2422249GOB344200044sousouStatens offentliga utredningar 2000:44Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar4402000-05-30 00:00:002024-08-12 16:22:002000-05-30 00:00:00Från byggsekt till byggsektorhämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB344/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB344https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB344
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2000 44 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 734px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 689px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:515px;height:2px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 342px 0px;padding: 0px;border: none;width: 795px;}
#page_2 #dimg1 {position:absolute;top:20px;left:59px;z-index:-1;width:536px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:536px;height:1px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 388px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_3 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 734px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 689px;overflow: hidden;}
#page_3 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_3 #dimg1 #img1 {width:515px;height:2px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 830px 0px;padding: 0px;border: none;width: 795px;}
#page_4 #dimg1 {position:absolute;top:20px;left:59px;z-index:-1;width:536px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:536px;height:1px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 59px;padding: 0px;border: none;width: 736px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 320px 59px;padding: 0px;border: none;width: 536px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 292px 59px;padding: 0px;border: none;width: 736px;}
#page_7 #dimg1 {position:absolute;top:20px;left:0px;z-index:-1;width:536px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:536px;height:1px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 362px 59px;padding: 0px;border: none;width: 536px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 59px;padding: 0px;border: none;width: 536px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 445px 59px;padding: 0px;border: none;width: 736px;}
#page_10 #dimg1 {position:absolute;top:20px;left:0px;z-index:-1;width:536px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:536px;height:1px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 384px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 371px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 356px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 390px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_17 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:487px;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:425px;height:487px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 376px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_18 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:388px;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:425px;height:388px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 342px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_19 #dimg1 {position:absolute;top:126px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:368px;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:425px;height:368px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:602px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:133px;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:425px;height:133px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 346px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:385px;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:425px;height:385px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 354px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;height: 739px;}
#page_22 #dimg1 {position:absolute;top:160px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:579px;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:425px;height:579px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 359px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:160px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:473px;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:425px;height:473px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 364px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:384px;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:425px;height:384px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:594px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:425px;height:594px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 325px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:507px;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:425px;height:507px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 332px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:585px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:425px;height:585px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:385px;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:425px;height:385px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 423px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:48px;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:425px;height:48px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:262px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:290px;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:425px;height:290px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 360px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:160px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:453px;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:425px;height:453px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 372px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:165px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:201px;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:425px;height:201px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 359px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:279px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:218px;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:425px;height:218px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 356px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:99px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:425px;height:99px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 340px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 318px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;height: 775px;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:160px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:615px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:425px;height:615px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 361px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:278px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:184px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:425px;height:184px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 868px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;height: 225px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:150px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:425px;height:150px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:89px;left:41px;z-index:-1;width:444px;height:64px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:444px;height:64px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 591px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 734px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 412px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 177px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 689px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:108px;left:69px;z-index:-1;width:365px;height:245px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:365px;height:245px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:515px;height:2px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 318px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 441px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 321px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:521px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:82px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:425px;height:82px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 800px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;height: 293px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:184px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:425px;height:184px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:45px;z-index:-1;width:442px;height:297px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:442px;height:297px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 798px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 375px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:121px;left:78px;z-index:-1;width:306px;height:261px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:306px;height:261px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 365px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:129px;left:78px;z-index:-1;width:306px;height:268px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:306px;height:268px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:515px;height:2px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 416px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:118px;left:78px;z-index:-1;width:306px;height:271px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:306px;height:271px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:78px;z-index:-1;width:325px;height:200px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:325px;height:200px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 513px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 324px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:79px;z-index:-1;width:302px;height:275px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:302px;height:275px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 342px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 689px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 388px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 301px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:79px;z-index:-1;width:336px;height:334px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:336px;height:334px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 458px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 320px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 369px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 319px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 339px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:174px;left:38px;z-index:-1;width:435px;height:274px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:435px;height:274px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 6px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 24px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 677px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:503px;left:36px;z-index:-1;width:440px;height:267px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:440px;height:267px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 438px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:282px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:334px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:425px;height:334px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 441px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 650px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;height: 443px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:368px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:425px;height:368px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 419px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:44px;z-index:-1;width:443px;height:169px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:443px;height:169px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 333px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 407px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 362px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:89px;left:45px;z-index:-1;width:373px;height:191px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:373px;height:191px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 387px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 985px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:142px;left:35px;z-index:-1;width:427px;height:577px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:427px;height:577px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:515px;height:2px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 359px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 391px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 375px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 426px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 477px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 340px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 472px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 951px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 317px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 390px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 370px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:47px;z-index:-1;width:440px;height:447px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:440px;height:447px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 328px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 569px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 583px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 398px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 402px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:242px;left:45px;z-index:-1;width:419px;height:270px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:419px;height:270px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 497px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:106px;left:45px;z-index:-1;width:432px;height:273px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:432px;height:273px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:221px;left:45px;z-index:-1;width:418px;height:278px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:418px;height:278px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:289px;left:45px;z-index:-1;width:422px;height:289px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:422px;height:289px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:256px;left:45px;z-index:-1;width:422px;height:278px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:422px;height:278px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 319px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 391px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 462px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 381px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 547px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 315px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 413px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 475px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:363px;left:50px;z-index:-1;width:429px;height:184px;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:429px;height:184px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 325px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:432px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:133px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:425px;height:133px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 444px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:402px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:425px;height:402px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:381px;left:50px;z-index:-1;width:415px;height:361px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:361px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 512px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:126px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:370px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:425px;height:370px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 465px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:385px;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:425px;height:385px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:659px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:425px;height:659px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 476px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;height: 617px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:542px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:425px;height:542px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 1062px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 316px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 734px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 79px;padding: 0px;border:none;width: 655px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 68px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 71px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 60px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 689px;overflow: hidden;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:413px;left:122px;z-index:-1;width:222px;height:218px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:222px;height:218px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 342px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:515px;height:2px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:515px;height:2px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 325px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:135px;left:46px;z-index:-1;width:409px;height:279px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:409px;height:279px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 339px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 339px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:515px;height:2px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 373px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 408px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 343px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 404px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 315px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:452px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:116px;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:425px;height:116px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 332px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:585px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:425px;height:585px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:385px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:425px;height:385px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:48px;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:425px;height:48px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 694px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;height: 399px;}
#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:290px;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:425px;height:290px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 1062px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:515px;height:2px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 424px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 492px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 417px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 390px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 560px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 314px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 429px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 395px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 356px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 482px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:515px;height:2px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 360px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 374px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 407px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 341px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:433px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:133px;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:425px;height:133px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 346px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:537px;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:425px;height:537px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 310px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:447px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:218px;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:425px;height:218px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 664px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;height: 429px;}
#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:330px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:99px;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:425px;height:99px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 1062px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 385px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:114px;left:117px;z-index:-1;width:232px;height:112px;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:232px;height:112px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 413px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:450px;left:123px;z-index:-1;width:235px;height:12px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:235px;height:12px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:286px;left:118px;z-index:-1;width:233px;height:112px;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:233px;height:112px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 357px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 319px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;height: 802px;}
#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:601px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:201px;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:425px;height:201px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 384px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:428px;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:425px;height:428px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 379px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;height: 714px;}
#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:639px;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:425px;height:639px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 316px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 326px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 427px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:280px;left:45px;z-index:-1;width:172px;height:361px;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:172px;height:361px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 662px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:177px;left:45px;z-index:-1;width:170px;height:392px;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:170px;height:392px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 370px 61px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:533px;left:45px;z-index:-1;width:172px;height:188px;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:172px;height:188px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:91px;left:45px;z-index:-1;width:142px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:142px;height:1px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 396px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:781px;left:45px;z-index:-1;width:442px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:442px;height:1px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:45px;z-index:-1;width:172px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:172px;height:1px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:74px;left:45px;z-index:-1;width:154px;height:528px;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:154px;height:528px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 543px 61px;padding: 0px;border: none;width: 734px;}
.ft0{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft1{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft2{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft3{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft4{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft5{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft6{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft7{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft8{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft9{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 27px;}
.ft10{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft11{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft12{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft13{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft14{font: bold 19px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft15{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft16{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 1px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 15px 'Symbol';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft18{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft19{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft21{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft22{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft23{font: bold 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft24{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 49px;line-height: 23px;}
.ft25{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft26{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft27{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft28{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft29{font: bold 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft30{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft31{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft32{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft33{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft34{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft35{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft36{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft37{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft38{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft39{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft40{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft41{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft42{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft43{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft44{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft45{font: bold 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft46{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft47{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft48{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 64px;line-height: 28px;}
.ft49{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 28px;}
.ft50{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 21px;}
.ft51{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft52{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft53{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft54{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft55{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft56{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft57{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft58{font: bold 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft59{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft60{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft61{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft62{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft63{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft64{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft65{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft66{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft67{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft68{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft69{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft70{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft71{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft72{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft73{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft74{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft75{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft76{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft77{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft78{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 49px;line-height: 26px;}
.ft79{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft80{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 22px;}
.ft81{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft82{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft83{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft84{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft85{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft86{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft87{font: bold 4px 'Arial';line-height: 5px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft88{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft89{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft90{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft91{font: bold 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft92{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft93{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft94{font: 6px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft95{font: bold 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft96{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft97{font: 5px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft98{font: italic bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft99{font: bold 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft100{font: bold 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft101{font: bold 9px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft102{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft103{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft104{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft105{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft106{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 30px;line-height: 21px;}
.ft107{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft108{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 25px;line-height: 24px;}
.ft109{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft110{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft111{font: bold 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft112{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;position: relative; bottom: 9px;}
.ft113{font: bold 20px 'Times New Roman';color: #fc0128;line-height: 23px;}
.ft114{font: bold 20px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft115{font: bold 18px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft116{font: bold 17px 'Times New Roman';color: #ffff00;line-height: 19px;}
.ft117{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft118{font: bold 21px 'Times New Roman';color: #fc0128;line-height: 24px;}
.ft119{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 25px;line-height: 21px;}
.ft120{font: bold 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft121{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft122{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft123{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft124{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft125{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft126{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft127{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft128{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft129{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft130{font: bold 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 10px;}
.ft131{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft132{font: bold 6px 'Verdana';line-height: 7px;}
.ft133{font: italic bold 5px 'Verdana';line-height: 11px;}
.ft134{font: italic bold 9px 'Verdana';line-height: 11px;}
.ft135{font: italic bold 9px 'Verdana';line-height: 6px;}
.ft136{font: italic bold 9px 'Verdana';line-height: 7px;}
.ft137{font: bold 5px 'Verdana';line-height: 6px;}
.ft138{font: italic bold 9px 'Verdana';line-height: 2px;}
.ft139{font: italic bold 9px 'Verdana';line-height: 1px;}
.ft140{font: italic bold 7px 'Verdana';line-height: 8px;}
.ft141{font: italic bold 9px 'Verdana';line-height: 12px;}
.ft142{font: bold 6px 'Verdana';line-height: 6px;}
.ft143{font: italic bold 8px 'Verdana';line-height: 10px;}
.ft144{font: italic bold 8px 'Verdana';line-height: 7px;}
.ft145{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft146{font: italic 8px 'Times New Roman';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft147{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft148{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft149{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 36px;line-height: 17px;}
.ft150{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft151{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft152{font: bold 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft153{font: bold 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft154{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft155{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft156{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft157{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft158{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft159{font: italic bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft160{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft161{font: bold 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft162{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft163{font: italic bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft164{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft165{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft166{font: italic 13px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft167{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft168{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft169{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft170{font: italic 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft171{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft172{font: italic 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft173{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft174{font: italic 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft175{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft176{font: 15px 'Symbol';line-height: 14px;}
.ft177{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 14px;}
.ft178{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft179{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft180{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft181{font: 15px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft182{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft183{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft184{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 16px;}
.ft185{font: bold 12px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft186{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft187{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft188{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft189{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft190{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft191{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 17px;}
.ft192{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 17px;}
.ft193{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 29px;line-height: 17px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: justify;padding-right: 265px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p3{text-align: justify;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: right;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 265px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 358px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-right: 346px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-right: 401px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-right: 367px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: justify;padding-right: 446px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 54px;padding-right: 272px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 272px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 274px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 285px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 78px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 289px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 247px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 255px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 272px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 272px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 283px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 276px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 43px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: center;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: center;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: right;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-right: 265px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 354px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 87px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 247px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 253px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p195{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p197{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 246px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 250px;padding-top: 1px;margin-top: 344px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: right;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 3px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 327px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: right;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-right: 233px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-right: 251px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 386px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 332px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;padding-top: 1px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 71px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 69px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 146px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 64px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p265{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 427px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 271px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;padding-top: 1px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 321px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 47px;padding-top: 1px;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 249px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 93px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 93px;padding-right: 529px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;padding-top: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:15px;}
.p300{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:14px;}
.p301{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:14px;}
.p302{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:6px;}
.p303{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:15px;}
.p304{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:14px;}
.p305{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:14px;}
.p306{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:14px;}
.p307{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:15px;}
.p308{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:14px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:14px;}
.p310{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:17px;height:14px;}
.p311{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:14px;}
.p312{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:14px;}
.p313{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:14px;}
.p314{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:14px;}
.p315{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:15px;}
.p316{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:5px;}
.p317{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:11px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:15px;}
.p319{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:6px;}
.p320{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:34px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:165px;height:6px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:13px;}
.p328{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:13px;}
.p329{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:13px;}
.p330{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:7px;}
.p331{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:14px;}
.p332{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:6px;}
.p333{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:14px;}
.p334{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:13px;}
.p335{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:13px;}
.p336{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:13px;}
.p337{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:8px;}
.p338{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:13px;}
.p339{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:5px;}
.p340{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:13px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:13px;}
.p342{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:13px;}
.p343{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:12px;}
.p344{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:13px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 73px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: left;padding-left: 213px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 47px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 47px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p359{text-align: center;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: right;padding-right: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p364{text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 256px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p368{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 205px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 434px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 361px;padding-top: 1px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p405{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p406{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 246px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 429px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 256px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p416{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p418{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 128px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 392px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 401px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 596px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -26px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 243px;padding-right: 445px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 248px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: center;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: center;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p435{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p436{text-align: center;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p437{text-align: center;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p438{text-align: center;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: center;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p440{text-align: center;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p441{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p442{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 285px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: center;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: center;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p448{text-align: right;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p449{text-align: center;padding-left: 76px;padding-right: 613px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: center;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p451{text-align: center;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p453{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: center;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p456{text-align: center;padding-left: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p457{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: left;padding-left: 294px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 319px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: center;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: center;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p463{text-align: center;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p464{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p465{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p467{text-align: center;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p468{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p477{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 255px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 279px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 277px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p483{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p484{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 43px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 254px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 39px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 359px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 337px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 251px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 363px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 13px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: right;padding-right: 380px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p520{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p521{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p522{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p523{text-align: left;padding-left: 169px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 309px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p526{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p527{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p528{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p529{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 88px;padding-right: 322px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 88px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 152px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 28px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 247px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;padding-top: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 370px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 267px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 43px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 81px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 265px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 64px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 279px;padding-top: 1px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 165px;padding-right: 325px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 252px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 265px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 303px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 263px;padding-top: 3px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p586{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p587{text-align: center;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p588{text-align: center;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p589{text-align: center;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p590{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 285px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -3px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 260px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 109px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 45px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 381px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 265px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 279px;padding-top: 1px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 267px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 253px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 106px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 84px;padding-top: 1px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 300px;padding-top: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 316px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 88px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;padding-top: 1px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 47px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 102px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 93px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 39px;padding-top: 1px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 79px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 79px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 134px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 282px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 300px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;padding-top: 1px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 282px;padding-top: 1px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 253px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 64px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 306px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 247px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;padding-top: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 259px;padding-top: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 307px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 372px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 45px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 352px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 43px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 1px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 269px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 275px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 266px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 387px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 44px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 422px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 316px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 204px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 349px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 365px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 457px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 250px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 366px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 287px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 267px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 96px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p746{text-align: left;padding-left: 54px;padding-right: 428px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 293px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 252px;padding-top: 1px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 34px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 125px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 283px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 98px;padding-top: 1px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 298px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 354px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 78px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 55px;padding-right: 634px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 55px;padding-right: 646px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 281px;padding-top: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 272px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 345px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 256px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 252px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 297px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 253px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 248px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 249px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 1px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 360px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 265px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p801{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 1px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td8{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td9{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td95{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td96{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td97{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td98{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td99{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td100{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td101{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td102{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td103{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td104{border-right: #bfbfbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td105{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td106{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td107{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td108{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td109{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td110{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td111{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td112{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td113{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td114{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td115{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td167{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td184{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td185{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td200{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td201{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td202{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td203{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td204{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td205{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td221{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td224{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td225{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td226{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td227{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td233{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td234{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #999999;}
.td236{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #999999;}
.td237{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #999999;}
.td238{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #999999;}
.td239{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td248{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td250{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td251{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td252{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td271{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-right: #3399ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #3399ff;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td281{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td282{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td283{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td284{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td289{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td290{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td291{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td292{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td293{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td294{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 479px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td306{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td307{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td308{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td309{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td312{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td313{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td314{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td315{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td316{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td317{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td318{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td319{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td320{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td321{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td322{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td324{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td325{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td326{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td327{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td328{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td330{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td336{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td339{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td340{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td342{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td344{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td346{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td351{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td352{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td353{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td354{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td356{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td357{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td358{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td359{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td367{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td368{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td369{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td370{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td371{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td372{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td373{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td375{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td376{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td377{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td378{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td379{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td380{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td381{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td382{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td383{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td384{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td385{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td388{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td389{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td391{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td392{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td393{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td394{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td395{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td396{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td397{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td398{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td399{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td400{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td401{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td402{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td403{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td404{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td405{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td406{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td407{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td408{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td409{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td410{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td411{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td412{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td413{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td414{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td415{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td416{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td417{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td418{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td419{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td420{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td421{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td422{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td423{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td424{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td425{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td426{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td427{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td428{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td429{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td430{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td431{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td432{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td433{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td434{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td435{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td436{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td437{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #bfbfbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td438{border-right: #bfbfbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td439{border-right: #bfbfbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td440{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td441{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td442{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td443{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td444{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td445{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td446{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td447{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td448{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td449{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td450{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td451{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td452{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td453{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td454{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td455{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td456{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td457{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td458{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td459{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td460{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td461{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td462{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td463{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td464{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td465{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td466{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td467{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td468{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td469{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td470{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td471{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td472{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td473{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td474{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td475{border-right: #bfbfbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td476{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td477{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td478{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td479{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td480{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td481{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td482{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td483{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td484{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td485{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td486{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td487{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td488{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td489{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td490{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td491{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td492{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td493{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td494{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td495{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td496{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td497{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td498{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td499{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td500{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td501{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td502{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td503{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td504{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td505{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td506{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td507{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td508{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td509{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td510{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td511{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td512{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td513{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td514{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td515{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td516{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td517{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td518{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td519{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td520{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td521{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td522{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td523{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td524{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td525{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td526{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td527{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td528{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td529{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td530{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td531{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td532{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td533{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td534{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td535{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td536{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td537{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td538{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td539{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td540{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td541{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td542{border-left: #000000 1px solid;border-right: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td543{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td544{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td545{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td546{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td547{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td548{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td549{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td550{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td551{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td552{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td553{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td554{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td555{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td556{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td557{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td558{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td559{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td560{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td561{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td562{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td563{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td564{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td565{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td566{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td567{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td568{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td569{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td570{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td571{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td572{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td573{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td574{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td575{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td576{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td577{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td578{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td579{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td580{padding: 0px;margin: 0px;width: 475px;vertical-align: bottom;}
.td581{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td582{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td583{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td584{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td585{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td586{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td587{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td588{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td589{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td590{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td591{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td592{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td593{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td594{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td595{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td596{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td597{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td598{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td599{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td600{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td601{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td602{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td603{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td604{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td605{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td606{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td607{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td608{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td609{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td610{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td611{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td612{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td613{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td614{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td615{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td616{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td617{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td618{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td619{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td620{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td621{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td622{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td623{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td624{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td625{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td626{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td627{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td628{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td629{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td630{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td631{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td632{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td633{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td634{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td635{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td636{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td637{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td638{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td639{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td640{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td641{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td642{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td643{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td644{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td645{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td646{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td647{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td648{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td649{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td650{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td651{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td652{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td653{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td654{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td655{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td656{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td657{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td658{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td659{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td660{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td661{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td662{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td663{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td664{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td665{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td666{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td667{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td668{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td669{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td670{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td671{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td672{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td673{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td674{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td675{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td676{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td677{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td678{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td679{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td680{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td681{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 18px;}
.tr2{height: 23px;}
.tr3{height: 27px;}
.tr4{height: 34px;}
.tr5{height: 30px;}
.tr6{height: 29px;}
.tr7{height: 38px;}
.tr8{height: 16px;}
.tr9{height: 17px;}
.tr10{height: 52px;}
.tr11{height: 26px;}
.tr12{height: 32px;}
.tr13{height: 33px;}
.tr14{height: 19px;}
.tr15{height: 35px;}
.tr16{height: 25px;}
.tr17{height: 5px;}
.tr18{height: 43px;}
.tr19{height: 28px;}
.tr20{height: 6px;}
.tr21{height: 12px;}
.tr22{height: 3px;}
.tr23{height: 4px;}
.tr24{height: 9px;}
.tr25{height: 2px;}
.tr26{height: 13px;}
.tr27{height: 11px;}
.tr28{height: 8px;}
.tr29{height: 1px;}
.tr30{height: 14px;}
.tr31{height: 10px;}
.tr32{height: 20px;}
.tr33{height: 22px;}
.tr34{height: 44px;}
.tr35{height: 15px;}
.tr36{height: 47px;}
.tr37{height: 77px;}
.tr38{height: 31px;}
.tr39{height: 42px;}
.tr40{height: 36px;}
.tr41{height: 37px;}
.tr42{height: 24px;}
.tr43{height: 7px;}
.tr44{height: 45px;}
.tr45{height: 46px;}
.tr46{height: 41px;}
.tr47{height: 40px;}
.tr48{height: 39px;}
.tr49{height: 51px;}
.tr50{height: 81px;}
.tr51{height: 69px;}
.tr52{height: 86px;}
.tr53{height: 180px;}
.t0{width: 314px;margin-left: 106px;margin-top: 34px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 536px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 443px;margin-left: 47px;margin-top: 26px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t3{width: 443px;margin-left: 47px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t4{width: 536px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t5{width: 443px;margin-left: 47px;margin-top: 36px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t6{width: 443px;margin-left: 47px;margin-top: 37px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t7{width: 515px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 515px;font: 11px 'Arial';}
.t9{width: 177px;font: bold 11px 'Times New Roman';}
.t10{width: 168px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t11{width: 442px;margin-left: 39px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t12{width: 388px;margin-left: 45px;margin-top: 24px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t13{width: 380px;margin-left: 61px;margin-top: 18px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t14{width: 396px;margin-left: 45px;margin-top: 24px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t15{width: 388px;margin-left: 45px;margin-top: 23px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t16{width: 515px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t17{width: 405px;margin-left: 62px;margin-top: 14px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t18{width: 342px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t19{width: 331px;margin-left: 46px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t20{width: 420px;margin-left: 42px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t21{width: 420px;margin-left: 42px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t22{width: 247px;margin-left: 42px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t23{width: 240px;margin-left: 42px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t24{width: 287px;margin-left: 42px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t25{width: 432px;margin-left: 40px;margin-top: 20px;font: 6px 'Arial';}
.t26{width: 514px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 404px;margin-top: 1px;font: 5px 'Arial';}
.t28{width: 412px;margin-left: 54px;margin-top: 79px;font: bold 9px 'Arial';color: #ffffff;}
.t29{width: 434px;margin-left: 35px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t30{width: 361px;margin-left: 45px;margin-top: 53px;font: 11px 'Arial';}
.t31{width: 423px;margin-left: 42px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t32{width: 427px;margin-left: 35px;margin-top: 14px;font: bold 12px 'Times New Roman';}
.t33{width: 427px;margin-left: 35px;font: 12px 'Symbol';}
.t34{width: 338px;margin-left: 45px;margin-top: 32px;font: 8px 'Times New Roman';}
.t35{width: 432px;margin-left: 45px;margin-top: 24px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t36{width: 421px;margin-left: 41px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t37{width: 343px;margin-left: 41px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t38{width: 347px;margin-left: 66px;margin-top: 51px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t39{width: 156px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t40{width: 278px;margin-left: 137px;margin-top: 66px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t41{width: 200px;margin-left: 129px;margin-top: 7px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t42{width: 253px;margin-left: 95px;margin-top: 58px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t43{width: 202px;margin-left: 179px;margin-top: 55px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t44{width: 270px;margin-left: 147px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t45{width: 363px;margin-left: 42px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t46{width: 515px;font: bold 12px 'Times New Roman';}
.t47{width: 219px;margin-left: 46px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t48{width: 431px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t49{width: 359px;margin-left: 46px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t50{width: 441px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 9px 'Arial';}
.t51{width: 422px;margin-left: 54px;margin-top: 19px;font: bold 9px 'Arial';color: #ffffff;}
.t52{width: 86px;margin-left: 63px;font: italic bold 9px 'Verdana';}
.t53{width: 328px;margin-left: 11px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t54{width: 273px;margin-left: 50px;margin-top: 9px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t55{width: 420px;margin-left: 39px;margin-top: 13px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t56{width: 225px;margin-left: 104px;margin-top: 21px;font: bold 7px 'Times New Roman';}
.t57{width: 250px;margin-left: 75px;margin-top: 55px;font: 8px 'Times New Roman';}
.t58{width: 253px;margin-left: 79px;margin-top: 59px;font: 8px 'Times New Roman';}
.t59{width: 416px;margin-left: 39px;margin-top: 4px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t60{width: 430px;margin-left: 39px;margin-top: 4px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t61{width: 432px;margin-left: 39px;margin-top: 4px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t62{width: 416px;margin-left: 44px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t63{width: 432px;margin-left: 39px;margin-top: 6px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t64{width: 364px;margin-left: 39px;margin-top: 7px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t65{width: 369px;margin-left: 39px;margin-top: 10px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t66{width: 423px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t67{width: 515px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t68{width: 405px;margin-left: 55px;margin-top: 19px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t69{width: 167px;margin-left: 134px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t70{width: 355px;margin-left: 39px;margin-top: 6px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t71{width: 347px;margin-left: 39px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t72{width: 424px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times New Roman';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB3441x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">SOU 2000:44</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet</P>
<P class="p1 ft0">Byggkostnadsdelegationen tillsattes 1996 med uppdrag att i samverkan med byggsektorns aktörer aktivt arbeta för långsiktigt sänkta produk- tions- och förvaltningskostnader för bostäder och därmed lägre boendekostnader. Byggkostnadsdelegationens arbete, som startade i oktober 1996 då kansliet bildades, är nu slutfört och resultatet redovisas i ett betänkande och tre bilagor (Byggteknik, Byggprocessen samt Byggkostnader och konkurrens).</P>
<P class="p2 ft0">Byggkostnadsdelegationens betänkande baseras på samverkan med olika aktörer inom byggsektorn vilket resulterat i cirka 50 rapporter som redovisar genomförda <NOBR>FoU-projekt</NOBR> och studier av enskilda ämnes- områden. Samverkan har skett genom <NOBR>10-talet</NOBR> seminarier eller konferenser i egen regi samt genom deltagande i oräkneliga externa konferenser, möten eller sammankomster. Byggkostnadsdelegationen har i sitt arbete även genomfört ett <NOBR>100-talet</NOBR> besök hos ett <NOBR>30-tal</NOBR> kommuner för information och diskussioner inom ramen för uppdraget. Ur detta har en problembild vuxit fram som visar tydliga behov av för- nyelse i både tanke och handling.</P>
<P class="p2 ft0">Kommunerna som aktör i byggprocessens värdekedja har stor in- verkan på slutresultatet. En stor del av produktionskostnaderna går att hänföra till kostnader för markanskaffning och de kommunala avgifterna. Dessa kostnader tenderar att öka mer än konsumentpris- index. Mot bakgrunden av den bostadskris som landet genomlever motsvarar planberedskapen inte de krav som ställs vid nyproduktion. I de fall brister finns bör dessa åtgärdas. Om förhoppningar kring ett ökat byggande av flerbostadshus skall infrias, måste de kommunala bostadsbolagen ges offensiva direktiv samtidigt som kommunernas mark- och avgiftsnivåer ses över.</P>
<P class="p3 ft0">Sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv svarar svenskt byggande årligen för en volym på cirka 195 miljarder kronor. Det är svårt att hitta en godtagbar anledning till att produktionskostnader och byggpriser stiger snabbare än andra priser. Det kan vara ett uttryck på otillräcklig konkurrens och att alltför lite uppmärksamhet har ägnats åt marknadens utveckling. Tyvärr är detta ett samlat resultat av alla aktörers långsiktiga agerande. Ett effektivare byggande och en ökad konkurrens kan åstadkomma en besparing på 10 procent. Dessa medel kan komma till bättre användning för andra investeringar eller annan konsumtion. Byggkostnader vid uppförande av bostäder har Byggkostnadsdele - gationen granskat ingående. Delegationens bedömning är att dessa kostnader kan sänkas väsentligt. För att möta byggsektorns behov av</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB3442x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft0">SOU 2000:44</P>
<P class="p5 ft0">förutsättningar för utveckling behövs en bättre samordning av ansvaret för bygg- och bostadsfrågor.</P>
<P class="p6 ft0">Byggherrens roll i byggprocessen måste bli mer offensiv. Detta in- nebär att ansvaret för att utveckla marknaden mot ett mångfald av innovationer och konkurrens i hög grad är knutet till byggherren. I nu- varande marknadssituation måste upphandlings- och byggprocess- former varieras om fler anbudslämnare skall kunna konkurrera om uppdragen. LOU, lagen och offentlig upphandling, kan användas som ett offensivt och kreativt instrument istället för ett begränsande instrument.</P>
<P class="p6 ft0">Ett område som delegationen särskilt vill fokusera är byggmaterial- sektorn och dess distributionssystem. Försörjningskedjans brist på pristransparens och brist på tydliga och mätbara värden i värdekedjan måste förändras. Rabatter förstör möjlighet till insyn. Utan synliga och korrekta priser kan varken konkurrens eller utveckling uppstå!</P>
<P class="p7 ft0">Längre planeringstider i byggprocessen ger färre byggfel och ökar motivationen på arbetsplatsen. Enligt en studie som Chalmers tekniska högskola har gjort, uppgår byggfelen till över 4 procent av entreprenad- kostnaden. Det handlar om att göra rätt saker och i rätt tid. Logistiken i såväl materialflödet som på byggarbetsplatsen måste studeras och förbättras. Byggkostnadsdelegationens arbete har visat på behov att systematiskt utvärdera intressanta projekt för att återföra resultatet till aktörerna. Genom erfarenhetsåterföring undviker man upprepa samma misstag.</P>
<P class="p6 ft0">Byggsektorns uppgifter under <NOBR>2000-talet</NOBR> är många. Byggsektorn måste i högre grad öppna sig mot samhället och dess medborgare, sina kunder, och inse sina möjligheter att bygga det som efterfrågas av olika kundgrupper och på en marknad som kan bli väsentligt större än dagens marknad.</P>
<P class="p8 ft0">Delegationens arbete är härmed slutfört.</P>
<P class="p9 ft0">Stockholm i maj 2000</P>
<P class="p9 ft0">Nils Yngvesson</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p10 ft0">Eskil Eskilstorp</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p10 ft2">/Juri Lutz</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p10 ft0">Lars Magnusson</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p11 ft2">Eva Gabrielsson</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p10 ft0">Fredrik von Platen</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p11 ft2">Jonas Hammarlund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p10 ft0">Bengt Wennerstein</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB3443x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">SOU 2000:44</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft4">Byggkostnadsdelegationen har haft följande sammansättning:</P>
<P class="p12 ft4">Ordförande:</P>
<P class="p0 ft0">Yngvesson, Nils f.d. kommunalråd. 1996 05 20 –</P>
<P class="p0 ft4">Vice ordförande:</P>
<P class="p0 ft0">Eskilstorp, Eskil f.d. kommunråd. 1996 05 20 –</P>
<P class="p0 ft4">Ledamöter:</P>
<P class="p0 ft0">Björnarås, Johan.1999 02 04 <NOBR>–1999</NOBR> 10 31</P>
<P class="p13 ft0">Blücher, Gösta, generaldirektör. 19996 05 20 – 1998 02 28 Magnusson, Lars, departementsråd. 1996 05 20 –</P>
<P class="p14 ft0">von Platen, Fredrik, avdelningschef. 1999 05 26 – Törnblom, Carina, departementråd. 1996 05 20 – 1999 10 31 Wennerstein, Bengt, 1999 11 01 –</P>
<P class="p0 ft0">Zackari, Charlotte, departementsråd. 1996 05 20 – 1999 02 03</P>
<P class="p0 ft4">Sakkunniga:</P>
<P class="p15 ft0">Ausinsch, Helena, departementssekreterare. 1997 07 01 – 1997 09 14 Grip, Gerd, departementssekreterare. 1997 09 15 – <NOBR>2000-02-28</NOBR> Johnsson, Tommy, deptartementssekreterare. 1996 07 01 – 1997 05 31 Norlin, Jonas, departementssekreterare. 1998 03 01 – 2000 01 28 Sjöblom, Anne, rättssakkunnig. 1996 0909 – 1997 09 30</P>
<P class="p0 ft4">Experter:</P>
<P class="p16 ft0">Andersson, <NOBR>Per-Olof,</NOBR> inköpare. 1997 12 01 – 2000 02 28 Borgbrandt, Jan, professor. 1997 12 01 – 2000 02 28 Forsberg, Barbro, avdelningschef. 1996 10 22 –</P>
<P class="p17 ft0">Gillback, Agneta, avdelningschef. 1996 10 22 – 1999 05 31 Glimskär, Bo, civilingenjör. 1996 10 22 – 1997 11 30 Holm, Birgitta, arkitekt. 1996 10 22 – 1997 11 30 Lagerqvist, Ove, lektor. 1996 10 22 – 1997 11 30 Lundgren, Gunnar,civilekonom. 1996 10 22 – 1997 11 30 Odenmar, Uno, tekn.dr. 1996 10 22 –</P>
<P class="p18 ft0">Rydell, <NOBR>Ann-Mari,</NOBR> enhetschef. 1999 08 23 – Rådberg, Åke, jur.kand. 1996 10 22 – 1997 11 30</P>
<P class="p19 ft0">Serlow, Lennart, civilingenjör. 1996 10 22 – 1997 11 30 Solberg, <NOBR>Gun-Britt,</NOBR> ombudsman. 1999 06 01 –</P>
<P class="p20 ft0">Öberg, Yngve, f.d. direktör. 1999 06 01 – Stone, Gunnar, civilingenjör. 1996 10 22 – Westling, Hans, tekn.dr. 1996 10 22 –</P>
<P class="p0 ft0">Wigren, Rune, professor. 1997 12 01 – 2000 02 28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB3444x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft0">SOU 2000:44</P>
<P class="p21 ft4">Huvudsekreterare:</P>
<P class="p22 ft0">Lutz, Juri, byggnadsingenjör. 1996 07 01 –</P>
<P class="p22 ft4">Sekreterare:</P>
<P class="p22 ft0">Arell, Lars, lantmätare. 1996 09 01 – 1997 03 01</P>
<P class="p22 ft0">Asp, Helena, nationalekonom. 1996 10 15 – 1997 01 31</P>
<P class="p22 ft0">Brodin, Jan, lantmätare. 1997 06 01 – 1999 05 31</P>
<P class="p22 ft0">Gabrielsson, Eva, arkitekt. 1997 08 04 –</P>
<P class="p22 ft0">Hammarlund, Jonas, nationalekonom. 1999 07 19 –</P>
<P class="p22 ft0">Lindh, <NOBR>Anna-Karin,</NOBR> jur.kand. 1996 11 01 – 1999 06 30</P>
<P class="p22 ft0">Marcusson, Mats, fil.lic. 1999 11 01 – 2000 02 29</P>
<P class="p22 ft4">Assistent:</P>
<P class="p22 ft0">Anita Olsson, assistent, 1997 09 01 –</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p23 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p10 ft2">Innehåll <SPAN class="ft0">5</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft1">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p10 ft5">SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p25 ft5">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p10 ft5">1 VARFÖR EN BYGGKOSTNADSDELEGATION?</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p25 ft5">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p10 ft6">1.1 Byggsektorns roll i samhället</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p25 ft6">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p10 ft6">1.2 Vad är byggsektorn?</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft6">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p10 ft6">1.3 Direktivet</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft6">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p10 ft6">1.4 Vad är byggkostnader?</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft6">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p10 ft6">1.5 Hur kan byggkostnader sänkas?</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft6">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p10 ft6">1.6 Från byggsekt till byggsektor</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft6">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p10 ft6">1.7 Slutsatser och förslag</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft6">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p10 ft5">2 HUR BYGGS DET OCH TILL VILKA KOSTNADER?</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p25 ft5">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p10 ft6">2.1 Bygginvesteringarnas utveckling</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p25 ft6">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p26 ft7">2.1.1 Byggandets inriktning</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p27 ft7">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p26 ft7">2.1.2 Konjunkturberoende</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p27 ft7">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p26 ft7">2.1.3 Bostadsbyggandet</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p27 ft7">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p10 ft6">2.2 Produktionskostnader</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft6">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p26 ft7">2.2.1 Produktionskostnadernas utveckling</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p27 ft7">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p26 ft7">2.2.2 Prisutvecklingen på byggmaterial</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p27 ft7">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p10 ft6">2.3 Byggkostnadernas effekt på boendekostnader och KPI</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft6">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p26 ft7">2.3.1 Nyproduktionskostnadernas effekt på boendekostnader och KPI</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p27 ft7">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p26 ft7">2.3.2 Underhållskostnadernas effekt på boendekostnader och KPI</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p27 ft7">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p10 ft6">2.4 Produktivitet, vinster och subventioner</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft6">72</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft7">2.4.1 Produktivitetsutvecklingen inom byggindustrin och tillverkningsindustrin73</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p26 ft7">2.4.2 Konkurrens, vinstmarginaler och produktivitet</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p27 ft7">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft7">2.4.3 Subventioner och produktionskostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p27 ft7">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p10 ft6">2.5 Kommunala taxor och avgifter</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft6">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft7">2.5.1 Engångskostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p27 ft7">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft7">2.5.2 Brukningsavgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p27 ft7">82</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p23 ft2"><SPAN class="ft0">6 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p29 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><P class="p30 ft6">2.6 Statistisk uppföljning</P></TD>
<TD class="tr10 td11"><P class="p31 ft6">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p30 ft6">2.7 Slutsatser och förslag</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p31 ft6">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p30 ft5">3 BYGGSEKTORNS AKTÖRER</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p32 ft5">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><P class="p30 ft6">3.1 Byggsektorns värdekedja</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p33 ft6">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p30 ft6">3.2 Byggsektorns köpare</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p33 ft6">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p30 ft6">3.3 Byggentreprenörer</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p33 ft6">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p30 ft6">3.4 Underleverantörer</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p33 ft6">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p30 ft6">3.5 Distributörer</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p33 ft6">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p30 ft6">3.6 Materialtillverkare</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p33 ft6">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p30 ft6">3.7 Konkurrensproblem i byggsektorn</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p33 ft6">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p30 ft6">3.8 Byggsektorns spelregler</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p31 ft6">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.1 Plan- och bygglagen</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.2 Olika byggtraditioner och nationella normer</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.3 EU:s byggproduktdirektiv</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.4 <NOBR>CE-märkning</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.5 Typgodkännande och tillverkningskontroll</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.6 Byggregler</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.7 Finansiering</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.8 Bostadsfinansieringssystemet</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.9 Anbudsformer</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.10 Avtalsförhållanden</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.11 Entreprenadformer</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.12 Ersättningformer vid entreprenadarbete</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.13 Täktverksamhet</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.14 Konkurrenslagen</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.15 Upphandlingsregler</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.8.16 Byggfelsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p30 ft6">3.9 Förändringar under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p31 ft6">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.9.1 Från inflationsekonomi till realränteekonomi</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.9.2 Inriktningen av byggandet</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.9.3 Tilltagande koncentration</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.9.4 Strukturomvandling i distributionsledet</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.9.5 Innovationer i produkter och tjänster</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.9.6 Skärpt konkurrenslagstiftning</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p34 ft7">3.9.7 Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p32 ft7">123</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB3447x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p35 ft0">SOU 2000:44 <SPAN class="ft2">Innehåll </SPAN>7</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p10 ft5">4 HUR FUNGERAR KONKURRENSEN?</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p25 ft5">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td12"><P class="p10 ft6">4.1 Konkurrensens roll i ekonomin</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p25 ft6">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p10 ft6">4.2 Kommunens roll i ett konkurrensperspektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p25 ft6">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.2.1 Kommunen som markägare</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.2.2 Planmonopolet</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.2.3 Kommunen som aktör på bostadsmarknaden</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p10 ft6">4.3 Köpare av byggtjänster</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p25 ft6">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.3.1 Byggherrar</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.3.2 Avtalsperioder</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p10 ft6">4.4 Leverantörer av byggtjänster</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p25 ft6">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.4.1 Byggentreprenörer</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.4.2 Installatörer</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.4.3 Kalkyler</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.4.4 Slutligt anbud till köparen</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td12"><P class="p10 ft6">4.5 Köpare av byggvaror</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p25 ft6">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.5.1 Skillnader vid upphandling av byggmaterial</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.5.2 Geografisk fördelning av byggvaruanvändningen</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.5.3 Materialvärden fördelat på beställargrupper</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.5.4 Materialvärden fördelat på köpare</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.5.5 Materialvärden fördelat på sektorer</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.5.6 Olika konkurrensförutsättningar vid köp av byggmaterial</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td12"><P class="p10 ft6">4.6 Prisbildning på byggmaterial</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p25 ft6">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.6.1 Prisbildning vid inköp av byggmaterial</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.6.2 Prisjämförelse för byggvaror</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.6.3 Strukturomvandling i byggvaruhandeln</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.6.4 Prisbildningen för installationsmaterial</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.6.5 Exemplet Bo Klok</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td12"><P class="p10 ft6">4.7 Inträdes- och etableringshinder</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p25 ft6">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.7.1 Koncentration och vertikal integration</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.7.2 Frivilliga åtaganden</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">172</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td12"><P class="p10 ft6">4.8 Den inre marknaden och konkurrensen</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p25 ft6">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.8.1 Möjligheter till importkonkurrens</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.8.2 Effekter av den inre marknaden</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.8.3 Tolkning av resultaten</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p10 ft6">4.9 Slutsatser och förslag</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p25 ft6">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.9.1 Konkurrens kräver synliga priser!</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.9.2 Skärp synen på konkurrens!</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft7">4.9.3 Offentliga beställare kan agera för marknadsvård</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p27 ft7">188</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr2 td14"><P class="p23 ft2"><SPAN class="ft0">8 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p36 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td16"><P class="p34 ft7">4.9.4 Kommuneras roll</P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p37 ft7">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">4.9.5 Underlätta marknadstillträdet</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">192</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><P class="p30 ft5">5 HUR FUNGERAR BYGGPROCESSEN?</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p33 ft5">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><P class="p30 ft6">5.1 Inledning</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p33 ft6">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p30 ft6">5.2 Den europeiska byggsektorns fragmentering</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p33 ft6">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p30 ft6">5.3 Den fragmenterade byggprocessen</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p33 ft6">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.3.1 Traditionell byggprocess speglar fragmenteringen</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.3.2 Uppläggning av kommande avsnitt</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p30 ft6">5.4 Projektdefiniering</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p33 ft6">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.4.1 Varför projektdefiniering viktigt?</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.4.2 Ägardirektiv</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.4.3 Definiera verksamheten</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.4.4 Byggherren ska definiera kvalitet och kostnad</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.4.5 Definiera kvalitet</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.4.6 Definiera kostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.4.7 Definiera tid</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p30 ft6">5.5 Projektutformning</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p33 ft6">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.5.1 Utforma projekt - integrera design och produktion</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.5.2 Integrera materialtillverkare och underentreprenörer med design</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.5.3 Integrera förvaltningsfrågor med design</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.5.4 Styrmedel vid utformningen som häver fragmenteringen</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.5.5 Kvalitetssystem och kvalitetsplaner som styrmedel</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">232</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.5.6 Kalkyler som styrmedel under produktion</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p30 ft6">5.6 Projektleverans</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p33 ft6">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.6.1 Upphandlingsprocessen - skapandet av projektets värdekedjor</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.6.2 Konflikten mellan hantverk och industri i produktionen</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.6.3 Konflikter mellan industri och hantverk ger kvalitetsproblem</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.6.4 Konflikter mellan industri och hantverk ger kostnadsproblem</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.6.5 Styrmedel bevarar snarare än häver fragmenteringen</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.6.6 Styrmedel för överlämningsfasen</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">242</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.6.7 Nya styrmedel är svåra att introducera</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p30 ft6">5.7 Projektutvärdering</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p33 ft6">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p34 ft7">5.7.1 Kvalitetsfel som nyckeltal</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p37 ft7">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p30 ft6">5.8 Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p33 ft6">249</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p23 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p38 ft2">Innehåll <SPAN class="ft0">9</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td20"><P class="p30 ft6">5.9 Slutsatser och förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p33 ft6">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">5.9.1 Utveckla upphandlingsmetoder</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">256</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p30 ft5">6 TEKNIK</P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p33 ft5">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td20"><P class="p30 ft6">6.1 Utveckling av ny teknik</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p33 ft6">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.1.1 Samhällskrav</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.1.2 Teknikupphandlingar</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.1.3 Teknikupphandlingar inom byggsektorn</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p30 ft6">6.2 Teknikupphandlingen <NOBR>-prototyphusen</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p33 ft6">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.2.1 Sammanfattning av prototyphusen</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">265</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p30 ft6">6.3 Teknikupphandlingen som metod</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p33 ft6">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.3.1 Teknikupphandlingens definiering - förfrågningsunderlaget</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.3.2 Skall- och Börkravens lämplighet</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.3.3 Teknikupphandlingens leverans</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">282</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.3.4 Teknikupphandlingens utvärdering</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p30 ft6">6.4 Teknikupphandlingens inriktning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p33 ft6">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.4.1 Var det rätt att inrikta TU på hela hus?</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.4.2 Var det rätt att inrikta teknikupphandlingen på nyproduktion?</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.4.3 Var det rätt att göra Teknikupphandlingen som första projekt i</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">delegationens arbete?</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.4.4 Teknikens betydelse att sänka kostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p30 ft6">6.5 Övriga byggprojekt</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p33 ft6">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.5.1 Vetenskapsstaden</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.5.2 JM/HJS m.fl., Kv Johanneslust, Malmö</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.5.3 Arcona/HSB, Finnboda, Stockholm</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.5.4 Givent</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.5.5 Svenska Bostäder/Arcona, Mälarhöjden</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">298</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p30 ft6">6.6 Sammanfattning av byggprojekten</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p33 ft6">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.6.1 Vilket nytänkande märks</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.6.2 Nya aktörer i byggsektorn</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.6.3 Industriellt byggande i samtliga projekt</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">302</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.6.4 Vilka traditioner och hinder märks</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p30 ft6">6.7 Teknikvärdering som metod</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p33 ft6">309</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p30 ft6">6.8 Slutsatser och förslag</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p33 ft6">312</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.8.1 Industriellt byggande</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">312</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.8.2 Nya aktörer och aktörsroller</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p34 ft7">6.8.3 Teknikupphandlingar</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p37 ft7">314</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34410x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p35 ft0">10 <SPAN class="ft2">Innehåll </SPAN>SOU 2000:44</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p10 ft5">7 HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR SÄNKTA</P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td22"><P class="p10 ft5">BYGGKOSTNADER</P></TD>
<TD class="tr14 td23"><P class="p25 ft5">317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td22"><P class="p10 ft6">7.1 Effektiva värdekedjor och dynamisk konkurrens</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p39 ft6">317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><P class="p10 ft6">7.2 Varför är den dynamiska konkurrensen svag i byggsektorn?</P></TD>
<TD class="tr12 td23"><P class="p39 ft6">320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.2.1 Den dynamiska konkurrensen är svag</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.2.2 Svagt omvandlingstryck</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.2.3 Svaga incitament att konkurrera med innovationer</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">328</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><P class="p10 ft6">7.3 Dynamisk konkurrens och värdekedjor i andra branscher</P></TD>
<TD class="tr12 td23"><P class="p39 ft6">330</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.3.1 Dynamisk konkurrens mellan storföretag</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">330</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.3.2 Ökat omvandlingstryck och kedjesamverkan</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><P class="p10 ft6">7.4 Drivkrafter för dynamisk konkurrens i byggsektorn</P></TD>
<TD class="tr12 td23"><P class="p39 ft6">335</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.4.1 Sänkta transaktionskostnader höjer omvandlingstrycket</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">335</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.4.2 Internet sänker transaktionskostnaderna</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">338</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.4.3 Internethandeln höjer omvandlingstrycket i byggsektorn</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">339</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><P class="p10 ft6">7.5 Den dynamiska konkurrensen i byggsektorn ökar</P></TD>
<TD class="tr12 td23"><P class="p39 ft6">341</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.5.1 Innovativa småföretag</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">343</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.5.2 Samverkan mellan småföretag sinsemellan inom och mellan branscher</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">343</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.5.3 Köparnas alternativa agerande</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">344</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.5.4 Nya upphandlingsmodeller</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">345</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><P class="p10 ft6">7.6 Byggsektorns innovationsförmåga</P></TD>
<TD class="tr12 td23"><P class="p39 ft6">346</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><P class="p10 ft6">7.7 Slutsatser och förslag</P></TD>
<TD class="tr12 td23"><P class="p39 ft6">349</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.7.1 Skapa en innovationspolitik</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.7.2 Stimulera forskning och utveckling</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">351</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.7.3 Statliga satsningar på utbildning och kompetens</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">351</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">7.7.4 Stimulera innovationer i rollen som köpare</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p25 ft7">352</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td22"><P class="p10 ft0">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr15 td23"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td22"><P class="p26 ft7">Bilaga 1: Direktivet</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p25 ft7">353</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p26 ft7">Bilaga 2: Enskilda prototyphus</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p27 ft7">359</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">11</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft9">Sammanfattning och förslag</P>
<P class="p41 ft1">Bakgrund</P>
<P class="p42 ft0">Vid regeringssammanträde den 9 maj 1996 (Dir. 1996:38) beslutades att tillsätta en särskild byggkostnadsdelegation som i samarbete med byggsektorns aktörer aktivt ska arbeta för långsiktigt sänkta produktions- och förvaltningskostnader för bostäder och därmed lägre boendekostnader. Delegationen har i uppdrag att:</P>
<P class="p43 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">främja nytänkande inom byggbranschen och initiera forskning och utveckling kring ny byggteknik och nya byggprodukter,</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">initiera nya </SPAN><NOBR>planerings-,</NOBR> entreprenad- och upphandlingsformer som främjar konkurrens och kvalitet,</P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">skapa ett statistiskt baserat uppföljningssystem som syftar till att motverka vinstöverflyttningar mellanbyggsektorns delsektorer,</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">verka för att ta bort tekniska och administrativa hinder som motverkar lägre byggkostnader,</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">verka för långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p46 ft0">Byggkostnadsdelegationens uppdrag kan formuleras i ett näringspolitiskt perspektiv. För att byggsektorns konkurrenskraft ska öka krävs en högre innovationsbenägenhet och teknisk utveckling. Dåligt fungerande marknader med bristande konkurrens kan utsättas för en strukturomvandling om konkurrenskraften ökar. Konkurrenskraft och strukturomvandling är drivkrafter för ekonomisk tillväxt och kan också ge en effektivare byggsektor. En effektivare byggsektor kan, under förutsättning att det finns rationella köpare och beställare, i sin tur ge lägre bygg- och boendekostnader. Delegationens uppgift är att finna åtgärder som kan understödja denna omvandlingsprocess.</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">12 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft1">Konkurrensen är statisk i byggsektorn</P>
<P class="p48 ft0">I byggsektorn råder en situation med <SPAN class="ft2">statisk konkurrens</SPAN>. Det innebär att det sker en låg grad av förnyelse i produkter och produktions- processer. De nya företag som väljer att etablera sig konkurrerar främst med befintlig teknik och bidrar därmed inte till utvecklingen. Istället för att välja innovativa konkurrensstrategier väljer företagen strategier som bevarar den rådande strukturen på olika marknader.</P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft0">En </SPAN>dynamisk konkurrenssituation <SPAN class="ft0">innebär att </SPAN>omvandlingstrycket <SPAN class="ft0">pressar företagen att hela tiden förnya sig. Det leder till att befintliga företag inför ny teknik, att helt nya företag kommer in i branschen och konkurrerar med ny teknik eller att företag etablarar sig i en ny bransch och tillämpar en teknik som är ny i den bransch företaget etablerar sig. Dynamisk konkurrens har den effekten att företag som förnyar sig erhåller konkurrensfördelar framför företag som inte i tid förnyar sig. Därigenom uppnås en hög produktivitet och ett ökat utbud med låga priser för konsumenterna.</SPAN></P>
<P class="p50 ft0"><SPAN class="ft2">Produktivitetsutvecklingen </SPAN>inom byggindustrin är lägre än tillverk- ningsindustrins produktivitet. Mellan 1965 och 1996 ökade totalfaktor- produktiviteten inom tillverkningsindustrin med i genomsnitt 2,9 procent per år. Motsvarande utveckling för byggindustrin var 1,7 procent per år.</P>
<P class="p49 ft0">Den <SPAN class="ft2">tekniska utvecklingen </SPAN>går långsammare i byggindustrin än inom tillverkningsindustrin. Det innebär att förmågan till förnyelse är sämre inom byggindustrin. Den tekniska utvecklingens bidrag till <NOBR>totalfaktor-produktiviteten</NOBR> mellan 1965 och 1996 var per år 2,7 procent inom tillverkningsindustrin och 1,8 procent inom byggindustrin.</P>
<P class="p49 ft0">Den lägre produktiviteten inom byggindustrin innebär att produktionsökningar inom byggindustrin är mer kostsamma och förbrukar mer resurser än inom tillverkningsindustrin. Detta är inte enbart ett problem för byggindustrin. En ökning av byggverksamheten påverkar produktionsmöjligheterna för övriga ekonomin mer än en ökning av produktionen inom tillverkningsindustrin eftersom en ökning av byggproduktionen kräver mer resurser. Konkurrensen om de befintliga resurserna blir hårdare vid en ökning av byggverksamheten. Det leder till större prisökningar på produktionsfaktorerna jämfört med en ökning av tillverkningsindustrins produktion.</P>
<P class="p49 ft0">Drivkrafterna bakom en dynamisk konkurrens bestäms av <SPAN class="ft2">omvandlingstrycket</SPAN>. Hur hårt omvandlingstrycket är bestäms av mekanismer som spelregler, köparnas beteenden, andra företags</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">13</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">beteenden samt ägarnas beteenden. Graden av dynamisk konkurrens påverkar företagens <SPAN class="ft2">incitament </SPAN>till att utforma strategier som förstärker de <SPAN class="ft2">drivkrafter </SPAN>som skapar dynamisk konkurrens. Ett hårt omvandlingstryck tvingar företagsledningar att införa utvecklings- strategier som leder till en dynamisk konkurrens.</P>
<P class="p50 ft0">I byggsektorn har omvandlingstrycket varit svagt. Köparna i varje led har inte kunnat skapa ett starkt omvandlingstryck genom att utöva sin marknadsmakt. Det har skapat svaga incitament för företagen att arbeta med till exempel innovationer. Istället har företagen valt andra konkurrensstrategier. En del av dessa kan till och med sägas vara opportunistiska, ibland i gränslandet för det tillåtna, till exempel karteller.</P>
<P class="p49 ft0">Med andra ord, den statiska konkurrensen gör att byggsektorn befinner sig och stannar kvar på en lägre nivå, jämfört med om konkurrensen hade varit dynamisk. För att konkurrensen ska bli dynamisk måste omvandlingstrycket öka. Då tvingas företagen att arbeta med innovationer i både produkter och byggprocessens genomförande. Staten har en stor roll att spela för att ge byggsektorn väl utformade spelregler. Till spelreglerna hör till exempel konkurrens- lagen. Staten ska även ge byggsektorn förutsättningar att utveckla sin kompetens genom att stimulera innovationer.</P>
<P class="p52 ft1">Från byggsekt till byggsektor</P>
<P class="p53 ft0">Det finns två dimensioner i delegationens arbete. Den ena dimensionen är statisk och tar sin utgångspunkt i hur byggsektorn ser ut i dag. Vilka problem finns det som kan hindra en effektiv produktion och distribution? Den andra dimensionen är dynamisk och beskriver hur en framtida byggsektor kan utvecklas om den utsätts för ett ökat omvandlingstryck. Den centrala frågan är vilka förutsättningar som behövs för att öka konkurrenskraften i byggsektorn och höja takten i strukturomvandlingen. <SPAN class="ft4">Det gäller att finna lösningar som kan bryta upp gamla strukturer, kulturer och traditioner i byggsektorn.</SPAN></P>
<P class="p54 ft0">Byggkostnadsdelegationens arbete grundar sig på en vision som förenklat kan beskrivas i följande elva punkter:</P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft13">Byggherrar skall aktivt och i samverkan utveckla marknaden och dess aktörer mot effektivare strukturer och större mångfald. </SPAN><SPAN class="ft0">Genom att anta upphandlingsstrategier som bland annat bygger på längre planeringstider och val av ur objekts- och marknadssynpunkt, rätt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">byggprocess-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> entreprenad- och upp- handlingsform kan det samlade målet i form av lägre bygg- och livscykelkostnader för projektet uppnås. Genom uppföljning och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">14 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft0">analys av genomförda projekt kan kunskapsåterföring bilda underlag för det framtida utvecklingsarbetet. Byggherrens kompetens avgör dennes köparmakt! (Se Kapitel 4, 5)</P>
<P class="p57 ft4"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft13">Byggsektorn skall utvecklas till en industrisektor jämförbar med andra industrisektorer. </SPAN><SPAN class="ft0">Byggsektorn skall tillfredsställa alla kunders behov. Till exempel bygger bilindustrin bilar i olika prisklasser. (Se Kapitel 5, 6)</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft13">Konkurrens ska råda i värdekedjans samtliga led.</SPAN></P>
<P class="p59 ft0">Byggsektorns värdekedja skall vara öppen och i alla delar visa synliga och mätbara värden. Det innebär att priser och kostnader är möjliga att se och värdera för samtliga köpare. (Se Kapitel 3,4,5,7)</P>
<P class="p60 ft4"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft13">Byggsektorn skall arbeta kundorienterat och tillfredsställa kundens behov och önskemål</SPAN><SPAN class="ft14">. </SPAN><SPAN class="ft0">Kunden är den som betalar och ska ges möjlighet att bestämma kvalitet och design. (Se Kapitel 5, 6, 7)</SPAN></P>
<P class="p61 ft4"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft13">Byggsektorns effektivitet och produktivitet kan öka genom högre grad av tvärfacklighet och samarbete över skrågränser.</SPAN></P>
<P class="p59 ft0">Detta gäller på många nivåer. Design, produktion och förvaltning måste integreras i tidiga skeden. Viktiga aktörer som material- tillverkare och entreprenörer av olika slag måste delta i utformning av projekt. Inom produktionen måste gränserna mellan olika slags hantverkare luckras upp. (Se Kapitel 5)</P>
<P class="p57 ft4"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft13">Byggsektorn skall utvecklas mot att uppfylla ställda miljö- och kvalitetsmål samt lägre livscykelkostnad</SPAN><SPAN class="ft15">. </SPAN><SPAN class="ft0">Anbud skall alltid omfatta särredovisade </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">material-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> arbets- och hanteringskostnader men även uppgifter om kostnader för byggnadens drift och underhåll. (Se Kapitel 5, 6)</SPAN></P>
<P class="p62 ft4"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft13">Föreskrivande led, arkitekter och tekniska konsulter skall ansvara för optimerat resultat av sitt arbete i värdekedjan genom att förena tvärfackligt kunnande med spetskompetens, synliga samt mätbara värden för kunden. </SPAN><SPAN class="ft0">I tidiga skeden sätts oftast kostnads- och kvalitetsramar. Synliga och mätbara priser och kvalitet på komponenter och material är nödvändig information vid projektering. (Se Kapitel 5)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">15</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft4"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft13">Staten skall skapa tydliga och varaktiga spelregler som syftar till att stödja utveckling av byggsektorn</SPAN><SPAN class="ft14">. </SPAN><SPAN class="ft0">Spelreglerna ska stärka förhållningssätt, relationer och samspel mellan aktörerna i värdekedjan. (Se Kapitel 2, 4)</SPAN></P>
<P class="p61 ft4"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft13">Kommuner ska som en del av sin planering upprätta bostadsförsörjningsplaner. </SPAN><SPAN class="ft0">Bostadsförsörjningsplanerna ska beakta medborgarnas olika behov av upplåtelseformer, prisnivåer och mångfald. Detta ska även syfta till att utveckla konkurrensen genom att en mångfald av byggande aktörer eftersträvas. Kommu- nerna ska stödja detta med bättre planberedskap. (Se Kapitel 2, 4)</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft16">Offentliga byggherrar skall vid upphandling välja den upphandlings- och byggprocessform som ger det bästa resultatet i kostnad, kvalitet men även omfatta mjuka frågor. Genom samverkan och erfarenhetsåterföring genereras långsiktigt en mångfald av tjänster och produkter. </SPAN><SPAN class="ft0">Genom analys och utvärdering av genomförda projekt skapas möjlighet till kontinuerliga effektivitetsvinster som kommer alla aktörer i processen till godo. (Se Kapitel 2, 4, 5)</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft0">11.</SPAN><SPAN class="ft16">Slutkundens/hyresgästens ställning måste stärkas.</SPAN></P>
<P class="p59 ft0">Driftskostnader har under <NOBR>1990-talet</NOBR> ökat med över 20 procent. Genom hyresgästers aktiva medverkan i förvaltningen kan kostnader och därmed hyran sänkas. Slutkunden/hyresgästen skall ges möjlighet att välja mellan ett varierande utbud på bostäder med olika upplåtelseformer. (Se Kapitel 2)</P>
<P class="p64 ft0">Byggsektorn befinner sig från och med början av <NOBR>90-talet</NOBR> i omvandling från en reglerad, inhemsk sektor till en avreglerad industri, som alltmer utsätts för europeisk och global konkurrens. Byggsektorn har utsatts för en omfattande avreglering genom minskad detaljreglering i byggregler, ny Plan- och bygglag (PBL) och för bostadssektorn tillkom även minskade subventioner. Samtidigt har det gjorts en omreglering genom en skärpning av vissa effektivitetsskapande spelregler som införandet av en skärpt konkurrenslag (KL) och en konkurrensfrämjande lag om offentlig upphandling (LOU). Följande omvandlingfaktorer kommer att förstärka denna omvandlingsprocess:</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">16 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">EU och den inre marknaden</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">IT-utveckling</SPAN></NOBR></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Den ojämn utvecklingen i landet med samtidig tillväxt, stillastående och tillbakagång i olika regioner och som en följd av detta rörlighet för individer både nationellt och internationellt</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Teknikutveckling</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Resurshushållning - strävan mot det hållbara samhället</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Konsumentens ökande medvetenhet</SPAN></P>
<P class="p67 ft0">I byggsektorn slår detta igenom som en pågående anpassning till kunderna. Samtidigt finns det naturligtvis en motkraft som strävar att finna nya vägar mot en begränsning av konkurrensen.</P>
<P class="p49 ft0">Byggkostnadsdelegationens förslag baseras på att byggsektorn ska ses som en industrisektor som ska verka på en kundstyrd marknad. Kunden har emellertid inte alltid möjlighet att påverka marknaden tillräckligt utan stöd av samhället. Där har staten och myndigheter ansvaret att konstruera spelregler som medger en utveckling av marknaden från utbudsstyrd till efterfrågestyrd. I detta ingår att skapa villkor för en dynamisk konkurrens som kan utveckla byggsektorn bort från dess nuvarande statiska förhållanden.</P>
<P class="p52 ft1">Samla ansvaret för byggfrågor</P>
<P class="p42 ft0">Vilka aktiviteter vi människor än tar oss för så inbegriper dessa direkt eller indirekt tjänster eller produkter som byggsektorn har levererat. Byggsektorn är på ett eller annat sätt närvarande i det mesta vi företar oss i det vardagliga livet. Det är byggsektorn som ser till att vi har bostäder, arbetsplatser, vägar, broar, el, vatten och avlopp. Vare sig vi vill det eller inte så påverkas vi därför av hur byggsektorn fungerar. Som hyresgäster, småhusägare eller medlemmar i bostadsrätts- föreningar märker vi av byggsektorn, bland annat genom våra boendekostnader. Vi använder drygt 30 procent av våra inkomster till boende. Kostnaderna för att bygga märks också genom den skatt vi betalar för att finansiera vägar, broar, kommunala bostäder, kyrkor, skolor och andra nyttigheter. En stor del av befolkningen är dessutom arbetstagare i företag som direkt eller indirekt har anknytning till byggsektorn.</P>
<P class="p68 ft0">Eftersom boendekostnader har en så stor post i hushållens ekonomi kommer bygg- och boendekostnaderna att ha en stark påverkan på realinkomsterna. Därför är det speciellt viktigt att byggsektorn fungerar effektivt. Samhället måste ägna speciell uppmärksamhet åt byggsektorn och med omsorg skapa spelregler som ger förutsättningar för en</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34417x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">17</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">utveckling mot en hög grad av effektivitet. Idag är merparten av ansvaret för detta fördelat inom fackområden på <NOBR>kultur-,</NOBR> <NOBR>miljö-,</NOBR> närings- och finansdepartementet och därmed saknas ett ansvar för helheten.</P>
<P class="p70 ft4">Förslag:</P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">För att möta byggsektorns behov av förutsättningar för utveckling föreslår Byggkostnadsdelegationen* inrättande av en särskild enhet inom ett departement med ansvar för </SPAN><NOBR>bostads-frågor.</NOBR></P>
<P class="p72 ft7">*Förslaget har framlagts av delegationens ordförande och vice ordförande.</P>
<P class="p73 ft0">Delegationen vill betona att byggkostnader endast kan sänkas genom effektivisering av allt byggande. Särskilt statliga och övriga offentliga byggherrarna har därmed ett stort ansvar. Bostadssektorn kan inte isolerat arbeta för lägre kostnader då dess andel av det totala byggandet utgör endast en mindre del av hela byggmarknaden. Det skall också betonas att även annat byggande än bostadsbyggande drabbar konsumenterna, dels via skatten när det gäller infrastrukturbyggandet, dels indirekt vid allt annat byggande. Det krävs en bättre samverkan mellan <NOBR>konkurrens-,</NOBR> närings- och konsumentintressen för att lyckas sänka byggkostnaderna.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Som en uppföljning av Byggkostnadsdelegationens arbete bör mål för utvecklingen av en konkurrenskraftig och effektiv svensk byggsektor sättas upp och förverkligas i samverkan mellan offentliga beställare. Byggkostnadsdelegationen föreslår att en första målsättning bör vara att minska byggkostnaderna med 10 procent, minska byggtiderna med </SPAN><NOBR>10-20</NOBR> procent och att minska kvalitetsfelen med 20 procent. Därigenom kan förutsättningar skapas för lägre bygg- och boendekostnader samt större marknader skapas för byggsektorns företag.</P>
<P class="p76 ft1">Förändra de statistiska systemen</P>
<P class="p42 ft0">Byggkostnadsdelegationen har i kontakter med Boverket och SCB påtalat behovet av att förändra de statistiska systemen. Nya underlag kan endast komma till stånd genom att utformas i ett samarbete med byggsektorn. Byggsektorn måste också motiveras till att delta genom att <SPAN class="ft2">sektorns egen nytta av statistiken tydliggörs</SPAN>. En lättfattlig och korrekt statistik är ett effektivt verktyg för byggsektorns möjlighet att</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34418x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">18 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft0">mäta sina framsteg. Statistikutredningen föreslår att varje myndighet ska få ansvar för det statistikområde man är mest lämpad att klara av.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p78 ft0">Ge Boverket i uppdrag att förbättra statistiken av bostadsbyggandet genom att:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Sära statistiken så att samtliga ingående delkostnader i produktionskostnaden syns.</SPAN></P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Sära statistiken på typ av byggobjekt.</SPAN></P>
<P class="p81 ft1">Kommunala kostnader och avgifter</P>
<P class="p42 ft0">Markprisets betydelse för produktionskostnaderna har ökat i framför allt tillväxtkommuner med attraktiva lägen. Där finns i de flesta fallen ett genomslag av någon form av <SPAN class="ft2">marknadsprissättning</SPAN>. Politiskt skulle det vara möjligt påverka produktionskostnaderna genom att driva någon form av kommunal markprispolitik.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kommunerna skall uppmärksammas på att markpriser samt de kommunala kostnader som ingår vid uppförande av bostäder utgör en betydande del av den totala byggkostnaden. Ett behov av översyn av dessa kostnader är angelägen.</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Det är svårt att göra några ingående analyser av skillnader i kostnader för kommunala avgifter. Bland annat beroende på att det finns skilda administrativa rutiner. En annan förklaring är att den ekonomiska forskningen inom de kommunaltekniska områdena är begränsad. Det är angeläget att noggrant studera och analysera den framtida pris- och avgiftsutvecklingen. Detta gäller i synnerhet utvecklingen inom VA- och avfallsområdet. Det finns ett behov av att införa en oberoende prisövervakning där vissa utvalda marknadssegment kontinuerligt studeras och redovisas. Prisövervakaren bör vara en oberoende konsumentföreträdare, till exempel Konsumentverket.</P>
<P class="p49 ft0">Som ett komplement till den oberoende prisövervakningen kan en utvecklad och förbättrad granskning av den kommunala verksamheten</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34419x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">19</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">som helhet genomföras. Revisionen ska vara ett instrument för att påvisa ineffektivitet och genom jämförelser stimulera en ökad kostnadsmedvetandet.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Inför en oberoende prisövervakning av förbrukningsavgifter samt kommunala engångsavgifter. Rollen som prisövervakare ska vara en oberoende konsumentföreträdare som till exempel Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Använd externa oberoende revisorer i den kommunala </SPAN><NOBR>revisio-nen</NOBR> för att stimulera till ett ökat kostnadsmedvetande med inriktning mot bygg- och fastigheter.</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Öka insatserna på ekonomisk forskning inom ramen för det kommunaltekniska området för att studera och analysera den framtida pris- och avgiftsutvecklingen.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Tydliggör exploateringskostnader i värdekedjan från råmark till byggbar mark genom att varje ärende föreläggs kommun- fullmäktige för beslut.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4">Rekommendationer till kommuner:</P>
<P class="p83 ft0">Vissa engångsavgifter kan minskas genom att;</P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft11">införa övergång till faktisk prissättning vid bygglov motsvarande högst självkostnad</SPAN></P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">tillämpa enkelt planförfarande i större utsträckning.</SPAN></P>
<P class="p81 ft1">Skärp synen på konkurrens!</P>
<P class="p48 ft0">Byggsektorns praxis vid prissättningen hindrar en effektiv konkurrens och befäster rådande marknadsstrukturer. Den slutliga effekten är höga kostnader för både varor och hela byggnader, dålig utveckling av både varor, lösningar och arbetsmetoder och svårigheter att få avsättning för produkter och tjänster. <SPAN class="ft4">För att konkurrens ska uppstå krävs att priserna är synliga.</SPAN></P>
<P class="p50 ft0">Rabatter gör prisbilden diffus och svåranalyserad. Många aktörer upplever sig få bra priser om man får en bra rabatt. Det är vanligt att upphandlingen av material handlar mer om priset och rabatterna än om de verkliga kostnaderna. Det beror delvis på att det finns en stor mängd produkter och att köparens kunskap om de enskilda produkterna är</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34420x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">20 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">begränsad. Rabattsystemen är strategiskt viktiga för flera av grossisterna och tillverkarna som ett led att binda kunder till sig. Trohetsskapande rabatter är i princip förbjudna men de sammantagna effekterna av de rabatter som förekommer kan vara densamma.</P>
<P class="p49 ft0">Den bristande pristransparensen uppstår till följd av samtliga aktörers agerande i värdekedjan. Det är därför fel att leta enskilda syndabockar till de ineffektiviteter som uppstår. För att bryta de ineffektiviteter som uppstår i dagens värdekedja krävs förändrade roller och ett annat marknadsuppträde hos samtliga aktörer. Det krävs en <SPAN class="ft4">kundstyrd aktörskedja</SPAN><SPAN class="ft18">, </SPAN>eller olika nätverk, för att styra varors pris och kvalitet så att kunderna kan och vill köpa dem. Aktörernas processer måste integreras till en mer sammanhängande process. <SPAN class="ft4">En ökad konkurrens kräver också en förändrad byggprocess!</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Det kan uppstå många olika konkurrensbegränsningar genom företagens agerande. Företag kan till exempel samarbeta för att utestänga konkurrens. Den triviala lösningen på de konkurrensproblem som uppstår till följd av den bristande pristransparensen är att kräva synliga nettopriser. Det är dock lättare sagt än gjort. I grunden skapas dessa problem av den sammantagna effekten av aktörernas beteende.</P>
<P class="p49 ft0">En öppen redovisning av rabatter och andra försäljningsvillkor kan skapa incitament även för mindre aktörer att finna samverkans- möjligheter som kan stärka deras marknadsmakt mot <NOBR>material-tillverkare</NOBR> och större konkurrenter. Om en öppen redovisning inte sker, är det också svårt att avgöra om rabatter är trohetsskapande. Det går inte att avgöra vilken prestation en köpare får betalt för.</P>
<P class="p49 ft0">Byggsektorn har en historia som innehåller en tradition av olika konkurrensbegränsande förfaranden. Delegationen har också fått klagomål på oseriösa anbud från anbudslämnare eller ovilja att lämna anbud på vissa marknader. <SPAN class="ft4">Det är viktigt att konkurrensfrågorna får en mer framträdande roll i byggsektorn. </SPAN>En skärpning av konkurrensbevakningen är därför speciellt viktig för byggsektorn.</P>
<P class="p85 ft4">Förslag:</P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Skärp konkurrensbevakningen av byggsektorn.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Konkurrensverket i uppdrag att, tillsammans med bygg- materialmarknadens aktörer, klargöra vad som gäller för att de olika typer av rabatter som tillämpas ska anses vara trohetsskapande eller leda till en selektiv försäljning som kan anses hämma konkurrensen.</SPAN></P>
<P class="p86 ft0">Banden mellan konkurrens- och konsumentpolitiken bör förstärkas. Konsumenterna är en stor aktör i byggsektorn i egenskap av köpare av både varor och tjänster. På vissa delar av marknaden, till exempel</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34421x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">21</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">bostadsmarknaden, är hushållen den enskilt största aktören. Det är därför angeläget att konsumentlagarna ger ett starkt stöd för konsumenten, och att de känner till detta, när företagens agerande skadar konsumentintresset. Konsumentlagarna anger att säljaren ska redovisa skäligt pris som kan jämföras med andra priser. Allmänheten känner inte till Konsumentlagarnas lämplighet inom byggområdet. Det är till exempel viktigt att det finns en kompetens om byggentre- prenadfrågor hos konsumentrådgivarna i kommunerna.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendation till konsumenter:</P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Använd konsumentlagarna vid köp av byggtjänster till det egna hushållet. Använd konsumentrådgivningen på orten.</SPAN></P>
<P class="p87 ft4">Förslag:</P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Konsumentverket i uppdrag att undersöka hur konsument- lagarnas tillämplighet fungerar vid konsumenters köp av bygg- tjänster vid entreprenader.</SPAN></P>
<P class="p88 ft0">Små byggherrar och konsumenten har en svag ställning som byggherre enligt PBL. PBL måste ta hänsyn till detta och understödja små byggherrars möjligheter att ta sitt nya ansvar och stärka deras svaga ställning som köpare. Avsikten är även att förbättra utfallet av PBL:s krav på producentansvar och kvalitetskontroll hos säljarna.</P>
<P class="p70 ft4">Förslag:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Delegationen ansluter sig till det förslag som Kommunförbundet lagt </SPAN><NOBR>(2000-02-09)</NOBR> angående en ändring i PBL som ger byggnads- nämnden rätt att ta avgift för att kunna göra tillsynsinspektioner av känsliga byggdelar vid bedömt svag kompetens i projekt.</P>
<P class="p89 ft15">Offentliga beställare kan agera för marknadsvård</P>
<P class="p90 ft0">De offentliga beställarnas samlade dominans innebär en stark makt som kundgrupp. Det är därför särskilt angeläget att offentliga köpare utvecklar goda konkurrensförhållanden bland byggsektorns <NOBR>leveran-törer</NOBR> av varor och tjänster. Den offentliga sektorn kan påverka den allmänna utvecklingen dels genom sin tyngd som aktör, dels som inspiratör för</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34422x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">22 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">andra byggherrar. Genom val av upphandlings- eller byggprocessform kan man påverka konkurrensen och byggkostnaderna i senare led. Den offentliga sektorn kan introducera innovativa modeller när man upphandlar byggtjänster.</P>
<P class="p91 ft4">Rekommendationer till offentliga beställare:</P>
<P class="p83 ft0">Offentliga beställare bör agera så att:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Projekt definieras så att det är möjligt att utforma den upphandlings- och byggprocessform som ger det affärsmässigt bästa resultatet i såväl bygg- som förvaltningsskedet.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Projekt bör delas in i lämpliga delar, så att även småföretag eller nätverk av småföretag kan lämna anbud på delar av entreprenaden.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Leverantörer av varor och tjänster bör upphandlas på mätbara kriterier. Som ett led i detta är det viktigt att kräva att anbud redovisas uppdelade i material, arbete och transporter och att valda material eller lösningar går att identifiera, värderas och kostnadsbedömas.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Upphandling med avseende på kvalitet och kostnad innebär också att aktivt söka bra leverantörer utanför den lokala byggkulturen eller utanför Sverige.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggherrens krav ska även slå igenom hos total- eller generalentreprenörers upphandling av underleverantörer, så att byggherrens krav gäller för samtliga leverantörer. Återigen innebär detta exempelvis att även underentreprenörers anbud ska redovisas i kostnader för material, arbete och transporter.</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Det är viktigt att utvärdera offentliga upphandlingar för att kunna sprida information om de goda exemplen. Exempelvis har projektet Grödingebanan inte utvärderats och modellen har därmed inte dokumenterats för spridning. Särskilt goda eller dåliga exempel bör därför väljas för speciell utvärdering.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Riksrevisionsverket i uppdrag att göra återkommande revisioner av särskilt viktiga offentligt genomförda </SPAN><NOBR>upphand-lingar</NOBR> av bygg- och anläggningsprojekt för att sprida kännedom om dessa.</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34423x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">23</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">De offentliga beställarna kan användas för att utveckla bättre konkurrensförhållanden och en effektivare marknad i kraft av sin samlade starka ställning som köpargrupp. Stat, kommuner och landsting kan som politiska uppdragsgivare och som ägare ge ägardirektiv i denna riktning.</P>
<P class="p70 ft4">Rekommendationer till staten som ägare:</P>
<P class="p92 ft0">Staten bör som ägare tillgodose att:</P>
<P class="p93 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Det sker en årlig intern revision och uppföljning av samtliga genomförda upphandlingar av byggentreprenader. Det kan utgöra en grund för erfarenhetsåterföring och förbättringar så att förvaltningen på ett mer systematiskt sätt kan påverka byggandet i riktning mot ökad konkurrens.</SPAN></P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge offentliga byggherrars upphandlande enheter en högre status.</SPAN></P>
<P class="p94 ft0">För att offentliga beställares arbete i konkurrensfrågor ska komma igång föreslås att ägarna finner former för att inleda gemensamma diskussioner kring offentliga beställares betydelse som köpare och hur deras upphandling påverkar prisbildning och konkurrens.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggkostnadsdelegationen föreslår att företrädare för statliga beställare ges i uppdrag att utveckla upphandlingsrutiner som inte bara vårdar den marknad som finns utan även utvecklar marknaden mot en större mångfald. Arbetet ska innehålla utveckling av rutiner hur en erfarenhetsåterföring kan komma till stånd och tillvaratas av inblandade aktörer i byggprojekt. Erfarenhetsåterföring ska grundas på analyser efter genomfört projekt. De statliga beställarna skall till detta arbete inbjuda Kommunförbundet, Landstingsförbundet och SABO. Syftet är att undersöka om förutsättning finns till bredare samordning mellan olika offentliga beställare.</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Det är också viktigt att reglerna på upphandlingsområdet anpassas till de förändringar som sker i ekonomin. <NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> innebär att det skapas helt nya förutsättningar för inköp och upphandling. Det kan också bli ett kraftfullt instrument för offentliga beställares möjligheter att hitta nya leverantörer och pressa kostnader genom konkurrens.</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34424x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">24 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft4">Förslag:</P>
<P class="p92 ft0"><SPAN class="ft10">· </SPAN>Anpassa LOU till inköp och upphandling via internet.</P>
<P class="p89 ft15">Kommunernas roll</P>
<P class="p96 ft0">Kommunerna har en viktig roll att spela för hur väl konkurrensen fungerar och utnyttjas i byggsektorn. En kommunal mark- och bostadspolitik bör syfta till goda konkurrensförhållanden och ge utrymme för en mångfald av aktörer och bostadsformer för konsumenterna. För att påskynda byggandet av flerbostadshus måste planberedskapen vara god.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p92 ft0">Ge kommunerna i uppdrag att:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Upprätta bostadsförsörjningsplaner med utgångspunkt från kommunens befolkningsutveckling och bostadskonsumenternas olika behov och betalningsförmåga.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Planerna skall stödjas av en bättre planberedskap och hanteringsrutiner som medger att bostadsförsörjningen fullföljs och vidmaktshålls.</SPAN></P>
<P class="p97 ft15">Underlätta marknadstillträdet</P>
<P class="p96 ft0">Det finns en mängd inträdeshinder till olika byggmarknader. Förekomsten av importkonkurrens är ett viktigt inslag för att öka konkurrensen i byggsektorn. Möjligheterna till export är också viktigt för att vidga svenska företags marknader och på så sätt öka incitamenten att utveckla nya produkter och produktionsmetoder.</P>
<P class="p50 ft0">Det finns inte några formella hinder för att använda importerade produkter från tillverkare på den inre marknaden. Det är byggherrens motstånd att prova nya leverantörer som är det största hindret för importkonkurrens. Självklart skulle ett fungerande byggproduktdirektiv underlätta importkonkurrens, men det är inte uteslutet att också information om alternativa leverantörers priser och möjligheter till import och export skulle kunna öka handeln mellan länderna på den inre marknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34425x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">25</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft4">Förslag:</P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Kommerskollegium i uppdrag att göra sitt arbete med kartläggning av handelshindren för import/export mer känt så att fler hinder inrapporteras. Det gäller även förfaranden vid upp- handling som kan begränsa konkurrensen. Arbetet bör ske i samråd med andra berörda myndigheter som till exempel SWEDAC och Boverket.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Boverket och SWEDAC ett gemensamt uppdrag att marknadsföra och förankra sin import- och exportunderlättande verksamhet i samverkan med köpare i byggsektorn. Det bör ske genom riktad och ständigt uppdaterad branschinformation.</SPAN></P>
<P class="p99 ft0">Om avtal sluts mellan de nationella ackrediteringsorganen kan det bilda grund för enklare import och export av byggprodukter. SWEDAC har idag avtal med fjorton länder inom vissa produktområden.</P>
<P class="p70 ft4">Förslag</P>
<P class="p100 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge SWEDAC i uppdrag att träffa avtal med fler </SPAN><NOBR>EU-länders</NOBR> nationella ackrediteringsorgan för att underlätta godkännande av respektive nations byggprodukter och därmed möjliggöra ökad handel.</P>
<P class="p101 ft0">Arbetet med att genom frivilliga åtaganden miljöanpassa byggsektorn kan resultera i nya föreskrifter och standarder, som i sin tur kan utvecklas till betydelsefulla spelregler för hela byggmarknaden.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendation till regeringen:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">De spelregler som kan ha betydelse för möjligheterna till inträdet på en marknad ska fastställas av staten och inte av de befintliga företagen på marknaden. Arbetet med miljökrav på byggområdet måste organiseras på ett sådant sätt att de etablerade företagen inte kan begränsa konkurrensen.</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Att det finns små aktörer med naturgrustäkter är en prispressande faktor. I och med att etablering av bergskrossverksamhet är så kapitalkrävande finns det en risk att de små aktörerna kommer att slås ut. Utvinning av naturtäkter minskar i framtiden eftersom det är ett uttalat miljömål att minska uttaget av naturgrus, därför har också en skatt införts på naturgrus. Grus är en viktig insatsvara i allt byggande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34426x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">26 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft4">Förslag:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Länsstyrelserna i uppdrag att redovisa framtida täktbehov och inkomma med förslag till hur täkttillståndsförfarandet kan utformas utan att miljö- och resurshushållningsaspekterna hämmar konkurrensen inom byggandet.</SPAN></P>
<P class="p76 ft1">Utveckla byggprocessen!</P>
<P class="p42 ft0">Byggprocessen kan utvecklas innovativt för att förändra dagens statiska förhållanden, där samma processer för upphandling, utformning och leverans dominerar över tid och rum. Särskilt byggherren som initiativtagare till och senare köpare av projekt måste utveckla sin roll. Byggprocessens värdekedja måste behandlas av staten med spelregler för konkurrens och/eller av aktörerna själva. Studier kring värdekedjor inom byggsektorn behövs. Byggsektorn är alltför kunskapsmässigt isolerad från övrig industri, där styrmedel finns som mycket väl skulle överföras på byggandet och kunna förbättra effektivitet och produktivitet inom produktionen. Detta gäller bland annat logistik. Accelererat utvecklingsarbete kan ske genom ökad närhet till andra branscher.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendationer till högskolor och universitet:</P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Initiera studier där byggsektorns värdekedjor jämförs med övrig industris värdekedjor.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Initiera logistikstudier av vissa strategiska byggmaterials väg och prisförändringar genom värdekedjan från tillverkare till konsu- ment</SPAN></P>
<P class="p102 ft0">En utveckling av byggprocessen och av byggsektorn kan ske om en övergång görs <SPAN class="ft4">från ett projektorienterat byggande till ett process- orienterat</SPAN>. Utvärderingar är viktiga för att komma bort ifrån kortsiktiga mål och utveckla långsiktiga målsättningar. Utvärderingar bör syfta till att skapa nyckeltal, som kan fungera som jämförelse från projekt till projekt och understödja förändringen mot processbyggande.</P>
<P class="p49 ft0">I långsiktigheten ingår även att bygga för förvaltning. Av detta följer naturligt en övergång till att värdera byggprojekt utifrån livscykel- ekonomiska konsekvenser och inte efter anbudskostnad. Fastighets- ägare kan minska sina kostnader på sikt genom att välja material och lösningar ur ett livscykelekonomiskt perspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34427x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">27</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft4">Rekommendationer till fastighetsägare:</P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Utarbeta nyckeltal för drift inom beståndet.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge ägardirektiv kring kostnader och kvalitet till byggande och förvaltande enheter.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Profilera byggherrens roll som verkställande part för fastighetsföretagets långsiktiga intressen genom att införliva förvaltningskraven i upphandlingsunderlagen. Detta medför också att nyckeltal för förvaltning måste utarbetas av byggherren och förvaltningen gemensamt för att kunna värdera anbuden.</SPAN></P>
<P class="p103 ft0">Köparmakten hos alla köpare kan stärkas genom att övergå till process- inriktning. För detta krävs tillförlitliga jämförelsetal mellan projekt.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendationer till byggsektorns aktörer:</P>
<P class="p104 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">Utveckla nyckeltal som överbryggar projekt och därmed inleder en utveckling bort från enstaka projekt och till ett process- orienterat byggande. Utvärdera rutinmässigt projekt under bygg- och förvaltningsfasen.</SPAN></P>
<P class="p104 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">Minska kostnader och stärk kvalitetsutvecklingen genom att upphandla aktörer för flera projekt i rad. Sätt mätbara mål för varje projekt som utgångspunkt för förbättringar i nästa.</SPAN></P>
<P class="p105 ft0">Köparmakten hos alla köpare kan stärkas genom att ställa krav på kort- och långsiktig kvalitet, vilket även inriktar byggsektorns leverantörer mot konkurrens kring bästa kundnytta.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendationer till byggherrar:</P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Integrera design, produktion och förvaltning i alla byggprojekt.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Upphandla entreprenader på livscykelkostnader och inte bara på investeringskostnad. Detta ökar trycket på att säljarna levererar rätt kvalitet till den kostnad som gagnar beställaren mest långsiktigt.</SPAN></P>
<P class="p102 ft0">Förändringar av byggsektorns statiska tillstånd måste initieras av hela köparsidan på marknaden. En utveckling mot dynamik och tillväxt av marknadens bästa leverantörer sker om starkare köpare kräver synliga priser och bedömningsbar kvalitet.</P>
<P class="p106 ft0">Köparmakten bör användas till detta genom att ställa krav på säljarna om synliga priser och kvaliteter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34428x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft4">Rekommendationer till byggsektorns aktörer:</P>
<P class="p107 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kräv att alla leverantörer av material och entreprenadtjänster ska specificera sina anbud i arbete, material och transporter samt i förekommande fall övriga hjälpmedel.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Meddela leverantören att en särskild lista på angivna varor kan komma att prisundersökas och för eventuell upphandling i samverkan med leverantören via näthandel på Internet.</SPAN></P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Inrikta upphandling entydigt på kvalitet (exempelvis resurshushållning, vattenskadesäkring) för att driva på innovationer av idéer och produkter.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kräv att leverantörer av byggmaterial och system redovisar kvaliteter tydligare och offentligt.</SPAN></P>
