2422245GOB340200040sousouStatens offentliga utredningar 2000:40Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar4002000-09-01 00:00:002024-10-02 09:34:522001-12-11 00:00:00Välfärd och försörjninghämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB340/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB340https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB340
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2000 40 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 494px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 728px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_2 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_2 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_4 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 338px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_5 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 337px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 865px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 310px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_13 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:35px;z-index:-1;width:462px;height:232px;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:462px;height:232px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 320px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 310px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 472px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 349px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_19 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:84px;z-index:-1;width:334px;height:148px;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:334px;height:148px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 532px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:213px;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:514px;height:213px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:139px;left:67px;z-index:-1;width:405px;height:176px;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:405px;height:176px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:312px;left:90px;z-index:-1;width:332px;height:133px;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:332px;height:133px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 313px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:80px;z-index:-1;width:346px;height:127px;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:346px;height:127px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 569px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:160px;left:81px;z-index:-1;width:346px;height:134px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:346px;height:134px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 438px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 3px 0px 0px 51px;padding: 0px;border:none;width: 413px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 199px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 424px;overflow: hidden;}
#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:67px;z-index:-1;width:405px;height:268px;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:405px;height:268px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:75px;z-index:-1;width:395px;height:442px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:395px;height:442px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:45px;z-index:-1;width:452px;height:464px;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:452px;height:464px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 383px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 593px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 439px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:110px;z-index:-1;width:340px;height:225px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:340px;height:225px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 341px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:268px;left:91px;z-index:-1;width:326px;height:230px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:326px;height:230px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 593px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 380px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 314px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:319px;left:47px;z-index:-1;width:470px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:470px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 51px;padding: 0px;border:none;width: 681px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 93px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 122px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 431px;overflow: hidden;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:47px;z-index:-1;width:472px;height:586px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:472px;height:586px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 387px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 399px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 375px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 746px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 359px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 516px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 593px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:103px;left:44px;z-index:-1;width:442px;height:264px;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:442px;height:264px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:217px;left:44px;z-index:-1;width:442px;height:270px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:442px;height:270px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 315px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 439px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 343px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:118px;left:95px;z-index:-1;width:287px;height:159px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:287px;height:159px;}
#page_66 #inl_img1 {position:relative;width:29px;height:10px;}
#page_66 #inl_img2 {position:relative;width:28px;height:10px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:357px;left:102px;z-index:-1;width:279px;height:151px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:279px;height:151px;}
#page_69 #inl_img1 {position:relative;width:29px;height:11px;}
#page_69 #inl_img2 {position:relative;width:17px;height:7px;}
#page_69 #inl_img3 {position:relative;width:12px;height:7px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:170px;left:92px;z-index:-1;width:312px;height:151px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:312px;height:151px;}
#page_72 #inl_img1 {position:relative;width:23px;height:10px;}
#page_72 #inl_img2 {position:relative;width:14px;height:8px;}
#page_72 #inl_img3 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_72 #inl_img4 {position:relative;width:23px;height:10px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 309px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 422px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 339px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:444px;left:59px;z-index:-1;width:387px;height:168px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:387px;height:168px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 341px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 948px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:567px;left:47px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:45px;z-index:-1;width:442px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:442px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 317px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 29px 0px 345px 242px;padding: 0px;border: none;width: 881px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:79px;z-index:-1;width:701px;height:292px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:701px;height:292px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 315px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:367px;left:116px;z-index:-1;width:317px;height:191px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:317px;height:191px;}
#page_95 #inl_img1 {position:relative;width:233px;height:17px;}
#page_95 #inl_img2 {position:relative;width:85px;height:17px;}
#page_95 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:17px;}
#page_95 #inl_img4 {position:relative;width:290px;height:29px;}
#page_95 #inl_img5 {position:relative;width:28px;height:29px;}
#page_95 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:29px;}
#page_95 #inl_img7 {position:relative;width:290px;height:29px;}
#page_95 #inl_img8 {position:relative;width:28px;height:29px;}
#page_95 #inl_img9 {position:relative;width:1px;height:29px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 312px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 316px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:469px;left:47px;z-index:-1;width:340px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:340px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 317px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 309px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 347px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:273px;left:183px;z-index:-1;width:305px;height:412px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:305px;height:412px;}
#page_101 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_101 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_101 #inl_img3 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_101 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_101 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:45px;z-index:-1;width:442px;height:397px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:442px;height:397px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 340px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:47px;z-index:-1;width:291px;height:107px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:291px;height:107px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 53px;padding: 0px;border:none;width: 316px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 13px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 298px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_3 {border:none;margin: 4px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:89px;z-index:-1;width:303px;height:243px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:303px;height:243px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 513px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:47px;z-index:-1;width:331px;height:322px;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:331px;height:322px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 385px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:138px;left:148px;z-index:-1;width:305px;height:545px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:305px;height:545px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 746px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 354px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 331px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 334px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 750px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 521px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:86px;z-index:-1;width:340px;height:149px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:340px;height:149px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 538px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:81px;z-index:-1;width:348px;height:145px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:348px;height:145px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:504px;left:68px;z-index:-1;width:358px;height:146px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:358px;height:146px;}
#page_136 #inl_img1 {position:relative;width:343px;height:1px;}
#page_136 #inl_img2 {position:relative;width:12px;height:12px;}
#page_136 #inl_img3 {position:relative;width:12px;height:11px;}
#page_136 #inl_img4 {position:relative;width:11px;height:16px;}
#page_136 #inl_img5 {position:relative;width:12px;height:14px;}
#page_136 #inl_img6 {position:relative;width:11px;height:15px;}
#page_136 #inl_img7 {position:relative;width:7px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:644px;left:45px;z-index:-1;width:442px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:442px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 284px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:209px;left:47px;z-index:-1;width:255px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:255px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 312px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:40px;z-index:-1;width:458px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:458px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 316px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 747px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 326px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 327px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 327px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 326px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 439px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 1062px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:296px;left:40px;z-index:-1;width:373px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:373px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 521px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:284px;left:51px;z-index:-1;width:175px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:175px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:91px;z-index:-1;width:334px;height:144px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:334px;height:144px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 423px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:90px;left:104px;z-index:-1;width:317px;height:116px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:317px;height:116px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:90px;left:91px;z-index:-1;width:352px;height:159px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:352px;height:159px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:176px;left:96px;z-index:-1;width:340px;height:180px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:340px;height:180px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:302px;left:47px;z-index:-1;width:236px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:236px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:300px;left:45px;z-index:-1;width:378px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:378px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 401px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:223px;left:47px;z-index:-1;width:387px;height:456px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:387px;height:456px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:312px;left:78px;z-index:-1;width:351px;height:194px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:351px;height:194px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 484px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:78px;z-index:-1;width:346px;height:209px;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:346px;height:209px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 284px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:623px;left:47px;z-index:-1;width:458px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:458px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:222px;left:40px;z-index:-1;width:432px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:432px;height:2px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:363px;left:45px;z-index:-1;width:340px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:340px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 310px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:71px;z-index:-1;width:337px;height:248px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:337px;height:248px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:304px;left:45px;z-index:-1;width:397px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:397px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:509px;left:48px;z-index:-1;width:226px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:226px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 353px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 329px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:222px;left:45px;z-index:-1;width:408px;height:528px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:408px;height:528px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 984px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 309px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 326px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 516px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 332px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 317px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 313px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 459px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 313px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 437px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:175px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:514px;height:175px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 556px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 310px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 327px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 326px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 354px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 707px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 367px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
.ft0{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft1{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 27px;}
.ft2{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft3{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft4{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft5{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft6{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft7{font: bold 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft8{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft10{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft11{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft12{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft13{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft14{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft15{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft16{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 64px;line-height: 30px;}
.ft17{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft18{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 30px;}
.ft19{font: italic 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft20{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft21{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 49px;line-height: 23px;}
.ft22{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft23{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft24{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 21px;}
.ft25{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft26{font: 8px 'Symbol';line-height: 10px;}
.ft27{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft28{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft29{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft30{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft31{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft32{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft33{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft34{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft35{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft36{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft37{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft38{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft39{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft40{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft41{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft42{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft43{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft44{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft45{font: 7px 'Symbol';line-height: 9px;}
.ft46{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 19px;}
.ft47{font: 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft48{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft49{font: 10px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft50{font: 10px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft51{font: 10px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft52{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft53{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft54{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft55{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft56{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 38px;line-height: 21px;}
.ft57{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft58{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft59{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft60{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft61{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft62{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft63{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft64{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft65{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft66{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 25px;}
.ft67{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 25px;}
.ft68{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft69{font: 9px 'Arial';color: #010000;line-height: 12px;}
.ft70{font: 9px 'Arial';color: #010000;line-height: 12px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft71{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft72{font: 8px 'Arial';color: #010000;line-height: 10px;}
.ft73{font: 9px 'Arial';color: #010000;line-height: 10px;}
.ft74{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft75{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft76{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft77{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft78{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft79{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft80{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft81{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft82{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft84{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft85{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft86{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 24px;}
.ft87{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft88{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 49px;line-height: 27px;}
.ft89{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 27px;}
.ft90{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft91{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft92{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft93{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft94{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft95{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft96{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft97{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft98{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft99{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft100{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft101{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft102{font: bold 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft103{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft104{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft105{font: 11px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft106{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft107{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft108{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft109{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft110{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft111{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft112{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft113{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft114{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft115{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft116{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft117{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft118{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft119{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft120{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft121{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft122{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft123{font: 7px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft124{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft125{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft126{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft127{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft128{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft129{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft130{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft131{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft132{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft133{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft134{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft135{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft136{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 23px;}
.ft137{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft138{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 64px;line-height: 28px;}
.ft139{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 28px;}
.ft140{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft141{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft142{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft143{font: bold 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft144{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft145{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft146{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 23px;}
.ft147{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft148{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 16px;}
.ft149{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft150{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft151{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft152{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft153{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft154{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft155{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft156{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft157{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft158{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: justify;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p7{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p8{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p23{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p25{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 40px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p28{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p29{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 349px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 261px;padding-top: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 245px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 245px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 307px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p73{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p74{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p75{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p76{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p83{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p85{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p86{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p87{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p88{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p94{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: center;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p100{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:14px;}
.p106{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:14px;}
.p107{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p114{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 299px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: right;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p123{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p124{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p134{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:13px;height:87px;}
.p147{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:17px;height:87px;}
.p148{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: center;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: center;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 278px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 97px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 273px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 28px;padding-top: 3px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: right;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 86px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 264px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 264px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 264px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 263px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 305px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 249px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:68px;height:14px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:14px;}
.p272{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:131px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:60px;height:14px;}
.p277{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:14px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:17px;height:14px;}
.p280{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:14px;}
.p281{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:61px;height:14px;}
.p282{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:14px;}
.p283{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:134px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 45px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 40px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 263px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 46px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 45px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 331px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 167px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 282px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p321{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 249px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 251px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 283px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 262px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 249px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 252px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 253px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 290px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 78px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 290px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 71px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 256px;padding-top: 3px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: center;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 47px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 288px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 253px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: right;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: left;padding-left: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 118px;padding-right: 145px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 47px;padding-right: 288px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 54px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 54px;padding-right: 625px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 244px;padding-top: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 48px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 249px;padding-top: 3px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 108px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 256px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p380{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: right;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p383{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p384{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p385{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: left;padding-left: 266px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: right;padding-right: 253px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 248px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 38px;padding-top: 3px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;padding-top: 4px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 88px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 27px;padding-top: 3px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:174px;height:14px;}
.p415{text-align: right;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p416{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p418{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 52px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 340px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 2px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: right;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: left;padding-left: 247px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p431{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 68px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 29px;padding-top: 3px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: right;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 255px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 245px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 245px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 245px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 245px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 245px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 245px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 245px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 245px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 245px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 348px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:14px;}
.p457{text-align: center;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p459{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p466{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p467{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 261px;padding-top: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 80px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 43px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 65px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 261px;padding-top: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 263px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 263px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 264px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 264px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 287px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 115px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;padding-top: 2px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p522{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 92px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: right;padding-right: 331px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: right;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p525{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 50px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 241px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: right;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: right;padding-right: 353px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p533{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:15px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p536{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p538{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p539{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p540{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 219px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 59px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p553{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p554{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p555{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p556{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p557{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p558{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 424px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p562{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 74px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 185px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 314px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;padding-top: 2px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;padding-top: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p582{text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p583{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p585{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p586{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p587{text-align: center;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p588{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p589{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 259px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 261px;padding-top: 3px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 83px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 315px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;padding-top: 3px;margin-top: 329px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 259px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 258px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 264px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 263px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 259px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 73px;padding-right: 264px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 508px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 601px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 581px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 484px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td4{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td5{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;}
.td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td20{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 445px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 445px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td164{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td165{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td166{border-left: #e2e2e2 1px solid;border-right: #e2e2e2 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td167{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td168{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td169{border-left: #e2e2e2 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td170{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td171{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td172{border-left: #e2e2e2 1px solid;border-right: #e2e2e2 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td173{border-left: #e2e2e2 1px solid;border-right: #e2e2e2 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td178{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td179{border-left: #e2e2e2 1px solid;border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td180{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td181{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td182{border-left: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td183{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td184{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td185{border-left: #e2e2e2 1px solid;border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td186{border-left: #e2e2e2 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td187{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-left: #e2e2e2 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td193{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td196{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-left: #e2e2e2 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td204{border-bottom: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td205{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td206{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td209{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td211{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td255{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td257{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td324{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td329{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td330{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td333{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td336{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td343{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td344{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td345{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td349{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td350{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td351{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td354{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td355{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td357{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td358{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td362{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td363{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td364{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td368{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td370{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td371{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td373{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td374{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td375{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td377{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td378{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td379{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td380{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td381{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td383{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td384{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td385{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td389{padding: 0px;margin: 0px;width: 514px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td391{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td392{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td393{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td394{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td395{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td396{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td397{border-left: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td398{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td399{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td400{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td401{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td402{border-right: #e2e2e2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td403{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td404{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td405{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td406{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td407{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td408{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td409{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td410{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td411{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td412{border-left: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td413{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td414{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td415{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td416{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td417{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td418{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td419{border-right: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td420{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td421{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td422{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td423{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td424{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td425{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td426{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td427{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td428{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td429{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td430{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td431{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td432{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td433{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td434{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td435{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td436{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td437{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td438{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td439{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td440{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td441{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td442{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td443{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td444{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td445{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td446{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td447{border-left: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td448{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td449{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td450{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td451{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td452{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td453{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td454{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td455{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td456{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td457{border-right: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td458{border-right: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td459{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td460{border-right: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td461{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td462{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td463{border-right: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td464{border-left: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td465{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td466{border-right: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td467{border-right: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td468{border-right: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td469{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td470{border-right: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td471{border-right: #e2e2e2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td472{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #e2e2e2;}
.td473{border-left: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td474{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td475{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td476{border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td477{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td478{border-right: #000000 1px solid;border-top: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td479{border-right: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td480{border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td481{border-right: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td482{border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td483{border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td484{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td485{border-left: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td486{border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td487{border-right: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td488{border-right: #000000 1px solid;border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td489{border-right: #ffffbf 1px solid;border-top: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td490{border-top: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td491{border-top: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td492{border-right: #ffffbf 1px solid;border-top: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td493{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td494{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td495{border-right: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td496{border-right: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td497{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td498{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td499{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td500{border-right: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td501{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td502{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td503{border-right: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td504{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td505{border-right: #8080ff 1px solid;border-top: #8080ff 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td506{border-right: #000000 1px solid;border-top: #8080ff 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td507{border-top: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td508{border-right: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td509{border-top: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td510{border-top: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td511{border-right: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td512{border-left: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td513{border-top: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td514{border-right: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td515{border-right: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td516{border-right: #000000 1px solid;border-top: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td517{border-top: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td518{border-right: #ffffbf 1px solid;border-top: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td519{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td520{border-right: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td521{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td522{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td523{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td524{border-right: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td525{border-right: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td526{border-right: #8080ff 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td527{border-right: #8080ff 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td528{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td529{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td530{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td531{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td532{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td533{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td534{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td535{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td536{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td537{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td538{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td539{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td540{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td541{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td542{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td543{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td544{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td545{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td546{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td547{border-left: #802661 1px solid;border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td548{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td549{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td550{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td551{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td552{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td553{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td554{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td555{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td556{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td557{border-left: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td558{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td559{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td560{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td561{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td562{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td563{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td564{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td565{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td566{border-left: #802661 1px solid;border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td567{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td568{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td569{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td570{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td571{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td572{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td573{border-left: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td574{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td575{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td576{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td577{border-right: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td578{border-right: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td579{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td580{border-right: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td581{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td582{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td583{border-left: #802661 1px solid;border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td584{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td585{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td586{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td587{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td588{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td589{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td590{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td591{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td592{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td593{border-left: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td594{border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td595{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td596{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td597{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td598{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td599{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td600{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td601{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td602{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td603{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td604{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td605{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td606{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td607{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td608{border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td609{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td610{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td611{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td612{border-right: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td613{border-left: #802661 1px solid;border-right: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td614{border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td615{border-right: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td616{border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td617{border-right: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td618{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td619{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td620{border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td621{border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td622{border-right: #802661 1px solid;border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td623{border-top: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td624{border-left: #000000 1px solid;border-top: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td625{border-right: #ffffbf 1px solid;border-top: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td626{border-top: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td627{border-right: #ffffbf 1px solid;border-top: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td628{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td629{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td630{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td631{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td632{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td633{border-right: #8080ff 1px solid;border-bottom: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td634{border-right: #8080ff 1px solid;border-bottom: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td635{border-left: #8080ff 1px solid;border-right: #802661 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td636{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td637{border-bottom: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td638{border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td639{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td640{border-right: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td641{border-right: #8080ff 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td642{border-right: #8080ff 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td643{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td644{border-right: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td645{border-left: #8080ff 1px solid;border-right: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td646{border-bottom: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td647{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td648{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td649{border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td650{border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td651{border-left: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td652{border-right: #8080ff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td653{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td654{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td655{border-right: #802661 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td656{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td657{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td658{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td659{border-left: #ffffbf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td660{border-left: #8080ff 1px solid;border-right: #8080ff 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td661{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td662{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #8080ff;}
.td663{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #802661;}
.td664{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td665{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td666{border-left: #ffffbf 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #ffffbf;}
.td667{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td668{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td669{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td670{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td671{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td672{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td673{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td674{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td675{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td676{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td677{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td678{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td679{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td680{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td681{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td682{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td683{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td684{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td685{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td686{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td687{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td688{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td689{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td690{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td691{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td692{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td693{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td694{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td695{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td696{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td697{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td698{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td699{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td700{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td701{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td702{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td703{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td704{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td705{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td706{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td707{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td708{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td709{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td710{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td711{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td712{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td713{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td714{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td715{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td716{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td717{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td718{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td719{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td720{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td721{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td722{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td723{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td724{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td725{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td726{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td727{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td728{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td729{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td730{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td731{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td732{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td733{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td734{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td735{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td736{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td737{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td738{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td739{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td740{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td741{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td742{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td743{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td744{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td745{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td746{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td747{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td748{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td749{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td750{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td751{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td752{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td753{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td754{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td755{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td756{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td757{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td758{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td759{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td760{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td761{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td762{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td763{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td764{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td765{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td766{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td767{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td768{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td769{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td770{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td771{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td772{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td773{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td774{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td775{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td776{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td777{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td778{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td779{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td780{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td781{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td782{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td783{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td784{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td785{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 26px;}
.tr1{height: 50px;}
.tr2{height: 35px;}
.tr3{height: 34px;}
.tr4{height: 6px;}
.tr5{height: 39px;}
.tr6{height: 17px;}
.tr7{height: 18px;}
.tr8{height: 19px;}
.tr9{height: 31px;}
.tr10{height: 32px;}
.tr11{height: 20px;}
.tr12{height: 24px;}
.tr13{height: 15px;}
.tr14{height: 16px;}
.tr15{height: 22px;}
.tr16{height: 25px;}
.tr17{height: 14px;}
.tr18{height: 51px;}
.tr19{height: 13px;}
.tr20{height: 10px;}
.tr21{height: 27px;}
.tr22{height: 12px;}
.tr23{height: 5px;}
.tr24{height: 29px;}
.tr25{height: 28px;}
.tr26{height: 37px;}
.tr27{height: 3px;}
.tr28{height: 21px;}
.tr29{height: 30px;}
.tr30{height: 33px;}
.tr31{height: 4px;}
.tr32{height: 23px;}
.tr33{height: 11px;}
.tr34{height: 57px;}
.tr35{height: 40px;}
.tr36{height: 8px;}
.tr37{height: 2px;}
.tr38{height: 7px;}
.tr39{height: 9px;}
.tr40{height: 68px;}
.tr41{height: 38px;}
.tr42{height: 60px;}
.tr43{height: 42px;}
.tr44{height: 61px;}
.tr45{height: 66px;}
.tr46{height: 49px;}
.tr47{height: 41px;}
.tr48{height: 46px;}
.tr49{height: 56px;}
.tr50{height: 43px;}
.tr51{height: 1px;}
.tr52{height: 53px;}
.tr53{height: 47px;}
.t0{width: 276px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 514px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 442px;margin-left: 45px;margin-top: 104px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 514px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t4{width: 409px;margin-left: 45px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t5{width: 363px;margin-left: 61px;margin-top: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t6{width: 514px;font: 11px 'Arial';}
.t7{width: 413px;margin-left: 51px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t8{width: 424px;margin-left: 45px;margin-top: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t9{width: 424px;margin-left: 45px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t10{width: 193px;font: 9px 'Arial';}
.t11{width: 199px;font: 9px 'Arial';}
.t12{width: 423px;margin-left: 45px;margin-top: 11px;font: 11px 'Arial';}
.t13{width: 409px;margin-left: 46px;margin-top: 22px;font: 11px 'Arial';}
.t14{width: 435px;margin-left: 45px;margin-top: 9px;font: 10px 'Arial';}
.t15{width: 399px;margin-left: 78px;margin-top: 13px;font: 11px 'Arial';}
.t16{width: 444px;margin-left: 47px;margin-top: 13px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t17{width: 435px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t18{width: 217px;margin-left: 45px;margin-top: 11px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t19{width: 453px;margin-left: 45px;margin-top: 13px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t20{width: 413px;margin-left: 51px;margin-top: 19px;font: 11px 'Arial';}
.t21{width: 514px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t22{width: 129px;margin-left: 183px;margin-top: 42px;font: 9px 'Arial';}
.t23{width: 345px;margin-left: 92px;margin-top: 10px;font: 11px 'Arial';}
.t24{width: 444px;margin-left: 45px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t25{width: 470px;margin-left: 47px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t26{width: 472px;margin-left: 47px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t27{width: 28px;margin-left: 5px;margin-top: 9px;font: 9px 'Arial';color: #010000;}
.t28{width: 10px;margin-left: 5px;font: 9px 'Arial';color: #010000;}
.t29{width: 379px;margin-left: 52px;font: 9px 'Arial';color: #010000;}
.t30{width: 453px;margin-left: 45px;margin-top: 16px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t31{width: 408px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t32{width: 416px;margin-left: 47px;margin-top: 15px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t33{width: 349px;margin-left: 45px;margin-top: 12px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t34{width: 387px;margin-left: 47px;margin-top: 11px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t35{width: 430px;margin-left: 45px;margin-top: 11px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t36{width: 430px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t37{width: 425px;margin-left: 45px;margin-top: 11px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t38{width: 430px;margin-left: 45px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t39{width: 410px;margin-left: 63px;margin-top: 22px;font: 11px 'Arial';}
.t40{width: 410px;margin-left: 64px;margin-top: 23px;font: 11px 'Arial';}
.t41{width: 324px;margin-left: 63px;margin-top: 14px;font: 11px 'Arial';}
.t42{width: 323px;margin-left: 63px;margin-top: 12px;font: 11px 'Arial';}
.t43{width: 349px;margin-left: 61px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t44{width: 327px;margin-left: 100px;margin-top: 17px;font: 9px 'Arial';}
.t45{width: 353px;margin-left: 123px;font: 9px 'Arial';}
.t46{width: 425px;margin-left: 47px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t47{width: 697px;margin-left: 79px;margin-top: 15px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t48{width: 342px;margin-left: 107px;margin-top: 14px;font: 12px 'Arial';}
.t49{width: 335px;margin-left: 47px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t50{width: 514px;margin-left: 61px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t51{width: 336px;margin-left: 165px;margin-top: 23px;font: 8px 'Arial';}
.t52{width: 283px;margin-left: 45px;margin-top: 13px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t53{width: 290px;margin-left: 47px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t54{width: 291px;margin-left: 47px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t55{width: 298px;font: 11px 'Arial';}
.t56{width: 274px;margin-left: 64px;font: 10px 'Arial';}
.t57{width: 331px;margin-left: 47px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t58{width: 514px;font: 9px 'Arial';}
.t59{width: 418px;margin-left: 47px;margin-top: 19px;font: 9px 'Arial';}
.t60{width: 442px;margin-left: 45px;margin-top: 12px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t61{width: 389px;margin-left: 45px;margin-top: 2px;font: 11px 'Arial';}
.t62{width: 423px;margin-left: 45px;margin-top: 20px;font: 11px 'Arial';}
.t63{width: 416px;margin-left: 54px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t64{width: 314px;margin-left: 47px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t65{width: 6px;margin-left: 68px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t66{width: 6px;margin-left: 68px;margin-top: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t67{width: 364px;margin-left: 68px;margin-top: 3px;font: 11px 'Arial';}
.t68{width: 254px;margin-left: 47px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t69{width: 458px;margin-left: 40px;margin-top: 18px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t70{width: 373px;margin-left: 40px;margin-top: 12px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t71{width: 175px;margin-left: 51px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t72{width: 364px;margin-left: 53px;font: 11px 'Arial';}
.t73{width: 345px;margin-left: 61px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t74{width: 394px;margin-left: 45px;margin-top: 19px;font: 11px 'Arial';}
.t75{width: 407px;margin-left: 45px;margin-top: 27px;font: 11px 'Arial';}
.t76{width: 236px;margin-left: 47px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t77{width: 378px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t78{width: 387px;margin-left: 47px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t79{width: 340px;margin-left: 47px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t80{width: 424px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 11px 'Arial';}
.t81{width: 424px;margin-left: 45px;margin-top: 20px;font: 11px 'Arial';}
.t82{width: 392px;margin-left: 45px;margin-top: 11px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t83{width: 453px;margin-left: 47px;margin-top: 11px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t84{width: 432px;margin-left: 40px;margin-top: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t85{width: 340px;margin-left: 45px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t86{width: 399px;margin-left: 19px;margin-top: 3px;font: 11px 'Arial';}
.t87{width: 397px;margin-left: 45px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t88{width: 226px;margin-left: 48px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t89{width: 400px;margin-left: 45px;margin-top: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t90{width: 406px;margin-left: 47px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t91{width: 367px;margin-left: 58px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t92{width: 424px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3401x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">SOU 2000:40</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p1 ft1">Socialdepartementet</P>
<P class="p2 ft0">Genom regeringsbeslut den 4 februari 1999 bemyndigades chefen för Socialdepartementet, statsrådet Lars Engqvist, att tillkalla en kommitté bestående av forskare med uppdrag att göra ett välfärdsbokslut över <NOBR>1990-talet</NOBR> (dir. 1999:7). Kommittén antog sedermera namnet ”Kommittén Välfärdsbokslut”. Ett första delbetänkande <SPAN class="ft2">Välfärd vid vägskäl, utvecklingen under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1990-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> </SPAN>(SOU 2000:3) överlämnades den 18 januari år 2000.</P>
<P class="p3 ft0">En väsentlig grund för detta delbetänkande var de cirka 25 kunskapsunderlag som olika forskare och forskargrupper på kort tid skrev för kommittén. De uppdrag som, efter samråd, gavs till forskarna var ofta att sammanfatta det befintliga kunskapsläget inom ett forskningsfält, men i många fall också att ta fram ny kunskap via primära analyser. I kommitténs direktiv angavs identifierandet av kunskapsluckor som ett centralt mål. Detta uppdrag har därför också i tillämpliga fall vidarebefordrats till berörda forskare. Gemensamt för alla uppdrag var också det fokus på <NOBR>1990-talsutvecklingen</NOBR> som slagits fast redan i kommitténs direktiv.</P>
<P class="p3 ft4">Föreliggande forskarvolym <SPAN class="ft3">Välfärd och försörjning </SPAN>utgör den fjärde i en serie av skrifter där dessa underlag presenteras. Vi hoppas och tror att dessa uppsatser skall bidra till en nyanserad diskussion kring välfärdens utveckling i Sverige.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3402x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">SOU 2000:40</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft4">Kommitténs ledamöter har inte tagit ställning till innehållet i de enskilda uppsatserna. Det är med andra ord författarnas analyser, tolkningar och slutsatser som presenteras här och varje författare ansvarar själv för innehållet.</P>
<P class="p5 ft0">Stockholm i september 2000</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p6 ft0">Joakim Palme</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p6 ft0">Åke Bergmark</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p6 ft0">Elisabet Näsman</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p6 ft0">Johan Fritzell</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p6 ft0">Lena Sommestad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p6 ft0">Olle Lundberg</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p6 ft0">Marta Szebehely</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p6 ft0">/Martin Hörnqvist</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p6 ft0">/Anna Öström</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p7 ft0">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p8 ft1">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p7 ft7">Förord ........................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td7"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p7 ft8">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p9 ft9">1 Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet ...............................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p7 ft8">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><P class="p10 ft2">Kjell Jansson</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p11 ft0">1.1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">Inledning.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p11 ft0">1.2</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">Data ..........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p11 ft0">1.3</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p9 ft10">Metod .........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p7 ft0">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">1.3.1 Inkomst..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">1.3.2 Populationen......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p9 ft10">1.3.3 Ekvivalenser......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p7 ft0">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">1.3.4 Simulering för perioden <NOBR>1997-2000 ..................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p11 ft0">1.4</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">Översikt <NOBR>1990–2000 ...................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">1.4.1 Det vände 1995..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p9 ft11">1.4.2 Ökade inkomster i slutet av <NOBR>1990-talet..............................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p7 ft0">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">1.4.3 Ungdomar har fått det sämre.............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft11">1.4.4 Inkomstskillnader ökade redan på <NOBR>1980-talet....................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p11 ft0">1.5</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p9 ft10">Utvecklingen <NOBR>1993–1997 ...........................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p7 ft0">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">1.5.1 Deciler ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">1.5.2 Ålder..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">1.5.3 Olika stadier i livet ............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p9 ft10">1.5.4 Socioekonomisk indelning ................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p7 ft0">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p11 ft0">1.6</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">Inkomststruktur ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p11 ft0">1.7</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">Låga inkomster...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p9 ft10">1.7.1 Fler rika än fattiga .............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p7 ft0">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p11 ft0">1.8</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">Omfördelning .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p11 ft0">1.9</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p9 ft10">Sammanfattning .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p7 ft0">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td9"><P class="p9 ft9">2 Socialförsäkringar och kontanta familjestöd ....................................</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p7 ft8">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><P class="p10 ft2">Joakim Palme</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p11 ft0">2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p9 ft10">Inledning.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p7 ft0">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p11 ft0">2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">Utgifternas utveckling................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p11 ft0">2.3</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p9 ft10">Förändringar i socialförsäkringarna ...........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p7 ft0">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p9 ft10">2.3.1 Ålderspensioner.................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p7 ft0">67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3404x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td10"><P class="p12 ft12"><SPAN class="ft11">6 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p7 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p6 ft10">2.3.2 Förtidspensioner................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p13 ft0">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">2.3.3 Efterlevandepensioner.......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">2.3.4 Delpension.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">2.3.5 Sjukpenning.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p6 ft10">2.3.6 Arbetsskadeförsäkring.......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p13 ft0">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><P class="p6 ft0">2.3.7 Ersättning från socialförsäkringen till personer med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p14 ft10">funktionshinder .................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p11 ft0">2.4</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p6 ft10">Förändringar i de kontanta familjestöden ..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p13 ft0">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">2.4.1 Föräldraförsäkringen .........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">2.4.2 Barnbidrag.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">2.4.3 Bidragsförskott och underhållsstöd...................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p6 ft10">2.4.4 Bostadsbidrag....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p13 ft0">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">2.4.5 Barnpension.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">2.4.6 Vårdbidrag.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p6 ft10">2.4.7 Familjestödens storlek.......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p13 ft0">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p11 ft0">2.5</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p6 ft10">Diskussion ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p13 ft0">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td14"><P class="p15 ft9">3 Välfärdsutvecklingen för kvinnor och män på <NOBR>1990-talet ................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p13 ft8">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td14"><P class="p16 ft2">Diane Sainsbury</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p11 ft0">3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">Kvinnors och mäns sociala rättigheter under <NOBR>1990-talet............</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">3.1.1 Arbetsmarknadsrelaterade förmåner .................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p6 ft10">3.1.2 Vårdrelaterade förmåner ...................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p13 ft0">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><P class="p6 ft0">3.1.3 Förmåner och kvinnors och mäns ekonomiska välstånd. 100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">3.1.4 Slutsats ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p11 ft0">3.2</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">Nedskärningar och ensamstående föräldrar .............................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p6 ft10">3.2.1 Nedskärningar i förmåner och dess effekter ...................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p13 ft0">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><P class="p6 ft0">3.2.2 Vilka ensamstående föräldrar riskerar att utsättas för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p14 ft10">fattigdom? .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><P class="p6 ft0">3.2.3 Inkomstnivåer bland familjer med barn och familjer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p14 ft10">utan barn .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p13 ft0">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p11 ft0">3.3</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">Förändrade välfärdsstatsmodeller? ..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">3.3.1 Mot en liberal modell ......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p6 ft10">3.3.2 Mot en konservativ modell..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p13 ft0">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><P class="p6 ft0">3.3.3 <NOBR>1990-talets</NOBR> välfärdsutveckling och framtida utmaningar 122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td14"><P class="p15 ft9">4 Socialbidragen under <NOBR>1990-talet .......................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p13 ft8">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><P class="p16 ft2">Åke Bergmark</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p11 ft0">4.1</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">Inledning – socialbidraget som välfärdsindikator ....................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p11 ft0">4.2</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p6 ft10">En period av expansion ............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p13 ft0">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p11 ft0">4.3</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">Vad förklarar socialbidragstagandets variationer?...................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p11 ft0">4.4</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p6 ft10">Arbetslöshet..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft0">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p11 ft0">4.5</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p6 ft10">Det socialpolitiska skyddsnätet i övrigt ...................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p13 ft0">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p11 ft0">4.6</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p6 ft10">Invandring ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p13 ft0">147</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3405x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td15"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p7 ft2">Innehåll <SPAN class="ft0">7</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p17 ft0">4.7</P></TD>
<TD class="tr1 td16"><P class="p7 ft10">Policy och regelverk.................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p13 ft0">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p17 ft0">4.8</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft11">Arbetet med socialbidragen – hjälp till självförsörjning .........</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p17 ft0">4.9</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">Att vara socialbidragstagare.....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><P class="p17 ft10">4.10 Sammanfattning .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td18"><P class="p17 ft10">4.11 Kunskapsluckor......................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td17"><P class="p13 ft0">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td18"><P class="p15 ft13">5 Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><P class="p7 ft8">under <NOBR>1990-talet ..................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft8">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td18"><P class="p18 ft2">Tapio Salonen</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p17 ft0">5.1</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">Inledning...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p17 ft0">5.2</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">Socialbidragsutvecklingen bland ungdomar ............................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">172</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><P class="p17 ft0">5.3</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p19 ft0">Ungdomars etablering under <NOBR>1990-talets</NOBR> föränderliga</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">samhällsutveckling ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">5.3.1 Ungdomskullars storlek...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p7 ft10">5.3.2 Sysselsättningsras............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p13 ft0">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">5.3.3 Studiedeltagande .............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">5.3.4 Arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder.......................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p19 ft0">5.3.5 Ungdomars ekonomiska skydd vid arbetslöshet och i</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p7 ft0">åtgärdsprogram ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p13 ft0">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">5.3.6 Ungdomars inkomstutveckling........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p17 ft0">5.4</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">Specifika socialbidragsmönster bland ungdomar.....................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">192</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p7 ft10">5.4.1 Ungdomar och socialbidrag – en kohorteffekt? ..............</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p13 ft0">192</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">5.4.2 Ungdomar med långvarigt socialbidrag ..........................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">5.4.3 Könsrelaterade skillnader? ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p7 ft10">5.4.4 Fortsatt uppmärksamhet behövs......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p13 ft0">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><P class="p15 ft8">6 Ungdomar med socialbidrag – ett politiskt problem för</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><P class="p7 ft8"><NOBR>1990-talet .............................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft8">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td18"><P class="p16 ft2">Håkan Johansson</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p17 ft0">6.1</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">De gemensamma linjerna.........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">6.1.1 Den rättsliga omtolkningen .............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p7 ft10">6.1.2 Kursändring.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p13 ft0">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">6.1.3 <NOBR>1990-talets</NOBR> tydliga markering..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft11">6.1.4 Utvecklingsgarantin – en konkretiserad skyldighet ........</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p7 ft10">6.1.5 Politikens fortsättning .....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p13 ft0">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p17 ft0">6.2</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">Kommunala uttryck..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">6.2.1 Ett övergripande mönster ................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p7 ft10">6.2.2 Kommunala variationer...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p13 ft0">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td15"><P class="p17 ft0">6.3</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p7 ft10">Decenniets karaktärsdrag .........................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td17"><P class="p13 ft0">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td18"><P class="p7 ft8">Författarpresentation............................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td17"><P class="p13 ft8">235</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p7 ft0">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p8 ft1">Förord</P>
<P class="p20 ft0">Den forskarantologi som presenteras här har fått rubriken <SPAN class="ft2">Välfärd och försörjning</SPAN>. De bidrag som ingår i volymen behandlar frågor om in- komsternas fördelning, de statliga och kommunala inkomststödsyste- mens förändringar och hur behoven av socialbidrag utvecklats under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p21 ft0">Sammanlagt innehåller antologin sex kapitel. I det inledande –</P>
<P class="p22 ft2">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">– redogör Kjell Jansson, verk- sam vid Statistiska centralbyrån, för hur de svenska hushållens in- komster utvecklats under det aktuella decenniet. Jansson utnyttjar en ny typ av hushållsdefinition för sina analyser, vilket innebär att han kunnat undanröja skevheter som tidigare uppstod på grund av att barn över 18 år som bodde kvar i föräldrahemmet räknades som enskilda hushåll. Av hans data framgår att nedgången i den svenska ekonomin och den ökande arbetslösheten satte tydliga avtryck i människors in- komster. De genomsnittliga disponibla inkomsterna sjönk fram till mitten av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">1990-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> för att därefter vända uppåt. Av allt att döma tycks denna uppgång hålla i sig, men noterbart är att inkomstnivån 1997 alltjämt var väsentligt lägre än vid decenniets inledning. Tre grupper hade en särskilt ogynnsam utveckling under perioden: ungdomar, en- samstående föräldrar samt sammanboende med tre eller fler barn. Analyser av inkomsternas fördelning visar att inkomstskillnaderna ökade. Uppgången av de genomsnittliga inkomsterna efter 1995 inne- bar dock inte att denna utveckling hejdades. Tvärtom var det under den senare delen av årtiondet som ökningen i inkomstojämlikhet var mest accentuerad. Detta beror bland annat på att det framför allt var högin- komsttagare som kunde tillgodogöra sig den generella uppgången i samhällsekonomin. Dessa utmärkte sig också genom att de i högre grad hade inkomster från kapital och den relativa betydelsen av sådana in- komster ökade också över tid för gruppen. Jansson visar också att hus- håll med låga inkomster hade en helt annan inkomstsammansättning och att de i väsentligt högre grad var beroende av socialförsäkringar och bidragssystem.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">10 </SPAN>Förord</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">Joakim Palme, Institutet för social forskning vid Stockholms universi- tet, tar i sitt kapitel <SPAN class="ft2">Socialförsäkringarna och det kontanta familjestö- det </SPAN>upp de många förändringar som under <NOBR>1990-talet</NOBR> skett på dessa två områden. Systemet har utsatts för dubbla påfrestningar under 1990- talet. Dels ökade utgifterna i spåren av massarbetslöshetens intåg, dels eroderade skatteunderlaget när sysselsättningen föll. De förändringar som skett har i sin inriktning tydligt följt arbetslöshetens och statsfi- nansernas svängningar. Besluten om att sänka ersättningsnivåerna i de inkomstrelaterade förmånerna, men också i delar av familjestödet, kom då konjunkturen var nära bottenläget. Sedan konjunkturen vänt har ni- våerna justerats uppåt, om än inte ända upp till de nivåer som nådde vid decenniets ingång. Med nedgången följde också beslut som på olika sätt skärpte kvalificeringsvillkoren i systemen. Först skärptes beviskra- ven i arbetsskadeförsäkringen och därefter infördes hårdare krav i för- tidspension och sjukförsäkring. Dessa åtgärder har inte minskat antalet försäkrade, men däremot antalet som faktiskt uppbär ersättning. Palmes genomgång visar att vid slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> utgår många förmåner i försörjningssystemen med lägre nivåer än vid decenniets inledning. Kvalificeringsvillkoren har i allmänhet skärpts, liksom den allmänna kontrollen av utbetalningarna. Sammantaget har dock försörjningssys- temens grundläggande karaktär i huvudsak bibehållits. I ett historiskt och internationellt perspektiv har inget modellskifte kunnat beläggas. Även om huvuddragen har stått sig, har det skett betydande regelför- ändringar och förändringar av ersättningarnas storlek som fått konsek- venser för människors ekonomiska välfärd.</P>
<P class="p24 ft2"><SPAN class="ft0">Antologins tredje kapitel, </SPAN>Välfärdsutvecklingen för kvinnor och män på <NOBR>1990-talet<SPAN class="ft0">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> är skrivet av Diane Sainsbury, Statsvetenskapliga insti- tutionen vid Stockholms universitet. Hennes bidrag behandlar föränd- ringarna i de offentliga försörjningsstöden ur ett könsperspektiv, det vill säga hur förändrade kvalifikationskrav och ersättningsnivåer i soci- alförsäkringar och familjestöd påverkade skyddsnäten för kvinnor re- spektive män. Efter att ha gått igenom utvecklingen avseende en mängd olika stödformer, konstaterar Sainsbury att utvecklingen under 1990- talet inneburit en förbättring när det gäller kvinnors rätt till arbets- marknadsrelaterade förmåner, men att någon utjämning av ersättnings- nivåer inte skett. I det senare fallet ligger kvinnorna alltjämt efter män- nen. Vidare framgår att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män inte heller minskade, liksom att andelen socialbidragstagare bland en- samstående kvinnor med barn låg kvar på en mycket hög nivå och att ensamstående mödrar med utländsk bakgrund var särskilt utsatta. Till de positiva dragen under decenniet framhåller Sainsbury det faktum att andelen fattiga i befolkningen kunnat hållas kvar på en förhållandevis låg nivå, trots den höga arbetslösheten och påfrestningarna på den</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p6 ft2">Förord <SPAN class="ft0">11</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft0">svenska ekonomin. Kvinnors fattigdomsfrekvens fortsatte också att vara något lägre än mäns, ett faktum som delvis tillskrivs omfattningen av de stöd som är inriktade på att bekämpa fattigdom bland barn. Som mer negativt utpekas att rättigheter baserade på medborgarskap eller permanent bosättning urholkades, till exempel i pensionssystemet.</P>
