2422250 GOB345d1 2000 45 sou sou Statens offentliga utredningar 2000:45 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 45 0 2000-04-18 00:00:00 2024-10-02 09:34:21 2001-12-11 00:00:00 Emissions trading - del 1 hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GOB345d1/text https://data.riksdagen.se/dokument/GOB345d1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB345d1 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 100px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_2 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:63px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_2 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 904px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_6 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_6 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 121px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:60px 0px 89px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 83px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 800px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:274px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:526px;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:425px;height:526px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:58px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:578px;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:425px;height:578px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:181px;left:42px;z-index:-1;width:437px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:437px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:112px;left:42px;z-index:-1;width:454px;height:211px;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:454px;height:211px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:276px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:508px;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:425px;height:508px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:58px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:42px;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:425px;height:42px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_49 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:42px;z-index:-1;width:414px;height:250px;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:414px;height:250px;} #page_49 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_49 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_49 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_49 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_49 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:10px;} #page_49 #inl_img6 {position:relative;width:7px;height:10px;} #page_49 #inl_img7 {position:relative;width:1px;height:10px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 87px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:60px 0px 89px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:94px;left:42px;z-index:-1;width:452px;height:174px;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:452px;height:174px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:42px;z-index:-1;width:480px;height:536px;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:480px;height:536px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:127px;left:42px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:427px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:457px;left:42px;z-index:-1;width:474px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:474px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:60px 0px 90px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:112px;left:42px;z-index:-1;width:416px;height:139px;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:139px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:266px;left:42px;z-index:-1;width:387px;height:134px;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:387px;height:134px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:42px;z-index:-1;width:435px;height:211px;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:435px;height:211px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:42px;z-index:-1;width:414px;height:261px;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:414px;height:261px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:42px;z-index:-1;width:476px;height:303px;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:476px;height:303px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:42px;z-index:-1;width:400px;height:225px;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:400px;height:225px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:335px;left:42px;z-index:-1;width:441px;height:247px;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:441px;height:247px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:447px;left:42px;z-index:-1;width:396px;height:237px;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:396px;height:237px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:266px;left:42px;z-index:-1;width:442px;height:285px;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:442px;height:285px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 116px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} .ft0{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft3{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft4{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 17px;} .ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft11{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft17{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft20{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft28{font: bold 32px 'Verdana' !important;l-h: 73px;} .ft29{font: italic bold 22px 'Verdana' !important;l-h: 43px;} .ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft31{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 30px;} .ft32{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft33{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 9px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 18px;} .ft36{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft37{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;} .ft38{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 26px;} .ft39{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft41{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft43{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft44{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft46{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft47{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft50{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft51{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft52{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 27px;} .ft53{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft54{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft55{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 23px;} .ft56{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 27px;} .ft57{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 23px;} .ft58{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 26px;} .ft59{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft60{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft61{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 21px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft79{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 7px;} .ft81{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: 7px;} .ft82{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 16px;} .ft83{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft84{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft90{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft91{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft92{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft93{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;} .ft95{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 24px;} .ft96{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft97{font: italic bold 20px 'Verdana' !important;l-h: 36px;} .ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: -2px;} .ft99{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft100{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -4px;} .ft102{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 4px;} .ft103{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;} .ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft105{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 3px;} .ft106{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft107{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 15px;} .ft108{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 16px;} .ft109{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft110{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p6{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: right;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p44{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p47{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p50{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p86{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p87{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p88{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p89{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p90{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p150{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p151{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p152{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p153{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p154{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p157{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p172{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p173{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p174{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p175{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p176{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p177{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p181{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:12px;} .p182{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:53px;} .p183{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:50px;} .p184{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:49px;} .p185{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:10px;} .p186{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:9px;} .p187{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p194{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p195{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p196{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p197{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p198{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 422px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p235{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p236{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p237{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p238{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p244{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p245{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 431px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 412px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 209px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p287{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: center;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p305{text-align: center;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p306{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p307{text-align: center;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p308{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p309{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p314{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p315{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p317{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 647px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:12px;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p326{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:48px;height:21px;} .p327{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:57px;height:21px;} .p328{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:22px;} .p329{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:57px;height:33px;} .p330{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:17px;} .p331{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:20px;} .p332{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:20px;} .p333{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:21px;} .p334{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:21px;} .p335{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:21px;} .p336{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:20px;} .p337{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:20px;} .p338{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:20px;} .p339{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:20px;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td4{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td5{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td22{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 473px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 473px;vertical-align: bottom;} .td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;} .td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;} .td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;} .td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;} .td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;} .td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;} .td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;} .td106{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td107{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td108{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td110{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td117{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td121{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td122{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td126{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td127{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td128{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td129{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td130{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td131{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td134{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td135{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td136{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td144{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td145{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td146{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td147{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td148{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td149{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td151{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td152{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td155{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td156{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;} .td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;} .td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;} .td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;} .td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;} .td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;} .td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;} .td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;} .td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;} .td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;} .td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;} .td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;} .td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;} .td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;} .td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 26px;} .tr2{heightzzz: 6px;} .tr3{heightzzz: 39px;} .tr4{heightzzz: 33px;} .tr5{heightzzz: 34px;} .tr6{heightzzz: 24px;} .tr7{heightzzz: 17px;} .tr8{heightzzz: 18px;} .tr9{heightzzz: 19px;} .tr10{heightzzz: 23px;} .tr11{heightzzz: 20px;} .tr12{heightzzz: 418px;} .tr13{heightzzz: 0px;} .tr14{heightzzz: 5px;} .tr15{heightzzz: 44px;} .tr16{heightzzz: 25px;} .tr17{heightzzz: 32px;} .tr18{heightzzz: 50px;} .tr19{heightzzz: 60px;} .tr20{heightzzz: 16px;} .tr21{heightzzz: 13px;} .tr22{heightzzz: 9px;} .tr23{heightzzz: 14px;} .tr24{heightzzz: 15px;} .tr25{heightzzz: 28px;} .tr26{heightzzz: 29px;} .tr27{heightzzz: 8px;} .tr28{heightzzz: 22px;} .tr29{heightzzz: 10px;} .tr30{heightzzz: 30px;} .tr31{heightzzz: 31px;} .tr32{heightzzz: 53px;} .tr33{heightzzz: 11px;} .tr34{heightzzz: 3px;} .tr35{heightzzz: 12px;} .tr36{heightzzz: 43px;} .tr37{heightzzz: 2px;} .tr38{heightzzz: 27px;} .tr39{heightzzz: 35px;} .tr40{heightzzz: 42px;} .tr41{heightzzz: 7px;} .tr42{heightzzz: 75px;} .tr43{heightzzz: 46px;} .t0{width: 376px;margin-leftZ: 106px;margin-top: 52px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 486px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 77px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 1052px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 486px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 402px;margin-leftZ: 121px;f:13px 'Verdana' !important;} .t6{width: 350px;margin-leftZ: 168px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 402px;margin-leftZ: 121px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 486px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 27px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 485px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;} .t10{width: 565px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t11{width: 480px;margin-leftZ: 43px;margin-top: 24px;f:12px 'Verdana' !important;} .t12{width: 499px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 24px;f:13px 'Verdana' !important;} .t13{width: 528px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 18px;f:11px 'Verdana' !important;} .t14{width: 514px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 19px;f:9px 'Verdana' !important;} .t15{width: 316px;f:10px 'Verdana' !important;} .t16{width: 537px;margin-leftZ: 43px;margin-top: 18px;f:9px 'Verdana' !important;} .t17{width: 528px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 22px;f:12px 'Verdana' !important;} .t18{width: 469px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 23px;f:13px 'Verdana' !important;} .t19{width: 521px;margin-leftZ: 43px;margin-top: 27px;f:italic 12px 'Verdana' !important;} .t20{width: 457px;margin-leftZ: 43px;margin-top: 23px;f:13px 'Verdana' !important;} .t21{width: 425px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 26px;f:13px 'Verdana' !important;} .t22{width: 478px;margin-leftZ: 43px;margin-top: 21px;f:13px 'Verdana' !important;} .t23{width: 523px;margin-leftZ: 43px;margin-top: 21px;f:13px 'Verdana' !important;} .t24{width: 404px;margin-leftZ: 60px;margin-top: 31px;f:9px 'Verdana' !important;} .t25{width: 485px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 23px;f:12px 'Verdana' !important;} .t26{width: 405px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 38px;f:9px 'Verdana' !important;} .t27{width: 465px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 15px;f:7px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d11x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">SOU 2000:45</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft1">Till statsrådet och chefen för</P> <P class="p1 ft1">Näringsdepartementet</P> <P class="p2 ft0">Genom beslut den 25 mars 1999 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillsätta en särskild utredare för att utreda möjligheterna att utnyttja Kyotoprotokollets flexibla mekanismer i Sverige.</P> <P class="p3 ft2">Den 16 april 1999 förordnades generaltulldirektören Kjell Jansson som särskild utredare. Till sekreterare i utredningen förordnades samtidigt Anders Carlsson.</P> <P class="p3 ft0">Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 18 maj 1999 direktören Knut Halvor Alfsen från CICERO Senter for klimaforskning i Norge, professorn Lars Bergman från Handelshögskolan i Stockholm, departementssekreteraren Olle Björk från Näringsdepartementet, programområdesansvarige Bo Diczfalusy från Industriförbundet, vice verkställande direktören Björn Hagman från Nord Pool, departementssekreteraren Åsa Johannesson från Finansdepartementet, koncernchefen Lars Nelson från PREEM AB entledigad den 16 augusti 1999, avdelningschefen Becky Petsala från Energimyndigheten, departementssekreteraren Lena Unemo från Finansdepartementet och direktören Peter Åsell från Kraftverksföreningen. Fr.o.m. den 1 juni 1999 förordnades departementssekreteraren Lars Andersson från Näringsdepartementet entledigad den 1 november 1999, fr.o.m. den 22 juni 1999 avdelningsdirektören Ulf Silvander från Naturvårdsverket och departementssekreteraren Charlotta Sörqvist från Miljödepartementet entledigad fr.o.m. den 17 oktober 1999. Fr.o.m. den 16 augusti 1999 förordnades stabschefen Torsten Löfgren PREEM AB, fr.o.m. den 18 oktober 1999 departementssekreteraren Elisabeth Sjöholm från Miljödepartementet och fr.o.m. den 1 januari 2000 departementssekreteraren Christina Oettinger Biberg från Näringsdepartementet.</P> <P class="p4 ft0">Under utredningsarbetet har expertgruppen haft tio möten.</P> <P class="p5 ft2">På utredningens uppdrag har fyra konsultuppdrag utförts. Birgitta Leyser, Uppsala universitet har gjort en rättslig analys av hur tilllämpningen av flexibla mekanismer kan förenas med gällande lagstiftning, Mikael Hägglöf, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB har</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d12x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p6 ft0">SOU 2000:45</P> <P class="p7 ft0">analyserat handels- och konkurrensrättsliga aspekter på ett svenskt system för utsläppshandel, Konjunkturinstitutet har genomfört ekonomiska konsekvensanalyser av ett svenskt handelssystem för utsläppsrätter och Statistiska centralbyrån har tagit fram statistik om utsläppen av växthusgaser i Sverige. <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> grönbok om handel med utsläppsrätter inom EU bifogas.</P> <P class="p8 ft2">Till utredningen har också överlämnats material från Vattenfall AB och PREEM AB. Jag har tagit del av material lämnat till Klimatkommittén från myndigheter och organisationer.</P> <P class="p9 ft2">Den 22 september 1999 överlämnade jag en delrapport. I enlighet med uppdraget överlämnas härmed ett slutbetänkande över utredningens arbete.</P> <P class="p10 ft0">Stockholm den 18 april 2000</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p11 ft0">Kjell Jansson</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p11 ft0">/Anders Carlsson</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p12 ft0">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft1">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td6"><SPAN class="p11 ft4">Sammanfattning ......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p12 ft5">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p11 ft5">A</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td9"><SPAN class="p14 ft5">Förslag och konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p11 ft5">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft4">Uppdraget och dess bakgrund ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft5">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p11 ft5">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p14 ft4">Förslag till en marknad för utsläppshandel ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p12 ft5">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p14 ft0">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p14 ft7">Bakgrunden till mina förslag ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p12 ft0">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p14 ft0">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft7">Regelverk ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p14 ft0">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft0">Kvotpliktiga utsläppskällor på lång och kort sikt .................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p14 ft0">2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p14 ft7">Utformningen av utsläppsrätten............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft0">32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft0"><SPAN class="ft0">2.5</SPAN><SPAN class="ft8">Tilldelningen av utsläppsrätter sker via auktion/gratis</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p16 ft7">tilldelning ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft0">2.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td14"><SPAN class="p16 ft0">Åtagandeperioder och totala utsläppstak ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft0">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p17 ft0">2.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p16 ft0">Handel på andrahandsmarknaden .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p17 ft0">2.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p16 ft0">De projektbaserade mekanismerna .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p17 ft0">2.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p16 ft0"><NOBR>Mätnings-,</NOBR> rapporterings- och kontrollfunktioner ................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft0">2.10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td14"><SPAN class="p16 ft7">Sanktionssystem....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft0">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p17 ft0">2.11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p16 ft0">Koldioxidfrågan särregleras i miljöbalken ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p17 ft0">2.12</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p16 ft9">Ansökarländer och <NOBR>EES-stater ..............................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft0">2.13</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft0">Sänkor</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p16 ft10">...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft0">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p17 ft0">2.14</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p16 ft0">Handelssystemet ersätter koldioxidskatten ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p17 ft0">2.15</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td14"><SPAN class="p16 ft9">Det vidare ..................................................................arbetet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p12 ft0">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p12 ft11">3</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td17"><SPAN class="p17 ft5">Bedömning av konsekvenserna vid införandet av ett</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft11">handelssystem .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p12 ft5">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p17 ft0">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td14"><SPAN class="p16 ft0">Vilka blir ..........................de ekonomiska konsekvenserna?</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p12 ft0">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td15"><SPAN class="p12 ft0">3.1.1 ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p11 ft12">Något om EMEC - modellen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td7"><SPAN class="p12 ft0">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p11 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p11 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p12 ft13">3.1.2 .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft12">De olika simuleringsalternativen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td7"><SPAN class="p12 ft13">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p11 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p11 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p12 ft13">3.1.3 ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft12">Resultaten från simuleringarna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td7"><SPAN class="p12 ft13">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p11 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p11 ft12">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td14"><SPAN class="p16 ft13">Hur påverkas ..................svensk industris konkurrenskraft?</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td7"><SPAN class="p12 ft13">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p11 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p11 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td14"><SPAN class="p16 ft13">3.2.1 ................................Olika typer av konkurrenskraft</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td7"><SPAN class="p12 ft13">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p11 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p11 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td14"><SPAN class="p16 ft13">3.2.2 ..........Kommissions förslag i konkurrenshänseende</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td7"><SPAN class="p12 ft13">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td12"><SPAN class="p11 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p17 ft15">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td14"><SPAN class="p16 ft16">Slutsatser...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p12 ft15">61</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td18"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">6 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td19"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td20"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td23"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td18"><SPAN class="p19 ft5">B</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td25"><SPAN class="p20 ft5">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td21"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td18"><SPAN class="p21 ft5">4</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr16 td26"><SPAN class="p20 ft5">Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet ... 65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td19"><SPAN class="p20 ft0">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p14 ft7">Vilket är problemet som skall lösas? ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td21"><SPAN class="p22 ft0">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft0">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p14 ft7">Principen om kostnadseffektivitet ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p22 ft0">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft0">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p14 ft7">Olika styrmedel för att uppnå miljömålen ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p22 ft0">68</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft0"><SPAN class="ft0">4.4</SPAN><SPAN class="ft8">De flexibla mekanismerna leder till en kostnadseffektivare</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft7">lösning...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p23 ft0">4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p16 ft0">Den ekonomiska betydelsen av de flexibla mekanismerna ..</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft0">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p23 ft0">4.6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p16 ft0">Vissa vanliga invändningar...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p12 ft0">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p12 ft11">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft5">Framväxten av Kyotoprotokollet .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p12 ft5">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p12 ft11">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p16 ft5">Vad innehåller Kyotoprotokollet? ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft5">89</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft0"><SPAN class="ft0">6.1</SPAN><SPAN class="ft8">Sex växthusgaser omfattas och deras sammanlagda effekt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr11 td28"><SPAN class="p11 ft7">skall räknas............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p12 ft0">89</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft0"><SPAN class="ft0">6.2</SPAN><SPAN class="ft8">Åtagandeperioden är åren 2008 till 2012 och minskningen</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p11 ft7">skall uppgå till minst 5 procent.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">89</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft0"><SPAN class="ft0">6.3</SPAN><SPAN class="ft8">Tre s.k. flexibla mekanismer införs för att underlätta</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p11 ft7">anpassningen.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft0">90</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft0"><SPAN class="ft0">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft18">Gemensamt genomförande (Joint Implementa-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p11 ft7">tion) ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">90</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft0"><SPAN class="ft0">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft18">Mekanismen för ren utveckling (Clean</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p16 ft0">Development Mechanism) .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p16 ft0">6.3.3 Utsläppshandel (Emissions Trading) .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft0">91</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft0"><SPAN class="ft0">6.4</SPAN><SPAN class="ft8">Staten kan delegera till andra att få använda meka-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft7">nismerna................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft0">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p14 ft0">6.5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p16 ft0">Protokollet börjar gälla när minst 55 länder har ratificerat ..</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p12 ft0">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p11 ft5">C</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft5">Svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p11 ft5">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p16 ft4">Utsläppssituationen i Sverige ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft5">97</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft0"><SPAN class="ft0">7.1</SPAN><SPAN class="ft8">Utsläppen av växthusgaser i Sverige 1990, 1997</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p14 ft7">och 1998................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p12 ft0">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p17 ft0">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p14 ft0">En sektorsvis redovisning av utsläppen 1990 och 1998 .....</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p12 ft0">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p17 ft0">7.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p14 ft7">Scenarier fram till år 2010 ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p12 ft0">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p17 ft0">7.4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p14 ft7">Utvecklingen efter år 2010..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p12 ft0">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p12 ft11">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p17 ft4">Styrmedel som används i dag......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft11">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p17 ft0">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p14 ft7">Bakgrund.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p12 ft0">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p17 ft0">8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p14 ft7">Koldioxidskatten.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p12 ft0">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p17 ft0">8.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p14 ft7">Miljöbalken.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p12 ft0">110</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p11 ft17">Innehåll <SPAN class="ft0">7</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p11 ft5">D</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td36"><SPAN class="p14 ft5">Handelssystem och projektbaserade mekanismer</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p11 ft5">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td36"><SPAN class="p16 ft11">Erfarenheter från och förslag till olika handelssystem ............</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p12 ft11">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p14 ft0">9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p16 ft7">Två typer av modeller .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p12 ft0">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p16 ft0">9.1.1 Cap and trade modellen..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p16 ft0">9.1.2 Baseline and credit .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p12 ft0">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p14 ft0">9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p16 ft9">The US SO2 Allowance Programme ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p14 ft0">9.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p16 ft9">U.S Emissions Credit Trading ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p14 ft0">9.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p16 ft0">Svenska erfarenheter från projektbaserade mekanismer ....</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p12 ft0">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p14 ft0">9.5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p16 ft0">Ett system för handel inom kraftsektorn i Danmark...........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p14 ft0">9.6</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p16 ft9">Förslag till ett norskt system...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p14 ft0">9.7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p16 ft0">Handelssystem i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> grönbok....................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p12 ft0">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p11 ft5">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p14 ft5">Förutsättningar för ett svenskt nationellt system under</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td36"><SPAN class="p16 ft11">Kyotoprotokollets åtagandeperiod .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p12 ft11">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td38"><SPAN class="p14 ft0">10.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p16 ft7">Åtagandeperioden ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td37"><SPAN class="p12 ft0">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p14 ft0">10.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p16 ft7">Vad handlas det med? .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p12 ft0">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p14 ft0">10.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p16 ft7">Vilka kan handla? ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p14 ft0">10.4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p16 ft0">Vem ansvarar för giltigheten av utsläppsrätterna? .............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p14 ft0">10.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p16 ft7">Vilka gaser skall ingå? ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p12 ft0">130</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft0"><SPAN class="ft0">10.6</SPAN><SPAN class="ft19">Var i förädlingskedjan läggs skyldigheten att inneha</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p16 ft7">utsläppsrätter? .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p14 ft0">10.7</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p16 ft7">Hur fördelas utsläppsrätterna? ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p14 ft0">10.8</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p16 ft0">Skall utsläppsrätterna få sparas och i så fall hur länge? .....</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p12 ft0">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p14 ft0">10.9</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p16 ft0">Mätning, rapportering och kontroll.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p14 ft0">10.10</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft9">Hur skapas en fungerande marknad? ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p12 ft0">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p11 ft5">E</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td36"><SPAN class="p23 ft11">Design av nationellt handelssystem för flexibla mekanismer</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p11 ft5">11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td36"><SPAN class="p16 ft11">Skall staten eller enskilda aktörer handla? ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p12 ft11">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p14 ft0">11.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p16 ft7">Bakgrund.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft0">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p14 ft0">11.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft7">Statens roll ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p12 ft0">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p11 ft5">12</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p16 ft11">Omfattningen av kvotplikten på lång sikt .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft11">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td40"><SPAN class="p14 ft0">12.1</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p16 ft7">Introduktion.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p12 ft0">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p14 ft0">12.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p16 ft7">Sänkor .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p14 ft0">12.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p16 ft0">Rapporteringen av utsläppen till klimatkonventionen ........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">144</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p14 ft0">12.4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft0">Kriterier vid bedömningen av kvotpliktiga.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p12 ft0">146</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d16x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td42"><SPAN class="p26 ft20"><SPAN class="ft9">8 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td21"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p27 ft0">12.5</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p12 ft7">Utsläpp av koldioxid...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p22 ft0">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p12 ft7">12.5.1 Utsläpp av koldioxid från förbränning...................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p22 ft0">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p12 ft7">12.5.2 Utsläpp av koldioxid från industriprocesser ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p22 ft0">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p27 ft0">12.6</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p12 ft7">Utsläpp av metan och dikväveoxid .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p22 ft0">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p11 ft0">12.6.1 Utsläpp av metan och dikväveoxid från</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p12 ft0">förbränning.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p22 ft0">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p12 ft7">12.6.2 Utsläpp av metan från jordbruket...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p22 ft0">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p12 ft7">12.6.3 Utsläpp av metan från avfallsdeponier...................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p22 ft0">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p16 ft0">12.6.4 Utsläpp av dikväveoxid från industriprocesser......</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p22 ft0">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p12 ft7">12.6.5 Utsläpp av dikväveoxid från jordbruket.................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p22 ft0">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p27 ft0">12.7</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p12 ft7">Utsläpp av övriga växthusgaser (HFC, FC, SF6)................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p22 ft0">160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p27 ft0">12.8</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p12 ft7">En sammanfattning av kvotplikten på lång sikt..................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p22 ft0">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td47"><SPAN class="p12 ft5">13 Omfattningen av kvotplikten på kort sikt .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p22 ft11">163</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft0"><SPAN class="ft0">13.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">EU-kommissionens</SPAN></NOBR> grönbok om handel med utsläpps-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p16 ft7">rätter år 2005 .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p12 ft0">164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p28 ft0">13.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p16 ft0">Omfattningen av kvotplikt enligt utredningsdirektiv..........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p28 ft0">13.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p16 ft0">En sammanfattning av ett handelssystem på kort sikt ........</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p12 ft0">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft11">14 Utsläppsrättens egenskaper.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft11">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td17"><SPAN class="p29 ft5">15 Den initiala fördelningen av utsläppsrätter (förstahands-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft5">marknaden)...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p12 ft11">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td48"><SPAN class="p28 ft0">15.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p16 ft7">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td37"><SPAN class="p12 ft0">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p28 ft0">15.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p16 ft0">Tilldelning via auktion........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p12 ft0">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p28 ft0">15.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p16 ft7">Gratis tilldelning .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p28 ft0">15.4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p16 ft0">Erfarenheter från olika tilldelningssätt ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p28 ft0">15.5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p16 ft7">En uppsummering ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p28 ft0">15.6</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p16 ft0">Juridiska aspekter på tilldelningsförfarandet ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p12 ft0">183</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft0"><SPAN class="ft0">15.7</SPAN><SPAN class="ft19">Tilldelningsförfarandet och handels- och konkurrens-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p16 ft7">rättsliga aspekter .