<P class="p73 ft0">Köparna kan driva på utvecklingen och stärka sig själva genom samverkan sinsemellan. Att inleda och utveckla köparsamverkan i ständigt nya former är viktigt för byggsektorns utveckling.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendation till små byggherrar:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Många köpare med likartade projekt kan göra en gemensam upphandling och få detta att fungera som en process genom att de tillsammans blir en kollektiv flergångsbyggherre.</SPAN></P>
<P class="p108 ft0">Det finns metoder som stärker både beställarens kompetens och makt som köpare. LOU är ett upphandlingsverktyg för offentliga beställare, men är mycket användbart även i den privata sektorn. LOU:s kärnpunkt är att upphandla på kriterier, inte på lägsta pris, utan det pris som motsvarar kriterierna. Avsikten är därmed att driva på en ständig utveckling av säljarna. Detta medför att byggsektorn måste vara beredd att omvandla sitt sätt att fungera och att mängden företag som kan leverera önskad kvalitet och pris växer. Dynamiken som kan uppstå genom dessa öppet redovisade konkurrenskriterier förutsätter dock en kunnig köpare. LOU driver därför även på köparens utveckling av sin kompetens genom att kräva att denne definierar <SPAN class="ft2">mätbara eller verifierbara </SPAN>kriterier för att ”gynna” de bästa och mest utvecklingsinriktade företagen och inte de utvecklingsobenägna, som under en viss period kan ha de lägsta priserna, men på sikt kommer att ha både högre priser och lägre kvalitet än de som effektiviserat sig. Det ligger alltså i köparens intresse att ständigt utveckla sin kompetens för att på sikt kunna göra bättre och bättre upphandlingar genom att utveckla mängden av bra leverantörer. Metoden kunde fungera generellt mycket bra för alla köpare inom byggsektorn. EG:s upphandlingsdirektiv har friare skrivningar än LOU.</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34429x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">29</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft4">Förslag:</P>
<P class="p92 ft0"><SPAN class="ft10">· </SPAN>Anpassa LOU till EG:s upphandlingsdirektiv.</P>
<P class="p110 ft15">Utveckla upphandlingsmetoder</P>
<P class="p111 ft0">Upphandlingen skapar projektets värdekedjor och medför att byggprocessen kommer att fungera på ett visst sätt. Det är därför särskilt viktigt att inleda ett utvecklingsarbete kring upphandling. Upphandlingen bör ses som den inköpsprocess som ska lägga grunden till den byggprocess byggherren bedömt lämplig för att få rätt slutresultat. Byggherrens upphandling – eller snarare inköpsprocess – måste ske efter en utvecklad och genomtänkt strategi. Här behövs ett stort utvecklingsarbete kring hur upphandlings- och byggprocess- modeller flätas samman.</P>
<P class="p49 ft0">Den offentliga, landstings- och kommunorienterade beställar- kompetensen har objektivt sett bäst förutsättningar att utvecklas till en förebild för andra aktörer och därmed att förändra den rådande byggkulturen. De offentliga beställarnas samlade köparmakt är stor. 1997 upphandlade de tillsammans över 40 procent av byggsektorns samlade materialvärde. (se Kapitel 4). Inom denna grupp kan särskild vikt kan läggas vid offentliga beställare inom landsting och kommuner. Detta av fyra skäl:</P>
<P class="p112 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggsektorn verkar alltid på en lokal marknad och bygger upp lokala kulturer av praxis. Det är därför på den lokala nivån som förändringar kan och måste slå igenom.</SPAN></P>
<P class="p113 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Offentliga beställares upphandling ger underlag för den lokalt präglade debatten genom att beslut förankras politiskt. Denna debatt kan förändra samtliga aktörers inställning och agerande, inte minst beställaren själv. Särskilt kommer krav att ställas på kompetens hos beställarens ombud att tydligt redovisa projektens konsekvenser i tidiga skeden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34430x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Offentliga beställares upphandling lyder under offentlighets- principen, vilket medför att rutiner, utvärderingar och </SPAN><NOBR>ny-tänkande</NOBR> blir tillgängliga och kan användas av samtliga <NOBR>intres-serade</NOBR> aktörer.</P>
<P class="p115 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Offentliga beställare kan genom ägardirektiv förmås att agera samfällt och detta även över regiongränserna.</SPAN></P>
<P class="p48 ft0">Den offentliga sektorn bör introducera innovativa upphandlingsformer av byggtjänster för att förändra byggsektorns sätt att fungera som helhet. I Byggkostnadsdelegationens rapport om Partnerskap visas nya metoder att utveckla upphandlings- och byggprocess.</P>
<P class="p116 ft4">Rekommendationer till offentliga beställare:</P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Pröva partnerskap med en konstellation av aktörer</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Pröva processmodeller där design, produktion och förvaltning integreras.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Pröva samarbetsprojekt med privata konsultföretag som arbetar med avancerad upphandling för kunders räkning inom olika branscher och därmed sprider upphandlingmetoder mellan branscherna. Starkt kommande inriktningar för detta är Internet- handel.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Pröva samarbetsprojekt med köpare på andra offentliga nivåer och med privata köpare/byggherrar för att öka köparmakten vid varje upphandlingstillfälle och sprida upphandlingsmetoder inom köpargrupperna.</SPAN></P>
<P class="p117 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Pröva att samla och offentliggöra kriterier som använts vid offentliga upphandlingar. Dessa visar leverantörerna vad de ska eftersträva att utveckla</SPAN></P>
<P class="p76 ft1">Industriellt byggande</P>
<P class="p48 ft0">En starkare övergång till industriellt byggande är gynnsam för god kvalitet och låga kostnader, då detta ökar möjligheten att bättre styra processerna inom värdekedjan och kontrollera resultaten. En övergång till industriellt byggande bör därför även förstås som en övergång till mer rationellt samordnade processer, inte som en övergång till ny byggteknik, även om detta kan vara konsekvenser eller förutsättningar.</P>
<P class="p50 ft0">Ett ökat inslag av industriellt byggande skärper alla medverkande aktörers effektivitet. Samordning, planering och styrmedel tvingas öka kraftigt. Det industriella byggandet driver alltså fram mer rationella arbetsprocesser bland andra aktörer i värdekedjan långt från fabrikerna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34431x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">31</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">Integrering av design, produktion och förvaltning blir en självklarhet för att hantera riskerna på byggplatsen och riskerna i den färdiga byggnaden. Detta kräver nytänkande hos samtliga aktörer i byggsektorn, som därför bör öka flödet av innovationer inifrån de egna företagen.</P>
<P class="p118 ft4">Rekommendation till byggsektorns företag:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Forma en innovationsstruktur med rutiner och ansvar i företagen. Innovationer avser arbetsredskap, tekniska lösningar, uppläggning av arbete med ökad makt och ansvar genom decentralisering av beslut, andra karriärvägar som öppnas i innovationsstrukturen mm. Utse en innovationsansvarig i varje företag. Detta kan ingå i företagens kvalitetssystem för ständiga förbättringar.</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Ur byggteknisk synpunkt stannar den industriella inriktningen dock oftast av vid utveckling av stommen. Installationsdelen har inte ingått i utvecklingen i de projekt Byggkostnadsdelegationen följt. Ur produktionssynpunkt blir därmed både kostnader och kvalitet svåra att kontrollera genom den konflikt som uppstår mellan prefabindustrin för stommen och installationshantverket på byggplatsen.</P>
<P class="p50 ft0">Ur förvaltningssynpunkt ökar risken för att stomme och installa- tioner inte samverkar utan motverkar varandra. Det ligger därför i både fastighetsägarnas och leverantörernas intresse att driva fram bättre lösningar på dessa frågor.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendation till köpare:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Pröva köparsamverkan mellan byggherrar och stora entreprenadföretag inom särskilt angelägna utvecklingsområden. Dessa kan avse ökad övergång till industriellt byggande av byggdelar som kräver en annan tvärfacklig sammansättning av leverantörerna och inleds först om en stor marknad blir synlig.</SPAN></P>
<P class="p89 ft15">Nya aktörer och aktörsroller</P>
<P class="p119 ft20">Köparnas nya agerande att kräva kvalitet och pris uppmuntrar leveran- törerna att skapa varumärken. Leverantörerna av varor och tjänster bör även själva inleda denna trend genom att redovisa de olika kvaliteter de kan</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34432x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft20">lämna och till vilket pris som en service till sina kunder och som garanti vid köp. Varumärken är särskilt lämpliga för nya nätverk av leverantörer med industriell produktion för att påvisa fördelarna med deras produkter.</P>
<P class="p121 ft20">Innovativa produkter och tjänster får därmed lättare att nå kunderna på marknaden.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendationer till leverantörer:</P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Leverantörer kan kombinera sig över skrågränserna och erbjuda mer sammansatta produkter i fasta nätverk eller kedjor, regionalt och nationellt.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Leverantörer måste marknadsföra sig bättre genom varumärken och utnyttja egna och andras media effektivare. Detta kan innebära att starta egna media i form av tidningar eller hemsidor, utveckla fast utställningsverksamhet och använda Bomässor som plattformar för marknadskontakt.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Leverantörer måste finna bättre vägar att få slutomdömen från alla köpare för att kunna utvecklas och nå fler möjliga kunder.</SPAN></P>
<P class="p73 ft0">Genom att använda sig av befintlig industriell produktionskompetens från ”fel bransch” kan nya byggprodukter prövas och utvecklas tämligen snabbt. Samtidigt blir kostnaderna för investeringar i maskinpark och lokaler nära noll. Produkterna når därmed marknaden snabbt. Avancerad industri inom andra branscher har i vissa fall tillverkande leverantörer, som kan övergå till att helt eller delvis även producera material för byggsektorn. Övergången är förvånansvärt enkel och naturlig.</P>
<P class="p122 ft15">Teknikupphandlingar</P>
<P class="p96 ft0">En teknikupphandling är särskilt viktig, där leverantörer av material och design i vissa värdekedjor hamnat i en återvändsgränd och inte kan hitta ut på egen hand, samtidigt som marknaden behöver speciella nya produkter eller processer. En teknikupphandling från köparnas sida kan bryta detta status quo och utveckla dessa gamla värdekedjor eller bidra till att helt nya uppstår.</P>
<P class="p49 ft0">Inom byggsektorn finns många akuta områden där sådana återvändsgränder har uppstått. Det drabbar byggsektorns kunder med</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34433x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">33</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">dålig kvalitet och höga priser. Det vore naturligt om köparna gjorde gemensam sak och samlades i teknikupphandlingar för att driva fram bättre lösningar.</P>
<P class="p49 ft0">Ett särskilt angeläget och eftersatt område är ombyggnads- processen. Inom detta potentiellt stora marknadsområde råkar även byggsektorn fungera mest ineffektivt. (Se Kapitel 4). Teknikupp- handlingar kan avdramatiseras och göras enklare för att kunna rikta sig till två huvudgrupper av småföretag. Detta syftar både på småföretag som byggherrar/ fastighetsägare och småföretag som leverantörer av varor och tjänster.</P>
<P class="p50 ft0">Fastighetsägarna bör samlas för att lösa gemensamma problem kring process och/eller byggteknik genom att prova teknikupphandlingar.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendationer till fastighetsägare :</P>
<P class="p92 ft0"><SPAN class="ft10">· </SPAN>Följande teknikupphandlingar är särskilt viktiga:</P>
<P class="p123 ft0"><SPAN class="ft0">1)</SPAN><SPAN class="ft21">effektiv ombyggnadsprocess för stambyten. Inriktningen bör vara på resurshushållning, kretslopp och låga förvaltningskostnader genom utbytbarhet och vattenskadesäkring. Detta ger lägre boende- och förvaltningskostnader.</SPAN></P>
<P class="p124 ft0"><SPAN class="ft0">2)</SPAN><SPAN class="ft22">effektiv ombyggnadsprocess med avseende särskilt på miljon- programområden. Den rationella uppbyggnaden av hus och lägen- heter ger stora möjligheter till lika rationella ombyggnadsmodeller om leverantörerna av varor och tjänster kan omgruppera sig, samverka och utveckla sina värdekedjor för större kundnytta. Detta skulle sänka boendekostnaderna efter ombyggnad.</SPAN></P>
<P class="p125 ft0">Inriktningarna kan eller bör kombineras. Med tanke på frågans vikt ur resurshushållningssynpunkt bör staten finansiera minst hälften av kostnaderna för teknikupphandlingarna och fastighetsägarna åter- stoden. Ombyggnadsprocesserna ska därefter följas och utvärderas i verkligheten av samtliga aktörer inklusive förslagsställarna i samarbete och med tekniska högskolor. Ett inslag bör vara managementinriktning, för att kunskaper kring styrmedel och processer från övrig industri ska flöda in i byggsektorn.</P>
<P class="p126 ft0">Övriga inslag bör vara att befintliga värden i bostadsbeståndet hanteras med varsamhet och att de boende som slutkunder ges plats i processen. Denna samverkan med befintliga kunder ger också stora möjligheter att utarbeta nya modeller för hur byggsektorns allmänna anpassning till slutkundens krav på kostnad och kvalitet kan fungera.</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34434x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">Byggsektorns anpassning till sina kunder innebär att bostäderna fungerar väl. En särskilt utsatt kundgrupp i det fallet är studenter, som på omkring 20 kvadratmeter ska kunna arbeta enskilt och i grupp, sova och äta under två till tre års tid. Med dagens satsningar på utbildning runtom i landet och de ökade behoven av studentbostäder kring gamla och nya högskoleorter, får detta ses som särskilt viktigt för fastighetsägare att lösa med hjälp av främst arkitektkåren och byggsektorns producenter.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendation till fastighetsägare:</P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft11">Genomför en teknikupphandling av bostadslösningar för studenter. Upphandlingen bör grundas på en integrering av aktörer som representerar design, produktion och förvaltning för att byggbara och ekonomiskt rimliga lösningar ska åstadkommas.</SPAN></P>
<P class="p76 ft1">Vägar mot en ökad dynamik i byggsektorn</P>
<P class="p42 ft0">Byggsektorn har under lång tid verkat under ett svagt omvandlingstryck. Det svaga omvandlingstrycket mot företagen har försvagat incitamenten hos företagsledningarna att införa <NOBR>konkurrens-strategier</NOBR> där produkt- och organisationsinnovationer är viktiga inslag.</P>
<P class="p49 ft0">Den viktigaste orsaken till det svaga omvandlingstrycket mot företagen är att samtliga aktörer i byggsektorn, inklusive slutkonsu- menterna, i sin roll som köpare har haft en svag ställning gentemot säljarna. Det beror på att köparna i de olika leden i värdekedjan under lång tid haft höga kostnader för skaffa sig information och kunskap om olika leverantörers produkter och tjänster (transaktionskostnader). Höga transaktionskostnader gör att det krävs stora prissänkningar eller kvalitetshöjningar på produkterna för att det ska vara lönsamt för en köpare att byta säljare. Följden har blivit att säljarna har haft svaga incitament att åstadkomma sänkta produktions- och disitributions- kostnader. Detta på grund av att osäkerheten har varit stor om de sänkta kostnaderna räcker för att attrahera tillräckligt många nya köpare. Innovationsprocessen har därmed blivit särskilt riskfylld i byggsektorn.</P>
<P class="p49 ft0">Sänkta transaktionskostnader för köparna i byggsektorns alla led, inklusive slutkonsumenterna, kommer att leda till att köparna lättare kan spela ut företagen mot varandra. Därmed ökar incitamenten för</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">35</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft0">företagsledningarna att införa dynamiska konkurrensstrategier. Den ökade betydelsen av Internethandeln kommer att sänka transaktions- kostnaderna för köparna. Att datorutbredningen och datormognaden i Sverige är hög i kommer att förstärka betydelsen av Internethandeln.</P>
<P class="p49 ft0">Staten har flera möjligheter att stimulera utvecklingen mot en dynamisk konkurrens i byggsektorn. Viktiga medel är att utnyttja rollen som stor köpare, ägare av byggrelaterade företag, som ansvarig för den statliga innovationspolitiken samt som konkurrensbefrämjare.</P>
<P class="p50 ft0">När det gäller konkurrensbefrämjande åtgärder, åtgärder som rör ändrade eller förstärkta roller hos olika köpare och beställare i bygg- sektorn och möjligheterna till teknikutveckling i byggsektorn så har dessa diskuterats redan.</P>
<P class="p50 ft0">Vad som återstår att diskutera är vad som kan skapa ett innovations- klimat och vilka förutsättningar som behövs för en ökad innovations- benägenhet i byggsektorn. <SPAN class="ft4">Innovationspolitiken är viktig för att stimulera en dynamisk konkurrens i byggsektorn.</SPAN></P>
<P class="p122 ft15">Skapa en innovationspolitik!</P>
<P class="p96 ft0">Innovationer är en av de viktigaste drivkrafterna bakom dynamisk konkurrens och ekonomisk tillväxt. För byggsektorn är innovationer särskilt viktiga för att byggandet ska effektiviseras. Det är därför viktigt att staten skapar ett innovationsklimat genom en innovationspolitik som kan stödja byggsektorns egna strävanden. En innovationspolitik bör profilera vikten av innovationer inom byggsektorn både nationellt och inom EU.</P>
<P class="p49 ft0">Viktiga aktörer i det nationella och regionala innovationssystemet är företag, kunder, högskolor, forskningsinstitut och staten i rollen som delfinansiärer av vissa processer som drivs i innovationssystemen. Små innovatörer kan missgynnas av statliga myndigheter finansieringskrav. Befintliga aktörer i byggssektorn vägrar ofta ingå i samfinansiering och samarbete med små innovatörer. Därmed får de nya innovatörerna inte utvecklingsstöd av staten heller, varför innovationen aldrig prövas. Ett annat hinder är att bedömningen av dessa små innovatörers idéer oftast görs av ”sakkunniga” som inte är objektiva utan representerar de befintliga företagen. Små innovatörer skulle gynnas av att behandlas på en nationell nivå och inte på en lokal nivå, där det kan finnas ett motstånd från befintliga aktörer mot innovationer.</P>
<P class="p50 ft0">Kopplingen mellan byggsektorn och innovationssystemet är svagt utvecklat. Det gäller framförallt kopplingen mellan de små företagen, de</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34436x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">aktörer som köper deras produkter samt högskolor och forskningsinstitut. Staten kan stimulera en närmare koppling mellan byggsektorn och det nationella och regionala innovationssystemet på flera olika sätt.</P>
<P class="p118 ft4">Förslag:</P>
<P class="p129 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Initiera ett långsiktigt program för en innovationspolitik för byggsektorn på samma sätt som NUTEK för närvarande driver innovationsstödjande program för andra industrisektorer. Programmet bör kännetecknas av att det ska stödja lärprocesser mellan olika aktörer i byggsektorn och i det nationella och regionala innovationssystemet. Kontakter mellan köpare, säljare och forskare ska stimuleras. Finansieringen av insatserna ska delas mellan staten och de medverkande företagen. De erfaren- heter som nås i lärprocesserna ska spridas till andra företag i byggsektorn.</SPAN></P>
<P class="p130 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge uppdrag till Industriella Utvecklingscentra (IUC) att i samarbete med tekniska högskolor, innovatörer och företag utveckla nya byggsystem och produktionsprocesser.</SPAN></P>
<P class="p89 ft15">Stimulera forskning och utveckling</P>
<P class="p96 ft0">Forskning och utveckling är ett eftersatt område i byggsektorn i jämförelse med annan insustri. Staten har en roll att stimulera satsningar på forskning i byggsektorn.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Byggforskningsrådet i uppdrag att i samarbete med övriga offentliga och privata forskningsorgan inom byggsektorn finna gemensamma vägar att föra ut och tillämpa forskningsresultat.</SPAN></P>
<P class="p131 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Verka för att ett tvärfackligt forskningsprogram kring integrering av design, produktion, konkurrens och förvaltning utvecklas i samverkan mellan byggsektorn, universitet och högskolor.</SPAN></P>
<P class="p132 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Stimulera användningen av IT som verktyg. Exempel är att utveckla </SPAN><NOBR>3D-IT</NOBR> som verktyg för att utveckla ”modellbyggandet” i dator och förbättra samordningen och öka förståelsen mellan olika aktörer i byggprocessen. Detta skulle minska antal byggfel och därmed kostnader men ökar kvalitén i byggandet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34437x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2">Sammanfattning och förslag <SPAN class="ft0">37</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft15">Statliga satsningar på utbildning och kompetens</P>
<P class="p96 ft0">Innovationer innebär att nya krav ställs på företagets organisation av sin produktion. Den accelererande takten i den tekniska utvecklingen kräver en snabb förnyelse av utbildningen och högre grad av integ- rering med näringslivet. Större krav ställs på kommunikationen mellan enheter på företaget liksom personalens förmåga att förmedla information, att förstå kundönskemål samt optimalt utnyttja tillgänglig teknik. Utbildning och kompetens är därför centralt för en företagsstrategi för ökad konkurrenskraft</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Delegationen anser att Högskoleverkets förslag att bättre integrera utbildningen av civilingenjörer, lantmätare och arkitekter vid de tekniska högskolorna är viktigt. En kompletterande inriktning mot byggherrens roll bör införas på högskolorna. Utbildningen och forskningen bör utvecklas i riktning mot ett större inslag av ekonomi.</SPAN></P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Lärarkompetens är viktigt vid utbildning av studenter vid universitet och högskolor. Inrätta fler tillfälliga professurer för yrkesverksamma vid högskolorna.</SPAN></P>
<P class="p97 ft15">Stimulera innovationer i rollen som köpare</P>
<P class="p96 ft0">Staten kan stimulera innovationer och dynamisk konkurrens genom sin roll som köpare inom byggsektorn. Detta kan avse medveten upphandling av innovativa lösningar kring processer och produkter och göras i innovativa samarbetsformer typ partnering eller samfinansiering med privata företag. Upphandlingen bör grundas på att nå innovativa svar på problem som identifierats som särskilt konserverande. Ett sådant exempel är att upphandla små företag bland entreprenörer, installationsentreprenörer och materialtillverkare och integrera deras kunskap tidigt i projekten, samt att följa och dokumentera detta med forskare. Teknikmässor eller Bomässor bör ha starka inslag av innovationer där köpare kan se demonstrationsexempel och föra en dialog med byggsektorns aktörer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34438x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">38 </SPAN>Sammanfattning och förslag</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft4">Förslag:</P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Använd offentlig upphandling innovativt. Upphandlingarnas metoder och resultat ska spridas. Ett exempel på innovativa metoder är teknikupphandlingar.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Teknikupphandlingar i innovativt syfte kan med fördel tillämpas vid Bomässor. Om statliga medel används vid bomässor skall det ställas krav på teknikupphandling av flerfamiljshus som syftar till goda bostäder till låga kostnader.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td32"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td33"><P class="p10 ft2">Varför en byggkostnadsdelelagtion? <SPAN class="ft0">39</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft9">1 Varför en byggkostnadsdelegation?</P>
<P class="p134 ft1"><SPAN class="ft1">1.1</SPAN><SPAN class="ft24">Byggsektorns roll i samhället</SPAN></P>
<P class="p48 ft0">Byggsektorn är på ett eller annat sätt närvarande i det mesta vi företar oss i det vardagliga livet. Det är byggsektorn som ser till att vi har bostäder, arbetsplatser, skolor, vägar, broar, el, vatten och avlopp. Vilka aktiviteter vi människor än tar oss för så inbegriper dessa direkt eller indirekt tjänster eller produkter som byggsektorn har levererat.</P>
<P class="p49 ft0">En stor del av befolkningen ar arbetstagare i företag som direkt eller indirekt har anknytning till byggsektorn. Byggverksamhet utförs av olika producentkategorier, främst byggnadsföretag, bygghantverksföretag samt statligt och kommunalt byggande i egen regi. Det totala antalet sysselsatta i byggindustrin var 225 000<SPAN class="ft25">1 </SPAN>år 1998, av dessa är <NOBR>15-20</NOBR> procent egna företagare. Om man dessutom räknar in arkitekter, konsulter, transportföretag och anställda i bygghandeln blir antalet ännu större.</P>
<P class="p49 ft0">Vare sig vi vill det eller inte så påverkas vi av hur byggsektorn fungerar. Som hyresgäster, småhusägare eller medlemmar i bostads- rättsföreningar märker vi av byggsektorn, bland annat genom våra boendekostnader. Vi använder drygt 30 procent av våra inkomster till boende. Kostnaderna för att bygga märks också genom den skatt vi betalar för att finansiera vägar, broar, kommunala bostäder, kyrkor, skolor och andra nyttigheter.</P>
<P class="p135 ft0">Byggsektorn är alltså inte bara byggföretagen och dem som är an- ställda i dessa. Utan byggsektorn har en central roll i samhället som på ett eller annat sätt angår oss alla. Byggproduktionens andel av BNP, det vill säga summan av byggnadsinvesteringar och underhållskostnader, har de senaste årtiondena legat mellan 10 och 15 procent. Efter nedgången i byggandet låg byggandets andel av BNP på 6,6 procent år 1998. Drygt hälften av samhällets totala bruttoinvesteringar utgörs av investeringar i byggnader och anläggningar. Den totala byggverksamheten, det vill</P>
<P class="p136 ft7"><SPAN class="ft25">1 </SPAN>SNI 45 i Nationalräkenskaperna, SCB</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>Varför en byggkostnadsdelelagtion?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">säga. summan av byggnadsinvesteringar och kostnader för underhåll av byggnader och anläggningar, uppgick 1998 till 195 miljarder kronor.<SPAN class="ft25">2</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Byggsektorn har inte bara en central roll i samhället, den har dess- utom en speciell roll. För det första är den i hög grad en inhemsk industri som i liten utsträckning är konkurrensutsatt. För det andra är den mycket konjunkturkänslig. En nedgång i ekonomin märks starkt i byggsektorn. När till exempel realinkomsterna minskar minskar också efterfrågan på byggtjänster. Minskade realinkomster och höga räntor minskar efterfrågan på bostäder och fastigheter. En sådan spiral kan få spridningseffekter i den övriga ekonomin och till och med utlösa finan- siella kriser i banker och fastighetsbolag. När inkomsterna istället ökar tenderar byggsektorn att snabbt bli överhettad. Man kan säga att byggsektorn har en tendens att fungera som ett ankare i lågkonjunkturer och som ett lok i högkonjunkturer. <SPAN class="ft4">En illa fungerande byggmarknad med höga byggkostnader drabbar hela samhällsekonomin.</SPAN></P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">1.2</SPAN><SPAN class="ft24">Vad är byggsektorn?</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Till byggsektorn räknas i vid mening alla som bidrar till att ett bygg- nadsverk uppförs. Dessa kan vara företag som bedriver fastighets- förvaltning, byggnadsverksamhet, bygghantverksföretag, byggmateri- alindustri, byggvaruhandel, grossister, arkitekter och konsulter. Dit kan också räknas distributions- och transportföretag,</P>
<P class="p138 ft0">kommuner, banker och försäkringsbolag. Inte minst spelar slutkunden eller konsumenten en viktig roll i byggprocessen.</P>
<P class="p135 ft0">Byggsektorn kan delas in i en mängd olika marknader med sins- emellan mycket olika karaktäristiska. Marknaderna för byggtjänster och byggmaterial är bara några av de delar som tillsammans bildar det system som utgör byggsektorn. Byggprocessen omfattar förutom själva byggnationen, planering av bebyggelsen, finansiering, projektering samt förmedling och förvaltning av bostäder. Ett “grus till <NOBR>hus“-perspektiv,</NOBR> enligt <SPAN class="ft2">figur 1.1</SPAN>, kan dela in <SPAN class="ft2">byggsektorns värdekedja </SPAN>i olika led som i större eller mindre utsträckning påverkar bygg- och boendekostnaderna.</P>
<P class="p139 ft7"><SPAN class="ft25">2 </SPAN>Nationalräkenskaperna, SCB</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34441x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr16 td36"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td40"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td41"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=12 class="tr16 td42"><P class="p140 ft2">Varför en byggkostnadsdelelagtion? <SPAN class="ft0">41</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td43"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td44"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td45"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td49"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td53"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td54"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td55"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td45"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td58"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr18 td59"><P class="p141 ft6">Figur 1.1: Byggsektorns värdekedja</P></TD>
<TD class="tr18 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td62"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td65"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td23"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td66"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td68"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td69"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td71"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td40"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td72"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td40"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td65"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td66"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td69"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td37"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td38"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td40"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td73"><P class="p10 ft27">Under-</P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td62"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr21 td74"><P class="p10 ft27"><NOBR>General-/</NOBR></P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td65"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td23"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td66"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td69"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td71"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td37"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td38"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td39"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td41"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td60"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td61"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td62"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=4 class="tr21 td75"><P class="p10 ft27">Bygg-</P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td69"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr21 td76"><P class="p10 ft27">Material</P></TD>
<TD class="tr22 td71"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td37"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=4 class="tr21 td77"><P class="p10 ft27">Agenter<SPAN class="ft29">/</SPAN></P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td41"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td69"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td71"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td37"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td40"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td41"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td38"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td62"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td40"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td64"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td23"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr24 td68"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td69"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td71"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td37"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td40"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD rowspan=5 class="tr26 td78"><P class="p10 ft33">Grossister</P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=5 class="tr26 td79"><P class="p10 ft33">leverantörer<SPAN class="ft34">/</SPAN></P></TD>
<TD class="tr25 td63"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td40"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td64"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td65"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td23"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td69"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td71"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td37"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr27 td80"><P class="p10 ft35">Total-</P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td65"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td23"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td66"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td69"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td70"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td71"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td37"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td38"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td39"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td40"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr28 td63"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr28 td81"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr28 td23"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr25 td66"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td67"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td69"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td71"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td37"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr22 td38"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td39"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td60"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr21 td82"><P class="p140 ft27">herre</P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td69"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=5 class="tr21 td83"><P class="p10 ft27">tillverkare</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr27 td73"><P class="p10 ft35">Säljare</P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td69"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td37"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td39"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td60"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td61"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td62"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr28 td84"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td69"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td41"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=4 class="tr30 td86"><P class="p10 ft37"><SPAN class="ft34">I</SPAN>nstallatörer</P></TD>
<TD class="tr29 td62"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=4 class="tr30 td87"><P class="p10 ft37">entreprenör</P></TD>
<TD class="tr29 td23"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td69"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td37"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr22 td85"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td41"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td62"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td63"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td23"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td66"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td69"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td62"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td23"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td66"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr29 td68"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td70"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td71"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td37"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td38"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td39"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td40"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td41"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td62"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td63"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td23"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td66"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td67"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td68"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft0">En byggherre upphandlar de arbeten och material som är nödvändiga för att genomföra ett bygge. Ibland sker projektering och byggande i egen regi och ibland via konsulters projektledning eller genom byggentreprenörer. Samspelet mellan de olika aktörerna i värdekedjan och samspelet mellan byggherren och slutkonsumenten styrs av olika entreprenadformer, anbudsformer och prissättningsmetoder och be- stämmer den slutliga produktionskostnaden.</P>
<P class="p143 ft0">Byggsektorn är en hemmamarknadsbetonad verksamhet som styrs av nationella regler, normer och standarder. Bygg och bostadssek- torerna har traditionellt varit föremål för en mängd offentliga ingrepp. Dålig konkurrens, bristande effektivitet och höga byggkostnader är ett återkommande tema i den statliga utredningsverksamheten.</P>
<P class="p144 ft0">Som en konsekvens av dessa har under senare år därför förändringar skett i form av omregleringar. Nya <SPAN class="ft2">spelregler </SPAN>skapades. De nya spelregler som stat och myndigheter införde under början av 90- talet råkade sammanfalla med en konjunkturnedgång med avmattning på fastighetsmarknaden. Spelreglerna var exempelvis minskade och förenklade byggregler och byggherrens uttryckliga ansvar för byggnaders tekniska egenskaper fastslagen i Plan- och Bygglagen (PBL), samt skärpta konkurrensregler. För bostadsbyggandet lades minskade subventioner till. Kombinationen av förändrade spelregler och konjunkturnedgången minskade bostadsbyggandet, men öppnade också vägar för ett systemskifte i byggsektorn.</P>
<P class="p145 ft0">De nya spelreglerna blottlade samtidigt <SPAN class="ft2">grundläggande problem i byggprocessen </SPAN>som gäller oavsett typen av byggande. Förutsättning- arna för en omvandling i byggsektorn finns numera. Det förutsätter att spelreglerna behålls så att den långsamma och traditionstyngda byggsektorn ges tid att ställa om och inte uppmuntras att återgå till gamla vanor.</P>
<P class="p146 ft0">De underliggande problemen i byggprocessen är fragmenteringen av aktörerna i värdekedjan och därmed fragmenteringen av byggprocessen som sådan. Det hindrar hela kedjan och processen från att samverka för leverera rätt produkt till rätt pris. Många lösningar på olika delproblem har utvecklats och blivit rutiner i många företag. Men lösningarna berör endast smärre delar av aktörernas enskilda bidrag i byggprocessen. De enskilda lösningarna kan inte förändra hela</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>Varför en byggkostnadsdelelagtion?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">byggprocessen eftersom de inte rår på den underliggande värdekedjan. Byggsektorns utveckling kräver en samtidig förändring både av byggprocessen och av byggsektorns värdekedjor. När det gäller att förändra värdekedjorna är konkurrenspolitiken ett verktyg som kan synliggöra priser och sanera rabattfloran. Byggprocessen kräver aktörernas omställning till en ny byggprocess som bygger på samverkan och gemensamt ansvarstagande för att tillfredsställa slutkundens behov av bostäder.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">1.3</SPAN><SPAN class="ft24">Direktivet</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Vid regeringssammanträde den 9 maj 1996 (Dir. 1996:38) beslutades att tillsätta en särskild byggkostnadsdelegation.<SPAN class="ft25">3 </SPAN>Byggkostnadsdelegationen skall i samarbete med byggsektorns aktörer aktivt arbeta för långsiktigt sänkta produktions- och förvaltningskostnader för bostäder och därmed lägre boendekostnader. Man skall också samråda med berörda verk och sektorsorgan när det behövs. Därigenom skapar man förutsättningar för en ökad efterfrågan på bostäder vilket i sin tur ger förutsättningar för en ökad sysselsättning i byggbranschen. Delegationen har följande uppdrag:</P>
<P class="p43 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">främja nytänkande inom byggbranschen och initiera forskning och utveckling kring ny byggteknik och nya byggprodukter,</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">initiera nya </SPAN><NOBR>planerings-,</NOBR> entreprenad- och upphandlingsformer som främjar konkurrens och kvalitet,</P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">skapa ett statistiskt baserat uppföljningssystem som syftar till att motverka vinstöverflyttningar mellan byggsektorns delsektorer,</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">verka för att ta bort tekniska och administrativa hinder som motverkar lägre byggkostnader,</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">verka för långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Delegationen skall arbeta för att kostnadsaspekten beaktas i nya och pågående byggforskningsprojekt. Man skall också verka för att nya projekt kring byggteknik och byggprodukter kommer till stånd. Speciellt skall delegationen planera och kostnadsberäkna ett genomförande av en teknikupphandling med nya byggsystem som redan vid måttlig volym kan ge betydande produktionskostnadssänkningar. Målsättningen skall vara att uppnå en sänkning av entreprenadkostnaden med 25%.</P>
<P class="p50 ft0">Delegationen skall i samverkan med branschens parter undersöka möjligheterna att skapa nya <NOBR>planerings-,</NOBR> entreprenad- och upphand- lingssystem som ger förutsättningar för långsiktigt sänkta byggkostnader</P>
<P class="p147 ft7"><SPAN class="ft25">3 </SPAN>I Bilaga 1 finns direktivet i sin helhet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td32"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td33"><P class="p10 ft2">Varför en byggkostnadsdelelagtion? <SPAN class="ft0">43</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">med bibehållen funktion och kvalitet. Målsättningen är att skapa ett system som premierar produktutveckling, god kvalitet, god miljö, låga kostnader, helhetssyn och funktionstänkande utgående från byggnaden som system.</P>
<P class="p50 ft0">Delegationen skall undersöka om det finns tekniska och administra- tiva hinder som motverkar en utveckling mot långsiktigt lägre bygg- produktionskostnader. Det kan till exempel vara hinder i tillståndspro- cessen eller administrativa hinder för import av billigare byggprodukter. Speciellt skall delegationen studera hur konkurrens och prissättning fungerar för de byggmaterial som under senare år haft den mest ogynnsamma utvecklingen.</P>
<P class="p49 ft0">Det står delegationen fritt att lägga fram förslag som syftar till en långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">1.4</SPAN><SPAN class="ft24">Vad är byggkostnader?</SPAN></P>
<P class="p148 ft0">Byggkostnader som begrepp förekommer i många olika betydelser. I statistiska publikationer från SCB och andra använder man sig vanligen av termen <SPAN class="ft2">produktionskostnad</SPAN>. Då menar man alla kostnader som en byggherre måste bestrida för att huset till slut skall stå på plats. Förutom själva kostnaden för att uppföra byggnaden tillkommer också utlägg för tomten och grundläggning, konsultarvoden och räntor m.m.</P>
<P class="p50 ft0">Begreppet <SPAN class="ft2">byggkostnad </SPAN>förekommer också i olika sammanhang. Termen är liktydig med entreprenadkostnad. I <SPAN class="ft2">figur 1.2 </SPAN>nedan redogörs för skillnaderna för de båda kostnadsbegreppen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34444x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">44 </SPAN>Varför en byggkostnadsdelelagtion?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft6">Figur 1.2: Produktions- och byggkostnader</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr32 td88"><P class="p150 ft39">Produktionskostnad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td88"><P class="p151 ft41">Moms <SPAN class="ft40">19%</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td88"><P class="p152 ft42">40%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p151 ft43">Byggherrekostnad inkl.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td88"><P class="p150 ft43">Markförvärv och kommunala</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td88"><P class="p151 ft43">avgifter <SPAN class="ft44">21%</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td88"><P class="p153 ft45">11%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td88"><P class="p151 ft45">25%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td88"><P class="p152 ft46">60%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td88"><P class="p154 ft45">6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td88"><P class="p155 ft45">5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td88"><P class="p31 ft45">13%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td88"><P class="p156 ft7">Källa: Byggentreprenörerna</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td89"><P class="p157 ft39">Byggkostnad</P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td89"><P class="p158 ft42">Transport <SPAN class="ft45">8%</SPAN></P></TD>
<TD class="tr35 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td89"><P class="p158 ft46">Maskiner <SPAN class="ft45">5%</SPAN></P></TD>
<TD class="tr26 td84"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td89"><P class="p158 ft46">Omkostnader <SPAN class="ft45">6%</SPAN></P></TD>
<TD class="tr26 td84"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td89"><P class="p159 ft42">Material <SPAN class="ft45">41%</SPAN></P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td89"><P class="p159 ft42">Tjänstemän <SPAN class="ft45">11%</SPAN></P></TD>
<TD class="tr37 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td89"><P class="p159 ft42"><NOBR>UE-hantverkare</NOBR> <SPAN class="ft45">8%</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p10 ft42">Löne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td89"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td84"><P class="p10 ft43">kostnader</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td89"><P class="p10 ft42">TBM m fl.</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td89"><P class="p10 ft42">(Byggnadsarbetare) <SPAN class="ft45">21%</SPAN></P></TD>
<TD class="tr30 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p160 ft1"><SPAN class="ft1">1.5</SPAN><SPAN class="ft24">Hur kan byggkostnader sänkas?</SPAN></P>
<P class="p161 ft0">Om byggkostnaderna ska kunna sänkas måste man betrakta samtliga led och skeden i byggprocessen. Det innebär att samtliga aktörer som är inblandade vid byggproduktion har ett ansvar. Till att börja med är det byggherrens juridiska och ekonomiska ansvar att ett projekt genomförs till rätt kvalitet och kostnad. Det är därför kundens behov och betalningsvilja som ska vara styrande för den slutliga produktions- kostnaden. När det gäller moms så utgör denna 19 procent av produktionskostnaden. Momsen bestäms exogent av staten och kan därför inte påverkas av de aktörer som är inblandade i produktionen. När det gäller mark och kommunala avgifter så kan dessa kostnader variera mellan olika kommuner. Vi har därför studerat utvecklingen på detta område av de offentligt bestämda kostnaderna. Kostnaderna för material och arbete är under direkt påverkan av entreprenörer och byggmaterialindustrin. Hur dessa bestäms är direkt beroende av hur konkurrensen och byggprocessen fungerar. Även lönekostnaderna bestäms till följd av hur konkurrensen och byggprocessen fungerar. Den tekniska utvecklingen kan ge effekter på hela den kostnad som är byggkostnad. Teknikutveckling kan innebära såväl nya produkter som effektivare produktionsmetoder och arbetsorganisationer. Det kan skapa såväl nya aktörer som effektivare befintliga aktörer. Teknikutvecklingen</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34445x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:44 </SPAN>Varför en byggkostnadsdelelagtion? <SPAN class="ft0">45</SPAN></P>
<P class="p162 ft0">kan både skärpa konkurrenssituationen och ge en effektivare byggprocess.</P>
<P class="p49 ft0">Byggkostnadsdelegationens uppdrag kan formuleras i ett närings- politiskt perspektiv. Om byggsektorns konkurrenskraft ska öka krävs en högre innovationsbenägenhet och teknisk utveckling. Dåligt fungerande marknader med bristande konkurrens kan utsättas för en strukturomvandling om konkurrenskraften ökar. Konkurrenskraft och strukturomvandling är drivkrafter för ekonomisk tillväxt och kan också ge en effektivare byggsektor. En effektivare byggsektor kan, under förutsättning att det finns rationella köpare och beställare, i sin tur ge lägre bygg- och boendekostnader. Delegationens uppgift är att finna åtgärder och verktyg som kan understödja denna omvandlingsprocess.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">1.6</SPAN><SPAN class="ft24">Från byggsekt till byggsektor</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Trots byggsektorns tunga samhällsintresse har byggsektorn inte förmått anpassa sig till kundernas och marknadens krav. Man bygger inte för hela marknaden, utan inriktar sig främst mot betalningsstarka kundgrupper. Om byggsektorn ska lyckas anpassa sig till sina kunders önskemål och betalningsvilja måste den leverera en produkt slutkunderna på marknaden vill och kan betala för. Det innebär att en ny syn måste anläggas på hur byggsektorns värdekedjor bildas och fungerar i ett byggprojekt för att därmed inleda en utveckling mot ökad effektivitet och lönsamhet för att nå största kundnytta. I annat fall negligeras marknaden, det vill säga kundernas krav och köpvilja ses som oväsentlig för produktionen.</P>
<P class="p50 ft0">Byggsektorn hindras av bristen på pristransparens att utveckla styrsystem för hur dessa värdekedjor för byggprojekt ska väljas genom upphandling samt organiseras, samordnas och utvecklas. Bristen på transparens av pris och kvalitet i de ingående leverantörernas kalkyler gör det omöjligt. De värdekedjor som uppkommer på dessa sätt genom upphandling skapar inte bästa kvalitet och pris för kunden.</P>
<P class="p49 ft4">En ökad konkurrens i byggsektorn kräver med nödvändighet också en förändrad byggprocess. <SPAN class="ft0">Byggprocessen befäster dagens strukturer på marknaderna. Marknadsstrukturen och den bristande konkurrensen försörjer i sin tur byggprocessen. I ett mer långsiktigt perspektiv krävs också nya aktörer om det även skall ske en strukturomvandling i branschen. Denna dynamiska konkurrens kräver innovationer i både produkter och arbetsorganistioner.</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Trots nya spelregler kan man konstatera att gamla strukturer kvarstår, även om aktörernas beteende på marknaderna i vissa avseenden har ändrats till det bättre. En alltmer ökande påverkan utifrån</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>Varför en byggkostnadsdelelagtion?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">syns i form av ändrade förutsättningar i omvärlden. Byggsektorn har av tradition och regleringar hittills varit inhemsk. <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> har inte ännu nämnvärt ökat den internationella konkurrensen och höjt omvandlingstrycket. Dock kan produktionsfaktorernas ökade rörlighet och den tilltagande globaliseringen även ändra förutsättningarna för byggsektorn. Utveckling av informationsteknologin och ny teknik kan även innebära ytterligare steg från en inhemsk till en konkurrensutsatt sektor.</P>
<P class="p146 ft0">Om ingenting görs för att stimulera fram en utveckling mot högre innovationsbenägenhet och sänkta byggkostnader så kommer troligen en ny Byggkostnadsdelegation att tillsättas om låt oss säga tio eller tjugo år. En ny Byggkostnadsdelegation kan nog byggbranschen överleva. Men i värsta fall har svensk byggindustri då hamnat i bakvattnet på utländska konkurrenter på en konkurrensutsatt europeisk byggmarknad. Nu finns det faktiskt positiva tecken som tyder på att vi inte kommer att behöva bevittna detta dystra scenario. Det pågår ett förändringsarbete i många företag mot en ökad effektivitet, bland annat genom att inköpsfrågor ges en mer central roll. Det finns flera omvandlingsfaktorer i ekonomin i sin helhet som till exempel en ökad internationalisering och utvecklingen på <NOBR>IT-området.</NOBR> De europeiska byggindustrierna har också varit inhemska industrier som i dag har liknande effektivietsproblem att hantera som den svenska byggindustrin. En ökad kundfokusering och konkurrens i den svenska byggindustrin kan om staten ger goda utvecklingsbetingelser bli en internationellt konkurrenskraftig industri. Näringspolitiken kan vara med och bidra till att den svenska byggsektorn får globala och europeiska konkurrensfördelar vid denna omställning genom att ge byggsektorns olika delmarknader nya förutsättningar att fungera effektivt.</P>
<P class="p144 ft0">Om Byggkostnadsdelegationen ska tillföra något, utöver fler dåliga exempel på bristande konkurrens och ineffektivitet i byggsektorn, är det viktigt att anlägga ett framåtblickande perspektiv som tar fasta på vilka förutsättningar och spelregler byggsektorn måste ges för att utvecklas mot en högre grad av effektivitet och innovationsbenägenhet. Det gäller att finna lösningar som kan bryta upp gamla strukturer, kulturer och traditioner.</P>
<P class="p144 ft0">Det finns två dimensioner i delegationens arbete. Den ena dimensionen är statisk och tar sin utgångspunkt i hur byggsektorn ser ut i dag. Vilka problem finns det som kan hindra en effektiv produktion och distribution? Den andra dimensionen är dynamisk och beskriver hur en framtida byggsektor kan utvecklas om den utsätts för ett ökat omvandlingstryck. Den centrala frågan är vilka förutsättningar som behövs för att få till stånd en strukturomvandling och en mer konkurrenskraftig byggsektor. Byggkostnadsdelegationens arbete</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td32"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td33"><P class="p10 ft2">Varför en byggkostnadsdelelagtion? <SPAN class="ft0">47</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft0">grundar sig på en vision som förenklat kan beskrivas av följande elva punkter:</P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft13">Byggherrar skall aktivt och i samverkan utveckla marknaden och dess aktörer mot effektivare strukturer och större mångfald. </SPAN><SPAN class="ft0">Genom att anta upphandlingsstrategier som bland annat bygger på längre planeringstider och val av ur objekts- och marknadssynpunkt, rätt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">byggprocess-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> entreprenad- och upp- handlingsform kan det samlade målet i form av lägre bygg- och livscykelkostnader för projektet uppnås. Genom uppföljning och analys av genomförda projekt kan kunskapsåterföring bilda underlag för det framtida utvecklingsarbetet. Byggherrens kompetens avgör dennes köparmakt! (Se Kapitel 4, 5)</SPAN></P>
<P class="p57 ft4"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft13">Byggsektorn skall utvecklas till en industrisektor jämförbar med andra industrisektorer. </SPAN><SPAN class="ft0">Byggsektorn skall tillfredsställa alla kunders behov. Till exempel bygger bilindustrin bilar i olika prisklasser. (Se Kapitel 5, 6)</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft13">Konkurrens ska råda i värdekedjans samtliga led.</SPAN></P>
<P class="p59 ft0">Byggsektorns värdekedja skall vara öppen och i alla delar visa synliga och mätbara värden. Det innebär att priser och kostnader är möjliga att se och värdera för samtliga köpare. (Se Kapitel 3,4,5,7)</P>
<P class="p60 ft4"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft13">Byggsektorn skall arbeta kundorienterat och tillfredsställa kundens behov och önskemål</SPAN><SPAN class="ft14">. </SPAN><SPAN class="ft0">Kunden är den som betalar och ska ges möjlighet att bestämma kvalitet och design. (Se Kapitel 5, 6, 7)</SPAN></P>
<P class="p61 ft4"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft13">Byggsektorns effektivitet och produktivitet kan öka genom högre grad av tvärfacklighet och samarbete över skrågränser.</SPAN></P>
<P class="p59 ft0">Detta gäller på många nivåer. Design, produktion och förvaltning måste integreras i tidiga skeden. Viktiga aktörer som material- tillverkare och entreprenörer av olika slag måste delta i utformning av projekt. Inom produktionen måste gränserna mellan olika slags hantverkare luckras upp. (Se Kapitel 5)</P>
<P class="p57 ft4"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft13">Byggsektorn skall utvecklas mot att uppfylla ställda miljö- och kvalitetsmål samt lägre livscykelkostnad</SPAN><SPAN class="ft15">. </SPAN><SPAN class="ft0">Anbud skall alltid omfatta särredovisade </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">material-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> arbets- och hanteringskostnader men även uppgifter om kostnader för byggnadens drift och underhåll. (Se Kapitel 5, 6)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>Varför en byggkostnadsdelelagtion?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft4"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft13">Föreskrivande led, arkitekter och tekniska konsulter skall ansvara för optimerat resultat av sitt arbete i värdekedjan genom att förena tvärfackligt kunnande med spetskompetens, synliga samt mätbara värden för kunden. </SPAN><SPAN class="ft0">I tidiga skeden sätts oftast kostnads- och kvalitetsramar. Synliga och mätbara priser och kvalitet på komponenter och material är nödvändig information vid projektering. (Se Kapitel 5)</SPAN></P>
<P class="p60 ft4"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft13">Staten skall skapa tydliga och varaktiga spelregler som syftar till att stödja utveckling av byggsektorn</SPAN><SPAN class="ft14">. </SPAN><SPAN class="ft0">Spelreglerna ska stärka förhållningssätt, relationer och samspel mellan aktörerna i värdekedjan. (Se Kapitel 2, 4)</SPAN></P>
<P class="p61 ft4"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft13">Kommuner ska som en del av sin planering upprätta bostadsförsörjningsplaner. </SPAN><SPAN class="ft0">Bostadsförsörjningsplanerna ska beakta medborgarnas olika behov av upplåtelseformer, prisnivåer och mångfald. Detta ska även syfta till att utveckla konkurrensen genom att en mångfald av byggande aktörer eftersträvas. Kommu- nerna ska stödja detta med bättre planberedskap. (Se Kapitel 2, 4)</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft16">Offentliga byggherrar skall vid upphandling välja den upphandlings- och byggprocessform som ger det bästa resultatet i kostnad, kvalitet men även omfatta mjuka frågor. Genom samverkan och erfarenhetsåterföring genereras långsiktigt en mångfald av tjänster och produkter. </SPAN><SPAN class="ft0">Genom analys och utvärdering av genomförda projekt skapas möjlighet till kontinuerliga effektivitetsvinster som kommer alla aktörer i processen till godo. (Se Kapitel 2, 4, 5)</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft0">11.</SPAN><SPAN class="ft16">Slutkundens/hyresgästens ställning måste stärkas.</SPAN></P>
<P class="p59 ft0">Driftskostnader har under <NOBR>1990-talet</NOBR> ökat med över 20 procent. Genom hyresgästers aktiva medverkan i förvaltningen kan kostnader och därmed hyran sänkas. Slutkunden/hyresgästen skall ges möjlighet att välja mellan ett varierande utbud på bostäder med olika upplåtelseformer. (Se Kapitel 2)</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34449x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td32"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td33"><P class="p10 ft2">Varför en byggkostnadsdelelagtion? <SPAN class="ft0">49</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft1"><SPAN class="ft1">1.7</SPAN><SPAN class="ft24">Slutsatser och förslag</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Vilka aktiviteter vi människor än tar oss för så inbegriper dessa direkt eller indirekt tjänster eller produkter som byggsektorn har levererat. Byggsektorn är på ett eller annat sätt närvarande i det mesta vi företar oss i det vardagliga livet. Det är byggsektorn som ser till att vi har bostäder, arbetsplatser, vägar, broar, el, vatten och avlopp. Vare sig vi vill det eller inte så påverkas vi därför av hur byggsektorn fungerar. Som hyresgäster, småhusägare eller medlemmar i bostadsrätts- föreningar märker vi av byggsektorn, bland annat genom våra boendekostnader. Vi använder drygt 30 procent av våra inkomster till boende. Kostnaderna för att bygga märks också genom den skatt vi betalar för att finansiera vägar, broar, kommunala bostäder, kyrkor, skolor och andra nyttigheter. En stor del av befolkningen är dessutom arbetstagare i företag som direkt eller indirekt har anknytning till byggsektorn.</P>
<P class="p68 ft0">Eftersom boendekostnader har en så stor post i hushållens ekonomi kommer bygg- och boendekostnaderna att ha en stark påverkan på realinkomsterna. Därför är det speciellt viktigt att byggsektorn fungerar effektivt. Samhället måste ägna speciell uppmärksamhet åt byggsektorn och med omsorg skapa spelregler som ger förutsättningar för en utveckling mot en hög grad av effektivitet. Idag är merparten av ansvaret för detta fördelat inom fackområden på <NOBR>kultur-,</NOBR> <NOBR>miljö-,</NOBR> närings- och finansdepartementet och därmed saknas ett ansvar för helheten.</P>
<P class="p70 ft4">Förslag:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">För att möta byggsektorns behov av förutsättningar för utveckling föreslår Byggkostnadsdelegationen* inrättande av en särskild enhet inom ett departement med ansvar för </SPAN><NOBR>bostads-frågor.</NOBR></P>
<P class="p72 ft7">*Förslaget har framlagts av delegationens ordförande och vice ordförande.</P>
<P class="p73 ft0">Delegationen vill betona att byggkostnader endast kan sänkas genom effektivisering av allt byggande. Särskilt statliga och övriga offentliga byggherrarna har därmed ett stort ansvar. Bostadssektorn kan inte isolerat arbeta för lägre kostnader då dess andel av det totala byggandet utgör endast en mindre del av hela byggmarknaden. Det skall också betonas att även annat byggande än bostadsbyggande drabbar konsumenterna, dels via skatten när det gäller infrastrukturbyggandet, dels indirekt vid allt annat byggande. Det krävs en bättre samverkan</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34450x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>Varför en byggkostnadsdelelagtion?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft0">mellan <NOBR>konkurrens-,</NOBR> närings- och konsumentintressen för att lyckas sänka byggkostnaderna.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Som en uppföljning av Byggkostnadsdelegationens arbete bör mål för utvecklingen av en konkurrenskraftig och effektiv svensk byggsektor sättas upp och förverkligas i samverkan mellan offentliga beställare. Byggkostnadsdelegationen föreslår att en första målsättning bör vara att minska byggkostnaderna med 10 procent, minska byggtiderna med </SPAN><NOBR>10-20</NOBR> procent och att minska kvalitetsfelen med 20 procent. Därigenom kan förutsättningar skapas för lägre bygg- och boendekostnader samt större marknader skapas för byggsektorns företag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 51</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft49"><SPAN class="ft9">2</SPAN><SPAN class="ft48">Hur byggs det och till vilka kostnader?</SPAN></P>
<P class="p167 ft1"><SPAN class="ft1">2.1</SPAN><SPAN class="ft24">Bygginvesteringarnas utveckling</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Byggproduktionens andel av BNP har under de senaste årtiondena legat omkring 12 procent för att under <NOBR>90-talet</NOBR> sjunka och låg 1998 på 6.6 procent. Under 1998 uppgick den totala byggverksamheten till omkring 195 miljarder kronor. Detta är summan av bygginvesteringar och underhåll av byggnader, vägar och anläggningar.</P>
<P class="p49 ft0">Byggnadsinvesteringarna uppgick till 106,2 miljarder kronor år 1998, varav bostadsinvesteringarna var knappt 25,4 miljarder kronor och byggnadsinvesteringar utanför bostadssektorn var 80,8 miljarder kronor. Av det sistnämnda utgjorde väg- och anläggningsinvesteringar 34,2, övrigt husbyggande 37,8 och industri 8,7 miljarder kronor. Produktionsvolymen för reparationer och underhåll uppgick till 89,2 miljarder kronor samma år. Knappt 55 procent (106,2 miljarder kr) utgjordes av alltså av investeringar och resterande 45 procent (89,2 miljarder kr) av underhåll.<SPAN class="ft25">4</SPAN></P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft50">Byggandets inriktning</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">I <SPAN class="ft2">diagram 2.1 </SPAN>visas nybyggnad av lägenheter i flerbostadshus och småhus <NOBR>1955-1998.</NOBR> I slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> påbörjades fler än 100 000 lägenheter årligen. Från början av <NOBR>1970-talet</NOBR> minskade bostads- byggandet kraftigt. Under <NOBR>1970-talets</NOBR> senare hälft halverades bostads- byggandet och i mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> var antalet påbörjade ägenheterl färre än 30 000. Under senare hälften av <NOBR>1980-talet</NOBR> sköt byggandet fart igen med toppnotering 1990 med knappt 70 000 lägenheter. Under första hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> minskade <NOBR>bostads-byggandet</NOBR> dramatiskt och antalet påbörjade lägenheter sjönk från 70 000 år 1990 till knappt 12 000 år 1995.</P>
<P class="p169 ft7"><SPAN class="ft25">4 </SPAN>Nationalräkenskaperna, SCB</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34452x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">52 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft51">Diagram 2.1: Nybyggnad av lägenheter i flerbostadshus resp. småhus - färdigställda <NOBR>1955-1998</NOBR></P>
<P class="p171 ft0">Under 1:a - 4:e kvartalet 1999 påbörjades nybyggnad av hus med sammanlagt ca 15 000 bostadslägenheter. Detta innebär en ökning med 20 procent jämfört med samma period 1998. Under 1:a - 4:e kvartalet 1999 färdigställdes nybyggnad av hus med ca 11 700 lägenheter, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med 1998. Den uppåtgående trenden väntas hålla i sig.</P>
<P class="p144 ft0">Även antalet ombyggda lägenheter ökar. Under 1:a - 4:e kvartalet 1999 påbörjades ombyggnad av ca 16 700 lägenheter i flerbostadshus. Det är en minskning med 13 procent jämfört med 1998. Antalet färdigställda lägenheter i ombyggda flerbostadshus 1999 var ca 22 984, en ökning med cirka 23 procent mot 1998.</P>
<P class="p145 ft0">Under <NOBR>90-talet</NOBR> har <NOBR>ROT-andelen</NOBR> ökat jämfört med nyproduktionen. Merparten av omsättningen i bostadssektorn ligger numera i ombyggnad och underhåll. <NOBR>ROT-sektorns</NOBR> påverkan på kostnadslägen för material och tjänster är därför stor idag. I framtiden kan dess påverkan bli ännu större. I det befintliga bostadsbeståndet finns en stor potentiell byggmarknad.</P>
<P class="p144 ft0">Antalet bostäder i det befintliga beståndet var 1998 omkring 4.2 miljoner. Underhållsbehovet i dessa är mycket större än vad de arbeten som läggs ner på det idag. Som ett exempel kan nämnas att 95% av miljonprogrammets bostäder i flerbostadshusen inte bytt stammar ännu</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 53</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">trots att husen är <NOBR>30-40</NOBR> år gamla. I småhus med värdeår 1956 har endast 2.5 procent bytt stammar från och med 1966 och senare.</P>
<P class="p50 ft0">Enligt statistik från SCB behöver omkring 300 000 000 kvadrat- meter bostadsyta i småhus och flerfamiljshus byta stammar. Under 90- talet har i genomsnitt 30 000 lägenheter i flerbostadshus per år byggts om. I denna takt skulle enbart stambyten i miljonprogrammet ta 24 år. Den totala uppskattade kostnaden för detta ligger på omkring 350 miljarder kronor.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft50">Konjunkturberoende</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Byggsektorn är starkt beroende av konjunkturutvecklingen. Efterfrågan på byggtjänster och byggmaterial påverkas av efterfrågan på bostäder, kontor etc. samt vägar och anläggningar. Vid högkonjunktur växer efterfrågan snabbt med ökande bostadsköer och stigande priser på kontor som följd. Vid lågkonjunktur ökar antalet outhyrda lägenheter och kontor.</P>
<P class="p49 ft0">Väg- och anläggningsentreprenader bekostas i stor utsträckning av staten och är därför inte lika konjunkturkänsliga. Sådana infrastruktur- satsningar används istället ofta för att försöka utjämna konjunktur- svängningar. Till skillnad från bostadsbyggandet har byggandet av vägar och anläggningar haft en uppgång under mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> och därefter legat på en relativt konstant nivå.</P>
<P class="p49 ft0">Konjunkturläget har stor påverkan på kostnadsutvecklingen inom byggsektorn. En högkonjunktur i byggsektorn leder till brist på arbetskraft och material. Antalet anbud minskar och situationer kan uppkomma med så få anbud att upphandlingar sker genom direkta förhandlingar med några få entreprenörer.</P>
<P class="p49 ft0">För att tillgodose efterfrågan på byggnadsinvesteringar går det nästan enbart åt inhemska resurser. Detta skiljer dem från många andra typer av investeringar. I en högkonjunktur stiger priserna därför snabbt. Att priserna stiger och byggkostnaderna ökar innebär i och för sig att priset används som fördelningsmekanism och ransonerar byggföretagens resurser till de projekt som kan bedömas som mest lönsamma. I en lågkonjunktur slås mindre effektiva och mindre finansiellt starka företag ut från marknaden. Det innebär att antalet anbudsgivare kan ha minskat när nästa högkonjunktur kommer.</P>
<P class="p50 ft0">Det starka konjunkturberoendet kan skapa problem och leda till åtgärder från statens sida för att försöka utjämna konjunktursvängningarna. Det har dock visat sig vara en mycket svår konst att hitta den rätta tidpunkten för aktiva åtgärder. Vissa åtgärder riskerar därför att få motsatt effekt mot vad som var det ursprungliga syftet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">54 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft50">Bostadsbyggandet</SPAN></P>
<P class="p173 ft0">Bostadsmarknaden har en stor inverkan på hushållens ekonomi. Drygt 30 procent av den disponibla hushållsinkomsten används till boendet. På den svenska bostadsmarknaden finns det cirka 4,3 miljoner lägenheter. Av dessa är 2,0 miljoner belägna i småhus och 2,2 miljoner i flerbostadshus. Småhusen ägs till största delen av privatpersoner. För lägenheter i flerbostadshus finns i huvudsak tre ägarkategorier: allmännyttan, privata bostadsföretag och bostadsrättsföreningar. Andelen hyresrätter av det totala antalet lägenheter är cirka 40 procent. Av de totalt cirka 2,3 miljoner lägenheterna i flerbostadshus är cirka 70 procent hyresbostäder. Av dessa står privata fastighetsföretag för cirka 710 000 lägenheter och kommunala bostadsföretag för cirka 860 000 lägenheter. Det privata ägandet har en större relativ fördelning på äldre fastigheter. De flesta kommunala bostadsföretagen är medlemmar i SABO.<SPAN class="ft25">5</SPAN></P>
<P class="p68 ft0">De tio största fastighetsföretagen står för strax under 10 procent av den bostadsyta som de privata fastighetsföretagen sammanlagt hyr ut. Det finns en mycket stor mängd små fastighetsföretag, flertalet av dessa är enskilda näringsidkare som endast äger ett hyreshus vardera. Cirka 620 000 av lägenheterna i flerbostadshusen ägs av bostadsrätts- föreningar vilket motsvarar en andel på cirka 30 procent av det totala antalet bostäder i flerbostadshus.</P>
<P class="p49 ft0">Boendekostnaden påverkas delvis av marknadens utbuds- och efterfrågeförhållanden och delvis av den egentliga produktions- kostnaden. Till skillnad från de andra boendeformerna, egna hem och bostadsrätter, är prissättningen på hyresmarknaden reglerad. Allmän- nyttan är normgivande för de privatägda hyresrätterna genom bruksvärdessystemet. På området för egnahem och bostadsrätter råder marknadsprissättning.</P>
<P class="p174 ft7"><SPAN class="ft25">5 </SPAN>SCB, Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 1999</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 55</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft0">I <SPAN class="ft2">tabell 2.2 </SPAN>visas fördelningen av ägandet i färdigställda flerbostads- hus under perioden <NOBR>1980-1997.</NOBR></P>
<P class="p176 ft51">Tabell 2.2: Färdigställda lägenheter i flerbostadshus efter ägarkategori, perioden <NOBR>1980-1997</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td94"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td98"><P class="p177 ft39">Bostadsrättsföreningar</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td100"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td101"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td102"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td105"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td106"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td107"><P class="p178 ft39">År</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p179 ft39">Alla</P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p180 ft39">Staten,</P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p179 ft39">Allmän-</P></TD>
<TD class="tr8 td111"><P class="p181 ft39">HSB, Riks-</P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p180 ft39">Övriga</P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p182 ft39">Privata</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td107"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p180 ft39">lägen-</P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p180 ft39">landsting,</P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p179 ft39">nyttiga</P></TD>
<TD class="tr8 td111"><P class="p181 ft39">byggen</P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td100"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p179 ft39">heter</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p181 ft39">kommuner</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td106"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1980</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">15 902</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p181 ft52">1 113</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">8 110</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">4 930</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p185 ft52">318</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">1 431</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1981</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">17 601</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p186 ft52">704</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">9 681</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">4 928</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p185 ft52">528</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">1 760</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1982</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">18 338</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p186 ft52">550</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">10 453</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">5 135</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p185 ft52">550</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">1 834</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1983</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">20 231</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p186 ft52">607</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">8 902</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">6 676</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">1 416</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">2 630</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1984</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">17 097</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p186 ft52">684</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">7 352</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">4 274</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">2 052</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">2 736</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1985</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">17 124</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p186 ft52">514</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">7 192</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">4 795</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">1 541</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">3 082</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1986</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">15 274</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p186 ft52">305</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">6 568</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">3 818</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">1 222</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">3 360</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1987</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">15 739</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p186 ft52">472</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">6 768</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">4 407</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">1 102</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">3 148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1988</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">21 094</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p186 ft52">633</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">8 649</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">5 063</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">1 688</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">5 063</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1989</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">27 376</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p186 ft52">548</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">9 582</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">6 570</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">2 464</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">8 213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1990</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">33 746</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p186 ft52">675</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">11 474</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">7 087</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">2 362</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">12 149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1991</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">38 201</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p186 ft52">764</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">12 606</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">7 558</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">1 528</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">15 662</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1992</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">37 787</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p181 ft52">1 511</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">12 470</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">7 180</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">2 645</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">14 359</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1993</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">25 688</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p181 ft52">1 541</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">8 734</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">4 881</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">2 826</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">7 706</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1994</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">16 384</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p181 ft52">2 621</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">5 898</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p181 ft52">1 475</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">1 638</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">4 751</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1995</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">8 952</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p181 ft52">1 522</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">3 044</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p179 ft52">0</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p185 ft52">985</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">3 312</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p183 ft52">1996</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p184 ft52">9 390</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p181 ft52">1 315</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">2 535</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p187 ft52">657</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p181 ft52">1 315</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p179 ft52">3 568</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td122"><P class="p183 ft52">1997</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p184 ft52">9 139</P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p186 ft52">640</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p179 ft52">2 742</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p187 ft52">366</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">2 011</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p179 ft52">3 381</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft7">Källa: SCB</P>
<P class="p73 ft0">Under 1997 stod allmännyttan för omkring 30 procent av nybyggandet av flerbostadshus. I slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> och början av <NOBR>1980-talet</NOBR> var andelen cirka 60 procent. Allmännyttans andel av nyproduktionen minskade kraftigt under <NOBR>1980-talet</NOBR> och låg på drygt 35 procent 1991. Under förra hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade allmännyttans andel av nybyggnationen åter och låg på omkring 50 procent 1994. Därefter har andelen sjunkit till för närvarande omkring 30 procent.</P>
<P class="p50 ft0">Bostadsrättsföreningarnas andel av nyproduktionen låg på drygt 30 procent i slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> och på omkring 40 procent 1983 för att sjunka till omkring 10 procent 1995. De bostadskooperativa bostadsrättsföreningarnas andel av nyproduktionen av flerbostadshus minskade från cirka 30 procent 1980 till 4 procent 1997. De övriga bostadsrättsföreningarnas andel av nyproduktionen ökade från 2 procent 1980 till 22 procent 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft0">Det privata andelen av nyproduktionen ökade kraftigt under 1980- talet från cirka 10 procent till drygt 40 procent 1991 för att minska till omkring 30 procent 1994. År 1997 hade andelen ökat till 37 procent.</P>
<P class="p126 ft0">Tillgången och efterfrågan på bostäder är olika för olika regioner i landet. I storstadsregionerna råder bostadsbrist samtidigt som det i glesbygd råder ett utbud av tomma lägenheter. På mindre orter har överskottsutbudet av lägenheter i allmännyttiga bolag lett till att hyresgästerna har fått betala för de tomma outhyrda lägenheterna genom högre hyra. I storstadsregionerna, främst Stockholm, har bristen på hyresrättslägenheter i kombination med hyresregleringen medför en betydande svart marknad. I takt med en sjunkande ränta och en ökad efterfrågan har priset på bostadsrätter och villor ökat kraftigt.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">2.2</SPAN><SPAN class="ft24">Produktionskostnader</SPAN></P>
<P class="p48 ft0">Byggkostnader som begrepp förekommer i många olika betydelser. Oftast använder man sig vanligen av termen <SPAN class="ft2">produktionskostnad</SPAN>. Då menar man alla kostnader som en byggherre måste bestrida för att huset till slut skall stå på plats. Förutom själva kostnaden för att uppföra byggnaden tillkommer också kostnader för tomten, grundläggning, konsultarvoden och räntor m.m.<SPAN class="ft25">6</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Generellt kan man säga att kostnaderna för att producera en vara eller en tjänst beror på vilken slags vara/tjänst det rör sig om, kvaliteten på denna, faktorpriserna och produktionstekniken. För en given vara beror höjningar eller sänkningar av kostnader på förändringar i kvaliteten, faktorpriserna eller produktionstekniken (effektiviteten). Kvalitets- och faktorprisökningar leder till ökade kostnader, medan en effektivitetsökning ger upphov till en kostnadsminskning.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft50">Produktionskostnadernas utveckling</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Realt steg kostnaderna för flerfamiljshus från 6800 kronor (i 1998 års producentpriser år 1968) till 15000 kronor 1998 (121 procent) och gruppbyggda småhus från 7500 till 12550 kronor (67 procent) under motsvarande period.<SPAN class="ft25">7 </SPAN>Utvecklingen illustreras i <SPAN class="ft2">diagram 2.3</SPAN>. Den</P>
<P class="p189 ft55"><SPAN class="ft53">6</SPAN><SPAN class="ft54">Detta avsnitt bygger på en underlagsrapport till delegationen, se bilaga 3. Rune Wigren (2000), ”Materialpriser och byggkostnader”</SPAN></P>
<P class="p190 ft55"><SPAN class="ft53">7</SPAN><SPAN class="ft56">Med </SPAN><SPAN class="ft57">reala </SPAN>produktionskostnader menas i fortsättningen nominella produktionskostnader per kvadratmeter lägenhetsyta (i flerfamiljshus) eller bostadsyta (i småhus) deflaterade med producentprisindex för i Sverige tillverkade industrivaror.</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 57</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">uppåtgående trenden efter miljonprogrammets slut (1974) syns mycket klart. I början av perioden ökade kostnaderna snabbare för flerbostadshus än för gruppbyggda småhus. Under de allra senaste åren <NOBR>(1995-98)</NOBR> steg kostnaderna mer för småhusen. Man kan också lägga märke till att de reala kostnaderna under perioderna <NOBR>1968-76</NOBR> och 1981- 85 i stort sett förblev konstanta samt att de <NOBR>1992-95</NOBR> faktiskt föll. Expansionsperioderna är alltså <NOBR>1976-80,</NOBR> <NOBR>1985-92</NOBR> samt tiden efter 1995.</P>
<P class="p144 ft0">Det låga bostadsbyggandet gör att de senaste årens statistik bör tolkas med viss försiktighet. Med få projekt under ett år påverkar enstaka projekt genomsnittsvärden så att dessa inte återger det ”normala” under det aktuella året. Statistiken som sådan torde vara pålitlig, men i vilken mån den kan läggas till grund för bedömningar av framtiden är mer diskutabelt. Dock torde tendenser som sträcker sig över flera år kunna användas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34458x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">58 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD colspan=16 class="tr2 td129"><P class="p10 ft6">Diagram 2.3: Index för reala produktionskostnader per m<SPAN class="ft58">2 </SPAN><NOBR>1968-98</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr19 td21"><P class="p10 ft7">(Index 1968 = 100)</P></TD>
<TD class="tr19 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td134"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td135"><P class="p191 ft41">240</P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td134"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td135"><P class="p191 ft41">220</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td133"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td134"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td135"><P class="p191 ft41">200</P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td133"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td134"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td135"><P class="p191 ft41">180</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td133"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td134"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td135"><P class="p191 ft41">160</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td133"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td134"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td135"><P class="p191 ft41">140</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td133"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td134"><P class="p177 ft41">Flerfamiljs-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td135"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td136"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td67"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td132"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td133"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td135"><P class="p191 ft41">120</P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td67"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td81"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td133"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td134"><P class="p177 ft60">hus</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td64"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td67"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td81"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td133"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td134"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td135"><P class="p191 ft41">100</P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td133"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td134"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td135"><P class="p184 ft41">80</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td134"><P class="p177 ft53">Gruppbyggda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td135"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td81"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td133"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td135"><P class="p27 ft41">1968</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td137"><P class="p192 ft41">1972</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td130"><P class="p27 ft53">1976</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td138"><P class="p27 ft41">1980</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td139"><P class="p27 ft41">1984</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td139"><P class="p27 ft41">1988</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td139"><P class="p27 ft41">1992</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td13"><P class="p193 ft41">1996</P></TD>
<TD class="tr21 td134"><P class="p177 ft41">småhus</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td72"><P class="p27 ft41">1970</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td138"><P class="p27 ft41">1974</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td139"><P class="p27 ft41">1978</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td69"><P class="p194 ft41">1982</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td140"><P class="p27 ft41">1986</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td139"><P class="p27 ft41">1990</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td139"><P class="p27 ft41">1994</P></TD>
<TD class="tr8 td133"><P class="p195 ft41">1998</P></TD>
<TD class="tr8 td134"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td135"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td81"><P class="p196 ft43">År</P></TD>
<TD class="tr38 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td133"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td134"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft7">Källa: SCB</P>
<P class="p198 ft20">Den reala produktionskostnadsutvecklingen kan som tidigare nämnts delas upp i huvudkomponenterna kvalitetsutveckling, effektivitetsutveckling samt faktorprisutveckling. <SPAN class="ft61">Kvalitetsindex </SPAN>visar hur mycket dyrare (eller billigare) en kvadratmeter lägenhetsyta är att bygga ett visst år jämfört med en kvadratmeter av 1968 års standard vid given effektivitet och givna faktorpriser. Om index år 1998 är 152, se flerbostadshusen i <SPAN class="ft61">diagram 2.3</SPAN>, innebär det för i övrigt helt lika förhållanden att en kvadratmeter lägenhetsyta med medelvärdet för 1998 års utformning kostar 52 procent mer att bygga än samma kvadratmeter med 1968 års standard. Utformningen av husen har alltså ändrats väsentligt mellan de nämnda åren. Det gäller storleken på lägenheterna, byggnadsmaterial, isolering, installationer av hissar och läge m.m.</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34459x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 59</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft6">Diagram 2.4: Kvalitetsindex <NOBR>1968-1998</NOBR></P>
<P class="p199 ft7">(Index 1968=100)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr8 td141"></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p10 ft43">160</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td144"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td141"></TD>
<TD class="tr40 td81"><P class="p10 ft43">150</P></TD>
<TD class="tr40 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td144"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td141"></TD>
<TD class="tr41 td81"><P class="p10 ft43">140</P></TD>
<TD class="tr41 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td144"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td141"></TD>
<TD class="tr41 td81"><P class="p10 ft43">130</P></TD>
<TD class="tr41 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td144"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td141"></TD>
<TD class="tr41 td81"><P class="p10 ft43">120</P></TD>
<TD class="tr41 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr41 td144"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td141"></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p200 ft43">Flerfamiljs-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td81"><P class="p10 ft37">11<SPAN class="ft43">0</SPAN></P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td144"><P class="p200 ft43">hus</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td141"></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td142"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td39"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td143"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td144"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td141"></TD>
<TD class="tr15 td81"><P class="p10 ft43">100</P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr15 td144"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td141"></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p201 ft43">90</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td144"><P class="p200 ft53">Gruppbyggda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td81"><P class="p182 ft53">1968</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td136"><P class="p27 ft43">1972</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td139"><P class="p27 ft43">1976</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td138"><P class="p27 ft43">1980</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td139"><P class="p27 ft43">1984</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td139"><P class="p27 ft43">1988</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td139"><P class="p27 ft43">1992</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td145"><P class="p202 ft43">1996</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td141"></TD>
<TD class="tr21 td144"><P class="p200 ft43">småhus</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td141"></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td133"><P class="p203 ft53">1970</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td138"><P class="p27 ft43">1974</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td139"><P class="p27 ft43">1978</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td146"><P class="p204 ft43">1982</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td147"><P class="p27 ft43">1986</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td139"><P class="p27 ft43">1990</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td139"><P class="p27 ft43">1994</P></TD>
<TD class="tr35 td143"><P class="p205 ft43">1998</P></TD>
<TD class="tr35 td144"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td141"></TD>
<TD class="tr40 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td142"><P class="p206 ft42">Å<SPAN class="ft62">r</SPAN></P></TD>
<TD class="tr40 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td144"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft7">Källa: SCB.</P>
<P class="p208 ft0">Produktens värdeinnehåll kan dock inte betraktas som ett rent kvalitetsindex. På grund av byggnadsprisindex konstruktion medför en höjd andel av lägenheterna producerad i framför allt Stockholm men i viss mån också Göteborg en ökning av index. Ytterst beror detta på att produktionskostnaderna är högre i de två största storstadsregionerna än i landet för övrigt.</P>
<P class="p135 ft0">En annan faktor, eller delkomponent, som särskilt på senare tid visat sig ha stor betydelse, är markkostnadernas andel, det vill säga den andel av produktionskostnaderna som utgörs av tomtkostnader och anslutningsavgifter. Andelen sjönk från början av <NOBR>70-talet</NOBR> till slutet av <NOBR>80-talet.</NOBR> Därefter steg andelen brant nästan varje år. År 1998 bestod ca 11 procent av produktionskostnaderna för flerbostadshus av just markkostnader. Motsvarande siffra för småhusen är cirka 15 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34460x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">60 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? SOU 2000:44</SPAN></P>
<P class="p209 ft0">Som lägst (1988) uppgick andelen till cirka 3 procent för flerfamiljshus och cirka 4,5 procent för småhus.<SPAN class="ft25">8</SPAN></P>
<P class="p49 ft0"><SPAN class="ft2">Effektivitetsindex </SPAN>mäter effekten på produktionskostnaderna av förändrad produktionsteknik. Som visas i <SPAN class="ft2">diagram 2.5 </SPAN>har index för effektiviteten stigit mycket mer för gruppbyggda småhus än för flerfamiljshus. Det beror bland annat på att byggandet av småhus i mycket liknar en vanlig sammansättningsindustri där samma moment återkommer om och om igen. Att uppföra flerfamiljshus innebär i motsats att ett otal moment måste utföras som är mer eller mindre unika för varje bygge. Huvuddelen av effektivitetsövertaget inom småhusbyggandet förefaller också att ha uppkommit före år 1990. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade nämligen totalproduktiviteten snabbare i byggandet av fle rbostadshus.</P>
<P class="p49 ft0">Trots utseendet på kurvan över flerfamiljshus finns det faktiskt en trend i effektiviteten på cirka 1 procent per år. Främsta skälet till att denna trend inte blir synlig för ögat är att de skalfördelar som fanns under miljonprogrammet (avslutat 1974) försvann när byggprojekten minskade i storlek samt att byggkonjunkturen har en kraftig inverkan på effektiviteten.</P>
<P class="p210 ft55"><SPAN class="ft63">8 </SPAN>Begreppet markkostnad har ändrats flera gånger perioden <NOBR>1968-1998.</NOBR> Exempelvis har kostnaderna för grundläggning och grovplanering flyttats från byggkostnaden till markkostnaden 1974 och sedan tillbaka till byggkostnaden 1994. Finplanering och tomtutrustning ingår i markkostnaden från 1989. Dessutom finns ytterligare justeringar vad gäller byggherrekostnaderna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34461x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 61</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=13 class="tr33 td148"><P class="p10 ft6">Diagram 2.5: Index för effektiviteten <NOBR>1968-1998</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td150"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td21"><P class="p10 ft7">(Index 1968 = 100)</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td133"><P class="p211 ft43">170</P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td151"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td150"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td133"><P class="p211 ft43">160</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td151"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td150"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td133"><P class="p211 ft43">150</P></TD>
<TD class="tr12 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td151"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td150"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td133"><P class="p211 ft43">140</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td151"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td150"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td133"><P class="p211 ft43">130</P></TD>
<TD class="tr12 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td151"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td150"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td133"><P class="p211 ft43">120</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td151"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr13 td150"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td133"><P class="p211 ft43">110</P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p212 ft43">Flerfamiljs-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td133"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td60"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td67"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td142"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td39"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td151"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td149"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td150"><P class="p212 ft64">hus</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td133"><P class="p211 ft43"><SPAN class="ft37">1</SPAN>00</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td133"><P class="p213 ft43">90</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p212 ft53">Gruppbyggda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td64"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td149"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td150"><P class="p212 ft65">småhus</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td133"><P class="p214 ft43">1968</P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td142"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td39"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td149"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td143"><P class="p184 ft66">1972</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td130"><P class="p27 ft53">1976</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td138"><P class="p27 ft43">1980</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td139"><P class="p27 ft43">1984</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td139"><P class="p27 ft43">1988</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td135"><P class="p215 ft43">1992</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td89"><P class="p216 ft43">1996</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td72"><P class="p217 ft53">1970</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td138"><P class="p27 ft43">1974</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td139"><P class="p27 ft43">1978</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td146"><P class="p204 ft43">1982</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td147"><P class="p27 ft43">1986</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td139"><P class="p27 ft43">1990</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td139"><P class="p27 ft43">1994</P></TD>
<TD class="tr8 td150"><P class="p218 ft43">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td133"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td142"><P class="p206 ft62">År</P></TD>
<TD class="tr40 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td151"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr40 td150"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft7">Källa: SCB.</P>
<P class="p220 ft0"><SPAN class="ft2">Faktorprisindex </SPAN>mäter resursernas prisutveckling. I måttet inkluderas löner, priser på material av olika slag, transportkostnader, räntor och mervärdeskatt m.m. Mer precist är faktorprisindex ett vägt medelvärde av index för priserna på de olika resurser som används vid byggandet. Vikterna utgörs av resursernas kostnadsandelar vid någon tidpunkt. Över kortare perioder och för vissa frågeställningar kan det vara motiverat att betrakta faktorprisindex som ett mått på kostnads- utvecklingen. Det rör sig i så fall om ett kostnadsindex som inte tar hänsyn till vare sig kvalitetsförändringar hos produkten eller effektivitetens utveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34462x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">62 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr0 td148"><P class="p10 ft0">Diagram 2.6: Realt faktorprisindex <NOBR>1968-1998</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td154"><P class="p10 ft7">(Index 1968 = 100)</P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td13"><P class="p221 ft41">180</P></TD>
<TD class="tr11 td138"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td13"><P class="p221 ft41">170</P></TD>
<TD class="tr42 td138"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td13"><P class="p221 ft41">160</P></TD>
<TD class="tr42 td138"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td155"><P class="p222 ft40">Realt faktorpris</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td13"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td138"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td38"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td38"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td152"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p221 ft41">150</P></TD>
<TD class="tr8 td138"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td13"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td138"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td143"><P class="p182 ft53">Flerfamiljs-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td13"><P class="p221 ft41">140</P></TD>
<TD class="tr21 td138"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td143"><P class="p182 ft41">hus</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td13"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td138"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td38"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td38"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td152"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td153"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr27 td143"><P class="p182 ft60">inkl moms</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td13"><P class="p221 ft41">130</P></TD>
<TD class="tr30 td138"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr42 td13"><P class="p221 ft41">120</P></TD>
<TD class="tr32 td138"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td143"><P class="p182 ft53">Flerfamiljs-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td138"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td130"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td38"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td38"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td130"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td152"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td153"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td143"><P class="p182 ft60">hus</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td13"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td138"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td130"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td38"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td139"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td38"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td139"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td130"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr9 td13"><P class="p221 ft41">110</P></TD>
<TD class="tr21 td138"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td143"><P class="p182 ft41">exkl moms</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td138"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td130"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td130"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td152"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td143"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td13"><P class="p221 ft41">100</P></TD>
<TD class="tr0 td138"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td143"><P class="p182 ft41">Småhus</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td13"><P class="p38 ft60">1968</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td138"><P class="p192 ft60">1972</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td130"><P class="p27 ft53">1976</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td38"><P class="p27 ft60">1980</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td139"><P class="p27 ft60">1984</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td38"><P class="p27 ft60">1988</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td139"><P class="p27 ft60">1992</P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td152"><P class="p27 ft60">1996</P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td130"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td153"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td143"><P class="p182 ft68">inkl moms</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td13"><P class="p27 ft41">1970</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td138"><P class="p27 ft41">1974</P></TD>
<TD class="tr43 td130"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td38"><P class="p36 ft53">1978</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td139"><P class="p192 ft53">1982</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td38"><P class="p36 ft53">1986</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td139"><P class="p192 ft53">1990</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td130"><P class="p27 ft53">1994</P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td153"><P class="p215 ft53">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td130"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td152"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td143"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td13"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td138"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td139"><P class="p184 ft43">År</P></TD>
<TD class="tr33 td38"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft7">Källa: SCB.</P>
<P class="p220 ft0">Vid en närmare studie av produktionskostnadsökningen <NOBR>1990-1998</NOBR> finner vi att produktionskostnaderna i 1998 års producentpriser steg med 1440 kronor per m<SPAN class="ft69">2</SPAN>. Huvuddelen eller 95% beror på ökningar av faktorpriserna. Det finns därför anledning att ytterligare analysera faktorprisernas förändring under perioden. Enligt <SPAN class="ft2">tabell 2.7 </SPAN>kom det allra största bidraget till kostnadsökningen <NOBR>1990-98</NOBR> från höjningen av mervärdeskatten 1991 (drygt 95 procent). Om vi bortser från mervärdesskatten ser vi att knappt en tredjedel av kostnadsökningen <NOBR>1990-98</NOBR> beror på materialpriserna. Jämfört med andelen för perioden <NOBR>1968-98</NOBR> (22 procent) är ökningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> klart högre. Lönekostnaderna hade knappast någon inverkan alls, och de kraftigt sänkta byggherrekostnaderna höll tillbaka kostnadsökningen motsvarande nästan 50 procent. Vi har inte närmare studerat de sänkta byggherrekostnaderna. En starkt bidragen orsak till minskningen är troligen de kraftigt sänkta räntorna under <NOBR>90-talet.<SPAN class="ft70">9</SPAN></NOBR></P>
<P class="p224 ft72"><SPAN class="ft71">9 </SPAN>På grund av beräkningsätt och underliggande modell, som är multiplikativ, kan man inte addera ökningarna över komponenterna till en summa som överensstämmer med den totala ökningen av produktionskostnaderna</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 63</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td156"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td157"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td158"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td159"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td135"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr44 td160"><P class="p10 ft6">Tabell 2.7: Real kostnadsökning per m<SPAN class="ft58">2 </SPAN><NOBR>1990-98</NOBR></P></TD>
<TD class="tr44 td161"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr44 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td135"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td163"><P class="p10 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr30 td164"><P class="p10 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr30 td158"><P class="p10 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td166"><P class="p201 ft39">Faktor</P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p225 ft39">Ökning</P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td168"><P class="p201 ft52">Faktisk real ökning av produktionskostnaderna</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p225 ft52">1 440 kr</P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p201 ft52">Varav ökningar på grund av:</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p201 ft52">produktens kvalitet och effektivitet</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p225 ft52">80 kr</P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p201 ft52">faktorpriser</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p225 ft52">1 360 kr</P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p201 ft52">Varav ökningar på grund av:</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p201 ft52">materialpriserna</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p225 ft52">470 kr</P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p201 ft52">arbetslöner</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p225 ft52"><NOBR>-5</NOBR> kr</P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p201 ft52">övriga resurspriser</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p225 ft52">270 kr</P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p201 ft52">byggherrekostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p225 ft52"><NOBR>-690</NOBR> kr</P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p201 ft52">momshöjning</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p225 ft52">1 390 kr</P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">Källa: SCB.</P>
<P class="p220 ft0">Utvecklingen för huvudaggregaten i realt faktorprisindex för flerbostadshus visas i <SPAN class="ft2">diagram 2.8</SPAN>. Till skillnad från priserna på byggmaterial uppvisar arbetslöner i synnerhet men även övriga resurspriser tydliga cykliska svängningar. Man kan också lägga märke till att 1984 liksom 1995 representerar konjunkturbottnar. Utvecklingen av materialpriserna mellan dessa två år bör då ge tämligen neutrala resultat vad avser inverkan av rabatter på prisutvecklingen. Detsamma kan man påstå om perioden <NOBR>1974-84.</NOBR> Det kan alltså konstateras att reala prisökningen under tioårsperioden <NOBR>1974-84</NOBR> var nästan 10 procent eller 1,0 procent per år. Motsvarande siffror för perioden <NOBR>1984-95,</NOBR> som är 11 år, uppgår till 15,3 eller 1,4 procent per år. Om man istället utgår från konjunkturtopparna 1972, 1978 och 1992 blir de årliga ökningstakterna 1,5 procent för <NOBR>1972-78</NOBR> och 1,4 procent för <NOBR>1978-92.</NOBR> Med andra ord torde det vara mycket säkert att materialpriserna ökat väsentligt mer än priserna på industrivaror i allmänhet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34464x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">64 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft51">Diagram 2.8: Reala index för huvudgrupperna i faktorprisindex för flerfamiljshus <NOBR>1968-1998</NOBR></P>
<P class="p199 ft7">(Index 1968 = 100)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td66"><P class="p205 ft7">180</P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td170"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td66"><P class="p205 ft7">170</P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td170"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p205 ft7">160</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td170"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p205 ft7">150</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td170"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p205 ft7">140</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td170"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td66"><P class="p205 ft7">130</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr6 td170"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td66"><P class="p205 ft7">120</P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td170"><P class="p228 ft52">Arbetslöner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td130"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td130"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td170"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td66"><P class="p205 ft7">110</P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td170"><P class="p228 ft52">Materialpriser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td130"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td131"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td131"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td64"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td131"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td131"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td64"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td131"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td131"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td64"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td131"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td170"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td66"><P class="p205 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td170"><P class="p228 ft42">Övriga resurspriser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td130"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td130"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td170"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td66"><P class="p205 ft74">90</P></TD>
<TD class="tr42 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr42 td170"><P class="p228 ft43">Byggherrekostnaderna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td66"><P class="p27 ft74">1968</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td138"><P class="p27 ft74">1972</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td136"><P class="p27 ft74">1976</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td5"><P class="p27 ft74">1980</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td136"><P class="p27 ft74">1984</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td138"><P class="p27 ft74">1988</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td136"><P class="p27 ft74">1992</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td171"><P class="p229 ft74">1996</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td137"><P class="p27 ft74">1970</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td139"><P class="p27 ft74">1974</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td136"><P class="p27 ft74">1978</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td5"><P class="p27 ft74">1982</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td139"><P class="p27 ft74">1986</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td139"><P class="p27 ft74">1990</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td136"><P class="p27 ft74">1994</P></TD>
<TD class="tr9 td170"><P class="p177 ft74">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft0">År</P>
<P class="p231 ft7">Källa: SCB</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft50">Prisutvecklingen på byggmaterial</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Eftersom förändringar av materialpriserna har så stor betydelse för faktorprisindex och produktionskostnader finns det anledning att titta närmare på olika slags materialpriser Flertalet byggmaterial har under en lång period haft en större prisökning än genomsnittet för inhemskt tillverkade industriprodukter. Prisökningstakten för byggmaterial liksom för andra industrimaterial avtog under lågkonjunkturen i början av 1990- talet. I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> steg återigen prisökningstakten för byggmaterial trots lågkonjunkturen till skillnad från andra industri- material. Prisökningstakten för byggmaterial är högre än producent- prisindex för industriprodukter (PPI). I <SPAN class="ft2">diagram 2.9 </SPAN>beskrivs den reala utvecklingen för materialpriser <NOBR>1984-1998.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34465x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 65</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD colspan=11 class="tr33 td172"><P class="p195 ft6">Diagram 2.9: Reala materialpriser <NOBR>1984-1998.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td175"><P class="p38 ft52">160</P></TD>
<TD class="tr39 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td177"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td175"><P class="p38 ft52">150</P></TD>
<TD class="tr36 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td177"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td175"><P class="p38 ft52">140</P></TD>
<TD class="tr45 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td177"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td175"><P class="p38 ft52">130</P></TD>
<TD class="tr36 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td177"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr36 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td175"><P class="p38 ft52">120</P></TD>
<TD class="tr45 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td177"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td179"><P class="p232 ft43">Index (1984=100)</P></TD>
<TD class="tr5 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td177"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td175"><P class="p38 ft52">110</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td175"><P class="p38 ft52">100</P></TD>
<TD class="tr45 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td177"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr45 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td175"><P class="p233 ft52">90</P></TD>
<TD class="tr46 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td177"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td153"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td175"><P class="p27 ft52">1984</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td84"><P class="p27 ft52">1986</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td84"><P class="p27 ft52">1988</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td180"><P class="p27 ft52">1990</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td180"><P class="p27 ft52">1992</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td143"><P class="p195 ft52">1994</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td40"><P class="p27 ft52">1996</P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p27 ft52">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td179"><P class="p192 ft52">1985</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td140"><P class="p27 ft52">1987</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td68"><P class="p27 ft52">1989</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td181"><P class="p234 ft52">1991</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td5"><P class="p27 ft52">1993</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td180"><P class="p27 ft52">1995</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td182"><P class="p235 ft52">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td175"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td130"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td177"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td153"><P class="p236 ft52">År</P></TD>
<TD class="tr47 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft7">Källa: SCB.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p238 ft52">Material <SPAN class="ft75">- </SPAN>priser</P>
<P class="p239 ft52">totalt</P>
<P class="p240 ft52">Byggmästeri- priser</P>
<P class="p241 ft52">Priser på VVS- materiel</P>
<P class="p242 ft7">Priser på elmaterie</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p160 ft0">Den allmänna prisutvecklingen inom byggsektorn har ökat kraftigt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Från år 1990 fram till år 1998 har de genomsnittliga kostnaderna för produktion av flerfamiljshus ökat realt. Intressant är att notera att de årliga prisökningarna för betongvaror, trävaror, snickerier, järn och stål, vitvaror, golvmaterial samt övriga byggnadsmaterial översteg det genomsnittliga producentprisindex för industrivaror under åren 1992 till 1998 då byggandet var mycket lågt. Av nedanstående tabell kan prisutvecklingen för några byggmaterial utläsas. För att få en uppfattning om utvecklingen har producentprisindex (PPI) för samma period inkluderats.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">66 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft6">Tabell 2.10: Prisökningar på vissa byggmaterial</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td183"><P class="p222 ft39">Byggmaterial</P></TD>
<TD class="tr14 td184"><P class="p235 ft39"><NOBR>1984-98</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td184"><P class="p235 ft39"><NOBR>1992-98</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Cement</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">63,6</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">19,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Ballast</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">141,0</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">27,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Fabriksbetong</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">77,1</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">21,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Armeringsstål</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">77,6</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">22,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Prefabricerade betongelement</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">73,2</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">15,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Lättbetong</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">78,8</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">3,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft76">Betongvaror totalt</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">141,0</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">27,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Trävaror</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">91,2</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">22,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Gipsskivor</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">72,5</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">28,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Mineralull</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">71,3</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">21,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Golvmaterial</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">114,5</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">18,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Fönster</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">99,8</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">14,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Dörrar</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">113,3</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">25,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Inredningssnickerier</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">98,5</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">18,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft76">Snickerier totalt</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">101,2</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">17,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Betongrör</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">151,5</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">20,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Plaströr</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">297,7</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">71,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Sanitetsarmatur</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">168,5</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">14,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Badkar</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">130,6</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">27,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Sanitetsporslin</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">123,4</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">13,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Diskbänkar</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">149,5</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">27,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Värmepannor</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">90,2</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">7,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Värmekroppar</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">150,2</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">15,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft76"><NOBR>VVS-material</NOBR> totalt</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">158,2</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">37,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Elkablar</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">214,1</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">69,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft52">Installationsmaterial</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">190,7</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">46,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft76">Elmaterial totalt</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">170,3</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">47,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft76">Ventilationsmaterial totalt</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">103,9</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft52">14,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p222 ft39">Producentprisindex för industrivaror</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft39">60,6</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p23 ft39">15,6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft0">Byggmaterialens prisutveckling uppvisar en stelhet. Priserna har anpassats i mindre utsträckning till en sjunkande efterfrågan. Det är snarare i rabattgivningen och i anbudspriserna, som effekterna av en minskad efterfrågan kan utläsas. En konjunkturnedgång märks först på objektmarknaden genom sjunkande anbudspriser. Det är ofta på denna marknad som den största priskonkurrensen förekommer. Det kan därför vara förenat med en viss osäkerhet att studera prisutvecklingen på byggmaterial. Det finns en viss risk att prisnivån överskattas, eftersom rabattgivningen kan vara större än vad som observeras. I ett längre</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 67</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft0">perspektiv över konjunkturerna utjämnas den effekten. I det längre perspektivet, över hög- och lågkonjunkturer, kvarstår faktum att byggmaterialpriserna ökat mer än andra industrivaror.</P>
<P class="p144 ft0">I <SPAN class="ft2">tabell 2.10 </SPAN>kunde vi konstatera att prisutvecklingen för byggmaterial översteg prisutvecklingen för industrivaror uttryckt som PPI mellan 1968 och 1998. Anmärkningsvärt är att prisutvecklingen för flertalet byggvaror var högre än för industrivaror under åren <NOBR>1992-1998</NOBR> då byggsektorn befann sig i en allvarlig kris. I <SPAN class="ft2">tabell 2.11 </SPAN>undersöker vi den betydelse för produktionskostnaderna för flerfamiljshus som den relativt högre prisutvecklingen för byggmaterial har.</P>
<P class="p144 ft0">Under perioden <NOBR>1968-1998</NOBR> ökade kostnaderna för att bygga flerfamiljshus väsentligt mer än för småhus. Den sammanlagda inverkan av ökningen i produkternas värdeinnehåll och reala faktorpriser var högre för flerfamiljshusen, men den främsta orsaken till skillnaderna finns i effektivitetens utveckling. Totalproduktiviteten steg mer än tre gånger så snabbt för småhusen. Om produktivitetsutvecklingen varit lika hög för flerfamiljshusen som för småhusen skulle produktionskostnaderna år 1997 har uppgått till 12 100 kronor istället, för som i verkligheten, 15 800 kronor.</P>
<P class="p144 ft0">Mätt i 1997 års penningvärde steg produktionskostnaderna för flerfamiljshus med 8950 kronor per kvadratmeter från 1968 till 1997. Av dessa kan 3750 kronor härledas till utvecklingen av produktens värdeinnehåll och effektiviteten. Resterande 5200 kronor orsakades av faktorprisernas ökning. I viss mening kan man alltså påstå att 58 procent av byggkostnadernas tillväxt berodde på att faktorpriserna, inklusive moms, ökade mer än producentpriserna för industrivaror. Cirka 30 av dessa 58 procent, eller 1600 kronor, förklaras av momsen. Drygt 40 procent av den totala kostnadsökningen, eller 3600 kronor, är direkt orsakad av stigande resurspriser. Materialpriserna stod för 17 procent av kostnadsökningen. Priserna på byggmaterial drev upp kostnaderna med 1500 kronor av den totala kostnadsökningen på 8950 kronor. Om priserna på byggmaterial hade utvecklats i samma takt som priserna på industrivaror så hade den faktiska produktionskostnaden per kvadratmeter uppgått till 14 300 kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr16 td187"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">68 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td7"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td188"><P class="p245 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td156"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td189"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td191"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td135"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td192"><P class="p10 ft6">Tabell 2.11: Kostnadsökning <NOBR>1968-1997</NOBR></P></TD>
<TD class="tr18 td7"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td135"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td189"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td190"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td190"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td193"><P class="p23 ft39">Kostnadsslag</P></TD>
<TD class="tr8 td194"><P class="p181 ft39">Kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td194"><P class="p246 ft39">Procent</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td195"><P class="p23 ft52">Kostnadsökning <NOBR>1968-97</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">8950</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">100</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td197"><P class="p23 ft52">På grund av produktens värde-</P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td195"><P class="p23 ft52">innehåll samt effektiviteten</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">3750</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">42</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td195"><P class="p23 ft52">På grund av faktorpriserna</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">5200</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">58</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td195"><P class="p23 ft52">varav moms</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">1600</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">18</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td195"><P class="p23 ft52">resurspriser</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">3600</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">40</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td197"><P class="p23 ft52">varav löner, byggherrekostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td197"><P class="p23 ft52">och övriga (icke byggmaterial)</P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td195"><P class="p23 ft52">priser</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">2100</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">23</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td195"><P class="p23 ft52">materialpriser</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">1500</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">17</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td195"><P class="p23 ft52">Faktisk produktionskostnad 1997:</P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p180 ft52">15 800 kr/m<SPAN class="ft77">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td196"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td197"><P class="p23 ft52">Produktionskostnad</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td197"><P class="p23 ft52">- materialpriserna varit realt</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td197"><P class="p23 ft52">konstanta:</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p180 ft52">14 300 kr/m<SPAN class="ft77">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td197"><P class="p23 ft52">- om materialpriserna varit nominellt</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td165"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td195"><P class="p23 ft52">konstanta:</P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p23 ft52">10 600 kr/m<SPAN class="ft77">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td196"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td188"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft0">Om vi nöjer oss med att enbart studera materialprisernas utveckling så kan vi konstatera det för många byggmaterialvaror tycks finnas ett samband mellan prisförändringarna och såväl den allmänna industrikonjunkturen som den mer specifika byggkonjunkturen. Vidare verkar marknadsstrukturerna spela en roll för vilka priser som ökar mest. Bristande konkurrens antingen i tillverkningsledet eller i grossistledet leder till en högre prisökningstakt.<SPAN class="ft25">10</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">För att förstå vad som skapar en högre prisutveckling på byggmaterial jämfört med andra producent- och konsumentvaror måste man veta hur prisbildningen går till och hur relationen mellan köpare och säljare uppstår. Vi kommer därför att längre fram i rapporten studera prisbildningen och distributionsvägarna för byggmaterial.</P>
<P class="p248 ft79"><SPAN class="ft1">2.3</SPAN><SPAN class="ft78">Byggkostnadernas effekt på boendekostnader och KPI</SPAN></P>
<P class="p249 ft0">När byggmaterialpriser och övriga produktionskostnader stiger drabbar det konsumenterna på två sätt, dels genom höga bygg- och boendekostnader, dels genom att vara inflationsdrivande. Vi har därför</P>
<P class="p250 ft7"><SPAN class="ft25">10 </SPAN>Se underlagsrapporten, ”Materialpriser och byggkostnader”, i Bilaga 3.</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 69</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft0">analyserat bygg- och underhållskostnadernas effekt på konsument- prisindex och boendekostnaderna.<SPAN class="ft25">11</SPAN></P>
<P class="p199 ft0">Vi har sökt svaret på följande frågeställningar:</P>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Hur påverkar </SPAN><NOBR>bygg-,</NOBR> underhålls- respektive materialkostnad för bostäder total boendekostnad?</P>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Hur påverkar förändring av bygg- respektive underhållskostnad för bostäder KPI?</SPAN></P>
<P class="p252 ft81"><SPAN class="ft15">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft80">Nyproduktionskostnadernas effekt på boendekostnader och KPI</SPAN></P>
<P class="p253 ft0">För att kunna analysera hur nyproduktionskostnaderna påverkar KPI och boendekostnaderna måste vi gå en omväg. Byggkostnader finns inte med som en delkomponent av KPI. Vi studerar istället effekter på kapitalkostnaderna som ingår i KPI. Därför har produktionskostnad använts istället för byggkostnad i beräkningarna, eftersom denna bättre motsvarar kapitalkostnaden.</P>
<P class="p49 ft0">Effekterna av förändrade produktionskostnader på boendekostnaderna följer inte med automatik produktionskostnadernas utveckling. När det gäller hyresrätter är priset (hyran) reglerad genom bruksvärdesystemet där allmännyttan är prisledande vid förhandlingar om hyrorna. När det gäller bostadsrätter bestäms boendekostnaden av marknadspriset på bostadsrätter på bostadsmarknaden i fråga. I till exempel Stockholm där efterfrågan på bostadsrätter har drivit upp marknadspriset på andrahands marknaden kan priset ligga mycket över själva produktionskostnaden.</P>
<P class="p254 ft0">I <SPAN class="ft2">tabell 2.12 </SPAN>kan vi se hur boendekostnaderna teoretiskt kan påverkas av förändringar i produktionskostnaderna i nybyggda lägenheter. Kapitalkostnadens andel av den totala boendekostnaden i kommunägda hyresrätter är 37 procent, 29 procent i privata hyresrätter och 41 procent i bostadsrätter. En tioprocentig ökning av produktionskostnaderna ökar boendekostnaden med 3,7 procent i en kommunägd hyresrätt, 2,9 procent i en privatägd hyresrätt och med 4,1 procent i en bostadsrätt, vid fullt genomslag i beståndet.</P>
<P class="p255 ft55"><SPAN class="ft63">11 </SPAN>Beräkningarna har utförts av Industrifakta AB på uppdrag av Byggkostnads- delegationen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">70 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft51">Tabell 2.12: Effekter av förändrad produktionskostnad på boendekostnad i nybyggda lägenheter</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr14 td199"><P class="p222 ft39">Ökning av <NOBR>produktions-/</NOBR></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td200"><P class="p23 ft39">Effekt på boendekostnad, årshyra, procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td201"><P class="p222 ft39">kapitalkostnad, procent</P></TD>
<TD class="tr8 td202"><P class="p179 ft39">Kommunägd</P></TD>
<TD class="tr8 td203"><P class="p183 ft39">Privatägd</P></TD>
<TD class="tr8 td204"><P class="p179 ft39">Bostadsrätt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td201"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td202"><P class="p179 ft39">hyresrätt</P></TD>
<TD class="tr8 td203"><P class="p181 ft39">hyresrätt</P></TD>
<TD class="tr8 td204"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td205"><P class="p178 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p181 ft52">0,7</P></TD>
<TD class="tr8 td207"><P class="p179 ft52">0,6</P></TD>
<TD class="tr8 td208"><P class="p179 ft52">0,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td205"><P class="p178 ft52">5</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p181 ft52">1,8</P></TD>
<TD class="tr8 td207"><P class="p179 ft52">1,5</P></TD>
<TD class="tr8 td208"><P class="p179 ft52">2,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td205"><P class="p178 ft52">10</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p181 ft52">3,7</P></TD>
<TD class="tr8 td207"><P class="p179 ft52">2,9</P></TD>
<TD class="tr8 td208"><P class="p179 ft52">4,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p257 ft0">För att beräkna hur materialkostnadsökningar påverkar boende- kostnader vid fullt genomslag i beståndet utgår vi från att den genomsnittliga andelen av produktionskostnad för byggmaterial är 31 procent. I <SPAN class="ft2">tabell 2.13 </SPAN>kan vi då se hur materialkostnadsökningar påverkar boendekostnaderna vid fullt genomslag i beståndet. En tioprocentig ökning av byggmaterialkostnaderna ökar boendekostnaden med 1,1 procent i en kommunägd hyresrätt, 0,9 procent i en privatägd hyresrätt och med 1,3 procent i en bostadsrätt. I Sverige går cirka 30 procent av inkomsterna till boendet. Med tanke på den kraftiga prisutvecklingen på byggmaterial de senaste tjugo åren så har boendekonsumenterna fått högre kostnader i sitt boende på grund av ökade byggmaterialpriser.</P>
<P class="p258 ft82">Tabell 2.13: Effekter av materialkostnader på boendekostnader i nybyggda lägenheter</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr14 td199"><P class="p222 ft39">Ökning av byggmaterial-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td200"><P class="p23 ft39">Effekt på boendekostnad, årshyra, procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td201"><P class="p222 ft39">kostnad, procent</P></TD>
<TD class="tr8 td202"><P class="p179 ft39">Kommunägd</P></TD>
<TD class="tr8 td209"><P class="p183 ft39">Privatägd</P></TD>
<TD class="tr8 td194"><P class="p179 ft39">Bostadsrätt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td201"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td202"><P class="p179 ft39">hyresrätt</P></TD>
<TD class="tr8 td209"><P class="p181 ft39">hyresrätt</P></TD>
<TD class="tr8 td194"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td205"><P class="p178 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p181 ft52">0,2</P></TD>
<TD class="tr8 td210"><P class="p179 ft52">0,2</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p179 ft52">0,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td205"><P class="p178 ft52">5</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p181 ft52">0,6</P></TD>
<TD class="tr8 td210"><P class="p179 ft52">0,4</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p179 ft52">0,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td205"><P class="p178 ft52">10</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p181 ft52">1,1</P></TD>
<TD class="tr8 td210"><P class="p179 ft52">0,9</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p179 ft52">1,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft0">Av boendekostnadens andel av KPI (29,1 procent) utgör 46 procent kapitalkostnader. Sammantaget utgör kapitalkostnaderna 13,4 procent av KPI. I <SPAN class="ft2">tabell 2.14 </SPAN>kan vi se hur förändringar i produktionskostnaderna får genomslag i KPI. Man ska komma ihåg att effekterna på nyproduktion inte slår igenom direkt i och med att det tar tid att byta ut det befintliga beståndet. Den observerbara effekten på inflationen, mätt med KPI, får alltså inte omedelbart genomslag. En tioprocentig ökning av produktionskostnaderna ger en indirekt effekt på KPI, genom kapitalkostnaderna, som uppgår till 1,34 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td211"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td212"><P class="p141 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 71</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td44"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td213"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td214"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td215"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr34 td216"><P class="p23 ft6">Tabell 2.14: Effekter av förändrad produktionskostnad för bostäder på KPI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td213"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td217"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td219"><P class="p181 ft39">Ökning av <NOBR>produktions-/</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td220"><P class="p181 ft39">Effekt på KPI</P></TD>
<TD class="tr9 td217"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td219"><P class="p179 ft39">kapitalkostnad, procent</P></TD>
<TD class="tr8 td220"><P class="p179 ft39">totalt, procent</P></TD>
<TD class="tr9 td217"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td221"><P class="p181 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td222"><P class="p179 ft52">0,27</P></TD>
<TD class="tr9 td217"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td221"><P class="p181 ft52">5</P></TD>
<TD class="tr8 td222"><P class="p179 ft52">0,67</P></TD>
<TD class="tr9 td217"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td221"><P class="p181 ft52">10</P></TD>
<TD class="tr8 td222"><P class="p179 ft52">1,34</P></TD>
<TD class="tr9 td217"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft81"><SPAN class="ft15">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft80">Underhållskostnadernas effekt på boendekostnader och KPI</SPAN></P>
<P class="p261 ft0">Kostnader för underhåll får fullt genomslag hos beställaren i stort sett omgående medan en ny- eller ombyggnadsinvestering skrivs av under en lång period. Materialpriserna är dessutom nästan alltid väsentligt högre vid underhåll. I <SPAN class="ft2">tabell 2.15 </SPAN>analyseras effekter av förändrad underhållskostnad på boendekostnader vid en oreglerad hyressättning. En ökning av underhållskostnaderna med tio procent ger en effekt på årshyran med 1,7 procent.</P>
<P class="p262 ft51">Tabell 2.15: Effekter av förändrad underhållskostnad på boendekostnad vid oreglerad hyressättning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr14 td223"><P class="p263 ft39">Ökning av underhålls-</P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p264 ft39">Effekt på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td225"><P class="p183 ft39">kostnad, procent</P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p181 ft39">boendekostnad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p181 ft39">årshyra, procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td227"><P class="p183 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p181 ft52">0,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td227"><P class="p183 ft52">5</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p181 ft52">0,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td227"><P class="p183 ft52">10</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p181 ft52">1,7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft52">Beräknad på genomsnittlig årshyra 1997 för kommunägda och privata bostäder, 708 kr/kvm</P>
<P class="p266 ft0">Vi utgår från att den genomsnittliga andelen av underhållskostnad för byggmaterial är 35 procent. I <SPAN class="ft2">tabell 2.16 </SPAN>kan vi då se hur materialkostnadsökningar påverkar boendekostnaderna. En ökning av materialkostnaderna med tio procent ger en effekt på årshyran med 0,6 procent. Även här kan man dra slutsatsen att boendekonsumenterna betalar en högre kostnad över en längre period, jämfört med om byggmaterial hade haft en prisutveckling i nivå med andra industrivaror.</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr16 td229"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">72 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td230"><P class="p267 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td44"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td213"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td3"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td231"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td216"><P class="p23 ft6">Tabell 2.16: Effekter av materialkostnader på boendekostnader vid underhåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td213"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td219"><P class="p183 ft39">Ökning av byggmaterial-</P></TD>
<TD class="tr8 td209"><P class="p181 ft45">Effekt på</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td219"><P class="p181 ft39">kostnad, procent</P></TD>
<TD class="tr8 td209"><P class="p179 ft39">boendekostnad</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td219"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td209"><P class="p179 ft39">årshyra, procent</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td221"><P class="p181 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td210"><P class="p179 ft52">0,1</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td221"><P class="p181 ft52">5</P></TD>
<TD class="tr8 td210"><P class="p179 ft52">0,3</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td221"><P class="p181 ft52">10</P></TD>
<TD class="tr8 td210"><P class="p179 ft52">0,6</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p268 ft52">Beräknad på genomsnittlig årshyra 1997 för kommun- ägda och privata bostäder, 708 kr/kvm</P>
<P class="p73 ft0">Av boendekostnadens andel av KPI (29,1 procent) utgörs 17 procent av underhållskostnad, vilket innebär att underhållskostnaden för bostäder svarar för 5,0 procent av KPI. I tabellen nedan visas effekter av förändrad underhållskostnad för bostäder på KPI. Dessa effekter får genomslag direkt på KPI, eftersom de är en kostnad som ingår i KPI. Underhåll finansieras ofta med eget kapital och skrivs av direkt. Det får därför en direkt effekt på köparen och den inflation som kan observeras av KPI. I tabellen nedan kan vi se att en tioprocentig ökning av underhållskostnaden ger en effekt på 0,5 procent på KPI. Med tanke på det numera låga inflationsmålet kan man faktiskt säga att en alltför kraftig prisutveckling på underhållskostnaderna kan utgöra ett hot mot ett lågt satt inflationsmål.</P>
<P class="p269 ft6">Tabell 2.17: Effekter av förändrad underhållskostnad för bostäder på KPI</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr14 td232"><P class="p200 ft39">Ökning av underhålls-</P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p264 ft39">Effekt på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td233"><P class="p178 ft39">kostnad, procent</P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p183 ft39">KPI, totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td233"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p181 ft39">procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td234"><P class="p178 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p181 ft52">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td234"><P class="p178 ft52">5</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p181 ft52">0,25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td234"><P class="p178 ft52">10</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p181 ft52">0,5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft1"><SPAN class="ft1">2.4</SPAN><SPAN class="ft24">Produktivitet, vinster och subventioner</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Produktiviteten definieras som produktionsresultat i förhållande till resursinsats och uttrycker hur stor produktionen är vid en given insats av produktionsfaktorerna arbetskraft, kapital, energi och insatsvaror m.m. En produktivitetsökning innebär att vi kan producera mer utan att öka insatsen av produktionsfaktorer. Omvänt är det, vid en produktivitetsökning, möjligt att minska insatsen av produktionsfaktorer</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 73</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft0">och ändå uppnå samma produktionsnivå. När produktiviteten stiger så minskar alltså kostnaderna för att uppnå en viss produktionsnivå.</P>
<P class="p270 ft81"><SPAN class="ft15">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft80">Produktivitetsutvecklingen inom byggindustrin och tillverkningsindustrin</SPAN></P>
<P class="p253 ft0">Som vi såg i det tidigare avsnittet ökade index för effektiviteten med cirka en procent mellan 1968 och 1988. Då togs enbart hänsyn till effekter av förändrad produktionsteknik. I detta avsnitt analyserar vi produktivitetsutvecklingen inom byggindustrin och jämföra den med motsvarande utveckling för tillverkningsindustrin mellan <NOBR>1965-1996.<SPAN class="ft25">12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> </SPAN>Vi vill också analysera orsaker till förändringar av produktiviteten över tiden och skillnader i produktivitet mellan de olika branscherna. Vi studerar både förändringar i totalfaktorproduktiviteten, det vill säga förhållandet mellan produktionsresultat och insatser av arbete och kapital samt arbetsproduktiviteten som enbart fångar förhållandet mellan produktionsresultat och arbetsinsats. Av särskilt intresse är att dela upp totalfaktor- och arbetsproduktiviteten för att därigenom kunna urskilja produktivitetsförändringar som beror på kortsiktiga konjunktur- fluktuationer från produktivitetsförändringar som beror på mer långsiktiga trender.</P>
<P class="p49 ft0">De viktigaste resultaten sammanfattas i <SPAN class="ft2">tabell 2.18</SPAN>. Vi har funnit att produktiviteten inom byggindustrin är lägre än tillverkningsindustrins produktivitet. Mellan 1965 och 1996 ökade totalfaktorproduktiviteten inom tillverkningsindustrin med i genomsnitt 2,9 procent per år. Motsvarande utveckling för byggindustrins totalfaktorproduktivitet var 1,7 procent per år. Även arbetsproduktiviteten inom tillverknings- industrin översteg byggindustrins arbetsproduktivitet. Inom tillverk- ningsindustrin steg arbetsproduktiviteten med i genomsnitt 3,9 procent per år jämfört med 2,6 procent per år inom byggindustrin.</P>
<P class="p271 ft7"><SPAN class="ft25">12 </SPAN>Se underlagsrapporten, ”Produktivitetsutvecklingen inom byggindustrin 1965-</P>
<P class="p272 ft7">1996....” i Bilaga 3.</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">74 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft51">Tabell 2.18: Jämförelse av de viktigaste komponenterna i arbets- och totalfaktorproduktvitetens utveckling inom bygg- och tillverkningsindustrin <NOBR>1965-1996.</NOBR> Årliga genomsnitt i procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr32 td235"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td236"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td237"><P class="p225 ft52"><NOBR>65-70</NOBR></P></TD>
<TD class="tr32 td237"><P class="p225 ft52"><NOBR>71-75</NOBR></P></TD>
<TD class="tr32 td237"><P class="p225 ft52"><NOBR>76-80</NOBR></P></TD>
<TD class="tr32 td238"><P class="p232 ft52"><NOBR>81-85</NOBR></P></TD>
<TD class="tr32 td237"><P class="p225 ft52"><NOBR>86-90</NOBR></P></TD>
<TD class="tr32 td237"><P class="p225 ft52"><NOBR>91-96</NOBR></P></TD>
<TD class="tr32 td237"><P class="p225 ft52"><NOBR>65-96</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft39">Totalfaktor-</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p222 ft52">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">5.6</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">3.2</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">0.7</P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p179 ft52">2.9</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">1.1</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">3.6</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">2.9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft39">produktivitet</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td243"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p222 ft52">Bygg</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">2.6</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">3.2</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">1.7</P></TD>
<TD class="tr9 td246"><P class="p179 ft52">1.3</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">0.8</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">0.8</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">1.7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft52">Varav:</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p222 ft52">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">1.0</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52"><NOBR>-0.4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52"><NOBR>-2.1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p179 ft52">1.2</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52"><NOBR>-0.8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">1.6</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">0.1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft52">kapacitets-</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft52">utnyttjande</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td243"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p222 ft52">Bygg</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">1.1</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52"><NOBR>-0.1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">0.0</P></TD>