<P class="p26 ft0">Kapitel fyra, <SPAN class="ft2">Socialbidragen under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1990-talet</SPAN>,</NOBR> är författat av Åke Bergmark, Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Här ges en beskrivning av hur socialbidragstagandet utvecklades under perioden samt en översikt av det aktuella kunskapsläget avseende vilka förhållanden som påverkade dess variationer. Utvecklingen av social- bidragstagandet i Sverige under decenniet kan grovt sett indelas i tre olika faser: en kraftig uppgång under den första halvan, en viss stabili- sering de närmaste åren därefter och sjunkande nivåer i periodens slut- fas. I stort sett alla grupper ökade sitt bidragstagande, men kraftigast var uppgången bland ungdomar och bland hushåll med utländsk bak- grund. Nivåerna för socialbidragen följde relativt väl arbetslöshetens variationer. Arbetslöshet är också den faktor som, oavsett på vilken nivå analysen genomförs, bäst förklarar socialbidragsbehovens upp- komst och variationer. Bergmark pekar dock på att det i allt väsentligt är arbetslöshet i kombination med avsaknad av rätt till arbetslöshetser- sättning som genererar behov av socialbidrag. Betydelsen av socialför- säkringsområdet i övrigt är inte helt klarlagd empiriskt, men de studier som är gjorda visar tämligen entydigt att det finns ett samband mellan kvalifikationskrav och ersättningsnivåer i socialförsäkringarna och kostnaderna för socialbidrag. Det gångna decenniet har också, genom förändringar i lagstiftning, rättspraxis och kommunal policy, inneburit en minskad generositet i förhållande till bidragstagarna. Detta gäller såväl ersättningsnivåer som vilka villkor bidragen kommit att förenas med.</P>
<P class="p27 ft15"><SPAN class="ft14">I det femte kapitlet, </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörj- ningssvårigheter under <NOBR>1990-talet<SPAN class="ft14">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> behandlar Tapio Salonen vid Soci- alhögskolan, Lunds universitet, hur ungdomars socialbidragsmönster och försörjningsvillkor utvecklats under decenniet. Det som beskrivs är en period där nya ungdomskullar för första gången under efterkrigsti- den inte fått det bättre än tidigare ungdomsgenerationer och där steget ut i vuxenlivet allvarligt försvårats av den negativa utvecklingen av den svenska samhällsekonomin och arbetsmarknaden. Ungdomar mellan 18 och 24 år har under stora delar av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">1990-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> haft ett bidragstagande som varit dubbelt så högt som för den vuxna befolkningen i sin helhet. Salonen redogör för nedgången i de ungas förvärvsfrekvens, hur studier har ersatt arbete för stora grupper och hur deltagande i arbetsmarknad- såtgärder kommit att bli en erfarenhet som gjorts av allt fler. Vidare beskrivs hur ungdomarnas ekonomiska sårbarhet ökat på grund av att</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">12 </SPAN>Förord</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">allt färre i gruppen omfattats av arbetslöshetsförsäkringen – en omstän- dighet som har en avgörande betydelse för det ökande socialbidragsta- gande som kunnat registreras. När det gäller socialbidragsmönster kon- staterar Salonen att de ungdomar som lämnade skolan under 1990- talets inledande år för att etablera sig på arbetsmarknaden, uppvisade en väsentligt mer negativ utveckling, det vill säga ett högre bidragsta- gande, än ungdomar som befann sig i denna fas under andra halvan av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Långvarigt bidragstagande ökade generellt i gruppen under decenniets första hälft och var särskilt koncentrerat till ungdomar med invandrarbakgrund och unga som i tidig ålder debuterade som socialbi- dragstagare. Några markanta skillnader mellan unga kvinnor och unga män förelåg inte, även om kvinnorna totalt sett ökade sitt bidragstagan- de något mer än männen.</P>
<P class="p28 ft0">Antologin avslutas med kapitlet <SPAN class="ft2">Ungdomar med socialbidrag – ett politiskt problem för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1990-talet</SPAN>,</NOBR> där Håkan Johansson, från Social- högskolan vid Lunds universitet, beskriver hur regelverk och åtgärds- system för ungdomar som behöver socialbidrag för sin försörjning ut- vecklats under den aktuella perioden. Johansson riktar uppmärksam- heten mot förändringar av lagstiftning, rättspraxis, kommunal policy och förskjutningar av ansvar från stat till kommun. Generellt sett har det gångna decenniet inneburit att ungdomar i högre grad än tidigare särskilts från övriga socialbidragstagare och att kraven som riktats mot dem ökat mer än för andra grupper. Sitt mest konkreta uttryck har den- na utveckling fått i 1998 års reviderade socialtjänstlag, där ungdomar definieras som en särskild grupp, med skyldigheter som avviker från andra bidragstagares. Med det samtidiga införandet av den så kallade <SPAN class="ft2">utvecklingsgarantin </SPAN>förstärktes denna särbehandling, om än med det uttalade syftet att hjälpa långtidsarbetslösa ungdomar in på arbets- marknaden. Vidare beskriver Johansson hur kommunerna, i sin tolk- ning och tillämpning av lagstiftningen och genom mer självständigt utformad policy, bidrog till att ytterligare särskilja ungdomar och till en höjning av kravnivån som selektivt riktades mot de unga. Parallellt skedde en decentralisering av arbetsmarknadspolitiken, där kom- munerna övertog ett allt större ansvar för aktiva arbetsmarknads- åtgärder som tidigare varit ett statligt ansvar. Resultatet av detta, menar Johansson, är att gränserna mellan arbetsmarknadsprogram och social- bidragshandläggning har upplösts eller – annorlunda uttryckt – att det har uppstått en tydligare koppling mellan rätten till socialbidrag och skyldigheten att arbeta.</P>
<P class="p24 ft4">Samtliga texter som ingår i denna volym har i tidigare versioner va- rit föremål för vetenskaplig granskning. Detta gjordes inom ramen för en seminarieserie som hölls på Rosenbad under hösten 1999. Ett stort tack riktas till de forskare som kommenterade de olika bidragen:</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p6 ft2">Förord <SPAN class="ft0">13</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4">Christina Bergqvist, Björn Halleröd, Antoinette Hetzler, Staffan Marklund och Irene Wennemo. Tack också till Maria Sundling som språkgranskat manus, till kommitténs sekreterare Anna Öström som hållit i alla trådar samt till kommittéassistenterna Nina Eklöf och Sara Sigfridsson som ansvarat för det praktiska arbetet i samband med an- tologins publicering.</P>
<P class="p30 ft0">Stockholm i september 2000</P>
<P class="p31 ft0">Åke Bergmark</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p7 ft0">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft18"><SPAN class="ft1">1</SPAN><SPAN class="ft16">Inkomstfördelningen under </SPAN><NOBR>1990-talet<SPAN class="ft17">1</SPAN></NOBR></P>
<P class="p33 ft19">Kjell Jansson</P>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">1.1</SPAN><SPAN class="ft21">Inledning</SPAN></P>
<P class="p35 ft0">Den löpande redovisningen av svenska folkets inkomstförhållanden sker i första hand i den officiella statistik som SCB ansvarar för. Vid redovisningar använder sig SCB företrädesvis av inkomstfördelnings- undersökningen, ofta kallad HINK, som står för <SPAN class="ft2">hushållens inkomster</SPAN>. Resultaten publiceras årligen normalt i maj månad och då 17 månader efter det år som redovisningen avser.</P>
<P class="p36 ft0">I regeringens budgetproposition har det under en rad av år funnits en fördelningspolitisk bilaga där finansdepartementet gjort en del egna beräkningar. Departementet har då haft tillgång till SCB:s simulerings- modell FASIT, där man kan göra beräkningar för tre år framåt från det senaste mätåret. För att definiera det hushållsbegrepp som hittills har använts har information hämtats dels från en intervju, dels från taxeringen. Vid intervjun har SCB frågat vilka personer som bor ihop i ett hushåll, och man har därför kunnat bilda sammanboende hushåll även om man inte varit gifta eller haft gemensamma barn. I de fall man inte fått svar från en intervju har information om samtaxering använts</P>
<P class="p37 ft10"><SPAN class="ft22">1 </SPAN>Grundstommen till detta kapitel har behandlats vid ett seminarium i oktober 1999. Värdefulla synpunkter erhölls under seminariet och speciellt bör nämnas de två opponenterna Björn Halleröd och Irene Wennemo. När nya data ska tas fram och nya metoder tillämpas krävs tålamod och man måste pröva hur man på lämpligast sätt ska kunna förbättra dataunderlaget. I detta arbete har flera personer på SCB deltagit. Speciellt ska omnämnas Klas Lindström som framställt datafiler där nya statistiska metoder har tillämpats. Margareta Eriksson, Bengt Olof Gert och Åsa Karlsson har fått stå ut med att pröva en del hugskott och tålmodigt har dessa personer hjälpt till att få fram datafiler och tabeller som sedan har kunnat användas. Trots all hjälp och synpunkter som lämnats är jag själv ansvarig för det resultat som framställts. De åsikter och kommentar som finns i kapitlet är mina egna och speglar nödvändigtvis inte SCB:s uppfattning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">16 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">för att identifiera sammanboende hushåll. Ett hushåll har avgränsats som en eller två vuxna med eller utan hemmavarande barn. Barn har definierats <NOBR>0–17</NOBR> år. Denna definition har inneburit att barn 18 år och äldre, som har bott kvar hos föräldrarna, har blivit behandlade som enskilda hushåll. Statistiken har därför inte givit en klar bild av hur det har sett ut i verkligheten.</P>
<P class="p38 ft0">I detta kapitel kommer vi att behandla s.k. kosthushåll vilket omfattar alla hemmavarande barn oavsett deras ålder. Det kan vi göra för perioden <NOBR>1993–1997.</NOBR> År 1997 är det senaste året där det finns färdiga data. Underlaget före år 1993 medger inte att vi kan bilda det vi kallar kosthushåll. Vi kommer också att avgränsa barn i ålders- intervallet <NOBR>0–19</NOBR> år under förutsättning att de bor hemma hos föräld- rarna. I de fall de har flyttat hemifrån betraktas de som ett självständigt hushåll även om de är yngre än 19 år. I kapitlet kommer vi ändå att visa en del data för hela perioden <NOBR>1991–2000.</NOBR> Vi använder då den äldre definitionen av hushåll och barn avgränsas i åldersintervallet <NOBR>0–17</NOBR> år. För åren <NOBR>1998–2000</NOBR> använder vi oss av SCB:s simuleringsmodell FASIT.</P>
<P class="p39 ft20"><SPAN class="ft20">1.2</SPAN><SPAN class="ft21">Data</SPAN></P>
<P class="p40 ft0">De data som används i kapitlet är hämtade från SCB:s inkomstfördel- ningsundersökning, HINK. Undersökningen är en urvalsundersökning där storleken på urvalet har varierat över åren. För studien över 1990- talet var urvalet som lägst år 1991 då cirka 9 500 hushåll ingick. 1997 var det år då det största urvalet noterades, cirka 18 800 hushåll.</P>
<P class="p41 ft0">Uppgifter om själva inkomsterna för 1997 hämtades så gott som uteslutande från olika administrativa register. För tidigare år hämtades en mindre del från självdeklarationer i samband med taxeringen. Uppgifter om hushållet, boendet och sysselsättning samt vissa utgifter erhölls från en telefonintervju. I samband med intervjun finns emeller- tid bortfall. I denna rapport har data använts endast för de hushåll som svarat på intervjun. Bortfallet i intervjun har också varierat över åren, från 17 till 28 procent.</P>
<P class="p36 ft0">För att minska risken att bortfall påverkar resultaten på ett sned- vridande sätt har vi tillämpat en s.k. kalibreringsmetod. Denna metod utnyttjar känd information om olika befolkningsgruppers och inkomst- summors storlek. Denna teknik har använts för beräkningarna vad gäller huvudunderlaget, dvs. kosthushållen. Vid beräkningar med den äldre definitionen av hushåll har vi tillämpat en s.k. rak uppräkning. Det innebär att man antar att bortfallet har samma egenskaper som dem som svarat på intervjun.</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34013x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">17</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft20"><SPAN class="ft20">1.3</SPAN><SPAN class="ft21">Metod</SPAN></P>
<P class="p43 ft23"><SPAN class="ft23">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft24">Inkomst</SPAN></P>
<P class="p44 ft25">Uppbyggnaden av inkomsten kan beskrivas schematiskt med följande uppställning:</P>
<P class="p43 ft0"><SPAN class="ft26">+</SPAN><SPAN class="ft27">lön</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft26">+</SPAN><SPAN class="ft27">företagarinkomst</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft26">+</SPAN><SPAN class="ft27">ränta och utdelningar</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft26">+</SPAN><SPAN class="ft27">reavinster (ej förluster)</SPAN></P>
<P class="p46 ft0"><SPAN class="ft26">+</SPAN><SPAN class="ft27">inkomst av eget hem</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft26">+</SPAN><SPAN class="ft27">olika typer av socialförsäkringar inkl. erhållet underhållsbidrag</SPAN></P>
<P class="p47 ft0"><SPAN class="ft26">+</SPAN><SPAN class="ft27">skattefria transfereringar inkl studielån från CSN</SPAN></P>
<P class="p48 ft25">skatt och allmänna egenavgifter samt justering för skattereduktion för ränteutgifter för eget boende</P>
<P class="p49 ft4">betalt underhållsbidrag, återbetalt studielån, pensionspremier och periodiskt understöd</P>
<P class="p47 ft0"><SPAN class="ft26">=</SPAN><SPAN class="ft27">disponibel inkomst</SPAN></P>
<P class="p29 ft0">I vissa delar av inkomstbegreppen har vi i denna rapport gjort några justeringar i jämförelse med den definition som används i den officiella statistiken. <SPAN class="ft2">Företagarinkomst</SPAN>. Vi har kodat om negativa inkomster till 100 kr. Inkomsten hämtas från den redovisning som enskilda närings- idkare har lämnat till skattemyndigheterna. Många redovisar under- skott, dvs. en negativ inkomst. Vissa fördjupade analyser kan inte göras om de delar man vill studera uppvisar negativa värden. Effekten av att koda om företagarinkomsten är mycket liten när det gäller att mäta den övergripande inkomstfördelningen. Det allmänna fördelningsmåttet, <NOBR>Gini-koefficienten,</NOBR> påverkas endast med 1/1000del. Omkodningen påverkar inte heller analyser av hushåll med låga inkomster, värdet 100 kr placerar dessa företagare ändå bland de hushåll som har de lägsta inkomsterna. Det lägsta värdet har satts till 100 kr för att ändå markera att man har en inkomst, även om den är mycket låg. Företagarinkomsten är också endast definierad för enskild närings- verksamhet. De personer som driver sitt företag som aktiebolag erhåller inte inkomst från näringsverksamhet. Den inkomst som ägare till aktie- bolag erhåller är i form av lön eller aktieutdelning.</P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft3">Inkomst av eget hem </SPAN>beräknas som en fiktiv ränta på 2,5 procent av marknadsvärde minus den skuld som löper på eget hem och fritidshus. Detta är en alternativ och enkel metod att beräkna intäkt av värdet att bo i eget hem. I andra sammanhang söker man beräkna ett driftsöver-</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">18 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft0">skott för egnahemsboende genom att man från en fiktiv hyresintäkt drar i från normerade kostnader för driften och de kapitalutgifter man har i form av räntor och tomträttsavgäld. Man vill uppnå jämförbarhet mellan egnahemsägare och hushåll som bor i hyresrätt. När inkomster ska jämföras ska hyresgästen med sin inkomst betala en hyra. Egnahemsägaren kan sägas betala en hyra till sig själv. Skillnaden mellan egnahemsägarens fiktiva hyresintäkt och de utgifter han har för boendet ger det överskott man kan räkna som inkomst. I olika anvisningar förespråkar man att man ska göra en beräkning av inkomst av eget hem. Man brukar emellertid ha svårt att finna bra metoder för dessa beräkningar. Vi har valt en enkel metod som beräknar en fiktiv avkastning på det egna kapitalet i det egna boendet. Det sker ingen motsvarande justering för boende i bostadsrätt eftersom det saknas underlag att göra denna beräkning. Effekterna av denna justering är mest märkbar för dem som har betalat av sina lån på huset. Även här har metoden en liten effekt på <NOBR>Gini-koefficienten</NOBR> för hela populationen. Den allmänna inkomstnivån ökar med cirka två procent och Gini- koefficienten ökar med 2/1000delar i jämförelse med att man inte gör någon beräkning.</P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft2">Handikappersättning </SPAN>ingår som en positiv transferering i den offici- ella statistiken. Ersättningen betalas ut med schablonbelopp för att stödja personer med handikapp. Syftet är att ge dessa ekonomiskt stöd så att de kan betala de extra utgifter man kan ha för sitt handikapp. Ett stort handikapp ger ett större stöd som ger en högre disponibel inkomst. I denna rapport ingår inte handikappersättning som en transferering. Beloppet är litet och påverkar inte fördelningsmåttet nämnvärt.</P>
<P class="p52 ft0"><SPAN class="ft2">Fastighetsskatt. </SPAN>I den officiella statistiken ingår fastighetsskatt i den skatt som dras ifrån hushållens inkomster när disponibel inkomst beräknas. För egnahemsägare innebär det att man får en högre skatt än vad boende i hyresrätt och bostadsrätt erhåller, allting annat lika. Med högre skatt får man en mindre disponibel inkomst. Fastighetsskatt på de fastigheter som boende i hyresrätt och bostadsrätt bor i betalas av fastighetsägaren. Man får därför anta att den övervältras på de boende via den hyra och avgift man betalar till fastighetsägaren. Här har vi valt att betrakta fastighetsskatten för boende som en utgift och inte något som påverkar den disponibla inkomsten.</P>
<P class="p26 ft4"><SPAN class="ft3">Ränteutgifter för boendet</SPAN>. Samma asymmetri uppstår när det gäller ränteutgifter för boende. I den officiella statistiken beräknas skatten efter den debitering som skattemyndigheterna fastställer. Ränteutgiften i sig är ingen negativ inkomst i fördelningsanalyser. Däremot leder ränteutgifter till skattereduktion vid taxeringen, dvs. ger en högre dis- ponibel inkomst i den officiella statistiken. Här har vi återfört skatte-</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">19</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4">reduktion för ränteutgifterna för boende och den behandlas som skatt. Vi får en jämförelse mellan olika boendeformer som är neutral.</P>
<P class="p54 ft0">Den avdragsgilla <SPAN class="ft2">pensionspremien </SPAN>som tas upp vid taxeringen behandlas inte som en negativ transferering i den officiella statistiken. Motivet är att man frivilligt har valt att spara och skjuter upp konsum- tionen. Om man sparar eller konsumerar är en fråga om preferenser som inte ska påverka inkomstmätningen. Pensionssparandet kan normalt tas ut efter det man fyllt 55 år. De år den privata pensionen faller ut kommer den att räknas som pensionsinkomst tillsammans med den värdeförändring som skett i det sparande man har gjort. Om man inte justerar inkomsten för pensionspremien kan man säga att den räknas både det år man sparar och de år pensionen faller ut. Beloppet räknas därför dubbelt sett över en livstid i den officiella statistiken. I kapitlet behandlar vi emellertid pensionspremien som en negativ transferering. Vi finner det svårare att justera inkomsten när pensionen väl faller ut och väljer därför att justera inkomsten det år man sparar till pensionen. Vi ser det också som rimligt att inkomsten ska räknas när den väl faller ut även om det i detta fall är ett frivilligt sparande. Den disponibla inkomsten blir en värdemätare på den ekonomiska standard som ett hushåll har ett givet år.</P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft3">Fastprisberäkning</SPAN>. Inkomsterna har räknats om till fasta priser till 1999 års prisnivå med hjälp av årsmedeltal för konsumentprisindex. Beräkningen av 1999 års index är gjort med Konjunkturinstitutets prognos sommaren 1999.</P>
<P class="p56 ft23"><SPAN class="ft23">1.3.2</SPAN><SPAN class="ft24">Populationen</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Beskrivningar och analyser utgår från de årsinkomster som hämtas från olika administrativa register. Vi beräknar därför inkomsten för de hushåll där de vuxna, 18 år och äldre, har varit folkbokförda i Sverige hela undersökningsåret. Det vore snedvridande att låta hushåll med inkomster som härrör från kortare tid än ett år ingå i en fördelnings- studie. De som utelämnas är främst immigranter som anlänt till Sverige under året. Inte heller personer som är folkbokförda i Sverige men som har levt utomlands under undersökningsåret ingår i undersökningen.</P>
<P class="p38 ft0">Vi har också undantagit de hushåll där vi funnit värnplikts- ersättningar. Den värnpliktige har fått en stor del av sin försörjning från det militära, något vi inte kan sätta några ekonomiska värden på. Vi kan därför inte göra relevanta jämförelser med andra hushåll med de registrerade inkomsterna för hushåll där den värnpliktige ingår. På detta sätt har vi minskat antal hushåll med cirka 30 000 – 40 000 mot vad som annars skulle ha redovisats. Beskrivning av befolkningen utgår</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">20 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4">från förhållandet den 31 december respektive år för åren <NOBR>1993–1997.</NOBR> För 1991 och 1992 gäller det förhållande som varat mesta tiden av året.</P>
<P class="p54 ft0"><SPAN class="ft2">Analysenheten </SPAN>är individer. Även om vi först måste mäta inkomsten för hushållen har vi att studera den ekonomiska välfärden för individer. Vi gör det genom att på varje individ i hushållet lägga ut hushållets disponibla inkomst/konsumtionsenhet (ke) och använder denna inkomst som ett mått på ekonomisk standard i hushållet. Vi ser det inte som att varje individ själv förfogar över det krontalsbelopp som finns. Metoden bygger in ett antagande att den ekonomiska standarden mätt med disponibel inkomst/ke är lika fördelad inom varje hushåll. I olika forskningsansatser har andra försökt komma underfund med hur resur- ser fördelas inom hushållen. I denna undersökning kan vi för dagen inte komma längre. Vi har därför antagit att alla medlemmar i hushållet har lika tillgång och möjlighet till samma ekonomiska standard. Vill man vara tydlig kan man läsa tabellerna som att de speglar individer som tillhör hushåll med en viss inkomst.</P>
<P class="p58 ft23"><SPAN class="ft23">1.3.3</SPAN><SPAN class="ft24">Ekvivalenser</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">För att jämföra individer som tillhör hushåll av olika storlek och sam- mansättning bör man justera inkomsten. 200 000 kr för en ensam- stående ger en högre standard än samma belopp för en barnfamilj. Justeringen bör emellertid inte göras som inkomsten dividerad per person eller per capita. Man bör ta hänsyn till att det finns stordrifts- fördelar inom ett hushåll. Den ekvivalensskala som används i detta kapitel avviker från den som används i den officiella statistiken. Båda skalorna har emellertid sitt ursprung i socialbidragsnormerna såsom de såg ut i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Individer som bor i hushåll med lika stor ekvivalerad inkomst, disponibel inkomst/konsumtionsenhet, har samma ekonomiska standard, även om hushållen har olika disponibel inkomst innan man har gjort justeringen. Underförstått ligger då att i hushåll med lika stor inkomst/konsumtionsenhet ska pengarna räcka till samma konsumtionsnivå. Med socialbidragsnormerna fanns en fastställd normerad minsta godtagbara standard för en större del av konsumtions- utgifterna. De områden som låg utanför den normerade konsumtionen var framförallt boende men också utgifter för fackföreningsavgift och lokala resor. Även utgifter för barnomsorg låg utanför de normerade utgifterna. Den ekvivalensskala som används i den officiella statistiken utgår endast från de delar av konsumtionsutgifterna som var normerade i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Dessa kunde också sättas i relation till rådande basbelopp.</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">21</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4">I denna studie tillämpar vi en ekvivalensskala som utöver de normerade utgifterna också tar hänsyn till utgifter för boende, fackförenings- avgifter samt lokala resor. Skalan är också normerad till 1,0 för ett hushåll med endast en person. Denna skala har tidigare beräknats av SCB i samband med Socialstyrelsens rapport om långvarigt social- bidragstagande under <NOBR>1990-talet</NOBR> (Socialstyrelsen 1999).</P>
<P class="p59 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 1</SPAN>. Ekvivalensskalor grundade på socialbidragsnormen för <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p6 ft10"><NOBR>SCB-skala</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td36"><P class="p60 ft10">I denna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p6 ft10">officiell statistik</P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p61 ft10">justerad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td40"><P class="p62 ft10">studie</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td41"><P class="p63 ft10">Vuxen person 1</P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p64 ft10">1,16</P></TD>
<TD class="tr13 td43"><P class="p65 ft10">1,00</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p66 ft10">1,00</P></TD>
<TD class="tr13 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td41"><P class="p63 ft10">Sammanboende person 2</P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p67 ft10">0,76</P></TD>
<TD class="tr14 td43"><P class="p65 ft10">0,65</P></TD>
<TD class="tr14 td44"><P class="p66 ft10">0,55</P></TD>
<TD class="tr14 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td41"><P class="p63 ft10">Barn <NOBR>0-3</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p64 ft10">0,56</P></TD>
<TD class="tr13 td43"><P class="p65 ft10">0,48</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p66 ft10">0,47</P></TD>
<TD class="tr13 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td41"><P class="p63 ft10">Barn <NOBR>4-10</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p64 ft10">0,66</P></TD>
<TD class="tr14 td43"><P class="p65 ft10">0,57</P></TD>
<TD class="tr14 td44"><P class="p66 ft10">0,47</P></TD>
<TD class="tr14 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td41"><P class="p63 ft10">Barn <NOBR>11-17</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p64 ft10">0,76</P></TD>
<TD class="tr14 td43"><P class="p65 ft10">0,65</P></TD>
<TD class="tr14 td44"><P class="p66 ft10">0,47</P></TD>
<TD class="tr14 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td37"><P class="p63 ft10">Övriga 18 år</P></TD>
<TD class="tr14 td38"><P class="p64 ft10">0,96</P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p65 ft10">0,83</P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p66 ft10">0,55</P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft23"><SPAN class="ft23">1.3.4</SPAN><SPAN class="ft24">Simulering för perioden </SPAN><NOBR>1997–2000</NOBR></P>
<P class="p57 ft0">För att beskriva hela <NOBR>1990-talet</NOBR> har vi använt oss av SCB:s simulerings- modell FASIT, <SPAN class="ft2">fördelningsanalytiskt statistiksystem </SPAN>för <SPAN class="ft2">inkomster </SPAN>och <SPAN class="ft2">transfereringar</SPAN>. Modellen är framtagen främst för att man ska kunna simulera budget och fördelningseffekter av ändringar i samhällets skatter, avgifter och transfereringar som berör enskilda hushåll. SCB har utvecklat denna modell i samarbete med Finansdepartementet. Den har inkomstfördelningsundersökningen för senaste mätår som bas. Kända regelverk och skattesatser programmeras in. Sysselsättnings- och löneutveckling antas efter bedömningar från Konjunkturinstitutet. Dessutom läggs kända befolkningsförändringar in i modellen.</P>
<P class="p36 ft0">Modellens främsta uppgift är att studera effekter på budget och inkomstfördelning när man diskuterar tänkta förändringar i systemen. Man kan mäta förhållandena före och efter en förändring. Som en bieffekt kan man använda modellen till att bedöma vad som sker i fördelningen om man inte gör några ändringar utan låter beräkna inkomstfördelning med de system som är beslutade. Man kan säga att ett s.k. 0- alternativ får vara en prognos av inkomstfördelningen från mätåret och så långt modellen sträcker sig, <NOBR>3–4</NOBR> år efter mätåret. Eftersom modellen inte har haft sitt primära syfte att framställa prog- noser med ett s.k. 0- alternativ har den inte heller hunnit utvärderas med avseende på detta. De förutsättningar som gällt för beräkningarna i</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">22 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4">detta kapitel är de bedömningar som Konjunkturinstitutet lämnade i sin augustirapport 1999 (Konjunkturinstitutet 1999).</P>
<P class="p54 ft4">FASIT har hittills varit inriktad på att göra simuleringar för det äldre hushållsbegrepp som används i den officiella inkomststatistiken. Det har därför inte varit möjligt att simulera inkomstfördelningen med det kosthushåll som vi helst vill använda.</P>
<P class="p69 ft20"><SPAN class="ft20">1.4</SPAN><SPAN class="ft21">Översikt </SPAN><NOBR>1990–2000</NOBR></P>
<P class="p70 ft0">Utvecklingen av hushållens inkomster under <NOBR>1990-talet</NOBR> har påverkats av två stora förändringar. Den stora skatteomläggning som genom- fördes <NOBR>1990–1991</NOBR> påverkade framförallt inledningen på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Marginalskatter sänktes och kapitalbeskattningen skildes ut från övrig inkomstbeskattning. Underlaget för beskattningen breddades. Fler inkomster lyftes fram till beskattning och moms infördes på tjänster som tidigare varit momsbefriade. Den andra stora förändringen som påverkat hushållens inkomster var den kraftiga nedgång i den svenska ekonomin som också inträffade i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Sysselsättningen förändrades mycket kraftigt, först inom den privata byggnadssektorn och därefter inom övriga sektorer inklusive den offentliga sektorn. Arbetslösheten ökade. Den s.k. <NOBR>1990-talskrisen</NOBR> fortsatte med kraftiga förändringar på räntemarknaden i samband med försvaret av den svenska kronan. Under flera år minskade det samlade värdet av det som producerades i den svenska ekonomin. BNP sjönk tre år i rad mellan <NOBR>1991–1993.</NOBR> Nedgången följdes av sänkta inkomster för hushållen. I makroekonomiska tal speglades detta i BNP/capita och disponibel inkomst/capita. Hushållen minskade sin konsumtion och sparandet ökade. Denna förändring skedde i en tid då inkomsterna minskade. Lånekostnaderna hade i praktiken blivit högre i och med skatteomlägg- ningen. Den del av inkomsten som hushållen inte använde för konsum- tion inriktades på att minska skulderna. Konsumtionen sjönk påtagligt och förstärkte den svenska ekonomins tillbakagång.</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34019x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">23</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft2">Figur 1</SPAN>. BNP/capita och disponibel inkomst/capita i 1995 års priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p72 ft29">250</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td47"><P class="p72 ft29">200</P></TD>
<TD class="tr15 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td47"><P class="p72 ft29">150</P></TD>
<TD class="tr12 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td47"><P class="p72 ft29">100</P></TD>
<TD class="tr12 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td47"><P class="p72 ft29">50</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td47"><P class="p72 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr12 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td47"><P class="p7 ft29">1970</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p7 ft29">1975</P></TD>
<TD class="tr17 td49"><P class="p73 ft29">1980</P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p7 ft29">1985</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p7 ft29">1990</P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p74 ft29">1995</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td52"><P class="p75 ft29">BNP/capita 95 år priser</P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td53"><P class="p7 ft29">Disponibel inkomst/capita</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>SCB, nationalräkenskaperna<SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p77 ft0">Så småningom utbyttes den svenska inflationsekonomin till en ekonomi med mycket låga inflationstal. Samtidigt som sysselsättningen mins- kade kraftigt och därmed också hushållens egna inkomster, präglades aktiemarknaden av en kraftig uppgång av börsvärdet under i stort sett hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Värdestegring på börsen har resulterat i att hushåll med placeringar i aktier eller aktiefonder har fått se sina tillgångar öka kraftigt i värde. Till och från har dessa värden omsatts och hushållen har kunnat notera taxeringsmässigt realiserade värdeökningar på finan- siellt kapital. Med en kraftig ökning av arbetslösheten uppstod stora obalanser i den svenska ekonomin. Den ekonomiska politiken inrik- tades på att spara i statens och kommunernas utgifter och förstärka inkomsterna.</P>
<P class="p78 ft0">Regelsystemen förändrades på en rad områden. Ersättningsnivåer vid nyttjande av arbetslöshets, sjuk och föräldraförsäkringar minskade, reglerna för bostadsbidrag förändrades, barnbidragen sänktes, den s.k. värnskatten infördes.</P>
<P class="p41 ft0">Allmänna egenavgifter infördes år 1993 och höjdes successivt fram till år 1998 till 6,95 procent av avgiftsbelagd förvärvsinkomst. På områden där kommunerna hade ansvaret höjde man också avgifts- finansieringen, främst inom barn och äldreomsorgen.</P>
<P class="p79 ft4">Andelen personer med arbete minskade kraftigt, främst bland ungdomar. Statistiken i SCB:s arbetskraftsundersökningar, AKU, över sysselsättning och arbetslöshet utgår från en mätvecka. Som sysselsatt räknas alla med förvärvsarbete minst en timme denna mätvecka. Över ett helt år kan man summera de månadsvisa mätningarna för att erhålla en genomsnittlig bild över åren.</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34020x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p7 ft0">24</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td55"><P class="p80 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr18 td60"><P class="p81 ft0"><SPAN class="ft2">Figur 2</SPAN>. Andel sysselsatta i befolkningen <NOBR>16–64</NOBR> år.</P></TD>
<TD class="tr18 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td12"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td54"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td61"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p82 ft32">Män</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td56"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td49"><P class="p14 ft32">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td12"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td61"><P class="p83 ft29">100%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td65"><P class="p84 ft29">Arbetslösa Deltid</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td49"><P class="p85 ft33">Arbetslösa</P></TD>
<TD class="tr13 td58"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td12"><P class="p86 ft29">100%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td54"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td62"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr16 td66"><P class="p87 ft29">Ej i arbetskraft</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td61"><P class="p83 ft29">80%</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td67"><P class="p11 ft29">Ej i arbetskraft</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td12"><P class="p86 ft29">80%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td56"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td58"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td59"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td61"><P class="p83 ft29">60%</P></TD>
<TD class="tr21 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td68"><P class="p84 ft29">Deltid</P></TD>
<TD class="tr21 td12"><P class="p86 ft29">60%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td54"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td62"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td64"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td62"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td56"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td47"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td12"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td61"><P class="p83 ft29">40%</P></TD>
<TD class="tr15 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td58"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td12"><P class="p86 ft29">40%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td61"><P class="p83 ft29">20%</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p9 ft29">Heltid</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr21 td68"><P class="p11 ft29">Heltid</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td12"><P class="p86 ft29">20%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td56"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td61"><P class="p72 ft29">0%</P></TD>
<TD class="tr21 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td58"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td12"><P class="p86 ft29">0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td61"><P class="p7 ft29">1990</P></TD>
<TD class="tr17 td62"><P class="p7 ft29">1992</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p88 ft29">1994</P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p7 ft29">1996</P></TD>
<TD class="tr17 td62"><P class="p7 ft29">1998</P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p7 ft29">1990</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p89 ft29">1992</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p90 ft29">1994</P></TD>
<TD class="tr17 td58"><P class="p7 ft29">1996</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td1"><P class="p91 ft29">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr24 td69"><P class="p81 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>SCB, Arbetskraftsundersökningarna</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td12"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft0">Det var inte enbart arbetslöshetstalen som ökade, utan även andelen personer utanför arbetskraften. Utvecklingen på arbetsmarknaden speglas också i att fler fick svårare att få en rimlig inkomst genom eget förvärvsarbete. Vi visar detta med att mäta andelen i olika ålders- grupper som har en arbetsinkomst som överstiger tre basbelopp. För 1999 motsvarar detta en inkomstnivå på 109 200 kr eller 9 100 kr i månaden. Tre basbelopp är valt för att undvika de personer som har en lös anknytning till arbetsmarknaden sett över hela året eller att arbetet sker med en så liten omfattning att man inte kommer upp till de lägsta lönerna på arbetsmarknaden för heltidsanställda. Arbetsinkomsten innefattar lön från anställning och inkomst från eget företag men också ersättning från sjuk och föräldraförsäkring. Inkomsten speglar därför på ett tydligt sätt den förankring olika personer kan ha på arbets- marknaden. I mätningen ingår inte någon ersättning man får i samband med arbetslöshet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34021x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">25</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft25"><SPAN class="ft28">Figur 3. </SPAN>Andel personer i olika åldersgrupper med inkomst över tre basbelopp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td71"><P class="p60 ft0">Arbetsinkomst</P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td74"><P class="p84 ft0">Förvärvsinkomst</P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td70"><P class="p93 ft37">100</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td73"><P class="p94 ft38">100</P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td70"><P class="p93 ft38">80</P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td73"><P class="p94 ft38">80</P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td70"><P class="p93 ft38">60</P></TD>
<TD class="tr25 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td73"><P class="p94 ft38">60</P></TD>
<TD class="tr25 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td70"><P class="p93 ft38">40</P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td73"><P class="p94 ft38">40</P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td70"><P class="p93 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td73"><P class="p94 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td70"><P class="p93 ft38">0</P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td73"><P class="p94 ft38">0</P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td70"><P class="p7 ft38">1991</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p95 ft38">1993</P></TD>
<TD class="tr19 td77"><P class="p7 ft38">1995</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p7 ft38">1997</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p75 ft38">1999</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p7 ft38">1991</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p96 ft37">1993</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p7 ft38">1995</P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p83 ft38">1997</P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p97 ft38">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p98 ft37"><NOBR>40-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p94 ft38"><NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td72"><P class="p7 ft38"><NOBR>30-39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p99 ft37"><NOBR>40-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p100 ft38"><NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p7 ft38"><NOBR>30-39</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p98 ft37"><NOBR>23-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p94 ft38"><NOBR>60-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td72"><P class="p7 ft38"><NOBR>18-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p99 ft37"><NOBR>60-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p100 ft38"><NOBR>23-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p7 ft38"><NOBR>18-22</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft39">Anmärkning. <NOBR>1998–2000</NOBR> prognos. Arbetsinkomst inkluderar inte arbets- marknadsersättningar och pensioner vilka ingår i förvärvsinkomst.</P>
<P class="p70 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> visar bilden tydligt att det främst var ungdomar <NOBR>18–22</NOBR> år samt äldre <NOBR>60–64</NOBR> år som hade en svagare koppling till arbets- marknaden. Förändringen under åren har varit tydligast för ungdomar. I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> hade cirka 30 procent av de yngsta ungdomarna en arbetsinkomst över tre basbelopp, sedan minskade andelen till kring 15 procent och låg kvar på denna nivå under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> En svag ökning noteras i slutet av decenniet. Beräkningar för <NOBR>1998–2000</NOBR> är gjorda i SCB:s simuleringsmodell FASIT. En viss osäkerhet finns därför för dessa siffror.</P>
<P class="p102 ft23"><SPAN class="ft23">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft24">Det vände 1995</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Mönstret är emellertid klart. Det är bland ungdomarna som nedgången på arbetsmarknaden under <NOBR>1990-talet</NOBR> har varit mest markant. Övriga åldersgrupper har också haft smärre nedgångar i andelen med en arbetsinkomst på minst tre basbelopp, men inte på långt när så påtagligt som nedgången har varit för ungdomar. Det vände kring 1995. För alla grupper över 30 år ökade andelen med arbetsinkomst över tre bas- belopp runt detta år och andelen var högre redan 1997 än vad den var innan nedgången i ekonomin slog igenom 1991.</P>
<P class="p38 ft4">Ett sätt att mildra de ekonomiska konsekvenserna när sysselsätt- ningen minskar är de traditionella arbetsmarknadspolitiska stöden. Den vanliga arbetslöshetskassan gäller för dem som redan har varit etablerade på arbetsmarknaden. För andra har det funnits olika stöd</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">26 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">som växlat under åren. Några stödformer har varit att bereda folk plats i olika utbildningar. För dem som får utbildning inom arbetsmarknads- politikens ramar ges ersättning i form av arbetsmarknadsstöd. Dessa stöd ingår sedan i de skattepliktiga förvärvsinkomsterna.</P>
<P class="p52 ft0">Vi får en annan bild om vi till arbetsinkomsten också lägger de socialförsäkringar som i övrigt ingår i förvärvsinkomsten. Det gäller utöver de ovan visade arbetsmarknadsstöden också pensioner. I de fall man får finansiera sin utbildning med lån från Centrala studiestöds- nämnden kommer försörjningen dels ifrån lånade pengar och dels från den del av studiestödet som är ett bidrag. Dessa studiestöd ingår inte i förvärvsinkomsten.</P>
<P class="p52 ft0">När vi belyser utvecklingen med andel som har förvärvsinkomst större än tre basbelopp framträder bilden än tydligare. Åldersgrupperna över 30 år har inte kunnat registreras med minskad andel med förvärvs- inkomst över tre basbelopp. I jämförelse med analysen av dem med arbetsinkomst över tre basbelopp påverkar pensioner och arbetsmark- nadsstöd gruppen <NOBR>60–64</NOBR> år samt gruppen <NOBR>23–29</NOBR> år så att de tydligt närmar sig andra åldersgruppers andelstal.</P>
<P class="p103 ft0">Den låga andelen med inkomst över tre basbelopp för de yngsta, 18– 22 år, beror naturligtvis på att majoriteten av <NOBR>18–19-åringarna</NOBR> fortfarande går i gymnasieskolan. Många fortsätter också med en utbildning efter gymnasiet. Personer i utbildning har självklart låga arbetsinkomster. Det intressanta är inte den låga andelen med låg inkomst. Det är i stället att den kraftiga nedgången i början av 1990- talet tycks ha permanentats för denna grupp. Andra grupper har i stort sett kommit tillbaka till samma andelar med låg inkomst som de hade i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p26 ft0">En stark anknytning till arbetsmarknaden är den viktigaste förutsätt- ningen för att kunna försörja sig. Arbetsinkomster och förvärvsin- komster ger emellertid inte den fullständiga bilden av befolkningens ekonomiska standard. Genom skatt och bidrag omfördelas inkomster. Personer med svag förankring på arbetsmarknad eller en större försörj- ningsbörda erhåller stöd från socialförsäkringar eller andra transfere- ringar. Hushållens disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda, disponibel inkomst/konsumtionsenhet, får därför spegla den ekono- miska standarden.</P>
<P class="p26 ft0">Vi kommer att visa hur det ser ut för s.k. kosthushåll. Kosthushållen avgränsas av de individer som bor tillsammans och har en gemensam ekonomi. I den officiella statistiken har hittills ungdomar som är 18 år eller äldre bildat egna hushåll trots att de fortfarande bor kvar hos någon av eller båda föräldrarna. I begreppet kosthushåll bildar dessa ungdomar hushåll tillsammans med den eller de föräldrar man bor till- sammans med. Kosthushåll där de s.k. kvarboende ungdomarna ingår i</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34023x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">27</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">föräldrahushållet kan för närvarande endast redovisas för perioden <NOBR>1993–97.</NOBR> För att ändå kunna visa en bild över hela <NOBR>1990-talet</NOBR> i grova drag har vi låtit göra en beskrivning som grundar sig på den definition av hushåll som hittills har använts som huvudbegrepp i den officiella inkomststatistiken, HINK. Dessutom har vi sökt göra en översiktlig beskrivning över perioden fram till år 2000 som den kan beräknas i SCB:s simuleringsmodell FASIT. De simulerade uppgifterna berör <NOBR>1998–2000.</NOBR></P>
<P class="p58 ft23"><SPAN class="ft23">1.4.2</SPAN><SPAN class="ft24">Ökade inkomster i slutet av </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p104 ft25"><SPAN class="ft28">Figur 4</SPAN>. Disponibel inkomst/ke inkl. reavinst, medianvärden i 1999 års priser. Samtliga individer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p72 ft29">130</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr26 td81"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:0px;" class="p105 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:23px;" class="p105 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:12px;margin-right:-17px;margin-bottom:11px;" class="p105 ft29"><![endif]>kr/ke</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p72 ft29">125</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td62"><P class="p72 ft29">120</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td62"><P class="p72 ft29">115</P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td47"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td47"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td47"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td83"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr10 td81"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p106 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:18px;" class="p106 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:9px;margin-right:-15px;margin-bottom:9px;" class="p106 ft29"><![endif]>Tusen</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td83"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p72 ft29">110</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td62"><P class="p72 ft29">105</P></TD>
<TD class="tr27 td82"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td47"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td82"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td82"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td82"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td47"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td82"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td47"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td83"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p72 ft29">100</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p7 ft29">1991</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p7 ft29">1992</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p7 ft29">1993</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p7 ft29">1994</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p7 ft29">1995</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p7 ft29">1996</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p7 ft29">1997</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p7 ft29">1998</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p9 ft29">1999</P></TD>
<TD class="tr13 td83"><P class="p65 ft29">2000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td84"><P class="p107 ft29">Myndighetsålder</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td83"><P class="p90 ft29">Kosthushåll</P></TD>
<TD class="tr6 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr12 td85"><P class="p6 ft10">Anmärkning. Individer i hushåll efter äldre definition av hushåll (myndig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td86"><P class="p6 ft10">hetsålder) respektive kosthushåll. <NOBR>1998–2000</NOBR> prognos.</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft0">Det tydliga mönstret är den nedgång som inträffade i början av 1990- talet. Den markerar att hushållen erhöll minskad ekonomisk standard. Efter 1995 inträffade en uppgång av den ekonomiska standarden som tycks hålla i sig perioden ut. Mätningen omfattar alla individer i de hushåll som har varit skrivna i Sverige både vid ingången och utgången av respektive år. Mätningen är gjord med medianinkomsten för att undvika den påverkan extremvärden kan ha om man baserar studien på medelvärden. Det är också anmärkningsvärt att utvecklingen i stort överensstämmer oavsett om vi använder oss av kosthushåll eller den äldre definitionen av hushåll. Förklaringen ligger i den ekvivalensskala som vi tillämpar. Kvarboende ungdomar har erhållit ekvivalensvikten 0,55 i båda mätningarna. Syftet är att minska den skevhet som uppstår när de kvarboende betraktas som ett självständigt hushåll. Vi vet att ungdomar som i verkligheten bor kvar i föräldrahushållet men betraktas som självständiga hushåll får hjälp med sin försörjning. Man bör också markera de skalfördelar som man har när fler personer delar på levnadskostnaderna i ett hushåll. Det gör vi genom att använda ekvival-</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34024x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">ensvikten 0,55. Fortfarande kvarstår emellertid ett mätfel om vi be- traktar dessa kvarboende som självständiga hushåll eftersom vi inte har hela hushållets ekonomi kartlagd. Detta fel rättas till när vi använder oss av kosthushåll i redovisningen.</P>
<P class="p109 ft0">Det verkar också som nedgången upphörde kring <NOBR>1995–1996.</NOBR> Bilden visar emellertid inte om vissa fick det bättre och andra grupper av individer fick det sämre.</P>
<P class="p110 ft4">Den översiktliga bilden över hur fördelningen förändrats visar vi med det traditionella måttet <NOBR>Gini-koefficienten.</NOBR> Högre värde på koeffi- cienten visar på en större inkomstspridning.</P>
<P class="p111 ft25"><SPAN class="ft28">Figur 5</SPAN>. <NOBR>Gini-koefficient</NOBR> för disponibel inkomst/ke inklusive reavinst, samtliga individer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr28 td87"><P class="p112 ft41">0,30</P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td89"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td87"><P class="p112 ft41">0,25</P></TD>
<TD class="tr29 td88"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td89"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td61"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td87"><P class="p112 ft41">0,20</P></TD>
<TD class="tr10 td88"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td89"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td61"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td87"><P class="p112 ft41">0,15</P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td89"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td61"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td87"><P class="p7 ft41">1991</P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p7 ft41">1993</P></TD>
<TD class="tr13 td89"><P class="p74 ft41">1995</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p113 ft41">1997</P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p114 ft29">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td87"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p115 ft41">Myndighetsålder</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p7 ft41">Kosthushåll</P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr16 td85"><P class="p6 ft10">Anmärkning. Individer i hushåll efter äldre definition av hushåll (myndighets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td90"><P class="p6 ft10">ålder) respektive kosthushåll. <NOBR>1998–2000</NOBR> prognos.</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft0">Detta ger en bild som visar på ökade inkomstskillnader under 1990- talet. Den kraftiga uppgången under 1994 och nedgången 1995 för- klaras till den absolut största delen av kraftiga reavinster detta år samt att aktieutdelningar var skattefria. Det är alltid en avvägning hur man ska betrakta just reavinster. De är per definition tillfälliga och speglar de värdeförändringar som realiseras vid ett tillfälle. Själva värde- förändringen kan ha pågått kontinuerligt men läses av först när man gör en försäljning av sina tillgångar.</P>
<P class="p52 ft0">Man kan söka undvika dessa tillfälliga hopp i inkomstutveckling genom att söka jämna ut dessa värdeförändringar under en längre tid. En annan teknik är att visa inkomsterna och dess fördelning utan att dessa realiserade värdeförändringar ingår i inkomstbegreppet. Det senare har vi gjort för att illustrera inkomstfördelningen under denna period och avläsa på vilket sätt inkomstfördelningen då kan beskrivas. Vi får då en svagare utveckling av ojämnheten men fortfarande en utveckling som pekar på ojämnare fördelning i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> än i början. Ökningen av inkomstspridningen tenderar att stanna av under</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34025x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">29</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft25">1999 och 2000. Vi understryker än en gång att uppgifterna för 1998– 2000 baseras på simuleringar och därför är mer osäkra.</P>
<P class="p118 ft25"><SPAN class="ft28">Figur 6</SPAN>. <NOBR>Gini-koefficient</NOBR> för disponibel inkomst/ke exkl. reavinst, samtliga individer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr28 td87"><P class="p112 ft41">0,30</P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td84"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td87"><P class="p112 ft41">0,25</P></TD>
<TD class="tr10 td88"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td84"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td91"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td87"><P class="p112 ft41">0,20</P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td87"><P class="p112 ft41">0,15</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td87"><P class="p7 ft41">1991</P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p7 ft41">1993</P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p74 ft41">1995</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p7 ft41">1997</P></TD>
<TD class="tr14 td91"><P class="p119 ft41">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td87"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p83 ft41">Myndighetsålder</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td91"><P class="p120 ft29">Kosthushåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr15 td85"><P class="p6 ft10">Anmärkning. Individer i hushåll efter äldre definition av hushåll (myndighets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td92"><P class="p6 ft10">ålder) respektive kosthushåll. <NOBR>1998–2000</NOBR> prognos.</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft23"><SPAN class="ft23">1.4.3</SPAN><SPAN class="ft24">Ungdomar har fått det sämre</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">I denna översikt ska vi belysa hur det ser ut över hela <NOBR>1990-talet</NOBR> om vi använder oss av de definitioner på hushåll som gäller i det underlag som kan användas för hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Vi känner igen mönstret som vi fann när vi belyste individernas arbets- och förvärvsinkomster. Diagrammet har delats upp i två delar för att ge en tydligare överblick. Alla åldersgrupper bortsett från ålderspensionärer tycks ha fått sänkta inkomster under den första hälften av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34026x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft2">Figur 7</SPAN>. Disponibel inkomst/ke inkl. reavinst efter ålder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr28 td93"><P class="p75 ft38">180</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td48"><P class="p122 ft38">Tusen kr/ke</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td95"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td68"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td82"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td93"><P class="p75 ft38">160</P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td94"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td93"><P class="p75 ft38">140</P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td87"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td93"><P class="p75 ft38">120</P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td94"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td93"><P class="p75 ft38">100</P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td87"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td93"><P class="p75 ft38">80</P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td94"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td93"><P class="p75 ft38">60</P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td94"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td93"><P class="p75 ft38">40</P></TD>
<TD class="tr29 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td94"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td96"><P class="p7 ft38">1991</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p90 ft38">1993</P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p7 ft38">1995</P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p7 ft38">1997</P></TD>
<TD class="tr17 td87"><P class="p94 ft38">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td83"><P class="p95 ft38"><NOBR>50-59</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td87"><P class="p123 ft38"><NOBR>60-64</NOBR> år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td83"><P class="p95 ft38"><NOBR>40-49</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p123 ft38"><NOBR>65-74</NOBR> år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td83"><P class="p95 ft38"><NOBR>30-39</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td87"><P class="p123 ft38">75 - år</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td8"><P class="p7 ft38">180</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td97"><P class="p89 ft38">Tusen kr/ke</P></TD>
<TD class="tr14 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td93"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td6"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td59"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td99"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td8"><P class="p7 ft38">160</P></TD>
<TD class="tr29 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p7 ft38">140</P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td8"><P class="p7 ft38">120</P></TD>
<TD class="tr29 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td8"><P class="p7 ft38">100</P></TD>
<TD class="tr29 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td8"><P class="p7 ft38">80</P></TD>
<TD class="tr29 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td8"><P class="p7 ft38">60</P></TD>
<TD class="tr29 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td8"><P class="p7 ft38">40</P></TD>
<TD class="tr29 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td8"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td93"><P class="p7 ft38">1991</P></TD>
<TD class="tr13 td6"><P class="p115 ft38">1993</P></TD>
<TD class="tr13 td59"><P class="p7 ft38">1995</P></TD>
<TD class="tr13 td98"><P class="p7 ft38">1997</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p75 ft38">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td8"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p95 ft38"><NOBR>23-29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p10 ft38"><NOBR>7-17</NOBR> år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td8"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p95 ft38"><NOBR>0-6</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr22 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td99"><P class="p10 ft38"><NOBR>18-22</NOBR> år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td8"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p95 ft38">Kvarbo</P></TD>
<TD class="tr22 td59"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p124 ft39">Anmärkning. Individer i hushåll efter äldre definition av hushåll (myndighets- ålder). <NOBR>1998–2000</NOBR> prognos.</P>
<P class="p125 ft0">Efter nedgången fram till mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> har de flesta ålders- grupperna ökat sin inkomstnivå igen, så även ungdomar. Men ung- domarna har i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> inte återkommit till den nivå man hade i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p126 ft0">Vid studier som baseras på tvärsnitt måste man understryka att det inte är samma grupper av individer som ingår i redovisningen vid periodens början som vid periodens slut. Alla har blivit tio år äldre. De som representerade ungdomar 1991 finns i nästa redovisningsgrupp år 2000. Det är speciellt viktigt att notera detta vid pensionsåldern. De som var <NOBR>60–64</NOBR> år 1991 redovisas bland yngre pensionärer för år 2000. Ålderskohorten har fått uppleva sänkta inkomster, i de flesta fall av det självklara skälet att man inte längre förvärvsarbetar. Däremot har de som är pensionärer i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> det betydligt bättre än de som var pensionärer i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34027x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">31</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">1.4.4</SPAN><SPAN class="ft24">Inkomstskillnader ökade redan på </SPAN><NOBR>1980-talet</NOBR></P>
<P class="p104 ft4">För att få ett perspektiv på hur inkomsterna har utvecklats fram till <NOBR>1990-talet</NOBR> vill vi också visa det som hittills har publicerats i den officiella statistiken över inkomstfördelningen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr32 td100"><P class="p6 ft0"><SPAN class="ft2">Figur 8</SPAN>. Disponibel inkomst/ke och faktorinkomst/ke. Medelvärden i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft0">1997 års priser.</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td71"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td15"><P class="p6 ft43">i</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td71"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td101"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td15"><P class="p128 ft29"><SPAN class="ft44">110 </SPAN>Tusen kr/ke</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td71"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td71"><P class="p122 ft29">Disponibel inkomst/ke</P></TD>
<TD class="tr32 td1"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td101"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td15"><P class="p129 ft29">90</P></TD>
<TD class="tr12 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td1"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td101"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td71"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td1"><P class="p130 ft29">Faktorinkomst/ke</P></TD>
<TD class="tr17 td101"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td15"><P class="p129 ft29">70</P></TD>
<TD class="tr25 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td71"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td1"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td101"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td15"><P class="p129 ft29">50</P></TD>
<TD class="tr18 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td71"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td1"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td101"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td15"><P class="p131 ft29">1975</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p7 ft29">1980</P></TD>
<TD class="tr14 td71"><P class="p132 ft29">1985</P></TD>
<TD class="tr14 td1"><P class="p133 ft29">1990</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p134 ft29">1995</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>SCB, Inkomstfördelningsundersökningen 1997, Statistiskt meddelande.</P>
<P class="p135 ft0"><SPAN class="ft2">Figur 9</SPAN>. <NOBR>Gini-koefficient</NOBR> för disponibel/inkomst inkl. och exkl. rea- vinst.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr8 td72"><P class="p107 ft29">0,30</P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td102"><P class="p89 ft29">Inkl reavinst</P></TD>
<TD class="tr21 td103"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td72"><P class="p107 ft29">0,25</P></TD>
<TD class="tr25 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td102"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr25 td103"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td72"><P class="p107 ft29">0,20</P></TD>
<TD class="tr34 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td102"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td103"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p7 ft29">Exkl. reavinst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td72"><P class="p107 ft29">0,15</P></TD>
<TD class="tr35 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr35 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr35 td102"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td72"><P class="p7 ft29">1975</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p7 ft29">1980</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p7 ft29">1985</P></TD>
<TD class="tr13 td102"><P class="p107 ft29">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p128 ft29">1995</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p136 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>SCB, Inkomstfördelningsundersökningen 1997, Statistiskt meddelande.</P>
<P class="p137 ft0">Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> innebär en fortsättning på utvecklingen mot ökade inkomstskillnader som pågått sedan mitten av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Inkomsterna ökade efter 1983 och ökningen pågick fram till 1991. Åren <NOBR>1989–1990</NOBR> präglades den svenska ekonomin av överhettning. Inkomstskillnaderna ökade starkast i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> men fortsatte</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft4">att öka även senare. Hoppet i kurvorna visar svårigheten att länka ihop mätningarna före och efter skatteomläggningen 1990/91.</P>
<P class="p138 ft4">Vi påpekar ånyo att behandlingen av data i den officiella statistiken, figur 8 och 9, skiljer sig från det som presenteras i övrigt i detta kapitel.</P>
<P class="p139 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">inkomstbegreppen är något olika</SPAN></P>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">i den officiella statistiken används en annan ekvivalensskala</SPAN></P>
<P class="p141 ft25"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">redovisningen i den officiella statistiken grundar sig på hushåll/- familjeenheter i stället för individer.</SPAN></P>
<P class="p35 ft0">Detta översiktliga avsnitt har visat på huvuddragen under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Sverige hade en nedgång i inkomsterna fram till mitten av <NOBR>1990-talet,</NOBR> därefter återhämtade sig inkomstnivåerna. Inkomstspridningen fortsatte att öka och följde den trend som uppstod på <NOBR>1980-talet.</NOBR> Simuleringarna för de sista åren på <NOBR>1990-talet</NOBR> antyder att inkomstspridningen stabilise- rades. De skillnader som finns i inkomstutveckling kan i stora drag hänföras till skillnader för olika åldersgrupper.</P>
<P class="p142 ft20"><SPAN class="ft20">1.5</SPAN><SPAN class="ft21">Utvecklingen </SPAN><NOBR>1993–1997</NOBR></P>
<P class="p40 ft0">Tidigare studier av inkomstfördelningen har ibland fått kritik som grundar sig på hur hushållen har avgränsats. Hushållsbegreppet har styrts av myndighetsåldern, barn har avgränsats till och med <NOBR>0–17</NOBR> år. I statistik över inkomster har man därför betraktats som ett eget hushåll även om man har levt kvar i föräldrahemmet efter fyllda 18 år. I detta avsnitt ska vi redovisa individer i kosthushåll. Man ska ha gemensam bostad och gemensam ekonomi. I det följande ska vi betona utveck- lingen för perioden <NOBR>1993–1997.</NOBR> Vi har inte färdiga data för kosthushåll för åren före 1993. Vi har inte heller vågat ge oss på en beskrivning med hjälp av simuleringsmodellen FASIT för kosthushåll för åren <NOBR>1998–2000.</NOBR> Modellen är för närvarande inte anpassad för att klara dessa simuleringar.</P>
<P class="p143 ft23"><SPAN class="ft23">1.5.1</SPAN><SPAN class="ft24">Deciler</SPAN></P>
<P class="p144 ft4">För att beskriva fördelningen i andra termer än <NOBR>Gini-koefficienter</NOBR> har vi också gjort en traditionell indelning i decilgrupper. Men i stället för att visa på medelvärden i respektive decilgrupp har vi valt att redovisa de gränsvärden som avgränsar befolkningen vid olika inkomstnivåer. Vi pratar om percentilgränser för dem som har låga eller höga inkomster. Sorteringen är gjord för individer. Vi har sorterat alla individer i</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB340/GOB34029x1.jpg" style="width:471px;height:483px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">33</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4">stigande ordning efter den inkomst som hushållet har där individerna hör hemma. Därefter har vi markerat de gränsvärden som delar av vid de individer som har lägst tio procent, 25 procent osv. upp till det värde som avgränsar de tio procent som har de högsta värdena på inkomsten. I tabellerna har vi också lagt in gränsvärden för lägsta respektive högsta fem procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr32 td104"><P class="p6 ft0"><SPAN class="ft2">Figur 10</SPAN>. Disponibel inkomst/ke inklusive reavinst <NOBR>1993–1997.</NOBR> Per-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td105"><P class="p6 ft0">centilvärden i 1999 års priser.</P></TD>
<TD class="tr8 td67"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td106"><P class="p145 ft33">250</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td106"><P class="p145 ft33">225</P></TD>
<TD class="tr17 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td67"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td106"><P class="p145 ft33">200</P></TD>
<TD class="tr17 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td67"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td106"><P class="p145 ft47">175</P></TD>
<TD class="tr23 td42"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td67"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td51"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:57px;margin-bottom:0px;" class="p146 ft48"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:91px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:-74px;" class="p146 ft48"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:54px;margin-top:-37px;margin-right:20px;margin-bottom:-37px;" class="p146 ft48"><![endif]>kr/ke</P></TD>
<TD class="tr19 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td67"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td106"><P class="p145 ft49">150</P></TD>
<TD class="tr20 td42"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td106"><P class="p145 ft50">125</P></TD>
<TD class="tr27 td42"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td67"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td51"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td48"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:53px;margin-bottom:0px;" class="p147 ft48"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:87px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:-70px;" class="p147 ft48"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:52px;margin-top:-35px;margin-right:18px;margin-bottom:-35px;" class="p147 ft48"><![endif]>Tusen</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td106"><P class="p145 ft51">100</P></TD>
<TD class="tr36 td42"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr36 td67"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr36 td51"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr36 td48"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td106"><P class="p145 ft33">75</P></TD>
<TD class="tr17 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td67"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td106"><P class="p145 ft33">50</P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td106"><P class="p145 ft33">25</P></TD>
<TD class="tr17 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td67"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td106"><P class="p145 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr17 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td67"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td106"><P class="p148 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p149 ft33">1994</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p65 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p150 ft33">1996</P></TD>
<TD class="tr13 td48"><P class="p7 ft33">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td106"><P class="p134 ft33">P90</P></TD>
<TD class="tr19 td42"><P class="p151 ft33">P75</P></TD>
<TD class="tr19 td67"><P class="p100 ft33">P50</P></TD>
<TD class="tr19 td51"><P class="p152 ft38">P25</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p128 ft33">P10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft25"><SPAN class="ft28">Figur 11. </SPAN>Disponibel inkomst/ke inklusive reavinst <NOBR>1993–1997.</NOBR> Gräns- värdet för högsta 10 procent och lägsta 10 procent i procent av median.</P>
<P class="p154 ft29">175</P>
<P class="p155 ft29">150</P>
<P class="p156 ft29">125</P>
<P class="p157 ft43">P90/P50</P>
<P class="p158 ft29">100</P>
<P class="p159 ft29">75</P>
<P class="p160 ft29">50</P>
<P class="p161 ft29"><SPAN class="ft44">25 </SPAN>P10/P50</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p107 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td50"><P class="p7 ft29">1993</P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p7 ft29">1994</P></TD>
<TD class="tr13 td65"><P class="p7 ft29">1995</P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p7 ft29">1996</P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p7 ft29">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft0">I fasta priser ser vi inga dramatiska förändringar. Under perioden <NOBR>1993–1997</NOBR> minskade gränsvärdet något för lägsta tio procent medan värdet för högsta tio procent steg. Den ökning vi fått av ojämnheten har alltså sin förklaring i att de med hög inkomst ökade sin inkomst sam- tidigt som de med lägre inkomst minskade sin inkomst. Det är än tyd- ligare för värdet vid högsta fem procent. Vi kan med utgångspunkt i dessa värden säga att rika blev rikare och låginkomstgrupper fick det</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">sämre. En andra kommentar är att avståndet har ökat till medianvärdet för både lägsta och högsta tio procent. År 1993 var värdet för lägsta tio procent 68 procent av medianvärdet medan 1997 hade avståndet ökat till 64 procent. Samma sak gäller för gränsvärdet vid högsta tio procent. År 1993 låg detta gränsvärde 63 procent över median och år 1997 hade det ökat till 69 procent. Så långt när vi använder oss av disponibel inkomst inkl. reavinster.</P>
<P class="p135 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 2. </SPAN>Disponibel inkomst/ke för individer i kosthushåll. Percentil- värden i tusen kr i 1999 års priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td108"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td109"><P class="p163 ft53">Inklusive reavinst</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td111"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td112"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td113"><P class="p123 ft53">Exklusive reavinst</P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td112"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td116"><P class="p63 ft53">Percentilgräns</P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p163 ft53">1993</P></TD>
<TD class="tr22 td118"><P class="p88 ft53">1994</P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p164 ft53">1995</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p164 ft53">1996</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p164 ft53">1997</P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p7 ft53">1993</P></TD>
<TD class="tr22 td123"><P class="p94 ft53">1994</P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p164 ft53">1995</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p164 ft53">1996</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p88 ft53">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td126"><P class="p63 ft54">P05</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p7 ft54">67,8</P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p90 ft54">68,8</P></TD>
<TD class="tr20 td64"><P class="p7 ft54">65,7</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p7 ft54">63,9</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p7 ft54">64,2</P></TD>
<TD class="tr20 td62"><P class="p9 ft54">67,0</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p90 ft54">67,9</P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p7 ft54">65,3</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p7 ft54">63,0</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p90 ft54">63,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td126"><P class="p63 ft55">P10</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">79,4</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p90 ft55">79,0</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">74,3</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">74,2</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">74,9</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p9 ft55">78,9</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p90 ft55">78,5</P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p7 ft55">73,9</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">73,3</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p90 ft55">74,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td126"><P class="p63 ft55">P25</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">94,9</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p90 ft55">94,6</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">91,2</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">91,0</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">92,0</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p9 ft55">94,4</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p90 ft55">93,5</P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p7 ft55">90,7</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">90,3</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p90 ft55">91,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td126"><P class="p63 ft53">P50</P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p7 ft53">117,4</P></TD>
<TD class="tr22 td128"><P class="p90 ft53">117,0</P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p7 ft53">113,9</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p7 ft53">115,8</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p7 ft53">117,5</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p9 ft53">116,8</P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p90 ft53">115,1</P></TD>
<TD class="tr22 td94"><P class="p7 ft53">112,9</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p7 ft53">114,0</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p90 ft53">116,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td126"><P class="p63 ft55">P75</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">151,3</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p90 ft55">151,9</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">145,6</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">150,3</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">154,3</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p9 ft55">149,6</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p90 ft55">147,5</P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p7 ft55">143,9</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">147,0</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p90 ft55">150,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td126"><P class="p63 ft55">P90</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">190,9</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p90 ft55">197,5</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">183,8</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">191,5</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">198,7</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p9 ft55">186,6</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p90 ft55">185,2</P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p7 ft55">179,7</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">183,6</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p90 ft55">191,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td126"><P class="p63 ft55">P95</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">219,9</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p90 ft55">238,9</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">211,2</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">224,5</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">237,6</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p9 ft55">212,7</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p90 ft55">216,0</P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p7 ft55">205,7</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">209,7</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p90 ft55">221,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td126"><P class="p63 ft55">Medelvärde</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">129,6</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p90 ft55">134,6</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">124,8</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">127,6</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">133,9</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p9 ft55">127,1</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p90 ft55">126,6</P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p7 ft55">122,3</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">123,4</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p90 ft55">126,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td126"><P class="p63 ft55">P10/P50</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">67,7</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p90 ft55">67,5</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">65,3</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">64,1</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">63,7</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p9 ft55">67,6</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p90 ft55">68,2</P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p7 ft55">65,5</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">64,3</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p90 ft55">64,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td126"><P class="p63 ft55">P90/P50</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">162,6</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p90 ft55">168,7</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">161,4</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">165,4</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">169,1</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p9 ft55">159,7</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p90 ft55">160,9</P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p7 ft55">159,1</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">161,1</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p90 ft55">165,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td126"><P class="p63 ft55">P90/P10</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">240,3</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p90 ft55">249,9</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">247,3</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">257,9</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">265,4</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p9 ft55">236,3</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p90 ft55">235,9</P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p7 ft55">243,1</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">250,5</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p90 ft55">258,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td116"><P class="p63 ft55">Ginikoeffcient</P></TD>
<TD class="tr33 td117"><P class="p7 ft55">0,215</P></TD>
<TD class="tr33 td118"><P class="p90 ft55">0,242</P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p7 ft55">0,217</P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p7 ft55">0,226</P></TD>
<TD class="tr33 td121"><P class="p7 ft55">0,249</P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p9 ft55">0,206</P></TD>
<TD class="tr33 td123"><P class="p90 ft55">0,208</P></TD>
<TD class="tr33 td124"><P class="p7 ft55">0,208</P></TD>
<TD class="tr33 td121"><P class="p7 ft55">0,211</P></TD>
<TD class="tr33 td125"><P class="p90 ft55">0,221</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft0">Det intressanta är också att vi inte finner några skillnader i tendensen när vi belyser inkomsten exklusive reavinst. Spridningen ökade fram- förallt för 1997. <NOBR>Gini-koefficienten</NOBR> är däremot betydligt lägre när vi beräknar spridningen med inkomsten exklusive reavinst än med inklusive reavinst. De stora reavinsterna hamnar nästan per definition i de högsta decilgrupperna och därmed spär de på spridningen av inkomsten.</P>
<P class="p165 ft23"><SPAN class="ft23">1.5.2</SPAN><SPAN class="ft56">Ålder</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">När vi undersöker kosthushållen efter ålder finner vi samma tendens som vi fann med den äldre definitionen av hushåll. Det är ett genera- tionsperspektiv på utvecklingen. De som representerar de äldre har haft en gynnsam utveckling, i synnerhet personer i pensionsåldern. Barn och ungdomar <NOBR>18–22</NOBR> år samt åldersgruppen <NOBR>40–49</NOBR> år har fått vid- kännas sänkta inkomster.</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">35</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 3</SPAN>. Disponibel inkomst/ke för individer i kosthushåll efter ålder. Belopp i tusen kr/ke 1999 års priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr22 td130"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td131"><P class="p63 ft57">Inklusive reavinst</P></TD>
<TD class="tr22 td110"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td133"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td134"><P class="p166 ft53">Exklusive reavinst</P></TD>
<TD class="tr22 td110"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td112"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td135"><P class="p63 ft55">Ålder</P></TD>
<TD class="tr33 td136"><P class="p63 ft55">1993</P></TD>
<TD class="tr33 td137"><P class="p94 ft55">1994</P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p11 ft55">1995</P></TD>
<TD class="tr33 td138"><P class="p164 ft55">1996</P></TD>
<TD class="tr33 td139"><P class="p84 ft55">1997</P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p167 ft55">1993</P></TD>
<TD class="tr33 td140"><P class="p94 ft55">1994</P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p164 ft55">1995</P></TD>
<TD class="tr33 td121"><P class="p84 ft55">1996</P></TD>
<TD class="tr33 td125"><P class="p94 ft55">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td141"><P class="p63 ft55"><NOBR>0-6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p7 ft55">100,7</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p90 ft55">101,2</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">96,3</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p7 ft55">95,0</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p7 ft55">98,3</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">100,1</P></TD>
<TD class="tr33 td87"><P class="p88 ft55">100,2</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">96,0</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">94,2</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p89 ft55">97,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td141"><P class="p63 ft55"><NOBR>7-17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p7 ft55">107,6</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p90 ft55">107,6</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p9 ft55">102,6</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p7 ft55">103,5</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p7 ft55">103,7</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">106,6</P></TD>
<TD class="tr33 td87"><P class="p88 ft55">106,3</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">101,8</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">102,1</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p89 ft55">102,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td141"><P class="p63 ft55"><NOBR>18-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p7 ft55">114,3</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p90 ft55">109,0</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p9 ft55">101,1</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p7 ft55">105,1</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p7 ft55">104,0</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">114,0</P></TD>
<TD class="tr33 td87"><P class="p88 ft55">108,4</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">100,6</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">103,5</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p89 ft55">102,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td141"><P class="p63 ft55"><NOBR>23-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p7 ft55">116,9</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p90 ft55">113,7</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p9 ft55">111,7</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p7 ft55">116,2</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p7 ft55">115,7</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">116,3</P></TD>
<TD class="tr33 td87"><P class="p88 ft55">112,4</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">110,4</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">115,2</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p89 ft55">115,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td141"><P class="p63 ft55"><NOBR>30-39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p7 ft55">112,4</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p90 ft55">113,8</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p9 ft55">109,6</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p7 ft55">110,0</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p7 ft55">113,8</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">111,9</P></TD>
<TD class="tr33 td87"><P class="p88 ft55">112,8</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">108,8</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">108,2</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p89 ft55">112,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td141"><P class="p63 ft55"><NOBR>40-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p7 ft55">133,9</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p90 ft55">132,6</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p9 ft55">127,4</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p7 ft55">128,1</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p7 ft55">127,8</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">133,1</P></TD>
<TD class="tr33 td87"><P class="p88 ft55">130,3</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">125,8</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">125,9</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p89 ft55">125,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td141"><P class="p63 ft55"><NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p7 ft55">157,3</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p90 ft55">158,0</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p9 ft55">152,5</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p7 ft55">155,6</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p7 ft55">159,5</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">155,9</P></TD>
<TD class="tr33 td87"><P class="p88 ft55">155,5</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">150,1</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">153,1</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p89 ft55">155,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td141"><P class="p63 ft55"><NOBR>60-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p7 ft55">147,0</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p90 ft55">149,9</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p9 ft55">140,9</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p7 ft55">145,2</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p7 ft55">153,5</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">146,1</P></TD>
<TD class="tr33 td87"><P class="p88 ft55">147,1</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">140,0</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">141,4</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p89 ft55">150,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td141"><P class="p63 ft55"><NOBR>65-74</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p7 ft55">118,1</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p90 ft55">117,4</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p9 ft55">117,8</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p7 ft55">123,1</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p7 ft55">125,0</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">117,5</P></TD>
<TD class="tr33 td87"><P class="p88 ft55">116,2</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">116,8</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">121,0</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p89 ft55">121,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td141"><P class="p63 ft53">75-</P></TD>
<TD class="tr22 td58"><P class="p7 ft53">93,8</P></TD>
<TD class="tr22 td72"><P class="p90 ft53">94,9</P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p9 ft53">96,8</P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p7 ft53">97,7</P></TD>
<TD class="tr22 td56"><P class="p7 ft53">97,1</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p7 ft53">93,5</P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p88 ft53">94,3</P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p7 ft53">96,5</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p7 ft53">96,8</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p89 ft53">96,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td141"><P class="p63 ft55"><NOBR>23-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p7 ft55">130,0</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p90 ft55">130,0</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p9 ft55">125,0</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p7 ft55">127,6</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p7 ft55">130,8</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">128,9</P></TD>
<TD class="tr33 td87"><P class="p88 ft55">127,9</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">124,0</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">125,7</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p89 ft55">128,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td141"><P class="p63 ft55">65-</P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p7 ft55">106,3</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p90 ft55">106,7</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p9 ft55">107,8</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p7 ft55">108,9</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p7 ft55">109,9</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">106,0</P></TD>
<TD class="tr33 td87"><P class="p88 ft55">105,4</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">106,9</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">107,8</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p89 ft55">108,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td141"><P class="p63 ft55">Samtliga</P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p7 ft55">117,4</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p90 ft55">117,0</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">113,9</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p7 ft55">115,8</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p7 ft55">117,5</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p7 ft55">116,8</P></TD>
<TD class="tr33 td87"><P class="p88 ft55">115,1</P></TD>
<TD class="tr33 td64"><P class="p7 ft55">112,9</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p7 ft55">114,0</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p89 ft55">116,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td135"><P class="p63 ft55"><NOBR>Gini-koefficient</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td136"><P class="p7 ft55">0,215</P></TD>
