilläggstjänst i digitala marksändningar skulle vara fullt möjlig att genomföra. Det torde inte krävas särskilt tekniskt komplicerade lösningar för att åstadkomma detta. I den standard för digitala sändningar som i dag används (DVB) finns möjlighet att sända ut flera ljudkanaler samtidigt. Utsändningen av denna tilläggstjänst skulle kräva en viss, om än begränsad, bandbredd som måste kunna rymmas inom tillgängligt frekvensutrymme.</P>
<P class="p45 ft0">Enligt de uppgifter jag fått i övrigt torde dock inte en sådan tilläggs- tjänst kräva någon förändring av själva <NOBR>digital-TV-mottagaren.</NOBR> Sanno- likt skulle tittaren själv kunna välja, i den meny som man kommer åt genom fjärrkontrollen, att koppla på den särskilda ljudsignal som inne- håller den upplästa textremsan. Den tekniska personal jag talat med gör bedömningen att även om tjänsten inte i dag används skulle det vara relativt lätt att uppgradera samtliga digitala <NOBR>TV-mottagare</NOBR> om en sådan tjänst skulle börja sändas.</P>
<P class="p181 ft13">Teknik för direkttextning</P>
<P class="p94 ft0">Som framgår under avsnittet om SVT ovan har Hörselskadades Riks- förbund framfört att man är missnöjd med den nuvarande kvaliteten på textning av direktsändningar i t.ex. nyhetssändningar. Den vanligaste metoden för direkttextning i flera länder är en metod som påminner om stenografi, där en snabb inskrivare skriver ned det som sägs och som sedan syns på textremsan.</P>
<P class="p43 ft2">Norska NRK har valt att finansiera utvecklingen av ett helt nytt system som i stället bygger på taligenkänning och som kallas <NOBR>ON-CAP</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">155</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0"><NOBR>(On-line</NOBR> Captioning of Live <NOBR>TV-programmes</NOBR> Using Speech Recogni- tion). Systemet innebär att direktsända program simultantolkas av en operatör som återger vad som sägs i det direktsända <NOBR>TV-programmet.</NOBR> Orden uppfattas av ett datorprogram som omedelbart omvandlar orden till text. För tittaren är lösningen densamma som för övrig direkttext- ning, dvs. möjligheten finns att välja dold <NOBR>text-TV-text.</NOBR> Under hösten 2000 kommer, enligt uppgift, de första provsändningarna i NRK:s båda <NOBR>TV-kanaler</NOBR> ske.</P>
<P class="p181 ft13">Krav på tillgänglighet i några andra länder</P>
<P class="p91 ft0">Internationellt finns i dag en ökad uppmärksamhet av vikten att göra i synnerhet televisionen mer tillgänglig för funktionshindrade. I USA och Storbritannien har man kommit relativt långt genom skärpt lagstiftning. Sedan 1996 har USA en telekommunikationslag som ställer stegvis ökade krav på textning av <NOBR>TV-program</NOBR> och videofilmer. År 2006 skall alla nya program vara textade. Till år 2008 måste dessutom 75 procent av alla äldre program vara textade. Vissa undantag finns, t.ex. för reklam och sändningar mellan kl. 02.00 och 06.00 på morgonen. I vissa fall kan undantas också medges om kostnaderna anses orimligt stora för ett visst <NOBR>TV-företag.</NOBR></P>
<P class="p86 ft0">I Storbritannien gäller enligt lag särskilda krav om textning, tecken- språk och syntolkning inte bara för BBC, utan i hög grad också för kommersiella <NOBR>TV-företag.</NOBR> I Storbritannien textar således inte bara BBC, utan också kommersiella företag i hög grad sina program. BBC har målsättningen att texta 80 procent av sitt programutbud i analoga sändningar senast vid årsskiftet 2003/2004. Kraven på kommersiella företag innebär en successiv upptrappning. För digitala sändningar gäller att senast tio år efter att sändningarna startar skall 50 procent av programmen vara textade.</P>
<P class="p86 ft0">I Australien infördes 1998 lagstiftning om att alla nyhetsprogram och andra program mellan <NOBR>18.00–22.30</NOBR> skall textas, om det är praktiskt möjligt, senast år 2001.</P>
<P class="p106 ft41"><SPAN class="ft41">6.6.1</SPAN><SPAN class="ft42">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Uppgiften att göra programutbudet tillgängligt för människor med olika svårigheter att tillgodogöra sig radio- och <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> är ett mycket viktigt argument för en public <NOBR>service-verksamhet</NOBR> med ett brett uppdrag att tillhandahålla alla typer av program till hela befolkningen. I dag är, som framgått tidigare, SVT, SR och UR de enda radio- och TV-</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">156 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">företagen i Sverige som särskilt anpassar sin programverksamhet för funktionshindrade. En slutsats som kan dras är att funktionshindrade är beroende av att public <NOBR>service-företagen</NOBR> faktiskt erbjuder ett brett och varierat programutbud för att dessa grupper skall kunna hävda sitt medborgarskap. Ett mål bör vara att alla program skall göras tillgäng- liga för hela befolkningen.</P>
<P class="p49 ft0">Den grundläggande principen när det gäller arbetet med att öka till- gängligheten för olika grupper av funktionshindrade bör vara att ansva- ret ligger på programföretagen. Som framgått får SR, SVT och UR sins emellan fördela ansvaret för insatser för funktionshindrade. Gransk- ningsnämnden för radio och TV har i sina granskningar av företagens public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> pekat på att någon samlad redovisning avseende företagens samlade insatser inte görs. Detta, tillsammans med det faktum att programföretagen redovisar sina insatser på olika sätt, leder till att det är svårt att uttala sig om på vilket sätt företagens samlade insatser leder till ökad tillgänglighet.</P>
<P class="p50 ft0">I den mån företagen även i fortsättningen skall få ett delat ansvar bör det också i realiteten vara ett gemensamt ansvar. Redovisningen bör därför förbättras inför nästa tillståndsperiod så att det tydligare går att utläsa hur de samlade insatserna leder till en ökad tillgänglighet för funktionshindrade. Det bör dessutom framgå hur eventuellt minskade insatser på ett område uppvägs av ökningar på andra områden.</P>
<P class="p47 ft0">Jag kan konstatera att av de villkor som gäller för public service- företagen är funktionshindrade bland de mest tydligt angivna. Också i utredningsdirektiven förutsätts det att tillgängligheten skall öka. Nuva- rande villkor innebär att resurserna för detta område skall vara minst oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1996. Även om mycket kvarstår att göra är i dag en stor del av public <NOBR>service-företagens</NOBR> pro- gram tillgängliga genom exempelvis textning och teckenspråk m.m. Utvecklingen vad gäller programtextning går dessutom i rätt riktning, men bör, enligt min mening, fortsätta med kraft.</P>
<P class="p298 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">SR har valt att inte redovisa omfattningen av företagets insatser i kvantitativa termer, varför utvecklingen över tid är svår att bedöma.</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">SVT:s resurser för redaktioner för funktionshindrade har ökat under tillståndsperioden. Såväl sändningarna på teckenspråk som pro- gramtextningen på svenska har ökat. SVT:s regionala sändningar textas dock inte.</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">UR:s sändningar i radio och TV för funktionshindrade har minskat kraftigt under tillståndsperioden, medan kostnaderna i huvudsak har varit oförändrade. En viss tyngdpunktsförskjutning har dock skett från radio till TV. Jag kan konstatera att UR själva anser att nivån på dagens insatser är oacceptabel.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">157</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">Frågan om uppläsning av textremsan har varit omdiskuterad länge. Denna fråga är, som framgått, dock inte en angelägenhet enbart för public <NOBR>service-företagen.</NOBR> En framtida lösning kan vara att exempelvis synskadade själva har en utrustning hemma som möjliggör uppläsning av textremsan på konstgjord väg. En sådan utrustning skulle då kunna användas för alla programföretags textremsor. Nackdelen är att en sådan utrustning sannolikt skulle bli mycket dyr för den enskilde.</P>
<P class="p49 ft0">I den mån uppläsningen av textremsan i stället skall ske hos pro- gramföretaget, t.ex. SVT, måste tjänsten distribueras på annat sätt till hushållen. Av den information jag fått från teknisk personal på bl.a. Teracom framgår att utsändning och mottagning av en särskild tilläggstjänst med uppläst textremsa är fullt möjlig att genomföra med digital teknik och att det inte nödvändigtvis skulle behöva leda till för- ändringar i de digitala <NOBR>TV-mottagarnas</NOBR> konstruktion. Oavsett vilka tek- niska lösningar som väljs är det dock viktigt att verka för att mot- tagarutrustningen får en sådan utformning att tillgängligheten för funk- tionshindrade kan beaktas.</P>
<P class="p50 ft0">Jag anser att frågan om uppläst textremsa i TV snarast bör få en lösning. En gemensam arbetsgrupp bör tillsättas inom SVT och UR med syfte att en lösning skall presenteras innan en ny tillståndsperiod börjar gälla. Översynen bör ske i nära samråd med Teracom och tillverkare av mottagarutrustning m.m. Den översyn som görs bör resultera i konkreta förslag på hur frågan kan lösas inom ramen för tillgängliga resurser. Mot bakgrund av att alla tre programföretag tilldelats omfattande resurser för satsningar på förnyelse i samband med introduktionen av ny teknik är det angeläget att dessa medel också kommer verksamhet ägnad att öka tillgängligheten för funktionshindrade till godo. Programföretagen bör särskilt klargöra vilka andra instanser som kan anses ha ett ansvar för att frågan skall kunna lösas.</P>
<P class="p50 ft0">Jag anser heller inte att frågan om syntolkning bör avfärdas enbart med hänsyn till att det är för resurskrävande. I den analys SVT avser göra av systemet med uppläsning via telefon samt i den översyn jag föreslår skall genomföras bör också frågan om syntolkning prövas.</P>
<P class="p47 ft0">Att SVT:s regionala sändningar inte textas innebär bl.a. att de re- gionala nyhetssändningarna inte är tillgängliga för döva och hörsel- skadade. SVT har enligt uppgift inga planer på att texta dessa sänd- ningar. Ambitionen bör dock, enligt min mening, vara att även dessa sändningar på sikt skall textas.</P>
<P class="p49 ft0">Svårigheterna att i dag veta vilken teknik som är mest ändamålsenlig talar för att staten inte bör rikta detaljerade krav i fråga om pro- gramföretagens utveckling av ny teknik för anpassning till funktions- hindrade. Jag kan dock konstatera att redan i nuvarande uppdrag ingår att företagen skall utnyttja befintlig och ny teknik för att öka tillgäng-</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">158 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">ligheten. Jag kan inte i tillräcklig utsträckning utläsa av företagens underlag hur detta arbete bedrivits. Risken är stor att frågan kommer att skjutas på framtiden ännu en gång. I dag har digitala sändningar på- börjats och på <NOBR>TV-sidan</NOBR> finns mottagarutrustning nu tillgänglig. Detta talar enligt min mening för att en grundlig genomgång nu bör göras inom programföretagen för att finna lösningar på de problem som sedan länge ansetts kunna bli lösta med hjälp av ny teknik. I ett sådant sammanhang bör erfarenheter från andra länder särskilt dokumenteras och beaktas.</P>
<P class="p49 ft0">I Storbritannien tillämpar BBC en intressant modell där företaget årligen publicerar ”Promises to the audience” – löften till publiken, där man redogör för olika delar av programverksamheten och vilka förbätt- ringar man avser genomföra under kommande år. När det gäller funk- tionshindrade lovar BBC att under kommande år öka andelen textade program totalt i BBC1 och BBC2 till 60 procent jämfört med 55 procent året innan. Även utbudet i de digitala sändningarna, t.ex. i News 24, skall i ökad grad textas. För närvarande textas ca 5 procent, men under det kommande året avser BBC nå 10 procent. På längre sikt har BBC uttalat att en målsättning är att 100 procent av allt utbud skall vara textat år 2008 för det analoga utbudet och år 2010 för det digitala. BBC har naturligtvis totalt sett mer omfattande resurser jämfört med de svenska public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Utan jämförelser med nivåer eller liknande anser jag dock att denna modell med fördel skulle kunna övervägas också av de svenska public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Det behöver inte nödvändigtvis vara riksdag och regering som ställer krav på pro- gramföretagen i detta avseende.</P>
<P class="p299 ft2">Jag utgår från att en eventuell remissbehandling av detta betänkande kan ge ett förtydligande bidrag till underlaget.</P>
<P class="p300 ft64"><SPAN class="ft28">6.7</SPAN><SPAN class="ft63">Programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter</SPAN></P>
<P class="p259 ft0">Syftet med detta avsnitt är att redovisa hur programföretagen lever upp till kraven som ställs på dem avseende verksamhet för språkliga och etniska minoriteter samt diskutera behoven av att förändra dessa krav. Enligt utredningsdirektiven skall jag bedöma om tyngdpunkten ligger rätt när det gäller programföretagens verksamhet för språkliga och etniska minoriteter och om de särskilda insatserna bör ges en annan omfattning. Därvid skall regeringens bedömning om bl.a. romani chib i propositionen Nationella minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143) beaktas. Vidare skall hänsyn tas till radions och televisionens betydelse som nyhetsförmedlare. Erfarenheterna från brandkatastrofen i Göteborg i</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">159</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">oktober 1998 bör beaktas. Ett betänkande (SOU 1999:68) har överlämnats till Utredningen om erfarenheter av branden i Göteborg (dir. 1999:46).</P>
<P class="p51 ft0">I programföretagens sändningstillstånd framgår att företagen är skyldiga att beakta språkliga och etniska minoriteters behov. Samiska, finska och tornedalsfinska skall inta en särställning. SR och SVT skall dessutom ta hänsyn till de språkliga behoven hos barn som tillhör språkliga eller etniska minoriteter. I fråga om verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk får programföretagen sins emellan fördela ansvaret för olika slags insatser. Slutligen framgår av företagens anslagsvillkor att SR:s, SVT:s och UR:s samlade resurser för detta område skall vara minst oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1996.</P>
<P class="p51 ft0">När regeringen i december 1997 fattade beslut om att SR fick inleda sändningar med digital teknik i en ny kanal (Finska P7) från 1 januari 1998, anfördes, utöver att sändningarna skulle ske inom ramen för ordinarie medelstilldelning, följande: ”Ett villkor för regeringens med- givande är att tillgängligheten till de nuvarande finska sändningarna med analog teknik inte försämras” (Regeringsbeslut <NOBR>1997-06-19,</NOBR> Ku96/2384/RTV).</P>
<P class="p49 ft0">Utredningen har mottagit en rad skrivelser i denna fråga från intres- seorganisationer som företräder olika språkgrupper och minoritets- grupper. De språkgrupper som särskilt utpekas i företagens sändnings- tillstånd, dvs. samiska, finska och tornedalsfinska, har givits tillfälle att yttra sig. Dessutom har företrädare för romerna ombetts lämna syn- punkter till utredningen med anledning av att de särskilt nämns i direk- tiven till utredningen. Ett generellt önskemål i dessa skrivelser är att man anser att programföretagen bör ägna ökad uppmärksamhet i sin programverksamhet åt behoven hos etniska och språkliga minoriteter. Nedan redovisas i sammandrag de skrivelser som inkommit till utred- ningen. Skrivelserna kommer att överlämnas till den parlamentariska beredning som tar vid efter att mitt arbete är slutfört.</P>
<P class="p62 ft0">Olika företrädare för samerna anför att verksamheten för samer både inom radio och TV bör ges större uppmärksamhet och att samernas inflytande i programföretagen bör öka. Samisk medieverksamhet har stor betydelse för samernas möjlighet att känna sig delaktiga och nås av nyheter och information om det samiska samhället. Man anför vidare att det svenska samhället också måste kunna ta del av det samiska med tanke på förståelsen av den ursprungskultur som finns i Sverige. Man anser också att resurserna, både i radio och TV, bör öka. Representanter för Sameradion inom SR anger att resurserna och sändningstiden för samerna är större i Norge och Finland än i Sverige.</P>
<P class="p50 ft0">Sverigefinska Riksförbundet anför att resurserna för finskspråkig verksamhet i SR har minskat sedan de tidigare resurserna från P2 och</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">160 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">P4 slagits samman till en redaktion i den nya kanalen P7. Förbundet anser att den resursminskning som skett bör återställas till den nivå som gällde när beslut fattades om att starta P7. När det gäller SVT:s finskspråkiga verksamhet anser förbundet att en målsättning bör vara att en egen sverigefinländsk <NOBR>TV-kanal</NOBR> etableras. Såväl den totala sänd- ningstiden och antalet nyhetssändningar som resurserna för den finska redaktionen i SVT bör, enligt förbundet, öka.</P>
<P class="p174 ft0">Svenska Tornedalingars Riksförbund anser att man i dag har alltför små resurser (sammanlagt fyra personer för radiosändningar på meänkieli och svenska) för att bevaka den tornedalska kulturen, historien och språket effektivt och kontinuerligt. Man menar att vid bedömningen av resurstilldelning kan jämförelser med resurserna för den samiska minoriteten göras. Förbundet anser att en stark utökning av resurserna för radio bör ske vid de redaktioner som har att bevaka minoriteten tornedalingar och att det är viktigt att även svenskspråkiga program om tornedalingar produceras. Vidare anför förbundet att det på <NOBR>TV-sidan</NOBR> bör inrättas en permanent programverksamhet i och om Tornedalen.</P>
<P class="p86 ft0">Slovenska Riksförbundet har framfört kritik mot att programtiden på slovenska tagits bort i public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Förbundet anser att public <NOBR>service-företagen</NOBR> spelar en viktig roll för det stora behov som finns hos slovenerna i Sverige när det gäller att utveckla sitt språk.</P>
<P class="p99 ft13">Romerna som nationell minoritet i Sverige</P>
<P class="p94 ft0">Sveriges Riksdag fattade i december 1999 beslutet att erkänna romerna som etnisk minoritet i Sverige (prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU06, rskr<SPAN class="ft92">. </SPAN>1999/2000:69). Samtidigt fick deras språk, romani chib status som minoritetsspråk. De grupper som enligt riks- dagens beslut utgör nationella minoriteter i Sverige är samer, sverige- finnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Av propositionen framgår att av dessa har samiska, finska och meänkieli en historisk geografisk bas, vilket innebär krav på mer långtgående åtgärder till stöd för dessa språk.</P>
<P class="p301 ft0">Den 9 februari 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonven- tion om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Det innebär att Sveriges nationella minoriteter och deras språk erkänns samt att minoritetsspråken skall ges det stöd som behövs för att de skall hållas levande. I artikel 9 i ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter anges bl.a. att staterna inom ramen för sina rättssystem skall vidta lämpliga åtgärder för att underlätta tillträde till massmedierna för personer som tillhör</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">161</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">nationella minoriteter i syfte att främja tolerans och tillåta kulturell mångfald.</P>
<P class="p72 ft0">I propositionen uttalar regeringen att frågan om att ge romani chib samma ställning i programverksamheten som i dag ges samiska, finska och meänkieli bör behandlas i samband med beredningen av nya sänd- ningstillstånd. Vidare anges att en liknande insats för jiddisch inte är aktuell då antalet talare av jiddisch i Sverige i dag är för få för att moti- vera att språket får en särställning i programverksamheten för medie- företag i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p43 ft0">Ordet rom är en övergripande benämning för flera olika språk- och kulturgrupper av romer. De första romerna kom till Sverige under 1500- talet. Alltsedan dess har romer från olika länder i Europa och Ryssland under olika tidsperioder kommit till Sverige. Kelderasharomer, eller s.k. svenska zigenare har levt i Sverige sedan slutet av <NOBR>1800-talet.</NOBR> De är sedan länge svenska medborgare. I Sverige bor också ca 3 000 Kalé- romer från Finland som flyttat hit med början under <NOBR>1960-talet.</NOBR> Antalet romer i Sverige är i dag minst 20 000.</P>
<P class="p45 ft0">I ett skriftligt underlag till utredningen från Romernas Riksförbund framhålls vikten av att romerna kan behålla sitt språk. Man anger att det finns ett behov av att höra språket talas. Riksförbundet betonar vikten av samhällsinformation och nyhetssändningar, bl.a. om situationen för europeiska romer. Vidare anser förbundet att utbildning för romer är en central fråga för att representanter för folkgruppen själva skall kunna arbeta med produktion av radio och <NOBR>TV-program.</NOBR> Romernas Riksförbund önskar lämna ytterligare synpunkter till den parla- mentariska beredning som påbörjar sitt arbete sommaren 2000.</P>
<P class="p181 ft13">Utredningen om brandkatastrofen i Göteborg</P>
<P class="p91 ft0">I den utredning som behandlade frågor om nyhetsförmedling och infor- mation i samband med brandkatastrofen i Göteborg (SOU 1999:68) konstateras att stora delar av de <NOBR>icke-svenska</NOBR> etniska grupperna har svårigheter att få tillgång till och tillgodogöra sig nyhetsförmedling från svenska massmedier och information från myndigheter. Utredaren konstaterar att det således finns ett stort informationsbehov bland de icke svensktalande som är otillfredsställt.</P>
<P class="p45 ft0">Under brandkatastrofen var det endast SR som sände på andra språk än svenska. Utredaren anser att det är angeläget att public service- företagen överväger hur de kan utveckla former för sändningar på andra språk som når de aktuella grupperna. Utredaren lämnar dock inga konkreta förslag angående public <NOBR>service-företagens</NOBR> särskilda ansvar på detta område.</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">162 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Utredaren konstaterade vidare att närradio och <NOBR>lokal-TV</NOBR> (Öppna kanalen) är viktiga informationskanaler för olika etniska minoritets- grupper i Sverige och föreslår därför att en särskild satsning bör göras på etnisk radio och <NOBR>lokal-TV</NOBR> som, enligt utredaren, i dag utgör out- nyttjade resurser för information till etniska grupper.</P>
<P class="p43 ft0">Utredningens betänkande har överlämnats till Utredningen om erfa- renheter av branden i Göteborg (dir. 1999:46) som fått i uppdrag att kartlägga och sammanställa resultaten av de olika utredningsaktiviteter som genomförts med anledning av Göteborgsbranden. Jag har i mitt arbete haft uppgiften att samråda med denna utredning, som skall lämna sitt betänkande i oktober 2000.</P>
<P class="p181 ft13">Sveriges Radio</P>
<P class="p91 ft0">SR sänder på tre inhemska minoritetsspråk, finska (3 897 timmar/år, 1999), tornedalsfinska (590 timmar/år) och samiska (204 timmar/år). Dessa språk har en särställning vad gäller sändningstid och resurser. Av de finska/tornedalsfinska 4 487 timmarna sändes 2 583 digitalt i DAB och 1 904 timmar analogt i FM. Mot bakgrund av att än så länge mycket få kan ta del av digitala sändningar är därför antalet sändningstimmar i analog radio den relevanta uppgiften. Den finska och tornedalsfinska sändningsverksamheten är organiserad i en egen kanal, P7 Finska, som svarar för såväl rikssändningar som lokala sändningar.</P>
<P class="p86 ft0">SR Sámi Radio med huvudredaktionen i Kiruna har till uppgift att genom sin programproduktion bevara, stärka och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen. Under 1999 har det redaktionella samarbetet mellan sameradion på finländska YLE och norska NRK ytterligare utvecklats. På sikt planeras en samnordisk digital radiokanal på samiska. Frågan bereds i ett samnordiskt projekt som enligt SR beräknas övergå i start av kanalen senast år 2005.</P>
<P class="p45 ft0">SR sänder dessutom på ett tiotal invandrarspråk: albanska, arabiska, assyriska/syrianska, persiska, polska, serbiska, kroatiska och bosniska, spanska, somaliska och turkiska samt program på svenska producerade av invandrarredaktionen - totalt 624 timmar per år. En översyn av vilka språk sändningarna skall omfatta görs inom SR varje år. Den senaste översynen har lett till ett beslut att lägga ner sändningarna på grekiska. Vid årsskiftet startade istället ett program som sammanfattar veckans nyheter på somaliska.</P>
<P class="p45 ft0">Som framgår av nedanstående tabell har sändningarna på invandrar- och minoritetsspråk sjunkit mellan 1996 och 1997 för att sedan öka. En stor del av ökningen sedan dess beror på de utökade sändningarna på finska i den nya helt digitala kanalen Finska P7, vilket innebär att</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">163</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">sändningar som målgruppen kan ta del av (analoga <NOBR>FM-sändningar)</NOBR> har minskat kraftigt jämfört med år 1996. Av de 4 487 timmarna sändningar på finska under 1999 var endast 1 904 sändningar i traditionell analog radio.</P>
<P class="p109 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 6.8. </SPAN>Sändningar på invandrar- och minoritetsspråk i SR, antal timmar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td218"><P class="p218 ft43">1996</P></TD>
<TD class="tr17 td185"><P class="p203 ft43">1997</P></TD>
<TD class="tr17 td49"><P class="p12 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr17 td147"><P class="p32 ft43">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"><P class="p116 ft43">Finska/tornedalsfinska</P></TD>
<TD class="tr6 td219"><P class="p218 ft43">4 399</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p203 ft43">3 349</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p12 ft43">3 521</P></TD>
<TD class="tr6 td144"><P class="p32 ft43">4 487</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td106"><P class="p36 ft44">varav analoga sändningar</P></TD>
<TD class="tr11 td219"><P class="p218 ft44">4 399</P></TD>
<TD class="tr11 td12"><P class="p203 ft44">3 349</P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p12 ft44">1 947</P></TD>
<TD class="tr11 td144"><P class="p32 ft44">1 904</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td106"><P class="p36 ft43">varav digitala sändningar</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p203 ft43">–</P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p254 ft43">–</P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p12 ft43">1 574</P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p32 ft43">2 583</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td106"><P class="p116 ft44">Övr. Invandrarspråk</P></TD>
<TD class="tr11 td219"><P class="p218 ft44">629</P></TD>
<TD class="tr11 td12"><P class="p203 ft44">627</P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p12 ft44">624</P></TD>
<TD class="tr11 td144"><P class="p32 ft44">624</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td106"><P class="p116 ft43">Samiska</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p218 ft43">208</P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p203 ft43">211</P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p12 ft43">204</P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p32 ft43">204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"><P class="p116 ft43">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td219"><P class="p218 ft43">5 236</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p203 ft43">4 187</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p12 ft43">4 439</P></TD>
<TD class="tr6 td144"><P class="p32 ft43">5 315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td218"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td147"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>SR:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999, bearbetning.</P>
<P class="p215 ft0">Bildandet av P7 Finska, dvs. den samlade finska verksamheten och den digitala kanalen, inleddes redan 1997 då de lokala (analoga) finska sändningarna blev regionala. Därav skedde en minskning av det totala antalet sända timmar på finska mellan 1996 och 1997. Den 1 januari startades digitala sändningar i P7. Sändningarna har därefter ökat.</P>
<P class="p45 ft0">Inom ramen för sändningarna på minoritetsspråk erbjuder SR också barn- och ungdomsprogram. På finska och tornedalsfinska sändes år 1999 ca 335 timmar barn- och ungdomsprogram och på samiska ca 20 timmar.</P>
<P class="p109 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 6.9. </SPAN>Kostnad för invandrar- och minoritetsspråk i SR 1996- 1999, mkr i 1999 års prisläge.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr10 td245"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td246"><P class="p12 ft43">1996</P></TD>
<TD class="tr10 td22"><P class="p12 ft43">1997</P></TD>
<TD class="tr10 td185"><P class="p12 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p32 ft43">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td247"><P class="p116 ft43">Finska/tornedalsfinska</P></TD>
<TD class="tr5 td210"><P class="p12 ft43">72</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p12 ft43">71</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p12 ft43">64</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p32 ft43">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td247"><P class="p116 ft43">Övr. Invandrarspråk</P></TD>
<TD class="tr16 td210"><P class="p12 ft43">27</P></TD>
<TD class="tr16 td17"><P class="p12 ft43">24</P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p12 ft43">24</P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p32 ft43">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td247"><P class="p116 ft43">Samiska</P></TD>
<TD class="tr16 td210"><P class="p12 ft43">10</P></TD>
<TD class="tr16 td17"><P class="p12 ft43">11</P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p12 ft43">11</P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p32 ft43">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td247"><P class="p116 ft43">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td210"><P class="p12 ft43">109</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p12 ft43">106</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p12 ft43">99</P></TD>
<TD class="tr6 td144"><P class="p32 ft43">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td245"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td246"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td22"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td185"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td147"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>SR:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999.</P>
<P class="p78 ft0">Av tabellen framgår att resurserna för invandrar- och minoritetsspråk minskat successivt under tillståndsperioden, en minskning som enligt tabellen enbart drabbat sändningarna på finska. SR förklarar detta i sin public <NOBR>service-redovisning</NOBR> med att all programverksamhet inom före- taget fått vidkännas minskade resurser jämfört med 1996 beroende på minskad medelstilldelning, men också beroende på att företaget är inne i</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">164 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">en stor omvandling präglad av en övergång till ny digital produk- tionsteknik. Också invandrar- och minoritetsspråken är med och betalar för digitaliseringen, skriver SR. SR tillägger att invandrar- och minori- tetsspråken dock behållit sin andel – 5,4 procent - av SR:s totala resur- ser jämfört med år 1996.</P>
<P class="p43 ft2">SR hävdar att de krav som ställts på företaget under innevarande tillståndsperiod angående språkliga och etniska minoriteters behov är väl tillgodosedda inom ramen för nuvarande resurser.</P>
<P class="p161 ft13">Sveriges Television</P>
<P class="p91 ft0">Inom SVT är program på minoritetsspråk koncentrerade till finska och samiska. Sedan 1999 sänds också program på tornedalsfinska (meän kieli). För andra språkliga minoriteter har utbudet på senare år i växande grad präglats av en ambition att skildra det svenska samhället utifrån det mångkulturella perspektivet.</P>
<P class="p45 ft0">Utbudet för språkliga och etniska minoriteter i SVT:s sändningar har under nuvarande tillståndsperiod legat på en i stort sett oförändrad nivå.</P>
<P class="p109 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 6.10. </SPAN>Rikssänd programverksamhet i SVT för etniska minoriteter, tid i timmar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr17 td115"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td248"><P class="p118 ft43">1996</P></TD>
<TD class="tr17 td185"><P class="p118 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p32 ft43">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p116 ft43">Finska redaktionen</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p118 ft43">112</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p118 ft43">102</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p32 ft43">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td112"><P class="p116 ft44">Samiska produktionsgruppen</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p118 ft44">13</P></TD>
<TD class="tr11 td12"><P class="p118 ft44">17</P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p32 ft44">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td112"><P class="p116 ft43">Tornedalsfinska</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p218 ft43">–</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p218 ft43">–</P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p32 ft43">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p116 ft43">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p118 ft43">125</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p118 ft43">119</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p32 ft43">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td115"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td248"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td185"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td97"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p239 ft0">Till detta kommer ca 130 timmar årligen från Mosaikredaktionen, som har ett särskilt ansvar för program som skildrar det mångkulturella Sve- rige. SVT sänder också vissa program som särskilt vänder sig till barn och unga som tillhör språkliga minoriteter. SVT anger i sin public ser- <NOBR>vice-redovisning</NOBR> att detta utbud har ökat något jämfört med år 1996.</P>
<P class="p192 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 6.11. </SPAN>Kostnader för minoritetsspråksredaktionerna, mkr i 1999 års prisnivå.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr10 td115"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p118 ft43">1996</P></TD>
<TD class="tr10 td185"><P class="p118 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p32 ft43">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p116 ft43">Finska redaktionen</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p118 ft43">12,1</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p118 ft43">14,9</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p32 ft43">15,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td112"><P class="p116 ft43">Samiska produktionsgruppen</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p118 ft43">2,8</P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p118 ft43">2,9</P></TD>
<TD class="tr16 td101"><P class="p32 ft43">3,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td112"><P class="p116 ft43">Tornedalsfinska</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p218 ft43">–</P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p218 ft43">–</P></TD>
<TD class="tr16 td101"><P class="p32 ft43">0,8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td249"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td250"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td251"><P class="p303 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">165</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td125"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td223"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td252"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td253"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td232"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td4"><P class="p116 ft43">Totalt</P></TD>
<TD class="tr24 td250"><P class="p12 ft43">14,9</P></TD>
<TD class="tr24 td12"><P class="p12 ft43">17,8</P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p32 ft43">19,0</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td120"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr1 td223"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td252"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td253"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>SVT:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999.</P>
<P class="p73 ft2">Tabellen visar att resurserna inom SVT för minoritetsspråk har ökat kontinuerligt under tillståndsperioden.</P>
<P class="p72 ft0">SVT anser att det är en naturlig del av programverksamheten att anpassa och förändra verksamheten i syfte att belysa och kommentera det mångkulturella samhället, liksom att erbjuda särskilda insatser till olika minoriteter i takt med förändringar i samhället generellt sett. Ansvaret för att så sker bör, enligt SVT, ligga på företaget och inte föreskrivas av statsmakterna. Inte heller bör statsmakterna, menar SVT, föreskriva omfattningen för verksamheten i termer av sändningstid, ekonomiska resurser eller liknande.</P>
<P class="p93 ft13">Sveriges Utbildningsradio</P>
<P class="p91 ft0">Enligt UR har samrådet mellan SR, SVT och UR under 1999 kon- centrerats på planeringen av en gemensam undersökning som syftar till att skaffa mer information om vanor och intressen inom de största invandrargrupperna i landet.</P>
<P class="p43 ft0">UR redovisar i sin public <NOBR>service-redovisning</NOBR> ett antal exempel på enskilda program och programserier som särskilt behandlar eller riktar sig till människor med utländsk bakgrund. I tabell 6.12 redovisas de resurser UR lagt ner på sådana program.</P>
<P class="p192 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 6.12. </SPAN>Programkostnader för UR:s verksamhet för och om språkliga och etniska minoriteter, mkr i 1999 års prisläge.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr10 td254"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td255"><P class="p12 ft43">1996</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p12 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr10 td148"><P class="p32 ft43">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p116 ft43">Radio</P></TD>
<TD class="tr6 td256"><P class="p12 ft43">3,8</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p12 ft43">3,5</P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p32 ft43">1,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p116 ft43">TV</P></TD>
<TD class="tr16 td256"><P class="p12 ft43">3,1</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p12 ft43">2,4</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p32 ft43">10,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p116 ft43">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td256"><P class="p12 ft43">6,9</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p12 ft43">5,9</P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p32 ft43">11,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td254"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td255"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td248"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td148"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>UR:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999.</P>
<P class="p78 ft2">Av tabellen framgår att UR:s resurser för detta område ökat under till- ståndsperioden. En kraftig förskjutning har dock skett från radio till TV. Någon förklaring till detta lämnar UR inte.</P>
<P class="p82 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 6.13. </SPAN>Sändningsvolym i TV och Radio om och för minoriteter, antal timmar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td161"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">166 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td200"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td102"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td257"><P class="p304 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td125"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td258"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td248"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td186"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td259"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td182"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td258"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td248"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td186"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td259"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td200"><P class="p12 ft43">1996</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p12 ft43">1997</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p12 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr6 td261"><P class="p32 ft43">1999</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td120"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr29 td258"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td186"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td259"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr27 td19"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td260"><P class="p116 ft43">Radio</P></TD>
<TD class="tr6 td200"><P class="p12 ft43">83</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p12 ft43">40</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p12 ft43">51</P></TD>
<TD class="tr6 td261"><P class="p32 ft43">17</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td260"><P class="p116 ft43">TV</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p12 ft43">50</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p12 ft43">42</P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p12 ft43">75</P></TD>
<TD class="tr16 td261"><P class="p32 ft43">46</P></TD>
<TD class="tr16 td19"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td120"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td258"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td248"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td259"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>UR:s public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> <NOBR>1997-99.</NOBR></P>
<P class="p73 ft2">Sändningsvolymen i UR om och för minoriteter har varit ojämn under tillståndsperioden. En kraftig minskning har skett, särskilt inom radio. Minskningen är särskilt stor mellan 1998 och 1999.</P>
<P class="p272 ft41"><SPAN class="ft41">6.7.1</SPAN><SPAN class="ft42">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p103 ft0">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> har ett stort ansvar när det gäller service och program på invandrar- och minoritetsspråk. Särskilda program för dessa minoritetsgrupper förekommer inte i några andra rikstäckande radio och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> (se kap. 4). Sverige är i dag i hög grad ett mångkulturellt samhälle och kommer sannolikt att bli det i än större utsträckning. För att public <NOBR>service-företagen</NOBR> skall kunna göra anspråk på att nå hela befolkningen krävs att programutbudet görs tillgängligt även för olika språkliga minoriteter. Nuvarande ordning innebär att programföretagen utifrån allmänna riktlinjer själva avgör den närmare inriktningen av verksamheten för språkliga och etniska minoriteters behov, t.ex. på vilka språk företagen väljer att sända.</P>
<P class="p86 ft0">När det gäller de inhemska, nationella minoritetsspråken, som förut- sätts ha en särställning i public <NOBR>service-företagens</NOBR> programutbud, handlar det inte i första hand om att dessa grupper skall kunna tillgo- dogöra sig informationen i företagens ordinarie sändningar. Dessa språkgrupper har i normalfallet inga problem att förstå svenska. Det handlar snarare om språket som kulturbärare, dvs. att ett radio- och TV- utbud på det egna minoritetsspråket och om det egna folkets situation bidrar till en förståelse och ett bevarande av den egna kulturen. Det officiella erkännandet av ett antal minoritetsspråk som nyligen kommit till stånd bör, enligt min mening, leda till att programföretagens ansvar ytterligare understryks. Det gäller samtliga programföretag och bör markeras i sändningstillstånden vad gäller alla de berörda språken.</P>
<P class="p83 ft0">Slutsatsen om programföretagens ansvar bör vara en annan när det gäller olika invandrargrupper. Här är det ofta fråga om personer med sämre svensk språkförståelse och som därför är i behov av en service från programföretagen som t.ex. innebär att det svenska nyhetsutbudet görs tillgängligt på andra språk än svenska. Många invandrare i Sverige har dessutom en naturlig anknytning till andra delar av världen och</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">167</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">därmed behov av ett delvis annat informationsutbud. Detta innebär dock inte att kraven för dessa grupper skall tillmätas lägre vikt.</P>
<P class="p51 ft0">Programföretagen redovisar i sina public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> ett stort antal programexempel som präglas av ett mångkulturellt perspek- tiv. Utöver att detta är en integrerad del av verksamheten kan jag kan konstatera att:</P>
<P class="p305 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">SR har minskat såväl sändningstid (analog radio) som resurser för etniska och språkliga minoriteter hittills under tillståndsperioden</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">SVT:s sändningstid har varit relativt konstant under perioden, medan resurserna har ökat kontinuerligt</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">UR redovisar en minskad sändningstid, men totalt ökade resurser för detta område. Resurserna har dock endast ökat för TV och tvärtom minskat kraftigt för radio.</SPAN></P>
<P class="p61 ft2">Jag kan konstatera resurserna för minoritetsspråk i radio har minskat både inom SR och UR. För UR har en kraftig minskning skett, trots att företaget har i uppdrag att både sända radio och TV.</P>
<P class="p51 ft0">När det gäller SR:s minskade resurser för invandrar- och minoritets- språk förklaras detta enligt företaget först och främst av att man haft totalt sett mindre resurser, men också med att all programverksamhet är med och betalar för den modernisering av produktionstekniken som nu sker. I detta sammanhang bör dock uppmärksammas att företaget i sina anslagsvillkor haft ansvaret för att inom ramen för sin totala verksamhet prioritera vissa områden, däribland verksamheten på invandrar- och minoritetsspråk. I anslagsvillkoren stadgas att de tre programföretagens resurser för detta område skall vara minst oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1996. Någon sådan prioritering har dock inte gjorts. De krav som ställs på SR inför kommande tillståndsperiod bör beakta detta faktum. De minskade resurserna har dessutom enbart drabbat den finska och tornedalsfinska verksamheten. I vilken mån detta är ett uttryck för en medveten prioritering från SR framgår inte.</P>
<P class="p47 ft0">När det gäller SR:s minskade insatser för sändningar för den finska gruppen bör noteras att villkoren för regeringens medgivande 1997 att den finska digitala kanalen kunde startas innebar dels att sändningarna skulle ske inom ramen för ordinarie medelstilldelning, dels att till- gängligheten till de nuvarande finska sändningarna med analog teknik inte skulle försämras. Detta innebär, enligt min mening, att regeringen tydligt markerat att sändningarna på finska med analog teknik inte skulle minska på grund av starten av en ny digital kanal. SR har velat ge den finska språkgruppen en starkare ställning genom att samla redaktionella resurser och starta en särskild radiokanal för dessa sändningar. De</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft0">168 </SPAN>Programuppdraget <SPAN class="ft0">SOU 2000:55</SPAN></P>
<P class="p44 ft2">digitala sändningarna har emellertid inte utvecklats enligt förhoppningarna (se kap. 9).</P>
<P class="p72 ft0">Som framgår av redovisningen ovan om SR:s insatser under tillståndsperioden har sändningstiden med analog teknik för den finska gruppen, dvs. de sändningar som de finska radiolyssnarna i dag kan ta del av, minskat mycket kraftigt. Jag kan därför inte se att SR uppfyllt sitt uppdrag i denna del. Ett nytt sändningstillstånd för SR bör därför innehålla krav på att säkerställa en ökad tillgänglighet till programmen jämfört med vad företaget presterat under nuvarande tillståndsperiod.</P>
<P class="p43 ft0">Det är uppenbart att övergången till digital sändningsteknik för de finska sändningarna resulterat i en försämrad tillgänglighet för den publik som enbart kan ta emot de nuvarande analoga sändningarna. Därtill kommer att den finska digitala kanalen ännu har ytterst få lyss- nare. Detta kan naturligtvis inte lastas SR direkt. Jag har förståelse för SR:s önskan att erbjuda nytt innehåll i de digitala sändningarna, men så länge dessa sändningar inte kan avlyssnas av mer än som mest något tusental lyssnare så bör någon form av övergångslösning prövas.</P>
<P class="p45 ft0">Jag har fått information från SR om att företaget från den 1 januari 2000 har utökat sändningarna i de lokala <NOBR>P4-kanalerna</NOBR> med ca en halv- timme tre dagar i veckan. SR beräkar att detta medför att de finska sändningarna i FM kommer att öka med ca 370 timmar under år 2000. SR avser också utöka servicen för den finskspråkiga publiken ytterligare från den 1 juni 2000, då hela P7:s utbud, alltså de finska digitala sändningarna, också kommer att finnas tillgängliga via Internet på SR:s webbsida.</P>
<P class="p45 ft0">Liksom när det gäller ansvaret för funktionshindrade får program- företagen sins emellan fördela ansvaret för olika insatser. Någon skyl- dighet att redovisa hur det samlade ansvaret har förvaltats finns emellertid inte. En sådan skyldighet bör införas. På detta område bör företagen därför komma fram till ett gemensamt sätt att redovisa hur de samlade insatserna bedrivs och hur de samlat bidrar till att uppfylla ansvaret att beakta språkliga och etniska minoriteters behov i program- verksamheten. Jag kan konstatera att programföretagens samlade resur- ser har minskat, även om minskningen huvudsakligen skett inom SR. Hur företagen gemensamt avser lösa frågan framgår inte av det underlag jag tagit del av. Om företagen även framgent skall ges rätten att fördela ansvaret mellan sig bör en förutsättning vara att man lämnar en samlad redovisning där förändringar i resultatet för företagen kommenteras och analyseras samlat.</P>
<P class="p83 ft0">När det gäller program på samiska språk kan jag konstatera att det finns ett nordiskt samarbete mellan public <NOBR>service-företagen</NOBR> i Norge, Finland och Sverige. En ambition i det samarbetet är att till år 2005 åstadkomma en gemensam radiokanal på samiska språk. Enligt min</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">169</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">uppfattning är det viktigt att både SR och SVT bidrar till ett fördjupat samarbete med NRK och YLE för att bidra till ökad tillgänglighet till radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> på samiska språk.</P>
<P class="p51 ft0">Minoritetsspråket romani chib bör enligt min mening ges en sär- ställning i programföretagens uppdrag motsvarande den som i dag ges samiska, finska och tornedalsfinska. Jag är däremot inte beredd att nu ta ställning till vilken omfattning insatserna för romani chib bör ha. Denna fråga hör dels samman med romernas antal och de särskilda behov som gruppen har. Samtliga programföretag bör ges i uppdrag att särskilt uppmärksamma romernas situation och språket romani chibs ställning som minoritetsspråk i Sverige.</P>
<P class="p51 ft0">Såväl romerna som de <NOBR>jiddisch-talande</NOBR> är betydande minoriteter i ett europeiskt sammanhang, men små, eller rent av mycket små minoriteter, i enskilda stater. Jag föreslår därför att Sverige i relevanta europeiska fora aktualiserar frågan om ett sameuropeiskt public <NOBR>service-ansvar</NOBR> för romani chib och jiddisch i radio och TV. Även de svenska programföretagen bör, genom EBU och i andra fora för samverkan mellan public <NOBR>service-företag,</NOBR> exempelvis på nordisk nivå, kunna söka gemensamma lösningar på det ansvar som ingår i public service- verksamheten när det gäller dessa språkgrupper.</P>
<P class="p50 ft0">När det gäller frågan om nyhets- och informationsförmedling i sam- band med brandkatastrofen i Göteborg kan jag konstatera att utredaren fann att SR var ensamt om att sända på andra språk än svenska, även om det fanns flera språkgrupper som inte kunde få information på sitt eget språk den vägen heller. Utredaren konstaterade också att närradio och <NOBR>lokal-TV</NOBR> har stor betydelse för information på andra språk än svenska. Det ingår inte i mitt uppdrag att uttala mig om dessa sänd- ningar, men jag bedömer att frågor som rör t.ex. Öppna kanalen i Sve- rige kan behöva behandlas i ett mer samlat sammanhang i en framtida översyn av statliga stödformer på medieområdet. Resultatet av dessa överväganden kan enligt min mening bli att den s.k. public access- verksamheten får del av ökade resurser.</P>
<P class="p50 ft0">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> har ett särskilt ansvar för en hög beredskap att kunna sända i situationer när allvarliga händelser inträffar, t.ex. vid stora katastrofer eller andra allvarliga påfrestningar på samhället. Det är, enligt min mening, rimligt att företagen i sådana situationer också har en hög beredskap för att snabbt kunna ge nyhetsservice såväl på de språk man normalt sänder som på andra relevanta språk.</P>
<P class="p49 ft0">Principen när det gäller programföretagens val av språk i sändning- arna är att detta är en fråga för företagen själva att avgöra. Jag har inte funnit anledning att nu ändra på denna princip, utan anser att det är en bra ordning att företagen, liksom i dag, årligen prövar på vilka språk</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">170 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft2">nyhetssändningar och andra program förekommer, utifrån situationen i dagens mångkulturella Sverige.</P>
<P class="p306 ft0">Jag utgår här, liksom i betänkandet i övrigt, från att en eventuell remissbehandling kan ge ett förtydligande bidrag till detta underlag.</P>
<P class="p272 ft28"><SPAN class="ft28">6.8</SPAN><SPAN class="ft29">Våldsskildringar</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Enligt sändningstillståndet skall SVT ta ”hänsyn till televisionens sär- skilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utform- ning samt tiden för sändning av programmen. SVT bör ägna stor upp- märksamhet åt sättet att skildra våld i nyhetsprogram och andra program som informerar publiken om det faktiska våld som förekommer”. Därutöver finns också generella regler i Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> som innebär ett förbud mot att sända <NOBR>TV-program</NOBR> som innehåller vålds- skildringar av verklighetstrogen karaktär eller pornografiska bilder under sådan tid och på sådant sätt att det finns betydande risk att barn kan se dem.</P>
<P class="p86 ft0">SVT anser sig som public <NOBR>service-företag</NOBR> ha ett särskilt ansvar för publiken när det gäller skildringar av såväl det fiktiva som det verkliga våldet. Av denna anledning har SVT antagit en policy som i korthet innebär att SVT allmänt ska visa återhållsamhet med grova våldsskild- ringar, att vissa sådana skildringar inte överhuvudtaget ska visas i SVT:s kanaler, att program med särskilt grova våldsskildringar förläggs till tidpunkter då barn normalt inte tittar på TV, att SVT så långt möjligt undviker att placera nyhetsprogram i anslutning till barnprogram samt att en muntlig varning skall föregå både nyhets- och fiktionsprogram där våldsscener som kan verka uppskakande ingår.</P>
<P class="p45 ft2">Fällningar från Granskningsnämnden av program med hänvisning till sändningstillståndets villkor i detta avseende är ovanliga. Under 1999 fälldes inget program.</P>
<P class="p72 ft0">Statliga Våldsskildringsrådet presenterade 1999 en studie av allt sänt material i sex svenska <NOBR>TV-kanaler</NOBR> under en februarivecka 1997 (Rapport nr 21 1999). Undersökningen har föregåtts av en tidigare rap- port avseende <NOBR>TV-utbudet</NOBR> 1995. Våldsskildringsrådet konstaterar i den senaste rapporten att det finns stora skillnader i presentation av våld mellan de undersökta kanalerna. I tabell 6.14 presenteras andelen tid med våldssekvenser av de undersökta kanalernas totala sändningstid.</P>
<P class="p257 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 6.14. </SPAN>Fördelning av våldssekvenser i svenska <NOBR>TV-kanaler</NOBR> 1995– 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td28"><P class="p39 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td9"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td210"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td262"><P class="p17 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">171</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td125"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td263"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td218"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td263"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td264"><P class="p116 ft43">Andel våldssekvenser i procent av sändningstid</P></TD>
<TD class="tr6 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td120"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td246"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td42"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td218"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td120"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p116 ft43">SVT1</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p289 ft43">SVT2</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p288 ft43">TV3</P></TD>
<TD class="tr9 td210"><P class="p255 ft43">TV4</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p262 ft43">Kanal 5</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p255 ft43">TV1000</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td225"><P class="p307 ft66">Genomsnitt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td120"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr29 td96"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td154"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td49"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td40"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td42"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td218"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td39"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr27 td50"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td28"><P class="p21 ft43">1995</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p185 ft43">4,2</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p289 ft43">2,3</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p288 ft43">8,6</P></TD>
<TD class="tr5 td210"><P class="p195 ft43">6,0</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p292 ft43">6,2</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p255 ft43">12,7</P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p148 ft43">7,0</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td28"><P class="p21 ft43">1997</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p185 ft43">2,9</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p289 ft43">1,0</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p288 ft43">8,5</P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p195 ft43">6,0</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p292 ft43">8,3</P></TD>
<TD class="tr7 td219"><P class="p255 ft43">14,1</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p148 ft43">7,0</P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td120"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr29 td96"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td154"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td49"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td40"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td42"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td218"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td39"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr27 td50"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>Våldsskildringsrådet 1999, skrift nr. 21.</P>
<P class="p257 ft0">SVT:s båda kanaler sänder minst tid med våldssekvenser och har dess- utom minskat andelen våldssekvenser sedan det första undersöknings- tillfället. Informationen i tabellen ger endast en allmän översiktsbild av våldsskildringar i TV och säger inte något om det skildrade våldets karaktär eller placering. Av studien i övrigt framgår dock att det råder tydliga skillnader mellan SVT och övriga kanaler när det gäller grova våldsskildringar, sändningstider för våldssekvenser och våldsskildringar i programinformation.</P>
<P class="p45 ft0">Jag anser att SVT:s inställning visar att företaget tar frågan om åter- hållsamhet med våldsskildringar i TV på stort allvar. Jag anser därför att det inte finns anledning att ställa några ytterligare krav på företaget i detta avseende. Däremot är det självfallet viktigt att SVT även i fort- sättningen tydligt redovisar vilka åtgärder man vidtagit, så som skett i public <NOBR>service-redovisningarna</NOBR> hittills.</P>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft28">6.9</SPAN><SPAN class="ft29">Jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Jämställdhetsaspekter på programverksamheten är inte reglerad i pro- gramföretagens sändningstillstånd. Däremot anses frågan av samtliga programföretag vara en naturlig del av uppdraget, bl.a. mot bakgrund av att det i Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> finns en bestämmelse om att program- verksamheten som helhet skall präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer, principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet (1 § Radio- och <NOBR>TV-lagen).</NOBR> Uttrycket ”alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet” avser de sidor av demokratibegreppet som anknyter till bl.a. förhållandet mellan människor, t.ex. fördömande av rasism, våld och brutalitet samt hävdande av jämställdhet mellan könen (prop. 1977/78:91, s. 30 och prop. 1995/96.160 s. 92).</P>
<P class="p83 ft0">Av SVT:s anställda 1999 var 59 procent män och 41 procent kvin- nor. För SVT:s verksamhet fastställs varje år i enlighet med Jämställd- hetslagen en jämställdhetsplan. Utöver den traditionellt personalpolitiska aspekten har den inom SVT också en programpolitisk del som innebär</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">172 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">att en balans mellan könen skall eftersträvas i alla typer av program. Ett mål i SVT:s jämställdhetsplan är att andelen kvinnliga chefer skall uppgå till 40 procent vid utgången av år 2000. I december 1998 var andelen 37 procent. SVT har vidare instiftat ett särskilt pris, Prix Egalia, som årligen delas ut till det program som bäst anses ha främjat jämställdheten. Priset delas ut bland egna och samproducerade program av en extern jury.</P>
<P class="p49 ft0">Sedan 1997 deltar SVT tillsammans med public <NOBR>service-företagen</NOBR> i Norge, Finland, Danmark, Nederländerna och Tyskland i ett treårigt projekt med namnet ”Promoting good practice in gender portrayal in television”. Första året ägnades åt en kvantitativ studie (Who speaks in television?). Resultatet från studien visade bl.a. att 32 procent av de som deltar i <NOBR>TV-rutan</NOBR> var kvinnor. För SVT:s del var motsvarande siffra 36 procent. Gemensamt för samtliga sex programföretag var att könsfördelningen i rutan var mest jämn i genren Barn och Ungdom och mest ojämn inom genren Sport. Av internt medverkande inom SVT var andelen kvinnor totalt 32 procent, medan andelen kvinnor bland nyhetsuppläsarna var 55 procent.</P>
<P class="p50 ft0">Även SR anser att jämställdhetsaspekten skall ingå som en naturlig del av programverksamheten i alla typer av program, vilket inte utesluter att enskilda kanaler har särskilda program i ämnet. Även personalarbetet bedrivs, enligt SR, med en uttalad ambition att uppmärksamma och åtgärda omotiverade könsskillnader i t.ex. olika yrkesgrupper. När det gäller redaktionella medarbetare och chefer råder i dag en jämn könsfördelning. Av SR:s anställda 1999 var 59 procent män och 41 procent kvinnor.</P>
<P class="p49 ft0">Inom UR är jämställdhetsarbetet integrerat i företagets arbetsmiljö- arbete. UR har som målsättning att få en jämn könsfördelning inom alla yrkeskategorier, varför jämställdhetsaspekten alltid finns med i UR:s rekryteringar. Inom en del av yrkesområdena råder fortfarande en ojämn könsfördelning t.ex. inom tekniken och administrationen. Vid utgången av år 1999 hade UR 45 procent män och 55 procent kvinnor av totalt 279 anställda i organisationen. Även på UR utdelas ett särskilt jämställdhetspris, Jämmy.</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td192"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p9 ft13">Programuppdraget <SPAN class="ft0">173</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">6.10</SPAN><SPAN class="ft93">Enklare struktur på villkoren</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Efter en genomgång av uppdragets formulering i programföretagens sändningstillstånd kommer jag till slutsatsen att uppdraget kan och bör ges en något kortare och enklare form, utan att för den skull förlora sin faktiska innebörd. Innehållet i såväl sändningstillstånd som anslags- villkor har under lång tid ”byggts på” i takt med att olika frågor har förts in i public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR> Dessa tillägg har gjorts utan att strukturen i sändningstillståndet har setts över på ett genomgripande sätt. Sändningstillstånden är i dag relativt otydliga dokument.</P>
<P class="p45 ft0">Det vore därför önskvärt att de villkor och bestämmelser som skall gälla under nästa tillståndsperiod struktureras tydligare. Gransknings- nämnden för radio och TV har till utredningen lämnat ett förslag som innebär att sändningstillståndet struktureras i tre olika nivåer för att uppnå en tydligare struktur. På en inledande nivå kan statsmakterna ange de allmänna krav som ställs på public <NOBR>service-företagen,</NOBR> dvs. själva uppdraget om radio och TV i allmänhetens tjänst. På nästa nivå finns något mer konkreta bestämmelser - konsekvenser av uppdraget - och på en tredje nivå kan konkreta krav och villkor samlas (som kan mätas och kontrolleras). På detta sätt skulle också klargöras vilka av villkoren som Granskningsnämnden särskilt skall uppmärksamma i sin granskning och vilka bestämmelser som mer är att betrakta som allmänna anvisningar till programföretagen.</P>
<P class="p83 ft0">På <SPAN class="ft13">Nivå 1 – Allmänna principer </SPAN>kan de krav formuleras som rör det övergripande ansvaret för information och åsiktsbildning, kulturansvar och mångsidighet i programverksamheten m.m. Det bör dessutom framgå att staten ställer medel till förfogande för verksamheten och att denna skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intres- seorganisationer och andra maktgrupper i samhället.</P>
<P class="p45 ft0">Dessa bestämmelser utgör den bakgrund mot vilken Gransknings- nämnden bedriver sin granskningsverksamhet, men villkoren är inte föremål för någon granskning i sig. De principiella villkor som här avses är också viktiga för diskussionen om programutbudet i samband med den allmänna debatten om företagens verksamhet.</P>
<P class="p43 ft0">På <SPAN class="ft13">Nivå 2 </SPAN>kan de bestämmelser placeras som blir följden av de inle- dande föreskrifterna på Nivå 1. Som exempel kan nämnas bestämmel- serna i sändningstillståndet om samarbete med kultur- och musikinsti- tutioner som är en följd av kulturansvaret. Även bestämmelser av teknisk art, som t.ex. vilket företag som skall anlitas för sändningarna och hur många sändningskanaler som får användas kan föras till denna nivå. Inte heller på denna nivå återfinns villkor som direkt skall granskas av Granskningsnämnden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">174 </SPAN>Programuppdraget</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft0">På <SPAN class="ft13">Nivå 3 </SPAN>bör de konkreta och mätbara villkor som återfinns i sänd- ningstillståndet placeras. Exempel på sådana är kraven på opartiskhet och saklighet, hänsyn till mediernas genomslagskraft, respekten för privatlivet, genmäle, att beakta funktionshindrades behov, att beakta språkliga och etniska minoriteters behov, att öka omfattningen av utomståendes medverkan och antalet utläggningar av produktionsupp- drag, att kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmän- heten, villkor för reklam och sponsring m.m. Dessa villkor utgör grund för granskning av Granskningsnämnden.</P>
<P class="p50 ft0">I anslagsvillkoren bör endast de villkor återfinnas som rör ekono- miska och organisatoriska frågor samt villkor för vägledning för före- tagens redovisning och återrapportering till regeringen.</P>
<P class="p51 ft0">Utöver att strukturen kan förtydligas på detta sätt finns också anled- ning att regering och riksdag ser över utformningen de villkor som i dag gäller. Flera av dessa kan med fördel formuleras enklare. Fördelen med att förtydliga styrdokumenten är att det blir lättare för alla inblandade att läsa och överblicka de villkor som ingår i public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR> Det kan också klargöras vilka villkor som är föremål för särskild granskning av Granskningsnämnden och vilka villkor som är att betrakta som allmänna föreskrifter för programföretagen.</P>
<P class="p50 ft0">De exempel som ges här skall inte tolkas som att jag förordar att just dessa villkor kvarstår under nästa tillståndsperiod. Den närmare formuleringen av sändningstillstånd och anslagsvillkor kan naturligtvis inte göras förrän riksdagen fattat beslut om de närmare riktlinjerna för verksamheten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">7 Organisation</P>
<P class="p42 ft0">I detta kapitel förs inledningsvis en diskussion om de principer som utgör utgångspunkter för relationen mellan staten och programföretagen. I det sammanhanget berörs bl.a. frågan om ägandet av public service- företagen och tillsättningen av styrelseledamöter. Därefter behandlas de särskilda villkor som tas upp i direktiven och som rör programföretagens inre organisation, exempelvis villkor om att en viss del av programproduktionen skall ske utanför Stockholm, utomståendes medverkan och nyhetsverksamheten inom SVT. Respektive program- företags organisation presenteras grafiskt i bilaga <NOBR>2–4.</NOBR></P>
<P class="p308 ft64"><SPAN class="ft28">7.1</SPAN><SPAN class="ft63">Relationen mellan statsmakterna och programföretagen</SPAN></P>
<P class="p284 ft0">Den svenska radion och televisionen i allmänhetens tjänst har som vi sett redan från början varit föremål för en omfattande politisk reglering. Verksamheten bedömdes redan tidigt, liksom i de flesta jämförbara länder, vara av sådan karaktär att den skulle bedrivas i offentlig regi. Associationsformen kom i Sverige redan tidigt att bli aktiebolagets, men folkstyrets organ behöll ett avgörande inflytande på verksamheten. Utvecklingen har dock över tiden gått mot ökad frihet för programföretagen att avgöra verksamhetens närmare inriktning.</P>
<P class="p45 ft0">Ett grundläggande villkor för att radio och TV skall kunna bedrivas i allmänhetens tjänst har varit att programföretagen kan upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i förhållande till statsmakten, de stora organisationerna och andra makthavare. Av detta skäl har det ansetts angeläget att staten i så liten utsträckning som möjligt kan påverka verksamhetens inriktning. Det har sedan länge varit en själv- klarhet att ingen utomstående skall kunna påverka enskilda program.</P>
<P class="p45 ft0">Samtidigt har riksdag och regering ett ansvar för att programverk- samheten regleras genom vissa grundläggande riktlinjer vad gäller mångsidighet och balans, hög kvalitet, tillgänglighet och hänsyn till minoritetsintressen m.m. I detta ansvar ligger också att säkerställa att</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">176 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">programföretagen har en effektiv och ändamålsenlig organisation så att public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> kan utföras och att det sker med en god och effektiv hushållning med de medel som <NOBR>TV-avgiftsbetalarna</NOBR> via riks- dagen ställer till programföretagens förfogande.</P>
<P class="p43 ft0">Avvägningen mellan dessa värden har hanterats genom en kombi- nation av olika åtgärder. Utöver den för all svensk radio och TV grund- läggande lagstiftningen i form av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> gäller följande principer:</P>
<P class="p285 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft94">Ägarformen</SPAN>. Staten är inte formellt ägare av public <NOBR>service-före-</NOBR> tagen, utan företagen ägs av en för ändamålet bildad förvaltnings- stiftelse.</P>
<P class="p76 ft13"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft94">Självständiga aktiebolag med redaktionellt oberoende</SPAN><SPAN class="ft0">. Varje enskilt programföretag svarar för att verksamheten bedrivs självständigt i förhållande till statsmakten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället.</SPAN></P>
<P class="p76 ft13"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft94">Ramvillkor för bestämda tidsperioder</SPAN><SPAN class="ft0">. De allmänna förutsättning- arna för public </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">service-verksamheten</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> fastställs av riksdag och rege- ring inför varje tillståndsperiod. Regeringen beslutar, på grundval av riksdagens beslut, om sändningstillstånd med tillhörande villkor och villkor i samband med medelstilldelningen (anslagsvillkor) för vart och ett av programföretagen. Villkoren skall i princip vara oföränd- rade under tillståndsperioden.</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft94">Finansieringen genom avgifter </SPAN>ger programföretagen en relativt säker inkomst som inte är direkt knuten till statsbudgeten och därmed inte på samma sätt som övriga statsmedel underkastad det statsfinansiella lägets växlingar (se kap. 10).</P>
<P class="p101 ft41"><SPAN class="ft41">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft42">Ägarformen</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Fram till riksdagens beslut om nytt ägande av public <NOBR>service-företagen</NOBR> år 1993 utgjordes ägarna av företrädare för folkrörelserna (60 procent), näringslivet (20 procent) och dagspressen (20 procent). När delar av ägarkretsen förklarat att de inte längre ville kvarstå som ägare ansåg statsmakterna att denna ägarform inte längre kunde upprätthållas. Där- med försvann möjligheten att balansera det statliga inflytandet på detta sätt.</P>
<P class="p45 ft0">Riksdagen beslutade våren 1993 att de tre programbolagen i stället skall ägas av varsin förvaltningsstiftelse (prop. 1992/93:236, bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377). De tre stiftelsernas styrelser fick av förenklingsskäl en identisk styrelsesammansättning. Genom valet av stiftelseformen ville statsmakterna åstadkomma tydliga spelregler för relationerna mellan staten och public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Som alternativ</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">177</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">ägarform diskuterades bl.a. ett helstatligt ägande av bolagen. Att genom statligt ägande placera public <NOBR>service-företagen</NOBR> direkt under den verk- ställande makten ansågs dock vara en olämplig lösning. Stiftelseformen valdes just för att den bäst ansågs kunna tillgodose kravet på självständighet och integritet för programföretagen. Stiftelsernas funk- tion är därför att främja självständigheten hos programföretagen genom att äga och förvalta aktierna i programbolagen samt att utöva de befo- genheter som är förknippade med detta. Från och med år 1997 ägs pro- grambolagen av en enda stiftelse – <SPAN class="ft13">Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB</SPAN>. Regering och riksdag ansåg att det är mer rationellt med en stiftelse, eftersom stiftelserna ändå har samma övergripande mål (prop. 1995/96:161, s. 70 ff).</P>
<P class="p55 ft2">Stiftelsestyrelsens huvudsakliga uppgifter är att utse merparten av ledamöterna i programbolagens styrelser, ta ställning till programbola- gens årsredovisningar och besluta om ansvarsfrihet för styrelserna.</P>
<P class="p51 ft0">Av stor betydelse är hur stiftelsens styrelse utses och vilka kriterier som gäller när stiftelsestyrelsen skall utse majoriteten av ledamöterna i programbolagens styrelser. Stiftelsens styrelse består av ordförande och tio övriga ledamöter. Regeringen utser ledamöterna på förslag av de politiska partierna i riksdagen. I riksdagens beslut 1993 anges att en så bred parlamentarisk uppslutning som möjligt är viktig vid val av stiftelsens styrelse; eftersom styrelserna skall arbeta långsiktigt bör inte dess sammansättning helt påverkas av valresultat och regeringsskiften. Styrelsernas mandatperioder är därför relaterade till riksdagens så att ordföranden och hälften av ledamöterna utses viss tid efter ordinarie riksdagsval. För närvarande utses ordföranden på fyra år och leda- möterna på åtta år. Enligt stiftelsförordnandet skall styrelsen bestå av personer med erfarenhet från olika verksamheter i samhället och olika delar av landet.</P>
<P class="p47 ft0">Platserna i stiftelsestyrelsen är kopplade till partierna, inte ledamoten. Om en ledamot eller ordförande avgår skall berört parti nominera en ny kandidat. Genom en proportionell fördelningsmetod utifrån mandatfördelningen i riksdagen är de elva platserna i dag fördelade med sex ledamöter från (s), två från (m), varav en som ordförande och en vardera för (v), (kd) och (fp).</P>
<P class="p49 ft2">Innan förvaltningsstiftelsen introducerades utgjorde public service- verksamheten en sammanhållen koncern med ett moderbolag. Moder- bolaget hade fyra särskilt viktiga funktioner:</P>
<P class="p309 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">ansvar för en samordnad resursplanering, genom att den lämnade en samlad anslagsframställning efter en avvägning av de dåvarande fyra programbolagens krav,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">178 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">beslut om medelstilldelning till programbolagen inom de totalramar som riksdagen anvisat för verksamheten,</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">ansvar för fördelning av sändningstiden i radio och TV mellan bolagen,</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">tillsättning av majoriteten av ledamöterna i programbolagens styrel- ser.</SPAN></P>
<P class="p61 ft2">Av dessa det gamla moderbolagets fyra funktioner svarar stiftelsen i dag endast för en, nämligen att utse majoriteten av ledamöterna i pro- gramföretagens styrelser.</P>
<P class="p51 ft0">Ytterligare en följd av riksdagens beslut om ändrade ägarformer är att programföretagen indirekt kom att bli ägare av verksamhetens fas- tigheter, beroende på att Sveriges Radio Förvaltnings AB, som äger dessa, kom att ägas av programföretagen gemensamt. På samma sätt blev programföretagen också ägare av Radiotjänst i Kiruna AB.</P>
<P class="p51 ft0">I detta sammanhang kan nämnas att ägarformen varierar betydligt mellan europeiska public <NOBR>service-företag,</NOBR> liksom därmed den faktiska relationen mellan företagen och respektive stat. I Norge är NRK ett helägt statligt aktiebolag, det samma gäller för YLE i Finland. I Dan- mark är DR en ”självständig offentlig institution, vilket liknar den ställning brittiska BBC har som en ”public corporation”.</P>
<P class="p310 ft96"><SPAN class="ft41">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft95">Självständiga aktiebolag med redaktionellt oberoende</SPAN></P>
<P class="p311 ft0">Ägarstiftelsen utser alltså majoriteten av programföretagens styrelse- ledamöter. Före 1993 hade styrelserna en i huvudsak partipolitisk sammansättning. Enligt riksdagens riktlinjer skall styrelserna numera bestå av personer som kan förväntas bidra på ett kompetent och profes- sionellt sätt i företagens ledningar. Styrelserna bör innehålla företags- ekonomisk kompetens och en bred kunskap om och förankring i det svenska samhället, t.ex. personer från folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv etc (prop. 1992/93:236).</P>
<P class="p49 ft0">Regeringen utser ordföranden i de tre programföretagen, efter samråd med riksdagspartierna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">179</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 7.1. </SPAN>Ordförandeposter i public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> styrelser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr10 td138"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p148 ft43">1994</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p312 ft43">1995</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p312 ft43">1996</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p312 ft43">1997</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p313 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p312 ft43">1999</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p314 ft43">2000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p116 ft43">Stiftelsen</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p148 ft43">(m)</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p315 ft43">(m)</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p312 ft43">(m)</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p312 ft43">(m)</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p312 ft43">(m)</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p312 ft43">(m)</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p313 ft43">(m)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p116 ft43">SR</P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p123 ft66">(fp)</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p312 ft66">(fp)</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p315 ft66">(fp)</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p312 ft66">(fp)</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p313 ft66">(fp)</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p312 ft43">(kd)</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p314 ft43">(kd)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td31"><P class="p116 ft44">SVT</P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p148 ft44">(s)</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p315 ft44">(s)</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p312 ft44">(s)</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p313 ft44">(s)</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p312 ft44">(s)</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p313 ft44">(s)</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p313 ft44">(s)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p116 ft43">UR</P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p148 ft43">(c)</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p315 ft43">(c)</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p312 ft43">(c)</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p312 ft43">(c)</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p313 ft43">(c)</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p313 ft43">(c)</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p314 ft43">(v)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td138"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td49"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td96"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td96"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft0">Principen har alltså hittills varit att ordförandeposterna fördelats mellan de fyra största partierna i riksdagen. Efter riksdagsvalet 1998 ändrades styrkeförhållandena i riksdagen så att (kd) och (v) kom att erhålla de platser som (fp) och (c) tidigare haft.</P>
<P class="p43 ft0">I företagens sändningstillstånd framgår att ”verksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisa- tioner och andra maktgrupper i samhället”. Programföretagen bestäm- mer själva om programverksamhetens inriktning. Ingenting får införas i sändningarna mot den ansvarige utgivarens vilja. Statliga myndigheter får inte förhandsgranska program och kan inte förbjuda en sändning på grund av det kända eller förväntade innehållet. Granskningsnämnden för radio och TV har till uppgift att genom efterhandsgranskning pröva om programföretagen har efterlevt bestämmelserna i lag och sänd- ningstillstånd. Dessa förutsättningar skapar ett allmänt skydd för pro- gramverksamhetens integritet och oberoende.</P>
<P class="p86 ft0">Även gränsdragningen mellan ledning och löpande förvaltning inom programföretagen är ägnad att främja självständigheten. Programföre- tagens styrelser fastställer mål och långsiktiga planer samt beslutar om grundläggande prioriteringar. Styrelserna beslutar också om respektive företags budget, framställning till statsmakterna (budgetunderlag), övergripande planering samt viktigare utnämningar.</P>
<P class="p45 ft0">Programföretagens redaktionella integritet har av tradition varit stark i förhållande till företagens styrelser, som inte haft ett direkt inflytande på redaktionsnivå. Värt att notera är dock att styrelserna får anses ha det slutliga ansvaret för programverksamhetens inriktning, bl.a. att den står i överensstämmelse med företagens uppdrag så som det formulerats i sändningstillstånd och övrig reglering.</P>
<P class="p43 ft0">En viss samverkan mellan programföretagen förutsätts ske även i dag. När det gäller verksamheten för funktionshindrade och ansvaret för etniska och språkliga minoriteter får programföretagen sins emellan fördela ansvaret för olika slags insatser (se kap. 6). Dessutom skall pro- gramföretagen när det gäller teknisk utveckling samverka på så sätt att resurser för teknisk utveckling sammanförs i ett gemensamt dotterbolag (se kap. 9). Vidare skall programföretagen samarbeta vid framtagandet av de särskilda public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> som lämnas varje år.</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">180 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft42">Ramvillkor för bestämda tidsperioder</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Ytterligare ett förhållande som skall ge programföretagen stabilitet och självständighet är principen att riktlinjerna och förutsättningarna för verksamheten skall gälla en hel tillståndsperiod. Uppdragets omfattning och inriktning, organisationen och de ekonomiska förutsättningarna skall alltså inte kunna förändras under tillståndsperioden, såvida inte mycket speciella skäl motiverar detta. Denna princip har, som framgått, inte visat sig gälla fullt ut under <NOBR>1990-talet,</NOBR> särskilt inte vad gäller företagens ekonomiska förutsättningar (se kap. 13).</P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">7.1.4</SPAN><SPAN class="ft42">Finansiering genom avgifter</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Finansieringen genom <NOBR>TV-avgifter</NOBR> har setts som ytterligare en av de åtgärder som bidrar till att garantera självständigheten och fungera som en buffert mellan programföretagen och statsmakterna. Risken har ansetts stor att det statliga inflytandet på programverksamheten vid en direkt skattefinansiering skulle öka.</P>
<P class="p43 ft0">Genom att i princip vara garanterade en viss på förhand känd tillför- sel av medel har public <NOBR>service-företagen</NOBR> en fördel framför kommersiell radio och TV genom att inte vara beroende av att maximera antalet tittare och lyssnare för att generera intäkter. Det avgörande motivet för denna finansiering är dock att det oberoende som skall känneteckna verksamheten innebär att public <NOBR>service-företagen</NOBR> inte kan förenas med ett beroende av kommersiell finansiering.</P>
<P class="p45 ft2">En mer detaljerad redovisning och bedömning av olika finansie- ringsfrågor lämnas i kap. 10.</P>
<P class="p272 ft41"><SPAN class="ft41">7.1.5</SPAN><SPAN class="ft42">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Liksom andra medieföretag är public <NOBR>service-företagen</NOBR> beroende av förtroende och en stark integritet. Hela verksamheten, dvs. samtliga programföretag tillsammans, bör vara så stark att den klarar både de inre spänningar som följer av skilda ambitioner inom de olika företagen och det yttre tryck som följer av konkurrensen med det övriga medie- utbudet och inte minst den pågående snabba tekniska utvecklingen på området.</P>
<P class="p45 ft0">Det är vidare av stor vikt att relationen mellan staten och program- företagen präglas av klara ansvarsförhållanden. Riksdag och regering skall inte ta ställning till programverksamhetens innehåll och bör inte heller ta ställning till detaljer i programföretagens organisation eller</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">181</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">ekonomi. Genom att ge tydliga och så långsiktiga planeringsförutsätt- ningar som möjligt skapas förutsättningar för en effektiv och ända- målsenlig styrning och ledning av verksamheten inom företagen. Public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> har vare sig statlig eller enskild karaktär utan har en särskild ställning. Detta är ett egenvärde som bör bevaras.</P>
<P class="p47 ft0">I Sverige har det parlamentariska inslaget i public <NOBR>service-företagens</NOBR> styrelser tidigare kompletterats med <NOBR>icke-parlamentariska</NOBR> aktieägare såsom företrädare för allmänheten, folkrörelser, näringsliv och press. Ägarnas uppgift har traditionellt varit att i egenskap av företrädare för stora samhällsgrupper garantera att verksamheten sköts på ett sätt som överensstämmer med allmänhetens intresse. Tidigare utsåg näringsliv, press och folkrörelser ledamöter i programföretagens styrelser. Denna uppgift ligger i dag på förvaltningsstiftelsen, eller i praktiken de största partierna i riksdagen.</P>
<P class="p50 ft0">Genom att lägga det formella ägandet av verksamheten på en stiftelse bidrar statsmakterna till en spridning av inflytandet över public service- verksamheten. Vidare skapas en buffert mellan statsmakten och programföretagen, ett förhållande som är ägnat att främja program- företagens självständighet. I jämförelse med andra ägarfunktioner inom såväl näringslivet som statliga bolag är emellertid ägarfunktionen i public <NOBR>service-företagen</NOBR> speciell och begränsad. En betydande del av det ansvar och inflytande som normalt ligger på ett ägarkollektiv i ett aktiebolag tillkommer, när det gäller public <NOBR>service-verksamheten,</NOBR> i praktiken riksdag och regering.</P>
<P class="p50 ft0">Besluten om public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> inriktning fattas inte av ägaren utan av regering och riksdag. Ägaren deltar inte i löpande finan- sieringsbeslut och svarar heller inte för finansieringen av verksamheten. Något annat har heller inte varit avsikten, vilket framgår av de motiveringar som gjordes vid stiftelsens tillkomst.</P>
<P class="p47 ft0">En följd av beslutet om ändrade ägarformer är att det gamla moder- bolaget upphörde och därmed den koncernstruktur som gällt för public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> sedan slutet av <NOBR>1970-talet.</NOBR> Tidigare förutsattes moderbolaget stå för stora delar av det samordnande arbete som ansågs krävas för att uppnå såväl integritet och självständighet som effektivet och god hushållning med resurser. Stiftelsen har inget sådant ansvar för samordning mellan programföretagens verksamheter eller för övergri- pande resursplanering. Detta har bl.a. lett till att frågor om avvägning mellan programföretagens önskemål i dag delvis är en fråga för regering och riksdag.</P>
<P class="p64 ft0">Samtidigt som detta förhållande skapar förutsättningar för varje enskilt programföretag att bedriva verksamhet enligt sina särskilda för- utsättningar och för den programmässiga självständigheten har det också vissa nackdelar. Det är väsentligt att slå vakt om den samlade public</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">182 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft0"><NOBR>service-verksamhetens</NOBR> frihet och självständighet gentemot staten. Att de tre programbolagen i dag är fristående från varandra innebär att regering och riksdag tvingas fatta beslut i ett större antal frågor än tidigare, bl.a. fördelningen av ordinarie medel mellan företagen, liksom fördelningen av medel för utveckling och investeringar i exempelvis ny sändningsteknik.</P>
<P class="p47 ft0">Gränsdragningen mellan ledning och löpande redaktionell verksamhet bör vara särskilt strikt i publicistiska företag, vilket givetvis inte hindrar att styrelserna kan diskutera programverksamheten i stort och erfarenheterna av olika satsningar. Det är i själva verket en central uppgift för programföretagens styrelser att föra en tydlig och öppen diskussion om tolkningen av public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> och vilka prio- riteringar som görs med anledning av detta.</P>
<P class="p49 ft0">Statsmakternas styrning av verksamheten bör i allt väsentligt ligga på en övergripande nivå, dvs. att i sändningstillstånd och annan reglering klargöra vilka syften man avser att verksamheten skall leva upp till. Ambitionen bör vara att riktlinjerna för public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet fastställs för en avgränsad tidsperiod och sedan inte ändras. Det bör sedan vara en fråga för programföretagens styrelser och led- ningar att ansvara för den närmare utformningen av verksamheten.</P>
<P class="p49 ft0">Frågan om utseende av ledamöter och ordförande i förvaltnings- stiftelsens och programföretagens styrelser har varit omdiskuterad under det senaste året. Jag kan konstatera att nuvarande ordning som fungerat sedan 1994 innebär att regeringen, på förslag av de politiska partierna, utser dels hela ägarstiftelsens styrelse, dels ordföranden i programbolagens styrelser. Hittills har regeringen utsett ledamöter med huvudsakligen politisk förankring och förvaltningsstiftelsen har därefter svarat för att till programföretagens styrelser välja ”personer med företagsekonomisk kompetens samt personer med bred kunskap om och förankring i det svenska samhället och med erfarenhet från olika sektorer i samhället, t.ex. från folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv eller dylikt” (programföretagens bolagsordning).</P>
<P class="p55 ft0">En åtgärd för att tydliggöra programföretagens oberoende från den exekutiva statsmakten och skapa ett samlat ansvar för styrelsernas sammansättning skulle kunna vara att låta Förvaltningsstiftelsen utse samtliga ledamöter i programföretagens styrelser, alltså även ordföran- den. Genom en sådan ordning skulle den direkta inblandningen från statsmakten minska ytterligare och följaktligen företagens självständig- het ytterligare understrykas. Regeringen skulle även i fortsättningen utse stiftelsens ledamöter och stiftelsens roll skulle förtydligas något genom att den i fortsättningen skulle utse hela programföretagens styrelser, utifrån kriteriet att de som väljs skall ha egenskaper och en kompetens som är relevant för verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst.</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">183</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Sammantaget anser jag emellertid att de principer som i dag gäller för relationen mellan staten och programföretagen är rimliga och kan fungera även under kommande tillståndsperiod. Nuvarande ordning ger förutsättningar för ett oberoende såväl från statsmakterna som från andra maktgrupper och har, enligt min mening, inte lett till några avgö- rande problem. Som jag konstaterar senare i detta betänkande (se kap. 17) kan det dock finnas anledning att på längre sikt se över public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> struktur med anledning av de stora förändringar på medieområdet som är att vänta den närmaste tioårsperioden. Jag pekar bl.a. på behovet av att överväga att på sikt skapa en samman- hållen public <NOBR>service-verksamhet</NOBR> i ett enda företag. I ett sådant sam- manhang kan det vara lämpligt att också se över den ägarkonstruktion som i dag gäller.</P>
<P class="p271 ft28"><SPAN class="ft28">7.2</SPAN><SPAN class="ft29">Decentraliserad organisation</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Principen att statsmakterna endast bör ge allmänna riktlinjer i fråga om programverksamheten och att programföretagen skall ha fri bestäm- manderätt angående organisationen av verksamheten gäller inte fullt ut. Det har även på senare tid funnits några områden där riksdag och rege- ring ansett att det funnits grund för något mer detaljerade riktlinjer. I utredningsdirektiven berörs frågan om olika villkor som har ställts upp för programföretagens interna organisation och arbetssätt.</P>
<P class="p316 ft96"><SPAN class="ft41">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft95">Lokal och regional mångfald och spegling av hela landet</SPAN></P>
<P class="p317 ft0">I public <NOBR>service-företagens</NOBR> uppdrag ingår att förhållanden i olika delar av landet skall bevakas och speglas i programutbudet. Detta gäller sär- skilt nyhetsförmedling och samhällsbevakning, men även granskning och spegling av kulturlivet och övriga skeenden skall vara en angelägenhet för befolkningen i hela landet. Den del i public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> som avser mångfald i verksamheten har också resulterat i krav på att det skall finnas många produktionskällor och medverkan från även andra än företagets egna anställda. På radiomarknaden utgör de 26 lokala SR- kanalerna en särskilt viktig kraft ute i landet.</P>
<P class="p86 ft0">I nuvarande anslagsvillkor för SR och SVT gäller att de ”<SPAN class="ft13">skall ha en distriktsorganisation som är uppbyggd så att förhållanden i olika delar av landet kan speglas</SPAN>”. Den närmare inriktningen bestäms därutöver av respektive företag (för UR finns inget sådant krav angående organisa- tionen). Vidare finns följande särskilda villkor:</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">184 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Den andel av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm skall under tillståndsperioden öka till minst 55 procent. Ökningen skall i första hand ske genom anlitande av utomstående producenter och genom utomståendes medverkan</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Omfattningen av utomståendes medverkan i programproduktionen skall under tillståndsperioden öka jämfört med år 1996 (gäller SR, SVT och UR).</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">SVT skall under tillståndsperioden öka antalet utläggningar av pro- duktionsuppdrag, samproduktioner och inköp av färdiga program producerade av personer bosatta i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">SVT skall ha två självständiga nyhetsredaktioner. Även </SPAN><NOBR>Text-TV-</NOBR> verksamheten skall ha en separat nyhetsredaktion. Distriktens resur- ser för nyheter och samhällsbevakning skall fortsatt stärkas inom SVT.</P>
<P class="p61 ft0">Jag skall enligt direktiven bedöma om de krav som rör företagens inre organisation är ändamålsenliga eller om syftena bakom dagens precise- rade villkor skulle kunna nås på annat sätt. En naturlig fråga i samman- hanget har varit om företagen levt upp till villkoren eller inte och vilka konsekvenser villkorens utformning fått för verksamheten.</P>
<P class="p49 ft0">I det följande redovisas syften och motiv bakom de olika villkoren i uppdraget. Därefter beskrivs programföretagens arbete för att uppfylla dessa särskilda villkor samt vilka konsekvenser villkorens utformning fått för verksamheten. Framställningen, som fokuserar på förändringar under perioden <NOBR>1996–1999,</NOBR> bygger i huvudsak på material från och samtal med företrädare för programföretagen. Respektive program- företags synpunkter framgår av redovisningen. Det bör framhållas att det sifferunderlag som presenteras är ett urval, utifrån det omfattande material som redovisas i företagens public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> samt att nuvarande tillståndsperiod pågår i ytterligare två år. En viss försiktighet med alltför långtgående slutsatser bör därför iakttas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">185</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft96"><SPAN class="ft41">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft95">55 procent av allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm</SPAN></P>
<P class="p317 ft0">Sedan länge gäller för public <NOBR>service-företagen</NOBR> att en viss andel av pro- grammen skall vara producerade utanför Stockholm. Denna andel, som avser allmänproduktionen i rikssändningarna, var länge 40 procent för både SR och SVT. År 1995 gav riksdagen som sin mening till känna (bet. 1994/95:KrU26, rskr. 1994/95:367) att kravet på produktion utan- för Stockholm borde höjas till 50 procent för SVT:s del. Utskottet påpekade att denna nivå i realiteten redan var uppnådd, vilket sålunda innebar att riksdagens beslut endast var en bekräftelse på vad som redan uppnåtts.</P>
<P class="p86 ft0">Inför nuvarande tillståndsperiod skärptes kravet ytterligare. Under tillståndsperioden skall andelen successivt höjas till minst 55 procent för både SR och SVT (vilket också i stor utsträckning avspeglade en redan uppnådd nivå). Ökningen bör, enligt SR:s och SVT:s anslagsvillkor, i första hand ske genom ökat anlitande av fristående producenter och genom utomståendes medverkan.</P>
<P class="p45 ft0">Syftena med kravet är flera. Programföretagens verksamhet skall vara organiserad så att mångfald kan upprätthållas även på de lokala och regionala mediemarknaderna, att förhållanden i hela landet skall kunna speglas i programutbudet och att programmen präglas av olika synsätt. Dessutom har det ansetts viktigt att det kan växa upp produk- tionsmiljöer runt om i landet och att det skapas förutsättningar för fri- stående produktionsbolag även utanför huvudstadsregionen (jfr prop. 1995/96:161). Det utbud som sänds lokalt och regionalt, t.ex. musik, nyheter och aktualitetsprogram, skall naturligtvis spegla förutsättning- arna i området. Men även riksutbudet skall göras av personer med skilda infallsvinklar och perspektiv från hela landet.</P>
<P class="p86 ft2">Det bör klargöras att som villkoret är utformat avses med allmän- produktion <SPAN class="ft37">volym</SPAN>, dvs. antal producerade timmar. Programföretagen redovisar också verksamhetens resultat på detta sätt.</P>
<P class="p319 ft13">Sveriges Television</P>
<P class="p94 ft0">SVT:s tio distrikt producerar program inom alla programområden. Distriktens produktion har, som framgått tidigare, ökat kraftigt sedan senare delen av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Distrikten svarar sedan några år för mer än hälften av företagets allmänproduktion. Till allmänproduktion räknas bl.a. egenproduktioner, produktionsutläggningar, samproduktioner samt svenska förvärv inom programkategorierna Fakta, Fiktion, Musik och Nöje.</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">186 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 7.2. </SPAN>SVT:s allmänproduktion (egenproduktion, produktions- utläggningar och svenska förvärv). Rikssänt utbud i förstasändning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr12 td269"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td138"><P class="p12 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr12 td248"><P class="p12 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr12 td270"><P class="p12 ft11">1999</P></TD>
<TD class="tr12 td271"><P class="p29 ft11"><NOBR>1996–99</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td272"><P class="p116 ft11">Sända timmar</P></TD>
<TD class="tr16 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td273"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td274"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td272"><P class="p116 ft11">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p12 ft11">843</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p12 ft11">840</P></TD>
<TD class="tr9 td273"><P class="p12 ft11">821</P></TD>
<TD class="tr9 td274"><P class="p29 ft11"><NOBR>-2,7</NOBR> %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td272"><P class="p116 ft11">Distrikten</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p12 ft11">1 140</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p12 ft11">1 022</P></TD>
<TD class="tr9 td273"><P class="p12 ft11">996</P></TD>
<TD class="tr9 td274"><P class="p29 ft11"><NOBR>-14,5</NOBR> %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td272"><P class="p116 ft11">Totalt</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p12 ft11">1 983</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p12 ft11">1 862</P></TD>
<TD class="tr5 td273"><P class="p12 ft11">1 817</P></TD>
<TD class="tr5 td274"><P class="p29 ft11"><NOBR>-9,1</NOBR> %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td272"><P class="p116 ft11">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p12 ft11">43%</P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p12 ft11">45%</P></TD>
<TD class="tr10 td273"><P class="p12 ft11">45%</P></TD>
<TD class="tr10 td274"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td272"><P class="p116 ft11">Distrikten</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p12 ft11">57%</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p12 ft11">55%</P></TD>
<TD class="tr5 td273"><P class="p12 ft11">55%</P></TD>
<TD class="tr5 td274"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td269"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td138"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td248"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td270"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td271"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SVT:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999.</P>
<P class="p257 ft0">Distriktens andel av allmänproduktionen uppgick 1999 till 55 procent mot 57 procent för år 1996. Den totala allmänproduktionen har sedan 1996 minskat med 163 timmar eller ca 9 procent. Den största minsk- ningen har skett i distrikten och uppges bero på en förändrad produk- tionsinriktning med bl.a. ökad (dyrare) dramaproduktion och program inom kategorierna Fakta och Samhälle utanför Stockholm. Sett till de programkategorier som utgör allmänproduktionen ligger tyngdpunkten för Fakta och Musik i distrikten medan merparten av den inhemska produktionen av Fiktion och Nöje har sitt ursprung i Stockholm. Värt att nämna är också att stora delar av SVT:s kulturbevakning är förlagd till regionerna.</P>
<P class="p86 ft2">Som framgått utgår uppgifterna ovan från sändningsstatistik. Någon redovisning av fördelning av ekonomiska resurser för allmänproduk- tionen mellan Stockholm och övriga landet görs inte i SVT:s redovis- ning. Jag har dock fått ett material från SVT som avser resursförbruk- ningen för år 1999.</P>
<P class="p72 ft2">Under år 1999 fördelade sig resursförbrukningen för allmänproduk- tion med ungefär hälften i Stockholm och hälften i enheterna utanför Stockholm. Den samlade resursinsatsen för allmänproduktion uppgick till ca 1,3 miljarder kronor år 1999.</P>
<P class="p72 ft2">Dessa uppgifter kan emellertid inte ställas i relation till sändnings- statistiken för 1999, bl.a. beroende på att produktion och sändning långt ifrån alltid sker samma år, särskilt gäller detta dramaproduktion.</P>
<P class="p72 ft2">Medelantalet anställda inom SVT har de senaste åren uppgått till omkring 3 200 personer. Av uppgifter jag fått från SVT är 64 procent av de tillsvidareanställda inom SVT anställda i Stockholm och 36 pro- cent utanför Stockholm. Denna fördelning inkluderar all personal, dvs. även de som arbetar med nyheter och sport, som inte ingår i allmän- produktion. Därtill finns i Stockholm ett antal administrativa och</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">187</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">företagsgemensamma funktioner. En jämförelse med fördelningen för utbudet av allmänproduktion och ekonomiska resurser för denna kan därför inte göras.</P>
<P class="p161 ft13">Sveriges Televisions synpunkter</P>
<P class="p94 ft0">SVT anser generellt att det är naturligt att en betydande del av den all- männa programproduktionen sker utanför Stockholm. SVT avser att även fortsatt ha en produktion utanför Stockholm inom flertalet pro- gramområden. Strävan är att i ökad grad anlita externa produktions- resurser. Syftet är, enligt SVT, att skapa förutsättningar för olika per- spektiv och spegling av hela landet. SVT bör dock ha rätt att självstän- digt välja den regionala uppbyggnad som enligt företagets styrelse bäst säkerställer det angivna syftet. SVT anser att företaget i gengäld bör lämna en tydlig redovisning av den regionala organisationen i den årliga public <NOBR>service-redovisningen.</NOBR></P>
<P class="p86 ft2">När det gäller villkoret om 55 procent anser SVT att detta villkor i dag speglar den faktiska balanspunkt som uppnåtts i företaget. SVT hävdar att förändringar i produktionsinriktningen, t.ex. en medveten satsning på dyrare produktion i regionerna, bl.a. inom kategorierna Drama, Fakta och Samhälle, skulle innebära att produktionsvolymen går ner, eller att den ökning som sker blir mindre. Att som i dag enbart utgå från volym, dvs. antal producerade timmar, riskerar därför, enligt SVT, att ge en ofullständig bild. Kravet kan, menar SVT, t.o.m. verka konserverande på SVT:s sätt att bedriva programverksamheten.</P>
<P class="p72 ft0">Dessutom menar SVT att kravet på viss volym producerad utanför Stockholm kan kollidera med kravet att använda utomstående produ- center m.fl. Exempelvis kan en redaktion ute i landet, enligt SVT, mycket väl samverka med ett produktionsbolag i Stockholm eller tvärtom att en Stockholmsredaktion anlitar ett utomstående produk- tionsbolag ute i landet. Av de ca 200 samarbetstillfällen med utom- stående producenter i Stockholmsområdet som SVT initierade under 1999 anlitades en fjärdedel av programenheter utanför Stockholm. I övriga landet skedde under 1999 ca 170 samarbetstillfällen, varav en tredjedel anlitades av programenheter i Stockholm.</P>
<P class="p45 ft2">SVT anser att kravet på att 55 procent av allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm bör ges en öppnare formulering som klargör SVT:s skyldigheter att i hög grad ha egenproduktion utanför Stockholm samt göra utläggningar till och köpa program av producenter utanför Stockholm. Därtill avser SVT att fortsatt lämna en tydlig redovisning i den årliga public <NOBR>service-redovisningen.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">188 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Sveriges Radio</P>
<P class="p91 ft0">SR:s organisation präglas av stark decentralisering. SR har redaktionell bemanning på ett <NOBR>60-tal</NOBR> orter i landet. Av SR:s samlade kostnader hän- förs ca 46 procent till lokal/regional verksamhet. Rikskanalerna hanterar inom ramen för uppsatta mål självständigt kravet att producera en viss del av sändningstiden utanför Stockholm. Vad som skall produceras avgörs av respektive rikskanal som lägger ut beställningar hos SR:s enheter ute i landet. De största producenterna av riksprogram utanför Stockholm är SR Göteborg och SR Malmöhus. I större utsträckning än inom TV görs stora delar av <NOBR>nyhets-,</NOBR> aktualitets- och samhällsprogrammen utanför Stockholm.</P>
<P class="p86 ft2">Av SR:s samlade sändningstid på 120 000 timmar per år utgör ca 81.000 timmar sändningar i de 26 lokala kanalerna. Rikssändningarna i P1, P2, P3 och P4 Riks är drygt 27 000 timmar. Övrig sändningstid är P7 Finskas digitala sändningar, P2 Stockholms musikradio och Radio Swedens sändningar.</P>
<P class="p320 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 7.3. </SPAN>SR:s allmänproduktion <NOBR>1996–1999,</NOBR> sända timmar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr30 td275"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td176"><P class="p12 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr30 td276"><P class="p12 ft11">1997</P></TD>
<TD class="tr30 td276"><P class="p12 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr30 td254"><P class="p189 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td277"><P class="p116 ft43">Antal sända timmar</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p12 ft43">16 490</P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p12 ft11">16 040</P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p12 ft11">16 680</P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p189 ft11">17 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td277"><P class="p116 ft11">varav</P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td278"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td278"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td277"><P class="p116 ft11">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p12 ft11">7 790</P></TD>
<TD class="tr9 td278"><P class="p12 ft11">6 880</P></TD>
<TD class="tr9 td278"><P class="p12 ft11">7 630</P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p189 ft11">7 850</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td277"><P class="p116 ft11">Lokalproduktion</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p12 ft11">8 700</P></TD>
<TD class="tr5 td278"><P class="p12 ft11">9 160</P></TD>
<TD class="tr5 td278"><P class="p12 ft11">9 050</P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p189 ft11">9 450</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td277"><P class="p116 ft11">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr35 td67"><P class="p12 ft11">47%</P></TD>
<TD class="tr35 td278"><P class="p12 ft11">43%</P></TD>
<TD class="tr35 td278"><P class="p12 ft11">46%</P></TD>
<TD class="tr35 td64"><P class="p189 ft11">45%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td277"><P class="p116 ft11">Lokalproduktion</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p12 ft11">53%</P></TD>
<TD class="tr6 td278"><P class="p12 ft11">57%</P></TD>
<TD class="tr6 td278"><P class="p12 ft11">54%</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p189 ft11">55%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td275"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td276"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td276"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td254"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SR:s public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> <NOBR>1997-99,</NOBR> bearbetning.</P>
<P class="p44 ft0">Av de 27 000 timmarna riksprogram exkluderas vid beräkningen av allmänproduktionen 10 000 timmar avseende nyhetssändningar på svenska och finska, P2:s och P3/P4:s nattsändningar, sändningar på invandrarspråk, sportradion och P2:s levande musik. Av resterande 17 000 timmar produceras 55 procent vid de lokala kanalerna. Andelen av allmänproduktionen som produceras utanför Stockholm har under hela tillståndsperioden legat på omkring 55 procent. Av det totala utbudet på 120 000 timmar produceras således 90 000 timmar eller 75 procent vid de lokala kanalerna. Sett till produktionstyper överväger Musik och Aktualiteter/Samhälle i det lokalt producerade utbudet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">189</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Sveriges Radios synpunkter</P>
<P class="p91 ft0">Av SR:s personal finns hälften utanför Stockholm. SR anser att detta utgör en garanti för att olika landsdelar får komma till tals och får sätta sin prägel och ge sitt perspektiv på den samlade programproduktionen. SR anser detta vara en naturlig ordning och menar att det skulle vara en självklarhet även om ett fastställt krav på 55 procent inte fanns. SR redovisar vidare att nya produktionssystem med gemensamma pro- gramdatabaser i framtiden kommer att öka idé- och programsamarbetet, vilket också kommer att resultera i att landet som helhet i allt större utsträckning kan speglas i programverksamheten.</P>
<P class="p86 ft0">För SR är det viktigt att det råder balans i utbudet mellan det som produceras i Stockholm respektive i övriga landet. Denna balans måste relateras till händelser och skeenden värderade från ett journalistiskt och kulturpolitiskt perspektiv snarare än ekonomiskt. En heltäckande produktionsapparat på varje ort från norr till söder anser SR inte vore försvarbart.</P>
<P class="p45 ft0">SR anser att ett fastställt krav på omfattningen av produktion av riksprogram utanför Stockholm är legitimt, men att kravet uttryckt i en procentandel är trubbigt och kan leda till ett mindre effektivt resurs- utnyttjande och i vissa fall även ge avkall på det journalistiska och kulturpolitiska uppdraget. SR anser därför att en omformulering av uppdraget bör övervägas. En alternativ formulering bör, enligt SR, ge uttryck för att en balans skall råda mellan den allmänproduktion i SR:s rikssändningar som sker i och utanför Stockholm.</P>
<P class="p321 ft98"><SPAN class="ft41">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft97">Utomståendes medverkan, utläggningar av produktionsuppdrag m.m.</SPAN></P>
<P class="p284 ft0">Sedan länge har regering och riksdag ansett det viktigt att skapa förut- sättningar för en vidsträckt yttrandefrihet och mångfald i public service- företagens verksamhet. Utöver att detta är en grundläggande del av programföretagens allmänna uppdrag har det också resulterat i särskilda krav på verksamheten. Dels skall utomståendes medverkan och frilansmedverkan av olika slag i samtliga tre företag vara omfattande, dels skall produktionen, särskilt inom SVT, i ökad utsträckning ske även utanför programföretagen.</P>
<P class="p45 ft0">Bakgrunden till de särskilda villkor som än i dag ställs på verksam- heten skall ses i relation till public <NOBR>service-företagens</NOBR> ställning. Under lång tid var public <NOBR>service-företagen</NOBR> ensamma i Sverige om att bedriva sändningar av radio och TV i stor omfattning och med hela landets befolkning som sin publik. Det ansågs därför naturligt att public service-</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">190 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">företagens verksamhet skulle bedrivas med en omfattande medverkan av personer utanför företagen. Bland motiven för särskilda villkor på detta område har också framförts public <NOBR>service-företagens</NOBR> kulturpolitiska ansvar, bl.a. som uppdragsgivare för frilansmedverkande och kulturarbetare m.fl. Inför 1978 års avtal infördes ökad frilansmedverkan som ett särskilt mål för verksamheten.</P>
<P class="p45 ft0">Under tidigare avtalsperioder hade det dåvarande moderbolaget Sveriges Radio ett samlat ansvar för att verka för att omfattningen av <SPAN class="ft13">frilansmedverkan </SPAN>höll en <SPAN class="ft13">hög och jämn nivå </SPAN>i programproduktionen. Någon kvotering ansågs inte nödvändig eller önskvärd då det skulle kunna uppfattas som en för omfattande styrning (prop. 1977/78:91, prop. 1985/86:99). Även i det uppdrag som gällde för tiden <NOBR>1993-1996</NOBR> stadgades i både SR:s och SVT:s avtal att omfattningen av <SPAN class="ft13">utomståen- des medverkan </SPAN>i programproduktionen skulle vara <SPAN class="ft13">hög och jämn</SPAN>. Inför nuvarande tillståndsperiod skärptes kravet och är nu formulerat som att omfattningen av utomståendes medverkan i programproduktionen under tillståndsperioden <SPAN class="ft13">skall öka jämfört med år 1996</SPAN>.</P>
<P class="p86 ft0">Sålunda har en form av kvotering införts i nuvarande uppdrag. I propositionen som föregick riksdagens beslut konstaterades att andelen utomståendes medverkan i programföretagens programverksamhet hade sjunkit under senare år. Någon ytterligare motivering gjordes inte (prop. 1995/96:161).</P>
<P class="p43 ft0">Vad som är att betrakta som utomståendes medverkan är inte helt entydigt. Någon närmare definition ges inte i förarbeten och motiv- uttalanden; där hänvisas till företagens egna siffror. Programföretagen har valt något olika sätt att redovisa omfattningen av utomståendes medverkan. Direkta jämförelser mellan företagen är därför inte möjliga.</P>
<P class="p93 ft13">Sveriges Television</P>
<P class="p94 ft0">Inom SVT medverkar ett stort antal personer inom konstnärlig, publi- cistisk och opinionsbildande verksamhet, dels som gäster i programmen, dels som medverkande på olika nivåer i produktionsprocessen. En särskild kategori av utomstående är kulturarbetare. Till den kategorin hänförs i SVT:s redovisning personer som erhållit ersättning enligt avtal med organisationer inom <NOBR>teater-,</NOBR> <NOBR>musik-,</NOBR> <NOBR>dramatiker-,</NOBR> författar- och bildkonstnärsområdena. Bland utomstående i övrigt finns journalister, programledare, forskare, debattdeltagare, statister och en mängd specialister av olika slag.</P>
<P class="p45 ft2">Utöver antal medverkande redovisas också omfattningen av resurser till utomstående uttryckt i storleken på utbetalade arvoden/gager.</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">191</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 7.4. </SPAN>Utomståendes medverkan i SVT, utbetalda arvoden, mkr i 1999 års prisnivå.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td94"><P class="p12 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr12 td248"><P class="p12 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr12 td270"><P class="p12 ft11">1999</P></TD>
<TD class="tr12 td271"><P class="p29 ft11"><NOBR>1996–99</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td280"><P class="p116 ft11">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr18 td98"><P class="p12 ft11">140</P></TD>
<TD class="tr18 td102"><P class="p12 ft11">146</P></TD>
<TD class="tr18 td273"><P class="p12 ft11">144</P></TD>
<TD class="tr18 td274"><P class="p29 ft11">+ 3 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td280"><P class="p116 ft11">Övriga landet</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p12 ft11">55</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p12 ft11">68</P></TD>
<TD class="tr9 td273"><P class="p12 ft11">66</P></TD>
<TD class="tr9 td274"><P class="p29 ft11">+ 20 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td280"><P class="p116 ft11">Summa</P></TD>
<TD class="tr30 td98"><P class="p12 ft11">195</P></TD>
<TD class="tr30 td102"><P class="p12 ft11">214</P></TD>
<TD class="tr30 td273"><P class="p12 ft11">210</P></TD>
<TD class="tr30 td274"><P class="p29 ft11">+ 8 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td280"><P class="p116 ft11">varav kulturarbetare</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td102"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td273"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td274"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p116 ft11">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p12 ft11">87</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p12 ft11">92</P></TD>
<TD class="tr5 td273"><P class="p12 ft11">90</P></TD>
<TD class="tr5 td274"><P class="p29 ft11">+ 3 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td280"><P class="p116 ft11">Övriga landet</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p12 ft11">21</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p12 ft11">28</P></TD>
<TD class="tr6 td273"><P class="p12 ft11">26</P></TD>
<TD class="tr6 td274"><P class="p29 ft11">+ 24%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td280"><P class="p116 ft11">Summa kulturarb.</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p12 ft11">108</P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p12 ft11">120</P></TD>
<TD class="tr3 td273"><P class="p12 ft11">116</P></TD>
<TD class="tr3 td274"><P class="p29 ft11">+ 7 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td279"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td248"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td270"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td271"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SVT:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999.</P>
<P class="p257 ft0">Det totala antalet medverkande har sjunkit under perioden, från 14 400 personer år 1996 till 12 800 personer år 1999, varav 37 procent var kulturarbetare. SVT skriver i sin public <NOBR>service-redovisning</NOBR> för år 1999 att de stora förändringarna i antalet medverkande kan vara skenbara på grund av redovisningsskäl, t.ex. beroende på att allt fler kulturarbetare engageras utan tillämpning av ovannämnda avtal, och i stället har egna bolag. En annan förklaring till variationerna kan, enligt SVT, vara att när vissa större produktioner görs av andra produktionsbolag så står produktionsbolaget i fråga för engagemang och ersättningar till med- verkande. Därmed syns inte alla medverkande i SVT:s redovisning. Av det totala antalet utomstående medverkande år 1999 stod Stockholms- redaktionerna för 62 procent och regionerna således för 38 procent. För kategorin kulturarbetare var fördelningen 75 respektive 25 procent.</P>
<P class="p83 ft0">Utbetalningarna till utomstående medverkande ökar dock. År 1999 uppgick de till drygt 210 mkr. Mellan 1996 och 1999 har utbetalnings- nivån ökat med åtta procent. Engagemang av utomståendes medverkan i enheterna utanför Stockholm har under perioden ökat med 20 procent.</P>
<P class="p43 ft2">Jag har också ställt frågan till SVT om de medverkandes hemvist. Enligt uppgift från SVT kommer ca 58 procent av de medverkande i programmen från Stockholm, ca 40 procent från övriga landet och 2 procent från utlandet.</P>
<P class="p72 ft0">SVT betalar också ut ersättningar för musikrättigheter till upphovs- rättighetsorganisationerna STIM, IFPI, NCB och SAMI, ersättningar som kommer kompositörer, textförfattare, musikförläggare och artister tillgodo. År 1999 uppgick ersättningarna till 42 mkr, vilket inte ingår i ersättningarna i tabellen ovan. Jämfört med år 1996 har ersättningar av detta slag ökat med ca 5 mkr.</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">192 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Utöver fast anställd personal arbetar ett snabbt växande antal perso- ner inom SVT som visstidsanställda, såväl inom programverksamheten som inom produktionsteknik och administration. Enligt SVT är syftet med projektanställningsformen bl.a. att vidga mångfalden i produktio- nen. Lönekostnaderna för visstidsanställda har ökat med hela 75 procent, från ca 100 mkr år 1996 till 175 mkr år 1999, en ökning som avser drygt 600 personer.</P>
<P class="p174 ft0">I främst nyhets- och faktaprogram förekommer dessutom medverkan av utomstående som inte arvoderas, och som därför inte syns i redovisningen ovan. SVT uppskattar att det rör sig om <NOBR>2–3</NOBR> 000 varje år i nyhetsprogrammen och ca 1 000 i egenproducerade faktaprogram.</P>
<P class="p93 ft13">Sveriges Televisions synpunkter</P>
<P class="p91 ft0">Av den information jag fått från SVT framgår att företaget nyligen intensifierat arbetet med att minska egenproduktionen (självförsörj- ningsgraden), vilket enligt företaget leder till att samarbetet med externa parter kommer att öka. SVT ställer sig därför helt bakom de ambitioner som uttrycks i riktlinjerna om ökat anlitande av utomstående, ökade utläggningar av produktion, samproduktioner, inköp m.m. Samtidigt framhåller SVT att specificerade riktlinjer bör undvikas.</P>
<P class="p181 ft13">Sveriges Radio</P>
<P class="p91 ft0">SR har redovisat svårigheter att uppfylla kravet på att öka utomståendes medverkan i programproduktionen jämfört med år 1996. Enligt SR är det problematiskt att ha år 1996 som utgångspunkt för jämförelser, beroende på att riksdagens beslut om minskning av medelstilldelningen för <NOBR>1995-98</NOBR> ännu inte slagit igenom fullt ut, dvs. SR hade genom sitt sätt att genomföra besparingsarbetet mer pengar för verksamheten år 1996 än 1997 och framåt.</P>
<P class="p45 ft0">Med utomståendes medverkan avses i SR:s redovisning arbetsinsatser av ej vidareanställd personal, t.ex. skådespelare, musiker, journalister, författare och produktionsbolag. Även kostnader för musikrättigheter är inkluderat (vilket inte gäller för SVT).</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">193</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 7.5. </SPAN>Utomståendes medverkan i SR <NOBR>1996-1999,</NOBR> Kostnad i mkr i 1999 års prisnivå.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p322 ft11">Kulturar-</P></TD>
<TD class="tr7 td281"><P class="p323 ft11">Projektan-</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p22 ft11">Övrig</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p324 ft11">Program-</P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p292 ft11">Musik-</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p288 ft11">Summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p325 ft11">betare.</P></TD>
<TD class="tr5 td281"><P class="p246 ft11">ställda.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p38 ft11">medverkan</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p324 ft11">inköp</P></TD>
<TD class="tr5 td215"><P class="p292 ft11">rättigheter</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td195"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td216"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td42"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td217"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td154"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td198"><P class="p12 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr18 td36"><P class="p322 ft11">45</P></TD>
<TD class="tr18 td281"><P class="p323 ft11">74</P></TD>
<TD class="tr18 td65"><P class="p326 ft11">39</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p324 ft11">17</P></TD>
<TD class="tr18 td215"><P class="p292 ft11">85</P></TD>
<TD class="tr18 td150"><P class="p289 ft11">260</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td198"><P class="p12 ft11">1997</P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p322 ft11">43</P></TD>
<TD class="tr9 td281"><P class="p323 ft11">59</P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p326 ft11">38</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p324 ft11">20</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p292 ft11">91</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p289 ft11">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td198"><P class="p12 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p322 ft11">40</P></TD>
<TD class="tr9 td281"><P class="p323 ft11">56</P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p326 ft11">38</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p324 ft11">20</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p292 ft11">91</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p289 ft11">244</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><P class="p12 ft11">1999</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p322 ft11">38</P></TD>
<TD class="tr5 td281"><P class="p323 ft11">60</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p326 ft11">42</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p324 ft11">14</P></TD>
<TD class="tr5 td215"><P class="p292 ft11">91</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p289 ft11">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td195"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td55"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td282"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td216"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td42"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td217"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td154"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SR:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999.</P>
<P class="p257 ft0">Även SR betalar ut betydande summor för utomståendes medverkan, totalt betalades 245 mkr ut under 1999. Kostnaderna för utomstående medverkan har dock minskat kontinuerligt med sammanlagt 15 mkr mellan 1996 och 1999.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Minskningen gäller även den lokala produktio- nen där kostnaderna för utomstående sjunkit från 32,5 mkr 1996 till 28 mkr 1999. Dock har den lokala produktionens andel i rikskanalerna vad gäller utomståendes medverkan ökat något, dvs. minskningen har inte varit lika utbredd där som totalt inom SR.</P>
<P class="p86 ft0">Resurserna för utomståendes medverkan utgör drygt 13 procent av SR:s totala omslutning. Ersättning till musikerna i Sveriges Radios symfoniorkester, som är fast anställd personal, utgår därutöver till 43 miljoner kronor. Värt att notera är att det därutöver förekommer ett mycket stort antal deltagare i programmen, där ingen ersättning utgår, t.ex. expert- och intervjumedverkan (se också kap. 6).</P>
<P class="p93 ft13">Sveriges Radios synpunkter</P>
<P class="p91 ft0">Inom radiobranschen finns, enligt SR, inte tillgång till fristående pro- duktionsbolag på samma sätt som på <NOBR>TV-området.</NOBR> Däremot har SR bland sina anställda åtskilliga personer som använder radion som konstnärligt uttrycksmedel, t.ex. dramaturger, musiker, körsångare, regissörer och vissa producenter samt tekniker med specialkunskaper. Någon arbetsmarknad utanför SR för personer med denna speciella radioinriktning finns enligt SR inte. SR redovisar en ambition att ytter- ligare öka såväl omfattningen av utomståendes medverkan som andelen</P>
<P class="p282 ft32"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>Om kostnaderna för musikrättigheter undantas från utomståendes medverkan (vilket gäller för SVT) blir minskningen av resurserna för utomståendes medverkan 20 mkr under perioden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">194 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">inköp och produktionsutläggningar, men konstaterar att sådana ambi- tioner inte kan mötas inom nuvarande medelsram. SR anför att en ökad prioritering av utomstående medverkan inom ramen för nuvarande resurser i realiteten skulle få negativa effekter på andra prioriterade programområden som <NOBR>nyhets-,</NOBR> aktualitets- och samhällsprogram.</P>
<P class="p107 ft2">SR hävdar att det också har varit särskilt svårt att genomföra den 11- procentiga besparingen <NOBR>1995-1998</NOBR> med företagets organisationsform, präglad av småskalighet med många geografiskt spridda resultatenheter.</P>
<P class="p72 ft0">SR anser att den nuvarande modellen med ett krav relaterat till ett visst årtal under tillståndsperioden ger uttryck för en brist på tillit till att SR självt är kapabelt att ta sitt kulturpolitiska ansvar. SR anser därför att det i ett nytt sändningstillstånd vore bättre att betona vikten av utomståendes medverkan i mer generella termer, utan att kvantifiera nivån på omfattningen.</P>
<P class="p99 ft13">Sveriges Utbildningsradio</P>
<P class="p182 ft0">Inom UR ges utomstående medverkan en mycket vid definition, här ingår alla externa intag i företaget, inkl. administrativ personal, vikarier m.fl. I detta avsnitt redovisas utomstående medverkan i den avgiftsfinansierade delen, dvs. inte den del som avser UR:s affärsdrivande verksamhet.</P>
<P class="p109 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 7.6. </SPAN>Utomståendes medverkan i UR <NOBR>1996-1999,</NOBR> mkr i 1999 års prisnivå.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr12 td188"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td98"><P class="p12 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr12 td99"><P class="p12 ft11">1997</P></TD>
<TD class="tr12 td99"><P class="p12 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p12 ft11">1999</P></TD>
<TD class="tr12 td187"><P class="p231 ft11"><NOBR>1996–1999</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td190"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td95"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td95"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td189"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p116 ft11">Medverkande</P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p12 ft11">20,6</P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p12 ft11">24,7</P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p12 ft11">23,6</P></TD>