<TD class="tr9 td246"><P class="p179 ft52"><NOBR>-0.1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52"><NOBR>-0.5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52"><NOBR>-1.7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52"><NOBR>-0.2</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft52">Varav: teknisk</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p222 ft52">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">4.0</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">3.7</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">2.8</P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p179 ft52">1.7</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">2.7</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">1.3</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">2.7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft52">utveckling</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td243"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p222 ft52">Bygg</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">2.0</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">1.9</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">1.9</P></TD>
<TD class="tr9 td246"><P class="p179 ft52">1.8</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">1.7</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">1.7</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">1.8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td243"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td244"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td245"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td245"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td245"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td246"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td245"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td245"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td245"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft39">Arbetsproduk-</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p222 ft52">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">6.7</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">4.4</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">1.9</P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p179 ft52">3.4</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">1.9</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">4.4</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">3.9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft39">tivitet</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td243"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p222 ft52">Bygg</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">3.2</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">4.5</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">2.3</P></TD>
<TD class="tr9 td246"><P class="p179 ft52">1.7</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">1.3</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">2.5</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">2.6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft52">Varav:</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p222 ft52">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">1.0</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52"><NOBR>-0.4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52"><NOBR>-2.0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p179 ft52">1.0</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52"><NOBR>-0.7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">1.4</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">0.1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft52">kapacitets-</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft52">utnyttjande</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td243"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p222 ft52">Bygg</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">0.8</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52"><NOBR>-0.1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">0.0</P></TD>
<TD class="tr9 td246"><P class="p179 ft52"><NOBR>-0.1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52"><NOBR>-0.3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52"><NOBR>-1.0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52"><NOBR>-0.1</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft52">Varav: teknisk</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p222 ft52">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">4.8</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">4.6</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">3.6</P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p179 ft52">2.3</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">3.7</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">1.9</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p181 ft52">3.5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft52">utveckling</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td242"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td243"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p222 ft52">Bygg</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">2.4</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">2.4</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">2.4</P></TD>
<TD class="tr9 td246"><P class="p179 ft52">2.4</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">2.4</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">2.4</P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p181 ft52">2.4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">Källa: Byggkostnadsdelegationens beräkningar.</P>
<P class="p220 ft0">En stor del av variationerna i arbets- respektive totalfaktorproduktivitet är av mer kortsiktig natur och beror på förändringar i konjunkturen som de avspeglas i kapacitetsutnyttjandet. Över en längre tidsperiod som täcker flera konjunkturcykler så borde det genomsnittliga bidraget från denna komponent vara ungefär lika med noll då inflytandet från högkonjunkturer och lågkonjunkturer på produktionen jämnar ut sig på lång sikt. Enligt våra resultat så är också detta fallet för de båda branscherna. Att variationer i kapacitetsutnyttjandet ändå lett till en minskning av total- och arbetsproduktiviteten i byggindustrin med 0,1 procent för hela perioden beror den kraftiga negativa utvecklingen under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Motsvarande positiva tillskott för <NOBR>tillverknings-industrin</NOBR> från fluktuationer i kapacitetsutnyttjandet under <NOBR>1990-talet</NOBR> kan härledas till övergången till flytande växelkurs vilket gav upphov till en kraftig</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 75</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">efterfrågan från utlandet då svenska varor blev relativt billigare vid den lägre växelkurs.</P>
<P class="p144 ft0">Av mer central betydelse är den del av arbets- respektive totalfaktorproduktiviteten som beror på den tekniska utvecklingen inom branschen. Ökningar av den tekniska utvecklingen leder till ökad produktionsförmåga och därmed i förlängningen till ökat konsumtionsutrymme för ekonomin. Inom tillverkningsindustrin sam- varierar den tekniska utvecklingen med kapacitetsförnyelsen och efter perioder av högt kapacitetsutnyttjande ökas investeringarna. Därigenom förnyas produktionsapparaten och den tekniska utvecklingen ökar. Den tekniska utvecklingen inom byggindustrin samvarierar inte på samma sätt med förändringar av kapaciteten varför en konstant teknisk utveckling verkar mer rimligt. I vår studie har vi funnit att den tekniska utvecklingens bidrag till <NOBR>tota-lfaktorproduktiviteten</NOBR> inom tillverkningsindustrin respektive <NOBR>bygg-industrin</NOBR> var 2,7 respektive 1,8 procent per år. Motsvarande bidrag till arbetsproduktiviteten inom tillverknings- och byggindustrin var 3,5 respektive 2,4 procent per år.</P>
<P class="p144 ft0">Resultaten har flera implikationer. Den lägre totalfaktor- och arbetsproduktiviteten inom byggindustrin innebär att produk- tionsökningar inom byggindustrin är mer kostsamma och förbrukar mer resurser än inom tillverkningsindustrin. Detta är inte enbart ett problem för byggindustrin. En ökning av byggverksamheten påverkar produk- tionsmöjligheterna för övriga ekonomin mer än en ökning av produktionen inom tillverkningsindustrin eftersom en ökning av byggproduktionen kräver relativt mer resurser. Konkurrensen om de befintliga resurserna blir hårdare vid en ökning av byggverksamheten. Det leder till större prisökningar på produktionsfaktorerna jämfört med en ökning av tillverkningsindustrins produktion.</P>
<P class="p144 ft0">Den tekniska utvecklingen går långsammare i byggindustrin än inom tillverkningsindustrin. Det innebär att förmågan till förnyelse är sämre inom byggindustrin än inom tillverkningsindustrin. Den tekniska utvecklingen kan beskrivas som att investeringar i ny teknik ökar kapaciteten i produktionsanläggningarna. Den nya mer effektiva tekni- ken gör att produktionen bedrivas till lägre kostnader än tidigare och att nya varor av högre kvalitet än tidigare kan produceras. Vid en ökning av den tekniska utvecklingen ökar även företagens möjligheter att tillgodogöra sig tekniska innovationer. Den tekniska utvecklingen får alltså två effekter. Det uppstår dels en omedelbar effekt i och med en mer effektiv produktionsapparat än tidigare, dels en dynamisk effekt eftersom anpassningen till nya produktionsmetoder och tillvaratagandet av ny teknologi kan ske i snabbare takt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">76 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft50">Konkurrens, vinstmarginaler och produktivitet</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Hur väl olika marknader fungerar har betydelse för välfärden i en ekonomi. Detta problem har sysselsatt många ekonomer och i litteraturen finns många såväl teoretiska diskussioner om marknads- makt som empiriska försök att mäta detta på olika marknader eller inom olika branscher. Den övervägande delen av intresset har traditionellt koncentrerats på hur företag sätter sina priser i relation till sina marginalkostnader.</P>
<P class="p274 ft0">Det är dock viktigt att komma ihåg att denna indikator är ett statiskt mått på faktiskt utfall och inte behöver återspegla potentiellt monopolistiskt beteende. I ett dynamiskt perspektiv kan det visa sig att en marknad har kommit att domineras av några få stora företag på grund av att dessa har visat sig vara mer effektiva än andra och därför har erövrat höga marknadsandelar. Då de mest effektiva företagen överlevt har de övertagit de utslagna företagens marknadsandelar och expanderat. Därigenom har marknaden kommit att domineras av ett fåtal stora och effektiva företag. Det är alltså inte självklart att en stor företagskoncentration och höga vinstmarginaler är tecken på låg konkurrens på en marknad. Enligt ny forskning så leder konkurrens till ökad produktivitet genom att företagsledningarna har starkare incitament till att införa ny teknik eller förändra arbetsorganisationen för att öka produktiviteten inom företagen.<SPAN class="ft25">13 </SPAN>Ju fler företag som konkurrerar på samma marknad, desto mer riskfyllt är det att avvakta med åtgärder i syfte att öka produktiviteten. För ett monopolföretag föreligger inte samma risk. Visserligen blir vinsten lägre men frånvaron av konkurrens gör att incitamenten till att öka produktiviteten är svagare.</P>
<P class="p49 ft0">I den traditionella, eller om man så vill den gamla, teoribildningen inom oligopolteorin antas ofta att teknisk utveckling och innovationer är en exogen företeelse. Med det menas att företagen tar innovationer och teknisk utveckling för given. Företagen kan inte själva påverka sin marknadsposition genom att införa nya produkter eller ny produktionsmetod. Det enda sättet som ett företag kan skaffa sig en stor marknadsandel på är att på olika sätt begränsa inträdet på marknaden för andra företag. Därigenom kan företaget begränsa utbudet och höja priset jämfört med en situation då ren konkurrens råder. Detta höjer den företagsekonomiska vinsten men sänker den samhällsekonomiska effektiviteten.</P>
<P class="p275 ft72"><SPAN class="ft83">13 </SPAN>För en mer detaljerad diskussion se Bilaga 3, Wigren, A. (2000). ”Marknads- och konkurrensförhållanden på en framtida byggmarknad.”</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 77</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft0">Modern forskning<SPAN class="ft25">14 </SPAN>betraktar utveckling och anpassning av nya produkter och produktionsmetoder som endogena. Innebörden av detta är att företagen själva kan påverka utvecklingen av nya produkter och produktionsmetoder och använda detta som ett sätt att nå större marknadsandelar. När ett företag kan införa en ny produkt, som ger konsumenterna ett högre värde, eller en ny kostnadsbesparande teknik före andra konkurrerande företag blir följden att både företagets marknadsandel och vinst ökar. På så vis erhålls ett statistiskt samband mellan ökad koncentration och ökad vinst.</P>
<P class="p144 ft0">I det förra avsnittet fann vi att produktiviteten inom tillverknings- industrin var högre än inom byggindustrin. Slutsatserna från den moderna forskningen pekar då på att koncentration och vinst- marginalerna inom tillverkningsindustrin ska vara högre jämfört med byggindustrin.</P>
<P class="p144 ft0">I en bilaga till betänkandet jämförs koncentration och vinstmarginaler inom byggindustrin med tillverkningsindustrin.<SPAN class="ft25">15 </SPAN>Jämförelsen av koncentration görs med hjälp av ett index, <NOBR>”Lerner-indexet”,</NOBR> som varierar mellan noll och ett. Ju större värde detta index antar, desto större är graden av monopolmakt. Med utgångspunkt från detta index kan vi mäta vinstmarginalerna. Vi använder oss av den metod som Roeger (1995) utvecklade.<SPAN class="ft25">16 </SPAN>Analysen har gjorts för åren <NOBR>1964-1996.</NOBR> Resultaten redovisas i <SPAN class="ft2">tabell 2.19</SPAN>. Enligt våra resultat så är koncentrationen och vinstmarginalerna lägre inom byggindustrin. Vinstmarginalerna inom byggindustrin ligger enligt resultaten på cirka 70 procent. Inom branscherna byggindustrin och tillverkningsindustrin ryms naturligtvis en stor variation både över de olika delbranscherna som över tiden. Som vi kunde se i föregående avsnitt så är också produktivitet lägre och den tekniska utvecklingen långsammare inom byggindustrin jämfört med tillverkningsindustrin. Våra resultat ligger i linje med den mer moderna forskning enligt vilken en hög koncentration och höga vinster kan vara förenliga med en högre effektivitet och förmåga till förnyelse.</P>
<P class="p277 ft72"><SPAN class="ft53">14</SPAN><SPAN class="ft84">T ex Peltzman: The Gains and Losses from Industrial Concentration. Årtal okänt och Symeonidis: Innovation, Firm Size and Market Structure. OECD Economic Studies No. 27, 1996</SPAN></P>
<P class="p278 ft72"><SPAN class="ft53">15</SPAN><SPAN class="ft85">Se Bilaga 3, Byggkostnadsdelegationen (2000). ”Vinstmarginaler i byggindustrin – jämförelser med tillverkningsindustrin och internationell byggindustri.”</SPAN></P>
<P class="p278 ft72"><SPAN class="ft53">16</SPAN><SPAN class="ft84">För en detaljerad beskrivning av tillvägagångssättet, se Roeger, W. (1995). ”Can imperfect competition explain the difference between primal and dual productivity measures? Estimates for U.S. manufacturing.” Journal of Political Economy, Vol. 103, No. 2 s </SPAN><NOBR>316-330.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">78 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft51">Tabell 2.19: Koncentration och vinstmarginaler i byggindustrin och tillverkningsindustrin</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr14 td199"><P class="p30 ft39">Bransch</P></TD>
<TD class="tr14 td247"><P class="p280 ft39"><NOBR>Lerner-index</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td247"><P class="p281 ft39">Vinstmarginaler</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td205"><P class="p178 ft52">Byggindustrin</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p181 ft52">0,40</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p181 ft52">1,67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td205"><P class="p178 ft52">Tillverkningsindustrin</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p181 ft52">0,62</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p181 ft52">2,63</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">Källa: Byggkostnadsdelegationens beräkningar.</P>
<P class="p282 ft15"><SPAN class="ft15">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft50">Subventioner och produktionskostnader</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">I tidigare avsnitt har vi konstaterat att en orsak till de relativt sett högre produktionskostnaderna inom byggindustrin beror på en långsammare teknisk utveckling jämfört med tillverkningsindustrin. Man kan då ställa sig frågan varför den tekniska utvecklingen inom byggindustrin går långsammare. Som en anledning nämns ofta de stora subventioner som utgår till den del av byggindustrin vilken ägnar sig åt bostadsbyggande.</P>
<P class="p49 ft0">Vad finns då för faktiska anledningar till att subventioner skulle leda till ökade kostnader? När efterfrågan på bostäder ökar som följd av subventionen, så ökar också efterfrågan på de insatsvaror som behövs för att bygga bostäderna. Kostnaderna för dessa varor kan öka antingen på grund av att deras priser stiger eller att dyrare varianter av varorna väljs.<SPAN class="ft25">17 </SPAN>Det kan finnas flera orsaker till att man väljer dyrare varianter, till exempel kan subventionen ha ökat efterfrågan på vissa produkter så mycket att leverantörerna inte hinner med. En annan orsak till ökade kostnader kan vara att subventionen ger byggherren möjlighet att välja mer attraktiva men dyrare planlösningar eller dylikt än vad som skulle ha valts utan subvention. Här leder subventionen till att en högre standard väljs.</P>
<P class="p49 ft0">Det är inte helt oproblematiskt att utreda sambanden mellan subventioner och produktionskostnader som helhet. Som visas i en bilaga till betänkandet finns ett dubbelriktat orsakssamband mellan subventioner uttryckta som räntebidrag och produktionskostnader vilket troligen beror på att det finns en bakomliggande variabel, bostadsproduktionen som påverkar både produktionskostnader och räntebidrag.<SPAN class="ft25">18</SPAN></P>
<P class="p283 ft7"><SPAN class="ft53">17</SPAN><SPAN class="ft86">Se Ds. Fi 1983:19 s 15 f.</SPAN></P>
<P class="p284 ft72"><SPAN class="ft53">18</SPAN><SPAN class="ft85">Se Bilaga 3, Byggkostnadsdelegationen (2000). ”Subventioner och produktionskostnader – en empirisk analys.”</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 79</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft0">Kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet kan även åskådliggöras med hjälp av faktorprisindex. En av de tyngsta komponenterna i faktorprisindex utgörs av arbetslöner. Ungefär en fjärdedel av faktorkostnaderna för flerfamiljshus utgörs av arbetslöner och motsvarande för småhusen är något högre. I bilagan till betänkandet analyseras sambandet mellan en ökad andel subventioner av produktionskostnaderna och löneutvecklingen för byggnadsarbetare. Löneutvecklingen mäts med hjälp av arbetslönekomponenten i faktorprisindex. Vi har undersökt sambandet mellan subventioner och löneutveckling byggnadsarbetare vid ny- och ombyggnad av flerbostadshus och småhus totalt samt var för sig. Analysen görs inom ramen för teorin om <NOBR>”Phillips-kurvan”.</NOBR> Enligt denna teori bestäms löneutvecklingen av den rådande arbetslösheten samt förväntad inflationstakt.<SPAN class="ft25">19</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">I <SPAN class="ft2">tabell 2.20 </SPAN>anges effekten av ökade subventioner på löneutveckling enligt de tre alternativa specifikationerna. Samtliga effekter är signifikant skilda från noll med 95 procents sannolikhet. Enligt resultaten leder en subventionsökning med en procent till en ökning av löneutvecklingen mellan 0,03 och 0,06 procent. Om subventionernas andel av produktionskostnaderna i flerbostadshus och småhus totalt ökar med en procent, så ökar löneutvecklingen med 0,05 procent. När subventionernas andel av produktionskostnaderna för flerbostadshus ökar med en procent ökar löneutvecklingen i flerbostadshusproduktionen med 0,06 procent. Motsvarande effekt för löneutvecklingen i småhusproduktionen är 0,03 procent.</P>
<P class="p285 ft72"><SPAN class="ft83">19 </SPAN>Mer korrekt bestäms löneutvecklingen av avvikelser av arbetslöshetens avvikelse från naturlig arbetslöshetsnivå samt förväntad inflationstakt. På grund av svårigheterna att mäta naturlig arbetslöshetsnivå har vi valt att istället använda oss av faktisk arbetslöshet. En mer detaljerad diskussion finns i t.ex. Sachs, J.D. & Larrain, F.B. (1993), s <NOBR>448-57.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">80 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft51">Tabell 2.20: Effekter på löneutveckling för byggarbetare inom byggnation av olika hustyper av en ökning av subventionernas andel av produktionskostnaderna med en procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td248"><P class="p287 ft39">Hustyper</P></TD>
<TD class="tr14 td249"><P class="p29 ft39">Effekt på löne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td250"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td251"><P class="p179 ft39">utveckling</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td252"><P class="p178 ft52">Flerbostadshus och småhus</P></TD>
<TD class="tr8 td253"><P class="p179 ft52">0,05</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td252"><P class="p183 ft52">Flerbostadshus</P></TD>
<TD class="tr8 td253"><P class="p179 ft52">0,03</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td252"><P class="p183 ft52">Småhus</P></TD>
<TD class="tr8 td253"><P class="p179 ft52">0,06</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">Källa: Byggkostnadsdelegationens beräkningar.</P>
<P class="p288 ft1"><SPAN class="ft1">2.5</SPAN><SPAN class="ft24">Kommunala taxor och avgifter</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Byggkostnadsdelegationen har studerat kommunala taxor/avgifter och vilka kostnader de innebär för en fastighetsägare av ett definierat typhus.<SPAN class="ft25">20 </SPAN>De taxor och avgifter som berörs i redovisningen är indelade enligt följande:</P>
<P class="p57 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kostnader som är av engångskaraktär och som uppstår i samband med grundinvesteringen.</SPAN></P>
<P class="p289 ft0"><NOBR>-Mark</NOBR> <NOBR>-Bygglov</NOBR></P>
<P class="p290 ft0"><NOBR>-Anslutningsavgifter</NOBR> till <NOBR>VA-,</NOBR> El- & Fjärrvärmesystem</P>
<P class="p291 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kostnader som är relaterade till användning av nyttigheter (bruk- ningsavgifter) så som:</SPAN></P>
<P class="p290 ft0"><NOBR>-Avfall</NOBR></P>
<P class="p292 ft0"><NOBR>-Vatten</NOBR> och avlopp <NOBR>-El</NOBR></P>
<P class="p290 ft0"><NOBR>-Fjärrvärme</NOBR></P>
<P class="p293 ft0">Studien omfattar 23 kommuner. Dessa representerar 37 procent av den svenska befolkningen. Urvalet av kommunerna har gjorts utifrån de 20 kommuner med högskolor som planerar att bygga flest lägenheter under 1999. Dessa har kompletterats med tre förortskommuner till respektive storstadsområde.</P>
<P class="p294 ft72"><SPAN class="ft83">20 </SPAN>Se Bilaga 3, ”Studie av kommunala priser, avgifter och taxor vid byggande och förvaltning av fastigheter”</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34481x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 81</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft50">Engångskostnader</SPAN></P>
<P class="p295 ft0">I <SPAN class="ft2">diagram 2.21 </SPAN>redovisas en sammanställning av engångskostnader för kommunerna i undersökningen.</P>
<P class="p296 ft6">Diagram 2.21: Kommunala taxor och avgifter i 23 kommuner (1999)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td70"><P class="p297 ft88">Kr/m<SPAN class="ft87">2 </SPAN>BTA</P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=15 rowspan=2 class="tr1 td254"><P class="p10 ft89">Kommunala taxor & avgifter - 23 kommuner</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr1 td70"><P class="p10 ft90">(uppg okt <NOBR>-99)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td70"><P class="p10 ft91">Andel av total</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p222 ft91">investering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td70"><P class="p193 ft92">3 000</P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td70"><P class="p298 ft92">30,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td152"><P class="p10 ft93"><NOBR>El-ansl</NOBR></P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td152"><P class="p10 ft93"><NOBR>FV-ansl</NOBR></P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr9 td70"><P class="p193 ft92">2 500</P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td152"><P class="p10 ft93"><NOBR>VA-ansl</NOBR></P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td70"><P class="p298 ft92">25,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td152"><P class="p10 ft93">Bygglov</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td70"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td39"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td256"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td64"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td64"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td257"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td61"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td255"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td70"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td152"><P class="p10 ft93">Mark</P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr24 td179"><P class="p10 ft93">Andel av TOT exkl mark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td70"><P class="p193 ft92">2 000</P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td139"><P class="p10 ft93">Andel av TOT</P></TD>
<TD class="tr31 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td70"><P class="p298 ft92">20,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td39"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td256"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td257"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td61"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td255"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><P class="p193 ft92">1 500</P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p298 ft92">15,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><P class="p193 ft92">1 000</P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p298 ft92">10,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><P class="p193 ft90">500</P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p298 ft90">5,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><P class="p187 ft90">0</P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p298 ft90">0,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td70"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:28px;margin-top:-5px;margin-right:-47px;margin-bottom:5px;" class="p299 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:9px;margin-top:-5px;margin-right:-28px;margin-bottom:24px;" class="p299 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:18px;margin-top:5px;margin-right:-37px;margin-bottom:14px;" class="p299 ft92"><![endif]>Stockholm</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-9px;margin-right:-18px;margin-bottom:9px;" class="p300 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-9px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p300 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-1px;margin-right:-10px;margin-bottom:17px;" class="p300 ft92"><![endif]>Göteborg</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-17px;margin-right:-10px;margin-bottom:17px;" class="p301 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-17px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p301 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-13px;margin-right:-6px;margin-bottom:21px;" class="p301 ft92"><![endif]>Malmö</P></TD>
<TD class="tr48 td39"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-12px;margin-right:-21px;margin-bottom:12px;" class="p302 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-21px;margin-top:-12px;margin-right:0px;margin-bottom:33px;" class="p302 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-1px;margin-right:-10px;margin-bottom:22px;" class="p302 ft92"><![endif]>Uppsala</P></TD>
<TD class="tr48 td256"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:11px;margin-top:-9px;margin-right:-26px;margin-bottom:9px;" class="p303 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-9px;margin-right:-11px;margin-bottom:24px;" class="p303 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:-1px;margin-right:-18px;margin-bottom:16px;" class="p303 ft92"><![endif]>Linköping</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-10px;margin-right:-17px;margin-bottom:10px;" class="p304 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-10px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p304 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-2px;margin-right:-9px;margin-bottom:17px;" class="p304 ft92"><![endif]>Västerås</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-16px;margin-right:-11px;margin-bottom:16px;" class="p305 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-16px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p305 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-11px;margin-right:-6px;margin-bottom:20px;" class="p305 ft92"><![endif]>Örebro</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-5px;margin-right:-22px;margin-bottom:5px;" class="p306 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-5px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p306 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:5px;margin-right:-12px;margin-bottom:15px;" class="p306 ft92"><![endif]>Norrköping</P></TD>
<TD class="tr48 td64"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-25px;margin-bottom:1px;" class="p307 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-21px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:24px;" class="p307 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:11px;margin-right:-13px;margin-bottom:12px;" class="p307 ft92"><![endif]>Helsingborg</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-7px;margin-right:-20px;margin-bottom:7px;" class="p308 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-7px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p308 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:2px;margin-right:-11px;margin-bottom:16px;" class="p308 ft92"><![endif]>Jönköping</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-19px;margin-right:-8px;margin-bottom:19px;" class="p309 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-19px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p309 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:-16px;margin-right:-5px;margin-bottom:22px;" class="p309 ft92"><![endif]>Umeå</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-22px;margin-right:-5px;margin-bottom:22px;" class="p310 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:-22px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p310 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:-20px;margin-right:-3px;margin-bottom:23px;" class="p310 ft92"><![endif]>Lund</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-8px;margin-right:-19px;margin-bottom:8px;" class="p311 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:-8px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p311 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:1px;margin-right:-10px;margin-bottom:16px;" class="p311 ft92"><![endif]>Halmstad</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-12px;margin-right:-15px;margin-bottom:12px;" class="p312 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-12px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p312 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-5px;margin-right:-8px;margin-bottom:18px;" class="p312 ft92"><![endif]>Karlstad</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-26px;margin-bottom:1px;" class="p313 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p313 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:11px;margin-right:-14px;margin-bottom:13px;" class="p313 ft92"><![endif]>Kristianstad</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-20px;margin-right:-7px;margin-bottom:20px;" class="p314 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-20px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p314 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:-17px;margin-right:-4px;margin-bottom:22px;" class="p314 ft92"><![endif]>Växjö</P></TD>
<TD class="tr48 td64"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-18px;margin-right:-8px;margin-bottom:18px;" class="p315 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-18px;margin-right:-2px;margin-bottom:24px;" class="p315 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:-15px;margin-right:-5px;margin-bottom:21px;" class="p315 ft92"><![endif]>Nacka</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-20px;margin-right:-7px;margin-bottom:20px;" class="p314 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-20px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p314 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:-17px;margin-right:-4px;margin-bottom:22px;" class="p314 ft92"><![endif]>Luleå</P></TD>
<TD class="tr48 td257"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft94"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-34px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:34px;" class="p316 ft94"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p316 ft94"><![endif]>Kungsbacka</P></TD>
<TD class="tr48 td61"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:-5px;margin-right:-35px;margin-bottom:5px;" class="p317 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-5px;margin-right:-12px;margin-bottom:28px;" class="p317 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:7px;margin-right:-23px;margin-bottom:16px;" class="p317 ft92"><![endif]>Karlskrona</P></TD>
<TD class="tr48 td152"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-6px;margin-right:-23px;margin-bottom:6px;" class="p318 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-6px;margin-right:-5px;margin-bottom:24px;" class="p318 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:3px;margin-right:-14px;margin-bottom:15px;" class="p318 ft92"><![endif]>Trollhättan</P></TD>
<TD class="tr48 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-10px;margin-right:-17px;margin-bottom:10px;" class="p304 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-10px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p304 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-2px;margin-right:-9px;margin-bottom:17px;" class="p304 ft92"><![endif]>Ronneby</P></TD>
<TD class="tr48 td255"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-13px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p319 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-13px;margin-right:-2px;margin-bottom:33px;" class="p319 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-3px;margin-right:-12px;margin-bottom:23px;" class="p319 ft92"><![endif]>Svedala</P></TD>
<TD class="tr48 td70"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:-3px;margin-right:-11px;margin-bottom:3px;" class="p320 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:7px;margin-top:-3px;margin-right:-9px;margin-bottom:5px;" class="p320 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:8px;margin-top:-2px;margin-right:-10px;margin-bottom:4px;" class="p320 ft92"><![endif]>Medelvärde</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft7">Källa: EKAN Gruppen</P>
<P class="p322 ft0">För kostnader som är av <SPAN class="ft2">engångskaraktär </SPAN>visar studien på att den helt dominerande kostnaden är den som avser <SPAN class="ft2">mark</SPAN>. Det är framför allt kommunens läge som avgör nivån på markpriset. Markpriset motsvarar i medeltal cirka 7 procent av den totala produktionskostnaden. Undantas de båda storstadsregionerna Stockholm och Göteborg samt Malmö, där markens andel av den totala kostnaden i medeltal ligger på drygt 15 procent, så sjunker markens andel till knappt 5 procent (ca 390 kr/m2 BTA) av den totala produktionskostnaden.</P>
<P class="p49 ft0">Bygglovskostnaderna är inte alls av samma betydelse de motsvarar medeltal cirka 0,6 procent den totala produktionskostnaden I studien har fyra olika avgiftsslag särredovisats. Dessa är planavgift, bygglov, bygganmälan och utsättning. Det avgiftsslag som varierar mest mellan kommunerna är planavgiften som i medeltal motsvarar halva den totala bygglovsavgiften.</P>
<P class="p49 ft0">Anslutningen till va är den avgift som är högst. I medeltal så är den betydligt dyrare än el och fjärrvärme tillsammans. Anslutningen till valsystemet är i medeltal cirka 2 procent av den totala produktions-</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34482x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr11 td258"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">82 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td259"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td31"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft0">kostnaden. Spridningen är betydande men det är svårt att skönja någon egentlig koppling mellan typ av ort och utfall. Noterbart är att anslutningsavgiften utgör närmare en fjärdedel av den totala Va- kostnaden över en <NOBR>30-års</NOBR> period.</P>
<P class="p323 ft0">Den viktigaste iakttagelsen är den stora variation som finns i utfallet mellan kommunerna. Den helt dominerande orsaken är variationen i markpriserna. Medelvärdet av de ”kommunala” taxorna och avgifternas andel av den totala produktionskostnaden då mark inkluderas är cirka 11 procent. Andelen då mark exkluderats från redovisningen har ett betydligt jämnare utfall och är mellan 3 och 5 procent. Markpriser och fjärrvärmens anslutningsavgifter är i hög grad marknadsprissatta.</P>
<P class="p52 ft15">2.5.2 Brukningsavgifter</P>
<P class="p324 ft0">Medelvärdet för de studerade kommunernas brukningsavgifter för en kommun med fjärrvärme var 209,5 kr/kvm BRA 1999 och för 1998 208,9 kr/kvm BRA. Tre av de 23 studerade kommunerna saknar fjärrvärme. För riket i sin helhet visar det sig att många av kommunerna med lägst kostnad också har lägst fjärrvärmekostnader. Bland de dyra kommunerna sammanfaller som regel höga fjärrvärmekostnader med höga VA- och elkostnader. Kostnader för brukningsavgifter för de undersökta kommunerna visas i <SPAN class="ft2">diagram 2.22</SPAN>.</P>
<P class="p169 ft6">Diagram 2.22: Total kostnad för Avfall, VA, El och Värme (inkl. moms)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-159px;margin-bottom:0px;" class="p325 ft95"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-159px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:159px;" class="p325 ft95"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-80px;margin-top:80px;margin-right:-79px;margin-bottom:79px;" class="p325 ft95"><![endif]>kr/kvm BR A inkl mom s</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p326 ft96">Total kostnad för Avfall, VA, El och Värme (inkl moms)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr35 td5"><P class="p186 ft93">250</P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr21 td261"><P class="p10 ft91">Källa: Avgiftsundersökningen år 1999 för ett typhus</P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td260"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td149"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td61"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td39"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td256"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td260"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td257"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">240</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">230</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">220</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">210</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td5"><P class="p186 ft93">200</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">190</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">180</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">170</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">160</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">150</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">140</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">130</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">120</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">110</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td5"><P class="p186 ft93">100</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr20 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">90</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">80</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">70</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td152"><P class="p10 ft93">Avfall</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">60</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td152"><P class="p10 ft93">VA</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">50</P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td260"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td149"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td61"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td39"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td256"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td260"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td257"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td260"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td149"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td39"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td256"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td260"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td173"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr28 td180"><P class="p10 ft93">El (handel+nät)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr20 td5"><P class="p186 ft93">40</P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td260"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td149"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td39"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td256"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td260"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td173"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td260"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td149"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td61"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td39"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td256"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td260"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td257"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">30</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr43 td139"><P class="p10 ft93">Oljeeldning</P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">20</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td139"><P class="p10 ft93">Fjärrvärme</P></TD>
<TD class="tr43 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">10</P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td260"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td149"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td61"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td39"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td256"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td260"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td257"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td260"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td149"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td39"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td256"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td260"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td173"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td152"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td257"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td5"><P class="p186 ft93">0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-12px;margin-right:-23px;margin-bottom:12px;" class="p327 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-12px;margin-right:-3px;margin-bottom:32px;" class="p327 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-2px;margin-right:-13px;margin-bottom:22px;" class="p327 ft93"><![endif]>Göteborg</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td260"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-15px;margin-right:-19px;margin-bottom:15px;" class="p328 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:-15px;margin-right:-2px;margin-bottom:32px;" class="p328 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-6px;margin-right:-10px;margin-bottom:23px;" class="p328 ft93"><![endif]>U ppsala</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-11px;margin-right:-22px;margin-bottom:11px;" class="p306 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-11px;margin-right:-2px;margin-bottom:31px;" class="p306 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:21px;" class="p306 ft93"><![endif]>L in köpin g</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-13px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p329 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-13px;margin-right:-3px;margin-bottom:32px;" class="p329 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-3px;margin-right:-12px;margin-bottom:22px;" class="p329 ft93"><![endif]>V äste rås</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-18px;margin-right:-22px;margin-bottom:18px;" class="p330 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-18px;margin-right:-2px;margin-bottom:38px;" class="p330 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-8px;margin-right:-12px;margin-bottom:28px;" class="p330 ft93"><![endif]>Örebro</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td61"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:-8px;margin-right:-32px;margin-bottom:8px;" class="p331 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-8px;margin-right:-9px;margin-bottom:31px;" class="p331 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-20px;margin-bottom:19px;" class="p331 ft93"><![endif]>Norrköpin g</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td39"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-21px;margin-right:-18px;margin-bottom:21px;" class="p332 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-21px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p332 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-12px;margin-right:-9px;margin-bottom:30px;" class="p332 ft93"><![endif]>U meå</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td256"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:11px;margin-top:-24px;margin-right:-17px;margin-bottom:24px;" class="p315 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:5px;margin-top:-24px;margin-right:-11px;margin-bottom:30px;" class="p315 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:8px;margin-top:-21px;margin-right:-14px;margin-bottom:27px;" class="p315 ft93"><![endif]>Lund</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-6px;margin-right:-27px;margin-bottom:6px;" class="p333 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:-6px;margin-right:-2px;margin-bottom:31px;" class="p333 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:7px;margin-right:-14px;margin-bottom:18px;" class="p333 ft93"><![endif]>K ristianstad</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-22px;margin-right:-11px;margin-bottom:22px;" class="p305 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-22px;margin-right:-2px;margin-bottom:31px;" class="p305 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-17px;margin-right:-6px;margin-bottom:26px;" class="p305 ft93"><![endif]>Växjö</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-20px;margin-right:-15px;margin-bottom:20px;" class="p334 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-20px;margin-right:-3px;margin-bottom:32px;" class="p334 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-14px;margin-right:-9px;margin-bottom:26px;" class="p334 ft93"><![endif]>N acka</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-22px;margin-right:-13px;margin-bottom:22px;" class="p335 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-22px;margin-right:-3px;margin-bottom:32px;" class="p335 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-17px;margin-right:-8px;margin-bottom:27px;" class="p335 ft93"><![endif]>L uleå</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-4px;margin-right:-31px;margin-bottom:4px;" class="p336 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:-4px;margin-right:-3px;margin-bottom:32px;" class="p336 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:10px;margin-right:-17px;margin-bottom:18px;" class="p336 ft93"><![endif]>K ungsbacka</P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td173"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-13px;margin-right:-27px;margin-bottom:13px;" class="p337 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-21px;margin-top:-13px;margin-right:-3px;margin-bottom:37px;" class="p337 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-1px;margin-right:-15px;margin-bottom:25px;" class="p337 ft93"><![endif]>R onneby</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td152"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:-15px;margin-right:-22px;margin-bottom:15px;" class="p300 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-15px;margin-right:-6px;margin-bottom:31px;" class="p300 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-7px;margin-right:-14px;margin-bottom:23px;" class="p300 ft93"><![endif]>S ved ala</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="p338 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-29px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:32px;" class="p338 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:16px;margin-right:-19px;margin-bottom:16px;" class="p338 ft93"><![endif]>(23kommu ne r)</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td257"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-4px;margin-right:-36px;margin-bottom:4px;" class="p339 ft97"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-36px;margin-top:-4px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p339 ft97"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:14px;margin-right:-18px;margin-bottom:22px;" class="p339 ft97"><![endif]>Me de l (riket)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:20px;margin-top:-9px;margin-right:-35px;margin-bottom:9px;" class="p304 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:5px;margin-top:-9px;margin-right:-20px;margin-bottom:24px;" class="p304 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:12px;margin-top:-1px;margin-right:-27px;margin-bottom:16px;" class="p304 ft93"><![endif]>Stockholm</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-19px;margin-right:-9px;margin-bottom:19px;" class="p340 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-19px;margin-right:-3px;margin-bottom:25px;" class="p340 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:-16px;margin-right:-6px;margin-bottom:22px;" class="p340 ft93"><![endif]>Malmö</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-5px;margin-right:-23px;margin-bottom:5px;" class="p327 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-5px;margin-right:-3px;margin-bottom:25px;" class="p327 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:15px;" class="p327 ft93"><![endif]>He lsin gb org</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-9px;margin-right:-19px;margin-bottom:9px;" class="p341 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-9px;margin-right:-3px;margin-bottom:25px;" class="p341 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-1px;margin-right:-11px;margin-bottom:17px;" class="p341 ft93"><![endif]>Jön köping</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-12px;margin-right:-16px;margin-bottom:12px;" class="p342 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-12px;margin-right:-3px;margin-bottom:25px;" class="p342 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-5px;margin-right:-9px;margin-bottom:18px;" class="p342 ft93"><![endif]>Ha lm stad</P></TD>
<TD class="tr7 td260"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-15px;margin-right:-14px;margin-bottom:15px;" class="p343 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-15px;margin-right:-3px;margin-bottom:26px;" class="p343 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-9px;margin-right:-8px;margin-bottom:20px;" class="p343 ft93"><![endif]>Ka rlstad</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-8px;margin-right:-20px;margin-bottom:8px;" class="p328 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-8px;margin-right:-3px;margin-bottom:25px;" class="p328 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:1px;margin-right:-11px;margin-bottom:16px;" class="p328 ft93"><![endif]>Karlskrona</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-8px;margin-right:-20px;margin-bottom:8px;" class="p328 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-8px;margin-right:-3px;margin-bottom:25px;" class="p328 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:1px;margin-right:-11px;margin-bottom:16px;" class="p328 ft93"><![endif]>Trollhättan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td5"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td61"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr33 td262"><P class="p10 ft95">23 utvalda kommuner</P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr33 td60"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:9px;" class="p344 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p344 ft93"><![endif]>Mede l</P></TD>
<TD class="tr33 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft7">Källa: EKAN Gruppen</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 83</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft0">De utvalda kommunerna är, med några undantag, stora kommuner. Dessa kommuner har både ett större invånarantal att sprida de fasta kostnaderna på och har dessutom oftast mer mogna verksamheter. De mindre kommunerna i framför allt glesbygd har högre avgifter.</P>
<P class="p49 ft0">Medelvärdet av kostnaden för alla nyttigheter har ökat med cirka 24 procent för alla kommuner och med cirka 16 procent för de 23 särskilt utvalda kommunerna mellan år 1993 och år 1999. Under samma period sjönk NPI (Nettoprisindex) med 1 procent, medan KPI (Konsumentprisindex ökade med 7 procent).</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">2.6</SPAN><SPAN class="ft24">Statistisk uppföljning</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Enligt kommittédirektiven skall Byggkostnadsdelegationen skapa ett statistiskt baserat system som syftar till att motverka vinstöverflyttningar mellan byggsektorns delsektorer. Systemet skall utformas så att man enkelt kan följa kostnadsutvecklingen inom och mellan branschens delsektorer. Målsättningen för delegationen skall vara att skapa system som sköts och bekostas av branschens aktörer.</P>
<P class="p50 ft0">Tidigt visade sig intresset för deltagande från byggsektorns sida vara svalt. Vissa aktörer meddelade, att det egna behovet av uppföljning klarade man i sitt befintliga system. Detta/dessa system kunde man i sin tur möjligen tänka sig att vidare utveckla i mindre omfattning. Ett nytt system bedömdes vara alltför dyrt att framställa och intresset att bekosta driften av det saknades.</P>
<P class="p50 ft0">Aktörernas budskap var att om staten har intresse av ett statistiskt system med den inriktningen som beskrivs i kommittédirektiven bör kostnader och driften bekostas med statliga medel.</P>
<P class="p49 ft0">I takt med ökad efterfrågan på byggtjänster har behovet av korrekt och lättillgänglig byggstatistik ökat. Särskild statistik fördelad på de olika regionala marknader bedöms som nödvändig för den fortsatta utvecklingen av byggsektorn. Den befintliga statistikens brister är påtagliga och begränsar nyttan av den samtidigt som den naturligtvis kan utgöra basen för en förnyelse.</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34484x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">84 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft1"><SPAN class="ft1">2.7</SPAN><SPAN class="ft24">Slutsatser och förslag</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Byggkostnadsdelegationen har i kontakter med Boverket och SCB påtalat behovet av att förändra de statistiska systemen. Nya underlag kan endast komma till stånd genom att utformas i ett samarbete med byggsektorn. Byggsektorn måste också motiveras till att delta genom att <SPAN class="ft2">sektorns egen nytta av statistiken tydliggörs</SPAN>. En lättfattlig och korrekt statistik är ett effektivt verktyg för byggsektorns möjlighet att mäta sina framsteg. Statistikutredningen föreslår att varje myndighet ska få ansvar för det statistikområde man är mest lämpad att klara av.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p78 ft0">Ge Boverket i uppdrag att förbättra statistiken av bostadsbyggandet genom att:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Sära statistiken så att samtliga ingående delkostnader i produktionskostnaden syns.</SPAN></P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Sära statistiken på typ av byggobjekt.</SPAN></P>
<P class="p102 ft0">Markprisets betydelse för produktionskostnaderna har ökat i framför allt tillväxtkommuner med attraktiva lägen. Där finns i de flesta fallen ett genomslag av någon form av <SPAN class="ft2">marknadsprissättning</SPAN>. Politiskt skulle det vara möjligt påverka produktionskostnaderna genom att driva någon form av kommunal markprispolitik</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kommunerna skall uppmärksammas på att markpriser samt de kommunala kostnader som ingår vid uppförande av bostäder utgör en betydande del av den totala byggkostnaden. Ett behov av översyn av dessa kostnader är angelägen.</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Av de avgifter som kommunen direkt ansvarar för är <SPAN class="ft2">planavgiften </SPAN>den som skiljer sig mest åt mellan kommunerna. Dess inverkan (omkring 0,3 procent av den totala produktionskostnaden) är ringa men spridningen på utfallet är svårt att förklara. Konstruktionen av denna avgift möjliggör i stort sett vilken avgift som helst inom vissa gränser. Det finns ett visst utrymme för att politiskt sätta denna avgiftstyp.</P>
<P class="p50 ft0"><SPAN class="ft2">Anslutningsavgiften för VA </SPAN>är den engångsavgift som har störst genomslag av de avgifter som tas ut för direkt anslutning till befintlig infrastruktur. I jämförelse med de övriga avgifterna i samma kategori så motsvarar anslutningsavgiften för va cirka 25 procent av den totala</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2">Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">? 85</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">kostnaden sett över en 30 års period. Denna andel kan uppfattas som hög och skulle kunna fördelas annorlunda över tiden. En <SPAN class="ft2">omfördelning från anslutningsavgift till brukningsavgift </SPAN>så att anslutningsavgiften för VA låg i paritet med elanslutningen skulle innebära en genomsnittlig sänkning av produktionskostnaden med cirka 1 procent. Det kan finnas risker för <NOBR>VA-verksamheten</NOBR> med denna typ av omfördelning av intäkter över tiden, vilket bör studeras vidare.</P>
<P class="p144 ft0">Brukningsavgifterna visar på en mycket kraftig pris- och avgiftsutveckling. Fjärrvärmen är den nyttighet som klara jämförelsen bäst. Prisutvecklingen över den studerade perioden ligger cirka 4 procentenheter över KPI. För de övriga studerade nyttigheterna ligger utvecklingen över den studerade tidsperioden på cirka 30 procentenheter över KPI. Sedan 1996 så finns det en stabil generell prisutvecklingen speglad av KPI. Tillsammans med en historiskt låg räntenivå borde det således finnas gynnsamma objektiva förutsättningar för en nedåtgående pristrend för de undersökta nyttigheterna. Istället ser vi i olika grad en ökande pristrend. Priserna för de studerade nyttigheterna är nationellt skapade och nationellt påverkbara, inte minst genom det dominerande inslaget av kommunala huvudmän.</P>
<P class="p145 ft0">Det är svårt att göra några ingående analyser av skillnader i kostnader för kommunala avgifter. Bland annat beroende på att det finns skilda administrativa rutiner. En annan förklaring är att den ekonomiska forskningen inom de kommunaltekniska områdena är begränsad. Det är angeläget att noggrant studera och analysera den framtida pris- och avgiftsutvecklingen. Detta gäller i synnerhet utvecklingen inom VA- och avfallsområdet. Det finns ett behov av att införa en oberoende prisövervakning där vissa utvalda marknadssegment kontinuerligt studeras och redovisas. Prisövervakaren bör vara en oberoende konsumentföreträdare, till exempel Konsumentverket.</P>
<P class="p346 ft0">Som ett komplement till den oberoende prisövervakningen kan en utvecklad och förbättrad granskning av den kommunala verksamheten som helhet genomföras. Revisionen ska vara ett instrument för att påvisa ineffektivitet och genom jämförelser stimulera en ökad kostnadsmedvetandet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34486x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>Hur byggs det och till vilka kostnader<SPAN class="ft0">?</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft4">Förslag:</P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Inför en oberoende prisövervakning av förbrukningsavgifter samt kommunala engångsavgifter. Rollen som prisövervakare ska vara en oberoende konsumentföreträdare som till exempel Konsu- mentverket.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Använd externa oberoende revisorer i den kommunala </SPAN><NOBR>revisio-nen</NOBR> för att stimulera till ett ökat kostnadsmedvetande med inriktning mot bygg- och fastigheter.</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Öka insatserna på ekonomisk forskning inom ramen för det kommunaltekniska området för att studera och analysera den framtida pris- och avgiftsutvecklingen.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Tydliggör exploateringskostnader i värdekedjan från råmark till byggbar mark genom att varje ärende föreläggs kommunfullmäktige för beslut.</SPAN></P>
<P class="p347 ft4">Rekommendationer till kommuner:</P>
<P class="p348 ft0">Vissa engångsavgifter kan minskas genom att;</P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">införa övergång till faktisk prissättning vid bygglov motsvarande högst självkostnad</SPAN></P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">tillämpa enkelt planförfarande i större utsträckning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td263"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td264"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">87</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td265"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft9">3 Byggsektorns aktörer</P>
<P class="p134 ft1"><SPAN class="ft1">3.1</SPAN><SPAN class="ft24">Byggsektorns värdekedja</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Byggsektorn kan delas in i en mängd olika marknader med mycket olika egenskaper. Marknaderna för byggtjänster och byggmaterial är bara några av de delar som tillsammans bildar det system som utgör byggsektorn. Byggprocessen omfattar förutom själva byggnationen, planering av bebyggelsen, finansiering, projektering samt förmedling och förvaltning av bostäder. Ett “grus till <NOBR>hus“-perspektiv</NOBR> kan dela in systemet i olika led som i större eller mindre utsträckning påverkar bygg- och boendekostnaderna.</P>
<P class="p254 ft0">I <SPAN class="ft2">figur 3.1 </SPAN>ges en schematisk beskrivning av den <SPAN class="ft2">värdekedja </SPAN>vi studerar i denna rapport. Det är en vidareutveckling av den värdekedja vi beskrev på <SPAN class="ft2">sidan 41</SPAN>. Här ingår både synliga och osynliga delar i värdekedjan samt låsta och flexibla länkar. Till exempel har kommuner en betydelsefull roll som leverantör av mark, anslutningar till el och va samt tjänster vid bygglov. Denna roll är inte alltid synlig. Kommunen som aktör integreras inte fullt ut i projekt för att skapa effektivast möjliga värdekedja. Vissa delar av värdekedjan kan kallas låsta eftersom aktörerna är låsta till varandra av till exempel försäljnings- strukturer och distributionskanaler. Värdekedjan illustrerar varu- strömmar och <NOBR>köpar-/säljarrelationer</NOBR> vid total- eller general- entreprenader som är de vanligaste entreprenadformerna vid nyproduktion av flerbostadshus. Denna värdekedja är normgivande för byggprocessen i byggsektorn i sin helhet. I Bilaga 3, kapitlet <SPAN class="ft2">Marknads- och konkurrensförhållanden i byggsektorn, </SPAN>finns en utförlig redogörelse för olika delmarknader i byggsektorn.</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34488x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">88 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft6">Figur 3.1: Synliga och osynliga delar i byggsektorns värdekedja</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr25 td146"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td267"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td268"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td269"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td37"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td270"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td67"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td270"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td65"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td270"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td271"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td272"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td273"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td178"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td270"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td178"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td273"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td178"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td270"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td39"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td146"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td267"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td268"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td147"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td274"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr1 td275"><P class="p182 ft98">Flexibel del</P></TD>
<TD class="tr1 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td146"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td268"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td147"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td65"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td257"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td146"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td267"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td268"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td147"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr27 td276"><P class="p10 ft99">Konsulter</P></TD>
<TD class="tr27 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td146"><P class="p10 ft99">Material</P></TD>
<TD class="tr2 td267"><P class="p349 ft99">Agenter/</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td268"><P class="p157 ft99">Grossister</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td162"><P class="p10 ft99">Övriga en-</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td275"><P class="p23 ft99">Byggentre-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td140"><P class="p27 ft96">Bygg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td146"><P class="p10 ft99">tillverkare</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td267"><P class="p349 ft99">Säljare</P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr26 td162"><P class="p10 ft99">treprenörer</P></TD>
<TD class="tr20 td173"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr26 td275"><P class="p23 ft99">prenörer</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr26 td140"><P class="p27 ft34">herre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td268"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p10 ft67"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td146"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td277"><P class="p10 ft98">Låst del för bl.a. installationer</P></TD>
<TD class="tr1 td147"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr42 td278"><P class="p10 ft34">Kommunen</P></TD>
<TD class="tr1 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td146"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td267"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td269"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td37"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td173"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td65"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td146"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td268"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td147"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td269"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td67"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td173"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr24 td278"><P class="p10 ft100">Finansinstitut</P></TD>
<TD class="tr24 td178"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td146"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td268"><P class="p10 ft34">Importörer</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td269"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td37"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td39"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td173"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td39"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td39"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr28 td279"><P class="p10 ft101">Försäkringsbolag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td146"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td269"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td37"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td39"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td67"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td173"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td39"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td39"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr28 td279"><P class="p10 ft101">Förvaltnings- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td146"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td267"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td268"><P class="p10 ft34">Transportföretag</P></TD>
<TD class="tr27 td147"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td65"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td60"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr27 td278"><P class="p10 ft34">servicebolag</P></TD>
<TD class="tr27 td178"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td39"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft98">Osynliga delar</P>
<P class="p351 ft0">Generalentreprenaden innebär att en entreprenör, generalentreprenören (GE), ansvarar inför beställaren för hela produktionen. För arbeten som han inte utför genom det egna företaget, anlitar GE underentreprenörer med vilka han träffar entreprenadavtal. Totalentreprenad innebär att en entreprenör, totalentreprenören ansvarar inför beställaren för såväl projektering som byggande.</P>
<P class="p135 ft0">Varuflödena i byggsektorn är omfattande och kan ske på många olika sätt. När en nyinflyttad hyresgäst ska koka sitt morgonte och vrider på kökskranen så har säkert armaturen vandrat i många olika led innan den tas i bruk. Den kanske har importerats genom en agent, som i sin tur sålt den till en grossist, som i sin tur sålt den till en VVS- installatör, innan den hamnat på en faktura hos totalentreprenören som är en byggentreprenör för att sedan hamna på en byggherres slutnota. Andra varor kan ha kortare vägar att vandra. Exemplen skulle kunna göras otaliga.</P>
<P class="p49 ft0">Innan PBL ändrades 1 juli 1995 och Boverket införde nya byggregler med början 1993 definierades kraven på bostäder av myndigheter snarare än köparen/byggherren. Efter införandet nya PBL, nedtrappningen av statligt subventionerade lån och tillkomsten av nya byggregler ligger ansvaret för att definiera vad som ska byggas och till</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td263"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td264"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">89</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td265"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">vilken kostnad inte längre på myndigheter. Ansvaret ligger på köparen/byggherren att se till tekniska krav uppfylls och att en bärkraftig ekonomi fås i bostadsföretagandet. Dagens bostadsbyggande innebär en förskjutning mot en efterfrågestyrd marknad, där det är de olika kundernas skiftande krav på kvalitet och pris som produktionen ska tillfredsställa.</P>
<P class="p143 ft0">När byggsektorn står inför anpassningen till marknad och kund som den vanliga industrin arbetat med i decennier är det viktigt att beskriva byggsektorn på samma sätt som den vanliga industrin och inte behandla den som ett specialfall, omöjligt att analysera. Inom industrin används begreppet <SPAN class="ft2">värdekedjor</SPAN>. Det finns en mängd styrsystem för hur dessa värdekedjor kan väljas, organiseras, samordnas och utvecklas för att leverera den produkt slutkunderna på marknaden är beredda att betala för.</P>
<P class="p144 ft0">Inom byggsektorn är inte begreppet värdekedjor så vanligt. Därför är inte den vanliga industrins styrsystem för dessa, exempelvis logistik, så utvecklade. Detta visar att byggsektorn ligger efter den vanliga industrin, men också att det finns mycket kunskap att hämta för att nå förbättringar. Om byggprocessen ses som jämförbar med en vanlig industriell process, handlar byggande om hur byggsektorns värdekedjor bildas och fungerar i ett byggprojekt. De uppkommer liksom i annan industri genom upphandling och ska styras genom hela produktions- processen. Värdekedjorna är de leverantörer av varor och tjänster som upphandlas. Inom byggandet omfattar de allt från konsulter, råvaru- tillverkare, materialtillverkare och grossister till underentreprenörer, byggentreprenörer och transportföretag, men även kommuner och byggherrens köpta ombud ingår.</P>
<P class="p144 ft0">Ett byggprojekts totala värdekedja är summan av samtliga leverantörers arbete och material. Dessa leverantörer är i sin tur köpare. De handlar var för sig upp helt olika varor och tjänster och bildar därmed sina enskilda mindre värdekedjor. Varje grupp har alltså egna värdekedjor för sin del av projektet.</P>
<P class="p144 ft0">Byggprocessen kan kallas mjukvaran som styr värdekedjan, de metoder som samtliga köpare använder för att först styra urvalet och senare samordningen av sina leverantörer. Urvalet styrs av upphandling. Eftersom en stor del av byggsektorns värdekedjor redan på förhand är upphandlade och är låsta till kvalitet och pris genom avtal mellan materialtillverkare, grossister och underentreprenörer som köparen inte ser, kan köparen inte välja bästa möjliga kombinationer av leverantörer av tjänster eller varor (se figur 3.1). Detta drabbar beställaren ekonomiskt och kvalitetsmässigt.</P>
<P class="p352 ft0">Av dessa orsaker kan värdekedjorna inte fritt sättas samman som i andra industri- eller tjänstesektorer för att åstadkomma en ökad</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">90 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">efterfrågan och ökad lönsamhet genom att erbjuda bättre priser och högre kvalitet. Inga motiv för att skapa hög produktivitet och effektivitet finns i egentlig mening. Idag är det uppenbart att byggsektorns värdekedjor är stela eftersom de inte kan formeras för leverera de nya eller ombyggda bostäder som normalinkomsttagaren efterfrågar men inte kan betala för.</P>
<P class="p135 ft0">Mängden befintliga och låsta enskilda värdekedjor innebär i sig en fragmentering av aktörerna. Samordningen av denna mängd aktörer blir en svårbemästrad uppgift. En samordning förutsätter att beställarens mål för kvalitet och kostnad är tydlig för alla inblandade, från konsulter i tidiga skeden och bort till materialtillverkare i sena skeden. Samordning kräver också planering och planering tar mycket tid. För att lösa problemet med fragmenteringen måste beställaren tydligt definiera vad man vill ha, till vilken kostnad och även avsätta tid för en god planering av utformning och produktion.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">3.2</SPAN><SPAN class="ft24">Byggsektorns köpare</SPAN></P>
<P class="p48 ft0">Byggsektorns leverantörer möter olika kategorier av köpare. Stora beställare inom byggverksamheten är industrin, allmännyttan och privata kunder. Beställare på anläggningsområdet är nästan uteslutande kommun och stat, där Vägverket är en stor kund inom vägbyggandet. Köparna i ett byggprojekt är en betydande skara och utgörs av:</P>
<P class="p353 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">materialtillverkare</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">grossister som köper material och transporter</SPAN></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">underentreprenörer som köper material mest via grossister och i mindre utsträckning direkt från materialtillverkare</SPAN></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">byggentreprenörer som köper material via grossister och direkt från materialtillverkare</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Byggherren köper konsulter för den inledande beskrivningen av projektet och därefter entreprenör. Om byggentreprenören är total- entreprenör köper denne även underentrepenörer och konsulter. Och bakom byggherren finns slutkunderna, de som ska vilja betala för att använda byggnaden.</P>
<P class="p50 ft0">Köparen förväxlas ofta med byggherren, så att byggherren framstår som den enda köparen i ett projekt. Men det finns alltså en mängd köpare inom projektet, vilket tydligare framgår om man använder begreppet värdekedja som metod att beskriva verkligheten.</P>
<P class="p50 ft0">Att endast byggherren traditionellt ses som köpare kan bero på att byggprocessen sin tur reduceras till de synliga stadierna i ett</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td263"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td264"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">91</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td265"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">byggprojekt, från utformning av detaljplan och projektering till byggande och förvaltning. Men översätter man byggprocessens <NOBR>inne-håll</NOBR> med begreppet värdekedja framträder även de tidigare osynliga stadierna.</P>
<P class="p144 ft0">Här återfinns plötsligt exempelvis råvaruleverantörer, materialtill- verkare, transportföretag och grossister. Här återfinns också den mark som ska bebyggas och de tjänster som används för att planera den. Kommunen och dess agerande ingår då också som en länk i värdekedjan.</P>
<P class="p144 ft0">Byggherren är den som beslutar om att investera i eller uppföra en byggnad. Det är byggherrens ansvar att byggnadsinvesteringen anpassas till lagar och förordningar, att finansiering ordnas samt att investeringen blir lönsam. Byggherrerollen finns definierad i PBL.</P>
<P class="p143 ft0">Byggherrens roll på byggmarknaden är olika beroende på marknads- segment, (nyproduktion, ombyggnad, underhåll, specialiseringar), hur ofta de köper entreprenader samt objektstyp (anläggningar, kontor eller bostäder).</P>
<P class="p143 ft0">En uppdelning kan göras efter deras frekvens på marknaden enligt följande:</P>
<P class="p354 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft102">Flergångsbyggare </SPAN>(bygger i princip kontinuerligt). Ofta nyproduktion inklusive större ombyggnader. Här återfinns allmännyttan, kooperationen i form av HSB och Riksbyggen, större och medelstora privata fastighetsbolag.</P>
<P class="p355 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft102">Sällanbyggare </SPAN>(bygger någon gång under en <NOBR>10-15-årsperiod).</NOBR> Kan vara nyproduktion inklusive större ombyggnader som ovan men med mindre frekvens på marknaden samt underhållsarbeten i huvudsak lika nedanstående kategori.</P>
<P class="p355 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft102">Engångsbyggare </SPAN>(bygger en gång eller bygger/reparerar var 15- 30år). Villa/fritidshusbyggare, bostadsrättsföreningar (HSB, Riksbyggen eller privata).</P>
<P class="p356 ft0">Fördelningen mellan dessa olika kategorier är idag okänd. Kompetensen kan skifta mycket mellan och inom olika kategorier. En annan uppdelning kan göras med utgångspunkt från byggherrens förvaltningsintresse:</P>
<P class="p357 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft102">Stort intresse</SPAN>. Allmännyttan, privata fastighetsbolag (alla storlekar och ägareformer), <NOBR>villa-,</NOBR> fritidshusägare samt bostadsrättsföreningar (HSB, Riksbyggen eller privata).</P>
<P class="p358 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft102">Mindre intresse. </SPAN>Byggföretag (oftast rikstäckande) vars affärsmål är att bygga och försälja bostäder.</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">92 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">Totalt fanns år 1998 cirka 4.2 miljoner bostäder sedan ny- och ombyggnad samt rivningar räknats in. Fastighetsägarna som är de potentiella köparna av entreprenader inom ombyggnad och underhåll fördelar sig på följande sätt.</P>
<P class="p269 ft6">Tabell 3.2: Fördelning av fastighetsägare 1998</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr14 td280"><P class="p222 ft39">Aktör</P></TD>
<TD class="tr14 td281"><P class="p23 ft39">Antal bostäder (miljoner)</P></TD>
<TD class="tr14 td282"><P class="p23 ft39">Procent</P></TD>
<TD class="tr14 td283"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td284"><P class="p222 ft52">Småhusägare</P></TD>
<TD class="tr8 td285"><P class="p179 ft52">1.8</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td286"><P class="p359 ft52">42.2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td284"><P class="p222 ft52">Allmännyttan</P></TD>
<TD class="tr8 td285"><P class="p179 ft52">0.93</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td286"><P class="p360 ft52">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td284"><P class="p222 ft52">Privata fastighetsägare</P></TD>
<TD class="tr8 td285"><P class="p179 ft52">0.7</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td286"><P class="p359 ft52">16.8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td284"><P class="p222 ft52">Bostadsrättsföreningar</P></TD>
<TD class="tr8 td285"><P class="p179 ft52">0.75</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td286"><P class="p359 ft52">17.7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td284"><P class="p222 ft52">Stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr8 td285"><P class="p179 ft52">0.06</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td286"><P class="p359 ft52">1.3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft103">Källa: SCB</P>
<P class="p108 ft0">Samtliga av dessa fastighetsägare är byggherrar enligt PBL. Men deras styrka som byggherrar varierar mycket. Till syvende och sist är det oftast den enskilde konsumenten som är den slutliga köparen av byggtjänster och byggvaror. Vare sig det har skett genom en privat eller allmännyttig byggherres försorg eller om konsumenten har byggt själv och köpt in sitt material i byggvaruhandeln.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">3.3</SPAN><SPAN class="ft24">Byggentreprenörer</SPAN></P>
<P class="p361 ft0">Den svenska byggentreprenadmarknaden karaktäriseras av ett fåtal stora rikstäckande byggföretag och ett stort antal småföretag som är verksamma på lokala och regionala marknader. Byggbranschen är en mycket fragmenterad bransch med drygt 10 000 företag, varav cirka 400 har fler än 20 anställda. Bland de 50 största entreprenörföretagen som huvudsakligen är verksamma med bygg- och anlägg- ningsverksamhet är Skanska AB, NCC AB och PEAB AB i särklass de största. Dessa företag har breda verksamhetsområden och är även verksamma med projekt- och fastighetsutveckling. Ett annat stort byggentreprenadföretag är JM Byggnads och Fastighets AB. I <SPAN class="ft2">figur 3.3 </SPAN>visas fördelningen av antalet anställda på olika företagsstorlekar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34493x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td263"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td264"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">93</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td265"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft6">Figur 3.3: Andel av det totala antalet anställda efter företagsstorlek</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr8 td141"></TD>
<TD class="tr8 td287"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td267"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p213 ft37">0 - 49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td141"></TD>
<TD class="tr21 td287"><P class="p10 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p10 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr21 td13"><P class="p213 ft27">anställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td287"><P class="p362 ft37">41%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td267"><P class="p27 ft37">44%</P></TD>
<TD class="tr21 td13"><P class="p213 ft27"><NOBR>50-999</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td13"><P class="p213 ft35">anställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td141"></TD>
<TD class="tr23 td287"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td267"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td141"></TD>
<TD class="tr26 td287"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p213 ft33">1 000-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td141"></TD>
<TD class="tr26 td287"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p213 ft33">anställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td141"></TD>
<TD class="tr49 td287"><P class="p363 ft37">15%</P></TD>
<TD class="tr49 td267"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr49 td13"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td141"></TD>
<TD class="tr49 td287"><P class="p364 ft103">Källa: Byggentreprenörerna</P></TD>
<TD class="tr49 td267"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr49 td13"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft0">Företag med mindre än 50 anställda svarar för 99 procent av antalet företag, 44 procent av antalet anställda och 36 procent av omsättningen i branschen. Företag i storleksgruppen med minst 1000 anställda svarar på motsvarande sätt för 0,1 procent av antalet företag, 41 procent av antal anställda och 44 procent av omsättningen. I <SPAN class="ft2">tabell 3.4 </SPAN>visas fördelningen av omsättning och antal anställda efter företagsstorlek.</P>
<P class="p365 ft51">Tabell 3.4: Antal företag och anställda samt omsättning per storleksgrupp 1996 (bygg och anläggningsföretag SNI 452)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr14 td288"><P class="p222 ft39">Företags</P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p26 ft39">Antal</P></TD>
<TD class="tr14 td289"><P class="p182 ft39">Företag</P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p201 ft39">Antal an-</P></TD>
<TD class="tr14 td289"><P class="p201 ft39">Anställda</P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p366 ft39">Fakture-</P></TD>
<TD class="tr14 td289"><P class="p366 ft39">Fakture-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td290"><P class="p222 ft39">storlek</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p194 ft39">företag</P></TD>
<TD class="tr8 td291"><P class="p233 ft39">i %</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p184 ft39">ställda</P></TD>
<TD class="tr8 td291"><P class="p233 ft39">i %</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p38 ft39">ring</P></TD>
<TD class="tr8 td291"><P class="p234 ft39">ring i %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td292"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><P class="p222 ft52"><NOBR>0-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">10 250</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">96,4%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">27 858</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">34,0%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">24 313</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">25,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><P class="p222 ft52"><NOBR>20-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">281</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">2,6%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">8 180</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">10,0%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">10 075</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">10,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><P class="p222 ft52"><NOBR>0-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">10 531</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">99,1%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">36 038</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">44,0%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">34 388</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">35,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><P class="p222 ft52"><NOBR>50-99</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">52</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">0,5%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">3 422</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">4,2%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">4 510</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">4,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><P class="p222 ft52"><NOBR>100-199</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">18</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">0,2%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">2 272</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">2,8%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">2 612</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">2,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><P class="p222 ft52"><NOBR>200-499</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">7</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">0,1%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">1 907</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">2,3%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">2 776</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">2,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><P class="p222 ft52"><NOBR>500-999</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">7</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">0,1%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">4 761</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">5,8%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">9 106</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">9,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><P class="p222 ft52">1 000 -</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">15</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">0,1%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">33 582</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">41,0%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">42 299</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">44,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><P class="p222 ft52">50 -</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">99</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">0,9%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">45 944</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">56,0%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">61 303</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">64,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><P class="p222 ft39">Summa</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">10 630</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">100,0%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">81 982</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">100,0%</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p39 ft52">95 691</P></TD>
<TD class="tr8 td295"><P class="p25 ft52">100,0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft7">Källa: Byggentreprenörerna</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">94 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft1">3.4</SPAN><SPAN class="ft24">Underleverantörer</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Bygg- och anläggningsentreprenörer använder sig av underleverantörer vid byggentreprenader. Underleverantörer är oftast installationsföretag och bygghantverksföretag, till exempel <NOBR>VVS-installatörer,</NOBR> el- installatörer, ventilationsinstallatörer, måleriföretag, smidesföretag, plåtslageriföretag och isoleringsföretag. De största installations- företagen är också rikstäckande och agerar även de som general- eller totalentreprenörer. De tyngsta kostnadsposterna för underleverantörer är elinstallation och <NOBR>VVS-installationer.</NOBR></P>
<P class="p49 ft0">Drygt 2 000 företag är verksamma med <NOBR>VVS-installation</NOBR> och service. Av dessa har fyra företag rikstäckande verksamhet. Störst är BPA och Calor. Konkurrensen sker mestadels regionalt eller lokalt. Företagens storlek på riksplanet speglar ganska bra hur stora de är regionalt/lokalt. Det finns en viss skillnad mellan installationer och service i bostäder och förvaltningsbyggnader samt <NOBR>industri-installationer.</NOBR> Sistnämnda typ av arbeten kräver viss specialkompetens. Större och medelstora <NOBR>VVS-företag</NOBR> klarar i regel att utföra båda typerna av arbeten, medan de allra minsta företagen i branschen oftast sysslar med installation och service i bostäder och <NOBR>förvalt-ningsbyggnader.</NOBR></P>
<P class="p49 ft0">Det finns cirka 3 500 företag som är verksamma med elinstallation. Elinstallationsbranschen kännetecknas av många små. Ett fåtal större företag svarar dock för en större del av marknaden. BPA El och ABB är rikstäckande. BPA har totalkompetens inom <NOBR>el-,</NOBR> VVS- och ventilationsinstallationer.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">3.5</SPAN><SPAN class="ft24">Distributörer</SPAN></P>
<P class="p361 ft0">Byggmaterialindustrin är i stor utsträckning beroende av ett fungerande distributionsled för att kunna förmedla sina produkter till kunderna. Distributionskanalerna från tillverkare till förbrukare av byggmaterial är mycket omfattande. Produkter kan distribueras från fabrik ut till byggarbetsplatsen eller genom olika försäljningsled. Företagsstrukturen i distributionsledet kan indelas i grossister, regionala distriktsombud, lokala återförsäljare, rikstäckande byggvaruhandelskedjor samt mindre lokala bygghandlare.</P>
<P class="p49 ft0">Man kan skilja mellan lagerförsäljning respektive direktförsäljning av byggvaror. Beroende på produktens användning och anknytning till bransch varierar försäljningserbjudandena. Den största delen av byggvarudistributionen går via byggmaterialhandeln.</P>
<P class="p49 ft0">Några av de större byggvaruhandelskedjorna i Sverige är Beijer Byggmaterial AB, Optimera Bygghandel AB, Byggtrygg AB och</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td263"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td264"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">95</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td265"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">Bauhaus & Co KB. Den sistnämnda är en utpräglad <NOBR>gör-det-själv-butik</NOBR> som framförallt vänder sig till konsumenter istället för till professionella yrkesmän. På större orter finns oftast flera försäljningsställen av byggmaterial. Marknaden avgränsas av kundernas behov av närhet till byggmaterialbutiker. <NOBR>Detalj-handelskedjorna</NOBR> Beijer, Bauhaus och K- Rauta är vertikalt integrerade genom att de samtidigt är både grossister och detaljister, det medför att det ofta endast finns en aktör mellan tillverkare och konsument.</P>
<P class="p49 ft0"><NOBR>VVS-produkterna</NOBR> distribueras vanligtvis genom <NOBR>VVS-grossisterna,</NOBR> som utgör ett starkt mellanled i distributionskedjan. Därigenom kanaliseras såväl fabrikanternas utbud som <NOBR>VVS-installatörernas</NOBR> efterfrågan. Sortimentet inom <NOBR>VVS-grossisthandeln</NOBR> omfattar 35 <NOBR>000-40</NOBR> 000 artiklar, varav de största grossisterna lagerför 23 <NOBR>000-25</NOBR> 000 artiklar. De rikstäckande grossisterna Ahlsell AB och <NOBR>Dahl-koncernen</NOBR> är dominerande med cirka 70 procent av marknaden för grossist- försäljning av VVS- och <NOBR>VA-produkter.</NOBR> Ahlsell är marknadsledande.</P>
<P class="p50 ft0">Elgrossisterna utgör också ett starkt led i kedjan för elmaterial- distributionen. De fyra största elgrossisterna svarar för cirka 80 procent av grossistförsäljningen av elmateriel i Sverige. Ahlsell och Elektro- Skandia är de marknadsledande företagen.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">3.6</SPAN><SPAN class="ft24">Materialtillverkare</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">En stor del av byggproduktionskostnaden vid bostadsproduktion utgörs av byggmaterial. Cirka 40 procent av byggkostnaderna utgörs av material. Byggmaterialindustrins bredd är stor och företagen erbjuder allt från bulkprodukter till hela konstruktionssystem. Vi talar om tusentals olika produkter från ett stort antal mycket olika leverantörer. Byggmaterialindustrins försäljning sker mestadels genom återförsäljare medan leveranserna kan ske på olika sätt, till exempel via den lokala återförsäljarens lager eller direktleverans från fabriken ut till byggarbetsplatsen.</P>
<P class="p49 ft0">Flera byggmaterialmarknader kännetecknas av fåtalsdominans. På marknaderna för cement, armeringsstål och gipsskivor har ett företag mer än 50 procent av marknaden. Importkonkurrensen är begränsad och förmedlas främst genom stora företag och agenter. I <SPAN class="ft2">tabell 3.5 </SPAN>ges ett exempel på koncentration på olika byggmaterialmarknader.</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td296"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">96 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td297"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td298"><P class="p367 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td299"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td300"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td301"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td302"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td303"><P class="p368 ft6">Tabell 3.5: Koncentration på olika byggmaterialmarknader</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td139"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td300"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td301"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td305"><P class="p23 ft39">Byggmaterial</P></TD>
<TD class="tr8 td306"><P class="p23 ft39">Koncentration</P></TD>
<TD class="tr8 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td307"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td308"><P class="p23 ft52">(andel av den totala försäljningen)</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Cement</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">1 företag har 95%</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Ballast</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">4 företag har 80%</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Fabriksbetong</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">5 företag har 80%</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Asfalt</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">2 företag har 80%</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Armeringsstål</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">1 företag har 80%</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Prefabricerade betongelement</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">2 företag har 60%</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Lättbetong</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">1 företag har 100%</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Betongrör</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">3 företag har 100 %</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Plaströr</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">1 företag har 50 %</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Gipsskivor</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">3 företag har 100%</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Mineralull</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">2 företag har 90%</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Golv</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">2 företag har 60%</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Fönster</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">2 företag har 70 %</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Dörrar</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">1 företag har 50 %</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Inredningssnickerier</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">4 företag har 80 %</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Badkar</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">2 företag har 100 %</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Sanitetsporslin</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">3 företag har 90 %</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td309"><P class="p23 ft52">Diskbänkar</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p23 ft52">2 företag har 80 %</P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p257 ft0">En allmän tendens i byggmaterialsektorn är att företagen strävar efter att sälja kompletta systemlösningar med sina egna produkter som grund. Vissa företag som tillverkar gipsskivor erbjuder även reglar för att erbjuda kunden en komplett lösning. Byggföretagen vill numera ha en så färdig produkt som möjligt för att slippa kostsamma bearbetningar. Det ger företag som erbjuder hela sortimentet en konkurrensfördel mot nischföretag som endast erbjuder en viss vara.</P>
<P class="p143 ft0">Marknaderna för gipsskivor och mineralull är oligopolmarknader. Marknadsandelarna för företagen är relativt stabila, vilket kan förklaras av att priskonkurrensen är svag. På oligopolmarknader är det vanligt att företagen undviker priset som konkurrensmedel. Om produkterna är relativt homogena kan priskonkurrens medföra priskrig som drabbar de inblandade företagen. Likartade och samtidiga prishöjningar är därför vanligt på oligopolmarknader, som exempelvis marknaderna för mineralull och gipsskivor.</P>
<P class="p144 ft0">Delmarknaderna i <NOBR>VVS-materialbranschen</NOBR> kännetecknas av hög företagskoncentration. Exempel på en sådan delmarknad är marknaden för sanitetsporslin. Gustavsbergs VVS AB är en stor aktör på marknaden för sanitetsporslin och dominerar tillsammans med Ifö Sanitär AB och IDO Badrum AB badkarsmarknaden. Ifö är även en stor aktör på marknaden för rostfria diskbänkar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td263"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td264"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">97</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td265"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">Byggbranschen kännetecknas av en hög marknadskoncentration, samtidigt som vertikal integration är vanligt. Många av produk- tionsleden inom byggsektorn är nära sammanlänkade. Det gör det intressant ur till exempel en byggentreprenörs synpunkt att skaffa sig kontroll över strategiska insatsvaror. Kopplingen är till exempel mycket stark mellan marknaderna för ballast, fabriks- och markbetong och byggmarknaden, främst väg- och anläggningsmarknaden. Vid väg- och anläggningsarbeten utgör ballast och fabriksbetong, tillsammans med asfalt de viktigaste insatsvarorna. På väg- och <NOBR>anlägg-ningsmarknaden</NOBR> är Skanska och NCC de största aktörerna, de är dessutom de två största asfalttillverkarna på den svenska marknaden. Skanska och NCC är även stora aktörer på fabriksbetongmarknaden. Ballast (grus eller bergkross) är en strategisk insatsvara vid asfalt- och fabriksbetong- tillverkning. NCC och Skanska är stora aktörer även på denna marknad.</P>
<P class="p50 ft0">Skanska har även intressen i byggmaterialindustrin genom Myresjögruppen (tillverkning av prefabricerade trähus). Skanska bedriver också byggmaterialtillverkning genom dotterföretag verk- samma med snickerier, rör och stomkomponenter.</P>
<P class="p135 ft0">Scancem som i princip är monopolist på cementmarknaden är också vertikalt integrerat genom sin verksamhet på marknaderna för ballast, cement och betong. I tillverkningsledet för ballast, cement, asfalt och betong råder fåtalsdominans. Efterfrågesidan är till stor del representerad av samma företag som är verksamma på utbudssidan för dessa insatsvaror.</P>
<P class="p49 ft0">Rabattgivningen är mycket omfattande vid försäljning av byggvaror. Konkurrensen på byggmaterial sker oftast genom rabattgivning. Prisbildningen på olika byggmaterialmarknader skiljer sig åt bland annat beroende på vem som är kund och vad materialet ska användas till. Det är vanligt att prissättningen till byggmaterialhandel och grossister sker genom fabriksprislistor. Till bygg- och <NOBR>installa-tionsentreprenörer</NOBR> sker den genom årsvisa förhandlingar och rabattsatser eller anbudsgivning vid projekt.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">3.7</SPAN><SPAN class="ft24">Konkurrensproblem i byggsektorn</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Det existerar få formella etableringshinder på byggsektorns olika delmarknader. I praktiken innebär förekomsten av dominerande företag och bristande importkonkurrens att det förekommer etableringshinder. Stordriftsfördelar och distributionsproblem kan utgöra hinder för nyetableringar. De stora rikstäckande entreprenörerna är även integrerade bakåt i värdekedjan och kontrollerar strategiska insatsvaror som betong, ballast och asfalt. Vissa produkter kan vara svåra att</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">transportera längre sträckor exempelvis cement, ballast och betong. Det kan även finnas problem att finna återförsäljare, genom att de befintliga har kopplingar eller avtal med etablerade tillverkare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB34499x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td263"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td264"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">99</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td265"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft0">I <SPAN class="ft2">tabell 3.6 </SPAN>summeras de konkurrensbegränsningar som kan skönjas i byggsektorn.</P>
<P class="p269 ft6">Tabell 3.6: Konkurrensbegränsningar i byggsektorn</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td311"><P class="p222 ft39">Bransch</P></TD>
<TD class="tr14 td312"><P class="p23 ft39">Koncentra-</P></TD>
<TD class="tr14 td313"><P class="p23 ft39">Vertikal</P></TD>
<TD class="tr14 td314"><P class="p23 ft39">Inträdes-</P></TD>
<TD class="tr14 td315"><P class="p23 ft39">Konkur-</P></TD>
<TD class="tr14 td313"><P class="p23 ft39">Företagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td317"><P class="p23 ft39">tion</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p23 ft39">integra-</P></TD>
<TD class="tr8 td319"><P class="p23 ft39">hinder</P></TD>
<TD class="tr8 td320"><P class="p23 ft39">rensöver-</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p23 ft39">s</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td321"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td317"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td318"><P class="p23 ft39">tion</P></TD>
<TD class="tr9 td319"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td320"><P class="p23 ft39">trädelser</P></TD>
<TD class="tr9 td318"><P class="p23 ft39">agerande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft39">Byggmaterial</P></TD>
<TD class="tr8 td323"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td324"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td326"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td324"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Cement</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p371 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Ballast</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p371 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Fabriksbetong</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p371 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Asfalt</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p371 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Armeringsstål</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Prefab. betongelement</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Lättbetong</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52"><NOBR>VA-rör</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Plaströr</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Gipsskivor</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Mineralull</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Golv</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Fönster</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Dörrar</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Inredningssnickerier</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Badkar</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Sanitetsporslin</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Diskbänkar</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft39">Distributionsledet</P></TD>
<TD class="tr8 td323"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td324"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td326"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td324"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Byggmaterialhandel</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52"><NOBR>VVS-grossister</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52"><NOBR>El-grossister</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft39">Underleverantörer</P></TD>
<TD class="tr8 td323"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td324"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td326"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td324"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52"><NOBR>VVS-installatörer</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Elinstallatörer</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Ventilationsinstallatörer</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft39">Byggentreprenörer</P></TD>
<TD class="tr8 td323"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td324"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td326"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td324"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Anläggning</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">Stor nyproduktion</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p370 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p221 ft105">·</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p222 ft52">ROT</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td328"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td329"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p202 ft105">·</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft0">Till att börja med ska det understrykas att tabellen ovan har ett begränsat värde för att förstå hur konkurrensen egentligen fungerar. Då måste man gå under ytan och studera hur aktörerna beter sig som köpare/säljare i värdekedjan. Det är alltså inga kvalitativa omdömen vi</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344100x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">SOU 2000:44</SPAN></P>
<P class="p372 ft0">gör här. En grundliggare analys av konkurrensproblemen finns i Kapitel 4, <SPAN class="ft2">Hur fungerar konkurrensen?</SPAN>.</P>
<P class="p50 ft2">Koncentration <SPAN class="ft0">och </SPAN>vertikal integration <SPAN class="ft0">på de många olika delmarknaderna anger en brist på mångfald av alternativ när en köpare söker leverantörer. Eftersom det fortfarande finns hinder för importkonkurrens, till följd av inhemska traditioner och mönster samt olika nationella standarder och normer, kommer konkurrensen att var begränsad.</SPAN></P>
<P class="p50 ft0">Det är självklart så att det krävs stora investeringar för att etablera sig på många byggmaterialmarknader. Det kan också finnas stordriftsfördelar i viss produktion. Dessa faktorer är naturliga <SPAN class="ft2">inträdeshinder</SPAN>. Hinder för import och export till följd av nationella regler på den inre marknaden är inträdeshinder som är möjliga att undanröja.</P>
<P class="p49 ft0">Att betrakta installationsmarknaderna och byggentre- prenadmarknaderna som koncentrerade är ett omdöme som kan diskuteras. Det finns ju tusentals företag som är verksamma. Poängen är att marknaderna är koncentrerade med hänsyn tagen till vilka producenter som har en totalkompetens och är rikstäckande. Dessa stora dominerande företag är ofta ensamma om att ha resurser för att kunna genomföra större eller mer avancerade projekt.</P>
<P class="p50 ft0">Vi har också tagit upp <SPAN class="ft2">konkurrensöverträdelser </SPAN>som en punkt. Dessa punkter anger dels konkurrensöverträdelser som har funnits på marknader men upphört av företagen själva efter konkurrenslagens införande 1993, dels konkurrensöverträdelser som faktiskt angripits. Dessa överträdelser kan vara en förklaring till den rådande marknadsstrukturen och säger också något om den kultur som styrt branschen.</P>
<P class="p49 ft0">Under punkten <SPAN class="ft2">företagens agerande </SPAN>ryms faktorer som den bristande pristransparensen som skapas till följd av det prissättningsbeteende som tillämpas av många aktörer. Den rika förekomsten av rabatter och det långa flödet i värdekedjan för vissa produkter skapar en okunskap om vad byggvaror kostar och vilket värde som olika led i värdekedjan tillför.</P>
<P class="p50 ft0">Det finns ett flertal andra konkurrensproblem som kan uppstå till följd av företagens agerande. Det förekommer att företag samarbetar för att utestänga potentiell konkurrens. Det kan ske genom att kunder som köper delsortiment från nischföretag har vägras leverans av övriga komplementprodukter från redan etablerade tillverkare. Ett annat sätt som används för att utestänga konkurrenter är att vägra leverans vid kompletteringsköp om det ursprungliga köpet av byggmaterial har skett utomlands eller utanför de etablerade strukturerna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td330"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td331"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">101</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td332"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td333"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">Vissa byggmaterialtillverkare säljer kompletta systemlösningar med egna produkter som grund. Man erbjuder komplementvaror som endast passar företagets standardprodukter. Det gör att konsumenter som är intresserade av komplementvaran även måste köpa standardprodukten.</P>
<P class="p49 ft0">Det förekommer också att företag som försöker köpa olika typer av byggmaterial på försäljningsställen utanför Sverige blir nekade endast på grund av att det finns en återförsäljare eller en agent i Sverige. Normalt är anledningen till att man försöker köpa en produkt utomlands att priserna är lägre än i Sverige. Man har då i stället hänvisats till att köpa varan av den svenska återförsäljaren eller agenten till det högre pris som gäller i Sverige.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">3.8</SPAN><SPAN class="ft24">Byggsektorns spelregler</SPAN></P>
<P class="p373 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.1</SPAN><SPAN class="ft50">Plan- och bygglagen</SPAN></P>
<P class="p374 ft0">Den 1 juli 1995 genomfördes en rad förändringar i plan- och bygglagen (PBL). Förändringarna innebar i korthet att:</P>
<P class="p375 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Bygglovsprövningen inte längre omfattar byggnadsverkens tekniska egenskaper.</SPAN></P>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kommunerna genom beslut i detaljplan kan befria helt eller delvis från kravet på bygglov inom planområdet.</SPAN></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggherren övertar ansvaret för att byggnaden eller anläggningen uppfyller de tekniska egenskapskraven, medan byggnadsnämnden får ett mer renodlat tillsynsansvar.</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ett nytt system införs för tillsyn och kontroll av de tekniska egenskapskraven. I detta system ingår bl.a. krav på byggsamråd, kontrollplan och en av byggherren utsedd kvalitetsansvarig. När byggherren fullgjort sina tillsyns- och kontrolluppgifter utfärdar byggnadsnämnden ett slutbevis.</SPAN></P>
<P class="p376 ft0">Avsikten med PBL var att tydliggöra rollerna och ansvaret inom byggandet. Producenterna skall övergå till producentansvar genom dokumenterad egenkontroll av de produkter de tillverkar eller sätter samman och byggherren har ansvar för att arbeten utförs, kontrolleras och provas enligt PBL. Byggherren har också ansvar för att de väsentliga tekniska egenskapskraven uppfylls under en rimlig livslängd för byggnadsverket. Även de byggprodukter som ingår ska vara lämpliga för avsedd användning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.2</SPAN><SPAN class="ft50">Olika byggtraditioner och nationella normer</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Handeln med byggvaror har historiskt sett varit knuten till regioner, där byggandet styrs mer av kulturella traditioner och naturtillgångar, än av teknisk utveckling och specifika behov. Olika lokala råvaror har nyttjats för byggandet och byggtekniken har i hög grad anpassat sig därefter. Exporten av svenska byggvaror präglas i hög grad av efterfrågan i närområden, det vill säga Norden och norra Tyskland. En av de få produkter som har en stor efterfrågan utanför denna region är sågade trävaror.</P>
<P class="p50 ft0">Det är ofta mycket svårt för byggföretag att ta sig in på andra länders marknader. I alla länder, även i Sverige, finns en tradition att anlita nationella och lokala byggföretag. Sådana hinder kan vara svåra att undanröja genom lagstiftning eller andra former av offentliga ingripanden. Ett utländskt företag har i regel inte samma kunskaper om kultur och tradition, kontaktnät till lokala leverantörer, språkkunskaper. Det är viktigt, speciellt vid större byggprojekt.</P>
<P class="p49 ft0">Dessutom har olika länders regelsystem i form av nationella byggnormer och tekniska förutsättningar påverkat materialval och handel över gränserna. För tillträde till ett annat lands marknad har antingen krävts stor anpassning av produkten och/eller omfattande provningar för att bli godkänd av relevanta myndigheter. Till och med inom Norden har dessa tekniska handelshinder varit omfattande för flertalet byggprodukter. Problemet är speciellt omfattande för byggnadskonstruktioner. Inom EU gäller i mångt och mycket fort- farande nationella standarder. I länder, såsom exempelvis Tyskland och Frankrike, är de nationella standarderna så komplicerade att de upplevs som handelshinder. I många fall är man tvingad att köpa in specialistkunskap lokalt, vilket i sin tur påverkar produktpriset och konkurrensförmågan.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.3</SPAN><SPAN class="ft50">EU:s byggproduktdirektiv</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Avskaffandet av tekniska handelshinder sker med hjälp av den nya metoden (New approach). Den nya metoden ska förbättra och effektivisera arbetet med att harmonisera tekniska regler för olika produktområden. Innebörden av detta är att direktiven endast fastställer de väsentliga hälso- och säkerhetskraven medan dessa krav specificeras i europeiska standarder.</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td330"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td331"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">103</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td332"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td333"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft0">Den nya metoden baseras på fyra grundprinciper:</P>
<P class="p377 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft22">innehållet i direktiven begränsas till grundläggande, väsentliga säkerhetskrav.</SPAN></P>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft22">erforderliga tekniska specifikationer utarbetas av de europeiska standardiseringsorganen (fristående från EU).</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft22">standarder är frivilliga att tillämpa.</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft22">produkter som tillverkas enligt harmoniserad standard förutsätts uppfylla de grundläggande krav som fastställs i direktivet.</SPAN></P>
<P class="p73 ft0">En produkt som överensstämmer med och i tillämpliga fall är provad enligt säkerhetskraven i nya metodendirektiven får förses med CE- märke och säljas inom och mellan alla <NOBR>EU-länder.</NOBR></P>
<P class="p49 ft0">EU:s byggproduktdirektiv (Construction Products Directive - CPD) är ett av första enligt den nya metoden och omfattar i princip alla byggprodukter. Syftet med direktivet är att underlätta handel med byggprodukter. Direktivet har överförts till svensk rätt genom lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnader m.m. Lagen och tillämpningsföreskrifterna trädde i kraft i och med <NOBR>EES-avtalet.</NOBR> En byggprodukt anses lämplig för avsedd användning om den har sådana egenskaper att den uppfyller följande väsentliga krav:</P>
<P class="p353 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft22">bärförmåga, stadga och beständighet</SPAN></P>
<P class="p378 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft22">brandskydd</SPAN></P>
<P class="p378 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft22">hygien, hälsa och miljö</SPAN></P>
<P class="p378 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft22">säkerhet vid användning</SPAN></P>
<P class="p378 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft22">bullerskydd</SPAN></P>
<P class="p378 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft22">energihushållning och värmeisolering</SPAN></P>
<P class="p379 ft0">Byggproduktdirektivet skiljer sig från andra direktiv enligt den nya metoden, bland annat genom följande:</P>
<P class="p353 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">avsikten är inte att harmonisera de nationella byggreglerna.</SPAN></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">de väsentliga säkerhetskraven ställs inte på produkten som sådan, utan på det färdiga byggnadsverket, vilket förutsätter att produkten använts på en sådant sätt som tillverkaren avsett.</SPAN></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">byggprodukter kan inte </SPAN><NOBR>CE-märkas</NOBR> direkt mot direktivens krav, utan först efter att man kan visa överensstämmelse med en teknisk specifikation.</P>
<P class="p324 ft0">Byggproduktdirektivet täcker alla produkter som permanent skall ingå i byggnader och anläggningar. Det innebär att reglerna skall tillämpas även för inbyggda elektriska eller mekaniska produkter. Det täcker</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">däremot inte sådana produkter som köksinredningar, garderober och andra lösa inredningskomponenter, som enligt gängse europeisk nomenklatur ej benämnes byggprodukt.</P>
<P class="p144 ft0">De produkter som är av mindre betydelse för hälsa och säkerhet och inte berörs av byggproduktdirektivets regler, kommer att redovisas i EU:s Officiella Tidning (EGT). Sådana varor får ej <NOBR>CE-märkas.</NOBR> De beräknas inte bli särskilt många.</P>
<P class="p144 ft0">De ovannämnda sex kraven förtydligas i tillämpningsdokument, som finns översatta till alla <NOBR>EU-språk.</NOBR> Med tillämpningsdokumenten som bas ger EU och EFTA beställningar, mandat, till de europeiska standardiseringsorganen CEN och, för elektriska varor, CENELEC, för utarbetande av harmoniserade standarder och provningsmetoder. Boverket är samordnare för svenska synpunkter. Standarderna är frivilliga så länge som de inte direkt åberopas i myndighetsregler. I enlighet med beslut av kommissionen anges i mandaten vilka procedurer som ska gälla för skilda produkter för att visa överensstämmelse med direktivets krav.</P>
<P class="p144 ft0">EOTA (European Organisation for Technical Approvals) ger i uppdrag att utarbeta riktlinjer för europeiska tekniska godkännanden (ETA) för sådana produkter som inte blir föremål för standardisering.</P>
<P class="p143 ft0">För att tillämpa standarderna krävs gemensamma certi- fieringsmetoder eller godkännandesystem. Det krävs också att nationella myndigheter övervakar sin del av den inre marknaden. EU har en procedur för hur en tillverkare skall gå tillväga för att kunna styrka att hans produkt uppfyller de säkerhetskrav som anges i ett visst <NOBR>EG-direktiv</NOBR> och få rätt att märka sin produkt med <NOBR>CE-märket.</NOBR> CE- märkningen av byggprodukter förutsätter att det finns harmoniserade standarder eller tekniska specifikationer för produkten.</P>
<P class="p144 ft0">I varje <NOBR>EU/EES-land</NOBR> skall finnas en eller flera institutioner som på uppdrag av landets regering kontrollerar och godkänner (ackrediterar) de organ som skall utföra provning och certifiering. Dessa organ skall vara oberoende av dem som kontrollerar och vara nationellt godkända. Till grund för ackrediteringen finns Europastandarder (EN 45000 och EN 29000 som är identiska med ISO 9000), som anger de krav på kompetens och kvalitet som skall ställas på provande laboratorier och certifieringsorgan. I Sverige anmäler Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) till Europeiska kommissionen vilka organ som godkänts för provning och certifiering.</P>
<P class="p146 ft0">För att få rätt att märka sin produkt med <NOBR>CE-märket,</NOBR> måste tillverkaren kunna styrka att produkten överensstämmer med kraven i en teknisk specifikation. En teknisk specifikation är antingen en harmoniserad standard (EN) eller ett europeiskt tekniskt godkännande (ETA). Detta gäller enbart för byggprodukter. För andra produkter</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td330"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td331"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">105</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td332"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td333"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">under direktiv av den nya metoden gäller att man även får styrka överensstämmelse direkt med direktivens krav utan referens till standarder. Tekniska specifikationer/standarder finns ännu inte tillgängliga för alla byggprodukter som omfattas av CPD.</P>
<P class="p49 ft0">Innan de tekniska specifikationerna finns tillgängliga ska handeln med byggprodukter på den inre marknaden underlättas genom att det importerande landet erkänner de provningar och certifieringar som utförts i exportlandet under förutsättning att dessa skett i enlighet med importlandets krav (artikel 16 och 17 i CPD). Om ett svenskt företag vill marknadsföra sin produkt i Tyskland innebär förfarandet att provningar och certifieringar enligt tyska regler skall kunna utföras i Sverige. Berörda svenska myndigheter skall se till att svenska organ utses för dessa procedurer.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft50">CE-märkning</SPAN></NOBR></P>
<P class="p96 ft0">De första <NOBR>CE-märkta</NOBR> byggprodukterna kom ut på marknaden 1998, men ännu fungerar inte direktivet i praktiken eftersom det för de flesta produkter saknas tekniska specifikationer. Ett fåtal produkter har för närvarande kommit ut på marknaden med <NOBR>CE-märkning.</NOBR> Medan harmoniseringsarbetet pågår fortsätter nationella regler att gälla på byggområdet.</P>
<P class="p49 ft0"><NOBR>CE-märket</NOBR> är inget kvalitetsmärke utan visar att produkten svarar mot EU:s minimikrav för att få finnas på marknaden. Produkten ska uppfylla alla de krav som ställs i tillämplig lagstiftning, vilket även innefattar andra direktiv än byggproduktdirektivet. Vid överens- stämmelse med en teknisk specifikation kan produkten <NOBR>CE-märkas</NOBR> och får utan hinder säljas inom EU och EES. <NOBR>CE-märkning</NOBR> enligt byggproduktdirektivet innebär inte, till skillnad från andra direktiv, att produkten uppfyller EU:s minimikrav. Märket utgör endast en presum- tion för att de egenskaper som tillverkaren deklarerar överensstämmer med specifikationen.</P>
<P class="p254 ft0">Boverket har utarbetat föreskrifter om <NOBR>CE-märkning</NOBR> som trädde i kraft den 1 juli 1997. Den praktiska tillämpningen dröjer eftersom byggprodukter inte kan <NOBR>CE-märkas</NOBR> förrän harmoniserade standarder eller riktlinjer för europeiskt tekniskt godkännande (ETA) finns tillgängliga. Den första riktlinjen för ETA färdigställdes våren 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">106 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.5</SPAN><SPAN class="ft50">Typgodkännande och tillverkningskontroll</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Material , konstruktioner och anordningar som omfattas av krav i bygg- och konstruktionsreglerna kan enligt bygglagstiftningen typgodkännas. Vissa material, konstruktioner och anordningar kan dessutom underkastas tillverkningskontroll.</P>
<P class="p50 ft0">Bestämmelserna om typgodkännande är en nationell angelägenhet. Det ska alltså inte blandas ihop med systemet och procedurerna för bestyrkande av överensstämmelse med tekniska specifikationer enligt EU:s byggproduktdirektiv som leder fram till <NOBR>CE-märkning</NOBR> av produkter. Efterfrågan på nationella typgodkännandesystem kommer att minska när <NOBR>CE-märkning</NOBR> av byggprodukter blir möjlig. En byggprodukt kan inte typgodkännas när det finns en teknisk specifikation som möjliggör CE- märkning.</P>
<P class="p49 ft0">Typgodkännande är inte något krav från myndigheternas sida för att ett material ska få byggas in i en byggnad eller anläggning. Att använda typgodkända lösningar ökar dock byggherrens möjlighet att, som i ett led i uppföljningen av kvalitetsansvaret i PBL, enkelt styrka att de lösningar som valts uppfyller kraven.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.6</SPAN><SPAN class="ft50">Byggregler</SPAN></P>
<P class="p324 ft0">Boverket införde från 1 januari 1994 nya bygg- och konstruktionsregler (BBR 94 och BKR 94) med färre detaljkrav jämfört med den tidigare byggnormen. Dock har de nya byggreglerna i sin helhet inte inneburit en övergång till funktionskrav även om de blivit mer funktionsinriktade. En fullständig övergång till funktionskrav ställer högre krav på precisering, så att funktionskraven baseras mätbara storheter som kan verifieras i projektering , kontrolleras i byggandet och utvärderas under förvaltningen. Detta förutsätter ett utvecklat funktionsspråk för bygg - och bostadssektorn vilket saknas.</P>
<P class="p49 ft0">Det allmänna syftet med de minskade detaljreglerna i de nya byggreglerna var att ge större möjligheter till val av lösningar, konstruktioner och materialval. Detta ska stimulera byggandets aktörer till kunskapsuppbyggnad och underlätta en snabbare utveckling och introduktion av ny teknik.</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td330"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td331"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">107</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td332"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td333"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.7</SPAN><SPAN class="ft50">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p111 ft0">Bygginvesteringar är mycket kapitalkrävande och kräver ett väl utvecklat finansiellt system för överbrygga tiden mellan stora initiala investeringskostnader och ett långsamt framtida flöde av intäkter. En bostadsinvestering representerar ett förmögenhetsvärde som baserar på framtida inkomstöverskott. Förmögenhetsvärdena faller om de förväntade överskotten faller och påverkas av osäkerhet om den framtida utvecklingen. Alla som fattar beslut om investeringar i bostäder blir beroende av samhällets ekonomiska värdering av osäkerhet och risk. Detta kommer tydligast till uttryck på de finansiella marknaderna men även på de mer trögrörliga bostads- och fastighetsmarknaderna.</P>
<P class="p135 ft0">Eftersom det krävs stora investeringar för att kunna bygga hus och anläggningar spelar bostadsfinansieringssystemets utformning en central roll. Vid bostadsbyggande är finansieringslånen uppdelade i kortfristiga byggnadslån och i långsiktiga fastighetslån. Byggnadslånen används för att finansiera utläggen under byggnadstiden och lånas oftast i bank. När huset är färdigbyggt byts bostadslånet ut mot långfristiga fastighetslån. De yttre faktorer som har störst betydelse för att avgöra när det är lönsamt att bygga bostäder på en “fri“ bostadsmarknad är nivån på marknadsräntorna för bostadslån samt efterfrågan på bostäder. I Sverige finns det emellertid i likhet med de flesta andra länder ett system av statliga garantier, stöd och subventioner som bland annat har till syfte att stimulera till ett ökat byggande. Detta system brukar kallas bostadsfinansieringssystemet.</P>
<P class="p49 ft0">Numera tas i princip samtliga av de långsiktiga fastighetslånen upp på kreditmarknaden. Bostadsinstituten ger normalt lån mot pantsäkerhet upp till 75 procent av fastighetens marknadsvärde. För lån i säkerhetsläget upp till 100 procent av pantvärdet ger staten en kreditgaranti enligt vissa regler. Kreditgarantin, som har ersatt de tidigare statliga lånen, administreras av Bostadskreditnämnden (BKN). De topplån som kreditgarantin täcker ges sedan av kreditinstituten mot säkerhet i fastigheten på samma sätt som bottenlånen. Den statliga kreditgarantin utlöses i allmänhet först sedan panten realiserats genom att fastigheten ifråga sålts. Kreditgaranti för ny- och ombyggnad får endast lämnas för lån som avser färdigställda bostäder som har statliga subventioner, det vill säga räntebidrag. Nästan samtliga bostadshus som byggs idag, både småhus och flerfamiljshus, har statlig kreditgaranti.</P>
<P class="p49 ft0">Den viktigaste subventionen inom bostadsfinansieringssystemet är räntebidragen. I det nya så kallade Danellsystemet som infördes 1993 delas ränterisken mellan staten och bidragsmottagaren. Utöver det ordinarie bostadsfinansieringssystemet har extra stödformer skapats för att stimulera till ett ökat byggande efter införandet av det nya</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">108 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft0">Danellsystemet 1993. Dessa stöd har vanligtvis införts av sysselsättningspolitiska skäl och är i regel tidsbegränsade.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.8</SPAN><SPAN class="ft50">Bostadsfinansieringssystemet</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">I det tidigare bostadsfinansieringssystemet, som var i kraft till 1992/1993 finansierades huvuddelen av topplånen med statliga bostadslån. Genom olika åtgärder <NOBR>1992-1993</NOBR> förändrades bostadsfinansieringssystemet i grunden i och med det så kallade Danellsystemets genomförande. De statliga bostadslånen ersattes med en statlig kreditgaranti som administreras av Bostadskreditnämnden (BKN). Även räntebidragssystemet förändrades radikalt. I det nya systemet har ränterisken i ökad utsträckning lagts på bidragsmottagaren. Detta sker genom att bidragsunderlaget betsäms genom schablonbelopp, vilka ligger i underkant av de faktiska produktionskostnaderna. Räntebidrag lämnas med 30 procent av en schablonberäknad räntekostnad till ny- och ombyggnader av hyres- och bostadsrättshus. Högst 120 kvadratmeter per lägenhet berättigar till bidrag.</P>
<P class="p49 ft0">Genom minskade subventioner för byggande genom Danell- systemets ställs hårdare krav på att bostadsinvesteringar i större utsträckning blir företagsekonomiskt självbärande. Därigenom är det meningen att en högre press skall sättas på att byggkostnaderna hålls nere.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.9</SPAN><SPAN class="ft50">Anbudsformer</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Det finns olika sätt att begära in anbud på en entreprenad. <SPAN class="ft2">Öppen anbudsräkning </SPAN>innebär att byggherren utan begränsningar bjuder in intresserade företag att lämna anbud t.ex. genom att annonsera i en tidning. <SPAN class="ft2">Inbjuden anbudsräkning </SPAN>innebär att byggherren vänder sig direkt till en mindre grupp företag som anses lämpliga att utföra entreprenaden. <SPAN class="ft2">Förhandlingsentreprenad </SPAN>innebär att byggherren vänder sig direkt till ett enda företag för att diskutera villkoren för en entreprenad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td330"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td331"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">109</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td332"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td333"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.10</SPAN><SPAN class="ft106">Avtalsförhållanden</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Byggprodukter och installationer betingar mycket stora värden, har lång leveranstid och livslängd samt omfattar ett stort antal aktörer som samverkar i olika skeden av byggprocessen. Riskerna för att fel begås och får konsekvenser som sprider sig är därmed stora. Därför har man utvecklat checklistor, mallar, koder, standarder, föreskrifter, formulär och praxis för de situationer och avtalsförhållanden som kan uppstå. Avtalen i byggbranschen reglerar relationen mellan parterna och hänvisar till dokument där ansvar läggs fast genom allmänna bestämmelser (AB) som finns för t.ex. konsultuppdrag (ABK), <NOBR>byggnads-,</NOBR> <NOBR>anläggnings-,</NOBR> och installationsentreprenader (AB, ABT, AFU, AFTU, ABS), allmänna bestämmelser för leverans av byggnadsmaterial (ABM) och beskrivningsmallar för upphandling (AMA för mark, hus, VVS, el). Parterna i de olika avtalssituationer som uppstår i byggsektorn kan själva göra ändringar i dessa avtal och beskrivningsmallar.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.11</SPAN><SPAN class="ft106">Entreprenadformer</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">De hittills mest använda former vid utförande av entreprenadarbeten är totalentreprenad, generalentreprenad, delad entreprenad oftast med olika varianter av tilläggsavtal samt standardavtal, AB 92 och ABT 94, Allmänna Bestämmelser som förekommer i branschen och är utformade för dessa.</P>
<P class="p49 ft0"><SPAN class="ft2">Totalentreprenad </SPAN>innebär att en entreprenör, Totalentreprenören (TE) ansvarar inför beställaren för såväl projektering som byggande. Totalentreprenören anlitar underentreprenörer för de arbeten han inte utför genom det egna företaget och svarar för upphandling och samordning av alla medverkande konsulters och entreprenörers arbeten. Entreprenadförhållandet regleras vanligen enligt ABT 94. Vid besiktningarna i samband med överlämnandet kontrolleras att de i entreprenadhandlingarna föreskrivna funktionerna uppnås. Vissa funktioner kan vara svåra att beskriva och svåra att verifiera. Problemen med TE är främst att beskriva de krav som skall uppfyllas. Under förutsättning att det program - kravspecifikationen som upprättas av byggherren och ligger till grund för anbudet entydigt, har TE hela ansvaret för slutresultatet. I denna entreprenadform ligger den innovativa delen av processen hos TE.</P>
<P class="p50 ft0">Den allt högre drivna specialiseringen kan medföra att entreprenörer väljer att göra allt mera arbete genom externa leverantörer. Detta förfarande närmar sig då <SPAN class="ft2">construction </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">management-CM</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> </SPAN>som innebär att en byggledning upphandlas varefter denna svarar för all övrig</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">110 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft0">upphandling av varor och tjänster inom ramen för avtalet. Kontrakt tecknas då vanligen enligt ABT, dvs entreprenören åtar sig hela utförandet mot ett avtalat pris enligt avtalad ersättningsform.</P>
<P class="p146 ft0"><SPAN class="ft2">Generalentreprenaden </SPAN>innebär att en entreprenör, generalentreprenören, (GE) ansvarar inför beställaren utförandet av arbetet i enlighet med de av beställaren tillhandahållna ritningar, beskrivningar och övriga specifikationer - det vill säga kompletta bygghandlingar. Byggherren ansvara då för innehållet i bygg- handlingarna och entreprenören för utförandet. Entreprenad- förhållandet regleras vanligen enligt AB 92.För arbeten som GE inte utför genom det egna företaget, anlitar GE underentreprenörer med vilka han träffar entreprenadavtal. Vid generalentreprenad har GE ansvaret för samordningen av samtliga entreprenörers arbeten såvitt de framgår av entreprenadhandlingarna. Upprättandet av handlingarna, projekteringen, ombesörjs av beställaren själv genom konsulter eller i egen regi. Beställaren är ensam ansvarig för utformning och konstruktioner och vid överlämnandet från entreprenören till beställaren sker en slutbesiktning där det verifieras att arbetena utförts i överensstämmelse med entreprenadhandlingarna. I denna entreprenadform ligger den innovativa delen av processen hos byggherren.</P>
<P class="p144 ft0">Ett problem med kravet på färdiga handlingar är att dessa sällan verkligen är fullständiga och korrekta. Detta leder ofta till kostnadsökningar och irritation mellan beställare och entreprenör. Handlingarna skall återge beställarens krav på projektet, uttryckta i tekniska specifikationer, och det är därför viktigt att erforderlig samverkan skett mellan beställaren och projektörerna. Slutbesiktningen omfattar inte frågor huruvida de av beställaren föreskrivna lösningarna är ändamålsenliga utan utgör en avstämning om utförandet svarar mot projekteringen - om byggherren fått det som han beställt.</P>
<P class="p144 ft0"><SPAN class="ft2">Delad entreprenad </SPAN>innebär att produktionen av byggnadsobjektet fördelas på ett antal entreprenörer, vilka var och en för sig står i direkt avtalsförhållande till beställaren. Dessa entreprenörer kan i sin tur anlita underentreprenörer. Vid delad entreprenad har beställaren själv enligt AB 92 ansvaret för samordningen av de olika entreprenörernas arbeten. Den innovativa delen av processen ligger hos byggherren. Ofta utses dock en av de anlitade entreprenörerna till att vara <SPAN class="ft2">huvudentreprenör </SPAN>och får då, mot ett avtalat arvode, uppdraget att sköta samordningen av de olika entreprenaderna. <NOBR>Entreprenad-förhållandet</NOBR> regleras vanligen enligt AB 92 och projekteringen ombesörjs av beställaren genom konsulter eller i egen regi. Beställaren har även här att godta det utförande som står i överensstämmelse med entreprenadhandlingarna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td330"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td331"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">111</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td332"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td333"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">Denna entreprenadform ställer ännu högre krav på korrekta handlingar än GE om extrakostnader skall kunna undvikas. Delad entreprenad ställer mycket höga krav på beställarens kompetens.</P>
<P class="p49 ft2">Samordnad generalentreprenad <SPAN class="ft0">är en blandning av de ovan nämnda två entreprenadformerna. Beställaren genomför då upphandlingen som vid delad entreprenad men avtalen överlåts till en entreprenör, vanligen byggentreprenören, som får ställning av generalentreprenör, dvs denne ansvarar för samtliga entreprenörens arbeten. Nackdelen med denna variant är att ansvarsfrågorna kan bli oklara och att det kan bli glapp och oklarheter mellan entreprenaderna. Sådana oklarheter drabbar oftast beställaren.</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">En variant, som egentligen närmast är en tjänsteupphandling, är att ett så kallad <SPAN class="ft2">construction management </SPAN>(CM), på svenska bygg- ledningsföretag, som på byggherrens uppdrag genomför upphandling och samordning av såväl konsulter som entreprenörer. CM är den formen som mest konkurrerar med totalentreprenaden i dess rena form.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.12</SPAN><SPAN class="ft106">Ersättningformer vid entreprenadarbete</SPAN></P>
<P class="p295 ft0">Prissättningen på bygg- och anläggningsentreprenader bestäms på olika sätt. Oavsett entreprenadformen finns det två huvudvarianter för ersättning: Fast pris och löpande räkning.</P>
<P class="p49 ft0"><SPAN class="ft2">Fast pris, </SPAN>med eller utan indexuppräkning, används i de fall objektet är entydigt bestämt och kalkylerbart. Många konsultuppdrag som gäller detaljkonstruktion och ”renritning”, de flesta nybyggen och åtskilliga ombyggnader kan definieras och projekteras så att det är möjligt att upphandla till ett fast pris.</P>
<P class="p49 ft0"><SPAN class="ft2">Rörligt pris / Löpande räkning </SPAN>används i de fall osäkerheten om projektets omfattning är så stor att fast pris inte kan avtalas. Vid tillämpning av löpande räkning utarbetas ofta en budget mot vilken nedlagd kostnad kan stämmas av. Rörligt pris innebär att entreprenören får betalt för sina självkostnader. Byggherren betalar då i efterhand vad bygget har kostat att producera för entreprenören. Kostnader för administration och vinst ersätts då vanligen genom ett procentpåslag eller genom ett bestämt belopp.</P>
<P class="p49 ft0">Det förekommer ofta vid dessa upphandlingar också sk <SPAN class="ft2">incitamentavtal </SPAN>där parterna reglerar fördelningen av avvikelser mot ett kalkylerat pris. Exempelvis kan parterna fördela 50/50 av ett belopp där kalkylerat pris underskrids, medan byggherren tar endast 25 procent av kostnaderna om kalkylerat pris överskrids.</P>
<P class="p50 ft0">incitamentavtal är en mellanform av rörligt och fast pris. Man avtalar då om ett på förhand överenskommet pris. Om projektets slutkostnader blir billigare än beräknat delar byggherren och entreprenören på</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">112 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">mellanskillnaden. På motsvarande sätt delar man på en eventuell förlust. Incitamentavtal innebär att köpare och säljare delar på inflationsrisken och att kostnadsbesparingar kommer båda till godo.</P>
<P class="p50 ft0">I ett <SPAN class="ft2">mängdkontrakt </SPAN>överenskommer köpare och säljare om ett pris per mängdvolym där relevanta mängdenheter sätts ett s.k. <NOBR>á-pris</NOBR> som används vid reglering av tillkommande- och avgående mängder efter arbetets slutförande. Denna avtalsform används i situationer när det är svårt att uppskatta den nödvändiga arbetsmängden i förväg, t.ex. vid större schaktningsarbeten för en väg- eller anläggningsentreprenad. Mängdkontrakt går att kombinera med de andra ersättningsformerna.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.13</SPAN><SPAN class="ft106">Täktverksamhet</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Statsmakterna har en uttalad önskan om att minska exploateringen av naturtäkter. Naturgrustillgångarna är en icke förnyelsebar resurs som bland annat tjänar som grundvattenmagasin. För att minska användandet av naturgrus har en skatt om 5 kronor/ton införts på produktionen från naturtäkter från den 1 juli 1996. Detta har medfört en förskjutning till de stora aktörerna på grund av att det är de största aktörerna som har finansiella möjligheter att agera på bergkrossmarknaden.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.14</SPAN><SPAN class="ft106">Konkurrenslagen</SPAN></P>
<P class="p111 ft0">Behovet av en skärpt konkurrenslagstiftning är ett av många medel för att främja tillväxt och effektivitet på den svenska marknaden. Den 1 juli 1993 infördes en ny konkurrenslag. Lagen innehåller två förbud. Enligt 6 § är avtal mellan företag förbjudna, om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. I 19 § föreskrivs förbud mot missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på den svenska marknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td330"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td331"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">113</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td332"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td333"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.15</SPAN><SPAN class="ft106">Upphandlingsregler</SPAN></P>
<P class="p324 ft0">Lagen om offentlig upphandling, LOU (1992:1528) trädde i kraft den 1 januari 1994. LOU som är anpassad till motsvarande regler inom EU är i princip tvingande och innebär med vissa undantag att det ställs hårdare och mer detaljerade krav när statliga myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner upphandlar varor och tjänster. Lagen om ingripande mot otillbörligt beteende vid offentlig upphandling, LIU, (1994:615), syftar till konkurrensneutrala villkor för privata och offentliga producenter vid anbudskonkurrens.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.8.16</SPAN><SPAN class="ft106">Byggfelsförsäkring</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Riksdagen antog den 1 juli 1993 lagen om byggfelsförsäkring (1993:320). Lagen gäller vid både ny- och ombyggnad av flerbostadshus och vissa en- och tvåbostadshus. Enligt lagen om byggfelsförsäkring ska i dessa aktuella fall en speciell byggfelsförsäkring tecknas. Denna säljs av försäkringsbolagen. Från och med den 1 oktober 1993 får inte sådana byggnadsarbeten som omfattas av lagen påbörjas förrän bevis om byggfelsförsäkring inlämnats till byggnadsnämnden. Byggfelsförsäkringen ska gälla under en tioårsperiod, oavsett om byggnaden byter ägare. Den ska omfatta skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, material eller utförande samt skador på byggnaden som orsakats av felet.<SPAN class="ft25">21</SPAN></P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">3.9</SPAN><SPAN class="ft24">Förändringar under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p42 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har byggsektorn upplevt stora förändringar. Dels har ekonomin genomlevt en lågkonjunktur för att sedan gå in i en högkonjunktur, dels har det skett förändringar i flera av de spelregler som påverkar byggandets konkurrensförutsättningar. Bygg och bostadssektorerna har också varit föremål för en mängd offentliga ingrepp. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> förändrades förutsättningarna för många av de spelregler som tidigare införts. Intresset riktades bland annat mot vad som upplevdes som dålig konkurrens och höga kostnader i byggsektorn. Det offentliga åtagandet för bostadsfinansieringen blev allt svårare att uppfylla på grund av den försämrade ekonomin i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p36 ft53">21</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td334"><P class="p157 ft7">Anpassad kontroll av byggandet - SOU 1993:94, s 108f</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td153"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">114 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har flera förändringar skett, som kan benämnas omregleringar. Här följer en genomgång av några viktiga förändringar i de spelregler och marknadsförutsättningar som påverkar bygg- och bostadssektorerna.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.9.1</SPAN><SPAN class="ft50">Från inflationsekonomi till realränteekonomi</SPAN></P>
<P class="p383 ft0">Byggandet är känsligt för ränteförändringar. Kapitalinvesteringarna är stora och planeringstiderna långa. Ekonomin har under <NOBR>1990-talet</NOBR> skiftat från en inflationsekonomi till en realränteekonomi. I början av <NOBR>90-talet</NOBR> var ekonomin i ett läge med hög inflation och höga räntor. Efter fastighetskrisen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> drabbades byggandet av en kraftig nedgång. Lediga lokaler fanns tillgängliga på de flesta orter i landet. Att köpa existerande fastigheter var oftast billigare än att bygga nytt. En minskad inflation och sjunkande nominella räntor har nu bidragit till att byggandet åter börjar vända uppåt.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.9.2</SPAN><SPAN class="ft50">Inriktningen av byggandet</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> skedde det en kraftig nedgång i nyproduktion av bostäder men samtidigt en ökning av reparation, ombyggnationer och underhåll. Ombyggnation och underhållstjänster tillhandahålls av byggentreprenörsföretag, men utförs även till stor del av privatpersoner som kanske renoverar sina bostäder istället för att byta bostad.</P>
<P class="p254 ft0">Bostadsmarknaden och marknaden för byggande av bostäder är i dag fragmentiserad. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har bostadsmarknaden ytterligare koncentrerats kring storstadsregionerna i och med en ökade inflyttning till storstadsregionerna. Vi har marknader med låg efterfrågan och stort överskott av lägenheter samtidigt med marknader i balans med real konkurrens om bostadskunderna samt överhettade marknader med brist på lägenheter. Den nyproduktion som sker i dagsläget sker nästan uteslutande i storstadsregionerna, och då främst som privata småhus eller bostadsrätter i flerbostadshus.</P>
<P class="p49 ft0">I samband med miljonprogrammet under <NOBR>1960-talet</NOBR> producerades en stor mängd lägenheter runt om i hela landet. När utvecklingen går mot en koncentration av befolkningen till storstadsregionerna, har en stor mängd lägenheter blivit tomma i vissa regioner. Största delen av dessa lägenheter ägs av allmännyttan. Överutbudet har orsakat de kommunala bostadsbolagen höga kostnader. Detta har medfört hyreshöjningar i vissa kommuner medan andra kommuner har tillskjutit kapital för att hålla hyrorna nere. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har även rivning av tomma lägenheter i syfte att minska sina kostnader förekommit.</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td330"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td331"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">115</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td332"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td333"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">Produktionskostnaden för bostadsbyggandet i främst Stockholms- området påverkas starkt av försäljningspriset för bostadsrätter. Nyproduktionskostnaden för en lägenhet är mycket högre än vad marknaden är villig att betala för densamma. Då försäljningen av bostadsrätter visat sig vara en mycket vinstgivande verksamhet har vissa byggentreprenörsföretag valt att till stor del själva bedriva både produktions- och försäljningsdelen.</P>
<P class="p126 ft0">Det har även skett en förändring i efterfrågan under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Vissa konsumenter i dag efterfrågar i högre utsträckning individuellt anpassade bostäder. Infrastrukturen och boendemiljön i omgivningen har fått en ökad betydelse. Individualiserat anpassade bostäder finns ofta i en exklusiv miljö vilket innebär ökade kostnader och i regel ett dyrare boende. Ett annat exempel är Skanskas och IKEA som i samarbete utvecklat projektet "Bo Klok". I detta projekt erbjuds bostäder, med lägre standard som byggs billigare, för en grupp som efterfrågar billigare bostäder.</P>
<P class="p49 ft0">Nedgången på byggmarknaden under <NOBR>1990-talet</NOBR> påverkade efterfrågan inom samtliga byggsektorer. Efterfrågan på fabriksbetong och cement har till exempel minskat kraftigt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den totala produktionen av fabriksbetong i Sverige var 4,6 miljoner kubikmeter år 1990. År 1998 hade produktionen gått ner till 2,1 miljoner kubikmeter. Förbrukningen av cement minskade från 2,4 miljoner ton år 1989 till 1,3 miljoner ton år 1998.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.9.3</SPAN><SPAN class="ft50">Tilltagande koncentration</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Som ett resultat av lågkonjunkturen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade förvärv, fusioner och nedläggningar i byggsektorn. Fåtalsdominansen består därför på flera marknader och har i vissa fall förstärkts. På tre marknader har förvärvsaktiviteten varit särskilt hög. Dessa marknader är byggentreprenadmarknaden, betongmarknaden, <NOBR>VVS-installations-</NOBR> och grossistmarknaderna.</P>
<P class="p49 ft0">Förvärv i byggentreprenadbranschen har i regel skett genom att någon av de större byggföretagen köpt upp små lokala företag. Det har också förekommit att medelstora företag köpts upp av större konkurrenter. Liksom för byggentreprenadbranschen har förvärven på betongmarknaden inneburit att större företag har köpt upp mindre, lokalt baserade företag. Ofta har byggföretag, verksamma med väg- och anläggningsbyggande, önskat säkra sina leveranser av insatsvaror och därför integrerat verksamheten bakåt. I <NOBR>VVS-branschen</NOBR> har hälften av</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">116 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">förvärven gällt grossistledet. Även här har oftast större företag köpt upp mindre, lokala företag.<SPAN class="ft25">22</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Antalet medelstora företag har minskat genom konkurser eller genom uppköp av de stora aktörerna. Exempelvis förvärvades BPA AB av TREB Tre Byggare Holding AB som sedan i sin tur förvärvades av PEAB. Denna utveckling har lett till att det idag finns ett litet antal stora företag och en mängd mindre företag. Ett annat område där en ökad koncentration har skett är fabriksbetongmarknaden. Antalet företag har minskat med över 50 procent sedan år 1989. Genom att andelen medelstora företag minskat i antal har de stora företagen fått färre konkurrenter om medelstora projekt.</P>
<P class="p49 ft0">År 1997 förvärvade NCC det konkurrerande företaget Siab. Förvärvet innebar att två av de största aktörerna på den svenska bygg- och anläggningsmarknaden gick samman. Genom samgåendet skapades ett byggföretag med en total omsättning på cirka 33 miljarder kronor och cirka 23 000 anställda.</P>
<P class="p49 ft0">Samma år som NCC förvärvade Siab skedde ett annat stort förvärv på den svenska byggmarknaden, nämligen Skanskas förvärv av företaget Gatu och Väg AB från AB Geveko. Gatu och Väg var verksamt med väg- och anläggningsprojekt samt med insatsvarorna asfalt och ballast i bland annat Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt Dalarnas län.</P>
<P class="p49 ft0">Även i <NOBR>VVS/VA-grossistledet</NOBR> har koncentrationer ökat genom förvärv. Av de tre kvarvarande rikstäckande grossisterna har Ahlsell AB och <NOBR>Dahl-koncernen</NOBR> över 70 procent av både marknaden för grossistförsäljning för <NOBR>VVS-produkter</NOBR> och för <NOBR>VA-produkter.</NOBR> Förutom Onninen AB, som är rikstäckande, finns det <NOBR>20-30</NOBR> mindre grossistföretag som endast har ett eller ett fåtal försäljningsställen och därmed en mindre geografisk täckning.</P>
<P class="p49 ft0">I samband med fastighetskrisen i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> gick många, främst mindre privata, fastighetsägare i konkurs. Fastigheterna köptes upp av stora fastighetsbolag, vilket har lett till en koncentration av den svenska fastighetsmarknaden med jämnstora fastighetsförvaltare. Efter fastighetskrisen har kreditgivarna blivit mer restriktiva vid utlåning till fastigheter. De aktörer som i dagsläget finns på den svenska fastighetsmarknaden har en större andel eget kapital investerat, vilket medför en naturlig sänkning av antalet aktörer på marknaden.</P>
<P class="p49 ft0">Såväl Skanska som NCC har betydande verksamheter utanför Sverige. Företagen har under <NOBR>1990-talet</NOBR> ytterligare utökat sina respektive verksamheter framförallt i Norden och USA. Närvaron av utländska byggentreprenörer på den svenska marknaden är dock</P>
<P class="p122 ft7"><SPAN class="ft25">22 </SPAN>Konkurrensverket, ”Konkurrensen i Sverige under <NOBR>90-talet”</NOBR> (bilaga)</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td330"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td331"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">117</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td332"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td333"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">blygsam. Ett undantag är norskägda Selmer som har kommit in på den svenska byggmarknaden. Selmer förvärvade Platzer Bygg Göteborg AB under år 1996 och har därefter förvärvat ytterligare företag inom fastighetsförvaltning samt bygg och anläggning.</P>
<P class="p49 ft0">Vissa redan etablerade företag inom byggmaterialindustrin har övergått i utländsk ägo. Ett exempel är Cementa som tidigare ägdes av Euroc AB och svenska staten. Idag ägs bolaget av Scancem som i sin tur ägs av German Heidelberger Zement.</P>
<P class="p49 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har det varit en ökad koncentration på den svenska marknaden genom förvärv, som syftat till att stärka företagen internationellt. Optiroc Group AB:s förvärv av Stråbruken AB från NCC är ett exempel på en koncentration som syftar till att förstärka den internationella konkurrenskraften. Ett annat förvärv som ökade koncentrationen inom byggsektorn var den statliga försäljningen av Swerock till Siab AB och PEAB. Då NCC förvärvade Siab år 1997 medförde ägandet av Swerock en koncentration av marknaden. NCC avyttrade samtliga av Siab ägda aktier i Swerock för att få förvärvet godkänt. Swerock är nu ett helägt dotterbolag till PEAB.</P>