<TD class="tr33 td137"><P class="p90 ft55">0,242</P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p7 ft55">0,217</P></TD>
<TD class="tr33 td138"><P class="p7 ft55">0,226</P></TD>
<TD class="tr33 td139"><P class="p7 ft55">0,249</P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p7 ft55">0,206</P></TD>
<TD class="tr33 td140"><P class="p88 ft55">0,208</P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p7 ft55">0,208</P></TD>
<TD class="tr33 td121"><P class="p7 ft55">0,211</P></TD>
<TD class="tr33 td125"><P class="p89 ft55">0,221</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft4">Vi har tidigare sett att inkomstnivåerna ändras om vi exkluderar rea- vinsterna och spridningen mätt med <NOBR>Gini-koefficienten</NOBR> minskar. Förändringarna mellan 1993 och 1997 finns fortfarande kvar men inte med kraftiga förändringar av <NOBR>Gini-koefficienten.</NOBR></P>
<P class="p168 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 4</SPAN>. Förändring i procent av disponibel inkomst/ke inkl. och exkl. reavinst för individer <NOBR>1993–97.</NOBR> Medianvärden i 1999 års priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p63 ft58">Ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td142"><P class="p169 ft58">Inklusive</P></TD>
<TD class="tr6 td143"><P class="p170 ft58">Exklusive</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td38"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td144"><P class="p169 ft58">reavinst</P></TD>
<TD class="tr14 td145"><P class="p170 ft58">reavinst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td42"><P class="p63 ft59"><NOBR>0-6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p171 ft59">2,4</P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p13 ft59">2,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p63 ft60"><NOBR>7-17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p171 ft60">3,6</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p13 ft60">3,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p63 ft60"><NOBR>18-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p171 ft60">9,0</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p13 ft60">9,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p63 ft60"><NOBR>23-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p171 ft60">1,0</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p13 ft60">1,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td42"><P class="p63 ft58"><NOBR>30-39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p171 ft58">1,2</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p13 ft58">0,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p63 ft60"><NOBR>40-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p171 ft60">4,5</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p13 ft60">5,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p63 ft60"><NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p171 ft60">1,4</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p13 ft60">0,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p63 ft60"><NOBR>60-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p171 ft60">4,5</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p13 ft60">2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p63 ft60"><NOBR>65-74</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p171 ft60">5,8</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p13 ft60">3,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p63 ft60">75-</P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p171 ft60">3,6</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p13 ft60">3,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p63 ft60"><NOBR>23-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p171 ft60">0,7</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p13 ft60">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p63 ft60">65-</P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p171 ft60">3,4</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p13 ft60">2,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p63 ft60">Samtliga</P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p171 ft60">0,1</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p13 ft60">0,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td38"><P class="p63 ft58"><NOBR>Gini-koefficient</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td144"><P class="p171 ft58">15,8</P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p13 ft58">7,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft0">Efter stigande ålder har man fått en bättre inkomstutveckling med undantag för åldersgruppen <NOBR>40–49</NOBR> år. Det kan vara något förbryllande att åldersgruppen <NOBR>40–49</NOBR> år har samma tendens som barn och ungdom och den följer inte tendensen för åldersgrupperna alldeles invid. Vid kontroll av datamaterialet kvarstår denna avvikelse. Till en del kan det förklaras med att gruppen är sammansatt av både ensamstående och</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4">sammanboende med eller utan barn. Längre fram visas att just barn- familjerna har haft en sämre utveckling än andra. Detta slår igenom på denna åldersgrupp.</P>
<P class="p68 ft23"><SPAN class="ft23">1.5.3</SPAN><SPAN class="ft24">Olika stadier i livet</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">De övergripande resultaten om fördelningen har hittills visats för samtliga individer uppdelat efter percentilgrupper och ren åldersupp- delning. En stor del av socialförsäkringarna och bidragen berör per- soner i särskilda faser en livscykeln, alltifrån barnbidrag via föräldra- försäkring, bostadsbidrag och socialbidrag till pensioner. En belysning av befolkning efter dessa olika faser i livscykeln presenteras därför mer ingående. Det är också i dessa olika faser som välfärdsstaten kan rikta in direkta åtgärder i form av olika stöd. Det är tydliga skillnader mellan olika hushållsindelningar. Vi känner igen att disponibel inkomst/ke för personer över 65 år har ökat. Ökningen är koncentrerad till samman- boende ålderspensionärer. Värdet för ensamstående ålderspensionärer har också ökat men i mindre omfattning.</P>
<P class="p36 ft0">Ensamstående med barn har fått de kraftigaste minskningarna. Under perioden har inkomsten minskat med närmare 10 procent i fasta priser. Ensamstående med barn är också den familjetyp som, till- sammans med sammanboende med minst tre barn och ensamstående äldre pensionärer, hade de lägsta medianvärdena. De högsta värdena hade sammanboende familjer mellan <NOBR>30–64</NOBR> år utan barn. Här finns de hushåll som är barnlösa men också de där barnen har flyttat hemifrån.</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">37</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 5</SPAN>. Disponibel inkomst/ke inkl. reavinst för individer i kost- hushåll efter hushållstyp. Medianvärden i tusen kr/ke i 1999 års priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr13 td147"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p11 ft61">1993</P></TD>
<TD class="tr13 td149"><P class="p11 ft61">1994</P></TD>
<TD class="tr13 td150"><P class="p11 ft61">1995</P></TD>
<TD class="tr13 td151"><P class="p84 ft61">1996</P></TD>
<TD class="tr13 td152"><P class="p164 ft61">1997</P></TD>
<TD class="tr13 td153"><P class="p172 ft61">97/93 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td154"><P class="p63 ft62">Ensamstående utan barn</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p173 ft63"><NOBR>18-29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p9 ft63">102,6</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p7 ft63">100,2</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p7 ft63">95,4</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p7 ft63">93,6</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p7 ft63">97,7</P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p93 ft63">4,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p173 ft63"><NOBR>30-49</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p9 ft63">126,3</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p7 ft63">125,7</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p7 ft63">120,3</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p7 ft63">125,6</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p7 ft63">123,7</P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p93 ft63">2,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td154"><P class="p173 ft62"><NOBR>50-64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p9 ft62">126,8</P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p7 ft62">128,3</P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p7 ft62">123,7</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p7 ft62">124,4</P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p7 ft62">131,2</P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p93 ft62">3,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p173 ft63"><NOBR>65-74</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p9 ft63">101,3</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p7 ft63">102,6</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p7 ft63">101,1</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p7 ft63">103,0</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p7 ft63">104,1</P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p93 ft63">2,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td154"><P class="p173 ft62">75 år -</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p9 ft62">89,2</P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p7 ft62">91,4</P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p7 ft62">90,5</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p7 ft62">90,6</P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p7 ft62">90,7</P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p93 ft62">1,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p63 ft63">Ensamst med barn <NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p164 ft63">99,4</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p7 ft63">94,4</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p7 ft63">92,5</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p7 ft63">90,7</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p7 ft63">89,5</P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p93 ft63">9,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p63 ft63">Ensamst med övrig vuxen, inga</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td154"><P class="p63 ft62">barn <NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p7 ft62">142,3</P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p9 ft62">128,6</P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p7 ft62">124,7</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p7 ft62">125,4</P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p7 ft62">127,5</P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p94 ft62">10,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p63 ft63">Sammanboende utan barn</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p173 ft63"><NOBR>18-29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p9 ft63">143,1</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p9 ft63">138,4</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p7 ft63">136,6</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p7 ft63">138,7</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p7 ft63">139,6</P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p93 ft63">2,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td154"><P class="p173 ft62"><NOBR>30-49</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p9 ft62">169,9</P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p9 ft62">165,4</P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p7 ft62">165,5</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p7 ft62">161,4</P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p7 ft62">171,9</P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p93 ft62">1,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p173 ft63"><NOBR>50-64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p9 ft63">170,5</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p9 ft63">172,2</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p7 ft63">168,0</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p7 ft63">172,3</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p7 ft63">175,4</P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p93 ft63">2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p173 ft63"><NOBR>65-74</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p9 ft63">129,9</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p9 ft63">131,0</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p7 ft63">133,8</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p7 ft63">137,8</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p7 ft63">137,6</P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p93 ft63">5,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td154"><P class="p173 ft62">75 år -</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p9 ft62">101,7</P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p9 ft62">104,3</P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p7 ft62">110,6</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p7 ft62">110,4</P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p7 ft62">112,5</P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p115 ft62">10,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p63 ft63">Sammanboende med barn <NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p173 ft63">1 barn</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p9 ft63">129,7</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p9 ft63">131,5</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p7 ft63">128,1</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p84 ft63">128,5</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p84 ft63">133,0</P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p93 ft63">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td154"><P class="p173 ft62">2 barn</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p9 ft62">112,4</P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p9 ft62">112,1</P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p7 ft62">109,2</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p84 ft62">109,2</P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p84 ft62">113,0</P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p93 ft62">0,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p173 ft63">3+ barn</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p9 ft63">94,1</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p9 ft63">95,5</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p7 ft63">89,6</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p84 ft63">90,1</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p84 ft63">89,5</P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p93 ft63">4,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td154"><P class="p173 ft62">1+ barn</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p9 ft62">111,6</P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p9 ft62">112,0</P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p7 ft62">107,7</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p84 ft62">108,2</P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p84 ft62">110,8</P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p93 ft62">0,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p63 ft63">Sammanboende med övrig</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p63 ft63">vuxen, inga barn <NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p164 ft63">147,1</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p174 ft64">155,0</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p164 ft63">150,6</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p84 ft63">155,5</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p164 ft63">161,3</P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p93 ft63">9,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td156"><P class="p63 ft60">Samtliga 0 år</P></TD>
<TD class="tr17 td157"><P class="p164 ft61">117,4</P></TD>
<TD class="tr17 td158"><P class="p174 ft64">117,0</P></TD>
<TD class="tr17 td123"><P class="p175 ft64">113,9</P></TD>
<TD class="tr17 td159"><P class="p84 ft61">115,8</P></TD>
<TD class="tr17 td160"><P class="p84 ft61">117,5</P></TD>
<TD class="tr17 td161"><P class="p93 ft61">0,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft39">Anmärkning. Ensamstående och sammanboende med övrig vuxen, inga barn 0- 19 år innebär att det finns personer som är över 19 år och som tillhör hushållet utöver just den ensamstående respektive de sammanboende. Oftast är det fråga om barn äldre än 19 år som fortfarande bor kvar hos föräldrarna.</P>
<P class="p177 ft0">Vi påpekar att vi redovisar individer och de redovisas i den grupp där hushållsföreståndaren finns. Det innebär att i denna redovisning ingår barnen i samma grupp som den förälder som är hushållsföreståndare. Det innebär också att i gruppen gifta sammanboende <NOBR>65–74</NOBR> år utan barn ingår även de som är yngre än 64 år men som är sammanboende med den som klassas som hushållsföreståndare och som kan vara i åldern <NOBR>65–74</NOBR> år. Det kan därför finnas arbetsinkomster i dessa hushåll. Det tydliga mönstret är emellertid att sammanboende utan barn, utom pensionärer äldre än 75 år, hade de högsta inkomsterna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34034x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">38 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft4"><SPAN class="ft3">Figur 12</SPAN>. Disponibel inkomst/ke inkl. reavinst 1997. Individer i kost- hushåll efter hushållstyp. Medianvärden samt förändring i procent <NOBR>1993–1997.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td80"><P class="p178 ft48">G/S u b <NOBR>50-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td162"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td163"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td165"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td166"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td167"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td169"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td170"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td171"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p93 ft29">+2,9</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td80"><P class="p164 ft37">G/S u b <NOBR>30-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td175"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td177"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td178"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td180"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td181"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td182"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td183"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td184"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td185"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td186"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td155"><P class="p179 ft29">+1,2</P></TD>
<TD class="tr14 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td80"><P class="p164 ft37">G/S u b <NOBR>18-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td175"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td177"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td178"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td180"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td181"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td182"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td183"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td184"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td185"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td187"><P class="p13 ft29"><NOBR>-2,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td188"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td80"><P class="p164 ft37">G/S u b <NOBR>65-74</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td175"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td176"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td177"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td178"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td182"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td183"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p180 ft29">+5,9</P></TD>
<TD class="tr7 td188"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td80"><P class="p175 ft65">G/S 1barn</P></TD>
<TD class="tr17 td175"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td176"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td177"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td178"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td179"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td180"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td181"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td182"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td183"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td184"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td191"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p12 ft38">+2,6</P></TD>
<TD class="tr13 td188"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td80"><P class="p6 ft48">Ensamst u b <NOBR>50-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td175"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td176"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td177"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td178"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td179"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td180"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td181"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td182"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td183"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td192"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td22"><P class="p181 ft29">+3,5</P></TD>
<TD class="tr13 td188"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td80"><P class="p164 ft48">Ensamst u b <NOBR>30-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td175"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td176"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td177"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td178"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td179"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td180"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td181"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td182"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td193"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td194"><P class="p84 ft29">-</P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p7 ft37">2,0</P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td188"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td80"><P class="p164 ft37">G/S 2 barn</P></TD>
<TD class="tr14 td175"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td176"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td177"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td178"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td179"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td180"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td94"><P class="p164 ft29">+0,6</P></TD>
<TD class="tr6 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td80"><P class="p182 ft65">G/S u b 75 -</P></TD>
<TD class="tr13 td175"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td177"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td178"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td180"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td197"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td94"><P class="p7 ft38">+10,6</P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td188"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td80"><P class="p6 ft48">Ensamst u b <NOBR>65-74</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td175"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td177"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td178"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td198"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td199"><P class="p164 ft37">+2,8</P></TD>
<TD class="tr14 td194"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td188"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td80"><P class="p6 ft48">Ensamst u b <NOBR>18-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td175"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td176"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td177"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td178"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td200"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td93"><P class="p11 ft38"><NOBR>-4,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td201"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td194"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td188"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td80"><P class="p63 ft48">Ensamst u b 75 -</P></TD>
<TD class="tr17 td202"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td203"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td205"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr17 td206"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td94"><P class="p75 ft38">+1,7</P></TD>
<TD class="tr17 td197"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td201"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td194"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td188"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td80"><P class="p183 ft48">Ensamst m barn</P></TD>
<TD class="tr13 td207"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td208"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td210"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td98"><P class="p82 ft29"><NOBR>-9,9</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td197"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td201"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td194"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td188"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td80"><P class="p182 ft65">G/S 3+ barn</P></TD>
<TD class="tr6 td162"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td163"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td211"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td212"><P class="p128 ft29"><NOBR>-4,9</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td213"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td217"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td219"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td220"><P class="p7 ft29">0,0</P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p7 ft29">50,0</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td42"><P class="p184 ft29">100,0</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td65"><P class="p185 ft29">150,0</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td221"><P class="p7 ft29">200,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td197"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td222"><P class="p186 ft29">Tusen kr/ke</P></TD>
<TD class="tr17 td201"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td194"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td188"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft0">I tabellen finns några indelningar som kan behöva förklaras något närmare. Vi avgränsar barn med dem som bor kvar hos någon av för- äldrarna upp t.o.m. 19 år. I andra redovisningar är det vanligt att barn avgränsas t.o.m. det år man fyller 17 år. Vi vill även se <NOBR>19-åringarna</NOBR> som bor hemma hos föräldrarna som barn. Motivet är att merparten av ungdomarna genomgår någon form av gymnasieutbildning. Normalt avslutar man gymnasiestudierna det år man fyller 19 år. Föräldrar är ansvariga för försörjningen under de år barnen är i denna utbildning. De som är 18 och 19 år och som angivit att de har flyttat hemifrån betraktas emellertid inte som barn.</P>
<P class="p26 ft0">Barn som bor kvar hos föräldrar även efter 19 år redovisas som övrig vuxen. Ensamstående med barn <NOBR>0–19</NOBR> år är de familjer där det finns en hushållsföreståndare som är ensamstående. I familjen finns barn <NOBR>0–19</NOBR> år men det kan även finnas något barn som är äldre än 19 år eller annan boende som inte är sammanboende. Vi tyder det som att alla bor i hushåll där hushållsföreståndaren är ensamstående och att det finns barn <NOBR>0–19</NOBR> år.</P>
<P class="p109 ft0">Hittills har vi endast belyst medianvärdet vid de olika indelningar vi arbetat med. Medianvärdet har vi använt för att det ska representera precis vad det är, värdet i mitten för den grupp som redovisas. Men värdet säger inte hur typiskt värdet är, endast att mittenvärdet är just där. Vi ska försöka visa hur spridningen kan te sig för olika grupper.</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34035x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td223"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td224"><P class="p188 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">39</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td157"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td226"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td157"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td225"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td226"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td227"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td228"><P class="p189 ft10">Diagramtolkning: I</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td229"><P class="p172 ft10">figur 13 har vi lagt in gränsvärden som skiljer ut de</P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td227"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td228"><P class="p189 ft10">10 procent med de</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p190 ft58">lägsta</P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p63 ft10">värdena, sedan 25 procent, därefter</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p172 ft10">50 procent</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td227"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td232"><P class="p189 ft10">(median) och sedan motsvarande vid 75 procent och 90 procent. På så vis kan</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td227"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td232"><P class="p189 ft10">vi visa i ett fält hur spridningen för olika grupper ser ut. Hela fältet omfattar</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td227"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td228"><P class="p189 ft10">således gränsvärdet</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p152 ft10">vid</P></TD>
<TD class="tr6 td230"><P class="p6 ft10">lägsta tio procent till gränsvärdet</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p172 ft10">vid högsta</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td227"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td228"><P class="p189 ft10">10 procent.</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td230"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td227"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr27 td225"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td212"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td233"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td234"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr31 td82"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft4"><SPAN class="ft3">Figur 13</SPAN>. Disponibel inkomst/ke inkl. reavinst 1997 efter hushållstyp. Individer i kosthushåll efter hushållstyp. Värden markerade för P10, P25, P50, P75 och P90.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr6 td126"><P class="p6 ft38">P10P25 P50</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p6 ft38">P75</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p6 ft38">P90</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft37">G/S 74 -</P>
<P class="p192 ft37">G/S <NOBR>65-74</NOBR></P>
<P class="p192 ft37">G/S <NOBR>50-64</NOBR></P>
<P class="p193 ft37">G/S <NOBR>30-49</NOBR></P>
<P class="p194 ft37">G/S <NOBR>18-29</NOBR></P>
<P class="p195 ft37">E 74 -</P>
<P class="p196 ft37">E <NOBR>65-74</NOBR></P>
<P class="p196 ft37">E <NOBR>50-64</NOBR></P>
<P class="p196 ft37">E <NOBR>30-49</NOBR></P>
<P class="p196 ft37">E <NOBR>18-29</NOBR></P>
<P class="p197 ft37">G/S 3+b</P>
<P class="p198 ft37">G/S 2b</P>
<P class="p199 ft37">G/S 1b</P>
<P class="p200 ft37">G/S mb</P>
<P class="p201 ft37">Emb</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr14 td188"><P class="p7 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p7 ft29">50 000</P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p7 ft29">100 000</P></TD>
<TD class="tr14 td63"><P class="p7 ft29">150 000</P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p7 ft29">200 000</P></TD>
<TD class="tr14 td235"><P class="p7 ft29">250 000</P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p7 ft29">300 000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft0">Inte oväntat finner vi den minsta spridningen för ensamstående med barn och den största spridningen bland de sammanboende <NOBR>50–64</NOBR> år utan barn. Vi kan också se att värdena och spridningen bland ensam- stående utan barn är mindre än för sammanboende utan barn. Man kan skönja ett mönster för de två grupperna sammanboende utan barn och ensamstående utan barn. Låga inkomster i unga år och modest spridning av inkomsten. Vid <NOBR>50–64</NOBR> år är inkomsterna som högst men också spridningen är stor. I pensionsåldern är det lägre inkomster och mindre spridning. För barnfamiljerna läser vi av de lägsta värdena för ensamstående med barn där också spridningen är liten. Samma förhållande gäller för sammanboende med tre eller fler barn. Låga värden och mindre spridning fast inte på riktigt samma nivå som för ensamstående med barn.</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">1.5.4</SPAN><SPAN class="ft24">Socioekonomisk indelning</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">Den socioekonomiska indelningen i detta kapitel syftar till att visa hur inkomsterna fördelas när indelning görs efter den koppling den enskilde har till arbetsmarknaden. Vi frångår här att indelningen grundar sig på hushållets klassificering och därmed hushållsföre- ståndarens. Vi visar den enskildes klassning såsom den framkommit efter yrke och sysselsättning men inkomsten är disponibel inkomst/ke för det hushåll individen tillhör. Vi har också begränsats oss till dem som är i intervallet <NOBR>20–64</NOBR> år. Därmed har vi avsiktligt undvikit att ha med majoriteten av dem som fortfarande befinner sig i gymna- sieutbildning. Däremot ingår de som studerar på högskolor/universitet liksom de som utbildar sig i det s.k. kunskapslyftet.</P>
<P class="p202 ft0">Studerande har avgränsats efter om de själva anser att de studerar, med ett undantag. Har de arbetsinkomster över tre basbelopp, så lyfter vi ut personen ur studerandegruppen och han/hon placeras som förvärvsarbetande.</P>
<P class="p79 ft0">De sänkta inkomsterna för dem som studerar på gymnasium och för de kvarboende ungdomarna påverkar ändå indirekt. Deras lägre inkomster registreras i det kosthushåll de tillhör. På det viset har hushållets inkomst påverkats även för övriga i hushållet. Företagare i eget aktiebolag vill vi också hänföra till gruppen företagare. I en del andra studier har man låtit företagare endast representeras av enskilda näringsidkare medan företagare i eget aktiebolag inte räknas hit. Vi vet sedan tidigare att företagare i eget aktiebolag oftast har högre inkomster än företagare i enskild näring (SOU 1997: 87).</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">41</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 6. </SPAN>Disponibel inkomst/ke inkl. reavinst för individer i kosthus- håll efter socioekonomisk indelning. Medianvärden i tusen kr per ke i 1999 års priser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr7 td236"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td132"><P class="p9 ft10">1993</P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p7 ft10">1994</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p7 ft10">1995</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p7 ft10">1996</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p9 ft10">1997</P></TD>
<TD class="tr7 td237"><P class="p172 ft10">97/93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td238"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td159"><P class="p83 ft10">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td239"><P class="p63 ft60">Arbetare</P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p7 ft60">125,2</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p7 ft60">125,5</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">122,3</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">125,0</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">126,8</P></TD>
<TD class="tr17 td73"><P class="p130 ft60">1,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td239"><P class="p63 ft60">Lägre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p7 ft60">143,6</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p7 ft60">141,8</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">136,9</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">140,3</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">143,2</P></TD>
<TD class="tr17 td73"><P class="p130 ft60">0,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td239"><P class="p63 ft60">Mellantjänstemän</P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p7 ft60">148,0</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p7 ft60">147,1</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">140,5</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">144,2</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">151,8</P></TD>
<TD class="tr17 td73"><P class="p130 ft60">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td239"><P class="p63 ft58">Högre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p7 ft58">170,9</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p7 ft58">174,4</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft58">166,2</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft58">168,2</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft58">173,2</P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p130 ft58">1,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td239"><P class="p63 ft58">Jordbrukare, företagare</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p7 ft58">115,0</P></TD>
<TD class="tr21 td47"><P class="p7 ft58">120,1</P></TD>
<TD class="tr21 td79"><P class="p7 ft58">116,7</P></TD>
<TD class="tr21 td79"><P class="p7 ft58">119,4</P></TD>
<TD class="tr21 td79"><P class="p7 ft58">121,9</P></TD>
<TD class="tr21 td73"><P class="p130 ft58">6,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td239"><P class="p63 ft60">Övriga förvärvsarbetande</P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p7 ft60">115,3</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p7 ft60">113,8</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">109,9</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">113,8</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">114,6</P></TD>
<TD class="tr17 td73"><P class="p130 ft60">0,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td239"><P class="p63 ft58">Samtliga förvärvsarbetande</P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p7 ft58">135,6</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p7 ft58">135,5</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p7 ft58">131,5</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p7 ft58">134,6</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p7 ft58">139,1</P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p130 ft58">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td239"><P class="p63 ft58">Studerande</P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p7 ft58">97,6</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p7 ft58">93,7</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p7 ft58">84,4</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p7 ft58">88,9</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p7 ft58">90,6</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p130 ft58">7,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td239"><P class="p63 ft60">Arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer</P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p7 ft60">120,6</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p7 ft60">118,9</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">111,7</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">112,7</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">115,3</P></TD>
<TD class="tr17 td73"><P class="p130 ft60">4,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td239"><P class="p63 ft58">Övriga ej förvärvsarbetande</P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p7 ft58">79,0</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p7 ft58">83,0</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft58">76,3</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft58">74,7</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft58">78,4</P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p130 ft58">0,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td239"><P class="p63 ft58">Samtliga ej förvärvsarbetande</P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p7 ft58">111,0</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p7 ft58">108,5</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft58">99,6</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft58">100,2</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft58">101,5</P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p130 ft58">8,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td238"><P class="p63 ft58">Samtliga <NOBR>20–64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr21 td138"><P class="p7 ft58">128,7</P></TD>
<TD class="tr21 td120"><P class="p7 ft58">128,6</P></TD>
<TD class="tr21 td121"><P class="p7 ft58">123,4</P></TD>
<TD class="tr21 td121"><P class="p7 ft58">126,0</P></TD>
<TD class="tr21 td121"><P class="p7 ft58">129,4</P></TD>
<TD class="tr21 td159"><P class="p130 ft58">0,6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft39">Anmärkning. Personer har tilldelats den grupp som individen själv tillhör. I andra sammanhang tilldelas man den grupp som hushållsföreståndaren tillhör.</P>
<P class="p92 ft0">Personer utanför arbetsmarknaden har genomgående en lägre inkomst än de med förvärvsarbete, med undantag för jordbrukare, företagare och gruppen övriga förvärvsarbetande. Medianvärdet för disponibel inkomst/ke för dem som är utanför arbetsmarknaden har minskat medan inkomsten för dem som har en plats på arbetsmarknaden har ökat. Den största minskningen har studerande fått vidkännas. En trolig förklaring är att deras möjlighet att förstärka inkomsten med extra arbete eller arbete under ferier har försämrats. För arbetslösa och sjuk- skrivna kan minskningarna i ersättningsnivåer också ha spelat roll.</P>
<P class="p52 ft0">Inkomsten för företagarna har ökat kraftigt. Trots att ökningen är kraftig måste man tolka den med stor försiktighet. Vi har sökt minska osäkerheten genom att betrakta medianvärden. Motsvarande ökning för medelvärden är 11 procent. Trots denna kraftiga förändring för medel- värdena är förändringen av medelvärdet ändock inte statistiskt säker- ställd. Orsaken till den stora osäkerheten är att inkomsterna inom gruppen företagare varierar synnerligen kraftigt i jämförelse med andra grupper.</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34038x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft20"><SPAN class="ft20">1.6</SPAN><SPAN class="ft21">Inkomststruktur</SPAN></P>
<P class="p40 ft0">För att undersöka beroendet av olika inkomster för olika befolknings- grupper har vi gjort följande beräkningar. De olika inkomsterna beräknas per ke och läggs ut på alla individer i respektive hushåll. För varje inkomstslag beräknar vi sedan medelvärde. Vi får tyvärr lämna beräkningar med median eftersom delsummorna för varje inkomstlag bör summeras till hela inkomstsumman. Detta kan endast göras när beräkningen sker med medelvärde. Vid decilindelning använder vi oss av deciler efter disponibel inkomst/ke. Fortfarande är indelningen efter individer. Vi får då följande sammanställning.</P>
<P class="p203 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 7</SPAN>. Inkomststruktur brutto 1997 efter deciler. Belopp i tusen kr/ke.</P>
<P class="p204 ft61">Deciler</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td240"><P class="p18 ft55">Belopp mv alla</P></TD>
<TD class="tr33 td124"><P class="p164 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr33 td241"><P class="p97 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr33 td121"><P class="p97 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr33 td241"><P class="p172 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p172 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr33 td138"><P class="p172 ft55">6</P></TD>
<TD class="tr33 td242"><P class="p82 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr33 td242"><P class="p82 ft55">8</P></TD>
<TD class="tr33 td139"><P class="p88 ft55">9</P></TD>
<TD class="tr33 td243"><P class="p115 ft55">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td65"><P class="p63 ft62">Arbete</P></TD>
<TD class="tr22 td244"><P class="p205 ft53">121,5</P></TD>
<TD class="tr22 td94"><P class="p7 ft53">26,4</P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p84 ft53">40,4</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p7 ft53">56,4</P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p11 ft53">80,0</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p122 ft53">99,7</P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p7 ft53">118,0</P></TD>
<TD class="tr22 td244"><P class="p7 ft53">137,2</P></TD>
<TD class="tr22 td244"><P class="p7 ft53">167,4</P></TD>
<TD class="tr22 td56"><P class="p164 ft53">202,9</P></TD>
<TD class="tr22 td245"><P class="p128 ft53">286,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td65"><P class="p63 ft63">Kapital</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p205 ft53">18,8</P></TD>
<TD class="tr19 td94"><P class="p7 ft53">3,3</P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p84 ft53">3,3</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p7 ft53">3,6</P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p11 ft53">5,2</P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p122 ft53">5,6</P></TD>
<TD class="tr19 td77"><P class="p11 ft53">7,6</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p11 ft53">10,9</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p11 ft53">13,4</P></TD>
<TD class="tr19 td56"><P class="p164 ft53">20,5</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p128 ft53">114,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td65"><P class="p63 ft62">Pension</P></TD>
<TD class="tr22 td244"><P class="p205 ft53">33,7</P></TD>
<TD class="tr22 td94"><P class="p7 ft53">9,1</P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p84 ft53">21,1</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p7 ft53">29,8</P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p11 ft53">30,1</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p122 ft53">33,2</P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p11 ft53">35,1</P></TD>
<TD class="tr22 td244"><P class="p11 ft53">38,3</P></TD>
<TD class="tr22 td244"><P class="p11 ft53">38,6</P></TD>
<TD class="tr22 td56"><P class="p164 ft53">42,5</P></TD>
<TD class="tr22 td245"><P class="p128 ft53">58,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td65"><P class="p63 ft63">Övriga</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td244"><P class="p205 ft53">14,4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td94"><P class="p7 ft53">15,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td96"><P class="p84 ft53">19,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td79"><P class="p7 ft53">17,1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td96"><P class="p11 ft53">16,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td47"><P class="p122 ft53">15,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td77"><P class="p11 ft53">14,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td244"><P class="p11 ft53">13,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td244"><P class="p11 ft53">11,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td56"><P class="p164 ft53">10,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td245"><P class="p128 ft53">9,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td65"><P class="p63 ft63">socialförsäkringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td65"><P class="p63 ft61">Summa</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p205 ft53">188,4</P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p7 ft53">54,1</P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p84 ft53">84,4</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft53">107,0</P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p7 ft53">132,1</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p7 ft53">154,0</P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p7 ft53">175,3</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p7 ft53">200,3</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p7 ft53">231,4</P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p164 ft53">276,3</P></TD>
<TD class="tr17 td245"><P class="p128 ft53">469,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td65"><P class="p63 ft61">Generella bidrag</P></TD>
<TD class="tr12 td244"><P class="p205 ft53">6,2</P></TD>
<TD class="tr12 td94"><P class="p7 ft53">10,2</P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p84 ft53">10,3</P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p7 ft53">9,4</P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p11 ft53">7,9</P></TD>
<TD class="tr12 td47"><P class="p122 ft53">6,2</P></TD>
<TD class="tr12 td77"><P class="p11 ft53">5,3</P></TD>
<TD class="tr12 td244"><P class="p11 ft53">4,4</P></TD>
<TD class="tr12 td244"><P class="p11 ft53">3,3</P></TD>
<TD class="tr12 td56"><P class="p164 ft53">2,5</P></TD>
<TD class="tr12 td245"><P class="p128 ft53">2,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td65"><P class="p63 ft62">Bostadsstöd</P></TD>
<TD class="tr22 td244"><P class="p205 ft53">2,0</P></TD>
<TD class="tr22 td94"><P class="p7 ft53">4,2</P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p84 ft53">5,7</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p7 ft53">5,4</P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p11 ft53">2,5</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p122 ft53">1,3</P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p11 ft53">0,6</P></TD>
<TD class="tr22 td244"><P class="p11 ft53">0,2</P></TD>
<TD class="tr22 td244"><P class="p11 ft53">0,1</P></TD>
<TD class="tr22 td56"><P class="p164 ft53">0,1</P></TD>
<TD class="tr22 td245"><P class="p128 ft53">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td65"><P class="p63 ft61">Socialbidrag</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p205 ft53">1,8</P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p7 ft53">7,6</P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p84 ft53">5,2</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft53">2,4</P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p11 ft53">0,8</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p122 ft53">0,6</P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p11 ft53">0,4</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p11 ft53">0,3</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p11 ft53">0,2</P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p164 ft53">0,0</P></TD>
<TD class="tr17 td245"><P class="p128 ft53">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td65"><P class="p63 ft61">Skatt</P></TD>
<TD class="tr12 td244"><P class="p205 ft53">62,1</P></TD>
<TD class="tr12 td94"><P class="p7 ft53">15,0</P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p84 ft53">23,5</P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p7 ft53">31,0</P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p11 ft53">40,4</P></TD>
<TD class="tr12 td47"><P class="p122 ft53">48,5</P></TD>
<TD class="tr12 td77"><P class="p11 ft53">55,9</P></TD>
<TD class="tr12 td244"><P class="p11 ft53">65,1</P></TD>
<TD class="tr12 td244"><P class="p11 ft53">77,0</P></TD>
<TD class="tr12 td56"><P class="p164 ft53">94,4</P></TD>
<TD class="tr12 td245"><P class="p128 ft53">169,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td65"><P class="p63 ft63">Övriga negativa</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td244"><P class="p205 ft53">2,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td94"><P class="p7 ft53">0,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td96"><P class="p84 ft53">0,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td79"><P class="p7 ft53">1,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td96"><P class="p11 ft53">1,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td47"><P class="p122 ft53">1,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td77"><P class="p11 ft53">2,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td244"><P class="p11 ft53">2,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td244"><P class="p11 ft53">3,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td56"><P class="p164 ft53">4,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td245"><P class="p128 ft53">7,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td65"><P class="p63 ft61">transfereringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td246"><P class="p63 ft64">Disponibel inkomst</P></TD>
<TD class="tr12 td242"><P class="p205 ft53">133,6</P></TD>
<TD class="tr12 td124"><P class="p7 ft53">60,4</P></TD>
<TD class="tr12 td241"><P class="p7 ft53">81,3</P></TD>
<TD class="tr12 td121"><P class="p7 ft53">91,8</P></TD>
<TD class="tr12 td241"><P class="p7 ft53">101,2</P></TD>
<TD class="tr12 td120"><P class="p7 ft53">111,8</P></TD>
<TD class="tr12 td138"><P class="p7 ft53">123,3</P></TD>
<TD class="tr12 td242"><P class="p7 ft53">137,4</P></TD>
<TD class="tr12 td242"><P class="p7 ft53">154,4</P></TD>
<TD class="tr12 td139"><P class="p7 ft53">180,0</P></TD>
<TD class="tr12 td243"><P class="p97 ft53">294,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft0">Bakom indelningarna finner vi följande:</P>
<P class="p207 ft4"><SPAN class="ft3">Arbete: </SPAN>Inkomster från lön och företagarinkomst. Däremot ingår inga socialförsäkringar som arbetslöshetskassa eller sjukersättning från försäkringskassan. Den sjuklön man erhåller från arbetsgivaren ingår emellertid.</P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft3">Kapital: </SPAN>Löpande inkomster från ränta och aktieutdelningar men även reavinster. Här finns även en beräkning av inkomst av eget hem. Under metodavsnittet förklaras begreppet inkomst av eget hem.</P>
<P class="p209 ft25"><SPAN class="ft28">Pension: </SPAN>Skattepliktiga pensioner från alla olika pensionssystem samt utfall av livförsäkringar som är skattepliktiga.</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">43</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft4"><SPAN class="ft3">Övriga socialförsäkringar</SPAN>: Skattepliktiga ersättningar från sjukför- säkring, föräldraförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och ersättning vid repetitionsutbildning inom försvaret. Dessutom ingår skatte- pliktiga utbildningsstöd i samband med vuxenstudier.</P>
<P class="p211 ft4"><SPAN class="ft3">Generella bidrag</SPAN>: Skattefria bidrag undantaget bostadsbidrag och socialbidrag, som redovisas för sig. Det är främst barnbidrag, under- hållsbidrag och bidragsförskott. Studiestöd samt även lånedelen vid lån från CSN, Centrala studiestödsnämnden, ingår.</P>
<P class="p212 ft67"><SPAN class="ft66">Bostadsstöd: </SPAN>Innefattar de olika systemen av bostadsbidrag. <SPAN class="ft66">Socialbidrag</SPAN>: Utbetalda socialbidrag.</P>
<P class="p213 ft4"><SPAN class="ft3">Skatt: </SPAN>Utöver direkt skatt och allmänna egenavgifter som finns i underlaget ingår även en korrigering för den skattereduktion hushåll i egna hem har för räntorna i boendet. Se vidare i metodavsnittet.</P>
<P class="p214 ft3">Övriga negativa transfereringar: <SPAN class="ft4">Här samlas det som hushållet betalar som underhållsbidrag, återbetalning av studielån, men även avdragsgilla pensionspremier.</SPAN></P>
<P class="p168 ft0">Inte oväntat finner vi de högsta värdena för skattepliktiga inkomster i de högsta decilerna. Omvänt finner vi de högsta bidragen i de lägre decilerna. Socialförsäkringar utom pensioner faller ut i samtliga deciler men något mindre i de högsta decilerna.</P>
<P class="p103 ft0">Inkomststrukturen är uppbyggd av en blandning av skattepliktiga och skattefria inkomster. Det gör att det är svårt att få en helhetsbild. Ett skattefritt bidrag på 20 000 kr är mer värt än en skattepliktig transferering med samma belopp. I det senare fallet avgår en del i skatt.</P>
<P class="p103 ft0">Vi har sökt beräkna en struktur där vi har exkluderat skatter och andra negativa transfereringar. Beräkningarna är gjorda i två steg. Först delas de skattepliktiga inkomsterna upp i vad som betecknas som förvärvsinkomster och inkomst av kapital. Vi beräknar en skatt för respektive inkomstslag med de underlag som finns tillgängliga i data- materialet. Varje inkomst minskas sedan proportionellt med den del av skatten som svarar mot inkomstens storlek. Det första steget ger alltså inkomsterna efter skatt.</P>
<P class="p52 ft0">I nästa steg gör vi på samma sätt med övriga negativa transfere- ringar, dvs. återbetalning av studielån, betalning av underhållsbidrag och pensionspremier. Dessa avdrag görs proportionellt mot inkoms- ternas storlek efter steg 1. I detta andra steg har vi nu fått en struktur som sammantaget utgör disponibel inkomst. Denna struktur kan sedan beräknas i procentenheter. Vi får då en bild av hur stor andel som kommer från olika inkomster. Beräkningarna är gjorda med redovis- ningsgruppernas medelvärde som underlag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34040x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">44 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft2">Tabell 8</SPAN>. Inkomststruktur netto i procent 1997 efter deciler.</P>
<P class="p215 ft61">Deciler</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr22 td247"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p122 ft53">Samtliga</P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p82 ft53">1</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p205 ft53">2</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p128 ft53">3</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p128 ft53">4</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p89 ft53">5</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p82 ft53">6</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p172 ft53">7</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p172 ft53">8</P></TD>
<TD class="tr22 td242"><P class="p172 ft53">9</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p167 ft53">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td248"><P class="p63 ft55">Arbete</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p82 ft55">59,2</P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p84 ft55">31,6</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">35,5</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">43,0</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">53,9</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">59,9</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">63,6</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">65,6</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">70,1</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p11 ft55">71,6</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p115 ft55">58,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td248"><P class="p63 ft55">Kapital</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p82 ft55">10,0</P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p84 ft55">3,2</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">2,8</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">2,9</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">3,7</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">3,7</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">4,6</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">5,9</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p11 ft55">6,4</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p11 ft55">8,3</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p93 ft55">27,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td248"><P class="p63 ft55">Pension</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p82 ft55">16,4</P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p84 ft55">10,9</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">18,6</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">22,7</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">20,3</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">20,0</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">18,9</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">18,3</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">16,2</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p11 ft55">15,0</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p115 ft55">11,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td248"><P class="p63 ft55">Övriga social-</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td248"><P class="p63 ft55">försäkringar</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p82 ft55">7,0</P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p9 ft55">18,2</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">17,3</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">13,0</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">11,3</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">9,3</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">7,9</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">6,6</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">5,0</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p11 ft55">3,7</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p115 ft55">1,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td248"><P class="p63 ft55">Generella</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p82 ft55">4,5</P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p84 ft55">16,6</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">12,5</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">10,1</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">7,6</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">5,5</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">4,2</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">3,1</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">2,1</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p11 ft55">1,3</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p115 ft55">0,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td248"><P class="p63 ft55">bidrag</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td248"><P class="p63 ft55">Bostadsstöd</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p82 ft55">1,5</P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p84 ft55">6,9</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">6,9</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">5,8</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">2,4</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">1,1</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">0,5</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">0,1</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">0,1</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p11 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p115 ft55">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td248"><P class="p63 ft55">Socialbidrag</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p82 ft55">1,3</P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p84 ft55">12,4</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">6,4</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">2,6</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p164 ft55">0,8</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">0,5</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">0,3</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p84 ft55">0,2</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p164 ft55">0,1</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p11 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p93 ft55">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td248"><P class="p63 ft55">Disponibel</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td247"><P class="p63 ft53">inkomst</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p82 ft53">100,0</P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p7 ft53">100,0</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p7 ft53">100,0</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p7 ft53">100,0</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p7 ft53">100,0</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p7 ft53">100,0</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p7 ft53">100,0</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p7 ft53">100,0</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p7 ft53">100,0</P></TD>
<TD class="tr22 td242"><P class="p7 ft53">100,0</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p167 ft53">100,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft0">Vi finner att arbetsinkomst är den största enskilda inkomstposten i varje grupp. Högsta värden för arbetsinkomsten får vi i den övre halvan av fördelningen bortsett från den högsta decilen. I den tionde decilen är kapitalinkomsten en mycket stor post i inkomststrukturen. I alla deciler utom den tionde svarar kapitalinkomsterna för mellan 3 och 8 procent. I den tionde är kapitalinkomsterna 27 procent av samtliga inkomster.</P>
<P class="p217 ft25">De inkomstprövade bidragen ger betydande inkomsttillskott för de två lägsta decilgrupperna.</P>
<P class="p218 ft25"><SPAN class="ft28">Figur 14</SPAN>. Inkomststruktur 1997. Belopp netto kr/ke i 1999 års priser samt procentuell fördelning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft69">300 000</P>
<P class="p219 ft69">250 000</P>
<P class="p220 ft69">200 000</P>
<P class="p219 ft69">150 000</P>
<P class="p220 ft69">100 000</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p7 ft69">50 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td75"><P class="p7 ft69">0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft69"><SPAN class="ft70">100 </SPAN>Procent</P>
<P class="p221 ft69">90</P>
<P class="p222 ft69">80</P>
<P class="p222 ft69">70</P>
<P class="p222 ft69">60</P>
<P class="p222 ft69">50</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr14 td249"><P class="p7 ft69">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td249"><P class="p7 ft69">30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr14 td249"><P class="p7 ft69">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td249"><P class="p7 ft69">10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft69">0</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR height=0>
<TD width=5px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=16px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=10px></TD>
<TD width=4px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=16px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=35px></TD>
<TD width=13px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=29px></TD>
<TD width=12px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=21px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=23px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td250"><P class="p7 ft69">1</P></TD>
<TD class="tr17 td251"><P class="p7 ft69">2</P></TD>
<TD class="tr17 td8"><P class="p7 ft69">3</P></TD>
<TD class="tr17 td251"><P class="p7 ft69">4</P></TD>
<TD class="tr17 td251"><P class="p7 ft69">5</P></TD>
<TD class="tr17 td252"><P class="p164 ft69">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td54"><P class="p189 ft69">7</P></TD>
<TD class="tr17 td58"><P class="p172 ft69">8</P></TD>
<TD class="tr17 td8"><P class="p172 ft69">9</P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p172 ft69">10</P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p205 ft69">1</P></TD>
<TD class="tr17 td194"><P class="p7 ft69">2</P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p7 ft69">3</P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p172 ft69">4</P></TD>
<TD class="tr17 td201"><P class="p7 ft69">5</P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p7 ft69">6</P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p7 ft69">7</P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p7 ft69">8</P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p7 ft69">9</P></TD>
<TD class="tr17 td253"><P class="p7 ft69">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td250"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td8"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td252"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td249"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr22 td70"><P class="p6 ft69">Arbete</P></TD>
<TD class="tr31 td8"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr22 td77"><P class="p6 ft69">Kapital</P></TD>
<TD class="tr31 td194"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr22 td128"><P class="p189 ft69">Pension</P></TD>
<TD class="tr31 td201"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td93"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td253"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td250"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td251"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td8"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td251"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td251"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td252"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td249"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td8"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td201"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td93"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td253"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td250"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td251"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td251"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td251"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td252"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td253"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td250"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td251"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td251"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td251"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td252"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td254"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr20 td72"><P class="p6 ft72">Öv soc förs</P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td77"><P class="p6 ft73">Bidrag</P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td128"><P class="p189 ft73">Bostad</P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td253"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td250"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td8"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td252"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td249"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td194"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td201"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td93"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td253"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td250"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td251"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td251"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td251"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td252"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td256"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr19 td72"><P class="p6 ft69">Socbidrag</P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td253"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td250"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td251"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td8"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td251"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td251"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td252"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td249"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td81"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td194"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td81"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td50"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td201"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td81"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td81"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td93"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td81"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td253"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft4">Trots att decilgrupp tio har en lägre andel av sin inkomst från arbete är själva nivån för inkomsten från arbete den största i jämförelse med andra grupper. Vi har gjort samma beräkningar av inkomststrukturen även efter familjetyp. I denna tabell har vi valt att visa ett antal hus- hållstyper i förvärvsarbetande ålder. I kolumnen för samtliga ingår emellertid samtliga individer i samtliga hushållstyper, inklusive ålders-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">45</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">pensionärer. Det mest iögonfallande är att ensamstående med barn har cirka hälften av sina inkomster från egna resurser, dvs. lön/företagar- inkomst och kapitalinkomster. Den andra hälften erhålls i form av olika bidrag och socialförsäkringar. Nästa grupp med relativt liten del från eget arbete och kapital är sammanboende med tre eller fler barn samt ensamstående i åldern <NOBR>55–64</NOBR> år. Både sammanboende med tre eller fler barn och ensamstående <NOBR>18–29</NOBR> år utan barn får en större del från socialbidrag än övriga grupper. Det högsta bidraget ger socialbidraget till ensamstående med barn. Sammantaget är det familjer med stor försörjningsbörda som har det största stödet från samhället.</P>
<P class="p225 ft0"><SPAN class="ft2">Tabell 9</SPAN>. Inkomststruktur netto i procent 1997 efter hushållstyp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr19 td257"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p163 ft53">Ensamst</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td260"><P class="p10 ft53">Gift /sammanboende</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td142"><P class="p226 ft53">Ensamtående</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td262"><P class="p166 ft53">Gift/sammanboende</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p75 ft53">Samtliga</P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p189 ft53">med</P></TD>
<TD class="tr22 td56"><P class="p10 ft53">med</P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td146"><P class="p226 ft53">utan barn</P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td101"><P class="p166 ft53">utan barn</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td161"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td212"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td219"><P class="p163 ft55">barn</P></TD>
<TD class="tr33 td139"><P class="p10 ft55">barn</P></TD>
<TD class="tr33 td263"><P class="p97 ft55">1 b.</P></TD>
<TD class="tr33 td264"><P class="p172 ft55">2 b.</P></TD>
<TD class="tr33 td139"><P class="p172 ft55">3 + b</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr33 td265"><P class="p226 ft55"><NOBR>18-29</NOBR> <NOBR>30-54</NOBR> <NOBR>55-64</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td266"><P class="p166 ft55"><NOBR>18-29</NOBR> <NOBR>30-54</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p205 ft55"><NOBR>55-64</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td6"><P class="p63 ft55">Arbete</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p205 ft55">59,2</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p227 ft55">47,3</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p88 ft55">72,5</P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p97 ft55">75,1</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p75 ft55">75,2</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p89 ft55">63,6</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">67,5</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p82 ft55">74,6</P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p9 ft55">51,6</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p7 ft55">77,3</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p84 ft55">80,9</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p97 ft55">63,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td6"><P class="p63 ft55">Kapital</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p205 ft55">10,0</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p86 ft55">2,9</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p88 ft55">8,4</P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p97 ft55">8,9</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p75 ft55">7,8</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p89 ft55">8,8</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">2,2</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p82 ft55">6,2</P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p9 ft55">12,9</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p7 ft55">3,4</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p84 ft55">8,9</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p97 ft55">14,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td6"><P class="p63 ft55">Pension</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p205 ft55">16,4</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p86 ft55">3,7</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p88 ft55">1,8</P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p97 ft55">2,6</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p75 ft55">1,2</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p89 ft55">1,6</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">0,5</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p82 ft55">4,4</P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p9 ft55">27,1</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p7 ft55">0,2</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p84 ft55">3,2</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p97 ft55">16,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td267"><P class="p63 ft55">Övriga social-</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td6"><P class="p63 ft55">försäkringar</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p205 ft55">7,0</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p227 ft55">11,9</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p88 ft55">8,8</P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p97 ft55">8,4</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p75 ft55">8,5</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p89 ft55">10,0</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p7 ft55">9,8</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p172 ft55">10,0</P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p9 ft55">6,0</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p7 ft55">8,8</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p84 ft55">5,9</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p97 ft55">5,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td6"><P class="p63 ft55">Generella</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td6"><P class="p63 ft55">bidrag</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p205 ft55">4,5</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p227 ft55">20,9</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p88 ft55">6,3</P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p97 ft55">3,6</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p75 ft55">5,9</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p89 ft55">10,7</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p84 ft55">15,3</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p82 ft55">1,2</P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p9 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p7 ft55">8,7</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p84 ft55">0,7</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p97 ft55">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td6"><P class="p63 ft55">Bostadsstöd</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p205 ft55">1,5</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p227 ft57">8,5</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p88 ft55">0,8</P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p97 ft55">0,4</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p75 ft55">0,5</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p89 ft55">1,8</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p84 ft55">1,2</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p82 ft55">1,2</P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p9 ft55">1,4</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p7 ft55">0,2</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p84 ft55">0,1</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p97 ft55">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td6"><P class="p63 ft55">Socialbidrag</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p205 ft55">1,3</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p227 ft57">4,8</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p89 ft55">1,4</P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p97 ft55">0,9</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p75 ft55">0,8</P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p89 ft55">3,4</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p164 ft55">3,6</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p82 ft55">2,4</P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p9 ft55">0,9</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p7 ft55">1,4</P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p84 ft55">0,3</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p97 ft55">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td6"><P class="p63 ft55">Disponibel</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td161"><P class="p63 ft53">inkomst</P></TD>
<TD class="tr22 td212"><P class="p205 ft53">100</P></TD>
<TD class="tr22 td219"><P class="p228 ft57">100</P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p88 ft53">100</P></TD>
<TD class="tr22 td263"><P class="p172 ft53">100</P></TD>
<TD class="tr22 td264"><P class="p172 ft53">100</P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p93 ft53">100</P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p84 ft53">100</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p89 ft53">100</P></TD>
<TD class="tr22 td268"><P class="p9 ft53">100</P></TD>
<TD class="tr22 td242"><P class="p164 ft53">100</P></TD>
<TD class="tr22 td242"><P class="p84 ft53">100</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p97 ft53">100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft20"><SPAN class="ft20">1.7</SPAN><SPAN class="ft21">Låga inkomster</SPAN></P>
<P class="p35 ft0">Det finns inget officiellt fastställt fattigdomsstreck i Sverige. Inte heller finns ett allmänt vedertaget begrepp som säger vem som är fattig. Själva ordet fattigdom är också värdeladdat. Många reagerar mot att använda ordet fattigdom vid beskrivningar av den svenska befolk- ningen. Ibland relateras inkomsten för hushållen till en tänkt social- bidragsnorm, i andra fall räknas man som låginkomsthushåll om man har inkomst mindre än halva median eller medelvärdet. Att räkna socialbidragstagare kan vara ett tredje sätt att påvisa dem med låga inkomster.</P>
<P class="p229 ft0">Vi har valt att redovisa ett antal alternativa metoder att mäta andel med låg inkomst. En av de mest använda metoderna är att mäta andel som lever i hushåll med inkomst under halva medianen. Vi finner då att andel med låg inkomst är 3,1 procent. Vi kan visa hur andelen ändras genom att sätta låginkomstgränsen till 60 procent av medianen och finner då att 7,7 procent tillhör hushåll med låga inkomster. Dessa två metoder bygger på s.k. relativa låginkomstgränser. Om medianvärden ökar över tiden så ökar också låginkomstgränsen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft0">När vi räknar andel som tillhör hushåll som någon gång under året har erhållit socialbidrag så finner vi andra låginkomsttal. Reglerna för socialbidragsprövning har ändrats över åren och man kan därför säga att låginkomsttalen blir ett utfall efter det som det rådande samhället finner är acceptabelt. De som erhåller socialbidrag har prövats efter de normer som råder just vid ansökan. Några hushåll har säkert sökt socialbidrag men inte erhållit något. Andra kan i och för sig ha haft så låga inkomster att man skulle ha fått bidrag om man bara hade sökt. Icke desto mindre får ändå andelen med socialbidrag vara en viktig värdemätare på andel som har låga inkomster. 1997 var det nästan 9 procent som tillhörde hushåll som någon gång under året erhöll socialbidrag.</P>
<P class="p230 ft0">Vi har även sökt få ett mått på låg inkomst genom att jämföra hushållets inkomst med en fast norm som bygger på socialbidragen. Vi jämför med socialbidragsnormen och tillämpar två metoder. Bägge utgår från socialbidragsnormerna som de fastställdes på <NOBR>1980-talet</NOBR> men med en uppräkning till 1997 års prisnivå. I dessa beräkningar tar vi hänsyn till utgifter för boende, barnomsorg, lokala resor och fack- föreningsavgift. Boendeutgifterna beräknas antingen till medelhyra för en lägenhet just på gränsen för trångboddhet, trångboddhetsnorm 2, eller som de boendeutgifter hushållen har uppgivit i en intervju. Den trångboddhetsnorm som används medger att man bor i en lägenhet med två personer per rum, ett rum oräknat, utan att räknas som trångbodd.</P>
<P class="p231 ft4">Räknar vi andel med lägre inkomst än socialbidragsnorm där verkliga boendeutgifter ingår i beräkningarna träffar vi på nästan 13 procent av befolkningen. Utgår vi från trångboddhetsnorm finner vi tio procent i hushåll med låga inkomster.<SPAN class="ft75">2</SPAN></P>
<P class="p232 ft10"><SPAN class="ft22">2 </SPAN>Det är denna låginkomstgräns som framförallt används i Kommittén Välfärds- boksluts delbetänkande <SPAN class="ft30">Välfärd vid vägskäl </SPAN>(SOU 2000:3). Där redovisas också förändringar i andelen med inkomster under denna gräns för olika delgrupper vilka ej redovisas här. Redovisningarna i SOU 2000:3 bygger dock på samma material och beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">47</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 10</SPAN>. Personer i hushåll med låg disponibel inkomst 1997 efter hushållstyp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr22 td269"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td270"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td109"><P class="p63 ft53">Med disponibel</P></TD>
<TD class="tr22 td271"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td272"><P class="p170 ft53">Med inkomst under</P></TD>
<TD class="tr22 td273"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td88"><P class="p63 ft55">inkomst/ke</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr33 td12"><P class="p170 ft55">socialbidragsnorm</P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td274"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p170 ft53">efter</P></TD>
<TD class="tr17 td117"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td275"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td10"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td274"><P class="p234 ft54">Antal indi-</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p86 ft54"><50%</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p152 ft54"><60%</P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p189 ft54">Med</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p169 ft54">trångbo</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td276"><P class="p163 ft54">beräknad</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p234 ft55">vider i hus-</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p88 ft55">av</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p152 ft57">av</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p63 ft55">social-</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p169 ft55">ddhets-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td276"><P class="p163 ft55">verklig</P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td10"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td274"><P class="p234 ft53">håll med</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p163 ft53">median</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p235 ft53">median</P></TD>
<TD class="tr22 td128"><P class="p63 ft53">bidrag</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p169 ft53">norm 2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td276"><P class="p163 ft53">boende-</P></TD>
<TD class="tr22 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p234 ft55">angiven</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td276"><P class="p163 ft55">utgift</P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td277"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td278"><P class="p234 ft55">kategori</P></TD>
<TD class="tr33 td121"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td121"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td118"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td117"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td275"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td279"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p63 ft55">Ensamstående utan barn</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p236 ft55"><NOBR>18-29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">384 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p94 ft55">13,8</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">21,5</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">16,4</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">24,7</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p11 ft55">27,7</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p236 ft55"><NOBR>30-49</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">402 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p93 ft55">4,1</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">7,2</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">11,2</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">8,5</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p11 ft55">12,5</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p236 ft55"><NOBR>50-64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">309 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p93 ft55">2,7</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">3,9</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">6,1</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">4,9</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p122 ft55">9,4</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p236 ft55"><NOBR>65-74</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">239 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p93 ft55">0,5</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">3,1</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">2,7</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">4,8</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p11 ft55">12,3</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p236 ft55">75 år -</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">390 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p93 ft55">2,3</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">9,3</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">1,4</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">13,8</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p11 ft55">31,2</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p63 ft55">Ensamstående med</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">617 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p94 ft55">4,5</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">16,8</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p183 ft55">28,3</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p94 ft55">26,4</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p122 ft55">32,0</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p63 ft55">barn <NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p63 ft55">Ensamstående med övrig</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p63 ft55">vuxen, inga barn <NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p234 ft55">148 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p94 ft55">4,8</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">7,7</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">19,7</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">11,2</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p11 ft55">10,2</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td105"><P class="p63 ft55">Sammanboende utan barn</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p236 ft55"><NOBR>18-29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">209 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p93 ft55">2,6</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">4,8</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">9,9</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">6,2</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p122 ft55">5,8</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p236 ft55"><NOBR>30-49</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">265 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p93 ft55">1,2</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">2,0</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">4,8</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">2,3</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p122 ft55">2,7</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p236 ft55"><NOBR>50-64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">796 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p93 ft55">0,5</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">1,3</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">0,6</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">1,5</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p122 ft55">2,5</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p236 ft55"><NOBR>65-75</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">499 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p93 ft55">0,8</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">1,5</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">0,7</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">2,3</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p122 ft55">2,3</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p236 ft55">75 år -</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">361 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p93 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">1,5</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">0,5</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">3,0</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p122 ft55">2,7</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p63 ft55">Sammanboende med</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p63 ft55">barn <NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p236 ft55">1 barn</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">973 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p93 ft55">2,0</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">4,9</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">7,1</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">6,1</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p122 ft55">7,0</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td10"><P class="p236 ft55">2 barn</P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p73 ft55">1 543 000</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p93 ft55">1,8</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p115 ft55">5,5</P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p171 ft55">5,5</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p83 ft55">6,6</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p122 ft55">8,6</P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td10"><P class="p236 ft53">3+ barn</P></TD>
<TD class="tr22 td274"><P class="p73 ft53">989 000</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p93 ft53">7,2</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p115 ft53">19,5</P></TD>
<TD class="tr22 td128"><P class="p171 ft53">17,3</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p83 ft53">23,1</P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p11 ft53">25,6</P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td10"><P class="p63 ft53">Sammanboende med</P></TD>
<TD class="tr28 td274"><P class="p237 ft57">övrig</P></TD>
<TD class="tr28 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td10"><P class="p63 ft53">vuxen, inga barn <NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td274"><P class="p234 ft53">240 000</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p86 ft53">0,1</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p115 ft53">0,9</P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p183 ft53">9,4</P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p83 ft53">2,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td127"><P class="p11 ft53">1,5</P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td10"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td274"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td79"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td79"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td128"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td47"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td8"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td45"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td277"><P class="p63 ft53">Samtliga 0 år</P></TD>
<TD class="tr22 td278"><P class="p73 ft53">8 366 000</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p86 ft53">3,1</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p115 ft53">7,7</P></TD>
<TD class="tr22 td118"><P class="p171 ft53">8 ,8</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p83 ft53">10,0</P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p11 ft53">12,8</P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft0">De grupper som är överrepresenterade bland dem med låga inkomster är sammanboende med många barn, ensamstående med barn och unga ensamstående utan barn. Dessa tre grupper är mer utsatta på vilket sätt vi än mäter andel med låga inkomster. Det innebär att för de utsatta barnfamiljerna räcker inte de egna inkomsterna till för att komma över de olika låginkomstgränserna trots att det finns stödsystem som barn- bidrag, bostadsbidrag och i slutändan socialbidrag. De unga ensam- stående utan barn med låga inkomster har mött en krympande arbets- marknad under <NOBR>1990-talet</NOBR> som gjort det svårare att få fotfäste med egna inkomster. Många har också studerat vidare och har under denna tid låga inkomster även när studielån räknas in i inkomsten.</P>
<P class="p26 ft4">Med en låginkomstgräns som bygger på socialbidragsnormerna och där bostadsutgiftens sätts till medelvärdet för bostäder just på gränsen till trångboddhet kommer cirka en fjärdedel av ensamstående med barn, sammanboende med tre eller fler barn samt de unga ensamstående utan barn att hamna under denna inkomstgräns. För ensamstående äldre pensionärer är det anmärkningsvärt att 31 procent har inkomst som</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">understiger socialbidragsnormen, när verkliga utgifter för boende lagts till. Vid övriga låginkomstgränser utmärker sig inte denna grupp nämn- värt. Orsaken till den höga andelen med låg inkomst med alternativet verkliga boendeutgifter kan vara att ensamstående änkor bor kvar i en större och dyrare bostad än vad rimligen inkomsten räcker till. Vi vet att det 1997 fortfarande fanns cirka 325 000 pensionärer som hade den lägsta pensionen, flertalet av dessa är kvinnor över 75 år.</P>
<P class="p52 ft0">Andelen med låga inkomster har ökat något under <NOBR>1990-talet</NOBR> men tycks stanna av 1996. För några av metoderna kan vi skönja en minskning av andel med låga inkomster. Förändringarna mellan 1996 och 1997 är emellertid så små att de inte är statistiskt säkerställda. Den uppmätta andelen under 50 procent av medianvärdet är mycket låg i jämförelse med tidigare mätningar med det hushållsbegrepp som används i den officiella statistiken. Det är också låga andelstal i jämförelse med vad som brukar uppmätas i andra länder.</P>