<TD class="tr10 td100"><P class="p12 ft11">34,6</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p116 ft11">Musikrättigheter</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p12 ft11">1,7</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">1,8</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p12 ft11">1,8</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p12 ft11">1,9</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td188"><P class="p116 ft11">Totalt</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p12 ft11">22,3</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">26,5</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p12 ft11">25,4</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p12 ft11">36,5</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p118 ft11">+ 60%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td190"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td95"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td95"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td189"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>UR:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999, bearbetning</P>
<P class="p257 ft0">Kostnaderna för utomstående medverkan inom UR har under till- ståndsperioden ökat med 14 mkr. Detta innebär en ökning av andelen utomstående i programverksamheten med 60 procent under perioden <NOBR>1996–99.</NOBR> Förklaringen till den kraftiga ökningen, som främst skett mellan 1998 och 1999, är bl.a. att programverksamheten tillförts ökade resurser, vilket lett till en ökning av framför allt <NOBR>TV-produktion</NOBR> som till stor del skett med utomståendes medverkan. Resursförstärkningen sam- manhänger, enligt UR, med att resurser kunnat frigöras när bespa- ringskravet för perioden <NOBR>1995–1998</NOBR> upphörde.</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">195</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p327 ft2">UR bedömer inte att kravet på en ökad utomståendes medverkan hindrar företaget från att bedriva en effektiv verksamhet.</P>
<P class="p272 ft41"><SPAN class="ft41">7.2.4</SPAN><SPAN class="ft42">Utläggningar av produktionsuppdrag m.m.</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">När det gäller frågan om SVT:s utläggningar av produktionsuppdrag, samproduktioner och inköp av färdiga program från filmare i Sverige tillämpades kvoteringsinstrumentet redan i 1986 års avtal. Moderbolaget gavs då rätt att försöksvis pröva kvotering av medelstilldelningen till SVT. Omfattningen av produktionssamarbeten med producenter utanför SVT skulle ligga på minst den nivå som gällt för budgetåret 1982/83, dvs. ca 45 miljoner kronor.</P>
<P class="p45 ft0">Inför 1992 års avtal anfördes att ”med tanke på den centrala ställning som public <NOBR>service-företagen</NOBR> har på produktionsmarknaden är det angeläget att man stimulerar uppbyggnaden av den fria produktions- marknad som nu har etablerats”. Det skulle ankomma på styrelser och företagsledningar att vidta sådana åtgärder att syftet med villkoret upp- fylldes (att omfattningen av frilansmedverkan skulle hålla en jämn och hög nivå). Uttryckliga kvoteringsvillkor ansågs därmed inte längre vara nödvändigt.</P>
<P class="p174 ft22">I SVT:s nuvarande sändningstillstånd framgår att SVT under till- ståndsperioden skall <SPAN class="ft99">öka antalet utläggningar av produktionsuppdrag, samproduktioner och inköp av färdiga program producerade av perso- ner bosatta i Sverige</SPAN>.<SPAN class="ft100">2 </SPAN>I propositionen anförs att SVT har en central ställning när det gäller att som uppdragsgivare utveckla en bred kom- petens och en mångfald av kreativa insatser inom den fristående pro- duktionsindustrin, bl.a. beroende på storleken av företagets resurser och kraven på bredd och djup i programverksamheten. Varken SR eller UR har motsvarande krav i sitt sändningstillstånd.</P>
<P class="p86 ft0">SVT har sedan 1 juli 1998 också tilldelats särskilda medel för ”kvalificerad produktion av <NOBR>TV-program”.</NOBR> Medlen, som avser pro- gramproduktion av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och unga, har utgått med 37,5 mkr för 1998 och därefter med 75 mkr per år. Syftet med satsningen har enligt regering och riksdag varit att ”SVT:s ambitionsnivå för produktion av kvalitetsprogram skall höjas”. I regeringens beslut om tilldelning av medlen framgår att de ”till sina</P>
<P class="p222 ft32"><SPAN class="ft31">2 </SPAN>EU:s <NOBR>TV-direktiv</NOBR> föreskriver att minst 10 procent av sändningstiden eller programbudgeten skall utgöras av program av europeiskt ursprung som har framställts av självständiga producenter. I vissa länder är kraven högre ställda, t.ex. i Storbritannien och Nederländerna där BBC och NOS förväntas lägga 25 procent av produktionen på utomstående producenter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">196 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">väsentligaste delar skall användas till att ytterligare skapa förutsätt- ningar för utläggningar av produktionsuppdrag samt för samarbetspro- jekt med fria filmare och producenter”.</P>
<P class="p319 ft13">Sveriges Television</P>
<P class="p94 ft0">Omfattningen av fristående producenters och produktionsbolags insatser i SVT:s programverksamhet redovisas med företagets betalningar för utläggningar, samproduktioner och köp av svenska visningsrätter. Gränsen mellan de tre kategorierna är inte absolut, varför den totala volymen är avgörande.</P>
<P class="p192 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 7.7. </SPAN>SVT:s samarbete med utomstående svenska producenter, mkr i 1999 års prisnivå.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr12 td283"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td127"><P class="p12 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr12 td186"><P class="p12 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr12 td248"><P class="p12 ft11">1999</P></TD>
<TD class="tr12 td259"><P class="p19 ft11"><NOBR>1996–1999</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td284"><P class="p116 ft11">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr18 td122"><P class="p37 ft11">89</P></TD>
<TD class="tr18 td72"><P class="p38 ft11">82</P></TD>
<TD class="tr18 td102"><P class="p37 ft11">127</P></TD>
<TD class="tr18 td261"><P class="p254 ft11">+ 43 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td284"><P class="p116 ft11">varav</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td284"><P class="p116 ft11">Produktionsutläggningar</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p37 ft11">58</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p38 ft11">27</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p37 ft11">57</P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p254 ft11">- 2 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td284"><P class="p116 ft11">Samproduktioner</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p37 ft11">18</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p38 ft11">29</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p37 ft11">30</P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p254 ft11">+ 67 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td284"><P class="p116 ft11">Förvärv</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p37 ft11">13</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p38 ft11">26</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p37 ft11">39</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p254 ft11">+ 200 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td284"><P class="p116 ft11">Övriga landet</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p37 ft11">43</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p38 ft11">45</P></TD>
<TD class="tr17 td102"><P class="p37 ft11">77</P></TD>
<TD class="tr17 td261"><P class="p254 ft11">+ 79 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td284"><P class="p116 ft11">varav</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td284"><P class="p116 ft11">Produktionsutläggningar</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p37 ft11">16</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p38 ft11">18</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p37 ft11">39</P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p254 ft11">+ 144 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td284"><P class="p116 ft11">Samproduktioner</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p37 ft11">15</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p38 ft11">18</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p37 ft11">28</P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p254 ft11">+ 86 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td284"><P class="p116 ft11">Förvärv</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p37 ft11">12</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p38 ft11">9</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p37 ft11">10</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p254 ft11">- 20 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td284"><P class="p116 ft11">Totalt</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p37 ft11">132</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p38 ft11">127</P></TD>
<TD class="tr17 td102"><P class="p37 ft11">204</P></TD>
<TD class="tr17 td261"><P class="p254 ft11">+ 54 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td283"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td127"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td186"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td248"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td259"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SVT:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 1999.</P>
<P class="p257 ft0">År 1999 ökade utbetalade ersättningar kraftigt, till drygt 200 mkr. Under perioden <NOBR>1996-1999</NOBR> innebär detta en ökning med 54 procent. Ökningen har varit störst i regionerna med 79 procent. Även räknat i antal sända timmar har ökningen varit stor, ca 50 procent under perioden. Den största delen av ökningen på detta område kan hänföras till de särskilda kvalitetsmedel om 75 mkr per år som SVT fått från och med den 1 juli 1998.</P>
<P class="p45 ft2">Även här kan stora förändringar mellan åren, enligt SVT, förklaras av att enskilda större kostsamma dramaproduktioner lagts på utom- stående producenter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">197</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Av den information jag fått från SVT framgår att ca 60 procent av SVT:s samarbetspartners finns i Stockholmsområdet och ca 40 procent i övriga landet. Av de produktionsbolag som levererade tjänster för mer än en miljon kronor 1999 kommer dock den absoluta merparten, ca 70 procent, från Stockholmstrakten.</P>
<P class="p93 ft13">Särskilt om kvalitetsmedel</P>
<P class="p91 ft0">Kvalitetsmedlen har fördelats i särskild ordning till olika program- projekt. Ungefär två tredjedelar av medlen har använts till produk- tionsutläggningar och samproduktioner, vilket får stort genomslag i de siffror som redovisas ovan. Hälften av programmen produceras, enligt SVT, i Stockholm och hälften i regionerna, främst regionerna Syd och Väst.</P>
<P class="p45 ft0">Hälften av medlen har använts till dokumentärer av olika slag, en tredjedel har gått till drama/långfilm och resterande medel till program för barn och unga. Som framgår ovan har kvalitetsmedlen lett till en kraftig ökning av samarbeten med utomstående producenter och förvärv av program.</P>
<P class="p93 ft13">SVT:s synpunkter</P>
<P class="p94 ft0">SVT:s synpunkter när det gäller produktionsutläggningar sammanfaller med vad jag redovisat tidigare om utomståendes medverkan. SVT:s strävan är att minska graden av egenproduktion, vilket, enligt företaget, kommer att leda till att en större del av produktionen görs av fristående producenter och produktionsbolag.</P>
<P class="p43 ft0">SVT påpekar emellertid att förutsättningarna för att bygga program- utbudet på extern medverkan i form av samproduktioner, utläggningar och inköp varierar mellan olika programkategorier. För programområden som Nyheter, Sport och Fakta anses det nödvändigt att ha en hög självförsörjningsgrad, dvs. egenproduktion. För programområden som Fiktion och Nöje är däremot samarbete med fristående producenter naturligt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">198 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">7.2.5</SPAN><SPAN class="ft42">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Radio och TV i allmänhetens tjänst har en viktig roll i det svenska medielandskapet på alla nivåer. Även om den nationella nivån är den enskilt mest uppmärksammade och konkurrensen där är mest omfat- tande, så är public <NOBR>service-företagens</NOBR> bidrag till mångfalden, relativt andra medieföretag, ofrånkomligen störst genom att hela landet kan speglas och representeras och att människor från hela landet deltar i programverksamheten på lokal och regional nivå. Public <NOBR>service-före-</NOBR> tagens decentraliserade organisation utgör en förutsättning för detta.</P>
<P class="p45 ft0">Det moderna Sverige är inte en centralistisk enhetsstat. Tvärtom är Sverige ett allt mera mångkulturellt samhälle med ett påtagligt, och i viss utsträckning växande, lokalt och regionalt självstyre. Public service- företagen bör ges en god förmåga att kunna upphäva lokala och regionala mediemonopol på en marknad som i allt större utsträckning domineras av ett fåtal aktörer. Detta gäller inte minst på de lokala marknaderna, där situationen på tidningsmarknaden slår hårt. Endast på ett par utgivningsorter i landet kan konkurrensläget sägas vara jämt mellan olika tidningsägare. Bara på femton utgivningsorter i landets 289 kommuner är det fler än en ägare som utger tidningar. Tendensen på senare år är att andratidningarna får det allt svårare. De lokala radionyheter som förekommer i den kommersiella lokalradion är i många fall av blygsam omfattning och sker i flera fall i samverkan med tidningen på orten.</P>
<P class="p83 ft0">Det är viktigt att den regionala och lokala organisationen har till- räckliga resurser för att mångfalden, både vad gäller lokal representation i riksutbudet och mångfalden i bevakning m.m. på den regionala och lokala nivån, skall främjas. En decentralisering av viktiga besluts- funktioner runt om i landet borgar för ett reellt medbestämmande i pro- gramproduktionen. Dessutom bör public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> omfattande resurser och uppdrag kunna stimulera den fria produk- tionsmarknaden i olika delar av landet. Bl.a. därför skall även produk- tion på regional och lokal nivå ske genom ökat anlitande av fria produ- center.</P>
<P class="p86 ft2">Jag kan konstatera att de särskilda krav som statsmakterna ställt på programföretagen i stor utsträckning efterlevs.</P>
<P class="p328 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Kravet att 55 procent av allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm uppfylls under perioden </SPAN><NOBR>1996–1999</NOBR> av både SR och SVT.</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Kravet att öka utomståendes medverkan under perioden uppfylls av SVT och UR, medan SR:s resurser för detta minskar.</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Kravet på SVT att öka utläggningar av produktion, samproduktioner och inköp av svenska program uppfylls genom en kraftig ökning av resurser, till stor del beroende på de särskilda kvalitetsmedlen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">199</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">Att SR ännu inte lyckats öka andelen utomståendes medverkan under tillståndsperioden förklaras enligt företaget av för lite resurser totalt sett. Jag har förståelse för SR:s förklaring att den elvaprocentiga besparingen på företaget under perioden <NOBR>1995–1998</NOBR> fått negativa konsekvenser, men företaget har samtidigt varit medvetet om den prioritering som regering och riksdag har gjort. Andelen utomståendes medverkan har sjunkit under samtliga de första tre åren av nuvarande tillståndsperiod. SR förklarade tidigt för regering och riksdag att företaget skulle få problem med utomstående medverkan, särskilt mot bakgrund av att jäm- förelseåret kom att bli år 1996. Jag kan dock konstatera att företaget i sitt budgetunderlag för år 1998 (lämnades i mars 1997) uttalade att man avsåg öka utomståendes medverkan under tillståndsperioden fram till år 2001. SR är ensamt bland de tre företagen om att hävda att en ytterligare ökning inte går att genomföra med nuvarande resursnivå. Jag konstaterar att SR under åren 2000 och 2001 har möjlighet att öka andelen utomståendes medverkan för att nå upp till villkoren i sänd- ningstillståndet.</P>
<P class="p299 ft0">Generellt kan jag konstatera att public <NOBR>service-företagen</NOBR> över tid framgångsrikt har lyckats fördela produktion från Stockholm till dist- rikten. Public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> är en decentraliserad organisation, även om stora andelar av resurserna fortfarande finns i Stockholm. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> är också några av landets absolut största arbets- och uppdragsgivare inom kulturområdet och radio- och TV- området i stort.</P>
<P class="p49 ft0">Ett av argumenten för att programföretagen i huvudsak skall ha fri bestämmanderätt i organisationen av verksamheten har varit att den praktiska ledningsfunktionen inte bör föras upp på regerings- och riks- dagsnivå. För att formulera precisa krav som skall gälla för en hel till- ståndsperiod krävs god kännedom om de praktiska förutsättningarna inom respektive företag. Den principiella inställningen har varit att det är styrelsernas och företagsledningarnas sak att utifrån de allmänna riktlinjer som anges i villkor och i förhållande till övrigt utbud på radio- och <NOBR>TV-områdena</NOBR> bestämma den närmare inriktningen av pro- gramverksamheten.</P>
<P class="p50 ft0">Kvotering är en trubbig metod. Programformer och programpro- duktion utvecklas och förändras ständigt. Det är svårt att formulera en rimlig nivå på kvoteringen av den verksamhet man vill förändra. För hårt drivna krav på exempelvis utläggningar kan riskera att leda till att det blir svårt att i praktiken tillämpa eller leva upp till andra delar av public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR></P>
<P class="p56 ft2">De villkor som formuleras beträffande företagens inre organisation bör vara så utformade att organisatoriska förändringar som motiveras av</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">200 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">utvecklingen på medieområdet och ett effektivt resursutnyttjande inte hindras.</P>
<P class="p51 ft0">Samtidigt visar genomgången ovan att det i mångt och mycket handlar om att utarbeta bra system att redovisa resultat som belyser relevanta frågeställningar om verksamhetens organisation. Företagen bör därför även fortsatt redovisa såväl hur resurser och personal som andel av den totala produktionen fördelas mellan olika delar av landet. En sådan redovisning kan med fördel också innefatta uppgifter som beskriver fördelningen av produktionsresurser generellt inom företagen och vad som kännetecknar exempelvis de utomstående medverkande som deltar i programföretagens verksamhet. Företagens redovisning i övrigt avseende de frågor som jag behandlar här bör kunna förbättras och förtydligas. Frågan om hur redovisningen kan ges den mest ända- målsenliga utformningen bör kunna hanteras i samförstånd mellan regeringen och programföretagen i arbetet med att formulera de närmare riktlinjerna i sändningstillstånd och anslagsvillkor inför kommande tillståndsperiod.</P>
<P class="p50 ft0">Att välja just sista året i en tillståndsperiod som jämförelsepunkt för en ökning av en viss verksamhet har sina sidor. Å ena sidan krävs någon referenspunkt och då kan sista året vara ett naturligt val. Å andra sidan bör det jämförelseår man väljer representera ett ”normalår”. Om man inte vill knyta jämförelsen till ett specifikt år kan man välja att jämföra med ett genomsnitt under hela föregående tillståndsperiod. Min uppfattning är att regering och riksdag bör vara uppmärksamma på det faktum att valet av utgångspunkt för ett krav på ökade insatser får olika betydelse för de tre företagen beroende på varje företags förutsättningar. I den mån särskilda krav skall ställas kan det därför behöva tas hänsyn till företagens olika förutsättningar.</P>
<P class="p329 ft2">Vid samtal med företrädare för programföretagen på regional och lokal nivå framstår det som klart att kravet på att en viss andel av all- mänproduktionen skall ske utanför Stockholm har betydelse. Även om mitt underlag inte bygger på ett omfattande intervjumaterial är min bestämda uppfattning att statsmakterna även fortsatt behöver markera vikten av en fortsatt hög andel lokal och regional närvaro i public ser- <NOBR>vice-företagens</NOBR> verksamhet.</P>
<P class="p51 ft0">Jag har inte prövat att föreslå radikalt ändrade villkor. Som jag ser det finns dock anledning att markera att den nuvarande decentraliserade organisationen, både vad gäller dess andel av produktionen och företagens resurser, minst bör upprätthållas. Att det allmänna ställer upp vissa villkor är viktigt för att motverka centralisering.</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">201</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">7.3</SPAN><SPAN class="ft29">Nyhetsverksamheten inom SVT</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Det hittillsvarande sättet att organisera nyhetsverksamheten inom SVT går tillbaka på 1966 års riksdagsbeslut att inrätta en andra <NOBR>TV-kanal</NOBR> och de uttalanden som då gjordes om att det från opinionsbildningens synpunkt var önskvärt med en långtgående spridning av nyhetsurval, analyser och kommentarer. En övergripande tanke med hela tvåkanals- reformen var de möjligheter till ett system med stimulerande tävlan mellan kanalerna för att främja mångfalden som då öppnades.</P>
<P class="p45 ft0">Riksdagen beslutade såväl 1978 (avtalsperioden <NOBR>1979–1986)</NOBR> som 1986 (avtalsperioden <NOBR>1986–1992)</NOBR> att SVT skulle ha två från varandra fristående nyhetsredaktioner. Inför beslut om 1993 års avtal (avtals- perioden <NOBR>1993–1996)</NOBR> anförde föredraganden att det ökade nyhetsutbud som fanns tillgängligt genom TV4 ännu inte nått sådan täckning att det motiverade en minskning av SVT:s nyhetsuppdrag. Kravet på separata nyhetsredaktioner kvarstod därför. Föredraganden anförde emellertid följande: ”Eftersom jag framför allt tänker på redaktionerna i deras funktion vad gäller nyhetsurval, analyser och kommentarer, innebär vad jag nu sagt att det ändå bör vara möjligt med ett samarbete mellan de två kanalernas nyhetsredaktioner. Det kan exempelvis röra sig om gemensamt utnyttjande av utrikeskorrespondenter eller samutnyttjande av personal för att i ett sammanhang utföra uppdrag för olika nyhetsredaktioner.” (prop. 1991/92:140 s. <NOBR>61–62.).</NOBR></P>
<P class="p83 ft0">I anslagsvillkoren för SVT föreskriver regeringen att <SPAN class="ft13">SVT skall ha två självständiga nyhetsredaktioner och att även </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">text-TV</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> skall ha en separat redaktion</SPAN>. I propositionen inför beslutet förs inga ytterligare resonemang om motiven för dessa krav (prop. 1995/96:161).</P>
<P class="p330 ft0">I både SR:s och SVT:s sändningstillstånd stadgas dessutom att ”<SPAN class="ft13">nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall utgå från olika per- spektiv, så att händelserna inte ensidigt värderas från Stockholms utgångspunkter</SPAN>”. För SVT:s del skriver regeringen att andelen nyhets- inslag som producerats i distrikten ökat under den senaste tioårsperio- den. ”Detta är en glädjande utveckling som bör fortsätta” (prop. s. 78– 79). Vidare: ”För att säkerställa den nödvändiga perspektivförskjut- ningen måste SVT under tillståndsperioden fortsätta att vidta åtgärder av såväl organisatoriskt som annat slag. Dessa skall innefatta utlokalisering från Stockholm av redaktioner eller kvalificerade beslutsfunktioner inom samhällsbevakningen. Distriktens resurser för nyheter och samhällsbevakning skall fortsatt förstärkas (prop. s. 79)”.</P>
<P class="p83 ft0">SVT har vid flera tillfällen framfört önskemål om att kvalitativt kunna förstärka sin nyhetsverksamhet och samtidigt uppnå samord- ningsvinster, något som länge ansågs kunna uppnås genom en samman-</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">202 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">slagning av nyhetsredaktionerna (bl.a. inför riksdagens beslut 1994 om besparingar på public <NOBR>service-verksamheten;</NOBR> se 1994/95:KrU26, s. 15).</P>
<P class="p72 ft0">Under 1999 gjordes på uppdrag av SVT:s styrelse en intern utredning som kom fram till ett förslag om en omorganisation av SVT:s nyhetsverksamhet. Det förslaget ligger till grund för den omorganisation som nu sker i företaget. I det följande ges en översiktlig beskrivning av den nya organisationen. Därefter redogörs för de motiv och argument SVT anför för den nya organisationen och på vilket sätt SVT anser att syftena bakom statsmakternas reglering ändå kan nås.</P>
<P class="p106 ft41"><SPAN class="ft41">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft42">Omorganisation av SVT:s nyhetsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Sedan kravet på två nyhetsredaktioner infördes har omvärlden, enligt SVT, förändrats på ett avgörande sätt, inte minst genom den tekniska utvecklingen. Grunden för en fungerande organisatorisk uppdelning av nyhetsverksamheten blir därmed inte i första hand den plattform där de sänds. Samma nyheter kan i digital form publiceras på många olika plattformar; i någon <NOBR>TV-kanal,</NOBR> på Internet eller på annat sätt. Dessutom innebär tillkomsten av SVT24 att ytterligare en självständig nyhets- redaktion nu finns inom SVT.</P>
<P class="p45 ft0">SVT anser att det i längden är omöjligt att kunna upprätthålla kva- liteten i verksamheten med en självförsörjning av resurser på varje redaktion. Nuvarande ordning innebär ett dubbelarbete som långt ifrån alltid är journalistiskt motiverat. Dessutom pekar SVT på att den tek- niska utvecklingen leder till att det i dag finns helt andra möjligheter än tidigare att arbeta enkelt och rationellt inom företaget. Genom datorise- ringen kan SVT:s olika nyhetsredaktioner dela på grundmaterialet för nyhetsbevakning, enskilda medarbetare kan få en överblick över hela nyhetsverksamheten, vilket sammantaget bedöms leda till att mer kraft och energi kan ägnas åt den egentliga journalistiska verksamheten.</P>
<P class="p86 ft0">SVT:s styrelse har därför beslutat om en förändring av SVT:s nyhetsorganisation. Omorganisationen innebär att en central <SPAN class="ft13">nyhetsdesk </SPAN>inrättas som en gemensam samordnings- och bokningscentral för olika funktioner. Nyhetsdesken har dock inte ansvar för några egna sänd- ningar. Från nyhetsdesken kommer de olika nyhetsredaktionerna inom SVT att hämta de resurser som behövs för att utföra de olika nyhets- uppdrag redaktionerna har. Till nyhetsdesken knyts produktionspersonal och reportrar, översättare, arkiv och grafik, m.fl. Även utrikeskor- respondenterna knyts dit. Varje nyhetsredaktion för de olika programmen i SVT, t.ex. Aktuellt och Rapport, kommer dock att behålla ett antal nyckelmedarbetare, bl.a. ansvarig utgivare, redaktörer, programledare, kommentatorer och planerare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">203</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Omorganisationen innebär alltså, enligt SVT, inte någon förändring av principen om självständiga nyhetsredaktioner inom SVT, men där- emot en kraftig förändring mot ett gemensamt resursutnyttjande. SVT pekar på att detta arbetssätt även tillämpas av BBC, där samarbetet dessutom inkluderar BBC Radio.</P>
<P class="p43 ft0">Utgångspunkterna för den aktuella omorganisationen är att förbättra nyhetsservice och nyhetsberedskap samt stärka SVT:s förmåga till granskning och fördjupning. Dessutom menar SVT att det nu föreslagna arbetssättet kommer att öka snabbheten i nyhetsförmedlingen. Ett annat viktigt argument är de rationaliseringsvinster som en samordning av SVT:s totala resurser för nyheter förväntas ge. Genom att tydligare än i dag definiera redaktionernas självständighet i termer av eget nyhetsurval, egna analyser och självständiga kommentarer skapas, enligt SVT, bättre förutsättningar för en mångfald och spegling av hela landet.</P>
<P class="p155 ft0">SVT anser att kravet på två separata nyhetsredaktioner framstår som allt mer obsolet i ljuset av utvecklingen av nyhetsverksamhet i konkur- rerande kanaler och medieverksamheten generellt. Att kravet kvarstår skapar, enligt SVT, osäkerhet om vilka förändringar företaget kan göra för att skapa en effektivare och mer modern nyhetsverksamhet.</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft42">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Nyhetsverksamheten inom public <NOBR>service-företagen</NOBR> är en central del av programverksamheten. Nyhetsprogrammen upptar en stor del av pro- gramföretagens sändningstid. Sändningarna når hela befolkningen och stora delar av befolkningen tar också del av programmen flera gånger i veckan. Undersökningar visar att förtroendet i stor utsträckning hänger samman med företagens trovärdighet och pålitlighet, särskilt inom pro- gramområden som nyheter och samhälle. De två mest använda nyhets- programmen bland alla etermedier är Rapport och Aktuellt (se kap. 5).</P>
<P class="p45 ft0">Regleringen från riksdag och regering syftar till att nyhetsverksam- heten skall vara organiserad så att en reell mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kan bli verklighet. Samtidigt finns en frihet för företagens styrelser och ledningar att, utifrån de allmänna målen med verksamheten och det regelverk som finns, bedriva verksamheten så att angivna syften uppfylls.</P>
<P class="p45 ft0">Det är, enligt min mening, viktigt att programföretagen i allmän- hetens tjänst kan anpassa sig till det förändringstryck som den förän- derliga mediesituationen medför och organisera sin verksamhet på det mest effektiva sättet. Samtidigt skall verksamheten uppfylla de grund- läggande syften som public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> bygger på, vilket bl.a. innebär ett behov av stor öppenhet om viktiga förändringar i verksam-</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">204 </SPAN>Organisation</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">hetens inriktning. Public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> har alltid inneburit en rad svåra balansgångar mellan olika intressen. Avvägningen mellan en ekonomiskt rationell organisation och mångfald i perspektiv m.m. är naturligtvis en sådan balansgång.</P>
<P class="p47 ft0">En annan omständighet som bör beaktas är den som rör konkurrens- situationen när det gäller nyhetsverksamhet, främst i TV. När stats- makterna första gången formulerade kravet att SVT skall ha två själv- ständiga nyhetsredaktioner var SVT ensamt i Sverige om att sända nyheter i TV. Det var i den situationen rimligt att de två <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> skulle vara utrustade med var sin självständig och fullt utrustad redak- tion för att skapa förutsättningar för en mångfald i nyhetsurval, analys och kommentarer.</P>
<P class="p49 ft0">Sedan början på <NOBR>1990-talet</NOBR> har konkurrenssituationen på hela mediemarknaden hårdnat. I dag kan stora delar av Sveriges befolkning ta emot ett stort antal <NOBR>TV-kanaler,</NOBR> varav flera sänder någon form av nyheter. Det är dock värt att påminna om att en tredjedel av landets befolkning fortfarande endast har tillgång till tre <NOBR>TV-kanaler,</NOBR> SVT1, SVT2 och TV4 och att nyhetsverksamheten i flertalet andra kanaler dessutom är av begränsad omfattning.</P>
<P class="p49 ft0">När det gäller nyhetsverksamheten inom SVT har statsmakterna ansett, normalt i bred politisk enighet, att värdet av mångfald i nyhets- värdering, perspektiv och urval är så viktigt att det motiverat särskild reglering i form av kravet på två självständiga nyhetsredaktioner.</P>
<P class="p56 ft0">Frågan är i vilken grad dessa grundläggande syften kan uppfyllas även med en förändrad organisation. Enligt min mening är inte anslags- villkoret i sig det viktiga. Även om det skulle strykas är grundambi- tionerna om mångfald bakom de villkor regering och riksdag ställt lika viktiga i dag som i en tid då SVT var ensamt på <NOBR>TV-området.</NOBR> Allt talar därför enligt min mening för att SVT även i framtiden, oavsett villkorens utformning och nyhetsverksamhetens organisationsform, måste hävda en vidsträckt yttrandefrihet och mångfald i verksamheten och att avgörande beslut om nyhetsvärdering, urval m.m. inte samlas på få händer.</P>
<P class="p50 ft0">Jag kan konstatera att SVT:s styrelse nu fattat ett beslut om att genomföra en omorganisation av nyhetsverksamheten där de viktigaste motiven är att stärka den gemensamma planeringen och samordningen, öka inslaget av granskning och fördjupning, tydligare definiera redak- tionernas självständighet för att garantera mångfald samt att använda tillgängliga resurser så rationellt som möjligt. Detta är naturligtvis ambitioner som ligger väl i linje med uppdraget.</P>
<P class="p58 ft2">Det är dock väsentligt att noga följa upp den nya organisationens verksamhet och att SVT redogör för i vilken mån den nya organisationen lever upp till de syften som ligger bakom omorganisationen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td266"><P class="p9 ft13">Organisation <SPAN class="ft0">205</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft0">De samordningsvinster som SVT anser sig kunna göra genom sam- manslagningen av gemensamma resurser för nyhetsverksamheten bör nu kunna användas till en ökad satsning på fördjupande insatser i nyhets- och samhällsjournalistiken. En sådan satsning bör även kunna komma den regionala verksamheten till del, vilket också är något som förutsatts i förarbetena inför nuvarande tillståndsperiod. Som jag framhållit i andra delar av detta betänkande är en av public <NOBR>service-företagens</NOBR> viktigaste funktioner att bidra till mångfald där lokala och regionala mediemonopol annars skulle uppstå. Detta gäller inte minst nyhetsverksamheten.</P>
<P class="p50 ft0">Jag bedömer att verksamheten kan klara att uppfylla kravet på mångfald i nyhetsvärdering, urval och nyhetsförmedling, samtidigt som den kan organiseras på ett sätt som stärker företagets samlade nyhets- verksamhet och leder till ett effektivare resursutnyttjande. Kravet i anslagsvillkoret kan därför tas bort.</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">8 Utbildningsprogram i radio och TV</P>
<P class="p81 ft28"><SPAN class="ft28">8.1</SPAN><SPAN class="ft29">Inledning</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Sveriges Utbildningsradio AB (UR) har i uppdrag att producera utbild- ningsprogram för radio och TV i allmänhetens tjänst. Med en omsättning på drygt 305 mkr och med 285 anställda är UR det minsta företaget inom public servicesfären. Intäkterna kommer huvudsakligen från TV- avgifter, ca 260 mkr, men UR får också betydande intäkter, ca 40 miljoner kronor, från affärsdrivande sidoverksamheter. Dessutom får UR ett statsanslag på ca 5 mkr för kompetensutveckling av lärare.</P>
<P class="p45 ft0">UR har egen sändningsrätt men utnyttjar sändningstid i SR:s och SVT:s kanaler. UR:s sändningstillstånd liknar i många avseenden SVT:s och SR:s sändningstillstånd exempelvis när det gäller krav på opartiskhet och saklighet samt krav på program för funktionshindrade och minoriteter. Tillståndet skiljer sig främst genom att det anger ett antal områden inom vilka UR skall göra program: förskola, ungdoms- skola, högskola och vuxenutbildning. Programmen skall främst inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de utbildningsinsatser som görs av andra inom dessa utbildningsområden. Programmen skall utformas så att de i skälig omfattning tillgodoser olika utbildningsbehov och intressen hos befolkningen. Användarna skall även ges möjligheter att framföra synpunkter och önskemål på verksamheten.</P>
<P class="p86 ft0">UR:s verksamhet utreddes för några år sedan av Distansutbildnings- kommittén (DUKOM). I betänkandet Utbildningskanalen (SOU 1997:148) föreslogs att UR skulle delas i två fristående bolag. Ett bolag för produktion av läromedel och ett bolag för utsändning av utbild- ningsprogram. Produktionen av de program som inte var utbildnings- program skulle enligt förslaget tas över av SVT och SR. Förslagen genomfördes dock inte. I december 1998 beslutade riksdagen istället att förlänga UR:s sändningstillstånd till utgången av år 2001.</P>
<P class="p45 ft0">Frågan om UR:s framtida organisation och finansiering är alltjämt aktuell. Av denna utrednings direktiv framgår att den del av UR:s pro- gram som är att betrakta som läromedel står till förfogande som en fri nyttighet för användarna eftersom de finansieras genom <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Merparten av utbildningsprogrammen distribueras via radio och TV</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">208 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">trots att de i huvudsak endast används i bandad form. Mot denna bak- grund har utredningen i uppgift att redovisa hur stor del av UR:s medelstilldelning som används för program som helt eller huvudsakligen är avsedda att användas inom utbildningsväsendet. Vidare skall en analys göras av konsekvenserna av att denna verksamhet inte finan- sierades via <NOBR>TV-avgiften</NOBR> utan direkt av brukarna eller på annat sätt.</P>
<P class="p45 ft0">Direktiven ger uttryck för att det är möjligt att särskilja program riktade till utbildningsväsendet (hädanefter kallat utbildningsprogram) från andra typer av program (hädanefter kallat allmänna eller folkbil- dande program) som UR producerar. Definitioner av utbildningsprogram respektive allmänna program är viktiga att göra eftersom definitionerna ringar in UR:s respektive de andra programbolagens ansvarsområden. Utbildningsprogrammen kan rikta sig till både utbildningsväsendet och enskilda individer – det som särskiljer dem från andra program är att de primärt syftar till ett systematiskt inlärande av ett visst ämne. Programmen, t.ex. franskakursen <NOBR>”Pique-nique”,</NOBR> ges ofta i serieform och kompletteras med kursmaterial. Allmänna eller folkbildande program, å andra sidan, riktar sig inte till utbildningsväsendet och syftar inte till systematiskt inlärande utan snarare allmänbildning.</P>
<P class="p86 ft0">Frågan om en uppdelning av UR:s program och en alternativ finan- siering av UR:s utbildningsprogram inrymmer i sig ett antal frågor som berör själva grundvalarna för UR:s verksamhet. Mot bakgrund av riks- dagens ställningstagande år 1998 om att UR:s villkor skulle beredas i samband med de övriga programbolagens villkor samt för att kunna föra ett resonemang om indelningen av UR:s programverksamhet och finansieringen av UR:s utbildningsprogram har jag, utöver direktiven, bedömt det som nödvändigt att fördjupa analysen kring frågor om:</P>
<P class="p332 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Är produktion av utbildningsprogram en del av public serviceupp- draget? Vilken inriktning har riksdag och regering tänkt att UR:s verksamhet skall ha?</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Mot bakgrund av statmakternas ställningstaganden om UR:s inrikt- ning – är allmänna/folkbildande program en del av UR:s uppdrag?</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Hur stor del av UR:s medelstilldelning används för program som huvudsakligen används inom utbildningsväsendet? Är en uppdelning av UR:s programverksamhet i utbildande och allmänna/folkbildande program möjlig att göra mot bakgrund av den verksamhet UR bedriver? Kan utbildningsprogram finansieras på annat sätt än via </SPAN><NOBR>TV-avgiften?</NOBR></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Hur används UR:s program? Vilken nytta har användarna av pro- grammen?</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Finns konkurrenter till UR på marknaden för läromedel?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">209</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Vilka trender gäller för utbildningsprogram i andra länders public </SPAN><NOBR>service-företag?</NOBR></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Hur ser utbildningsbehoven ut i framtiden?</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Vilka synsätt har SVT och SR när det gäller utbildnings- och all- männa/ folkbildande program?</SPAN></P>
<P class="p334 ft64"><SPAN class="ft28">8.2</SPAN><SPAN class="ft63">Statsmakternas intentioner med utbildningsprogram i radio och TV</SPAN></P>
<P class="p284 ft0">År 1928 inleddes ett samarbete mellan Skolöverstyrelsen och Radiotjänst med sändningar av skolradio, främst språkkurser. Efterhand ökade kursverksamheten och bedrevs från år 1958 inom ramen för den s.k. radioskolan för vuxna som år 1964 ombildades till en sektion för vuxenundervisning. <NOBR>Skol-TV-sändningar</NOBR> inleddes år 1961 och år 1964 bildades en avdelning för utbildningsprogram inom Sveriges Radio. Under <NOBR>60-talet</NOBR> startades också ett antal kommunala <NOBR>AV-centraler</NOBR> (audiovisuella centraler) för kopiering och distribution av TV- och radioprogram till skolorna.</P>
<P class="p86 ft2">Under <NOBR>1960-talet</NOBR> skedde en stark ökning av antalet utbildnings- program i radio och TV. Utvecklingen stod i samklang med utbild- ningsexpansionen i samhället i övrigt.</P>
<P class="p319 ft13">Utbildningsradion bildades 1977</P>
<P class="p94 ft0">Expansionen aktualiserade avgränsningen mellan olika typer av utbild- ningsprogram. Vid sidan av verksamheten inom Sveriges Radio byggde staten upp egna produktionsresurser genom att <NOBR>TRU-kommittén</NOBR> (Television och Radio i Utbildningen) tillsattes år 1967. Genom en sammanslagning av produktionsverksamheten i <NOBR>TRU-kommittén</NOBR> samt SR:s utbildningsprogramverksamhet bildades Utbildningsradion år 1977 (prop. 1977/78:91, KrU 24, rskr. 337).</P>
<P class="p43 ft2">Riktlinjerna för UR:s verksamhet fastställdes av riksdagen redan året innan (prop. 1975/76:110, UbU 1976/77:8, rskr. 46).</P>
<P class="p335 ft13">UR gavs i uppdrag att främst producera program för utbildningsväsendet</P>
<P class="p91 ft2">Av riksdagsbeslutet från år 1976 framgår att syftet med att bilda UR var att tillgodose behovet av ljud- och bildprogram för olika delar av utbildningsväsendet. Utbildningsprogrammen skulle användas som</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">210 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">läromedel inom förskolan, ungdomsskolan, högskolan och vuxen- undervisningen. Programmen skulle i första hand produceras för att etersändas. UR gavs också möjlighet att som komplement till pro- grammen producera tryckta läromedel. UR fick rätt att utföra beställ- nings- och samarbetsprojekt med andra parter samt rätt att sälja tekniska tjänster. Det beslutades att UR:s verksamhet skulle finansieras över statsbudgeten. UR fick dock inte ensamrätt på utbildningsprogram i public service. Sveriges Radio AB och Sveriges Lokalradio AB skulle även i fortsättningen ha möjlighet att producera program av utbild- ningskaraktär.</P>
<P class="p181 ft13">UR:s inriktning ifrågasätts</P>
<P class="p94 ft2">I samband med att riksdagen våren 1986 fattade beslut om en ny till- ståndsperiod (prop. 1985/86:99, KrU 1985/86:21, rskr. 343) för Sve- riges Radio AB prövades också frågan om UR:s fortsatta inriktning.</P>
<P class="p336 ft0">Av propositionen framgår att regeringen urskiljde två olika pro- gramtyper i UR:s verksamhet: ”Uppdelningen mellan folkbildnings- program och utbildningsprogram är inte skarp, men det går enligt min mening ganska väl att skilja sådana program som – utan att primärt syfta till systematisk inlärning – är allmänbildande och kunskapsberi- kande, från program som ingår i olika former av utbildningssatsningar.” Regeringen menade vidare att ett folkbildningsansvar åvilade samtliga bolag inom public <NOBR>service-organisationen.</NOBR> Mot bakgrund av detta föreslog regeringen att moderbolaget borde pröva förutsättningarna att sammanföra UR:s förskoleverksamhet med barnredaktionerna på TV samt att inriktningen av UR:s vuxenutbildningsverksamhet borde övervägas. Samtidigt borde Utbildningsradion få möjlighet att genom efterbearbetning göra en del av SVT:s och SR:s allmänna program tillgängliga för utbildningsändamål. Regeringen föreslog även att moderbolaget borde överväga om UR:s tekniska resurser kunde avvecklas. Man föreslog att UR istället skulle köpa dessa tjänster av de övriga bolagen i koncernen. Ett ytterligare förslag i propositionen var att moderbolaget i större utsträckning borde pröva möjligheterna att göra UR:s verksamhet självfinansierande. Etersändningarna borde kompletteras eller ersättas med kassettdistribution. Vidare borde möj- ligheterna att låta användarna betala för en del av UR:s material under- sökas.</P>
<P class="p83 ft0">Regeringen ansåg dock att ytterligare underlag borde tas fram inför ställningstaganden om UR:s framtid. ”Vad som främst krävs är en bestämning av UR:s olika roller, nämligen som utbildningsanordnare, som producent av utbildningsmaterial och som producent av utbild-</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">211</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">ningsprogram. Det bör övervägas om UR:s verksamhet kan renodlas”. I riksdagsbehandlingen av propositionen gick utskottet i princip på samma linje som regeringen.</P>
<P class="p72 ft0">Till avtalet mellan staten och UR för perioden 1 juli 1986 till 30 juni 1992 fogades en protokollsanteckning om att UR skulle ta fram ett underlag för en bestämning av UR:s olika roller. I underlaget skulle också ingå en redovisning av möjligheterna till självfinansiering av UR:s verksamhet. UR lämnade ett underlag till regeringen som behandlades i samband med budgetpropositionen för år 1997/98. Det föredragande stasrådet hade inget att invända mot UR:s beskrivning av sin verksamhet.</P>
<P class="p337 ft0">Från år 1985 har UR:s verksamhet finansierats med <NOBR>TV-avgifter.</NOBR></P>
<P class="p99 ft13">UR:s produktion av folkbildnings- eller allmänna program accepteras</P>
<P class="p91 ft0">År 1990 tillsatte dåvarande <NOBR>SR-koncernen</NOBR> en intern arbetsgrupp med representanter från UR. Syftet med gruppens arbete var att renodla programverksamheten så att den enbart tillgodosåg utbildningsändamål. År 1990 redovisade arbetsgruppen några alternativ för en renodling av programverksamheten och UR:s framtida organisation bl.a. en integrering av UR:s verksamhet i SVT och SR. UR var kritiskt till arbetsgruppens förslag och utvecklade sin syn i ett särskilt avsnitt i anslagsframställan för år 1992. I anslagsframställan fastslogs att UR både tillhörde rundradiovärlden och utbildningsvärlden: ”Ett alltför snävt mediepolitiskt eller utbildningspolitiskt perspektiv kan missgynna utbildningsprogramverksamheten”. Med andra ord var det enligt UR förenligt med dess uppdrag att producera både folkbildnings- och utbildningsprogram.</P>
<P class="p83 ft0">I beslutet inför tillståndsperioden <NOBR>1993–1996</NOBR> (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92 KrU28, rskr. 1991/92: 329) tycks regeringen ha tagit intryck av UR:s argumentering. UR:s produktion av allmänna program får sitt stöd i propositionen: ” I likhet med nu bör barnprogram och program av allmänt folkbildande karaktär också produceras”. Kultur- utskottet hade inget att invända mot dessa formuleringar.</P>
<P class="p45 ft0">Inför den kommande tillståndsperioden föreslog regeringen (prop. 1995/96:161) att UR:s uppdrag i princip skulle vara oförändrat. Rege- ringen avstod från att göra några förändringar i verksamheten eftersom en utredning om distansmetoder inom utbildningen (U 1995:7) nyligen tillsatts. Tillståndstiden begränsades dock till två år i avvaktan på utredningens förslag. Riksdagen godkände förslagen (bet. 1995/96: KrU 12, rskr. 1995/96:297).</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">212 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">DUKOM:s förslag och riksdagens ställningstaganden</P>
<P class="p91 ft2">År 1997 lämnade DUKOM sitt betänkande. Förslagen som präglades av de tankegångar som funnits på <NOBR>80-talet</NOBR> innebar att UR skulle delas i två från varandra fristående bolag.</P>
<P class="p72 ft0">Det ena bolaget <SPAN class="ft13">Utbildningskanalen </SPAN>skulle överta UR:s sändnings- tillstånd och ansvara för anskaffning och sändning av utbildnings- program i radio och TV. Företaget skulle arbeta på uppdrag av utbild- ningsväsendet men finansieras med rundradiomedel. Programmen före- slogs sändas i en digital kanal och övergångsvis i SR:s och SVT:s ana- loga kanaler. Den del av UR:s verksamhet som producerade program som saknade en klar utbildningsinriktning t. ex. allmänt folkbildande program, förskoleprogram samt program för funktionshindrade och minoriteter föreslogs tas över av SR och SVT.</P>
<P class="p43 ft0">Det andra bolaget <SPAN class="ft13">Produktionsföretaget </SPAN>skulle producera utbild- ningsprogram för radio och TV samt multimedieprodukter för utbild- ningsändamål. Företaget skulle vara fristående och i övrigt drivas på marknadsmässiga villkor. Inledningsvis borde det ägas av staten.</P>
<P class="p43 ft0">Omkring hälften av remissinstanserna stödde förslagen medan tio procent av remissinstanserna inte gjorde det. Övriga instanser tog inte ställning utan menade att förslagen krävde ytterligare utredning. Starkast stöd för en utbildningskanal gav företrädare för utbildningssektorn, bl.a. kommuner och högskolor. En del av remissinstanserna menade att UR:s program inte varit anpassade till utbildarnas behov och att en utbildningskanal skulle kunna ge utbildningsanordnarna ett större inflytande över programverksamheten. De som var emot förslaget menade att UR:s verksamhet inte gick att renodla till att bli något som vände sig direkt till utbildningsanordnare. Public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> borde behållas. Bland de som gav sitt stöd till idén med två bolag var det dock många som reserverade sig mot olika delar i förslaget. Betänkandet gav enligt flera remissinstanser inte svar på avgörande frågor såsom sändningstidernas fördelning, formerna för utbildningsanordnarnas inflytande, kostnader m.m.</P>
<P class="p83 ft0">DUKOM:s förslag genomfördes inte. Riksdagen beslutade år 1998 att istället förlänga UR:s sändningstillstånd till år 2001. Beslutet moti- verades bl.a. med att tidslängden för UR:s sändningstillstånd skulle överensstämma med SVT:s och SR:s tillståndsperiod (bet. 1998/99:KU6, rskr. 1998/99:100 samt yttr. 1998/99:KrU2y). Kultur- utskottet betonade att önskvärda förändringar i företaget, t.ex. med anledning av den digitala utvecklingen, borde kunna genomföras under den förlängda tillståndsperioden och inte skjutas upp i avvaktan på kommande beslut om UR:s framtid.</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">213</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">8.3</SPAN><SPAN class="ft29">Folkbildningsansvaret</SPAN></P>
<P class="p338 ft13">Inget uttryckligt stöd för folkbildningsansvar i UR:s sändningstillstånd</P>
<P class="p94 ft0">Redan i det första avtalet år 1925 med AB Radiotjänst föreskrevs att företaget skulle befrämja folkbildning och folkupplysning. Under 1980- talet fann regeringen anledning att påminna om detta. Regeringen ansåg att SVT och SR nedprioriterade sitt folkbildningsansvar genom att dessa hänvisade till att UR främst producerade den typen av program.</P>
<P class="p43 ft0">I propositionen 1985/86:99 föreslogs därför att en föreskrift om bolagens folkbildningsansvar borde föras in i sändningstillstånden inför den kommande avtalsperioden. Folkbildande program definierades som program som inte syftar till systematisk inlärning utan är allmänbildande och kunskapsberikande. I avtalen mellan staten och SVT och SR har det sedan år 1986 framgått att programutbudet som helhet skall präglas av folkbildningsambitioner.</P>
<P class="p45 ft0">Av avtalen mellan staten och UR framgår inte något sådant särskilt folkbildningsansvar. Av nuvarande sändningstillstånd framgår bl.a. att UR:s programverksamhet skall bedrivas inom utbildningsområdena förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning. Inom UR har man tolkat sändningstillståndet så att vuxenutbildningsuppdraget även inkluderar ett folkbildningsuppdrag.</P>
<P class="p93 ft13">Statsmakternas definition av folkbildande program är allmänt hållen</P>
<P class="p94 ft0">Regeringens uttalanden om folkbildningsuppdraget har varit ganska sparsamma. I proposition 1995/96:161 inför nuvarande tillståndsperiod sägs att programbolagens utbud som helhet skall präglas av folkbild- ningsambitioner<SPAN class="ft13">. </SPAN>Folkbildningsuppdraget innebär att programmen skall utformas så att utrymme ges åt en mångfald av åsikter och menings- riktningar samt att hänsyn tas till olika förutsättningar hos befolkningen. Programmen skall skapa förutsättningar för den insikt i och förståelse för samhället som en levande demokrati kräver. Riksdagen hade inget att tillägga när det gäller folkbildningsansvaret (bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).</P>
<P class="p181 ft13">Många program är folkbildande</P>
<P class="p91 ft2">I sin ansökan om en digital <NOBR>TV-kanal</NOBR> beskriver UR folkbildning enligt följande: UR:s folkbildande program riktar sig både till den allmänna publiken och till organiserad studieverksamhet exempelvis i folkbild- ningens regi. Med programmen vill UR bidra till allmänbildning och</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">214 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">förbättrade grundkunskaper. De folkbildande programmen vänder sig i synnerhet till personer med kort grundutbildning. Exempel på folkbil- dande program är sådana som ger fördjupning och bakgrund till hän- delser i världen och i Sverige. Det kan vara magasinsprogram med korta kurser inom exempelvis hem och fritid eller program som tar upp skilda samhälls- och kulturfrågor men även arbetsliv, ekonomi, naturvetenskap och miljö.</P>
<P class="p45 ft0">I sin public <NOBR>service-redovisning</NOBR> för år 1999 redovisar SVT att nyhetsprogrammen samt de granskande och debatterande programmen har en folkbildande karaktär. Även faktaprogram inom exempelvis tek- nik, naturvetenskap och konsumentfrågor har folkbildande ambitioner. Sammantaget är det många program inom flertalet av SVT:s genrer (även barnprogram som t.ex. Hjärnkontoret) som enligt SVT bedöms ha en folkbildande karaktär. SVT tolkar folkbildningsuppdraget som att det inte är SVT:s uppgift att sända program som har ett uttalat didaktiskt syfte eller att vissa program i tablån skall kunna rubriceras som folkbildningsprogram. SR menar, i linje med nuvarande sändningstill- stånd, att det är helheten i programutbudet som skall präglas av folk- bildningsambitioner. Detta innebär, enligt SR, att folkbildningsuppdraget skall ses som en beskrivning av vad som uppnås hos lyssnarna genom det samlade programutbudet snarare än en beskrivning av en viss typ av program.</P>
<P class="p95 ft28"><SPAN class="ft28">8.4</SPAN><SPAN class="ft29">Inriktningen av UR:s program</SPAN></P>
<P class="p339 ft41"><SPAN class="ft41">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft42">UR:s verksamhet</SPAN></P>
<P class="p340 ft13">Sändningstillstånd</P>
<P class="p91 ft0">UR:s sändningstillstånd gäller, i likhet med de övriga programbolagens tillstånd, till utgången av år 2001. Tillståndet innebär att UR har rätt att med såväl analog som digital teknik sända i hela landet och under hela hela dygnet. UR har inga egna kanaler utan får utnyttja SVT:s och SR:s sändningsutrymmen enligt överenskommelser som träffas mellan bola- gen. UR har även tillstånd att sända digitalt. Sedan år 1995 sänder UR i digital ljudradio i SR:s kanaler och från april 1999 digital marksänd TV i SVT 1 och SVT2 samt över satellit.</P>
<P class="p86 ft0">År 1999 betalade UR 40,2 mkr för utsändningar. Kostnaderna avser huvudsakligen betalningar till Teracom för länkar, ledningar och satel- litöverföringar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">215</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Organisation</P>
<P class="p91 ft0">URs organisation ombildas den 1 juli. Programverksamheten koncent- reras till en programavdelning som kommer att vara indelad i tre redaktioner – en för barn, en för ungdomar och slutligen en för vuxna. Inom varje redaktion samlas personal och resurser för TV, radio och webb. I redaktionerna ingår även UR: s regionalt placerade radioprodu- center. En fjärde redaktion blir det nya mediebiblioteket som startar som ett pilotptojekt under år 2000.</P>
<P class="p45 ft0">Programavdelningen stöds av en marknadsavdelning och en avdelning för teknik och administrativ service. UR:s organisation omfattar även en ekonomiavdelning, en personalavdelning och VD:s kansli. UR:s affärsverksamheter är organiserade i ett förlag och en enhet för teknikförsäljning (se även bilaga fyra).</P>
<P class="p45 ft0">UR producerar och sänder regionala radioprogram för såväl skolan som vuxna. Program sänds i samtliga 25 <NOBR>P4-distrikt.</NOBR> Härtill kommer regionala produktioner som sänds i rikskanalerna. Mot bakgrund av att P4 i huvudsak är en kanal som riktar sig till vuxna koncentreras den regionala radioproduktionen fr.o.m. år 2001 till regionalt sända vuxen- program och rikssända barn- och ungdomsprogram.</P>
<P class="p93 ft13">UR har ökat sina sändningsvolymer</P>
<P class="p94 ft0">Den totala sändningstiden i TV har ökat från 706 timmar år 1996 till 835 timmar år 1999. Antalet förstasändningar har ökat något men ökningen beror främst på ett ökat antal repriser. I dagsläget står första- sändningarna för ca en fjärdedel (204 timmar) av det totala utbudet. Ungefär två tredjedelar (drygt 130 timmar) av förstasändningarna utgörs av egenproducerat material.</P>
<P class="p43 ft0">Radioutbudet har också ökat något under de senaste åren. År 1999 sände UR totalt 1 523 timmar, varav merparten sändes regionalt. Volymen förstasändningar som andel av det totala utbudet ligger strax över 50 procent för de regionala sändningarna och på drygt 30 procent för rikssändningarna. Drygt 30 procent av förstasändningarna i riksradio var egenproducerade. I de regionala sändningarna var drygt hälften egenproducerat material.</P>
<P class="p45 ft2">Som jämförelse kan nämnas att SVT år 1999 totalt sände ca 9 500 timmar och SR ca 120 000 timmar.</P>
<P class="p72 ft2">UR:s program kompletteras i ökad utsträckning med någon form av interaktiv <NOBR>IT-komponent.</NOBR> Omkring 27 procent av de egenproducerade programmen har någon form av interaktiv <NOBR>IT-komponent.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">216 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13"><NOBR>Arkivmaterial/AV-centraler</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">UR tillhandahåller även äldre program. I UR:s programkatalog finns ca 3 200 <NOBR>TV-program</NOBR> och ca 6 600 radioprogram som lärare och stu- dieledare kan låna från landets ca 60 <NOBR>AV-centraler.</NOBR> Ungefär 10 procent av <NOBR>UR-utbudet</NOBR> på <NOBR>AV-centralerna</NOBR> utgörs av program producerade det senaste året. Det nya utbudet efterfrågas relativt sett mer än det äldre utbudet. Bandningen av UR:s program och <NOBR>AV-centralerna</NOBR> finansieras av kommunerna. Genom avtal med upphovsmännen har UR friköpt programmen, vilket är en viktig förutsättning för att programmen skall kunna tillhandahållas av <NOBR>AV-centralerna.</NOBR> UR:s program går också att låna på folkbiblioteken eller köpa från UR:s kundtjänst. Det vanligaste sättet för lärare att skaffa program är att vända sig till <NOBR>AV-centralerna.</NOBR></P>
<P class="p165 ft13">Digitala satsningar</P>
<P class="p94 ft0">UR får i likhet med de övriga programbolagen (se kap. 9 om distri- bution) särskilda medel för digitala sändningar. Digitala medel har beviljats för åren <NOBR>1997–2001.</NOBR> För åren 1997, 1998 och 1999 har de årliga beloppet varit 4,7 mkr i 1998 års prisläge. Under år 1999 har 4,3 mkr utnyttjats för digital utveckling. Resterande belopp kommer tillsammans med de belopp regeringen beviljat för år 2000 och år 2001 (4,7 respektive drygt 2 mkr) att förbrukas år 2000 och år 2001. De särskilda medlen har använts bl.a. för sändningar av digital radio, provsändningar av digital TV i ”Mälarkanalen” samt utvecklingsarbete vad gäller digital radio och digital TV.</P>
<P class="p181 ft13">Sidoverksamheter</P>
<P class="p91 ft2">UR:s sidoverksamheter, bl.a. förlag och teknikförsäljning, skall bära sina egna kostnader. År 1999 redovisades ett nollresultat i sidoverk- samheterna.</P>
<P class="p79 ft0">UR:s förlag producerar böcker, trycksaker, <NOBR>cd-rom</NOBR> m.m. för användning som en integrerad del i UR:s program. Utgivningen är främst koncentrerad till språk. Verksamheten omsatte ungefär 14 mkr år 1999. Verksamheten har gått med förluster de senaste åren. Dessa förluster har dock kunnat balanseras med överskott från teknikförsäljningen.</P>
<P class="p72 ft0">UR har egna tekniska resurser för produktion av såväl TV- som radioprogram. På UR finns bl.a. två <NOBR>TV-studior,</NOBR> fyra radiostudior, redi- geringsutrustning och en digital programkontroll. Teknikavdelningens budget för år 2000 uppgår till ca 100 mkr. I budgeten ingår kostnader på drygt 40 mkr för sändning, 25 mkr i löner och 35 mkr för drift, underhåll</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">217</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">och inköp av utrustning. Det finns en överkapacitet i UR:s produktionsresurser i förhållande till de behov som UR har för sin egna programverksamhet. Överkapaciteten hanteras genom att UR hyr ut bl.a. studiotid, utrustning och sändningskapacitet till andra produktionsbolag och privata kanaler. UR motiverar sin teknikförsäljning med att den höjer medarbetarnas kompetens och att den gör det möjligt för UR att behålla en hög teknisk standard på sin utrustning. Teknikförsäljningen har minskat de senaste åren. År 1999 sålde UR tekniska tjänster för drygt 20 mkr.</P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft42">UR:s kostnader för programproduktion</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Intäkterna från <NOBR>TV-avgiften</NOBR> samt allmänna medel och produktionsbidrag summerar till 269 mkr år 1999. Drygt 70 procent av medlen eller ca 192 mkr användes för programproduktion varav knappt 112 mkr användes för <NOBR>TV-produktion</NOBR> och drygt 80 mkr för produktion av radioprogram. Utöver programkostnaderna kan nämnas att <NOBR>IT-verk-</NOBR> samheten stod för ca 9 mkr och marknadsföring ca 20 mkr av de totala kostnaderna.</P>
<P class="p341 ft2">Kostnaderna för programproduktionen år 1999 fördelade sig enligt följande:</P>
<P class="p320 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 8.1. </SPAN>Kostnader för program fördelat på olika målgrupper.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr30 td289"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td237"><P class="p342 ft11">Mkr</P></TD>
<TD class="tr30 td114"><P class="p22 ft11">Andel i procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td290"><P class="p116 ft11">Förskola</P></TD>
<TD class="tr7 td240"><P class="p342 ft11">7,7</P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p343 ft11">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td290"><P class="p116 ft11">Skola</P></TD>
<TD class="tr9 td240"><P class="p342 ft11">67,4</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p343 ft11">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td290"><P class="p116 ft11">Vuxna</P></TD>
<TD class="tr9 td240"><P class="p342 ft11">69,3</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p343 ft11">36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td290"><P class="p116 ft11">Högskola</P></TD>
<TD class="tr9 td240"><P class="p342 ft11">23</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p343 ft11">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td290"><P class="p116 ft11">Funktionshindrade</P></TD>
<TD class="tr9 td240"><P class="p342 ft11">11,6</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p343 ft11">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td290"><P class="p116 ft11">Minoriteter</P></TD>
<TD class="tr5 td240"><P class="p342 ft11">13,5</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p343 ft11">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td290"><P class="p116 ft10">Totalt</P></TD>
<TD class="tr18 td240"><P class="p342 ft11">192,5</P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p343 ft11">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td289"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td237"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td114"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>UR:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> för år 1999.</P>
<P class="p44 ft0">Snittkostnaderna per sänd liksom per egenproducerad timme i radio och TV har ökat något under år 1999 men är dock lägre än vad de var år 1997. En egenproducerad <NOBR>TV-timme</NOBR> kostade år 1999 439 000 kronor. Kostnaden för att producera en timme i riksradio var år 1999 109 000 kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">218 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Beräkningar som gjorts inom utredningens sekretariat tyder på att snittkostnaderna per egenproducerad timme sjunkit under <NOBR>90-talet</NOBR> för UR:s TV och riksradioprogram. Kostnaderna för den regionala radio- programmen har däremot ökat något, dock marginellt.</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">8.4.3</SPAN><SPAN class="ft42">Till vilka vänder sig programmen?</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Enligt direktiven skall utredningen redovisa hur mycket av UR:s medelstilldelning som används för program som är avsedda att användas inom utbildningsväsendet. UR anser det svårt att analysera och diskutera framtida inriktning och villkor för utbildningsprogramverksamheten i public service utifrån det synsätt och den uppdelning av verksamheten som direktiven anger.</P>
<P class="p43 ft2">Enligt UR görs ingen uppdelning mellan program avsedda att användas i utbildningsväsendet respektive andra program när pro- grammen planeras och inte heller när de används.</P>
<P class="p79 ft0">Program planerade och producerade för exempelvis barn i skolåldern används i skolan men även en intresserad allmänhet – inte nödvändigtvis barn i skolåldern – tar del av programmen via radio och TV. Ett exempel är programmet ”Runt i naturen” som används mycket i skolan men som dessutom ses av ca 40 000 personer vid varje sändningstillfälle.</P>
<P class="p72 ft0">Avsikten med programmen eller den planerade målgruppen för pro- grammen behöver således inte överensstämma med användningen av programmen. I detta avsnitt diskuteras avsikten med programmen och i avsnitt 8.5 diskuteras användningen av programmen.</P>
<P class="p99 ft13">Mer än hälften av programmen riktas till utbildningsväsendet</P>
<P class="p94 ft0">I sin public <NOBR>service-redovisning</NOBR> redovisar UR sin resursanvändning fördelat på förskola, skola, vuxna osv. Med den redovisningen som grund kan, under vissa antaganden, en uppskattning göras av hur stor del av UR:s medelstilldelning som används för program som huvud- sakligen riktar sig till utbildningsväsendet. Redovisningen i public ser- <NOBR>vice-redovisningen</NOBR> bygger, enligt UR, i sin tur på ett planeringsunderlag som görs årligen när resurserna skall fördelas på olika programområden. En viss del av programutbudet är således, åtminstone på pla- neringsstadiet, tänkt att inriktas mot utbildningsväsendet.</P>
<P class="p45 ft0">Den totala kostnaden för UR:s program var år 1999 drygt 192 mkr. Under antagande att program som redovisas som riktade till förskola, skola och högskola är program riktade till utbildningsväsendet är något mer än hälften (ca 98 mkr) av UR:s totala programkostnader kostnader</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">219</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">för sådana program. Resterande del av programkostnaderna, ca 94 mkr, utgjordes av kostnader för program för vuxna (ca 69 mkr), funk- tionshindrade och minoriteter.</P>
<P class="p51 ft2">Sannolikt kan en del av UR:s vuxenutbud betraktas som riktat till utbildningsväsendet. I så fall skulle programkostnaderna för program riktade till utbildningsväsendet vara högre än 98 mkr.</P>
<P class="p344 ft37">En mindre del av de program som riktas till utbildningsväsendet är utbildningsprogram</P>
<P class="p345 ft0">I samråd med utredningen har UR valt att redovisa sin programverk- samhet i fyra kategorier: rekryterande program, kunskapsberikande program, kompetenshöjande program och slutligen informe- rande/debatterande program. De rekryterande programmen görs med avsikt att väcka engagemang och nyfikenhet hos användarna och därmed stimulera till initiativ i den egna kunskapsutvecklingen. Kun- skapsberikande program är sådana som ger nya perspektiv på tillvaron, reder ut sammanhang och gör komplicerade saker begripliga. Kompe- tenshöjande program ges ofta i form av kurser och multimediapaket. Informerande/debatterande program är sådana som ger utblick och insikt i vad som händer inom utbildning och andra aktuella samhällsområden.</P>
<P class="p50 ft0">Det rekryterande programmen står för 5 procent av medelsanvänd- ningen, kompetenshöjande program står för 24 procent, informerande och debatterande program står för 11 procent och slutligen berikande program för 60 procent av medelsanvändningen.</P>
<P class="p47 ft2">En uppdelning av programmen enligt ovan är möjlig att göra på för- hand innan programmen når publiken.</P>
<P class="p51 ft0">En analys av det material som UR lämnat till utredningen ger vid handen att det framför allt är de kompetenshöjande programmen som är utbildningsprogram. De kompetenshöjande programmen ges oftast i kursform och kompletteras med olika former av fördjupande kursmate- rial. Flertalet av UR:s språkprogram och distanskurser sorteras in under kategorin ”kompetenshöjande”. De kompetenshöjande programmen tar i anspråk knappt 50 miljoner kronor av UR:s medelsanvändning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">220 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">8.5</SPAN><SPAN class="ft29">Användningen av UR:s program</SPAN></P>
<P class="p346 ft0">I det underlag som UR lämnat till utredningen redovisas användningen av programmen som antalet lyssnare och tittare för såväl etersändningen av UR:s program (direktanvändning) som bandupptagningar (efteranvändning). Enligt redovisningen tillhör ungefär två tredjedelar av UR:s publik de som använder UR:s program direkt medan en tredjedel av publiken använder materialet i efterhand. Detta är dock inte samma sak som att säga att en tredjedel av utbudet används i skolorna och två tredjedelar används direkt – nära nog 100 procent av utbudet används av skolorna och 100 procent av utbudet används i etersändning. Uppgifterna ger dock en fingervisning om att det är fler som ”konsumerar” UR:s utbud i direktsändning än i efterhand. Publikens ålderssammansättning skiljer sig beroende på om det rör sig om direkt- sändning respektive ljud- och bildupptagningar. I direktsändning är det ofta äldre som tar del av programmen medan det mest är lärare och skolungdomar som tar del av de bandade programmen.</P>
<P class="p347 ft41"><SPAN class="ft41">8.5.1</SPAN><SPAN class="ft42">Allmänhetens användning av UR:s program</SPAN><SPAN class="ft30">1</SPAN></P>
<P class="p340 ft13"><NOBR>TV-publiken</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">Publikstorleken är ett mått av flera på UR:s framgång. UR menar dock att kvaliteten på programmen inte enbart kan mätas med hjälp av pub- likstorlek. Sändningstiden avgör till stor del hur många som tittar på programmen. Ett exempel på detta är serien ”Efter plugget”. Vid sänd- ningen 16.30 var tittarantalet ca 75 000 personer. När serien sändes 17.00 ökade tittarantalet till 170 000 personer. Generellt sett är det dock ganska få som överhuvudtaget tittar på TV vid de tider då UR normalt sänder – vare sig det gäller <NOBR>UR-program</NOBR> eller andra program.</P>
<P class="p86 ft0">I genomsnitt tar 50 000 personer del av de <NOBR>UR-program</NOBR> som sänds i TV på vardagsförmiddagar. På mer attraktiva sändningstider som var- dagskvällar och helgeftermiddagar ligger tittandet på mellan</P>
<P class="p78 ft0">150 000 och 200 000 tittare. Normalt har UR mellan 10 och 20 procent av tittarna vid dessa sändningstider. På vardagsförmiddagarna är UR största enskilda kanal med ca 20 procent av tittarna. Lördagsförmidda- garna är det mellan 40 och 50 procent av <NOBR>TV-publiken</NOBR> som tittar på UR:s program.</P>
<P class="p348 ft11"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Avsnittet bygger på UR:s public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> för åren 1998 och 1999 och på annat material som UR lämnat till utredningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">221</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">UR:s program på vardagsförmiddagarna ses huvudsakligen av de yngsta <NOBR>(3-11</NOBR> år) och de äldsta (60+) i TV- befolkningen. Sändningar av andra program än UR:s i övriga kanaler vid samma tider ses mer av ungdomar och medelålders personer.</P>
<P class="p286 ft13">Radiopubliken</P>
<P class="p91 ft0">Antalet lyssnare på UR:s radioprogram varierar med sändningstider och kanal. Beroende på sändningstid lyssnar mellan 10 000 och 20 000 personer vid varje sändningstillfälle på UR:s sändningar i P1 och P2. De <NOBR>UR-program</NOBR> som sänds i P3 och P4 har betydligt fler lyssnare – från 100 000 för P3 och 550 000 i P4 vid varje tillfälle.</P>
<P class="p45 ft0">I P1 och P2 har UR små andelar av det totala lyssnandet i SR:s samtliga kanaler medan det omvända gäller för UR:s program i P3 och P4. Detta förhållande gäller allmänt även för andra radioprogram än UR:s. Färre lyssnar helt enkelt på P1 och P2 än på P3 och P4.</P>
<P class="p43 ft0">De som lyssnar på UR:s regionala radioprogram är i mycket de samma som brukar lyssna på andra radioprogram under de aktuella sändningstiderna. Äldre och personer med kort utbildning lyssnar mest. I riksradions P1 och P2 är det också de äldsta som lyssnar mest. Radions P3 har en mer ungdomlig profil.</P>
<P class="p349 ft98"><SPAN class="ft41">8.5.2</SPAN><SPAN class="ft97">Lärares och elevers användning av UR:s program</SPAN><SPAN class="ft31">2</SPAN></P>
<P class="p284 ft2">Totalt sett har lärarna på samtliga stadier ökat sin användning av TV/video och radio/ljudband (etermedier) i undervisningen under de senaste åren.</P>
<P class="p82 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 8.2. </SPAN>Procent av samtliga lärare som använt etermedier i under- visningen någon gång under läsåret 1997/98.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr12 td291"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td292"><P class="p287 ft11">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td293"><P class="p116 ft11">Lågstadiet</P></TD>
<TD class="tr18 td294"><P class="p287 ft11">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td293"><P class="p116 ft11">Mellanstadiet</P></TD>
<TD class="tr9 td294"><P class="p287 ft11">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td293"><P class="p116 ft11">Högstadiet</P></TD>
<TD class="tr9 td294"><P class="p287 ft11">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td293"><P class="p116 ft11">Gymnasiet</P></TD>
<TD class="tr5 td294"><P class="p287 ft11">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td291"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td292"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>UR rapport nr 6 1998.</P>
<P class="p173 ft11"><SPAN class="ft30">2 </SPAN>Där inget annat anges bygger avsnittet på en <NOBR>SCB-undersökning</NOBR> utförd på uppdrag av UR och återgiven i <NOBR>UR-rapport</NOBR> nr 6 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">222 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">Tabellen visar att en majoritet av lärarna använder etermedier i sin undervisning. Det är dock, som nästa tabell visar, långt ifrån alla som använder sig av UR:s material.</P>
<P class="p82 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 8.3. </SPAN>Procent av samtliga lärare som använt TV/video i undervis- ningen någon gång under läsåret 1997/98 – totalt och från UR</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr12 td291"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td191"><P class="p287 ft11">Totalt</P></TD>
<TD class="tr12 td146"><P class="p13 ft11">UR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td293"><P class="p116 ft11">Lågstadiet</P></TD>
<TD class="tr18 td71"><P class="p287 ft11">76</P></TD>
<TD class="tr18 td143"><P class="p13 ft11">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td293"><P class="p116 ft11">Mellanstadiet</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p287 ft11">85</P></TD>
<TD class="tr9 td143"><P class="p13 ft11">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td293"><P class="p116 ft11">Högstadiet</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p287 ft11">86</P></TD>
<TD class="tr9 td143"><P class="p13 ft11">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td293"><P class="p116 ft11">Gymnasiet</P></TD>
<TD class="tr5 td71"><P class="p287 ft11">77</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p13 ft11">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td291"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td191"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td146"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>UR rapport nr 6 1998.</P>
<P class="p257 ft0">Tabellen ska läsas så att för t.ex. lågstadiet använde 76 procent av lärarna TV/video i undervisningen och 39 procent av lärarna använde sig av <NOBR>UR-material.</NOBR> Tabellen visar att många lärare, framför allt på låg- stadiet och på gymnasiet, inte använder något material från UR.</P>
<P class="p192 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 8.4. </SPAN>Procent av alla lärare som använt radio/ljudband i undervisningen någon gång under läsåret 1997/98, totalt och från UR.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr30 td291"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td55"><P class="p287 ft11">Totalt</P></TD>
<TD class="tr30 td248"><P class="p24 ft11">UR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td293"><P class="p116 ft11">Lågstadiet</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p287 ft11">36</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p24 ft11">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td293"><P class="p116 ft11">Mellanstadiet</P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p287 ft11">47</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p24 ft11">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td293"><P class="p116 ft11">Högstadiet</P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p287 ft11">44</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p24 ft11">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td293"><P class="p116 ft11">Gymnasiet</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p287 ft11">32</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p24 ft11">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td291"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td55"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td248"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>UR rapport nr 6 1998.</P>
<P class="p44 ft2">Radio/ljudband används betydligt mindre i undervisningen än TV/video. UR:s andelar av radio/ljudbandanvändningen är dock större än vad som är fallet med TV/video.</P>
<P class="p72 ft0">Trenden är att etermedieanvändningen (radio och TV) i skolorna totalt sett ökar. Denna ökning har dock endast kommit UR tillgodo på grundskolans mellan- och högstadier. Trots att de producenter som konkurrerar med UR när det gäller tv och video har tagit en större andel av totalanvändningen, finns det inte på något stadium eller i någon ämnesgrupp någon enskild annan <NOBR>TV-producent</NOBR> vars räckvidd är lika stor som UR:s. Gemensamt har dock andra <NOBR>TV-producenter</NOBR> större</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">223</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">räckvidd än UR. Radio/bandanvändningen har ökat måttligt under senare år men ökningen har på det hela taget inte gynnat UR utan andra producenter. <SPAN class="ft31">3</SPAN></P>
<P class="p72 ft0">Statistiken över antalet lån från <NOBR>AV-centraler</NOBR> visar att <NOBR>UR-använd-</NOBR> ningen i skolorna kvantitativt sett varit likartad de senaste två åren<SPAN class="ft30">4</SPAN>.</P>
<P class="p72 ft2">Sammantaget tyder tendenserna på att <NOBR>UR-användningen</NOBR> i skolorna är stabil och oförändrad. Det innebär att UR:s andel av den totala eter- medieanvändningen i skolorna minskar eftersom etermedieanvändningen ökat totalt sett i skolorna.</P>
<P class="p72 ft0">Ovanstående uppgifter om läraranvändningen av <NOBR>UR-material</NOBR> bygger på frågor om lärarna under det gångna året använt något av UR:s material i undervisningen. Siffror över hur ofta lärare använder sig av UR:s material i undervisningen finns däremot inte. UR har dock i efterhand analyserat vissa av uppgifterna i SCB:s undersökning för att försöka fastställa frekvensen i användandet. Denna analys visar att lärarna i huvudsak använt sig av en specificerad kurs (som kan innehålla flera program) under det gångna året. Ganska stora andelar av lärarna har även använt sig av upp till tre programserier i sin undervisning. Endast ett fåtal använder fler än tre serier i sin undervisning.</P>
<P class="p350 ft0">I den s.k. Lärarundersökningen från 1998<SPAN class="ft30">5 </SPAN>har de lärare som använt ljud och bildmedier i sin undervisning fått uppge vilka andra producenter än UR som de utnyttjat. När det gäller TV/video har en relativt stor andel av lärarna på samtliga stadier använt program från SVT. På lågstadiet 18 procent, på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet ca 30 procent. Användningen av program från SVT har den senaste tiden ökat något på alla stadier utom högstadiet. Lärarnas användning av andra producenter än SVT/UR var 6 procent för lågstadiet, 13 procent för mellanstadiet, 16 procent för högstadiet och 30 procent för gymna- siet.</P>
<P class="p72 ft2">Den klart övervägande delen av de som använder UR:s program i undervisningen använder dem i bandad form.</P>
<P class="p351 ft11"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft35">SCB undersökning i </SPAN><NOBR>UR-rapport</NOBR> nr 6 1998.</P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft35">UR:s public </SPAN><NOBR>service-redovisning</NOBR> för 1999.</P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">UR-rapport</SPAN></NOBR> nr 3 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">224 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">8.5.3</SPAN><SPAN class="ft42">Vilken nytta har användarna av UR:s utbud?</SPAN></P>
<P class="p340 ft13">Allmänheten</P>
<P class="p91 ft2">Mediamätning i Skandinavien AB (MMS) gör regelbundet intervju- undersökningar för UR:s räkning där man tar reda på hur <NOBR>TV-tittarna</NOBR> bedömer ett urval av UR:s program. På en skala <NOBR>1–6</NOBR> ger tittarna i snitt betyget fyra för UR:s program.<SPAN class="ft31">6</SPAN></P>
<P class="p350 ft0">UR har även låtit SIFO<SPAN class="ft30">7 </SPAN>undersöka allmänhetens (15 år och äldre) inställning till UR. 59 procent av de undersökta var positiva till UR. Trots att en majoritet har en positiv inställning till UR är det få som anser att UR:s utbildningar är av hög kvalitet. Flertalet har ingen upp- fattning om kvaliteten i UR:s program vilket, enligt undersökningen, kan tyda på att befolkningen inte närmare känner till innehållet i UR:s program. Undersökningen visar vidare att kvinnor och äldre tar del av UR:s program något oftare än andra grupper.</P>
<P class="p72 ft0">MMS har också gjort en intervjuundersökning där radiolyssnare fått ange vad de tycker om ett urval av UR:s radioprogram. Liksom för TV- programmen ger publiken i snitt betyget 4 (på en skala <NOBR>1–6)</NOBR> för radio- programmen<SPAN class="ft30">8</SPAN><SPAN class="ft11">. </SPAN>Radioundersökningar AB (RUAB) har genom intervjuer i sex regioner undersökt de regionala <NOBR>UR-programmens</NOBR> effekter i termer av lärande. I genomsnitt ca 60 procent av de som lyssnat på UR:s regionala radioprogram för vuxna och för skola uppgav att de lärt sig något viktigt av programmen, vilket är en förbättring i förhållande till liknande mätningar som gjordes för fyra år sedan. Det är i första hand de yngsta och de äldsta som lärt sig något av programmen.<SPAN class="ft30">9</SPAN></P>
<P class="p93 ft13">Lärare och elever</P>
<P class="p352 ft0">Enligt en <NOBR>SCB-undersökning<SPAN class="ft30">10</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> </SPAN>är flertalet av de lärare som använder UR:s material nöjda med det ”pedagogiska utbytet” av programmen.</P>
<P class="p72 ft0">Lärarna som använder olika medier i sin undervisning har också fått frågan om vilken nytta de anser att medierna har för eleverna. Oavsett om det gäller TV, radio, CD eller dator bedömer flertalet lärare att ele- verna har stor eller ganska stor nytta av medierna. Datorerna ger mest nytta medan radio ger minst nytta. Dock finns inga uppgifter om hur</P>
<P class="p353 ft11"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft35">UR:s public </SPAN><NOBR>service-redovisning</NOBR> för 1999.</P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft35">Omvärldsrapport 2/98, UR.</SPAN></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft35">UR:s public service- redovisning för 1999.</SPAN></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">9</SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">UR-rapport</SPAN></NOBR> nr 5 1998.</P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">10</SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">UR-rapport</SPAN></NOBR> nr 6 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">225</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft2">lärarna upplever nyttan av <NOBR>UR-material</NOBR> i förhållande till andra produ- centers material.</P>
<P class="p101 ft28"><SPAN class="ft28">8.6</SPAN><SPAN class="ft29">UR:s omvärld</SPAN></P>
<P class="p338 ft13">Nationell konkurrens</P>
<P class="p94 ft0">UR har inga konkurrenter som på samma sätt som UR kombinerar olika medier i sin verksamhet, som är inriktade mot hela utbildningsområdet och som har särskilda uppdrag gentemot minoriteter och funktionshindrade.</P>
<P class="p43 ft0">Däremot finns, som framgått tidigare, konkurrenter som helt eller delvis arbetar gentemot vissa av UR:s målgrupper eller vars produkter kan användas inom utbildningsväsendet. Inte minst SVT:s och SR:s program används i utbildningssyfte, men det finns också en rad företag som producerar läromedel, utbildningsfilm och <NOBR>cd-rom</NOBR> för utbild- ningsändamål. Det finns också företag som sänder i det digitala mark- nätet, som arbetar med distansutbildning på högskolenivå och med vuxenutbildning, fortbildning m.m.</P>
<P class="p45 ft0">Distansutbildning är ingen stor verksamhet på UR. Det kommersiella utbudet av distansutbildningsprogram, framför allt <NOBR>IT-baserade,</NOBR> är dock den del av utbildningsmarknaden som ökar mest. Utbildning via dessa nya medier används mest till basutbildning för företag och arbetstagare inom <NOBR>IT-branschen,</NOBR> men även för exempelvis ledarskap och språkutbildning.</P>
<P class="p45 ft0">Enligt UR är dock utvecklingen inom det offentliga utbildnings- väsendet och den organiserade folkbildningen mer relevant för UR:s framtida inriktning. Inom området finns en strävan att i samverkan med olika utbildningsarrangörer utveckla nya typer av undervisning som är oberoende av tid och rum. Inom området ser UR inte konkurrens i första hand utan snarare möjligheter till samarbete och utveckling.</P>
<P class="p93 ft13">Internationell utveckling</P>
<P class="p91 ft2">En stark trend i Europa är utvecklingen av s.k. on <NOBR>line-tjänster</NOBR> över Internet som tillägg till verksamheten med utbildningsprogram.</P>
<P class="p97 ft0">Statistik från European Broadcasting Union (EBU) visar att utbild- ningsprogram ungefär utgör fyra procent av utbudet i Europas public <NOBR>service-kanaler.</NOBR> I många europeiska länder stärks utbildningsinslaget i public <NOBR>service-kanalerna.</NOBR> Sverige är dock tillsammans med Nederlän- derna ensamma om att ha sin utbildningsprogramverksamhet organiserad</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">226 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">i ett separat bolag. Sverige tillhör de länder i Europa som satsar mest på utbildningsprogram, både räknat i pengar och sändningstimmar.</P>
<P class="p72 ft0">I en del länder, t.ex. Norge och Finland, planeras särskilda digitala utbildningskanaler. I andra länder finns redan sådana, exempelvis i England och Italien. Gemensamt för flertalet länder är att utbildnings- kanalerna och utbildningsprogramverksamheten i allmänhet består av en kombination av renodlade utbildningsprogram riktade till utbild- ningsväsendet och mer allmänna kunskapsprogram inom t.ex. livsstil, konst och historia.</P>
<P class="p43 ft0">Utbildningsprogrammen har ofta en nära koppling till skolornas behov. BBC kan tjäna som belysande exempel. För barn och ungdomar följer BBC noga läroplanen och ser sina produkter som läromedel. Eftersom få tittar direkt på utbildningsprogram när de sänds i etern har BBC valt att direktdistribuera programmen på kassett till skolorna och istället använda sändningstiden till andra program där den relevanta målgruppen är nåbar vid sändningstillfället. BBC har arbetat för att statsmakterna i Storbritannien utvidgar begreppet ”nya medier” till att inte enbart omfatta digital TV utan också bredband där användaren nyttjar en PC istället för en <NOBR>TV-mottagare</NOBR> för att få tillgång till digitalt material. För utbildningsprogramverksamheten inom BBC är det vikti- gare att nå användarna än att sända i etern.</P>
<P class="p86 ft2">I flera länder är det vanligt att utbildningsprogramverksamheten finansieras med <NOBR>TV-avgifter</NOBR> i kombination med skattemedel för vissa särskilda satsningar.</P>
<P class="p319 ft13">Utbildningsbehoven i ett samhällsperspektiv</P>
<P class="p94 ft0">Flera undersökningar under <NOBR>1990-talet</NOBR> har visat att den svenska arbets- kraftens utbildningsnivå är lägre än i de flesta av våra konkurrentländer. 1,6 miljoner svenskar <NOBR>(20–74</NOBR> år) har enbart nio års grundskoleutbildning eller kortare utbildning och ytterligare 1,8 miljoner invånare har tvåårig gymnasial utbildning. Även andelen med längre högskoleutbildning är i internationell jämförelse liten. Antalet ungdomar, främst invandrare, som lämnar grundskolan med betyget <NOBR>icke-godkänt</NOBR> i exempelvis matematik och svenska ökar. Det råder vidare brist på behöriga lärare på grundskole- och gymnasienivå. Den svenska gymnasieskolan har svårt att förse högskolan med behöriga studenter. Ofta beror detta på att gymnasiestudenternas val av ämneskombinationer i gymnasiet inte passar in i högskolans krav.</P>
<P class="p86 ft2">Det finns dock även en del som talar för att utbildningsnivån i Sve- rige är god i en internationell jämförelse. År 1996 var 27 procent av den arbetsföra befolkningen <NOBR>(25–64</NOBR> år) högskoleutbildade. Endast Kanada</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">227</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">och USA redovisade högre andel högskoleutbildade i dessa åldrar. I Sverige har utbyggnadstakten av högskoleutbildningen varit snabbare än inom OECD, EU och övriga nordiska länder. Läsåret 1997/98 fanns drygt 300 000 studenter inskrivna vid universitet och högskolor, vilket är det största antalet någonsin. Sverige har i en internationell jämförelse en låg andel av <NOBR>25–34-åringar</NOBR> som har högskoleutbildning inom naturvetenskapliga eller tekniska ämnen. Sverige satsar dock på att bygga ut antalet högskoleplatser inom dessa områden. Sverige tillhör de länder som satsar mest i relation till BNP på högskoleutbildning. <SPAN class="ft101">11</SPAN></P>
<P class="p155 ft0">The international Association for the Evaluation of Educational achievement (IEA) genomförde i början av <NOBR>90-talet</NOBR> en undersökning av skolbarnens läskunnighet i Sverige och i 30 andra länder. Svenska elever läser, med undantag för faktatexter, mycket bra i förhållande till elever i andra länder. Tio procent av dem som undersöktes var invandrarelever. Dessa presterade något sämre i läsförståelse men låg internationellt sett över medelvärdet för invandrarelever. IEA har vidare vid mitten av 90- talet mätt kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Här hamnar Sverige i mitten av de 25 länder som undersöktes. När det gäller förmågan att lösa praktiska uppgifter i matematik och naturvetenskap placerar sig svenska elever mycket bra i internationell jämförelse.<SPAN class="ft101">12</SPAN></P>
<P class="p181 ft13">Utbildningsbehoven i ett individperspektiv</P>
<P class="p94 ft0">UR anser att framtidens lärande kräver en pedagogik som är anpassad till att personer vill lära sig under hela livet och att de vill kunna ta del av nya kunskaper på ett flexibelt sätt. Trender i pedagogiken medför också att synen på lärandet i skolan förändras. Barn och ungdomar lär sig söka information själva och värdera den. Elevernas ansvar och inflytande över det egna lärandet betonas. Individualisering och arbete i flexibla grupper ersätter alltmer katederundervisningen. Teknikutveck- lingen, framför allt Internet, kommer att göra det möjligt att anpassa utbildningsutbudet för såväl vuxna som barn till sådana krav.</P>
<P class="p354 ft39"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft102">Högskoleverkets främjande och granskande roll</SPAN><SPAN class="ft40">, Riksdagens revisorer 1999/2000:3.</SPAN></P>
<P class="p75 ft36"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft103">Skolverket och skolans utveckling</SPAN><SPAN class="ft11">, Riksdagens revisorer 1998/99:3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">228 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft64"><SPAN class="ft28">8.7</SPAN><SPAN class="ft63">UR:s önskemål inför den kommande tillståndsperioden</SPAN></P>
<P class="p259 ft0">UR anser att utbildningsprogrammen inom public service bör handhas av ett, från de övriga programbolagen, fristående bolag. Skälen för detta kan kort sammanfattas med att utbildningsprogrammen blir mer slagkraftiga genom en samverkan mellan radio, TV och Internet. Vidare kan ett självständigt bolag bättre än SVT och SR upprätthålla nödvändiga kontakter med publik och användare inom utbildnings- väsendet.</P>
<P class="p49 ft0">UR vill profilera sitt utbud mer. Det innebär att programutbudet fokuserar på den enskilde tittaren och lyssnaren – såväl barn och ungdomar som vuxna. Dessa ska ha möjlighet att ta del av UR:s utbud på ett flexibelt sätt både hemma och i organiserade former. UR vill ha direktkontakt med olika publikgrupper ”on line” för studiehjälp och omedelbar respons på programmen. En utvecklad kontakt med UR:s användare kan också innebära att låta barn och ungdomar komma till tals i eget programskapande och med egna uttryck. UR ser en möjlighet att förnya sitt utbud främst genom ett närmare samspel mellan TV, radio och webbteknik.</P>
<P class="p50 ft0">UR önskar utveckla samarbetet med SR och SVT. Det utvecklade samarbetet mellan programbolagen bör resultera i ett samarbetsavtal som avser bl.a. programplanering, produktion och utveckling. Konkret kan avtalen avse samplanering och samproduktion av programserier men det kan också handla om att UR friköper och återutsänder program producerade inom SR och SVT. Webbverksamheten kan vara ett annat framtida samarbetsområde. UR vill även få rätt att för utbildnings- ändamål utnyttja SR:s och SVT:s äldre program utan krav på ersättning för programinnehållet.</P>
<P class="p49 ft0">UR bedömer det inte som möjligt att få bättre sändningstider generellt i nuvarande analoga sändningar. Däremot söker UR genom samarbete med SVT/SR få bättre sändningstider för enskilda program. UR vill utveckla de digitala sändningarna där man ser en möjlighet att få bättre sändningstider. UR pekar på att den digitala sändningstekniken förbättrats så att det i dagsläget är möjligt att inrymma en femte kanal i den s.k. multiplex som SVT förfogar över. UR:s ambition är att utöka sina digitala sändningar på helgerna genom att starta en weekendkanal under sommaren år 2001. UR anser vidare att det inom några år kan finnas behov och förutsättningar för en digital kanal innehållande folk- <NOBR>bildnings-,</NOBR> utbildnings- och kulturprogram i samarbete med SVT.</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">229</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">UR vill använda sig av olika distributionsformer som marknät, satellit, kabel och Internet för att nå olika målgrupper och för att för- bättra programmens tillgänglighet.</P>
<P class="p72 ft0">UR ser inga behov av att ändra nuvarande system för basfinansiering och inte heller fördelningsnyckeln för fördelning av medel mellan SVT, SR och UR. UR vill även i fortsättningen kunna få skattemedel för särskilda utbildningsinsatser. Fem procent av <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> bör vara en miniminivå för utbildningsprogramverksamheten under nästa tillståndsperiod<SPAN class="ft30">13</SPAN>. Till detta vill UR ha extra <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> för sina digitala sändningar och för att bygga upp ett digitaliserat mediebibliotek. UR vill också fortsatt kunna bedriva förlagsverksamhet och teknik- försäljning.</P>
<P class="p72 ft0">Vad gäller frågan om alternativ finansiering av de program som riktar sig till utbildningsväsendet anser UR att <NOBR>TV-avgifter</NOBR> skall vara den huvudsakliga finansieringen. UR vill dock ha möjlighet att få skattemedel för vissa särskilda satsningar i likhet med vad man nu får när det gäller programmen för kompetensutveckling av lärare. Här kan nämnas att produktionen av dessa program, i relation till den övriga programverksamheten på UR, är relativt styrd. Medlen söks årligen från Utbildningsdepartementet och betalas från ett anslag som disponeras av Skolverket. Medlen skall användas för program inom bl.a. natur- vetenskap och IT i skolan.</P>
<P class="p86 ft0">UR:s tillståndsperiod bör överensstämma med SVT/SR:s till- ståndsperioder och uppgå till minst fem år. Inga förändringar bör göras i sändningstillståndets innehåll. Däremot bör, i förarbetena, förtydli- ganden göras om att UR skall ha möjligheter att finansiera delar av sin verksamhet med skattemedel. Vidare bör förtydliganden göras om att UR i likhet med de andra public <NOBR>service-företagen</NOBR> även har ett folkbildande uppdrag.</P>
<P class="p45 ft0">UR vill vidareutveckla sin webbverksamhet. UR söker i likhet med vad man har på TV och radiosidan även för webben friköpsavtal med upphovsmännen. Programanknutna webbtjänster bör i framtiden betraktas som en av UR:s kärnverksamheter. Därmed bör också, enligt UR, samma regler gälla för innehållet på Internet som för UR:s program i övrigt.</P>
<P class="p356 ft11"><SPAN class="ft30">13 </SPAN>I dagsläget är UR:s medelstilldelning 4,76 procent av <NOBR>TV-avgiftsmedlen.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">230 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">UR:s motiv för utbildningsprogram i public service</P>
<P class="p357 ft2">Enligt UR är utbildningsprogram en självklar del av public service- uppdraget därför att:</P>
<P class="p328 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">utbildning görs tillgänglig för alla medborgare oavsett var de bor och når även de som inte aktivt söker upp skolor, kurser och studie- cirklar,</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">utbildning når människor med olika utbildningsbakgrund,</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">utbildningsprogrammen är opartiska och sakliga eftersom de är obe- roende av olika intressen,</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft26">·</SPAN><SPAN class="ft24">utbildningsprogram som når alla har en viktig uppgift i det informella lärandet och bidrar till att minska kunskapsklyftan,</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">utbildningsprogram i radio och TV får ökad betydelse i takt med att de kan kombineras med trycksaker, webb och interaktiva tjänster.</SPAN></P>
<P class="p358 ft64"><SPAN class="ft28">8.8</SPAN><SPAN class="ft63">SVT:s och SR:s syn på utbildnings- och folkbildande program</SPAN></P>
<P class="p284 ft0">I sin public <NOBR>service-redovisning</NOBR> för år 1999 redovisar SVT ett flertal exempel på program som de anser vara folkbildande och därmed lever upp till statsmakternas krav att programutbudet som helhet skall präglas av folkbildningsambitioner. SR gör ingen motsvarande exemplifiering i sin public <NOBR>service-redovisning.</NOBR></P>
<P class="p43 ft0">SVT ser en skillnad mellan att arbeta med utbildningsprogram respektive folkbildande program. Att SVT:s programutbud skall präglas av folkbildningsambitioner får inte innebära att producera program som har ett uttalat undervisande syfte eller som förutsätter samverkan med olika organisationer kring specifika programprojekt.</P>
<P class="p43 ft0">SVT:s uppgift när det gäller folkbildning är att erbjuda program som kan ses som en inblick i en frågeställning eller som stimulans till att som enskild individ gå vidare i en viss fråga eller ämne. Det är den enskilde tittaren som avgör om han eller hon skall fördjupa sig genom ytterligare informationsinhämtning. SVT ser det inte som sin uppgift att organisera denna informationsinhämtning i samarbete med vare sig tittare eller olika organisationer.</P>
<P class="p45 ft0">UR:s roll och formerna för samarbete mellan UR och SVT är, enligt SVT inte helt tillfredsställande. Förändringar som förtydligar SVT:s folkbildande roll bör vara möjliga att göra. Detta förutsätter dock att UR:s framtida ställning förutsättningslöst värderas. SVT ser möjligheter till samordningsvinster, t.ex. att delar av UR samordnas med SVT:s verksamhet med ett särskilt ansvar för folkbildande insatser och</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">231</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">fokusering på näraliggande aspekter som kulturansvar i vid mening. SVT ifrågasätter om <NOBR>TV-avgiften</NOBR> skall användas för att finansiera den del av UR:s verksamhet som främst vänder sig till kommunalt finansie- rade skolor. Det kan också, enligt SVT, ifrågasättas om rundradiosänd- ningar, på så sätt som nu sker, skall användas för att distribuera pro- gram som vänder sig till skolorna. Andra former är i dag möjliga och bör, enligt SVT, övervägas.</P>
<P class="p45 ft0">Utvecklingen av Internet har skapat helt nya möjligheter att utveckla folkbildande insatser i anslutning till programverksamheten. SVT bedömer att en ökad samverkan mellan SVT,SR och UR på webben skulle fördjupa folkbildningsansvaret totalt sett i public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten.</P>
<P class="p43 ft0">SR ser folkbildningsuppdraget mer som en beskrivning av vad som uppnås hos lyssnarna genom det samlade programutbudet än som en beskrivning av vissa program. Folkbildning är att ge lyssnarna kunska- per så att de ännu bättre kan verka som medborgare. Det finns ingen mall för hur ett folkbildande program skall vara. Folkbildning i P3 tar sig helt andra uttryck än folkbildning i P1 eftersom kanalernas mål- grupper skiljer sig åt.</P>
<P class="p45 ft0">Tidigare har SVT och SR i sina remissvar med anledning av DUKOM utredningen sagt sig vara beredda att ta över UR:s program av folkbildande karaktär som riktar sig till allmänheten förutsatt att de får de pengar som UR har för denna verksamhet. SVT gör även i dag denna bedömning medan SR inte har redovisat några synpunkter till utredningen i denna fråga.</P>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">8.9</SPAN><SPAN class="ft29">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p338 ft13">Är utbildningsprogram en del av public <NOBR>service-uppdraget?</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">En distinktion mellan utbildningprogram och folkbildande/allmänna program är viktig att göra, dels mot bakgrund av statsmakternas ursprungliga intentioner med att bilda UR, dels mot bakgrund av UR:s respektive de andra programbolagens ansvarsområden. Med utgångs- punkt i statsmakternas uttalanden och vad som i övrigt framkommit i detta kapitel kan följande definitioner tjäna som utgångspunkt för vidare resonemang i detta avsnitt.</P>
<P class="p45 ft0">Utbildningsprogram är sådana som stödjer eller kompletterar den utbildning som ges i formella sammanhang (skola, högskola och vuxenutbildning) och som syftar till ett systematiskt inlärande av ett visst ämne. Programmen ges i serieform och kompletteras ofta med annat kursmaterial. Utbildningsprogrammen kan både rikta sig till elever</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">232 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">i utbildningsväsendet och enskilda personer. Att den utbildning som UR skall komplettera ges i formella sammanhang utesluter inte att de som tar del av programmen gör detta på andra platser än i skolan. Det är syftet med programmen som är det centrala. Programmen har ett uttalat pedagogiskt mål – lyssnaren eller tittaren skall på förhand veta vilka kunskaper som skall uppnås genom att ta del av programmen. Folkbildningsprogram eller allmänna program är sådana som inte syftar till systematiskt inlärande eller har ett pedagogiskt mål och som inte ingår i den formella utbildningen utan som primärt syftar till att vara allmänbildande.</P>
<P class="p64 ft0">Alltsedan UR:s tillkomst har det funnits oklarheter kring UR:s roll och programmens inriktning. Statsmakterna har pendlat i sin uppfattning om huruvida UR har sin hemvist i ett utbildningspolitiskt eller mediepolitiskt sammanhang eller både och. I huvudsak har statsmakterna avsett att UR skall producera program för utbildningsväsendet, men emellanåt också accepterat UR:s produktion av program som inte primärt varit avsedda att användas i ett utbildningssammanhang. Ett uttryck för att statsmakterna sett UR som ett utbildningspolitiskt instrument är de diskussioner som förts under UR:s hela existens om att renodla UR:s verksamhet till att vara producent av eterburna läromedel och att låta skolorna finansiera denna produktion. Public service- tillhörigheten har, å andra sidan, manifesterats bl.a. genom att UR:s verksamhet sedan 1985 finansierats med <NOBR>TV-avgifter.</NOBR></P>
<P class="p64 ft0">Public <NOBR>service-tillhörigheten</NOBR> har inneburit att UR i vissa fall i alltför stor utsträckning värnat om sitt oberoende gentemot utbildningsväsendet, vilket fått till följd att programmen inte anpassats till skolans behov – något som UR också fick kritik för i vissa av remissvaren på DUKOM:s betänkande. Ett tecken på att programmen i vissa fall saknar anknytning till skolans behov kan vara att skolornas användning av UR:s material är oförändrat trots att etermedieanvändningen i utbildningen totalt sett ökar. Public <NOBR>service-tillhörigheten</NOBR> har också inneburit att UR sett det som sin uppgift att producera ett brett utbud av <NOBR>program–även</NOBR> sådana som inte syftat till att användas i utbildningssammanhang. UR:s produktion av sådana program har från tid till annan ifrågasatts av statsmakterna och de andra public <NOBR>service-bolagen</NOBR> främst mot bakgrund av att liknande program också produceras av SVT och SR.</P>
<P class="p55 ft2">Således har det varit och är en öppen fråga om utbildningsprogram är en public <NOBR>service-uppgift.</NOBR> För egen del anser jag att det finns argument för utbildningsprogram i public <NOBR>service-utbudet.</NOBR></P>
<P class="p51 ft0">I Sverige finns en bred uppslutning kring att utbildning är en rättighet för alla och att den ska tillhandahållas via det allmänna så att eko- nomiska förutsättningar inte styr tillgången till utbildning. Det finns vidare en uppslutning kring att välutbildad arbetskraft är en nödvän-</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">233</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">dighet om Sverige ska kunna upprätthålla sin position i den internatio- nella konkurrensen. Välutbildade medborgare är en förutsättning för en fungerande demokrati. Utbildning är således ett viktigt samhälls- åtagande. Att utbildning behövs innebär dock inte nödvändigtvis att utbildningsprogram i radio och TV behövs och inte heller att UR som det är organiserat i dag är den mest ändamålsenliga organisationen för att producera utbildningsprogram.</P>
<P class="p49 ft0">Etersända utbildningsprogram har, i förhållande till andra utbild- ningsmetoder, vissa fördelar. Utbildningsprogrammen kan användas utanför det formella utbildningsväsendet och när det passar användarnas tider. Utbildningsprogram i radio och TV kan också nå många till en låg kostnad.</P>
<P class="p47 ft0">Det finns således argument för att ha utbildningsprogram i radio och TV. Fördelen med att ge utbildningsprogram en plats i public service- utbudet är att utbildningsprogram då når betydligt fler än vad som i dagsläget kan nås via andra radio och <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> Utbildningspro- grammen når eller har i vart fall potential att nå alla oavsett utbild- ningsbakgrund, ekonomiska förutsättningar och geografisk hemvist. Utbildningsprogram i public <NOBR>service-utbudet</NOBR> ger således ett mervärde genom att fler än de som primärt vill utbilda sig nås av programmen. Ytterligare argument för att ha utbildningsprogram i public service- utbudet är att sådana utbildningsprogram som inte är kommersiellt gångbara, exempelvis utbildningsprogram för funktionshindrade och minoriteter kan ingå i uppdraget. Utbildningsprogram i public service- utbudet bör borga för att programmen håller hög kvalitet. Public service- företagen ligger även långt framme både materiellt och kunskapsmässigt när det gäller produktion och sändning av program med digital teknik. Det är först i och med digitaliseringen som möjligheter ges för att producera utbildningsprogram som är interaktiva. Med interaktiva medier skapas möjligheter till en effektivare inlärning.</P>
<P class="p299 ft0">En invändning, kanske den främsta, mot att ha utbildningsprogram i public <NOBR>service-utbudet</NOBR> är att public <NOBR>service-tillhörigheten</NOBR> i sig – med dess krav på oberoende och opartiskhet – medför en risk för att pro- grammen inte anpassas till utbildningsväsendets behov. Internationellt visar dock erfarenheterna att det är fullt möjligt att ha utbildningspro- gram anpassade till utbildningsväsendets behov inom ramen för public <NOBR>service-utbudet.</NOBR> En ytterligare invändning är att allmänhetens TV- avgifter bekostar en användning av programmen i det formella utbild- ningsväsendet. Mot detta resonemang kan dock invändas att de program som används i utbildningsväsendet även används av allmänheten – dessutom av fler än i utbildningsväsendet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">234 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Är allmänna eller folkbildande program en del av UR:s uppdrag?</P>
<P class="p91 ft0">Som framgått i det föregående har statsmakterna emellanåt ifrågasatt UR:s allmänna eller folkbildande program. Jag anser att det kan finnas ett visst fog för en sådan uppfattning. En stor del av UR:s program är sådana som saknar ett uttalat utbildningssyfte och som liknar program som produceras av SVT respektive SR. Det kan också konstateras att statsmakterna inte formulerat något krav i sändningstillståndet på att UR:s programutbud skall präglas av folkbildningsambitioner. UR menar att deras allmänna eller folkbildande program till formen liknar det som produceras av de övriga programbolagen men att de skiljer sig främst i det att den pedagogiska avsikten är överordnad vad gäller innehåll och presentation. UR:s argumentation för att fortsätta producera folkbildande program bygger således på att de skiljer sig från liknande program producerade av SVT och SR.</P>
<P class="p83 ft0">Vissa reservationer mot ett sådant resonemang är dock möjliga att göra. För det första visar lärarnas användning av etermedia att även SVT:s program används i stor utsträckning i undervisningen. Det skulle kunna tolkas som att lärarna inte gör någon skillnad mellan vilket pro- grambolag som producerat programmen, det primära är om programmet kan användas i utbildningssyfte. För det andra visar allmänhetens användning av programmen att de i vissa fall inte gör något medvetet val när de tar del av UR:s utbud. UR skriver i en kommentar till lyss- narundersökningar av UR:s radioprogram i P4 att ”Publikuppgifter för konkreta program som sänts vid givna tidpunkter i P4 står för en del svarspersoner snarast för en uppfattning om <SPAN class="ft13">när </SPAN>de lyssnade. Eftersom P4 är en kanal som ofta ”står på” har alla inte helt klart för sig exakt vad de lyssnat på.”<SPAN class="ft30">14 </SPAN>Poängen med det som sagts ovan är att lärare och i vissa fall allmänheten inte uppfattar någon skillnad mellan det som produceras av UR respektive de andra public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Denna slutsats stärks av att det, enligt en <NOBR>SIFO-undersökning,</NOBR> är få som har någon uppfattning om UR:s program.</P>
<P class="p359 ft0">En genomgång av programtitlar, framför allt när det gäller UR:s kunskapsberikande program, som står för den största delen av UR:s utbud, antyder att en hel del av programmen, åtminstone vad gäller ämnesområden, är sådana som också kan återfinnas i SVT:s och SR:s tablåer.</P>
<P class="p360 ft11"><SPAN class="ft30">14 </SPAN><NOBR>UR-rapport</NOBR> nr 5 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">235</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft13">Hur stor del av UR:s medelstilldelning används för program som helt eller huvudsakligen är avsedda att användas inom utbildnings- väsendet? Kan dessa program finansieras på annat sätt än via TV- avgiften?</P>
<P class="p361 ft0">UR anser det svårt att analysera och diskutera framtida inriktning och villkor för utbildningsprogramverksamheten i public service utifrån det synsätt och den uppdelning av verksamheten som utredningsdirektiven anger. Enligt UR görs ingen uppdelning mellan program avsedda att användas i utbildningsväsendet respektive andra program när pro- grammen planeras och inte heller när de används.</P>
<P class="p49 ft2">UR har därför tagit fram ett material som redovisar direkt- och efteranvändningen av UR:s program. Vart och ett av UR:s program används inom utbildningsväsendet. Somliga används mer, andra mindre</P>
<P class="p53 ft2">– men i genomsnitt en tredjedel av UR:s totala publik använder programmen i utbildningsväsendet. Dessa uppgifter ger dock inget svar på hur mycket programmen till utbildningsväsendet kostar.</P>
<P class="p51 ft0">I enlighet med mina direktiv har jag valt att även göra en indelning av programmen som utgår från avsikten med programmen. Om UR:s indelning i fyra programkategorier följs är det först och främst de kom- petenshöjande programmen som syftar till att användas inom utbild- ningsväsendet. Dessa står för 25 procent av medelsanvändningen, vilket innebär ca 50 mkr UR:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> och underlaget till denna ger dock stöd för att en betydligt större andel av program- kostnaderna, ca 53 procent eller ca 100 mkr, är kostnader för program riktade till utbildningsväsendet. Under antagande att en del av vuxen- programmen produceras för användning inom utbildningsväsendet ökar kostnaderna ytterligare.</P>
<P class="p51 ft0">Sammanfattningsvis kan konstateras att en uppdelning av UR:s program är svår att göra mot bakgrund av hur programmen används. Följaktligen är det svårt att säga något om hur mycket medel som använts för program till utbildningsväsendet och därmed också hur utbildningsprogrammen skall finansieras på annat sätt än via TV- avgiften. Det ter sig rimligt att <NOBR>TV-avgiften,</NOBR> så länge programmen eter- sänds, bekostar utbildningsväsendets användning av UR:s program eftersom de huvudsakligen används av allmänheten och till mindre del i skolorna. Om programmen inte längre skulle etersändas utan direkt- distribueras till utbildningsväsendet skulle det vara betydligt enklare att koppla programkostnaderna till utbildningsväsendet och därmed even- tuellt skattefinansiera verksamheten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">236 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Har användarna nytta av UR:s program?</P>
<P class="p91 ft0">UR argumenterar för att utbildningsprogram ska tillhöra public service eftersom utbildning därigenom görs tillgänglig för alla medborgare. Att utbildningsprogram görs tillgängliga för alla innebär dock inte att alla tar del dem. I etersändning är det, relativt sett, få som lyssnar och ser på program från UR. De låga tittar- och lyssnarsiffrorna beror främst på ogynnsamma sändningstider men också på programmens karaktär i för- hållande till det övriga utbudet vid samma tider. De som tar del av pro- grammen i etersändning är främst äldre. I undervisningssammanhang används UR:s material mest i bandad form.</P>
<P class="p86 ft0">UR:s program är inte unika i utbildningssammanhang. UR:s del av skolornas medieanvändning har gått ner. Flertalet lärare använder sig också av andra producenter, bland annat SVT, och ibland bara av andra producenter. Utlåningen av UR:s program från <NOBR>AV-centraler</NOBR> är oför- ändrad trots en totalt sett ökad etermedieanvändning i skolorna. För- säljningen av UR:s förlagsprodukter minskar också. Lärarna anser dock i allmänhet att UR:s program ger ett stort pedagogiskt utbyte.</P>
<P class="p45 ft0">Få undersökningar tar upp allmänhetens uppfattning om UR:s pro- gram. SIFO har visat att få har någon uppfattning om programmens kvalitet – användarnas omdömen tyder i många fall på att de inte känner till innehållet i UR:s program. I undersökningar där ett urval av UR:s program bedömts av allmänheten ges dock positiva omdömen om UR:s utbud.</P>
<P class="p362 ft37">UR:s omvärld – konkurrens, internationell utveckling och nya krav på utbildningens utformning och inriktning</P>
<P class="p103 ft0">UR möter alltmer konkurrens. En privatfinansierad kunskapskanal har nyligen börjat sända i det digitala marknätet. I utbildningsväsendet ökar konkurrerande producenter av läromedel sina andelar. UR är dock fort- farande den enskilt största producenten av eterburna läromedel och har genom sin position som public <NOBR>service-företag</NOBR> inga liknande konkur- renter när det gäller bredden och räckvidden av programmen.</P>
<P class="p45 ft0">I många av de europeiska public <NOBR>service-företagen</NOBR> sker en ökad satsning på utbildningsprogram. I en del länder har digitala utbild- ningskanaler nyligen startats eller planeras att startas. Gemensamt för många av dessa kanaler är att innehållet är en kombination av renodlade utbildningsprogram och mera allmänna kunskapsprogram inom exempelvis konst och historia. De renodlade utbildningsprogrammen har ofta en nära koppling till skolornas kursplaner. Flertalet länder utvecklar också on <NOBR>line-tjänster</NOBR> på Internet som komplement till utbild-</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">237</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">ningsprogrammen. I många länder finansieras utbildningsprogrammen genom en kombination av skattemedel och <NOBR>TV-avgifter.</NOBR></P>
<P class="p72 ft0">Mycket talar för att efterfrågan på utbildning kommer att öka och bli en livslång process för människor i hela landet.</P>
<P class="p72 ft0">På individnivå finns en önskan om att anpassa undervisningen så att det blir möjligt att lära sig under hela livscykeln. Flexibilitet betonas, vilket innebär att individen skall ha möjlighet att lära sig närsomhelst och varsomhelst. Preferenserna när det gäller sättet att lära sig visar att det finns en framtid för audiovisuella läromedel – kanske framför allt över Internet.</P>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft28">8.10</SPAN><SPAN class="ft104">Slutsatser – olika handlingsvägar för UR</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">UR:s nuvarande situation är inte tillfredsställande. Statsmakternas ifrågasättanden av UR:s verksamhetsinriktning och otydligheten i UR:s uppdrag har verkat hämmande på UR:s utveckling och effektivitet.</P>
<P class="p72 ft2">Det finns således anledning för statsmakterna att ta ställning till hur UR:s verksamhet ska organiseras och finansieras i framtiden.</P>
<P class="p72 ft0">Mitt uppdrag är inte att lämna ett färdigt förslag. Däremot vill jag, som ett stöd till den parlamentariska beredningen om public service- företagens villkor inför kommande tillståndsperiod, peka på några möjliga handlingsvägar för UR i framtiden. Även om olika organisa- tions- och finansieringslösningar kan diskuteras är jag redan nu beredd att ta ställning på en punkt. Mot bakgrund av mina bedömningar i före- gående avsnitt anser jag att det finns starka skäl, bl.a. tillgängligheten för alla och ökade utbildningsbehov, som talar för att utbildningspro- gram även fortsättningsvis skall ingå i det samlade public <NOBR>service-utbu-</NOBR> det. Den premissen är utgångspunkt för mina förslag till olika alternativ för UR:s framtida organisation.</P>
<P class="p45 ft0">Att utbildningsprogrammen skall tillhöra public service- verk- samheten gör också att jag ser det som naturligt att verksamheten till övervägande del finansieras med <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> Denna finansiering bör, i likhet med vad som nu gäller, kunna kombineras med att staten, i be- gränsad omfattning, ställer särskilda medel till förfogande för program- verksamhet inriktad på särskilt angelägen fortbildning av lärare. Sådan skattefinansiering får dock inte innebära att grundläggande public <NOBR>service-värden</NOBR> såsom t.ex. oberoende sätts åt sidan på ett sådant sätt att utomstående kan påverka programmens innehåll. Möjligheten till skattefinansiering får inte innebära att UR har skyldighet att producera program på beställning.</P>
<P class="p86 ft2">Jag bedömer att det finns en stor potential för utbildningsprogram i framtiden, inte minst tack vare den digitala tekniken. Enligt min mening</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">238 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">behöver dock utbildningsprogrammen ges bättre förutsättningar i det samlade public <NOBR>service-utbudet</NOBR> för att denna potential skall kunna utnyttjas bättre. För att detta skall kunna ske måste ett antal frågor lösas. Det rör sig om att UR glidit ifrån sitt ursprungliga uppdrag att producera program för utbildningsväsendet. Det rör sig om UR:s oklara målsättningar och otydliga programprofil som bl.a. medfört gränsdrag- ningsproblem gentemot SVT:s och SR:s programverksamhet. Det rör sig om att UR har en undanskymd tillvaro i public <NOBR>service-kanalerna</NOBR> och därmed för allmänpubliken. Det rör sig också om att UR tappar andelar av skolornas användning av etermedia och att UR upplevs som otydliga av användarna. Det rör sig om att parallella produktionsresurser byggts upp i public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> De, i förhållande till programutbudet, omfattande tekniska resurser som UR byggt upp kan på sikt innebära en ekonomisk belastning för ett företag av UR:s storlek.</P>
<P class="p55 ft0">De förslag som presenteras i det följande utgår från att det finns flera alternativa organisatoriska lösningar för att komma tillrätta med problemen kring utbildningsprogrammens ställning i public service- verksamheten. I mina förslag har jag också övervägt, i enlighet med mina direktiv, hur folkbildningsinslaget i public <NOBR>service-utbudet</NOBR> totalt sett skall stärkas. I det sammanhanget bör nämnas att SVT ser möjlig- heter till samordningsvinster genom att UR:s folkbildande program samordnas med SVT:s. I förslagen har jag också uppmärksammat de behov public <NOBR>service-företagen</NOBR> uttryckt om att frigöra resurser för nya digitala media, framför allt Internetverksamheten.</P>
<P class="p50 ft0">Som framgår på annan plats i detta betänkande (se 17.2) menar jag att det finns ett starkt behov av en samlad översyn av public service- verksamhetens organisation, innehåll och finansiering under nästa till- ståndsperiod med tanke på inträffade och förmodade omvärldsföränd- ringar. Utgångspunkten bör vara att publicistiska bedömningar skall avgöra vilka medier programmen skall distribueras i snarare än en viss företagsstruktur.</P>
<P class="p49 ft0">På den tid som stått till mitt förfogande har jag inte haft möjlighet att presentera ett underlag som gör det möjligt för mig att förorda att exempelvis samtliga de tre nu befintliga företagen sammanförs till ett. Jag konstaterar tvärtom att nuvarande riktlinjer med vissa förändringar i stort kan ligga till grund för verksamheten under nästa tillståndsperiod.</P>
<P class="p47 ft0">Dessa konstateranden har betydelse för hur jag bedömer de tre alternativ som jag redogör för i det följande. Mycket talar för att den nu beslutade omorganisationen inom Utbildningsradion – där personal och resurser för radio, TV och Internetverksamhet sammanförs och organi- seras i redaktioner – är ett slagkraftigt sätt att organisera public service- verksamheten i dess helhet i framtiden. Av dessa skäl är jag inte beredd att i nuläget förorda alternativ två. Att splittra Utbildningsradions kom-</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">239</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">petens på två olika företag innan en prövning har gjorts av om hela verksamheten bör bedrivas samlat vore snarare att ta ett steg tillbaka. Många av de samordningsfördelar som uppnås genom alternativ två skulle således bäst kunna förverkligas i ett läge där hela public service- verksamheten bedrivs samlat.</P>
<P class="p43 ft2">Min uppfattning att produktion av utbildningsprogram bäst tillgodo- ses inom ramen för en sammanhållen public <NOBR>service-verksamhet</NOBR> innebär att jag inte heller är beredd att förorda alternativ tre.</P>
<P class="p72 ft0">Min slutsats är att alternativ ett är den bästa organisationen för den kommande tillståndsperioden. Jag vill dock betona att denna slutsats till stor del beror på att jag menar att det finns fog för att under denna tillståndsperiod utreda förutsättningarna för en omorganisation av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> till ett sammanhållet företag med decentraliserad organisation. I avvaktan på en sådan utrednings slutsatser bör Utbildningsradion, som framgår av beskrivningen av alternativ ett, genom tillstånden få bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet.</P>
<P class="p363 ft13">Alternativ ett</P>
<P class="p364 ft2">UR organiseras och finansieras som i dag men ges förbättrade förut- sättningar.</P>
<P class="p365 ft0">Detta alternativ ansluter till de önskemål som UR framfört till utred- ningen och utgår från att en public <NOBR>service-tillhörighet</NOBR> bäst tillgodoses genom ett varierat utbud av olika kunskapsprogram och inte genom en insnävning till utbildningsprogram.</P>
<P class="p43 ft0">UR bör, som i dag, organiseras i ett fristående bolag därför att pro- gramverksamheten, till skillnad från SVT och SR, bygger på en bland- ning av radio, TV och Internetverksamhet. UR:s nya organisation som gäller från den 1 juli år 2000 syftar till att stärka det flermediala inslaget i alla UR:s program. Utbildningsprogram i ett fristående bolag anses också möjliggöra en närmare samverkan med användarna än inom SVT och SR.</P>
<P class="p45 ft0">Problemen med att få tar del av UR:s program skulle kunna lösas dels genom att starta en digital weekendkanal som på sikt kan utvecklas till en större kunskapskanal i samarbete med SVT, dels genom att UR vidareutvecklar sin webbverksamhet så att fler tjänster och program görs tillgängliga på Internet.</P>
<P class="p43 ft0">Ett ytterligare sätt att öka programmens användning är att SVT och UR avtalar om att SVT:s programarkiv kan användas av UR för efter- sändning/efterbearbetning av program utan andra kostnader än de upp- hovsrättsliga och administrativa.</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">240 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">För att stärka samverkan mellan UR och SVT respektive SR bör krav kunna skrivas in i sändningstillstånden med innebörd att program- företagen åläggs att samarbeta kring de folkbildande programmen i lik- het med vad man i dag gör vad gäller program för funktionshindrade samt etniska och språkliga minoriteter.</P>
<P class="p43 ft2">Kostnadsmässigt bör UR i detta alternativ ligga på samma nivå som idag.</P>
<P class="p366 ft13">Alternativ två</P>
<P class="p367 ft2">UR integreras i de övriga public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet i syfte att stärka utbildningsprogrammens ställning och det samlade folkbildningsansvaret.</P>
<P class="p365 ft0">Alternativ 1 möjliggör, genom att ge UR större kanalutrymme och genom förbättrat samarbete med SVT och SR, att fler kan ta del av UR:s program. Det löser dock inte problemen vad gäller gränsdrag- ningen gentemot SVT:s och SR:s programverksamhet, UR:s efterfrågan på attraktiva sändningstider i SVT:s kanaler och inte heller problemen med de, med SVT och SR parallella produktionsresurser, som UR byggt upp.</P>
<P class="p45 ft0">En väg att komma till rätta med dessa problem är att UR inordnas som en avdelning inom SVT respektive SR i likhet med vad som gäller för andra europeiska public <NOBR>service-företag.</NOBR> Detta skulle kunna leda till en bättre samordning med en rad positiva följder. UR:s folkbildande program skulle, genom sina likheter med SVT:s och SR:s folkbildande program, relativt enkelt kunna integreras med SVT:s och SR:s folkbil- dande programverksamhet och därmed stärka folkbildningsinslaget totalt sett inom public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Hur stor del av UR:s medel som i dag går till allmänna eller folkbildande program kan fastställas genom att tillämpa den indelning som UR gör vad gäller ”kompetenshöjande”, ”berikande program” osv. Det är framför allt de kompetenshöjande programmen som kan anses vara renodlade utbildningsprogram. Med utgångspunkt i UR:s resursförbrukning år 1999 skulle i så fall ca 50 mkr gå till utbildningsprogram och resterande ca 140 mkr till allmänna eller folkbildande program. De allmänna/folkbildande programmen skulle genom en integrering bli föremål för en övergripande prioritering och samordning vilket sannolikt skulle leda till en koncentration av folkbildande program på bättre sändningstider än för närvarande.</P>
<P class="p359 ft2">Utbildningsprogrammen skulle samlas till en egen avdelning inom SVT respektive SR. Utbildningsprogramavdelningen skulle inrikta sig på utbildningsprogram riktade till skolor, högskolor samt den organiserade</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td286"><P class="p9 ft13">Utbildningsprogram i radio och TV <SPAN class="ft0">241</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td287"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">folkbildningen inklusive studieförbunden och därmed bli tydligare till sin karaktär, både internt i företaget och externt mot användarna. Utbildningsprogrammen skulle, liksom idag, förutsätta en närmare samverkan med användarna än vad som gäller för övriga programtyper inom public <NOBR>service-utbudet.</NOBR></P>
<P class="p43 ft0">Produktionen av såväl folkbildande- som utbildande program skulle sannolikt bli billigare genom att teknikresurserna, som i dag finns inom olika bolag, samordnades. Därmed skulle resurser kunna frigöras för exempelvis angelägen webbverksamhet. Vidare skulle fler <NOBR>TV-program</NOBR> ur SVT:s arkiv kunna utnyttjas i bildande syfte än vad som är fallet i dag. Den digitala weekendkanal med utbildnings- och kunskapsprogram som UR planerar skulle sannolikt också vara enklare att driva i en organisation där SVT:s och UR:s resurser är integrerade.</P>
<P class="p86 ft0">En nackdel med detta organisationsalternativ är att public service- företagens oberoende skulle kunna bli ifrågasatt av de som anser att utbildningsprogrammen inte bör anpassas till utbildningsväsendets behov. Internationella erfarenheter visar dock att det är möjligt att kombinera en oberoende public <NOBR>service-verksamhet</NOBR> med produktion av utbildningsprogram som är anpassade till utbildningsväsendets behov.</P>
<P class="p43 ft0">Utbildningsprogrammen bör huvudsakligen finansieras med TV- avgifter. Alternativ två förutsätter att regeringen beslutar om en organi- sationskommitté som, tillsammans med programföretagen, drar upp de närmare riktlinjerna för ett samgående.</P>
<P class="p368 ft13">Alternativ tre</P>
<P class="p367 ft2">UR behåller sin ställning som självständigt public <NOBR>service-företag</NOBR> men verksamheten renodlas mot utbildningsprogram. SVT och SR tar över de folkbildande/allmänna programmen.</P>
<P class="p365 ft0">I förhållande till alternativ två har detta alternativ fördelen att SVT:s och SR:s verksamhet ges en starkare oberoende ställning genom att inte producera utbildningsprogram. Sannolikt blir också utbildningspro- grammens profil ännu tydligare för användarna om de produceras av ett självständigt bolag. UR:s budget anpassas till en mindre verksamhet och medlen som i dag används för att producera folkbildande program bör överföras till SVT och SR. Den verksamhet med utbildningsprogram som återstår skulle dock bli för liten för att motivera de resurser som UR i dag lägger på administration, marknadsföring och teknik. Alternativet ökar sannolikt inte heller UR:s möjligheter att få bättre sändningstider i SVT:s och SR:s kanaler.</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">242 </SPAN>Utbildningsprogram i radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft0">Även alternativ tre förutsätter att regeringen beslutar om en organi- sationskommitté som, tillsammans med programföretagen, drar upp de närmare riktlinjerna för hur SVT och SR skall ta över UR:s folkbildande program och hur den återstående utbildningsprogramverksamheten skall dimensioneras och organiseras.</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">9 Distribution</P>
<P class="p81 ft28"><SPAN class="ft28">9.1</SPAN><SPAN class="ft29">Inledning</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Produktionen och distributionen av etermedier genomgår sedan mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> ett teknikskifte. Den analoga tekniken för produktion av radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> ersätts alltmer av den digitala tekniken. Parallellt med denna utveckling sker också en digitalisering av radio- och TV- programmens distribution. I dagsläget är den digitala produktions- tekniken på väg att ta över den analoga tekniken i programbolagens verksamhet, medan de digitala och analoga distributionsnäten existerar sida vid sida. Digitaliseringen av distributionen för radio och TV har vuxit fram i ett komplicerat samspel mellan marknadskrafter och statliga intressen. Pådrivande faktorer har dels varit bristen på frekvensutrymme som blivit alltmer påtaglig i takt med att bl.a. mobiltelefoni vuxit i betydelse, dels radio- och <NOBR>TV-branschens</NOBR> behov av att utveckla sitt utbud. Digital distribution tar ett betydligt mindre frekvensutrymme i anspråk än analog distribution och frigör därmed frekvenser som kan användas för sändningar av flera radio och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> eller nya applikationer t.ex. mobilt Internet. Dessutom möjliggör den digitala sändningstekniken nya former av radio- och <NOBR>TV-program,</NOBR> exempelvis interaktiva program.</P>
<P class="p359 ft0">För hushållen är dock alltjämt analoga signaler den huvudsakliga mottagningsformen för radio och TV. På sikt kan den digitala distribu- tionen väntas ersätta den analoga, i varje fall när det gäller television. Det återstår dock ett antal tekniska och ekonomiska frågor att lösa som berör såväl programföretagen som konsumenterna innan den digitala distributionen kan ersätta den analoga.</P>
<P class="p43 ft2">I detta kapitel redovisas, i enlighet med utredningens direktiv, hur en övergång från analog till digital sändningsteknik skulle kunna genomföras för public <NOBR>service-företagens</NOBR> del.</P>
<P class="p72 ft0">Kapitlet inleds med en kort historik som beskriver statsmakternas tidigare ställningstaganden vad gäller digital radio och digital TV. Där- efter redogörs för nuläget vad gäller digital distribution av radio och TV. Avsnittet innefattar bl.a. en redogörelse för den aktuella marknads- situationen för såväl digital radio som digital TV. Även program-</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">244 </SPAN>Distribution</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">företagens verksamhet med att distribuera sina program via andra medier än radio- och <NOBR>TV-sändningar,</NOBR> exempelvis Internet, beskrivs. Särskilda avsnitt ägnas åt programföretagens synpunkter och önskemål vad gäller distributionen av program. Programföretagens nuvarande och prognosticerade kostnader för att producera och distribuera programmen digitalt beskrivs. Även olika möjligheter att finansiera parallellsändningskostnaderna beskrivs. Det redogörs vidare för hur den digitala sändningstekniken tillgodoser olika beredskapskrav. I anslutning till denna redogörelse ges också en beskrivning av den pågående utvecklingen i det s.k. teknikbolaget som upprättats mellan programföretagen. Slutligen görs en bedömning av olika alternativ för en övergång från analog till digital sändningsteknik för såväl radio som TV.</P>