<P class="p49 ft0">Det har skedde en viss omstrukturering i byggsektorn under lågkonjunkturen under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Konkurrensverket har i de förvärv som verket haft att bedöma med hjälp av konkurrenslagen konstaterat, att förvärven inte haft någon påtagligt skadlig effekt på konkurrensen. Förvärven har därför lämnats utan åtgärd. Konkurrenslagen är inte ett tillräckligt instrument för att bryta redan etablerade strukturer på en marknad. Konkurrenslagen ger begränsade möjligheter att ingripa mot koncentrationsökningar genom förvärv.</P>
<P class="p49 ft0">Byggbranschen kännetecknas nu av en ökad koncentration med ett fåtal stora aktörer samt en mängd små lokalt verksamma aktörer utan egentlig marknadsmakt. De stora aktörerna NCC, Skanska och PEAB är vertikalt integrerade företag som är verksamma på samtliga marknader från insatsvaror till byggproduktion. En allmän tendens under <NOBR>1990-talet</NOBR> är att företagen strävar efter att få en säker avsättning för sina produkter samt en trygg råvaruförsörjning och har därför integrerat sig vertikalt. Under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> har dock en tillbakagång till originalverksamheten skett, vilket medfört att byggentreprenörerna till viss del avvecklat sitt ägande i byggmaterialledet.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.9.4</SPAN><SPAN class="ft50">Strukturomvandling i distributionsledet</SPAN></P>
<P class="p111 ft0">Ett antal utländska företag har etablerat sig inom byggmaterialhandeln i slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Dessa är Bauhaus, <NOBR>K-Rauta</NOBR> och Silvanbygg. Fler och fler enskilda bygghandlare går också samman i olika konstellationer med mer eller mindre renodlade inköpssamarbeten, eller olika former av</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">118 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft0">kedjesamverkan. Kedjesamverkan omfattar ofta en gemensam profil, gemensamma kedjevarumärken och ett likartat sortiment.</P>
<P class="p135 ft0">Tjänsteutbudet inom byggmaterialhandeln har utvecklats under 1990- talet genom gör det själv butikerna. Dessa butiker har till stor del kunnat etablera sig på grund av den ökade efterfrågan av byggmaterial från konsumenternas sida. De erbjuder tillgång till ett brett sortiment av varutyper i och med dess samlokalisering med andra butikstyper, exempelvis stormarknader inom dagligvaruhandeln, i externa köpcentra. ”Gör det <NOBR>själv”-butikernas</NOBR> marknadsföring vänder sig i hög grad mot konsumenter och sker ofta genom direktreklam i form av utskick av egna tidningar, men även genom annonsering i dagspressen. En stor del av marknadsföringen sker även genom radioreklam, där man lyfter fram kedjans namn och den service butiken erbjuder i form av exempelvis hemkörning eller släpvagnslån. Butikerna marknadsför också egna varumärken i högre grad än den traditionella bygghandeln.</P>
<P class="p49 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har det skett en tyngdpunktsförskjutning mot större företag inom byggvaruhandeln. Samtidigt har det totala antalet företag och det totala antalet butiker ökat mer än genomsnittet för sällanköpsvaruhandeln. Också antalet anställda inom byggvaruhandeln har ökat under <NOBR>90-talet.<SPAN class="ft25">23</SPAN></NOBR></P>
<P class="p49 ft0">Antalet företag har ökat i alla storleksklasser utom i klassen med 50- 99 anställda. Särskilt markant är ökningen i gruppen med fler än 100 anställda. År 1993 fanns endast ett företag inom byggvaruhandeln med fler än 100 anställda, 1999 fanns fyra företag i denna storleksklass. Om antalet anställda studeras blir denna tyngdpunktsförskjutning än mer tydlig. Totalt har antalet anställda i byggvaruhandeln har ökat med 30 procent under perioden. Den allmänna trenden i detaljhandeln har under <NOBR>90-talet</NOBR> varit ett minskat antal anställda. Totalt minskade antalet anställda inom detaljhandeln med 3 procent mellan 1993 och 1999.</P>
<P class="p50 ft0">År 1993 arbetade endast 6 procent av de anställda i företag hörande till största storleksklassen, år 1999 var motsvarande siffra 20 procent. År 1999 hade 0,6 procent av företagen 25 procent av de anställda inom byggvaruhandeln.</P>
<P class="p384 ft7"><SPAN class="ft25">23 </SPAN>Se Bilaga 3, ”Byggvaruhandelns strukturomvandling och effekter på priser”</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td330"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td331"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">119</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td332"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td333"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft15"><SPAN class="ft15">3.9.5</SPAN><SPAN class="ft50">Innovationer i produkter och tjänster</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Det är svårt att mäta innovationen av produkter och tjänster inom byggmaterialindustrin. Det saknas bra måttstockar och därmed statistik eller motsvarande. Ett mått är naturligtvis produktens eller tjänstens andel av marknaden. Men svårigheterna att ens nå marknaden kan vara stora.</P>
<P class="p49 ft0">Innovationer av produkter finns dock inom det befintliga systemet. Vissa befintliga produkter får en bättre kvalitet, exempelvis kan metoder för att öka hållfasthet eller bearbetbarhet i betong utvecklas och provas i experimentmiljö och ibland även introduceras för tillämpning i vissa byggprojekt, men når därefter inte med automatik hela marknaden. Vad beträffar hinder för introducering av nya sorters betong är betongindustrin traditionsbunden och ser nya betongrecept som besvärande på grund av det åtföljande producentansvaret att den gjutna slutprodukten håller rätt prestanda. Samma bundenhet vid traditionella lösningar återfinns bland stora beställare, som exempelvis Banverket och Vägverket.</P>
<P class="p49 ft0">Andra produkter får en bättre kvalitet genom att innovationen omfattar en processutveckling mot industriell tillverkning. Detta gäller exempelvis prefabricering av stommar, installationer eller våtrumsmoduler.</P>
<P class="p49 ft0">I båda ovan nämnda fall av utveckling av befintliga produkter märks den ökade kvaliteten genom prishöjningar på de enskilda produkterna, vilket inte säger något om de faktiska eller möjliga prissänkningarna detta lett till för byggobjektet totalt.</P>
<P class="p49 ft0">Inom <NOBR>VVS/VA-marknaden</NOBR> sker successivt en övergång till plaströr, det vill säga rör av polyvinylklorid (PVC) respektive rör av polyeten (PE). Av det avloppsnät som var i drift i Sverige år 1997 bestod 79 procent av betongrör. Den nyläggning som skett under en lång rad år har i allt högre grad skett med användande av plaströr. År 1997 utgjorde plaströr 64 procent av den totala nylagda längden avloppsrör, mot betongrörens andel om 30 procent. Det förändrade materialvalet har inneburit en positiv utveckling för de plaströrstillverkande företagen, som därigenom kunnat finna en ökad avsättning för sina produkter. Detta har skett på bekostnad av betongrörtillverkande företag som fått minska sin produktion.</P>
<P class="p49 ft0">En annan marknad där produktinnehållet successivt har förändrats är ballastmarknaden. Utvecklingen på ballastmarknaden har under 1990- talet gått från naturtäkter till bergtäkter, vilket medfört en ytterligare förskjutning från de små till de stora företagen. År 1997 var det första året någonsin som produktionen av bergkross översteg produktionen av</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">120 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">naturgrus. Denna utveckling har hållit i sig och år 1998 uppgick andelen bergkross till 48 procent och andelen naturgrus till 39 procent. Minskningen av andelen naturgrus ligger i linje med myndigheternas uttalade målsättning att bl.a. genom beskattning minska andelen naturgrus.</P>
<P class="p143 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har användningen av dataprogram för CAD och IT i allmänhet ökat i byggsektorn. Både programvara och hårdvara har blivit billigare de senaste åren, vilket medfört att antalet användare utökats. IT bygger en ny infrastruktur för effektiv kommunikationsteknik och nya kommunikationsformer mellan aktörerna och har en ökande roll inom projektering, upphandling, produktion och förvaltning.</P>
<P class="p144 ft0">Genom att på detta sätt med informationsteknik samla alla aktörer inom ett byggprojekt ökar dramatiskt möjligheterna att förtydliga projektmålet för samtliga inblandade inklusive beställaren. Dessutom medger systemet en naturlig integrering av design och produktion och underlättar genom överblickbarheten den svåra samordningen av stomme, installationer och inredning. Rätt använt kan IT minska både byggfel och kvalitetsfel. IT kan användas både för strategisk sammanhållning av produktion och förvaltning och för taktisk sammanhållning av aktörer och process mot projektmål.</P>
<P class="p144 ft0">Inom byggbranschen har det utvecklats nya företag och samarbeten som tillhandahåller olika sorters kalkyleringsprogram. Framförallt nomi byggmaterialindustrin har detta medfört en effektivisering av hanteringen. Då byggmaterialindustrin tillhandahåller en stor mängd varor har det varit problem att hitta gemensamma benämningar på olika produkter. Det har nu utvecklats gemensamma koder och artikelnummer, som finns tillgängliga och hålls uppdaterade via internet. Kalkyleringsprogram finns tillgängliga som automatiskt kan kopplas till prisinformation som sänds digitalt till detaljisterna; detta medför stora transaktionskostnadsbesparingar för företagen. Många företag, speciellt inom byggmaterialindustrin och handeln, erbjuder även beställnings- tjänster direkt på sina hemsidor, vilket innebär att kunderna inte behöver anpassa sig till speciella öppethållningstider för att göra sina beställningar.</P>
<P class="p144 ft0">ITs intåg i byggsektorn har påskyndat rationaliseringen inom olika delar av sektorn. Inte minst kan noteras möjlighet att i högre grad få teknisk information kring bygg- och installationsmaterial, hitta nya leverantörer nationellt och internationellt, söka objekt och lämna offerter vid offertförfrågan, auktion beträffande varor och tjänster över Internet med mera. Den samlade bedömningen är att Internet som media kommer att effektivisera och strukturrationalisera delar av byggindustrin i allt snabbare takt. Det accelererande tempot i utvecklingen kräver</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td330"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td331"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">121</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td332"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td333"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">dock motsvarande kompetenshöjning i olika led för att effekten skall bli den maximala.</P>
<P class="p49 ft0">För att öka användbarheten inom <NOBR>IT-fältet</NOBR> återstår mycket forsknings- och utvecklingsarbete, bl.a. vad gäller standardisering av information för att överbrygga floran av programspråk och programtyper, samt utformning och prövning av nya rutiner kring överföring av information mellan aktörerna m.m. En ökad samverkan kring slutproduktens kvalitet och ekonomi ställer även kritiska frågor kring vilken information som ska överföras och vilka aktörer som har behov av den. Mycket av detta arbete pågår inom byggsektorns utvecklingsprojekt IT 2002.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">3.9.6</SPAN><SPAN class="ft50">Skärpt konkurrenslagstiftning</SPAN></P>
<P class="p111 ft0">I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> fanns det många samarbeten genom gemensamt ägande på ballast- och asfaltmarknaderna, så kallade joint ventures. Många av dessa joint venturebolag samägdes av de stora aktörerna. I samband med konkurrenslagens ikraftträdande erhöll Konkurrensverket ett antal ansökningar om <NOBR>icke-ingripandebesked</NOBR> alternativt undantag från dessa joint venturebolag. Ett stort antal av ansökningar avslogs av Konkurrensverket, vilket har medfört att ägarstrukturen på ballast- och asfaltmarknaden har ändrats genom att de stora aktörerna inte längre samarbetar.<SPAN class="ft25">24</SPAN></P>
<P class="p385 ft0">Det har också varit vanligt att byggentreprenörer samarbetar i konsortier vid större byggprojekt för att kunna lämna konkurrenskraftiga anbud. Även större byggföretag kan anse sig sakna resurser eller inte vilja binda upp för mycket resurser på ett enstaka projekt, utan istället sprida riskerna och intäkterna. Konkurrensverket har löst upp ett antal samarbeten mellan de stora aktörerna på marknaden. I dessa ärenden gjord Konkurrensverket bedömningen att företag som var för sig har kapacitet och möjlighet att bedriva en verksamhet inte skall samarbeta med sina konkurrenter. Ett sådant samarbete hämmar konkurrensen på marknaden. Då företagen även är vertikalt integrerade företag finns det också en uppenbar risk att de samordnar sina verksamheter även i övriga produktionsled. Enligt <NOBR>EG-rätten</NOBR> är det framförallt små och medelstora företag, som kan behöva samarbeta i joint ventures för att hävda sig i konkurrensen med de stora aktörerna.</P>
<P class="p49 ft0">Konkurrensverket har ingripit med stöd av konkurrenslagen mot kartellbildningar. Ett sådant fall finns inom VVS/VA industrin. I början på <NOBR>1990-talet</NOBR> hade Uponor AB och KWH PIPE Sverige AB samt ytterligare två företag tillsammans den övervägande delen av</P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft25">24 </SPAN>Konkurrensverket, ”Konkurrensen i Sverige under <NOBR>90-talet”</NOBR> (bilaga)</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">122 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft0">försäljningen av <NOBR>PVC-rör</NOBR> på den svenska marknaden. Samtidigt var Uponor och KWH de företag som dominerade försäljningen av tryckrör tillverkade av <NOBR>PE-rör.</NOBR> Enligt ett avtal om prissamarbete mellan Uponor och KWH skulle KWH inte sälja <NOBR>PVC-rör</NOBR> på den svenska marknaden. I slutet av år 1992 presenterade AB Svenska Wavin ett <NOBR>PE-tryckrör</NOBR> vilket fick KWH att börja sälja markrör tillverkade av PVC. Detta ledde till starka reaktioner från rörmarknaden och påtryckningar utövades för att dels KWH skulle upphöra med <NOBR>PVC-rörförsäljning,</NOBR> dels för att Wavin skulle begränsa sin expansion på marknaden för <NOBR>PE-rör.</NOBR> Den 19 augusti år 1999 yrkade Konkurrensverket att Stockholms tingsrätt skulle döma ut betydande konkurrensskadeavgifter för de tre plaströrsföretagen Uponor, Wavin och KWH för att de hade överenskommit om marknadsandelar, samarbetat om priser, utbytt information om försäljningsvolymer samt fördelat större kommunala upphandlingar av vattenledningar mellan sig.</P>
<P class="p144 ft0">Ett annat exempel på kartellsamarbete rör cementmarknaden. Den Europeiska kommissionen dömde den 30 november 1994, 42 europeiska cementföretag, 8 nationella branschorganisationer och den europeiska cementföreningen Cembureau till böter på sammantaget 248 miljoner ecu motsvarande cirka 2,2 miljarder kronor. Cementföretagen dömdes för olovlig kartellbildning som hade till syfte att styra all eventuell överproduktion inom den europeiska cementindustrin utanför Europamarknaden samt att ge de deltagande företagen ett hemmamarknadsskydd. Bland de företag som bötfälldes kan nämnas Euroc, Aker A/S, Aalborg Portland, Castle Cement Ltd och Blue Circle Industries plc. Kommissionens beslut har överklagats till första instansrätten.</P>
<P class="p144 ft0">Ytterligare ett exempel rör plastslangar. Det svenska företaget Lundgrens Maskinförnödenheter AB, det franska företaget Tricoflex S.A. och dess svenska dotterbolag Tricoflex Scandinavia AB hade träffat en överenskommelse om att Tricoflexföretagen skulle upphöra med att sälja industrislang till en konkurrent till Lundgrens. Orsaken till detta var att hindra konkurrenten från att sälja vissa Tricoflexprodukter vidare till ett annat företag på marknaden. Syften med överenskommelsen var att försvåra för Lundgrens konkurrenter att verka på marknaden för industriförnödenheter. Det är särskilt viktigt att små företag inte hindras att utveckla nya affärsidéer eller hindras att konkurrera på lika villkor som andra företag på marknaden. Konkurrensverket yrkade att Lundgrens, Tricoflex och Tricoflex Scandinavia skulle åläggas att betala konkurrensskadeavgift. Konkurrensverkets yrkande om konkurrensskadeavgift medgavs av företagen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td330"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td331"><P class="p10 ft2">Byggsektorns aktörer <SPAN class="ft0">123</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td332"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td333"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft0">Inom byggsektorn har det varit vanligt att konkurrerande företag samarbetat inom ramen för olika branschorganisationer om prissamarbete i form av branschvisa priskataloger. Bransch- organisationerna har hävdat att samarbetet är särskilt viktigt för de mindre företagen, som därmed får bättre förutsättningar att konkurrera med de större branschföretagen. Prissamarbeten riskerar att anpassas till de mindre effektiva företagen och motverkar därigenom en effektiv priskonkurrens. En horisontell prissamverkan medför risk för prisstelhet, underlättar för företagen att föra kostnadsökningar vidare till senare led samt ökar företagens kännedom om konkurrenternas beteende.</P>
<P class="p144 ft0">I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> gav leverantörerna ut cirkaprislistor till byggmaterialhandeln, som var vägledande i prissättningen till konsument. I dagsläget tillämpar leverantörerna nettoprislistor till byggmaterial- handeln, som kan erhålla rabatter och bonus på dessa prislistor, men som kalkylerar sina egna försäljningspriser gentemot konsumenterna.</P>
<P class="p144 ft0">I ett antal ärenden har Konkurrensverket haft tillfälle att bedöma olika typer av priskataloger. I de fall som fått avslag har prissamarbetet varit omfattande och innefattat samtliga företag inom bransch- föreningen. Konkurrensverket har dock framhållit att det inte är konkurrensbegränsande att tillhandahålla olika sorters kalkylerings- modeller, i vilka den enskilde företagaren sätter in de företagsspecifika värden som gäller för dennes kostnadssituation.</P>
<P class="p386 ft81"><SPAN class="ft15">3.9.7</SPAN><SPAN class="ft80">Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen</SPAN></P>
<P class="p261 ft0">Den legala definitionen av ett allmännyttigt bostadsföretag fanns i förordning (SFS 1986:694) om handläggning, förvaltning m.m. av bostadslån och räntebidrag, vilken upphävdes 1991. Kommunernas lagstadgade ansvar för bostadsförsörjningen har upphört i och med att bostadsförsörjningslagen (1947:523) upphävts den 1 juli 1993. Samtidigt upphävdes bostadsanvisningslagen (1987:1274). <NOBR>Kommun-ernas</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">124 </SPAN>Byggsektorns aktörer</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft0">grundläggande ansvar för bostadsförsörjningen förändrades dock inte på grund härav (jfr prop.1992/93:242 s.20). I praktiken har dock en oklarhet uppkommit när det gäller ansvaret för bostadsförsörjningen. I många fall saknas en tillräcklig planberedskap och vissa kommuner anser att bostadsförsörjningen inte är ett kommunalt ansvar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">125</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft9">4 Hur fungerar konkurrensen?</P>
<P class="p134 ft1"><SPAN class="ft1">4.1</SPAN><SPAN class="ft24">Konkurrensens roll i ekonomin</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Marknadernas funktion har en avgörande betydelse för de långsiktiga möjligheterna att nå en ekonomiskt hållbar utveckling med tillväxt, ökad välfärd och hög sysselsättning. Att främja <SPAN class="ft2">effektiva och dynamiska marknader </SPAN>är därför en viktig del av den ekonomiska politiken. I det ingår att skapa goda förutsättningar för <SPAN class="ft2">handel </SPAN>över gränserna och <SPAN class="ft2">konkurrens </SPAN>mellan företagen.</P>
<P class="p49 ft0">En väl fungerande konkurrens främjar effektiviteten i näringslivet och pressar priserna till nytta för konsumenterna. Konkurrens leder till en mångfald i utbudet och ger möjligheter för konsumenterna att välja mellan olika varor och tjänster.</P>
<P class="p49 ft0">Konkurrens från andra länder kan ha en avgörande betydelse för marknadernas effektivitet. Det gäller särskilt små länder, där stora företag annars kan skaffa sig en dominerande ställning som hindrar den inhemska konkurrensen. Att främja handeln över gränserna kan därför vara ett viktigt medel för att öka dynamiken och effektiviteten på de svenska marknaderna.</P>
<P class="p50 ft0">En viktig förutsättning för effektiviteten på en marknad och för att konkurrens ska uppstå är styrkerelationen mellan köpare och säljare. Svaga köpare ger säljarna marknadsmakt och minskade incitament att göra sina produkter billigare. Svaga beställare i byggsektorn skapar ett lågt omvandlingstryck i byggsektorns värdekedja.</P>
<P class="p126 ft0">I byggsektorn förekommer dominerande företag, monopol och oligopol, bristande importkonkurrens och vertikal integration av olika produktionsled. Det finns också en mängd informella hinder för konkurrensen genom företagens beteende. Konkurrensproblemen kan också uppstå genom att beställarnas kompetens och styrka är försvagad. Kommunerna har också en viktig roll för att främja konkurrensen, i och med att ett byggprojekt oftast börjar på kommunens skrivbord. Det kan gälla till exempel planfrågor och markfrågor. I detta kapitel kommer vi att diskutera de konkurrensproblem som beskrevs i <SPAN class="ft2">kapitel 3 </SPAN>närmare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">126 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft79"><SPAN class="ft1">4.2</SPAN><SPAN class="ft78">Kommunens roll i ett konkurrensperspektiv</SPAN></P>
<P class="p389 ft0">Kommunen är en betydande aktör i byggprocessen och har stor påverkan inom flera områden inom bostadsbyggande. Man brukar ibland tala om kommunens <SPAN class="ft2">dubbla </SPAN>eller till och med <SPAN class="ft2">flerdubbla roller</SPAN>. Kommunen har flertalet viktiga funktioner:</P>
<P class="p390 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kommunen som markägare</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Planmonopolet</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kommunen som aktör på bostadsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p64 ft0">Kommunerna slits mellan verksamhetsekonomiska intressen och medborgarnas eller olika gruppers krav eller särintressen. Det måste vidare konstateras att kommunerna finns på olika marknader där efterfrågan och skattekraften styr kommuners sätt att agera utifrån sina ekonomiska möjligheter. Sveriges kommuner kan grovt indelas i tre grupper med avseende på detta.</P>
<P class="p49 ft0">Flertalet kommuner upplever idag en ekonomisk tillbakagång med hör arbetslöshet, utflyttning och därmed minskad skattekraft, ökad vakansgrad på bostadsmarknaden och därmed minskad efterfrågan på bostäder. Hit hör kommunerna i skogslänen och övrig glesbygd.</P>
<P class="p49 ft0">En annan grupp av kommuner upplever idag en balans i ekonomin, ekonomisk stillväxt. Arbetslösheten utgör inte någon avgörande inverkan på ekonomin, utflyttning balanseras mot inflyttning. Efterfrågan på nyproducerade bostäder är ringa. Byggandet utgörs i huvudsak av underhåll och renoveringar.</P>
<P class="p49 ft0">En annan grupp kommuner, storstadskommunerna samt de så kallade universitets- och högskolekommunerna, upplever idag en kraftig ekonomisk tillväxt som medför ökad efterfrågan på kommunal service och bostäder. Investeringstakten har ökat och vissa storstadskommuner uppvisar tendenser till överhettning av ekonomin, arbetskraftsbrist samt accelererande efterfrågan på bostäder. Ett bra på detta är Stockholm. Ett annat är Malmö där efterfrågan förväntas att bli stor när bron mellan Sverige och Danmark tas i drift.</P>
<P class="p106 ft0">Ovanstående beskrivning av olika kommuners förutsättningar bör vägas in vid bedömning av kommunen som aktör.</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">127</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft50">Kommunen som markägare</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Den första pusselbiten i värdekedjan är byggbar mark. Kommunerna har tidigare haft en markpolitik där tilldelning av mark för bostadsförsörjning följde i någon mån efterfrågan från olika aktörer (som i bland köade). Tilldelningen följde ett visst mönster där allmännyttan fick den största delen, därefter kooperationen och sedan de lokala byggmästarna och fastighetsägarna som anmält sitt intresse. Råmarken ansattes ett pris som oftast var ganska lågt och uttrycktes</P>
<P class="p391 ft107">2</P>
<P class="p392 ft0">ibland i m tomtråmark. Utvecklingen gick mot allt mer att anpassa priset till m<SPAN class="ft69">2 </SPAN>byggrätt BTA som då bättre anpassades till den exploateringsgrad som kom ifråga och som gjorde att marken användes effektivare vid byggnation. Marken började allt mer bli en bristvara i varje fall i centralare lägen. Numera har priserna marknadsanpassats i allt högre grad. Därmed har prisnivån ökat och är idag den tyngsta komponenten i värdekedjan bortsett från själva entreprenadkostnaden.</P>
<P class="p49 ft0">I storkommunerna har markpriset i goda lägen helt anpassats till ett marknadspris. Vid prissättning förekommer även auktionsförfarande vilket gör att endast kapitalstarka anbudslämnare kan komma över byggbar mark i goda lägen. De höga markpriserna medför automatiskt att produktionskostnaderna påverkas - oftast mycket kraftigt. Exploatörerna, oftast de rikstäckande byggföretagen (Skanska, NCC, Peab och JM) bygger oftast bostadsrätter å vilka ett marknadspris sätts oftast ganska högt (”för att täcka de höga markpriserna”). Kommunen kan därmed höja sitt pris ytterligare till nästa byggprojekt och så vidare. Man kan skönja en prisspiral som även driver upp byggpriserna. Eftersom marken ändå kostar så mycket måste även byggnaden bli påkostad. Dessa markpriser omöjliggör produktion av bostäder med hyresrätt, i varje fall i mer attraktiva lägen.</P>
<P class="p49 ft0">Markpolitiken kan uttryckas på många sätt. I kommuner med lugn utvecklingstakt är det oftast inga problem. Men även där finns undantag att peka på. Det finns exempel tagna från övre Norrland och Mellansverige där kommunen givit ett företag rätten att bebygga större markområde och därmed avsagt sig möjligheten att på in ett mångfald av aktörer som skulle kunna sparra varandra till större effektivitet och därmed bidra till kostnads- och prispress. I båda dessa exempel minskar utrymmet för konkurrens vid framtida byggprojekt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">128 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft50">Planmonopolet</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">I egenskap av sitt planmonopol kan kommunen styra utvecklingen och byggandet. Verktyget kan användas på olika sätt. De allmänna klagomålen mot kommunens sätt att hantera planfrågorna är invändningen mot långa hanteringstider och bristande planberedskap. Mot detta kan invändas att kommunernas resurser inte är dimensionerade för konjunktursvängningar av nuvarande slag.</P>
<P class="p49 ft0">En annan invändning är att byggandet alltmer söker centrala lägen vilket med automatik ger fler överklagande och därmed längre hanteringstider. Den demokratiska processen är viktig. Däremot kan invändningar riktas på överklagandeprocessen som skulle kunna effektiviseras utan att tappa kvalitét. Där borde en översyn klarlägga om proceduren är en flaskhals utan värden eller hur förfarandet borde gå till.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft50">Kommunen som aktör på bostadsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">I flertalet kommuner är allmännyttan dominerande ägare till bostäderna. Oftast ligger bostäderna placerade i ett eller flera aktiebolag med affärsmål som uppsatts av ägaren, det vill säga. kommunen. Flertalet bostäder har tillkommit inom det så kallade miljonprogrammet då man byggde till den efterfrågan som fanns då. Kommuner med sviktande befolkningsunderlag har under <NOBR>1990-talet</NOBR> och fram till idag fått en allt större vakansgrad och därmed ökade kostnader för tomma bostäder. Detta är ett problem som kommunerna tillsammans med regeringen håller på att söka lösningar till. Några nyinvesteringar av annan aktör synes vara varken lönsam eller möjlig.</P>
<P class="p50 ft0">Även i kommuner med efterfrågan på bostäder (oftast i bättre lägen) kan en konkurrenssituation uppstå. De kommunala intressen att minska vakansgraden och en ny aktörs intressen att investera i ny produktion kan skapa konflikter och svårigheter vid upprättelse av plan.</P>
<P class="p254 ft0">Den omvända situationen kan också uppstå. Det kommunala bostadsbolaget vill bygga till sitt bestånd. Man går ut på anbud och får in ett antal (oftast tre eller fyra) rikstäckande byggföretags samt några mindre regionala eller lokala företags anbud. De mindre företagen tackar nej under hänvisning till ansträngt läge. Anbuden ligger med måttlig spridning cirka 30 <NOBR>-50</NOBR> procent över vad som skulle kunna anses vara normal nivå. Trots intensiva försök kan priser inte pressas och i några fall avbryts upphandlingen och bygget inställes. Marken kan nu exploateras av annan aktör och med annat koncept. Händelserna som beskrivits är hämtade ur projekt i mälarregionen och Sydsverige. Det gemensamma nämnaren för händelserna är att både beställaren och</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">129</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft0">anbudslämnaren är aktiva på bostadsmarknaden. En händelse som ser ut som en tanke!</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">4.3</SPAN><SPAN class="ft24">Köpare av byggtjänster</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Med köpare av byggtjänster avses till en början slutliga köpare av entreprenader för ny- och ombyggnad, underhåll, reparationer eller förvaltningstjänster. Dessa kan delas in i olika beställargrupper.</P>
<P class="p390 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">hushåll</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">privata företag/organisationer</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">kooperativa bostadsföretag</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">offentliga beställare</SPAN></P>
<P class="p64 ft0">Även entreprenörer köper byggtjänster av underentreprenörer för arbeten i egen regi med inriktning på egen förvaltning. En stor del av de köp som hänförs till en slutlig beställare är egentligen köp inom värdekedjan som beställaren inte själv gjort. Köpen avser totalentreprenörers eller generalentreprenörers köp av under- entreprenörer för en slutlig beställares räkning. Det är därför inte självklart att till exempel krav på offentliga köpare att beakta konkurrensförhållanden vid köp av byggtjänster även förs ner som krav på exempelvis vid totalentreprenörers köp av underentreprenörer.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft50">Byggherrar</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">När byggherren som köpare definierar byggprojektet i de tidiga skedena ska kostnader och kvalitet fastställas och sedan förverkligas genom utnyttjandet av konkurrens. Här kan och bör byggherrar använda sina största möjligheter att påverka all kommande utformning och leverans av det byggande som beställts.</P>
<P class="p49 ft0">Köparen/byggherren måste från början ha en klar bild av vad man vill åstadkomma. Ingen annan aktör i den kommande byggprocessen kan veta detta. Detta är den viktigaste uppgiften för köparen och kanske det tyngsta inslaget i köparens roll. Det är nämligen hela byggprojektets övergripande mål, som alla kommande detaljerade tekniska och ekonomiska krav ska underordna sig.</P>
<P class="p49 ft0">Byggherren måste ge tydliga definitioner och ha krav på den färdiga byggnadens lösningar, prestanda och kostnader för att ge byggsektorns aktörer en möjlighet att samla sig och samverka för att leverera just denna produkt och ingen annan. Det är av stor vikt för kostnad och</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">130 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">kvalitet att byggnaden är rätt och tydligt definierad från början innan byggproduktion inleds.</P>
<P class="p135 ft0">För att byggherren ska få rätt slutprodukt måste byggherren se till att upphandla de bästa leverantörerna av varor och tjänster, dvs köpa dem i kvalitets- och kostnadsmässig konkurrens. I annat fall minskar drastiskt möjligheterna att få den slutprodukt byggherren från början tänkt sig.</P>
<P class="p49 ft0">Byggherren måste vara tydlig kring vilka tidsramar som gäller för färdigställandet av byggandet. Särskilt viktigt är att ge ordentligt med tid för planering. Detta avser både planering av detaljutformningen och produktionen. Om korta byggtider eftersträvas måste planeringstiden vara lång.</P>
<P class="p135 ft0">Genom byggherrens tydliga definitioner av verksamhetens funktion och krav skapas en ram för konkurrensmässig upphandling av lämpliga leverantörer av material och tjänster. Genom att byggherren ger tidsutrymme för deras planering och samverkan kan rätt kvalitet och kostnad nås. Det medför att de effektivaste eller mest utvecklings- beredda leverantörerna samlas för att lösa byggherrens långsiktiga mål för verksamhet och lönsamhet och inte de som är mindre lämpliga, men kanske till och med lämnar de lägsta anbuden.</P>
<P class="p393 ft0">Senare i projektet är följande punkter avgörande, ur konkurrens- synpunkt, för slutproduktens kvaliteter och kostnader:</P>
<P class="p43 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Att man väljer lämplig entreprenad- och upphandlingsform beroende på marknadssituation och objekt. Och att projektet utformas särskilt för den avsedda entreprenadformen för att skapa bra konkurrensförhållanden. Till exempel så att även småföretag kan lämna anbud om entreprenaden delats upp i lämpliga delar.</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Att lämplig avtalsperiod ur konkurrenssynpunkt väljs.</SPAN></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Upphandling och styrning av underentreprenörer (UE) och materialleverantörer och deras möjligheter att i direkt samverkan med övriga aktörer bidra till utformning och förändring av projektet.</SPAN></P>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Hantering av byggfel samt reglering av tillkommande och avgående arbeten.</SPAN></P>
<P class="p46 ft0">Om ett byggprojektet ska kunna genomföras effektivt och till rätt kostnad är det viktigt att byggherren har en hög kompetens. Byggherren måste bland annat ha en god kunskap om konkurrensförhållandena på marknaden.</P>
<P class="p49 ft0">När småföretag övergår till att bli byggherrar vid <NOBR>ny-,</NOBR> om- och tillbyggnader och vid underhållsarbeten eller större reparationer har de svårt att klara av uppgiften av egen kraft. De saknar oftast interna resurser och kompetens för detta. Den kompetens de behöver måste då köpas. Och det är oerhört svårt att köpa rätt kompetens. Små bygg-</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">131</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">herrar har svårt att veta vilken kompetens som behövs och kan då inte heller värdera om det är rätt kompetens man fått i de konsulter och entreprenadföretag man anlitat.</P>
<P class="p144 ft0">Dessutom känner man kanske inte ens till vilket ansvar enligt PBL man tar på sig som byggherre när man köper entreprenader. Detta ansvar kan man inte lägga över på någon annan. Fel i ärendehanteringen exempelvis att inte söka bygglov eller att kontroll- planer saknas, fel på tekniska egenskaper, att tillgänglighet inte uppfylls, att ventilationen är otillräcklig eller inte kontrollerad innan inflyttning, är byggherrens ansvar. Ingen annan parts. Sanktioner från byggnadsnämnden som böter, krav på ombyggnad, i värsta fall rivning får byggherren betala.</P>
<P class="p346 ft0">När man idag talar om att öka byggherrekompetensen genom att starta grundläggande byggherreutbildningar på högskolorna, att stärka den fortbildning för byggherrar som påbörjats av privata utbildningsföretag och att inleda forskning och projekt i samma ämne måste man ha klart för sig att dessa avancerade utbildningspaket i praktiken endast berör professionella byggherrar. De mindre byggherrarna saknar resurser för fortbildning för att kontinuerligt befästa, utveckla och använda sin nya byggherrekompetens i många och ständigt pågående projekt.</P>
<P class="p144 ft0">Man bör nämna att det som regel är småföretag som är förvaltare av fastigheter. Större fastighetsägare har däremot en ständig roll som byggherre och utgör därför merparten av de som utvecklar sin byggherrekompetens genom utbildning och egen verksamhet. Som byggherrar inleder de kontinuerligt både <NOBR>ny-,</NOBR> om och tillbyggnader. Bland dessa återfinns statliga byggande aktörer som exempelvis Vägverket, Luftfartsverket, Fastighetsverket och Akademiska Hus, privata fastighetsägare som Drott, Balder och Diligentia, näringslivet som Ericsson, Astra och Volvo.</P>
<P class="p146 ft0">Majoriteten av fastighetsägarna är småföretag som gör åtgärder i sina hus med många års mellanrum. De bygger också mycket sällan nyproduktion. De har ingen kontinuerlig verksamhet som köpare av entreprenader. Dessa ”byggherrar” kan aldrig nå den nivå som krävs av en byggherre, utan de kommer alltid att stanna vid nivån att vara kunder till byggsektorn. Det är särskilt viktigt att deras ställning som kunder stödjas på olika sätt av regelverk och myndigheter. Detta understryker också betydelsen av byggsektorns anpassning till kund.</P>
<P class="p144 ft0">Den vanligaste entreprenadformen vid upphandling av bostäder har traditionellt varit så kallad ”styrd” (av byggherren) totalentreprenad och oftast till fast pris upphandlat genom selektivt upphandling. Men genom den ökande koncentrationen på marknaden har antalet anbudslämnare minskat vilket har höjt prisnivån på ett oroväckande sätt. Under senare</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td339"><P class="p195 ft2"><SPAN class="ft0">132 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td340"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td36"><P class="p157 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td341"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td342"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td343"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td339"><P class="p195 ft0">tid har anbudsnivån höjts</P></TD>
<TD class="tr34 td340"><P class="p10 ft0">mellan <NOBR>30-50</NOBR> procent trots</P></TD>
<TD class="tr34 td36"><P class="p10 ft0">att stora</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft0">ansträngningar gjorts på byggherresidan att komma ner till hanterbara priser. Detta har i vissa fall fått till följd att byggherren avstått från att bygga och därmed överlämnat möjligheten till annan aktör. De företag som idag står för merparten av anbud till byggherrar står att finna bland de fyra rikstäckande företagen.</P>
<P class="p145 ft0">Tre av företagen konkurrerar också på bostadsmarknaden där de uppför bostäder som försäljs med bostadsrätt oftast till höga priser. Denna situation gör att byggherrar måste börja tänka i nya banor och kanske fundera på att välja andra entreprenadformer för att få fler anbudsgivare. De entreprenadformer som står till buds är i så fall främst delad entreprenad eller <NOBR>CM-entreprenad</NOBR> (<SPAN class="ft2">construction management</SPAN>). Båda dessa formerna kräver större kompetens och erfarenhet hos byggherren eller hans ombud. Men mycket tyder på att man måste börja att välja entreprenadform efter den marknadssituation man befinner sig i för att upphålla konkurrensen och prispressen.</P>
<P class="p394 ft109"><SPAN class="ft15">4.3.1.1</SPAN><SPAN class="ft108">Reglering av tillkommande- och avgående arbeten</SPAN></P>
<P class="p261 ft0"><SPAN class="ft2">Tilläggsarbeten </SPAN>är vanligen mycket kostsamma för byggherren. Ett oklart formulerat underlag kan leda till fördyrande byggkostnader. En byggherre som inte vet vad han beställer kan drabbas av att företag kalkylerar med fördyrande tilläggsarbeten redan vid anbudsgivningen.</P>
<P class="p144 ft0">Enligt <SPAN class="ft2">AB92 </SPAN>och <SPAN class="ft2">AF </SPAN>regleras hur kostnader ska viktas för tillkommande och avgående material i entreprenader. Dessa procentsatser är viktiga för kunden att observera, det är kunden som betalar dem. Det är också här som installatörer och entreprenörer kan tjäna pengar på brister i anbudsunderlaget. Därför förekommer det också att man letar fel i underlaget och håller koll på vilka tillkommande arbeten som kan bli aktuella.</P>
<P class="p395 ft0">Om entreprenaden är upphandlad med priser på <SPAN class="ft2">tillkommande- och avgående arbeten </SPAN>är dessa oftast olika värda. Tillkommande arbeten är alltid högre än motsvarande avgående. Någon logisk anledning finns inte. För att råda bot på detta bör byggherren redan i sin anbudsinfordran begära anbudskalkyl som ligger till grund anbudet innehållande alla materialer, arbetsmoment och transporter som ingår i åtagandet inklusive samtliga underentreprenörer. Då få man grepp på kostnader för enskilda moment och kan lättare avtala hur en reglering kan prissättas.</P>
<P class="p396 ft0">En korrekt reglering av till- och avgående arbeten kräver ett partsförhållande. Det är uppenbart att förutsättningar inte är de bästa</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">133</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft0">när beställare och entreprenör representerar samma företag. Resultatet av en sådan förhandling torde inte alltid komma slutkunden till godo.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft50">Avtalsperioder</SPAN></P>
<P class="p383 ft0">Det anses ibland att den svenska upphandlingslagen LOU skulle lägga hinder i vägen för utveckling av nya upphandlingsförfaranden och för nya samverkansformer mellan byggherre och entreprenör. Detta torde knappast vara fallet så länge som förfarandena innefattar ett tillfredsställande inslag av konkurrens. Ett sätt att uppnå konkurrens är att använda förfarandet med förhandlad upphandling för projekt som löper under ett antal år. Några bestämmelser om hur lång tid kontrakt får omfatta finns inte i LOU. Tidsperioder om 48 månader förekommer i LOU (LOU 2:3 och 5:7). Ingenting torde hindra att ytterligare ett par år ingår i avtalad period, så länge som villkoren tillkännages för alla leverantörer vid upphandlingen. Den svenska lagen ett försök att i komprimerad och redigerad form återge direktivens texter, men det är i sista hand EG:s upphandlingsdirektiv som gäller. Lagen tolkas ofta så, att det som inte finns med i lagen skulle vara förbjudet medan det i själva verket närmast torde förhålla sig tvärtom, det som inte upptas i LOU inte är reglerat och kan genomföras om inte annan lagstiftning hindrar.</P>
<P class="p68 ft0"><SPAN class="ft2">Ramavtal </SPAN>utgör en bas för fortsatta kontakter med ett begränsat antal anbudsgivare. Ramavtal förekommer i Sverige vid upphandling av såväl varor som byggentreprenader och tjänster. Ett använd- ningsområde är konsulttjänster och byggnadsarbeten för mindre reparations- och ombyggnadsarbeten, där kostnaden för att ta fram ett förfrågningsunderlag närmar sig kostnaden för utförandet. Ramavtalen omfattar då bland annat timpriser för personal och procentpålägg på inköpspriset för material och underentreprenader. Så länge som dessa upphandlas i full konkurrens torde upphandlingsreglerna inte lägga några hinder i vägen.</P>
<P class="p49 ft0">Långa avtalsperioder förekommer inom <SPAN class="ft2">partnerskap</SPAN>. Partnerskap innebär att två eller flera företag eller myndigheter samarbetar för att höja effektiviteten. Man kommer överens om gemensamma mål, utformar ett sätt att lösa konflikter och går in för ständig förbättring. Syftet är att därigenom få bättre projektering, kortare projekttider och bättre ekonomiskt utfall för alla medverkande. EG:s upphand- lingsdirektiv kräver öppenhet och lika behandling samt fri konkurrens. Om partnering skall tillämpas i den offentliga sektorn är det nödvändigt att dessa krav tillgodoses. Så länge som anbud infordrats genom något av de förfaranden som direktiven och LOU anvisar, är partnerskap förenligt med gällande upphandlingsregler.</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">134 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p397 ft0">Långa avtalsperioder kan medföra en risk för att företag som inte anlitas får svårt att överleva under perioden mellan upphandlingarna och att nyetableringar motverkas. Samtidigt måste avtalsperioden vara tillräckligt långa för att företag skall våga ta affärsrisker och investera i utrustning och anläggningar som är nödvändiga för att bedriva verksamheten. Utländska aktörer skulle kanske i större utsträckning etablera sig på den svenska marknaden, om avtalsperioderna var något kortare än vad som är fallet idag.</P>
<P class="p49 ft0">Vid en kartläggning av ett stort antal kommuners upphandling av byggentreprenader år 1999, har det visat sig lönsamt för kommuner att lämna möjlighet till delanbud.<SPAN class="ft25">25 </SPAN>Delanbud ökar möjligheterna för lokala och specialiserade företag att delta i upphandlingarna. Att många småföretag hade anlitats som leverantör i undersökningen visar att många mindre och lokala företag kan lämna konkurrenskraftiga anbud om de ges möjlighet att delta vid upphandlingar.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">4.4</SPAN><SPAN class="ft24">Leverantörer av byggtjänster</SPAN></P>
<P class="p373 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft50">Byggentreprenörer</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Konkurrensen vid byggverksamhet sker oftast på lokala marknader, speciellt vid små och medelstora projekt. Enstaka projekt kan ibland vara avgörande för konkurrensen på en lokal marknad. För stora husbyggnadsprojekt samt väg- och anläggningsprojekt är marknaden ett större område. Endast för mycket stora projekt kan hela Sverige sägas utgöra en marknad.</P>
<P class="p49 ft0">Antalet medelstora företag har minskat genom konkurser och förvärv av större företag. Mindre företag har lättare att dra ner verksamheten i en konjunkturnedgång för att överleva. Genom att medelstora företag försvinner, minskar antalet potentiella konkurrenter till de stora företagen. Det blir alltså mindre konkurrens om större projekt när byggandet åter ökar. De medelstora företag är mycket viktiga för konkurrensen på regionala byggmarknader och lite större projekt. <SPAN class="ft2">Figur 4.1 </SPAN>visas hur antalet medelstora företag har minskat mellan 1989 och 1999.</P>
<P class="p398 ft55"><SPAN class="ft63">25 </SPAN>Konkurrensverket, ”Kommuners upphandling av bygg- och anläggningstjänster” (1999:6)</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344135x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">135</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD colspan=12 class="tr33 td344"><P class="p10 ft6">Figur 4.1: Koncentrationsökning på byggentreprenadmarknaden <NOBR>1989-1998</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr50 td172"><P class="p399 ft110">De största Byggentreprenörerna</P></TD>
<TD class="tr50 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr50 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr50 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr50 td180"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr50 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr50 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr50 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr16 td345"><P class="p399 ft111">Omsättningi mdr 1989 och 1998 <SPAN class="ft0">(löpande priser)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td179"><P class="p349 ft4">Skanska</P></TD>
<TD class="tr51 td84"><P class="p400 ft110">NCC</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr52 td161"><P class="p401 ft112">BPA <SPAN class="ft6">Siab</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr51 td150"><P class="p10 ft113">Struktur1989</P></TD>
<TD class="tr51 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr51 td180"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr51 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr51 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr51 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td179"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft6">Diös</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td81"><P class="p402 ft6">JM</P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr32 td261"><P class="p27 ft6">ConAndPeab Lund Ave HN Pla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td179"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td84"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td81"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td179"><P class="p403 ft114">25</P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p38 ft114">20</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p27 ft115">12</P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p184 ft4">6</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p184 ft4">5</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p404 ft4">4</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p27 ft4">3</P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p191 ft4">3</P></TD>
<TD class="tr3 td149"><P class="p27 ft6">2</P></TD>
<TD class="tr3 td180"><P class="p191 ft6">2</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p27 ft6">2</P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p184 ft6">2</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p196 ft6">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td179"><P class="p405 ft114">60</P></TD>
<TD class="tr53 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr53 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr53 td69"><P class="p201 ft114">32</P></TD>
<TD class="tr53 td40"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr53 td81"><P class="p179 ft4">4</P></TD>
<TD class="tr53 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr53 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr53 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr53 td180"><P class="p36 ft115">13</P></TD>
<TD class="tr53 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr53 td136"><P class="p25 ft116">5</P></TD>
<TD class="tr53 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td179"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td69"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p159 ft6">JM</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td181"><P class="p406 ft6">Peab</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td175"><P class="p39 ft6">VVProd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td179"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td84"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td81"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr34 td346"><P class="p222 ft118"><SPAN class="ft117">NCC </SPAN>Struktur 1998</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr38 td347"><P class="p30 ft4">Skanska</P></TD>
<TD class="tr38 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td180"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr38 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td179"><P class="p10 ft7">Källa: Vägverket</P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td69"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td136"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p407 ft0">De rikstäckande byggföretagen, Skanska, NCC och PEAB, har verksamhet på flertalet lokala marknader och möter där konkurrens från små och medelstora, lokalt förankrade företag, åtminstone vad gäller små och medelstora byggprojekt. För stora eller komplicerade byggprojekt har stora rikstäckande företag <SPAN class="ft2">konkurrensfördelar </SPAN>mot mindre, lokalt förankrade företag dels vad gäller tillgång till arbetskraft, dels beträffande erfarenhet, tekniska resurser och byggledningsresurser. De har en bredare verksamhetsinriktning och stora centrala resurser. Bland annat inköpsresurser som kan utnyttjas för att pressa priserna från materialleverantörerna. De har därför möjlighet att genomföra alla sorters byggprojekt och större möjligheter att ställa om sina produktionsresurser efter marknadens efterfrågan.</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">136 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft0">Konkurrensen vid stora byggprojekt sker därför i huvudsak mellan de rikstäckande byggföretagen och de använder sig då i större utsträckning av de resurser som finns inom den regionala organisationen. I praktiken är de stora företagen starkt decentraliserade genom lokala och regionala organisationer. Genom den <SPAN class="ft2">produktionsfokusering </SPAN>som kännetecknar byggandet kan man säga att även de större företagen fungerar som mindre lokala företag som ingår i större nätverk.</P>
<P class="p145 ft0">I och med att byggentreprenadmarknaden är så <SPAN class="ft2">fragmentiserad</SPAN>, med ett fåtal rikstäckande stora entreprenörer och ett stort antal småföretag, kan man säga att bygg- och anläggnings- entreprenadmarknaden är en <SPAN class="ft2">dual marknad</SPAN>. De mindre företagen är i stor utsträckning inriktade mot reparationer, ombyggnad och tillbyggnad. De möter där ofta en mindre professionell kundkategori som exempelvis enskilda konsumenter och bostadsrättsföreningar. Små företag är även underleverantörer åt de stora företagen. Även de stora företagen är verksamma på denna del av byggmarknaden. Men de många småföretagen saknar resurser eller kompetens att konkurrera om större projekt<SPAN class="ft4">. Vi möter därför två helt skilda konkurrensförhållanden på marknaderna för reparationer och underhåll och nyproduktion. </SPAN>Det är också olika <NOBR>konkurr-ensproblem</NOBR> förknippade med dessa delmarknader.</P>
<P class="p144 ft0">De konkurrensproblem som uppstår på den del av marknaden som behärskas av de stora företagen är att det är få anbudsgivare som konkurrerar särskilt på de orter i landet som har tillväxt. Det finns tecken i dag på att anbudspriserna stiger kraftigt utan att förklaringarna kan spåras till kostnadsökningar. De konkurrensproblem som kan uppstå på den del av marknaderna där de många småföretagen finns representerade kan faktiskt sägas uppstå på grund av en <SPAN class="ft2">för stor mångfald</SPAN>. Småföretagen är ofta enmans- eller fåmansföretag. Dessa företag har små möjligheter att vara konkurrenskraftiga var och en för sig. Det finns stora adminstrativa kostnader i byggbranschen, dels ska företagarna producera, dels ska de handla upp material och se till att materialflödena fungerar, de ska också kalkylera och söka upp köpare samt sköta all annan administration som en småföretagare måste klara av. Det får till effekt att de har liten eller ingen möjlighet att kvalitetsutveckla sig, marknadsföra sig och aktivt söka upp leverantörer för att pressa sina inköpskostnader. Det finns få varumärken i form av småföretag som samverkar, till exempel i kedjor som är vanligt i andra mer konkurrensutsatta tjänstesektorer. Mycket tyder på att små- företagens konkurrenskraft skulle kunna höjas om man utnyttjade de samordningsfördelar som finns i att samverka om gemensamt strukturkapital.</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">137</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft50">Installatörer</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Installationsföretag agerar i stor utsträckning som underentreprenörer till byggföretag. Det är mycket svårt eller till och med omöjligt för ett byggföretag som tillhandahåller material att få anbud enbart på installationstjänsten. Underentreprenörernas anbud till byggföretagen omfattar nästan alltid såväl material som arbete. Den övervägande delen installationsmaterial säljs därför från tillverkare till VVS- respektive elgrossister vidare till installatörer och därifrån till byggföretagen. Byggentreprenörerna tillåts inte att köpa varor direkt från grossisterna, utan hänvisas till underentreprenörerna.</P>
<P class="p49 ft0">Installatörer är i allmänhet småföretag, de stora rikstäckande installatörer är oftast lokalt tunga. Vi har egentligen samma struktur- problem på installationsmarknaderna som på <NOBR>bygg-entreprenad-</NOBR> marknaderna. De stora rikstäckande företagen har stora centrala resurser och kompetens att ta alla sorters uppdrag. De mindre företagen är högre utsträckning inriktade mot reparation, ombyggnad och service. Installatörerna är oftast underleverantörer till <NOBR>bygg-entreprenörer.</NOBR> De kommer därför att påverkas av hur dessa agerar som köpare av installationstjänster.</P>
<P class="p135 ft0">Konkurrensen mellan olika underentreprenörer sker genom att man i huvudsak konkurrerar med timpriset för utfört arbete. Det har lett till en marknadssituation, där aktörerna anser sig debitera för låg timkostnad. Underentreprenörer upplever ofta att de är tvungna att debitera högre materialpriser för att den totala ersättningen för arbete och material ska upplevas som skälig.</P>
<P class="p50 ft0">Många underentreprenörer på installationssidan arbetar endast inom service, för att slippa pressas till vad man upplever som orimliga arbetsvillkor och möjlig konkurs av stora entreprenörer. Livet för småföretag som underentreprenörer till stora entreprenadföretag uppges vara hårt om man är ett mindre företag.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft50">Kalkyler</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Entreprenörens kunskap om kostnader är en kunskap om hur marknadens prisläge är, inte en kunskap om vad rätt kostnad kan vara eller kan bli för varje ingående kostnadspost. Det beror att kalkylerna inför varje enskilt anbud inom en entreprenad är så sammansatt, att kostnader är svåra att verifiera. Det handlar kanske om tusentals enskilda kostnadsposter från en mängd olika distributionskanaler. De anbud som slutligen ingår i entreprenaden är därför icke transparenta. Det blir därför omöjligt att analysera eller ifrågasätta den totala, slutligt sammansatta, entreprenadsumman.</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">138 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.3.1</SPAN><SPAN class="ft119">Byggentreprenörernas kalkyler</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">De kalkyler som ligger till grund för byggentreprenörers anbud görs av praktiska och ekonomiska skäl direkt av företagen själva vid smärre entreprenader. Här används tidigare kalkyler och erfarenhet för att nå lämplig anbudssumma. Vid större entreprenader anlitas särskilda kalkylföretag att utarbeta råkalkyler som både anger mängder och priser på ingående byggmaterial och mängder på arbete för att bygga in dessa material. Dessa specificeringar i arbete och material avser dock endast byggentreprenörens del av entreprenaden och inte alla under- entreprenörsdelarna. För underentreprenörer inom installationer anges endast klumpsummor. Kalkylföretagens råkalkyler <NOBR>(mängd-beräkningar</NOBR> av material och arbete) för enstaka objekt används därefter ofta av olika byggföretag som konkurrerar om samma anbud. Deras slutanbud kommer dock att skilja sig från varandra.</P>
<P class="p49 ft0">Hur får då kalkylföretagen in sina priser? Kalkylföretagens priser på material är desamma som leverantörernas offentliga prislistor. Dessa prislistor är vad den normala köparen får se, men det är inte de priser som entreprenören betalar. Entreprenörens pris efter rabatter anges alltså inte offentligt. Med entreprenör avses både underentreprenörer och byggentreprenörer. Kalkylföretagens råkalkyler har alltså redan från början fel prisuppgifter.</P>
<P class="p135 ft0">Kalkylföretagens förslag kan sedan bearbetas av byggentre- prenörerna genom att till exempel justera priserna på material nedåt med ledning av företagets rabatter eller genom att välja andra material eller lösningar än vad kalkylföretaget antagit ska gälla. Här kan entreprenadföretagens kompetens avspeglas i lägre anbudssummor genom att man föreslår andra lösningar och materialval som är billigare i sig eller som innebär effektivare arbetsmetoder. Detta kan även påverka mängden arbete som ursprungligen angivits av kalkylföretaget. Byggentreprenören kan justera arbetsmängden nedåt eller uppåt beroende på sina nya förslag på lösningar eller beroende på att man vet hur mycket snabbare man kan utföra arbetet genom bra rutiner och arbetsorganisation.</P>
<P class="p49 ft0">Men inte endast den rena byggentreprenadens mängder av arbete och material finns i kalkylföretagets råkalkyl. I förslaget finns även samtliga poster för underentreprenader angivna. Dock redovisas de flesta endast som klumpsummor och det går inte att utläsa mängden arbete respektive material inom varje delentreprenad.</P>
<P class="p49 ft0">För att få en mer aktuell bild av underentreprenörskostnaderna som trots allt kommer att dominera kostnaden i slutanbudet begär därför byggentreprenören in, om det är en totalentreprenör, anbud från vissa underentreprenörer vars kostnader kraftigt påverkar slutsumman. Det är oftast <NOBR>el-,</NOBR> VVS- och ventilinstallationer, samt hissar och trappor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">139</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">Vissa kompletteringar görs även med hjälp av förfrågningar till material- tillverkare eller med ledning av aktuella kalkyler från pågående projekt för att bättre ringa in dominerande kostnader för inredning, som fönster, dörrar, metallpartier, målning och golvläggning.</P>
<P class="p49 ft0">Småföretagare bland byggentreprenörer gör sina kalkyler på enklare sätt. Deras mallar kan vila på en blandning av egen erfarenhet och andras kalkylsystem. Ofta använder exempelvis små entreprenörer</P>
<P class="p138 ft2">Byggmästarnas lilla kostnadshandbok<SPAN class="ft0">. Den är inte detaljerad som kalkylföretagens eller de stora byggföretagens kalkyler och kan egentligen endast ge ungefärliga uppskattningar.</SPAN></P>
<P class="p409 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.3.2</SPAN><SPAN class="ft119">Underleverantörernas anbudskalkyler</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Majoriteten av installationsföretagen är små företag, som inte har råd med förlustprojekt. Därför måste anbudet vara så korrekt som möjligt. Men tyvärr är installationsföretagen i allmänhet även för små för att kunna hålla sig med en kalkylator. De installationsföretag som har egna kalkylavdelningar är därför både stora och få. I denna grupp återfinns de stora företagen som exempelvis BPA, <NOBR>Calor-Celsius</NOBR> på VVS- och ventilationsidan och BPA, Elektrobyrån, Emil Lundgren på elsidan.</P>
<P class="p135 ft0">Dessa stora installationsentreprenörer har också betydligt bättre villkor i form av rabatter i sina materialavtal med grossisterna än vad småföretagen har. De stora installationsentreprenörerna är dessutom ofta tunga aktörer lokalt. Deras interna kalkyler och egna prissättning kan därför teoretiskt påverka materialpriserna. Dock är det lika troligt, i teorin, att grossisterna kompenserar sina ”dåliga avtal” med de stora installationsentreprenörerna genom att ge de små företagen sämre rabatter och villkor.</P>
<P class="p49 ft0">Hur löser småföretagen detta problem? Småföretagen väljer ofta att överlåta kalkylarbetet för posten materialmängd och materialkostnader till den materialgrossist de har avtal med. Därmed ingår självklart och underförstått denna grossists varor också i anbudet. <SPAN class="ft2">Grossisten </SPAN>utsätts inte för priskonkurrens, eftersom man själv sätter materialpriset till installationsentreprenören och därmed ytterst även till den slutliga köparen av byggnaden. Grossisten kan undersöka om flera likadana förfrågningsunderlag kommit in för räkning och därefter göra endast en kalkyl. Denna kalkyl går sedan till samtliga underentreprenörer som vänder sig till grossisten.</P>
<P class="p49 ft0">Grossisten för installationsmaterial kan därmed direkt men osynligt styra tunga poster som påverkar entreprenadens slutkostnad. Grossistens mängd- och priskalkyl kompletteras därefter av installa- törerna med mängden arbete samt risk och vinst. Därefter är anbudet klart. Detta anbud visas som en <SPAN class="ft2">klumpsumma </SPAN>till den som köper</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">140 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">entreprenaden. Mängden och kostnaderna för arbete, material och transporter syns alltså inte. Beroende på entreprenadform kan köparen exempelvis vara byggentreprenör (som totalentreprenör) eller bygg- herre i en generalentreprenad eller inköpare i ett <NOBR>CM-företag</NOBR> som handlar upp för byggherrens räkning.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.4.4</SPAN><SPAN class="ft50">Slutligt anbud till köparen</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">En entreprenadkalkyl för ett helt bostadsprojekt innehåller många <SPAN class="ft2">dolda kostnadsposter</SPAN>. Det är därför svårt att bedöma rimligheten i slutliga anbudet, särskilt vid en totalentreprenad, för beställaren. Det enda som finns att granska är en slutsumma. Det är också svårt för totalentreprenören som köpare att bedöma rimligheten i underentreprenörernas anbud. Man är tvungen att ta dem för givna.</P>
<P class="p49 ft0">Kalkylföretaget Bygganalys gjorde på uppdrag av Byggkostnads- delegationens en kalkyl för ett typiskt flerbostadshus i september 1998. Kalkylen skulle visa en totalkostnad, uppdelad i mängden och typen av underentreprenörskostnader och mängden och kostnaden för allt material inklusive byggentreprenörens andel. Avsikten var att få en bild av vilken aktör som svarar för vilka kostnader och hur stor andel av den totala entreprenadkostnaden detta är. Underentreprenörernas andel av slutkostnaden var över 60 procent och antalet underentreprenader var omkring tjugo stycken. Av det framgår att byggentreprenören enbart kan påverka omkring <NOBR>30-40</NOBR> procent av slutkostnaden, vilket är den egna entreprenaden. En särskild detalj i kalkylen var specificeringen av samtliga entreprenaders materialkostnader. Den totala kostnaden för material var omkring 40 procent av slutkostnaden.</P>
<P class="p50 ft0">Ingående kostnader och till viss del ingående kvalitet är således okända storheter för samtliga köpare oavsett om de är byggentre- prenörer, generalentreprenörer, fastighetsägare, villabyggare eller boende som köper tillval till sina lägenheter.</P>
<P class="p50 ft0">Ett normalt byggprojekt uppvisar i sin anbudssumma fragmen- teringen mellan de olika aktörerna. Dessa delentreprenaders kalkyler resulterar i en mängd slutpriser, och alla dessa enskilda delentre- prenaders slutpriser adderas och bildar det totala prisförslaget för entreprenaden till köparen.</P>
<P class="p49 ft0">Varje delentreprenad representerar i sin tur en länk i värdekedjan. Dessa länkar är på förhand låsta mellan materialleverantör, grossist och underentreprenör. Det är dessa aktörers inbördes avtal, rabatter och selektiva försäljningsmetoder som både låser länken och aktivt förhindrar transparens av både pris och kvalitet på ingående varor. Vid upphandling köps hela länken ograverat så snart underentreprenören upphandlats.</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">141</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft0">Den obefintliga transparensen i varje enskild delentreprenads slutpris ger inte köparen någon ledning att bedöma värdet i det förslag, som lämnats av den länk i värdekedjan underentreprenören <NOBR>represen-terar.</NOBR> Om länken ger värde, kvalitet och effektivitet till rätt pris och passar just köparen och köparens byggprojekt går helt enkelt inte att utröna.</P>
<P class="p49 ft0">Ett byggprojekt byggs alltså upp av en mängd låsta värdekedjor och dessa samverkar inte för köparens bästa, utan är genom upphandling mekaniskt adderade till varandra. Det saknas i praktiken en preciserad och genomarbetad kalkyl för byggprojekt. Det finns ingen gemensam kalkyl att använda som styrinstrument.</P>
<P class="p49 ft0">All utveckling av realistiska och genomförbara alternativ förutsätter att det traditionella valet kan bedömas, det vill säga att det är uppbyggt av synligt redovisade fakta kring kvalitet, kostnad och tänkt utförande. Kostnader och möjliga kostnadsbesparingar är endast möjliga om de redovisas och kan hänföras till specifika poster och specifika aktörer/delentreprenader. Först då öppnas vägen för konkurrens, utveckling av produktionsprocess och teknisk utveckling.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">4.5</SPAN><SPAN class="ft24">Köpare av byggvaror</SPAN></P>
<P class="p373 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft50">Skillnader vid upphandling av byggmaterial</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Genom att fördela byggvaruanvändningen på olika typer av köpare blir det möjligt att se var förändringar av materialkostnader får störst effekter. Det ger också en uppfattning om hur starka incitament som finns för olika köparkategorier att påverka sina inköpspriser. Byggkostnadsdelegationen gav därför Industrifakta i uppdrag att ta fram en nedbrytning av materialanvändningen på olika typer av beställare.<SPAN class="ft25">26</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">En av de viktigaste skillnaderna som måste beaktas vid en analys av inköp och användning av byggvaror är de olika förutsättningar som gäller vid nybyggnad/ombyggnad respektive underhåll/reparationer. Bland annat skiljer sig förutsättningarna åt på följande sätt.</P>
<P class="p410 ft7"><SPAN class="ft25">26 </SPAN>Se Bilaga 3, ”Nedbrytning av byggvaruvolymer på beställare 1997”</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td348"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">142 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td148"><P class="p411 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td44"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td349"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td341"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td350"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td216"><P class="p23 ft6">Tabell 4.2: Förutsättningar vid <NOBR>ny-/ombyggnad</NOBR> respektive underhåll/reparationer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td349"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td341"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td351"><P class="p23 ft6">NYBYGGNAD/OMBYGGNAD</P></TD>
<TD class="tr8 td352"><P class="p23 ft6">UNDERHÅLL/REPARATION</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td353"><P class="p23 ft52">Investering som fördelas på en</P></TD>
<TD class="tr8 td354"><P class="p23 ft52">Kostnad som normalt belastar</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td355"><P class="p23 ft52">bestämd avskrivningsperiod</P></TD>
<TD class="tr1 td356"><P class="p23 ft52">innevarande räkenskapsår</P></TD>
<TD class="tr14 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td353"><P class="p23 ft52">Finansieras ofta med större eller</P></TD>
<TD class="tr8 td354"><P class="p23 ft52">Betalas med eget kapital</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td355"><P class="p23 ft52">mindre andel upplånat kapital</P></TD>
<TD class="tr1 td356"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td353"><P class="p23 ft52">Handlas normalt upp genom</P></TD>
<TD class="tr8 td354"><P class="p23 ft52">Handlas ofta upp på löpande räkning,</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td353"><P class="p23 ft52">anbudsförfarande</P></TD>
<TD class="tr8 td354"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td355"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td356"><P class="p23 ft52">genom årsavtal m m</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td353"><P class="p23 ft52">Arbete och material kalkyleras och</P></TD>
<TD class="tr8 td354"><P class="p23 ft52">Materialkostnad debiteras ofta separat</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td355"><P class="p23 ft52">prissätts oftast tillsammans</P></TD>
<TD class="tr1 td356"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td353"><P class="p23 ft52">Distribution av byggmaterial sker</P></TD>
<TD class="tr8 td354"><P class="p23 ft52">Material köps in från lokal byggvaru-</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td353"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td354"><P class="p23 ft52">handel</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td355"><P class="p23 ft52">ofta via grossist eller tillverkare</P></TD>
<TD class="tr9 td356"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td353"><P class="p23 ft52">Rabatter på material är ofta stora</P></TD>
<TD class="tr8 td354"><P class="p23 ft52">Rabatter på material är normalt relativt</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td355"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td356"><P class="p201 ft52">små</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td353"><P class="p23 ft52">Arbetet utförs ofta av större byggföretag</P></TD>
<TD class="tr8 td354"><P class="p23 ft52">Arbetet utförs ofta av mindre</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td355"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td356"><P class="p23 ft52">hantverksföretag eller egen personal</P></TD>
<TD class="tr14 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td353"><P class="p23 ft52">Jämförande anbud är vanliga</P></TD>
<TD class="tr8 td354"><P class="p23 ft52">Offerter från flera leverantörer är relativt</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td355"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td356"><P class="p23 ft52">ovanliga</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">Källa: Industrifakta</P>
<P class="p412 ft20">Som framgår av <SPAN class="ft61">tabell 4.2 </SPAN>är förutsättningarna mellan <NOBR>ny-/ombyggnad</NOBR> och underhåll/reparation olika, i flera viktiga avseenden, som på olika sätt påverkar prissättningen av byggmaterial. Kostnader för underhåll får fullt genomslag hos beställaren i stort sett omgående medan en ny- eller ombyggnadsinvestering skrivs av under en lång period samtidigt som materialpriserna nästan alltid av naturliga skäl är väsentligt högre vid underhåll.</P>
<P class="p413 ft81"><SPAN class="ft15">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft80">Geografisk fördelning av byggvaruanvändningen</SPAN></P>
<P class="p414 ft20"><SPAN class="ft61">Tabell 4.3 </SPAN>visar att byggvaruanvändningen är starkt koncentrerad till storstadslänen. Tillsammans svarar dessa för ungefär hälften av den totala volymen. Man kan också notera att Stockholms län svarar för närmare en fjärdedel och till skillnad från övriga storstadslän hade en större andel av ny- och ombyggnad än av underhåll.</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td357"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td358"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td359"><P class="p177 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">143</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td44"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td360"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td361"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td362"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td363"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td364"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr18 td216"><P class="p23 ft6">Tabell 4.3: Byggvaruanvändning vid <NOBR>ny-/ombyggnad</NOBR> och underhåll per län 1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td70"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td360"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td361"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td362"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td365"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td366"><P class="p23 ft39">Län</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td367"><P class="p23 ft39">Andel av byggvaruanvändning, procent</P></TD>
<TD class="tr8 td368"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td369"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td370"><P class="p183 ft39">Ny- och ombyggnad</P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p181 ft39">Underhåll</P></TD>
<TD class="tr8 td372"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td368"><P class="p415 ft39">Totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Stockholms</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">27</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">21</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">23</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Uppsala</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">4</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Södermanlands</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Östergötlands</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">4</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">5</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">5</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Jönköpings</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">3,5</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Kronobergs</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p183 ft52">1,5</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Kalmar</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">4</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Gotlands</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p183 ft52">0,5</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">1</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p417 ft52">0,5</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Blekinge</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Skåne</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">11</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">12</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">12</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Hallands</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Västra Götalands</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">15</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">17</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">16</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Värmlands</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Örebro</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Västmanlands</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Dalarnas</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Gävleborgs</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Västernorrlands</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Jämtlands</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">1</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">1,5</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">1</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p23 ft52">Norrbottens</P></TD>
<TD class="tr8 td374"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td375"><P class="p416 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td369"><P class="p23 ft39">TOTALT</P></TD>
<TD class="tr8 td370"><P class="p179 ft39">100</P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p179 ft39">100</P></TD>
<TD class="tr8 td372"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td368"><P class="p416 ft39">100</P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">Källa: Industrifakta</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">144 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft50">Materialvärden fördelat på beställargrupper</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">I <SPAN class="ft2">tabell 4.4 </SPAN>visas fördelningen av materialvärden per beställargrupp. Den enskilt största köparkategorin av byggmaterial är hushållen, dessa svara för 22 procent av den totala byggvaruanvändningen. Offentliga beställare (stat, kommun och landsting) är den största kollektiva köpargruppen, dessa svarar för 42 procent av byggvaruandvändningen.</P>
<P class="p269 ft6">Tabell 4.4: Materialvärden per beställargrupp 1997</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr14 td376"><P class="p158 ft39">Sektor</P></TD>
<TD class="tr14 td377"><P class="p246 ft39"><NOBR>Ny-/</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td377"><P class="p418 ft39">Underhåll</P></TD>
<TD class="tr14 td378"><P class="p419 ft39">Totalt</P></TD>
<TD class="tr14 td378"><P class="p420 ft39">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td379"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p179 ft39">ombyggnad</P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td380"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td380"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td379"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p179 ft39">Mkr.</P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p179 ft39">Mkr.</P></TD>
<TD class="tr8 td380"><P class="p181 ft39">Mkr.</P></TD>
<TD class="tr8 td380"><P class="p181 ft39">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p158 ft52">Hushåll</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">4.738</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">8.011</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p179 ft52">12.749</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p181 ft52">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p158 ft52">Privata företag/organisationer</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">9.974</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">8.009</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p179 ft52">17.983</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p181 ft52">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p158 ft52">Kooperativa bostadsorganisationer</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">933</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">2.029</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p179 ft52">2.962</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p181 ft52">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p158 ft52">Offentliga beställare<SPAN class="ft77">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">18.706</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">5.412</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p179 ft52">24.118</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p181 ft52">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td379"><P class="p158 ft39">SUMMA</P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p181 ft39">34.351</P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p181 ft39">23.461</P></TD>
<TD class="tr8 td380"><P class="p179 ft39">57.812</P></TD>
<TD class="tr8 td380"><P class="p181 ft39">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td277"><P class="p158 ft52">1) Inklusive Posten och Telia</P></TD>
<TD class="tr8 td144"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td144"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">Källa: Industrifakta</P>
<P class="p421 ft0">Vi fortsätter analysen av hur mycket av materialanvändningen olika beställargrupper svarar för. I <SPAN class="ft2">tabell 4.5 </SPAN>bryts materialvärden ner ytterligare på olika beställare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td383"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td384"><P class="p422 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">145</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td385"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td386"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td158"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td362"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td362"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td363"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td387"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td388"><P class="p140 ft6">Tabell 4.4: Materialvärden per beställare/byggherre 1997</P></TD>
<TD class="tr18 td144"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td389"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td386"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td158"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td362"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td362"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td363"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td391"><P class="p140 ft39">Sektor</P></TD>
<TD class="tr35 td392"><P class="p181 ft45">Ny- och</P></TD>
<TD class="tr35 td393"><P class="p181 ft39">Underhåll</P></TD>
<TD class="tr35 td393"><P class="p183 ft39">Totalt</P></TD>
<TD class="tr35 td394"><P class="p180 ft39">Andel</P></TD>
<TD class="tr35 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td395"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td396"><P class="p179 ft39">ombyggnad</P></TD>
<TD class="tr9 td371"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td371"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td397"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td395"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td396"><P class="p179 ft39">Mkr.</P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p179 ft39">Mkr.</P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p179 ft39">Mkr.</P></TD>
<TD class="tr8 td397"><P class="p181 ft39">Procent</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td395"><P class="p140 ft39">BOSTÄDER</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">- Enskilda hushåll (småhus, fritidshus)</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">4.738</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">8.011</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">12.749</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">22</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">- Bostadsrättsföreningar</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p287 ft52">HSB, Riksbyggen</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p179 ft52">388</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">1.380</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">1.768</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p287 ft52">Andra</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p179 ft52">545</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">649</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">1.194</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">Allmännyttiga bostadsbolag</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p179 ft52">768</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">2.491</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">3.259</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">6</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">- Kommun, landsting</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p179 ft52">294</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">110</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">404</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">1</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">- Övriga (privata byggherrar)</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">1.084</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">2.164</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">3.248</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">6</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft39">SUMMA</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">7.817</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">14.805</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">22.622</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">40</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td395"><P class="p140 ft39">PRIVATA LOKALER</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft39">- Industriföretag</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">3.860</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">1.764</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">5.624</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">10</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft39">- Privata byggherrar, övriga</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p287 ft52">Parti- och detaljhandel</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p179 ft52">560</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">526</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">1.086</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p287 ft52">Fastighetsbolag</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">1.436</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">640</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">2.076</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p287 ft52">Finans och försäkring</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p179 ft52">385</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">1.315</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">1.700</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p287 ft52">Övrigt näringsliv</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">1.122</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">1.600</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">2.722</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">5</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft39">SUMMA</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">7.363</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">5.845</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">13.208</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">23</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td395"><P class="p140 ft39">OFFENTLIGA LOKALER</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">- Staten</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p179 ft52">586</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">590<SPAN class="ft77">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">1.176</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">- Kommuner</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">5.010</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">1.602</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">6.612</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">11</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">- Landsting</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">1.727</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">618</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">2.345</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">4</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft39">SUMMA</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">7.323</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">2.810</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">10.133</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">17</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td395"><P class="p140 ft39">ANLÄGGNINGAR</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">- <NOBR>El-,</NOBR> <NOBR>värme-,</NOBR> <NOBR>VA-verk<SPAN class="ft77">2</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">3.080</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52"><NOBR>-<SPAN class="ft77">3</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">3.080</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">5</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">- SJ och Banverket</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">2.488</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">-</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">2.488</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">4</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">- Posten och Telia</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p179 ft52">948</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">-</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">948</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">- Kommuner<SPAN class="ft77">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p179 ft52">711</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">-</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">711</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">1</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">- Vägverket</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">2.251</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">-</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">2.251</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">4</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft52">ÖVRIGA<SPAN class="ft77">5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">2.370</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">-</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">2.370</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">4</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p140 ft39">SUMMA</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">11.848</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p179 ft52">-</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p181 ft52">11.848</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p181 ft52">20</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td391"><P class="p140 ft39">TOTAL MATERIAL-</P></TD>
<TD class="tr8 td392"><P class="p181 ft39">34.351</P></TD>
<TD class="tr8 td393"><P class="p181 ft39">23.461<SPAN class="ft120">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td393"><P class="p181 ft39">57.812</P></TD>
<TD class="tr8 td394"><P class="p181 ft39">100</P></TD>
<TD class="tr8 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td395"><P class="p140 ft39">ANVÄNDNING</P></TD>
<TD class="tr8 td396"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td397"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td390"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr25 td386"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td158"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td362"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td362"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td244"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr22 td176"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td399"><P class="p140 ft52">1) Inkl. kyrkan</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td144"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr35 td298"><P class="p222 ft7">Källa: Industrifakta</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft52"><SPAN class="ft52">2)</SPAN><SPAN class="ft121">Kommunala VA- och värmeverk ingår</SPAN></P>
<P class="p378 ft52"><SPAN class="ft52">3)</SPAN><SPAN class="ft121">Ingår i ny- och ombyggnad</SPAN></P>
<P class="p378 ft52"><SPAN class="ft52">4)</SPAN><SPAN class="ft121">I huvudsak vägar och gator</SPAN></P>
<P class="p378 ft52"><SPAN class="ft52">5)</SPAN><SPAN class="ft121">I huvudsak samfärdsel, avser både kommunala och privata byggherrar</SPAN></P>
<P class="p378 ft52"><SPAN class="ft52">6)</SPAN><SPAN class="ft122">Exkl. anläggningar</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">146 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.4</SPAN><SPAN class="ft50">Materialvärden fördelat på köpare</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Man måste skilja på vem som är beställare och vem som är den faktiska köparen av material. Den redovisning vi har gjort hittills har utgått från vem som är brukare eller beställare av de byggvaruvolymer som säljs på den svenska marknaden. Dessa volymer kommer i sin tur att köpas och upphandlas på olika sätt beroende på vem som är utförare av de olika byggtjänster som efterfrågas av beställarna.</P>
<P class="p49 ft0">I <SPAN class="ft2">tabell 4.6 </SPAN>görs en uppdelning av byggvaruförsäljningen till olika köpare. Dessa köpare utgör olika kategorier av leverantörer och producenter av byggtjänster.</P>
<P class="p296 ft6">Tabell 4.6: Byggvaruförsäljning per köparkategori 1997</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr14 td400"><P class="p158 ft39">Köparkategori</P></TD>
<TD class="tr14 td401"><P class="p201 ft39">Inköpsvolym</P></TD>
<TD class="tr14 td402"><P class="p200 ft39">Andel av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td403"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td392"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td404"><P class="p26 ft39">inköpen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td405"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td396"><P class="p181 ft39">(mdrkr)</P></TD>
<TD class="tr8 td406"><P class="p179 ft39">(%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td407"><P class="p158 ft52">Konsument <NOBR>(gör-det-själv)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">7,9</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p181 ft52">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td407"><P class="p158 ft52">Rikstäckande byggentreprenör</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">15,6</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p181 ft52">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td407"><P class="p158 ft52">Övriga byggentreprenörer</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">13,3</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p181 ft52">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td407"><P class="p158 ft52">Installationsföretag (el, vs, vent)</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">9,0</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p181 ft52">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td407"><P class="p158 ft52">Måleriföretag, golventreprenör</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">3,2</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p181 ft52">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td407"><P class="p158 ft52">Trähustillverkare</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">1,5</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p181 ft52">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td407"><P class="p158 ft52">Fastighetsägare, övriga</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p181 ft52">7,3</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p181 ft52">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td405"><P class="p158 ft39">TOTALT</P></TD>
<TD class="tr8 td396"><P class="p181 ft39">57,8</P></TD>
<TD class="tr8 td406"><P class="p181 ft39">100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">Källa: Industrifakta</P>
<P class="p220 ft0">Vi kan konstatera att även med denna fördelning har de enskilda hushållen en stor roll som aktör. De svarar för cirka 14 procent av den totala byggvaruförsäljningen till <NOBR>gör-det-själv</NOBR> byggande. De enskilda konsumenterna utgör troligen en stor andel av kunderna till övriga byggentreprenörer och installationsföretag. Med rikstäckande entrepre- nörer avses Skanska, NCC och PEAB. Dessa svarar tillsammans för 27 procent av byggvaruförsäljningen som troligen i första hand efterfrågas av mer professionella beställare. De professionella beställarna är också stora kunder till installationsföretag, måleriföretag, golventreprenörer samt övriga byggentreprenörer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344147x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">147</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.5</SPAN><SPAN class="ft50">Materialvärden fördelat på sektorer</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">I diagrammet nedan visas en översikt av byggmaterialanvändningen fördelat på olika sektorer. Den sektor som svarar för den största andelen av byggvaruanvändningen är bostadssektorn.</P>
<P class="p423 ft51">Figur 4.7: En översikt av byggmaterialanvändningen fördelat på sektorer 1997 (Mkr.)</P>
<P class="p424 ft42">Anläggningar</P>
<P class="p425 ft42">20%</P>
<P class="p426 ft42">Bostäder</P>
<P class="p427 ft42">40%</P>
<P class="p428 ft123">Offentliga lokaler 17%</P>
<P class="p429 ft123">Privata lokaler 23%</P>
<P class="p430 ft7">Källa: Industrifakta</P>
<P class="p431 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.5.1</SPAN><SPAN class="ft119">Bostäder</SPAN></P>
<P class="p111 ft0">Studerar man enbart bostadssektorn blir de enskilda hushållens tyngd som beställare ännu större än vad den är i byggsektorn i sin helhet. I diagrammet nedan visas olika beställarkategoriers andel av det totala materialvärdet i bostadssektorn 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344148x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">148 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft51">Figur 4.8: Olika beställares andelar av det totala materialvärdet i bostadssektorn, 1997 (Mkr.)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td347"><P class="p433 ft43">Kommun,</P></TD>
<TD class="tr8 td409"><P class="p434 ft43">Övriga</P></TD>
<TD class="tr8 td410"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td409"><P class="p435 ft46">14%</P></TD>
<TD class="tr26 td410"><P class="p436 ft43">Enskilda hushåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td347"><P class="p433 ft43">landsting</P></TD>
<TD class="tr30 td409"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td410"><P class="p186 ft42">57%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td347"><P class="p437 ft43">2%</P></TD>
<TD class="tr21 td409"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td410"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td347"><P class="p438 ft43">Allmännyttiga</P></TD>
<TD class="tr21 td409"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td410"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td347"><P class="p439 ft46">bostadsbolag</P></TD>
<TD class="tr26 td409"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td410"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td347"><P class="p439 ft42">14%</P></TD>
<TD class="tr30 td409"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td410"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr8 td411"><P class="p179 ft43">Andra</P></TD>
<TD class="tr8 td267"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td412"><P class="p440 ft43">bostadsrättsfören.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td411"><P class="p179 ft43">5%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td267"><P class="p181 ft42">HSB / Riksbyggen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td411"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td411"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td267"><P class="p441 ft42">8%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p442 ft7">Källa: Industrifakta</P>
<P class="p421 ft0">Enskilda hushåll svarade totalt för en volym till ett värde av 12,7 miljarder kronor i småhus och fritidshus. Till detta kommer ytterligare uppskattningsvis byggvaror till ett inköpsvärde av drygt 1 miljard kronor som köps in av boende i flerbostadshus för egna <NOBR>underhålls-arbeten.</NOBR> Hushållens inköp av byggmaterial för egna reparationer 1997 beräknas ha uppgått till ca 6,3 miljarder kronor för småhus och ca 1,8 miljarder kronor för flerbostadshus.</P>
<P class="p49 ft0">Byggvaruvolymen för underhåll inom bostadssektorn 1997 var nästan dubbelt så stor som för ny- och ombyggnad medan det för både privata och offentliga lokaler var <NOBR>ny-/ombyggnadsvolymen</NOBR> som dominerade.</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344149x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">149</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p443 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.5.2</SPAN><SPAN class="ft119">Privata lokaler</SPAN></P>
<P class="p444 ft0">I diagrammet nedan visas olika beställarkategoriers andel av det totala materialvärdet för privata lokaler.</P>
<P class="p445 ft51">Figur 4.9: Olika beställares andelar av det totala materialvärdet för privata lokaler 1997 (Mkr.)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr8 td141"></TD>
<TD class="tr8 td413"><P class="p446 ft43">Övrigt näringsliv</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td358"><P class="p447 ft43">Industriföretag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td413"><P class="p448 ft46">21%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td358"><P class="p185 ft42">42%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td141"></TD>
<TD class="tr20 td413"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p449 ft123">Finans och försäkring 13%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr8 td141"></TD>
<TD class="tr8 td414"><P class="p450 ft43">Fastighetsbolag</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td415"><P class="p451 ft43">Parti- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td414"><P class="p452 ft46">16%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td415"><P class="p436 ft43">detaljhandel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td141"></TD>
<TD class="tr17 td414"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td141"></TD>
<TD class="tr30 td414"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td415"><P class="p451 ft43">8%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p453 ft7">Källa: Industrifakta</P>
<P class="p220 ft0">Inom industrisektorn handlas ny- och ombyggnadsarbeten upp på ungefär samma sätt som för andra typer av lokaler. Det löpande underhållet av industrins byggnadsbestånd är däremot ofta mer eller mindre integrerat med underhåll och reparationer av produktions- utrustning och anläggningar och har tidigare till relativt stor del skötts av egen personal. Detta innebär att jämförelser med andra sektorer bör göras med försiktighet, eftersom förutsättningarna för materialinköp kan skilja sig åt mycket.</P>
<P class="p49 ft0">Kategorin fastighetsbolag, som domineras av ett antal större börsnoterade eller institutionsägda företag, är troligen den grupp som har de starkaste incitamenten att bevaka och påverka sina bygg- och underhållskostnader eftersom dessa har stor betydelse för direkt- avkastningen. Inom denna kategori kan man också se tendenser till samordning av inköp av underhållsarbeten för hela eller större delar av byggnadsbestånden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344150x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">150 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">Kategorin övrigt näringsliv omfattar huvudsakligen privata företag som bedriver verksamhet i egna lokaler. Medvetandet om bygg- och underhållskostnader är troligen till stor del måttligt med tanke på att dessa normalt ligger utanför den egentliga verksamheten.</P>
<P class="p409 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.5.3</SPAN><SPAN class="ft119">Offentliga lokaler</SPAN></P>
<P class="p444 ft0">I diagrammet nedan visas olika beställarkategoriers andel av det totala materialvärdet för offentliga lokaler.</P>
<P class="p454 ft51">Figur 4.10: Olika beställares andelar av det totala materialvärdet för offentliga lokaler 1997 (Mkr.)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr9 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td298"><P class="p455 ft42">Landsting</P></TD>
<TD class="tr9 td414"><P class="p456 ft42">Staten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td414"><P class="p206 ft124">12%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td298"><P class="p457 ft52">23%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td141"></TD>
<TD class="tr31 td414"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft52">Kommuner</P>
<P class="p459 ft52">65%</P>
<P class="p133 ft7">Källa: Industrifakta</P>
<P class="p421 ft0">Trots att kommunerna har ett stort byggnadsbestånd utgör underhåll endast knappt en fjärdedel av den totala byggvaruanvändningen 1997. Mot bakgrund av att omkring 60 procent av det kommunägda byggnadsbeståndet är byggt efter 1960 och ofta med en hel del tekniska brister är det sannolikt att underhållsvolymerna successivt kommer att öka. Det finns dock studier som visar att kommunerna i ökad omfattning väljer material av hög kvalitet vid renovering och ombyggnad för att undvika framtida underhållskostnader.</P>
<P class="p50 ft0">Vissa av landstingen har under delar av <NOBR>1990-talet</NOBR> haft svårigheter att fullfölja planerade underhållsåtgärder på grund av bristande</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344151x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">151</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft0">ekonomiska resurser, vilket bör leda till att byggvaruanvändningen för underhåll bör öka under ett antal år framåt.</P>
<P class="p409 ft15"><SPAN class="ft15">4.5.5.4</SPAN><SPAN class="ft119">Anläggningar</SPAN></P>
<P class="p444 ft0">I diagrammet nedan visas olika beställarkategoriers andel av det totala materialvärdet för anläggningar.</P>
<P class="p460 ft51">Figur 4.11: Olika beställares andelar av det totala materialvärdet för anläggningar 1997 (Mkr.)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td416"><P class="p461 ft43">Övriga</P></TD>
<TD class="tr8 td417"><P class="p462 ft43"><NOBR>El-,</NOBR> värme- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td417"><P class="p463 ft43"><NOBR>VA-verk</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td416"><P class="p464 ft42">20%</P></TD>
<TD class="tr30 td417"><P class="p463 ft43">26%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p465 ft42">Vägverket</P>
<P class="p326 ft42">19%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr27 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td161"><P class="p466 ft43">Kommuner</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr32 td417"><P class="p467 ft43">Posten och Telia</P></TD>
<TD class="tr27 td7"><P class="p468 ft64">SJ och Banverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td141"></TD>
<TD rowspan=3 class="tr26 td7"><P class="p187 ft46">21%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td141"></TD>
<TD rowspan=3 class="tr30 td161"><P class="p469 ft42">6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td141"></TD>
<TD rowspan=3 class="tr30 td417"><P class="p470 ft42">8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td141"></TD>
<TD class="tr17 td7"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td141"></TD>
<TD class="tr17 td161"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td7"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p471 ft7">Källa: Industrifakta</P>
<P class="p472 ft0">Anläggningssektorn skiljer sig i flera avseenden från övriga sektorer. Detta gäller både typen av byggnads- och underhållsarbeten och beställarnas förutsättningar. Till stor del använder man andra material än vid husbyggnad och distributionen sker huvudsakligen direkt från tillverkare. Därmed sker även prissättningen ofta med andra förutsättningar än inom husbyggnadssektorn.</P>
<P class="p49 ft0">En annan skillnad jämfört med husbyggnad är att de typer av material och komponenter som används varierar kraftigt mellan olika typer av anläggningar, vilket innebär att det är svårare att göra systematiska jämförelser av kostnader och prissättning. Bland annat varierar förädlingsgraden kraftigt mellan olika anläggningstyper. Här förekommer allt från fyllningsmassor för vägar till högteknologisk IT- utrustning inom Telia, SJ m fl.</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">152 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft0">Materialåtgången vid underhållsarbeten är ofta mindre än inom fastighetssektorn och ofta utgör arbete och maskiner en stor andel av den totala kostnaden. Det är också relativt vanligt att man inte särskiljer drift- och underhållskostnader, vilket leder till en viss osäkerhet när det gäller att fastställa underhållskostnadernas exakta storlek.</P>
<P class="p473 ft81"><SPAN class="ft15">4.5.6</SPAN><SPAN class="ft80">Olika konkurrensförutsättningar vid köp av byggmaterial</SPAN></P>
<P class="p261 ft0">Byggmaterial för underhåll och reparationer utgjorde drygt 50 procent av den totala materialanvändningen inom husbyggnadssektorn 1997. Denna andel kan väntas bibehållas eller öka under ett antal år framåt mot bakgrund av byggnadsbeståndets ålder och standard.</P>
<P class="p143 ft0">Småhusägarna, som är den i särklass största köparen av material för underhåll, är den kategori som påverkas mest av prisförändringar på byggmaterial. Denna grupp köper även in relativt stora materialvolymer i egen regi i samband med nybyggnad och ombyggnad, vilket innebär att småhusägarna i praktiken svarar för en ännu större andel av de totala materialinköpen.</P>
<P class="p143 ft0">Detaljistledet svarar för omkring 45 procent av den samlade bygg- varudistributionen, exklusive anläggningar. Med hänsyn till de om- fattande behov som finns av underhåll och ombyggnad i byggnads- beståndet är det troligt att detta led ökar i betydelse under de kommande <NOBR>5-10</NOBR> åren. Denna utveckling innebär också att fastighetsägarnas inköpskompetens blir allt viktigare för kostnadsutvecklingen i befintliga fastigheter.</P>
<P class="p144 ft0">En intressant aspekt i samband med distribution av byggvaror till småhusägare är etableringen av nya utlandsägda byggvarudistributörer. Denna utveckling ser ut att fortsätta på de större orterna i landet. Det kan komma att påverka prisutvecklingen i detaljistledet genom en allmän skärpning av konkurrenssituationen på vissa orter.</P>
<P class="p144 ft0">De offentliga beställarna köpte 42 procent av allt material 1997 vilket avser kostnader för material som ingår i köp av entreprenader. Offentliga beställare omfattar stat, kommun och landsting och har därmed störst tyngd inom beställargruppen. De offentliga beställarnas samlade dominans innebär en stark makt som kundgrupp. Det är därför särskilt viktigt att offentliga köpare upprätthåller sunda konkurrens- förhållanden bland leverantörer av varor och tjänster.</P>
<P class="p144 ft0">När det gäller professionella fastighetsägare inom både privat och offentlig sektor sker en mycket stor andel av deras materialinköp för underhåll och reparationer genom lokala distributörer eller hantverksföretag. Det finns dock vissa tecken på att en del större</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">153</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">kommersiella fastighetsbolag med stora och geografiskt utspridda fastighetsbestånd håller på att koncentrera sin upphandling inom detta område till en eller ett fåtal större serviceföretag, vilket på sikt kan få konsekvenser för prissättning och distribution av vissa typer av byggvaror.</P>
<P class="p49 ft0">En allmän trend hos större byggherrar/beställare inom de flesta sektorer tycks vara att man strävar efter att höja kompetensen hos den personal som är ansvarig för förvaltning och byggprojektering genom rekrytering av till exempel platschefer eller arbetschefer från byggföretag. Erfarenheterna pekar på att detta i hög grad påverkar bland annat kostnaderna för byggnadsunderhåll.</P>
<P class="p49 ft0">Den ojämna geografiska fördelningen av byggvaruanvändningen påverkar förutsättningarna för distribution och sannolikt även prissättningen. Det är också troligt att arbetskostnaden relativt sett är större i storstäderna än på mindre och medelstora orter.</P>
<P class="p49 ft0">En faktor som kan få ökad betydelse för prisutvecklingen på byggvaror är att priskänsligheten hos beställarna sannolikt är mindre på orter med stark efterfrågan och värdeutveckling för fastigheter och omvänt. Detta har troligen särskilt stor betydelse på småhusmarknaden, där värdeutvecklingen i hög grad påverkar villaägarens incitament för renovering och underhåll.</P>
<P class="p49 ft0">Den växande skillnaden mellan det begränsade antalet tillväxtorter och övriga landet kan leda till en utveckling där man både vid <NOBR>ny- /ombyggnad</NOBR> och underhåll väljer högre standard för byggmaterial på starka orter med större köpkraft hos användarna av lokaler och bostäder. Detta gäller dock inte inom den kommunala sektorn, där beställarnas ekonomi ofta inte är lika starkt relaterad till tillväxten inom befolkning och näringsliv.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">4.6</SPAN><SPAN class="ft24">Prisbildning på byggmaterial</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Hur prisbildningen på byggmaterial sker beror bland annat på <SPAN class="ft2">vem </SPAN>som är kund. Det är vanligt att prissättningen till byggmaterialhandeln sker genom fabriksprislistor, medan den till byggentreprenörer sker genom årsvisa förhandlingar eller anbudsgivning vid projekt. Vid försäljning till byggmaterialhandeln sker priskonkurrensen främst i form av rabattgivning på listpriser, medan det till byggentreprenörer sker genom lägre anbudspriser. När det gäller installationsmaterial sker i huvudsak försäljning från tillverkare till grossister som sedan säljer vidare till installatörer. I varje led sker försäljningen genom rabattgivning på listpriser. Det finns då olika prislistor för olika kunder.</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">154 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft0">Inom installationssektorn säljer installationsgrossisterna endast material till installationsentreprenörer. En byggentreprenör kan inte köpa installationsmaterial och sedan köpa arbetet av en underentreprenör. Installatören tar inte sådana uppdrag. Vid sidan av detta opererar prissättningen av materialet, där underentreprenören får rabatt på varans bruttopris i katalogerna. Underentreprenörens varupris är inte känt för kunden. Underentreprenören känner i sin tur inte till grossistens verkliga nettopris.</P>
<P class="p49 ft0">Köparna av tillverkarnas eller grossisternas varor är både distributörer, små och stora entreprenörer samt privatkunder. Branschen har en praxis att handel ska ske mellan angränsande aktörer. Det innebär till exempel att vissa tillverkare endast säljer via grossist och inte direkt till detaljhandel eller slutkund. Marknadsstrukturen i senare led styrs i hög grad av den stora rabattspridning som finns mellan små och stora köpare. För de aktörer som är etablerade i värdekedjan skapas ett skydd mot konkurrens.</P>
<P class="p50 ft0">Ett stort rabattutrymme ger företagen möjlighet att variera prissättningen till olika kunder och kundkategorier. Denna prissättning är problematisk genom att den riskerar att bli prispådrivande, pris- diskriminerande och att styra distributionen ineffektivt.</P>
<P class="p135 ft0">Den aktör som försöker bryta praxis att köpa eller sälja riskerar att drabbas av motåtgärder i form av bojkott av leveranser för att styra in dem i sin plats i kedjan igen. Ett exempel är Skanska som 1997 försökte att hantera inköp och priser på elmaterial själva och slöt därför avtal med Selga om köp av material. Avtalet innebar att Skanska endast köpa arbete från elinstallatörer medan Skanska via avtalet med Selga stod för materialet. EIO beslöt därefter om <SPAN class="ft2">bojkott </SPAN>av Skanska. EIO uppmanade samtliga elinstallatörer med avtal med Selga att säga upp dessa.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft50">Prisbildning vid inköp av byggmaterial</SPAN></P>
<P class="p111 ft0">Beräkningar och jämförelser av prisnivåer för byggvaror är ofta svåra att göra genom att ett enskilt objekt eller arbete kan omfatta ett flertal olika prisnivåer beroende på vem som köper in byggmaterial, inköpsställe och tidpunkt. För att i någon mån klargöra förutsättningarna för bedömning av prisnivåer redovisas nedan några påverkande faktorer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">155</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p474 ft6">Tabell 4.12: Faktorer som påverkar prisnivå vid inköp av byggvaror</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr14 td418"><P class="p222 ft39">Faktor</P></TD>
<TD class="tr14 td247"><P class="p23 ft39">Inflytande på prisnivå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">Typ av distributör/inköpsställe</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Stor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">Typ av köpare</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Medelstor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">Inköpt av objekt/arbete</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Stor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">Inköpsfrekvens</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Liten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">Leveransvillkor (transport m.m.)</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Medelstor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">Materialspill</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Stor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52"><NOBR>Bearbetnings-/anpassningsbehov</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Medelstor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">Behov av omhändertagande/deponering</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">av befintlig produkt</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Medelstor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">Kapital- och hanteringskostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">för lagerhållning</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Medelstor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">Tillgänglighet och urval</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Medelstor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">Förekomst av inköpsavtal</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Stor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">Leveranstid</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Medelstor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft52">Servicegrad/informationsbehov</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p23 ft52">Medelstor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">Källa: Industrifakta</P>
<P class="p220 ft0">För att ytterligare visa komplexiteten i prisstrukturen ska vi med ett exempel studera index för olika prisnivåer. Syftet är inte att ange exakt nivå för olika arbeten vid nybyggnad och underhåll utan att ge en bild av hur de olika prisnivåer som olika köpare möter vid olika tillfällen varierar. Kostnad definieras som vad beställare/användare betalar. Byggnadstyp avser flerbostadshus.</P>
<P class="p49 ft0">I det här exemplet avses byggvaror som en byggentreprenör beställer. För installationsmaterial råder andra förhållanden. Det ska också understrykas att exemplet inte tar hänsyn till företagsspecifika rabatter och bonusavtal. Dessa kan vara stora och skilja sig mycket åt mellan stora och små byggentreprenörer, liksom mellan stora och små projekt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">156 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td43"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td420"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td421"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td422"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr18 td28"><P class="p141 ft6">Tabell 4.13: Medelstort nybyggnadsprojekt</P></TD>
<TD class="tr18 td29"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td423"><P class="p141 ft125">Index: Fabrikspris = 100</P></TD>
<TD class="tr12 td411"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td424"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td426"><P class="p181 ft45">Typ av arbete</P></TD>
<TD class="tr8 td427"><P class="p179 ft39">Pris</P></TD>
<TD class="tr1 td424"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td428"><P class="p179 ft52">Arbeten enligt anbud</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p183 ft39">110</P></TD>
<TD class="tr9 td424"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td428"><P class="p179 ft52">Tilläggsarbeten</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p183 ft39">120</P></TD>
<TD class="tr9 td424"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td428"><P class="p179 ft52">Tillval av hyresgäst</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p183 ft39">125</P></TD>
<TD class="tr9 td424"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td430"><P class="p183 ft52">Komplettering efter</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p183 ft39">125</P></TD>
<TD class="tr8 td424"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td428"><P class="p183 ft52">färdigställande</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td424"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">Källa: Industrifakta</P>
<P class="p421 ft0">De olika distributionsledens marginaler skiljer sig kraftigt mellan olika produktgrupper. Bulkvaror som. tegel och gipsskivor har normalt mindre marginaler medan snickerier och infästningsmaterial har högre. Trävaror har också normalt relativt höga marginaler, men dessa inkluderar kostnader för spill.</P>
<P class="p49 ft0">En större entreprenörs merkostnad för att köpa enstaka produkt från detaljist jämfört med större volym direkt från tillverkare är normalt 20- 25 procent. Det är viktigt att ta hänsyn till transport och annan leveransservice vid jämförelser av prisnivåer.</P>
<P class="p49 ft0">Prisnivån för byggmaterial vid anbudsarbeten påverkas även av konkurrenssituationen och i praktiken kan indexvärdet ovan variera från 100 till 120.</P>
<P class="p97 ft6">Tabell 4.14: Underhåll/reparation av flerbostadshus</P>
<P class="p475 ft125">Index: Fabrikspris = 100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr9 td432"><P class="p403 ft39">Typ av arbete</P></TD>
<TD class="tr9 td427"><P class="p281 ft39">Pris</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td252"><P class="p178 ft52">Löpande arbeten</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p183 ft39">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td433"><P class="p476 ft52">Arbeten utförda av</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p183 ft39">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td433"><P class="p178 ft52">serviceföretag på löpande</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td252"><P class="p477 ft52">räkning</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td433"><P class="p477 ft52">Enstaka produkter inköpta</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p183 ft39">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td252"><P class="p178 ft52">genom detaljist</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td433"><P class="p477 ft52">Jourarbeten och akuta</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p183 ft39">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td252"><P class="p178 ft52">åtgärder</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft7">Källa: Industrifakta</P>
<P class="p421 ft0">Förekomst av årsavtal påverkar i hög grad prisnivå oavsett inköpskälla. Omhändertagande av utbytta produkter och befintligt material påverkar normalt prisnivån genom kostnader för exempelvis transport och,</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">157</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft0">deponering. Materialspill och speciella monteringslösningar kan påverka prisnivån för material från entreprenörer och hantverksföretag samt i viss mån även från detaljist när det gäller till exempel trävaror och skivmaterial. Transporter, leveransservice, lagerhållning och andra försäljningsvillkor kan försvåra jämförelser av prisnivåer.</P>
<P class="p49 ft0">Skillnader i prisnivå för stora entreprenörer och små hantverks- företag kan vara marginell vid inköp av enstaka produkter från distributörens lager.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft50">Prisjämförelse för byggvaror</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Byggkostnadsdelegationen gav Industrifakta AB i uppdrag att göra en enkel kostnadsjämförelse med hjälp av vissa utvalda byggvaror.<SPAN class="ft25">. </SPAN>Jämförelsen har gjorts dels mellan vissa storlekar på orter inom Sverige, dels mellan några länder i västra Europa. Prisskillnader mellan olika köparkategorier beskrivs också kortfattat. Prisnivån för hantverkare och liknande köpare redovisas i form av normala rabattsatser. Beräkningar av byggentreprenörernas prisnivå baseras på intervjuer med ett urval av entreprenadföretag.<SPAN class="ft25">27</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">De produkter som ingår i studien är träregel för innervägg, gipsskiva, spånskiva, mineralull och en toalettstol i standardutförande. De byggvaruhandlare som undersöktes var:</P>
<P class="p390 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">5 utländska aktörer på den svenska marknaden</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">5 byggvaruhandlare i Stockholmsområdet</SPAN></P>
<P class="p478 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">5 byggvaruhandlare på medelstora orter med mellan 80.000 och 120.00 invånare (Eskilstuna, Borås, Halmstad, Jönköping, Gävle)</SPAN></P>
<P class="p479 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">5 byggvaruhandlare på mindre orter med mellan 15.000 och 30.000 invånare (Vetlanda, Svedala, Lidköping, Mora, Strängnäs)</SPAN></P>
<P class="p480 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">6 utländska aktörer utanför den svenska marknaden i Västeuropa, nämligen i Österrike, Frankrike, Danmark, Storbritannien samt två i Tyskland</SPAN></P>
<P class="p73 ft0">Prisjämförelsen mellan byggvaruhandlarna i Sverige tyder på att de produkter som valts ut totalt sett kan köpas billigast i Stockholms- området, oftast men inte alltid, i de utlandsägda butikerna. Det högsta kostnadsläget har man på de medelstora orterna. Man kan dock konstatera att skillnaderna mellan högsta och lägsta priser generellt är mycket stora.</P>
<P class="p97 ft7"><SPAN class="ft25">27 </SPAN>Se Bilaga 3, ”Kostnadsjämförelse för vissa byggvaror”</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">158 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.2.1</SPAN><SPAN class="ft119">Priser i byggvaruhandeln</SPAN></P>
<P class="p295 ft0">I <SPAN class="ft2">tabell 4.15 </SPAN>sammanfattas resultaten av prisjämförelsen för byggvaru- handlare i olika orter.</P>
<P class="p296 ft6">Tabell 4.15: Priser i byggvaruhandel</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr25 td434"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td435"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td435"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td436"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td435"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td435"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td437"><P class="p158 ft39">Byggvaruhandel</P></TD>
<TD class="tr35 td438"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td438"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td439"><P class="p222 ft39">Produkt</P></TD>
<TD class="tr35 td438"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td440"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td437"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p179 ft39">Träregel</P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p180 ft44">Gipsskiva</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p179 ft45">Spånskiva</P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p179 ft39">Mineralull</P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p180 ft45">Toalettstol</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td437"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p181 ft39">13 mm</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p179 ft39">12 mm</P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p181 ft39">70 mm</P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p179 ft39">IFÖ 3860</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td441"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td317"><P class="p181 ft39">45x70 mm</P></TD>
<TD class="tr8 td317"><P class="p179 ft39">1200x2400</P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p183 ft39">1200x2500</P></TD>
<TD class="tr8 td317"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td317"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td437"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p179 ft39">mm</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p183 ft39">mm</P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td442"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p181 ft39">Kr/m</P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p180 ft45">Kr/kvm</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p181 ft45">Kr/kvm</P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p180 ft45">Kr/kvm</P></TD>
<TD class="tr8 td440"><P class="p179 ft39">Kr/st</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft39">Utländska aktörer</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft52">Lägsta/högsta pris</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>7,90-9,96</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>20,82-25,33</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p183 ft52"><NOBR>23,00-30,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>27,12-33,06</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>2.195-2.495</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft52">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">9,13</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">23,26</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p179 ft52">26,60</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">30,20</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">2.315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td444"><P class="p158 ft39">Stockholmsområde</P></TD>
<TD class="tr8 td445"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td445"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td445"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td445"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft39">t</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft52">Lägsta/högsta pris</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>6,99-10,45</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>21,53-29,34</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p183 ft52"><NOBR>19,33-38,44</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>22,50-41,47</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>1.295-2.943</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft52">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">10,64</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">25,61</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p179 ft52">27,82</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">33,07</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">2.217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft39">Större orter</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft52">Lägsta/högsta pris</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>8,06-13,50</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>26,04-43,75</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p183 ft52"><NOBR>25,00-55,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>27,84-50,47</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>1.295-3.000</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft52">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">10,64</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">31,71</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p179 ft52">37,94</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">39,04</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52">2.384,60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft39">Medelstora orter</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft52">Lägsta/högsta pris</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>7,95-11,40</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>23,96-29,86</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p183 ft52"><NOBR>23,00-31,25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>29,50-54,98</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>1.295-3.000</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft52">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">9,84</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">27,05</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p179 ft52">27,84</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">38,29</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">2.336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft39">Totalt</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft39">Lägsta/högsta pris</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>6,99-13,50</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>21,53-43,75</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p183 ft52"><NOBR>19,33-55,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>29,50-54,98</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p179 ft52"><NOBR>1.295-3.000</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p158 ft39">Totalt genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">9,57</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">26,91</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p179 ft52">30,05</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">35,14</P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p181 ft52">2.318</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td446"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td447"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td447"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td448"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td447"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td447"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft0">Priserna på den undersökta träregeln varierar mellan 6,99 och 13,50 kronor per löpmeter hos de byggvaruhandlare som ingår i undersök- ningen. Priskonkurrensen föreföll vara störst i Stockholmsområdet där priserna var lägst för denna produkt. Man kan också konstatera att de utländska aktörerna inte hade de lägsta priserna.</P>
<P class="p50 ft0">Variationsvidden i priser på gipsskivor är lika stor som på träreglar. Priset varierar mellan 21,53 och 43,75 kr/kvm mellan de byggvaruhandlare som har ingått i jämförelsen. När det gäller gipsskivor hade de utländska aktörerna ett genomsnittligt lägre pris än övriga. De högsta priserna fanns på de medelstora orterna.</P>
<P class="p49 ft0">Av de fem produkter som ingår i denna jämförelse är det priserna på spånskivor som hade den största spännvidden mellan det högsta och lägsta priset, från 19,33 till 55,00 kr/kvm. För denna produkt hade de</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">159</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">utländska aktörerna på marknaden den lägsta prisnivån medan prisnivån är högst på de medelstora orterna.</P>
<P class="p50 ft0">Priserna på mineralull varierade mellan 22,50 och 54,98 kronor per kvadratmeter hos de byggvaruhandlare som ingick i undersökningen. Priskonkurrensen föreföll vara störst i Stockholmsområdet där priserna var lägst för denna produkt. Man kan också konstatera att de utländska aktörerna hade de lägsta priserna.</P>
<P class="p49 ft0">Största prisskillnaderna mellan toalettstolar beror på vilken tillverkare man är återförsäljare för. Lägst priser på toalettstol hade byggvaruhandeln i Stockholmsområdet medan priserna var högst i byggvaruhandeln på de medelstora orterna. Vissa byggvaruhandlare hade mer än dubbelt så höga priser som de billigaste på en toalettstol. Om man jämför priserna på IFÖ 3860 fanns det byggvaruhandlare som hade ett pris som var mer än 40 procent högre än det lägsta priset på den stolen.</P>
<P class="p409 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.2.2</SPAN><SPAN class="ft119">Priser för hantverksföretag</SPAN></P>
<P class="p383 ft0">En grov beräkning av de rabattsatser som hantverksföretag kan få i byggvaruhandeln visade att man kan räkna ner konsumentpriserna generellt med cirka <NOBR>15-20</NOBR> procent för att få fram genomsnittlig prisnivå för hantverkare.</P>
<P class="p50 ft0">Rabattsatserna som man lämnar till hantverkare varierar kraftigt beroende på vilka volymer och vilken typ av produkter man köper. De byggvaruhandlare som är inriktade på i första hand konsumenter var naturligt nog mer restriktiva med rabatter.</P>
<P class="p409 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.2.3</SPAN><SPAN class="ft119">Priser för byggentreprenörer</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">De beräknade priserna för byggentreprenörer baserades på genomsnittliga priser i byggvaruhandeln samt uppgifter om normala rabatter från ett urval av byggentreprenörer. Priserna beräknades baserat på entreprenörernas uppgifter om normala rabatter vid inköp till större byggprojekt med hänsyn tagen till skillnader mellan olika varugrupper. Prisnivåerna och skillnaderna mellan olika ortsstorlekar bör ses som riktvärden, eftersom det förekommer många olika upphandlingssätt, leveransavtal med mera.</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr16 td449"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">160 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td389"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td450"><P class="p482 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td43"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td451"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td421"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td363"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td453"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td454"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr18 td455"><P class="p141 ft6">Tabell 4.16: Beräknade inköpspriser hos byggentreprenörer</P></TD>
<TD class="tr18 td456"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td69"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td457"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td411"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td262"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td389"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td456"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td458"><P class="p483 ft39">Produkt</P></TD>
<TD class="tr8 td459"><P class="p181 ft39">Stockholms-</P></TD>
<TD class="tr8 td460"><P class="p179 ft39">Medelstora</P></TD>
<TD class="tr8 td461"><P class="p366 ft39">Små orter</P></TD>
<TD class="tr8 td462"><P class="p179 ft39">Genom-</P></TD>
<TD class="tr9 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td463"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td464"><P class="p183 ft39">området</P></TD>
<TD class="tr9 td465"><P class="p179 ft39">orter</P></TD>
<TD class="tr9 td466"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td467"><P class="p179 ft39">snitt</P></TD>
<TD class="tr1 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td468"><P class="p23 ft52">Träregel, 45x70 mm</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p179 ft52">6,5</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p181 ft52">8</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p179 ft52">7,4</P></TD>
<TD class="tr8 td469"><P class="p181 ft52">7,3</P></TD>
<TD class="tr9 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td468"><P class="p23 ft52">Gipsskiva, 13 mm</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p179 ft52">18,5</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p179 ft52">22,9</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p179 ft52">19,55</P></TD>
<TD class="tr8 td469"><P class="p181 ft52">20,3</P></TD>
<TD class="tr9 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td468"><P class="p23 ft52">Spånskiva, 12 mm</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p179 ft52">20,85</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p179 ft52">28,45</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p179 ft52">20,9</P></TD>
<TD class="tr8 td469"><P class="p181 ft52">23,4</P></TD>
<TD class="tr9 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td468"><P class="p23 ft52">Mineralull, 70 mm</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p179 ft52">24,8</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p179 ft52">29,3</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p179 ft52">28,7</P></TD>
<TD class="tr8 td469"><P class="p181 ft52">27,6</P></TD>
<TD class="tr9 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td425"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td468"><P class="p23 ft52">Toalettstol, IFÖ 3860</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p179 ft52">1.663</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p179 ft52">1.789</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p179 ft52">1.752</P></TD>
<TD class="tr8 td469"><P class="p181 ft52">1.735</P></TD>
<TD class="tr9 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p322 ft0">Byggentreprenörer uppgav att man vid större objekt köper in material till en prisnivå som troligen ofta ligger nära byggvaruhandelns inköpspriser från tillverkare, men att det finns betydande variationer mellan olika varugrupper.</P>
<P class="p409 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.2.4</SPAN><SPAN class="ft119">Priser i andra länder</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">För att kunna göra en jämförelse av prisnivån på de fem utvalda produkterna i andra länder i Västeuropa undersöktes stora konsumentinriktade byggvaruhus i Österrike, Frankrike, Storbritannien, Danmark och i Tyskland på två orter, Hamburg och Heidenheim. Priserna avser konsumentpris i byggvaruhandeln. Lokal valuta är omräknad till aktuell dagskurs den 13 januari 2000.</P>
<P class="p49 ft0">Dimensioner och mått är inte alltid desamma som på den svenska marknaden, men det har inte så stor betydelse då användningsområdet är detsamma. Andra mått på skivmaterial har inte heller någon betydelse eftersom priset redovisas per kvadratmeter. På nästa sida visas resultaten av prisjämförelsen i <SPAN class="ft2">tabell 4.17</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td188"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td182"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td470"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td471"><P class="p484 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">161</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td385"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td363"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td448"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td472"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td472"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td472"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td421"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td473"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr18 td474"><P class="p140 ft6">Tabell 4.17: Kostnadsjämförelse i Västeuropa</P></TD>
<TD class="tr18 td470"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td411"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td174"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td363"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td448"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td472"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td472"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td472"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td421"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td466"><P class="p140 ft39">Land</P></TD>
<TD class="tr8 td439"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td475"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td475"><P class="p23 ft39">Produkt</P></TD>
<TD class="tr8 td475"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td464"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td466"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p181 ft39">Träregel</P></TD>
<TD class="tr8 td476"><P class="p180 ft44">Gipsskiva</P></TD>
<TD class="tr8 td476"><P class="p181 ft45">Spånskiva</P></TD>
<TD class="tr8 td476"><P class="p179 ft39">Mineralull</P></TD>
<TD class="tr8 td464"><P class="p402 ft45">Toalettstol</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td466"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p179 ft39">Kr/m</P></TD>
<TD class="tr8 td476"><P class="p180 ft45">Kr/kvm</P></TD>
<TD class="tr8 td476"><P class="p180 ft45">Kr/kvm</P></TD>
<TD class="tr8 td476"><P class="p180 ft45">Kr/kvm</P></TD>
<TD class="tr8 td464"><P class="p181 ft39">Kr/st</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p140 ft52">Danmark</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p179 ft52">15,09</P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p181 ft52">24,26</P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p181 ft52">31,06</P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p181 ft52">34,48</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p180 ft52">1.859</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p140 ft52">Frankrike</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p179 ft52">12,9</P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p181 ft52">17,63</P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p181 ft52">50,92</P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p181 ft52">20,5</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">899</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p140 ft52">Tyskland,</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">5,32</P></TD>
<TD class="tr8 td478"><P class="p181 ft52">19,55</P></TD>
<TD class="tr8 td478"><P class="p181 ft52">47,68</P></TD>
<TD class="tr8 td478"><P class="p181 ft52">39,70</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p181 ft52">794</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p140 ft52">Hamburg</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p140 ft52">Tyskland,</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">7,32</P></TD>
<TD class="tr8 td478"><P class="p181 ft52">28,29</P></TD>
<TD class="tr8 td478"><P class="p181 ft52">47,69</P></TD>
<TD class="tr8 td478"><P class="p181 ft52">41,79</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p181 ft52">679</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p140 ft52">Heidenheim</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p140 ft52">Storbritannie</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p179 ft52">10,37</P></TD>
<TD class="tr8 td478"><P class="p181 ft52">28,77</P></TD>
<TD class="tr8 td478"><P class="p181 ft52">43,56</P></TD>
<TD class="tr8 td478"><P class="p181 ft52">19,22</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p180 ft52">1.936</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p140 ft52">n</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p140 ft52">Österrike</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p179 ft52">13,24</P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p181 ft52">11,05</P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p181 ft52">53,12</P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p181 ft52">39,66</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p180 ft52">1.071</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p140 ft52">Lägsta/högst</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p181 ft52"><NOBR>5,32-15,09</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td478"><P class="p179 ft52"><NOBR>11,05-28,29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td478"><P class="p179 ft52"><NOBR>31,06-50,92</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td478"><P class="p179 ft52"><NOBR>20,50-41,79</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p180 ft52"><NOBR>679-1.859</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p140 ft52">pris</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td390"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p140 ft39">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p179 ft39">10,71</P></TD>
<TD class="tr9 td477"><P class="p181 ft39">21,59</P></TD>
<TD class="tr9 td477"><P class="p181 ft39">45,67</P></TD>
<TD class="tr9 td477"><P class="p181 ft39">32,56</P></TD>
<TD class="tr9 td429"><P class="p180 ft39">1.206</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td390"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr25 td363"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td448"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td472"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td472"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td472"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td429"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr22 td84"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft0">Prisjämförelsen mellan de fem länderna i Västeuropa visar stora prisskillnader mellan länderna och även jämfört med Sverige. Priserna på träreglar och spånskivor är lägre i Sverige än i de jämförda länderna i Västeuropa. Priset på gipsskiva och mineralull är däremot högre i Sverige och toalettstolar är dyrare i Sverige än i de övriga länderna.</P>
<P class="p49 ft0">När det gäller priser på toalettstolar skiljer det sig väsentligt mellan de olika länderna. I Sverige betalar vi dubbelt så mycket för en toalettstol jämfört med genomsnittspriset från de övriga länderna. De lägsta priserna på toalettstolar har man i Tyskland och Frankrike, cirka en tredjedel av priset i Sverige.</P>
<P class="p409 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.2.5</SPAN><SPAN class="ft119">Stora prisskillnader</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Det skall understrykas att denna kostnadsjämförelse är gjord med ett begränsat urval av företag och man bör därför inte dra allt för långtgående slutsatser av resultatet. Man kan notera att de största prisskillnaderna inte kan hänföras till olika köparkategorier utan till olika försäljningsställen inom den traditionella byggvaruhandeln.</P>
<P class="p50 ft0">Rabattsatserna som hantverkare kan få varierar kraftigt beroende på vilka volymer och typ av produkter som köps. Byggvaruhandlare inriktade mot konsumenter är mer restriktiva med rabatter.</P>
<P class="p485 ft0">Byggentreprenörer uppger att man vid inköp till större objekt köper in material till en prisnivå som troligen ligger nära byggvaruhandelns inköpspriser från tillverkare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">162 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">När det gäller priser på toalettstolar skiljer det sig väsentligt mellan de olika länderna. I Sverige betalar vi dubbelt så mycket för en toalettstol jämfört med genomsnittspriset från de övriga länderna. VVS- installationsmaterial är också en marknad där vi har de största prisökningarna på material.</P>
<P class="p49 ft0">Fungerar konkurrensen dåligt eller bra utifrån dessa jämförelser? Det intressanta är att det finns en så stor spridning mellan olika försäljningsställen och framförallt mellan olika produktgrupper. Vid en hård priskonkurrens borde priserna konvergera till en likartad lägre nivå. På motsvarande sätt borde priserna jämnas ut på en högre nivå vid ett oligopolistiskt beteende av företagen. Den stora mängden produkter gör att det blir svårt för företagen att följa varandras prissättningsbeteende. Mot bakgrund av den prisutveckling vi ser finns det tecken som tyder på att det finns ett utrymme för konkurrensen att skapa en prispress. Det vi ser ska alltså tolkas som tecken på en dåligt fungerande konkurrens.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.3</SPAN><SPAN class="ft50">Strukturomvandling i byggvaruhandeln</SPAN></P>
<P class="p111 ft0">Byggkostnadsdelegationen gav AB Handelns Utredningsinstitut (HUI) i uppdrag att göra en beskrivning av byggvaruhandelns branschstruktur och dess utveckling under <NOBR>1990-talet</NOBR> med avseende på antal företag, antal anställda, företagens storlek, koncentration, effektivitet och lönsamhet.</P>
<P class="p49 ft0">I studien görs en jämförelse av byggmaterialpriserna mellan olika byggvaruhandelsföretag i fem områden. Syftet med prisjämförelsen är att studera hur prisnivån skiljer sig mellan olika geografiska områden och mellan olika butikstyper. Detta ger en indikation på vad den förändrade branschstrukturen kan komma att innebära för den framtida priskonkurrensen inom byggvaruhandeln.<SPAN class="ft25">28</SPAN></P>
<P class="p254 ft0">I studien jämförs priser på totalt 26 produkter inom olika byggmaterialkategorier. Totalt studerades priset i 37 butiker indelade i fyra olika butikskategorier. De största antalet studerade butiker är <SPAN class="ft2">traditionella byggmarknader</SPAN>. Dessa har i allmänhet en betydande andel av sin försäljning till företagskunder, och utbudet domineras av skiv- och trämaterial, snickerier, isolering, dörrar etc. Produkterna är i många fall inte prismärkta, utan meddelas kund vid förfrågan. Detta underlättar inte arbetet med en prisjämförelse. Emellertid har en ny typ av moderna byggvaruhus, så kallade <SPAN class="ft2">category killers</SPAN>, etablerat sig i Sverige under senare år. Denna typ av byggvaruhus kännetecknas av ett mycket brett sortiment, låg personalintensitet och de vänder sig huvudsakligen till privatkunder. Varorna placeras på ett sätt så att</P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft25">28 </SPAN>Se Bilaga 3, ”Byggvaruhandelns strukturomvandling och effekter på priser”</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">163</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">kunderna känner igen sig, prismärkningen är tydlig och deras marknadsföring mot konsument är aggressiv med mycket låga kampanjpriser på lockvaror. KF har länge varit etablerade på byggmarknaden med <SPAN class="ft2">kooperativa stormarknader </SPAN>som nästan uteslutande riktar sig mot privatkunder. Den fjärde typen av butiker som ingår i undersökningen är så kallad <SPAN class="ft2">specialiserad fackhandel</SPAN>. Dessa butiker är i allmänhet små och har ett smalt men ofta djupt sortiment inriktat på färg, vvs eller järn.</P>
<P class="p144 ft0">De fem områden som studerats är norra Stockholm, södra Stockholm, Uppsala, Södertälje och Strängnäs. I norra och södra Stockholm och i Uppsala finns <SPAN class="ft2">category killers </SPAN>etablerade. I Södertälje finns traditionella byggmarknader och en kooperativ stormarknad, i Strängnäs finns enbart två traditionella byggmarknader.</P>
<P class="p144 ft0">Studien visar att det under <NOBR>1990-talet</NOBR> skett en tyngd- punktsförskjutning mot större företag inom byggvaruhandeln. Samtidigt har det totala antalet företag och det totala antalet butiker ökat mer än genomsnittet för sällanköpsvaruhandeln. Också antalet anställda inom byggvaruhandeln har ökat under <NOBR>90-talet.</NOBR> En anledning kan vara att nyproduktionen av bostäder har minskat som i sin tur föranlett en ökning av reparationer och ombyggnationer. Detta har ökat efterfrågan på byggmaterial från detaljistledet och skapat en grund för etablering av nya, moderna byggvaruhus.</P>
<P class="p145 ft0">Prisjämförelsen ger stöd åt hypotesen att branschförändringen har skärpt priskonkurrensen. I de områden som studerades, där de nya aktörerna inte etablerat sig, var prisnivån på den studerade varukorgen något högre än i områden där ett stort byggvaruhus fanns etablerat. I Strängnäs och Södertälje låg prisnivån i genomsnitt 5 respektive 3 procent över genomsnittet. Det finns emellertid inga tecken på att det skulle finnas prisskillnader mellan de traditionella byggmarknaderna beroende på om de var lokaliserade i ett område med <SPAN class="ft2">category killers </SPAN>eller ej. De observerade prisskillnaderna synes framförallt föreligga mellan de olika butikstyperna. De nya byggvaruhusen hade i genomsnitt 9 procent lägre priser på den studerade varukorgen jämfört med de traditionella byggmarknaderna.</P>
<P class="p144 ft0">Sannolikheten att hitta ett lågprisalternativ av annat fabrikat är större i de nya stora byggvaruhusen. En del av priskonkurrensen består således i att nya leverantörer kan etablera sina produkter på den svenska marknaden via de nya aktörerna och sälja dessa till lägre priser relativt de etablerade produkterna. Som exempel kan nämnas disk- lådeblandare. Det genomsnittliga priset på en blandare av märket FM Mattsson utan avstängning för diskmaskin låg på ca 940 kronor. Medelvärdet för <SPAN class="ft2">category </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">killer</SPAN>-butikerna</NOBR> var ca 950 kronor och för de traditionella byggmarknaderna var medelvärdet ca 910 kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">164 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">Emellertid saluförde Bauhaus det billigaste alternativet, en blandare av märket Trend som kostade 349 kronor. Genomsnittspriset på lågpris- alternativet i de stora byggvaruhusen var ca 480 kronor. Det billigaste alternativet på de traditionella byggmarknaderna låg i genomsnitt på ca 650 kronor.</P>
<P class="p144 ft0">De nya varuhusen marknadsför sig aggressivt med låga kampanjpriser på lockvaror. Byggvaruhandlare av traditionellt snitt svarade på denna konkurrens antingen genom att bredda sitt sortiment och bli mer lika de nya varuhusen eller genom att inrikta sig, och specialisera sig på företagskunderna. Det kan i framtiden således bli en mer segmenterad marknad mellan företags- och privatkunder.</P>
<P class="p144 ft0">Det finns en betydande spridning i priser mellan de studerade företagen. Som exempel kan nämnas att det högsta priset på en gipsskiva ligger 64 procent högre än det lägsta priset och motsvarande skillnad för en spånskiva med 10 mm tjocklek är 90 procent. Prisspridningen tenderar vara något större på de traditionella byggmarknaderna jämfört med <SPAN class="ft2">category killers </SPAN>och de kooperativa stormarknaderna. Man bör emellertid tolka detta mycket försiktigt då det studerade antalet traditionella byggmarknader är större.</P>
<P class="p145 ft0">En kritik man kan rikta mot denna typ av prisstudie är att man inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till det rabattsystem som är utbrett inom byggvaruhandeln. Priserna som studerats är de redovisade butiks- priserna. Det är framförallt vid större materialinköp som rabattgivning är vanligt. En intressant fråga är huruvida sannolikheten att få rabatt är större hos de traditionella byggvaruföretagen och om rabatternas storlek är större hos dessa jämfört med de nya moderna byggvaruhusen. Om så är fallet kan den observerade prisskillnaden mellan de traditionella byggvarhandlarna och <SPAN class="ft2">category killers </SPAN>vara större än den faktiska. För mindre inköp är emellertid den observerade prisskillnaden korrekt. Dessutom ökar pristransparensen när de nya aktörerna etableras då prismärkningen i butik är tydlig, vilket i sig skärper priskonkurrensen.</P>
<P class="p144 ft0">Under <NOBR>90-talet</NOBR> har utvecklingen inneburit ett större antal företag och ett större antal butiker på byggvarumarknaden. Samtidigt har de stora företagens, och de stora butikernas relativa betydelse tenderat att öka. En allt större andel av de anställda arbetar i stora företag och i stora butiker. Vilka är drivkrafterna bakom denna utveckling? En förklaring till det ökade antalet företag och butiker kan vara den ökade efterfrågan på byggmaterial för reparationer och ombyggnationer. Detta har ökat efterfrågan på byggmaterial från detaljistledet och skapat en grund för etablering av de nya, moderna byggvaruhusen. En annan drivkraft bakom den ökade betydelsen av stora företag kan vara att det vanligtvis finns betydande stordriftsfördelar inom handeln. Teknisk utveckling av lastbilar underlättar transporter av stora varumängder och kostnaden för</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">165</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">beställning, mottagning, information, betalning och fakturering av varor är i princip oberoende av storlek. Samtidigt kan dessa <NOBR>stordrifts-fördelar</NOBR> utnyttjas bättre om konsumenterna har tillgång till bil och därmed kan transportera större mängder varor längre sträckor.</P>