<P class="p238 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 11</SPAN>. Andel personer i hushåll med låga inkomster <NOBR>1993–1997,</NOBR> procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr13 td280"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td281"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td282"><P class="p7 ft61">1991</P></TD>
<TD class="tr13 td283"><P class="p7 ft61">1992</P></TD>
<TD class="tr13 td283"><P class="p7 ft61">1993</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p7 ft61">1994</P></TD>
<TD class="tr13 td284"><P class="p7 ft61">1995</P></TD>
<TD class="tr13 td285"><P class="p7 ft61">1996</P></TD>
<TD class="tr13 td286"><P class="p90 ft61">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td287"><P class="p63 ft62">< 50% av median</P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td58"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td287"><P class="p239 ft62">Kosthushåll</P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td58"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p167 ft62">2,6</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p240 ft62">2,7</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p123 ft62">2,7</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p166 ft62">3,1</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p167 ft62">3,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td288"><P class="p239 ft63">Myndighetsålder</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p63 ft63">2,8</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p167 ft63">2,9</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p166 ft63">2,6</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p240 ft63">2,9</P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p123 ft63">3,2</P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p166 ft63">3,5</P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p167 ft63">3,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td287"><P class="p63 ft63">< 60% av median</P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td287"><P class="p239 ft62">Kosthushåll</P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td58"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p166 ft62">5,9</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p240 ft62">5,2</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p123 ft62">6,5</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p166 ft62">7,7</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p167 ft62">7,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td288"><P class="p239 ft63">Myndighetsålder</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p63 ft63">6,7</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p167 ft63">6,3</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p166 ft63">5,7</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p240 ft63">5,6</P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p123 ft63">6,9</P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p166 ft63">8,0</P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p167 ft63">7,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td287"><P class="p63 ft63">Socialbidrag</P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td287"><P class="p239 ft62">Kosthushåll</P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td58"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p166 ft62">8,0</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p240 ft62">8,1</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p123 ft62">8,7</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p166 ft62">9,0</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p167 ft62">8,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td288"><P class="p239 ft63">Myndighetsålder</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p63 ft63">4,8</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p167 ft63">5,3</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p166 ft63">5,7</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p240 ft63">5,8</P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p123 ft63">6,6</P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p166 ft63">7,0</P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p167 ft63">6,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td287"><P class="p63 ft63">Socialbidragsnorm</P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p6 ft63">med</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td287"><P class="p63 ft62">trångboddhetsnorm 2</P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td58"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td287"><P class="p239 ft63">Kosthushåll</P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p166 ft63">7,3</P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p240 ft63">7,2</P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p123 ft63">9,0</P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p86 ft63">10,4</P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p62 ft63">10,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td288"><P class="p239 ft62">Myndighetsålder</P></TD>
<TD class="tr22 td58"><P class="p63 ft62">5,4</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p167 ft62">6,2</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p166 ft62">7,0</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p240 ft62">7,2</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p123 ft62">9,2</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p86 ft62">10,9</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p167 ft62">9,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td287"><P class="p63 ft63">Socialbidragsnorm utan</P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td287"><P class="p63 ft63">trångboddhetsnorm</P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td287"><P class="p239 ft62">Kosthushåll</P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td58"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p166 ft62">9,6</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p240 ft62">9,3</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p60 ft62">11,7</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p86 ft62">13,6</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p62 ft62">12,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td289"><P class="p239 ft63">Myndighetsålder</P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p63 ft63">7,2</P></TD>
<TD class="tr19 td121"><P class="p167 ft63">8,4</P></TD>
<TD class="tr19 td121"><P class="p166 ft63">9,6</P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p240 ft63">9,5</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p60 ft63">11,9</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p86 ft63">14,2</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p62 ft63">12,4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft39">Anmärkning. Kosthushåll = beräkningar för individer i kosthushåll. Samtliga hushåll ingår. Myndighetsålder = Hushåll efter myndighetsålder. Ungdomar i åldern <NOBR>18–29</NOBR> år som svarat att man bor hos föräldrarna räknas som egna hus- håll. I ovanstående beräkningar av andel personer i hushåll med låga inkomster har emellertid dessa s.k. kvarboende exkluderats.</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">49</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">1.7.1</SPAN><SPAN class="ft24">Fler rika än fattiga</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">Fördelningen är inte endast intressant ur ett låginkomstperspektiv. Man vill många gånger också veta hur många som lever med goda in- komster. Även här saknas emellertid en allmänt vedertagen indelning över vad som är acceptabla, goda eller höga inkomster. Vi har i alla fall gjort beräkningar med en metod som har använts vid internationella jämförelser. Indelningen bygger på avståndet till medianvärdet och kan sägas vara en fortsättning på den låginkomstgräns som används när man beräknar andel med inkomst mindre än 50 procent av medianen.</P>
<P class="p242 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 12. </SPAN>Andel personer i hushåll med disponibel inkomst/ke i olika intervall av medianvärdet för samtliga, 1997, procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr19 td290"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td134"><P class="p243 ft53">Mycket</P></TD>
<TD class="tr19 td291"><P class="p86 ft53">Låg</P></TD>
<TD class="tr19 td111"><P class="p163 ft53">Klarar</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p183 ft53">Bra</P></TD>
<TD class="tr19 td292"><P class="p189 ft53">Välbär-</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p63 ft53">Rik</P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td44"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td293"><P class="p243 ft53">låg</P></TD>
<TD class="tr22 td72"><P class="p86 ft53">inkomst</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p163 ft53">sig</P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p183 ft53">ställt</P></TD>
<TD class="tr22 td245"><P class="p189 ft53">gad</P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p243 ft55">inkomst</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td46"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td294"><P class="p115 ft55">0,5</P></TD>
<TD class="tr33 td137"><P class="p115 ft55">0,50,7</P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p183 ft55">0,71,0</P></TD>
<TD class="tr33 td138"><P class="p183 ft55">1,01,3</P></TD>
<TD class="tr33 td243"><P class="p86 ft55">1,32,0</P></TD>
<TD class="tr33 td138"><P class="p89 ft55">2,0</P></TD>
<TD class="tr33 td219"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td295"><P class="p63 ft55">Ensamstående utan barn</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55"><NOBR>18-29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">13,8</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">17,2</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">39,0</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">20,6</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">9,1</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">0,3</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55"><NOBR>30-49</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">4,1</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">8,1</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">31,3</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">30,9</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">22,9</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">2,7</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55"><NOBR>50-64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">2,7</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">5,4</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">31,1</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">25,3</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">28,4</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">7,2</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55"><NOBR>65-75</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">0,5</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">12,8</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">51,2</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">19,2</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">12,0</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">4,2</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55">75 år-</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">2,3</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">26,8</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">55,5</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">8,1</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">5,5</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">1,9</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td295"><P class="p63 ft55">Ensamstående med barn</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p183 ft55"><NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">4,5</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">29,4</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">52,2</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">11,1</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">2,5</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">0,3</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p63 ft55">Ensamstående med</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p244 ft55">övrig vuxen,</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p63 ft55">inga barn <NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">4,8</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">6,9</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">28,7</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">30,1</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">26,2</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">3,3</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td295"><P class="p63 ft55">Sammanboende utan barn</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55"><NOBR>18-29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">2,6</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">6,5</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">21,7</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">32,7</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">34,5</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">2,1</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55"><NOBR>30-49</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">1,2</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">2,0</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">8,4</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">20,6</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">54,6</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">13,2</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55"><NOBR>50-64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">0,5</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">1,6</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">7,1</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">22,7</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">50,8</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">17,2</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55"><NOBR>65-75</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">0,8</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">2,5</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">23,3</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">35,0</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">28,1</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">10,4</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55">75 år -</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">7,3</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">48,0</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">25,4</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">15,1</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">4,2</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td295"><P class="p63 ft55">Sammanboende med barn 019 år</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55">1 barn</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">2,0</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">6,9</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">24,7</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">35,3</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">25,9</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">5,2</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55">2 barn</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">1,8</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">9,7</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">44,7</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">28,8</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">12,4</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">2,5</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td44"><P class="p173 ft53">3+ barn</P></TD>
<TD class="tr22 td293"><P class="p94 ft53">7,2</P></TD>
<TD class="tr22 td72"><P class="p179 ft53">30,4</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p88 ft53">44,4</P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p90 ft53">12,0</P></TD>
<TD class="tr22 td245"><P class="p115 ft53">4,7</P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p89 ft53">1,4</P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p82 ft53">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p173 ft55">1+ barn</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">3,4</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">14,8</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">39,1</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">25,9</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">14,0</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">3,0</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td295"><P class="p63 ft55">Sammanboende med övrig vuxen,</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td44"><P class="p63 ft55">inga barn <NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr33 td293"><P class="p94 ft55">0,1</P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p179 ft55">2,4</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p88 ft55">13,1</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p90 ft55">26,5</P></TD>
<TD class="tr33 td245"><P class="p115 ft55">47,7</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p89 ft55">10,2</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td46"><P class="p63 ft55">Samtliga 0 år</P></TD>
<TD class="tr33 td294"><P class="p94 ft55">3,1</P></TD>
<TD class="tr33 td137"><P class="p179 ft55">12,4</P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p88 ft55">34,5</P></TD>
<TD class="tr33 td138"><P class="p90 ft55">24,1</P></TD>
<TD class="tr33 td243"><P class="p115 ft55">20,8</P></TD>
<TD class="tr33 td138"><P class="p89 ft55">5,1</P></TD>
<TD class="tr33 td219"><P class="p82 ft55">100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft0">Vi kan säga att cirka 25 procent av befolkningen lever i hushåll som kan kallas välbärgade eller rika och 15 procent finns bland hushåll med låga eller mycket låga inkomster. Det är främst sammanboende i aktiv ålder med ett eller inget barn i hushållet som är överrepresenterade bland dem med de högsta inkomsterna. I engelskt och amerikanskt språkbruk används ibland beteckningen DINKies, Double Income No Kids, (dubbla inkomster inga barn). Vi noterar också att samman- boende i hushåll där någon är ålderspensionär är väl representerade bland dem med höga inkomster. Däremot är ensamstående ålders- pensionärer överrepresenterade i gruppen med låga inkomster, dock</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4">inte i gruppen med de allra lägsta inkomsterna. 35 procent av personer som tillhör gruppen ensamstående med barn kan sägas ha låga eller mycket låga inkomster.</P>
<P class="p68 ft20"><SPAN class="ft20">1.8</SPAN><SPAN class="ft21">Omfördelning</SPAN></P>
<P class="p40 ft0">Skatter och transfereringar påverkar självklart fördelningen av hus- hållens inkomster. Fördelningen är jämnare för disponibel inkomst än för löneinkomst. I detta avsnitt ska vi studera hur inkomsterna omför- delas från just löneinkomsterna, dvs. egna inkomster från marknaden, över olika transfereringar till disponibel inkomst. Metoden bör emeller- tid kommenteras något. Vi använder samma teknik som när vi har visat den disponibla inkomsten som ett mått på ekonomisk standard. Vi mäter hushållets inkomst och lägger den sedan på varje individ som tillhör hushållet. Vi gör nu på samma sätt för olika komponenter i inkomststrukturen. Vi utgår från hushållets samlade löneinkomst, justerar den med samma ekvivalensskala som vi använt för disponibel inkomst. Därefter tilldelas varje individ i hushållet denna inkomst och vi gör sedan analysen med samtliga individer i stället för hushåll. Vi bör därför markera att det inte är enskilda individers egna inkomster som analyseras utan hushållets justerade inkomst. Vi ska alltså tolka resultaten som hur fördelningen ser ut för olika inkomster och hur fördelningen ändras när vi i analysen lägger till inkomsterna i struk- turen fram till disponibel inkomst.</P>
<P class="p202 ft0">När vi ska studera omfördelningen är vi i denna studie hänvisade till <SPAN class="ft2">jämförelser </SPAN>mellan registrerade data före respektive efter skatter och transfereringar. Omfördelningarna mäts då kortsiktigt och statiskt. Förvärvsarbete, utbildning eller fritid m.m. beror bl.a. på de olika skatter och transfereringar som gäller vid varje tidpunkt. Skatter och transfereringar påverkar därför också arbetsutbud, sparbeteende m.m. Det är inte endast skatter och transfereringar som direkt avgör hushållens disponibla inkomster utan andra insatser påverkar också hushållens ekonomiska välfärd. Arbetsmarknads och utbildningspolitik samt samhällets insatser på sjuk och hälsopolitikens område inverkar på hushållens möjliga faktorinkomster. Vidare kan omfördelningar av köpkraften ske med åtgärder som påverkar marknadens priser i form av beskattning eller subventioner av olika konsumtionsområden.</P>
<P class="p50 ft0">I detta avsnitt ska endast skatter och transfereringar som är med i den traditionella inkomststrukturen tas med i analysen. Studien av transfereringarnas omfördelande effekt är därför ingen egentlig effekt- studie utan endast en beskrivning av förhållanden med hjälp av inkomststatistiska data. Det måste därför betonas att analysen är statisk</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">51</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft4">och begränsad. Vi kommer att göra denna analys av omfördelningen med två metoder. Först ska vi se mycket översiktligt på hur samlade transfereringar påverkar inkomstfördelningen och till detta lägga de negativa transfereringarna som till övervägande del är skatter. I den andra metoden gör vi en mer detaljerad uppdelning av inkomsterna.</P>
<P class="p245 ft25"><SPAN class="ft28">Figur 15</SPAN>. Omfördelning av inkomster. Översiktlig och detaljerad metod.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr8 td296"><P class="p63 ft10">Metod A</P></TD>
<TD class="tr8 td297"><P class="p6 ft10">Metod B</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td298"><P class="p63 ft10">Faktorinkomst</P></TD>
<TD class="tr13 td299"><P class="p6 ft10">Arbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td299"><P class="p6 ft10">+ kapital</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td298"><P class="p63 ft10">+ Alla transfereringar</P></TD>
<TD class="tr13 td299"><P class="p6 ft10">+ pension</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td299"><P class="p6 ft10">+ övriga socialförsäkringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td298"><P class="p226 ft10">Skatt mm</P></TD>
<TD class="tr14 td299"><P class="p169 ft10">Skatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td299"><P class="p6 ft10">+ generella bidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td299"><P class="p6 ft10">+ selektiva bidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td299"><P class="p169 ft10">återbet. av csn, underhåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td300"><P class="p63 ft10">= Disponibel inkomst</P></TD>
<TD class="tr14 td301"><P class="p6 ft10">= Disponibel inkomst</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft0">För båda metoderna beräknar vi inkomstfördelningen med <NOBR>Gini-koeffi-</NOBR> cienten och sedan beräknar vi hur mycket koefficienten ändras i de olika stegen i inkomststrukturen. Vi kommer att koncentrera beskriv- ningen på omfördelningen av inkomster för samtliga individer i hushållen. Omfördelningen sker ju över hela livet och beskrivningen bör ha detta som huvudalternativ. Vi har emellertid också gjort beräk- ningar för individer <NOBR>18–64</NOBR> år, där vi alltså har exkluderat individer i hushåll över 64 år. Tabeller för dessa redovisas sist i detta avsnitt men kommenteras i anslutning till beskrivningen för samtliga. Faktorin- komsten för samtliga är mycket ojämnt fördelad. Det är ett resultat av inkomstbildningen i olika faser i livet. Faktorinkomsten är relativt liten och obetydlig för studerande och pensionärer medan den är viktigast för förvärvsarbetande hushåll. För att erhålla en bild av fördelning och omfördelning under så stor del av <NOBR>1990-talet</NOBR> som möjligt måste vi nyttja den äldre definitionen av hushåll där ungdomar som bor kvar hos föräldrarna betraktas som självständiga hushåll. I omfördelnings- analysen är det viktigt att ha data för början av <NOBR>1990-talet</NOBR> innan den ekonomiska nedgången har hunnit verka.</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">52 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 13</SPAN>. <NOBR>Gini-koefficient</NOBR> och omfördelning för olika inkomster, över- siktlig redovisning, samtliga individer i äldre hushållsdefinition.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr7 td302"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td303"><P class="p11 ft58">1991</P></TD>
<TD class="tr7 td283"><P class="p9 ft58">1992</P></TD>
<TD class="tr7 td283"><P class="p11 ft58">1993</P></TD>
<TD class="tr7 td285"><P class="p84 ft58">1994</P></TD>
<TD class="tr7 td283"><P class="p122 ft58">1995</P></TD>
<TD class="tr7 td285"><P class="p84 ft58">1996</P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p172 ft58">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td304"><P class="p63 ft60"><NOBR>Gini-koefficient</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td304"><P class="p246 ft60">Faktorinkomst</P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p247 ft60">0,439</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p248 ft60">0,447</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,474</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,489</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,479</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,484</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft60">0,493</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td304"><P class="p246 ft60">Bruttoinkomst</P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p247 ft60">0,261</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p248 ft60">0,255</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,261</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,286</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,269</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,283</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft60">0,297</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td304"><P class="p246 ft60">Disponibel inkomst</P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p247 ft60">0,225</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p248 ft60">0,220</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,223</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,253</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,227</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,241</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft60">0,257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td304"><P class="p63 ft60">Omfördelning i %</P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td304"><P class="p246 ft58">Transfereringar</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p247 ft58">40,5</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p248 ft58">43,0</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p86 ft58">44,9</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p86 ft58">41,5</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p10 ft58">43,8</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p86 ft58">41,5</P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p10 ft58">39,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td304"><P class="p246 ft60">Skatt mm</P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p247 ft60">13,8</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p248 ft60">13,7</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p86 ft60">14,6</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">11,5</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">15,6</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">14,8</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft60">13,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td305"><P class="p246 ft60">Totalt</P></TD>
<TD class="tr17 td241"><P class="p247 ft60">48,7</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p248 ft60">50,8</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p86 ft60">53,0</P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p86 ft60">48,3</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p10 ft60">52,6</P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p86 ft60">50,2</P></TD>
<TD class="tr17 td158"><P class="p10 ft60">47,9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p249 ft39">Anmärkning. Omfördelning beräknas som procentuell förändring av Gini- koefficient mellan olika inkomster.</P>
<P class="p92 ft0">För samtliga hushåll ökade ojämnheten i faktorinkomsten mellan 1991 och 1997. Den starka nedgången i den svenska ekonomin i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> markeras tydligt genom att ojämnheten i faktorinkomster steg kraftigt. Den kraftiga ökningen av ojämnheten i faktorinkomster bromsades upp av de samlade transfereringarna. Ojämnheten i inkomst- erna efter transfereringarna minskade t.o.m. något under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> trots att ojämnheten i faktorinkomster ökade. Man kan säga att socialförsäkringar och andra stöd till hushållen påtagligt dämpade påverkan av den ökade arbetslösheten fram till 1995 med undantag av 1994, som vi ska återkomma till. Tolkningen försvåras något av att sjukfrånvaro från arbetsplatser under 1991 ersattes som sjukpenning, dvs. inom socialförsäkringarna. År 1992 infördes systemet med att sjuklön för de första 14 dagarna i en sjukperiod ska betalas av arbets- givaren. Det innebär att förändringen av spridningen av faktorin- komsten är något underskattad.</P>
<P class="p28 ft0">Det är också transfereringarna som har den största inverkan på omfördelningen. Skatterna har en betydligt mindre omfördelande effekt på fördelning. Under 1994 syns också att skatten minskade sin omför- delande effekt. Detta år var aktieutdelningar skattefria och reavinster beskattades endast med 12,5 procent mot tidigare 25 procent. År 1995 lades skattenivån för reavinster på 30 procent och skattebefrielsen för privatpersoners aktieutdelningar togs bort. En fördjupad analys av omfördelningen bör inrikta sig på olika slag av åtgärder i skatter och transfereringar. Speciellt finns det skäl att skilja på inkomst från arbete, dvs. lön- och företagarinkomst, och kapitalinkomster.</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">53</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 14</SPAN>. <NOBR>Gini-koefficient</NOBR> för olika inkomster, detaljerad redovisning, samtliga individer i äldre hushållsdefinition.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr7 td147"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td306"><P class="p84 ft58">1991</P></TD>
<TD class="tr7 td285"><P class="p84 ft58">1992</P></TD>
<TD class="tr7 td283"><P class="p84 ft58">1993</P></TD>
<TD class="tr7 td285"><P class="p84 ft58">1994</P></TD>
<TD class="tr7 td283"><P class="p84 ft58">1995</P></TD>
<TD class="tr7 td285"><P class="p84 ft58">1996</P></TD>
<TD class="tr7 td307"><P class="p172 ft58">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p63 ft60">Arbete</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p183 ft60">0,455</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,467</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,493</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,495</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,496</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,501</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p86 ft60">0,497</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p63 ft60">+ kapital</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p183 ft60">0,439</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,447</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,474</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,489</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,479</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,484</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p86 ft60">0,493</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p63 ft60">+ pension</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p183 ft60">0,329</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,337</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,360</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,381</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,364</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,373</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p86 ft60">0,383</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p63 ft60">+ övr. socialförsäkringar</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p183 ft60">0,294</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,292</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,303</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,329</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,312</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,326</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p86 ft60">0,338</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p178 ft60">skatt</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p183 ft60">0,272</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,272</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,281</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,314</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,290</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,303</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p86 ft60">0,317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td154"><P class="p63 ft58">+ generella bidrag</P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p183 ft58">0,245</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p86 ft58">0,241</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p10 ft58">0,249</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p86 ft58">0,281</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p10 ft58">0,256</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p86 ft58">0,270</P></TD>
<TD class="tr13 td276"><P class="p86 ft58">0,283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p63 ft60">+ selektiva bidrag</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p183 ft60">0,229</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,224</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,227</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,257</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,231</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p86 ft60">0,244</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p86 ft60">0,260</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p178 ft60">återbet av studielån, underhåll</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td156"><P class="p63 ft60">= disponibel inkomst</P></TD>
<TD class="tr17 td242"><P class="p183 ft60">0,225</P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p86 ft60">0,220</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p10 ft60">0,223</P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p86 ft60">0,253</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p10 ft60">0,227</P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p86 ft60">0,241</P></TD>
<TD class="tr17 td308"><P class="p86 ft60">0,257</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft0">När vi betraktar löner och företagarinkomster för individer i samtliga hushåll ser vi den tydliga ökningen av spridningen från 1993 när den öppna arbetslösheten hade kommit upp till åtta procent. När kapitalin- komsterna läggs till minskade spridningen, något förvånande. Orsaken till detta är att vi nu tittar på individer i samtliga hushåll. Här ingår alla ålderspensionärer som per definition har mycket liten inkomst från eget arbete. Däremot har pensionärer kapitalinkomster. Därför blir inkomst- spridningen jämnare när kapitalinkomster läggs till inkomst från direkt lön och företagarinkomst. Betraktar vi endast individer i åldern <NOBR>18–64</NOBR> år ökar kapitalinkomsterna spridningen i inkomst när de läggs till lön och företagarinkomst. Ändringen av inkomstspridningen är emellertid mycket marginell, endast några få procent.</P>
<P class="p250 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 15</SPAN>. Omfördelning för olika inkomster, detaljerad redovisning, samtliga individer i äldre hushållsdefinition.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr6 td147"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td309"><P class="p7 ft58">1991</P></TD>
<TD class="tr6 td285"><P class="p7 ft58">1992</P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p7 ft58">1993</P></TD>
<TD class="tr6 td285"><P class="p7 ft58">1994</P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p7 ft58">1995</P></TD>
<TD class="tr6 td285"><P class="p7 ft58">1996</P></TD>
<TD class="tr6 td310"><P class="p172 ft58">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p63 ft60">Arbete</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p63 ft60">+ kapital</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p84 ft60">3,5</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">4,3</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">3,9</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">1,2</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">3,4</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">3,4</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p90 ft60">0,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p63 ft60">+ pension</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p84 ft60">25,1</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">24,6</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">24,1</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">22,1</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">24,0</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">22,9</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p90 ft60">22,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p63 ft60">+ övr socialförsäkringar</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p84 ft60">10,6</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">13,4</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">15,8</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">13,6</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">14,3</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">12,6</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p90 ft60">11,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p226 ft60">skatt</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p84 ft60">7,5</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">6,8</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">7,3</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">4,6</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">7,1</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">7,1</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p90 ft60">6,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p63 ft60">+ generella bidrag</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p84 ft60">9,9</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">11,4</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">11,4</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">10,5</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">11,7</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">10,9</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p90 ft60">10,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p63 ft60">+ selektiva bidrag</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p84 ft60">6,5</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">7,1</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">8,8</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">8,5</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">9,8</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">9,6</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p90 ft60">8,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p226 ft60">återbet av studielån, underhåll</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p84 ft60">1,7</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">1,8</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">1,8</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">1,6</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">1,7</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">1,2</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p90 ft60">1,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td156"><P class="p63 ft58">= disponibel inkomst</P></TD>
<TD class="tr13 td312"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td137"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft0">Pensioner är den inkomst som omfördelar mest. När pensionen läggs till marknadsinkomsterna minskade spridningen i inkomst mellan 22 och 25 procent. Det blir mindre omfördelning med åren och det beror främst på att personer med full ATP har blivit pensionärer och äldre pensionärer med mycket låg ATP har avlidit. Den pension, som</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">54 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">nyblivna pensionärer får, ska spegla de inkomster de tidigare har haft i sina liv. Såväl ATP som det nya pensionssystemet har mindre utjämn- ande inverkan på inkomstfördelningen jämfört med hur pensionerna verkade tidigare.</P>
<P class="p52 ft0">Övriga socialförsäkringar har också en kraftig inverkan på omför- delning av inkomsterna i utjämnande riktning. Det finns emellertid tre olika huvudkomponenter i övriga socialförsäkringar. Det är sjukförsäk- ringen, föräldraförsäkringen och de olika stödformer som finns vid arbetslöshet.</P>
<P class="p103 ft0">Inkomstförsäkringarna ska utjämna horisontellt, d.v.s. perioden då man av olika skäl har fått låg inkomst ska kompenseras med försäk- ringsutfall. Inkomstförsäkringarna leder emellertid även till en utjäm- ning i vertikalt led, dvs. det sker en omfördelningen från hög till låg- inkomsttagare. Socialförsäkringarnas grundprincip är att man ska vara försäkrad mot inkomstbortfall när man är frånvarande p.g.a. sjukdom, föräldraskap eller arbetslöshet. I alla tre formerna finns det högsta belopp som försäkringen gäller för, vilket innebär att principen om försäkring för inkomstbortfall inte kan verka fullt ut. Inkomstförsäk- ringarna, framförallt sjukpenning, berör dessutom i större utsträckning lägre avlönade och kvinnor, därmed får inkomstförsäkringarna en utjämnande effekt.</P>
<P class="p52 ft0">Alla tre försäkringsformerna har förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Sjukförsäkringen ändrades, som vi tidigare nämnde, genom att de första 14 dagarna i en sjukperiod togs bort ur försäkringen och arbets- givarna skulle ta över denna del genom utbetalning av sjuklön. Sjuk- talen minskade under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> och därmed bör effekten av omfördelning minska. Föräldraförsäkringen har påverkats av att det föddes stora barnkullar i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Denna ”babyboom” har växlats över till en period med mycket låga födelsetal i slutet av 1990- talet. Nedgången i födelsetalen började redan kring 1993.</P>
<P class="p28 ft0">Föräldraförsäkringen bör ha haft en tydligare utjämnande påverkan just i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Ersättning vid arbetslöshet och andra stöd- åtgärder bör däremot ha haft sin inverkan från 1993 och framåt då arbetslösheten hamnade på höga tal. Sammantaget visar övriga social- försäkringar just en mer utjämnande effekt i mitten av årtiondet. År 1997 var <NOBR>Gini-koefficienten</NOBR> för inkomster fram t.o.m. övriga socialför- säkringar 11,7 procent lägre än de summerade inkomsterna steget innan.</P>
<P class="p252 ft0">Skatten har haft en mycket liten omfördelande effekt under hela årtiondet. I denna analys beräknar vi skatten i steget efter de skatte- pliktiga inkomsterna. Det är på dessa som skatten beräknas och vi finner det mer relevant att jämföra skattens effekt på just de skattepliktiga inkomsterna. År 1994 sänktes skatten på kapital, som vi</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">55</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft0">tidigare beskrivit, och det får en mycket tydlig effekt på skattens omfördelande effekt. Det året minskade inkomstspridningen endast med 4,6 procent för samtliga när skatten dragits ifrån. För beräkningar med individer i hushåll <NOBR>18–64</NOBR> år var effekten endast 3,3 procent.</P>
<P class="p38 ft0">Nästa steg i inkomststrukturen är generella skattefria bidrag. De omfattar främst barnbidrag, studiebidrag och studielån samt under- hållsbidrag/bidragsförskott. Dessa bidrag och lån skiljer sig från bostadsbidrag och socialbidrag som vi kallar selektiva bidrag genom att de senare prövas tydligt mot hushållets inkomst. Även studielån är i princip inkomstprövade men på en så hög nivå att vi valt att se dem som ett generellt stöd.</P>
<P class="p38 ft0">De generella bidragen har minskat spridningen med i runda tal 10 procent. De förändringar som skett i bidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> är sänkningen av barnbidraget 1996 som kan ha gett en effekt. Likaså kan ”babyboomen” i början <NOBR>av1990-talet</NOBR> ha medfört att omfördelningen ökade något. Däremot märks en kraftigare ökning av de selektiva bidragens inverkan. Det var väntat i och med att fler fick bostadsbidrag efter skatteomläggningen i början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> då boendeutgifterna ökade samtidigt som många fick sänkta inkomster p.g.a. arbetslöshet. Både socialbidrag och bostadsbidrag har ökat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> En vändning tycks ha inträffat 1997 då verkan av de selektiva bidragen minskade. Orsaken bör vara att fler har kunnat kvalificera sig för andra socialförsäkringar samt att prövningen om man är berättigad till social- bidrag blivit mer restriktiv.</P>
<P class="p58 ft20"><SPAN class="ft20">1.9</SPAN><SPAN class="ft21">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p35 ft0">Vid ingången till <NOBR>1990-talet</NOBR> hade Sverige bakom sig en period av en lång och ihållande högkonjunktur. Den svenska ekonomin gick på hög- varv och flera signaler fanns som pekade på överhettning i ekonomin. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> hade hushållens inkomster ökat och inkomstsprid- ningen blev också större. En stor skatteomläggning genomfördes 1990/91 som innebar att fler inkomster lyftes fram till beskattning och att man skilde på beskattningen av förvärvsinkomster och kapital.</P>
<P class="p36 ft0">När skattereformen genomfördes och de första effekterna av denna blev synliga sammanföll detta med en stor ekonomisk kris i den svenska ekonomin. Bruttonationalprodukten, BNP, minskade tre år i rad under början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Hushållens inkomster från eget arbete minskade i takt med att sysselsättningen på arbetsmarknaden minskade och arbetslöshetstalen sköt i höjden. Hushållens köpkraft hölls emellertid till en början uppe genom att hushållen fick ökat stöd med transfereringar. Arbetslöshetsersättningar, bostadsbidrag och social-</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft4">bidrag ökade i takt med att hushållen inte kunde försörja sig med inkomster från arbetsmarknaden i lika stor utsträckning som tidigare.</P>
<P class="p110 ft0">Den svenska samhällsekonomin ansträngdes från flera håll. Dels ökade utgifterna för transfereringarna samtidigt som skatteintäkterna från arbete minskade. Dels var skattereformen som genomfördes under- finansierad. De skattelättnader som infördes i form av sänkta skatte- satser uppvägdes inte av den breddning av skattebasen som samtidigt genomfördes. Dessa två faktorer, det djupa fallet i konjunkturen och skattereformens underfinansiering, medförde att den svenska ekonomin och den svenska kronan blev extremt utsatt.</P>
<P class="p110 ft0">Samtidigt som lågkonjunkturen var ihärdig vidtogs åtgärder för att sanera de offentliga utgifterna genom ändringar i bidragsregler och införande av karensdagar m.m. Skatte- och avgiftshöjningar infördes med den s.k. värnskatten år 1995 och från år 1993 introducerades all- männa egenavgifter som successivt höjdes. I nedgångstider fick hus- hållen vidkännas åtstramningar som samtidigt skulle balanseras mot det verkliga behov av försörjningsstöd som behövdes i lågkonjunkturen. Under samma tid, den första hälften av <NOBR>1990-talet,</NOBR> mottog Sverige ett stort antal flyktingar vilket också ansträngde de offentliga utgifterna.</P>
<P class="p28 ft0">Nedgången i den svenska ekonomin ledde till minskade inkomster för hushållen fram till mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Därefter började inkomst- erna stiga. Inkomstspridningen fortsatte emellertid att öka och följde den trend som uppstod redan på <NOBR>1980-talet.</NOBR> Bedömningen för de sista åren på <NOBR>1990-talet</NOBR> pekar på fortsatt ökade inkomster och stabilisering av inkomstspridningen.</P>
<P class="p110 ft0">Lågkonjunkturen och saneringen av de offentliga finanserna påverk- ade fördelningen av inkomsterna mycket kraftigt. Man kan urskilja tre grupper som kan sägas vara förlorare i dessa förändringar, nämligen ungdomar, ensamstående föräldrar samt sammanboende med tre eller flera barn.</P>
<P class="p26 ft0">Ungdomar fick mycket svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen. Det var svårt för ungdomar att få arbete samtidigt som erfaret yrkesfolk blev uppsagt p.g.a. arbetsbrist. Den ekonomiska utsattheten för ungdomar förstärktes av att de ofta inte var kvalificerade för de socialförsäkringar som annars gäller på arbets- marknaden. För att erhålla fullgott arbetsmarknadsstöd måste man tidigare ha haft ett arbete. Många blev hänvisade till att utbilda sig även om de inte alltid var studiemotiverade.</P>
<P class="p52 ft0">Ensamstående föräldrar är mer beroende av samhällsstöd än andra barnfamiljer. De får i genomsnitt hälften av sin försörjning från sam- hället och den andra hälften från arbete. Utöver en kärv arbetsmarknad fick de möta nedskärningar i bidragssystemen. Samma sak gällde för sammanboende med tre eller fler barn. Ju fler barn desto större är</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">57</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">beroendet av samhällsstöd. Vid mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> vände kurvorna delvis uppåt, men inte för alla. Överlag kan man säga att de som var ålderspensionärer 1997 hade det betydligt bättre än de som var ålderspensionärer i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> <NOBR>ATP-systemet</NOBR> har fortsatt att förbättra inkomsterna för ålderspensionärerna, samtidigt som skatte- höjningar och införande av allmänna egenavgifter i det stora hela inte har påverkat flertalet pensionärer. När äldre pensionärer med låg ATP avlider och nya yngre pensionärer med högre ATP kommer in i pensionärsgruppen höjs också den genomsnittliga inkomstnivån för hela gruppen.</P>
<P class="p26 ft0">De högsta inkomsterna har ökat sedan 1993 och de lägsta inkomst- erna har minskat. Den ökade inkomstspridningen som uppmättes under <NOBR>1990-talet</NOBR> visas alltså både genom sänkningar i botten och genom ökningar i toppen. Det som kan skönjas är att det vände kring 1995. Denna vändning har ännu inte vid 1997 års mätning kunnat avläsas för alla. Räknat i fasta priser har de 50 procent med de högsta inkomsterna återhämtat sig till samma inkomstnivå 1997 som de hade 1993.</P>
<P class="p52 ft0">Andelen som lever med synnerligen låga inkomster har inte ökat kraftigt, trots den mycket ansträngda situation som gällt fram till 1997, och trots att den ökade inkomstspridningen kan härledas även till botten av fördelningen. Det är endast något fler som 1997 tillhörde hushåll som erhöll socialbidrag, knappt nio procent jämfört med åtta procent år 1993. Andel personer i hushåll med inkomst under halva medianvärdet ökade från 2,6 procent år 1993 till 3,1 procent år 1997. I en internationell jämförelse är dessa tal mycket låga. Vid en jämförelse med en tänkt socialbidragsnorm har emellertid andel människor som har inkomst under denna norm ökat från ca sju procent till tio procent.</P>
<P class="p26 ft0">Inkomsten från eget arbete svarade för nästan 60 procent av inkomsterna när man belyser situationen för samtliga, inklusive ålders- pensionärer. Kapitalinkomsterna har ökat i betydelse under en lång rad av år och 1997 stod de för tio procent av inkomsterna. Bland trans- fereringar är det främst pensioner som svarade för en stor andel, cirka 16 procent. Övriga socialförsäkringar och andra bidrag stod för resten. Socialbidrag som enskild bidragspost svarade för 1,3 procent av inkomsterna.</P>
<P class="p52 ft0">Ökningen av kapitalinkomsterna är en fortsättning på utvecklingen från <NOBR>1980-talet.</NOBR> Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har aktierna ökat i värde. När denna värdeförändring omsätts kan den avläsas som en kraftig ökning av realisationsvinster. Den långsiktiga värdeförändringen i aktierelaterade tillgångar har därför lett till att hushåll med placeringar i aktiefonder eller i aktier har fått ökad ekonomisk standard. Spridningen i inkomster är mycket stor om vi endast belyser de inkomster hushållen själva erhåller genom arbete och avkastning på egna besparingar. Samhällets</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">58 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft0">stöd till dem med låga egna inkomster kan mätas med transfereringar och skatter. Det sker en omfördelning av inkomster från dem med höga egna inkomster till dem med låga inkomster. Sammantaget medförde omfördelningen med hjälp av transfereringar och skatter att inkomst- spridningen minskade med 48 procent år 1997. Omfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> var som störst 1993 då inkomstspridningen minskade med 53 procent när vi mäter den procentuella förändringen av ojämnheten mellan inkomsterna före och efter skatter och transfereringar.</P>
<P class="p28 ft0">Pensionerna är den enskilda faktor som omfördelade mest. Inkomst- skillnaderna minskade med cirka 22 procent när pensionerna lades till inkomsterna från arbets- och kapitalmarknaden. Övriga socialförsäk- ringar omfördelade betydande belopp och inkomstspridningen mins- kade med nästan 12 procent. När skatten drogs från de skattepliktiga inkomsterna minskade spridningen i inkomst med 6 procent. De generella bidragen som barnbidrag, studiestöd mm minskade sprid- ningen med 11 procent och de behovsprövade bidragen som bostads- bidrag och socialbidrag med 8 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p6 ft12">Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">59</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft20">Bilaga</P>
<P class="p254 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 16</SPAN>. <NOBR>Gini-koefficient</NOBR> och omfördelning för olika inkomster, över- siktlig redovisning, individer <NOBR>18–64</NOBR> år i äldre hushållsdefinition.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td313"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td306"><P class="p84 ft58">1991</P></TD>
<TD class="tr7 td283"><P class="p84 ft58">1992</P></TD>
<TD class="tr7 td283"><P class="p84 ft58">1993</P></TD>
<TD class="tr7 td307"><P class="p84 ft58">1994</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p84 ft58">1995</P></TD>
<TD class="tr7 td310"><P class="p84 ft58">1996</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p205 ft58">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td314"><P class="p63 ft60">Gini koefficient</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td314"><P class="p246 ft60">Faktorinkomst</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p183 ft60">0,363</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,375</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,401</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p166 ft60">0,430</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p255 ft60">0,411</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p182 ft60">0,418</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p182 ft60">0,424</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td314"><P class="p246 ft60">Bruttoinkomst</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p183 ft60">0,260</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,257</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,263</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p166 ft60">0,294</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p255 ft60">0,274</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p182 ft60">0,290</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p182 ft60">0,300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td314"><P class="p246 ft60">Disponibel inkomst</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p183 ft60">0,228</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,225</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,232</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p166 ft60">0,266</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p255 ft60">0,239</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p182 ft60">0,254</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p182 ft60">0,266</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td314"><P class="p63 ft60">Omfördelning i %</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td314"><P class="p246 ft58">Transfereringar</P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p183 ft58">28,4</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p10 ft58">31,5</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p10 ft58">34,4</P></TD>
<TD class="tr13 td276"><P class="p166 ft58">31,6</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p255 ft58">33,3</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p182 ft58">30,6</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p182 ft58">29,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td314"><P class="p246 ft60">Skatt mm</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p183 ft60">12,3</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">12,5</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">11,8</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p166 ft60">9,5</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p255 ft60">12,8</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p182 ft60">12,4</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p182 ft60">11,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td315"><P class="p246 ft60">Totalt</P></TD>
<TD class="tr17 td242"><P class="p183 ft60">37,2</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p10 ft60">40,0</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p10 ft60">42,1</P></TD>
<TD class="tr17 td308"><P class="p166 ft60">38,1</P></TD>
<TD class="tr17 td123"><P class="p255 ft60">41,8</P></TD>
<TD class="tr17 td137"><P class="p182 ft60">39,2</P></TD>
<TD class="tr17 td123"><P class="p182 ft60">37,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft78">Anmärkning. Omfördelning beräknas som procentuell förändring av <NOBR>Gini-koefficient</NOBR> mellan olika inkomster.</P>
<P class="p216 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 17</SPAN>. <NOBR>Gini-koefficient</NOBR> för olika inkomster, detaljerad redovisning, individer <NOBR>18–64</NOBR> år i äldre hushållsdefinition.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr6 td316"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td309"><P class="p84 ft58">1991</P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p84 ft58">1992</P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p84 ft58">1993</P></TD>
<TD class="tr6 td317"><P class="p84 ft58">1994</P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p84 ft58">1995</P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p84 ft58">1996</P></TD>
<TD class="tr6 td149"><P class="p172 ft58">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td318"><P class="p63 ft59">Arbete</P></TD>
<TD class="tr19 td311"><P class="p257 ft59">0,358</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p10 ft59">0,373</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p10 ft59">0,402</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p60 ft59">0,415</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p10 ft59">0,410</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p10 ft59">0,415</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p10 ft59">0,408</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td318"><P class="p63 ft60">+ kapital</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p257 ft60">0,363</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,375</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,401</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p60 ft60">0,430</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,411</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,418</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft60">0,424</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td318"><P class="p63 ft58">+ pension</P></TD>
<TD class="tr13 td311"><P class="p257 ft58">0,328</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p10 ft58">0,342</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p10 ft58">0,364</P></TD>
<TD class="tr13 td98"><P class="p60 ft58">0,393</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p10 ft58">0,373</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p10 ft58">0,382</P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p10 ft58">0,389</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td318"><P class="p63 ft60">+ övr socialförsäkringar</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p257 ft60">0,289</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,290</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,299</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p60 ft60">0,333</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,314</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,328</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft60">0,337</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td318"><P class="p226 ft60">skatt</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p257 ft60">0,271</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,273</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,283</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p60 ft60">0,322</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,296</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,310</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft60">0,321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td318"><P class="p63 ft60">+ generella bidrag</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p257 ft60">0,242</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,241</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,250</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p60 ft60">0,288</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,262</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,277</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft60">0,286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td318"><P class="p63 ft60">+ selektiva bidrag</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p257 ft60">0,233</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,229</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,236</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p60 ft60">0,271</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,243</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p10 ft60">0,257</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft60">0,269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td318"><P class="p226 ft60">återbet av studielån, underhåll</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td319"><P class="p226 ft60">= disponibel inkomst</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p257 ft60">0,228</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p10 ft60">0,225</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p10 ft60">0,232</P></TD>
<TD class="tr17 td212"><P class="p60 ft60">0,266</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p10 ft60">0,239</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p10 ft60">0,254</P></TD>
<TD class="tr17 td158"><P class="p10 ft60">0,266</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 18. </SPAN>Omfördelning för olika inkomster, detaljerad redovisning, individer <NOBR>18–64</NOBR> år i äldre hushållsdefinition.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr6 td320"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td306"><P class="p7 ft58">1991</P></TD>
<TD class="tr6 td285"><P class="p7 ft58">1992</P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p7 ft58">1993</P></TD>
<TD class="tr6 td285"><P class="p7 ft58">1994</P></TD>
<TD class="tr6 td283"><P class="p7 ft58">1995</P></TD>
<TD class="tr6 td285"><P class="p7 ft58">1996</P></TD>
<TD class="tr6 td310"><P class="p172 ft58">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td321"><P class="p63 ft59">Arbete</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td321"><P class="p63 ft60">+ kapital</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p172 ft60">1,4</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p205 ft60">0,5</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">0,2</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">3,6</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">0,2</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">0,7</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p90 ft60">3,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td321"><P class="p63 ft60">+ pension</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p172 ft60">9,6</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p205 ft60">8,8</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">9,2</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">8,6</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">9,2</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">8,6</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p90 ft60">8,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td321"><P class="p63 ft60">+ övr socialförsäkringar</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p172 ft60">11,9</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p205 ft60">15,2</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">17,9</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">15,3</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">15,8</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">14,1</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p90 ft60">13,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td321"><P class="p226 ft58">skatt</P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p172 ft58">6,2</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p205 ft58">5,9</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p84 ft58">5,4</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p84 ft58">3,3</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p84 ft58">5,7</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p84 ft58">5,5</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p90 ft58">4,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td321"><P class="p63 ft60">+ generella bidrag</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p172 ft60">10,7</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p205 ft60">11,7</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">11,7</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">10,6</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">11,5</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">10,6</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p90 ft60">10,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td321"><P class="p63 ft60">+ selektiva bidrag</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p172 ft60">3,7</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p205 ft60">5,0</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">5,6</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">5,9</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p84 ft60">7,3</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p84 ft60">7,2</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p90 ft60">5,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td321"><P class="p226 ft60">återbet av studielån, underhåll</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td322"><P class="p226 ft60">= disponibel inkomst</P></TD>
<TD class="tr17 td242"><P class="p172 ft60">2,1</P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p205 ft60">1,7</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p84 ft60">1,7</P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p84 ft60">1,8</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p84 ft60">1,6</P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p84 ft60">1,2</P></TD>
<TD class="tr17 td137"><P class="p90 ft60">1,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">60 </SPAN>Inkomstfördelningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft1">Referenser</P>
<P class="p259 ft4">Franz, A, J. Walton & D. Ramprakash 1998. <SPAN class="ft3">Statistics on the Distribu- tion of Income, Consumption and Accumulation of Households</SPAN>. (DICAH Report). Eurostat, Luxembourg.</P>
<P class="p260 ft0">Jansson, K. & L. Johansson 1996. <SPAN class="ft2">Disposable Income in Sweden – Effects on distribution with different definitions of imputed rent, interest, Capital Gain and Income from Selfemployment</SPAN>, seminariepapper i Papers and Final Report, Camberra Group. Canberra: Australian Bureau of Statistics.</P>
<P class="p261 ft28"><SPAN class="ft25">Jansson, K. 1998. </SPAN>Översyn av ekvivalensskalor vid inkomstfördelnings- studier. <SPAN class="ft25">PM. Örebro: SCB.</SPAN></P>
<P class="p262 ft28"><SPAN class="ft25">Konjunkturinstitutet 1999. </SPAN>Analysunderlag till konjunkturläget, augusti 1999<SPAN class="ft25">. Stockholm: Konjunkturinstitutet.</SPAN></P>
<P class="p263 ft28"><SPAN class="ft25">SCB 1999. </SPAN>Inkomstfördelningsundersökningen 1997. <SPAN class="ft25">Statistiska med- delanden If 21 SM 9901, Örebro: SCB.</SPAN></P>
<P class="p262 ft28"><SPAN class="ft25">Socialstyrelsen 1999. </SPAN>Långvarigt socialbidragstagande under 1990- talet<SPAN class="ft25">. Rapport 1999:5. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p263 ft3"><SPAN class="ft4">SOU 1997:87. </SPAN>Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och obero- ende<SPAN class="ft4">. Rapport till utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män (Kvinno- maktutredningen), Stockholm: Fritzes.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p7 ft0">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft18"><SPAN class="ft1">2</SPAN><SPAN class="ft16">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</SPAN></P>
<P class="p33 ft19">Joakim Palme</P>
<P class="p265 ft20"><SPAN class="ft20">2.1</SPAN><SPAN class="ft21">Inledning</SPAN><SPAN class="ft22">1</SPAN></P>
<P class="p70 ft0">Den svenska välfärdsstaten har under <NOBR>1990-talet</NOBR> utsatts för en rad pröv- ningar och utmaningar av ekonomisk, social och politisk natur. Detta har bl.a. resulterat i att i princip alla delar i välfärdsstatssystemet blivit föremål för inte bara utredningar utan också olika typer av åtgärder. Det gäller inte minst socialförsäkringarna och de kontanta familje- stöden. Många förändringar har redan genomförts medan andra är på väg att bli det. Ytterligare åtgärder är ännu föremål för utrednings- och lagstiftningsarbete. Allt som föreslås genomförs dock inte. En del av det som faktiskt genomförts har senare återtagits eller återställts. Det innebär att vi inte riktigt vet utfallet av den förändringsprocess som satts igång under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Vi kan dock börja summera de regel- förändringar som gjorts och den statistik som finns publicerad.</P>
<P class="p266 ft0">Socialförsäkringarna och familjestöden syftar ytterst till att påverka nivån och fördelningen av välfärd i vid mening för dem som har försörjningsproblem p.g.a. av bristande arbetsförmåga och/eller stor försörjningsbörda. För att kunna bedöma välfärdens utveckling under <NOBR>1990-talet</NOBR> är det därför både relevant och nödvändigt att granska utvecklingen av systemens egenskaper.</P>
<P class="p38 ft0">Det här kapitlet syftar till att beskriva de förändringar i det svenska socialförsäkrings- och familjestödssystemet som skett under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Kapitlets första avsnitt är en översiktlig beskrivning av utgiftsutveck- lingen. Dess andra avsnitt beskriver utvecklingen på socialförsäkrings- området. Här ingår även ett delavsnitt som går igenom olika kontanta handikappförmåner. Nästa avsnitt går igenom de olika kontanta familjestöden. Genomgående studeras regelförändringarna vad gäller</P>
<P class="p267 ft79"><SPAN class="ft75">1 </SPAN>Jag vill förutom de personer som omnämns i förordet tacka Mia Hultin för hjälp med bearbetningar av vissa textavsnitt, Marta Szebehely för hjälp med handikapp- förmånerna och Anna Öström för kommentarer på ett utkast till kapitlet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">62 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">såväl kvalificeringsvillkor som ersättningsnivåer och ersättningstid, liksom utvecklingen av antalet mottagare av olika förmånsslag. Kapitlet innehåller ingen beskrivning av de förändringar som vid ingången till det 21a århundradet ännu låg i stöpsleven. I första hand gäller det pensionsområdet. Pensionsreformen påverkade inte utbetal- ningen av förmåner under <NOBR>1990-talet,</NOBR> och är därför av begränsat intresse för kommitténs syften. Därtill kommer att många förändringar antingen är så marginella, eller på goda grundar kan antas ha försumbar betydelse för människors välfärd, att de kan förbigås i det följande. Strävan har varit att fokusera på förändringar av faktiskt betydelse under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Kapitlets sista avsnitt sammanfattar och diskuterar utvecklingen på de olika delområdena. Det bör påpekas att några när- liggande förmåner inte omfattas av den avgränsning som här gjorts av ‘socialförsäkringar och kontanta familjestöd’ utan behandlas på annan plats. Det gäller t.ex. arbetslöshetsförsäkringen (Regnér 2000), handi- kappstöd (Barron, Michaildakis och Söder 2000), och läkemedelsför- måner (Lundberg 2000), som behandlas i andra antologier utgivna av Kommittén Välfärdsbokslut. Därutöver behandlas socialbidragen i andra kapitel i föreliggande volym.</P>
<P class="p268 ft20"><SPAN class="ft20">2.2</SPAN><SPAN class="ft21">Utgifternas utveckling</SPAN></P>
<P class="p35 ft0">Både forskning och debatt om socialförsäkringar och bidrag har ofta fokuserats på de offentliga utgifterna. De sociala utgifternas utveckling är onekligen av central betydelse i flera avseenden. De faktiska utgifts- nivåerna är dock ett resultat av flera och ibland samverkande faktorer. Demografiska faktorer, som andelen barn och äldre i befolkningen, och andra strukturella förhållanden, som arbetslöshetens nivå, påverkar vid sidan av sociallagstiftningens utformning hur mycket de enskilda prog- rammen kostar. Vill vi studera förändringar i de socialpolitiska åtgärds- systemen ger emellertid utgiftsnivåerna bara indirekta indikationer. När det gäller <NOBR>1990-talsutvecklingen</NOBR> är det dock naturligt att utgifts- utvecklingen fått stor uppmärksamhet i den statsfinansiella krisens köl- vatten.</P>
<P class="p50 ft0">I det här avsnittet kommer bruttoutgifterna för socialförsäkringarna och de kontanta familjestöden beskrivas såväl i relation till BNP som i nominella (löpande priser) och reala (1998 års priser) termer. Syftet är att beskriva hur stora resurser som kanaliserats till transfereringarna. Därför har såväl sjukvårdsförmåner som tandvård och läkemedel ute- slutits från socialförsäkringsutgifterna. Från 1994 gäller detta också assistansersättningen. Det betyder att endast de förmånssystem som i övrigt behandlas i det här kapitlet speglas i de utgiftsdata som presen-</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td323"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td324"><P class="p6 ft12">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd <SPAN class="ft11">63</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td325"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft0">teras. Det finns goda skäl att särskilt på socialförsäkringens område relatera de totala kostnaderna till den totala produktionen, bl.a. därför att det på det här området ytterst handlar om en fördelning av konsum- tionsutrymmet. Det finns också skäl att granska både de nominella och de reala kostnadernas utveckling.</P>
<P class="p26 ft0"><NOBR>1990-talets</NOBR> utveckling kan ses mot bakgrund av en stark expansion av utgifterna för transfereringssystemen under efterkrigstiden. I löpan- de priser sker en snabb uppgång under årtiondets första hälft men efter mitten på <NOBR>1990-talets</NOBR> inleds en nedgång. Denna vänds från 1997 till 1998.</P>
<P class="p103 ft0">Om vi sätter utgifterna i relation till BNP blir bilden en annan. Den snabbaste tillväxten av utgifterna i förhållande till BNP inträffade under 1960- och <NOBR>70-talen.</NOBR> Utvecklingen stagnerade under <NOBR>1980-talet</NOBR> även om en viss ökning av bruttokostnaderna i förhållande till BNP kunde registreras under de sista åren. Den ökning av utgifterna under <NOBR>1990-talets</NOBR> första år är i relation till BNP kraftigare än vad som fram- går av hur utgifterna utvecklas i reala termer. Skälet är att BNP föll. Det faktum att BNP föll under tre år i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> gör att utgif- terna fortsätter att ligga på en hög nivå i förhållande till BNP (men sjunker om vi skall se i reala termer). I relation till BNP nådde utgif- terna sin högsta punkt 1992. Detta trots att det sker en minskning av de offentliga utgifterna för sjukpenning i samband med det sjuk- lönereformen detta år (se nedan)<SPAN class="ft10">. </SPAN>Den minskning av kostnaderna som skett sedan 1994 ter sig också dramatisk i ett <NOBR>1980-tals</NOBR> perspektiv. Sett över hela perioden <NOBR>1990-1998</NOBR> kan en minskning av kostnaderna i för- hållande till BNP registreras.</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34060x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">64 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft25"><SPAN class="ft28">Figur 1. </SPAN>Utvecklingen av de offentliga utgifterna för socialförsäkringar och kontanta familjestöd <NOBR>1990–1998.</NOBR> Procent av BNP.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr7 td327"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p82 ft29">25</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td327"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p82 ft29">20</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr26 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr40 td327"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-55px;margin-bottom:0px;" class="p269 ft80"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-53px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:54px;" class="p269 ft80"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-26px;margin-top:27px;margin-right:-28px;margin-bottom:27px;" class="p269 ft80"><![endif]>% BNP</P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p82 ft29">15</P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr41 td127"><P class="p82 ft29">10</P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td298"><P class="p270 ft38">Kontanta familjestöd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td327"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td311"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td311"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td311"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td50"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td311"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td311"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td327"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td70"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td311"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td311"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td311"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td311"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td311"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td298"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td327"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td298"><P class="p270 ft29">Socialförsäkringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td327"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td127"><P class="p82 ft29">5</P></TD>
<TD class="tr12 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td327"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr41 td127"><P class="p82 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr41 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr41 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr41 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr41 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr41 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr41 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr41 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr41 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td327"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td127"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p271 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:11px;" class="p271 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:7px;margin-top:6px;margin-right:-18px;margin-bottom:5px;" class="p271 ft29"><![endif]>1990</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:16px;margin-top:0px;margin-right:-27px;margin-bottom:0px;" class="p271 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:11px;" class="p271 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:10px;margin-top:6px;margin-right:-21px;margin-bottom:5px;" class="p271 ft29"><![endif]>1991</P></TD>
<TD class="tr16 td311"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p271 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:11px;" class="p271 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:11px;margin-top:6px;margin-right:-22px;margin-bottom:5px;" class="p271 ft29"><![endif]>1992</P></TD>
<TD class="tr16 td311"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p271 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:11px;" class="p271 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:11px;margin-top:6px;margin-right:-22px;margin-bottom:5px;" class="p271 ft29"><![endif]>1993</P></TD>
<TD class="tr16 td311"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p271 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:11px;" class="p271 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:11px;margin-top:6px;margin-right:-22px;margin-bottom:5px;" class="p271 ft29"><![endif]>1994</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p271 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:11px;" class="p271 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:9px;margin-top:6px;margin-right:-20px;margin-bottom:5px;" class="p271 ft29"><![endif]>1995</P></TD>
<TD class="tr16 td311"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p271 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:11px;" class="p271 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:11px;margin-top:6px;margin-right:-22px;margin-bottom:5px;" class="p271 ft29"><![endif]>1996</P></TD>
<TD class="tr16 td311"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p271 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:11px;" class="p271 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:11px;margin-top:6px;margin-right:-22px;margin-bottom:5px;" class="p271 ft29"><![endif]>1997</P></TD>
<TD class="tr16 td298"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:23px;margin-top:0px;margin-right:83px;margin-bottom:0px;" class="p272 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:129px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:-106px;" class="p272 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:76px;margin-top:-53px;margin-right:30px;margin-bottom:-53px;" class="p272 ft29"><![endif]>1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>SCB: Nationalräkenskaperna och RFV1999a, b, c.</P>
<P class="p274 ft0">Bakom dessa aggregerade siffror döljer sig stora skillnader mellan olika försäkrings- och bidragsområden. I vissa fall kan dessutom rakt motsatta trender observeras. Detta var fallet redan under <NOBR>1980-talet.</NOBR> Ett exempel är att det var sjukpenning- och arbetsskadeförsäkringarna som stod för utgiftsexpansionen i slutet på <NOBR>1980-talet</NOBR> medan utgifterna för pensionssystemet låg förhållandevis stilla. Under <NOBR>1990-talets</NOBR> inledning var utvecklingen den motsatta. Utvecklingen skärptes av sjunkande BNP och även pensionskostnaderna gick upp medan utgifterna för sjukpenningen gick ner som följd av minskad frånvaro och att en arbetsgivarperiod införs (se nedan). Den minskning som inträtt före detta kan i huvudsak hänföras till ersättningar vid sjukdom och till ersättningar till barnfamiljerna. Kostnaderna för arbetslöshets- försäkring och socialbidrag, som inte finns med i figur 1, låg på en fortsatt hög nivå fram till 1997 men har sedan dess börjat sjunka.</P>
<P class="p202 ft0">Om vi istället ser till utgiftsutvecklingen i fasta priser blir bilden åter en annan. Det framgår av figur 2 att de offentliga utgifterna för socialförsäkringarna sjunkit något i reala termer under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Bakom kurvorna för de sammanlagda socialförsäkringskostnaderna har pensionsutgifterna ökat något, medan utgifterna för sjukdom och handikapp först minskade under flera år och sedan ökade från 1998. De kontanta familjestöden minskade framförallt 1996 och 1997 för att sedan åter öka 1998. Denna utveckling är alltså motsatt den som gällt för arbetslöshetsersättningarna och socialbidragen där den kraftiga upp-</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34061x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td323"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td324"><P class="p6 ft12">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd <SPAN class="ft11">65</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td325"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4">gången under <NOBR>90-talets</NOBR> första del avlösts av en nedgång under de sista åren (SOU 2000:3). På det hela taget är utgiftsutvecklingen i sig inte särskilt spektakulär för socialförsäkringarna och familjestödet. Som vi skall se har dock socialförsäkringarnas utveckling på <NOBR>1990-talet</NOBR> i de flesta andra avseenden varit mer dramatisk.</P>
<P class="p275 ft4"><SPAN class="ft3">Figur 2. </SPAN>Utvecklingen av de offentliga utgifterna för socialförsäkringar och kontanta familjestöd <NOBR>1990–1998.</NOBR> Miljarder kronor i 1998 års priser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr8 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p82 ft29">300000</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr42 td54"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-46px;margin-bottom:0px;" class="p276 ft80"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-46px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:46px;" class="p276 ft80"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-23px;margin-top:23px;margin-right:-23px;margin-bottom:23px;" class="p276 ft80"><![endif]>priserårs</P></TD>
<TD class="tr9 td87"><P class="p82 ft29">250000</P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td87"><P class="p82 ft29">200000</P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td54"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td75"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td298"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr43 td54"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p277 ft80"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:28px;" class="p277 ft80"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:14px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p277 ft80"><![endif]>98</P></TD>
<TD class="tr30 td87"><P class="p82 ft29">150000</P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr30 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td87"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td127"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td127"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td127"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td127"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td75"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td127"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td127"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td298"><P class="p278 ft38">Kontanta familjestöd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td54"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:0px;" class="p279 ft80"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:3px;" class="p279 ft80"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:2px;margin-right:-1px;margin-bottom:1px;" class="p279 ft80"><![endif]>kr,</P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td87"><P class="p82 ft29">100000</P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td298"><P class="p278 ft29">Socialförsäkringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr28 td54"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p280 ft80"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:7px;" class="p280 ft80"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-3px;margin-bottom:3px;" class="p280 ft80"><![endif]>milj</P></TD>
<TD class="tr36 td127"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr36 td127"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr36 td127"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr36 td127"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr36 td127"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr36 td127"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr24 td87"><P class="p82 ft29">50000</P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td298"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td87"><P class="p82 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td127"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-60px;margin-bottom:0px;" class="p281 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-34px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:47px;" class="p281 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:24px;margin-right:-36px;margin-bottom:23px;" class="p281 ft29"><![endif]>1 994</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:38px;margin-top:-3px;margin-right:-51px;margin-bottom:3px;" class="p282 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:25px;margin-top:-3px;margin-right:-38px;margin-bottom:16px;" class="p282 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:31px;margin-top:4px;margin-right:-44px;margin-bottom:9px;" class="p282 ft29"><![endif]>1990</P></TD>
<TD class="tr29 td127"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:-3px;margin-right:-26px;margin-bottom:3px;" class="p282 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-13px;margin-bottom:16px;" class="p282 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:4px;margin-right:-19px;margin-bottom:9px;" class="p282 ft29"><![endif]>1991</P></TD>
<TD class="tr29 td127"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:-3px;margin-right:-26px;margin-bottom:3px;" class="p282 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-13px;margin-bottom:16px;" class="p282 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:4px;margin-right:-19px;margin-bottom:9px;" class="p282 ft29"><![endif]>1992</P></TD>
<TD class="tr29 td127"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:-3px;margin-right:-26px;margin-bottom:3px;" class="p282 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-13px;margin-bottom:16px;" class="p282 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:4px;margin-right:-19px;margin-bottom:9px;" class="p282 ft29"><![endif]>1993</P></TD>
<TD class="tr29 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:14px;margin-top:-3px;margin-right:-27px;margin-bottom:3px;" class="p282 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:-3px;margin-right:-14px;margin-bottom:16px;" class="p282 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:7px;margin-top:4px;margin-right:-20px;margin-bottom:9px;" class="p282 ft29"><![endif]>1995</P></TD>
<TD class="tr29 td127"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:-3px;margin-right:-26px;margin-bottom:3px;" class="p282 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-13px;margin-bottom:16px;" class="p282 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:4px;margin-right:-19px;margin-bottom:9px;" class="p282 ft29"><![endif]>1996</P></TD>
<TD class="tr29 td127"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:-3px;margin-right:-26px;margin-bottom:3px;" class="p282 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-13px;margin-bottom:16px;" class="p282 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:4px;margin-right:-19px;margin-bottom:9px;" class="p282 ft29"><![endif]>1997</P></TD>
<TD class="tr29 td298"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:20px;margin-top:-3px;margin-right:87px;margin-bottom:3px;" class="p283 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:127px;margin-top:-3px;margin-right:-20px;margin-bottom:-104px;" class="p283 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:74px;margin-top:-57px;margin-right:33px;margin-bottom:-50px;" class="p283 ft29"><![endif]>1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>SCB: Nationalräkenskaperna och RFV 1999a, b, c.</P>
<P class="p142 ft20"><SPAN class="ft20">2.3</SPAN><SPAN class="ft21">Förändringar i socialförsäkringarna</SPAN></P>
<P class="p40 ft0">Antalet förändringar i lagstiftningen om socialförsäkringar och bidrag är ett sätt att beskriva utvecklingen på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Under de här åren är antalet inte bara stort utan också klart större än under föregående årtionden. Ett sätt att gå vidare i analysen är att kategorisera föränd- ringarna utifrån om de är expansiva eller begränsande (Marklund 1997). Här sker det ett tydligt trendbrott under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft. En kraftig uppgång av antalet begränsande beslut sker efter 1990, sam- tidigt som antalet expansiva beslut faller efter 1991. Därefter överstiger de begränsande besluten de expansiva framtill 1997. 1998 är återigen de expansiva besluten fler än de begränsande (Försäkringskasse- förbundet 1999).</P>
<P class="p266 ft25">En viktig uppgift för kommittén är att studera välfärdens nivå och fördelning och därför är det också angeläget att studera andra aspekter</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">66 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft4">på transfereringssystemet än utgifter och antalet förändringar. Nedan skall vi försöka att gå ett steg vidare och granska förändringar med avseende på hur de påverkar socialförsäkringarna och bidragen i följande avseende:</P>
<P class="p284 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft81">En grundläggande aspekt gäller de </SPAN><SPAN class="ft2">kvalificeringskrav </SPAN>som styr rätten till olika typer av förmåner. Villkoren skiljer sig i allmänhet mellan socialförsäkringar och bidrag. På socialförsäkringssidan brukar det mest grundläggande kravet indikeras av namnet på res- pektive försäkringsgren. För ålderspension gäller ett ålderskrav, för sjukpenning arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom, för arbetslöshetsför- säkring arbetslöshet osv. Därtill kan det komma krav på förvärvs- arbete och/eller bosättning. När det gäller bidragen kan man göra skillnad mellan allmänna bidrag till olika kategorier, som t ex barn- familjer, och selektiva bidrag som innehåller olika grad av inkomst- och eller behovsprövning. Även de förmåner som normalt förknippas med socialförsäkringen kan komma att inkomstprövas. (se nedan).</P>
<P class="p285 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft81">Tillsammans med förändringar i den aktuella befolkningskate- goriens sammansättning påverkar kvalificeringskravens utformning hur hög </SPAN><SPAN class="ft2">täckningsgraden </SPAN>blir, dvs. hur stor andel av dem som behöver en form av ersättning som faktiskt får det.</P>
<P class="p286 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft81">En annan viktig aspekt på förmånerna gäller </SPAN><SPAN class="ft2">ersättningsnivån</SPAN>, hur mycket av den vanliga inkomsten som faktiskt ersätts vid sjukdom, arbetslöshet, etc. När det gäller ersättningsnivån kan man skilja mellan de socialpolitiska målen om <SPAN class="ft2">grundtrygghet </SPAN>- som är förknippad med fattigdomsbekämpning - och <SPAN class="ft2">standardtrygghet </SPAN>- som speglar i vilken utsträckning man upprätthåller den normala levnadsstandarden, vid t.ex. sjukdom, med de lagstadgade för- månerna.</P>
<P class="p287 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft82">Ersättningstiden </SPAN>kan också vara av avgörande betydelse för hur individers ekonomiska välfärd tryggas av försäkringen. Här kan vi skilja mellan <SPAN class="ft3">karenstid </SPAN>och <SPAN class="ft3">varaktighet </SPAN>som ju fångar ersättnings- tidens båda ändar.</P>
<P class="p288 ft0">Brister i täckningsgraden, låga ersättningsnivåer och ofullständig ersättningstid ökar riskerna för ekonomisk ofärd för de individer som drabbas av sjukdom, arbetslöshet, ålderdom eller förändringar i försörj- ningsbördan. Konsekvenserna av regelförändringarna går alltid igenom ett administrativt filter. Det kan också ske förändringar i försäkrings- administrationens tillämpning av försäkringen utan att det sker någon förändring i lagstiftningen, eller ens i de allmänna råd som Riksförsäk- ringsverket utfärdar. Även om dessa fenomen har uppmärksammats och</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td323"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td324"><P class="p6 ft12">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd <SPAN class="ft11">67</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td325"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4">studerats (t ex Hetzler 1994) saknas fortfarande bredare empiriska studier på hela <NOBR>90-talsutvecklingen.</NOBR> Själva problemets natur, att man ofta måste studera hur de enskilda fallen behandlas, gör detta till en grannlaga och tidsödande uppgift. Vi skall i det här underlaget bara visa några exempel på hur den administrativa dimensionen med lagar och förordningar är viktig för enskilda människors välfärd.</P>
<P class="p289 ft23"><SPAN class="ft23">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft24">Ålderspensioner</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">De svenska folkpensionerna har i princip utgått till alla bofasta i landet som uppnått den normala pensionsåldern. Det har dock alltid funnits vissa tidsmässiga boendevillkor som måste uppfyllas innan man fått rätt till pension. Det svenska undertecknandet av det så kallade EES- avtalet 1992 fick konsekvenser för pensionsområdet i ett viktigt avseende. År 1993 skärptes kvalificeringsreglerna för folkpension så att det numera krävs 40 års boende i Sverige för full folkpension. Det finns visserligen vissa övergångsregler i detta avseende, men förändringarna i kvalificeringsreglerna resulterade i en minskning av andelen av den äldre befolkningen som faktiskt får full folkpension. Storleken på den grupp som inte får full folkpension är beroende av omfattningen av framför allt den utomeuropeiska invandringen, eftersom <NOBR>EU-rätten</NOBR> ger visst skydd före dem som flyttar inom unionen. Det är just denna typ av invandring som varit särskilt omfattande under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Problemen med att uppfylla kvalificeringsvillkoren skulle emellertid ha varit uppenbara för många äldre invandrare även med det gamla systemet, men problemet har accentuerats som en konsekvens av de hårdare ställda kraven.</P>
<P class="p290 ft0">Nivån på pensionsförmånerna har blivit föremål för olika ingrepp under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det har framförallt handlat om att förändra index- eringen av utgående förmåner. Eftersom justeringarna gjorts via basbeloppet gäller att såväl ATP som folkpension och pensionstillskott påverkats. Pensionstillskottet är basbeloppsanknutet men har också påverkats av andra förändringar:</P>
<P class="p291 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft81">1990 höjs pensionstillskottet till 50 procent av basbeloppet och samma år beslutas om att ge pensionstillskott även till de s.k. undantagande pensionärerna, de som i samband med ATP- systemets införande valt att stå utanför denna del av det offentliga pensionsskyddet.</SPAN></P>