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p12 ft0">15.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td50"><SPAN class="p16 ft0">Statsfinansiella effekter vid olika tilldelningsformer .........</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p12 ft0">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft11">16 En marknadsplats för flexibla mekanismer ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft11">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p12 ft0">16.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p16 ft7">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p12 ft0">16.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p16 ft0">Egenskaper hos olika marknadsplatser ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p30 ft0">16.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p16 ft7">Bilateral handel ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p12 ft0">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p30 ft0">16.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p16 ft9">En organiserad spotmarknad..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">192</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p12 ft0">16.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p16 ft9">Derivatmarknader ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p12 ft0">16.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p16 ft0">Exempel på andrahandsmarknader .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">196</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td49"><SPAN class="p12 ft0">16.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td50"><SPAN class="p16 ft9">Slutkommentarer.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p12 ft0">198</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft11">17 Fastställandet av det totala utsläppstaket..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft11">199</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td54"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p12 ft17">Innehåll <SPAN class="ft0">9</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td56"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td57"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td53"><SPAN class="p31 ft5">18</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td58"><SPAN class="p11 ft4">De projektbaserade mekanismerna............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p22 ft5">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p11 ft0">18.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p32 ft7">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft0">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p11 ft0">18.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p32 ft7">Additionalitet och referensscenarier ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p22 ft0">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p11 ft0">18.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p32 ft7">Tidig kreditering .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p22 ft0">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p11 ft0">18.4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td55"><SPAN class="p32 ft7">Det vidare arbetet................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p22 ft0">206</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p31 ft5">19</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p11 ft4">Infasningen av handelssystemet..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft5">209</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p11 ft0">19.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p32 ft7">Tre tidpunkter vid infasningen............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft0">209</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p11 ft0">19.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p32 ft0">Är det lämpligt att införa ett handelssystem före</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p32 ft7">år 2008?...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p22 ft0">210</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p31 ft5">20</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p11 ft4">Övervakning och kontroll av handelssystemet..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft5">215</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft0"><SPAN class="ft0">20.1</SPAN><SPAN class="ft19">Utveckling av standardardiserad beräkningsmetodik</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr9 td59"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p16 ft7">och rapporteringsformat......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p12 ft0">217</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p16 ft0">20.2 Den kvotpliktiges egenkontroll och rapportering ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">218</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p33 ft0">20.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p16 ft9">Myndighetskontrollen.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">218</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft0">20.4 En oberoende tillsyn av det nationella systemet .................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p12 ft0">219</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft0">20.5 Uppbyggnaden av ett nationellt register .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p12 ft0">220</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft11">21 Utformningen av sanktioner .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p12 ft11">223</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p16 ft4">Litteraturförteckning............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p12 ft11">225</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td59"><SPAN class="p11 ft5">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td60"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p11 ft17">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td60"><SPAN class="p16 ft7">Kommittédirektiv ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p12 ft0">229</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p11 ft0"><SPAN class="ft17">Bilaga 2 </SPAN>Annex B länders utsläppsåtaganden och bördefördelningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p16 ft7">inom EU.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">237</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p11 ft0"><SPAN class="ft17">Bilaga 3 </SPAN>Konsekvenserna av att införa styrmedlet tak och handel</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p16 ft0">med utsläppsrätter i befintlig lagstiftning..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p11 ft0"><SPAN class="ft17">Bilaga 4 </SPAN>Rapport avseende handels- och konkurrensrättsliga</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p16 ft9">aspekter på ett svenskt system för utsläppshandel ................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p12 ft0">281</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft0"><SPAN class="ft17">Bilaga 5 </SPAN>Kostnader för utsläppsbegränsningar av koldioxid ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p12 ft0">333</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p11 ft0"><SPAN class="ft17">Bilaga 6 </SPAN>Grönbok om handel med utsläppsrätter för växthusgaser</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td59"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p16 ft7">inom Europeiska unionen ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p12 ft0">337</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p12 ft0">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td64"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft1">Sammanfattning</P> <P class="p35 ft0">Utredningens uppdrag har varit att undersöka möjligheter och förutsättningar för att tillämpa Kyotoprotokollets flexibla mekanismer i Sverige och lämna underlag till förslag till en sådan tillämpning. Kyotoprotokollet, vilket är ett protokoll till klimatkonventionen, antogs i december 1997. Det omfattar bindande åtaganden för industriländerna om minskningar av utsläpp av sex växthusgaser med minst 5 procent från 1990 års nivå under åtagandeperioden <NOBR>2008–2012,</NOBR> mätt som koldioxidekvivalenter. De sex växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), ofullständigt halogenerade fluorkarboner, fluorkarboner samt svavelhexafluorid. Koldioxid är den viktigaste växthusgasen och utsläpp av denna gas härrör främst från användning av fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas.</P> <P class="p36 ft0">För enskilda industriländer skiljer sig de kvantifierade åtagandena åt. USA förbinder sig att minska utsläppen med 7 procent, Japan med 6 procent medan länderna inom EU som grupp skall minska sina utsläpp med 8 procent. Inom EU har länderna förhandlat fram en inbördes fördelning, vilket för Sveriges del innebär, en begränsning av utsläppen till högst 104 procent av 1990 års nivå. Kyotoprotokollet börjar gälla 90 dagar efter det att minst 55 länder har ratificerat, dvs. godkänt, protokollet i sina nationella parlament. Bland de ratificerande länderna skall ett antal tillhöra gruppen industriländer. De totala koldioxidutsläppen bland dessa industriländer skall uppgå till minst 55 procent av de totala utsläppen år 1990 för hela gruppen industriländer.</P> <P class="p37 ft0">För att underlätta möjligheten att uppfylla åtaganden finns i Kyotoprotokollet tre s.k. flexibla mekanismer. Med dessa mekanismer avses former för överföring av utrymme för utsläpp av klimatpåverkande gaser mellan konventionsparter. Handel med utsläppsrätter är en av mekanismerna. I de fall överföringen är knuten till specifika investeringsprojekt benämns mekanismerna Gemensamt genomförande (joint implementation) och Mekanismen för en ren utveckling (clean development mechanism). Gemensamt genomförande avser en situation där ett industriland investerar i utsläppsreducerande åtgärder i ett annat industriland i syfte att helt eller delvis kunna tillgodogöra sig utsläpps-</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">12 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft0">reduktionen gentemot sitt eget kvantifierade utsläppsmål. Båda länderna skall ha åtagit sig att begränsa eller minska sina utsläpp. Mekanismen för en ren utveckling kan sägas motsvara Gemensamt genomförande med den skillnaden att samarbetet är mellan å ena sidan industriländer som gjort bindande åtagande å andra sidan utvecklingsländer som inte gjort det. De flexibla mekanismerna öppnar således för möjligheten för ett land, att klara delar av sina åtaganden genom att verka för att minska utsläppen i andra länder.</P> <P class="p39 ft0">Eftersom problematiken kring växthuseffekten måste tas på allvar måste principen om kostnadseffektivitet vara en ledstjärna som skall följas, såväl nationellt som internationellt. Kostnadseffektivitet innebär att åtgärderna görs där de ger mest utbyte – utsläppsreduktionen blir störst per insatt krona. De flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet är ett uttryck för kostnadseffektivitet och Sverige bör använda sig av dessa för att klara av vår andel av EU:s gemensamma åtagande. Genom att verka för att åtgärder vidtas, inte bara inom Sveriges gränser, utan också utomlands och som bekostas av Sverige, skulle en given resursinsats kunna mångdubbla utsläppsreduktionerna eller alternativt uppnå utsläppsreduktioner till bråkdelen av motsvarande kostnad i Sverige.</P> <P class="p40 ft0">Sverige har tidigt insett effektiviteten i denna typ av åtgärder och ligger i frontlinjen på detta område bl.a. med pilotaktiviteter inom ramen för gemensamt genomförande.</P> <P class="p41 ft0"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> lade fram en s.k. grönbok i mars 2000 om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen. Grönboken är ett underlag för att inleda en diskussion om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen. Förslaget i grönboken omfattar utsläpp av koldioxid från större anläggningar i sex olika sektorer, el- och värmeproduktion, järn- och stålindustrin, raffinaderier, kemisk industri, <NOBR>glas-,</NOBR> keramik- och byggmaterialindustrin, inkl. cementindustrin samt massa- och pappersindustrin. Systemet är tänkt att starta från och med år 2005, dvs. före Kyotoprotokollets första åtagandeperiod <NOBR>2008–2012.</NOBR> För samtliga femton <NOBR>EU-länder</NOBR> beräknas de föreslagna sektorerna ha fångat in 45 procent av de totala utsläppen år 1997. Det är osäkert hur stor andel av Sveriges totala koldioxidutsläpp som skulle täckas in, men enligt min beräkning torde runt 30 procent av koldioxidutsläppen år 1998 omfattas. Kommissionens förslag rymmer möjligheten att medlemsländerna gradvis ett efter ett ansluta sig till ett gemensamt handelssystem.</P> <P class="p40 ft0">Med utgångspunkt i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag anser jag att Sverige genast bör inleda förberedelse för att utveckla ett handelssystem med andra länder inom EU, ansökarländer samt <NOBR>EES-länder.</NOBR> Denna handel kan gradvis spridas till att omfatta allt fler <NOBR>EU-länder.</NOBR> Sverige bör vidare verka för att utvidga omfattningen av handelssystemet till</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p11 ft17">Sammanfattning <SPAN class="ft0">13</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td68"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft0">fler koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen och drivmedel. Det innebär bl.a. att även koldioxidutsläpp från transportsektorn och från bostäder och lokaler omfattas av handelssystemet, vilka lämnas utanför i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag. Dock bör sådana verksamheter som i dag inte betalar någon koldioxidskatt på grund av konkurrensskäl undantas från ett handelssystem som införs år 2005. Dit hör exempelvis industriprocesser. Sverige bör vara pådrivande i processen med att införa ett gemensamt handelssystem och agera föregångare tillsammans med andra medlemsländer.</P> <P class="p39 ft0">Ett system med överlåtbara utsläppsrätter är ett mycket kraftfullt styrmedel där statsmakterna, förutom att veta att en given utsläppsbegränsning uppnås till lägsta kostnad, också vet med säkerhet att det uppställda miljömålet uppfylls för de utsläppskällor som ingår i systemet. Ju mer omfattande handelssystemet görs, desto större andel av de totala utsläppen har staten kontroll över. Detta talar för att under Kyotoprotokollets åtagandeperiod <NOBR>2008–2012</NOBR> även inkludera koldioxidutsläpp från industriprocesser samt utsläpp från andra växthusgaser än koldioxid i ett handelssystem. I denna utredning görs bedömningen att åtminstone utsläpp som motsvarar runt 80 procent av de totala utsläppen i Sverige år 1998 uttryckt som koldioxidekvivalenter bör kunna omfattas av en handelssystem. Denna andel kan öka ytterligare på lite längre sikt till runt 90 procent.</P> <P class="p40 ft0">Statsmakterna bör därför driva på så att det så tidigt som möjligt fastställs ett regelverk för hur handelssystemet skall utformas såväl på kort som på lång sikt och fastställa en tidpunkt från vilken regelverket skall gälla. Med ett tidigt fastställande ges förutsättningar för företagen att inkludera framtida kostnader för utsläppsbegränsningar i sina investeringsbedömningar. Det klargör för aktörerna de spelregler som kommer att gälla. I följande figur visas infasningen av handelssystemet längs en tidsaxel.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr20 td40"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td70"><SPAN class="p43 ft21">Kyotoprotokollet</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p44 ft22">Kyotoprotokollets</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p43 ft23">träder i kraft</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td73"><SPAN class="p44 ft22">första åtagandeperiod</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td74"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td76"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td78"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p45 ft23">År 2000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p43 ft23">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p14 ft23">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p46 ft22">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td73"><SPAN class="p47 ft23">2012</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td70"><SPAN class="p43 ft25">Ett regelverk</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td71"><SPAN class="p14 ft26">Handelssystemet införs för</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td79"><SPAN class="p46 ft26">Handelssystemet utvidgas till att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td70"><SPAN class="p43 ft25">fastställs</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td71"><SPAN class="p14 ft22">koldioxid med utgångspunkt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td79"><SPAN class="p46 ft22">omfatta fler utsläppskällor och fler</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p14 ft23">i EU:s grönbok</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr21 td79"><SPAN class="p46 ft23">växhusgaser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td70"><SPAN class="p43 ft25">Tilldelning av</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td71"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td73"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td40"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p43 ft27">utsläppsrätter</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td71"><SPAN class="p14 ft21">Koldioxidskatten ersätts</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td73"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft2">Kyotoprotokollets första åtagandeperiod är mellan 2008 och 2012 och i figuren har det antagits att protokollet träder i kraft under år 2002. Ett regelverk för handelssystemet bör då fastställas strax efter ikraftträdandet med regler om bl.a. vilka utsläppskällor som skall inkluderas i han-</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">14 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft0">delsystemet på kort och på lång sikt. Själva handelssystemet införs år 2005 (från detta datum påläggs aktörerna en skyldighet att inneha och redovisa utsläppsrätter) som omfattar utsläpp av koldioxid. Vid denna tidpunkt ersätter handelssystemet dagens koldioxidskatt. Åtagandeperioden sträcker sig från år 2005 fram till och med utgången av 2007. Under Kyotoprotokollets åtagandeperiod <NOBR>2008–2012</NOBR> utvidgas handelssystemet till att omfatta fler utsläppskällor och fler växthusgaser.</P> <P class="p49 ft0">Tilldelningen av utsläppsrätter kan ske på olika sätt. Utsläppsrätterna kan fördelas gratis till grupper i samhället som på olika sätt berörs av att ett totalt utsläppstak införs. En sådan grupp är de företag, vars anläggningar/utsläppskällor i systemet blir skyldiga att inneha och redovisa utsläppsrätter. Utsläppsrätterna kan också auktioneras ut och detta leder till inkomster för staten. Man kan också tänka sig en kombination av gratis tilldelning och en auktion.</P> <P class="p41 ft0">Jag förordar att utsläppsrätterna auktioneras ut av flera olika skäl; utsläppsrätterna fördelas till dem som värderar rätterna högst, en auktion följer <NOBR>”polluter-pays-principle”</NOBR> och auktionen leder till en likabehandling mellan å ena sidan befintlig verksamhet och å andra sidan nytillkommande aktörer.</P> <P class="p39 ft0">Under utredningens gång har det emellertid framkommit att en auktionering av utsläppsrätter till befintliga verksamheter med tillståndsplikt eventuellt kan leda till att staten blir skyldig att ersätta dessa verksamheter. Detta måste utredas vidare, men alldeles oberoende av vilket tilldelningsförfarande som kommer att användas bör tilldelningen ske med god framförhållning i förhållande till år 2005. Genom att tidigt fastställa regelverket, där det bl.a. ingår vilka tilldelningsprinciper som skall användas, kan tidpunkten för den första tilldelningen av utsläppsrätter vara strax efter det att tidpunkten för regelverket lagts fast. En tidig start av handel med utsläppsrätter medför att aktörerna kan utnyttja de finansiella marknaderna för att få bättre information om det framtida priset på utsläppsrätter.</P> <P class="p39 ft0">En utgångspunkt i arbetet har varit att söka lösningar som leder till att kostnaderna för att uppnå givna miljömål blir så låga som möjligt. För att denna målsättning skall kunna uppnås krävs att så få begränsningar som möjligt påläggs själva utnyttjandet av de flexibla mekanismerna. Sverige bör inte införa begränsningar, utöver de som bestäms av internationella klimatförhandlingar och följer Kyotoprotokollets bestämmelser om att flexibla mekanismer skall vara supplement till inhemska åtgärder. Sådana ytterligare restriktioner kan äventyra våra möjligheter att uppfylla våra åtaganden.</P> <P class="p39 ft2">En utgångspunkt i utredningens arbete har varit att Kyotoprotokollet träder i kraft. Även om så inte sker kommer Sverige, tillsammans med andra länder, att driva en aktiv klimatpolitik. För att en sådan politik</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p11 ft17">Sammanfattning <SPAN class="ft0">15</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td68"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft2">skall bli så framgångsrik som möjlig, måste kostnadseffektivitetsaspekter vägas in. Det blir även då aktuellt att införa ett system med överlåtbara utsläppsrätter mellan olika länder, om än i en mindre omfattning och inte lika kraftfullt som om Kyotoprotokollet ratificeras och träder i kraft med deltagande från samtliga industriländer.</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <P class="p50 ft28">A</P> <P class="p51 ft29">Förslag och konsekvenser</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p12 ft0">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td64"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft1">1 Uppdraget och dess bakgrund</P> <P class="p52 ft0">Utsläppen av växthusgaser bidrar till den s.k. växthuseffekten med vilket menas att gaserna begränsar utstrålning av värme från jorden. Till de viktigaste växthusgaserna räknas koldioxid, metan och dikväveoxid (lustgas). Utsläppen av koldioxid kommer företrädesvis från förbränning av fossila bränslen inom transportsektorn, energisektorn och tillverkningsindustrin medan metangas bl.a. kommer från deponering av avfall och från djurskötsel. Dikväveoxid (lustgas) kommer främst från lagring och användning av gödsel, från förbränning av bränslen och från tillverkning av handelsgödsel.</P> <P class="p53 ft0">Växthuseffekten kräver ett internationellt samarbete för att kunna begränsas. I juni 1992 undertecknades Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar (klimatkonventionen) i Rio de Janeiro. Klimatkonventionen utgör basen till ett fortsatt internationellt samarbete inom klimatområdet. I konventionen understryks klimatfrågans allvarliga karaktär och oron över att mänskliga verksamheter förstärker den naturliga växthuseffekten, vilken befaras leda till skadlig inverkan på människan och ekosystemen. Konventionen ger utrymme för gradvisa förändringar och preciseringar av åtaganden och åtgärder mot klimatförändringar. Konventionen innehåller inte några kvantifierade eller tidsbestämda åtaganden för enskilda länder men industriländerna, däribland Sverige, har uttalat ett nationellt mål för utsläppsbegränsningar av koldioxid och andra växthusgaser.</P> <P class="p54 ft0">Ett protokoll till klimatkonventionen antogs i Kyoto, Japan, i december 1997. Protokollet omfattar bindande åtaganden från industriländerna om minskningar av utsläppen av sex växthusgaser med minst 5 procent från 1990 års nivå under perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR> För att underlätta möjligheten att kunna uppfylla åtaganden infördes tre s.k. flexibla mekanismer: G<SPAN class="ft17">emensamt genomförande, Mekanismen för ren utveckling </SPAN>samt H<SPAN class="ft17">andel med utsläppsrätter</SPAN>. Samtliga tre mekanismer kan sägas leda till att kostnaderna för att uppnå utsläppsbegränsningarna blir lägre än vad som annars skulle vara fallet.</P> <P class="p53 ft2">Utredningen uppdrag har varit att undersöka möjligheterna att introducera Kyotoprotokollets flexibla mekanismer i Sverige och lämna underlag till förslag till hur dessa mekanismer kan tillämpas i Sverige. I</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">20 </SPAN>Uppdraget och dess bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft0">klimatkonventionen anges ”att politik och åtgärder för att hantera klimatförändring bör vara kostnadseffektiva så att de säkerställer globala fördelar till lägsta möjliga kostnad”<SPAN class="ft30">1</SPAN>. Denna syn har i hög grad präglat mitt arbete. Under utredningens gång och utifrån denna syn har jag kommit fram till att Sverige inte ensidigt bör införa ett handelssystem före år 2008 utan systemet bör omfatta handel med våra grannländer och delar av EU.</P> <P class="p54 ft0">EU är en part i Kyotoprotokollet och EU:s gemensamma åtagande innebär en minskning av utsläppen med 8 procent. I mars 2000 presenterade <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> en s.k. grönbok om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen. Grönboken är ett underlag för att inleda en diskussion om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen. En del av utredningsarbetet har bestått i att studera tänkbara konsekvenser för Sveriges del av ett handelssystem inom EU baserat på de industrisektorer som anges i grönboken.</P> <P class="p36 ft0">Utredningen redovisade en delrapport den 22 september 1999. Den 20 oktober 1999 beslutade regeringen om förlängd tid för utredningsarbetet från den 31 december år 1999 till den 31 mars år 2000. Den 30 mars 2000 fick utredningen ett tilläggsdirektiv med uppdrag att genomföra en analys av Europeiska kommissionens publicerade grönbok om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom den Europeiska unionen. Tilläggsuppdraget skall rapporteras senast den 28 april 2000.</P> <P class="p56 ft17">Utredningens innehåll</P> <P class="p57 ft0">Betänkandet delas i fem olika avsnitt. Det första avsnittet, ”Förslag och konsekvenser”, omfattar tre kapitel. Förutom en beskrivning av själva uppdraget i kapitel 1 redovisas mina förslag i kapitel 2 och konsekvenserna av förslagen i kapitel 3.</P> <P class="p58 ft0">Det andra avsnittet, ”Bakgrund”, omfattar tre kapitel. I kapitel 4 redogörs för kostnadseffektivitetsbegreppet, ett centralt begrepp vid utformningen av en effektiv klimatpolitik. I kapitel 5 beskrivs framväxten av Kyotoprotokollet och i kapitel 6 redovisas delar av innehållet i protokollet.</P> <P class="p36 ft2">Det tredje avsnittet, ”Svenska förhållanden”, omfattar två kapitel. I kapitel 7 beskrivs utsläppssituationen i Sverige åren 1990, 1997 och 1998. Vidare redovisas i detta kapitel några scenarier över utsläpps-</P> <P class="p59 ft7"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Artikel 3 i klimatkonventionen</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td80"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td81"><SPAN class="p11 ft20">Uppdraget och dess bakgrund <SPAN class="ft9">21</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td83"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft2">utvecklingen fram till år 2010. I kapitel 8 beskrivs koldioxidskatten och miljöbalken, två styrmedel med bäring på klimatpolitiken.</P> <P class="p61 ft0">Det fjärde avsnittet, ”Handelssystem och projektbaserade mekanismer”, omfattar två kapitel. I kapitel 9 redovisas erfarenheter från existerande handelssystem och från projektbaserade mekanismer. I ett antal länder pågår arbeten för att undersöka möjligheten att införa handelssystem i respektive land. I kapitel 9 redovisas bl.a. det danska systemet till handelssystem inom kraftsektorn och det norska förslaget till handelssystem. I mitt uppdrag ingår att förslag till en inhemsk handel med utsläppsrätter skall vara utformade så att den i ett senare skede kan kopplas till en internationell handel. I kapitel 10 redovisas förutsättningarna utifrån ett internationellt perspektiv som bör beaktas vid skapandet av ett nationellt handelssystem</P> <P class="p49 ft0">Det femte och sista avsnittet omfattar elva kapitel och benämns ”Design av nationellt handelssystem för flexibla mekanismer”. I kapitel 11 redovisas om staten eller enskilda aktörer skall handla. I kapitel 12 redovisas min bedömning av omfattningen av ett handelssystem på lång sikt. I kapitel 13 redovisas omfattningen av ett handelssystem på kort sikt och i detta kapitel analyseras <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag till ett handelssystem inom unionen från år 2005. I kapitel 14 redovisas utsläppsrätternas egenskaper och i kapitel 15 den initiala tilldelningen av utsläppsrätter.</P> <P class="p39 ft0">I kapitel 16 redovisas vad som karaktäriserar olika handelsplatser medan kapitel 17 tar upp frågan om fastställandet av det totala utsläppstaket i handelssystemet. De projektbaserade mekanismerna redovisas i kapitel 18 och i kapitel 19 diskuteras infasningen av handelssystemet. Slutligen redovisas hur övervakning och kontroll, kapitel 20 och sanktionssystemet, kapitel 21 kan utformas.</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p12 ft0">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td64"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft32"><SPAN class="ft1">2</SPAN><SPAN class="ft31">Förslag till en marknad för utsläppshandel</SPAN></P> <P class="p63 ft5">Mina förslag och bedömningar</P> <P class="p64 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">För att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att lösa problem med utsläpp av växthusgaser bör en marknad för utsläppshandel etableras med de tre flexibla mekanismerna Handel med utsläppsrätter, Gemensamt genomförande och Mekanismen för en ren utveckling. I ett handelssystem för utsläppsrätter sätts ett absolut tak för utsläppen och detta bör ersätta dagens system med koldioxidskatter. Systemet är mycket effektivt från miljö- och klimatsynpunkt samtidigt som man med hjälp av marknadsmekanismer kan se till att åtgärder genomförs där kostnaderna för utsläppsminskningar är lägst.</SPAN></P> <P class="p65 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Ett handelssystem före år 2008 bör inte införas ensidigt i Sverige utan omfatta handel med våra grannländer och delar av EU. Jag föreslår därför att ett svenskt system införs med utgångspunkt i </SPAN><NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag till handelssystem inom unionen. Detta förslag omfattar utsläpp av koldioxid från större anläggningar i sex olika sektorer och är tänkt att starta från och med år 2005. Kommissionens förslag rymmer möjligheten att medlemsländerna gradvis ett efter ett ansluta sig. Sverige bör vara pådrivande i denna process och agera föregångare tillsammans med andra medlemsländer. Genomförandet bör också möjliggöra för ansökarländer till EU och <NOBR>EES-länder</NOBR> att ansluta sig till systemet.</P> <P class="p66 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">För Sveriges del anser jag dock att </SPAN><NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag riskerar att täcka in en för liten andel av våra koldioxidutsläpp samtidigt som det inkluderar sektorer som idag är undantagna koldioxidskatt på grund av konkurrensskäl. Jag föreslår därför att Sverige verkar för att en s.k. uppströmsansats utnyttjas för utsläpp av koldioxid inom unionen. Då täcker man även in koldioxidutsläpp från transportsektorn och från bostäder och lokaler, vilka lämnas utanför i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag. Dock bör verksamheter som idag inte betalar någon koldioxidskatt på</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">24 </SPAN>Förslag till en marknad för utsläppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft2">grund av konkurrensskäl undantas ett handelssystem som införs år 2005. Dit hör exempelvis industriprocesser.</P> <P class="p68 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">En uppströmsansats underlättar, enligt min mening, också övergången till det system som jag bedömer vara möjlig att uppnå från och med år 2008, det år då Kyotoprotokollets åtagandeperiod börjar. Ett svenskt handelssystem kan då, förutom utsläpp av koldioxid, även täcka in utsläpp av andra växthusgaser. Omfattningen skulle kunna svara mot åtminstone 80 procent av de svenska utsläppen år 1998 uttryckt som koldioxidekvivalenter. Jag menar också att på ytterligare lite längre sikt kan de allra flesta utsläppskällor inkluderas i ett handelssystem. En sådan lösning är också nödvändig om man skall kunna bidra till att lösa klimatproblematiken på ett kostnadseffektivt sätt.</SPAN></P> <P class="p65 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Jag föreslår därför att ett regelverk tas fram i vilket det bl.a. skall ingå vilka som skall omfattas av kvotplikt, med vilket menas att aktörer blir skyldiga att inneha utsläppsrätter, tidpunkt för när kvotplikt inträder, utformningen av utsläppsrätten, utsläppsrättens tilldelningsprinciper, fastställande av utsläppstak, hur mätning, rapportering och kontroll går till och vilka påföljderna blir.</SPAN></P> <P class="p69 ft2"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Jag föreslår även att Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer införs i handelssystemet.</SPAN></P> <P class="p70 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Förslagen har som utgångspunkt att Kyotoprotokollet kommer att träda i kraft. Efter det sjätte partsmötet i Haag hösten år 2000 kommer förutsättningarna för ett ikraftträdande att ha klarnat. Även om protokollet inte träder i kraft torde Sverige, tillsammans med andra länder, komma att driva en aktiv klimatpolitik och för att en sådan politik skall bli så framgångsrik som möjlig, måste kostnadseffektivitetsaspekter vägas in. Det blir även då aktuellt med att införa ett system med överlåtbara utsläppsrätter/utsläppsreduktioner mellan olika länder, om än i en mindre omfattning och inte lika kraftfullt som om Kyotoprotokollet ratificeras och träder i kraft med deltagande från samtliga industriländer.</SPAN></P> <P class="p71 ft36"><SPAN class="ft36">2.1</SPAN><SPAN class="ft37">Bakgrunden till mina förslag</SPAN></P> <P class="p72 ft0">Växthuseffekten, som orsakas av utsläpp av växthusgaser, kräver ett internationellt samarbete för att kunna begränsas. Från klimatsynpunkt är den geografiska lokaliseringen av utsläppskällan betydelselös. Ett ton koldioxidutsläpp i Sverige påverkar klimatet lika mycket som ett ton koldioxidutsläpp i något annat land. Kostnader för åtgärder för att</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p11 ft20">Förslag till en marknad för utsläppshandel <SPAN class="ft9">25</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td86"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft0">minska utsläppen varierar emellertid avsevärt såväl mellan länder som mellan olika sektorer inom varje land. Därför är, särskilt mot bakgrund av de nödvändiga åtgärdernas omfattning, kostnadseffektivitet nödvändig.</P> <P class="p49 ft0">Styrmedel som införs för att åtgärda problemen kan vara utformade på olika sätt. En viktig egenskap är att de skall leda till att en given utsläppsbegränsning uppnås till lägsta kostnad. Det är detta som benämns kostnadseffektivitet. Kostnadseffektivitet innebär att åtgärderna görs där de ger mest utbyte – utsläppsreduktion per insatt krona. Klimatkonventionen anger kostnadseffektivitet som en princip.</P> <P class="p41 ft0">Ett styrmedel som har denna egenskapen är överlåtbara utsläppsrätter. Här sätter staten ett tak på de totala utsläppen som räknat i ton uppgår till summan av utsläppsrätterna. I klimatsammanhang sätts taket för alla länder med kvantifierade åtaganden. Utsläppsrätter tilldelas utsläppskällorna som blir skyldiga att inneha utsläppsrätter. Genom att tilldela överlåtbara utsläppsrätter till den som släpper ut växthusgaser skapas förutsättningar för att det etableras en marknad för utsläppsrätter. De enskilda aktörerna kommer att väga kostnaden/priset för utsläppsrätter mot sina egna kostnader för att minska utsläppen. Så länge som kostnaden för ytterligare utsläppsbegränsning i den egna anläggningen understiger kostnaden för att inköpa utsläppsrätter väljer den enskilde aktören att reducera utsläppen. Det utrymme som på detta sätt skapas kan säljas på marknaden till andra aktörer, vars kostnader för ytterligare utsläppsbegränsning är högre än priset på utsläppsrätter. Handeln pågår till dess att alla företag har samma marginalkostnad för utsläppsminskning. Då har den totala utsläppsminskningen nåtts till lägsta möjliga kostnad; kostnadseffektivitet har uppnåtts.</P> <P class="p73 ft0">Kostnadseffektivitet är således den avgörande fördelen med ett system med överlåtbara utsläppsrätter. En annan fördel är att staten har full kontroll över omfattningen av de totala utsläppen från utsläppskällorna som ingår i handelssystemet. De totala utsläppen svarar nämligen mot summan av de av staten utfärdade utsläppsrätterna. Man kan på förhand exakt bestämma hur stora utsläppen skall tillåtas bli. Detta är värdefullt när man ingår internationella avtal med juridiskt bindande åtaganden.</P> <P class="p49 ft0">Som nämndes ovan kommer i systemet med överlåtbara utsläppsrätter vissa utsläppskällor att bli skyldiga att inneha och redovisa innehavet av utsläppsrätter; de blir vad vi i det följande kallar kvotpliktiga. Utsläppen från de kvotpliktiga anläggningarna eller de framtida utsläppen från försäljningen av produkter som produceras i kvotpliktiga anläggningar mäts eller beräknas och rapporteras in till en central myndighet. Där görs en avstämning innebärande att de totala utsläppen från anläggningen kontrolleras mot innehavet av utsläppsrätter/utsläpps-</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">26 </SPAN>Förslag till en marknad för utsläppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft0">reduktioner. I fråga om utsläpp från förbränning av fossila bränslen är utsläppen direkt proportionella mot bränsleförbrukningen. Någon mätning behövs då inte utan kravet på innehav av utsläppsrätter kopplas till inköp/eller försäljning av bränsle. Detta innebär också att handel med utsläppsrätter i detta fall bör i stort sett kunna knytas till befintliga uppbörds- och kontrollsystem. Det balanskrav som måste vara uppfyllt vid kontroll av efterlevnad är, att innehavet minst skall uppgå till de totala utsläppen från anläggningen. Om kravet inte är uppfyllt blir det påföljder.</P> <P class="p36 ft0">Omfattningen av systemet bestäms av hur många anläggningar som skall vara kvotpliktiga. Vid bestämningen görs en avvägning mellan de intäkter som skapas genom att inkludera anläggningar i systemet och de kostnader i form av mätning, rapportering och kontroll som införandet förorsakar. Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser och utifrån kostnadseffektivitet bör utsläppen från samtliga gaser i samtliga sektorer inkluderas i handelssystemet. Dock kan de administrativa kostnaderna i vissa fall bli alltför höga och då finns det anledning att undanta vissa utsläppskällor.</P> <P class="p54 ft2">De aspekter som redovisats ovan bildar bakgrund till de förslag som presenteras i detta kapitel. Ett regelverk måste fastställas och det är tre tidpunkter som är av betydelse vid införandet av ett handelssystem; tidpunkt för fastställande av regelverket, tidpunkt för införandet av kvotplikt samt tidpunkt för tilldelning av utsläppsrätter.</P> <P class="p74 ft36"><SPAN class="ft36">2.2</SPAN><SPAN class="ft37">Regelverk</SPAN></P> <P class="p75 ft0">Handel med överlåtbara utsläppsrätter/utsläppsreduktioner är ett nytt styrmedel som kan få en avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att uppfylla sina eventuellt kommande internationella åtaganden. Statsmakterna bör därför så tidigt som möjligt utarbeta ett regelverk för hur handelssystemet skall utformas såväl på kort som på lång sikt och fastställa en tidpunkt från vilken regelverket skall gälla. I regelverket skall bl.a. ingå:</P> <P class="p76 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">vilka som skall omfattas av kvotplikt</SPAN></P> <P class="p77 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">tidpunkt för när kvotplikt inträder</SPAN></P> <P class="p78 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">utformningen av utsläppsrätten</SPAN></P> <P class="p78 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">efter vilka principer som tilldelningen av utsläppsrätter sker</SPAN></P> <P class="p77 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">fastställande av utsläppstak</SPAN></P> <P class="p78 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">hur mätning, rapportering och kontroll går till</SPAN></P> <P class="p78 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">vilka påföljderna blir vid överträdelse.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p11 ft20">Förslag till en marknad för utsläppshandel <SPAN class="ft9">27</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td86"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft0">Med ett tidigt fastställande av regelverket ges förutsättningar för företagen att inkludera framtida kostnader för utsläppsbegränsning av växthusgaser i sina investeringsbedömningar. Inget industriland kommer att ratificera protokollet innan det sjätte partsmötet i Haag hösten år 2000. Efter detta möte kommer förutsättningarna för ett ikraftträdande av protokollet att ha klarnat. Systemet bör vara så väl definierat att det öppnar möjlighet för handel med utsläppsrätter avseende framtida tidpunkter och inkludera fördelningen enligt Kyotoprotokollet. Tidpunkten för ett fastställande av det svenska regelverket torde ligga strax efter det att Sverige har ratificerat Kyotoprotokollet. EU söker koordinera medlemsländernas agerande och samtidigt överväga hur unionens ratificering skall gå till. Under det femte partsmötet i Bonn hösten 1999 gick flera av <NOBR>EU-länderna</NOBR> in för att protokollet skall kunna träda i kraft under 2002.</P> <P class="p79 ft39"><SPAN class="ft36">2.3</SPAN><SPAN class="ft38">Kvotpliktiga utsläppskällor på lång och kort sikt</SPAN></P> <P class="p80 ft0">Den andra tidpunkten som är betydelsefull vid införandet av ett handelssystem är den tidpunkt från vilken kvotplikt skall gälla. Här kan man välja att vänta med att införa kvotplikten tills år 2008, då Kyotoprotokollets åtagandeperiod börjar, eller gå före och införa kvotplikten vid en tidigare tidpunkt.</P> <P class="p61 ft0">En utgångspunkt i mitt arbete har varit att söka lösningar som leder till att kostnaderna för att uppnå givna miljömål blir så låga som möjligt. Jag anser att med en aktiv klimatpolitik skall principen om kostnadseffektivitet vara en ledstjärna som bör följas, såväl nationellt som internationellt. Jag anser vidare att ett system med överlåtbara utsläppsrätter är ett mycket kraftfullt styrmedel som är speciellt väl lämpat för att tackla den globala klimatproblematiken. Av denna anledning bör, under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, så många utsläppskällor som möjligt omfattas av kvotplikt. Under den första åtagandeperioden kommer det att existera en internationell marknad där det ges möjlighet för företag eller andra aktörer eller parter till protokollet att köpa och sälja utsläppsrätter/utsläppsreduktioner.</P> <P class="p73 ft0">Jag utgår från att det åtagande som Sverige skall uppfylla under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod <NOBR>2008–2012</NOBR> är 5 gånger 104 procent av 1990 års utsläpp, i enlighet med den bördefördelning som diskuteras inom EU. En annan utformning av bördefördelningen ruckar dock inte på de förslag som läggs fram i denna utredning. I föl-</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>Förslag till en marknad för utsläppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft40">jande tabell redovisas utsläppen från de sektorer som jag bedömer bör kunna ingå i ett handelssystem på långt sikt.</P> <P class="p81 ft2"><SPAN class="ft41">Tabell 2.1. </SPAN>Omfattning av ett handelssystem på lång sikt. 1998 års utsläpp med IPCC:s sektorsindelning. Miljoner ton koldioxidekvivalenter.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr20 td33"><SPAN class="p82 ft21">Växthusgas</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td88"><SPAN class="p11 ft27">IPCC:s sektorsindelning</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td89"><SPAN class="p46 ft27">Totala</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td38"><SPAN class="p45 ft21">Procent</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td13"><SPAN class="p46 ft21">Lämpligt</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p43 ft21">% som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">utsläpp</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">av ut-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td91"><SPAN class="p46 ft26">för handelstäcks in</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td35"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td92"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td93"><SPAN class="p46 ft21">(milj.ton)</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td94"><SPAN class="p45 ft21">släppen</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td95"><SPAN class="p46 ft25">system?</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td96"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td33"><SPAN class="p82 ft43">Koldioxid</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td88"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td89"><SPAN class="p46 ft43">57.3</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td38"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p11 ft25">Förbränning av bränslen</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p83 ft25">Produktion av el och fjärrvärme</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">11</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p43 ft25">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p83 ft25">Raffinaderier</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">1.7</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">2</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p43 ft25">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p83 ft25">Förbränning, industrin</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">12.3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">16</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p43 ft25">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p83 ft25">Transporter</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">21.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">28</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p43 ft25">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p83 ft25">Bostäder, service m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">9.7</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">13</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p43 ft25">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p11 ft25">Industriprocesser</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">5</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p43 ft25">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p11 ft25">Lösningsmedel</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">0.3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">0</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">?</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td33"><SPAN class="p82 ft43">Metan</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td88"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td89"><SPAN class="p46 ft43">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td38"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p11 ft22">Förbränning av bränslen inkl. transporter</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">0.8</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">?