<P class="p369 ft64"><SPAN class="ft28">9.2</SPAN><SPAN class="ft63">Statsmakternas ställningstaganden när det gäller digital radio och digital TV</SPAN></P>
<P class="p178 ft13">Digital radio</P>
<P class="p94 ft0">Våren 1995 fattade riksdagen beslut om att låta SR, UR och privata programföretag, efter särskilda beslut av regeringen, påbörja digitala radiosändningar<SPAN class="ft30">1</SPAN>. SR har tillstånd att sända digitalt i nationella frek- venser i <NOBR>Stockholms-,</NOBR> Göteborgs och Malmöområdena samt i Norr- bottens län. Regionalt får SR sända digitalt i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Några tillstånd för privata radiobolag att sända har inte utfärdats.</P>
<P class="p45 ft0">De försök med digitala radiosändningar som påbörjades år 1995 motiverades främst med att den digitala tekniken framstod som över- lägsen den analoga. Den digitala tekniken ger bättre ljudkvalitet, effek- tivare utnyttjande av frekvensutrymme, större tålighet mot störningar och möjligheter att sända bilder och text i radio. Sändningarna inleddes för att SR skulle få pröva på den nya tekniken och för att ge allmänheten möjligheter att bedöma för- och nackdelar med den nya tekniken. Det förutsattes vidare att SR skulle klara satsningarna på digital radio utan någon extra medelstilldelning.</P>
<P class="p45 ft0">År 1997 uttalade riksdagen att en utvärdering av digital radio inte kunde göras förrän mottagare fanns tillgängliga och såväl allmänheten som radioföretag givits möjligheter att bedöma för- och nackdelar med de digitala radiosändningarna<SPAN class="ft30">2</SPAN>. Regeringen beslutade i juni 1997 att låta SR få starta digitala sändningar i en särskild finsk kanal, P7.</P>
<P class="p114 ft11"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft35">Prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:Ku 47, rskr. 1994/95:369.</SPAN></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft35">Bet. 1996/97:KU17, 1996/97:Kru4y, rskr. 1996/97:178.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">245</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Konsumenternas efterfrågan av digitala radiomottagare har varit mycket liten under de år sändningarna pågått. Därför har det ansetts att det inte funnits någon möjlighet att utvärdera verksamheten. Frågan om hur verksamheten med marksänd digital ljudradio bör fortsätta bereds inom regeringskansliet (prop. 1999/2000:55, s. 37).</P>
<P class="p93 ft13">Digital TV</P>
<P class="p91 ft0">I mars 1997 beslutade riksdagen att införa markbundna digital TV- sändningar i Sverige<SPAN class="ft30">3</SPAN>. Riksdagen konstaterade att olika distributions- former skulle finnas sida vid sida i framtiden och att statens insatser skulle inriktas på att främja en sådan utveckling. Introduktionen av digital TV fick dock inte innebära att publikens valfrihet inskränktes eller att SVT:s program inte kunde nå alla i landet. Statsmakterna såg en risk för att kommersiella bolag skulle komma att dominera de nya distributionsvägarna. En sådan dominans skulle kunna leda till att yttrandefriheten och mångfalden begränsades om de kommersiella bola- gen med olika tekniska lösningar band konsumenterna vid det egna distributionsnätet.</P>
<P class="p83 ft0">Enligt riksdagsbeslutet skulle den grundläggande ambitionen fortsatt vara att <NOBR>TV-sändningar</NOBR> kunde tas emot av alla som bor i Sverige. Riksdagen konstaterade också att 99,8 procent av Sveriges befolkning nåddes med <NOBR>TV-signaler</NOBR> från marksändare. Det kunde dock inte ute- slutas att den framtida tekniska utvecklingen skulle kunna leda till en ändrad bedömning när det gällde hur TV skulle distribueras. Av riks- dagsbeslutet framgår dock att regeringen bedömde att det då (år 1997) inte fanns något annat alternativ för distribution, t.ex. satellit och bredband, som var tillräckligt utvecklat för att helt kunna ersätta mark- sändningar. Det angavs vidare att sändningarna i marknätet skulle följa svensk lagstiftning och att lokala och regionala sändningar skulle finnas med från början.</P>
<P class="p86 ft0">Av riksdagsbeslutet framgår att digital TV skulle införas i flera steg med möjlighet för statsmakterna att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. En parlamentarisk kommitté (dir. 1997:134) följer utvecklingen. SVT har liksom UR tillstånd att sända digitalt till utgången av år 2001.</P>
<P class="p43 ft0">Enligt riksdagsbeslutet skall en grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad vara att de digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. En eventuell fortsatt utbyggnad skall finansieras av medverkande företag och utan statliga bidrag. Om utvärderingen visar</P>
<P class="p160 ft11"><SPAN class="ft30">3 </SPAN>Ibid.</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">246 </SPAN>Distribution</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">att sändningarna inte har ekonomisk bärkraft skall programbolagens tillstånd att bedriva digitala marksändningar inte förlängas efter den första tillståndsperiodens slut.</P>
<P class="p72 ft0">Det beslutades att regeringen skulle ges rätt att bevilja tillstånd att sända i det markbundna nätet till en bred krets av programbolag. Rege- ringen har i omgångar beviljat ett antal tillstånd. I dagsläget finns tillstånd att sända 18 kanaler i det markbundna digital <NOBR>TV-nätet.</NOBR></P>
<P class="p72 ft2">Enligt riksdagsbeslutet skall valet av sändningsorter göras så att både tätbefolkade områden och glesbygd kom ifråga.</P>
<P class="p319 ft13">Särskilda medel för finansieringen av digital radio och digital TV</P>
<P class="p94 ft0">För att utveckla digitala radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> har regeringen anslagit särskilda medel ur rundradiokontot. För år 1997 och 1998 beslutade riksdagen om en engångssumma på 200 miljoner kronor att fördelas med 100 miljoner kronor vardera året<SPAN class="ft30">4</SPAN>. För perioden 1999 – 2001 har riksdagen beslutat om 245 miljoner kronor , fördelat med 100 miljoner kronor för år 1999, 100 miljoner kronor för år 2000 och 45 miljoner kronor för år 2001. De särskilda medlen fördelas enligt den fördelningsnyckel som gäller mellan bolagen dvs. SVT får ca 60 procent av medlen, SR ca 35 procent av medlen och UR ca 5 procent av medlen. Medlen skall användas för utveckling av tjänster i samband med den nya tekniken och för utsändningskostnader. Digitaliseringen av programbolagens produktionsteknik skall däremot främst bekostas inom ramen för programbolagens ordinarie medelstilldelning. Sammanlagt kommer programföretagen, för perioden <NOBR>1997–2001,</NOBR> att ha fått 445 miljoner kronor i särskilda medel för digital verksamhet.</P>
<P class="p370 ft11"><SPAN class="ft30">4 </SPAN>Prop.1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178.</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">247</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">9.3</SPAN><SPAN class="ft29">Nuläget</SPAN></P>
<P class="p339 ft41"><SPAN class="ft41">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft42">Digital radio</SPAN></P>
<P class="p340 ft13">Motiven för digital radio</P>
<P class="p94 ft0">Det brukar framhållas att digital distribution av radio har en rad fördelar framför den analoga sändningstekniken. Som sändningsteknik är den billigare än FM och ger bättre ljudkvalitet. Fler kanaler ryms inom ett givet frekvensutrymme än vad som är fallet med analoga sändningar. Därmed ökar möjligheten att tillgodose publiken med nya kanaler och fler program. Kanalutrymmet kan delas, vilket innebär att tillfälliga kanaler kan skapas för t.ex. direktsända presskonferenser och sportevenemang. Det är vidare möjligt att sända text och bild som komplement till ljud. Digital Audio Broadcasting (DAB) är den standard för sändning av digitala ljudradiosignaler som alla europeiska länder kommit överens om.</P>
<P class="p86 ft0">SR anser att det inte finns något alternativ till DAB om man skall ha digitala sändningar. Att sända tillsammans med TV med s.k. DVB- teknik brukar framhållas som ett alternativ. Enligt SR ger DVB dock inte tillräcklig sändningskapacitet och inte heller möjlighet till rörlig mottagning.</P>
<P class="p93 ft13">SR:s sändningar i det digitala marknätet</P>
<P class="p91 ft0">I den rikstäckande frekvensen har SR tillgång till hela sändnings- utrymmet, vilket motsvarar fyra till sex programkanaler beroende på vilken kvalitet som eftersträvas i utsändningarna. I det regionala sänd- ningsutrymmet disponerar SR <NOBR>25–40</NOBR> procent av det totala utrymmet beroende på område. Återstoden av det regionala sändningsutrymmet har reserverats för den privata lokalradion.</P>
<P class="p45 ft0">Med de särskilda medel för digital utveckling som riksdagen beslutat om har SR under perioden <NOBR>1997–2001</NOBR> medverkat till finansieringen av Teracoms utbyggnad av det rikstäckande sändarnätet så att det i dagsläget når 85 procent av befolkningen samt det regionala sändarnätet så att det når 35 procent av befolkningen. Riksprogrammen kan höras i de befolkningstäta delarna av landet medan exempelvis Norrlands inland fortfarande saknar sändningar. Det regionala nätet är utbyggt i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå.</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">248 <SPAN class="ft13">Distribution </SPAN>SOU 2000:55</P>
<P class="p93 ft13">SR:s kostnader för de digitala sändningarna</P>
<P class="p91 ft0">För åren <NOBR>1995–1996</NOBR> fick SR inga särskilda medel för sina digitala sats- ningar. För perioden 1997 t.o.m. 2001 har SR däremot fått tilldelning av extra medel ur rundradiokontot. Enligt SR:s beräkningar kommer detta innebära att de vid utgången av år 2001 kommer att ha fått ca 158 miljoner kronor för utveckling av digital radio. De särskilda medlen utnyttjades nästan inte alls de första åren. Fram till utgången av år 1999 hade SR utnyttjat 54 miljoner kronor av de särskilda medlen. Resterande reserver samt tillkommande medel, totalt ca 104 miljoner kronor, kommer att förbrukas under åren 2000 och 2001 för att finansiera SR:s sändningskostnader i det digitala marknätet.</P>
<P class="p86 ft0">Utöver de särskilda medlen kommer SR till och med år 2001 att ha använt knappt 91 miljoner kronor av egna medel för distribution av digitalradio. Pengarna har frigjorts genom att SR omförhandlade sitt avtal om analoga sändningar med Teracom. Ett villkor för att omför- handla avtalet var att Teracom istället fick använda de 91 miljoner kronor som frigjordes till en utbyggnad av det digitala nätet.</P>
<P class="p45 ft0">Utöver kostnader för uppbyggnad och drift av det digitala sändar- nätet satsar SR medel för programutveckling och nya tjänster i digital radio. Kostnaden för detta uppgår till 23 miljoner kronor under till- ståndsperioden fram till och med år 2001. Utöver detta läggs också 13 miljoner kronor på en digital radioredaktion fram till och med år 2001.</P>
<P class="p341 ft0">I januari 1999 tecknade SR ett avtal med Teracom som reglerar kostnaderna för hela utbyggnaden och sändningarna över det digitala nätet. Avtalet omfattar 236 miljoner kronor och avser tidsperioden 1995 t.o.m. år 2001. I sammanhanget kan nämnas att SR betalade ca 258 miljoner kronor för sina analoga sändningar år 1999<SPAN class="ft30">5</SPAN>. Enligt SR:s beräkningar kommer kostnaderna för den digitala utvecklingen att överstiga SR:s förväntade tilldelning av särskilda medel för digital ut- veckling enligt följande:</P>
<P class="p371 ft32"><SPAN class="ft31">5 </SPAN>I distributionskostnaden inräknas även kostnader för programinsamling. Kostnader för programinsamling/kontribution. Distributionskostnaderna avser huvudsakligen betalningar till Teracom.</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">249</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 9.1. </SPAN>SR:s kostnader för digital utveckling och digitala sändningar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr10 td297"><P class="p116 ft0">Teracom avtal</P></TD>
<TD class="tr10 td298"><P class="p9 ft0">236 mkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td297"><P class="p116 ft0"><NOBR>DAB-redaktionen</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td298"><P class="p9 ft0">13 mkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td299"><P class="p116 ft0">Utvecklingskostn.</P></TD>
<TD class="tr7 td300"><P class="p9 ft0">23 mkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td297"><P class="p116 ft0">Summa</P></TD>
<TD class="tr5 td298"><P class="p9 ft0">272 mkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td299"><P class="p116 ft0">Avgår erhållna medel</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p9 ft0">158 mkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td297"><P class="p116 ft0">Summa</P></TD>
<TD class="tr6 td298"><P class="p9 ft0">114 mkr</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft2">SR måste således enligt sina beräkningar skjuta till ungefär 114 miljoner kronor av egna medel under perioden 1995 t.o.m. 2001.</P>
<P class="p98 ft13">Efterfrågan</P>
<P class="p91 ft0">I dagsläget finns ett fåtal digitala radiomottagare på marknaden och sändarkapaciteten är utbyggd endast i vissa delar av landet. Konsumenterna har hittills inte låtit sig övertygas om fördelarna med digital radio. Mycket få har köpt digitala radiomottagare, sannolikt under 2 000 personer. En avgörande faktor är att de mottagare som finns är dyra i förhållande till dagens analoga radiomottagare. Ett ytterligare problem i sammanhanget är, enligt SR, att de kommersiella radiokanalerna inte har börjat att sända digitalt.</P>
<P class="p45 ft0">Riksdagsbeslutet att införa digital radio gav också en möjlighet för kommersiella radiobolag att söka sändningstillstånd hos regeringen. Ett antal kommersiella bolag sökte tillstånd år 1997, men drog tillbaka sina ansökningar då de inte ansåg sig kunna acceptera de tillståndsvillkor som föreslagits. Radioutgivarföreningen har framfört önskemål om att få påbörja testsändningar i Stockholmsområdet. Radioutgivarföreningen hävdar att det på sikt även kan finnas en vilja bland de privata radiobolagen att sända nationellt förutsatt att efterfrågan på digitala radiomottagare tar fart.</P>
<P class="p86 ft0">Företrädare för Sveriges radio- och hemelektronikleverantörer bedö- mer att marknaden för digital radio skulle kunna utvecklas om pro- gramutbudet blev minst lika omfattande som det i dag är i de analoga sändningarna och om mottagarna blev billigare. Prisutvecklingen kom- mer, enligt radio- och hemelektronikleverantörerna, i första hand att påverkas av efterfrågan på de större marknaderna i Storbritannien och Tyskland.</P>
<P class="p45 ft2">En ytterligare utveckling som skulle kunna ge ett större konsument- intresse är den senaste tidens försök att förse digital radio med nytt tjänsteinnehåll. Det handlar bl.a. om möjligheter att ta emot digital radio</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">250 </SPAN>Distribution</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">via s.k. palmtopdatorer (handdatorer) och mobiltelefoner samt att kunna använda Internet mobilt.</P>
<P class="p161 ft13">Internationell utveckling</P>
<P class="p94 ft0">Försöksverksamhet med digital radio i <NOBR>DAB-standard</NOBR> bedrivs av flertalet public <NOBR>service-bolag</NOBR> i Europa. <NOBR>DAB-nät</NOBR> finns utbyggda men når inte någonstans fullständig täckning. Täckningsgraden varierar från 10 procent till uppemot <NOBR>50–60</NOBR> procent av befolkningen. I flera euro- peiska länder har även kommersiella radiobolag tillstånd att sända i de digitala näten. Som regel tycks försäljningen av digitala radiomottagare gå trögt även i övriga Europa. England är det land som kommit längst i utvecklingen av DAB, men även där är efterfrågan än så länge liten trots att kommersiella kanaler finns med i utbudet och marknaden är betydligt större än den svenska.</P>
<P class="p181 ft13">Tjänster som SR hittills utvecklats i digital radio</P>
<P class="p91 ft0">Inom ramen för det digitala sändningsutrymmet har SR prövat olika typer av nya tjänster, bland annat en 24 timmars musikkanal i P2 och en kanal för finska lyssnare, Finska P7. Den digitala tekniken har också använts för att skicka programrelaterad information såsom bilder på medverkande, väderprognoser och trafikinformation.</P>
<P class="p93 ft13">Internet och andra sändningsformer</P>
<P class="p94 ft0">Utvecklingen där medier satsar på tjänster i annan distributionsform än den för det specifika mediet traditionella distributionsformen kommer att accelerera de närmaste åren. Ett tydligt exempel på detta är Internet där så gott som alla medier som t.ex. tidningar, TV, radio och nyhetsbyråer finns representerade.</P>
<P class="p43 ft0">Denna utveckling innebär, enligt SR, att det är nödvändigt för public <NOBR>service-radion</NOBR> att finnas på Internet. SR:s skäl för att satsa på Internet är flera. Det blir möjligt att ta del av SR:s program oavsett var man än befinner sig i världen. SR:s program kan vidare göras mer tillgängliga genom att lyssnarna via programarkiv kan ta del av programmen närhelst och varhelst de vill. Innan allmänheten kan erbjudas program via personligt val på Internet måste dock ett antal frågor kring upphovsrätter och teknik lösas. Internet används mest av de yngre, vilket också är den grupp som SR haft svårast att nå via traditionell etersändning. Fördjupande programinformation kan således locka de</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">251</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">yngre till att lyssna på radio. SR räknar vidare med synergieffekter i produktionen genom att likartade program/tjänster kan tillhandahållas via digitalradio och Internet.</P>
<P class="p319 ft13">SR:s önskemål vad gäller digital radio och Internet</P>
<P class="p372 ft0">Digital radio</P>
<P class="p103 ft0">SR menar att det måste få ta tid att etablera ny teknik och nya tjänster. Utan långsiktighet och uthållighet är alla insatser bortkastade, enligt SR. För att digital radio skall kunna ersätta den analoga radion krävs att ett heltäckande riks- och regionalt nät etableras, att SR kan erbjuda nya och för konsumenterna attraktiva tjänster i det digitala utbudet, att kommersiella bolag ges tillstånd att sända och att digitala radiomot- tagare kan erbjudas till attraktiva priser. Om bara en eller två av dessa förutsättningar finns riskeras genomförandet av digital radio eller i vart fall blir genomförandetiden lång, enligt SR. Det är därför, enligt SR, viktigt att regering och riksdag medverkar till ett snabbt genomförande av digital radio. SR vill att riksdagen fattar ett långsiktigt beslut om digitala sändningar fram till år 2012 för att säkra företagets och lyss- narnas investering i digital utrustning<SPAN class="ft30">6</SPAN>.</P>
<P class="p86 ft2">Eftersom de digitala näten finansierats med engångsmedel saknar SR finansiering för såväl fortsatt drift av befintliga sändare som etablering av nya sändare fr.o.m. år 2002<SPAN class="ft37">.</SPAN></P>
<P class="p72 ft0">SR bedömer, mot bakgrund av att genomförandet av digital radio beräknas ta tid, att de behöver sända både analogt och digitalt under kommande tillståndsperiod. När SR:s nuvarande avtal med Teracom löper ut vid slutet av år 2001 utgår SR från att ett nytt avtal om digitala radiosändningar träffas med Teracom.</P>
<P class="p72 ft0">För att få en uppfattning om vad ett fullt utbyggt nationellt och regionalt digital radionät skulle kosta för SR:s del har utredningen talat med företrädare för Teracom. Ett fullt utbyggt rikstäckande digitalt nät motsvarande 99,8 procents befolkningstäckning och kapacitet i hela landet motsvarande en till två kanaler i det regionala digitala nätverket skulle betinga ca <NOBR>250–290</NOBR> miljoner kronor (inkl. moms)<SPAN class="ft30">7 </SPAN>i årliga</P>
<P class="p373 ft40"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft59">I sammanhanget kan nämnas att man i Storbritannien, i syfte att underlätta marknadens anpassning till digital radio, fattat beslut om </SPAN><NOBR>12-åriga</NOBR> tillstånds- perioder för de bolag som sänder digital radio.</P>
<P class="p145 ft32"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft62">Enligt Teracoms beräkningar bär inte SR hela kostnaden för sändningar i det regionala nätet. Om SR skulle göra det skulle sändningskostnaderna bli högre.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">252 </SPAN>Distribution</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft0">sändningskostnader som till helt övervägande del skulle bäras av SR<SPAN class="ft30">8</SPAN>. Enligt Teracom kan dock sändningskostnaderna variera beroende på bl.a. vilken sändningskvalitet som SR vill uppnå och hur ett regionalt nätverk byggs upp.</P>
<P class="p51 ft0">Som jämförelse kan nämnas att SR för sin digitala distribution beräknar betala ca 65 miljoner kronor år 2000 för en täckningsgrad motsvarande 85 procent av befolkningen i det nationella sändarnätet och 35 procent i det regionala sändarnätet.</P>
<P class="p56 ft0">SR menar att den rådande fördelningsnyckeln mellan programbolagen inte kan användas som utgångspunkt vid tilldelningen av särskilda medel för digital distribution. SR:s digitala distributionskostnader är i realiteten högre än tilldelningen av särskilda medel.</P>
<P class="p47 ft0">Något som, enligt SR, talar för en fortsatt utbyggnad är att radion som mobilt medium kräver ett relativt stort och sammanhängande täckningsområde för att vara intressant för lyssnarna. I samband med en utbyggnad av de digitala sändarnäten bör, enligt SR, beslut fattas om när de analoga näten skall stängas. SR anser vidare att ett avveck- lingsdatum skulle kunna samordnas med övriga europeiska länder. Detta skulle ge fabrikanterna möjlighet att tillverka större serier av digitala radiomottagare och därmed få ner priset på mottagarna.</P>
<P class="p50 ft0">SR har till utredningen redovisat ytterligare två alternativ för utvecklingen av digitalradio. Ett nollalternativ där SR inte får några extra medel ur rundradiokontot efter år 2001 och ett alternativ där digitalradioverksamheten förutsätts drivas på nuvarande nivå.</P>
<P class="p47 ft0">Om SR inte får några särskilda medel ur rundradiokontot efter år 2001 kommer de att tvingas inleda en förhandling med Teracom om en avveckling av digitalradiosatsningen. Avvecklingskostnaderna kan variera beroende på vilka förutsättningar som finns för en alternativ användning av digitalradionätet. Även om alternativa användningar finns är det, enligt SR, troligt att det fortfarande kommer att finnas vissa avvecklingskostnader.</P>
<P class="p49 ft0">Ett annat alternativ är att SR ges resurser för att täcka de nuvarande distributionskostnaderna. Resurstilldelningen bör vara högre än den man fått mellan åren 1997 och 2001 eftersom sändningskostnaderna inte kompenseras med den fördelningsnyckel som tillämpas mellan programföretagen<SPAN class="ft13">. </SPAN>Med utgångspunkt i SR:s beräkningar bör kostnaden för att upprätthålla sändningarna på nuvarande nivå ligga kring</P>
<P class="p375 ft11"><SPAN class="ft30">8 </SPAN>Det bör noteras att UR även sänder sitt utbud i digital radio och därför bär och kommer att bära en mindre del av kostnaderna för nätet. I dagsläget betalar UR ca 800 000 kronor (inkl. moms) för sina <NOBR>DAB-sändningar,</NOBR> vilket kan jämföras med SR:s kostnader på ca 65 miljoner kronor (inkl. moms) för <NOBR>DAB-sändningar.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">253</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">65 miljoner kronor (inkl. moms) årligen. Om SR endast får medel motsvarande distributionskostnaderna pekar SR på att de inte kommer ha råd att utveckla nya tjänster/program i DAB.</P>
<P class="p319 ft0">Internet</P>
<P class="p103 ft2">SR vill utnyttja Internet mer för utsändning av ljud, text och bild. Enligt SR behövs tillgång till utökad överföringskapacitet och ljudkvalitet. De upphovsrättsliga frågorna behöver också lösas.</P>
<P class="p72 ft0">Dagens radiolyssnande via Internet är ineffektivt, åtminstone i direktsändning. Kostnaderna för att hyra Internetkapacitet är, enligt SR, avsevärda. SR ger som exempel att kapacitet motsvarande 50 samtida lyssnare kostar ca 300 000 kronor. SR önskar särskilda pengar för att sända via Internet. Genom s.k. multicastingteknik kan fler ta del av direktsända radioprogram via Internet och till ett lägre pris. Hur mycket lägre pris är dock svårt att uppskatta då multicastingtekniken inte är färdigutvecklad. Därtill kommer eventuella upphovsrättskostnader.</P>
<P class="p99 ft13">Parallellsändningskostnader</P>
<P class="p91 ft0">Kostnaderna för att sända parallellt påverkas bl.a. av ett eventuellt stängningsdatum för de analoga sändningarna, utbyggnadsgrad i de digitala sändarnäten, kostnad för analoga avtal, eftersträvad kvalitet i sändningarna, möjligheten att låta privata radiobolag sända i marknätet och om Teracom finner möjligheter att sälja överkapacitet i marknätet till andra aktörer och för andra användningsområden än radio.</P>
<P class="p45 ft0">Utvecklingen för flertalet av de faktorer som påverkar parallell- sändningskostnaderna är i dagsläget alltför osäkra för att en kostnads- beräkning skall kunna göras med någon större precision. En uppskatt- ning med utgångspunkt i dagens kostnader för digital och analog distribution är dock möjlig att göra. Med utgångspunkt i ett oförändrat pris för de analoga sändningarna (258 miljoner kronor) och att digital- radiosatsningen hålls på en miniminivå (ca 65 miljoner kronor ) skulle den årliga kostnaden för parallellsändningar blir ca 323 miljoner kronor (inkl. moms) i dagens prisläge. Om ambitionsnivån för digitalradio- satsningen höjs ökar givetvis parallellsändningskostnaderna. Att ha ett fullt utbyggt digital sändarnät (enligt Teracoms beräkningar) parallellt med dagens analoga sändarnät skulle ungefärligen kosta mellan 510 och 550 miljoner kronor (inkl. moms).</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">254 </SPAN>Distribution</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft42">Digital TV</SPAN></P>
<P class="p340 ft13">Motiv för digital TV</P>
<P class="p91 ft0">Digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> medför ett bättre utnyttjande av existerande frekvensutrymme, möjlighet till dubbelriktad kommunikation med tittarna (interaktivitet) och bättre bildkvalitet. Det är dessutom billigare att sända TV digitalt jämfört med analogt. I förhållande till <SPAN class="ft13">andra digitala </SPAN>sändningsalternativ (satellit, kabel och bredband) har det mark- sända digitala nätet vissa fördelar. Det är mindre störningskänsligt än satellit, det medger regional nedbrytning, det har potential att nå fler till en lägre kostnad än bredband och kabel, det medger mobil mottagning och slutligen kan konsumenten lättare än för de andra alternativen byta mottagningsplats för de digitala sändningarna, exempelvis från huset till sommarstugan (portabilitet). Ytterligare fördelar som har med marknadssituationen att göra är att marknätet konkurrerar med satellit- och kabelalternativen, vilket stimulerar konkurrensen på marknaden för digital <NOBR>TV-distribution</NOBR> och därmed verkar för en prispress som gynnar konsumenterna. Nackdelar i förhållande till andra digitala distribu- tionsformer är att det marksända alternativet har mindre kapacitet för interaktivitet än bredband och att det i rikstäckande sändningar är dyrare att sända än satellitalternativet</P>
<P class="p376 ft0">En övergång från analog till digital sändningsteknik skulle innebära att frekvensutrymme frigjordes. Post och telestyrelsen (PTS) har undersökt vilka framtida användningsområden som det frigjorda frekvensutrymmet skulle kunna ha<SPAN class="ft30">9</SPAN>. PTS anser att mobil telekom- munikation har en stor betydelse för Sveriges ekonomi och att den blir allt viktigare för sysselsättningen Enligt PTS bör delar av det frekvens- utrymme som i dag utnyttjas för digitala och analoga <NOBR>TV-sändningar</NOBR> avsättas för mobila teletjänster.</P>
<P class="p45 ft0">I ett underlag till <NOBR>Digital-TV-kommittén</NOBR> (Ku 1997:06) har konsultfirman Ernst&Young beräknat värdet av det frekvensutrymme som frigörs om de analoga sändningarna läggs ner. Baserat på uppgifter från USA där ledigt frekvensutrymme auktionerats ut till privata bolag skulle värdet av att under en tioårsperiod få disponera det fre- kvensutrymme som frigörs kunna uppskattas till 14 miljarder kronor. De amerikanska auktionerna kan dock inte direkt jämföras med svenska förhållanden. Värdet av frekvenserna kan därmed vara både högre eller lägre.</P>
<P class="p377 ft36"><SPAN class="ft30">9 </SPAN>Den framtida användningen av frekvensområdet <NOBR>470-862</NOBR> MHz<SPAN class="ft11">, PTS, år 2000.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">255</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">SVT:s och UR:s<SPAN class="ft30">10 </SPAN>digitala sändningar</P>
<P class="p91 ft0">I dagsläget täcker det markbundna digitala <NOBR>TV-nätet</NOBR> ungefär 50 procent av landets hushåll. Sändarnäten är utbyggda i fem regioner – Stock- holmsområdet med Mälardalen och Uppsala, Göteborg med omnejd, södra och nordöstra Skåne, norra Östergötland samt Östersund och Sundsvall med omnejd. Det finns fyra sändningsfrekvenser som för närvarande delas mellan SVT och ett antal kommersiella bolag. SVT förfogar över en egen sändningsfrekvens (multiplex). I den sänds sedan år 1999 SVT1 och SVT2, SVT24 och fem regionala digitala kanaler.</P>
<P class="p86 ft0">Det statliga bolaget Teracom har byggt ut det markbundna digitala <NOBR>TV-nätet</NOBR> till nuvarande täckningsgrad samt ansvarar för sändningar och underhåll av nätet. SENDA som är ett dotterbolag till Teracom ansvarar för kundhantering (kortadministration, debitering m.m.) i det markbundna nätet. Boxer, också ett dotterbolag till Teracom, ansvarar för uthyrning av mottagarutrustning till hushållen. Utrustningen och abonnemang på programutbudet erbjuds i ett samlat paket. Mottagar- utrustningen kan också köpas. Flertalet hushåll har dock valt att hyra utrustningen.</P>
<P class="p45 ft0">Teracom har nyligen beslutat att bygga ut det markbundna digitala <NOBR>TV-nätet</NOBR> till 70 procents täckning av befolkningen. I dagsläget har de bolag som sänder i det digitala marknätet tillstånd att sända till en täckningsgrad motsvarande 50 procent av befolkningen. Tillstånd att sända utöver en befolkningtäckning på 50 procent förutsätter stats- makternas ställningstagande.</P>
<P class="p45 ft2">SVT1, SVT2 och SVT24 sänds även digitalt via satellit. SVT har tecknat ett avtal med Nordiska satellitaktiebolaget (NSAB) om satellit- kapacitet och med Canal Digital om kundhanteringen.</P>
<P class="p72 ft0">För att kunna ta emot SVT:s digitala marksändningar måste tittarna använda ett programkort från Senda. SVT motiverar sitt val att lägga sig ”bakom kortet” bl.a. med att korten i framtiden kan göra det enklare att ta in <NOBR>TV-avgifter,</NOBR> att det av upphovsrättsliga skäl är bra att känna till det antal som abonnerar på SVT:s program, att kunskap om var hushållen finns är värdefullt vid en eventuell stängning av de analoga näten samt att korten ger möjlighet för framtida betaltjänster<SPAN class="ft13">. </SPAN>Public <NOBR>service-företag</NOBR> i andra länder har valt att erbjuda sina tjänster i okodad form, dvs. utan kort. Då behövs inget samröre med åtkomstsystem eller</P>
<P class="p162 ft32"><SPAN class="ft31">10 </SPAN>UR har egen sändningsrätt i det digitala <NOBR>TV-nätet,</NOBR> men utnyttjar sändnings- utrymme i SVT:s kanaler. Avsnitten om digital TV berör därför främst SVT:s digitala distribution. För en redovisning av UR:s digitala satsningar hänvisas till kapitel 8.</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">256 </SPAN>Distribution</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">kundhanteringsystem. Relationen till tittarna blir då densamma som i dag gäller för analoga sändningar.</P>
<P class="p72 ft0">I satellitsändningarna är det dock av rättighetsskäl nödvändigt för SVT att ligga”bakom kortet”.</P>
<P class="p72 ft0">Enligt anslagsvillkoren skall både SVT:s och UR:s program vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd <NOBR>TV-avgift.</NOBR> Detta utesluter dock inte, enligt anslagsvillkoren, att en avgift tas ut för tillhandhållande och hantering av programkort för marksänd digital TV. För närvarande betalar konsumenterna en avgift på 295 kronor per år och kort till Senda. Avgiften tillfaller Senda och inte i någon del de bolag som sänder. Avgiften gäller oavsett vilket utbud i det marksända digital <NOBR>TV-nätet</NOBR> som konsumenten vill ha.</P>
<P class="p43 ft2">SVT förhandlar även med satellitoperatörer om sändning av de regionala digitala kanalerna, vilket, enligt SVT, är en förutsättning för att satellit skall bli ett fullvärdigt alternativ till marksändningar.</P>
<P class="p72 ft0">SVT har separata avtal med Teracom för analoga respektive digitala sändningar. Avtalet om satellitsändningar med Canal Digital är inte exklusivt. SVT förhandlar också med Viasat om att finnas i denna operatörs utbud.</P>
<P class="p98 ft13">SVT:s kostnader för digital TV</P>
<P class="p91 ft0">Av SVT:s budgetunderlag för år 2000 respektive år 2001 framgår att SVT för perioden <NOBR>1997–1999</NOBR> sammanlagt fått 184,5 miljoner kronor i särskilda medel för utveckling av digitala sändningar. SVT har förbrukat 139 miljoner kronor av dessa medel. Det innebär att det finns 45,5 miljoner kronor som reserverats från tidigare år samt tillkommande ca 87 miljoner kronor – totalt 132,5 miljoner kronor – att förbruka för åren 2000 och 2001.</P>
<P class="p45 ft0">I likhet med vad som var fallet för SR förbrukades enbart en liten del av de digitala medlen de första åren. År 1998 hade SVT förbrukat ca 40 miljoner kronor av de särskilda medlen. Medlen användes dels till de olika tekniska installationer som krävs för digitala utsändningar, dels till investeringar och andra förberedelser för de nya program- verksamheterna, där SVT24 representerar den största kostnaden. Under 1999 har ca 99 miljoner kronor förbrukats. Huvuddelen av denna medelsförbrukning avser kostnader för SVT24 och de fem regionala kanalerna.</P>
<P class="p86 ft2">SVT:s avtal med Teracom innebär bl.a att SVT kommer att få betala för varje tillkommande abonnent i det digitala marknätet. Under år 2000 och år 2001 kommer kostnaderna för distribution av <NOBR>digital-TV</NOBR> att öka</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">257</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">eftersom antalet abonnenter förväntas öka (se vidare under avsnittet ”parallellsändningskostnader” i detta kapitel).</P>
<P class="p78 ft0">I de analoga näten sänds SVT1 och SVT2. För detta betalar SVT ca 500 miljoner kronor per år (inkl. moms)<SPAN class="ft30">11 </SPAN>och UR knappt 34 miljoner kronor (inkl. moms).</P>
<P class="p72 ft2">SVT har, till skillnad från SR, hittills inte betalat något för sina digitala sändningar. Teracom kommer att börja ta ut en avgift från de bolag som nyttjar det digitala nätet antingen då 100 000 programkort sålts och aktiverats eller från och med oktober år 2000.</P>
<P class="p378 ft13">Efterfrågan</P>
<P class="p94 ft0">Vid slutet av år 1999 hade ca 100 000 hushåll i landet skaffat utrustning för att ta emot digitala <NOBR>TV-sändningar.</NOBR> Den helt övervägande delen hushåll hade köpt utrustning för att ta emot via satellit eller kabel. I mitten av maj år 2000 hade ca 16 000 boxar sålts som som var anpassade till mottagning av TV från det markbundna nätet. Efterfrågan på utrustning för att ta emot markbunden digital TV har, från att ha varit trevande, nu kommit igång med större kraft. De senaste månaderna har över 1 000 boxar sålts per vecka och efterfrågan väntas öka när konsumenterna får ett likvärdigt utbud och likvärdiga prisvillkor som de som gäller för satellitsänd digital TV. Digital <NOBR>TV-nätet</NOBR> täcker i dagsläget in ca 50 procent av befolkningen eller 2,1 miljoner hushåll. Inom denna grupp är det, enligt Teracom, ca 728 000 hushåll som enbart har tillgång till SVT:s program och TV4. Det är främst dessa hushåll som Teracom ser som potentiella kunder. Teracom har beslutat att bygga ut nätet till 70 procents täckning och skulle då kunna nå ytterligare ca 300 000 hushåll som inte har kabel eller satellitanslutning. Det bör framhållas att dessa beräkningar bygger på att kabel- och satellitföretagen inte tar några ytterligare marknadsandelar i förhållande till dagsläget.</P>
<P class="p359 ft0">Förutsatt att det markbundna nätet byggs ut till 98 procents täckning av befolkningen uppskattar Teracom att antalet sålda boxar ökar i en jämn takt så att det vid utgången av år 2010 kommer att vara 1,6 miljoner hushåll som har köpt digitala <NOBR>TV-boxar</NOBR> för mottagning från det marksända nätet. Teracom uppger att näten med dagens fyra fre- kvenser dock är möjliga att bygga ut till 98 procents täckning redan till slutet av år 2002, vilket sannolikt skulle öka efterfrågan på boxar.</P>
<P class="p162 ft32"><SPAN class="ft31">11 </SPAN>SVT:s avtal med Teracom stadgar att SVT:s sändningskostnader är en konfidentiell uppgift. Enligt Teracom är SVT:s årliga kostnader för sändning lägre än 500 miljoner kronor, men högre än 400 miljoner kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">258 </SPAN>Distribution</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Internationell utveckling på <NOBR>digital-TV-området</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">I Europa gäller liksom för Sverige att den digitala distributionen sker genom en blandning av <NOBR>satellit-,</NOBR> kabel- och markbundna sändningar. Intresset för markbundna digitala sändningar varierar beroende på vilken täckningsgrad de andra digitala distributionsformerna har. Exempelvis nås nio av tio tyska <NOBR>TV-hushåll</NOBR> med kabel eller satellit, vilket naturligen innebär att drivkraften att få igång ett marksänt nät inte är lika stor som i exempelvis Spanien där enbart sex procent av befolkningen nås av satellit- och kabelsändningar. I Europa är Sverige, Spanien och Storbritannien de länder som satt igång verksamhet med digitala marksändningar i någon större skala. Spanien är det enda land i Europa som bestämt datum för stängning av de analoga sändningarna – år 2012 skall de analoga näten stängas av. Flera andra länder, däribland Norge, Finland, Italien och Frankrike beräknar komma igång med markbundna digitala sändningar i år eller år 2001.</P>
<P class="p379 ft13">SVT:s önskemål vad gäller digital TV och andra digitala verksamheter</P>
<P class="p340 ft0">Digital TV</P>
<P class="p103 ft0">SVT:s policy för distribution innebär att finnas tillgänglig på alla de tekniska plattformar som finns för distribution av TV samt hos olika operatörer som använder dessa plattformar. När SVT:s kanaler distri- bueras i olika system, bl.a. via marknät, kabel och satellit, är det dock, enligt SVT, inte rimligt att de skall behöva betala för en landstäckande distribution i alla distributionssätten. SVT:s köp av distributionstjänster bör därför innebära att en komplett hushållstäckning nås genom en kombination av olika distributionsvägar. Däremot är det inte, enligt SVT, rimligt att de åläggs att köpa en geografisk täckning i det digitala marknätet som motsvarar den som i dag gäller för det analoga nätet dvs. 99,8 procent av alla hushåll.</P>
<P class="p86 ft0">SVT anser det önskvärt att hushållen skall kunna välja mellan olika distributionsformer när de tar emot public <NOBR>service-utbudet</NOBR> digitalt. SVT har därför inget emot att det digitala marknätet byggs ut till en stor geografisk täckning. Krav på SVT att köpa utsändningstjänster får dock inte till någon del bli en förutsättning för en sådan utbyggnad. SVT stöder en utbyggnad under förutsättning att den betalningsmodell som Teracom tillämpar för närvarande även gäller fortsättningsvis och att den för SVT:s del även kan upprätthållas vid en omfattande utbyggnad.</P>
<P class="p380 ft0">Om Sverige går över till digital sändningsteknik i full skala bör enligt SVT kravet på att de ska köpa utsändningstjänster från Teracom försvinna<SPAN class="ft13">. </SPAN>SVT skall, i sändningstillståndet, ha krav på sig att säkra</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">259</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">allmän tillgänglighet, men SVT måste själv få avgöra vilka distribu- tionssätt man väljer för att säkra denna tillgänglighet.</P>
<P class="p51 ft0">De stigande marginalkostnaderna som är förbundna med att bygga ut det digitala marknätet över 80 procents hushållstäckning får, enligt SVT, inte innebära krav på att SVT skall bära de högre marginalkostnaderna på grundval av att de som public <NOBR>service-företag</NOBR> måste nå alla. Enligt SVT måste alla som använder det digitala marknätet dela lika på infrastrukturkostnaderna. Kostnaden per hushåll som nås via det digitala marknätet måste alltså som grundprincip vara lika för alla de företag som utnyttjar nätet, enligt SVT.</P>
<P class="p47 ft0">Den digitala verksamheten (sändningar och utveckling) kostar i dag ca 90 miljoner kronor per år. Verksamheten finansieras huvudsakligen med de särskilda medel som beviljats fram till och med år 2001. För SVT är tillskottet från de särskilda medlen ca 60 miljoner kronor per år och de beräknas ha förbrukats vid utgången av denna tillståndsperiod. SVT menar att bytet från analogt till digitalt distributionssystem i marknätet i hög grad är styrt av de politiska beslut som fattas eller inte fattas om stängning av det analoga nätet. SVT drar slutsatsen att så länge politiska beslut styr distributionen måste också det politiska systemet bära ansvaret. Under en period kommer SVT att distribueras såväl analogt som digitalt i marknätet. SVT menar att merkostnaderna för denna parallella distribution inte skall belasta vare sig <NOBR>TV-hushållen</NOBR> eller programföretagen. SVT anser således att en förutsättning för att digital TV satsningen skall kunna fullföljas under nästa tillståndsperiod är att statsmakterna, från år 2002, kompenserar SVT för de merkostnader som uppkommer under de år SVT måste sända både analogt och digitalt.</P>
<P class="p299 ft0">Ett problem är att det i dag inte finns någon gemensam standard för boxar som tar emot digitala signaler från marksändningar respektive kabel och satellit. Avsaknaden av en gemensam standard har orsakat merkostnader för SVT när de utvecklat interaktiva tjänster i olika tek- niska plattformar. SVT har därför dragit ner på arbetet med att utveckla interaktiva tjänster. SVT utgår från att en gemensam standard finns framme redan vid slutet av år 2000. SVT har börjat programmera inter- aktiva tjänster i den standard, MHP (Multimedia Home Platform), som förutsätts bli gemensam för alla digital <NOBR>TV-plattformar.</NOBR></P>
<P class="p49 ft0">SVT menar att företaget nu är inne i en situation där man betalar dyrt för marksänd analog och digital distribution medan andra distribu- tionsformer har förutsättningar att vara gratis eller ge intäkter åt SVT. Enligt SVT kan både kabel- och satellitoperatörerna vara beredda att betala SVT för att public <NOBR>service-kanalerna</NOBR> skall ingå i deras utbud.</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">260 </SPAN>Distribution</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0">Interaktiva tjänster i digital TV</P>
<P class="p103 ft0">Enligt SVT är möjligheterna att uppnå interaktivitet i det markbundna <NOBR>digital-TV</NOBR> nätet begränsade eftersom kapaciteten fram till hushållen är begränsad. I samband med utbyggnaden av det svenska bredbandsnätet möjliggörs, enligt SVT, dock en ökad kapacitet som kommer att leda till att medieföretag erbjuder – och förväntas erbjuda – interaktiva applikationer. Kostnaderna för att utveckla interaktiva tjänster i TV är för SVT:s del relativt begränsade och kan inrymmas i befintlig budget. På sikt kommer dock, enligt SVT, de ekonomiska satsningarna att behöva öka.</P>
<P class="p181 ft0">Internet</P>
<P class="p103 ft0">SVT anser att de, i likhet med övriga programbolag, måste planera för att Internetverksamheten alltmer kommer att efterfrågas och användas av tittarna. SVT menar att det finns behov av att bygga ut verksamheten de närmaste åren.</P>
<P class="p99 ft0">Wireless Application Protocol (WAP)</P>
<P class="p103 ft0">SVT bedriver experimentverksamhet med WAP i begränsad skala. Möjligheten att via ett speciellt datatekniskt protokoll sända ut text och begränsad bildinformation till mobiltelefoner utgör en ny publicerings- form som genom utvecklingsarbet inom den mobila telefonin, enligt SVT, kan förväntas få en snabb tillväxt under de närmaste åren.</P>
<P class="p45 ft0">Utöver kostnaderna för digitala sändningar räknar SVT med att totalkostnaden för interaktiva tjänster i digital TV, Internet och WAP kommer att uppgå till under 100 miljoner kronor årligen räknat från år 2002 och de närmast därpå följande åren.</P>
<P class="p99 ft13">Parallellsändningskostnader</P>
<P class="p94 ft0">Teracom har ett avtal med samtliga sändande bolag i det digitala mark- nätet som sträcker sig från år 2000 t.o.m. år 2002. Företagen kommer att betala i huvudsak enbart efter den nyttjandegrad marknätet har. Det digitala sändningsavtalet med Teracom bygger på en fast och en rörlig del. I fast pris betalar SVT en miljon kronor per kanal och i rörligt pris 1,75 kronor i månaden per abonnent och kanal. SVT kommer, liksom övriga företag med sändningstillstånd i det digitala marknätet, således i huvudsak att betala utifrån hur mycket det markbundna nätet används.</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">261</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">Avtalet skall börja tillämpas antingen när det marksända nätet når upp i 100 000 abonnenter eller från och med oktober år 2000.</P>
<P class="p51 ft0">SVT:s avtal med Teracom sträcker sig till utgången av år 2002. Enligt uppgift från Teracom kommer den betalningsmodell som används i de nuvarande avtalen fortsätta att gälla även för tiden efter 2002. När det digitala marknätet utnyttjas fullt, ut dvs. är utbyggt till 98 procents hushållstäckning och minst 1,6 miljoner boxar är sålda<SPAN class="ft30">12 </SPAN>beräknar Teracom att distributionskostnaderna per rikstäckande programkanal skulle vara ungefär 42,5 miljoner kronor (inkl. moms). För SVT:s del skulle det innebära att man, räknat i dagens prisläge, totalt skulle betala ca 170 miljoner kronor årligen för de kanaler man sänder digitalt<SPAN class="ft30">13</SPAN>. Detta pris antas dessutom bli lägre i takt med att fler kanaler får plats inom ett givet frekvensutrymme<SPAN class="ft30">14</SPAN>. Priset för fyra kanaler i det digitala marknätet kan jämföras med de ca 400 – 500<SPAN class="ft30">15 </SPAN>miljoner kronor (inkl. moms) som SVT i dagsläget betalar för att få två kanaler sända i det analoga nätet. Den årliga kostnaden för att sända en rikstäckande kanal digitalt är således fyra till fem gånger lägre än att sända motsvarande kanal analogt. Om det digitala marknätet skulle byggas ut ytterligare från 98 till 99,8 procents hushållstäckning räknar Teracom med att SVT skulle behöva betala mellan fem och tio miljoner kronor (inkl. moms) ytterligare för hela sin sändningsfrekvens.</P>
<P class="p62 ft0">Kostnaderna för parallellsändning styrs av rad faktorer, bl.a. tid- punkten för stängning av de analoga sändningarna, kostnaderna för den analoga distributionen samt antalet hushåll som är anslutna till det markbundna digitala nätet. Parallellsändningskostnaderna kommer att öka allteftersom flera hushåll ansluter sig till det digitala marknätet och ju längre fram i tiden man stänger det analoga nätverket. Givet att Teracom följer den betalningsmodell man hitills haft kommer kost- naderna för den digitala distributionen främst att vara en funktion av antalet sålda boxar. Teracom har prognosticerat försäljningsutvecklingen av boxar från år 2001 fram till år 2011. Under förutsättning att de</P>
<P class="p163 ft40"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft55">Om slutnivån vida överstiger 1,6 miljoner sålda boxar är det, enligt Teracom, troligt att det avtalade priset om 1, 75 kronor per box sjunker.</SPAN></P>
<P class="p158 ft32"><SPAN class="ft34">13</SPAN><SPAN class="ft60">Det kan noteras att denna kostnad även inkluderar kostnaderna för UR:s digitala </SPAN><NOBR>TV-sändningar.</NOBR> Hur mycket UR får bära av de sammantagna sänd- ningskostnaderna för digital TV beror på hur mycket UR använder av SVT:s sändningsutrymme. I dagsläget betalar UR ca 7 procent av de sammantagna analoga sändningskostnaderna.</P>
<P class="p158 ft32"><SPAN class="ft34">14</SPAN><SPAN class="ft62">Det är redan nu möjligt att genom s.k. statistisk multiplexering få plats med ytterligare en kanal i den multiplex som SVT utnyttjar för sina digitala sänd- ningar.</SPAN></P>
<P class="p158 ft40"><SPAN class="ft34">15</SPAN><SPAN class="ft55">Endast ett närmevärde har kunnat anges eftersom SVT:s avtal med Teracom stadgar att SVT:s sändningskostnader är en konfidentiell uppgift.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">262 </SPAN>Distribution</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">antaganden som Teracom gjort om försäljningen av boxar är rimliga och att priset för de analoga sändningarna håller sig på dagens nivå skulle SVT:s parallellsändningskostnader<SPAN class="ft30">16 </SPAN>under den kommande tioårsperioden kunna uppskattas till följande årliga belopp:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr0 td301"><P class="p116 ft13">Tabell 9.2.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td302"><P class="p9 ft0">Uppskattade parallellsändningskostnader.</P></TD>
<TD class="tr0 td303"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td304"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td305"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td306"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td181"><P class="p9 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td301"><P class="p116 ft11">År</P></TD>
<TD class="tr5 td307"><P class="p252 ft11">Digital distribution</P></TD>
<TD class="tr5 td308"><P class="p381 ft11">Analog distribution</P></TD>
<TD class="tr5 td303"><P class="p382 ft11">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td304"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td305"><P class="p383 ft11">(mkr)</P></TD>
<TD class="tr6 td306"><P class="p381 ft11">(mkr)<SPAN class="ft30">17</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p384 ft11">(mkr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td301"><P class="p116 ft11">2000</P></TD>
<TD class="tr9 td307"><P class="p385 ft11">7,6</P></TD>
<TD class="tr9 td308"><P class="p381 ft11">450</P></TD>
<TD class="tr9 td303"><P class="p13 ft11">457,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td301"><P class="p116 ft11">2001</P></TD>
<TD class="tr6 td307"><P class="p385 ft11">36,5</P></TD>
<TD class="tr6 td308"><P class="p381 ft11">450</P></TD>
<TD class="tr6 td303"><P class="p13 ft11">486,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td301"><P class="p116 ft11">2002</P></TD>
<TD class="tr5 td307"><P class="p385 ft11">57,5</P></TD>
<TD class="tr5 td308"><P class="p381 ft11">450</P></TD>
<TD class="tr5 td303"><P class="p13 ft11">507,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td301"><P class="p116 ft11">2003</P></TD>
<TD class="tr5 td307"><P class="p385 ft11">73,3</P></TD>
<TD class="tr5 td308"><P class="p381 ft11">450</P></TD>
<TD class="tr5 td303"><P class="p13 ft11">523,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td301"><P class="p116 ft11">2004</P></TD>
<TD class="tr6 td307"><P class="p385 ft11">89</P></TD>
<TD class="tr6 td308"><P class="p381 ft11">450</P></TD>
<TD class="tr6 td303"><P class="p382 ft11">539</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td301"><P class="p116 ft11">2005</P></TD>
<TD class="tr5 td307"><P class="p35 ft11">126</P></TD>
<TD class="tr5 td308"><P class="p381 ft11">450</P></TD>
<TD class="tr5 td303"><P class="p382 ft11">576</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td301"><P class="p116 ft11">2006</P></TD>
<TD class="tr5 td307"><P class="p35 ft11">152</P></TD>
<TD class="tr5 td308"><P class="p381 ft11">450</P></TD>
<TD class="tr5 td303"><P class="p382 ft11">602</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td301"><P class="p116 ft11">2007</P></TD>
<TD class="tr5 td307"><P class="p35 ft11">162,5</P></TD>
<TD class="tr5 td308"><P class="p381 ft11">450</P></TD>
<TD class="tr5 td303"><P class="p13 ft11">612,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td301"><P class="p116 ft11">2008</P></TD>
<TD class="tr6 td307"><P class="p35 ft11">173</P></TD>
<TD class="tr6 td308"><P class="p381 ft11">450</P></TD>
<TD class="tr6 td303"><P class="p382 ft11">623</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td304"><P class="p116 ft11">2009</P></TD>
<TD class="tr6 td305"><P class="p35 ft11">173</P></TD>
<TD class="tr6 td306"><P class="p381 ft11">450</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p382 ft11">623</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p337 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>Egna beräkningar utifrån uppgifter från SVT och Teracom.</P>
<P class="p109 ft0">Några påpekanden bör göras i anslutning till ovanstående tabell. Om försäljningen av boxar ökar snabbare än prognosticerat kommer kommer givetvis högre parallellsändningskostnader att inträffa närmare i tiden än år 2009. Å andra sidan kan det leda till en tidigare avveckling av de analoga sändningarna vilket kan medföra lägre totalkostnader. Om box försäljningen avstannar kommer självfallet parallellsänd- ningskostnaderna att stanna på en lägre nivå än vad som här har förutsatts. Med en sådan utveckling kan perioden med parallell- sändningar bli längre, vilket mycket väl kan medföra en högre total- kostnad.</P>
<P class="p181 ft13">Finansieringen av parallellsändningskostnaderna</P>
<P class="p94 ft0">Enligt de beräkningar som gjorts ovan skulle SVT:s kostnader för att sända digitalt från och med år 2002 tills dess att det marksända digitala nätet når full utnyttjandegrad år 2009 vara ungefär en miljard kronor räknat i dagens prisläge.</P>
<P class="p386 ft11"><SPAN class="ft34">16</SPAN><SPAN class="ft56">I de beräknade kostnaderna ingår moms.</SPAN></P>
<P class="p144 ft40"><SPAN class="ft34">17</SPAN><SPAN class="ft38">Då ingen exakt sändningskostnad kunnat lämnas är beloppen är ett genom- snitt av SVT:s och Teracoms uppgifter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">263</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Som framgått tidigare är besparingarna i sändningskostnader väsent- liga när väl det analoga nätet kan stängas. Ett fullt utbyggt digitalt nät kostar ca 180 miljoner kronor (inkl. moms) i årliga sändningskostnader att jämföras med <NOBR>400–500</NOBR> miljoner kronor (inkl. moms) i årliga sändningskostnader för det analoga nätet. När det analoga nätet stängs kommer således SVT att kunna spara mellan 220 och 320 miljoner kronor årligen i sändningskostnader.</P>
<P class="p45 ft0">Enligt min bedömning bör en investering som ger en sådan stor besparing vara självklar att genomföra. De kostnader som uppstår under parallellsändningstiden bör inte belasta nuvarande programverksamhet och inte heller helt falla på <NOBR>TV-avgiftsbetalarna</NOBR> under parallellsändningsperioden. Det är därför rimligt att lånefinansiera ett sådant teknikskifte. Med utgångspunkt i beräkningarna på föregående sida skulle SVT behöva ta upp lån motsvarande ungefär en miljard kronor för att finansiera de digitala sändningarna från år 2002 fram till år 2009 då de analoga näten, enligt förutsättningarna i beräkningarna, skall stängas. Detta lån inklusive ränta skall återbetalas med besparingar motsvarande <NOBR>220–320</NOBR> miljoner kronor per år från den dag de analoga näten stängs. Investeringen skulle således snabbt kunna betala sig.</P>
<P class="p86 ft0">Med sådana ekonomiska förutsättningar och om statsmakterna är tydliga nog vad gäller stängningen av det analoga nätet bör SVT ha ett tydligt incitament för att ta upp ett lån på marknaden. Om SVT gör det bör företaget också få tillgodoräkna sig vinsterna från de besparingar som görs i sändningskostnader.</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">9.3.3</SPAN><SPAN class="ft42">Programföretagens gemensamma teknikbolag</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Inför innevarande tillståndsperiod beslutade riksdagen att programföre- tagens tekniska resurser skulle sammanföras till ett gemensamt dotter- bolag<SPAN class="ft30">18</SPAN>. I den proposition som föregick beslutet uttalade regeringen att de avgiftsfinansierade programföretagen även i fortsättningen skall ligga i täten i fråga om den tekniska utvecklingen. Det finns annars, enligt propositionen, en risk för att kunskapen samlas hos företag med en kommersiell målsättning och att utvecklingsarbetet främst tar sikte på kommersiellt användbara tillämpningar. Om programföretagen även i fortsättningen skall kunna spela med på samma villkor som de kom- mersiella programföretagen är det, enligt propositionen, angeläget att de har en egen teknisk kompetens i nivå med de bästa inom den kom- mersiella sfären. Eftersom public <NOBR>service-företagen</NOBR> inte kan disponera så omfattande resurser som de multinationella mediekoncernerna är det,</P>
<P class="p160 ft11"><SPAN class="ft30">18 </SPAN>Prop. 1995/96:161, Bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297.</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">264 </SPAN>Distribution</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">enligt propositionen, angeläget att programföretagen sammanför sina resurser för teknisk utveckling i ett gemensamt dotterbolag.</P>
<P class="p72 ft0">Året därefter föreslog regeringen att de särskilda medlen för digital utveckling med fördel skulle kunna användas i det gemensamma dotterbolaget.<SPAN class="ft30">19</SPAN></P>
<P class="p79 ft0">Utredningen har varit i kontakt med programföretagen för att få en uppfattning om hur det gemensamma teknikbolaget utvecklats. Ett sådant bolag har bildats, men de föresatser statsmakterna haft vad gäller bolaget har inte uppfyllts. I dagsläget lägger programföretagen inga pengar i teknikbolaget. Teknikbolaget har heller inga egna resurser. Inom ramen för teknikbolaget drivs emellertid vissa gemensamma seminarier och mindre projekt av utvecklingskaraktär. Programföretagen ser det inte som sannolikt att några större gemensamma projekt skulle kunna påbörjas under den närmaste tiden. Ett hinder för sådana större gemensamma projekt uppges vara att det finns alltför stora skillnader i den teknik som används inom radio- respektive <NOBR>TV-mediet.</NOBR></P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">9.3.4</SPAN><SPAN class="ft42">Beredskapsaspekter</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">I december 1997 beslutade regeringen att programföretagens sänd- ningstillstånd skulle kompletteras med villkor att bolagen skall utarbeta beredskapsplaner för verksamheten vid karav på höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Beredskapsplanerna skall årligen lämnas till regeringen och till Styrelsen för psykologiskt försvar för kännedom. En hög säkerhet och uthållighet i distributionen av radio och TV skall eftersträvas.</P>
<P class="p45 ft0">Utgångspunkten för programbolagens beredskapsplanering bör, enligt min mening, vara att samma krav på beredskap, teknisk kvalitet och säkerhet som gäller för dagens analoga sändningar också skall gälla sändningar med digital teknik.</P>
<P class="p43 ft0">Styrelsen för psykologiskt försvar har nyligen publicerat en rapport ”Digital radio och TV- en sårbarhetsstudie”<SPAN class="ft30">20 </SPAN>där frågor kring säkerhet och beredskap gås igenom. Av rapporten går det inte utläsa om den digitala sändningstekniken är bättre eller sämre än den analoga sänd- ningstekniken när det gäller att tillgodose olika beredskapsaspekter. De digitala systemen är dock sårbara på ett annat sätt än de analoga. Exempelvis ställer den digitala tekniken förändrade krav på personalen som hanterar den. Det krävs ett större systemkunnande än i den analoga världen och beroendet av sådan kunskap är stor.</P>
<P class="p101 ft11"><SPAN class="ft34">19</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178.</SPAN></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">20</SPAN><SPAN class="ft56">Dnr SPF 157/99.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">265</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Av propositionen om digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> (prop. 1996/97:67) framgår att det ur, beredskapssynpunkt, är en fördel om det finns flera olika vägar att distribuera television. I dagsläget finns ett flertal distri- butionsformer sida vid sida. En digitalisering av marknäten tillgodoser behoven av beredskap genom att tekniken medger lokaloberoende mottagning, minskat energibehov och en betydligt större motståndskraft än de analoga näten mot inmatning av falska signaler.</P>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">9.4</SPAN><SPAN class="ft29">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p387 ft13">Digitala marksändningar har stora fördelar framför analog distribution</P>
<P class="p91 ft0">Marknaderna för marksänd digital radio och TV har inte utvecklats i den takt som förutsågs från början. I dagsläget ser det dock ut som digital TV har goda förutsättningar att bli etablerad på allvar. Kanalutbudet och prisvillkoren kan numera konkurrera med kabel- och satellitalternativen. Försäljningssiffror tyder på att konsumenterna blir alltmer intresserade. För digital radio är situationen en annan. Höga priser på mottagare i kombination med ett programutbud som är mer begränsat än i dagens analoga sändningar har lett till ett svagt intresse från konsumenternas sida. Dessutom saknas det kommersiella tryck som finns på digital <NOBR>TV-marknaden</NOBR> eftersom inga privata bolag konkurrerar med Teracom när det gäller distribution och inte heller med SR när det gäller sändningar.</P>
<P class="p83 ft0">Det är angeläget att säkra de värden som radio och TV i allmänhetens tjänst står för även i framtidens digitala distribution av TV. Det betyder att ett krav skall vara att befolkningen har tillgång till SVT:s utbud i hela landet och på lika villkor vad gäller pris och funktionalitet. Det innebär också att en fortsatt mångfald i det digitala utbudet skall värnas. Det markbundna sändarnätet för digital TV skall vara ett alternativ till kabel- och satellitoperatörerna. Genom dess tekniska möjligheter att ge plats åt ett flertal regionalt och lokalt producerade program kommer marksänd digital TV att bidra till en mångfald där mediemonopol annars kan uppstå.</P>
<P class="p86 ft0">Också ur ett konsumentperspektiv finns fördelar med att de hushåll som i dag har kabel- eller satellitanslutning får både ett komplement och ett alternativ i det markbundna nätet. Även för de hushåll som har kabel- eller satellitanslutning kan det finnas ett värde i att ha en möjlighet till mobil mottagning från det markbundna nätet och för eventuella ytterligare <NOBR>TV-apparater</NOBR> i hemmet eller i fritidshuset.</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">266 </SPAN>Distribution</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Ur såväl programföretagens som tittarnas perspektiv finns det vidare ett intresse av att det tillgängliga frekvensutrymmet utnyttjas så effektivt som möjligt och att sändningskostnaderna hålls låga. En framgångsrik övergång från analog till digital sändningsteknik leder till ett effektivare utnyttjande av det tillgängliga frekvensutrymmet, vilket skapar förutsättningar för fler röster att komma till tals och att SVT:s kostnader för sändningar på sikt blir betydligt lägre. Dessutom kan delar av det frekvensutrymme som frigörs vid en övergång till digital sändningsteknik användas för annan trådlös kommunikation. Rätt utnyttjat kan det utrymme som frigörs komma att leda till betydande samhällsekonomiska vinster. Till detta kan läggas att de markbundna sändarnäten är mindre störningskänsliga än satellitsändningar, vilket bör vara en fördel ur beredskapssynpunkt.</P>
<P class="p388 ft37">Det markbundna digital <NOBR>TV-nätet</NOBR> bör byggas ut till full befolkningstäckning</P>
<P class="p103 ft0">Starka skäl talar således för en fortsatt satsning på markbunden digital- TV. <NOBR>Digital-TV-kommittén</NOBR> (Ku 1997:06) har, mot bakgrund av den utveckling som kan förutses för digital TV, nyligen föreslagit att markbundna digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> byggs ut i hela landet<SPAN class="ft30">21</SPAN>. Principen om tillgänglighet för alla på lika villkor gör att jag, i likhet med Digital- <NOBR>TV-kommittén,</NOBR> ser det som ändamålsenligt att utbyggnaden av det markbundna digitala sändarnätet sker till en täckningsgrad som mot- svarar den täckningsgrad som i dag uppnås i det analoga sändarnätet, dvs. till 99,8 procent av befolkningen. Det är, enligt min mening, inte rimligt att tillgängligheten till <NOBR>TV-sändningar</NOBR> blir sämre än vad den är i dag på grund av att ny teknik introduceras. Tvärtom, det rimliga är att tillgängligheten och funktionaliteten ökar.</P>
<P class="p86 ft0">Hushållen får tillgång till samma funktionalitet, samma utbud över hela landet och med möjligheter till en regional och lokal variation som inte skulle vara möjlig i kabel- och satellitalternativen. De besparingar som kommer att uppnås genom en övergång till digitala sändningar kommer dessutom att överstiga de kostnader som utbyggnaden av det markbundna nätet till en början medför.</P>
<P class="p45 ft0">Efter samtal med Teracom har jag anledning att anta att Teracom även framöver kommer att tillämpa den prismodell de använt sig av hittills. SVT kommer även i fortsättningen att betala efter hur många som utnyttjar nätet. Räknat i dagens prisläge skulle SVT behöva betala ca <NOBR>175–180</NOBR> miljoner kronor (inkl. moms) i årliga sändningskostnader för</P>
<P class="p160 ft36"><SPAN class="ft30">21 </SPAN>Angående förslag om utbyggnad av marksänd <NOBR>digital-TV<SPAN class="ft11">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> Dnr 700/2000.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">267</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">99,8 procents befolkningstäckning med de fyra kanaler man i dag sänder i det digitala marknätet, vilket kan jämföras med de ca 400 – 500 miljoner i kronor (inkl. moms) SVT i dag betalar för att sända två kanaler i det analoga nätet.</P>
<P class="p43 ft0">Principen om tillgänglighet för alla medför också att jag bedömer det som mest ändamålsenligt att SVT:s utbud sänds i okodad form. Utbudet skall, liksom hittills, vara tillgängligt för <NOBR>TV-tittarna</NOBR> utan andra krav på annan motprestation än betalad <NOBR>TV-avgift.</NOBR> De hushåll som av en eller annan anledning inte väljer ett utökat utbud i det markbundna nätet skall inte behöva betala en gång till för att ta del av SVT:s utbud.</P>
<P class="p45 ft0">Vad gäller SVT:s önskemål att ta betalt för vidaresändning i kabelnät bedömer jag detta som möjligt att tillmötesgå så länge det finns ett distributionsalternativ som når alla utan några andra avgifter än betald <NOBR>TV-avgift<SPAN class="ft13">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p43 ft0">Ur SVT:s perspektiv är parallella digitala och analoga sändningar en betydande merkostnad. Parallellsändningskostnaderna kommer att stiga för varje år de analoga sändningsnätet är igång. För den kommande sjuårsperioden <NOBR>(2001–2007)</NOBR> kommer SVT att i genomsnitt ha betalat ca 100 miljoner kronor i digitala sändningskostnader årligen. Det är således nödvändigt att parallellsändningstiden görs så kort som möjlig. Teracom bedömer att en utbyggnad av det markbundna <NOBR>digital-TV</NOBR> nätet till 98 procents täckning av landets hushåll kan vara genomförd vid utgången av år 2002. Jag bedömer dock att konsumenterna behöver en längre tid för att kunna anpassa sina <NOBR>TV-apparater</NOBR> till digital mottagning. Ju snabbare spridning av digitala <NOBR>TV-boxar,</NOBR> desto tidigare kan de analoga sändningarna stängas av. För att underlätta marknadens och konsumenternas anpassning till den digitala sändningstekniken bör dock en yttre gräns fastställas för när skiftet mellan analog och digital sändningsteknik skall ha ägt rum.</P>
<P class="p379 ft13">Det analoga sändarnätet bör kunna stängas mellan åren <NOBR>2007–2012</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">I avvägningen mellan konsumenternas behov av att anpassa sitt TV- innehav till digital mottagning och de merkostnader som parallell- sändningar innebär har jag stannat vid att denna yttre gräns bör ligga mellan fem och senast tio år efter det att utbyggnaden av det digitala sändarnätet är genomförd. Det innebär att det analoga sändarnätet för TV, enligt min mening, bör kunna stängas någonstans mellan åren 2007 och 2012, dock senast år 2012, förutsatt att utbyggnaden av det digitala sändarnätet följer Teracoms planer. Det sagda utesluter inte att de analoga näten kan stängas tidigare än år 2007. Statsmakterna bör nog- grant följa utvecklingen och vara beredda att tidigarelägga stängningen</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">268 </SPAN>Distribution</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">av de analoga sändarnäten om spridningsgraden för digital <NOBR>TV-boxar</NOBR> är tillräckligt hög.</P>
<P class="p72 ft0">Det är, enligt min mening, inte rimligt att de hushåll som betalar TV- avgift under parallellsändningstiden skall behöva bekosta teknikskiftet i sin helhet<SPAN class="ft13">. </SPAN>De kostnader som uppkommer för parallellsändning bör kunna spridas ut över en längre tidsperiod genom lämplig låne- finansiering. Lånet skulle relativt snabbt kunna återbetalas med hjälp av de besparingar som uppnås genom att sändningskostnaden sjunker den dag sändningar enbart sker digitalt. En del av de kostnader som uppstår under tiden med parallellsändningar bör också kunna finansieras genom att statsmakterna drar fördel av det framtida värde som det frigjorda analoga sändningsutrymmet kommer att ha. Enligt beräkningar som redovisats tidigare i detta kapitel skulle det frigjorda utrymmet kunna vara värt åtskilliga miljarder kronor.</P>
<P class="p181 ft13">Digital radio</P>
<P class="p91 ft0">I förhållande till marksänd digital TV är situationen för digital radio betydligt svårare att bedöma. Det är i dagsläget inte möjligt att förutse när ett genomslag för digital radio skulle kunna ske. Konsumenternas efterfrågan har hittills varit liten, vilket är naturligt med tanke på att de digitala radiomottagarna än så länge är dyrare och programutbudet mer begränsat än vad som är fallet med nuvarande analoga teknik.</P>
<P class="p45 ft0">Sverige och SR kan inte ensamt leda utvecklingen av digitalradio. En förutsättning för att digitala radiomottagare skall bli billigare är att de tillverkas i större serier än för närvarande. Det anses dock att Sverige är en för liten marknad för att locka tillverkarna att producera större serier. Det betyder att, även om ett riksdagsbeslut med innebörden att det digitala radionätet byggs ut till full täckning och att kommersiella kanaler ges tillstånd att sända, så är det först och främst utvecklingen i de större länderna som kan leda till att de digitala radio mottagarna blir billigare och därmed avgör om det kommer att bli någon efterfrågan på digital radio i Sverige. Storbritannien är det land som kommit längst i utvecklingen av digitala radiosändningar, men även där är efterfrågan liten, trots att kommersiella kanaler finns med i utbudet och marknaden är betydligt större än den svenska.</P>
<P class="p86 ft0">De digitala radioapparaterna måste blir betydligt billigare för att hushållen skall vara beredda att byta ut alla sina radioapparater. Ett rimligt antagande är det finns fem till sex apparater per hushåll, vilket skulle innebära att uppemot 25 miljoner radioapparater skulle behöva bytas ut. Det finns emellertid tecken på att digital radio skulle kunna utvecklas positivt. Inom kort lanseras nya tjänster på det digitala radio-</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p9 ft13">Distribution <SPAN class="ft0">269</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td296"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">nätet bl.a. möjlighet att ta emot digital radio via s.k. palmtopdatorer och mobiltelefoner samt möjlighet att få tillgång till Internet mobilt. Dessa nya tjänster kommer sannolikt att öka konsumenternas intresse för digital radio. En ytterligare förutsättning för att göra den digitala radion attraktiv för konsumenterna är, enligt min mening, att utbudet breddas genom att kommersiella kanaler får sända i minst samma omfattning som de gör i dagens analoga sändningar.</P>
<P class="p49 ft0">SR:s nuvarande avtal med Teracom om digital distribution sträcker sig till utgången av år 2001. Mot bakgrund av den osäkra situationen kan jag inte se skäl för att redan nu förorda ökade resurser för digital radiodistribution. SR:s digitala radioverksamhet har redan inneburit stora kostnader. Enligt SR:s redovisning lägger SR ut mer pengar på digitalradiosatsningen än vad som täcks av den särskilda medelstill- delning som riksdagen beslutat om. Det innebär att den digitala radio- satsningen i dagsläget tar medel i anspråk från SR:s ordinarie verk- samhet. Jag kan även konstatera att SR finansierat en utbyggnad av det digitala sändarnätet som överstiger den täckningsgrad som beslutats av riksdagen.</P>
<P class="p50 ft0">I avvaktan på att efterfrågan på mottagare tar fart bör SR visa åter- hållsamhet i samband med utbyggnaden av det digitala radionätet. SR bör inte ta på sig ytterligare kostnader utöver de man redan har i dag för den digitala distributionen. Däremot finns skäl att fortsätta arbetet med att utveckla produktionen av program så att det mervärde som den digitala tekniken möjliggör i utbudet kan tas tillvara. För att öka efterfrågan krävs, utöver billigare apparater, även ett utbud vid sidan av SR:s utbud så att lyssnarna ges ett mervärde. Strävan bör vara att ett minst lika rikt utbud skall etableras i de digitala sändningarna som i de analoga.</P>
<P class="p50 ft0">En ytterligare åtgärd för att underlätta införandet av digital radio är att Sverige, i lämpliga fora, exempelvis EU, tar initiativ till en inter- nationell samordning av <NOBR>digitalradio-frågan</NOBR> bl.a. vad gäller en eventuell övergång från <NOBR>FM-sändningar</NOBR> till digitala radiosändningar.</P>
<P class="p47 ft0">Jag kan slutligen konstatera att mitt ställningstagande till DAB försvårats av att det inte funnits någon sammanhållen kunskap och inriktning på området motsvarande den som gällt för digital TV där <NOBR>digital-TV-kommittén</NOBR> följt genomförandet av digital <NOBR>TV-satsningen.</NOBR> Statsmakterna bör överväga att tillsätta en motsvarande kommitté för att utreda <NOBR>DAB-radions</NOBR> framtida förutsättningar alternativt att ge digital- <NOBR>TV-kommittén</NOBR> tilläggsdirektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">10 Finansiering av radio och TV</P>
<P class="p81 ft28"><SPAN class="ft28">10.1</SPAN><SPAN class="ft93">Inledning</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Finansieringen av radio och TV i allmänheten tjänst har hittills skett i stort sett uteslutande genom <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> För SVT finns möjlighet till viss sponsring, främst i samband med sportsändningar. Därtill har samtliga tre företag vissa intäkter från sidoverksamheter. Principen är att alla tittare och lyssnare genom <NOBR>TV-avgiften</NOBR> bidrar till finansieringen av en radio och TV som skall vara tillgänglig för och betjäna alla. En förutsättning för den programverksamhet som bedrivs i allmänhetens tjänst har därför sedan länge ansetts vara att programmen skall kunna tas emot utan krav på särskilda avgifter, utöver erlagd <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p45 ft0">I utredningsdirektiven anförs att jag, utifrån förutsättningen att TV- avgiftsmedel även i fortsättningen bör vara den helt dominerande finansieringskällan, skall överväga vilka konsekvenser det skulle få om även andra finansieringsformer skulle utnyttjas i större omfattning än för närvarande. I det följande behandlas därför olika sätt att finansiera radio och TV med särskild tonvikt på hur de kan antas påverka verksamheten för radio och TV i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p45 ft0">Inledningsvis kan konstateras att finansieringssystemet för en radio och TV i allmänhetens tjänst bör uppfylla vissa grundläggande krav. Programföretagen bör ges tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppdrag. Samtidigt bör inte finansieringsmodellen begränsa företagens oberoende eller på annat sätt påverka programverksamheten på ett sätt som kan strida mot uppdraget. I allmänhet har programföretagen mycket små möjligheter att genom egna åtgärder påverka sina intäkter, varför det är viktigt att företagen kan överblicka de ekonomiska förut- sättningarna för en tillräckligt lång tidsperiod. Systemet för finansiering bör vara lätt att överblicka och enkelt att hantera samt gynna en effektiv och sund hushållning med resurser.</P>
<P class="p86 ft0">Slutligen är det naturligtvis viktigt att det system som väljs för att finansiera radio och TV i allmänhetens tjänst upplevs som rimligt och rättvist av de som betalar. Tittare och lyssnare skall kunna se att det finns ett samband mellan det de betalar och det de får ut av det, dvs. att man får valuta för pengarna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">272 </SPAN>Finansiering av radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Den framställning som följer handlar i stor utsträckning om TV och konsekvenser av olika finansieringsmodeller för programverksamheten i TV. Jag är dock av den uppfattningen att de principer som rör obero- ende, integritet, påverkan på programverksamheten m.m. är av stor vikt såväl för radio som för TV. Dessutom gäller att så länge public service- verksamheten finansieras genom <NOBR>TV-avgiften,</NOBR> som tas ut för innehav av <NOBR>TV-mottagare,</NOBR> är public <NOBR>service-radions</NOBR> framtid starkt avhängig av utvecklingen på <NOBR>TV-sidan</NOBR> när det gäller konkurrenssituation, finansie- ring och allmänhetens betalningsvilja. Public <NOBR>service-radions</NOBR> framtid påverkas naturligtvis också av debatten om public <NOBR>service-TV:s</NOBR> ställ- ning.</P>
<P class="p271 ft28"><SPAN class="ft28">10.2</SPAN><SPAN class="ft93">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">För tio år sedan var debatten om reklam i svensk TV intensiv. Det häv- dades att om en tredje markbaserad kanal öppnades för reklamfinansie- rad TV i Sverige, så borde reklam också tillåtas i SVT. SVT skulle, enligt vissa, annars hamna i en alltför svår konkurrenssituation. Så blev det nu inte. Erfarenheter från andra länder pekade i riktning mot att det snarare var hälsosamt såväl för <NOBR>TV-marknaden</NOBR> som för public service- televisionen med å ena sidan renodlad licensfinansiering för allmän- televisionen och reklamfinansiering för kommersiella företag.</P>
<P class="p45 ft0">Karl Erik Gustafsson, professor i massmedieekonomi vid Göteborgs universitet, publicerade år 1990, när debatten var som hetast, en rapport om <NOBR>TV-reklam</NOBR> och <NOBR>TV-konkurrens</NOBR> på uppdrag av Svensk Informations Mediecenter (SIM). Syftet med rapporten var att tillföra den allt intensivare debatten om <NOBR>TV-reklam</NOBR> en översikt från vetenskapligt håll.</P>
<P class="p43 ft0">Gustafssons slutsatser, som baserades på analyser av utvecklingen utomlands, visade att om reklam tilläts i SVT, skulle SVT få ett defini- tivt övertag samtidigt som reklamfinansiering successivt skulle komma att ersätta <NOBR>TV-avgiftsfinansieringen,</NOBR> vilket sannolikt skulle minska de totala resurserna för <NOBR>TV-produktion</NOBR> i Sverige.</P>
<P class="p45 ft0">Utländska erfarenheter talade entydigt för att det från publiksynpunkt var bra med konkurrens på <NOBR>TV-området</NOBR> och att konkurrens mellan TV- företag finansierade från olika källor var den bästa. Genom en konkurrens mellan helt <NOBR>TV-avgiftsfinansierade</NOBR> och helt reklamfinansie- rade <NOBR>TV-företag</NOBR> skedde automatiskt en avvägning mellan publikens, programmakarnas och annonsörernas intressen. Dessutom undvek man på detta sätt en direkt konkurrens om reklamintäkter mellan offentliga och privata företag, vilket har varit en stor källa till debatt i många europeiska länder.</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td309"><P class="p9 ft13">Finansiering av radio och TV <SPAN class="ft0">273</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td310"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Erfarenheter från andra länder visade också att konkurrens om reklamintäkter minskade programvariationen och påverkade en rad kvalitetsdimensioner. <NOBR>TV-marknadens</NOBR> förmåga att erbjuda ett från publiksynpunkt komplett och balanserat utbud skulle begränsas och enbart fylla ett begränsat antal funktioner, med tonvikt på förströelse och avkoppling.</P>
<P class="p45 ft0">Utredningen har givit Karl Erik Gustafsson i uppdrag att uppdatera den artikel han skrev för tio år sedan med särskilt fokus på frågan om vilka konsekvenserna skulle bli om även andra finansieringsformer användes för radio och TV i allmänhetens tjänst i Sverige i dag. Analy- sen grundas på erfarenheter såväl i Sverige som i andra länder. I grunden är frågeställningen om vi i dag med erfarenhet från ett decennium av svensk kommersiell radio och television har anledning att dra andra slutsatser än de som drogs då. Den framställning som följer bygger delvis på det underlag som Gustafsson tagit fram för utredningen. De slutsatser som presenteras är dock mina egna.</P>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">10.3</SPAN><SPAN class="ft93">Finansieringsmetoder – en översikt</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Som framgått i kap. 3 har valet av finansiering för radio- och <NOBR>TV-verk-</NOBR> samhet stor betydelse för verksamhetens förutsättningar och karaktär. En grov indelning kan göras mellan <SPAN class="ft13">kommersiell finansiering</SPAN>, som bygger på en frivillig betalning för en produkt eller tjänst, och <SPAN class="ft13">offentlig finansiering</SPAN>, där direkt eller indirekt betalning på något sätt bestäms av staten.</P>
<P class="p389 ft0">Metoder att finansiera radio och television</P>
<P class="p390 ft6"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft105">Kommersiell finansiering</SPAN></P>
<P class="p391 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">Betal-TV</SPAN></NOBR></P>
<P class="p391 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Reklam</SPAN></P>
<P class="p391 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Sponsring, produktplacering</SPAN></P>
<P class="p391 ft0"><SPAN class="ft26">·</SPAN><SPAN class="ft24">Bytesaffärer (eng. bartering)</SPAN></P>
<P class="p391 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Sidointäkter, t.ex. uthyrning av produktionsutrustning</SPAN></P>
<P class="p392 ft6"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft105">Offentlig finansiering</SPAN></P>
<P class="p391 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Direkt statsstöd</SPAN></P>
<P class="p391 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">TV-avgiftsfinansiering</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">274 </SPAN>Finansiering av radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft106">Kommersiell finansiering</SPAN></P>
<P class="p340 ft6"><NOBR>Betal-TV</NOBR></P>
<P class="p91 ft0"><NOBR>Betal-TV</NOBR> innebär att publiken betalar per program <NOBR>(pay-per-view)</NOBR> eller för en kanal, eller som det ibland kallas, en bukett av kanaler (subscription). <NOBR>Betal-TV</NOBR> har, till skillnad från t.ex. <NOBR>TV-avgiftsfinansie-</NOBR> ring, höga marknadsförings- och administrationskostnader. <NOBR>Betal-TV</NOBR> kan, som framgått i kap. 3, fungera för ett specialutbud (t.ex. långfilmer och sport) men har hittills inte visat sig kunna användas för ett brett utbud av program. Det finns inget som talar för att det utbud som t.ex. SVT eller TV4 erbjuder i sin helhet skulle kunna finansieras med betal- TV. Med <NOBR>betal-TV-formen</NOBR> har följt en ökning av priserna på attraktivt innehåll, särskilt märkbart på sportområdet. Detta kan t.ex. leda till att endast några hundra tusen människor kan se ett stort idrottsevenemang som skulle nå en miljonpublik om det i stället sändes okodat.</P>
<P class="p83 ft0">Frågan om <NOBR>betal-TV</NOBR> i SVT har varit aktuell i Sverige. SVT har vid flera tillfällen under <NOBR>1990-talet</NOBR> önskat få pröva <NOBR>betal-TV</NOBR> som komp- letterande finansieringsform till <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Enligt SVT är det i en situation av ökad konkurrens nödvändigt att på olika sätt öka expone- ringen av det programutbud som produceras i public <NOBR>service-televisionen</NOBR> (prop. 1996/97:67). Regeringen tillsatte 1997 en särskild utredare i frågan, som i betänkandet <NOBR><SPAN class="ft13">Betal-TV</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> inom Sveriges Television </SPAN>(SOU 1997:60) föreslog att SVT skulle få möjlighet att pröva <NOBR>betal-TV</NOBR> i ett för ändamålet bildat bolag där finansieringen skulle komma från avgifter från publiken. Full kostnadstäckning skulle eftersträvas. Frågan är inte avgjord, den bereds fortfarande inom regeringskansliet och måste underställas riksdagen för beslut.</P>
<P class="p165 ft6">Reklam och sponsring</P>
<P class="p91 ft0">Medan <NOBR>betal-TV</NOBR> (och <NOBR>TV-avgiftsfinansiering)</NOBR> innebär att publiken finansierar sändningarna innebär reklamfinansiering att annonsörer betalar för att få utnyttja radio och TV för att sända reklambudskap till publiken. Reklamfinansiering kräver därför ett utbud som annonsörerna publikmässigt och programmässigt är intresserade av (se också kap. 3). Programmen bör inte vara för långa och reklamen bör helst placeras i programmen. Reklamintäkternas storlek påverkas av konjunkturläget och bestäms förutom av prisnivån av den totala tiden för reklam och reklaminslagens placering. En allmän tendens är, enligt Gustafsson, att reklamreglerna efter hand blir färre och färre. Radio- och <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> driver genom opinionsbildning och systematiska överträdelser, eller kreativ programsättning, fram liberaliseringar. Ett exempel på det senare</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td309"><P class="p9 ft13">Finansiering av radio och TV <SPAN class="ft0">275</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td310"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">är TV4 som, trots förbud mot reklam i programmen, gör reklamavbrott som motiveras med att ett självständigt ”program” (t.ex. ett inför- program) sänds vid sidan av reklamen.</P>
<P class="p51 ft0">Annonsörers inflytande över programmen är naturligtvis något som <NOBR>reklam-TV-företag</NOBR> med stor kraft värjer sig emot. Men en viktig förut- sättning för att reklamfinansierade företag skall kunna visa sådan själv- ständighet är att företaget har en stark ekonomisk ställning. I sämre tider, t.ex. i en långvarig konjunkturnedgång, kan eftergifter uppfattas som nödvändiga. Svensk <NOBR>reklam-TV</NOBR> har dock ännu inte drabbats av någon lågkonjunktur.</P>
<P class="p51 ft0">Som framgått i kapitel 3 visar erfarenheter från andra länder att företag med reklamfinansiering tenderar att koncentrera sig på ett fåtal programtyper som tilltalar en bred allmän publik snarare än olika mindre intressegrupper och programgenrer. Utbudet tenderar också att bli relativt likartat mellan de konkurrerande kanalerna. Den kunskap vi i dag har av svenska förhållanden visar att reklamfinansierade företags programutbud i stor utsträckning präglas av en begränsad genrevariation med en stor andel av program inköpta från utlandet. TV4 intar genom koncessionen en mellanställning mellan <NOBR>TV-avgiftsfinansierade</NOBR> SVT och övriga kommersiella kanaler, men för TV4 gäller i gengäld särskilda krav i företagets sändningstillstånd på att t.ex. sända ett mångsidigt programutbud.</P>
<P class="p50 ft0">Närbesläktad med reklamfinansiering är <SPAN class="ft13">sponsring</SPAN>, som innebär att någon utomstående helt eller delvis bekostar ett program mot att en sponsringsskylt visas i början och i slutet av programmet. Det har på senare tid blivit vanligt att vissa programrättigheter är direkt knutna till motprestationer, vanligtvis sponsring. I sammanhanget kan också näm- nas en mer dold form av finansiering, <SPAN class="ft13">produktplacering</SPAN>, dvs. ersättning från annonsörer för att deras produkter placeras väl synliga i program. Produktplacering är ett vanligt inslag i produktion av långfilm. I jäm- förelse med reklamfinansiering ger emellertid såväl sponsring som produktplacering obetydliga resurser.</P>
<P class="p50 ft0">För SVT gäller i dag att viss sponsring är tillåten, främst i samband med sportsändningar. Frågan om sponsring av program i public service- företagens kanaler är inte oproblematisk. Å ena sidan ger spon- sorintäkterna för SVT möjlighet att förvärva sändningsrätten till vissa attraktiva idrottsevenemang utan att det går ut över resurserna för andra program. Å andra sidan får inte företaget göra sig så beroende av sponsring att den programmässiga integriteten kan påverkas. En alltför långtgående glidning mot sponsring kan innebära att publiken i större utsträckning uppfattar SVT som kommersiellt finansierad, även om det rör sig om mycket små summor sett i relation till SVT:s samlade resur- ser. Sponsring lämpar sig inte för program där kraven på redaktionellt</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">276 </SPAN>Finansiering av radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">oberoende och trovärdighet är extra höga, vilket för ett public service- företag torde avse de flesta programkategorier. Risken för otillbörlig påverkan på programinnehållet har dock ansetts vara mindre i sport- program, vars innehåll knappast kan anklagas för att påverkas, och för att sportsändningar ändå innehåller ett överflöd av reklam, t.ex. på matchtröjor, arenareklam m.m. Samtidigt kan naturligtvis sponsorernas önskemål påverka vilka sporter som visas i televisionen.</P>
<P class="p181 ft6">Sidointäkter</P>
<P class="p91 ft0">Till sidointäkter hör t.ex. intäkter genom försäljning av program och programrättigheter eller produktionsresurser. Försäljning av produkter med anknytning till programmen är också vanlig, även inom public <NOBR>service-företagen,</NOBR> där såväl böcker och informationsmaterial som kramdjur, <NOBR>CD-romskivor</NOBR> och liknande säljs (merchandising).</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft106">Offentlig finansiering</SPAN></P>
<P class="p340 ft6"><NOBR>TV-avgiftsfinansiering</NOBR></P>
<P class="p393 ft0"><NOBR>TV-avgiftens</NOBR> storlek bestäms av riksdagen.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Avgiftsnivån ingår dock inte i och bedöms inte i relation till statsbudgeten. Avgiften avser inne- hav av mottagare. <NOBR>TV-avgift</NOBR> är internationellt sett ett vanligt sätt att finansiera public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV. Avgiftskonstruktionen kan dock skilja sig åt mellan olika länder. I vissa länder finns fortfarande en särskild avgift för radiomottagare och för <NOBR>färg-TV.</NOBR> I Grekland har man valt en annorlunda lösning, där finansieras public <NOBR>service-företaget</NOBR> med en andel av eltaxan.</P>
<P class="p45 ft0"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> kan också indexregleras. Så har man gjort i Storbritan- nien. Från och med 1997 och fem år framåt knöts licensavgiften till konsumentprisindex. Först skulle avgiften öka snabbare, därefter lång- sammare. Konsekvensen har blivit en relativt kraftig höjning under senare tid. Ett skäl för att indexreglera <NOBR>TV-avgiften</NOBR> är att ge public ser- <NOBR>vice-företagen</NOBR> goda planeringsvillkor, ett annat att det politiska systemet inte behöver blandas in varje år.</P>
<P class="p394 ft32"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>På <NOBR>1920-talet</NOBR> uttogs en <SPAN class="ft53">stämpelavgift </SPAN>för de särskilda tillstånd som krävdes (av Kungl. Maj:t) för att inneha en radioapparat. Snart därefter överlämnades tillståndsgivningen till telegrafstyrelsen och avgiften blev en <SPAN class="ft53">licensavgift</SPAN>. När radiolagen trädde i kraft 1967 ändrades begreppet licens till <SPAN class="ft53">mottagaravgift</SPAN>. Begreppet <NOBR><SPAN class="ft53">TV-avgift</SPAN></NOBR><SPAN class="ft53"> </SPAN>tillkom när lagen (1989:41) om <NOBR>TV-avgift</NOBR> trädde i kraft.</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td309"><P class="p9 ft13">Finansiering av radio och TV <SPAN class="ft0">277</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td310"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft0">I radions och televisionens tidiga dagar, när innehav av en <NOBR>TV-appa-</NOBR> rat endast gav tillgång till public <NOBR>service-företagens</NOBR> utbud, kunde TV- avgiften i grunden ses som ett abonnemang för dessa företags tjänster. När annan radio och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> successivt har blivit tillgänglig, framstår <NOBR>TV-avgiften</NOBR> snarare som en slags specialdestinerad skatt på innehav och användning av en <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> I princip finns inte möj- ligheten att slippa betala avgiften genom att avstå från public service- företagens utbud. Men eftersom <NOBR>TV-avgiften</NOBR> uteslutande används till att finansiera de svenska public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet har lyssnare och tittare dock möjligheten att själva bedöma om avgiften ger valuta för pengarna.</P>
<P class="p64 ft22">Finansieringen av en radio och TV i allmänhetens tjänst genom avgifter har länge ansetts vara en åtgärd för att garantera verksamhetens självständighet och fungera som en buffert mellan programföretagen och statsmakterna. Risken för otillbörlig politisk påverkan har ansetts vara större med en direkt finansiering från statsbudgeten. Det faktum att TV- avgiften trots allt är en form av offentlig finansiering har ansetts kunna balanseras med att företagen ges så långsiktiga planeringsförutsättningar som möjligt samt att de till stora delar själva har bestämmanderätt över hur medlen närmare skall användas.</P>
<P class="p50 ft0">I Storbritannien har, som nämnts, regeringen nyligen fattat beslut om de ekonomiska förutsättningarna för BBC fram till och med år 2006 då BBC:s nuvarande Royal Charter går ut. Såväl BBC:s roll som public <NOBR>service-företag</NOBR> som licensavgiften som finansieringsform har genom detta beslut fått förnyat starkt stöd. En särskild kommitté, den s.k. Davies’ Panel, föreslog sommaren 1999 att BBC:s satsningar på den digitala tekniken och nya programtjänster skulle finansieras med en särskild licens för <NOBR>digital-TV.</NOBR></P>
<P class="p49 ft0">Regeringen gick dock inte på denna linje, utan beslutade i stället om en höjning av den ordinarie licensavgiften med motsvarande konsu- mentprisindex (Retail Price Index) + 1,5 procent varje år, vilket beräk- nas ge BBC 200 miljoner pund extra per år t.o.m. år 2006 (BBC hade önskat en förstärkning med 700 miljoner pund per år). Beslutet innebär emellertid också hårda krav på att BBC självt genom effektiviseringar och ökade kommersiella inkomster skall generera lika mycket som licensavgiften höjs, dvs. ca 1,1 miljarder pund under perioden.</P>
<P class="p58 ft0">Som ytterligare underlag för sitt beslut har den brittiska regeringen låtit oberoende konsulter göra en bedömning av såväl BBC:s resurs- behov inför perioden som av BBC:s möjligheter att genom en effektivare verksamhet generera en omfattande ”självhjälp”. Ett kontroversiellt förslag från Davies’ Panel var att BBC Resources, dvs. det egna produktionsbolaget, skulle säljas. Regeringen har dock i sitt beslut inte</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">278 </SPAN>Finansiering av radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">sagt något om på vilket sätt BBC skall göra de förväntade effektivise- ringarna, det är nu en fråga för BBC att avgöra.</P>
<P class="p72 ft0">I Danmark har våren 2000 ett mediepolitiskt avtal (medieforlig) träffats mellan regeringen, Socialistisk Folkeparti och Centrumdemo- kraterne för de närmaste fyra åren. Avtalet rör bl.a. finansieringen av public <NOBR>service-företagen</NOBR> Danmarks Radio och TV2. Även i Danmark har man bestämt sig för <NOBR>TV-avgiften</NOBR> som den fortsatt dominerande finansieringskällan. Avgiften höjs nu med 5 procent årligen fram till och med år 2004.</P>
<P class="p99 ft6">Statsbidrag</P>
<P class="p94 ft0">I vissa länder skattefinansieras delar av public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Särskilt vanligt är det i de östeuropeiska länderna. Även i Sverige har detta förekommit; för Radio Swedens sändningsverksamhet till utlandet och även för Utbildningsradions verksamhet fram till år 1985. Staten kan naturligtvis också ge särskilda bidrag, lån eller garantier till public <NOBR>service-företag</NOBR> i samband med investeringsbehov eller liknande. Generellt sett är emellertid direkt statsfinansiering av public service- företags hela verksamhet ovanligt.</P>
<P class="p45 ft0">Mot statlig finansiering av public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV brukar anfö- ras dels att det är en osäkrare form av finansiering än <NOBR>TV-avgiften</NOBR> genom att medelsnivån årligen bedöms i relation till andra delar av statsbudgeten, dels att public <NOBR>service-företagen</NOBR> skulle få en närmare koppling till statsmakten än vad som är önskvärt för deras självständiga ställning. Dessutom skulle publikens möjlighet att göra egna bedöm- ningar av ”valuta för pengarna” minska med skattefinansiering, eftersom ingen skulle känna till sitt eget ”bidrag”. Ju mer säker och långsiktig finansieringsform desto mindre sannolikt att public <NOBR>service-företagen</NOBR> kortsiktigt anpassar sig till de politiska vindarna.</P>
<P class="p86 ft0">Statlig reglering av radio och <NOBR>TV-företag</NOBR> kan generera intäkter som kan användas för särskilda satsningar. Omfördelning av intäkter på detta sätt, t.ex. genom koncessionsavgifter, är ett vanligt sätt att delfinansiera kulturpolitik, men det används också som delfinansiering av public <NOBR>service-verksamhet,</NOBR> t.ex. i Finland där delar av reklamfinansierade <NOBR>Mainos-TV:s</NOBR> intäkter går till public <NOBR>service-företaget</NOBR> YLE. Även i Sverige gick TV4:s koncessionsavgifter fram till 1995 till rundradio- kontot (där <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> samlas). I dag går de i stället direkt in i statsbudgeten, vilket också koncessionsavgifterna från den privata lokalradion gör.</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td309"><P class="p9 ft13">Finansiering av radio och TV <SPAN class="ft0">279</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td310"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft6">Övriga kommersiella intäkter</P>
<P class="p91 ft0">Bytesaffärer går ut på att <NOBR>TV-bolag</NOBR> betalar för varor och tjänster – även program – de är intresserade av med reklamtid. I USA får t.ex. lokala <NOBR>TV-stationer</NOBR> tillgång till nationella underhållningsprogram mot att de upplåter del av reklamtiden i anslutning till programmen till de företag som levererar de attraktiva programmen.</P>
<P class="p45 ft0">I inlednings- och expansionsskeden kan radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> behöva lån och bidrag. I Sverige kan nämnas Industri- och investment- företaget Kinnevik, som finansierade starten av Jan Stenbecks medie- verksamhet, genom att inledningsvis täcka uppkomna förluster.</P>
<P class="p107 ft2">En annan form av finansiering är att företag bildar olika former av allianser för att tillsammans stå starkare, t.ex. genom att utnyttja sam- driftsfördelar. Sådana samarbeten kan vara mer eller mindre långtgående</P>
<P class="p78 ft0">– allt ifrån lösa samarbeten där ett av företagen behöver riskkapital, till regelrätta samgåenden eller uppköp. Allianser kan också vara av tillfällig karaktär eller ske i en mer kontinuerlig form. Det finns flera europeiska exempel på olika former av mer eller mindre nära samarbeten även mellan public <NOBR>service-företag</NOBR> och kommersiella företag. Ett exempel är BBC som samarbetar med flera kommersiella företag, t.ex. Flextech, om <NOBR>betal-TV-kanaler,</NOBR> där BBC står för programinnehållet och Flextech står för riskkapital.</P>
<P class="p395 ft64"><SPAN class="ft28">10.4</SPAN><SPAN class="ft107">Finansieringsmetoder – europeisk översikt</SPAN></P>
<P class="p396 ft0">Public <NOBR>service-företag</NOBR> inom radio och TV i Europa finansieras vanligen genom en kombination av licensavgifter och reklam.</P>
<P class="p106 ft41"><SPAN class="ft41">10.4.1</SPAN><SPAN class="ft106">Renodlad finansiering</SPAN></P>
<P class="p91 ft0"><NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> som renodlad finansieringsmetod gäller endast i Stor- britannien (BBC), Norge (NRK), Danmark (DR) och Sverige. Svensk public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV har en särställning genom att nästan ute- slutande finansieras med <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> År 1999 svarade avgiftsmedel för 97 procent av SR:s, 91 procent av SVT:s och 85 procent av UR:s intäkter, vilket ger ett genomsnitt för hela verksamheten på 93 procent. För BBC är motsvarande andel 76 procent. Reklamförsäljning används som huvudsaklig finansieringsmetod i ett tiotal länder, däribland Spanien och Portugal.</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">280 </SPAN>Finansiering av radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">10.4.2</SPAN><SPAN class="ft106">Public </SPAN><NOBR>service-företag</NOBR> med reklamfinansiering</P>
<P class="p91 ft0">Reklamfinansiering av public <NOBR>service-företag</NOBR> varierar, som framgår av tabell 10.1, från 73 procent av intäkterna i Spanien till knappt tio pro- cent i Tyskland. Vanligen utgörs övriga intäkter främst av <NOBR>TV-avgifts-</NOBR> medel, så är dock inte fallet i Spanien och Portugal. I dessa länder fylls budgeten i stället upp med statsbidrag.</P>
<P class="p43 ft0">I Danmark finansieras, utöver public <NOBR>service-företaget</NOBR> Danmarks Radio, också den andra rikstäckande <NOBR>TV-kanalen</NOBR> TV2 (statsägt bolag, med främst reklamintäkter) med mottagaravgifter, främst för att täcka kostnaderna för de åtta regionala <NOBR>TV-stationer</NOBR> som ingår i TV2:s nät- verk. När kanalen startades år 1988 var tanken att successivt minska andelen avgiftsmedel till TV2. De var att betrakta som ”starthjälp”. Trots att reklamreglerna för TV2 efter hand har ändrats och givit TV2 stor rörelsefrihet, har statsmakterna tvingats besluta att TV2 skall erhålla en stigande andel av avgiftsmedlen (från 12 procent år 1997 till 15 procent år 2000). Detta trots att TV2 tar hand om närmare 75 pro- cent av all <NOBR>TV-reklam</NOBR> i Danmark.</P>
<P class="p397 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 10.1. </SPAN>Europeiska public <NOBR>service-företag</NOBR> med reklam år 1998.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr12 td163"><P class="p116 ft11">Land och företag</P></TD>
<TD class="tr12 td312"><P class="p9 ft11">Reklamandel av intäkterna (procent)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td161"><P class="p116 ft11">Spanien (RTVE)</P></TD>
<TD class="tr18 td109"><P class="p288 ft11">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p116 ft11">Danmark (TV2)</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p288 ft11">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p116 ft11">Frankrike (F2)</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p288 ft11">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p116 ft11">Österrike (ORF)</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p288 ft11">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p116 ft11">Portugal (RTP)</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p288 ft11">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p116 ft11">Irland (RTE)</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p288 ft11">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p116 ft11">Italien (RAI)</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p288 ft11">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p116 ft11">Frankrike (F3)</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p288 ft11">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p116 ft11">Belgien (RTBF)</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p288 ft11">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p116 ft11">Schweiz <NOBR>(SRG-SSR)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p288 ft11">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p116 ft11">Belgien (VRT)</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p288 ft11">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td161"><P class="p116 ft11">Tyskland (ZDF)</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p288 ft11">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td161"><P class="p116 ft11">Tyskland (ARD)</P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p288 ft11">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td163"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td312"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>Statistical Yearbook 2000. European Audiovisual Observatory.</P>
<P class="p44 ft2">Ett genomsnitt bland EU:s 15 medlemsstater visar att <NOBR>TV-avgiftsintäkter</NOBR> står för drygt 60 procent av samtliga public <NOBR>service-företags</NOBR> intäkter och att medianvärdet för reklamandelen ligger på ca 35 procent.</P>
<P class="p72 ft0">I Frankrike talades för tio år sedan mycket om att plocka bort reklamen från de två public <NOBR>service-kanalerna.</NOBR> Syftet var att förbättra</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td309"><P class="p9 ft13">Finansiering av radio och TV <SPAN class="ft0">281</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td310"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">det totala programutbudet genom att minska den intensiva konkurrensen om reklamintäkter mellan å ena sidan den numera privatiserade public <NOBR>service-kanalen</NOBR> TF1 och de två kvarvarande public <NOBR>service-kanalerna</NOBR> France2 och France3. Konkurrensen mellan kanalerna hade i stor utsträckning kommit att drivas med publikfriande program. Frågan var om det intäktsbortfall som skulle uppstå vid ett reklamförbud skulle täckas genom en reklamskatt eller genom en kraftig höjning av TV- avgiften. Senare har den franska kulturministern försökt få igenom ett lagförslag som skulle innebära en minskning av reklamandelen i public <NOBR>service-kanalerna</NOBR> och att detta inkomstbortfall skulle kompenseras med skattemedel. Ingetdera har skett och reklamandelarna är oförändrat höga för de franska public <NOBR>service-kanalerna.</NOBR></P>
<P class="p86 ft0">Endast för Tysklands del kan man se en betydande minskning i andelen reklamfinansiering i public <NOBR>service-kanalerna.</NOBR> Där har de kommersiella <NOBR>TV-bolagen</NOBR> varit starkt pådrivande för en sådan ändring. Tyskland går här emot trenden. För tio år sedan kunde man vänta sig en ökande andel reklamfinansiering, alla erfarenheter pekade i den rikt- ningen. Nu kan vi konstatera att blandfinansieringen i Tyskland har minskat från <NOBR>30–40</NOBR> procent reklamintäkter till i runda tal 10 procent. De minskade intäkterna har kompenserats med ökade avgiftsintäkter.</P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">10.4.3</SPAN><SPAN class="ft106">Nederländerna avskaffar </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">Nederländerna är det första och enda land i Västeuropa som har beslutat att helt avskaffa <NOBR>TV-avgiftssystemet</NOBR> för finansiering av landets public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV. Beslutet gäller från den 1 januari 2000. I Nederländerna finns ett dussintal public <NOBR>service-organisationer</NOBR> med egen sändningsrätt och egna resurser för radio och TV. Bakgrunden till beslutet är en önskan att stärka public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> i den ökande konkurrensen.</P>
<P class="p45 ft0">Som ersättning för <NOBR>TV-avgiften</NOBR> kommer finansieringen i framtiden att ske över statsbudgeten. Regeringen har dock utlovat att finansie- ringen av public <NOBR>service-organisationerna</NOBR> i landet skall ligga på bibe- hållen nivå även i framtiden, med en uppskrivning för inflation och demografiska förändringar. Därtill har public <NOBR>service-företagens</NOBR> rätt till offentliga medel för sin verksamhet nu lagts fast i en särskild lagstift- ning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">282 </SPAN>Finansiering av radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft64"><SPAN class="ft28">10.5</SPAN><SPAN class="ft107">EU och finansiering av public service- radio och TV</SPAN></P>
<P class="p259 ft0">Finansiering av public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV har kommit att bli ett allt viktigare inslag i den pågående konvergensdiskussionen inom EU. En anledning till detta är att kommersiella <NOBR>TV-företag</NOBR> i flera länder har lämnat klagomål hos <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> om att det offentliga stödet till public <NOBR>service-företag</NOBR> snedvrider konkurrensen. Särskilt gäller detta länder där public <NOBR>service-företag</NOBR> finansieras både genom offentliga medel <NOBR>(TV-avgift</NOBR> eller statsstöd) och med reklam.</P>
<P class="p49 ft0">Under lång tid ansågs det oklart om public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV skulle omfattas av de artiklar i Romfördraget som handlar om statligt stöd och störning av konkurrensen på den inre marknaden. Uppfatt- ningarna i frågan varierade från att EU:s regler var helt tillämpliga på även public <NOBR>service-verksamhet</NOBR> till att dessa verksamheter borde anses undantagna från reglerna och därför borde behandlas med andra hänsyn än strikt ekonomiska och konkurrensmässiga. En viss skillnad kunde konstateras mellan <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> och <NOBR>EU-parlamentet</NOBR> i synen på dessa frågor. Medan kommissionen främst betonade närings- och kon- kurrenspolitiska aspekter, lyfte parlamentet fram konflikterna mellan den gränslösa marknaden och värden som yttrandefrihet och kulturell mångfald.</P>
<P class="p55 ft0">För att slå vakt om medlemsstaternas rätt att själva avgöra frågor om public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> inriktning och finansiering enades EU:s 15 medlemsländer vid regeringskonferensen i Amsterdam i juni 1997 om ett tilläggsprotokoll till Amsterdamfördraget som i huvudsak innebär att varje medlemsstat har rätt att definiera, organisera och finansiera public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV. Finansieringen får dock, enligt protokollet, inte påverka handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset, varvid kraven på att utföra uppdraget att verka i allmänhetens tjänst skall beaktas. Protokollet utgör en stark markering från medlemsstaterna att public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV är en nationell angelägenhet värd att slå vakt om. Det finns således en samsyn bland EU:s medlemsstater om behovet av europeiska public <NOBR>service-företag.</NOBR></P>
<P class="p50 ft0">Under hösten 1998 presenterade <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> konkurrens- direktorat (DGIV) ett diskussionspapper om riktlinjer för hur kommis- sionen bör agera när det gäller klagomål från kommersiella aktörer. DGIV har till uppgift att se till dels att konkurrensen inte begränsas, dels att offentliga subventioner inte snedvrider den. DGIV:s bedömning var att denna verksamhet omfattas av <NOBR>EG-fördragets</NOBR> konkurrensregler och att <NOBR>TV-avgiftsfinansiering</NOBR> är att betrakta som statligt stöd. DGIV hade</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td309"><P class="p9 ft13">Finansiering av radio och TV <SPAN class="ft0">283</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td310"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">dessutom flera synpunkter på definition och finansiering av public <NOBR>service-uppdraget,</NOBR> bl.a. ifrågasattes om vissa programtyper som sport, underhållning, långfilmer och liknande skulle kunna ingå i ett public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> och därmed finansieras med offentliga medel. Samtliga medlemsstater framförde under hösten 1998 stark kritik mot DGIV:s sätt att beskriva konkurrenssituationen på radio och <NOBR>TV-området</NOBR> samt den tolkning som i diskussionspromemorian gjordes av Amsterdamprotokollet. Kritiken kom också från andra delar av EU- kommissionen, särskilt från DGX, som har ansvar för audiovisuella frågor.</P>
<P class="p86 ft0">Reaktionerna resulterade bl.a. i en särskild resolution, som antogs av medlemsstaternas kulturministrar den 17 november 1998<SPAN class="ft30">2</SPAN>. Där bekräftas det synsätt på public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> som ligger till grund för protokollet till Amsterdamfördraget. Public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> viktiga roll och funktion vad gäller social sammanhållning och kulturell mångfald i ett demokratiskt samhälle understryks. Vidare sägs att public <NOBR>service-företag</NOBR> skall kunna förse hela befolkningen med ett brett utbud av alla sorters program av hög kvalitet. Det är legitimt för public <NOBR>service-företag</NOBR> att söka en bred publik och det är viktigt att public <NOBR>service-företag</NOBR> tillåts dra nytta av fördelarna med nya audiovisuella tjänster och den tekniska utvecklingen.</P>
<P class="p86 ft0">EU:s medlemsstater har genom Amsterdamprotokollet och den senare resolutionen enhälligt understrukit subsidiaritetsprincipen, dvs. medlemsstaternas rätt att själva definiera, organisera och finansiera public <NOBR>service-verksamhet.</NOBR> Vidare understryks public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV:s roll i det demokratiska samhället och betydelsen för utvecklingen av den nationella kulturen och språket.</P>
<P class="p174 ft0">Det är emellertid viktigt att notera att hänvisningarna till <NOBR>EU-för-</NOBR> dragets konkurrensregler är desamma såväl i protokollet som i resolu- tionen. Det är således Kommissionens sak att tolka hur finansiering av public <NOBR>service-verksamhet</NOBR> i de olika länderna förhåller sig till EU:s regler. Kommissionen har nu bestämt sig för att behandla varje klagomål ”från fall till fall”. I den mån frågan drivs vidare blir det i slutändan EU- domstolen som avgör enligt vilka kriterier public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV skall behandlas. Rådsresolutionen är dessutom ett rent politiskt dokument. Det finns därför inga garantier för att kultur- och medieministrarnas syn på frågan skall vara avgörande. I praktiken finns ett stort moment av osäkerhet när det gäller EU:s hantering av frågan.</P>
<P class="p155 ft2">De principer som Kommissionen i dag anser måste tillämpas när det gäller finansiering av public <NOBR>service-företag</NOBR> handlar om <SPAN class="ft37">transparens </SPAN>och <SPAN class="ft37">proportionalitet</SPAN>. Public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> skall vara tydligt definierat</P>
<P class="p397 ft11"><SPAN class="ft30">2 </SPAN>Rådsresolution om public <NOBR>service-radio</NOBR> och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> (1999/C 30/01).</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">284 </SPAN>Finansiering av radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft0">och public <NOBR>service-företagens</NOBR> redovisning skall präglas av öppenhet och insyn (transparens). Finansieringen av verksamheten skall inte överstiga de kostnader som kan anses vara förknippade med uppgiften att uppfylla uppdraget utan skall stå i proportion till uppdraget (proportionalitet). När public <NOBR>service-företag</NOBR> bedriver kommersiell verksamhet skall redovisningen för denna vara tydligt åtskild från <NOBR>TV-avgiftsfinansierad</NOBR> verksamhet så att misstankar om korssubventionering kan uteslutas.</P>
<P class="p49 ft0">Det säger sig självt att det blir en grannlaga uppgift för Kommissio- nen att avgöra dessa frågor. En iakttagelse är dock att Kommissionen tycks bedöma public <NOBR>service-företag</NOBR> som finansieras både med offentligt stöd och reklam hårdare än företag med renodlad finansiering (t.ex. enbart licensfinansiering).</P>
<P class="p47 ft0">Kommissionen har hittills prövat klagomål rörande de tyska public <NOBR>service-företagens</NOBR> (ARD och ZDF) temakanaler, Phoenix och Kinder- kanal. Kommissionens beslut innebar att man godtog den tyska defini- tionen av dessa kanalers uppdrag och att finansieringen av dessa inte ansågs överstiga kostnaderna; finansieringen ansågs vara <SPAN class="ft13">proportio- nerlig </SPAN>och <SPAN class="ft13">nödvändig</SPAN>. Dessutom bedömdes inte några handelshinder föreligga. Ett annat fall där Kommissionen godtagit finansieringen är BBC:s nyhetskanal News 24 (klagomålet kom från BSkyB).</P>
<P class="p50 ft0">Ytterligare några länders public <NOBR>service-verksamheter</NOBR> är för närva- rande föremål för prövning; Frankrike, Italien och Spanien. I samtliga dessa fall har kommissionen ålagt medlemsländernas regeringar att lämna information för Kommissionens bedömning.</P>
<P class="p47 ft0">En slutsats som kan dras av utvecklingen inom EU är att public ser- <NOBR>vice-företag</NOBR> i allt större utsträckning måste måna om öppenhet och tydlig redovisning av sin verksamhet och resursanvändning. Särskilt viktigt är det att tydligt särredovisa kostnader och intäkter för verksamhet där företagen befinner sig i en direkt konkurrenssituation, exempelvis vid försäljning av produktionskapacitet och liknande. Om public service- företag vill bedriva ytterligare verksamheter vid sidan av kärn- verksamheten, måste ett öppet och transparent redovisningssystem gälla för dessa. Detta ligger naturligtvis väl i linje även med svenska konkurrensregler.</P>
<P class="p50 ft0">En annan slutsats är att blandfinansiering med både kommersiella intäkter (reklam) och offentlig finansiering är starkt ifrågasatt av EU- kommissionen, dvs. en situation där public <NOBR>service-företag</NOBR> konkurrerar direkt med kommersiella företag om reklaminkomster. <NOBR>TV-avgifts-</NOBR> finansiering betecknas visserligen som statsstöd, men finansierings- formen som sådan accepteras. Det är alltså sannolikt lättare att argu- mentera för en bred och mångfacetterad public <NOBR>service-verksamhet</NOBR> om finansieringsformen är renodlad, dvs. i huvudsak sker genom offentligt stöd i någon form.</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td309"><P class="p9 ft13">Finansiering av radio och TV <SPAN class="ft0">285</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td310"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">10.6</SPAN><SPAN class="ft93">Radio- och </SPAN><NOBR>TV-intäkter</NOBR> i Sverige 1999</P>
<P class="p82 ft0">Intäkterna till radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> i Sverige kan för 1999 beräk- nas till ungefär 13 miljarder kronor. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> har 6 miljarder kronor att röra sig med, reklamkanalerna 3,4 miljarder och satellit- och kabelverksamheten minst 2,7 miljarder kronor.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Det bör framhållas att beräkningarna vad gäller kommersiella företags intäkter är mycket översiktliga och inte exakta.</P>
<P class="p399 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 10.2. </SPAN>Radio- och <NOBR>TV-intäkter</NOBR> i Sverige 1999.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr30 td313"><P class="p116 ft11">Sektor och finansieringsmetod</P></TD>
<TD class="tr30 td108"><P class="p400 ft11">Miljarder kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td314"><P class="p116 ft11">Public service, totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td106"><P class="p401 ft11">6,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td314"><P class="p116 ft11">– avgiftsmedel SVT</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p260 ft11">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td314"><P class="p116 ft11">– avgiftsmedel SR</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p260 ft11">1,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td314"><P class="p116 ft11">– avgiftsmedel UR</P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p260 ft11">0,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td314"><P class="p116 ft11">– sidointäkter SVT, SR och UR</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p260 ft11">0,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td314"><P class="p116 ft11">Kommersiella företags intäkter, totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td106"><P class="p401 ft11">4,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td314"><P class="p116 ft11"><NOBR>–-</NOBR> <NOBR>TV-reklam</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p260 ft11">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td314"><P class="p116 ft11">– radioreklam</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p260 ft11">0,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td313"><P class="p116 ft11">Summa</P></TD>
<TD class="tr30 td108"><P class="p402 ft11">10,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft11"><SPAN class="ft36">Anm: </SPAN>Till detta kommer ett uppskattat belopp, vad gäller <NOBR>betal-TV:s</NOBR> grund- och tilläggsavgifter, om ca 2,7 miljarder kronor (för 2,7 miljoner hushåll anslutna till kabel- och <NOBR>satellit-TV).</NOBR></P>
<P class="p145 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>Årsredovisningar, SR, SVT, UR samt Institutet för reklam och mediestatistik (IRM)</P>
<P class="p404 ft2">Som framgår av tabellen domineras intäktsstrukturen av <NOBR>TV-avgifts-</NOBR> medlen. Avgiftsmedlen för SVT är lika stora som <NOBR>TV-reklamen,</NOBR> medan avgiftsmedlen för SR är betydligt större än radioreklamen.</P>
<P class="p79 ft0"><NOBR>TV-reklam</NOBR> fick en positiv utveckling när den introducerades i Sve- rige. <NOBR>TV-reklamens</NOBR> introduktion stördes inte av den vändning nedåt i reklamkonjunkturen som inträffade år 1990. Den drabbade andra medier direkt, men inte <NOBR>TV-reklamen.</NOBR> <NOBR>TV-annonsörerna</NOBR> började strömma till. Sannolikt kommer <NOBR>TV-reklamen</NOBR> vid nästa konkjunkturnedgång att påverkas lika negativt som andra reklammedier brukar göra.</P>
<P class="p405 ft32"><SPAN class="ft31">3 </SPAN>Beloppet har beräknats genom att uppskatta 1 000 kronor som en genom- snittlig årsavgift för 2,7 miljoner satellit- och kabelhushåll. För att markera osäkerheten i beräkningen har beloppet inte tagits med i tabell 10.2 över radio- och <NOBR>TV-intäkterna</NOBR> i Sverige 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">286 </SPAN>Finansiering av radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Radioreklamen har haft svårare att ta fart, men inom radiobranschen bedömer man att radioreklamen skall kunna fördubblas de närmaste åren. Även för <NOBR>TV-reklamen</NOBR> brukar positiva prognoser anges. Inte ens de mest optimistiska prognoserna räcker dock till för att tro att reklammarknaden ensam skulle kunna generera sammanlagt tio miljarder till radio- och <NOBR>TV-sektorn.</NOBR></P>
<P class="p45 ft0">Det största hindret för detta är att Sverige (jämte Finland och Norge) har en stark dagspress, som dessutom genom ett av traditioner och konventioner ännu begränsat annonssamarbete inte fullt ut utnyttjat sin potential i konkurrensen gentemot TV.</P>
<P class="p43 ft0">Tabellen visar också en annan viktig aspekt; att sidointäkterna för public <NOBR>service-företagen</NOBR> är mycket blygsamma i sammanhanget. Det rör sig om ca 300 miljoner kronor för SVT (inklusive sponsring) och vardera ca 50 miljoner kronor för SR och UR. Expansionsutrymmet är dessutom begränsat. Intresset för sponsring är inte lika stort som det var när <NOBR>TV-reklam</NOBR> inte var tillåtet och sponsring kan inte användas lika generellt som <NOBR>TV-reklam</NOBR> i marknadsföringen.</P>
<P class="p45 ft0">Brittiska BBC har en stor andel sidointäkter, men det beror främst på att företaget är ett ledande exportföretag inom området. BBC tilläts 1994 att grunda BBC Worldwide för att vidareutveckla företagets internationella verksamhet. Sedan dess har BBC startat flera kommer- siella sidoverksamheter, inklusive särskilda <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> Enda villkoret för BBC är att avgiftsmedel inte används för att subventionera sido- verksamheterna. Det bör dock tilläggas att även om BBC driver ett stort antal sidoverksamheter så är överskottet från dessa inte stort. Endast ca 75 miljoner pund har hittills återförts som nettointäkt i BBC:s verk- samhet, vilket skall jämföras med BBC:s totala intäkter på mer än 2,3 miljarder pund per år.</P>
<P class="p271 ft28"><SPAN class="ft28">10.7</SPAN><SPAN class="ft93">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Sverige har i jämförelse med de flesta länder en mycket hög grad av renodlad finansiering genom <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> Det har inneburit att public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV under det senaste decenniet kunnat utvecklas ekonomiskt sett i lugnare former än i andra länder. Den debatt som förekommit i stora delar av Europa om public <NOBR>service-företagens</NOBR> finan- siering har varit närmast frånvarande hos oss.</P>
<P class="p43 ft0">Genom den renodlade finansieringen har konkurrens kunnat undvikas mellan public service och kommersiella företag om såväl TV- avgiftsmedel (som i Danmark) som om reklamintäkter (som i många andra länder). Erfarenheterna är i detta avseende lika positiva i Finland och Norge, liksom i Storbritannien.</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td309"><P class="p9 ft13">Finansiering av radio och TV <SPAN class="ft0">287</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td310"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Karl Erik Gustafsson gör bedömningen att det i realiteten inte finns någon attraktiv tilläggs- eller ersättningsfinansiering till <NOBR>TV-avgifts-</NOBR> finansieringen för den svenska public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Jag delar den slutsatsen.</P>
<P class="p43 ft0">Sidointäkter i form av programförsäljning kräver framgångar på en hård internationell marknad. Sponsring passar för ett begränsat antal program och annonsörer. Reklamfinansiering har flera väl dokumen- terade egenskaper som ur ett public <NOBR>service-perspektiv</NOBR> skulle ha en negativ inverkan på såväl programbredd som programkvalitet och där- med företagens reella oberoende. Public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> integritet och oberoende är en fråga om huruvida företagen uppfattas som trovärdiga av publiken. Relativt entydiga erfarenheter från andra länder visar att även <SPAN class="ft13">delvis </SPAN>beroende av kommersiella intäkter tenderar att leda till samma tryck och drivkrafter för public <NOBR>service-företag</NOBR> som för kommersiella företag. För en fortsatt trovärdig public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV bör, enligt min mening, stor försiktighet iakttas när det gäller kommersiella intäkter. I kap. 15 behandlar jag frågan om utifrån vilka principer public <NOBR>service-företagen</NOBR> bör agera på nya verksamhets- områden.</P>
<P class="p83 ft0"><NOBR>TV-avgiftsfinansieringen</NOBR> är en attraktiv finansieringsmetod för radio och TV i allmänhetens tjänst. Genom denna finansiering kan public <NOBR>service-företagens</NOBR> ställning och uppdrag som oberoende aktör på mediemarknaden tryggas, särskilt i små nationer som Sverige, där möjligheterna att få den totala resurskakan för finansiering av radio och TV att växa är små och där marknaden är för liten för att sidointäkter skall utgöra ett betydande resurstillskott.</P>
<P class="p406 ft0">* * * *</P>
<P class="p215 ft2">I direktiven ställs frågan vilka konsekvenser det skulle få om även andra finansieringsformer skulle utnyttjas i större omfattning än för närvarande.</P>
<P class="p72 ft0">Enligt min mening är möjligheterna att välja en annan finansiering för kärnan i public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> av någon betydande omfattning i nuläget små och, sett till alternativen, inte önskvärd. Mycket talar för att nuvarande modell med blandad finansiering, dvs. <NOBR>TV-avgifter</NOBR> för public <NOBR>service-företag</NOBR> och reklam och <NOBR>betal-TV</NOBR> för kommersiella företag är den mest lämpliga för svensk radio och TV även fortsättningsvis. Även utvecklingen inom EU vad gäller synen på finansiering av public service- radio och TV ger, enligt min mening, stöd för denna bedömning.</P>
<P class="p72 ft2">SR, SVT och UR har klargjort att de ser <NOBR>TV-avgiften</NOBR> som en bra finansieringsform även framöver. Men de understryker också att de har</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">288 </SPAN>Finansiering av radio och TV</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">behov av vissa kompletterande intäktsmöjligheter, t.ex. för nya tjänster (se kap. 16).</P>
<P class="p72 ft0">Programföretagen bör naturligtvis även i fortsättningen ha möjlighet att komplettera avgiftsmedlen med sidointäkter av olika slag som följer av verksamheten. Verksamheter som bedrivs på en konkurrensutsatt marknad bör dock tydligt åtskiljas från kärnverksamheten. Detta kan ske antingen organisatoriskt eller redovisningsmässigt. Det är dock viktigt att det sker på ett sätt som säkerställer en insyn motsvarande den som gäller för andra företag verksamma i branschen. För en diskussion om redovisningsaspekter m.m. se kap. 16.</P>
<P class="p407 ft0">I nästa kapitel görs en analys av det svenska <NOBR>TV-avgiftssystemet.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">11 <NOBR>TV-avgiften</NOBR></P>
<P class="p408 ft28"><SPAN class="ft28">11.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft93">TV-avgift</SPAN></NOBR> införs i Sverige<SPAN class="ft30">1</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Ända sedan radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> började sändas i Sverige har de finansierats genom avgifter från publiken. På <NOBR>1920-talet,</NOBR> då de första radioprogrammen producerades, krävdes ett särskilt tillstånd för att få inneha en radiomottagare. Tillståndet delades ut mot en särskild stäm- pelavgift. År 1923 fick Telegrafstyrelsen i uppdrag att ta över till- ståndsgivningen. Stämpelavgiften blev då en licensavgift.</P>
<P class="p45 ft0">När Radiotjänst 1956 sände de första egentliga <NOBR>TV-programmen</NOBR> i Sverige, blev innehavare av <NOBR>TV-mottagare</NOBR> inom spridningsområdet skyldiga att betala en särskild licensavgift. För rätten att inneha en TV- mottagare fick innehavaren betala tjugofem kronor per kvartal, utöver avgiften för radiomottagare. 1958 utvidgades denna regel till att gälla alla <NOBR>TV-innehavare,</NOBR> eftersom distributionsnätet fr.o.m. 1958 kom att omfatta hela Sverige. Radio- och <NOBR>TV-konsumenten</NOBR> betalade nu två olika avgifter; en för radio och en för TV.</P>
<P class="p45 ft0">Den 1 april 1969 slopades den särskilda avgiften för radiomottagare för hushåll som hade tillgång till både radio och TV. Hushållen betalade från och med detta datum en allmän mottagaravgift som var knuten till innehavet av <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> De som endast hade radio skulle fortsätta att betala den särskilda ljudradioavgiften. Denna fanns kvar fram till 1978. På slutet av sextiotalet kom även <NOBR>färg-TV:n.</NOBR> För denna fanns ett särskilt <NOBR>färg-TV</NOBR> tillägg. Statsmakterna ansåg att den merkostnad det innebar att producera <NOBR>färg-TV</NOBR> också skulle bäras av de som kunde utnyttja den nya utvecklingen. Tillägget för <NOBR>färg-TV</NOBR> togs bort 1989.<SPAN class="ft30">2</SPAN></P>
<P class="p409 ft40"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft59">Prop. 1988/89:18, s. </SPAN><NOBR>20–21.</NOBR> När <NOBR>TV-avgiften</NOBR> infördes kallades den för TV- licens.</P>
<P class="p75 ft11"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft35">Prop. 1988/89:18, s. 42.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">290 </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">11.2</SPAN><SPAN class="ft93">Generellt om avgifter</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Offentliga inkomster består i huvudsak av skatter och avgifter. En skatt kan karaktäriseras som ett tvångsbidrag till det allmänna utan någon specificerad motprestation. En avgift är normalt en ersättning som betalas för en specificerad motprestation. Gränserna kan dock i många fall vara flytande. Särskilt gäller det vid tillsyns- och kontrollverksam- heter.</P>
<P class="p45 ft0">En avgift i lagens mening är ett vederlag som betalas för en mot- prestation. Avgiften är antingen offentligrättslig eller ersättning för frivilligt efterfrågade varor eller tjänster. Årliga avgifter för kontroll av läkemedel är exempel på offentligrättsliga avgifter. Avgifter för forsk- ningsuppdrag är exempel på ersättningar för en frivilligt efterfrågad tjänst.<SPAN class="ft30">3</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> finansierar verksamheten inom de svenska public ser- <NOBR>vice-företagen.</NOBR> Avgiften betalas dock för <NOBR>TV-mottagaren.</NOBR> Man kan urskilja två produkter, motprestationer, som de avgiftsskyldiga får för <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Den första är en <SPAN class="ft13">rättighet </SPAN>att inneha <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> Den andra är en <SPAN class="ft13">möjlighet </SPAN>att ta del av de program som public <NOBR>service-före-</NOBR> tagen erbjuder. När det gäller public <NOBR>service-radio</NOBR> finansierar TV- avgiften visserligen även den verksamheten, men <NOBR>TV-avgiften</NOBR> utgår för <NOBR>TV-mottagaren.</NOBR> Det är dock viktigt att komma ihåg att syftet med TV- avgiften inte är att beskatta teknisk apparatur, utan att finansiera public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV.</P>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">11.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft93">TV-avgiften</SPAN></NOBR> i andra länder</P>
<P class="p82 ft0">Många andra länder i Europa har ett system som påminner om det svenska. I tabell 11.1 har en sammanställning gjorts över nivån på avgiften i olika länder. För att få en jämförbarhet mellan länderna utifrån ett hushållsperspektiv har OECD:s köpkraftsparitet (Purchasing Power Parities, PPP)<SPAN class="ft30">4 </SPAN>använts. PPP eliminerar skillnader i prisnivåer mellan länderna. Ett jämförbarhetsindex har beräknats med hjälp av PPP. Utgångspunkten är det svenska hushållets <NOBR>TV-avgift,</NOBR> som satts till 100.</P>
<P class="p341 ft0">När det gäller konstruktionen av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> och finansieringen av public <NOBR>service-TV</NOBR> finns en stor samstämmighet. När det gäller radio skiljer det sig en del åt. Vissa länder har en särskild avgift för radio- mottagare. Ett land, Belgien, har en särskild avgift för bilradio. Vissa</P>
<P class="p114 ft36"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft35">ESV 1999:16 – </SPAN>Att styra avgiftsbelagd verksamhet<SPAN class="ft11">, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">1–3.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft35">OECD – </SPAN><SPAN class="ft36">Main Economic Indicators, </SPAN>december 1999, s. <NOBR>226–227.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td315"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td303"><P class="p9 ft13"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> <SPAN class="ft0">291</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td316"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">länder har fortfarande kvar en separat avgift för <NOBR>färg-TV.</NOBR> I Nederlän- derna har parlamentet beslutat avskaffa <NOBR>TV-avgiften</NOBR> från den 1 januari 2000 för att i stället finansiera public <NOBR>service-verksamheten,</NOBR> som består av ett dussintal olika organisationer, via statsbudgeten.</P>
<P class="p43 ft0">När det gäller nivån på <NOBR>TV-avgiften</NOBR> ligger Sverige precis på media- nen; 6 länder har en lägre <NOBR>TV-avgift</NOBR> och 6 länder har en högre TV- avgift. Många public <NOBR>service-företag</NOBR> har även betydande kommersiella intäkter. Med kommersiella intäkter menas här intäkter från reklam, sponsring, programförsäljning m.m. Av de länder som, med hänsyn tagen till köpkraft, har en lägre <NOBR>TV-avgift</NOBR> än Sverige (Finland, Stor- britannien, Irland, Italien och Nederländerna) är det endast ett land som inte även har reklamfinansierad public service, nämligen BBC i Stor- britannien. De kommersiella intäkter som BBC har består i huvudsak av försäljning av program och intäkter från andra medier.<SPAN class="ft30">5</SPAN></P>