<P class="p46 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft81">1993 minskas basbeloppet med 2 procent vilket leder till lägre</SPAN></P>
<P class="p292 ft4">pensioner av alla slag. Samtidigt höjs pensionstillskottet till 55,5 procent. Den senare höjningen sker dock i relation till det minskade basbeloppet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">68 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft83">1996 minskas ålderspensionens folkpensionsdel och blir 2 procent mindre av basbeloppet.</SPAN></P>
<P class="p294 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft83">1999 sker emellertid full basbeloppsuppräkning efter prisutveck- lingen. Det innebär dock inte att pensionerna kompenseras för den brist på uppräkning som skedde under krisåren.</SPAN></P>
<P class="p177 ft0">I samband med den stora skattereformen 1991 blev det uppenbart att också pensionärernas hyror skulle öka som ett resultat av minskade boendesubventioner. För att kompensera för detta höjdes de kommunala bostadstilläggen och ett särskilt kommunalt bostadstillägg infördes. Det är uppenbart att betydelsen av bostadstilläggen ökat för de sämst ställda pensionärerna samtidigt som den relativa betydelsen av detta förmånsslag minskat totalt sett. 1995 ändras bostadstilläggs- systemet för pensionärer och det kallas nu Bostadstillägg till pensionärer (BTP). Ett särskilt bostadstillägg för pensionärer (SBTP) för dem med de lägsta pensionerna kvarstår dock. Reglerna ändras åter 1996. 1997 minskas kompensationsgraden i bostadstilläggen för att 1998 åter ökas. 1999 får kommunerna tillfälligt rätt att komplettera bostadstilläggen</P>
<P class="p295 ft0">Flertalet förändringar under <NOBR>1990-talet</NOBR> har inneburit att pensionerna blivit lägre än vad som hade varit fallet om dessa förändringar inte kommit till stånd. Samtidigt har pensionärskollektivet över lag fått bättre inkomster, bland annat därför att de nytillkomna pensionärerna har haft relativt sett höga intjänade offentliga och avtalsbaserade pensioner. Det faktum att de offentliga pensionerna har blivit bättre för gruppen äldre som helhet, samtidigt som de enskilda pensionärerna upplevt urholkade förmåner, har träffande summerats under rubriken ”Sämre för mig, bättre för oss” (Socialdepartementet 1999).</P>
<P class="p52 ft0">Frågan om pensionsåldern har diskuterats upprepade gånger under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det fanns t.o.m. en passus om att höja den lagstadgade pensionsåldern i den s.k. krisöverenskommelsen 1992 (Palme och Wennemo 1998). Detta ledde dock inte lett till några beslut. Pensions- åldern har också diskuterats i relation till deltidspensionssystemet (se nedan) och till 1994 års pensionsreform.</P>
<P class="p26 ft0">Ett sätt att studera konsekvenserna av de förändringar som görs i socialförsäkringarna är att se på antalet mottagare av olika förmåner. Därtill måste man självklart beakta förmånernas nivå och fördelning. När det gäller antalet ålderspensionärer har det inte skett särskilt stora förändringar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1990 fanns det 1,55 miljoner mottagare av offentliga ålderspensioner och 1998 hade denna siffra stigit till 1,59 miljoner vilket följer den demografiska utvecklingen. Av dessa är det – och har alltid varit – fler kvinnor än män.</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td323"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td324"><P class="p6 ft12">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd <SPAN class="ft11">69</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td325"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft24">Förtidspensioner</SPAN></P>
<P class="p144 ft4">Förtidspensionerna har påverkats av en rad av de förändringar som ovan beskrivits när det gäller ålderspensionssystemet. Därtill kommer flera förändringar som specifikt gällt förtidspensionerna.</P>
<P class="p54 ft0">Det har skett stegvisa förändringar av kvalificeringsvillkoren i för- tidspensionerna. År 1991 avskaffades de särskilda arbetsmarknads- skälen. Dessa hade tidigare gjort det möjligt att för de försäkrade att få förtidspension av rena arbetsmarknadsskäl. I de tidigare särskilda regler som innebar att ansökningar från äldre skulle behandlas i särskild ordning infördes 1992 en fast åldersgräns på 60 år. År 1993 infördes nya nivåer för förtidspension och sjukbidrag innebärande att dessa kan utges som fjärdedelar och inte bara som halva eller hela bidrag. År 1997 togs äldrereglerna bort helt och 1998 mildrades reglerna för att få full förtidspension. Av större betydelse för utvecklingen av antalet nybeviljade förtidspensioner har sannolikt varit dels de förändringar som gällt grunden för rätten till förtidspension, dels förskjutningarna i praxis. Från oktober 1995 är rätten till förtidspension formulerad så att pensionen ska ha sin grund i medicinska skäl, vilket lett till att kvalificeringsvillkoren skärpts och att antalet nybeviljade förtidspensioner minskat.</P>
<P class="p36 ft0">Figur 3 visar utvecklingen av antalet nybeviljade förtidspensioner bland män och kvinnor från 1990 till 1998. Nivån är högre för kvinnor än för män, men på det hela taget finns inga stora könsskillnader. Uppgången 1992 och 1993 följdes åt av en ännu kraftigare nedgång. Uppgången har delvis att göra med att många långa sjukfall ”bort- pensionerades” 1993. Nedgången inträffade innan skärpningar infördes i kvalificeringsvillkoren. Det skedde en viss uppgång i förtidspen- sionerna för kvinnor 1996 och för både män och kvinnor 1997. Det sista året vi har siffror för är 1998 och då registrerades det lägsta antalet nybeviljade förtidspensioner under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det skedde visserligen en viss uppgång i samband med att arbetslösheten ökade, men detta hade alltså andra orsaker. Det mest slående är att den höga arbetslösheten inte lett till samma massiva ökning av antalet förtids- pensionerade som i övriga Europa.</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34066x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">70 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft25"><SPAN class="ft28">Figur 3. </SPAN>Antal nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag för män och kvinnor, <NOBR>1990–1998</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr13 td68"><P class="p72 ft38">35 000</P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td68"><P class="p72 ft38">30 000</P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td68"><P class="p72 ft38">25 000</P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td68"><P class="p72 ft38">20 000</P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td68"><P class="p72 ft38">15 000</P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td68"><P class="p72 ft38">10 000</P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td68"><P class="p72 ft29">5 000</P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td68"><P class="p72 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p7 ft29">1990</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p7 ft29">1991</P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p7 ft29">1992</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p7 ft29">1993</P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p7 ft29">1994</P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p7 ft29">1995</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p7 ft29">1996</P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p7 ft29">1997</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p7 ft29">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft29"><INGENBILD zsrc="GOB34066xi2.jpg/" id="inl_img1"> Män <INGENBILD zsrc="GOB34066xi3.jpg/" id="inl_img2"> Kv innor</P>
<P class="p225 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>Riksförsäkringsverket 1999a.</P>
<P class="p108 ft0">Om vi istället för att se till nybeviljade förtidspensioner betraktar hur många förtidspensionärer (inklusive mottagare av sjukbidrag) som faktiskt finns framstår bilden något annorlunda. Nedgången i antalet nybeviljade pensioner efter 1993 har ännu inte givit utslag i stocken av pensionärer. År 1991 fanns det 361 000 mottagare och 1998 hade antalet växt till 417 000.</P>
<P class="p36 ft0">Utgående förtidspensioner påverkas på samma sätt som ålders- pensionerna av de förändringar i indexeringen som gjorts vid olika tidpunkter, men konsekvenserna blir delvis annorlunda. När pensions- tillskottet för ålderspensionärerna höjs till 50 procent av basbeloppet 1990 blir höjningen till 100 procent av basbeloppet för den som har förtidspension eller sjukbidrag. 1993 höjs sedan pensionstillskottet för förtidspensionärer till 105,5 procent av det minskade basbeloppet. Förtidspensionernas ersättningsnivåer har också påverkats av särskilda beslut. 1995 kom beslut om en särskild minskning av förtidspen- sionernas <NOBR>ATP-del</NOBR> med 6 procent vilket för de med låg eller ingen ATP kompenserades genom en motsvarande höjning av det särskilda pensionstillskottet med 6 procent, dvs. till 111,5 procent av bas- beloppet. Intentionen var att genomföra en nedskärning där de med de lägsta pensionerna inte skulle få ersättningarna reducerade. 1996 blir alltså förtidspensionens folkpensionsdel 2 procent lägre av basbeloppet och från 1999 görs full basbeloppsuppräkning efter prisutvecklingen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td323"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td324"><P class="p6 ft12">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd <SPAN class="ft11">71</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td325"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft24">Efterlevandepensioner</SPAN></P>
<P class="p297 ft0">Det har tidigare funnits änkepensioner i både folkpensions- och ATP- systemen, men inga änklingspensioner. Beslut som fattats under 1980- talet kom från 1990 att innebära en successiv utfasning av änkepen- sionerna på lång sikt. Samtidigt infördes en ny typ av efterlevande- skydd, en omställningspension som gäller för både änkor och änk- lingar. För personer som har barn under 12 år utbetalas förlängd efterlevandepension och till hemarbetande utgår en särskild efterlevandepension.</P>
<P class="p202 ft0">1997 sänks folkpensionsdelen i omställningspension från 96 till 90 procent av det minskade basbeloppet samtidigt som pensionstill- skottet höjs i motsvarande grad. Det är en analog förändring till de som gjorts med förtidspensionerna ett par år tidigare. Samma år halveras ersättningstiden från 12 till 6 månader, om inte vissa speciella omstän- digheter råder. En principiellt viktig förändring sker samtidigt då folk- pensionsdelen till änkepensionen inkomstprövas för dem som är under normal pensionsålder.</P>
<P class="p38 ft4">Antalet mottagare av dessa förmåner har förskjutits i förväntad riktning. Antalet änkepensioner minskade från 60 000 år 1990 till mindre än 16 000 år 1998. Under samma period ökade antalet efter- levandepensioner från 2 000 till 4 500.</P>
<P class="p56 ft23"><SPAN class="ft23">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft24">Delpension</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Delpensionssystemet har haft sin egen brokiga historia under 1990- talet. För våra intressen är detta måhända av begränsat intresse efter- som en del av de förändringar som man fattat beslut om inte genom- förts. Kvalificeringvillkoren har dock påverkats, t ex genom en höjning av lägsta pensioneringsålder från 60 till 61 år 1994. Samma år sänktes kompensationsnivån. Med den nya pensionsreformens genomförande kommer delpensionen att successivt försvinna.</P>
<P class="p102 ft23"><SPAN class="ft23">2.3.5</SPAN><SPAN class="ft24">Sjukpenning</SPAN></P>
<P class="p144 ft4">Sjukpenningförsäkringen har genom gått en rad förändringar som påverkat såväl kvalificeringsvillkor som ersättningsnivåer och ersätt- ningstider. Liksom när det gäller förtidspensioner gäller nya regler för rätt till sjukpenning från oktober 1995. Det är oklart om detta påverkat de korta sjukfallen. Konsekvenserna är sannolikt större för de långa sjukfallen och ännu större när det gäller förtidspensionerna:</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">72 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft81">I mars 1991 införs nya ersättningsnivåer för korta sjukfall. Ersättningen för de första dagarna minskas mest och s.k. minsk- ningsregler införs som begränsar avtalsförmånerna. Sjukpenningen blir 65 procent de första tre dagarna och därefter 80 procent till dag</SPAN></P>
<P class="p299 ft4"><SPAN class="ft0">90.</SPAN><SPAN class="ft84">Enligt minskningsreglerna skall ersättningen sammanlagt för de först 3 dagarna inte övergå 75 procent och därefter inte 90 procent.</SPAN></P>
<P class="p294 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft81">En viktig principiell förändring sker 1992 när en två veckors sjuklöneperiod införs. Visserligen påverkas inte ersättningsnivå- erna i praktiken men det innebär att arbetsgivaren får bära hela kostnaden av korttidsfrånvaron såvida han/hon inte tecknat komp- letterande försäkring. Sjuklön med 75 procent ersättningsnivå för de första tre dagarna och 90 procent ersättningsnivå för dag 4 till</SPAN></P>
<P class="p300 ft4"><SPAN class="ft0">14</SPAN><SPAN class="ft84">utgår dock bara till anställda. Till övriga försäkrade utgår sjuk- penning och ev. avtal enligt tidigare regler.</SPAN></P>
<P class="p294 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft81">I april 1993 införs 1 karensdag. Sjuklönens ersättningsnivåer bibehålls för dag </SPAN><NOBR>2-3</NOBR> respektive <NOBR>4-14.</NOBR> Ersättningsnivån i sjuk-</P>
<P class="p301 ft0">penningförsäkringen bibehålls för dag 2 och 3 men sänks till 80 procent från dag 4. I juli samma år sänks ersättningsnivån till 70 procent efter 1 års sjukskrivning.</P>
<P class="p294 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft83">1996 sänks ersättningsnivån till 75 procent både när det gäller sjuk- lön och sjukpenning.</SPAN></P>
<P class="p302 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft83">1998 införs åter en ersättningsnivå på 80 procent. Samtidigt ändras minskningsreglerna för avtalsersättningarna, vilket gör det möjligt att uppnå 90 procents ersättningsnivå sammanlagt – också efter ett sjukfalls 91:a dag.</SPAN></P>
<P class="p303 ft0">Det skall dock i det här sammanhanget understrykas att inkomstunder- laget för sjukpenningen har förändrats under <NOBR>1990-talet</NOBR> med förhållan- devis stora effekter på såväl ersättningar som utgiftsnivåer. Detta fångas inte av vilken procentsats som används.</P>
<P class="p109 ft0">När det gäller ersättningstiden infördes alltså 1 karensdag 1993. Till det här sammanhanget hör också förändringar i sjuklöneperiodens längd. Efter dess införande 1992 förblev den 14 dagar till 1996 då den förlängdes till 28 dagar. I april 1998 blev den dock åter 14 dagar.</P>
<P class="p103 ft0">Varaktigheten i sjukpenningen är i stor utsträckning beroende av försäkringskassans agerande. Här är det uppenbart att det skett betyd- ande förändringar när det gäller försäkringskassornas handläggning av långa sjukfall, och att detta inte alltid haft sin grund i lagändringar. Det sker en betydande “bortpensionering“ av långa sjukfall 1993 varför antalet nybeviljade förtidspensioner ökar, men antalet långa sjukfall minskar. 1994 fortsätter antalet nybeviljade förtidspensioner att minska liksom de pågående långa sjukfallen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34069x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td323"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td324"><P class="p6 ft12">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd <SPAN class="ft11">73</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td325"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">Införandet av en karensdag har lett till att en mindre del av den totala sjukfrånvaron registreras som ersatt sjukfrånvaro. Införandet av en sjuklöneperiod och de förändringar i periodens längd som gjorts, först från 14 till 28 dagar och sedan åter till 14 dagar, innebär svårigheter att jämföra den ersatta sjukfrånvaron över tid. När det gäller den ersatta korttidsfrånvaron tyder det underlag som finns på att det skett en kraftig nedgång under årtiondet. Bristerna i data gör dock att vi vill undvika att redovisa utvecklingen av den ersatta korttidsfrånvaron i figur 4 nedan. I stället beskriver vi där bara utvecklingen gällande sjukfall som är längre än 30 dagar.<SPAN class="ft22">2 </SPAN>Det framgår att de långa sjukfallen minskade fram till 1996 och att denna utveckling varit starkare för kvinnor än för män. Även den kraftiga uppgång som sker av de långa sjukfallen mellan 1997 och 1998 är mest markant för kvinnor.</P>
<P class="p304 ft25"><SPAN class="ft28">Figur 4. </SPAN>Antal pågående långa sjukfall (inklusive fall av rehabili- teringsersättning) för män och kvinnor, <NOBR>1990–1998</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p72 ft38">100 000</P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p72 ft29">90 000</P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td63"><P class="p72 ft29">80 000</P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p72 ft29">70 000</P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p72 ft29">60 000</P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p72 ft29">50 000</P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td63"><P class="p72 ft29">40 000</P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p72 ft29">30 000</P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p72 ft29">20 000</P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td63"><P class="p72 ft29">10 000</P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p72 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td63"><P class="p7 ft29">1990</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p7 ft29">1991</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p7 ft29">1992</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p7 ft29">1993</P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p7 ft29">1994</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p7 ft29">1995</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p7 ft29">1996</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p7 ft29">1997</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p7 ft29">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft29"><INGENBILD zsrc="GOB34069xi2.jpg/" id="inl_img1"> Antal långa sjukfall bland män <INGENBILD zsrc="GOB34069xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GOB34069xi4.jpg/" id="inl_img3"> Antal långa sjukfall bland kv innor</P>
<P class="p306 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>Riksförsäkringsverket 1999a.</P>
<P class="p274 ft0">Till bilden av utvecklingen på sjukpenningområdet hör rehabiliterings- lagstiftningen. En ny rehabiliteringslagstiftning införs 1992 som bl.a. ger 100 procent i ersättningsnivå för den som blir berättigad till rehabilteringspenning. Sedan påverkas rehabilteringspenning av de förändringar som sker på sjukpenningområdet. Rehabiliteringpenning utgår även efter sänkningarna 1993 med en högre nivå, 95 procent, än sjukpenningen. För den som är sjukskriven längre än ett år utgår ersättning med 80 procent om personen deltar i rehabilitering, men annars endast med 70 procent. Från 1996 kommer ersättningsnivån för rehabiliteringspenning att bli samma som för sjukpenning.</P>
<P class="p307 ft10"><SPAN class="ft22">2 </SPAN>Uppgifterna gäller antalet pågående fall.</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">74 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">Ytterligare två problem förtjänar att uppmärksammas särskilt i relation till sjukpenningen, även om de i olika utsträckning gäller också för de andra socialförsäkringarna. Det ena gäller den s.k. golv- eller tröskel- problematiken, det andra gäller de s.k. taken.</P>
<P class="p38 ft0">Det saknas för närvarande ett adekvat kunskapsunderlag gällande den så kallade tröskel/golvproblematiken, det vill säga de villkor utifrån vilka det fastställs om individen har en sjukpenninggrundande inkomst. Den bedömning som Riksförsäkringsverket (RFV 1999a) gör utgår ifrån regelsystemet snarare än ifrån en systematisk genomgång av hur systemet fungerar i praktiken.<SPAN class="ft22">3 </SPAN>RFV:s bedömning är att en person kan bära med sig rätt till sjukpenning som grundats i en tidigare anställning och att det i princip räcker att man har för avsikt att förvärvsarbeta för att man ska ha rätt till sjukpenning vid sjukdom. Det redovisas dock ingen direkt statistik av hur många som inte har rätt till sjukpenning till följd av att de saknar inkomstgrund för ersättning (vid sidan av de villkor som rör sjukdomen eller arbetsförmågan). Det finns dock situationer av oförsäkring som RFV uppfattar som problematiska, till exempel när arbetssökande som inte hunnit etablera sig på arbets- marknaden och som visserligen har rätt till en grundförsäkring i arbets- löshetsförsäkringen saknar motsvarande förmån om de blir sjuka. Frågan om vilka konsekvenser olika kvalificeringsvillkor får för den ökade grad av oförsäkring som kunnat identifieras inte minst bland ungdomar har väckt en intensiv debatt. Kunskaperna om vilka som saknar försäkring för exempelvis sjukpenning är emellertid begränsade. Ersättningsnivån i socialförsäkringarna bestäms inte bara av procent- satsen av det fastställda inkomstunderlaget. En annan viktig faktor är hur högt upp i inkomsthierarkin som taket för de förmånsgrundande inkomsterna ligger. I det svenska systemet har taket under de senaste årtiondena legat på 7,5 basbelopp i såväl pensions- som sjukpenning- försäkringen. Det faktum att taket är bestämt av det prisindexerade basbeloppet gör att antalet personer med inkomster över taket stiger när reallönerna växer. Detta leder till att försäkringsgraden blir lägre för allt fler inkomsttagare. <NOBR>1990-talet</NOBR> inleddes med en snabb ökning av arbetslösheten och minskade arbetsinkomster för många, vilket åter- speglas i att andelen av dem i förvärvsaktiva åldrar som har inkomster över 7,5 basbelopp sjönk från 1990 till 1992. Därefter var denna andel förhållandevis stabil under några år, men sedan 1997 har andelen som har inkomster över taket ökat snabbt. Mot bakgrund av den allmänt sett höga reallönetillväxten 1998 och 1999 finns all anledning att tro att andelen fortsätter att stiga. Närmare 20 procent av männen i för- värvsaktiv ålder hade 1997 inkomster över taket, medan motsvarande</P>
<P class="p308 ft10"><SPAN class="ft22">3 </SPAN>Riksförsäkringsverkets (1999) underlag till kommittén.</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td323"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td324"><P class="p6 ft12">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd <SPAN class="ft11">75</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td325"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">andel var knappt 5 procent för kvinnorna. Det finns också betydande åldersskillnader bland heltidsarbetande i detta avseende. De största andelarna med inkomster över taket återfinns bland personer i åldrarna 40 till 59 år. Det finns också stora skillnader mellan olika fackliga grupper på arbetsmarknaden. Endast 1,7 procent av de heltidsanställda <NOBR>LO-kvinnorna</NOBR> och 8 procent av <NOBR>LO-männen</NOBR> har inkomster som överstiger taket. Bland de <NOBR>TCO-anslutna</NOBR> är motsvarande siffror 6,8 respektive 40,1 procent och i SACO är andelarna med inkomster över taket 27,5 respektive 61,5 procent. Takproblematiken ställer viktiga frågor om vem ska vara försäkrad för vad i framtiden och hur höga inkomster som ska försäkras, men visar också på att det redan i dag finns brister i det offentliga försäkringsskyddet. För många finns det kompletterande kollektiva eller individuella avtalsskydd, men sådana typer av system är inte lika heltäckande som de obligatoriska systemen.</P>
<P class="p143 ft23"><SPAN class="ft23">2.3.6</SPAN><SPAN class="ft24">Arbetsskadeförsäkring</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">1993 förändras arbetsskadebegreppet så att en högre grad av sannolik- het krävs för att en skada eller sjukdom skall betraktas som orsakad av arbetet (RFV 1999b). Samtidigt avskaffas den särskilda arbetsskade- sjukpenningen. Fortfarande kan de som fått sin arbetsskada klassas som permanent uppbära livränta. Dessa förändringar får stora konsekvenser för både antalet ansökningar och godkännanden av arbetsskador. I praktiken blir många arbetsskador sannolikt inte anmälda eftersom det inte utgår någon extraersättning från den allmänna försäkringen såvida inte skadan klassas som permanent.</P>
<P class="p36 ft0">När vi ser till utvecklingen av antalet anmälda arbetsskador har det skett stora förändringar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den stora uppgången som skedde under <NOBR>1980-talet</NOBR> hade nått sin kulmen 1988 och avlöstes av en nedgång som fortsatte t.o.m. 1992. Den drastiska ökning som skedde 1993 kan förklaras med att det då fanns en möjlighet att få sin skada prövad efter den gamla lagstiftningen. Efter den 1 juli 1993 gäller anmälningarna i första hand livräntor (eftersom den gamla arbetskade- sjukpenningen (100 procent efter dag 91) tagits bort). Figur 5 visar utvecklingen såväl antalet ansökningar om arbetsskadeersättning som antalet bifall och avslag. Det finns också anledning att beakta andelen beviljade ansökningar. Även här sker det betydande förändringar. Andelen sjunker redan i slutet på <NOBR>1980-talet</NOBR> och fortsätter att göra det under början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den sker en skarp nedgång i andelen beviljade ansökningar i samband med att det nya striktare arbetsskade- begreppet införs. Men det faktum att andelen avslag ökat så markant redan innan lagen ändrats indikerar en kraftig förskjutning i praxis.</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34072x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">76 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft25">Den tydligaste nedgången gäller belastningsskador, vilket framför allt gäller kvinnor.</P>
<P class="p309 ft25"><SPAN class="ft28">Figur 5. </SPAN>Antalet ansökningar om arbetsskadeersättning samt antalet beviljanden och avslag, <NOBR>1990–1997</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr6 td99"><P class="p94 ft37">120 000</P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p94 ft37">100 000</P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td99"><P class="p94 ft38">80 000</P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td99"><P class="p94 ft38">60 000</P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p94 ft38">40 000</P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p94 ft38">20 000</P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td99"><P class="p94 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p7 ft85">1990</P></TD>
<TD class="tr8 td276"><P class="p7 ft85">1991</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p7 ft85">1992</P></TD>
<TD class="tr8 td276"><P class="p7 ft85">1993</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p7 ft85">1994</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p7 ft85">1995</P></TD>
<TD class="tr8 td276"><P class="p7 ft85">1996</P></TD>
<TD class="tr8 td276"><P class="p7 ft85">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p310 ft85"><INGENBILD zsrc="GOB34072xi2.jpg/" id="inl_img1"> Antal för prövning inkomna ärenden</P>
<P class="p311 ft85"><INGENBILD zsrc="GOB34072xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GOB34072xi4.jpg/" id="inl_img3"> Antal bifall</P>
<P class="p311 ft85"><INGENBILD zsrc="GOB34072xi5.jpg/" id="inl_img4"> Antal avslag</P>
<P class="p306 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>Riksförsäkringsverket 1999a.</P>
<P class="p312 ft87"><SPAN class="ft23">2.3.7</SPAN><SPAN class="ft86">Ersättning från socialförsäkringen till personer med funktionshinder</SPAN></P>
<P class="p313 ft0">Utöver förtidspensionerna finns det tre ersättningar som riktas till personer med mer varaktiga handikapp och funktionsnedsättningar, nämligen närståendepenning, handikappersättning och bilstöd. Dessa har inte påverkats av förändringar av indexering under decenniet och det har inte skett någon dramatisk nedgång i antalet mottagare eller i de registrerade genomsnittliga utbetalningsbeloppen. Närståendepen- ningen infördes 1989 och ska göra det möjligt för en person att vara hemma från arbetet för att ge en sjuk anhörig vård. Antalet mottagare har ökat kraftigt sedan 1991 då närmare 2 000 personer fick närståendepenning. Flertalet av dessa var kvinnor. Expansionen stag- nerade mellan 1995 och 1997, men 1998 hade antalet stigit till 7 477 mottagare, varav 72 procent var kvinnor. Genomsnittsbeloppet var 42 033 kronor och kvinnor uppbar generellt sett högre belopp än män.</P>
<P class="p314 ft4">Det finns inom ramen för socialförsäkringssystemet också en handikappersättning som syftar till att ge ekonomisk trygghet för personer som har merkostnader på grund av sitt funktionshinder. Det</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td323"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td324"><P class="p6 ft12">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd <SPAN class="ft11">77</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td325"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft0">genomsnittliga bidragsbeloppet var 1998 cirka 1 400 kronor, och totalkostnaden var ungefär en miljard kronor. Antalet personer med handikappersättning har ökat något från cirka 49 000 personer 1990 till ungefär 56 000 personer 1998. Resultat från en studie utförd 1987 tyder på att män fick högre handikappersättning än kvinnor med lik- nande behov (Hetzler 1994). Det saknas dock mer aktuella kunskaper om huruvida insatser och ekonomiska ersättningar fördelas jämnt mellan kvinnor och män i förhållande till deras behov.</P>
<P class="p28 ft0">Sedan 1988 finns det ett särskilt bilstöd för personer som har varak- tiga funktionshinder och som är under normal pensionsålder. Året efter införandet var det mer än 5 000 personer som fick del av denna förmån. Sedan dess har ungefär 2 000 män och kvinnor per år fått rätt till bilstöd. Eftersom bilstödet kan erhållas vart sjunde år inträffade en ökning 1996 när det var dags för den stora grupp som fick bilstöd 1989 att få detta förnyat. Det är något fler män än kvinnor som uppbär bilstöd.</P>
<P class="p315 ft89"><SPAN class="ft20">2.4</SPAN><SPAN class="ft88">Förändringar i de kontanta familjestöden</SPAN></P>
<P class="p316 ft0">Det här avsnittet syftar till att beskriva de förändringar som gjorts i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Liksom på socialförsäkringarnas område har det här skett ett stort antal förändringar. <NOBR>1990-talet</NOBR> har som helhet inneburit stora påfrestningar på många barnfamiljers ekonomi. Årtiondet inleddes med att de ekonomiska familjestöden ökade, vilket delvis var en kompensation för att de direkta boendekostnaderna ökade. När sedan sysselsättningen minskade samtidigt som det skedde utgiftsminskningar på familjestödets område, och skattehöjningar på bland annat förvärvsinkomster, försämrades många barnfamiljers ekonomiska standard. Det här avsnittet syftar till att beskriva de förändringar som gjorts i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Liksom på socialförsäkringarnas område har det här skett ett stort antal förändringar. Till sin uppbyggnad har emellertid systemet behållit sin grundläggande karaktär. Barnbidragen är allmänna och utgår utan inkomstprövning och med tillägg för familjer med tre eller fler barn. Föräldrapenningen och den särskilda föräldrapenningen är inkomst- relaterade. Föräldrapenningen utgår med ett mycket lågt grundbelopp till den som inte har ersättningsgrundande inkomster. Bostadsbidrag utgår till de barnfamiljer som har låga inkomster i förhållande till sina hyreskostnader (inom vissa givna utrymmes- och kostnadsramar). Bidragförskottet benämns visserligen underhållsstöd numera, men</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">78 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">betalas fortfarande ut till de ensamstående föräldrar som inte får tillräckligt stort underhållsbidrag från den förälder som inte är vårdnadshavare. Vårdbidrag utgår till föräldrar som har funktions- hindrade barn. Även om huvuddragen i familjestöden har stått sig, har det skett betydande regelförändringar och förändringar av ersätt- ningarnas storlek som fått konsekvenser för barnfamiljernas ekono- miska välfärd. För att bedöma välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> är det därför motiverat att granska de olika stödformernas utveckling närmare.</P>
<P class="p58 ft23"><SPAN class="ft23">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft24">Föräldraförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Föräldraförsäkringen har påverkats av de flesta av de förändringar som gjorts av ersättningsnivåerna i sjukpenningförsäkringen. I princip har ersättningsnivån gått från 90 till 80 till 75 och åter till 80 procent. Därtill har ersättningsnivåerna för den individualiserade mamma- respektive pappamånaden – som är reserverad för respektive förälder – ändrats ytterligare ett antal gånger, men utgår vid årtiondets slut med samma procentsats som föräldrapenningen i övrigt. Det kan noteras att det under <NOBR>1990-talet</NOBR> skett förändringar i den tillfälliga föräldrapen- ningen, det vill säga den ersättning som utgår när man vårdar sjukt barn. År 1990 förlängdes ersättningstiden till 120 dagar. Denna ersätt- ning har inte omfattats av den karensdag som införts i den vanliga sjuk- penningen, även om en sådan ordning diskuterades under valrörelsen 1994. Från 1996 blir det möjligt för annan försäkrad än föräldern att utnyttja ersättning vid vård av barn.</P>
<P class="p202 ft0">Till <NOBR>1990-talets</NOBR> historia tillhör också det vårdnadsbidrag som inför- des 1994 och som avskaffades redan inom ett år. Effekterna av detta system är alltså begränsade till en del av 1994 och det är därför inte motiverat att ge något större utrymme åt frågan i det här sammanhanget även om frågan är av stor principiell vikt.</P>
<P class="p142 ft23"><SPAN class="ft23">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft24">Barnbidrag</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">Barnbidragen har under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> förblivit allmänna och betalas utan inkomst eller behovsprövning. Antalet barnbidrag har därför av naturliga skäl främst påverkats av antalet barn i de aktuella åldrarna och därmed av (det sjunkande) födelsetalet.</P>
<P class="p38 ft4">Barnbidraget var ett av de instrument som anvisades i 1991 års skattereform för att kompensera den minskade betydelsen av inkomst- skatterna som omfördelningsinstrument. Den första barnbidragshöj-</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td323"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td324"><P class="p6 ft12">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd <SPAN class="ft11">79</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td325"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">ningen kom dock redan 1990 då beloppet blev 560 kr per barn och månad. 1991 höjdes beloppet till 750 kr per månad och flerbarnstilläg- gen förstärktes. I reala termer, men också sett i relation till vad en industriarbetare i medeltal tjänar, nådde barnbidragen sannolikt vad som kan kallas ett ‘all time high’ 1991. Det låg i reformens upplägg att barnbidragen skulle höjas ytterligare. I den ekonomiska krisens och de försämrade statsfinansernas spår uteblev emellertid denna höjning.</P>
<P class="p317 ft0">I budgetpropositionen 1995 anges att barnbidragen skulle bli föremål för en nominell sänkning för första gången sedan de infördes. 1995 justeras flerbarnstilläggen också ned. Efter riksdagsbehandlingen stod det klart att flerbarnstilläggen också skulle avskaffas per 1 januari 1996, d.v.s. för dem som föddes efter den 1 januari och senare. Övriga fick behålla tillägget.</P>
<P class="p317 ft0">I januari 1998 höjdes barnbidragen åter till den nominella nivån som gällde 1995, d.v.s. 750 kr per månad och flerbarnstilläggen kom åter att gälla alla, d.v.s. också dem som föddes efter 1995. (Ytterligare höjningar är beslutade men kommer i så fall att inträffa efter utgången av 1999.)</P>
<P class="p142 ft23"><SPAN class="ft23">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft24">Bidragsförskott och underhållsstöd</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">1997 ersattes det gamla systemet med bidragsförskott med ett nytt där förmånen kallas underhållsstöd. Den största förändringen i systemet gäller hur nivån på underhållsskyldigheten fastställs och de villkor som bestämmer hur den underhållsskyldigheten skall betalas. Det finns dock en viktig principiell förändring när det gäller hur nivån på det sammanlagda underhållsstödet bestäms. Man går från basbeloppsupp- räkning till nominella belopp med en svag skrivning om att de under- liggande inkomsterna skall få styra bidragets storlek. Dessa regel- förändringar införs redan 1995 och innebär att bidragsförskottet inte längre indexeras automatiskt med 40 procent av basbeloppet utan fastställs i nominella termer. Det finns en skrivning i förarbetena om att man istället skall låta utvecklingen av underlaget för betalningen av underhållsskyldigheten påverka nivån. Den nominella nivån är dock oförändrat 1 173 kr per månad sedan 1994.</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">80 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft24">Bostadsbidrag</SPAN></P>
<P class="p297 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har utvecklingen mot att ge bostadsbidragen karaktär av ren familjepolitik stärkts. Bostadsbidragen var också ett av de instrument som användes för att öka omfördelningsgraden av 1991 års skattereform (se barnbidragen) och fick därmed en ökad betydelse utgiftsmässigt. 1992 fattades det också beslut om att överföra administ- rationen av bostadsbidragen från kommunerna till försäkringskassorna. Samtidigt ändrades principerna för hur de sökandes inkomster fastställ- des. Generösare bidragsnivåer och nya beräkningar av inkomstunder- laget ledde i kombination med massarbetslöshetens inträde, och dess konsekvenser för hushållens inkomster, till att kostnaderna för bostads- bidraget ökade mycket snabbare än vad man budgeterat för. Kraven på besparingar kom att bli starka inte minst på detta område.</P>
<P class="p50 ft0">Resultatet blev att en rad förändringar föreslogs och så småningom kom att genomföras. Förändringarna gällde bidragens nivåer både i 1995 och 1996 års vårpropositioner. Det ledde till att både belopp och ytnorm stramades åt. Inget bostadsbidrag betalas heller ut för dem över 28 år som saknar barn.</P>
<P class="p142 ft23"><SPAN class="ft23">2.4.5</SPAN><SPAN class="ft24">Barnpension</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Även barnpensionerna brukar räknas till familjestödet. Barnpension i form av den avlidne förälderns folkpension och <NOBR>ATP-del</NOBR> utgår till efterlevande barn upp till 18 års ålder. Antalet barnpensioner ligger stabilt omkring 30 000 under hela decenniet. Här har reglerna i huvud- sak varit oförändrade, vilket också gäller vårdbidraget.</P>
<P class="p142 ft23"><SPAN class="ft23">2.4.6</SPAN><SPAN class="ft24">Vårdbidrag</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Vårdbidrag kan utgå till föräldrar och syftar till att underlätta för föräldrar att i hemmet ta hand om barn som är sjuka eller har funktions- hinder. Antalet föräldrar som får detta bidrag har nästan fördubblats mellan 1990 och 1998. År 1990 betalades vårdbidrag ut till ungefär 15 000 föräldrar och 1998 var antalet omkring 27 000. Helt vårdbidrag utgår som 250 procent av basbeloppet, men kan också utgå som delar av helt belopp. Dessutom kan kostnadsersättningar utgå. Bidraget var i genomsnitt 4 500 kr per månad 1998, och den totala kostnaden för insatsen var 1,5 miljarder kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34077x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td323"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td324"><P class="p6 ft12">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd <SPAN class="ft11">81</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td325"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">2.4.7</SPAN><SPAN class="ft24">Familjestödens storlek</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">Figur 6 beskriver utvecklingen av några av familjestöden under 1990- talet. Kurvorna beskriver dels barnbidragens och bidragsförskottens/- underhållsbidragens belopp i 1998 års priser, dels föräldrapenningens ersättningsnivå i procent. Barnbidragens reala värde ökade i samband med skattereformen vid decenniets inledning. Inflationen var visser- ligen låg under de följande åren, men det oförändrade nominella barn- bidraget innebar att köpkraften sjönk något fram till mitten av 1990- talet. När det nominella barnbidraget sänktes 1996 fick det till konse- kvens att det reala värdet under ett par år låg under ingångsvärdet för <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det återställande av det nominella beloppet som skedde 1998 lyfte upp värdet över det som gällde 1990, men inte upp till 1991 års nivåer. Förändringarna när det gäller bidragsförskott/underhålls- bidrag är mindre dramatiska i reala termer. Det fasta nominella belop- pet har under årtiondets andra hälft inte påverkats nämnvärt, tack vare den låga inflationen.</P>
<P class="p318 ft4"><SPAN class="ft3">Figur 6. </SPAN>Barnbidragens storlek (kronor per år i 1998 års priser), bidragsförskottens storlek (kronor per år i 1998 års priser) samt ersättningsnivå för föräldrapenningen (procent), <NOBR>1990–1998</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr17 td328"></TD>
<TD class="tr17 td70"><P class="p7 ft37">16 0 0 0</P></TD>
<TD class="tr17 td329"><P class="p319 ft37">10 0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td328"></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p7 ft37">14 0 0 0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td329"><P class="p319 ft38">9 0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td328"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td70"><P class="p7 ft37">12 0 0 0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td328"></TD>
<TD class="tr4 td329"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td328"></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p7 ft37">10 0 0 0</P></TD>
<TD class="tr14 td329"><P class="p319 ft38">8 0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td328"></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p7 ft90">8 0 0 0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td329"><P class="p319 ft38">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td328"></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p7 ft38">6 0 0 0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td328"></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p7 ft38">4 0 0 0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td329"><P class="p319 ft38">6 0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td328"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td70"><P class="p7 ft38">2 0 0 0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td328"></TD>
<TD class="tr36 td329"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td328"></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p7 ft38">0</P></TD>
<TD class="tr19 td329"><P class="p319 ft38">50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr17 td245"><P class="p7 ft38">19 9 0</P></TD>
<TD class="tr17 td70"><P class="p7 ft38">199 1</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p7 ft38">19 9 2</P></TD>
<TD class="tr17 td70"><P class="p7 ft38">19 9 3</P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p7 ft38">19 9 4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td311"><P class="p7 ft38">19 9 5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td75"><P class="p7 ft38">19 9 6</P></TD>
<TD class="tr17 td311"><P class="p7 ft38">19 9 7</P></TD>
<TD class="tr17 td106"><P class="p320 ft38">19 9 8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr32 td330"><P class="p6 ft37">BARNBIDRAG, KRONORPERÅR</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td194"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td331"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td332"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr32 td333"><P class="p7 ft37">BIDRAGSFÖRSKOTT, KRONORPERÅR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td252"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td251"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td334"><P class="p6 ft37">FÖRÄLDRAPENNING, ERSÄTTNINGSNIVÅ</P></TD>
<TD class="tr7 td194"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td251"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td95"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td311"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>Riksförsäkringsverket (1999a).</P>
<P class="p77 ft0">Värdet av bostadsbidraget är svårare att fastställa på något enkelt sätt eftersom bostadsbidraget gjorts beroende av så många faktorer. De beräkningar som gjorts över de medelbelopp som utbetalats i bostads- bidrag under <NOBR>1990-talet</NOBR> pekar i linje med utgiftsutvecklingen på att det skedde en stor ökning fram till mitten av årtiondet. Sedan dess har beloppen sjunkit något såväl i nominella som reala termer. Antalet mottagare har också sjunkit, särskilt bland gifta och samboende (Socialdepartementet 1999). Sett över hela årtiondet har bostads-</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">82 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4">bidragens betydelse som inkomstkälla ökat, men måhända inte i samma utsträckning som bostadskostnaderna ökat sin betydelse som utgifts- post.</P>
<P class="p68 ft20"><SPAN class="ft20">2.5</SPAN><SPAN class="ft21">Diskussion</SPAN></P>
<P class="p40 ft0">Socialförsäkringarna och bidragen har utsatts för dubbla påfrestningar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Dels ökade utgifterna i spåren av massarbetslöshetens intåg, dels eroderades skatteunderlaget som en konsekvens av ett vikande skatteunderlag när sysselsättningen föll. De drastiskt ökade budgetunderskotten utlöste en rad förändringar i både skatter och bidrag. Få har ifrågasätt det angelägna i att sanera statsfinanserna, men uppfattningarna går isär om hur detta skulle ske på bästa sätt. Oenigheten rör såväl betoningen på skatte/avgiftshöjningar kontra minskningar av de olika förmånerna, som den faktiska utformningen av och tidpunkter för höjningar och minskningar. Det bör också noteras att det skett en del utgiftshöjande reformer, inte bara under de senaste årens “återställande“ men också under den kraftiga nedgången i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Frågan om vad som varit möjligt eller optimalt ligger emellertid utanför den här framställningens syfte.</P>
<P class="p202 ft0">De förändringar som skett har i sin inriktning tydligt följt arbets- löshetens och statsfinansernas svängningar. Besluten om att sänka ersättningsnivåerna i de inkomstrelaterade förmånerna, men också i delar av familjestödet, kom då konjunkturen var nära bottenläget. Sedan konjunkturen vänt har nivåerna justerats uppåt, om än inte ända upp till de nivåer som rådde vid decenniets ingång. Med nedgången följde också beslut som på olika sätt skärpte kvalificeringsvillkoren i systemen. Först skärptes beviskraven i arbetsskadeförsäkringen och därefter infördes hårdare krav i förtidspension och sjukförsäkring. Dessa åtgärder har inte minskat antalet försäkrade, men däremot antalet som faktiskt uppbär ersättning.</P>
<P class="p36 ft0">Man kan också säga att villkoren i försäkringarna skärptes genom införandet av karenstid i sjukpenningförsäkringen (liksom i arbetslös- hetsförsäkringen). Det faktum att arbetsgivaren genom införandet av sjuklöneperioden fick ta hela kostnaden för de första veckornas från- varo medförde indirekt att arbetsgivarnas uppmärksamhet kom att skär- pas mot den korta sjukfrånvaron. Till skillnad från ersättningsnivåerna och de nominella bidragsbeloppen har det inte skett någon återgång till de tidigare kvalificeringskraven.</P>
<P class="p38 ft25">De inkomstprövade bidragen uppvisar ett något annorlunda möns- ter. För bostadsbidraget avbröts expansionen av antalet mottagare och</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td323"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td324"><P class="p6 ft12">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd <SPAN class="ft11">83</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td325"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft4">av medelbeloppen senare än för de andra systemen. Också kontrollen och villkoren har skärpts med viss eftersläpning.</P>
<P class="p110 ft0">Betydelsen av försäkringsadminstrationen är viktig att beakta rent allmänt, men verkar ha särskild betydelse för arbetsskadeförsäkringen, långa sjukfall och förtidspensionering. Vad gäller arbetsskadeförsäk- ringen finns det exempelvis anledning att uppmärksamma de stora förändringar som skett av andelen beviljade ansökningar. Denna andel sjönk redan i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> och fortsatte att minska under början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det inträffade en skarp nedgång i andelen beviljade ansökningar i samband med att det nya striktare arbetsskadebegreppet infördes. Det faktum att andelen avslag ökade så markant redan innan lagen ändrats indikerar dock att det skett en kraftig förskjutning i praxis. Det har också skett betydande förändringar av försäkrings- kassornas handläggning av långa sjukfall, och dessa förändringar har inte alltid haft sin grund i lagändringar. Det skedde en betydande ”bort- pensionering” av långa sjukfall 1993, vilket innebar att antalet nybevil- jade förtidspensioner ökade samtidigt som antalet långa sjukfall mins- kade. Det sammanlagda antalet långa sjukfall och förtidspensioner ökade fram till 1994, men minskade 1995 och 1996. Kunskaperna om vilka som fått avslag på sina ansökningar om exempelvis förtids- pension och arbetsskada är begränsade.</P>
<P class="p28 ft0">Att beskriva förändringar i välfärdsstater av Sveriges typ bjuder särskilda svårigheter om man vill försöka karaktärisera förändringarna på ett meningsfullt sätt. De flesta begrepp vi har att studera ”mogna” välfärdsstater med, leder tankarna till deras uppbyggnadsfas. <SPAN class="ft2">Reform </SPAN>ger association till expansion och är därför inget lämpligt samlingsbegrepp för <NOBR>1990-talet,</NOBR> även om det åtminstone inledningsvis skedde höjningar av barnbidrag m.m., och vårdnadsbidraget tillkom mitt under den statsfinansiella krisen. Att ge beteckningen <SPAN class="ft2">nedskärning </SPAN>till förändringar som skett är i många fall oproblematiskt. I vissa fall kan det dock vara en ofullständig eller t.o.m. missvisande rubricering. En nedskärning kan kopplas till en omstrukturering av det enskilda systemet, som fallet var med bostadsbidragen där inte alla drabbades av sänkta nivåer. Ett annat sätt att få konceptualisera utvecklingen är att utgå ifrån de intentioner som ligger bakom. <SPAN class="ft2">Modellskifte </SPAN>skulle kunna användas för att beteckna förändringar som är så långtgående att de förändrar de underliggande principerna i ett förmånsslag och därmed kan ha potentiellt långtgående konsekvenser för intressebildningen i samhället. Jag tänker här på förändringar där man övergår från inkomstrelaterade socialförsäkringar, till grundbelopp, behovsprövade förmåner eller en korporativ organisation av dylika försäkringar. Det som kommer närmast modellskifte är införandet av inkomstprövning av folkpensionsdelen i änkepensionerna, och vårdnadsbidragets införande</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">84 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">och avskaffande. Förändringar behöver inte syfta till eller innebära ett modellskifte. De kan ta fasta på antingen att de avsedda målen inte uppfyllts eller att programmet i fråga har fått oavsedda konsekvenser som man velat motverka. Det kunde här vara fruktbart att tala om ändrad <SPAN class="ft2">design</SPAN>. Ytterligare en typ av förändring kan anses förekomma då ett modellskifte sker utan att det varit avsikten, antingen genom direkta handlingar eller genom <NOBR><SPAN class="ft2">icke-beslut</SPAN>.</NOBR> Det faktum att allt fler får inkomster över de förmånsgrundande taken i sjukpenningen kan ses som ett exempel på detta. En sista typen av förändring är inte ett resultat av lagändring eller rättsfall utan kan ses som en ren <SPAN class="ft2">praxis </SPAN>förändring, också här har exempel givits i framställningen ovan. Det här kapitlet har visat att vid slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> utgår många förmåner i försörjningssystemen med lägre nivåer än vid decenniets inledning. Kvalificeringsvillkoren har i allmänhet skärpts, liksom den allmänna kontrollen av utbetalningarna. Sammantaget har dock försörjnings- systemens grundläggande karaktär i huvudsak bibehållits. I ett historiskt och internationellt perspektiv har inget modellskifte kunnat beläggas. Utvecklingen på socialförsäkringarnas och de kontanta familjestödens områden väcker frågor för framtida forskning kring såväl orsakerna till som konsekvenserna av de förändringar som gjorts. För Kommittén Välfärdsboksluts syften är det konsekvenserna som är av störst intresse, och både fördelnings- och beteende frågor är aktuella. Förändringar i såväl kvalificeringsvillkor som ersättnings- nivåer och ersättningstid kan ha haft olika typer av effekter. När det gäller den allmänna trend mot skärpta kvalificeringsvillkor som kunnat konstateras ovan, är det angeläget att belysa vad som hänt med dem som fått avslag på ansökningar om olika förmåner. De förändringar som gjorts kan också ha haft effekter på olika typer av beteenden. Sänkningarna och höjningarna av ersättningsnivåerna i sjukpenning- försäkringen kan ha påverkat olika typer av ersatt sjukfrånvaro. Den ökade betydelsen av de inkomst- och behovsprövade förmåner, i kombination med inkomstrelaterade avgifter till t ex barnomsorg, kan ha påverkat det faktiska arbetskraftsdeltagandet bland barnföräldrar. Även om det finns en del studier av <NOBR>90-talsutvecklingen</NOBR> (t ex Bäckman 1998), är detta i huvudsak ett outforskat område. Det går också att se förändringar i hur både socialförsäkringarna och familjestöden utnytt- jas som konsekvenser av andra förhållanden i samhället, både i fråga om den ekonomiska och sociala strukturen och de välfärdsstatliga institutionerna. Det framstår t.ex. som angeläget att granska vad som har orsakat den ökade sjukfrånvaron och den ökade förtidspension- eringen framförallt bland kvinnor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td323"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td324"><P class="p6 ft12">Socialförsäkringar och kontanta familjestöd <SPAN class="ft11">85</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td325"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft1">Referenser</P>
<P class="p321 ft4">Barron, K. M. Söder och D. Michaildakis, 2000, ”Funktionshindrade i den offentliga hjälpapparaten” i M. Szebehely (red), <SPAN class="ft3">Välfärd, vård och omsorg</SPAN>. SOU 2000:38. Stockholm: Nordstedts.</P>
<P class="p322 ft3"><SPAN class="ft4">Bäckman, O., 1998, </SPAN>Longitudinal Studies on Sickness Absence in Sweden<SPAN class="ft4">. Institutets för social forskning avhandlingsserie 34, Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p273 ft0">Försäkringskasseförbundet, 1999, <SPAN class="ft2">Socialförsäkringsguiden 1999.</SPAN></P>
<P class="p158 ft0">Stockholm: Försäkringskasseförbundet.</P>
<P class="p323 ft3"><SPAN class="ft4">Hetzler, A., 1994, </SPAN>Socialpolitik i verkligheten. De handikappade och försäkringskassan. <SPAN class="ft4">Lund: Bokbox förlag.</SPAN></P>
<P class="p324 ft4">Lundberg, O., 2000, ”Sjukvård och vårdutnyttjande” i M. Szebehely (red) <SPAN class="ft3">Välfärd, vård och omsorg. </SPAN>SOU 2000:38. Stockholm: Nordstedts.</P>
<P class="p325 ft92">Marklund, S., 1998, ”Svensk socialpolitik i förändring“, i SCB Levnadsförhållanden rapport 91. <SPAN class="ft91">Välfärd och ojämlikhet i ett </SPAN><NOBR><SPAN class="ft91">20-års</SPAN></NOBR><SPAN class="ft91"> perspektiv </SPAN><NOBR><SPAN class="ft91">1975-1995.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft91"> </SPAN>Örebro; Stockholm: Statistiska Centralbyrån.</P>
<P class="p326 ft4">Regnér, H., 2000, ”Ändrade förutsättningar för arbetsmarknadspolitiken?” Ss. <NOBR>81-118</NOBR> i <SPAN class="ft3">Välfärdens förutsättningar </SPAN>SOU 2000:37. Stockholm: Nordstedts.</P>
<P class="p327 ft25">Palme, J., och Wennemo, I, 1998. <SPAN class="ft28">Swedish Social Security in the 1990s: Reform and Retrenchment. </SPAN>Stockholm: Socialdepartementet</P>
<P class="p328 ft4">Riksförsäkringsverket (RFV), 1999a, Myndighetsunderlag till Kommittén Välfärdsbokslut.</P>
<P class="p329 ft0">Riksförsäkirngsverket (RFV), 1999b, <SPAN class="ft2">Socialförsäkringsboken. 1999.</SPAN></P>
<P class="p330 ft0">Stockholm: RFV.</P>
<P class="p331 ft25">Riksförsäkringsverket (RFV), 1999c, <SPAN class="ft28">Socialförsäkring 1997 och 1998. </SPAN>Sveriges officiella statistik (SOS). Stockholm: Riksförsäkringsverket.</P>
<P class="p332 ft3"><SPAN class="ft4">SCB: Nationalräkenskaperna</SPAN>. Bearbetningar gjorda för Kommittén Välfärdsbokslut.</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>Socialförsäkringar och kontanta familjestöd</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft25">Socialdepartementet, 1999, <SPAN class="ft28">Sämre för mig, bättre för oss. </SPAN>Ds 1999:5. Stockholm: Socialdepartementet.</P>
<P class="p334 ft25">SOU 2000:3, <SPAN class="ft28">Välfärd vid vägskäl. </SPAN>Delbetänkande från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Nordstedts.</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p7 ft0">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p335 ft18"><SPAN class="ft1">3</SPAN><SPAN class="ft16">Välfärdsutvecklingen för kvinnor och män på </SPAN><NOBR>1990-talet<SPAN class="ft17">1</SPAN></NOBR></P>
<P class="p33 ft19">Diane Sainsbury</P>
<P class="p336 ft0">De två senaste decennierna betraktas vanligtvis som en period präglad av kris och nedskärningar i välfärdsstaten. Utvecklingen under 1980- talet genererade dock ett flertal reformer som syftade till att främja jämställdhet mellan könen (t.ex. förbättringar av föräldraförsäkringen, expansion av barnomsorgen, förbättrad sjukförsäkring för deltids- arbetande samt generösare barnbidrag).</P>
<P class="p38 ft0">Att bedöma nedskärningarna under <NOBR>1990-talet</NOBR> är mer problematiskt av flera olika anledningar. För det första är siffror för den sista delen av decenniet ännu inte tillgängliga. Samtidigt har åren <NOBR>1996–997</NOBR> kännetecknats av de hårdaste nedskärningarna inom socialförsäkrings- och bidragssystemet generellt. För det andra kommer effekterna av vissa åtstramningar, som t.ex. skärpningen av sambandet mellan avgifter och förmåner eller de nya metoderna för att beräkna pensionspoäng, att visa sig först i framtiden. För det tredje har 1990- talet inneburit ett otal förändringar i välfärdsstaten med ständiga justeringar. Exempelvis ändrades ersättningsnivån i sjukpenningen åtta gånger på mindre än tio år (Riksförsäkringsverket 1999a:63), och de två senaste förändringarna innebar en återgång till högre ersättnings- nivåer. För det fjärde har förändringarna under decenniet i praktiken påverkat hela välfärdssystemet.</P>
<P class="p202 ft4">Det huvudsakliga syftet med detta kapitel är att belysa och bedöma förändringarna under <NOBR>1990-talet</NOBR> ur ett könsperspektiv, dvs. vilka följder de har fått för kvinnor och män. Fokus ligger på offentliga försörj- ningsstöd och följande frågeställningar behandlas:</P>
<P class="p337 ft4"><SPAN class="ft93">I. </SPAN>Hur har de många förändringarna påverkat de sociala förmånerna för kvinnor och män? Hur har mönstret sett ut vad gäller förmånsskillnader mellan könen under <NOBR>1990-talet?</NOBR> Har könsfördelningen bland social-</P>
<P class="p338 ft10"><SPAN class="ft22">1 </SPAN>Jag vill tacka Ann Morissens för hennes bearbetningar av LIS data. Vidare har Marie Jansson och Welat Songur varit till stor hjälp. Christina Bergqvist och Antoinette Hetzler har lämnat värdefulla synpunkter som har lett till förbättringar av denna version.</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">88 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft25">bidragstagare och fattiga ändrats under decenniet? Har åtstramningarna i välfärdsstaten under <NOBR>1990-talet</NOBR> präglats av könsrelaterade skevheter?</P>
<P class="p339 ft4"><SPAN class="ft93">II. </SPAN>Ensamföräldrar, och särskilt ensamstående mödrar, är ekonomiskt extremt sårbara, och olika sociala förmåner utgör en viktig del av deras inkomster. Hur har ensamföräldrar klarat sig under <NOBR>1990-talet?</NOBR> Hur har nedskärningar påverkat deras ekonomiska välstånd och skillnaderna jämfört med tvåföräldrahushåll?</P>
<P class="p339 ft4"><SPAN class="ft93">III. </SPAN>Hur ser nedskärningarna och de socialpolitiska förändringarna under decenniet ut i breda drag? Innebär förändringarna att Sverige går mot en ny typ av välfärdsstatsmodell?</P>
<P class="p340 ft0">Innan dessa frågeställningar behandlas är det nödvändigt att klargöra vad nedskärningar medför samt hur de ska analyseras här. Vid granskning av effekterna av utgiftsminskningarna är det fruktbart att göra två åtskillnader: 1) huruvida de är långsiktiga eller kortsiktiga samt 2) huruvida de är selektiva eller generella.</P>
<P class="p103 ft0">Nedskärningspolitik likställs ofta med minskningar av utgifter. Även om utgifter är ett sammanslaget mått som kan belysa viktiga politiska förändringar, är en analys som enbart fokuserar på sociala utgifter otillfredsställande. Som ett komplement till analys av utgiftsminskningar bör även förändringar i systemstrukturen utvärderas (Pierson <NOBR>1994:14-15).</NOBR> Regler som rör de kvalificeringsvillkor som avgör vilka som omfattas av systemet är en av de viktigaste strukturella egenskaperna. En vanlig metod för att minska antalet förmånstagare i åtstramningstider är att höja kvalificeringskraven. Att reglerna ändras innebär en mer djupgående strukturell förändring. En sådan regeländring kan innebära att förmåner som baseras på medborgarskap omvandlas till förmåner som istället baseras på ställning på arbetsmarknaden eller på arbetsprestationer. Andra viktiga strukturella aspekter på ersättningssystemen är hur finansieringen ser ut och huruvida förmåner beskattas eller inte. Med andra ord är det viktigt att skilja mellan om åtstramningarna inneburit en nedskärning av välfärdsstaten eller en omstrukturering av det existerande systemet.</P>
<P class="p341 ft89"><SPAN class="ft20">3.1</SPAN><SPAN class="ft88">Kvinnors och mäns sociala rättigheter under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p316 ft4">Vilka är de övergripande trenderna i hur kvinnors och mäns sociala rättigheter utvecklades under <NOBR>1990-talet?</NOBR> Mer specifikt, hur ser mönstret för könsstratifieringen ut när det gäller förmånerna och förändrades denna under decenniet? För att kunna belysa kvinnors och</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td335"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td336"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">89</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td337"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td338"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">mäns sociala rättigheter analyseras två typer av könsskillnader. Den första är i vilken utsträckning rätten till förmåner baseras på den traditionella arbetsdelningen mellan könen, dvs. i vilken utsträckning kvinnor erhåller förmåner i egenskap av vårdare och mödrar och män som inkomsttagare. Den andra typen av könsskillnaderna bottnar i ojämlika värderingar av hur kvinnliga och manliga sysslor skall påverka rätten till olika förmåner. Således kan t.ex. det lika värdet av obetalt och betalt arbete förnekas. Sådana värderingar återspeglas i ersättningsnivåerna och i de belopp som utgår till kvinnor respektive män (Orloff 1993). Med hjälp av dessa två kategorier analyserar jag såväl mäns och kvinnors rättigheter vad gäller arbetsmarknads- och vårdrelaterade förmåner som skillnader i ersättningsnivåer.</P>
<P class="p143 ft23"><SPAN class="ft23">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft24">Arbetsmarknadsrelaterade förmåner</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Ett centralt kännetecken för det svenska välfärdssystemet har varit kombinationen av förmåner som ger alla grundläggande trygghet på basis av medborgarskap eller permanent bosättning<SPAN class="ft22">2</SPAN>, med förmåner som garanterar ekonomisk trygghet på basis av deltagande på arbetsmarknaden. Med tiden har arbetslinjen blivit mer framträdande inom trygghetssystemet i två avseenden. Dels har arbetsmarknads- politiken, med aktiva arbetsmarknadsåtgärder samt rätten till arbete, utgjort grunden för ekonomiskt välbefinnande. I en vidare mening har arbetslinjen uppfattats som central för att minska behovet av sociala förmåner. Dels har rätten till sociala förmåner i allt högre grad kommit att baseras på ställning på arbetsmarknaden och arbetsprestationer. Många feminister har kritiserat denna utveckling eftersom männen därmed har antagits som norm och att män är privilegierade eftersom de har lättare att kvalificera sig för förmånerna. Samtidigt argumenterar andra feminister för att betalt arbete och sociala förmåner baserade på arbetsmarknadsstatus är nyckeln till personlig självständighet.</P>
<P class="p342 ft8">Rätten till och mottagande av förmåner</P>
<P class="p343 ft4">Under de tre senaste decennierna har det skett dramatiska förändringar i såväl kvinnors rätt till arbetsmarknadsrelaterade förmåner som i andelen kvinnor som har mottagit dessa förmåner. Detta har följts av en reducerad genusdifferentiering i rätten till förmåner som baseras på den</P>
<P class="p344 ft79"><SPAN class="ft75">2 </SPAN>Man talar ofta om sociala rättigheter baserade på medborgarskap. Enligt svensk praxis har denna princip varit bredare än medborgarskap och även omfattat icke medborgare som är permanent bosatta, dvs. är mantalsskrivna i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34086x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">90 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">traditionella arbetsdelningen mellan könen. Tabell 1 visar att kvinnors och mäns sociala rättigheter knutna till deltagande på arbetsmarknaden. För att sätta <NOBR>1990-talets</NOBR> trender i ett historiskt perspektiv redovisas hur kvinnors rättigheter till förmåner såg ut 1970. Kvinnor utgjorde då en betydligt mindre del av arbetskraften och skillnaden mellan kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden var betydligt större. Genom att jämföra kvinnors och mäns rätt till arbetsmarknadsrelaterade förmåner 1970 med 1990 ges en bild av förändringarna som har skett under denna <NOBR>20-årsperiod.</NOBR></P>
<P class="p345 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 1</SPAN>. Kvinnor och mäns sociala förmåner baserat på arbets- marknadsstatus (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr6 td339"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td307"><P class="p7 ft94">1970</P></TD>
<TD class="tr6 td340"><P class="p7 ft94">1990</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p9 ft94">1994</P></TD>
<TD class="tr6 td341"><P class="p128 ft94">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td342"><P class="p63 ft9">Sjukersättning</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td276"><P class="p84 ft58">54,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td78"><P class="p7 ft58">83,4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td82"><P class="p7 ft58">76,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td68"><P class="p346 ft58">75,5<SPAN class="ft95">i</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td342"><P class="p63 ft63">Kvinnor <NOBR>(16-64)</NOBR> berättigade till inkomstrelaterad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td342"><P class="p63 ft62">sjukersättning</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td276"><P class="p84 ft58">87,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td78"><P class="p7 ft58">87,1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td82"><P class="p7 ft58">79,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td68"><P class="p346 ft58">77,9<SPAN class="ft95">i</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td342"><P class="p63 ft63">Män <NOBR>(16-64)</NOBR> berättigade till inkomstrelaterad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td342"><P class="p63 ft62">sjukersättning</P></TD>
<TD class="tr22 td276"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td342"><P class="p63 ft9">Arbetslöshetsförsäkring</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td276"><P class="p84 ft58">43,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td78"><P class="p7 ft58">84,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td82"><P class="p7 ft58">94,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td68"><P class="p347 ft58">94,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td342"><P class="p63 ft63">Kvinnor i arbetskraften som är försäkrade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td342"><P class="p63 ft61">Män i arbetskraften som är försäkrade</P></TD>
<TD class="tr13 td276"><P class="p84 ft58">66,6</P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p7 ft58">75,2</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p7 ft58">83,9</P></TD>
<TD class="tr13 td68"><P class="p347 ft58">83,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td342"><P class="p63 ft61">Arbetslösa kvinnor som är berättigade till ersättning</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p84 ft60">19,0</P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p7 ft60">64,5</P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p7 ft60">80,2</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p347 ft60">75,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td342"><P class="p63 ft61">Arbetslösa män som är berättigade till ersättning</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p84 ft60">49,0</P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p7 ft60">63,8</P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p7 ft60">81,4</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p347 ft60">76,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td342"><P class="p63 ft9">ATP</P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td342"><P class="p63 ft62">Kvinnliga ålderspensionärer med ATP som</P></TD>
<TD class="tr22 td276"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td342"><P class="p63 ft61">överstiger minimipension<SPAN class="ft96">ii</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p84 ft58">3,3</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p7 ft58">50,7</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p7 ft58">59,6</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p347 ft58">66,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td342"><P class="p63 ft63">Manliga ålderspensionärer med ATP som överstiger</P></TD>
<TD class="tr19 td276"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td342"><P class="p63 ft61">minimipension</P></TD>
<TD class="tr13 td276"><P class="p84 ft58">23,3</P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p7 ft58">89,1</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p7 ft58">91,8</P></TD>
<TD class="tr13 td68"><P class="p347 ft58">92,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td342"><P class="p63 ft63">Kvinnliga förtidspensionärer med ATP som överstiger</P></TD>
<TD class="tr19 td276"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td342"><P class="p63 ft61">minimum ersättning</P></TD>
<TD class="tr13 td276"><P class="p84 ft58">13,2</P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p7 ft58">59,3</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p7 ft58">68,2</P></TD>
<TD class="tr13 td68"><P class="p347 ft58">71,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td342"><P class="p63 ft63">Manliga förtidspensionärer med ATP som överstiger</P></TD>
<TD class="tr19 td276"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td342"><P class="p63 ft61">minimum ersättning</P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p84 ft58">44,3</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p7 ft58">78,6</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p7 ft58">80,5</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p347 ft58">78,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p348 ft99"><SPAN class="ft97">Kommentarer</SPAN>: <SPAN class="ft98">i </SPAN>Siffror gäller för 1996. <SPAN class="ft98">ii </SPAN>Minimipension avser grundpension och pensionstillägg för dem utan ATP eller med låg ATP. Andelen arbetslösa kvinnor och män som är berättigade till ersättningar under <NOBR>1990-talet</NOBR> är beräknade på årliga medeltal, medan motsvarande siffror i Sainsbury och Nordgren 1997 baseras på enskilda månader – november 1990 och december 1994. <SPAN class="ft97">Källa: </SPAN>Sainsbury och Nordgren 1997: 11, Riksförsäkringsverket 1999a:145 och 1997b:60, SCB 1999a:319, AKU 1990:131, AKU 1994:133, AKU 1997:2, 133, Arbetsmarknadsstyrelsen 1997:31 och 1991:Tabell 14.</P>
<P class="p116 ft4">Ser man till sjukpenningen och ATP har könsskillnaderna fortsatt att minska under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Skillnaden i rätten till <NOBR>arbetslöshets-försäk-</NOBR> ringen har också utjämnats över tid. Sedan början av <NOBR>1980-talet</NOBR> har en större andel kvinnor i arbetskraften varit medlemmar i arbetslöshets-</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td335"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td336"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">91</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td337"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td338"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft0">kassorna och skillnaderna mellan kvinnor och män har fortsatt att öka under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Ser vi däremot till dem som faktiskt är arbetslösa har skillnaden mellan kvinnor och män som fått ersättning från kassorna dock inte varit särskilt stor under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Trots att män har en lägre täckningsgrad i arbetskraften har de alltså erhållit arbetslöshetsersättning i nästan samma utsträckning som kvinnor.</P>
<P class="p52 ft0">Jämfört med sjukpenningen och arbetslöshetsersättningen är skill- naderna mellan kvinnor och män betydligt större både vad gäller förtidspension och ålderspension (tabell 1). Skillnaderna är mest fram- trädande i ålderspensionen, vilket är ett resultat av kvinnors avbrutna arbetsperioder och deltidsarbetande samt deras lägre inkomster.</P>
<P class="p52 ft0">Den minskade arbetskraften och höga arbetslösheten under 1990- talet har genererat tre sannolika effekter. För det första skedde det en minskning av andelen personer som var kvalificerade för sjukpenning. Detta var främst ett resultat av att antalet anställda personer minskade i både absoluta och relativa tal. Samtidigt har könsskillnaderna minskat vad gäller rätten till sjukpenning. Detta kan förklaras med att inkomstkraven för att erhålla sjukpenning är låga. Nästan alla i arbetskraften kan därmed möta kvalifikationskraven.<SPAN class="ft100">3 </SPAN>Därutöver räknas även arbetslöshetsersättning som inkomst för att kvalificera sig för sjukpenning. Det faktum att sjukpenningen baseras på framtida inkomst (de nästkommande sex månaderna) påverkar troligtvis skillnaderna mellan kvinnor och män. Tillfälligt anställda, som dessutom är anställda under kortare perioder, kan därmed ha större svårigheter att kvalificera sig. På <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade antalet tillfälligt anställda och bland dessa var en övervägande andel kvinnor (Riksförsäkringsverket 1999a:86). År 1999 var 17 procent bland kvinnorna och tio procent bland männen i arbetskraften tillfälligt anställda.</P>
<P class="p28 ft0">För det andra sjönk andelen arbetslösa personer som var berättigade till arbetslöshetsförsäkring mellan åren 1994 och 1997. Detta trots att arbetslöshetsförsäkringen omfattade en högre andel av arbetskraften 1997 jämfört med 1990. En förklaring kan vara utförsäkringen av en stor andel långtidsarbetslösa. Över 105 000 personer drabbades av detta under <NOBR>1990-talet</NOBR> och en något större andel var kvinnor (51 procent) (beräknat från Arbetsmarknadsstyrelsen 1999:3, tabell 1 och 2). Under 1970- och <NOBR>1980-talen</NOBR> stod arbetslösa kvinnor i hög grad utanför arbetslöshetsförsäkringen, då de inte deltagit på arbets- marknaden. På <NOBR>1990-talet</NOBR> var andelarna arbetslösa kvinnor och män, som var berättigade till arbetslöshetsförsäkringen, i princip lika stora. Antalet kvinnor som stod utanför arbetsmarknaden ökade dock under</P>
<P class="p349 ft10"><SPAN class="ft22">3 </SPAN>I början av årtiondet var inkomstkravet 6 000 kronor och i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> 8 000 kronor per år.</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">92 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft4">decenniet. Det är företrädesvis unga människor och invandrare som inte tillhör arbetskraften och därför inte heller är berättigade till arbetslöshetsförsäkring.</P>
<P class="p110 ft0">En tredje möjlig effekt av <NOBR>1990-talets</NOBR> höga arbetslöshet och mins- kade arbetskraft gäller förtidspensionen. Andelen förtidspensionerade män med ATP som överskred minimibeloppet sjönk 1997 vid en jämförelse med 1994. En rimlig orsak är att en större andel män har beviljats förtidspension i tidig ålder, innan de har fått en stabil inkomst.</P>
<P class="p110 ft0">Nedskärningarna har omfattat flertalet arbetsmarknadsrelaterade förmåner. <SPAN class="ft2">Hårdare kvalificeringsvillkor </SPAN>har introducerats för förtids- pensioner och sjukbidrag. 1991 avskaffades särskild kvalificering p.g.a. arbetsmarknadsskäl, vilket reducerade möjligheten för äldre anställda att få förtidspension. Sedan 1995 har rätten till förtidspension enbart baserats på medicinska grunder. Förlängningen tycks ha drabbat män hårdare än kvinnor. Sedan slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> har fler kvinnor än män mottagit förtidspension och under <NOBR>1990-talet</NOBR> har antalet nya förmånsta- gare bland kvinnor varit konstant högre än bland män. Trots hårdare regler för berättigande samt lägre ersättningsnivåer sjönk antalet nya förmånstagare först i mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Antalet förmånstagare bland män sjönk då med 48 procent och bland kvinnor med 42 procent. År 1997 ökade antalet nya förtidspensionärer återigen. Antalet nya motta- gare av arbetsskadeersättning minskade dramatiskt under årtiondet. Antalet ansökningar sjönk från 110 000 1990 till omkring 15 000 1998 och antalet beviljade ansökningar från nästan 85 procent 1990 till mindre än 70 procent 1998 <NOBR>(www.rfv.se/stati/-sjukh/arbsk.htm</NOBR> uppdaterad <NOBR>1999-11-09).</NOBR> Den markanta nedgången kan relateras till flera förändringar. I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> samordnades arbetsskadeför- säkringen med den vanliga sjukpenningen fullt ut. Arbetsskadeersätt- ningen gav följaktligen endast samma inkomstersättning som utgick vid annan sjukdom eller skada. Därutöver ställdes det även högre krav på bevisbördan. En hårdare bedömning av skador som orsakats av tunga lyft eller monotona rörelser drabbade kvinnors ansökningar negativt (Riksförsäkringsverket 1998b:61).</P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft2">Sänkta ersättningsnivåer </SPAN>har följts av en minskning av antalet mottagare av sjukpenning, delpension och rehabiliteringspenning. Den tydligaste minskningen inträffade bland nya deltidspensionärer, vilka rasade i antal från 15 000 år 1994 till 900 år 1995. Antalet kvinnliga förmånstagare minskade med 75 procent och motsvarande minskning bland männen var 72 procent. Trenden visar dock att mottagandet av sjukpenning ökade under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> parallellt med förtidspension och sjukbidrag.</P>
<P class="p26 ft4">En expansion ägde rum på två områden under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Dels ökade arbetslivsinriktad rehabilitering och dels ökade aktiva arbets-</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td335"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td336"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">93</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td337"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td338"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">marknadsåtgärder – båda i samstämmighet med arbetslinjen. Den ihållande ökningen av sjukbidrag och förtidspensioner bidrog till det ökade intresset för att utveckla arbetslivsinriktad rehabilitering. 1992 års reform skapade särskilda incitament eftersom ersättningsnivåerna för arbetslivsrehabilitering var högre än sjukersättningen. Andelen långtidssjuka personer som deltog i rehabiliteringsprogram ökade från 10 procent i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> till 20 procent under tidigt <NOBR>1990-tal</NOBR> (Jansson 1999:13). Antalet deltagare nådade sin höjdpunkt med 65 000 1995 för att sedan falla till 45 000 nästkommande år, (www.rfv.se/- stati/sjukh/rehab.htm uppdaterat <NOBR>1999-11-21)</NOBR> då ersättningsnivåerna för rehabiliteringsersättning och sjukpenning sjönk till 75 procent.</P>
<P class="p28 ft0">Fler kvinnor än män mottog rehabiliteringsersättning under årtiondet. Detta är inte överraskande eftersom kvinnor utgör en större andel av dem som erhöll såväl långtidssjukpenning som sjukbidrag. Det är dock oklart om en större andel kvinnor än män mottagit rehabi- literingspenning i förhållande till antalet potentiella bidragstagare (Riksförsäkringsverket 1999a:120). Dessutom gynnades män som tagit del av rehabiliteringsåtgärder i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> och i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Män deltog i högre grad i yrkesvägledning, lämplighetsut- värdring samt utbildning medan kvinnor i större utsträckning genom- gick arbetsplatsutbildning. I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> blev skillnaderna mindre och arbetsplatsutbildning blev den huvudsakliga åtgärden för båda könen. Aktiva arbetsmarknadsåtgärder har utgjort en hörnsten i den svenska välfärdsstaten. Ett mått på detta är att utgifterna för aktiva arbetsmarknadsåtgärder har varit mycket högre än utgifterna för arbetslöshetsersättning. På grund av en stigande arbetslöshet var mönstret dock det omvända under mitten på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Trots detta har aktiva arbetsmarknadsåtgärder haft en ökad betydelse under decenniet. Antalet deltagare i denna typ av åtgärdsprogram växte från 60 000 1990 till mellan 250 000 och 300 000 i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> (Arbetsmarknadsstyrelsen 1991, tabell 1 och 1997:7, tabell 1). Under första hälften av årtiondet var arbetslöshetsnivån bland män högre än bland kvinnor, och män deltog i större utsträckning i olika arbetsmarknadspolitiks åtgärdsprogram. I slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> var skill- naderna mellan kvinnors och mäns arbetslöshetsnivåer inte särskilt stora. Samtidigt ökade andelen kvinnor som stod utanför arbets- marknaden. Deltagandet i olika åtgärdsprogram bidrog dock till att fler tog steget in på, eller återgick till, arbetsmarknaden. Emellertid fort- satte män att dominera bland deltagarna i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram (Arbetsmarknadsstyrelsen 1997: 7, tabell 1b).<SPAN class="ft100">4</SPAN></P>
<P class="p350 ft10"><SPAN class="ft22">4 </SPAN>Det var små skillnader mellan könen i deltagande i arbetsmarknadsutbildning - inräknat datakurser. Skillnader existerade i åtgärder för att skapa arbete,</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34090x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">94 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft8">Förmånsnivåer</P>
<P class="p35 ft0">Trots dramatiska förändringar i kvinnors berättigande till arbets- marknadsrelaterade förmåner existerar fortfarande könsskillnader i systemet. Detta tar sig uttryck i kvinnors och mäns genomsnittliga ersättningar. Inom i princip alla arbetsmarknadsrelaterade förmåns- system som kompenserar för utebliven inkomst är den genomsnittliga ersättningen lägre för kvinnor än för män. Skillnaderna har varierat från att kvinnor i genomsnitt har haft 37 procent av männens genom- snittliga ersättning för ATP till 87 procent för daglig arbetslöshets- ersättning 1997 (räknat från Riksförsäkringsverket 1999a:134,145).<SPAN class="ft100">5 </SPAN>Vanligtvis reflekterar mäns högre ersättningsnivåer deras högre inkomster. Ytterligare en faktor har emellertid betydelse för förtids- pensionen. Kvinnor har genomgående i högre utsträckning mottagit delpension och män helpension. Skillnaderna kan vara ett resultat av hur kvinnors och mäns arbetsförmåga bedöms. Förmågan att utföra betalt arbete är vanligtvis det enda kriterium som utnyttjas i bedöm- ningen av män, medan man för kvinnor ofta beaktar såväl hushålls- sysslor som arbetsinkomst. Det som möjliggör detta dubbla kriterium för kvinnor är lagtextens formulering där ”<SPAN class="ft2">inkomst av arbete likställs i skälig omfattning med värdet av hushållsarbete i hemmet</SPAN>” (Jansson 1999:16). Denna formulering har troligtvis varit en hjälp för kvinnors berättigande till förtidspension, men den har likväl skapat grunden för partiell pensionsersättning. Kvinnor antas kunna utföra hushållsarbete eller barnpassning i viss utsträckning och kvalificerar sig därmed endast för partiell förtidspension.<SPAN class="ft100">6</SPAN></P>
<P class="p313 ft0">En framträdande nedskärningsstrategi har varit att sänka ersättnings- nivåerna i arbetsmarknadsrelaterade förmåner. Har detta påverkat könsskillnaderna i förmånsnivåer? Tillgängliga data visar inte en entydig bild. Vad gäller arbetsskador har könsskillnaderna ökat under årtiondet. Kvinnors ersättning stagnerade medan ersättningen för män ökade något (Riksförsäkringsverket 1992:3 och 1999c, tabell 1). Sänkningen av ersättningsnivåer i föräldrapenningen, från 85 procent till 75 procent i januari 1997, minskade skillnaden i dagpenningen</P>
<P class="p351 ft79">lönesubventioner, anställning för handikappade samt stöd för att starta eget företag.</P>
<P class="p352 ft79"><SPAN class="ft57">5</SPAN><SPAN class="ft101">Det enda undantaget jag har funnit till denna generalisering är den tidigare arbetsplatsskadeersättningen (YFL). Bidragsnivåer räknades inte efter aktuell utebliven inkomst utan med hänsyn till hur allvarlig skadan var.</SPAN></P>
<P class="p353 ft79"><SPAN class="ft57">6</SPAN><SPAN class="ft101">Vad som är intressant beträffande rehabiliteringsersättningen är att kvinnor i det fallet inte erfar samma slags diskriminering. Procenttalen för kvinnliga respektive manliga förmånstagare med reducerad ersättning är i princip desamma (Riksförsäkringsverket 1998b:64).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td335"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td336"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">95</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td337"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td338"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">mellan kvinnor och män (Riksförsäkringsverket 1998b:28). De flesta förändringarna, som påverkat skillnaden i genomsnittliga ersättnings- nivåer mellan könen, har dock varit relativt små under årtiondet. Istället slås man av stabiliteten i skillnaderna i ersättningsnivåer mellan kvinnor och män. Bland de minsta skillnaderna i kvinnors och mäns ersättningsnivåer i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> var dagpenningen för arbetslös- hetsersättning. Det låga förmånstaket är en möjlig förklaring. Arbetslöshetsförsäkringen speglar den marknadsgenererade löne- strukturen dåligt och det låga taket för de förmånsgrundande inkomsterna hindrar löneskillnader från att reproduceras som ersätt- ningsskillnader fullt ut. Aktuella förslag att höja taket för sjukpen- ningen och ATP skulle resultera i större ersättningsskillnader mellan kvinnor och män. Med hänsyn till mottagandet av arbetsmarknadsrela- terade förmåner tjänar kvinnor sammanfattningsvis på systemet som grupp medan män drar fördelar av systemet som individer. Det ökade antalet kvinnor som erhåller arbetsmarknadsrelaterade förmåner har haft inverkan på den totala summan utbetalningar till kvinnor. I följande arbetsmarknadsrelaterade försäkringssystem var antalet kvinnor fler än antalet män i slutet av <NOBR>1990-talet:</NOBR> arbetslöshetsförsäk- ringen, sjukersättningen, förtidspensionen och rehabiliteringsersätt- ningen. År 2000 kan kvinnor med ATP som överstiger minimipension t.o.m. komma att bli fler än män. Med andra ord har kvinnor antalsmässigt fått ut relativt mer av systemet p.g.a. sin svagare ställning på arbetsmarknaden i kombination med att de i högre grad har fått rätt till arbetsmarknadsrelaterade förmåner. Däremot har män som individer varit gynnande av högre arbetsmarknadsrelaterade förmåner överlag och längre ersättningstider när det gäller rehabiliteringspenning och arbetslöshetsersättning.</P>
<P class="p354 ft23"><SPAN class="ft23">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft24">Vårdrelaterade förmåner</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Trots kvinnors och mäns lika rättigheter till vårdrelaterade förmåner, följer mottagandet av dessa ett mer traditionellt mönster. Det är en övervägande del kvinnor som erhåller vårdrelaterade förmåner. Tabell 2 visar kvinnors och mäns mottagande av ett flertal vårdrelaterade förmåner under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Av det totala antalet förmånstagare utgjorde kvinnorna, beroende på typ av förmån, mellan 2/3 och 9/10. Omvänt utgjorde männen mellan 1/10 och 1/3 av det totala antalet. För att klargöra <NOBR>1990-talets</NOBR> trender visar fetmarkerade siffror de fall där män i ökad utsträckning mottar vårdrelaterade förmåner. Kursiva siffror visar nedåtgående trender.</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34092x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr16 td343"><P class="p355 ft0">96</P></TD>
<TD class="tr16 td344"><P class="p356 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td345"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td346"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft0"><SPAN class="ft2">Tabell 2 </SPAN>Kvinnors och mäns nyttjande av vårdrelaterade bidrag under 1990 talet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr11 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td71"><P class="p82 ft58">Föräldrarpenning</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td347"><P class="p65 ft58">Tillfällig föräldrapenning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td348"><P class="p93 ft58">Närståendepenning</P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p75 ft58">Bidrag för</P></TD>
<TD class="tr11 td87"><P class="p6 ft58">vård</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td146"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td190"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td126"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td349"><P class="p90 ft61">av handikappat barn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td146"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td6"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p6 ft61">%Fäder</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td126"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td87"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td10"><P class="p130 ft61">Bidragstagare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td106"><P class="p107 ft61">Bidragsdagar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td106"><P class="p61 ft61">Bidragstagare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td15"><P class="p61 ft61">Bidragsdagar</P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p6 ft61">som tar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td350"><P class="p107 ft61">Bidragstagare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td349"><P class="p61 ft61">Bidragstagare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p83 ft61">%Kvinnor %Män</P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p128 ft64">%Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p72 ft64">%Män</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p172 ft61">%Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p83 ft64">%Män</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p205 ft61">%Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p94 ft64">%Män</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p6 ft61">pappadagar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td350"><P class="p72 ft64">%Kvinnor %Män</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p205 ft61">%Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p6 ft61">%Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td119"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td120"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td144"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td161"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td351"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td145"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td160"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td145"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td308"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td217"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td241"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td116"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td145"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td64"><P class="p7 ft61">1990</P></TD>
<TD class="tr29 td47"><P class="p7 ft61">73.9</P></TD>
<TD class="tr29 td146"><P class="p89 ft102">26.1</P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p130 ft61">92.9</P></TD>
<TD class="tr29 td68"><P class="p83 ft102">7.1</P></TD>
<TD class="tr29 td80"><P class="p130 ft61">58.8</P></TD>
<TD class="tr29 td155"><P class="p88 ft103">41.2</P></TD>
<TD class="tr29 td80"><P class="p72 ft61">65.5</P></TD>
<TD class="tr29 td276"><P class="p90 ft103">34.5</P></TD>
<TD class="tr29 td190"><P class="p112 ft103">86.3</P></TD>
<TD class="tr29 td96"><P class="p7 ft61">73.9</P></TD>
<TD class="tr29 td126"><P class="p83 ft102">26.1</P></TD>
<TD class="tr29 td80"><P class="p93 ft61">95,4</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p13 ft102">4,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td64"><P class="p7 ft61">1991</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p7 ft61">73.5</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p89 ft102">26.5</P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p83 ft61">92.3</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p83 ft102">7.7</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p130 ft61">59.0</P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p88 ft103">41.0</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p72 ft61">65.9</P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p90 ft103">34.1</P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p112 ft103">84.7</P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p7 ft61">76.3</P></TD>
<TD class="tr14 td126"><P class="p83 ft61">23.7</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p93 ft61">95,2</P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p13 ft102">4,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p7 ft61">1992</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p7 ft61">73.1</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p89 ft102">26.9</P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p83 ft61">91.4</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p83 ft102">8.6</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p130 ft61">59.1</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p88 ft103">40.9</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p72 ft61">65.7</P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p90 ft61">34.3</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p112 ft103">81.9</P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p7 ft61">72.9</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p83 ft102">27.1</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p93 ft61">95,1</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p13 ft102">4,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td64"><P class="p7 ft61">1993</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p7 ft61">72.6</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p89 ft102">27.4</P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p83 ft61">90.4</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p83 ft102">9.6</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p130 ft61">59.3</P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p88 ft103">40.7</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p72 ft61">67.1</P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p90 ft103">32.9</P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p112 ft103">78.2</P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p7 ft61">71.9</P></TD>
<TD class="tr14 td126"><P class="p83 ft102">28.1</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p93 ft61">94,5</P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p13 ft102">5,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p7 ft61">1994</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p7 ft61">71.7</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p89 ft102">28.3</P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p83 ft61">89.1</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p83 ft102">10.9</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p130 ft61">60.1</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p88 ft103">39.9</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p72 ft61">67.0</P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p90 ft61">33.0</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p112 ft103">77.6</P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p7 ft61">72.8</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p83 ft61">27.2</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p93 ft61">94,2</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p13 ft102">5,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td64"><P class="p7 ft61">1995</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p7 ft61">71.5</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p89 ft102">28.5</P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p83 ft61">90.8</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p83 ft61">9.2</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p130 ft61">60.7</P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p88 ft103">39.3</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p72 ft61">68.4</P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p90 ft103">31.6</P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p112 ft103">75.0</P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p7 ft61">72.7</P></TD>
<TD class="tr14 td126"><P class="p83 ft61">27.3</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p93 ft61">92,4</P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p13 ft102">7,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p7 ft61">1996</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p7 ft61">68.9</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p90 ft102">31.1</P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p83 ft61">89.4</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p130 ft61">10.6</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p130 ft61">61.3</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p88 ft103">38.7</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p72 ft61">69.0</P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p90 ft103">31.0</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p112 ft103">73.4</P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p7 ft61">72.8</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p83 ft61">27.2</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p93 ft61">91,7</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p13 ft102">8,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td64"><P class="p7 ft61">1997</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p7 ft61">69.1</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p89 ft61">30.9</P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p83 ft61">90.1</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p83 ft61">9.9</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p130 ft61">61.7</P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p88 ft103">38.3</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p72 ft61">69.0</P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p90 ft103">31.0</P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p112 ft103">72.6</P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p7 ft61">71.8</P></TD>