</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p11 ft25">Jordbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">4</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">?</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p11 ft25">Avfall</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">2</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">?</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td33"><SPAN class="p82 ft43">Lustgas</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td88"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td89"><SPAN class="p46 ft43">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td38"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p11 ft22">Förbränning av bränslen inkl. transporter</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">?</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p11 ft25">Industriprocesser</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">0.8</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p43 ft25">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p11 ft25">Jordbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft25">5</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">7</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">?(delar)</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td33"><SPAN class="p82 ft43">HFC</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td88"><SPAN class="p11 ft43">Industriprocesser</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td89"><SPAN class="p46 ft43">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td38"><SPAN class="p45 ft27">3</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td13"><SPAN class="p46 ft27">?</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p82 ft44">FC</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p11 ft44">Industriprocesser</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft44">0</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">0</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p43 ft25">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p82 ft44">SF6</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p11 ft44">Industriprocesser</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p46 ft44">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p45 ft25">3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p46 ft25">?</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td33"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td88"><SPAN class="p11 ft27">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td89"><SPAN class="p46 ft27">75.1</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td38"><SPAN class="p45 ft27">100</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p43 ft27">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td35"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td92"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td93"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td94"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td95"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td96"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft0">Av tabellen framgår hur utsläppen av de sex växthusgaserna som omfattas av Kyotoprotokollet fördelas på olika sektorer. Sektorsindelningen följer den indelning som FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar, IPCC, tagit fram. Det framgår även vilka sektorer som jag anser kan ingå i ett handelssystem med början år 2008 under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Av de totala utsläppen på 75,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter bör handelssystemet omfatta sektorer som år 1998 släppte ut knappt 58 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det utgjorde 77 procent av detta års totala utsläpp. Jag föreslår vidare att ett arbete påbörjas för att utreda om ytterligare sektorer kan</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p11 ft20">Förslag till en marknad för utsläppshandel <SPAN class="ft9">29</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td86"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft2">ingå i handelssystemet. Dessa är markerade med ett frågetecken i tabellen. Min bedömning är att runt 90 procent av de totala utsläppen skulle kunna täckas in efter en sådan utredning.</P> <P class="p61 ft0">På kort sikt dvs. före år 2008 omfattar kvotplikten färre utsläppskällor än i det längre perspektivet. Orsakerna till detta är flera. En är att det kan ta tid att utveckla de metoder som är nödvändiga för ett system med överlåtbara utsläppsrätter. Exempelvis skall utsläppen, med undantag av utsläpp från fossila bränslen, mätas eller beräknas på utsläppskällenivå och det kan ta längre tid att utveckla mätmetodik för vissa kategorier av utsläppskällor än för andra. Man bör av detta skäl börja med ett system som omfattar fossilbränsleanvändare eftersom mätning inte behövs och ett kontrollsystem, skattesystemet, redan finns. En annan orsak är att ett handelssystem inom klimatområdet som styrmedel betraktat är nytt i Sverige och det kan krävas en viss tid för att lära sig hur det fungerar. En tredje orsak avser frågan om det är möjligt eller önskvärt för ett enskilt land eller grupp av länder att införa ett handelssystem tidigare än andra länder. I det senare fallet avkrävs kvotplikt för utsläppskällor inom sektorer som konkurrerar på världsmarknaden.</P> <P class="p39 ft0">Inom <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> pågår ett arbete i syfte att undersöka möjligheten att införa ett handelssystem bland medlemsländerna med tilltänkt början år 2005. I mars 2000 presenterades en s.k. grönbok där detta diskuteras. Grönboken är ett underlag för att inleda en diskussion om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen. Kommissionen avgränsar handelssystemet i grönboken före år 2008 till att enbart omfatta utsläppen av koldioxid. I följande tabell redovisas vilka sektorer som kan tänkas ingå i ett handelssystem.</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>Förslag till en marknad för utsläppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft40"><SPAN class="ft46">Tabell 2.2. </SPAN>Industrisektorer i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> grönbok som kan tänkas ingå i ett handelssystem.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr7 td97"><SPAN class="p45 ft47">SEKTORER</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p85 ft21">Procent av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td98"><SPAN class="p86 ft21">Procent av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td97"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td1"><SPAN class="p87 ft21">totala utsläpp</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td98"><SPAN class="p86 ft21">totala utsläpp</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td97"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td1"><SPAN class="p85 ft21">av CO2 inom EU</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td98"><SPAN class="p86 ft21">av CO2 inom Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td97"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td1"><SPAN class="p87 ft21">år 1997</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td98"><SPAN class="p88 ft21">år 1998</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td99"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td100"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td97"><SPAN class="p45 ft49">Produktion av el och fjärrvärme</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td1"><SPAN class="p89 ft49">29.9</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td98"><SPAN class="p90 ft49"><NOBR>8.5–13</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td97"><SPAN class="p45 ft47">Järn och stålindustrin</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td1"><SPAN class="p89 ft47">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td98"><SPAN class="p90 ft47">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td97"><SPAN class="p45 ft49">Raffinaderier</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td1"><SPAN class="p89 ft49">3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td98"><SPAN class="p90 ft49">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td97"><SPAN class="p45 ft49">Kemikalier</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td1"><SPAN class="p89 ft49">2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td98"><SPAN class="p90 ft49">0.8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td97"><SPAN class="p45 ft27"><NOBR>Glas-,</NOBR> keramik- och byggmaterialindustrin</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td1"><SPAN class="p89 ft47">2.7</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td98"><SPAN class="p90 ft47">2.8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td97"><SPAN class="p45 ft49">(inkl. cementindustrin)</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td1"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td98"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td97"><SPAN class="p45 ft49">Massa och pappersindustrin</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td1"><SPAN class="p89 ft49">1</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td98"><SPAN class="p90 ft49">4.5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td97"><SPAN class="p45 ft47">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p89 ft47">45.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td98"><SPAN class="p90 ft47"><NOBR>28.6–32.1</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft51"><SPAN class="ft50">Källor: </SPAN>EU:s grönbok. Egen beräkning på Sveriges andel utifrån rapportering till IPCC.</P> <P class="p81 ft2">I tabellen redovisas dels hur stor andel av de totala utsläppen av koldioxid inom EU som täcks in år 1997, dels motsvarande siffror för Sverige år 1998.</P> <P class="p61 ft0">För samtliga femton <NOBR>EU-länder</NOBR> beräknas sektorerna ha fångat in 45,1 procent av de totala utsläppen av koldioxid år 1997. Det är osäkert hur stor andel av Sveriges totala koldioxidutsläpp som skulle täckas in, men enligt min egen beräkning torde runt 30 procent av koldioxidutsläppen år 1998 omfattas. Sektorerna omfattar såväl utsläpp från förbränning av fossila bränslen som utsläpp från industriprocesser.</P> <P class="p61 ft0">De industrisektorer som i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> grönbok kan tänkas ingå i ett handelssystem antas bli beslutade på <NOBR>EU-nivå</NOBR> och därmed eventuellt bli tvingande för medlemsländerna. En fördel med denna ordning är, enligt kommissionen, att man då kan inkludera konkurrensutsatt industri i handelssystemet. Därvid beaktas dock, enligt min mening, endast konkurrensförhållanden inom EU. Kommer konkurrensen främst från företag i länder utanför <NOBR>EU-området</NOBR> försvagas detta resonemang. För Sveriges del kommer konkurrensen för vissa av de sektorer som ingår i kommissionens förslag främst från länder utanför EU. Exempelvis verkar stålindustrin på en världsmarknad och av all stålproduktion sker runt 80 procent utanför EU. Sveriges andel av den totala tillverkningen uppgår till ca 0,6 procent. Även för kemisk industri är konkurrensen stor från länder utanför EU.</P> <P class="p40 ft2">För att konkurrensen skall ske på lika villkor förutsätter det vidare, enligt min mening, att tilldelningsförfarandet av utsläppsrätter är detsamma i samtliga medlemsländer. Tilldelningen kan ske antingen via</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p11 ft20">Förslag till en marknad för utsläppshandel <SPAN class="ft9">31</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td86"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft0">auktion eller via gratis tilldelning. Kommissionen menar att anordnandet av regelbundet återkommande auktioner tekniskt sett är att föredra eftersom denna metod skulle ge alla företag en rättvis och lika chans att på ett öppet sätt förvärva de utsläppsrätter de vill ha. Det blir, enligt kommissionen, en central fråga att diskutera huruvida beslut om tilldelningsförfarande skall fattas på <NOBR>EU-nivå</NOBR> eller om medlemsstaterna själva skall få avgöra denna fråga.</P> <P class="p49 ft0">Om detta i slutändan leder till att medlemsländerna själva kan besluta om vilket förfarande som respektive land kan välja är konkurrensfrågan inom EU inte löst, trots eventuellt tvingande regler om vilka sektorer som skall ingå i handelssystemet. Om några medlemsländer delar ut utsläppsrätterna gratis medan andra auktionerar ut dem kommer konkurrensen inte att ske på lika villkor. Beslut om tilldelningsförfarande bör därför, enligt min mening, harmoniseras på <NOBR>EU-nivå.</NOBR></P> <P class="p49 ft0">På kort sikt är därför min bedömning att ett handelssystem bör omfatta ett antal länder som har likartade utgångspunkter för sitt agerande. För Sveriges del bör detta innebära handel med våra grannländer och delar av EU. I delrapporten angav jag att ansatsen för det fortsatta arbetet var att ett svenskt handelssystem kunde införas innan Kyotoprotokollet har trätt i kraft och alla internationella övervakningsorgan är på plats. <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> grönbok har dock fått mig att tänka om och jag anser att ytterligare alternativ om ett tidigarelagd införande från svensk sida kan komma att komplicera arbetet med att få igång kostnadseffektiva lösningar på klimatområdet. Jag anser därför att Sverige bör inrikta sig på att ta fram regler för ett system efter en ratificering av Kyotoprotokollet som inbegriper hur omfattningen av handelssystemet skall se ut på kort och lång sikt, samtidigt som tidigareläggningen bör ske med utgångspunkt i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag. Sverige bör alltså sträva efter att utveckla <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag och sätta ett system i kraft som ger möjlighet att tillsammans med andra länder utveckla en handel med utsläppsrätter avseende framtida tidpunkter eller åtminstone ett ramverk för en sådan handel.</P> <P class="p73 ft0">Med den avgränsning till sex sektorer som <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> huvudförslag innebär anser jag täcker in en för liten del av Sveriges koldioxidutsläpp samtidigt som den inkluderar sektorer som idag är undantagna koldioxidskatt på grund av konkurrensskäl. Sverige kan, liksom andra medlemsländer, påverka hur den slutgiltiga utformningen av ett handelssystem inom EU skall se ut. Därför menar jag att Sverige skall driva en linje som går ut på att även få med utsläppen av koldioxid från vägtrafiken och från övrigsektorn i handelssystemet. År 1998 uppgick dessa till 17,5 respektive 9,6 miljoner ton i Sverige. För att få med dessa är en uppströmsansats nödvändig. Kvotplikten läggs då på importörer av fossila bränslen eller i distributionsledet och inte</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>Förslag till en marknad för utsläppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft0">på de anläggningar/utsläppskällor som släpper ut gasen. I praktiken innebär detta att man kan frångå inskränkningen till endast de sex sektorer som ingår i förslaget. Detta kommer även att underlätta vid övergången till en mer långsiktig lösning där samtliga koldioxidutsläpp från förbränning ingår i handelssystemet. För detta krävs en uppströmsansats och det är fullt möjlig att införa en sådan även på kort sikt, varför jag anser att den bör väljas redan från början. Uppströmsansatsen bör sammanfattningsvis omfatta koldioxidutsläpp för vilka man idag betalar hel eller halv koldioxidskatt. Verksamheter som idag inte betalar någon koldioxidskatt på grund av konkurrensskäl bör undantas ett handelssystem som införs år 2005. Dit hör exempelvis industriprocesser. Däremot bör koldioxidutsläpp från elproduktion ingå.</P> <P class="p93 ft0">Vidare anser jag att Sverige även skall verka för att länder som ansöker om medlemskap i EU och <NOBR>EES-länder</NOBR> också skall omfattas av handelssystemet från år 2005. Slutligen anser jag att de två andra mekanismerna i Kyotoprotokollet, Gemensamt genomförande och Mekanismen för ren utveckling också bör inkluderas varför Sverige bör verka för att så sker.</P> <P class="p94 ft36"><SPAN class="ft36">2.4</SPAN><SPAN class="ft37">Utformningen av utsläppsrätten</SPAN></P> <P class="p95 ft0">Som nämnts ovan är det sex växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet. Var och en av dessa gaser påverkar växthuseffekten i olika hög grad. För att kunna jämföra respektive växthusgas påverkan på klimatet översätts detta med hjälp av den s.k. <NOBR>GWP-faktorn</NOBR> till en sammantagen växthuseffekt för en viss tidsperiod. Den sammantagna effekten mäts i koldioxidekvivalenter.</P> <P class="p36 ft0">Det är väsentligt för att få en välfungerade marknad att de instrument som det handlas med är väldefinierade och i hög grad standardiserade. Internationellt diskuteras att utsläppsrätterna skall mätas i ton koldioxidekvivalenter.</P> <P class="p96 ft0">Jag föreslår att de av staten utfärdade utsläppsrätterna skall mätas i koldioxidekvivalenter och varje utsläppsrätt skall ge innehavaren rätt att släppa ut ett ton under en begränsad tid. Detta kan gälla även i ett handelssystem inom den Europeiska unionen från och med år 2005, även om systemet endast omfattar koldioxid. Jag föreslår vidare att utsläppsrätterna skall kunna handlas fritt och de utsläppsrätter som inte förbrukas skall kunna sparas såväl mellan åren inom en åtagandeperiod som mellan olika åtagandeperioder. De utsläppsrätter som medlemsländerna utfärdar före Kyotoprotokollets första åtagandeperiod anser jag skall kunna sparas till perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR> Det förutsätter dock att de sparade utsläppsrätterna utfärdade före år 2008 kan växlas in mot de</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p11 ft20">Förslag till en marknad för utsläppshandel <SPAN class="ft9">33</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td86"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft0">utsläppsrätter som medlemsländerna utfärdar under Kyotoprotokollets åtagandeperiod <NOBR>2008–2012.</NOBR> Härigenom minskas incitamenten att före år 2008 ge ut alltför många utsläppsrätter. Frågan om möjligheten att spara utsläppsrätter från tiden före år 2008 in i den första åtagandeperioden torde bli föremål för diskussioner inom EU. Jag föreslår att Sverige skall verka för den ovan presenterade lösningen.</P> <P class="p97 ft2">Man skall också kunna låna utsläppsrätter mellan intilliggande år inom en åtagandeperiod men det skall inte vara möjligt att låna utsläppsrätter från framtida åtagandeperioder.</P> <P class="p61 ft0">Om staten skulle finna att Sveriges åtagande under Kyotoprotokollet inte kommer att uppfyllas kan staten köpa utsläppsrätter/utsläppsreduktioner på marknaden. Detta förutsätter alltså att de sektorer som lämnas utanför handelssystemet inte klarar sin del av begränsningarna. Att utnyttja marknaden blir då det naturliga tillvägagångssättet för staten att leva upp till åtagandet. Under vissa speciella omständigheter kan det finnas skäl till att, förutom att köpa på marknaden också ge staten en möjlighet till att dra in, upphäva eller ändra utsläppsrätten. Detta måste ske under noggrant reglerade förutsättningar med god framförhållning. En långsiktig stabilitet är viktig för att upprätta systemets trovärdighet. Rent juridiskt kan denna möjlighet skapas om utsläppsrätten betraktas som en begränsad tillåtelse att släppa ut växthusgaser. Förbehåller sig statsmakterna rätten att i lagen korrigera reglerna kan utsläppsrätten få denna rättsliga status. Det bör utredas vidare om och i så fall under vilka omständigheter som staten skall ha möjligheten att dra in, upphäva eller ändra utsläppsrätten.</P> <P class="p98 ft53"><SPAN class="ft36">2.5</SPAN><SPAN class="ft52">Tilldelningen av utsläppsrätter sker via auktion/gratis tilldelning</SPAN></P> <P class="p99 ft0">Vid den ursprungliga/första tilldelningen av utsläppsrätter skall staten fördela ett stort antal identiska utsläppsrätter vid ett eller flera tillfällen. Det kan ske på några olika sätt. Utsläppsrätterna kan fördelas gratis till grupper i samhället som på olika sätt berörs av att ett totalt utsläppstak införs. En sådan grupp är de företag och utsläppskällor som påläggs en skyldighet att inneha utsläppsrätter motsvarande sina utsläpp eller påläggs en utsläppsbegränsning. Utsläppsrätterna kan också auktioneras eller säljas ut och detta leder till inkomster för staten. Man kan också tänka sig en kombination av gratis tilldelning och en auktion.</P> <P class="p40 ft2">Jag anser generellt sett att det mest effektiva sättet att fördela utsläppsrätterna är via ett auktionsförfarande och jag förordar därför ett sådant. Vid en auktion kommer utsläppsrätterna att fördelas till dem</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>Förslag till en marknad för utsläppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft0">som värderar rätterna högst. Förorenaren får betala för de utsläpp som skapas i den egna anläggningen och auktionen kan därmed sägas följa <NOBR>”polluter-pays-principle”.</NOBR> Auktionen skapar vidare ett större omvandlingstryck på förorenaren och leder till en likabehandling mellan å ena sidan befintlig verksamhet och å andra sidan nytillkommande aktörer. Därutöver inbringar auktionen inkomster till statskassan.</P> <P class="p49 ft0">Under utredningens gång har det emellertid framkommit att en auktionering av utsläppsrätter till befintliga verksamheter med tillståndsplikt eventuellt kan leda till att staten blir skyldig att ersätta dessa verksamheter. Den grundläggande juridiska utgångspunkten är här regeringsformens regler i kap. 2 18 § om äganderätten. Befintliga verksamheter med tillståndsplikt äger rätten till nuvarande utsläpp och en auktion skulle i praktiken då innebära att staten tar över denna äganderätt och använder influtna medel för andra ändamål. Staten har under vissa förutsättningar en rätt att vidta ett expropriationsliknande ingrepp, vilket detta klassas som, om det tillgodoser angelägna allmänna intressen. Miljöintressen anses vara ett sådant allmänt intresse. Men staten har då en skyldighet att ersätta de berörda för ingreppet.</P> <P class="p39 ft0">Regeringsformens regler i kap. 2 18 § innebär, om denna tolkning är riktig, att det tilldelningsförfarande som staten skulle kunna använda för befintliga verksamheter med tillståndsplikt utan att behöva betala ersättning till dem är, att dela ut utsläppsrätterna gratis. För befintliga verksamheter utan tillståndsplikt och för nya verksamheter kan ett auktionsförfarande användas.</P> <P class="p49 ft0">En auktion kan dock användas vid en uppströmsansats utan att det strider mot regeringsformens 2 kap. 18 § om den riktas mot import eller försäljning av ett bränsle. Som tidigare redovisats föreslår jag att en uppströmsansats används för koldioxid som då bl.a. täcker in koldioxidutsläpp från transportsektorn.</P> <P class="p49 ft0">Remissberedningen av denna utredning kommer förhoppningsvis att klargöra regeringsformens eventuella inskränkningar för ett auktionsförfarande. Om sådana inskränkningar finns bör frågan överlåtas till den parlamentariska kommittén med uppdrag att utreda vissa frågor som rör regeringsformen (Dir. 1999:71).</P> <P class="p41 ft0">Som tidigare nämnts menar <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> i sin grönbok att anordnandet av regelbundet återkommande auktioner tekniskt sett är att föredra eftersom denna metod skulle ge alla företag en rättvis och lika chans att på ett öppet sätt förvärva de utsläppsrätter de vill ha. Kommissionen säger vidare att de intäkter som staten får in skulle kunna användas till att främja investeringar i effektivare energianvändning, forskning och utveckling eller till offentliga investeringar i andra åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Det blir, enligt kommissionen, en central fråga att diskutera huruvida beslut om till-</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p11 ft20">Förslag till en marknad för utsläppshandel <SPAN class="ft9">35</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td86"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft2">delningsförfarande skall tas på <NOBR>EU-nivå</NOBR> eller om medlemsstaterna själva skall få avgöra denna fråga. Jag anser att tilldelningsförfarandet måste vara lika mellan olika länder på grund av konkurrensskäl.</P> <P class="p58 ft2">Alldeles oberoende av vilket tilldelningsförfarande som kommer att användas bör tilldelningen av utsläppsrätter ske i olika rater (till exempel fyra gånger per år) och med god framförhållning. Genom att tidigt fastställa regelverket, där det bl.a. ingår vilka tilldelningsprinciper som skall användas, kan tidpunkten för första tilldelningen av utsläppsrätter vara strax efter fastställandetidpunkten för regelverket.</P> <P class="p101 ft36"><SPAN class="ft36">2.6</SPAN><SPAN class="ft37">Åtagandeperioder och totala utsläppstak</SPAN></P> <P class="p102 ft0">Med en åtagandeperiod avses den period inom vilket ett av staten uppställt utsläppstak skall uppfyllas. Kyotoprotokollets första åtagandeperiod omfattar åren <NOBR>2008–2012.</NOBR> Under denna femårsperiod kommer Sveriges åtagande att uppgå till 5 gånger 104 procent av 1990 års utsläpp under förutsättning att den bördefördelning som diskuterats inom EU kommer att gälla. Sveriges tilldelade mängd uppgår då till 368 miljoner ton koldioxidekvivalenter under femårsperioden eller 73,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter i genomsnitt per år. Som tidigare redovisats gör jag bedömningen att runt 80 procent av utsläppen år 1998 på lång sikt skulle kunna omfattas av kvotplikt. Om vi antar att det totala utsläppstaket för källorna i handelssystemet bestäms utifrån deras utsläppsandel år 1998 skulle det totala taket uppgå till 60 miljoner ton per år.</P> <P class="p36 ft0">Sverige ingår emellertid som ett land inom EU och EU är en part under Kyotoprotokollet. Frågan uppkommer då om det är upp till varje medlemsland att bestämma det totala utsläppstaket för sina utsläppskällor i handelssystemet eller om detta är ett beslut som skall tas på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> I <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> grönbok sägs att medlemsländerna efter år 2008 inom ramen för avtalet om ”delad börda” kommer att behöva enas om hur stor andel av utsläppsminskningen som skall fördelas på de handlande sektorerna i varje medlemsstat och hur stor del av utsläppsminskningen som skall åstadkommas genom andra åtgärder. Kommissionen menar att detta kommer att skapa en tydlig ram för hur medlemsstaterna sedan skall fördela utsläppsrätter till företag på sitt territorium. Jag anser att det inte ligger på denna utredning att ta ställning till detta utan detta får utredas vidare.</P> <P class="p103 ft2">Om EU:s handelssystem träder i kraft år 2005 blir åtagandeperioden åren <NOBR>2005–2007</NOBR> och då uppkommer ånyo frågan om hur det totala utsläppstaket för handelssystemet skall fastställas. Skall det ske via förhandlingar eller via någon annan lösning? I <NOBR>EU-kommissionens</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>Förslag till en marknad för utsläppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft0">grönbok anges för ett handelsystem för utsläppsrätter inom unionen före 2008, där man enats om sektorssträckningen, att det skulle resultera i ett förutbestämt antal utsläppsrätter för varje medlemsstat som ingår i handelssystemet. Jag föreslår att Sverige driver en linje för åtagandeperioden <NOBR>2005–2007</NOBR> som går ut på att varje enskilt medlemsland kan bestämma taket för sitt eget handelssystem genom att utfärda ett antal utsläppsrätter. Landet skall dock informera hur många utsläppsrätter som utfärdas. Vidare skall varje medlemsland göra det möjligt att få växla in utsläppsrätter som utfärdats i perioden före år 2008 mot utsläppsrätter som utfärdas under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod.</P> <P class="p53 ft0">I slutet av varje åtagandeperiod skall en kontroll av efterlevnaden genomföras. Kyotoprotokollet har en femårig åtagandeperiod och jag föreslår att statsmakterna i det svenska systemet inför en årlig kontroll av efterlevnaden.</P> <P class="p104 ft36"><SPAN class="ft36">2.7</SPAN><SPAN class="ft37">Handel på andrahandsmarknaden</SPAN></P> <P class="p105 ft0">När ett regelverk fastställs och utsläppsrätter tilldelas marknaden antingen gratis eller via auktion kommer olika marknadsplatser att uppstå. Inledningsvis kommer mäklare att vara betydelsefulla för att bringa samman aktörer som vill handla. I ett senare skede kommer även handel med utsläppsrätter att ske på organiserade börser. Viktiga motiv för handel via börs är aktörernas behov av större säkerhet och lägre kostnader. Staten bör ha en öppen attityd till olika marknadslösningar. Det finns idag platser där andrahandsmarknaden kan etableras och jag anser att statsmakterna inte behöver reglera andrahandsmarknaden utöver idag tillgänglig reglering via t.ex. Finansinspektionen. Det bör ges möjlighet även för fysiska personer att handla.</P> <P class="p106 ft36"><SPAN class="ft36">2.8</SPAN><SPAN class="ft37">De projektbaserade mekanismerna</SPAN></P> <P class="p105 ft0">Kyotoprotokollet omfattar även två ytterligare mekanismer, Gemensamt genomförande och Mekanismen för en ren utveckling och båda är projektbaserade. Företag i länder med höga kostnader för åtgärder mot utsläpp kan investera i specifika projekt i länder med låga kostnader och i gengäld erhålla någon form av tillgodohavande att kvitta mot egna utsläpp. I fallet med Gemensamt genomförande skall båda länderna vara industriländer som gjort bindande åtaganden att begränsa eller minska sina utsläpp. Mekanismen för en ren utveckling avser</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p11 ft20">Förslag till en marknad för utsläppshandel <SPAN class="ft9">37</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td86"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft2">samarbete mellan å ena sidan industriländer som gjort bindande åtaganden och å andra sidan utvecklingsländer som inte gjort det.</P> <P class="p61 ft0">För att bli giltiga skall de utsläppsminskningar som skapas med de två projektbaserade mekanismerna godkännas. För detta krävs bl.a. att utsläppsminskningarna skall vara additionella, med vilket menas att investeringarna skall leda till utsläppsminskningar som går utöver vad som annars skulle uppnås. Fastställandet av additionalitet består således av att undersöka vad som kommer att hända om ett projekt inte kommer till stånd. Ett referensscenario utarbetas för utvecklingen av utsläppen och projektets utsläppsminskningar beräknas sedan i förhållande till referensscenariet.</P> <P class="p41 ft0">Med tidig kreditering avses möjligheten för företag att kunna tillgodogöra sig utsläppsminskningar från investeringar som genomförs före år 2008 för att fullgöra åtaganden under den första åtagandeperioden <NOBR>2008–2012.</NOBR> I Kyotoprotokollet anges för Mekanismen för en ren utveckling att utsläppsminskningar som uppnåtts under perioden från år 2000 till den första åtagandeperiodens början får utnyttjas för att fullgöra åtaganden under den första åtagandeperioden. Något motsvarande finns inte för Gemensamt genomförande.</P> <P class="p39 ft0">Sverige inledde redan 1993 försöksverksamhet med gemensamt genomförande. Under åren <NOBR>1993–1997</NOBR> genomförde NUTEK åtgärder för att effektivisera energianvändning och introducera förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa i syfte att minska utsläppen av koldioxid och andra klimat- och miljöpåverkande ämnen från energisystemen i dessa länder.</P> <P class="p107 ft0">Vid det första partsmötet i Berlin våren 1995 beslutades det att en försöksperiod eller pilotfas skulle inrättas för gemensamt genomförda åtgärder som benämns Activities Implemented Jointly (AIJ). Den svenska försöksverksamheten med gemensamt genomförande har sedan 1995 bedrivits inom ramen för klimatkonventionens pilotfas.</P> <P class="p39 ft0">Insatsernas klimatpolitiska karaktär har preciserats i takt med att de internationella förutsättningarna klarnat. Rapportering och metodutveckling beträffande utsläppsutveckling och reduktion har betonats liksom föreskrifter och avtal om möjlig framtida kreditering.</P> <P class="p108 ft0">Inom ramen för de energipolitiska insatserna skall Sverige också vidta ett multilateralt samarbete avseende gemensamt genomförande. Ett beslut togs att Sverige tillsammans med ett antal länder skall delta i samarbete med Världsbanken och dess nyligen etablerade Prototype Carbon Fund. Fonden avses genomföra upp till ett tjugotal projekt.</P> <P class="p41 ft2">I <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> grönbok diskuteras inte frågan om de projektbaserade mekanismerna. Jag anser att även dessa skall kunna ingå i ett handelssystem från och med år 2005 och föreslår därför att Sverige bör verka för att så sker.</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">38 </SPAN>Förslag till en marknad för utsläppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft53"><SPAN class="ft36">2.9</SPAN><NOBR><SPAN class="ft52">Mätnings-,</SPAN></NOBR> rapporterings- och kontrollfunktioner</P> <P class="p99 ft0">Dimensionerat på rätt sätt leder ett system med överlåtbara utsläppsrätter i riktning mot att de åtaganden som Sverige gjort att begränsa utsläppen av växthusgaser uppnås till lägsta kostnad. För att detta skall gälla och för att skapa tilltro till systemet måste <NOBR>mätnings-,</NOBR> rapporterings- och kontrollfunktionerna utvecklas eller förbättras.</P> <P class="p39 ft0">Jag föreslår att ett övervaknings- och tillståndsgivande organ skapas i syfte att övervaka dessa funktioner. En annan viktig funktion för övervakningsorganet är att godkänna/ge tillstånd till sådana utsläppsminskningar som blir resultaten av att svenska företag investerar utomlands för att uppnå sina åtaganden.</P> <P class="p41 ft0">Naturvårdsverket har ansvaret för att sammanställa de årliga utsläppen av växthusgaser. Dessa redovisas till regeringen som rapporterar till FN:s klimatkonvention. Beräkningarna görs på myndighetsnivå utifrån aggregerad data. I ett handelssystem måste utsläppen från varje utsläppskälla som ingår i systemet kunna mätas eller beräknas.</P> <P class="p49 ft0">Jag anser att den standard som utarbetats av IPCC skall vara grunden för denna avräkning. Det innebär således att kopplingen mellan produkt och utsläpp kommer att följa vissa modeller och som inte i varje situation följer en reell utsläppssituation. De olägenheter denna standardmodell innebär uppvägs av att det blir enklare och lika för alla som accepterat IPCC:s bedömningssätt att knyta ett handelssystem till enskilda produkter. För de flesta insatsvaror (olja, kol) skapar den eventuella diskrepansen inga problem då det råder ett entydigt samband mellan produkt och utsläpp av växthusgaser.</P> <P class="p49 ft2">Summan av utsläpp från samtliga utsläppskällor i systemet skall, tillsammans med utsläppen från aktiviteter som inte omfattas av handelssystemet, utgöra den nationella redovisningen av utsläppen.</P> <P class="p61 ft0">Rapporteringen består dels av att rapportera utsläppen från utsläppskällan till en central myndighet som ansvarar för uppföljningen. Det bör utvecklas en standardmall för vad som skall ingå i en sådan rapportering. Bl.a. bör standardmallen innehålla information som gör det möjligt för den centrala myndigheten eller någon annan att rekonstruera utsläppsberäkningen.</P> <P class="p107 ft0">I rapporteringen ingår även att aktörerna rapporterar in de inköp och försäljningar av utsläppsrätter som gjorts. För detta ändamål krävs ett centralt register som håller reda på vilka som äger utsläppsrätterna. Varje företag, organisation eller privat person har ett konto som kan liknas vid ett <NOBR>VPC-konto.</NOBR> Köp av utsläppsrätter ökar på kontot, medan försäljning eller utnyttjande av utsläppsrätter minskar kontot. I registret</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p11 ft20">Förslag till en marknad för utsläppshandel <SPAN class="ft9">39</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td86"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft2">skall också finnas information om antalet utsläppsrätter per innehavare samt utsläppsrättens giltighetstid.</P> <P class="p58 ft0">Kontrollfasen består av att kontrollera att de totala utsläppen från utsläppskällorna under åtagandeperioden kan matchas mot ett motsvarande innehav av utsläppsrätter. En granskning består då dels av att undersöka att de totala utsläppen som rapporterats in från de enskilda utsläppskällorna har beräknats eller mätts på ett korrekt sätt. De samlade utsläppen från samtliga utsläppskällor bör vidare stämmas av mot makrodata på grund av att klimatkonventionens riktlinjer utgår från makrodata som insamlas av SCB.</P> <P class="p58 ft0">I kontrollfasen ingår även att kontrollera äganderätten till utsläppsrätterna. De företag som äger utsläppskällor rapporterar in hur många utsläppsrätter som sålts respektive köpts. Lämplig rapporteringstidpunkt kan vara densamma som systemet med indirekta skatter. Här kan krav uppställas att företagen skall ha en godkänd revisor som också är rapporteringsskyldig. Övervakningsmyndigheten jämför sedan företagets egna rapporter mot den rapport som vidimerats av företagets revisor för att kontrollera att de uppgifter som båda har lämnat in överensstämmer med varandra.</P> <P class="p103 ft0">Kontroll hos företagen dvs. att förbrukningen av produkter stämmer med inrapportering bör kunna skötas av Riksskatteverket och/eller Tullverket som redan idag utför revision hos företag.</P> <P class="p96 ft0">Utsläppsreduktioner som skapas då svenska företag investerar i projekt utomlands avser en utsläppsminskning som skapas i förhållande till en referenscenario som anger hur stora utsläppen skulle ha blivit utan projektet. Utsläppsreduktioner är således en beräknad skillnad mellan faktiska utsläpp och ett hypotetisk referenscenario. Övervaknings- och tillståndsgivande myndighets roll blir här att kontrollera och godkänna de uppgivna reduktionerna i den mån detta inte gjorts i internationella organ. Övervakningsmyndigheten skall följa intentionerna i mekanismerna Gemensamt genomförande och Mekanismen för ren utveckling. Dessa funktioner kan i enlighet med vad som nu övervägs i klimatförhandlingarna komma att fyllas av ett el. flera auktoriserade revisionsorgan och förutsätta endast begränsad myndighetsutövning.</P> <P class="p110 ft36"><SPAN class="ft54">2.10</SPAN><SPAN class="ft55">Sanktionssystem</SPAN></P> <P class="p105 ft2">I slutet av åtagandeperioden kontrolleras att innehavet av utsläppsrätter minst uppgår till de totala utsläppen från anläggningarna. I de fall utsläppskällorna inte har tillräckligt många utsläppsrätter eller utsläppsreduktioner för att täcka sina utsläpp måste ett sanktionssystem</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>Förslag till en marknad för utsläppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft2">träda i kraft. Detta kan vara utformat på olika sätt men jag menar att det måste vara kraftfullt. Sanktionerna skall verka avskräckande och detta leder även till att tilltron till själva systemet stärks och främjar handel.</P> <P class="p61 ft0">Det skall dock finnas tid efter avstämningstidpunkten för utsläppskällorna att komma i balans och på så sätt undgå att betala överskridandeavgiften. I det amerikanska handelssystemet för svaveldioxid har såväl höga böter som en tvåmånaders period efter avstämningstidpunkten för utsläppskällorna att komma i balans och det system har visat sig mycket framgångsrikt. Efterlevnaden är fullständig.</P> <P class="p61 ft0">Jag föreslår mot bakgrund av de goda erfarenheterna i USA att höga överskridandeavgifter utdöms. Storleken kan diskuteras men böterna skall vara mycket högre än det rådande marknadspriset på utsläppsrätter. Jag föreslår vidare att den tid som företagen skall ha på sig för att kunna komma i balans sätts till 2 månader. Detta gäller både i det korta och i det långa perspektivet och skall vara lika i hela handelssystemet.</P> <P class="p49 ft2">Om företaget inte rättar sig efter ovanstående sanktioner finns ytterligare en sanktionsmöjlighet mot befintlig verksamhet med tillståndsplikt. Myndigheten kan ansöka hos domstol om rätten att få dra in tillståndet att bedriva verksamheten.</P> <P class="p112 ft53"><SPAN class="ft54">2.11</SPAN><SPAN class="ft56">Koldioxidfrågan särregleras i miljöbalken</SPAN></P> <P class="p113 ft0">Miljöbalken är den centrala författningen på miljörättsområdet i Sverige och bygger i huvudsak på ett system med en individuell prövning och kontroll av verksamheter. Balken anger krav på att bästa teknik skall användas för varje enskild verksamhet. Systemet med individuell prövning och krav på bästa teknik bygger på äldre lagstiftning som infördes för att åtgärda lokala miljöproblem orsakade av ett fåtal punktkällor.</P> <P class="p39 ft0">Växthuseffekten är dock ett globalt miljöproblem som orsakas av utsläpp av klimatpåverkande gaser från många olika källor spridda över stora områden. Utsläppen orsakar vare sig lokala eller regionala problem och därför finns det inte samma behov av individuell prövning med krav på bästa teknik för varje enskild verksamhet. Frågan om växthusgaser kan istället regleras genom en generell lagstiftning som ett system med tak och handel med utsläppsrätter utgör och den kan ingå i ett separat kapitel i miljöbalken.</P> <P class="p49 ft2">Principen om kostnadseffektivitet inom klimatområdet innebär att en given utsläppsbegränsning görs där kostnaden är som lägst. Miljö-</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p11 ft20">Förslag till en marknad för utsläppshandel <SPAN class="ft9">41</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td86"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft0">balkens krav på att bästa teknik skall användas för varje enskild verksamhet kan hindra att en given utsläppsbegränsning uppnås till lägsta kostnad. Vidare blir det svårt för myndigheterna att ha kontroll över de totala utsläppen. Antalet nya anläggningar kan bli stort och därmed kan de totala utsläppen bli högre än förväntat, trots att anläggningarna använder bästa teknik. Genom en separat reglering av koldioxidfrågan kan kravet på bästa teknik frångås. Därmed erhåller man ett system där myndigheterna har kontroll på de totala utsläppen samtidigt som kostnadseffektivitetsaspekten tillgodoses.</P> <P class="p114 ft2">Jag föreslår därför att koldioxidfrågan regleras i ett självständigt och separat kapitel i miljöbalken.</P> <P class="p115 ft36"><SPAN class="ft54">2.12</SPAN><SPAN class="ft57">Ansökarländer och </SPAN><NOBR>EES-stater</NOBR></P> <P class="p105 ft0">I <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> grönbok anges att den successiva geografiska utvidgningen av handelsystemet inom EU är en viktig fråga genom att unionen förmodligen kommer att få nya medlemsstater inom en inte alltför avlägsen framtid. Varje system som utarbetas inom EU måste därför vara öppet för senare anpassning och utbyggnad. EU:s överenskommelse om bördefördelning skulle inte ändras om EU utvidgas under den första åtagandeperioden <NOBR>2008–2012.</NOBR> Kommissionen menar dock att ett system för ömsesidigt erkännande av nationella system skulle göra det möjligt att ansluta nya <NOBR>EU-medlemsstater</NOBR> till det gemensamma handelssystemet.</P> <P class="p36 ft0">Det gemensamma handelssystemet inom EU måste vidare, enligt kommissionen, utarbetas med hänsyn till <NOBR>EES-stater</NOBR> utanför EU som kan ha egna handelssystem eller önskar delta i det gemensamma handelssystemet inom EU.</P> <P class="p116 ft2">Jag föreslår att ansökarländer och <NOBR>EES-stater</NOBR> skall ges möjlighet att delta i ett gemensamt handelssystem redan från år 2005. I fråga om de projektbaserade mekanismerna kan även andra länder deltaga utanför här angiven krets.</P> <P class="p117 ft36"><SPAN class="ft54">2.13</SPAN><SPAN class="ft55">Sänkor</SPAN></P> <P class="p105 ft2">Med begreppet sänkor avses upptag av växthusgaser från atmosfären till olika kolförråd som t.ex. trädbiomassan i skogsmark. I Kyotoprotokollet inkluderas sänkorna i artiklarna 3.3 och 3.4, men endast i begränsad omfattning. Innebörden av protokollets artikel 3.3 är att kolupptag som sker under åtagandeperioden <NOBR>2008–2012</NOBR> och som kan hänföras till nybeskogning och återbeskogning sedan 1990 korrigerat</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>Förslag till en marknad för utsläppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft0">för de emissioner som avskogningen medför under åtagandeperioden kan räknas parterna tillgodo. Definitionerna av nybeskogning och avskogning är relativt entydiga och berör för svensk del mycket små arealer. IPCC:s definition på återbeskogning förutsätter en ändrad markanvändning och medför inte några nya arealer för Sverige.</P> <P class="p36 ft0">Tidigast vid klimatkonventionens sjätte partsmöte i Haag i november 2000 kommer beslut att fattas om definitioner av aktiviteter i artikel 3.3 och om eventuella nya aktiviteter i artikel 3.4. Dessförinnan är det oklart om eller i vilken utsträckning Sverige och andra länder kan tillgodoräkna sig sänkor för att klara respektive lands åtagande under den första åtagandeperioden.</P> <P class="p54 ft2">I denna utredning har sänkorna inte beaktats utan det får utredas vidare hur dessa skall hanteras när beslut har tagits om definitioner av aktiviteter.</P> <P class="p118 ft39"><SPAN class="ft54">2.14</SPAN><SPAN class="ft58">Handelssystemet ersätter koldioxidskatten</SPAN></P> <P class="p119 ft0">Ett handelssystem på kort sikt bör omfatta ett antal länder som har likartade utgångspunkter för sitt agerande. Det innebär handel med våra grannländer och delar av EU. Jag anser att Sverige bör sträva efter att utveckla <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag till handelssystem till att omfatta en uppströmsansats som för Sveriges del innebär att verksamheter som idag betalar koldioxidskatt skall ingå i handelssystemet. I samband med att ett handelssystem införs i Sverige och i övriga länder med början år 2005 kan den svenska koldioxidskatten fasas ur och helt tas bort. Det bör utredas vidare hur denna utfasning bäst bör ske. Om staten förlorar inkomster genom ett auktionsförfarande kan inkomstbortfallet kompenseras genom justeringar inom energiskatteområdet.</P> <P class="p106 ft36"><SPAN class="ft54">2.15</SPAN><SPAN class="ft55">Det vidare arbetet</SPAN></P> <P class="p105 ft0">Denna utredning har studerat möjligheterna att utnyttja Kyotoprotokollets flexibla mekanismer i Sverige. Den slutsats som jag kommer fram till är att Sverige inte ensidigt bör införa ett handelssystem utan systemet bör åtminstone omfatta ett antal länder som har likartade utgångspunkter för sitt agerande. För Sveriges del innebär detta på kort sikt handel med våra grannländer och länder inom EU där ett system kan komma att växa över tiden till att omfatta allt fler medlemsländer</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p11 ft20">Förslag till en marknad för utsläppshandel <SPAN class="ft9">43</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td86"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft2">inklusive ansökarländer. På lång sikt kommer en större internationell marknad att etableras med deltagande från en rad olika länder.</P> <P class="p58 ft2">För att bana väg för införandet av ett handelssystem för utsläppsrätter/utsläppsreduktioner föreslår jag följande inriktning på det fortsatta arbetet:</P> <P class="p120 ft2"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Regeringen bör utarbeta riktlinjer för hur regelverket för handelssystemet skall se ut på såväl kort som lång sikt. Regelverket bör fastställas så tidigt som möjligt.</SPAN></P> <P class="p121 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Regeringen bör undersöka möjligheten att inkludera så många utsläppskällor som möjligt och samtliga gaser i handelssystemet.</SPAN></P> <P class="p122 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Regeringen bör utreda konsekvenser av att inkludera industrisektorer i handelssystemet som konkurrerar med länder utan bindande åtaganden.