<P class="p385 ft0">De nya aktörerna har inte bara betydelse för återförsäljarledet utan även för de svenska leverantörerna. De utlandsägda kedjorna kan i större utsträckning vara benägna att satsa på prisvärda alternativ från andra länder. Det kan på sikt medföra en ökad importkonkurrens på byggmaterial.</P>
<P class="p49 ft0">Kommunernas planmonopol kan påverka etableringsmöjligheterna för prispressande koncept i handeln. Strukturomvandingen i handeln med en utveckling mot större företag som kan dra nytta av stordriftsfördelar sker ofta genom etableringar på mark i anslutning till vägar och ofta i utkanter av stadsbildningen. Detta gör att kommunerna har flera olika aspekter att väga mot varandra när det gäller frågan hur man ska ställa sig till denna utveckling. Det har visat sig att etableringen av de nya <NOBR>gör-det-själv</NOBR> butikerna i byggvaruhandeln har en prispressande konkurrenseffekt.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.4</SPAN><SPAN class="ft50">Prisbildningen för installationsmaterial</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Installationsmaterial omfattar mellan 20 000 och 30 000 olika artiklar. Dessa följer inte några helt givna flöden ut till användarna. Det vanliga är dock att de distribueras från tillverkare till grossist och vidare till installatören. Även för installationsmaterial är skillnaderna de samma vad avser kostnadsstruktur för olika användningsområden. Det är olika villkor för service och reparationer och för nyproduktion.</P>
<P class="p135 ft0">Vi ska studera en varas väg, utifrån en tillverkares prislista, genom den traditionella varuvägen fabrikant (eller agent) - grossist - installationsföretag, via rabattsättning. Exemplet gäller vid försäljning mellan leden, efter avtalade kundvillkor, i princip från lager, och ej objektvillkor (främst mellan grossist och entreprenörskund). Vid rabatter utifrån objektvillkor kan prissystemet sättas ur spel och omöjliggöra fastställandet av priset för andra än de inblandade parterna. Vidare ingår inte heller selektiva funktionsrabatter, exempelvis ”funktionsrabatt för fullgrossist”, ej heller grossists försäljning till konsument som oftast sker till prisbokens bruttopris.</P>
<P class="p50 ft0">Exemplet är konstruerat utifrån en större installations- varutillverkares rabattlista. Priserna avser en fiktiv vara för att illustrera hur fragmentiserad prisbilden är. Vad som är viktigt är att rabatt- fokuseringen leder till att priset blir osynligt och svårt att kritiskt granska och analysera. I verkligheten är denna problematik ytterligare förstärkt av förekomsten av årsvolymrabatter och bonusavtal.</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">166 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft6">Tabell 4.18: Prisbildning på installationsmaterial</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr32 td479"><P class="p222 ft39">Pris</P></TD>
<TD class="tr32 td480"><P class="p23 ft39">Köpare</P></TD>
<TD class="tr32 td481"><P class="p23 ft39">Kommentar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td482"><P class="p222 ft52">100</P></TD>
<TD class="tr8 td483"><P class="p23 ft52">Fabrikantens bruttopris.</P></TD>
<TD class="tr8 td484"><P class="p23 ft52">Kan möjligen ses av slutkonsumenten.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p222 ft52"><NOBR>70-61</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p23 ft52">Grossistens inköpspris till lager.</P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">Beställer grossisten en tillräckligt stor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">kvantitet betalas ett lägre pris. Oftast</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">beställs större kvantiteter och lagerhåll-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">ningen ökar. Därigenom försvåras alter-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">nativa inköp. Rabatt och bonus differen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">tieringar har stategiska avsikter för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td482"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td483"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td484"><P class="p23 ft52">fabrikanten (trohet, selektivitet).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p222 ft52">58</P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p23 ft52">Verkligt inköpspris.</P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">Årsavtalsbonus stafflas efter grossistens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td482"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td483"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td484"><P class="p23 ft52">storlek. Ger cirka <NOBR>3-7</NOBR> % rabatt.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p222 ft52">110</P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p23 ft52">Grossistens prisbokspris.</P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">Det pris som arkitekter och föreskrivande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p23 ft52">(grundnettopris)</P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">led ser. På detta pris ger grossisten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">rabatter och bonus som beroende på köpare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">kan vara <NOBR>20-40</NOBR> %. Det beror också på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">inköpsvolym vid tillfället och påverkar lager</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td482"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td483"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td484"><P class="p23 ft52">och överskottskostnader.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p222 ft52"><NOBR>66-88</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p23 ft52">Av hantverksföretaget betalt</P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">Vi antar att grossisten har en bruttomarginal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p23 ft52">pris.</P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td482"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td483"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td484"><P class="p23 ft52">på 25 %.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p222 ft52">115</P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p23 ft52">Av hantverksföretaget debiterat</P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">Hantverksföretaget kan i sin debitering av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p23 ft52">pris.</P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">slutkund använda av grossister högsta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">noterade grundnettopris eller något annat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td482"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td483"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td484"><P class="p23 ft52">komponerat pris.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p222 ft52">230</P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p23 ft52">Pris för varan installerad.</P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">Vi antar att den materialadministrativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">kostnaden är <NOBR>10-30</NOBR> %. Det finns ändå en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">marginal att ta ut för att finansiera en för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td486"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td487"><P class="p23 ft52">lågt angiven timkostnad (om vilken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td482"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td483"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td484"><P class="p23 ft52">konkurrens råder).</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft0">Metoderna att sätta pris på varorna är knutet till strukturen i den långa värdekedjan. Varje leds kostnad adderas till nästa led. Den slutliga kostnaden döljs i varje led av så kallade bruttopriser och hemliga rabattsystem. Köpare väljer ofta högsta rabatt och inte lägsta nettopris. Lägsta möjliga nettopris är till och med många gånger okänt för inköparna. Det som tas för nettopris är ofta varukatalogers bruttopris, ibland kallade grundnettopris. Ett bra köp baseras därför på dessa bruttopriser samt av de rabatter man kan förhandla sig till. Skillnaderna mellan verkligt nettopris och katalogernas bruttopris kan vara mycket stora.</P>
<P class="p106 ft0">Underentreprenörerna i byggsektorn kan utnyttja bristen på pristransparens. I anbud till kunder anges endast ett totalpris på arbete</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">167</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft0">och material i en klump. På så vis kan höga timkostnader eller ineffektiva arbetsmetoder döljas och företagen göra vinster på basis av höga men oredovisade materialpriser till kunderna. Även ineffektiva underentreprenörer behåller därmed automatiskt sin plats som aktör i branschen.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.6.5</SPAN><SPAN class="ft50">Exemplet Bo Klok</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">I en underlagsrapport till Byggkostnadsdelegationen, ”Flödesorienterat byggande”<SPAN class="ft25">29</SPAN>, görs en fallstudie av Skanskas och IKEAs Bo Klok projekt. I denna fallstudie har projektet studerats ur logistiksynvinkel. Fallstudien ger även en bra beskrivning av hur byggsektorns försörjningskedja fungerar och vilka förutsättningar för konkurrens som skapas i denna. Bo <NOBR>Klok-projektet</NOBR> är unikt på den svenska marknaden ur den synpunkten att kundens betalningsvilja och <NOBR>kostnad-erna</NOBR> är satta i fokus. Man arbetade sedan aktivt och systematiskt med att sänka kostnaderna. Genom denna fokusering kommer också konkurrensförutsättningarna i den traditionella värdekedjan i fokus.</P>
<P class="p135 ft0">När man arbetat fram vad man ville bygga vidtog en kostnadsjakt för att se hur man skulle bygga det. Hur kunde kostnaderna hållas nere? Man arbetade på samma systematiska sätt som i stationär industri. Man analyserade vilka delar som produktens kostnad bestod av och varje del skärskådades. En stor skillnad med dagens byggindustri är att detta ägde rum innan produktionen hade startat. Man styrde kostnaderna istället för att låta sig styras av dem. Skanskas roll var att agera som processägare med ett helhetsansvar för alla projektets delar. Det räckte inte att studera själva produktionen, även de traditionella inköpsvägarna och försörjningskedjorna frågasattes. <NOBR>Underentre-prenörernas</NOBR> del av kostnaden upplevdes vara en alltför stor del av totalkostnaden för att lämnas utan åtgärd.</P>
<P class="p49 ft0">För att aktivt sänka kostnaderna för de delar av totalkostnaden som utgjordes av underentreprenörer undersöktes möjligheterna att handla upp material som ingår i underentreprenaderna genom byggföretagets organisation. En fråga som Skanska från inköpssynpunkt övervägt tidigare, men då mött hårt motstånd från underentreprenörer och leverantörer i försörjningskedjan. Bo Klok ansågs vara ett lämpligt tillfälle för att lansera dessa tankar eftersom kostnadsjakten var ett måste. Ytterligare en omständighet var att projektet var att betrakta som ett industriprojekt, en förmildrande omständighet för en otraditionell upphandlingsstrategi.</P>
<P class="p52 ft7"><SPAN class="ft25">29 </SPAN>Se Bilaga 2, ”Flödesorienterat byggande”</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">168 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft0">Inköpsavtal finns för så gott som alla material som ingår i ett Bo <NOBR>Klok-projekt.</NOBR> I samband med dessa avtal har leverantörer fått ta del av information om projektet och man har tillsammans utformat speciella avropsmallar och leveranstidplaner. Man hade tidigt kontakter med inköpsansvariga som i detta tidiga skede såg möjligheter att sänka kostnader. Inom ramen för detta arbete såg man beslöt att köpa in material till vissa underentreprenader själva. Vid analyser av totalkostnaden hade man funnit att en stor del av produktionskostnaden bestod av sådana produkter som klassas som underentreprenader.</P>
<P class="p145 ft0">Skanska såg lägre materialpriser och lägre totalkostnader för underentreprenader som realistiska. I diskussioner med olika underentreprenörer och inte minst branschorganisationen EIO växte det snabbt fram ett kompakt motstånd mot att materialet skulle ta nya vägar. Först ville inte någon av de stora grossisterna sälja de material som Skanska ville köpa. Skanska hade redan tidigare utsatts för bojkott nät man ville köpa material för underentreprenader själva.</P>
<P class="p144 ft0">En annan anledning att Skanska själva ville köpa material var att man inom ramen för bland annat kvalitets- och miljöarbete ska ta ansvar för slutprodukten. Då kan det vara problem att ta ansvar för de delar som utförts av andra utanför Skanskas kontroll. Man visste ibland inte, trots ett huvudansvar gentemot kund, vilka material som byggdes in. Det var också förenat med problem att höja prefabriceringsgraden då man inte visste exakt vilken typ av material som skall monteras. Att ha kontroll över vilka material som byggs in och materialens <NOBR>design-,</NOBR> <NOBR>kvalitets-,</NOBR> och miljöaspekter var nödvändigt då Bo Klok var ett försök att skapa ett mer industriellt byggande. Att lokalt anlitad underentreprenör byggde in just de produkter som hans grossist sålde var inte acceptabelt för Bo Klok. Att utveckla inköpsrollen exempelvis genom att innefatta produktutveckling hade även tidigare skapat problem för Skanska. När underentreprenören själv köper in material försvinner möjligheten att diskutera produktutveckling med tillverkarna.</P>
<P class="p144 ft0">Trots stora svårigheter fortsatte Skanska att driva sin linje. Det var frustrerande att inte kunna kontrollera situationen trots sin storlek. Det var speciellt materialgrupper för underentreprenörer som skapade problem på inköpsområdet. Skanska konstaterade också att priserna ökade mycket kraftigt för dessa produktgrupper och att det tycktes saknas kostnadsmotstånd. Det skapades en diskussion om priserna. En komplicerande faktor när man ska diskutera prisbildning är vilka priser man egentligen diskuterar. Här tydliggjordes hur märklig <NOBR>pris-bildningen</NOBR> för byggmaterial är.</P>
<P class="p144 ft0">De materialpriser som en underentreprenör använder i faktureringen till exempelvis Skanska skiljer från de priser som de själva betalar. De prisuppgifter som Skanska ser, eller försöker se, är därför inte de</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">169</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p486 ft0">korrekta. Konkurrensen mellan olika underentreprenörer har skett genom att man i huvudsak har konkurrerat med timpriset för utfört arbete. Därigenom har en marknadssituation där aktörerna anser sig debitera en för låg timkostnad skapats. Underentreprenörerna ser sig nödsakade att debitera högre materialpriser för att den totala ersättningen för arbete och material ska upplevas som skälig. För att kunna verifiera dessa högre materialpriser används bruttoprislistor som egentligen inte betalas av någon. De komplicerade rabattsystem som tillämpas gör att alla underentreprenörer har starkt reducerade priser, i jämförelse med prislistorna. Detta system ifrågasattes och hamnade i fokus när Skanska försökte sänka kostnaderna i Bo Klok. I vanliga fall ifrågasätts inte dessa strukturer genom att byggbranschen sällan bryter de länkar som utgör värdekedjan.</P>
<P class="p144 ft0">Till slut lyckades Skanska nå framgång i sina försök. Argument som att projektet avsåg att skapa ett boende som exempelvis ensamstående med barn skulle ha råd att bo i, och att det hela var ett utvecklingsprojekt motiverade ett undantag. Skanskas inköpare fick köpa material direkt, men detta fick inte ske i andra, så kallade normala byggprojekt. Skanska slöt avtal om att från grossist få köpa varor som skulle avropas och levereras i paket som var kopplade till huvudtidplanen. De aktörer som gått med på att sälja utsattes för mycket kritik, bland annat i branschtidningarna. De utsattes bland annat för <SPAN class="ft2">bojkott </SPAN>under perioder av många underentreprenörer. De underentreprenörer som var beredda att utföra arbete utsattes å sin sida för bojkotter av grossisternas lokala representanter.</P>
<P class="p144 ft0">Då produktionen startade visade det sig att man hade svårt att få tag i underentreprenörer, få eller ingen var villig att lämna offert. Den som var villig att utföra arbetet riskerade i sin tur att bojkottas av de lokala grossisterna, något som skulle vara förödande för de små företag det handlade om.</P>
<P class="p144 ft0">Ett annat exempel på oväntade överraskningar när man satte kostnaderna under luppen var att de mer designade fasta inredningsdetaljerna från IKEA, till exempel hatthyllor och liknande, visade sig bli billigare än de byggbeslag som Skanska normalt använde sig av.</P>
<P class="p144 ft0">Skanska är ett internationellt företag och har genom sin storlek och internationella organisation alternativ som andra saknar. För vissa produkter undersöktes möjligheterna att köpa större kvantiteter utomlands. Inom Skanska reagerade man över att vissa produkter var jämförelsevis dyra i Sverige. Exempelvis gällde detta rör och andra installationsmaterial, där likvärdiga produkter visade sig kosta <NOBR>väsent-ligt</NOBR> mindre utomlands enligt undersökningar Skanska gjorde internt genom sin internationella verksamhet. Prisskillnaden rörde sig i vissa fall om</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">170 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">över 100 procent. Det visade sig vara flera problem <NOBR>för-knippade</NOBR> med att köpa material utomlands.</P>
<P class="p49 ft0">Det krävs att man köper stora volymer för att transportkostnadens andel av totalkostnaden ska bli rimlig. Det innebär att man får stora kvantiteter material att hantera i Sverige och att man också måste ha en organisation för att avropa material till olika projekt. Dessa uppgifter ligger utanför den traditionella kärnverksamheten i byggföretagen.</P>
<P class="p49 ft0">Ett annat problem var att man ansågs agera ojust av de aktörer som normalt är inblandade i materialflödena. Grossisterna menade att Skanska inte skulle få köpa material från grossistledet (inte ens genom underentreprenörer) om man köpte vissa material själv. Huvud- argumentet var att det kostar att vidmakthålla en organisation som klarar att leverera de tiotusentals artiklar som grossisterna erbjuder ut till byggena. Utan denna service skulle inte byggandet fungera. Och om vissa varor tog andra varor så skulle försörjningssystemet urholkas. Grossisternas logistikfunktion ansågs vara unik och att material- försörjningen skulle få allvarliga problem att fungera utan denna. De höga materialpriserna skulle kunna innehålla även kostnaden för den värdefulla logistiktjänst som grossisterna levererar. Rabatter från produkttillverkare och importörer är ofta väldigt volymberoende. För att få de förmånliga rabatterna krävs det att man köper in stora volymer, och det är det i princip bara grossister som har. Köparna måste ha stora lager som är kopplade till en logistikfunktion.</P>
<P class="p49 ft0">Inom flera produktgrupper finns det också nationella standards som gör produkterna unika i respektive hemland. Det försvårar införandet och användandet av exempelvis utländska <NOBR>VVS-artiklar.</NOBR></P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">4.7</SPAN><SPAN class="ft24">Inträdes- och etableringshinder</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">En faktor som påverkar den faktiska eller potentiella konkurrensen är förekomsten av inträdeshinder. Ett exempel är kostnaden att bygga upp ett fungerande distributionsnät eller en produktionsapparat. Ett fritt tillträde till marknaden för nya företag och aktörer är en förutsättning för att konkurrens ska uppstå. Konkurrens driver utvecklingen av nya produkter framåt samt leder till ett tryck på befintliga företag att vara effektiva och bjuda ut de varor och tjänster som efterfrågas i ekonomin. En situation där inträdet försvåras och befintliga företag skyddas från konkurrens hämmar effektiviteten på marknaden, ytterst till nackdel för konsumenterna.</P>
<P class="p50 ft0">Att inträdet till en marknad inte är fritt kan också bero på att ett eller flera tillsammans dominerande företag har marknadsmakt att begränsa inträdet till en marknad. Organiserade särintressen kan ibland ha ett</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">171</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft0">övertag över allmänintresset när det gäller att påverka <NOBR>regler-ingars</NOBR> utformning. Regleringar kan därför begränsa konkurrensen på konsumenternas bekostnad. Auktorisation och självkontroll inom branschorganisationer är exempel på hur särintressen kan utöva inflytande över inträdet till marknaden. Handelshinder som exempelvis olika system för certifiering och provning av produkter kan utgöra betydande konkurrenshinder, speciellt på marknader med få företag, som den svenska byggmaterialmarknaden. I det här avsnittet ska vi diskutera några av de inträdes- och etableringshinder som kan finnas i byggsektorn. Konkurrensen och den inre marknaden för byggmaterial behandlas särskilt i nästa avsnitt.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.7.1</SPAN><SPAN class="ft50">Koncentration och vertikal integration</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Flera branscher inom byggsektorn kräver stora kapitalkrävande investeringar för att en etablering ska kunna genomföras. Det skapar höga inträdeskostnader och gynnar kapitalstarka aktörer. En annan typ av inträdeshinder kan vara starka vertikala ägarband som försvårar för nya företag att etablera sig. I byggsektorn är vertikala ägarband vanligt förekommande.</P>
<P class="p49 ft0">Cementtillverkning är en kapitalkrävande verksamhet. Anlägg- ningarna är stora och kapitalintensiva. Det medför att cement- tillverkning är förknippad med stora initialkostnader som också är svåra att få tillbaka om driften läggs ner. Det finns också en utträdeskostnad förknippad med etablering. Det ger etablerade företag ett starkt skydd mot nya konkurrenter.</P>
<P class="p135 ft0">Även asfaltstillverkning är förknippad med höga invest- eringskostnader. Det krävs också en stor volym för att få lönsamhet. I och med att många aktörer är uppbundna av redan befintliga leverantörer är det förenat med stora inträdeskostnader att genomföra en etablering. Även asfaltstillverkning har utträdeskostnader eftersom en alternativ användningen av resurserna saknas.</P>
<P class="p49 ft0">Bergkrossverksamhet är ytterligare ett exempel på en marknad med höga inträdeskostnader. Produktionskostnaden för bergkross är dubbelt så hög som för naturgrus. Förädlingsutsustningen kostar <NOBR>10-60</NOBR> miljoner kronor och man behöver utvinna stora volymer för att investeringen ska börja betala sig.</P>
<P class="p135 ft0">Byggbranschen kännetecknas av hög koncentration samtidigt som vertikal integration är vanligt förekommande. Många av produktions- leden är nära sammanlänkade. Det gör det intressant från till exempel en byggentreprenörs synpunkt att skaffa sig kontroll över strategiska insatsvaror. Kopplingen är mycket stark mellan marknaderna för ballast, fabriks- och markbetong, asfalt och byggmarknaden. Vid väg- och</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">172 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">anläggningsarbeten utgör ballast och fabriksbetong, tillsammans med asfalt, ofta de viktigaste insatsvarorna.</P>
<P class="p49 ft0">Fåtalsdominansens inverkan på konkurrensen är allvarlig, eftersom den potentiella eller faktiska konkurrensen från utländska aktörer är begränsad. Att det finns ett samband mellan hög koncentration och liten importkonkurrens som leder till höga priser är väl känt. I vissa fall dominerar samma företag eller koncerner både den svenska marknaden och angränsande marknader. Verksamheter som baseras på tjänster kan även ha vissa naturliga begränsningar att konkurrera på exportmarknader. Dessa kan vara långa avstånd, trögrörlig arbetskraft, språkskillnader, kulturella skillnader, kostsamma transporter av maskiner samt skillnader i affärsseder.</P>
<P class="p49 ft0">Vertikal integration behöver inte öka marknadsmakten utan kan tvärtom leda till sänkta priser genom effektivitetsvinster. En annan aspekt på vertikal integration är att det är ett sätt för företag att minska konkurrensen genom att hindra eller försvåra för konkurrenter att få tillgång till insatsvaror eller köpare genom att kontrollera distributionssystem. Att det skulle finnas konkurrensbegränsande motiv torde främst vara fallet i branscher med en hög koncentration i produktions- och distributionsled. Om en vertikal integration sker på en marknad med låg koncentration, förväntas knappast några konkurrensbegränsande effekter. På sådana marknader finns knappast heller några konkurrensbegränsande syften för att integrera sig framåt eller bakåt i produktionskedjan. I konkurrenssynpunkt bör man vara uppmärksam på effekterna av vertikal integration i de fall då de integrerande företagen befinner sig i branscher med oligopolistiska drag och där företagen var för sig före integrationen har haft stora marknadsandelar på sina respektive marknader.</P>
<P class="p49 ft0">Om effekter av den vertikal integrationen är positiva borde vi förvänta oss måttliga prisökningar och kanske till och med prissänkningar eller åtminstone en prisutveckling i nivå med övriga producentpriser i ekonomin som en effekt. Resultaten från pris- utvecklingen tyder dock inte på detta. Byggmaterialpriserna har fortsatt att öka mer än andra industriprodukter under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.7.2</SPAN><SPAN class="ft50">Frivilliga åtaganden</SPAN></P>
<P class="p488 ft20">En fördel med frivilliga lösningar jämfört med statliga regleringar kan vara att de inte kräver lika stora krav på tillsyn från myndigheterna. För företagen kan det vara en stor fördel att slippa detaljregleringar.</P>
<P class="p489 ft0">Det finns dock en risk att frivilliga lösningar skadar konkurrensen. I praktiken handlar det om att regeringen eller en myndighet gör en</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">173</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft0">överenskommelse med företagen. Men det är orimligt att teckna avtal med varje enskilt företag. Regeringens eller myndighetens motpart blir i stället ett antal stora företag eller en branschorganisation. Risken är att de utformar sina åtaganden på ett sätt som missgynnar mindre företag eller företag från andra länder. De informella regler som skapas kan komma att fungera som hinder för nya konkurrenter att etablera sig på marknaden.</P>
<P class="p135 ft0">Ett annat problem är själva frivilligheten. Den innebär ju att inget enskilt företag kan tvingas delta i överenskommelsen. De som står utanför kan därmed skaffa sig konkurrensfördelar genom att avstå från att vidta kostsamma åtgärder som ingår i den frivilliga överenskommelsen. Problemet med sådana så kallade <SPAN class="ft2">”free riders” </SPAN>brukar mötas med krav på tvingande lagstiftning mot dem som inte deltar självmant. Fördelen med att basera lagstiftningen på ett frivilligt åtagande är att det är billigare och enklare att driva igenom. En nackdel med det här omvända sättet att lagstifta är att de starka aktörerna kan få ett stort inflytande på reglerna. I slutändan kan det skapa ett skydd mot nya aktörer på marknaden.</P>
<P class="p409 ft15"><SPAN class="ft15">4.7.2.1</SPAN><SPAN class="ft119">Producentansvar i byggsektorn</SPAN></P>
<P class="p324 ft0">Riksdagen uttalade våren 1993 att frivilliga lösningar bör eftersträvas i arbetet för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling.<SPAN class="ft25">30 </SPAN>I Kretslopps- delegationens direktiv (dir. 1993:67) anges att man i första hand bör söka frivilliga lösningar, det vill säga att producenterna åtar sig att själva vidta de åtgärder som krävs för att uppfylla de miljökrav som staten ställer. Byggmaterialtillverkarna är i stor utsträckning medlemmar i branschföreningar som utgör viktiga intressenter på marknaden. Inte sällan är dessa representerade i sammanhang där nationella särkrav vad avser produkters kvalitet och miljöanpassning skall definieras.</P>
<P class="p50 ft0">I oktober 1994 inrättade byggbranschen på eget initiativ Byggsektorns Kretsloppsråd. Rådet är uppbyggt kring fyra intresse- grupper - byggherrar och fastighetsägare, arkitektföretag och tekniska konsultföretag, bygg- och installationsföretag samt bygg- materialindustrin.</P>
<P class="p49 ft0">Byggsektorns Kretsloppsråd har aktivt och i samråd med Kretsloppsdelegationen enats om en handlingsplan i avsikt att ta ett totalansvar för en miljöanpassning av byggsektorns aktiviteter. Ansvaret omfattar produktutveckling, projektering, byggande, förvaltning, ändring och rivning. Syftet är att främja hushållningen av naturresurser och begränsa den negativa miljöpåverkan.</P>
<P class="p490 ft7"><SPAN class="ft25">30 </SPAN>Prop. 1992/93:180, bet. 1992/93:JoU14, Rskr. 1992/93:344</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">174 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft0">Handlingsplanen innebär bl.a. att byggsektorns aktörer ska åta sig att begränsa framtida miljöproblem genom att miljöanpassa byggnadsverk och byggprocesser. Ett led i det arbetet är att ”kretsloppsanpassa” byggstandarder, avtal och dokument - t.ex. de s.k. Allmänna Material och Arbetsbeskrivningar (AMA) senast under år 1998. Genom att hänvisa till AMA kan byggherren bestämma hur de flesta momenten i byggandet ska ske.</P>
<P class="p50 ft0">Byggsektorns aktörer har inlett flera aktiviteter för att förverkliga handlingsplanens mål. Flera arbetsgrupper har tillsatts, bl.a. för att formulera regler för dem som lämnar byggavfall till deponi, för att utforma mallar för redovisning av miljöegenskaper hos olika byggprodukter och för att ge underlag för projektering med miljöhänsyn. Det pågår ett arbete för att anpassa olika branschstandarder till kretsloppstänkandet.</P>
<P class="p49 ft0">I mars 1998 kom parterna i en arbetsgrupp inom Byggsektorns Kretsloppsråd överens om att som första land i världen, införa byggvarudeklarationer. I samarbetet ingår bl.a. byggherrar, byggentre- prenörer och byggmaterialtillverkare. I byggvarudeklarationen skall det material som ingår i en byggnation redovisas. Det skall även redovisas hur varan under hela sin livscykel påverkar den yttre och inre miljön. Denna typ av byggvarudeklarationer har inte i lika hög grad införts av andra länder vilket kan medför att utländska leverantörers möjligheter att exportera till Sverige kan försvåras.</P>
<P class="p409 ft15"><SPAN class="ft15">4.7.2.2</SPAN><SPAN class="ft119">Frivilliga åtaganden kan skada konkurrensen!</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Det finns exempel på när byggvarudeklarationer riskerar att begränsa konkurrensen. Nordiska träskyddsrådet (NTR) beslöt att <NOBR>icke-nordiska</NOBR> aktörer skulle uteslutas från att använda NTR:s nordiska kvalitetsmärke för impregnerat trä. En europeisk standard med benämningen EN351 rörande impregnerat trä hade utgivits av Europeiska standard- iseringsinstitutet (CEN) år 1996. Gemensamma internationella standarder är ett viktigt medel för att underlätta handel mellan länder och främja konkurrensen både mellan och inom länder. Nationella särbestämmelser, t.ex. kvalitetsmärkningar, kan i stället verka i motsatt riktning och vara handelshindrande. Alla produkter bör om de uppfyller ställda kvalitetskrav kunna kvalitetsmärkas.</P>
<P class="p49 ft0">Standarden i det aktuella fallet skulle utformas av producenter i samverkan och inte av ett offentligt organ. Svårigheterna för utomstående företag att få tillträde till den svenska marknaden torde få allvarligare effekter ju fler inhemska företag som samarbetar om standarden. I detta fall svarade <NOBR>NTR-kontrollerat</NOBR> virke för den övervägande delen av leveranserna till den svenska marknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">175</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">Kvalitetsmärkning är inte konkurrensbegränsande under förutsättning att märket får användas av alla konkurrenter på lika villkor. Detta innebär att även andra konkurrenter, vilkas produkter objektivt sett uppfyller de fastställda kvalitetskraven, skall få använda märket på samma villkor som de företag som ingått avtal om märkning.</P>
<P class="p254 ft0">Ett annat exempel gäller miljömärkning av cement. Även om en mer miljöanpassad produktion generellt sett är positiv är det nödvändigt att det vid fastställandet av kriterier för miljömärkning inte uppstår oproportionella utestängningseffekter på marknaden. Vid en granskning av sammansättningen av den expertgrupp som skulle utarbeta kriterierna för miljömärkt betong framgick att sammansättningen var sådan, genom bl.a. representation av den dominerande aktören på marknaden, att den neutralitet och objektivitet som bör råda vid utarbetandet av miljömärkningskriterier kunde ifrågasättas. De tillverkningskriterier som föreslogs för cement vad beträffande gränser för energiåtgång var sådana att den enda reella konkurrenten till Cementa skulle utestängas från möjligheten till miljömärkning. Även i detta fall är det viktigt att eventuella utestängningseffekter står i proportion till de miljöhänsyn som avses skyddas. Genom att gradvis införa tillverkningskriterier skulle cementtillverkare som idag inte uppfyller de föreslagna nivåerna vad avser energiförbrukning ges en realistisk möjlighet att kunna utveckla och förbättra den egna produktionsprocessen. På detta vis skulle ett införande av miljömärkningskriterier kunna ske utan allvarliga konsekvenser för konkurrenstrycket.</P>
<P class="p492 ft1"><SPAN class="ft1">4.8</SPAN><SPAN class="ft24">Den inre marknaden och konkurrensen</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Genom skapandet av den inre marknaden eliminerades barriärer av olika slag mellan de deltagande länderna. Därigenom hoppades man att företagen inom området för den inre marknaden skulle kunna bli mer effektiva bl.a. genom ett bättre utnyttjande av stordriftsfördelar. Den ökade konkurrensen antogs också leda till att företagens verksamhet bedrivs mer effektivt vilket förhoppningsvis skulle komma konsumenterna till godo i form av ett högre utbud och lägre priser. Från den europeiska kommissionens sida förväntades att den inre marknaden skulle ge upphov till åtminstone fyra principiellt viktiga slag av effekter:</P>
<P class="p493 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">den ökade marknadsstorleken skulle möjliggöra en kraftig minskning av företagens kostnader genom ett bättre utnyttjande av stordriftsfördelar förknippade med storleken på produktionsenheter och företag,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">176 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">den ökade konkurrensen skulle leda till en förbättrad effektivitet hos företagen, en rationalisering av industriella strukturer och en minskning av företagens vinstmarginaler,</SPAN></P>
<P class="p495 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">den ökade handeln mellan länderna skulle leda till en ökning av specialiseringen enligt ländernas komparativa fördelar</SPAN></P>
<P class="p496 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">den ökade konkurrensen och tillväxten skulle leda till en ökning av den innovativa processen hos företagen.</SPAN></P>
<P class="p497 ft0">Byggandet är i många länder en skyddad sektor med egna principer och system. På den inre marknaden ska varor, tjänster, personer och kapital kunna röra sig fritt. För att detta ska vara möjligt krävs att medlemsstaterna enas om att ta bort tekniska handelshinder och godkänner de produkter som cirkulerar på den inre marknaden. Annars kan skillnader mellan krav på varors beskaffenhet, provning och kontroll i olika länder leda till att exporten av varan fördyras eftersom den måste tillverkas i flera utföranden och underkastas provning i importlandet. Uppfyller varan inte importlandets speciella krav, blir export omöjlig. Det har därför varit ett mål för EU att i harmoniserad lag hänvisa till harmoniserade standarder och gemensamma regler för provning, kontroll och certifiering.</P>
<P class="p144 ft0">Skillnader i teknisk standard mellan länderna utpekades som det största handelshindret av 20 000 företag i EU vid en undersökning som <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> lät utföra 1987. För företagen innebär dessa olikheter i standard effektivitetsförluster och ökade kostnader vid anpassning av produktionsapparaten för att tillgodose olika krav, ökade kostnader för forskning och utveckling och ökade lager och distributionskostnader. Dessutom kan skillnader i teknisk standard i olika länder medföra att företagens konkurrenskraft på <NOBR>världs-marknaden</NOBR> är sämre då den egna nationella marknaden kan vara för liten för att stordriftsfördelar ska kunna utnyttjas till fullo.</P>
<P class="p144 ft0">Avskaffandet av tekniska handelshinder sker med hjälp av den nya metoden (new approach). Den nya metoden ska förbättra och effektivisera arbetet med att harmonisera tekniska regler för olika produktområden. Innebörden av detta är att direktiven endast fastställer de väsentliga hälso- och säkerhetskraven medan dessa krav specificeras i europeiska standarder.</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">177</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">4.8.1</SPAN><SPAN class="ft50">Möjligheter till importkonkurrens</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Byggproduktdirektivet<SPAN class="ft25">31 </SPAN>är en betydelsefull reglering inom byggsektorn. Samordningen och harmoniseringen går dock långsamt. Så länge det inte finns harmoniserade europeiska standarder gäller nationella regler. Principen att en vara som är godkänd i ett europeiskt land skall godkännas i övriga länder (Cassis de Dijon) gäller inte varor som omfattas av direktiv.</P>
<P class="p50 ft0">Det finns dock möjligheter till import av byggprodukter trots att arbetet med CPD inte är klart. Det är byggherren som tar ansvaret för att importerade produkter uppfyller de väsentliga tekniska egenskapskraven. Byggherren behöver därför veta vad den importerade produkten har för prestanda. Som hjälp till detta finns idag två fungerande metoder.</P>
<P class="p50 ft0">I byggproduktdirektivet finns övergångsregler i artiklarna 16 och 17, som är tänkta att fungera innan de europeiska tekniska specifikationerna och harmoniserande standarderna finns framtagna. Enligt dessa övergångsregler ska byggprodukter kontrolleras i tillverkarlandet enligt mottagarlandets regler eller regler som mottagarlandet anser likvärdiga. Förfarandet förutsätter samarbete mellan behöriga organ i tillverkar- och mottagarlandet. Ett sådant samarbete finns. Det finns multilaterala avtal mellan ett urval av nationella ackrediteringsorganen om att erkänna varandras ackrediteringar. SWEDAC är svensk signatär. Detta innebär att resultatet från ett, av SWEDAC ackrediterat organ, accepteras inom samtliga länder som deltar i det nämnda samarbetet. Dessa ackrediterade organ provar byggprodukter.</P>
<P class="p49 ft0">Boverket kan bistå importörer med att bedöma utländska ackrediteringsorgans provningsprotokoll och har möjlighet att ge vägledning mellan provningsmetoderna. Den importerade produkten kan därmed lättare jämföras med svenska krav eller med svensk standard.</P>
<P class="p174 ft7"><SPAN class="ft25">31 </SPAN>Byggproduktdirektivet beskrivs i Kapitel 3.8.3.</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">178 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft15"><SPAN class="ft15">4.8.2</SPAN><SPAN class="ft50">Effekter av den inre marknaden</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Byggkostnadsdelegationen har analyserat effekter av den inre marknaden för delar av den svenska byggmaterialindustrin.<SPAN class="ft25">32 </SPAN>Närmare bestämt analyseras effekten för sex olika byggvarugrupper: sågat, kluvet och hyvlat virke, papperstapeter, mineralull och stenull, betong- och cementvaror, keramiska sanitetsartiklar samt värmepannor. Vi studerar om Sveriges deltagande i den inre marknaden och EU har lett till en ökad konkurrens från utländska konkurrenter, inom och utanför <NOBR>EES-området.</NOBR> Effekter av ökad konkurrens analyseras i termer av marknadsandelar för de olika byggmaterialen som tillverkas av producenter från Sverige, <NOBR>EES-området</NOBR> samt resten av världen. Vidare analyseras om den inre marknaden har haft någon effekt på de svenska byggvaruproducenternas priser på hemmamarknaden.</P>
<P class="p49 ft0">Handelshinder är av framförallt tre slag: tullhinder, tekniska handelshinder och diskriminering av utländska anbudsgivare vid offentlig upphandling. Tullar och rutinmässiga gränskontroller av varutransporter mellan <NOBR>EES-länderna</NOBR> har upphört i och med skapandet av den inre marknaden. De tekniska handelshindren har kanske varit ett mer effektivt sätt för många länder att skydda den egna industrin från utländsk konkurrens. Svårigheter i form av olika nationella standarder och regler rörande produktspecifikationer har avhållit företag från att etablera sig på främmande marknader. Det har även införts en rad regleringar i syfte att förhindra nationella myndigheters diskriminering av utländska anbudsgivare vid offentlig upphandling.</P>
<P class="p49 ft0">För byggmaterialindustrin har alla tre slag av handelshinder betydelse. Tullhinder eller olika former av kvoter och export- begränsningar kan komma att drabba producenter utanför EES- området. Borttagandet av tekniska handelshinder genom standardisering m.m. leder till ökad konkurrenskraft genom sänkta kostnader för producenter inom <NOBR>EES-området</NOBR> medan producenter utanför EES- området troligen drabbas av ökade kostnader då ofta en större andel av deras produktion går till försäljning på andra marknader. Med effekter av den inre marknaden avses då i det följande främst effekter av förändringar av tullhinder och tekniska handelshinder. En ökad offentlig upphandling inkluderande även utländska leverantörer kan leda till att priserna på den svenska marknaden minskar.</P>
<P class="p49 ft0">De svenska producenterna har utländska konkurrenter både från EU och från resten av världen (ROW). Den inhemska förbrukningen av en</P>
<P class="p498 ft55"><SPAN class="ft63">32 </SPAN>Se Bilaga 3, ”Effekter av den inre marknaden på den svenska byggmaterialindustrin”</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">179</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">vara är summan av vad som produceras av den inhemska industrin minus exporten till utlandet plus importen från utlandet. Importen kan delas upp på import från EU och import från resten av världen.</P>
<P class="p144 ft0">Ett antal olika utfall av den ekonomiska integrationen är möjlig. En minskning av Sveriges handelsbarriärer kan medföra en ökad import från något av medlemsländerna på bekostnad av den inhemska produktionen. Detta är en välfärdsökande effekt som brukar benämnas handelsalstring. En ökning av handelsbarriärerna mot tredje land gör att konsumtionen från <NOBR>EU-länderna</NOBR> riskerar att öka på bekostnad av importen från länder utanför unionen. Denna effekt är välfärdsminskande i och med att kostnadseffektiva producenter från tredje land ersätts med mindre effektiva producenter inom unionen.</P>
<P class="p144 ft0">För ett land som initialt har höga handelsbarriärer kan integration minska landets hinder mot övriga världen vid införandet av den nya handelspolitiken. Detta kan leda till extern handelsalstring om import från övriga världen ersätter tidigare mindre effektiv produktion eller extern handelsomfördelning om import från övriga världen ersätter tidigare mindre effektiv import från EU. Slutligen kan förändringar av de yttre handelshindren också ge upphov till minskning av handeln om inhemsk mindre effektiv produktion tränger ut mer effektiv import från övriga världen. Det sista resultatet kan inträffa om exporten till Sverige är av marginell betydelse (men lönsam) för de utländska företag som har en export hit innan den inre marknaden träder i kraft. I och med att Sverige deltar i den inre marknaden förväntas konkurrensen från andra utländska företag öka. Detta leder till förväntningar om lägre vinster på exporten till Sverige och de utländska företagen slutar att exportera till Sverige då den svenska marknaden är så liten i förhållande till deras totala produktion.</P>
<P class="p144 ft0">Det är inte självklart hur man ska mäta effekten av den inre marknaden. Även tidpunkten för när den svenska ekonomin påverkades kan diskuteras. <NOBR>EES-avtalet</NOBR> trädde i kraft 1994. Året därpå blev Sverige medlem i EU. En förändring av de <NOBR>icke-tariffära</NOBR> handelshindren ägde alltså rum ett år tidigare än förändringarna av tullar och kvoter. EES- avtalet berör främst regler för att underlätta för arbete, kapital, varor och tjänster att flyta fritt mellan länder på den inre marknaden. Även om reglerna främst gällde inbördes relationer mellan de deltagande länderna så påverkas andra länder vid. utformning av gemensam produktstandard för den inre marknaden. Vid <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> anammade Sverige EUs handelspolitik och vi fick en anpassning av våra tullar och kvoter till EUs nivå. Utvecklingen av handelspolitiken tyder på att vi bör mäta effekten av den inre marknaden från och med 1994. Hur pass stor betydelse den inre marknaden har fått för olika branscher/varor varierar dock troligen och det kan tänkas att för vissa</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">180 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">branscher/varor är det främst <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> som inneburit någon reell förändring av handelsvillkoren.</P>
<P class="p49 ft0">Enligt våra resultat har det svenska deltagandet i den inre marknaden medfört att svenska producenter av virke, mineralull och keramiska sanitetsartiklar har förlorat marknadsandelar. I dessa branscher har den inre marknaden lett till att de svenska producenternas marknadsandelar har minskat med 6, 2 och 7 procentenheter. Resultaten ska inte tolkas som att marknadsandelarna har minskat så mycket sedan 1994. De innebär istället att marknadsandelarna för svenska producenter av virke, mineralull och keramiska sanitetsartiklar hade varit 6, 2 och 7 procentenheter högre om inte Sverige hade varit med i EES.</P>
<P class="p499 ft51">Tabell 4.20: Effekter av den inre marknaden i procentenheter på marknadsandelar för producenter från Sverige, <NOBR>EU/EES-länder</NOBR></P>
<P class="p500 ft6">samt övriga världen (ROW) och i procent på olika byggmaterialpriser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr14 td488"><P class="p222 ft52">Bransch</P></TD>
<TD class="tr14 td489"><P class="p177 ft52">Sverige</P></TD>
<TD class="tr14 td490"><P class="p177 ft52">EU/EES</P></TD>
<TD class="tr14 td491"><P class="p177 ft52">ROW</P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p420 ft52">Prisförändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td492"><P class="p222 ft52">Virke</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p181 ft52"><NOBR>-6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p181 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td493"><P class="p181 ft52">3</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p179 ft52"><NOBR>-4</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td492"><P class="p222 ft52">Papperstapeter</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p181 ft52">7</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p181 ft52"><NOBR>-7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td493"><P class="p181 ft52">0</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p179 ft52">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td494"><P class="p222 ft52">Mineralull,</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td495"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td496"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td492"><P class="p222 ft52">stenull</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p181 ft52"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p181 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td493"><P class="p181 ft52">0</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p179 ft52">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td494"><P class="p222 ft52">Betong- och</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td495"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td496"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td492"><P class="p222 ft52">cementvaror</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p181 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p181 ft52"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td493"><P class="p181 ft52">0</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p179 ft52">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td494"><P class="p222 ft52">Keramiska</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td495"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td496"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td492"><P class="p222 ft52">sanitetsartiklar</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p181 ft52"><NOBR>-7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p181 ft52">7</P></TD>
<TD class="tr8 td493"><P class="p181 ft52">0</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p179 ft52"><NOBR>-6</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td492"><P class="p222 ft52">Värmepannor</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p181 ft52">0</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p181 ft52"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td493"><P class="p181 ft52">2</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p179 ft52">3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft0">Om vi analyserar resultaten i <SPAN class="ft2">tabell 4.20 </SPAN>ser vi till att börja med att de marknadsandelar som de svenska virkesproducenterna förlorade erövrades av producenter från länder både inom och utanför den inre marknaden. De svenska marknadsandelsförlusterna av mineralull och keramiska sanitetsartiklar togs av producenter från <NOBR>EES-området.</NOBR> Enligt våra resultat har den inre marknaden inte lett till någon omfördelning av importen från länder utanför EES till länder inom <NOBR>EES-området.</NOBR> För dessa tre byggmaterialgrupper kan vi tvärtom notera en handelsalstring. För importen av värmepannor har det skett en extern handel- omfördelning: import från <NOBR>EU/EES-länder</NOBR> har ersatts av import från länder utanför detta område. Vi kan konstatera att det har skett en minskning av handeln med papperstapeter och betong- och cementvaror.</P>
<P class="p50 ft0">Om vi övergår till att studera effekterna på byggmaterialpriserna så ser vi att de största priseffekterna har den inre marknaden haft för svenska producenter av virke och keramiska sanitetsartiklar, två av de branscher vilka erfarit marknadsandelsförluster av den inre marknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">181</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p486 ft0">Enligt våra resultat har det svenska deltagandet i den inre marknaden medfört lägre priser för virke och keramiska sanitetsartiklar. Resultatet ska, i likhet med ovan, inte tolkas som att priserna har sjunkit med 4 respektive 6 procent sedan 1994. Resultaten innebär istället att priserna på virke och sanitetsartiklar hade varit 4 respektive 6 procent högre om Sverige inte hade deltagit i den inre marknaden.</P>
<P class="p144 ft0">Priserna på mineralull, där svenska producenter också tappade marknadsandelar, har inte påverkats av den inre marknaden. Inte heller priserna på papperstapeter tycks ha påverkats av den inre marknaden trots att de svenska producenternas fått ökade möjligheter att påverka priserna då deras marknadsandelar ökat. De svenska producenterna av betong- och cementvaror har kunnat höja sina priser något när deras marknadsandelar ökat. Samma gäller för producenterna av värmepannor trots att de inte erfarit någon marknadsandelsvinst genom den inre marknaden.</P>
<P class="p144 ft0">För att få en uppfattning om hur mycket lägre värdet av importen hade varit i dessa två byggvarugrupper utan svenskt deltagande i den inre marknaden får vi räkna om procentenheterna till kronor. För att kunna göra det måste vi ta hänsyn till både effekter på de svenska producentpriserna och effekterna på marknadsandelarna. Beräkning- arna görs i två steg och avser medelvärden för perioden <NOBR>1994-1998.</NOBR></P>
<P class="p145 ft0">I det första steget beräknas hur värdena av den svenska produktionen hade varit om Sverige inte hade deltagit i den inre marknaden. Vid oförändrad produktion hade värdet av den svenska virkesproduktionen hade varit 4 procent högre om vi inte hade deltagit i den inre marknaden och EU.</P>
<P class="p144 ft0">I nästa steg beräknas värdena av marknadsandelar för svensk produktion och import. Om Sverige inte hade deltagit i den inre marknaden hade de svenska producenternas 90 procent av marknadsandelarna varit värda 6,1 miljarder i 1995 års priser och importen vara värd 700 miljoner. Istället är de svenska producenternas marknadsandel (84 procent) värd 5,7 miljarder och importens andel 1,1 miljard. Den inre marknaden har alltså lett till en ökning av virkesimporten med cirka 400 miljoner.</P>
<P class="p144 ft0">Genom att göra motsvarande beräkningar av svenska och utländska producenters andelar av den inhemska förbrukning av keramiska sanitetsartiklar kan vi uppskatta att den inre marknaden har lett till en ökad import till ett värde av 16 miljoner i 1995 års fasta priser.</P>
<P class="p144 ft0">Effekterna på importen i 1995 års priser för samtliga undersökta byggvarugrupper presenteras i den översta raden i <SPAN class="ft2">tabell 4.20 </SPAN>nedan. Totalt för samtliga byggvarugrupper ledde den inre marknaden till en ökad import till ett värde på 373 miljoner i 1995 års priser. Det motsvarar 29 procent av värdet av den genomsnittliga importen 1994-</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">182 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">1998 och motsvarande 4 procent av den inhemska förbrukningen för de sex byggvarugrupperna under samma år. Resultaten måste omgärdas med en viss reservation då vi vid konstruktionerna av de importpriser som gjordes utifrån handelsstatistiken ibland tvingades göra vissa antaganden.</P>
<P class="p135 ft0">I den andra raden kan vi avläsa hur stor andel av den genomsnittliga importen mellan <NOBR>1994-1998</NOBR> som påverkades av det svenska deltagandet i den inre marknaden och EU. Vi ser att det är i virkesimporten som den inre marknaden haft relativt störst effekt. Om vi istället studerar importförändringen som andel av den inhemska förbrukningen så ser vi att det är för keramiska sanitetsartiklar som importförändringen haft störst betydelse. Förklaringen till detta är helt enkelt att importens andel av den inhemska förbrukningen varierar kraftigt över branscherna, från endast 4 procent för betong- och cementvaror till knappt 50 procent för keramiska sanitetsartiklar.</P>
<P class="p501 ft51">Tabell 4.20: Effekter av den inre marknaden för importen av byggmaterial i 1995 års fasta priser, milj kr och procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr8 td497"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td498"><P class="p366 ft126">Virke</P></TD>
<TD class="tr8 td499"><P class="p201 ft34">Pappers-</P></TD>
<TD class="tr8 td500"><P class="p418 ft96">Mineralull,</P></TD>
<TD class="tr8 td501"><P class="p419 ft126">Betong-</P></TD>
<TD class="tr8 td501"><P class="p418 ft96">Keramiska</P></TD>
<TD class="tr8 td502"><P class="p418 ft34">Värme-</P></TD>
<TD class="tr8 td503"><P class="p366 ft96">Totalt mkr./</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td504"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td505"><P class="p179 ft96"><NOBR>-4407</NOBR></P></TD>
<TD class="tr30 td506"><P class="p183 ft96">tapeter</P></TD>
<TD class="tr30 td507"><P class="p179 ft96">stenull</P></TD>
<TD class="tr30 td508"><P class="p183 ft96">och ce-</P></TD>
<TD class="tr30 td508"><P class="p181 ft96">sanitets-</P></TD>
<TD class="tr30 td509"><P class="p206 ft126">pannor</P></TD>
<TD class="tr30 td510"><P class="p183 ft96">Medel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td504"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td505"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td506"><P class="p179 ft96"><NOBR>-4814</NOBR></P></TD>
<TD class="tr30 td507"><P class="p181 ft96"><NOBR>-6806</NOBR></P></TD>
<TD class="tr30 td508"><P class="p181 ft88">mentvaror</P></TD>
<TD class="tr30 td508"><P class="p183 ft96">artiklar</P></TD>
<TD class="tr30 td509"><P class="p401 ft126"><NOBR>-8403</NOBR></P></TD>
<TD class="tr30 td510"><P class="p179 ft96">värde (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td511"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td512"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td513"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td514"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td515"><P class="p183 ft96"><NOBR>-6810</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td515"><P class="p179 ft34"><NOBR>-6910</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td516"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td517"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td518"><P class="p23 ft127">Effekt på importen i mkr.</P></TD>
<TD class="tr30 td519"><P class="p181 ft127">409</P></TD>
<TD class="tr30 td520"><P class="p181 ft127"><NOBR>-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr30 td521"><P class="p179 ft128">25</P></TD>
<TD class="tr30 td328"><P class="p179 ft127"><NOBR>-52</NOBR></P></TD>
<TD class="tr30 td328"><P class="p179 ft127">16</P></TD>
<TD class="tr30 td522"><P class="p191 ft66">0</P></TD>
<TD class="tr30 td329"><P class="p181 ft127">373</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td518"><P class="p23 ft128">Andel av importen (%)</P></TD>
<TD class="tr26 td519"><P class="p179 ft128">55</P></TD>
<TD class="tr26 td520"><P class="p179 ft128">35</P></TD>
<TD class="tr26 td521"><P class="p179 ft128">12</P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p183 ft128">52</P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p179 ft127">18</P></TD>
<TD class="tr26 td522"><P class="p191 ft66">0</P></TD>
<TD class="tr26 td329"><P class="p179 ft128">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td523"><P class="p23 ft129">Andel av inhemsk</P></TD>
<TD class="tr21 td524"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td525"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td526"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td527"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td527"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td529"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td518"><P class="p158 ft66">förbrukning (%)</P></TD>
<TD class="tr35 td519"><P class="p184 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr35 td520"><P class="p183 ft128">7</P></TD>
<TD class="tr35 td521"><P class="p183 ft128">2</P></TD>
<TD class="tr35 td328"><P class="p179 ft128">2</P></TD>
<TD class="tr35 td328"><P class="p179 ft128">8</P></TD>
<TD class="tr35 td522"><P class="p191 ft66">0</P></TD>
<TD class="tr35 td329"><P class="p183 ft128">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td523"><P class="p23 ft128">Total importsandel av</P></TD>
<TD class="tr26 td524"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td525"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td526"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td527"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td527"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td529"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td518"><P class="p23 ft128">inhemsk förbrukning (%)</P></TD>
<TD class="tr30 td519"><P class="p179 ft128">13</P></TD>
<TD class="tr30 td520"><P class="p179 ft128">20</P></TD>
<TD class="tr30 td521"><P class="p179 ft128">17</P></TD>
<TD class="tr30 td328"><P class="p179 ft128">4</P></TD>
<TD class="tr30 td328"><P class="p179 ft127">48</P></TD>
<TD class="tr30 td522"><P class="p184 ft66">23</P></TD>
<TD class="tr30 td329"><P class="p179 ft128">21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p502 ft15"><SPAN class="ft15">4.8.3</SPAN><SPAN class="ft50">Tolkning av resultaten</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Resultaten av vår analys om den inre marknadens effekter på vissa byggmaterialmarknader tyder på att vissa effekter på konkurrensen av den inre marknaden börjar kunna skönjas. Det är möjligt att de effekter som vi har konstaterat till vissa delar är ”psykologiska”. I debatten väntar man sig allmänt att den inre marknaden kommer att leda till en ökad konkurrens. I branscher där denna potentiella konkurrens förväntas vara hög kan det vara så att företagen upplever att efterfrågan på deras produkter blir mer priskänslig. Om företagen även anstränger sig för att effektivisera sin produktion för att möta den förväntade ökade konkurrensen kan de sänka sina kostnader och priser. Ett eliminerande av tekniska handelshinder kan därför ha en stor potential att öka konkurrensen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">183</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft0">Om vi betraktar effekterna på både marknadsandelar och priser så ser vi att i tre fall (virke, betong- och cementvaror och keramiska sanitetsartiklar) får vi de resultat som vi förväntade oss, nämligen att minskade (ökade) marknadsandelar för svenska producenter har lett till lägre (högre) priser. I två fall har priserna varit oförändrade trots ökade (papperstapeter) respektive minskade (mineralull) marknadsandelar för svenska producenter och i ett fall (värmepannor) har svenska producenter ökat sina priser trots att den inre marknaden inte påverkat branschens marknadsandelar. Det kan i förstone tyckas lite märkligt att den inre marknaden har medfört en minskad konkurrens för två byggmaterialvaror; svenska producenter av papperstapeter och mineralull har ökat sina marknadsandelar. Detta kan förklaras med att redan etablerade utländska företag på den svenska marknaden exporterar till Sverige med höga vinster. En anledning till dessa höga vinster kan vara att den svenska marknaden domineras av ett fåtal inhemska företag som tar ut höga vinstmarginaler på sin försäljning. De redan etablerade utländska konkurrenterna förväntar sig att den inre marknaden leder till att konkurrensen på den svenska marknaden ska öka. Därigenom minskar de höga marginalen på exporten till Sverige. Då den svenska marknaden är av så marginell betydelse för de utländska företagen leder dessa förväntningar om minskad lönsamhet för export till Sverige att de lämnar marknaden.</P>
<P class="p144 ft0">Bakom dessa varierande effekter på priserna för de olika branscherna döljer sig också en rad olika faktorer eller egenskaper hos de olika företagen inom branscherna och de varor de producerar, vilka kan ha betydelse för prisbildningen på marknaderna. Vissa varor är konsumentvaror medan andra är producentvaror och importeras av företag som insatsvaror. Andra egenskaper eller faktorer hos företagen kan vara t.ex. konkurrensförhållanden och prissättningsbeteende inom branscherna. Inom vissa branscher dominerar ett litet antal inhemska företag marknaderna. Om vinstmarginalerna är höga på dessa marknader så är det attraktivt för utländska företag att exportera sina varor till Sverige. De utländska företagen accepterar då det pris som satts av de svenska företagen och tar hem höga marginaler på sin export. Då den svenska marknaden är relativt liten och de svenska företagen dominerar marknaden utmanar de utländska företagen inte gärna de svenska företagen genom att sänka sina priser kraftigt. Konsekvenserna av det skulle kanske medföra att man blev av med sina marginaler på den svenska marknaden helt.</P>
<P class="p395 ft0">Som exempel kan vi ta marknaden för mineralull. Två företag, Gullfiber och Rockwool, hade tillsammans 90 procent av marknaden i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> En viss ökad konkurrens uppstod i början av 1990- talet när två nya företag etablerade sig på den svenska marknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">184 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">Numera finns ett av dessa företag kvar på marknaden. Dessförinnan var importen väldigt låg även under högkonjunkturen på <NOBR>1980-talet.</NOBR> En förklaring till detta kan vara det system av återförsäljare som Gullfiber och Rockwool tillämpade. Genom indirekta krav på märkeslojalitet knöts de viktigaste återförsäljarna upp av respektive tillverkare. Då dessa återförsäljare står för en avgörande del av de större byggmaterial- handlarna hade nya företag svårt att hitta försäljningskanaler för sina produkter. Undersökningar av dåvarande Näringsfrihetsombudsmannen och Konkurrensverket tydde också på en trög prisbildning på varorna samt att prisförändringar av de två största företagens produkter ofta skedde samtidigt.</P>
<P class="p144 ft0">Egenskaper hos de varor som produceras inom de olika branscherna har stor betydelse för prisbildningen. Virkesproducenter har erfarit relativt stora prissänkningar som resultat av den inre marknaden. De svenska virkesproducenternas andel av marknaden var <NOBR>1980-1992</NOBR> i genomsnitt lika stor som de svenska mineralullproducenternas andel. Förutom att virkesproducenterna förlorade något fler marknadsandelar än mineralullsproducenterna, kan en förklaring till prissänkningarna inom denna byggmaterialgrupp vara att varorna är relativt homogena.</P>
<P class="p144 ft0">En tolkning av resultaten av priseffekter på till exempel keramiska sanitetsartiklar kan också vara att produktutbudet har blivit mer differentierat. Försäljare har ett större sortiment av produkter som också är av olika kvalitet. Detta resonemang kan också stödjas av att konkurrenslagen förbjöd exklusivitetsavtal som begränsade utbudet hos försäljarna när den infördes 1993. En ökad differentiering kan också vara ett resultat som sammanhänger med minskade subventioner och detaljregleringar. Det gjorde att efterfrågan blev mer priskänslig. Det är kanske resultatet av en blandning av dessa faktorer vi ser. Om det är riktigt bör detta kunna på sikt kunna leda till en ökad priskonkurrens. Inte minst om det är resultatet av en ökad prismedvetenhet hos konsumenter. Denna prismedvetenhet och vilja hos konsumenter att välja nya leverantörer kräver också ett förändrat beteende hos byggherrar och professionella inköpare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344185x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">185</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft1"><SPAN class="ft1">4.9</SPAN><SPAN class="ft24">Slutsatser och förslag</SPAN></P>
<P class="p373 ft15"><SPAN class="ft15">4.9.1</SPAN><SPAN class="ft50">Konkurrens kräver synliga priser!</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Byggsektorns praxis vid prissättningen hindrar en effektiv konkurrens och befäster rådande marknadsstrukturer. <SPAN class="ft4">För att konkurrens ska uppstå krävs att priserna är synliga. </SPAN>Den slutliga effekten är höga kostnader för både varor och hela byggnader, dålig utveckling av både varor, lösningar och arbetsmetoder och svårigheter att få avsättning för produkter och tjänster. I <SPAN class="ft2">figur 4.21 </SPAN>beskrivs schematiskt kostnads- ackumuleringen i värdekedjan som skapas genom byggprocessen.</P>
<P class="p269 ft6">Figur 4.21: Slutlig kostnad för en beställare</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr8 td262"><P class="p23 ft99">Material</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr8 td162"><P class="p10 ft99">Agenter/</P></TD>
<TD class="tr21 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr33 td470"><P class="p504 ft99">Grossister</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td262"><P class="p200 ft99">Under-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td470"><P class="p218 ft99"><NOBR>General-/</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td137"><P class="p205 ft99">Bygg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td269"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td262"><P class="p200 ft130">leverantörer/</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td470"><P class="p218 ft130">Total-</P></TD>
<TD class="tr23 td37"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr21 td262"><P class="p23 ft99">tillverkare</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr21 td162"><P class="p10 ft99">Säljare</P></TD>
<TD class="tr20 td269"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td37"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td137"><P class="p205 ft99">herre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td269"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td37"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td530"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr27 td262"><P class="p200 ft99">Installatörer</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr27 td470"><P class="p218 ft99">entreprenör</P></TD>
<TD class="tr20 td37"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td260"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td67"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td143"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td37"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td530"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td37"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td137"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td531"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr15 td278"><P class="p222 ft34">Vinst</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td530"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td530"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr11 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td532"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr24 td67"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td269"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td143"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td269"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td530"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td137"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td530"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td137"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td531"><P class="p10 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td278"><P class="p222 ft34">Kostnad</P></TD>
<TD class="tr23 td67"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td269"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td143"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td269"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td37"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td530"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td37"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td37"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td530"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td37"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td533"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr24 td67"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td269"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td143"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td269"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td530"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td137"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td530"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td137"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td530"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td534"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr27 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td454"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td530"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td535"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td536"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td535"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td521"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td530"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td454"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td535"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td537"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr30 td535"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr26 td538"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td260"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td68"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td534"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td535"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td539"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td530"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td535"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr39 td538"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td531"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td58"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td274"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td540"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td274"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td535"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td537"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td530"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td535"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td538"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td541"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td522"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td67"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td269"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td143"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td269"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td530"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td137"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td530"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td535"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr28 td538"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td542"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td543"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td131"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td67"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td143"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td269"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td530"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td37"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td530"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr46 td535"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr47 td539"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft0"><SPAN class="ft2">Figur 4.21 </SPAN>illustrerar vad som sker med priset för beställaren genom den praxis som används genom värdekedjan. Självklart är det så att kostnadsackumuleringen är mycket olika för olika produkter samt även beror på vilka led som är inblandade. Sammantaget tyder de erfarenheter som Byggkostnadsdelegationen tagit del av att den slutliga kostnaden från tillverkare till beställare kan öka med från 20 procent upp till kanske till och med 400 procent.</P>
<P class="p50 ft0">Så länge dagens marknadsstruktur och byggprocess behålls hindras byggsektorn av sina egna traditioner att utveckla sig i marknadsmässig riktning. Byggsektorn i sin helhet, inte bara materialsektorn, hindras att</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">186 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">möta kundernas krav. En av byggsektorns viktigaste uppgifter är därför att införa bättre system för att skapa och förmedla de produkter som kunderna vill ha och kan betala för.</P>
<P class="p49 ft0">Insyn i olika aktörers kostnader så att kostnadstillväxten kan analyseras saknas i byggsektorn. En klar uppfattning om sina egna och andras kostnader är en förutsättning för att kunna fatta rätt beslut. Sådana beslut innebär vad och hur man ska utföra, tillverka själv och köpa.</P>
<P class="p49 ft0">Rabatter gör prisbilden diffus och svåranalyserad. Många aktörer upplever sig få bra priser om man får en bra rabatt. Det är vanligt att upphandlingen av material handlar mer om priset och rabatterna än om de verkliga kostnaderna. Det beror delvis på att det finns en stor mängd produkter och att köparens kunskap om de enskilda produkterna är begränsad. Rabattsystemen är strategiskt viktiga för flera av grossisterna och tillverkarna som ett led att binda kunder till sig. Trohetsskapande rabatter är i princip förbjudna men de sammantagna effekterna av de rabatter kan vara densamma. Rabatterna är ofta kopplade till inköpsvolymer, vilket kan leda till att exempelvis grossister väljer att köpa ”för stora kvantiteter”. Fulla lager, från en tillverkare, gör att man inte köper av någon annan tillverkare.</P>
<P class="p49 ft0">Den bristande pristransparensen uppstår till följd av samtliga aktörers agerande i värdekedjan. Det är därför fel att leta enskilda syndabockar till de ineffektiviteter som uppstår. För att bryta de ineffektiviteter som uppstår i dagens värdekedja krävs förändrade roller och ett annat marknadsuppträde hos samtliga aktörer. Det krävs en kundstyrd aktörskedja, eller olika nätverk, för att styra varors pris och kvalitet så att kunderna kan och vill köpa dem. Aktörernas processer måste integreras till en mer sammanhängande process. <SPAN class="ft4">En ökad konkurrens kräver också en förändrad byggprocess!</SPAN></P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">4.9.2</SPAN><SPAN class="ft50">Skärp synen på konkurrens!</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Det kan uppstå många olika konkurrensbegränsningar genom företagens agerande. Företag kan till exempel samarbeta för att utestänga konkurrens. Det har skett att kunder som köper delsortiment från nischföretag har vägras leverans av övriga komplementprodukter från redan etablerade tillverkare. Ett annat sätt som används för att utestänga konkurrenter är att vägra leverans vid kompletteringsköp om det ursprungliga köpet av byggmaterial har skett utomlands eller utanför de etablerade strukturerna. Ett annat förfarande som kan begränsa konkurrensen är grossisternas roll vid kalkylering och anbud vid installationsentreprenader. Det finns en risk att de därigenom kan styra en stor del av prisbildningen på installationsmaterial och att den slutliga</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344187x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">187</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">effekten blir den som vid prissamverkan mellan företagen. Det senare förbjöds i och med konkurrenslagen 1993. I grunden är problemet att de kontrollerar en grundläggande infrastruktur (distributionssystemet) som det är nödvändigt att ha tillgång till på samma konkurrensvillkor som sina konkurrenter för att kunna konkurrera på installationsmarknaden.</P>
<P class="p49 ft0">Den triviala lösningen på de konkurrensproblem som uppstår till följd av den bristande pristransparensen är att kräva synliga nettopriser. Det är dock lättare sagt än gjort. I grunden skapas dessa problem av den sammantagna effekten av aktörernas beteende.</P>
<P class="p49 ft0">En öppen redovisning av rabatter och andra försäljningsvillkor kan skapa incitament även för mindre aktörer att finna samverkans- möjligheter som kan stärka deras marknadsmakt mot materialtillverkare och större konkurrenter. Om inte detta sker är det också svårt att avgöra om rabatter är trohetsskapande. Det går inte att avgöra vilken prestation man får betalt för.</P>
<P class="p49 ft0">Byggsektorn har en historia som innehåller en tradition av olika konkurrensbegränsande förfaranden. Delegationen har också fått klagomål på oseriösa anbud från anbudslämnare eller ovilja att lämna anbud på vissa marknader. <SPAN class="ft4">Det är viktigt att konkurrensfrågorna får en mer framträdande roll i byggsektorn. </SPAN>En skärpning av konkurrensbevakningen är därför speciellt viktig i byggsektorn.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Skärp konkurrensbevakningen av byggsektorn.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Konkurrensverket i uppdrag att, tillsammans med bygg- materialmarknadens aktörer, klargöra vad som gäller för att de olika typer av rabatter som tillämpas ska anses vara trohetsskapande eller leda till en selektiv försäljning som kan anses hämma konkurrensen.</SPAN></P>
<P class="p86 ft0">Banden mellan konkurrens- och konsumentpolitiken bör förstärkas. Konsumenterna är en stor aktör i byggsektorn i egenskap av köpare av både varor och tjänster. På vissa delar av marknaden, till exempel bostadsmarknaden, är hushållen den enskilt största aktören. Det är därför angeläget att konsumentlagarna ger ett starkt stöd för konsumenten, och att de känner till detta, när företagens agerande skadar konsumentintresset. Konsumentlagarna anger att säljaren ska redovisa skäligt pris som kan jämföras med andra priser. Allmänheten känner inte till Konsumentlagarnas lämplighet inom byggområdet. Det är till exempel viktigt att det finns en kompetens om byggentre- prenadfrågor hos konsumentrådgivarna i kommunerna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344188x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">188 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft4">Rekommendation till konsumenter:</P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Använd konsumentlagarna vid köp av byggtjänster till det egna hushållet. Använd konsumentrådgivningen på orten.</SPAN></P>
<P class="p87 ft4">Förslag:</P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Konsumentverket i uppdrag att undersöka hur konsument- lagarnas tillämplighet fungerar vid konsumenters köp av bygg- tjänster vid entreprenader.</SPAN></P>
<P class="p88 ft0">Små byggherrar och konsumenten har en svag ställning som byggherre enligt PBL. PBL måste ta hänsyn till detta och understödja små byggherrars möjligheter att ta sitt nya ansvar och stärka deras svaga ställning som köpare. Avsikten är även att förbättra utfallet av PBL:s krav på producentansvar och kvalitetskontroll hos säljarna.</P>
<P class="p70 ft4">Förslag:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Delegationen ansluter sig till det förslag som Kommunförbundet lagt </SPAN><NOBR>(2000-02-09)</NOBR> angående en ändring i PBL som ger byggnadsnämnden rätt att ta avgift för att kunna göra tillsynsinspektioner av känsliga byggdelar vid bedömt svag kompetens i projekt.</P>
<P class="p506 ft81"><SPAN class="ft15">4.9.3</SPAN><SPAN class="ft80">Offentliga beställare kan agera för marknadsvård</SPAN></P>
<P class="p253 ft0">De offentliga beställarnas samlade dominans innebär en stark makt som kundgrupp. Det är därför särskilt angeläget att offentliga köpare upprätthåller goda konkurrensförhållanden bland byggsektorns leveran- törer av varor och tjänster. Den offentliga sektorn kan påverka den allmänna utvecklingen dels genom sin tyngd som aktör, dels som inspiratör för andra byggherrar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344189x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">189</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft0">Offentliga beställare återfinns i fyra funktioner i byggsektorn:</P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft22">Som ägare. Stat, kommuner och landsting äger och förvaltar omkring en fjärdedel av fastighetsbeståndet i kvadratmeter räknat och huvuddelen av alla anläggningar.</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft22">Som hyresgäst hos offentliga och privata fastighetsägare.</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft22">Som köpare av varor och tjänster i byggsektorn. De offentliga beställarna köpte 42 procent av allt material 1997 till ett värde av 25 miljarder kronor, vilket avser kostnader för material som ingår i ny- och ombyggnad samt underhåll. Offentliga beställare har störst tyngd av olika beställargruppen.</SPAN></P>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft131">Som leverantör av varor och tjänster i byggbranschen. Exempelvis Vägverket och Banverket som har egen produktion.</SPAN></P>
<P class="p64 ft0">Genom val av upphandlings- eller entreprenadform kan man påverka konkurrensen och byggkostnaderna i senare led. Det offentliga sektorn kan introducera innovativa upphandlingsformer när man upphandlar byggtjänster.</P>
<P class="p507 ft4">Rekommendationer till offentliga beställare:</P>
<P class="p83 ft0">Offentliga beställare bör agera så att:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Projekt definieras så att det är möjligt att utforma den upphandlings- och byggprocessform som ger det affärsmässigt bästa resultatet i såväl bygg- som förvaltningsskedet.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Projekt bör delas in i lämpliga delar, så att även småföretag eller nätverk av småföretag kan lämna anbud på delar av entreprenaden.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Leverantörer av varor och tjänster bör upphandlas på mätbara kriterier. Som ett led i detta är det viktigt att kräva att anbud redovisas uppdelade i material, arbete och transporter och att valda material eller lösningar går att identifiera, värderas och kostnadsbedömas.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Upphandling med avseende på kvalitet och kostnad innebär också att aktivt söka bra leverantörer utanför den lokala byggkulturen eller utanför Sverige.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggherrens krav ska även slå igenom hos total- eller generalentreprenörers upphandling av underleverantörer, så att byggherrens krav gäller för samtliga leverantörer. Återigen innebär detta exempelvis att även underentreprenörers anbud ska redovisas i kostnader för material, arbete och transporter.</SPAN></P>
<P class="p508 ft0">Det är viktigt att utvärdera offentliga upphandlingar för att kunna sprida information om de goda exemplen. Exempelvis har projektet</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344190x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">190 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p509 ft0">Grödingebanan inte utvärderats och modellen har därmed inte dokumenterats för spridning. Särskilt goda eller dåliga exempel bör därför väljas för speciell utvärdering.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Riksrevisionsverket i uppdrag att göra återkommande revisioner av särskilt viktiga offentligt genomförda </SPAN><NOBR>upphand-lingar</NOBR> av bygg- och anläggningsprojekt för att sprida kännedom om dessa.</P>
<P class="p88 ft0">De offentliga beställarna kan användas för att utveckla bättre konkurrensförhållanden och en effektivare marknad i kraft av sin samlade starka ställning som köpargrupp. Stat, kommuner och landsting kan som politiska uppdragsgivare och som ägare ge ägardirektiv i denna riktning.</P>
<P class="p70 ft4">Rekommendationer till staten som ägare:</P>
<P class="p92 ft0">Staten bör som ägare tillgodose att:</P>
<P class="p93 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Det sker en årlig intern revision och uppföljning av samtliga genomförda upphandlingar av byggentreprenader. Det kan utgöra en grund för erfarenhetsåterföring och förbättringar så att förvaltningen på ett mer systematiskt sätt kan påverka byggandet i riktning mot ökad konkurrens.</SPAN></P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge offentliga byggherrars upphandlande enheter en högre status.</SPAN></P>
<P class="p94 ft0">För att offentliga beställares arbete i konkurrensfrågor ska komma igång föreslås att ägarna finner former för att inleda gemensamma diskussioner kring offentliga beställares betydelse som köpare och hur deras upphandling påverkar prisbildning och konkurrens.</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344191x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">191</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft4">Förslag:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggkostnadsdelegationen föreslår att företrädare för statliga beställare ges i uppdrag att utveckla upphandlingsrutiner som inte bara vårdar den marknad som finns utan även utvecklar marknaden mot en större mångfald. Arbetet ska innehålla utveckling av rutiner hur en erfarenhetsåterföring kan komma till stånd och tillvaratas av inblandade aktörer i byggprojekt. Erfarenhetsåterföring ska grundas på analyser efter genomfört projekt. De statliga beställarna skall till detta arbete inbjuda Kommunförbundet, Landstingsförbundet och SABO. Syftet är att undersöka om förutsättning finns till bredare samordning mellan olika offentliga beställare.</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Det är också viktigt att reglerna på upphandlingsområdet anpassas till de förändringar som sker i ekonomin. <NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> innebär att det skapas helt nya förutsättningar för inköp och upphandling. Det kan också bli ett kraftfullt instrument för offentliga beställares möjligheter att hitta nya leverantörer och pressa kostnader genom konkurrens.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p92 ft0"><SPAN class="ft10">· </SPAN>Anpassa LOU till inköp och upphandling via internet.</P>
<P class="p510 ft15"><SPAN class="ft15">4.9.4</SPAN><SPAN class="ft50">Kommuneras roll</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Kommunerna har en viktig roll att spela för hur väl konkurrensen fungerar och utnyttjas i byggsektorn. En kommunal mark- och bostadspolitik bör syfta till goda konkurrensförhållanden och ge utrymme för en mångfald av aktörer och bostadsformer för konsumenterna. För att påskynda byggandet av flerbostadshus måste planberedskapen vara god.</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344192x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">192 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft4">Förslag:</P>
<P class="p92 ft0">Ge kommunerna i uppdrag att:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Upprätta bostadsförsörjningsplaner med utgångspunkt från kommunens befolkningsutveckling och bostadskonsumenternas olika behov och betalningsförmåga.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Planerna skall stödjas av en bättre planberedskap och hanteringsrutiner som medger att bostadsförsörjningen fullföljs och vidmaktshålls.</SPAN></P>
<P class="p511 ft15"><SPAN class="ft15">4.9.5</SPAN><SPAN class="ft50">Underlätta marknadstillträdet</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Det finns en mängd inträdeshinder till olika byggmarknader. Förekomsten av importkonkurrens är ett viktigt inslag för att öka konkurrensen i byggsektorn. Möjligheterna till export är också viktigt för att vidga svenska företags marknader och på så sätt öka incitamenten att utveckla nya produkter och produktionsmetoder.</P>
<P class="p50 ft0">Det finns inte några formella hinder för att använda importerade produkter från tillverkare på den inre marknaden. Det är byggherrens motstånd att prova nya leverantörer som är det största hindret för importkonkurrens. Självklart skulle ett fungerande byggproduktdirektiv underlätta importkonkurrens, men det är inte uteslutet att också information om alternativa leverantörers priser och möjligheter till import och export skulle kunna öka handeln mellan länderna på den inre marknaden.</P>
<P class="p512 ft4">Förslag:</P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Kommerskollegium i uppdrag att göra sitt arbete med kartläggning av handelshindren för import/export mer känt så att fler hinder inrapporteras. Det gäller även förfaranden vid upp- handling som kan begränsa konkurrensen. Arbetet bör ske i samråd med andra berörda myndigheter som till exempel SWEDAC och Boverket.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Boverket och SWEDAC ett gemensamt uppdrag att marknadsföra och förankra sin import- och exportunderlättande verksamhet i samverkan med köpare i byggsektorn. Det bör ske genom riktad och ständigt uppdaterad branschinformation.</SPAN></P>
<P class="p99 ft0">Om avtal sluts mellan de nationella ackrediteringsorganen kan det bilda grund för enklare import och export av byggprodukter. SWEDAC har idag avtal med fjorton länder inom vissa produktområden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344193x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td335"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p10 ft2">Hur fungerar konkurrensen? <SPAN class="ft0">193</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td337"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td338"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft4">Förslag</P>
<P class="p100 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge SWEDAC i uppdrag att träffa avtal med fler </SPAN><NOBR>EU-länders</NOBR> nationella ackrediteringsorgan för att underlätta godkännande av respektive nations byggprodukter och därmed möjliggöra ökad handel.</P>
<P class="p101 ft0">Arbetet med att genom frivilliga åtaganden miljöanpassa byggsektorn kan resultera i nya föreskrifter och standarder, som i sin tur kan utvecklas till betydelsefulla spelregler för hela byggmarknaden.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendation till regeringen:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">De spelregler som kan ha betydelse för möjligheterna till inträdet på en marknad ska fastställas av staten och inte av de befintliga företagen på marknaden. Arbetet med miljökrav på byggområdet måste organiseras på ett sådant sätt att de etablerade företagen inte kan begränsa konkurrensen.</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Att det finns små aktörer med naturgrustäkter är en prispressande faktor. I och med att etablering av bergskrossverksamhet är så kapitalkrävande finns det en risk att de små aktörerna kommer att slås ut. Utvinning av naturtäkter minskar i framtiden eftersom det är ett uttalat miljömål att minska uttaget av naturgrus, därför har också en skatt införts på naturgrus. Grus är en viktig insatsvara i allt byggande.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Länsstyrelserna i uppdrag att redovisa framtida täktbehov och inkomma med förslag till hur täkttillståndsförfarandet kan utformas utan att miljö- och resurshushållningsaspekterna hämmar konkurrensen inom byggandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">194 </SPAN>Hur fungerar konkurrensen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">195</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft9">5 Hur fungerar byggprocessen?</P>
<P class="p134 ft1"><SPAN class="ft1">5.1</SPAN><SPAN class="ft24">Inledning</SPAN></P>
<P class="p148 ft0">Till skillnad från annan industriell verksamhet som samlar och styr sina värdekedjor, <SPAN class="ft4">speglar </SPAN>den traditionella byggprocessen byggsektorns fragmenterade värdekedjor. Orsakerna är många. Tydligt är dock att vanlig tillverkningsindustri ligger långt före den reglerade byggsektorn i dessa frågor.</P>
<P class="p135 ft0">Inom industrin används termen värdekedja för att beskriva hur de olika resurserna och aktörerna är sammanlänkade och vilket samspel som krävs mellan dem i processen för att önskat resultat skall uppnås. Värdekedjan ses som en helhet och länkarna ska bedömas utifrån det värde de tillför och den påverkan de har på övriga länkar och på slutresultatet. Processen handlar vidare dels om systematisk styrning och samordning av hela kedjan och dels om att kunna utveckla varje länks funktion och innehåll. Ett exempel på värdekedja är förvandlingen av råvaror till färdiga produkter. Övriga industrier – varav en del är inblandade i en tämligen okomplicerad produktion – har använt sig av tänkesättet bakom styrning av värdekedjan för att minska förekomsten av ineffektivitet och spill i sina processer. Detta har gjort det möjligt för dem att konkurrera mer effektivt på marknaden. Dessa metoder pockar nu på att också tillämpas på byggandet.</P>
<P class="p254 ft0">Byggprocessen måste - i likhet med andra industriella processer - förstås som ett samlingsnamn för mjukvaran, som ska styra urvalet av aktörer i värdekedjan och även ska styra deras samverkan för att få en viss definierad slutprodukt. Den traditionella byggprocessen visar sig i det avseendet vara sönderstyckad - fragmenterad - och styr inte på ett övergripande sätt hela kedjan från leverantör av mark till leverantör av färdig byggnad och alla aktörer däremellan. Snarare anpassas byggprocessen och dess styrmedel alltför passivt till den rådande strukturen. Detta är den stora skillnaden mellan byggsektorn och annan industriell verksamhet. Om byggandet därför betraktas som en normal industriell process av samverkande värdekedjor vidgas perspektivet bortom det som traditionellt räknats till byggprocessen och sambandet</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344196x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">196 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">mellan de synliga och osynliga aktörerna framträder. Behovet av planering och styrning för att nå samverkan i hela kedjan blir tydligare. Alla påverkar projektet i någon avgörande grad.</P>
<P class="p274 ft0">Det traditionella sättet att se på byggande som en intensiv och platsbestämd aktivitet måste ge vika för en bredare definition av verkligheten och mer baserad på en strukturerad ansvarsindelning av verksamheten. Forskningen har visat att många av de verkliga anledningarna till att det uppstår problem på byggarbetsplatsen beror på den komplexa hanteringen av arbetet som sker på annan plats.</P>
<P class="p49 ft0">Byggsektorns värdekedjor utgörs av en komplex struktur av vad som kan kallas låsta, flexibla och osynliga aktörer. Den traditionella byggprocessen ses alltför snävt och begränsat och endast de flexibla delarna av den omfattas med värdering av innehåll för slutresultatet, styrning och planering, medan övriga låsta eller osynliga delar tas för givna. De sistnämnda omfattas då inte av styrning på samma sätt och deras verksamhet och påverkan faller utanför projektets ram.</P>
<P class="p513 ft4">Figur 5.1: Byggsektorns värdekedja</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft132">Byggherre</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft132">Konsulter</P>
<P class="p514 ft133">delar Flexibla</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<P class="p0 ft132">Byggentreprenör</P>
<P class="p515 ft132">Övriga entreprenörer</P>
<P class="p516 ft132">Grossister</P>
<P class="p517 ft134">Låsta</P>
<P class="p518 ft135">delar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr24 td72"><P class="p519 ft136">bl</P></TD>
<TD class="tr24 td147"><P class="p10 ft137">Agenter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td72"><P class="p520 ft138">.</P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td72"><P class="p520 ft139">a</P></TD>
<TD class="tr29 td147"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td72"><P class="p521 ft135">.</P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td72"><P class="p522 ft140">installationer</P></TD>
<TD class="tr35 td147"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p523 ft141">Projekt</P>
<P class="p524 ft132">Material-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr20 td141"></TD>
<TD class="tr20 td548"><P class="p10 ft142">Förvaltnings- och</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td142"><P class="p10 ft137">tillverkare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td548"><P class="p10 ft132">servicebolag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td141"></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr31 td141"></TD>
<TD class="tr31 td549"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr31 td550"><P class="p525 ft143">Osynliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td141"></TD>
<TD class="tr43 td549"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr43 td550"><P class="p526 ft144">delar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td141"></TD>
<TD class="tr43 td549"><P class="p10 ft132">Kommunen</P></TD>
<TD class="tr43 td550"><P class="p527 ft137">Importörer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td141"></TD>
<TD class="tr13 td549"><P class="p217 ft132">Försäkrings-</P></TD>
<TD class="tr13 td550"><P class="p528 ft132">Transportföretag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td549"><P class="p217 ft132">bolag</P></TD>
<TD class="tr43 td550"><P class="p10 ft132">Finansierings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td141"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td550"><P class="p10 ft132">institut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td141"></TD>
<TD class="tr20 td549"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p529 ft2">Flexibla av värdekedjan som skiftar mellan projekt är exempelvis:</P>
<P class="p530 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">byggherrar/köpare</SPAN></P>
<P class="p531 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">konsulter</SPAN></P>
<P class="p531 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">byggentreprenörer</SPAN></P>
<P class="p531 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">vissa materialtillverkare</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">197</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft2">Låsta delar av värdekedjan som alltid ingår i projekt är exempelvis den fasta kombinationen av:</P>
<P class="p532 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">vissa materialtillverkare, särskilt av installationsmaterial knutna till...</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">...grossister som är knutna till...</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">...underentreprenörer, särskilt installationsentreprenörer</SPAN></P>
<P class="p534 ft2">Osynliga delar av värdekedjan som alltid ingår i projekt är exempelvis:</P>
<P class="p535 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">kommunen (plan- och byggärendehantering, avgifter och taxor, mark- och bostadspolitik)</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">försäkringsbolag</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">förvaltnings- och servicebolag</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">finansieringsinstitut</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">importörer och agenter för byggmaterial</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">transportföretag</SPAN></P>
<P class="p67 ft0">Vissa länkformationer är låsta p.g.a. försäljningsstrukturens uppbyggnad; tradition, avtal, rabatter och andra försäljningsvillkor eller helt enkelt alla köpares- dvs inte enbart byggherrens - upphandlingsvanor att behålla samma leverantör av varor eller tjänster utan att värdera vad de tillför och därmed inte välja nya, effektivare. Andra länkar är osynliga och lever ett eget liv med egna rutiner utanför projekten. På grund av dessa traditioner blir både de låsta och de osynliga länkarnas åtskillnad från projektet ett naturligt tillstånd och de omfattas inte av den traditionella byggprocessens styrmedel. Så upprätthålls fragmenteringen.</P>
<P class="p49 ft0">Detta håller tillbaka utvecklingen. Särskilt konserverande är de låsta delarna av värdekedjan, som inte kan fritt sättas samman som i andra industri- eller tjänstesektorer för att åstadkomma en ökad efterfrågan och ökad lönsamhet genom att erbjuda bättre priser och högre kvalitet. Idag är byggsektorns värdekedjor i sin helhet - alltså både de flexibla, låsta och osynliga delarna tillsammans - stela. De kan varken formeras, värderas om de ger bästa möjliga kvalitet och kostnad eller därmed styras lämpligt för att leverera de nya eller ombyggda bostäder som normalinkomsttagaren efterfrågar och kan betala för. Ändringarna i spelreglerna i början av <NOBR>90-talet</NOBR> med låg efterfrågan inledde denna anpassning av bostadsbyggandet till verkliga kunder med intäkts- och kostnadskrav på en marknad.</P>
<P class="p50 ft0">Det krävs en effektivare byggprocess, med för alla ingående aktörer begripliga och tydliga styrmedel som griper över hela värdekedjan. Projektet och samtliga aktörer måste hanteras som en helhet. Låsta länkar måste öppnas. Osynliga länkar måste bli synliga. Nyckelorden är</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">198 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0"><SPAN class="ft4">öppenhet och transparens </SPAN>för att möjliggöra planering, styrning och värdering av länkarnas bidrag till slutresultatet och för att kunna förbättra samspelet och innehållet. För detta krävs långsiktiga mål och effektivitetsskapande relationer.</P>
<P class="p144 ft0">En effektivisering måste starta med att byggherren som köpare tydligare anger <SPAN class="ft4">vad </SPAN>som ska levereras för att styrningen ska ha mål. För att åstadkomma detta måste byggherrens roll och ansvar förtydligas. Först därefter kan köparna i hela projektet upphandla de lämpligaste leverantörerna som passar för uppgiften i den mest optimala värdekedjan. Det medför också att leverantörsrollerna måste förtydligas, renodlas och utvecklas. Inte minst måste byggherren och producenterna få stöd genom att respektive konsulters roll utvecklas. Slutligen krävs bättre styrmedel för att hålla samman denna långa värdekedja i sin helhet eller förenkla och korta av. Ett bättre alternativ är att övergå till mer industriellt byggande. I samtliga fall finns många erfarenheter och metoder att tillämpa från övrig industri.</P>
<P class="p144 ft0">De skiftande kundgrupperna och olika byggprojekten gör att det inte finns en given modell av styrmedel inom byggprocessen som lämpar sig för allt och alla. Som en konsekvens av detta finns det inte heller en enda typ av ny och förbättrad värdekedja som passar överallt. Här öppnas stora möjligheter att pröva nya modeller med kombinationer av styrmedel och mer eller mindre fasta värdekedjor, så att valen av styrmedel och värdekedja bättre stämmer överens för aktuella projekt. Dagens fragmenterade process med bristande styrmedel för låsta respektive osynliga strukturer inom värdekedjan orsakar en bristande transparens. Detta hindrar byggsektorns aktörer att värdera projekt både i tidiga skeden och efter avslutning och överlämnandet av den färdiga byggnaden. Därmed blir det oerhört svårt att utveckla tillförlitliga nyckeltal kring kvalitet, intäkter och kostnader och skapa ett verktyg att förbättra verksamheten så att en ständig anpassning av byggprojekt till de olika kunderna på marknaden kan åstadkommas.</P>
<P class="p536 ft79"><SPAN class="ft1">5.2</SPAN><SPAN class="ft78">Den europeiska byggsektorns fragmentering</SPAN></P>
<P class="p537 ft20">Byggsektorns fragmentering är inte endast ett svenskt problem. EU- kommissionens meddelande <NOBR>1997-11-04</NOBR> <SPAN class="ft61">Byggbranschens konkurrens- kraft </SPAN>behandlar denna fråga som ett generellt hinder för den europeiska <NOBR>bygg-sektorns</NOBR> utveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">199</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p474 ft0">Fyra mål för byggsektorns utveckling sattes upp;</P>
<P class="p199 ft2">Kvalitetsbefrämjande åtgärder:</P>
<P class="p138 ft0">uppmuntra användning av kvalitetssystem anpassade till företagens storlek, kvalitet genom kostnadsberäkningar baserade på livscykel- ekonomi, stimulera att bättre managementmetoder hämtade från industrin införs i byggsektorn mm</P>
<P class="p199 ft2">Konkurrensbefrämjande åtgärder:</P>
<P class="p138 ft0">förbättra och konsolidera lagstiftningen som hindrar den inre marknaden från att fungera genom exempelvis att införa <NOBR>byggprodukt-direktivet,</NOBR> samt att stärka de rättsliga förutsättningarna för en kvalitets- och konkurrenshöjande offentlig upphandling genom att exempelvis öppna vägen för gemensamma privata, offentliga satsningar mm</P>
<P class="p199 ft2">Utbildningsbefrämjande åtgärder:</P>
<P class="p538 ft0">öka investeringarna i utbildning och utbildningsmöjligheterna på alla nivåer, förbättra arbetsvillkoren för att öka produktiviteten mm</P>
<P class="p199 ft2"><NOBR>FoU-befrämjande</NOBR> åtgärder:</P>
<P class="p138 ft0">med investeringar förstärka och ge ny inriktning till forskning och utveckling av bl.a. teknik och processer för att stärka innovations- kapaciteten och ge byggsektorn ökade möjligheter att anpassa sig till sina ständigt nya behov. Ett viktigt inslag är även spridning av forskningsresultat.</P>
<P class="p322 ft0">Kommissionens slutsatser är att insatser måste göra på en överstatlig <NOBR>EU-nivå,</NOBR> på nationell nivå av medlemsstaterna och av byggsektorns aktörer. För byggsektorns aktörer finns numera exempelvis EU- program baserade på samarbete över nationsgränserna för utarbetande av jämförelsekriterier och nyckeltal <NOBR>(bench-marking).</NOBR></P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">5.3</SPAN><SPAN class="ft24">Den fragmenterade byggprocessen</SPAN></P>
<P class="p148 ft0">De nya spelregler som stat och myndigheter införde under början av 90- talet råkade sammanfalla med en hård marknadssituation präglad av konkurser i fastighetsbranschen, höjd beskattning och en kraftig nedgång i byggandet. De nya spelreglerna blev färre och förenklade byggregler. Byggherrens fick det uttryckliga ansvaret för byggnaders funktionskvaliteter och tekniska egenskaper vilket fastslogs i den nya i Plan- och Bygglagen (PBL). För bostadssektorn inom byggandet tillkom</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344200x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">200 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">SOU 2000:44</SPAN></P>
<P class="p209 ft0">samtidigt minskade subventioner. Spelregler som ökat kraven på fastighetsägaren/byggherren som köpare är:</P>
<P class="p539 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft11">PBL 1995</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Miljöbalken 1999</SPAN></P>
<P class="p540 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft11">EU:s upphandlingsdirektiv för offentliga beställare (I Sverige LOU 1994)</SPAN></P>
<P class="p378 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Skatter - höjd moms och fastighetsskatt i början av </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p296 ft0">Spelregler som ökat kraven på leverantörerna/säljarna är:</P>
<P class="p541 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft11">EU:s CPD (byggproduktdirektivet)1988</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Konkurrenslagen 1993</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft11">PBL 1995</SPAN></P>
<P class="p322 ft0">De nya spelreglerna lyckades framför allt blottlägga de underliggande problemen i byggprocessen som länge funnits inom byggsektorn oavsett konjunktur. Det rör <SPAN class="ft4">fragmenteringen av aktörerna i värdekedjan och därmed fragmenteringen av byggprocessen som sådan.</SPAN></P>
<P class="p542 ft0">Fragmenteringen har bidragit till en svårstrukturerad byggprocess som märks i bristen på ett gemensamt planerings- och funktionsspråk.</P>
<P class="p50 ft0">Denna fragmentering av aktörer och process återfinns i alla byggprojekt och inte endast inom bostadsbyggandet. Många lösningar på olika delproblem har utvecklats och blivit rutiner i företags styrsystem. Men lösningarna berör i huvudsak endast smärre delar av aktörernas enskilda bidrag som företag och individer i byggprocessen. Lösningarna kan inte förändra hela byggprocessen eftersom de inte tar ansvar för att hantera hela den underliggande värdekedjan.</P>
<P class="p49 ft0">Byggprocessens <SPAN class="ft2">sekvensuppdelning </SPAN>börjat ifrågasättas då den fungerar illa idag. Diskussionen inleddes inom bostadsbyggandet sedan subventionerna drastiskt minskats. Den traditionella byggprocess- formen har passivt anpassats till - snarare än styrt och förändrat - existerande värdekedjor och är uppenbarligen ett av skälen till alltför dyra bostäder och höga hyror i både nyproduktion och ombyggnad. Detta uttrycks på följande sätt i två av de projekt som Byggkostnadsdelegationen stött utvärdering av. Det första projektet är Svedalahems nyproduktion i kv Erlandsdal.</P>
<P class="p543 ft145">Många anser att det traditionella upplägget i byggprocessen med indelning i skeden : program - projektering - produktion - förvaltning, inte är en process, utan snarast en stafett. De flesta av aktörerna finns endast i ett fåtal skeden och har olika makt att påverka dessa. Dessutom saknas en övergripande målbeskrivning för projektet som aktörerna ställt sig bakom och verkar för att uppfylla. Varje aktör har således arbetat för de mål man själv satt upp och projektet har blivit underordnat... Ändras inte aktörernas beteende att enbart arbeta för sitt eget individuella bästa kommer</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344201x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:44 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">201</SPAN></P>
<P class="p544 ft7">byggkostnaderna att förbli höga och leda till fortsatt lågt bostadsbyggande.<SPAN class="ft25">33</SPAN></P>
<P class="p545 ft0">Det andra projektet är Ängelholmshems nyproduktion i kvarteret Wigral 2.</P>
<P class="p546 ft7">Ur teoretisk synvinkel har arbetet i <NOBR>B-gruppen</NOBR> <NOBR>(Borgbrant-gruppen)</NOBR> försökt komma bort från metaforen där byggprocessen beskrivs som ett stafettlopp. Med denna produktionsfilosofi lägger varje aktör stora resurser på att tydligt avgränsa sin specifika roll, ansvar och uppgift. <SPAN class="ft146">34</SPAN></P>
<P class="p547 ft0">I och med införandet av de nya spelreglerna i början av <NOBR>90-talet</NOBR> och den åtföljande övergången till att bygga bostäder på nästan normala marknadsekonomiska villkor med starkt minskade subventioner har fragmenteringens konsekvenser blivit synliga och alltmer akut besvärande. Byggsektorn har inte ännu förmått genomföra en grundläggande omställning till dessa nya förhållanden vare sig i bostadsbyggandet eller annat byggande.</P>
<P class="p548 ft81"><SPAN class="ft15">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft80">Traditionell byggprocess speglar fragmenteringen</SPAN></P>
<P class="p253 ft0">Sambandet mellan processens traditionella uppläggning och den givna aktörsstrukturen är oklart, eftersom strukturen av värdekedjor tas för given och alla ansträngningar till förbättring hittills bara rört sig ovanför denna yta. Förslag till förbättringar avser särskilt krav på utveckling av enskilda aktörers kompetens eller införande av kvalitetssystem. Det oklara sambandet mellan verklig värdekedja och de aktuella styrmedlens passivitet och lämplighet över huvud taget gör därmed problemet svårt att bemästra. Fragmenteringen märks särskilt av att:</P>
<P class="p549 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">byggprocessen är uppbyggd av stadier eller sekvenser som skiljs åt</SPAN></P>
<P class="p115 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">upphandlingen görs för att motsvara dessa avgränsade stadier eller sekvenser och återskapar dem därmed ständigt</SPAN></P>
<P class="p115 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">styrmedlen griper endast över de synliga och flexibla delarnas sekvenser, inte över hela värdekedjan</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">specialistföretagen blir fler och fler</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">antalet småföretag utgör omkring 97 procent av samtliga aktörer</SPAN></P>
<P class="p431 ft7"><SPAN class="ft53">33</SPAN><SPAN class="ft86">Svedalamanualen, Staffan Nilsson, 1999. Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p550 ft55"><SPAN class="ft53">34</SPAN><SPAN class="ft54">Hyreskostnad, produktion och förvaltning i harmoni (Wigralrapporten), Niclas Andersson, Jan Borgbrant, LUTH 1998:12. Sammanfattning i Bilaga 2</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">202 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft50">Uppläggning av kommande avsnitt</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Avsnitten i byggprocessen är uppdelat så att entreprenadköparens (byggherrens) och säljarnas (leverantörernas) olika roller på marknaden förtydligas. Deras uppgifter i värdekedjan måste särskiljas bättre och samtidigt måste deras beroende av varandra stå klart, trots att de flesta är för varandra okända medlemmar i ett projektteam splittrat i tid och rum. Avsnitten har följande underrubriker:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr33 td551"><P class="p418 ft4">Skede</P></TD>
<TD class="tr33 td552"><P class="p201 ft4">Ansvarig aktör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td553"><P class="p418 ft0">definiering</P></TD>
<TD class="tr9 td554"><P class="p201 ft0">byggherre/köpare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td555"><P class="p418 ft0">utformning</P></TD>
<TD class="tr9 td556"><P class="p201 ft0">byggherre/köpare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td553"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td554"><P class="p201 ft0">leverantörer/säljare och köpare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td553"><P class="p418 ft0">leverans</P></TD>
<TD class="tr9 td554"><P class="p201 ft0">leverantörer/säljare och köpare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td555"><P class="p418 ft0">utvärdering</P></TD>
<TD class="tr9 td556"><P class="p201 ft0">byggherre/köpare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td553"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td554"><P class="p201 ft0">leverantörer/säljare och köpare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p551 ft0">Innehållet i varje skede beskriver vad som dels görs i dagens verklighet och dels vad som borde göras med hjälp av goda exempel hämtade från de projekt som Byggkostnadsdelegationen stött utvärdering av, så att hinder och möjligheter identifieras. Man bör dock påpeka att definiering och utformning bör ligga som parallella aktiviteter, men avsikten är att förtydliga att byggherren måste reda ut den kommande verksamheten i byggnaden innan utformningen kan göras.</P>
<P class="p49 ft0">En komplett beskrivning av hela värdekedjans funktion görs inte, men flexibla, låsta eller osynliga länkar berörs i varje avsnitt.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">5.4</SPAN><SPAN class="ft24">Projektdefiniering</SPAN></P>
<P class="p373 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft50">Varför projektdefiniering viktigt?</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Vad som händer när köparen inte definierat vad man vill ha, illustreras av följande exempel. Quarry House i England var ett statligt byggnadsprojekt för tre myndigheter. Den slutliga kostnaden var så hög och kvaliteten så mycket lägre än förväntat att brittiska riksrevisionsverket beslöt att utreda fallet.</P>
<P class="p254 ft0">I en rapport från 1996 beskrivs ”Byggandet av Quarry House” i Leeds. Rapporten är gjord av det brittiska riksrevisionsverket. Byggnaden kostade 85 miljoner pund och skulle inrymma tre statliga myndigheter. Byggnaden var klar för några år sedan. Mellan raderna</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">203</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft0">kan man läsa hur man bör gå tillväga för att skapa ett bra projekt. Rapporten handlar faktiskt om hur man <SPAN class="ft4">inte </SPAN>ska göra.</P>
<P class="p144 ft0">Riksrevisorerna arbete fokuserades på entreprenaden, trots att byggarens arbete var oerhört bra trots förutsättningarna. Men vad hände innan dess? Byggnaden hade cirka 8 procent mindre rumsyta än vad beställaren ville ha. Ett av skälen till att projektet inte blev bra, var att det saknades ett genomtänkt program. Entreprenören gjorde ett bra arbete.</P>
<P class="p552 ft147">Jag skiftade därför synvinkel till förprojekteringsstadiet. Jag bad direktören för riksrevisionsverket att få se projektets program med kundens krav. Efter åtskilliga påstötningar fick jag slutligen tre <NOBR>A4-ark.</NOBR> Detta var alltså ett projekt på 85 miljoner pund, d.v.s drygt en miljard svenska kronor. Dessa tre ark var inte heller fullskrivna. Det fanns mycket luft runt texten. Två specifikationer är väl värda att upprepa. En var kravet på en restaurang för 800 personer och under den stod att beställaren behövde tre videoapparater för konferensrummen. Någon hade uppenbarligen tänkt. Detta är ett verkligt fall och byggnaden står där, inflyttad och klar. Den blev inte en total succé. Beställarens idé var tydligen att man snabbt kunde notera sina behov och sedan skjuta över frågan till någon annan, som på magiska sätt därefter kunde utarbeta kraven.<SPAN class="ft25">35</SPAN></P>
<P class="p553 ft0">Tron att byggsektorn kan leverera rätt byggnad till rätt pris utan att få tydliga direktiv av byggherren är ett resultat av de ”gamla” spelreglerna, där myndighetsstöd och regler av olika slag ersatte byggherrens egen styrka och kunskap om både teknik och ekonomi. Den svaga byggherreroll som kom att utvecklas med början på <NOBR>60-talet</NOBR> skedde i skuggan av starka myndigheter.</P>
<P class="p144 ft0">Kritiken mot de normer och regler som sattes upp av stat och myndigheter och som styrde byggandet inriktades på att de hindrade utvecklingen. Nedanstående text handlar om hur normer och regler påverkade bostadsprojekt i början av <NOBR>90-talet.</NOBR></P>
<P class="p552 ft145">Det är i den ordinära produktionen som vi kan tala om att normer och regler får en hindrande roll för kreativitet och innovation. I dessa projekt utgör normerna och reglerna hinder för de deltagande aktörerna att finna nya lösningar, som understiger den miniminivå som anges i normerna och reglerna. I de fall som innovationer och nya lösningar föreslås utöver miniminivån, är det inte normerna och reglerna som hindrar att de genomförs, utan i stället sätter produktionsekonomin och produktionstekniken gränserna.<SPAN class="ft25">36</SPAN></P>
<P class="p554 ft0">De nya byggreglerna från 1993 och den nya Plan- och Bygglagen (PBL) från 1995 ändrade dessa förhållanden. Dessa nya spelregler medför att det är köparens/byggherrens- inte myndigheters - tydliga</P>
<P class="p555 ft55"><SPAN class="ft53">35</SPAN><SPAN class="ft54">Brian Atkin, professor i Byggande & ekonomi, KTH. BKDs seminarium Rosenbad 971007</SPAN></P>
<P class="p556 ft55"><SPAN class="ft53">36</SPAN><SPAN class="ft54">Birgitta Ericson och </SPAN><NOBR>Britt-Marie</NOBR> Johansson, Sociologiska Institutionen, Lund, BKDs seminarium Rosenbad 971007</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">204 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p557 ft0">definitioner som krävs för byggproduktionen och att byggherren - inte myndigheter - har ansvar för att gällande minimiregler uppfylls.</P>
<P class="p144 ft0">Byggherren bär därmed ansvaret för att byggprocessen ska kunna löpa som en helhet från start till slut, så att rätt produkt slutligen levereras av alla inblandade aktörer till köparen. Om byggherrens definitioner i rangordnade önskemål och behov är alltför otydliga för att klargöra vilken produkt som ska byggas blir hela byggprocessen lika osäker som den skakiga grund den råkar vila på. Både producerande och projekterande aktörer återfaller lätt till att leverera den teknik och de lösningar de är vana vid och använder sektorns värdekedjor passivt. Dessa lösningar har konsekvenser för kvalitet och kostnader, som vare sig byggherren eller brukarna – dvs både de boende och fastighetsägarens driftsansvariga personal - i allmänhet råder över idag. Detta gäller särskilt hyreshus.</P>
<P class="p143 ft0">Om byggherren däremot ger tydliga definitioner och har förankrade krav på den färdiga byggnadens lösningar, prestanda och kostnader får producenter och projektörer möjlighet att samla sig och samverka för att leverera just denna produkt och ingen annan. Men detta kräver en aktiv byggherre som har en stor insikt om sin roll som köpare och som företrädare för fastighetsägaren och förvaltningen.</P>
<P class="p395 ft0">Köparen/byggherren måste från början ha en samlad bild av vad bostadsföretaget eller fastighetsägaren vill uppnå. Ingen annan aktör i den kommande byggprocessen kan veta detta. Valen påverkar möjligheterna att hyra ut, förvalta och förändra byggnaden under dess livstid. En god definition innefattar också att bestämma hur kraven ska mätas eller på annat sätt verifieras. Att skapa en klar målbild är den viktigaste uppgiften för byggherren som köpare och det tyngsta inslaget i byggherrerollen. Detta är byggherrens egen planeringsfas och den omfattar bl.a. att ha:</P>
<P class="p558 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">definierat de verksamheter som byggnaden ska inrymma och deras behov. Vad ska byggnaden användas till? Vem ska använda den? Hur ska den användas? När ska den vara klar?</SPAN></P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">definierat kraven (kvaliteterna) på byggnaden så att den ska passa avsedda mål och verksamheter, som kan avse byggherrens egna kunder. Kraven är entydiga och utan appell. Behov och önskemål är ofta motstridiga och bör rangordnas.</SPAN></P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">definierat vad som krävs för att upprätthålla verksamheten eller göra byggnaden flexibelt användbar. Det sista innebär att lägga ned ett stort arbete med att definiera hur byggnaden lämpar sig för effektiv förvaltning och effektivt fastighetsföretagande. Det är att bygga för förvaltning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">205</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p560 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">anvisat vilka kontroller och besiktningar som bekräftar att den färdiga byggnaden byggts som den definierats, dvs ha definierat hur kraven ska mätas eller verifieras.</SPAN></P>
<P class="p115 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">definierat verifierbara krav på leverantörerna innan de upphandlas, dvs vilken kompetens leverantörerna måste förfoga över - internt och externt - för att anses kunna leverera rätt slutprodukt.</SPAN></P>
<P class="p48 ft0">En tydligare roll krävs av alla byggherrar – särskilt de som köper stora volymer - för att de ska fungera som pådrivande kunder på en marknad. I kommande text har detta sammanfattats under följande rubriker:</P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft148">ägardirektiv – övergripande policy</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft148">definiera verksamhetens funktion</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft148">vad ska levereras i kvalitet och kostnad</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft148">definiera kvalitet</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft148">definiera kostnader, livscykelekonomi</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft148">definiera tider</SPAN></P>
<P class="p562 ft0">Goda exempel på hur dessa uppgifter kan lösas är hämtade från projekt som Byggkostnadsdelegationen medverkat till.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft50">Ägardirektiv</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">I många rapporter beställda av Byggkostnadsdelegationen nämns ofta hur nya spelregler och byggherrens nya roll skakat om bostadssektorn och tvingat fram förändringar av rutiner och tänkande. Från och med <NOBR>90-talets</NOBR> början har fastighetsägare otvivelaktigt börjat inse att risktagandet ökat. I delegationens rapporter över genomförda byggprojekt understryks också vikten av att ägaren tar sitt ansvar för nya strategier, affärsinriktningar och andra direktiv för få risktagandet under kontroll och säkra en långsiktig lönsamhet. En förutsättning som alltid angetts för att de byggande och förvaltande avdelningarna inom de olika bostadsföretagen (presenterade i Byggkostnadsdelegationens rapporter) kunnat arbeta målinriktat och effektivt och slutligen nått lyckade resultat har varit att ägarna inlett arbetet med en aktiv insats att värdera företagets situation på marknaden och i samband med detta utmejslat riktlinjer för den kommande verksamheten.</P>
<P class="p49 ft0">I Byggkostnadsdelegationens rapporter som beskriver fallen Svedalahem, Ängelholmshem, Balder och Upplands Brohus gick samtliga ägare in i besvärande - för att inte säga utomordentligt svåra - företagssituationer och arbetade fram direktiv för hur den kommande</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">206 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft0">nyproduktionen eller ombyggnaden skulle kunna genomföras och i vilket föreslaget strategiskt perspektiv som projektet ingick.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">5.4.2.1</SPAN><SPAN class="ft149">Svedalahem</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Svedalahem är ett allmännyttigt bolag i Svedala kommun utanför Malmö. När Svedalahem låtit bygga första halvan av området Erlands- dal hösten 1993 fann de att både bostädernas ytor och deras kostnader var för stora. För att kunna bygga nästa etapp måste bostadsföretaget finna sätt att minska de ekonomiska riskerna.</P>
<P class="p126 ft0">Styrelsen i Svedalahem gav sin VD ett uppdrag att utreda hur bolaget skulle kunna ”bygga bostäder till folk med vanliga inkomster och till rimliga hyror”. Bostadsbolagets VD samlade då en idégrupp, som arbetade från våren till vintern 1995 med att ta fram ett förslag som kallades Svedalamodellen. Svedalahems styrelse beslutade därefter i januari 1996 att en utveckling av modellen skulle inledas. Avsikten var att modellen skulle prövas vid eventuell nyproduktion av nästa etapp i Erlandsdalsområdet. Så skedde också.</P>
<P class="p49 ft0">I <SPAN class="ft2">Svedalamanualen </SPAN>beskriver Svedalahem hur man lade upp arbetet för nyproduktion av billiga bostäder i Kv Erlandsdal. I inledningen understryks återigen vikten av att ägaren tar det tyngre långsiktiga affärsdrivande ansvaret innan något kan ske.</P>
<P class="p543 ft145">Bakom varje byggherre finns ett bostadsföretag med en eller flera ägare. Med en förändrad roll för byggherren innebär också att ägarrollen har förändrats. Det krävs idag med ökat risktagande klarare styrning från ägaren. Strategisk styrning innebär att ägaren fastställer ägardirektiv som påverkar det egna utrymmet för byggherren. Med ägardirektiv anpassade för den verklighet som ett bostadsföretag/ byggherre lever i, skall dessa förhindra beslut som kan äventyra bolagets lönsamhet och i värsta fall dess fortbestånd.<SPAN class="ft25">37</SPAN></P>
<P class="p563 ft0">Ägarens roll i bostadsföretaget i förhållande till de byggande och förvaltande delarna kan se olika ut, men innehållet och det långsiktiga ansvaret är detsamma. Det kan inte läggas över på byggherren. Rollerna måste vara klara för att alla berörda ska utföra sina separata uppgifter.</P>
<P class="p564 ft0">Förhållandet mellan ägare, bolaget och byggherren kan illustreras i tre principiella organisationer.</P>
<P class="p565 ft0"><SPAN class="ft4">A </SPAN>Stora och medelstora bostadsföretag har fristående ägare och separat byggherreorganisation med stora egna resurser och i liten utsträckning köpta tjänster.</P>
<P class="p490 ft7"><SPAN class="ft25">37 </SPAN>Svedalamanualen, Staffan Nilsson, 1999. Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">207</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p566 ft0"><SPAN class="ft110">B</SPAN><SPAN class="ft150">Mindre och små bostadsföretag med fristående ägare har ofta integrerad byggherreorganisation med delvis egna resurser och delvis köpta tjänster</SPAN></P>
<P class="p567 ft0"><SPAN class="ft4">C</SPAN><SPAN class="ft22">Små bostadsföretag med personsamband med ägare har totalintegrerad byggherreorganisation med små egna resurser och mycket köpta tjänster. </SPAN><SPAN class="ft25">38</SPAN></P>
<P class="p568 ft0"><SPAN class="ft0">5.4.2.2</SPAN><SPAN class="ft149">AB Ängelholmshem</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">AB Ängelholmshem är ett allmännyttigt bostadsföretag i Skåne. 1995 färdigställdes i kvarteret Wigral etapp 1 av Ängelholmshems nypro- duktion av hyreslägenheter. Wigral 1 omfattades av det generösare räntebidragssystemet, medan den planerade etappen 2 inte skulle göra det. Om inget gjordes skulle hyresläget i Wigral 2 vara 60 procent högre än i Wigral 1. Målet var dock för Ängelholmshem att bygga bostäder till samma hyresnivå som Wigral 1, även om detta innebar en annorlunda utformning av lägenheter och hus.</P>
<P class="p569 ft145">Vår (AB Ängelholmshems) ambition var att Wigral etapp 2 skulle byggas med Wigral 1 som referensobjekt. Hyresnivån skulle vara lika i de båda etapperna, dvs 800 kr/kvm i snitthyra. AB Ängelholmshem gav ytterligare förutsättningar, som skulle innehållas för att gå in i objektet. Detta var nivåer för driftskostnader, subventionsränta, placeringsränta, hyresuppräkningar, driftskostnadsuppräkningar och överskott under de första 20 åren.<SPAN class="ft25">39</SPAN></P>
<P class="p293 ft0">Dessa ägarkrav har sin grund i AB Ängelholmshems policy, som är att verka för att inte höja bruksvärdeshyran inom kommunen. I Wigralfallet valde bostadsföretaget därför att inte utnyttja den unika läget genom att låta bygga exklusiva lägenheter för höginkomsttagare eftersom detta hade medfört en höjning av bruksvärdesnivån och en åtföljande allmän höjning av hyresnivån i kommunen. Problemet som kvarstod var då att finna vägar att bygga billiga hyresbostäder.</P>
<P class="p49 ft0">I Byggkostnadsdelegationens rapport om <SPAN class="ft2">Bostadssektorns strukturproblem </SPAN>(Bilaga 2) behandlas ombyggnad och förnyelse av bostadsområden. I de två fall som studerats var det ena företaget privat och det andra ett allmännyttigt bostadsföretag.</P>
<P class="p542 ft0">Båda företagen hade svåra ekonomiska och praktiska förutsättningar. Ägarnas uppgift var ge nya överlevnadsstrategier för bostads-</P>
<P class="p570 ft7"><SPAN class="ft53">38</SPAN><SPAN class="ft86">Svedalamanualen, Staffan Nilsson, 1999. Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p550 ft55"><SPAN class="ft53">39</SPAN><SPAN class="ft54">Hyreskostnad, förvaltning och produktion i harmoni (Wigralrapporten), Niclas Andersson, Jan Borgbrant, LUTH 1998:12. Sammanfattning i Bilaga 2</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">208 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft0">företagandet och att initiera arbeten i denna riktning. Deras roller och insatser blev därför likartade.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">5.4.2.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft149">Upplands-Brohus</SPAN></NOBR> AB</P>
<P class="p90 ft0">Det allmännyttiga bostadsföretaget <NOBR>Upplands-Brohus</NOBR> AB (UBH) utanför Stockholm var förvaltare av områdena i miljonprograms- bebyggelsen i Bro och Råby. En besvärlig ekonomisk situation såg ut att förvärras.</P>
<P class="p254 ft0">Under 1993/94 insåg <NOBR>Upplands-Brohus</NOBR> AB (UBH) att de var på väg in i en allvarlig ekonomisk kris. Företaget hade under flera år haft problem med sin lönsamhet. Uthyrningsläget var bekymmersamt med cirka 20 procent outhyrt. En storskalig ombyggnad av bostadsområdet Råby pågick och företaget var på väg att dra på sig ett stort räntebidragsberoende. Omläggningen av bostadsfinansieringssystemet skapade allvarliga problem för företaget”. Ett strategiarbete gjordes i samarbete med kommunen som företrädare för ägaren och företaget och detta mynnade ut i direktiv och en handlingsplan.</P>
<P class="p571 ft145">En gemensam arbetsgrupp för kommun och företaget tillsattes under 1994 för att arbeta med problemet. Arbetsgruppen presenterade under våren 1995 ett åtgärdsprogram för UBH, kommundelen Bro och bostadsområdena Råby och Finnsta. Programmet hade en vid syftning - både en ekonomisk konsolidering av UBH och en långsiktig plan för hur kommundelen Bro skulle utvecklas.<SPAN class="ft25">40</SPAN></P>
<P class="p293 ft0">Det långsiktiga syftet i handlingsplanen var dels att komma tillrätta med UBH:s ekonomiska problem, dels att höja Bros anseende. Bro skulle inte längre associeras med ett storskaligt <NOBR>miljonprograms-område,</NOBR> utan med en attraktiv, balanserad bebyggelse i harmoni med sin omgivning.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">5.4.2.4</SPAN><SPAN class="ft149">Balder</SPAN></P>
<P class="p383 ft0">Det privata bostadsföretaget Balder övertog och fullföljde direktiv från den tidigare ägaren Convexa kring hur förnyelse av 2 200 bostäder i Lindängen i Malmö skulle gå till. Convexas förädlingskoncept hade som mål att få lönsamhet i fastighetsförvärvet genom att förnya området i etapper. Marknads- och förädlingsidén presenterades för samtliga på följande sätt:</P>
<P class="p572 ft55"><SPAN class="ft63">40 </SPAN>Redovisning av förnyelsen av kommundelen Bro, Per Lilliehorn, i rapporten Bostadssektorns strukturproblem. Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">209</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p573 ft55">Vi ska i samråd med de boende utveckla Lindängen till ett hem att vara rädd om och stolt över</P>
<P class="p574 ft7">ett hem för vanliga människor</P>
<P class="p247 ft0">Förädlingen av Lindängen sågs inte som en teknisk uppgift, utan som en fråga kring hur man skulle kunna skapa en levande stadsdel där attityderna till området förändrades både hos boende, personal, allmänheten och nya bostadssökande. Medlen var att skapa en effektiv ledning och organisation av förvaltningen och att komplettera områdets nuvarande kvaliteter och möjligheter, samt att genom en marknads- analys ta reda på de boendes prioriteringar. Förvaltnings AB Sydstaden bildades för att stärka möjligheterna att koncentrera organisationen på denna huvuduppgift. Direktiven löd:</P>
<P class="p571 ft145">Planera övertagandet med besiktning och noggrann genomgång av driftdata och den dokumentation, som förvaltarefunktionen men även byggherrefunktionen behöver för sitt förnyelseuppdrag Det gällde att konstruktivt lösa och hantera Lindängens akuta problem och samtidigt ta tillvara de positiva möjligheterna som kräver mer genomgående förändringar under längre tid.<SPAN class="ft25">41</SPAN></P>
<P class="p293 ft0">Vid övertagande av förvaltningen av Lindängen var det övergripande målet att klara eller helst överträffa kalkyler, som låg till grund för beslutet att köpa Lindängen. För att leva upp till ekonomiska ramar och olika utfästelser, som gjordes vid förvärvet, gjordes en effektiv organisation och ledning av förvaltningen jämte en mycket kompetent projektledning i förädlingsarbetet. För att rätt förstå utgångsläget genomfördes en första hyresgästenkät för hela området. Det var ett utmärkt underlag för dialog med hyresgästerna, driftpersonal och anlitade konsulter.</P>
<P class="p49 ft0">I samtliga fall var ägarens uppgift att skapa mål, ange direktiv och anvisa medel för genomförandet alltså en förutsättning för att lyckas.</P>
<P class="p49 ft0">Tydligare ägardirektiv är också ett ökande önskemål bland exempelvis många <NOBR>SABO-företag.</NOBR> 1998 ville 10 procent av de allmännyttiga bostadsföretagen ha ägardirektiv och 1999 hade andelen stigit till 70 procent.<SPAN class="ft25">42</SPAN></P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft50">Definiera verksamheten</SPAN></P>
<P class="p575 ft0">Den kommande verksamheten ska på bästa sätt kunna fungera och inrymmas i nya eller ombyggda byggnader. Endast byggherren eller i</P>
<P class="p576 ft55"><SPAN class="ft53">41</SPAN><SPAN class="ft54">Bostadssektorns strukturproblem, Yngve Öberg, Förnyelseinsatser i Lindängen, Malmö. Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p45 ft7"><SPAN class="ft53">42</SPAN><SPAN class="ft86">BoFast okt </SPAN><NOBR>-99</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td557"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">210 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td412"><P class="p577 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td558"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td559"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td557"><P class="p141 ft0">många fall byggherrens kunder - brukarna-</P></TD>
<TD class="tr34 td412"><P class="p10 ft0">har kunskap om</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p542 ft0">verksamheten. Ingen annan aktör i byggprocessen kan känna till detta slutliga projektmål. I flera av Byggkostnadsdelegationens rapporter understryks behovet av att byggherren reder ut verksamheten och dess behov innan projektering och upphandling inleds.</P>
<P class="p49 ft0">I projektet ByggKommPP<SPAN class="ft25">43 </SPAN>som studerade kommunikationen mellan byggandets aktörer i fyra projekt visade det sig att brukarinflytande, dvs krav från den kommande verksamheten som kom in i sena skeden skapade mycket kommunikation och ändringar. Denna typ av icke avslutat programarbete skapade både mycket kommunikation och kostnader i processen. I samtliga projekt hade byggherren tydligt en central roll för att detta skulle fungera.</P>
<P class="p49 ft0">Syftet att definiera verksamheten är att skapa ett övergripande projektmål som först senare kan få form och detaljlösningar. Detta kan tyckas vara självklart – till exempel är en bostadsförening med all säkerhet intresserad av bostadshus och inte någon annan sorts byggnad</P>
<P class="p188 ft0">– men i verkligheten sker oftast inte någon ingående analys.</P>
<P class="p50 ft0">Även för bostadshus kan det vara av värde att undersöka vad som egentligen behövs för att boendet som verksamhet ska fungera för kunderna på den lokala marknaden. Svedalahem rekommenderar marknadsundersökningar och kontakter med verkliga kunder.</P>
<P class="p569 ft145">För att byggherren ska känna till hyresgästernas önskemål om boendet räcker det inte med att avläsa, analysera och åtgärda felanmälningar eller registrera omflyttningar. Det krävs ett aktivt arbete med marknadsanalyser och kontinuerliga kundenkäter bland egna hyresgäster och bostadssökande. Byggherren behöver idag ha god kunskap om marknaden vad gäller efterfrågat boende, servicebehov, betalningsvilja.<SPAN class="ft25">44</SPAN></P>
<P class="p293 ft0">Forskare vid Lunds universitet visar det motsatta förhållandet i bostadsbyggande från början av <NOBR>90-talet,</NOBR> då den kommande ”verksam- heten” boende inte behandlades med särskild omsorg. Snarast fanns en övertro bland alla aktörer att man redan visste hur folk ville bo. <SPAN class="ft25">45</SPAN></P>
<P class="p489 ft0">Många gånger kan verksamheten synas svår att senare tolka till konkreta lösningar. Även svårtolkade verksamheter är dock giltiga projektmål och måste förklaras av byggherren, trots att det får göras i allmänna termer.</P>
<P class="p578 ft7">Exempelvis kan affärsplanen stipulera att en fabriks produktion skall utökas med 50% för att tillgodose en växande marknad. Detta behöver dock inte betyda att existerande lokaler måste utökas med samma procentsats. Den rätta dimensioneringen kan vara tämligen svårt att</P>
<P class="p408 ft7"><SPAN class="ft53">43</SPAN><SPAN class="ft86">ByggKommPP, Etapp 1, mars 2000. Bo Carlsson. Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft53">44</SPAN><SPAN class="ft86">Svedalamanualen, Staffan Nilsson, 1999. Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p579 ft55"><SPAN class="ft53">45</SPAN><SPAN class="ft54">Birgitta Ericson och </SPAN><NOBR>Britt-Marie</NOBR> Johansson, Sociologiska Institutionen, Lund, BKDs seminarium Rosenbad 971007</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">211</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft7">fastslå. I ett annat fall kan kravet på tillbyggnader av ett universitet vara att skapa en utvecklingsfrämjande miljö för vetenskapen, som underlättar de kreativa tvärkontakterna mellan fakulteterna. Att tolka dessa behov kan vara en svår uppgift. <SPAN class="ft146">46</SPAN></P>
<P class="p547 ft0">Finns verksamheten beskriven har den kommande projekteringen och produktionen begripliga mål för de tolkningar, förslag och förtydligande som kan komma både från deras, byggherrens eller byggherrens kunders sida.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft50">Byggherren ska definiera kvalitet och kostnad</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">När verksamheten väl finns beskriven behöver byggherren mer konkret förtydliga övergripande krav. Köparens/byggherrens tydliga definition av kvalitet, tid och kostnad ger leverantörerna ramar för sin leveransstrategi. Om köparen har dålig kompetens att definiera både vad man vill ha och när man vill ha det, får leverantörerna en nästan omöjlig uppgift</P>
<P class="p543 ft147">Att omformulera behov till mål och prioriteringar utgör vanligen grunden för programarbetet. Mål utformas i allmänhet som krav på kostnader, tid och vissa bestämda kvalitetsaspekter. Den ekonomiska ramen fastställs, liksom ett datum för när byggnaden ska vara inflyttningsklar. Dessa mål fastslår de grundläggande villkoren för projektet och fungerar som en sporre på projektlaget att producera önskad kvalitet. Orealistiska mål vad gäller tider, kostnader och kvalitet, liksom att hemfalla åt kompromisser i avvägningar mellan dem kommer oundvikligen att leda till ett otillfredsställande slutresultat.<SPAN class="ft25">47</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Köparen kan även delvis vara tydlig genom att fastslå vissa detaljer och samtidigt otydlig genom att vare sig ställa övergripande kostnadskrav eller kvalitetskrav (exempelvis funktionskrav) som detaljerna kan relateras till. De angivna detaljerna saknar sammanhang och projektet splittras i små delmål. Det är alltså viktigt att sätta övergripande krav men även att prioritera bland kraven. Vilka är viktigast? Hur kan detaljkraven underordnas de övergripande?</P>
<P class="p581 ft145">Prioriteringar bör anges i form av vilket mål som är viktigast och hur andra mål relaterar till detta huvudmål. Medan en del beställare kan vilja sätta samma höga prioriteringar på tid, kostnad och kvalitet, medför en sådan ansats i praktiken att någon eller några av dessa prioriteringar måste ge vika. Att placera projektet i en genomförbarhetstriangel där hörnen är</P>
<P class="p582 ft55"><SPAN class="ft53">46</SPAN><SPAN class="ft54">Lots till framgångsrika byggprojekt. Brian Atkin, Roine Leiringer, KTH. Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p45 ft7"><SPAN class="ft53">47</SPAN><SPAN class="ft86">Lots till framgångsrika byggprojekt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344212x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr11 td258"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">212 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td259"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td31"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p583 ft7">kostnad, kvalitet och tid hjälper en att komma fram till en riktig prioriteringsordning.<SPAN class="ft151">48</SPAN></P>
<P class="p269 ft4">Figur 5.2: Triangel av genomförbara projektmål</P>
<P class="p584 ft42"><SPAN class="ft45">Figur 1</SPAN>. Triangel av genomförbara mål</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr35 td560"><P class="p10 ft40">A. Sjukhus</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p10 ft153"><SPAN class="ft152">B. </SPAN>Lagerlokal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td560"><P class="p366 ft53">Kvalitet</P></TD>
<TD class="tr30 td162"><P class="p222 ft41">Kvalitet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr26 td411"><P class="p10 ft53">Kostnad</P></TD>
<TD class="tr26 td162"><P class="p10 ft53">Tid</P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p585 ft53">Kostnad</P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p586 ft53">Tid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td411"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr27 td267"><P class="p10 ft154">= Projekt</P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td411"><P class="p587 ft154">C. Bostäder</P></TD>
<TD class="tr27 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td561"><P class="p588 ft154">D. Butik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td411"><P class="p589 ft53">Kvalitet</P></TD>
<TD class="tr21 td162"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p590 ft53">Kvalitet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr35 td562"><P class="p10 ft53">Kostnad</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td563"><P class="p10 ft53">Tid</P></TD>
<TD class="tr26 td411"><P class="p10 ft53">Kostnad</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p10 ft53">Tid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td411"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft0">Om byggherren misslyckats med att förklara den kommande verksam- heten, kostnaderna, kvaliteter eller tiden eller inte prioriterat kraven sinsemellan, saknar projektets aktörer all väsentlig information för att fungera effektivt. Ett misslyckat projekt startar ofta med en dålig byggherre som inte har förmåga att tydliggöra projektmål.</P>
<P class="p592 ft7">I misslyckade projekt kan orsaken vanligen spåras till en otillräcklig definition av behoven och en felaktig prioriteringsordning. Problemet är oftast att projektets mål och prioriteringar inte uppmärksammats och delats av samtliga medlemmar i projektlaget.<SPAN class="ft151">49</SPAN></P>
<P class="p593 ft0">I dessa fall återfaller byggsektorn lätt i gamla processrutiner med sedvanlig upphandling och sedvanliga styrmedel. Och det är också då som köparna kan bli förvånade över att de inte fått vad de önskat - men ej förklarat - eller att priset blivit för högt - fast de inte klarlagt vad de vill betala.</P>
<P class="p594 ft155">När det gäller bostäder finns en lång tradition av hur de ska planeras och vad de ska innehålla. Det medför också att byggprocessens aktörer</P>
<P class="p595 ft72"><SPAN class="ft53">48</SPAN><SPAN class="ft156">Lots till framgångsrika byggprojekt. Brian Atkin, Roine Leiringer. KTH . Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p45 ft7"><SPAN class="ft53">49</SPAN><SPAN class="ft86">Lots till framgångsrika byggprojekt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">213</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">- där köparen/byggherren ingår - alltför enkelt slentrianmässigt låter vanans makt råda. Nedanstående avser visserligen studerade bostadsprojekt i början av <NOBR>90-talet</NOBR> och kundanpassningen har sedan dess ökat, men citatet bör ändå stämma till eftertanke.</P>
<P class="p569 ft145">I den ordinära bostadsproduktionen är tillvägagångssätten givna och enigheten stor om vad produktionen kan och ska inrymma, vad som är accepterat och inte accepterat. Kunskaperna och föreställningarna inom två ordinära projekt uppvisar på så sätt stora likheter, även om de uppförs på olika lokala byggnadsmarknader. Detta omfattar allt från hur husen bör utformas, vad som är lämpliga material, vilken detaljeringsgrad detaljplanen ska ha, till hur husen ska marknadsföras och för vem.<SPAN class="ft25">50</SPAN></P>
<P class="p293 ft0">Mönstret kan brytas och en betydande utveckling kan ske mot den kvalitet och lägre kostnad som byggherren önskar, om köparen/ bygg- herren i stället definierar vad som ska byggas, till vilken kvalitet och till vilken kostnad. Detta visar exemplen i Byggkostnadsdelegationens projektrapporter<SPAN class="ft25">51 </SPAN>om Svedalahem, Ängelholmshem, <NOBR>Upplands-Brohus</NOBR> och Balder, Svenska Bostäder/Arcona. Även Skanska/IKEAs projekt BoKlok har samma inriktning. Mönstret har även börjat brytas av de stora entreprenadföretagen i deras ökade kundanpassning av nybyggda bostadsrätter. Man bör dock poängtera att just detta fortfarande endast gäller relativt köpstarka kundgrupper och ännu inte övergått i en vitt spridd kvalitet och kostnad för bredare kundgrupper som kanske även önskar andra upplåtelseformer.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.5</SPAN><SPAN class="ft50">Definiera kvalitet</SPAN></P>
<P class="p295 ft0">Köparen/byggherren måste ha definierat kraven på kvalitet. Detta rör dels kvaliteten hos de som ska leverera byggnaden, dels kvaliteten hos byggnaden som sådan.</P>
<P class="p50 ft0">Kvalitetskraven på leverantörer av varor och tjänster ska syfta till att samla de lämpligaste leverantörerna i den kommande entreprenaden. Detta medför att bestämma kriterier för hur de ska väljas vid upphandlingen och att formulera kriterier så att de kan mätas eller verifieras. I Lagen om offentlig upphandling (LOU) står det klart uttryckt att urvalskriterier krävs för bedömning av anbud, samt att mätbara kriterier måste användas för säkra en sund konkurrens. Dessa möjligheter kan utnyttjas bättre av offentliga beställare i stället för att använda en fast grupp av tidigare leverantörer. LOU bör främst ses som ett strukturerat upphandlingsverktyg för byggherrar och kan som</P>
<P class="p596 ft55"><SPAN class="ft53">50</SPAN><SPAN class="ft54">Birgitta Ericson och </SPAN><NOBR>Britt-Marie</NOBR> Johansson, Sociologiska Institutionen, Lund, BKDs seminarium Rosenbad 971007</P>
<P class="p45 ft7"><SPAN class="ft53">51</SPAN><SPAN class="ft86">Se rapporter i Bilaga 2</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">214 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">sådant ge inspiration och anvisa bra metoder även till byggherrar inom den privata sektorn eller till aktörer som köper varandras produkter och tjänster inom de offentliga projekten.</P>
<P class="p49 ft0">Byggherrens val av leverantörer av varor och tjänster rör upphand- ling av en mängd specialister förutom byggentreprenörer. Entrepre- nörer och övriga aktörer bör väljas på basis av värde för pengarna och inte enbart på priset. De kvalitetskriterier som ställs på dem är därför både viktiga att formulera och att kunna mäta, eftersom de syftar till att byggherren ska kunna välja och samla rätt företag och rätt personer för projektet. Byggherrens rätta urval av dem är en förutsättning för att säkra projektets framgång.</P>
<P class="p597 ft7">Valet av specialister kräver samma noggrannhet som vid valet av entreprenör. Det innebär granskning av deras tidigare arbeten... Upprepade besök under projektets gång garanterar att det inte blir några avvikelser från det som överenskommits.<SPAN class="ft25">52</SPAN></P>
<P class="p598 ft0">I de fall byggherren ställer krav på kvalitetssystem hos <NOBR>leveran-törerna</NOBR> är det också viktigt att kontrollera hur dessa system verkligen används. De företag som investerar i förbättringar av sina rutiner bör uppmärksammas bättre. Om byggherren tar sina krav på kvalitets- system hos leverantörer som en ren formalitet och inte följer upp dem, inverkar detta naturligtvis demoraliserande på ambitiösa aktörer. Vid debatten om <SPAN class="ft2">Den nya byggkontrollen </SPAN>på Plan och Byggdagarna <NOBR>14-16</NOBR> september 1999 uttrycktes följande kritik mot byggherrars bristande intresse av leverantörers kvalitetsarbete:</P>
<P class="p569 ft145">Varje entreprenör har ett eget kvalitetssystem mot beställaren. 1995 års lagsystem med tillsyn och kontroll startade bra och utvecklades bra till 1998 ungefär. Men idag är antagligen de interna kvalitetssystemen i dalande. Beställaren verkar inte vara intresserad av att gå in och göra kvalitetsrevision hos entreprenörer etc. NCC har lagt in kvalitetsrevision varannan månad. Det verkar finnas en ovilja att gå in och titta i handlingarna. Varför?<SPAN class="ft25">53</SPAN></P>
<P class="p599 ft0">Möjligen kan man tillägga att det är en del av producenternas försäljningsarbete att syftet och behovet av ett kvalitetssystem som parterna kan samlas kring även förankras hos byggherren. Övriga kvalitetskrav utöver byggherrens har en given miniminivå, som uttrycks i Boverkets byggregler. De kvalitetskrav som därför ska definieras av byggherren är sådana som går utöver samhällets grundkrav och som rör målen för det egna fastighetsföretagandet och den verksamhet som ska</P>
<P class="p600 ft55"><SPAN class="ft53">52</SPAN><SPAN class="ft54">Lots till framgångsrika byggprojekt. Brian Atkin, Roine Leiringer. KTH. Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p45 ft7"><SPAN class="ft53">53</SPAN><SPAN class="ft157">Bo Harrysson, produktionssamordnare och projekteringsledare, NCC.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">215</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft0">inrymmas. Det är därför viktigt att ägardirektiv tidigare formulerats som ledning för den byggande och förvaltande verksamheten.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">5.4.5.1</SPAN><SPAN class="ft149">Exempel på tydliga kvalitetskriterier på bostäder</SPAN></P>
<P class="p111 ft0"><SPAN class="ft2">Svedalahem </SPAN>använde olika metoder<SPAN class="ft25">54</SPAN>. Dels bestämdes lägenheternas standard efter krav från boende i den marknadsundersökning som gjordes. De önskemål som de boende var villiga att betala ökad hyra för var bl.a. egen tvättmaskin och balkong. Dels krävde Svedalahem att entreprenören skulle ange egna referensobjekt producerade under 90- talet som kvalitetsbestämning för möjlig standard inom den givna kostnadsramen. <SPAN class="ft2">Ängelholmshem </SPAN>använde den tidigare etappen Wigral 1 som <NOBR>referens-objekt</NOBR> för kvalitetsbestämning av lägenheternas standard. Detta rörde bl.a.</P>
<P class="p390 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">arkitektoniska lösningar</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">konstruktionslösningar</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">materialval</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">resursbedömningar</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">produktionskostnadskalkylering</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">drifts- och underhållskalkylering</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">brukarens upplevelser vad gäller boendemiljön</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">produktionserfarenheter</SPAN></P>
<P class="p168 ft0"><SPAN class="ft0">5.4.5.2</SPAN><SPAN class="ft149">Exempel på kvalitetskriterier på leverantörer</SPAN></P>
<P class="p295 ft0"><SPAN class="ft2">Svedalahem </SPAN>ställde kvalitetskrav på totalentreprenören inför upphand- lingen.<SPAN class="ft25">55 </SPAN>I Svedalahems förfrågningsunderlag fanns bl.a. följande kriterier:</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">företagets kvalitetssäkring med kvalitetssystem och kvalitetsplan</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">företagets </SPAN><NOBR>INFO-system</NOBR> och <NOBR>CAD-system</NOBR> som ska kunna utnyttjas av samtliga aktörer</P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">företagsspecifika upplysningar om inköpsrutiner för projektör, UE och leverantör</SPAN></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">projektorganisation med personnamn på ombud, </SPAN><NOBR>projekterings-ledare,</NOBR> arbetschef, entreprenadingenjör, platschef och <NOBR>installations-sam-</NOBR> ordnare</P>
<P class="p601 ft7"><SPAN class="ft53">54</SPAN><SPAN class="ft86">Svedalarapporten. Mats Persson, LTH 1999. Sammanfattning Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft53">55</SPAN><SPAN class="ft86">Svedalarapporten. Mats Persson, LTH 1999. Sammanfattning Bilaga 2.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">216 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft0"><SPAN class="ft10">· </SPAN>företagsspecifika upplysningar om byggsystem och byggmetoder</P>
<P class="p247 ft0">Sammantaget ville Svedalahem försäkra sig om att totalentreprenören hade den tekniska och personella organisation som krävdes för att klara av arbetet. Dessutom ville man vara säker på att totalentreprenören även hade kompetens att handla upp övriga aktörer som konsulter, underentreprenörer och materialtillverkare så att även valen av dessa baserades på deras förmåga att utforma och leverera projektets angivna kvaliteter. Svedalahem besökte därför de tre slutliga anbudsgivarna bland entreprenörerna och lät dem presentera sina <NOBR>Info-CAD-system,</NOBR> kalkylsystem, miljömanualer och kvalitetssäkringssystem. Först efter detta valdes och upphandlades totalentreprenören.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.6</SPAN><SPAN class="ft50">Definiera kostnader</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">De acceptabla kostnader som byggherren ska definiera ska ge det egna fastighetsföretagandet en överblickbar lönsamhet så långt det är möjligt. För att kunna hålla låga hyreskostnader krävs både låga investerings- kostnader för produktionen och låga kostnader för den kommande förvaltningen. Det är viktigt att de olika kostnaderna särredovisas, så att de synligggörs och lägger grunden för det vidare arbetet att förbättra och sänka initialkalkylen. Byggherrens kostnadsram bör därför omfatta både kostnader utanför produktionen (byggherrekostnader för konsulter i programarbete och <NOBR>kvalitets-ansvarig,</NOBR> mark, avgifter och taxor, kostnader för byggnadsnämndens hantering mm), kostnader för produktion och kostnader för förvaltningen, där drift och underhåll ingår. Det är också viktigt att intäkter under förvaltningen redovisas. Det sistnämnda ger underlag för en s.k. livscykelekonomisk (LCE) kalkyl. Vikten av att byggherren som köpare ställer krav på särredovisning av investeringskostnader och faktorer som påverkar driftsekonomin rör både nyproduktion, ombyggnad, tillbyggnad och underhållsarbeten. Detta blir en pådrivande kraft för utvecklingen av byggsektorns effektivitet. En effektiv marknad behöver aktiva affärsmässiga kunder som jämbördiga parter i all upphandling.</P>
<P class="p49 ft0">Idag görs normalt inte ens alltid uppskattningar av <NOBR>initial-kostnaderna,</NOBR> dvs entreprenadkostnad och byggherrekostnader, som tillsammans bildar produktionskostnader. Detta gäller särskilt små byggherrar som sällan bygger och inte har egna kalkylresurser eller aktuella kostnadsdata. Det finns också en tradition av att upphandla entreprenader utan att ställa kostnadskrav.</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">217</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">Kostnader för en entreprenad kan dock uppskattas i kalkyler redan innan beslut om projektering eller byggande fattas. Detta kan göras på flera nivåer och i tidiga skeden som referenskalkyler.</P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Programkalkyler baserade på relevanta uppgifter om kr/kvm</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Systemhandlingskalkyler för tekniska system, grundläggning</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Produktionskalkyler för beräkning av bygg- och </SPAN><NOBR>installations-delar</NOBR></P>
<P class="p46 ft0">Det är dock inte alla fastighetsägare/byggherrar som låter upprätta sådana och de som gör förhandskalkyler är oftast vana flergångs- beställare med dessa rutiner. De använder sig av ungefär samma system. Vanligast är att specialiserade kalkylföretag gör dessa kalkyler som en kostnadskontroll inför anbud. I kalkylen ingår materialmängder och arbetsmängder, samt prisuppgifter. Kalkylen baseras även på en viss produktionsmetod som angetts i de handlingar som sänts till kalkylföretaget.</P>
<P class="p50 ft0">Fastighetsägaren/byggherren kan sedan revidera kalkylföretagets underlag med uppgifter från egna tidigare utförda byggobjekt. Kalkylföretagens materialpriser är särskilt värda att uppmärksamma. Materialpriserna är de priser som tillverkare och grossister väljer att ange i sina varukataloger. Detta materialpris avviker starkt från det pris som entreprenör eller underentreprenör sedan betalar för varorna.</P>
<P class="p50 ft0">Vissa större fastighetsägare/byggherrar med ständigt pågående byggprojekt kan låta bli att anlita ett kalkylföretag för en första kostnadsuppskattning. Dessa större fastighetsföretag har egen kalkyl- kompetens och egna prisuppgifter och kan sammanställa en förhands- kalkyl på egen hand. Detta är dock inte särskilt vanligt. De fastighets- ägare/byggherrar som inte gör förhandskalkyler får sin första upp- fattning om kostnaderna först när entreprenörernas anbud kommit in.</P>