<TD class="tr14 td126"><P class="p83 ft102">28.2</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p93 ft61">91.1</P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p13 ft102">8,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p7 ft61">1998</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p7 ft61">67.6</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p89 ft102">32.4</P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p83 ft61">89.6</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p83 ft61">10.4</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p130 ft61">60.9</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p88 ft61">39.1</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p72 ft61">67.7</P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p82 ft61">32.3</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p112 ft61">72.8</P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p7 ft61">71,6</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p83 ft102">28.4</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p358 ft99"><SPAN class="ft97">Källa</SPAN>: RFV1999:117, http://www.rfv.se/stati/famba och http://www.rfv.se/stati/sjukh/narpe.htm uppdaterad 1999 - 05 <NOBR>-27,</NOBR> Riksförsäkringsverket 199b, tabell1</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td335"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td336"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">97</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td337"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td338"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">Trenden under <NOBR>1990-talet</NOBR> har varit att fler män nyttjar föräldra- penningen. Deras andel av förmånstagarna steg från drygt en fjärdedel 1990 till nästan en tredjedel 1998. Den största ökningen ägde rum mellan 1995 och 1996 – året efter att ”pappamånaden” hade introducerats. Ökningen var föga imponerande – mindre än tre procentenheter. Andelen ersättningsdagar som fäder tog ut ökade också till och med 1994 och var som högst elva procent. Deras andel ersättningsdagar var större 1998 än 1990 trots en tillfällig nedgång 1997. Därtill skedde en procentuell höjning i andelen män som har mottagit närståendepenning samt vårdbidrag.</P>
<P class="p26 ft0">Vi kan konstatera nedåtgående trender vad gäller männens utnyttjande av den tillfälliga föräldrapenningen för vård av barn, andelen fäder som tar ut pappadagar i samband med barnets födelse och fädernas genomsnittliga antal föräldrapenningsdagar. Den största förändringen var nedgången i andelen fäder som tog ut pappadagar, från 86 procent 1990 till 73 procent i slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Ersättnings- nivåerna sänktes successivt, till en början från 90 procent till 80 procent och sedan till 75 procent.</P>
<P class="p52 ft0">Fäders sänkta nyttjandegrad sammanföll i tiden med de lägre ersätt- ningsnivåerna. Den lägsta nyttjandegraden under årtiondet ägde rum när ersättningsnivåerna endast var 75 procent. När ersättningsnivåerna höjdes till 80 procent 1998 bröts nedgången och det skedde en ökning. Detta var den första ökningen under decenniet. Mönstret ser likadant ut vad gäller den tillfälliga föräldrapenningen (se tabell 2). Det genomsnittliga antalet föräldrapenningsdagar som fäder använde (presenteras inte i tabell 2) var som högst i mitten av årtiondet. 1998 hade dock det genomsnittliga antalet dagar sjunkit långt under 1990 års genomsnitt för både män och kvinnor (räknat från www.rfv.se/- stati/famba/foral.htm uppdaterad <NOBR>1999-05-27).</NOBR></P>
<P class="p28 ft0">Lägre ersättningsnivåer är dock inte den enda förklaringen till mäns minskade föräldrapenninguttag. Nedgången inträffade före nedskär- ningarna i ersättningsnivåerna. Det hårdare trycket på arbetsmarknaden (som följde med den ökade arbetslösheten) har troligtvis gjort män mer tveksamma till att utnyttja föräldrapenning. En studie från mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> visade att män på arbetet kände sig pressade att inte ta ut föräldrapenning. Den försämrade ekonomiska situationen under 1990- talet kan också ha gjort det svårare för fäder att nyttja förmånen efter- som det innebär en större förlorad inkomst ifall mannen tar föräldraledigt än ifall modern nyttjar föräldrapenningen (Sundström och Duvander 1998).</P>
<P class="p26 ft4">Sammanfattningsvis är trenderna i mäns nyttjande av vårdrelaterade förmåner motsägelsefulla. Introduktionen av pappamånaden borde ha uppmuntrat fäder att ta ut föräldrapenningen. Det verkar dock som om</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">nedskärningarna har hämmat män från att använda den här typen av förmåner. Hursomhelst inträffade det lägsta föräldrapenninguttaget samtidigt som ersättningsnivåerna var som lägst. Under 1998 tog en större andel män ut föräldrapenning men deras genomsnittliga antal ersättningsdagar var lägre än under 1990. I korthet har en stor andel män inte nyttjat vårdrelaterade förmåner. De män som dock har nyttjat förmånen har vanligtvis gjort det på deltid.</P>
<P class="p38 ft0">Det bör betonas att statistiken i tabell 2 i viktiga avseenden inte fullständigt belyser fäders nyttjande av föräldrapenningen. Data visar andelen förmånstagare och inte nyttjandegrader, med undantag av pappadagarna. Istället visar den officiella statistiken siffror för alla mödrar, alla fäder och alla barn under åtta år. Inte heller är data om föräldrar relaterade till barnen. När det är möjligt att jämföra den officiella statistiken med uppgifter som visar nyttjandegraden bland föräldrar under de två första åren efter barnets födelse, blir problemet med den här typen av data tydligt. Den officiella statistiken visade att fäder endast utgjorde 26,1 procent av dem som erhöll föräldrapenning under 1990 (tabell 2), medan en studie av barn som föddes under 1990 visar att 54,8 procent av fäderna nyttjade förmåner under barnets första 21 månader (Sundström och Duvander 1998:79; Sainsbury 1999). En större andel män utnyttjar alltså den här typen av förmåner än vad deras andel av de totalt nyttjade dagarna indikerar.</P>
<P class="p359 ft8">Förmånsnivåer</P>
<P class="p35 ft0">Flera av de förmåner som är vårdinriktade är inte lika generösa som de som baseras på ställning på arbetsmarknaden. Till skillnad från inkomstrelaterade förmåner är de konstruerade med fasta ersättnings- belopp som ger samma förmåner oavsett inkomst. Förmåner som baseras på vårdprincipen har dock i allt större utsträckning blivit kopplade till arbetsmarknadsstatus. Denna typ av koppling visar på ett steg mot att likställa vårdrelaterade förmåner med förmåner relaterade till lönearbete, särskilt när ersättningsnivå och tid är desamma. Denna konstruktion visar på en jämlik värdering av vård och arbete. Det möjliggör även för alla inkomsttagare att kunna växla mellan perioder av vård respektive arbete. Denna koppling mellan förmånerna skapar en incitamentstruktur för kvinnor att engagera sig i betalt arbete och för män att svara för omsorg. Detta är en viktig strategi för att eliminera könsskillnader i förmånsnivåer.</P>
<P class="p314 ft4">Som framgår av tabell 2 är klyftan stor mellan mäns och kvinnors vårdrelaterade förmånstagande. En högre andel män mottar</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34095x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td335"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td336"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">99</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td337"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td338"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4">vårdrelaterade förmåner som kompenserar för förlorad inkomst än förmåner med enhetsbelopp.</P>
<P class="p54 ft0">Män erhåller föräldra- och närståendepenning i högre utsträckning än vårdbidrag för handikappat barn. Männen stod för ungefär 30 till 40 procent av det totala antalet förmånstagare för de två förstnämnda typerna av förmåner medan mindre än tio procent av dem som fick vårdbidrag var män. Ju högre ersättningsnivån i föräldrapenningen är desto oftare utnyttjas den av männen. Detta faktum tillsammans med högre förmånsgrundande inkomster gör att män erhåller högre dagersättning från föräldraförsäkringen än kvinnor (figur 1). Detta gäller också för närståendepenning. Däremot är den genomsnittliga ersättningen per månad för vårdbidrag lägre för män än för kvinnor (Riksförsäkringsverket 1998b: <NOBR>28-29</NOBR> och 1999a:117, 128).<SPAN class="ft100">7</SPAN></P>
<P class="p360 ft0"><SPAN class="ft2">Figur 1</SPAN>. Föräldrapenningdagar, fördelning mellan kvinnor och män ersättningstyp<SPAN class="ft85">, 1996</SPAN></P>
<P class="p361 ft104">Typ av dagar</P>
<P class="p362 ft29"><NOBR>85%-nivå</NOBR> <INGENBILD zsrc="GOB34095xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GOB34095xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GOB34095xi4.jpg/" id="inl_img3"></P>
<P class="p363 ft105"><NOBR>75%-nivå</NOBR> <INGENBILD zsrc="GOB34095xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GOB34095xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GOB34095xi7.jpg/" id="inl_img6"> garantidagar<INGENBILD zsrc="GOB34095xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GOB34095xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GOB34095xi10.jpg/" id="inl_img9"></P>
<P class="p364 ft106">dagar med garantinivå</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR height=0>
<TD width=52px></TD>
<TD width=8px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=100px></TD>
<TD width=8px></TD>
<TD width=19px></TD>
<TD width=85px></TD>
<TD width=45px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td87"><P class="p151 ft41">0%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td56"><P class="p7 ft41">20%</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p365 ft41">40%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td127"><P class="p7 ft41">60%</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p61 ft41">80%</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p7 ft41">100%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td87"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td352"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td353"><P class="p179 ft85">Kvinnornas andel</P></TD>
<TD class="tr38 td352"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td106"><P class="p89 ft85">Männens andel</P></TD>
<TD class="tr38 td99"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td87"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td354"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td355"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>RFV 1989b:29</P>
<P class="p216 ft0">Trots denna incitamentstruktur är det huvudsakligen kvinnor som tar ut vårdrelaterade förmåner, och det totala beloppet som utbetalas till kvinnor för vårdrelaterade förmåner överskrider långt det som betalas ut till män. Att kvinnor i högre grad än män erhåller vårdrelaterade förmåner, och att de i regel har lägre ersättningar, är en betydelsefull</P>
<P class="p367 ft79"><SPAN class="ft75">7 </SPAN>Bidraget för vård av handikappat barn höjdes i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> och är det mest generösa bidraget med enhetstaxa i det generella pensionsförsäkringssystemet (Sainsbury 1996:192). Det är en viktig inkomstkälla och kompensation för de extra kostnader som tillkommer för ett handikappat barn. Förmånen kan dock, med hänsyn till mäns låga nyttjandefrekvens, bidra till att upprätthålla kvinnors traditionella roll som ”vårdare”.</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">aspekt på könsskillnader i det svenska ersättningssystemet. Så länge kvinnor med lägre ersättningar (baserade på deras inkomster) oproportionerligt mottar förmåner som baseras på vårdprincipen, kommer ersättningarna att vara lägre i vårdrelaterade förmåner jämfört med arbetsrelaterade förmåner. Samtidigt inskränker kvinnors större vårdansvar på deras möjligheter att ägna sig åt lönearbete, vilket automatiskt leder till ojämlikhet i ersättningssystemen. En annan viktig aspekt på könsskillnaderna i det svenska ersättningssystemet är att män fortfarande är gynnade som inkomsttagare. I praktiskt taget alla arbetsmarknadsrelaterade system åtnjuter män högre ersättningar än kvinnor. Därtill hade arbetslöshetsersättningen och aktiva arbetsmark- nadsåtgärder (som t.ex. arbetsmarknadsutbildning) mycket större effekt på mäns inkomster i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> (Nyberg 1997:32). Bland handikappade har dessutom män fått lönesubventioner eller varit placerade i ”skyddad” anställning i högre utsträckning än kvinnor (Arbetsmarknadsstyrelsen 1997:4).</P>
<P class="p368 ft0">Genom att fokusera på arbets- och vårdrelaterade förmåner är det slutligen lätt att missa förändringen i socialbidragstagandet bland kvinnor och män under <NOBR>1990-talet.</NOBR> En internationellt sett ovanlig egenskap i det svenska transfereringssystemet är att män, sedan tidigt <NOBR>1970-tal,</NOBR> har utgjort en majoritet bland socialbidragstagarna. År 1995 gick kvinnorna dock förbi männen (SCB 1999a:333) och statistiken för år 1998 visar att de fortfarande utgjorde majoriteten av bidragstagarna. Både ensamstående kvinnor utan barn och ensamstående mödrar har sökt socialbidrag i ökad utsträckning. Ökningen är dock större bland ensamstående kvinnor utan barn. Vad som kanske är mer anmärknings- värt än svängningen från en majoritet av män till en majoritet av kvinnor bland socialbidragstagarna, är att det under de tre senaste decennierna funnits mycket små skillnader mellan antalet kvinnor och män som erhållit socialbidrag.</P>
<P class="p369 ft87"><SPAN class="ft23">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft86">Förmåner och kvinnors och mäns ekonomiska välstånd</SPAN></P>
<P class="p370 ft0">För att belysa kvinnors och mäns ekonomiska välstånd använder jag två typer av mått: 1) könsskillnader i fattigdom och 2) könsskillnader i dis- ponibel inkomst. Om inte annat specificeras, använder jag i denna studie en definition av fattigdom som vanligtvis används i internatio- nell forskning. Fattigdom definieras som att ha en disponibel inkomst, med hänsyn till familjestorlek, som är mindre än hälften av medianin- komsten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB34097x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">101</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft8">Könsskillnader i fattigdom</P>
<P class="p35 ft0">I ett internationellt perspektiv är andelen fattiga i den svenska befolk- ningen låg. Vad som är mer ovanligt, i jämförelse med andra länder, är karaktären av könsskillnaderna i fattigdom. I Sverige råder det små skillnader mellan kvinnors och mäns fattigdomsnivåer och kvinnor har haft lägre nivåer än män (Casper m.fl. 1994, Sainsbury 1999, Christopher m.fl. 1999). I de flesta andra länder är, i motsats till i Sverige, fattigdomskvoten bland män lägre än bland kvinnor. Tabell 3 visar andel fattiga efter kön och familjetyp under 1980- och <NOBR>1990-talen.</NOBR></P>
<P class="p135 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 3</SPAN>. Andel fattiga efter familjetyp och kön under 1980- och 1990- talen (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr11 td360"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td361"><P class="p7 ft10">1981</P></TD>
<TD class="tr11 td285"><P class="p9 ft10">1987</P></TD>
<TD class="tr11 td283"><P class="p9 ft10">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td340"><P class="p122 ft10">1995</P></TD>
<TD class="tr15 td362"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td363"><P class="p63 ft10">Ensamstående äldre kvinnor</P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p7 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p7 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft10">3,8</P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p11 ft10">2,5</P></TD>
<TD class="tr13 td362"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td363"><P class="p63 ft10">Ensamstående äldre män</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p7 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p7 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p7 ft10">2,2</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p11 ft10">2,4</P></TD>
<TD class="tr14 td362"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td363"><P class="p63 ft10">Äldre par</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p7 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p7 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p7 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p11 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr14 td362"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td363"><P class="p63 ft10">Ensamstående kvinnor utan barn</P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p7 ft10">8,2</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p7 ft10">16,5</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p9 ft10">18,7</P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p11 ft10">19,0</P></TD>
<TD class="tr13 td362"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td363"><P class="p63 ft10">Ensamstående män utan barn</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p7 ft10">12,3</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p7 ft10">17,6</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p9 ft10">14,8</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p11 ft10">18,5</P></TD>
<TD class="tr14 td362"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td363"><P class="p63 ft10">Par med barn</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p7 ft10">5,1</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p7 ft10">4,5</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p7 ft10">3,7</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p11 ft10">2,5</P></TD>
<TD class="tr14 td362"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td363"><P class="p63 ft10">Ensamstående mödrar</P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p7 ft10">8,3</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p7 ft10">4,3</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft10">3,8</P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p11 ft10">4,8</P></TD>
<TD class="tr13 td362"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td363"><P class="p63 ft10">Ensamstående fäder</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p7 ft10">2,6</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p11 ft10">4,5</P></TD>
<TD class="tr14 td362"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td363"><P class="p63 ft10">Alla kvinnor</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p7 ft10">5,7</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p7 ft10">5,3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td276"><P class="p7 ft10">(6,3)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td363"><P class="p63 ft10">Alla män</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p7 ft10">6,5</P></TD>
<TD class="tr6 td79"><P class="p7 ft10">5,4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td276"><P class="p7 ft10">(8,1)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft99"><SPAN class="ft97">Kommentarer: </SPAN>Beräkningarna av alla kvinnor och alla män baseras på individnivå. Den högre fattigdomskvoten bland vuxna kvinnor och män jämfört med hela befolkningen beror på att barnen inte är inkluderade och dessa har en låg fattigdomskvot. Siffrorna inom parentes är preliminära.</P>
<P class="p372 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>The Luxembourg Income Study (LIS)</P>
<P class="p203 ft0">Vid en studie av fattigdomsnivåer i den arbetsföra befolkningen i åtta länder, hävdar Casper m.fl. (1994) att svenska kvinnors höga arbetsmarknadsdeltagande förklarar deras låga andel fattiga. Däremot förklarar detta inte varför kvinnor har lägre fattigdomsnivåer än män i Sverige. I en färskare studie noterar Christopher m.fl. (1999) vikten av sociala förmåner. På grund av förvärvsarbetande kvinnors lägre inkomster hade kvinnor, under tidigt <NOBR>1990-tal,</NOBR> en högre fattigdomsnivå än män ”före” sociala transfereringar. Kontantöverföringar spelade en avgörande roll för att lyfta dessa kvinnor ur fattigdom. Det svenska transfereringssystemet har lyft fler kvinnor än män ut ur fattigdom och därmed utjämnat fattigdomsnivåerna mellan kvinnor och män, men också ändrat förhållandena till kvinnors fördel.</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft8">Könsskillnader i disponibel inkomst</P>
<P class="p35 ft0">Sociala förmåner utgår till nästan alla i Sverige, men de är särskilt viktiga för den disponibla inkomsten hos vissa grupper: arbetslösa, personer som är sjuka eller handikappade, familjer med barn, ensam- stående föräldrar och pensionärer. För de flesta av dessa grupper saknas data för att kunna visa hur ersättningar påverkar disponibel inkomst med hänsyn till kön. Ett undantag är pensionärerna. Deras huvudsakliga inkomstkälla är transfereringar, främst pensioner. Pensionsförmånerna är lägre för kvinnor än för män eftersom ATP- systemet har gynnat betalt arbete. Män har dessutom arbetat längre och haft högre inkomster. Den genomsnittliga pensionsinkomsten för äldre kvinnor (65 år och uppåt) låg 1990 på endast 60 procent av äldre mäns pensionsinkomst. Pensionsförsäkringen är dock inte den enda inkomsten för äldre medborgare. Skatter och andra transfereringar reducerar skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner. Om man istället ser till den disponibla inkomsten bland pensionärer är köns- skillnaderna mycket mindre. När jag tidigare studerat hur pensionsin- komsten påverkat skillnaderna i inkomster mellan män och kvinnor och jämfört det tidiga <NOBR>1980-talet</NOBR> med 1990 fann jag att skillnaderna minskade påtagligt vid båda tidpunkterna. Minskningen av skillnaderna var dock mindre 1990 vilket bidrog till att skillnaderna mellan äldre män och kvinnor ökade. 1982 hade äldre kvinnor i genomsnitt 94 procent av äldre mäns inkomster och 1990 hade denna procentsats sjunkit till 90 procent (Sainsbury 1996: <NOBR>165-66).</NOBR> Har denna skillnad blivit större under <NOBR>1990-talet?</NOBR> I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> var kvinnors pensionsinkomst lika låg som tidigare, bara 60 procent av männens (1995), men könsskillnaden i genomsnittlig disponibel inkomst hade dock ökat (86,6 procent jämfört med 90 procent 1990) (räknat från SCB <NOBR>1997a:164-5,153).</NOBR> Möjliga förklaringar till de ökade skillnaderna är 1991 års skattereform och/eller nedskärningarna i ålders- pensionerna.<SPAN class="ft100">8</SPAN></P>
<P class="p373 ft10"><SPAN class="ft22">8 </SPAN>En annan eventuell förklaring är brister i jämförbarhet i data från 1990 och 1995. Data från 1990 är mycket mer detaljerade. Följaktligen har jag studerat könsskillnader i disponibel inkomst bland ålderspensionärer och hittat en liknande trend som sträcker sig från 1987 till 1995 (SCB 1989, 1993 och 1997a).</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">103</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft24">Slutsats</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">Sänkningen i ersättningsnivåer tycks inte vara ett tecken på en omstrukturering av välfärdsstaten, utan snarare på nedskärningar i existerande system. Två typer av nedskärningar är dock särskilt intressanta ur ett könsperspektiv. För det första är det nödvändigt att beakta nedskärningar i ersättningar som specifikt har en inverkan på könsförhållanden. Att reducera ersättningsnivåerna för vårdrelaterade förmåner, som är tillgängliga för både kvinnor och män, kan under- gräva incitamenten för män att ta vårdansvar. Detta kan därmed låsa kvinnor till den traditionella omsorgsrollen. För det andra bör man uppmärksamma när ersättningar utgör en större del av inkomsterna för ett av könen jämfört med det andra. Nedskärningsåtgärderna har växelvis varit till större nackdel för män och kvinnor beroende på vilket av könen som stått för den högsta graden av förmånstagande. Exempelvis missgynnade de första nedskärningarna i sjukpenningen 1991 kvinnor.</P>
<P class="p374 ft0">Nedskärningarna innebar reducerade ersättningsnivåer till 65 procent för de tre första sjukdagarna, och kvinnor har högre korttidsfrånvaro. Övergången av ansvaret för sjukersättningen till arbetsgivaren de två första sjukveckorna kan också ha påverkat kvinnornas möjlighet till arbete negativt. Kvinnors högre korttidsfrånvaro resulterar i en högre kostnad för arbetsgivaren jämfört med män (Johansson och Palme 1998:108). Å andra sidan har män erfarit högre nivåer av långtidsarbetslöshet. De har således drabbats hårdare av åtgärder för att reducera tiden man berättigas till arbetslöshetsersättning.</P>
<P class="p38 ft0">Effekterna av nedskärningar är dock betydligt större när transfere- ringarna utgör den enda inkomstkällan. Detta är särskilt påtagligt när transfereringarna endast berättigar minimiersättning, som exempelvis till äldre som enbart erhåller folkpension. Denna grupp är visserligen på väg att försvinna, men är fortfarande mest sårbar. Gruppen utgörs till största delen av kvinnor. Allteftersom de minskar i antal kommer deras inverkan på statistiken att reduceras.</P>
<P class="p38 ft0">Slutligen har det generellt funnits en könsrelaterad skevhet i nedskärningarna under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Trots att nedskärningar i ersätt- ningar har skett på alla områden, har lägre ersättningar påverkat levnadsstandarden för kvinnor och män på olika sätt. Förmånerna har i allmänhet utgjort en större del av kvinnors totala inkomster. Därför har nedskärningarna oftare haft en mer substantiell effekt på kvinnors för- sörjning och särskilt på ensamstående kvinnors ekonomiska välstånd. Vad gäller gifta kvinnor kan försämrade ersättningsnivåer undergräva deras ekonomiska självständighet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft89"><SPAN class="ft20">3.2</SPAN><SPAN class="ft88">Nedskärningar och ensamstående föräldrar</SPAN></P>
<P class="p376 ft0">Ensamstående föräldrar är ofta utsatta för stora ekonomiska svårigheter då enbart en inkomsttagare försörjer familjen. Detta gör dem i sin tur utsatta för fattigdom. Familjer med ensamstående mödrar är mer utsatta än familjer med ensamstående fäder. Detta beror på att kvinnor i allmänhet har lägre löner än män (Socialdepartementet 1996:40). De ensamstående mödrarnas svårigheter innebär att deras situation utgör ett intressant testfall ur rättvisehänseende och för hur det som brukar kallas det sociala medborgarskapet fungerar. Stigande skilsmässotal ökar risken för en gift kvinna att bli ensamstående. Om de sociala rättigheterna håller en hög standard och negativa effekter av att vara ensamstående mor saknas, sänks de höga trösklar som finns när man skall lämna ett olyckligt äktenskap. Därför har åtgärder som stödjer ensamstående mödrar implikationer för jämställdheten inom familjen (Hobson 1994: 176). Det växande antalet familjer med två inkomsttagare ökar de totala inkomsterna inom gruppen relativt till ensamföräldrars inkomster. Därmed blir olika transfereringar desto viktigare för att minska inkomstskillnaderna mellan familjer. I korthet är nivån på ensamstående mödrars sociala förmåner inte enbart en barometer på jämställdhet <SPAN class="ft2">inom </SPAN>familjen, utan även jämlikhet <SPAN class="ft2">mellan </SPAN>familjer.</P>
<P class="p51 ft0">Ensamföräldrars inkomster utgörs av marknadsinkomster (inkomster från arbete och kapital), sociala transfereringar (offentliga system) samt privata transfereringar (underhåll och annan inkomst – vanligen från släktingar). En analys av Hobson visar att löneinkomst var den huvudsakliga inkomsten för ensamstående mödrar i slutet av 1980- talet. Detta gällde för nästan 75 procent av Sveriges ensamstående mödrar. Trots det höga arbetskraftsdeltagandet i slutet av <NOBR>1980-talet,</NOBR> utgjorde löneinkomster endast omkring 55 procent av de totala inkomsterna bland alla i gruppen. Den näst största delen av gruppens totala inkomster var sociala transfereringar (Hobson <NOBR>1994:179-180).</NOBR> En uppdatering av analysen av ensamstående mödrars totala inkomster visar under tidigt <NOBR>1990-tal</NOBR> på en nedgång i löneinkomstens del (Morissens 1999:51). Denna trend har hållit sig in på mitten av 1990- talet. Med data från Luxembourg Income Study (LIS) visas i figur 2 ensamföräldrarnas (både mödrars och fäders) sammantagna inkomster. Löneinkomster utgör som väntat en betydligt större del av fädernas inkomster vid jämförelse med mödrarnas inkomster. Löneinkomsternas andel av de totala inkomsterna har heller inte sjunkit över tid. Sammansättningen av ensamstående fäders totala inkomster motsvarar</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">105</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft4">den som tvåföräldrafamiljer har. Förmåner utgör bara en något större del (omkring <NOBR>20-25</NOBR> procent) av de ensamstående fädernas totala inkomster jämfört med tvåföräldrahushållens. Den huvudsakliga skillnaden är de privata transfereringarna som utgör en mätbar del av de ensamstående fädernas inkomster.</P>
<P class="p378 ft4"><SPAN class="ft3">Figur 2</SPAN>. Inkomstsammansättning för ensamstående med barn 1987, 1992 och 1995.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr8 td328"></TD>
<TD class="tr8 td364"><P class="p6 ft107">Ensamma mödrar 1987</P></TD>
<TD class="tr8 td348"><P class="p75 ft107">Ensamma fäder 1987</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td328"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td364"><P class="p255 ft37">13%</P></TD>
<TD class="tr9 td348"><P class="p379 ft37">9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td328"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td348"><P class="p83 ft108">21%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td328"></TD>
<TD class="tr23 td364"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td328"></TD>
<TD class="tr33 td364"><P class="p380 ft37">31%</P></TD>
<TD class="tr33 td348"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td328"></TD>
<TD class="tr45 td364"><P class="p123 ft37">56%</P></TD>
<TD class="tr45 td348"><P class="p381 ft37">70%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td328"></TD>
<TD class="tr46 td364"><P class="p6 ft107">Ensamma mödrar 1992</P></TD>
<TD class="tr46 td348"><P class="p164 ft107">Ensamma fäder 1992</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td328"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td364"><P class="p382 ft37">11%</P></TD>
<TD class="tr9 td348"><P class="p383 ft37">6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td328"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td348"><P class="p172 ft37">24%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td328"></TD>
<TD class="tr4 td364"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td328"></TD>
<TD class="tr0 td364"><P class="p384 ft37">41%</P></TD>
<TD class="tr0 td348"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td328"></TD>
<TD class="tr47 td364"><P class="p183 ft37">48%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr48 td348"><P class="p129 ft37">70%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td328"></TD>
<TD class="tr23 td364"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td328"></TD>
<TD class="tr49 td364"><P class="p163 ft107">Ensamma mödrar 1995</P></TD>
<TD class="tr49 td348"><P class="p7 ft107">Ensamma fäder 1995</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td328"></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p385 ft37">10%</P></TD>
<TD class="tr10 td348"><P class="p64 ft37">5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td328"></TD>
<TD class="tr20 td364"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td348"><P class="p97 ft37">24%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft37">47%</P>
<P class="p387 ft37">43%</P>
<P class="p388 ft37">71%</P>
<P class="p389 ft37"><INGENBILD zsrc="GOB340101xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GOB340101xi3.jpg/" id="inl_img2"> OFFENTLIGA TRANSF. <INGENBILD zsrc="GOB340101xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GOB340101xi5.jpg/" id="inl_img4"> FÖRVÄRVSINK. <INGENBILD zsrc="GOB340101xi6.jpg/" id="inl_img5"> PRIVATA TRANSF.</P>
<P class="p390 ft10"><SPAN class="ft2">K</SPAN><SPAN class="ft30">älla</SPAN>: <NOBR>LIS-bearbetningar</NOBR> av Ann Morissens</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">106 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft0">I sammansättningen av de ensamstående mödrarnas inkomster visar lönedelen på en stadig minskning över tid. Den sjönk från 56 procent i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> till 43 procent i mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den växande arbetslösheten i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> drabbade ensamstående mödrar hårdare än sammanboende mödrar (Björnberg <NOBR>1997:243–7).</NOBR> Ensam- stående mödrar och sammanboende mödrar hade 1990 likvärdiga anställningsnivåer, men mot decenniets slut föll nivån bland ensam- stående mödrar. I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> befann sig 62 procent av ensamstående mödrar med barn under sju år i anställning. Motsvarande siffra för sammanboende mödrar var 73 procent. Mönstret var likartat för mödrar med äldre barn <NOBR>(7–18</NOBR> år) – 80 procent av de ensamstående mödrarna befann sig i anställning, jämfört med 89 procent av de sammanboende. Försämringen återspeglas inte enbart i ett sjunkande arbetsmarknadsdeltagande, utan även i högre arbetslöshet, längre perioder av arbetslöshet, under sysselsättning samt utträde ur arbetskraften. Ensamstående mödrar har högre arbetslöshet än sammanboende mödrar och de har även erfarit fler omgångar i arbets- löshet (SCB 1998:87,99,111). Vidare har heltidsarbetandet inom gruppen sjunkit sedan 1991 (Björnberg 1997:247). Ensamstående mödrars svåra arbetsmarknadssituation tar sig uttryck även i ett högre antal tillfälliga anställningar, en större andel dubbelarbetande samt att de ofta arbetar samtidigt som de letar efter annat arbete (SCB 1998:103).<SPAN class="ft100">9</SPAN></P>
<P class="p391 ft0">Ensamstående mödrars osäkra situation reflekteras dessutom i deras socialbidragsmottagande – det sista skyddsnätet. Har graden av nyttjande ökat bland ensamstående mödrar under årtiondet? Hur stor del av deras totala inkomster har utgjorts av socialbidrag? Under 1990- talet skedde en ökning i antalet hushåll som mottog socialbidrag. Under åren <NOBR>1996–1997,</NOBR> då antalet socialbidragstagare var som störst, erhöll tio procent av alla svenska hushåll (drygt 400 000 hushåll) bidraget. Antalet ensamstående föräldrar som erhöll socialbidrag växte från ungefär 56 000 1990 till över 70 000 1996. 1998 sjönk antalet till cirka 64 000 (SCB 1999a:333). Det är huvudsakligen ensamstående mödrar som står för ökningen. Antalet ensamstående fäder som erhöll social- bidrag uppgick till mellan 6 000 och 7 000. Trots det ökade antalet har andelen ensamstående mödrar som förlitar sig till socialbidrag varit relativt stabilt under årtiondet (omkring 25 procent).<SPAN class="ft100">10</SPAN></P>
<P class="p392 ft79"><SPAN class="ft57">9</SPAN><SPAN class="ft101">En annan trend visar att en mindre andel ensamstående mödrar studerar (SCB 1998:87, SCB 1997b:100).</SPAN></P>
<P class="p393 ft79"><SPAN class="ft57">10</SPAN><SPAN class="ft109">Detta procenttal baseras på </SPAN><NOBR>HINK-data,</NOBR> vilka rapporterar en mindre andel ensamstående mödrar jämfört med arbetskraftsutredningen (AKU). Med</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">107</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4">Den genomsnittliga bidragstiden har sedan 1990 ökat bland både ensamstående mödrar och fäder (se tabell 4). Andelen ensamstående föräldrar som erhåller socialbidrag under hela året har också ökat. Socialbidrag utgör den huvudsakliga inkomstkällan för en relativt liten men växande andel ensamstående mödrar. Två till tre procent av dessa erhöll socialbidrag under hela året 1998.</P>
<P class="p394 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 4. </SPAN>Socialbidragstidens längd bland ensamstående föräldrar 1990 och 1998, samt andel bidragstagare som uppbär bidrag under hela året</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr11 td365"><P class="p226 ft0">År</P></TD>
<TD class="tr11 td366"><P class="p6 ft0">Genomsnittlig</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p257 ft0">Bidragstagare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td265"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td367"><P class="p255 ft0">längd</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p205 ft0">under hela året</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td368"><P class="p63 ft110">1990</P></TD>
<TD class="tr14 td15"><P class="p6 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p6 ft111"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td368"><P class="p246 ft0">Mödrar</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p98 ft10">4,3 månader</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p181 ft10">5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td368"><P class="p246 ft0">Fäder</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p98 ft10">3,9 månader</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p181 ft10">4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td368"><P class="p63 ft0">1998</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td368"><P class="p246 ft0">Mödrar</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p98 ft10">5,5 månader</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p181 ft10">10%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td368"><P class="p246 ft0">Fäder</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p98 ft10">5,2 månader</P></TD>
<TD class="tr11 td42"><P class="p181 ft10">9%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>SCB 1991: 20, Socialstyrelsen 1999: Tabell 7.</P>
<P class="p108 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> spelade andra transfereringar en viktigare roll än socialbidrag för ensamstående mödrars ekonomiska välstånd (SCB 1999b:46). Socialbidrag har fortsatt att utgöra en mycket liten del av transfereringsinkomsterna bland flertalet inom gruppen (se vidare Janssons bidrag i denna volym).</P>
<P class="p142 ft23"><SPAN class="ft23">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft24">Nedskärningar i förmåner och dess effekter</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Eftersom sociala transfereringar utgör en allt större del av ensam- stående mödrars totala inkomster har nedskärningar i dessa sannolikt en stark effekt på gruppens ekonomiska välstånd. År 1992 var andelen fattiga i gruppen 44 procent innan man tagit hänsyn till transfe- reringarna. Dessa lyfte emellertid över 90 procent av de fattiga mödrarna ur fattigdom och därmed reducerades fattigdomsnivån till 3,7 procent (Morissens 1999:50). Utan transfereringarna skulle andelen fattiga bland svenska ensamstående mödrar och deras barn vara nästan densamma som bland ensamstående mödrar i USA. (Christopher m.fl.</P>
<P class="p396 ft79">utgångspunkt från <NOBR>AKU-data</NOBR> är andelen som fick socialbidrag omkring 1/3, vilken även den har varit relativt stabil under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">108 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft4">1999 rapporterar en fattigdomskvot på 47 procent bland ensamstående mödrar i åldrarna 25 och 54 år i USA 1994).</P>
<P class="p110 ft0">Flertalet av de viktigaste förändringarna som har haft negativ effekt på de totala inkomsterna för ensamstående mödrar skedde under 1996– 1997. Förändringarna omfattade nedskärningar i barnbidrag och bostadsbidrag samt en övergång från bidragsförskott till underhålls- stöd. Dessa tre förmåner är särskilt viktiga inkomstkällor för ensam- stående mödrar, då nästan alla (omkring 90 procent) i gruppen mottog dem i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> (Socialdepartementet 1996:41). Nedskär- ningar i dessa ersättningar är särskilt kännbara då de utgör skattefri inkomst. Dessutom sammanföll nedskärningarna med de lägsta ersättningsnivåerna i föräldrapenningen och sjukpenningen under årtiondet. Därtill sänktes nivån i arbetslöshetsersättningen till 75 procent av inkomsten 1996 och under 1998 reducerades social- bidragsnormen (SCB 1997b: 153,232). Vidare sänktes barnbidraget 1996 från 750 till 640 kronor per månad, eller med 1 720 kronor per barn och år. Efter 1 januari 1996 utgick inte heller nya flerbarnstillägg till familjer med tre eller flera barn. De flesta ensamstående mödrarna (omkring 60 procent 1993) hade bara ett barn. Omkring tio procent hade tre eller flera barn (Socialdepartementet 1996: 23) och för dem som drabbades innebar nedskärningarna ett hårt slag. 1998 återinfördes flerbarnstillägget, men tilläggsbeloppen var emellertid lägre än i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> (Riksförsäkringsverket 1999a: 110 och 1993:67). Därutöver återställdes bidragsnivåerna för första och andra barnet.</P>
<P class="p368 ft0">Nedskärningar gjordes även i bostadsbidragen och 1997 skärptes reglerna för rätt till bidraget. Förändringen resulterade i att antalet hushåll som erhöll bostadsbidrag reducerades till nästan hälften. År 1995 var antalet hushåll som fick bostadsbidrag 627 780 (SCB 1997a:169) och 1997 var motsvarande siffra 342 000. De som drabbades hårdast var ensamstående utan barn (29 år och äldre) som inte längre blev berättigade bidrag, unga utan barn och sammanboende föräldrar. Ensamstående föräldrar drabbades inte lika hårt (en nedgång från cirka 225 000 hushåll till något under 200 000 hushåll mellan de aktuella åren) (Riksförsäkringsverket 1999a: <NOBR>114-5).</NOBR> Det var företrädesvis antalet bostadsbidragstagande ensamstående med ett barn som sjönk (www.rfv.se/stati/famba/bobid.htm uppdaterat <NOBR>1999-05-27).</NOBR></P>
<P class="p28 ft0">Vidare omvandlades bidragsförskottet till underhållsstöd 1997. Utgifterna hade ökat från 3,7 miljarder kronor i mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> till 4,4 miljarder (1994 års priser) i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> (Social- departementet 1996: 81). Två faktorer tycks ha bidragit till höjda utgifter. För det första erhöll en större andel ensamstående mödrar bidragsförskott under <NOBR>1990-talet</NOBR> jämfört med tidigt <NOBR>1980-tal</NOBR> (ungefär 90 procent jämfört med närmare 55 procent) (Sainsbury 1996:85,</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">109</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft4">Socialdepartementet 1996:41). För det andra resulterade ”baby- boomen” under det sena <NOBR>1980-talet</NOBR> och tidiga <NOBR>1990-talet</NOBR> i ett ökat antal barn. Därmed steg den totala andelen barn som erhöll bidrag från 14 procent 1990 till 16 procent 1997 (Riksförsäkringsverket 1999a: 112).</P>
<P class="p397 ft0">Den huvudsakliga förändringen som påverkade ersättningsnivåerna var att man frös den del av bidraget som utbetalades månadsvis genom att frikoppla den från basbeloppet. Därtill betonades det finansiella ansvaret hos den icke vårdnadshavande föräldern. Åtgärder introducerades för att framtvinga betalningar och skatteavdrag infördes för att göra det mer attraktivt att fullgöra skyldigheterna. Det är för tidigt att bedöma fullständiga effekter av frysningen av bidragsnivån samt av de åtgärder som vidtogs för att uppmuntra föräldrar att i större utsträckning ansvara för försörjningen av sina barn. Siffror från 1998 indikerar dock en brytpunkt i förhållande till tidigare trender. Trots ökningen av antalet barn som erhöll underhållsstöd minskade de totala offentliga utgifterna för barn 1997 och 1998 jämfört med 1996. Föräldrar stod för en större andel av kostnaderna, vilket resulterade i reducerade offentliga utgifter (räknat från www.rfv.se/stati/famba/- bidrf/htm och www.rfv.se/stati/famba/undh/htm).</P>
<P class="p28 ft0">Även sjukpenning och föräldrapenning utgör viktiga delar av ensamstående föräldrars totala inkomster. Nedskärningarna i ersätt- ningsnivå från 90 till 75 procent av inkomsten innebar således att gruppen drabbades hårt. Under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> var ensam- föräldrars sjukfrånvaro nästan dubbelt så hög som sammanboende föräldrars (Socialdepartementet 1996: 69). Trots att andelen ensam- stående mödrar som tog ut föräldrapenning var lägre än för samman- boende mödrar, var den genomsnittliga utbetalningen till ensamstående mödrar något högre (Socialdepartementet 1996: 41).<SPAN class="ft100">11</SPAN></P>
<P class="p26 ft0">Tyvärr är tillgängliga data begränsade när det gäller att analysera de största nedskärningarna i förmåner för ensamstående föräldrar. De senaste <NOBR>LIS-data</NOBR> för Sverige är från 1995, innan nedskärningarna hade introducerats. Dessa data pekar på att fattigdomsnivån (med hänsyn tagen till tiden både före och efter transfereringar) bland ensamstående föräldrar hade ökat i mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Ökningen var dock ganska liten (tabell 5). (En analys med utgångspunkt i <NOBR>HINK-data</NOBR> 1997 visar på fattigdomsnivåer liknande dem som redovisas i tabell 5, se Kjell Jansson i denna volym).</P>
<P class="p398 ft10"><SPAN class="ft22">11 </SPAN>Den högre nivån för sammanboende mödrar kan sannolikt förklaras med att de har fler barn samt att de generellt är yngre än ensamstående mödrar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">110 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 5</SPAN>. Andelar fattiga bland barnfamiljer före och efter skatter och transfereringar samt fattigdomsreduktion i Sverige 1992 och 1995, procent</P>
<P class="p399 ft0">Andelar fattiga före skatter och transfereringar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr8 td369"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td351"><P class="p7 ft0">1992</P></TD>
<TD class="tr8 td370"><P class="p400 ft0">1995</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td371"><P class="p63 ft10">Alla familjer</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p7 ft0">32,4</P></TD>
<TD class="tr6 td353"><P class="p401 ft0">35,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td371"><P class="p63 ft10">Sammanboende</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p7 ft0">12,7</P></TD>
<TD class="tr6 td353"><P class="p18 ft0">14,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td371"><P class="p63 ft10">Ensamma mödrar</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p7 ft0">43,6</P></TD>
<TD class="tr7 td353"><P class="p18 ft0">47,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td371"><P class="p63 ft10">Ensamma fäder</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p7 ft0">18,8</P></TD>
<TD class="tr8 td353"><P class="p400 ft0">24,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p402 ft0">Andelar fattiga efter skatter och transfereringar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr6 td369"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td277"><P class="p403 ft0">1992</P></TD>
<TD class="tr6 td372"><P class="p100 ft0">1995</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td371"><P class="p63 ft10">Alla familjer</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p403 ft0">5,4</P></TD>
<TD class="tr6 td83"><P class="p151 ft0">5,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td371"><P class="p63 ft10">Sammanboende</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p403 ft0">3,7</P></TD>
<TD class="tr6 td83"><P class="p151 ft0">2,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td371"><P class="p63 ft10">Ensamma mödrar</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p403 ft0">3,7</P></TD>
<TD class="tr6 td83"><P class="p151 ft0">4,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td369"><P class="p63 ft10">Ensamma fäder</P></TD>
<TD class="tr7 td277"><P class="p403 ft0">2,6</P></TD>
<TD class="tr7 td372"><P class="p151 ft0">4,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td373"><P class="p82 ft0">Fattigdomsreduktion</P></TD>
<TD class="tr6 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td369"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td277"><P class="p403 ft0">1992</P></TD>
<TD class="tr6 td372"><P class="p100 ft0">1995</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td371"><P class="p63 ft10">Alla familjer</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p403 ft0">83,3</P></TD>
<TD class="tr6 td83"><P class="p100 ft0">82,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td371"><P class="p63 ft10">Sammanboende</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p403 ft0">70,9</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p100 ft0">82,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td371"><P class="p63 ft10">Ensamma mödrar</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p403 ft0">91,5</P></TD>
<TD class="tr6 td83"><P class="p100 ft0">90,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td369"><P class="p63 ft10">Ensamma fäder</P></TD>
<TD class="tr7 td277"><P class="p403 ft0">86,2</P></TD>
<TD class="tr7 td372"><P class="p100 ft0">81,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>LIS- bearbetningar av Ann Morissens.</P>
<P class="p135 ft0">Ovanstående siffror är baserade på den definition av fattigdom som användes tidigare. Man betraktas som fattig om ens inkomster är mindre än hälften av medianinkomsten. Med inkomst menas här disponibel inkomst (efter skatt), med hänsyn tagen till familjestorlek. Om man istället använder den svenska socialbidragsnormen som används t.o.m. 1997 – vilken var mer generös – är fattigdomsnivåerna bland ensamstående föräldrar högre. Enligt detta mått var andelen fattiga bland ensamstående föräldrar tio procent 1990, men ökade till nästan 25 procent 1995 (SCB 1997b:157). En betydligt större andel ensamstående mödrar erfor ekonomiska svårigheter under <NOBR>1990-talets</NOBR> mitt. Ekonomiska svårigheter i detta fall var detsamma som att exempelvis inte ha tillräckligt med pengar till hyra eller mat (SCB <NOBR>1997b:189-91).</NOBR> Med andra ord kan man konstatera att även om inte fattigdomen med den definition som används här (50 procent av medianinkomsten) har ökat särskilt mycket, är det uppenbart att många ensamstående föräldrar hade inkomster som inte låg långt över denna fattigdomsgräns.</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">111</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft0">En annan viktig datakälla är 1997 års inkomstfördelningsundersök- ning,<SPAN class="ft100">12 </SPAN>vilken gör det möjligt att följa utvecklingar under årtiondet. Från 1989 t.o.m. 1997 föll ensamstående föräldrars disponibla inkomst med elva procent mätt i 1997 års priser (SCB 1999b:6). Under första hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> tycks ensamstående mödrars försämrade inkomster företrädesvis vara ett resultat av reducerade löneinkomster. Transfereringar och lägre skatter dämpade effekten av lägre löneinkomster, men de kompenserade dock inte fullt ut. Den största nedskärningen, som kan urskiljas ur uppgifter från tidigt <NOBR>1990-tal,</NOBR> är reducerad inkomst från sjukpenningen (detta gäller för alla familjer med barn). Sedan 1995 har ensamföräldrars genomsnittliga disponibla inkomst stagnerat på en låg nivå. Därutöver tyder 1997 års undersökning på att bidragsnedskärningarna under <NOBR>1996–1997</NOBR> inte ledde till en kraftig försämring i gruppens inkomster. Familjestöd sänktes 1996 och 1997, men uppvägdes i hög grad av höjd arbets- löshetsersättning, arbetsmarknadsstöd, API/ALU etc. (SCB 1999b:46). Kjell Janssons analys i denna volym indikerar en tydligare nedgång i ensamstående föräldrars disponibla inkomster 1996 och 1997. Sammanfattningsvis drabbades ensamstående mödrar och deras barn av en kraftig sänkning i disponibel inkomst under årtiondet. Det fanns inte heller några tecken på att gruppens situation hade förbättrats under 1997.</P>
<P class="p406 ft87"><SPAN class="ft23">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft86">Vilka ensamstående föräldrar riskerar att utsättas för fattigdom?</SPAN></P>
<P class="p407 ft0">I många länder är ensamstående mödrar den mest utsatta gruppen med avseende på låga inkomster och fattigdom. I ett internationellt pers- pektiv har andelen fattiga bland svenska ensamstående mödrar och fäder varit relativt låg. Ensamstående mödrar är emellertid inte en homogen grupp och det finns dessutom anledning att misstänka att</P>
<P class="p408 ft10"><SPAN class="ft22">12 </SPAN>Dessa mätningar visar medeltal som missar viktiga variationer bland enförälder- hushåll. Kategorin ”ensamstående föräldrar” inkluderar både ensamstående mödrar och fäder. Fäder har en betydligt högre inkomst. I 1995 års undersökning var exempelvis den genomsnittliga inkomsten bland ensamstående fäder närmare</P>
<P class="p409 ft79">189 000 kronor medan motsvarande siffra för ensamstående mödrar endast var 96 000 kronor (räknat från LIS). Antalet ensamstående föräldrar i studien är litet</P>
<P class="p410 ft79">(mellan 347 och 584) och utredarna reserverar sig för att dra slutsatser för enskilda år, eftersom data kan variera stort från år till år (SCB 1999b:19). Därutöver är hushåll med låg eller ingen inkomst alls underrepresenterade p.g.a. registerbortfall (s.19). Vidare var det externa bortfallet närmare 30 procent 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">112 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft0">skillnaderna inom gruppen ökar. Vissa mödrar är mer sårbara än andra. Vilka ensamstående mödrar löper då den största risken att bli fattiga? Både svenska studier (Hobson 1994, Hobson och Takahashi 1997, Morrisens 1999) och internationell forskning (Bradshaw et.al.1996, Kilkey och Bradshaw 1999) visar att ensamstående mödrar utan lön riskerar att i betydligt högre utsträckning bli fattiga än mödrar som har betalt arbete. Under 1987 var risken att ha en inkomst som låg under fattigdomsgränsen dubbelt så stor bland ensamstående mödrar utan anställning jämfört med dem som arbetade (Hobson 1994: figur 4). Morrisens fann att fattigdomsnivån bland mödrar utan inkomst var sex procent 1992. Ensamstående mödrar med anställning var i princip inte utsatta för fattigdom överhuvudtaget (Morrisens 1999:55). En fast förankring på arbetsmarknaden minskar således risken för fattigdom bland ensamstående mödrar.</P>
<P class="p26 ft0">Ensamstående mödrar utan betalt arbete tillhör därmed de mest ekonomiskt sårbara. Därutöver bidrar faktorer som gör det svårare att få anställning till att öka sannolikheten för fattigdom. Exempelvis är det sannolikt att mödrar som har låg utbildning, barn i förskoleåldern samt många barn också har högre fattigdomstal. Procentuellt sett har ensamstående mödrar lägre utbildningsnivåer än gifta kvinnor (Björnberg 1997:243). Beräkningar baserade på <NOBR>LIS-material</NOBR> visade att mödrar med den lägsta utbildningen hade en hög fattigdomskvot. I övrigt spelade utbildningsnivån en mycket liten roll. Endast omkring 1/10 av ensamstående mödrar har tre eller flera barn. I motsats till vad som kunde förväntas, hade inte ensamstående mödrar med många barn en högre andel fattiga än mödrar med färre barn.<SPAN class="ft100">13</SPAN></P>
<P class="p368 ft0">Den etniska aspekten och diskriminering på arbetsmarknaden tycks vara viktiga faktorer för att avgöra vilka ensamföräldrar som riskerar att hamna i fattigdom. Exempelvis är skilsmässotalen högre bland invandrare än bland svenska par (Björnberg 1997:254). Därtill ökar antalet familjer med endast mödrar bland invandrarhushåll med barn. I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> utgjorde familjer med ensamstående mödrar dock en större andel av svenska hushåll med barn än av invandrarhushåll (räknat från SCB 1997a: <NOBR>169-70).</NOBR> Ur figur 3 framgår att mödrar som inte är födda i Sverige (såväl ensamstående som gifta) har en högre arbetslöshetsgrad än svenska mödrar. Den är särskilt hög bland mödrar som inte kommer från västerländska länder och ensamstående mödrar från dessa länder hade en arbetslöshetsnivå som var över 40 procent i mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p412 ft79"><SPAN class="ft75">13 </SPAN>Dessa resultat, vilka är baserade på preliminära beräkningar, är överraskande och kan troligtvis förklaras med en relativt liten andel ensamstående föräldrar i 1995 års <NOBR>HINK-urval,</NOBR> vilket utgör basen för <NOBR>LIS-data.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">113</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft0"><SPAN class="ft2">Figur 3</SPAN>. Mödrars arbetslöshet efter civilstånd, barnens ålder och födelseland.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-160px;margin-bottom:0px;" class="p414 ft80"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-160px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:160px;" class="p414 ft80"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-80px;margin-top:80px;margin-right:-80px;margin-bottom:80px;" class="p414 ft80"><![endif]>Arbetslöshet %</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr24 td349"><P class="p415 ft29">45</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td288"><P class="p416 ft29">Födelseland</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td83"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td374"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td79"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td349"><P class="p415 ft29">40</P></TD>
<TD class="tr32 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td374"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr32 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td349"><P class="p415 ft29">35</P></TD>
<TD class="tr28 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td374"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td349"><P class="p415 ft29">30</P></TD>
<TD class="tr15 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td374"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td349"><P class="p415 ft29">25</P></TD>
<TD class="tr15 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td374"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td349"><P class="p415 ft29">20</P></TD>
<TD class="tr15 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td374"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td349"><P class="p415 ft29">15</P></TD>
<TD class="tr15 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td374"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td349"><P class="p415 ft29">10</P></TD>
<TD class="tr15 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td374"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td349"><P class="p415 ft29">5</P></TD>
<TD class="tr15 td83"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td374"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td349"><P class="p415 ft29">0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td83"><P class="p6 ft38">Skolbarn</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td374"><P class="p6 ft38">Förskolebarn</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td79"><P class="p6 ft38">Skolbarn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td349"><P class="p112 ft90">Förskolebarn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td375"><P class="p417 ft38">Ensamma mödrar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td376"><P class="p385 ft38">Gifta mödrar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr23 td197"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td97"><P class="p169 ft33">Sverige</P></TD>
<TD class="tr23 td197"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td84"><P class="p169 ft33"><NOBR>OECD-länder</NOBR></P></TD>
<TD class="tr23 td197"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td101"><P class="p169 ft33">Övriga länder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td377"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr36 td378"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr36 td379"><P class="p6 ft52"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>Björnberg 1997: 255.</P>
<P class="p419 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har ett växande antal utländska ensamstående föräld- rar sökt socialbidrag (tabell 6) men vad beträffar <SPAN class="ft2">andelen </SPAN>bidragstagare har ingen särskild förändring skett. Utländska ensamstående mödrar utgjorde 17 procent av det totala antalet ensamstående mödrar som fick bidrag 1990. År 1998 svarade gruppen för 21 procent av det totala antalet socialbidragstagande ensamstående mödrar. För utländska ensamstående fäder var siffran 27 procent både 1990 och 1998. Bidragstagandet är å andra sidan högre bland utländska ensamstående föräldrar än bland svenska.<SPAN class="ft100">14 </SPAN>Vidare är den genomsnittliga bidrags- summan betydligt högre bland invandrar- och flyktingfamiljer än bland svenska bidragstagare.</P>
<P class="p420 ft79"><SPAN class="ft75">14 </SPAN>Bidragsfrekvensen är högst bland utländska ensamstående fäder (58 procent). Utländska ensamstående mödrar har den näst högsta bidragsfrekvensen (34 procent). Frekvenserna är betydligt lägre bland svenska ensamstående föräldrar: mödrarna hade en frekvens på 19 procent och fäder en frekvens på 17 procent. Dessa frekvenser gäller för 1995 (räknade från SCB <NOBR>1997a:169-70</NOBR> och Socialstyrelsen 1996:33).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">114 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p421 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 6</SPAN>. Ensamstående föräldrar med socialbidrag utifrån medborgar- skap och flyktingstatus</P>
<P class="p422 ft8">Antal ensamstående mödrar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p63 ft10">År</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p81 ft10">Alla</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p89 ft10">Svenska</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p115 ft10">Utländska</P></TD>
<TD class="tr6 td248"><P class="p205 ft10">Flykting-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td125"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td380"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p93 ft10">hushåll</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p179 ft10">hushåll<SPAN class="ft22">i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td247"><P class="p88 ft10">hushåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td129"><P class="p63 ft10">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p81 ft10">49 093</P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p97 ft10">40 842</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p132 ft10">4 799</P></TD>
<TD class="tr13 td248"><P class="p122 ft10">3 452</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td129"><P class="p63 ft10">1996</P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p81 ft10">62 785</P></TD>
<TD class="tr14 td126"><P class="p97 ft10">49 597</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p132 ft10">9 766</P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p122 ft10">3 422</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td129"><P class="p63 ft10">1997</P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p81 ft10">61 212</P></TD>
<TD class="tr14 td126"><P class="p97 ft10">47 923</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p132 ft10">10 356</P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p122 ft10">2 933</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td129"><P class="p63 ft10">1998</P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p81 ft10">56 846</P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p97 ft10">45 252</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p132 ft10">9 686</P></TD>
<TD class="tr13 td248"><P class="p122 ft10">2 009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr14 td381"><P class="p63 ft10">Genomsnittlig utbetalning (löpande priser)</P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td129"><P class="p63 ft10">1990</P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p81 ft10">17 823</P></TD>
<TD class="tr14 td126"><P class="p97 ft10">14 739</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p132 ft10">33 087</P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p122 ft10">43 770</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p63 ft10">1998</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p81 ft10">28 357</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p97 ft10">22 250</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p132 ft10">37 686</P></TD>
<TD class="tr6 td248"><P class="p122 ft10">58 259</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p423 ft8">Antal ensamstående fäder</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr13 td129"><P class="p63 ft10">År</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p61 ft10">Alla</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p89 ft10">Svenska</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p115 ft10">Utländska</P></TD>
<TD class="tr13 td248"><P class="p205 ft10">Flykting-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td125"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td382"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td144"><P class="p93 ft10">hushåll</P></TD>
<TD class="tr14 td20"><P class="p179 ft10">hushåll<SPAN class="ft22">i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td247"><P class="p88 ft10">hushåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td129"><P class="p63 ft10">1990</P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p172 ft10">6 075</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p97 ft10">4 437</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p132 ft10">649</P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p122 ft10">989</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td129"><P class="p63 ft10">1996</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p172 ft10">7 638</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p97 ft10">5 541</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p132 ft10">1 197</P></TD>
<TD class="tr13 td248"><P class="p122 ft10">900</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td129"><P class="p63 ft10">1997</P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p172 ft10">7 636</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p97 ft10">5 323</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p132 ft10">1 468</P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p122 ft10">845</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td129"><P class="p63 ft10">1998</P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p172 ft10">6 948</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p97 ft10">5 074</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p132 ft10">1374</P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p122 ft10">500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td381"><P class="p63 ft10">Genomsnittlig utbetalning (löpande priser)</P></TD>
<TD class="tr13 td248"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td129"><P class="p63 ft10">1990</P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p172 ft10">18 237</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p97 ft10">13 100</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p132 ft10">32 153</P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p122 ft10">38 847</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td129"><P class="p63 ft10">1998</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p172 ft10">30 842</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p97 ft10">21 065</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p132 ft10">41 115</P></TD>
<TD class="tr13 td248"><P class="p122 ft10">56 142</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p424 ft79"><SPAN class="ft75">i </SPAN>Avser hushåll där någon av de vuxna är utländsk medborgare. <SPAN class="ft112">Källa: </SPAN>SCB 1991: 23, 25; Socialstyrelsen 1997: 21 och 1998: 20; opublicerade uppgifter för 1998.</P>
<P class="p216 ft0">Det finns ett flertal möjliga förklaringar till det högre bidragstagandet och de högre bidragssummorna bland invandrar- och flyktingfamiljer. Dels är familjerna större, dels är de beroende av bidrag under längre tid (Mossler m.fl. 1999:18). Därtill är arbetslöshetsnivåerna höga bland invandrare från länderna utanför Norden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr0 td53"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr0 td383"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=18 class="tr0 td357"><P class="p7 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">115</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td384"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td279"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td385"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td218"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td386"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td263"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td140"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td387"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td387"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td159"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td242"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td215"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td215"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td386"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td214"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td215"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td215"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td388"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=22 class="tr50 td389"><P class="p67 ft0"><SPAN class="ft2">Figur 4</SPAN>. Mäns och kvinnors arbetsmarknadsanknytning 1990 och 1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td383"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td95"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td95"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr15 td368"><P class="p425 ft38">Män <NOBR>16-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr15 td82"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td194"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td194"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td201"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td194"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td194"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td48"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr46 td53"><P class="p7 ft38">Hela befolkningen</P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td383"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td216"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td218"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td386"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td263"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td216"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td219"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td216"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td387"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td387"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td332"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td242"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td215"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td215"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td386"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td214"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td215"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td215"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td45"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td390"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr39 td180"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td391"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td392"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td393"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td394"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td395"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td180"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td396"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td397"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td398"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td399"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td400"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td184"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td401"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td402"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td183"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td401"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td403"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td404"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td405"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td406"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td408"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td409"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td410"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td411"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td412"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td413"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td414"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td415"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td416"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td417"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td418"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td419"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td421"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr39 td197"><P class="p190 ft48">1</P></TD>
<TD class="tr36 td422"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td423"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td424"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td425"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td426"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td427"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td428"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td429"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr39 td430"><P class="p164 ft48">86</P></TD>
<TD class="tr36 td431"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td432"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td433"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td434"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td435"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td436"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td437"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr39 td194"><P class="p11 ft48">13</P></TD>
<TD class="tr36 td438"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr39 td48"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td53"><P class="p426 ft33">1990</P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td440"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td441"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td442"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td444"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td445"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td446"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td447"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td448"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td449"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td450"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td451"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td452"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td453"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td454"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td455"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td456"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td457"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td458"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td459"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td460"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td461"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td462"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td457"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td463"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td464"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td465"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td466"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td467"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td468"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td469"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td470"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td471"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td469"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td472"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td53"><P class="p7 ft38">Utomnordiska</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td390"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td391"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td392"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td393"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td394"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td395"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td396"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td397"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td398"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td399"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td400"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td184"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td401"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td402"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td183"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td401"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td192"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td422"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td423"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td424"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td425"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td426"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td427"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td410"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td411"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td473"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td431"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td432"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td474"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td475"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td476"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td477"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td437"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td476"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td438"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td53"><P class="p84 ft38">medborgare</P></TD>
<TD class="tr36 td45"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td383"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr38 td478"><P class="p97 ft119">4</P></TD>
<TD class="tr38 td479"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td480"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td481"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td482"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td483"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr36 td95"><P class="p9 ft48">72</P></TD>
<TD class="tr36 td484"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr38 td485"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td486"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td487"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td488"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td489"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td490"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td491"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td492"><P class="p84 ft48">25</P></TD>
<TD class="tr38 td490"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td493"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr36 td48"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td45"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td390"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td404"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td405"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td406"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td407"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td408"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td409"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td410"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td411"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td412"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td413"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td414"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td494"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td495"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td420"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td496"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td419"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td420"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td421"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr46 td53"><P class="p7 ft38">Hela befolkningen</P></TD>
<TD class="tr36 td45"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td390"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr38 td439"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td440"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td441"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td442"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td443"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td444"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td445"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td446"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td447"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td448"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td449"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td497"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td498"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td455"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td499"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td454"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td455"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td456"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr36 td48"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td391"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td392"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td393"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td394"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td395"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td396"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td397"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td399"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td400"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td184"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td401"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td183"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td401"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td500"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td501"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td406"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td408"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td409"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td410"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td411"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td412"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td413"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td414"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td415"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td502"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td496"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td419"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td421"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td45"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td383"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td503"><P class="p75 ft48">5</P></TD>
<TD class="tr36 td501"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td406"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td407"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td408"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td409"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td410"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td430"><P class="p7 ft48">74</P></TD>
<TD class="tr36 td504"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td413"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td414"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td415"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td502"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td420"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td496"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td201"><P class="p164 ft48">21</P></TD>
<TD class="tr36 td420"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td421"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td48"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr25 td53"><P class="p426 ft33">1998</P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr33 td505"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td506"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td507"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td508"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td509"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td510"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td511"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr22 td446"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr33 td512"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td513"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td514"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td515"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td516"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td517"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td518"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr22 td454"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr33 td517"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td519"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td457"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td458"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td459"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td460"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td461"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td462"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td457"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td463"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td464"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td465"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td466"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td467"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td468"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td469"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td470"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td471"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td469"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td472"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td48"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td53"><P class="p7 ft38">Utomnordiska</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td390"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td391"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td392"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td393"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td394"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td395"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td396"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td397"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td398"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td399"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td400"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td184"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td401"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td402"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td183"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td401"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td192"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td500"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td520"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td521"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td522"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td408"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td409"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td410"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td411"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td412"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td413"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td523"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td524"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td495"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td496"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td419"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td421"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td53"><P class="p84 ft38">medborgare</P></TD>
<TD class="tr39 td45"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td390"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td500"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td520"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p84 ft48">18</P></TD>
<TD class="tr39 td522"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td408"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td409"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td408"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td430"><P class="p9 ft48">45</P></TD>
<TD class="tr39 td412"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td413"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td523"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td525"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td194"><P class="p84 ft48">36</P></TD>
<TD class="tr39 td496"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td419"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td420"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td421"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td48"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td45"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td390"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td500"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td520"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td521"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td522"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td408"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td409"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td410"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td411"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td412"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td413"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td523"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td524"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td495"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td420"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td496"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td419"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td420"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td421"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td53"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td45"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td390"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr38 td526"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td527"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td528"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td529"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td443"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td444"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td445"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td446"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td447"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td448"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td530"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td531"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td498"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td455"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td499"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td454"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td455"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td456"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr36 td48"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td53"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td390"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td391"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td392"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td393"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td394"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td395"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td396"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td397"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td398"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td399"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td400"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td184"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td401"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td402"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td401"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td192"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr33 td48"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td53"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td252"><P class="p122 ft38">0%</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td6"><P class="p7 ft38">20%</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td221"><P class="p9 ft38">40%</P></TD>
<TD class="tr13 td430"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p11 ft38">60%</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td248"><P class="p11 ft38">80%</P></TD>
<TD class="tr13 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td350"><P class="p113 ft38">100%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p427 ft38">Kvinnor <NOBR>16-64</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr2 td10"><P class="p416 ft37">Hela befolkningen</P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td532"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td390"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr39 td533"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td534"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td535"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td534"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td536"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td284"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td537"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td533"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td538"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td539"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td534"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td540"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td533"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td540"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td151"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td534"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td541"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td542"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td537"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td543"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td542"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td543"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr39 td544"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr33 td249"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td532"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td545"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td546"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td547"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td548"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td549"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td550"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td551"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td552"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td553"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td554"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td548"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td555"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td552"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td429"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td556"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td548"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td557"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td558"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td559"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td560"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td561"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td562"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td563"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr33 td352"><P class="p9 ft65">1</P></TD>
<TD class="tr37 td564"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td565"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td566"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td567"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td568"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td569"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td570"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr37 td417"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td567"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td504"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td571"><P class="p164 ft65">81</P></TD>
<TD class="tr37 td572"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td567"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td573"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td574"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td575"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td576"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td577"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td578"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td579"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td249"><P class="p6 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td545"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td546"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td547"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td548"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td549"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td550"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td551"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td552"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td553"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td554"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td548"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td555"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td556"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td548"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td557"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td558"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td559"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td560"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td561"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr39 td580"><P class="p122 ft65">17</P></TD>
<TD class="tr36 td563"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td10"><P class="p428 ft38">1990</P></TD>
<TD class="tr22 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td532"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr33 td581"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td582"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td583"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td584"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td585"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td586"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td587"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td588"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td589"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td590"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td584"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td591"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td588"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td446"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td592"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td584"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td593"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td594"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td595"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td596"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td597"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td598"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td599"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td532"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td383"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td250"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td95"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td250"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td197"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td383"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td250"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td430"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td383"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td430"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td250"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td93"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td327"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td327"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td600"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr12 td10"><P class="p7 ft38">Utomnordiska</P></TD>