</SPAN></P> <P class="p122 ft2"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Regeringen påbörjar utvecklingen av beräkningsmetoder och rapporteringsrutiner som skall användas av de kvotpliktiga.</SPAN></P> <P class="p122 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Regeringen bör undersöka de vidare konsekvenserna av regeringsformens regler i kap. 2 §18.</SPAN></P> <P class="p78 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Regeringen bör utreda hur sänkorna skall hanteras.</SPAN></P> <P class="p78 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Regeringen bör utreda hur koldioxidskatten skall fasas ur.</SPAN></P> <P class="p121 ft2"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Regeringen bör utreda konsekvenserna och möjligheter av att genomföra en initial fördelning av utsläppsrätter avseende 2008– 2012 som ett alternativ till </SPAN><NOBR>”EU”-vägen.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p12 ft0">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td64"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft32"><SPAN class="ft1">3</SPAN><SPAN class="ft31">Bedömning av konsekvenserna vid införandet av ett handelssystem</SPAN></P> <P class="p124 ft36">Mina bedömningar</P> <P class="p125 ft0">I detta kapitel presenteras konsekvenser för svensk ekonomi av att införa ett handelssystem för utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Analysen avser Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. En s.k. allmän jämviktsmodell används och dessa modeller kan belysa utvecklingen av produktion, priser och resursanvändning vid full sysselsättning men lämpar sig inte för analyser av konjukturvariationer eller situationer med makroekonomiska balansbrister såsom strukturarbetslöshet. Modellresultaten ger inga absoluta sanningar om hur utvecklingen kommer att bli utan skall ses som en vägledning i vilken riktning omvandlingen av ekonomin går.</P> <P class="p126 ft0">Ett entydigt resultat är dock att kostnaden för att uppfylla Sveriges åtagande kommer att blir högre om begränsningar i internationell handel med utsläppsrätter införs. Jag avråder därför bestämt från att i Sverige införa begränsningar i detta avseende, utöver de som bestäms av de internationella klimatförhandlingarna och som följer av Kyotoprotokollets bestämmelser om att flexibla mekanismer skall vara supplement till inhemska åtgärder.</P> <P class="p127 ft0">En viktig konsekvens av ett införande av ett handelssystem som ersätter koldioxidskatten är att statens inkomster blir beroende av det internationella priset på utsläppsrätter. Med helt fri handel indikerar modellresultaten att statens inkomster sjunker. Idag inbringar koldioxidskatten runt 13 miljarder kronor. För år 2010 och med ett internationellt pris på utsläppsrätter på 19,1 öre per kilo skulle inkomsterna ligga runt 10 miljarder kronor utifrån de förutsättningar som ligger till grund för simuleringarna.</P> <P class="p128 ft2">I kapitlet diskuteras vidare konsekvenserna av att införa ett handelssystem i enlighet med <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag. Detta system är tänkt att införas år 2005. Några av de branscher som är tänkta att</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>Bedömning av konsekvenserna vid införandet….</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft0">ingå i handelssystemet konkurrerar med företag utanför EU och ökade kostnader blir då svåra att ta ut i höjda priser<SPAN class="ft59">.</SPAN></P> <P class="p42 ft0">I föregående kapitlet konstaterades det att kvotplikten på lång sikt, dvs. vid ingången av Kyotoprotokollets första åtagandeperiod år 2008, skulle kunna omfatta utsläppskällor i sektorer som år 1998 stod för runt 80 procent av de totala utsläppen i Sverige, uttryckt som koldioxidekvivalenter. På kort sikt och utifrån <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag om ett införande av ett handelssystem inom unionen från och med år 2005 skulle ett handelssystem täcka in runt 30 procent av koldioxidutsläppen, vilket utgjorde drygt 22 procent av de totala utsläppen 1998, uttryckt som koldioxidekvivalenter. Detta anser jag skulle täcka in en för liten andel av Sveriges koldioxidutsläpp, varför jag föreslog att Sverige skulle verka för att en s.k. uppströmsansats skulle utnyttjas för utsläpp av koldioxid. Kvotplikten läggs då på importörer av fossila bränslen och inte på de anläggningar/utsläppskällor som släpper ut koldioxid. Då täcker man även in koldioxidutsläpp från transportsektorn och från bostäder och lokaler, vilka lämnas utanför i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag. Dock bör sådana verksamheter som i dag inte betalar någon koldioxidskatt på grund av konkurrensskäl undantas ett handelssystem som införs år 2005. Dit hör exempelvis industriprocesser. Kvotplikten kan länkas till import eller hellre distributionsledet och knytas till uppbörden av energiskatt.</P> <P class="p130 ft0">I föregående kapitel förordas också att staten auktionerar ut utsläppsrätterna men det konstaterades samtidigt att en auktionering av utsläppsrätter till befintliga verksamheter med tillståndsplikt kan leda till att staten blir skyldig att ersätta dessa verksamheter. Det tilldelningsförfarande som skulle kunna användas för dessa verksamheter utan att staten skulle behöva betala ersättning vore, att dela ut utsläppsrätterna gratis. För befintliga verksamheter utan tillståndsplikt och för nya verksamheter kan ett auktionsförfarande användas utan att staten blir skyldig att ersätta dessa.</P> <P class="p49 ft2">Det konstaterades dock att en auktion kan användas vid en uppströmsansats utan att det strider mot regeringsformens 2 kap. 18 § om den riktas mot import eller försäljning av ett bränsle.</P> <P class="p61 ft0">I detta kapitel skall en konsekvensanalys presenteras rörande vilka tänkbara effekter som införandet av ett handelssystem för utsläppsrätter kan komma att få för den svenska ekonomin. Det tilldelningsförfarande som antas tillämpas är att staten auktionerar ut utsläppsrätterna. Vidare avgränsas analysen till utsläpp av koldioxid från förbränning och dessa utgjorde drygt 70 procent av de totala utsläppen år 1998, uttryckt som koldioxidekvivalenter. Utsläppen från industriprocesser belastas inte</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p11 ft20">Bedömning av konsekvenserna vid införandet…. <SPAN class="ft9">47</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft2">med kostnaden för utsläppsrätter och det kan ses som en illustration av ett fall där industriprocesser undantas från kvotplikt av konkurrensskäl. Analysen avser att belysa en situation år 2010, dvs. in i Kyotoprotokollets åtagandeperiod.</P> <P class="p131 ft53"><SPAN class="ft36">3.1</SPAN><SPAN class="ft52">Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?</SPAN></P> <P class="p132 ft2">När det gäller att analysera de ekonomiska konsekvenserna av förslagen har utredningen givit i uppdrag åt Konjunkturinstitutet att genomföra denna analys. Den modell som används, <NOBR>EMEC-modellen,</NOBR> utnyttjades i Bilaga 2 till Långtidsutredningen 1999. Konjunkturinstitutet analyserade där bl.a. effekterna av införandet av Kyotoprotokollet på svensk ekonomi.</P> <P class="p74 ft60"><SPAN class="ft60">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft61">Något om </SPAN><NOBR>EMEC-modellen<SPAN class="ft62">1</SPAN></NOBR></P> <P class="p57 ft0">Konjunkturinstitutets modell EMEC är en statisk allmän jämviktsmodell av den svenska ekonomin. Den ekonomiska tillväxt som genereras av modellen styrs dels av tillgången på produktionsfaktorer såsom arbetskraft och kapital, dels av teknisk utveckling. Det är också möjligt att låta begränsningar för miljöutsläpp inverka på tillväxtens inriktning.</P> <P class="p96 ft0">Ekonomiska modeller är starkt förenklade, men förmedlar en konsistent helhetsbild av den ekonomiska utvecklingen. Fördelarna med att använda denna typ av modell är att den innefattar hela ekonomin och inte bara vissa delsektorer. Modellen kan därmed fånga upp de återverkningar som sker mellan olika sektorer vid t.ex. en skatteförändring och inte bara den direkta påverkan i de berörda sektorerna. Därmed fångas de totala samhällsekonomiska konsekvenserna upp på ett mer fullständigt sätt än i partiella modeller. Det måste dock kraftigt understrykas att modellerna inte belyser de totala kostnader som uppstår till följd av förändringen, t.ex. då industrianläggningar läggs ner med arbetslöshet som följd.</P> <P class="p36 ft0">De tillgängliga resurserna i ekonomin fördelas via normala marknadsmekanismer mellan de olika sektorerna så att det samtidigt råder jämvikt på alla produkt- och faktormarknader. Modellens långsiktiga karaktär betyder att marknadens aktörer hinner anpassa sig fullt ut till de prisförändringar som äger rum när ekonomin går från ett jämvikts-</P> <P class="p133 ft7"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Redovisningen i detta avsnitt bygger i hög grad på Bilaga 2 till LU 99, sid. <NOBR>48–50.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>Bedömning av konsekvenserna vid införandet….</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft0">läge till ett annat. Hur stora anpassningarna ska vara vid en given prisförändring beror på aktörernas känslighet för prisförändringar. Denna känslighet är en bedömningsfråga grundad på ett mycket varierat empiriskt underlag.</P> <P class="p54 ft0">Modeller av den typ som Konjunkturinstitutet använder kan belysa utvecklingen av produktion, priser och resursanvändning i ekonomins olika sektorer vid fullt kapacitetsutnyttjande, men är inte lämpad för analyser av konjunkturvariationer eller situationer med makroekonomiska balansbrister. Modellsimuleringarna bygger på vissa förutsättningar beträffande tillgången på arbetskraft och kapital, teknisk utveckling samt priser på internationellt handlade varor. I de simuleringar som gjorts till denna utredning har även olika restriktioner på utsläppen av koldioxid inlemmats i modellen.</P> <P class="p134 ft60"><SPAN class="ft60">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft61">De olika simuleringsalternativen</SPAN></P> <P class="p135 ft2">Simuleringarna beskriver således en situation år 2010 in i Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. De olika alternativ som studeras är:</P> <P class="p136 ft0"><SPAN class="ft59">1.</SPAN><SPAN class="ft63">Ett referensalternativ som beskriver en situation där vi har kvar det nuvarande skattesystemet med de koldioxidskatter som idag gäller för olika verksamheter. Alternativet skall tolkas som den utveckling som sker om inte Kyotoprotokollet träder i kraft och Sverige inte vidtar ytterligare åtgärder för att begränsa utsläppen av koldioxid.</SPAN></P> <P class="p137 ft0"><SPAN class="ft59">2.</SPAN><SPAN class="ft63">För att begränsa koldioxidutsläppen till Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet (104 procent av 1990 års utsläpp) införs ett inhemskt system för handel med utsläppsrätter. Utsläppsrätterna auktioneras ut. Samtliga koldioxidutsläpp från förbränning begränsas i modellen utan undantag. De processutsläpp som i modellen inte belastas med kostnaden för utsläppsrätter är utsläpp från </SPAN><NOBR>textil-,</NOBR> <NOBR>trävaru-,</NOBR> jord- och stenvaruindustri, från massa och papper, från grafisk industri, från kemisk industri samt från <NOBR>järn-,</NOBR> stål- och metallverk. År 1993, modellens basår, uppgick dessa sammantaget till 3,9 miljoner ton. Alternativet beskriver ett läge under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, där en internationell marknad för utsläppsrätter har etablerats, men där svenska aktörer inte tillåts handla internationellt utan samtliga åtgärder för att begränsa utsläppen måste göras inom landet. Detta alternativ kan också tolkas som att en enhetlig skattesats på koldioxid införs i Sverige.</P> <P class="p138 ft0"><SPAN class="ft59">3.</SPAN><SPAN class="ft63">Sverige inför ett inhemskt system enligt ovan men det ges även möjlighet till att utnyttja en internationell marknad för utsläppsrätter. Det internationella priset på utsläppsrätter antas vara $25/ton</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p11 ft20">Bedömning av konsekvenserna vid införandet…. <SPAN class="ft9">49</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p139 ft40">eller 19 öre per kilo koldioxidutsläpp. Vidare sätts begränsningarna i handeln till:</P> <P class="p140 ft0"><SPAN class="ft9">A)</SPAN><SPAN class="ft64">Endast 4 miljoner ton från utlandet</SPAN></P> <P class="p141 ft0"><SPAN class="ft0">B)</SPAN><SPAN class="ft64">Endast 10 miljoner ton från utlandet</SPAN></P> <P class="p142 ft0"><SPAN class="ft0">C)</SPAN><SPAN class="ft64">Helt fri handel</SPAN></P> <P class="p143 ft0">EU har i ett förhandlingsbud inför det sjätte partsmötet i Haag hösten 2000 lagt ett förslag till tak på handeln för att säkerställa att nationella åtgärder genomförs. I förslaget anges några olika sätt att beräkna taket på och alternativen 3A och 3B skall belysa tänkbara konsekvenser av EU:s förslag till begränsningar på handel för den svenska ekonomin.</P> <P class="p96 ft0">Ett centralt antagande i simuleringarna är att världsmarknadspriserna inte skiljer sig åt mellan referensscenariot och övriga scenarier. Det kan tolkas som att Sveriges konkurrentländer lyckas införa Kyotorestriktionen på ett relativt smärtfritt sätt så att priserna inte förändras på lång sikt, eller för den delen att viktiga konkurrentländer överhuvudtaget inte omfattas av Kyotorestriktioner, vilket torde vara fallet inom bl.a. stålindustrin. Det innebär att den kostnadsökning som skulle drabba svenska företag i det fall statsmakterna auktionerade ut utsläppsrätterna inte kan tas ut i ett högre pris på produkterna.<SPAN class="ft30">2</SPAN></P> <P class="p106 ft60"><SPAN class="ft60">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft61">Resultaten från simuleringarna</SPAN></P> <P class="p144 ft17">Utvecklingen på makronivå</P> <P class="p145 ft0">Utgångspunkten i analysen är ett referensalternativ för år 2010 (A i tabellen nedan) där simuleringen görs på utvecklingen av den svenska ekonomin utan att några ytterligare åtgärder införs för att begränsa utsläppen av koldioxid. Nuvarande skatter på energi och koldioxid bibehålls med de undantag som existerar idag.</P> <P class="p146 ft7"><SPAN class="ft30">2 </SPAN>Detta antagande innebär exempelvis att priset på el och fjärrvärme hålls konstant. När ett handelssystem för utsläppsrätter införs kommer emellertid priset på el att öka och de struktureffekter som detta leder till fångas inte in i modellen. I modellen samlas <NOBR>el-,</NOBR> <NOBR>gas-,</NOBR> <NOBR>värme-,</NOBR> vatten- och avloppsverk i en sektor. I dag är bränslen som används för elproduktion befriad från koldioxidskatt medan bränslen för fjärrvärmeproduktion belastas med hel koldioxidskatt. I modellens handelssystem belastas även bränslen för elproduktion av kostnaden för utsläppsrätter. Detta kommer att fördyra produktionen av el i grannländernas fossileldade kraftverk. Dessa anläggningar utnyttjas på marginalen och bestämmer elpriset. Å andra sidan kommer fjärrvärmepriset att sjunka om kostnaden för utsläppsrätter understiger den nuvarande koldioxidskatten.</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>Bedömning av konsekvenserna vid införandet….</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft0">I följande tabell samlas simuleringarna.</P> <P class="p148 ft40"><SPAN class="ft46">Tabell 3.1. </SPAN>Resultaten från olika simuleringar år 2010. Alternativ <NOBR>B–E</NOBR> mäts i förhållande till alternativ A. Miljarder kronor. 1997 års priser.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr28 td106"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td107"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr28 td108"><SPAN class="p149 ft21">Förändring i förhållande till referensalternativ</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td109"><SPAN class="p11 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td110"><SPAN class="p11 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td111"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td112"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td114"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td115"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td110"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td116"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td118"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p150 ft21">$ 25/ton</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td109"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p151 ft47">Referens</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td116"><SPAN class="p152 ft21">Enbart</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td118"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td48"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td109"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td110"><SPAN class="p151 ft27">år 2010 med</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td116"><SPAN class="p152 ft21">inhemskt</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td109"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td110"><SPAN class="p151 ft49">nuvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td116"><SPAN class="p152 ft21">handels-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p153 ft21">4 milj. ton</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p150 ft21">10 milj. ton</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p154 ft21">Helt fritt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td109"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p151 ft47">skatter</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td116"><SPAN class="p152 ft26">system</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td118"><SPAN class="p154 ft21">34,3 öre</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td48"><SPAN class="p155 ft21">19,1 öre</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td119"><SPAN class="p154 ft21">19,1 öre</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td109"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td110"><SPAN class="p151 ft49">A</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td116"><SPAN class="p152 ft21">52,1 öre</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p154 ft21">C</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p155 ft21">D</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p153 ft21">E</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td120"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td121"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td111"><SPAN class="p156 ft21">B</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td122"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td113"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td114"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td115"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td109"><SPAN class="p45 ft49">BNP</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td110"><SPAN class="p151 ft49">2 296</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td116"><SPAN class="p156 ft21"><NOBR>-1.7</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p153 ft21">0.5</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p150 ft21">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p153 ft21">2.2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td109"><SPAN class="p45 ft49">Privat konsumtion</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td110"><SPAN class="p151 ft49">1 266</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td116"><SPAN class="p156 ft21"><NOBR>-2.4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p153 ft21"><NOBR>-2.6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p150 ft21"><NOBR>-3.3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p154 ft26"><NOBR>-3.3</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td109"><SPAN class="p45 ft47">Offentlig konsumtion</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p151 ft47">513</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td116"><SPAN class="p152 ft21">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td118"><SPAN class="p154 ft21">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td48"><SPAN class="p155 ft21">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td119"><SPAN class="p154 ft21">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td109"><SPAN class="p45 ft49">Invest inkl. lager</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td110"><SPAN class="p151 ft49">368</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td116"><SPAN class="p156 ft21">2.9</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p153 ft21">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p150 ft21">3.7</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p153 ft21">3.7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td109"><SPAN class="p45 ft49">Export</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td110"><SPAN class="p151 ft49">1 310</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td116"><SPAN class="p156 ft21"><NOBR>-5.4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p153 ft21"><NOBR>-0.5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p150 ft21">4.7</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p153 ft21">4.7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td109"><SPAN class="p45 ft47">Import</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p151 ft47">1 161</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td116"><SPAN class="p156 ft21"><NOBR>-3.3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td118"><SPAN class="p153 ft21"><NOBR>-0.3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td48"><SPAN class="p150 ft21">2.8</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td119"><SPAN class="p153 ft21">2.8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td109"><SPAN class="p45 ft27">Statens intäkter från sålda</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p151 ft47">75.9</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td116"><SPAN class="p156 ft21">13.4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td118"><SPAN class="p153 ft21">6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td48"><SPAN class="p150 ft21"><NOBR>-0.6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td119"><SPAN class="p154 ft26"><NOBR>-0.6</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td109"><SPAN class="p45 ft27">utsläppsrätter+energiskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td116"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td117"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td118"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td48"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td120"><SPAN class="p45 ft27">Utsläpp av CO2 (milj. ton)</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td121"><SPAN class="p151 ft47">65.5</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td111"><SPAN class="p156 ft21"><NOBR>-7.6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr31 td122"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td113"><SPAN class="p153 ft21"><NOBR>-3.6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr31 td114"><SPAN class="p150 ft21">0.9</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td115"><SPAN class="p153 ft21">0.9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td109"><SPAN class="p45 ft17">Referensalternativet</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td123"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td116"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td118"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td48"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td109"><SPAN class="p45 ft17">I referensalternativet</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p157 ft0">uppgår de</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td116"><SPAN class="p158 ft0">samlade</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr26 td125"><SPAN class="p11 ft0">koldioxidutsläppen till</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft0">65,5 miljoner ton, vilket är en ökning med knappt 17 procent i förhållande till 1997 års utsläpp. Av dessa var processutsläpp 4,3 miljoner ton.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Bruttonationalprodukten utvecklas till en nivå av 2 300 miljarder kronor år 2010, vilket är en ökning under perioden på drygt 32 procent. Statens inkomster från miljö- och energiskatterna uppgår till 75,9 miljarder kronor.</P> <P class="p160 ft0">Alternativen <NOBR>B-E</NOBR> mäts sedan i förhållande till referensalternativet A. I dessa simuleringar införs handelssystem för utsläppsrätter. <SPAN class="ft17">I alternativ B </SPAN>kan de svenska utsläppskällorna enbart förlita sig till det inhemska handelssystemet och får inte deltaga i den internationella handeln.</P> <P class="p96 ft40"><SPAN class="ft46">I alternativen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft46">C-E</SPAN></NOBR><SPAN class="ft46"> </SPAN>kan de svenska företagen även utnyttja den internationella marknaden för utsläppsrätter, givet olika begränsningar på</P> <P class="p161 ft7"><SPAN class="ft30">3 </SPAN>Konjunkturinstitutets scenario på koldioxidutsläppen ligger högre är Energimyndighetens, se kapitel 7.</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p11 ft20">Bedömning av konsekvenserna vid införandet…. <SPAN class="ft9">51</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft40">omfattningen av denna handel. Det internationella priset på utsläppsrätter antas vara $25 per ton koldioxid (=19,1 öre per kilo).</P> <P class="p162 ft17">Alternativ B</P> <P class="p163 ft0">Vid införandet av ett svenskt handelssystem för att uppfylla Sveriges åtagande på 104 procent kommer jämviktspriset på utsläppsrätter att uppgå till 52,1 öre per kilo koldioxid (=B i tabellen). Samtliga åtgärder för att begränsa utsläppen görs inom landets gränser. Jämviktspriset kommer att få betalas av samtliga utsläppskällor som förbränner fossila bränslen. Koldioxidutsläppen minskas med 7,6 miljoner ton.</P> <P class="p114 ft0">Bruttonationalprodukten minskar med 1,7 miljarder kronor för år 2010, vilket innebär att BNP blir 0,07 procent lägre för att uppfylla åtagandet med enbart inhemska åtgärder. Minskningen på 1,7 miljarder kronor är kostnaden för att uppfylla åtagandet för ett år. Åtagandet leder även till kostnader för kommande år som bör vara minst lika stora som för år 2010. Skillnaden i bruttonationalprodukten kan därför ses som en varaktig skillnad som sträcker sig från år 2010 och i all framtid. För att beräkna de totala kostnaderna bör den årliga skillnaden räknas om till ett nuvärde. Detta har inte gjorts.</P> <P class="p96 ft0">Det är vidare viktigt att betona att modellen beskriver en situation där man går från ett jämviktsläge år 2010 till ett annat. Det förutsätts att samtliga marknader anpassas sig till den nya situationen som en begränsning av koldioxidutsläppen innebär. Modellen ger således en bild av ekonomin för år 2010 då fullständig anpassning har ägt rum till Kyotorestriktionen. Exempelvis kommer det i modellen att råda full sysselsättning i båda jämviktslägena. Den fångar inte in de anpassningskostnader i form av t.ex. strukturarbetslöshet som uppkommer och som kan bli mycket stora om rörligheten på arbetsmarknaden är låg.</P> <P class="p103 ft0">Statens inkomster från försålda utsläppsrätter och energiskatt ökar med drygt 13 miljarder kronor per år. Anledningen till ökningen är att vissa verksamheter som idag inte betalar någon koldioxidskatt eller betalar en låg koldioxidskatt nu måste betala jämviktspriset på 52,1 öre per kilo koldioxidutsläpp.</P> <P class="p164 ft17">Alternativ C</P> <P class="p57 ft2">När det ges tillfälle för de svenska företagen att handla på den internationella marknaden kommer de att utnyttja denna möjlighet under förutsättning att priset på utsläppsrätter är tillräckligt lågt. Vid ett internationellt kvotpris på 19,1 öre per kilo och med en begränsning av han-</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">52 </SPAN>Bedömning av konsekvenserna vid införandet….</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft0">deln med maximalt 4 miljoner ton (=C i tabellen) kommer detta utrymme att utnyttjas fullt ut. 3,6 miljoner ton av utsläppsbegränsningen uppnås via åtgärder som genomförs i Sverige eller drygt 47 procent. Den marginella kostnaden för utsläppsbegränsning inom Sverige uppgår till 34,3 öre per kilo.</P> <P class="p36 ft0">De totala utsläppen av koldioxid i Sverige kommer att bli 61,9 miljoner ton, vilket är 4 miljoner ton högre än om endast inhemska åtgärder vore tillåtna. För att uppfylla åtagandet inhandlas således 4 miljoner utsläppsrätter på den internationella marknaden till ett sammanlagt värde av 0,8 miljarder kronor. Varje utsläppsrätt ger rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter.</P> <P class="p54 ft0">BNP är 0,5 miljarder kronor högre i förhållande till referensalternativet, kolumn A, och 2,2 miljarder högre i förhållande till kolumn B där ju endast inhemska åtgärder är tillåtna. I alternativ C läggs en restriktion på koldioxidutsläppen för att uppfylla Kyotoprotokollets åtagande. Som nämndes ovan blir i modellen kostnaden för utsläppsbegränsning inom Sverige 34,3 öre per kilo och den påläggs samtliga utsläpp av koldioxid från förbränning. Trots detta blir BNP 0,5 miljarder högre än i referensalternativet, där ju ingen begränsning på koldioxidutsläppen finns. I referensalternativet betalar somliga full koldioxidskatt medan tillverkningsindustrin endast betalar 50 procent av koldioxidskatten.</P> <P class="p54 ft0">En kostnad av 34,3 öre per kilo för samtliga utsläpp av koldioxid innebär, att vissa kommer att belastas med en lägre kostnad, medan andra belastas med en högre i förhållande till referensalternativet. Den sammantagna effekten av detta blir i modellen dock att tillväxten ökar i alternativ C, trots att Kyotorestriktionen införs. En kostnad som drabbar alla lika, tillsammans med en internationell utsläppshandel i begränsad omfattning medger alltså att tillväxten ökar.</P> <P class="p96 ft2">Statens inkomster är nu 6,4 miljarder högre i förhållande till referensalternativet, men 7 miljarder kronor lägre än alternativ B.</P> <P class="p58 ft0">Sveriges åtagande på 104 procent av 1990 års utsläpp innebär i modellen att utsläppen av koldioxid måste reduceras med 7,6 miljoner ton. Sverige kan välja att antingen reducera denna mängd inom landet eller också kan man verka för att motsvarande mängd reduceras utomlands. Det senare görs genom att Sverige köper utsläppsrätter på den internationella marknaden.</P> <P class="p164 ft17">Alternativen D och E</P> <P class="p145 ft2">En begränsning av handel till maximalt 10 miljoner ton för år 2010 innebär att Sverige kan köpa utsläppsrätter motsvarande hela åtagandet på den internationella marknaden. Handelsrestriktionen blir därför inte</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p11 ft20">Bedömning av konsekvenserna vid införandet…. <SPAN class="ft9">53</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft0">bindande för år 2010. Modellresultaten för detta alternativ (=D i tabellen) och för simuleringen med helt fri handel (=E i tabellen) blir därför desamma. För dessa två alternativ kommer Sverige i stället att släppa ut 0,9 miljoner ton <SPAN class="ft17">mer </SPAN>koldioxid än i referensalternativet. Detta är möjligt till följd av att Sverige, genom sina köp av utsläppsrätter på den internationella marknaden, åstadkommer utsläppsbegränsningar i något annat land.</P> <P class="p49 ft0">BNP ökar med 2,2 miljarder kronor i förhållande till referensalternativet, vilket är en ökning med 0,1 procent. Anledningen till att BNP ökar samtidigt som Kyotoprotokollets åtaganden uppfylls är det låga internationella priset på utsläppsrätter. Genom att det utomlands existerar stor potential för billiga utsläppsbegränsningar kommer de svenska företagen att till fullo utnyttja denna möjlighet. Priset på utsläppsrätter på den internationella marknaden uppgår enligt modellens antaganden till 19,1 öre per kilo.</P> <P class="p165 ft0">Som nämndes tidigare kan Sveriges åtagande uppfyllas antingen via åtgärder utomlands eller via åtgärder inom landet. Kostnaderna för att uppnå åtagandet varierar dock. Enligt modellsimuleringarna kommer exempelvis BNP i det förra fallet att vara 3,9 miljarder kronor högre än i fallet då enbart inhemska åtgärder genomförs.</P> <P class="p41 ft0">När det gäller effekterna på statsbudgeten pekar modellresultaten i alternativen D och E på några viktiga konsekvenser. Statens inkomster från energiskatter och från auktionering av utsläppsrätter kommer att bli 0,6 miljarder kronor lägre i förhållande till referensalternativet. I referensalternativet har vi kvar nuvarande koldioxidskatt och den beräknas inbringa ca 16 miljarder kronor år 2010. Under Kyotoprotokollets åtagandeperiod <NOBR>2008–2012</NOBR> kommer en internationell marknad för utsläppsrätter/utsläppsreduktioner att etableras med ett jämviktspris som påverkar den svenska statsbudgeten. Jämviktspriset sätter nämligen en gräns för hur mycket som staten kan få in i inkomster från auktionering av utsläppsrätter.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Vid ett lågt jämviktspris kommer statens inkomster att bli lägre än vad koldioxidskatten inbringar idag. Räknat på 19,1 öre per kilo beräknas statens inkomster från auktionen inbringa ca 10 miljarder kronor. Detta kan jämföras med alternativ B med enbart ett inhemskt handelssystem för att uppfylla Sveriges åtagande. Där beräknas statens inkomster från försäljning av utsläppsrätter uppgå till 27 miljarder kronor. Vidare kommer inkomsterna från auktionen att vara osäkrare än vad inkomsterna från koldioxidskatten är då det beror på vilket jämviktspriset på den internationella marknaden blir.</P> <P class="p166 ft67"><SPAN class="ft66">4 </SPAN>Ingen aktör är villig att betala ett högt pris för utsläppsrätter i en svensk auktion när man kan köpa motsvarande utsläppsrätter på den internationella marknaden till ett lägre pris.</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">54 </SPAN>Bedömning av konsekvenserna vid införandet….</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft0">Den bild av kostnaderna av att införa Kyotoprotokollet som ges av modellsimuleringarna indikerar, att dessa kan komma att variera högst väsentligt. Detta beror på vilka antaganden som görs på världsmarknadspriset på utsläppsrätter och vilken tillgång som svenska aktörer har till den internationella marknaden för utsläppsrätter. Om åtgärderna att begränsa koldioxidutsläppen endast får göras inom Sveriges gränser blir detta 3,9 miljarder kronor dyrare för år 2010 än om den internationella marknaden kan utnyttjas. Detta om det internationella priset på utsläppsrätter är 19,1 öre per kilo koldioxid.</P> <P class="p168 ft17">Utvecklingen på branschnivå</P> <P class="p95 ft0">Införandet av Kyotoprotokollet utvecklar sig olika för olika branscher. Det skall starkt understrykas att en minskning i produktionen inom en bransch gör i modellen att arbetskraften inte friställs utan helt överflyttas till andra branscher. I verkligheten kan en strukturarbetslöshet uppstå inom ekonomin som kan vara betydande. I följande tabell redovisas förändringen av förädlingsvärdet för respektive branscher.</P> <P class="p169 ft2"><SPAN class="ft41">Tabell 3.2. </SPAN>Förädlingsvärde vid införande av Kyotorestriktionen. Miljoner kronor för referensalternativet. Procentuell förändring jämfört med referensscenariet år 2010 för de andra simuleringarna.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr11 td106"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td126"><SPAN class="p170 ft21">Referens</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td127"><SPAN class="p171 ft27">Enbart</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td128"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td129"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td109"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td131"><SPAN class="p151 ft22">år 2010 med</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td132"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td33"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td133"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td109"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td134"><SPAN class="p172 ft22">inhemskt</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td132"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td33"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td133"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td109"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td131"><SPAN class="p173 ft27">nuvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td132"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td33"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td133"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td109"><SPAN class="p11 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td134"><SPAN class="p172 ft69">handelssystem</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td132"><SPAN class="p174 ft69">4 milj. ton</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td33"><SPAN class="p155 ft69">10 milj. ton</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td133"><SPAN class="p86 ft70">Helt fritt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td109"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td131"><SPAN class="p173 ft23">skatter</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td134"><SPAN class="p175 ft22">52,1 öre</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td132"><SPAN class="p174 ft22">34,3 öre</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td33"><SPAN class="p150 ft22">19,1 öre</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td133"><SPAN class="p86 ft22">19,1 öre</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td109"><SPAN class="p11 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td131"><SPAN class="p11 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td109"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td131"><SPAN class="p173 ft27">A</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td134"><SPAN class="p172 ft21">B</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td132"><SPAN class="p176 ft21">C</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td33"><SPAN class="p155 ft21">D</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td133"><SPAN class="p177 ft21">E</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td120"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td135"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td136"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td137"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td35"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td138"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td109"><SPAN class="p45 ft72">Jordbruk, skogsbruk och fiske</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td131"><SPAN class="p173 ft23">32 230</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td134"><SPAN class="p175 ft22">0.3</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td132"><SPAN class="p174 ft22">0.6</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td33"><SPAN class="p155 ft22">0.8</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td133"><SPAN class="p86 ft22">0.8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p45 ft25">Gruvor och mineralbrott</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td131"><SPAN class="p173 ft25">4 868</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p172 ft22"><NOBR>-2.8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p176 ft22"><NOBR>-1.0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p155 ft22">0.8</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p86 ft22">0.8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td109"><SPAN class="p45 ft72"><NOBR>Massa-,</NOBR> pappers- och grafisk</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td131"><SPAN class="p173 ft23">73 248</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td134"><SPAN class="p172 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td132"><SPAN class="p174 ft22">0.2</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td33"><SPAN class="p155 ft22">0.5</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td133"><SPAN class="p86 ft22">0.5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p45 ft25">industri</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td131"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p45 ft25">Kemisk industri</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td131"><SPAN class="p173 ft25">53 682</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p172 ft22"><NOBR>-2.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p176 ft22"><NOBR>-1.2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p155 ft22"><NOBR>-0.4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p177 ft22"><NOBR>-0.4</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p45 ft25"><NOBR>Järn-,</NOBR> stål- och metallverk</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td131"><SPAN class="p173 ft25">29 036</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p172 ft22"><NOBR>-5.3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p176 ft22"><NOBR>-3.8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p155 ft22"><NOBR>-2.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p177 ft22"><NOBR>-2.1</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td109"><SPAN class="p45 ft23">Verkstadsindustri</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td131"><SPAN class="p173 ft23">292 780</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td134"><SPAN class="p175 ft22">0.2</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td132"><SPAN class="p174 ft22">0.2</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td33"><SPAN class="p155 ft22">0.1</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td133"><SPAN class="p86 ft22">0.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p45 ft25">Övrig tillverkningsindustri</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td131"><SPAN class="p173 ft25">70 234</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p172 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p174 ft22">0.3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p155 ft22">0.5</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p86 ft22">0.5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p45 ft21"><NOBR>El-,</NOBR> <NOBR>gas-,</NOBR> <NOBR>värme-,</NOBR> vatten- och</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td131"><SPAN class="p173 ft25">48 893</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p175 ft22">8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p174 ft22">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p155 ft22">7.9</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p86 ft22">7.9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p45 ft25">avloppsverk</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td131"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td109"><SPAN class="p45 ft23">Petroleumraffinaderier</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td131"><SPAN class="p173 ft23">7 084</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td134"><SPAN class="p172 ft22"><NOBR>-4.3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td132"><SPAN class="p176 ft22"><NOBR>-1.0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td33"><SPAN class="p155 ft22">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td133"><SPAN class="p86 ft22">2.3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p45 ft25">Byggnadsindustri</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td131"><SPAN class="p173 ft25">94 561</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p175 ft22">0.7</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p174 ft22">0.9</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p155 ft22">0.9</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p86 ft22">0.9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p45 ft25">Samfärdsel</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td131"><SPAN class="p173 ft25">121 238</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p172 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p174 ft22">0.2</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p155 ft22">0.4</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p86 ft22">0.4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p45 ft25">Handel och övriga tjänster</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td131"><SPAN class="p173 ft25">476 157</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p175 ft22">0.0</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p174 ft22">0.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p155 ft22">0.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p86 ft22">0.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td109"><SPAN class="p45 ft23">Bostäder och fastigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td131"><SPAN class="p173 ft23">229 758</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td134"><SPAN class="p172 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td132"><SPAN class="p176 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td33"><SPAN class="p155 ft22"><NOBR>-0.3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td133"><SPAN class="p177 ft22"><NOBR>-0.3</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p45 ft25">Offentlig sektor</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td131"><SPAN class="p173 ft25">331 999</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p175 ft22">0.0</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p174 ft22">0.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p155 ft22">0.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p86 ft22">0.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p45 ft21">Totalt näringsliv och offentlig</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td131"><SPAN class="p173 ft25">1 865 767</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p175 ft22">0.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p174 ft22">0.3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p155 ft22">0.3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p86 ft22">0.3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td120"><SPAN class="p45 ft25">sektor</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td135"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td136"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td137"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td35"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td138"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p11 ft20">Bedömning av konsekvenserna vid införandet…. <SPAN class="ft9">55</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft0">Förädlingsvärdet definieras som värdet av produktion minus värdet av insatsvaror. Skillnaden blir då det som går till löner och till vinst. En ökning eller minskning av förädlingsvärdet kan tolkas som ett mått på i vilken riktning omvandlingen av ekonomin går.</P> <P class="p49 ft0">De sektorer som i modellen drabbas kraftigast av att Kyotoprotokollet träder i kraft och då begränsningar av utsläppen av koldioxid införs är <NOBR>järn-,</NOBR> stål- och metallverk samt petroleumraffinaderier. För sektorn petroleumraffinaderier kommer priserna på de produkter som tillverkas att öka, vilket leder till minskad användning. Effekterna kan dock lindras om det ges möjlighet till internationell handel med utsläppsrätter. Förädlingsvärdet för <NOBR>järn-,</NOBR> stål- och metallverk minskar med 5,3 procent om ett svenskt inhemskt handelssystem införs utan att det ges möjlighet till att handla internationellt. Vid fri handel och med ett internationellt pris på 19,1 öre per kilo minskar förädlingsvärdet med 2,1 procent i förhållande till referensalternativet.