<P class="p380 ft0">Det finns även andra skillnader som är viktiga att framhålla. Marginal- kostnaden för en tillkommande <NOBR>TV-tittare</NOBR> eller radiolyssnare är nära eller lika med noll.<SPAN class="ft30">6 </SPAN>Det betyder att det är alltid en fördel att vara ett stort land med många potentiella avgiftshushåll än motsatsen. Sverige (och även Danmark och Norge) är små länder med relativt få avgifts- hushåll. Om hänsyn tas till att Sveriges befolkning är mindre än en sjättedel av Storbritanniens, framstår den svenska <NOBR>TV-avgiften</NOBR> som mycket låg. Andra förklaringar kan vara skillnader i kvalitet, omfattning (vissa länder sänder mindre, andra mer), infrastrukturella förutsättningar (exempelvis distributionsförutsättningar). Trots dessa förbehåll måste det konstateras att i ett internationellt perspektiv är den svenska TV- avgiften mycket låg.</P>
<P class="p410 ft11"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft35">European Audiovisual Observatory, </SPAN><SPAN class="ft36">Statistical Yearbook 1999</SPAN>, s. 300.</P>
<P class="p144 ft40"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft59">Detta förutsätter dock att distributionsnätet är utbyggt på den plats där den tillkommande </SPAN><NOBR>TV-tittaren</NOBR> finns. Att bygga ut ett nät med <NOBR>100-procentig</NOBR> täck- ning sker alltid med en tilltagande marginalkostnad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">292 </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 11.1. </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR> i andra länder.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr5 td274"><P class="p116 ft43">Land</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><P class="p9 ft43">Avgift per år (1999 om</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p9 ft43">Efter hänsyn</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p411 ft43">Index,</P></TD>
<TD class="tr5 td317"><P class="p9 ft43">Andel kommer-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td274"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td4"><P class="p9 ft44">inget annat anges)</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft44">tagen till köp-</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p411 ft44">(Sverige =</P></TD>
<TD class="tr11 td317"><P class="p9 ft44">siell finansiering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td274"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td174"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p9 ft43">kraft (köp-</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p411 ft43">100)</P></TD>
<TD class="tr16 td317"><P class="p9 ft43">1997, procent av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td274"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td244"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft44">kraftsparitet),</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td317"><P class="p9 ft44">totala intäkter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td274"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td174"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p9 ft43">SEK</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td317"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td271"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td175"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td242"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td318"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td274"><P class="p116 ft43">Österrike</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p9 ft43">ATS</P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p186 ft43">3.008,-</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p30 ft43">2 161</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p32 ft43">134,38</P></TD>
<TD class="tr6 td317"><P class="p254 ft43">52,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td274"><P class="p116 ft43">Belgien</P></TD>
<TD class="tr16 td174"><P class="p9 ft43">BEF</P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p186 ft43">7608,-</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p30 ft43">1 966</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p32 ft43">122,29</P></TD>
<TD class="tr16 td317"><P class="p254 ft43">RTBF: 34,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td274"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td244"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td317"><P class="p254 ft44">BRTN: 31,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td274"><P class="p116 ft43">Danmark</P></TD>
<TD class="tr16 td174"><P class="p9 ft43">DKR</P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p186 ft43">1834,-</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p30 ft43">2 088</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p32 ft43">129,87</P></TD>
<TD class="tr16 td317"><P class="p254 ft43">DR: 8,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td274"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td244"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td317"><P class="p254 ft44">TV2: 78,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td274"><P class="p116 ft44">Finland</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p9 ft44">FMK</P></TD>
<TD class="tr11 td244"><P class="p186 ft44">882,-</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p30 ft44">1 406</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p32 ft44">87,42</P></TD>
<TD class="tr11 td317"><P class="p254 ft44">26,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td274"><P class="p116 ft43">Frankrike</P></TD>
<TD class="tr16 td174"><P class="p9 ft43">FRF</P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p186 ft43">744,-</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p30 ft43">1 085</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p32 ft43">67,47</P></TD>
<TD class="tr16 td317"><P class="p254 ft43">France 2: 55,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td274"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td244"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td317"><P class="p254 ft44">France 3: 31,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td274"><P class="p116 ft43">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr16 td174"><P class="p9 ft43">DM</P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p186 ft43">339,-</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p30 ft43">1 648</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p32 ft43">102,47</P></TD>
<TD class="tr16 td317"><P class="p254 ft43">ARD (1): 7,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td274"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td244"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td317"><P class="p254 ft44">ZDF: 54,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td274"><P class="p116 ft44">Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p9 ft44">GBP</P></TD>
<TD class="tr11 td244"><P class="p186 ft44">101,-</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p30 ft44">1 495</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p32 ft44">92,98</P></TD>
<TD class="tr11 td317"><P class="p254 ft44">BBC: 15,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td274"><P class="p116 ft43">Irland</P></TD>
<TD class="tr16 td174"><P class="p9 ft43">IEP</P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p186 ft43">70,-</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p30 ft43">984</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p32 ft43">61,20</P></TD>
<TD class="tr16 td317"><P class="p254 ft43">65,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td274"><P class="p116 ft44">Italien</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p9 ft44">ITL</P></TD>
<TD class="tr11 td244"><P class="p186 ft44">171.600,-</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p30 ft44">1 002</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p32 ft44">62,28</P></TD>
<TD class="tr11 td317"><P class="p254 ft44">40,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td274"><P class="p116 ft43">Norge</P></TD>
<TD class="tr16 td174"><P class="p9 ft43">NOK</P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p186 ft43">1.590,-</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p30 ft43">1 690</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p32 ft43">105,12</P></TD>
<TD class="tr16 td317"><P class="p254 ft43">2,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td274"><P class="p116 ft44">Sverige</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p9 ft44">SEK</P></TD>
<TD class="tr11 td244"><P class="p186 ft44">1.608,-</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p30 ft44">1 608</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p32 ft44">100</P></TD>
<TD class="tr11 td317"><P class="p254 ft44">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td274"><P class="p116 ft44">Schweiz</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p9 ft44">SFR</P></TD>
<TD class="tr11 td244"><P class="p186 ft44">409,20</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p30 ft44">2 009</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p32 ft44">124,94</P></TD>
<TD class="tr11 td317"><P class="p254 ft44">27,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td274"><P class="p116 ft43">Nederländerna</P></TD>
<TD class="tr9 td174"><P class="p9 ft43">HFL</P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p186 ft43">206 (1998)</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p30 ft43">982</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p32 ft43">61,06</P></TD>
<TD class="tr9 td317"><P class="p254 ft43">22,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td271"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td175"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td242"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td248"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td248"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td318"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p412 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), OECD, egna beräkningar, samt European Audovisual Observatory <SPAN class="ft45">Statistical Yearbook 1999</SPAN>.</P>
<P class="p73 ft0">Tabell 11.1 visar att, omräknat till svenska kronor och med hänsyn till hushållets köpkraft i respektive land, var exempelvis Österrikes TV- avgift 2 161 kronor. Ett alternativt synsätt är att om de svenska hus- hållen haft en <NOBR>TV-avgift</NOBR> på samma nivå som den österrikiska skulle den varit 2 161 kronor. I tabellen redovisas även andel kommersiell finansiering av totala intäkter.</P>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft28">11.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft93">TV-avgiftens</SPAN></NOBR> utveckling <NOBR>1990–1999</NOBR></P>
<P class="p82 ft0">I tabell 11.2 redovisas <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> utveckling under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Under perioden har <NOBR>TV-avgiften</NOBR> i löpande priser ökat med 38 procent, medan konsumentprisindex (KPI) endast ökat med 24 procent. För det enskilda hushållet innebär det att vid realt oförändrad konsumtion har TV- avgiften tagit en allt större del av hushållets konsumtionsutrymme, eftersom <NOBR>TV-avgiften</NOBR> ökat mer i pris än andra konsumtionsvaror.</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355286x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td315"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td303"><P class="p9 ft13"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> <SPAN class="ft0">293</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td316"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> jämförs i tabellen också med hur priset på prenumera- tioner av dagstidningar utvecklat sig. Priset på prenumerationer har i genomsnitt ökat med drygt 70 procent under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Dock bör den här typen av jämförelser användas med ett visst förbehåll. I de fall tid- ningar finns på en konkurrensmarknad sätts prenumerationspriserna med hänsyn till konkurrenssituationen. Det betyder att om kunden tycker att prishöjningen är för kraftig, så kan man byta till en billigare tidning. Många lokaltidningar befinner sig dock i en monopolsituation. I dessa fall ligger priskänsligheten troligen i att kunden slutar prenumerera på tidningen.<SPAN class="ft30">7 </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR> å andra sidan är en offentligrättslig avgift som fastställs av riksdagen.</P>
<P class="p86 ft2">Tabellen visar också <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> reala utveckling (deflaterad med KPI). I 1990 års priser har <NOBR>TV-avgiften</NOBR> realt ökat från 1 164 kronor/år till 1 294 kronor/år, vilket innebär en real ökning med 11 procent.</P>
<P class="p82 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 11.2. </SPAN>KPI, <NOBR>TV-avgiften</NOBR> och prenumerationspriser för dags- tidningar åren <NOBR>1990–1999.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr12 td319"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td126"><P class="p413 ft11">1990</P></TD>
<TD class="tr12 td320"><P class="p266 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr12 td138"><P class="p414 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr12 td255"><P class="p135 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td321"><P class="p116 ft11">KPI (årsmedel enligt SCB)</P></TD>
<TD class="tr18 td121"><P class="p413 ft11">100</P></TD>
<TD class="tr18 td53"><P class="p245 ft11">123,3</P></TD>
<TD class="tr18 td31"><P class="p414 ft11">123,8</P></TD>
<TD class="tr18 td256"><P class="p280 ft11">124,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td321"><P class="p116 ft11"><NOBR>TV-avgiftens</NOBR> utveckling i löpande</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p413 ft11">100</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p245 ft11">126,8</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p414 ft11">135,1</P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p280 ft11">138,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td321"><P class="p116 ft11">priser</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td321"><P class="p116 ft11">Prenumerationspris dagstidning,</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p413 ft11">100</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p245 ft11">159,3</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p414 ft11">164,9</P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p280 ft11">170,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td321"><P class="p116 ft11">utveckling i löpande priser</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td321"><P class="p116 ft11"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> (löpande priser, kr)</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p413 ft11">1164</P></TD>
<TD class="tr17 td53"><P class="p266 ft11">1476</P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p414 ft11">1572</P></TD>
<TD class="tr17 td256"><P class="p135 ft11">1608</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td321"><P class="p116 ft11"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> (1990 års priser, kr)</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p413 ft11">1164</P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p266 ft11">1197</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p414 ft11">1270</P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p135 ft11">1294</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td319"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td126"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td320"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td138"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td255"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p415 ft110"><SPAN class="ft109">Anm: </SPAN>Index för KPI, <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> utveckling och prenumerationspris har satts till 100 för år 1990.</P>
<P class="p190 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SCB, samt RIKAB.</P>
<P class="p257 ft0">Tabell 11.3 visar hur <NOBR>TV-avgiften</NOBR> utvecklat sig i förhållande till medianhushållets disponibla inkomster per konsumtionsenhet. Median- hushållets disponibla inkomster utgår från SCB:s inkomstfördelnings- undersökning (HINK) <NOBR>1990–1997.</NOBR> Disponibla inkomster för 1998 och 1999 har beräknats med utgångspunkt från nationalräkenskapernas definition av disponibel inkomst. Källan här är Konjunkturinstitutet (KI).</P>
<P class="p416 ft32"><SPAN class="ft31">7 </SPAN>Att prenumerationspriserna ökat så mycket som de har gjort kan möjligen indikera att det på de flesta lokala dagstidningsmarknader inte finns någon fungerande konkurrens.</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">294 </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">Disponibel inkomst för år 2000 är hämtad från KI:s konjunkturprognos från mars år 2000.</P>
<P class="p72 ft0">Eftersom medianhushållets inkomster realt minskat mellan 1990 och 1997 och <NOBR>TV-avgiften</NOBR> realt har ökat innebar det att fram till 1998 gick en allt större del av hushållens inkomster åt till att finansiera TV- avgiften. <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> andel av den disponibla inkomsten var 1,49 pro- cent år 1990. År 1998, som är ett ”toppår”, hade denna andel ökat till 1,75 procent, vilket är en ökning med 17 procent. Från år 1998 till år 2000 har andelen börjat falla. Om den disponibla inkomsten fortsätter att öka är det möjligt att <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> andel av denna kan fortsätta att falla. Detta förutsätter givetvis att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> inte höjs mer realt än ökningarna i disponibla inkomster.</P>
<P class="p417 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 11.3. </SPAN>Hushållens disponibla inkomster per konsumtionsenhet<SPAN class="ft30">8 </SPAN>och <NOBR>TV-avgiften,</NOBR> <NOBR>1990–2000.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr7 td283"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p12 ft66">1990</P></TD>
<TD class="tr7 td154"><P class="p12 ft66">1996</P></TD>
<TD class="tr7 td170"><P class="p12 ft66">1997</P></TD>
<TD class="tr7 td170"><P class="p12 ft66">1998</P></TD>
<TD class="tr7 td154"><P class="p10 ft66">1999</P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p38 ft66">2000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td284"><P class="p116 ft66">Realt disponibel inkomst per</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p12 ft66">78 264</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p12 ft66">72 806</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p12 ft66">71 776</P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p12 ft66">72 637</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p10 ft66">75 034</P></TD>
<TD class="tr5 td210"><P class="p38 ft66">78 186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td284"><P class="p116 ft69">konsumtionsenhet i 90 års priser</P></TD>
<TD class="tr34 td9"><P class="p9 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p9 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr34 td173"><P class="p9 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr34 td173"><P class="p9 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p9 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr34 td210"><P class="p9 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td284"><P class="p116 ft90"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> i 90 års priser</P></TD>
<TD class="tr34 td9"><P class="p12 ft90">1 164</P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p12 ft90">1 197</P></TD>
<TD class="tr34 td173"><P class="p12 ft90">1 239</P></TD>
<TD class="tr34 td173"><P class="p12 ft90">1 270</P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p10 ft90">1 294</P></TD>
<TD class="tr34 td210"><P class="p38 ft90">1 306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td284"><P class="p116 ft67"><NOBR>TV-avgiften/disponibel</NOBR> inkomst</P></TD>
<TD class="tr19 td9"><P class="p12 ft67">1,49 %</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p12 ft67">1,64 %</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p12 ft67">1,73 %</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p12 ft67">1,75 %</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p12 ft67">1,73 %</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p37 ft67">1,67 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td283"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td40"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td154"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td170"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td170"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td154"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft66"><SPAN class="ft91">Källa: </SPAN>SCB:s inkomstfördelningsundersökning (HINK), RIKAB och Konjunkturinstitutet (KI).</P>
<P class="p239 ft0">Det finns en annan fråga som angränsar till frågan om hushållens dis- ponibla inkomster, nämligen avgiftens fördelningspolitiska implikationer. Avgiften utgår i dag per hushåll. Det innebär att hushållen betalar lika stor avgift oavsett hur många inkomstkällor de olika hushållen har. TV- avgiften belastar således som genomsnitt ensamhushållens ekonomi mer än familjehushållens.</P>
<P class="p418 ft32"><SPAN class="ft31">8 </SPAN>SCB:s begrepp konsumtionsenhet beräknas för att ta hänsyn dels till hur många som finns i hushållet, dels för att ta hänsyn till de ”stordriftsfördelar” som finns för stora hushåll. Hushållets disponibla inkomst har delats med ett särskilt delningstal. Detta delningstal är olika beroende på hur stort hushållet är. Således erhålls ett värde som motsvarar hushållets disponibelinkomst per familjemedlem.</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td315"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td303"><P class="p9 ft13"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> <SPAN class="ft0">295</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td316"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">11.5</SPAN><SPAN class="ft93">Skolk</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">De som inte betalar <NOBR>TV-avgift,</NOBR> men som ändå har en <NOBR>TV-mottagare</NOBR> kan sägas skolka från <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Av olika anledningar är det svårt att uppskatta hur stort skolket är. En viktig anledning till detta är att det inte finns någon exakt siffra på hur många avgiftsskyldiga hushåll det finns i Sverige i dag.</P>
<P class="p45 ft0">SCB gör genom sina urvalsundersökningar av hushållens inkomster (HINK) en uppskattning av antalet hushåll. Enligt den definition av hushåll som SCB använder fanns det 4,1 miljoner hushåll 1997. Av dessa hade 98 procent tillgång till TV år 1995.<SPAN class="ft30">9 </SPAN>Det innebär att med SCB:s definition av hushåll så finns det ca 4 miljoner <NOBR>TV-hushåll</NOBR> i Sverige.</P>
<P class="p43 ft0">Mediamätning i Skandinavien AB (MMS) gjorde under 1998 en urvalsundersökning gällande <NOBR>TV-innehav.<SPAN class="ft30">10</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> </SPAN>I undersökningen utgjordes urvalet av 8 061 hushåll. Enligt undersökningen finns det 3 959 000 <NOBR>TV-hushåll</NOBR> i Sverige. De uppskattningar MMS och SCB gjort av antalet hushåll i Sverige säger dock inget om antalet <SPAN class="ft13">avgifts- skyldiga hushåll</SPAN>. Avgiftsskyldigheten regleras i lagen (1989:41) om TV- avgift.</P>
<P class="p419 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">1 § Den som innehar en </SPAN><NOBR>TV-mottagare</NOBR> skall betala <NOBR>TV-avgift</NOBR> för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag.</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">2 § För samtliga </SPAN><NOBR>TV-mottagare</NOBR> som är avsedda att användas i inne- havarens hushåll betalas en enda <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p94 ft0">Avgränsningen mot vad som är ett avgiftsskyldigt hushåll är inte helt tydlig. Det är uppenbart att det kan finnas en viss diskrepans mellan definitionerna <NOBR>TV-hushåll</NOBR> och avgiftsskyldigt hushåll. RIKAB upp- skattar att ca 250 000 hushåll har lagliga skäl att inte betala <NOBR>TV-avgif-</NOBR> ten. Det handlar t.ex. om studenter, interner, sjömän, diplomater och de som bor i s.k. särskilda boendeformer (t.ex. äldre, psykiskt handikap- pade och missbrukare). Om man utgår från MMS och SCB:s siffror över antalet hushåll och drar ifrån det antal hushåll som RIKAB upp- skattat har lagliga skäl att inte betala <NOBR>TV-avgiften,</NOBR> kommer skolket bland hushållen att uppgå till mellan 12 och 14 procent.</P>
<P class="p86 ft0">RIKAB har låtit TEMO undersöka svenska folkets inställning till <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> I den senaste undersökningen (1998) framkom att 5 pro- cent av hushållen uppger att de inte betalar <NOBR>TV-avgift</NOBR> trots att de har TV. I andra undersökningar, där man får avge svaret anonymt, uppgår</P>
<P class="p420 ft36"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft54">SCB - </SPAN>Välfärd och ojämlikhet i ett <NOBR>20-årsperspektiv</NOBR> <NOBR>1975–1995.</NOBR></P>
<P class="p421 ft40"><SPAN class="ft34">10</SPAN><SPAN class="ft55">Mediamätning i Skandinavien AB (MMS) </SPAN><SPAN class="ft39">Etableringsundersökning BAS 1998:1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">296 </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">skolket till <NOBR>8–9</NOBR> procent, enligt RIKAB. RIKAB räknar i dag med att skolket bland svenska hushåll torde ligga i spannet <NOBR>7–10</NOBR> procent. RIKAB:s bedömning är dock inte att skolket ökat, utan legat på ungefär samma nivå, åtminstone den senaste tioårsperioden.</P>
<P class="p93 ft13">Avgift för andra än hushåll</P>
<P class="p91 ft2">I 2 § första och andra stycket lagen om <NOBR>TV-avgift</NOBR> stadgas att en enda <NOBR>TV-avgift</NOBR> betalas för samtliga <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som</P>
<P class="p422 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft33">finns på samma butiks- eller demonstrationsställe för mottagare, eller</SPAN></P>
<P class="p422 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft111">finns inom samma sjukhus, vårdanstalt eller inrättning av liknande slag, om </SPAN><NOBR>TV-mottagarna</NOBR> är avsedda att användas av dem som får vård.</P>
<P class="p423 ft2">I 3 § stadgas att för varje påbörjad grupp om <SPAN class="ft37">tio </SPAN><NOBR>TV-mottagare</NOBR> betalas en enda <NOBR>TV-avgift,</NOBR> om mottagarna</P>
<P class="p391 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft33">innehas av samma statliga myndighet, eller</SPAN></P>
<P class="p424 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft111">innehas av samma avgiftsskyldig och används antingen a) i hotell- eller pensionatsrörelse, eller</SPAN></P>
<P class="p425 ft2">b) annars i anläggningar eller lokaler som är avsedda för annat än bostadsändamål, dock inte lokaler som avses i 2 § andra stycket, eller c) i fortskaffningsmedel som är avsedda för yrkesmässig trafik</P>
<P class="p94 ft2">För myndigheter, organisationer, företag och annan näringsverksamhet gäller således, med vissa undantag, att en avgift utgår för var tionde TV- mottagare.</P>
<P class="p319 ft13">Vem är det som skolkar?</P>
<P class="p94 ft0">RIKAB definierar tre hushållsgrupper där skolket ligger över ett genomsnitt, nämligen ungdomar som inte bildat ett stabilt hushåll, invandrare som kommer från kulturer där avgiftssystemet inte finns samt de allra betalningssvagaste i samhället.</P>
<P class="p43 ft0">Siffrorna visar, som tidigare påpekats, endast hushållsskolket. Troligen förekommer även ett visst skolk inom företag, organisationer och myndigheter m.fl. Detta kan bl.a. bero på att man inte är medveten om vilka regler som gäller. Det är dock avsevärt svårare att uppskatta hur stort skolket är i denna grupp, eftersom det är svårt att veta hur många andra organisationer som är avgiftsskyldiga. Det är dock rimligt att tänka sig att tillgången till TV på exempelvis arbetsplatser ökar. En</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td315"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td303"><P class="p9 ft13"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> <SPAN class="ft0">297</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td316"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">anledning kan vara att tillgången till <NOBR>TV-nyheter</NOBR> dygnet runt har ökat, samt att värdet av snabb information har ökat för företag och andra.</P>
<P class="p161 ft13">Jämförelse med annat skatteundandragande</P>
<P class="p94 ft0">Det är svårt att jämföra nivån på <NOBR>TV-avgiftsskolket</NOBR> med annat skatte- undandragande och fusk. För många avgifter gäller åtkomstkontroll eller liknande. Möjligen kan nivån jämföras med nivån på förekomsten av svartjobb för att få en uppfattning huruvida <NOBR>TV-avgiftsskolket</NOBR> är stort eller litet.</P>
<P class="p43 ft0">Både Riksskatteverket (RSV) och Riksrevisionsverket (RRV) har försökt att uppskatta förekomsten av svartjobb. RSV ställde en fråga med påståendet ”Jag har själv arbetat svart under det senaste året” i en enkätundersökning 1998.<SPAN class="ft30">11 </SPAN>Av de tillfrågade instämde 7 procent, medan 87 procent inte instämde. I Skattestatistisk årsbok 1999 redovisas vare sig urvalsstorleken eller konfidensintervall.</P>
<P class="p45 ft0">RRV fann i två separata och oberoende undersökningar att mellan 11 och 14 procent av de tillfrågade hade utfört svart arbete under de senaste 12 månaderna. Inte heller för denna undersökning redovisas några konfidensintervall eller urvalsstorlekar, vilket gör det omöjligt att säga om skillnaderna mellan undersökningarna beror på slumpfel i urvalet eller faktiska skillnader. Baserat på utbredning och omfattning uppskattade RRV att det svarta arbetet motsvarar 5 procent av det arbete som utförs totalt i Sverige.<SPAN class="ft30">12</SPAN></P>
<P class="p93 ft13">Hur mycket pengar handlar det om?</P>
<P class="p94 ft0">I tabell 11.4 redovisas en känslighetsanalys av hur stora avgiftsin- komster som förloras genom skolket, alternativt hur mycket mer pengar som public <NOBR>service-företagen</NOBR> hade kunnat få tillgång till om skolket minskade. Avgörande för skillnaden i resultat av nivån på skolket är hur många avgiftshushåll det finns. I känslighetsanalysen har jag utgått från en uppskattning som ligger mellan RIKAB:s och SCB:s skattningar, nämligen MMS skattning. Med utgångspunkt från denna mätning skattas antalet avgiftshushåll till 3,7 miljoner.</P>
<P class="p426 ft11"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft56">Riksskatteverket (RSV) – Skattestatistisk årsbok, s. </SPAN><NOBR>148–149,</NOBR> www.rsv.se</P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft56">Riksrevisionsverket </SPAN><SPAN class="ft36">Svart arbete 2 Omfattning</SPAN>, RRV 1998:28</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">298 </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 11.4. </SPAN>Känslighetsanalys över hur avgiftsinkomsterna ökar om skolket minskar, mkr</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr30 td322"><P class="p411 ft11">Om skolket minskar med …</P></TD>
<TD class="tr30 td323"><P class="p12 ft11">7 %</P></TD>
<TD class="tr30 td324"><P class="p12 ft11">10 %</P></TD>
<TD class="tr30 td325"><P class="p12 ft11">12 %</P></TD>
<TD class="tr30 td326"><P class="p189 ft11">14 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td327"><P class="p411 ft11">… ökar avgiftsinkomsterna</P></TD>
<TD class="tr30 td98"><P class="p12 ft11">427</P></TD>
<TD class="tr30 td278"><P class="p37 ft11">610</P></TD>
<TD class="tr30 td219"><P class="p37 ft11">732</P></TD>
<TD class="tr30 td328"><P class="p183 ft11">854</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td329"><P class="p411 ft11">brutto med …</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td276"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td218"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td330"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>Egna beräkningar.</P>
<P class="p44 ft0">Eftersom det inte förekommer någon åtkomstkontroll för programföre- tagens utbud kan betalningen sägas ske på en närmast frivillig väg, även om lag om <NOBR>TV-avgift</NOBR> föreligger och RIKAB utför kontrollverksamhet. Det finns en risk att bli påträffad med skolk (dvs. ”fastna i en pejling”), men risken att bli straffad för skolk är låg.</P>
<P class="p43 ft0">Frågan om åtkomstkontroll kan jämföras med andra avgifter för kollektiva varor, t.ex. kollektivtrafiken. För att få lov att stiga ombord på bussen måste passageraren lösa biljett, vilket kan sägas vara en form av åtkomstkontroll. Inom barnomsorgen finns namn och adress, samt nyttjandegraden väl dokumenterat. Detsamma gäller sjukvården och de patientavgifter som där avkrävs vårdtagaren. Detta leder till att det går att kräva in avgiften, genom i värsta fall kronofogden, om vårdtagaren inte betalar avgiften.</P>
<P class="p45 ft2">Avgörande för betalningsviljan är troligen utbudet från SVT, SR och UR. Om publikintresset sviktar och går under en kritisk nivå kan hushållens betalningsvilja minska.</P>
<P class="p72 ft0">Enligt RIKAB är en intressant utvecklingsmöjlighet för systemet med <NOBR>TV-avgifter</NOBR> att ge de hushåll som betalar ett mervärde utöver rätten till <NOBR>TV-innehav.</NOBR> Det kan till exempel vara erbjudanden av portaltjänster på Internet eller andra modeller som dagens teknikutveckling kan möjliggöra. Enligt RIKAB skulle en sådan lösning kunna bidra till att minska skolket.</P>
<P class="p272 ft28"><SPAN class="ft28">11.6</SPAN><SPAN class="ft93">Uppbörd och kontroll</SPAN></P>
<P class="p427 ft41"><SPAN class="ft41">11.6.1</SPAN><SPAN class="ft106">RIKAB</SPAN></P>
<P class="p103 ft2">RIKAB bildades 1988 när riksdagen beslutade att flytta ansvaret för uppbörden av <NOBR>TV-avgifter</NOBR> från Televerket. Sedan den 1 januari 1990 har Radiotjänst i Kiruna AB haft det totala ansvaret för <NOBR>TV-avgiftsupp-</NOBR> börden och <NOBR>TV-avgiftskontrollen.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td315"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td303"><P class="p9 ft13"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> <SPAN class="ft0">299</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td316"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Företaget har <NOBR>80-talet</NOBR> anställda, varav drygt 70 arbetar på huvud- kontoret i Kiruna. De övriga är <NOBR>TV-avgiftskontrollanter</NOBR> stationerade över hela landet. Utöver den fast anställda personalen finns för närva- rande ca 100 frilanskontrollanter verksamma. RIKAB ägs gemensamt av SR, SVT och UR sedan den 1 januari 1994. Företaget har en årlig intäkt från Rundradiokontot på drygt 130 mkr.</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">11.6.2</SPAN><SPAN class="ft106">Kontroll</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Kontroll sker med hjälp av sk. pejling. De allra flesta kontrollanterna är sk. frilanskontrollanter. Frilanskontrollanten ersätts med (i dagsläget) 124 kr per upptäckt skolkare, vilket ger ett ekonomiskt incitament åt kontrollanten. Däremot finns det inga ekonomiska incitament för RIKAB att upptäcka skolkare. Marginalintäkten är noll eftersom den avgift som den upptäckte skolkaren betalar går till Rundradiokontot. Marginalkostnaden är den ersättning som företaget betalar till frilans- kontrollanten. För RIKAB är således varje ny inbetalare som upptäcks av en frilanskontrollant enbart en kostnad. För RIKAB:s ägare (programföretagen) bör det naturligtvis på längre sikt finnas ett intresse av att minska skolket. Dessa får emellertid först indirekt del av resurser som tillförs rundradiokontot när skolket minskar.</P>
<P class="p95 ft41"><SPAN class="ft41">11.6.3</SPAN><SPAN class="ft106">Påföljder</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Vid upptäckt av någon som inte betalat sin <NOBR>TV-avgift,</NOBR> trots innehav av <NOBR>TV-mottagare,</NOBR> kan RIKAB välja att göra en polisanmälan. Först om polisanmälan görs kan fallet gå till domstol och individen straffas (bötfällas). Det är endast i denna situation som brottet leder till ett straff för den skolkande individen. Det görs relativt få polisanmälningar och ännu färre leder till en fällande dom. Mellan 1990 och 1999 ledde, enligt RIKAB, endast 21 fall till fällande domar och böter.</P>
<P class="p45 ft0">Anledningarna till att RIKAB inte väljer att polisanmäla är troligen flera. Framförallt anser RIKAB att det är viktigare att de motiverar och övertygar individer om att det är viktigt att alla som är avgiftsskyldiga betalar. Vidare medför polisanmälan en administrativ kostnad för RIKAB och slutligen leder inte ett eventuellt utdömt straff i form av böter att pengarna tillfaller RIKAB eller programbolagen, utan staten.</P>
<P class="p45 ft0">Oftast nöjer sig således kontrollanten med ett erkännande vid upp- täckt. Skulle brottet förnekas är polisanmälan det enda alternativet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">300 </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">11.6.4</SPAN><SPAN class="ft106">Pejlingsfilmer och utskick</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">RIKAB genomför även andra aktiviteter som syftar till att skolkaren frivilligt skall välja att betala avgiften. Ett sådant sätt är att göra utskick som utformas på olika sätt. En typ av utskick går till alla som byter adress och inte är kunder hos RIKAB. Enligt RIKAB är detta ett effek- tivt sätt att bearbeta marknaden. Andra typer av utskick är segmenterade utskick till privatpersoner i vissa åldersgrupper, eller till företag i vissa branscher.</P>
<P class="p45 ft2">En annan aktivitet är pejlingsfilmerna som sänds i SVT1 och SVT2. Varje år produceras 15 ”långa” pejlingsfilmer (ca 1.30 min) och <NOBR>30–40</NOBR> korta filmer. RIKAB delar in filmerna i två grupper:</P>
<P class="p428 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft112">Faktafilmer – informerar bl.a. om att bo i andra hand, avgift i andra länder etc.</SPAN></P>
<P class="p429 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft113">Profilfilmer – syftar till att motivera aktiva och presumtiva kunder att betala </SPAN><NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Filmerna skall uppfylla vissa nyckelord; motivation, kunskap, personlighet och humor.</P>
<P class="p272 ft41"><SPAN class="ft41">11.6.5</SPAN><SPAN class="ft106">Alternativa synsätt</SPAN></P>
<P class="p340 ft13">Rättslig översyn</P>
<P class="p91 ft2">I en departementspromemoria år 1980 lämnade en särskild utredare vissa förslag angående vilka rättsliga åtgärder som kunde vidtas för att nedbringa det s.k. avgiftsskolket (Ds U 1980:7).</P>
<P class="p72 ft0">Enligt det förslag som presenteras i promemorian skulle hushållet debiteras en <NOBR>TV-avgift</NOBR> om det skäligen kunde misstänkas att hushållet var betalningsskyldigt. Utredaren ansåg att det var rimligt att anta att alla människor hade tillgång till en <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> Enligt utredaren kunde man bygga betalningsskyldigheten på ett antagande att varje hushåll har en egen apparat, under förutsättning att presumtionen på ett enkelt sätt kan brytas. Denna skulle enligt förslaget brytas genom att man fyllde i ett särskilt formulär där man på heder och samvete försäk- rade att man inte var betalningsansvarig.</P>
<P class="p43 ft0">Vidare avvisade utredaren tanken om ett särskilt <NOBR>TV-mottagar-</NOBR> register, liknande bilregistret. Ett argument mot en sådan lösning var, enligt utredaren, att avgiften då skulle behövas tas ut per mottagare och inte som tidigare, per hushåll.</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td315"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td303"><P class="p9 ft13"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> <SPAN class="ft0">301</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td316"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Danmark</P>
<P class="p91 ft0">I Danmark pågår för närvarande en diskussion om att införa ett system som påminner om det som föreslogs i den ovan refererade utredningen. Konsekvenserna av det system som diskuteras skulle vara att alla hushåll och verksamheter får en räkning från Danmarks Radio (DR) på ett belopp som motsvarar <NOBR>färg-TV-avgiften.</NOBR> Om man anmäler till DR att man endast har <NOBR>svartvit-TV</NOBR> eller radio, skall man endast betala avgift för dessa. Har man vare sig radio eller TV skall man naturligtvis inte betala någon avgift.</P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">11.6.6</SPAN><SPAN class="ft106">Avgiftspliktiga mottagare</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Enligt lagen om <NOBR>TV-avgift</NOBR> skall den som innehar en <NOBR>TV-mottagare</NOBR> betala <NOBR>TV-avgift</NOBR> för mottagaren. I lagens förarbeten (prop. 1988/89:18 s. 43 ff) anges vad som avses med begreppet <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> Den kritiska delen i en <NOBR>TV-mottagare</NOBR> är enligt propositionen kanalväljaren, dvs. den del som gör det möjligt att avgöra vilken av de tillgängliga programkanalerna som mottagningen skall avse. I propositionen kon- stateras att även andra apparater än de som i dagligt tal benämns TV- mottagare kan vara avgiftspliktiga <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> Det gäller t.ex. vissa videobandspelare och vissa mottagare av satellitsändningar.</P>
<P class="p86 ft0">Enligt 4 och 5 §§ i lagen om <NOBR>TV-avgift</NOBR> omfattar skyldigheten att betala <NOBR>TV-avgift</NOBR> bl.a. inte sådana <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som på grund av sin konstruktion inte kan användas för att ta emot markbundna sändningar. Motivet för att <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som genom sin konstruktion inte kan användas för att ta emot markbundna sändningar skulle vara undantagna från avgift var att de avgiftsfinansierade sändningarna (i slutet av 1980- talet) uteslutande skedde från marksändare. I propositionen kon- staterades att om SVT skulle börja sända från satellit borde man över- väga att ta upp frågan till förnyad prövning.</P>
<P class="p45 ft0">Sedan lagen om <NOBR>TV-avgift</NOBR> trädde i kraft har det skett några viktiga förändringar både vad gäller på vilket sätt som <NOBR>TV-avgiftsprogram</NOBR> sänds ut och i fråga om apparater som kan ta emot <NOBR>TV-sändningar.</NOBR> SVT har medgivits rätt att inleda sändningar via satellit för mottagning i Sverige. Det motiv som ursprungligen angavs för undantaget för TV- mottagare, som inte kan ta emot markbundna sändningar, gäller därmed inte längre.</P>
<P class="p45 ft2">Det har också blivit möjligt att på olika sätt ta emot <NOBR>TV-sändningar</NOBR> på datorer. Utbyggnaden av olika kraftfulla nätverk för Internet, exem- pelvis via s.k. bredbandsförbindelser, kommer sannolikt att leda till att</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">302 </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><NOBR>TV-sändningar</NOBR> i ökad utsträckning kan tas emot med persondatorer via Internet.</P>
<P class="p72 ft0">Dessa förhållanden innebär, enligt min mening, att en översyn bör göras av lagen om <NOBR>TV-avgift</NOBR> i syfte att anpassa lagstiftningen till den utveckling som skett. Se också kap. 14 om mervärdesskattefrågor, där behov av andra förändringar i <NOBR>TV-avgiftslagen</NOBR> redovisas.</P>
<P class="p272 ft28"><SPAN class="ft28">11.7</SPAN><SPAN class="ft93">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Den svenska <NOBR>TV-avgiften</NOBR> är låg i förhållande till <NOBR>TV-avgiften</NOBR> i andra länder. <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> ökning var störst under första hälften av 1990- talet. Eftersom hushållens disponibla inkomster minskade under denna period kom <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> andel av den disponibla inkomsten att bli allt större. Från och med 1999 verkar det som att den andelen kan minska.</P>
<P class="p45 ft0">Det är min uppfattning att det är viktigt att överväga olika sätt att öka antalet betalande <NOBR>TV-avgiftshushåll.</NOBR> Sannolikheten att bli straffad vid upptäckt är mycket liten. Därigenom blir avgiften i det närmaste frivillig. En polisanmälan kan naturligtvis vara en omfattande omfat- tande procedur. Istället bör ett förenklat påföljdsförfarande övervägas. Man kan tänka sig ett system som påminner om dagens ”parkerings- böter”. Påföljdsbeloppet skrivs ut direkt och överlämnas till skolkaren vid upptäckt. Påföljdsbeloppet kan betraktas som en förseningsavgift och bör betraktas som en del av <NOBR>TV-avgiftsmedlen.</NOBR></P>
<P class="p45 ft0">Det finns i dag andra typer av avgifter som kan liknas med den ovan skissade. Parkeringsavgifter har redan nämnts. Då en person ertappas utan giltigt färdbevis på kollektivtrafiken skrivs ofta påföljdsbeloppet ut direkt. Avgiften tillfaller trafikbolaget.</P>
<P class="p43 ft0">Jag delar dessutom RIKAB:s uppfattning att det skulle vara en intressant utvecklingsmöjlighet att ge de hushåll som betalar <NOBR>TV-avgift</NOBR> ett mervärde utöver rätten till <NOBR>TV-innehav.</NOBR> Erbjudanden av typen por- taltjänster på Internet bör övervägas. Jag delar RIKAB:s åsikt att en sådan lösning skulle kunna bidra till att minska skolket.</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td315"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td303"><P class="p9 ft13"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> <SPAN class="ft0">303</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td316"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Ökade insatser mot skolk av andra än hushåll</P>
<P class="p91 ft0">Pejlingsfilmer och andra insatser mot skolk har hittills varit mest inriktade mot hushåll. Ökade insatser mot också andra organisationer, exempelvis myndigheter och näringsidkare m.fl. blir troligen allt mer aktuella. Det kan gälla såväl insatser av informationskaraktär som ren kontrollverksamhet.</P>
<P class="p45 ft0">En annan insats på detta område som inte handlar om skolket är att minska antalet <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som ingår i en <NOBR>TV-avgift.</NOBR> I dag gäller för andra än hushåll, med vissa undantag, att en <NOBR>TV-avgift</NOBR> utgår per tio TV- mottagare. För att öka avgiftsinkomsterna (alternativt inte öka avgiftsnivån) skulle man kunna överväga att låta de verksamheter som avses i 3 § lagen om <NOBR>TV-avgift</NOBR> i stället betala en <NOBR>TV-avgift</NOBR> för var femte <NOBR>TV-mottagare.</NOBR></P>
<P class="p45 ft0">Som jämförelse kan nämnas att i Danmark betalar näringsidkare och institutioner endast halv mottagaravgift, men för varje mottagare, vilket om det tillämpades i Sverige skulle motsvara full <NOBR>TV-avgift</NOBR> för varannan mottagare.</P>
<P class="p93 ft13">En ny <NOBR>TV-avgift?</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">Enligt min mening är allmänhetens uppfattning av public <NOBR>service-före-</NOBR> tagens programutbud avgörande för betalningsviljan. Om public service- företagen dessutom, genom att erbjuda ett mångsidigt utbud av hög kvalitet inom olika genrer, kan påverka utbudet på den övriga radio- och <NOBR>TV-marknaden</NOBR> i en positiv riktning kan betalningsviljan få en ytterligare stark ställning. Slutligen är allmänhetens vilja till solidaritet med minoritetsgrupper viktig för uppslutningen bakom public service- företagens nuvarande finansiering.</P>
<P class="p45 ft0">Som framgår av kap. 5 om svenska folkets inställning till public <NOBR>service-företagen</NOBR> är en positiv syn på dessa företag vanlig även bland de som tar del av utbudet i mindre utsträckning. Detta tyder på att människor värderar förekomsten av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> trots att de inte själva tar del av allt utbud. Det är också värt att notera att en majoritet av svenska folket fortfarande anser att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> är mycket eller ganska väl värd priset och att endast få är positivt inställda till reklam i TV.</P>
<P class="p45 ft0"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> ligger väl i linje med public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> grundläggande utgångspunkter. Avgiften betalas solidariskt, dvs. oavsett hur mycket som avgiftsbetalaren utnyttjar programverksamheten så betalar man samma avgift. Som framgår av kap. 5 är det dessutom endast någon procent av publiken som inte alls tar del av public service-</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">304 </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">företagens utbud. En av public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> grundläggande principer är att alla skall ha samma möjlighet att ta del av programmen. Med en avgift som erläggs för rätten att inneha en <NOBR>TV-mottagare</NOBR> är detta möjligt. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> har särskilda uppgifter när det gäller olika minoritetsintressen. Det gäller bl.a. etniska och språkliga minoriteter, samt funktionshindrade, men även mindre intressegrupper överhuvudtaget. Det hade varit svårt att skapa ett system med kommersiell finansiering och samtidigt ge dessa minoriteter tillgång till ett mångsidigt utbud.</P>
<P class="p86 ft0">Utifrån teoretiska resonemang är dagens <NOBR>TV-avgift</NOBR> inget optimalt finansieringssätt. Alternativen har dock långt större brister.<SPAN class="ft30">13 </SPAN>För kommande tillståndsperiod är det svårt att se några bra alternativ till dagens <NOBR>TV-avgift.</NOBR> Det finns dock anledning att kontinuerligt analysera hur framtidens finansiering av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> skall se ut.</P>
<P class="p430 ft11"><SPAN class="ft30">13 </SPAN>Se bl.a. föregående kapitel.</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">12 System för medelstilldelning</P>
<P class="p42 ft0">Enligt utredningsdirektiven skall jag överväga olika sätt att förenkla budgeteringen av medelstilldelningen. Jag skall föreslå en modell där medelstilldelningen kan ske enligt ett på förhand känt index eller enligt andra kriterier så att medelstilldelningen skall kunna budgeteras i det för budgetåret aktuella prisläget.</P>
<P class="p431 ft0">Specifikt för public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> är att systemet för medelstilldelning skall garantera ett oberoende. Detta oberoende skall gälla såväl i förhållande till statsmakterna som till kommersiella och andra intressen. Systemet för medelstilldelning bör ge incitament för effektiv och ändamålsenlig styrning, god hushållning med begränsade resurser och en positiv produktivitetsutveckling. Systemet bör vidare minimera suboptimering och konkurrenssnedvridningar, exempelvis när det gäller valet mellan egenproduktion och extern produktion.</P>
<P class="p45 ft0">Systemet bör dessutom vara enkelt och transparent. Ett enkelt system minskar riskerna för tillämpningsfel och är administrativt billigare än ett komplicerat system. Eftersom fler personer kan sätta sig in i och förstå ett enkelt system kan detta lättare uppnå legitimitet än ett komplicerat system.</P>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft28">12.1</SPAN><SPAN class="ft93">Dagens system för medelstilldelning</SPAN></P>
<P class="p427 ft41"><SPAN class="ft41">12.1.1</SPAN><SPAN class="ft106">Allmänt om dagens system</SPAN></P>
<P class="p103 ft0"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> uppbärs av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och skall betalas av alla hushåll som innehar en <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> Samma avgift utgår oavsett hur många <NOBR>TV-mottagare</NOBR> hushållet innehar, eller var dessa är placerade (t.ex. i fritidshus och husvagnar). Avgiften uppgår till 1 644 kr/hushåll för år 2000. Av SVT:s totala intäkter utgjorde TV- avgiftsmedel år 1999 ca 91 procent. För SR är motsvarande siffra 97 procent och för UR ca 85 procent, vilket ger en genomsnittlig TV- avgiftsfinansiering för de tre företagen på 93 procent.</P>
<P class="p86 ft0">Rundradiokontot är benämningen på det konto i Riksgäldskontoret, där inbetalningarna från <NOBR>TV-avgiften</NOBR> samlas. Dessa inbetalningar flyter</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">306 </SPAN>System för medelstilldelning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">in under hela året och varje år görs en årsredovisning över influtna och utbetalda medel. RIKAB är, enligt ett avtal med staten, ansvarig för förvaltningen av rundradiomedlen och för utbetalningar av medlen till programföretagen.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Utbetalningarna går till public <NOBR>service-företagen,</NOBR> SVT, SR och UR. Även Granskningsnämndens verksamhet finansieras till viss del (68 procent) av medel från rundradiokontot (ca 5 mkr per år).</P>
<P class="p49 ft0">Medelstilldelningen från rundradiokontot till programföretagen föreslås av regeringen och beslutas av riksdagen. Medelstilldelning föreslås varje år i budgetpropositionen, och påminner därigenom till stor del om statsbudgetens anslag som utgår till statliga myndigheter. Medlen till public <NOBR>service-företagen</NOBR> ingår dock inte i Kulturdepartementets anslag i statsbudgeten och därför inte heller i statsbudgetens utgiftstak. Medelstilldelningen från rundradiokontot påverkar endast statsbudgeten om kontoställningen på rundradiokontot förändras under året. Detta kommer då att synas i Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilken läggs till statsbudgetens inkomsttitlar och utgiftsanslag för att statsbudgetens saldo skall vara identiskt med statens lånebehov.</P>
<P class="p50 ft0">Medlen till respektive programföretag fördelas med en särskild för- delningsnyckel. Denna tillkom vid upplösningen av den tidigare kon- cernen. Fördelningsnyckeln baseras på en av programbolagen gemensam gjord bedömning av hur fördelningen bör se ut relaterad till uppdrag och verksamhetsnivå. Bolagen kan själva justera fördelningsnyckeln om gemensamma verksamheter ändrar huvudman. Inom ramen för medelstilldelningen fattar programföretagen beslut om medelsavstående till de gemensamägda dotterbolagen RIKAB och Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF). Den nu gällande fördelningsnyckeln har följande utseende:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr30 td12"><P class="p9 ft0"><SPAN class="ft23">· </SPAN>SVT</P></TD>
<TD class="tr30 td256"><P class="p400 ft0">60,57 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p9 ft87">· <SPAN class="ft0">SR</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td256"><P class="p400 ft0">34,67 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td12"><P class="p9 ft23">· <SPAN class="ft0">UR</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td256"><P class="p400 ft0">4,76 %</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft0">Programföretagen får en <SPAN class="ft13">ordinarie medelstilldelning, </SPAN>vars förutsätt- ningar är givna i riksdagens beslut om riktlinjer för verksamheten under tillståndsperioden. Grundprincipen är att programföretagens ekonomiska förutsättningar skall ligga fast under hela tillståndsperioden. Så har det dock inte blivit, vilket framgår av kap. 13.</P>
<P class="p47 ft2">Ställningen på rundradiokontot beror dels på hur mycket som betalas in av svenska folket (antalet avgiftshushåll, dvs. betalningsviljan, och <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> storlek), dels på hur mycket pengar som public service-</P>
<P class="p432 ft11"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Avtal mellan staten och RIKAB om förvaltning av rundradiomedlen 1997- <NOBR>12-04.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355300x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td331"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td321"><P class="p9 ft13">System för medelstilldelning <SPAN class="ft0">307</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td332"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td319"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">företagen tilldelas varje år. Företagen får en uppräkning av sina anslag varje år genom ett särskilt kompensationsindex baserat på utvecklingen av priser och löner.</P>
<P class="p272 ft41"><SPAN class="ft41">12.1.2</SPAN><SPAN class="ft106">Kompensationsindex</SPAN></P>
<P class="p103 ft0">Medelstilldelningen till public <NOBR>service-företagen</NOBR> regleras med ett särskilt kompensationsindex, det s.k. <NOBR>SR-indexet.</NOBR> Denna modell för kostnadskompensation infördes genom riksdagens beslut 1978 om rikt- linjer för public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Syftet med införandet av ett särskilt index var att förbättra verksamhetens planeringsunderlag och att säkerställa en kompensation som motsvarar verksamhetens speciella kostnadsstruktur. Inledningsvis avspeglade <NOBR>SR-index</NOBR> utvecklingen av konsumentprisindex (KPI). Tabell 12.1 visar att indexet ändrats ett antal gånger under den senaste <NOBR>20-årsperioden.</NOBR></P>
<P class="p128 ft6">Förändringar av <NOBR>SR-index</NOBR></P>
<P class="p433 ft32"><SPAN class="ft114">Våren 1978 </SPAN>I propositionen 1977/78:91 föreslås att kompensationsindex införs. Index skall följa <SPAN class="ft53">KPI</SPAN>, vilket sedan gäller <NOBR>1978/79–1980/81.</NOBR></P>
<P class="p434 ft11"><SPAN class="ft10">Våren 1980 </SPAN>I 1981 års budgetproposition föreslås KPI överges, till för- mån för <SPAN class="ft36">basbeloppsindex </SPAN>(BBI) på grund av att den tidigare ordningen ansågs ha överkompenserat SR.</P>
<P class="p435 ft11"><SPAN class="ft10">Våren 1981 </SPAN>I 1982 års budgetproposition konstaterar föredraganden att även <NOBR>BBI-index</NOBR> avviker på ett för SR gynnsamt sätt från den verkliga kost- nadsutvecklingen. Detta sägs bero på att SR:s utveckling är starkt beroende av löneutvecklingen snarare än prisutvecklingen. Därför föreslås ett <SPAN class="ft36">kombinerat pris- och löneindex</SPAN>.</P>
<P class="p436 ft11"><NOBR><SPAN class="ft10">1982-06-17</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> </SPAN>Regeringsbeslut om att medelstilldelning för programverk- samheten budgetåret 1982/83, skall ske enligt ett kombinerat pris- och löneindex. Indexet bygger på ett löneindex (60 procent) och ett basbe- loppsindex (40 procent).</P>
<P class="p436 ft11"><NOBR><SPAN class="ft10">1984-02-02</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> </SPAN>Regeringsbeslut om beräkning av index fr.o.m. 1 januari 1984. Prisdelen som från budgetåret 1982/83 varit BBI, skall nu utgöras av KPI med effekterna av livsmedels- och boendekostnader frånräknade. Vidare lades en begränsning på kompensationen till högst 4 procent för kalenderåret 1984.</P>
<P class="p437 ft11"><NOBR><SPAN class="ft10">1992-08-27</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> </SPAN>Regeringsbeslut. Med hänsyn till förändrad kostnadsstruktur ändras prisandelen respektive löneandelen i indexet från 40/60 procent till <SPAN class="ft36">50/50 procent</SPAN>. Fortsatt rensat KPI.</P>
<P class="p438 ft11"><SPAN class="ft10">December 1998 </SPAN>SVT och SCB ändrar löneindex från det tidigare använda <NOBR>SAF-indexet</NOBR> till arbetskraftsindex (AKI). Ändringen gäller retroaktivt från den 1 januari 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">308 </SPAN>System för medelstilldelning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">Nuvarande konstruktion beslutades av regeringen år 1992. Enligt detta beslut är indexet ett kombinerat pris- och löneindex i proportionen 50/50 procent som Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknar varje månad. Beräkningen baseras på KPI med effekterna av boende och livsmedelskostnader frånräknade. Beräkningen av löneindex har fram till december 1998 baserat sig på utvecklingen av tjänstemannalönerna inom <NOBR>SAF/PTK-området</NOBR> och justeras omedelbart när en lönemässig förändring sker inom avtalsområdet.</P>
<P class="p49 ft0">I december 1998 kom SVT och SCB överens om att byta löneindex. Bytet av löneindex gjordes retroaktivt, eftersom det nya indexet började gälla från den 1 januari 1998. Indexet hade dittills byggt på Svenska arbetsgivarföreningens (SAF) löneberäkningar baserade på SAF:s medlemsföretag. Det nya indexet, Arbetskraftsindex (AKI), utgår från samtliga företag. Bytet av löneindex innebar att det prognosticerade SR- indexet ökade med närmare en procentenhet i förhållande till den tidigare prognosen, vilket skulle innebära en ökad medelstilldelning om ca 50 mkr. Det slutgiltiga indexet för år 1998 hamnade på 3,94 procent.</P>
<P class="p50 ft0">Programföretagens medelstilldelning sker alltid i ett tidigare års prisläge. Den faktiska medelstilldelningen blir inte känd förrän i efter- hand. Som ett exempel kan nämnas att programföretagens medelstill- delning för år 1998 var totalt 4 934,3 mkr <SPAN class="ft13">i 1996 års prisläge</SPAN>. Vid en uppräkning av medelstilldelningen för år 1998 med <NOBR>SR-index</NOBR> för åren 1997 och 1998 blir den totala medelstilldelningen för år 1998 i verklig- heten 5 298,5 mkr.</P>
<P class="p49 ft2">Medelstilldelningen utbetalas med en tolftedel varje månad. Senaste prognos över <NOBR>SR-indexets</NOBR> årsutfall används vid utbetalningarna. I sep- tember året därpå görs en slutreglering.</P>
<P class="p51 ft0">När löneindexet ändrades i december 1998 kom även tidpunkten för fastställande av det definitiva indexet att ändras (skedde tidigare i mars). <NOBR>AKI-indexet</NOBR> fastställs i september, vilket innebär att den medelstilldelning som föreslås i budgetpropositionen bygger på (när budgeten föreslås) ett två år gammalt prisläge.</P>
<P class="p51 ft0">När medlen betalas ut månadsvis under det kommande året innehåller utbetalningen dels medel i ett då tre år gammalt prisläge som beslutats av riksdagen efter regeringens förslag i budgetpropositionen, dels medel som bygger på en uppräkning till följd av ett prognostiserat <NOBR>SR-index.</NOBR> Prognosen över <NOBR>SR-indexet</NOBR> för utbetalningsåret justeras varje månad. När <NOBR>SR-indexets</NOBR> utfall för hela året är klart i september året efter utbetalningsåret görs en slutreglering. Tabell 12.1 visar en tidsaxel över medelstilldelningen med utgångspunkt från den tilldelning som föreslås för året.</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355302x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td331"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td321"><P class="p9 ft13">System för medelstilldelning <SPAN class="ft0">309</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td332"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td319"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 12.1. </SPAN>Exempel. Tidsaxel för medelstilldelningen med utgångs- punkt från den tilldelning som föreslås för år 1999</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr12 td211"><P class="p116 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr12 td163"><P class="p252 ft11">1999</P></TD>
<TD class="tr12 td258"><P class="p263 ft11">2000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td213"><P class="p116 ft11">Medelstilldelningen för</P></TD>
<TD class="tr10 td161"><P class="p252 ft11">Utbetalning till program-</P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p263 ft11">Slutreglering av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td213"><P class="p116 ft11">året 1999 föreslås i</P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p252 ft11">företagen månadsvis.</P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p263 ft11">medelstilldelningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td213"><P class="p116 ft11">budgetpropositionen och</P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p252 ft11">Beloppen räknas om till ett</P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p263 ft11">för året 1999 i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td213"><P class="p116 ft11">anges i 1996 års prisläge.</P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p252 ft11">prisläge som motsvarar</P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p263 ft11">september 2000 när</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td213"><P class="p116 ft11">Riksdagen beslutar och</P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p252 ft11">1999 års prisläge. För detta</P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p263 ft11"><NOBR>SR-indexets</NOBR> utfall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td213"><P class="p116 ft11">anslagsvillkor skrivs enligt</P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p252 ft11">krävs ett index för 1997</P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p263 ft11">för helåret 1999 är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td213"><P class="p116 ft11">beslutet.</P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p252 ft11">(utfall), 1998 (fastställs sept</P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p263 ft11">klart.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td213"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p252 ft11">1999), samt 1999</P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td213"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p252 ft11">(prognos). Det totala</P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td213"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p252 ft11">indexet revideras varje</P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td213"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p252 ft11">månad för att motsvara den</P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td213"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td161"><P class="p252 ft11">senaste informationen</P></TD>
<TD class="tr5 td260"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td211"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td163"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td258"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft13">Kompensationsindexets utveckling</P>
<P class="p91 ft0">Tabell 12.2 visar <NOBR>SR-indexets,</NOBR> <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> och KPI:s årliga öknings- takt åren <NOBR>1991–1999.</NOBR> Tabellen visar även den faktiska medelstilldel- ningens utveckling. Som tabellen visar har <NOBR>SR-indexet</NOBR> ökat mer än KPI under perioden.</P>
<P class="p202 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 12.2. </SPAN>KPI, <NOBR>SR-index</NOBR> och <NOBR>TV-avgiften</NOBR> <NOBR>1991–1999.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr10 td220"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p232 ft43">1991</P></TD>
<TD class="tr10 td333"><P class="p414 ft43">1996</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p266 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr10 td185"><P class="p413 ft43">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td221"><P class="p116 ft43">KPI (årsmedel enl. SCB)</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p232 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p414 ft43">112,7</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p266 ft43">113,1</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p413 ft43">113,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td221"><P class="p116 ft44"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> (utveckling)</P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p232 ft44">100</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p414 ft44">119,4</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p266 ft44">127,2</P></TD>
<TD class="tr11 td12"><P class="p413 ft44">130,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td221"><P class="p116 ft43"><NOBR>SR-index</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p232 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr16 td13"><P class="p414 ft43">116,3</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft43">124,9</P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p413 ft43">127,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td221"><P class="p116 ft44">KPI rensat från livsmedel och boende</P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p232 ft44">100</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p414 ft44">117,2</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p266 ft44">120,9</P></TD>
<TD class="tr11 td12"><P class="p413 ft44">122,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td221"><P class="p116 ft43">Utveckling av faktisk medelstilldelning i</P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p232 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr16 td13"><P class="p414 ft43">129,4</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft43">134,2</P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p413 ft43">139,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td221"><P class="p116 ft43">löpande priser</P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td13"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td220"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td204"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td333"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td96"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td185"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft0">Varför skiljer sig KPI och <NOBR>SR-indexet</NOBR> åt? Svaret ligger i konstruktionen av <NOBR>SR-indexet.</NOBR> Indexet består av, vilket tidigare beskrivits, en <NOBR>KPI-del</NOBR> (KPI rensat från livsmedels- och bostadskostnader) och en lönedel (AKI för tjänstemän inom den privata sektorn). Som tabellen visar har KPI rensat från livsmedel och boende ökat snabbare under <NOBR>1990-talet</NOBR> än det ”vanliga ” KPI (KPI inklusive livsmedel och kostnader). En anledning till det är att räntorna fallit från mitten av <NOBR>1990-talet,</NOBR> vilket fått till följd</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">310 </SPAN>System för medelstilldelning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">att boendet (främst för villor och bostadsrätter) blivit billigare. En annan anledning är att momsen på livsmedel sänktes 1996 från 21 procent till 12 procent. Vidare gick Sverige med i EU 1995, vilket möjligen kan ha inneburit en prispress på livsmedel.</P>
<P class="p47 ft2">Även om det rensade KPI är högre än det ”vanliga” KPI, så är det lägre än <NOBR>SR-index.</NOBR> Det betyder att även lönedelen har bidragit till att dra upp nivån på <NOBR>SR-indexet.</NOBR></P>
<P class="p51 ft0">Tabellen visar även en annan sak, nämligen att utvecklingen av den faktiska medelstilldelningen varit större än ökningen av <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Att detta varit möjligt beror på att rundradiokontot även haft andra intäkter (se vidare kap. 13) och att antalet avgiftsbetalande hushåll ökat med ca 182 000 under perioden.</P>
<P class="p439 ft96"><SPAN class="ft41">12.1.3</SPAN><SPAN class="ft115">En jämförelse med medelstilldelningen för statliga myndigheter</SPAN></P>
<P class="p440 ft0">Systemet med ett kompensationsindex som slutregleras i efterhand påminner om det system som fanns för Försvarsmakten före den 1 juli 1992. I försvarets anslagsproposition för varje budgetår angavs då en utgiftsram i ett gammalt prisläge. I regleringsbrevet till myndigheten angavs anslagen i samma prisläge som i propositionen. Utgiftsramen justerades med hjälp av ett särskilt framtaget prisindex, försvarspris- index (FPI), vid två tillfällen (november och maj) under budgetåret, samt slutjusterades i november året därpå.</P>
<P class="p50 ft0">Systemet avskaffades till förmån för ett system som ligger i linje med det system som gäller för andra statliga myndigheter. Det huvudsakliga argumentet för detta var att statsmakterna inte visste förrän i efterhand hur mycket pengar de anslagit till försvaret. Förändringen sammanföll med en större översyn av styrnings- och budgetprocessen inom totalförsvaret. Detta arbete syftade bl.a. till att minska osäkerheten inom den statliga budgetpolitiken och öka stabiliteten i medelstilldelningen till försvaret.</P>
<P class="p49 ft0">För andra statliga myndigheter har sedan 1977 ett system med efter- släpning tillämpats. Beräkningarna för pris- och löneomräkning (PLO) har förändrats något men principen är densamma. När ett realt oföränd- rat anslag skall beräknas för exempelvis år 1999 används index som beskriver förändringen mellan 1996 och 1997. Dessa index appliceras på löner, hyror och övriga förvaltningskostnader. Beräkningen görs på den fördelning av de tre kostnadsgrupperna som fanns i myndigheten år 1997. Beräkningen utförs i mars år 1998, och är ett underlag i budget- processen för år 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td331"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td321"><P class="p9 ft13">System för medelstilldelning <SPAN class="ft0">311</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td332"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td319"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p441 ft0">Systemet som används för statliga myndigheter är ett system med eftersläpning. Inga kontrollstationer eller slutjusteringar finns. Systemet bygger på att myndigheten kompenseras för en historisk prisutveckling, två år tillbaka i tiden. På lång sikt ger detta en relativt ”exakt” kompensation för faktiska prisökningar. Vid konstant prisutveckling sker full kompensation varje år. Vid varierande prisutveckling sker kompensationen med eftersläpning. Schablonkomponenten ligger naturligtvis i hur schablonmässig respektive index är. Graden av ”exakthet” i kompensationen ligger i att kompensationen utgår från varje myndighets unika kostnadsfördelning vad gäller fördelningen mellan hyror, löner och övriga förvaltningskostnader.</P>
<P class="p86 ft0">Förutom priskompensationen finns även en rationaliseringskompo- nent med i PLO. Den utgår från produktivitetsutvecklingen i privata tjänstesektorn de senaste tio åren, och beräknas som ett medelvärde för denna produktivitetsutveckling. Rationaliseringskomponenten minskar därmed priskompensationen.</P>
<P class="p442 ft96"><SPAN class="ft41">12.1.4</SPAN><SPAN class="ft115">Problem med dagens system för medelstilldelning</SPAN></P>
<P class="p443 ft0">Dagens medelstilldelningssystem kännetecknas av att nivån på TV- avgiften är angiven i nominella belopp medan medelstilldelningen är reglerad genom ett särskilt index som avspeglar dels löneutvecklingen, dels utvecklingen av för verksamheten relevanta kostnader. Dagens system för medelstilldelning har i huvudsak två problem:</P>
<P class="p87 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft112">Osäkerhet vid budgetering och planering.</SPAN></P>
<P class="p429 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft113">Kompensationssystemet ger inga incitament för produktivitet- sökningar.</SPAN></P>
<P class="p161 ft13">Osäkerhet vid budgetering och planering.</P>
<P class="p94 ft0">Riksdag och regering har genom konstruktionen av dagens medelstill- delningssystem inte information om den faktiska medelstilldelningen vid tiden för förslag respektive beslut. Enligt systemet skall riksdagen besluta om hur stora medel som får disponeras ur rundradiokontot, men riksdagen vet inte när beslutet tas hur stor medelstilldelningen slutligen blir. Således kan riksdagen inte i tillräcklig utsträckning överblicka effekter och konsekvenser av beslutet.</P>
<P class="p45 ft2">Även för programföretagen innebär dagens medelstilldelningssystem osäkerhet vid budgetering och planering. Eftersom det är relativt stora summor som skall fördelas (ca. 5,5 mdkr på de tre programföretagen)</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">312 </SPAN>System för medelstilldelning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">innebär en relativt liten ökning/minskning i <NOBR>SR-index</NOBR> ett stort tillskott/bortfall i kronor för respektive företag. Om <NOBR>SR-index</NOBR> ökar med en procent ökar intäkterna med 32 mkr för SVT, 18 mkr för SR och med 3 mkr för UR, enligt den fördelningsnyckel som i dag tillämpas. Om SR- index i stället minskar med en procent minskar företagens intäkter med motsvarande belopp.</P>
<P class="p45 ft0">Som tidigare beskrivits fastställs <NOBR>SR-index</NOBR> för år 1999 först i sep- tember året därpå, dvs. år 2000. Till följd av att utfallet för år 2000 blir klart först nio månader efter årsslutet måste år 2001 planeras och bud- geteras med osäkerhet om utfallet föregående år (1999) och osäkerhet om intäkterna innevarande år (2000).</P>
<P class="p93 ft13">Incitament för produktivitetsökningar</P>
<P class="p91 ft0"><NOBR>SR-indexet</NOBR> består av två delar. En del (KPI rensat från livsmedels- och bostadskostnader) som kan sägas ge en kompensation för en ”allmän inflation i samhället totalt”. Denna del av indexet skulle ge program- företagen en ”exakt” kompensation<SPAN class="ft30">2 </SPAN>för prisökningar om företagens konsumtion har samma fördelning av varor och tjänst som den korg som det rensade KPI har.</P>
<P class="p45 ft0">Den andra delen av indexet (AKI) ger programbolagen en kompen- sation för löneökningar. Förutsättningarna för en ”exakt” kompensation vad gäller denna del är att lönerna ökar lika mycket i programföretagen som för tjänstemän inom den privata sektorn.</P>
<P class="p43 ft0">Generellt sett ligger det två delar i en nominell löneökning. En del kan ses som en kompensation för inflationen. Den resterande delen är en reallöneökning. På lång sikt är det produktivitetsutvecklingen som ligger till grund för reallöneökningen.<SPAN class="ft30">3</SPAN></P>
<P class="p43 ft0">Eftersom löneindexet utgörs av AKI och inte av de faktiska löne- kostnaderna inom public <NOBR>service-koncernen,</NOBR> kommer resurstilldelningen att bero på löneutvecklingen för tjänstemän inom den privata sektorn. I förlängningen betyder det att nivån på de medel som public service- företagen får utnyttja från rundradiokontot beror på produkti- vitetsutvecklingen inom det privata näringslivet. Därigenom skapas ett lägre omvandlingstryck inom public <NOBR>service-företagen</NOBR> än vad som hade varit fallet om företagen <SPAN class="ft13">inte </SPAN>fått kompensation för de reallöneökningar som tjänstemännen i privata sektorn haft.</P>
<P class="p444 ft11"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft35">Dvs. programföretagen blir vare sig över- eller underkompenserade.</SPAN></P>
<P class="p144 ft40"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft38">Åtskilligt har skrivits om detta. Se bl.a. Björklund, Edin, Holmlund & Wadensjö – </SPAN><SPAN class="ft39">Arbetsmarknaden</SPAN>, (1995).</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td331"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td321"><P class="p9 ft13">System för medelstilldelning <SPAN class="ft0">313</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td332"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td319"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">12.2</SPAN><SPAN class="ft93">Medelstilldelning i några andra länder</SPAN></P>
<P class="p339 ft41"><SPAN class="ft41">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft106">Danmark</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Danmarks radio (DR) finansieras i dag till <NOBR>85–90</NOBR> procent med TV- avgiftsmedel. Den till övervägande del kommersiellt finansierade kanalen TV2 finansieras till ca 15 procent av <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> DR ansvarar för TV- avgiftsuppbörden. För <NOBR>TV-avgiften</NOBR> i Danmark innebär det nya mediepolitiska avtalet (medieforliget) att avgifterna fastställs genom en politisk överenskommelse för fyra år framåt.</P>
<P class="p45 ft0">Fram till 1996 fanns en fond dit avgiftsmedlen först gick, för att sedan fördelas vidare till programbolagen. I dag får DR direkt tillgång till de uppburna medlen. Någon kompensation för priser och löner finns inte.</P>
<P class="p43 ft0">Det är enligt DR ovanligt att statsmakterna under pågående period går in och justerar <NOBR>TV-avgiften</NOBR> eller på annat sätt ökar DR:s resurser utöver överenskommelsen i medieforliget. Det enda sättet för DR att under pågående avtalsperiod påverka sina <NOBR>TV-avgiftsintäkter</NOBR> är att bedriva en effektiv <NOBR>TV-avgiftsuppbörd.</NOBR></P>
<P class="p43 ft0">DR:s bedömning är att modellen med direktfinansiering sannolikt har ökat DR:s inkomster från <NOBR>TV-avgiften,</NOBR> bl.a. till följd av att de nu får direkt tillgång till varje ökning av inbetalningarna från <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Om detta beror på effektivare uppföljning och kontroll av skolkare är svårt att säga.</P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft106">Finland</SPAN></P>
<P class="p103 ft0">Det finska public <NOBR>service-företaget</NOBR> Yleisradio Oy (YLE), är organiserat som ett bolag. Medelstilldelningsmodellen liknar den svenska med en särskild fond där <NOBR>TV-mottagaravgifterna</NOBR> betalas in. Det som skiljer den finska finansieringsmodellen från den svenska är att de kommersiella <NOBR>TV-bolagen</NOBR> i Finland får betala en särskild licens för att få sända. Även denna betalas in på fonden. Fondens tillgångar används för att finansiera YLE:s verksamhet</P>
<P class="p45 ft0">Modellen med de kommersiella <NOBR>TV-bolagens</NOBR> licenser är under omprövning. Enligt den finska regeringen kommer en sådan finansie- ringsform inte att kunna tillämpas i den digitala miljön. Nya sätt att finansiera YLE i framtiden måste därför diskuteras.</P>
<P class="p43 ft2">Den finska <NOBR>TV-avgiften</NOBR> beslutas årligen av regeringen. Den särskilda licensavgift som de kommersiella bolagen betalar är fastställd i lagen om radio- och <NOBR>TV-fonden.</NOBR> Den är progressiv och beror på operatörernas överskott.</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">314 </SPAN>System för medelstilldelning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">När det gäller tilldelningen av medel från radio- och <NOBR>TV-fonden</NOBR> beslutar regeringen för varje kalenderår i en dispositionsplan om för- delningen av fondens medel för olika ändamål. Medel ur fonden betalas till YLE i poster och vid tidpunkter som godkänts av Finansdepar- tementet i enlighet med bolagets finansieringsbehov.</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">12.2.3</SPAN><SPAN class="ft106">Norge</SPAN></P>
<P class="p91 ft2">Norsk Rikskringkasting (NRK) är organiserat som ett statligt ägt bolag. NRK finansieras till ca 90 procent av <NOBR>TV-avgifter</NOBR> (kringkastingsavgift). Inbetalningen går direkt från den avgiftsskyldige till NRK.</P>
<P class="p72 ft0">Nivån på <NOBR>TV-avgiften</NOBR> föreslås av regeringen och beslutas av riks- dagen årligen. Beslutet om <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> storlek är således det enda beslut som statsmakterna tar när det gäller NRK:s medelstilldelning. <NOBR>TV-avgiften</NOBR> justeras årligen utifrån förväntade pris- och löneökningar. Prisförändringskomponenten beräknas utifrån prisomräkningen av ramarna på den norska statsbudgeten inför kommande år (dvs. norska PLO). Lönekomponenten beräknas utifrån resultaten i löneförhandling- arna på arbetsmarknaden. Förutom dessa två komponenter kan rege- ringen föreslå ett nominellt påslag på grund av extraordinära utgifts- behov. Mellan 1999 och 2000 ökade <NOBR>TV-avgiften</NOBR> med 3 procent.<SPAN class="ft116">4</SPAN></P>
<P class="p206 ft28"><SPAN class="ft28">12.3</SPAN><SPAN class="ft93">Tänkbara förenklingar</SPAN></P>
<P class="p427 ft41"><SPAN class="ft41">12.3.1</SPAN><SPAN class="ft106">Kompensation eller schablon?</SPAN></P>
<P class="p445 ft0">En ”exakt” priskompensation<SPAN class="ft30">5 </SPAN>kan i princip endast tillämpas om den som skall kompenseras inte själv kan påverka priserna. Om den som skall kompenseras befinner sig i en situation där företaget är ensam köpare eller den helt dominerande uppköparen på en marknad (monopsoni<SPAN class="ft30">6</SPAN>) kan företaget påverka priserna. Om det kompenserade företaget vid en sådan marknadssituation får en ”exakt” kompensation kan detta bidra till ökade priser och motverka hushållning med knappa resurser.</P>
<P class="p169 ft40"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft59">Kulturdepartementet i Norge – ”Spörsmål om norsk rikskringkastings virk- somhet”, skrivelse till utredningen,dnr 33/00.</SPAN></P>
<P class="p145 ft32"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft62">Med exakt priskompensation menas här att den som skall kompenseras varken skall över- eller underkompenseras för de prisförändringar som drabbat organisationen.</SPAN></P>
<P class="p145 ft40"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft38">Monopsoni – köparmonopol, marknadsform som kännetecknas av att det bara finns en köpare, men många konkurrerande säljare.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td331"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td321"><P class="p9 ft13">System för medelstilldelning <SPAN class="ft0">315</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td332"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td319"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">En modell som skall ge en ”exakt” priskompensation riskerar att bygga upp stora administrativa system. När det gäller det statliga kom- pensationssystemet (PLO) bygger detta på den statliga riksredovisningen och de realekonomiska koder som finns i den statliga redovis- ningsmodellen. På kort sikt finns det dock även en schablonkomponent i <NOBR>PLO-systemet,</NOBR> nämligen att kompensationen bygger på historiska värden. På lång sikt har det dock mindre betydelse.</P>
<P class="p45 ft0">En annan schablonkomponent är de index som respektive kostnads- komponent (löner, hyror, övriga förvaltningskostnader) räknas upp med. Det är inte säkert att de indexen verkligen speglar den prisutveckling som skett för den unika myndighetens kostnadskomponent. Varje myndighet har en unik kostnadsstruktur och till följd av samman- sättningen i respektive kostnadskomponent blir även respektive myn- dighets prisutveckling unik. Detta tar inte respektive index hänsyn till. Trots de schablonkomponenter som finns i PLO är detta trots allt ett system som ligger närmare den ”exakta” kompensationen än kompen- sationssystemet för public <NOBR>service-företagen.</NOBR></P>
<P class="p86 ft0">Anledningen till att <NOBR>SR-indexet</NOBR> får mer av ”schablonkaraktär” än det statliga kompensationssystemet är att <NOBR>SR-indexet</NOBR> har en schablon- fördelning mellan prisdelen (KPI) och lönedelen (AKI). PLO, däremot, utgår från respektive myndighets reella fördelning mellan tre kost- nadskomponenter. Dessa tre komponenters relativa storlek har betydelse för hur stor priskompensationen skall vara.</P>
<P class="p43 ft0">I det perspektivet är slutregleringarna av <NOBR>SR-indexet</NOBR> en motsägelse. Indexet är redan till sin konstruktion en schablon som antingen ger en över- eller en underkompensation. En slutreglering av indexet ändrar inte på detta faktum. Principiellt bör slutregleringar endast förekomma när det är viktigt att en ersättning eller kompensation blir exakt. Om en kompensation redan från början är en schablon, blir slutregleringen överflödig.</P>
<P class="p181 ft13">Behålla <NOBR>SR-index,</NOBR> men utgå från historiska värden</P>
<P class="p91 ft0">Att behålla dagens <NOBR>SR-index,</NOBR> men utgå från historiska värden är ett alternativ som troligen innebär en relativt liten förändring av dagens system. Om så sker avskaffas slutjusteringarna. Det innebär att när regeringen föreslår hur stora medel som programbolagen får lyfta från rundradiokontot, är kommande års föreslagna belopp uppräknat med föregående års prisutveckling. Ett sådant tillvägagångssätt kan till denna del liknas med det statliga PLO.</P>
<P class="p174 ft117">Nackdelarna med ett sådant system hänger samman med de nackdelar som finns i själva <NOBR>SR-indexet.</NOBR> Det gäller framförallt avsaknaden av</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">316 </SPAN>System för medelstilldelning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">omvandlingstryck. Om <NOBR>SR-indexet</NOBR> även framledes skall användas bör någon form av rationaliseringskomponent föras in i modellen. En sådan komponent finns i PLO där produktivitetsutvecklingen i tjänstesektorn används som en rationaliseringskomponent för de statliga myndigheterna. Denna rationaliseringskomponent, som grundar sig på tjänstesektorns produktivitetsutveckling de senaste tio åren, skulle kunna användas även för <NOBR>SR-indexet.</NOBR></P>
<P class="p45 ft0">En annan nackdel med <NOBR>SR-index</NOBR> är att utfallet blir känt först i sep- tember. Det finns risk för att de medel som skall utbetalas kommande år då grundar sig på ett index som, när medlen betalas ut, är tre år gammalt.</P>
<P class="p93 ft13">Annan schablon</P>
<P class="p91 ft0">Om <NOBR>SR-indexets</NOBR> avsaknad av inbyggt omvandlingstryck anses som ett stort problem kan man tänka sig att välja andra index. Ett index som kan väljas är KPI rensat från livsmedel och boende. Till detta index kan regering och riksdag välja att addera en viss procentsats om det anses att programbolagen är i behov av ett tillskott.</P>
<P class="p45 ft0">Ett sådant index innebär att programbolagen skulle få ett omvand- lingstryck på sig. Om företagen skall höja reallönerna kan detta på lång sikt endast ske om produktiviteten ökar.</P>
<P class="p72 ft0">Ett annat alternativt index är att använda PLO, dvs. ett genomsnitt av hur mycket de statliga myndigheternas anslag skrivs upp. Detta system skulle då kunna påminna om det norska systemet, även om det är TV- avgiften som skrivs upp i Norge.</P>
<P class="p43 ft0">Framför allt bör det värde som skall användas vara ett historiskt värde, utan möjligheter till slutregleringar. Det viktiga är inte att public <NOBR>service-företagen</NOBR> får en kompensation för de företagsspecifika prisök- ningar som sker på de varor och tjänster som företagen köper in, utan att de ges en kompensation för prisstegringarna i samhället totalt, samt penningvärdets försämring i allmänhet.</P>
<P class="p45 ft2">En fördel både med KPI och PLO är att dessa index fastställs tidi- gare. Medelstilldelningen skulle därigenom grunda sig på ett index som är ett år yngre.</P>
<P class="p272 ft41"><SPAN class="ft41">12.3.2</SPAN><SPAN class="ft106">Direktfinansieringsmodellen</SPAN></P>
<P class="p357 ft0">En större förändring skulle vara att införa en modell där avgifterna till- faller programbolagen direkt, utan att först placeras på rundradiokontot.</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td331"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td321"><P class="p9 ft13">System för medelstilldelning <SPAN class="ft0">317</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td332"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td319"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">En sådan modell är vanlig i flera andra länder (se ovan) och har flera fördelar jämfört med dagens system.</P>
<P class="p72 ft0">I denna modell avskaffas rundradiokontot i Riksgäldskontoret. TV- avgifterna, som även i fortsättningen skulle uppbäras av RIKAB, utbe- talas direkt till företagen. Fördelningen av medel mellan programföre- tagen bör även med denna modell ske med hjälp av den fördel- ningsnyckel som tillämpas i dag. Den buffert som rundradiokontot i dag håller, blir företagens ansvar att upprätthålla. Företagen skulle således själva få ett fullständigt och direkt ansvar för sin likviditetsplanering.</P>
<P class="p43 ft0">Det kommer inte längre att vara riksdagen som anslår medel, men riksdagen bör ändå behålla ansvaret för <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> storlek. Beslutet om <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> storlek bör fastställas i demokratisk ordning och vara baserat på ett så allsidigt beslutsunderlag som möjligt. I ett sådant sammanhang bör man självfallet beakta både företagens behov av resurser, företagens finansiella situation generellt och det allmänna ekonomiska läget, t.ex. prisutveckling, löneutveckling och hur rimligt det är med en avgiftshöjning för hushållen etc. Även om det formella beslutet om <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> nivå måste fattas av riksdagen varje år kan, om parlamentariskt stöd finns, avgiftsnivån bestämmas för en längre tidsperiod, t.ex. en hel tillståndsperiod, som i den danska modellen.</P>
<P class="p86 ft0">I riksdagens beslut skulle också behöva ingå ett beslut om att pro- gramföretagen under kommande tillståndsperiod har rätt att disponera de <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> som flyter in. Vid verkställandet av riksdagens beslut skulle regeringen fatta ett regeringsbeslut som ger programbolagen rätten att disponera influtna <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> Till detta beslut kan nödvändiga villkor kopplas (motsvarande dagens anslagsvillkor), t.ex. villkor om vissa ekonomiska och organisatoriska frågor, samt villkor som ger vägledning för företagens redovisning och återrapportering till regering och riksdag.</P>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">12.4</SPAN><SPAN class="ft93">Lånefinansiering</SPAN></P>
<P class="p339 ft41"><SPAN class="ft41">12.4.1</SPAN><SPAN class="ft106">Hur investeringar finansieras i dag</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Programföretagen redovisar i dag medlen från rundradiokontot som ett näringsbidrag. <SPAN class="ft86">Bokföringsnämnden har utfärdat rekommendationer om hur statligt stöd generellt bör redovisas.</SPAN><SPAN class="ft30">7 </SPAN>I punkten 12 i Bok- föringsnämndens rekommendationer behandlas hur stöd som avser anläggningstillgångar skall redovisas.</P>
<P class="p379 ft11"><SPAN class="ft30">7 </SPAN>Bokföringsnämnden – Redovisning av statligt stöd, BFN R 5, <NOBR>1988-10-14.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">318 </SPAN>System för medelstilldelning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft11">”Stöd som avser förvärv av anläggningstillgång skall reducera tillgångens anskaffningsvärde. Det innebär att tillgången skall redovisas till netto- anskaffningsvärde, som också utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek. Uppgift om bruttoanskaffningsvärde och erhållet stöd skall lämnas i not.”</P>
<P class="p447 ft0">I SVT:s, SR:s och UR:s fall finansieras hela anläggningstillgången av stöd. Det leder till att i princip hela anskaffningsvärdet skall reduceras, dvs. en direktavskrivning. Det nettoanskaffningsvärde som blir kvar att redovisa blir noll. I årsredovisningens balansräkning redovisas anlägg- ningstillgångarna efter planmässiga avskrivningar. Denna tillgång, som i praktiken redan är avskriven, redovisas sedan som en obeskattad reserv.</P>
<P class="p45 ft0">På resultaträkningen kostnadsförs de planmässiga avskrivningarna som en kostnadspost. Skillnaden mellan den bokförda avskrivningen (dvs. direktavskrivningen) och den planmässiga avskrivningen redovisas som en bokslutsdisposition.</P>
<P class="p43 ft0">Detta tillvägagångssätt ökar informationsvärdet av balans- och resultaträkningarna jämfört med om hela direktavskrivningen skulle kostnadsföras som en kostnadspost och nettovärdet av anläggningstill- gångarna skulle vara noll. Med programföretagens nuvarande redo- visningsprinciper blir definitionen av kostnader den riktiga i resultat- räkningen.</P>
<P class="p45 ft0">I public <NOBR>service-redovisningarna</NOBR> däremot, redovisas styckkostnaderna inklusive direktavskrivningar. Det innebär att definitionen av kostnader skiljer sig åt mellan olika dokument. Denna diskrepans försvårar jämförelser och minskar informationsvärdet av den totala externredovisningen (dvs. årsredovisning och public <NOBR>service-redo-</NOBR> visning).</P>
<P class="p43 ft0">Enligt företagen har det inte funnits behov att finansiera investeringar i anläggningstillgångar med lån beroende på en god likviditet i kombination med möjligheten till direktavskrivningar. Företagen har därför en extremt låg skuldsättningsgrad, och inga långfristiga skulder i balansräkningen.</P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">12.4.2</SPAN><SPAN class="ft106">Kommersiella företag</SPAN></P>
<P class="p103 ft0">Tillgång till riskkapital till en rimlig ränta är ofta en förutsättning för att ett företag skall kunna investera i ny teknik. Investering i ny teknik är en förutsättning för ökad produktivitet och effektivitet. Ur ett nationellt perspektiv är den tekniska utvecklingen en förutsättning för långsiktig tillväxt.</P>
<P class="p45 ft0">En investeringspuckel, exempelvis då man går från ett produktions- system till ett annat, kan vara extremt utgiftskrävande. Dock kommer</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td331"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td321"><P class="p9 ft13">System för medelstilldelning <SPAN class="ft0">319</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td332"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td319"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">investeringen på sikt att leda till högre produktivitet och effektivitet, dvs. resurser frigörs. Det är inte rimligt att dränera företaget på likvida medel för att göra en sådan investering. Om investeringen skall konkurrera om likvida medel med kortsiktiga kostnadsposter kan det leda till att investeringarna inte görs. Företaget har helt enkelt inte likvida medel att investera, även om investeringen skulle leda till högre produktivitet. En investering<SPAN class="ft30">8 </SPAN>är inte någon kostnad och skall inte vägas mot kortsiktiga kostnader. En felaktig finansieringsform leder således till suboptimering, dvs. nödvändiga investeringar genomförs inte eftersom man inte ”har råd”.</P>
<P class="p86 ft0">Om investeringen leder till att resurser frigörs kommer det efter anskaffningen att finnas likvida medel att betala amorteringar och räntor med. Ett företagsekonomiskt rationellt investeringsbeslut förutsätter att investeringens avkastning minus amorteringar och räntekostnader är positivt.</P>
<P class="p43 ft0">Eftersom investeringen stannar kvar som en tillgång i företaget finns det en säkerhet för lånet. Om investeringen inte är över- eller under- belånad kommer en lånefinansierad investering inte att påverka före- tagets soliditet. För de flesta producerande företag är målet med investeringen inte att öka tillgångarna, utan att få tillgång till den pro- duktivitetsökning som investeringen kan bidra med.</P>
<P class="p45 ft0">Utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv har lånevillkoren en avgö- rande betydelse då finansieringsform skall väljas. Räntekostnaden på lånet måste ställas mot den internränta som kan beräknas på egna medel och investeringens avkastning ställas mot räntekostnaden.</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">12.4.3</SPAN><SPAN class="ft106">Statliga myndigheter</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">För statliga myndigheter infördes en lånefinansieringsmodell fr.o.m. budgetåret 1993/94. Lån i Riksgäldskontoret (RGK) för att finansiera investeringar i ADB- och kommunikationsutrustning infördes på försök för vissa myndigheter budgetåret 1990/91. År 1993/94 infördes att lån i RGK skulle vara en ”generell metod för att finansiera förvaltning- smyndigheternas samtliga investeringar i anläggningstillgångar för för- valtningsändamål”.<SPAN class="ft30">9</SPAN></P>
<P class="p448 ft32"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft62">… som grundar sig på en riktig bedömning. Naturligtvis existerar fel- bedömningar. Flaktiga investeringar blir naturligtvis till kostnader i företaget. Dock är det inte troligt att en felbedömd investering blir en kostnad i redo- visningen.</SPAN></P>
<P class="p449 ft40"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft38">Prop. 1992/93:100, bil. 1, s. 119, samt Kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">320 </SPAN>System för medelstilldelning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Grundtanken med lånemodellen är att varje anläggningstillgång skall vara finansierad med ett lån, vars löptid svarar mot tillgångens ekonomiska livslängd. På så sätt kommer avskrivningarna att överens- stämma beloppsmässigt med amorteringarna. Amorteringar och kost- nader för låneräntor finansieras av anslag. I balansräkningen blir kon- sekvensen att tillgångens bokförda värde kommer att motsvaras av ett lika stort lånebelopp, varför tillgångar och skulder väger jämnt i detta avseende.</P>
<P class="p45 ft0">Riksgäldskontoret erbjuder statliga myndigheter ett antal låne- och placeringsformer. Vissa myndigheter har flera valmöjligheter, vilket bl.a. beror på deras större behov. Affärsverk och statliga bolag har numera rätt att finansiera sina investeringar på den privata finansiella marknaden.</P>
<P class="p450 ft96"><SPAN class="ft41">12.4.4</SPAN><SPAN class="ft115">Lånefinansiering av public </SPAN><NOBR>service-företagens</NOBR> investeringar</P>
<P class="p443 ft0">Jag anser att en lånefinansieringsmodell bör övervägas för public ser- <NOBR>vice-företagen</NOBR> och att investeringarna skrivs av enligt plan. Den tekniska utvecklingen på området sker snabbt för tillfället, vilket kan innebära att investeringsbehovet i framtiden kommer att vara stort. Framtida investeringsbeslut i public <NOBR>service-företagen</NOBR> bör grunda sig på företagsekonomiskt rationella beslut där investeringens avkastning ställs i relation till den finansiella kostnaden, oavsett om investeringen finansieras av egna medel eller av lån. Institutionella hinder bör så långt som möjligt undvikas.</P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">12.4.5</SPAN><SPAN class="ft106">Aktiekapitalet</SPAN></P>
<P class="p357 ft0">SVT har framfört till utredningen att det vore önskvärt att öka företagets aktiekapital. Enligt SVT skulle detta tjäna två syften:</P>
<P class="p451 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">att till omvärlden förmedla god finansiell grund (soliditet), i första hand till leverantörer och finansinstitut,</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">att fungera som buffert under förlustår för att undvika att behöva upprätta kontrollbalansräkning.</SPAN></P>
<P class="p94 ft0">SVT anför vidare att i en tid av stora omstruktureringar och andra mer långsiktiga investeringar blir alternativet leasing alltmer aktuellt. SVT anser sig då bli beroende av olika finansieringsinstitut som kräver garantier i form av god finansiell ställning och uthållighet. SVT anser att ett aktiekapital om 100 mkr torde vara motiverat.</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td331"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td321"><P class="p9 ft13">System för medelstilldelning <SPAN class="ft0">321</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td332"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td319"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">När det gäller frågan om kreditvärdighet kan följande anföras. Då en kreditgivare skall värdera om ett företag är kreditvärdigt eller inte görs en värdering av hela företagets situation. Bland annat bedöms hur säkra intäkterna är, framtida marknadsförutsättningar etc. Tillgångarna ställs upp och värderas utifrån sitt ”riktiga” värde, dvs. andrahandsvärdet på marknaden, inte utifrån balansräkningens mer fiktiva värdering. Utifrån detta görs en total bedömning av företagets kreditvärdighet. När det gäller public <NOBR>service-företagen</NOBR> torde intäkterna vara säkra. Dessutom är verksamheten de facto garanterad av statsmakterna.</P>
<P class="p86 ft0">När det gäller risken att tvingas upprätta kontrollbalans kan sägas att företagen i dag har en stor obeskattad reserv till följd av direkt- avskrivningarna (se ovan hur anläggningstillgångarna redovisas på balansräkningen). Vidare finns en buffert i form av skuldförda intäkter. För SVT:s del rör detta sig totalt om obeskattade reserver på ca 310 mkr.</P>
<P class="p43 ft0">Införandet av en direktfinansieringsmodell kan möjligen leda till större krav på soliditet i företagen. I dagens system finns det en buffert på rundradiokontot i Riksgäldskontoret. Om en direktfinansieringsmodell införs måste företagen själva stå för en finansiell beredskap.</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">12.4.6</SPAN><SPAN class="ft106">Lån eller leasing</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">SVT hävdar också att man ser framför sig ökad användning av leasing. Leasing är inte samma sak som lånefinansiering. Den stora skillnaden är att vid leasing äger inte företaget anläggningstillgången. En följd av detta är att den anläggningstillgång som ”leasas” inte syns i balansräkningen som en tillgång. Om ett förvärv av en anläggningstillgång finansieras genom lån tas anläggningstillgången upp som en tillgång på balansräkningen och lånet tas upp som en skuld på balansräkningens skuldsida.</P>
<P class="p45 ft0">Leasing kan vara en dyrare finansieringsform än lånefinansiering. För statliga myndigheter är leasing endast tillåtet om ”... det, sett över hela den ekonomiska livslängden, leder till en lägre kostnad för staten än anskaffning genom köp. ”<SPAN class="ft30">10 </SPAN>Eftersom leasing ofta är en dyrare finan- sieringsform i förhållande till den lånefinansiering som Riksgäldskon- toret erbjuder statliga myndigheter innebär det att leasing förekommer relativt sällan i staten.</P>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">12.5</SPAN><SPAN class="ft93">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p110 ft11"><SPAN class="ft30">10 </SPAN>12 § Kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">322 </SPAN>System för medelstilldelning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">Jag kan konstatera att dagens medelstilldelningssystem har brister. En av de allvarligare bristerna är avsaknaden av enkelhet och förutsebarhet. Systemet med slutjusteringar av <NOBR>SR-indexet</NOBR> leder till att vare sig statsmakterna eller programbolagen vet hur stor medelstilldelningen kommer att bli förrän långt efteråt.</P>
<P class="p47 ft0">Tanken med ett index är att det skall garantera och säkerställa att public <NOBR>service-företagen</NOBR> får en realt oförändrad tilldelning av medel över tillståndsperioden. Jag kan konstatera att långsiktighet och konsistens inte har gällt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det gäller för de besparingar (11 procent) och de extra medel som tilldelats public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Det gäller även för <NOBR>SR-indexet,</NOBR> som har ändrats ett antal gånger, senast i december 1998 då SVT och SCB kom överens om att byta ut den del av löneindex som beskriver lönekostnaderna.</P>
<P class="p50 ft0">Enligt min mening finns det flera viktiga argument för att en modell med direktfinansiering bör införas. Ett av de viktigaste är att det ökar oberoendet och självständigheten för programföretagen. Ett annat argument är att <NOBR>SR-index</NOBR> avskaffas. Som tidigare beskrivits innebär systemet med <NOBR>SR-index</NOBR> åtminstone två stora problem; osäkerhet i bud- getering och planering och avsaknad av tydliga incitament för produk- tivitetsförbättringar. Om <NOBR>SR-index</NOBR> avskaffas till förmån för en direkt- finansieringsmodell betyder det ett enklare sätt att budgetera för före- tagen och det skulle förenkla hanteringen för riksdag och regering.</P>
<P class="p49 ft0">Något som också talar för en direktfinansieringsmodell är att det kan öka möjligheterna att införa mervärdesskatt på <NOBR>TV-avgiften,</NOBR> vilket får andra positiva konsekvenser. Den direkta kopplingen mellan den avgift som erläggs och den tjänst som erhålls blir med denna modell extra tydlig (se kap. 14). Direktfinansiering innebär dessutom ett enklare, renare och mer transparent medelstilldelningssystem än nuvarande system, vilket ökar legitimiteten i systemet. Slutligen ger ett system med direktfinansiering programföretagen ökade incitament att upprätthålla en hög betalningsvilja och minska skolket.</P>
<P class="p64 ft0">Även nivån på <NOBR>TV-avgiften</NOBR> bör, enligt min mening, följa en lång- siktighet. Denna princip tillämpas i Danmark, där en parlamentarisk majoritet träffar en överenskommelse om <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> storlek under en viss tidsperiod. Den avgiftshöjning man nyligen beslutat om i Danmark är fem procent per år de närmaste fyra åren. Direktfinansieringsmodellen garanterar då långsiktighet, konsistens och oberoende i finansieringen.</P>
<P class="p56 ft0">Programföretagen menar att om betalningsviljan sjunker skulle en modell med direktfinansiering leda till mindre pengar till programverk- samheten. Jag kan dock konstatera att det blir programföretagens ansvar att se till att betalningsviljan inte sjunker. Det kan man göra dels genom att fortsätta att erbjuda ett mångsidigt programutbud av hög kvalitet som är angeläget för alla, dels genom att minska skolket genom förbättrad</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td331"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td321"><P class="p9 ft13">System för medelstilldelning <SPAN class="ft0">323</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td332"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td319"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">kontroll. Modellen ger public <NOBR>service-företagen</NOBR> större incitament att öka antalet hushåll och företag som betalar <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p51 ft0">Programföretagen ställer sig i dagsläget tveksamma till en modell med direktfinansiering. Enligt SR är ett sådant system attraktivt endast om kostnaderna för de digitala parallellsändningarna får en finansiering utanför rundradiokontot och att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> anpassas till den reella kostnadsutvecklingen. Också SVT har anfört till utredningen att ett skäl till varför etablering av en modell med endast ett beslut inte bör ske nu är rundradiorörelsens situation finansieringsmässigt för närvarande. En förutsättning för att överhuvudtaget aktualisera en förändring är, enligt SVT, att beslut tas som säkerställer rundradiorörelsens ekonomi långsiktigt. Jag anser emellertid att med de sammantagna förslag som presenteras i detta betänkande så är direktfinansiering sakligt motiverat.</P>
<P class="p49 ft0">Införandet av en direktfinansieringsmodell <SPAN class="ft13">kan </SPAN>få konsekvenser för redovisningsprinciper, inkomstskatt och möjligheten till direktavskriv- ningar av investeringar. Jag anser emellertid att dessa möjliga kon- sekvenser inte är så påtagliga att de hindrar ett införande av en direkt- finansieringsmodell. Fördelarna med en sådan modell väger, enligt min mening, långt tyngre.</P>
<P class="p47 ft0">Möjlighet till lånefinansiering ger incitament till kostnadseffektiva lösningar. En lånefinansiering till subventionerad ränta kan dock leda till konkurrenssnedvridningar när det gäller viss sidoverksamhet. Jag anser därför att lånefinansiering bör ske på marknadsmässiga villkor.</P>
<P class="p47 ft0">Om direktfinansieringsmodellen ändå inte skulle anses möjlig att genomföra nu, anser jag att andra förenklingar av nuvarande system bör övervägas. Det viktigaste bör då vara att välja ett historiskt värde på det index som skall ligga till grund för programföretagens priskompensation för att undvika de negativa konsekvenser för budgetering, prognoser och planering som dagens system innebär. Ett system med ett historiskt index finns i dag i de statliga myndigheternas pris- och löneomräkning. Kompensation för en historisk prisstegring innebär en större säkerhet vid budgetering och planering, både för statsmakterna och för programföretagen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">325</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">13 Inkomster, intäkter och kostnader</P>
<P class="p42 ft0">I uppgiften att ta fram ett brett underlag inför den parlamentariska beredningen bör, enligt min mening, en lägesbeskrivning och en analys av programbolagens finansiella situation ingå. I detta kapitel görs också beräkningar utifrån olika antaganden när det gäller situationen på rund- radiokontot de närmaste åren. Jag har också i uppdrag att beskriva för- och nackdelar med att särskilda medel till programföretagen anvisas för bestämda ändamål.</P>
<P class="p452 ft64"><SPAN class="ft28">13.1</SPAN><SPAN class="ft107">Programföretagens inkomster under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p284 ft0">Medelstilldelningen till public <NOBR>service-företagen</NOBR> under <NOBR>1990-talet</NOBR> har karaktäriserats av en ryckighet. År 1995 fattade riksdagen beslut om en elvaprocentig besparing för perioden 1995 till och med 1998. Således var medelstilldelningen 539,1 mkr (1992 års prisläge) lägre år 1998 än vad den var år 1995.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Fr.o.m. år 1996 har riksdagen årligen beslutat att tilldela särskilda medel till public <NOBR>service-företagen</NOBR> för perioden 1997– 2001 (se följande avsnitt om extra medelstilldelning).</P>
<P class="p45 ft0">Tabell 13.1 a visar företagens avgiftsinkomster som utbetalats från rundradiokontot <NOBR>1991–1999</NOBR> i löpande priser. Som tabellen visar har public <NOBR>service-koncernens</NOBR> struktur förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Fram till 1993 fanns den dåvarande <NOBR>SR-koncernen</NOBR> med moderbolag och dot- terbolag. Därefter har medelstilldelningen skett direkt till respektive programföretag. Radio Sweden finansierades tidigare med statsbud- getmedel via Utrikesdepartementets anslag. Sedan år 1995 finansieras Radio Sweden med <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> Televerket skötte fram till 1993 distributionen. För det fick Televerket medel direkt från rundradiokontot. Från och med år 1993 kom medel för distribution istället att ingå i programföretagens medelstilldelning. De extra medel som utbetalats till</P>
<P class="p453 ft11"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Bet. 1994/95:KrU26, s. 38.</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355318x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">326 </SPAN>Inkomster, intäkter och kostnader</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">programbolagen för digitala sändningar och till SVT för kva- litetssatsningar redovisas separat i tabellen.</P>
<P class="p234 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.1 a. </SPAN>Utbetalade medel från rundradiokontot <NOBR>1991–1999,</NOBR> mkr i löpande priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td240"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p413 ft69">1991</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p231 ft69">1992</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p135 ft69">1993</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p231 ft69">1994</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p135 ft69">1995</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p231 ft69">1996</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p135 ft69">1997</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p135 ft69">1998</P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p134 ft69">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td237"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td124"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td127"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td127"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td127"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td178"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td240"><P class="p116 ft66">SR</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p135 ft69">1 676</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p231 ft69">1 754</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p135 ft69">1 862</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p231 ft69">1 803</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p135 ft69">1 843</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p135 ft69">1 821</P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p134 ft69">1 884</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><P class="p116 ft67">SVT</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft69">2 859</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p231 ft69">2 992</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft69">3 170</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p231 ft69">3 158</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft69">3 221</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft69">3 184</P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p134 ft69">3 296</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td240"><P class="p116 ft90">UR</P></TD>
<TD class="tr34 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft69">227</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p231 ft69">237</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft69">252</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p231 ft69">249</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft69">253</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p280 ft69">250</P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p134 ft69">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><P class="p116 ft67">Radio Sweden</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td35"><P class="p413 ft69">3 481</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td98"><P class="p231 ft69">3 780</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p231 ft69">40</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft69">39</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft69">40</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft69">40</P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p134 ft69">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td240"><P class="p116 ft66"><NOBR>SR-koncernen</NOBR></P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td35"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td122"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td122"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td122"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td180"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><P class="p116 ft67">Televerket</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p413 ft69">570</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft69">611</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td240"><P class="p116 ft90">Granskningsnämnden</P></TD>
<TD class="tr34 td35"><P class="p413 ft90">4</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft69">5</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft90">5</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft69">7</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft90">7</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p280 ft69">5</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft69">4</P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p134 ft90">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td240"><P class="p116 ft66">TERACOM</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p231 ft69">57</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td35"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td122"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td122"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td122"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td180"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><P class="p116 ft67">Förvaltningsstiftelser</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p231 ft69">20</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td240"><P class="p116 ft90">Medel för digitala</P></TD>
<TD class="tr34 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft69">100</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p280 ft69">103</P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p134 ft69">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td240"><P class="p116 ft90">sändningar</P></TD>
<TD class="tr34 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><P class="p116 ft67">Särskilda kvalitets-</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft69">38</P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p134 ft69">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><P class="p116 ft67">medel SVT</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td240"><P class="p116 ft91">Summa utbetalade</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p38 ft66">4 055</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p38 ft66">4 396</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p37 ft66">4 787</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p38 ft66">4 990</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p37 ft66">5 388</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p38 ft66">5 249</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p38 ft66">5 463</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p38 ft66">5 441</P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p186 ft66">5 664</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><P class="p116 ft118">medel</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td237"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td124"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td94"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td94"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td94"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td94"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td178"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft91">Källa: <SPAN class="ft66">RIKAB.</SPAN></P>
<P class="p454 ft0">Tabell 13.1 b visar totalt utbetalade medel i fasta priser.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Som tabellen visar har medlen till programbolagen (exklusive extra medel) minskat mellan åren 1993 till 1999 med mellan fem procent (SVT) och sju pro- cent (SR). Totalt har medlen minskat med två procent mellan år 1993 och år 1999.</P>
<P class="p72 ft0">Totalt för perioden 1991 till 1999 har medelstilldelningen realt ökat med tio procent. Tabellen visar att medelstilldelningen totalt ökade med 18 procent fram till år 1995, för att därefter realt minska. Minskningen beror på statsmakternas beslut om en besparing på 11 procent av medelstilldelningen under åren <NOBR>1995–1998.</NOBR></P>
<P class="p455 ft32"><SPAN class="ft31">2 </SPAN>Fasta priser har använts för att kunna se den reala utvecklingen. För att beräkna 1990 års priser har <NOBR>SR-index</NOBR> använts som deflator (se tidigare beskrivning). Vi vet dock inte hur väl deflatorn beskriver prisutvecklingen på de varor som företagen använder.</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355319x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td334"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td335"><P class="p9 ft76">Inkomster, intäkter och kostnader <SPAN class="ft9">327</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td336"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td337"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 13.1 b. </SPAN>Utbetalade medel från rundradiokontot <NOBR>1991–1999,</NOBR> mkr i 1990 års priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td338"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td339"><P class="p238 ft69">1991</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p231 ft69">1992</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p135 ft69">1993</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p231 ft69">1994</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p135 ft69">1995</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p135 ft69">1996</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p135 ft69">1997</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p135 ft69">1998</P></TD>
<TD class="tr6 td178"><P class="p134 ft69">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td340"><P class="p116 ft88">SR</P></TD>
<TD class="tr33 td341"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p135 ft120">1 502</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p231 ft120">1 520</P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p135 ft120">1 557</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p135 ft120">1 461</P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p135 ft120">1 446</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p135 ft120">1 374</P></TD>
<TD class="tr33 td180"><P class="p134 ft120">1 393</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td340"><P class="p24 ft121"><NOBR>–Utveckling</NOBR> (Index</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft122">100</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p231 ft122">101</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft122">104</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft122">97</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft122">96</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft122">92</P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p134 ft122">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td340"><P class="p116 ft118">1993=100)</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td340"><P class="p116 ft90">SVT</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft69">2 562</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p231 ft69">2 593</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft69">2 650</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft69">2 560</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft69">2 527</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft69">2 404</P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p134 ft69">2 437</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td340"><P class="p24 ft118"><NOBR>–Utveckling</NOBR> (Index</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft122">100</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p231 ft122">101</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft122">103</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p280 ft122">100</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft122">99</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft122">94</P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p134 ft122">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td340"><P class="p116 ft121">1993=100)</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td340"><P class="p116 ft90">UR</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft69">203</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p231 ft69">205</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft69">211</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p280 ft69">202</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft69">198</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p280 ft69">189</P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p134 ft69">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td340"><P class="p24 ft118"><NOBR>–Utveckling</NOBR> (Index</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft122">100</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p231 ft122">101</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft122">104</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft122">99</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft122">98</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft122">93</P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p134 ft122">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td340"><P class="p116 ft121">1993=100)</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td340"><P class="p116 ft67">Radio Sweden</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft69">33</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft69">32</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft69">32</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft69">30</P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p134 ft69">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td340"><P class="p116 ft66"><NOBR>SR-koncernen</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td341"><P class="p238 ft69">3 282</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p231 ft69">3 454</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td340"><P class="p116 ft90">Televerket</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p238 ft69">537</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft69">559</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td340"><P class="p116 ft67">Granskningsnämnden</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p238 ft67">3</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft69">4</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p135 ft67">4</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft69">6</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p280 ft69">6</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p280 ft69">4</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p135 ft69">3</P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p134 ft67">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td340"><P class="p116 ft66">TERACOM</P></TD>
<TD class="tr21 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td122"><P class="p135 ft69">48</P></TD>
<TD class="tr21 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td340"><P class="p116 ft67">Förvaltningsstiftelser</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p231 ft69">18</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td340"><P class="p116 ft90">Medel för digitala</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft69">78</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft69">78</P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p134 ft69">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td340"><P class="p116 ft90">sändningar</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td340"><P class="p116 ft90">Särskilda kvalitets-</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft69">28</P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p134 ft69">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td340"><P class="p116 ft67">medel SVT</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td340"><P class="p116 ft91">Summa utbetalade</P></TD>
<TD class="tr7 td341"><P class="p238 ft69">3 822</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p231 ft69">4 018</P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p135 ft69">4 289</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p231 ft69">4 325</P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p135 ft69">4 504</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p135 ft69">4 255</P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p135 ft69">4 286</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p135 ft69">4 107</P></TD>
<TD class="tr7 td180"><P class="p134 ft69">4 187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td340"><P class="p116 ft121">medel</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td340"><P class="p24 ft121"><NOBR>–Utveckling</NOBR> (Index</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p238 ft122">100</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft122">105</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft122">112</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p231 ft122">113</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft122">118</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p280 ft122">111</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft122">112</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p280 ft122">107</P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p134 ft122">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td340"><P class="p116 ft118">1991=100)</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td340"><P class="p24 ft121"><NOBR>–Utveckling</NOBR> (Index</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft122">100</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p231 ft122">101</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft122">105</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft122">99</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p135 ft122">100</P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p135 ft122">96</P></TD>
<TD class="tr34 td180"><P class="p134 ft122">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td340"><P class="p116 ft91">1993=100)</P></TD>
<TD class="tr11 td341"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td338"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td339"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td127"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td127"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td127"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td178"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p456 ft66"><SPAN class="ft91">Källa: </SPAN>RIKAB och egna beräkningar.</P>
<P class="p457 ft96"><SPAN class="ft41">13.1.1</SPAN><SPAN class="ft115">Extra medelstilldelning under tillståndsperioden </SPAN><NOBR>1997–2001</NOBR></P>
<P class="p317 ft0">Som tidigare sagts har <NOBR>1990-talet</NOBR> präglats av ryckighet. Det gäller två saker. Dels besparingen <NOBR>1995–1998,</NOBR> dels de särskilda medlen 1997– 2001. Den särskilda medelstilldelningen påbörjades redan det första året av tillståndsperioden i och med riksdagens beslut våren 1997 om införande av marksänd digital TV. I detta beslut ingick att SVT, SR och UR skulle anvisas ett engångsbelopp för digitala sändningar ur rundradiokontot på 200 miljoner kronor fördelat med 100 miljoner kronor vardera åren 1997 och 1998. Medlen fördelades mellan pro- gramföretagen enligt gällande fördelningsnyckel.</P>
<P class="p86 ft0">Den 13 november 1997 beslutade regeringen att SVT får inleda sändningar via satellit med syfte att nå allmänheten i Sverige. SVT fick också tillåtelse att starta sändningar i nya programkanaler i enlighet med</P>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">328 </SPAN>Inkomster, intäkter och kostnader</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft0">de planer som företaget redovisat i budgetunderlaget för år 1998. I samband med beslutet aviserade regeringen en satsning på public service som skulle komma att innebära att SVT, SR och UR får ett särskilt medelstillskott på sammanlagt 507,5 miljoner kronor under perioden <NOBR>1998-2001.</NOBR> Syftet med satsningen på public service var bl.a. att stärka programföretagens konkurrenskraft i den allt hårdare konkurrensen.</P>
<P class="p45 ft0">Dessa beslut följdes upp först i vårpropositionen år 1998 med förslag om att SVT skulle få disponera ytterligare medel från rundradiokontot för kvalificerad produktion inom dramatik, dokumentärer och program för barn och unga. Stödet skulle uppgå till 75 miljoner kronor per år och utgå fr.o.m. den 1 juli 1998, vilket innebar 37,5 miljoner kronor för detta år. Riksdagen fattade beslut i enlighet med regeringens förslag.</P>
<P class="p43 ft0">I riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för år 1999 ingick att särskilda medel på 245 miljoner kronor skulle utgå för åren <NOBR>1999–2001</NOBR> för de tre programbolagen tillsammans.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Medlen var avsedda för satsningar på ny distributionsteknik och vidareutveckling av programformer och start av nya programkanaler. Medlen har fördelats med 100 miljoner kronor för år 1999, ytterligare 100 miljoner kronor för år 2000 och resterande 45 miljoner kronor avses betalas ut under år 2001. Medlen har fördelats mellan programföretagen enligt gällande fördelningsnyckel.</P>
<P class="p86 ft0">I riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för år 2000 ingick utöver det ovan beskrivna även en satsning på 10 miljoner kronor till SR för att värna mångfald och kvalitet i SR:s programutbud. Avsikten är att SR skall få 5 miljoner kronor även för år 2001.<SPAN class="ft30">4</SPAN></P>
<P class="p43 ft0">Totalt kommer programföretagen att ha fått extra medelstilldelning av olika slag på sammanlagt 722,5 mkr under tillståndsperioden 1997– 2001. Tabell 13.2 visar hur dessa medel fördelar sig mellan företagen och mellan åren.</P>
<P class="p459 ft11"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft35">Prop. 1998/99:1, utg.omr. 17, bet. KrU1, rskr. 55.</SPAN></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft35">Prop. 1999/2000:1, utg.omr. 17, bet. KrU1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355321x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td334"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td335"><P class="p9 ft76">Inkomster, intäkter och kostnader <SPAN class="ft9">329</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td336"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td337"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.2. </SPAN>Extra medelstilldelning under tillståndsperioden, mkr.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr7 td342"><P class="p116 ft11">År</P></TD>
<TD class="tr7 td277"><P class="p263 ft11">SVT, SR, UR</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p460 ft11">SVT</P></TD>
<TD class="tr7 td281"><P class="p13 ft11">SR</P></TD>
<TD class="tr7 td152"><P class="p461 ft36">Summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td342"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td277"><P class="p263 ft11">(fördelas med</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td281"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td342"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td277"><P class="p263 ft11">fördelningsnyckel)</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td281"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td343"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td275"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td282"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td342"><P class="p116 ft11">1997</P></TD>