<P class="p49 ft0">I Lagen om offentlig upphandling (LOU) står det klart uttryckt att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska antas. Med detta kan även det livscykelekonomiskt bästa anbudet avses.</P>
<P class="p49 ft0">Byggherrar borde dock i allmänhet - för att bli bättre fungerande kunder på en marknad och medverka till en utveckling av både av byggsektorns och sin egen effektivitet - i högre grad än vad som sker idag ställa krav på särredovisade kostnader och även exempelvis slutliga hyreskostnader. På byggherren faller då arbetet att upprätta livscykelkalkyler och att sammanställa och tänka över driftskostnader och kostnader för underhåll vid val av olika lösningar och material. Dessutom ingår att se över hur fastighetsföretagets egna förvaltnings- rutiner kan förbättras.</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">218 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft0">5.4.6.1</SPAN><SPAN class="ft149">Exempel på tydliga definitioner av kostnader</SPAN></P>
<P class="p90 ft0"><SPAN class="ft2">Svedalahem </SPAN>definierade slutliga hyreskostnader till högst 800 kr/kvm och då utan statliga räntesubventioner. För hyreskalkylen angavs också att en årlig avskrivning på 2 procent skulle ske. Målet med nyproduk- tionen av bostäder i Kv. Erlandsdal var att hålla låga boendekostnader på sikt.</P>
<P class="p49 ft0">Detta satte en takkostnad för entreprenaden, men innebar även press på Svedalahem som förvaltare att se över objektets kommande drifts- och underhållskostnader. Svedalahem gjorde det sistnämnda genom att undersöka olika alternativa lösningar för byggdelar som fasader, stomme och våtrum och valde sedan de mest lönsamma på sikt att färdigprojektera och upphandla. Intressant är att de lösningar som initialt verkade ekonomiskt bäst visade sig vara sämre på sikt i kalkylerna och därför fick överges. Bostadsföretaget lät alltså utarbeta livscykelekonomiska kalkyler över dessa byggdelar och valde sedan att låta bygga de på sikt mest ekonomiskt fördelaktiga. Förvaltningens krav styrde därmed byggandet. Svedalahem hävde därmed aktivt det traditionella gapet mellan förvaltning och byggande.<SPAN class="ft25">56</SPAN></P>
<P class="p135 ft0"><SPAN class="ft2">Ängelholmshem </SPAN>definierade slutliga hyreskostnader för Wigral 2 till högst 800 kr/kvm. För hyreskalkylen sattes avskrivningar på 1 procent av fastighetsvärdet under de första 20 åren. Avkastning på eget kapital skulle vara gällande bankränta. Förvaltarens drifts- och under- hållskostnader skulle sänkas från sitt genomsnittliga 275 kr/kvm till 200 kr/kvm. Ängelholmshem satte därmed press på sig själv att bidra till låga hyror genom effektiviserad förvaltning.<SPAN class="ft25">57</SPAN></P>
<P class="p49 ft0"><SPAN class="ft2">Skanska/IKEA </SPAN>definierade i BoKlok slutliga hyreskostnader som styrande projektmål. Hyreskostnaderna skulle enligt marknadsunder- sökningar ligga på under 800 kr/kvm. För att hålla den låga kostnadsnivån ställdes också krav på kommunerna att sänka tomt- och anslutningsavgifter med <NOBR>20-25</NOBR> procent, då byggkostnaderna endast var omkring halva totalkostnaden. Detta medförde att produktions- kostnaderna måste ligga på omkring 8 000 kr/m<SPAN class="ft69">2</SPAN>. Projektets inledande kalkyler visade en slutlig kostnad på 12 000 kr/m<SPAN class="ft69">2</SPAN>. För att nå projektets hyreskostnad måste man hitta sätt att sänka dessa initialkostnader med minst 30 procent.</P>
<P class="p49 ft0">I samtliga tre exempel medförde hyreskraven att en granskning av kostnader inleddes och som en konsekvens att svar måste sökas på varför dessa kostnader uppstod och vad man kunde göra i stället. Detta var inledningen till samtliga projekts fortsatta utvecklingsarbete av</P>
<P class="p172 ft7"><SPAN class="ft53">56</SPAN><SPAN class="ft86">Svedalarapporten. Mats Persson, LTH 1999. Sammanfattning Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p550 ft55"><SPAN class="ft53">57</SPAN><SPAN class="ft54">Hyreskostnad, produktion och förvaltning i harmoni (Wigralrapporten), Niclas Andersson, Jan Borgbrant, LUTH 1998:12. Sammanfattning Bilaga 2</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">219</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">byggprocess, samverkansformer, annorlunda upphandling av aktörer och inköp av material, en design och utformning av bostäderna som understödde projektmålets kostnadskrav och en produktionsprocess som tidigt länkades samman förvaltning och design.</P>
<P class="p49 ft0">Köparnas kostnadskrav drev fram omstöpningen och utvecklingen av de värdekedjor alla hittills tagit för givna. Ytligt sett syntes detta i förändringar av byggprocessen, men denna förändring måste förstås som en innovativ metod att skapa mer effektiva styrmedel att påverka aktörerna i värdekedjan för att leverera projektets mål. Inte något av projekten följde samma mall, utan samtliga skapade en process och en värdekedja som passade dem, deras kompetens och deras projekt just då i tiden.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.7</SPAN><SPAN class="ft50">Definiera tid</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Som tidigare nämnts ska tid, kostnad och kvalitet bestämmas av bygg- herren. För bestämning av tid är det inte endast inflyttningsdatum som är viktigt. Än viktigare är att ordentligt med tid sätts av för planering. Detta sker alltför sällan. Svedalahem var i projektet Erlandsdal mycket ambitiös med just tid för planering, både för att hinna formulera alla sina egna definitioner men även planeringstid för aktörerna att utvecka och förtydliga målen genom att inrätta en ny byggprocess baserad på tidig samverkan. I <SPAN class="ft2">Svedalamanualen </SPAN>beskrivs detta på följande sätt:</P>
<P class="p569 ft145">I den nya byggprocessen finns ett antal skeden. En avgörande skillnad mot den gamla byggprocessens etappskeden är dock att skedena nu överbryggas av en ledningsprocess, i vilken huvudaktörerna arbetar i kontinuerlig samverkan från idé till förvaltning. Parterna måste acceptera att det krävs lång tid i de skeden som finns innan produktionen kan starta. Den stora nyheten i den nya byggprocessen är att tidsåtgången i projektet före produktionsstart skall vara så lång, att inga oklarheter föreligger vid produktionsstart.<SPAN class="ft25">58</SPAN></P>
<P class="p563 ft0">Samma metod att skifta tyngdpunkten från forcerad produktion till genomtänkt planering finns i Ängelholmshems projekt Wigral 2. En arbetsgrupp bildades bestående av Ängelholmshem, konsortiet Wigral- byggarna (PEAB, Leeman&Olsson och Mark Väg och Bygg (MVB), en byggledare, en arkitekt samt professor Jan Borgbrant vid LTH. Deras uppgift var att gemensamt och med öppen dialog sänka projektets kostnader eftersom kalkylerna visade en hyra som låg 60 procent över den tidigare etappen Wigral 1. Denna höjning var främst beroende av förändringarna i bostadsfinansieringssystemet.</P>
<P class="p250 ft7"><SPAN class="ft25">58 </SPAN>Svedalamanualen, Staffan Nilsson, 1999. Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">220 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p602 ft147">Detta var en arbetsprocess där alla parter deltog med olika lösningsförslag och var öppna för kompromisser tills dess att man hittat, ur olika perspektiv, godtagbara alternativ. Den längre planeringsprocessen gav utrymme för eftertanke utan att alltför många dyra arbetstimmar belastade projektet...</P>
<P class="p603 ft7">Efter cirka ett år var alla parter överens om projektets utformning.<SPAN class="ft25">59</SPAN></P>
<P class="p551 ft0">I Byggkostnadsdelegationens prototyphus Florence (Kv Kapell- mästaren) ligger en väsentlig del i framgångsreceptet delvis i den långa planeringstiden på nästan ett år mellan byggherre, konsulter och entre- prenör - samt kort och rationell produktionstid på sju månader, utan de ”vanliga” ändringarna under byggtiden. En av de viktigaste faktorerna blir som en konsekvens av ovanstående att kunna styra byggprocessen i tidiga skeden där det finns den största möjligheten att påverka kostnaderna.</P>
<P class="p49 ft4"><SPAN class="ft0">Dessa projekt lyckades väl. </SPAN>Kostnaderna för planering innan produktion är låga jämfört med kostnader under produktion<SPAN class="ft0">. Det är alltså jämförelsevis billigt att investera i planering innan byggandet startar. Den långa planeringstiden med samverkan var enligt en enkätrunda även lönsamt för de inblandade aktörerna.</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Projektet ByggKommPP visar även detta, då ett generellt problem angavs för samtliga fyra husbyggnadsprojekt att en alltför snäv tidsplan särskilt i projekteringsskedet ledde till en process i otakt. Detta medförde många avvikelserapporter.<SPAN class="ft25">60</SPAN></P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">5.5</SPAN><SPAN class="ft24">Projektutformning</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">I projektutformningen konkretiserar vissa aktörer den arkitektoniska och tekniska form projektet behöver för att uppfylla de definitioner som byggherren tidigare lagt fast. Detta avser i en traditionell byggprocess de konsulter som gör arbetshandlingar. Deras arbete ska förtydliga innehållet i projektet och avser att nå byggherrens avsedda kvalitetskrav i deras vidaste mening och även möta samhällets krav på byggnader. Det omfattar också att nå rätt kostnad för fastighetsägaren på kort och lång sikt.</P>
<P class="p49 ft0">Kvalitets- och kostnadsproblem i entreprenader härleds till största delen från svag projektutformning, dvs att dåliga underlag utarbetats för produktion, förvaltning och brukande av byggnaden. Under projek- teringen låses mer än 80 procent av kostnaderna. Omkring hälften av de kvalitetsfel som studerats i olika rapporter kan härledas till projek-</P>
<P class="p604 ft55"><SPAN class="ft53">59</SPAN><SPAN class="ft54">Hyreskostnad, produktion och förvaltning i harmoni </SPAN><NOBR>(Wigral-rapporten),</NOBR> Niclas Andersson, Jan Borgbrant, LUTH 1998:12. Sammanfattning Bilaga 2</P>
<P class="p45 ft7"><SPAN class="ft53">60</SPAN><SPAN class="ft86">ByggKommPP, Etapp 1, Bo Carlsson, mars 2000. Bilaga 2</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">221</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft0">teringsfasen.<SPAN class="ft25">61 </SPAN>En svag projektutformning är i sin tur beroende av en mängd faktorer:</P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">att projektet inte definierats tydligt av köparen/byggherren</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">att projektet utformats skilt från produktionen</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">att projektet utformats skilt från förvaltningen</SPAN></P>
<P class="p115 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">att projektets styrmedel utgått från och bevarat aktörernas fragmentering</SPAN></P>
<P class="p113 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">att tiden satts för kort för väl genomarbetad planering med kalkyler och utvärdering av olika alternativ</SPAN></P>
<P class="p46 ft0">Ovanstående visar att det alltså inte är fullt så enkelt att skylla kvalitetsfel och kostnader på projektörers bristande kunskap om kostnader, produktionsmetoder och materialval. Bristande projekt- utformning beror snarare på en <SPAN class="ft4">ofullständig sammansättning av aktörerna i projekteringsfasen. </SPAN>Oftast saknas specialistkunskaper från underentreprenörer, byggentreprenörer, materialtillverkare och förvaltningen i detta skede. Det är deras kunskap om produktions- metoder, kostnader och materialval som måste tillföras. Trots detta bör konsulterna öka sin kompetens kring produktionsmetoder, system och material för att kunna stödja byggherren. Dock kan konsulternas kunskaper inte ersätta de producerande aktörernas eller deras konsul- ters aktuella och djupare kompetens i frågorna. Vid totalentreprenader ingår byggentreprenören som en självklarhet, men sällan de övriga. Design, produktion och förvaltning integreras därmed inte.</P>
<P class="p49 ft0">Med vetskap om projekteringens stora kommande inverkan tar både byggandets och förvaltningens aktörer alltför ofta en mycket stor ekonomisk risk genom att låta projekteringens traditionella åtskillnad från aktörer i kommande faser bestå.</P>
<P class="p605 ft7"><SPAN class="ft25">61 </SPAN>Kvalitetsfelkostnader på <NOBR>90-talet,</NOBR> <NOBR>FoU-VÄST</NOBR> 9608</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">222 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p606 ft81"><SPAN class="ft15">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft80">Utforma projekt - integrera design och produktion</SPAN></P>
<P class="p261 ft0">Genom att enbart integrera de aktörer som är ansvariga för design respektive produktion skapas redan ett effektivt medel att minska kostnader och höja kvaliteten. Deras tidiga samarbete kring lösningar är en metod som användes av både Svedalahem och Ängelholmshem och är troligen en av orsakerna bakom de låga boendekostnaderna i dessa bostadsprojekt.</P>
<P class="p552 ft145">Projektets olika aktörer var delaktiga i planeringen med både möjlighet och skyldighet att påverkan projektets utformning och genomförande. Detta bidrog till ansvar och delaktighet vilket lade grunden till det engagemang som kom att genomsyra arbetet i sin helhet. Den enskilde aktörens fokus förflyttades successivt från den egna insatsen till den gemensamma målsättningen för projektet. Ur detta växte ett ömsesidigt förtroende bland aktörerna. Ekonomiska kalkyler och andra företagsinterna uppgifter diskuterades med stor öppenhet.<SPAN class="ft25">62</SPAN></P>
<P class="p554 ft0">Man bör även återigen understryka att en enkät bland aktörerna i Wigral 2 visade att deras lönsamhet ökade i detta lågkostnadsprojekt jämfört med deras tidigare deltagande i etappen Wigral 1.</P>
<P class="p144 ft0">Vikten av att sammanföra design och produktion reser också frågan om hur långt byggherren bör utarbeta förfrågningsunderlag inför upp- handling. Poängen med att sammanföra projekterande och byggande aktörer är, att de i samarbete kan projektera fram lösningar som svar på krav byggherren ställt. Detta innebär att färdigprojektering för general- entreprenader utesluter en integrering av produktionens aktörer. Både Svedalahem och Ängelholmshem tog detta med i beräkningen och deras förfrågningsunderlag hade visserligen tydliga krav men saknade detaljering, just för att möjliggöra den breda samverkan mot låga kost- nader som var projektens avsikt.</P>
<P class="p144 ft0">ByggKommPPs fyra husbyggnadsprojekt uppvisar den för byggsektorn typiska bristen på integrering av design och produktion. Dock märks en tydlig skillnad beroende på entreprenadform, då generalentreprenaderna uteslöt medan totalentreprenaderna förutsatte någon form av integrering. Bristen på förståelse för vikten av integrering märks dock generellt av att <NOBR>IT-verktyg</NOBR> mellan <NOBR>föreskri-vande</NOBR> och utförande led ej var nämnvärt i bruk i några av projekten.</P>
<P class="p607 ft145">En klar slutsats man kunde dra från kartläggningen av vem som kommunicerade med vem var att kommunikationen ”över gränserna” dvs mellan de som projekterade och de som producerade var mycket olika beroende på utförandeformen. I studien fanns två generalentreprenader och två totalentreprenader representerade. I bägge generalentreprenaderna var</P>
<P class="p608 ft55"><SPAN class="ft63">62 </SPAN>Hyreskostnad, produktion och förvaltning i harmoni (Wigralrapporten), Niclas Andersson, Jan Borgbrant, LUTH 1998:12. Sammanfattning Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">223</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft7">denna kommunikation nära nog obefintlig. I totalentreprenaderna var denna kommunikation mångfalt större - upp till 100 ggr. <SPAN class="ft25">63</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Tyvärr kan det finnas ett motstånd bland byggherrar att ha denna nära kontakt - särskilt med byggentreprenörer. Med tanke på den allmänt svaga byggherrekompetensen är detta förståeligt. Men i en ökad samverkan bland byggsektorns aktörer som är tydligt inriktad på att tillfredställa byggherrens önskemål ligger även större möjligheter till utveckling av byggherrens kompetens jämfört med möjligheterna inom en traditionell byggprocess. Detta förutsatt att byggherren aktivt deltar genom hela processen.</P>
<P class="p610 ft81"><SPAN class="ft15">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft80">Integrera materialtillverkare och underentreprenörer med design</SPAN></P>
<P class="p611 ft0">Materialtillverkares och underentreprenörers svaga integrering i projektutvecklingen accepteras som normalt i byggprocessen, men är inte normalt i någon annan industriell process. Inom exempelvis bilindustrin är integreringen av design och produktion ett standard- verktyg för utveckling av produkter och företagens konkurrenskraft. För att lösa kundens krav har Volvo sedan några år inlett samarbete i form av partnerskap med sina leverantörer. Leverantörerna är med redan i konstruktionsstadiet. När en ny bilmodell börjar planeras tar Volvo kontakt med leverantörer. De deltar i projekten, utformar och lämnar sina synpunkter. Volvo specificerar vad man vill ha. Samarbetet innebär gemensamma lösningar på kundens krav kring bilmodell eller bildelar. Ofta sitter leverantören hos Volvo eller tvärtom. Partnerskapet medför att många av Volvos affärshemligheter måste lämnas ut, men Volvo får i gengäld kunskap tillbaka. <SPAN class="ft25">64</SPAN></P>
<P class="p50 ft0">Motsvarande integrering av design och produktion i byggandet är även lämplig att göra med materialtillverkare och underentreprenörer, så att deras kunskap kan införlivas i projekteringen. Detta sker alltför sällan. En integrering medför även att de olika aktörerna utbildar varandra på respektive specialområde och att de i samverkan därefter kan genomföra utbildning av driftsansvariga med stöd av mer välarbetade driftsinstruktioner inför övertagande och skötsel de färdiga anläggningarna.</P>
<P class="p49 ft0">I Arconas och Svenska Bostäders projekt för seniorboende i Mälarhöjden integreras produktion och design med hjälp av incita- mentssystem. Strategiska områden är Installationer och Tätt hus</P>
<P class="p172 ft7"><SPAN class="ft53">63</SPAN><SPAN class="ft86">ByggKommPP, Etapp 1, Bo Carlsson, mars 2000. </SPAN><NOBR>SBUF-Bkd.</NOBR> Bilaga 2</P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft53">64</SPAN><SPAN class="ft86">Juri Aadli, Volvo personvagnar, BKDs seminarium 971007</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">224 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p612 ft0">(stomme, fasader, tak) där grupperna var för sig och varje medlem i gruppen är delaktig i det ekonomiska utfallet.</P>
<P class="p613 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">I Installationsgruppen ingår Arcona, installationsprojektörer, </SPAN><NOBR>el-,</NOBR> rör- och vententreprenörer. Gruppens ansvar omfattar alla instal- lationer utan reservbudget för det som ibland ”ramlar mellan stolarna”. Entreprenörerna ska i dialogen i gruppen finna förslag till bästa lösning och bästa komponentval. De både påverkar, granskar och godkänner arbetshandlingars lämplighet ur produk- tionssynpunkt.</P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Gruppen Tätt hus integreras på motsvarande sätt.</SPAN></P>
<P class="p48 ft0">Samarbetet förutsätter fullt förtroende för varandra och detta under- byggs med krav på fullständig och öppen redovisning inom gruppen. Incitamentskonstruktionen innebär att intresset för det egna ansvars- området är lika stort som intresset för helheten.</P>
<P class="p50 ft0">Denna form av integrering ger även tillverkare och underentre- prenörer incitament till förbättring av sin verksamhet för att öka sin lönsamhet och deras behov att upprätthålla en statisk konkurrens baserad på dolda kostnader och dold kvalitet i sina materialupphand- lingar torde minska. (Se Kapitel 7)</P>
<P class="p49 ft0">Bristen på integrering av underentreprenörer, grossister och materialtillverkare - de låsta delarna av värdekedjan - med de tradi- tionella och synliga delarna i byggprocessen visas exempelvis i projek- tet Kommunikation mellan byggandets aktörer ByggKommPP<SPAN class="ft25">65</SPAN>. Här studerades hur fragmenteringen mellan aktörerna uttrycks i form av kommunikation dem emellan i fyra byggprojekt. Studien visar en bild av den stora splittringen mellan aktörer som befinner sig i olika stadier av den traditionella byggprocessen.</P>
<P class="p50 ft0">De aktörer som i samtliga projekt generellt visar sig hamna utanför kommunikationsflödena är installationsentreprenörer och material- tillverkare. De kontaktar själva få eller inga andra aktörer och de kontaktas i sin tur mycket sällan av övriga. Det är särskilt dessa aktörer som representerar de låsta eller osynliga länkarna i värdekedjan.</P>
<P class="p49 ft0">De inbjuds inte att delta i projekteringsmöten, där drygt hälften av kommunikationsfrågorna som påverkar projektet avhandlas. Deras möjliga bidrag verkar förbises. Då materialtillverkarna och underentreprenörerna inte aktivt involveras i utformning och förbättring av projektet, minskar i sin tur även deras möjlighet att utveckla material, nya produkter, annan kvalitet och nya arbetssätt. Den viktiga direkta dialogen med byggherren förloras. Samtidigt förlorar dessa aktörer</P>
<P class="p122 ft7"><SPAN class="ft25">65 </SPAN>ByggKommPP, Etapp 1, Bo Carlsson mars 2000. Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344225x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:44 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">225</SPAN></P>
<P class="p614 ft0">eftermarknaden, dvs naturliga uppdrag inom reparations- och servicesektorn under byggnadens förvaltning.</P>
<P class="p135 ft0">Dessa nämnda värdekedjor av material och aktörer tas in ograverade i entreprenaden och lämnar den tämligen opåverkade. Ändå ligger omkring 40 procent av entreprenadkostnaden enbart i material som köps av alla entreprenörer inklusive byggentreprenören. Den stora kostnadsposten visar på vikten av effektiviseringar, som inte enbart bör likställas med billigare upphandlingar av material, utan likaväl omfattar en processförändring kring planering och byggande.</P>
<P class="p49 ft0">I en intervjuenkät<SPAN class="ft25">66 </SPAN>med byggmaterialtillverkande företag inom BYSAM lyfte företagen fram den ofta dåliga kommunikationen mellan de olika aktörerna i byggprojekt. Detta konkretiserar återigen vikten av en bredare integrering av byggsektorns aktörer genom en ny upphandlings- och byggprocess och visar även på aktörernas intresse av att så sker.</P>
<P class="p254 ft0">Vissa byggmaterialtillverkare hade överhuvudtaget ingen som helst kontakt med övriga led förutom med återförsäljare och grossister som de säljer sina varor till. Detta ledde till att de tappade kontrollen över sin produkt redan i första ledet. I synnerhet <NOBR>VVS-fabrikanter</NOBR> fungerar i princip endast som leverantörer av byggmaterial till återförsäljare och grossister och således har liten eller ingen kunskap alls om hur de övriga aktörerna fungerar och vad som händer med deras produkt i de övriga leden. En annan effekt av den dåliga kommunikationen blev även dålig planering.</P>
<P class="p49 ft0">Möjligheter till sänkta byggkostnader skulle kunna åstadkommas genom att byggmaterialtillverkarna och övriga aktörer skulle få större kunskaper om varandra och om hur de tillsammans kan arbeta för att effektivisera byggprocessen för att uppnå lägre kostnader. I detta arbete vore gemensam planering en viktig del. Att öka kompetens i alla led men framför allt hos byggherrar föreslogs även vara viktigt med tanke på de slutliga kostnaderna för byggprojekt. Byggmaterial- tillverkarna ansåg även att möjligheter till upphandlingar som inte är statiska, utan bidrar till en viss osäkerhet hos företagen är bra för konkurrensen och för kostnaderna.</P>
<P class="p49 ft0">En sådan positiv osäkerhet skapas exempelvis av att förfrågningsunderlag inte är detaljerade utan funktionsinriktade på kvalitet och kostnader och inbjuder leverantörerna att delta med lösningar kring utformning och leverans.</P>
<P class="p615 ft55"><SPAN class="ft63">66 </SPAN>Byggmaterialmarknadens aktörer om sänkta byggkostnader, Anna Smirnoff Inregia. Intervjuenkät för Byggkostnadsdelegationen mars 2000. Bilaga 3</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">226 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft0">5.5.2.1</SPAN><SPAN class="ft149">Projektet ByggKommPP</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">I forskningsprojektet ByggKommPP studerades fyra husbyggnads- projekt av olika karaktär och med olika typer av byggherrar.<SPAN class="ft25">67 </SPAN>Studiens syfte var att kartlägga vilka aktörer som kommunicerade med vilka via fax, direktkontakt vid möten, telefon eller <NOBR>e-post</NOBR> och hur många gånger detta skedde. Samtliga byggherrar var flergångsbeställare och kan därför sägas ha stor vana vid entreprenader. Därmed kan resultaten även sägas visa hur typiska byggprojekt bedrivs professionellt.</P>
<P class="p616 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft158">Projekt 1 </SPAN>var bostadsproduktion av insatslägenheter på total- entreprenad.</P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft158">Projekt 2 </SPAN>var ombyggnad av sjukhus på generalentreprenad.</P>
<P class="p115 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft158">Projekt 3 </SPAN>var tillbyggnad av undervisningslokaler samt ombyggnad entré i en samordnad generalentreprenad.</P>
<P class="p113 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft158">Projekt 4 </SPAN>var nybyggnad av bostadsrätter med bevarande av fasad efter rivning för privat konsortium i en funktions- entreprenad.</P>
<P class="p617 ft0">Tre av projekten kan sägas vara byggen med traditionell byggprocess och traditionell byggherre. Aktörernas kommunikation i projekt <NOBR>1-3</NOBR> uppvisade stora likheter. Byggherrens totala antal kontakter med övriga och vice versa var cirka 25 procent av det totala antalet kontakter. I projektet involverades installationsentreprenörer i <NOBR>1-10-15</NOBR> procent av totalt antal kontakter. Särskilt materialtillverkare involverades i låg grad <NOBR>(1-4</NOBR> procent).</P>
<P class="p49 ft0">Det fjärde projektet hade drastiskt ökad kommunikation mellan aktörerna. Det var ett ombyggnadsprojekt, där byggaren utförde projektet på totalentreprenad med ”funktionsansvar” mot ett byggherrekonsortium där även en till byggaren extern part var knuten. Detta projekt hade uppenbarligen en stark inre press att åstadkomma rätt kvalitet och kostnad. Detta avspeglas tydligt i den ökade samverkan mellan samtliga aktörer som uttrycks i ökad kommunikation. Byggherrens/entreprenörens totala antal kontakter med övriga ökade från 25 procent till cirka 35 procent av det totala antalet kontakter. I projektet involverades materialtillverkare (15 procent) i avsevärt högre grad än i två av de tre första projekten. Även installations- entreprenörernas andel av kommunikationen når 10 procent, vilket kan jämföras med sjukhusprojektet.</P>
<P class="p110 ft7"><SPAN class="ft25">67 </SPAN>ByggKommPP, Etapp 1, Bo Carlsson mars 2000. Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">227</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft50">Integrera förvaltningsfrågor med design</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">För att göra det möjligt att nå och behålla låga boendekostnader måste byggnader vara lätta att sköta och billiga i drift och underhåll. Det räcker inte eller är kanske inte ens nödvändigt att ha extremt låga produktionskostnader när huset byggs. Det viktigaste är att kunna hålla <SPAN class="ft4">låga kostnader under förvaltningsfasen</SPAN>, eftersom detta har större påverkan på lönsamhet och boendekostnader än den ursprungliga kostnaden för uppförandet.</P>
<P class="p49 ft0">Tyvärr utformas hus idag sällan medvetet för förvaltning, utan förvaltningen får passivt överta produktionens lösningar. En tradition av att inte från början bygga för förvaltning medför ofta att material och lösningar visar sig både ha en kort livslängd eller hållbarhet och därför på sikt kostar mycket i utbyte och underhåll.</P>
<P class="p546 ft7">Kristianstadsbyggen spenderar <NOBR>150-200</NOBR> Mkr/år för nybyggnad och större ombyggnader. <NOBR>40-50</NOBR> Mkr/år går åt för att reparera hus som är <NOBR>20-25</NOBR> år gamla! Längre livslängd än 30 år måste till. Vilka hus som är <NOBR>50-100</NOBR> år gamla kan vi lära oss av?<SPAN class="ft25">68</SPAN></P>
<P class="p547 ft0">Svedalahem genomförde en förvaltningsplanering innan material och lösningar bestämdes för Kv Erlandsdal för att få lägsta möjliga drifts- och underhållskostnader<SPAN class="ft25">69</SPAN>. Beställaren tog fram statistik från sitt befintliga bestånd. Utöver detta gjordes även en särskild utredning där statistik från SABO och REPAB jämfördes med Svedalahems egna uppgifter. Resultatet blev att driftskostnader kunde kalkyleras till 185 kr/m<SPAN class="ft69">2 </SPAN>BOA och underhållskostnader till 65 kr/m<SPAN class="ft69">2 </SPAN>BOA, samt att under- hållskostnaderna skulle kunna stanna vid denna nivå under 20 år. I ett långtidsperspektiv bedömdes underhållskostnaderna till minst 80 kr/m<SPAN class="ft69">2 </SPAN>BOA.</P>
<P class="p49 ft0">Detta fick till konsekvens att de ekonomiskt mest fördelaktiga lös- ningarna på sikt valdes för stomme, våtrumslösningar, uppvärmning och fasader. Svedalahems förvaltning styrde starkt husens utformning.</P>
<P class="p50 ft0">Sådana krav från byggherrar och deras fastighetsägare på varaktiga kvaliteter och bästa driftsekonomi kan förväntas att öka. Detta beror dels på att fastighetsägare tar större ekonomiska risker idag och måste kontrollera kostnader på både kort och lång sikt. Detta ökar kraven på leverantörerna. Ett annat skäl är att byggandets stora påverkan på förbrukning av resurser måste sänkas i ett resurshushållningsperspek- tiv. För fastighetsägaren kan detta omformuleras som ett ekonomiskt</P>
<P class="p618 ft55"><SPAN class="ft53">68</SPAN><SPAN class="ft54">Sonny Modig, byggnadschef, Kristianstadsbyggen, Seminarium Murverk, Lund 980326</SPAN></P>
<P class="p45 ft7"><SPAN class="ft53">69</SPAN><SPAN class="ft86">Svedalarapporten. Mats Persson, LTH 1999. Sammanfattning Bilaga 2</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">228 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">intresse att minska denna förbrukning av material och energi och därmed sänka kostnaderna på sikt.</P>
<P class="p143 ft0">I Boverkets resonemang i <SPAN class="ft2">Sektorsmål för byggsektorn </SPAN>framgår tydligt att bygg- och installationslösningar kostar mycket i drift över byggnadens livslängd. Här påpekas inledningsvis att byggsektorn svarar för cirka 40 procent av landets energianvändning.</P>
<P class="p144 ft0">En byggnads energianvändning och därmed dess miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv sker till nästan 90 procent under förvaltnings- perioden. Den energimängd som åtgår för uttag och produktion av byggmaterial, vid transporter och till byggande eller rivning är marginell, jämfört med den mängd energi som används under den långa brukstiden. Vid val av tekniska system och projektering fokuseras idag intresset på den första, urspungliga investeringskostnaden. Dessa förhållanden som man närmast kan likna vid systemfel är knutna till energifrågan och byggsektorn. Den första har med synen på investeringar och driftsresultat att göra, sett ur ett livscykelperspektiv.</P>
<P class="p278 ft0">Investeringen för installationer i en byggnad, vilka står sig kanske <NOBR>15-20</NOBR> år uppgår till <NOBR>10-15</NOBR> procent av sina driftskostnader. Driftsfördelarna av att investera i till exempel energisnålare teknik eller längre underhålls- intervaller kan innebära avsevärda besparingar under brukstiden.</P>
<P class="p144 ft0">Denna fastighetsägardrivna utveckling för längre livslängd och lägre förvaltningskostnader kräver ett mera entydigt ansvarstagande av de konsulter, producenter och serviceföretag, som anlitas av bostadsföretagen. Som visats av exemplet Svedalahem medför detta även att byggherren som verkställande part för fastighetsägarens intressen måste lägga mera tankemöda på att precisera och förankra målen för fastighetsföretagandet därmed dess förvaltning bland leverantörerna. I detta ingår också att visa hur målen kan uppnås genom att exempelvis upprätta livscykelekonomiska kalkyler av alternativa lösningar som grund för utformning och produktion.</P>
<P class="p144 ft4">Ansvaret för att få en fungerande integrering mellan förvalt- ning och design ligger på fastighetsägaren. <SPAN class="ft0">Det är efter direktiv från ägaren som de byggande och förvaltande enheterna inom fastighetsbolaget ska utarbeta rutiner eller kvalitetssystem för att kunna samverka och utbyta erfarenheter inför nyproduktion och ombygg- nader. Görs inte detta skapar fastighetsägaren/byggherren sin egen oförmåga att integrera förvaltning med design och produktion och försvårar därmed kraftigt hela byggsektorns övergång till ett resurshushållande samhälle.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">229</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p619 ft81"><SPAN class="ft15">5.5.4</SPAN><SPAN class="ft80">Styrmedel vid utformningen som häver fragmenteringen</SPAN></P>
<P class="p261 ft0">Ett av byggsektorns interna problem i byggprocessen är bristen på styr- medel för samordning och samverkan mellan aktörerna i lika skeden. Det blir fler och fler specialister i byggprocessen, som var och en hanterar en avgränsad del. Svårigheterna har alltså ökat i takt med tiden. Samtidigt har byggnaders komplexitet ökat, vilket delvis kan motivera den ökade mängden aktörer. Bättre styrmedel har inte utvecklats för att samordna detta ökande antal aktörer vare sig inom och mellan skedena.</P>
<P class="p144 ft0">Det behövs en projektplan som styrmedel för att gripa över hela processen från den första definieringsfasen över produktionsfasen till den sista fasen då det färdiga projektet överlämnas. I projektplanen ska även byggherrens program för sin kommande verksamhet i byggnaden finnas med. Det ska också finnas inlagda tidpunkter för avstämning av de beslut som måste fattas och utvärderingar av projektets delkrav. Denna beslutsprocess måste vara transparent för samtliga deltagare.</P>
<P class="p144 ft0">En projektplan har många fördelar. Risker kan identifieras och minimeras, förändringar och deras konsekvenser kan hanteras bättre, samordning mellan de insatser som behövs från olika aktörer underlättas och det syns på vilket sätt huvudmål och delmål hänger samman. Särskilt viktigt är att byggherren tydligt ser vad som händer i projektet för att kunna bedöma om det är rätt slutprodukt som är på väg att ta form. Detta är en viktig aspekt av att bygga för kunden på marknaden och att ge kunden möjlighet till större inflytande. Alla parter ges tydliga roller och tydliga ansvarsområden, som är synliga för samtliga. På detta vis kan deltagarna inte bara se vilka insatser som förväntas av dem, utan även när deras insatser behövs och hur de hänger samman med de övriga. Deras möjlighet att upprätta för projektet lämpliga arbetsrutiner stärks. Processen blir förutsägbar. Genom projektplanen integreras projektets mål med de lösningar som ska utformas. Särskilt viktigt är att identifiera nyckelfrågor, som på avgörande sätt påverkar projektets innehåll och mål, samt att i projektplanen ange när dessa måste vara lösta.</P>
<P class="p620 ft7">Projektplanen visar var i processen beslut måste fattas, vilka som är involverade och vilken information som behövs. Genom att fungera som en checklista kan en projektplan vara till stor hjälp i projektets tidiga faser.<SPAN class="ft25">70</SPAN></P>
<P class="p621 ft55"><SPAN class="ft63">70 </SPAN>Lots till framgångsrika byggprojekt. Brian Atkin, Roine Leiringer. KTH. Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">230 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">Projektet ska utformas och byggas av de lämpligaste aktörerna som väljs genom kvalitetskriterier vid upphandling. De av dem som mest kan påverka projektet i utformingsfasen ska ingå i projektlaget. Det är viktigt att införliva aktörer med kunskap från produktion- och drift- och förvaltningsskedet i projekteringen. Deras uppgift är att se till att projekteringens arbetshandlingar blir möjliga att bygga efter och att den färdiga byggnaden ger en billig och effektiv förvaltning.</P>
<P class="p49 ft0">Det finns styrmedel för att effektivisera projekteringshandlingar mot rätt mål. Dessa styrmedel är värdesäkring <NOBR><SPAN class="ft2">(value-engineering)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> </SPAN>och riskanalys och används i bl.a. den engelska byggsektorn, men är inte vanliga i den svenska. Syftet är att undersöka vilka antaganden som ligger bakom projekteringslösningarna och bedöma om de är bygg- och förvaltningsbara. Syftet är också att se om lösningarna ger rätt kvalitet till rätt kostnad.</P>
<P class="p571 ft145">Värdesäkring och den därtill nära relaterade livscykelkostnadsanalysen ger stöd vid styrningen av designarbetet. Detsamma gäller för tillämpningen av riskanalyser. Praktiskt vore att utveckla dessa tre tekniker till en enda disciplin för att rutinmässigt och noga syna designen under hela utveck- lingsprocessen. På så vis kan jämförelser hela tiden göras mot de uppställda projektmålen. Framtagandet av en robust design görs inte av sig självt. <SPAN class="ft25">71</SPAN></P>
<P class="p622 ft0">Riskanalys innebär både att identifiera risker, bedöma dem och att fördela riskerna rätt mellan aktörerna i projektet. Den part som är mest kapabel att hantera den identifierade risken, dvs den part som har störst möjligheter att undvika eller åtgärda den, ska bära ansvaret. Detta fun- gerar bättre än att byggherren vanemässigt överlåter risker på projektörer eller entreprenörer. I Svedalamanualen föreslås följande riskfördelning:</P>
<P class="p513 ft4">Figur 5.3: Svedalahems riskfördelning i Kv Erlandsdal</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr33 td564"><P class="p418 ft159">Skede</P></TD>
<TD class="tr33 td565"><P class="p201 ft159">Riskkostnader</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td566"><P class="p158 ft159">Fördelning</P></TD>
<TD class="tr33 td567"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td568"><P class="p418 ft7">Idéskede</P></TD>
<TD class="tr9 td569"><P class="p201 ft7">förgäveskostnader</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td570"><P class="p158 ft7">100 procent av byggherren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td568"><P class="p418 ft7">Upphandling</P></TD>
<TD class="tr9 td569"><P class="p201 ft7">förgäveskostnader</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td570"><P class="p158 ft7">100 procent av byggherren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td571"><P class="p418 ft7">Planering</P></TD>
<TD class="tr9 td572"><P class="p201 ft7">förgäveskostnader</P></TD>
<TD class="tr9 td147"><P class="p158 ft7">50</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td573"><P class="p140 ft7">procent av byggherren,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td568"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td569"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td574"><P class="p158 ft7">50 av entreprenören</P></TD>
<TD class="tr9 td575"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td571"><P class="p418 ft7">Projektering</P></TD>
<TD class="tr9 td572"><P class="p201 ft7">förgäveskostnader</P></TD>
<TD class="tr9 td147"><P class="p158 ft7">25</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td573"><P class="p140 ft7">procent av byggherren,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td568"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td569"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td574"><P class="p158 ft7">75 av entreprenören</P></TD>
<TD class="tr9 td575"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td571"><P class="p418 ft7">Produktion</P></TD>
<TD class="tr9 td572"><P class="p201 ft7">ändringskostnader</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td576"><P class="p158 ft7">25 procent av byggherren,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td568"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td569"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td574"><P class="p158 ft7">75 av entreprenören</P></TD>
<TD class="tr9 td575"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td571"><P class="p418 ft7">Förvaltning</P></TD>
<TD class="tr9 td572"><P class="p201 ft7">funktionsgaranti-</P></TD>
<TD class="tr9 td147"><P class="p158 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr9 td561"><P class="p482 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft7">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td568"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td569"><P class="p201 ft7">kostnader</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td574"><P class="p158 ft7">entreprenören</P></TD>
<TD class="tr9 td575"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p623 ft55"><SPAN class="ft63">71 </SPAN>Lots till framgångsrika byggprojekt . Brian Atkin, Roine Leiringer, KTH. Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">231</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">Det är också viktigt att skapa incitament (bonus) så att parterna blir ekonomiskt nöjda. Rimligheten i fördelningen mellan byggherre och totalentreprenör baseras i Svedalahems fall på att entreprenören är delaktig i utformningen av projektet och har incitament att skapa bra lösningar då byggherren köper ett funktionsansvar av entreprenören vilket föreslås gälla under fem år.</P>
<P class="p49 ft0">I Arconas och Svenska Bostäders projekt i Mälarhöjden arbetar man enligt ett incitamentssystem som ömsesidigt knyter samman aktörer från design och produktion kring ansvar för lösningarna. Incitament skrivs in i avtalen mellan parterna.</P>
<P class="p49 ft0">Slutligen räcker det inte med styrmedel och upphandling på kvalitetskriterier för att få ett fungerande projektlag. Byggherrens roll som aktiv part i arbetet är central och en svag byggherre kan förvandla ett objektivt bra projektlag till ett mediokert. Här återkommer vikten av att byggherren utarbetat begripliga definitioner på kvaliteter och mål. En annan mer subtil fråga är att få personkemin och yrkeskunskaperna att passa samman. Även detta omfattar byggherrens egen organisation. Mycket av samarbetet bygger på förtroende mellan aktörerna och kan byggherren utveckla en konsekvent och rättvis ledarstil med lika behandling av projektlagets alla medlemmar är mycket vunnet.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">5.5.4.1</SPAN><SPAN class="ft149">Exempel på styrmedel över större delar av processen</SPAN></P>
<P class="p624 ft2">Svedalamanualen<SPAN class="ft25">72</SPAN></P>
<P class="p625 ft0">Svedalahems styrmedel för Kv Erlandsdal beskrivs i Svedalamanualen och kallas ledningsprocess. När Svedalahems definiering av projektet var färdigt vidtog det skede då aktörerna i samverkan skulle precisera målen och senare bygga det. Dessa aktörers insatser i projektgrupper styrdes kontinuerligt genom projekterings- och produktionsskedena av en ledningsgrupp (bestående av byggherre, bostadsföretag och projekt- samordnare, senare kompletterad med entreprenör) som under sig hade en aktörsgrupp (indirekta men relevanta för projektet, orten, kundgruppen- exempelvis hyresgästföreningen, byggnadsnämnden, försäkringsbolag, mm). Sammanhållande länk mellan grupperna var projektsamordnaren.</P>
<P class="p50 ft0">Det framhålls även som viktigt att samma individer och inte enbart samma företag eller grupp är verksamma i skede efter skede.</P>
<P class="p626 ft7"><SPAN class="ft25">72 </SPAN>Svedalamanualen, Staffan Nilsson, 1999. Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">232 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p627 ft81"><SPAN class="ft15">5.5.5</SPAN><SPAN class="ft80">Kvalitetssystem och kvalitetsplaner som styrmedel</SPAN></P>
<P class="p253 ft0">Byggkvalitetsutredningen SOU 1997:177 visade att byggsektorn saknade ett fungerande heltäckande kvalitetssäkringssystem. Med heltäckande system avsågs att ett enda system skulle inkludera alla faser i byggandet och förvaltningen. Ett heltäckande kvalitetssystem skall enligt utredningen lämpligen innehålla följande delar.</P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">säkring av enskilda produkter av typen </SPAN><NOBR>CE-märkning</NOBR></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">säkring av enskilda aktörers yrkeskunnande av typen certifiering</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">säkring av det enskilda företagets processer</SPAN></P>
<P class="p628 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">säkring av förhållanden utanför företaget som påverkar både företaget och den kundnytta som verksamheten ger upphov till.</SPAN></P>
<P class="p46 ft0">I dag upprättar aktörerna individuella kvalitetssystem för sitt företag och sin uppgift. Kvalitetssystemen kan vara <NOBR>icke-certifierade</NOBR> ”ISO 9001- liknande”, eller formellt certifierade (exempelvis EMAS eller ISO 14001) och fungerar säkert väl om det används i praktiken av det enskilda företaget. Svårigheten är att rutinerna kan skilja sig på pass mycket mellan systemen att det är svårt att knyta dem samman i byggprojekten.</P>
<P class="p49 ft0">Svårigheten ökar dessutom om byggprojektet saknar av byggherren tydliga projektmål, samt styrmedel för aktörerna mot detta mål. Då inleds fragmenteringens skadeverkningar redan när byggprojektet borde ha definierats innan det utformas och innan själva byggandet kommit igång.</P>
<P class="p49 ft0">Det är idag vanligt att kräva att projektörer arbetat enligt ett kvalitetssystem som ansluter till ISO 9001 och att dessutom en specifik kvalitetsplan upprättas för varje projekt. Projektmål som inte kunnat föras ner i aktörernas kvalitetssystem leder till absurda konsekvenser.</P>
<P class="p569 ft147">Vid kvalitetsrevision hos de i projektet anlitade projektörerna befanns dessa ha uppfyllt sina respektive kvalitetssystem, upprättade i anslutning till ISO 9001, på en skala mellan ‘sisådär’ och mycket bra. Trots detta konstaterades på arbetsplatsen ett relativt stort antal fel i handlingarna med en klar dominans för fel beroende på dålig tvärfacklig samordning - kollisioner mellan installationer, dålig samordning mellan installationer och håltagning, dålig samordning beträffande installationers krav på <NOBR>kon-struktiva</NOBR> infästningar etc. Dvs det var som det alltid brukar vara, trots att alla aktörer följde kvalitetssystem uppbyggda i enlighet med ISO 9001!!!<SPAN class="ft25">73</SPAN></P>
<P class="p629 ft55"><SPAN class="ft63">73 </SPAN>Ett arbetssätt för bättre byggprojekt, Håkan Fjällström, Svante Forsström, diplomarbete 1999:6, fortbildning i Projekteringsledning i byggprocessen, KTH</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">233</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">Ovanstående ger en bra bild av att krav på kvalitetssystem i sig hos aktörerna inte är någon garanti för bra utformning eller utförande. Inte heller kan byggprojektets kvalitetsplan fungera som sammanhållande verktyg för aktörerna inom och mellan skeden. Kvalitetssystemen har troligen inte haft några påtagliga effekter att eliminera samordningsfel. Däremot borde projektmålets nyckelfrågor kunna införas i projektets kvalitetsplan och därifrån ner i aktörernas separata kvalitetssystem, som då inriktas på och förtydligar det aktuella projektet. Trots detta kan papperssystem endast stödja och inte ersätta en levande samverkan och dialog mellan aktörerna.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.6</SPAN><SPAN class="ft50">Kalkyler som styrmedel under produktion</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">En entreprenadkalkyl för ett helt bostadsprojekt är inget effektivt styr- medel. Den innehåller alltför många dolda poster. Varje aktör från kon- sulter till underentreprenörer lämnar anbud uttryckta i klumpsummor, vars ingående poster inte går att granska. I underentreprenörernas anbud är exempelvis inte kostnader för material och arbete skilda från varandra, utan sammanslagna till en totalsumma. Hos varken bygg- entreprenörer eller delentreprenörer (underentreprenörer) anges eller undersöks kostnader för transporter.</P>
<P class="p49 ft0">Ett normalt byggprojekt uppvisar alltså även i sin anbudssumma en fragmentering mellan de olika aktörerna. Dessa delentreprenaders kalkyler resulterar i en mängd slutpriser och alla dessa enskilda delentreprenaders slutpriser adderas och bildar det totala prisförslaget för entreprenaden till byggherren.</P>
<P class="p49 ft0">Tyvärr innebär detta alltså att det i all praktisk mening saknas en preciserad och genomarbetad kalkyl för byggprojekt. Det saknas en gemensam kalkyl att använda som styrinstrument.</P>
<P class="p49 ft0">All utveckling av realistiska och genomförbara alternativ förutsätter att det traditionella valet kan bedömas, dvs att det är uppbyggt av synligt redovisade fakta kring kvalitet, kostnad och tänkt utförande. Kostnader och möjliga kostnadsbesparingar är endast möjliga om de redovisas och kan hänföras till specifika poster och specifika aktörer/delentreprenader. Först då öppnas vägen för utveckling av produktionsprocess eller teknisk utveckling. Så ser det inte ut idag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">234 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft0">5.5.6.1</SPAN><SPAN class="ft149">Exempel på kalkyler som styrmedel i projekt</SPAN></P>
<P class="p624 ft2">Exemplet Skanska/IKEA BoKlok</P>
<P class="p625 ft0">När bostadsprojektet BoKlok skulle utvecklas i samarbete mellan Skanska och IKEA fanns slutliga hyreskostnader som styrande projektmål.</P>
<P class="p49 ft0">Skanska upptäckte att det var omöjligt som köpare att bedöma vad som egentligen ingick i underentreprenörernas anbud. Projektmålets hyra gjorde att man tvingades ifrågasätta alla poster i kalkylen.</P>
<P class="p50 ft0">Man bör understryka att det är på detta sätt som IKEA alltid arbetat. Slutpriset för produkten bestäms på förhand med ledning av god kännedom om kundernas betalningsvilja. Hittar IKEA inga producenter som kan tillverka en specifik del till den kostnad och kvalitet som bestämts, söker inköparna helt enkelt vidare. På så vis har IKEA i vissa fall hittat tillverkare, som normalt inte producerar inredning, men som råkar ha rätt kompetens för att åta sig produktion åt IKEA.</P>
<P class="p50 ft0">Skanskas sätt att använda slutkostnad som styrmedel kan därför sägas vara ett lån av IKEAs gängse arbetsmetoder att nå rätt pris till kund för att kunna sälja varan. Det är ett bra exempel på hur byggsektorn har mycket att vinna på att låna arbetsmetoder från andra industri- och tjänstesektorer då de egna metoderna inte fungerar.</P>
<P class="p49 ft0">Skanskas problem i BoKlok är ett bra exempel på hela byggsektorns problem med icketransparenta kalkyler. I förlängningen är detta naturligtvis slutkundens bekymmer, eftersom det är dessa som betalar. Och när ingen tidigare i processen vet vad det är som kostar och varför, har slutkunden självklart inget grepp om skäligheten i slutpriset. Det visar att bristen på transparenta kalkyler medför att det saknas konkurrens kring kvalitet och pris inom byggsektorn och att köparna därmed i realiteten saknar renodlade valmöjligheter. Men detta är i sin tur delvis beroende av brister i uppbyggnad av byggherrens kompetens, som förste kravställare och betalningsansvarige.</P>
<P class="p50 ft0">En diskussion kring orsakerna bakom de <NOBR>icke-transparenta</NOBR> kalkylerna finns i kapitel 7 Dynamisk konkurrens, där behovet av att upprätthålla låsta värdekedjor och osynliga rabattsystem beskrivs.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">5.6</SPAN><SPAN class="ft24">Projektleverans</SPAN></P>
<P class="p361 ft0">En förutsättning för att leveransen av byggprojektet ska fungera väl enligt de studier Byggkostnadsdelegationen låtit genomföra har nämnts i tidigare avsnitt. Villkoren kan sammanfattas i att:</P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">projektet är tydligt definierat i rangordnade problemområden med riktlinjer för kvalitet och kostnadsramar av byggherren</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">235</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">projektet är utformat av det lämpligaste urvalet av aktörer i samverkan</SPAN></P>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">projektet har en övergripande projektplan som drivs med effektiva styrmedel för tid, kvalitet och kostnad</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">projektet har planeringstid avsatt för ovanstående uppgifter</SPAN></P>
<P class="p46 ft0">Utvärderingen av prototyphusen visar brister i projektleveranserna beroende på att vissa av ovanstående vilkor inte uppfyllts. Grundkraven i Byggkostnadsdelegationens förfrågningsunderlag var inte <NOBR>rang-ordnade</NOBR> i problemområden, byggherren var inte densamma under hela processen och tiden var för kort för att anbudslämnarna skulle hinna arbeta igenom sina förslag. Därmed saknades viktiga villkor för att göra övergripande projektplaner med styrmedel för nyckelfrågorna. Särskilt sådana nya nyckelfrågor som förvaltningskostnader, inomhusmiljö, kretslopp- och resurshushållning har inte utvecklats och realiserats fullt ut. (Se kapitel 6)</P>
<P class="p49 ft0">Övriga tidigare nämnda projekt skiljer sig från normala bostads- projekt genom att de aktivt arbetat för att häva fragmenteringen på många nivåer för att åstadkomma projektmålen. Särskilt väsentligt är att en tidig upphandling av entreprenörer gjordes med det uttalade syftet att de tillsammans med byggherren och dennes konsulter skulle kunna delta i den slutliga utformningsfasen. Detta är ovanligt. Normalt upphandlas entreprenörer långt senare i bostadsprojekt och på betydligt mer detaljerade förfrågningsunderlag, som utarbetats av byggherresidan utan entreprenörernas medverkan. Vare sig det rör ombyggnad eller nybyggnad av bostäder är det vanligaste att entreprenadformen därefter blir totalentreprenad. Konsekvensen blir i dessa fall att den i förväg detaljutarbetade designen och den senare tillkomna produktionen skiljs åt och att eventuella mål för både kostnader och kvalitet tenderar att blir svåra att nå.</P>
<P class="p49 ft0">Byggcheferna framhåller för Byggkostnadsdelegationen att detta förfarande inte tar tillvara produktionens kunskaper vid utformning av projekt.</P>
<P class="p569 ft147">Det har blivit allt vanligare med totalentreprenader. Det är en positiv utveckling. Med totalentreprenad minskar behovet av handlingar från byggherren, vilket gynnar projektets totala ekonomi. Det blir lättare att hålla ihop planering och genomförande. Dubbelarbete minskar. Byggbolagen är idag dessutom större än tidigare och har bättre resurser, erfarenhet och kompetens för att åta sig totalentreprenad. Innebörden av totalentreprenad har emellertid en tendens till att urholkas och förvanskas. Bland annat ger beställaren inte möjlighet för entreprenören att själv utforma arbetet efter sina många gånger stora erfarenheter och utifrån det helhetsperspektiv entreprenören har. Trots det läggs ansvaret på entreprenören. Med andra</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">236 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p630 ft7">ord tas inte de fördelar till vara som totalentreprenaden ger, trots att entreprenaden benämns totalentreprenad.<SPAN class="ft25">74</SPAN></P>
<P class="p631 ft0">Avsnittet projektleverans avser den rena produktionen och behandlar för överskådlighetens skull inte den projektering av arbetshandlingar som behandlats i avsnittet projektutformning. I verkligheten löper dock projektutformningen nästan parallellt med produktionen i totalentreprenader.</P>
<P class="p144 ft0">Även om projektutformningen utförts väl finns det fortfarande hinder för de producerande aktörerna att formera sig för bästa leverans. Produktionsvillkoren har sin egen verklighet och egna styrmedel av denna verklighet. Avsnittet behandlar följande huvudpunkter:</P>
<P class="p632 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">upphandlingen av delentrepenörer och material begränsas av att befintliga låsta, </SPAN><NOBR>icke-transparenta</NOBR> värdekedjor med särintressen ständigt ingår</P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">den ständiga konflikten mellan hantverk och industri i produktionen</SPAN></P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">traditionella styrmedel i produktionen bevarar fragmenteringen mellan aktörerna, snarare än häver den</SPAN></P>
<P class="p633 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">nya styrmedel hämtade från industrin - exempelvis logistik – tar som alla nya metoder lång tid att introduceras</SPAN></P>
<P class="p634 ft81"><SPAN class="ft15">5.6.1</SPAN><SPAN class="ft80">Upphandlingsprocessen - skapandet av projektets värdekedjor</SPAN></P>
<P class="p261 ft0">Om byggprocessen ses som jämförbar med en vanlig industriell process, handlar byggande om hur byggsektorns värdekedjor bildas och fungerar i ett byggprojekt. De uppkommer liksom i annan industri genom upphandling och ska integreras och styras genom hela processen. Värdekedjorna är de leverantörer av varor, system och tjänster som upphandlas. Inom byggandet omfattar de allt från konsulter, råvarutillverkare, materialtillverkare och grossister till underentreprenörer, byggentreprenörer och transportföretag, men även kommuner och byggherrens konsulter och ombud ingår.</P>
<P class="p143 ft0">Ett byggprojekts totala värdekedja är summan av dessa samtliga leverantörers insatser av arbete, material och energi. Dessa leverantörer är i sin tur köpare. Alla i byggprocessen inblandade parter är både leverantör och kund – beroende på åt vilket håll de är vända för</P>
<P class="p635 ft55"><SPAN class="ft63">74 </SPAN>Byggcheferna, enkätsvar till Byggkostnadsdelegationen Stockholm den 14 februari 2000. Dnr 8/2000</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">237</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">tillfället. De handlar var för sig upp helt olika varor och tjänster och bildar därmed sina enskilda mindre värdekedjor. Varje grupp har alltså egna värdekedjor för sin del av projektet. Det är bland leverantörerna, som köper varandras tjänster och varor, som en stor del av dessa enskilda värdekedjor alltför ofta tas för givna.</P>
<P class="p144 ft0">Varje delentreprenad representerar i sin tur en länk i värdekedjan. Dessa länkar är på förhand låsta mellan materialleverantör, grossist och underentreprenör. Det är dessa nätverk av aktörer, deras inbördes avtal, rabatter och selektiva försäljningsmetoder som både låser länken och aktivt förhindrar transparens av både pris och kvalitet på ingående varor. Vid upphandling köps hela länken ograverat så snart under- entreprenören upphandlats.</P>
<P class="p395 ft0">Den obefintliga transparensen i varje enskild delentreprenads slutpris ger inte köparen någon ledning att bedöma det sammanvägda värdet i det förslag, som lämnats av den länk i värdekedjan underentreprenören representerar. Om länken ger värde, kvalitet och effektivitet till rätt pris - och passar just köparen och köparens byggprojekt redovisas för dåligt i anbudet och går därför går helt enkelt inte att utröna.</P>
<P class="p144 ft0">Köp av leverantörer sker alltså oftast efter pris - inte efter vad de kan leverera i verifierbar kvalitet eller har kompetens att utveckla i projektet. Ett byggprojekt byggs alltså upp av en mängd låsta värdekedjor som inte samverkar för köparens bästa, utan genom upphandling mekaniskt adderas till varandra och efter (dolda) kostnader.</P>
<P class="p636 ft81"><SPAN class="ft15">5.6.2</SPAN><SPAN class="ft80">Konflikten mellan hantverk och industri i produktionen</SPAN></P>
<P class="p261 ft0">Teknik för produktion av material och teknik för sammansättning av dem har en spännvidd mellan industriell produktion och hantverk inom byggsektorn. Vanligen skiljs dessa två produktionssätt inte åt, utan drabbar samtidigt samman inom och mellan varje skråmässigt avgrän- sad delentreprenad och yrkesgrupp på byggplatsen.</P>
<P class="p144 ft0">Fabrikstillverkat material levereras till byggplatsen i enskilda delar och sätts där hantverksmässigt samman på rätt plats i byggnaden av en mängd olika entreprenörer. På så vis arbetar generellt sett hela den stora mängden specialentreprenörer men även stora delar av den rena byggentreprenaden följer av tradition samma splittrade produktionssätt.</P>
<P class="p144 ft0">För entreprenörer av olika slag gäller detta främst byggdelar som ska integreras med stommen. Andra delar bör frikopplas från stommen för att underlätta systembyten och underhåll. En bättre åtskillnad mellan dessa två typer behövs. Delentreprenader avser montage av hissar och trappor, installationer i form av dragningar av stammar och kanalisering</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">238 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p637 ft0">och komplettering av dessa inom el, rör, ventilation samt isolering av dessa installationsstråk. Även delentreprenader inriktade på inredning som golvläggning, plattsättning, undertaksmontage, plåtarbeten, smide i form av räcken eller bärande stomdelar, portar och ytterdörrar i metall, målning och tapetsering, mm visar samma konfliktfyllda blandning av fabriksproduktion av material och hantverksutförande på plats. Den totala mängden delentreprenader utanför själva byggentreprenaden i ett bostadshus är vanligen cirka <NOBR>20-30</NOBR> stycken.</P>
<P class="p144 ft0">I den rena byggentreprenaden är produktionsförhållandena likadana. All inredning i form av skåp, garderober, dörrar, lister, innerväggs- material som gips, stålreglar och isolering levereras fabrikstillverkade för senare sammansättning eller montage på rätt plats. Steget under detta är att rena råmaterial som säckar med betong, bruk, betongspackel och fallbetong blandas samman till färdiga produkter på byggplatsen eller att råmaterial som armering, formplywood, och trävirke levereras i standardmått för behandling av rätt skrå till rätt form innan arbetet kan slutföras.</P>
<P class="p144 ft0">Detta sker hela tiden mer eller mindre utan väderskydd. Det är så byggindustrin ser ut och fungerar i verkligheten. Den har inte stor likhet med annan industri utan är snarast en hybrid mellan modern produktionsteknik och medeltida traditioner styrd av slentrian i upphandlings- och byggprocessen</P>
<P class="p144 ft0">I en av Byggkostnadsdelegationens studier<SPAN class="ft25">75 </SPAN>visas i index utveck- lingen av arbetsproduktivitet i tillverkningsindustrin och byggindustrin under perioden <NOBR>1963-1998</NOBR> mätt som förädlingsvärde per arbetad timme. Under perioden har tillverkningsindustrins arbetsproduktivitet ökat med 3.9 procent per år, medan motsvarande i byggindustrin endast ökat med 2.6 procent per år under perioden. I byggsektorns produktivitet räknas inte byggmaterialindustrin in, utan den har hänförts till tillverkningsindustrin, varför den arbetsproduktivitet som sektorn uppvisar under dessa årtionden gäller den besvärliga situationen av montage på arbetsplatsen och hantverk.</P>
<P class="p144 ft0">Byggsektorns konflikt mellan hantverk och industri ger alltså tydliga utslag för dålig utveckling av arbetsproduktiviteten, som endast ökat 1.8 gånger under perioden. Den normala tillverkningsindustrin som bättre kan kontrollera dessa förhållanden har på samma tid mer än fyrdubblat sin arbetsproduktivitet. Detta har självfallet påverkat både kostnader och kvalitet i respektive sektor.</P>
<P class="p638 ft55"><SPAN class="ft63">75 </SPAN>Produktiviteten inom byggindustrin <NOBR>1965-1996,</NOBR> en jämförelse med tillverknings- industrin. Mats Marcusson. Bilaga 3</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">239</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft81"><SPAN class="ft15">5.6.3</SPAN><SPAN class="ft80">Konflikter mellan industri och hantverk ger kvalitetsproblem</SPAN></P>
<P class="p261 ft0">Byggsektorns materialförsörjning sker alltså redan idag genom indu- striell tillverkning. Härigenom uppstår en ständig konflikt mellan behoven inom materialtillverkarnas fasta industri – exempelvis behov av jämn produktion, tydliga underlag, hög andel standardprodukter, klara leveransbesked mm – och den <NOBR>väder-,</NOBR> objekts- och <NOBR>konjunktur-beroende</NOBR> flyttbara byggplatsen, där slutmontage sker av en mängd entreprenörer som baserar sitt arbete på hantverk.</P>
<P class="p144 ft0">Både kvalitetsfel och onödigt höga kostnader uppstår med detta splittrade produktionssätt. Industriell produktion kräver kvalificerad samordning och projektering. Kvalitetsfelen beror ofta på att leverantörens anvisningar för montage inte är tydliga nog, inte läses eller inte används på byggplatsen. Ett bra tillverkat material kan förlora sina grundläggande prestanda på detta sätt. I många fall går dessa kvalitetsfel tillbaka som reklamationer till tillverkaren, fast felet uppstått på bygget.</P>
<P class="p144 ft0">Kvalitetsfel uppstår också redan i projekteringen, där främst bristen på samordning mellan olika discipliner av konsulter orsakar att de industriellt tillverkade delarna inte går att passa samman med stommen på byggplatsen. Detta avser särskilt kombinationen installationer och prefabstomme.</P>
<P class="p144 ft0">De flesta fel åtgärdas och de fel som kvarstår som besiktnings- anmärkningar kvittas bort vid den ekonomiska slutuppgörelsen mellan entreprenör och beställare. I båda fallen har den industriellt tillverkade produkten inte getts möjlighet leva upp till sina förutsättningar och slutprodukten är sämre än vad som från början avsetts.</P>
<P class="p640 ft81"><SPAN class="ft15">5.6.4</SPAN><SPAN class="ft80">Konflikter mellan industri och hantverk ger kostnadsproblem</SPAN></P>
<P class="p261 ft0">Höga kostnader blir följden av detta splittrade produktionssätt. Kostnaderna beror på en mängd faktorer som alla har att göra med svårigheten att utforma styrmedel för att hålla denna fragmenterade produktion samman eller åtminstone något så när fri från kollisioner i tid och rum mellan alla delentreprenader.</P>
<P class="p144 ft0">Kostnader uppstår genom förseningar eller produktionsstopp i en eller flera delentreprenader p.g.a. störningar och svårigheter att arbeta jämnt och rationellt ens under icke störd tid. Den konkreta platsen där arbetet ska utföras befolkas av flera delentreprenörer som samtidigt också måste komma fram. Materialbrist till följd av illa planerade eller</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">240 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">uteblivna leveranser av material eller skadade leveranser till följd av bristfälligt omhändertagande av materialet på platsen. Regn, kyla, hetta eller blåst försämrar eller omöjliggör effektivt arbete. Andra hinder är brist på eller oklar information om materialmontage eller ritade lösningar eller tidsbrist eller ointresse för att ta del av den information som finns kring material, lösningar, tekniska beskrivningar. Ofta finns även brist på tid eller ointresse hos entreprenörer att arbetsbereda och planera hur deras delentreprenad ska läggas upp för att löpa mest effektivt, mm. Det finns fler exempel på kostnader som uppkommer genom olika störningar i produktionen.</P>
<P class="p144 ft0">Sammantaget medför detta höga kostnader för arbetsdelen av entreprenaden, som i anbuden från respektive delentreprenör måste innehålla ett erfarenhetsmässigt mått på hur lång tid som normalt åtgår - trots att tiden inte kan utnyttjas effektivt - under dessa obeständiga förhållanden. Detta resulterar i en inbyggd omedveten riskbedömning som avspeglas i höga anbud. Delentreprenaderna är helt beroende av att en fungerande samordning dem emellan gjorts innan de inleder sina respektive arbeten. Samordningen kräver att tidsutrymmet mellan entreprenadavslut och byggstart måste vara tillräckligt för att en god planering ska kunna göras.</P>
<P class="p144 ft0">Onödigt höga kostnader för transporter av material blir också en konsekvens av att alla leveranser sker separat till varje delentreprenör och enligt deras enskilt utarbetade leveransplaner. Dessa kostnader syns docks aldrig eftersom de aldrig specificerats i anbuden och ofta inte ens syns i fakturorna, då materialet säljs ”fritt fabrik” eller ”fritt grossist” eller hämtas av entreprenörerna själva vid lämpliga tidpunkter.</P>
<P class="p641 ft81"><SPAN class="ft15">5.6.5</SPAN><SPAN class="ft80">Styrmedel bevarar snarare än häver fragmenteringen</SPAN></P>
<P class="p261 ft0">Det finns en mängd styrmedel i form av tidplaner av olika slag för ett byggprojekt. Samtliga har delat in aktörerna i skeden, avgränsat tids- ramarna för deras arbete och låst föregående aktör och kommande aktör i sekvenskedjan. Det liknar gamla bilfabrikers löpande band med avgränsade uppgifter på varje station. De styrmedel i form av tidplaner som oftast ingår vid större projekt är:</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td577"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td548"><P class="p642 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">241</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td578"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td579"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td454"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td68"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr44 td580"><P class="p201 ft4">Tabell 5.4:Tidplaner som styrmedel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td68"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td581"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td137"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td582"><P class="p201 ft4">Huvudtidplaner</P></TD>
<TD class="tr9 td583"><P class="p201 ft0">omfattar alla aktörer</P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td584"><P class="p201 ft4">Projekteringstidplaner</P></TD>
<TD class="tr9 td585"><P class="p201 ft0">konsulters arbete med tekniska</P></TD>
<TD class="tr9 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td586"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td587"><P class="p201 ft0">underlag för upphandling</P></TD>
<TD class="tr1 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td584"><P class="p201 ft4">Inköpstidplaner</P></TD>
<TD class="tr9 td585"><P class="p201 ft0">upphandling av entreprenörer</P></TD>
<TD class="tr9 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td586"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td587"><P class="p201 ft0">och material</P></TD>
<TD class="tr1 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td586"><P class="p201 ft4">Produktionstidplaner</P></TD>
<TD class="tr9 td587"><P class="p201 ft0">omfattar byggande aktörer</P></TD>
<TD class="tr1 td137"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p643 ft0">Tidplanerna tenderar att konservera projektets fragmentering i delar. Tidplanerna är inte uppbyggda för projektet slutligen ska bli en väl fungerande byggnad.</P>
<P class="p145 ft0">Tidplaner ser normalt inte till att sammanföra aktörerna och deras arbeten för samverkan över tidsgränserna kring projektmålet. Ändå är deras lösningar beroende av varandra för att få rätt eller komplett fel fungerande slutprodukt. Nödvändig samordning förutsätts ske <SPAN class="ft2">inom skedena </SPAN>och sker också rutinmässigt där. Samordning <SPAN class="ft2">mellan skedena </SPAN>är däremot inte fastslagen utan snarast improviserad och inte heller definierad i vilka ämnesområden som är särskilt viktiga och som kräver mätbara delmål. Följden blir att viktig information förloras från skede till skede och att komplexa frågor hanteras som slutsumman av alla enskilda lösningar. Detta stärker en suboptimering av ingående lösningar, så att lösningar lika gärna motverkar varandra som stödjer den avsedda slutfunktionen.</P>
<P class="p144 ft0">Produktionstidplanerna speglar hur byggnaden ska uppföras med bibehållande av den fragmentering som finns bland sektorns leverantörer av material, projektörer och entreprenörer. Tidplanen är därför ordnad i sekvenser som gäller respektive entreprenaddel och anger hur dessa ska följa på varandra och hur lång tid varje del ska ta. Tidplanen befäster fragmenteringen mellan aktörerna i delentrepre- naderna. Den uttrycker även att sambanden i hela värdekedjan inte överblickas.</P>
<P class="p346 ft0">Mängden aktörer med specialuppgifter på byggplatsen medför dessutom ett omfattande arbete med planering och samordning. Specialisering värnas på bekostnad av tvärfacklig kompetens. Detta ökar kravet på större resursinsatser både i detaljplanering och arbetsledning och ökar behovet av smala specialister, med följden att alla väntar på alla.</P>
<P class="p644 ft145">Ett exempel kan vara att beskriva hur branschen idag hanterar uppgiften att bygga ett badrum i nyproduktion. Vi gör så här; vi använder sju yrkeskategorier som utför elva arbetsmoment och sammantaget finns sex leverantörer som ska ha in komponenter i detta rum på fyra kvadratmeter. Ärligt talat gör vi även så här när vi bygger om. Det tycker inte hyresgästerna om och det tar väldigt lång tid. När Skanska gör samma arbete på en fabrik som Flexator i Småland finns det en person som gör detta</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">242 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p645 ft7">arbete. Behöver jag säga att detta är ett exempel på den struktur som permanentats av ett system, en bransch och ett fackligt system, som jag vill påstå är medeltida med rötter i skråväsendet.<SPAN class="ft25">76</SPAN></P>
<P class="p46 ft0">I ett industriellt byggande finns bättre möjligheter till samordning och styrning. Hustillverkaren Flexihus inom <NOBR>NCC-koncernen</NOBR> bygger volymer som inreds i fabriken utanför Jönköping. Badrummens betongbjälklag har från början färdiga fall och ingjutna avlopp och golvbrunnar. Flexihus inreder badrummen i volymerna på två dagar och använder sju yrkeskategorier för detta. Kvaliteten blir högre i fabriken är motsvarande arbete på byggplatsen hade blivit.</P>
<P class="p50 ft0">Tvärfackliga yrkeskunskaper är möjligen särskilt användbara inom industriellt byggande. Tvärfacklighet är dock lika gångbart på gängse byggplatser.</P>
<P class="p49 ft0">En jämförelse mellan en hårt specialiserad platsorganisation och en organisation som bygger på mer tvärfackliga kunskaper bland både arbetsledning och yrkesarbetare visar större lönsamhet, kortare byggtider och högre kvalitet till den tvärfackliga organisationens fördel.<SPAN class="ft25">77 </SPAN>På arbetsledningssidan medför detta även färre antal personer och större flexibilitet att genomföra produktionen.<SPAN class="ft25">78</SPAN></P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">5.6.6</SPAN><SPAN class="ft50">Styrmedel för överlämningsfasen</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">I tidplanerna är skedet då byggnaden ska överlämnas till byggherren och dennes förvaltare behandlat som en slutpunkt utan samband med vad som hänt tidigare. Även detta bör bli en särskild och bättre specificerad del av tidplanen som en aspekt av att bygga för förvaltning. Detta poängterar tydligt förvaltningen som kund. Idrifttagandet och överlämnandet av byggnaden ingår i detta skede. Det måste förberedas redan i projekteringsstadiet. Installationerna måste även trimmas innan inflyttning. Detta är ett arbete där mycket information måste dokumenteras för att fastighetsägarens förvaltning och kunder ska ha möjlighet att ta sitt nya ansvar.</P>
<P class="p646 ft145">Detaljerad dokumentation måste förmedlas från projektlaget till beställarens representant för att medge en säker, ändamålsenlig och effektiv användning av byggnaden <NOBR>---</NOBR> Denna dokumentation omfattar vanligen drift- och skötselinstruktioner och relationsritningar. Beträffande de sistnämnda är det viktigt att ritningarna återspeglar det som verkligen byggts. Dessutom</P>
<P class="p647 ft7"><SPAN class="ft53">76</SPAN><NOBR><SPAN class="ft86">Hans-Erik</SPAN></NOBR> Johansson, Skanska Bostäder, BKDs seminarium Rosenbad 971007</P>
<P class="p648 ft55"><SPAN class="ft53">77</SPAN><SPAN class="ft54">Nya arbetsformer vid genomförande av </SPAN><NOBR>ROT-projekt,</NOBR> Matti Valta . Nordiskt seminarium Göteborg <NOBR>12-13</NOBR> april 1999. Chalmers.</P>
<P class="p45 ft7"><SPAN class="ft53">78</SPAN><SPAN class="ft86">Yngve Öberg, tidigare VD Platzer, Platzers nyckeltal </SPAN><NOBR>1970-80-talen.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">243</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p565 ft7">måste ombesörjas att defekter som noterats vid slutbesiktningen rättas till före överlämnandet. En betydligt mer lyckad övergång till förvaltningsfasen uppnås genom att agera tidigare i projektet, samt att krav på förhands- dokumentation specificeras i projektplanen och kontraktsvillkoren.<SPAN class="ft25">79</SPAN></P>
<P class="p598 ft0">Förvaltningen behöver även dessa fakta om system och material för att kunna göra utvärderingar av drift och underhåll. Dessa kan ligga till grund för nyckeltal och påverka utformningen av kommande projekt.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">5.6.7</SPAN><SPAN class="ft50">Nya styrmedel är svåra att introducera</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Ett normalt industriellt styrmedel sedan <NOBR>1960-talet</NOBR> är logistik. Logistik är att styra och kontrollera flöden av material, tjänster och relaterad information. Logistisk styrning gäller från råmaterialtillverkarna fram till den som monterar slutprodukten hos slutkunden. Logistikbegreppet inrymmer tydliga funktioner som distribution, lagring och transporter samt inköpsarbete och olika marknadsfunktioner. Detta rör enskilda företag och den samling företag - den flödeskedja - som tillsammans levererar delar eller tjänster för en viss produkt. Verksamheten i till- verkningsindustrin styrs av en helhetssyn på samtliga ingående aktörers funktion.</P>
<P class="p49 ft0">Denna helhetssyn gör att man kan diskutera var i kedjan som värde skall tillföras; kanske ska vissa aktiviteter flyttas bakåt i kedjan medan andra kanske med fördel kan äga rum närmare kund. Och i detta arbete med att avgöra vem som ska göra vad i kedjan, så är det återigen kunden och kundnyttan som ska vara ledstjärnan.</P>
<P class="p49 ft0">Tyvärr är detta generellt ett obefintligt styrmedel inom byggsektorn idag. Kunskap om och förståelsen för logistikens betydelse för kvalitet, kostnad och större kontroll över produktionen saknas inom byggsektorn till skillnad från i andra industrisektorer. Därför finns dag följaktligen inte utbildade logistiker i byggföretagen. Endast enstaka aktörer på byggmarknaden verkar på allvar vilja styra flödet av material. Logistik är en stor och outnyttjad potential inom byggsektorn.</P>
<P class="p254 ft0">I projekten Svedala och Wigral, som Byggkostnadsdelegationen stött utvärderingen av, har arbetet för att sänka kostnader fokuserats på styrmedel som planering, samordning och samverkan. Logistik berörs endast flyktigt och styrmedel för detta har inte använts i dessa projekt. På så vis är projekten representativa för de metoder som används i byggsektorn.</P>
<P class="p393 ft0">Det är också intressant att detta återigen visar att de aktörer som finns bortom den traditionella byggprocessens synliga länkar, de låsta</P>
<P class="p649 ft55"><SPAN class="ft63">79 </SPAN>Lots till framgångsrika byggprojekt , Brian Atkin, Roine Leiringer, KTH. Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">244 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">och osynliga delarna av värdekedjorna i form av materialtillverkare, underentreprenörer och grossister samt transportföretag, inte räknas som väsentliga att integrera effektivare. Ändå finns stora pengar att tjäna för alla aktörer. Enbart överförbrukningen av material är i vissa fall mer än 10 procent. Dokumenterade kvalitetsfelkostnader visar att en stor del beror på logistikrelaterade brister, som felleveranser, hanteringsskador mm. En annan dold kostnad är transporter, som oftast döljs under begreppet ”fritt arbetsplatsen”. Eftersom alla aktörer sköter sin egen upphandling på detta vis skapar de störningar som är svåra att uppskatta i kostnader.</P>
<P class="p569 ft145">Olika materialslag levereras till olika godsmottagare som befinner sig på samma område <NOBR>---Våra</NOBR> studier visar att dessa flöden sällan eller aldrig är koordinerade. Det betyder inte bara att de potentiella samordningsvinster som finns mellan de olika flödena inte utnyttjas, utan även att olika flöden aktivt stör varandra och varandras förutsättningar på arbetsplatsen. För de aktörer som verkligen försöker styra upp flöden, utgör andra svåröverskådliga flöden och deras brist på styrning ett svårt hinder.<SPAN class="ft25">80</SPAN></P>
<P class="p622 ft0">Bristande logistik är en viktig delförklaring till att det är svårt att producera bostäder till vettiga priser idag. Avsaknaden av kontinuerlig kostnadsjakt är den övergripande anledningen till att logistikkoncept saknas i byggsektorn, medan kostnadsjakten däremot ständigt driver fram utveckling av logistiska lösningar i övrig industriell verksamhet. Byggsektorn är därutöver belamrad av interna hinder för en effektiv logistik vilka kan summeras i:</P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">avsaknad av transparens kring pris och kvalitet för material</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">ständig fokus på enstaka projekt</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">fragmenteringen av aktörerna</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">bristande logistikkompetens</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">bristande konkurrens</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">ett alltför stort utbud av produkter i flera produktgrupper</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">kulturen att lösa problem på plats hellre än med planering</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">praxis att inte kräva redovisning av transporter vid upphandling</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Logistik är sammanfattningsvis en omöjlig fråga att hantera för <NOBR>enskil-da</NOBR> aktörer. Det krävs ett helhetsgrepp på logistikflöden till byggplatsen. Den springande punkten är vilken eller vilka aktörer som bör ta det övergripande ansvaret.</P>
<P class="p650 ft55"><SPAN class="ft63">80 </SPAN>Flödesorienterat byggande, Fredrik Olsson, Everth Larsson, Teknisk logistik, LTH 2000. Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">245</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft1">5.7</SPAN><SPAN class="ft24">Projektutvärdering</SPAN></P>
<P class="p48 ft0">Projekt utvärderas sällan efter avslutat bygge och aktörerna har ofta redan gått över till nya projekt. Projekt utvärderas inte heller under förvaltningen, då det är möjligt att mäta byggnadens prestanda och hur verksamheten fungerar i lokalerna.</P>
<P class="p135 ft4">Utvärderingar är dock nödvändiga för att komma bort ifrån det projektfixerade byggandet och utveckla ett processorienterat<SPAN class="ft0">. Projekt är inte så unika som det alltid framhålls. Mercedes producerade 450 000 bilar 1998 och endast fyra var identiska. Av det kan man dra slutsatsen att det är en fungerande aktörsintegrerad process och bra styrmedel som ger både effektiv och varierad produktion. Utvärderingar ger en faktagrund för att bygga upp rutiner som fungerar från projekt till projekt och dessutom oavsett var i landet byggandet skett. Detta är möjligheter som rikstäckande företag borde kunna ta tillvara, men även småföretag borde inom ramen för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">bransch-organisationerna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> och deras forskningsorgan kunna samarbeta kring denna gemensamma fråga.</SPAN></P>
<P class="p597 ft7">Skillnaden i kostnader och effektivitet mellan olika regioner och typer av projekt är stora. Vi har mycket att lära av varandra. Det saknas kanske inte fora och praktiska möjligheter, men i realiteten utbyts allt för sällan erfarenheter om hur man höjer effektiviteten och sänker kostnaderna.<SPAN class="ft25">81</SPAN></P>
<P class="p547 ft0">Utvärderingen av projektet är så viktig att den bör läggas in som en särskild punkt i projektplanen med lämpligt avsatt tidsåtgång. Det medför att det ingår i det arbete aktörerna anlitats för. Utvärderingar för ständiga förbättringar är dessutom själva kärnan i fungerande kvalitetssystem, något som de flesta aktörer arbetar efter idag. Utvärderingen bör omfatta följande punkter:</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">projektplanen</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">processen och delarna definiering, utformning och leverans</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">tid</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">kvalitet, både samhällets och byggherrens krav</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">kostnader</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">kundtillfredsställelse (byggherren, byggherrens kunder)</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">avtalsvillkor av typen riskhantering och incitament</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">samarbetet</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">förslag till effektivisering av processen</SPAN></P>
<P class="p651 ft55"><SPAN class="ft63">81 </SPAN>Byggcheferna, enkätsvar till Byggkostnadsdelegationen Stockholm den 14 februari 2000. Dnr 8/2000</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">246 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">Stor vikt läggas vid hur samarbetet fungerat, så att frågan om ledarskap, ledarstil och förmåga att få personer att samverka i praktiken förtydligas. Mycket av arbetet i byggprojekt bygger på samarbete och förtroende och bör hanteras med största omsorg. Dåliga ledare för inte projektets aktörer framåt och är de största hindren för effektivitet i alla led.</P>
<P class="p50 ft0">Vikten av ordentliga utvärderingar återkommer i de projekt Byggkostnadsdelegationen medverkat till. I Svedalamanualen sägs:</P>
<P class="p546 ft7">Byggherren och bostadsföretaget bör göra en slutlig utvärdering av projektet. På så vis bygger man upp en erfarenhetsbank och blir ännu bättre i kommande projekt. Det är ett naturligt sätt att öka sin byggherre- kompetens.<SPAN class="ft25">82</SPAN></P>
<P class="p547 ft0">Kristianstadsbyggen utvärderar alltid sina byggprojekt och kan därefter revidera förutsättningarna för kommande upphandlingar. Kristianstads- byggens inarbetar därför kontinuerligt sina miljö- och kvalitetskrav till <SPAN class="ft2">ett </SPAN>dokument, vilket förenklar för entreprenörer och leverantörer av material. Inför alla entreprenader medsänder Kristianstadsbyggen en rambeskrivning med erfarenhetsåterföring från produktion.<SPAN class="ft25">83</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Det finns även en aspekt av utvärderingar. Vissa delar av utvärderingen bör syfta till att skapa nyckeltal, som kan fungera som jämförelse från projekt till projekt och ge en utgångsnivå för förbättringar. Detta utvecklar byggandet från projektorienterade enstaka objekt till byggande som process. Nyckeltal är särskilt väsentliga att ta fram för punkterna <SPAN class="ft2">kvalitet </SPAN>och <SPAN class="ft2">kostnader </SPAN>i både byggande och drift.</P>
<P class="p126 ft0">Vad gäller drift är utvärderingar av byggnaden under förvaltningen viktiga för fastighetsägaren att göra för att samla fakta inför kommande ny- eller ombyggnader eller för att effektivisera sin förvaltning. Fastighetsägaren behöver specifika <SPAN class="ft2">nyckeltal, </SPAN>för att ställa investerings- och kapitalkostnaderna mot förvaltningens årliga driftnetton. Strategiskt valda nyckeltal fungerar som signalsystem när man får onormala värden för hyresintäkter och kostnader. Statistik över prestanda i driften bör i första hand redovisas som nyckeltal i förbrukning. Man kan då jämföra och bortse från nya priser och taxor. Med nyckeltal kan man preliminärt utvärdera olika offerter, men även jämföra egna prestanda med andras.<SPAN class="ft25">84</SPAN></P>
<P class="p652 ft0">Med ledning av förvaltningens nyckeltal kan kommande projekt ges en effektivare och mer realistisk inriktning på att bygga just för förvaltning. Analyser av Livscykelekonimikalkyler (LCE) är således inte</P>
<P class="p653 ft7"><SPAN class="ft53">82</SPAN><SPAN class="ft86">Svedalamanualen, Staffan Nilsson, 1999. Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p654 ft55"><SPAN class="ft53">83</SPAN><SPAN class="ft54">Sonny Modig, byggnadschef, Kristianstadsbyggen, Seminarium Murverk, Lund 980326</SPAN></P>
<P class="p45 ft7"><SPAN class="ft53">84</SPAN><SPAN class="ft86">Bostadssektorns strukturproblem. Yngve Öberg. Bilaga 2</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">247</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">bara ett viktigt administrativt hjälpmedel, utan även ett <SPAN class="ft2">styrmedel </SPAN>för kvalitetsvärden och kostnader i byggande och förvaltning. Med LCE- kalkyler kan man utvärdera kombinationen av de kvaliteter och underhållssystem, som kan optimera årliga driftnetton under husens ekonomiska livslängd. Nettokostnader för förvaltning har under 1990- talet stigit med omkring 20 procent. Av detta är en fjärdedel ökade skatter och resten är ökade avgifter för bränsle, taxeberoende avgifter och administration, medan reparation och underhåll ökad marginellt<SPAN class="ft25">85</SPAN>. Förutom <NOBR>LCE-kalkyler</NOBR> kan en effektiv hyresgästmedverkan hålla kostnaderna nere.</P>
<P class="p135 ft0">Detta arbetssätt konkretiserar hur byggsektorn kan ge sitt bidrag till ett resurshushållande samhälle för att minska förbrukningen av material och energi. Om utvärderingar har planlagts kontinuerligt under löpande projekt, är sådana tidigare erfarenheter från förvaltningen särskilt viktiga, då de kan användas som korrigerande verktyg vid <NOBR>utform-ningen</NOBR> av byggnaden under de återkommande utvärderingstillfällena.</P>
<P class="p50 ft0">En utveckling av tillförlitliga och branschgemensamma nyckeltal för både produktion och förvaltning vore av stort värde för att mäta sektorns allmänna framsteg och även ge de ingående företagen fakta att jämföra sina egna prestationer med.</P>
<P class="p49 ft0">Ett annat exempel på nyckeltal är kvalitetsfel och kostnaderna för dessa. Att spåra orsakerna till kvalitetsbrister är en rutinaktivitet i många industrisektorer. Att känna till den verkliga orsaken till en defekt kan leda till en förbättring av produkten, processen eller båda.</P>
<P class="p50 ft0">Inom bilindustrin utvärderar Volvo bilmodeller tillsammans med sina leverantörer. Utvärderingen görs på basis av vad kunderna anser. Leverantörerna är med från konstruktionsstadiet till stadiet efter leverans, där de får möjlighet att justera sina produkter efter kundernas kritik och vid vidareutvecklingar av bilmodellerna. Detta samarbete fungerar väldigt bra och utan detta skulle Volvo inte kunna korta ner ledtiderna.<SPAN class="ft25">86</SPAN></P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">5.7.1</SPAN><SPAN class="ft50">Kvalitetsfel som nyckeltal</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Fragmenteringen av aktörerna och de medföljande svårigheterna till effektiv styrning med hjälp av olika metoder visar sig under produk- tionen och senare i den färdiga byggnaden bland annat i form av kvalitetsfel. Ett sätt att mäta kvaliteten på aktörernas prestationer är att räkna antalet synliga defekter vid överlämnandet av byggnaden.</P>
<P class="p511 ft7"><SPAN class="ft53">85</SPAN><SPAN class="ft86">SOU 2000:34. Fastighetsbeskattningskommitténs betänkande</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft53">86</SPAN><SPAN class="ft86">Juri Aadli, Volvo Torslanda, BKDs seminarium Rosenbad 971007</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">248 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">En studie i kvalitetsfel och kostnader för dessa fel gjordes 1996 av <NOBR>FoU-Väst<SPAN class="ft25">87</SPAN>.</NOBR> Fyra byggprojekt följdes i produktionsskedet och de fel som noterades tids- och kostnadssattes, samt härleddes till ursprung för att hitta vilken aktör som orsakat felen. Studien visar att kvalitetsfelen kostar i genomsnitt 4.4 procent av produktionskostnaden och förbrukar 7.1 procent av arbetstiden eller 34 minuter av varje persons normala arbetsdag.</P>
<P class="p50 ft0">De bakomliggande orsakerna till felkostnader spårades tillbaka till aktörernas agerande. Nästan 80 procent berodde på bristande engage- mang och otillräcklig kunskap. Bland aktörerna varierade dock dessa bakomliggande orsaker, vilket visas av nedanstående sammanfattning.</P>
<P class="p513 ft4">Tabell 5.5:Kvalitetsfel - orsaker och aktörer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr0 td588"><P class="p418 ft4">Motiv</P></TD>
<TD class="tr0 td589"><P class="p201 ft4">Projektering</P></TD>
<TD class="tr0 td590"><P class="p201 ft4">Produktions-</P></TD>
<TD class="tr0 td591"><P class="p201 ft4">Arbetsut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td592"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td593"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td594"><P class="p201 ft4">ledning</P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p201 ft4">förande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td595"><P class="p418 ft0">Bristande</P></TD>
<TD class="tr9 td596"><P class="p201 ft0">44 procent</P></TD>
<TD class="tr9 td597"><P class="p201 ft0">34 procent</P></TD>
<TD class="tr9 td598"><P class="p201 ft0">12 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td592"><P class="p418 ft0">kunskap</P></TD>
<TD class="tr9 td593"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td594"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td595"><P class="p418 ft0">Bristande</P></TD>
<TD class="tr9 td596"><P class="p201 ft0">18</P></TD>
<TD class="tr9 td597"><P class="p201 ft0">11</P></TD>
<TD class="tr9 td598"><P class="p201 ft0">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td592"><P class="p418 ft0">information</P></TD>
<TD class="tr9 td593"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td594"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td595"><P class="p418 ft0">Bristande</P></TD>
<TD class="tr9 td596"><P class="p201 ft0">35</P></TD>
<TD class="tr9 td597"><P class="p201 ft0">42</P></TD>
<TD class="tr9 td598"><P class="p201 ft0">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td592"><P class="p418 ft0">engagemang</P></TD>
<TD class="tr9 td593"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td594"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td592"><P class="p418 ft0">Stress</P></TD>
<TD class="tr9 td593"><P class="p201 ft0">2</P></TD>
<TD class="tr9 td594"><P class="p201 ft0">5</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p201 ft0">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td592"><P class="p418 ft0">Risktagande</P></TD>
<TD class="tr9 td593"><P class="p201 ft0">1</P></TD>
<TD class="tr9 td594"><P class="p201 ft0">8</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p201 ft0">11</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft0">Kunskapen är alltså god i utförandet, dvs bland yrkesarbetarna, men svag i produktionsledningen och ännu svagare bland aktörerna inom projekteringen. Bristande kunskap kan främst sammanfattas som bristande information om vad som ska göras. Den andra delen av kunskapsbristen rör färdighet och erfarenhet att omsätta kunskapen. Engagemanget är oroväckande svagt hos samtliga. Det är särskilt svagt bland yrkesarbetarna (utförandeskedet) och starkare inom produktionsledning och projektering. Sammantaget visar dock den höga graden av bristande engagemang på att processen och arbets- organisationen inte fungerar på bästa sätt för att effektivt knyta samman aktörerna.</P>
<P class="p50 ft0">Bristande engagemang beror enligt studien till 55 procent på glömska och till 40 procent på slarv. Bristande engagemang anges som liktydigt med bristande motivation till följd av att individen har svårigheter både att se sin egen roll i helheten och även ser begränsningar i sina möjligheter att påverka projektet i positiv riktning.</P>
<P class="p474 ft7"><SPAN class="ft25">87 </SPAN>Kvalitetsfelkostnader på <NOBR>90-talet,</NOBR> <NOBR>FoU-VÄST</NOBR> 9608.</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">249</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft0">En slutsats av studien kan vara, att man genom att åtgärda de ovanstående nämnda två huvudorsakerna <SPAN class="ft2">kunskap </SPAN>och <SPAN class="ft2">engagemang </SPAN>kan komma åt omkring 80 procent av samtliga fel hos alla aktörer.</P>
<P class="p513 ft4">Tabell 5.6: Kvalitetsfel- kunskap och engagemang</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr0 td588"><P class="p418 ft4">Motiv</P></TD>
<TD class="tr0 td599"><P class="p201 ft4">Projektering</P></TD>
<TD class="tr0 td600"><P class="p201 ft4">Produktions-</P></TD>
<TD class="tr0 td601"><P class="p201 ft4">Arbetsut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td592"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td602"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td373"><P class="p201 ft4">ledning</P></TD>
<TD class="tr1 td228"><P class="p201 ft4">förande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td595"><P class="p418 ft0">Bristande</P></TD>
<TD class="tr9 td603"><P class="p201 ft0">44 procent</P></TD>
<TD class="tr9 td604"><P class="p201 ft0">34 procent</P></TD>
<TD class="tr9 td496"><P class="p201 ft0">12 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td592"><P class="p418 ft0">kunskap</P></TD>
<TD class="tr9 td602"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td373"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td228"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td595"><P class="p418 ft0">Bristande</P></TD>
<TD class="tr9 td603"><P class="p201 ft0">35</P></TD>
<TD class="tr9 td604"><P class="p201 ft0">42</P></TD>
<TD class="tr9 td496"><P class="p201 ft0">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td592"><P class="p418 ft0">engagemang</P></TD>
<TD class="tr9 td602"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td373"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td228"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft0">Detta skulle minska felkostnaderna i ungefär samma grad, dvs felkostnaderna skulle sjunka från 4.4 procent till under 1 procent. Kunskap och engagemang kan alltså ökas hos individer och aktörer genom större motivation. Enligt tidigare resonemang i detta kapitel kan detta nås exempelvis genom att byggherren ger aktörerna tydliga projektmål och att aktörerna kan samverka och påverka i utformnings- och leveransskedena. Ett verktyg som kan samla aktörerna är IT.</P>
<P class="p49 ft0">Om IT även inbegriper byggplatsens anställda motiveras även de mot projektmålen som då löper hela vägen in i produktionen. IT torde även modernisera byggföretagen. Erfarenheter från industrins <SPAN class="ft2">Process Reengineering </SPAN>med stöd av välavvägda IT- applikationer visar på stora effektivitetsvinster i en <SPAN class="ft2">plattare organisation </SPAN>med kortare ledtider och kreativ dialog i företaget. Inom byggproduktionen tyder detta på självstyrande grupper med resultatansvar. Detta och <NOBR>IT-användningen</NOBR> torde profilera byggproduktion som en del av det moderna informationsssamhället och attrahera fler att både söka sig till och stanna inom sektorn.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">5.8</SPAN><SPAN class="ft24">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Den traditionella byggprocessen är närmast <SPAN class="ft2">passivt anpassad </SPAN>till byggsektorns fragmenterade värdekedjor, snarare än utformad för att styra dem effektivt. Detta skiljer byggsektorn från annan industriell verksamhet.</P>
<P class="p49 ft0">Den traditionella byggprocessens styrmedel upprätthåller fragmenteringen bland aktörerna genom att endast omfatta de synliga, flexibla delarna. Övriga delar behandlas som statiska fenomen. De integreras inte i planering, utveckling och förbättring av projekt och styrs därmed inte heller. Detta medför att hela värdekedjan av aktörer som</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">250 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft0">levererar varor och tjänster hålls åtskilda och inte kan fungera som en helhet.</P>
<P class="p655 ft0">Byggsektorns utveckling av sina värdekedjor hindras av:</P>
<P class="p112 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">brist på dynamisk konkurrens genom att samtliga köpares pris- och kvalitetspress är svag</SPAN></P>
<P class="p115 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">brist på kontakt med både slutkund och med övriga köpare inom projekt</SPAN></P>
<P class="p113 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">många av länkarna i värdekedjorna inom byggandet är låsta och </SPAN><NOBR>icke-transparenta.</NOBR> De inte kan inte bedömas utifrån kvalitet och kostnad och därmed blir deras objektiva lämplighet oklar</P>
<P class="p113 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">värdekedjorna i ett projekt är en kombination av vad som kan kallas flexibla, låsta och osynliga delar. De låsta och osynliga delarna tas för givna och styrs inte som de flexibla delarna.</SPAN></P>
<P class="p617 ft0">Länkarna i värdekedjan går inte att sätta samman hur som helst som i annan industri. Bristen på transparens orsakar också att samtliga köpare har svaga underlag för bedömningar av vilka aktörer i vilka länkar som är mest lämpliga att välja för rätt slutkostnad och kvalitet.</P>
<P class="p274 ft0">Som visas i Kapitel 7 Dynamisk konkurrens finns det skäl för att värdekedjorna inte omvandlas till bättre fungerande system inom byggsektorn. <SPAN class="ft4">Det saknas främst ett effektivt omvandlingstryck från alla köpares sida för att driva en utveckling</SPAN>. Vanlig <NOBR>tillverknings-industri</NOBR> är både konkurrensutsatt och arbetar mer direkt mot slutkund. Detta skapar en jakt på kostnader och driver fram nya styrmedel för att bättre arrangera, utveckla och samordna värdekedjorna. Byggsektorn präglas däremot av en svag köparmakt. Detta ger upphov till statiska förhållanden, där samma processer för upphandling, utformning och leverans dominerar över tid och rum. Förändringar av detta tillstånd måste initieras av köparsidan i allmänhet genom att ställa krav och göra det på effektivare sätt för att få genomslag. Särskilt byggherrens utveckling av sin roll som köpare är central.</P>
<P class="p49 ft0">Byggprocessen kan utvecklas innovativt av aktörerna själva för att komma ifrån dagens statiska förhållanden. Värdekedjans funktion kan behandlas av staten ur konkurrenssynpunkt med spelregler och av aktörerna själva genom bättre upphandlingsprocesser. Det är därför aktörernas egna val om en traditionell process används eller inte. Byggsektorn har förutsättningar till förnyelse, vilket visas i Byggkostnadsdelegationens projekt. Det objektiva intresset för en förändring kan vara stort eftersom dagens förhållanden inte är gynnsamma för vare sig slutkunder eller för byggsektorns aktörer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">251</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">En utveckling av och bättre koppling mellan byggprocessen och byggsektorns aktörer i värdekedjorna innebär en övergång <SPAN class="ft4">från ett projektfixerat byggande till ett processorienterat</SPAN>. Detta bör innebära en satsning på långsiktiga relationer leverantörer sinsemellan eller mellan byggherrar och leverantörer i form av partnerskap eller andra samarbetsformer. Långsiktighet kan skapas i form av att företag startar nätverk eller kedjor inriktade på vissa kundgrupper eller typer av byggprojekt eller delar av byggprojekt. Gemensamt är dock att det är de långsiktiga relationerna som ger stabiliteten för all förändring. Detta öppnar möjligheterna att arbeta processorienterat. Projektens likhet ses snarare än olikheterna, som därefter kan överbryggas mer kraftfullt genom utveckling av rutiner och styrmedel. För att understödja förändringen mot byggandet som process är utvärderingar oumbärliga och bör därför även syfta till att skapa nyckeltal, som kan fungera som jämförelse från projekt till projekt. Allt detta är i linje med fungerande kvalitetssystem, som aktörerna i ökad utsträckning redan använder sig av idag.</P>
<P class="p49 ft0">Allt handlar om långsiktighet. I långsiktigheten ingår att bygga för förvaltning. Av detta följer naturligt en övergång till att byggherren värderar byggprojekts kvalitet utifrån livscykelekonomiska konsekven- ser och inte efter anbudskostnad. Denna inriktning gynnar alla aktörers utveckling av kvalitet och effektivitet och bidrar till minskade hyres- och förvaltningskostnader.</P>
<P class="p49 ft0">Förhållningssätten till långsiktig utveckling och därmed övergången till processorientering har troligen följande inslag:</P>
<P class="p49 ft0"><SPAN class="ft2">Systemtänkande: </SPAN>överensstämmelse mellan upphandlingsprocess och byggprocess, integrering av aktörer inom design, produktion och förvaltning, industriellt byggande, <NOBR>IT-system</NOBR> för integrering av aktörer, sammanhållna och effektiva värdekedjor, långsiktiga relationer.</P>
<P class="p49 ft0"><SPAN class="ft2">Styrmedel : </SPAN>logistik, kvalitetssystem, värdesäkring, riskanalys, projektplaner, incitamentsavtal, livscykelekonomikalkyler, resultat av utvärderingar som exempelvis nyckeltal.</P>
<P class="p49 ft0">För att utveckla dessa förhållningssätt måste byggsektorns företag vara öppna för nytänkande. Dels finns kunskap att låna från andra branscher och dels kan flödet av innovationer från de egna företagen öka om idéer tas tillvara på ett organiserat sätt.<SPAN class="ft25">88 </SPAN>Inte minst kan nytänkande underlättas genom att sektorns aktörer övertar varandras utvecklingsresultat på bättre sätt.</P>
<P class="p656 ft7"><SPAN class="ft25">88 </SPAN>Innovation in the construction sector. Report to EC DG III. Brian Atkin 1999</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">252 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft18">Innovativa byggprocesser hanterar större delar av värdekedjan</P>
<P class="p392 ft0">Det finns exempel på nytänkande byggprocesser som bättre samlat och styrt delar av värdekedjan i några av de projekt Byggkostnads- delegationen medverkat till.<SPAN class="ft25">89 </SPAN>Dessa har ifrågasatt den traditionella sekvensformen, eftersom den uppenbarligen inte leder till låga kostnader och god kvalitet. Detta gäller Svedalahem/PEAB Syd (<SPAN class="ft2">Svedala- rapporten</SPAN>) och Ängelholmshem/PEAB Syd (<SPAN class="ft2">Hyreskostnad, produktion och förvaltning i harmoni</SPAN>), Svenska Bostäder/Arcona (<SPAN class="ft2">Lots till framgångsrika byggprojekt</SPAN>) samt prototyphuset i Kv <NOBR>Kapell-mästaren</NOBR> i Malmö uppfört av HSB/PEAB Syd (Byggkostnads- delegationens utvärdering av ekonomi, samt process). Samtliga har integrerat de synliga, flexibla aktörerna (byggherre, konsulter, byggentreprenör och vissa materialtillverkare) i tidiga skeden för att i samarbete kunna lösa byggherrens tydligt ställda slutmål. Svedalahem hade en egen originell ansats då man även arbetade med bredare formell integrering av de osynliga aktörerna i värdekedjan, som försäk- ringsbolag, banker, hyresgäster och kommunens byggnadsnämnd.</P>
<P class="p49 ft0">Endast Arcona arbetar ständigt med att integrera de låsta delarna av kombinationen <NOBR>specialentreprenörer-grossist-materialtillverkare</NOBR> och då avses särskilt installationssidan. Ingen av projekten har hittills infört logistik som styrmedel. Ändå är projekten framgångsrika exempel på hur bra och billigt byggande kan åstadkommas med innovativa upphandlings- och byggprocessformer. Deras olika sätt att häva fragmenteringen mellan aktörerna i värdekedjan ökar effektiviteten och sänker kostnaderna.</P>
<P class="p135 ft0">De processkeden som beskrivits i detta kapitel : definiering, utformning, leverans och utvärdering har haft genomtänkta innehåll i samtliga projekt och ingått i projektens planering från början. Utvärdering av byggprojekten saknas ofta, men var självklar i dessa. I prototyphusen lät Byggkostnadsdelegationen dessutom göra separata utvärderingar. Ett särskilt viktigt gemensamt drag för samtliga projekt var en lång planeringstid för att ge aktörerna möjlighet att tillsammans lösa utformningen.</P>
<P class="p49 ft0">Projekten har vidare medvetet infört styrmedel som griper över hela processen (sådan man sett den), alla aktörer (sådana man identifierat som väsentliga) och alla skeden (där de väsentliga aktörerna fanns). Samtliga projekt kunde ha nått ännu bättre resultat med en bredare syn. Men det viktiga är, de förstått att både samla viktiga aktörer och styra dem genom hela den process de sett.</P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft0">Att hantera </SPAN>hela processen <SPAN class="ft0">och därmed </SPAN>alla aktörer i värdekedjan <SPAN class="ft0">är grunden för en förändring av byggsektorn. De nämnda</SPAN></P>
<P class="p657 ft7"><SPAN class="ft25">89 </SPAN>Se projektrapporter för prototyphusen i Bilaga 1 och övriga projekt i Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344253x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">253</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">projektens aktörer har arbetat efter denna grundsyn och lyckats pressa luft ur systemet och nått låga kostnader, trots att underliggande låsta värdekedjor inte uppmärksammats eller att starkare styrmedel som logistik därför inte använts. Deras insatser visar på positiva möjligheter att gå ännu längre för att sänka kostnader och hålla kvaliteten utan att försämra lönsamheten för de inblandade aktörerna.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">5.9</SPAN><SPAN class="ft24">Slutsatser och förslag</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Byggprocessen kan utvecklas innovativt för att förändra dagens statiska förhållanden, där samma processer för upphandling, utformning och leverans dominerar över tid och rum. Särskilt byggherren som initiativtagare till och senare köpare av projekt måste utveckla sin roll. Byggprocessens värdekedja måste behandlas av staten med spelregler för konkurrens och/eller av aktörerna själva. Studier kring värdekedjor inom byggsektorn behövs. Byggsektorn är alltför kunskapsmässigt isolerad från övrig industri, där styrmedel finns som mycket väl skulle överföras på byggandet och kunna förbättra effektivitet och produktivitet inom produktionen. Detta gäller bland annat logistik. Accelererat utvecklingsarbete kan ske genom ökad närhet till andra branscher.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendationer till högskolor och universitet:</P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Initiera studier där byggsektorns värdekedjor jämförs med övrig industris värdekedjor.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Initiera logistikstudier av vissa strategiska byggmaterials väg och prisförändringar genom värdekedjan från tillverkare till konsu- ment</SPAN></P>
<P class="p102 ft0">En utveckling av byggprocessen och av byggsektorn kan ske om en övergång görs <SPAN class="ft4">från ett projektfixerat byggande till ett process- orienterat</SPAN>. Utvärderingar är viktiga för att komma bort ifrån kortsiktiga mål och utveckla långsiktiga målsättningar. Utvärderingar bör syfta till att skapa nyckeltal, som kan fungera som jämförelse från projekt till projekt och understödja förändringen mot processbyggande.</P>
<P class="p49 ft0">I långsiktigheten ingår även att bygga för förvaltning. Av detta följer naturligt en övergång till att värdera byggprojekt utifrån livscykelekonomiska konsekvenser och inte efter anbudskostnad. Fastighetsägare kan minska sina kostnader på sikt genom att välja material och lösningar ur ett livscykelekonomiskt perspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344254x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">254 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft4">Rekommendationer till fastighetsägare:</P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Utarbeta nyckeltal för drift inom beståndet.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge ägardirektiv kring kostnader och kvalitet till byggande och förvaltande enheter.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Profilera byggherrens roll som verkställande part för fastighetsföretagets långsiktiga intressen genom att införliva förvaltningskraven i upphandlingsunderlagen. Detta medför också att nyckeltal för förvaltning måste utarbetas av byggherren och förvaltningen gemensamt för att kunna värdera anbuden.</SPAN></P>
<P class="p103 ft0">Köparmakten hos alla köpare kan stärkas genom att övergå till process- inriktning. För detta krävs tillförlitliga jämförelsetal mellan projekt.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendationer till byggsektorns aktörer:</P>
<P class="p104 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">Utveckla nyckeltal som överbryggar projekt och därmed inleder en utveckling bort från enstaka projekt och till ett process- orienterat byggande. Utvärdera rutinmässigt projekt under bygg- och förvaltningsfasen.</SPAN></P>
<P class="p104 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">Minska kostnader och stärk kvalitetsutvecklingen genom att upphandla aktörer för flera projekt i rad. Sätt mätbara mål för varje projekt som utgångspunkt för förbättringar i nästa.</SPAN></P>
<P class="p105 ft0">Köparmakten hos alla köpare kan stärkas genom att ställa krav på kort- och långsiktig kvalitet, vilket även inriktar byggsektorns leverantörer mot konkurrens kring bästa kundnytta.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendationer till byggherrar:</P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Integrera design, produktion och förvaltning i alla byggprojekt.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Upphandla entreprenader på livscykelkostnader och inte bara på investeringskostnad. Detta ökar trycket på att säljarna levererar rätt kvalitet till den kostnad som gagnar beställaren mest långsiktigt.</SPAN></P>
<P class="p102 ft0">Förändringar av byggsektorns statiska tillstånd måste initieras av hela köparsidan på marknaden. En utveckling mot dynamik och tillväxt av marknadens bästa leverantörer sker om starkare köpare kräver synliga priser och bedömningsbar kvalitet.</P>
<P class="p106 ft0">Köparmakten bör användas till detta genom att ställa krav på säljarna om synliga priser och kvaliteter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344255x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">255</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft4">Rekommendationer till byggsektorns aktörer:</P>
<P class="p107 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kräv att alla leverantörer av material och entreprenadtjänster ska specificera sina anbud i arbete, material och transporter samt i förekommande fall övriga hjälpmedel.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Meddela leverantören att en särskild lista på angivna varor kan komma att prisundersökas och för eventuell upphandling i samverkan med leverantören via näthandel på Internet.</SPAN></P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Inrikta upphandling entydigt på kvalitet (exempelvis resurshushållning, vattenskadesäkring) för att driva på innovationer av idéer och produkter.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kräv att leverantörer av byggmaterial och system redovisar kvaliteter tydligare och offentligt.</SPAN></P>
<P class="p73 ft0">Köparna kan driva på utvecklingen och stärka sig själva genom samverkan sinsemellan. Att inleda och utveckla köparsamverkan i ständigt nya former är viktigt för byggsektorns utveckling.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendation till små byggherrar:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Många köpare med likartade projekt kan göra en gemensam upphandling och få detta att fungera som en process genom att de tillsammans blir en kollektiv flergångsbyggherre.</SPAN></P>
<P class="p108 ft0">Det finns metoder som stärker både beställarens kompetens och makt som köpare. LOU är ett upphandlingsverktyg för offentliga beställare, men är mycket användbart även i den privata sektorn. LOU:s kärnpunkt är att upphandla på kriterier, inte på lägsta pris, utan det pris som motsvarar kriterierna. Avsikten är därmed att driva på en ständig utveckling av säljarna. Detta medför att byggsektorn måste vara beredd att omvandla sitt sätt att fungera och att mängden företag som kan leverera önskad kvalitet och pris växer. Dynamiken som kan uppstå genom dessa öppet redovisade konkurrenskriterier förutsätter dock en kunnig köpare. LOU driver därför även på köparens utveckling av sin kompetens genom att kräva att denne definierar <SPAN class="ft2">mätbara eller verifierbara </SPAN>kriterier för att ”gynna” de bästa och mest utvecklingsinriktade företagen och inte de utvecklingsobenägna, som under en viss period kan ha de lägsta priserna, men på sikt kommer att ha både högre priser och lägre kvalitet än de som effektiviserat sig. Det ligger alltså i köparens intresse att ständigt utveckla sin kompetens för att på sikt kunna göra bättre och bättre upphandlingar genom att utveckla mängden av bra leverantörer. Metoden kunde fungera generellt mycket bra för alla köpare inom byggsektorn.</P>
<P class="p658 ft0">EG:s upphandlingsdirektiv har friare skrivningar än LOU.</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344256x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">256 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft4">Förslag:</P>
<P class="p92 ft0"><SPAN class="ft10">· </SPAN>Anpassa LOU till EG:s upphandlingsdirektiv.</P>
<P class="p443 ft15"><SPAN class="ft15">5.9.1</SPAN><SPAN class="ft50">Utveckla upphandlingsmetoder</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Upphandlingen skapar projektets värdekedjor och medför att byggprocessen kommer att fungera på ett visst sätt. Det är därför särskilt viktigt att inleda ett utvecklingsarbete kring upphandling. Upphandlingen bör ses som den inköpsprocess som ska lägga grunden till den byggprocess byggherren bedömt lämplig för att få rätt slutresultat. Byggherrens upphandling - eller snarare inköpsprocess - måste ske efter en utvecklad och genomtänkt strategi. Här behövs ett stort utvecklingsarbete kring hur upphandlings- och byggprocess- modeller flätas samman.</P>
<P class="p49 ft0">Den offentliga, landstings- och kommunorienterade beställar- kompetensen har objektivt sett bäst förutsättningar att utvecklas till en förebild för andra aktörer och därmed att förändra den rådande byggkulturen. De offentliga beställarnas samlade köparmakt är stor. 1997 upphandlade de tillsammans över 40 procent av byggsektorns samlade materialvärde. (se Kapitel 4). Inom denna grupp kan särskild vikt kan läggas vid offentliga beställare inom landsting och kommuner.</P>
<P class="p188 ft0">Detta av fyra skäl:</P>
<P class="p112 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggsektorn verkar alltid på en lokal marknad och bygger upp lokala kulturer av praxis. Det är därför på den lokala nivån som förändringar kan och måste slå igenom.</SPAN></P>
<P class="p113 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Offentliga beställares upphandling ger underlag för den lokalt präglade debatten genom att beslut förankras politiskt. Denna debatt kan förändra samtliga aktörers inställning och agerande, inte minst beställaren själv. Särskilt kommer krav att ställas på kompetens hos beställarens ombud att tydligt redovisa projektens konsekvenser i tidiga skeden.</SPAN></P>
<P class="p115 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Offentliga beställares upphandling lyder under offentlighets- principen, vilket medför att rutiner, utvärderingar och nytänkande blir tillgängliga och kan användas av samtliga intresserade aktörer.</SPAN></P>
<P class="p115 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Offentliga beställare kan genom ägardirektiv förmås att agera samfällt och detta även över regiongränserna.</SPAN></P>
<P class="p54 ft0">Den offentliga sektorn bör introducera innovativa upphandlingsformer av byggtjänster för att förändra byggsektorns sätt att fungera som</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344257x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td544"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td545"><P class="p10 ft2">Hur fungerar byggprocessen? <SPAN class="ft0">257</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td546"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft0">helhet. I Byggkostnadsdelegationens rapport om Partnerskap visas nya metoder att utveckla upphandlings- och byggprocess.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendationer till offentliga beställare:</P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Pröva partnerskap med en konstellation av aktörer</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Pröva processmodeller där design, produktion och förvaltning integreras.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Pröva samarbetsprojekt med privata konsultföretag som arbetar med avancerad upphandling för kunders räkning inom olika branscher och därmed sprider upphandlingmetoder mellan branscherna. Starkt kommande inriktningar för detta är Internet- handel.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Pröva samarbetsprojekt med köpare på andra offentliga nivåer och med privata köpare/byggherrar för att öka köparmakten vid varje upphandlingstillfälle och sprida upphandlingsmetoder inom köpargrupperna.</SPAN></P>
<P class="p117 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Pröva att samla och offentliggöra kriterier som använts vid offentliga upphandlingar. Dessa visar leverantörerna vad de ska eftersträva att utveckla.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">258 </SPAN>Hur fungerar byggprocessen?</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">259</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft9">6 Teknik</P>
<P class="p134 ft1"><SPAN class="ft1">6.1</SPAN><SPAN class="ft24">Utveckling av ny teknik</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Ny teknik uppkommer sällan av en slump. Ny teknik uppstår ur krav som ställs på byggsektorn och dess leverantörer. Dessa krav kan vara interna inom företaget/koncernen eller externa i form av direkta eller via samhället indirekta kundkrav. Interna företagskrav är oftast knutna till marknadsanalyser och kundkontakter, som gett ledning till hur produkten kan utvecklas eller vilka nya produkter som efterfrågas. En ny byggteknik skapas därför först sedan den primära insatsen att formulera kraven gjorts av köparen på marknaden, direkt eller indirekt. Med ledning av sådana krav kan byggsektorns leverantörer välja att utveckla det som efterfrågas.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft50">Samhällskrav</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">I vissa fall är samhället i form av myndigheters regler den ställföreträdande kunden som tvingar fram teknikutveckling. Ett bra exempel är den utveckling av prefabteknik för stommar som låneregler och storskaliga produktionskrav drev fram under miljonprogrammet på <NOBR>1960-talet.</NOBR> Ett äldre exempel på teknikutveckling i energisparandets tecken är kakelugnen, som utvecklades i slutet av <NOBR>1700-talet</NOBR> vid den dåvarande energikrisen. Krav som bedöms som väsentliga för samhället kan alltså få stor genomslagskraft för teknikutveckling om kraven är tvingande.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft50">Teknikupphandlingar</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Teknikupphandling är en process för att stimulera utveckling. Oftast har myndigheter agerat ställföreträdande kund, men samtidigt knutit en avgränsad grupp verkliga kunder till projektet för att garantera inköp av en viss mängd av de produkter som antas komma fram ur tävlingen. En</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">260 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">synlig och köpberedd kundgrupp är ett starkt incitament för de tävlande att vilja utveckla och lämna in förslag. Teknikupphandling kan avse utveckling av produkten, systemet eller produktionsprocessen, vilket är nödvändigt för att köparens krav ska uppfyllas.</P>
<P class="p49 ft0">En teknikupphandling är ingen lätt uppgift för köparen att organisera. Särskilt svårt är att i funktionstermer definiera vad man vill ha för att lämna fältet öppet för kreativa lösningar. Dessa måste dock kunna värderas och mätas. Kommer lösningarna att uppfylla vad köparen önskat? Några viktiga punkter i teknikupphandlingar är:</P>
<P class="p659 ft0"><SPAN class="ft10">-</SPAN><SPAN class="ft148">att studera den kommande efterfrågan och marknaden.</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">-</SPAN><SPAN class="ft148">ha ett intresse från samhällets sida.</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">-</SPAN><SPAN class="ft148">ha ett uttalat stöd från samhället.</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">-</SPAN><SPAN class="ft148">ha en samverkan mellan viktiga köpare.</SPAN></P>
<P class="p660 ft0"><SPAN class="ft12">-</SPAN><SPAN class="ft148">ha med ledande användare. I vårt fall kan man bilda grupper beställare och byggherreföretag som kan ställa gemensamma krav.</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">-</SPAN><SPAN class="ft148">ha en samverkan mellan olika myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">-</SPAN><SPAN class="ft148">att formulera klara mål i början.</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">-</SPAN><SPAN class="ft148">att ha möjlighet att göra förstudier av problem och behov</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">-</SPAN><SPAN class="ft148">att formulera funktionskrav.</SPAN><SPAN class="ft25">90</SPAN></P>
<P class="p253 ft0">Teknikkrav till skillnad från funktionskrav är tydliga och relativt enkla att förstå, uppfylla och utvärdera. Det har dock den nackdelen att de kan verka hämmande på utveckling av ny teknik. Funktionskrav har fördelen att de öppnar möjligheten för ny utveckling, men är samtidigt svåra att precisera i mätbara termer och som en följd av detta relativt svårare att både uppfylla och utvärdera.</P>
<P class="p49 ft0">Varför gör man sig som köpare då allt besvär? Svaret är att köparen akut behöver en produkt, en process eller en helt ny teknik för att driva sin verksamhet. Denna produkt finns inte och de möjliga leverantörerna förmår inte samla sig spontant för att utveckla den. Befintliga teknikkrav räcker inte för att definiera och ta fram den produkt som behövs. I det läget utarbetas funktionskrav. Köparens akuta behov har exempelvis gällt nationella system för kommunikationer som järnvägar (lokomotiv) och inom försvaret (Royal Navys kronometer) eller nya energisystem (vindkraftverk i Danmark som blev en stor exportvara).</P>
<P class="p49 ft0">En teknikupphandling är alltså särskilt viktig, där leverantörer av material och design i vissa värdekedjor hamnat i en återvändsgränd och inte kan hitta ut på egen hand för att leverera vad kunder på marknaden behöver. En teknikupphandling kan bryta detta status quo och utveckla dessa gamla värdekedjor eller bidra till att helt nya parallella uppstår.</P>
<P class="p661 ft7">Teknikupphandling är ett sätt att arbeta med marknaden eller delar av den, formulerar behoven och innebär en inledning på en samverkan mellan</P>
<P class="p475 ft7"><SPAN class="ft25">90 </SPAN>Hans Westling, BKDs seminarium Rosenbad 971008</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">261</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft7">köpare, användare, tillverkare och entreprenörer. Det är en partnering- aktivitet. <SPAN class="ft25">91</SPAN></P>
<P class="p373 ft15"><SPAN class="ft15">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft50">Teknikupphandlingar inom byggsektorn</SPAN></P>
<P class="p111 ft0">NUTEKs teknikupphandlingar av vackra och energisnåla fönster och av energisnåla kylskåp samt BFR:s teknikupphandlingar av små hissar för Rotarbeten och ombyggnad av badrum är några exempel. <NOBR>LIP-kansliet</NOBR> i Stockholm har gjort en upphandling av <NOBR>marksanerings-metoder</NOBR> för industriellt förorenad mark. <NOBR>Miljöteknik-delegationen</NOBR> deltar i ett projekt koordinerat av Stockholms Stads kansli för det lokala investeringsprogrammet. Tillsammans med en rad byggherrar har en gemensam upphandling av utrustning för individuell mätning av värme, varmvatten, el och gas påbörjats.</P>
<P class="p50 ft0">Byggkostnadsdelegationens teknikupphandling av billiga flerbos- tadshus avsedda för hyresrätter ingår även i denna grupp av myndig- hetsinitierad teknikutveckling.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">6.2</SPAN><SPAN class="ft24">Teknikupphandlingen </SPAN><NOBR>-prototyphusen</NOBR></P>
<P class="p296 ft0">Syftet med Byggkostnadsdelegationens teknikupphandling var att:</P>
<P class="p663 ft145">premiera sådan teknikutveckling som leder till att kostnaderna för produk- tion och drift av nya flerbostadshus kan reduceras avsevärt jämfört med dagens nivåer. Teknikutvecklingen inom byggbranschen har varit svag under de sista 25 åren. Såväl material som konstruktioner och produktionsteknik är i stort sett desamma idag som de var i början av 1970- talet. Detta står i bjärt kontrast till utvecklingen inom de flesta andra industribranscher. <SPAN class="ft25">92</SPAN></P>
<P class="p664 ft0">De som önskade delta måste lämna en <SPAN class="ft2">anbudsansökan </SPAN>och godkännas vid en <SPAN class="ft2">prekvalificering</SPAN>. De som vid prekvalificeringen bedömdes vara mest lämpade inbjöds att lämna anbud och fick då som <SPAN class="ft2">anbudsgivare </SPAN>ett mer detaljerat förfrågningsunderlag.</P>
<P class="p665 ft7"><SPAN class="ft53">91</SPAN><SPAN class="ft157">Hans Westling, BKDs seminarium Rosenbad 971008</SPAN></P>
<P class="p666 ft55"><SPAN class="ft53">92</SPAN><SPAN class="ft54">Byggkostnadsdelegationens Teknikupphandling, tävlingsinbjudan till prekvalificeringen september 1996</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">262 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft2">Prekvalificeringen<SPAN class="ft25">93</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Arbetet med teknikupphandlingen inleddes i september 1996, med att ett program med inbjudan till prekvalificering utformades med visst konsultstöd. Detta program presenterades vid en presskonferens den 23 september, samtidigt som inbjudan publicerades i Official Journal of the European Communities (EGT) och fem stora svenska dagstidningar. Som en följd av detta kontaktade närmare 250 personer och företag delegationens kansli för att erhålla programmet, och ytterligare något hundratal program spreds vid informationsmöten. Vid anbudstidens slut hade delegationen fått in ett <NOBR>75-tal</NOBR> <NOBR>anbuds-ansökningar</NOBR> med idéförslag. Enligt programmet skulle idéförslagen innehålla lägenheter uppförda med en i någon mening nyskapande teknik, som kunde bidra till att sänka produktionskostnaderna för flerbostadshus.</P>
<P class="p49 ft0">I prekvalificeringen efterlystes system som medgav byggande av flerbostadshus i tre eller flera våningar, uppförande av bostadshus med olika grundförutsättningar och olika lägenhetsplaner och kunde användas för produktion av beställda lägenheter med byggstart 1999.</P>
<P class="p667 ft0">Systemet borde även medge uppförande av flerbostadshus till en entreprenadkostnad<SPAN class="ft69">94 </SPAN>om högst 5 000 kronor/m<SPAN class="ft69">2 </SPAN>BTA. Det bör dock observeras att den angivna kostnaden i prekvalificerings- ansökan inte var att betrakta som ett avgivet anbud.</P>
<P class="p49 ft0">Byggkostnadsdelegationen försökte i största möjliga utsträckning att inte lägga begränsningar för hur anbudsgivarna skulle gå tillväga. Delegationens förhoppning var att många olika typer av företag och konstellationer skulle lämna in anbudsansökan. För att ha möjlighet att få lämna anbud skulle den sökande dock kunna visa hur en eventuell beställning på totalt upp till 500 lägenheter skulle komma att hanteras.</P>
<P class="p50 ft0">Ansökningarna skulle innehålla en beskrivning av ett nyskapande byggsystem, där antingen material, konstruktion eller byggnadstek- nik/process skulle avvika från vad som tidigare använts i serieproduktion i Sverige. Av ansökan skulle framgå hur sökanden avsåg att fullgöra arbetena vid eventuella beställningar och om ett genomförande krävde förändringar av gällande svenska byggregler.</P>
<P class="p485 ft0">För ta fram anbudsgivare bland dem som lämnat in förslag, använde delegationen sig av ett juryförfarande.</P>
<P class="p510 ft7"><SPAN class="ft53">93</SPAN><SPAN class="ft86">Teknikupphandling, rapport 1 - skedet innan byggande. Hans Westling. Bilaga 1</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft53">94</SPAN><SPAN class="ft160">NOT: </SPAN>Med entreprenadkostnad avsågs vid prekvalificeringen samtliga kostnader</P>
<P class="p668 ft55">för <SPAN class="ft161">uppförande </SPAN>av ett flerbostadshus i fler än 3 våningar utan källare, på en plan tomt med undergrund bestående av friktionsjord. Markanskaffningskostnader, finansiering under byggtiden, bygglovavgifter och ev. plankostnader, anslutnings- avgifter till tekniska system, byggherrens egna kostnader och mervärdeskatt ingick ej. Garantitiden skulle vara 2 år.</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344263x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 2000:44 <SPAN class="ft2">Teknik </SPAN>263</P>
<P class="p669 ft0">De inlämnade förslagen utvärderades av juryn mot byggsystemets nyhetsvärde, låg entreprenadkostnad, kostnadssänkande nyheter utöver systemförslaget, flexibilitet i förhållande till olika hustyper, tomter och omgivningen i övrigt, resurshushållning, kretsloppsanpassning vad avser materialval och den färdiga byggnadens demonterbarhet samt god inomhusmiljö</P>
<P class="p135 ft0">Juryn hade att inom sig avgöra vilken vikt man lade på kriterierna ovan och att därefter förorda minst fem ansökningar utan inbördes rangordning. Juryn valde ut tio förslag som ansågs vara kostnads- pressande genom tillämpning av något system - konstruktion, material eller en viss process. Byggkostnadsdelegationen beslutade i januari 1997 att följa juryns rekommendationer och inbjuda de 10 föreslagna företagen att lämna anbud.</P>
<P class="p49 ft0">Tio anbudsgivare valdes ut genom detta prekvalificeringsförfarande. Dessa tio fick mot mindre ersättning möjlighet att lämna in anbud på uppförandet av ett flerbostadshus omfattande 30 lägenheter. Deras anbuden skulle baseras på ett förfrågningsunderlag som Byggkostnads- delegationen låtit ta fram. De block av krav som formulerades i för- frågningsunderlaget inför denna andra tävlingsomgång fick olika inbördes tyngd. Dock kan man i efterhand ställa frågan hur tydliga och mätbara de var. På förhand angavs att poängberäkningen skulle viktas för hur följande block av krav uppfyllts i förslagen; ekonomi 40 procent, boendekvalitet 20 procent, inomhusmiljö 20 procent och kretslopps- och resurshushållning 20 procent. Vinnarna hade flest <NOBR>sam-manlagda</NOBR> poäng. Att uppfylla enbart ett eller två områdens krav räckte inte och de slutliga vinnarna uppfyllde därför samtliga i olika grad.</P>
<P class="p49 ft0">Eftersom ekonomin omfattade hyreskrav på 800 kronor/kvm BOA och gavs störst procentuell tyngd vid poängberäkningen, var avsikten att hyran skulle prioriteras och övriga krav underordnas, men att de sistnämnda samtidigt måste medverka till att uppfylla huvudkravet. Rätt designat och kalkylerat skulle detta kunna ge bra helhetslösningar, med goda, hälsosamma bostäder och till låg kostnad för både den enskilde, bostadsföretaget och för samhället i ett längre förvaltnings- och resurshushållningsperspektiv.</P>
<P class="p135 ft0">Av dessa tio utsågs fyra som vinnare och fick uppföra sina förslag i samarbete med utvalda beställare. Projektförslagen uppfördes senare efter anpassning till beställarens behov och de lokala förutsättningarna. Prototyphusen är:</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Fleximodulen (kv. Dvärgen, Jönköping).</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">BoBraByggBilligt (kv. Harsyran, Växjö).</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Florence (kv. Kapellmästaren, Malmö).</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Struimus (kv. Diligensen, Gävle).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">264 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft2">Avtal med kommuner och byggherrar</P>
<P class="p138 ft0">Som en del i teknikupphandlingen ingick att de fyra vinnande anbudsgivarna skulle uppföra sina förslag som prototyper, dvs. fullt användbara mindre flerbostadshus, i vilka mätningar och provningar av olika konstruktionslösningar och driftdata skulle ske. Förhandlingar pågick med ett antal kommuner och byggherrar om uppförande av dessa prototyper under perioden våren <NOBR>-97</NOBR> till våren <NOBR>-98.</NOBR> Delegationen kan i efterhand konstatera en rad av olika svårigheter som fördröjde genomförandet. En svårighet var brister på planer för bebyggelsen, en annan var naturligtvis det svåra marknadsläget i en del kommuner.</P>
<P class="p49 ft0">Byggkostnadsdelegationen kontaktade samtliga kommuner per brev, samt hade samtal med en mängd intresserade byggherrar på telefon. Dessa kontakter mynnade ut i en lista med byggherrar och förvaltare, vilka var intresserade att upphandla lägenheter av de fyra vinnarna i de fall de fann att prototyperna höll måttet. <SPAN class="ft25">95</SPAN></P>
<P class="p199 ft2">Tider</P>
<P class="p625 ft0">Mer tid är en absolut nödvändighet. En teknikupphandling innebar ett nytt arbetssätt, särskilt vid formulering av krav och skapande av beställargrupp etc, vilket krävde eftertanke och ett omfattande kontakt- arbete. Det pressade schemat tillät inte heller någon större erfarenhetsinsamling från andra utvecklingstävlingar i Sverige eller utomlands. Tiderna i stort framgår nedan.<SPAN class="ft25">96</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr0 td607"><P class="p159 ft7">Direktiv för Byggkostnadsdelegationen</P></TD>
<TD class="tr0 td608"><P class="p366 ft7">Maj 1996</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td609"><P class="p159 ft7">Ledamöter utsedda och sekretariatet etablerat</P></TD>
<TD class="tr8 td428"><P class="p366 ft7">Sommaren/hösten 1996</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td609"><P class="p159 ft7">Informationsmöte och annonsering</P></TD>
<TD class="tr8 td428"><P class="p366 ft7">September 1996</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td610"><P class="p159 ft7">Presentation av prekvalificerade företag</P></TD>
<TD class="tr8 td430"><P class="p366 ft7">Början av januari</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td609"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td428"><P class="p366 ft7">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td610"><P class="p159 ft7">Presentation av fyra finalister, som får uppföra</P></TD>
<TD class="tr8 td430"><P class="p366 ft7">Juli 1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td609"><P class="p159 ft7">prototyper</P></TD>
<TD class="tr8 td428"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td610"><P class="p159 ft7">Sondering, förhandling och byggherrebeslut.</P></TD>
<TD class="tr8 td430"><P class="p366 ft7">Från augusti 1997 och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td609"><P class="p159 ft7">Avtal med byggherrar och prototypbyggare.</P></TD>
<TD class="tr8 td428"><P class="p366 ft7">framåt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td610"><P class="p159 ft7">Igångsättning av prototyphusprojekt:</P></TD>
<TD class="tr8 td430"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td610"><P class="p159 ft7">- ett i Gävle</P></TD>
<TD class="tr8 td430"><P class="p366 ft7">juni 1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td610"><P class="p159 ft7">- ett i Växjö</P></TD>
<TD class="tr8 td430"><P class="p366 ft7">augusti 1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td610"><P class="p159 ft7">- ett i Malmö</P></TD>
<TD class="tr8 td430"><P class="p366 ft7">september 1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td610"><P class="p159 ft7">- ett i Jönköping</P></TD>
<TD class="tr8 td430"><P class="p366 ft7">delegationsbeslut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td609"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td428"><P class="p366 ft7">december 1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p670 ft7"><SPAN class="ft53">95</SPAN><SPAN class="ft86">Teknikupphandling, rapport 1 - skedet innan byggande. Hans Westling. Bilaga 1</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft53">96</SPAN><SPAN class="ft162">Teknikupphandling, rapport - skedet innan byggande. Hans Westling. Bilaga 1</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">265</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">Varje jämförelse med andra byggprojekt, även vanliga upphand- lingsprojekt av bostäder, men i synnerhet med projekt med olika slag av teknikutveckling visar att den tillgängliga tiden, enligt givna direktiv, var utomordentligt kort.</P>
<P class="p49 ft0">Sammanfattningsvis kan sägas att den planeringstid som hade behövt avsättas från första publicering i officiella organ till val av finalister och kontrakt för prototyper, borde ha varit <SPAN class="ft2">åtminstone ytterligare </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">6-12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> månader </SPAN>utöver de c:a 12 månaderna som användes. En sammanlagd använd och planerad tid för hela arbetet, d.v.s. från och med starten av arbetet med förfrågningshandlingar till och med uppförande av prototyp, på <NOBR>17-18</NOBR> månader borde realistiskt ha varit ca 35 månader, d.v.s. den dubbla, för att medge rimliga möjligheter till förberedelser och utveckling.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft50">Sammanfattning av prototyphusen</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">De byggda prototyphusen har utvärderats av två grupper experter samt en separat expert. Den första gruppen bestod av högskoleforskare från KTH vars uppgift var att värdera byggnadernas tekniska egenskaper. Skälet var att ny teknik använts för första gången eller i nya sammanhang. Den andra gruppen bestod av juryordförandena som valde de ursprungliga vinnarna. Även de är forskare knutna till högskolor. De samlades nu åter för sina respektive block av krav för att se hur ekonomi, boendekvalitet, inomhusmiljö och kretslopps- och resurshushållningsfrågor uppfyllts. Vissa av juryordförandena hade dessutom deltagit i att utarbeta de ursprungliga kraven. Båda grupperna av experter kan sägas ha agerat ställföreträdande byggherre för Byggkostnadsdelegationen. De tredje experten har med hjälp av planalyser, enkäter och intervjuer undersökt hur de boende bedömer sina bostäder. Byggkostnadsdelegationen ville på detta sätt understryka att byggsektorns uppgift är att bygga för kunder och att kundernas bedömning kräver en särskild utvärdering. Gruppernas sammanfattande bedömningar av samtliga prototyphus redovisas nedan.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">6.2.1.1</SPAN><SPAN class="ft149">Utvärdering av teknisk kvalitet</SPAN><SPAN class="ft25">97</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Den tekniska kvaliteten har inte blivit lidande p.g.a. kraven på låga kostnader. De undersökningar som KTH har utfört visar inga tecken på att man i tekniskt avseende har använt sig av undermåliga lösningar eller</P>
<P class="p671 ft55"><SPAN class="ft63">97 </SPAN>Gudni Jóhannesson, Bertil Mattsson, Sten Ljunggren, KTH- Byggnader och installationer. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">266 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">utföranden i syfte att förbilliga konstruktionerna. De olika byggsätten har sina starka sidor och svagheter. KTH har gjort anmärkningar mot vissa detaljutföranden men detta kan på inget sätt tolkas som att byggnaderna i dessa avseenden är sämre än det som normalt kan förväntas inom byggprojekt av denna typ. Tvärtom har det - genom att det gällt utvecklingsprojekt - lett till ökad uppmärksamhet i kvalitetsfrågorna från byggarnas sida under projektering och utförande. Med kvalitetsfrågor avser KTH den byggteknik man värderat i de färdiga byggnaderna. Övrig värdering som gjorts av juryordförandena som valde vinnarna visar att kvalitetsfrågor kring utformning av lägenheter, inomhusmiljö, kretsloppsfrågor och resurshushållning inte hanterats lika väl.</P>
<P class="p492 ft0"><SPAN class="ft0">6.2.1.2</SPAN><SPAN class="ft149">Utvärdering av ekonomiska krav</SPAN><SPAN class="ft25">98</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Den ekonomiska utvärderingen har gjorts dels med avseende på produktionskostnader och dels på kalkylerad/verklig hyresnivå mot bakgrund av motsvarande utvärdering, som valde vinnarna i den slutliga kvalificeringsomgången.</P>
<P class="p49 ft0">De ekonomiska data som ligger till grund för utvärderingen kommer huvudsakligen från anbudsgivare och fastighetsägare. Främst är det slutliga produktionskostnadskalkyler samt kassaflödesanalyser som utvärderarna haft tillgång till. Faktiska driftkostnader, vad avser el, vatten och värme, avseende de första elva månaderna finns för projekten i Jönköping och Växjö. Efter denna korta tidsperiod är det naturligtvis svårt att säga något om projektens livscykelekonomi. Utvärderarna måste därför i hög grad lita till sina egna bedömningar och till branschstatistik. Syftet med utvärderingen i detta tidiga skede är därför snarast att ge ett bättre underlag för mer allmänna diskussioner om bygg- och boendekostnader mot bakgrund av de olika projektens karaktäristika.</P>
<P class="p658 ft0">Resultaten visar stora skillnader mellan de olika projekten vad avser</P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">verkliga produktionskostnader jämfört med kalkylerade</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">produktionskostnaderna sinsemellan de olika projekten</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">i verkliga/kalkylerade driftkostnader</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">i kalkylerade underhållskostnader</SPAN></P>
<P class="p672 ft0">Projekten visar därmed stora skillnader både i kalkylerad respektive verklig hyra. I Byggkostnadsdelegationens ursprungliga uppdrag var</P>
<P class="p97 ft7"><SPAN class="ft25">98 </SPAN>Håkan Bejrum , KTH. Bengt Hansson, LTH. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">267</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft0">hyresmålet satt till 800 kr/kvm BOA och år utan subventioner eller fastighetsskatt.</P>
<P class="p254 ft0">De fyra projektens hyresnivåer per kvm BOA och år redovisas i nedanstående tabell för jämförelsens skull dels enligt delegationens hyresmodell och dels enligt verklig hyra på tre olika sätt:</P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">exkl subventioner och fastighetskatt </SPAN><NOBR>(BKD-modell</NOBR> exkl räntebidrag (RB) och fastighetsskatt (FS))</P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">inklusive räntebidrag, men exklusive fastighetsskatt </SPAN><NOBR>(BKD-modell</NOBR> inkl räntebidrag (RB) och exkl fastighetsskatt (FS))</P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">verklig hyra inklusive räntebidrag men exklusive fastighetsskatt.</SPAN></P>
<P class="p169 ft6">Tabell 6.1: Beräknade och verkliga hyror i prototyphus</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr14 td611"><P class="p418 ft39">Projekt</P></TD>
<TD class="tr14 td612"><P class="p201 ft39">Hyra BKD-</P></TD>
<TD class="tr14 td600"><P class="p201 ft39">Hyra <NOBR>BKD-modell</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td613"><P class="p158 ft163">Verklig hyra <SPAN class="ft39">enligt</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td614"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td615"><P class="p201 ft39">modell</P></TD>
<TD class="tr8 td604"><P class="p201 ft39"><SPAN class="ft163">inkl </SPAN>RB exkl FS,</P></TD>
<TD class="tr8 td616"><P class="p158 ft39">byggherre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td614"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td615"><P class="p201 ft39"><SPAN class="ft163">exkl </SPAN>RB o FS,</P></TD>
<TD class="tr8 td604"><P class="p201 ft39">kr/kvm BOA</P></TD>
<TD class="tr8 td616"><P class="p158 ft39">inkl RB, exkl FS</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td617"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p201 ft39">kr/kvm BOA</P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td618"><P class="p158 ft39">kr/kvm BOA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td614"><P class="p418 ft52">Fleximodulen/</P></TD>
<TD class="tr8 td615"><P class="p201 ft52">1324</P></TD>
<TD class="tr8 td604"><P class="p201 ft52">1024</P></TD>
<TD class="tr8 td616"><P class="p158 ft52">1050</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td617"><P class="p418 ft52">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td618"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td614"><P class="p418 ft52">BoBraByggBilligt/</P></TD>
<TD class="tr8 td615"><P class="p201 ft52">1065</P></TD>
<TD class="tr8 td604"><P class="p201 ft52">897</P></TD>
<TD class="tr8 td616"><P class="p158 ft52">827</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td617"><P class="p418 ft52">Växjö</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td618"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td617"><P class="p418 ft52">Struimus/Gävle</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p201 ft52">1227</P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p201 ft52">1002</P></TD>
<TD class="tr8 td618"><P class="p158 ft52">860</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td617"><P class="p418 ft52">Florence/Malmö</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p201 ft52">1102</P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p201 ft52">922</P></TD>
<TD class="tr8 td618"><P class="p158 ft52">863</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft0">Sammantaget kan utvärderarna konstatera att det projekt som utan tvekan i ekonomiskt avseende har bäst måluppfyllelse är BoBra ByggBilligt, följt av Florence och Struimus samt Fleximodulen. Man bör dock observera att samtliga projekt hamnade långt ovanför målhyran på 800 kr/kvm BOA exkl räntebidrag och fastighetsskatt. Med beaktande av räntebidragen ligger <SPAN class="ft2">kalkylerad hyra </SPAN>på cirka 900 kr/kvm för BoBraByggBilligt. Florence och Struimus ligger på 920 resp 1000 kr/kvm BOA, medan Fleximodulen hamnar på cirka 1020.</P>
<P class="p49 ft0">Dessa beräknade hyresnivåer skiljer sig från den av <SPAN class="ft2">byggherren kalkylerade hyran </SPAN>inkl räntebidrag, som ligger på 827 kr/ kvm BOA för BoBraByggBilligt, 860kr/kvm BOA för Struimus, 863 kr/ kvm för Florence (omräknad till hyresrätt) samt 1050 kr/kvm BOA för Fleximodulen. Byggherrens nivåer är inte så långt från målhyran, med undantag för Fleximodulen som dock till skillnad från de övriga är ett studentbostadshus på en marknad med hög efterfrågan. Utvärderarna har satt frågetecken för om hyran i Struimus täcker självkostnaderna på sikt<SPAN class="ft164">. </SPAN>En väsentlig anledning till de högre hyresnivåerna i <NOBR>BKD-modellen</NOBR> är att man redan från första året kalkylerar med en avsättning till framtida underhåll. I många kalkyler används däremot normalt en ren utgiftsprincip år för år, vilket i början av husets livscykel betyder</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">268 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">utgiftsnivåer på <NOBR>30-50</NOBR> kr/kvm BOA de första tio åren, vilket kan jämföras med Byggkostnadsdelegationens högre kalkylerade avsätt- ningar på <NOBR>80-160</NOBR> kr/kvm.</P>
<P class="p49 ft0">Produktionskostnaderna har vid byggandet av prototyperna inte varit anmärkningsvärt låga. Det kunde inte heller förväntas eftersom anbuden lämnades under förutsättning om byggande av 30 lägenheter och avsikten vara att detta senare skulle leda omfattande produktion. Bättre ekonomiskt utfall kan därmed fås vid större volymer.</P>
<P class="p226 ft6">Tabell 6.2: Produktionskostnader prototyphus<SPAN class="ft25">99</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr14 td619"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td620"><P class="p158 ft39">Malmö</P></TD>
<TD class="tr14 td620"><P class="p158 ft39">Gävle</P></TD>
<TD class="tr14 td621"><P class="p201 ft39">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr14 td622"><P class="p201 ft39">Växjö</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td623"><P class="p418 ft39">Byggkostnad</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p158 ft52">8289</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p158 ft52">9924</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p201 ft52">10527</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p201 ft52">8585</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td624"><P class="p418 ft39">kr/BOA</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td623"><P class="p418 ft39">Produktions-</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p158 ft52">14323</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p158 ft52">14476</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p201 ft52">15656</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p201 ft52">10564</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td624"><P class="p418 ft39">kostnad kr/BOA</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td624"><P class="p418 ft39">BOA</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p158 ft52">3579</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p158 ft52">927</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p201 ft52">1038</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p201 ft52">761</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td624"><P class="p418 ft39">BRA</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p158 ft52">4009</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p158 ft52">1085</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p201 ft52">1405</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td624"><P class="p418 ft39">Lägenheter</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p158 ft52">56</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p158 ft52">17</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p201 ft52">41</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p201 ft52">12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft0">Slutsatserna av den ekonomiska utvärderingen är bland annat:</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Att varje projekt är unikt</SPAN></P>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Att det är svårt att få fram siffror och de är ofta inte jämförbara på grund av olika definitioner.</SPAN></P>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Att det finns mycket att undersöka vad gäller orsakerna till olika projekts </SPAN><NOBR>produktions-,</NOBR> drift och underhållskostnader</P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Att en större medvetenhet om olika aktörers bidrag till kostnadsmassan i byggprojekt är nödvändig.</SPAN></P>
<P class="p673 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Att byggprojekt som är lönsamma kommer att rikta sig till speciella nischer.</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Att kommunernas olika roller, tekniska monopol och därmed i vissa fall följande prissättnings- och konkurrensstrategier bör ses över</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Att kontrakt och ansvarsfördelning bör ses över i fastighets- förvaltningen mellan hyresvärdar och hyresgäster.</SPAN></P>
<P class="p617 ft0">Den sista punkten kan exemplifieras med att det är oerhört lönsamt att flytta ansvaret för underhåll av bostadslägenheters ytskikt (golv, väggar och tak) till hyresgästen beroende på de skattekilar som uppkommer i kombination med höga inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt icke avlyftbar moms. Fastighetsägare bör se över hyresrättens innehåll och individualisera denna.</P>
<P class="p97 ft7"><SPAN class="ft25">99 </SPAN>Produktionskostnad, Bengt Hansson, LTH. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">269</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft0">6.2.1.3</SPAN><SPAN class="ft149">Utvärdering av boendekvalitet</SPAN><SPAN class="ft25">100</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Erfarenheter från utvärderingen av prototyphusprojekten visar att byggandet har sin logik, som inte har ett givet samband med logiken för hur goda bostäder gestaltas. Ett bra byggande resulterar inte givet i god arkitektur och goda bostäder. God arkitektur förutsätter däremot bland annat ett bra byggande.</P>
<P class="p199 ft2">Väsentliga förbättringar sedan tävlingen</P>
<P class="p674 ft0">Inget av prototyphusen har utformats helt enligt de prisbelönade tävlingsförslagen. Både kv Harsyran i Växjö och kv Kapellmästaren i Malmö har förbättrats väsentligt i den vidare bearbetningen, särskilt vad avser lägenheternas planlösningar, samtidigt som husens <NOBR>karak-täristika</NOBR> behållits.</P>
<P class="p49 ft0">I kv Dvärgen i Jönköping och kv Diligensen i Gävle har byggnatio- nen helt avvikit från tävlingens förslag vad gäller gestaltning, hustyp och lägenhetsfördelning. Båda husen har starkt förenklats från att ha omfattat rikt varierade lägenhetstyper- och storlekar till bostadshus med en ensidig lägenhetsfördelning och standardplanlösningar. I den förenklingen har kv Diligensens bostäder i mycket hög grad kommit att uppfylla Byggkostnadsdelegationens kravlista, medan studentbostä- derna i kv Dvärgen uppfyller mindreparten av kraven. Till sin yttre gestalt har endast Dvärgen och Kapellmästaren behållit den arkitek- toniska form som tävlingsförslagen illustrerade. Särskilt har Strumius (kv Diligensen) förlorat sitt nyskapande och mycket lovande anslag, vilket som tidigare nämnts inte innebär att bostäderna blivit dåliga.</P>
<P class="p199 ft2">Mindre väl uppfyllda kvaliteter trots att de poängterats i kravlistan:</P>
<P class="p272 ft0"><SPAN class="ft10">· </SPAN>Möblerbarhet</P>
<P class="p138 ft0">Olämpliga rumsformer samt tveksamma dörrslagningar och dörrplace- ringar har påfallande ofta i onödan minskat rummens användning och möblerbarhet.</P>
<P class="p199 ft0"><SPAN class="ft10">· </SPAN>Detaljutformning och utförande</P>
<P class="p392 ft0">Detaljer, som anslutning mellan väg, tak, golv och fast inredning är i många fall utförd som om inredningen vore lös, utan att ha utformats som en sådan. Brister i utförandet tycks orsakad av dålig samordning mellan olika aktörer i projekterings- och byggskede. En enkel analys i ett beställarperspektiv resulterar i konstaterandet, att värdet på bostäderna</P>
<P class="p675 ft55"><SPAN class="ft63">100 </SPAN>Annika von Schéele, Bomiljögruppen i AB Örebro i samråd med Birgitta Holm. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">270 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">torde dras ner långt mer av dåligt utförande, än vad det skulle kosta att förbättra samordningen.</P>
<P class="p676 ft61">Kvaliteter som inte poängterats i Byggkostnadsdelegationens kravlista:</P>
<P class="p677 ft0"><SPAN class="ft10">· </SPAN>Rumssamband</P>
<P class="p138 ft0">Vikten av väl genomtänkta rumssamband har inte formulerats som krav inför upphandlingen av prototyphusen. Ett väsentligt rumssamband mellan toalett och sovrum är försummat i vissa bostäder.</P>
<P class="p231 ft2">Föränderbarhet</P>
<P class="p625 ft0">Till de krav som tycks minst beaktade hör, att bostäderna skulle vara flexibla. Flexibilitet skall inte endast ses som en kvalitet för att öka kvarboendet hos enskilda hushåll under livscykelförändringar, något som i sig dock innebär god livskvalitet och god ekonomi för både de boende och för förvaltaren. Föränderbarhet är därutöver en förutsättning för att uppnå full uthyrbarhet under <NOBR>konjunktur-svängningar</NOBR> och förändringar på den lokala bostadsmarknaden. Bostäder ska kunna ändras med enkla medel efter bostadssökandes behov. Sådan kvalitet skapas genom att vissa strategiska detaljer bevakas under hela byggprocessen, som t ex möjligheten att sätta upp eller ta bort väggar och skåp, att göra nya dörröppningar och att enkelt sätta igen befintliga. Utöver byggentreprenadens anpassbarhet krävs även att elinstallationer är dragna så att alternativa håltagningar inte hindras samt att uttag och omkopplare är strategiskt placerade i förhållande till alternativa planlösningar. Ytskikt ska inte vara avslutade så att omläggningar eller lappningar krävs.</P>
<P class="p50 ft0">De <NOBR>Bör-krav</NOBR> som kan hänföras till föränderbarhet är - som de är ut- tryckta - i allmänhet uppfyllda, utan att man för den skull kan påstå att föränderbarheten är god.</P>
<P class="p199 ft2">Kundundersökning med plananalys, enkäter, samt intervjuer <SPAN class="ft25">101</SPAN></P>
<P class="p625 ft0">Institutionen vid Byggd Miljö, KTH avslutade 1998 en stor enkätundersökning bland 1200 hushåll i 230 typer av nybyggda lägenheter. Resultaten och frågorna därifrån har använts som referensundersökning för studien av Byggkostnadsdelegationens prototyphus och BoKlok har använts som referensobjekt. Plananalys och enkätundersökningar utgår från en objektiv syn på kvalitet, som en egenskap i bostaden som alla bedömer lika. Intervjuer och observationer definierar däremot kvaliteten ur den enskilda kundens perspektiv, vilket</P>
<P class="p678 ft7"><SPAN class="ft25">101 </SPAN>Utvärdering av boendekvalitet, Ulla Westerberg <NOBR>KTH-BMG.</NOBR> Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">271</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">betyder att i begreppet kundanpassning ligger att tillfredsställa det kunden definierar som kvalitet. Ett <NOBR>20-tal</NOBR> intervjuer gjordes. I värderingen har stor vikt lagts vid bostadens praktiska användbarhet och detta har gett god utdelning till konservativa planlösningar som BoBraByggBilligt och Struimus och övervägande kritiska omdömen Florence och Fleximodulen. Utvärderaren vill ändå påpeka att värderingen gjorts med relativt stor öppenhet för andra värden i bostaden och att det hade varit roligt med fler exempel på bortvalda och nytänkande funktioner som exempelvis jämnstora rum, annorlunda kök mm.</P>
<P class="p658 ft0">Kvaliteterna har poängsatts och en summering visar att:</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Fleximodulen blir underkänd i alla instanser</SPAN></P>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Florence underkänns i plananalys, men rehabiliterar sig genom de boendes positiva bedömning och andra viktiga kvaliteter</SPAN></P>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">BoBraByggBilligt klarar sig bra hela vägen och i vissa avseende bättre än referensobjektet BoKlok</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Struimus har bara genomgått plananalys och där blivit godkänd.</SPAN></P>
<P class="p46 ft0">Referensobjektet BoKlok bedöms vara bäst och mest prisvärt. Plananalysen visar att tendensen med krympande lägenhetsytor fortsätter. Enkätsvaren är för få (svarsfrekvens i genomsnitt är 0.67 procent) för att säkra slutsatser ska kunna dras, utom för Fleximodulens studentbostäder och referensobjektet BoKlok. Kundanpassning har i prototyphusen endast skett i form av tapetval. I BoKlok kunde de boende välja rumsindelning och tillgång till viss hantverkshjälp exempelvis igensättning av en dörr.</P>