<SPAN class="ft30">5</SPAN></P> <P class="p165 ft0">De totala koldioxidutsläppen från industriprocesser beräknas uppgå till 4,3 miljoner ton i modellen år 2010 och som tidigare angivits belastas inte dessa utsläpp av kostnaden för utsläppsrätter.</P> <P class="p61 ft2">Andra sektorer som påverkas negativt av Kyotoprotokollets begränsningar på utsläppen av koldioxid är gruvor och mineralbrott och kemisk industri. I dessa sektorer sker anpassningen till Kyotoprotokollets begränsningar smidigare om det ges möjlighet till att utnyttja den internationella marknaden för utsläppsrätter. Detta illustreras i nedanstående figur.</P> <P class="p178 ft7"><SPAN class="ft30">5 </SPAN>I verkligheten kan förändringen i förädlingsvärdet vara betydligt större. För exempelvis SSAB innebär ett krav att köpa utsläppsrätter motsvarande sina nuvarande utsläpp (ca 5 miljoner ton) en merkostnad på ca 1 miljard kronor utifrån ett prisantagande på utsläppsrätter på knappt 20 öre per kilo. Detta kan jämföras med den normala årsvinsten, ca 150 miljoner kronor per år.</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d149x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>Bedömning av konsekvenserna vid införandet….</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft40"><SPAN class="ft46">Figur 3.1. </SPAN>Förändringen i förädlingsvärde för vissa sektorer vid olika begränsningar av handel med utsläppsrätter.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr20 td139"></TD> <TD class="tr20 td89"><SPAN class="p28 ft73">Procent</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td140"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td142"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td143"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td139"></TD> <TD class="tr35 td89"><SPAN class="p180 ft73">3.0</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td140"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td142"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td143"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td139"></TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p180 ft73">2.0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td140"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td142"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td143"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td139"></TD> <TD class="tr28 td89"><SPAN class="p180 ft73">1.0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td140"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td142"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td143"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td139"></TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p180 ft73">0.0</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td140"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:0px;" class="p181 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-29px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:31px;" class="p181 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:16px;margin-right:-17px;margin-bottom:15px;" class="p181 ft73"><![endif]>ochGruvor</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td141"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:4px;margin-bottom:0px;" class="p182 ft74"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:16px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:-10px;" class="p182 ft74"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-5px;margin-right:-1px;margin-bottom:-5px;" class="p182 ft74"><![endif]>mineralbrott</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td124"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:0px;" class="p181 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-30px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:31px;" class="p181 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:16px;margin-right:-16px;margin-bottom:15px;" class="p181 ft73"><![endif]>Kemisk</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td142"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:3px;margin-bottom:0px;" class="p183 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:-7px;" class="p183 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:-4px;margin-right:-1px;margin-bottom:-3px;" class="p183 ft73"><![endif]>industri</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td124"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:0px;" class="p181 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-30px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:31px;" class="p181 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:16px;margin-right:-16px;margin-bottom:15px;" class="p181 ft73"><![endif]><NOBR>stål,-Järn-</NOBR></SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td124"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:0px;" class="p181 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-30px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:31px;" class="p181 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:16px;margin-right:-16px;margin-bottom:15px;" class="p181 ft73"><![endif]>och</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td13"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:2px;margin-bottom:0px;" class="p184 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:-6px;" class="p184 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:-3px;margin-right:-1px;margin-bottom:-3px;" class="p184 ft73"><![endif]>metallverk</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td124"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-36px;margin-bottom:0px;" class="p185 ft74"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-30px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:33px;" class="p185 ft74"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:17px;margin-right:-19px;margin-bottom:16px;" class="p185 ft74"><![endif]>Petroleumra</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td143"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:0px;" class="p186 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-34px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:34px;" class="p186 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p186 ft75"><![endif]>ffinaderier</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td139"></TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td89"><SPAN class="p180 ft73"><NOBR>-1.0</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td139"></TD> <TD class="tr34 td140"><SPAN class="p11 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td141"><SPAN class="p11 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td124"><SPAN class="p11 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td142"><SPAN class="p11 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td124"><SPAN class="p11 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td124"><SPAN class="p11 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td13"><SPAN class="p11 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td124"><SPAN class="p11 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td143"><SPAN class="p11 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td139"></TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p180 ft73"><NOBR>-2.0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td140"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td142"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td143"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td139"></TD> <TD class="tr28 td89"><SPAN class="p180 ft73"><NOBR>-3.0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr28 td140"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td142"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td143"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td139"></TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p180 ft73"><NOBR>-4.0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td142"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td143"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td139"></TD> <TD class="tr28 td89"><SPAN class="p180 ft73"><NOBR>-5.0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr28 td140"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td142"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td143"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td139"></TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p180 ft73"><NOBR>-6.0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td140"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td142"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td143"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft73"><INGENBILD zsrc="GOB345d149xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GOB345d149xi3.jpg/" id="inl_img2"> Inhemskt</P> <P class="p187 ft73"><INGENBILD zsrc="GOB345d149xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GOB345d149xi5.jpg/" id="inl_img4"> 4 milj.ton</P> <P class="p188 ft76"><INGENBILD zsrc="GOB345d149xi6.jpg/" id="inl_img5"> 10 milj. ton <INGENBILD zsrc="GOB345d149xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GOB345d149xi8.jpg/" id="inl_img7"> Helt fritt</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p189 ft2">Av figuren framgår det tydligt effekterna av olika begränsningar på handel med utsläppsrätter. Ju färre restriktioner, desto mindre blir de negativa effekterna av införandet av Kyotorestriktionen.</P> <P class="p190 ft17">Sysselsättning</P> <P class="p191 ft0">I modellen är den totala sysselsättningen bestämt utanför modellen och förändras inte mellan referensscenariot och införandet av Kyotoprotokollet. Lönerna antas helt flexibla och med införandet av Kyotorestriktionen överförs arbetskraft till de sektorer som redan idag står för en stor andel av den totala sysselsättningen. Arbetslöshet till följd av kostnadskriser förenade med utsläppsrestriktion är definitionsmässigt utesluten.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p11 ft20">Bedömning av konsekvenserna vid införandet…. <SPAN class="ft9">57</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft2"><SPAN class="ft41">Tabell 3.3. </SPAN>Simuleringsberäkningar för sysselsättning. Miljoner timmar i referensalternativet. Procentuell förändring jämfört med referensalternativet år 2010.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr23 td139"></TD> <TD class="tr23 td144"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td145"><SPAN class="p86 ft22">Referens år</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td146"><SPAN class="p193 ft22">Enbart</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td147"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td148"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td149"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td139"></TD> <TD class="tr21 td150"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td151"><SPAN class="p86 ft22">2010 med</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td152"><SPAN class="p193 ft22">inhemskt</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td38"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td139"></TD> <TD class="tr23 td150"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td151"><SPAN class="p86 ft22">nuvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td152"><SPAN class="p194 ft22">handels-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td153"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td139"></TD> <TD class="tr23 td150"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td151"><SPAN class="p86 ft26">skatter</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td152"><SPAN class="p193 ft26">system</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td153"><SPAN class="p153 ft22">4 milj.ton</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td141"><SPAN class="p195 ft22">10 milj. ton</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p154 ft70">Helt fritt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td139"></TD> <TD class="tr23 td150"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td151"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td152"><SPAN class="p194 ft22">52,1 öre</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td153"><SPAN class="p177 ft22">34,3 öre</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td141"><SPAN class="p195 ft22">19,1 öre</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p154 ft22">19,1 öre</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td139"></TD> <TD class="tr21 td150"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td151"><SPAN class="p86 ft22">A</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td152"><SPAN class="p194 ft22">B</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p153 ft72">C</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td141"><SPAN class="p195 ft72">D</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td38"><SPAN class="p153 ft72">E</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td139"></TD> <TD class="tr37 td154"><SPAN class="p11 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td155"><SPAN class="p11 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td156"><SPAN class="p11 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td157"><SPAN class="p11 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td158"><SPAN class="p11 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td94"><SPAN class="p11 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td139"></TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td150"><SPAN class="p82 ft27">Jordbruk, skogsbruk och fiske</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td151"><SPAN class="p196 ft27">142</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td152"><SPAN class="p194 ft22">0.0</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td153"><SPAN class="p177 ft22">0.3</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td141"><SPAN class="p197 ft22">0.5</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td38"><SPAN class="p153 ft22">0.5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td139"></TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td139"></TD> <TD class="tr24 td150"><SPAN class="p82 ft27">Gruvor och mineralbrott</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td151"><SPAN class="p196 ft27">12</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td152"><SPAN class="p193 ft22"><NOBR>-2.9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td153"><SPAN class="p153 ft22"><NOBR>-1.2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p197 ft22">0.5</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td38"><SPAN class="p153 ft22">0.5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td139"></TD> <TD class="tr20 td150"><SPAN class="p82 ft21"><NOBR>Massa-,</NOBR> pappers- och grafisk industri</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td151"><SPAN class="p196 ft27">168</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p193 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td153"><SPAN class="p177 ft22">0.0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p197 ft22">0.1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td38"><SPAN class="p153 ft22">0.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td139"></TD> <TD class="tr24 td150"><SPAN class="p82 ft27">Kemisk industri</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td151"><SPAN class="p196 ft27">90</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td152"><SPAN class="p193 ft22"><NOBR>-2.2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td153"><SPAN class="p153 ft22"><NOBR>-1.5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p195 ft22"><NOBR>-0.8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td38"><SPAN class="p153 ft22"><NOBR>-0.8</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td139"></TD> <TD class="tr24 td150"><SPAN class="p82 ft27"><NOBR>Järn-,</NOBR> stål- och metallverk</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td151"><SPAN class="p196 ft27">48</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td152"><SPAN class="p193 ft22"><NOBR>-5.3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td153"><SPAN class="p153 ft22"><NOBR>-4.0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p195 ft22"><NOBR>-2.5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td38"><SPAN class="p153 ft22"><NOBR>-2.5</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td139"></TD> <TD class="tr20 td150"><SPAN class="p82 ft27">Verkstadsindustri</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td151"><SPAN class="p196 ft27">686</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p194 ft22">0.2</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td153"><SPAN class="p177 ft22">0.0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p195 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td38"><SPAN class="p153 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td139"></TD> <TD class="tr24 td150"><SPAN class="p82 ft27">Övrig tillverkningsindustri</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td151"><SPAN class="p196 ft27">199</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td152"><SPAN class="p193 ft22"><NOBR>-0.2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td153"><SPAN class="p177 ft22">0.0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p197 ft22">0.2</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td38"><SPAN class="p153 ft22">0.2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td139"></TD> <TD class="tr20 td150"><SPAN class="p82 ft26"><NOBR>El-,</NOBR> <NOBR>gas-,</NOBR> <NOBR>värme-,</NOBR> vatten- och avloppsverk</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td151"><SPAN class="p196 ft27">48</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p194 ft22">9.6</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td153"><SPAN class="p177 ft22">9.3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p197 ft22">8.9</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td38"><SPAN class="p153 ft22">8.9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td139"></TD> <TD class="tr24 td150"><SPAN class="p82 ft27">Petroleumraffinaderier</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td151"><SPAN class="p196 ft27">4</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td152"><SPAN class="p193 ft22"><NOBR>-4.4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td153"><SPAN class="p153 ft22"><NOBR>-1.2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p197 ft22">2.0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td38"><SPAN class="p153 ft22">2.0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td139"></TD> <TD class="tr24 td150"><SPAN class="p82 ft27">Byggnadsindustri</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td151"><SPAN class="p196 ft27">367</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td152"><SPAN class="p194 ft22">0.7</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td153"><SPAN class="p177 ft22">0.7</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p197 ft22">0.7</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td38"><SPAN class="p153 ft22">0.7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td139"></TD> <TD class="tr37 td150"><SPAN class="p11 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td151"><SPAN class="p11 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td152"><SPAN class="p11 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td153"><SPAN class="p11 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p11 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td38"><SPAN class="p11 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td139"></TD> <TD class="tr24 td150"><SPAN class="p82 ft27">Samfärdsel</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td151"><SPAN class="p196 ft27">459</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td152"><SPAN class="p196 ft27"><NOBR>-0.2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td153"><SPAN class="p198 ft27">0.0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p195 ft22">0.1</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td38"><SPAN class="p153 ft22">0.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td139"></TD> <TD class="tr23 td150"><SPAN class="p82 ft25">Handel och övriga tjänster</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td151"><SPAN class="p196 ft25">2 155</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td152"><SPAN class="p193 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td153"><SPAN class="p153 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td141"><SPAN class="p22 ft25"><NOBR>-0.2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p21 ft25"><NOBR>-0.2</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td139"></TD> <TD class="tr24 td150"><SPAN class="p82 ft27">Bostäder och fastigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td151"><SPAN class="p196 ft27">113</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td152"><SPAN class="p193 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td153"><SPAN class="p153 ft22"><NOBR>-0.4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p195 ft22"><NOBR>-0.8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td38"><SPAN class="p153 ft22"><NOBR>-0.8</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td139"></TD> <TD class="tr8 td154"><SPAN class="p82 ft27">Offentlig sektor</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td155"><SPAN class="p196 ft27">1 934</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td156"><SPAN class="p194 ft22">0.0</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td157"><SPAN class="p153 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td158"><SPAN class="p195 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td94"><SPAN class="p153 ft22"><NOBR>-0.1</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p199 ft2">Sysselsättningen inom de olika sektorerna följer förändringarna i förädlingsvärdet som presenterades i föregående tabell.</P> <P class="p200 ft53"><SPAN class="ft36">3.2</SPAN><SPAN class="ft52">Hur påverkas svensk industris konkurrenskraft?</SPAN></P> <P class="p201 ft0">I det förra avsnittet redovisades resultat som belyser en situation där Kyotoprotokollet har trätt i kraft och där samtliga industriländer inför åtgärder för att begränsa eller minska sina utsläpp för att uppfylla åtaganden. Ett av de centrala antaganden som gjordes var att världsmarknadspriserna inte skiljer sig åt mellan referensscenariot och övriga scenarier. Det kan tolkas som att Sveriges konkurrentländer lyckas införa Kyotorestriktionen på ett relativt smärtfritt sätt så att priserna inte förändras på lång sikt eller, vilket är fallet för flera branscher, konkurrenter inte omfattas av sådana restriktioner. Det innebär att den kostnadsökning som skulle drabba svenska företag i det fall statsmakterna auktionerade ut utsläppsrätterna inte kunde tas ut i ett högre pris på produkterna.</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">58 </SPAN>Bedömning av konsekvenserna vid införandet….</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p202 ft2">I detta avsnitt skall en diskussion föras om tänkbara effekter på svensk industris konkurrenskraft av att införa ett handelssystem från och med år 2005 enligt <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag. Inledningsvis förs en diskussion om begreppet konkurrenskraft.</P> <P class="p117 ft60"><SPAN class="ft60">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft61">Olika typer av konkurrenskraft</SPAN></P> <P class="p203 ft0">I SOU 1997: 11 redogörs för begreppet konkurrenskraft.<SPAN class="ft30">6 </SPAN>Enligt utredningen råder det en begreppsförvirring vad gäller termen internationell konkurrenskraft då den används både på makroplanet avseende hela det svenska näringslivets konkurrenskraft och på mikroplanet om enskilda branscher och företag. Det betonas att det är viktigt att skilja mellan konkurrenskraft på kort sikt och på lång sikt och dessutom måste man hålla isär företagets och landets konkurrenskraft eftersom dessa inte alltid sammanfaller.</P> <P class="p96 ft0">Konkurrenskraft på mikroplanet anges ha en ganska tydlig innebörd. En ökad koldioxidskatt innebär på kort sikt ökande kostnader för samtliga användare av fossila bränslen. Skattehöjningen slår igenom med olika styrka beroende på den enskilda branschens eller det enskilda företagets kostnadsstruktur. Företag eller branscher med en hög kostnadsandel för fossila bränslen drabbas förhållandevis hårt medan andra med en förhållandevis låg kostnadsandel drabbas i mindre utsträckning. På kort sikt kan man förvänta sig vissa strukturomvandlingseffekter. Energiintensiva branscher krymper med negativa sysselsättningseffekter som följd. På lång sikt leder en skattehöjning på fossila bränslen till att en strukturomvandling kommer till stånd. Resurser överflyttas från en stagnerande energiintensiv verksamhet till övriga sektorer som expanderar till följd av en förbättrad relativ konkurrenskraft. Om exempelvis rörligheten på arbetsmarknaden är låg kan det leda till strukturarbetslöshet.</P> <P class="p93 ft0">När det gäller konkurrenskraft på makroplanet används termen internationell konkurrenskraft oftast om det svenska näringslivets förmåga att sälja sina produkter utomlands i konkurrens med företag från andra länder. Ett direkt mått på den internationella konkurrenskraften är Sveriges andel av den sammanlagda världsexporten av industrivaror. En försämrad konkurrenskraft mätt som en fallande marknadsandel kan vara förknippad med försvagad bytes- och betalningsbalans och en nedgång av efterfrågan på svenska produkter. Detta leder till lägre kapacitetsutnyttjande och högre arbetslöshet. På kort sikt är det troligt</P> <P class="p204 ft7"><SPAN class="ft30">6 </SPAN>Redovisningen i detta avsnitt följer i hög grad avsnitten i SOU 1997:11 ”Skatter, miljö och sysselsättning”.</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p11 ft20">Bedömning av konsekvenserna vid införandet…. <SPAN class="ft9">59</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft0">att ökade produktionskostnader leder till makroekonomisk obalans i form av försämrad bytesbalans och lägre sysselsättning via minskad export. På lång sikt förlorar begreppet, enligt utredningen, i mångt och mycket sin mening genom att högre produktionskostnader till följd av ökade skatter förr eller senare ger upphov till s.k. allmänna jämviktseffekter. Det innebär att en anpassning till den nya situationen sker genom ett antal mekanismer vilka tenderar att återskapa balans både på varu- och faktormarknader liksom i utrikeshandeln. Under anpassningstiden kan dock olika problem uppstå.</P> <P class="p106 ft60"><SPAN class="ft60">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft61">Kommissions förslag i konkurrenshänseende</SPAN></P> <P class="p57 ft0">I förslagskapitlet redovisades <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag i grönboken om att införa ett handelssystem inom unionen från och med år 2005. Ett av förslagen går ut på att man på <NOBR>EU-nivå</NOBR> skall besluta om vilka sektorer som skall ingå i ett handelssystem. Aktuella sektorer är produktion av el och fjärrvärme i anläggningar med ett större installerad effekt av 50 MW bränsle, järn- och stålindustrin, raffinaderier, viss kemisk industri, <NOBR>glas-,</NOBR> keramik- och byggmaterialindustrin inklusive cementindustrin samt massa och pappersindustrin. Ett beslut på EU- nivå blir tvingande för medlemsländerna.</P> <P class="p54 ft0">Några simuleringar eller konsekvensanalyser av vad <NOBR>EU-förslaget</NOBR> skulle få för effekter för svensk industri har inte gjorts. Grönboken skall ut på remiss till medlemsländerna och andra intressenter som då kan komma med synpunkter. Som förslaget ser ut i dag finns det en risk för Sveriges del, att endast en mindre del av de svenska utsläppen kommer att inkluderas. Som nämndes i förslagskapitlet är min mening att Sverige bör driva en linje i riktning mot bl.a. att en större andel av de svenska utsläppen av växthusgaser fångas in.</P> <P class="p54 ft0">I förslaget tas begränsad hänsyn till konkurrensaspekter genom att samtliga medlemsländer skulle vara tvingade till att inkludera de utvalda sektorerna. Frågan är om det är tillräckligt att på <NOBR>EU-nivå</NOBR> enbart besluta om vilka sektorer som skall ingå utan att också besluta om vilken metod för tilldelning av utsläppsrätter som medlemsstaterna skall använda. I grönboken anges att regelbundet återkommande auktioner tekniskt sett är att föredra, men det blir en central fråga att diskutera om gemenskapen skall besluta vilket förfarandet som skall användas eller om medlemsländerna själva skall få avgöra om de vill auktionera bort utsläppsrätterna eller satsa på fri tilldelning.</P> <P class="p36 ft2">Jag menar att även denna fråga är central ut konkurrenssynvinkel. Om exempelvis vissa medlemsländer väljer att dela ut utsläppsrätterna gratis till sina företag medan andra medlemsländer utnyttjar ett auk-</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">60 </SPAN>Bedömning av konsekvenserna vid införandet….</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft2">tionsförfarande, leder det till en snedvridning i konkurrensen till fördel för företag som får utsläppsrätterna gratis.</P> <P class="p206 ft0">Den norska kvotutredningen<SPAN class="ft30">7 </SPAN>har grundligt studerat effekterna på olika branscher vid olika tilldelningsförfarande. Man studerar ett läge under den första åtagandeperioden <NOBR>2008–2012,</NOBR> dvs. då en internationell marknad för utsläppsrätter har etablerats. Några av de branscher som studeras är branscher som i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag kan bli aktuella att ingå i ett handelssystem inom unionen.</P> <P class="p96 ft0">De norska branscher som drabbas hårdast när utsläppsrätterna auktioneras (eller säljs på världsmarknaden) är ferrolegeringar där driftsöverskottet för hela branschen minskar med ca 80 procent. I kostnadsökningen ligger då, förutom ett internationellt pris på utsläppsrätter på 125 norska kronor per ton också en ökning i kostnaden för el.<SPAN class="ft30">8 </SPAN>På lång sikt skulle detta leda till att hälften av ferrolegeringsindustrin försvinner. I beräkningarna har man då inte beaktat möjligheten att övervältra de ökade kostnaderna på priserna.</P> <P class="p96 ft0">Även cementindustrin kommer att kraftigt påverkas av införandet av ett handelssystem med auktionering. Runt 2/3 av driftsöverskottet kommer att få läggas på utsläppsrätter. Cementmarknaden är dock, enligt den norska kvotutredningen, präglat av liten internationell handel och stor koncentration på producentsidan, vilket innebär att det först och främst är konkurrensförhållanden inom den europeiska marknaden som blir avgörande för om verksamheten blir kvar i Norge.</P> <P class="p114 ft0">Även för raffinerade produkter finns det förhållanden som talar för att huvuddelen av produktionen även fortsättningsvis kommer att ske i eller i närheten av förbrukarländerna. Om andra europeiska länder inför styrmedel med motsvarande styrka som de norska kan det vara möjligt att ta ut ett högre pris på produkter som t.ex. bensin och cement.</P> <P class="p116 ft0">I den norska kvotutredningen analyseras också vilka effekterna skulle bli på de ovan nämnda näringarna om utsläppsrätterna delades ut gratis. Beräkningar görs för en gratis tilldelning baserat på 70 procent respektive 95 procent av utsläppen år 1990. De gratis tilldelade utsläppsrätterna påläggs inte någon handelsrestriktion utan att de kan säljas vidare på marknaden och inbringa 125 norska kronor per ton.</P> <P class="p54 ft0">En gratis tilldelning på motsvarande 70 procent av 1990 års utsläpp kan fortfarande leda till att vissa företag måste köpa utsläppsrätter på marknaden för att täcka sina utsläpp. Andra företag får via gratistilldelningen ett ”överskott” på utsläppsrätter som de antingen kan spara eller också sälja på marknaden för 125 norska kronor per ton.</P> <P class="p207 ft7"><SPAN class="ft74">7</SPAN><SPAN class="ft77">NOU 2000:1 ”Et kvotesystem for klimagasser”.</SPAN></P> <P class="p208 ft79"><SPAN class="ft74">8</SPAN><SPAN class="ft78">I den norska utredningen antas priset på utsläppsrätter på den internationella marknaden bli 125 norska kronor per ton koldioxidekvivalenter.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p11 ft20">Bedömning av konsekvenserna vid införandet…. <SPAN class="ft9">61</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft0">Oljeraffinaderier, ferrolegeringsindustrin och cementindustrin har i Norge ökat sin produktion i förhållande till 1990 års siffror. Med 1990 som basår och med en tilldelning av 70 procent har dessa branscher fortfarande behov av att köpa utsläppsrätter på marknaden. För cementindustrin motsvarar detta behov ca 35 procent av driftsöverskottet och för ferrolegeringsindustrin ca 25 procent.</P> <P class="p54 ft0">Om vi överför dessa resonemang på svenska förhållanden och vid ett införande av ett handelssystem inom EU från och med år 2005 blir slutsatsen att motsvarande industrier i Sverige som i Norge framstår som känsliga vid införandet av ett handelssystem. Oljeraffinaderier i Sverige konkurrerar med andra raffinaderier företrädesvis inom EU. Givet att samtliga medlemsländer inkluderas i handelssystemet och att samma tilldelningsförfarande används kan det dock finnas möjlighet att övervältra ökade kostnader till följd av införandet i höjda priser. För stålindustrin utgör tillverkningen inom EU ca 20 procent av världsmarknaden. Produktionstillväxten har de senaste åren varit snabbast i Asien, Kina, Indien och Korea. Här blir det mer eller mindre omöjligt att övervältra ökade kostnader i höjda priser, vilket i praktiken innebär nedläggning.</P> <P class="p106 ft36"><SPAN class="ft36">3.3</SPAN><SPAN class="ft37">Slutsatser</SPAN></P> <P class="p105 ft0">Ett resultat som framkommit i detta kapitel och som är entydigt är att kostnaden för att uppfylla Sveriges åtagande kommer att blir högre om restriktioner påläggs i internationell handel med utsläppsrätter. Jag avråder därför bestämt från att i Sverige införa begränsningar i detta avseende, utöver de som bestäms av de internationella klimatförhandlingarna och följer av Kyotoprotokollets bestämmelser om att flexibla mekanismer skall vara supplement till inhemska åtgärder.</P> <P class="p54 ft0">I de konsekvensanalyser som presenterats i detta kapitel har en s.k. allmän jämviktsmodell utnyttjats för att belysa tänkbara effekter på den svenska ekonomin av att uppfylla Sveriges internationella åtagande under Kyotoprotokollets åtagandeperiod <NOBR>2008–2012.</NOBR> Sådana modeller belyser utvecklingen av produktion, priser och resursanvändning i ekonomins olika sektorer vid fullt kapacitetsutnyttjande, men är inte lämpad för analyser av konjunkturvariationer eller situationer med makroekonomiska balansbrister. De kostnader som sådana modeller inte fångar in är de anpassningskostnader i form av t.ex. strukturarbetslöshet som uppkommer och som kan bli mycket stora.</P> <P class="p36 ft2">En annan viktig konsekvens av ett införande av ett system för utsläppshandel är de effekter på statsbudgeten som detta leder till. Koldioxidskatten ersätts av handelssystemet och statens inkomster blir</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">62 </SPAN>Bedömning av konsekvenserna vid införandet….</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft0">beroende av priset på utsläppsrätterna. Utan restriktioner på handel indikerar modellresultaten att statens inkomster sjunker. Idag inbringar koldioxidskatten runt 13 miljarder kronor. För år 2010 och med ett internationellt pris på utsläppsrätter på 19,1 öre per kilo blir inkomsterna runt 11 miljarder kronor.</P> <P class="p39 ft0">I en grönbok som <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> publicerade i mars månad 2000 föreslås att ett handelssystem för utsläppsrätter införs inom unionen från år 2005 avseende utsläpp av koldioxid. Ett sådant system kommer att vara mer begränsat än det som etableras under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod bl.a. genom att det omfattar färre länder.</P> <P class="p41 ft0"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> väljer ut sex olika sektorer som kan bli aktuella att ingå i systemet. Dessa är El- och värmeproduktion, Järn- och stålindustrin, raffinaderier, kemisk industri, <NOBR>glas-,</NOBR> keramik- och byggmaterialindustri samt massa- och pappersindustrin. Ett av förslagen innebär att beslut tas på <NOBR>EU-nivå</NOBR> om att de sex sektorerna skall inkluderas i samtliga medlemsländer och eventuellt bli tvingande för medlemsländerna. Flera av de sex sektorerna är konkurrensutsatta, men om det blir tvingande för medlemsländerna antas konkurrensaspekter fångas in.</P> <P class="p49 ft0">Emellertid konkurrerar europeisk industri, förutom inbördes, också med industri utanför <NOBR>EU-området.</NOBR> Exempelvis är stålindustrin en världsmarknad och av all stålproduktion sker runt 80 procent utanför EU. Även för kemisk industri är konkurrensen stor från länder utanför EU. Följden av detta är att det inte är möjligt att övervältra ökade kostnader i höjda priser. Detta kan i slutändan få negativa effekter på utsläppen av koldioxid och för svensk industri genom att produktionen flyttar till länder med en mindre ambitiös klimatpolitik.</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <P class="p209 ft28">B</P> <P class="p51 ft29">Bakgrund</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p12 ft0">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td64"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft32"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft31">Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet</SPAN></P> <P class="p211 ft0">I detta kapitel diskuteras vilken betydelse som införandet av de flexibla mekanismerna kan komma att få. Bland annat diskuteras kostnadseffektivitetsbegreppet, ett central begrepp vid utformningen av en effektiv klimatpolitik. En jämförelse görs mellan olika typer av styrmedel som kan användas för att uppnå miljömålen och dess egenskaper. Vidare redovisas några beräkningar av kostnader för utsläppsbegränsning av koldioxid med tillhörande potentialer inom EU. Ett antal studier har genomförts för att belysa effekterna av utsläppshandel, varav några refereras till. Slutligen diskuteras några av de kritiska synpunkter som förekommer i diskussioner kring mekanismerna.</P> <P class="p134 ft36"><SPAN class="ft36">4.1</SPAN><SPAN class="ft37">Vilket är problemet som skall lösas?</SPAN></P> <P class="p105 ft0">Enligt klimatkonventionen från år 1992 skall halten av växthusgaser stabiliseras på en nivå som minskar risken för att farliga störningar uppkommer i klimatsystemet. I konventionen anges att nivån bör vara nådd inom en tidsram som möjliggör att ekosystemen kan anpassa sig naturligt, att livsmedelsproduktionen och den biologiska mångfalden inte hotas samt att en fortsatt ekonomisk utveckling är möjlig. Konventionen innebär inte några kvantitativa eller tidsbestämda åtaganden för enskilda länder. Industriländerna har åtagit sig att upprätta nationella strategier och vidta åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Många länder har liksom Sverige uttalat nationella mål för utsläppsminskningar.</P> <P class="p114 ft2">EU:s miljöministrar uttalade år 1996 att den globala temperaturen inte bör överskrida den förindustriella nivån med mer än 2<SPAN class="ft80">0</SPAN>C och att koldioxidhalten i atmosfären därför bör vara lägre än 550 ppm.</P> <P class="p58 ft2">En internationell diskussion pågår om vad som är en rimlig tolkning av klimatkonventionens allmänt hållna mål. Kunskapen om vid vilka nivåer en farlig påverkan på klimatet från mänsklig verksamhet sker utvecklas successivt.</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">66 </SPAN>Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft0">FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar, IPCC, har påbörjat arbetet med en tredje utvärderingsrapport för klimatområdet, som ska omfatta ny kunskap inom flera vetenskapliga discipliner. Denna rapport förväntas vara klar år 2000/2001.</P> <P class="p54 ft0">Växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon är tillsammans med vattenånga viktiga för jordens temperaturreglering och klimat. Under de senaste <NOBR>150–200</NOBR> åren har människan enligt IPCC:s andra utvärderingsrapport genom utsläpp och förändrad användning av mark ökat atmosfärens halt av koldioxid med 30 procent, metan med 145 procent och dikväveoxid med 15 procent. Det finns en betydande tröghet i när effekten av ökade utsläpp visar sig. Merparten av den koldioxid som släpps ut i atmosfären i år kommer fortfarande att finnas kvar om 50 år och en betydande del bedöms vara kvar ända in på <NOBR>2100-talet.</NOBR> Detta innebär att vi ännu inte fullt ut kan se vilka effekter dagens utsläpp har på klimatsystemet. Enligt IPCC kommer koldioxidhalten i atmosfären att ha fördubblats i slutet av nästa århundrade, räknat från koncentrationen före industrialismens början, om de globala utsläppen av koldioxid förblir de samma som idag.</P> <P class="p36 ft0">I ett partsmöte som hölls i Kyoto i december 1997 kom parterna överens om att anta ett protokoll till klimatkonventionen, det s.k. Kyotoprotokollet. Detta protokoll omfattar bindande åtaganden från industriländerna om minskningar av utsläppen av sex växthusgaser med 5,2 procent från 1990 års nivå under perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR> För Sveriges del innebär åtaganden efter beredning och behandling inom EU att utsläppen under denna period inte får överstiga 1990 års nivå med mer än 4 procent. Genom den internationella överenskommelsen har således industriländerna åtagit sig kvantitativa begränsningar på utsläppen av växthusgaser och frågan blir då vilka styrmedel som kan användas för att uppnå miljömålen. En viktig egenskap vid valet av styrmedel är kostnadseffektivitetet. I nästa avsnitt redogörs för denna princip.</P> <P class="p106 ft36"><SPAN class="ft36">4.2</SPAN><SPAN class="ft37">Principen om kostnadseffektivitet</SPAN></P> <P class="p102 ft0">Från klimatsynpunkt saknar det betydelse varifrån utsläppen av klimatpåverkande gaser sker. Ett ton koldioxidutsläpp i Sverige påverkar klimatet lika mycket som ett ton koldioxidutsläpp i något annat land. En minskning av utsläppen har samma betydelse för växthuseffekten, oberoende av var i världen som minskningen kommer till stånd. Kostnader för åtgärder att minska utsläppen varierar emellertid avsevärt såväl mellan länder som mellan olika åtgärder inom varje land. De totala kostnaderna för en politik att minska utsläppen till en viss nivå kan komma att variera kraftigt, beroende på hur den utformas.</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td159"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td58"><SPAN class="p11 ft20">Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet <SPAN class="ft9">67</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td160"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft0">Kostnadseffektivitet är en princip för god hushållning med de resurser som avsätts för att uppnå ett visst mål. Inom klimatområdet innebär den att en given utsläppsbegränsning uppnås till lägsta kostnad. Alternativt kan detta uttryckas som att en given resursinsats skall leda till en så stor utsläppsminskning som möjligt. Ett nödvändigt villkor för kostnadseffektivitet är att den marginella kostnaden för ytterligare utsläppsbegränsning är densamma i alla företag där åtgärder för utsläppsminskning vidtagits. I detta sammanhang bör det understrykas att principen om kostnadseffektivitet inte säger någonting om vem som betalar kostnaderna, utan endast gäller resursernas fördelning på åtgärder inom olika sektorer eller länder. Principen är t.ex. fullt förenlig med att rika industriländer ansvarar för åtgärder och finansiering av dessa medan de genomförs i exempelvis utvecklingsländer.</P> <P class="p39 ft0">Ekonomiska styrmedel som till exempel miljöavgifter och överlåtbara utsläppsrätter ger ekonomiska incitament till att utsläppsminskningarna görs i utsläppskällor där åtgärdskostnaden är som lägst. Genom att införa utsläppsrätter kommer de enskilda förorenarna att väga kostnaden för utsläppsrätter mot sina egna kostnader för att minska utsläppen. Så länge kostnaden för ytterligare utsläppsbegränsning i den egna anläggningen understiger kostnaden för att inköpa utsläppsrätter väljer förorenaren att reducera utsläppen. Överstiger kostnaden för ytterligare utsläppsbegränsning priset på utsläppsrätter blir det lönsammare att köpa in utsläppsrätterna. Förorenaren kommer att reducera sina utsläpp just till den nivå där den egna kostnaden för ytterligare utsläppsbegränsning är lika med kostnaden för utsläppsrätterna.</P> <P class="p40 ft0">I fallet med många små företag etableras ett unikt marknadspris på utsläppsrätter och incitamenten till ytterligare handel finns till dess att alla företag har en marginalkostnad för utsläppsminskning som överensstämmer med marknadspriset på utsläppsrätter.</P> <P class="p49 ft0">I ett system med överlåtbara utsläppsrätter sätter staten ett tak på de totala utsläppen som räknat i ton uppgår till summan av utsläppsrätterna. Staten har således en direkt kontroll över de totala utsläppen, vilket är en fördel med systemet. Priset på utsläppsrätterna, som bestäms på marknaden och som avspeglar de marginella kostnaderna för utsläppsbegränsning, är däremot osäkert och kommer att variera.</P> <P class="p97 ft0">Här skiljer sig systemet med utsläppsrätter från miljöavgifter där ju staten bestämmer avgiftens nivå, medan osäkerhet råder när det gäller effekten på de totala utsläppen. Sätts avgiften för lågt kommer de totala utsläppen att överskrida målet; sätts avgiften för högt kommer de totala utsläppen att underskrida målet.</P> <P class="p108 ft2">Principen om kostnadseffektivitet leder till några viktiga slutsatser för hur en effektiv klimatpolitik bör utformas. En slutsats är att det i</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">68 </SPAN>Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft2">allmänhet inte är kostnadseffektivt att införa likformiga utsläppsbegränsningar på grund av att man då inte beaktar det faktum att kostnaderna för åtgärder skiljer sig åt mellan företagen.</P> <P class="p61 ft0">Däremot leder en likformig utsläppsbegränsning <SPAN class="ft17">i kombination med </SPAN>överlåtbara utsläppsrätter till en kostnadseffektiv lösning. Ingenting säger dock att utsläppsbegränsningen initialt behöver vara likformig, dvs. att samtliga företag exempelvis skall minska sina utsläpp med 10 procent. Olika fördelningar av utsläppsbegränsningar och därmed den finansiella bördan kan vara förenlig med kravet på en kostnadseffektiv lösning. Man bör alltså enkelt uttryckt skilja på var åtgärder genomförs, vilket är en effektivitets- och kostnadsfråga respektive vem som betalar för åtaganden, vilket är en fråga om rättvisa, ansvar och betalningsförmåga. Denna syn kommer till mycket klart uttryck i klimatkonventionens principer och ligger naturligtvis även till grund för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. Hur den finansiella bördan fördelas är till stor del en rättvisefråga.</P> <P class="p49 ft0">Man kan således konstatera det enkla faktum att det är ekonomiskt fördelaktigt för hela ekonomin, samtidigt som klimatmålen uppnås, om åtgärderna inledningsvis görs i anläggningar med billiga åtgärder och först därefter i anläggningar med dyrare åtgärder. Det blir således mer klimatåtgärder för insatta medel.</P> <P class="p213 ft39"><SPAN class="ft36">4.3</SPAN><SPAN class="ft38">Olika styrmedel för att uppnå miljömålen</SPAN><SPAN class="ft81">1</SPAN></P> <P class="p80 ft2">Vilka styrmedel kan då användas i enskilda länder och internationellt för att uppnå miljömålen? I detta avsnitt görs en översiktlig redovisning av några olika typer av styrmedel och dess egenskaper. De styrmedel som diskuteras redovisas i nedanstående tabell.</P> <P class="p214 ft67"><SPAN class="ft66">1 </SPAN>Avsnittet bygger i hög grad på IPCC. ”An Economic Assessment of Policy Instruments for Combatting Climate Change”, kapitel 11. Cambridge University Press, 1996.