<TD class="tr10 td277"><P class="p198 ft11">100</P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td281"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td152"><P class="p312 ft11">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td342"><P class="p116 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr9 td277"><P class="p198 ft11">100</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p262 ft11">37,5</P></TD>
<TD class="tr9 td281"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p312 ft11">137,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td342"><P class="p116 ft11">1999</P></TD>
<TD class="tr9 td277"><P class="p198 ft11">100</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p292 ft11">75</P></TD>
<TD class="tr9 td281"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p312 ft11">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td342"><P class="p116 ft11">2000</P></TD>
<TD class="tr9 td277"><P class="p198 ft11">100</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p292 ft11">75</P></TD>
<TD class="tr9 td281"><P class="p264 ft11">10</P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p312 ft11">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td342"><P class="p116 ft11">2001</P></TD>
<TD class="tr9 td277"><P class="p198 ft11">45</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p292 ft11">75</P></TD>
<TD class="tr9 td281"><P class="p264 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p312 ft11">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td342"><P class="p116 ft36">Summa</P></TD>
<TD class="tr10 td277"><P class="p198 ft45">445</P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p292 ft36">262,5</P></TD>
<TD class="tr10 td281"><P class="p264 ft45">15</P></TD>
<TD class="tr10 td152"><P class="p312 ft45">722,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td343"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td275"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td282"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft0">Att jämföra denna extra medelstilldelning på sammanlagt 722,5 mkr under fem år med besparingen <NOBR>1995-1998</NOBR> är att jämföra olika saker. Besparingen 1995 var en nivåsänkning med 539,1 mkr (1992 års pris- läge) mellan 1995 och 1998. Den extra medelstilldelningen karaktärise- ras av att den är ”extra”. Efter 2001 tar den extra tilldelningen slut.</P>
<P class="p43 ft2">En annan stor skillnad är nivåerna. Den extra tilldelningen har ökat den årliga nivån med lite drygt 100 mkr. Besparingen 1995 sänkte den årliga nivån med över 500 mkr (1992 års prisläge).</P>
<P class="p462 ft96"><SPAN class="ft41">13.1.2</SPAN><SPAN class="ft115">Den särskilda medelstilldelningen till Radio Sweden och Dövas TV</SPAN></P>
<P class="p317 ft0">SR:s programverksamhet för utlandet – Radio Sweden – finansierades t.o.m. år 1995 med statsbudgetmedel från Utrikesdepartementets anslag. Sedan den 1 januari 1995 finansieras verksamheten med TV- avgiftsmedel. Radio Sweden får, trots att det är en del av SR:s verk- samhet, särskild medelstilldelning från rundradiokontot, dvs. medel till Radio Sweden ingår inte i SR:s ordinarie medelstilldelning. Medlen till Radio Sweden uppgick år 1999 till 38,8 mkr i 1997 års prisläge.</P>
<P class="p45 ft0">Från och med år 2000 får också SVT särskilda medel från rund- radiokontot. För SVT:s del rör det sig om 17,6 mkr för verksamheten inom Dövas TV, som från den 1 januari 2000 ingår som en enhet inom SVT (se kap. 6). Dövas TV var tidigare en sektion inom Sveriges Dövas Riksförbund och finansierades t.o.m. år 1999 med ett anslag från statsbudgeten.</P>
<P class="p45 ft0">Regeringen fattar således särskilda beslut om anslagsvillkor för både Radio Sweden och Dövas TV.</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">330 </SPAN>Inkomster, intäkter och kostnader</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Programföretagens synpunkter</P>
<P class="p91 ft0">Både SR och SVT har tagit upp frågan om den särskilda medelstilldel- ning som utgår till Radio Sweden respektive Dövas TV. SR pekar på att Radio Sweden ingår som en integrerad del i företaget, vilket ger administrativa fördelar och synergieffekter. SR har dessutom av ratio- nalitetsskäl fört samman företagets invandrarredaktion med Radio Sweden, vilket, enligt SR, innebär att ett beslut om medelstilldelning där Radio Swedens medel ingår i SR:s samlade medel vore att föredra. SR understryker att ett sammanhållet anslag inte innebär att företaget har för avsikt att förändra Radio Swedens inriktning.</P>
<P class="p86 ft0">SVT anger att man utgår från att medelstilldelningen till Dövas TV i framtiden inte sker särskilt utan ingår som en del i det totala anslaget till företaget. SVT menar att en modell med särskild tilldelning kan uppfattas som prejudicerande och leda till krav på särskild tilldelning av medel också för andra verksamhetsområden.</P>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft28">13.2</SPAN><SPAN class="ft93">Intäktsförda avgifter och totala intäkter</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">I programbolagens årsredovisningar redovisas begreppet intäktsförda avgifter och totala intäkter. De intäktsförda avgifterna skiljer sig från de avgiftsinkomster som redovisats ovan. En viktig detalj gäller de periodiserade intäkter som förs som en skuld (dvs. en minskning av avgiftsinkomsterna) till nästa år. Detta kan göras med utgångspunkt från de redovisningsprinciper som följer av begreppet omvänd match- ningsprincip. I följande avsnitt behandlas denna princip kortfattat.</P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">13.2.1</SPAN><SPAN class="ft106">Omvänd matchningsprincip</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Till följd av att programföretagens medelstilldelning redovisas som näringsbidrag kan företagen tillämpa en ”omvänd matchningsprincip”.<SPAN class="ft30">5 </SPAN>Denna princip får till följd att outnyttjade medel ett visst år kan perio- diseras, dvs. skuldföras till nästa år.</P>
<P class="p43 ft2">En resultaträkning i ett företag skall visa kostnader och intäkter i verksamheten under året. Skillnaden mellan intäkter och kostnader ger ett resultat. Detta resultat ger en skattepliktig inkomst, vilken naturligt-</P>
<P class="p463 ft32"><SPAN class="ft31">5 </SPAN>Inom redovisning innebär matchningsprincipen att en periods intäkter skall matchas mot periodens kostnader. Vid omvänd matchningsprincip gäller det motsatta, dvs. att kostnaden kommer först och att intäkterna matchas mot dessa i efterhand. Detta leder i princip alltid till ett nollresultat.</P>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td334"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td335"><P class="p9 ft76">Inkomster, intäkter och kostnader <SPAN class="ft9">331</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td336"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td337"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">vis har en avgörande betydelse för inkomstskattens storlek. Hur intäkter och kostnader definieras har således en avgörande betydelse för hur mycket företaget skall betala i inkomstskatt.</P>
<P class="p72 ft0">I programföretagens redovisning intäktsförs ett belopp motsvarande kostnaderna, vilket leder till att företaget (i princip) alltid gör ett ”nollresultat”. Resultatet kommer istället att ingå i posten ”Intäktsförda avgiftsmedel” i resultaträkningen. Tabell 13.3 visar som ett exempel hur posten Intäktsförda avgiftsmedel beräknats i 1999 års bokslut i SVT.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td54"><P class="p116 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.3. </SPAN>Posten ”Intäktsförda avgiftsmedel” för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td301"><P class="p116 ft0">SVT enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td344"><P class="p116 ft0">årsredovisningen 1999, mkr.</P></TD>
<TD class="tr7 td243"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td346"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td241"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td344"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td243"><P class="p255 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p198 ft11">1999</P></TD>
<TD class="tr7 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td346"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td241"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td42"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr27 td345"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td344"><P class="p116 ft11">Erhållna ordinarie avgiftsmedel</P></TD>
<TD class="tr18 td243"><P class="p255 ft11">3 221,8</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p198 ft11">3 372,2</P></TD>
<TD class="tr18 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td344"><P class="p116 ft11">Erhållna medel för digitala sändningar</P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p255 ft11">62,6</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p198 ft11">61,3</P></TD>
<TD class="tr9 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td344"><P class="p116 ft11">Skuldförda avgiftsmedel från föregående år</P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p195 ft11">175,5</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p198 ft11">83,8</P></TD>
<TD class="tr9 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td344"><P class="p116 ft11">Överfört till Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB)</P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p195 ft11"><NOBR>-82,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p198 ft11"><NOBR>-82,9</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td344"><P class="p116 ft11">Överfört till Sveriges Radio Förvaltnings AB</P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p195 ft11"><NOBR>-55,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p289 ft11"><NOBR>-143,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td344"><P class="p116 ft11">(SRF)</P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td344"><P class="p116 ft11">Skuldförda avgiftsmedel</P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p195 ft11"><NOBR>-83,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p289 ft11"><NOBR>-105,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td344"><P class="p116 ft11">Intäktsförda avgiftsmedel</P></TD>
<TD class="tr5 td243"><P class="p255 ft11">3 238,8</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p198 ft11">3 185,9</P></TD>
<TD class="tr5 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td346"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td241"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td42"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr1 td345"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SVT:s årsredovisning 1999.</P>
<P class="p464 ft0">Om <NOBR>TV-avgiften</NOBR> betraktas som ett vederlag för utförda prestationer (dvs. produktion och utsändning av <NOBR>TV-program)</NOBR> kan posten ”Skuldförda avgiftsmedel” betraktas som ett balanserat resultat. Ett negativt tecken innebär en balanserat ”överskott”. Årets ”resultat” fås genom att förändringen av posten Skuldförda avgiftsmedel beräknas. Om beloppet i relativa tal minskar (dvs. ”ett ökat minus”) går företaget med ”överskott”. I SVT:s fall är årets resultat:</P>
<P class="p465 ft0"><NOBR>-105,4</NOBR> mkr – <NOBR>(-83,8</NOBR> mkr) = <NOBR>-21,6</NOBR> mkr</P>
<P class="p109 ft0">Både årets ”överskott” och föregående års ”överskott” (det balanserade resultatet) är obeskattade.</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355324x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">332 </SPAN>Inkomster, intäkter och kostnader</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">13.2.2</SPAN><SPAN class="ft106">Totala intäkter</SPAN></P>
<P class="p91 ft2">Tabell 13.4 beskriver de intäktsförda avgifterna i förhållande till de totala intäkterna.</P>
<P class="p466 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.4. </SPAN>Andel avgiftsfinansiering, procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr7 td99"><P class="p116 ft11">År</P></TD>
<TD class="tr7 td347"><P class="p467 ft11">SVT</P></TD>
<TD class="tr7 td307"><P class="p468 ft11">SR</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p289 ft11">UR</P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p13 ft11">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td99"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td347"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td307"><P class="p468 ft11">(exkl. Radio Sweden)</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td95"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td348"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td305"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td155"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td25"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td99"><P class="p116 ft11">1990</P></TD>
<TD class="tr18 td347"><P class="p469 ft11">95 %</P></TD>
<TD class="tr18 td307"><P class="p470 ft11">97 %</P></TD>
<TD class="tr18 td131"><P class="p198 ft11">75 %</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p384 ft11">95 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td99"><P class="p116 ft11">1995</P></TD>
<TD class="tr30 td347"><P class="p469 ft11">93 %</P></TD>
<TD class="tr30 td307"><P class="p470 ft11">98 %</P></TD>
<TD class="tr30 td131"><P class="p198 ft11">81 %</P></TD>
<TD class="tr30 td21"><P class="p384 ft11">94 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td99"><P class="p116 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr17 td347"><P class="p469 ft11">93 %</P></TD>
<TD class="tr17 td307"><P class="p470 ft11">97 %</P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p198 ft11">83 %</P></TD>
<TD class="tr17 td21"><P class="p384 ft11">94 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td99"><P class="p116 ft11">1999</P></TD>
<TD class="tr5 td347"><P class="p469 ft11">91 %</P></TD>
<TD class="tr5 td307"><P class="p470 ft11">97 %</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p198 ft11">85 %</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p384 ft11">93 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td95"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td348"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td305"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td155"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td25"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SVT, SR och UR</P>
<P class="p109 ft0">Som tabell 13.4 visar har SVT ökat sin externa finansiering (dvs. andelen avgiftsfinansiering har minskat). För UR däremot har andelen extern finansiering minskat. För UR har andelen avgiftsfinansiering ökat mellan år 1990 och 1999 med 10 procentenheter. För de tre företagen sammantaget har den externa finansieringen (dvs. finansieringen från olika sidoverksamheter) ökat något mellan 1990 och 1999. Tabell 13.5 visar företagens totala intäkter realt, dvs. i fasta priser (1990 års priser).</P>
<P class="p234 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.5. </SPAN>Totala intäkter för SVT, SR och UR <NOBR>1990–1999,</NOBR> mkr i 1990 års priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr30 td349"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td154"><P class="p135 ft11">1990</P></TD>
<TD class="tr30 td138"><P class="p414 ft11">1995</P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p414 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr30 td138"><P class="p414 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr30 td255"><P class="p136 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td350"><P class="p116 ft11">SVT</P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p280 ft11">2 525</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p414 ft11">2 661</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p414 ft11">2 693</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p414 ft11">2 637</P></TD>
<TD class="tr10 td256"><P class="p280 ft11">2 584</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td350"><P class="p116 ft36">Utveckling SVT (Index,</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p280 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p414 ft36">105</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p414 ft45">107</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p267 ft45">104</P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p280 ft45">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td350"><P class="p116 ft36">1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td350"><P class="p116 ft11">SR (exkl. Radio Sweden)</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p280 ft11">1 214</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p414 ft11">1 531</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p414 ft11">1 457</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p414 ft11">1 360</P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p280 ft11">1 322</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td350"><P class="p116 ft36">Utveckling SR, (Index,</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p280 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p414 ft36">126</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p414 ft45">120</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p267 ft45">112</P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p280 ft45">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td350"><P class="p116 ft36">1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td350"><P class="p116 ft11">UR</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p280 ft11">201</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p414 ft11">246</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p414 ft11">263</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p267 ft11">220</P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p280 ft11">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td350"><P class="p116 ft36">Utveckling UR, (Index,</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p280 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p414 ft36">122</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p414 ft45">131</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p267 ft45">110</P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p280 ft45">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td350"><P class="p116 ft36">1990=100)</P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td350"><P class="p116 ft10">Totalt</P></TD>
<TD class="tr17 td150"><P class="p280 ft123">3 940</P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p414 ft10">4 438</P></TD>
<TD class="tr17 td43"><P class="p414 ft123">4 408</P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p414 ft10">4 218</P></TD>
<TD class="tr17 td256"><P class="p280 ft123">4 131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td350"><P class="p116 ft36">Utveckling totalt, (Index,</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p280 ft11">100</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p414 ft11">113</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p414 ft11">112</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p267 ft11">107</P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p280 ft11">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td350"><P class="p116 ft36">1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td349"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td154"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td138"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td39"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td138"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td255"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SVT, SR och UR.</P>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355325x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td334"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td335"><P class="p9 ft76">Inkomster, intäkter och kostnader <SPAN class="ft9">333</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td336"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td337"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">SVT:s totala intäkter låg år 1999 på ungefär samma reala nivå som de låg i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> För UR har utvecklingen varit den motsatta. UR:s ökade sin externa finansiering fram till år 1996. Därefter har den externa finansieringen minskat, vilket leder till att <SPAN class="ft13">andelen </SPAN>avgifts- finansiering ökar. UR:s totala intäkter låg år 1999 drygt 12 procent över de totala intäkterna år 1990.</P>
<P class="p45 ft0">Siffrorna från årsredovisningarna bör dock användas med en viss försiktighet. I begreppet Intäktsförda avgifter ingår skuldförda överskott. Om UR hade stora överskott år 1990 drog det ner de intäktsförda avgifterna det året. Därmed blev utgångsåret ”för lågt”.</P>
<P class="p43 ft0">Enligt siffrorna från årsredovisningarna har alla tre företagen haft minskande intäkter sedan <NOBR>1990-talets</NOBR> mitt. Intäkterna har, från denna tidpunkt, minskat mest för SR och UR. Dock hade dessa företags intäkter även ökat mest fram till <NOBR>1990-talets</NOBR> mitt.</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">13.2.3</SPAN><SPAN class="ft106">Intäkter och utförda prestationer</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">I detta avsnitt sätts programbolagens intäkter i relation till företagens huvudsakliga uppgift, dvs. att producera och sända radio- och <NOBR>TV-pro-</NOBR> gram. Tabell 13.6 visar totala intäkter i fasta priser i förhållande till det totala antalet sända timmar.</P>
<P class="p244 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.6. </SPAN>Totala intäkter i förhållande till totalt antal sända timmar, tkr per sändningstimme, 1990 års priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr17 td351"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p232 ft43">1990</P></TD>
<TD class="tr17 td218"><P class="p471 ft43">1995</P></TD>
<TD class="tr17 td218"><P class="p472 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr17 td254"><P class="p231 ft43">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td352"><P class="p116 ft43">SVT</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p232 ft43">380,0</P></TD>
<TD class="tr7 td219"><P class="p471 ft43">342,6</P></TD>
<TD class="tr7 td219"><P class="p471 ft43">290,2</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p230 ft43">273,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td352"><P class="p116 ft45">Utveckling SVT (Index, 1990=100)</P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p228 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p471 ft45">90</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p472 ft45">76</P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p231 ft45">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td352"><P class="p116 ft43">SR (exkl. Radio Sweden)</P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p232 ft43">11,0</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p471 ft43">13,3</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p471 ft43">12,1</P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p231 ft43">11,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td352"><P class="p116 ft124">Utveckling SR (Index, 1990=100)</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p228 ft124">100</P></TD>
<TD class="tr11 td219"><P class="p473 ft124">121</P></TD>
<TD class="tr11 td219"><P class="p471 ft124">110</P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p231 ft124">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td352"><P class="p116 ft43">UR</P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p232 ft43">108,4</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p471 ft43">96,2</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p471 ft43">93,0</P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p231 ft43">95,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td352"><P class="p116 ft45">Utveckling UR (Index, 1990=100)</P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p228 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p471 ft45">89</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p472 ft45">86</P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p231 ft45">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td352"><P class="p116 ft43">Totalt</P></TD>
<TD class="tr18 td120"><P class="p232 ft43">33,1</P></TD>
<TD class="tr18 td219"><P class="p471 ft43">35,4</P></TD>
<TD class="tr18 td219"><P class="p471 ft43">34,1</P></TD>
<TD class="tr18 td64"><P class="p231 ft43">32,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td352"><P class="p116 ft45">Utveckling totalt (Index, 1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p228 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p473 ft45">107</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p471 ft45">103</P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p231 ft45">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td351"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td218"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td218"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td254"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>SVT, SR och UR</P>
<P class="p73 ft2">Utifrån företagsekonomisk terminologi är ”en intäkt det ekonomiska värdet av de varor man säljer eller de tjänster man utför.”<SPAN class="ft31">6 </SPAN>Med utgångspunkt från denna terminologi kan en slutsats vara att SVT och</P>
<P class="p320 ft11"><SPAN class="ft30">6 </SPAN>Holmström, Nancy – Ekonomisk uppslagsbok, s. 135, Falun 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355326x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">334 </SPAN>Inkomster, intäkter och kostnader</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">UR erhållit en minskad ersättning (ett lägre styckpris år 1999 än år 1990) för sina sända timmar. Detta faktum hänger dock samman med att företagen producerar mer sändningstid med samma pengar.</P>
<P class="p79 ft0">SR, å andra sidan, har erhållit en ökad ersättning (ett högre styck- pris). Detta gäller i varje fall om man jämför år 1999 med år 1990. Om år 1999 jämförs med åren i mitten av <NOBR>1990-talet,</NOBR> har även SR fått minskande ersättning per sänd timme. För de tre företagen sammantaget utbetalades ett något lägre styckpris år 1999 (32 936 kr per sänd- ningstimme) än år 1990 (33 122 kr). Samtliga priser i denna jämförelse är fasta, vilket betyder att samtliga utvecklingar som beskrivs är reala.</P>
<P class="p72 ft2">I tabellen har Radio Sweden exkluderats från SR eftersom Radio Sweden tillkommit under perioden. Normalt inkluderas numera Radio Sweden i SR:s siffror, både vad gäller ekonomi och sändningstid.</P>
<P class="p72 ft0">Utifrån ovan presenterade siffror kan vi inte veta huruvida produk- tiviteten har ökat eller minskat. Centralt vid produktivitetsmätningar är att det måste vara samma vara som produceras, med samma kvalitet. Några kvalitetsstudier med detta perspektiv har inte gjorts i denna utredning.</P>
<P class="p72 ft0">Anledningen till att SVT:s och UR:s styckpriser sjunkit är främst att antalet sända timmar ökat. En närmare analys av tabell 13.6 ovan, måste således innefatta även denna ökning i antalet sändningstimmar och eventuella förändringar av sändningarnas innehåll. Tabell 13.7 <NOBR>a–c</NOBR> visar antalet sända timmar fördelat på förstasändningar och repriser.</P>
<P class="p192 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 13.7 a. </SPAN>SVT. Antalet sända timmar <NOBR>1990–1999</NOBR> fördelat på förstasändningar och repriser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr12 td353"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td137"><P class="p325 ft11">1990</P></TD>
<TD class="tr12 td42"><P class="p474 ft11">1995</P></TD>
<TD class="tr12 td217"><P class="p474 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p135 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td354"><P class="p116 ft11">SVT förstasändningar</P></TD>
<TD class="tr18 td134"><P class="p325 ft11">5 107</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p475 ft11">5 025</P></TD>
<TD class="tr18 td215"><P class="p474 ft11">5 583</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p280 ft11">5 714</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td354"><P class="p116 ft36">Utveckling SVT förstasändn.</P></TD>
<TD class="tr9 td134"><P class="p322 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p474 ft45">98</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p474 ft36">109</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p280 ft45">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td354"><P class="p116 ft11">SVT repriser</P></TD>
<TD class="tr9 td134"><P class="p325 ft11">1 537</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p475 ft11">2 743</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p474 ft11">3 506</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p280 ft11">3 734</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td354"><P class="p116 ft36">Utveckling SVT repriser</P></TD>
<TD class="tr9 td134"><P class="p322 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p475 ft45">178</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p474 ft36">228</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p280 ft45">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td354"><P class="p116 ft11">SVT totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td134"><P class="p325 ft11">6 644</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p475 ft11">7 768</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p474 ft11">9 089</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p280 ft11">9 448</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td354"><P class="p116 ft36">Utveckling SVT totalt</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p322 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p475 ft45">117</P></TD>
<TD class="tr5 td215"><P class="p474 ft36">137</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p280 ft45">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td353"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td137"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td42"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td217"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td25"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft36">Källa: <SPAN class="ft11">SVT</SPAN></P>
<P class="p44 ft0">Som tabellen visar beror SVT:s ökning av antalet sända timmar i huvudsak på att antalet sända repristimmar ökat. När det gäller första- sändningar har sändningstiden ökat med 12 procent mellan år 1990 och år 1999. Repriserna har däremot ökat med 143 procent under samma tidsperiod.</P>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355327x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td334"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td335"><P class="p9 ft76">Inkomster, intäkter och kostnader <SPAN class="ft9">335</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td336"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td337"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 13.7 b. </SPAN>SR (exklusive Radio Sweden). Antalet sända timmar <NOBR>1990-1999</NOBR> fördelat på förstasändningar och repriser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr12 td355"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td217"><P class="p325 ft11">1990</P></TD>
<TD class="tr12 td218"><P class="p322 ft11">1995</P></TD>
<TD class="tr12 td218"><P class="p322 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr12 td248"><P class="p228 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td251"><P class="p116 ft11">SR förstasändningar</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p322 ft11">103 930</P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p476 ft11">108 622</P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p322 ft11">105 709</P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p229 ft11">107 883</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td251"><P class="p116 ft36">Utveckling SR förstasändn.</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p322 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p476 ft45">105</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p322 ft36">102</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p229 ft45">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td251"><P class="p116 ft11">SR repriser</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p325 ft11">6 532</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p476 ft11">6 445</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p322 ft11">6 340</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p229 ft11">5 748</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td251"><P class="p116 ft36">Utveckling SR repriser</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p322 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p322 ft45">99</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p322 ft45">97</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p228 ft45">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td251"><P class="p116 ft11">SR totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p322 ft11">110 462</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p476 ft11">115 067</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p322 ft11">112 049</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p229 ft11">113 631</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td251"><P class="p116 ft36">Utveckling SR totalt</P></TD>
<TD class="tr5 td215"><P class="p322 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p476 ft45">104</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p322 ft36">101</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p229 ft45">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td355"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td217"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td218"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td218"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td248"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11">Källa: SR</P>
<P class="p257 ft2">SR:s sändningsvolym har i stort sett varit konstant. Endast två år utmärker sig, 1992 och 1993, då antalet sändningstimmar översteg 120 000 (exklusive Radio Sweden).</P>
<P class="p239 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.7 c. </SPAN>UR. Antalet sända timmar <NOBR>1990–1999</NOBR> fördelat på förstasändningar och repriser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr30 td356"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td136"><P class="p135 ft11">1990</P></TD>
<TD class="tr30 td42"><P class="p474 ft11">1995</P></TD>
<TD class="tr30 td217"><P class="p474 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr30 td25"><P class="p135 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td357"><P class="p116 ft11">UR förstasändningar</P></TD>
<TD class="tr10 td133"><P class="p280 ft11">949</P></TD>
<TD class="tr10 td38"><P class="p475 ft11">1 138</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p474 ft11">895</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p280 ft11">896</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td357"><P class="p116 ft36">Utveckling UR förstasändning</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p280 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p475 ft45">120</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p474 ft45">94</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p135 ft45">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td357"><P class="p116 ft11">UR repriser</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p280 ft11">905</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p475 ft11">1 417</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p474 ft11">1 474</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p280 ft11">1 462</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td357"><P class="p116 ft36">Utveckling UR repriser</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p280 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p475 ft45">157</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p474 ft36">163</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p280 ft45">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td357"><P class="p116 ft11">UR totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p135 ft11">1 854</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p475 ft11">2 555</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p474 ft11">2 369</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p280 ft11">2 358</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td357"><P class="p116 ft36">Utveckling UR totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p280 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p475 ft45">138</P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p474 ft36">128</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p280 ft45">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td356"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td136"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td42"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td217"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td25"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft36">Källa: <SPAN class="ft11">UR.</SPAN></P>
<P class="p44 ft0">UR sänder både radio och TV. När det gäller förstasändningar har antalet sända <NOBR>TV-timmar</NOBR> ökat, medan antalet sända radiotimmar mins- kat. Som tabell 13.7 c visar har antalet förstasända timmar totalt minskat för UR. När det gäller repriserna har dock sändningstiden ökat både för radio och TV. Att repriserna ökar i sändningstid är således en trend som är stark både inom SVT och UR.</P>
<P class="p45 ft2">Sammanfattningsvis kan man säga att styckkostnaden (kr/sänd timme) har fallit under <NOBR>1990-talet</NOBR> för SVT och UR. De sjunkande styckkostnaderna har i huvudsak berott på ett ökat antal sända timmar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355328x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">336 </SPAN>Inkomster, intäkter och kostnader</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">Vid en analys av denna ökning i sändningstid visar det sig att den ökade sändningstiden till största delen består av en ökning av sända repriser.</P>
<P class="p72 ft0">Styckkostnaden har inte fallit för SR på motsvarande sätt. SR har dock ökat antalet förstasändningar och minskat antalet repriser, vilket kan vara en del av förklaringen.</P>
<P class="p272 ft28"><SPAN class="ft28">13.3</SPAN><SPAN class="ft93">Kostnader för egenproduktion</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">SVT och UR redovisar i sina respektive public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> fördelade produktionskostnader per produktionstyp. SR redovisar inte sitt resultat på detta sätt. SR har istället valt att redovisa sina totalkostnader per sänd timme, vilket är ett mindre informativt mått. Tabell 13.8 visar SVT:s kostnader per timme i 1990 års priser.</P>
<P class="p192 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.8</SPAN>. SVT. Resursinsats per producerad timme <NOBR>1996–1999,</NOBR> tkr i 1990 års priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr30 td358"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td184"><P class="p266 ft11">1996</P></TD>
<TD class="tr30 td218"><P class="p150 ft11">1997</P></TD>
<TD class="tr30 td218"><P class="p150 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr30 td186"><P class="p280 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td359"><P class="p116 ft11">Egenproduktion</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p267 ft11">263,8</P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p474 ft11">270,3</P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p474 ft11">254,0</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p280 ft11">246,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p24 ft36"><NOBR>–Uveckling</NOBR> (Index,</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p267 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p474 ft45">102</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p150 ft45">96</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p280 ft45">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p116 ft36">1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p116 ft11">Produktionsutläggningar</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p116 ft11">och samproduktion, Tkr</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p267 ft11">524,9</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p474 ft11">609,7</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p474 ft11">474,0</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p280 ft11">857,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p24 ft36"><NOBR>–Utveckling</NOBR> (Index,</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p267 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p474 ft45">116</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p150 ft45">90</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p136 ft45">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p116 ft36">1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p116 ft11">Inköp visningsrätt, Tkr</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p267 ft11">119,6</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p474 ft11">106,6</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p474 ft11">130,9</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p280 ft11">134,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p24 ft36"><NOBR>–Utveckling</NOBR> (Index,</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p267 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p474 ft36">89</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p474 ft45">109</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p136 ft45">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p116 ft36">1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p116 ft11">Repriser, Tkr</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p267 ft11">11,9</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p474 ft11">12,4</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p150 ft11">8,6</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p280 ft11">8,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p24 ft36"><NOBR>–Utveckling</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p267 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p474 ft36">99</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p150 ft45">93</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p280 ft45">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p116 ft36">(Index,1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td359"><P class="p116 ft10">Totalt, Tkr</P></TD>
<TD class="tr30 td183"><P class="p267 ft123">172,2</P></TD>
<TD class="tr30 td219"><P class="p474 ft123">169,8</P></TD>
<TD class="tr30 td219"><P class="p474 ft123">160,4</P></TD>
<TD class="tr30 td72"><P class="p280 ft10">164,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td359"><P class="p24 ft36"><NOBR>–Utveckling</NOBR> (Index,</P></TD>
<TD class="tr16 td183"><P class="p267 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p474 ft36">99</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p150 ft45">93</P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p280 ft45">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td359"><P class="p116 ft36">1990=100)</P></TD>
<TD class="tr5 td183"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td358"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td218"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td218"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft11"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>SVT Public <NOBR>service-uppföljning</NOBR> 1999 och 1998.</P>
<P class="p464 ft0">Tabell 13.8 visar att styckkostnaderna för SVT har ökat när det gäller extern produktion, dvs. produktionsutläggningar (t.ex. inköp från externa produktionsbolag eller fristående filmare), samproduktioner och inköp av visningsrätter. Styckkostnaderna för egenproduktion och</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355329x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td334"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td335"><P class="p9 ft76">Inkomster, intäkter och kostnader <SPAN class="ft9">337</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td336"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td337"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">repriser har däremot minskat. Enligt SVT beror ökningarna när det gäller produktionsutläggningar och samproduktion på att företaget lagt ut stora kvalitetssatsningar på drama. Vidare har det betydelse om SVT är huvudproducent i samproduktionerna. Om så är fallet kommer hela bruttokostnaden att hamna i SVT:s redovisning. Samproducenternas bidrag kommer in senare som en intäkt på intäktssidan. Om SVT inte är huvudproducent syns bara nettokostnaden, dvs. det bidrag företaget lämnar till huvudproducenten.</P>
<P class="p45 ft2">I Tabell 13.9 visas UR:s kostnader för egenproduktion för de tre medier som UR sänder i; TV, radio riks och radio regionalt.</P>
<P class="p109 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.9. </SPAN>UR. Resursinsats per egenproducerad timme <NOBR>1990–1999,</NOBR> tkr i 1990 års priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr30 td119"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td125"><P class="p229 ft11">1990</P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p477 ft11">1995</P></TD>
<TD class="tr30 td182"><P class="p474 ft11">1998</P></TD>
<TD class="tr30 td185"><P class="p280 ft11">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td117"><P class="p116 ft11">TV</P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p238 ft11">1 043</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p475 ft11">410</P></TD>
<TD class="tr10 td19"><P class="p475 ft11">324</P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p136 ft11">325</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p24 ft36"><NOBR>–Utveckling</NOBR> (Index, 1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p238 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p475 ft36">39</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p475 ft36">31</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p136 ft36">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p116 ft11">Radio riks</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p238 ft11">118</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p475 ft11">101</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p475 ft11">66</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p136 ft11">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p24 ft36"><NOBR>–Utveckling</NOBR> (Index, 1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p238 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p475 ft36">85</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p475 ft36">56</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p136 ft36">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p116 ft11">Radio regional</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p238 ft11">40</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p475 ft11">52</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p475 ft11">54</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p136 ft11">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p24 ft36"><NOBR>–Utveckling</NOBR> (Index, 1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p238 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p475 ft45">130</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p475 ft45">135</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p136 ft45">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td119"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td39"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td182"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td185"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft36">Källa: <SPAN class="ft11">UR.</SPAN></P>
<P class="p44 ft0">Tabellen visar att UR:s egenproducerade <NOBR>TV-program</NOBR> och radioprogram för riksradion har sjunkit i styckkostnad. Däremot har styckkostnaden ökat för den regionala radioproduktionen. Den stora sänkningen för TV- sändningarna kan enligt UR förklaras med att sändningsvolymen ökat, samt att besparingen <NOBR>1995-1998</NOBR> innebar mindre resurser men oförändrad sändningsvolym.</P>
<P class="p174 ft0">Att jämföra UR:s och SVT:s resursinsatser för egen produktion låter sig inte göras utan vidare. Resultaten beror till stor del på hur gemen- samma kostnader fördelats ut på produktionen. Troligen kostnadsför- delar UR en större del av de gemensamma kostnaderna på produktionen än vad SVT gör. Vidare beror resultaten till stor del även på hur företagen definierar ”egen produktion”. UR tar även med produktions- utläggningar i denna definition, medan SVT särredovisar denna uppgift.</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355330x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">338 </SPAN>Inkomster, intäkter och kostnader</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">13.4</SPAN><SPAN class="ft93">Rundradiokontot</SPAN></P>
<P class="p339 ft41"><SPAN class="ft41">13.4.1</SPAN><SPAN class="ft106">Utvecklingen under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">Rundradiokontot fungerar som en buffert som syftar till att program- företagen skall slippa att påverkas av tillfälliga fluktuationer i inflödet av <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> Inbetalningarna av <NOBR>TV-avgifter</NOBR> sker förskottsvis. De <SPAN class="ft13">intäkter </SPAN>som redovisas i tabell 13.10 är periodiserade inbetalningar. Det resultat som redovisas i tabellen beskriver således inte ställningen på kontot (likviditeten), utan periodiserade in- och utbetalningar, dvs. resultatet.</P>
<P class="p45 ft0">Som resultatet och det ackumulerade resultatet visar i tabell 13.10 har utvecklingen på kontot varit god. Det beror bl.a. på Teracoms inbetalningar. Teracom köpte år 1992 distributionsnätet av staten. För att kompensera rundradiokontot för gjorda investeringar beslutades att Teracom årligen skulle betala 213,6 mkr åren <NOBR>1993–2000</NOBR> (i 1992 års prisläge).<SPAN class="ft30">7 </SPAN>Som tabellen visar har därför intäkterna totalt ökat snabbare än intäkterna från <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> Intäkterna totalt har även ökat snabbare än kostnaderna, vilket naturligtvis även visar sig i det positiva resultatet.</P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.10. </SPAN>Rundradiokontot <NOBR>1991–1999,</NOBR> mkr i löpande priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr17 td360"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p413 ft43">1991</P></TD>
<TD class="tr17 td185"><P class="p478 ft43">1995</P></TD>
<TD class="tr17 td248"><P class="p479 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr17 td181"><P class="p325 ft43">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td361"><P class="p116 ft43">Intäkter <NOBR>TV-avgifter,</NOBR> netto</P></TD>
<TD class="tr7 td121"><P class="p413 ft43">3 907</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p478 ft43">4 800</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p479 ft43">5 316</P></TD>
<TD class="tr7 td303"><P class="p325 ft43">5 401</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td361"><P class="p116 ft45">Utveckling <NOBR>TV-avgifter</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td121"><P class="p413 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p478 ft45">123</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p479 ft45">136</P></TD>
<TD class="tr16 td303"><P class="p480 ft45">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td361"><P class="p116 ft44">Koncessionsavgift</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p413 ft44">2</P></TD>
<TD class="tr11 td12"><P class="p478 ft44">221</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td361"><P class="p116 ft43">Teracom</P></TD>
<TD class="tr16 td121"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p478 ft43">234</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p479 ft43">269</P></TD>
<TD class="tr16 td303"><P class="p480 ft43">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td360"><P class="p116 ft43">Ränteintäkter</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p481 ft43">19</P></TD>
<TD class="tr16 td185"><P class="p478 ft43">62</P></TD>
<TD class="tr16 td248"><P class="p479 ft43">34</P></TD>
<TD class="tr16 td181"><P class="p325 ft43">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td360"><P class="p116 ft44">SUMMA INTÄKTER</P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p413 ft44">3 927</P></TD>
<TD class="tr11 td185"><P class="p478 ft44">5 317</P></TD>
<TD class="tr11 td248"><P class="p479 ft44">5 619</P></TD>
<TD class="tr11 td181"><P class="p325 ft44">5 711</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td361"><P class="p116 ft45">Utveckling Intäkter</P></TD>
<TD class="tr16 td121"><P class="p413 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p478 ft45">135</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p479 ft45">143</P></TD>
<TD class="tr16 td303"><P class="p480 ft45">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td360"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td185"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td248"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td181"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td360"><P class="p116 ft44">SUMMA KOSTNADER</P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p413 ft44">4055</P></TD>
<TD class="tr11 td185"><P class="p478 ft44">5 388</P></TD>
<TD class="tr11 td248"><P class="p479 ft44">5 441</P></TD>
<TD class="tr11 td181"><P class="p325 ft44">5 664</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td361"><P class="p116 ft45">Utveckling Kostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td121"><P class="p413 ft45">100</P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p478 ft45">133</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p479 ft45">134</P></TD>
<TD class="tr16 td303"><P class="p480 ft45">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td361"><P class="p116 ft43">ÅRETS RESULTAT</P></TD>
<TD class="tr18 td121"><P class="p413 ft43"><NOBR>-128</NOBR></P></TD>
<TD class="tr18 td12"><P class="p478 ft43"><NOBR>-71</NOBR></P></TD>
<TD class="tr18 td102"><P class="p479 ft43">178</P></TD>
<TD class="tr18 td303"><P class="p325 ft43">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td361"><P class="p116 ft43">ACKUMULERAT RESULTAT</P></TD>
<TD class="tr16 td121"><P class="p413 ft43"><NOBR>-240</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p478 ft43">213</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p479 ft43">390</P></TD>
<TD class="tr16 td303"><P class="p480 ft43">437</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td360"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td185"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td248"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td181"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft45">Källa: <SPAN class="ft43">RIKAB.</SPAN></P>
<P class="p482 ft11"><SPAN class="ft30">7 </SPAN>Prop. 1991/92:140, s. 88.</P>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td334"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td335"><P class="p9 ft76">Inkomster, intäkter och kostnader <SPAN class="ft9">339</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td336"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td337"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">13.4.2</SPAN><SPAN class="ft106">Prognos för åren 2000 och 2001</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Prognosen som presenteras i tabell 13.11 utgår från att samma höjning görs inför år 2001 som tidigare gjordes inför år 2000, dvs. en höjning med 36 kr. Det innebär inte att jag har tagit ställning för denna höjning av <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Nivån på <NOBR>TV-avgiften</NOBR> år 2001 skall ses som en beräk- ningsförutsättning.</P>
<P class="p43 ft0">Andra beräkningsförutsättningar är att antalet avgiftshushåll betraktas som konstant (3 350 000). <NOBR>SR-index</NOBR> beräknas som ett medel- värde av KPI och timlöneförändringen. Som utgångspunkt används Långtidsutredningens (LU1999/2000) prognoser. Enligt LU ökar KPI med 0,4 procent år 2000 och 1,0 procent år 2001. Timlönen ökar enligt LU med 3,7 procent respektive 3,2 procent. Med utgångspunkt från dessa förutsättningar blir <NOBR>SR-index</NOBR> 2,05 procent år 2000 och 2,1 procent år 2001. I den ekonomiska vårpropositionen prognosticerar regeringen en något högre utvecklingstakt för KPI; 1,3 procent för år 2000 och 2,2 procent för år 2001.<SPAN class="ft30">8 </SPAN>I den ekonomiska vårpropositionen redovisas dock inte en prognos för timlöneförändringar.</P>
<P class="p83 ft0">Ett viktigt förhållande som bör noteras är att Teracom gör sin sista inbetalning till rundradiokontot under år 2000 för köpet av distribu- tionsnätet. Prognosen utgår från att Teracom hädanefter endast kommer att betala enligt ett avkastningskrav motsvarande vad bolaget betalar in i dag, dvs. ca 16 mkr. Bortfallet av Teracoms inbetalningar, som de senaste åren legat på omkring 280 mkr per år, är en orsak till att det ackumulerade resultatet snabbt minskar från år 2001. År 2001 är sista året med extra medel för parallellsändningar av digital distribution och för kvalitetssatsningar.</P>
<P class="p483 ft11"><SPAN class="ft30">8 </SPAN>Prop. 1999/2000:100, s. 72.</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355332x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">340 </SPAN>Inkomster, intäkter och kostnader</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.11. </SPAN>Rundradiokontot <NOBR>2000–2001,</NOBR> mkr i löpande priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr30 td362"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td276"><P class="p471 ft11">2000</P></TD>
<TD class="tr30 td147"><P class="p322 ft11">2001</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td363"><P class="p116 ft11">Intäkter <NOBR>TV-avgifter,</NOBR> netto</P></TD>
<TD class="tr5 td278"><P class="p472 ft11">5 522</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p325 ft11">5 643</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td278"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td144"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td363"><P class="p116 ft36">Utveckling <NOBR>TV-avgifter</NOBR> (1990=100)</P></TD>
<TD class="tr5 td278"><P class="p472 ft45">141</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p325 ft45">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td363"><P class="p116 ft11">TERACOM</P></TD>
<TD class="tr9 td278"><P class="p472 ft11">79</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p322 ft11">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td362"><P class="p116 ft11">Ränteintäkter</P></TD>
<TD class="tr5 td276"><P class="p472 ft11">28</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p322 ft11">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td362"><P class="p116 ft11">SUMMA INTÄKTER</P></TD>
<TD class="tr9 td276"><P class="p472 ft11">5 629</P></TD>
<TD class="tr9 td147"><P class="p325 ft11">5 679</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td363"><P class="p116 ft36">Utveckling Intäkter (1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td278"><P class="p472 ft45">143</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p325 ft45">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td362"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td276"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td147"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td362"><P class="p116 ft11">SUMMA KOSTNADER</P></TD>
<TD class="tr9 td276"><P class="p472 ft11">5 790</P></TD>
<TD class="tr9 td147"><P class="p325 ft11">5 849</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td363"><P class="p116 ft36">Utveckling Kostnader (1990=100)</P></TD>
<TD class="tr5 td278"><P class="p472 ft45">143</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p325 ft45">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td363"><P class="p116 ft11">ÅRETS RESULTAT</P></TD>
<TD class="tr10 td278"><P class="p472 ft11"><NOBR>-161</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td144"><P class="p325 ft11"><NOBR>-170</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td363"><P class="p116 ft11">ACKUMULERAT RESULTAT</P></TD>
<TD class="tr5 td278"><P class="p472 ft11">276</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p325 ft11">107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft11">Källa: Egna beräkningar</P>
<P class="p44 ft0">I det följande görs ett antal beräkningar av utvecklingen på rundradio- kontot, givet olika antaganden, för perioden fram till och med år 2006. Beräkningarna utgår från en fortsatt ordinarie medelstilldelning till programföretagen, dvs. exklusive den särskilda medelstilldelning som utgått under perioden <NOBR>1997–2001.</NOBR></P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">13.4.3</SPAN><SPAN class="ft106">Simuleringar för perioden </SPAN><NOBR>2002–2006</NOBR></P>
<P class="p484 ft13">Scenario 1 – Realt oförändrad medelstilldelning, <NOBR>TV-avgiften</NOBR> höjs i takt med KPI</P>
<P class="p94 ft0">Detta alternativ skall betraktas som mitt referensalternativ. Observera dock att det inte finns några extra medel medtagna för parallellsänd- ningar i digital respektive analog teknik. Inte heller de s.k. extramedlen till SVT och SR för kvalitetssatsningar finns med i beräkningarna. Antalet avgiftshushåll antas vara konstant, 3 350 000. I tabell 13.12 a redovisas vilka övriga antaganden beräkningen grundar sig på.</P>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355333x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td334"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td335"><P class="p9 ft76">Inkomster, intäkter och kostnader <SPAN class="ft9">341</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td336"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td337"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.12 a. </SPAN>Antagande <NOBR>2002–2006,</NOBR> scenario 1.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr10 td364"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td178"><P class="p238 ft43">2002</P></TD>
<TD class="tr10 td137"><P class="p237 ft43">2003</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p245 ft43">2004</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p266 ft43">2005</P></TD>
<TD class="tr10 td282"><P class="p413 ft43">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td249"><P class="p116 ft43">Timlöneökning (enl. LU)</P></TD>
<TD class="tr7 td180"><P class="p238 ft43">3,2 %</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p237 ft43">3,2 %</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p245 ft43">3,2 %</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p245 ft43">3,7 %</P></TD>
<TD class="tr7 td281"><P class="p232 ft43">3,7 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td249"><P class="p116 ft43">KPI (enl. LU)</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p238 ft43">1,2 %</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p237 ft43">1,4 %</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft43">1,4 %</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p245 ft43">1,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td281"><P class="p232 ft43">1,9 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td249"><P class="p116 ft43">Beräknad <NOBR>SR-index</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p238 ft43">2,2 %</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p237 ft43">2,3 %</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft43">2,3 %</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p245 ft43">2,6 %</P></TD>
<TD class="tr16 td281"><P class="p232 ft43">2,8 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td365"><P class="p116 ft123">Specifika antaganden för scenario 1</P></TD>
<TD class="tr10 td134"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td100"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td281"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td249"><P class="p116 ft44"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> i löpande priser,</P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p238 ft44">1 700</P></TD>
<TD class="tr11 td134"><P class="p237 ft44">1 724</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p245 ft44">1 748</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p245 ft44">1 774</P></TD>
<TD class="tr11 td281"><P class="p232 ft44">1 808</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td249"><P class="p116 ft44">kr</P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td134"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td281"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td249"><P class="p116 ft43">Höjning av <NOBR>TV-avgiften</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p238 ft43">1,2 %</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p237 ft43">1,4 %</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft43">1,4 %</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p245 ft43">1,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td281"><P class="p232 ft43">1,9 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td364"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td178"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td137"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td96"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td282"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>LU 1999/2000 och egna beräkningar.</P>
<P class="p485 ft0">Timlöneförändring och KPI har hämtats från Långtidsutredningens huvudalternativ (LU 1999/2000). <NOBR>SR-index</NOBR> har beräknats som ett medelvärde av KPI och timlöneökning. Höjningen av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> har satts lika med KPI. Det innebär att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> kommer att vara realt oförändrad i förhållande till prisutvecklingen i detta scenario. Resultatet visas i tabell 13.12 b.</P>
<P class="p192 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 13.12 b. </SPAN>Scenario 1, realt oförändrad tilldelning, <NOBR>TV-avgiften</NOBR> = KPI, ingen ersättning för parallellsändningar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr10 td163"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td128"><P class="p325 ft43">2002</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p266 ft43">2003</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p266 ft43">2004</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p267 ft43">2005</P></TD>
<TD class="tr10 td276"><P class="p481 ft43">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p116 ft43">Intäkt <NOBR>TV-avgift,</NOBR> mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p325 ft43">5 711</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p266 ft43">5 791</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p266 ft43">5 872</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p266 ft43">5 960</P></TD>
<TD class="tr7 td278"><P class="p413 ft43">6 073</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td161"><P class="p116 ft45">Utv. <NOBR>TV-avg</NOBR> (1990=100)</P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p322 ft45">146</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft45">148</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p266 ft45">150</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft45">153</P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p413 ft45">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td161"><P class="p116 ft43">Summa intäkter, mkr</P></TD>
<TD class="tr10 td123"><P class="p325 ft43">5 723</P></TD>
<TD class="tr10 td100"><P class="p266 ft43">5 790</P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p266 ft43">5 855</P></TD>
<TD class="tr10 td100"><P class="p266 ft43">5 923</P></TD>
<TD class="tr10 td278"><P class="p413 ft43">6 010</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td161"><P class="p116 ft45">Utv. intäkt (1990=100)</P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p322 ft45">146</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft45">147</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p266 ft45">149</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft45">151</P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p413 ft45">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td161"><P class="p116 ft43">Summa kostnader, mkr</P></TD>
<TD class="tr10 td123"><P class="p325 ft43">5 840</P></TD>
<TD class="tr10 td100"><P class="p266 ft43">5 975</P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p266 ft43">6 112</P></TD>
<TD class="tr10 td100"><P class="p266 ft43">6 271</P></TD>
<TD class="tr10 td278"><P class="p413 ft43">6 447</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td161"><P class="p116 ft45">Utv. kostnader (1990=100)</P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p322 ft45">144</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft45">147</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p266 ft45">151</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft45">155</P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p413 ft45">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td161"><P class="p116 ft123">Årets resultat</P></TD>
<TD class="tr10 td123"><P class="p325 ft123"><NOBR>-117</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td100"><P class="p266 ft123"><NOBR>-185</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p266 ft123"><NOBR>-257</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td100"><P class="p266 ft123"><NOBR>-348</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td278"><P class="p413 ft123"><NOBR>-436</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td161"><P class="p116 ft123">Ackumulerat resultat</P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p322 ft123"><NOBR>-11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft123"><NOBR>-195</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p266 ft123"><NOBR>-452</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft123"><NOBR>-800</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p413 ft123"><NOBR>-1</NOBR> 236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td163"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td128"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td95"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td276"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>Egna beräkningar.</P>
<P class="p485 ft2">Tabell 13.12 b visar att med en höjning av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> på totalt 128 kronor under femårsperioden skulle rundradiokontot uppvisa ett underskott på ca 1,2 mdkr i slutet av perioden, med de förutsättningar som finns i scenario 1. Detta är naturligtvis inget önskvärt resultat.</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355334x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">342 </SPAN>Inkomster, intäkter och kostnader</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">Till följd av underskottet uppkommer en beräknad skuldränta på 79 mkr. Detta är förklaringen till varför posten Summa intäkter är lägre än posten Intäkt <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p486 ft37">Scenario 2 – Realt oförändrad medelstilldelning, underskottet finansieras via höjd <NOBR>TV-avgift</NOBR></P>
<P class="p103 ft0">I detta alternativ höjs <NOBR>TV-avgiften</NOBR> ”så mycket som behövs”. Det betyder att det underskott som scenario 1 ger helt finansieras via en höjd TV- avgift. Tabell 13.13 a visar vilka antaganden beräkningen grundar sig på. Övriga antaganden är de samma som i scenario 1.</P>
<P class="p399 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.13 a. </SPAN>Antagande <NOBR>2002–2006,</NOBR> scenario 2.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr17 td364"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td178"><P class="p238 ft43">2002</P></TD>
<TD class="tr17 td137"><P class="p237 ft43">2003</P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p245 ft43">2004</P></TD>
<TD class="tr17 td95"><P class="p266 ft43">2005</P></TD>
<TD class="tr17 td282"><P class="p413 ft43">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td249"><P class="p116 ft43">Timlöneökning (enl. LU)</P></TD>
<TD class="tr7 td180"><P class="p238 ft43">3,2 %</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p237 ft43">3,2 %</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p245 ft43">3,2 %</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p245 ft43">3,7 %</P></TD>
<TD class="tr7 td281"><P class="p232 ft43">3,7 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td249"><P class="p116 ft44">KPI (enl. LU)</P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p238 ft44">1,2 %</P></TD>
<TD class="tr11 td134"><P class="p237 ft44">1,4 %</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p245 ft44">1,4 %</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p245 ft44">1,5 %</P></TD>
<TD class="tr11 td281"><P class="p232 ft44">1,9 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td249"><P class="p116 ft43">Beräknad <NOBR>SR-index</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p238 ft43">2,2 %</P></TD>
<TD class="tr9 td134"><P class="p237 ft43">2,3 %</P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p245 ft43">2,3 %</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p245 ft43">2,6 %</P></TD>
<TD class="tr9 td281"><P class="p232 ft43">2,8 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td365"><P class="p116 ft123">Specifika antaganden för scenario 2</P></TD>
<TD class="tr18 td134"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td99"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td281"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td249"><P class="p116 ft44"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> i löpande priser,</P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p238 ft44">1 714</P></TD>
<TD class="tr11 td134"><P class="p237 ft44">1 782</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p245 ft44">1 818</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p245 ft44">1 845</P></TD>
<TD class="tr11 td281"><P class="p232 ft44">1 910</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td249"><P class="p116 ft43">kr</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td281"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td249"><P class="p116 ft43">Höjning av <NOBR>TV-avgiften</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p238 ft43">2,0 %</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p237 ft43">4,0 %</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft43">2,0 %</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p245 ft43">1,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td281"><P class="p232 ft43">3,5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td364"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td178"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td137"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td96"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td282"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>LU 1999/2000 och egna beräkningar</P>
<P class="p109 ft0">Om <NOBR>TV-avgiften</NOBR> ökar som i scenario 2 kommer den att från år 2001 t.o.m. år 2006 att realt ha ökat med 6,0 procent, vilket innebär en real ökning (utöver KPI) med 1,2 procent per år. Resultatet av scenario 2 visas i tabell 13.13 b.</P>
<P class="p82 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.13 b. </SPAN>Scenario 2, realt oförändrad medelstilldelning, TV- avgiften ökar realt, ingen ersättning för parallellsändningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr10 td163"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td128"><P class="p325 ft43">2002</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p266 ft43">2003</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p266 ft43">2004</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p267 ft43">2005</P></TD>
<TD class="tr10 td276"><P class="p481 ft43">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td161"><P class="p116 ft43">Intäkt <NOBR>TV-avgift,</NOBR> mkr</P></TD>
<TD class="tr6 td123"><P class="p325 ft43">5 756</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p266 ft43">5 987</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p266 ft43">6 106</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p266 ft43">6 198</P></TD>
<TD class="tr6 td278"><P class="p413 ft43">6 415</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td161"><P class="p116 ft45">Utv. <NOBR>TV-avg</NOBR> (1990=100)</P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p322 ft45">147</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft45">153</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p266 ft45">156</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft45">159</P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p413 ft45">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td161"><P class="p116 ft43">Summa intäkter, mkr</P></TD>
<TD class="tr6 td123"><P class="p325 ft43">5 772</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p266 ft43">6 004</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p266 ft43">6 123</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p266 ft43">6 216</P></TD>
<TD class="tr6 td278"><P class="p413 ft43">6 431</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td161"><P class="p116 ft45">Utv. intäkt (1990=100)</P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p322 ft45">147</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft45">153</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p266 ft45">156</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft45">158</P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p413 ft45">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p116 ft43">Summa kostnader, mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p325 ft43">5 840</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p266 ft43">5 975</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p266 ft43">6 112</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p266 ft43">6 271</P></TD>
<TD class="tr7 td278"><P class="p413 ft43">6 447</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td161"><P class="p116 ft45">Utv. kostnader (1990=100)</P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p322 ft45">144</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft45">147</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p266 ft45">151</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft45">155</P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p413 ft45">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td161"><P class="p116 ft123">Årets resultat</P></TD>
<TD class="tr6 td123"><P class="p322 ft123"><NOBR>-68</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p245 ft123">29</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p266 ft123">11</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p266 ft123"><NOBR>-55</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td278"><P class="p413 ft123"><NOBR>-16</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td163"><P class="p116 ft123">Ackumulerat resultat</P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p325 ft123">39</P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p245 ft123">67</P></TD>
<TD class="tr6 td95"><P class="p266 ft123">78</P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p267 ft123">23</P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p413 ft123">7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>Egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355335x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td334"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td335"><P class="p9 ft76">Inkomster, intäkter och kostnader <SPAN class="ft9">343</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td336"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td337"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> har i scenario 2 satts så att det ackumulerade resultatet kommer så nära noll som möjligt. Totalt skulle <NOBR>TV-avgiften</NOBR> i detta sce- nario behöva höjas med 230 kronor under femårsperioden.</P>
<P class="p487 ft125">Scenario 3 – Real ökning av medel med ersättning för parallellsändningar, underskottet finansieras via höjd <NOBR>TV-avgift</NOBR></P>
<P class="p443 ft0">I detta alternativ läggs även in en beräknad ersättning för parallellsänd- ningar (analoga/digitala sändningar). Kostnaden för digitala sändningar i radio har satts till SR:s nuvarande kostnader. Kostnaden för digitala TV- sändningar påverkas av antalet sålda mottagare. Ju fler sålda desto högre kostnader. Kostnaderna i detta scenario är beräknade utifrån de uppskattningar om spridning av boxar som Teracom gjort (se kap. 9). Teracoms beräkningar har räknats upp till respektive års prisläge.</P>
<P class="p45 ft0">Precis som i scenario 2 höjs <NOBR>TV-avgiften</NOBR> ”så mycket som behövs”. Jämfört med scenario 2 måste den dock höjas mer, eftersom medelstill- delningen ökar realt. Eftersom parallellsändningarna i detta scenario finansieras via en höjd <NOBR>TV-avgift,</NOBR> är det i detta scenario <NOBR>TV-avgifts-</NOBR> hushållen som finansierar parallellsändningarna. Tabell 13.14 a visar vilka antaganden beräkningen grundar sig på. Övriga antaganden är desamma som i tidigare scenarier.</P>
<P class="p397 ft0"><SPAN class="ft13">Tabell 13.14 a. </SPAN>Antagande <NOBR>2002–2006,</NOBR> scenario 3.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr10 td364"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td178"><P class="p238 ft43">2002</P></TD>
<TD class="tr10 td137"><P class="p237 ft43">2003</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p245 ft43">2004</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p266 ft43">2005</P></TD>
<TD class="tr10 td282"><P class="p413 ft43">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td249"><P class="p116 ft43">Timlöneökning (enl. LU)</P></TD>
<TD class="tr7 td180"><P class="p238 ft43">3,2 %</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p237 ft43">3,2 %</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p245 ft43">3,2 %</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p245 ft43">3,7 %</P></TD>
<TD class="tr7 td281"><P class="p232 ft43">3,7 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td249"><P class="p116 ft43">KPI (enl. LU)</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p238 ft43">1,2 %</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p237 ft43">1,4 %</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft43">1,4 %</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p245 ft43">1,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td281"><P class="p232 ft43">1,9 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td249"><P class="p116 ft43">Beräknad <NOBR>SR-index</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p238 ft43">2,2 %</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p237 ft43">2,3 %</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft43">2,3 %</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p245 ft43">2,6 %</P></TD>
<TD class="tr16 td281"><P class="p232 ft43">2,8 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td365"><P class="p116 ft123">Specifika antaganden för scenario 3</P></TD>
<TD class="tr18 td134"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td99"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td281"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td249"><P class="p116 ft43"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> i löpande priser,</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p238 ft43">1 764</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p237 ft43">1 808</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft43">1 853</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p245 ft43">1 928</P></TD>
<TD class="tr16 td281"><P class="p232 ft43">1 985</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td249"><P class="p116 ft44">kr</P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td134"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td281"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td249"><P class="p116 ft43">Höjning av <NOBR>TV-avgiften</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p227 ft43">5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p237 ft43">2,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p245 ft43">2,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p245 ft43">4,0 %</P></TD>
<TD class="tr16 td281"><P class="p232 ft43">3 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td364"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td178"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td137"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td96"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td282"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>LU 1999/2000 och egna beräkningar.</P>
<P class="p73 ft2">Om <NOBR>TV-avgiften</NOBR> ökar som i scenario 3 kommer den att ha ökat realt med 10,5 procent fram t.o.m. år 2006, vilket motsvarar en årlig real ökning med två procent. Resultatet av scenario 3 visas i tabell 13.14 b.</P>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355336x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">344 </SPAN>Inkomster, intäkter och kostnader</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft2"><SPAN class="ft37">Tabell 13.14 b. </SPAN>Scenario 3, realt ökad tilldelning med ersättning för parallellsändningar, <NOBR>TV-avgiften</NOBR> ökar realt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr10 td358"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td136"><P class="p476 ft43">2002</P></TD>
<TD class="tr10 td178"><P class="p237 ft43">2003</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p266 ft43">2004</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p267 ft43">2005</P></TD>
<TD class="tr10 td276"><P class="p481 ft43">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td359"><P class="p116 ft43">Intäkt <NOBR>TV-avgift,</NOBR> mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p322 ft43">5 926</P></TD>
<TD class="tr7 td180"><P class="p237 ft43">6 074</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p266 ft43">6 226</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p266 ft43">6 475</P></TD>
<TD class="tr7 td278"><P class="p413 ft43">6 669</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td359"><P class="p116 ft45">Utv. <NOBR>TV-avg</NOBR> (1990=100)</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p476 ft45">152</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p480 ft45">155</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p266 ft45">159</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft45">166</P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p413 ft45">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td359"><P class="p116 ft43">Summa intäkter, mkr</P></TD>
<TD class="tr10 td133"><P class="p322 ft43">5 942</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p237 ft43">6 091</P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p266 ft43">6 243</P></TD>
<TD class="tr10 td100"><P class="p266 ft43">6 493</P></TD>
<TD class="tr10 td278"><P class="p413 ft43">6 685</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td359"><P class="p116 ft45">Utv. intäkt (1990=100)</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p476 ft45">151</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p480 ft45">155</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p266 ft45">159</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft45">165</P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p413 ft45">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td359"><P class="p116 ft43">Summa kostnader, mkr</P></TD>
<TD class="tr18 td133"><P class="p322 ft43">5 968</P></TD>
<TD class="tr18 td180"><P class="p237 ft43">6 122</P></TD>
<TD class="tr18 td99"><P class="p266 ft43">6 280</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p266 ft43">6 485</P></TD>
<TD class="tr18 td278"><P class="p413 ft43">6 697</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td359"><P class="p116 ft43">- därav ersättning parallell-</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p476 ft43">128</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p480 ft43">148</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p266 ft43">168</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p266 ft43">214</P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p413 ft43">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td359"><P class="p116 ft44">sändn.,mkr</P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td278"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p116 ft45">Utv. kostnader (1990=100)</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p476 ft45">147</P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p480 ft45">151</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p266 ft45">155</P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p266 ft45">160</P></TD>
<TD class="tr9 td278"><P class="p413 ft45">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td359"><P class="p116 ft123">Årets resultat, mkr</P></TD>
<TD class="tr18 td133"><P class="p476 ft123"><NOBR>-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr18 td180"><P class="p480 ft123"><NOBR>-32</NOBR></P></TD>
<TD class="tr18 td99"><P class="p266 ft123"><NOBR>-38</NOBR></P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p266 ft123">7</P></TD>
<TD class="tr18 td278"><P class="p413 ft123"><NOBR>-12</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td359"><P class="p116 ft123">Ackumulerat resultat, mkr</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p476 ft123">80</P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p480 ft123">48</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p266 ft123">11</P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p267 ft123">18</P></TD>
<TD class="tr9 td278"><P class="p413 ft123">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td358"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td136"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td178"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td95"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td276"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft43"><SPAN class="ft45">Källa: </SPAN>Egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p488 ft27">Även i scenario 3 har <NOBR>TV-avgiften</NOBR> satts så tatet skall vara så nära noll som möjligt. detta scenario behöva höjas med 305 kronor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p489 ft2">att det ackumulerade resul- Totalt skulle <NOBR>TV-avgiften</NOBR> i under femårsperioden.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p488 ft28"><SPAN class="ft28">13.5</SPAN><SPAN class="ft93">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p490 ft2">I detta kapitel redovisas att public <NOBR>service-företagens</NOBR> inkomster minskat från mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Dock hade programföretagen tillsammans totalt högre inkomster år 1999 än vad de hade år 1991.</P>
<P class="p491 ft0">Alla tre programföretagen sänder mer i dag än vad man gjorde i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> För SVT:s och UR:s del innebär det att styckpriset totalt har sjunkit, dvs. de totala intäkterna i förhållande till antalet sända timmar har minskat. En del av denna förklaring kan vara att man sände fler repriser år 1999 än vad man gjorde år 1990. För SR:s del har utvecklingen varit den motsatta. Styckpriserna har ökat. En del av för- klaringen kan vara att SR har minskat andelen sända repriser.</P>
<P class="p491 ft0">SVT och UR redovisar avsatta resurser per produktionstyp i sin public <NOBR>service-redovisning.</NOBR> Det gör inte SR. Jag anser att det är viktigt att de externa intressenterna får del av information om hur stora resurser som läggs på egen produktion, repriser, distribution etc. Därför bör även SR i fortsättningen redovisa avsatta resurser per produktionstyp i sin public <NOBR>service-redovisning.</NOBR></P>
<P class="p2 ft0">Att jämföra UR:s och SVT:s resursinsatser för egen produktion låter sig inte göras utan vidare. Resultaten beror till stor del på hur gemen-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td334"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td335"><P class="p9 ft76">Inkomster, intäkter och kostnader <SPAN class="ft9">345</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td336"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td337"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">samma kostnader fördelats på produktionen. Det vore därför önskvärt om kostnadsfördelningen gjordes på ett enhetligt sätt för programföre- tagen, vilket skulle öka informationsvärdet i redovisningarna.</P>
<P class="p72 ft0">Rundradiokontot kommer snabbt att förlora det överskott som nu finns, vilket huvudsakligen beror på att Teracom från år 2000 inte längre betalar in årliga medel till kontot för köpet av distributionsnätet. I de simuleringar som gjorts i detta kapitel har endast alternativet höjda TV- avgifter använts. Simuleringar av detta slag är statiska till sin natur och utgår från givna institutionella förhållanden.</P>
<P class="p72 ft0">Om <NOBR>TV-avgiften</NOBR> höjs i takt med KPI, dvs. realt oförändrad <NOBR>TV-avgift</NOBR> (+128 kronor), under den kommande femårsperioden beräknas rund- radiokontot uppvisa ett stort underskott vid periodens slut. För att täcka detta underskott krävs, enligt de beräkningar som används här, en real höjning av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> med drygt en procent per år, eller i storleksord- ningen totalt 230 kronor under femårsperioden. Om man dessutom skulle räkna med att programföretagen skall få ersättning för de parallellsändningskostnader som kommer att uppstå skulle större avgiftshöjningar bli nödvändiga. Då skulle <NOBR>TV-avgiften</NOBR> behöva höjas realt med två procent, eller drygt 300 kronor totalt under femårs- perioden.</P>
<P class="p155 ft0">Som jämförelse kan nämnas att det mediepolitiska avtal som träffa- des i Danmark våren 2000 innebär att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> under femårsperio- den <NOBR>2000–2004</NOBR> kommer att höjas med motsvarande 460 svenska kronor.</P>
<P class="p72 ft2">Som jag konstaterar i kap. 9 om distribution är det emellertid, enligt min mening, orimligt att <NOBR>TV-avgiftsbetalarna</NOBR> under parallellsändnings- tiden skall bära hela kostnaden för teknikskiftet.</P>
<P class="p272 ft41"><SPAN class="ft41">13.5.1</SPAN><SPAN class="ft106">Bedömning av särskild medelstilldelning</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">När det gäller ordningen med att särskilda medel anvisas programföre- tagen för bestämda ändamål är min principiella uppfattning att detta bör undvikas. Som jag konstaterat tidigare bör principen vara att pro- gramföretagen får en samlad medelstilldelning, att de ekonomiska för- utsättningarna är givna för en hel tillståndsperiod och att inga ändringar sker under perioden.</P>
<P class="p45 ft0">För närvarande utgår särskilda medel för digitala sändningar, för kvalificerad produktion av <NOBR>TV-program</NOBR> i SVT samt för SR:s program- verksamhet för utlandet i Radio Sweden. Från och med år 2000 utgår särskilda medel dessutom till SR för att värna kvaliteten i program- utbudet samt till SVT för verksamheten inom Dövas TV.</P>
<P class="p43 ft2">När det gäller de särskilda medlen för digitala sändningar kan detta ha varit motiverat med hänsyn till att det rör sig om tillfälliga medel för</P>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">346 </SPAN>Inkomster, intäkter och kostnader</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">att möjliggöra ett teknikskifte vad gäller distributionen, i syfte att på sikt minimera distributionskostnaderna.</P>
<P class="p51 ft0">Ordningen med särskilda medel för delar av programverksamheten är däremot, enligt min mening, mindre lämplig i ett public service- sammanhang. Även om syftet med denna tilldelning är att ge program- företagen goda förutsättningar att slå vakt om bredden och kvaliteten i programverksamheten i tider av omställningar finns risken att program- företagen på detta sätt uppfattas som närmare styrda av statsmakterna. Denna ordning bryter dessutom mot principen att riktlinjerna för såväl programverksamhet som finansiering bör gälla under gälla hela till- ståndsperioden. I den mån regering och riksdag anser att programföre- tagen har behov av ytterligare resurser bör i stället alternativet att höja nivån på medelstilldelningen väljas.</P>
<P class="p49 ft0">Vad gäller frågan om särskild medelstilldelning till Radio Sweden och Dövas TV anser jag att dessa medel utan problem bör kunna ingå som en del i programföretagens ordinarie medelstilldelning. Anledningen till att dessa verksamheter får särskild medelstilldelning i dag torde vara att regering och riksdag velat värna dessa verksamheters ställning i förhållande till andra verksamheter inom programföretagen. I den mån man även fortsatt vill göra det finns möjligheten att ställa sådana villkor i programföretagens anslagsvillkor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">347</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">14 Mervärdesskattefrågor</P>
<P class="p42 ft0">I detta kapitel redogör jag för de svenska public <NOBR>service-företagens</NOBR> situation i mervärdesskattehänseende och lämnar en bedömning av hur de problem som de tre företagen har med nuvarande skatteregler skulle kunna lösas. Jag har enligt utredningsdirektiven i uppgift att analysera möjligheterna till och konsekvenserna av att införa skatteplikt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) på <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Det ingår emellertid inte i mitt uppdrag att lägga fram förslag till ändrade beskattningsregler.</P>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft28">14.1</SPAN><SPAN class="ft93">Allmänt om mervärdesskatt</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Mervärdesskatt är en statlig allmän konsumtionsskatt som tas ut vid försäljning av varor och tjänster i yrkesmässig verksamhet (näringsverksamhet). Den som bär bördan av skatten är den s.k. slut- konsumenten. En ”slutkonsument” är oftast den enskilde konsumenten. Men även företag eller offentligrättsliga organ kan vara slutkonsumen- ter. Till gruppen slutkonsument räknas nämligen alla som inte kan göra avdrag för den skatt de erlägger vid inköpet, s.k. ingående mervärdes- skatt.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Skatten blir i dessa fall en kostnad för köparen. För företag som är slutkonsumenter innebär detta att de får betrakta mervärdesskatten som en avdragsgill kostnad vid inkomsttaxeringen under förutsättning att förvärvet hänför sig till den bedrivna näringsverksamheten.</P>
<P class="p155 ft22">Mervärdesskatten skall betalas in till staten av den som säljer varan eller tjänsten när omsättningen äger rum inom landet. Den som skall betala in skatten till staten kallas för skattskyldig. De skattskyldiga betraktas således som statens uppbördsmän av mervärdesskatten. Endast den som anses bedriva yrkesmässig verksamhet kan vara skattskyldig till mervärdesskatt. Detta innebär att privatpersoner normalt inte räknas som skattskyldiga. När skatten skall redovisas och betalas till staten får den skattskyldige räkna av den mervärdesskatt som denne har erlagt vid sina inköp, den ingående skatten. Nettot betalas till staten. Nettot kan även bestå i skatt att få tillbaka, dvs. överskjutande ingående skatt. Detta</P>
<P class="p281 ft11"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>För säljaren kallas denna skatt för utgående skatt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">348 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">förekommer om näringsidkare en viss period har gjort inköp till verksamheten som överstiger den totala försäljningen under samma period. Näringsidkaren har i dessa fall rätt att få tillbaka den överskjutande delen ingående skatt av staten.</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">14.1.1</SPAN><SPAN class="ft106">Sverige och </SPAN><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">När Sverige blev medlem i den europeiska unionen (EU) från den 1 januari 1995 trädde även EG:s regler om mervärdesskatt i kraft i Sve- rige. Mervärdesskatten regleras i ett särskilt direktiv, det sjätte mervär- desskattedirektivet, 77/388/EEG av den 17 maj 1977 (härefter det sjätte direktivet). Den svenska mervärdesskattelagstiftningen bygger dock sedan länge på <NOBR>EG-lagstiftningen.</NOBR> I Sverige infördes mervärdesskatt samtidigt som mervärdesskatt introducerades inom EG på <NOBR>1960-talet.</NOBR> När den svenska mervärdesskattelagen skall tolkas måste alltid det sjätte direktivet beaktas. Sverige får inte i sin nationella lagstiftning avvika från det sjätte direktivet om inte Sverige ansöker om och medges särskilt tillstånd av Europeiska unionens råd (ministerrådet) enligt bestämmelserna i det sjätte direktivet. Sådant medgivande ges emellertid enbart av vissa skäl, såsom förenklingar vid uppbörd av mervärdesskatt eller bekämpande av skattebedrägerier.</P>
<P class="p83 ft0">I avsnitt 14.5 nedan följer en närmare analys av det sjätte mervär- desskattedirektivet beträffande omsättning av radio- och <NOBR>TV-tjänster.</NOBR></P>
<P class="p106 ft41"><SPAN class="ft41">14.1.2</SPAN><SPAN class="ft106">Beskattningsunderlaget och skattesatser</SPAN></P>
<P class="p283 ft0">Mervärdesskatt tas ut på priset (vederlaget) för varan eller tjänsten exklusive mervärdesskatt. Skattesatsen (påläggsprocenten) uppgår i Sverige normalt till 25 procent.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>På vissa varor och tjänster tillämpas emellertid en reducerad skattesats. Det finns två reducerade skattesatser i Sverige, 12 procent (omfattar t.ex. livsmedel, persontransporter och hotelltjänster) respektive 6 procent (omfattar t.ex. allmänna dags- tidningar, entréavgifter till konserter, cirkus, bio, idrottsevenemang m.m.). Vissa varor och tjänster är också föremål för en nollskattesats. Detta innebär att ingen mervärdesskatt alls tas ut på omsättningen, men den som omsätter har ändå rätt att dra av (få tillbaka) erlagd ingående mervärdesskatt på inköpen för verksamheten. Nollskattesats tillämpas t.ex. vid omsättning av fartyg för yrkesmässig trafik samt vid omsättning</P>
<P class="p166 ft11"><SPAN class="ft30">2 </SPAN>Normalskattesatserna inom EU ligger i spannet 15 procent som lägst (Luxemburg) och 25 procent som högst (Sverige och Danmark).</P>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">349</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">av läkemedel på recept. Det finns även <SPAN class="ft13">rena undantag </SPAN>från mer- värdesskatt, dvs. tillhandahållanden på vilka ingen mervärdesskatt alls skall tas ut av den som omsätter varan eller tjänster och då heller ingen avdragsrätt föreligger för ingående mervärdesskatt för säljaren. Exempel på sådan undantagen verksamhet är viss utbildning, sjuk- och tandvård, omsorgsverksamhet samt omsättning i radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> som huvudsakligen finansieras genom statsanslag. Se mer om sistnämnda undantag i avsnitt 14.4 nedan.</P>
<P class="p492 ft96"><SPAN class="ft41">14.1.3</SPAN><SPAN class="ft115">Kort om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt</SPAN></P>
<P class="p440 ft0">När ett företag enbart har skattepliktig omsättning berättigar detta företaget att göra avdrag för den mervärdesskatt som erläggs på inköpen till verksamheten. Det finns emellertid vissa undantag från avdragsrätten. Enligt 8 kap. 15 § mervärdesskattelagen gäller t.ex. ett absolut avdragsförbud för förvärv av personbilar om inte företaget bedriver bilförsäljning, uthyrning eller yrkesmässig personbefordran, ambulansverksamhet eller bilskola.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Vidare gäller enligt 8 kap. 9 § ML att avdrag inte får göras för ingående mervärdesskatt som hänför sig till stadigvarande bostad.</P>
<P class="p50 ft0">Särskilda regler gäller om uttagsbeskattning för fastighetsförvalt- ningstjänster m.m. för företag som bedriver skattefri verksamhet. Dessa regler tillämpas beträffande public <NOBR>service-företagens</NOBR> gemensamma dotterbolag SRF:s (Sveriges Radio Förvaltnings AB) förvaltning av egna fastigheter. Se vidare avsnitt 14.3.5 nedan.</P>
<P class="p493 ft96"><SPAN class="ft41">14.1.4</SPAN><SPAN class="ft115">Blandad verksamhet – en del är skattefri och en del är skattepliktig</SPAN></P>
<P class="p440 ft2">Ett företag kan ha en blandad verksamhet där olika transaktioner behandlas på olika sätt i mervärdesskattehänseende. I radio- och TV- verksamhet kan verksamheten bestå av</P>
<P class="p309 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">vissa transaktioner som medför skatteplikt, t.ex. teknikförsäljning och reklam och sponsring,</SPAN></P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">vissa transaktioner som inte är skattepliktiga, t.ex. utövande konst- närs framförande av litterärt verk, och</SPAN></P>
<P class="p494 ft11"><SPAN class="ft30">3 </SPAN>Ett företag som hyr en personbil i verksamheten får emellertid göra visst avdrag för ingående mervärdesskatt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">350 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">viss aktivitet som faller helt utanför tillämpningsområdet för mer- värdesskatt (dvs. vara en aktivitet som </SPAN><SPAN class="ft13">inte </SPAN>består i omsättning av varor eller tjänster i yrkesmässig verksamhet, t.ex. en helt avgifts- finansierad eller anslagsfinansierad verksamhet där man inte tar betalt på vanligt sätt för det man tillhandahåller).</P>
<P class="p495 ft0">De anskaffningar som görs för att användas enbart i den skattefria delen eller i den del som inte omfattas av tillämpningsområdet för mer- värdesskatt medför <SPAN class="ft13">inte </SPAN>rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Om anskaffningen skall användas i såväl den skattepliktiga verksam- hetsgrenen som den skattefria delen får avdrag endast göras med den del av den ingående skatten som kan hänföras till skattepliktiga trans- aktioner. Denna uppdelning blir aktuell framför allt vid förvärv av anläggningstillgångar, t.ex. vid förvärv av en dator som används för såväl skattepliktiga transaktioner som icke skattepliktiga transaktioner.</P>
<P class="p496 ft64"><SPAN class="ft28">14.2</SPAN><SPAN class="ft107">Särskilt om mervärdesskatt på kulturområdet</SPAN></P>
<P class="p259 ft0">Genom Sveriges medlemsskap i den Europeiska unionen blev det nöd- vändigt att göra ändringar i den svenska mervärdesskattelagen (ML) för att anpassa lagen till det sjätte mervärdesskattedirektivet. Vid själva EU- inträdet per den 1 januari 1995 fanns fortfarande en del områden kvar där den svenska lagen inte var helt förenlig med direktivet. Sedan dess har anpassningar gjorts successivt i de delar där Sverige ansett att det varit tveksamt om de svenska reglerna varit <NOBR>EG-konforma.</NOBR> Från den 1 januari 1997 anpassades ML till EG:s regler på kulturområdet.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Detta innebar att viss omsättning på kulturområdet som tidigare varit befriad från mervärdesskatt, numera skall beskattas. Vissa undantag gäller dock fortfarande. Enligt 3 kap. 11 § ML gäller följande undantag:</P>
<P class="p497 ft32"><SPAN class="ft31">4 </SPAN>Även områdena idrott och utbildning anpassades till <NOBR>EG-reglerna</NOBR> vid denna tidpunkt, prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom <NOBR>kultur-,</NOBR> utbildnings- och idrottsområdet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355343x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">351</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft123">3 kap. 11 § ML – undantag från mervärdesskatt</P>
<P class="p499 ft43"><SPAN class="ft43">1.</SPAN><SPAN class="ft126">en utövande konstnärs framförande av ett sådant litterärt eller konstnärligt verk som omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,</SPAN></P>
<P class="p500 ft43"><SPAN class="ft43">2.</SPAN><SPAN class="ft126">tillhandahållande i biblioteksverksamhet av böcker, tidskrifter, tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av bildkonst samt bibliografiska upplys- ningar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,</SPAN></P>
<P class="p500 ft43"><SPAN class="ft43">3.</SPAN><SPAN class="ft126">förvaring och tillhandahållande i arkivverksamhet av arkivhandlingar och upp- gifter ur sådana handlingar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,</SPAN></P>
<P class="p500 ft43"><SPAN class="ft43">4.</SPAN><SPAN class="ft126">anordnande i museiverksamhet av utställningar för allmänheten och tillhanda- hållande i museiverksamhet av föremål för utställningar, om verksamheten be- drivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,</SPAN></P>
<P class="p500 ft43"><SPAN class="ft43">5.</SPAN><SPAN class="ft126">av det allmänna understödd folkbildningsverksamhet som tillhandahålls av stu- dieförbund, och</SPAN></P>
<P class="p501 ft43"><SPAN class="ft43">6.</SPAN><SPAN class="ft126">kulturbildningsverksamhet som bedrivs av kommun.</SPAN></P>
<P class="p502 ft2">Beskattningen för tjänster på <SPAN class="ft37">kulturområdet </SPAN>ser från den 1 januari 1997 ut på följande vis:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr10 td370"></TD>
<TD class="tr10 td162"><P class="p252 ft43">Tjänst</P></TD>
<TD class="tr10 td145"><P class="p503 ft43">Skattesats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td370"></TD>
<TD class="tr31 td164"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td148"><P class="p9 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td370"></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p252 ft43">Tillträde till konserter, <NOBR>cirkus-,</NOBR> <NOBR>biograf-,</NOBR> <NOBR>teater-,</NOBR> opera- eller</P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p503 ft43">6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td370"></TD>
<TD class="tr16 td162"><P class="p252 ft43">balettföreställningar.</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td370"></TD>
<TD class="tr37 td162"><P class="p252 ft43">Privat biblioteksverksamhet och privat museiverksamhet som</P></TD>
<TD class="tr37 td145"><P class="p503 ft43">6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td370"></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p252 ft43">stöds av det allmänna till stor del.</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td370"></TD>
<TD class="tr37 td162"><P class="p252 ft43">Upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4</P></TD>
<TD class="tr37 td145"><P class="p503 ft43">6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td370"></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p252 ft44">eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td370"></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p252 ft44">konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier,</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td370"></TD>
<TD class="tr16 td162"><P class="p252 ft43">reklamalster, system och program för automatisk databehandling</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td370"></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p252 ft44">eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td370"></TD>
<TD class="tr16 td162"><P class="p252 ft43">avser information. Ex. musikrättigheter eller visningsrättigheter.</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td370"></TD>
<TD class="tr37 td162"><P class="p252 ft43">Upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller</P></TD>
<TD class="tr37 td145"><P class="p503 ft43">6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td370"></TD>
<TD class="tr16 td162"><P class="p252 ft43">bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td370"></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p252 ft44">litterärt eller konstnärligt verk (t.ex. royalties eller annan</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td370"></TD>
<TD class="tr16 td162"><P class="p252 ft43">ersättning till konstnären som erläggs för rätten att få använda</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td370"></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p252 ft44">en inspelning av konstnärens framförande, eller en ersättning</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td370"></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p252 ft44">till grammofonbolag för rätten för ett <NOBR>TV-bolag</NOBR> att använda viss</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td370"></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p252 ft43">inspelning).</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td145"><P class="p503 ft43">6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td370"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td162"><P class="p252 ft43">Allmänna nyhetstidningar, radio- och kassettidningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td370"></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td370"></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td371"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">352 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td179"><P class="p504 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td124"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td372"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td373"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td374"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td372"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td373"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td375"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td376"><P class="p252 ft43">Tjänst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td179"><P class="p505 ft43">Skattesats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td35"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr27 td372"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td373"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr20 td375"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td376"><P class="p252 ft43">Framställning, kopiering eller annan efterbehandling av kinema-</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p35 ft43">25 %</P></TD>
<TD class="tr7 td375"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td376"><P class="p252 ft43">tografisk film.</P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td375"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p252 ft43">Utövande konstnärs ersättning (gage o.dyl.) för framförande av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td179"><P class="p9 ft43">Skattefritt i enlighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td376"><P class="p252 ft43">ett litterärt och konstnärligt verk.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td179"><P class="p9 ft43">med Sveriges</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td376"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td179"><P class="p9 ft43">anslutningsfördrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td376"><P class="p252 ft43">Kabelsändningar, <NOBR>betal-TV.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr37 td8"><P class="p35 ft43">25 %</P></TD>
<TD class="tr37 td375"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p252 ft43">Droit de <NOBR>suite-ersättning<SPAN class="ft30">5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> </SPAN>som tas ut av näringsidkare vid</P></TD>
<TD class="tr21 td8"><P class="p35 ft43">25 %</P></TD>
<TD class="tr21 td375"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td376"><P class="p252 ft43">vidareförsäljning eller förmedling av konstverk.</P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td375"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p252 ft43">Droit de <NOBR>suite-ersättning</NOBR> som betalas till konstnären via organi-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td179"><P class="p9 ft43">Skattefri (betraktas ej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td376"><P class="p252 ft44">sation.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td179"><P class="p9 ft44">som vederlag för vara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr11 td376"><P class="p9 ft108"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td179"><P class="p9 ft44">eller tjänst, prop.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td372"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td373"><P class="p9 ft43">1996/97:10 s. 32)</P></TD>
<TD class="tr5 td375"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p506 ft43">Observera att även om en viss kulturtjänst inte nämns uttryckligen i uppställningen ovan, betyder detta <SPAN class="ft45">inte </SPAN>att den är skattefri. I Sverige är skatteplikten generell beträf- fande omsättning av varor och tjänster. Skattesatsen uppgår till 25 procent om inte annat stadgas i lagen.</P>
<P class="p507 ft98"><SPAN class="ft41">14.2.1</SPAN><SPAN class="ft127">Tillämpningssvårigheter i nuvarande regelverk på kulturområdet</SPAN></P>
<P class="p259 ft0">Den differentierade mervärdesskatten på kulturområdet (skattefrihet respektive 6 procent eller 25 procent mervärdesskatt) skapar i dag betydande gränsdragningsproblem för skattemyndigheter och företag. Det finns inga standardsvar för när viss tjänst skall anses som en undantagen kulturtjänst eller en skattepliktig dito. Inte heller finns en tydlig gränsdragning mellan kulturtjänster som beskattas med 6 procent respektive 25 procent. En prövning får göras från fall till fall. Detta kräver en analys av <SPAN class="ft13">vad </SPAN>som egentligen tillhandahålls, t.ex. upphovs- skyddat verk eller något annat och om tillhandahållandet består av en enda slags tjänst eller av flera olika slags tjänster. Annat som är viktigt vid bedömningen är <SPAN class="ft13">vem </SPAN>det är som tillhandahåller tjänsten, om verk- samheten helt eller delvis är understödd av det allmänna, vad som räknas som ”det allmänna” etc.</P>
<P class="p55 ft0">En vanlig och mycket svår bedömningsfråga rör frågan om upp- hovsrätt föreligger enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt, och om den</P>
<P class="p508 ft11"><SPAN class="ft30">5 </SPAN>Droit de <NOBR>Suite-ersättning</NOBR> är en ersättning som i vissa fall utbetalas till konstnär vid vidareförsäljning av dennes konstverk.</P>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">353</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">ersättning som utgår skall anses utgöra en ersättning för upplåtelse eller överlåtelse av sådan upphovsrätt (och som därmed omfattas av den lägre mervärdesskattesatsen om 6 procent), eller om hela eller delar av ersättningen utgör ett vederlag för andra slags tjänster som kan vara föremål för normal mervärdesskattesats om 25 procent. Upphovsrätt till konstnärligt eller litterär verk föreligger endast om verket har s.k. verkshöjd, dvs. att alstret har ett visst mått av självständighet och origi- nalitet. Verket skall vara produkten av ett andligt eller intellektuellt skapande. En prövning om upphovsrätt föreligger eller ej kräver spe- cialkunskaper och är därför resurskrävande för skatteförvaltningen och det enskilda företaget.</P>
<P class="p86 ft0">Andra tillämpningsproblem rör tolkningen av begreppet ”utövande konstnär” i bestämmelsen i 3 kap. 11 § 1 ML. Enligt denna paragraf undantas <SPAN class="ft13">utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konst- närligt verk som omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till lit- terära och konstnärliga verk </SPAN>från skatteplikt. Regeln tar främst sikte på gage och annan ersättning som utbetalas till t.ex. sångare, musiker, skådespelare, recitatörer, regissörer och dirigenter för själva fram- förandet av verket. Enligt Riksskatteverket (RSV) kan även trollkonst- närer, clowner, imitatörer, jonglörer, statister och akrobater i mer- värdesskattehänseende avses framföra litterärt eller konstnärligt verk.<SPAN class="ft30">6 </SPAN>För att framförandet skall omfattas av skattefrihet vill dock RSV betona att det för skattefrihet inte räcker med att någon framför ett litterärt eller konstnärligt verk. Det ställs dessutom krav på att man tolkar eller levandegör verket. Den som framträder skall vara en s.k. utövande konstnär.</P>
<P class="p509 ft64"><SPAN class="ft28">14.3</SPAN><SPAN class="ft107">Public </SPAN><NOBR>service-företagen</NOBR> och dagens mervärdesskatteproblem</P>
<P class="p510 ft96"><SPAN class="ft41">14.3.1</SPAN><SPAN class="ft115">Allmänt om verksamhetens karaktär i mervärdesskattehänseende</SPAN></P>
<P class="p511 ft0">Public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet kan sägas bestå av två delar. Den huvudsakliga delen är den <SPAN class="ft13">avgiftsfinansierade kärnverksamheten, </SPAN>som till huvudsaklig del finansieras av medel som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot) vars intäkter främst består av <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> Denna del av verksamheten är undantagen</P>
<P class="p512 ft11"><SPAN class="ft30">6 </SPAN>Se RSV:s skrivelse 981029, dnr. <NOBR>1003-98/901.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">354 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">från mervärdesskatt enligt 3 kap 20 § mervärdesskattelagen, ML (1994:200). Se mer om undantaget i ML nedan.</P>
<P class="p72 ft13"><SPAN class="ft0">Den andra delen, den </SPAN>kommersiella utåtriktade sidoverksamheten <SPAN class="ft0">består bl.a. av förlagsverksamhet (UR), teknikförsäljning (samtliga bolag), upplåtelse eller överlåtelse av immateriella rättigheter såsom upphovsrätt till program, musikrättigheter m.m. (samtliga bolag), sponsring (gäller framför allt SVT), transporttjänster (framför allt SVT), konsertverksamhet (SR), försäljning av varor t.ex. ljudkassetter (samtliga bolag). Dessa aktiviteter är föremål för mervärdesskatt. Samtliga programföretag är således registrerade för mervärdesskatt.</SPAN></P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">14.3.2</SPAN><SPAN class="ft106">Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt</SPAN></P>
<P class="p103 ft0">För den undantagna delen av public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet innebär avdragsreglerna i mervärdesskattelagen (som berörts ovan) att företagen <SPAN class="ft13">inte kan dra av </SPAN>någon mervärdesskatt på förvärv som enbart är hänförliga till den undantagna kärnverksamheten. Mervärdesskatten blir således en merkostnad i denna verksamhet. En tung extern kostnad för vilken avdragsrätt inte föreligger och som debiteras med 25 procent mervärdesskatt utgör kostnaderna för programdistribution och kontri- bution (sändningskostnader) som huvudsakligen köps av det statliga bolaget Teracom AB. Enligt företagens årsredovisningar för år 1999 uppgick sändningskostnaderna inklusive mervärdesskatt<SPAN class="ft30">7 </SPAN>till 568,7 mkr för SVT, 330,5 mkr för SR samt 38,5 mkr för UR. Public <NOBR>service-före-</NOBR> tagens satsningar på digital teknik medför också dryga kostnader för mervärdesskatt.</P>
<P class="p83 ft0">För s.k. gemensamma förvärv, dvs. anskaffningar som görs för att användas i såväl den skattefria avgiftsfinansierade kärnverksamheten som den skattepliktiga kommersiella sidoverksamheten, kan avdrag medges för den del av den ingående mervärdesskatten som anses hän- förlig till den skattepliktiga delen. Uppdelning av skatten kan göras med hjälp av olika fördelningsgrunder, t.ex. förväntad användning i procent i de olika verksamheterna.</P>
<P class="p174 ft0">Det är emellertid svårt och leder till stort administrativt merarbete att ta fram en adekvat fördelningsgrund. Detta är anledningen till att en del driftställen inom public <NOBR>service-koncernen</NOBR> väljer att inte göra något avdrag överhuvud taget. UR gör emellertid regelmässigt avdrag med en viss procent av mervärdesskatten på gemensamma förvärv. UR har uppskattat att ca 15 procent av den ingående mervärdesskatten kan hän-</P>
<P class="p513 ft11"><SPAN class="ft30">7 </SPAN>Av beloppen utgör 20 procent mervärdesskatt. 20 procent utgör det inverte- rade talet av 25 procent i påläggsprocent.</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">355</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">föras till den skattepliktiga verksamheten och gör alltså avdrag för denna. En viss anskaffning kan användas för egenproduktion av ett program som först visas hos SVT (kärnverksamheten) och som därefter eventuellt säljs vidare till andra <NOBR>TV-bolag</NOBR> (extern sidoverksamhet). Det kan således vara svårt att vid förvärvet veta om anskaffningen enbart kommer att användas i kärnverksamheten, i båda verksamheterna eller i enbart den skattepliktiga delen.</P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">14.3.3</SPAN><SPAN class="ft106">Public </SPAN><NOBR>service-företagens</NOBR> köp av kulturtjänster</P>
<P class="p340 ft6">Kostnadsökningen vid införande av moms på kulturtjänster</P>
<P class="p91 ft2">Breddningen av skatteplikten på kulturområdet från den 1 januari 1997 innebar att kostnaden för mervärdesskatt ökade för public service- företagen.</P>
<P class="p72 ft0">Effekten beräknades till 15,1 mkr i kostnadsökning (1994 års pris- läge) på grund av införd mervärdesskatt på överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av utövande konstnärs framförande av konstnärligt eller litterärt verk, samt tjänster avseende framställning m.m. av kinema- tografisk film. Det var framför allt förvärv av upphovsrätter från utlan- det som genom breddningen av mervärdesskatten på kulturområdet blev dyrare för programföretagen.</P>
<P class="p72 ft0">Kompensation för denna kostnadsökning gjordes genom en höjning av ordinarie medelstilldelning med 15,1 mkr, vilket föranledde en extra höjning av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> för år 1997 med 12 kr. För år 1997 blev den totala höjningen av <NOBR>TV-avgiften,</NOBR> inklusive den höjning som tidigare beslutats av riksdagen i samband med beslutet om sändningstillstånd för åren <NOBR>1997–2001,</NOBR> 60 kr.<SPAN class="ft30">8 </SPAN>Avgiften blev därmed från den 1 januari 1997 1 536 kr.<SPAN class="ft30">9</SPAN></P>
<P class="p45 ft0">Kostnadsökningen kunde dämpas genom att en låg skattesats (6 pro- cent) valdes på dessa tjänster med undantag för framställning m.m. av kinematografisk film som belades med 25 procent mervärdesskatt.<SPAN class="ft30">10 </SPAN>Därigenom öppnade man upp en avdragsrätt för ingående mer- värdesskatt för den som omsatte dessa tjänster. Därmed undanröjdes den kumulativa effekten av mervärdesskatten beträffande tillhandahållanden av dessa tjänster, dvs. den kostnadspåverkan som mervärdesskatten har när den inte är avdragsgill för säljaren.</P>
<P class="p514 ft11"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft56">Budgetprop. 1996/97:1 Utgiftsområde 17, s. 111.</SPAN></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft35">Från den 1 januari 2000 är </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR> 1 644 kr/år.</P>
<P class="p144 ft40"><SPAN class="ft34">10</SPAN><SPAN class="ft38">Prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom </SPAN><NOBR>kultur-,</NOBR> utbildnings- och idrottsom- rådet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">356 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft6">Tillämpningsproblem vid köp av kulturtjänster</P>
<P class="p91 ft2">I radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> förekommer upphandling av många tjänster som faller in under mervärdesskattepliktig omsättning av kulturtjänster. Regeringen konstaterar följande i prop. 1996/97:3 om Kulturpolitik, avsnitt 15.2.1 Statens åtgärder på radio- och <NOBR>TV-området:</NOBR></P>
<P class="p515 ft18">”Genom sin ställning som uppdragsgivare har radio- och <NOBR>TV-företagen</NOBR> i allmänhetens tjänst en viktig roll för konstnärlig förnyelse och för att ge yrkesverksamma konstnärer uttrycksmöjligheter. Radion och televisionen utnyttjar stora mängder av upphovsrättsskyddade verk och utgör på så sätt en betydelsefull inkomstkälla för kompositörer och andra skapande konst- närer.”</P>
<P class="p82 ft0">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> är dessutom uttryckligen ålagda att i större utsträckning än tidigare upphandla tjänster från utomstående. I pro- gramföretagens sändningstillstånd stadgas uttryckligen att företagen under tillståndsperioden skall öka medverkan av utomstående. Syftet med kravet är att öka mångfalden i programutbudet och att bereda arbetstillfällen för bl.a. externa producenter, frilansjournalister och kulturarbetare. SVT skall dessutom öka antalet utläggningar av pro- duktionsuppdrag, samproduktioner och inköp av färdiga program pro- ducerade av personer bosatta i Sverige (se kapitel 7).</P>
<P class="p86 ft0">Detta uttryckliga krav på ökad extern upphandling upplevs av public <NOBR>service-företagen</NOBR> som svårförenligt med de skatteregler som gäller i dag för företagen. Då verksamheten inte har avdragsrätt för ingående skatt hämmas viljan att upphandla externa tjänster, då dessa nästan undantagslöst blir föremål för mervärdesskatt som public <NOBR>service-före-</NOBR> tagen inte får göra avdrag för.</P>
<P class="p43 ft0">Avsaknaden av avdragsrätt för ingående mervärdesskatt skapar dessutom incitament hos företagen att definiera vissa upphandlade tjänster som sådana som omfattas av de kategorier kulturtjänster som omfattas av reducerad skattesats (6 procent) eller ingen skatt alls, för att hålla nere mervärdesskattekostnaden. Detta ger upphov till omfattande tolkningsdiskussioner med skattemyndigheterna och leder till rätts- processer runt om i landet.</P>
<P class="p45 ft0">I radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> har framför allt kommentatorstjänster, producent- och programledartjänster, produktionsutläggningar och reporterfotografiuppdrag varit föremål för diskussion och prövning i olika instanser (skatteförvaltningen, skatterättsnämnden<SPAN class="ft30">11 </SPAN>och dom- stolar).</P>
<P class="p516 ft11"><SPAN class="ft30">11 </SPAN>En nämnd som kan lämna bindande förhandsbesked i skattefrågor på an- sökan av den enskilde eller av skatteförvaltningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">357</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft0">I en dom från regeringsrätten från 1999 (RÅ 1999 ref. 9) i ett för- handsbeskedsärende<SPAN class="ft30">12 </SPAN>tog regeringsrätten ställning till vilken skattesats som skulle tillämpas vid ett avtal mellan ett televisionsbolag och bolaget X om produktion och genomförande av underhållningsprogram. Bolaget X:s verksamhet (ett enmansaktiebolag med en enda styrelseledamot) bestod bland annat i att producera televisions- och radioprogram, scenunderhållning samt allmän journalistisk verksamhet. AB X hade i avtalet med televisionsbolaget till uppgift att ställa programledare och producent till förfogande för underhållningsprogram enligt fastlagda programplaner. Dessa tjänster utfördes av enmansaktieägaren själv. Vidare utförde bolaget planläggningsarbete gemensamt med tele- visionsbolaget. Bolagen avtalade sinsemellan att televisionsbolaget skulle ha fri förfoganderätt över manus och program m.m.</P>
<P class="p86 ft0">Regeringsrätten ansåg att avtalet innehöll flera olika typer av till- handahållanden varav överlåtelse av upphovsrätt (6 procent mervärdes- skatt) endast var en mindre del. Det huvudsakliga tillhandahållandet utgjordes enligt regeringsrätten av tillhandahållande av sådana pro- gramledar- och producenttjänster för vilka skatt skall tas ut med 25 pro- cent av beskattningsunderlaget (= priset exklusive moms). Beskatt- ningsunderlaget skall, anser regeringsrätten, fastställas för varje del av uppdraget för sig. Kan beskattningsunderlaget inte bestämmas för varje enskild del skall det bestämmas genom uppdelning efter skälig grund enligt 7 kap. 7 § andra stycket ML.</P>
<P class="p45 ft0">RSV anser beträffande kommentatorstjänster, produktionsutlägg- ningstjänster (produktion av <NOBR>TV-program</NOBR> av fristående producenter) samt reporterfotografiuppdrag<SPAN class="ft30">13 </SPAN>att samma principer som utvecklades av regeringsrätten i ovanstående dom om programledartjänster skall tillämpas för dessa tjänster. RSV anser att en bedömning måste ske i varje enskilt fall huruvida tjänsten kan anses utgöra ett skyddat verk (självständigt skapande insats) eller om det kan anses motsvara ett enklare nyhetsmeddelande t.ex. I de fall tjänsten anses utgöra ett skyddat verk, måste en bedömning av avtalet göras för att utröna om även andra tjänster tillhandahålls såsom t.ex. administrations- eller informa- tionstjänster. Vidare måste man ta ställning till vari tyngdpunkten i prestationen ligger. Om olika prestationer anses föreligga bör således de olika tjänsterna brytas ut och beskattningsunderlaget bestämmas för vardera tjänst för sig.</P>
<P class="p518 ft11"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft56">AB X hade ansökt om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.</SPAN></P>
<P class="p144 ft40"><SPAN class="ft34">13</SPAN><SPAN class="ft55">Se RSV:s skrivelse till skattemyndigheterna om kommentatorstjänster av 991213, samt RSV:s brevsvar om produktionsutläggning och reporterfotografiuppdrag av 991215 (www.rsv.se).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">358 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Sammanfattningsvis kan sägas att etablerad praxis visar att avtalen mellan <NOBR>TV-bolag</NOBR> och produktionsbolag eller andra underentreprenörer inom kultursektorn ofta ansetts innefatta en mängd olika slags tjänster och att en uppdelning av tillhandahållandet på olika tjänster därmed måste göras. Ofta utgör endast en mindre del av de tillhandahållna tjänsterna upplåtelse eller överlåtelse av upphovsrätt som beskattas med 6 procent mervärdesskatt. Övriga tjänster blir föremål för normal- skattesatsen om 25 procent. För programföretagen leder denna hantering till osäkra bedömningar och administrativt merarbete.</P>
<P class="p519 ft96"><SPAN class="ft41">14.3.4</SPAN><SPAN class="ft115">Public </SPAN><NOBR>service-företagens</NOBR> hantering av koncerngemensamma funktioner</P>
<P class="p443 ft0">För att bl.a. undvika att en mervärdesskattekostnad uppstår vid fakture- ring av tillhandahållanden mellan företagen inom public <NOBR>service-kon-</NOBR> cernen när det gäller <SPAN class="ft13">koncerngemensamma funktioner</SPAN>, såsom fastig- hetsförvaltning, telefonväxel/teledrift, arkiv- och biblioteksverksamhet (SRF), uppbörd av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> (RIKAB), m.m., tillämpar program- företagen ett system med medelsavstående. Detta innebär att de tre programföretagen avstår en viss del av sina av riksdagen anvisade medel till de bolag som sköter dessa uppgifter, dvs. SRF och RIKAB. De flesta gemensamma funktioner hanteras i dag av SRF. Fakturering av tillhandahållanden mellan SRF och de övriga företagen sker i mycket liten omfattning. All personal i SRF finansieras med avgiftsmedel.</P>
<P class="p86 ft0"><NOBR>Data/IT-servicen</NOBR> inom koncernen är inte samordnad utan hanteras till övervägande del av respektive koncernbolag. Denna verksamhet har även viss extern verksamhet (utanför koncernen), vilket gör att den av bl.a. konkurrensskäl inte kommit att samordnas och finansieras genom ordningen med medelsavstående.</P>
<P class="p43 ft0">RIKAB:s uppgift är att administrera uppbörden av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> samt att förvalta de medel som står på rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Verksamheten finansieras som redan nämnts genom medelsavstående.<SPAN class="ft30">14 </SPAN>En mera ändamålsenlig hantering av RIKAB:s tjänster hade varit en fakturering mellan RIKAB och programföretagen för administrativa tjänster avseende uppbörd av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> och medelsförvaltning. Detta hade emellertid medfört att RIKAB skulle behöva lägga mervärdesskatt på sin omsättning av tjänster till program- företagen eftersom detta utgör en mervärdessskattepliktig omsättning. Momsen skulle ha stannat i företagen som en kostnad.</P>
<P class="p164 ft11"><SPAN class="ft30">14 </SPAN>Jfr p. 10 i anslagsvillkoren för SVT för år 1999 i bilaga 8.</P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">359</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p520 ft0">Medelsavståendet betraktas av programföretagen som en bidrags- finansiering och inte som ett vederlag för vara eller tjänst. Därmed betraktar företagen betalningen som mervärdesskattefri. Medelsav- stående istället för fakturering av varor och tjänster mellan företagen innebär att SRF och RIKAB således inte omfattas av mervärdesskatte- systemet och bolagen går därmed miste om möjligheten att göra avdrag för ingående mervärdesskatt på anskaffningar för den del av verksam- heten som annars skulle omfattas av mervärdesskatteplikten (omsättning av t.ex. teletjänster, administrativa tjänster m.m. till programföretagen).</P>