<P class="p135 ft0">Under de senaste åren har bostadsbyggandet gått från normstyrning till kundanpassning. I stället för att värdera bostadens praktiska sidor har den blivit en scen för individuellt identitetsskapande. Kund- anpassning fungerar dock bara om planlösningarna är gynnsamma och i allmänhet endast för den som först flyttar in. En allmän slutsats är därför att det fortfarande är lika viktigt att bostaden uppfyller grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet. Dock tycks teknikupphandlingen eller byggnadstekniken som använts varken ha påverkat boendekvaliteten vare sig i positiv eller negativ riktning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">272 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft0">6.2.1.4</SPAN><SPAN class="ft149">Utvärdering av inomhusmiljö</SPAN><SPAN class="ft25">102</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Med stöd av utförda tekniska stickprovsmätningar och genomgång av handlingar samt besök i respektive hus i närvaro av ansvarig person för respektive projekt kan följande slutsats dras:</P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">generellt torde de tre husen uppfylla ungefär de krav som kan bedömas gälla för flerbostadshus i allmänhet. De formulerade Skall- och </SPAN><NOBR>Bör-kraven</NOBR> har troligen <SPAN class="ft4">inte påverkat </SPAN>slutresultaten i någon större utsträckning.</P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Utförda ljudmätningar visar att kv Harsyran uppfyller ljudklass C, medan kv Dvärgen och Diligensen bedöms uppfylla ljudklass B. Inget av husen uppfyller den bästa ljudklassen A.</SPAN></P>
<P class="p679 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Den termiska komforten kan i huvudsak bedömas som god. Beräknade golvtemperaturer i vistelsezonen uppfyller med marginal uppställda krav. I de två husen, som har frånluftssystem kommer tilluft genom don i yttervägg, finns risk för att obehag av drag kan upplevas vid vissa utetemperaturer och/eller vid forcerad ventilation. I kv Harsyran finns dock viss möjlighet att rikta uteluftsflödet från dessa don så att obehaget blir så litet som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Stickprovsmätningarna av luftflöden visar att BBRs krav på genom- snittliga luftflöden i lägenheterna i huvudsak innehålls. Det finns emellertid ingen möjlighet att omfördela en större andel av luftflödena till exempelvis sovrum. Däremot finns goda forceringsmöjligheter i kök och till viss del i badrum.</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Det har inte i något av husen visats att relativa fuktigheten i badrum stadigvarande ska ligga under 70 procent, vilket är ett av Skall- kraven.</SPAN></P>
<P class="p680 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">I två hus tillverkningen skett väderskyddat på fabrik, varför det funnits goda förutsättningar för torrt byggande. I det tredje har tillverkningen skett delvis i en öppen fältfabrik, där väderskydd skulle kunna erhållas. I detta fall uppges att tidspress ha medfört att fler arbetsmoment än </SPAN><NOBR>pla-nerat</NOBR> utförts på byggplatsen och att elementen därvid utsatts för <NOBR>oöns-kad</NOBR> nedfuktning. Fuktprover har inte tagits i någon större eller systematisk omfattning på byggplatsen.</P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Hänsyn till emissioner uppges ha tagits på så sätt att man undvikit att använda material som har kända emissioner. Det redovisas dock inga mätvärden eller andra uppgifter på emissioner från de verkligt utförda konstruktionerna.</SPAN></P>
<P class="p672 ft0">Tydligt formulerade Skall- och Bör- krav vad avser inomhusmiljö enligt anbudsförfarandet är synnerligen angeläget för att erhålla sunda</P>
<P class="p490 ft7"><SPAN class="ft25">102 </SPAN>Arne Elmroth, LTH. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">273</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">bostäder som inte förorsakar några hälsobesvär. Dessa krav är å andra sidan inte tillräckliga för att säkerställa ett gott upplevt inomhusklimat. Det upplevda inomhusklimatet beror på ytterligare en mängd faktorer och utgör ett komplext samspel mellan människa och miljö.</P>
<P class="p126 ft0">Krav på mätmetoder fanns inte definierat av Byggkostnadsdelega- tionen. De senare byggherrarna har inte heller förtydligat detta. Den tekniska utvärderingen av inomhusmiljön har i detta fall sålunda tvingats ske med stickprovsmätningar och metoder som inte direkt kunnat ge svar på om kraven i verkligheten uppfyllts. Eftersom inneklimatet är olika under olika årstider och det tar viss tid för brukare att bo in sig, är det ett starkt önskemål att kunna göra en uppföljning vid olika vädersituationer tidigast under det andra året efter det att huset tagits i bruk.</P>
<P class="p49 ft0">Bedömningen är att det vid projekteringen av de tre aktuella husen har funnits mycket goda ambitioner att hantera inomhusklimatfrågorna på ett bra sätt. Det saknas emellertid beräkningar eller andra konsekvensanalyser av hur man ska uppfylla ställda krav. De beräkningsverktyg som finns för t.ex. beräkning av köldbryggor och yttemperaturer, eller luftflöden och luftutbyteseffektivitet har inte utnyttjats. Projektörerna synes i första hand ha haft tillit till sin tidigare erfarenhet och till de rekommendationer som anges i BBR.</P>
<P class="p485 ft0">Under själva byggskedet har ingen uttalad kvalitetssäkring gjorts för att säkerställa att samtliga inomhusmiljökrav uppfylls i den färdiga byggnaden. Det har inte funnits någon person i byggplatsens organisation som haft särskilt ansvar för inomhusklimatfrågorna.</P>
<P class="p199 ft2">Hur enskilda inomhusmiljökrav generellt uppfyllts</P>
<P class="p138 ft0">Sammanfattningsvis bedömer utvärderaren att inomhusmiljöfrågorna har behandlats ungefär så som man kan förväntar sig. Det speglar tämligen väl hur lågt dessa frågor prioriteras av byggsektorn i allmänhet. Det finns liten grund att de tre utvärderade husen är annorlunda än normalproduktionen av nya hus som uppförts samtidigt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">274 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p681 ft0"><SPAN class="ft0">6.2.1.5</SPAN><SPAN class="ft149">Utvärdering av kretsloppsanpassning och resurshushållning</SPAN><SPAN class="ft25">103</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Dessa tre byggnader uppvisar var för sig intressanta tekniska lösningar som inte till fullo tagits tillvara. Införande av ny teknik försvåras av byggandets fyra skeden med förslagsskede, projektering, byggande och förvaltning som skapar gränser. Förslagsskedet och projekteringsskedet har sannolikt inte inneburit några svårigheter i överförande av nya idéer mellan skedena. Byggandets och förvaltningens aktörer har dock inte anammat de kvaliteter som förslagen har förutsättningar att uppvisa. Fragmenteringen mellan aktörerna i skedena har inte överbryggats, så att nyckelfrågorna styrts vidare genom hela processen.</P>
<P class="p50 ft0">Ett av skälen har varit att förutsättningarna för byggherrens åtagan- de förändrats under teknikupphandlingens gång. Byggkostnadsdelega- tionen skulle först vara byggherre och blev därefter ställföreträdande dito för utomstående byggherrar som måste sökas fram. Byggkostnads- delegationens krav stod dock fast och fick ärvas av de kommande byggherrarna. Byggherren som kontinuerlig, pådrivande aktör för att säkra att nyckelfrågorna löstes väl genom hela processen gick förlorad.</P>
<P class="p49 ft0">De energiavläsningar som utförts antyder att dessa byggnader skiljer sig föga från gängse byggnadsstandard ifråga om resurshushållning inom energihushållningsområdet. KTH:s beräkningar lägger stor vikt vid byggnadernas värmekapacitet. Framtida mätningar skulle kunna bevisa betydelsen av stomval för tre byggnadernas energianvändning. I dagsläget kan tyvärr endast de avlästa och beräknade värden ligga till grund för en bedömning av energihushållningen. Dessa värden visar, som sagt, att dessa tre byggnader inte markant skiljer sig i energihushållning från andra nybyggda hus.</P>
<P class="p49 ft0">Beträffande kretsloppsanpassning uppfyller de tre byggnaderna egentligen de uppställda Skall- och <NOBR>Bör-kraven</NOBR> endast ifråga om <SPAN class="ft2">Materialinnehåll</SPAN>. Undantag finns i enstaka punkter. Även med lågt ställda ambitioner på kretsloppsanpassning, kan man säga att det man uppnått i detta avseende i de tre byggnaderna inte fört utvecklingen framåt. Med det demonstrationsvärde som byggnader av detta slag rimligen har, borde de seriösa aktörerna i de tre projekten rimligen agerat mer framsynt och generöst ifråga om kretsloppsanpassning.</P>
<P class="p188 ft2">Slutsatser</P>
<P class="p682 ft0">Med stöd i genomgångar på byggplatser och i de färdiga byggnaderna, tillsammans med stickprovsmätningar och studier av bygghandlingar, har följande slutsatser kunnat dras:</P>
<P class="p683 ft7"><SPAN class="ft25">103 </SPAN>Carl Michael Johannesson, KTH. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">275</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p684 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Energianvändningen i de två av de tre byggnaderna torde inte skilja sig nämnvärt från gängse flerbostadshus med liknande friliggande placering. Ett av husen innehåller ett stort antal studentlägenheter. Jämförelsetalet för energianvändningen i den byggnaden överstiger sannolikt det simulerade värdet. Avlästa värden på energiförbrukning är alltför preliminära och omfattar heller ej en hel uppvärmningssäsong, varför några slutsatser ännu ej bör dras.</SPAN></P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Frågorna om Materialanvändning är svårtydda. För att ge effekt och efterföljd, bör materialkrav formuleras i klartext och inte genom hänvisning till t ex godkännandelistor. Den handling som ligger till grund för den färdiga byggnaden, bör följa byggnaden genom dess olika skeden, från förslag till förvaltning. Själva övertagandet av idéer och handlingar är i en byggnad av detta slag väl så viktig som övertagandet av den fysiska byggnaden.</SPAN></P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Utvärderingsperioden har varit alltför kort för att en bedömning av effekterna av energianvändning och kretsloppsanpassning i de tre byggnaderna skall kunna bedömas. Minst en hel upp- värmningssäsong under byggnadens övertagande och idrifttagning samt ett därpå följande ”normalt” driftår behöver inplaneras inför en utvärdering. Andra frågor, som är av karaktären beskrivande, ryms inom utvärderingens tidsplan.</SPAN></P>
<P class="p685 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kretsloppsfrågorna har genomgående behandlats styvmoderligt i bygg- eller förvaltningsprocessen i de tre husen. Sannolikt hade en successiv rapportering med stickprovskontroller löst en del av denna problematik.</SPAN></P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">I slutredovisningen har det funnits en ambition från juryns sida att undersöka hur </SPAN><SPAN class="ft2">Kretsloppsanpassning </SPAN>och <SPAN class="ft2">Resurshushållning </SPAN>har hanterats i kvalitetsplaner och av kvalitetsansvarig, vid byggsamråd, i byggplatsens organisation och i en bedömning av slutanvändarens möjligheter att se förändringar i drift och miljöarbete. Tyvärr har dessa frågor endast i ringa utsträckning beaktats i de tre projekten.</P>
<P class="p686 ft0">Än en gång: två av husen har varit i bruk mindre än ett år och ännu ej haft en hel sammanhängande uppvärmningssäsong. Ett av husen har, när detta skrivs, just haft inflyttning. Det är för kort period för att några slutsatser skall kunna dras ifråga om energianvändning, vilket är den mest betydelsefulla frågan för driftskostnaderna inom juryområde</P>
<P class="p278 ft2">Resurshushållning <SPAN class="ft0">och </SPAN>Kretsloppsanpassning<SPAN class="ft0">. De redovisade värdena är därför att anse som preliminära och bör behandlas med försiktighet och diskretion, i synnerhet i det fall beräknade värden inte bekräftas av de uppmätta.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">276 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft1">6.3</SPAN><SPAN class="ft24">Teknikupphandlingen som metod</SPAN></P>
<P class="p687 ft81"><SPAN class="ft15">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft80">Teknikupphandlingens definiering - förfrågningsunderlaget</SPAN></P>
<P class="p253 ft0">Byggkostnadsdelegationen, som agerade för kommande byggherrar, framhöll i förfrågningsunderlaget mycket klart att målet var att stimulera till fungerande bostäder med låga årshyror sett över en längre period. Upphandlingen måste bedrivas inom gällande regelverk för offentlig upphandling. Kriterier för utvärdering måste anges i förfrågnings- underlaget och ”om möjligt” bör också kriterierna anges i rangordning. I flera upphandlingar har det visat sig mer ändamålsenligt att ange en viktning, t.ex. i procent, mellan kriterierna, vilket var den väg Byggkostnadsdelegationen valde för den här upphandlingen: ekonomi 40 procent, boendekvalitet 20 procent, inomhusmiljö 20 procent och kretslopp och resurshushållning 20 procent. <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> har också föreslagit att upphandlingsdirektiven ändras från rangordning till viktning. Den statliga upphandlingskommittén har i delbetänkandet ”Effektivare offentlig upphandling” SOU 1999:139 särskilt påpekat att i teknik- upphandlingar kan det föreligga särskilda skäl att underlåta rangordning eftersom nya lösningar kan komma fram som tillfredsställer behoven på ett tidigare ej känt sätt. Att i förväg från Byggkostnadsdelegationens sida fastlåsa de olika delkravens exakta ekonomiska betydelse vid utvärderingen skulle ha begränsat anbudsgivarnas möjligheter att presentera nya, tidigare inte kända lösningar. Anbudsgivarna inbjöds istället att komma med alternativa förslag med angivande av ekonomiska konsekvenser. Också förslag till avsteg från gällande byggbestämmelser välkomnades, så länge de ekonomiska konsekvenserna av detta angavs.</P>
<P class="p68 ft0">Med längre tid till förfogande skulle i samverkan med intresserade byggherrar en inledande dialog ha kunnat ske med kommande anbudsgivare, som ofta kunnat ske i andra teknikupphandlingar, t.ex. på energiområdet. Dialogen skulle ha kunnat omfatta utformning av övergripande krav i förfrågningsunderlaget, och också detaljeringsgrad, utvärderingsprinciper och möjligheter och behov att ange mer noggrann prioritets- eller rangordning.</P>
<P class="p135 ft0">Inom området Kretsloppsanpassning och Resurshushållning har det i efterhand gjorts ett försök att göra en sådan prioritering. Med teknikupphandlingens utgångspunkt att sänka boendekostnaderna genom att sänka kostnaderna för produktion och förvaltning, främst beträffande drift av nya flerbostadshus, kan kraven på Kretslopp och</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">277</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">Resurshushållning indelas i prioritetsordning. De krav som entydigt leder till sänkta boendekostnader är energianvändning. I Bilaga 1 finns en prioriteringsordning gjord som utgår från kostnadsmålet.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft50">Skall- och Börkravens lämplighet</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Byggkostnadsdelegationens Skall- och <NOBR>Bör-krav</NOBR> i teknikupphandlingen var lämpliga för en teknikupphandling eftersom de syftade till att lösa funktioner och därmed generellt inte ställde detaljkrav. Byggkostnadsdelegationens Skall- och <NOBR>Bör-krav</NOBR> har stora likheter med de krav som ställs i funktionsupphandlingar, där teknik och tillväga- gångssätt för att nå lösningar är öppna för förslagsställarna. Kraven har grundats på den allmänna kompetensen i byggindustrin eller i dagsaktuella frågor som funnits i den allmänna debatten.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">6.3.2.1</SPAN><SPAN class="ft149">Skall- och Börkravens lämplighet för ekonomi</SPAN><SPAN class="ft25">104</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Skall- och Börkrav för ekonomi fanns inte separat definierade. Upphandlingen byggde på ett marknadsekonomiskt tänkande där den slutliga hyreskostnaden som skulle vara det avgörande kriteriet, ställt mot de kvaliteter de olika projekten hade. Hyresmålet var det enda kravet. Inga subventioner skulle utgå, utan projekten skulle vara lönsamma i sig själva. Därför utformades en livscykelekonomisk hyresberäkningsmodell, som skulle ge anbudsgivarna en vägledning i hur man avväger tekniska och kvalitetsmässiga krav med önskad slutlig hyresnivå, 800 kr/kvm BOA. I ett senare skede togs kravet på ett subventionsfritt projekt bort.</P>
<P class="p50 ft0">Hyresberäkningsmodellen som de tävlande skulle fylla i var alltså nytänkande och inriktad på både den aktuella och den framtida boendekostnaden. I all sin enkelhet var detta en livscykelkalkylmodell. Kostnader för drift och underhåll var exempelvis beroende av de tävlandes lösningar och materialval. Avsikten var att bygga för förvaltning.</P>
<P class="p49 ft0">I kalkylmodellen låstes vissa marknads- och kommunberoende parametrar, t ex real kalkylränta, kommunala taxor etc, så att de var lika för alla. Rörliga poster som var beroende av projektutformningen var entreprenadkostnaden för 30 lägenheter, mediaförbrukning (el, värme, vatten) underhållskostnader och ytuppgifter. Det var här man skulle uppnå en koppling mellan byggkostnader och förvaltningskostnader.</P>
<P class="p683 ft7"><SPAN class="ft25">104 </SPAN>Håkan Bejrum, KTH och Bengt Hansson, LTH. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">278 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p688 ft0">Det var svårt för flera anbudsgivare att förstå hyresberäknings- modellen. Den var en nyhet för många. I utvärderingen av de fyra genomförda projekten är det mycket olika standard på byggherrarnas egna hyreskalkyler från <NOBR>15-åriga</NOBR> kassaflödesanalyser till en enkel 1- års kalkyl. Man har troligen också haft vissa problem med att förstå hur underhållsplanen i hyresberäkningsmodellen fungerar (en fondavsättningsmodell). Denna ger en helt annan hyresprofil över tiden än en kassaflödesanalys. En slutsats av detta är om hyreskalkyler ska användas för upphandling måste en standard utformas som omfattas av bygg- och fastighetsbranschen. Idag är det alldeles för mycket tolknings- och definitionsproblem som gör det svårt för alla aktörer i värdekedjan. T ex råder det vissa skillnader i uppfattningar om vilken sorts kvadratmeter (t ex BOA, BRA, BTA ovan mark) som ska användas i olika kalkyler i bygg- och förvaltningsprocessen. Detta gäller t o m inom ett och samma företag!</P>
<P class="p144 ft0">I upphandlingens ekonomidel angavs kravet på hyra till 800 kr/kvm som ett mål, dvs ett <NOBR>Bör-krav,</NOBR> vilket visade sig vara svårt att uppfylla. Om även ett ekonomiskt <NOBR>Skall-krav</NOBR> på hyra på en högre nivå lagts till och kombinerats med <NOBR>Bör-krav</NOBR> på redovisning av olika delkostnadsposter, hade det förmodligen lett till att förslagsställarna tvingats fundera mera över sambandet mellan projektutformning, livscykelkostnader och hyresnivå och fäst uppmärksamheten på byggsektorns bristande kostnadsstyrning genom hela processen. De sammanlagda kraven hade kunna sålla ut vinnare med vilja och kunskap att ta ett fastare grepp om ekonomin och de ingående aktörerna i sin värdekedja och även visat vilka vinnare som samtidigt levererat de förvaltningsmässigt bästa husen eller misslyckats med detta. De tillkommande <NOBR>Bör-kraven</NOBR> hade exempelvis kunnat vara:</P>
<P class="p689 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Bygg- och förvaltningskostnadernas fördelning på olika delsystem – t ex installationer, inredning, ytskikt och klimatskärm.</SPAN></P>
<P class="p690 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggkostnadernas fördelning på arbetskraft, material, transporter och övrigt</SPAN></P>
<P class="p355 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Mera preciserade krav på energianvändning samt kopplingen mellan materialval och underhållskostnader. T ex genom att visa på alternativa lösningar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">279</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft0">6.3.2.2</SPAN><SPAN class="ft149">Skall- och Börkravens lämplighet för boendekvalitet</SPAN><SPAN class="ft25">105</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">En förutsättning för god arkitektur är en förankrad idé om vad som ska åstadkommas och ett kreativt samarbete kring denna idé mellan beställare, arkitekt och byggare.</P>
<P class="p49 ft0">Byggkostnadsdelegationen har således med 23 s k <NOBR>Bör-krav,</NOBR> utöver vad som generellt är stadgat för bostäder, gett sin anvisning om vilka bostadskvaliteter som skall upprätthållas vid försöken att bygga billiga bostäder. Vid sidan om funktionskraven finns även kravet på god inre och yttre arkitektur. God arkitektur i meningen goda bostäder skapas som vi vet, inte genom bestämning av minimikrav på dellösningar för en rad kvaliteter. Däremot kan miniminormer säkra att viss standard upprätthålls.</P>
<P class="p49 ft0">För att god arkitektur skall uppnås krävs dels en idé om vad som skall åstadkommas i termer av det goda boendet, dels ett kreativt samspel kring denna idé mellan beställare, arkitekt och utförare. Beställaren bör behärska och bevaka såväl förvaltnings- som brukarintressen. Arkitekten skall besitta kunskap om hur psykologiska, sociala, ekologiska och andra krav kan översättas till fysisk form till rimlig kostnad.</P>
<P class="p49 ft0">Dessa påståenden kan underbyggas med följande erfarenheter från genomförandet och utvärderingen av de fyra prototyphusen:</P>
<P class="p64 ft0"><SPAN class="ft0">•</SPAN><SPAN class="ft165">Goda lösningar kan inte normeras fram utan styrs av en idé om vad som skall åstadkommas parad med förmågan till nyskapande och en kreativ samverkan mellan agerande parter.</SPAN></P>
<P class="p64 ft0"><SPAN class="ft0">•</SPAN><SPAN class="ft21">Krav på detaljnivå kan aldrig garantera kvaliteter som bestäms på en övergripande nivå. Exempel är:</SPAN></P>
<P class="p691 ft57"><SPAN class="ft166">-</SPAN><SPAN class="ft167">Sol- och dagsljusbelysning, tillgänglighet, rumshöjd, </SPAN><NOBR>utrymme-standard</NOBR> är kvaliteter som styrs på detaljplanenivå och i utbyggnadsprogrammet.</P>
<P class="p692 ft169"><SPAN class="ft166">-</SPAN><SPAN class="ft168">Rumssamband, möblerbarhet, och bostadens organisation i övrigt styrs därutöver i hög grad av valet av hustyp och antal lägenheter per trapplan.</SPAN></P>
<P class="p376 ft0"><SPAN class="ft0">•</SPAN><SPAN class="ft21">Även byggskedet innehåller – kanske särskilt i en totalentreprenad— ett projekteringsskede som kopplas till upphandling av byggvaror.</SPAN></P>
<P class="p693 ft55"><SPAN class="ft63">105 </SPAN>Annika von Schéele, Bomiljögruppen i Örebro AB i samråd med Birgitta Holm. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">280 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">•</SPAN><SPAN class="ft21">En rad </SPAN><NOBR>Bör-krav</NOBR> förutsätter en medveten kvalitetsstyrning under hela byggprocessen. Exempel på kvaliteter som i praktiken kan ändras under byggskedet oavsett anvisningar i bygghandlingar är:</P>
<P class="p694 ft57"><SPAN class="ft166">-</SPAN><SPAN class="ft170">Inredning </SPAN>som ej får begränsa möblerbarheten, ej haverera skönheten och som ska gå lätt att städa och reparera.</P>
<P class="p695 ft125"><SPAN class="ft166">-</SPAN><SPAN class="ft171">Valet av </SPAN><SPAN class="ft172">material</SPAN>, som skall motsvara krav på sundhet och skönhet.</P>
<P class="p692 ft57"><SPAN class="ft166">-</SPAN><SPAN class="ft173">Placering i detalj och montering av </SPAN><SPAN class="ft174">utrustning </SPAN>är av vikt för ett praktiskt och bekvämt boende tillgängligt även för funktionshindrade.</P>
<P class="p481 ft0"><SPAN class="ft0">•</SPAN><SPAN class="ft175">Dörr</SPAN>slagning och dörrplacering är av avgörande betydelse för rums- användning, möblerbarhet och tillgänglighet, men tycks slutgiltigt bestämmas sent i totalskedet.</P>
<P class="p322 ft0"><SPAN class="ft0">•</SPAN><SPAN class="ft11">Med normer som associeras till projekteringsstadiet förstärks föreställningen om att bostadskvaliteter löses i detta skede. Men enligt vad som ovan anförts, visar det sig att flertalet kvaliteter bestäms dels före, dels efter projekteringsskedet. Vikten av att styra boende- kvalitetsfrågor aktivt genom hela processen är därför uppenbart.</SPAN></P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">6.3.2.3</SPAN><SPAN class="ft149">Skall- och Börkravens lämplighet för inomhusmiljö</SPAN><SPAN class="ft25">106</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">De formulerade Skall- och Bör- kraven är rimliga och väl motiverade. De kan bedömas vara nödvändiga men är inte tillräckliga för att säkerställa en god inomhusmiljö. Vid genomgång med företrädare för de olika aktörerna har inte framkommit att det skulle finnas någon kollision mellan kraven på de olika inomhusmiljöparametrarna så som de formulerats i det ursprungliga anbudsförfarandet. Inte heller av de utförda tekniska mätningarna har framkommit något som tyder på kollision mellan de olika kraven.</P>
<P class="p49 ft0">Vid ett direkt studium av olika handlingar är det svårt se hur hänsyn tagits till de i flera avseenden tydliga Skall- och Bör- kraven. Det går inte att finna en systematisk genomgång av hur de olika företagen tillmötesgått eller på annat sätt hanterat de olika kraven. Indirekt går det emellertid att spåra hur konstruktioner och lösningar valts för att uppfylla de olika kraven. Utvärderaren bedömer att i många fall har inomhusmiljöfrågorna diskuterats mer än vad som skulle varit fallet om inga krav specificerats.</P>
<P class="p49 ft0">En bidragande orsak till den förhållandevis ringa betydelse kraven ändå haft torde vara att traditionen sitter mycket djupt. Det finns knappast några rutiner eller goda hjälpmedel för att kunna hantera de olika kraven på ett rationellt sätt. Detta kan uttryckas så att de ställda</P>
<P class="p490 ft7"><SPAN class="ft25">106 </SPAN>Arne Elmroth, LTH. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">281</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">kraven inte i alla avseenden är operationella utan de måste transformeras och översättas till tekniska lösningar, vars prestanda man noga måste känna eller analysera. Byggherrar har sällan formulerat dylika krav tidigare.</P>
<P class="p49 ft0">Utvärderingen har pekat på en rad problem som måste lösas. En bidragande orsak till att inomhusklimatfrågorna inte fått större utrymme kan alltså vara att byggherren inte har preciserat på vilket sätt en utvärdering skulle ske. Även om kraven är till synes formulerade med god precision är det svårt att göra mätningar i det färdiga huset på ett sådant sätt att man med säkerhet kan verifiera att kraven uppfylls. Många störfaktorer finns som varierande uteklimat, påverkan av de boende etc. Det erfordras detaljerade anvisningar för hur och när olika funktionskrav ska vara uppfyllda. Det är många obesvarade frågor som uppkommer, exempelvis:</P>
<P class="p696 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Vid vilket uteklimat ska kraven uppfyllas – ska kraven vara uppfyllda vid extrema vädersituationer eller vid mera normalt vinterväder.</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Vilka mätmetoder är bäst lämpade.</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">När och hur stora avvikelser från kravnivåerna är rimliga.</SPAN></P>
<P class="p113 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Under hur lång tid kan för hög relativ fuktighet accepteras i våtrum utan att olägenheter uppkommer.</SPAN></P>
<P class="p533 ft178"><SPAN class="ft176">·</SPAN><SPAN class="ft177">Hur ofta kan för låg yttemperatur på golv accepteras.</SPAN></P>
<P class="p533 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">På vilket avstånd från tilluftsdon ska lufthastigheter mätas.</SPAN></P>
<P class="p697 ft0">Det erfordras både ett forsknings- och utvecklingsarbete för att få fram bra metoder som kan accepteras av alla parter.</P>
<P class="p698 ft0"><SPAN class="ft0">6.3.2.4</SPAN><SPAN class="ft149">Skall- och Börkravens lämplighet för resurshushållning och kretsloppsanpassning </SPAN><SPAN class="ft25">107</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">De formulerade Skall- och <NOBR>Bör-kraven</NOBR> har förutsättningar att bidra till både bättre och rimligen mer kostnadseffektiva byggnader. För att uppnå syftet fordras dock en dialog med byggandets aktörer, där dessa förstår betydelsen av att till fullo acceptera kraven. Vid formulering av kraven är det betydelsefullt att avsikten klart framgår; t ex om kostnadsmålet i vissa fall är det viktigaste, i andra fall samhällets miljömål, i ytterligare andra globala resurser och så vidare. Det behövs en prioritering av kraven.</P>
<P class="p50 ft0">I juryområdena Resurshushållning och Kretsloppsanpassning har endast i undantagsfall särskilda lösningar fordrats för att uppfylla kraven. Snarare är det strategier och förhållningssätt som fordrats.</P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft25">107 </SPAN>Carl Michael Johannesson, KTH. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">282 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">Inom området Kretsloppsanpassning finns ännu få hjälpmedel eller rutiner för att nå de uppställda målen, trots stora ansträngningar från branschorganen. Här har samhällets institutioner och myndigheter istället svarat för regelverket genom förordningar och pålagor. Inom området Resurshushållning har säkerligen det förhållandet bidragit, att detaljeringsgraden varit för hög i förhållande till projektets kostnadsnivå. I det fall ett större antal bostäder uppförts, med en större budget än ett enskilt prototyphus, hade sannolikt uppföljningen blivit av annan kvalitet.</P>
<P class="p49 ft0">Den begränsande faktorn när det gäller graden av uppfyllande av kraven, har varit incitament för att bättre uppmärksamma och värdera kravens betydelse.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft50">Teknikupphandlingens leverans</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Avvikelserna från ursprungliga förslag i utförda projekt är i princip betydande i flera av fallen. Det finns flera orsaker men den viktigaste är att den som genomfört tävlingen och den så kallade teknikupp- handlingen haft en svag koppling till beställningen. Verklig beställare och tävlingsarrangör har varit skilda juridiska personer med skilda intressen. I och med detta kom de byggda prototyperna att i ganska stor omfattning bli traditionella projekt. Vikten av att byggherren – och samma byggherre – deltar genom hela processen är uppenbar för att bevaka att byggherrens egna kvalitetskrav och inte endast samhällets krav via byggregler löses på bästa sätt.</P>
<P class="p49 ft0">Under själva byggskedet har leverantörerna inte skapat tillräckligt starka formella styrmedel för att säkerställa att samtliga av Byggkostnadsdelegationens krav uppfylls i den färdiga byggnaden. Det har inte funnits någon person i byggplatsernas organisation som haft särskilt ansvar för frågorna. Ingen uttalad kvalitetssäkring av kraven har heller gjorts. I slutredovisningen har juryn därför undersökt hur Byggkostnadsdelegationens krav hanterats i kvalitetsplaner och av kvalitetsansvarig, vid byggsamråd, i byggplatsens organisation och i en bedömning av slutanvändarens möjligheter att se förändringar i drift och miljöarbete. Tyvärr har det alltså visat sig att frågorna endast i ringa utsträckning beaktats i de tre projekten.</P>
<P class="p49 ft0">Projektens slutliga kvalitet har blivit sämre än nödvändigt av aktörernas brist på styrmedel. Denna brist kan åtgärdas i kommande projekt. Man bör dock påpeka att brist på effektiva och genomtänkta styrmedel eller bristande användning av dem är vanligt i byggprocesser och en av grundorsakerna till höga byggkostnader. Prototyphusen speglar därför väl hur byggsektorn fungerar i detta avseende.</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">283</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft50">Teknikupphandlingens utvärdering</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Till skillnad från de flesta byggprojekt har prototyphusen utvärderats mycket noga sedan de uppförts. De resultat som kommit fram är en massiv erfarenhetsåterföring av både speciell och allmän art. Främst ges förslagsställarna bakom prototyphusen stora möjligheter att förbättra sina projekt och sina rutiner till nästa bygge. Då utvärderingen spänner över teknik, byggnadsfysik, boendekvaliteter, inomhusmiljö, ekonomi, kretsloppsanpassning och <NOBR>resurshushållnings-frågor</NOBR> har byggsektorns aktörer i allmänhet ingångar i materialet och dessutom överblick i frågor inom övriga aktörers fält.</P>
<P class="p49 ft0">Utvärderingen ger därför en helhetsbild och enskilda aktörer kan sätta in sina frågor i ett sammanhang. Slutligen kan utvärderingen ge fastighetsägare en tankeställare inför den kvalitet de tror sig få jämfört med den de slutligen får och vad de bör göra för att få bättre valuta för sina pengar.</P>
<P class="p49 ft0">Den breda utvärderingen av prototyphusen gör den därför unik i svenskt byggande och av stort värde för sina resultat. Den modell den presenterar är ett allmänt användbart verktyg att vidareutveckla. Det ska poängteras att utvärderingen även ger en bild av hur den svenska byggsektorn fungerar i allmänhet. De hinder och möjligheter som uppvisas kan sägas vara tämligen generella.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">6.4</SPAN><SPAN class="ft24">Teknikupphandlingens inriktning</SPAN></P>
<P class="p373 ft15"><SPAN class="ft15">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft50">Var det rätt att inrikta TU på hela hus?</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Från början avsågs en teknikupphandling enbart kring stomme och installationer i nyproduktion som därefter ändrades till att omfatta metoder och processer för att sänka byggkostnaderna. Den slutliga inriktningen formulerades till att omfatta byggande av kompletta hus. Detta gjorde att delförslag kring ny byggprocess och intressanta nya tekniska dellösningar inte kunde tillämpas. I den andra tävlings- omgången kunde därför endast de tio av totalt omkring 75 förslagen som ansågs kunna resultera i hela hus väljas ut för fortsatt bearbetning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">284 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft81"><SPAN class="ft15">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft80">Var det rätt att inrikta teknikupphandlingen på nyproduktion?</SPAN></P>
<P class="p253 ft0">Konjunkturen omkring 1997 för nyproduktion var svag och byggherrars intresse att bygga teknikupphandlingens prototyphus var delvis orsakat av detta. Fastighetskrisen ledde i Sverige till de lägsta nivåerna man känner till i bostadsbyggandet, som i det närmaste upphörde och kommunala bostadsbolag drogs med stora kostnader i det bestånd som byggts upp under de senaste decennierna. En fungerande teknikupphandling förutsätter att det finns ett akut behov av nya lösningar bland en kundgrupp som avser att använda resultaten. Detta kan inte ha sägas varit fallet.</P>
<P class="p49 ft0">Det kan också vara så att inriktningen på nyproduktion var fel. Det är möjligt att gensvaret varit bättre med en teknikupphandling kring ombyggnad och upprustning, där det dock fanns en marknad om än vek men i stort behov av billigare lösningar. Detta bör prövas i framtiden.</P>
<P class="p700 ft81"><SPAN class="ft15">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft80">Var det rätt att göra Teknikupphandlingen som första projekt i delegationens arbete?</SPAN></P>
<P class="p253 ft0">Teknikupphandlingen var delegationens första arbete och inleddes hösten 1996 och avslutades först våren 2000. Den gav värdefulla insikter kring viljan att bygga och byggsektorns sätt att fungera med åtföljande svårigheter att utforma och bygga billiga bostäder. På så vis kom den att lägga viss grund till fortsatt arbete. Men det är även troligt att om övriga utredningar gjorts först, hade teknikupphandlingen haft en djupare förståelse för och en mer komplex problembild av byggsektorns struktur och fastlåsta sätt att fungera. Detta hade kunnat ge bättre fokus på krav på utformning och genomförande av tävlingsförslagen och hade exempelvis troligen omfattat en tyngre inriktning på effektiv byggprocess och därmed tydliga krav på samverkan av aktörer kring funktionskrav och helhetslösningar i syfte att skapa bättre fungerande värdekedjor.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">6.4.4</SPAN><SPAN class="ft50">Teknikens betydelse att sänka kostnader</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Under <NOBR>90-talet</NOBR> ökade både arbetslöshet och kostnader för nyproduktion inom byggsektorn. Problemen uppmärksammades och regeringen tillsatte 1996 Byggkostnadsdelegationen som genom en teknikupp- handling av flerbostadshus skulle kunna bidra till att minska kostnaderna för nybyggda lägenheter. Inställningen var att ny teknik kunde ge lägre</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">285</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">boendekostnader. Själva begreppen teknikupphandling och teknikutveckling innefattar utveckling av produkt, system eller process, vilket är ett vitt begrepp. I många sammanhang verkar teknik- upphandling dock tolkas snävt inom byggsektorn som enbart teknik.</P>
<P class="p145 ft0">Ny byggteknik har dock inte framstått som en huvudmetod att sänka kostnaderna i Byggkostnadsdelegationens samtliga projekt. Det har snarast visat sig att metoder i form av en effektiviserad byggprocess fäller avgörandet. Både Svedalahem/PEAB i kv Erlandsdal, HSB/PEAB i kv Kapellmästaren, Ängelholmshem/PEAB i kv Wigral 2 och Svenska Bostäder/Arcona i kv Urmakaren har arbetat med traditionell teknik inom nya, väl utformade och styrda upphandlings- och byggprocesser. De färdiga byggnaderna är därför vanliga och saknar ny spännande teknik. Däremot är kostnaden ovanligt låg tack vare de olika satsningarna på processens uppläggning, planering och styrning. Här var aktörernas vilja överlägsen de traditionella hindren. Samtliga har nått god kvalitet och för sina orter låga kostnader.</P>
<P class="p145 ft0">Även samtliga prototyphus har haft en process med starka inslag av lång planering och samverkan mellan många aktörer, även om installationsentreprenörer och materialtillverkare saknats i tidiga skeden. Denna bakomliggande process av tvärfackligt samarbete har resulterat i att ny byggteknik utvecklats.</P>
<P class="p144 ft0">Det är dock svårt att lyckas kvalitets- och kostnadsmässigt till 100 procent första gången ny byggteknik används. Det behövs en serie byggda projekt för att utvärderingar och förbättringar ska få effekt. Det är däremot relativt lättare att få en mer genomtänkt byggprocess att fungera från början och snabbt ge bra resultat genom att identifiera onödigt arbete och allmänt spill och pressa ut detta och deras medföljande kostnader ur systemet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">286 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft1">6.5</SPAN><SPAN class="ft24">Övriga byggprojekt</SPAN></P>
<P class="p373 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft50">Vetenskapsstaden</SPAN><SPAN class="ft25">108</SPAN></P>
<P class="p624 ft0">Idé: Volymelement i massivt trä</P>
<P class="p701 ft20">Byggherre: Stiftelsen Vetenskapsstaden, Stockholm Entreprenör: Lindbäcks Bygg och Flexator Leverantör stomme: Lindbäcks Bygg och Flexator Byggort: Stockholm, Roslagstull</P>
<P class="p188 ft0">Antal våningar: 4</P>
<P class="p702 ft20">Antal lägenheter: 24 (gästforskarbostäder, hyresrätt ) Lägenhetsfördelning: 12st 2RoK på 40 m<SPAN class="ft179">2, </SPAN>12st 3RoK på 50 m<SPAN class="ft179">2. </SPAN>Preliminär hyra: 1 000 kr/ kvm och år.</P>
<P class="p188 ft0">Byggstart hösten 2000 , inflyttning våren/sommaren <NOBR>-2001</NOBR></P>
<P class="p703 ft0">Lindbäcks Bygg är ett småföretag från Norrbotten och Flexator är en trähustillverkare som ingår i Skanskakoncernen. De utvecklar volymprefabsystem i massivt trä med avsikt att erbjuda kunder på vissa marknadssegment (hotell, studentbostäder) en fullt färdig och inredd produkt. Lindbäcks har byggt studentbostäder i Luleå för egen förvaltning enligt samma koncept.</P>
<P class="p199 ft2">Byggherreroll</P>
<P class="p542 ft0">Byggherren är ovanlig. Stiftelsen Vetenskapsstaden har två uppgifter; dels att förse gästforskare med bostäder i Stockholm, dels att verka för teknikspridning mellan högskola och industri. Stiftelsen Vetenskaps- staden valde att låta dessa huvuduppgifter samverka genom att upplåta sitt kommande bostadsprojekt för teknikutveckling och <NOBR>teknik-spridning.</NOBR></P>
<P class="p199 ft2">Arbetssätt i projektet</P>
<P class="p138 ft0">Byggherren Vetenskapsstaden anställde en egen projektledare som till sig knöt en träkonstruktör och en trähusarkitekt. Projektledaren kompletterade därefter projektgruppen med två trähustillverkare från konkurrerande företag (Flexator inom Skanskakoncernen och familjeföretaget Lindbäcks Bygg), en grupp forskare inom olika discipliner vid KTH och en representant för skogsindustrin (ASSI Domän). Genom att koppla samman representanter för forskning och industri och samla dem kring ett konkret byggprojekt ville byggherren snabbt få fram nytänkande i form av byggbara lösningar.</P>
<P class="p169 ft7"><SPAN class="ft25">108 </SPAN>Rapport Vetenskapsstaden, projektdeltagarna. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">287</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft0">Vid sidan av detta gjordes inom projektets ram även utvecklingsinsatser kring trädesign, dels av en examensarbetare från arkitektsektionen som arbetade fram fasadlösningar baserade på dennes erfarenheter från trähusbyggande i Österrike och Schweiz, dels av en årsklass på Konstfack som ägnade en termin åt att utveckla förslag på användning av trä i både lägenheter och trapphus. Konstfackeleverna lämnade förutom förslag på inredning som skåp, dörrar och möbler och färgsättning, även förslag på utformning av innerväggar och deras placering, vilket visades i många oväntade och spännande planlös- ningar. De presenterade även originella förslag på fasadutformning.</P>
<P class="p144 ft0">Satsningen på design motiverades av att gästforskarna skulle välkomnas i en miljö med svensk prägel och att de vid hemkomsten till sina länder skulle ha förstahandskunskap om svenskt träbyggande att delge intresserade. Gästforskarbostäderna skulle ha de dubbla rollerna att både vara en trivsam studieplats och ett skyltfönster mot omvärlden för svensk träindustri.</P>
<P class="p704 ft2">Teknik och produktutveckling knyts samman med utveckling av företag och företagsformer</P>
<P class="p705 ft0">Byggtekniken är inriktad på en produktutveckling av nya byggdelar i massivt trä. Råvaran är till stor del lågkvalitetsvirke, som med byggsystemet äntligen kan få en hög grad av förädling. Byggdelarna görs i form av massiva innerväggar, fasadelement och bjälklag. Skälen bakom valet av denna teknikutveckling är:</P>
<P class="p706 ft0"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft180">Öka användningen av trä i byggandet. Det är ett för landet naturligt byggmaterial att återgå till att använda och utveckla och det ingår i vårt kulturarv. Det skapar arbetstillfällen särskilt i skogslän och glesbygd och kan öka exportinkomsterna.</SPAN></P>
<P class="p355 ft0"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft180">Minska byggandets negativa inverkan på miljön. Trä är en förnyelsebar och återvinningsbar råvara, som det finns gott om i Sverige. ”Tillverkningen” av trä är energisnål jämfört med betong och stål.</SPAN></P>
<P class="p355 ft0"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft180">Dagens regler och dimensioneringspraxis gör att trämaterialets goda värme- och fuktmagasinerande egenskaper inte tas tillvara för begränsning av energianvändning och effektuttag vid uppvärmning av byggnader. Flera studier indikerar förvånansvärt hög potential för minskat energi- och effektbehov i byggnader där den termiska trögheten utnyttjas på ett systematiskt sätt. Fördjupade kunskaper inom detta område bör därför leda till ökad konkurrenskraft för trä som byggnadsmaterial. Tunga byggsystem verkar gå mot en renässans. Därför behövs träalternativ till andra tunga stommar av betong, tegel, Leca eller lättbetong.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">288 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p707 ft0">4 Åstadkomma en förbättrad boendemiljö. Det massiva träets fuktmagasinering och den industriella produktionen kan medverka till ett torrt byggande, vilket minskar hälsoriskerna och ger ett bättre inomhusklimat. Goda ljudkvaliteter är möjliga. Sammantaget blir boendemiljön attraktiv både för konsumenter och fastighetsägare.</P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft180">Den utveckling av trästommar som pågått i Sverige under </SPAN><NOBR>90-talet</NOBR> har gällt lätta stommar. De har visat sig vara billiga att producera och bygga med. En satsning på tunga trästommar kan även bidra till att sänka byggkostnaderna om tillverkningen inriktas på industriell produktion.</P>
<P class="p86 ft0">Byggsektorn kan kompletteras med leverantörer som industriellt tillverkar element för bjälklag, väggar, tak och fasader. Sektorn kan också kompletteras med tillverkare av volymelement som även kan åta sig att montera elementen. Dessa leverantörer kan med fördel specialisera sig på valda byggdelar och genom samverkan i nätverk konkurrera över hela landet med andra byggsystem, eftersom de separata byggdelarna från början är utformade så att de går att montera ihop tillsammans.</P>
<P class="p169 ft2">Industriellt byggande - exportmöjligheter</P>
<P class="p625 ft0">Förädling av träråvaror från sågverk sker som prefabricerade standardi- serade massiva byggdelar som bjälklag, innerväggar och fasadelement med eller utan isolering. Produktionen av de standardiserade massiva byggdelarna sker på orter där trä finns, dvs nära sågverken och före- trädesvis i norra Norrland och Småland. Sågverksindustrins lönsamhet ökar då normal försäljning av bulkråvara av sågat virke säljs för 1100 - 1 200 kr/m<SPAN class="ft69">3 </SPAN>men efter förädling beräknas uppgå till 1 700 - 1 900 kronor/m<SPAN class="ft69">3</SPAN>.</P>
<P class="p49 ft0">Byggdelarna kan sedan levereras till byggplatsen för direkt montage om fasaderna är isolerade och med fasadbeklädnad. Om leveransen gäller fasadelement utan isolering och fasadbeklädnad sker fortsatt elementbeklädnad på fältfabriker i anslutning till byggplatsen. Byggdelarna kan även förtillverkas ytterligare ett steg på fabriker nära sågverken eller i fältfabriker nära byggplatsen till volymelement. Dessa volymelement kan därefter inredas innan de monteras. Det är även möjligt att endast leverera vissa byggdelar till entreprenader som i övrigt har ett annat byggsystem.</P>
<P class="p50 ft0">I båda fallen – dvs vare sig plana element eller volymelement monteras blir husen därmed även nedmonteringsbara och lätt flyttbara.</P>
<P class="p50 ft0">Det är även möjligt att exportera de massiva råelementen, dvs bjälklag, innerväggar och trästommen till fasadelementen. I samband med detta kan hela systemet flyttas ut, dvs <NOBR>know-how</NOBR> kring nödvändig</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">289</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">fasadisolering och fasadbeklädnad, uppbyggnad av fältfabriker och kunskap om montagemetoder exporteras med grundprodukten. Systemet kan också följa med entreprenadföretag som arbetar utomlands.</P>
<P class="p52 ft2">Helhetssyn, resurshållning</P>
<P class="p625 ft0">Tunga trästommar ingår i kretsloppet. Trä är inte en ändlig resurs som exempelvis metall och grus, utan är en förnyelsebar råvara som i princip aldrig kan ta slut. En tung trästomme bidrar även till ett resurshushållande byggande, då stommen lagrar energi och därmed medverkar till lägre driftskostnader för uppvärmning under förvalt- ningen. Enligt Boverkets sektorsmål för byggsektorn är resurs- hushållning särskilt effektivt om det inriktas på produkters – i detta fall byggnaders – användning. En tung stomme är i linje med Boverkets förslag att byggsektorns bidrag till ett resurshushållande samhälle bäst genomförs om sektorn prioriterar att minska resursåtgången under byggnaders förvaltningsfas.</P>
<P class="p49 ft0">Vetenskapsstadens projekt ska i sin nästa fas kompletteras med en livscykelekonomiberäkning (LCE). I denna ska ingå investerings- kostnad, kostnader för drift, underhåll och reparation, samt om möjligt även kostnader för rivning och deponi. En bedömning av beständighet och livslängd ingår även. Livscykelanalys (LCA) av byggnaden med hänsyn till inverkan på den yttre miljön ska även göras. En <NOBR>LCA-studie</NOBR> baseras på energikonsumtion vid råvaruutvinning, produkttillverkning, transporter och konsekvenserna i form av utsläpp till mark, luft och vatten. I båda fallen ska en jämförelse göras med en byggnad uppförd med traditionell, lätt träbyggnadseknik.</P>
<P class="p126 ft0">Man bör notera att LCE (ekonomiberäkningen) och LCA (miljöpåverkan) har många beröringspunkter. Energianvändningen uttrycks i LCE i kronor och i LCA i mängden utsläpp av koldioxid, kvävedioxid och svaveldioxid. Minskat behov av underhåll ger utslag i LCE som minskade kostnader och i LCA som minskade utsläpp p.g.a. färre transporter både av material och yrkesarbetare och p.g.a. mindre behov av tillverkning av ersättningsmaterial. Eftersom frågorna hänger så intimt samman görs därför följdriktigt LCE- och <NOBR>LCA-studierna</NOBR> av en och samma doktorand vid KTH.</P>
<P class="p169 ft2">Kvalitetsbestämning, kvalitetskontroll, kontroll av kostnader</P>
<P class="p625 ft0">Kvalitetsbestämning har skett i form av mätningar och provningar av prestanda av olika lösningar. Lösningarna har utarbetats av hela projektgruppen och tester har utförts av KTHs Institution för Byggnader och Installationer (BIM) i deras laboratorium.</P>
<P class="p188 ft0">De kvalitetsbestämningar som gjorts avser:</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">290 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft10">-</SPAN><SPAN class="ft148">ljud</SPAN></P>
<P class="p45 ft183"><SPAN class="ft181">-</SPAN><SPAN class="ft182">värmelagrande förmåga i stommen</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">-</SPAN><SPAN class="ft148">bärförmåga i bjälklag</SPAN></P>
<P class="p547 ft0">Utifrån dessa har bästa lösning för fortsatt utveckling valts. Övriga kvalitetsbestämningar i form av kostnader rör livscykelekonomi och kopplat till detta är livscykelanalyser av miljöpåverkan. Arbetet pågår.</P>
<P class="p199 ft2">Vilka hinder märks</P>
<P class="p188 ft0">Projektet hade svårigheter att få finansiering.</P>
<P class="p199 ft2">Vilka möjligheter märks</P>
<P class="p138 ft0">Nya nätverk av leverantörer för delar av systemet kan bildas. Dessa kan komma att leverera hela hus och bli en stark konkurrent på byggmarknaden, dels p.g.a. systemets flexibilitet att bygga mer än en typ av byggnad, dels p.g.a. att leverantörerna finns i skogslänen där kostnaderna inte så lätt drivs upp, dels p.g.a. den kvalitetsbestämning som ingår och som lättare kan garanteras tack vare den standard och den industriella produktion under kontrollerade former som tillverkningen bygger på.</P>
<P class="p50 ft0">För byggherren som köpare ger leverantörernas kvalitetsbestämning av teknik och ekonomi en större säkerhet inför beslut om byggande. Särskilt nytänkande är leverantörernas bestämningar av prestanda för livscykelekonomi och miljöpåverkan i form av <NOBR>LCA-studier.</NOBR></P>
<P class="p49 ft0">Möjligheterna kan realiseras om projektgruppen behålls, får en tydligare beständig form och ges ytterligare finansiering för kompletterande forskning. Detta gäller särskilt forskning kring termisk tröghet i tunga stommar, då fördjupade kunskaper inom detta område bör leda till ökad konkurrenskraft tunga stommar. Denna forskning kan även leda till nya beräkningsmodeller kring energiåtgång och energisparande.</P>
<P class="p50 ft0">Det krävs också att nätverket av leverantörer av byggdelar byggs upp och att de utbildas i de produktionsvillkor som systemet innebär. Slutligen behövs en grupp köpare beredda att gå in med pengar till utveckling, med kompetens att delta i projektutvecklingen för bästa bostads- och förvaltningslösning och med beställningar av byggnader.</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">291</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft50">JM/HJS m.fl., Kv Johanneslust, Malmö</SPAN><SPAN class="ft25">109</SPAN></P>
<P class="p708 ft4">Motto :”Trägen vinner”</P>
<P class="p188 ft0">Idé:</P>
<P class="p539 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">Flexibelt mellanväggsystem.</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">Flexibilitet i installationer med bibehållen standard i bostaden.</SPAN></P>
<P class="p709 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">Bärande väggar i lättklinkerbetong med stålförstärkning (inga rumsskiljande väggar blir bärande). Bjälklag i betong.</SPAN></P>
<P class="p709 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">Anordning för åtkomlighet och inspektion av </SPAN><NOBR>installations-utrymmen.</NOBR> (inspektion möjligt, men demontage och återmontage krävs då inklädnaderna ej är utformade för annan tillgänglighet)</P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">Snabbare montage av prefabricerade element. (ej utvärderingsbart)</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">Golvbrunn i yttervägg (ej installerat)</SPAN></P>
<P class="p710 ft183"><SPAN class="ft181">·</SPAN><SPAN class="ft184">Fungerande fläktsystem anpassat till kretsloppsbalkonger med levande filter, dvs med växter - där luften strömmar genom växterna och syresättes. Samtidigt ska återvinning av luft och värme kunna uppnås. (Senare utvärdering ska göras av LTH)</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">Fungerande luftvärmesystem med </SPAN><NOBR>back-up</NOBR> system uppvärmningen.</P>
<P class="p223 ft0">Byggherre: JM Byggnads AB, Malmö/ Peter Lindahl</P>
<P class="p711 ft0">Entreprenör: JM Byggnads AB, Malmö i samverkan med HJS arkitekter (konsortiet ”Trägen Vinner”), Stockholm/ Östersund</P>
<P class="p712 ft0">Byggort: Malmö kommun ( kv. Johanneslust ) Antal våningar: 4</P>
<P class="p713 ft0">Antal lägenheter: 44 i två etapper (bostadsrätt), varav 3 har nytt venti- lations- och uppvärmningssystem genom kretsloppsbalkongerna. Lägenhetsfördelning: Flexibel - ungefär 86 kvm BOA/ lägenhet</P>
<P class="p714 ft0">Hyra: 609 kr/kvm BOA. Insats i genomsnitt 4 490 kr/kvm BOA Byggstart grund <NOBR>dec-98,</NOBR> inflyttning <NOBR>feb-2000-</NOBR> april 2000.</P>
<P class="p199 ft2">Byggherreroll</P>
<P class="p677 ft0">Byggherre och entreprenör är JM. Bostäderna är bostadsrätter.</P>
<P class="p199 ft2">Arbetssätt i projektet</P>
<P class="p713 ft0">JM övertog konceptet och deltog inte i den initiala utvecklingen. Däremot hade man vissa synpunkter på produktionsanpassningen.</P>
<P class="p562 ft2">Teknik och produktutveckling knyts samman med utveckling av företag och företagsformer</P>
<P class="p188 ft0">Nej</P>
<P class="p715 ft7"><SPAN class="ft25">109 </SPAN>Byggteknisk utvärdering, Lennart Serlow, Grenner Byggkonsult/SCC. Bilaga 1.</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">292 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft2">Industriellt byggande - exportmöjligheter</P>
<P class="p188 ft0">Oklart</P>
<P class="p199 ft2">Helhetssyn, resurshållning</P>
<P class="p711 ft0">Stomsystemet i lättklinker är väl miljöanpassat och återvinningsbart. Förslagsställarnas angivna minskade energibehov genom återvinning av renad inneluft via växtfilter ska utvärderas av LTH vid institutionen för arkitektur, avd III (publiceras på (www.ark3.lth.se) som bedriver samarbete med NASA.</P>
<P class="p199 ft2">Vilka möjligheter märks</P>
<P class="p138 ft0">Mellanväggssystemet med ”blockväggar” ger på ett bra sätt stora möjligheter till anpassning av bostaden efter förändrade boendekrav utan stora byggnads - och installationstekniska åtgärder och kostnader.</P>
<P class="p542 ft0">Systemet är ännu ganska oprövat inom bostadsbyggandet men medger stora möjligheter till utveckling och förbättringar, inte minst hanteringsmässigt för de boende.</P>
<P class="p199 ft2">KTHs teknikvärdering av handlingar och beräkningar<SPAN class="ft146">110</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Vid teknikvärderingarna enligt BKD:s uppdrag till avdelningen för byggnadsteknik vid KTH, har genomförts noggranna granskningar av projektens tekniska underlag, varefter följt tekniska genomgångar tillsammans med konstruktörerna och övriga representanter för byggföretagen. Därvid har diskuterats olika tekniska lösningar och detaljutföranden med avseende på t ex beständighet, värmeisolering, fuktsäkerhet, lufttäthet, inomhusklimat och installationers funktion. På så vis har erhållits helhetsbilder av byggnaderna som tekniska system.</P>
<P class="p126 ft0">För projektet <SPAN class="ft2">Trägen vinner </SPAN>har detta inte varit möjligt trots ett stort antal möten och diskussioner med företrädare för projektet. Det har i första hand berott på att den angivna funktionen hos den föreslagna lösningen med en inneluftrenande växtlåda inte har påvisats.</P>
<P class="p716 ft7"><SPAN class="ft25">110 </SPAN>Rapport Trägen, KTH, Byggnader och Installationer. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">293</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft50">Arcona/HSB, Finnboda, Stockholm</SPAN></P>
<P class="p708 ft4">Motto :”Skördetid”</P>
<P class="p188 ft0">Idé: Elementbyggnadsteknik i stål och betong.</P>
<P class="p717 ft20">Byggherre: HSB Produktion, Stockholm/ Håkan Bergqvist Entreprenör och förslagsställare: Arcona</P>
<P class="p718 ft20">Byggort: Nacka kommun ( Finnboda Varv ), Stockholm Antal våningar: 2</P>
<P class="p719 ft20">Antal lägenheter: 6 i 3 huskroppar studentlägenheter ( hyresrätt ? ) Lägenhetsfördelning: 6 st 1 rok på ca 45 kvm</P>
<P class="p720 ft20">Preliminär hyra: 870 - 950 kr kvm/år Byggstart mars <NOBR>-97,</NOBR> inflyttning sept. <NOBR>-98</NOBR></P>
<P class="p73 ft0">Arcona är ett privatägt mellanstort entreprenadföretag i Stockholm, med fasta leverantörer bland materialtillverkare, underentreprenörer och konsulter. Finnbodaprojektet prövar att utveckla <NOBR>lättbyggnads-system</NOBR> av stål och gips för prefab med avsikt att erbjuda kunder intresserade av flerbostadshus en produkt av bra kvalitet och till billig kostnad. IT- användning för styrning och samordning av process och projekt är ett starkt inslag.</P>
<P class="p199 ft2">Byggherreroll</P>
<P class="p138 ft0">Byggherren är HSB Stockholm vilket är en van och kompetent byggherre. Byggherren ville prova en ny entreprenör med ett nytt stomsystem för att se om detta även kunde passa andra bostadsprojekt. HSB Stockholm söker aktivt nya leverantörer för att minska kostnaderna och öka sitt byggande. HSB deltog inte i utvecklingen utan övertog konceptet. Man hade i likhet med JM i <SPAN class="ft2">Trägen vinner </SPAN>dock vissa synpunkter på tekniska lösningar.</P>
<P class="p199 ft2">Arbetssätt i projektet</P>
<P class="p138 ft0">Arconas <SPAN class="ft2">lean construction </SPAN>med fasta leverantörer var grunden. Till detta adderades att Arcona startade en egen fabrik för tillverkning av fullt färdiga bjälklags- och väggelement inklusive alla installationer. Bjälklagen var färdiga för mattläggning.</P>
<P class="p562 ft2">Teknik och produktutveckling knyts samman med utveckling av företag och företagsformer</P>
<P class="p138 ft0">Som ett led i sin utveckling av Lean Construction har Arcona utvecklat en ny teknisk lösning för montageelement och startat egen tillverkning av dessa. Förutsättningarna för utvecklingen var hög förtillverk- ningsgrad, måttnoggrannhet, monterbarhet, flexibilitet, miljövänlighet och en kundorderstyrd, flödesorienterad produktion. De grundläggande</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">294 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">montageelementen var ett bjälklagselement av betong i en bärande stålram, samt ett väggelement med en bärande stålram komplett med fönster, färdiga ytskikt och alla installationer.</P>
<P class="p199 ft2">Kvalitetsbestämning, kvalitetskontroll, kontroll av kostnader</P>
<P class="p542 ft0">Arconas fasta leverantörer utgör en säkerhet för kvalitet och kostnader från projekt till projekt. Utöver detta har Arcona har projektrutiner som omfattar både de fasta leverantörerna och övriga alla aktörer, där kontroll av kvalitet och kostnader ingår i projektets alla skeden.</P>
<P class="p199 ft2">Industriellt byggande - exportmöjligheter</P>
<P class="p188 ft0">Nej, Arcona vill endast arbeta inom Stockholmsområdet</P>
<P class="p199 ft2">Helhetssyn, resurshållning</P>
<P class="p188 ft0">Ej definierat.</P>
<P class="p199 ft2">Vilka hinder märks</P>
<P class="p721 ft0">Stålstomsystemet av denna typ visade sig vara alltför dyrt för bostadsbyggande i en så kort serie.</P>
<P class="p199 ft2">Vilka möjligheter märks</P>
<P class="p138 ft0">Två provprojekt genomfördes med elementsystemet. Kraven på funktion och precision uppfylldes väl, men ekonomiskt uppfylldes inte förväntningarna. Detta kan hänföras till höga inkörningskostnader, utökad projektering, dubbelarbete och dålig materialeffektivitet i bjälklagselementen. Vid en jämn beläggning och större serier bedöms dock dessa kostnader kunna minskas.</P>
<P class="p199 ft2">KTHs sammanfattande värdering<SPAN class="ft25">111</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Slutresultatet från utvärderingen av produktionen av Finnboda Prototyphus kan sammanfattas med att måttoleranser i projektet visade sig inte vara så bra som man hoppats på. Tekniken och metoder kräver förbättringar på vissa områden. Ytterligare en punkt är att stomkonstruktionen har fordrat en mycket stor mängd stål, vilket gett en betydande materialkostnad. Prototyphuset har för övrigt stora möjligheter tack vare ett bra grundkoncept och goda kvaliteter.</P>
<P class="p722 ft7"><SPAN class="ft25">111 </SPAN><NOBR>Finnboda-rapport.</NOBR> Jens Nordin. KTH. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">295</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.4</SPAN><SPAN class="ft50">Givent</SPAN><SPAN class="ft25">112</SPAN></P>
<P class="p624 ft0">Idé:</P>
<P class="p138 ft0">Projektet är ett utvecklingsprojekt där ny IT teknik paras ihop med likaledes ny byggteknik. Bloco AB:s <NOBR>3D-IT</NOBR> byggproduktmodell i CAD integreras med Givent System AB:s nya stomteknik för väggar och bjälklag baserad på stålprofiler och högpresterande betong. Integreringen av de två systemen innebär i första hand definitioner, beräkningar och prover av Giventsystemets olika byggdelar. Projektet syftar även till att genomföra praktiska provningsarbeten avseende brand, ljud och statik av byggdelar och hela tvåvåningsprototyper.</P>
<P class="p49 ft0">Byggbranschen har alltså mycket svårt att gå ifrån ett ritningsorienterat arbetssätt. Ritningen har under flera sekel varit den dominerande informationsbäraren. Även de CAD verktyg som utnyttjas i byggbranschen tenderar att efterlikna ett manuellt arbetssätt - de blir ”elektroniska ritbord”. Alla dessa standarder har dock en tendens att ”cementera” gamla arbetssätt. Idag kan man konstatera att det finns bättre sätt att verifiera information, än att redovisa den på pappersritningar - nämligen databaser dvs produktmodeller.</P>
<P class="p49 ft0">Genom att använda byggproduktmodellen (en databas) för att bära all information genom byggprocessen från projektering - produktion till förvaltning - ”från ax till limpa” integreras aktörerna i byggprocessen bättre från produktdefiniering till förvaltning. Detta innebär att projektörens produktmodell ”förädlas” av en entreprenör och övergår till att bli en ”produktionsmodell” och slutligen överlämnas till beställaren som en förvaltningsmodell. Givents ansats är även att utveckla rationella industriella produktionsmetoder för tillverkning i fabrik, där verkstadsutrustning direkt kan styras av CNC filer ifrån produkt- modellen (CAD/CAM).</P>
<P class="p199 ft2">Projektdeltagare</P>
<P class="p188 ft0">Givent Support AB: Bengt Adolfi, Roger Ericsson, Ture Marklund</P>
<P class="p188 ft0">Bloco AB: Anders Olsson, Bengt Leander</P>
<P class="p199 ft2">Byggherreroll</P>
<P class="p188 ft0">Byggherrar finns ännu inte.</P>
<P class="p199 ft2">Arbetssätt i projektet</P>
<P class="p542 ft0">Då Givent systemet bygger på helt nyutvecklade byggkomponenter inom ett nytt byggsystem har förslagsställarna varit tvungna att definiera dessa komponenter i en <NOBR>”biblioteks”-databas</NOBR> i samarbete med Bloco.</P>
<P class="p188 ft0">Givents senare samarbete med Industriellt Utvecklingscentrum (IUC) i</P>
<P class="p269 ft7"><SPAN class="ft25">112 </SPAN>Givent rapport, skriven av projektgruppen. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">296 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">Olofström syftar till att omsätta databasen i en industriell produktions- process. Utveckling av produktionssystem pågår hos IUC i Olofström. Uppdraget omfattar produktionsstyrning och produktionsprocess samt identifikation av utrustning. Projektarbetet pågår enligt plan och beräknas vara avslutat under första hälften av år 2000.</P>
<P class="p658 ft0">Uppförande av en provhuskropp i Olofström har påbörjats. Denna är</P>
<P class="p723 ft107">2</P>
<P class="p138 ft0">i två plan om totalt 72 m och inkluderar normal andel fönster och dörrar. Färdigställande och empiriska fullskaleprover kommer att vara avslutade under första hälften av år 2000.</P>
<P class="p48 ft2">Teknik och produktutveckling knyts samman med utveckling av företag och företagsformer</P>
<P class="p542 ft0">Det behövs nya aktörer utan bindningar till gammal branschpraxis, inte minst för att maximalt kunna tillgodogöra sig den stora potential som IT- tekniken innebär. Vidare är hindren för nya byggprodukter i sig är särskilt tydliga för tunga insatsvaror som stommar, där befintliga aktörer är få och dominerar marknaden.</P>
<P class="p274 ft0">Det var därför av intresse för Byggkostnadsdelegationen att pröva om ett samarbete med en av den normala tillverkningsindustrins utvecklingspartners kunde bidra till att utveckla nya byggsystem och därmed lägga grunden för att nya tillverkande aktörer kunde uppträda inom byggsektorn. Byggkostnadsdelegationen förmedlade därför kontakten mellan Givent och Olofström. Olofström ansågs lämpligt, då man sedan många år samarbetat med Volvo kring industriella processer och tekniker baserade på produktion efter design i <NOBR>3D-CAD.</NOBR> Eftersom Givents byggsystem även baserades på stål eller plåt och då formning och fogning av tunnplåt, rör och profiler är IUC i Olofströms AB:s kärnverksamhet, fanns ytterligare ett konkret skäl till ett samarbete. IUC Olofström har ett industriellt laboratorium i form av en komplett utvecklingsverkstad.</P>
<P class="p49 ft0">IUC i Olofström har dessutom fått regeringens uppdrag att, i ett nätverk verka som en drivmotor i en nationell näringslivssatsning. Målet är att med konkreta arbetsinsatser i små och medelstora företags produktutveckling, skapa ökad konkurrenskraft och högre lönsamhet för svensk industri. IUC har hittills ingen särskild inriktning på byggsektorn.</P>
<P class="p199 ft2">Industriellt byggande - exportmöjligheter</P>
<P class="p138 ft0">Inriktningen är redan från början att stommen ska byggas industriellt. För att uppnå full effekt i ett industriellt byggande måste Givent hantera formstabila komponenter och logistik. IUC:s kärnverksamhet är riktad mot industrins behov både att utbilda sin personal och utveckla sina produktionsprocesser för att möta den allt hårdare konkurrens som svenska företag utsätts för i en allt öppnare världsmarknad. Denna</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">297</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">inriktning på produktionsprocess var av särskilt värde för detta projekt och ett naturligt sätt att låta vanlig tillverkningsindustris kunskap flöda in i byggsektorn. Intresse för byggsystemet finns utomlands. Provning görs därför även för jordbävningssäkerhet.</P>
<P class="p199 ft2">Helhetssyn, resurshållning</P>
<P class="p188 ft0">Ej definierat som mål.</P>
<P class="p199 ft2">Kvalitetsbestämning, kvalitetskontroll, kontroll av kostnader</P>
<P class="p542 ft0">Kvalitetsbestämning och kvalitetskontroll har gjorts i form av statiska prover och utvärderingar kring hållfasthet och bärförmåga som har gett Givent System högt betyg. Givent Systemet har preliminärt projekterats och beräknats för upp till 18 våningar. Totalvikten minskar med 3100 ton för en komplett Giventstomme i 12 våningar (12 x 36 m) i jämförelse med konventionell stomme. Detta medför en förbilligad grundläggning. Genom innerväggar och bjälklag av dubbelkonstruktion uppnås goda ljudegenskaper. Målet att klara ljudklass A ska verifieras genom ljudmätningar vid fullskaleförsök.</P>
<P class="p49 ft0">Kontroll av kostnader har gjorts beräkningsmässigt. Tekniska förändringar av detaljer har skett under projekttiden vilket har genererat klara förbättringar av slutprodukten och dess framtida kostnader. Exempelvis har:</P>
<P class="p353 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Våtrum och kök har placerats för att minimera </SPAN><NOBR>installationskost-naderna</NOBR></P>
<P class="p724 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">En alternativ variant av pelare kommer också att provas. I denna pelare är all armering ersatt av omslutande och instickande plåt. Med denna pelare kan arbets- och montagekostnader reduceras ytterligare.</SPAN></P>
<P class="p269 ft0">Kostnadsjämförelse har skett med andra bjälklagstyper. Beräkningen är</P>
<P class="p725 ft107">2</P>
<P class="p713 ft0">utförd på ett bjälklag med måtten 6 x 12 m = 72 m. Beräkningarna omfattar kostnader för arbete, material och byggplatskostnader.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr32 td625"><P class="p418 ft185">Bjälklagstyp</P></TD>
<TD class="tr32 td626"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td627"><P class="p10 ft39">HD/F</P></TD>
<TD class="tr32 td628"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr32 td612"><P class="p201 ft185">Platsgjutning</P></TD>
<TD class="tr32 td629"><P class="p201 ft185">Givent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td630"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td631"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td632"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td633"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td206"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
<TD class="tr25 td196"><P class="p10 ft32"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td630"><P class="p418 ft52">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr8 td631"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td632"><P class="p10 ft52"><NOBR>71499:--</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td633"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p201 ft52"><NOBR>73942:--</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p201 ft52">43506:-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td630"><P class="p418 ft52">per kvm.</P></TD>
<TD class="tr9 td631"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td632"><P class="p10 ft52"><NOBR>720:--</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td633"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td206"><P class="p201 ft52"><NOBR>1027:--</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p201 ft52"><NOBR>604:--</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft0">Givents bjälklag kan därmed konkurrera som separat produkt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">298 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft2">Vilka hinder märks</P>
<P class="p542 ft0">Projektet hade stora men tyvärr normala svårigheter att få finansiering. NUTEK m.fl. myndigheter har krav på 50 procents samfinansiering med branschen som villkor för stöd och ansåg därför att Givent skulle samarbeta med befintliga stomtillverkare inom byggsektorn. Befintliga stomtillverkare sade nej. Ett annat hinder är att bryta traditionen att arbeta med normala ritningar och övergå till ett produktmodellsystem.</P>
<P class="p50 ft0">Byggkostnadsdelegationens medverkan i projektet bidragit till att ett nytt industriellt orienterat och konkurrenskraftigt byggsystem kommit närmare sin marknadsintroduktion.</P>
<P class="p199 ft2">Vilka möjligheter märks</P>
<P class="p542 ft0">Projektet har varit framgångsrikt och projektets målsättning har infriats. Databasen används i kommande projekt.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.5</SPAN><SPAN class="ft50">Svenska Bostäder/Arcona, Mälarhöjden</SPAN></P>
<P class="p624 ft0">Idé: Samverkan mellan leverantörer och byggherre i byggprocess</P>
<P class="p188 ft0">Byggherre: Svenska Bostäder</P>
<P class="p188 ft0">Entreprenör: Arcona</P>
<P class="p188 ft0">Byggort: Stockholms kommun ( Mälarhöjden )</P>
<P class="p188 ft0">Antal våningar: 3</P>
<P class="p188 ft0">Antal lägenheter: 44 i 3 huskroppar ( hyresrätt, seniorbostäder)</P>
<P class="p188 ft0">Lägenhetsfördelning:</P>
<P class="p188 ft0">Hyra: 1050 kr kvm/år BOA</P>
<P class="p188 ft0">Byggstart <NOBR>våren-99,</NOBR> inflyttning dec <NOBR>-99</NOBR></P>
<P class="p199 ft2">Utveckling av byggprocessen</P>
<P class="p625 ft0">En bättre hantering av byggprocessen har utforskats i projektet. Områden som identifierats som möjliga att förbättra inkluderar initiering och definiering av projekt, styrning av flödeskedjan och övergången mellan byggskedet och förvaltningsskedet. Som <NOBR>hjälp-medel</NOBR> för att förbättra byggprocessen identifieras framtagande av en projektplan med en tydlig modell för processen, ett allsidigt och omfattande riskhanteringssystem, att tidigt införliva kunskap från såväl byggskedet som drift- och förvaltningsskedet, identifiering och minimering av effekterna av händelser utanför projektlagens kontroll, integrering av flödeskedjans aktiviteter, ökad kontroll av <NOBR>leveran-törerna,</NOBR> regelbundna prestationsutvärderingar och fokus på orsakerna till kvalitetsbrister.</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">299</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft2">Extranet</P>
<P class="p625 ft0">Arcona har sedan 1997 ett Extranet för att effektivisera kommuni- kation och information mellan olika aktörer i byggprojekten. Vidareutvecklingen av Arconas Extranet, som detta delprojekt handlar om, syftar till att förbättra användargränssnittet för att uppnå förenklad publicering av handlingar samt att lättare kunna kommunicera kring en ritning genom att kommentera den direkt på skärmen. Arconas nya Extranet fungerar idag som ett utmärkt hjälpmedel att knyta samman och sprida projektrelaterad information i mindre eller medelstora projekt där informationsmängderna inte är alltför stora.</P>
<P class="p296 ft2">Teknikutveckling</P>
<P class="p625 ft0">Sedan det beslutats att Arcona <NOBR>LeanEment-teknik</NOBR> från det tidigare Finnbodaprojektet inte skulle komma att användas i Urmakaren, bestämdes att göra en kartläggning av marknaden av möjliga leverantörer av hela system eller delar av system för Tätt Hus (fasad, stomme, tak). Den Tätt <NOBR>Hus-teknik</NOBR> som slutligen valdes för Urmakaren är en traditionell pelarbalkstomme i stål med bjälklag av håldäcksplattor samt utfackningsväggar med trästomme. Badrumsvolymer, uppreglat golv och lägenhetsvis energimätning är andra nya tekniska lösningar som valts i projektet. I huvudsak har de valda lösningarna fungerat väl. Ett långsiktigt samarbete med såväl beställare som leverantörer är en viktig förutsättning för en kontinuerlig teknikutveckling.</P>
<P class="p199 ft2">Miljöarbete</P>
<P class="p138 ft0">I projektet utarbetades en miljöplan, med ett antal miljömål. Den plan och det styrprogram som tagits fram för projektet har använts som mall i efterföljande projekt.</P>
<P class="p199 ft2">KTH:s värdering av projektet <SPAN class="ft25">113</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Forskningsmetoden som KTH använt för att analysera byggprocessen bygger på en detaljerad analys av bostadsprojektet. Med hjälp av ett dataprogram för funktionsmodellering skapades en för hela projektet övergripande modell för aktiviteter, aktörer och informationsflöden. Modellen, som fyller över 80 A4 sidor, består av en integrerad samling hierarkiska diagram. Utifrån dessa var det möjligt att grundligt tränga in i arbetets alla detaljer och identifiera områden där vidare studier behövdes. KTH använde intervjuer med nyckelpersoner inom projektet för att validera modellen och ta fram grunddragen i en modell för bästa arbetsmetod.</P>
<P class="p726 ft55"><SPAN class="ft63">113 </SPAN>Lots till framgångsrika byggprojekt. Brian Atkin, Roine Leiringer. KTH Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">300 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">KTH har också studerat andra organisationer och projekt både inom branschen och inom andra industrisektorer för att se vilka lärdomar även de kunde erbjuda. Utifrån detta skrevs en handbok som innehåller en blandning av dokumenterade framgångar hos såväl svenska och utländska byggföretag , som helt andra industrier.</P>
<P class="p49 ft0">Aktörerna i projektet kunde dra fördel av aktionsforskningsprojektet för att omvärdera sina roller och aktiviteter.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">6.6</SPAN><SPAN class="ft24">Sammanfattning av byggprojekten</SPAN></P>
<P class="p373 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.1</SPAN><SPAN class="ft50">Vilket nytänkande märks</SPAN></P>
<P class="p374 ft0">Nytänkandet i samtliga byggprojekt har gemensamma drag. Dessa kan sammanfattas i :</P>
<P class="p727 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">starka inslag av industriellt byggande</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">viss branschkonvergens mellan vanlig industri och byggsektorn</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">samarbete med tekniska högskolor</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft19">ökat fokus på förvaltningskostnader</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">småföretags innovationsförmåga är stor</SPAN></P>
<P class="p46 ft0">Projekten visar att värdekedjan i byggprocessen kan utvecklas. En alternativ byggprocess blir uppenbart effektivare med ett större mått av systemtänkande i både process och produktion. Utveckling av nya processer för industriellt byggande av byggsystem som skett i prototyphusen är gynnsamma för bättre kontroll och kommande utveckling av värdekedjan. Konkurrensen blir mer dynamisk kring kvalitet och långsiktiga kostnader genom att den sker med system i stället för mer löst tillfälligt sammansatta värdekedjor av entreprenörer, konsulter, materialtillverkare m fl.</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">301</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.2</SPAN><SPAN class="ft50">Nya aktörer i byggsektorn</SPAN></P>
<P class="p728 ft0"><SPAN class="ft0">6.6.2.1</SPAN><SPAN class="ft149">Konvergens mellan byggsektor och övrig industri ger ny aktör</SPAN></P>
<P class="p111 ft0">Det finns exempel på tillverkare inom annan industri som kan övergå till att även producera för byggsektorn. Övergången är förvånansvärt enkel och naturlig. Samma kompetens hos leverantören efterfrågas av både den gamla och den nya köparen. Endast produkterna skiljer. Byggsektorn kan utan stora initialinvesteringar utökas med aktörer, vana vid kvalitetssäkring och effektiv industriell produktion. Detta är ett exempel på branschkonvergens. Två exempel finns inom Byggkostnads- delegationens projekt.</P>
<P class="p49 ft0">I Olofströms kommun finns företag som tidigare varit leverantörer till Volvo. Företagen har en stor kompetens kring formpressning av plåt efter tredimensionella <NOBR>CAD-ritningar</NOBR> som underlag till tillverkning av karosser. Integreringen av modern datateknik med industriell produktion var rutin. Olofström hade därmed ett kunnande som kunde passa för att övergå till utveckling och eventuell produktion av stommar för byggproduktion om råmaterialet var stål eller plåt. Det lilla företaget Givent hade en idé att starta tillverkning av stommar i bockade stålprofiler och högpresterande betong. Dessa stommar ska ritas i en <NOBR>3D-produktmodell</NOBR> som kan generera tillverkningsritningar för fabriksproduktion och ritningar för montage och stomkomplettering på plats. Givent fick därmed en lämplig och väl industriellt inarbetad samarbetspartner för den produktion de avser starta.</P>
<P class="p49 ft0">I prototyphuset ”Struimus” förde KTH Gävle in tillverknings- industrins lasermätningsmetoder i Swerocks prefabelementfabrik för att säkra den nödvändiga måttnoggrannheten vid produktionen av element och deras senare montage till volymer. Detta lyckades mer än väl och är en förutsättning för vidare utveckling av byggsystemet.</P>
<P class="p49 ft0">Genom att använda sig av befintlig industriell <NOBR>produktions-kompetens</NOBR> från ”fel bransch” kan nya byggprodukter prövas och utvecklas tämligen snabbt. Samtidigt blir kostnaderna för investeringar i maskinpark och lokaler nära noll. Produkterna når därmed marknaden snabbt.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">6.6.2.2</SPAN><SPAN class="ft149">Ny aktörsroll bland gamla aktörer</SPAN></P>
<P class="p374 ft0">I exemplet Vetenskapsstaden förenas sågverksindustrin och trähus- producenter kring produktutveckling av trämassivt byggande i</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">302 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">samarbete med KTH. Nätverket av leverantörer av byggdelar byggs upp kring en gemensam standard och produkt, med byggdelar konstruerade för att kunna monteras ihop oavsett var de producerats och av vem eller vilka i nätverket. Produktionen är industriell för att få en jämn och säker kvalitetsbestämning av prestanda kring ljud och värmegenomgång, samt värme- och fuktlagring. De knyter till sig andra leverantörer för delar av systemet, t.ex. inredning och lister av olika slag. Nätverkets nya gemensamma strategiska affärsmål är att kunna:</P>
<P class="p729 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">leverera hela hus och bli en stark totalentreprenör på bygg- marknaden</SPAN></P>
<P class="p730 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft19">leverera enstaka byggdelar i form av bjälklag eller ytterväggar som underleverantör till andra byggprojekt.</SPAN></P>
<P class="p247 ft20">I exemplet Myresjöhus övergår företaget från att vara småhus- tillverkare till att utveckla byggsystem för flerbostadshus. Fabriken och leverantörerna är desamma som tidigare. Endast byggdelar som exempelvis bjälklag behöver utvecklas för att klara ljudkraven i flerbostadshus.</P>
<P class="p731 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.3</SPAN><SPAN class="ft50">Industriellt byggande i samtliga projekt</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Samtliga prototyphus och övriga byggprojekt har baserats på industriellt byggande. En starkare övergång till industriellt byggande är gynnsam för god kvalitet och låga kostnader, då detta ökar möjligheten att bättre styra processerna inom värdekedjan och kontrollera resultaten. Flera delentreprenader förs samman och byggs ihop till mer kompletta byggdelar i fabriker som kan ligga långt borta från byggplatsen. Detta häver fragmenteringen mellan aktörerna. Både prototyphusen och övriga byggprojekt visar att graden av hur väl uppbyggnaden och styrningen av värdekedjan gjorts fäller avgörandet för kvalitet och kostnad. Användningen av sammanhållna värdekedjor bör stimuleras.</P>
<P class="p49 ft0">Företagen bakom byggprojekten är små eller medelstora. Detta gäller även de företag som ingår i NCC- eller Skanskakoncernerna. Deras innovationsförmåga är stor och det är värt att notera att det är de som gett sig i kast med prefabricerat volymbyggande, vilket torde vara bland de svåraste byggsystemen att utveckla. Öhmans Bygg (Struimus) och Givent går dessutom ytterligare vidare genom att basera byggsystemen på högpresterande betong, vilket är ett material som inte är särskilt väl känt eller använt. De inför därmed forskning kring betong och utveckling av betongprodukter i projekten. Lindbäcks Bygg och Flexator baserar sin utveckling av volymbyggande på massivt trä och</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">303</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft0">låter forskningen ske parallellt med skapandet av byggsystemen för att styra dem till rätt kvalitet och kostnad.</P>
<P class="p144 ft0">Ett annat medelstort entreprenadföretag är Arcona, vars utveckling av byggsystem (Finnboda) visade sig vara mindre effektivt än att återgå till företagets produktions- och projekteringssystem med fasta leverantörer (Mälarhöjden), där industriellt byggande även ingår. Som system för process öppnar detta möjligheter både för utveckling och kontroll av kostnader och kvalitet.</P>
<P class="p144 ft0">Tydligt är att Myresjöhus långa vana vid hustillverkning direkt för kunder på småhusmarknaden och företagets tidigare utvecklade strategi att samla en mycket stor del av produktionskedjan har medfört att de lyckats bäst bland prototyphusen kontrollera målen för uppsatta bygg- och produktionskostnader.</P>
<P class="p145 ft0">En övergång till industriellt byggande bör utifrån de beskrivna byggprojekten främst förstås som en metod för <SPAN class="ft4">övergång till mer rationellt samordnade processer för byggandet i sin helhet</SPAN>. Detta tar sig uttryck i både system för byggteknik och system för processer.</P>
<P class="p145 ft0">Ett ökat inslag av industriellt byggande skärper alla medverkande aktörers effektivitet, eftersom mer komplext sammansatta produkter förtillverkade i fabriker utgör en så stor kostnadspost att uppkomna fel på bygget kan riskera hela projektet. Samordning, planering och styrmedel tvingas av därför nödvändighet öka kraftigt. Det industriella byggandet driver alltså fram mer rationella arbetsprocesser bland andra aktörer i värdekedjan långt från fabrikerna. Behovet av integrering av design, produktion och förvaltning blir med nödvändighet tydligare för att hantera riskerna på byggplatsen och riskerna i den färdiga byggnaden.</P>
<P class="p143 ft0">Det minskar även mängden aktörer och arbete på byggplatsen, varför samordningen och planeringen av produktionen förenklas och blir mer överskådlig och kontrollerbar och därmed kan struktureras på effektivare sätt. Logistik bör bli ett mer naturligt styrmedel.</P>
<P class="p146 ft0">Ur <SPAN class="ft2">byggteknisk synpunkt </SPAN>har den industriella inriktningen dock stannat vid utveckling av stommen. Installationsdelen har inte ingått i utvecklingen och installationsentreprenörer och leverantörer av dessa material har exempelvis inte inbjudits att delta vid utarbetandet av förslagen till prototyphusen. Själva produktionen blir då halvt industriell med kraftiga kompletteringar på plats av hantverk i installations- entreprenaderna, som inte kan utföras rationellt då dragningar och val av komponenter inte samplanerats med stommens läge och krav. Dragningar för vattenledningar i ett av prototyphusen blev på det viset en uppvisning i rörmokarens skulpturala förmåga att lösa problemen på plats trots svårigheterna. Det visar svårigheten att kontrollera både kostnader och kvalitet genom den konflikt som uppstår mellan prefabindustri och hantverk på arbetsplatsen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344304x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">304 <SPAN class="ft2">Teknik </SPAN>SOU 2000:44</P>
<P class="p669 ft0">Ur <SPAN class="ft2">förvaltningssynpunkt </SPAN>ökar risken för att stomme och installa- tioner inte samverkar utan motverkar varandra. Om stomme och instal- lationer integreras i produktutvecklingen och bättre anpassas till varan- dra, ger detta mindre konflikter mellan olika tekniska egenskaper i det färdiga huset. Ett exempel är att ett objektivt bra projekterat och byggt ventilationssystem förlorar sina egenskaper i ett otätt hus. Ett annat exempel är den risk för vattenskador som finns med utformningen av konventionella rörsystem. Säker statistik saknas men branschens uppskattningar anger årliga kostnader på omkring 10 miljarder. Reparationer täcks ej av försäkringarna, utan läggs på fastigheternas underhållskonton, varför underhållskostnaderna stadigt ökar. Det finns dock alternativ - exempelvis har Bostaden AB i Umeå utvecklat ett nytt system kallat VASKA som efter 10 år visat sig ha gett en enda vattenskada. Samtidigt ger Länsförsäkringar i Umeå 30 procent rabatt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td634"><P class="p10 ft0">på vattenskadeförsäkringen om <NOBR>VASKA-systemet</NOBR> används.</P></TD>
<TD class="tr26 td151"><P class="p215 ft53">114</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td140"><P class="p368 ft0">En</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td151"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft0">vidare utveckling inom detta område är särskilt angeläget av kostnads- och hälsoskäl. Både produktion och förvaltning skulle alltså tjäna på en samtidig utveckling och anpassning av stom- och installationssystem till varandra. Det ligger i både fastighetsägarnas och leverantörernas intresse att driva dessa frågor.</P>
<P class="p409 ft0"><SPAN class="ft0">6.6.3.1</SPAN><SPAN class="ft149">KTHs reflektioner kring industriellt byggande</SPAN><SPAN class="ft25">115</SPAN></P>
<P class="p672 ft0">KTHs erfarenheter från projekten sammanfattas i allmänna reflektioner som kan vara av betydelse för fortsatt industriellt byggande.</P>
<P class="p732 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">I industriellt byggande är det särskilt viktigt att man är uppmärksam på tätheten mellan lägenheter och även mellan lägenhet och trapphus. Missar i tätheten kan medföra överföring av </SPAN><NOBR>konta-minerad</NOBR> luft och odörer mellan lägenheter, medföra minskad säkerhet vid brand, ge minskad ventilationseffektivitet i delar av byggnaden och leda till sämre ljudisolering. I ljuset av detta skall tätheten mellan lägenheter vara minst av samma klass som för ytter- konstruktionerna. Lätta regelkonstruktioner, schakt och lägenhets- dörrar är exempel där det kan finnas risk för luftläckage.</P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Där betong används i prefabricerade byggnadselement finns en strävan att använda högpresterande betong för att uppfylla struk- turmekaniska krav med en relativt låg konstruktionsvikt. Den högpresterande betongen har som regel en hög alkalitet som i kombination med relativa fuktigheter över 70 % kan orsaka ned-</SPAN></P>
<P class="p647 ft7"><SPAN class="ft53">114</SPAN><SPAN class="ft86">Kommande ny </SPAN><NOBR>VASKA-rapport.</NOBR> BFR 2000</P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft53">115</SPAN><SPAN class="ft86">Gudni Jóhannesson, Bertil Mattsson, Sten Ljunggren, KTH. Bilaga 1</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">305</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p733 ft0">brytning av polymera material och ge oönskade emissioner. Här bör man genom kemiska försök fastställa om det föreligger risker med de materialkombinationer som används. Detta gäller exempelvis val av ytskikt i form av golv- och väggmaterial.</P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">När färdiga koncept för huskroppar anpassas till den gällande stadsplanen är det viktigt att man reviderar ytskikt mot marken, särskilt höjd för socklar och dylikt, så att känsliga ytskikt som puts på tilläggsisolering och träpanel inte når ända ner till marknivån med estetiska problem och svåra underhållskostnader som följd.</SPAN></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Vid industriellt byggande är det mycket lönsamt att lägga ner ett större arbete på konstruktionsutformning och föreskrifter för utförande för konstruktionsdetaljer där köldbryggor, otätheter eller besvärliga underhållsproblem kan tänkas uppstå. Att minska husets effektförlustfaktor med 1 W/K kostar i storleksordningen 1000 kronor per W/K om detta ska uppnås genom ökad isolering av en redan väl isolerad konstruktion. Motsvarande energibesparing kan åstadkommas på ett betydligt billigare sätt med ett noggrannare konstruktionsutförande, t.ex. genom att uppnå bättre förutsättningar för en god täthet och genom att erhålla mindre köldbryggor vid anslutningar mellan konstruktionsdelar.</SPAN></P>
<P class="p409 ft0"><SPAN class="ft0">6.6.3.2</SPAN><SPAN class="ft149">Boendekvaliteter och industriellt byggande</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Inga brister i boendekvaliteterna kan sägas bero på det industrialiserade byggande som projektens produktion baseras på. Två av projekten bygger volymer av element och två monterar plana element på plats. Byggtekniken visade sig redan i tävlingsförslagen kunna ge stor variation och bra planlösningar förutsatt att arkitekten fick utrymme att planera fungerande bostäder.</P>
<P class="p49 ft0">De påtagliga bristerna i bostädernas utformning i prototyphusen verkar antingen härröra ur att arkitekternas arbete inte utfördes med uppdraget att testa ett specifikt konstruktionssystem eller att konstruktör/stomproducent även gestaltningsmässigt styrt <NOBR>utform-ningen</NOBR> av bostäderna. Denna brist på dialog och samverkan har inte gett bra slutresultat. I de fall planlösningarna därför blivit mindre lyckade kan ett utökat samarbete mellan arkitekt och stomproducent resultera i både bra bostäder och god produktionsanpassning. Båda resultaten behövs för att kunderna i form av boende, fastighetsägaren och dennes förvaltning samt leverantörerna själva ska få rimliga ekonomiska villkor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">306 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft0">6.6.3.3</SPAN><SPAN class="ft149">Tendenser till utbildningshinder för industriellt byggande</SPAN></P>
<P class="p383 ft0">Industriellt byggande ställer krav på precision i både tillverkning på fabriker och montage på byggplatsen. Befintliga yrkesgruppers specialiserade kunskap räcker inte alltid till för detta, särskilt beträffande nya konkurrerande byggsystem av exempelvis av plåt.<SPAN class="ft25">116 </SPAN>Det behövs utbildning av nya yrkesgrupper av mer tvärfacklig karaktär. En utveckling av byggprogrammen är nödvändig om en ökad övergång till industriellt byggande ska kunna ske. Yrkesutbildningen ligger idag på en kommunal nivå. Eftersom kommunerna i besparingssyfte föredrar att erbjuda teoretiska program i stället för praktiska kan yrkesutbildning i allmänhet hindras. Kommunerna bör även samordna sina program för att elever även ska kunna rekryteras till närliggande orter och inte söka helt andra utbildningar.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">6.6.4</SPAN><SPAN class="ft50">Vilka traditioner och hinder märks</SPAN></P>
<P class="p373 ft0"><SPAN class="ft0">6.6.4.1</SPAN><SPAN class="ft149">Byggprocessens fragmentering som hinder</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">De hinder som Byggkostnadsdelegationen stött på vid uppförandet av prototyphusen rör den traditionella byggprocessens fragmentering och brist på styrning av alla aktörer vilket beskrivs närmare i Kapitel 5. Utvärderingen av prototyphusen bekräftar detta. Fragmenteringen av byggprocessen i skeden skapar gränser, som försvårat att kraven styrts genom hela processen. Det medför att prototyphusens intressanta tekniska lösningar och de potentiella kvaliteter i hur de löst Byggkostnadsdelegationens krav inte kunnat tas tillvara till fullo. Detta återkommer i alla utvärderares rapporter kring ekonomi, inomhusmiljö, boendekvalitet, kretsloppsanpassning och resurshushållning. De inlämnade förslagen har visat på bristande förmåga inom byggbranschen att tänka i termer av <NOBR>drifts-och</NOBR> underhållskostnader (livscykelkostnader), kretsloppsanpassning och resurshushållning. Det tycks finnas behov av ytterligare kompetensutveckling inom dessa områden som sedan början av <NOBR>90-talet</NOBR> funnits i fokus.<SPAN class="ft25">117</SPAN></P>
<P class="p50 ft0">De ekonomiska kraven hade som långsiktigt syfte att bygga för förvaltning och därmed ge låga kostnader i byggnadens dyraste skede. Det var svårt för förslagsställarna att få grepp om detta sätt att arbeta</P>
<P class="p653 ft7"><SPAN class="ft53">116</SPAN><SPAN class="ft86">Plåtslageriernas Riksförbund, brev till Byggkostnadsdelegationen Dnr 114/99</SPAN></P>
<P class="p734 ft55"><SPAN class="ft53">117</SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">TU-rapport</SPAN></NOBR> 1, Hans Westling, samt rapporter över ekonomi, boendekvalitet, inomhusmiljö och kretsloppsfrågor - resurshushållning. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">307</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft0">med lösningar och ekonomiska konsekvenser och avspeglar sig särskilt i stora skillnader mellan anbudens kalkylerade och verklighetens mätta driftkostnader. Utfallen verkar vara mer spontant tillkomna än medvetet analyserade och styrda. Prototyphusen visar på ett typiskt sätt hur svårt byggsektorn har att arbeta kostnadsstyrt för fastighetsägaren som kund och bättre säkra dennes kontroll över <NOBR>förvaltnings-kostnaderna.</NOBR></P>
<P class="p144 ft0">Boendekvalitetskraven riskerar att försvinna i en traditionell byggprocess. Kraven på bostadskvaliteter tros lösas på projekterings- stadiet, men det visar sig att flertalet kvaliteter faktiskt bestäms dels före, dels efter detta skede. Där god samverkan råder mellan olika aktörer i olika skeden och respekt finns för deras skilda kunskaper, skapas också bra bostäder till rimlig kostnad. I annat fall finns risken att förlora både i kvalitet och ekonomi.</P>
<P class="p143 ft0">Det är uppenbart att boendekvalitetsfrågor måste styras aktivt genom hela processen, vilket inte gjorts konsekvent i prototyphusen. Boendekvalitetsfrågorna är långsiktiga värden som är starkt knutna till kunderna i processen, nämligen fastighetsägaren och de boende. Kraven på flexibilitet är väsentliga för fastighetsägarens möjlighet att kunna förändra byggnaden efter marknadens behov. För den boende som kund är möblerbarhet och rumssamband väsentliga.</P>
<P class="p144 ft0">Byggprocessens problem återfinns även för uppfyllandet av kraven på inomhusmiljö, kretsloppsanpassning och resurshushållning. Goda ambitioner att hantera kraven har inte konkretiserats under projekteringsskedet genom att använda beräkningsverktyg eller andra konsekvensanalyser av hur man ska uppfylla ställda krav. För inomhus- miljöfrågorna syns projektörerna i första hand i stället ha använt tidigare erfarenhet och de rekommendationer som anges i Boverkets Byggregler. För kraven på kretsloppsanpassning och resurshushållning har förslagsställarna endast i undantagsfall behövt särskilda lösningar för att uppfylla dem, men även här är det strategier och sätten att hantera kraven som gjort att slutresultaten inte nått sin fulla potential. Inte heller under själva byggskedet har någon uttalad kvalitetssäkring gjorts för att säkerställa att de nämnda kraven uppfylls i den färdiga byggnaden. Det har inte funnits någon person i byggplatsens organisation som haft särskilt ansvar för frågorna.</P>
<P class="p144 ft0">Ett starkt skäl till ovan nämnda situation har varit att förutsätt- ningarna för byggherrens åtagande förändrats under teknikupphand- lingens gång. Byggkostnadsdelegationen skulle först vara byggherre och blev därefter ställföreträdande dito för utomstående byggherrar som måste sökas fram. Byggkostnadsdelegationens krav stod dock fast och fick ärvas av de kommande byggherrarna som därför inte fick samma förståelse för eller intresse av att förverkliga dem.</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">308 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft0">6.6.4.2</SPAN><SPAN class="ft149">Konjunkturhinder</SPAN></P>
<P class="p735 ft0">De övriga hinder som Byggkostnadsdelegationen stött på vid uppförandet av prototyphusen rör mer tillfälliga hinder på byggherre- sidan och på den aktuella marknaden.</P>
<P class="p226 ft0"><SPAN class="ft10">· </SPAN>byggherrars ovilja att uppföra husen under konjunkturen 1997</P>
<P class="p293 ft0">Byggherrarnas ovilja beror delvis på teknikupphandlingens inledande uppläggning, då de inte kunnat delta i kravställande och utformning. Det hade varit fullt möjligt att bättre samla en grupp beredda byggherrar omkring delegationen i enlighet med vad som normalt är brukligt i en teknikupphandling. Detta gjordes inte i tillräcklig omfattning och tillräckligt tidigt.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">6.6.4.3</SPAN><SPAN class="ft149">Hinder i form av statisk konkurrens</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">De övriga två hindren i form av motstånd är hinder som byggherrar, innovatörer och utvecklare av byggsystem och byggföretag ständigt stöter på. Det är massiva hinder som inte kan undanröjas av enstaka aktörer.</P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggentreprenörers ovilja att arbeta med teknik de inte är vana vid. </SPAN><NOBR>(Stål-Florence</NOBR> uppfördes aldrig av PEAB Syd, trots att företaget ingick i förslagsställargruppen. Den produktionsavdelning på PEAB Syd som skulle bygga var vana att arbeta med betong)</P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Kommuners passiva eller aktiva motstånd mot att släppa in nyproduktion till låga kostnader i sina allmännyttiga bostadsföretag, vilket kan ha setts som ett hot mot hyrorna i det befintliga beståndet eller eventuellt redan planerad nyproduktion.</SPAN></P>
<P class="p48 ft0">Konsekvensen av att ny byggteknik parat med nya byggprocesser för billiga produktionskostnader är så svår att införa både bland byggherrar och byggsektorns byggande aktörer reser frågan om vem som egentligen är intresserad av att bygga ett billigt boende - förutom hyresgästerna. Detta belyser återigen frågan om vilken sorts konkurrens som behövs i byggsektorn – en statisk eller en dynamisk konkurrens (se Kapitel 7) - för att nytänkande ska ges reella utvecklingsmöjligheter att nå fastighetsägare och deras kunder.</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">309</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft0">6.6.4.4</SPAN><SPAN class="ft149">Administrativa hinder</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Överklagande av plan fördröjde byggandet av Florence i Malmö med omkring sex månader och ledde till att en ny tomt måste sökas. Planöverklagande är ett tämligen vanligt hinder för byggande.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">6.7</SPAN><SPAN class="ft24">Teknikvärdering som metod</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Ny byggteknik är alltid svår att bedöma. Det har blivit särskilt svårt för byggherren, som har ansvar för att byggnaderna uppfyller de tekniska egenskapskraven enligt nya PBL från 1995. Detta har ökat tveksamheten i allmänhet kring att fatta beslut om byggnation. Det märks i synnerhet när oprövad teknik ska introduceras. Hur kan bygg- herren i praktiken försäkra sig om att ny byggteknik ger ”godkända” byggnader? Ovissheten gör att många byggherrar inte vågar använda ny teknik, trots att både ekonomiska och produktionstekniska fördelar kan påvisas av materialleverantörer och entreprenörer.</P>
<P class="p49 ft0">Byggkostnadsdelegationens lösning blev att göra Kungliga Tekniska Högskolan till huvudansvarig för att göra en teknisk utvärdering av husen. KTH skulle stå oberoende från både förslagsställare och byggherrar. Syftet var att minska byggherrens risk med ny teknik. KTH har dels gjort teknikvärderingar av handlingar och därefter en uppföljning genom mätningar av tekniska egenskaper i de färdiga byggnaderna. I den första delen har ritningar och det tekniska underlaget noggrant granskats av högskolans experter varefter man genomfört en hearing eller teknisk genomgång tillsammans med konstruktörerna och övriga representanter för byggföretagen. Byggherren har självklart medverkat. Man bör dock påpeka att byggföretag och byggherre ibland varit samma företag. Vid dessa tillfällen har olika tekniska lösningar och detaljutföranden diskuterats med avseende på t ex värmeisolering, fuktsäkerhet, lufttäthet, inomhusklimat och beständighet mm.</P>
<P class="p49 ft0">I denna del av arbetet har man försökt identifiera dels intressanta lösningar, som har varit värda att följa upp av nyhetsskäl, dels svaga punkter i underlaget som i vissa fall har lett till en viss skärpning av detta och i andra fall har lett till att KTH gjort en fördjupad granskning av dessa lösningar vid mätningar på själva bygget.</P>
<P class="p50 ft0">Syftet med mätningarna har varit att studera objektens byggnadsfysikaliska funktioner och i första hand undersöka om de uppfyller ställda krav. Uppmätta resultat har därför jämförts med de krav och rekommendationer som ges i Boverkets byggregler. I programmet har ingått följande:</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">310 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p736 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">lägenhetsvis täthetsmätning med hjälp av tryckprovning med avstängt och igentejpat ventilationssystem</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">termografering för att undersöka isolerutförande och lufttäthet</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">mätningar av ventilationsflöden med mätstos på frånluftsdon</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">mätning av termisk komfort</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">mätning av temperatur och relativ fuktighet inne och ute.</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">En strävan har varit att utföra mätningarna så lika som möjligt i de tre prototyphusen för att få resultaten enkelt jämförbara. Arbetssättet ger möjlighet att föra in högskolornas kunskap kring detaljer och systemlösningar in i byggsektorn och att byggsektorns erfarenheter och krav på fördjupad forskning tillförs högskolorna. Genom denna dialog mellan aktörer och högskola är val av tekniska lösningar och förbättringar av detaljer möjliga att göra innan byggstart om teknikvärderingen av handlingar sker i god tid och på arbetshandlingar som är klara för produktion. Fördelarna kan sammanfattas i:</P>
<P class="p737 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggherrens och fastighetsägarens risk minskas och kvaliteten på det byggda kan ökas.</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Genom att byggherren deltar i mötena ökas både byggherrens kompetens och leverantörernas kunskap om vilka egenskaper byggnaden måste uppfylla för att förvaltning och verksamhet ska fungera på bästa sätt.</SPAN></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Samverkan mellan aktörer som representerar design, produktion och förvaltning konkretiseras.</SPAN></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggnaden kan behandlas som system av tekniska lösningar på byggfysikaliska fenomen och en tvärdisciplinär syn uppstår. Risken för kollisioner mellan dellösningar och krav minskar och byggnaden kan behandlas som en helhet.</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Parterna kan även etablera kontakter för framtida samarbete.</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">En teknisk värdering kan kompletteras med en värdering av andra egenskaper. Detta gjordes i prototyphusen med avseende på boende- kvalitet, kretsloppsfrågor, resurshushållning, ekonomi och <NOBR>inomhus-miljö</NOBR> i tre av Byggkostnadsdelegationens prototyphus. Dessa sista värderingar inom ovanstående kravområden utfördes av <NOBR>juryord-förandena</NOBR> för de utvärderingsgrupper som ursprungligen valde ut vinnarna, samt av en utomstående expert som fokuserade på de boendes bedömningar. Högskolornas rent tekniska värdering kunde ingå som underlag för den övriga värderingen som beskrivits ovan. Tydligt var att vare sig teknik eller de fyra ämnesområdena kunde hanteras som skilda delar. Lösningar inom ett område påverkade tydligt alla övriga. Vikten av att skapa helhetslösningar som baserades på att det fanns samverkan och harmoni mellan dellösningarna framstod mycket klart.</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">311</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p738 ft0">Vissa förutsättningar krävs dock för att denna typ av värderingar generellt ska kunna fungera, så att tillämpningar av forskning ska kunna omsättas i praktiken inom pågående byggverksamhet.</P>
<P class="p257 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">värderingarna måste ingå i projektens planering så att aktörerna kan avsätta tid och resurser för arbetet.</SPAN></P>
<P class="p278 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">de tekniska högskolorna måste avsätta resurser för att kunna leverera slutsatser i tid för att projekten ska kunna revideras till det bättre.</SPAN></P>
<P class="p278 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">det måste tydligt framgå vilka underlag och vilken detaljeringsnivå som utvärderarna behöver för att sköta sitt uppdrag. En teknisk värdering måste exempelvis göras på nästan färdiga arbetshandlingar och en värdering av boendekvalitet kräver att funktionsmått för möblering, passagemått och rullstolsmått finns inlagda på ritningarna.</SPAN></P>
<P class="p739 ft0">Samtliga punkter har varit besvärliga att uppfylla under värderingen av prototyphusen. Endast ett av projekten levererande tillräckligt välarbetade handlingar som underlag för teknikvärdeingen. Särskilt hindrande är dock kulturskillnaden mellan tekniska högskolor och industrin, som måste överbryggas. Högskolorna har av naturliga skäl alltid som första plikt att se till kvalitén i det som görs medan industrin har färdiga datum att leverera mot. Detta har bidragit till en inställning hos universitetsfolk att leverans sker när det passar forskaren oberoende av vad som har tidigare utlovats. De enskilda forskarnas integritet begränsar även möjligheterna att fördela arbetet och avkräva resultat på samma sätt som i ett vanligt företag. Konsekvensen av detta blir flera. Högskolorna kan inte dra säkra slutsatser utifrån vaga underlag. Högskolornas rapporter kommer in månader försenade och kan inte meddelas projektens aktörer som det var tänkt. Metoden att sammanföra högskolor och byggverksamhet så att forskning kan föras ut och tillämpas har av dessa skäl fungerat illa i Byggkostnads- delegationens byggprojekt</P>
<P class="p144 ft0">Det skulle vara till fördel för såväl högskolorna som omvärlden om man införde ett mera modernt arbetssätt samtidigt som man får komma ihåg att högskolorna skall inte ersätta konsulterna, utan komma in i processen där det finns behov av just större långsiktighet och mer djuplodade kunskaper och analyser.</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344312x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">312 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft1">6.8</SPAN><SPAN class="ft24">Slutsatser och förslag</SPAN></P>
<P class="p373 ft15"><SPAN class="ft15">6.8.1</SPAN><SPAN class="ft50">Industriellt byggande</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">En starkare övergång till industriellt byggande är gynnsam för god kvalitet och låga kostnader, då detta ökar möjligheten att bättre styra processerna inom värdekedjan och kontrollera resultaten. En övergång till industriellt byggande bör därför även förstås som en övergång till mer rationellt samordnade processer, inte som en övergång till ny byggteknik, även om detta kan vara konsekvenser eller förutsättningar.</P>
<P class="p49 ft0">Ett ökat inslag av industriellt byggande skärper alla medverkande aktörers effektivitet. Samordning, planering och styrmedel tvingas öka kraftigt. Det industriella byggandet driver alltså fram mer rationella arbetsprocesser bland andra aktörer i värdekedjan långt från fabrikerna. Integering av design, produktion och förvaltning blir en självklarhet för att hantera riskerna på byggplatsen och riskerna i den färdiga byggnaden. Detta kräver nytänkande hos samtliga aktörer i byggsektorn, som därför bör öka flödet av innovationer inifrån de egna företagen.</P>
<P class="p740 ft4">Rekommendationer till byggsektorns företag:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Forma en innovationsstruktur med rutiner och ansvar i företagen. Innovationer avser arbetsredskap, tekniska lösningar, uppläggning av arbete med ökad makt och ansvar genom decentralisering av beslut, andra karriärvägar som öppnas i innovationsstrukturen mm. Utse en innovationsansvarig i varje företag. Detta kan ingå i företagens kvalitetssystem för ständiga förbättringar.</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Ur byggteknisk synpunkt stannar den industriella inriktningen dock oftast av vid utveckling av stommen. Installationsdelen har inte ingått i utvecklingen i de projekt Byggkostnadsdelegationen följt. Ur produktionssynpunkt blir därmed både kostnader och kvalitet svåra att kontrollera genom den konflikt som uppstår mellan prefabindustrin för stommen och installationshantverket på byggplatsen.</P>
<P class="p50 ft0">Ur förvaltningssynpunkt ökar risken för att stomme och installa- tioner inte samverkar utan motverkar varandra. Det ligger därför i både fastighetsägarnas och leverantörernas intresse att driva fram bättre lösningar på dessa frågor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344313x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">313</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p741 ft4">Rekommendationer till köpare att samverka:</P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Pröva köparsamverkan mellan byggherrar och stora entreprenadföretag inom särskilt angelägna utvecklingsområden. Dessa kan avse ökad övergång till industriellt byggande av byggdelar som kräver en annan tvärfacklig sammansättning av leverantörerna och inleds först om en stor marknad blir synlig.</SPAN></P>
<P class="p510 ft15"><SPAN class="ft15">6.8.2</SPAN><SPAN class="ft50">Nya aktörer och aktörsroller</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Köparnas nya agerande att kräva kvalitet och pris uppmuntrar leveran- törerna att skapa varumärken. Leverantörerna av varor och tjänster bör även själva inleda denna trend genom att redovisa de olika kvaliteter de kan lämna och till vilket pris som en service till sina kunder och som garanti vid köp. Varumärken är särskilt lämpliga för nya nätverk av leverantörer med industriell produktion för att påvisa fördelarna med deras produkter. Innovativa produkter och tjänster får därmed lättare att nå kunderna på marknaden.</P>
<P class="p116 ft4">Rekommendationer till leverantörer:</P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Leverantörer kan kombinera sig över skrågränserna och erbjuda mer sammansatta produkter i fasta nätverk eller kedjor, regionalt och nationellt.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Leverantörer måste marknadsföra sig bättre genom varumärken och utnyttja egna och andras media effektivare. Detta kan innebära att starta egna media i form av tidningar eller hemsidor, utveckla fast utställningsverksamhet och använda Bomässor som plattformar för marknadskontakt.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Leverantörer måste finna bättre vägar att få slutomdömen från alla köpare för att kunna utvecklas och nå fler möjliga kunder.</SPAN></P>
<P class="p73 ft0">Genom att använda sig av befintlig industriell produktionskompetens från ”fel bransch” kan nya byggprodukter prövas och utvecklas tämligen snabbt. Samtidigt blir kostnaderna för investeringar i maskinpark och lokaler nära noll. Produkterna når därmed marknaden snabbt. Avancerad industri inom andra branscher har i vissa fall tillverkande leverantörer, som kan övergå till att helt eller delvis även producera material för byggsektorn. Övergången är förvånansvärt enkel och naturlig.</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344314x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">314 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft15"><SPAN class="ft15">6.8.3</SPAN><SPAN class="ft50">Teknikupphandlingar</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">En teknikupphandling är särskilt viktig, där leverantörer av material och design i vissa värdekedjor hamnat i en återvändsgränd och inte kan hitta ut på egen hand, samtidigt som marknaden behöver speciella nya produkter eller processer. En teknikupphandling från köparnas sida kan bryta detta status quo och utveckla dessa gamla värdekedjor eller bidra till att helt nya uppstår.</P>
<P class="p49 ft0">Inom byggsektorn finns många akuta områden där sådana återvändsgränder har uppstått. Det drabbar byggsektorns kunder med dålig kvalitet och höga priser. Det vore naturligt om köparna gjorde gemensam sak och samlades i teknikupphandlingar för att driva fram bättre lösningar.</P>
<P class="p49 ft0">Ett särskilt angeläget och eftersatt områden är ombyggnads- processen. Inom detta potentiellt stora marknadsområde råkar även byggsektorn fungera mest ineffektivt. (Se Kapitel 4). Teknik- upphandlingar kan avdramatiseras och göras enklare för att kunna rikta sig till två huvudgrupper av småföretag. Detta syftar både på småföretag som byggherrar/ fastighetsägare och småföretag som leverantörer av varor och tjänster.</P>
<P class="p50 ft0">Fastighetsägarna bör samlas för att lösa gemensamma problem kring process och/eller byggteknik genom att prova teknikupphandlingar.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendationer till fastighetsägare :</P>
<P class="p92 ft0"><SPAN class="ft10">· </SPAN>Följande teknikupphandlingar är särskilt viktiga:</P>
<P class="p123 ft0"><SPAN class="ft0">1)</SPAN><SPAN class="ft21">effektiv ombyggnadsprocess för stambyten. Inriktningen bör vara på resurshushållning, kretslopp och låga förvaltningskostnader genom utbytbarhet och vattenskadesäkring. Detta ger lägre boende- och förvaltningskostnader.</SPAN></P>
<P class="p124 ft0"><SPAN class="ft0">2)</SPAN><SPAN class="ft22">effektiv ombyggnadsprocess med avseende särskilt på miljon- programområden. Den rationella uppbyggnaden av hus och lägen- heter ger stora möjligheter till lika rationella ombyggnadsmodeller om leverantörerna av varor och tjänster kan omgruppera sig, samverka och utveckla sina värdekedjor för större kundnytta. Detta skulle sänka boendekostnaderna efter ombyggnad.</SPAN></P>
<P class="p125 ft0">Inriktningarna kan eller bör kombineras. Med tanke på frågans vikt ur resurshushållningssynpunkt bör staten finansiera minst hälften av kostnaderna för teknikupphandlingarna och fastighetsägarna åter- stoden. Ombyggnadsprocesserna ska därefter följas och utvärderas i verkligheten av samtliga aktörer inklusive förslagsställarna i samarbete och med tekniska högskolor. Ett inslag bör vara managementinriktning,</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344315x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td605"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td262"><P class="p10 ft2">Teknik <SPAN class="ft0">315</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td606"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td452"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft0">för att kunskaper kring styrmedel och processer från övrig industri ska flöda in i byggsektorn.</P>
<P class="p126 ft0">Övriga inslag bör vara att befintliga värden i bostadsbeståndet hanteras med varsamhet och att de boende som slutkunder ges plats i processen. Denna samverkan med befintliga kunder ger också stora möjligheter att utarbeta nya modeller för hur byggsektorns allmänna anpassning till slutkundens krav på kostnad och kvalitet kan fungera.</P>
<P class="p49 ft0">Byggsektorns anpassning till sina kunder innebär att bostäderna fungerar väl. En särskilt utsatt kundgrupp i det fallet är studenter, som på omkring 20 kvadratmeter ska kunna arbeta enskilt och i grupp, sova och äta under två till tre års tid. Med dagens satsningar på utbildning runtom i landet och de ökade behoven av studentbostäder kring gamla och nya högskoleorter, får detta ses som särskilt viktigt för fastighetsägare att lösa med hjälp av främst arkitektkåren och byggsektorns producenter.</P>
<P class="p74 ft4">Rekommendation till fastighetsägare:</P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft23">·</SPAN><SPAN class="ft11">Genomför en teknikupphandling av bostadslösningar för studenter. Upphandlingen bör grundas på en integrering av aktörer som representerar design, produktion och förvaltning för att byggbara och ekonomiskt rimliga lösningar ska åstadkommas</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">316 </SPAN>Teknik</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">317</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p742 ft49"><SPAN class="ft9">7</SPAN><SPAN class="ft48">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</SPAN></P>
<P class="p743 ft79"><SPAN class="ft1">7.1</SPAN><SPAN class="ft78">Effektiva värdekedjor och dynamisk konkurrens</SPAN></P>
<P class="p744 ft0">För att förstå orsakerna till varför byggkostnaderna har ökat i högre takt än de genomsnittliga kostnaderna måste begreppen <SPAN class="ft2">statisk </SPAN>och <SPAN class="ft2">dynamisk konkurrens </SPAN>föras in i analysen. Ett enkelt sätt att beskriva skillnaden är att betrakta utvecklingen i byggsektorn i två dimensioner. Den ena dimensionen är takten i teknikutvecklingen dels den som sker inom byggsektorn, dels den som äger rum i andra branscher samt den teknik som tillämpas i byggsektorn. Med teknik aves här de <SPAN class="ft2">verktyg </SPAN>som utvecklas i produktionen, processen och för styrning av värdekedjorna. Den andra dimensionen är i vilken takt nya företag kommer in i sektorn och gamla företag lämnar sektorn. Det är kombinationen mellan utvecklingen av dessa verktyg och i vilken grad företag går in- och ut ur byggsektorn avgör skillnaden mellan statisk och dynamisk konkurrens.</P>
<P class="p144 ft0">Detta kan åskådliggöras i <SPAN class="ft2">figur 7.1</SPAN>. Översatt i denna begreppsram förekommer statisk konkurrens när både förnyelsen av företagsstocken är låg samtidigt som företagens teknikutveckling går långsamt. Denna kombination visas i den övre vänstra rutan i <SPAN class="ft2">figur 7.1</SPAN>. Statisk konkurrens uppstår även då andelen företag som rör sig in och ut ur en bransch är hög men där de nya företagen tillämpar samma teknik som de företag som lämnar branschen. Dynamiken i företagsstocken leder inte till att ny teknik utvecklas inom branschen eller att ny teknik, som utvecklats utanför branschen, förs in och tillämpas av företag verksamma i branschen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344318x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">318 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td638"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td639"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td640"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td641"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td642"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr18 td643"><P class="p141 ft6">Figur 7.1: Statisk konkurrens</P></TD>
<TD class="tr18 td66"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td644"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr18 td29"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td450"><P class="p211 ft7">Gamla företag</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td211"><P class="p10 ft7">Nya företag</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td261"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td562"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td66"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td644"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td29"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td150"><P class="p745 ft7">Gammal</P></TD>
<TD class="tr8 td645"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td646"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td647"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td648"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td644"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td261"><P class="p745 ft7">teknik</P></TD>
<TD class="tr28 td640"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td56"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr24 td155"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td644"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr24 td29"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td562"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td66"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td155"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td644"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td29"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p746 ft186">Ny teknik</P>
<P class="p747 ft0">För att dynamisk konkurrens ska uppstå krävs antingen att befintliga företag inför ny teknik, att företag som är verksamma i branschen knoppar av nya företag som arbetar med ny teknik, att helt nya företag kommer in branschen och konkurrerar med ny teknik eller att företag verksamma i en viss bransch etablerar sig i en annan bransch och tillämpar en teknik som är ny i den bransch företaget etablerar sig.</P>
<P class="p144 ft0">Dynamisk konkurrens har den effekten att företag som inför ny teknik (i vid mening) erhåller konkurrensfördelar framför företag som inte i tid inför ny teknik. Antingen slår dessa företag ut de företag som inte i tid inför ny teknik eller så tvingas företagen att införa ny teknik för att inte bli utslagna. Ett vanligt utfall av dynamisk konkurrens är att företag med äldre teknik köps upp av företag som tillämpar ny teknik. Därmed införs ny teknik i de produktionsenheter som blir kvar på marknaden. Den dynamiska konkurrensen gör att de företag som vid varje tidpunkt har förmågan att införa, utveckla, anpassa och tillämpa den teknik som är ”state of the art” överlever. Vid statisk konkurrens kan företag som tillämpar gamla produktionsmetoder (i vid mening) överleva och finnas kvar på marknaden trots att de inte tillämpar den teknik som är ”state of the art”. Orsaken till detta är att tillräckligt många företag i en bransch inte konkurrerar med att införa teknik som är bättre än den teknik som de flesta företagen i branschen tillämpar. Av orsaker som presenteras nedan väljer många företag i en bransch att konkurrera med andra medel än teknisk utveckling.</P>
<P class="p144 ft0">Att många företag i en bransch kan finnas kvar länge på marknaden utan att behöva införa ny teknik (i vid mening), eller att nya företag inte tar sig in på marknaden genom att införa ny teknik utan fortsätter med den gängse tekniken, gör att produktivitetsutvecklingen i branschen blir svag. Antag att det finns ytterligare en bransch där teknikutvecklingen är snabb och där både befintliga och nya företag tvingas till att införa teknik, som vid varje tillfälle är ”state of the art” för att överleva konkurrensen. När dessa branschers <NOBR>produk-tivitetsutveckling</NOBR> jämförs blir resultatet, nästan alltid, att den bransch som kännetecknas av</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344319x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">319</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">dynamisk konkurrens uppvisar en starkare produktivitetsutveckling. De branscher där dynamisk konkurrens <NOBR>före-kommer</NOBR> uppvisar även, en för slutkonsumenterna, gynnsammare prisutveckling.</P>
<P class="p49 ft0">Brist på dynamisk konkurrens i byggsektorn är således en viktig förklaring till varför byggsektorn kännetecknas av en fragmentisering av aktörerna i byggprocessen och varför dessa aktörer är ineffektivt samordnade. Den policyrelevanta frågan är då vilka mekanismer som bestämmer graden av dynamisk konkurrens och hur dessa mekanismer kan påverkas.</P>
<P class="p49 ft0">Byggkostnadsdelegationen har studerat dessa mekanismer i bilaga 3, i kapitlet <SPAN class="ft2">”Marknads- och konkurrensförhållanden på en framtida byggmarknad”</SPAN>. Slutsatserna kan sammanfattas som att dynamisk konkurrens tvingas fram av samspelet mellan tre mekanismer. Dessa mekanismer är <SPAN class="ft2">omvandlingstryck</SPAN>, <SPAN class="ft2">incitament </SPAN>och <SPAN class="ft2">drivkrafter</SPAN>. Hur mekanismerna samverkar framgår av <SPAN class="ft2">figur 7.2</SPAN>.</P>
<P class="p296 ft6">Figur 7.2: Mekanismer bakom dynamisk konkurrens</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr1 td188"><P class="p10 ft42">Omvandlingstryck</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td450"><P class="p10 ft45">Dynamisk konkurrens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td649"><P class="p418 ft42">Incitament</P></TD>
<TD class="tr1 td650"><P class="p418 ft42">Drivkrafter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td60"><P class="p10 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr27 td159"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr21 td132"><P class="p10 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr21 td256"><P class="p10 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr21 td255"><P class="p10 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr27 td651"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr21 td255"><P class="p10 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr21 td149"><P class="p10 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr21 td149"><P class="p10 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr27 td159"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr21 td149"><P class="p10 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr21 td149"><P class="p10 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr27 td652"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td271"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td653"><P class="p418 ft42">Teknik</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td654"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td496"><P class="p366 ft43">Marknadens storlek</P></TD>
<TD class="tr9 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td655"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td653"><P class="p418 ft42">Förväntad</P></TD>
<TD class="tr9 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td655"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td656"><P class="p418 ft42">Innovationer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td271"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td653"><P class="p418 ft42">Spelregler</P></TD>
<TD class="tr26 td132"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td256"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td654"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td496"><P class="p366 ft43">Nya marknadspoten</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td255"><P class="p206 ft43">-</P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td655"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td653"><P class="p418 ft46">inkomst</P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td655"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td656"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td271"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td132"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td256"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td654"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td149"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td655"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td653"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td149"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td655"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr31 td656"><P class="p10 ft38"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td271"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td653"><P class="p418 ft42">Köparnas</P></TD>
<TD class="tr26 td132"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td256"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td654"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td496"><P class="p366 ft46">tialer</P></TD>
<TD class="tr26 td255"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td655"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td653"><P class="p418 ft42">Risk</P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td655"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td656"><P class="p418 ft42">Skalfördelar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td271"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td256"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td654"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td496"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td255"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td149"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td655"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td149"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
<TD class="tr23 td655"><P class="p10 ft30"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td271"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr17 td657"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr20 td654"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td496"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td255"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr17 td658"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr20 td655"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td653"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr17 td658"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr20 td655"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr20 td656"><P class="p10 ft26"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td271"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td653"><P class="p418 ft42">agerande</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td654"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td496"><P class="p366 ft42">Inträdesbarriärer</P></TD>
<TD class="tr9 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td655"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td653"><P class="p418 ft42">Moral</P></TD>
<TD class="tr9 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td655"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td656"><P class="p418 ft42">Anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td271"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td653"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td132"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td256"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td654"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td496"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td255"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td149"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td655"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td149"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td655"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td271"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td653"><P class="p418 ft42">Säljarnas</P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td654"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td496"><P class="p366 ft42">Antal företag</P></TD>
<TD class="tr8 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td655"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td653"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td655"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td656"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td271"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td653"><P class="p418 ft46">agerande</P></TD>
<TD class="tr26 td132"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td256"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td654"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td496"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td255"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td655"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td653"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td655"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr26 td656"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td271"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td659"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td256"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td654"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td228"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td255"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td655"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td659"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td149"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td655"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr35 td660"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft0">Sambandet mellan de tre mekanismerna ska tolkas så att <SPAN class="ft2">omvandlingstryck </SPAN>som spelregler, köparnas beteenden, andra företags beteenden samt ägarnas beteenden påverkar <SPAN class="ft2">graden av dynamisk konkurrens</SPAN>. Graden av dynamisk konkurrens påverkar företagens <SPAN class="ft2">incitament </SPAN>till att utforma strategier som förstärker de <SPAN class="ft2">drivkrafter </SPAN>som skapar dynamisk konkurrens. Ett hårt omvandlingstryck tvingar således företagsledningar att införa utvecklingsstrategier som leder till dynamisk konkurrens. I detta avsnitt analyseras orsakerna bakom dessa brister.</P>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">320 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p748 ft79"><SPAN class="ft1">7.2</SPAN><SPAN class="ft78">Varför är den dynamiska konkurrensen svag i byggsektorn?</SPAN></P>
<P class="p249 ft0">Den traditionella byggprocessen är fragmenterad och styr inte på ett övergripande sätt hela kedjan, från leverantör av mark till leverantör av färdig byggnad och alla aktörer däremellan. Snarare anpassas byggprocessen och dess styrmedel alltför passivt till den rådande strukturen. Detta är den stora skillnaden mellan byggsektorn och annan industriell verksamhet. En förändring måste omfatta både verklighetens strukturer och processen som styrmedel.</P>
<P class="p50 ft0">Det finns en mängd interna hinder för byggsektorns utveckling. Vissa hinder är knutna till byggsektorns traditioner, andra beror på hur den verkliga strukturen av aktörer och sambanden mellan dessa ser ut. Hindren grundas på en fragmentering som hindrar aktörerna att formera sig för bättre samverkan kring projektmål. Genom att göra dessa hinder synliga kan de bättre hanteras.</P>
<P class="p254 ft0">Orsakerna till fragmenteringen och den bristande samordningen i byggsektorn ska identifieras med hjälp av den analysmodell som presenterats ovan. Analysen visar på en svag dynamisk konkurrens i byggsektorn. Det beror på att omvandlingstrycket mot företagen i byggsektorn har varit för svagt för att de inre hindren ska raseras. Detta har givit företagsledningarna svaga incitament till att utforma utvecklingsstrategier som sätter i gång de drivkrafter inom företagen som leder till att dynamisk konkurrens uppstår.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft50">Den dynamiska konkurrensen är svag</SPAN></P>
<P class="p324 ft0">Den beskrivning av byggprocessen som ges <SPAN class="ft2">kapitel 5</SPAN>, kan sammanfattas i de två dimensioner som är grunden för dynamisk konkurrens. Dessa är dynamiken i teknikutvecklingen samt dynamiken i företagsstocken. Den dynamiska konkurrensen kännetecknas av att det råder dynamik i båda dimensionerna. Ett högt omvandlingstryck på företagsledningarna kan leda till att de befintliga företagen i en bransch tvingas införa ny teknik för tillverkning av produkter och den process i vilken produkten tillverkas. Det kan ske genom egna innovationer eller genom anpassning av det egna företagets produktion och organisation till innovationer som skapats utanför företaget. Men den dynamiska konkurrensen kan även innebära att etablerade företag skapar nya företag kring en ny produkt eller ett nytt sätt att organisera produktionen, vilket kallas avknoppning. Helt nya företag kan även ta sig</P>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">321</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">in på marknaden genom att lansera nya produkter eller nya kombinationer av gamla produkter och nya organisationsformer. Ofta skapas sådan dynamik genom att branscher flyter ihop, genom så kallad branschkonvergens.</P>
<P class="p49 ft0">Överförs resultaten i kapitel 5 till detta sätt att betrakta byggsektorn kan slutsats följande dras. Företagen i byggsektorn förflyttar sig ofta från den övre vänstra rutan i <SPAN class="ft2">figur 7.1 </SPAN>till den övre högra. Det innebär att trots synbar och hög dynamik i företagsstocken så att många företag lämnar marknaden och nya kommer in, är dynamiken låg i den teknik företagen använder i sin produktförnyelse, i förnyelsen av tillverk- ningsprocessen och i tekniken för styrning respektive samordning av värdekedjorna.</P>
<P class="p49 ft0">Konsekvensen av detta blir, att även om många byggföretag lämnar marknaden och ersätts av nya företag, så erbjuder de nya företagen samma produkter, organiserar tillverkningsprocessen med samma teknik samt styr och samordnar värdekedjorna på samma sätt som de företag som lämnar branschen. Förnyelsen av företagsstocken leder således inte till att ny teknik, nya produkter och nya organisationsformer och processer införs. Effekten blir att produktiviteten i byggsektorn utvecklas långsammare än <NOBR>produk-tiviteten</NOBR> i sektorer där befintliga företag tvingas införa ny teknik, nya produkter och nya organisations- former eller att nya företag tar sin på marknaden genom produkt- och organisationsinnovationer. Frågan är vad detta beror på? Det ska vi beskriva nedan.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft50">Svagt omvandlingstryck</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Orsaken till att den dynamiska konkurrensen i byggsektorn är svag är att omvandlingstrycket mot företagsledningarna under lång tid varit svagt. Omvandlingstrycket är en kombination av faktorer. Till de mest betydelsefulla hör att många av de <SPAN class="ft2">spelregler </SPAN>som styrt de ekonomiska villkoren för företagen och konsumenterna har medverkat till att omvandlingstrycket varit svagt. Höga transaktionskostnader för många av de <SPAN class="ft2">köpare </SPAN>som anlitar byggsektorns företag har medverkat till ett svagt omvandlingstryck. <SPAN class="ft2">Säljarna </SPAN>i olika led har kunnat utforma utvecklingsstrategier som minskat omvandlingstrycket. <SPAN class="ft2">Ägarna</SPAN>, speciellt på den offentliga sidan, har inte varit tillräckligt aktiva i att formulera och följa upp lönsamhetskrav för de offentliga beställarna och företagen i byggsektorn. Slutligen finns den <SPAN class="ft2">teknik, </SPAN>de verktyg som används i processen, produktionen och för upphandlingen och styrning av värdekedjorna och som ständigt bör utvecklas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">322 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft0">7.2.2.1</SPAN><SPAN class="ft149">Spelreglerna</SPAN></P>
<P class="p96 ft0"><SPAN class="ft2">Spelreglerna </SPAN>för etablering, prissättning och subventioner i byggsektorn har länge understött ett svagt omvandlingstryck. Dessa spelregler har tillkommit för att främja andra syften än en dynamisk konkurrens. Men flera utredningar och forskningsresultat visar att dessa spelregler har kommit att hämma den dynamiska konkurrensen i byggsektorn<SPAN class="ft25">118</SPAN>. Idag finns nya spelregler som verkar för utveckling av aktörsroller och konkurrens. Främst är detta PBL (1995), nya byggregler (1993), minskade subventioner (1993), ny konkurrenslag (1993), Miljöbalken (1998/99), Lagen om offentlig upphandling (1994) och Sveriges medlemskap i EU. Samtidigt finns gamla spelregler kvar som verkar åt motsatt håll. En mängd av dessa är mer eller mindre reglerad branschpraxis, exempelvis att byggherren gärna använder totalentreprenader i brist på kompetens eller den låsta struktur som finns mellan materialtillverkare, grossist och underentreprenörer eller den skråindelning av yrkesarbetare som vidmakthålls.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">7.2.2.2</SPAN><SPAN class="ft149">Köparnas agerande</SPAN></P>
<P class="p96 ft0"><SPAN class="ft2">Köparnas agerande </SPAN>på byggmarknaden leder till ett svagt omvandlingstryck på byggsektorns företag. Köparna är en heterogen grupp. I första hand ska slutköpare av entreprenader behandlas. Särskilt svåra hinder är knutna till byggsektorns traditioner, praxis och kultur av hur projekt ska utformas och byggas. Detta avser främst:</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">gapet mellan förvaltande och byggande akörer</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">gapet mellan aktörer inom design respektive produktion</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">byggherrens historiskt svaga ställning</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">byggprocessen styr inte hela värdekedjan</SPAN></P>
<P class="p534 ft0">Andra hinder har uppkommit relativt nyligen och kan ses som tillfälliga. Detta gäller främst:</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">byggherrens aktuella styrka</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">konsumenter som köpare</SPAN></P>
<P class="p508 ft0">För att dynamisk konkurrens ska uppstå på en marknad krävs att köparna verkligen vänder sig till de företag som levererar de bästa och</P>
<P class="p749 ft55"><SPAN class="ft63">118 </SPAN>En omfattande analys av spelreglernas inverkan på omvandlingstrycket i byggsektorn görs i ”Byggsektorn - spelregler för ökad konkurrens”. NUTEK, Info. <NOBR>365-96,</NOBR> Konkurrensverkets rapportserie 1996:5, Kommerskollegium rapport 1996:1.</P>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">323</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">de billigaste produkterna och tjänsterna. Det ska även vara lätt för köparna att samla in information om vilka företag som är verksamma på marknaden, vad de erbjuder för produkter och produkternas pris och kvalitet för att kunna göra bästa möjliga val. Innebörden av detta är att köparnas kostnader för att använda marknadsmekanismen ska vara låga. Dessa kostnader kallas för <SPAN class="ft2">transaktionskostnader</SPAN>. Inom byggsektorn ingår i byggherrens transaktionskostnader som köpare en försvarlig arbetsbörda som saknas i många andra branscher. Det är att definiera vilken produkt man avser köpa och vilka kriterier man tänker använda för att säkra att rätt leverantörer upphandlas som senare kan leverera rätt produkt. Övriga köpare inom ett byggprojekt är byggentreprenörer, underentreprenörer, grossister, materialtillverkare och transportföretag. Även dessa behöver överblick och insikt i tillgängliga leverantörers kvalitet och pris.</P>
<P class="p750 ft0">De totala kostnaderna för en köpare att agera på marknaden består därför av summan av produktens pris plus transaktionskostnaderna. Till dessa kostnader kommer att den köpta produkten måste överföras från säljare till köpare. Denna överföring kan gå till på i princip två sätt. Det ena sättet är att köparen söker upp ett inköpsställe och där genomför transaktionen. Produkten transporteras sedan till den plats där den lagras och konsumeras. Det andra sättet är att säljaren transporterar produkten till den plats där köparen lagrar och konsumerar produkten.</P>
<P class="p144 ft0">I båda fallen uppstår det <SPAN class="ft2">transportkostnader</SPAN>. Köparens totala kostnader för att genomföra en transaktion består därför av tre komponenter: produktkostnader, transaktionskostnader samt transportkostnader. Innebörden av detta är ur konkurrenssynpunkt att höga transaktions- och transportkostnader kan sänka omvand- lingstrycket på företagsledningarna, eftersom hindren gör det svårt för köparen att agera uthålligt och effektivt. Höga transport- och transaktionskostnader fungerar som ett skydd mot konkurrens från företag som kan tillhandahålla själva produkten till ett lägre pris.</P>
<P class="p144 ft0">En stor del av både transport- och transaktionskostnaderna är beroende av hur många produkter som köps. Därför sjunker köparens kostnad per inköpt produkt ju fler produkter som köps av samma säljare. Innebörden av detta är ur konkurrenssynpunkt att ju högre transaktions- och transportkostnaderna är, desto större prisskillnader i produktledet krävs det för att det ska vara lönsamt för en köpare att byta säljare. Det finns ett antal förhållanden i byggsektorn som gör att transaktions- och transportkostnaderna får betydelse för <NOBR>omvand-lingstrycket.</NOBR></P>
<P class="p144 ft0"><SPAN class="ft2">Ägarnas </SPAN>ageranden påverkar omvandlingstrycket i byggsektorn. Ägarna till offentliga beställare och företag i byggsektorn har inte i tillräckligt stor utsträckning varit aktiva i att formulera tydliga ekonomiska krav på företagsledningarna. Därigenom har ledningarna</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">324 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft0">för de offentligt ägda företagen saknat incitament att införa strategier för att effektivisera sig<SPAN class="ft25">119</SPAN>.</P>
<P class="p144 ft0"><SPAN class="ft2">Hushållen </SPAN>är en stor köpare av bland annat <NOBR>ROT-tjänster.</NOBR> Produktionen av dessa tjänster är inte förenad med några avgörande skalfördelar. Därför finns det ett mycket stort antal småföretag på hushållsmarknaden för byggtjänster. Varje hushåll gör få inköp av byggtjänster. Det innebär att varje enskilt hushåll fattar sina egna inköpsbeslut utan att någon koordinering av inköpen sker med andra hushåll. Följden blir att varje enskilt hushåll blir en mycket liten köpare utan någon avgörande marknadsmakt.</P>
<P class="p395 ft0">Köpare som genomför sina inköp sällan har inga avgörande fördelar av att samla in och lagra kunskap om olika företags pris och kvalitet, affärsmoral och rutiner. Av den anledningen har de inga skalfördelar i konsumtionen. Eftersom insamling av information är förenat med fasta kostnader krävs att informationen kan användas vid upprepade inköp under den tid som informationen är relevant. Följden blir att hushåll som köper till exempel <NOBR>ROT-tjänster</NOBR> mycket sällan har några ekonomiska incitament för att systematiskt identifiera potentiella säljare och jämföra deras erbjudanden. Erfarenheter från andra <NOBR>sällan-köpsmarknader,</NOBR> privatresor med taxi, visar att rationella köpare skaffar sig tumregler vid val av säljare. Dessa tumregler kan vara av olika karaktär. En vanlig tumregel är att bete sig som sina vänner gör eller vad alla andra gör. En annan tumregel kan vara att alltid anlita det största eller mest kända företaget. Detta för att köparen utgår ifrån att företaget är stort eller känt just för att det är bra.</P>
<P class="p144 ft0">Dessa tumregler gör det svårt för nya och okända företag att komma in på marknaden. Detta påverkar intresset för att etablera nya företag på marknaden negativt. Följden blir att graden av dynamisk konkurrens på marknaden blir låg trots att det finns många köpare och många säljare eftersom det ofta kostar mera än det smakar för en köpare att spela ut olika säljare mot varandra. När köparna har höga kostnader för att identifiera och utvärdera olika företags tjänster krävs det därför mycket stora kostnadssänkningar för att priset ska kunna sänkas till en nivå som är så pass låg att köparen finner det lönsamt att identifiera vilka företag som finns på marknaden och vad de erbjuder för tjänster samt deras pris och kvalitet.</P>
<P class="p143 ft0">På byggmarknaden, är det betydligt vanligare än på andra marknader att producenterna utför arbetet hos konsumenten samt att det arbete som utförts inte lätt kan delas upp mellan olika producenter. På andra marknader, för till exempel skor och tandkräm söker konsumenten själv upp återförsäljarna när de gör sina inköp. Inköpen sker ofta och varje</P>
<P class="p751 ft55"><SPAN class="ft63">119 </SPAN>I kapitel 4 förs ett mera utförligt resonemang om hur ägarnas beteende påverkar incitamenten för företagsledningarna att effektivisera företagen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">325</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">konsument har därmed stora möjligheter att välja bort dåliga skor och dåliga återförsäljare till förmån för bra skor och bra återförsäljare. Återförsäljarna är ofta organiserade i varumärken där olika varumärken förknippas med olika grader av pris och kvalitet. Detta sänker köparnas transaktionskostnader. De sänker även risken för att återförsäljarna beter sig omoraliskt. Detta skulle leda till att den framtida efterfrågan på varumärkets återförsäljare skulle minska.</P>
<P class="p144 ft0">På den del av byggmarknaden där arbetet utförs hos köparen saknar köparen möjligheten att välja bort ineffektiva företag. En köpare kan inte utan höga kostnader avbryta ett arbete för att anlita någon annan producent som är bättre och billigare. Eftersom det dröjer lång tid tills köparen återigen ska anlita ett byggföretag har köparen små möjligheter att återkoppla detta missnöje till företagen genom att välja bort dåliga företag till förmån för bra företag. Även om köparna kan sprida information till varandra om de olika företagens existens, produkter och kvalitet så leder det faktum att varje köpare anlitar företagen sällan till att andra köpare inte omedelbart kan föra denna information vidare till företagen. Detta sänker omvandlingstrycket mot företagsledningarna.</P>
<P class="p145 ft0">Framförallt på marknader där hushållen gör sällanköp, till exempel <NOBR>ROT-marknaden,</NOBR> saknas varumärkesfunktionen. Detta gör att transaktionskostnaderna blir höga när kunderna ska identifiera de verksamma företagen och jämföra produkternas priser och kvalitet. Höga transportkostnader bidrar också till att marknaderna för byggtjänster blir lokala. Detta ger företagen ytterligare ett skydd från konkurrens från företag som finns på andra orter. Det finns således en rad faktorer som begränsar hushållens möjligheter att röra sig mellan olika företag och som därigenom bidrar till att ett lågt omvandlingstryck bevaras.</P>
<P class="p144 ft0">Det finns också en del av byggsektorn där köparna är <SPAN class="ft2">professionella </SPAN>och gör upprepade inköp. Att handla upp alla tjänster och material som ingår i en entreprenad samt att koordinera olika tjänster och material till en effektiv byggprocess och ren produktions- process är förenad med stora transaktionskostnader. Byggherrar och andra aktörer som är professionella handlar ofta upp totalentreprenader. Att genomföra totalentreprenader är förenat med skalfördelar. Detta innebär att det uppstått ett fåtal aktörer som har resurser och kompetens att genomföra totalentreprenader. På grund av transport- kostnader anlitas ofta lokalt verksamma företag. I och med att byggherrar ofta lägger hela ansvaret på en totalentreprenör så har man liten insyn i vad som sker bakom totalentreprenören dels med avseende på hur byggprocessen sker, dels med avseende på vad som sker med konkurrensen och kostnaderna hos aktörerna bakom totalentreprenören i värdekedjan. Förekomsten av svaga incitament och höga</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">326 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">transaktionskostnader gör att byggherrar har svårt att värdera kvalitet och priser hos nya aktörer som vill konkurrera med nya produkter och produktionslösningar.</P>
<P class="p49 ft0">Kombinationen av höga transaktions- och transportkostnader innebär att ett fåtal stora aktörer har ansvaret att byggprocessen blir effektiv och att kostnaderna pressas genom de underentreprenörer och materialleverantörer som anlitas. Att transaktionskostnaderna är höga innebär också att det är kostsamt för totalentreprenörer att söka efter nya mera effektiva leverantörer. Det krävs stora skillnader i pris och kvalitet mellan de företag som är leverantörer och de nya företag som vill utmana de redan etablerade. De etablerade företagen får därför ett skydd mot konkurrens. När de personer som funderar på starta nya företag som utmanar de etablerade företagen kalkylerar med dessa förhållanden blir den mest lönsamma och minst riskfyllda strategin att avstå från att utmana de etablerade företagen genom att lansera nya produkter eller nya processer. Detta leder till att omvandlingstrycket på de företag som genomför totalentreprenaderna blir svagt.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">7.2.2.3</SPAN><SPAN class="ft149">Säljarnas agerande</SPAN></P>
<P class="p96 ft0"><SPAN class="ft2">Säljarnas agerande </SPAN>i byggsektorn bidrar till det svaga omvandlings- trycket. Ett byggprojekts totala värdekedja är summan av samtliga leverantörers insatser av arbete, material och energi. Dessa leverantörer är i sin tur köpare. De handlar var för sig upp helt olika varor och tjänster och bildar därmed sina enskilda mindre värdekedjor. Varje grupp har alltså egna värdekedjor för sin del av projektet. Det är bland leverantörerna, som köper varandras tjänster och varor, som en stor del av dessa enskilda värdekedjor tas för givna. Deras agerande befäster strukturen.</P>
<P class="p49 ft0">De höga transaktionskostnaderna hos köparna tillsammans med höga transportkostnader skapar incitament för företagen att utforma strategier som försvårar inträde för konkurrenter som har som strategi att konkurrera med innovationer och därigenom erbjuda lägre priser och bättre produkter. Etablerade företag kan till exempel korssubventionera när de säljer till olika kundgrupper. Innebörden av det, ur konkurrenssynpunkt, är att företagen kan ta ut ett betydligt högre pris av köpare där konkurrensen är svag, på grund av att köparna har höga transaktions- och transportkostnader, och ta ut ett lägre pris än inköpspriset av köpare på marknader där konkurrensen är hård eller förväntas bli hård. Prisbildningen på material, som studerades i kapitel 4, kan förklaras av detta. Det pris som tas ut på material för reparationer och underhåll är ofta högre än vad det är till nyproduktion. Genom att ta igen på gungorna vad man förlorar på karusellerna får företagen</P>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">327</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">täckning för sina kostnader. Om priset till en köpare sänks nära eller under inköps- eller tillverkningspriset blir det svårt för nya och mindre företag som inte kan korssubventionera att få täckning för sina kostnader. Detta är ett exempel på strategiska etableringshinder som försvagar omvandlingstrycket mot företagen.</P>
<P class="p49 ft0">En variant av sådan korssubventionering är trohetsskapande rabatter. Här går strategierna ut på att subventionera mellan köpare som köper stora respektive små volymer. Givetvis finns det oftast en motprestation som motiverar en del av rabatten. Genom att ta ut ett betydligt högre pris när man säljer till köpare som köper små volymer och ta ut ett lägre pris när man säljer till köpare som köper stora volymer blir det svårt för mindre och nya företag, som inte har många kunder med olika inköpsvolymer, att ta sig in på de mest lönsamma marknaderna, de kunder som köper stora volymer. Därmed skapar företagen, genom sådana konkurrensstrategier, strategiska etablerings- hinder. Dessa försvagar omvandlingstrycket mot företagen.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">7.2.2.4</SPAN><SPAN class="ft149">Teknik</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Byggprocessen och dess styrmedel anpassas alltför passivt till den rå- dande strukturen. Detta är den stora skillnaden mellan byggsektorn och annan industriell verksamhet. En förändring måste omfatta både verklighetens strukturer och processen som styrmedel.</P>
<P class="p49 ft0">Om byggprocessen ses som jämförbar med en vanlig industriell process, handlar byggande om hur byggsektorns värdekedjor bildas och fungerar i ett byggprojekt. De uppkommer liksom i annan industri genom upphandling och ska styras genom hela processen. <NOBR>Värde-kedjorna</NOBR> är de leverantörer av varor och tjänster som upphandlas. Inom byggandet omfattar de allt från konsulter, råvarutillverkare, <NOBR>material-tillverkare</NOBR> och grossister till underentreprenörer, byggentreprenörer och transport- företag, men även kommuner och byggherrens konsulter och ombud ingår.</P>
<P class="p49 ft0">Om byggandet därför betraktas som en normal industriell process av samverkande värdekedjor vidgas perspektivet bortom det som traditionellt räknats till byggprocessen och sambandet mellan de synliga och osynliga aktörerna framträder. Även behovet av planering och styrning för att nå samverkan i hela kedjan blir tydligare.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">7.2.2.5</SPAN><SPAN class="ft149">Låg grad av dynamisk konkurrens</SPAN></P>
<P class="p672 ft0">Knyts egenskaperna på producentsidan ihop med egenskaperna på konsumentsidan blir resultatet att det finns ett marknadsutrymme för ett</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">328 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">stort antal lokala företag som är geografiskt spridda. Men den dynamiska konkurrensen mellan företagen är relativt svag på grund av att omvandlingstrycket mot företagen att införa dynamiska konkurrens- strategier är svagt. Ur företagens synvinkel är det oftast lönsammare att öka sin lönsamhet genom att införa omoraliska konkurrensstrategier som till exempel korssubventionering och trohetsrabatter.</P>
<P class="p752 ft81"><SPAN class="ft15">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft80">Svaga incitament att konkurrera med innovationer</SPAN></P>
<P class="p261 ft0">Slutsatsen av denna analys är att det på stora delar av byggmarknaden finns marknadsimperfektioner på både säljar- och köparsidan i flera av de led som byggprocessen består av. Detta leder till att den paradoxala slutsatsen att det kanske finns för många småföretag på vissa marknader i byggsektorn jämfört med en ideal dynamisk konkurr- enssituation.</P>
<P class="p144 ft0">Det faktum att en stor del av den marknad som småföretagen agerar på, marknaden för <NOBR>ROT-tjänster,</NOBR> är en marknad där varje hushåll gör kanske ett eller två inköp under sin livstid, gör att köparna har svaga incitament att jämföra olika företag. Köparna har även små möjligheter att använda sin köparmakt genom att vid kommande inköp straffa dåliga företag och gynna bra företag. Därmed saknar småföretagen på marknaden för hushållens byggtjänster incitament för att höja kvaliteten och produktiviteten och därmed sätta igång konkurrensen. När köparna inte kan straffa ineffektiva företag och gynna effektiva företag blir köparnas agerande på marknaden inget hot mot de ineffektiva företagens existens. Att detta hot är relativt svagt innebär att företagen har svaga incitament till att skapa sig en större marknadsandel eller definiera helt nya marknader genom innovationer. Den grundläggande mekanismen bakom detta är att de höga transaktionskostnaderna i köparledet som finns i varje led i av byggprocessen, innebär att det måste till mycket stora förbättringar av produkters kvalitet, rejäla kostnadssänkningar och rejäla <NOBR>organisa-tionsinnovationer</NOBR> för att nya lösningar ska te sig lönsamma för köparna. Detta avser särskilt byggherrarna som köpare.</P>
<P class="p144 ft0">Även de professionella aktörernas agerande som köpare av entreprenader kan vara ett hinder för innovationer och företag med nya lösningar. I och med de transaktionskostnader som finns så är det kostsamt att upprätthålla en kompetens som gör att köparen har all relevant information om olika producenter och produkter som gör att köparen kan värdera och spela ut olika leverantörer mot varandra. När man tillämpar totalentreprenadformen urholkas också beställarnas</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">329</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">kompetens att förstå och analysera den värdekedja som levererar en entreprenad. Det är därför mycket kostsamt att för en byggherre att anlita en okänd entreprenör med en ny produkt eller organisationsform.</P>