</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td159"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td58"><SPAN class="p11 ft20">Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet <SPAN class="ft9">69</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td160"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft0"><SPAN class="ft17">Tabell 4.1. </SPAN>Några olika styrmedel.</P> <P class="p117 ft83"><SPAN class="ft43">A</SPAN><SPAN class="ft82">Administrativa styrmedel och frivilliga åtaganden</SPAN></P> <P class="p216 ft84">Teknologiska regleringar Gränsvärden</P> <P class="p217 ft47">Frivilliga åtaganden</P> <P class="p218 ft83"><SPAN class="ft43">B</SPAN><SPAN class="ft82">Ekonomiska styrmedel</SPAN></P> <P class="p219 ft84">Skatt på utsläpp Överlåtbara utsläppsrätter</P> <P class="p220 ft47">Överlåtbara utsläppsreduktioner</P> <P class="p221 ft2">I tabellen delas styrmedlen in i två huvudgrupper, administrativa och ekonomiska. En tredje huvudgrupp, informativa styrmedel lämnas utanför redovisningen.</P> <P class="p222 ft17">Administrativa styrmedel</P> <P class="p163 ft0">Ett sätt att kontrollera aktivitet som både direkt och indirekt leder till en begränsning av utsläppen av växthusgaser är att använda <SPAN class="ft17">administrativa styrmedel</SPAN>. Genom detta kan staten förändra användningen av material och utrustning som anses vara skadlig. De administrativa styrmedlen delas vanligtvis in i <SPAN class="ft17">teknologiska regleringar </SPAN>och <SPAN class="ft17">gränsvärden </SPAN>eller <SPAN class="ft17">kvantitativa regleringar</SPAN>. Teknologiska regleringar innebär att det stipuleras vilken typ av teknik som skall användas. Exempel på sådana åtgärder inom klimatområdet kan vara användandet av specifika energieffektiva motorer, förbränningstekniker eller tekniker för att samla upp metangaser från deponier.</P> <P class="p36 ft0">Med den andra typen av administrativa styrmedel, gränsvärden, stipuleras en viss tillåten nivå på utsläppen eller aktiviteten som leder till utsläpp men myndigheterna lämnar det till den reglerade parten att bestämma hur denna nivå skall uppnås. Exempel på detta inom klimatområdet är att ange maximalt tillåten utläppsmängd av koldioxid från förbränning eller maximalt tillåten utsläppsmängd av metan från deponier.</P> <P class="p54 ft0">De tvingande administrativa styrmedlen kan vara effektiva när det gäller att uppnå fastställda miljömål, men dessa miljömål uppnås till onödigt höga kostnader. Från ett kostnadseffektivt perspektiv är de därför mindre lyckade. Anledningen till detta är att åtgärdskostnaden varierar kraftigt mellan olika utsläppskällor. För att uppnå ett givet miljömål till lägsta samhällsekonomiska kostnad krävs att den margi-</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">70 </SPAN>Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft0">nella kostnaden för ytterligare utsläppsbegränsning är densamma i alla utsläppskällor där åtgärder för utsläppsminskning vidtagits. Detta villkor är sällan eller aldrig uppfyllt med administrativa styrmedel. Dock kan man konstatera att av de två styrmedlen är gränsvärden mer kostnadseffektiv än teknologiska regleringar genom att detta styrmedel ger mer flexibilitet och därmed ekonomiska incitament till att söka billiga lösningar för att uppnå miljömålet.</P> <P class="p54 ft0">Inför hotet av att staten inför tvingande regleringar kan <SPAN class="ft17">frivilliga åtaganden </SPAN>spela en roll för att minska på utsläppen av växthusgaser. Företag kan vidtaga vissa åtgärder för att begränsa utsläppen om de fruktar att staten i annat fall kommer att införa tvingande regleringar som blir mer kostsamma. Ett exempel på detta är i Tyskland där det finns en frivillig överenskommelse som innebär att industrin reducerar sina koldioxidutsläpp med 20 procent om myndigheterna avstår från att beskatta energiförbrukningen. I Holland har man en överenskommelse som innebär att företagen åtar sig att arbeta med energieffektivisering, så att man kommer ner till samma nivåer som de mest energieffektiva företagen i konkurrentländerna. Överenskommelsen beräknas ge energieffektiviseringar på mellan 20 och 33 procent.</P> <P class="p223 ft17">Ekonomiska styrmedel</P> <P class="p57 ft0">Syftet med <SPAN class="ft17">ekonomiska styrmedel </SPAN>är att minimera de totala åtgärdskostnaderna för att uppnå ett visst miljömål. Myndigheterna försöker påverka förorenaren via priset och därmed direkt ge ekonomiska incitament till att begränsa utsläppen av växthusgaser. En <SPAN class="ft17">skatt på utsläpp </SPAN>fungerar på så sätt att förorenaren måste betala ett visst belopp för varje ton utsläpp som produceras. Förorenaren försöker att minimera sina kostnader och detta ger denne incitament till att förändra användningen av insatsvaror som innehåller kol, att utveckla och använda nya tekniker som är mindre utsläppsgenererade samt att förändra produktionsinriktning. En skatt på utsläppen av växthusgaser är således kostnadseffektiv.</P> <P class="p53 ft0">Kostnadseffektiva är också <SPAN class="ft17">system för utsläppshandel </SPAN>(såväl överlåtbara utsläppsrätter som överlåtbara utsläppsreduktioner). I ett system med överlåtbara utsläppsrätter tilldelas förorenaren utsläppsrätter antingen gratis eller via auktion. Varje utsläppsrätt ger förorenaren möjlighet att släppa ut en viss mängd. Det av myndigheterna uppsatta miljömålet, räknat i ton uppgår till summan av utsläppsrätter. Oberoende av den initiala fördelningen kommer handeln att leda till att åtgärderna för att begränsa utsläppen av växthusgaser genomförs där kostnaderna är som lägst. Förorenaren kommer att köpa utsläppsrätter</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td159"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td58"><SPAN class="p11 ft20">Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet <SPAN class="ft9">71</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td160"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft0">på marknaden om priset är lägre än kostnaden att begränsa utsläppen och kommer att sälja om priset är högre. Detta fortgår till dess att kostnaden för ytterligare utsläppsbegränsning är lika i samtliga anläggningar.</P> <P class="p41 ft0">Såväl en skatt på utsläppen av växthusgaser som ett system för handel med utsläppsrätter leder till kostnadseffektiva anpassningar. En skillnad mellan de två styrmedlen är dock att med en skatt vet man den marginella kostnaden för utsläppsbegränsningen (= skattesatsen) medan osäkerhet råder när det gäller måluppfyllelse. Det är svårt för myndigheterna att sätta skattesatsen på en nivå som precis leder till att miljömålet uppfylls. Vidare kan det vara politisk svårt att över tiden förändra skattesatsen om miljömålet skärps.</P> <P class="p39 ft0">Med ett system för handel med utsläppsrätter råder det motsatta förhållandet. Här vet myndigheterna att miljömålet kommer att uppnås, men man vet inte från början priset på utsläppsrätten, dvs. den marginella kostnaden för utsläppsbegränsningen.</P> <P class="p41 ft0">I det fall tilldelningen av utsläppsrätter sker gratis uppstår en annan skillnad mellan de två styrmedlen. Skatten inbringar stora belopp till statskassan som kan användas för att exempelvis reducera skatter som verkar snedvridande på resursfördelningen i ekonomin. Om däremot utsläppsrätterna auktioneras ut kommer de två styrmedlen ur denna aspekt att vara lika.</P> <P class="p49 ft0">För att uppnå ett globalt miljömål krävs att åtgärder vidtas på internationell basis. Ett möjligt internationellt styrmedel att användas för att begränsa utsläppen av växthusgaser är en <SPAN class="ft17">enhetlig internationell skatt</SPAN>. En sådan skatt skulle påläggas länderna av ett internationellt organ. För att uppnå kostnadseffektivitet krävs att skatten är enhetlig för samtliga länder. En internationell överenskommelse skulle krävas för att dels fastställa skattenivån, dels fördela skatteintäkterna mellan länderna.</P> <P class="p61 ft2">Ett annat alternativ skulle kunna vara en <SPAN class="ft41">harmoniserad inhemsk skatt</SPAN>. En internationell överenskommelse skulle krävas för att tillförsäkra att samtliga länder använder samma skattenivå i respektive land. Med detta alternativ går skatteintäkterna till varje enskilt land.</P> <P class="p61 ft0">I båda dessa fall är det osäkert om det globala miljömålet skulle uppnås. En för låg skatt resulterar i att utsläppen av växthusgaser skulle blir högre än målet. Vidare skulle skattesatsen behöva ändras över tiden när de ekonomiska förhållanden och därmed också utsläppen förändras.</P> <P class="p61 ft0">Med internationellt överlåtbara utsläppsrätter görs en bördefördelning mellan länderna och utsläppsrätter motsvarande bördefördelningen utfärdas. Fördelningsaspekterna tas hänsyn till via bördefördelningen. Länderna kan sedan handla med varandra på en internationell börs. Med ett sådant system kan de enskilda länderna välja vilka</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">72 </SPAN>Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft2">typer av styrmedel som man vill använda inom det egna landet. Det kan således vara administrativa styrmedel, en inhemsk skatt på utsläpp eller ett inhemskt system för handel med utsläppsrätter.</P> <P class="p61 ft0">Inom EU är det miljöpolitiska instrument som används mest tekniska föreskrifter som till exempel direktivet om stora förbränningsanläggningar eller direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Detta instrument har varit effektivt för att minska miljöförstöringen, men en diskussion pågår om hur man kan göra den befintliga miljölagstiftningen mer kostnadseffektiv. I direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningen utfärdar de behöriga myndigheterna tillstånd på grundval av bland annat hushållningen med råvaror och energieffektivitet. Om ett system för handel med utsläppsrätter införs måste tillstånden kunna säljas och köpas, vilket för närvarande inte är tillåtet.</P> <P class="p41 ft2">Även frivilliga avtal eller miljöavtal med industrin har införts både på nationell nivå och på gemenskapsnivå. Kommissionen har gett stöd till åtaganden som gjorts av de europeiska biltillverkarnas organisation. Liknande avtal har även slutits med japanska och koreanska biltillverkare.</P> <P class="p224 ft53"><SPAN class="ft36">4.4</SPAN><SPAN class="ft52">De flexibla mekanismerna leder till en kostnadseffektivare lösning</SPAN></P> <P class="p113 ft0">Kyotoprotokollet innehåller bindande åtaganden för industriländerna att begränsa och minska utsläppen av växthusgaser i framtiden. EU- länderna som grupp skall reducera utsläppen till 92 procent av utsläppen år 1990 under perioden <NOBR>2008–2012,</NOBR> medan länder som USA och Ryssland skall reducera sina utsläpp till 93 respektive 100 procent av utsläppen 1990. Genom Kyotoprotokollet har det därmed beslutats om hur den finansiella bördan skall fördelas och de tre mekanismer som introduceras i protokollet; G<SPAN class="ft17">emensamt genomförande (Joint Implementation, JI</SPAN>), M<SPAN class="ft17">ekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM</SPAN>) och H<SPAN class="ft17">andel med utsläppsrätter (Emissions trading) </SPAN>ger möjlighet till att fördela insatserna till utsläppskällor där åtgärdskostnaderna är som lägst. På så sätt leder mekanismerna till att en mer kostnadseffektiv lösning uppnås.</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td159"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td58"><SPAN class="p11 ft20">Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet <SPAN class="ft9">73</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td160"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft17">Gemensamt genomförande (JI)</P> <P class="p57 ft0"><SPAN class="ft17">Gemensamt genomförande (JI) </SPAN>innebär att länder med höga kostnader för åtgärder mot utsläpp ges möjlighet att investera i länder med låga kostnader och i gengäld erhålla någon form av tillgodohavande att kvitta mot egna utsläpp.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Båda länderna skall vara industriländer som har bindande åtaganden under Kyotoprotokollet och investeringarna kan exempelvis gälla konvertering av oljeeldade fjärrvärmepannor till biobränsleeldning. I den försöksverksamhet som Sverige har bedrivit sedan 1993 har företrädesvis varit inriktad på sådana investeringar i Baltikum.</P> <P class="p36 ft0">De projekt som kommer till stånd skall ge mätbara, långsiktiga fördelar för miljön, som inte skulle ha uppstått om projektet inte genomförts. För detta krävs att referensscenarier utarbetas för att fastställa vad utsläppen skulle ha blivit om projekten inte hade kommit till stånd. Det tillgodohavande som investerarlandet kan kvitta helt eller delvis mot egna utsläpp beräknas som skillnaden mellan de beräknade utsläppen i referensscenariet och de faktiska utsläppen i projekten.</P> <P class="p54 ft0">Trots dessa metodproblem, som är på väg att lösas, kan kostnaderna för de utsläppsminskningar som investerarlandet kan tillgodoräkna sig vara betydligt lägre än åtgärder i det egna landet. Vidare kan mottagarländerna erhålla fördelar av projekten genom de investeringar som görs. Dessa kan få följdeffekter såsom arbetstillfällen, överföring av kunskap och teknologi samt minskade utsläpp av föroreningar på lokal och regional nivå.</P> <P class="p56 ft17">Mekanismen för ren utveckling (CDM)</P> <P class="p57 ft0"><SPAN class="ft17">Mekanismen för ren utveckling </SPAN>(CDM) kan sägas motsvara mekanismen G<SPAN class="ft17">emensamt genomförande </SPAN>med den skillnaden att samarbetet är mellan å ena sidan industriländer som gjort bindande åtaganden å andra sidan utvecklingsländer som inte gjort det. Eftersom över- eller underskattningar av <NOBR>CDM-projektens</NOBR> effekter på utsläppen inte återfaller på värdlandets åtaganden fordras i detta fall en mer omsorgsfull kontroll och uppföljning för att säkerställa nettoeffekten. Mekanismen tillkom vid förhandlingarna i Kyoto på utvecklingsländernas initiativ och skall även bidra till hållbar utveckling i värdlandet<SPAN class="ft5">. </SPAN>Dessutom skall en del av intäkterna gå till utvecklingsländernas anpassning till klimatförändringar.</P> <P class="p225 ft7"><SPAN class="ft30">2 </SPAN>Den här angivna definitionen återfinns i SOU 1994:140 ”Gemensamt genomförande”.</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">74 </SPAN>Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft17">Handel med utsläppsrätter (Emissions Trading)</P> <P class="p163 ft17"><SPAN class="ft0">Den tredje mekanismen är </SPAN>Handel med utsläppsrätter (Emissions trading). <SPAN class="ft0">Handel kan göras mellan industriländerna som gjort bindande åtaganden att begränsa eller minska utsläppen av växthusgaser. Kyotoprotokollet anger en möjlighet för länderna att delegera rätten att hantera handel med utsläppsrätter till </SPAN>legal entities, <SPAN class="ft0">t.ex. företag eller intresseorganisationer.</SPAN></P> <P class="p54 ft0">Ett internationellt system för överlåtbara utsläppsrätter innebär att ett pris etableras för minskning av utsläpp. Priset indikerar vilka åtgärder och tekniska lösningar som är lönsamma att vidta. Dessa åtgärder begränsas inte till att uppfylla kvantitativa restriktioner på företags- eller nationell nivå utan utsläppsbegränsningar kan genomföras bortom dessa gränser så länge det betalar sig och det därigenom producerade ”utrymmet” avyttras till behövande. Om länderna delegerar rätten att överföra utsläppsrätterna till företag eller organisationer innebär detta inte att länderna kan befria sig från ansvaret för att uppfylla sina åtaganden. Bördefördelningen eller betalningsansvaret mellan länderna är definierat i Kyotoprotokollet och mekanismerna öppnar möjligheten att förlägga åtgärder där de är mest effektiva. Det är dock ovillkorligen parten som har det yttersta ansvaret för att en åtagande uppfylls.</P> <P class="p53 ft0">Sammantaget innebär således de flexibla mekanismerna att ländernas åtaganden kan uppfyllas på ett kostnadseffektivare sätt. Att exempelvis avgränsa åtgärderna till det egna landet kan innebära, att vissa länder tvingas ta i anspråk dyrbara anpassningsåtgärder långt innan åtgärder till låga kostnader på andra håll har utnyttjats fullt ut.</P> <P class="p226 ft53"><SPAN class="ft36">4.5</SPAN><SPAN class="ft52">Den ekonomiska betydelsen av de flexibla mekanismerna</SPAN></P> <P class="p132 ft0">Den betydelse som de flexibla mekanismerna kommer att få beror på de kostnadskillnader för utsläppsbegränsningar som existerar mellan olika länder. Ju större dessa kostnadsskillnader är, desto större blir den ekonomiska betydelsen av mekanismerna. I nedanstående tabell redovisas potentialen för utsläppsbegränsningar av koldioxidutsläpp i Sverige respektive inom <NOBR>EU-länderna</NOBR> och i forna Östeuropa. Materialet har tagits fram inom Vattenfall.</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d167x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td159"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td58"><SPAN class="p11 ft20">Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet <SPAN class="ft9">75</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td160"><SPAN class="p11 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p11 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft40"><SPAN class="ft46">Tabell 4.2. </SPAN>Potential för begränsning av koldioxidutsläpp i Sverige respektive inom <NOBR>EU-länder</NOBR> och i Östeuropa.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p45 ft27">Åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td162"><SPAN class="p45 ft21">Besparingspotential i</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p228 ft21">Besparingspotential</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td164"><SPAN class="p20 ft27">Ungefärlig kostnad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td161"><SPAN class="p11 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td162"><SPAN class="p45 ft72">Sverige (milj. ton CO2</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td163"><SPAN class="p228 ft23">inom EU och</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td164"><SPAN class="p20 ft23">öre/kg CO2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p45 ft25">per år)</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft21">Östeuropa (milj. ton</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft25">CO2 per år)</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td165"><SPAN class="p11 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td166"><SPAN class="p11 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td167"><SPAN class="p11 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td168"><SPAN class="p11 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">Dieseldrivna personbilar</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p45 ft25">&lt; 3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft25">?</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p20 ft25"><NOBR>-18</NOBR> till <NOBR>-7</NOBR> (lönsam</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td161"><SPAN class="p11 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td162"><SPAN class="p11 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td163"><SPAN class="p11 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td164"><SPAN class="p20 ft23">åtgärd)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td161"><SPAN class="p45 ft27">Ersättning av olja med</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td162"><SPAN class="p45 ft27">&lt; 3</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td163"><SPAN class="p228 ft27">?</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td164"><SPAN class="p20 ft27">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">värmepump i villor</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td161"><SPAN class="p45 ft23">Energieffektiviseringar</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td162"><SPAN class="p45 ft23">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td163"><SPAN class="p228 ft26">stor, troligen <NOBR>100-tals</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td164"><SPAN class="p20 ft23">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">(Östeuropa)</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft21">Ersättning av bef. kolkondens</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p45 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft25">ca 500</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p20 ft25"><NOBR>7–12</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">med ny naturgaskondens</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td161"><SPAN class="p45 ft23">Ersättning av kol med</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td162"><SPAN class="p45 ft23">obetydlig</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td163"><SPAN class="p228 ft72">outnyttjad potential</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td164"><SPAN class="p20 ft23">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">biobränsle i fjärrvärme</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft21">Ersättning av oljeeldning med</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p45 ft25">begränsad</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft21">outnyttjad potential</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p20 ft25"><NOBR>21–25</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">biobränslen i fjärrvärme</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft21">Ny vindkraft ersätter befintlig</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p45 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft21">stor (kostnadsfråga)</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p20 ft25">&gt; 16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td161"><SPAN class="p45 ft23">kolkondens</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td162"><SPAN class="p11 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td163"><SPAN class="p11 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td164"><SPAN class="p11 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">Ny vindkraft i stället för ny</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p45 ft25">&lt; <NOBR>5–10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft25">utnyttjas först efter</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p20 ft25">&gt; 33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">gaskombikondens</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft21">kolersättningsalter-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft25">nativ</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td161"><SPAN class="p45 ft23">Ny biokraftvärme ersätter</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td162"><SPAN class="p45 ft23">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td163"><SPAN class="p228 ft23">utnyttjas först efter</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td164"><SPAN class="p20 ft23"><NOBR>23–44</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">befintlig kolkondens</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft21">kolersättningsalter-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft25">nativ</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft22">Ersättning av olja med biopellets</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p45 ft25">&lt; 3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft25">?</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p20 ft25">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td161"><SPAN class="p45 ft23">i villor</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td162"><SPAN class="p11 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td163"><SPAN class="p11 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td164"><SPAN class="p11 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft26">Ny biokraftvärme i stället för ny</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p45 ft25">&lt; 3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft25">? (beror på bio-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p20 ft25"><NOBR>55–116</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">gaskombikondens</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft25">bränsletillgång)</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft21">Ny biokondens i stället för ny</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p45 ft25">&lt; 1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft25">utnyttjas först efter</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p20 ft25">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td161"><SPAN class="p45 ft23">gaskombikondens</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td162"><SPAN class="p11 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td163"><SPAN class="p228 ft72">kolersättningsalter-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td164"><SPAN class="p11 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p228 ft25">nativ</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p11 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td161"><SPAN class="p45 ft21">Bioetanoldrivna personbilar</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td162"><SPAN class="p45 ft27">liten besparing</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td163"><SPAN class="p228 ft27">liten besparing</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td164"><SPAN class="p20 ft27">&gt; 180</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td161"><SPAN class="p45 ft21">Avskiljning och deponering av</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td162"><SPAN class="p45 ft27">osäker</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td163"><SPAN class="p228 ft27">osäker</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td164"><SPAN class="p20 ft27">osäker</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td161"><SPAN class="p45 ft27">koldioxid från elproduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td162"><SPAN class="p11 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td163"><SPAN class="p11 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td164"><SPAN class="p11 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p229 ft79"><SPAN class="ft90">Källa: </SPAN>Vattenfall. Observera: Försiktighet vid summering av potentialer p.g.a. ev. överlappning.</P> <P class="p230 ft0">I tabellen finns olika åtgärder redovisade för att minska utsläppen av koldioxid. Vidare anges uppskattningar av potentialen i såväl Sverige som inom EU och i Östeuropa.</P> <P class="p231 ft2">Den stora potentialen i Europa för att minska utsläppen av koldioxid är, att ersätta befintlig kolkondens med ny naturgaskombikondens för att producera elektricitet. Hela potentialen för att ersätta kol och olja</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">76 </SPAN>Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft0">med naturgas inom produktion av el och värme uppskattas motsvara ca 500 miljoner ton koldioxid per år och återfinns bland annat i sådana <NOBR>EU-länder</NOBR> som Tyskland och Danmark. Huvuddelen av denna potential utgörs av ersättning av befintlig kolbaserad elproduktion med modern och mycket effektiv naturgasbaserad elproduktion. Kostnaden för denna ersättning uppskattas till mellan <NOBR>7–12</NOBR> öre per kilo koldioxid. Då den svenska elproduktionen framför allt baseras på vattenkraft och kärnkraft och endast på marginalen utnyttjar fossila bränslen finns inte någon potential av det här slaget i Sverige.</P> <P class="p49 ft2">Energieffektiviseringar i Östeuropa bedöms ha en potential på uppemot flera hundra miljoner ton per år. Kostnaden uppskattas till i storleksordningen 10 öre per kilo koldioxid.</P> <P class="p61 ft0">Potentialen för att ersätta olja med värmepump i villor i Sverige bedöms vara upp till 3 miljoner ton per år med en beräknad kostnad av runt 5 öre per kilo koldioxid. Inom andra <NOBR>EU-länder</NOBR> saknas uppgift om potentialen. För Sveriges del bedöms vidare den kvarvarande potentialen för att ersätta kol och olja med biobränslen i fjärrvärmenäten vara ringa eftersom omfattande sådana konverteringar redan gjorts medan det bedöms finnas en outnyttjad potential inom andra <NOBR>EU-län-</NOBR> der.</P> <P class="p232 ft0">Vindkraft har en potential som för landbaserade aggregat uppgår till <NOBR>5–7</NOBR> TWh per år och till havs upp mot 20 TWh per år. En ökande utbyggnad ökar successivt kostnaderna. Om vindkraft motsvarande hela denna potential ersätter nyinvesteringar i gaskombikondens, minskar koldioxidutsläppen med runt 8 miljoner ton per år, men innebär alltså ingen utsläppsförändring jämfört med befintliga anläggningar. Kostnaden för utsläppsbegränsningen uppskattas till 33 öre eller mer per kilo koldioxidutsläpp.</P> <P class="p49 ft0">För Sveriges del bedömer Vattenfall att potentialen för minskning av koldioxidutsläpp genom att ersätta olja med biopellets i villor är upp till 3 miljoner ton koldioxid per år. Kostnaden för detta beräknas till ca 45 öre per kilo koldioxid. Det är dock viktigt att poängtera att denna potential ”konkurrerar” med ersättning av olja med värmepump som redovisades ovan. Sker en sådan ersättning minskar potentialen i motsvarande grad för att ersätta olja med biopellets.</P> <P class="p49 ft0">Att investera i nya kraftvärmeverk eldade med biobränsle i stället för i nya gaskombikondensanläggningar beräknas till en potential upp till ca 3 miljoner ton koldioxid i Sverige. Här bestäms potentialen av tillgången till outnyttjad värmeunderlag inom industri och fjärrvärme. Enligt Vattenfall är de ekonomiska förutsättningarna att utnyttja denna potential mycket varierande. Kostnaden för fjärrvärmebaserad kraftvärmeproduktion med biobränsle uppskattas till mellan 55 och 115 öre per kilo koldioxid. Inom resten av <NOBR>EU-länderna</NOBR> bestäms potentialen för</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td159"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td58"><SPAN class="p11 ft20">Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet <SPAN class="ft9">77</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td160"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft2">utsläppsminskningar genom användning av biobränsle dels av tillgången till biobränsle, dels av värmeunderlagen.</P> <P class="p61 ft0">Sammanfattningsvis finns de billiga åtgärderna och den stora potentialen för att minska koldioxidutsläppen utanför Sveriges gränser. I vårt land har många av de billigaste åtgärderna redan vidtagits och kostnaden för att vidta ytterligare åtgärder torde vara stora i förhållande till de länder som ännu inte vidtagit mer omfattande åtgärder. Genom att utnyttja de flexibla mekanismerna kan åtgärder vidtagas där kostnaderna är som lägst, vilket kommer att gynna samtliga parter. Investeringar i vindkraft och andra fossilfria energislag kommer på den alltmer integrerade europeiska elmarknaden att ersätta kolkondensproducerad kraft i andra länder och alltså bidra till att utsläppen minskas där utan att detta kan räknas Sverige till godo.</P> <P class="p49 ft2">Det finns en rad studier som har försökt att beräkna kostnader för utsläppsbegränsning i olika länder. I nedanstående tabell redovisas fem sådana studier.<SPAN class="ft66">3</SPAN></P> <P class="p233 ft67"><SPAN class="ft66">3 </SPAN>Samtliga studier finns redovisade i OECD ”Taking action against Climate Change: The Kyoto Proposal”. Working Party No.1 on Macroeconomic and Structural Policy Analysis. 1999.</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d170x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">78 </SPAN>Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft2"><SPAN class="ft41">Tabell 4</SPAN>.<SPAN class="ft41">3</SPAN>. Begränsning av utsläppen av koldioxid år 2010 samt marginalkostnader för att uppnå begränsningarna genom inhemska åtgärder. US$ per ton koldioxid. 1995 års priser.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr7 td169"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td170"><SPAN class="p195 ft21">Utsläppsbegränsning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td171"><SPAN class="p234 ft27">Marginal kostnad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td170"><SPAN class="p195 ft26">år 2010 relativt refe-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td171"><SPAN class="p235 ft91">US$/ton CO2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p236 ft26">rensscenario %</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td172"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td173"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td174"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p82 ft91">USA</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td170"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td171"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td169"><SPAN class="p82 ft47">WorldScan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td170"><SPAN class="p237 ft47"><NOBR>-28</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td171"><SPAN class="p238 ft47">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p82 ft91">GREEN</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td170"><SPAN class="p237 ft91"><NOBR>-36</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td171"><SPAN class="p238 ft91">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49"><NOBR>G-Cubed</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49"><NOBR>-29</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49">AIM</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49"><NOBR>-25</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49">GTEM</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49"><NOBR>-28</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td169"><SPAN class="p82 ft47">Västeuropa</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td170"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td171"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td169"><SPAN class="p82 ft47">WorldScan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td170"><SPAN class="p237 ft47"><NOBR>-29</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td171"><SPAN class="p238 ft47">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49">GREEN</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49"><NOBR>-22</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p82 ft91"><NOBR>G-Cubed</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td170"><SPAN class="p237 ft91"><NOBR>-25</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td171"><SPAN class="p238 ft91">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49">AIM</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49"><NOBR>-18</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49">GTEM</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49"><NOBR>-25</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">208</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td169"><SPAN class="p82 ft47">Japan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td170"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td171"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td169"><SPAN class="p82 ft47">WorldScan</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td170"><SPAN class="p237 ft47"><NOBR>-22</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr28 td171"><SPAN class="p238 ft47">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49">GREEN</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49"><NOBR>-32</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49"><NOBR>G-Cubed</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49"><NOBR>-29</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p82 ft91">AIM</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td170"><SPAN class="p237 ft91"><NOBR>-22</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td171"><SPAN class="p238 ft91">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49">GTEM</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49"><NOBR>-22</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">202</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td169"><SPAN class="p82 ft47">Östeuropa</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td170"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td171"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td169"><SPAN class="p82 ft47">WorldScan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td170"><SPAN class="p237 ft47"><NOBR>-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td171"><SPAN class="p238 ft47">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p82 ft91">GREEN</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td170"><SPAN class="p237 ft91">0</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td171"><SPAN class="p238 ft91">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49">GTEM</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49"><NOBR>-24</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td169"><SPAN class="p82 ft47">Ryssland, Ukraina</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td170"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td171"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td169"><SPAN class="p82 ft47">WorldScan</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td170"><SPAN class="p237 ft47">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td171"><SPAN class="p238 ft47">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49">GREEN</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49">4</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49">AIM</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49">0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td169"><SPAN class="p82 ft49">GTEM</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td170"><SPAN class="p237 ft49">1,6</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td171"><SPAN class="p238 ft49">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td172"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td173"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td174"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p239 ft0">I varje studie utnyttjas en s.k. allmän jämviktsmodell och modelstrukturerna skiljer sig åt liksom de olika antagandena om bl.a. ekonomisk utveckling och bränsleprisutveckling. Gemensamt för samtliga modeller är dock att referensscenarier på koldioxidutsläppen genereras för år 2010 utifrån ett antagande om ”business as usual”. Utsläppsnivåerna för dessa referensscenarier ligger i samtliga modellsimuleringar över 1990 års nivå i USA, Västeuropa och Japan medan utsläppsnivåerna i</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td159"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td58"><SPAN class="p11 ft20">Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet <SPAN class="ft9">79</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td160"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft0">Ryssland och Ukraina inte når upp till 1990 års nivå. I tabellen redovisas hur många procent som respektive land eller ländergrupper måste minska utsläppen år 2010 genom inhemska åtgärder, för att uppfylla sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Industriländer måste begränsa utsläppen år 2010 mellan 18 och 36 procent i förhållande till referensscenarierna. I Ryssland och Ukraina behövs inga begränsningar.</P> <P class="p49 ft0">I tabellen redovisas vidare kostnaderna på marginalen för att uppfylla utsläppsbegränsningar genom inhemska åtgärder. Kostnaderna varierar mellan 0 och 208 $US per ton koldioxid. I fyra av de fem studierna är kostnaderna högre i Västeuropa än i USA. I Japan ligger kostnaderna ungefär lika eller något högre än i Västeuropa. För USA, Västeuropa och Japan ligger marginalkostnaderna i simuleringarna någonstans mellan 11 och 208 US$ per ton koldioxid. Anledningen till kostnadsskillnaderna i olika länder kan exempelvis bero på att ökningen av koldioxidutsläppen skiljer sig åt i referensscenarierna eller att vissa länder baserar en stor del av sin elproduktion på fossila bränslen.</P> <P class="p240 ft2">I Östeuropa är marginalkostnaderna lägre medan de är 0 i Ryssland och Ukraina på grund av att dessa länder, enligt modellsimuleringarna, inte behöver vidtaga några åtgärder för att uppnå sina åtaganden.</P> <P class="p61 ft0">När det sedan ges möjlighet till att utnyttja de flexibla mekanismerna och handel tillåts kommer marginalkostnaderna mellan de olika länderna att utjämnas. Ett pris för minskning av utsläpp kommer att etableras. Vissa länder säljer ett utrymme medan andra länder köper. I <NOBR>GREEN-modellen</NOBR> kommer exempelvis priset att bli drygt 24,5 US$ per ton att jämföra med 52 US$ i Västeuropa eller 50 US$ i Japan innan handel. Säljare kommer framför allt att vara Ryssland och Ukraina och en del av försäljningen består av s.k. <NOBR>”hot-air”,</NOBR> med vilket avses det utrymme som dessa länder blivit tilldelade utan att ha behövt vidtaga några inhemska åtgärder. Dock är huvuddelen av försäljningen från dessa länder ett utrymme som skapats genom inhemska åtgärder.</P> <P class="p41 ft0">I <NOBR>GREEN-modellen</NOBR> begränsas realinkomstförlusten till 0,1 procent bland industriländerna med handel för att uppfylla sina åtaganden att jämföra med 0,5 procent utan handel. I <NOBR>GTEM-modellen</NOBR> är motsvarande siffror 0,3 procent respektive 1,2 procent.</P> <P class="p41 ft0">För att ytterligare belysa de potentiella vinster som kan göras genom att utnyttja de flexibla mekanismerna skall en undersökning refereras som genomfördes år 1996.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Studien genomfördes som ett experiment i syfte att undersöka storleksordningen av de effektivitetsvinster som skulle kunna uppnås mellan två eller flera länder som gjort bindande</P> <P class="p241 ft7"><SPAN class="ft30">4 </SPAN>Bohm, P ”Joint Implementation as Emission Quota Trade: An Experiment Among Four Nordic Countries” Nordiska Ministerrådet Nord 1997:4.</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">80 </SPAN>Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft2">åtaganden att reducera utsläppen av koldioxid. De länder det rörde sig om var Danmark, Finland, Norge och Sverige.</P> <P class="p58 ft0">Ländernas förhandlingsgrupp bestod av erfarna experter utsedda av respektive lands regeringar och enligt författaren avspeglade gruppernas sammansättning vad som skulle ha kunnat uppstå i en verklig förhandlingssituation.</P> <P class="p58 ft0">Studien avsåg att reducera utsläppen av koldioxid år 2000 till 1990 års nivå. Respektive lands förhandlingsgrupp fick beräkna vad utsläppen år 2000 kunde förväntas att bli under antagande om <NOBR>business-as</NOBR> usual. Vidare fick förhandlingsgrupperna uppskatta marginalkostnader för utsläppsbegränsning.</P> <P class="p54 ft0">De marginalkostnadskurvor för begränsning av koldioxidutsläppen som genererades visade att Norge hade den högsta marginalkostnaden att uppnå detta lands utsläppsbegränsning, 140 $US per ton koldioxid.<SPAN class="ft30">5 </SPAN>Marginalkostnaden för Sveriges del låg runt 70 $US medan motsvarande kostnad för Danmark och Finland uppgick till drygt 40 $US respektive knappt 20 $US per ton. Skillnaden i marginalkostnader mellan Norge och Danmark, det land med högst respektive lägst marginalkostnad var således 120 $US. I nedanstående tabell redovisas resultaten från studien:</P> <P class="p242 ft0"><SPAN class="ft17">Tabell 4.4. </SPAN>Handel med utsläpp av koldioxid mellan fyra länder.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr20 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td73"><SPAN class="p243 ft92">Utan handel</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td175"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td159"><SPAN class="p89 ft92">Med handel</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td176"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p11 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td118"><SPAN class="p11 ft25">Utsläpps</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td177"><SPAN class="p11 ft25">Kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td175"><SPAN class="p11 ft25">Handel</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td123"><SPAN class="p11 ft25">Utsläpps-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td59"><SPAN class="p11 ft25">Kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td176"><SPAN class="p11 ft25">Nettovinst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr28 td13"><SPAN class="p82 ft27">Land</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td118"><SPAN class="p11 ft25">reduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td177"><SPAN class="p11 ft21">Miljoner $US</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td175"><SPAN class="p11 ft25">Export/Import</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td123"><SPAN class="p11 ft25">reduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td59"><SPAN class="p11 ft21">Miljoner $US</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td176"><SPAN class="p11 ft25">Miljoner $US</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr23 td118"><SPAN class="p11 ft21">(miljoner ton)</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td177"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td175"><SPAN class="p11 ft25">(miljoner ton)</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td123"><SPAN class="p11 ft25">(miljoner ton)</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td59"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td176"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td59"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td176"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td95"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td113"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td179"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td180"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td181"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td182"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td13"><SPAN class="p82 ft23">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td118"><SPAN class="p157 ft23">1.7</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td177"><SPAN class="p157 ft23">61</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td175"><SPAN class="p157 ft23">0.5</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td123"><SPAN class="p157 ft23">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td59"><SPAN class="p157 ft23">83</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td176"><SPAN class="p244 ft23">6.7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td13"><SPAN class="p82 ft27">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p157 ft27">6</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td177"><SPAN class="p157 ft27">94</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td175"><SPAN class="p157 ft27">5</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p157 ft27">11</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td59"><SPAN class="p157 ft27">216</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td176"><SPAN class="p244 ft27">136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td13"><SPAN class="p82 ft27">Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td118"><SPAN class="p157 ft27">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td177"><SPAN class="p157 ft27">456</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td175"><SPAN class="p157 ft27"><NOBR>-3.5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr25 td123"><SPAN class="p157 ft27">1.9</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td59"><SPAN class="p157 ft27">91</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td176"><SPAN class="p244 ft27">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td13"><SPAN class="p82 ft27">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td118"><SPAN class="p157 ft27">1.6</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td177"><SPAN class="p157 ft27">102</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td175"><SPAN class="p157 ft27"><NOBR>-2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr25 td123"><SPAN class="p157 ft27"><NOBR>-0.4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr25 td59"><SPAN class="p157 ft27"><NOBR>-22</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr25 td176"><SPAN class="p244 ft27">24.4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td13"><SPAN class="p82 ft27">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td118"><SPAN class="p245 ft27">14.7</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td177"><SPAN class="p157 ft27">713</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td175"><SPAN class="p157 ft27"><NOBR>+-5.5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr25 td123"><SPAN class="p157 ft27">14.7</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td59"><SPAN class="p157 ft27">368</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td176"><SPAN class="p244 ft27">345.