<TD class="tr36 td45"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td532"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td390"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr38 td385"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td601"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td216"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td601"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td213"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td122"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td275"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td385"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td218"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td279"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td601"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td387"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td385"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td387"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td159"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td601"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td602"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td603"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td275"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td604"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td603"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td604"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td605"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td532"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td383"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td606"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td547"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td548"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td549"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td550"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td551"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td552"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td553"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td554"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td548"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td555"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td552"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td429"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td556"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td548"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td607"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td561"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td608"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td562"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td561"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td562"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td563"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr38 td430"><P class="p84 ft65">3</P></TD>
<TD class="tr51 td606"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td566"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td567"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td568"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td569"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td570"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr38 td194"><P class="p84 ft65">60</P></TD>
<TD class="tr51 td567"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td504"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td609"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td411"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td572"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td567"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td610"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td577"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td611"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td578"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td577"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td578"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td579"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td10"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td606"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td566"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td567"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td568"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td569"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td570"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td567"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td504"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td609"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td411"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td572"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td567"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td610"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td577"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr51 td612"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td577"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td578"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td579"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr51 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr22 td10"><P class="p429 ft38">medborgare</P></TD>
<TD class="tr23 td45"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td606"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td566"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td567"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td568"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td569"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td570"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td567"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td504"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td609"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td411"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td572"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td567"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td610"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td577"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td611"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td580"><P class="p84 ft123">37</P></TD>
<TD class="tr23 td577"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td578"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td579"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr23 td249"><P class="p6 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td45"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td532"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td390"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td383"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td606"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr4 td613"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td614"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td615"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td616"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td617"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr38 td609"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td618"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td619"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr4 td614"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td620"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td621"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td622"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td623"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td614"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td624"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td625"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td626"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr38 td578"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr4 td625"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td627"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td628"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr38 td249"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=4 class="tr52 td629"><P class="p11 ft38">Hela befolkningen</P></TD>
<TD class="tr36 td390"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr38 td385"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td630"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td583"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td584"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td585"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td586"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td587"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td588"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td589"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td590"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td584"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td591"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td588"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td446"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td592"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td584"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td631"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td597"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td632"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td598"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td597"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td598"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td599"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td385"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td601"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td216"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td601"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td213"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td122"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td385"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td279"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td601"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td387"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td385"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td387"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td159"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td601"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td602"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td603"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td604"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td603"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td604"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr28 td605"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr15 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td633"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td634"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td635"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td548"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td549"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td550"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td551"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td552"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td553"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td554"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td548"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td555"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td552"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td429"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td556"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td548"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td557"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td636"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td608"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td562"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td577"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td562"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td563"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td383"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr36 td637"><P class="p9 ft119">4</P></TD>
<TD class="tr36 td634"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td635"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td548"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td549"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td550"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td551"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr36 td638"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td194"><P class="p169 ft65">69</P></TD>
<TD class="tr36 td429"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td556"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td548"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td557"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td636"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td639"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td640"><P class="p84 ft65">26</P></TD>
<TD class="tr36 td562"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td563"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p6 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr28 td10"><P class="p430 ft29">1998</P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td532"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td641"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td642"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td635"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td584"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td585"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td586"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td587"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td588"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td589"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td590"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td584"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td591"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td588"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td446"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td592"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td584"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td593"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td643"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td632"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td598"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td597"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td598"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td599"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td45"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td532"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td390"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td383"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td250"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td95"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td250"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td197"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td62"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td8"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td383"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td188"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td45"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td250"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td430"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td383"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td430"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td73"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td250"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td93"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td8"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td327"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td327"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td600"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr25 td10"><P class="p7 ft38">Utomnordiska</P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td532"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td385"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td601"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td216"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td601"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td213"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td275"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td385"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td218"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td279"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td601"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td387"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td385"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td387"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td159"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td601"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td602"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td603"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td275"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td604"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td603"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td604"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td605"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td532"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td633"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td644"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td645"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td646"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td647"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td550"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td551"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td552"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td553"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td554"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td548"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td555"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td552"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td648"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td649"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td650"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td651"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td561"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td608"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td562"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td561"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td562"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td563"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr13 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td10"><P class="p429 ft38">medborgare</P></TD>
<TD class="tr36 td45"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td532"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td390"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td652"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td250"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td503"><P class="p11 ft119">11</P></TD>
<TD class="tr36 td653"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td654"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td569"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td655"><P class="p122 ft65">32</P></TD>
<TD class="tr36 td609"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td618"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td619"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td567"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td504"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td609"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td656"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td657"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td658"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td659"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p11 ft65">57</P></TD>
<TD class="tr36 td611"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td578"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td577"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td578"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td579"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td532"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td390"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td652"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td644"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td645"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td653"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td654"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td569"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td570"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td609"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td618"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td619"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td567"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td504"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td609"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td656"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td657"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td658"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td659"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td577"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td611"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td578"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td577"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td578"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td579"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td10"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td45"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td532"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td390"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr38 td641"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td642"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td660"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td661"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td662"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td586"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td587"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td588"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td589"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td590"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td584"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td591"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td588"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td663"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td664"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td665"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td666"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td597"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td632"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td598"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td597"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td598"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td599"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td10"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td532"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td390"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr33 td385"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td601"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td216"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td601"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td213"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td275"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td385"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td218"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td279"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td601"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td387"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td385"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td387"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td159"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td601"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td602"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td603"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td275"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td604"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td603"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td604"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr33 td605"><P class="p6 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td10"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td251"><P class="p11 ft38">0%</P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td87"><P class="p11 ft38">20%</P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr14 td62"><P class="p98 ft38">40%</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td190"><P class="p7 ft38">60%</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td667"><P class="p75 ft38">80%</P></TD>
<TD class="tr14 td54"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr14 td327"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td75"><P class="p7 ft38">100%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td10"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td45"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td532"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td383"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td383"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td250"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td95"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td601"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td160"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td275"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td385"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td218"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td279"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td601"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td387"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td385"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td387"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td159"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td601"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td602"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td603"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td275"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td604"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td603"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td604"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td252"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td249"><P class="p6 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td10"><P class="p6 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr31 td45"><P class="p6 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr31 td532"><P class="p6 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr31 td383"><P class="p6 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr31 td383"><P class="p6 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr31 td250"><P class="p6 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr31 td668"><P class="p6 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr31 td250"><P class="p6 ft124"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr20 td17"><P class="p431 ft37">Arbetssökande</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td383"><P class="p6 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr31 td188"><P class="p6 ft124"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr20 td44"><P class="p170 ft125">Förvärvsarbetande</P></TD>
<TD class="tr31 td250"><P class="p6 ft124"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr20 td669"><P class="p169 ft125">Utanför arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr31 td252"><P class="p6 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr31 td249"><P class="p6 ft124"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td532"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td383"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td383"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td250"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td668"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td653"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td618"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td658"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td252"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p6 ft114"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td10"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td45"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td532"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td383"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td383"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td250"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td668"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr38 td601"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td213"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td122"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td275"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td385"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td218"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td279"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td601"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td387"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td385"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td387"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td159"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td601"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td602"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td603"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td275"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td604"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td603"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr38 td670"><P class="p6 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr36 td252"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p6 ft117"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>AKU 1990:216; 1998:225</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">116 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">Figur 4 visar försämringen i arbetsmarknadssituationen för den totala arbetsföra befolkningen och för utomnordiska medborgare efter kön mellan 1990 och 1998. Den tydligaste förändringen är sänkningen i arbetsmarknadsdeltagandet bland utomnordiska kvinnor. De utom- nordiska kvinnornas arbetslöshetsnivå (24,8 procent) var lägre än de utomnordiska männens (28,8 procent) 1998 (Arbetsmarknadsstyrelsen, AKU 1998:225), men arbetskraftsdeltagandet sjönk inom gruppen med 20 procent mellan 1990 och 1998.<SPAN class="ft22">15 </SPAN>Endast 43 procent av de utomnordiska kvinnorna befann sig i arbetskraften 1998, jämfört med 64 procent av männen. Mellan svenska kvinnor och män är det en relativt liten skillnad vad gäller nedgången i arbetskraftsdeltagandet. Skillnaden mellan svenska och utomnordiska män i nedgången är heller inte särskilt stor. I slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> var skillnaderna däremot stora mellan utomnordiska kvinnor och svenska kvinnor och män</P>
<P class="p432 ft87"><SPAN class="ft23">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft86">Inkomstnivåer bland familjer med barn och familjer utan barn</SPAN></P>
<P class="p370 ft0">Det har även skett en nedgång i inkomstnivåer bland barnfamiljer under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den genomsnittliga disponibla inkomsten för enföräldrahushåll (med hänsyn till familjestorlek), var 87 procent av den som gällde för tvåföräldrahushåll i slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> föll denna andel till 82 procent och inkomstfördelningsun- dersökningen visar att ingen förändring har skett sedan dess (t.o.m. 1997) (räknat från SCB 1999b:37,47). Skillnaden i genomsnittlig disponibel inkomst (med hänsyn till familjestorlek) mellan enförälder- hushåll och tvåföräldrahushåll med tre eller fler barn är dock inte särskilt stor (SCB 1999b:43). <NOBR>LIS-data</NOBR> visar att sammanboende föräldrar med tre eller flera barn snarare hade en högre fattigdomsfrekvens i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> (6,1 procent vilken ökade till 6,8 procent för fyra eller flera barn). Vidare hade ensamstående föräldrar med många barn det mycket bättre ställt än både ensam- stående med få barn och stora tvåföräldrahushåll. Slutligen reducerar transfereringar till barnfamiljer skillnader mellan invandrarfamiljer och svenska familjer. I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> hade visserligen invandrare en högre fattigdomsfrekvens än svenskar (elva procent jämfört med sex procent) men skillnaderna i fattigdomsnivåer bland svenska och</P>
<P class="p433 ft10"><SPAN class="ft22">15 </SPAN>Arbetslöshetsnivån definieras som arbetssökande som andel av arbetskraften. Arbetskraften utgörs av summan av förvärvsarbetande och arbetssökande. I figur 4 däremot, anger procenttalen hur stor andel av befolkningen som respektive grupp utgör.</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">117</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft0">invandrade tvåföräldrahushåll, och mellan svenska och invandrade ensamma mödrar, var dock relativt små (omkring två till tre procent).<SPAN class="ft100">16 </SPAN>Av alla familjer hade ensamma mödrar och sammanboende med många barn de lägsta disponibla inkomsterna (med hänsyn till familje- storlek) i mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> De största <SPAN class="ft2">skillnaderna </SPAN>i disponibel inkomst existerade mellan par utan barn och familjer med barn – både</P>
<P class="p435 ft0">bland enförälderhushållen och tvåföräldrahushållen.</P>
<P class="p436 ft20"><SPAN class="ft20">3.3</SPAN><SPAN class="ft21">Förändrade välfärdsstatsmodeller?</SPAN></P>
<P class="p40 ft0">Många kommentatorer har menat att de politiska förändringarna under <NOBR>1990-talet</NOBR> utgjorde ett hot mot själva välfärdsstaten, eller att förändringarna var så pass genomgripande att de representerade en ny typ av välfärdsmodell. I detta sammanfattande avsnitt försöker jag att avgöra huruvida förändringar under det senaste årtiondet kan utgöra ett skifte i existerande välfärdsstatsmodell. Av särskilt intresse är förändringar som har haft skilda effekter på kvinnors och mäns rättigheter.</P>
<P class="p38 ft0"><NOBR>Esping-Andersen</NOBR> (1990, 1999) skiljer i sin välkända modelltypologi mellan tre typer av välfärdsstatsmodeller: den liberala, den konserva- tiva samt den socialdemokratiska välfärdsstatsmodellen. De som spekulerat kring en mer genomgripande förändring i Sverige menar att nedskärningarna under <NOBR>1990-talet</NOBR> pekar på en övergång mot den liberala modellen alternativt den konservativa modellen eller mot en kombination av dessa två (Olsson 1993).</P>
<P class="p102 ft23"><SPAN class="ft23">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft24">Mot en liberal modell</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Den liberala välfärdsstaten karaktäriseras av ett stort inslag av behovs- prövade åtgärder och begränsade socialförsäkringar. Det råder även en stark betoning på marknadsanpassade lösningar i form av avtals- bestämda försäkringar och förmåner samt privata, individuella försäkringar. Historiskt sett har begreppen ”självhjälp” och ”mindre berättigande” – principen att bidragstagarnas ersättning ska vara lägre än den lägsta inkomsten bland dem som arbetar – fått gälla för att hålla de offentliga utgifterna på en mycket låg nivå. Den huvudsakliga principen för rätt till bidrag är behov på grund av ekonomiska svårig- heter. Därutöver har bidragen en särskiljande effekt på individer som</P>
<P class="p437 ft10"><SPAN class="ft22">16 </SPAN>De största skillnaderna i andel fattiga bland svenska och utländska medborgare var mellan ensamstående fäder och äldre kvinnor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">118 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft4">leder till en uppdelning mellan fattiga och icke fattiga (Esping- Andersen 1990).</P>
<P class="p438 ft0">De två hörnstenarna i den liberala välfärdsstatsmodellen, behovs- prövning och avtalsbaserade förmånssystem, har en negativ effekt på kvinnors rättigheter. Behovsprövning undergräver gifta kvinnors rätt till förmåner och incitament till att ta anställning. Detta beror på att det vanligtvis är familjeinkomst och inte individens inkomst som avgör rätt till bidrag samt bidragsnivån. Därmed kan en kvinna nekas bidrag på grund av sin partners inkomst. Omvänt kan en kvinnas anställning äventyra familjens eller partnerns rätt till förmåner. Det avtalsbaserade förmånssystemet, som baseras på marknadens belöningsstruktur samt på hierarkier inom företaget, utgör andra hinder. Exempelvis är förmånerna baserade på långvarig anställning och återspeglar ofta löneskillnaderna. De som är tillfälligt anställda, deltidsanställda eller anställda med rutinarbete är ofta exkluderade. Vertikal segregation på arbetsmarknaden och löneskillnader missgynnar kvinnors rätt till dessa typer av förmåner. Könsskillnaderna i rätten till förmåner och i ersättningsnivåer är generellt sett större inom avtalsbaserade förmåns- system än inom socialförsäkringssystem (Sainsbury 1996, kapitel 5).</P>
<P class="p231 ft0">En övergång mot den liberala välfärdstatsmodellen skulle innebära 1) att de statliga åtagandena begränsades till ett skyddsnät som främst bygger på behovsprövade ersättningar, och 2) att arbetsgivarens ansvar för förmåner förstärktes och privata försäkringar tilldelades en större roll. Vilka bevis för en sådan typ av politik kan urskiljas om man ser till förändringarna som har skett under <NOBR>1990-talet?</NOBR></P>
<P class="p103 ft0"><NOBR>1990-talets</NOBR> kris resulterade i att socialbidraget tydligt fick en mer framträdande roll i välfärdssystemet. Antalet socialbidragstagare ökade under decenniet. I mitten av årtiondet blev fler kvinnor än män bidragstagare. Därtill fördubblades andelen långvariga socialbidrags- tagare (tabell 4). Utgifterna för bidrag växte och trycket på de kommunala finanserna ökade. Å andra sidan introducerades inga nya behovsprövade förmåner. Tanken om behovsprövade förmåner till barnfamiljer övergavs och istället genomfördes nedskärningar i de allmänna barnbidragen. <NOBR>1990-talets</NOBR> reformer var få men de som ägde rum – pappamånaden, ökat stöd till handikappade, arbetslivsinriktad rehabilitering samt det nya pensionssystemet – har antingen betonat deltagande på arbetsmarknaden och/eller medborgarskap som villkor för berättigande. Ekonomisk nöd har inte varit ett villkor för att omfattas av förmånerna. Befintliga system som kompenserar för förlorad inkomst (p.g.a. olycksfall, sjukdom, ålderdom och arbetslöshet) varken övergavs eller omvandlades till behovsprövade bidrag. Generella förmåner utgör fortfarande kärnan av de förmåner som erhålls av de flesta svenskar. Även bland de flesta av de ensam-</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">119</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft4">stående mödrarna, vilka har ett högt socialbidragstagande, utgör andra typer av ersättningar en större del av deras totala inkomster.</P>
<P class="p438 ft0">Länder som tillämpar en liberal välfärdsstatsmodell riktar förmånerna till de mest behövande. Bidragsnivåerna är dock väldigt låga och följaktligen har dessa länder höga fattigdomskvoter. Resultat som visats tidigare i denna studie, och även i Kjell Janssons kapitel, uppvisar låg fattigdomsfrekvens genom större delen av årtiondet. Detta gällde även 1997, då de flesta nedskärningarna ägde rum.</P>
<P class="p110 ft0">Dessutom har länder med en liberal välfärdsstatsmodell de största fattigdomsskillnaderna mellan könen, där kvinnor i större utsträckning än män riskerar att hamna i fattigdom (Casper m.fl. 1994, Christopher m.fl. 1999). I motsats till detta, som tabell 3 visade, var fattigdoms- kvoten lägre för kvinnor än för män i Sverige. Till skillnad från miniminivåerna i liberala modeller, lyftes vidare en majoritet av Sveriges bidragstagare ur fattigdom 1997 (se Jansson i denna volym). Därutöver ägde en nedgång i antalet bidragstagare rum i slutet av 1990- talet, allteftersom ekonomin förbättrades och arbetslöshetsnivån sjönk. Ersättningsnivåerna återställdes under de sista åren av decenniet, vilket åtminstone marginellt reducerade risken att behöva förlita sig till socialbidrag. I huvudsak avgörs dock att risken för arbetslösa att behöva söka socialbidrag inte av ersättningsnivåernas storlek utan av huruvida man överhuvudtaget uppbär arbetslöshetsersättning (Bergmark i denna volym). Med hänvisning till de liberala staternas starka betoning på behovsprövade förmåner kan förändringarna under <NOBR>1990-talet</NOBR> knappast betraktas som ett steg mot en liberal välfärds- statmodell.</P>
<P class="p439 ft0">En reform som emellertid kan förknippas med system som tillämpar avtalsbaserade/privata förmåner genomfördes 1992 och innebar att arbetsgivaren blev ansvarig för sjukersättning under de två första sjukveckorna (och under en period i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> för de fyra första veckorna). Dessa lösningar kan hämma kvinnors anställnings- möjligheter. Arbetsgivare som vill hålla nere kostnader för sjuk- ersättning kan tänkas föredra att anställa män. Man har hittills inte diskuterat om man ska avskaffa arbetsgivarperioden och återvända till 1991 års system. På det hela taget har trenden på <NOBR>1990-talet</NOBR> visat på en önskan att arbetsgivare i högre grad ska ansvara för anställdas sjukersättning och arbetsrehabilitering. Dessa program karaktäriseras dock av delat ansvar, men statliga system dominerar. Staten har således fortfarande huvudansvaret för att se till att hela arbetskraften omfattas samt att generella ersättningar tillämpas i linje med principen om universialism.</P>
<P class="p231 ft4">Intresset för privata försäkringsalternativ har ökat som ett resultat av en osäkerhet gällande framtida statliga åtaganden och även av de lägre</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">120 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">ersättningsnivåerna för höginkomsttagare i arbetslöshetsförsäkringen och i sjukpenningen. Redan på <NOBR>1980-talet</NOBR> ökade intresset för privata pensionsförsäkringar och ökningen fortsatte på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Privata försäkringar har dock inte ersatt de allmänna, utan fungerar snarare som ett komplement. För närvarande diskuterar höginkomsttagare och deras fackförbund att komplettera de lägre ersättningsnivåerna i arbetslöshetsersättningen och sjukpenningen med privata försäkringar. Det har lagts fram förslag att höja inkomsttaket för dessa ersättningar i det allmänna systemet, i syfte att bemöta den växande marknaden av privata försäkringar. I korthet är det dock svårt att hävda att Sverige har gått mot en liberal välfärdsstat utifrån de nedskärningar och politiska förändringar som skett under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p143 ft23"><SPAN class="ft23">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft24">Mot en konservativ modell</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">I den konservativa välfärdsstaten är socialförsäkringssystemen centrala, men de är differentierade med hänsyn till klass och status. Förmåner är knutna till arbetsmarknadsdeltagande. Försäkringssystemen är utformade för att bibehålla ”status quo” vad beträffar inkomstfördel- ning, klasstruktur och institutioner som staten, kyrkan och familjen. Den konservativa välfärdsstatsmodellen skapar klass- och statusskill- nader. Detta sker genom en tillämpning av olika system för olika grupper på arbetsmarknaden samt av förmåner som upprätthåller befintliga inkomstskillnader <NOBR>(Esping-Andersen</NOBR> 1990).</P>
<P class="p38 ft0">Bismarckianska försäkringssystem, som är centrala inom den konservativa välfärdsstatsmodellen, har olika konsekvenser för kvinnors respektive mäns rättigheter. System av detta slag har historiskt sett gynnat män, till skillnad från majoriteten av kvinnor som inte deltar på arbetsmarknaden. Dessa system gynnar även för närvarande män eftersom arbetsprestation (heltidsanställning och flera år i anställning), lön och avgiftsinbetalningar i kombination med försäkringsprincipen avgör ersättningsnivåer.</P>
<P class="p440 ft0">Vidare har försäkringssystemen i den konservativa välfärds- statsmodellen framtvingat en strikt arbetsdelning inom familjen, där kvinnan står för vård och omsorg och mannen för försörjning. Kvinnor som arbetar, och som därmed omfattas av det arbetsmarknadsrelaterade försäkringssystemet, erhåller en generös moderskapspenning vid barnafödande. Den generösa behandlingen av mödrar som <SPAN class="ft2">arbetare </SPAN>står dock i motsatsförhållande till de förmåner mödrar (eller föräldrar) erhåller som <SPAN class="ft2">vårdare</SPAN>. Generellt är vårdrelaterade förmåner enhets- belopp eller ingen ersättning alls, vilket uppmuntrar fäder till att inte ta föräldraledigt. Omvänt ger socialförsäkringssystemet frikostiga</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">121</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft4">förmåner till män p.g.a. deras ekonomiska ansvar för familjen. Systemet misslyckas dock i det stora hela med att ta hänsyn till mäns ansvar i omsorgen om barnen (Sainsbury 1999).</P>
<P class="p110 ft0">I vilken utsträckning har en omvandling i riktning mot ett Bismarc- kianskt system ägt rum? Det nya pensionssystemet, som var en av de viktigaste reformerna på <NOBR>1990-talet,</NOBR> har stärkt de Bismarckianska dragen. Ett exempel är de hårdare arbetskraven som ställs. Istället för ett krav på 30 år krävs nu 40 års arbete för att kvalificera sig för full pension. Pensionen baseras på livstidsinkomster snarare än på de femton bästa åren. För närvarande betalar försäkrade personer ganska höga avgifter (18 procent av förvärvsinkomsten) och pensionen följer också försäkringsprincipen.</P>
<P class="p103 ft0">De totala effekterna av dessa förändringar är inte kända, men systemet verkar missgynna kvinnor på fler sätt än män. Norge har t.ex. haft ett krav på 40 års arbetsmarknadsdeltagande och vid en jämförelse med svenska pensionärer har en större andel av befolkningen inte lyckats kvalificera sig för ATP i lika stor utsträckning. Vidare är andelen norska kvinnliga pensionärer, som saknar allmän pension, större jämfört med de manliga pensionärerna (Sainsbury 1999). Införandet av vårdpoäng kan dock kompensera nackdelarna med kravet på fler arbetande år. Förändringen till livstidsinkomst straffar personer med avbrutna perioder på arbetsmarknaden samt personer med långa perioder i deltidsarbete. Det är huvudsakligen mödrar som jobbar deltid. Även bland mödrar med äldre barn är deltidsarbete överraskande vanligt. Detta mönster av deltidsanställning kombinerat med den nya regeln om ersättningsnivåer baserade på livstidsin- komster bådar därför inte gott för många kvinnors pensions- ersättningar. De introducerade egenavgifterna har medfört två nackdelar. För det första har kvinnor vanligtvis drabbats hårdare än män vad beträffar så kallade bortkastade egenavgifter. Man betalar in avgifterna men om man inte uppfyller kvalificeringsvillkor får man ingen nytta av de inbetalade avgifterna. För det andra gynnar skatteavdrag på egenavgifterna män mer eftersom de i regel har högre inkomster än kvinnor.</P>
<P class="p439 ft0">Dessa delar av det nya pensionssystemet är i linje med centrala delar inom den konservativa välfärdsmodellen. På flera sätt är det dock utformat så att man kan ställa sig frågan i vilken utsträckning Sverige har antagit en konservativ välfärdsstatsmodell. Viktigast, och i motsats till den konservativa modellen, är att man bibehållit en statligt garanti- pension där principen för berättigande antingen är medborgarskap eller permanent bosättning. Arbetslöshetsersättning utgår också ifrån ett system med två olika kriterier för berättigande. Dels sker berättigande till inkomstbortfallsskydd efter arbetsprestation, dels är alla berättigade</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">122 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">en grundtrygghet efter principen om universialism. Den konservativa regimen har handskats med arbetslöshet på så vis att man kompenserar för förlorad inkomst snarare än använder strategier för att hjälpa arbetslösa tillbaks till arbetsmarknaden. Aktiva åtgärder och arbets- rehabilitering har, vilket har diskuterats tidigare, varit centrala inom <NOBR>1990-talets</NOBR> arbetsmarknadspolitik. En annan reform som inte är i linje med den konservativa lösningen är införandet av ”pappamånaden” i föräldraförsäkringen. I motsatsförhållande till den konservativa modellen stärkte reformen mäns rätt till vårdrelaterade förmåner och deras förmåner var generösa.</P>
<P class="p441 ft87"><SPAN class="ft23">3.3.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft86">1990-talets</SPAN></NOBR> välfärdsutveckling och framtida utmaningar</P>
<P class="p187 ft0">Sammanfattningsvis har <NOBR>1990-talet</NOBR> varit ett årtionde präglat av nedskärningar och en mängd politiska ändringar. Facit på välfärds- utvecklingen för det senaste årtiondet visar upp några positiva drag samt allvarliga brister och det gör det lättare att urskilja de olika aspekterna på den existerande välfärdsstaten. Till de positiva dragen hör den relativt låga andelen fattiga, trots dålig ekonomi och hög arbetslöshet. Kvinnors fattigdomsfrekvens fortsatte att vara lägre än mäns. Skillnaderna i fattigdomsnivå mellan könen kan delvis förklaras av åtgärder för att bekämpa fattigdom bland barn.</P>
<P class="p28 ft0">Rättigheter baserade på medborgarskap eller permanent bosättning har i viss mån urholkats. Det tydligaste exemplet är de nya kvalificeringskraven i pensionssystemet som kräver 40 år av boende i landet under vuxenåren. Detta krav kan vara svårt att uppfylla bland både svenskar som väljer att arbeta i utlandet några år och invandrare. Vad som emellertid är kännetecknande är en livskraft i den existerande välfärdsstaten, vilken bygger på en kombination av två typer av sociala rättigheter, dels de som är baserade på medborgarskap eller permanent bosättning, dels de som är baserade på arbetsmarknadsdeltagande. Därutöver är strävan att göra rättigheter som är knutna till arbets- marknaden generella, eller så generella som möjligt, fortfarande ett utmärkande drag för den svenska välfärdsstaten. Detta drag gör också att den skiljer sig markant från den konservativa välfärdsstatsmodellen. Vidare har detta varit avgörande för att förbättra kvinnors sociala rättigheter baserade på ställning på arbetsmarknaden. <NOBR>1990-talet</NOBR> vittnar om en förbättring av kvinnors rätt till arbetsmarknadsrelaterade förmåner, medan en utjämning av förmånsnivåer mellan könen lyste med sin frånvaro. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har i stort sett varit oförändrade under årtiondet. De starka omfördelnings-</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">123</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft4">effekterna i välfärdspolitiken (vilket också är en särskiljande aspekt av den existerande modellen) har emellertid inte reducerats i någon betydande omfattning under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p110 ft0">Två framtida utmaningar har framkommit i denna studie. Den första rör behovet av att eliminera skillnader i kvinnors och mäns förmåns- nivåer i arbetsrelaterade system samt i kvinnors och mäns användande av vårdrelaterade förmåner. Den andra utmaningen handlar om sociala rättigheter för kvinnor och män med utländsk bakgrund. Denna studie har stundom pekat på framträdande luckor i ekonomiskt välstånd. Ett exempel är högre fattigdom och arbetslöshet samt lägre arbets- marknadsdeltagande bland kvinnor och män med utländsk bakgrund. I detta sammanhang handlar utmaningen om att stärka de två typer av sociala rättigheter som karaktäriserar den existerande välfärdsstaten. Förutom de rättigheter som grundar sig på permanent bosättning krävs ansträngningar för att göra de sociala rättigheterna som baseras på deltagande på arbetsmarknaden så generella att de innefattar både svenskar och invandrare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">124 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft1">Referenser</P>
<P class="p442 ft25">Arbetsmarknadsstyrelsen, 1991. <SPAN class="ft28">Arbetsmarknadsstatistik. </SPAN>Rapport från utredningsenheten,1991:1. Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen.</P>
<P class="p206 ft0">Arbetsmarknadsstyrelsen, 1997. <SPAN class="ft2">Arbetsmarknadsstatistik</SPAN>. Uar 1997:8.</P>
<P class="p158 ft0">Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen.</P>
<P class="p443 ft3"><SPAN class="ft4">Arbetsmarknadsstyrelsen, 1999. </SPAN>Personer vars ersättningsperiod upphörde under andra kvartalet 1999<SPAN class="ft4">. Fut 1999: 3. Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p273 ft0">Bergmark, Å. 2000. <SPAN class="ft2">Socialbidragen under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1990-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> </SPAN>I denna antologi.</P>
<P class="p443 ft4">Björnberg, U. 1997. ”Single Mothers in Sweden: Supported Workers Who Mother”, i Duncan, S. & R. Edwards (red.), <SPAN class="ft3">Single Mothers in an International Context. </SPAN>London: University College London Press.</P>
<P class="p444 ft4">Bradshaw, J., S. Kennedy, M. Kilkey, S. Hutton, A. Corden, T. Eardley, H. Holmes & J. Neale, 1996. <SPAN class="ft3">Policy and the Employment of Lone Parents in 20 Countries</SPAN>. York: The University of York.</P>
<P class="p444 ft4">Casper, L.M., S. McLanahan & I. Garfinkel, 1994. ”The Gender Poverty Gap: What We Can Learn from Other Countries”. <SPAN class="ft3">American Sociological Review 59</SPAN>, <NOBR>594-605.</NOBR></P>
<P class="p444 ft0">Christopher, K., P. England, K. Ross, T. Smeeding & S. Mc Lanahan, 1999. <SPAN class="ft2">The Sex Gap in Poverty in Modern Nations: Single </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">Mother-hood,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> the Market, and the State</SPAN>. Uppsats framlagd på ”Conference on Child <NOBR>Well-Being</NOBR> in Rich and Transition Countres”, 30 september, 2 oktober: Luxemburg.</P>
<P class="p445 ft28"><NOBR><SPAN class="ft25">Esping-Andersen,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> G. 1990. </SPAN>The Three Worlds of Welfare Captalism<SPAN class="ft25">. Cambridge: Polity Press.</SPAN></P>
<P class="p444 ft3"><NOBR><SPAN class="ft4">Esping-Andersen,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> G. 1999. </SPAN>Social Foundations of Postindustrial Economies<SPAN class="ft4">. Oxford: Oxford University Press.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">125</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft4">Gustafsson, S. 1990. ”Labor force participation and earnings of lone parents: a Swedish case study including comparisons with Germay”, i</P>
<P class="p158 ft2"><NOBR>Lone-Parent</NOBR> Families<SPAN class="ft0">. Paris: OECD.</SPAN></P>
<P class="p447 ft4">Gustafsson, S. 1995. ”Single Mothers in Sweden: Why Is Poverty Less Severe?”, i McFate, K., R. Lawson & W.J. Wilson (red.), <SPAN class="ft3">Poverty, Inequality and the Future of Social Policy: Western States in the New World Order</SPAN>. New York: Russell Sage Foundation.</P>
<P class="p444 ft4">Hobson, B. 1994. ”Solo Mothers, Social Policy Regimes and the Logics of Gender”, i Sainsbury, D. (red.), <SPAN class="ft3">Gendering Welfare States</SPAN>. London: Sage Publications.</P>
<P class="p448 ft4">Hobson, B. & M. Takahashi, 1997. ”The <NOBR>Parent-Worker</NOBR> Model: Lone Mothers in Sweden”, i Lewis, J. (red.), <SPAN class="ft3">Lone Mothers in Eurpean Welfare Regimes</SPAN>. London: Jessica Kingsley.</P>
<P class="p273 ft0">Jansson, K. 1999. <SPAN class="ft2">Inkomstfördelningen under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1990-talet</SPAN>.</NOBR> I denna antologi.</P>
<P class="p447 ft25">Jansson, M. 1999. <SPAN class="ft28">Rehabilitering på lika villkor</SPAN>? Linköping: Centrum för handikappvetenskap, Linköpings universitet.</P>
<P class="p444 ft4">Johansson, P. & M. Palme, 1998. ”Sjukförsäkringen ur ett genusperspektiv”, i Persson, I. & E. Wadensjö (red.), <SPAN class="ft3">Välfärdens genusansikte </SPAN>(SOU 1998:3). Stockholm: Arbetsmarknads- departementet.</P>
<P class="p444 ft4">Kilkey, M. & J. Bradshaw, 1999. ”Lone Mothers, Economic <NOBR>Well-Being,</NOBR> and Policies”, i Sainsbury, D. (red.), <SPAN class="ft3">Gender and Welfare State Regimes</SPAN>. Oxford: Oxford University Press.</P>
<P class="p448 ft3"><SPAN class="ft4">Morissens, A. 1999. </SPAN>Solo Mothers and Poverty: Do Policies Matter?A Comparative Case Study of Sweden and Belgium<SPAN class="ft4">. Masteruppsats, IGP, Stockholms universitet. Finns även tillgänglig som ”Luxembourg Income Study Working Paper”, nr. 210.</SPAN></P>
<P class="p444 ft4">Mossler, K., J. Torége & A. Öström, 1999. ”120 000 barn berörs av långvarigt socialbidrag”. <SPAN class="ft3">VälfärdsBulletinen 1999:2</SPAN>, 16 - 19.</P>
<P class="p444 ft3"><SPAN class="ft4">Nyberg, A. 1997. </SPAN>Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende <SPAN class="ft4">(SOU 1997: 87). Stockholm: Arbetsmarknads- departementet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">126 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft0">Olsson, S.E. 1993. </SPAN>Social Policy and Welfare State in Sweden<SPAN class="ft0">. Lund:</SPAN></P>
<P class="p21 ft0">Arkiv.</P>
<P class="p444 ft4">Orloff, A.S. 1993. ”Gender and the Social Rights of Citizenship: the Comparative Analysis of Gender Relations and Welfare State”.</P>
<P class="p158 ft2">American Sociological Review 58<SPAN class="ft0">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">303-28.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p447 ft3"><SPAN class="ft4">Pierson, P. 1994. </SPAN>Dismantling the Welfare State? Reagan, Thatcher and the Politics of Retrenchment<SPAN class="ft4">. Cambridge University Press.</SPAN></P>
<P class="p449 ft0">Riksförsäkringsverket, 1992. Statistikinformation <NOBR>Is-I</NOBR> 1992:6. Stockholm:</P>
<P class="p21 ft0">Riksförsäkringsverket.</P>
<P class="p449 ft2"><SPAN class="ft0">Riksförsäkringsverket, 1993. </SPAN>Social Insurance Statistics – Facts 1993<SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft0">Stockholm: Riksförsäkringsverket.</P>
<P class="p31 ft2"><SPAN class="ft0">Riksförsäkringsverket, 1997a. </SPAN>Vem får arbetslivsinriktad rehabilitering?</P>
<P class="p330 ft0">RFV redovisar 1997:10. Stockholm: Riksförsäkringsverket.</P>
<P class="p450 ft25">Riksförsäkringsverket, 1997b. <SPAN class="ft28">Socialförsäkring 1995 och 1996</SPAN>. Stockholm: Riksförsäkringsverket.</P>
<P class="p206 ft0">Riksförsäkringsverket, 1998a. <SPAN class="ft2">Socialförsäkringsfakta 1998</SPAN>. Stockholm:</P>
<P class="p158 ft0">Riksförsäkringsverket.</P>
<P class="p447 ft3"><SPAN class="ft4">Riksförsäkringsverket, 1998b. </SPAN>En socialförsäkring för kvinnor och män – en kartläggning ur ett genderperspektiv<SPAN class="ft4">. RFV Redovisar 1998:1. Stockholm: Riksförsäkringsverket.</SPAN></P>
<P class="p449 ft0">Riksförsäkringsverket, 1999a. <SPAN class="ft2">Socialförsäkringsboken 1999</SPAN>. Stockholm:</P>
<P class="p158 ft0">Riksförsäkringsverket.</P>
<P class="p31 ft0">Riksförsäkringsverket, 1999b. Statistikinformation <NOBR>Is-I</NOBR> 1999: 002, 1999-</P>
<P class="p330 ft0"><NOBR>02-02.</NOBR> Stockholm: Riksförsäkringsverket.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr32 td41"><P class="p6 ft0">Riksförsäkringsverket,</P></TD>
<TD class="tr32 td17"><P class="p6 ft0">1999c.</P></TD>
<TD class="tr32 td671"><P class="p6 ft0">Statistikinformation</P></TD>
<TD class="tr32 td44"><P class="p6 ft0"><NOBR>Is-I</NOBR> 1999:005.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td672"><P class="p182 ft0">Stockholm: Riksförsäkringsverket.</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft28"><SPAN class="ft25">Sainsbury, D. 1996. </SPAN>Gender, Equality and Welfare States<SPAN class="ft25">. Cambridge: Cambridge University Press.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td356"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td357"><P class="p6 ft12">Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">127</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td358"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td359"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p451 ft4">Sainsbury, D. 1999. ”Gender and Social Democratic Welfare States”, i Sainsbury, D. (red.), <SPAN class="ft3">Gender and Welfare State Regimes</SPAN>. Oxford: Oxford University Press.</P>
<P class="p450 ft0">Sainsbury, D. & M. Nordgren, 1997. ”I nedskärningarnas tecken. Välfärdsstaten och jämställdheten”, i Stark, A. (red.), <SPAN class="ft2">Ljusnande framtid eller ett långt farväl: Den svenska välfärdsstaten i jämförande belysning </SPAN>(SOU 1997: 115). Stockholm: Arbetsmarknads- departementet.</P>
<P class="p445 ft28"><SPAN class="ft25">SCB, AKU, olika år. </SPAN>Arbetskraftsundersökning. Årsmedeltal<SPAN class="ft25">. Grund- tabeller.</SPAN></P>
<P class="p448 ft3"><SPAN class="ft4">SCB, 1989. </SPAN>Inkomstfördelningen 1987 för individer och familjetabellsammanställning<SPAN class="ft4">. Be 20 SM8902 Statistiska meddelanden</SPAN>. S<SPAN class="ft4">tockholm: Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
<P class="p450 ft28"><SPAN class="ft25">SCB, 1991. </SPAN>Socialbidrag under 1990. Definitiva uppgifter<SPAN class="ft25">. S 33 SM 9102 Statistiska meddelanden. Stockholm: Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
<P class="p444 ft3"><SPAN class="ft4">SCB, 1993. </SPAN>Inkomstfördelningsundersökning 1991<SPAN class="ft4">. Be 21 SM9301 Statistiska meddelanden</SPAN>. <SPAN class="ft4">Stockholm: Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
<P class="p450 ft3"><SPAN class="ft4">SCB, 1997a. </SPAN>Inkomster, skatter och bidrag 1995. Totalräknad statistik. Individ- och familjeuppgifter<SPAN class="ft4">. Statistiska meddelanden Be 20 SM 97 01</SPAN>. <SPAN class="ft4">Stockholm: Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
<P class="p448 ft28"><SPAN class="ft25">SCB, 1997b. </SPAN>Välfärd och ojämlikhet i <NOBR>20-årsperspektiv</NOBR> <NOBR>1975-1995<SPAN class="ft25">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> Levnadsförhållanden rapport 91. Stockholm: Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
<P class="p444 ft3"><SPAN class="ft4">SCB, 1998. </SPAN>Sysselsättning, arbetstider och arbetsmiljö <NOBR>1994-95<SPAN class="ft4">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> Levnadsförhållanden rapport 92. Stockholm: Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
<P class="p273 ft0">SCB, 1999a. <SPAN class="ft2">Statistisk årsbok 1999</SPAN>. Stockholm: Statistiska centralbyrån.</P>
<P class="p443 ft28"><SPAN class="ft25">SCB, 1999b. </SPAN>Inkomstfördelningsundersökningen 1997<SPAN class="ft25">. Statistiska meddelanden If 21 SM9901. Stockholm: Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
<P class="p273 ft2"><SPAN class="ft0">Socialdepartementet, 1996. </SPAN>Ensamföräldrarna – en utsatt grupp?</P>
<P class="p21 ft0">Väfärdsprojektet. Stockholm: Socialdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">128 </SPAN>Välfärdsutveckling för kvinnor och män på <NOBR>19990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">Socialstyrelsen, 1996. <SPAN class="ft2">Socialbidrag 1995</SPAN>. Statistik Socialtjänst 1996: 8.</P>
<P class="p21 ft0">Stockholm: Socialstyrelsen<SPAN class="ft126">.</SPAN></P>
<P class="p31 ft0">Socialstyrelsen, 1997. <SPAN class="ft2">Socialbidrag 1996</SPAN>. Statistik Socialtjänst 1997: 9.</P>
<P class="p21 ft0">Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p449 ft0">Socialstyrelsen, 1998. <SPAN class="ft2">Socialbidrag 1997</SPAN>. Statistik Socialtjänst 1998: 8.</P>
<P class="p158 ft0">Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p31 ft0">Socialstyrelsen, 1999. <SPAN class="ft2">Socialbidrag 1998</SPAN>. Stockholm: Socialstyrelsen</P>
<P class="p330 ft0">(internetversion).</P>
<P class="p447 ft4">Sundström, M. & <NOBR>A-Z.</NOBR> Duvander, 1998. ”Föräldraförsäkringen och jämställdheten mellan kvinnor och män”, i Persson, I. & E. Wadensjö (red.), <SPAN class="ft3">Välfärdens genusansikte </SPAN>(SOU 1998:3). Stockholm: Arbets- marknadsdepartementet<SPAN class="ft127">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td673"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td674"><P class="p7 ft0">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td675"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td676"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p8 ft1">4 Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p452 ft19">Åke Bergmark</P>
<P class="p453 ft89"><SPAN class="ft20">4.1</SPAN><SPAN class="ft88">Inledning – socialbidraget som välfärdsindikator</SPAN></P>
<P class="p454 ft0">Bedömningar av huruvida ett samhälles social- eller välfärdspolitik har varit framgångsrik under en given period kan göras på en mängd olika sätt. Aspekter att beakta är till exempel utveckling och fördelning av disponibla inkomster, kvalitet och tillgänglighet i offentlig vård och service samt i vilken utsträckning som levnadsvillkoren i särskilda livsfaser eller för vissa grupper genomgår en negativ eller positiv utveckling. Mer allmänt kan den offentliga välfärdens kvaliteter sägas handla om samhällets förmåga att kompensera för de resursproblem som uppstår på grund av att vare sig marknad eller familj fullt ut förmår tillgodose vad vi uppfattar som legitima behov eller acceptabla förhållanden. För merparten av de välfärdspolitiska arrangemang som inrättats betraktas vanligtvis inte utnyttjandet av dem i sig som något större problem. Visserligen innebär konjunkturbetingade efterfråge- ökningar av olika stöd i regel att utvecklingen problematiseras, men då mer i termer av resurs- eller finansieringssvårigheter än på grund av att själva mottagandet betraktas som icke önskvärt. Så förhåller det sig i stort, men ett antal undantag från detta kan naturligtvis identifieras. Ett av de tydligaste är otvivelaktigt socialbidraget, där inte bara kostnads- utvecklingen utan också omfattningen av behoven/utnyttjandet regel- mässigt föranleder välfärdspolitisk oro av olika slag. Socialbidraget intar något av en särställning därför att det, mer än någon annan form av finansiellt stöd, uppfattas som en rättighet som helst inte skall (behöva) utnyttjas. Denna uppfattning har ett starkt fäste inte bara bland välfärdspolitiska aktörer, utan också hos människor i allmänhet. Omfattningen på socialbidragstagandet kan ses som ett mått på den generella socialpolitikens framgång eller grad av ”generalitet”. Social- bidraget brukar ofta beskrivas som samhällets sista ekonomiska skyddsnät. Vilka som vid ett givet tillfälle behöver socialbidrag för sin försörjning bestäms därför bland annat av hur finmaskiga skyddsnäten</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">130 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">ovanför är. Ett högt eller ökande socialbidragstagande indikerar därför brister i de grundläggande transfereringarnas och socialförsäkringarnas förmåga att upprätthålla en ekonomisk grundtrygghet. Vidare fokuseras intresset ofta också mot fördelningspolitiska aspekter. Ökande social- bidragstagande betraktas då som uttryck för vidgade sociala och ekonomiska klyftor och uppgångar koncentrerade till särskilda grupper är ett sätt att identifiera ”förlorare” i välfärdspolitiskt hänseende. Utvecklingen av socialbidragstagandet kan med andra ord sägas exponera inneboende svagheter i ett samhälles fördelnings- eller välfärdspolitik. Med ett vidare perspektiv kan man i detta också inbegripa villkoren för de hushåll som faktiskt uppbär socialbidrag. Det handlar då såväl om omständigheter i själva bidragssökandet – det vill säga kontakterna med socialtjänsten – som vilka levnadsförhållanden en mer eller mindre stadigvarande försörjning på socialbidrag medger. Detta är inte bara en viktig välfärdsaspekt i sig själv. Eftersom kraven för att vara berättigad till bidrag och generositeten i bidragen varierar inte bara över tid utan också mellan enskilda kommuner, så kan policy- förändringar (nationellt eller inom socialtjänsten) av olika slag bidra till att dämpa eller förstärka effekterna av strukturellt betingade efter- frågeförändringar. Socialbidragen är med andra ord inte en statisk välfärdsindikator, utan i hög grad en måttstock som ständigt förändras. Att regelverk och policy för socialbidragen är föremål för täta föränd- ringar sammanhänger med att olika politiska viljeinriktningar och intressen tenderar att vinna mark under olika perioder. Vanligt är att omsorg om klienternas levnadsvillkor står mot kommunalekonomiska intressen och en strävan att hålla offentliga kostnader nere. Ett annat perspektiv som verkar i riktning mot en mer återhållsam bidragsgivning är föreställningen om att ersättningsnivåerna för socialbidragen har en avgörande inverkan på förutsättningarna för fördelningspolitiken i stort – det så kallade ”grundbultsperspektivet” (Finansdepartementet, 1994; Bergmark, 1997). Grundläggande här är att ersättningsnivåerna uppfattas som alltför generösa och alltför närliggande de inkomstnivåer som låglönearbete ger. Detta anses problematiskt av framförallt två skäl. För det första att mer normala belöningsstrukturer i samhället slås sönder om det sista skyddsnätet – socialbidragen – uppvisar för hög generositet. För det andra att socialbidragen betraktas som ett golv för såväl lönebildning som nivåer inom andra socialförsäkringar. Konse- kvenserna anses då vara att förment nödvändiga korrigeringar nedåt i låglönearbeten och andra välfärdsförmåner blockeras (Finansdeparte- mentet, a.a.). Att socialbidragen ägnas uppmärksamhet är således inte alltid enbart betingat av ett intresse för stödformen i sig, utan också ett resultat av föreställningar om dess reella och symboliska betydelse för löne- och socialpolitik i ett vidare sammanhang.</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">131</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">I det följande skall socialbidragets utveckling under <NOBR>1990-talet</NOBR> beskrivas. Det handlar i allt väsentligt om en kunskapsgenomgång, där ambitionen är att sammanfatta de viktigaste kunskaperna under decen- niet. Inledningsvis görs en genomgång av socialbidragets utveckling i ett antal olika avseenden. Därpå följer en mer principiell diskussion avseende vilka faktorer som påverkar bidragstagandets variationer. Denna är tänkt att tjäna som bakgrund för kapitlets fortsättning. Sedan behandlas i tur och ordning: arbetslöshet, förändringar i det social- politiska stödsystemet, invandring, policyförändringar, insatser i syfte att hjälpa klienter till självförsörjning samt villkor förenade med att leva på socialbidrag. Andra teman som hade varit värda att uppmärksammas – till exempel ungdomars särskilda problematik, principiella förändringar i lagstiftningen eller generell inkomst- utveckling – diskuteras inte ingående här då de behandlas i andra kapitel.</P>
<P class="p455 ft20"><SPAN class="ft20">4.2</SPAN><SPAN class="ft21">En period av expansion</SPAN></P>
<P class="p40 ft0">Socialbidragen har under större delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> beskrivit en ökning. Kostnaderna har stigit, bidragstiderna har blivit längre och bidrags- tagarna har blivit fler. Det är först under de allra senaste åren som denna trend har brutits. I sin helhet kan utvecklingen beskrivas som dramatisk och utan motsvarighet i modern tid i vårt land. Huvuddragen i denna utveckling finns beskriven i en mängd olika sammanhang, men det kan ändå finnas anledning att rekapitulera något av den här. I figur 1 illustreras utvecklingen avseende kostnader, andel bidragstagare i befolkningen och de genomsnittliga bidragstidernas längd. Figuren visar indexerade förändringar, vilket gör det möjligt att jämföra den relativa ökningen för olika mått.</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">132 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft4"><SPAN class="ft3">Figur 1. </SPAN>Andel bidragstagare i befolkningen, genomsnittligt antal månader som bidrag utgått per år samt totala kostnader för social- bidragen i fasta priser, <NOBR>1990–1998.</NOBR> Indexerade förändringar 1990=0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p130 ft29">120</P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p130 ft29">100</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr53 td81"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-39px;margin-bottom:0px;" class="p456 ft80"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:33px;" class="p456 ft80"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:17px;margin-right:-22px;margin-bottom:16px;" class="p456 ft80"><![endif]>Index</P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p130 ft29">80</P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p130 ft29">60</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td98"><P class="p130 ft29">40</P></TD>
<TD class="tr20 td78"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td78"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td99"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td276"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td81"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td78"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td78"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td155"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td72"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td96"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td276"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p130 ft29">20</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p130 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p7 ft29">1990</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p7 ft29">1991</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p457 ft38">1992</P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p75 ft29">1993</P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p7 ft29">1994</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p122 ft29">1995</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p172 ft29">1996</P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p7 ft29">1997</P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p164 ft29">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td680"><P class="p458 ft38">andel bidragstagare</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td681"><P class="p172 ft29">bidragstidens längd</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td103"><P class="p7 ft29">kostnader</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr12 td682"><P class="p459 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: SCB/Socialstyrelsen, egna bearbetningar.</P></TD>
<TD class="tr12 td99"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft0">Av figuren framgår att expansionen generellt sett är som kraftigast till och med 1994, varefter ökningstakten minskar något och från och med 1998 är förbytt i en nedgång. Andelen i befolkningen som någon gång under ett år fått socialbidrag ökar med drygt 40 procent mellan 1990 och 1997, det vill säga från sex procent 1990 till 8,5 procent (cirka 750 000 personer) 1997<SPAN class="ft22">1 </SPAN>– en nivå som också med ett historiskt per- spektiv är att betrakta som mycket hög. Man får söka sig tillbaka till krisåren på <NOBR>1930-talet</NOBR> för att hitta liknande siffror (se t.ex. Knutsson och Stridsman, 1988). Noterbart är dock att nedgången 1998 är av en omfattning som för bidragstagandet tillbaka till 1993 års nivå. Kvartalsdata för 1999 tyder också på en fortsatt kraftig minskning. (www.sos.se).</P>
<P class="p295 ft0">Att bidragstagarna inte bara blivit fler under <NOBR>1990-talet,</NOBR> utan bidragsbehoven också mer genomgripande framgår av den i stort sett lika omfattande uppgången i de genomsnittliga hjälpperiodernas längd. Bakom de indexerade måtten döljer sig en ökning från drygt fyra månader 1990 till cirka fem och en halv månad 1998 och en påtaglig ökning av hushåll som, med olika definitioner, kan beskrivas som lång- varigt beroende. Till skillnad mot andelen bidragstagare i befolkningen sker här ingen minskning 1998. Den följsamhet mellan de bägge kurvorna som karakteriserar perioden i övrigt bryts med andra ord detta år, vilket antyder att mönstren för en fortsatt nedgång av socialbidrags- tagandets omfattning inte nödvändigtvis beskriver rörelsen av en speg- elvänd uppgång.</P>
<P class="p460 ft79"><SPAN class="ft75">1 </SPAN>Om bidragstagandet beräknas på andel hushåll istället för individer blir den relativa ökningen något lägre (35 procent). Detta mått är dock något mer osäkert då det bygger på en skattning av antal hushåll i befolkningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">133</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">Kostnaderna för socialbidragen är det som beskriver den mest markanta expansionen under perioden, från knappt sex miljarder 1990 (i 1998 års penningvärde) till totalt 11,4 miljarder 1998, med en topp på 12,4 miljarder 1997. Att denna kurva stiger betydligt brantare än de bägge övriga är rimligt då kostnaderna är en funktion av antal bidrags- tagare, bidragstidernas längd och – här ej redovisat – de genomsnittliga nivåerna på utbetalda bidrag per månad. Ökningen av de senare, i fasta priser, uppgår dock endast till sju procent under den redovisade perioden, varav merparten under de sista fyra åren. Storleken på de utbetalda bidragen kan inte heller utan vidare betraktas som ett mått på generositet i förhållande till mottagarna. En analys av detta förutsätter att hänsyn tas till hur bidragstagargruppens sammansättning och behov förändrats under perioden. Utöver mer självklara bakgrundsvariabler som familjesammansättning och försörjningsbörda (t.ex. boendekost- nader) så är orsaken till att man behöver socialbidrag en faktor som påverkar bidragsbeloppens storlek. Bland annat så har socialbidrags- tagare som behöver hjälp på grund av arbetslöshet i regel mer omfattande behov än socialbidragstagare i övrigt (Bergmark, 1991). Mot bakgrund av att <NOBR>1990-talet</NOBR> utmärks av att den förra gruppen mycket påtagligt ökat sin andel av bidragstagarna måste den sjuprocentiga ökningen av de genomsnittliga bidragsbeloppen snarast betraktas som låg.</P>
<P class="p461 ft0">Antalet personer som behöver socialbidrag under ett visst år är ett resultat av hur många nya individer som tillkommer och hur stor andel av tidigare års socialbidragstagare som lyckas bryta sitt bidragsberoende, det vill säga en effekt av in- och utflöden. Beskriver vi utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> med utgångspunkt från dessa rörelser avtecknas en bild som närmare belyser karaktären på den expansion, och begynnande nedgång, som avtecknats i figur 1.</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">134 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD colspan=8 class="tr32 td100"><P class="p6 ft0"><SPAN class="ft2">Figur 2</SPAN>. För året nya respektive från föregående år kvarvarande vuxna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr28 td683"><P class="p6 ft0">socialbidragstagare <NOBR>1991–1998.<SPAN class="ft22">2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Tusental</P></TD>
<TD class="tr28 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td684"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td73"><P class="p72 ft29">350</P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td684"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td73"><P class="p72 ft29">300</P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td684"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td73"><P class="p72 ft29">250</P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td684"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td73"><P class="p72 ft29">200</P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td684"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td73"><P class="p72 ft29">150</P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td684"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td73"><P class="p72 ft29">100</P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td684"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td73"><P class="p72 ft29">50</P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td684"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td73"><P class="p72 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td684"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td73"><P class="p7 ft29">1991</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft29">1992</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p7 ft29">1993</P></TD>
<TD class="tr17 td73"><P class="p122 ft29">1994</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p83 ft29">1995</P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p11 ft29">1996</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p7 ft29">1997</P></TD>
<TD class="tr17 td684"><P class="p100 ft29">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td73"><P class="p130 ft29">nya</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td267"><P class="p130 ft29">kvarvarande</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td684"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr15 td683"><P class="p6 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: SCB/Socialstyrelsen, egna bearbetningar.</P></TD>
<TD class="tr15 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td76"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td684"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft0">Av figur 2 framgår att ökningen av nytillkomna bidragstagare upphör efter 1993 för att sedan kontinuerligt minska till en nivå som i slutet av mätperioden ligger väsentligt lägre än i dess inledning. Den netto- ökning av andel bidragstagare i befolkningen som ovan beskrivits för åren 1994 till 1996 kan därför primärt hänföras till ett minskat utflöde. I figuren ovan kommer detta till uttryck i en uppgång av kvarvarande bidragstagare som sträcker sig över hela perioden, med undantag för en försiktig nedgång 1998. Uppenbart är att svårigheterna att ta sig ur den typ av försörjningssvårigheter som leder till socialbidragsbehov ökat påtagligt under <NOBR>1990-talet,</NOBR> medan själva uppkomsten av sådana problem legat på en mer stabil nivå. Vid en enkel betraktelse av vad som händer mellan 1997 och 1998 ser det också ut som den markanta <NOBR>mins-kning</NOBR> som kan noteras för dessa år när det gäller andel bidragstagare i befolkningen (se figur 1) primärt kan tillskrivas det faktum att kurvan för kvarvarande bidragstagare tenderar att vända (nedgången i antal nytillkomna socialbidragstagare är i princip lika stor från 1996 till 1997 som mellan 1997 och 1998). Går vi över till att betrakta utvecklingen för olika typer av hushåll finner vi att relativt stora förskjutningar har skett under årtiondet. I tabell 1 visas omfattningen av bidragstagande för olika hushållskategorier.</P>
<P class="p462 ft79"><SPAN class="ft75">2 </SPAN>Som ”nya” socialbidragstagare räknas alla som inte erhållit socialbidrag året före mätåret, oavsett hur mycket socialbidrag de haft under tidigare perioder. Som ”vuxna” räknas individer från 18 år och uppåt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">135</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 1</SPAN>. Andel bidragshushåll i olika hushållstyper 1990, 1994 och 1998, samt olika hushållstypers andel av bidragshushållen 1990 och 1998.<SPAN class="ft75">3 </SPAN>Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr14 td685"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td292"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td258"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td686"><P class="p182 ft58">Andel av bidrags-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td687"><P class="p63 ft58">Hushållstyp</P></TD>
<TD class="tr13 td243"><P class="p164 ft58">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td212"><P class="p84 ft58">1994</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p164 ft58">1998</P></TD>
<TD class="tr13 td688"><P class="p247 ft58">hushåll 90/98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td689"><P class="p63 ft59">Ensamstående män utan barn</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p7 ft59">12,4</P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p7 ft59">16,0</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p7 ft59">13,6</P></TD>
<TD class="tr19 td66"><P class="p247 ft59">37,6/36,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td689"><P class="p63 ft58">Ensamstående män med barn</P></TD>
<TD class="tr13 td245"><P class="p7 ft58">18,8</P></TD>
<TD class="tr13 td98"><P class="p7 ft58">17,8</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft58">12,4</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p247 ft58">2,2/1,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td689"><P class="p63 ft60">Ensamstående kvinnor utan barn</P></TD>
<TD class="tr17 td245"><P class="p7 ft60">10,0</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p7 ft60">13,1</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">12,6</P></TD>
<TD class="tr17 td66"><P class="p247 ft60">22,3/25,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td689"><P class="p63 ft60">Ensamstående kvinnor med barn</P></TD>
<TD class="tr17 td245"><P class="p7 ft60">35,2</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p7 ft60">35,2</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">32,3</P></TD>
<TD class="tr17 td66"><P class="p247 ft60">17,7/15,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td689"><P class="p63 ft60">Gifta/samboende utan barn</P></TD>
<TD class="tr17 td245"><P class="p7 ft60">1,9</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p7 ft60">2,5</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p7 ft60">2,2</P></TD>
<TD class="tr17 td66"><P class="p247 ft60">5,7/6,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td687"><P class="p63 ft60">Gifta/samboende med barn</P></TD>
<TD class="tr17 td243"><P class="p7 ft60">4,3</P></TD>
<TD class="tr17 td212"><P class="p7 ft60">6,2</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p7 ft60">6,0</P></TD>
<TD class="tr17 td688"><P class="p247 ft60">14,5/14,9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>SCB samt Socialstyrelsen <NOBR>1991–1999.</NOBR></P>
<P class="p135 ft0">Bidragstagandet har under <NOBR>1990-talet</NOBR> ökat i flertalet hushållstyper, med toppnoteringar någon gång under perioden 1994 till 1997. Kraftiga rörelser beskriver bland annat de hushåll som under ett antal decennier dominerat populationen – ensamstående män och kvinnor utan barn. Medan de ensamboende männens bidragstagande framförallt ökade under periodens inledande år och därefter följdes av en nedgång sedan 1995, har uppgången för de ensamma kvinnorna skett mer kontinuerligt och med en minskning först 1998. De ensamboende kvinnorna utgör också en väsentligt högre andel av bidragshushållen 1998 jämfört med 1990. Ensamstående kvinnor med barn är sedan ett antal decennier tillbaka de som haft det högsta bidragstagandet av samtliga hushålls- kategorier. Detta gäller alltjämt under hela <NOBR>1990-talet,</NOBR> trots att en viss minskning kan noteras under den senare delen av perioden. Nivån har sjunkit från 35 till 32 procent, vilket också avspeglas i att gruppen ensamstående kvinnor med barn successivt kommit att utgöra en mindre andel av bidragshushållen. En förklaring till detta är att gruppen innehåller jämförelsevis låga andelar av de kategorier som svarat för en stor del av socialbidragens expansion under <NOBR>1990-talet,</NOBR> det vill säga flyktingar och ungdomar under 25 år (se nedan). Höga flyktingandelar återfinner vi emellertid bland gifta/samboende med och utan barn.<SPAN class="ft22">4 </SPAN>Dessa hushållstyper har också ökat sitt bidragstagande markant under perioden, men alltjämt inom ramen för jämförelsevis låga nivåer. Den relativa ökningen för svenska och utländska socialbidragshushåll bland <NOBR>gifta/-samboende</NOBR> har dock i stort sett varit lika stor, medan antalet flyktinghushåll i gruppen ökat i runda tal dubbelt så mycket.</P>
<P class="p354 ft10"><SPAN class="ft57">3</SPAN><SPAN class="ft128">Antalet hushåll i befolkningen är skattade tal hämtade från AKU.</SPAN></P>
<P class="p463 ft99"><SPAN class="ft57">4</SPAN><SPAN class="ft129">Andelen flyktingar bland gifta/samboende med eller utan barn uppgick 1997 till 25 respektive 21 procent, att jämföras med fem procent bland ensamstående kvinnor med barn.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">136 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">Ser vi till könsfördelning så innebär utvecklingen under perioden en viss förskjutning. År 1990 utgjorde ensamstående män med och utan barn 39,8 procent av bidragshushållen, medan motsvarande andel för ensamma kvinnor med och utan barn uppgick till 40,0. Åtta år senare noterar vi 38,0 procent för männen och 41,0 procent för kvinnorna. En svag tendens till ökning av det kvinnliga socialbidragstagandet finns med andra ord, men inom ramen för en alltjämt förhållandevis jämn fördelning. Utvecklingen avseende bidragstider och utbetalda belopp har i allt väsentligt varit likartad för de bägge könen. När det gäller mönstret för olika åldrar präglas <NOBR>1990-talet</NOBR> framförallt av den markanta ökningen av ungdomars socialbidragstagande. Nedan (tabell 2) framgår att ungdomar i åldrarna 20 till 24 år har haft en utveckling som ingen annan grupp kommer i närheten av. Bidragstagandet i gruppen har, sett till toppnoteringen 1997 på 16,4 procent, fördubblats under den aktuella perioden och man har substantiellt ökat sin andel av bidragshushållen, trots att påtagliga ökningar skett i alla åldrar. Den generella nedgången i bidragstagande under 1998 har dock haft ett tydligt genomslag framförallt bland de unga och fört andelen bidragshushåll tillbaka under 1994 års nivå (för en vidare diskussion om ungdomarnas villkor och socialbidragsmönster hänvisas till Johanssons och Salonens kapitel i denna antologi 1).<SPAN class="ft22">5</SPAN></P>
<P class="p464 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 2. </SPAN>Andel bidragshushåll i olika åldersgrupper (registerledarens ålder) 1990, 1994 och 1998 samt andel av bidragshushållen 1990 och 1998</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr14 td108"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td690"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td691"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td692"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td693"><P class="p60 ft58">Andel av bidrags-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td116"><P class="p63 ft58">Ålder</P></TD>
<TD class="tr13 td308"><P class="p7 ft58">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td351"><P class="p9 ft58">1994</P></TD>
<TD class="tr13 td694"><P class="p7 ft58">1998</P></TD>
<TD class="tr13 td695"><P class="p465 ft58">hushåll 90/98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td126"><P class="p63 ft60"><NOBR>18-24</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p7 ft60">8,3</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p9 ft60">15,5</P></TD>
<TD class="tr17 td235"><P class="p7 ft60">14,8</P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p466 ft60">21,1/26,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td126"><P class="p63 ft60"><NOBR>25-29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p7 ft60">12,0</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p9 ft60">14,2</P></TD>
<TD class="tr17 td235"><P class="p7 ft60">12,4</P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p466 ft60">17,7/13,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td126"><P class="p63 ft60"><NOBR>30-39</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p7 ft60">10,7</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p9 ft60">13,6</P></TD>
<TD class="tr17 td235"><P class="p7 ft60">11,8</P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p466 ft60">27,5/25,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td126"><P class="p63 ft60"><NOBR>40-49</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p7 ft60">6,2</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p7 ft60">8,5</P></TD>
<TD class="tr17 td235"><P class="p7 ft60">9,1</P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p466 ft60">17,2/17,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td126"><P class="p63 ft60"><NOBR>50-59</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p7 ft60">3,6</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p7 ft60">4,4</P></TD>
<TD class="tr17 td235"><P class="p7 ft60">4,5</P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p466 ft60">7,0/8,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td116"><P class="p63 ft60"><NOBR>60-64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr17 td308"><P class="p7 ft60">2,5</P></TD>
<TD class="tr17 td351"><P class="p7 ft60">2,9</P></TD>
<TD class="tr17 td694"><P class="p7 ft60">3,2</P></TD>
<TD class="tr17 td695"><P class="p466 ft60">2,3/2,2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: SCB/Socialstyrelsen.</P>
<P class="p467 ft4">Vid sidan av de kraftiga svängningarna i den yngsta gruppen har omfattningen av bidragstagandet ökat också högre upp i åldrarna.</P>
<P class="p468 ft79"><SPAN class="ft75">5 </SPAN>Åldersindelningen i den löpande socialbidragsstatistiken är inte enhetlig under den aktuella perioden. Under senare år har åldersklasserna 18 till 19 samt 20 till 24 år utnyttjats i många sammanhang. Med denna indelning framträder den senare åldersgruppens relativt större utsatthet tydligt, andelen bidragstagare där uppgår till 18,3 procent 1998 och minskar inte heller lika kraftigt som hos 18- <NOBR>19-åringarna.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">137</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft0">Bland annat kan vi notera en stadig, om än jämförelsevis begränsad, ökning i förvärvsaktiva åldrar från 40 år och uppåt. Här är inte heller nedgången mellan 1997 och 1998 lika uttalad som bland de yngre – den relativa minskningen (i antal hushåll) låg här på mellan fyra och sex procent, att jämföras med en reduktion på mellan åtta och 16 procent i åldrarna 18 till 39 år.</P>
<P class="p52 ft0">Förändringar kopplade till ålder har, socialpolitiskt och forsknings- mässigt, i första hand uppmärksammats utifrån ett ungdomsperspektiv, vilket har sin logik mot bakgrund av hur utvecklingen under större delen av decenniet har sett ut. Övriga åldersgrupper har generellt sett dragit till sig mindre intresse. Några mer ingående analyser avseende hur förändrade villkor för olika hushållstyper påverkat deras social- bidragstagande under <NOBR>1990-talet</NOBR> finner vi heller inte, även om de socio- ekonomiska villkoren för vissa familjetyper behandlats inom ramen för mer övergripande betraktelser (se t.ex. Socialdepartementet, 1996). De studier som utifrån ett socialbidragsperspektiv mer uttalat fokuserat vissa hushållskategorier (t.ex. Gunnarsson, 1993; Bergmark, 1991) ligger för långt tillbaka i tiden och innehåller i regel inga ambitioner att förklara utvecklingen över tid. Att tolka utvecklingen i termer av för- svårade förutsättningar för just vissa typer av hushåll förutsätter dessutom kontroll för inflytandet av andra variabler, beroende på att hushållssammansättningen i helt andra kategorier där bidragstagandet minskar eller ökar (ungdomar och flyktingar är tydliga men inte uttömmande exempel på sådana grupper) påverkar mönstren för enskilda hushållstyper.</P>
<P class="p469 ft89"><SPAN class="ft20">4.3</SPAN><SPAN class="ft88">Vad förklarar socialbidragstagandets variationer?</SPAN></P>
<P class="p407 ft0">I det mesta av den forskning som handlar om socialbidrag finns mer eller mindre uttalade anspråk på att säga någonting om bidragstagan- dets orsaker. Betydelsen av orsaksbegreppet skiftar beroende av på vilken nivå analysen genomförs. Individperspektiv inbegriper ofta en ambition att klarlägga vad som utlöser bidragsbehoven eller att identifiera karakteristika som ökar den relativa risken att bli social- bidragstagare, medan man i mer övergripande, vanligtvis aggregerade, analyser i regel riktar intresset mot hur och varför socialbidrags- tagandets nivåer varierar. Dessa perspektiv är givetvis besläktade och ofta är det samma typ av faktorer som behandlas.</P>
<P class="p26 ft4">I det följande kommer vi anlägga ett relativt brett perspektiv, men ta avstamp i förhållanden som kan antas ha betydelse när det gäller nivå-</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">138 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4">mässiga variationer. Att uttömmande identifiera vilka dessa förhållan- den är låter sig, mot bakgrund av socialbidragets funktion som ”rest- post”, inte göras. Tar vi hänsyn till den kunskap som idag finns samt de omständigheter som på teoretiska grunder kan antas ha betydelse, är följande uppställning dock möjlig:</P>
<P class="p404 ft130">Strukturella faktorer</P>
<P class="p46 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">Arbetslöshet</SPAN></P>
<P class="p47 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">Befolkningsförändringar (t.ex. invandring)</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft27">Inkomst-/kostnadsutveckling</SPAN></NOBR></P>
<P class="p306 ft130">Trygghetssystemens utformning</P>
<P class="p46 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">Socialbidragen</SPAN></P>
<P class="p47 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">Det socialpolitiska skyddsnätet i övrigt</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">Socialtjänstens stödjande åtgärder</SPAN></P>
<P class="p306 ft130">Individuella faktorer</P>
<P class="p46 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">Sökbeteende</SPAN></P>
<P class="p45 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">Individuella resurser/problem</SPAN></P>
<P class="p70 ft0">Bland de strukturella faktorerna är arbetslösheten den som traditionellt har ägnats mest uppmärksamhet och tillika den som, oavsett val av analysnivå, visat sig ha det största förklaringsvärdet. I stort sett alla mer dramatiska förändringar av socialbidragstagandets omfattning kan föras tillbaka på arbetsmarknadsutvecklingen och <NOBR>1990-talet</NOBR> innebär inget undantag i detta avseende. När det gäller befolkningsförändringar är det viktigaste i detta sammanhang flyktinginvandringen under decen- niets första hälft, vilken inneburit såväl en omfattande etablerings- problematik som en tillväxt av en grupp (invandrare) som redan tidig- are har en överrisk för socialbidrag. Inkomst/kostnadsutveckling är kanske inte att betrakta som en strukturell faktor på samma sätt som de två förstnämnda. Framförallt därför att inkomstutvecklingen i sig är avhängig övriga faktorer ovan och liksom socialbidragstagandet också kan ses som ett resultat av vad som händer i dessa.</P>