<P class="p143 ft0">En speciell omständighet för säljare av byggentreprenader är också det stora konjunkturberoendet. När byggkonjunkturen är hög så saknas tid och incitament att ägna sig åt förbättringar av produktionen. När konjunkturen är låg saknar man istället resurser utan får inrikta sig på att överleva.</P>
<P class="p144 ft0">För säljare, som verkar under villkor som gör att <NOBR>omvand-lingstrycket</NOBR> blir svagt finns två strategier för att behålla eller öka sin lönsamhet. Den ena går ut på att införa strategier som befäster säljarmakten. Den andra strategin är att försöka ta marknadsandelar från sina konkurrenter genom marknadsföring kombinerat med lanserandet av innovationer på såväl produktområden som på organisationsområdet.</P>
<P class="p145 ft0">På marknader där kunderna har höga transaktionskostnader ter sig den första strategin mera lönsam för företagen. Den andra strategin, att marknadsföra nya produkter och organisationslösningar, är mera riskfylld. Orsaken är att innovationsprocesser är kostsamma och förenade med höga risker. Det krävs därför snabba och goda resultat i form av flera kunder och en ökad avkastning som både täcker de kostnaderna för att driva innovationsprocesserna och kompenserar för de höga risker som är förknippade med innovationsprocesser. När köparna har höga transaktionskostnader vid utvärdering av nya produkter och organisationslösningar och sällan köper produkterna blir riskerna för de innoverande företagen allt för höga. Därmed är det få företag som väljer strategin att öka sin konkurrenskraft via innovationer.</P>
<P class="p146 ft0">En slutsats av denna analys är att de enskilda företagen i byggsektorn har mycket svaga incitament att själva välja den innovativa strategin. Den innovativa strategin är dock den som många företag måste välja för att byggsektorn ska bli effektivare och bidra till en positiv utveckling av den ekonomiska tillväxten i hela ekonomin. Flertalet av företagen i byggsektorn måste därför utsättas för ett omvandlingstryck som tvingar dem till att välja den innovativa utvecklingsstrategin. För de stora företagen, som utför komplicerade totalentreprenader, är en viktig utmaning att åstadkomma en bättre samordning och styrning av aktörerna. Som diskuteras längre fram i detta kapitel kan <NOBR>IT-tekniken</NOBR> och Internethandeln bli ett effektivt verktyg. Detta kommer att få som konsekvens att omvandlingstrycket för de småföretag, som anlitas av totalentreprenörerna, kommer att öka. Dessa tvingas då införa utvecklingsstrategier som främjar den dynamiska konkurrensen. Att öka sin konkurrenskraft genom att erbjuda totalentreprenörerna effektiva värdekedjor kan vara en strategi. Exempel på sådana strategier är att bilda frivilliga kedjor för att dela på</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">330 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">gemensamma kostnader för att bygga upp ett strukturkapital. Erfarenheter visar att småföretag i branscher utanför byggsektorn framgångsrikt har mött ett ökat omvandlingstryck genom att införa sådana strategier. Flera av de frivilliga kedjebildningarna har varit inriktade på att via organisationsinnovationer förbättra konkurrens- kraften då branscher och företag utsatts för ett stort omvandlingstryck. I nästa avsnitt ska några sådana kedjor presenteras och drivkrafterna bakom dess tillkomst beskrivas.</P>
<P class="p753 ft79"><SPAN class="ft1">7.3</SPAN><SPAN class="ft78">Dynamisk konkurrens och värdekedjor i andra branscher</SPAN></P>
<P class="p670 ft15"><SPAN class="ft15">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft50">Dynamisk konkurrens mellan storföretag</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Ett sätt att kartlägga vad ett ökat omvandlingstryck får för effekter på storföretagens strategier för att konkurrera dynamiskt dvs sätta i gång drivkrafterna innovationer, skalfördelar och anpassningsförmåga, är att jämföra sektorer som verkar under dynamisk konkurrens med byggsektorn. Detta har gjorts i studie från KTH.<SPAN class="ft25">120 </SPAN>Studien ger följande skillnader:</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Dynamisk konkurrens reducerar antalet underleverantörer.</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggföretag har kontrakt med många enskilda underleverantörer som utför arbete i värdekedjor utan inbördes samordning..</SPAN></P>
<P class="p754 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggföretagen väljer de underleverantörer som ger lägst anbud. Detta leder till underleverantörerna inte har incitament att medverka i produktutvecklingsprocesserna. Produktutvecklingen i underleveran- törsledet blir därför svagt. Detta beteende leder till att företagen väljer statiska konkurrensstrategier. En sådan är att skapa sig vinster genom att med opportunistiska strategier på olika sätt söka skaffa sig marginaler mellan inköpspris och säljpris. De stora företagen åstadkommer detta genom att pressa priserna på underleverantörernas medverkan. Detta leder i sin tur till att underleverantörerna inför strategier där de gentemot sina kunder tar ut en marginal på sina inköpspriser för materialet. Ett rabattsystem för materialinköp har skapats för detta ändamål. Det leder i sin tur till att underleverantörerna</SPAN></P>
<P class="p755 ft55"><SPAN class="ft63">120 </SPAN>Gustafsson, P och Johansson, D: Learning from the automobile industry: a comparative study. Examensarbete 326, Avd. för byggandets organisation och ekonomi, KTH 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">331</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">har incitament till att hindra byggföretag och byggherrar från att gå runt underleverantörerna vid materialinköp. Följden blir att resurser går åt för att bevara den statiska konkurrensen.</P>
<P class="p49 ft0">I en dynamisk bransch som bilindustrin knyter bilföretagen tidigt till sig färre underleverantörer, som får i uppdrag att leverera en samordnad systemlösning, till exempel ett styr- eller bromssystem. Bilföretagen ger underleverantörerna specifikationer på prestanda, kvantiteter, leveranstider etc. Dessa underleverantörer samordnar sedan ett antal andra underleverantörer som gör de olika delkomponenterna. Produktionen äger således rum i en samordnad värdekedja. Scania använder cirka 600 sådana samordnande underleverantörer. Skanska använder drygt 5 000 underleverantörer. I bilindustrin arbetar underleverantörerna nära de företag som anlitar dem. De deltar i produktutvecklingen och kontrakten är utformade så att under- leverantörerna har incitament att utveckla nya tekniker och produkter tillsammans med köparföretagen. Därmed har underleverantörerna starka incitament till att konkurrera med att tidigt lära sig köparföretagens behov, anpassa sina produkter efter dessa behov och tillhandahålla dem på ett effektivt sätt. Därmed är konkurrensen bland underleverantörerna dynamisk, vilket leder till att hela värdekedjan har inslag av dynamisk konkurrens.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">7.3.1.1</SPAN><SPAN class="ft149">Dynamisk konkurrens skapar kundorienterade strategier</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Statisk konkurrens innebär att produkterna massproduceras och att enskilda kundbehov inte tillgodoses. Dynamisk konkurrens innebär att de stora företagen betraktar slutkonsumenten som del i produktions- processen. Exempel från bilindustrin är att bilföretagen systematiskt undersöker bilägarnas preferenser och betalningsvilja. De sätter ihop produktutvecklingsteam från flera specialiserade underleverantörer och egen personal för att skapa de bilar som olika kundgrupper vill ha, till en kostnad som kunderna vill betala. <NOBR>”Just–in-time”-system</NOBR> utvecklas för att en kund ska kunna sitta hos en försäljare och på en dator komponera ihop en bil som tillfredsställer just den kundens specifika behov. Bilen produceras sedan och levereras inom två veckor.</P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">7.3.1.2</SPAN><SPAN class="ft149">Dynamisk konkurrens skapar långvariga relationer</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Bilföretagen har som strategi att knyta till sig underleverantörer som de samarbetar med mycket nära och under lång tid. Underleverantörerna knyts upp tidigt i processen och dessa vet tidigt att de kommer att få uppdrag från bilföretagen. Villkoret är att de anpassar olika system så</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">332 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">att de kan kommunicera med bilföretagen. Underleverantörerna har även ett ansvar för produktutvecklingen. Detta gör att under- leverantörerna har incitament att delta i bilföretagens <NOBR>produkt-utveckling</NOBR> och föreslå nya lösningar som ger högre kundvärden till lägre kostnader. Det nära och långvariga samarbetet leder även till att olika arbetsteam arbetar tillsammans vid upprepade tillfällen. Därmed uppnås interna och externa skalfördelar som leder till att effektiviteten i värdekedjan ständigt höjs.</P>
<P class="p756 ft0">De långvariga relationerna gör att den kortsiktiga konkurrensen blir lägre än om bilföretagen handlar upp underleverantörer oftare. Detta kan leda till att underleverantörerna får en större marknadsmakt och att de kan utnyttja den för att höja priserna. Detta är dock ett statiskt perspektiv. I ett dynamiskt perspektiv överskuggas detta av att samordningsvinsterna och vinsterna av att underleverantörerna deltar i produktutvecklingen och därmed har incitament att medverka till att tekniken flyttas framåt. Detta för att hela värdekedjan ska kunna skaffa sig konkurrensfördelar för att möjliggöra produktion av billigare och bättre bilar. Även om relationerna är långvariga kan svaga länkar bytas ut, och det vet underleverantörerna.</P>
<P class="p49 ft0">Jämförelsen mellan bygg- och bilindustrin visar att i den dynamiska bilindustrin äger konkurrensen rum mellan att antal välorganiserade och effektiva värdekedjor. I byggsektorn är konkurrensen svag mellan svagt samordnade och starkt fragmentiserade värdekedjor.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft50">Ökat omvandlingstryck och kedjesamverkan</SPAN></P>
<P class="p111 ft0">När man går på gatan i Stockholm ser man taxibilar från till exempel Taxi Stockholm, Taxi Kurir, Taxi 020. Man går säkert förbi en optiker Synsam, en <NOBR>Seven-elevenbutik,</NOBR> och en Cityakut. På gatan kör en lastbil förbi. Vad är gemensamt för alla dessa företag? Det gemensamma är att samtliga dessa bilar och butiker driver sin verksamhet i samverkande kedjor. Många småföretagare delar gemensamt på ett strukturkapital och deltar gemensamt i finansieringen och utvecklingen av detta strukturkapital. Taxibilarna tillhör små åkerier, som består av en eller ett fåtal bilar. Taxi Stockholm består av över 1000 sådana åkerier. Synsam består av 100 medlemsföretag som driver 150 butiker. Din Optiker består av 105 företag som driver 112 butiker. <NOBR>Seven-eleven</NOBR> butikerna ingår franchisingkedjan Small shops och lastbilen tillhör Turebergs Lastbilscentral. I detta avsnitt ska några kedjor beskrivas utifrån drivkrafterna bakom samverkan och vad det gemensamma strukturkapitalet består av.</P>
<P class="p393 ft0">Ett utmärkande drag i många branscher som utsätts för stora omvärldsförändringar är att entreprenörer tillsammans lanserar eller</P>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">333</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p637 ft0">imiterar organisationsinnovationer för att kunna möta omvärlds- förändringarna. Att lansera organisationsinnovationer är en viktig del i den dynamiska konkurrensen<SPAN class="ft25">121</SPAN>.</P>
<P class="p143 ft0">Byggsektorn kommer sannolikt att uppleva stora omvärlds- förändringar under de närmaste decennierna. Förändrade spelregler för bostadsfinansiering, ny PBL, nya byggregler och Sveriges inträde i EU samt en ökad dynamisk konkurrens är viktiga drivkrafter i denna process. Det är troligt att de små byggföretagen kommer att välja strategier för sin framtida utveckling som liknar de strategier som mera företag i mera konkurrensutsatta branscher valt.</P>
<P class="p144 ft0">En genomgående strategi bland småföretag som verkar på lokala marknader och inte kan växa genom export är att tillsammans med andra företag bygger upp ett gemensamt strukturkapital.</P>
<P class="p145 ft0">Strukturkapitalet byggs upp genom att flera företag finansierar och delar på sådana funktioner som brukar finnas på ett huvudkontor för ett medelstort företag. Som exempel kan nämnas omvärldsbevakning, finansiering, marknadsföring, utveckling av gemensamma bokförings- och redovisningssystem, kvalitetssystem, kompetensutveckling, varumärkesinvesteringar, gemensam upphandling, gemensam forskning och utveckling etc. Detta strukturkapital byggs upp underifrån på företagens egna initiativ och med egen finansiering. Kedjorna främjar den dynamiska konkurrensen genom att företagen delar på de fasta kostnader som vart och ett av företagen inte kan bära på egen hand. I och med att kedjesamverkan sänker de fasta kostnaderna blir produktionen mera effektiv. Den dynamiska konkurrensen främjas genom att sänkningen av de fasta kostnaderna ger utrymme för flera företag att verka på en given marknad. Kedjorna sänker de naturliga inträdesbarriärerna. Detta medför att den dynamiska konkurrensen ökar vilket leder till flera företag, högre effektivitet och lägre priser även på lokala marknader där marknadspotentialen inte ökar.</P>
<P class="p395 ft0">Byggsektorn präglas starkt av lokala oligopolsituationer. Forskni- ngen visar att om antalet företag på lokala marknader kan öka från till exempel två till tre stycken hårdnar konkurrensen betydligt med högre effektivitet och sänkta priser som följd. Små lokalt verksamma företag som agerar i lokal, regional eller nationell samverkan kan vara en av de organisationsinnovationer som kan leda till ökad dynamisk konkurrens i byggsektorn.</P>
<P class="p757 ft55"><SPAN class="ft63">121 </SPAN>Ett utförligare resonemang om detta finns i bilaga 3, Marknads- och konkurrensförhållanden på en framtida byggmarknad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">334 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft0">7.3.2.1</SPAN><SPAN class="ft149">Strukturkapital är metoder, rutiner och system</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Strukturkapital i olika former har uppmärksammats alltmer som en viktig förklaringsfaktor bakom ekonomisk tillväxt. Detta kapital består av metoder, rutiner och system som underlättar koordination mellan olika aktörer i en ekonomi och motiverar varje aktör att i samspelet med andra aktörer uppträda på ett sätt som främjar utvecklingen av hela samhällets välstånd. På en övergripande nivå är spelregler som anger inom vilka ramar som de ekonomiska aktiviteterna ska hålla sig ett slags strukturkapital.</P>
<P class="p49 ft0">På företagsnivå kan strukturkapital beskrivas som de metoder, rutiner och system som ger medarbetarna och kunderna stöd i de dagliga relationerna. Rutiner för ordermottagning, orderförmedling, fakturering är exempel metoder som ger ett företag ett strukturkapital. Metoder och system för rekrytering, kompetensutveckling, kvalitets- säkring, intern karriärutveckling, belöning är andra exempel på strukturkapital.</P>
<P class="p49 ft0">Det gemensamma för olika typer av strukturkapital i företag är att det består av de immateriella tillgångar som finns kvar i ett företag när personalen gått hem eller slutat sin anställning i ett företag. Strukturkapitalet bestämmer i stor utsträckning vilket utbyte ett företag har av investeringar i humankapital och fysiskt kapital. Därför finns det starka skäl att anta att ackumulationen och utvecklingen av företagens strukturkapital är en viktig faktor bakom förmågan att växa (om företagen vill växa).</P>
<P class="p135 ft0">I byggsektorn, speciellt för hantverksföretagen, består strukturkapital av samma saker som beskrivits ovan. Rutiner för ordermottagning, orderförmedling, metoder och system för rekrytering, kompetens- utveckling, kvalitetssäkring, intern karriärutveckling, belöning och marknadsföring är sådana exempel. För <NOBR>bygghant-verksföretagen</NOBR> tillkommer dessutom rutiner för anbudsräkning och inköp av en mängd olika material och tjänster.</P>
<P class="p49 ft0">I ett flertal branscher, framförallt inom handeln, har småföretag genom samverkan skapat ett gemensamt strukturkapital som höjer kundnyttan och sänker de fasta kostnaderna för företagen. I en byggsektor som utsätts för ett starkt omvandlingstryck är det troligt att företagen möter denna utveckling på samma sätt som många handelsföretag möter allt större krav på till exempel varumärke, kvalitetssystem, kvalitetssäkring och kompetensutveckling. Det kan då vara av stort intresse att ha kunskaper om dels olika typer av samverkansformer dels drivkrafterna bakom företagens strävan att samverka.</P>
<P class="p50 ft0">För att öka förståelsen för drivkrafterna bakom olika samverkans- modeller bland småföretag i andra branscher, som präglas av hårdare</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">335</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft0">dynamisk konkurrens jämfört med byggsektorn, beskrivs i bilaga 3 olika typer av kedjesamverkan mellan småföretag.</P>
<P class="p49 ft0">I samma bilaga<SPAN class="ft25">122 </SPAN>har Byggkostnadsdelegationen studerat anslut- ningsgraden till frivilliga kedjor, sysselsättningsutvecklingen, effektivi- teten och lönsamheten i detaljhandelsföretag. För fem branscher<SPAN class="ft69">123 </SPAN>har data om dessa förhållanden jämförts mellan företag som tillhör en frivillig kedja och företag som inte tillhör en frivillig kedja.</P>
<P class="p49 ft0">Resultaten visar att kedjeföretagen har en stor andel av branschernas omsättning samt att kedjeföretagen har högre effektivitet än de företag som står utanför en kedja. Lönsamheten är högre för kedjeföretagen jämfört med företag som inte tillhör en kedja.</P>
<P class="p49 ft0">Resultatet kan tolkas som att det är företagsekonomiskt lönsamt att tillhöra en kedja. De kostnader som deltagandet i kedjan för med sig kompenseras mer än väl av de ökade intäkter som kedjetillhörigheten medför. Det är således lönsamt för företagen att tillsammans utveckla och använda ett gemensamt strukturkapital och via detta förena externa skalfördelar med småföretagets lokala prägel och flexibilitet.</P>
<P class="p49 ft0">Ur samhällsekonomisk synvinkel är det positivt att en ökad produktivitet leder till högre effektivitet och högre lönsamhet i företagen. Den personal som frigörs i dessa branscher kommer att tillföra samhällsekonomin ett mervärde genom att övergå till att arbeta i branscher där efterfrågan på arbetskraft är högre.</P>
<P class="p758 ft79"><SPAN class="ft1">7.4</SPAN><SPAN class="ft78">Drivkrafter för dynamisk konkurrens i byggsektorn</SPAN></P>
<P class="p759 ft81"><SPAN class="ft15">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft80">Sänkta transaktionskostnader höjer omvandlingstrycket</SPAN></P>
<P class="p760 ft0">I kapitel 4 och 5 har det konstaterats att problemen med de höga byggkostnaderna beror dels på att konkurrensen är svag, dels på att byggprocessen är ineffektivt samordnad. I detta kapitel har det klarlagts att orsakerna bakom detta är att omvandlingstrycket mot företags- ledningarna i byggsektorn är svagt. Detta leder till att den dynamiska konkurrensen blir svag och att incitamenten för företagsledningarna att välja dynamiska konkurrensstrategier blir svaga.</P>
<P class="p761 ft7"><SPAN class="ft53">122</SPAN><SPAN class="ft86">Bilaga 3 Marknads- och konkurrensförhållanden i en framtida byggmarknad</SPAN></P>
<P class="p666 ft55"><SPAN class="ft53">123</SPAN><SPAN class="ft54">Dessa är: optikhandeln, konfektionshandeln, sporthandeln, guld- och smyckeshandeln och möbelhandeln.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">336 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">De viktigaste orsakerna till att omvandlingstrycket är svagt har behandlats tidigare i detta kapitel. I detta avsnitt ska frågan om vilka drivkrafter som, i en nära framtid, kan verka för att omvandlingstrycket i byggsektorn höjs och därigenom skapa incitament för företagen att införa dynamiska konkurrensstrategier.</P>
<P class="p254 ft0">Som framgår tidigare i detta kapitel är en av de viktigaste orsakerna till det låga omvandlingstrycket i byggsektorn att köparna i alla led i värdekedjan, har höga transaktionskostnader. Dessa svårigheter gäller för slutkonsumenter, byggentreprenörer, underentreprenörer, <NOBR>detalj-ister,</NOBR> grossister och materialtillverkare. Alla köpare har svårt att bedöma säljarnas kvalitet och kostnader för att kunna jämföra dem och det är också svårt att gå igenom hela den mängd möjliga säljare som finns på marknaden. Dessa transaktionskostnader skapar ett skydd mot konkurrens mellan säljarna i tidigare led. Det minskar omvandlings- trycket och försvagar företagsledningarnas incitament att införa dynamiska konkurrensstrategier.</P>
<P class="p50 ft0">Slutsatsen av denna analys är att om köparnas transaktionskostnader kan sänkas skulle köparna finna det lönsamt i att aktivt identifiera verksamma företag och jämföra deras produkters priser och kvalitet. Detta skulle leda till att marknadsmakten förskjuts från säljaren till köparen i värdekedjans olika led. Låga transaktionskostnader för köparna skulle även leda till att resurser som annars skulle ha använts för att finna bättre leverantörer kan frigöras för att samordna byggprocessens olika delar. Byggsektorns säljare bör därför minska sina och köparnas transaktionskostnader genom att bli tydligare kring sina produkters värde:</P>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">lämna garantier för prestanda i form av livslängd, underhållskostnad och energiförbrukning</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">marknadsföra och konkurrera kring bra helhetslösningar</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">bilda tvärfackliga nätverk för produktion, forskning och utveckling</SPAN></P>
<P class="p67 ft0">Detta gör att säljarna aktivt möter sina kunder och att de bästa leverantörerna kan väljas och öka sin marknad. I utvecklingen ingår även att:</P>
<P class="p57 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">undersöka kundgruppers olika behov genom marknadsunder- sökningar</SPAN></P>
<P class="p680 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">skapa/förbättra byggsystem som ger bra möjligheter till flexibilitet i design och byggnad</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">forma effektiva och kvalitetsmässigt bästa värdekedjor</SPAN></P>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">använda och utveckla den vanliga industrins styrmedel för värdekedjor</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">337</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p486 ft0">Låga transaktionskostnader för köparna i byggsektorns olika led leder till förändrade marknadsvillkor. Marknadsmakten förskjuts från säljarna till köparna. Följden blir att prisfokuseringen kommer att öka, framför allt på standardiserade produkter. En ökad prisfokusering kommer att göra det omöjligt för företag som levererar standardiserade produkter att på sikt ta ut olika priser. Att priserna kan skilja sig mellan företag som levererar standardiserade produkter beror på att köparna har olika transaktionskostnader. En ökad prisfokusering kommer att leda till ökad pristransparens. Detta gör att priserna på standardiserade produkter i byggsektorn kommer att pressas allt närmare produktionskostnaden. Orsaken är att när transaktionskostnaderna för köparna sjunker så minskar även deras kostnader att spela ut olika företag mot varandra. De konkurrensstrategier som säljarna kunnat utforma kommer inte att vara framgångsrika när köparna lätt kan välja mellan säljarna.</P>
<P class="p143 ft0">I en marknadssituation där köparna har låga transaktionskostnader blir det lönsamt för nya företag att lansera nya produkter och nya sätt att organisera värdekedjorna i byggprocessen. En sänkning av dessa kostnader innebär att det krävs allt mindre pris- och kvalitetsskillnader mellan de företag som finns på marknaden och de som vill utmana dessa.</P>
<P class="p144 ft0">Det leder till att omvandlingstrycket mot företagsledningarna höjs. Följden blir att de tvingas införa konkurrensstrategier som går ut på att höja produktiviteten i företaget. Sannolikt kommer även ett ökat omvandlingstryck att medföra att ägarna till företagen kommer att formulera hårdare vinstkrav på företagsledningarna.</P>
<P class="p143 ft0">I en sådan miljö kommer företagsledningarna att, som i de branscher vi beskrivit i detta kapitel, tvingas till att införa dynamiska konkurrensstrategier. Att sätta igång innvovationsprocesser, att skapa interna och externa skalfördelar samt att aktivt arbeta med anpassnings- processer kommer att få större uppmärksamhet i de konkurrens- strategier som företagsledningarna tvingas formulera och genomföra.</P>
<P class="p144 ft0">Prisfokuseringen har ett särskilt syfte inom byggsektorn. Byggnader är långtidsinvesteringar och därför är kostnader på sikt en avgörande betydelse. Prisfokuseringen rör därmed en bedömning vilken kvalitet som erbjuds till vilket pris och vad som mest bedöms gynna den lång- och kortsiktiga investeringen.</P>
<P class="p144 ft0">Inom byggsektorn är det svårt att göra dessa pris- och kvalitetsbedömningar av material och bygg- och installationssystem. Det finns en försäljningsstruktur av material och system som försvårar att de bästa leverantörerna även får de största marknadsandelarna. Den baseras på riktad försäljning till entreprenörer av alla slag och har ett rabattsystem som medför både dolda priser och dold kvalitet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">338 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p509 ft0">Slutköparen /byggherren eller konsumenten vet inte vad man får för pengarna och om priset är rimligt.</P>
<P class="p50 ft0">Försäljningsstrukturen är inte uppbyggd för leverantörernas konkurrens kring kostnad och kvalitet, dvs för en dynamisk konkurrens. Den är uppbyggd för en statisk konkurrens. Detta märks genom:</P>
<P class="p57 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">dolda priser genom rabattsystem och därmed dold kvalitet. Detta döljer innovationers kostnads- och kvalitetsfördelar för köparen (vare sig det är entreprenörer, byggherre, konsument eller grossist)</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">innovationer inom materialområdet hindras att ens komma ut på marknaden, då material endast får säljas vissa vägar. Försök att sälja direkt straffas med bojkott, vilket gynnar att existerande, sämre produkter alltid får marknadsövertag.</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">köpare hindras att hitta både befintliga och innovativa material- tillverkare genom att försäljningen är så statisk. Denna direktkontakt är viktig för att driva fram en ytterligare produktutveckling</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Därmed hindras köparen från att öppet och enkelt kunna värdera vad som är prisvärt på marknaden. Om köparen efter stora transaktions- kostnader i sitt sökande ändå hittar dessa nya produkter kan man dessutom inte alltid få köpa dem eller få dem till rätt pris.</P>
<P class="p653 ft15"><SPAN class="ft15">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft50">Internet sänker transaktionskostnaderna</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Framväxten av Internet och det faktum att den svenska marknaden är världsledande i utvecklingen av Internetbaserade tjänster och trådlös Internet kommer att medverka till den svenska (bygg) marknaden tidigt, i en kraftig global omvandlingsprocess, kommer att verka under nya villkor. Att svenska konsumenter och svenska företag är de mest kunniga och flitigaste Internetanvändarna i världen kommer ytterligare att förstärka denna omvandlingsprocess.</P>
<P class="p126 ft0">Användning av Internet i handeln mellan köpare och säljare, såväl i byggsektorn som i alla andra sektorer kommer att leda till att köparnas transaktionskostnader sänks. Köpare och säljare, i alla led i byggprocessen, får lättare att kommunicera med varandra. Internet som marknadsplats sänker de transportkostnader som skiljer köpare och säljare åt i dagens ekonomi. Internethandel kommer även att medföra att det blir möjligt att införa innovationer i sättet att genomföra transaktioner mellan köpare och säljare. En sådan innovation är omvända auktioner, inriktade på att nå lägsta och inte högsta pris.</P>
<P class="p135 ft0">I flera av de branscher som är hårt konkurrensutsatta har Internethandeln tagit stora andelar av den totala handeln. Det är framförallt på standardiserade produkter som Internethandeln har brett ut sig. Användningen av internetbaserade handelsplatser för handel</P>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">339</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft0">mellan företag, så kallad <NOBR><SPAN class="ft2">b2b-handel</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> </SPAN>har redan haft en stark utveckling. Enligt statistik från analyshuset Gartner Group kommer Internethandel mellan företag över hela världen att växa från 145 miljoner dollar under 1999 till 403 miljoner dollar under år 2000. År 2004 kommer beloppet att ha vuxit till 7 300 miljoner dollar. Av det beloppet står Europa för 35 procent medan den amerikanska andelen av affärerna når 38 procent.</P>
<P class="p395 ft0">Företag som, liksom totalentreprenörerna i byggsektorn, anlitar ett mycket stort antal mindre underleverantörer och samordnar dessa i en värdekedja beräknas sänka sina transaktionskostnader genom att använda Internet. Enligt en internationell studie av A T Kearney slösar de 50 största företagen i Norden bort över 20 miljarder kronor per år genom dåliga rutiner, dels genom att inte handla av de bästa underleverantörerna dels genom att inte utnyttja fördelarna med internetbaserade inköp. Byggsektorn hade de sämsta rutinerna i undersökningen. A T Kearneys undersökning visar att Internethandel mellan företag sänker transaktionskostnaderna vid inköp med 90 procent. Internethandel sänker de inköpspriserna på produkterna med i genomsnitt 10 procent. Detta betyder att de totala kostnaderna för företag som använder Internethandel sänks rejält. I detaljhandeln utgör externa inköp mellan <NOBR>75-85</NOBR> procent av företagens externa kostnader. I bilindustrin är andelen mellan 60 och 70 procent.</P>
<P class="p144 ft0">I Sverige har till exempel Ericsson och Volvo utvecklat Internetbaserade system för att handla upp underleverantörer och material där auktioner äger rum online.</P>
<P class="p145 ft0">I föregångslandet USA använder köpare Internet för att tillsammans, i grupp, organisera sig för att skaffa sig en större makt på marknaden. Nätverk organiseras där köpare, som nödvändigtvis inte är verksamma i samma bransch, går samman för att organisera indirekta köp. Specialiserade företag organiserar köpare som har samma inköps- mönster, till exempel flingor, tele, el, post, resor, data- och elektronik- utrustning samt annonsutrymmen. Sparmålet är att sänka kostnaderna med mellan 5 och 42 procent beroende på vilka varor och tjänster det gäller.</P>
<P class="p762 ft81"><SPAN class="ft15">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft80">Internethandeln höjer omvandlingstrycket i byggsektorn</SPAN></P>
<P class="p261 ft0">Det finns ingen anledning att tro annat än att Internethandeln är en radikal innovation vilken i grunden kommer att förskjuta marknads- makten från säljarna till köparna på alla marknader. Byggsektorn kommer därför att uppleva ett mycket stort omvandlingstryck under de närmaste åren. De vinster som köparna erhåller genom att tillämpa</P>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">340 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">Internetbaserad handel är, i en första fas, de förluster som säljarna åsamkas. Internethandeln kommer därför att vara den faktor som sänker köparnas transaktionskostnader och därmed utlöser den process som leder till att omvandlingstrycket höjs för säljarna i allmänhet och säljare av standardiserade varor i synnerhet.</P>
<P class="p395 ft0">Det finns i princip två typer av konkurrensstrategier som säljarna i byggmarknadens olika led kan tillämpa för att ta sig ur denna prispress. Båda strategierna har det gemensamma draget att de, på olika sätt, syftar till att höja produktiviteten i företaget. Eftersom den totala efterfrågeökningen sannolikt blir lägre än de nödvändiga produktivitets- ökningen kommer ett stort antal företag och dess anställda att slås ut ur byggsektorn. Av den anledningen kommer de företag som snabbast hittar de mest produktiva produkt- och processinnovationerna att vara de som överlever. Därför finns det starka skäl för att anta att den dynamiska konkurrensen i byggsektorn kommer att bli starkare i en nära framtid.</P>
<P class="p143 ft0">Den ena dynamiska konkurrensstrategin kan vara att små underentreprenörer och andra underleverantörer till större företag själva bildar olika <SPAN class="ft2">frivilliga kedjor </SPAN>på samman grund som de kedjor som beskrivits i detta kapitel. Det kan till exempel röra sig om bygghantverksföretag som samverkar i en kedja tillsammans med andra företag för att erbjuda en mera sammansatt och samordnad tjänst till både konsumenter och som underleverantörer till större företag.</P>
<P class="p144 ft0">Genom att bygga upp ett gemensamt <SPAN class="ft2">strukturkapital </SPAN>för marknadsföring, kompetensutveckling, kvalitetsutveckling, adminis- tration ordermottagning, orderförmedling, inköp, <NOBR>anbuds-kalkylering</NOBR> och sammansättning av effektiva arbetslag kan en sådan kedja skaffa sig konkurrensfördelar framför företag som inte ingår i en kedja. Det kan mycket väl tänkas att bygghantverkssföretagen i betydligt högre grad än idag organiserar sig i flera sådana kedjor som konkurrerar med varandra. Detta skulle kunna vara ett marknadsdrivet sätt att lösa både samordningsproblem i byggprocessen och konkurrensproblem.</P>
<P class="p144 ft0">Den andra strategin är att de stora entreprenörerna skulle kunna använda Internet till att mera effektivt upphandla och styra de underleverantörer som ingår i byggprocessen. Detta skulle leda till att byggprocessen effektiviserades ”uppifrån”. Totalentreprenörerna skulle lättare och betydligt billigare än idag, kunna upphandla, samordna och styra ett antal nätverk av underleverantörer som konkurrerar sins emellan med att erbjuda de effektivaste byggprocesserna. Detta skulle markant öka graden av dynamisk konkurrens i byggsektorn.</P>
<P class="p143 ft0">Även de hushåll som sällan anlitar små företag för <NOBR>ROT-tjänster</NOBR> skulle kunna öka sin marknadsmakt genom att använda Internet. Genom bland annat subventionerade personalköp har över hälften av de</P>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">341</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft0">svenska hushållen tillgång till Internet och andelen ökar stadigt. Dessa skulle kunna agera som företagen, det vill säga enkelt skaffa sig en bild av företagens olika erbjudanden via några av de Internetbaserade marknadsplatser som etableras i hög takt. De skulle även kunna organisera sig i lokala och regionala Internetbaserade inköps- organisationer bestående av de hushåll som på en viss ort under en viss period avser att köpa <NOBR>ROT-tjänster.</NOBR> De skulle kunna organisera omvända auktioner där säljaren i stället för köparen får lämna anbud till köparen. Detta skulle innebära att den nu ojämna maktbalansen på <NOBR>ROT-marknaden,</NOBR> till säljarnas fördel, skulle jämnas ut i och med att köparnas marknadsmakt ökar.</P>
<P class="p144 ft0">Detta skulle leda till att priserna pressas ner och lönsamheten i den nuvarande marknadsstrukturen och de nuvarande konkurrens- strategierna minskar. Även här kommer företagen att uppleva ett högt omvandlingstryck innebärande stora risker för de företag som har låg anpassningsförmåga att slås ut ur marknaden. Detta innebär, även på denna marknad, att de företag som snabbast lanserar effektiva produkt- och organisationsinnovationer är de som blir kvar på marknaden. Företagsledningarna kommer därför att både av sina ägare och av den ökade konkurrensen att tvingas till att införa strategier som betydligt ökar graden av dynamisk konkurrens. Även här är det därför sannolikt att olika typer av kedjebildningar och andra typer av produkt- och organisationsinnovationer är att vänta.</P>
<P class="p763 ft79"><SPAN class="ft1">7.5</SPAN><SPAN class="ft78">Den dynamiska konkurrensen i byggsektorn ökar</SPAN></P>
<P class="p744 ft0">Även om resonemanget i föregående avsnitt är visionärt finns det tydliga tecken på att den dynamiska konkurrensen i byggsektorn börjar ta form. Enligt det förenklade sättet kan detta beskrivas som dels takten i utvecklingen av verktyg för process och produktion, dels i vilken takt nya företag inträder och gamla företag försvinner. Denna dynamiska konkurrens kommer att ta fart ytterligare i takt med att Internethandeln gör sitt inträde på allvar i byggsektorn.</P>
<P class="p144 ft0">I kapitel 5 Byggprocessen och kapitel 6 Byggteknik redogörs för ett antal exempel på stegvisa (inkrementella) innovationer i byggsektorn. Utvecklingarna rör både byggprocess och byggteknik och sker inom både beställar- och leverantörsledet. Detta är ett uttryck för att ägarna och företagsledningarna successivt utsätts för ett starkare omvandlings- tryck. Det som gör att de strategier som dessa företag arbetar efter kan betraktas som främjande av dynamisk konkurrens är följande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344342x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">342 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft2">För det första </SPAN>är det oftast små företag som står som initiativtagare till innovationerna. Existerande företag, både fastighetsägare, byggherrar och leverantörer i byggsektorn, inför nya produkter eller nya processer. Detta innebär att dessa småföretag rör sig från den övre högra rutan i <SPAN class="ft2">figur 7.3 </SPAN>till den nedre högra. Nya företag uppfinner även nya produkter och processer. Detta innebär att dessa småföretag uppträder direkt i <SPAN class="ft2">figur 7.3 </SPAN>i den nedre vänstra. Dessa två faktum är, som framgår i detta kapitel, ett kriterium för att konkurrensstrategierna ska betraktas som dynamiska.</P>
<P class="p296 ft6">Figur 7.3: Dynamisk konkurrens</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr14 td661"><P class="p10 ft7">Gamla företag</P></TD>
<TD class="tr14 td134"><P class="p10 ft7">Nya företag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p764 ft186">Gammal teknik</P>
<P class="p765 ft186">Ny teknik</P>
<P class="p766 ft0"><SPAN class="ft2">För det andra </SPAN>samverkar flertalet av dessa småföretag med forskare från högskolor eller med utvecklingscentra. Detta innebär att småföretag i byggsektorn börjar etablera kontakter med viktiga aktörer i det regionala och nationella innovationssystemet. Detta skapar ömsesidiga lärprocesser. Dessa kommer att gynna både företagarna och forskarna och på längre sikt innebära att småföretagen och högskolorna kommer att hitta effektiva samverkansformer. <SPAN class="ft4">Dessa lärprocesser är grogrunden för nya innovationer och avknoppningar av dessa nya företag i byggsektorn. </SPAN>Det kommer att innebära att etablerade företag medverkar till en rörelse från den övre vänstra rutan i <SPAN class="ft2">figur7.3 </SPAN>till den nedre högra. Detta är ytterligare ett kriterium för att <NOBR>konkurrens-strategierna</NOBR> ska betraktas som dynamiska.</P>
<P class="p68 ft0"><SPAN class="ft2">För det tredje </SPAN>samverkar dessa företag med dels andra småföretag dels med företag i andra branscher. Detta innebär att de erfarenheter och kunskaper som finns i andra branscher kan överföras till byggsektorn. När etablerade företag i andra branscher tillför byggsektorns företag nya kunskaper och impulser sker en rörelse från den övre vänstra rutan i <SPAN class="ft2">figur 7.3 </SPAN>till den nedre högra. Genom denna branschkonvergens uppträder företagen i andra sektorer som nya aktörer med ny teknik (i vid mening) sett ur byggsektorns perspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">343</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p612 ft0">Sådan branschkonvergens och kunskapsflöde från andra sektorer in i byggsektorn främjar den dynamiska konkurrensen.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft50">Innovativa småföretag</SPAN></P>
<P class="p111 ft0">Småföretagens dominans i innovationer bekräftas av Byggkostnads- delegationens projekt. När det gäller processutveckling återfinns de nya byggprocesser som utvecklades av Svedalahem och Ängelholmshem vid nyproduktion av hyresbostäder. Dessa processer sänker köparens transaktionskostnader. Inom teknikupphandlingen för ny och billig byggteknik var två av de fyra vinnarna småföretag: Flexihus och CVS (Öhmans Bygg), den tredje var Myresjöhus - ett medelstort företag inom Skanska och det fjärde en tvärfacklig förslagsgrupp av små och medelstora företag med PEAB Syd. Inom övriga byggprojekt syns samma tendens. Där återfinns det medelstora projektföretaget Arcona i projekten Finnboda och Urmakaren, småföretagen Lindbäcks Bygg och Flexator inom Skanskakoncernen i projekt Vetenskapsstaden och Givent som utvecklat ett nytt stomsystem kombinerat med ny <NOBR>IT-teknik.</NOBR></P>
<P class="p50 ft0">De flesta av ovanstående aktörer har redan band till eller har via Byggkostnadsdelegationens utvärderingar av projekten fått band till högskolor och forskare.</P>
<P class="p767 ft81"><SPAN class="ft15">7.5.2</SPAN><SPAN class="ft80">Samverkan mellan småföretag sinsemellan inom och mellan branscher</SPAN></P>
<P class="p253 ft0">Inom projekt Vetenskapsstaden finns kanske det bästa exemplet på samverkan mellan småföretag, där denna syftar till att bygga upp nätverk av leverantörer för att utveckla och senare producera kompletta byggsystem med inriktning på hela hus. Här finns också en intressant bild av att konkurrens även kan förutsätta samverkan, nämligen den mellan Flexator inom Skanska och familjeföretaget Lindbäcks.</P>
<P class="p49 ft0">Exempel på branschkonvergens finns i <NOBR>Givent-projektet,</NOBR> där Givent utvecklar tillverkningsprocessen av sitt nya byggsystem tillsammans med IUC Olofström, som normalt är engagerad i produktutveckling för fordonsindustrin. IUC Olofström hade dock rätt kompetens, som gick väl att införa i byggsektorn.</P>
<P class="p50 ft0">Ett exempel på branschkonvergens i byggsektorn är den växande marknaden för <SPAN class="ft2">Facility Management </SPAN>(FM)<SPAN class="ft25">124</SPAN>. FM relaterade tjänster</P>
<P class="p768 ft55"><SPAN class="ft63">124 </SPAN>En utförligare presentation av <NOBR>FM-konceptet</NOBR> ges i bilaga 3 Marknads- och konkurrensförhållanden i en framtida byggmarknad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">344 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">är ett resultat av att omvandlingstrycket ökar, inte bara för renodlade byggföretag utan även för andra fastighetsrelaterade företag. När konkurrensen ökar på standardprodukter sjunker priserna snabbt ner mot produktionskostnaderna och det ekonomiska utrymmet för utbetalning av vinster och löner minskar. För att komma ur denna nedåtgående spiral inför framgångsrika företag innovationer som höjer produktiviteten. En sådan strategi kan vara att omdefiniera marknaden genom att existerande tjänster kan organiseras på ett nytt och produktivitetshöjande sätt. FM kan beskrivas som en sådan kombinerad produkt- och processinnovation.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">7.5.3</SPAN><SPAN class="ft50">Köparnas alternativa agerande</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">I de flesta av Byggkostnadsdelegationens projekt har utveckling av byggprocessen funnits med som hävstång för att sänka kostnader och höja kvalitet. Få projekt har därutöver försökt ändra hur den underliggande värdekedjan av leverantörer sätts samman. Experimentet <SPAN class="ft2">Bo Klok</SPAN><SPAN class="ft146">125 </SPAN>är ett undantag och visar tydligt på att byggkostnaderna kan sänkas när byggherren som köpare stärker sin marknadmakt. Bo Klok är ett unikt samarbete mellan Skanska och IKEA. Det är tre förhållanden som gör att projektet kan betraktas som unikt och vara ett första steg mot en ökad dynamisk konkurrens <SPAN class="ft2">inom </SPAN>byggsektorns värdekedja.</P>
<P class="p49 ft0">För det första stod <SPAN class="ft2">slutköparen </SPAN>dvs de boendes betalningsvilja och kostnaderna i fokus. Målet var att en ensamstående med barn skulle ha råd att bo i de bostäder som skulle byggas.</P>
<P class="p50 ft0">För det andra arbetade man <SPAN class="ft2">i förväg </SPAN>med att systematiskt spåra kostnader både till lösningar och försäljningsformer i avsikt att sänka kostnaderna till slutköparens rätta nivå. Genom denna fokusering kom också konkurrensförutsättningarna i den traditionella värdekedjan att uppmärksammas och ifrågasättas.</P>
<P class="p49 ft0">För det tredje lyckades Skanska slutligen att själv genom sin egen inköpsorganisation handla upp vissa material inom installations- entreprenaderna. Dessa material tillhandahölls entreprenörerna på byggarbetsplatsen. Att ha kontroll över vilka material som byggs in och materialens <NOBR>design-,</NOBR> <NOBR>kvalitets-,</NOBR> och miljöaspekter var nödvändigt då Bo Klok var ett försök att skapa ett mer industriellt byggande. Att lokalt anlitade underentreprenörer byggde in just de produkter som deras grossister sålde var inte acceptabelt för Skanska. När under-</P>
<P class="p40 ft7"><SPAN class="ft25">125 </SPAN>Experimentet ”Bo Klok” beskrivs närmare i kapitel 4.</P>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">345</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">entreprenören själv köper in material försvinner möjligheten att diskutera produktutveckling med tillverkarna.</P>
<P class="p50 ft0">Bo Klok visar att det är mycket svårt, till och med för en så stor köpare som Skanska att sätta säljarna i värdekedjans olika led för ett starkt omvandlingstryck. Exemplet visar dock att när detta lyckas sjunker även inköpskostnaderna.</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">7.5.4</SPAN><SPAN class="ft50">Nya upphandlingsmodeller</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Det krävs således omvälvande sätt att organisera upphandlingen för att skapa dynamik. Detta gäller dels fastighetsägaren/byggherrens sätt att upphandla entreprenader, dels hur aktörer i värdekedjan upphandlar varandra. Förändringen omfattar därmed både byggprocessens organisation och värdekedjans sammansättning. Särskilt intressant är att upphandling inte längre blir synonymt med upphandling av material, utan mer och mer avser nästan samtidig upphandling av aktörer inom design och produktion och möjligen även förvaltning. Syftet är att nå en avsedd och väl fungerande kombination av tjänster, produkter och lösningar, där upphandling av material snarast är kvalitetsbestämd än enbart kostnadsbestämd.</P>
<P class="p138 ft0">Exempel på nya upphandlingsmodeller i form av ny byggprocess med tidig upphandling av aktörer för samverkan finns i projekten Svedala och Ängelholmshem. I projektet Arcona/Svenska Bostäder återfinns Arconas nät av fasta leverantörer, som är ”upphandlade” innan projektstart i syfte att även kunna delta i projektens utformning.</P>
<P class="p49 ft0">Partnerskap är en annan form av upphandling, som beskrivs i Byggkostnadsdelegationens rapport Partnerskap. Här upphandlas leverantörer tidigt och med avsikten att utföra flera projekt efter varandra för att kunna nå förbättringar.</P>
<P class="p49 ft0">Inom denna ram finns ett omvälvande tekniksprång, som tidigare diskuterats i detta kapitel, nämligen framväxandet av Internethandeln. Denna stärker köparnas marknadsmakt och minskar möjligheterna för säljarna att vägra leverera material och vidta bojkotter. Därmed kommer hela värdekedjan för material i byggsektorn att sättas under starkt omvandlingstryck. Detta kommer att skapa incitament för materialsäljarna i värdekedjan att införa strategier som främjar produktivitetsutveckling och dynamisk konkurrens. Därmed kommer denna del av värdekedjan att fungera effektivare och ett utrymme skapas för sänkta priser för slutköparna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">346 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft1">7.6</SPAN><SPAN class="ft24">Byggsektorns innovationsförmåga</SPAN></P>
<P class="p48 ft0">En mer innovativ byggsektor kan bidra till att konkurrensen blir dynamisk och att konsumenterna får lägre bygg- och boendekostnader. Det har vi konstaterat i analysen ovan.</P>
<P class="p49 ft0">Under de senaste åren har en allt större uppmärksamhet fästs på interna förhållande i företag som källa till företagets förmåga att överleva och växa på marknaden. Under lång tid betraktades källan till ökad konkurrenskraft som liktydig med investeringar i modern teknik. Investeringar i ny teknik är naturligtvis fortfarande av betydelse men faktum är att allt mer sofistikerad tillverkning sker i länder som blott för tjugo år sedan betraktades som utvecklingsländer. Under senare år har vi också sett hur produktion som tidigare var förknippad med stora fasta kostnader, till exempel bryggerier, och därför enbart utfördes i stora företag nu utförs i mindre enheter. En anledning till detta är att ny teknik har möjliggjort att produktion i mindre skala kan utföras med bibehållen lönsamhet. En teknik som är tillgänglig över hela världen.</P>
<P class="p254 ft0">Ovanstående förhållande är en anledning till att interna faktorer i företagen blir mer intressanta för ekonomisk utveckling. En betydelsefull sådan faktor är förmågan att utveckla och förbättra produkter och tjänster. Avsaknad av innovationsstrategi innebär ofta att företaget istället måste konkurrera med pris istället för kvalitet. Ett alternativ eller snarare ett komplement till att utveckla nya produkter är kundanpassning. Om varje produkt är mer eller mindre unik för varje kund så medger detta till större nettomarginaler än om företaget främst arbetar med standardiserade produkter.</P>
<P class="p49 ft0">Både innovationsstrategi liksom kundanpassning innebär att nya krav ställs på företagets organisation av sin produktion. Större krav ställs på kommunikationen mellan enheter på företaget liksom personalens förmåga att förmedla information, att förstå kundönskemål samt optimalt utnyttja tillgänglig teknik. Utbildning och kompetens blir därför nyckelord i en företagsstrategi för ökad konkurrenskraft</P>
<P class="p385 ft0">Personalen kan därför betraktas som en särskild resurs för att företaget skall uppnå konkurrensfördelar. Detta har sammanfattats i flera vanligt förekommande ord som företagskultur, organisatoriskt lärande etc. Icke desto mindre är det ett ovedersägligt faktum att företagsledningen i de flesta fall har större inflytande över sin personal och produktionsprocess än över marknaden.</P>
<P class="p50 ft0">Hur medarbetare i ett företag möts och kommunicerar i det dagliga arbetet, hur de och i vilken omfattning de därvidlag använder IT som hjälpmedel, om de på företagets bekostnad kan utveckla sin kompetens är alla olika aspekter på informationshantering och utveckling av denna. De senaste <NOBR>10-15</NOBR> åren har vittnat om stora förändringar i produktion</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">347</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">och försäljning. Produktcykler har minskats avsevärt. Ett företags överlevnad och konkurrensförmåga betingas därmed av förmågan att snabbt kunna anpassa sig till förändringar. En effektiv informationshantering i vilken företaget mobiliserar hela sin personal är en väsentlig del i en strategi för framgång.</P>
<P class="p49 ft0">Men vilka förutsättningar har byggsektorn för att vara innovativ? För att belysa denna frågeställning har Byggkostnadsdelegationen givit NUTEK i uppdrag att göra en undersökning som syftar till att jämföra tre byggsektorer/branscher med tillverkningsindustrin och med fordonsindustrin.<SPAN class="ft25">126 </SPAN>Man kan se detta som ett exempel på "benchmarking" där arbetsställen inom byggsektorer jämförs med arbetsställen inom en sektor som inte har en historia av regleringar och subventioner och otillfredsställande konkurrens som påverkat sektorns utveckling, istället för att jämföra med de bästa arbetsställena inom sin sektor. Tillverkningsindustrin och i synnerhet fordonsindustrin representerar istället arbetsställen som utvecklats i konkurrens.</P>
<P class="p49 ft0">1998 genomförde NUTEK en omfattande undersökning av näringslivets arbetsställen.<SPAN class="ft25">127 </SPAN>Över 5000 arbetsplatser kontaktades inom industri, bygg och tjänstesektorerna. Information samlades in för arbetsställen som hade fem anställda och fler och på varje arbetsställe fick ledningen besvara frågor rörande bland annat arbetsorganisation, kompetensutvecklingsinsatser för personalen, samverkan med andra aktörer, <NOBR>IT-användning.</NOBR></P>
<P class="p135 ft0">Undersökningens syfte är bland annat att studera i vilken omfattning som skillnader i produktivitet varierar med skillnader i den omfattning som arbetsstället/företaget samverkar med andra aktörer, bedriver kompetensutveckling etc. För att sammanfatta den digra informationen i undersökningen till en mer hanterlig nivå har ett flertal "indikatorer" utvecklats som avser att koncentrera informationen i olika dimensioner. Dessa indikatorer kan i sin tur uppfattas som ett försök att ge en bild av arbetsplatsers interna strategier för verksamhetsutveckling.</P>
<P class="p49 ft0">Undersökningen är en arbetsplatsundersökning. En arbetsplats kan vara detsamma som ett företag men så är inte alltid fallet. Undersökningen har inriktats på arbetsställen som har ett resultatansvar, vilket medför att skillnaden från företag blir mindre.</P>
<P class="p49 ft0">De uppgifter som NUTEKs <NOBR>FLEX-2-projekt</NOBR> samlat in handlar i många fall om hur företaget organiserar, använder och utvecklar sin personal och om det samverkar med sin omgivning. Ansatsen vilar på premissen att ett mer mångfacetterat användande av personal och omgivning ger bättre möjligheter att finna de vägar som ger företaget ett försprång i konkurrensen.</P>
<P class="p390 ft7"><SPAN class="ft53">126</SPAN><SPAN class="ft86">Se Bilaga 3, ”Arbetsplatsinterna strategier för utveckling”</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft53">127</SPAN><SPAN class="ft86">Angående FLEX </SPAN><NOBR>2-projektet</NOBR> se http://www.nutek.se/analys/struktur/svflex2.htm</P>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">348 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">Då <NOBR>FLEX-2-projektet</NOBR> inte är en fallstudiegrundad undersökning, utan riktar sig till hela näringslivet, måste insamlandet av data baseras på grova mått på framförallt förekomster av strukturer som litteraturen tidigare funnit betydelsefull. Generellt sätt så innebär att höga värden på de utvecklade indikatorerna är kopplade till större utvecklingsförmåga, det vill säga till en förmåga att producera större ekonomiska värden.</P>
<P class="p135 ft0">Tre byggbranscher - husbyggnad, anläggning och installatörer - har valts till att jämföras med dels fordonsindustrin dels tillverkningsindustrin som helhet. Anledningen till att vi valt att jämföra dessa tre byggbranscher med fordonsindustrin, är att denna kan betraktas som den sektor som möter det största omvärldstrycket. Stora företag som Volvo, SAAB och SCANIA liksom deras svenska underleverantörer måste ständigt öka sin effektivitet för att möta konkurrensen från övriga världens tillverkare. Om denna sektor har höga värden på någon indikator är det ett tecken på att det ligger viktiga effektivitetsskäl bakom.</P>
<P class="p126 ft0">Tillverkningsindustrin som helhet är vald som referens för att ge en uppfattning hur långt avståndet är till fordonsindustrin. Tillverknings- industrin som helhet möter en större konkurrens än byggsektorn som helhet och det är rimligt att förvänta sig att denna skillnad avspeglas i skillnader i de indikatorer som har betydelse för konkurrenskraft.</P>
<P class="p135 ft0">Slutligen jämförs även arbetsställen inom fordonsindustrin som ingår i ett företag med tusen anställda eller mer, med motsvarande arbetsställen inom husbyggnadsbranschen. Avsikten är här att se vilken betydelse storleken på företaget som arbetsstället ingår i, har på de indikatorer vi studerar. De mest framträdande slutsatserna i under- sökningen är:</P>
<P class="p769 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggbranscherna har i genomsnitt en lägre andel eftergymnasialt utbildade tekniker</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggbranscherna har i lägre grad en decentraliserad arbets- organisation</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggbranscherna bedriver i lägre omfattning kompetensutveckling</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggbranscherna har i mindre omfattning en lönesättning som kompletterar en arbetsorganisation inriktad på vidgade ansvarsområden</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft12">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggbranscherna samverkar med färre aktörer och snävare regionalt</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Byggbranscherna har en lägre </SPAN><NOBR>IT-användning</NOBR></P>
<P class="p67 ft0">Om man låter förhållandena inom husbyggnadsbranschen vara representativa för byggsektorn så kan man dra slutsatsen att enbart arbetsställen inom byggbranscherna som ingår i större företag är</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">349</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">jämförbara med tillverkningsindustrin vad gäller de i denna rapport presenterade indikatorerna för arbetsplatsinterna strategier för utveckling.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">7.7</SPAN><SPAN class="ft24">Slutsatser och förslag</SPAN></P>
<P class="p42 ft0">Slutsatsen av kapitel 7 är att företagen i byggsektorn under lång tid har verkat under ett svagt omvandlingstryck. Det svaga omvandlingstrycket mot företagen har försvagat incitamenten hos företagsledningarna att införa konkurrensstrategier där produkt- och organisationsinnovationer är viktiga inslag.</P>
<P class="p50 ft0">Den viktigaste orsaken till det svaga omvandlingstrycket mot företagen är att samtliga aktörer i byggsektorn, inklusive slut- konsumenterna, i sin roll som köpare har haft en svag ställning gentemot säljarna. Det beror på att köparna i de olika leden i värdekedjan under lång tid haft höga transaktionskostnader. Höga transaktionskostnader gör att det krävs stora prissänkningar eller kvalitetshöjningar på produkterna för att det ska vara lönsamt för en köpare att byta säljare. Följden har blivit att säljarna har haft svaga incitament att åstadkomma sänkta produktions- och <NOBR>disitri-butionskostnader.</NOBR> Detta på grund av att osäkerheten har varit stor om de sänkta kostnaderna räcker för att attrahera tillräckligt många nya köpare. Innovationsprocessen har därmed blivit särskilt riskfylld i byggsektorn.</P>
<P class="p254 ft0">Sänkta transaktionskostnader för köparna i byggsektorns alla led, inklusive slutkonsumenterna, kommer att leda till att köparna lättare kan spela ut företagen mot varandra. Därmed ökar incitamenten för företagsledningarna att införa dynamiska konkurrensstrategier. Den ökade betydelsen av Internethandeln kommer att sänka transaktions- kostnaderna för köparna. Att datorutbredningen och datormognaden i Sverige är hög i kommer att förstärka betydelsen av Internethandeln.</P>
<P class="p49 ft0">Staten har flera möjligheter att stimulera utvecklingen mot en dynamisk konkurrens i byggsektorn. Viktiga medel är att utnyttja rollen som stor köpare, ägare av byggrelaterade företag, som ansvarig för den statliga innovationspolitiken samt som konkurrensbefrämjare.</P>
<P class="p49 ft0">När det gäller konkurrensbefrämjande åtgärder så har vi diskuterat dessa i kapitel 4. Åtgärder som rör ändrade eller förstärkta roller hos olika köpare och beställare i byggsektorn har behandlats i kapitel 4 och 5. Möjligheterna för teknikutveckling i byggsektorn har beskrivits i kapitel 6.</P>
<P class="p49 ft0">Vad som återstår att diskutera är vad som kan skapa ett innovationsklimat och vilka förutsättningar som behövs för en ökad</P>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344350x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">350 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft0">innovationsbenägenhet i byggsektorn. <SPAN class="ft4">Innovationspolitiken är viktig för att stimulera en dynamisk konkurrens i byggsektorn.</SPAN></P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">7.7.1</SPAN><SPAN class="ft50">Skapa en innovationspolitik</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Innovationer är en av de viktigaste drivkrafterna bakom dynamisk konkurrens och ekonomisk tillväxt. För byggsektorn är innovationer särskilt viktiga för att byggandet ska effektiviseras. Det är därför viktigt att staten skapar ett innovationsklimat genom en innovationspolitik som kan stödja byggsektorns egna strävanden. En innovationspolitik bör profilera vikten av innovationer inom byggsektorn både nationellt och inom EU.</P>
<P class="p49 ft0">Viktiga aktörer i det nationella och regionala innovationssystemet är företag, kunder, högskolor, forskningsinstitut och staten i rollen som delfinansiärer av vissa processer som drivs i innovationssystemen. Små innovatörer kan missgynnas av statliga myndigheter finansieringskrav. Befintliga aktörer i byggsektorn vägrar ofta ingå i samfinansiering och samarbete med små innovatörer. Därmed får de nya innovatörerna inte utvecklingsstöd av staten heller, varför innovationen aldrig prövas.</P>
<P class="p50 ft0">Ett annat hinder är att bedömningen av dessa små innovatörers idéer oftast görs av ”sakkunniga” som inte är objektiva utan representerar de befintliga företagen. Små innovatörer skulle gynnas av att behandlas på en nationell nivå och inte på en lokal nivå, där det kan finnas ett motstånd från befintliga aktörer mot innovationer.</P>
<P class="p49 ft0">Kopplingen mellan byggsektorn och innovationssystemet är svagt utvecklat. Det gäller framförallt kopplingen mellan de små företagen, de aktörer som köper deras produkter samt högskolor och forskningsinstitut. Staten kan stimulera en närmare koppling mellan byggsektorn och det nationella och regionala innovationssystemet på flera olika sätt.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p129 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Initiera ett långsiktigt program för en innovationspolitik för byggsektorn på samma sätt som NUTEK för närvarande driver innovationsstödjande program för andra industrisektorer. Programmet bör kännetecknas av att det ska stödja lärprocesser mellan olika aktörer i byggsektorn och i det nationella och regionala innovationssystemet. Kontakter mellan köpare, säljare och forskare ska stimuleras. Finansieringen av insatserna ska delas mellan staten och de medverkande företagen. De erfaren- heter som nås i lärprocesserna ska spridas till andra företag i byggsektorn.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344351x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td635"><P class="p10 ft2">Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader <SPAN class="ft0">351</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td636"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td637"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p770 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge uppdrag till Industriella Utvecklingscentra (IUC) att i samarbete med tekniska högskolor, innovatörer och företag utveckla nya byggsystem och produktionsprocesser.</SPAN></P>
<P class="p510 ft15"><SPAN class="ft15">7.7.2</SPAN><SPAN class="ft50">Stimulera forskning och utveckling</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Forskning och utveckling är ett eftersatt område i byggsektorn i jämförelse med annan insustri. Staten har en roll att stimulera satsningar på forskning i byggsektorn.</P>
<P class="p74 ft4">Förslag:</P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Ge Byggforskningsrådet i uppdrag att i samarbete med övriga offentliga och privata forskningsorgan inom byggsektorn finna gemensamma vägar att föra ut och tillämpa forskningsresultat.</SPAN></P>
<P class="p131 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Verka för att ett tvärfackligt forskningsprogram kring integrering av design, produktion, konkurrens och förvaltning utvecklas i samverkan mellan byggsektorn, universitet och högskolor.</SPAN></P>
<P class="p132 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Stimulera användningen av IT som verktyg. Exempel är att utveckla </SPAN><NOBR>3D-IT</NOBR> som verktyg för att utveckla ”modellbyggandet” i dator och förbättra samordningen och öka förståelsen mellan olika aktörer i byggprocessen. Detta skulle minska antal byggfel och därmed kostnader men ökar kvalitén i byggandet.</P>
<P class="p771 ft81"><SPAN class="ft15">7.7.3</SPAN><SPAN class="ft80">Statliga satsningar på utbildning och kompetens</SPAN></P>
<P class="p253 ft0">Innovationer innebär att nya krav ställs på företagets organisation av sin produktion. Den accelererande takten i den tekniska utvecklingen kräver en snabb förnyelse av utbildningen och högre grad av integ- rering med näringslivet. Större krav ställs på kommunikationen mellan enheter på företaget liksom personalens förmåga att förmedla information, att förstå kundönskemål samt optimalt utnyttja tillgänglig teknik. Utbildning och kompetens är därför centralt för en företagsstrategi för ökad konkurrenskraft</P>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344352x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">352 </SPAN>Hinder och möjligheter för sänkta byggkostnader</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft4">Förslag:</P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Delegationen anser att Högskoleverkets förslag att bättre integrera utbildningen av civilingenjörer, lantmätare och arkitekter vid de tekniska högskolorna är viktigt. En kompletterande inriktning mot byggherrens roll bör införas på högskolorna. Utbildningen och forskningen bör utvecklas i riktning mot ett större inslag av ekonomi.</SPAN></P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Lärarkompetens är viktigt vid utbildning av studenter vid universitet och högskolor. Inrätta fler tillfälliga professurer för yrkesverksamma vid högskolorna.</SPAN></P>
<P class="p511 ft15"><SPAN class="ft15">7.7.4</SPAN><SPAN class="ft50">Stimulera innovationer i rollen som köpare</SPAN></P>
<P class="p96 ft0">Staten kan stimulera innovationer och dynamisk konkurrens genom sin roll som köpare inom byggsektorn. Detta kan avse medveten upphandling av innovativa lösningar kring processer och produkter och göras i innovativa samarbetsformer typ partnering eller samfinansiering med privata företag. Upphandlingen bör grundas på att nå innovativa svar på problem som identifierats som särskilt konserverande. Ett sådant exempel är att upphandla små företag bland entreprenörer, installationsentreprenörer och materialtillverkare och integrera deras kunskap tidigt i projekten, samt att följa och dokumentera detta med forskare. Teknikmässor eller Bomässor bör ha starka inslag av innovationer där köpare kan se demonstrationsexempel och föra en dialog med byggsektorns aktörer.</P>
<P class="p118 ft4">Förslag:</P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Använd offentlig upphandling innovativt. Upphandlingarnas metoder och resultat ska spridas. Ett exempel på innovativa metoder är teknikupphandlingar.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">Teknikupphandlingar i innovativt syfte kan med fördel tillämpas vid Bomässor. Om statliga medel används vid bomässor skall det ställas krav på teknikupphandling av flerfamiljshus som syftar till goda bostäder till låga kostnader.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">353</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft9">Delegationens direktiv</P>
<P class="p772 ft15">Byggkostnadsdelegationen</P>
<P class="p197 ft111">Dir. 1996:38</P>
<P class="p188 ft0">Beslut vid regeringssammanträde den 9 maj 1996.</P>
<P class="p122 ft15">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p324 ft0">En särskild byggkostnadsdelegation tillsätts med uppgift att aktivt och i samarbete med byggsektorns aktörer arbeta för långsiktigt sänkta produktions- och förvaltningskostnader för bostäder. Därmed kan <NOBR>boende-kostnaderna</NOBR> sänkas och sysselsättningen i byggsektorn ökas. Byggkostnadsdelegationen skall:</P>
<P class="p64 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft187">främja nytänkande inom byggbranschen och initiera forskning och utveckling kring ny byggteknik och nya byggprodukter,</SPAN></P>
<P class="p542 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft188">initiera nya </SPAN><NOBR>planerings-,</NOBR> entreprenad- och upphandlingsformer som främjar konkurrens och kvalitet,</P>
<P class="p542 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft189">skapa ett statistiskt baserat uppföljningssystem som syftar till att motverka vinstöverflyttningar mellanbyggsektorns delsektorer,</SPAN></P>
<P class="p542 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft187">verka för att ta bort tekniska och administrativa hinder som mot- verkar lägre byggkostnader,</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft11">verka för långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p122 ft15">Orsaker till ökade produktionskostnader</P>
<P class="p96 ft0">Kostnaden för att producera nya bostäder har sedan mitten av sjuttiotalet ökat snabbare än konsumentprisindex (KPI). Inte ens under lågkonjunkturen i början av nittiotalet sjönk produktionskostnaderna i nämnvärd utsträckning och under det senaste året har de åter ökat mer än KPI.</P>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">354 </SPAN>Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft0">För att hyrorna i nya bostäder inte skall bli orimliga måste vi komma till rätta med de höga produktionskostnaderna. Lägre produktions- kostnader är också en förutsättning för att bostadsbyggandet åter skall komma igång, vilket behövs såväl för sysselsättningen som för att undvika framtida överhettningar på byggmarknaden orsakade av bostadsbrist.</P>
<P class="p144 ft0">Byggsektorns aktörer har haft en tendens att utnyttja sänkta priser inom en delsektor eller ett delområde till att höja sina egna priser eller avgifter. Denna utveckling var särskilt tydlig när de äldre reglerna för räntebidrag gällde eftersom ökade kostnader i byggskedet, på grund av den låga garanterade räntan, endast marginellt ökade kostnaden i driftskedet. Incitamenten för den enskilde byggherren att invända mot höjda kostnader var små så länge bankerna ställde upp med nya lån.</P>
<P class="p145 ft0">Ökningen av de totala produktionskostnaderna beror till stor del på en omfördelning mellan kostnadsslagen där moms, tomt- och anslutningskostnader, kapitalkostnader m.m. tagit en allt större andel. I kombination med bristfällig produktutveckling har produktions- kostnaderna totalt ökat mer än faktorerna i konsumentprisindex.</P>
<P class="p144 ft0">Ansvaret för ett byggnadsprojekts kvalitet och pris har varit oklart på grund av den sektorisering som karaktäriserar byggbranschen. På byggherrens uppdrag utformar arkitekter och konstruktörer de byggnader som sedan uppförs av bygg- och installationsentreprenörer. Erfarenhetsåterföringen mellan aktörerna är liten liksom möjligheten att påverka varandras arbete. Det har resulterat i en bristande produkt- och systemutveckling i byggbranschen.</P>
<P class="p144 ft0">En orsak till sektoriseringen är det entreprenad- och upphandlings- system som dominerar byggmarknaden. Systemet är ett frivilligt utarbetat system mellan marknadens parter i syfte att skapa en marknad med lika villkor och en rättvis ansvarsfördelning mellan byggherre, projektör och entreprenör.Tyvärr har det också resulterat i en uppdelning av ansvaret.</P>
<P class="p144 ft0">Produktionskostnaderna är direkt beroende av graden av industriali- sering och prefabricering. Forskning visar att det med en större prefabriceringsgrad och en ökad grad av industrialisering i byggandet går att sänka entreprenadkostnaden med mellan 25 och 50%, där prefabriceringsgrad och produktionsmängd avgör hur stor sänkningen blir. Dagens byggsystem med hög prefabriceringsgrad är av sådan karaktär att det krävs stora volymer för lönsamhet. Det har medfört att de sänkta produktionskostnaderna till följd av den ökade konkurrensen under senaste lågkonjunkturen till stora delar har ätits upp av högre kostnader orsakade av en sänkt prefabriceringsgrad.</P>
<P class="p143 ft0">Under <NOBR>60-talets</NOBR> byggrusch kunde man med hjälp av en hög prefabriceringsgrad och rationell planering hålla byggkostnaderna under</P>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">355</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">kontroll. Tyvärr drevs både rationalisering och prefabricering till en sådan grad och på ett sådant sätt att vi skapade stereotypa och oattraktiva områden. I dag har vi lärt oss att det går att kombinera ett rationellt och effektivt byggande med hög prefabriceringsgrad med variation och flexibilitet.</P>
<P class="p49 ft0">Åtgärder som syftar till att långsiktigt sänka produktionskostnader för nya bostäder måste ha en bred ansats med insatser på flera områden samtidigt. Insatser på enskilda områden ger endast marginell effekt. Att sänka t.ex. arbetskraftskostnaden med 25% sänker produktions- kostnaden med endast ca 3% medan samma sänkning av hela entreprenadkostnaden sänker produktionskostnaden med hela 18%.</P>
<P class="p49 ft0">Dagens system för uppföljning av byggproduktionskostnaderna redovisarendast i mindre utsträckning kostnadsflödena mellan branschens delsektorer. Därför har kostnaderna relativt obemärkt kunnat utvecklas.</P>
<P class="p49 ft0">Byggsektorns aktörer har i egna utredningar visat på att stora delar av de ökade produktionskostnaderna beror på faktorer utanför deras egen kontroll, t.ex. momshöjningar och höjda kommunala avgifter. Man har också påtalat behovet av nya åtgärder för att öka byggverksamheten. I arbetet tillsammans med Kretsloppsdelegationen visade branschen att man nu är beredd att ta ett ökat ansvar i samarbete med myndigheterna, särskilt om man därigenom kan undvika lagstiftning.</P>
<P class="p68 ft0">Den komplicerade ägarstrukturen, med korsägande både inom och mellan delmarknader, motverkar sänkta byggkostnader genom att göra det möjligt för aktörerna att kompensera sänkta marginaler i ett delområde med högre marginaler i ett annat. I utredningen "Sunda spelregler" som genomförs av NUTEK, Kommerskollegium och Konkurrensverket kartlägger man dagens ägarstruktur och konkurrens- situation. Utredningen har valt att specialstudera byggmarknaden för att se hur konkurrensen i byggbranschenfungerar och om den kan förbättras.</P>
<P class="p122 ft15">Byggkostnadsdelegationens uppdrag</P>
<P class="p324 ft0">Byggkostnadsdelegationen skall i samarbete med byggsektorns aktörer aktivt arbeta för långsiktigt sänkta produktions- och förvaltnings- kostnader för bostäder och därmed lägre boendekostnader. Därigenom skapar man förutsättningar för en ökad efterfrågan på bostäder vilket i sin tur ger förutsättningar för en ökad sysselsättning i byggbranschen.</P>
<P class="p658 ft0">Delegationen skall ha följande uppdrag:</P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">356 </SPAN>Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft0"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft180">Främja nytänkande inom byggbranschen och initiera forskning och utveckling kring ny byggteknik och nya byggprodukter.</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft180">Initiera nya </SPAN><NOBR>planerings-,</NOBR> entreprenad- och upphandlingsformer som främjar konkurrens och kvalitet.</P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft180">Skapa ett statistiskt baserat uppföljningssystem som syftar till att motverka vinstöverflyttningar mellanbyggsektorns delsektorer.</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft0">4</SPAN><SPAN class="ft180">Verka för att ta bort tekniska och administrativa hinder som motverkar lägre byggkostnader.</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft180">Verka för långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p773 ft190">Främja nytänkande inom byggbranschen och initiera forskning och utveckling kring ny byggteknik och nya byggprodukter</P>
<P class="p138 ft0">Delegationen skall arbeta för att kostnadsaspekten beaktas i nya och pågående byggforskningsprojekt. Man skall också verka för att nya projekt kring byggteknik och byggprodukter kommer till stånd. Speciellt skall delegationen planera och kostnadsberäkna ett genomförande av en teknikupphandling med nya byggsystem som redan vid måttlig volym kan ge betydande <NOBR>produktions-kostnadssänkningar.</NOBR> Målsättningen skall vara att uppnå en sänkning av entreprenadkostnaden med 25%. Upphandlingen skall utformas så att miljö- och kvalitetsaspekterna vägs in.</P>
<P class="p50 ft0">I arbetet skall delegationen samarbeta med kommunala och privata byggherrar, Byggforskningsrådet, Sveriges Provnings- och forsknings- institut AB, övriga parter i byggbranschen och med konsument- representanter.</P>
<P class="p49 ft0">För upphandlingen skall delegationen söka samverkan med kommunala och privata intressenter samt med de forsknings- och utvecklingsorgan som verkar inom området. Delegationen skall redovisa hur och till vilken kostnad en teknikupphandling kan genomföras. Först därefter och efter regeringsbeslut får <NOBR>teknikupp-handlingen</NOBR> igångsättas.</P>
<P class="p774 ft190">Initiera nya <NOBR>planerings-,</NOBR> entreprenad- och upphandlingsformer som främjar konkurrens och kvalitet</P>
<P class="p54 ft0">Delegationen skall i samverkan med branschens parter undersöka möjligheterna att skapa nya <NOBR>planerings-,</NOBR> entreprenad- och upp- handlingssystem som ger förutsättningar för långsiktigt sänkta byggkostnader med bibehållen funktion och kvalitet. Målsättningen är att skapa ett system som premierar produktutveckling, god kvalitet, god miljö, låga kostnader, helhetssyn och funktionstänkande utgående från byggnaden som system.</P>
<P class="p274 ft0">Nya <NOBR>planerings-,</NOBR> entreprenad- och upphandlingssystem skall utformas så att de också premierar låga kostnader under bruksskedet</P>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">357</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">och tar hänsyn till de ingående materialens och de använda metodernas miljöpåverkan.</P>
<P class="p322 ft4">Skapa ett statistiskt baserat uppföljningssystem som syftar till att motverka vinstöverflyttningar mellan byggsektorns delsektorer</P>
<P class="p138 ft0">Delegationen skall skapa ett statistiskt baserat system för kontinuerlig uppföljning av kostnadsutvecklingen inom och mellan byggsektorns delsektorer. Systemet skall utformas så att man enkelt kan följa kostnadsutvecklingen inom och mellan branschens delsektorer. Orsaker och verkan kan därmed snabbare analyseras. Målsättningen för delegationen skall vara att skapa system som sköts och bekostas av branschens aktörer.</P>
<P class="p775 ft190">Verka för att ta bort tekniska och administrativa hinder som motverkar lägre byggkostnader</P>
<P class="p542 ft0">Delegationen skall undersöka om det finns tekniska och administrativa hinder som motverkar en utveckling mot långsiktigt lägre byggproduktionskostnader. Det kan t.ex. vara hinder i tillstånds- processen eller administrativa hinder för import av billigare byggprodukter.</P>
<P class="p49 ft0">I arbetet skall delegationen ta till vara resultatet från utredningen "Sunda spelregler" och se över möjligheterna att agera i de problemområden som utredningen identifierar. Speciellt skall delegationen studera hur konkurrens och prissättning fungerar för de byggmaterial som under senare år haft den mest ogynnsamma utvecklingen.</P>
<P class="p135 ft0">Metoder för att komma tillrätta med de problem delegationen och utredningen "Sunda spelregler" identifierar skall i första hand utarbetas i samarbetemed branschen. Först om man inte på frivillig väg kommer fram till acceptabla lösningar skall delegationen lägga fram förslag till andra åtgärder.</P>
<P class="p296 ft4">Verka för långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden</P>
<P class="p138 ft0">I övrigt står det delegationen fritt att lägga fram förslag som syftar till en långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden.</P>
<P class="p122 ft15">Underlag för delegationens arbete</P>
<P class="p90 ft0">Som underlag för delegationens inledande arbete skall man använda resultatet från tidigare utredningar, Näringsdepartementets interna utredning "Byggkostnadsutvecklingen mellan 1975 och 1994 - fördelning</P>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">358 </SPAN>Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">och orsaker" samt delrapport från utredningen "Sunda spelregler" som genomförs av NUTEK, Kommerskollegium och Konkurrensverket på uppdrag av Näringsdepartementet. Man skall också ta till vara de internationella erfarenheter som kan finnas på området, särskilt det arbete som genomförs i Tyskland i syfte att åstadkomma lägre byggkostnader.</P>
<P class="p49 ft0">Inom alla delområden skall resultat och förslag utformas så att de är anpassade till lagar och regler inom Europeiska unionen. Speciellt skall man se till att teknikupphandlingen resulterar i produkter som kan CE- märkas enligt byggproduktdirektivet (89/106/EEG) så att de kan konkurrera på den europeiska byggmarknaden när byggprodukt- direktivet fullt ut har genomförts.</P>
<P class="p52 ft4">Tidplan, arbetsformer m.m.</P>
<P class="p96 ft0">För byggkostnadsdelegationen gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) samt att beakta jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124). Delegationen skall göra konsekvens- analyser på regelområdet i de fall man finner det påkallat. Därvid skall delegationen, i tillämpliga delar, beakta regeringens beslut den 1 september 1994 om en ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet av företagsregler med de checklistor och analys- instrument som anges där.</P>
<P class="p50 ft0">Delegationen skall vara verksam t.o.m. år 1999. Arbetet skall slutredovisas senast den 1 mars 2000. Delredovisningar skall ske enligt följande:</P>
<P class="p49 ft0">Senast den 1 juli 1996 skall delegationen redovisa hur en teknikupphandling kan genomföras och kostnaderna härför. Om regeringen efter redovisningen beslutar att teknikupphandlingen skall genomföras, skall resultatet redovisas senast den 1 september 1998.</P>
<P class="p564 ft0">Övriga deluppdrag skall delegationen delredovisa den 1 juni och 1 december varje år som den är verksam.</P>
<P class="p49 ft0">Delegationen skall samverka med byggsektorns aktörer och myndigheter. I fråga om teknikupphandlingen skall man samråda med Byggforskningrådet, Boverket och Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB så att byggsystemen uppfyller kraven i byggproduktdirektivet. Man skall också samråda med utredningen "Sunda spelregler" och direkt med berörda verk och sektorsorgan när det behövs.</P>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">359</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p776 ft1">Enskilda prototyphus</P>
<P class="p715 ft15">Myresjöhus</P>
<P class="p708 ft4">Motto: ”BoBraByggBilligt”</P>
<P class="p188 ft0">Idé: Elementbyggnadsteknik i trä i flera våningar.</P>
<P class="p677 ft0">Byggherre: Myresjöhus AB/ <NOBR>Jan-Peter</NOBR> Karlsson</P>
<P class="p677 ft0">Entreprenör: Myresjöhus AB</P>
<P class="p677 ft0">Leverantör stomme: Myresjöhus</P>
<P class="p677 ft0">Byggort: Växjö kommun ( kv. Harsyran )</P>
<P class="p677 ft0">Antal våningar: 3</P>
<P class="p677 ft0">Antal lägenheter: 12 ( hyresrätt )</P>
<P class="p677 ft0">Lägenhetsfördelning: 6 st 2 ½ rok och 6 st 2 rok</P>
<P class="p677 ft0">Hyra: 827 kr/ kvm BOA och år</P>
<P class="p677 ft0">Byggstart juni <NOBR>-98 ,</NOBR> inflyttning våren <NOBR>-99</NOBR></P>
<P class="p777 ft0">Myresjöhus ingår i Skanskakoncernen och tillverkar normalt småhus i trä. Som en av vinnarna i teknikupphandlingen har de gått vidare från småhustillverkning och utvecklat ett byggsystem för flerbostadshus i trä i flera våningar. Huset är det första i sitt slag som konstruerats och byggts av Myresjöhus. Produktionen sker i Myresjöhus småhusfabrik.</P>
<P class="p199 ft2">Prototyphustyp</P>
<P class="p138 ft0">Utformningen känns igen från tävlingsförslaget och består av ett 3- vånings lamellhus med 4 lägenheter per plan, varav de två likstora gavellägenheterna är genomgående medan de två mindre är enkelsidigt belysta. Bottenplanets lägenheter har direktutgång till uteplats. Övriga lägenheter har balkong. De två översta gavellägenheterna har förhöjd takhöjd i vardagsrummet. Projektet har genomförts i huvudsak i enlighet med lämnat anbud och lämnade utfästelser har följts. Utveckling av vissa detaljer såsom trapphusutformning återstår.</P>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">360 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft2">Byggnadsteknik <SPAN class="ft146">128</SPAN></P>
<P class="p778 ft0">Den byggnadstekniska utformningen utgår ifrån beprövade lösningar från småhustekniken som har anpassats för tillämpning i flerbostads- hus. Det innebär att detaljer till stor del består av väl genomarbetade och beprövade lösningar. De delar KTH anser ha lyckats sämst är anslutningen mellan yttervägg och mark. Dels finns ingen riktig sockel på huset, dels medför konstruktionsutformningen en relativt stor köldbrygga i anslutningen mellan yttervägg och platta på mark. Konstruktionen vid takfot för att hindra inblåsning av snö och avleda smältvatten har ursprungligen tagits fram för fasadinklädnad med ytterväggspanel men har inte arbetats om för puts på tilläggsisolering.</P>
<P class="p199 ft2">Värmeisolering</P>
<P class="p542 ft0">Enligt beräkning blir den årligen köpta energin för uppvärmning 60 kWh/m2. Köldbryggor ger ett påslag med 12 kWh/m2 på den beräknade energiförbrukningen utan köldbryggor. Inverkan av byggnadens värmetröghet reducerar energiförbrukningen med 19 kWh/m2 jämfört med en beräkning då hänsyn ej tas till denna.</P>
<P class="p199 ft2">Utförande</P>
<P class="p778 ft0">Termografering vid invändigt undertryck visade inte på några större fel i utförandet, vare sig det gäller värmeisolering eller täthet. Lägenheterna är tätare än enligt ställda krav.</P>
<P class="p199 ft2">Värme och ventilation</P>
<P class="p542 ft0">Ventilationssystemet är ett frånluftssystem utan värmeåtervinning där tilluften tas in via tilluftsdon som är placerade i yttervägg på ca 2 m höjd över golv. Studier av tilluftsdonets funktion med hjälp av värmekamera visade att tilluftsflödet från donet har riktning uppåt och åt sidan och att kylning av ytterväggen nedanför donet blir begränsad.</P>
<P class="p199 ft2">Inneklimat</P>
<P class="p392 ft0">Resultatet visar att luftomsättningarna ligger mellan 5 och 20 % under ställda minimikrav. I en jämförelse med de råd om flöden som ges i BBR 99 visade det sig att köksventilationen väl uppfyller råden. Badrumsventilationen låg klart, ca 30 %, under rekommendationen.</P>
<P class="p54 ft0">Mätningen av termiskt inomhusklimat visade ett gott resultat då värdena klart ligger inom intervallen för rekommenderade värden.</P>
<P class="p199 ft2">Steg- och luftljudsisolering</P>
<P class="p779 ft55"><SPAN class="ft63">128 </SPAN>Gudni Jóhannesson, Bertil Mattsson, Sten Ljunggren, KTH- Byggnader och installationer. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">361</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">Luftljudsisoleringen är relativt god medan stegljudsisoleringen knappt uppfyller Boverkets grundkrav, dvs ljudklass C.</P>
<P class="p199 ft2">Ekonomi<SPAN class="ft146">129</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">I tabellen nedan redovisas nyckeltal för BoBraByggBilligt. Man kan konstatera att detta projekt har betydligt lägre totala produktions- kostnader, vilket leder till klart lägre hyresbehov än i Fleximodulen. På grund av att lägenheterna är större blir också de bedömda drift- och underhållskostnaderna lägre. Huset har dessutom god värmeisolering. Även här måste vi reservera oss för en kort driftperiod.</P>
<P class="p47 ft6">Ekonomisk utvärdering BoBraByggBilligt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr14 td665"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td666"><P class="p159 ft39">Kr/kvm BOA</P></TD>
<TD class="tr14 td666"><P class="p182 ft39">kr/kvm BRA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Markåtkomst</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">860</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">738</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Kommunala avgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p156 ft52">197</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p156 ft52">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Anslutningsavgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">148</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Byggherrekostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">132</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Entreprenadkostnad</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">8584</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">7365</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Produktionskostnad inkl moms</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">12313</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">10564</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Driftkostnad exkl fast.skatt per år</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">240</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Underhållskostnader per år</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">98</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Räntebidrag per år ca</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">168</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Hyra <NOBR>BKD-kalkyl</NOBR> per år</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">1068</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">914</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Hyra BoBra per år exkl räntebidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52"><NOBR>1171-1082</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52"><NOBR>1005-949</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Hyra <NOBR>BKD-kalkyl</NOBR> inkl räntebidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">897</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">770</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Hyra BoBra per år inkl räntebidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">914</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">805</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Fastighetsskatt år <NOBR>6-10</NOBR> resp år 11-</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p417 ft52">50/100</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p371 ft52">40/80</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft0">Hyra <NOBR>BKD-kalkyl</NOBR> är den hyra (1068 kr/kvm BOA och år) som den ursprungliga reala kalkylmodellen ger med faktiska värden för projektet i kv Harsyran. I kalkylmodellen finns alltså vare sig räntebidrag eller fastighetsskatt. För att få en jämförbar hyra har anbudsgivarens kassaflödesanalys räknats om till reala termer och räntebidrag samt fastighetsskatt exkluderats. Då får vi en hyra som börjar på 1171 kr/kvm och år som faller realt till 1082 kr/kvm år 15. Detta betyder en real hyresdepriciering på knappt 0,4 procent per år, vilket också verkar rimligt.</P>
<P class="p780 ft7"><SPAN class="ft25">129 </SPAN>Håkan Bejrum, KTH och Bengt Hansson, LTH. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344362x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">362 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft2">Boendekvalitet<SPAN class="ft146">130</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Bostadshuset i kv Harsyran representerar ett mycket ambitiöst genomfört projekt vad gäller funktionsdugliga bostäder till rimligt pris, men lämnar samtidigt en del i övrigt att önska vad gäller möblerbarhet, detaljutformning och estetik. De krav som Byggkostnadsdelegationen ställt utöver <NOBR>PBL-kraven</NOBR> är uppfyllda i mycket stor utsträckning.</P>
<P class="p49 ft0">Gestaltningen av bostadshusen har i förhållande till <NOBR>tävlings-förslaget</NOBR> har ändrats till förmån för fler genomgående lägenheter. Den nya hustypen hade kunnat underlätta en anpassning till olika tomter, vilket inte tagits tillvara i någon större utsträckning i det aktuella fallet.</P>
<P class="p296 ft2">Hur uppfylls <NOBR>Bör-kraven?</NOBR></P>
<P class="p378 ft0"><SPAN class="ft0">I.</SPAN><SPAN class="ft191">Yttre och inre gestalt</SPAN></P>
<P class="p781 ft20">Utformningen uttrycker inte någon arkitektonisk karaktär och ger ett något obalanserat intryck med okänsliga detaljlösningar i fasad och inre miljö. Ändringen av hustypen i förhållande till tävlingsförslaget har i detta fall skett på bekostnad av gemensamhetsutrymmen i direkt anslutning till trapphusen. Bostadsrummen är väl belysta.</P>
<P class="p296 ft0">II Bostadsfunktioner</P>
<P class="p782 ft20">Det övergripande kravet på möblerbarhet är inte tillfullo uppfyllt. Det gäller särskilt vardagsrummet. 7 av de 10 <NOBR>Bör-krav</NOBR> hänförliga till <NOBR>bostads-funktion</NOBR> är helt uppfyllda och ytterligare ett (solvärden balkong) är <NOBR>upp-fyllt</NOBR> för hälften av lägenheterna. Dörrslagning och dörrplacering har i vissa fall försvårat möblering och komplicerat rörelsemönster.</P>
<P class="p296 ft0">IV. Detaljutformning.</P>
<P class="p783 ft20">Detaljkraven är inte tillfredsställande uppfyllda. Besiktningen ger intryck av bristfällig omsorg om betydelsefulla detaljer, som underlättar skötsel, rengöring och andra vardagsrutiner. Bättre detaljutformning hade knappast kostat lika mycket som bostäderna nu torde förlora i värde.</P>
<P class="p296 ft0">IV Föränderbarhet</P>
<P class="p625 ft0">De <NOBR>Bör-krav</NOBR> som kan hänföras till föränderbarhet är, som de är uttryckta, i princip uppfyllda. Frågan är emellertid om flexibilitet finns, när så många andra byggda egenskaper hos bostäderna är låsande.</P>
<P class="p784 ft55"><SPAN class="ft63">130 </SPAN>Annika von Schéele, Bomiljögruppen i Örebro AB i samråd med Birgitta Holm. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">363</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft2">Kundundersökning med plananalys, enkäter, samt intervjuer<SPAN class="ft146">131</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Plananalysen visar små men välplanerade lägenheter. Sex av tolv hushåll besvarade enkäter och samtliga var mycket positiva. Rymlighet och genomsiktlighet uppskattas. Samtliga delundersökningar visar positiva omdömen och totalomdömet blir godkänt, gott och väl över genomsnittet i referensundersökningen.</P>
<P class="p199 ft2">Inomhusmiljö<SPAN class="ft25">132</SPAN></P>
<P class="p392 ft0">Skall- och bör- kraven har beaktats i projekteringsfasen och inarbetats i arbetshandlingar och specifikationer. De har inte tagits upp särskilt i kvalitetsplaner eller i byggsamråd. Det har inte heller funnits någon särskild person utsedd som haft till uppgift att bevaka att de olika kraven uppfyllts. Skall- och Bör- kraven har inte heller förmedlats till eller diskuterats med de boende i huset.</P>
<P class="p50 ft0">I Myresjöhus som har grundläggning med platta på mark erhålls relativt höga yttemperaturer på golvet, som emellertid skulle kunna bli ytterligare något högre med en förbättrad kantisolering.</P>
<P class="p199 ft2"><NOBR>Resurshushållning-kretslopp<SPAN class="ft25">133</SPAN></NOBR></P>
<P class="p138 ft0"><NOBR>Skall-kraven</NOBR> avseende <SPAN class="ft2">Resurshushållning </SPAN>bedöms vara uppfyllda i enlighet med de krav som BKD ställde i ursprungsdirektiven.</P>
<P class="p49 ft0">Beträffande <NOBR>Skall-krav</NOBR> för <SPAN class="ft2">Kretsloppsanpassning </SPAN>har man i begränsad omfattning tillgodosett detta. Man har begränsat sig till möjligheten av att kunna utföra begränsade rördragningar i vertikalled.</P>
<P class="p49 ft0">Avfall vid uppförandet har sorterats i vissa fraktioner, dock ej i alla som <NOBR>Skall-kraven</NOBR> angivit. I fastigheten finns inga avsteg från kraven på utrymme för avfall i uppställda fraktioner. Beträffande emballage har man använt gängse material och leverantörer och entreprenörer har hänvisats till kommunens källsorteringsmöjligheter. Med andra ord har man inte vidtagit några särskilda åtgärder för att säkerställa den kvalitet som <NOBR>Skall-kraven</NOBR> här angivit.</P>
<P class="p126 ft0">Beträffande <NOBR>Bör-kraven</NOBR> avseende <SPAN class="ft2">Resurshushållning </SPAN>har man redovisat energianvändning som grundar sig på preliminära värden (E- norm). Energiförbrukningen kan avläsas av den enskilde hyresgästen. Rådstexten i BBR 9:235 är uppfylld. Ingreppen i naturmark kan prövas, i och med att man byggt en skyddsvall mot väg och villabebyggelsen i området samt fyllt upp och planat ut tomten. I övrigt har man ej uppfyllt <NOBR>Bör-kraven</NOBR> för <SPAN class="ft2">Resurshushållning</SPAN>.</P>
<P class="p601 ft7"><SPAN class="ft53">131</SPAN><SPAN class="ft86">Utvärdering av boendekvalitet, Ulla Westerberg </SPAN><NOBR>KTH-BMG.</NOBR> Bilaga 1</P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft53">132</SPAN><SPAN class="ft86">Arne Elmroth, LTH. Bilaga 1</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft53">133</SPAN><SPAN class="ft86">Carl Michael Johannesson, KTH. Bilaga 1</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">364 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft0">Börkraven avseende <SPAN class="ft2">Kretsloppsanpassning </SPAN>begränsar sig demonterbarheten till utrustning och snickerier, vilket får anses tillhöra gängse teknik. Byggnadens möjliga demontering är inte redovisad, även om detta med hänsyn till byggnadssätt skulle kunnat varit möjligt. För återvinnbarhet är inga särskilda åtgärder vidtagna för att undvika användandet av kompositmaterial. <SPAN class="ft2">Komposteringsmöjligheterna </SPAN>i lägenheterna eller i fastighetens soprum saknas. Sopbehållaren står utanför soprummet och soprummet står outnyttjat för sopor eller källsortering. Beträffande emballage vid uppförandet, följer producenten företagets policy om minimering av emballage som hanteras i fabrik och på byggplats. Detta innebär att <NOBR>Bör-kravet</NOBR> på <SPAN class="ft2">Kretsloppsanpassning </SPAN>är begränsat uppfyllt och att mycket litet i det avseendet höjer detta projekt över gängse projekt.</P>
<P class="p199 ft2">Hinder och möjligheter</P>
<P class="p542 ft0">I detta fall har en producent som inom sitt företag har en mycket stor del av produktionskedjan lyckats hålla de bygg- och produktions- kostnader som varit aktuella i anbudsstadiet. Detta talar för att användning av sammanhållna produktionskedjor (värdekedjor) bör stimuleras. En intressant iakttagelse är att företaget har begränsade resurser och satsar då i första hand på småhusproduktion. Nya projekt är avtalade. Konceptet är uppenbarligen kommersiellt gångbart.</P>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">365</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p785 ft15">Struimus, CVS (Öhmans Bygg)</P>
<P class="p708 ft4">Motto: ”Struimus”</P>
<P class="p188 ft0">Idé: Volymelement i högpresterande betong.</P>
<P class="p677 ft0">Byggherre: Hyresbostäder i Gävle AB/ Lars Orre</P>
<P class="p677 ft0">Entreprenör: L.Öhmans Bygg AB/ PEAB Nord ( i konsortiet )</P>
<P class="p677 ft0">Leverantör stomme: Swerock Uppsala, CVS Ljusdal</P>
<P class="p677 ft0">Byggort: Gävle kommun ( kv. Diligensen )</P>
<P class="p677 ft0">Antal våningar: 3</P>
<P class="p677 ft0">Antal lägenheter: 17 ( hyresrätt )</P>
<P class="p677 ft0">Lägenhetsfördelning: 17 st 2 rok om 55 kvm</P>
<P class="p677 ft0">Hyra: 860 kr/ kvm BOA och år</P>
<P class="p677 ft0">Byggstart juni <NOBR>-98,</NOBR> inflyttning aug <NOBR>-99</NOBR></P>
<P class="p423 ft0">Öhmans bygg är ett familjeägt småföretag i Hälsingland. I teknikupphandlingen har de vidareutvecklat ett avancerat system för byggande av volymer i prefab. Stommaterialet är ny högpresterande betong. Avsikten är att erbjuda kunder på vissa marknadssegment (fängelser, hotell, studentbostäder) en färdig produkt, inredd och klar från fabrik. Vid utvärdering av CVS tidigare volymbygge av elevhem i Ljusdal visades att slutkostnaderna sjönk med omkring 20 procent och arbetstiden med 30 procent.<SPAN class="ft25">134</SPAN></P>
<P class="p199 ft2">Prototyphustyp</P>
<P class="p138 ft0">Prototyphuset uppfördes inte enligt tävlingsförslaget, ett yteffektivt smalhus med stor variation av lägenhetsstorlekar och av mycket högt arkitektoniskt värde. I stället uppfördes ett <NOBR>4-vånings</NOBR> loftgångshus med 17 exakt likadana 2 rumslägenheter.</P>
<P class="p199 ft2">Byggnadsteknik <SPAN class="ft146">135</SPAN></P>
<P class="p542 ft0">Den föreslagna lösningen med volymelement i betong kan genom snäva toleranser och god måttnoggrannhet skapa förutsättningar för rationellt montage, förbilligat färdigställande av ytskikt och en god täthet med hög beständighet.</P>
<P class="p49 ft0">De delar KTH anser har lyckats sämst är anslutningen mellan yttervägg och mark där putsen går ner under marknivå. Detta är inget generellt problem utan beror på att huset efter projekteringen blev nedtryckt 40 – 50 cm från det som ursprungligen var planerat. Konstruktionen vid takfot för att hindra inblåsning av snö och avleda</P>
<P class="p786 ft7"><SPAN class="ft53">134</SPAN><SPAN class="ft86">Volymelement i betong, Bengt Hansson, LTH 1994</SPAN></P>
<P class="p787 ft55"><SPAN class="ft53">135</SPAN><SPAN class="ft54">Gudni Jóhannesson, Bertil Mattsson, Sten Ljunggren, KTH- Byggnader och installationer. Bilaga 1</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">366 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">smältvatten övertygar inte. Infästning av fönster i ytterväggen skulle kunna utföras på ett mera rationellt sätt. Mätning av alkaliteten i den högvärdiga betongen visar på ett <NOBR>pH-värde</NOBR> som ger hög risk för nedbrytning av polymera material som kommer i kontakt med betongen. Detta måste följas upp.</P>
<P class="p199 ft2">Värmeisolering</P>
<P class="p542 ft0">Enligt beräkning blir den årligen köpta energin för uppvärmning 43 kWh/m2. Köldbryggor ger ett påslag med 7 kWh/m2 på den beräknade energiförbrukningen utan köldbryggor. Inverkan av byggnadens värmetröghet reducerar energiförbrukningen med 21 kWh/m2 jämfört med en beräkning då hänsyn ej tas till denna.</P>
<P class="p199 ft2">Utförande</P>
<P class="p138 ft0">Termograferingen vid undertryck visade inte på några större fel i utförandet, vare sig det gäller värmeisolering eller täthet. Lägenheterna är tätare än enligt ställda krav.</P>
<P class="p542 ft0">Putsarbetet har vissa skönhetsfel i form av ränder som uppstår vid etappindelning. Loftgångarnas anslutning till fasaden medför också risker för fasadputsen.</P>
<P class="p199 ft2">Värme och ventilation</P>
<P class="p538 ft0">Ventilationssystemet är ett frånluftssystem där tilluften tas in via tilluftsdon kombinerade med radiatorer under under fönster.</P>
<P class="p199 ft2">Inneklimat</P>
<P class="p138 ft0">Mätningar av luftflöden visar att luftomsättningarna i enrums- lägenheterna är ca 0.5 omsättningar per timme, dvs minimikravet i byggreglerna uppfylls.</P>
<P class="p54 ft0">Mätningen av termiskt inomhusklimat visade ett gott resultat då värdena klart ligger inom intervallen för rekommenderade värden.</P>
<P class="p199 ft2">Steg- och luftljudsisolering</P>
<P class="p713 ft0">Mätningarna har visat utomordentligt bra värden och konstruktionerna bedöms kunna uppfylla klass B med säkerhet efter små justeringar.</P>
<P class="p199 ft2">Ekonomi<SPAN class="ft146">136</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">I tabellen nedan redovisas nyckeltal för Struimus. Projektets produktionskostnader hamnar relativt högt på cirka 14 600 kr/kvm BOA, exklusive det bidrag på 1 Mkr. som Byggkostnadsdelegationen gav samtliga genomförda projekt. Men tack vare kalkylerade normala</P>
<P class="p122 ft7"><SPAN class="ft25">136 </SPAN>Håkan Bejrum, KTH och Bengt Hansson, LTH. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">367</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">driftkostnader och underhållskostnader hamnar ändå den kalkylerade hyran exkl räntebidrag och fastighetsskatt på en nivå runt 1230 kr/kvm BOA och år. Lägger vi sedan till räntebidragen på dryga 220 kr/kvm och år hamnar nivån cirka 1000 kr/kvm BOA och år. Denna siffra ska jämföras med byggherrens förstaårskalkyl som ligger på 860 kr/kvm BOA och år. Denna hyresnivå är exklusive <NOBR>IT-satsningen.</NOBR> Hyra inklusive <NOBR>IT-anslutningar</NOBR> m m ligger på 967 kr/kvm BOA.</P>
<P class="p269 ft6">Ekonomisk utvärdering Struimus</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr9 td668"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td666"><P class="p368 ft39">Kr/kvm BOA</P></TD>
<TD class="tr9 td666"><P class="p177 ft39">kr/kvm BRA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td669"><P class="p418 ft52">Markåtkomst</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">631</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">539</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td669"><P class="p418 ft52">Kommunala avgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">22</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p221 ft52">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td669"><P class="p418 ft52">Anslutningsavgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">543</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">464</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td669"><P class="p418 ft52">Byggherrekostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">534</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">456</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td669"><P class="p418 ft52">Entreprenadkostnad</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">9924</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">8479</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td669"><P class="p418 ft52">Produktionskostnad inkl moms</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">14601</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">12456</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td669"><P class="p418 ft52">Driftkostnad exkl fast.skatt per år</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">260</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td669"><P class="p418 ft52">Underhållskostnad per år</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">104</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td669"><P class="p418 ft52">Räntebidrag per år ca</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">225</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td669"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td669"><P class="p418 ft52">Hyra <NOBR>BKD-kalkyl</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">1227</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">1034</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td669"><P class="p418 ft52">Hyra Struimus exkl räntebidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">1085</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p183 ft52">1006</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft0">Hyra <NOBR>BKD-kalkyl</NOBR> är den hyra (1227 kr/kvm BOA och år) som den ur- sprungliga reala kalkylmodellen ger med faktiska och kalkylerade siffror för projektet i kv Diligensen. I kalkylmodellen finns alltså vare sig räntebidrag eller fastighetsskatt. För att få en jämförbar hyra har byggherrens egen hyreskalkyl (i detta fall en förstaårskalkyl) räknats om till reala termer och räntebidrag samt fastighetsskatt exkluderats. Då fås en hyra som ligger realt konstant på 1085 kr/kvm BOA och år.</P>
<P class="p199 ft2">Boendekvalitet<SPAN class="ft146">137</SPAN></P>
<P class="p392 ft0">Strumius kom under genomförandet att drivas främst som ett tekniskt experiment. Bedömningen, om den använda tekniken i sig resulterar i bättre bostäder än annan teknik, kräver ett större utrymme för en mer kreativ samverkan mellan arkitekt och tekniker. Byggkostnads- delegationens kravlista har uppfyllts i mycket hög grad.</P>
<P class="p49 ft0">Det slutliga projektet hade, utan att ändra på kravet om likadana lägenheter, kunnat förbättras med små insatser. Lägenheterna hade t ex kunnat spegelvändas för att få någon variation och en välgörande</P>
<P class="p788 ft55"><SPAN class="ft63">137 </SPAN>Annika von Schéele, Bomiljögruppen i Örebro AB i samråd med Birgitta Holm. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344368x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">368 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">rytmisering i fasaden. Kravet på likadana lägenheter är för övrigt svårt att förstå i en tid, när uthyrningsmarknaden snabbt förändras. Förvaltarkrav på föränderbarhet kopplat till uthyrbarhet bör av ekonomiska skäl alltid tillgodoses.</P>
<P class="p199 ft2">Hur uppfylls <NOBR>Bör-kraven?</NOBR></P>
<P class="p378 ft0"><SPAN class="ft0">I.</SPAN><SPAN class="ft191">Inre och yttre gestalt.</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Loftgångshus begränsar allvarligt möjligheten till varierad lägenhetsfördelning, till familjebostäder och till att i framtiden ändra lägenhetsfördelningen. Loftgången medför en ljus- och solavskärmning som är olycklig, om takhöjden är den normala för bostäder.</P>
<P class="p50 ft0">Bjälklagstjockleken, som beror av det konstruktiva experimentet, har i detta fall i kombination med tolkning av detaljplanekrav om byggnadens höjd begränsat takhöjden till minimihöjd.</P>
<P class="p50 ft0">Lägenhetslösningarna ger inte prov på variation och skönhet eller sådan personlighet som kan leda till ökad trivseln.</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft0">II.</SPAN><SPAN class="ft192">Bostadsfunktioner</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Möblerbarheten är god. Bostäderna är rationellt utformade och uppfyller 9 av 10 efterfrågade krav på bostadsfunktioner. Balkongerna är dock snålt tilltagna, men får anses duga med tanke på att lägenheten är avsedd för <NOBR>1-2</NOBR> personer.</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft0">III.</SPAN><SPAN class="ft193">Detaljutformningen</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Detaljernas utformning bör tolkas i färdigt hus och inte från ritningar och beskrivningar. Detta har inte varit möjligt, eftersom husen inte var färdigbyggda, när de skulle utvärderas. Vissa detaljkrav är därmed inte kontrollerade.</P>
<P class="p199 ft0">IV. Föränderbarheten</P>
<P class="p754 ft0">Möjligheter till förändringar under brukstid är begränsad p.g.a. hustyp i kombination med konstruktionssystemet.</P>
<P class="p199 ft2">Kundundersökning med plananalys, enkäter, samt intervjuer<SPAN class="ft146">138</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Enbart plananalysen har gjorts, då inga boende flyttat in vid undersökningstillfället. Den visar välplanerade lägenheter och hamnar över genomsnittet i referensundersökningen och i nivå med BoBraByggBilligt.</P>
<P class="p789 ft7"><SPAN class="ft25">138 </SPAN>Utvärdering av boendekvalitet, Ulla Westerberg, <NOBR>KTH-BMG.</NOBR> Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">369</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft2">Inomhusmiljö<SPAN class="ft146">139</SPAN></P>
<P class="p778 ft0">Skall- och <NOBR>Bör-kraven</NOBR> har beaktats i projekteringsfasen och inarbetats i arbetshandlingar och specifikationer. De tycks inte ha redovisats separat i kvalitetsplaner eller dokumenterats vid byggsamråd. Det har inte angivits att någon person haft särskilt övergripande ansvar för dessa frågor genom hela byggprocessen. Skall- och <NOBR>Bör-kraven</NOBR> uppges ha inneburit stöd vid fokusering på olika frågor.</P>
<P class="p49 ft0">Frågor avseende inneklimat har enligt utvärderarens uppfattning hanterats slentrianmässigt. Stora och framgångsrika ansträngningar har gjorts för all utveckla en effektiv byggnadsstomme. Denna har utförts med utomordentligt hög måttprecision och med mycket släta ytor varför spackel eller avjämningsmassor behövs i mycket liten utsträckning, eller inte alls. Ytterväggarna har god värmeisolering och anslutningar är utförda så att inverkan av köldbryggor blir måttlig. Projektering av installationers förläggning, kanaldragningar och genomföringar för olika serviceinstallationer har dock inte gjorts. Flera viktiga arbetsmoment med <NOBR>luft-,</NOBR> ljud- och brandtätning mellan lägenheter har lösts under byggnationen. Under förutsättning att bättre samordning med installationer kan ske bedömer utvärderaren att byggkonceptet har en stor utvecklingspotential.</P>
<P class="p49 ft0">De högsta golvtemperaturerna har erhållits för Gävlehuset, som har en mycket god teknisk lösning av anslutningen mellan yttervägg och krypgrund. Dessutom är krypgrunden ventilerad med inomhusluft som bidrar till hög temperatur i grunden.</P>
<P class="p199 ft2"><NOBR>Resurshushållning-kretslopp<SPAN class="ft146">140</SPAN></NOBR></P>
<P class="p138 ft0"><NOBR>Skall-kraven</NOBR> bedöms vara uppfyllda för <SPAN class="ft2">Resurshushållning</SPAN>, i enlighet med de krav som BKD ställde i ursprungsdirektiven. Byggnaden har en annan utformning än första förslaget.</P>
<P class="p49 ft0">Beträffande <NOBR>Skall-kraven</NOBR> för <SPAN class="ft2">Kretsloppsanpassning </SPAN>har man i begränsad omfattning uppfyllt kraven. För reservutrymmen har man inte vidtagit några särskilda åtgärder. De utrymmen som åberopas är vertikala schakt mellan lägenheter. Dessa schakt har murats igen mellan lägenheterna. Beträffande materialinnehåll har man liten eller ingen kännedom om innehållet i kemikalieinspektionens observations- eller godkännandelistor. Materialvalet har följt gängse rutiner för uppförande av hus.</P>
<P class="p49 ft0">Beträffande avfall har man vidtagit vissa åtgärder, men i huvudsak har man förlitat sig till att underentreprenörerna själva tagit hand om sitt avfall. Beträffande emballage så har man inte vidtagit några särskilda åtgärder. Sammantaget kan sägas beträffande <NOBR>Skall-krav</NOBR> för</P>
<P class="p390 ft7"><SPAN class="ft53">139</SPAN><SPAN class="ft86">Arne Elmroth, LTH. Bilaga 1</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft53">140</SPAN><SPAN class="ft86">Carl Michael Johannesson, KTH. Bilaga 1</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">370 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0"><SPAN class="ft2">Kretsloppsanpassning </SPAN>uppfyllde man inte uppfyller kraven, men å andra sidan var denna byggplats varken bättre eller sämre än flertalet andra byggplatser i detta avseende.</P>
<P class="p49 ft0">Beträffande <NOBR>Bör-krav</NOBR> avseende <SPAN class="ft2">Resurshushållning </SPAN>har man inför inflyttningen utlovat att uppfylla kraven. Det är dessutom positivt att den enskilde hyresgästen själv kan följa de förändringar i energiförbrukning som följer till exempel av besparingsåtgärder. Ur pedagogisk synpunkt är det också bra att hyresgästen kan avläsa den egna vattenförbrukningen.</P>
<P class="p50 ft0"><NOBR>Bör-krav</NOBR> avseende <SPAN class="ft2">Kretsloppsanpassning </SPAN>som avser demonterbarhet, återvinnbarhet, materialinnehåll och avfall vid uppförandet får anses uppfylla de uppställda kraven. Där har producenten och projektören haft en direkt påverkan på produkten. Frågan om avfall i lägenheten och i fastigheten, däribland <NOBR>kompos-tering,</NOBR> har brister i utförande och uppföljning. Här är <NOBR>Bör-kravet</NOBR> endast delvis uppfyllt.</P>
<P class="p199 ft2">Hinder och möjligheter</P>
<P class="p188 ft0">Byggherren redovisar följande generella erfarenheter:</P>
<P class="p188 ft0">- Bortsett från de inledande problemen vid betongelementproduktioner</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td670"><P class="p10 ft0">har projektet fungerat bra.</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr1 td415"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td267"><P class="p10 ft0">Byggherren,</P></TD>
<TD class="tr9 td671"><P class="p418 ft0">entreprenören</P></TD>
<TD class="tr9 td0"><P class="p10 ft0">och förslagsställaren</P></TD>
<TD class="tr9 td415"><P class="p140 ft0">gör följande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td160"><P class="p10 ft0">bedömning om förslagets framtida potential:</P></TD>
<TD class="tr9 td415"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td267"><P class="p10 ft0"><SPAN class="ft2">- </SPAN>Konceptet</P></TD>
<TD class="tr1 td671"><P class="p10 ft0">har stor potential</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p140 ft0">framförallt vid hotell,</P></TD>
<TD class="tr1 td415"><P class="p10 ft0">student- och</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p542 ft0">äldreboende. Entreprenören och förslagsställaren framhåller att industrialiserat byggande ger lägre kostnader. Spilltiden kan reduceras. På normal nyproduktion är spilltiden på all arbetstid ca 50 procent. Spillmängden av material på omkring 20 procent på normala byggpla tser kan reduceras. Tiden för att uppföra en byggnad kan halveras p.g.a. minskat material- och arbetsspill.</P>
<P class="p49 ft0">I Struimus har försök gjorts att följa den ursprungliga projektidén och efter inledande problem har man kunnat producera betongelement i helt andra kvaliteter än vad någon kunnat ana. Den måttnoggrannhet som nåtts i produktion och montage av volymelement torde vara unik inom svensk prefabindustri. Mätta diagonala avvikelser på +- 4 mm i monterade volymer är ofattbart små. Det är också en viktig förut- sättning för kvalitet och planerade byggtider i kommande produktion. Resultaten är en följd av att vanlig tillverkningsindustris mätning med lasermetoder via forskare på KTH Gävle införts i prefabfabriken.<SPAN class="ft25">141 </SPAN>Detta är ett exempel på att konvergens mellan andra branscher och byggsektorn kan ha avgörande betydelse. Konceptet innehåller möjlig-</P>
<P class="p790 ft7"><SPAN class="ft25">141 </SPAN>Rapport om måttoleranser, Åke Lindberg, <NOBR>KTH-Gävle</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">371</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">heter till långsiktig produktion av bostäder till låg kostnad. Det torde dock krävas att <SPAN class="ft4">en </SPAN>organisation håller samman hela produktionskedjan från idé till överlämnande om konceptet skall bli framgångsrikt.</P>
<P class="p791 ft81">Florence - Lindabs koncept för det outförda vinnande projektet</P>
<P class="p223 ft2">Sammansättning förslagsgrupp:</P>
<P class="p542 ft0">PEAB Syd, Lindab, Danogips, BPA (el, VVS), Gullfiber, Bloco, Eljo (elkomponenttillverkare), FFNS. (Ängelholmshem var tidigare beställare av Kv Näktergalen. Erfarenheter från denne beställare fanns levande för förslagsställarna.)</P>
<P class="p135 ft0">Under motto ”Florence” presenterades ett förslag i vilket lättbyggnadstekniken skulle utnyttjas för att åstadkomma bostäder med ”goda möjligheter till frihet vid utformning och uppbyggnad”. Installationerna skulle samlas i hjärtvägg. Processen skulle samordnas i en form av partnering.</P>
<P class="p49 ft0">Anbudssumman för att uppföra 30 lägenheter uppgick till 14,520 miljoner kr med en klausul med krav på reglering för allmänna kostnadsförändringar och med en för grundläggning beräknad kostnad på 531 000 kr (beräknad av Byggkostnadsdelegationens sakkunniga). Vid utvärderingen av anbudet gjordes tillägg med beräknad kostnad för att förslaget skulle uppfylla ställda <NOBR>Skall-krav.</NOBR> Den totala bygg- kostnaden enligt anbudet med nödvändiga korrigeringar och exklusive mervärdeskatt uppgick därmed till 15.128 miljoner kr eller 7730 kr/kvm BOA.</P>
<P class="p199 ft2">Utfästelser om processen</P>
<P class="p188 ft0">Förslagsställarnas avsikt var att genomföra ett bostadsprojekt där:</P>
<P class="p792 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft187">aktörer från byggandets alla led samverkar för att med en förbättrad projekterings- och planeringsprocess genomföra ett bygge med ny</SPAN></P>
<P class="p658 ft0">teknik baserad på kretsloppsanpassade beprövade material.</P>
<P class="p793 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">modern informationsteknologi på ett avancerat sätt skulle utnyttjas</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft11">den största synliga förändringen på byggplatsen skulle vara en hög grad av förtillverkning vilket leder till resurssnålare och snabbare bygge med precisare styrning och förbättrad arbetsmiljö.</SPAN></P>
<P class="p793 ft0"><SPAN class="ft10">·</SPAN><SPAN class="ft180">byggnaden under sin användningstid får ett sundare inomhusklimat.</SPAN></P>
<P class="p293 ft0"><SPAN class="ft2">System: </SPAN>prefab (element för innervägg, yttervägg , bjkl, volymer....). Alla uppräknade. I Florence var tanken platta element. Nu kan man göra volymer (se H99 MoBodulen)</P>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">372 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft0"><SPAN class="ft2">Inredningsgrad: </SPAN>Möjlig vid volymer.</P>
<P class="p64 ft0"><SPAN class="ft2">Tillverkning: </SPAN>plåt bockas, kapas på Lindabs fabrik. Tillverkning av element sker på andra ställen, på fabrik eller fältfabrik vid byggplats. Detta beror av projekt, läge mm. Alla varianter möjliga. Samman- sättning görs av folk som Lindab utbildat först. Graden av industriellt byggande växlar därmed mellan projekten. Spill i fabrik är ca 0.2 procent på plåt.</P>
<P class="p64 ft0"><SPAN class="ft2">Försäljning: </SPAN>allt från hela element samt montage, till leverans av material till fältfabriker, där underentreprenörer utbildade av Lindab sätter samman detta till element.</P>
<P class="p199 ft0"><SPAN class="ft2">Partnerskap leverantörer: </SPAN>Ja, med elementtillverkare.</P>
<P class="p794 ft0"><SPAN class="ft2">Fasta leverantörer: </SPAN>Plåttillverkare: 5 stora. Infästningstillverkare: 2 st. Gips: 3 st. Isolering: 2 st. Montage: 10 st underentreprenörer runtom i Sverige. Verkstadsindustrier som gör maskiner för tillverkning av infästningsmaterial: 4 st (dessa arbetar med många andra industri- sektorer också, varför goda lösningar kan spridas från industri till bygg- sektor). <NOBR>IT-leverantörer</NOBR> och programutveckling i Sverige och Budapest. Ett eget <NOBR>IT-centrum</NOBR> utvecklar program med dessa underleverantörer.</P>
<P class="p64 ft0"><SPAN class="ft2">Samarbetsformer: </SPAN>Tillverkarna engageras aktivt i projekt kring utveckling. De ska ej enbart leverera varor. Tanken är att slutprodukten kan garanteras kvalitet, prestanda, pris mm som alla ingående partners ställer sig bakom.</P>
<P class="p795 ft0"><SPAN class="ft2">Grundläggning (husets vikt): </SPAN>minskade kostnader vid dålig mark. Berg gör ingen skillnad.</P>
<P class="p322 ft2">Trolig entreprenadkalkyl för Florence: <SPAN class="ft0">till BKD inlämnat anbud gäller fortfarande. Den totala beräknande byggkostnaden exklusive mervärdeskatt uppgick till 15.128 miljoner kr eller 7730 kr/kvm BOA.</SPAN></P>
<P class="p64 ft0"><SPAN class="ft2">Byggda referensobjekt: </SPAN>Florence i rent stål är inte byggt. Men Florences teknik i väggar och bjälklag finns i Näktergalen, Nybodahöjden (PEAB, NCC), studentbostäder Örebro (2 vån), samt ett flertal större och mindre projekt.</P>
<P class="p64 ft0"><SPAN class="ft2">Framtida utveckling: </SPAN>Efter 1990 började Lindab satsa på export av varor. Idag är 75 procent av omsättningen export. Nu exporteras inte</P>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">373</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">bara stålreglar, utan <NOBR>know-how</NOBR> och koncept. Lindab och Lindabs samarbetskoncept finns idag i 10 länder. Samarbetet baseras på lokala partners, som kan sin marknad, arkitektur, vanor, regler mm. Lindabs affärsidé är produktutveckling av sammansatt slag, garantier av produkten och med partnerförfarande som medel.</P>
<P class="p122 ft15">PEAB - HSB - Kv Kapellmästaren, Malmö (Florence)</P>
<P class="p708 ft4">Motto: ”Florence”</P>
<P class="p796 ft20">Idé: Samverkan i planeringsprocessen mellan byggherre och entreprenör. Byggherre: HSB Sundsfastigheter AB, Malmö/ Johnny Öhrbäck Entreprenör: PEAB Syd</P>
<P class="p797 ft20">Leverantörer stomme: Strängbetong (trappor), <NOBR>A-betong</NOBR> Precon övrigt Byggort: Malmö kommun ( kv. Kapellmästaren )</P>
<P class="p188 ft0">Antal våningar: 4</P>
<P class="p677 ft0">Antal lägenheter: 56 i 2 hus (insatslägenheter)</P>
<P class="p798 ft20">Lägenhetsfördelning: 2: 1rok, 10: 1.5rok, 24: 2rok, 12: 3rok, 8: 3.5 rok Hyra:ca 863 kr/kvm BOA och år. Insats i genomsnitt 2380 kr/kvm BOA</P>
<P class="p188 ft0">Byggstart dec. <NOBR>-98,</NOBR> inflyttning dec. <NOBR>-99</NOBR></P>
<P class="p188 ft0">Anm: Huset innehåller källare med skyddsrum.</P>
<P class="p799 ft2">Sammanfattande kommentarer och värdering av det byggda huset<SPAN class="ft146">142</SPAN></P>
<P class="p542 ft0">Projektet har uppförts under utnyttjande av traditionell teknik. Samarbetet mellan entreprenör och byggherre har varit så framgångsrikt att parterna vill fortsätta att utveckla detta ytterligare.</P>
<P class="p49 ft0">Projektet i Kv. Kapellmästaren är i sig utfört enligt mer traditionella möjligheter, men har samtidigt präglats av Byggkostnadsdelegationens målsättning för lägre boendekostnader och ett engagemang och en förändringsvilja i likhet med exempelvis Svedala- och Wigralprojekten. Genom projektorganisationens struktur med huvudentreprenör och anbudsupphandlande underentreprenörer har huvudentreprenören i aktiv samverkan med respektive huvudentreprenörer och leverantörer haft huvudansvaret för styrning av produktval, prefabriceringsgrad och andra kvalitetsval utifrån samråd med byggherren. Graden av prefabricering och val av installationsprinciper har inneburit en detaljstyrning av leveranser till byggplatsen. Rätt produkt vid rätt tillfälle skapade mindre ”vilande” materialflöden på byggplatsen.</P>
<P class="p76 ft7"><SPAN class="ft25">142 </SPAN>Florence- rapport , Uno Odenmar, expert i Byggkostnadsdelegationen. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">374 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft0">En väsentlig del i framgångsreceptet ligger delvis i den långa planeringstiden på nästan ett år mellan byggherre, konsulter och entre- prenör - samt kort och rationell produktionstid på sju månader, utan de ”vanliga” ändringarna under byggtiden. En av de viktigaste faktorerna blir som en konsekvens av ovanstående <SPAN class="ft2">att kunna styra byggprocessen i tidiga skeden där det finns den största möjligheten att påverka kostnaderna</SPAN>. Sammantaget bekräftar ovanstående behovet av nya utvecklande idéer om partnerskap, funktionsupphandling och förtillverkning.</P>
<P class="p49 ft0">Byggkostnaderna exklusive mervärdesskatt inklusive projektering är i nivå med ursprungligt anbud vilket visar att man med samverkan kan nå lägre kostnad.</P>
<P class="p199 ft2">Ekonomi<SPAN class="ft146">143</SPAN></P>
<P class="p778 ft0">Florence är i verkligheten en bostadsrättsförening i Malmö som heter Brf Kapellmästaren. Detta projekt är betydligt större än övriga. Antalet lägenheter är 56 och den totala bostadsarean BOA är 3579 kvm. Bruksarean (BRA) är 4189 kvm ovan mark. I projektet ändrades såväl lägenhetsstorlekar, byggmetod och upplåtelseform gentemot det ursprungliga anbudet. Detta gör detta projekt, minst sagt, svårbedömt vad avser måluppfyllelse. I nedanstående <NOBR>BKD-kalkyler</NOBR> redovisas vår bedömning av hur detta projekt skulle te sig ekonomiskt om det hade varit hyresrätt. Återigen bygger vi våra kalkyler på byggherrens uppgifter och våra egna bedömningar. När det gäller kommunala avgifter, dvs bygglov etc (se avsnitt 4), är dessa inbakade i kostnadsposterna markåtkomst och byggherrekostnader. Detta beror på att redovisningsprinciperna skiljer sig från övriga byggherrar.</P>
<P class="p269 ft6">Ekonomisk utvärdering Kv Kapellmästaren (Florence)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr9 td672"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr9 td673"><P class="p368 ft39">Kr/kvm BOA</P></TD>
<TD class="tr9 td621"><P class="p201 ft39">kr/kvm BRA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td674"><P class="p418 ft52">Markåtkomst</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p179 ft52">1281</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">1094</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td674"><P class="p418 ft52">Kommunala avgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p349 ft52">saknas</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p180 ft42">saknas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td674"><P class="p418 ft52">Anslutningsavgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p179 ft52">311</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">266</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td674"><P class="p418 ft52">Byggherrekostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p179 ft52">1509</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">1289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td674"><P class="p418 ft52">Entreprenadkostnad</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p179 ft52">8289</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">7082</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td674"><P class="p418 ft52">Produktionskostnad inkl moms</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p179 ft52">14323</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">12238</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td674"><P class="p418 ft52">Driftkostnad exkl fast.skatt per år</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p179 ft52">172</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td674"><P class="p418 ft52">Underhållskostnad per år</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p179 ft52">84</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td674"><P class="p418 ft52">Räntebidrag per år ca</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p179 ft52">180</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td674"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p657 ft7"><SPAN class="ft25">143 </SPAN>Håkan Bejrum, KTH och Bengt Hansson, LTH. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td676"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td644"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td411"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr16 td677"><P class="p800 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">375</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td678"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td642"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td421"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td679"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td68"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td678"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td642"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr3 td421"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr19 td677"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td680"><P class="p201 ft52">Hyra <NOBR>BKD-kalkyl</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p179 ft52">1102</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">942</P></TD>
<TD class="tr9 td677"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td680"><P class="p201 ft52">Hyra Florence exkl räntebidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p179 ft52">1043</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">883</P></TD>
<TD class="tr9 td677"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td680"><P class="p201 ft52">Hyra <NOBR>BKD-kalkyl</NOBR> inkl räntebidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p179 ft52">922</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">796</P></TD>
<TD class="tr9 td677"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td680"><P class="p201 ft52">Hyra Florence inkl räntebidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p179 ft52">863</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p181 ft52">737</P></TD>
<TD class="tr9 td677"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td528"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td680"><P class="p201 ft52">Fastighetsskatt år <NOBR>6-10</NOBR> resp år 11-</P></TD>
<TD class="tr8 td675"><P class="p371 ft52">40/80</P></TD>
<TD class="tr8 td429"><P class="p180 ft52">35/70</P></TD>
<TD class="tr9 td677"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft0">Hyra <NOBR>BKD-kalkyl</NOBR> är den hyra (1102 kr/kvm BOA och år) som den ursprungliga reala kalkylmodellen ger med faktiska värden för projektet i Brf Kapellmästaren (räknad som hyresrätt). I <NOBR>kalkyl-modellen</NOBR> finns alltså vare sig räntebidrag eller fastighetsskatt<SPAN class="ft164">. </SPAN>Återigen kan vi konstatera stora avvikelser i verklig produktionskostnad jämfört med anbuden. Däremot ligger både drift- och underhållskostnaderna ungefär i nivå med kalkylerna i anbuden. Detta beror på att projektet har vuxit från 30 till 56 lägenheter och att man har en ”underhållssnål” konstruktion med t ex en hiss och en tvättstuga per huskropp.</P>
<P class="p144 ft0">Detaljuppgifter om hur byggherrekostnader har fördelat sig har inte kunnat erhållits vilket begränsar möjligheterna att analysera bakomliggande orsaker till skillnader som kan iakttas vid byggande med bostads- respektive hyresrätt. Det kan konstateras att bygg- och produktionskostnaden per kvm blivit högre trots att det är en större volym som byggts och dessutom med färre trapphus än det anbudet.</P>
<P class="p278 ft0">Den stora ökningen per kvm i förhållande till utgångsmaterialet återfinns i ökningen av byggherrekostnaden medan själva <NOBR>byggkost-naden</NOBR> uppvisar en jämförelsevis obetydligt högre kostnad.</P>
<P class="p144 ft0">Vid anbudsvärderingen bestämdes byggherrekostnaderna schablonmässigt i syfte att göra anbuden oberoende av var i landet projekten skulle uppföras. Rent principiellt kan den stora skillnaden bero på för lågt beräknade byggherrekostnader i värderingsfasen eller att <NOBR>byggherre-kostnaderna</NOBR> faktiskt varit stora i genomfört projekt. Vissa <NOBR>kostnads-poster</NOBR> har tillkommit på grund av att man i detta fall övergått till bostadsrätt från hyresrätt premie för avgiftsbortfall om 742 875 kr.</P>
<P class="p395 ft0">Det bör vidare påpekas att i byggkostnaderna ingår en stor del av kostnaderna för projekteringen eftersom det är en totalentreprenad. Kostnaden per kvm BRA är 12 353 kr för hela projektet respektive 7 401 kr/kvm BRA för byggkostnad exklusive mervärdesskatt. Även om den effekten av volymskillnaden från 30 till 56 lägenheter beaktas är skillnaden mellan byggkostnader i anbud och genomförande begränsade (observera utan byggherrekostnader och mervärdesskatt). Effekten av allmänna kostnadsförändringar är försumbara i sammanhanget.</P>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">376 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft2">Boendekvalitet<SPAN class="ft146">144</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">I Kv Kapellmästaren har man försökt lösa tjockhusets problem med att bygga upp lägenheter kring en längsgående hjärtvägg, som samtidigt skall fungera som installationsvägg för kök och bad. Exteriört har man klarat detta på ett tillfredsställande sätt genom att tydligt exponera hjärtväggen och variera hushöjd och planform på ömse sidor om väggen. Byggnadskroppen har därmed trots sin tjocklek fått en spänst och lätthet som är befriande. Med tanke på de brister som vidhäftar bostäderna vad gäller planlösningar och utförande och det faktum att rumsformer inte skapats med större tanke på skönhet, atmosfär och karaktär, framstår bostäderna dock inte som goda prototyper för framtiden.</P>
<P class="p122 ft2">Bostädernas organisering och rumssamband</P>
<P class="p138 ft0">Bostadens organisering, enligt tävlingsförslaget BAS samt enligt bygg- lovhandlingar, byggde som princip på mörka kök och badrum mot hjärtväggen i tjockhusets inre kärna. Hög rumshöjd och stora fönster med låga bröstningar skulle kompensera den sekundära dagsljusbelysningen. Lägenhetsstorlekarna var huvudsakligen små. Det innebar att 71 procent av bostäderna var enkelsidiga medan övriga var hörn- eller gavellägenheter. De enkelsidiga lägenheterna är enligt förslagsställaren avsedda för en till tre personer, medan de genomgående var avsedda för tre till sex personer. Endast 20 procent av lägenheterna är avsedda för en person enligt tävlingsförslaget respektive bygglovhandlingar. Det innebär att olika sysselsättningar ska kunna pågå samtidigt i en bostad och att grundläggande integritet mellan individer skall kunna upprätthållas. Med tanke på det har bostadens utformning inte kunnat lösas på ett tillfredsställande sätt med principen våtvägg i hjärtat av ett tjockhus. Problemet har sin lösning, men kräver andra prioriteringar vad gäller bostadens organisation.</P>
<P class="p49 ft0">Den ändring av lägenhetsfördelningen som slutligen blev genomförd med större och fler genomgående lägenheter har inte helt löst problemen, men kv Kapellmästaren har vunnit väsentligt på förändringen.</P>
<P class="p49 ft0">”Felet”, som utvärderarna ser det, är synen på vad som är vistelseyta i en bostad och vad som är sekundäryta. Enligt förslagsställaren är kök och badrum sekundärutrymmen, medan sovrum och vardagsrum är ”vistelseytor”. Det finns gott om studier som visar att människor idag vistas och vill vistas mycket stor del av sin tid i badrum och kök. Det finns även studier som visar att dagsljus inte alltid</P>
<P class="p801 ft55"><SPAN class="ft63">144 </SPAN>Annika von Schéele, Bomiljögruppen i Örebro AB i samråd med Birgitta Holm. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344377x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">377</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft0">är önskvärt när man ser på TV, surfar på nätet eller i övrigt arbetar vid datorn - eller - när man sover.</P>
<P class="p49 ft0">Ett rumssamband som är försummat inte bara i Florence, utan i många flerbostadshus, är det mellan toalett och sovrum. Integriteten kräver ett nära samband, medan ljudöverföringen talar för att installationsväggen inte samtidigt ska vara sovrumsvägg. Kravet torde skärpas i framtiden. Vi vet redan nu, att personer i olika generationer och med olika typer av arbeten har olika dygnsrytm, även om de tillhör samma hushåll.</P>
<P class="p802 ft2">Detaljutformning</P>
<P class="p138 ft0">De vackra ytmaterialen ger en glädje, som riskerar att förtas av alla svårstädade ”restutrymmen”. Florence illustrerar med sina olösta detaljer särskilt vad gäller mötet mellan stomme och inredning/ utrustning att samarbetet mellan dem som projekterar stommen och dem som projekterar bostaden behöver förbättras. Med tanke på vad CAD- projektering utlovar i form av möjlighet till måttsamordning är detta resultat förvånande.</P>
<P class="p135 ft0">Den estetiska, funktionella och städrelaterade värdeförlusten för brukaren av bristande måttsamordning är svårt att bedöma. En enkel analys i ett beställarperspektiv resulterar i konstaterandet att värdet på bostäderna torde dras ner långt mer än vad det skulle kosta att samordna projekteringen.</P>
<P class="p199 ft2">Hur uppfylls <NOBR>Bör-kraven?</NOBR></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft0">I.</SPAN><SPAN class="ft191">Yttre och inre gestalt</SPAN></P>
<P class="p54 ft0">Börkraven har delvis uppfyllts för två kvaliteter, medan de inte uppfyllts alls för de övriga två.</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft0">II.</SPAN><SPAN class="ft192">Bostadsfunktion</SPAN></P>
<P class="p542 ft0">Fem av 13 <NOBR>Bör-krav</NOBR> är helt uppfyllda för samtliga lägenheter. Ytterligare två krav är delvis uppfyllda, medan de sex återstående inte är uppfyllda för någon bostad i projektet. Svagheterna dominerar över de positiva kvaliteterna i kv Kapellmästaren vad avser bostadens funktion.</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft0">III.</SPAN><SPAN class="ft193">Detaljutformning</SPAN></P>
<P class="p778 ft0">Material och färgsättning är av mycket hög kvalitet. Det gäller även val av fönster. (Ang fönstersättning se ovan). Det är därför beklagligt att detaljutformningen i plan och sektion vad gäller möte mellan stomme och fast inredning är så illa genomtänkt och anpassad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344378x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">378 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft0">IV. Föränderbarhet.</P>
<P class="p542 ft0">Kraven är genomgående inte uppfyllda på det sätt som Byggkostnads- delegationen efterfrågat.</P>
<P class="p803 ft2">Kundundersökning kring Boendekvalitet med enkäter, samt intervjuer<SPAN class="ft146">145</SPAN></P>
<P class="p542 ft0">Plananalysen visar sämre resultat än genomsnittet i referens- undersökningen, men tack vare den positiva bedömningen i enkäterna blir Florence ändå i genomsnitt godkänt om än med små marginaler. Svarfrekvensen är 0.59 procent och från lika delar boende i små respektive stora lägenheter. De boende bedömer rumsformer som vackrare och lägenheterna som ovanligare än i övriga prototyphus.</P>
<P class="p199 ft2">Inomhusmiljö</P>
<P class="p138 ft0">Kraven har ej utvärderats, då det byggda förslaget inte innehåller det ursprungliga anbudets nya teknik.</P>
<P class="p199 ft2"><NOBR>Resurshushållning-kretslopp</NOBR></P>
<P class="p138 ft0">Kraven har ej utvärderats, då det byggda förslaget inte innehåller det ursprungliga anbudets nya teknik.</P>
<P class="p199 ft2">Hinder och möjligheter</P>
<P class="p713 ft0">Byggherren redovisar följande generella erfarenheter från genom- förandet av prototypbyggnaden:</P>
<P class="p721 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft165">I samarbete med entreprenören har projektet genomförts på ett för byggherren framgångsrikt sätt.</SPAN></P>
<P class="p45 ft0">Byggherren gör följande bedömning om förslagets framtida potential:</P>
<P class="p138 ft0"><SPAN class="ft0">-</SPAN><SPAN class="ft148">Byggherrens representant anser att den valda tekniken och samarbetet kan utvecklas ytterligare. Genomförande utan upphandling i konkurrens anses av byggherren i detta fall vara en framgångsrik väg.</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Förutsättningarna för fler objekt av samma eller liknande typ är goda. Dock gäller det att skapa sådana marknadsmässiga incitament att kostnads- och kvalitetsmedvetenheten bibehålls. HSB utreder möjligheterna att bygga ytterligare två liknande flerbostadshus. Avslutningsvis är det bestående intrycket att mycken kunskap om tekniska står till förfogande för byggande av bostadshus, i synnerhet om det skaps ett forum för en aktiv dialog i vilken <NOBR>byggherrekompe-tensen</NOBR> har en unik och avgörande betydelse.</P>
<P class="p804 ft7"><SPAN class="ft25">145 </SPAN>Utvärdering av boendekvalitet, Ulla Westerberg, <NOBR>KTH-BMG.</NOBR> Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">379</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p785 ft15">NCC - Flexihus</P>
<P class="p708 ft4">Motto: ”Flexi Modulen”</P>
<P class="p188 ft0">Idé: Volymelement i stålstomme och betongbjälklag.</P>
<P class="p677 ft0">Byggherre: NCC Bostad/Håkan Jansson. Övergick till Länsbergs</P>
<P class="p677 ft0">Förvaltning 1 jan. 1999.</P>
<P class="p677 ft0">Entreprenör: NCC - Flexihus</P>
<P class="p677 ft0">Leverantör stomme: Flexihus AB Vårgårda</P>
<P class="p677 ft0">Byggort: Jönköpings kommun ( kv. Dvärgen)</P>
<P class="p677 ft0">Antal våningar: 4 + vindsförråd</P>
<P class="p677 ft0">Antal lägenheter: 41 (studentbostäder, hyresrätt )</P>
<P class="p677 ft0">Lägenhetsfördelning: 34 st 1 rokvrå och 7 st 1,5 rokvrå</P>
<P class="p677 ft0">Hyra: 1 050kr/ kvm BOA och år.</P>
<P class="p677 ft0">Byggstart <NOBR>hösten-98 ,</NOBR> inflyttning januari <NOBR>-99.</NOBR></P>
<P class="p777 ft0">Flexihus var ett familjeägt småföretag i Småland, som numera ingår i <NOBR>NCC-koncernen.</NOBR> Flexihus har utvecklat ett avancerat volymprefab- system i betong och stål med avsikt att erbjuda kunder på vissa marknadssegment (bostäder, studentbostäder) en färdig produkt, inredd och klar från fabrik. Flexihus har egen stomprojektering som förlagts till fabriksområdet. Starkt inslag av IT i form av <NOBR>CAD-ritningar,</NOBR> ur vilka materialmängder fås direkt.</P>
<P class="p199 ft2">Prototyphustyp</P>
<P class="p138 ft0">Prototyphuset kom inte att uppföras enligt tävlingsförslaget, ett femvåningshus med trespännare och en rik variation av lägenheternas storlekar och typer. I stället byggdes ett lamellhus i fyra plan med 41 studentlägenheter som ett <NOBR>”fill-in”-projekt</NOBR> i innerstaden c:a 1,5 km från Jönköpings Högskola. Standardutförandet omfattar 23 kvm om 1 rum med sovalkov och köksalkov samt duschrum. Tre tvårummare finns. Samtliga lägenheter utom en har balkong eller uteplats.</P>
<P class="p49 ft0">Projektet har genomförts med utnyttjande av utlovad teknik. Tillämpningen har dock varit på ett studentbostadshus vilket minskat möjligheterna att värdera teknikens användbarhet. Entreprenören anser att produktionstekniken är konkurrenskraftig och att den innehåller möjlighet till ett effektivare byggande. Bortsett från ytterväggs- beklädnaden kan huset inklusive grund monteras ned och flyttas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">380 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft2">Byggnadsteknik <SPAN class="ft146">146</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Byggtekniken är volymelement med hög färdigställandegrad som monteras på ett snabbt och rationellt sätt. Lösningar för skarvning av ytskikt över elementgränserna är väl genomtänkta. Elementlösningar där elementgränserna ligger mitt i lägenhetsskiljande konstruktioner kan skapa risk för sammanhängande spaltsystem som kan få negativa följder för lufttäthet och brandsäkerhet. Detaljutföranden återfanns inte på ritningar men i utförandet verkar spalterna ha tätats på ett bra sätt. Elementens golv består av plattor av högpresterande betong med hög alkalitet som kan ge upphov till nedbrytning av mattor, lim o dyl.</P>
<P class="p199 ft2">Värmeisolering</P>
<P class="p542 ft0">Enligt beräkning blir den årligen köpta energin för uppvärmning 51 kWh/m2. Köldbryggor ger ett påslag med 4 kWh/m2 på den beräknade energiförbrukningen utan köldbryggor. Inverkan av byggnadens värmetröghet reducerar energiförbrukningen med 17 kWh/m2 jämfört med en beräkning då hänsyn ej tas till denna.</P>
<P class="p199 ft2">Utförande</P>
<P class="p138 ft0">Termografering vid undertryck visade inte på några större fel i utförandet, vare sig det gäller värmeisolering eller täthet. Lägenheternas täthet ligger nära ställda krav.</P>
<P class="p199 ft2">Värme och ventilation</P>
<P class="p721 ft0">Ventilationssystemet är ett <NOBR>FTX-system</NOBR> med ett centralt aggregat på vinden.</P>
<P class="p199 ft2">Inneklimat</P>
<P class="p542 ft0">Luftflödesmätningarna visar att luftomsättningarna i enrumslägen- heterna ligger över ställda krav med en faktor 1.7. I tvårums- lägenheterna är omsättningarna ca 10 % över de minimikrav som anges i byggreglerna.</P>
<P class="p542 ft0">Mätningen av termiskt inomhusklimat visade ett gott resultat då värdena klart ligger inom intervallen för rekommenderade värden.</P>
<P class="p199 ft2">Steg- och luftljudsisolering</P>
<P class="p138 ft0">Luftljudsisoleringen är mycket god och uppfyller med marginal kravet för klass B. Mätning av stegljudsisoleringen har visat olika resultat men expertisens slutsats är att konstruktionerna bör ha förutsättningar att klara klass B om inte särskilda byggfel föreligger.</P>
<P class="p188 ft2">Ekonomi<SPAN class="ft146">147</SPAN></P>
<P class="p805 ft55"><SPAN class="ft63">146 </SPAN>Gudni Jóhannesson, Bertil Mattsson, Sten Ljunggren, KTH- Byggnader och installationer. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344381x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">381</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft0">Lägenheterna hyrs ut som studentbostäder, vilket ger lite speciella förutsättningar för förvaltningen. Hyran omräknat till helår ligger mellan 1085 och 1217 kr/kvm BOA (studenterna betalar hyra enbart för 10 månader).</P>
<P class="p513 ft6">Ekonomisk värdering Fleximodulen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr14 td665"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr14 td666"><P class="p159 ft39">Kr/kvm BOA</P></TD>
<TD class="tr14 td666"><P class="p182 ft39">kr/kvm BRA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Markåtkomst</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">1601</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">1183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Kommunala avgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p202 ft52">96</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Anslutningsavgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">236</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Byggherrekostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">96</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Entreprenadkostnad</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">10927</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">8073</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Produktionskostnad inkl moms</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">15656</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">11567</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Driftkostnad exkl fast.skatt per år</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">238</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Underhållskostnad per år</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">161</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Räntebidrag per år ca</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">300</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Hyra <NOBR>BKD-kalkyl</NOBR> per år</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">1324</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">978</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td681"><P class="p418 ft52">Hyra Fleximodulen per år exkl</P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p181 ft52"><NOBR>1420-1304</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p181 ft52"><NOBR>1049-963</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">räntebidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Hyra <NOBR>BKD-kalkyl</NOBR> inkl räntebidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">1024</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p181 ft52">756</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td681"><P class="p418 ft52">Hyra Fleximodulen per år inkl</P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p181 ft52">1050</P></TD>
<TD class="tr8 td198"><P class="p181 ft52">775</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">räntebidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p10 ft3"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td667"><P class="p418 ft52">Fastighetsskatt år <NOBR>6-10</NOBR> resp år 11-</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p417 ft52">60/120</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p417 ft52">50/100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft0">Hyra <NOBR>BKD-kalkyl</NOBR> är den hyra (1324 kr/kvm BOA och år) som den ursprungliga reala kalkylmodellen ger med faktiska värden för projektet i kv Dvärgen. I kalkylmodellen finns vare sig räntebidrag eller fastighetsskatt. För att få en jämförbar hyra har anbudsgivarens kassaflödesanalys räknats om till reala termer och räntebidrag samt fastighetsskatt exkluderats. Då får vi en hyra som börjar på 1420 kr/kvm BOA och år som faller realt till 1304 kr/kvm BOA år 15. Detta betyder en real hyresdepreciering på 0,5 procent per år, vilket verkar rimligt.</P>
<P class="p49 ft0">Avvikelserna från anbud till redovisad kostnad är betydande och beror på fler våtenheter i studentbostadshuset. Det bör samtidigt påpekas att man har färre trapphus. Ökningen från anbud till redovisad kostnad för enbart byggkostnaden exklusive mervärdesskatt uppgår till ca 46 procent. Projektet såldes och beställare byttes från förslags- ställare till privat företag.</P>
<P class="p806 ft7"><SPAN class="ft25">147 </SPAN>Håkan Bejrum, KTH och Bengt Hansson LTH. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344382x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">382 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft2">Boendekvalitet<SPAN class="ft146">148</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Byggnaden är väl anpassad till sin omgivning och till lokal arkitektur. Redan vid val av hustyp i kombination med lokalisering och lägenhets- fördelning har man valt bort möjligheterna till flexibla och bra bostäder. Vad man kan kalla extrakrav för att ytterligare säkra den flexibilitet som bottnar i allmänna baskrav på en god bostad, kan knappast uppfyllas om inte allmänna krav på en god planlösning redan är uppfyllda. Det visar att man inte genom att formulera detaljerade krav på bostadens funktion eller föränderbarhet kan åstadkomma bra bostäder. Sådan kvalitetsstyrning sker på övergripande <NOBR>gestaltnings-nivå,</NOBR> vilket innefattar detaljplanen.</P>
<P class="p126 ft0">Enkelsidiga bostäder skall, enligt utvärderarnas mening, som princip inte lokaliseras till ett lamellhus orienterat med sina bägge fönsterfasader rakt i nord- respektive sydläge. Det gäller särskilt, om man kan förmoda att de boende kommer att vistas stor del av dagen i sin bostad. Så är fallet för många äldre. Studenter är helt enkelt hänvisade till bostaden för stor del av sitt studiearbete, eftersom högskolorna endast tillhandahåller lokaler schemalagt arbete, vilket motsvarar en mycket liten del av arbetsveckan.</P>
<P class="p126 ft0"><NOBR>Skall-kravet</NOBR> på solljusbelysning i bostäderna är inte uppfyllt, vilket i princip innebär att bygglov hade kunnat förvägras. En helhetsbedömning kan emellertid leda till att bristen på dagsljus godtas med motivet att andra kvaliteter uppväger kravet på god dagsljusbelysning. I detta fallet är det tveksamt.</P>
<P class="p296 ft2">Hur uppfylls <NOBR>Bör-kraven?</NOBR></P>
<P class="p138 ft0">Endast sju av nitton relevanta <NOBR>Bör-krav</NOBR> är helt uppfyllda för samtliga lägenheter. Ytterligare ett krav är delvis uppfyllt, medan två krav uppfyllt för en minoritet av lägenheterna. Sju krav är inte uppfyllda för någon lägenhet. (Två av totalt 21 krav är inte relevanta för enrumsbostaden.)</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft0">I.</SPAN><SPAN class="ft191">Yttre och inre gestalt</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Alla krav utom det på dagsljusbelysning är till fullo uppfyllda. Byggnaden är orienterad i väderstreck som inte medger direkt solljus in i alla bostäder. 34 av de 41 lägenheterna är enkelsidiga, varav hälften vetter mot norr.</P>
<P class="p807 ft55"><SPAN class="ft63">148 </SPAN>Annika von Schéele, Bomiljögruppen i Örebro AB i samråd med Birgitta Holm. Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB344/GOB344383x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">383</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft0">II.</SPAN><SPAN class="ft192">Bostadsfunktioner</SPAN></P>
<P class="p542 ft0">Endast tre av de tio <NOBR>Bör-krav</NOBR> som hänför sig till bostadsfunktioner är helt uppfyllda för samtliga lägenheter. Ytterligare ett krav är delvis uppfyllt, medan två krav uppfyllt för en minoritet av lägenheterna. Tre krav är inte uppfyllda för någon lägenhet.</P>
<P class="p50 ft0">Stor omsorg har ägnats våtutrymmen. Kokvrån är ljus och trevlig, dock med vissa funktionella brister. Badrummet är mycket rymligt, har hög standard och god tillgänglighet för rörelsehindrade.</P>
<P class="p49 ft0">Möblerbarheten har som en följd av planlösningen allvarliga brister. Inget utrymme går att skilja av för någon enskild funktion vid sidan av hygienutrymmet. En möjlighet att skilja av medger att det även utan vägg går att möblera rationellt och avskärma olika funktioner från varandra med textil eller möbler. Brist på avskiljbarhet tyder ofta på att en vacker och praktisk möblerbarhet är begränsad.</P>
<P class="p50 ft0">Just för studenter bör ”i handeln vanligen förekommande möbler” kunna användas. Dels lever de i allmänhet på lån, dels bor de under ett begränsat antal år i studentbostad.</P>
<P class="p49 ft0">Att motivera avsteg från kraven med att bostäderna är byggda för enpersonshushåll och för studenter visar brist på kunskap om studenters vardagsvillkor. För att studenterna skall kunna bedriva sina studier rationellt, krävs att studieplats går att anordna vid sidan av plats för måltider, vila, sömn och samvaro på en mycket begränsad yta. I synnerhet för studentbostaden är det sålunda väsentligt att helhet och detaljer löses på ett mycket omsorgsfullt sätt. Motivet förstärks av att hyresnivån i små lägenheter generellt sett är hög. I detta fallet är den mycket hög.</P>
<P class="p58 ft0"><SPAN class="ft0">III.</SPAN><SPAN class="ft193">Detaljutformning</SPAN></P>
<P class="p721 ft0">I detta fall väl utförda detaljer knappast överbrygga brister på övergripande nivå.</P>
<P class="p199 ft0">IV. Föränderbarhet</P>
<P class="p138 ft0">Kraven på föränderbarhet är inte uppfyllda, men bristen på flexibiliteten är huvudsakligen en följd av bostadshusets uppbyggnad och orientering.</P>
<P class="p199 ft2">Kundundersökning med plananalys, enkäter, samt intervjuer<SPAN class="ft25">149</SPAN></P>
<P class="p542 ft0">Totalomdömet är entydigt negativt, boendekvaliteten är otillräcklig, ganska långt under genomsnittet i referensundersökningen. Studenterna anser att utrymmet för samvaro och avkoppling är för litet, liksom utrymmet för sängplats. De egna köket ansågs vara den största fördelen, liksom duschrummet. Lägenheterna uppfattades som trånga</P>
<P class="p122 ft7"><SPAN class="ft25">149 </SPAN>Utvärdering av boendekvaliteter, Ulla Westerberg, <NOBR>KTH-BMG.</NOBR> Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p10 ft2"><SPAN class="ft0">384 </SPAN>Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft0">och med dålig genomsiktlighet, men uppskattades för att de var ovanliga och för att standarden var hög.</P>
<P class="p199 ft2">Inomhusmiljö<SPAN class="ft146">150</SPAN></P>
<P class="p392 ft0">Skall- och bör- kraven har beaktats i projekteringsfasen och inarbetats i arbetshandlingar och specifikationer. De har inte tagits upp särskilt i kvalitetsplaner eller i byggsamråd. Det har inte heller funnits någon särskild person utsedd som haft till uppgift att bevaka att de olika kraven uppfyllts. Skall- och Bör- kraven har inte heller förmedlats till eller diskuterats med de boende i huset.</P>
<P class="p49 ft0">I Flexihus finns en stålprofil vid kryprumsbjälklagets anslutning mot grundmuren. Denna bidrar till att yttemperaturen på golvet närmast vägg lokalt blir mycket låg vid kall väderlek. Om fuktbelastningen inomhus blir hög (betydligt högre än vad stickprovsmätningarna resulterat i ) föreligger risk för höga relativa fuktigheter eller i sämsta fall kondens i själva golvhörnet. Viss försiktighet med möblering med isolerande möbler närmast yttervägg måste iakttas. Konstruktionsdetaljen behöver förbättras. Nuvarande utformning innebär dessutom onödigt stora extra värmeförluster.</P>
<P class="p199 ft2"><NOBR>Resurshushållning-kretslopp<SPAN class="ft146">151</SPAN></NOBR></P>
<P class="p138 ft0"><NOBR>Skall-krav</NOBR> för <SPAN class="ft2">Resurshushållning </SPAN>bedöms vara delvis uppfyllda, utifrån de krav som BKD ställde i ursprungsdirektiven.</P>
<P class="p49 ft0"><NOBR>Skall-krav</NOBR> avseende <SPAN class="ft2">Kretsloppsanpassning </SPAN>har man endast delvis valt att besvara. Reservutrymmen finns i form av kabelstegar, vilket får anses vara en mycket begränsad form av reservutrymme. Beträffande Materialinnehåll, kopplat till Kemikalieinspektionens <NOBR>Begränsnings-lista,</NOBR> förekommer inga avsteg. Beträffande Avfall i fastigheten, där har man inga uppgifter. Samtidigt gör man inte några avsteg från <NOBR>Skall-kraven</NOBR> för avfall i fastigheten. Vid emballage vid uppförandet, har man utvecklat ett system med återanvändbara presenningar. Emballage för andra byggprodukter redovisas ej.</P>
<P class="p49 ft0"><NOBR>Bör-krav</NOBR> för <SPAN class="ft2">Resurshushållning</SPAN>; här hänvisas, för bedömning av energianvändning, till <NOBR>E-normberäkning</NOBR> som är utförd 1998. Den är utförd på det faktiska huset med 41 studentlägenheter. Det verkliga utfallet uppvisar en påfallande stor skillnad i förhållande till E- normberäkningen. Eftersom utfallet grundar sig på dels det första årets drift, dels endast en del av ett driftsår, får uppgiften, även om skillnaden är stor, tas med stor reservation. Mätmöjligheter för avläsning av värme, el och vatten antas ske manuellt. Hyresgästen kan ej avläsa el- eller</P>
<P class="p808 ft7"><SPAN class="ft53">150</SPAN><SPAN class="ft86">Arne Elmroth, LTH. Bilaga 1</SPAN></P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft53">151</SPAN><SPAN class="ft86">Carl Michael Johannesson, KTH. Bilaga 1</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td662"><P class="p10 ft0">SOU 2000:44</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p10 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">385</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td663"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr17 td664"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft0">vattenförbrukning. Beträffande ingrepp i naturmark, är detta ett förnyelseprojekt, där denna frågeställning inte är tillämplig.</P>
<P class="p49 ft0"><NOBR>Bör-krav</NOBR> avseende <SPAN class="ft2">Kretsloppsanpassning </SPAN>anser man sig uppfylla genom skapande av projektspecifik miljöprofil och tillämpning av företagets (NCC:s) miljöprofil. Detta tillmäts vikt som projekterings- underlag och säkerställande att ämnen som finns upptagna i Kemikalieinspektionens <NOBR>OBS-lista</NOBR> men inte i Begränsningslistan 1996 inte används. Beträffande avfall och komposteringsmöjligheter undviker man att besvara frågan. Det går ej att kompostera avfall i lägenheten och kommunens program för avfallssortering i fastigheten styr fastighetens lösning. Några framåtsyftande åtgärder eller ambitioner som i stor utsträckning följer <NOBR>Bör-kraven</NOBR> kan inte skönjas i redovisningen.</P>
<P class="p199 ft2">Hinder och möjligheter</P>
<P class="p138 ft0">Projektet har genomförts med utnyttjande av utlovad teknik. Tillämpningen har dock varit på ett studentbostadshus vilket minskat möjligheterna att värdera teknikens användbarhet. Entreprenören anser att produktionstekniken är konkurrenskraftig och att den innehåller möjlighet till ett effektivare byggande. Bortsett från ytterväggs- beklädnaden kan huset inklusive grund monteras ned och flyttas.</P>
<P class="p658 ft0">Konceptet är kommersiellt gångbart.</P>
<P class="p49 ft0">Flexihus produktion baseras på ett industriellt byggande med bättre möjligheter till samordning och styrning. Flexihus bygger sina volymer som inreds i fabriken. Exempelvis har badrummens betongbjälklag från början färdiga fall och ingjutna avlopp och golvbrunnar. Flexihus inreder badrummen i volymerna på två dagar och använder sju yrkeskategorier för detta. Kvaliteten blir högre i fabriken är motsvarande arbete på byggplatsen hade blivit.</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GOB344SOU_2000__44.pdf1172079pdfFrån byggsekt till byggsektorhttps://data.riksdagen.se/fil/264DDB17-4EF5-470C-BF18-D9A819E5A4B5