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td95"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td178"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td182"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p246 ft2">Av tabellen framgår det att de totala kostnaderna för att uppnå 1990 års utsläppsnivå år 2000 för de fyra länderna uppgick till sammanlagt 713 miljoner i det fall ingen handel förekom. Med handel reducerades de</P> <P class="p247 ft67"><SPAN class="ft66">5 </SPAN>I Danmark krävdes en utsläppsreduktion från 53,8 till 52,1 miljoner ton, i Finland från 60 till 54 miljoner ton, i Norge från 41 till 35,6 miljoner ton och i Sverige från 62.9 till 61,3 miljoner ton för att komma ner till 1990 års nivå.</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td159"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td58"><SPAN class="p11 ft20">Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet <SPAN class="ft9">81</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td160"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft2">totala kostnaderna till 368 miljoner, en kostnadsreduktion med 345 miljoner eller 48 procent för år 2000. Av tabellen framgår det att Sverige och Norge köpte utsläppsreduktioner medan Danmark och Finland sålde.</P> <P class="p117 ft36"><SPAN class="ft36">4.6</SPAN><SPAN class="ft37">Vissa vanliga invändningar</SPAN></P> <P class="p105 ft0">Handel med utsläppsrätter, gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling är internationellt oprövade mekanismer och i de fortsatta klimatförhandlingarna utarbetas nu regler och riktlinjer för att säkerställa att de flexibla mekanismerna blir effektiva instrument för uppfyllandet av Kyotoprotokollets åtaganden. I den allmänna debatten förekommer vissa invändningar över tillämpningen av mekanismerna och i detta avsnitt redovisas några av dessa.</P> <P class="p56 ft17">Mekanismerna ger möjlighet för aktörer att köpa sig fria</P> <P class="p57 ft0">En invändning mot de tre mekanismerna är att det ger möjlighet för aktörer, antingen i ett inhemsk system eller i ett internationellt system, att köpa sig fria från att vidtaga nödvändiga åtgärder i det egna företaget/landet. En tolkning av denna invändning är att ett åtagande om utsläppsbegränsning borde uppfyllas enbart genom åtgärder i det egna företaget/landet. En lösning som föreslås, åtminstone internationellt, för att minska möjligheten att enbart använda de flexibla mekanismerna för att fullgöra sina åtaganden är, att sätta ett tak på hur mycket det får handlas med. Därigenom tvingar man fram att åtgärder även genomförs i det egna företaget/landet. Sådana regleringar innebär ökade kostnader och därmed ökad resursåtgång.</P> <P class="p36 ft0">Enligt ett motsatt synsätt bör omfattningen av åtgärder i det egna företaget/landet helt vara avhängigt av vad som är kostnadseffektivt motiverat. Att kräva att ett åtagande skall uppfyllas enbart genom åtgärder i det egna företaget/landet blir inte effektivt. Med exempelvis ett system för handel med utsläppsrätter kommer vissa aktörer att finna kostnaderna för åtgärder i det egna företaget/landet att vara lägre än marknadspriset på utsläppsrätter, vilket ger incitament till att genomföra kraftfulla åtgärder. Sådana åtgärder kan exempelvis bestå i att begränsa behovet av fossila bränslen och ersätta dem med förnybara energikällor. Åtgärderna leder till att behovet av utsläppsrätter för att täcka egna utsläpp blir lägre än tilldelningen. De kvarvarande utsläppsrätterna kan säljas till andra aktörer, vars kostnader för åtgärder är höga. Anledningen till de höga kostnaderna kan bl.a. bero på att de bil-</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">82 </SPAN>Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft0">ligaste åtgärderna redan har genomförts. Genom handel tjänar båda parterna på en uppgörelse och överföringen gör det möjligt för ett företag/land att finansiera billiga åtgärder för utsläppsbegränsning i andra anläggningar än den egna. Att begränsa utnyttjandet av de flexibla mekanismerna skulle innebära att de totala kostnaderna för anpassningen och motåtgärder ökar utan att växthuseffekten dämpas i motsvarande mån. Mot bakgrund av uppgiftens storlek och långsiktighet är ett kostnadseffektivt resursutnyttjande sannolikt nödvändigt för en långsiktigt hållbar och meningsfull klimatpolitik.</P> <P class="p36 ft0">Hur den finansiella bördan eller betalningsansvaret fördelas mellan aktörerna för att genomföra kostnadseffektiva åtgärder är viktig. Jag anser att om klimatpolitiken skall bli framgångsrik krävs även att fördelningen av bördorna uppfattas som rättvis. Olika bördefördelningar är emellertid förenliga med kravet på kostnadseffektivitet och det gäller att hitta en fördelning som uppfattas som rättvis. Då kan såväl kravet på rättvisa som kravet på effektivitet uppfyllas.</P> <P class="p164 ft17">Mekanismerna fördröjer anpassningen och den tekniska utvecklingen</P> <P class="p57 ft0">En annan invändning mot de flexibla mekanismerna är att de fördröjer anpassningen till en hållbar utveckling och de fördröjer även den tekniska utvecklingen. Enligt klimatkonventionen har industriländerna ett ansvar att gå före utvecklingsländerna när det gäller utsläppsminskningar för att bl.a möjliggöra utvecklingsländernas utveckling.<SPAN class="ft30">6 </SPAN>EU- länderna har gemensamt uttryckt att det är viktigt att nationella åtgärder vidtas och att mekanismerna bara skall vara ett komplement till nationella åtgärder. Genom att ett ”tak” sätts på användningen av mekanismerna så kan alla länder uppmuntras att utveckla effektiva nationella strategier och åtgärder för att påverka de långsiktiga tendenserna för utsläppen, den tekniska strukturen, särskilt infrastruktur med lång livslängd samt produktions- och konsumtionsmönster.<SPAN class="ft30">7 </SPAN>Taket kan därmed, enligt detta synsätt, bidra till att bereda väg för mer ambitiösa åtaganden under den andra och de följande åtagandeperioderna efter år 2012. Om ett land väljer att enbart använda mekanismerna för att fullgöra sitt åtagande skulle det kunna finnas en risk att länderna skulle ha problem att ta på sig nya åtaganden.</P> <P class="p248 ft2">Enligt ett motsatt synsätt innebär de flexibla mekanismerna en ökad möjlighet till en välavvägd anpassning till en långsiktigt hållbar kli-</P> <P class="p249 ft67"><SPAN class="ft74">6</SPAN><SPAN class="ft93">Kyotoprotokollet är ett uttryck för detta då endast </SPAN><NOBR>i-länderna</NOBR> har krav på sig att genomföra utsläppsminskningar.</P> <P class="p250 ft67"><SPAN class="ft74">7</SPAN><SPAN class="ft94">Rådsslutsatser om en gemenskapsstrategi när det gäller klimatförändringar, 18 maj 1999</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td159"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td58"><SPAN class="p11 ft20">Kostnadseffektivitet och dess betydelse inom klimatområdet <SPAN class="ft9">83</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td160"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p251 ft0">matpolitik.<SPAN class="ft30">8 </SPAN>Genom mekanismerna sker en teknologiöverföring mellan länderna, där mottagarländerna, förutom överföring av kunskap och teknologi även tillskapas arbetstillfällen samt minskade utsläpp av föroreningar på lokal och regional nivå. Att avstå eller att lägga hinder i vägen för tillämpningen av mekanismerna skulle betyda att man avstår från en teknikspridning och resursöverföring som är angelägen.</P> <P class="p41 ft0">Jag anser att en begränsning till nationella åtgärder innebär att de möjliga åtagandena blir mindre långtgående och att resursåtgången för att klara dessa åtaganden och de kostnader som uppstår blir större. Detta kan innebära minskade resurser till exempelvis teknikutveckling och forskning. Vidare leder prissättningen på utsläppsrätter till skapandet av ett generellt incitament till teknikutveckling och forskning på områden som inte alltid kan förutses och regleras fram.</P> <P class="p252 ft67"><SPAN class="ft66">8 </SPAN>Enligt klimatkonventionens principer bör politik och åtgärder för att hantera klimatförändringar ”vara kostnadseffektiva, så att de säkerställer globala fördelar till lägsta möjliga kostnad. För att uppnå detta bör politiken och åtgärderna ta hänsyn till olika <NOBR>socio-ekonomiska</NOBR> sammanhang, vara övergripande, gälla alla relevanta källor, sänkor och reservoarer för växthusgaser och anpassning samt omfatta alla ekonomiska sektorer”. Artikel 3 i klimatkonventionen.</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p12 ft0">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td64"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft1">5 Framväxten av Kyotoprotokollet</P> <P class="p35 ft0">I juni 1992 undertecknades Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar (klimatkonventionen) i Rio de Janeiro av drygt 150 länder. Klimatkonventionen utgör basen till ett fortsatt internationellt samarbete inom klimatområdet. I konventionen understryks klimatfrågans allvarliga karaktär och oron över att mänskliga verksamheter förstärker den naturliga växthuseffekten, vilken befaras leda till skadlig inverkan på människan och ekosystemen.</P> <P class="p54 ft0">Enligt klimatkonventionen skall ”atmosfärens koncentration av växthusgaser stabiliseras på en nivå som skulle förhindra farlig antropogen störning i klimatsystemet. En sådan nivå bör vara uppnådd inom en tidsram som är tillräcklig för att tillåta ekosystem att anpassa sig naturligt till klimatförändring, att säkerställa att livsmedelsproduktion inte hotas och att möjliggöra för ekonomisk utveckling att fortgå på ett hållbart sätt.”<SPAN class="ft30">1</SPAN></P> <P class="p54 ft0">Klimatkonventionen innehåller inte några kvantitativa eller tidsbestämda åtaganden för enskilda länder. Industriländerna har dock åtagit sig att upprätta nationella strategier och vidta åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Målet kan uppfattas vara att stabilisera utsläppen av växthusgaser år 2000 till 1990 års nivå.</P> <P class="p96 ft0">Klimatkonventionen beslutande organ är de regelbundna s.k. partsmötena (Conference of the Parties) där konventionens parter träffas och fattar beslut i olika frågor och följer upp de åtaganden som länderna gjort. Hittills har fem sådana partsmöten genomförts. Dessutom finns det två underorgan till konventionen, underorganet för vetenskaplig och teknologisk rådgivning (SBSTA) och underorganet för genomförande (SBI) som också träffas mellan partsmötena.</P> <P class="p253 ft2">Den första partsmötet hölls i Berlin våren 1995. Vid detta möte undersöktes huruvida industriländernas åtaganden att vidtaga åtgärder för att stabilisera utsläppen av växthusgaserna år 2000 till 1990 års nivå var tillräckliga för att uppfylla klimatkonventionens målsättning. Länderna kom överens om att ytterligare åtaganden för perioden efter</P> <P class="p254 ft7"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Förenta nationernas Ramkonvention om klimatförändring. Återfinns i Bilaga 1.3, prop. 1992/93:179.</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>Framväxten av Kyotoprotokollet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p255 ft0">år 2000 var nödvändiga och antog Berlinmandatet. I detta manades till kvantifierade begränsningar under specifika tidsperioder såsom 2005, 2010 och 2020. En ad <NOBR>hoc-grupp</NOBR> skapades vars uppgift var att arbeta fram ett protokoll som skulle kunna antas vid det tredje partsmötet i Kyoto och som skulle möjliggöra lämpliga åtgärder bortom år 2000.</P> <P class="p49 ft0">Vid det första partsmötet beslutades även att en försöksperiod skulle inrättas för gemensamt genomförda åtgärder som benämns Activities Implemented Jointly (AIJ).<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Försöksperioden bestämdes pågå fram till år 2000. AIJ betyder att länder kan finansiera åtgärder i andra länder, annex <NOBR>I-länder</NOBR> eller <NOBR>icke-annex</NOBR> <NOBR>I-länder,</NOBR> och får tillgodogöra sig hela eller delar av utsläppsminskningen. Under försöksperioden får dock länderna inte tillgodoräkna sig de utsläppsreduktioner som uppnås. En utvärdering har AIJ har genomförts i syfte att kunna fatta beslut om denna pilotfas framtid. Vid det femte partsmötet i Bonn 1999 beslutades att pilotfasen ska fortgå utan att uttrycka någon förutfattad mening om framtida beslut, på grund av att vissa utvecklingsländer ansåg sig bortglömda och hade inte fått ta del av <NOBR>AIJ-projekten.</NOBR> Knäckfrågan blir därför hur konvertering av <NOBR>AIJ-projekt</NOBR> till JI och CDM skall gå till och ifall man kommer tillåta retroaktiv kreditering. Besluten vid det femte partsmötet lämnar krediteringsfrågan öppen, men situationen i sin helhet innebär ändå att beslut om möjligheten att kreditera <NOBR>AIJ-projekt</NOBR> kommer att fattas senare. Förslag om detta återfinns i mekanismsyntesrapporten och därmed i förhandlingsunderlaget för mekanismerna.</P> <P class="p256 ft0">Det andra partsmötet hölls i Geneve i juni 1996 och det tredje ägde rum i Kyoto i december 1997. I Kyoto kom parterna överens om att anta ett protokoll till klimatkonventionen. Kyotoprotokollet omfattar bindande åtaganden från <NOBR>i-länderna</NOBR> om minskningar av utsläppen av sex växthusgaser med 5,2 procent från 1990 års nivå under perioden <NOBR>2008–2012.<SPAN class="ft30">3</SPAN></NOBR></P> <P class="p49 ft0">Vid det fjärde partsmötet som ägde rum i Buenos Aires i november 1998 förhandlades flera utestående frågor i Kyotoprotokollet. Vid detta möte enades konventionens parter om en tidsplan för det fortsatta arbetet, den s.k. Buenos Aires Action Plan. Denna ”handlingsplan” ger inriktning för de fortsatta förhandlingarna fram till det sjätte partsmötet hösten år 2000. Av denna framgår att förhandlingarna framöver kommer att inriktas på:</P> <P class="p257 ft67"><SPAN class="ft74">2</SPAN><SPAN class="ft94">Activities Implemented Jointly (AIJ) kan betraktas som en försöksverksamhet och föregångare till både gemensamt genomförande (JI) och Mekanismen för ren utveckling (CDM). De sistnämnda är två av de tre s.k. flexibla mekanismer som finns inskrivna i Kyotoprotokollet. Se vidare nästa kapitel.</SPAN></P> <P class="p258 ft67"><SPAN class="ft74">3</SPAN><SPAN class="ft93">Protokollet blir bindande 90 dagar efter det att minst 55 länder med 55 procent av de totala utsläppen har ratificerat.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td183"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td184"><SPAN class="p11 ft20">Framväxten av Kyotoprotokollet <SPAN class="ft9">87</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td185"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td186"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p259 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Villkor och regler för de tre s.k. Kyotomekanismerna, Handel med utsläppsrätter (Emissions Trading), Gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI) och Mekanismen för en ren utveckling (Clean development mechanism, CDM).</SPAN></P> <P class="p260 ft2"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Fortsatt policyarbete avseende koldioxidupptag i sänkor på basis av det vetenskapliga arbete som äger rum i FN:s mellanstatliga kommitté för klimatförändringar (IPCC).</SPAN></P> <P class="p261 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Arbete kring hur teknologiöverföring till </SPAN><NOBR>u-länder</NOBR> skall främjas. Ett fortsatt arbete om påverkan på länder av klimatförändringar eller påverkan av åtgärder mot klimatförändringar skall också ske.</P> <P class="p261 ft0"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Arbete med att utveckla regler för vad som sker när en part inte uppfyller sitt åtagande.</SPAN></P> <P class="p261 ft2"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Arbete för att främja användande och erfarenhetsutbyte om åtgärder och styrmedel för att minska utsläpp av växthusgaser.</SPAN></P> <P class="p262 ft2">Dessa frågor hänger samman, och förhoppningen är att utfallet vid det sjätte partsmötet skall bli så tillfredsställande att protokollet kan träda i kraft så snart som möjligt därefter.</P> <P class="p61 ft0">Det femte partsmötet ägde rum i oktober/november 1999 i Bonn. Eftersom tidsplanen från Buenos Aires i stort är inriktad på det sjätte partsmötet i Haag i november 2000 kan Bonnmötet närmast beskrivas som ett arbetsmötet där inga avgörande beslut fattades. Istället var det ett viktigt steg på vägen för att möjliggöra beslut vid det sjätte partsmötet om bl.a. mekanismerna, sänkor och påföljdssystem. Beträffande mekanismerna blev det konkreta resultatet att parterna gemensamt reviderade den syntesrapport som tidigare tagits fram, med tyngdpunkten på de tekniska detaljerna. Denna kondenserade text s.k. ”Chairman´s note” skall ligga till grund för vidare arbete och förhandlingar.</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p12 ft0">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td64"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft1">6 Vad innehåller Kyotoprotokollet?</P> <P class="p35 ft0">Som framgick av föregående kapitel antogs Kyotoprotokollet i december 1997. Protokollet består av sammanlagt 28 artiklar och innehåller bindande åtaganden för industriländerna att begränsa och minska på utsläppen av växthusgaser i framtiden. I detta kapitel görs en sammanfattning av några av de viktiga artiklarna i protokollet.</P> <P class="p263 ft53"><SPAN class="ft36">6.1</SPAN><SPAN class="ft52">Sex växthusgaser omfattas och deras sammanlagda effekt skall räknas</SPAN></P> <P class="p264 ft0">I artikel 3 av Kyotoprotokollet framgår de sex grupperna av utsläpp av gaser som regleras. De är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), ofullständigt halogenerade fluorkarboner, fluorkarboner samt svavelhexafluorid. Olika växthusgaser bidrar olika mycket till växthuseffekten. De vägs samman genom den s.k. <NOBR>GWP-faktorn</NOBR> (Global Warming Potential). Genom att multiplicera respektive gas med dess <NOBR>GWP-faktor</NOBR> erhåller man ett mått på hur allvarlig gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxid. Det erhållna måttet benämns koldioxidekvivalenter.</P> <P class="p53 ft2">Genom beslut vid det tredje partsmötet i Kyoto skall alla länder använda sig av IPCC:s metodik för att uppskatta och rapportera utsläppen i enlighet med de skyldigheter som följer av protokollet.</P> <P class="p265 ft39"><SPAN class="ft36">6.2</SPAN><SPAN class="ft38">Åtagandeperioden är åren 2008 till 2012 och minskningen skall uppgå till minst 5 procent</SPAN></P> <P class="p132 ft2">I artikel 3 av protokollet anges att minskningen i de sammanlagda utsläppen av de sex växthusgaserna bland industriländerna mätt som koldioxidekvivalenter skall vara minst 5 procent av 1990 års nivåer. Detta mål skall uppnås under perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR> För enskilda industriländer skiljer sig de kvantifierade åtaganden åt. USA förbinder sig att</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">90 </SPAN>Vad innehåller Kyotoprotokollet?</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p255 ft0">minska utsläppen med 7 procent, Japan med 6 procent medan länderna i EU som grupp skall minska sina utsläpp med 8 procent.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Ett beslut togs av ministerrådet avsett som förhandlingsmandat inför partsmötet i Kyoto i juni 1998 i EU. Sverige skall enligt detta beslut begränsa utsläppen till högst 104 procent av 1990 års nivå.</P> <P class="p39 ft0">Varje land skall senast år 2005 kunna visa att påvisbara framsteg gjorts. Vad som exakt avses preciseras inte, men grundtanken i förhandlingarna var att det skall finnas en kontrollstation före åtagandeperiodens början år 2008. Det blir således viktigt för alla länder att visa att utsläppen går åt ”rätt håll” vid denna tidpunkt.</P> <P class="p41 ft2">Åtaganden för perioder efter den första åtagandeperioden 2008– 2012 skall fastställas genom att man ändrar i de kvantifierade åtaganden om begränsning eller minskning av utsläpp för respektive land. Denna prövning skall inledas senast sju år före utgången av den första åtagandeperioden. Detta innebär att prövningen senast skall inledas år 2005.</P> <P class="p266 ft53"><SPAN class="ft36">6.3</SPAN><SPAN class="ft52">Tre s.k. flexibla mekanismer införs för att underlätta anpassningen</SPAN></P> <P class="p91 ft0">Syftet med de s.k. flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet är att ge möjlighet för länder att klara delar av sina åtaganden genom att minska utsläppen i andra länder. Detta leder till att de totala kostnaderna för utsläppsminskningen reduceras. Regler och riktlinjer för hur dessa mekanismer skall fungera förväntas beslutas vid det sjätte partsmötet hösten år 2000. Först därefter vet vi hur mekanismerna kan komma att fungera.</P> <P class="p267 ft96"><SPAN class="ft60">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft95">Gemensamt genomförande (Joint Implementation)</SPAN></P> <P class="p113 ft0">Under artikel 6 av Kyotoprotokollet anges att ett industriland, som förbundit sig att begränsa eller minska utsläppen av växthusgaser, kan överlåta till eller förvärva utsläppsminskningsenheter från ett annat industriland. Utsläppsminskningen skall komma från projekt som syftar till att minska antropogena (mänskligt orsakade) utsläpp från källor eller öka antropogena upptag i sänkor av växthusgaser.</P> <P class="p268 ft7"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>I bilaga 2 redovisas Annex <NOBR>B-länders</NOBR> utsläppsåtganden och bördefördelningen inom EU.</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td187"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td188"><SPAN class="p11 ft20">Vad innehåller Kyotoprotokollet? <SPAN class="ft9">91</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td189"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td190"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p202 ft0">För att överföringen skall godtas krävs bl.a. att projekten skall vara godkända av de berörda parterna i förskott och att projekten skall leda till minskningar av utsläpp från källor som går utöver vad som annars skulle uppnås.</P> <P class="p54 ft0">Gemensamt genomförande är således projektbaserat och avser en situation där ett industriland investerar i utsläppsreducerande åtgärder i ett annat industriland i syfte att helt eller delvis kunna tillgodogöra sig utsläppsreduktionen gentemot sitt eget kvantifierade utsläppsmål. Båda länderna skall ha åtagit sig att begränsa eller minska sina utsläpp.</P> <P class="p269 ft96"><SPAN class="ft60">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft95">Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism)</SPAN></P> <P class="p264 ft0">I artikel 12 av protokollet definieras Mekanismen för ren utveckling. Det är en mekanism som har två syften. Dels skall den hjälpa de länder som inte är upptagna i bilaga I (utvecklingsländer) att uppnå en hållbar utveckling. Dessa länder har inte några bindande åtaganden när det gäller att minska utsläppen av växthusgaserna. Dels syftar mekanismen till att hjälpa de länder som är upptagna i bilaga I (industriländer) att fullgöra sina kvantifierade åtaganden om begränsning och minskning av de sammantagna utsläppen.</P> <P class="p54 ft0">För att överföringen skall gälla krävs bl.a. att projekten skall vara godkända av de berörda parterna och att projekten skall leda till minskningar av utsläpp från källor som går utöver vad som annars skulle uppnås.</P> <P class="p58 ft0">Även mekanismen för ren utveckling är projektbaserad och avser en situation där ett <NOBR>i-land</NOBR> investerar i utsläppsreducerande åtgärder i ett utvecklingsland i syfte att helt eller delvis kunna tillgodogöra sig utsläppsreduktionen gentemot sitt eget kvantifierade utsläppsmål. Endast industrilandet har åtagit sig att begränsa eller minska sina utsläpp.</P> <P class="p36 ft2">När det gäller mekanismen för ren utveckling får utsläppsminskningar som uppnåtts under perioden från år 2000 fram till år 2007 utnyttjas för att bidra till att fullgöra åtaganden för den första perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR></P> <P class="p117 ft60"><SPAN class="ft60">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft61">Utsläppshandel (Emissions Trading)</SPAN></P> <P class="p57 ft2">Artikel 17 av protokollet öppnar upp för Handel med utsläppsrätter mellan länder som åtagit sig att begränsa eller minska utsläppen av växthusgaser. I artikeln nämns att partskonferensen skall fastställa erforderliga principer, former, regler och riktlinjer, särskilt för verifie-</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">92 </SPAN>Vad innehåller Kyotoprotokollet?</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft40">ring, rapportering och redovisningsskyldighet avseende handel med utsläppsrätter.</P> <P class="p270 ft53"><SPAN class="ft36">6.4</SPAN><SPAN class="ft52">Staten kan delegera till andra att få använda mekanismerna</SPAN></P> <P class="p271 ft0">Kyotoprotokollet ger länderna möjlighet att låta privata och/eller offentliga juridiska personer agera när det gäller de två flexibla mekanismerna gemensamt genomförande och mekanism för ren utveckling. Ett företag kan exempelvis genom att investera i ett utsläppsminskande projekt i ett annat land helt eller delvis tillgodogöra sig utsläppsminskningen.</P> <P class="p41 ft0">När det gäller handel med utsläppsrätter finns det inget angivet i protokollet om huruvida länderna kan låta privata och/eller offentliga juridiska personer handla. Flera parter önskar dock att denna möjlighet skall finnas och ett flertal sådana förslag har presenterats i förhandlingarna. Slutligt avgörande i denna fråga kommer när regler för denna handel beslutas.</P> <P class="p49 ft0">När det gäller de tre mekanismerna gemensamt genomförande, mekanismen för ren utveckling och handel med utsläppsrätter finns det i protokollet angivet att dessa åtgärder skall vara supplementära till inhemska åtgärder. Industriländerna måste således göra en viss del av sina åtgärder inom sina egna gränser.</P> <P class="p41 ft0">Enligt Kyotoprotokollet skall de s.k. mekanismerna utgöra supplement till inhemska åtgärder. Hur detta skall tolkas är föremål för förhandlingar. EU har intagit förhandlingspositionen att användningen av alla tre mekanismerna skall begränsas. EU:s förslag, vilket Sverige ställer sig bakom, är att begränsningen formuleras som ett ”tak” för varje land. Takhöjden bestäms bl.a. av hur verkningsfulla vidtagna åtgärder inom respektive land är. Andra parter har fört fram väsentligt annorlunda uppfattningar om den tillåtna eller önskvärda omfattningen av användningen av de flexibla mekanismerna i förhandlingarna. Slutligt beslut i denna fråga kan fattas när överenskommelse kan nås i förhandlingarna och regler och riktlinjer för mekanismerna beslutas<SPAN class="ft17">.</SPAN></P> <P class="p272 ft0">Beräknar man konsekvenserna av EU:s förslag för Sveriges del innebär det att vi skulle kunna handla med de tre mekanismerna på sammanlagt 3,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. Om hänsyn tas till åtgärder t.ex. i form av införandet av koldioxidskatt som Sverige redan genomfört under <NOBR>1990-talet</NOBR> hamnar man enligt mina beräkningar runt 11 miljoner ton årligen.</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td187"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td188"><SPAN class="p11 ft20">Vad innehåller Kyotoprotokollet? <SPAN class="ft9">93</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td189"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td190"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p273 ft53"><SPAN class="ft36">6.5</SPAN><SPAN class="ft52">Protokollet börjar gälla när minst 55 länder har ratificerat</SPAN></P> <P class="p113 ft0">Kyotoprotokollet börjar gälla 90 dagar efter det att minst 55 länder har ratificerat, dvs godkänt protokollet i sina nationella parlament.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Bland de ratificerande länderna skall ett antal tillhöra gruppen industriländer. De totala koldioxidutsläppen bland dessa industriländer skall uppgå till minst 55 procent av de totala utsläppen år 1990 för hela gruppen industriländer.</P> <P class="p97 ft0">Sveriges utsläpp av koldioxid utgjorde ca 0,4 procent av de totala utsläppen bland gruppen industriländer. Om samtliga femton länder i europeiska unionen ratificerar omfattas runt 24 procent av de totala utsläppen.</P> <P class="p41 ft2">Förenta Staternas utsläpp uppgick till 36 procent medan Rysslands utsläpp uppgick till drygt 17 procent. För att Kyotoprotokollet skall träda i kraft måste åtminstone ett av dessa länder ratificera. Väljer USA att inte ratificera kan det bli svårt att få protokollet att träda i kraft.</P> <P class="p274 ft7"><SPAN class="ft30">2 </SPAN>Hittills (13 januari 2000) har 84 länder skrivit under och 22 av dessa har ratificerat. Sverige har skrivit under men ej ratificerat.</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <P class="p275 ft28">C</P> <P class="p51 ft97">Svenska förhållanden</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p12 ft0">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td64"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft1">7 Utsläppssituationen i Sverige</P> <P class="p276 ft53"><SPAN class="ft36">7.1</SPAN><SPAN class="ft52">Utsläppen av växthusgaser i Sverige 1990, 1997 och 1998</SPAN></P> <P class="p132 ft0">Sveriges utsläpp av växthusgaser rapporteras årligen till FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Utsläppsinventeringen och rapporteringen följer de riktlinjer som tagits fram av FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar, IPCC. Det står dock länderna fritt att använda nationell metodik för beräkningar så länge som dessa är dokumenterade och går att granska. De mänskligt orsakade utsläpp av klimatgaser som redovisas här är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), ofullständigt halogenerade fluorkarboner, fluorkarboner samt svavelhexafluorid. IPCC:s riktlinjer reviderades senast 1996 bl.a. beträffande metoder för beräkning av metan och dikväveoxid från jordbruk. De tidigare riktlinjerna var från 1995.</P> <P class="p36 ft0">Revideringen har resulterat i att de svenska utsläppen av växthusgaser har ökat för år 1990 i förhållande till de uppgifter som Sverige redovisade i den andra svenska nationalrapporten om klimatförändringar.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>De faktiska utsläppen för 1990 beräknas nu ha uppgått till 70,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Den tidigare siffran var 66,5 miljoner ton. I nedanstående tabell redovisas utsläppen av växthusgaser i Sverige under åren 1990, 1997 och 1998.</P> <P class="p277 ft7"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Sveriges andra nationalrapport om klimatförändringar, Ds 1997:26.</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d186x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>Utsläppssituationen i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft40"><SPAN class="ft46">Tabell 7.1. </SPAN>Utsläpp av växthusgaser i Sverige åren 1990, 1997 och 1998. 1000 ton.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr8 td191"><SPAN class="p82 ft47">Växthusgas</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p46 ft47">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p279 ft47">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td192"><SPAN class="p279 ft47">1998</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td193"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td194"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td195"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td196"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td191"><SPAN class="p82 ft47">Koldioxid (CO<SPAN class="ft98">2</SPAN>)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td19"><SPAN class="p46 ft21">55 400</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td27"><SPAN class="p279 ft21">56 400</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td192"><SPAN class="p279 ft47">57 300</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td191"><SPAN class="p82 ft47">Metan (CH<SPAN class="ft98">4</SPAN>)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td19"><SPAN class="p46 ft47">284</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td27"><SPAN class="p279 ft47">260</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td192"><SPAN class="p279 ft47">256</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td191"><SPAN class="p82 ft47">Dikväveoxid (Lustgas) (N<SPAN class="ft98">2</SPAN>O)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td19"><SPAN class="p46 ft47">26</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td27"><SPAN class="p279 ft47">24</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td192"><SPAN class="p279 ft47">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td191"><SPAN class="p82 ft21">Ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC)*</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td19"><SPAN class="p46 ft49">0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td27"><SPAN class="p279 ft49">1</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td192"><SPAN class="p279 ft49">1,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td191"><SPAN class="p82 ft47">Fluorkarboner (FC)*</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td19"><SPAN class="p46 ft47">0,06</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td27"><SPAN class="p279 ft47">0**</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td192"><SPAN class="p279 ft47">0**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td191"><SPAN class="p82 ft47">Svavelhexafluorid (SF<SPAN class="ft98">6</SPAN>)*</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p46 ft47">0,04</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p279 ft47">0,07</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td192"><SPAN class="p279 ft47">0,09</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p280 ft7"><SPAN class="ft99">Källa: </SPAN>Naturvårdsverket 1999.</P> <P class="p281 ft67"><SPAN class="ft7">*</SPAN><SPAN class="ft94">Potentiella utsläpp, beräknade på annat sätt för år 1997 och 1998 än för år 1990 Därtill kommer faktiska utsläpp av 44,7 ton FC från aluminiumindustrin.</SPAN></P> <P class="p281 ft67"><SPAN class="ft100">**</SPAN><SPAN class="ft93">Utsläppen av fluorkarboner år 1997 beräknas till 200 kilo och 2,8 ton år 1998. En avrundning görs till närmaste </SPAN><NOBR>1000-tals</NOBR> ton.</P> <P class="p105 ft0">Koldioxid är den viktigaste växthusgasen och bildas vid all förbränning. De samlade utsläppen i Sverige av denna gas uppgick, enligt Naturvårdsverket, till 55,4 miljoner ton år 1990 medan motsvarande siffra för 1998 var 57,3 miljoner ton. De dominerande utsläppskällorna är branscher som kraft- och värmegenerering, transporter och industriell förbränning. Beräkningarna av förbränningsutsläppen baseras på leverans- och förbrukningsstatistik för bränslen samt emissionsfaktorer för olika bränslen. Enligt Naturvårdsverket är kvalitén på utsläppsuppgifterna hög.</P> <P class="p96 ft0">Utsläppen av metan uppgick till 0,28 miljoner ton år 1990 och till 0,26 miljoner ton år 1998. De största källorna till metanutsläpp är jordbruket, främst genom utsöndring från idisslande boskap, samt avfallsdeponier. Metoden för beräkning av metanutsläppen justerades under 1996 då nya riktlinjer antogs. Sammantaget anger Naturvårdsverket att uppgifterna om metangasutsläppen har en medelgod tillförlitlighet.</P> <P class="p36 ft0">Dikväveoxid (lustgas) bildas vid olika förbränningsprocesser samt vid tillverkning av handelsgödsel. Vidare avgår även denna växthusgas från jordbrukmark. Utsläppen år 1990 uppgick till 0,026 miljoner ton medan motsvarande siffra för år 1998 var 0,026 miljoner ton. Naturvårdsverket anger att beräkningarna av utsläppen har låg tillförlitlighet.</P> <P class="p96 ft0">Även för de tre återstående växthusgaserna anger Naturvårdsverket att beräkningarna har låg tillförlitlighet. Ofullständigt halogenerade fluorkarboner har introducerats som ersättare för de s.k. freonerna som köldmedel. Detta är också det största användningsområdet. Utsläpp av fluorkarboner består till övervägande delen av utsläpp från alumi-</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d187x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td197"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td198"><SPAN class="p11 ft20">Utsläppssituationen i Sverige <SPAN class="ft9">99</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td199"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td200"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft2">niumproduktion, medan utsläpp av svavelhexafluorid bedöms komma från tyngre elektriska komponenter där det används som isolergas.</P> <P class="p58 ft0">Bidraget från de olika klimatgaserna till växthuseffekten varierar. För att kunna jämföra respektive växthusgas påverkan på klimatet översätts detta med hjälp av den s.k. <NOBR>GWP-faktorn</NOBR> (Global Warming Potential) till en sammantagen växthuseffekt för en viss tidsperiod. Tidsperioderna är vanligen 20, 100 eller 500 år. I nedanstående tabell visas <NOBR>GWP-faktorer</NOBR> för de sex växthusgaserna i ett hundraårsperspektiv.</P> <P class="p282 ft0"><SPAN class="ft17">Tabell 7.2. </SPAN>Växthuspotential uttryckt som <NOBR>GWP-faktor</NOBR> för 100 år.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td201"><SPAN class="p82 ft47">Gas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td202"><SPAN class="p283 ft27"><NOBR>GWP-faktor</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td203"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td204"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td201"><SPAN class="p82 ft49">Koldioxid</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td202"><SPAN class="p283 ft49">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td201"><SPAN class="p82 ft49">Metan</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td202"><SPAN class="p283 ft49">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td201"><SPAN class="p82 ft47">Dikväveoxid (lustgas)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td202"><SPAN class="p283 ft47">310</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td201"><SPAN class="p82 ft21">Ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC 134a)</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td202"><SPAN class="p283 ft49">1 300</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td201"><SPAN class="p82 ft49">Fluorkarboner</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td202"><SPAN class="p283 ft49">6 500</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td201"><SPAN class="p82 ft47">Svavelhexafluorid</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td202"><SPAN class="p283 ft47">23 900</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft7">Källa: IPCC, 1996.</P> <P class="p285 ft0">Ofullständigt halogenerade fluorkarboner och fluorkarboner är grupper av gaser. <NOBR>GWP-faktorn</NOBR> är beräknad för en av gaserna i gruppen. Bidraget från en viktsenhet av svavelhexafluorid är flera tusen gånger kraftigare än från en enhet koldioxid. Som framgick tidigare är koldioxid dock den volymmässigt mest betydelsefulla växthusgasen.</P> <P class="p96 ft40">I nedanstående tabell redovisas de svenska utsläppen uttryckt i miljoner ton koldioxidekvivalenter.</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d188x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>Utsläppssituationen i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft40"><SPAN class="ft46">Tabell 7.3. </SPAN>Utsläpp av växthusgaser i Sverige åren 1990, 1997 och 1998. Miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt IPCC:s metod.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr8 td205"><SPAN class="p82 ft47">Växthusgas</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p23 ft47">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td141"><SPAN class="p286 ft47">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td206"><SPAN class="p21 ft47">1998</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td207"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td195"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td158"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td208"><SPAN class="p11 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td205"><SPAN class="p82 ft47">Koldioxid (CO<SPAN class="ft98">2</SPAN>)</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td27"><SPAN class="p12 ft47">55,4</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td141"><SPAN class="p12 ft47">56,4</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td206"><SPAN class="p287 ft47">57,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td205"><SPAN class="p82 ft49">Metan (CH<SPAN class="ft98">4</SPAN>)</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td27"><SPAN class="p12 ft49">6</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p12 ft49">5,5</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td206"><SPAN class="p287 ft49">5,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td205"><SPAN class="p82 ft47">Dikväveoxid (N<SPAN class="ft98">2</SPAN>O)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td27"><SPAN class="p12 ft47">8,1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p12 ft47">7,4</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td206"><SPAN class="p287 ft47">8,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td205"><SPAN class="p82 ft21">Ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC)*</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td27"><SPAN class="p12 ft91">0</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td141"><SPAN class="p12 ft91">1,3</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td206"><SPAN class="p287 ft91">2,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td205"><SPAN class="p82 ft49">Fluorkarboner(FC)*</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td27"><SPAN class="p12 ft49">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p12 ft49">0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td206"><SPAN class="p287 ft49">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td205"><SPAN class="p82 ft47">Svavelhexafluorid (SF<SPAN class="ft98">6</SPAN>)*</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td27"><SPAN class="p12 ft47">1,0</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td141"><SPAN class="p12 ft47">1,6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td206"><SPAN class="p287 ft47">2,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td205"><SPAN class="p82 ft47">TOTALT**</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p12 ft47">70,8</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td141"><SPAN class="p12 ft47">72,2</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td206"><SPAN class="p287 ft47">75,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td205"><SPAN class="p82 ft47">Utrikes sjö- och luftfart (endast koldioxid)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td27"><SPAN class="p12 ft47">4,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td141"><SPAN class="p12 ft47">5,6</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td206"><SPAN class="p287 ft47">7,0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p288 ft67">*Beräkningarna är ej enligt IPCC:s reviderade riktlinjer 1996. Vidare skiljer sig beräkningarna åt mellan åren 1990 å ena sidan och 1997 och 1998 å andra. ** Utsläppen på total nivå är inte direkt jämförbara.</P> <P class="p81 ft0">Räknat i koldioxidekvivalenter ökade utsläppen av de sex växthusgaserna från 70,8 miljoner ton år 1990 till 75,1 miljoner ton år 1998, en ökning med 6 procent.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Siffrorna för de båda åren är inte direkt jämförbara på grund av att beräkningarna för de tre växthusgaserna ofullständigt halogenerade fluorkarboner, fluorkarboner och svavelhexafluorid skiljer sig åt mellan åren.</P> <P class="p49 ft0">I tabellen redovisas även utsläpp av växthusgaser från utrikes sjö- och luftfart, s.k. internationell bunkring. Denna post ingår enligt riktlinjerna inte i den nationella rapporteringen utan redovisas separat.</P> <P class="p107 ft40">I nedanstående figur visas fördelningen av de sex växthusgaserna för år 1998.</P> <P class="p289 ft67"><SPAN class="ft66">2 </SPAN>Den senaste revideringen av riktlinjerna 1996 har lett fram till att beräkningarna av de totala utsläppen år 1990 har ökat från 66,5 till 70,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en ökning med knappt 6,5 procent.</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d189x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td209"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td210"><SPAN class="p11 ft20">Utsläppssituationen i Sverige <SPAN class="ft9">101</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td211"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td212"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft40"><SPAN class="ft46">Figur 7.1. </SPAN>Utsläpp av koldioxidekvivalenter år 1998 uppdelat på växthusgaser enligt IPCC:s metod.</P> <P class="p290 ft73">HFC, FC, SF6</P> <P class="p291 ft73">Dikväveoxid <SPAN class="ft101">6%</SPAN></P> <P class="p292 ft73">Metan <SPAN class="ft102">10%</SPAN></P> <P class="p293 ft73">7%</P> <P class="p294 ft73">Koldioxid</P> <P class="p295 ft73">77%</P> <P class="p296 ft7"><SPAN class="ft99">Källa: </SPAN>Naturvårdsverket.</P> <P class="p285 ft2">Koldioxid släpps ut i stora mängder och det är därför främst denna gas som bidrar till växthuseffektens förstärkning trots att övriga växthusgaser är betydligt effektivare räknat per kilo. 77 procent av bidraget till förstärkningen kom år 1998 från koldioxid medan dikväveoxid (lustgas) och metan bidrog med 10 respektive 7 procent. De tre övriga växthusgaserna bidrog med 7 procent.</P> <P class="p297 ft53"><SPAN class="ft36">7.2</SPAN><SPAN class="ft52">En sektorsvis redovisning av utsläppen 1990 och 1998</SPAN></P> <P class="p298 ft0">Den sektorindelning som används av klimatkonventionen skiljer sig från den som SCB använder. Exempelvis redovisar klimatkonventionen utsläppen från förbränning i kraft- och värme tillsammans med raffinaderier medan SCB redovisar utsläppen från raffinaderier som utsläpp från industrin. Flera andra skillnader i sektorsindelning finns. I nedanstående tabell fördelas utsläppen av växthusgaser enligt klimatkonventionens sektorindelning.</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d190x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>Utsläppssituationen i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft40"><SPAN class="ft46">Tabell 7.4. </SPAN>Sektorsvis redovisning enligt IPCC av utsläppen år 1990 och 1998. Miljoner ton koldioxidekvivalenter.