<P class="p86 ft0">Den tillämpade ordningen kan också få konkurrenssnedvridande effekter om företagen av kostnadsskäl hellre väljer att utföra tjänster i egen regi istället för att upphandla motsvarande tjänster på marknaden. Vid upphandling uppstår nämligen en fördyring då företagen måste erlägga mervärdesskatt till en extern tillhandahållare av tjänsterna och som företagen inte kan få tillbaka genom avdrag.</P>
<P class="p521 ft96"><SPAN class="ft41">14.3.5</SPAN><SPAN class="ft115">Särskilda mervärdesskatteproblem på fastighetsområdet</SPAN></P>
<P class="p317 ft0">Sveriges Radio Förvaltnings AB:s (SRF) verksamhet består bland annat i att förvalta och driva de fastigheter som används av de tre pro- gramföretagen SVT, SR och UR. SRF äger fastigheter runt om i landet i vilka SVT och SR bedriver programverksamhet. Fastigheterna ställs till företagens förfogande utan hyresfakturering. SRF bedriver även viss extern uthyrningsverksamhet. UR hyr sina lokaler av extern hyresvärd.</P>
<P class="p45 ft0">Från och med verksamhetsåret 1999 finansieras drift och förvaltning av fastigheterna genom att SRF erhåller ett s.k. medelsavstående från de tre programföretagen.<SPAN class="ft30">15 </SPAN>Med medelsavstående förstås att program- företagen avstår en viss del av sin medelstilldelning till SRF. Före 1999 täckte SRF kostnaderna för sina utförda fastighetstjänster med fakture- rade hyresintäkter och förvaltningstjänster. Omläggningen av finansie- ringen berodde på att SRF ville undvika att behöva lägga mervärdesskatt på tjänsterna som avsåg fastighetsförvaltning, vid intern fakturering mellan företagen, eftersom företagen saknar avdragsrätt för mer- värdesskatt.<SPAN class="ft30">16</SPAN></P>
<P class="p155 ft2">SRF redovisar mervärdesskatt i enlighet med reglerna om uttags- beskattning för fastighetsförvaltning, reparationer- och underhåll, städ- ning o.likn. på egen fastighet som används i verksamhet som inte medför</P>
<P class="p522 ft40"><SPAN class="ft34">15</SPAN><SPAN class="ft59">På samma sätt som för övriga gemensamma funktioner som tillhandahålls av SRF.</SPAN></P>
<P class="p75 ft11"><SPAN class="ft34">16</SPAN><SPAN class="ft56">Själva lokalhyran är som huvudregel dock undantagen från mervärdesskatt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">360 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft0">skattskyldighet till mervärdesskatt.<SPAN class="ft30">17 </SPAN>SRF har ingen avdragsrätt för ingående skatt som är hänförlig till fastighetsförvaltningen. Uttags- beskattningen blir således en merkostnad för SRF.</P>
<P class="p523 ft98"><SPAN class="ft41">14.3.6</SPAN><SPAN class="ft127">Public </SPAN><NOBR>service-företagens</NOBR> skattepliktiga sidoverksamheter</P>
<P class="p259 ft0">Som nämnts ovan bedriver public <NOBR>service-företagen</NOBR> såväl skattefri som skattepliktig verksamhet. Samtliga tre programföretag är således regist- rerade för mervärdesskatt. Skattepliktig sidoverksamhet bedrivs i kon- kurrens med andra företag på marknaden (t.ex. andra <NOBR>TV-bolag</NOBR> samt produktions- och teknikföretag). Kommersiella sidoverksamheter ligger inte i något enskilt bolag utan bedrivs i programföretagen. Anledningen till detta är bland annat de mervärdesskattekonsekvenser som skulle uppstå om dessa verksamheter bolagiserades och därmed skulle utgöra en självständig del av koncernens verksamhet.</P>
<P class="p49 ft0">Vid exempelvis en bolagisering av SVT Produktion skulle SVT vara tvunget att köpa tekniktjänster för sin utsändningsverksamhet. Fakture- ringen mellan företagen skulle då bli mervärdesskattepliktig, eftersom SVT Produktion i detta fall skulle omsätta skattepliktiga varor och tjänster. SVT skulle följaktligen få ökade kostnader för förvärv av teknik- och produktionstjänster. Mervärdesskattereglerna motverkar således i det här fallet målet att effektivisera och renodla den kommer- siella verksamheten för att så långt möjligt uppnå konkurrensneutralitet och ett effektivt resursutnyttjande i public service verksamheten. Om istället en lösning med medelsavstående skulle väljas för sidoverksam- heten skulle det kommersiella bolaget inte ha avdragsrätt för den ingående skatt som hänför sig till den <NOBR>TV-avgiftsfinansierade</NOBR> delen. Då skulle mervärdesskatten ändå bli en merkostnad i verksamheten.</P>
<P class="p524 ft64"><SPAN class="ft28">14.4</SPAN><SPAN class="ft107">Undantaget för radio- och TV- verksamhet i 3 kap. 20 § ML</SPAN></P>
<P class="p525 ft32"><SPAN class="ft31">17 </SPAN>Reglerna om uttagsbeskattning för fastighetstjänster enligt 2 kap. 8 § ML tillkom för att man ville undvika att företag med skattefri verksamhet (t.ex. inom bank- och försäkring) hellre föredrog att förvalta sina fastigheter själva än att köpa sådana tjänster, för att slippa erlägga mervärdesskatt för vilken av- dragsrätt inte förelåg. Nuvarande uttagsbeskattning gör valet neutralt mellan upphandling och egen regi. Uttagsbeskattningen träffar således även SRF som bedriver en skattefri verksamhet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">361</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">I samband med skattereformen infördes skatteplikt från den 1 januari 1991 för radio- och televisionsverksamhet, med undantag för Sveriges <NOBR>Radio-koncernens</NOBR> verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram i den mån verksamheten finansieras genom TV- avgiften eller statsanslag.<SPAN class="ft30">18</SPAN></P>
<P class="p43 ft0">För andra radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> (bl.a. kabel- och <NOBR>betal-TV-företag)</NOBR> blev således tillhandahållande av ljud- och bildprogram för radio- eller trådsändning (dvs. programproduktion), själva sändningen, förmedling av ljud- och bildprogram för sådan sändning, handhavande, underhåll och service av nätutrustningen, skattepliktigt.</P>
<P class="p45 ft0">Kommittén för indirekt skatt (KIS) som utarbetade förslagen på mervärdesskatteområdet i samband med skattereformen, hade dock föreslagit att Sveriges <NOBR>Radio-koncernens</NOBR> verksamhet skulle göras skat- tepliktig (SOU 1989:35 170 ff). KIS anförde att en skattefrihet skulle innebära att koncernen inte skulle få avdragsrätt för den skatt som enligt KIS förslag skulle komma att omfatta fristående producenters försäljning av program till koncernen. Det skulle alltså, enligt KIS, medföra betydande olägenheter, inte minst från konkurrenssynpunkt, att undanta Sveriges <NOBR>Radio-koncernens</NOBR> verksamhet från skatteplikt.</P>
<P class="p45 ft0">Föredragande statsrådet ansåg emellertid att, med hänsyn till Sveriges <NOBR>Radio-koncernens</NOBR> ställning som public <NOBR>service-företag</NOBR> och till sättet för finansieringen av koncernens verksamhet, övervägande skäl talade för att verksamheten även i fortsättningen skulle ligga utanför det skattepliktiga området i den mån verksamheten finansierades genom <NOBR>TV-avgiften</NOBR> eller statsanslag.<SPAN class="ft30">19 </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR> skulle därmed inte komma att belastas med mervärdesskatt, enligt statsrådet. I propositionen berördes kortfattat de <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> aspekterna. Föredragande statsrådet fokuserade på regleringen i artikel 13 A q i det sjätte direktivet (se vidare nedan) och konstaterade att <NOBR>EG-rätten</NOBR> stadgar undantag för mervärdesskatt för offentliga radio- och <NOBR>TV-subjekt</NOBR> i den mån de inte bedriver verksamhet på kommersiell basis.</P>
<P class="p526 ft11"><SPAN class="ft34">18</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 1989/90:111 s 94 ff.</SPAN></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">19</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 1989/90:111 Reformerad mervärdesskatt m.m.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">362 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">Undantaget för Sveriges <NOBR>Radio-koncernens</NOBR> verksamhet fick från den 1 januari 1991 följande lydelse i 8 § 13 gamla mervärdesskattelagen (1968:430):</P>
<P class="p176 ft11"><SPAN class="ft0">”</SPAN>Från skatteplikt undantas</P>
<P class="p337 ft11"><NOBR>---</NOBR></P>
<P class="p425 ft128">13) Sveriges <NOBR>Radio-koncernens</NOBR> verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram, i den mån verksamheten finansieras av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> eller statsanslag,</P>
<P class="p337 ft11"><NOBR>---”</NOBR></P>
<P class="p240 ft0">I den nya mervärdesskattelagen som trädde i kraft den 1 juli 1994 (som endast utgjorde en teknisk omarbetning av gamla ML) fick undantaget för public service företagen följande utformning i 3 kap. 20 § ML (1994:200):</P>
<P class="p527 ft11">”Från skatteplikt undantas omsättning i verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram, om verksamheten huvudsak- ligen finansieras genom statsanslag.”</P>
<P class="p94 ft0">Undantaget baseras alltså på att verksamheten ”huvudsakligen finansie- ras av statsanslag”. Ordet <NOBR>”TV-avgift”</NOBR> har fallit bort i den senaste lydelsen. Riksdagen anvisar medel som utbetalas månadsvis från rund- radiorörelsens resultatkonto hos Riksgäldskontoret. Medelstilldelningen sker på basis av regeringens förslag i budgetpropositionen, men utgör inte en finansiering över statsbudgeten.</P>
<P class="p45 ft0">Det är oklart vilken omsättning i verksamheten som egentligen är skattefri med stöd av 3 kap. 20 § ML. Med omsättning av vara eller tjänst menas enligt 2 kap. 1 § ML att en vara överlåts mot ersättning (vederlag) eller att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon. För att en transaktion skall betraktas som en mervärdesskattepliktig transaktion krävs således ett vederlag och en motprestation (i form av vara eller tjänst).</P>
<P class="p45 ft0">Om den tilldelning som utbetalas från rundradiokontot skall likställas med ett vederlag för vara eller tjänst och man önskar undanta denna ”omsättning” från mervärdesskatt, är utformningen av bestämmelsen riktig. Det framgår emellertid inte av förarbetena till bestämmelsen i 3 kap. 20 § ML huruvida en prövning har gjorts av medelstilldelningens karaktär i mervärdesskattehänseende.<SPAN class="ft30">20 </SPAN>Regeln i ML har tillämpats så att kärnverksamheten (som finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel)</NOBR> har varit undantagen från mervärdesskatt. Sidoverksamheter har däremot varit föremål för 25 procent mervärdesskatt. Det har hittills varit regeringens och riksdagens vilja att public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> inte skall omfattas av mervärdesskatt. Därmed har en prövning av <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> och</P>
<P class="p160 ft11"><SPAN class="ft30">20 </SPAN>SOU 1989:35 s. 170 ff, prop. 1989/90:111 s. 94 ff.</P>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">363</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">medelstilldelningens karaktär i mervärdesskattehänseende egentligen aldrig varit nödvändig. En närmare analys av medelstilldelningens karaktär mot bakgrund av de grundläggande principerna i mervärdesskattesystemet görs i avsnitt 14.7 nedan.</P>
<P class="p43 ft2">En verksamhet kan bli mervärdesskattepliktig under förutsättning att det utgår ett vederlag för vara eller tjänst som man kan lägga mervär- desskatt på, dvs. om företaget säljer något i verksamheten.<SPAN class="ft31">21</SPAN></P>
<P class="p72 ft0">I samband med <NOBR>EG-anpassningen</NOBR> av den svenska mervärdesskatte- lagen inför <NOBR>EG-inträdet</NOBR> från den 1 januari 1995 fördes ett resonemang om den svenska mervärdesskattelagens överensstämmelse med det sjätte mervärdesskattedirektivet beträffande undantaget för radio- och TV- verksamhet som finansieras av statsanslag.<SPAN class="ft30">22 </SPAN>Se närmare om denna diskussion i avsnitt 14.5 nedan.</P>
<P class="p528 ft64"><SPAN class="ft28">14.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft107">EG-rätten</SPAN></NOBR> om undantaget för offentlig radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR></P>
<P class="p284 ft0">När den europeiska mervärdesskattelagstiftningen antogs av medlems- länderna på <NOBR>1960-talet</NOBR> (och den mera detaljerade lagstiftningen i det sjätte direktivet på <NOBR>1970-talet)</NOBR> bedrevs radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> huvudsakligen i offentlig regi i de olika medlemsländerna. Verksamheten utgjorde och utgör fortfarande i de flesta europeiska länder, ett offentligrättsligt subjekt som finansieras av statsanslag, <NOBR>TV-avgift</NOBR> eller reklamintäkter eller en kombination av dessa olika finansieringsformer. Se mer om vissa andra länders system i avsnitt 12.6.</P>
<P class="p86 ft0">Enligt det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), EG:s mervärdesskattelagstiftning, kan offentlig icke kommersiell radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> vara undantagen från mervärdesskatt. Detta kan ske med stöd av två olika bestämmelser:</P>
<P class="p285 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft33">om verksamheten bedrivs av ett offentligt subjekt, på de villkor som anges i artikel 4.5, eller</SPAN></P>
<P class="p76 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft111">med stöd av undantagsbestämmelsen i artikel 13.A 1 q om offentliga subjekts tillhandahållanden av icke kommersiell radio och TV.</SPAN></P>
<P class="p529 ft40"><SPAN class="ft34">21</SPAN><SPAN class="ft38">Själva </SPAN><NOBR>TV-avgiftens</NOBR> karaktär i mervärdesskattehänseende beskrivs närmare i avsnitt 12.7 nedan.</P>
<P class="p75 ft11"><SPAN class="ft34">22</SPAN><SPAN class="ft56">SOU 1994:88 Mervärdesskatten och EG s. 155 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">364 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">14.5.1</SPAN><SPAN class="ft106">Artikel 4.5</SPAN></P>
<P class="p283 ft27">Enligt artikel 4.5 i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) anses stat och kommun och andra offentliga subjekt inte såsom skatt- skyldiga personer ”<SPAN class="ft65">när det gäller verksamhet eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter även om de i samband härmed uppbär avgifter, arvoden, bidrag eller inbetalningar</SPAN>”.</P>
<P class="p72 ft0">Det som avgör om ett visst subjekt skall betraktas som en icke- skattskyldig person är sättet på vilket verksamheten bedrivs. Detta innebär t.ex. att en statlig myndighets myndighetsutövning inte anses utgöra ekonomisk verksamhet. Undantaget kan även gälla när staten utövar en verksamhet som utgör statens fundamentala skyldighet och ansvar.</P>
<P class="p350 ft0"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har uttalat<SPAN class="ft30">23 </SPAN>att när offentligrättsliga subjekt uppträder i enlighet med regler i den nationella rätten som endast gäller för dessa organ, omfattas de av undantaget i artikel 4.5. Uppträder dessa organ emellertid under samma rättsliga villkor som de som gäller för privaträttsliga subjekt, kan de inte anses uppträda <SPAN class="ft13">i egenskap av </SPAN>offent- ligrättsliga organ. Det enda kriterium som enligt domstolen gör det möjligt att med säkerhet avgöra skillnaden mellan dessa två kategorier av verksamhet är rättssystemet enligt den <SPAN class="ft13">nationella rätten</SPAN>. Den natio- nella domstolen måste således avgöra vilken slags verksamhet som är i fråga mot bakgrund av detta kriterium. Detta innebär att den juridiska formen i sig inte torde vara avgörande (dvs. om det är en myndighet, kommun, bolag eller stiftelse etc.), utan om subjektets verksamhet är föremål för en särskild offentligrättslig reglering.</P>
<P class="p43 ft0">Om det föreligger en risk för konkurrenssnedvridning när det gäller verksamhet som staten eller kommunerna eller annat offentligrättsligt subjekt utför i sin egenskap av offentliga myndigheter skall de enligt direktivet ändå betraktas som skattskyldiga personer. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har uttalat<SPAN class="ft30">24 </SPAN>att medlemsländerna är skyldiga att behandla offentligrättsliga organ som skattskyldiga personer när den verksamhet de bedriver även kan bedrivas i konkurrens med privata subjekt vars verksamhet regleras i privaträtten, under förutsättning att situationen annars skulle kunna få betydande konkurrenssnedvridande effekter.</P>
<P class="p45 ft0">Enligt artikel 4.5 i det sjätte direktivet medför viss verksamhet som utövas av offentligrättsliga organ att dessa <SPAN class="ft13">alltid </SPAN>betraktas som skatt- skyldiga personer, oavsett om verksamheten endast får bedrivas av ett visst eller vissa offentligrättsliga organ. Detta gäller inte om verksam-</P>
<P class="p530 ft11"><SPAN class="ft34">23</SPAN><SPAN class="ft56">Se de förenade målen Comune di Carpaneto and others, </SPAN><NOBR>C-231/</NOBR> 87 och 129/88.</P>
<P class="p531 ft11"><SPAN class="ft34">24</SPAN><SPAN class="ft56">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">365</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">heten utövas i försumbart liten skala. Verksamhet som omfattas av skattskyldighet är bl.a. telekommunikation, tillhandahållande av vatten, gas, elektricitet och ånga, hamn- och flygplatstjänster, drift av perso- nalbutiker, kooperativ, industrimatsalar och liknande enheter samt <SPAN class="ft13">kommersiell radio- och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">TV-verksamhet</SPAN>.</NOBR> Dessa verksamheter framgår av bilaga D i det sjätte direktivet.</P>
<P class="p45 ft0">För offentlig radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> innebär detta att om en del av verksamheten bedrivs på kommersiella villkor, skall denna del omfattas av mervärdesskatt oavsett om den som tillhandahåller radio- och <NOBR>TV-tjänsterna</NOBR> är ett offentligrättsligt subjekt (”public body”).</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">14.5.2</SPAN><SPAN class="ft106">Artikel 13.A 1 q</SPAN></P>
<P class="p103 ft2">I artikel 13.A 1 q i det sjätte mervärdesskattedirektivet stadgas att medlemsländerna skall undanta från beskattning:</P>
<P class="p532 ft11">”Verksamheter av icke kommersiella offentliga radio- och televisions- organ.”</P>
<P class="p338 ft0">I den engelska versionen lyder texten:</P>
<P class="p533 ft40"><SPAN class="ft79">”</SPAN>Activites of public radio and television bodies other than those of a com- mercial nature.”</P>
<P class="p82 ft0">I <NOBR>EG-rätten</NOBR> har alla språkversioner (11 språk) samma status. Vid tolk- ning av <NOBR>EG-rätten</NOBR> jämförs ofta olika språkversioner för att man skall kunna komma fram till den mest sannolika innebörden av texten. I EG- rätten saknas förarbeten i svensk mening.</P>
<P class="p43 ft0">Orden ”public radio and television bodies” i artikel 13.A 1 q tyder på att tjänsterna skall tillhandahållas av ett subjekt som omfattas av offentligrättslig reglering. Se ovan om <NOBR>EG-domstolens</NOBR> uttalande i målet Comune di Carpaneto and others. Ett sådant offentligrättsligt subjekt kan ha karaktären av ett bolag eller vara en myndighet. I andra <NOBR>EU-län-</NOBR> der finns organisationsformer som omfattas av offentlig rätt, men som liknar ett bolag till sin struktur. I Sverige bedrivs public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i privaträttsliga (civilrättsliga) subjekt, aktiebolag, som regleras i Aktiebolagslagen (1975:1385). Bolagen ägs av en stiftelse som också omfattas av civilrättslig reglering (Stiftelselagen 1994:1220). Det före- ligger därmed inget direkt statligt ägarinflytande.</P>
<P class="p86 ft0">Den s.k. <NOBR>EGA-utredningen,</NOBR> en utredning om anpassning av mervär- desskattelagen till EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (SOU 1994:88) ansåg att de svenska reglerna på området torde vara konforma med regeln i artikel 13.A 1 q i det sjätte direktivet. Utredningen menade emellertid att viss tvekan kan resas för om ägandet av och kontrollen</P>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">366 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">över public <NOBR>service-företagen</NOBR> är så hårt knutet till svenska staten att direktivets krav att tillhandahållaren skall vara ett offentligrättsligt subjekt är uppfyllt.</P>
<P class="p72 ft0"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har i en rapport till rådet av den 2 juli 1992 (SEC(92) 1006) konstaterat att det utbud som tillhandahålles av offentligrättsliga subjekt i grunden inte är annorlunda än det som pro- duceras av ett privat subjekt, att kanaler som drivs i samhällelig regi försöker attrahera en större tittarkrets för att öka sin omsättning också på annat sätt än genom <NOBR>TV-avgifter</NOBR> och att offentligt respektive privat drivna <NOBR>TV-kanaler</NOBR> numera, beroende på gränslös television föranledd av ny teknologi <NOBR>(satellit-TV</NOBR> m.m.) konkurrerar mera direkt med varandra. Kommissionen anför vidare att undantag från skattskyldighet vidmakthåller konkurrenssnedvridningar till skada för de offentligt, genom avgifter, drivna <NOBR>TV-kanalerna.</NOBR></P>
<P class="p43 ft0"><NOBR>EU-kommissionens</NOBR> rapport utmynnade i ett direktivförslag (KOM (92) 215 slutlig) där kommissionen bl.a. föreslår att artikel 13 1 q slopas. Kommissionen föreslog även att flertalet av de undantag som medlemsländerna medgivits under en övergångsperiod efter det att det sjätte momsdirektivet antogs, skulle slopas.</P>
<P class="p43 ft0">Hela direktivförslaget drogs tillbaka av kommissionen år 1997 (beslut publicerat i Europeiska Gemenskapernas Tidning C 2 04/1/ 1997). Ett skäl till detta är troligen att medlemsländerna vid denna tidpunkt inte var beredda att släppa sina särskilda undantag i den omfattning som kommissionen hade föreslagit.</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">14.5.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft106">EG-rätten</SPAN></NOBR> – sammanfattning</P>
<P class="p91 ft0">Det är svårt att med bestämdhet uttala sig om hur <NOBR>EG-rätten</NOBR> skall tolkas på det här området. Kravet på att offentlig public <NOBR>service-radio-</NOBR> och TV- verksamhet skall vara undantagen från mervärdesskatt enligt det sjätte direktivet kan tolkas på två olika sätt:</P>
<P class="p534 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft129">att undantaget gäller under förutsättning att tjänsterna tillhandahålls av ett subjekt som omfattas av offentligrättslig reglering, eller</SPAN></P>
<P class="p535 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft129">att undantaget gäller om verksamheten är offentligt finansierad genom särskilda statsbidrag eller genom </SPAN><NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p240 ft0">Jag anser att ordalydelsen ger vid handen att störst vikt bör fästas vid <SPAN class="ft13">vem </SPAN>som bedriver public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> och inte hur verksam- heten finansieras. De övriga undantagen i artikel 13 bygger på att tjänsterna tillhandahålls av offentligrättsliga organ. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har i ett flertal domar uttalat att undantagen i artikel 13 skall tolkas restriktivt eftersom de utgör undantag till den allmänna principen om att mer-</P>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">367</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">värdesskatt skall utgå på alla tjänster som omsätts mot vederlag av en skattskyldig person.<SPAN class="ft30">25 </SPAN>Det finns många verksamheter som erhåller stöd i olika former från det allmänna, men detta leder emellertid inte uteslu- tande till att verksamheten blir undantagen från mervärdesskatt.</P>
<P class="p43 ft0"><NOBR>EGA-utredningen</NOBR> ansåg emellertid att det svenska undantaget var <NOBR>EG-konformt</NOBR> med visst förbehåll. Utredningen kan ha fäst större vikt vid den offentliga finansieringen. Detta kommer dock inte till uttryck i texten. Utredningen tycks ha tolkat karaktären på ”public radio and television bodies” och uttrycker en viss tvekan om ägandet och kontrollen över public service företagen är så hårt knuten till svenska staten att kravet på offentligrättsligt subjekt är uppfyllt. Man kan således tolka utredningens tvekan så att om ägandet och kontrollen inte skulle anses vara så knutet till svenska staten skulle undantaget inte vara tillämpligt på svenska förhållanden.</P>
<P class="p271 ft28"><SPAN class="ft28">14.6</SPAN><SPAN class="ft93">Vissa internationella jämförelser</SPAN></P>
<P class="p339 ft41"><SPAN class="ft41">14.6.1</SPAN><SPAN class="ft106">Danmark</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Danmarks public service företag, Danmarks Radio (DR), bedriver mer- värdesskattepliktig verksamhet enligt 13 § i den danska Momsloven (udøvelse af programvirksomhed). I den danska public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten finns två markbaserade <NOBR>TV-kanaler,</NOBR> DR1 och TV2, samt tre radiokanaler. DR har även startat en <NOBR>satellit-TV-kanal,</NOBR> DR2. Verksam- heten finansieras med <NOBR>TV-avgift</NOBR> som momsmässigt betraktas som ett vederlag för tillhandahållande av program.<SPAN class="ft30">26 </SPAN>På <NOBR>TV-avgiften</NOBR> utgår där- med 25 procent mervärdesskatt (= Danmarks normalskattesats). TV2 finansieras även med reklamintäkter. <NOBR>TV-avgiften</NOBR> betalas direkt till DR som således ansvarar för uppbörden av avgiften. Systemet förändrades 1996. Dessförinnan hade <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> betalats till DR via en fond (som i Sverige i dag). DR betalar även mervärdesskatt på omsättning av reklamtjänster, sponsring, försäljning av programproduktioner (såväl egenproduktion som samproduktioner) samt sändningstid.</P>
<P class="p83 ft0">Eftersom public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> är fullt ut momspliktig före- ligger full avdragsrätt för DR.</P>
<P class="p536 ft11"><SPAN class="ft34">25</SPAN><SPAN class="ft56">Se bl.a. </SPAN><NOBR>EG-målet</NOBR> Sparekassernes Datacenter, <NOBR>C-2/95.</NOBR></P>
<P class="p144 ft32"><SPAN class="ft34">26</SPAN><SPAN class="ft60">Danmark utnyttjar ett särskilt undantag enligt artikel 28. 3 a jämfört med bilaga E, punkt 7 i det sjätte mervärdesskattedirektivet, och får därmed be- skatta </SPAN><NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Detta undantag kunde utnyttjas av de medlemsländer som var med att förhandla fram det sjätte direktivet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">368 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft41"><SPAN class="ft41">14.6.2</SPAN><SPAN class="ft106">Norge</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Norsk Rikskringkastings (NRK) verksamhet omfattas inte av mervär- desskatt. NRK är organiserat som ett aktiebolag och ägs till 100 procent av den norska staten. Verksamheten finansieras huvudsakligen av en kringkastingsavgift <NOBR>(TV-avgift)</NOBR> samt vissa försäljningsintäkter m.m. Genom att NRK inte är skattskyldigt till mervärdesskatt (det tas inte ut någon moms på kringkastingsavgiften) har bolaget inte någon avdrags- rätt för ingående moms.</P>
<P class="p174 ft0">I Norge pågår för närvarande en översyn av den norska mervärdes- skattelagstiftningen i syfte att modernisera densamma. Norge tillämpar t.ex. inte någon generell skatteplikt för tjänster. Detta innebär att NRK, till skillnad från de svenska public <NOBR>service-företagen,</NOBR> inte betalar moms på alla tjänster som upphandlas för verksamheten. Momskostnaden blir därmed något lägre än för public <NOBR>service-företagen</NOBR> i exempelvis Sverige. Den översyn av lagstiftningen som pågår i Norge kan därför eventuellt få betydelse för NRK:s situation i mervärdesskattehänseende i framtiden.</P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">14.6.3</SPAN><SPAN class="ft106">Finland</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Det finländska public <NOBR>service-företaget</NOBR> Yleisradio Oy (YLE), är fullt ut skattskyldigt till mervärdesskatt. YLE är ett statligt aktiebolag som till 99,7 procent ägs av finska staten. Resterande del ägs av olika före- ningar. Mervärdesskatt erläggs med 8 procent på de bidrag till verk- samheten som utbetalas av statens televisions- och radiofond (den finska motsvarigheten till rundradiokontot) till YLE och som härrör från TV- avgiften. <NOBR>TV-avgiften</NOBR> i sig är dock inte föremål för mervärdesskatt. YLE:s tilldelning av medel samt utbetalningstidpunkter bestäms av regeringen varje år. Verksamheten finansieras genom en <NOBR>TV-avgift</NOBR> som uppbärs av en särskild myndighet och som sätts in på statens televisions- och radiofond. <NOBR>TV-avgiften</NOBR> regleras i lag om statens televisions- och radiofond från 1998, men <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> storlek bestäms av regeringen (dvs. inget riksdagsbeslut krävs).</P>
<P class="p86 ft0">Statens televisions- och radiofond betalar även ut bidrag som kommer från inbetalningar av koncessionsavgifter som erläggs av privata radio- och <NOBR>TV-företag.</NOBR> Dessa bidrag är inte föremål för mervärdesskatt. Före år 1999 erlades koncessionsavgifterna direkt till YLE och kallades då för public <NOBR>service-avgifter.</NOBR> Mervärdesskatt utgick då med 22 procent. YLE bedriver även viss sidoverksamhet. Denna uppgår till ca 10 procent av den totala aktiviteten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">369</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">Genom att de bidrag från radio- och <NOBR>TV-fonden</NOBR> som härrör från TV- avgiften är föremål för mervärdesskatt, har Yleisradio Oy full avdragsrätt för ingående moms.</P>
<P class="p72 ft0">Vid medlemskapsförhandlingarna inför <NOBR>EU-inträdet</NOBR> förhandlade Finland om att få avvika från det undantag för radio- och <NOBR>TV-tjänster</NOBR> som stadgas i artikel 13.A 1 q i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Finland fick rätt att med tillämpning av artikel 28 3 a med hänvisning till bilaga E punkt 7 i det sjätte direktivet fortsätta att beskatta sin offentliga radio- och TV.</P>
<P class="p206 ft41"><SPAN class="ft41">14.6.4</SPAN><SPAN class="ft106">Storbritannien</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">The British Brodcasting Corporation (BBC) som finansieras med TV- avgiftsmedel omfattas inte av mervärdesskatt. Det brittiska Finans- departementet, H M Customs & Excise, anser inte att det föreligger en direkt koppling mellan betalning av <NOBR>TV-licens</NOBR> och erhållande av pro- gramtjänster. Därför faller verksamheten utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Kommersiell sidoverksamhet bedrivs i separata bolag och omfattas av mervärdeskatt.</P>
<P class="p45 ft0">För att slippa kostnaden för moms omfattas BBC av en särskild kompensationsordning för mervärdesskatt som tillämpas för vissa icke- skattskyldiga offentligrättsliga subjekt i Storbritannien. BBC får alltså begära återbetalning av erlagd moms i public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR></P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">14.6.5</SPAN><SPAN class="ft106">Spanien</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Den spanska public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> i Radiotelevisión Espanola (RTVE) finansieras genom reklamintäkter (hög andel), programförsälj- ning och statsbidrag. I Spanien tillämpas inte systemet med <NOBR>TV-avgift.</NOBR> I regel finns en public <NOBR>service-radio-</NOBR> och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> i varje själv- ständig region. Verksamheten är emellertid organiserad på samma sätt överallt. En förvaltningsmyndighet äger ett aktiebolag, i vilket själva programverksamheten bedrivs. Statsbidragen kanaliseras till aktiebolaget via förvaltningsmyndigheten. Såväl förvaltningsmyndigheten som aktiebolaget är skattskyldiga till mervärdesskatt och har således av- dragsrätt för ingående mervärdesskatt. Den skattepliktiga delen av verksamheten består i försäljning av reklamtjänster och programpro- duktioner.</P>
<P class="p155 ft2">De statsbidrag som förvaltningsmyndigheten och aktiebolaget erhåller betraktas inte som ett vederlag i mervärdesskattehänssende. Dessa bidrag är därför momsfria. Spanien tillämpar emellertid en begränsning</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">370 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">av avdragsrätten för public <NOBR>service-subjekten,</NOBR> en s.k. pro- portionaliseringsregel som medlemsländerna enligt artikel 19 i det sjätte momsdirektivet har rätt att tillämpa om de så önskar. Denna regel kan tillämpas om verksamheten till viss del finansieras av bidrag.<SPAN class="ft30">27 </SPAN>Begränsningen i avdragsrätten kompenseras genom att ytterligare stats- bidrag skjuts till av staten.</P>
<P class="p537 ft64"><SPAN class="ft28">14.7</SPAN><SPAN class="ft107">Är det möjligt att införa mervärdesskatt för public </SPAN><NOBR>service-företagen</NOBR> med nuvarande finansieringsordning?</P>
<P class="p440 ft0">Finansieringen av public service verksamheten sker i två steg. Steg ett utgör svenska folkets inbetalningar av <NOBR>TV-avgiften,</NOBR> som går in på rund- radiokontot. Steg två utgörs av riksdagens beslut om medelstilldelning och utbetalning av medel från rundradiokontot till programföretagen. Nedan analyseras dessa två steg i mervärdesskattehänseende.</P>
<P class="p538 ft98"><SPAN class="ft41">14.7.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft127">TV-avgiftsmedlens</SPAN></NOBR> karaktär i mervärdesskattehänseende</P>
<P class="p259 ft0">Enligt 1 § lagen om <NOBR>TV-avgift,</NOBR> (1989:41) skall den som innehar en TV- mottagare betala <NOBR>TV-avgift</NOBR> för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Avgiften är formellt sett inte utformad som en betalning för att få tillgång till programutbudet från programföretagen. <NOBR>TV-avgiften</NOBR> har emellertid alltid använts för att finansiera public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet och den som erlägger sin <NOBR>TV-avgift</NOBR> torde därför vara med- veten om att avgiften i praktiken används för detta ändamål.</P>
<P class="p49 ft0"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> har alltså karaktären av en tvångsavgift för den som innehar en <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> Avgiften kan på sätt och vis liknas vid en specialdestinerad skatt som endast får användas för att finansiera public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Skillnaden mellan skatt och avgift brukar traditionellt beskrivas på följande sätt. En skatt är ett tvångsbidrag som erläggs utan direkt motprestation, medan det karaktäristiska för avgifter är att den betalande erhåller en direkt motprestation i tjänster och varor</P>
<P class="p539 ft32"><SPAN class="ft31">27 </SPAN>I Sverige har denna regel införts i 8 kap 13 a § ML för verksamhet som får stöd eller bidrag av det allmänna och som består i anordnande av konserter, <NOBR>cirkus-,</NOBR> <NOBR>biograf-,</NOBR> <NOBR>teater-,</NOBR> opera- eller balettföreställningar eller andra jämför- bara föreställningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">371</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">från det allmänna. Gränsen mellan skatt och avgift är emellertid flytande och det är inte alltid distinktionen tillämpas konsekvent.</P>
<P class="p350 ft0"><NOBR>TV-avgiftens</NOBR> karaktär av tvångsavgift har mindre betydelse för mervärdesskattebedömningen.<SPAN class="ft30">28 </SPAN>Mervärdesskatt kan tas ut även om avgiften inte är frivillig. Problemet är istället att den enskildes betalning i nuvarande system <SPAN class="ft13">inte direkt </SPAN>kan kopplas till vad som tillhandahålls av public <NOBR>service-företagen,</NOBR> dvs. utsändning av radio- och <NOBR>TV-program.</NOBR> Det enda sättet för den enskilde att lagligen slippa betala <NOBR>TV-avgift</NOBR> är att inte inneha TV. En jämförelse kan göras med de avgifter som tas ut av de privata kabel- och <NOBR>betal-TV-bolagen.</NOBR> Dessa avgifter kan direkt kopplas till tillhandahållande av ljud- och bildprogram. På dessa avgifter utgår 25 procent mervärdesskatt.</P>
<P class="p72 ft0">Även om det är uppenbart att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> används till att finansiera public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet och att avgiftsmedlen inte kan användas till annat, behöver kopplingen mellan avgiften och public <NOBR>service-företagens</NOBR> tjänster göras ännu tydligare för att gälla också i mervärdesskattehänseende. Om regleringen av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> skulle utformas så att man knyter betalningen av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> till <SPAN class="ft13">rätten att få se och lyssna på program som tillhandahålls av SVT, SR och UR</SPAN>, har man klargjort att det rör sig om ett vanligt tillhandahållande av vara eller tjänst mot vederlag, vilket krävs för verksamheten skall kunna omfattas av mervärdesskattesystemet. En förutsättning för att bli betal- ningsskyldig måste naturligtvis även i fortsättningen vara att man inne- har en mottagare som möjliggör att ta del av programmen (se kap. 11 om behov av översyn av lagen om <NOBR>TV-avgift</NOBR> i detta avseende).</P>
<P class="p347 ft41"><SPAN class="ft41">14.7.2</SPAN><SPAN class="ft106">Medelstilldelningen från rundradiokontot</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Utbetalningar av medlen på rundradiokontot har i inkomstskattehän- seende klassificerats som ett näringsbidrag till public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Bedömningen av bidragets karaktär i mervärdesskattehänseende görs oberoende av hur behandlingen ser ut på inkomstskattesidan. Ett bidrag kan falla inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt om det anses utgöra ett vederlag för vara eller tjänst i en <NOBR>säljar-/köparrelation.</NOBR> För att avgöra om bidraget är ett vederlag eller ej måste villkoren för bidrags- utbetalningen och parternas intentioner studeras närmare. Sättet för bidragets beräkning och utbetalning, vad bidraget skall täcka, vad bidraget skall åstadkomma (motprestation) och vem som uppbär bidra- get har också betydelse vid bedömningen.</P>
<P class="p540 ft36"><SPAN class="ft30">28 </SPAN><SPAN class="ft11">Jfr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">EG-målet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> </SPAN>Apple and Pear Development Council<SPAN class="ft11">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">C-102/86.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">372 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Vidare krävs för att mervärdesskatt skall kunna tas ut på betalningen att det föreligger en ”direkt koppling” mellan betalningen (bidraget) och den motprestation som erhålls. Om denna direkta koppling anses föreligga kan en betalning betraktas som ett vederlag.<SPAN class="ft30">29 </SPAN>Kärnan i prin- cipen om direkt koppling kan sägas vara den ömsesidiga förpliktelsen mellan säljaren och kunden, dvs. att kunden skall komma i åtnjutande av något som säljaren tillhandahåller mot ett visst vederlag.</P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">14.7.3</SPAN><SPAN class="ft106">Slutsats</SPAN></P>
<P class="p91 ft0"><NOBR>TV-avgiftens</NOBR> utformning som en tvångsavgift som erläggs för innehav av <NOBR>TV-mottagare</NOBR> och inte som en avgift som utgår som en ersättning för att erhålla en rätt att se på programföretagens program gör att avgiften i dag faller utanför mervärdesskattesystemet. Den direkta kopplingen mellan vederlag och motprestation (tjänst) saknas. En ändring i TV- avgiftslagen skulle behöva göras för att kopplingen mellan avgiften och vad den betalande erhåller för avgiften skall framgå tydligare. En sådan ändring bör utformas så att man knyter betalningen av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> till rätten att få se och lyssna på program som tillhandahålls av SVT, SR och UR.</P>
<P class="p174 ft0">Även om <NOBR>TV-avgiftslagen</NOBR> skulle skrivas om så att avgiften klassifi- ceras som en betalning (vederlag) för programföretagens tjänster innebär steg två i finansieringsprocessen att mervärdesskatt inte kan debiteras på bidraget från rundradiokontot eftersom bidraget är alltför generellt utformat, det föreligger ingen ”omsättning” i mervärdesskattesystemets bemärkelse. Inbetalningen av <NOBR>TV-avgifter</NOBR> till RIKAB omvandlas således från att ha karaktären av ett slags vederlag till att bli ett bidrag som utgår i enlighet med vad som anslås av riksdagen.</P>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">14.8</SPAN><SPAN class="ft93">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Dagens mervärdesskatteregler medför problem för de svenska public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet. Det finns, enligt min mening, två avgö- rande skäl till varför public <NOBR>service-företagen</NOBR> bör bli mervärdesskatte- pliktiga.</P>
<P class="p43 ft2">För det första har i dag reglerna på skatteområdet en betydande inverkan på det sätt som programföretagen väljer att bedriva sin pro- duktionsverksamhet. En utgångspunkt för det svenska skattesystemet är</P>
<P class="p541 ft11"><SPAN class="ft30">29 </SPAN>Kravet på ”direkt koppling” framgår bland annat av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> avgörande</P>
<P class="p204 ft36">Apple and Pear Development Council<SPAN class="ft11">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">C-102/86.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">373</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft0">att det skall vara rättvist, likformigt och konkurrensneutralt. Hela kärn- verksamheten<SPAN class="ft30">30 </SPAN>är i dag undantagen från mervärdesskatt. Detta innebär för företagen att all mervärdesskatt som erläggs på inköp till verksam- heten blir kostnader som belastar företagens budget. Detta gör att företagen för att undvika en sådan kostnadsbelastning, hellre väljer att utföra tjänster i egen regi än att upphandla motsvarande tjänster externt. Företagen stimuleras på så vis att vara självförsörjande, särskilt beträffande personalintensiva tjänster. Vidare skapas konkurrenssned- vridningar då externa företag inte får chans att utföra tjänster för public <NOBR>service-företagen</NOBR> på grund av den marginalkostnad för mervärdesskatt som då uppstår för public service företagen.</P>
<P class="p49 ft0">Det bör, enligt min mening, vara publicistiska och journalistiska bedömningar som avgör om en produktion skall göras inom företagen eller om förutsättningarna för en mer ändamålsenlig och effektiv pro- duktion skulle vara bättre om produktionen lades ut på en utomstående producent. För andra svenska radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> är detta inte ett problem, eftersom de har full avdragsrätt för ingående moms. Genom undantaget från mervärdesskatt har public <NOBR>service-företagen</NOBR> sämre för- utsättningar att bedriva en effektiv verksamhet än andra aktörer på radio- och <NOBR>TV-området.</NOBR></P>
<P class="p50 ft0">För det andra hindras företagen i dag från att organisera verksam- heten på det mest ändamålsenliga sättet. Skattesystemet bör, enligt min uppfattning, inte styra företagens organisation och hantering av kon- cerngemensamma funktioner. I dag anpassas organisationen till skatte- systemets utformning. Koncerngemensamma tjänster som tillhandahålls mellan företagen skall normalt faktureras. För att undvika mer- värdesskatt tillämpar företagen istället ett system med s.k. medelsav- stående. Alternativt bygger företagen upp egna avdelningar för att slippa fakturera mellan företagen. Ett exempel på detta är IT/data- verksamheten.</P>
<P class="p58 ft0">Jag anser att verksamheten måste kunna organiseras utifrån vad som anses mest kostnadseffektivt och konkurrensneutralt. Sidoverksamhet som bedrivs på en konkurrensmarknad måste hållas klart åtskild, med egen finansiering och ekonomisk redovisning. Detta kan lämpligast åstadkommas genom att sådan verksamhet läggs i ett separat bolag. Sidoverksamheter skall inte som nu sammanblandas med företagens kärnverksamhet. Detta medför risk för att priser på tjänster som till- handahålls i den utåtriktade sidoverksamheten blir alltför låga, eftersom omkostnaderna i denna verksamhet kan finansieras med avgiftsmedel.</P>
<P class="p113 ft32"><SPAN class="ft31">30 </SPAN>Med kärnverksamheten avses här den del av verksamheten som finansieras av <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> (som i programföretagen uppgår till mellan 91 och 97 procent).</P>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">374 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">Kravet i programföretagens anslagsvillkor om att sidoverksamheter skall täcka sina kostnader är enligt min uppfattning inte tillräckligt (se kap. 16).</P>
<P class="p51 ft0">Dagens regler motverkar således vad som från såväl ekonomiska som publicistiska utgångspunkter är önskvärt och hindrar därigenom företagen från att bedriva verksamheten på det mest ändamålsenliga sättet. Dagens regler motverkar också de riktlinjer som regering och riksdag beslutat om för public <NOBR>service-företagen,</NOBR> dvs. att de skall öka utomståendes medverkan och antalet utläggningar av produktionsupp- drag, samproduktioner och inköp av färdiga program. En avdragsrätt för ingående mervärdesskatt för public <NOBR>service-företagen</NOBR> skulle sannolikt vara till fördel också för fria producenter av radio och TV i Sverige.</P>
<P class="p51 ft0">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> har krävt att få bli mervärdesskattepliktiga av de skäl som jag har redovisat ovan. Jag anser att detta krav är berät- tigat. För att komma till rätta med de effektivitetsproblem och de kon- kurrenssnedvridande effekter som uppstår anser jag att frågan bör ges en lösning före ingången av nästa tillståndsperiod, dvs. innan den 1 januari 2002.</P>
<P class="p542 ft13">Konsekvenser av att införa mervärdesskatt i public service- verksamheten</P>
<P class="p61 ft0">En viktig konsekvens av att införa mervärdesskatt i public service verk- samheten blir att företagen får göra avdrag för ingående mervärdesskatt på sina inköp. Detta innebär att mervärdesskatten i sig inte blir avgö- rande för om företagen skall upphandla en tjänst eller utföra den i egen regi. Valet kan därmed grundas på andra, mer relevanta hänsyn.</P>
<P class="p49 ft0">Vid införande av mervärdesskatt skall utgående mervärdesskatt läg- gas på den omsättning som public service företagen har. Av redogörelsen i avsnitt 14.7 ovan framgår att det är svårt att passa in nuvarande finansieringsordning i mervärdesskattesystemet. För att mervärdesskatt skall kunna tas ut på <NOBR>TV-avgiften</NOBR> krävs att man kan urskilja ett vederlag för ett tillhandahållande av vara eller tjänst och att det föreligger en direkt koppling mellan vederlaget och motprestationen.</P>
<P class="p58 ft0"><NOBR>TV-avgiftens</NOBR> utformning som en tvångsavgift som erläggs för inne- hav av <NOBR>TV-mottagare</NOBR> och inte som en avgift som utgår som en ersättning för att erhålla en rätt att se på programföretagens program gör att avgiften i dag faller utanför mervärdesskattesystemet. Den direkta kopplingen mellan vederlag och motprestation (tjänst) saknas. En änd- ring i <NOBR>TV-avgiftslagen</NOBR> skulle behöva göras för att kopplingen mellan avgiften och vad den betalande erhåller för avgiften skall framgå tydli- gare. En sådan ändring bör utformas så att man knyter betalningen av</P>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">375</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> till rätten att få se och lyssna på program som tillhandahålls av SVT, SR och UR. Därmed har man klargjort att det rör sig om ett tillhandahållande av vara eller tjänst mot vederlag, vilket krävs för verksamheten skall kunna omfattas av mervärdesskattesystemet. En sådan ändring bör, enligt min mening, kunna hanteras i den översyn jag anser bör göras av lagen om <NOBR>TV-avgift</NOBR> vad gäller frågan om avgifts- pliktiga <NOBR>TV-mottagare</NOBR> (se kap. 11).</P>
<P class="p45 ft0">Även med en sådan ändring av <NOBR>TV-avgiftslagen</NOBR> innebär placeringen av <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> på rundradiokontot och det faktum att riksdagen beslutar om medelstilldelning att det är osäkert om det föreligger en ”omsättning” i relationen mellan köpare (avgiftsbetalarna) och säljare (programföretagen) i mervärdesskattesystemets mening. Om detta för- hållande skulle visa sig vara ett avgörande problem är detta ett ytterli- gare argument för den modell med direktfinansiering jag presenterar i kap. 12.</P>
<P class="p45 ft0">Med en modell för direktfinansiering, dvs. där <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> tillfaller programföretagen direkt, utan att först placeras på ett konto i Riksgäldskontoret, skulle relationen mellan avgiftsbetalningen och public <NOBR>service-företagens</NOBR> programtjänster förtydligas ytterligare.</P>
<P class="p43 ft2">Sammanfattningsvis skulle mervärdesskatt på public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten ge följande fördelar:</P>
<P class="p328 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Inlåsningseffekter av mervärdesskatten undanröjs och utläggning av produktioner m.m. i enlighet med kraven i sändningstillstånden skulle underlättas, eftersom mervärdesskatten inte blir någon kostnad i verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">En effektivare organisation möjliggörs genom att samtliga kon- cerngemensamma tjänster kan tillhandahållas av ett enda bolag och fakturering för dessa tjänster kan ske på vanligt sätt istället för användningen av medelsavstående.</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Det blir lättare att jämföra kostnader med andra likartade företag då momsen redovisas separat. Även internt underlättas kostnadsjäm- förelser (t.ex. av egenproduktion i förhållande till utomstående pro- duktion).</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Kommersiella sidoverksamheter kan renodlas och läggas i separat bolag, vilket har stor betydelse för konkurrensneutralitet och eko- nomisk uppföljning av verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft87">·</SPAN><SPAN class="ft24">Osäkerhet i tolkning och administrativt merarbete skulle undvikas.</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Den dolda mervärdesskatt som ligger i </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR> i dag kommer att redovisas öppet om mervärdesskatt införs och blir därmed avdragsgill för de <NOBR>TV-avgiftsbetalare</NOBR> som bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">376 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">Vad beträffar <NOBR>EG-rätten</NOBR> anser jag att det avgörande vid tolkningen av artikel 13 A 1 q måste vara vad som avses med ”offentliga radio- och televisionsorgan”. Min bedömning är att denna formulering endast omfattar sådana offentligrättsliga organ som omfattas av särskild offentligrättslig lagstiftning, såsom myndigheter eller statliga verk. Stöd för denna bedömning hämtar jag från regeringens proposition 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. som bl.a. behandlar införandet av moms på brevbefordran.<SPAN class="ft30">31 </SPAN>Regeringen anför följande i propositionen beträffande överensstäm- melsen mellan svensk rätt och artikel 13 A 1 a i det sjätte mervärdes- skattedirektivet (ett annat undantag i samma artikel som reglerar offentlig radio- och TV):</P>
<P class="p543 ft18"><NOBR>”---</NOBR> Enligt EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (77/388/EEC) är tjänster avseende brevbefordran m.m. undantagna från skatteplikt till mervärdes- skatt när de tillhandahålls av offentliga postförvaltningar ("public postal services"). Bolagiseringen av Postverket innebär att det är tveksamt om verksamheten längre kan omfattas av skattefriheten. Genom den mervär- desskattebeläggning som således blir följden av bolagiseringen av Post- verket, undanröjs de nuvarande konkurrenssnedvridningarna gentemot företag med liknande verksamhet som nu konkurrerar med Postverket och vars tjänster omfattas av skatteplikten. Skatteplikten och den därav följan- de avdragsrätten för ingående mervärdesskatt underlättar också det bli- vande Posten AB:s möjligheter att effektivisera sin verksamhet genom extern <NOBR>upphandling.---”.</NOBR></P>
<P class="p215 ft0">Jag ansluter mig till den bedömning som regeringen gjorde vid detta tillfälle också när det gäller de svenska public <NOBR>service-företagen.</NOBR> I flera länder bedrivs public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> i en associationsform som har karaktären av offentlig institution eller myndighet. I Sverige är emellertid public <NOBR>service-företagen</NOBR> privaträttsliga subjekt som ägs av en stiftelse. Som den s.k. <NOBR>EGA-utredningen</NOBR> konstaterade redan 1994 (avsnitt 14.5.2) kan tvekan resas för om ägandet av och kontrollen över public <NOBR>service-företagen</NOBR> är så hårt knutet till svenska staten att direk- tivets krav att tillhandahållaren skall vara ett offentligrättsligt subjekt är uppfyllt.</P>
<P class="p181 ft13">Val av skattesats</P>
<P class="p91 ft2">En annan fråga rör vilken skattesats som bör tillämpas vid införande av mervärdesskatt på <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Public <NOBR>service-företagen</NOBR> själva förordar en reducerad skattesats, för att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> inte skall behöva höjas på grund av införandet av mervärdesskatt.</P>
<P class="p378 ft11"><SPAN class="ft30">31 </SPAN>Prop. 1993/94:38 s. 142 f.</P>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">377</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0"><NOBR>EG-rätten</NOBR> tillåter att en reducerad skattesats tillämpas på tjänster avseende mottagning av radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> (”broadcasting ser- vices”).<SPAN class="ft30">32 </SPAN><NOBR>Betal-TV</NOBR> och <NOBR>satellit-TV</NOBR> bolag betalar i dag 25 procent mer- värdesskatt på sina tjänster. Frågan uppkommer om dessa företag kan anses konkurrera på samma villkor som public <NOBR>service-företagen.</NOBR></P>
<P class="p43 ft0">En väsentlig skillnad är för det första att public <NOBR>service-företagen</NOBR> inte har rätt att fritt sätta egna priser på sina tillhandahållanden, bortsett från vad som gäller för sidoverksamheter. Företagen kan inte själva bestämma <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> storlek och kan därmed heller inte priskon- kurrera om kunderna. Det faktum att företagen finansieras med TV- avgiftsmedel har inte ansetts utgöra en snedvridning av konkurrensen. Således bör heller inte införandet av moms i sig utgöra en konkur- renssnedvridning, särskilt inte om en så låg skattesats väljs att det inte påverkar avgiftens storlek.</P>
<P class="p86 ft0">En ännu viktigare skillnad är att public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV har ett omfattande uppdrag i allmänhetens tjänst. Detta uppdrag innebär bl.a. att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av hög kvalitet till hela befolk- ningen, dvs. att även beakta olika minoriteters intressen. Dessa krav gör att utgifterna för verksamheten inte kan jämföras med de utgifter som de kommersiella radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> har i sin verksamhet. Public service- företagen har t.ex. inte möjlighet att upphöra att producera program för en viss målgrupp med motiveringen att det blir för kostsamt. Jag anser således inte att det finns tillräckligt fog att säga att en reducerad skattesats skulle snedvrida konkurrensen i förhållande till kommersiella radio- och <NOBR>TV-företag,</NOBR> eftersom public <NOBR>service-företagen</NOBR> inte verkar på samma konkurrensvillkor som dessa.</P>
<P class="p86 ft0">Införande av mervärdesskatt bör emellertid inte innebära att staten måste finansiera företagens mervärdesskattekostnader, vilket skulle utgöra en extra subvention eller medelstilldelning. Införandet av mer- värdesskatt bör således vara kostnadsneutralt för staten. Public service- företagen har i tidigare kommunikation med regeringen anfört att en skattesats om 6 procent i stort sett skulle balansera de kostnader som företagen i dag har för mervärdesskatt. <NOBR>TV-avgiften</NOBR> skulle därmed inte behöva höjas för att införa mervärdesskatt.</P>
<P class="p155 ft0">Av den kostnadsredovisning som utredningen har inhämtat från programföretagen framgår att mervärdesskattekostnaden för SVT, SR, SRF, RIKAB och UR uppgick till 470 mkr under verksamhetsåret 1999. Detta utgör 8,3 procent av totala avgiftsmedel erhållna under 1999 (5 658 mdkr<SPAN class="ft30">33</SPAN>). För att balansera utgående mervärdesskatt med den ingående mervärdesskatten i verksamheten krävs således att skattesatsen</P>
<P class="p544 ft11"><SPAN class="ft34">32</SPAN><SPAN class="ft56">Se bilaga H punkt 7 i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG).</SPAN></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft34">33</SPAN><SPAN class="ft56">Enligt uppgift från RIKAB.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td331"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">378 </SPAN>Mervärdesskattefrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td321"><P class="p545 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td332"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td319"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td331"><P class="p28 ft0">uppgår till minst 8,3 procent. Sverige</P></TD>
<TD class="tr8 td321"><P class="p9 ft0">tillämpar två reducerade</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft0">skattesatser, 12 procent eller 6 procent. Bland de verksamheter som i dag omfattas av en skattesats om 6 procent finns bl.a. vissa kultur- tjänster och allmänna nyhetstidningar m.m. En skattesats på 12 procent gäller för exempelvis livsmedel, persontransporter och hotellverksamhet.</P>
<P class="p51 ft0">Om en skattesats om 6 procent väljs behöver <NOBR>TV-avgiften</NOBR> inte höjas till följd av momsbeläggningen. Däremot kommer skillnaden mellan 8,3 och 6, dvs. 2,3 procent, att påverka statskassan negativt (genom större återbetalning av ingående mervärdesskatt till public <NOBR>service-företagen</NOBR> än erhållen inbetalning av utgående mervärdesskatt från företagen). För att undvika utgifter för staten skulle således krävas att en skattesats om 12 procent väljs.<SPAN class="ft30">34 </SPAN>Detta betyder att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> skulle behöva höjas med motsvarande 3,7 procent, vilket innebär 61 kr på årsbasis (1 644 kr x 3,7 % = 61 kr) eller 15,25 kr per kvartal. Om slutligen en skattesats om 25 procent skulle väljas medför detta att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> skulle behöva höjas med (25 - 8,3=) 16,7 procent. Då blir avgiften 274 kr dyrare, dvs. 1 918 kr per år.</P>
<P class="p55 ft0">Jag anser att stor vikt bör läggas vid public <NOBR>service-företagens</NOBR> cent- rala betydelse för mångfald och opinionsbildning i den demokratiska processen och det faktum att företagen har ett omfattande uppdrag med betydande kulturpolitiska förpliktelser. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> kan, med nuvarande finansiering via <NOBR>TV-avgiften</NOBR> och statsmakternas krav på programverksamhet, anses verka inom ett regelverk som gör att en reducerad skattesats inte kan leda till risk för konkurrenssnedvridning. En reducerad skattesats bör därför införas. Jag anser att det är angeläget att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> inte påverkas alls av införandet av moms. Jag förordar därför den lägsta skattesatsen på 6 procent. Denna skattesats tillämpas också för andra kulturtjänster och dagstidningar. Därmed kommer likartade tjänster på kulturområdet att behandlas lika i mer- värdesskattehänseende. Det är viktigt att betalningsviljan bevaras så att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> kan fortsätta att utgöra den huvudsakliga finansie- ringskällan för public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Denna finansiering garanterar på ett effektivt sätt att verksamheten kan bedrivas varaktigt på ett publicistiskt oberoende sätt med bibehållande av ett mångsidigt utbud av hög kvalitet.</P>
<P class="p546 ft32"><SPAN class="ft31">34 </SPAN>Observera att tillämplig skattesats vid omsättning i den kommersiella sido- verksamheten, liksom i dag, blir den skattesats som enligt ML gäller för respektive tjänst. Se avsnitt 14.2 ovan.</P>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td366"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p9 ft13">Mervärdesskattefrågor <SPAN class="ft0">379</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft0">För att göra införandet av mervärdesskatt kostnadsneutralt kan exempelvis den <NOBR>TV-avgiftshöjning</NOBR> som föreslås för år 2002 reduceras med 2,3 procent. Tilläggas kan också att en sänkning av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> är fördelningspolitiskt effektiv jämfört med att sänka andra skatter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">381</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p547 ft72"><SPAN class="ft1">15</SPAN><SPAN class="ft130">Reglering av programföretagens verksamheter</SPAN></P>
<P class="p548 ft28"><SPAN class="ft28">15.1</SPAN><SPAN class="ft93">Principiella utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Innan jag går in på frågor om hur programföretagens uppgifter bör regleras och gränsdragningen mellan själva uppdraget, sidoverksamheter och verksamhet som företagen inte bör ägna sig åt, vill jag formulera vissa principiella ståndpunkter om public <NOBR>service-företagens</NOBR> ansvar gentemot sina uppdragsgivare, den svenska allmänheten. Jag väljer att koncentrera mig på företagens roll inom samhällsområdet, men menar att det förda resonemanget är tillämpligt även inom andra delar av programverksamheten.</P>
<P class="p86 ft0">Public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet inom samhällsområdet innebär bl.a. att som företrädare för allmänheten beskriva skeenden, förklara sammanhang, belysa mindre kända förhållanden, fästa uppmärk- samheten på problem och initiera debatter. I detta arbete skall de sträva efter opartiskhet, sanning och relevans. Jag är väl medveten om att pro- gramföretagen i sitt arbete ställs inför svåra val, såväl när det gäller mer övergripande prioriteringar som i fråga om den dagliga verksamheten. De önskemål som framförs från skilda delar av publiken, liksom från dem som i olika avseenden direkt berörs av företagens verksamhet, kan framstå som svåra eller omöjliga att förena. En balansgång mellan olika intressen har emellertid varit och är en naturlig del av public service- uppdraget baserat på publicistisk självständighet och integritet.</P>
<P class="p86 ft0">En utgångspunkt för hur programföretagen avväger sina insatser bör vara att de inte skall gå någon särskild grupps ärenden utan tjäna hela allmänheten, vilket innebär att såväl stora som små grupper skall betjä- nas i rimlig omfattning. Det innebär vidare att programverksamheten inte skall renodlas till att avse sådant som enbart tilltalar en viss grupp av tittare eller lyssnare, vare sig det gäller breda underhållningsprogram eller specialiserat kulturmaterial. Det innebär också att publikens intresse alltid måste ges företräde framför önskemål från t.ex. företrädare för en viss samhällssektor. Detta gäller givetvis även i det fall då det finns en motsättning mellan allmänintresset och viljan hos</P>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">382 </SPAN>Reglering av programföretagens verksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">olika grupper inom programföretagen. För att programföretagen skall kunna fylla sin uppgift måste de således stå fria från särintressen i pro- gramverksamheten. Detta gäller givetvis såväl i förhållande till stats- makten som till andra politiska maktcentra, till olika organiserade särintressen och till kommersiella intressen.</P>
<P class="p43 ft0">En viktig fråga är hur programföretagens oberoende när det gäller programverksamheten kan förenas med ansvarstagande när det gäller hur resurserna används. Allmänheten har skäl att fordra att dess intres- sen tas till vara på bästa sätt och att de resurser som allmänheten ställer till företagens förfogande används för detta ändamål på ett så effektivt sätt som möjligt. Det finns givetvis en risk för att en alltför ingående kontroll skulle kunna komma i konflikt med den redaktionella friheten. Ambitionen bör vara att komma fram till en ordning som förenar själv- ständighet och oberoende för den publicistiska verksamheten med öppenhet, insyn och ansvar när det gäller den ekonomiska förvaltningen.</P>
<P class="p86 ft2">Utifrån dessa överväganden följer dessa allmänna principer för hur programföretagens uppgifter bör avgränsas.</P>
<P class="p328 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">All verksamhet som programföretagen bedriver skall ha anknytning till uppdraget att bedriva radio- och </SPAN><NOBR>TV-sändningar</NOBR> i allmänhetens tjänst (kärnverksamheten).</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">All medieverksamhet som programföretagen bedriver skall uppfylla de krav som gäller för kärnverksamheten.</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Programföretagen skall inte bedriva verksamhet som kan hota den publicistiska självständigheten eller som kan leda till att kärnverk- samheten utarmas.</SPAN></P>
<P class="p340 ft0">I det följande utvecklar jag dessa principer något.</P>
<P class="p549 ft21">All verksamhet som programföretagen bedriver skall ha anknytning till uppdraget att bedriva radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p447 ft0">För att uppgiften att sända radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> till den svenska all- mänheten skall lösas på ett bra sätt kan programmen behöva komplette- ras genom tryckta medier eller via nya medieformer, t.ex. Internet. I takt med att informationstekniken utvecklas förbättras möjligheterna att ge radio- och <NOBR>TV-programmen</NOBR> ett mervärde för publiken. Exempelvis kan program kompletteras med fördjupningsmaterial och utbildningsprogram kan kompletteras med studiematerial. Program som redan har sänts kan återutsändas eller parallellsändas genom nya distributionsvägar, t.ex. via Internet. Frågor som har ställts eller debatter som har startat i samband med ett program kan fortsätta diskuteras via Internet. Publiken kan ges</P>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td377"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td378"><P class="p9 ft76">Reglering av programföretagens verksamheter <SPAN class="ft9">383</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td379"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td380"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">ytterligare möjligheter att kommunicera med programföretagen, exempelvis för att lämna synpunkter på programmen. Vissa programserier kan ges ut i bokform.</P>
<P class="p51 ft0">Radio- och <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> medför också att det inom företagen samlas produkter, kompetenser och resurser som kan användas även för andra ändamål. Produktionsresurser i form av ateljéer, personal och utrustning kan hyras ut till utomstående programproduktion. Program- idéer eller färdiga program kan säljas till radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> i Sverige eller i andra länder. Distributionsteknik som har anskaffats för den egna verksamheten kan också betjäna andra programföretag. Mycket av detta sker redan i dag.</P>
<P class="p51 ft0">Det är viktigt att public <NOBR>service-företagen,</NOBR> liksom andra medieföretag, tillåts ligga långt framme när det gäller utveckling och tillämpning av ny teknik. Programföretagen bör kunna bedriva verksamhet via andra medier än radio och TV så länge det handlar om att stödja pro- gramverksamheten, öka tillgängligheten och skapa ett mervärde för publiken. Det skulle däremot vara tveksamt eller direkt olämpligt om dessa verksamheter utvecklades så att de förlorade sitt direkta samband med radio- och <NOBR>TV-sändningarna.</NOBR></P>
<P class="p49 ft0">Det är också rimligt att programföretagen kan sälja program eller hyra ut resurser om det innebär att resurser som i första hand är anskaf- fade för den egna verksamheten får en högre utnyttjandegrad. På så sätt blir det möjligt att hålla en hög kompetens på olika specialområden, inom t.ex. kvalificerad dramaproduktion, där underlaget annars kan bli för litet. En förutsättning är att sådan verksamhet bedrivs på ett konkur- rensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.</P>
<P class="p50 ft0">Det blir betydligt mer tveksamt om programföretagen skulle bygga upp en organisation som är större än vad som behövs för att klara de egna behoven och där t.ex. uthyrning till utomstående är en del av verksamhetsidén. Detta gäller givetvis i särskilt hög grad om verksam- heten är förenad med ett ekonomiskt risktagande eller om de priser som utomstående betalar inte avspeglar programföretagens alla kostnader, dvs. om det finns risk att verksamheten subventioneras med TV- avgiftsmedel.</P>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">384 </SPAN>Reglering av programföretagens verksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p550 ft21">All medieverksamhet som programföretagen bedriver skall uppfylla de krav som gäller för kärnverksamheten.</P>
<P class="p551 ft0">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> finns till för att bedriva radio- och <NOBR>TV-verk-</NOBR> samhet i allmänhetens tjänst. De finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> för att de skall kunna bedriva denna verksamhet med bibehållen integritet och utan att behöva ta kommersiella hänsyn. Som jag återkommer till i det följande är de regleringsmässiga förutsättningarna olika beroende på om det rör sig om tillståndspliktiga radio- och <NOBR>TV-sändningar,</NOBR> radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> som inte kräver tillstånd eller verksamhet som inte alls utgör radio- och <NOBR>TV-sändningar.</NOBR> Det hindrar emellertid inte att all medieverksamhet som public <NOBR>service-företagen</NOBR> bedriver bör ses som en del av public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> och att all verksamhet därför skall upp- fylla de krav som gäller för detta uppdrag.</P>
<P class="p552 ft21">Programföretagen skall inte bedriva verksamhet som kan hota den publicistiska självständigheten eller som kan leda till att kärnverksamheten utarmas.</P>
<P class="p259 ft0">Den publicistiska självständigheten och oberoendet är grunden i public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR> Regelverk, ägarförhållanden och finansieringssätt syftar alla till att skapa förutsättningar för programföretagens själv- ständighet och oberoende såväl i förhållande till staten som till kom- mersiella och andra intressen.</P>
<P class="p49 ft0">Mot denna bakgrund är det nödvändigt att programföretagen inte engagerar sig i verksamheter som skulle kunna hota självständigheten eller oberoendet. Som exempel kan nämnas att programföretagen inte bör göra sig beroende av samarbete med kommersiella aktörer eller av kommersiell finansiering. Även om det i det enskilda fallet skulle gå att försvara t.ex. en utvidgning av tillåten sponsorsfinansiering, eller att publicering på Internet till en del finansieras med reklam, med att verk- samheten får ett välbehövligt resurstillskott, så kan de långsiktiga kon- sekvenserna bli att allmänhetens förtroende för programföretagen minskar och att företagen gör sig ekonomiskt beroende av just de företag som de måste stå fria att bevaka. Om valet står mellan större resurser och bibehållet oberoende skall public <NOBR>service-företagen</NOBR> välja oberoendets väg. När resurserna inte räcker till allt måste företagsledningarna göra hårdare och tydligare prioriteringar.</P>
<P class="p55 ft0">Programföretagen måste alltid hålla i minnet att det är produktion och utsändning av radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> till den svenska allmänheten som utgör public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> kärna. Sidoverksamheter med anknytning till kärnverksamheten kan bedrivas om de bidrar till att</P>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td377"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td378"><P class="p9 ft76">Reglering av programföretagens verksamheter <SPAN class="ft9">385</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td379"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td380"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">uppfylla målen för public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> och i övrigt svarar mot de villkor som gäller för detsamma. Det vore däremot mindre lämpligt om sidoverksamheter får en sådan omfattning att kärnverksamheten utar- mas. I valet mellan att hålla kärnverksamheten på en rimlig nivå och att bedriva en omfattande tilläggsverksamhet måste kärnverksamheten ges företräde.</P>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft28">15.2</SPAN><SPAN class="ft93">Principer för reglering</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">I detta avsnitt behandlas det regelverk som utgör en av grunderna för det allmännas inflytande på public <NOBR>service-företagen.</NOBR> En fråga som särskilt belyses är om de regleringsmässiga förutsättningarna är de samma i de nya distributionsformer som kan antas bli aktuella den kommande tillståndsperioden. Dessutom behandlas frågor om uppföljning och granskning av programverksamheten.</P>
<P class="p45 ft0">I utredningsdirektiven anförs att jag skall överväga om det nuvarande sättet att beskriva programföretagens uppgifter är ändamålsenligt och om ordningen för att följa upp verksamheten är tillfredsställande. Genomgången av regelverket görs för att klargöra vilka de formella ramarna är och kan vara för verksamheten i en föränderlig mediesitua- tion och vad som eventuellt måste framgå på annat sätt samt om det finns behov av ändring av gällande lagstiftning. Dessa frågor har bety- delse för hur public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> i praktiken kan formuleras inför kommande tillståndsperiod.</P>
<P class="p271 ft41"><SPAN class="ft41">15.2.1</SPAN><SPAN class="ft106">Regelstrukturen</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844), sändningstillstånd och anslagsvillkor är de huvudsakliga instrumenten för regeringens och riksdagens infly- tande på den svenska radio och <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> i allmänhetens tjänst. I riksdagens beslut i juni 1996 på grundval av den s.k. public service- propositionen återfinns bakgrund och motiv för nu gällande riktlinjer (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).</P>
<P class="p93 ft6">Sändningstillstånd<SPAN class="ft30">1</SPAN></P>
<P class="p94 ft0">Tidigare uppfattades public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> ofta som synonymt med avtalet mellan staten och public <NOBR>service-företagen.</NOBR> En viktig ändring i</P>
<P class="p160 ft11"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Se bilaga <NOBR>5-7.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">386 </SPAN>Reglering av programföretagens verksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">den nya radio- och <NOBR>TV-lagstiftning</NOBR> som trädde i kraft 1996 var att det dittills gällande systemet med avtal mellan staten och programföretagen ersattes med sändningstillstånd med tillhörande villkor. Det var bl.a. efter kritik från Lagrådet om att yttrandefrihetsbegränsningar (villkor för innehållet i sändningarna) genom avtal saknar stöd i regeringsformen som regeringen gjorde bedömningen att krav på enskilda företag istället skall gälla som villkor för själva sändningsrätten.</P>
<P class="p45 ft0">Enligt Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> får villkor av olika slag ställas på sänd- ningar som regeringen meddelar tillstånd för, dvs. marksändningar i radio och TV. Den typ av villkor som får ställas återges i en villkorslista i lagen (3 kap. 2 §). Denna lista motsvarar i allt väsentligt de villkor angående sändningsrättens innebörd och innehållet i sändningarna som tidigare återfanns i avtalet mellan staten och programföretagen. Listan möjliggör både statens krav på SVT, SR och UR, men också de särskilda kraven i TV4:s sändningstillstånd. Sändningstillstånden gäller för tidsbestämda perioder, för närvarande fem år.</P>
<P class="p86 ft0">Vart och ett av programföretagen SR, SVT och UR har ett eget sändningstillstånd där villkoren består av fyra huvuddelar: allmänna bestämmelser, principer för innehållet i sändningarna, regler för genmäle och beriktigande samt villkor för reklam och sponsring.</P>
<P class="p43 ft0">Enligt sändningstillstånden har programföretagen följande övergri- pande uppdrag:</P>
<P class="p451 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Sveriges Radio AB har till uppgift att bedriva ljudradioverksamhet i allmänhetens tjänst</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Sveriges Television AB har till uppgift att bedriva marksänd TV- verksamhet i allmänhetens tjänst.</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Sveriges Utbildningsradio AB har till uppgift att bedriva program- verksamhet inom utbildningsområdet i allmänhetens tjänst.</SPAN></P>
<P class="p160 ft6">Anslagsvillkor<SPAN class="ft30">2</SPAN></P>
<P class="p94 ft0">Programföretagen följer dessutom andra villkor. Verksamheten finan- sieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> och riksdagen tar varje år ställning till TV- avgiftens nivå och storleken på medelstilldelningen. Medlen ställs där- efter till företagens förfogande genom beslut av regeringen. I dag kallas dessa beslut om medelstilldelning för anslagsvillkor. Till besluten är, som namnet antyder, olika villkor kopplade som bl.a. reglerar vissa ekonomiska och organisatoriska frågor samt ger vägledning för före- tagens redovisning till statsmakterna. Flera av dessa villkor fanns före 1997 i avtalen mellan staten och programföretagen.</P>
<P class="p96 ft11"><SPAN class="ft30">2 </SPAN>Se bilaga <NOBR>8-10.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td377"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td378"><P class="p9 ft76">Reglering av programföretagens verksamheter <SPAN class="ft9">387</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td379"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td380"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">I princip är regeringens möjligheter omfattande när det gäller vilka frågor som kan regleras i anslagsvillkoren; villkoren måste dock ha stöd i de allmänna riktlinjer för verksamheten som beslutats av riksdagen. Huvuddelen av villkoren gäller för hela tillståndsperioden, men beslut fattas, till skillnad från sändningstillstånden, i samband med medelstilldelningen i december varje år.</P>
<P class="p93 ft6">Bolagsordning<SPAN class="ft30">3</SPAN></P>
<P class="p94 ft0">Ändringar i programföretagens bolagsordningar skall godkännas av regeringen. Enligt bolagsordningarna är föremålet för bolagens verk- samhet att <SPAN class="ft13">bedriva rundradioverksamhet</SPAN><SPAN class="ft116">4 </SPAN><SPAN class="ft13">och därmed förenlig verk- samhet </SPAN>(samma formulering för radio och TV, för UR dessutom ”<SPAN class="ft13">inom utbildningsområdet</SPAN>”). I övrigt ingår bestämmelser om aktiekapital, sty- relsens arbetsordning, revision, bolagsstämman, likvidation m.m. Rege- ringen skall också godkänna ändringar i dotterföretagens bolagsord- ningar, dvs. Radiotjänst i Kiruna AB och Sveriges Radio Förvaltnings AB. Ändringar i bolagsordningen måste ha stöd i de allmänna riktlinjer riksdagen fattat beslut om. Programföretagens bolagsordningar ändrades senast år 1993.</P>
<P class="p86 ft0">I princip kan företagens bolagsordningar användas som ett mer aktivt instrument än hittills för att klargöra programföretagens uppdrag, om sådana ändringar blir nödvändiga som en följd av riksdagens beslut om riktlinjer för kommande tillståndsperiod.</P>
<P class="p99 ft6">Övriga regeringsbeslut m.m.</P>
<P class="p94 ft2">Reglering via lag, bolagsordning, sändningstillstånd och anslagsvillkor är inte de enda instrumenten för styrning av public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet. Regeringen har även annan beslutkompetens, t.ex. att</P>
<P class="p553 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">utse styrelseledamöterna i den Förvaltningsstiftelse som äger public </SPAN><NOBR>service-företagen,</NOBR></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">utse ordförande samt en suppleant i respektive programföretags sty- relse,</SPAN></P>
<P class="p386 ft11"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft35">Se bilaga </SPAN><NOBR>11-13.</NOBR></P>
<P class="p144 ft32"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft61">Begreppet ”rundradio” användes i den tidigare radiolagen ända sedan dess tillkomst. ”Radio” är en teknisk term som även innefattar </SPAN><NOBR>TV-mediet.</NOBR> I den nya Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> har begreppet rundradio utgått och ersatts av ljudradio och TV. En följdändring av språkbruket i bolagsordningarna är därför motiverad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">388 </SPAN>Reglering av programföretagens verksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p554 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">godkänna ändringar i Förvaltningsstiftelsens stiftelseförordnande,</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">godkänna att programföretagen startar nya programkanaler, samt att</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">besluta om beräkningsgrunden för det särskilda kompensationsindex som gäller för programföretagens medelstilldelning (se kap 12).</SPAN></P>
<P class="p103 ft0">Dessutom har regeringen naturligtvis möjlighet att genom proposition lämna förslag till riksdagen om ändringar av riktlinjer för verksamheten även under pågående tillståndsperiod. Några färska sådana exempel är som vi sett riksdagens beslut om sändningstillstånd för digital marksänd TV för SVT och UR, särskilda medel till samtliga programföretag för satsningar på ny distributionsteknik m.m., särskilda medel till SVT för satsningar på kvalitetsproduktion och medel till SR för att värna mångfald och kvalitet (se kap. 13).</P>
<P class="p45 ft2">Programföretagens ägare – Förvaltningsstiftelsen – formulerar inga villkor eller regler för public <NOBR>service-verksamheten,</NOBR> förutom vad som gäller för den koncernredovisning som görs för de tre bolagen.</P>
<P class="p161 ft6">Granskning av programverksamheten</P>
<P class="p91 ft0">Granskningsnämnden för radio och TV (tidigare Radionämnden) har till uppgift att genom efterhandsgranskning övervaka att programföretagen utövar sin sändningsrätt i enlighet med bestämmelserna i Radio- och TV- lagen och villkoren i sändningstillstånden samt att besluta om sanktioner vid bristande efterlevnad av reglerna. Nämndens granskning av program sker efter anmälan eller på eget initiativ.</P>
<P class="p45 ft0">Nämnden har dock inte någon motsvarande rätt att kontrollera efterlevnaden av public <NOBR>service-företagens</NOBR> anslagsvillkor (se kap. 16).</P>
<P class="p72 ft0">Nämnden är en statlig myndighet som består av en ordförande och sex ledamöter samt fem suppleanter som alla utses av regeringen. Ord- föranden och vice ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Hos nämnden finns en direktör som är chef för myndigheten. Granskningen av public <NOBR>service-företagens</NOBR> programverksamhet utgör en betydande del av nämndens verksamhet, som också finansieras till två tredjedelar med <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR></P>
<P class="p389 ft0">Nämnden kan fatta tre slags beslut:</P>
<P class="p285 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft94">friande </SPAN>– programföretaget har inte handlat i strid med någon bestämmelse i lag eller tillståndsvillkor</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft94">kritiserande </SPAN>– sändningarna har brustit i förhållande till någon bestämmelse, men bristen är inte så allvarlig att det föreligger något brott mot aktuell bestämmelse</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft94">fällande </SPAN>– programföretaget har brutit mot en eller flera av tillämp- liga bestämmelser.</P>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td377"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td378"><P class="p9 ft76">Reglering av programföretagens verksamheter <SPAN class="ft9">389</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td379"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td380"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">Alla ärenden av principiell karaktär avgörs vid sammanträde i nämnden. Besluten kan vara friande eller fällande och genom dessa beslut skapas en praxis som programföretagen sedan har att följa. Nämndens ordförande kan själv fatta beslut om enklare typer av regelbrott där en tydlig nämndpraxis finns. Även myndighetens direktör kan fatta beslut på nämndens vägnar. Detta sker dock enbart i fråga om helt friande beslut och där det står helt klart att det anmälda programmet inte strider mot programreglerna. Detta är den vanligaste beslutsnivån; direktören fattar beslut i ca 70 procent av alla ärenden.</P>
<P class="p86 ft0">Om ett programföretag brutit mot en bestämmelse finns olika sank- tionsmöjligheter. Om ett brott skett avseende bestämmelserna om annonser, sponsring och otillbörligt gynnande kan nämnden ansöka hos länsrätten om att en särskild avgift skall påföras. Avgiften fastställs till lägst 5 000 kronor och högst 5 miljoner kronor.</P>
<P class="p43 ft0">Vid brott mot bestämmelserna om saklighet, opartiskhet, mediets genomslagskraft, intrång i privatlivet m.m. kan dock ingen ekonomisk sanktion tillgripas. I stället kan nämnden förelägga den som fällts att offentliggöra nämndens beslut i sina sändningar.</P>
<P class="p93 ft6">Redovisning och revision</P>
<P class="p91 ft0">Programföretagen lämnar i egenskap av aktiebolag en Årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen. Mot bakgrund av att staten inte är ägare av programföretagen är Förvaltningsstiftelsen mottagare av Års- redovisningen. Årsredovisningen utgör alltså inte formellt en del av den återrapportering till regering och riksdag som företagen lämnar. Denna sker i stället genom att programföretagen är ålagda att särskilt redovisa hur man uppfyllt sitt public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> i de särskilda public <NOBR>service-redovisningarna.</NOBR> Därtill kommer att programföretagen lämnar Budgetunderlag (tidigare Anslagsframställan) inför regeringens budget- process varje år. I SVT:s budgetunderlag lämnas också en redovisning av rundradiorörelsens ställning det senaste året samt de tre pro- gramföretagens bedömning av behovet av <NOBR>TV-avgiftshöjning</NOBR> för kom- mande år.</P>
<P class="p83 ft0">Regeringen utser två revisorer och två revisorssuppleanter i För- valtningsstiftelsen. Därtill utser regeringen en av revisorerna i Förvalt- ningsstiftelsen att vara revisor även i programföretagen. Dessutom utser bolagsstämman i enlighet med Aktiebolagslagen ytterligare en auktoriserad revisor i programföretagen, som således har två revisorer samt två suppleanter. För Rundradiorörelsen gäller att Riksrevisions-</P>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355381x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft0">390 </SPAN>Reglering av programföretagens verksamheter <SPAN class="ft0">SOU 2000:55</SPAN></P>
<P class="p555 ft0">verket årligen granskar RIKAB:s förvaltning av rundradiorörelsens medel.<SPAN class="ft30">5</SPAN></P>
<P class="p72 ft0">Revisorerna utgår i sin granskning från Aktiebolagslagen, Årsredo- visningslagen, bolagsordningen och i viss mån programföretagens anslagsvillkor (se kap. 16). Revisorerna har även som särskilt uppdrag från Förvaltningsstiftelsen att granska underlaget till de av bolagen framtagna public <NOBR>service-redovisningarna.</NOBR></P>
<P class="p202 ft0"><SPAN class="ft13">Figur 15.1. </SPAN>Styrning och granskning av public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD class="tr22 td381"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td382"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td383"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td384"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td385"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td386"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td374"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td387"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td388"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td389"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr13 td390"><P class="p116 ft43">Riksdag</P></TD>
<TD class="tr0 td391"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr22 td213"><P class="p116 ft131">Beslutar om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td392"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td345"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td381"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td393"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td394"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td395"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td375"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td396"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td345"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td397"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td398"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr38 td213"><P class="p116 ft132">riktlinjer på förslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td392"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td345"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td381"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td393"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td394"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td395"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td375"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td396"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td345"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td397"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td399"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td400"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td375"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td394"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td30"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr32 td398"><P class="p9 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td392"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td381"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td393"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td394"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td395"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td375"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td396"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td397"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td399"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td400"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td375"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td394"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td30"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td398"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr33 td213"><P class="p116 ft133">av regeringen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td392"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td345"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td381"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td393"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td394"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td395"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td375"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td396"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr27 td382"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td401"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td402"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td403"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td374"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td385"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td404"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td405"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr20 td7"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td345"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td30"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td30"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td7"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td406"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td196"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td392"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td381"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td393"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td394"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td395"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td375"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td382"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td401"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td402"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td374"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td385"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td404"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td409"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr34 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td410"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td209"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td411"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td154"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td392"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td345"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td381"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td393"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td394"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td395"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td375"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td396"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td345"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td397"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td399"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td412"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td375"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td394"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td398"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td345"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td396"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr34 td413"><P class="p556 ft90">Gransknings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td392"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td345"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td381"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td393"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td394"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td395"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td375"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td396"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td345"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td397"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td399"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td400"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td375"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td394"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td30"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td398"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td7"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td345"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td30"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td30"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td396"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td392"><P class="p9 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr38 td345"><P class="p9 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr38 td381"><P class="p9 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr38 td393"><P class="p9 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr38 td394"><P class="p9 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr38 td395"><P class="p9 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr38 td375"><P class="p9 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr38 td396"><P class="p9 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr38 td345"><P class="p9 ft135"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td397"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr11 td17"><P class="p557 ft66">Regering</P></TD>
<TD class="tr38 td398"><P class="p9 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr39 td414"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td382"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td404"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td404"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr38 td396"><P class="p9 ft135"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td406"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td415"><P class="p121 ft66">nämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td392"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td345"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td381"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td393"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td394"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td395"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td375"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td396"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td345"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td398"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td345"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td30"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td30"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td396"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td392"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td381"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td393"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td394"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td395"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td375"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td396"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td397"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td399"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td400"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td375"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td394"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td398"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td414"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td382"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td396"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td416"><P class="p116 ft66">för radio och TV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td392"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td345"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td381"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td393"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td394"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td395"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td375"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td396"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr1 td382"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td401"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td402"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td403"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td374"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td385"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td404"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td405"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td417"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr16 td149"><P class="p411 ft131">Kontrollerar att lag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td392"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td345"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td381"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td393"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td394"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td395"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td375"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td7"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td345"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td397"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td399"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td412"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td375"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td394"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td30"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td418"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td392"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td345"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td381"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td393"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td394"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td395"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td375"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td345"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td397"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td399"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td412"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td375"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td394"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td30"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td418"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td417"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td30"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td30"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr33 td149"><P class="p411 ft133">och sändningstill-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td392"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td345"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td381"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td393"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td394"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td395"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td375"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td345"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td397"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td399"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td400"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td375"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td394"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td30"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td418"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td417"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td30"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td30"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td392"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td381"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td393"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td394"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td395"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td375"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td7"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr33 td83"><P class="p195 ft133">Har bildat stiftelsen</P></TD>
<TD class="tr33 td418"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td7"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td417"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td30"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td30"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td7"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr33 td149"><P class="p411 ft133">stånd följs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td392"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td345"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td381"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td393"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td394"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td395"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td375"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td345"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr34 td83"><P class="p9 ft131">och utser stiftelse-</P></TD>
<TD class="tr27 td418"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td417"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td30"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td30"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td406"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td196"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td407"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td150"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td392"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td345"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td381"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td393"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td394"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td395"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td375"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td345"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td418"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td417"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td30"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td30"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td406"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td196"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td419"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td150"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td392"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td345"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td381"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td393"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td394"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td395"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td375"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td7"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td345"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr23 td83"><P class="p9 ft136">styrelsen</P></TD>
<TD class="tr23 td418"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td7"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr16 td420"><P class="p9 ft131">Beslutar om</P></TD>
<TD class="tr23 td150"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td392"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td345"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td381"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td393"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td394"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td395"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td375"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td345"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td397"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td399"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td412"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td375"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td394"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td30"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td418"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td150"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td392"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td381"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td393"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td394"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td395"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td375"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td7"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr23 td401"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td402"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td408"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td374"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td385"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr23 td404"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr33 td418"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td7"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr33 td420"><P class="p9 ft133">Sändningstillstånd</P></TD>
<TD class="tr33 td150"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td392"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td345"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td381"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td393"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td394"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td395"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td375"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td7"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td417"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=3 class="tr9 td421"><P class="p288 ft69">Förvaltnings-</P></TD>
<TD class="tr20 td418"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td7"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr33 td420"><P class="p9 ft133">Medelstilldelning</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td381"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td345"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td381"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td393"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td394"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td395"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td375"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td417"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td418"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td150"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td381"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td345"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td381"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td393"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td394"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td395"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td375"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td417"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td418"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr33 td420"><P class="p9 ft133">(anslagsvillkor)</P></TD>
<TD class="tr29 td150"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr33 td422"><P class="p9 ft133">Beslutar om</P></TD>
<TD class="tr27 td397"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td399"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr33 td423"><P class="p558 ft120">stiftelse</P></TD>
<TD class="tr27 td418"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td150"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td397"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td399"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td418"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr23 td420"><P class="p9 ft136">Bolagsordning</P></TD>
<TD class="tr29 td150"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr19 td422"><P class="p9 ft131"><NOBR>TV-avgiftens</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td397"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td399"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td400"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td375"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td394"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td424"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td418"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td150"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td401"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td402"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td403"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td374"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td385"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr20 td425"><P class="p9 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr39 td418"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr39 td7"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr34 td420"><P class="p9 ft131">Utser ordf. i bolagens</P></TD>
<TD class="tr39 td150"><P class="p9 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr23 td340"><P class="p9 ft136">storlek</P></TD>
<TD class="tr1 td397"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td399"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td412"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td375"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td394"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td418"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td150"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td397"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td399"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td412"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td375"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td394"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td30"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td418"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr33 td420"><P class="p9 ft133">styrelser + revisor</P></TD>
<TD class="tr27 td150"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td381"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td345"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td381"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td393"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td394"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td395"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td375"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=8 rowspan=3 class="tr16 td36"><P class="p9 ft131">Utser ledamöter i</P></TD>
<TD class="tr29 td418"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td7"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td150"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td392"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td345"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td381"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td393"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td394"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td395"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td375"><P class="p9 ft57"> </P></TD>
<TD class="tr27 td418"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td345"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td30"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td30"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td406"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td196"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td419"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr27 td150"><P class="p9 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td392"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td345"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td381"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td393"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td394"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td395"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td418"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td417"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td406"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td196"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td419"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td150"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td392"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td381"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td393"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td394"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td395"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td375"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr33 td426"><P class="p9 ft133">bolagens styrelser + revisor</P></TD>
<TD class="tr33 td30"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td407"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td406"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td427"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr33 td150"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td392"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td381"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td393"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td394"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td395"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td375"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr34 td426"><P class="p9 ft131">Upprättar koncernredovisning</P></TD>
<TD class="tr34 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td407"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td406"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td427"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td392"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td381"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td393"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td394"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td395"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td374"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td414"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td382"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td401"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td402"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td408"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td374"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td385"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td404"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td409"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td414"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td428"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td404"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td419"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td392"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td381"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td393"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td385"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td429"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td374"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td400"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td397"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td402"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td408"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td430"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td418"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td431"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td411"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td406"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td427"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td392"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td381"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td432"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td385"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td433"><P class="p263 ft69">Styrelse</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td434"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td402"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td435"><P class="p292 ft69">Styrelse</P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td418"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td396"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td436"><P class="p148 ft66">Styrelse</P></TD>
<TD class="tr9 td406"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td427"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td392"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td381"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr33 td437"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr33 td126"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr33 td438"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr33 td40"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr33 td435"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr33 td126"><P class="p9 ft119"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td427"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td392"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td392"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td439"><P class="p261 ft66">Sveriges Radio</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td421"><P class="p148 ft66">Sveriges Tele-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td440"><P class="p263 ft66">Sveriges Utbild-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td427"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td381"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td388"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td392"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td393"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td394"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td441"><P class="p559 ft67">AB</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr19 td421"><P class="p556 ft67">vision AB</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr19 td440"><P class="p411 ft67">ningsradio AB</P></TD>
<TD class="tr19 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td442"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td381"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td392"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td384"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td385"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td386"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td374"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td414"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td428"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td401"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td402"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td403"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td374"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td385"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td425"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td409"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td414"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td382"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td404"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td404"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td414"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td443"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td407"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td381"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td345"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td381"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td393"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td394"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td386"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td374"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td414"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td382"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td401"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td402"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td400"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td375"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td385"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td404"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td409"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td414"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td382"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td404"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td404"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td414"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td406"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td196"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td407"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p560 ft69">Radiotjänst</P>
<P class="p0 ft69">i Kiruna AB</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p561 ft69">Sveriges Radio</P>
<P class="p0 ft69">Förvaltnings AB</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p562 ft11"><SPAN class="ft30">5 </SPAN>Avtal mellan staten och RIKAB om förvaltning av rundradiomedlen 1997- <NOBR>12-04.</NOBR></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td377"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td378"><P class="p9 ft76">Reglering av programföretagens verksamheter <SPAN class="ft9">391</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td379"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td380"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft96"><SPAN class="ft41">15.2.2</SPAN><SPAN class="ft115">Programföretagens planer och önskemål angående nya verksamheter</SPAN></P>
<P class="p511 ft2">Här redovisas programföretagens allmänna synpunkter till utredningen på frågan om programverksamhet m.m. i de nya verksamhetsformer som kan antas bli aktuella under nästa tillståndsperiod. Se också kap. 9 om företagens närmare önskemål när det gäller framtida distributionsformer.</P>
<P class="p319 ft13">Sveriges Television</P>
<P class="p94 ft0">SVT har till utredningen redovisat att man avser utveckla sin verksamhet till att i ökad omfattning avse även områden som i dag ligger utanför det som kan regleras i sändningstillstånd och anslagsvillkor. SVT bedriver redan i dag försöksverksamhet eller utveckling inom bl.a. on- lineverksamhet som innefattar tjänster och programerbjudanden via Internet med bl.a. information om SVT, programupplysningar, nyhets- utsändningar, diskussionsforum samt fördjupande information kopplad till enskilda <NOBR>TV-program.</NOBR></P>
<P class="p45 ft0">På dessa områden gäller, skriver SVT, samma villkor som för andra företag. SVT anser att företaget fortsatt bör få verka inom nya medie- områden på samma villkor som andra företag. Några detaljföreskrifter för just SVT:s verksamhet bör, enligt SVT, inte införas. SVT anser dock att företaget även inom nya medieområden bör bedriva ”en bred verksamhet som är i allmänhetens tjänst. SVT utbud skall därvid präglas av de centrala värderingar som förknippas med företaget. Kärnvärden som oberoende, integritet, kvalitet och allsidighet skall genomsyra verksamheten”.</P>
<P class="p45 ft0">SVT anser således att några formella regler för innehållet inte är önskvärda när företaget bedriver verksamhet på andra områden än tra- ditionella radio- och <NOBR>TV-sändningar,</NOBR> exempelvis på Internet. Denna uppfattning ger SVT också uttryck för i sitt remissvar på Konver- gensutredningens betänkande.<SPAN class="ft30">6 </SPAN>Där skriver SVT bl.a. att man ser nack- delar med en princip som innebär att företaget på nya verksamhets- områden skulle vara bundna av de regler och riktlinjer som gäller inom nuvarande verksamhet som har radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> som grund. SVT hävdar att företaget måste kunna arbeta under skilda principer inom olika verksamhetsområden.</P>
<P class="p564 ft11"><SPAN class="ft30">6 </SPAN>SVT. Yttrande över betänkandet Konvergens och förändring (SOU 1999:55), <NOBR>1999-09-27</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">392 </SPAN>Reglering av programföretagens verksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Sveriges Radio</P>
<P class="p91 ft0">SR redovisar att man inför nästa tillståndsperiod önskar ha tillgång till olika distributionsformer för att erbjuda publiken god service och för att kunna konkurrera med andra medier i tider av ökad konkurrens. I dag distribueras SR:s program huvudsakligen i marksändningar, men i viss mån också via satellit (Radio Sweden) och på Internet.</P>
<P class="p45 ft0">SR:s verksamhet på Internet i dag utgörs i första hand av information och marknadsföring av SR:s program samt bakgrunder och komp- letteringar till programmen. Även ljudtjänster som nyheter och aktua- liteter förekommer i viss utsträckning, vilket bl.a. möjliggör för lyssnare i Sverige såväl som i andra länder att ta del av t.ex. nyhetssändningar. SR bedriver också ett utvecklingsarbete för nya tjänster inom såväl digitala sändningar (DAB) som på Internet. SR har i sitt underlag till utredningen inte specifikt berört frågan om reglering av de nya tjänster som den tekniska utvecklingen möjliggör. SR:s inställning är dock att de regler som gäller för nuvarande sändningar i princip bör gälla oavsett distributionsform.</P>
<P class="p165 ft13">Sveriges Utbildningsradio</P>
<P class="p91 ft0">Även för UR gäller att företaget i framtiden vill finnas på olika distri- butionsplattformar för att kunna nå publiken med det material företaget har att erbjuda och kunna utnyttja interaktiva tjänster i utbildnings- sammanhang. För UR:s del är sändningar med digital teknik såväl i radio som TV aktuella redan i dag, då UR utnyttjar sändningsutrymme i SR:s och SVT:s sändningar. UR har sändningstillstånd såväl för marksänd digital radio och TV som för satellitsändningar. UR:s Inter- netverksamhet används för information, programfördjupning, kommu- nikation och i viss mån distribution. UR:s inställning är att samma regler som gäller för dagens sändningar i princip bör gälla oavsett dist- ributionsform. UR anser dock att vad gäller nya medier är det betydel- sefullt att företaget kan delta i olika samarbeten och nätverk med olika utbildningsanordnare, liksom att kunna söka allmänna medel.</P>
<P class="p271 ft28"><SPAN class="ft28">15.3</SPAN><SPAN class="ft93">Vad omfattar regelverket i dag?</SPAN></P>
<P class="p346 ft0">Den huvudsakliga uppgiften för SR, SVT och UR är att producera radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> och göra dessa tillgängliga för hela den svenska allmänheten (kärnverksamheten). Vilken sändningsteknik som används kan sägas vara sekundärt. En grundpelare i public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> och</P>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td377"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td378"><P class="p9 ft76">Reglering av programföretagens verksamheter <SPAN class="ft9">393</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td379"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td380"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">för svensk radio- och <NOBR>TV-politik</NOBR> överhuvudtaget har dock varit att sändningarna skall kunna tas emot av alla utan särskild kostnad utöver erlagd <NOBR>TV-avgift.</NOBR> Av detta skäl har valet av sändningsteknik kommit att bli betydelsefullt. När radio och senare TV introducerades fanns bara ett sätt att nå hela befolkningen, dvs. genom ett väl utbyggt sändarnät på marken. Under lång tid var radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> liktydigt med sändningar i marknätet. Även i dag gäller att marknätet är den enda distributionsform som i praktiken når hela landet, men marksändningar är inte längre den enda sändningsformen (se kap. 9).</P>
<P class="p50 ft0">Hittills har verksamheten inom SR, SVT och UR relativt enkelt kunnat regleras i sändningstillstånd och anslagsvillkor. De verksamheter som kan regleras i sändningstillstånden gäller dock, som framgått tidigare, endast för sändningar som sker med tillstånd från regeringen, dvs. marksänd radio och TV. Programföretagen är ålagda att ha en tek- nisk räckvidd i detta sändarnät på minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen.</P>
<P class="p49 ft0">En viktig del i utvecklingen av den svenska public <NOBR>service-verksam-</NOBR> heten sedan <NOBR>1950-talet</NOBR> är att sändningarna har utökats genom att nya radio- och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> successivt etablerats. Vid inledningen av nuva- rande tillståndsperiod disponerade public <NOBR>service-företagen</NOBR> två riks- täckande <NOBR>TV-kanaler,</NOBR> varav en medger regional täckning samt fyra rikstäckande radiokanaler (fem med Radio Sweden), varav en består av sändningar i 25 lokala områden. För distribution av sändningarna till svenska hushåll har hittills det analoga marksända nätet använts för såväl radio som TV.</P>
<P class="p49 ft0">Under nuvarande tillståndsperiod har det skett en förhållandevis dramatisk förändring i detta avseende, dels på grund av den tekniska utvecklingen, dels på grund av beslut av riksdag och regering. För både radio och TV sker i dag dessutom sändningar med digital sändnings- teknik i marknätet (för radio sedan 1995 och för TV sedan 1998) och via satellit. Sändningsmöjligheterna har alltså ökat kraftigt. Två helt nya rikskanaler, en i radio (P7 Finska) och en i TV (SVT24) har startat i samband med införandet av digital sändningsteknik i marknätet och för SVT:s del också fem regionala kanaler. Än så länge är såväl digital radio som TV i en introduktionsfas där riksdagens beslut innebär att sändningarna i dag skall vara utbyggda för att nå ungefär hälften av befolkningen (se kap. 9).</P>
<P class="p50 ft0">Alla tre programföretag bedriver också verksamhet på Internet, även om Internet ännu inte på allvar blivit en distributionsform för radio- och <NOBR>TV-program.</NOBR> I huvudsak används Internet som ett komplement till programverksamheten i radio och TV. Inom en inte alltför avlägsen framtid kan sändningar också komma att ske via olika bredbandsnätverk och liknande. Osäkerheten är, som tidigare konstaterats, stor när det</P>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">394 </SPAN>Reglering av programföretagens verksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">gäller hur fördelningen mellan olika distributionsformer kommer att se ut i framtiden.</P>
<P class="p72 ft0">Dessa förändringar får konsekvenser såväl för regelverken som för programföretagen och publiken. Det kan tyckas rimligt att samma regler skall gälla för public <NOBR>service-företagens</NOBR> programverksamhet oberoende av på vilket sätt programmen distribueras. Av följande redovisning framgår dock att detta inte är fallet.</P>
<P class="p72 ft0">I det följande redovisas de huvudsakliga distributionsformer för radio och TV och andra verksamheter som kan antas bli aktuella under nästa tillståndsperiod och i vilken mån dessa kan regleras med hjälp av tillgängliga styrinstrument eller om behov av regeländringar finns.</P>
<P class="p565 ft64"><SPAN class="ft28">15.4</SPAN><SPAN class="ft107">Regelverkets tillämplighet i olika verksamhetsformer</SPAN></P>
<P class="p178 ft6">Marksändningar</P>
<P class="p91 ft0">Enligt Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> krävs regeringens tillstånd för att sända radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> med hjälp av radiovågor på frekvenser under 3 gigahertz. Det saknar betydelse för lagens tillämplighet om sändningen är analog eller digital. Radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> med marksänd digital teknik lyder alltså under samma lagstiftning som dagens analoga mark- sändningar. Därmed kan även dessa sändningar regleras i företagens sändningstillstånd. I dag gäller två olika sändningstillstånd för SVT:s och UR:s digitala sändningar. För SR, som redan 1995 inledde sänd- ningar med digital teknik, ingår dessa redan i ett och samma sänd- ningstillstånd.</P>
<P class="p86 ft0">Konvergensutredningen (SOU 1999:55) pekade på ett antal möjliga konsekvenser av den pågående konvergensutvecklingen för radio- och <NOBR>TV-lagstiftningen.</NOBR> I förhållande till Radio- och <NOBR>TV-lagens</NOBR> tillämp- ningsområde gäller detta bl.a. frågan om vad som utgör ljudradio och television i lagens mening. På sikt kommer sändningarna att innehålla en rad nya tjänster som integreras med traditionell radio och TV och en fråga är om dessa nya tjänster skall anses falla inom ramen för det Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> reglerar eller inte. Varken förarbetena, Gransk- ningsnämndens praxis eller tillståndsgivningen för digitala <NOBR>TV-sänd-</NOBR> ningar i marknätet ger, enligt utredningen, någon närmare vägledning i detta avseende, varför rättsläget, enligt utredaren, måste bedömas som oklart.</P>