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr8 td164"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td213"><SPAN class="p149 ft47">Koldioxid</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td116"><SPAN class="p299 ft47">Metan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td175"><SPAN class="p83 ft27">Dikväveoxid</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td214"><SPAN class="p46 ft21">HFC, CF4, SF6*</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td59"><SPAN class="p300 ft47">Totalt**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td164"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td216"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td217"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td175"><SPAN class="p170 ft47">(Lustgas)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td219"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td164"><SPAN class="p82 ft49">Sektor</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p45 ft21">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td216"><SPAN class="p301 ft49">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td217"><SPAN class="p20 ft21">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p302 ft21">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p45 ft21">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p14 ft49">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p45 ft21">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p301 ft49">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td218"><SPAN class="p82 ft21">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td219"><SPAN class="p20 ft49">1998</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td168"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td220"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td221"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td222"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td77"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td223"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td96"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td220"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td158"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td224"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td225"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td164"><SPAN class="p82 ft49">Förbränning kraft</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td216"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td217"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td218"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td219"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td164"><SPAN class="p82 ft47">och fjärrvärmeverk,</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td215"><SPAN class="p45 ft47">8.8</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td216"><SPAN class="p301 ft47">9.8</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td217"><SPAN class="p20 ft47">0.0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p302 ft47">0.0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p45 ft47">0.3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p14 ft47">0.3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td218"><SPAN class="p82 ft47">9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td219"><SPAN class="p20 ft47">10.2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td164"><SPAN class="p82 ft49">raffinaderier</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td216"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td217"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td218"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td219"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td164"><SPAN class="p82 ft21">Förbränning, industrin</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p45 ft27">13.1</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td216"><SPAN class="p301 ft49">12.3</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td217"><SPAN class="p20 ft49">0.1</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p302 ft49">0.1</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p45 ft49">0.7</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p14 ft49">0.9</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td218"><SPAN class="p82 ft27">13.9</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td219"><SPAN class="p20 ft49">13.4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td164"><SPAN class="p82 ft47">Transporter</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td215"><SPAN class="p45 ft27">18.8</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td216"><SPAN class="p301 ft47">21.1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td217"><SPAN class="p20 ft47">0.5</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p302 ft47">0.3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p45 ft47">0.8</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p14 ft47">0.6</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td218"><SPAN class="p82 ft27">20.1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td219"><SPAN class="p20 ft47">22.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td164"><SPAN class="p82 ft49">Förbränning, övrig</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p45 ft27">10.7</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td216"><SPAN class="p301 ft49">9.7</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td217"><SPAN class="p20 ft49">0.2</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p302 ft49">0.2</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p45 ft49">0.2</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p14 ft49">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td218"><SPAN class="p82 ft27">11.1</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td219"><SPAN class="p20 ft49">10.2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td164"><SPAN class="p82 ft49">sektorn</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td216"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td217"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td218"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td219"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td164"><SPAN class="p82 ft47">Industriprocesser</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td215"><SPAN class="p45 ft47">3.8</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td216"><SPAN class="p301 ft47">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td217"><SPAN class="p20 ft47">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p302 ft47">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p45 ft47">0.8</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p14 ft47">0.9</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td215"><SPAN class="p45 ft47">1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p301 ft47">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td218"><SPAN class="p82 ft47">6.0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td219"><SPAN class="p20 ft47">9.4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td164"><SPAN class="p82 ft49">Diffusa utsläpp,</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p45 ft49">0.1</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td216"><SPAN class="p301 ft49">NE</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td217"><SPAN class="p20 ft49">0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p302 ft49">0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p45 ft49">0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p14 ft49">0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td218"><SPAN class="p82 ft49">0.1</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td219"><SPAN class="p20 ft49">0.0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td164"><SPAN class="p82 ft49">bränslen</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td216"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td217"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td218"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td219"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td164"><SPAN class="p82 ft47">Lösningsmedel</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td215"><SPAN class="p45 ft47">0.3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td216"><SPAN class="p301 ft47">0.3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td217"><SPAN class="p20 ft47">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p302 ft47">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p45 ft47">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p14 ft47">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td218"><SPAN class="p82 ft47">0.3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td219"><SPAN class="p20 ft47">0.3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td164"><SPAN class="p82 ft49">Jordbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p45 ft49">0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td216"><SPAN class="p301 ft49">0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td217"><SPAN class="p20 ft49">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p302 ft49">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p45 ft49">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p14 ft49">5.0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td215"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p11 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td218"><SPAN class="p82 ft49">8.6</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td219"><SPAN class="p20 ft49">8.3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td164"><SPAN class="p82 ft47">Avfall</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td215"><SPAN class="p45 ft47">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td216"><SPAN class="p301 ft47">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td217"><SPAN class="p20 ft47">1.8</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p302 ft47">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p45 ft47">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p14 ft47">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td218"><SPAN class="p82 ft47">1.8</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td219"><SPAN class="p20 ft47">1.3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td164"><SPAN class="p82 ft47">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td215"><SPAN class="p45 ft27">55.4</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td216"><SPAN class="p301 ft47">57.3</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td217"><SPAN class="p20 ft47">6.0</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td72"><SPAN class="p302 ft47">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td44"><SPAN class="p45 ft47">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td90"><SPAN class="p14 ft47">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td215"><SPAN class="p45 ft47">1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td141"><SPAN class="p301 ft47">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td218"><SPAN class="p82 ft27">70.8</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td219"><SPAN class="p20 ft47">75.1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft7">Källa: Naturvårdsverket.</P> <P class="p303 ft51"><SPAN class="ft7">*</SPAN><SPAN class="ft103">Beräkningarna av utsläppen för dessa gaser skiljer sig åt mellan år 1990 och 1998.</SPAN></P> <P class="p78 ft7"><SPAN class="ft100">**</SPAN><SPAN class="ft77">Utsläppen på total nivå är inte direkt jämförbara</SPAN></P> <P class="p143 ft0">Utsläppen av koldioxid kommer framför allt från transportsektorn där utsläppen år 1998 uppgick till drygt 21 miljoner ton. Utsläppen av metan kommer framför allt från jordbruks- och avfallssektorerna. Även utsläppen av dikväveoxid (lustgas) kommer framför allt från jordbrukssektorn medan utsläppen av de övriga växthusgaserna kommer från industriprocesser.</P> <P class="p54 ft0">Transportsektorns andel av de totala utsläppen räknat i koldioxidekvivalenter var 29,5 procent år 1998. Det var framför allt koldioxidutsläppen som bidrog till växthuseffekten i denna sektor. Motsvarande gällde i förbränningssektorerna samt för industriprocesser medan det huvudsakligen var metan som utgjorde avfallssektorns bidrag. Jordbrukssektorns bidrag skedde såväl från utsläpp av dikväveoxid (lustgas) som från utsläpp av metan.</P> <P class="p114 ft2">De totala utsläppen av koldioxid år 1998 uppgick till enligt tabellen ovan till 57,3 miljoner ton. Enligt SCB:s sektorsindelningen fördelades dessa utsläpp enligt nedanstående figur.</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td209"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td210"><SPAN class="p11 ft20">Utsläppssituationen i Sverige <SPAN class="ft9">103</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td211"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td212"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft40"><SPAN class="ft46">Figur 7.2. </SPAN>Fördelningen av koldioxidutsläppen år 1998 enligt SCB:s indelning.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr24 td226"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td183"><SPAN class="p304 ft74">El- gas- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td226"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td183"><SPAN class="p305 ft104">värmeverk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td226"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td183"><SPAN class="p305 ft104">13%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td226"><SPAN class="p306 ft74">Övrig sektor</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td183"><SPAN class="p307 ft74">T ransporter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td226"><SPAN class="p234 ft104">15%</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td183"><SPAN class="p308 ft104">40%</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft104">Industri</P> <P class="p310 ft104">32%</P> <P class="p311 ft99">Källa: <SPAN class="ft7">SCB.</SPAN></P> <P class="p285 ft2">Transportsektorns andel uppgick till 40 procent av de totala koldioxidutsläppen år 1998, industrin andel uppgick till 32 procent, övrigsektorn till 15 procent medan utsläppen från <NOBR>el-,</NOBR> gas- och värmeverk uppgick till 13 procent. Av industrins utsläppsandel på 32 procent kom 25 procent från förbränning av fossila bränslen och 7 procent från industriprocesser.</P> <P class="p207 ft36"><SPAN class="ft36">7.3</SPAN><SPAN class="ft37">Scenarier fram till år 2010</SPAN></P> <P class="p102 ft0">I det klimatpolitiska beslutet år 1993 lades en strategi för den svenska klimatpolitiken fram.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Denna innebär att en nationell strategi bör vara att koldioxidutsläpp från fossila bränslen stabiliseras till 1990 års nivå för att därefter minska. Strategin omfattar alla växthusgaser men i avvaktan på ny kunskap har man valt att inte fastslå något mål för andra växthusgaser än koldioxid. Undantaget är läckage av metan från avfallsupplag, för vilket målet är en minskning av utsläppen med 30 procent fram till år 2000. Senare fattade riksdagen beslut om mål för utsläpp av HFC och <NOBR>FC-föreningar</NOBR> och andra närbesläktade gaser. Utsläppen av dessa får högst uppgå till 2 procent av Sveriges koldioxidutsläpp år 2000, räknat som koldioxidekvivalenter.</P> <P class="p312 ft7"><SPAN class="ft30">3 </SPAN>Prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361.</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d192x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>Utsläppssituationen i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft0">I Kyotoprotokollet har industriländerna förbundit sig att minska de sammanlagda utsläppen av sex växthusgaser med minst 5 procent i förhållande till 1990 års nivåer räknat som koldioxidekvivalenter. För enskilda industriländer skiljer sig de kvantifierade åtaganden åt. Länderna i EU som grupp skall minska sina utsläpp med 8 procent. Inom EU har sedan en bördefördelning gjorts som för Sveriges del innebär att vi får utöka utsläppen under perioden <NOBR>2008–2012</NOBR> med 4 procent i förhållande till utsläppen år 1990.</P> <P class="p53 ft2">I nedanstående tabell redovisas utsläppen från de sex växthusgaserna som omfattas av Kyotoprotokollet för basåret 1990 samt grundscenarier för år 2010 från Energimyndigheten, från Konjunkturinstitutet samt andra statliga myndigheter.</P> <P class="p72 ft2"><SPAN class="ft41">Tabell 7.5. </SPAN>Utsläpp av sex växthusgaser 1990 samt grundscenarier för år 2010 uttryckt i koldioxidekvivalenter. Miljoner ton.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td40"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td21"><SPAN class="p22 ft21">Förändring</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">Växthusgas</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p32 ft22">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p170 ft25">2010</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p83 ft21">2010</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p245 ft25">2020</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p314 ft22">2010</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p151 ft25">2010</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p315 ft22">2010</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p316 ft25">STEM<SPAN class="ft105">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p300 ft25">KI<SPAN class="ft105">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p14 ft25">STEM</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p314 ft21">STEM</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p157 ft25">KI</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p317 ft21">KI</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p30 ft25">104 %</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p314 ft22">92 %</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p16 ft25">104 %</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p317 ft22">92 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td165"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td223"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td74"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td228"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td96"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td229"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td228"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td115"><SPAN class="p11 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td161"><SPAN class="p45 ft23">Koldioxid</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td44"><SPAN class="p45 ft23">55.4</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p316 ft23">58.3</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td227"><SPAN class="p46 ft23">65.5</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td90"><SPAN class="p11 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td10"><SPAN class="p11 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td227"><SPAN class="p11 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td119"><SPAN class="p11 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">Metan</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p45 ft25">6</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p316 ft25">4.6</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p46 ft25">4.6</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">Dikväveoxid (Lustgas)</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p45 ft25">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p316 ft25">8.8</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p46 ft25">8.8</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft21">Ofullständigt halogenerade</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p45 ft25">0</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p316 ft25">0.9</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p46 ft25">0.9</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td161"><SPAN class="p45 ft23">fluorkarboner (HFC)</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td44"><SPAN class="p11 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p11 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td227"><SPAN class="p11 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td90"><SPAN class="p11 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td10"><SPAN class="p11 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td227"><SPAN class="p11 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td119"><SPAN class="p11 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">Fluorkarboner (FC)</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p45 ft25">0.4</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p316 ft25">0.6</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p46 ft25">0.6</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">Svavelhexafluorid (SF6)</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p45 ft25">1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p316 ft25">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p46 ft25">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td161"><SPAN class="p45 ft27">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td44"><SPAN class="p45 ft27">70.8</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td40"><SPAN class="p316 ft27">74.4</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td227"><SPAN class="p46 ft27">81.6</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td90"><SPAN class="p20 ft27">73.6</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td10"><SPAN class="p46 ft27">65.1</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td227"><SPAN class="p308 ft27">73.6</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td119"><SPAN class="p83 ft27">65.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft25">Förändring %</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p316 ft25">5.1 %</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p46 ft22">15.3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td161"><SPAN class="p45 ft22">Utsläppsförändring för att uppnå</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p20 ft25"><NOBR>-0.8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p46 ft25"><NOBR>-9.3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p286 ft25"><NOBR>-8.0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p83 ft25"><NOBR>-16.5</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td161"><SPAN class="p45 ft27">målet (milj. ton)</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td40"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td10"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft7"><SPAN class="ft7">1)</SPAN><SPAN class="ft107">STEM:s grundscenario omfattar endast koldioxidutsläpp från förbränning.</SPAN></P> <P class="p138 ft67"><SPAN class="ft7">2)</SPAN><SPAN class="ft108">KI:s grundscenario omfattar endast koldioxidutsläpp från förbränning och industriprocesser.</SPAN></P> <P class="p102 ft0">De samlade utsläppen år 1990 uttryckt i koldioxidekvivalenter uppgick till 70,8 miljoner ton. Grundscenarierna för år 2010 med Energimyndighetens beräkning av koldioxidutsläpp från förbränning (utsläpp från industrisektorn, inrikes transporter, bostads- och servicesektorn, förbränning inom el- och värmeverk, samt egenanvändningen av olja i raffinaderier) uppgår till 74,4 miljoner ton och med Konjunkturinstitutens beräkning till 81,6 miljoner ton. Konjunkturinstitutets scenario omfattar samtliga koldioxidutsläpp från förbränning och industriprocesser medan till Energimyndighetens scenario har utsläpp av koldi-</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td209"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td210"><SPAN class="p11 ft20">Utsläppssituationen i Sverige <SPAN class="ft9">105</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td211"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td212"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft0">oxid från industriprocesser lagts till. Den har hämtats från den andra Nationalrapporten. Scenarier för utsläpp av de andra växthusgaserna är desamma i båda fallen och kommer från olika statliga myndigheter och finns redovisade i Klimatkommitténs betänkande.</P> <P class="p54 ft0">I tabellen finns även beräkningar för år 2010 som skall belysa vilka utsläppsminskningar som skulle krävas under olika begränsningar. EU- länderna har som grupp åtagit sig att reducera utsläppen under den första åtagandeperioden till 92 procent av utsläppen år 1990 räknat som koldioxidekvivalenter. Den inom EU gjorda bördefördelningen innebär att Sverige får öka utsläppen till högst 104 procent.</P> <P class="p96 ft0">Ett åtagande om 104 procent av 1990 års utsläpp innebär att de totala utsläppen kan uppgå till 73,6 miljoner ton. För att uppfylla åtagandet skulle Sverige behöva minska de totala utsläppen med 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter utifrån Energimyndighetens scenario och med 8 miljoner ton utifrån Konjunkturinstitutets scenario. Ett åtagande att minska de totala utsläppen med 8 procent, vilket ligger i linje med <NOBR>EU-ländernas</NOBR> åtaganden som ländergrupp, skulle Sverige behöva minska de totala utsläppen med drygt 9 miljoner ton utifrån Energimyndighetens scenario och med 16 miljoner ton utifrån Konjunkturinstitutets scenario.</P> <P class="p114 ft2">Grundscenarierna för år 2010 ger en bild av hur utvecklingen kan komma att bli. Resultaten varierar bland annat med förutsättningarna och de ovan redovisade scenarierna visar på hur stor spännvidden i resultaten kan bli.</P> <P class="p117 ft36"><SPAN class="ft36">7.4</SPAN><SPAN class="ft37">Utvecklingen efter år 2010</SPAN></P> <P class="p105 ft0">Som tidigare nämnts är Kyotoprotokollets första åtagandeperiod 2008– 2012 som för Sveriges del innebär att vi skall reducera de samlade utsläppen av växthusgaser med 104 procent av 1990 års utsläpp. Även om anpassningen kan bli betydande för att uppfylla detta åtagande torde den stora utmaningen komma efter år 2012. Då kan man dels förvänta sig en skärpning i de internationella åtaganden, dels skall kärnkraften fasas ur systemet. Antar man en ekonomisk livslängd på 40 år i kärnkraftverken kommer elproduktion motsvarande mellan 20 till 25 TWh att falla bort under åren fram till och med år 2020.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Om bortfallet av kärnkraftsel helt skulle ersättas med el från nya naturgaskombikraftverk leder detta till att utsläppen av koldioxid ökar med</P> <P class="p319 ft67"><SPAN class="ft66">4 </SPAN>Beräkningarna baseras på nettoproduktionen i kärnkraftreaktorer år 1997. Uppgifterna har hämtats från Energimyndighetens skrift ”Svensk Elmarknad 1998”.</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">106 </SPAN>Utsläppssituationen i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft2">runt 8 miljoner ton per år. Skulle bortfallet helt ersättas med kolkraft, svarar utfasningen av kärnkraft mot en ökning av koldioxidutsläppen med 18 miljoner ton per år.<SPAN class="ft66">5</SPAN></P> <P class="p320 ft67"><SPAN class="ft66">5 </SPAN>Varje TWh el från ny naturgaskombikraftverk antas leda till 0,4 miljoner ton koldioxidutsläpp, medan varje TWh el från kolkondens antas leda till 0,9 miljoner ton utsläpp. Källa: Energimyndigheten.</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d195x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td230"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td231"><SPAN class="p12 ft0">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td232"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td233"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft1">8 Styrmedel som används i dag</P> <P class="p321 ft36"><SPAN class="ft36">8.1</SPAN><SPAN class="ft37">Bakgrund</SPAN></P> <P class="p105 ft0">Under 1970- och <NOBR>1980-talet</NOBR> förändrades det svenska energisystemet och denna förändring ledde till att koldioxidutsläppen minskade.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Oljekrisen i början av <NOBR>1970-talet</NOBR> ledde till svenska åtgärder som radikalt minskade landets oljeberoende. Bland annat utnyttjades elproduktion från det stora kärnkraftprogrammet för att ersätta olja både i bostadsuppvärmning och i industriella tillämpningar. I nedanstående figur redovisas utvecklingen av de svenska utsläppen av koldioxid mellan åren 1970 och 1998.</P> <P class="p322 ft0"><SPAN class="ft17">Figur 8.1</SPAN>. Utsläpp av koldioxid i Sverige åren <NOBR>1970–1998.</NOBR> Miljoner ton.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft104">120</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td234"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p27 ft104">100</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td234"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p27 ft104">80</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td234"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p27 ft104">60</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td234"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p27 ft104">40</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td234"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p27 ft104">20</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td234"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p27 ft104">0</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td234"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td90"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:33px;margin-top:0px;margin-right:-43px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:23px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:28px;margin-top:5px;margin-right:-38px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1970</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td215"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-27px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:5px;margin-right:-22px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1972</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td234"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1974</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1976</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1978</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1980</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1982</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td235"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:5px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1984</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1986</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1988</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1990</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1991</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td235"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:5px;margin-right:-17px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1993</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1995</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p323 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p323 ft104"><![endif]>1997</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr31 td236"><SPAN class="p28 ft99">Källa: <SPAN class="ft7">SCB.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr31 td234"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td235"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td37"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p324 ft7"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Redovisningen bygger i hög grad på Sveriges andra nationalrapport om klimatförändringar, Ds 1997:26. Uppgifter om skattesatserna har hämtats från ”Vägar till Hållbara Sverige” på http://www.hallbarasverige.gov.se/vagar_till /skatt/fakta.htm</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB345d196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">108 </SPAN>Styrmedel som används i dag</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft0">De totala utsläppen av koldioxid år 1970 uppgick till drygt 101 miljoner ton, inklusive utsläppen från industriprocesser. Motsvarande siffra för år 1998 var drygt 57 miljoner ton. Under perioden minskade således utsläppen av koldioxid med ca 44 procent. I Sverige, i motsats till vad som gäller i andra länder, är möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser genom förändringar i elsektorn mycket små, eftersom endast ca 3 procent av den svenska elproduktionen baseras på fossila bränslen.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD colspan=15 class="tr10 td237"><SPAN class="p175 ft0"><SPAN class="ft17">Figur 8.2. </SPAN>Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen i EU</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=15 class="tr9 td237"><SPAN class="p180 ft0">och dess medlemsländer åren 1971, 1990 och 2010 (ton/invånare).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td13"><SPAN class="p325 ft109">14</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr40 td238"><SPAN class="p31 ft110">Utsläpp per cap 1971 ton/inv</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td13"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr35 td238"><SPAN class="p31 ft110">Utsläpp per cap 1990 ton/inv</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td13"><SPAN class="p325 ft109">12</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr35 td238"><SPAN class="p31 ft110">Utsläpp per cap 2010 ton/inv</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td13"><SPAN class="p325 ft109">10</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td13"><SPAN class="p325 ft109">8</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td13"><SPAN class="p325 ft109">6</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td13"><SPAN class="p325 ft109">4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td13"><SPAN class="p325 ft109">2</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td227"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td13"><SPAN class="p325 ft109">0</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td215"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr42 td239"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-27px;margin-right:-31px;margin-bottom:27px;" class="p326 ft109"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-23px;margin-top:-27px;margin-right:-4px;margin-bottom:54px;" class="p326 ft109"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:-13px;margin-right:-17px;margin-bottom:40px;" class="p326 ft109"><![endif]>Italien</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td218"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr42 td239"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-18px;margin-right:-40px;margin-bottom:18px;" class="p327 ft109"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-32px;margin-top:-18px;margin-right:-4px;margin-bottom:54px;" class="p327 ft109"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:36px;" class="p327 ft109"><![endif]>Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr42 td218"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-23px;margin-right:-34px;margin-bottom:23px;" class="p328 ft109"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-26px;margin-top:-23px;margin-right:-4px;margin-bottom:53px;" class="p328 ft109"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-11px;margin-top:-8px;margin-right:-19px;margin-bottom:38px;" class="p328 ft109"><![endif]>Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td239"><SPAN class="p11 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr42 td227"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-18px;margin-right:-29px;margin-bottom:18px;" class="p329 ft109"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:-18px;margin-right:-5px;margin-bottom:42px;" class="p329 ft109"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:-6px;margin-right:-17px;margin-bottom:30px;" class="p329 ft109"><![endif]>Totalt EU</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td13"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:36px;margin-top:-20px;margin-right:-45px;margin-bottom:20px;" class="p330 ft110"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:27px;margin-top:-20px;margin-right:-36px;margin-bottom:29px;" class="p330 ft110"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:31px;margin-top:-15px;margin-right:-40px;margin-bottom:24px;" class="p330 ft110"><![endif]>Portugal</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td215"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:-20px;margin-right:-15px;margin-bottom:20px;" class="p331 ft110"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-20px;margin-right:-9px;margin-bottom:26px;" class="p331 ft110"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-17px;margin-right:-12px;margin-bottom:23px;" class="p331 ft110"><![endif]>Spanien</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td239"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-21px;margin-right:-10px;margin-bottom:21px;" class="p332 ft109"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-21px;margin-right:-5px;margin-bottom:26px;" class="p332 ft109"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-18px;margin-right:-7px;margin-bottom:23px;" class="p332 ft109"><![endif]>Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td218"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-16px;margin-right:-14px;margin-bottom:16px;" class="p333 ft109"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:-16px;margin-right:-5px;margin-bottom:25px;" class="p333 ft109"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-11px;margin-right:-9px;margin-bottom:20px;" class="p333 ft109"><![endif]>Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td239"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-17px;margin-right:-12px;margin-bottom:17px;" class="p334 ft109"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:-17px;margin-right:-4px;margin-bottom:25px;" class="p334 ft109"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-13px;margin-right:-8px;margin-bottom:21px;" class="p334 ft109"><![endif]>Grekland</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td218"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-16px;margin-right:-14px;margin-bottom:16px;" class="p333 ft109"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:-16px;margin-right:-5px;margin-bottom:25px;" class="p333 ft109"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-11px;margin-right:-9px;margin-bottom:20px;" class="p333 ft109"><![endif]>Österrike</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td239"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-28px;margin-right:-1px;margin-bottom:28px;" class="p335 ft109"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:-28px;margin-right:-4px;margin-bottom:25px;" class="p335 ft109"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-30px;margin-right:-3px;margin-bottom:27px;" class="p335 ft109"><![endif]>Irland</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td239"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-2px;margin-right:-29px;margin-bottom:2px;" class="p336 ft110"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:-2px;margin-right:-5px;margin-bottom:26px;" class="p336 ft110"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:10px;margin-right:-17px;margin-bottom:14px;" class="p336 ft110"><![endif]>Storbritannien</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td239"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;" class="p337 ft110"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-21px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:26px;" class="p337 ft110"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:13px;margin-right:-18px;margin-bottom:13px;" class="p337 ft110"><![endif]>Nederländerna</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td239"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-22px;margin-right:-9px;margin-bottom:22px;" class="p338 ft110"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-22px;margin-right:-5px;margin-bottom:26px;" class="p338 ft110"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-20px;margin-right:-7px;margin-bottom:24px;" class="p338 ft110"><![endif]>Belgien</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td239"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-17px;margin-right:-14px;margin-bottom:17px;" class="p339 ft109"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:-17px;margin-right:-5px;margin-bottom:26px;" class="p339 ft109"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-12px;margin-right:-9px;margin-bottom:21px;" class="p339 ft109"><![endif]>Tyskland</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p340 ft0">Av figuren framgår den dramatiska minskningen i koldioxidutsläpp i Sverige. År 1971 uppgick den till 10,6 ton per invånare medan motsvarande siffra för år 1990 var 6,1 ton per invånare. Den beräknas ligga kvar på denna nivå för år 2010. För länder i södra Europa är utvecklingen den motsatta. Åtta av länderna hade en ökning i koldioxidutsläpp per invånare mellan 1971 och 1990. För samtliga <NOBR>EU-länder</NOBR> ligger koldioxidutsläppen runt 9 ton per invånare åren 1971 och 1990 och beräknas sjunka till 8 ton per invånare i prognosen för år 2010.</P> <P class="p39 ft0">För att främja och stimulera introduktionen av förnybara energikällor och öka effektiviteten i energianvändningen ingick i 1991 års energipolitiska beslut program för energihushållning och främjande av biobränslen. I 1997 års energipolitiska program har tyngdpunkten i åtgärderna förskjutits, jämfört med 1991 års program, från investe-</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td241"><SPAN class="p11 ft20">Styrmedel som används i dag <SPAN class="ft9">109</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td242"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td243"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft0">ringsstöd och energieffektiviseringsåtgärder till teknikutveckling och forskning. För perioden <NOBR>1998–2004</NOBR> anvisas drygt 5 miljarder kronor för det långsiktiga programmet. I denna del av programmet ingår bl.a. stöd till energiforskning och forskningssamarbete med länderna i Östeuropa.</P> <P class="p36 ft0">Inom transportsektorn har skatten på drivmedel höjts och forsknings- och utvecklingsarbetet har intensifierats. Sedan 1993 har två breda program startats som gäller användningen av alternativa bränslen samt hybrid- och elfordon.</P> <P class="p96 ft0">Många åtgärder som sedan 1990 satts in inom skogsnäringen påverkar kolbalansen. Flera olika åtgärder strävar till en övergång till uthålliga skogsskötselmetoder och ökad livslängd hos skogsprodukterna. Exempel på detta är minskningen av kala ytor, minskningen av hyggesrensningen samt införandet av markberedning med skonsammare metoder.</P> <P class="p54 ft0">Inom jordbruket har det skett en ökning av odling av energigrödor de senaste åren. Odling av Salix innebär ett ökat upptag av koldioxid från atmosfären och minskar behovet av fossila bränslen. Salix ökar också halten av kol bundet i marken, vilket kan ses som en långvarig ökning av sänkan för koldioxid. En ökad användning av energigrödor är en del av den svenska energipolitiken.</P> <P class="p94 ft36"><SPAN class="ft36">8.2</SPAN><SPAN class="ft37">Koldioxidskatten</SPAN></P> <P class="p105 ft0">Den 1 januari 1991 infördes en koldioxidskatt på fossila bränslen. Skatten tas ut som en punktskatt på olja, kol, naturgas gasol och bensin och beräknas utifrån kolinnehållet i bränslet. Till att börja med motsvarade skatten 25 öre per kilo koldioxid för alla bränslen. Den 1 januari 1993 höjdes den allmänna koldioxidskatten till 32 öre per kilo koldioxid. En lägre skattesats på 8 öre per kilo infördes för tillverkningsindustrin som samtidigt befriades från energiskatter. Från 1 januari 1996 höjdes koldioxidskatten till 36 öre per kg koldioxid och räknas därefter upp/ned med konsumetprisindex för att kompensera för eventuell inflation. Skatten höjdes den 1 juli 1997 till 37 öre per kilo koldioxid, där den fortfarande ligger. Samtidigt ändrades procentsatsen för tillverkningsindustrin till 50 procent.</P> <P class="p36 ft2">Sedan den 1 juli 1997 finns även den så kallade 0,8 procentsregeln. Om ett företags beskattning vid en koldioxidskatt på 50 procent överstiger 0,8 procent av försäljningsvärdet medger skattemyndigheten ytterligare nedsättning av skatten så att den överskjutande skattebelastningen sätts ned till 12 procent. Regeln omfattar samtliga företag inom industri- och växthusnäringarna. För produktion av andra mineraliska</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p11 ft17"><SPAN class="ft0">110 </SPAN>Styrmedel som används i dag</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft2">produkter än metaller finns ytterligare nedsättningsregel för den skatt som utgår på naturgas och kol. Skattebelastningen på dessa bränslen begränsas därigenom till 1,2 procent av försäljningsvärdet.</P> <P class="p115 ft36"><SPAN class="ft36">8.3</SPAN><SPAN class="ft37">Miljöbalken</SPAN></P> <P class="p105 ft0">Miljöbalken är den centrala författningen på miljörättsområdet och trädde i kraft den 1 januari 1999. Balken bygger i huvudsak på ett system med en individuell prövning och kontroll av verksamheter som t.ex. industrier och energianläggningar och anger att krav på att bästa teknik skall användas för varje enskild verksamhet. Systemet med individuell prövning och krav på bästa teknik bygger bl.a. på 1969 års miljöskyddslag där grunden i dess styrsystem; tillståndsprövningen och tillåtlighetsreglerna, ärvts från 1941 års vattenlagstiftning. Vid denna tiden ansågs den stora frågan vara avloppsutsläppen till sjöar och andra vattenområden, alltså främst lokala miljöproblem orsakade av ett fåtal punktkällor.</P> <P class="p36 ft0">Det huvudsakliga syftet med miljöprövningen är att undvika utsläpp till miljön som helhet dvs. utsläpp till mark, till vattnet och till luft. I miljöbalken integreras därför bedömningen av olika miljöfrågor, vilket innebär att frågor om utsläpp, buller, kemikalier, avfall och naturresurser bedöms i ett sammanhang. I denna bedömning inkluderas frågor som rör utsläpp i samband med energianvändning samt förbrukning av icke förnyelsebara energikällor; verksamheter som leder till utsläpp av växthusgaser. Vid val av t.ex. energiförsörjning bör i bedömningen av bästa teknik vägas in de utsläpp energianvändningen medför samt förbrukningen av icke förnyelsebara energikällor. Även transportsträckan och annan miljöpåverkan som är förknippad med transporten skall beaktas i bedömningen om användningen av bästa teknik.</P> <P class="p36 ft0">Får verksamhetsutövaren tillstånd medför tillståndet en rättskraft. Rättskraft innebär att verksamhetsutövaren får en viss trygghet mot ingripande i efterhand som medför att innehavaren av verksamheten måste upphöra med den. Rättskraften gäller i princip för all framtid. Tillståndsbeslutet har rättskraft vad anser frågor som prövats i domen eller beslutet. Det senare gäller även för verksamheter som har prövats enligt tidigare lagstiftning som exempelvis miljöskyddslagen. Har frågan om förbränning och användning av fossila bränslen angivits i de allmänna eller specifika villkoren i tillståndet omfattar rättskraften även rätten att släppa ut växthusgaser.</P> <P class="p114 ft2">Staten har en rätt att i vissa fall inskränka ett befintligt företags rätt till att använda sin verksamhet. Tillgodoser inskränkningen allmänna intressen som exempelvis miljöintressen är den tillåten.</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p11 ft0">SOU 2000:45</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td241"><SPAN class="p11 ft20">Styrmedel som används i dag <SPAN class="ft9">111</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td242"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td243"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft0">Miljöbalken föreskriver vidare en talerätt för den som en dom eller beslut angår. Talerätten ger en rätt att överklaga t.ex. en tillståndsmyndighets beslut om att ge tillstånd till en miljöfarlig verksamhet som bl.a. kan medföra en rätt för verksamheten att släppa ut vissa förorenande ämnen. Miljöbalken ger även vissa större miljöorganisationer talerätt.</P> <P class="p97 ft40">För en redovisning av andra styrmedel som används idag hänvisas till klimatkommitténs betänkande.</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GOB345d1 SOU_2000__45_d1.pdf 1141930 pdf Emissions trading - del 1 https://data.riksdagen.se/fil/5E289199-BDEF-4AA9-A7EE-8786B5161463 GOB345d2 SOU_2000__45_d2.pdf 1210789 pdf Emissions trading - del 2 https://data.riksdagen.se/fil/BF4407DC-FA6D-4E6A-B5CC-CA078DADB527 GOB345d3 SOU_2000__45_d3.pdf 1315936 pdf Emissions trading - del 3 https://data.riksdagen.se/fil/5CAC6A46-6B13-44D2-8930-36BDD2F9E41B