<P class="p86 ft2">Vidare medför utvecklingen, enligt utredningen, vissa tillämpnings- problem vad gäller kravet på att sändningarna av radio och <NOBR>TV-program</NOBR> skall vara riktade till allmänheten. De tjänster som kommer att</P>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td377"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td378"><P class="p9 ft76">Reglering av programföretagens verksamheter <SPAN class="ft9">395</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td379"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td380"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">tillhandahållas i digitala radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> kommer i olika utsträckning att omfatta inslag av såväl sändningar som är riktade till allmänheten som sändningar som sker på begäran, dvs. som startas av mottagaren (interaktivitet). Vad som för tittare och lyssnare kan framstå som en och samma tjänst kan följaktligen i realiteten bestå av olika kommunikationselement som kan medföra att Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> endast växelvis är tillämplig. En konsekvens skulle kunna vara att reg- lerna för sändningarnas innehåll endast har begränsad tillämplighet på det innehåll som publiken faktiskt får del av genom sändningarna, t.ex. att den som så önskar inte kan få en sändning prövad med anledning av villkoren om saklighet och opartiskhet. Utredningen bedömer att Granskningsnämnden med nuvarande utformning av regelverket san- nolikt kommer att få göra komplicerade analyser av på vilket sätt olika sändningar skett för att kunna avgöra sitt mandat i förhållande till de nya tjänster som förmedlas inom ramen för radio och <NOBR>TV-sändningar.</NOBR></P>
<P class="p83 ft0">Utredaren konstaterar att det finns ett behov av en samordning av lagstiftningen på bl.a radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> och teleområdet. Målet bör vara att så långt möjligt skapa en gemensam reglering av radio- och TV- respektive televerksamheter. Utredaren lämnade dock inga konkreta förslag om hur detta bör ske.<SPAN class="ft30">7</SPAN></P>
<P class="p93 ft6">Satellitsändningar m.m.</P>
<P class="p94 ft0">För satellitsändningar gäller endast de allmänna reglerna i Radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> Eftersom satellitsändningar sker på högre frekvenser än 3 gigahertz gäller inte någon tillståndsplikt och därför kan heller inte enligt nuvarande bestämmelser några tillståndsvillkor ställas upp. Detta innebär att SVT:s sändningar i satellit i dag inte är underkastade samma regler som de traditionella sändningarna i marknätet. Än så länge sänder SVT samma utbud via satellit som i marknätet, varför sändningarna i vilket fall som helst omfattas av lagstiftningen. Men i det fall SVT skulle sända exklusivt material i satellit skulle alltså dessa sändningar formellt inte omfattas av SVT:s sändningstillstånd, exempelvis reglerna om saklighet och opartiskhet eller förbud mot reklam.</P>
<P class="p86 ft0">Frågan om att samma regler bör gälla för public <NOBR>service-företagens</NOBR> program oberoende av sändningssätt har varit föremål för prövning av regeringen tidigare. Regeringen föreslog i en promemoria 1998 att Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> skulle kompletteras med en bestämmelse som ger regeringen rätt att föreskriva villkor för satellitsändningar som bedrivs av <NOBR>TV-avgiftsfinansierade</NOBR> programföretag (Ds 1998:5). Bakgrunden var</P>
<P class="p160 ft11"><SPAN class="ft30">7 </SPAN>Konvergensutredningen lämnade sitt betänkande i april 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">396 </SPAN>Reglering av programföretagens verksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">att SVT 1997 givits rätt att sända satellit för att nå allmänheten i Sverige.</P>
<P class="p51 ft0">Regeringen konstaterade i den lagrådsremiss som följde att det får anses mindre tillfredsställande om de regler som gäller för public ser- <NOBR>vice-företagen</NOBR> har olika formell status och övervakas på olika sätt om sändningarna sker över marksändare eller enbart via satellit. I dessa situationer bör inte klagomål från tittare över t.ex. bristande opartiskhet hanteras på olika sätt beroende på vilken distributionsmetod som använts. För att public <NOBR>service-företagens</NOBR> sändningar skulle komma att behandlas på samma sätt oberoende av sändningssätt föreslog därför regeringen att Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> skulle kompletteras med en be- stämmelse som innebär att regeringen kan ställa villkor som motsvarar tillståndsvillkoren för tillståndspliktiga marksändningar även i de fall då dessa företag sänder över satellit eller med någon annan trådlös sändningsmetod som inte kräver tillstånd (prop. 1997/98:184 s. 69 f).</P>
<P class="p49 ft0">Lagrådet avstyrkte regeringens förslag. För det första ansågs försla- get inte ha stöd i Yttrandefrihetsgrundlagen, där det framgår att villkor är något som skall vara förenat med tillstånd, vilket inte gäller för satellitsändningar. Ett annat skäl var att förslaget närmast skulle inne- bära att man bakvägen begränsar den etableringsfrihet som gäller för satellitsändningar genom att uppställa villkor för sändningarna. Ytter- ligare ett skäl var att det saknas sanktioner om villkoren inte följs och att den föreslagna bestämmelsen skulle avvika från regleringen i lagen i övrigt.</P>
<P class="p50 ft0">Lagrådet anförde vidare att det faktum att det överhuvudtaget kom- mer i fråga att ställa villkor för andra program (sändningar) från SVT än de tillståndspliktiga, hänger samman med att även dessa program är finansierade med <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> Detta tyder, enligt lagrådet, på att den logiska lösningen kan vara att villkoren istället utformas som anslagsvillkor.</P>
<P class="p47 ft2">Regeringen gjorde mot bakgrund av detta bedömningen att lagrådets kritik var befogad och att lagrådsremissens förslag till ändring i Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> därför inte borde genomföras. Något särskilt anslagsvill- kor angående innehållet i SVT:s satellitsändningar har heller inte ställts.</P>
<P class="p51 ft0">Inte heller <NOBR>text-TV-sändningar</NOBR> omfattas av tillståndsplikt enligt Radio och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> Granskningsnämnden för radio och TV har 1999 i ett ärende rörande TV4 prövat om kraven på opartiskhet och saklighet samt förbud mot åsiktsreklam är tillämpliga på den del av TV4:s sänd- ningsverksamhet som består i sändningar av sökbar <NOBR>text-TV</NOBR> (Beslut <NOBR>1999-11-24,</NOBR> SB 398/99). Nämnden konstaterade att eftersom det inte krävs tillstånd för sändningar av sökbar <NOBR>text-TV</NOBR> som sänds från radio- sändare som används för tillståndspliktiga sändningar så gäller heller inte villkoren i TV4:s sändningstillstånd om opartiskhet och saklighet</P>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td377"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td378"><P class="p9 ft76">Reglering av programföretagens verksamheter <SPAN class="ft9">397</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td379"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td380"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">eller förbud mot åsiktsreklam för <NOBR>text-TV-sändningarna.</NOBR> Av detta kan slutsatsen dras att inte heller villkoren i SVT:s sändningstillstånd är formellt tillämpliga på företagets <NOBR>text-TV-sändningar,</NOBR> vilket i teorin skulle kunna innebära att SVT exempelvis kan sända reklam i <NOBR>text-TV.</NOBR></P>
<P class="p93 ft6">Internet</P>
<P class="p91 ft0">Som konstaterats är alltså de villkor som i dag gäller för public service- företagens radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> inte formellt tillämpliga på mate- rial som publiceras på annat sätt än via etersändningar (tillståndspliktig verksamhet), t.ex. på <NOBR>text-TV</NOBR> eller i satellit. SVT:s tillståndsvillkor är heller inte tillämpliga på material som publiceras på Internet, t.ex. information på SVT:s hemsida.</P>
<P class="p45 ft0">Granskningsnämnden prövade 1999 ett ärende där en anmälare bl.a. riktat kritik mot det sätt på vilket ett inslag i SVT:s program <SPAN class="ft13">Report- rarna </SPAN>marknadsförts på företagets hemsida (SB 363/99). Nämnden konstaterade i sitt beslut att beskrivningen av ett avsnitt i ett <NOBR>TV-pro-</NOBR> gram på SVT:s hemsida inte är något som nämnden kan pröva. Av beslutet framgår inte varför, men det torde, liksom i fallet med <NOBR>text-TV,</NOBR> bero på att SVT:s verksamhet på Internet inte omfattas av tillståndsplikt och att företagets sändningstillstånd och dess villkor därför inte är tillämpliga.</P>
<P class="p45 ft0">När public <NOBR>service-företagen</NOBR> tillhandahåller material på Internet sker detta således på i princip samma villkor som för vem som helst, dvs. det finns inget i regelverket, vare sig i Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> eller i sändningstillståndet som föreskriver på vilka villkor detta skall ske. Grundläggande regler för public <NOBR>service-företag</NOBR> som opartiskhet och saklighet, rätt till genmäle, förbud mot reklam m.m. gäller inte. Jag utgår emellertid från att företagen redan i dag bedriver verksamheten på ett sätt som står i överensstämmelse med de regler som gäller för företagen i övrigt.</P>
<P class="p86 ft0">Programföretagens framtida användning av Internet kan tänkas vara av olika inriktning och omfattning:</P>
<P class="p451 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Internet kan användas som ett </SPAN><SPAN class="ft13">komplement </SPAN>till radio och <NOBR>TV-sänd-</NOBR> ningarna. På företagens webbplatser erbjuds en ingång till material i anslutning till radio- och <NOBR>TV-programmen,</NOBR> t.ex. i form av mervär- desskapande bakgrundsinformation, fördjupningsmaterial m.m. Internet kan också fungera som returkanal för tittarnas och lyssnar- nas kommunikation med programföretagen, t.ex. i utbildnings- program, diskussionsforum m.m.</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Internet kan dessutom användas som </SPAN><SPAN class="ft13">distributionsform </SPAN>för samma radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> som sänds i marknätet, dvs. en parallell-</P>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">398 </SPAN>Reglering av programföretagens verksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft2">sändning av exempelvis nyhetssändningar för att ytterligare öka till- gängligheten till företagens programutbud.</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Publiken skulle kunna erbjudas möjlighet att beställa (on demand) program från företagens </SPAN><SPAN class="ft13">programarkiv</SPAN>, antingen de senast sända programmen, t.ex. nyhetssändningar eller i förlängningen hela eller delar av programföretagens samlade arkiv. Detta förutsatt att ekonomiska, tekniska och upphovsrättsliga frågor för sådan vidare- användning får en lösning.</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Företagen kan välja att publicera </SPAN><SPAN class="ft13">exklusivt material </SPAN>på Internet, dvs. annat programinnehåll än det som sänds i de ”vanliga” radio- och <NOBR>TV-kanalerna.</NOBR></P>
<P class="p94 ft0">I någon mån används Internet på flera av dessa sätt redan i dag i olika utsträckning inom programföretagen. Än är emellertid tekniken bakom Internet eller sättet det distribueras på inte jämförbar med traditionella sändningar av radio och TV. Internet når dessutom långt ifrån alla svenskar. För att Internet skall bli ett verkligt alternativ för radio och TV krävs att tekniken utvecklas, att infrastrukturen för att distribuera Internet byggs ut och naturligtvis att svenska folket i stor utsträckning har tillgång till utrustning och uppkoppling. Beroende på den tekniska utvecklingen och publikens beteende kan dessa och andra sätt att använda Internet få stora konsekvenser för public <NOBR>service-företagens</NOBR> framtida verksamhet.</P>
<P class="p86 ft0">Om regering och riksdag anser att grundläggande reglering bör gälla även när public <NOBR>service-företagen</NOBR> bedriver publicistisk verksamhet på Internet krävs ändringar i gällande lagstiftning. Vid en eventuell översyn av lagstiftningen bör uppmärksammas i vilken mån sådana ändringar skulle vara förenliga med nuvarande förutsättningar i Yttrande- frihetsgrundlagen. Se också kap. 16 om finansiering av företagens Internetverksamhet.</P>
<P class="p181 ft13">Synpunkter från Granskningsnämnden för radio och TV</P>
<P class="p91 ft0">Jag har under utredningsarbetet bett Granskningsnämnden för radio och TV inkomma till utredningen med synpunkter på ett antal frågor i nuvarande public <NOBR>service-uppdrag,</NOBR> nämndens uppgifter m.m. Bland de frågor jag velat få nämndens synpunkter på finns frågan om huruvida den reglering som i dag gäller för marksänd radio och TV i tillämpliga delar kan och bör tillämpas även för public <NOBR>service-företagens</NOBR> verk- samhet i andra distributionsformer, exempelvis i satellitsändningar och på Internet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td377"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td378"><P class="p9 ft76">Reglering av programföretagens verksamheter <SPAN class="ft9">399</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td379"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td380"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Nämnden framhåller i sitt yttrande att det skulle kunna skada tilltron till public <NOBR>service-företagens</NOBR> kärnverksamhet om de exempelvis skulle kunna vara partiska eller osakliga i program som distribueras via satellit eller på Internet (Dnr <NOBR>162/00-15).</NOBR> Enligt nämndens uppfattning bör program som distribueras på dessa sätt, inklusive <NOBR>text-TV,</NOBR> följa tillämpliga innehållsregler, dvs. i första hand opartiskhet och saklighet, men kanske även villkoren om respekt för privatlivet, hänsyn till mediernas särskilda genomslagskraft samt beriktigande och genmäle. Nämnden pekar på att möjligheten att ställa sådana villkor kräver änd- ring i gällande lagstiftning.</P>
<P class="p271 ft28"><SPAN class="ft28">15.5</SPAN><SPAN class="ft93">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> grundas, inte uteslutande, men till stora delar på ett regelverk. Under lång tid gällde radiolagen samt avtal mellan staten och programföretagen. I dag gäller en ny lagstiftning, Radio- och <NOBR>TV-lagen,</NOBR> som medger att sändningstillstånd får förenas med villkor. Många av de regler som är förknippade med radio och TV i allmän- hetens tjänst, t.ex. att sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt, att sändningarna skall vara reklamfria och präglas av ett mångsidigt utbud etc. kan lätt tas för givna. I grunden säkerställs detta genom svensk lagstiftning. Publikens rätt att få en sändning prövad hos Granskningsnämnden för radio och TV kräver också en ändamålsenlig reglering, anpassad till den tekniska utvecklingen.</P>
<P class="p86 ft0">Den digitala tekniken kommer att kräva viktiga ställningstaganden av statsmakterna inför och sannolikt också under nästa tillståndsperiod. De vägval som görs kommer att få stor betydelse för public service- verksamhetens framtida villkor.</P>
<P class="p43 ft0">Generellt är en utveckling mot att public <NOBR>service-företagens</NOBR> program och tjänster görs tillgängliga på flera sätt än tidigare positiv för publi- ken. Samtidigt bör man beakta att alla nya distributionsformer ännu inte är tillgängliga för alla. Traditionella radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> når i dag i princip samtliga hushåll i Sverige. Nära nog samtliga hushåll tar dessutom del av public <NOBR>service-företagens</NOBR> sändningar i dess traditionella form. Frågan om att använda nya distributionsformer är givetvis också en fråga om resurser. Public <NOBR>service-företagens</NOBR> kärnverksamhet finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> Det finns gränser för hur mycket medel som kan fås på denna väg, varför ett balanserat förhållningssätt i fråga om ett vidgat uppdrag till nya verksamheter blir nödvändigt.</P>
<P class="p155 ft2">Jag kan konstatera att de regleringsmässiga förutsättningarna är olika beroende på vilket sätt programföretagen publicerar material. Av den genomgång som gjorts kan jag dra slutsatsen att regeringen i dagsläget</P>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">400 </SPAN>Reglering av programföretagens verksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">inte kan ställa upp särskilda villkor för SVT:s eller övriga programföretags sändningar som sker via exempelvis satellit, <NOBR>text-TV</NOBR> eller Internet. Den tekniska utvecklingen kan därmed få sådana kon- sekvenser att innebörden i public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> riskerar att tunnas ut i takt med att allt fler distributionsformer används.</P>
<P class="p47 ft0">Att Internet används som ett komplement till radio- och <NOBR>TV-pro-</NOBR> grammen bör i sammanhanget vara relativt oproblematiskt. Internet blir då ytterligare ett led i att öka tillgängligheten till företagens program- verksamhet och skapa ett mervärde genom fyllig information och ökade möjligheter till kommunikation mellan publiken och företagen. Däremot bör, enligt min mening, regering och riksdag noga överväga om public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet på Internet bör utvidgas till att omfatta helt nytt material, dvs. material utan någon anknytning till radio- och <NOBR>TV-programmen.</NOBR> Enligt min mening är det olämpligt att de grundläggande regler som alltjämt bör gälla för public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten, t.ex. kraven på saklighet och opartiskhet och förbud mot reklam inte är tillämpliga i den mån företagen sänder i nya distributionsformer. Principen bör vara att samma regler så långt möjligt gäller för sändningarna oavsett distributionsform.</P>
<P class="p55 ft0">I den mån slutsatsen av regeringens och riksdagens överväganden blir att allmän public <NOBR>service-reglering</NOBR> som exempelvis saklighet och opartiskhet, hänsyn till mediets genomslagskraft, reklamförbud m.m. bör gälla även för sådan verksamhet krävs ändringar i gällande lagstiftning. I sammanhanget krävs en ingående analys av i vilken mån Ytt- randefrihetsgrundlagen medger sådana ändringar. En prövning av för- utsättningarna för sådan reglering bör, enligt min mening, göras skynd- samt så att förutsättningarna för public <NOBR>service-företagen</NOBR> kan klargöras vid inledningen av en ny tillståndsperiod.</P>
<P class="p50 ft0">I den mån det skulle visa sig att sådana regler inte kan ställas genom lagstöd får riktlinjer för public <NOBR>service-företagen</NOBR> eventuellt formuleras i annan ordning, exempelvis genom anslagsvillkor eller i företagens bolagsordningar.</P>
<P class="p47 ft2">I kap. 16 behandlar jag frågan om finansiering av företagens kärn- verksamhet respektive olika sidoverksamheter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td377"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td378"><P class="p9 ft76">Reglering av programföretagens verksamheter <SPAN class="ft9">401</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td379"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td380"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28"><SPAN class="ft28">15.6</SPAN><SPAN class="ft93">Övriga regleringsfrågor</SPAN></P>
<P class="p338 ft13">Sponsring</P>
<P class="p94 ft0">I direktiven nämns att jag skall överväga om det finns anledning att förändra förutsättningarna för SVT att sända sponsrade program. SVT har i sitt underlag till utredningen tagit upp dessa frågor. SVT anser för det första att rätten att använda sponsring för sportsändningar och vissa större evenemang bör behållas även i fortsättningen. SVT konstaterar dock att vissa förtydliganden bör ske, bl.a. vad gäller de tvister som uppstått i tolkningen av gällande regelverk mellan SVT och Gransk- ningsnämnden för radio och TV.</P>
<P class="p45 ft0">Jag har inte haft möjlighet att göra en grundlig analys av de juridiska frågor som en översyn av sponsringsreglerna skulle kräva. Jag kan dock konstatera här, liksom tidigare, att det finns anledning att i utredningssammanhang överväga de ändringar i Radio och <NOBR>TV-lagen</NOBR> som kan bli nödvändiga för att klargöra rättsläget vad gäller spon- sorsmeddelanden. De frågor SVT tagit upp bör därför, enligt min mening, kunna hanteras inom ramen för en sådan utredning.</P>
<P class="p45 ft0">Vad gäller omfattningen av SVT:s möjligheter att sända sponsrade program har jag dock inte funnit anledning att begränsa dessa i förhål- lande till vad som gäller i dag. SVT bör, enligt min mening, även i fort- sättningen ha möjlighet att sända sponsrade program dels när det gäller sportevenemang, dels i fråga om vissa program som direktsänds till flera länder.</P>
<P class="p93 ft13">Möjlighet att informera om andra företags program</P>
<P class="p94 ft0">Enligt tillståndsvillkoren får programföretagen inte sända reklam. För- budet omfattar inte sponsringsmeddelanden, reklam för egen program- verksamhet, utbildningsmaterial eller andra liknande produkter med anknytning till programmen. Granskningsnämnden har bedömt att vill- koret inte ger t.ex. SR rätt att sända programinformation för program i SVT eller vice versa. Enligt utredningsdirektiven skall jag överväga om det aktuella villkoret har en lämplig utformning.</P>
<P class="p43 ft0">I detta avseende anser jag inte att det finns någon anledning eller behov av att göra ändringar i Radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> Det kan, enligt min mening, knappast ha varit avsikten att förbjuda korshänvisningar mellan public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamheter. Det är tvärtom viktigt att public <NOBR>service-företagen</NOBR> på detta enkla sätt kan ge publiken ökad information om det programutbud som erbjuds i samtliga public <NOBR>service-kanalers</NOBR> utbud. Mot bakgrund av Granskningsnämndens bedömning av</P>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">402 </SPAN>Reglering av programföretagens verksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">utformningen av dagens tillståndsvillkor bör dock det aktuella villkoret för kommande tillståndsperiod formuleras så att företagen inte hindras att informera publiken om varandras program.</P>
<P class="p566 ft98"><SPAN class="ft41">15.6.1</SPAN><SPAN class="ft127">Ordningen för uppföljning och granskning av programverksamheten</SPAN></P>
<P class="p259 ft0">Efterlevnaden av radio- och <NOBR>TV-lagens</NOBR> bestämmelser och program- företagens tillståndsvillkor övervakas av Granskningsnämnden för radio och TV genom efterhandsgranskning. Någon motsvarande rätt för Granskningsnämnden att kontrollera anslagsvillkorens efterlevnad före- ligger dock inte. Denna uppgift ligger istället på regeringen.</P>
<P class="p47 ft0">Programföretagen är dessutom ålagda att årligen redovisa hur man uppfyllt sitt uppdrag i särskilda s.k. public <NOBR>service-redovisningar.</NOBR> Dessa redovisningar lämnas till Granskningsnämnden för en bedömning av om de ger statsmakterna och allmänheten ett tillräckligt underlag för en bedömning av om företagen levt upp till sina uppdrag.</P>
<P class="p49 ft0">Modellen med en tydlig redovisning i efterhand av genomförd verk- samhet i public <NOBR>service-företagen</NOBR> har många förtjänster. Utgångspunk- terna för redovisningen utgörs av företagens sändningstillstånd och anslagsvillkor. Det är programföretagens styrelser och ledningar som har ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med angivna riktlinjer och det är, enligt min mening, lämpligt att respektive företag också ansvarar för en årlig redovisning av hur uppdraget genomförts. Därefter genomför Granskningsnämnden en bedömning av det redovisade materialet. Jag anser att dessa förhållanden innebär en tydlig ansvarsfördelning mellan staten och programföretagen vad gäller styr- ning, redovisning och granskning.</P>
<P class="p50 ft0">Såväl Granskningsnämnden som de tre programföretagen anser att ordningen med att nämnden i efterhand granskar om innehållet i sända program skett i enlighet med lagar och regler är ändamålsenlig och bör gälla också i framtiden. Samma bedömning görs när det gäller ordningen med att företagen årligen lämnar en public <NOBR>service-redovisning</NOBR> som granskas av Granskningsnämnden.</P>
<P class="p47 ft0">Jag har i utredningsarbetet inte funnit några argument som talar emot denna ordning. Att Granskningsnämnden genom efterhandsgranskning av program övervakar efterlevnaden av tillståndsvillkoren och lagbestämmelserna om sändningarnas innehåll samt har uppgiften att granska företagens public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> bör, enligt min mening, gälla även fortsatt.</P>
<P class="p58 ft2">Jag har inte prövat frågan om hur de närmare riktlinjerna för dessa redovisningar bör vara utformade. Jag vill dock uppmärksamma regering</P>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td377"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td378"><P class="p9 ft76">Reglering av programföretagens verksamheter <SPAN class="ft9">403</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td379"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td380"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">och riksdag på det faktum att programföretagen lägger ner ett omfattande arbete på public <NOBR>service-redovisningarna.</NOBR> Det är min bedömning att dokumenten har ett högt informationsvärde, men tenderar att bli mycket omfattande. En av anledningarna till detta är detalj- rikedomen i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Programföretagen har framfört önskemål om att det inför nästa tillståndsperiod bör göras en bedömning av om dokumenten har rätt inriktning. Detta bör, enligt min mening, vara en fråga för regeringen och programföretagen att komma överens om inför arbetet med att formulera de närmare riktlinjerna i sändningstillstånd och anslagsvillkor inför kommande tillståndsperiod.</P>
<P class="p86 ft0">Jag kan dock konstatera att, även om redovisningarna kan förenklas, så har företagen en viktig uppgift att tillhandahålla ett omfattande material om programverksamheten, inte minst som underlag för utom- ståendes bedömningar och för den fria forskningen.</P>
<P class="p407 ft0">Frågor om redovisning och revision i övrigt behandlas i kap. 16.</P>
<P class="p565 ft96"><SPAN class="ft41">15.6.2</SPAN><SPAN class="ft115">Särskild lagstiftning för public service- verksamheten?</SPAN></P>
<P class="p317 ft0">Ett sätt att förtydliga public <NOBR>service-företagens</NOBR> uppgifter och att på ett mer långsiktigt sätt garantera verksamhetens självständiga ställning skulle kunna vara att slå fast de grundläggande principerna för verk- samheten i en särskild lagstiftning. Som framgått av detta kapitel är fördelningen av villkor mellan de styrinstrument som i dag tillämpas något oklar.</P>
<P class="p174 ft0">Syftet med en särskild lagstiftning skulle inte vara att ytterligare stärka statsmakternas inflytande på verksamheten, utan tvärtom att garantera en långsiktighet genom en grundläggande reglering som för- stärker verksamhetens självständighet i förhållande till statsmakterna och andra intressen i samhället. Exempel på förhållanden som skulle kunna regleras på detta sätt är villkor som säkerställer att företagen har <SPAN class="ft13">rätt </SPAN>att bedriva radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i allmänhetens tjänst, att företagen skall finansieras via <NOBR>TV-avgiftsmedel,</NOBR> att sändningsverksamheten skall utövas sakligt och opartiskt och bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället och att sändningsrätten skall bedrivas med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet skall råda i radion och televisionen. Riktlinjerna skulle också kunna omfatta mer beständiga villkor om att public <NOBR>service-företagens</NOBR> programutbud skall präglas av mångsidighet, oberoende och hög kvalitet och vara tillgängligt för hela befolkningen.</P>
<P class="p83 ft2">I flera jämförbara länder är public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> existens fastlagd genom en särskild lag. År 1994 trädde en ny lagstiftning om</P>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">404 </SPAN>Reglering av programföretagens verksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">finska Yleisradio Oy (YLE) i kraft. Syftet med lagen är bl.a. att trygga verksamhetens ekonomi och ställning på lång sikt. Lagen befäster YLE:s ställning som public <NOBR>service-företag</NOBR> med uppgift att bl.a. sända ett brett programutbud till hela landet. Lagen definierar också bolagets förvaltning och finansiering.</P>
<P class="p47 ft0">Också i Norge har Norsk Rikskringkasting (NRK) lagfäst rätt att bedriva <NOBR>radio-och</NOBR> <NOBR>TV-sändningar.</NOBR> I lagen (Kringkastingsloven) stadgas bl.a. att NRK är ett aktiebolag och att staten äger samtliga aktier i NRK AS. Vidare framgår att NRK har rätt att bedriva radio- och <NOBR>TV-verk-</NOBR> samhet. Andra företag än NRK måste ha koncession för att bedriva rikstäckande eller lokal radio och <NOBR>TV-verksamhet.</NOBR> NRK:s verksamhet är på detta sätt inte avgränsat i tiden, vilket gäller för de svenska public <NOBR>service-företagen.</NOBR></P>
<P class="p50 ft0">Också Danmarks public <NOBR>service-företag,</NOBR> Danmarks Radio (DR) har sin grundläggande ställning och rätten att sända radio och TV reglerad i lag. I Radio og Fjernsynsloven framgår bl.a. att ”DR er en selvstændig offentlig institution, der er forpligtet over for hele befolkningen til at sprede radio- og fjernsynsprogrammer, omfattende nyhetsformidling, oplysning, underholdning og kunst. Der skal i programudbudet tilstræbes kvalitet, alsidighet og mangfoldighed. Ved informationsformidlingen skal der lægges vægt på saglighed og upartiskhed”. I lagen framgår också DR:s grundläggande finansieringsförutsättningar m.m.</P>
<P class="p49 ft0">I Nederländerna, där man från den 1 januari 2000 har avskaffat TV- avgiften och ersatt finansieringen av public <NOBR>service-företagen</NOBR> med statsbudgetfinansiering, har programföretagens rätt till offentlig finan- siering slagits fast i en särskild lagstiftning. Syftet med en sådan åtgärd är att säkerställa att verksamheten kan bedrivas med bibehållet obero- ende även i framtiden.</P>
<P class="p49 ft0">Det resonemang som förs i detta avsnitt har som framgått en tentativ karaktär och utgör således inte grund för ett förslag i frågan. Jag anser dock att frågan bör prövas mer ingående inom en inte allt för avlägsen framtid.</P>
</DIV>
<DIV id="page_396">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">405</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p567 ft72"><SPAN class="ft1">16</SPAN><SPAN class="ft130">Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter</SPAN></P>
<P class="p220 ft0">I utredningsdirektiven konstateras att det i framtiden kommer att bli viktigt att klarare kunna skilja mellan programföretagens kärnverksam- het och sidoverksamheter. I de fall programföretagen är verksamma på en konkurrensutsatt marknad är det angeläget att undvika en snedvrid- ning av konkurrensen samt att omfattningen av företagens ekonomiska risktagande kan bedömas. Vidare sägs att jag skall föreslå vilka verk- samheter som skall räknas till kärnverksamheten och hur en uppdelning mellan denna och sidoverksamheter kan åstadkommas. Jag skall också överväga om programföretagens möjligheter att bedriva sidoverksam- heter bör regleras samt föreslå hur redovisningen av dessa skall vara ordnad.</P>
<P class="p86 ft0">Frågan om åtskillnad mellan programföretagens kärnverksamhet och olika sidoverksamheter har stor betydelse för hur uppdraget utformas och dessutom för frågan om vilka verksamheter som kan finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> och vad som bör finansieras på annat sätt.</P>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft28">16.1</SPAN><SPAN class="ft93">Vad kan </SPAN><NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> användas till?</P>
<P class="p82 ft0">Enligt anslagsvillkoren ställs medel till förfogande för public service- företagens <SPAN class="ft13">verksamhet</SPAN>. Programföretagens verksamhet finansieras nästan uteslutande med <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> I detta inkluderas i huvudsak produktion och inköp av radio- och <NOBR>TV-program,</NOBR> administrationskost- nader m.m. samt kostnader för distribution, som utgör en betydande del av public <NOBR>service-företagens</NOBR> kostnader (se kap. 9). Om program- företagen därutöver bedriver viss verksamhet på strikt kommersiell basis, t.ex. försäljning av produktionsresurser, förlagsverksamhet m.m. skall dessa <SPAN class="ft13">sidoverksamheter </SPAN>täcka sina kostnader, dvs. <NOBR>TV-avgifts-</NOBR> medel skall inte användas till annat än kärnverksamheten.</P>
<P class="p86 ft2">Av de övriga intäkter som företagen erhåller är huvuddelen direkt genererade från programverksamheten, t.ex. i form av försäljning av visningsrätter, viss förlagsverksamhet samt intäkter i form av sampro-</P>
</DIV>
<DIV id="page_397">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">406 </SPAN>Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">duktionsbidrag. För SVT utgör sponsring en marginell intäkt och samt- liga tre programföretag har vissa intäkter i form av försäljning av teknikresurser.</P>
<P class="p72 ft0">Som konstateras i utredningsdirektiven görs inte någon närmare precisering av innebörden i formuleringen att sidoverksamheter skall bära sina kostnader. Det anges t.ex. inte närmare vilka verksamheter som avses, för vilken period kravet på kostnadstäckning gäller eller hur de kostnader som skall täckas bör beräknas. Det finns inte heller något krav på att kostnader och intäkter för de olika sidoverksamheterna skall särredovisas.</P>
<P class="p72 ft0">Det är mycket svårt att dra absoluta gränser mellan vad som ska anses som public <NOBR>service-företagens</NOBR> kärnverksamhet och sidoverksam- het, eller vad som ska kunna finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> respektive på annat sätt.</P>
<P class="p43 ft0">I princip är det som regleras i respektive företags sändningstillstånd och bolagsordning att betrakta som kärnverksamhet. Som jag konstaterat i kap. 15 om principella utgångspunkter för nya verksamheter består public <NOBR>service-företagens</NOBR> kärnverksamhet i att producera och sända radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> till den svenska allmänheten. Anslagsvillkoren ger inte någon ytterligare information om det område inom vilket pro- gramföretagen får verka, utöver det som redan anges i sändningstillstånd och bolagsordning.</P>
<P class="p568 ft96"><SPAN class="ft41">16.1.1</SPAN><SPAN class="ft115">Verksamhet som bör kunna finansieras med </SPAN><NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR></P>
<P class="p317 ft0">Som framgått tidigare har stora förändringar påbörjats de senaste åren vad gäller public <NOBR>service-företagens</NOBR> distribution. På sikt kan helt nya verksamhetsformer komma att uppstå. Mot bakgrund av nuvarande public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> samt de beslut som riksdag och regering fattat de senaste åren kan jag konstatera att följande verksamheter bör betraktas som verksamheter som ingår i uppdraget och som därmed bör kunna finansieras med avgiftsmedel:</P>
<P class="p74 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Produktion och inköp av radio- och </SPAN><NOBR>TV-program</NOBR></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Utsändning av radio- och </SPAN><NOBR>TV-program</NOBR> via marksändningar</P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Utveckling av nya programformer och programkanaler i samband med övergången till digital sändningsteknik, t.ex. interaktiva tjänster kopplade till radio- och </SPAN><NOBR>TV-programmen.</NOBR></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft24">Direkt programrelaterad verksamhet på Internet, t.ex. företagens webbplatser med möjlighet att ta del av information och fördjupning och att se och lyssna på radio- och </SPAN><NOBR>TV-program.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td238"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td444"><P class="p9 ft76">Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter <SPAN class="ft9">407</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td235"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td445"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p569 ft96"><SPAN class="ft41">16.1.2</SPAN><SPAN class="ft115">Sidoverksamheter som skall täcka sina kostnader</SPAN></P>
<P class="p317 ft0">Som jag konstaterat i kap. 15 är det produktion och utsändning av radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> till den svenska allmänheten som utgör public service- verksamhetens kärna. Sidoverksamheter med anknytning till kärnverksamheten kan bedrivas om de bidrar till att uppfylla målen för public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> och i övrigt svarar mot de villkor som gäller för detsamma. Jag konstaterar också att det finns gränser för i vilken omfattning företagen bör bedriva sidoverksamheter. Alla tre företag bedriver i dag olika sidoverksamheter, vilket inte har ansetts utgöra ett problem.</P>
<P class="p86 ft0">Generellt kan konstateras att de verksamheter som inte utgör en del av kärnverksamheten och därmed inte skall finansieras med TV- avgiftsmedel bör betraktas som sidoverksamheter. Sådana verksamheter skall således täcka sina egna kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhan- dahåller motsvarande tjänster.</P>
<P class="p174 ft22">Programföretagens verksamhet på Internet är särskilt svår att bedöma i detta avseende. Å ena sidan kan Internet betraktas som en självklar del av public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet genom att det utgör ett sätt att komplettera och ytterligare öka tillgängligheten till programföretagens programverksamhet. I det fallet bör Internetverksamheten självfallet kunna finansieras med avgiftsmedel. Frågan är dock en annan om programföretagen skulle bedriva verksamhet som enbart finns på nätet. Då är det inte längre självklart att verksamheten helt och hållet kan finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> eller att företagen överhuvudtaget bör bedriva sådan verksamhet. I nästa avsnitt behandlas därför särskilt principer för finansiering av Internetverksamhet. Först presenteras programföretagens planer och önskemål.</P>
<P class="p570 ft64"><SPAN class="ft28">16.2</SPAN><SPAN class="ft107">Programföretagens planer och önskemål om finansiering av Internetverksamhet</SPAN></P>
<P class="p178 ft13">Sveriges Television</P>
<P class="p91 ft0">SVT anser att företagets kärnverksamhet omfattar den verksamhet som kan regleras genom sändningstillståndet kompletterat med anslagsvillkor. Utöver detta anser SVT att också den del av företagets verksamhet på Internet som är direkt kopplad till programverksamheten bör räknas till företagets kärnverksamhet och därmed kunna finansieras med TV- avgiftsmedel.</P>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">408 </SPAN>Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft0">Som jag redovisat i kap. 15 vill SVT ges möjligheter att utveckla sin roll till att avse även områden som ligger utanför det som faller inom vad som kan regleras i sändningstillstånd och anslagsvillkor. På dessa områden har, anser SVT, företaget i dag formellt sett möjlighet att arbeta enligt samma lagar och regler som andra företag, dvs. några spe- cifika regler för SVT gäller inte. Så bör det också vara i framtiden, anser SVT.</P>
<P class="p49 ft0">SVT bedömer att möjligheterna till externa intäkter för företaget, förutom för Internetverksamheten, är relativt begränsade. Det svenska språket utgör i sig en begränsande faktor för möjligheterna att nå ut på den internationella marknaden. Beträffande Internetverksamheten ser SVT möjligheten att använda andra finansieringsformer än <NOBR>TV-avgiften</NOBR> inte som ett mål i sig. SVT ser det dock som nödvändigt att andra finansieringsformer står öppna dels för att nya tjänster skall kunna utvecklas, dels för att samverkan med externa parter skall kunna byggas ut.</P>
<P class="p50 ft0">SVT avsätter i dag begränsade medel för Internetverksamhet. SVT menar att företaget måste planera för en fortsatt dynamisk utgivning på Internet. I dag är SVT:s utgivning på Internet främst kopplad till TV- programmen i form av t.ex. fördjupad information och tillgång till dis- kussionsforum. Nyhetssändningar på webben förekommer redan i dag med utgångspunkt i befintliga riks- och regionalprogram.</P>
<P class="p47 ft0">Det mest påtagliga exemplet på en verksamhet som enligt SVT faller utanför kärnverksamheten är Internetverksamhet utan direkt koppling till programverksamheten. SVT menar att i en föränderlig medievärld där interaktivitet och utbudet av rörliga bilder ökar kommer företaget att komma till en punkt där Internetverksamheten behöver ta så mycket resurser i anspråk att det menligt påverkar resurserna för TV- verksamheten. SVT bedömer därför att det är nödvändigt för företaget att till viss del kunna utnyttja andra finansieringsformer än <NOBR>TV-avgiften.</NOBR></P>
<P class="p49 ft0">SVT pekar på möjligheten att ha två typer av Internetverksamhet i form av två skilda webbplatser. Den ena, som motsvarar SVT:s nuva- rande webbplats, är direkt knuten till programverksamheten och innebär t.ex. fördjupande information om programmen och finansieras med TV- avgiftsmedel. Den andra skulle vara skild från programverksamheten i övrigt och kunna ge utrymme för viss extern finansiering med exempelvis erbjudande om tilläggstjänster mot betalning och samverkan med kommersiella partners. Den senare verksamheten skulle därför, enligt SVT, vara helt åtskild från den övriga (public ser- vice)verksamheten på Internet.</P>
<P class="p50 ft2">SVT bedömer inte att arbetsformer som innebär kommersiell finan- siering skulle riskera att påverka bilden av företaget på ett menligt sätt. Kravet är att formerna för samverkan med kommersiella aktörer</P>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td238"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td444"><P class="p9 ft76">Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter <SPAN class="ft9">409</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td235"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td445"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">beskrivs på ett tydligt sätt och att villkoren för att få del av SVT:s tjänster tydligt klargörs.</P>
<P class="p161 ft13">Sveriges Radio</P>
<P class="p94 ft0">Även SR bedriver ett utvecklingsarbete inom området nya medier, t.ex. inom ramen för den digitala sändningsverksamheten och på Internet. SR anser att företagets Internetverksamhet till del kommer att behöva kunna finansieras med intäkter utöver <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> I dag är denna verksamhet av relativt begränsad omfattning. SR anser att det är otillräckligt att enbart distribuera ljud på Internet. För att bli attraktivt i konkurrens med t.ex. kommersiell webbradio måste, enligt SR, ljudet kombineras med annan information i form av text och bild. SR ser således Internet som ett nytt medium där radions resurser i form av journalistiskt material kan utnyttjas och distribueras i en delvis ny och mer utvecklad form. SR ser också samordningsmöjligheter mellan Internetverksamheten och de digitala sändningarna (se kap. 9).</P>
<P class="p86 ft0">Enligt SR är en konsekvens av den tekniska utvecklingen att lyss- narna kan erbjudas personliga val, innebärande att enskilda lyssnare kan välja sin egen specifika tjänst. Det kan t.ex. röra sig om att på begäran ta del av program i SR:s arkiv eller att ta del av bakgrundsmaterial som inte fått plats i programmet. Dessa exempel visar på sidotjänster där SR anser sig kunna behöva ta betalt av den som utnyttjar tjänsten. Sådan ersättning skall bl.a. avse upphovsrättskostnader och kostnader för att tillhandahålla materialet. SR har, utöver detta, inte tagit upp frågan om att finansiera en viss del av sin Internetverksamhet med andra kommersiella intäkter.</P>
<P class="p181 ft13">Sveriges Utbildningsradio</P>
<P class="p94 ft0">Även UR vill vidareutveckla sin verksamhet på Internet. Program- anknutna webbtjänster bör, enligt UR, i framtiden betraktas som en del av UR:s kärnverksamhet och således finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> UR ser, i likhet med SR, att det i framtiden också kan finnas vissa tjänster som företaget kan behöva ta betalt för, t.ex. tjänster i anslutning till företagets förlagsverksamhet. UR har under de senaste åren gjort en kraftig utbyggnad av IT- och Internetverksamheten. Webben används i dag för information, programfördjupning, kommunikation med publiken och distribution av program och utbildningsmaterial m.m.</P>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">410 </SPAN>Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p571 ft64"><SPAN class="ft28">16.3</SPAN><SPAN class="ft107">Särskilt om finansiering av Internetverksamhet</SPAN></P>
<P class="p259 ft0">När det gäller finansiering av programföretagens Internetverksamhet kan detta ske på åtminstone två sätt. Antingen får hela verksamheten oavsett inriktning och omfattning anses ingå i public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> och därmed finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> eller så får den betraktas som två skilda verksamheter. Den del som avser direkt koppling till programverksamheten kan i så fall finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> medan den del som avser utgivning utan koppling till radio- och TV- programmen (om sådan skall ske) finansieras med intäkter, dvs. bära sina egna kostnader. Även de tjänster som företagen eventuellt skall kunna ta särskilt betalt för, bör betraktas som sidoverksamheter.</P>
<P class="p50 ft0">Samtliga tre programföretag önskar utvidga sin verksamhet på Internet. Dels handlar det om att bedriva verksamhet som kan ses som ett direkt komplement till radio- och <NOBR>TV-programmen,</NOBR> dels vill företagen bl.a. ge publiken ytterligare möjligheter att genom egna val få tillgång till program från t.ex. arkiven. Den exakta utformningen av verksamheten på Internet är ännu inte helt tydlig i något av företagen.</P>
<P class="p49 ft2">Inför ett ställningstagande till omfattningen av public <NOBR>service-före-</NOBR> tagens engagemang i verksamhet på Internet bör ett antal faktorer vägas in:</P>
<P class="p309 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft94">Tillgänglighet</SPAN>. <NOBR>TV-avgiften</NOBR> erläggs för innehav av en <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> En förutsättning för detta är att public <NOBR>service-utbudet</NOBR> är tillgängligt för alla. Om exklusivt material ”sänds” via Internet kommer denna princip att brytas i den mån inte alla som har tillgång till TV också har tillgång till Internet.</P>
<P class="p309 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft94">Reglering. </SPAN>Det innehåll som läggs ut på Internet är i dag inte under- kastat samma regler som gäller för sändning av radio- och <NOBR>TV-pro-</NOBR> gram via marknätet. För public <NOBR>service-företagen</NOBR> kan detta t.ex. innebära att tittare som anser att något av företagen brutit mot kravet på opartiskhet i ett material som återfinns på företagens webbplatser inte kan få frågan prövad hos Granskningsnämnden. Det finns heller inte något formellt förbud mot t.ex. reklamfinansiering på nätet för företagen.</P>
<P class="p572 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft94">Kostnader. </SPAN>Frågan gäller hur stor del av <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> som kan/bör användas för programföretagens verksamhet på Internet. I dag ingår inte Internetverksamhet uttryckligen i programföretagens uppdrag, varför Internetverksamhet skulle kunna betraktas som en sidoverksamhet och därmed behöva täcka sina egna kostnader. Internet är inte en traditionell sidoverksamhet. Här kan det komma att</P>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td238"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td444"><P class="p9 ft76">Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter <SPAN class="ft9">411</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td235"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td445"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p573 ft2">handla om att programföretagen i viss utsträckning tar betalt av enskilda för sina tjänster eller ingår i ekonomiska samarbeten med andra aktörer.</P>
<P class="p574 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft94">Integritet och oberoende. </SPAN>Det oberoende som utgör en av grundför- utsättningarna för public <NOBR>service-företagens</NOBR> programverksamhet gäller såväl i förhållande till statsmakterna som andra intressen, inte minst kommersiella sådana. Det faktum att företagen redan i dag bedriver vissa intäktsfinansierade sidoverksamheter som ett naturligt utflöde av radio- och <NOBR>TV-verksamheten,</NOBR> t.ex. genom försäljning av produktionsresurser, viss förlagsverksamhet m.m. har hittills inte ansetts utgöra ett hot mot företagens integritet. Om public service- företagen däremot skulle bedriva utgivning av ”programinnehåll” på Internet som finansieras med kommersiella intäkter uppstår en klar risk att överväganden vid produktion och tillhandahållande av sådant innehåll i ökad grad kommer att styras av kommersiella hänsyn. Detta kan i förlängningen inverka negativt både på företagens övriga programverksamhet i radio och TV och på företagens integritet och trovärdighet i stort, vilket i sin tur kan leda till ytterligare ansträngningar på legitimiteten i <NOBR>TV-avgiftssystemet.</NOBR></P>
<P class="p285 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft94">Konkurrens. </SPAN>Generellt gäller att i den mån programföretagen bedriver sidoverksamheter där finansieringen sker på annat sätt än via TV- avgiften blir det allt viktigare att detta sker på i förhållande till andra aktörer konkurrensneutrala villkor. För att säkerställa detta kan det bli nödvändigt att antingen skapa mycket tydlig åtskillnad i företagens redovisning alternativt lägga sådan verksamhet i separata bolag.</P>
<P class="p272 ft28"><SPAN class="ft28">16.4</SPAN><SPAN class="ft93">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Frågan om i vilken utsträckning programföretagen bör kunna agera på kommersiella villkor är, som framgått, nära knuten till verksamhetens karaktär. I Sverige har vi sedan länge värnat om SR, SVT och UR som i grunden <NOBR>icke-kommersiella</NOBR> företag. En viktig anledning till detta är företagens självständighet och oberoende.</P>
<P class="p174 ft0">Som jag tidigare konstaterat bör all verksamhet inom public service- företagen ha anknytning till uppdraget att bedriva radio- och <NOBR>TV-sänd-</NOBR> ningar (kärnverksamheten). All medieverksamhet företagen bedriver bör uppfylla de krav som gäller för kärnverksamheten, vilket bör innebära att samma regler skall gälla för programverksamheten oavsett på vilket sätt sändningarna sker. Slutligen bör programföretagen inte bedriva</P>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">412 </SPAN>Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">sådan verksamhet som kan skada företagens oberoende eller som riskerar att utarma kärnverksamheten.</P>
<P class="p51 ft0">Företagen bör självfallet ges möjligheter att utveckla och använda ny teknik. Uppdragets formulering bör inte innebära hinder för detta, men gränser kan behöva sättas för vad som bör finansieras med TV- avgiftsmedel och vad som bör vara självbärande.</P>
<P class="p51 ft0">En grundläggande princip för public <NOBR>service-företagens</NOBR> program- verksamhet bör även i fortsättningen vara att sändningarna skall vara tillgängliga för alla utan krav på särskilda avgifter utöver erlagd TV- avgift. Det kan dock på sikt komma att utvecklas tjänster som kräver extra intäkter, t.ex. när program från arkiven görs tillgängliga på begä- ran av enskilda. Kostnader uppstår då för exempelvis administration och upphovsrättsersättningar. Det kan, enligt min mening, vara motiverat med särskilda avgifter för de som önskar ta del av sådana tjänster som går utöver radio- och <NOBR>TV-sändningarna.</NOBR></P>
<P class="p49 ft0">I den mån programföretagen skall ha rätt att i ökad omfattning använda <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> även för annan verksamhet än produktion och utsändning av radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> krävs ställningstaganden. Om regering och riksdag anser att Internetverksamhet är en central del av public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> och därför bör kunna finansieras med TV- avgiftsmedel kan detta behöva uttryckas i något av de styrdokument som gäller för företagen. Med nuvarande lagstiftning kan dock inte sändningstillståndet användas, eftersom verksamhet på Internet normalt inte är tillståndspliktig. Däremot kan företagens rätt att bedriva sådan verksamhet uttryckas i företagens bolagsordningar eller anslagsvillkor.</P>
<P class="p50 ft0">Även frågan om programföretagen skall ha rätt att utnyttja alterna- tiva finansieringskällor som kan utgöra ett väsentligt tillskott till verk- samheten eller ingå i allianser med andra företag torde enligt min mening kräva ett sådant ställningstagande.</P>
<P class="p575 ft64"><SPAN class="ft28">16.5</SPAN><SPAN class="ft107">Är kraven på redovisning och revision ändamålsenliga?</SPAN></P>
<P class="p259 ft0">Programföretagens styrelser och ledningar ansvarar för att verksamheten planeras, genomförs och utvecklas i enlighet med fastlagda riktlinjer och villkor. I detta ansvar ligger att ha den uppsättning av system och rutiner som behövs för en löpande uppföljning och rapportering, liksom för den externa återrapporteringen vad gäller uppfyllelsen av målen för verksamheten.</P>
<P class="p49 ft0">Förvaltningsstiftelsen och statsmakterna är beroende av en väl fun- gerande revision som granskar om verksamheterna bedrivs effektivt och</P>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td238"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td444"><P class="p9 ft76">Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter <SPAN class="ft9">413</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td235"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td445"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">om företagens styrelser och ledningar har tillfredsställande system och rutiner för uppföljning och kontroll, liksom att återrapporteringen är rättvisande. Ett väl fungerande uppföljningssystem skapar också möjligheter att ta fram relevant information för allmänheten om hur verksamheten bedrivs och hur <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> används, vilket är en av förutsättningarna för en hög grad av legitimitet i systemet.</P>
<P class="p49 ft0">Övergången från den tidigare avtalsformen till sändningstillstånd och anslagsvillkor har inneburit att flera viktiga villkor för verksamheten nu är uppdelade på två styrdokument. I princip skall samtliga villkor gälla under hela tillståndsperioden. Sändningstillstånden ändras normalt inte under perioden, medan anslagsvillkoren beslutas varje år.</P>
<P class="p47 ft0">Programföretagen redovisar sin verksamhet på ett något annorlunda sätt än vanliga bolag. De tre dokument där företagen redovisar sin verksamhet är Årsredovisning, Public <NOBR>service-redovisning</NOBR> och Budget- underlag. Av dessa tre dokument är det egentligen endast Årsredovis- ningen som utgör granskningsobjekt för revisorerna. Årsredovisningen innehåller dock långtifrån all relevant information om programföretagens verksamhet och utgör heller inte i formell mening en rapportering till regering och riksdag.</P>
<P class="p49 ft0">För public <NOBR>service-redovisningen</NOBR> gäller att Granskningsnämnden har i uppgift att bedöma om redovisningarna ger statsmakterna och allmänheten tillräckligt underlag, dvs. om underlaget är tillräckligt för att kunna bedöma i vilken mån programföretagen uppfyllt sitt uppdrag. Granskningsnämnden gör emellertid ingen granskning av underlags- materialet för redovisningarna, dvs. ingen bedömning av tillförlitligheten i exempelvis siffermaterialet. Formellt har heller inte revisorerna denna uppgift. Revisorerna har emellertid fått ett uppdrag från Förvalt- ningsstiftelsen att göra detta.</P>
<P class="p50 ft0">Inte heller programföretagens budgetunderlag granskas i dag av revisorerna. Budgetunderlaget innehåller emellertid en del material som kan behöva bli föremål för revision, bl.a. den särredovisning som programföretagen är ålagda att göra för de särskilda medel som tilldelats för digital teknik och kvalitetssatsningar.</P>
<P class="p47 ft0">Revisorerna utgår endast i begränsad utsträckning från program- företagens anslagsvillkor. Orsaken till detta är bl.a. att det inte uttryck- ligen framgår av anslagsvillkoren att revisorerna har denna uppgift. Revisorerna utgår därför endast från Aktiebolagslagen, Årsredovis- ningslagen och företagens bolagsordningar.</P>
<P class="p49 ft0">En följd av att anslagsvillkoren inte utgör en utgångspunkt för revi- sorerna i deras granskning är t.ex. att kravet på att programföretagens sidoverksamheter skall täcka sina egna kostnader i dag inte formellt ingår i revisorernas granskningsuppgift. Villkoret är heller inte förenat med något uttryckligt krav på särredovisning, vilket påpekas i direktiven</P>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">414 </SPAN>Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">till denna utredning. Villkoret innebär i praktiken att <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> inte skall användas för att finansiera de delar av företagens verksamhet som bedrivs på en konkurrensutsatt marknad där finansieringen skall vara en annan än <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> Ett exempel på en sådan verksamhet är programföretagens försäljning av produktionsresurser på den öppna marknaden.</P>
<P class="p85 ft41"><SPAN class="ft41">16.5.1</SPAN><SPAN class="ft106">Sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p91 ft0">Jag anser att ramstyrningsmodellen för relationen mellan staten och public <NOBR>service-företagen</NOBR> är att föredra framför detaljstyrning. I princip bör detta innebära att statsmakterna så långt möjligt formulerar upp- draget tydligt, men i form av mål och riktlinjer. En sådan modell ökar dock behovet av att programföretagen i efterhand redovisar sin verk- samhet på ett tydligt sätt med avseende på hur de mål och riktlinjer som är formulerade av regering och riksdag uppfylls.</P>
<P class="p45 ft0">Genom <NOBR>TV-avgiften</NOBR> ställs betydande resurser av allmänhetens medel till public <NOBR>service-företagens</NOBR> förfogande. Det är naturligt att ställa höga krav på öppenhet och insyn i en verksamhet med de förutsättningar som gäller för dessa programföretag. Inför ökade resursbehov, t.ex. i samband med extra kostnader för sändningar under den tid då både analog och digital teknik måste användas, är statsmakternas behov av beslutsunderlag särskilt stort. Som jag konstaterat i det föregående ökar också kraven på public <NOBR>service-företagen</NOBR> att tydligt åtskilja olika sidoverksamheter från den <NOBR>TV-avgiftsfinansierade</NOBR> verksamheten. Detta är en utveckling som är tydlig inte bara i Sverige, utan i hela Europa.</P>
<P class="p86 ft0">Det finns, enligt min mening, anledning att förtydliga systemet för kontroll och revision av de dokument där programföretagen lämnar redovisning till statsmakterna om resursanvändning m.m. Företagens revisorer bör därför kunna ges i uppdrag att vid sidan av Årsredovis- ningen även granska underlaget för public <NOBR>service-redovisningarna,</NOBR> budgetunderlagen och i förekommande fall uppdrag i särskilda rege- ringsbeslut. En sådan skärpning skall inte tolkas som att statsmakternas inblandning i verksamheten ökar. Programföretagen själva bör ha stor nytta av en ytterligare tydlighet och öppenhet om hur man bedriver sin verksamhet. Det bör klargöras att uppgifterna för revisorerna i deras granskning av de olika dokumenten skall avse det underlag som det redovisade materialet bygger på och företagsledningarnas organisation av system och rutiner för kontroll, uppföljning och redovisning. Någon bedömning av programverksamheten skall självfallet inte ske.</P>
<P class="p576 ft117">Det faktum att en av programföretagens revisorer utses av regeringen kan, enligt min mening, anses innebära att denne har ett mer omfattande</P>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td238"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td444"><P class="p9 ft76">Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter <SPAN class="ft9">415</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td235"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td445"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">uppdrag än vad som gäller för den av bolagsstämman utsedde revisorn. Den revisor som utses av regeringen kommer från RRV, även om det inte är RRV som myndighet som är ansvarig för granskningen. Denne revisor tillför ett mervärde i jämförelse med erforderligt minimum enligt god revisionssed. För detta mervärde behöver revisorn normalt beakta ytterligare aspekter i det uppdrag statsmakterna lagt på programföretagen.</P>
<P class="p49 ft0">Om regering och riksdag önskar en årlig granskning av den samlade redovisning som programföretagen lämnar bör ett särskilt uppdrag om detta lämnas i företagens anslagsvillkor eller bolagsordningar. Utan jämförelse i övrigt kan ett exempel på ett sådant uppdrag hämtas från regleringsbrev för statliga stiftelser och bolag. Uppdraget skulle således kunna formuleras enligt följande: ”Programföretagets revisorer skall, utöver vad som följer av Årsredovisningslagen och Aktiebolagslagen, enligt god revisionssed granska den redovisning som programföretagen lämnar till regeringen och som följer av detta beslut. Utlåtande över granskningen skall ske i ett revisorsintyg.” Denna formulering får anses omfatta alla de typer av dokument som programföretagen lämnar till regeringen som återrapportering på de krav statsmakterna ställt på verksamheten. Med krav på verksamheten avses villkor i sändningstill- stånd, anslagsvillkor, bolagsordning eller andra regeringsbeslut.</P>
<P class="p55 ft0">När det gäller frågan om att sidoverksamheter skall täcka sin egna kostnader bör följande gälla. Programföretagen bör ges i uppdrag att redovisa sidoverksamheter som egna resultatområden och det bör finnas en resultaträkning och en balansräkning för de sidoverksamheter som företagen bedriver.</P>
<P class="p47 ft0">Om företagen skulle välja att lägga sidoverksamheter i separata bolag skulle ett sådant klargörande ske automatiskt. Hittills har pro- gramföretagen ansett att gällande skatteregler hindrar dem från att lägga verksamhet i separata bolag på grund av de merkostnader som då skulle uppstå genom att de tjänster sådana bolag tillhandahåller skulle bli mervärdesskattepliktiga (se kap. 14). I den mån public <NOBR>service-företagen</NOBR> i framtiden kan ges rätt att dra av ingående mervärdesskatt kan jag inte se några hinder för att företagen organiserar sidoverksamheter på ett mer ändamålsenligt sätt.</P>
<P class="p64 ft0">Brittiska BBC har formulerat särskilda riktlinjer för sin kommersiella verksamhet (Commercial Policy Guidelines) som anger förutsättningarna för BBC:s möjligheter att tjäna extra medel på kommersiella verksamheter. Enligt dessa riktlinjer bedrivs den kommersiella sido- verksamheten i två dotterbolag, BBC Worldwide Ltd och BBC Resour- ces Ltd, vars verksamheter är helt åtskilda från BBC:s kärnverksamhet. En större tydlighet i verksamheten uppnås genom att bolagen har sepa- rata styrelser och separat redovisning och årsrapportering. Bolagen kan</P>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">416 </SPAN>Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft0">dessutom sköta sin egen finansiering för att undvika att avgiftsmedel utsätts för ekonomiska risker i den kommersiella delen av verksamheten. BBC:s policy kan möjligen vara en utgångspunkt även för den svenska public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">417</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">17 Övriga framtidsfrågor</P>
<P class="p81 ft28"><SPAN class="ft28">17.1</SPAN><SPAN class="ft93">Arkivfrågor m.m.</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Det finns vissa frågor som jag inte har kunnat behandla fullt ut i detta underlag, men som är av stor betydelse för den svenska public service- verksamheten, för upphovsmän och andra rättighetshavare och för all- mänhetens tillgänglighet till ett rikt programutbud. Bland dessa finns frågan om programföretagens omfattande arkiv, där materialet både i radio och TV utgör ett historiskt kulturarv av mycket stort värde.</P>
<P class="p43 ft0">Radio- och <NOBR>TV-arkiven</NOBR> inom SR, SVT och UR är inte arkiv i tradi- tionell mening, utan en levande resurs i företagens programproduktion. Samtidigt är arkiven en del av det nationella kulturarvet av ljudinspel- ningar, stillbilder och rörliga bilder. En viktig fråga är hur arkivmate- rialet skall kunna bevaras och exempelvis överföras till format som möjliggör vidareanvändning i nya medieformer. Med utvecklingen av ny teknik för produktion och utsändning av radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> anses det viktigt att ljud- och bildinspelningar kan överföras i digital form. Arbetet med att modernisera arkiven kan komma att kräva betydande ekonomiska insatser. Frågan om hur en sådan insats skall finansieras bör övervägas i särskild ordning.</P>
<P class="p83 ft0">Arkivfrågan handlar dock inte bara om att digitalisera materialet, dvs. att göra det mer beständigt och lättillgängligt, utan det är också i hög grad en fråga om hur och på vilka villkor materialet bör göras till- gängligt för såväl den vetenskapliga forskningen och för andra medie- företag som för den breda allmänheten. Denna fråga kräver, enligt min mening, särskild behandling och jag nöjer mig därför med att notera dess vikt i detta sammanhang.</P>
<P class="p107 ft0">Jag kan dock konstatera att i Danmark har Danmarks Radio till- sammans med TV2 och Statsbiblioteket i Århus sökt särskilda medel hos staten för att digitalisera och tillgängliggöra det audiovisuella kulturarv som ryms i programföretagens arkiv. I det medieavtal som träffades våren 2000 mellan regeringen, Socialistisk Folkeparti och Cent- rumdemokraterne ingick en särskild medelspost för år 2004 på 80 mil- joner danska kronor för att digitalisera ett representativt urval av DR:s</P>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">418 </SPAN>Övriga framtidsfrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">och TV2:s programarkiv. Satsningen kommer, enligt avtalet, att be- kostas med <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR></P>
<P class="p72 ft0">Sveriges Hembygdsförbund har i en skrivelse till utredningen anfört att SVT:s ansvar för arkivet för den rörliga bilden bör diskuteras. För- bundet menar att frågan bör ställas om det är lämpligt att ett program- företag som drivs i aktiebolagsform handhar det svenska nationalarkivet för den rörliga bilden. Förbundet ifrågasätter om SVT har de eko- nomiska resurser och den vilja som behövs för att säkerställa bevarande och framtida tillgänglighet.</P>
<P class="p43 ft0">En annan närbesläktad fråga som jag inte haft möjlighet att belysa ingående handlar om upphovsrätter. I huvudsak är detta, enligt min mening, en fråga för programföretagen att lösa i avtal mellan sig och olika organisationer som representerar rättighetshavare. Jag kan dock konstatera att upphovsrättsfrågor är mycket viktiga, både vad gäller frågan om att tillgängliggöra programföretagens arkiv och vad gäller vidareanvändning av verk och prestationer i de olika nya medieformer som blir aktuella i framtiden. Samtidigt är upphovsrätten naturligtvis en viktig fråga för de upphovsmän m.fl. vars verk och prestationer kommer att utgöra en av grunderna för den programverksamhet som public <NOBR>service-företagen</NOBR> erbjuder i framtiden.</P>
<P class="p86 ft0">Slutligen vill jag peka på frågan om public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> nuvarande organisationsstruktur, där jag i mitt arbete funnit mycket som talar för att denna bör bli föremål för särskilda överväganden inom en nära framtid. I följande avsnitt redogör jag för min bedömning när det gäller behovet av en sådan översyn.</P>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft28">17.2</SPAN><SPAN class="ft93">Behov av samlad översyn</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Behovet av ett större och mer samlat grepp på framtidsfrågorna för radio och TV i allmänhetens tjänst ökar. Jag har på den korta tid som stått till mitt förfogande inte kunnat göra en fullständig bedömning av vilka större förändringar som kan bli nödvändiga med anledning av denna utveckling. Nuvarande struktur med separata programföretag och med dagens finansieringsförutsättningar kan, enligt min mening, fungera väl ytterligare en tillståndsperiod.</P>
<P class="p174 ft0">Som tidigare konstaterats sker stora förändringar inom medieområ- det. Utvecklingen går mot integration av olika medieformer i en och samma verksamhet. Konvergensutvecklingen innebär att public service- verksamheten i framtiden kommer att bedrivas inom ramen för en allt större internationell och kommersiellt driven mediemarknad. Mycket talar för att de kommersiella aktörer som överlever i konkurrensen kommer att bli allt starkare. Utvecklingen går fort, men präglas också av</P>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td44"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td446"><P class="p9 ft13">Övriga framtidsfrågor <SPAN class="ft0">419</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td41"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td447"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">en betydande osäkerhet. Det är dock klart att public <NOBR>service-företagen</NOBR> kommer att ställas inför nya utmaningar.</P>
<P class="p51 ft0">Det är av stor vikt att public <NOBR>service-företagen</NOBR> kan planera för en verksamhet som är slagkraftig och kan möta publikens behov också på lång sikt. Även i en konvergerad medievärld med stora tekniska föränd- ringar bör public <NOBR>service-företagens</NOBR> utgångspunkt vara att gamla såväl som nya tjänster skall baseras på ett programinnehåll som motsvarar de högt ställda förväntningar allmänheten har rätt att ha.</P>
<P class="p51 ft0">För att kunna nå publiken med ett angeläget utbud av hög kvalitet även i framtiden är det, enligt min mening, mycket som talar för att de tre programföretagen bör utveckla en gemensam strategi för den samlade programverksamheten. En sådan strategi kan vara särskilt viktig för att företagen skall kunna behålla och utveckla en stark lokal och regional organisation. Förutsättningarna för en reell samverkan och samordning mellan de olika medieformerna radio och TV samt nya medieformer bör kunna förbättras. Utgångspunkten bör vara att publicistiska bedömningar skall avgöra vilka medier programmen skall distribueras i snarare än en viss företagsstruktur.</P>
<P class="p50 ft0">Möjligheterna till ytterligare kraftfulla satsningar på public service- radio och TV via <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> är begränsade, medan intäkterna för kommersiella aktörer ökar. Det är givetvis viktigt att verksamheten ges tillräckliga resurser för att klara uppdraget, men samtidigt ökar behovet av att den kan bedrivas så rationellt och kostnadseffektivt som möjligt. Programföretagen bedriver redan i dag mycket verksamhet gemensamt. Det finns, enligt min mening, skäl att tro att programföretagen genom ett än mer effektivt utnyttjande av gemensamma resurser för t.ex. fas- tigheter, teknik, service m.m. skulle kunna frigöra medel som kan komma programverksamheten och därmed lyssnare och tittare till godo. Detta kan exempelvis leda till ett större genomslag för pro- gramverksamhet för mindre intressegrupper, inte minst för olika mino- ritetsgrupper och för funktionshindrade m.fl. Jag vill också understryka vikten av att public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> organiseras så att den bidrar till en större mångfald där lokala och regionala medieföretag annars skulle få en monopolliknande ställning.</P>
<P class="p577 ft0">Det kommer sannolikt också finnas anledning att föra en mer djup- gående diskussion om vilket uppdrag public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> skall ha i en fullt ut konvergerad medievärld. Vi har hittills utgått från att public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> program skall vara tillgängliga för och rikta sig till alla. En utveckling som innebär att begreppet broadcasting, dvs. samtidig utsändning till alla, successivt förlorar sin betydelse, till förmån för medieformer med inslag av ökad interaktivitet, kan leda till en efterfrågan på tjänster som i stället riktar sig till enskilda personer eller avgränsade grupper. Är det exempelvis självklart att public service-</P>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">420 </SPAN>Övriga framtidsfrågor</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft2">företagen i framtiden skall satsa kraftfullt på Internettjänster riktade till vissa målgrupper?</P>
<P class="p51 ft0">Andra frågor som kan behöva diskuteras ytterligare är hur program- företagen skall förhålla sig till olika former av mer eller mindre långt- gående samarbeten med andra aktörer och i vilken omfattning företagen bör ha rätt att utnyttja också andra intäkter vid sidan av TV- avgiftsmedel. Utvecklingen inom EU när det gäller inställningen till finansiering av public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV kommer sannolikt att få allt större betydelse i och med etablerandet av den inre marknaden.</P>
<P class="p47 ft0">Den svenska modellen med tre separata programföretag är ovanlig i jämförelse med de flesta andra länder. I de länder vi vanligen jämför med, exempelvis våra nordiska grannländer och Storbritannien, bedrivs public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> samlat i ett företag, med stora möjligheter till samordning av gemensamma resurser och med en gemensam plane- ring inför de stora förändringar på medieområdet som nu sker. I exem- pelvis Norge har NRK nyligen aviserat att man avser samordna resur- serna för nyhetsverksamheten i radio och TV i syfte att bl.a. stärka verksamhetens genomslag. De erfarenheter som nu görs i andra länder bör kunna vara särskilt intressanta att beakta vid en översyn av den svenska verksamheten.</P>
<P class="p50 ft0">SVT har till utredningen redovisat att man anser att det sannolikt blir nödvändigt att under kommande tillståndsperiod överväga om public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> även fortsatt skall vara uppdelad på flera olika programföretag. SVT pekar särskilt på konvergensen mellan pro- duktionsformer och distributionsformer, alltmer omfattande Internet- tjänster samt möjligheterna till effektivare utnyttjande av redaktionella resurser som skäl för sin bedömning. SVT pekar samtidigt på att man redan nu ser möjligheter till närmare samarbete mellan de tre program- företagen, exempelvis i Internetverksamheten.</P>
<P class="p49 ft0">Jag anser att en utredning bör tillsättas redan vid ingången av en ny tillståndsperiod med uppgift att se över frågan om public <NOBR>service-verk-</NOBR> samhetens förutsättningar i ett större sammanhang. En sådan utredning bör särskilt överväga vilken organisationsform för public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten som på längre sikt är mest ändamålsenlig med tanke på kon- vergens, nya medier, ökade förutsättningar för interaktivitet m.m. En sådan utredning bör följaktligen ges möjlighet att arbeta under relativt lång tid och ha resurser att anlita experter såväl utomlands som i Sverige för att ge ytterligare underlag för en bedömning av vilka konsekvenser utvecklingen på medieområdet kan komma att få för den framtida politiken på radio- och <NOBR>TV-området.</NOBR></P>
<P class="p50 ft2">Arbetet med att se över den nuvarande organisationen skall inte tol- kas som en ambition att stärka ett av företagen, eller ett av medierna, på bekostnad av ett annat. Det är fortsatt viktigt att värna alla medieformer</P>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td44"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td446"><P class="p9 ft13">Övriga framtidsfrågor <SPAN class="ft0">421</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td41"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td447"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">som public <NOBR>service-företagen</NOBR> nu bedriver verksamhet i. En lämplig avvägning mellan olika verksamheter kan möjligen behöva säkerställas genom särskilda riktlinjer. De erfarenheter jag tagit del av från andra länder ger dock inte skäl att tro att någon snedfördelning av resurser mellan exempelvis radio och TV eller vad gäller utbildningsprogram- verksamhet skulle ske enbart beroende på att verksamheten bedrivs samordnat.</P>
<P class="p45 ft0">Jag är väl medveten om de problem som förelåg när public service- verksamheten var organiserad som en koncern med ett moderbolag och fyra dotterbolag. Enligt fördragande statsrådet i prop. 1991/92:140 (inför avtalsperioden <NOBR>1993–1996)</NOBR> hade resultatet av den organisationen lett till ”en oklar ansvarsfördelning och kontroverser som inte varit fruktbara”. Statsrådet bedömde vidare att de skrivelser som inkommit från moderbolag och dotterbolag ”vittnar om en förtroendeklyfta mellan moderbolag och programbolag”. Jag menar dock att mycket talar för att en ny framtida organisation skulle behöva ha en sammanhållen företagsledning.</P>
<P class="p86 ft2">I den mån en översyn skulle leda till förändringar i verksamhetens organisation kan det också finnas anledning att se över frågan om ägandet av public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR></P>
<P class="p386 ft28"><SPAN class="ft28">17.3</SPAN><SPAN class="ft93">Tillståndsperiodens längd</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Enligt Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> skall tillstånd som meddelas av regeringen gälla för en viss tid. De senaste tillståndsperioderna har varit av olika längd. Perioden före nuvarande tillståndsperiod var fyra år <NOBR>(1993–1996)</NOBR> och nuvarande period är fem år <NOBR>(1997–2001).</NOBR></P>
<P class="p43 ft0">Olika förhållanden bör beaktas vid valet av en lämplig tillstånds- period. En fördel med en lång tillståndsperiod är att programföretagen kan ges långsiktiga planeringsförutsättningar, vilket underlättar såväl företagens egna planering som deras relationer med olika aktörer i omvärlden. Mot en lång tillståndsperiod talar bl.a. de stora förändringar på teknikens område som är att vänta också under den närmaste perio- den. Vad som särskilt komplicerar bedömningen är frågan om en över- gång från analog till digital sändningsteknik. Det finns en risk att ett beslut om riktlinjer för en alltför lång period kan verka hämmande för företagens möjligheter att anpassa sig till den pågående utvecklingen.</P>
<P class="p86 ft0">Mot bakgrund av de resonemang jag fört ovan om behovet av att inom en snar framtid se över förutsättningarna för public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten i större skala än som nu varit möjligt, anser jag att nästa till- ståndsperiod inte bör vara längre än fem år <NOBR>(2002–2006).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td157"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p10 ft0">423</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td159"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td160"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">Litteraturförteckning</P>
<P class="p578 ft2">Asp, K & Weibull, L, <SPAN class="ft37">Har svenskarna en medieideologi?</SPAN>, i Mitt i nittiotalet, <NOBR>SOM-rapport</NOBR> nr 16, (1996).</P>
<P class="p579 ft37"><SPAN class="ft2">Asp, K, </SPAN>Mäktiga eller Maktlösa? Medierna inför <NOBR>2000-talet<SPAN class="ft2">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> i MedieSverige 1999/2000.</SPAN></P>
<P class="p579 ft0">Bergström, A & Weibull, L, <SPAN class="ft13">Internet som massmedium</SPAN>, i Holmberg, Weibull, Ljusnande framtid, <NOBR>SOM-undersökningen</NOBR> 1998.</P>
<P class="p579 ft2">Björkegren, D, <SPAN class="ft37">TV som företag </SPAN>i Nordisk forskning om public service, Nordicom (1996).</P>
<P class="p78 ft0">Björklund, Edin, Holmlund & Wadensjö, <SPAN class="ft13">Arbetsmarknaden</SPAN>, (1995). Blumler, J, <SPAN class="ft13">Television in the United States: Funding Sources and</SPAN></P>
<P class="p337 ft13">Programming Consequences<SPAN class="ft0">, (1986).</SPAN></P>
<P class="p579 ft13"><SPAN class="ft0">Carlsson, U, (Red.) </SPAN>Medierna i samhället. Kontinuitet och förändring<SPAN class="ft0">, Nordicom, (1999).</SPAN></P>
<P class="p579 ft2">Carlsson, U, Bucht, C & Facht, U, (Red.) <SPAN class="ft37">MedieSverige 1999/2000</SPAN>, Nordicom, (1999).</P>
<P class="p579 ft13"><SPAN class="ft0">Collins, R, </SPAN>Har public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV en framtid? <SPAN class="ft0">i Hela Sveriges radio och TV, (2000).</SPAN></P>
<P class="p579 ft37"><SPAN class="ft2">Dries, J, Woldt, R, </SPAN>The Role of Public Service Broadcasting in the Information Society<SPAN class="ft2">, European institute for the media, (1996).</SPAN></P>
<P class="p579 ft13"><SPAN class="ft0">Elgemyr, G, </SPAN>Radiotjänst och statsmakterna <NOBR>1925-1957<SPAN class="ft0">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> Cederberg, J, & Elgemyr, G (red.) Tala till och tala med. Perspektiv på den svenska radion och televisionen, (1984).</SPAN></P>
<P class="p124 ft13"><SPAN class="ft0">Elliot, M, </SPAN>Förtroendet för medierna<SPAN class="ft0">, (1997).</SPAN></P>
<P class="p579 ft0">EU:s ministerråd, rådsresolution om public <NOBR>service-radio</NOBR> och <NOBR>TV-verk-</NOBR> samhet (1999/C 30/01).</P>
<P class="p124 ft0">European Audiovisual Observatory, <SPAN class="ft13">Statistical Yearbook 1999.</SPAN></P>
<P class="p579 ft13"><SPAN class="ft0">Graham, A, Davies, G, </SPAN>Broadcasting, Society and Policy in the Multimedia Age<SPAN class="ft0">, (1997).</SPAN></P>
<P class="p579 ft2">Gustafsson, <NOBR>K-E,</NOBR> <NOBR><SPAN class="ft37">TV-reklam</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">TV-konkurrens</SPAN>,</NOBR> Svensk Informations Mediecenter (SIM) (1990).</P>
<P class="p579 ft13"><SPAN class="ft0">Hadenius, S & Weibull, L </SPAN>Massmedier<SPAN class="ft0">, </SPAN>Press, Radio & TV i förvand- ling, <SPAN class="ft0">(1999).</SPAN></P>
<P class="p579 ft37"><SPAN class="ft2">Hadenius, S, </SPAN>Kampen om monopolet. Sveriges radio och TV under <NOBR>1900-talet<SPAN class="ft2">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> (1998).</SPAN></P>
<P class="p124 ft13"><SPAN class="ft0">Holmström, N, </SPAN>Ekonomisk uppslagsbok <SPAN class="ft0">(1997).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">424 </SPAN>Litteraturförteckning</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft37"><SPAN class="ft2">Hultén, O & Andersson, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">A-M,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> </SPAN>Det svenska <NOBR>TV-utbudet</NOBR> <NOBR>1987-1994<SPAN class="ft2">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> (1995).</SPAN></P>
<P class="p579 ft13"><SPAN class="ft0">Koboldt, Hogg & Robinson, </SPAN>The Implications of Funding for Broad- casting Output <SPAN class="ft0">i Public Purposes in Broadcasting. Funding the BBC, (1999).</SPAN></P>
<P class="p97 ft2">Malmström,T & Weibull,L, <SPAN class="ft37">Snöstormen den 17 november 1995</SPAN>, (1996) Mediamätning i Skandinavien AB (MMS), <SPAN class="ft37">Etableringsundersökning</SPAN></P>
<P class="p337 ft13">BAS 1998:1.</P>
<P class="p579 ft37"><SPAN class="ft2">McKinsey & Co, </SPAN>Public Service Broadcasters Around the World<SPAN class="ft2">, konsultrapport för BBC (1999).</SPAN></P>
<P class="p124 ft0">MMS (Mediamätningar i Skandinavien AB), <NOBR><SPAN class="ft13">TV-tittandet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> 1999.</SPAN></P>
<P class="p581 ft65"><SPAN class="ft27">Nordicom, </SPAN>Mediebarometern 1999. <SPAN class="ft27">OECD, </SPAN>Main Economic Indicators<SPAN class="ft27">, (1999).</SPAN></P>
<P class="p582 ft0">Peacock, A (The Peacock Committee <SPAN class="ft13">Report of the Committee on Financing the BBC </SPAN>(1986).</P>
<P class="p583 ft13"><SPAN class="ft0">Reimer, B, </SPAN>The most common of practices<SPAN class="ft0">, (1994). </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">Riks-SOM-Undersökningarna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> för åren </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">1994-1998</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> (Samhälle, opinion</SPAN></P>
<P class="p337 ft0">och Massmedia).</P>
<P class="p582 ft2">Strid, J, <SPAN class="ft37">Radiovanor - en fråga om ålder</SPAN>, i Holmberg, S & Weibull, L Ljusnande framtid, <NOBR>SOM-rapport</NOBR> nr 22, (1999).</P>
<P class="p582 ft13"><SPAN class="ft0">Thunberg, m.fl. </SPAN>Samverkansspiralen: Människan i informations- och kommunikationssamhället<SPAN class="ft0">, (1978).</SPAN></P>
<P class="p582 ft0">Weibull, L & Gustafsson, <NOBR>K-E</NOBR> <SPAN class="ft13">Politikens medialisering </SPAN>(i SOU 1999:126).</P>
<P class="p124 ft13"><SPAN class="ft0">Willis, J, </SPAN>The age of multimedia and turbonews<SPAN class="ft0">, (1994).</SPAN></P>
<P class="p582 ft37"><SPAN class="ft2">Woldt, R, et al., </SPAN>Perspective of Public Service Television in Europe<SPAN class="ft2">, European Media Institute, (1998).</SPAN></P>
<P class="p128 ft6">Offentligt tryck</P>
<P class="p584 ft2">Bokföringsnämnden, Redovisning av statligt stöd, BFN R5 <NOBR>1988-10-14</NOBR> Ds 1998:5, Digital marksänd TV – lagändringar.</P>
<P class="p124 ft13"><SPAN class="ft0">Ds 1994:76, </SPAN>En radio och TV i allmänhetens tjänst!</P>
<P class="p582 ft0"><NOBR>Digital-TV-Kommittén</NOBR> (Ku 1997:06), skrivelse till regeringen <SPAN class="ft13">Angående förslag om utbyggnad av marksänd </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">digital-TV</SPAN>,</NOBR> (2000).</P>
<P class="p582 ft37"><SPAN class="ft2">Ekonomistyrningsverket, </SPAN>Att styra avgiftsbelagd verksamhet<SPAN class="ft2">, ESV 1999:16.</SPAN></P>
<P class="p582 ft2">Granskningsnämnden för radio och TV, <SPAN class="ft37">Hur lokal är den lokala radion? </SPAN>(1999).</P>
<P class="p585 ft22">Granskningsnämnden för radio och TV, <SPAN class="ft99">Svenskt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft99">TV-utbud</SPAN></NOBR><SPAN class="ft99"> 1999</SPAN>, (2000). Granskningsnämnden för radio och TV, rappportserie nr 5, <SPAN class="ft99">Svenska TV-</SPAN></P>
<P class="p337 ft13">nyheter – en spegling av Sverige och vår omvärld?</P>
</DIV>
<DIV id="page_415">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td162"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p9 ft13">Litteraturförteckning <SPAN class="ft0">425</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td164"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td163"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft37">Hela Sveriges Radio och TV - en antologi om framtidens public ser- <NOBR>vice-uppdrag<SPAN class="ft2">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> Rapport från utredningen om radio och TV i allmän- hetens tjänst (Ku 1999:08), (2000).</SPAN></P>
<P class="p586 ft0">Konstitutionsutskottets betänkande 1990/91:KU39 Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU47 Konstitutionsutskottets betänkande 1996/97:KU17 Konstitutionsutskottets betänkande 1998/99:KU6 Konstitutionsutskottets betänkande 1999/2000:KU06 Kulturutskottets betänkande 1995/96:KrU12 Kulturutskottets betänkande 1985/86:21 Kulturutskottets betänkande 1992/93:KrU28 Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU26 Kulturutskottets betänkande 1998/99:KrU1 Kulturutskottets betänkande 1999/2000:KrU1 Kulturutskottets betänkande 1999/2000:KrU8 Kulturutskottets betänkande, 1994/95:KrU26 Långtidsutredningens prognoser (LU 1999/2000)</P>
<P class="p587 ft13"><SPAN class="ft0">Post och Telestyrelsen, </SPAN>Den framtida användningen av frekvensområdet <NOBR>470-862</NOBR> MHz<SPAN class="ft0">, (2000).</SPAN></P>
<P class="p124 ft0">Proposition 1975/76:110</P>
<P class="p302 ft0">Proposition 1977/78:91</P>
<P class="p124 ft0">Proposition 1985/86:99</P>
<P class="p124 ft0">Proposition 1988/89:18</P>
<P class="p124 ft0">Proposition 1989/90:111</P>
<P class="p302 ft0">Proposition 1990/91:149</P>
<P class="p588 ft0">Proposition 1991/92:140 Proposition 1992/93:100, bil. 1 Proposition 1992/93:236 Proposition 1994/95:100, bil.12 Proposition 1994/95:170 Proposition 1995/96:161 Proposition 1996/96:160</P>
<P class="p589 ft2">Proposition 1996/97:1, Utgiftsområde 17 Proposition 1996/97:10</P>
<P class="p124 ft0">Proposition 1996/97:67</P>
<P class="p124 ft0">Proposition 1997/98:184</P>
<P class="p590 ft2">Proposition 1998/99:1, Utgiftsområde 17 Proposition 1998/99:143</P>
<P class="p591 ft0">Proposition 1999/2000:1, Utgiftsområde 17 Proposition 1999/2000:100</P>
<P class="p592 ft2">Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844) Regeringsbeslut <NOBR>1997-06-19,</NOBR> Ku96/2384/RTV</P>
</DIV>
<DIV id="page_416">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355416x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft0">426 </SPAN>Litteraturförteckning <SPAN class="ft0">SOU 2000:55</SPAN></P>
<P class="p593 ft37"><SPAN class="ft2">Riksdagens revisorer, </SPAN>Högskoleverkets främjande och granskande roll<SPAN class="ft2">, RR 1999/2000:3.</SPAN></P>
<P class="p594 ft13"><SPAN class="ft0">Riksdagens revisorer, </SPAN>Skolverket och skolans utveckling<SPAN class="ft0">, RR 1998/99:3. Riksrevisionsverket (RRV), </SPAN>Svart arbete 2, Omfattning<SPAN class="ft0">, RRV 1998:28. Riksskatteverket (RSV), Skattestatistisk årsbok (1998).</SPAN></P>
<P class="p595 ft2">Riksskatteverkets skrivelse 981029, dnr <NOBR>1003-98/901.</NOBR> SOU 1965:20, <SPAN class="ft37">Radions och televisionens framtid i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p582 ft37"><SPAN class="ft2">SOU 1977:19, </SPAN>Radio och TV <NOBR>1978-1985,</NOBR> förslag från radioutred- ningen.</P>
<P class="p124 ft13"><SPAN class="ft0">SOU 1994:88, </SPAN>Mervärdesskatten och EG.</P>
<P class="p582 ft0">SOU 1995:84, <SPAN class="ft13">Kulturpolitikens inriktning</SPAN>, slutbetänkande från Kultur- utredningen.</P>
<P class="p124 ft13"><SPAN class="ft0">SOU 1997:148, </SPAN>Utbildningskanalen</P>
<P class="p596 ft65"><SPAN class="ft27">SOU 1997:60, </SPAN><NOBR>Betal-TV</NOBR> inom Sveriges Television <SPAN class="ft27">SOU 1999:126, </SPAN>Politikens medialisering</P>
<P class="p597 ft99"><SPAN class="ft22">SOU 1999:30, </SPAN>Mediestrukturen i Sverige <SPAN class="ft22">SOU 1999:55, </SPAN>Konvergens och förändring <SPAN class="ft22">SOU 1999:68, </SPAN>Brandkatastrofen i Göteborg</P>
<P class="p582 ft37"><SPAN class="ft2">Statistiska centralbyrån (SCB), </SPAN>Välfärd och ojämlikhet i ett <NOBR>20-års</NOBR> perspektiv <NOBR>1975-1995</NOBR></P>
<P class="p582 ft0">Styrelsen för psykologiskt försvar, <SPAN class="ft13">Digital radio och TV – en sårbar- hetsstudie </SPAN>(Dnr 157/99).</P>
<P class="p582 ft0">Sveriges Radios public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> för åren 1997,1998 och 1999.</P>
<P class="p582 ft0">Sveriges Televisions public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> för åren 1997, 1998 och 1999.</P>
<P class="p582 ft37"><SPAN class="ft2">Utbildningsradion, </SPAN>Lärarnas medieanvändning i grundskolan och på gymnasiet<SPAN class="ft2">, rapport nr 6, (1998).</SPAN></P>
<P class="p598 ft13"><SPAN class="ft0">Utbildningsradion, </SPAN>omvärldsrapport 2/98 <SPAN class="ft0">(1998). Utbildningsradion, </SPAN>rapport nr 3<SPAN class="ft0">, (1999).</SPAN></P>
<P class="p582 ft13"><SPAN class="ft0">Utbildningsradion, </SPAN>UR:s regionala radioprogram – lyssnande och effekter<SPAN class="ft0">, rapport nr 5, (1998).</SPAN></P>
<P class="p582 ft2">Utbildningsradions public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> för åren 1997, 1998 och 1999.</P>
<P class="p599 ft0">Utbildningsutskottets betänkande 1976/77:8. Utbildningsutskottets betänkande UbU 1976/77:8 Våldsskildringsrådet, <SPAN class="ft13">rapport nr 21</SPAN>, <SPAN class="ft13">Gränslöst </SPAN>(1999)</P>
</DIV>
<DIV id="page_417">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355417x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">427</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr37 td450"><P class="p253 ft137">Radio och TV i allmänhetens</P></TD>
<TD class="tr37 td179"><P class="p600 ft137">Dir</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td451"><P class="p253 ft137">tjänst</P></TD>
<TD class="tr3 td177"><P class="p600 ft137">1999:74</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p456 ft0">Beslut vid regeringssammanträde den 23 september 1999.</P>
<P class="p99 ft6">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p94 ft0">En särskild utredare skall lägga fram ett brett underlag inför beredningen av de villkor som skall gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod. Utredaren skall bl.a. behandla pro- gramföretagens uppdrag och organisation, frågor om teknik och distri- bution samt finansieringsfrågor.</P>
<P class="p43 ft2">Uppdraget skall utföras i samverkan med Sveriges Radio AB, Sve- riges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Det skall redo- visas före utgången av maj 2000.</P>
<P class="p319 ft6">Ett underlag inför nästa tillståndsperiod</P>
<P class="p94 ft2">Sändningstillstånden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) gäller till utgången av år 2001. En ny tillståndsperiod inleds alltså den 1 januari 2002.</P>
<P class="p79 ft0">Det är värdefullt att villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst har en bred politisk förankring. Inför varje ny tillståndsperiod har därför propositioner med förslag till riktlinjer för verksamheten tagits fram under medverkan av en beredningsgrupp där samtliga riksdagspartier har varit företrädda. Detta bör ske även inför den tillståndsperiod som inleds den 1 januari 2002 (jfr Kulturutskottets betänkande bet. 1998/99:KrU3).</P>
<P class="p72 ft2">Innan beredningsgruppen inleder sitt arbete bör det föreligga ett brett underlag för ställningstaganden. Uppgiften att ta fram ett sådant underlag anförtros åt en särskild utredare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_418">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">428 </SPAN>Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft6">Utgångspunkter för utredningens arbete</P>
<P class="p91 ft0">Radion och televisionen är tillsammans med dagspressen våra viktigaste massmedier. De är de enda riksmedierna och de enda medier som har möjlighet att återge ett skeende samtidigt som det inträffar. För många människor är radion och televisionen de huvudsakliga källorna till kunskap om aktuella händelser och de viktigaste kulturbärarna.</P>
<P class="p45 ft0">Under de senaste <NOBR>10–15</NOBR> åren har det skett stora förändringar för radion och televisionen. Förändringarna kommer att fortsätta. Denna utveckling innebär utmaningar för en radio och television i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p43 ft0">Sedan senare delen av <NOBR>1980-talet</NOBR> konkurrerar kommersiella företag med SVT om <NOBR>TV-publikens</NOBR> uppmärksamhet, först i form av satellit- sändningar och sedan slutet av år 1991 också genom marksänd TV. För närvarande finns ca femton kommersiella <NOBR>TV-kanaler</NOBR> som särskilt vän- der sig till en publik i Sverige. Enligt en undersökning av Gransk- ningsnämnden för radio och TV där programutbudet i SVT år 1997 jämfördes med innehållet i fem kommersiella <NOBR>TV-kanaler</NOBR> var mångfalden klart större i SVT än i de kommersiella sändningarna.</P>
<P class="p45 ft0">Inom ljudradion pågår kommersiella lokalradiosändningar sedan år 1993. För närvarande har 84 företag tillstånd att sända kommersiell lokalradio. De flesta av dessa tillhör något nätverk med mer eller mindre omfattande programsamarbete. De kommersiella kanalernas innehåll består till mycket stor del av musik.</P>
<P class="p45 ft0">Trots konkurrensen har Sveriges Radio och Sveriges Television en stark ställning hos publiken. Nära 50 procent av <NOBR>TV-tittandet</NOBR> och två tredjedelar av radiolyssnandet avser dessa företags program.</P>
<P class="p72 ft0">Under den närmaste framtiden kan konkurrensen inom radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> väntas öka ytterligare. Digitaltekniken innebär att flera sändningar får plats inom ett givet sändningsutrymme. Den samman- smältning (konvergens) som pågår mellan teletjänster, datatjänster, television och radio innebär att tjänster som tidigare var hänvisade till bestämda överföringssätt i ökad utsträckning kan sändas ut med olika slags teknik. Nya tjänster blir möjliga genom att delar från t.ex. tele- tjänster och television kombineras.</P>
<P class="p86 ft0">I takt med att nya tjänster tillkommer kan publikens behov tillgodoses på nya sätt. Konkurrensen medför att befintliga företag ställs inför nya krav. Det är emellertid svårt att nu bedöma hur de möjligheter som skapas genom den tekniska utvecklingen kommer att påverka förutsätt- ningarna för radion och televisionen.</P>
<P class="p43 ft2">I konvergensutredningens betänkande Konvergens och förändring (SOU 1999:55) uttalas att konvergensutvecklingen ökar behovet av radio och TV i allmänhetens tjänst. Enligt utredningen kan kommersiella</P>
</DIV>
<DIV id="page_419">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">429</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">aktörer inte förväntas tillfredsställa tillgänglighet eller mångfald där detta inte har en kommersiell bärighet. Mot bakgrund av detta, och mot bakgrund av ett ökat medieutbud i stort, kommer det att bli ännu viktigare i framtiden att garantera en radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> som når i princip alla, som förenar det breda uppdraget med djup och kvalitet och som har integritet och oberoende i förhållande till kommersiella, politiska och andra intressen.</P>
<P class="p45 ft0">Uppgifterna för en radio och TV i allmänhetens tjänst kan således på ett mycket allmänt plan beskrivas som att ge alla tillgång till ett allsidigt och oberoende programutbud av hög kvalitet. Detta innebär bl.a. att sändningarna skall kunna tas emot överallt i landet, att både stora och små publikgrupper i rimlig utsträckning skall kunna få sina önskemål tillgodosedda, att sändningarna skall uppfylla krav på opartiskhet, saklighet och oberoende av såväl staten som andra intressegrupper samt att alla program skall hålla hög kvalitet.</P>
<P class="p45 ft2">Utredaren skall utgå från att programföretagens uppgifter även i fortsättningen skall vara av denna karaktär.</P>
<P class="p161 ft6">Utredningsuppdraget</P>
<P class="p94 ft0">Utredaren skall utarbeta ett brett underlag för den parlamentariska beredningsgruppens arbete. De frågor som anges i det följande skall särskilt behandlas. Om arbetet ger anledning till det får också andra frågor behandlas. Där det är lämpligt skall olika alternativ utformas. Erfarenheter från andra länder bör beaktas i den utsträckning utredaren finner det motiverat. I de fall utredaren lämnar förslag som innebär kostnadsökningar skall kostnadsberäkningar redovisas. Det ingår inte i utredarens uppdrag att lägga fram förslag till ändrade beskattnings- regler.</P>
<P class="p181 ft6">Programföretagens uppgifter</P>
<P class="p340 ft13">Hur programföretagens uppdrag utformas</P>
<P class="p94 ft0">Den huvudsakliga inriktningen av programföretagens uppgifter bestäms av riksdagen efter förslag av regeringen. Regeringen fastställer därefter olika styrdokument. För närvarande finns dels villkor i programföre- tagens sändningstillstånd, dels anslagsvillkor som fastställs i samband med medelstilldelningen för varje år. Tillståndsvillkoren uttrycks i kvalitativa termer, medan några av anslagsvillkoren är kopplade till produktionsvolym eller resursmängd.</P>
</DIV>
<DIV id="page_420">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">430 </SPAN>Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Uppföljning av hur programföretagen utför sina uppgifter sker såväl när det gäller enskilda program som i fråga om verksamheten i stort. Granskningsnämnden för radio och TV granskar innehållet i sända pro- gram. Programföretagen upprättar vidare särskilda redovisningar av verksamheten. Dessa s.k. public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> granskas av Granskningsnämnden med avseende på om rapporterna ger ett tillräck- ligt underlag för såväl staten som allmänheten.</P>
<P class="p45 ft0">Utredaren skall överväga om det nuvarande sättet att beskriva pro- gramföretagens uppgifter är ändamålsenligt och om ordningen för att följa upp verksamheten är tillfredsställande. Om utredaren anser att det finns behov av det skall utredaren föreslå förändringar.</P>
<P class="p93 ft13">Programmässiga prioriteringar</P>
<P class="p91 ft0">De senaste tio årens utveckling har inneburit en kraftigt ökad tillgång på kommersiell radio och television. Publiken har härigenom fått ökade valmöjligheter inom ett begränsat antal genrer (för televisionen bl.a. underhållning, spelprogram, film och seriedramatik, för radion främst populärmusik).</P>
<P class="p45 ft0">Det nuvarande uppdraget för en radio och television i allmänhetens tjänst omfattar att tillgodose alla publikgrupper med ett mångsidigt utbud av hög kvalitet. Utredaren skall överväga om det, utifrån förut- sättningen att detta uppdrag ligger fast, finns anledning att föreslå för- ändringar i överensstämmelse med förändringar i medielandskapet i stort. I detta sammanhang skall utredaren också behandla den lämpliga avvägningen mellan kvalitet och kvantitet i programverksamheten.</P>
<P class="p93 ft13">Tillgänglighet för funktionshindrade</P>
<P class="p91 ft0">Programföretagen skall enligt gällande villkor beakta funktionshindrades behov. Företagen får samarbeta om på vilket sätt programmen skall göras tillgängliga för funktionshindrade. De samlade insatserna skall vara minst oförändrade och ny teknik skall utnyttjas för att öka möjligheterna för funktionshindrade att ta del av programmen. Program skall även produceras för funktionshindrade som särskilda målgrupper. SR, SVT och UR får samarbeta om hur ansvaret för funktionshindrade skall fördelas.</P>
<P class="p86 ft0">En utgångspunkt bör vara att radio- och <NOBR>TV-programmens</NOBR> tillgäng- lighet för funktionshindrade skall öka. Utredaren skall undersöka om det behöver ställas ytterligare krav på programföretagen för att uppnå en ökad tillgänglighet och föreslå hur sådana krav i så fall skall utformas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_421">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">431</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">Utredaren bör i detta sammanhang beakta erfarenheter från andra länder och möjligheterna att använda ny teknik.</P>
<P class="p161 ft13">Språkliga och etniska minoriteter</P>
<P class="p182 ft0">Programföretagen skall enligt sändningstillstånden sända program som speglar olika kulturer i Sverige och utlandet. Språkliga och etniska minoriteters behov skall beaktas, varvid samiska, finska och meänkieli (tornedalsfinska) skall inta en särställning. SR, SVT och UR får sam- arbeta om hur ansvaret för invandrar- och minoritetsspråk skall fördelas.</P>
<P class="p43 ft0">Utredaren skall bedöma om tyngdpunkten ligger rätt när det gäller programföretagens verksamhet för språkliga och etniska minoriteter och om de särskilda insatserna bör ges en annan omfattning. Därvid skall regeringens bedömning om bl.a. romani chib i propositionen Nationella minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143) beaktas.</P>
<P class="p43 ft0">I detta sammanhang är det också viktigt att ta hänsyn till radions och televisionens stora betydelse som nyhetsförmedlare. Erfarenheterna från brandkatastrofen i Göteborg i oktober 1998 bör beaktas. En särskild utredare avgav i juni 1999 betänkandet Brandkatastrofen i Göteborg. Drabbade. Medier. Myndigheter (SOU 1999:68). Betänkandet har överlämnats till Utredningen om erfarenheter av branden i Göteborg (dir. 1999:46) som fått i uppdrag att kartlägga och sammanställa resultaten av de olika utredningsaktiviteter som genomförts med anledning av Göteborgsbranden.</P>
<P class="p181 ft13">Folkbildningsinsatser</P>
<P class="p94 ft0">Enligt tillståndsvillkoren skall SR:s och SVT:s programutbud i sin helhet präglas av folkbildningsambitioner. I SVT:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> för år 1998 anges att vissa program och programtyper har folkbildande karaktär. Frågan berörs inte i SR:s redovisning, men samma bedömning kan givetvis göras även i fråga om vissa program inom SR. För UR gäller att bolaget har till uppgift att bedriva programverksamhet inom utbildningsområdena förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning.</P>
<P class="p45 ft0">Utredaren skall överväga om det är lämpligt att inslaget av folk- bildning inom programföretagens samlade verksamhet förstärks, t.ex. genom att arbetet med dessa frågor samordnas i högre grad. Även andra sätt att förstärka folkbildningsinslaget bör belysas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_422">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">432 </SPAN>Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Kulturansvar</P>
<P class="p91 ft0">En radio och TV i allmänhetens tjänst har en mycket stor betydelse för kulturlivet. Genom sin ställning som uppdragsgivare spelar program- företagen en viktig roll för konstnärlig förnyelse och för att ge yrkes- verksamma kulturarbetare arbetstillfällen och uttrycksmöjligheter. Radion och televisionen har också egna konstnärliga uttrycksformer. Under nuvarande tillståndsperiod har SVT och SR i sin roll som kulturbärare fått uppdraget att vidga och fördjupa sitt kulturansvar genom att bl.a. utöka sitt samarbete med kultur- och musikinstitutioner i hela Sverige i syfte att erbjuda fler utsändningar av föreställningar och evenemang. Programföretagen har också i uppdrag att ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar.</P>
<P class="p83 ft0">En utgångspunkt är att arbetet med att fördjupa och vidga kultur- ansvaret skall fortgå inom hela public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Utredaren skall belysa programföretagens förutsättningar och förmåga att på olika sätt leva upp till sitt kulturansvar. Vidare skall utredaren bedöma om de nuvarande villkoren är ändamålsenligt utformade.</P>
<P class="p93 ft6">Organisation</P>
<P class="p340 ft13">Strukturella frågor</P>
<P class="p91 ft0">För närvarande finns det tre formellt jämställda företag för radio och television i allmänhetens tjänst. Vart och ett av företagen har egen sändningsrätt, egen finansiering och egen teknik. UR har emellertid inte eget kanalutrymme utan utnyttjar sändningsutrymme i SR:s och SVT:s sändningar. Företagen samarbetar kring olika frågor, bl.a. fördelningen av sändningstid och hur ansvaret för språkliga och etniska minoriteter och funktionshindrade skall fördelas. För uppbörd av <NOBR>TV-avgifter</NOBR> och förvaltning av avgiftsmedel har programföretagen dotterbolaget Radiotjänst i Kiruna AB.</P>
<P class="p86 ft0">Utredaren skall överväga om denna struktur är ändamålsenlig utifrån de uppgifter som programföretagen bör ha. Om utredaren finner skäl för detta skall utredaren föreslå förändringar. Förslagens skattemässiga konsekvenser skall analyseras.</P>
<P class="p93 ft13">Inre organisation</P>
<P class="p91 ft2">Riksdagen har ställt upp olika krav som gäller programföretagens interna organisation och arbetssätt. För SVT och SR finns krav på att de skall ha en distriktsorganisation som är uppbyggd så att förhållanden i</P>
</DIV>
<DIV id="page_423">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">433</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">olika delar av landet kan speglas. Den närmare indelningen bestäms av respektive företag. För SVT finns vidare krav på två självständiga nyhetsredaktioner och en separat nyhetsredaktion för <NOBR>text-TV.</NOBR> Vidare gäller för SVT och SR att minst 55 % av allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm. Omfattningen av utomståendes medverkan skall öka under tillståndsperioden i samtliga programföretag. Även omfattningen av SVT:s och SR:s samarbetsprojekt med kulturinstitutioner och SVT:s utläggningar av produktionsuppdrag m.m. skall öka under tillståndsperioden.</P>
<P class="p86 ft0">Syftet med de angivna reglerna är att de skall skapa förutsättningar för mångfald och för att programmen präglas av olika perspektiv och även speglar hela Sverige. Ett ytterligare syfte är att produktionsmiljöer skall växa upp runt om i landet och att förutsättningar skall skapas för fristående produktionsföretag utanför huvudstadsregionen.</P>
<P class="p43 ft0">Utredaren skall bedöma om de krav som återfinns i nuvarande upp- drag är ändamålsenliga i förhållande till angivna syften eller om syftena med preciserade villkor skulle kunna nås på annat sätt. Eventuella förslag om förändringar skall kompletteras med en analys av deras konsekvenser.</P>
<P class="p93 ft6">Teknik och distribution</P>
<P class="p91 ft0">I tillståndsvillkoren för SVT och SR anges att minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen skall kunna ta emot sändningarna via det analoga marknätet. Företagen är också ålagda att köpa utsändnings- tjänster av Teracom AB.</P>
<P class="p43 ft0">SVT, SR och UR bedriver även marksändningar med digital teknik. Den digitala marksända televisionen införs i etapper. Den första etappen omfattar fem områden motsvarande ca 50 % av befolkningen. Digital- TV- kommittén (Ku 1997:06) har till uppgift att följa sänd- ningsverksamheten under den första etappen. För digitala ljudradio- sändningar har regeringen medgett sändningar i de tre storstadsregion- erna samt i Norrbottens län motsvarande ca 45% av befolkningen. Regeringen har angett (prop. 1996/97:67 s. 35) att en utvärdering kan göras när mottagare väl finns tillgängliga och såväl radioföretag som allmänheten i tillräcklig utsträckning har givits möjligheter att bedöma för- och nackdelar med den nya tekniken. Programföretagen sänder även via satellit.</P>
<P class="p83 ft0">SVT:s och UR:s sändningar riktade till Sverige skall enligt gällande uppdrag vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd <NOBR>TV-avgift.</NOBR> Detta utesluter inte avgifter för till- handahållande och hantering av programkort för marksänd digital TV.</P>
</DIV>
<DIV id="page_424">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">434 </SPAN>Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Det ingår inte i utredarens uppdrag att lägga fram förslag om utbyggnad av digitala sändningar av radio eller television. Däremot skall utredaren redovisa ett eller flera alternativ för hur en övergång från analog till digital sändningsteknik för de aktuella programföretagen skulle kunna gå till. I detta sammanhang skall beredskapsfrågorna uppmärksammas.</P>
<P class="p45 ft0">Genom ny teknik, framför allt Internet, skapas nya möjligheter för programföretagen att göra programinnehållet tillgängligt för allmän- heten. Utredaren skall överväga om det finns behov av några särskilda riktlinjer för hur programföretagen gör innehåll tillgängligt på annat sätt än genom radio- och <NOBR>TV-sändning.</NOBR></P>
<P class="p93 ft6">Finansiering</P>
<P class="p340 ft13">Allmänt</P>
<P class="p94 ft0">Systemet för finansiering av radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> i allmänhetens tjänst bör uppfylla olika krav. Programföretagen bör ges tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppdrag. Samtidigt bör inte finan- sieringsmetoden begränsa programföretagens oberoende eller på annat sätt påverka programverksamheten på ett sätt som kan strida mot uppdraget. Det är en fördel om företagen kan överblicka de ekonomiska förutsättningarna för en längre tidsperiod. Systemet för finansiering bör vidare gynna en sund hushållning med resurser, inbegripet ett fortlöpande rationaliseringsarbete. Det bör också vara lätt att överblicka och enkelt att hantera.</P>
<P class="p45 ft0">För närvarande finansieras programföretagen så gott som uteslutande med <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> För SVT finns dessutom viss möjlighet till sponsring. UR får också ta emot vissa allmänna medel för särskilda utbildningsinsatser av engångskaraktär. Programföretagen får inte sända kommersiell reklam.</P>
<P class="p45 ft0">Utredaren skall presentera ett brett underlag som belyser olika sätt att finansiera radio och TV i allmänhetens tjänst. Utifrån förutsättningen att <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> även i fortsättningen bör vara den helt dominerande finansieringskällan skall utredaren överväga vilka konsekvenser det skulle få om även andra finansieringsformer skulle utnyttjas i större omfattning än för närvarande. Till grund för utredarens överväganden om finansiering skall ligga en ingående analys av programföretagens resursbehov, på kort och lång sikt, med beaktande av de förslag utredaren lämnar i denna utredning. Utredaren skall också följa den utveckling som för närvarande pågår inom EU vad gäller finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.</P>
</DIV>
<DIV id="page_425">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">435</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">För huvuddelen av sin verksamhet anvisas programföretagen en klumpsumma som fördelas på programföretagens eget ansvar. För vissa ändamål anvisas emellertid särskilda medel från rundradiokontot; för närvarande gäller detta för digitala sändningar, för kvalificerad pro- duktion av <NOBR>TV-program</NOBR> samt för SR:s programverksamhet till utlandet, Radio Sweden. Utredaren skall beskriva för- och nackdelar med att sär- skilda medel anvisas för bestämda ändamål.</P>
<P class="p181 ft13"><NOBR>TV-avgiftssystemets</NOBR> konstruktion</P>
<P class="p283 ft0">Finansieringssystemet kännetecknas för närvarande av att nivån på TV- avgiften är angiven i nominella belopp medan medelstilldelningen till programföretagen är värdesäkrad genom ett särskilt index som avspeglar dels löneutvecklingen, dels utvecklingen av för verksamheten relevanta kostnader. För att skillnader mellan inkomster och utgifter skall kunna hanteras finns en buffert i form av en viss likviditet på rundradiokontot.</P>
<P class="p45 ft0">Programföretagens medelstilldelning sker alltid i ett tidigare års prisläge. Den faktiska medelstilldelningen blir inte känd förrän i efterhand. Regering och riksdag har genom denna konstruktion inte den slutliga informationen om den faktiska medelstilldelningen vid tiden för beslut om budgetpropositionen. Det är önskvärt att denna ordning förenklas.</P>
<P class="p43 ft0">Utredaren skall överväga olika sätt att förenkla budgeteringen av medelstilldelningen. Syftet med en eventuell förändring skall vara att förbättra informationen till regering och riksdag om det faktiska medelsbehovet för kommande år och därigenom öka förutsebarheten och möjligheten att göra goda prognoser. Det bör även vara önskvärt för programföretagen att på förhand känna till den exakta storleken på de medel som kommer att tilldelas. Utredaren skall beakta att systemet för medelstilldelning bör främja en god hushållning, däri inbegripet ett fortlöpande rationaliseringsarbete inom programföretagen. Utredaren skall föreslå en modell där medelstilldelningen kan ske enligt ett på förhand känt index eller enligt andra kriterier så att medelstilldelningen skall kunna budgeteras i det för budgetåret aktuella prisläget. En utgångspunkt för en sådan modell kan vara det system för pris- och lönekompensation som tillämpas för statliga förvaltningskostnadsanslag. Utredaren bör också pröva hur principerna i lagen (1996:1059) om statsbudgeten kan tillämpas på detta område. Utredaren skall även analysera vilka konsekvenser det skulle få om konstruktionen med en buffert i form av en viss likviditet på rundradiokontot skulle upphöra.</P>
<P class="p359 ft2">Möjligheterna till och konsekvenserna av att införa skatteplikt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) på <NOBR>TV-avgiften</NOBR> skall analyseras.</P>
</DIV>
<DIV id="page_426">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">436 </SPAN>Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Regler för sponsring av program</P>
<P class="p91 ft0">För närvarande har SVT möjlighet att sända sponsrade program dels när det gäller sportevenemang, dels i fråga om vissa program som direktsänds till flera länder. Som sponsrat program räknas ett program där sponsorsbidraget har tillfallit SVT direkt eller medfört att SVT:s kostnader för programmet påtagligt har minskat.</P>
<P class="p174 ft0">Utredaren skall överväga om det finns anledning att förändra förutsättningarna för SVT att sända sponsrade program. I detta sam- manhang skall utredaren beakta att möjligheten att få sponsorsbidrag inte bör begränsa programföretagens oberoende eller på annat sätt påverka programverksamheten på ett sätt som kan strida mot uppdraget.</P>
<P class="p93 ft13">Åtskillnad mellan kärnverksamheten och olika sidoverksamheter</P>
<P class="p91 ft0">Programföretagen bedriver olika sidoverksamheter, t.ex. försäljning av program och produkter med anknytning till programmen, uthyrning av teknik och studior eller sändningar till utlandet. I företagens anslags- villkor anges att sidoverksamheter skall bära sina kostnader. Någon närmare precisering av innebörden i denna formulering görs inte. Det anges t.ex. inte närmare vilka verksamheter som skall betraktas som sidoverksamheter, för vilken period kravet på kostnadstäckning gäller eller hur de kostnader som skall täckas bör beräknas. Det finns inte heller något krav på att kostnader och intäkter för de olika sidoverk- samheterna skall särredovisas.</P>
<P class="p86 ft0">I framtiden kommer det att bli viktigt att klarare kunna skilja mellan programföretagens kärnverksamhet och olika sidoverksamheter. I de fall programföretagen är verksamma på en konkurrensutsatt marknad är det angeläget att undvika att konkurrensen snedvrids genom att företagen t.ex. inte eftersträvar full kostnadstäckning vid uthyrning av resurser. Det är också viktigt att omfattningen av programföretagens ekonomiska risktagande kan bedömas.</P>
<P class="p45 ft0">Utredaren skall föreslå vilka verksamheter som skall räknas till kärnverksamheten och hur en uppdelning mellan denna och sidoverk- samheter kan åstadkommas. Utredaren skall överväga om program- företagens möjligheter att bedriva sidoverksamheter bör regleras samt föreslå hur redovisningen av sidoverksamheterna skall vara ordnad.</P>
<P class="p93 ft13">Finansiering av program för utbildningsväsendet</P>
<P class="p91 ft2">UR har till uppgift att bedriva programverksamhet inom utbildnings- området i allmänhetens tjänst. Den del av programmen som är att</P>
</DIV>
<DIV id="page_427">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">437</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">betrakta som läromedel är kostnadsfria för användarna och står till för- fogande som en fri nyttighet. Huvuddelen av dessa program distribueras som rundradiosändning, trots att materialet i allmänhet endast används i inspelad form. Verksamheten finansieras i det närmaste helt via TV- avgiften.</P>
<P class="p43 ft0">Utredaren skall redovisa hur stor del av medelstilldelningen till UR som används för program som helt eller huvudsakligen är avsedda för användning inom utbildningsväsendet. Utredaren skall vidare analysera vilka konsekvenserna skulle bli om denna verksamhet i fortsättningen inte finansierades via <NOBR>TV-avgiften</NOBR> utan direkt av brukarna eller på annat sätt (jfr. Distansutbildningskommitténs betänkande SOU 1997:148).</P>
<P class="p453 ft6">Övriga frågor</P>
<P class="p340 ft13">Längden på en ny tillståndsperiod</P>
<P class="p94 ft0">Den nuvarande tillståndsperioden omfattar de fem åren <NOBR>1997-2001.</NOBR> Utredaren skall överväga hur lång den kommande tillståndsperioden bör vara. Därvid bör utredaren beakta dels intresset av att villkoren för programföretagens verksamhet ligger fast för en tillräckligt lång period, dels att förändringar i omvärlden kan göra det aktuellt att se över förutsättningarna med inte allt för långa mellanrum.</P>
<P class="p93 ft13">Möjlighet att informera om andra företags program</P>
<P class="p94 ft0">Enligt tillståndsvillkoren får programföretagen inte sända reklam. För- budet omfattar inte sponsringsmeddelanden, reklam för egen program- verksamhet, utbildningsmaterial eller andra liknande produkter med direkt anknytning till programmen. Granskningsnämnden för radio och TV har bedömt att villkoret inte ger t.ex. SR rätt att sända s.k. trailrar för program i SVT eller vice versa. Det har även förekommit dis- kussioner om hur långt möjligheten att göra reklam för produkter med anknytning till programmen bör sträcka sig.</P>
<P class="p45 ft0">Utredaren skall överväga om det aktuella villkoret har en lämplig utformning.</P>
<P class="p99 ft6">Utredningsarbetet</P>
<P class="p91 ft2">Utredaren skall samverka med Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Vid sin behandling av frågorna</P>
</DIV>
<DIV id="page_428">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">438 </SPAN>Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p601 ft0">om programföretagens övergång till digital sändningsteknik och om språkliga och etniska minoriteter skall utredaren dessutom samråda med <NOBR>Digital-TV-kommittén</NOBR> respektive Utredningen om erfarenheter av branden i Göteborg.</P>
<P class="p602 ft0">Uppdraget skall redovisas före utgången av maj 2000.</P>
<P class="p603 ft0">(Kulturdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="page_429">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355429x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">439</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">Sveriges Television AB:s organisation</P>
<P class="p604 ft139">Styrelse</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83">
<TR>
<TD class="tr29 td452"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td453"><P class="p23 ft52">Enhets-</P></TD>
<TD class="tr29 td454"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr7 td208"><P class="p137 ft49">VD</P></TD>
<TD class="tr29 td455"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr29 td395"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td456"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr7 td133"><P class="p17 ft52">Program-</P></TD>
<TD class="tr29 td30"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td406"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td452"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td457"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr33 td458"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td459"><P class="p23 ft52">Företags-</P></TD>
<TD class="tr33 td386"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr33 td460"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr33 td404"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr33 td443"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td461"><P class="p20 ft52">Program-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td452"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td462"><P class="p23 ft144">ledning</P></TD>
<TD class="tr31 td454"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td452"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td395"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td456"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td463"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td452"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td454"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td6"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td464"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td452"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td459"><P class="p23 ft52">ledning</P></TD>
<TD class="tr38 td395"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td456"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr11 td439"><P class="p17 ft49">direktör</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td461"><P class="p20 ft52">ledning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td452"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr1 td465"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr29 td454"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td464"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td452"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td395"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td456"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr29 td36"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td464"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td452"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr1 td466"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr29 td395"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td456"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td395"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td467"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td30"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td468"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr1 td469"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr32 td36"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td6"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td464"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td455"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td133"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td395"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td456"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td395"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td467"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td30"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td406"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td67"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td470"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr0 td457"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr22 td464"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr22 td455"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr22 td133"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr22 td395"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr0 td460"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr0 td429"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr0 td471"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr0 td404"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr22 td406"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr16 td472"><P class="p137 ft52"><NOBR>VD-stab</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td6"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr16 td464"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr16 td455"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr16 td473"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr16 td456"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td441"><P class="p121 ft52"><NOBR>PD-stab</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td406"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr19 td472"><P class="p137 ft147">Information/Juridik/Omvärld,</P></TD>
<TD class="tr38 td474"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr23 td464"><P class="p9 ft148"> </P></TD>
<TD class="tr23 td455"><P class="p9 ft148"> </P></TD>
<TD class="tr23 td133"><P class="p9 ft148"> </P></TD>
<TD class="tr23 td473"><P class="p9 ft148"> </P></TD>
<TD class="tr23 td456"><P class="p9 ft148"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr19 td441"><P class="p121 ft149">Planering,</P></TD>
<TD class="tr23 td406"><P class="p9 ft148"> </P></TD>
<TD class="tr23 td67"><P class="p9 ft148"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td6"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td464"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td455"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td133"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td473"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td456"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td406"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td67"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr33 td472"><P class="p137 ft150">Ekonomi, Personal, Utveckling</P></TD>
<TD class="tr33 td6"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr33 td464"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr33 td455"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr33 td133"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr33 td456"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr33 td441"><P class="p121 ft149">Programsekretariat</P></TD>
<TD class="tr33 td406"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr33 td67"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td475"><P class="p9 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr27 td9"><P class="p9 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr27 td427"><P class="p9 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr27 td6"><P class="p9 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr27 td464"><P class="p9 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr27 td455"><P class="p9 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr27 td133"><P class="p9 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr27 td473"><P class="p9 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr29 td460"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td386"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td471"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td425"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr27 td406"><P class="p9 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr27 td67"><P class="p9 ft151"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td476"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td431"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td464"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td455"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td133"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td395"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td456"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td395"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td467"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td30"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td406"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td67"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84">
<TR>
<TD class="tr19 td477"><P class="p9 ft52">SVT Produktion</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td51"><P class="p9 ft147">SVT Planering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td477"><P class="p9 ft52">& IT</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85">
<TR>
<TD class="tr1 td406"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr32 td478"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td479"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td480"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td481"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td482"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr1 td418"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td483"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td395"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td407"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td483"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td454"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td407"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td483"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr32 td484"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td485"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td402"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td486"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td402"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td6"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td406"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr10 td418"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td486"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td487"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td485"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td474"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td409"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td486"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td386"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td411"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td486"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td457"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td411"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td486"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td484"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td488"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td402"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td486"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td402"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td404"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr18 td474"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td410"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td405"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td486"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr19 td196"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr19 td464"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td474"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td405"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td486"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr19 td395"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td489"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td486"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr19 td454"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td489"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td486"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr19 td15"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td485"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td490"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td486"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr19 td399"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr19 td30"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td491"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td204"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr34 td492"><P class="p17 ft52">SVT</P></TD>
<TD class="tr34 td196"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td493"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td461"><P class="p23 ft52">SVT</P></TD>
<TD class="tr34 td473"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td461"><P class="p23 ft52">SVT</P></TD>
<TD class="tr34 td427"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td461"><P class="p23 ft52">SVT</P></TD>
<TD class="tr34 td494"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td495"><P class="p263 ft52">SVT</P></TD>
<TD class="tr34 td399"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td424"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td461"><P class="p23 ft52">SVT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td496"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td418"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td497"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td196"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td493"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td427"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td494"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td399"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td424"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr33 td492"><P class="p17 ft144">Nyheter &</P></TD>
<TD class="tr33 td196"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr33 td493"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td461"><P class="p23 ft52">Fiktion</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td461"><P class="p23 ft52">Syd</P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td461"><P class="p23 ft52">Väst</P></TD>
<TD class="tr33 td494"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td495"><P class="p263 ft149">Mellansverige</P></TD>
<TD class="tr33 td399"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr33 td424"><P class="p9 ft142"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td461"><P class="p23 ft52">Nord</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr19 td498"><P class="p17 ft52">Fakta</P></TD>
<TD class="tr29 td196"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td493"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td473"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td427"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td494"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td399"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td424"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td196"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td493"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td474"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td409"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td499"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td473"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td411"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td499"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td427"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td411"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td499"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td494"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td485"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td402"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td499"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td399"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td424"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td474"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td500"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_430">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB355/GOB355430x1.jpg" style="width:436px;height:604px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">440 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_431">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355431x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">441</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">Sveriges Radio AB:s organisation</P>
<P class="p605 ft153">Styrelse</P>
<P class="p606 ft154">VD</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p607 ft153"><NOBR>VD-enheten</NOBR></P>
<P class="p608 ft153">Utvecklings-</P>
<P class="p609 ft153">enheten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft153">Administrativa</P>
<P class="p610 ft153">enheten</P>
<P class="p611 ft153">Personal-</P>
<P class="p610 ft153">enheten</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86">
<TR>
<TD class="tr29 td501"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr1 td502"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td503"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td504"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr32 td505"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td506"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr1 td507"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td508"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td509"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td510"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td511"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr32 td512"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td513"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td514"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td515"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td516"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr1 td517"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr32 td518"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr1 td519"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td188"><P class="p9 ft154">Programenheten</P></TD>
<TD class="tr9 td521"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr9 td406"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr9 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr9 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr9 td381"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr9 td523"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td524"><P class="p116 ft154">Programenheten</P></TD>
<TD class="tr9 td521"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td525"><P class="p137 ft155">Berwaldhallen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr6 td502"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td526"><P class="p9 ft154">SR Stockholm</P></TD>
<TD class="tr6 td527"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr7 td406"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr7 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr7 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr7 td381"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr7 td523"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td528"><P class="p264 ft154">SR lokalt/riks</P></TD>
<TD class="tr7 td521"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td528"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td417"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td196"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr38 td529"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td530"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td531"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td532"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr23 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td381"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr38 td533"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td534"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td535"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr23 td396"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td196"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr38 td536"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td531"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td519"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr23 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td417"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td537"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr7 td538"><P class="p612 ft154">P1</P></TD>
<TD class="tr33 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td539"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td540"><P class="p122 ft154">P4 Riks</P></TD>
<TD class="tr23 td541"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td387"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td537"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr33 td524"><P class="p122 ft156">SR Blekinge</P></TD>
<TD class="tr33 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td501"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td417"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td542"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td529"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td522"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td501"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td539"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td541"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td396"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td542"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td536"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td531"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td543"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td53"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td501"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td417"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td196"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr32 td529"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td530"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td531"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td532"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr1 td522"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td501"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr32 td544"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td533"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td534"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td535"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr1 td396"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td196"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr32 td536"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td531"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td519"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td417"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr38 td537"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr23 td130"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr18 td538"><P class="p612 ft154">P2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td381"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td340"><P class="p288 ft156">SR Dalarna</P></TD>
<TD class="tr38 td545"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td537"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td524"><P class="p122 ft153">SR Gotland</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td417"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td542"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td546"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td542"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td501"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td417"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td542"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td529"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td522"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td520"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td544"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td533"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td534"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td535"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td546"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td542"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td536"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td531"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td543"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td53"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td417"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td196"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td529"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td530"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td531"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td532"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td522"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td544"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td533"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td534"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td535"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td396"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td196"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td536"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td531"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td519"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td53"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td501"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td417"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td537"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td529"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr6 td538"><P class="p612 ft154">P3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td544"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr6 td547"><P class="p288 ft156">SR Gävleborg</P></TD>
<TD class="tr39 td545"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td537"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr6 td528"><P class="p122 ft153">SR Göteborg</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td417"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td542"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td546"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td542"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td501"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td417"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td196"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr32 td529"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td530"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td531"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td532"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr1 td522"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td501"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr32 td544"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td533"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td534"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td535"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr1 td396"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td196"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr32 td536"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td531"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td519"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td417"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr38 td537"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td130"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr16 td548"><P class="p307 ft155">Ekot</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td381"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td47"><P class="p123 ft156">SR Halland</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr38 td545"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td537"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr16 td524"><P class="p264 ft153">SR Jämtland</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td501"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td417"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td542"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td546"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td542"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td501"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td417"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td542"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr1 td529"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td530"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td531"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td549"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr29 td522"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td520"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr1 td544"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td533"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td534"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td535"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr29 td546"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td542"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr1 td536"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td531"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr1 td543"><P class="p9 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr29 td53"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td417"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td196"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td99"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td394"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td406"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td522"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td544"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td533"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td534"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td535"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td396"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td196"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td536"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td531"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td519"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td53"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td417"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td196"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td529"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td530"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td531"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td532"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td522"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td520"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td381"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr34 td340"><P class="p148 ft153">SR Jönköping</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td545"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td537"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr34 td524"><P class="p122 ft153">SR Kalmar</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td501"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td417"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td542"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=3 class="tr11 td524"><P class="p122 ft158">P6 Radio Sweden</P></TD>
<TD class="tr20 td522"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td520"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td417"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td542"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td522"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td520"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td546"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td542"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td501"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td417"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td542"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td522"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td520"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td381"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td522"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td546"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td542"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td67"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td394"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td550"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td53"><P class="p9 ft140"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td417"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td542"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td99"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td394"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td551"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td522"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td520"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td544"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td533"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td534"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td535"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td546"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td542"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td536"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td531"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td543"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td53"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td417"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td542"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td529"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td530"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td531"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td549"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td522"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td544"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td533"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td534"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td535"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td396"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td196"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td536"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td531"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td519"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td53"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td417"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td196"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td529"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td530"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td531"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td532"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td522"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td520"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td381"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr34 td340"><P class="p288 ft156">SR Kristianstad</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td545"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td537"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr34 td524"><P class="p122 ft156">SR Kronoberg</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td501"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td417"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr27 td537"><P class="p9 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr5 td548"><P class="p612 ft154">P7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td522"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td520"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td417"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td542"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td546"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td542"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td501"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td417"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td542"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td130"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td522"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td520"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr20 td544"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td533"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td534"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td535"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr39 td546"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td542"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr20 td536"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td531"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td543"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr39 td53"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td417"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td542"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td529"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td530"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td531"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td549"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td522"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td544"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td533"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td534"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td535"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td396"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td196"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr31 td536"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td531"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td519"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr32 td53"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td417"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td537"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr33 td524"><P class="p264 ft153">Nya Medier: web, DAB</P></TD>
<TD class="tr33 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td381"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr33 td340"><P class="p288 ft153">SR Malmöhus</P></TD>
<TD class="tr23 td545"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td537"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr33 td524"><P class="p122 ft156">SR Norrbotten</P></TD>
<TD class="tr33 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td345"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td542"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr38 td529"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td530"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td531"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td549"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr23 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr38 td544"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td533"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td534"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td535"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr23 td546"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td542"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr38 td536"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td531"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td543"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr23 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td345"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td406"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td522"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td381"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td133"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td396"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td67"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td53"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td53"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td196"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td99"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td394"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td406"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr38 td552"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr38 td553"><P class="p288 ft159">SR Sjuhärad</P></TD>
<TD class="tr23 td545"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td537"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr38 td554"><P class="p122 ft159">SR Skaraborg</P></TD>
<TD class="tr33 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td345"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td196"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td130"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td99"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td394"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td406"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr38 td544"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td533"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr38 td555"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr23 td546"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td542"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr38 td536"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td531"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td543"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr23 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td345"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td406"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td522"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td381"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td133"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td396"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td67"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td53"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td53"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td196"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td99"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td394"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td406"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td556"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td557"><P class="p123 ft156">SR Radio Stockholm</P></TD>
<TD class="tr23 td545"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td537"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td525"><P class="p264 ft153">SR Sörmland</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td345"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td406"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td522"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td520"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td546"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td542"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td501"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td345"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td196"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td130"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td394"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td406"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td522"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td520"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr20 td544"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td533"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td555"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr39 td546"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td542"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr20 td536"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td531"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td543"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr39 td53"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td345"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td406"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td522"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td381"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td133"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td396"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td67"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td53"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td53"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td345"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td196"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td130"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td394"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td406"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr34 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td552"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td553"><P class="p148 ft156">SR Uppland</P></TD>
<TD class="tr33 td545"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td537"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td554"><P class="p122 ft156">SR Värmland</P></TD>
<TD class="tr34 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td501"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td345"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td196"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td130"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td99"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td394"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td406"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td522"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td520"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td544"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td533"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td555"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td546"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td542"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td536"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td531"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td543"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td53"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td345"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td196"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td99"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td394"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td406"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td522"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td501"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td381"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td13"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td133"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td396"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td196"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td67"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr32 td394"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td8"><P class="p9 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td196"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td99"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td394"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td406"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td556"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td557"><P class="p288 ft153">SR Väst</P></TD>
<TD class="tr23 td545"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td537"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td525"><P class="p264 ft153">SR Västerbotten</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td345"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td406"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td522"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td520"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td546"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td542"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td501"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td345"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td196"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td130"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td394"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td406"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td522"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td520"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr20 td544"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td533"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td555"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr39 td546"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td542"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr20 td536"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td531"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td543"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr39 td53"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td345"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td406"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td522"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td381"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td133"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td396"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td67"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td8"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td196"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td99"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td394"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td406"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td556"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td557"><P class="p148 ft156">SR Västernorrland</P></TD>
<TD class="tr23 td545"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td537"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td525"><P class="p314 ft153">SR Västmanland</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td345"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td406"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td522"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td520"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td546"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td542"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td501"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td345"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td196"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td130"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td394"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td406"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td522"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td520"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr20 td544"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td533"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td555"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr39 td546"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td542"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr20 td536"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td531"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr20 td543"><P class="p9 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr39 td53"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td345"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td406"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td522"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td381"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td133"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td396"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td67"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td8"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td501"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td196"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td99"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td394"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td406"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td522"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr33 td520"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td556"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td557"><P class="p288 ft156">SR Örebro</P></TD>
<TD class="tr23 td545"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr23 td537"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td525"><P class="p122 ft153">SR Östergötland</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td53"><P class="p9 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td501"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td345"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td196"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td394"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td406"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td522"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td520"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td558"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr31 td542"><P class="p9 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td501"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td345"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td196"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td130"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td99"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td394"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td406"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td522"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td520"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td544"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td533"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td534"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td535"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td558"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td542"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr39 td536"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td531"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr39 td543"><P class="p9 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr38 td53"><P class="p9 ft145"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_432">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB355/GOB355432x1.jpg" style="width:325px;height:520px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">442 </SPAN>Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft28">Sveriges Radios regionala organisation</P>
</DIV>
<DIV id="page_433">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355433x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 4 <SPAN class="ft0">443</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p614 ft72">Sveriges Utbildningsradio AB:s organisation från den 1 juli 2000</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p615 ft86">VD</P>
<P class="p616 ft131">Kansli</P>
<P class="p617 ft131">•Marknad</P>
<P class="p618 ft131">•Teknik</P>
<P class="p618 ft131">•Personal</P>
<P class="p618 ft131">•Ekonomi</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87">
<TR>
<TD class="tr5 td47"><P class="p9 ft131">Företags</P></TD>
<TD class="tr5 td180"><P class="p9 ft34">Enhetsledning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p9 ft131">ledning</P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p9 ft131">operativ</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p619 ft86">PROGRAM/PLANERINGSCHEF</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD class="tr35 td374"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr40 td559"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr40 td560"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr35 td561"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr40 td562"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr40 td563"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr35 td479"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr40 td562"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr40 td563"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr35 td564"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr40 td565"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr40 td566"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr35 td126"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td567"><P class="p411 ft131">BARN-</P></TD>
<TD class="tr0 td568"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td569"><P class="p263 ft131">UNGDOMS-</P></TD>
<TD class="tr0 td497"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td569"><P class="p263 ft131">VUXEN-</P></TD>
<TD class="tr0 td570"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td571"><P class="p263 ft131">MEDIE -</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr5 td567"><P class="p411 ft131">REDAKTION</P></TD>
<TD class="tr34 td568"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td569"><P class="p263 ft131">REDAKTION</P></TD>
<TD class="tr34 td497"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td569"><P class="p263 ft131">REDAKTION</P></TD>
<TD class="tr34 td570"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr34 td571"><P class="p263 ft131">BIBLIOTEK</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td568"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td375"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td572"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td497"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td375"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td572"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td570"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td573"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td394"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr29 td572"><P class="p9 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td574"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td460"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td575"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td568"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td374"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td438"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td497"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td374"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td438"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td570"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td576"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td385"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td438"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_434">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB355/GOB355434x1.jpg" style="width:316px;height:514px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">444 </SPAN>Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p620 ft28">Utbildningsradions regionala organisation</P>
</DIV>
<DIV id="page_435">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 5 <SPAN class="ft0">445</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p621 ft28">Sändningstillstånd för Sveriges Television AB</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89">
<TR>
<TD class="tr17 td577"><P class="p9 ft6">KULTURDEPARTEMENTET</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p12 ft6"><NOBR>1996-12-12</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p622 ft41">TILLSTÅND ATT SÄNDA TELEVISION</P>
<P class="p623 ft6">Tillståndets innebörd, tid och upphörande</P>
<P class="p91 ft0">Sveriges Television AB (SVT) har till uppgift att bedriva marksänd TV- verksamhet i allmänhetens tjänst. Verksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället.</P>
<P class="p43 ft0">SVT meddelas tillstånd att sända rikstäckande television i enlighet med 2 kap. 2 § första stycket radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844). Sänd- ningstillståndet innebär rätt att i hela landet, under hela dygnet samtidigt sända två program. SVT medges även rätt att sända tilläggstjänster i den utsträckning som behövs för programverksamheten ( t.ex. osynlig programidentifikation).</P>
<P class="p45 ft2">Att samtidigt sända rikstäckande program innebär rätt att dela upp sändningen i regionala sändningar.</P>
<P class="p72 ft0">Tillståndet träder i kraft den 1 januari 1997 och gäller till och med den 31 december 2001. Samtidigt upphör SVT:s nu gällande sänd- ningstillstånd.</P>
<P class="p72 ft0">I enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 7 § andra stycket radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> förlängs tillståndet på oförändrade villkor med ytterligare fyra år, om tillståndshavaren önskar det och regeringen inte senast två år före tillståndstidens utgång meddelat att tillståndet inte kommer att förlängas eller att regeringen önskar förändra villkoren.</P>
<P class="p407 ft0">Detta tillstånd kan återkallas enligt bestämmelserna i 11 kap. 1 och 2</P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft9">§§</SPAN><SPAN class="ft160">radio- och </SPAN><NOBR>TV-lagen.</NOBR></P>
<P class="p391 ft0">Bestämmelserna i radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> gäller för sändningarna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_436">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">446 </SPAN>Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft6">Villkor för sändningsrätten</P>
<P class="p91 ft2">Regeringen föreskriver att sändningstillståndet skall förenas med föl- jande villkor, vilka SVT godtagit, enligt 3 kap. 8 § radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR></P>
<P class="p98 ft13">Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p340 ft0">1 §</P>
<P class="p78 ft2">Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i televisionen.</P>
<P class="p72 ft2">SVT skall före sändning av program så noggrant som omständig- heterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet. Ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt.</P>
<P class="p372 ft0">2 §</P>
<P class="p171 ft0">SVT skall samtidigt sända två <NOBR>TV-program</NOBR> samt <NOBR>text-TV-sändningar</NOBR> till hela landet. Att sända till hela landet innebär att minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen skall kunna ta emot sändningarna. Vill SVT uppfylla en del av denna skyldighet genom att sända över satellit skall regeringens medgivande inhämtas.</P>
<P class="p202 ft0">3 §</P>
<P class="p171 ft0">SVT skall bereda utrymme för sändningar av utbildningsprogram och <NOBR>text-TV</NOBR> från Sveriges Utbildningsradio AB (se även SVT:s anslags- villkor).</P>
<P class="p202 ft0">4 §</P>
<P class="p78 ft0">SVT skall utforma sändningarna på sådant sätt att de inte endast kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet.</P>
<P class="p202 ft0">5 §</P>
<P class="p78 ft2">SVT skall använda analog utsändningsteknik vid sändning av bild och ljud. SVT får även sända ljud och <NOBR>text-TV</NOBR> med digital teknik.</P>
<P class="p72 ft0">Den tekniska kvaliteten på sändningarna skall vara hög. Sändning- arna skall ske med så god säkerhet att eventuella sändningsavbrott blir så korta som möjligt. Verksamheten skall utformas så att den inte understiger de kvalitets- och säkerhetsnivåer som sammantaget rådde för programproduktion och utsändning under år 1996.</P>
<P class="p72 ft2">För det fall riksdagen fattar beslut om utbyggnad av markbundna digitala sändningar skall överläggningar om bolagets medverkan i denna utbyggnad inledas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_437">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 5 <SPAN class="ft0">447</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft0">6 §</P>
<P class="p171 ft0">SVT skall köpa utsändningstjänster för sändningar från TERACOM Svensk Rundradio AB.</P>
<P class="p99 ft13">Innehållet i sändningarna</P>
<P class="p340 ft0">7 §</P>
<P class="p78 ft2">SVT skall ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.</P>
<P class="p72 ft2">SVT bör ägna stor uppmärksamhet åt sättet att skildra våld i nyhets- program och andra program som informerar publiken om det faktiska våld som förekommer.</P>
<P class="p372 ft0">8 §</P>
<P class="p171 ft0">Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat.</P>
<P class="p202 ft0">9 §</P>
<P class="p78 ft0">SVT skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet.</P>
<P class="p72 ft0">Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen skall i görlig mån tillgodoses vid tidpunkter då en stor del av befolkningen har möjlighet att se programmen.</P>
<P class="p45 ft0">Programutbudet skall som helhet präglas av folkbildningsambitioner. Det skall utformas så att utrymme ges åt en mångfald av olika åsikter och meningsriktningar och så att hänsyn tas till olika förutsättningar hos befolkningen. SVT skall i skälig omfattning tillgodose olika intressen i fråga om bl.a. religion, kultur och vetenskap.</P>
<P class="p202 ft0">(Se prop. 1995/96:161 s. <NOBR>45-47,</NOBR> 59 f, bet. 1995/96:KrU12 s. <NOBR>10-19).</NOBR></P>
<P class="p379 ft0">10 §</P>
<P class="p171 ft0">SVT skall meddela nyheter, stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_438">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">448 </SPAN>Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">SVT skall granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra sammanslutningar och föreningar.</P>
<P class="p72 ft0">SVT skall sända regionala nyhetsprogram i minst samma omfattning som under verksamhetsåret 1996.</P>
<P class="p72 ft2">Nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall utgå från olika per- spektiv, så att händelserna inte ensidigt värderas från Stockholms utgångspunkter.</P>
<P class="p623 ft0">11 §</P>
<P class="p78 ft0">SVT skall i sin roll som kulturbärare vidga och fördjupa sitt kultur- ansvar.</P>
<P class="p72 ft2">SVT skall bevaka och granska händelser och utveckling på kultur- livets olika områden och i samspel med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter. Programutbudet skall spegla kul- turlivet i olika delar av landet.</P>
<P class="p72 ft0">SVT skall tillvarata och utveckla televisionens särskilda förutsätt- ningar att ge upplevelser och stimulera fantasin och därigenom ge möj- ligheter till inlevelse, engagemang och förströelse.</P>
<P class="p72 ft2">SVT skall främja konstnärlig och kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga uttrycksformer. Förnyelse av programinnehållet skall främjas.</P>
<P class="p72 ft0">SVT skall samarbeta med kultur- och musikinstitutioner i hela Sve- rige i syfte att erbjuda utsändningar av föreställningar och evenemang. Det årliga antalet samarbetsprojekt skall under tillståndsperioden öka jämfört med år 1996.</P>
<P class="p337 ft0">SVT skall bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion.</P>
<P class="p338 ft0">12 §</P>
<P class="p78 ft0">SVT skall tillhandahålla ett mångsidigt utbud av program av hög kva- litet på svenska språket och tillvarata den svenska kulturen i dess vidaste bemärkelse. Program om och från de nordiska grannländerna skall sändas i syfte att stärka den nordiska kulturgemenskapen.</P>
<P class="p399 ft0">13 §</P>
<P class="p78 ft0">SVT skall tillhandahålla program som speglar det mångkulturella Sve- rige. Programutbudet skall spegla olika länders kulturkretsar.</P>
<P class="p202 ft0">14 §</P>
<P class="p78 ft2">SVT är skyldig att beakta språkliga och etniska minoriteters behov. Samiska, finska och tornedalsfinska skall inta en särställning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_439">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 5 <SPAN class="ft0">449</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">I fråga om verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk får SVT, Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) sins emellan fördela ansvaret för olika slags insatser.</P>
<P class="p338 ft0">15 §</P>
<P class="p78 ft2">SVT skall ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar.</P>
<P class="p72 ft0">Program för och med barn och ungdomar skall förmedla nyheter och information samt kulturella och konstnärliga upplevelser. SVT skall ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper.</P>
<P class="p466 ft0">16 §</P>
<P class="p171 ft2">Det distriktsproducerade utbudet bör både spegla respektive områdes särprägel och egenart och på ett mer allmänt sätt bidra till mångfalden i programverksamheten.</P>
<P class="p72 ft0">Omfattningen av utomståendes medverkan i programproduktionen skall under tillståndsperioden öka jämfört med år 1996.</P>
<P class="p72 ft2">SVT skall under tillståndsperioden öka antalet utläggningar av pro- duktionsuppdrag, samproduktioner och inköp av färdiga program pro- ducerade av personer bosatta i Sverige.</P>
<P class="p372 ft0">17 §</P>
<P class="p124 ft0">SVT skall se till att språkvårdsfrågor beaktas i programverksamheten.</P>
<P class="p202 ft0">18 §</P>
<P class="p78 ft0">SVT är skyldig att beakta funktionshindrades behov. Program skall även produceras för speciella målgrupper. Genom att utnyttja befintlig och ny teknik skall SVT under tillståndsperioden öka möjligheterna för funktionshindrade att ta del av programmen.</P>
<P class="p43 ft2">Ifråga om program om och för funktionshindrade får SVT, SR och UR sins emellan fördela ansvaret för olika slags insatser.</P>
<P class="p320 ft0">19 §</P>
<P class="p171 ft0">SVT skall kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmän- heten om en myndighet begär det. SVT skall tillse att meddelandet ges en lämplig utformning och att det inte genom sin omfattning eller på annat sätt inverkar menligt på programverksamheten.</P>
<P class="p202 ft0">20 §</P>
<P class="p78 ft2">SVT skall till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända program stäm- mer överens med de villkor som gäller för bolaget.</P>
</DIV>
<DIV id="page_440">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">450 </SPAN>Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Genmäle</P>
<P class="p340 ft0">21 §</P>
<P class="p171 ft0">Den som har befogat anspråk på att bemöta ett påstående skall beredas tillfälle till genmäle. Begäran om genmäle skall behandlas skyndsamt. Bifalls begäran om genmäle, skall ett genmäle sändas så snart det kan ske i eller i anslutning till program av samma eller likartad karaktär som det som anmärkningen avser.</P>
<P class="p43 ft0">Om en skriftlig begäran om genmäle har avslagits av SVT skall bolaget dels lämna information till den berörde om förutsättningarna för att hos Granskningsnämnden anmäla bolagets beslut eller dess handläggning av ärendet, dels underrätta Granskningsnämnden om sitt beslut. Ett beslut om avslag skall innehålla uppgifter om skälen för avslaget.</P>
<P class="p45 ft0">Underrättelse till Granskningsnämnden behöver dock endast göras om begäran gjorts skriftligen och av någon som saken rör. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast i fråga om sådan begäran om genmäle som har kommit in till bolaget inom sex månader efter sändningen av det program som anmärkningen avser.</P>
<P class="p93 ft13">Villkor för reklam och sponsring</P>
<P class="p340 ft0">22 §</P>
<P class="p171 ft0">SVT får inte sända reklam. Förbudet omfattar inte sponsringsmed- delanden, reklam för egen programverksamhet, utbildningsmaterial eller andra liknande produkter med direkt anknytning till programmen.</P>
<P class="p202 ft0">23 §</P>
<P class="p78 ft2">SVT får inte sända sådana sponsrade program där sponsorbidraget har tillfallit SVT direkt eller medfört att SVT:s kostnader för programmet påtagligt har minskat.</P>
<P class="p337 ft0">Utan hinder av första stycket får sponsring förekomma</P>
<P class="p624 ft0"><SPAN class="ft0">–</SPAN><SPAN class="ft161">i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang.</SPAN></P>
<P class="p76 ft0"><SPAN class="ft0">–</SPAN><SPAN class="ft161">av program som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning där SVT är arrangör, under förutsättning att det är ett arrangemang inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att programmet direktsänds till flera länder.</SPAN></P>
<P class="p625 ft0">SVT får inte sända sponsrade program som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.</P>
</DIV>
<DIV id="page_441">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 5 <SPAN class="ft0">451</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0">24 §</P>
<P class="p78 ft2">Bestämmelser om sponsringsmeddelande finns i 7 kap. 8 § första stycket radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR></P>
<P class="p72 ft0">En sponsors logotyp får användas endast om det kan ske utan risk för förväxling med tjänst eller vara som sponsorn erbjuder till försäljning. Sponsringsmeddelandet, som skall vara kort, får inte åtföljas av musik och skall även i övrigt ges en neutral utformning.</P>
<P class="p72 ft0">Om, utan att det är fråga om sponsring enligt 23 § första stycket, bidrag till finansieringen av programmet lämnats av någon som inte är engagerad inom radio eller TV eller med att framställa audiovisuella verk, skall upplysning om detta lämnas i enlighet med bestämmelsen i 7 kap. 8 §. Sådan upplysning behöver dock inte lämnas om uppgiften inte kan erhållas utan svårighet eller det är uppenbart att den skulle sakna betydelse för tittarna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_442">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 6 <SPAN class="ft0">453</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p621 ft28">Sändningstillstånd för Sveriges Radio AB</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89">
<TR>
<TD class="tr17 td577"><P class="p9 ft6">KULTURDEPARTEMENTET</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p12 ft6"><NOBR>1996-12-12</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p622 ft41">TILLSTÅND ATT SÄNDA LJUDRADIO</P>
<P class="p623 ft6">Tillståndets innebörd, tid och upphörande</P>
<P class="p91 ft0">Sveriges Radio AB (SR) har till uppgift att bedriva ljudradioverksamhet i allmänhetens tjänst. Verksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra makt- grupper i samhället.</P>
<P class="p43 ft2">SR meddelas följande tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket och femte stycket andra meningen radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844) att under hela dygnet sända ljudradio.</P>
<P class="p338 ft13">Analoga sändningar</P>
<P class="p171 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft33">SR medges rätt att sända rikstäckande ljudradio. Sändningstillståndet innebär rätt att i hela landet samtidigt sända fyra program.</SPAN></P>
<P class="p626 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft111">SR medges dessutom rätt att - i likhet med vad som sänds år 1996 – i Stockholm och Malmö samtidigt sända två respektive ett program.</SPAN></P>
<P class="p78 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft162">SR medges rätt att sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet.</SPAN></P>
<P class="p466 ft13">Digitala sändningar</P>
<P class="p78 ft2"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft111">SR medges rätt att i den nationella frekvensen samtidigt sända sex program.</SPAN></P>
<P class="p78 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft162">SR medges rätt att i de regionala frekvenserna i </SPAN><NOBR>Stockholms-,</NOBR> Göte- borgs- och Malmöområdena samt i Norrbottens län samtidigt sända ett (Stockholm och Norrbotten) respektive två (Göteborg och Malmö) program.</P>
</DIV>
<DIV id="page_443">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">454 </SPAN>Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Övrigt</P>
<P class="p78 ft2">6. SR medges rätt att sända tilläggstjänster i den utsträckning som behövs för programverksamheten (t.ex. ohörbar programidentifikation och automatiserade trafikmeddelanden).</P>
<P class="p82 ft2">Att samtidigt sända ett rikstäckande program innebär rätt att dela upp sändningen i regionala sändningar.</P>
<P class="p72 ft0">Tillståndet träder i kraft den 1 januari 1997 och gäller till och med den 31 december 2001. Tillstånd att sända digital ljudradio enligt punkt 5 gäller till dess att regeringen har fattat beslut om fördelning av över- föringskapacitet mellan programföretag i den regionala frekvensen i respektive område. Samtidigt upphör SR:s nu gällande sändningstill- stånd.</P>
<P class="p43 ft0">I enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 7 § radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> förlängs tillståndet på oförändrade villkor med ytterligare fyra år, om tillståndshavaren önskar det och regeringen inte senast två år före till- ståndstidens utgång meddelat att tillståndet inte kommer att förlängas eller att regeringen önskar förändra villkoren.</P>
<P class="p407 ft0">Detta tillstånd kan återkallas enligt bestämmelserna i 11 kap. 1 och 2</P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft9">§§</SPAN><SPAN class="ft160">radio- och </SPAN><NOBR>TV-lagen.</NOBR></P>
<P class="p627 ft0">Bestämmelserna i radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> gäller för sändningarna.</P>
<P class="p98 ft6">Villkor för sändningsrätten</P>
<P class="p94 ft0">Regeringen föreskriver att sändningstillståndet skall förenas med föl- jande villkor, vilka SR godtagit, enligt 3 kap. 8 § radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR></P>
<P class="p99 ft13">Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p340 ft0">1 §</P>
<P class="p171 ft2">Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i ljudradion.</P>
<P class="p72 ft0">SR skall före sändning av program så noggrant som omständig- heterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet. Ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt.</P>
<P class="p320 ft0">2 §</P>
<P class="p78 ft2">SR skall, enligt sändningstillståndets punkt 1, samtidigt sända fyra rikstäckande ljudradioprogram, varav ett även skall ha regionalt upp- delat innehåll. Att sända till hela landet innebär att minst 99,8 % av den</P>
</DIV>
<DIV id="page_444">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 6 <SPAN class="ft0">455</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">fast bosatta befolkningen skall kunna ta emot sändningarna. Vill SR uppfylla en del av denna skyldighet genom att sända över satellit skall regeringens medgivande inhämtas.</P>
<P class="p72 ft0">SR får inte ta flera frekvenser i <NOBR>FM-bandet</NOBR> i anspråk för sina sänd- ningar än dem som SR använt under huvuddelen av år 1996. Detta hindrar dock inte en sådan utbyggnad som behövs för att en större andel av den bofasta befolkningen skall kunna nås av sändningarna enligt tillståndets punkt 1.</P>
<P class="p72 ft0">Den andel av överföringskapaciteten för digitala ljudradiosändningar som inte används för de program som anges under punkterna <NOBR>1–3</NOBR> i sändningstillståndet skall användas för tillfälliga behov av extra sändningsutrymme, t.ex. i samband med riksdagsdebatter eller större evenemang. Vill SR använda överföringskapacitet för nya permanenta programkanaler skall regeringens medgivande inhämtas (se prop. 1995/96:161 s. 87).</P>
<P class="p399 ft0">3 §</P>
<P class="p78 ft2">SR skall bereda utrymme för sändningar av radiotidningar. Sändningar skall ske, om så behövs, i samma tidsmässiga omfattning som under verksamhetsåret 1996.</P>
<P class="p338 ft0">4 §</P>
<P class="p78 ft2">SR skall upplåta sändningstid för sändningar av utbildningsprogram från Sveriges Utbildningsradio AB (se även SR:s anslagsvillkor).</P>
<P class="p320 ft0">5 §</P>
<P class="p78 ft2">SR skall utforma sändningarna enligt tillståndets punkt 1 och 2 på sådant sätt att de inte endast kan tas emot av en begränsad del av all- mänheten i sändningsområdet.</P>
<P class="p338 ft0">6 §</P>
<P class="p171 ft0">SR skall använda analog utsändningsteknik för sändningarna enligt punkterna <NOBR>1–3</NOBR> samt digital teknik enligt punkterna 4 och 5 efter särskilda beslut av regeringen. SR skall för de digitala sändningarna använda sändningsutrymmet i den nationella frekvensen samt en del av utrymmet i de regionala frekvenserna (se bl.a. regeringsbeslut Ku 95/1463, 1578).</P>
<P class="p43 ft0">Den tekniska kvaliteten på sändningarna skall vara hög. Sändning- arna skall ske med så god säkerhet att eventuella sändningsavbrott blir så korta som möjligt. Verksamheten skall utformas så att den inte understiger de kvalitets- och säkerhetsnivåer som sammantaget rådde för programproduktion och utsändning under år 1996.</P>
</DIV>
<DIV id="page_445">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">456 </SPAN>Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0">7 §</P>
<P class="p78 ft2">SR skall köpa utsändningstjänster för marksändningar från TERACOM Svensk Rundradio AB.</P>
<P class="p161 ft13">Innehållet i sändningarna</P>
<P class="p372 ft0">8 §</P>
<P class="p78 ft2">SR skall ta hänsyn till ljudradions särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.</P>
<P class="p338 ft0">9 §</P>
<P class="p171 ft0">Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat.</P>
<P class="p466 ft0">10 §</P>
<P class="p171 ft0">SR skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet.</P>
<P class="p72 ft0">Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen skall i görlig mån tillgodoses vid tidpunkter då en stor del av befolkningen har möjlighet att ta del av programmen.</P>
<P class="p45 ft0">Programutbudet skall som helhet präglas av folkbildningsambitioner. Det skall utformas så att utrymme ges åt en mångfald av olika åsikter och meningsriktningar och så att hänsyn tas till olika förutsättningar hos befolkningen. SR skall i skälig omfattning tillgodose olika intressen i fråga om bl.a. religion, kultur och vetenskap.</P>
<P class="p202 ft0">(Se prop. 1995/96:161 s. <NOBR>45-47,</NOBR> 59 f bet. 1995/96:KrU12 s. <NOBR>10-19).</NOBR></P>
<P class="p99 ft0">11 §</P>
<P class="p78 ft2">SR skall meddela nyheter, stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor.</P>
<P class="p72 ft0">SR skall granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra sammanslutningar och föreningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_446">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 6 <SPAN class="ft0">457</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">Nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall utgå från olika per- spektiv, så att händelserna inte ensidigt värderas från Stockholms utgångspunkter.</P>
<P class="p338 ft0">12 §</P>
<P class="p628 ft2">SR skall i sin roll som kulturbärare vidga och fördjupa sitt kulturansvar. SR skall bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden och i samspel med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter. Programutbudet skall spegla kulturlivet</P>
<P class="p124 ft0">i olika delar av landet.</P>
<P class="p72 ft2">SR skall tillvarata och utveckla ljudradions särskilda förutsättningar att ge upplevelser och stimulera fantasin och därigenom ge möjligheter till inlevelse, engagemang och förströelse.</P>
<P class="p72 ft0">SR skall främja konstnärlig och kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga uttrycksformer. Förnyelse av programinnehållet skall främjas.</P>
<P class="p72 ft0">SR skall samarbeta med kultur- och musikinstitutioner i hela Sverige i syfte att erbjuda utsändningar av föreställningar och evenemang. Det årliga antalet samarbetsprojekt skall under tillståndsperioden öka jämfört med år 1996.</P>
<P class="p338 ft0">13 §</P>
<P class="p78 ft0">SR:s program för sändning till utlandet (sändningar enligt tillståndets punkt 3) skall ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med Sverige. Programmen bör ge kunskap om Sverige och bidra till förståelse för det svenska samhället.</P>
<P class="p45 ft0">Bestämmelserna i 8 och <NOBR>10–12</NOBR> §§ skall tillämpas med avseende på varje språkgrupp för sig och med beaktande av den speciella karaktären hos sändningarna till utlandet.</P>
<P class="p202 ft0">14 §</P>
<P class="p78 ft0">SR skall tillhandahålla ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på svenska språket och tillvarata den svenska kulturen i dess vidaste bemärkelse. Program om och från de nordiska grannländerna skall sän- das i syfte att stärka den nordiska kulturgemenskapen.</P>
<P class="p202 ft0">15 §</P>
<P class="p171 ft0">SR skall tillhandahålla program som speglar det mångkulturella Sverige. Programutbudet skall spegla olika länders kulturkretsar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_447">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">458 </SPAN>Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0">16 §</P>
<P class="p78 ft2">SR är skyldig att beakta språkliga och etniska minoriteters behov. Samiska, finska och tornedalsfinska skall inta en särställning.</P>
<P class="p72 ft2">I fråga om verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk får SR, Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) sins emellan fördela ansvaret för olika slags insatser.</P>
<P class="p623 ft0">17 §</P>
<P class="p78 ft2">SR skall ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar.</P>
<P class="p72 ft0">Program för och med barn och ungdomar skall förmedla nyheter och information samt kulturella och konstnärliga upplevelser. SR skall ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper.</P>
<P class="p466 ft0">18 §</P>
<P class="p171 ft0">Omfattningen av utomståendes medverkan i programproduktionen skall under tillståndsperioden öka jämfört med år 1996.</P>
<P class="p72 ft2">Det lokalt producerade utbudet bör både spegla respektive områdes särprägel och egenart och på ett mer allmänt sätt bidra till mångfalden i programverksamheten.</P>
<P class="p338 ft0">19 §</P>
<P class="p124 ft0">SR skall se till att språkvårdsfrågor beaktas i programverksamheten.</P>
<P class="p202 ft0">20 §</P>
<P class="p171 ft0">SR är skyldig att beakta funktionshindrades behov. Program skall även produceras för speciella målgrupper. Genom att utnyttja befintlig och ny teknik skall SR under tillståndsperioden öka möjligheterna för funktionshindrade att ta del av programmen.</P>
<P class="p43 ft0">I fråga om program om och för funktionshindrade får SR, SVT och UR sins emellan fördela ansvaret för olika slags insatser.</P>
<P class="p202 ft0">21 §</P>
<P class="p78 ft0">SR skall kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det. SR skall tillse att meddelandet ges en lämplig utformning och att det inte genom sin omfattning eller på annat sätt inverkar menligt på programverksamheten.</P>
<P class="p202 ft0">22 §</P>
<P class="p171 ft0">SR skall till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända program stämmer överens med de villkor som gäller för bolaget.</P>
</DIV>
<DIV id="page_448">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 6 <SPAN class="ft0">459</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Genmäle och beriktigande</P>
<P class="p340 ft0">23 §</P>
<P class="p171 ft2">Uppgifter som förekommit i ett ljudradioprogram skall beriktigas när det är befogat. Den som har befogat anspråk på att bemöta ett påstående skall beredas tillfälle till genmäle.</P>
<P class="p72 ft0">Begäran om beriktigande och genmäle skall behandlas skyndsamt. Bifalls en begäran om beriktigande, skall beriktigandet sändas så snart det kan ske i ett för publiken naturligt sammanhang. Bifalls begäran om genmäle, skall ett genmäle sändas så snart det kan ske i eller i anslutning till program av samma eller likartad karaktär som det som anmärkningen avser.</P>
<P class="p79 ft0">Om en skriftlig begäran om genmäle har avslagits av SR skall bola- get dels lämna information till den berörde om förutsättningarna för att hos Granskningsnämnden anmäla bolagets beslut eller dess handläggning av ärendet, dels underrätta Granskningsnämnden om sitt beslut. Ett beslut om avslag skall innehålla uppgifter om skälen för avslaget.</P>
<P class="p43 ft0">Underrättelse till Granskningsnämnden behöver dock endast göras om begäran gjorts skriftligen och av någon som saken rör. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast i fråga om sådan begäran om genmäle som har kommit in till bolaget inom sex månader efter sändningen av det program som anmärkningen avser.</P>
<P class="p93 ft13">Villkor för reklam och sponsring</P>
<P class="p340 ft0">24 §</P>
<P class="p78 ft2">SR får inte sända reklam. Förbudet omfattar inte sponsringsmeddelan- den, reklam för egen programverksamhet, utbildningsmaterial eller andra liknande produkter med direkt anknytning till programmen.</P>
<P class="p338 ft0">25 §</P>
<P class="p171 ft2">SR får inte sända sådana sponsrade program där sponsorbidraget har tillfallit SR direkt eller medfört att SR:s kostnader för programmet på- tagligt har minskat.</P>
<P class="p72 ft0">Utan hinder av första stycket får sponsring förekomma av program som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig till- ställning där SR är arrangör, under förutsättning att det är ett arrange- mang inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att programmet direktsänds till flera länder.</P>
<P class="p72 ft2">SR får inte sända sponsrade program som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.</P>
</DIV>
<DIV id="page_449">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">460 </SPAN>Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0">26 §</P>
<P class="p78 ft2">Bestämmelser om sponsringsmeddelande finns i 7 kap. 8 § första stycket radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR></P>
<P class="p72 ft0">Meddelandet skall - med beaktande av att ändamålet med medde- landet skall vara att upplysa publiken om sponsorskapet – ges en sådan utformning att det inte riskerar att förväxlas med sedvanliga reklam- inslag i reklamfinansierad radio. Sponsringsmeddelandet, som skall vara kort, får inte åtföljas av musik och skall även i övrigt ges en neutral utformning.</P>
<P class="p43 ft0">Om, utan att det är fråga om sponsring enligt 24 § första stycket, bidrag till finansieringen av programmet lämnats av någon som inte är engagerad inom radio eller TV eller med att framställa audiovisuella verk, skall upplysning om detta lämnas i enlighet med bestämmelsen i 7 kap. 8 §. Sådan upplysning behöver dock inte lämnas om uppgiften inte kan erhållas utan svårighet eller det är uppenbart att den skulle sakna betydelse för lyssnarna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_450">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 7 <SPAN class="ft0">461</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p629 ft163">Sändningstillstånd för Sveriges Utbildnings- radio AB</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90">
<TR>
<TD class="tr30 td577"><P class="p9 ft6">KULTURDEPARTEMENTET</P></TD>
<TD class="tr30 td111"><P class="p12 ft6"><NOBR>1998-12-17</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft41">TILLSTÅND ATT SÄNDA LJUDRADIO</P>
<P class="p623 ft6">Tillståndets innebörd, tid och upphörande</P>
<P class="p94 ft0">Sveriges Utbildningsradio AB (UR) har till uppgift att bedriva pro- gramverksamhet inom utbildningsområdet i allmänhetens tjänst. Verk- samheten skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället.</P>
<P class="p43 ft2">UR meddelas tillstånd att sända rikstäckande ljudradio och television i enlighet med 2 kap. 2 § första stycket och femte stycket andra meningen radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844).</P>
<P class="p72 ft0">Sändningstillståndet innebär rätt att i hela landet sända program med utnyttjande av Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Radio AB:s (SR) sändningsutrymme, enligt överenskommelse som träffas bolagen emellan.</P>
<P class="p72 ft0">Att samtidigt sända ett rikstäckande program innebär rätt att dela upp sändningen i regionala sändningar.</P>
<P class="p72 ft2">Tillståndet träder i kraft den 1 januari 1999 och gäller till och med den 31 december 2001.</P>
<P class="p72 ft0">I enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 7 § andra stycket radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> förlängs tillståndet på oförändrade villkor med ytterligare fyra år, om tillståndshavaren önskar det och regeringen inte senast två år före tillståndstidens utgång meddelat att tillståndet inte kommer att förlängas eller att regeringen önskar förändra villkoren.</P>
<P class="p337 ft0">Detta tillstånd kan återkallas enligt bestämmelserna i 11 kap. 1 och 2</P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft9">§§</SPAN><SPAN class="ft160">radio- och </SPAN><NOBR>TV-lagen.</NOBR></P>
<P class="p391 ft0">Bestämmelserna i radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> gäller för sändningarna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_451">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">462 </SPAN>Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft6">Villkor för sändningsrätten</P>
<P class="p91 ft2">Regeringen föreskriver att sändningstillståndet skall förenas med föl- jande villkor, vilka UR godtagit, enligt 3 kap. 8 § radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR></P>
<P class="p98 ft13">Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p340 ft0">1 §</P>
<P class="p78 ft2">Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i ljudradion och televisionen.</P>
<P class="p72 ft2">UR skall före sändning av program så noggrant som omständig- heterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet. Ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt.</P>
<P class="p372 ft0">2 §</P>
<P class="p302 ft0">UR skall sända ljudradio- och <NOBR>TV-program</NOBR> samt <NOBR>text-TV.</NOBR></P>
<P class="p466 ft0">3 §</P>
<P class="p78 ft2">UR skall utforma sändningarna på sådant sätt att de inte endast kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet.</P>
<P class="p320 ft0">4 §</P>
<P class="p171 ft0">UR skall använda analog utsändningsteknik vid sändning av bild och ljud för television. UR får även sända ljud i TV och <NOBR>text-TV</NOBR> med digital teknik.</P>
<P class="p72 ft0">Sändningarna av ljudradio får även ske med digital teknik efter sär- skilda beslut av regeringen. UR skall därvid använda sändningsutrymmet i den nationella frekvensen samt en del av utrymmet i de regionala frekvenserna (se bl.a. regeringsbeslut Ku 95/1463, 1578).</P>
<P class="p43 ft2">För det fall riksdagen fattar beslut om utbyggnad av markbundna digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> skall överläggningar om bolagets medverkan i denna utbyggnad inledas.</P>
<P class="p320 ft0">5 §</P>
<P class="p78 ft0">UR skall i samråd med SVT och SR köpa utsändningstjänster för mark- sändningar från TERACOM Svensk Rundradio AB.</P>
</DIV>
<DIV id="page_452">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 7 <SPAN class="ft0">463</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Innehållet i sändningarna</P>
<P class="p340 ft0">6 §</P>
<P class="p171 ft2">UR skall ta hänsyn till ljudradions och televisionens särskilda genom- slagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.</P>
<P class="p338 ft0">7 §</P>
<P class="p78 ft2">Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat.</P>
<P class="p320 ft0">8 §</P>
<P class="p78 ft2">UR skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. Förnyelse av programinnehållet skall främjas.</P>
<P class="p72 ft0">Programverksamheten skall bedrivas inom utbildningsområdena förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning. Användarna skall ges möjligheter att framföra synpunkter och önskemål på pro- gramverksamheten. Denna skall främst inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de utbildningsinsatser som görs av andra inom de ovan nämnda utbildningsområdena.</P>
<P class="p43 ft0">Programmen skall med beaktande av UR:s särskilda uppgifter inom utbildningsområdet utformas så att de genom tillgänglighet och mång- sidighet i skälig omfattning tillgodoser olika utbildningsbehov och intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen skall i görlig mån tillgodoses vid tidpunkter då en stor del av befolkningen har möjlighet att se eller höra programmen.</P>
<P class="p202 ft0">9 §</P>
<P class="p171 ft0">UR skall tillhandahålla program som speglar det mångkulturella Sverige. Programutbudet skall spegla olika länders kulturkretsar.</P>
<P class="p202 ft0">10 §</P>
<P class="p78 ft0">UR är skyldig att beakta språkliga och etniska minoriteters behov. Samiska, finska och tornedalsfinska skall inta en särställning.</P>
<P class="p72 ft2">I fråga om verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk får UR, SVT och SR sins emellan fördela ansvaret för olika slags insatser.</P>
<P class="p320 ft0">11 §</P>
<P class="p171 ft0">Omfattningen av utomståendes medverkan i programproduktionen skall under tillståndsperioden öka jämfört med år 1996.</P>
<P class="p466 ft0">12 §</P>
<P class="p302 ft0">UR skall se till att språkvårdsfrågor beaktas i programverksamheten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_453">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">464 </SPAN>Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0">13 §</P>
<P class="p78 ft0">UR är skyldig att beakta funktionshindrades behov. Program skall även produceras för speciella målgrupper. Genom att utnyttja befintlig och ny teknik skall UR under tillståndsperioden öka möjligheterna för funktionshindrade att ta del av programmen.</P>
<P class="p43 ft2">I fråga om program om och för funktionshindrade får UR, SVT och SR sins emellan fördela ansvaret för olika slags insatser.</P>
<P class="p320 ft0">14 §</P>
<P class="p171 ft0">UR skall till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända program stäm- mer överens med de villkor som gäller för bolaget.</P>
<P class="p99 ft13">Genmäle och beriktigande</P>
<P class="p340 ft0">15 §</P>
<P class="p171 ft2">Uppgifter som förekommit i ett ljudradioprogram skall beriktigas när det är befogat. Den som har befogat anspråk på att bemöta ett påstående skall beredas tillfälle till genmäle.</P>
<P class="p72 ft0">Begäran om beriktigande och genmäle skall behandlas skyndsamt. Bifalls en begäran om beriktigande, skall beriktigandet sändas så snart det kan ske i ett för publiken naturligt sammanhang. Bifalls begäran om genmäle, skall ett genmäle sändas så snart det kan ske i eller i anslutning till program av samma eller likartad karaktär som det som anmärkningen avser.</P>
<P class="p79 ft0">Om en skriftlig begäran om genmäle har avslagits av UR skall bola- get dels lämna information till den berörde om förutsättningarna för att hos Granskningsnämnden anmäla bolagets beslut eller dess handläggning av ärendet, dels underrätta Granskningsnämnden om sitt beslut. Ett beslut om avslag skall innehålla uppgifter om skälen för avslaget.</P>
<P class="p43 ft0">Underrättelse till Granskningsnämnden behöver dock endast göras om begäran gjorts skriftligen och av någon som saken rör. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast i fråga om sådan begäran om genmäle som har kommit in till bolaget inom sex månader efter sändningen av det program som anmärkningen avser.</P>
</DIV>
<DIV id="page_454">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 7 <SPAN class="ft0">465</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Villkor för reklam och sponsring</P>
<P class="p340 ft0">16 §</P>
<P class="p630 ft2">UR får inte sända reklam. Förbudet omfattar inte sponsringsmeddelande, reklam för egen programverksamhet, utbildningsmaterial eller andra liknande produkter med direkt anknytning till programmen.</P>
<P class="p338 ft0">17 §</P>
<P class="p78 ft2">UR får inte sända sådana sponsrade program där sponsorbidraget har tillfallit UR direkt eller medfört att UR:s kostnader för programmet påtagligt har minskat.</P>
<P class="p72 ft0">Om, utan att det är fråga om sponsring enligt första stycket, bidrag till finansieringen av programmet lämnats av någon som inte är engage- rad inom radio eller TV eller med att framställa audiovisuella verk, skall upplysning om detta lämnas i enlighet med bestämmelsen i 7 kap. 8 § radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> Sådan upplysning behöver dock inte lämnas om uppgiften inte kan erhållas utan svårighet eller det är uppenbart att den skulle sakna betydelse för tittarna eller lyssnarna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_455">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 8 <SPAN class="ft0">467</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p631 ft163">Anslagsvillkor för Sveriges Television AB för år 2000</P>
<P class="p632 ft41">Anslag</P>
<P class="p633 ft2">Prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91">
<TR>
<TD class="tr10 td578"><P class="p9 ft6">Medelsanvisning</P></TD>
<TD class="tr10 td579"><P class="p12 ft6">3 087 600 000 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td578"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td579"><P class="p12 ft0">(i genomsnittligt prisläge 1997)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft0">Medlen utbetalas från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradio- kontot) hos Riksgäldskontoret. Om ingen behållning finns på rund- radiokontot tillhandahåller staten genom Riksgäldskontoret en kredit för rundradiorörelsens behov.</P>
<P class="p43 ft0">Medlen förvaltas av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) i enlighet med avtalet mellan staten och RIKAB om förvaltning av rundradio- medlen (regeringsbeslut <NOBR>1997-12-04).</NOBR> Medel till Sveriges Television AB (SVT) betalas ut efter rekvisition.</P>
<P class="p99 ft41">VILLKOR</P>
<P class="p340 ft6">Innebörd och giltighetstid</P>
<P class="p91 ft2">Regeringen föreskriver att SVT:s medelstilldelning skall förenas med följande villkor.</P>
<P class="p72 ft0">Anslagsvillkoren träder i kraft den 1 januari 2000 och gäller till och med den 31 december 2000.</P>
<P class="p98 ft6">Ekonomiska förutsättningar för SVT</P>
<P class="p634 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft113">Staten ställer medel till SVT:s förfogande för verksamheten. SVT skall inom den tillgängliga ekonomiska ramen göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med verksamheten. Verksamheten</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_456">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">468 </SPAN>Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p635 ft2">skall bedrivas rationellt. Utvecklingen av verksamheten skall bl.a. syfta till ökad effektivitet och förbättrad produktivitet.</P>
<P class="p636 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft112">Medlen betalas ut under år 2000 månadsvis i förskott i 2000 års prisläge. De får lyftas tidigast den 7:e i varje månad.</SPAN></P>
<P class="p637 ft2"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft113">Kompensation för kostnadsökningar skall beräknas i enlighet med det index som anges i regeringens beslut den 7 augusti 1992.</SPAN></P>
<P class="p636 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft112">SVT får bedriva sändningar i nya programkanaler i enlighet med regeringens beslut den 13 november 1997.</SPAN></P>
<P class="p637 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft112">SVT får bedriva sändningar via satellit med syfte att nå all- mänheten i Sverige, Finland och övriga Europa. Sändningarna får innehålla dels de nya programkanaler som avses i punkt 4, dels programkanalerna SVT1 och SVT2 samt en sammanställning av program från SVT:s ordinarie sändningar.</SPAN></P>
<P class="p638 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft112">SVT:s sändningar riktade till Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV- avgift. Detta utesluter inte avgifter för tillhandahållande och han- tering av programkort för marksänd digital TV. Till den del sänd- ningarna görs tillgängliga utanför Sverige skall verksamheten bära sina egna kostnader.</SPAN></P>
<P class="p639 ft2"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft113">De villkor som gäller för SVT:s programverksamhet skall i tillämpliga delar gälla även för nya programkanaler.</SPAN></P>
<P class="p636 ft0"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft112">Sidoverksamheter till SVT:s sändningsverksamhet skall täcka sina kostnader.</SPAN></P>
<P class="p637 ft0"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft112">I fråga om program om och för funktionshindrade samt verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk får SVT, Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser. SVT:s, SR:s och UR:s samlade resurser för dessa två områden under år 2000, uttryckt i fast prisläge, skall dock för respektive område vara minst oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1996. Eventuella överenskom- melser mellan SVT, SR och UR i dessa frågor skall tillställas Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV.</SPAN></P>
<P class="p640 ft0"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft164">SVT skall tillsammans med SR och UR anslå medel för Radiotjänst i Kiruna AB:s (RIKAB) kostnader i proportion till storleken på respektive programföretags medelstilldelning från rundradiokontot. Detta kan ske genom ägartillskott eller på annat sätt.</SPAN></P>
<P class="p639 ft2"><SPAN class="ft0">11.</SPAN><SPAN class="ft165">SVT skall senast den 1 mars 2000 lämna budgetunderlag till Kulturdepartementet inför regeringens förslag till riksdagen om</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_457">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 8 <SPAN class="ft0">469</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p641 ft0">medelstilldelning för år 2001. Budgetunderlaget skall innehålla redovisningar av den genomförda verksamheten samt redovisningar av SVT:s planer för verksamheten. SVT jämte övriga delägare av RIKAB svarar för att även en redovisning avseende RIKAB:s verksamhet bifogas budgetunderlaget. RIKAB skall senast den 1 mars 2000 till Kulturdepartementet inge årsredovisning för rundradiorörelsen under år 1999. Ansvaret för förvaltningen av rundradiorörelsens medel ligger från och med den 1 januari 1998 på RIKAB.</P>
<P class="p181 ft6">SVT:s organisation</P>
<P class="p642 ft0"><SPAN class="ft0">12.</SPAN><SPAN class="ft164">SVT skall ha en distriktsorganisation med en sådan uppbyggnad att förhållanden i olika delar av landet kan speglas.</SPAN></P>
<P class="p643 ft2"><SPAN class="ft0">13.</SPAN><SPAN class="ft165">SVT skall ha två självständiga nyhetsredaktioner. Även </SPAN><NOBR>text-TV-</NOBR> verksamheten skall ha en separat nyhetsredaktion.</P>
<P class="p644 ft0"><SPAN class="ft0">14.</SPAN><SPAN class="ft164">Distriktens resurser för nyheter och samhällsbevakning skall fort- satt förstärkas.</SPAN></P>
<P class="p643 ft2"><SPAN class="ft0">15.</SPAN><SPAN class="ft165">Utöver vad som följer av punkterna </SPAN><NOBR>12-14</NOBR> bestämmer SVT om regional indelning av organisationen.</P>
<P class="p644 ft0"><SPAN class="ft0">16.</SPAN><SPAN class="ft164">Den andel av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm skall under tillståndsperioden öka till minst 55 procent. Ökningen skall i första hand ske genom ökat anlitande av fristående producenter och genom utomståendes medverkan.</SPAN></P>
<P class="p645 ft2"><SPAN class="ft0">17.</SPAN><SPAN class="ft165">SVT har som delägare till RIKAB ansvar för att RIKAB för statens räkning uppbär </SPAN><NOBR>TV-avgifter</NOBR> och bedriver avgiftskontroll samt ansvarar för förvaltningen av rundradiorörelsens medel.</P>
<P class="p428 ft2"><SPAN class="ft0">18.</SPAN><SPAN class="ft165">Om oenighet uppstår mellan SVT och UR om fördelning och placering av sändningstid skall frågan avgöras av en skiljenämnd enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande.</SPAN></P>
<P class="p428 ft0"><SPAN class="ft0">19.</SPAN><SPAN class="ft164">Staten får, om tillståndet upphör, inlösa byggnader, inredning och utrustning samt övriga inventarier och installationer, som tillhör</SPAN></P>
<P class="p646 ft0">SVT. Kan överenskommelse ej träffas om lösenbeloppet, skall detta bestämmas av tre värderingsmän, som utses enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. SVT skall medverka till att företag som staten bestämmer utan särskilt vederlag får överta de lokaler som SVT förhyrt. SVT medger att personal anställd för</P>
</DIV>
<DIV id="page_458">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB355458x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">470 <SPAN class="ft13">Bilaga 8 </SPAN>SOU 2000:55</P>
<P class="p647 ft2">programverksamheten får övergå till anställning i sådant företag senast när tillståndet upphör att gälla.</P>
<P class="p161 ft6">Uppföljning och utvärdering</P>
<P class="p642 ft0"><SPAN class="ft0">20.</SPAN><SPAN class="ft164">SVT skall årligen följa upp och rapportera hur public service- uppdraget uppfyllts. Uppföljningsrapporten skall senast den 1 mars 2001 ges in till Granskningsnämnden för radio och TV samt till Kulturdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p648 ft0">Det ankommer på SVT att, i samarbete med SR och UR, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på rege- ringens tillstånds- och anslagsvillkor. Resultatmåtten bör utformas så att de ger relevant information om public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> och förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten.</P>
<P class="p648 ft0">SVT skall redovisa och kommentera hur resultaten har utvecklats med avseende på volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. SVT skall, i samarbete med SR och UR, utforma indikatorer på kvalitet, som bl.a. beskriver hur publiken upplever programmen.</P>
<P class="p649 ft0">Programstatistiken skall utformas så att jämförelser blir möjliga under tillståndsperioden. Redovisningen skall uttrycka olika pro- gramkategoriers andel av den totala sändningstiden, när olika pro- gramtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori. Redovisningen skall även avse omfattningen av tittande och lyssnande och publikens reaktioner. SVT skall även redovisa över- gripande planer för det närmast följande året.</P>
</DIV>
<DIV id="page_459">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 9 <SPAN class="ft0">471</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p650 ft163">Anslagsvillkor för Sveriges Radio AB för år 2000</P>
<P class="p632 ft41">Anslag</P>
<P class="p633 ft2">Prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91">
<TR>
<TD class="tr10 td578"><P class="p9 ft6">Medelsanvisning</P></TD>
<TD class="tr10 td579"><P class="p12 ft6">1 767 300 000 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td578"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td579"><P class="p12 ft0">(i genomsnittligt prisläge 1997)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft0">Medlen utbetalas från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradio- kontot) hos Riksgäldskontoret. Om ingen behållning finns på rund- radiokontot tillhandahåller staten genom Riksgäldskontoret en kredit för rundradiorörelsens behov.</P>
<P class="p43 ft0">Medlen förvaltas av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) i enlighet med avtalet mellan staten och RIKAB om förvaltning av rundradio- medlen (regeringsbeslut <NOBR>1997-12-04).</NOBR> Medel till Sveriges Radio AB (SR) betalas ut efter rekvisition.</P>
<P class="p99 ft41">VILLKOR</P>
<P class="p340 ft6">Innebörd och giltighetstid</P>
<P class="p91 ft2">Regeringen föreskriver att SR:s medelstilldelning skall förenas med följande villkor.</P>
<P class="p72 ft0">Anslagsvillkoren träder i kraft den 1 januari 2000 och gäller till och med den 31 december 2000.</P>
<P class="p98 ft6">Ekonomiska förutsättningar för SR</P>
<P class="p634 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft113">Staten ställer medel till SR:s förfogande för verksamheten. SR skall inom den tillgängliga ekonomiska ramen göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med verksamheten. Verksamheten skall</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_460">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">472 </SPAN>Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p651 ft2">bedrivas rationellt. Utvecklingen av verksamheten skall bl.a. syfta till ökad effektivitet och förbättrad produktivitet.</P>
<P class="p644 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft112">Medlen betalas ut under år 2000 månadsvis i förskott i 2000 års prisläge. De får lyftas tidigast den 7:e i varje månad.</SPAN></P>
<P class="p643 ft2"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft113">Kompensation för kostnadsökningar skall beräknas i enlighet med det index som anges i regeringens beslut den 7 augusti 1992.</SPAN></P>
<P class="p644 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft112">SR:s sändningar skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning.</SPAN></P>
<P class="p643 ft2"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft113">Sidoverksamheter till SR:s sändningsverksamhet skall täcka sina kostnader.</SPAN></P>
<P class="p644 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft112">I fråga om program om och för funktionshindrade samt verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk får SR och Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser. SVT:s, SR:s och UR:s samlade resurser för dessa två områden under år 2000, uttryckt i fast prisläge, skall dock för respektive område vara minst oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1996. Eventuella överenskommelser mellan SVT, SR och UR i dessa frågor skall tillställas Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV.</SPAN></P>
<P class="p652 ft0"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft112">SR skall tillsammans med SVT och UR anslå medel för Radiotjänst i Kiruna AB:s (RIKAB) kostnader i proportion till storleken på respektive programföretags medelstilldelning från rundradio- rörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Detta kan ske genom ägartillskott eller på annat sätt.</SPAN></P>
<P class="p645 ft0"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft112">SR skall senast den 1 mars 2000 lämna budgetunderlag inför rege- ringens förslag till riksdagen om medelstilldelning för år 2001 till Kulturdepartementet. Budgetunderlaget skall innehålla redovis- ningar av den genomförda verksamheten samt redovisningar av SR:s planer för verksamheten. SR jämte övriga delägare av RIKAB svarar för att även en redovisning avseende RIKAB:s verksamhet bifogas budgetunderlaget.</SPAN></P>
<P class="p181 ft6">SR:s organisation</P>
<P class="p653 ft2"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft113">SR skall ha en lokal organisation och sträva efter att den får en sådan uppbyggnad att förhållanden i olika delar av landet kan speglas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_461">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td448"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p9 ft13">Bilaga 9 <SPAN class="ft0">473</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td449"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p654 ft2"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft165">Utöver vad som sägs i punkten 9 bestämmer SR om lokal indelning av organisationen.</SPAN></P>
<P class="p644 ft0"><SPAN class="ft0">11.</SPAN><SPAN class="ft164">Den andel av allmänproduktionen i SR:s rikssändningar som pro- duceras utanför Stockholm skall under tillståndsperioden öka till minst 55 procent. Ökningen skall i första hand ske genom ökat anlitande av fristående producenter och genom utomståendes med- verkan.</SPAN></P>
<P class="p645 ft2"><SPAN class="ft0">12.</SPAN><SPAN class="ft165">SR har som delägare till RIKAB ansvar för att RIKAB för statens räkning uppbär </SPAN><NOBR>TV-avgifter</NOBR> och bedriver avgiftskontroll samt an- svarar för förvaltningen av rundradiorörelsens medel.</P>
<P class="p428 ft2"><SPAN class="ft0">13.</SPAN><SPAN class="ft165">Om oenighet uppstår mellan SR och UR om fördelning och place- ring av sändningstid skall frågan avgöras av en skiljenämnd enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande.</SPAN></P>
<P class="p428 ft0"><SPAN class="ft0">14.</SPAN><SPAN class="ft164">Staten får, om tillståndet upphör, inlösa byggnader, inredning och utrustning samt övriga inventarier och installationer, som tillhör SR. Kan överenskommelse ej träffas om lösenbeloppet, skall detta bestämmas av tre värderingsmän, som utses enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. SR skall medverka till att företag som staten bestämmer utan särskilt vederlag får överta de lokaler som SR förhyrt. SR medger att personal anställd för programverksamheten får övergå till anställning i sådant företag senast när tillståndet upphör att gälla.</SPAN></P>
<P class="p181 ft6">Uppföljning och utvärdering</P>
<P class="p653 ft0"><SPAN class="ft0">15.</SPAN><SPAN class="ft164">SR skall årligen följa upp och rapportera hur public </SPAN><NOBR>service-upp-</NOBR> draget uppfyllts. Uppföljningsrapporten skall senast den 1 mars 2001 ges in till Kulturdepartementet samt till Granskningsnämnden för radio och TV.</P>
<P class="p655 ft2">Det ankommer på SR att, i samarbete med SVT och UR, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på regeringens tillstånds- och anslagsvillkor. Resultatmåtten bör utformas så att de ger relevant information om public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> och förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten.</P>
<P class="p656 ft2">SR skall redovisa och kommentera hur resultaten har utvecklats med avseende på volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. SR skall, i samarbete med SVT och UR, utforma indikatorer på kvalitet, som bl.a. beskriver hur publiken upplever programmen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_462">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">474 </SPAN>Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p657 ft2">Programstatistiken skall utformas så att jämförelser blir möjliga under tillståndsperioden. Redovisningen skall uttrycka olika pro- gramkategoriers andel av den totala sändningstiden, när olika pro- gramtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori. Redovisningen skall även avse omfattningen av lyssnande och publikens reaktioner. SR skall även redovisa övergripande planer för det närmast följande året.</P>
</DIV>
<DIV id="page_463">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td274"><P class="p9 ft13">Bilaga 10 <SPAN class="ft0">475</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td580"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td271"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p658 ft163">Anslagsvillkor för Sveriges Utbildnings- radio AB för år 2000</P>
<P class="p632 ft41">Anslag</P>
<P class="p633 ft2">Prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91">
<TR>
<TD class="tr10 td578"><P class="p9 ft6">Medelsanvisning</P></TD>
<TD class="tr10 td579"><P class="p12 ft6">242 700 000 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td578"><P class="p9 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td579"><P class="p12 ft0">(i genomsnittligt prisläge 1997)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft0">Medlen utbetalas från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradio- kontot) hos Riksgäldskontoret. Om ingen behållning finns på rund- radiokontot tillhandahåller staten genom Riksgäldskontoret en kredit för rundradiorörelsens behov.</P>
<P class="p43 ft0">Medlen förvaltas av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) i enlighet med avtalet mellan staten och RIKAB om förvaltning av rundradio- medlen (regeringsbeslut <NOBR>1997-12-04).</NOBR> Medel till Sveriges Utbildnings- radio AB (UR) betalas ut efter rekvisition.</P>
<P class="p99 ft41">VILLKOR</P>
<P class="p340 ft6">Innebörd och giltighetstid</P>
<P class="p91 ft2">Regeringen föreskriver att UR:s medelstilldelning skall förenas med följande villkor.</P>
<P class="p72 ft0">Anslagsvillkoren träder i kraft den 1 januari 2000 och gäller till och med den 31 december 2000.</P>
<P class="p98 ft6">Ekonomiska förutsättningar för UR</P>
<P class="p634 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft113">Staten ställer medel till UR:s förfogande för verksamheten. UR skall inom den tillgängliga ekonomiska ramen göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med verksamheten. Verksamheten</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_464">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">476 </SPAN>Bilaga 10</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p635 ft2">skall bedrivas rationellt. Utvecklingen av verksamheten skall bl.a. syfta till ökad effektivitet och förbättrad produktivitet.</P>
<P class="p636 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft112">Medlen betalas ut under år 2000 månadsvis i förskott i 2000 års prisläge. De får lyftas tidigast den 7:e i varje månad.</SPAN></P>
<P class="p637 ft2"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft113">Kompensation för kostnadsökningar skall beräknas i enlighet med det index som anges i regeringens beslut den 7 augusti 1992.</SPAN></P>
<P class="p636 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft112">UR får utnyttja Sveriges Television AB:s sändningsutrymme vid </SPAN><NOBR>TV-sändningar</NOBR> via satellit med syfte att nå allmänheten i Sverige, Finland och övriga Europa. Sändningarna skall i allt väsentligt utgöras av UR:s ordinarie sändningar.</P>
<P class="p639 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft112">UR:s sändningar riktade till Sverige skall vara tillgängliga för all- mänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV- avgift. Detta utesluter inte avgifter för tillhandahållande och hante- ring av programkort för marksänd digital TV. Till den del sänd- ningarna görs tillgängliga utanför Sverige skall verksamheten bära sina egna kostnader.</SPAN></P>
<P class="p638 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft112">Sidoverksamheter till UR:s sändningsverksamhet skall täcka sina kostnader.</SPAN></P>
<P class="p637 ft0"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft112">I fråga om program om och för funktionshindrade samt verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk får UR, Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Radio AB (SR) sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser. UR:s, SVT:s och SR:s samlade resurser för dessa två områden under 2000, uttryckt i fast prisläge, skall dock för respektive område vara minst oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1996. Eventuella överenskommelser mellan UR, SVT och SR i dessa frågor skall tillställas Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV.</SPAN></P>
<P class="p640 ft0"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft112">UR skall tillsammans med SVT och SR anslå medel för Radiotjänst i Kiruna AB:s (RIKAB) kostnader i proportion till storleken på respektive programföretags medelstilldelning från rundradio- rörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Detta kan ske genom ägartillskott eller på annat sätt.</SPAN></P>
<P class="p639 ft0"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft112">UR skall senast den 1 mars 2000 lämna budgetunderlag inför rege- ringens förslag till riksdagen om medelstilldelning för år 2001 till Kulturdepartementet. Budgetunderlaget skall innehålla redovis- ningar av den genomförda verksamheten samt redovisningar av UR:s planer för verksamheten. UR jämte övriga delägare av RIKAB svarar för att även en redovisning avseende RIKAB:s verksamhet bifogas budgetunderlaget.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_465">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td274"><P class="p9 ft13">Bilaga 10 <SPAN class="ft0">477</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td580"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td271"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft6">UR:s organisation</P>
<P class="p274 ft0"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft164">UR bestämmer om regional indelning av organisationen.</SPAN></P>
<P class="p645 ft2"><SPAN class="ft0">11.</SPAN><SPAN class="ft165">UR har som delägare till RIKAB ansvar för att RIKAB för statens räkning uppbär </SPAN><NOBR>TV-avgifter</NOBR> och bedriver avgiftskontroll samt ansvarar för förvaltningen av rundradiorörelsens medel.</P>
<P class="p428 ft0"><SPAN class="ft0">12.</SPAN><SPAN class="ft164">Om oenighet uppstår mellan UR och SVT eller SR om fördelning och placering av sändningstid skall frågan avgöras av en skilje- nämnd enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande.</SPAN></P>
<P class="p643 ft0"><SPAN class="ft0">13.</SPAN><SPAN class="ft164">Staten får, om tillståndet upphör, inlösa byggnader, inredning och utrustning samt övriga inventarier och installationer, som tillhör UR. Kan överenskommelse ej träffas om lösenbeloppet, skall detta bestämmas av tre värderingsmän, som utses enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. UR skall medverka till att företag som staten bestämmer utan särskilt vederlag får överta de lokaler som UR förhyrt. UR medger att personal anställd för programverksamheten får övergå till anställning i sådant företag senast när tillståndet upphör att gälla.</SPAN></P>
<P class="p541 ft6">Uppföljning och utvärdering</P>
<P class="p642 ft0"><SPAN class="ft0">14.</SPAN><SPAN class="ft164">UR skall årligen följa upp och rapportera hur public </SPAN><NOBR>service-upp-</NOBR> draget uppfyllts. Uppföljningsrapporten skall senast den 1 mars 2001 ges in till Kulturdepartementet samt till Granskningsnämnden för radio och TV.</P>
<P class="p648 ft0">Det ankommer på UR att, i samarbete med SVT och SR, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på rege- ringens tillstånds- och anslagsvillkor. Resultatmåtten bör utformas så att de ger relevant information om public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> och förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten.</P>
<P class="p648 ft0">UR skall redovisa och kommentera hur resultaten har utvecklats med avseende på volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. UR skall, i samarbete med SVT och SR, utforma indikatorer på kvalitet, som bl.a. beskriver hur publiken upplever programmen.</P>
<P class="p659 ft0">Programstatistiken skall utformas så att jämförelser blir möjliga under tillståndsperioden. Redovisningen skall uttrycka olika pro- gramkategoriers andel av den totala sändningstiden, när olika pro- gramtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori. Redovisningen skall även avse omfattningen av tittande och lyssnande och publikens reaktioner. UR skall även redovisa övergripande planer för det närmast följande året.</P>
</DIV>
<DIV id="page_466">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td274"><P class="p9 ft13">Bilaga 11 <SPAN class="ft0">479</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td580"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td271"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p621 ft28">Bolagsordning för Sveriges Television AB</P>
<P class="p660 ft41">BOLAGSORDNING</P>
<P class="p661 ft0">antagen vid extra bolagsstämma den 26 november 1993.</P>
<P class="p202 ft0">1</P>
<P class="p124 ft0">Bolagets firma är Sveriges Television Aktiebolag.</P>
<P class="p202 ft0">2</P>
<P class="p78 ft2">Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva rundradioverksamhet och därmed förenlig verksamhet.</P>
<P class="p72 ft0">Bolagets syfte är att främja rundradiosändningar, huvudsakligen till mottagare i Sverige, av televisionsprogram i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p320 ft0">3</P>
<P class="p302 ft0">Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.</P>
<P class="p466 ft0">4</P>
<P class="p171 ft0">Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 50 000 kronor och högst 150 000 kronor.</P>
<P class="p466 ft0">5</P>
<P class="p171 ft0">Aktierna skall lyda på etthundra (100) kronor. Aktierna skall ställas till viss man. Alla aktier medför samma rätt i bolagets tillgångar och vinst.</P>
<P class="p466 ft0">6</P>
<P class="p302 ft0">Vinst skall överföras i ny räkning.</P>
<P class="p466 ft0">7</P>
<P class="p302 ft0">Styrelsen utser verkställande direktör.</P>
<P class="p466 ft0">8</P>
<P class="p78 ft2">Bolagets styrelse skall förutom två arbetstagarledamöter (för vilka må finnas suppleanter) enligt lag om styrelserepresentation för de privat- anställda bestå av sju ordinarie ledamöter och två suppleanter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_467">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">480 </SPAN>Bilaga 11</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">Ordförande och en suppleant utses av regeringen. Fem ledamöter och en suppleant utses av aktieägarna på bolagsstämma. Bolagets verk- ställande direktör är ledamot av styrelsen.</P>
<P class="p72 ft0">Ordförande och andra ledamöter utses för tiden intill utgången av nästa ordinarie bolagsstämma.</P>
<P class="p320 ft0">9</P>
<P class="p78 ft0">Bland styrelsens ledamöter bör det finnas personer med företagsekono- misk kompetens samt personer med bred kunskap om och förankring i det svenska samhället och med erfarenhet från olika sektorer i samhället, t.ex. från folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv eller dylikt. En jämn könsfördelning skall eftersträvas.</P>
<P class="p43 ft2">Ledamot av styrelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildnings- radio AB, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Förvaltnings- stiftelsen för Sveriges Utbildningsradio AB eller Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Television AB, får inte vara styrelseledamot.</P>
<P class="p338 ft0">10</P>
<P class="p78 ft0">Regeringen skall fatta beslut om vem som utsetts till ordförande, suppleant för styrelseledamot, revisor och suppleant för revisor senast vid det regeringssammanträde som infaller närmast två veckor före ordinarie bolagsstämma.</P>
<P class="p202 ft0">11</P>
<P class="p171 ft2">Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Styrelsen är beslut- för när mer än halva antalet ledamöter är närvarande eller företrädda av suppleant.</P>
<P class="p72 ft0">Styrelsens ledamöter åtnjuter arvode som med undantag för verk- ställande direktören och arbetstagarledamöterna bestäms av bolags- stämman.</P>
<P class="p320 ft0">12</P>
<P class="p78 ft0">Styrelsen får inte utan bolagsstämmans godkännande avyttra fastighet av större betydelse för programverksamheten eller annan tillgång av motsvarande vikt. Ett sådant beslut av bolagsstämman skall godkännas av regeringen.</P>
<P class="p202 ft0">13</P>
<P class="p171 ft0">Bolagets firma tecknas av den eller dem inom eller utom styrelsen som styrelsen därtill utser.</P>
</DIV>
<DIV id="page_468">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td274"><P class="p9 ft13">Bilaga 11 <SPAN class="ft0">481</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td580"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td271"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0">14</P>
<P class="p78 ft0">För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bolagets årsredovisning och räkenskaperna skall finnas två revisorer som jämte två suppleanter utses för tiden intill utgången av nästa ordinarie bolagsstämma. Regeringen utser en revisor och en suppleant.</P>
<P class="p399 ft0">15</P>
<P class="p124 ft0">Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.</P>
<P class="p202 ft0">16</P>
<P class="p124 ft0">Vid ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma.</P>
<P class="p390 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft112">Val av ordförande</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft112">Upprättande och godkännande av röstlängd</SPAN></P>
<P class="p88 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft112">Val av två justeringsmän</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft112">Fråga huruvida stämman blivit behörigen sammankallad</SPAN></P>
<P class="p429 ft2"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft113">Föredragning av årsredovisning samt fastställande av balansräkning och resultaträkning</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft112">Framläggande av revisionsberättelse</SPAN></P>
<P class="p429 ft2"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft113">Fråga om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören</SPAN></P>
<P class="p429 ft0"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft112">Beslut angående bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft112">Fastställande av styrelse- och revisorsarvoden</SPAN></P>
<P class="p429 ft2"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft165">Val av styrelseledamöter och suppleant, revisor och revisors- suppleant samt anmälan av regeringsbeslut</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">11.</SPAN><SPAN class="ft164">Övriga ärenden som i behörig ordning hänskjutits till stämman.</SPAN></P>
<P class="p338 ft0">17</P>
<P class="p78 ft2">Bolagsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för honom/henne av annan ledamot av styrelsen varefter ordförande vid stämman väljs.</P>
<P class="p72 ft0">Vid stämman må envar röstberättigad rösta för fulla antalet av honom/henne företrädda aktier.</P>
<P class="p320 ft0">18</P>
<P class="p78 ft2">Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom rekommenderat brev. Till bolagsstämma skall kallas tidigast fyra och senast två veckor före stämman.</P>
<P class="p338 ft0">19</P>
<P class="p78 ft2">Har en aktie övergått till en ny ägare skall denne omedelbart, genom skriftlig anmälan till bolagets styrelse, erbjuda svenska staten att lösa</P>
</DIV>
<DIV id="page_469">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">482 </SPAN>Bilaga 11</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">aktien (hembud). Åtkomsten av aktier skall därvid styrkas och har äganderätten övergått genom köp skall uppgift lämnas om köpe- skillingen.</P>
<P class="p72 ft0">När sådant hembud lämnats skall styrelsen skriftligen underrätta svenska staten genom Kulturdepartementet. Om staten önskar begagna sig av lösningsrätten skall staten skriftligen anmäla det hos styrelsen inom tre veckor. Uppgift om detta skall lämnas i underrättelsen.</P>
<P class="p72 ft2">Om överenskommelse inte kan träffas om lösens belopp skall detta belopp, motsvarande aktiens verkliga värde, dock högst dess nominella värde, bestämmas av tre skiljemän enligt lag om skiljemän.</P>
<P class="p72 ft0">Om staten inte inom stadgad tid anmäler att den vill lösa en hembjuden aktie eller staten inte, sedan lösenbeloppet i behörig ordning fastställts inom fjorton dagar därefter löser in aktien har den som gjort hembudet rätt att bli registrerad för aktien.</P>
<P class="p338 ft0">20</P>
<P class="p171 ft0">Om bolagets rätt att sända televisionsprogram i rundradiosändning upphör skall bolaget omedelbart träda i likvidation.</P>
<P class="p72 ft2">Vid bolagets upplösning skall sedan bolagets skulder betalats och aktieägarna tillgodoförts inbetalat aktiekapital återstoden av bolagets tillgångar tillfalla staten.</P>
<P class="p338 ft0">21</P>
<P class="p124 ft0">Denna bolagsordning får inte ändras utan medgivande av regeringen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_470">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td274"><P class="p9 ft13">Bilaga 12 <SPAN class="ft0">483</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td580"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td271"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p621 ft28">Bolagsordning för Sveriges Radio AB</P>
<P class="p660 ft41">BOLAGSORDNING</P>
<P class="p661 ft0">antagen vid extra bolagsstämma den 26 november 1993.</P>
<P class="p202 ft0">1</P>
<P class="p124 ft0">Bolagets firma är Sveriges Radio Aktiebolag.</P>
<P class="p202 ft0">2</P>
<P class="p78 ft2">Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva rundradioverksamhet och därmed förenlig verksamhet.</P>
<P class="p72 ft0">Bolagets syfte är att främja rundradiosändningar, huvudsakligen till mottagare i Sverige av ljudradioprogram i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p320 ft0">3</P>
<P class="p302 ft0">Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.</P>
<P class="p466 ft0">4</P>
<P class="p171 ft0">Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 50 000 kronor och högst 150 000 kronor.</P>
<P class="p466 ft0">5</P>
<P class="p171 ft0">Aktierna skall lyda på etthundra (100) kronor. Aktierna skall ställas till viss man. Alla aktier medför samma rätt i bolagets tillgångar och vinst.</P>
<P class="p466 ft0">6</P>
<P class="p302 ft0">Vinst skall överföras i ny räkning.</P>
<P class="p466 ft0">7</P>
<P class="p302 ft0">Styrelsen utser verkställande direktör.</P>
<P class="p466 ft0">8</P>
<P class="p78 ft2">Bolagets styrelse skall förutom två arbetstagarledamöter (för vilka må finnas suppleanter) enligt lag om styrelserepresentation för de privat- anställda bestå av sju ordinarie ledamöter och två suppleanter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_471">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">484 </SPAN>Bilaga 12</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">Ordförande och en suppleant utses av regeringen. Fem ledamöter och en suppleant utses av aktieägarna på bolagsstämma. Bolagets verk- ställande direktör är ledamot av styrelsen.</P>
<P class="p72 ft0">Ordförande och andra ledamöter utses för tiden intill utgången av nästa ordinarie bolagsstämma.</P>
<P class="p320 ft0">9</P>
<P class="p78 ft0">Bland styrelsens ledamöter bör det finnas personer med företags- ekonomisk kompetens samt personer med bred kunskap om och för- ankring i det svenska samhället och med erfarenhet från olika sektorer i samhället, t.ex. från folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv eller dylikt. En jämn könsfördelning skall eftersträvas.</P>
<P class="p43 ft2">Ledamot av styrelsen för Sveriges Utbildningsradio AB, Sveriges Television AB, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, För- valtningsstiftelsen för Sveriges Utbildningsradio AB eller Förvaltnings- stiftelsen för Sveriges Television AB, får inte vara styrelseledamot.</P>
<P class="p338 ft0">10</P>
<P class="p78 ft0">Regeringen skall fatta beslut om vem som utsetts till ordförande, suppleant för styrelseledamot, revisor och suppleant för revisor senast vid det regeringssammanträde som infaller närmast två veckor före ordinarie bolagsstämma.</P>
<P class="p202 ft0">11</P>
<P class="p171 ft2">Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Styrelsen är beslut- för när mer än halva antalet ledamöter är närvarande eller företrädda av suppleant.</P>
<P class="p72 ft0">Styrelsens ledamöter åtnjuter arvode som med undantag för verk- ställande direktören och arbetstagarledamöterna bestäms av bolags- stämman.</P>
<P class="p320 ft0">12</P>
<P class="p78 ft0">Styrelsen får inte utan bolagsstämmans godkännande avyttra fastighet av större betydelse för programverksamheten eller annan tillgång av motsvarande vikt. Ett sådant beslut av bolagsstämman skall godkännas av regeringen.</P>
<P class="p202 ft0">13</P>
<P class="p171 ft0">Bolagets firma tecknas av den eller dem inom eller utom styrelsen som styrelsen därtill utser.</P>
</DIV>
<DIV id="page_472">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td274"><P class="p9 ft13">Bilaga 12 <SPAN class="ft0">485</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td580"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td271"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0">14</P>
<P class="p78 ft0">För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bolagets årsredovisning och räkenskaperna skall finnas två revisorer som jämte två suppleanter utses för tiden intill utgången av nästa ordinarie bolagsstämma. Regeringen utser en revisor och en suppleant.</P>
<P class="p399 ft0">15</P>
<P class="p124 ft0">Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.</P>
<P class="p202 ft0">16</P>
<P class="p124 ft0">Vid ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma.</P>
<P class="p390 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft112">Val av ordförande</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft112">Upprättande och godkännande av röstlängd</SPAN></P>
<P class="p88 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft112">Val av två justeringsmän</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft112">Fråga huruvida stämman blivit behörigen sammankallad</SPAN></P>
<P class="p429 ft2"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft113">Föredragning av årsredovisning samt fastställande av balansräkning och resultaträkning</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft112">Framläggande av revisionsberättelse</SPAN></P>
<P class="p429 ft2"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft113">Fråga om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören</SPAN></P>
<P class="p429 ft0"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft112">Beslut angående bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft112">Fastställande av styrelse- och revisorsarvoden</SPAN></P>
<P class="p429 ft2"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft165">Val av styrelseledamöter och suppleant, revisor och revisors- suppleant samt anmälan av regeringsbeslut</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">11.</SPAN><SPAN class="ft164">Övriga ärenden som i behörig ordning hänskjutits till stämman.</SPAN></P>
<P class="p338 ft0">17</P>
<P class="p78 ft2">Bolagsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för honom/henne av annan ledamot av styrelsen varefter ordförande vid stämman väljs.</P>
<P class="p72 ft0">Vid stämman må enbar röstberättigad rösta för fulla antalet av honom/henne företrädda aktier.</P>
<P class="p320 ft0">18</P>
<P class="p78 ft2">Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom rekommenderat brev. Till bolagsstämma skall kallas tidigast fyra och senast två veckor före stämman.</P>
<P class="p338 ft0">19</P>
<P class="p78 ft2">Har en aktie övergått till en ny ägare skall denne omedelbart, genom skriftlig anmälan till bolagets styrelse, erbjuda svenska staten att lösa</P>
</DIV>
<DIV id="page_473">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">486 </SPAN>Bilaga 12</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2">aktien (hembud). Åtkomsten av aktier skall därvid styrkas och har äganderätten övergått genom köp skall uppgift lämnas om köpe- skillingen.</P>
<P class="p72 ft0">När sådant hembud lämnats skall styrelsen skriftligen underrätta svenska staten genom Kulturdepartementet. Om staten önskar begagna sig av lösningsrätten skall staten skriftligen anmäla det hos styrelsen inom tre veckor. Uppgift om detta skall lämnas i underrättelsen.</P>
<P class="p72 ft2">Om överenskommelse inte kan träffas om lösens belopp skall detta belopp, motsvarande aktiens verkliga värde, dock högst dess nominella värde, bestämmas av tre skiljemän enligt lag om skiljemän.</P>
<P class="p72 ft0">Om staten inte inom stadgad tid anmäler att den vill lösa en hembjuden aktie eller staten inte, sedan lösenbeloppet i behörig ordning fastställts, inom fjorton dagar därefter löser in aktien har den som gjort hembudet rätt att bli registrerad för aktien.</P>
<P class="p338 ft0">20</P>
<P class="p171 ft0">Om bolagets rätt att sända ljudradioprogram i rundradiosändning upphör skall bolaget omedelbart träda i likvidation.</P>
<P class="p72 ft2">Vid bolagets upplösning skall sedan bolagets skulder betalats och aktieägarna tillgodoförts inbetalat aktiekapital återstoden av bolagets tillgångar tillfalla staten.</P>
<P class="p338 ft0">21</P>
<P class="p124 ft0">Denna bolagsordning får inte ändras utan medgivande av regeringen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_474">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td274"><P class="p9 ft13">Bilaga 13 <SPAN class="ft0">487</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td580"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td271"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft72">Bolagsordning för Sveriges Utbildnings- radio AB</P>
<P class="p663 ft41">BOLAGSORDNING</P>
<P class="p664 ft0">antagen vid extra bolagsstämma den 26 november 1993.</P>
<P class="p466 ft0">1</P>
<P class="p302 ft0">Bolagets firma är Sveriges Utbildningsradio Aktiebolag.</P>
<P class="p466 ft0">2</P>
<P class="p665 ft0">Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva rundradioverksamhet inom utbildningsområdet och därmed förenlig verksamhet.</P>
<P class="p306 ft2">Bolagets syfte är att främja rundradiosändningar, huvudsakligen till mottagare i Sverige, av utbildningsprogram i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p320 ft0">3</P>
<P class="p124 ft0">Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.</P>
<P class="p202 ft0">4</P>
<P class="p583 ft2">Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 50 000 kronor och högst 150 000 kronor.</P>
<P class="p320 ft0">5</P>
<P class="p583 ft2">Aktierna skall lyda på etthundra (100) kronor. Aktierna skall ställas till viss man. Alla aktier medför samma rätt i bolagets tillgångar och vinst.</P>
<P class="p320 ft0">6</P>
<P class="p124 ft0">Vinst skall överföras i ny räkning.</P>
<P class="p202 ft0">7</P>
<P class="p124 ft0">Styrelsen utser verkställande direktör</P>
</DIV>
<DIV id="page_475">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">488 </SPAN>Bilaga 13</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0">8</P>
<P class="p78 ft2">Bolagets styrelse skall förutom två arbetstagarledamöter (för vilka må finnas suppleanter) enligt lag om styrelserepresentation för de privat- anställda bestå av sju ordinarie ledamöter och två suppleanter.</P>
<P class="p72 ft2">Ordförande och en suppleant utses av regeringen. Fem ledamöter och en suppleant utses av aktieägarna på bolagsstämman. Bolagets verkställande direktör är ledamot av styrelsen.</P>
<P class="p72 ft2">Ordförande och andra ledamöter utses för tiden intill utgången av nästa ordinarie bolagsstämma.</P>
<P class="p340 ft0">9</P>
<P class="p78 ft0">Bland styrelsens ledamöter bör det finnas personer med före- tagsekonomisk kompetens samt personer med bred kunskap om och förankring i det svenska samhället och med erfarenhet från olika sektorer i samhället, t.ex. från folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv, utbildningsverksamhet eller dylikt. En jämn könsfördelning skall eftersträvas.</P>
<P class="p45 ft0">Ledamot av styrelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Utbildningsradio AB eller Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Television AB, får inte vara styrelseledamot.</P>
<P class="p202 ft0">10</P>
<P class="p78 ft2">Regeringen skall fatta beslut om vem som utsetts till ordförande, supp- leant för styrelseledamot, revisor och suppleant för revisor senast vid det regeringssammanträde som infaller närmast två veckor före ordinarie bolagsstämma.</P>
<P class="p338 ft0">11</P>
<P class="p78 ft2">Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Styrelsen är beslut- för när mer än halva antalet ledamöter är närvarande eller företrädda av suppleant.</P>
<P class="p72 ft2">Styrelsens ledamöter åtnjuter arvode som med undantag för verk- ställande direktören och arbetstagarledamöterna bestäms av bolags- stämman.</P>
<P class="p372 ft0">12</P>
<P class="p78 ft2">Styrelsen får inte utan bolagsstämmans godkännande avyttra fastighet av större betydelse för programverksamheten eller annan tillgång av motsvarande vikt. Ett sådant beslut av bolagsstämman skall godkännas av regeringen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_476">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
<TD class="tr0 td274"><P class="p9 ft13">Bilaga 13 <SPAN class="ft0">489</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td580"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td271"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0">13</P>
<P class="p78 ft2">Bolagets firma tecknas av den eller dem inom eller utom styrelsen som styrelsen därtill utser.</P>
<P class="p320 ft0">14</P>
<P class="p78 ft2">För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bolagets årsredovisning och räkenskaperna skall finnas två revisorer som jämte två suppleanter utses för tiden intill utgången av nästa ordinarie bolagsstämma. Regeringen utser en revisor och en suppleant.</P>
<P class="p338 ft0">15</P>
<P class="p124 ft0">Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.</P>
<P class="p202 ft0">16</P>
<P class="p124 ft0">Vid ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma.</P>
<P class="p390 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft112">Vad av ordförande</SPAN></P>
<P class="p88 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft112">Upprättande och godkännande av röstlängd</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft112">Val av två justeringsmän</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft112">Fråga huruvida stämman blivit behörigen sammankallad</SPAN></P>
<P class="p429 ft2"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft113">Föredragning av årsredovisning samt fastställande av balansräkning och resultaträkning</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft112">Framläggande av revisionsberättelse</SPAN></P>
<P class="p429 ft2"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft113">Fråga om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören</SPAN></P>
<P class="p429 ft0"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft112">Beslut angående bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft112">Fastställande av styrelse- och revisorsarvoden</SPAN></P>
<P class="p429 ft0"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft164">Val av styrelseledamöter och suppleant, revisor och revisors- suppleant samt anmälan av regeringsbeslut</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft0">11.</SPAN><SPAN class="ft164">Övriga ärenden som i behörig ordning hänskjutits till stämman.</SPAN></P>
<P class="p466 ft0">17</P>
<P class="p78 ft2">Bolagsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för honom/henne av annan ledamot av styrelsen varefter ordförande vid stämman väljs.</P>
<P class="p72 ft0">Vid stämman må envar röstberättigad rösta för fulla antalet av honom/henne företrädda aktier.</P>
</DIV>
<DIV id="page_477">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p9 ft13"><SPAN class="ft0">490 </SPAN>Bilaga 13</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p9 ft0">SOU 2000:55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p9 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0">18</P>
<P class="p78 ft2">Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom rekommenderat brev. Till bolagsstämma skall kallas tidigast fyra och senast två veckor före stämman.</P>
<P class="p338 ft0">19</P>
<P class="p171 ft0">Har en aktie övergått till en ny ägare skall denne omedelbart, genom skriftlig anmälan till bolagets styrelse, erbjuda svenska staten att lösa aktien (hembud). Åtkomsten av aktier skall därvid styrkas och har äganderätten övergått genom köp skall uppgift lämnas om köpe- skillingen.</P>
<P class="p43 ft0">När sådant hembud lämnats skall styrelsen skriftligen underrätta svenska staten genom Kulturdepartementet. Om staten önskar begagna sig av lösningsrätten skall staten skriftligen anmäla det hos styrelsen inom tre veckor. Uppgift om detta skall lämnas i underrättelsen.</P>
<P class="p43 ft2">Om överenskommelse inte kan träffas om lösens belopp skall detta belopp, motsvarande aktiens verkliga värde, dock högst dess nominella värde, bestämmas av tre skiljemän enligt lag om skiljemän.</P>
<P class="p72 ft0">Om staten inte inom stadgad tid anmäler att den vill lösa en hembjuden aktie eller staten inte, sedan lösenbeloppet i behörig ordning fastställts, inom fjorton dagar därefter löser in aktien har den som gjort hembudet rätt att bli registrerad för aktien.</P>
<P class="p320 ft0">20</P>
<P class="p171 ft0">Om bolagets rätt att sända ljudradio- och televisionsprogram i rundradiosändning upphör skall bolaget omedelbart träda i likvidation.</P>
<P class="p72 ft2">Vid bolagets upplösning skall sedan bolagets skulder betalats och aktieägarna tillgodoförts inbetalat aktiekapital återstoden av bolagets tillgångar tillfalla staten.</P>
<P class="p338 ft0">21</P>
<P class="p302 ft0">Denna bolagsordning får inte ändras utan medgivande av regeringen.</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GOB355SOU_2000__55.pdf1835810pdfRadio och TV i allmänhetens tjänsthttps://data.riksdagen.se/fil/F1B7C620-830C-4F2D-B70A-AFA514766D2A