<P class="p50 ft0">Att trygghetssystemens utformning har en central betydelse för socialbidragstagandet har redan tidigare berörts. Detta gäller naturligtvis för det regelverk och den policy som reglerar social- bidragen i sig. Ersättningsnivåer och kvalifikationskrav är här allt annat än stabila över tid och förändringar i dessa kan bidra till att dämpa eller förstärka effekterna av andra tendenser. Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> har oftast beskrivits som rörelse mot minskad tillgänglighet och generositet. Det socialpolitiska skyddsnätet i övrigt uppvisar i vissa delar en likartad utveckling under perioden och betydelsen av detta har påtalats av ett antal forskare på området. Logiken är här förhållandevis enkel: Ju mindre finmaskigt detta skyddsnät görs, desto fler faller</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">139</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">igenom det och desto fler tvingas söka socialbidrag. Socialtjänstens stödjande åtgärder syftar på de insatser som görs för att hjälpa dem som redan är socialbidragstagare till självförsörjning. Arbetet här inriktas på förändring på kort och lång sikt, det vill säga såväl att bryta det aktuella bidragstagandet som att minska risken för återkommande behov. Betydelsen av individuella faktorer är en av de mer kontroversiella frågorna i diskussioner om socialbidragstagandets förändringar över tid. Faktorn ”sökbeteende” används här som ett samlande begrepp för i vilken utsträckning människor utnyttjar sin legitima rätt till socialbidrag, i vilken utsträckning socialbidrag utgår till människor som egentligen inte är berättigade och i vilken omfattning socialbidragens utformning innebär att människor inte söker annan typ av försörjning. Det handlar med andra ord om, i tur och ordning, utnyttjade rättigheter, moral och incitament. Med individuella resurser/problem avses den generella samhälleliga utvecklingen när det gäller omfattningen av förhållanden som kan bidra till att öka eller minska möjligheterna att upprätthålla självförsörjning. Exempel på det förra är kontantmarginal och kontaktnät. När det gäller det senare kan faktorer som arbetslöshetserfarenhet, missbruk, psykiska problem och social isolering nämnas.</P>
<P class="p268 ft20"><SPAN class="ft20">4.4</SPAN><SPAN class="ft21">Arbetslöshet</SPAN></P>
<P class="p70 ft0">När socialbidragstagandets orsakssammanhang diskuteras är i regel arbetslösheten den enskilda faktor som ägnas störst uppmärksamhet. Detta sammanhänger bland annat med att arbetslösheten i de allra flesta studier visat sig ha ett större förklaringsvärde än andra faktorer och att en empirisk eller tematisk behandling av relationen arbetslöshet och socialbidragstagande därför blivit närmast obligatorisk. Ur ett socialpolitiskt perspektiv är denna koppling också intressant då ett högt eller ökande bidragstagande som kan tillskrivas utvecklingen på arbets- marknaden ger signaler om arbetslöshetsförsäkringarnas bristande förmåga att skapa en ekonomisk grundtrygghet.</P>
<P class="p36 ft0">Mer ingående analyser av tidsserier över arbetslöshetens och social- bidragstagandets utveckling har visat på ett relativt tydligt samband mellan de bägge måtten under större delen av <NOBR>1900-talet.</NOBR> Upp till 60 procent av bidragstagandets variationer har periodvis kunnat tillskrivas förändringar i arbetslöshetens storlek och man har dessutom kunnat se att denna också påverkar socialbidragsnivåerna även påföl- jande år (Korpi, 1974; Gustafsson, 1983). Den enda analys av detta slag som inbegriper delar av <NOBR>1990-talet</NOBR> har genomförts av Stenberg (1998), där data sträcker sig fram till 1993. Stenberg konstaterar där att</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">140 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">ett klart samband mellan arbetslöshet och socialbidragstagande före- ligger mellan 1946 och 1993, men att den ovan beskrivna fördröjnings- effekten på ett år inte kan iakttas för denna period. Separata analyser avseende utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> har emellertid inte gjorts. Vid en omedelbar betraktelse av figur 3 framgår dock att expansionen av socialbidragstagandet under inledningen av decenniet i huvudsak sammanfaller med den än mer stigande arbetslösheten. Vidare kan vi konstatera att bidragstagandet fortsätter att öka också när arbetslöshets- nivåerna tenderar att stabiliseras, men att bägge kurvorna beskriver en tydlig nedgång för 1998. Den fortsatta ökningen av andelen social- bidragstagare i befolkningen under åren <NOBR>1994–1996</NOBR> kan vara en fördröjd effekt av uppgången i arbetslöshet under tidigare år, orsakad av uttömda besparingar och utförsäkringar från <NOBR>A-kassa/KAS</NOBR> och/eller en följd av försämringar på andra områden, till exempel i social- försäkringssystemet. Den mindre goda följsamheten mellan de bägge kurvorna under dessa år illustrerar hur andra omständigheter på kort sikt kan upphäva ett annars mycket väl etablerat samband. Liknande mönster har tidigare kunnat iakttas under bland annat mitten av 1980- talet. Utvecklingen under <NOBR>1990-talets</NOBR> inledning visar också på att relationen mellan de bägge kurvorna förändras då arbetslösheten till sin nivå genomgår mer påtagliga förändringar.</P>
<P class="p464 ft4"><SPAN class="ft3">Figur 3</SPAN>. Arbetslöshet (andel öppet arbetslösa i arbetskraften, AKU årsmedelvärden) och socialbidragstagande (andel socialbidragstagare i befolkningen) <NOBR>1988-1998</NOBR></P>
<P class="p470 ft29">10</P>
<P class="p471 ft29">8 <INGENBILD zsrc="GOB340136xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GOB340136xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GOB340136xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GOB340136xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GOB340136xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GOB340136xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GOB340136xi8.jpg/" id="inl_img7"></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr8 td188"><P class="p7 ft29">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td188"><P class="p7 ft29">4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr14 td188"><P class="p7 ft29">2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td249"><P class="p11 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr19 td604"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td696"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td697"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td275"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td275"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td698"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td387"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td697"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td696"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td698"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td696"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td698"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td696"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td698"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td699"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td387"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td385"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td698"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td697"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td386"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td602"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td698"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td696"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td698"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td696"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td698"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td699"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td698"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr17 td249"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td327"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td59"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td362"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td8"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td8"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td532"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td430"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td362"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td59"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td532"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td95"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td59"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td532"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td95"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td59"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td532"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td430"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td383"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td532"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td362"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td249"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td93"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td532"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td95"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td59"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td532"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td95"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td59"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td532"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td532"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td249"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td94"><P class="p7 ft29">1988</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td62"><P class="p75 ft29">1989</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr17 td75"><P class="p7 ft29">1990</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td244"><P class="p7 ft29">1991</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td244"><P class="p7 ft29">1992</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td276"><P class="p172 ft29">1993</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td58"><P class="p9 ft29">1994</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td56"><P class="p7 ft29">1995</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td244"><P class="p7 ft29">1996</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td82"><P class="p84 ft29">1997</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td311"><P class="p7 ft29">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td249"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td327"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td59"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td362"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td532"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td430"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td362"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=4 class="tr17 td101"><P class="p172 ft33">arbetslöshet</P></TD>
<TD class="tr27 td59"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td532"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td81"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td430"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td383"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td532"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td362"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td249"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=4 class="tr17 td222"><P class="p172 ft33">socialbidragstagare</P></TD>
<TD class="tr27 td81"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td532"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
<TD class="tr27 td249"><P class="p6 ft40"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td249"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td327"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td59"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td362"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td8"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr31 td275"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td698"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td387"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td362"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td59"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td532"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr31 td387"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td383"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td532"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td362"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr31 td386"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td532"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td249"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td249"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td327"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td59"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td362"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td8"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td8"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td532"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td430"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td362"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td59"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td532"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td430"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td383"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td532"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td362"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td249"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td532"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td249"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td249"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td327"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td59"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td362"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td8"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td8"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td532"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td430"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td362"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td59"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td532"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td430"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td383"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td532"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td362"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td249"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td532"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td249"><P class="p6 ft42"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>SCB/Socialstyrelsen.</P>
<P class="p77 ft4">Ett alternativt sätt att undersöka samvariationen mellan arbetslöshet och socialbidragstagande är att utifrån tvärsnittsdata studera kommunala variationer. I de analyser som genomförts har i regel arbetslösheten endast utgjort en av flera oberoende variabler som prövats. Resultaten visar, för såväl 1980- som <NOBR>1990-talet,</NOBR> att inget positivt samband mellan arbetslöshetens totala nivå och omfattningen</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">141</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">av socialbidragstagande föreligger – i vissa fall har till och med negativa samband konstaterats (Sparén, 1986; Halleröd, 1987; Aguilar och Gustafsson, 1989; Schwartz och Puide, 1993; Byberg, 1998; Bergmark och Sandgren, 1998).<SPAN class="ft22">6 </SPAN>En förklaring som brukar anföras är att områden med traditionellt sett hög arbetslöshet generellt sett har högre andelar med <NOBR>A-kasseersättning.</NOBR> Mycket klara samband har däremot, i de undersökningar där detta beaktats, kunnat iakttas mellan andelen arbetslösa utan arbetslöshetsersättning och socialbidrags- tagandets nivåer. I en analys avseende 1994 finner Byberg (a.a.) att andel arbetslösa utan <NOBR>A-kassa/KAS</NOBR> samvarierar påtagligt med socialbidragskostnaderna (R<SPAN class="ft131">2</SPAN>.22) och att det är en av ett antal jämförbart starka variabler som kvarstår i en multivariat modell.<SPAN class="ft22">7 </SPAN>I en annan studie, gällande 1996, framkommer liknande resultat men med ett möjligen än starkare genomslag av den ej ersatta arbetslösheten (Bergmark och Sandgren, a.a.). Att det är andel utan <NOBR>A-kassa</NOBR> eller KAS som slår igenom i modellerna är inte förvånande mot bakgrund av att arbetslösa socialbidragstagare i jämförelse med gruppen arbetslösa som helhet har en sämre arbetsmarknadsförankring och i lägre grad uppbär arbetslöshetsersättning (se t.ex. Salonen, 1999). Systematiska över- sikter av hur den relativa betydelsen av ej ersatt arbetslöshet har förändrats under <NOBR>1990-talet</NOBR> när det gäller kommunala variationer saknas dock. Ett tredje sätt att närma sig frågan om arbetslöshetens betydelse för socialbidragen är att utgå från uppgifter på individnivå. I de klientstudier som genomförts under 1970- och <NOBR>1980-talet</NOBR> varierar andelen arbetslösa bland socialbidragstagarna mellan 25 och 50 procent (Bergmark, 1991). Arbetslöshet som angiven orsak till socialbidragsbehov under samma period sträcker sig från 20 till drygt 40 procent. Utvecklingen under <NOBR>1990-talets</NOBR> inledande år har inneburit en förskjutning uppåt av dessa nivåer och att arbetslöshetens relativa genomslag ökat. Stenberg (a.a.) visar med utgångspunkt från årlig socialbidragsstatistik och <NOBR>LNU-data</NOBR> hur andelen arbetslösa bland socialbidragstagarna ökade från 45 procent 1990 till 54 procent 1991 och 64 procent 1992.<SPAN class="ft22">8 </SPAN>Lokala undersökningar visar på likartade</P>
<P class="p472 ft79"><SPAN class="ft57">6</SPAN><SPAN class="ft101">I två av dessa studier (Sparén, a a; Halleröd, a a) utgör andelen bidragstagare/- bidragshushåll beroende variabel, i övriga fall handlar det om kommunernas socialbidragskostnader.</SPAN></P>
<P class="p473 ft79"><SPAN class="ft57">7</SPAN><SPAN class="ft132">En modell som totalt förklarar 53 procent av variationen. Övriga faktorer av betydelse där är storstad, andel ensamstående kvinnor med barn upp till 15 år, andel ensamboende män </SPAN><NOBR>18-39</NOBR> år, andel utländska medborgare och skattekraft.</P>
<P class="p473 ft79"><SPAN class="ft57">8</SPAN><SPAN class="ft101">Parallellt med denna utveckling sjunker andelen socialbidragstagare bland de arbetslösa från 23 procent 1990 till 17 procent 1992. Anledningen är att arbetslösheten totalt sett ökar så pass mycket mer än socialbidragstagandet och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">142 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">mönster och på en, följdriktig, kraftig nedgång av bidragstagare med inkomster från arbete (se t.ex. Hedberg, 1999). På samma sätt har också arbetslöshet som angiven orsak blivit vanligare. Ur en sammanställning av orsaksstatistik från Stockholm, Göteborg och Malmö framgår att mellan 47 och 72 procent av dessa kommuners socialbidragskostnader under 1998 är en följd av arbetsmarknadsrelaterade svårigheter hos klienterna (Salonen, 1999).<SPAN class="ft22">9 </SPAN>Specialbearbetningar av SCB:s databas LINDA visar att en majoritet av långvariga socialbidragstagare (minst tio månader under ett år) var arbetslösa under 1996 och de flesta med mycket långa inskrivningstider vid arbetsförmedlingen (Social- styrelsen, 1999 a). Sammantaget kan konstateras att arbetslöshet är en faktor som redan i ingången av <NOBR>1990-talet</NOBR> är viktig, men som i takt med den försämrade arbetsmarknaden under decenniet blivit allt mer betydelsefull. Eftersom andelen arbetslösa bland bidragstagarna ökat parallellt med bidragstagandet totalt så har tillskottet av arbetslösa socialbidragstagare, i absoluta tal räknat, varit mycket omfattande. Vad som dock är viktigt att hålla i minnet är att arbetslöshet bland socialbidragstagare inte representerar någon homogen eller enhetlig problematik. De <NOBR>omständig-heter</NOBR> som är av betydelse för arbets- löshetens uppkomst och utsträckning kan vara av mycket olika slag, liksom graden av känslighet för arbetsmarknadens variationer. Det som trots allt förenar merparten av de arbetslösa bidragstagarna, under <NOBR>1990-talet</NOBR> liksom tidigare, är avsaknaden av arbetslöshetsersättning.<SPAN class="ft22">10 </SPAN>Detta följer av socialbidragens subsidiära karaktär och av det faktum att <NOBR>A-kassan</NOBR> i flertalet fall erbjuder ett fullgott ekonomiskt skydd. De arbetslösa bidragstagarna saknar i regel rätt till ersättning därför att de har en svag eller instabil anknytning till arbetsmarknaden (vilket bland annat ungdomar och invandrare har i de faser där de initialt söker inträde i arbetslivet) – utförsäkring spelar i sammanhanget en väsentligt mindre roll (Salonen, 1999). Följaktligen har gruppens möjligheter att konkurrera på arbetsmarknaden varit särskilt ogynnsamma när stora grupper med en relativt sett bättre förankring samtidigt stått utan arbete.</P>
<P class="p474 ft79">att flertalet arbetslösa har ett fullgott skydd via arbetslöshetsförsäkringen (Stenberg, a a).</P>
<P class="p475 ft79"><SPAN class="ft57">9</SPAN><SPAN class="ft101">Orsaksstatistik av detta slag innehåller dock en mängd brister och principiella svårigheter (se Bergmark, 1991 eller Salonen, 1994)</SPAN></P>
<P class="p473 ft79"><SPAN class="ft57">10</SPAN><SPAN class="ft101">Salonen (1999) uppskattar i en analys baserad på registerdata från storstäder 1998 att i runda tal en tredjedel av landets socialbidragskostnader kan kopplas till avsaknad av rätt till arbetslöshetsersättning. I Socialstyrelsen undersökning av långvarigt socialbidragstagande framgår – baserat på uppgifter ur databasen LINDA – att drygt 70 procent av de långvariga arbetslösa klienterna saknade ersättning under 1996 (Socialstyrelsen, 1999 fp).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">143</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft20"><SPAN class="ft20">4.5</SPAN><SPAN class="ft21">Det socialpolitiska skyddsnätet i övrigt</SPAN></P>
<P class="p40 ft0">Socialbidragen är avsedda för situationer där vare sig marknad eller andra offentliga stödsystem ger den enskilde sådana inkomster att försörjningen kan tryggas. Betydelsen av socialförsäkringssystemet kan, när det gäller socialbidragstagandets variationer, i huvudsak förstås på två sätt. För det första innebär förändringar i kvalifikations- krav och ersättningsnivåer för olika socialförsäkringar att såväl antalet bidragsberoende som bidragsbehovens storlek kan påverkas. För det andra är förmågan hos olika stödformer att – genom sin grundläggande konstruktion – stå emot eller fånga upp behov som förorsakas av strukturella förändringar av skilda slag (t.ex. ökad arbetslöshet eller ökad flyktinginvandring) en faktor av betydelse. Det handlar med andra ord å ena sidan om hur stödformerna i sig förändras och å andra sidan om deras förmåga att svara upp mot de krav och behov som genereras i en föränderlig omvärld.</P>
<P class="p202 ft0">Jämfört med tidigare perioder kännetecknas <NOBR>1990-talet</NOBR> av en ökande aktivitet när det gäller förändringar av socialförsäkringssystemet (se Palmes kapitel i denna rapport). De flesta och de mest omfattande förändringarna har gått i riktning mot minskad generositet, det vill säga mot sänkta ersättningsnivåer och ökade kvalifikationskrav (Marklund, 1997). Att detta, åtminstone i viss utsträckning, har betydelse för socialbidragstagandets omfattning har en uppenbar logik. Nedgången i samhällsekonomin och den kraftigt försämrade arbetsmarknaden innebär dock att renodlade effekter av förändringar i de socialpolitiska stödsystemen är svåra att fastställa med någon högre grad av precision. Vidare är sambanden här allt annat än enkla. Man vet exempelvis ytterst litet om hur ändrade regler förändrar individers beteende eller efterfrågan av olika stöd.</P>
<P class="p202 ft0">En typ av studier som använts för att studera socialförsäkringssys- temets betydelse för socialbidragstagande och inkomstfördelning är mikrosimuleringar med utgångspunkt från inkomstdata. Designen här innebär i flertalet fall att man utgår från ett antal faktiska eller fiktiva förändringar av olika transfereringar och uppskattar de effekter de får på de disponibla inkomsterna för ett representativt urval av hushåll (underlaget vanligtvis hämtat från SCB:s <NOBR>HINK-undersökning).</NOBR> Social- bidragsbehovens förändring uppskattas genom iakttagelser av hur stora andelar som hamnar på årsinkomster under socialbidragsnormen (eller något annat, närliggande, konsumtionsmått). Metodens styrka ligger i att den tillåter exakta beräkningar på reella inkomstunderlag. Dess – i sammanhanget avgörande – svaghet kan hänföras till det faktum att sambandet mellan låg disponibel inkomst och socialbidrag inte är särskilt starkt. Mindre än hälften av de hushåll som har en årsinkomst</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">144 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">som understiger socialbidragsnormen utgörs av bidragshushåll (Social- departementet, 1994; 1999).<SPAN class="ft22">11 </SPAN>Den individuella behovsprövning som socialbidraget baseras på inbegriper väsentligt mer än en enkel balans- räkning mellan inkomster och schabloniserade utgifter. Framförallt förutsätter den att andra möjligheter än socialbidrag inte föreligger (t.ex. att ta av besparingar) och att den enskilde medverkar till att självförsörjning kan uppnås så snart som möjligt (t.ex. genom att stå till arbetsmarknadens förfogande). Vidare bygger besluten på en månatlig, inte årlig, prövning, vilket bland annat avspeglas i att en förhållandevis stor andel av socialbidragen går till hushåll med samlade årsinkomster över normen.<SPAN class="ft22">12</SPAN></P>
<P class="p28 ft0">Mikrosimuleringar kan därför endast bidra till en ungefärlig upp- skattning av hur socialpolitiska förändringar faktiskt slår på bidrags- tagandet. De ger dock en viss vägledning om generella samband och, i sammanhanget kanske viktigast, vilka förändringar som relativt sett förefaller viktigast för låglönegrupper. Vad visar då resultaten av de mikrosimuleringar som genomförts? I en analys från 1994 (Social- departementet, 1994) beräknas det sammanlagda genomslaget av fiktiva besparingar inom pensioner, arbetslöshetsförsäkring, sjukför- säkring, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostadsbidrag under olika nivåer för den samhällsekonomiska utvecklingen (tre olika scenarier) mellan 1993 och 1998. Inte oväntat visar sig besparingarna slå hårdast – såväl inkomstmässigt som för uppskattat socialbidrags- tagande – under de sämsta konjunkturmässiga förhållandena. De största inkomstförsämringarna noteras bland ensamstående med och utan barn, medan pensionärerna är den enda grupp som minskar andelen låginkomsthushåll.</P>
<P class="p28 ft4">I ett delbetänkande från Socialtjänstutredningen (Socialdepartemen- tet, 1999a) analyseras hur ett antal fiktiva förändringar i riktning mot ökad generositet påverkar kostnaderna för socialbidragen och hur stor</P>
<P class="p476 ft10"><SPAN class="ft57">11</SPAN><SPAN class="ft128">Jämförelser över tid tyder dock på att överlappningen mellan låga inkomster och socialbidragstagande har ökat under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> (Halleröd, 2000; Social- departementet, 1999 a; Socialstyrelsen, 1999a). I stort sett alla grupper med inkomst under socialbidragsnorm har ökat sitt socialbidragstagande. För hel- tidsarbetande med låg utbildning ökade bidragstagandet från 8 till 15 procent mellan 1990 och 1996. Nivån det senare året är dock endast hälften så hög som för hela befolkningen med årsinkomster under socialbidragsnormen – en indikation på att låga inkomster från heltidsarbete spelar en jämförelsevis liten roll för socialbidragstagandet i stort. (Socialdepartementet, a a).</P>
<P class="p477 ft79"><SPAN class="ft57">12</SPAN><SPAN class="ft132">Ett annat problem med svenska inkomstdata är att de vanligtvis definieras utifrån taxeringsenhet. Hemmavarande barn kommer därför från och med det år de fyller 18 år att definieras som ett eget hushåll trots att de i flertalet fall fortfarande utgör en integrerad del av föräldrarnas hushåll.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">145</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">del av kostnaderna för dessa åtgärder som kompenseras av minskat bidragstagande (så kallad reduktionskvot). Av de åtgärder som prövas visar sig ett tänkt introduktionsbidrag till utomnordiska flyktingar (på 5 000 eller 6 000 kr per månad) samt ett riktat bidrag till arbetslösa ungdomar <NOBR>18–24</NOBR> år ha de största effekterna på bidragstagandet, med en reduktionskvot på 40 respektive 64 procent. Relativt mycket av kostnaderna för höjda studiemedel för studerande med barn (35 procent), en höjning av barndelen i bostadsbidraget (34 procent) och ett utökat barnbidrag för ensamstående föräldrar (28 procent) kommer också <NOBR>till-baka</NOBR> till det offentliga i form av sänkta social- bidragskostnader. Mer blygsamma effekter på socialbidragstagandet har förvärvsavdrag för respektive skatterabatt för barnfamiljer (sju respektive nio procent).<SPAN class="ft22">13</SPAN></P>
<P class="p28 ft0">En mer direkt uppskattning av hur förändrade regler för social- försäkringarna påverkar socialbidragskostnaderna har gjorts i en studie av Salonen (1997). Inom ramen för ett urval på 15 kommuner under- söktes vilken effekt nio faktiskt genomförda, statliga besparingar på socialförsäkringsområdet under 1996 hade på socialbidragets omfatt- ning samma år. Underlaget för analysen utgjordes av detaljerade hus- hållsdata, hämtade från kommunernas datoriserade socialbidragsregis- ter. För vissa stödformer har effekterna kunnat beräknas relativt direkt, för andra har vissa grundantaganden behövt göras. Av de regel- ändringar som studerades visade sig, i tur och ordning, besparingar inom bostadsbidraget, barnbidraget och utbildningsbidraget vara de allra viktigaste. Tillsammans svarade dessa för drygt 70 procent av den uppskattade kostnadsökningen i studien. Förändrade regler av <NOBR>A-kassa</NOBR> och föräldrapenning gav också vissa effekter, medan neddragningar inom KAS, bidragsförskott och höjning av egenavgiften gjorde mer begränsade avtryck.</P>
<P class="p368 ft0">Den samlade kostnadsökningen på socialbidragen som föränd- ringarna åstadkom uppskattades, uppräknat till riket som helhet, till 894 miljoner kr. Totalt sett ökade socialbidragen 1 131 miljoner kronor mellan 1995 och 1996 och en slutsats i undersökningen är följdaktligen att närmare 80 procent av kostnadsökningarna kan härledas till effekter från de studerade neddragningarna. I förhållande till de besparingar som regeländringarna gav för staten – drygt 10,5 miljarder – utgjorde den uppskattade ökningen av socialbidragskostnaderna cirka åtta</P>
<P class="p478 ft10"><SPAN class="ft22">13 </SPAN>Försök har också gjorts att utifrån en statistisk modell (s k <NOBR>tobit-analys)</NOBR> och på grundval av <NOBR>HINK-data</NOBR> uppskatta hur åtta olika förändringar (i huvudsak introducerade under 1996) i det statliga trygghetssystemet slår mot social- bidragen. Störst kostnadseffekter visar sig då förändrade regler för bostads- bidrag, barnbidrag och utbildningsbidrag ha (Socialdepartementet, 1996).</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">146 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft0">procent.<SPAN class="ft22">14 </SPAN>En viss osäkerhet finns i materialet när det gäller kommun- urvalets representativitet (storstäder ingår ej), och de grundantaganden som görs i vissa beräkningar. Att närmare 80 procent av kostnadsök- ningarna 1996 skulle kunna hänföras till besparingar på socialförsäk- ringsområdet låter möjligtvis också mycket, men vad som talar till förmån för uppskattningen är att 1996 infaller i ett skede där social- bidragen fortsätter att öka trots att den öppna arbetslösheten tenderar att stabiliseras och under en period där de utbetalda månatliga social- bidragsbeloppen ökar mer än i början av decenniet. Detta år gjordes också jämförelsevis stora förändringar i socialförsäkringarna.</P>
<P class="p52 ft0">Emellanåt beskrivs socialbidragen och övriga socialpolitiska stöd som kommunicerande kärl, där förändringar i ett system avspeglar sig som efterfrågeförändringar i ett annat. Resultaten ovan visar på rimlig- heten i ett sådant perspektiv, även om vi med säkerhet inte vet hur olika förändringar slår och saknar underlag för att sammanfattande beskriva utvecklingen under <NOBR>1990-talet.</NOBR> En annan aspekt, berörd inledningsvis i detta avsnitt, handlar om vilka effekter – på socialbidragstagandet – givna systemegenskaper leder till under ett ökat efterfrågetryck. Ser vi till utbudet av socialförsäkringar i stort saknas i allt väsentligt studier som beskriver sådana processer för <NOBR>1990-talet.</NOBR> När det gäller kvalifika- tionskraven i arbetslöshetsförsäkringen är dock betydelsen uppenbar. Ökade behov av stöd koncentrerade till på arbetsmarknaden svagt förankrade (och därför ej kvalificerade till arbetslöshetsersättning) grupper – som ungdomar och flyktingar – är den viktigaste enskilda orsaken till socialbidragens expansion under decenniets första hälft. Utvecklingen har här exponerat en inneboende svaghet i det svenska välfärdsbygget eller, åtminstone, en oförmåga att fullt ut upprätthålla den betoning på generell välfärd som den svenska modellen förknippas med.</P>
<P class="p439 ft0">Utöver det som mer direkt kan kopplas till socialpolitiska beslut på olika områden är också den skatteväxling som genomfördes i början av decenniet en faktor som inte kan uteslutas i diskussionerna om social- bidragens ökning. I grova drag innebar denna en omläggning från direkt till indirekt beskattning, där hushåll med låga inkomster fick ett</P>
<P class="p480 ft79"><SPAN class="ft75">14 </SPAN>Övervältring – mätt som relationen mellan statlig besparing och ökat social- bidrag – ger en något annorlunda rangordning mellan de olika stödformerna jämfört med de absoluta effekterna (se ovan). Visserligen ligger bostads- bidragen i topp här också med en övervältringsgrad på 39 procent, men nu närmast följt av KAS (19 procent), bidragsförskott (16 procent) och utbild- ningsbidrag (15 procent). När det gäller de sistnämnda gjordes 1997 en markant sänkning av den lägsta ersättningen för deltagare i arbetsmarknads- utbildning från 240 till 103 kronor per dag – en förändring som tillskrivits betydelse för socialbidragens utveckling (Socialdepartementet, 1999b).</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">147</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4">begränsat utbyte av den sänkta direkta beskattningen, men påverkades negativt av de höjda indirekta skatterna. Framförallt steg kostnaderna för vissa typer av boende kraftigt, vilket medförde att vissa utsatta grupper fick än mindre marginaler (Socialdepartementet, 1999b).<SPAN class="ft75">15</SPAN></P>
<P class="p56 ft20"><SPAN class="ft20">4.6</SPAN><SPAN class="ft21">Invandring</SPAN></P>
<P class="p35 ft0">En orsak till att socialbidragstagandets omfattning varierar är förändringar i befolkningens sammansättning. Särskild betydelse har förändringar av utsatta gruppers relativa storlek. Detta har under 1990- talet tydligt illustrerats genom den effekt som den ökade flykting- invandringen under decenniets inledande år haft på socialbidraget. Bidragstagandet bland utländska hushåll var redan före detta tre till fyra gånger högre än bland svenska hushåll. Då den ökade invand- ringen sammanföll med de vikande konjunkturerna och dräneringen på arbetsmarknaden, var effekterna på socialbidragstagandet oundvikliga.</P>
<P class="p202 ft0">Sedan 1985 kan socialbidrag ges till nyanlända flyktingar. Undantag görs för asylsökande som (sedan 1988) istället erhåller ett så kallat asylbidrag. Under den introduktionsperiod som flyktingar genomgår i landet (innehållande svenskundervisning m.m.) kan också ett så kallat introduktionsbidrag utgå. Detta bidrag – som särredovisas i social- bidragsstatistiken – infördes 1993 och ger kommunerna större möjlig- heter att påverka bidragets nivå och utformning i jämförelse med reguljärt socialbidrag.</P>
<P class="p38 ft0">I dagsläget utgör de utländska hushållen knappt 30 procent av samt- liga bidragshushåll och sammantaget svarar de för ungefär 45 procent av socialbidragskostnaderna.<SPAN class="ft22">16 </SPAN>Av tabell 3 framgår att ökningen när det gäller utländska hushåll i allt väsentligt är koncentrerad till <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft.</P>
<P class="p481 ft79"><SPAN class="ft57">15</SPAN><SPAN class="ft133">En annan, mer fristående, kostnadsökning som kan ha påverkat bidrags- behoven för barnfamiljer är den taxehöjning för barnomsorg som genomförts i många kommuner under </SPAN><NOBR>1990-talet.</NOBR> Effekterna av detta är dock inte närmare undersökta.</P>
<P class="p463 ft79"><SPAN class="ft57">16</SPAN><SPAN class="ft101">Till och med 1997 redovisades endast ”utländska hushåll”, d v s hushåll där någon av de vuxna i hushållet har utländskt medborgarskap, i socialbidrags- statistiken. Fr o m 1998 används istället ”utrikes födda” – andelen där någon av de vuxna i hushållet är utrikes född utgör 1998 ca 42 procent av samtliga bidragshushåll. Den högre siffran (jämförd med utländska hushåll) förklaras av att många invandrare hunnit få svenskt medborgarskap under sin tid i Sverige.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">148 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 3. </SPAN>Andel utländska hushåll av samtliga bidragshushåll och de utländska hushållens andel av de samlade socialbidragskostnaderna, 1990, 1995 och 1998. Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr28 td700"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td283"><P class="p7 ft10">1990</P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p7 ft10">1995</P></TD>
<TD class="tr28 td701"><P class="p93 ft10">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td106"><P class="p63 ft10">Andel utländska</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><P class="p63 ft10">hushåll</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p174 ft10">25</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p128 ft10">30</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p13 ft10">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><P class="p63 ft10">Andel av</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"><P class="p63 ft10">kostnader</P></TD>
<TD class="tr6 td79"><P class="p174 ft10">47</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p128 ft10">49</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p13 ft10">45</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p423 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: SCB/Socialstyrelsen.</P>
<P class="p77 ft0">I jämförelse med svenska socialbidragshushåll har invandrarhushållen väsentligt längre bidragstider och erhåller högre månatligt utbetalda belopp, det senare även när hänsyn till hushållsstorlek tagits (Social- styrelsen, 1999a).<SPAN class="ft22">17 </SPAN>Invandrare med socialbidrag har med andra ord i regel mer genomgripande behov av hjälp än infödda svenskar. Detta förklarar det faktum att andelen av kostnaderna är högre än andelen av hushållen.</P>
<P class="p38 ft0">I tabell 3 ser vi att tiden efter 1995 kännetecknas av en viss minskning när det gäller den utländska gruppens relativa betydelse för socialbidragstagandet. En rimlig tolkning är att effekterna av den ”nyanländandeproblematik” som följde på den omfattande flykting- invandringen under <NOBR>1990-talets</NOBR> första år, gradvis har börjat klinga av och – möjligen – att den förbättrade arbetsmarknaden betyder mest för invandrarhushållen. Bakom denna övergripande utveckling döljer sig dock en mängd olika rörelser och mönster. Invandrare är ingen enhetlig kategori utan varierar med avseende på sådant som ursprungsland, vistelsetid i Sverige och invandringsorsak. Analyser av material i olika databaser visar att detta genomgående är variabler med stor betydelse för risken att behöva söka socialbidrag och för att bli kvar i bidrags- beroende. När det gäller ursprungsland är grupperna med invandrare födda i Norden, Europa utom Norden samt utanför Europa i stort sett jämnstora i Sverige. Sammanlagt handlar det om drygt 900 000 personer. De flyktingar som anlände under <NOBR>1990-talets</NOBR> första år dominerades av utomeuropeer och grupper från forna Jugoslavien. Bearbetningar av SCB:s databas LINDA visar att just dessa har det</P>
<P class="p482 ft10"><SPAN class="ft22">17 </SPAN>Medan svenska hushåll har bidragstider som är väsentligt kortare än jäm- förbara hushåll i andra västländer (jämförelsen här avser Tyskland och Italien), så har invandrarna i Sverige bidragstider som ligger i nivå eller till och med över invandrare utomlands (Gustafsson, 2000). Mellan 1990 och 1996 har dessutom det långvariga beroendet av socialbidrag (här: mer än åtta mån/år) relativt sett ökat påtagligt mer för utomnordiska än för nordiska hushåll i Sverige (Socialdepartementet, 1999 a).</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">149</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">högsta bidragstagandet (avser 1996) och att utomeuropeer är de som relativt sett ökat sitt bidragstagande mest under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Skillnaderna är dessutom mest markanta när det gäller långvarigt bidragstagande (Socialstyrelsen, 1999a). Av analyser baserade på SCB:s befolkningsregister och den löpande socialbidragsstatistiken framgår – med en delvis annan indelning – att risken att bli socialbidragstagare är generellt sett högst för de utrikes födda som kommer från typiska flyktingländer, från mellanöstern och från övriga fattiga delar av världen (Franzén, 2000). Om man kontrollerar invandringsorsak och vistelsetid så försvagas dessa samband dock avsevärt. Mer detaljerade analyser visar dock på relativt stora skillnader mellan invandrargrupper från olika länder också när andra förhållanden hålls under kontroll.</P>
<P class="p230 ft0">I en fördjupad studie av invandrare från fyra olika länder framgår också att invandrare från Chile, Turkiet och Iran löper två till tre gånger så hög risk att behöva utnyttja socialbidrag som jämförbara invandrare från Polen (Franzén, 1999). Vistelsetid är en annan faktor av mycket stor betydelse – ju längre tid i Sverige desto lägre social- bidragstagande. Särskilt tydligt är sambandet under de första tio åren i landet. För perioder därutöver betyder vistelsetiden relativt sett mindre (Franzén, 1997; Franzén, 2000; Socialstyrelsen, 1999a). Invandrare som vistats i Sverige i 15 år eller mer har ett bidragstagande som i stort sett är jämförbart med svenskars. Huruvida det också kommer att gälla för dem som anlänt hit under <NOBR>1990-talet</NOBR> får vi dock, av uppenbara skäl, låta vara osagt. Vistelsetiden har i övrigt inte bara en effekt på den relativa risken att bli bidragstagare, utan ett än större genomslag när det gäller långvariga socialbidragsbehov (Socialstyrelsen, a.a.).</P>
<P class="p28 ft0">Ser vi till invandringsorsak så har de som kommit hit som flyktingar ett väsentligt högre bidragstagande (med alla tänkbara mått) än grupper som anlänt av andra skäl (Franzén 2000).<SPAN class="ft22">18 </SPAN>I jämförelse med dem som kommer till Sverige av familjeskäl eller på grund av arbete eller studier, så har flyktingar i regel sämre grundförutsättningar såväl när det gäller personliga resurser som omedelbara möjligheter till integ- rering i det svenska samhället. Vissa flyktingar avser inte heller att stanna i landet och har kanske därför inte alltid samma incitament som andra när det gäller att integreras i Sverige.</P>
<P class="p483 ft10"><SPAN class="ft22">18 </SPAN>Analyser av andelen långvariga bidragstagare i landets samtliga kommuner visar att såväl andel invandrare med invandringsorsak ”flykting” som andel invandrare som vistats i Sverige två till fyra år har ett mycket högt förklaringsvärde när det gäller skillnader mellan olika kommuner (Bergmark & Byberg, 1999).</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">150 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">Efter flyktingar är så kallade ”anhöriginvandrare” de som har det högsta bidragstagandet (Socialstyrelsen, a.a.). Detta är familje- medlemmar av olika slag som invandrar till Sverige för att återförenas med de sina. En särgrupp här är utrikes födda ålderspensionärer utan rätt till folkpension, som ofta blir mer eller mindre permanent beroende av socialbidrag för sin försörjning.</P>
<P class="p38 ft0">De försörjningsproblem som gör invandrare mer socialbidrags- beroende än infödda svenskar har framförallt sin grund i svårigheter på arbetsmarknaden. Betraktar man de resultat som framkommit i forskningen kring invandrares förankring på arbetsmarknaden, fram- kommer att de riskfaktorer som identifierats när det gäller arbetslöshet och arbetslöshetens utsträckning i många fall är desamma som för <NOBR>social-bidragstagande.</NOBR></P>
<P class="p38 ft0">Sedan ett antal decennier tillbaka har invandrarnas situation präglats av relativt sett större svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och att många fått arbeta i yrken som inte motsvarar deras formella kompetens (Gustafsson m.fl., 1990). Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> har ytterligare accentuerat detta och i dagsläget har utländska medborgare en arbetslöshet som är ungefär tre gånger så hög som för befolkningen i övrigt. Gustafsson (1999b) visar i en analys baserad på inkomstdata avseende 1996 (ur: SWIP – Swedish Income Panel) av fyra invandrar- grupper att sannolikheten att ha någon form av arbetsinkomst är högre ju längre tid man befunnit sig i landet samt om man är från Polen eller Chile istället för Iran eller Turkiet.</P>
<P class="p36 ft4">Tidigare – i avsnittet om socialförsäkringar – påtalades det faktum att låga årliga inkomster endast undantagsvis kom till uttryck i social- bidragstagande. Bearbetningar av material i databasen LINDA klargör dock att en relativt sett större andel av utrikes födda med årsinkomster under socialbidragsnivån har socialbidrag (57 procent) än svenskar i samma situation (27 procent) (Socialstyrelsen, 1999a).</P>
<P class="p69 ft20"><SPAN class="ft20">4.7</SPAN><SPAN class="ft21">Policy och regelverk</SPAN></P>
<P class="p70 ft0">Socialbidragstagandets omfattning påverkas inte enbart av hur efter- frågan fluktuerar. Även detta välfärdssystemets sista skyddsnät inne- håller kvalifikationskrav som på intet sätt är statiska, utan som varierar i takt med att formella regler och kommunal policy förändras. Varierar gör också ersättningsnivåerna, uttryckt bland annat i olika normnivåer eller normkonstruktioner. Sammantaget innebär detta att effekter av efterfrågeförändringar, orsakade av till exempel arbetslöshet och besparingar i socialförsäkringarna, kan förstärkas eller dämpas genom</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">151</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft0">ökad eller minskad generositet i bidragsgivningen.<SPAN class="ft22">19 </SPAN>Kännetecknande för socialbidraget är att det innehåller en jämförelsevis låg grad av detaljreglering. Genom lagstiftning och rättspraxis anges ett slags yttre ramar, men inom dessa har aktörer på olika nivåer ett spelrum som gör att villkor och ersättningar varierar inte bara över tid, utan också geografiskt. Tablå 1 nedan innehåller en översikt av de viktigaste styr- medlen eller beslutsnivåerna.</P>
<P class="p484 ft4"><SPAN class="ft3">Tablå 1</SPAN>. Regelverk samt kommunala/professionella strukturer med betydelse för kvalifikationskrav och ersättningsnivåer för social- bidragen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr7 td702"><P class="p63 ft58">NIVÅ</P></TD>
<TD class="tr7 td703"><P class="p6 ft58">KVALIFIKATIONSKRAV</P></TD>
<TD class="tr7 td704"><P class="p6 ft58">ERSÄTTNINGSNIVÅER</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td705"><P class="p63 ft60">A. Lagstiftning</P></TD>
<TD class="tr17 td0"><P class="p6 ft60">Genom SoL</P></TD>
<TD class="tr17 td706"><P class="p6 ft60">Genom SoL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td705"><P class="p63 ft60">B. Rättspraxis</P></TD>
<TD class="tr17 td0"><P class="p6 ft60">Regeringsrättens beslut</P></TD>
<TD class="tr17 td706"><P class="p6 ft60">Regeringsrättens beslut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td705"><P class="p63 ft60">C. Socialstyrelsens råd</P></TD>
<TD class="tr17 td0"><P class="p6 ft60">Uttolkning av A+B</P></TD>
<TD class="tr17 td706"><P class="p6 ft60">Uttolkning av A+B</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td705"><P class="p63 ft60">D. Kommunalpolitiska</P></TD>
<TD class="tr17 td0"><P class="p6 ft60">Fastställande av generella</P></TD>
<TD class="tr17 td706"><P class="p6 ft60">Fastställande av norm,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td705"><P class="p485 ft60">beslut</P></TD>
<TD class="tr17 td0"><P class="p6 ft60">villkor, formell beslutanderätt</P></TD>
<TD class="tr17 td706"><P class="p6 ft60">formell beslutanderätt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td705"><P class="p63 ft60">E. Organisatorisk/</P></TD>
<TD class="tr17 td0"><P class="p6 ft60">Uttolkning av villkor,</P></TD>
<TD class="tr17 td706"><P class="p6 ft60">Tillämpning av norm,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td705"><P class="p167 ft60">professionell struktur</P></TD>
<TD class="tr17 td0"><P class="p6 ft60">arbetsmodeller för</P></TD>
<TD class="tr17 td706"><P class="p6 ft60">modeller för ek. prövning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td705"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td0"><P class="p6 ft60">motprestationer, sparkrav</P></TD>
<TD class="tr17 td706"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td705"><P class="p63 ft60">F. Handläggarnivå</P></TD>
<TD class="tr17 td0"><P class="p6 ft60">Handläggarens individuella</P></TD>
<TD class="tr17 td706"><P class="p6 ft60">Handläggarens individuella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td702"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td703"><P class="p6 ft58">tillämpning/tolkning av <NOBR>A-E</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td704"><P class="p6 ft58">tillämpning/tolkning av <NOBR>A-E</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft0">Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> brukar sammanfattande karakteriseras som en period av hårdare krav och försämrade villkor för social- bidragstagarna. I sin helhet är också en sådan beskrivning riktig. Som framgår av beskrivningen nedan har kraven otvivelaktigt ökat för centrala grupper, och den generella tendensen när det gäller bidragets storlek eller vad bidraget skall omfatta har varit en rörelse mot ökad restriktivitet. Det innebär inte bara att färre än vad som annars skulle vara fallet erhåller socialbidrag, utan också sämre förhållanden för dem som uppbär bidrag. Innehållet i lagstiftning och rättspraxis utgör inget undantag från denna övergripande karakteristik. Tvärtom beskriver såväl ett antal regeringsrättsdomar under perioden som den reviderade Socialtjänstlagen, i kraft från och med 1998, tydliga steg åt samma håll (någon mer ingående beskrivning av hur rättsläget förändrats under</P>
<P class="p486 ft10"><SPAN class="ft22">19 </SPAN>En historisk illustration av detta är det faktum att andelen socialbidragstagare i befolkningen i Sverige varit relativt stabil under större delen av detta århundrade (mellan fyra och åtta procent) (Knutsson & Stridsman, 1988), trots den mängd sociala reformer som genomförts. Bidragstagargruppen i dag består dock till övervägande del av kategorier som historiskt sett varit mer eller mindre uteslutna, det vill säga unga och arbetsföra människor. Graden av beroende är i dag också väsentligt annorlunda än i under seklets första hälft.</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">152 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><NOBR>1990-talet</NOBR> ges emellertid inte här, se istället Åström (2000) eller Johanssons kapitel i denna bok). Det som tilldragit sig mest uppmärk- samhet under decenniet är utvecklingen kring socialbidragsnormen. Enligt den lagstiftning som alltjämt gäller skall socialbidraget vara av en omfattning som tillförsäkrar den enskilde en skälig levnadsnivå. Vad som var en skälig levnadsnivå skulle – fram till revideringen av lagen 1998 – bedömas med hänsyn till den allmänna standard- utvecklingen och bestämmas i ett samspel mellan rättspraxis och preciseringar i Socialstyrelsens allmänna råd. De senare definierades vid denna tid med utgångspunkt från Konsumentverkets kostnads- beräkningar för hushållsutgifter och skrevs regelmässigt upp baserat på utvecklingen av basbeloppet. Utanför normen lades dock boende- kostnader, lokala resor, barnomsorgsavgift och fackavgift – dessa skulle prövas individuellt. Socialstyrelsens norm hade en mycket stor betydelse för förvaltningsdomstolarnas ställningstaganden i social- bidragsärenden och våren 1993 slog Regeringsrätten i två domar fast att Socialstyrelsens norm borde ligga till grund för bedömningen av vad som är skälig levnadsnivå. Vid denna tidpunkt avvek dock många <NOBR>kom-muner</NOBR> från Socialstyrelsens rekommenderade nivå. I de flesta fall handlade det om avvikelser nedåt, det vill säga en mer restriktiv hållning (se t.ex. Socialstyrelsen, 1996). Bland annat tillämpades på flera håll en så kallad ”Tingsrydsnorm”, med ett lägre schabloniserat belopp där kostnader för möbler, husgeråd samt läkar- och tandvårdskostnader var bortplockade. Genom en dom i Regeringsrätten sommaren 1994 gavs kommunerna möjlighet att använda sig av ”Tingsrydsnormen”, och ett stort antal kommuner gick därefter också över till denna (Socialstyrelsen, 1995). Med den reviderade Socialtjänstlagen fullbordades utvecklingen bort från ett bruttonorm- system.<SPAN class="ft22">20 </SPAN>Rätten till bistånd gäller alltjämt den enskildes ”försörjning och livsföring i övrigt.” (SoL § 6) En åtskillnad – som explicit går tillbaka på denna formulering – görs mellan försörjningsstöd och så kallat annat bistånd. I försörjningsstödet ingår dels ett schablonbidrag (riksnorm), dels ett individuellt prövat bidrag för vissa utgiftsposter. I det senare ingår skäliga kostnader för boende, arbetsresor, el, hemförsäkring, läkarvård, akut tandvård, glasögon samt fackförenings- och <NOBR>A-kasseavgifter.</NOBR> <NOBR>Riks-normen</NOBR> är bestämd av regeringen och gäller lika för landets alla kommuner medan kommunerna själva bestämmer vad som är att betrakta som skäligt för övriga kostnader. Utöver detta kan kommunerna frivilligt bevilja socialbidrag för sådant som inte</P>
<P class="p487 ft79"><SPAN class="ft75">20 </SPAN>Bruttonorm innebär att den ekonomiska prövningen mer bygger på en schab- lon för hushållets utgifter och mindre på en detaljgranskning av faktiska utgifts- poster.</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">153</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">innefattas i försörjningsstödet. Viktigast här är i dagsläget ersättningen för <NOBR>icke-akut</NOBR> tandvård, vilket efter den reviderade lagstiftningens genomförande utvecklats till en mycket kontroversiell fråga ute i kommunerna. Medan försörjningsstödet alltjämt kan överklagas genom så kallat förvaltningsbesvär, är sådant bidrag kommunerna själva väljer att ge ej överklagningsbart.<SPAN class="ft22">21 </SPAN>Konstruktionen med en enhetlig riksnorm parallellt med ett kommunalt självbestämmande när det gäller godtagbara nivåer för de individuellt prövade bidragen och vilka bidrag som därutöver medges, kan betraktas som en kompromiss där man söker tillfredsställa såväl krav på rättvisa som rätten till kommunal handlingsfrihet. Någon egentlig utvärdering av systemet har ännu inte genomförts, men vissa erfarenheter har hunnit göras genom länsstyrelsernas löpande tillsyn av socialtjänsten. Den inbegriper både enskilda tillsynsärenden och mer övergripande verksamhetstillsyn. Resultaten av denna visar att ekonomiskt bistånd är det område av socialtjänsten som ådrar sig mest kritik i granskningarna – endast 23 procent av verksamhetstillsynen och 59 procent av de enskilda tillsynsärendena resulterar i att länsstyrelserna inte finner någon anledning till kritik. Mycket av kritiken handlar om sådant som för långa handläggningstider för biståndsansökan eller överklagande, det vill säga brister som inte självklart hänger ihop med den nya lagkonstruktionen. En mer direkt konsekvens av de nya reglerna är att flera kommuner tenderar att enbart pröva den enskildes rätt utifrån den så kallade riksnormen, utan att någon fullständig prövning görs av individuella behov i övrigt. Detta är i strid med lagens intentioner, men en inte helt oväntad utveckling mot bakgrund av det besparingstryck som finns på många håll. Rättssäkerheten för den enskilde är dessutom försvagad av det faktum att, som översynen också visar, besvärsrätten i den nya lagkonstruktionen är svår att förstå sig på för den sökande (Socialstyrelsen, 1999b). Ett undantag från den minskade generositet som utvecklingen inneburit i stort när det gäller normen, finner vi i underlaget för hur normen räknats upp i förhållande till prisutvecklingen fram till och med ikraftträdandet av den reviderade lagen. Normen räknades då upp med basbeloppet som grund och i detta ingår också utvecklingen av boendekostnaderna.<SPAN class="ft22">22 </SPAN>Eftersom boende- kostnaderna under inledningen av <NOBR>1990-talet</NOBR> steg mer än andra kost-</P>
<P class="p488 ft79"><SPAN class="ft57">21</SPAN><SPAN class="ft101">Mindre än två år efter att de nya reglerna trätt i kraft har Socialtjänstutred- ningen lagt ett förslag till förändringar där man bland annat föreslår att social- bidraget får en egen separat lagstiftning (men förblir socialtjänstens ansvar) och att överklagningsrätten återställs (Socialdepartementet, 1999b).</SPAN></P>
<P class="p473 ft79"><SPAN class="ft57">22</SPAN><SPAN class="ft101">Den riksnorm som gäller från och med 1998 justeras årligen av Konsument- verket utifrån de reala förändringar som sker för de poster som ingår i normen (Norström & Thunved, 1998).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">154 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">SOU 2000:40</SPAN></P>
<P class="p489 ft0">nader och boendekostnader prövades separat i besluten om social- bidrag, så ökade normen mer än priserna för de (övriga) kostnader som den avsåg att täcka (Socialstyrelsen, 1995b). Oavsett hur vi uttolkar utvecklingen av normkonstruktionen så finns emellertid data som talar för att normens nivå är ett trubbigt instrument när det gäller att påverka socialbidragskostnaderna. Avvikelser från norm, uppåt och nedåt, är mycket vanliga i bidragsbesluten (Bergmark, 1991; Byberg, 1998). Analyser av kommunala kostnader för socialbidrag visar dessutom att inget samband föreligger mellan den normnivå som tillämpats och hur mycket socialbidrag som betalats ut (Byberg, a.a.; Bergmark och Sandgren, 1998). I ett antal studier av hur handläggare av socialbidrag bedömer identiska ärenden framkommer stora variationer – inte bara mellan olika kommuner utan också mellan olika handläggare i samma kommun – och normen visar sig där endast ha en begränsad betydelse för hur mycket bidrag som beviljades (Gustafsson, m.fl. 1990; Hydén m.fl., 1995).</P>
<P class="p202 ft4">Parallellt med utvecklingen av det mer formella normsystemet har det också funnits ambitioner i de flesta kommuner att hålla kostnaderna för socialbidragen nere.</P>
<P class="p54 ft0">I en undersökning av prioriteringar i socialtjänsten (i fyra kommuner) från 1994 framgår att politiker i kommunerna framförallt betraktar socialbidragsområdet som ett lämpligt objekt för besparingar, medan satsningar på de bidragsberoendes ”välfärd” har mycket låg prioritet (Bergmark, 1995). I samma studie anger 82 procent av tjänste- männen inom individ- och familjeomsorgen att ökat kostnads- medvetande i de kommuner där de är verksamma lett till att kraven på socialbidragstagarna ökat. Hur stor betydelse låg prioritet eller allmänt ökade krav reellt har haft är dock inte klarlagt empiriskt. Det kan dock inte uteslutas att de sammantaget betytt mer för de faktiska ersättningarna än utvecklingen av normkonstruktionen.</P>
<P class="p38 ft0">Den bidragssökande har inte heller någon ovillkorlig rätt till hjälp bara för att det föreligger ett underskott enligt norm. Prövningen av den enskildes rätt inbegriper också ett ställningstagande ifråga om den enskildes möjligheter att klara sin försörjning på annat sätt och ett utrymme för socialtjänsten att formulera villkor som måste uppfyllas för att bidrag skall beviljas. Det förstnämnda handlar framförallt om trycket att realisera tillgångar av olika slag, medan det senare handlar om beteendekrav avseende arbete eller arbetssökande. Också här har förskjutningar skett under <NOBR>1990-talet</NOBR> – såväl i det mer formella regelverket som i kommunernas policy. Ser vi till lagstiftning och rättspraxis finner vi till exempel ett mycket påtagligt ökat utrymme för kommunerna att kräva medverkan i arbetsliknande (eller kompetenshöjande) verksamheter som ett villkor för socialbidrag,</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">155</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">många gånger exklusivt riktat mot ungdomar (se Johanssons kapitel). Förändringarna när det gäller kommunal policy på kravsidan har egentligen aldrig studerats systematiskt. De iakttagelser som finns tyder dock tämligen entydigt på en skärpning av kraven. I en undersökning från 1996 lät Socialstyrelsen 22 kommuner i <NOBR>Kalmar-,</NOBR> Kronobergs- och Blekinge län redogöra för vilka åtgärder de vidtagit för att minska socialbidragskostnaderna mellan 1993 och 1995 (Socialstyrelsen, 1996). Ökade krav på arbetssökande visade sig vara ett av de absolut vanligaste inslagen (genomfört i 16 av de 22 kommunerna), och innebar vanligen sådant som att den enskilde skulle söka arbete mer aktivt än vad arbetsförmedlingen kräver, att fylla i s k arbetssökarlistor där alla sökta arbeten redovisas eller att söka arbete längre från bostaden än vad som krävts tidigare. Ökade krav i övrigt visade sig innefatta medverkan i budgetrådgivning, att göra sig av med tillgångar som till exempel bil, förstärkta krav på verifierade uppgifter och att ungdomars behov prövades mer restriktivt med hänvisning till föräldrars inkomster. Arbetssökarkraven var dock det som slagit igenom starkast. Detta sammanfaller med introduktionen av den så kallade Uppsalamodellen – som i korthet kan beskrivas som en arbetsform där tydligare och mer omfattande krav formuleras för de arbetssökandes aktiviteter, där mötena mellan handläggare och klient är tätare och där klientens eget ansvar betonas mer uttalat. I en undersökning av kommuner ingående i en av SCB:s/Socialstyrelsens kommunpaneler (avseende 1997) framgick att drygt 40 procent av de studerade förvaltningarna tagit till sig Uppsalamodellen och tillämpade den i någon form (Bergmark och Lundström, 1998). Utöver ersätt- ningsnivåer och krav finns en rad andra faktorer i de professionella/- organisatoriska strukturerna som sannolikt påverkar både bidragstagandets omfattning och den enskildes möjligheter att få hjälp.<SPAN class="ft22">23 </SPAN>Viktigast här är sådant som har att göra med tillgänglighet i olika avseenden, det vill säga information, väntetider, mottagnings- rutiner, telefontider med mera. Tillförlitliga uppgifter om vad som hänt</P>
<P class="p478 ft10"><SPAN class="ft22">23 </SPAN>När det gäller de mer övergripande organisationsförändringar som genom- förts i kommunerna i riktning mot mer marknadsliknande strukturer så saknas studier som mer specifikt belyser vad dessa betytt för socialbidragsarbetet. Genom att handläggningen av socialbidrag i huvudsak handlar om ren myndig- hetsutövning har den inte – som andra verksamheter – konkurrensutsatts eller lagts ut på entreprenad, utan bedrivs i regel förhållandevis traditionellt inom ramen för en centraliserad enhet också i de kommuner som infört s k beställar- utföraremodeller (BUM) (Bergmark, 1995; Blom, 1998). I en analys av kom- munala variationer (avser 1997) framgår också att användande av BUM inte heller uppvisar något samband med socialbidragskostnader eller andel lång- variga bidragstagare i kommunerna (Bergmark & Byberg, 1999).</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">156 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft4">under <NOBR>1990-talet</NOBR> när det gäller detta saknas i allt väsentligt, liksom studier av hur mycket det påverkar bidragstagandets omfattning. Resultat som antyder att betydelsen av hur olika socialtjänst- organisationer hanterar de initiala kontakterna med bidragssökande inte bör underskattas, framkommer dock i en nyligen presenterad under- sökning (Minas & Stenberg, 2000).</P>
<P class="p490 ft89"><SPAN class="ft20">4.8</SPAN><SPAN class="ft88">Arbetet med socialbidragen – hjälp till självförsörjning</SPAN></P>
<P class="p316 ft0">Socialtjänstens uppdrag när det gäller socialbidragen inbegriper emel- lertid inte bara utredning och beslut avseende rätten till bidrag, utan också ett ansvar för att hjälpa den enskilde att klara sig utan bistånd. Många betraktar detta som arbetets professionella kärna, och det är i mångt och mycket detta inslag som ytterst motiverar att socialbidragen överhuvudtaget skall vara en angelägenhet för den kommunala social- tjänsten. Insatserna här kan var förlagda på en mängd olika nivåer – allt ifrån rent personliga kontakter mellan handläggare och klienter till formaliserat samarbete mellan socialtjänsten och andra organisationer eller myndigheter.</P>
<P class="p26 ft0">I takt med att socialbidragen ökat i omfattning har också trycket på socialtjänsten ökat. Resurserna att göra någonting utöver att utreda och besluta om bidrag har därför minskat samtidigt som de upplevda behoven av att göra någonting åt utvecklingen ökat. Lösningen på detta dilemma har i många kommuner under <NOBR>1990-talet</NOBR> varit att fokusera insatser på grupper som man identifierat som särskilt utsatta eller som särskilt påverkbara i positiv riktning, medan mindre görs i övriga ärenden (se t.ex. Byberg, 1998; Socialstyrelsen, 1996).Några data som sammanhängande över tid beskriver utvecklingen av insatser i syfte att göra socialbidragstagare självförsörjande finns inte. Faktum är att ytterst litet av systematiska studier överhuvudtaget gjorts på detta område. De studier som finns är i regel lokala, av tvärsnittskaraktär och sinsemellan så pass olika att rimliga jämförelser omöjliggörs.</P>
<P class="p26 ft0">I den tidigare omnämnda undersökningen av 22 kommuner i <NOBR>Kalmars-,</NOBR> Kronobergs- och Blekinge län inrymdes dock också sats- ningar av olika slag – det vill säga satsningar man retrospektivt angav hade gjorts som ett svar på det ökade socialbidragstagandet under <NOBR>1990-talets</NOBR> inledande år (Socialstyrelsen, 1996). Invandrare, ungdomar och långtidsberoende var de vanligaste grupperna, och i regel i kom- bination med någon form av arbetsmarknadssvårigheter. Mer generella grepp var att intensifiera samarbetet med arbetsförmedlingen (18 av de</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">157</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">22 kommunerna) och att öka antalet socialbidragshandläggare (16 kommuner). I Bergmarks och Lundströms undersökning (se ovan), avseende 1997, ser utbudet av satsningar ut på ett likartat sätt. Vanligast är satsningar på arbetslösa ungdomar (60 procent), följt av långtidsarbetslösa generellt (45 procent) och arbetslösa med invandrar- bakgrund (32 procent) (Bergmark och Lundström, a.a.).</P>
<P class="p52 ft0">Vad man kan säga om utbudet av särskilda satsningar i kommunerna är att målgrupperna förefaller adekvata sett till socialbidragens utveckling under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Däremot vet vi ytterst litet om å ena sidan vad detta arbete innebär och å andra sidan vilka effekter det har på bidragstagandet i stort eller för dem som medverkar i olika program. Det finns goda skäl att anta att satsningar som bedrivs under likartade rubriker i själva verket inrymmer en ansenlig variation och att systematiken i arbetet eller medvetenheten om vad som görs inte alltid är så välutvecklad (Westlund, 1998). Svårigheterna att utifrån aggreg- erade data på kommunnivå yttra sig om enskilda arbetsmetoders betydelse är därför också stora. I en analys av relationen mellan olika satsningar (baserat på Bergmarks och Lundströms data) och omfatt- ningen av långvarigt socialbidragstagande i kommunerna – med kontroll för strukturella förhållanden – framkom inte heller några signifikanta samband. Det enda som gav utslag i den analysen var organisatorisk specialisering (det vill säga att socialbidragshand- läggningen bedrivs inom ramen för en särskild enhet) som sammanföll med såväl lägre kostnader som lägre andelar långvarigt socialbidrags- beroende (Bergmark och Byberg, 1999). Detta överensstämmer också med resultat från Bybergs (a.a.) jämförande fallstudier. Specialisering kan också beskrivas som en organisatorisk trend under <NOBR>1990-talet.</NOBR> 1988 hade ungefär hälften av alla förvaltningar en särskild ekonomienhet (eller liknande) för handläggning av socialbidrag (Socialstyrelsen, 1989) medan andelen 1997 uppgick till närmare 90 procent (Bergmark och Lundström, a.a.). Andelen med mottagningsgrupp har under samma period ökat från en dryg fjärdedel till drygt 50 procent.</P>
<P class="p24 ft0">Den tidigare omnämnda Uppsalamodellen är i jämförelse med de flesta andra arbetsmetoder på området förhållandevis tydligt beskriven ifråga om innehåll. Även om man i ytterst få kommuner säger sig tillämpa modellen ”fullt ut” så kan den därför betraktas som mer reproducerar. Vidare är den ett mycket tydligt <NOBR>1990-talsfenomen</NOBR> och innehåller, genom sin betoning på stöd genom ökat individuellt ansvar, ett perspektiv på socialbidragsarbetet som både mött mycket kritik och ett omfattande gensvar (Karlsson, 1995). Det är dessutom en av de få modeller som utvärderats på något mer utvecklat sätt. I en jämförande studie av två kommundelar i Uppsala framgår att bidragstagare i den kommundel som tillämpade Uppsalamodellen inte avslutade sitt bi-</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">158 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft0">dragstagande tidigare eller hade större möjligheter att komma i arbete/- utbildning än övriga (Milton och Bergström, 1998).<SPAN class="ft22">24 </SPAN>Resultat från Bybergs (a.a.) jämförande kommunstudie antyder dock att arbetssätt med inslag av Uppsalamodellen kan ha en återhållande effekt på social- bidragskostnaderna.</P>
<P class="p36 ft0">Vid sidan av Uppsalamodellens genomslag har <NOBR>1990-talet</NOBR> också präglats av att socialtjänsten i allt högre utsträckning involverats i mer traditionella arbetsmarknadsinsatser. Det innefattar sådant som sär- skilda projekt för arbetslösa, intensifierat samarbete med arbets- förmedlingen och socialtjänstpersonal särskilt avdelad för att enbart arbeta med sysselsättningsfrågor. Det uttalade syftet har oftast varit att ge den enskilde möjligheter till kompetensutveckling genom praktik, men också att kvalificera sig för <NOBR>A-kassa.</NOBR> I många fall har insatserna varit selektivt riktade mot ungdomar (t.ex. introduktionen av kom- munalt utvecklingsprogram för ungdomar <NOBR>18–19</NOBR> år och den så kallade utvecklingsgarantin för arbetslösa under 25 år). Vissa, till resultaten mer osäkra, utvärderingar har gjorts när det gäller dessa program (se t.ex. Statskontoret, 1999) men som helhet gäller att studier som på ett rimligt sätt belyser effekterna i allt väsentligt saknas.<SPAN class="ft22">25 </SPAN>Ingenting talar heller för att nedgången i socialbidragstagande från och med 1998 skulle vara ett resultat av till exempel utvecklingsgarantin, även om möjligheterna att från kommunens sida kräva medverkan i kompetens- höjande åtgärder kan ha fått vissa att avstå från att söka hjälp. När det gäller mer regelrätta arbetsmarknadspolitiska åtgärder visar analyser av kommunala variationer inte på några samband mellan omfattningen av dessa och kostnaderna för socialbidragen (Bergmark och Sandgren, 1998; Bergmark och Byberg, 1999).</P>
<P class="p268 ft20"><SPAN class="ft20">4.9</SPAN><SPAN class="ft21">Att vara socialbidragstagare</SPAN></P>
<P class="p70 ft4">Vid sidan av de diskussioner som förs om socialbidragstagandets omfattning och vad detta uttrycker om den svenska välfärden finns det också anledning att reflektera över villkoren för dem som får social- bidrag. Generellt rekryteras socialbidragstagare ur grupper som redan</P>
<P class="p492 ft79"><SPAN class="ft57">24</SPAN><SPAN class="ft101">Ett grundläggande problem med denna studie är dock att kommundelen som jämförelsen gjordes mot i viss utsträckning också präglades av en tydlig arbets- linje och att den därför inte alldeles självklart var lämplig ur kontrafakticitets- synpunkt.</SPAN></P>
<P class="p493 ft79"><SPAN class="ft57">25</SPAN><SPAN class="ft134">Detta hindrar inte att man i en nyligen framlagd utredning föreslår en utvidgning av utvecklingsgarantin, till att innefatta långtidsarbetslösa utan A- kassa generellt (Socialdepartementet, 1999c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">159</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">initialt lever under sämre förhållanden än befolkningen i övrigt, såväl materiellt som socialt (Socialstyrelsen, 1997; 1999a). Bidragstagandet i sig innebär dessutom, för de allra flesta, en ytterligare påfrestning. Här finns det framförallt två aspekter att beakta. För det första vilka levnadsvillkor som socialbidragstagande, i synnerhet under längre eller mer sammanhängande perioder, medger. För det andra vilka känslor eller upplevelser som följer av att behöva söka socialbidrag och hur detta sammanhänger med socialbidragshandläggningens innehåll och utformning.</P>
<P class="p26 ft0">Ser vi till den första frågan är det svårt att med annat än en allmän hänvisning till en minskad generositet säga någonting om utvecklingen under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Ett skäl till detta är att populationens socioekonom- iska sammansättning förändrats. I takt med att socialbidragstagandet ökar så sker ett slags normalisering av gruppen, det vill säga att fler hushåll med åtminstone initialt bättre levnadsförhållanden återfinns bland bidragstagarna. Ett annat skäl är att man med utgångspunkt från olika levnadsnivådata inte kan skilja ut vad som är en återspegling av gruppens relativa sårbarhet från vad som är en direkt konsekvens av att försörja sig på socialbidrag.<SPAN class="ft22">26 </SPAN>Vi vet dock, genom intervjuer med bidragstagare, att långvarigt bidragstagande nu liksom tidigare innebär avsevärda begränsningar och påfrestningar för hushållen. De som går in i perioder av socialbidragsberoende upptäcker ofta att de inte bara tvingas minska sin konsumtion, utan också successivt utestängs från aktiviteter som de annars betraktar som en normal del av det sociala livet – till exempel resor och fritidsaktiviteter. Många, i synnerhet ensamföräldrar, vittnar också om den psykiska press denna gradvisa deprivation innebär och den isolering som blir följden (Nilsson, 1989; Gunnarsson, 1993; Socialstyrelsen 1995; Socialdepartementet, 1998).</P>
<P class="p368 ft0">Utöver de svårigheter som direkt kan föras tillbaka på den försämrade ekonomin är socialbidragstagandet i sig ofta också förenat med känslor av stigma, nederlag och skam. Även här gäller dock att systematiska iakttagelser som visar huruvida detta har förändrats under <NOBR>1990-talet</NOBR> saknas. Saknas gör i allt väsentligt också kunskaper om i vilken utsträckning sådana känslor kan föras tillbaka på socialtjänstens bemötande, på omgivningens reaktioner respektive egna upplevelser av att ha misslyckats. Även om inte utvecklingen under decenniet låter sig</P>
<P class="p494 ft79"><SPAN class="ft75">26 </SPAN>De jämförelser som finns över tid visar att levnadsförhållanden som relaterar till inkomster och arbete tycks ha försämrats under <NOBR>1990-talet,</NOBR> medan övriga förhållanden förefaller mer stabila (Socialstyrelsen, 1997, 1999a). Mot bak- grund av att man utifrån den ovan diskuterade normaliseringen kunde förväntat sig en förbättring i det senare fallet, kan det inte uteslutas att detta är uttryck för totalt sett sämre villkor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">160 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">beskrivas så är skamkänslorna i sig ytterst väldokumenterade. De senaste årtiondenas forskning (i huvudsak lokala studier) visar att ungefär hälften av dem som söker socialbidrag anger att de upplever obehag eller skamkänslor (Pettersson, 1986; Jönsson och Starrin, 1998). Föreställningar om att folk i allmänhet är negativa mot social- bidragstagare och misstror deras motiv är också mycket vanliga bland bidragstagarna (Jönsson och Starrin, a.a.; Swärd, 2000).</P>
<P class="p38 ft0">Trots att det saknas empiriska belägg för att upplevelser av skam och stigma i samband med bidragstagande är avhängiga socialtjänstens bemötande är det ändå sannolikt att negativa, fördömande attityder eller ett allmänt dåligt bemötande förstärker klienternas obehags- känslor. Exempel på dåligt bemötande är inte svåra att hitta och i länsstyrelsernas översyn av socialtjänsten 1998 så var ekonomiskt bistånd det område där ”dåligt bemötande” representerade den högsta andelen av enskilda tillsynsärenden (19 procent, jämför med mellan åtta och tolv procent för övriga områden) (Socialstyrelsen, 1999b). Beslut om ekonomiskt bistånd är dock ägnade att skapa oenighet och konflikter och i allt väsentligt saknas närmare kunskaper om vilken betydelse som allmänt hårdare villkor, en mer uttalad arbetslinje<SPAN class="ft22">27 </SPAN>och en minskad rättssäkerhet har, liksom vilken betydelse det har att ansvaret för socialbidragen ligger hos socialtjänsten och inte hos någon mer ”neutral” myndighet.</P>
<P class="p143 ft20"><SPAN class="ft135">4.10</SPAN><SPAN class="ft136">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p40 ft0">Socialbidragens utveckling under <NOBR>1990-talet</NOBR> kan med en grov beskrivning indelas i tre olika faser: en kraftig uppgång under den första halvan av decenniet, tendenser till en viss stabilisering de närmaste åren därefter och sjunkande nivåer i slutet av perioden. Under uppgångsfasen ökade bidragstagandet i alla tänkbara avseenden – kostnaderna steg, andelen bidragstagare i befolkningen växte och bidragstiderna förlängdes. Ökade gjorde också de genomsnittliga belopp som betalades ut, men i en i sammanhanget betydligt mer blygsam takt. I stort sett alla grupper ökade sitt bidragstagande, men störst var uppgången bland ungdomar och invandrare. Att tala om en stabilisering från decenniets mitt och de närmaste påföljande åren är motiverat när det gäller bidragstagandets omfattning i befolkningen,</P>
<P class="p495 ft10"><SPAN class="ft22">27 </SPAN>Vid en jämförelse mellan fyra kommuner i Kalmar län framkom dock att klienterna i stort var mindre nöjda med handläggningen i de två kommuner som hade en uttalad arbetslinje (i form av fler och tydligare krav när det gällde att stå till arbetsmarknadens förfogande) (Steen & Sundberg, 1999).</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">161</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">men inte när det gäller kostnader eller bidragstidernas längd. Detta är en period som karakteriseras av att antalet årligen nytillkomna bidragstagare är i avtagande, medan kurvan för kvarvarande bidragstagare (det vill säga de som inte lyckats bryta bidragsberoendet) fortsätter att peka uppåt. I nedgången 1998 faller såväl kostnader som andel bidragstagare, den senare ner till 1993 års nivå. Nivåerna sjunker för i stort sett alla grupper, men framförallt för ungdomar. Mönstret för socialbidragstagandet följer relativt väl arbetslöshetens variationer under <NOBR>1990-talet,</NOBR> även om man inte kan tala om någon perfekt anpassning. Arbetslöshet framstår också som det som, oavsett analysnivå, bäst förklarar socialbidragsbehovens uppkomst och variationer. Sambandet mellan arbetslöshet och socialbidragstagande är emellertid inte direkt, utan går i huvudsak över ej ersatt arbetslöshet. Det är denna som i första hand genererar socialbidragsbehov på individ- eller hushållsnivå och det är framförallt avsaknaden av rätt till arbetslöshetsersättning som skiljer arbetslösa socialbidragstagare från arbetslösa i övrigt.</P>
<P class="p496 ft0">Arbetslöshetens betydelse för socialbidragstagandet finns dokumen- terad för i stort sett hela <NOBR>1900-talet.</NOBR> En mer ”decenniespecifik” faktor av betydelse är det höga flyktingmottagandet under periodens inled- ning. Utländskt medborgarskap innebar redan dessförinnan en överrisk för socialbidragstagande.</P>
<P class="p52 ft0">Andra riskfaktorer, i invandrargruppen, var och är kort vistelsetid i Sverige och flyktingstatus. Mottagandet av stora flyktinggrupper i ett skede där arbetsmarknaden var kraftigt vikande hade därför en ound- viklig effekt på bidragstagandets omfattning. Invandringsvariabeln hade sitt starkaste genomslag i mitten av decenniet. Därefter har dess betydelse minskat något, vilket sannolikt är en effekt av att andelarna med mycket kort vistelsetid i Sverige sjunkit. Invandrargruppen som helhet och flyktingar i synnerhet har dock alltjämt i <NOBR>1990-talets</NOBR> slut- skede klart större svårigheter än infödda svenskar att klara sin försörj- ning utan ekonomiskt bistånd.</P>
<P class="p52 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har också en rad besparingar genomförts på social- försäkringsområdet. Betydelsen av dessa har, i sin helhet, inte fastlagts empiriskt, men de studier som är gjorda på området pekar entydigt mot att det finns ett samband mellan kvalifikationskrav och ersättnings- nivåer i socialförsäkringarna och kostnaderna för socialbidragen. Beräkningar för enskilda år pekar till och med på att huvuddelen av kostnadsökningarna för socialbidragen under dessa år kan tillskrivas regelförändringar på socialförsäkringsområdet. Enskilda förmåner som förefaller särskilt viktiga är bostadsbidrag, barnbidrag och utbildnings- bidrag. Parallellt med att strukturella och socialpolitiska omständig- heter bidragit till socialbidragens expansion har förskjutningar skett i</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">162 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">det regelverk och den kommunala policy som bestämmer socialbidrag- ens tillgänglighet och reglerar generositeten i ersättningsnivåerna. Mycket av det som man (åtminstone hypotetiskt) här kan anta har haft betydelse under perioden undandrar sig mer exakta beskrivningar. Framförallt gäller detta vad som händer i den kommunala praktiken och hur sparkrav, ansvarsmodeller och hårdare betoning på arbetslinjen har påverkat rätten till bistånd, sökbeteende och bidragstagarnas välfärd. Alla tillgängliga data pekar dock mot en minskad generositet, och man kan på goda grunder anta att utvecklingen av kommunernas policy under <NOBR>1990-talet</NOBR> har haft en återhållande effekt på bidragstagandets expansion – om än oklart i vilken omfattning och till vilka konsekven- ser för dem som berörts. De förändringar som gäller det mer formella regelverket – lagstiftning och rättspraxis – har så gott som genom- gående inneburit skärpta villkor och en högre grad av detaljprövning av den enskildes ekonomi.</P>
<P class="p50 ft0">Också i det arbete som socialtjänsten bedriver i syfte att hjälpa bidragstagare till självförsörjning har arbetslinjen vunnit terräng under decenniet. Insatserna här har framförallt inbegripit grupper som ungdomar, invandrare eller långvariga bidragstagare mer generellt. Inte sällan handlar det om insatser i projektform, om riktade åtgärder i syfte att stödja eller höja den enskildes kompetens eller om ett utvidgat samarbete med andra myndigheter. I stort sett alla kommuner ägnar sig åt arbete av detta slag och totalt sett handlar det om en mycket omfattande verksamhet. Detta till trots är kunskaperna om såväl innehåll som effekter av denna typ av verksamhet mycket begränsade.</P>
<P class="p38 ft0">Om tillvaron som socialbidragstagare vet vi att den också under <NOBR>1990-talet</NOBR> innehåller en mängd svårigheter som inte bara går tillbaka på den resursknapphet som en mer stadigvarande försörjning på socialbidrag medför, utan också problem som handlar om upplevelser av skam och stigmatisering. Vi kan däremot inte uttala oss om i vilken utsträckning detta förvärrats under <NOBR>1990-talet</NOBR> – vare sig när det gäller levnadsnivå eller upplevt obehag – eller vad utvecklingen ifråga om kommunernas policy för socialbidragen betytt.</P>
<P class="p102 ft20"><SPAN class="ft135">4.11</SPAN><SPAN class="ft136">Kunskapsluckor</SPAN></P>
<P class="p40 ft4">Att peka på områden där avsaknaden av generaliserbara och regel- bundet insamlade data förhindrar säkra utsagor om vad som hänt under <NOBR>1990-talet</NOBR> är inte särskilt svårt. Den typen av brister finns överallt. Att ange vilka kunskapsluckor som är mest anmärkningsvärda eller var behov av förbättringar är särskilt angeläget är däremot inte fullt lika enkelt. Bedömningar av var fördjupad kunskap är nödvändig kan inte</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">163</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft4">bara baseras på iakttagelser av var eller i vilka avseenden det varit svårt att få ihop bilden av vad som skett under det gångna decenniet. Sådana avgöranden bör också bygga på en idé om vad som är välfärdspolitiskt relevant, det vill säga vilken typ av kunskap som är av betydelse för välfärdspolitiska beslut på olika nivåer. Med detta som utgångspunkt kan följande sägas:</P>
<P class="p497 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">Att arbetslösheten påverkar socialbidragstagandet, och sammantaget mer än någonting annat, måste anses klargjort. Det som saknas här är i första hand inte ytterligare studier som söker slå fast detta sam- band eller uppskatta dess relativa betydelse. Fördjupade analyser borde istället inriktas på den ej ersatta arbetslösheten: hur den varierar över tid och mellan olika regioner, hur kvalifikationskraven för ersättning slår i olika grupper, vilka processer som på individ- nivå leder till att man hamnar utan skydd – och hur allt detta relaterar till socialbidragsbehovens uppkomst och variationer.</SPAN></P>
<P class="p498 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">När det gäller betydelsen av socialförsäkringssystemet i övrigt är kunskapsläget otillfredsställande. Framförallt saknas mer kontinuer- ligt gjorda studier av hur genomförda förändringar i realiteten slår mot olika grupper och vad detta betyder i termer av övervältring och förändrade socialbidragsnivåer. Osäkerheten i de simuleringar som utnyttjats är dessutom betydande.</SPAN></P>
<P class="p499 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">Ser vi till studier av enskilda gruppers villkor och socialbidrags- mönster finns det en framväxande kunskapsbas avseende ungdomar och invandrare, det vill säga de grupper som spelat en huvudroll under </SPAN><NOBR>1990-talets</NOBR> expansiva fas. I övrigt är det mer tunnsått. Det kan finnas goda skäl att fragment också rikta blickarna åt andra håll, bland annat därför att marginaliseringsmönstren i tider av sjunkande bidragstagande kan komma att se annorlunda ut (omfatta andra grupper) än i tider av ökning. Generellt sett finns också för litet kunskaper om grupper som ensamstående kvinnor utan barn och om ensamboende generellt, i det första fallet sett till bakgrund av det ojämförligt höga bidragstagandet i gruppen och i det senare i förhållande till att det är den dominerande hushållstypen. God forskning av bidragstagande ur ett genusperspektiv lyser också med sin frånvaro.</P>
<P class="p500 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">Bristande är också kunskapsläget när det gäller gradvisa policy- förskjutningar i kommunerna och hur ändrad lagstiftning eller rätts- praxis kommer till uttryck i kvalifikationskrav och ersättnings- nivåer. Mer allmänna bedömningar pekar entydigt mot att kraven på bidragstagare successivt skärpts under decenniet, men tillförlitliga</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">164 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p501 ft25">data som visar hur, i vilken omfattning och vad detta betytt saknas i allt väsentligt.</P>
<P class="p502 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft137">Saknas gör också studier som inte bara söker beskriva den utsatthet i olika avseenden som bidragstagandet är förenat med, utan också försöker sätta denna utsatthet i relation till sådant som har att göra med vilken typ av organisation den enskilde möter, hur handlägg- ningen är upplagd, generositeten i bidragen och vilken typ av krav och motprestationer som gäller.</SPAN></P>
<P class="p497 ft0"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft27">Generellt sett är också kunskaperna när det gäller socialtjänstens arbete i syfte att hjälpa bidragstagare till självförsörjning otill- räckliga. Mot bakgrund av att det handlar om en typ av verksamhet som i stort sett alla kommuner ägnar sig åt och att möjligheterna att åstadkomma positiva resultat i detta avseende är det som kanske ytterst motiverar att ansvaret för socialbidragen överhuvudtaget skall ligga hos socialtjänsten, har innehållet i och resultaten av det arbete som bedrivs ägnats anmärkningsvärt litet uppmärksamhet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">165</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft1">Referenser</P>
<P class="p259 ft4">Aguilar, R. & Gustafsson, B. 1989. <SPAN class="ft3">Kommunerna och ekonomiskt bistånd</SPAN>. Göteborg: Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.</P>
<P class="p260 ft4">Bergmark, Å. 1991. <SPAN class="ft3">Socialbidrag och försörjning</SPAN>. Diss. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.</P>
<P class="p503 ft3"><SPAN class="ft4">Bergmark, Å. 1995. </SPAN>Prioriteringar i socialtjänsten – rättvisa och ekonomi<SPAN class="ft4">. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p260 ft4">Bergmark, Å. 1997. ”Sex sätt att värdera socialbidrag”, I: <SPAN class="ft3">11 röster om socialbidrag</SPAN>. Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p504 ft4">Bergmark, Å. & Lundström, T. 1998. Metoder i socialt arbete. Om insatser och arbetssätt i socialtjänstens individ- och familje- omsorg. <SPAN class="ft3">Socialvetenskaplig tidskrift</SPAN>, 5, <NOBR>291-314.</NOBR></P>
<P class="p260 ft4">Bergmark, Å. & Byberg, I. 1999. <SPAN class="ft3">Långvarigt bidragstagande och socialbidragskostnader</SPAN>. Opublicerat manus.</P>
<P class="p504 ft4">Bergmark, Å. & Sandgren, P. 1998. <SPAN class="ft3">Vilka faktorer bestämmer social- bidragskostnaderna? En analys av kommunala variationer</SPAN>. Stock- holm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p260 ft3"><SPAN class="ft4">Blom, B. 1998. </SPAN>Marknadsorientering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg. <SPAN class="ft4">Diss. Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.</SPAN></P>
<P class="p260 ft4">Byberg, I. 1998. <SPAN class="ft3">Arbetsmetoder och socialbidrag</SPAN>. <NOBR>SoS-rapport</NOBR> 1998: 11. Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p503 ft4">Finansdepartementet 1994. <SPAN class="ft3">En social försäkring</SPAN>. Ds 1994:81. Stockholm: Finansdepartementet.</P>
<P class="p260 ft25">Franzén, E. 1997. ”Invandrare och socialbidrag”, <SPAN class="ft28">Socialvetenskaplig tidskrift</SPAN>, vol. s. <NOBR>279-304</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">166 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft0">Franzén, E. 2000. ”Socialbidrag bland invandrare”<SPAN class="ft2">. </SPAN>I Puide, A. (Red):</P>
<P class="p505 ft2">Socialbidrag i forskning och praktik<SPAN class="ft0">. Stockholm: Gothia.</SPAN></P>
<P class="p506 ft4">Franzén, E. 1999b. ”Socialbidrag som försörjningsstöd”, i Social- styrelsen, <SPAN class="ft3">Social och ekonomisk förankring bland invandrare från Chile, Iran, Polen och Turkiet. </SPAN>Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p507 ft3"><SPAN class="ft4">Gunnarsson, E. 1993. </SPAN>I välfärdsstatens utmarker. Om socialbidrag och försörjning bland ensamstående kvinnor utan barn<SPAN class="ft4">. Diss. Stock- holm, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p260 ft28"><SPAN class="ft25">Gustafsson, B. 1983. </SPAN>Socialhjälpens bestämningsfaktorer<SPAN class="ft25">. Stockholm, DSF.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4">Gustafsson, B. 2000. ”Socialbidrag i Sverige och några andra EU- länder”. I Puide, A. (red): <SPAN class="ft3">Socialbidrag i forskning och praktik</SPAN>. Stockholm: Gothia</P>
<P class="p260 ft4">Gustafsson. B. 1999b. Inkomstkällor. i Socialstyrelsen, <SPAN class="ft3">Social och ekonomisk förankring bland invandrare från Chile, Iran, Polen och Turkiet</SPAN>. Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p507 ft4">Gustafsson, B., <NOBR>L-C.</NOBR> Hydén & Salonen, T. 1990<SPAN class="ft3">. Beslut om social- bidrag i storstäder</SPAN>. <NOBR>FoU-byrån.</NOBR> Stockholm: Stockholms social- förvaltning.</P>
<P class="p260 ft25">Gustafsson, B., M. Zamanian & Aguilar, R. 1990. <SPAN class="ft28">Invandrare och försörjning</SPAN>. Göteborg: Daidalos.</P>
<P class="p262 ft28"><SPAN class="ft25">Halleröd, B. 1987. </SPAN>Socialbidragstagande i kommunerna 1980 och 1985. <SPAN class="ft25">Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet.</SPAN></P>
<P class="p262 ft25">Halleröd, B. 2000. ”Socialbidragstagande och fattigdom”. I Puide, A. (red): <SPAN class="ft28">Socialbidrag i forskning och praktik</SPAN>. Stockholm: Gothia.</P>
<P class="p263 ft25">Hedberg, K. 1999. <SPAN class="ft28">Socialbidrag i Strängnäs</SPAN>. Magisteruppsats. Stock- holm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.</P>
<P class="p263 ft4">Hydén, <NOBR>L-C.,</NOBR> P. <NOBR>Kyhle-Westermark</NOBR> & Stenberg, <NOBR>S-Å.</NOBR> 1995<SPAN class="ft3">. Att besluta om socialbidrag. En studie i 11 kommuner. </SPAN>Stockholm: CUS/- Socialstyrelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">167</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p508 ft25">Jönsson, L. & Starrin, B. 1998. <SPAN class="ft28">Ett annat liv</SPAN>. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.</P>
<P class="p263 ft25">Karlsson, U. 1995. ”Uppsalamodellen – ett nygammalt arbetssätt inom socialt arbete”, <SPAN class="ft28">Nordiskt Socialt Arbete</SPAN>, <NOBR>4:243-257.</NOBR></P>
<P class="p262 ft25">Knutsson, G & Stridsman, K. 1988. <SPAN class="ft28">Fattiga i Sverige. Vem behöver socialbidrag och varför? </SPAN>Stockholm: Allmänna förlaget.</P>
<P class="p262 ft3"><SPAN class="ft4">Korpi, W. 1974. </SPAN>Poverty, social assistance and social policy in post- war Sweden<SPAN class="ft4">. Särtryck från Institutet för social forskning, nr 16, Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p260 ft3"><SPAN class="ft4">Länsstyrelsen Uppsala län 1993. </SPAN>Tillsynsärende enligt 68 § social- tjänstlagen<SPAN class="ft4">. Beslut nr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">502-9816-92.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> Uppsala.</SPAN></P>
<P class="p504 ft4">Marklund, S. 1997. ”Svensk socialpolitik i förändring”, i SCB, <SPAN class="ft3">Välfärd och ojämlikhet i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">20-årsperspektiv</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">1975-1995</SPAN>.</NOBR> Levnadsförhållan- den. Rapport 91. Stockholm: SCB.</P>
<P class="p260 ft4">Milton, P. & Bergström, R. 1998. <SPAN class="ft3">Uppsalamodellen och socialbidrags- tagarna</SPAN>. Stockholm: CUS/Socialstyrelsen</P>
<P class="p503 ft4">Minas, R & Stenberg, <NOBR>S-Å.2000.</NOBR> <SPAN class="ft3">På tröskeln till bidrag</SPAN>. Stockholm, CUS/Socialstyrelsen.</P>
<P class="p260 ft4">Mosesson, M. & Jönsson, L.R. (red) 1998<SPAN class="ft3">. Socialbidragshantering – metoder och modeller</SPAN>. Meddelanden från Socialhögskolan, Lunds universitet, 1998:6.</P>
<P class="p206 ft0">Nilsson, G. 1989. <SPAN class="ft2">Fattigliv</SPAN>. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.</P>
<P class="p509 ft25">Norström, C. & Thunved, A. 1998. <SPAN class="ft28">Nya sociallagarna</SPAN>. Stockholm: Norstedts Juridik.</P>
<P class="p262 ft25">Pettersson, U. 1986. <SPAN class="ft28">Socialtjänsten i praktiken</SPAN>. Stockholm: Skeab Förlag.</P>
<P class="p262 ft3"><SPAN class="ft4">Roander, S. 1999. </SPAN>Socialtjänstens arbete med arbetslösa. En undersök- ning som inte genomförts <NOBR><SPAN class="ft4">(FoU-rapport).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> Stockholm: Stockholms stad.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">168 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p508 ft28"><SPAN class="ft25">Rönnlund, E. 1992. </SPAN>Socialt arbete – att se möjligheter<SPAN class="ft25">. Stockholm: Almqvist & Wiksell.</SPAN></P>
<P class="p329 ft0">Salonen, T. 1994. <SPAN class="ft2">Margins of Welfare</SPAN>. Diss. Hällestad: Hällestad Press.</P>
<P class="p261 ft3"><SPAN class="ft4">Salonen, T. 1997. </SPAN>Övervältringar från socialförsäkringar till socialbidrag<SPAN class="ft4">. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.</SPAN></P>
<P class="p260 ft3"><SPAN class="ft4">Salonen, T. 1999. </SPAN>Ersättning vid arbetslöshet – socialbidrag eller arbetslöshetsersättning? <SPAN class="ft4">Manus, Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.</SPAN></P>
<P class="p504 ft3"><SPAN class="ft4">Schwartz, B. & Puide, A. 1993. </SPAN>Kommunala kostnadsvariationer – En studie av området Individ- och familjeomsorg. <SPAN class="ft4">Bilaga i: Finans- departementet. Kostnadsutjämning mellan kommunerna. SOU 1993:53.</SPAN></P>
<P class="p262 ft28"><SPAN class="ft25">Socialdepartementet 1994. </SPAN>Sambandet mellan samhällsekonomi, trans- fereringar och socialbidrag<SPAN class="ft25">. SOU 1994:46.</SPAN></P>
<P class="p262 ft3"><SPAN class="ft4">Socialdepartementet 1996. </SPAN>Kostnadsövervältring från staten på kom- munerna till följd av förändringar i de statliga trygghetssystemen<SPAN class="ft4">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">LAS-PM</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> 6/96.</SPAN></P>
<P class="p273 ft0">Socialdepartementet 1998. <SPAN class="ft2">På marginalen</SPAN>. SOU 1998:161. Stockholm:</P>
<P class="p449 ft0">Socialdepartementet 1999a. <SPAN class="ft2">Ökade socialbidrag</SPAN>. SOU 1999:46.</P>
<P class="p31 ft0">Socialdepartementet 1999b. <SPAN class="ft2">Socialtjänst i utveckling</SPAN>. SOU 1999:97.</P>
<P class="p261 ft3"><SPAN class="ft4">Socialdepartementet 1999c. </SPAN>Samverkan för färre bidrag och fler i jobb<SPAN class="ft4">. Ds 1999:54.</SPAN></P>
<P class="p260 ft28"><SPAN class="ft25">Socialstyrelsen 1989. </SPAN>Organisationsformer inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg<SPAN class="ft25">. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p262 ft28"><SPAN class="ft25">Socialstyrelsen 1995. </SPAN>Rättssäkerhet i socialtjänsten. Socialbidrag på lika villkor. Aktiv uppföljning<SPAN class="ft25">. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p262 ft28"><SPAN class="ft25">Socialstyrelsen 1995b. </SPAN>Socialbidragsnormen – en översyn<SPAN class="ft25">. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td329"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td677"><P class="p6 ft12">Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">169</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td678"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td679"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p508 ft28"><SPAN class="ft25">Socialstyrelsen 1996. </SPAN>Hur kan kommunerna minska kostnaderna för socialbidrag? Aktiv uppföljning<SPAN class="ft25">. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p329 ft0">Socialstyrelsen 1997. <SPAN class="ft2">Social rapport 1997</SPAN>. Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p261 ft3"><SPAN class="ft4">Socialstyrelsen 1999a. </SPAN>Långvarigt socialbidragstagande under 1990- talet<SPAN class="ft4">. Stockholm: Socialstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p260 ft28"><SPAN class="ft25">Socialstyrelsen 1999b. </SPAN>Resultatet av den nationella tillsynen 1998<SPAN class="ft25">. Stockholm: Socialstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p263 ft28"><SPAN class="ft25">Sparén, P. 1986. </SPAN>Socialbidragstagandet i landets kommuner<SPAN class="ft25">. Stock- holm: Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p262 ft28"><SPAN class="ft25">Statskontoret. 1999. </SPAN>Utvecklingsgarantin för ungdomar – det första året<SPAN class="ft25">. Stockholm: Statskontoret.</SPAN></P>
<P class="p510 ft3"><SPAN class="ft4">Steen, I. & Sundberg, K. 1999. </SPAN>Från bidrag och beroende till arbete och ansvar. Fyra modeller för socialbidrag med kvalitet<SPAN class="ft4">. Kalmar: Blekinge </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">FoU-enhet/FOKUS.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p260 ft25">Stenberg, <NOBR>S-Å.</NOBR> 1998. ”Unemployment and Economic Hardship”, <SPAN class="ft28">Euro- pean Sociological Review</SPAN>, vol. <NOBR>14:1-13.</NOBR></P>
<P class="p329 ft0">Swärd, H. 2000. ”Ungdomar med socialbidrag”. I Puide,A. (red):</P>
<P class="p511 ft2">Socialbidrag i forskning och praktik<SPAN class="ft0">. Stockholm: Gothia.</SPAN></P>
<P class="p261 ft3"><SPAN class="ft4">Westlund, P. 1998</SPAN>. Handläggning av socialbidrag. Videoanalyser av kvalitet. <SPAN class="ft4">Karlshamn: Nätverksprojekten.</SPAN></P>
<P class="p504 ft4">Åström, H. 2000. ”Förändringar och förskjutningar i välfärdens rätt- sliga reglering under <NOBR>1990-talet”,</NOBR> i Szebehely, M. (red.), <SPAN class="ft3">Välfärd, vård och omsorg</SPAN>, SOU 2000:38, Forskarantologi från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes.</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">170 </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td673"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td674"><P class="p7 ft0">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td675"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td676"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p512 ft139"><SPAN class="ft1">5</SPAN><SPAN class="ft138">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p513 ft19">Tapio Salonen</P>
<P class="p514 ft20"><SPAN class="ft20">5.1</SPAN><SPAN class="ft21">Inledning</SPAN></P>
<P class="p40 ft0">Utan tvekan har ungdomars levnadsvillkor påverkats av <NOBR>1990-talets</NOBR> krisår. För första gången under efterkrigstiden har nya ungdomskullar inte automatiskt fått det bättre än tidigare ungdomsgenerationer. Men hur ser dessa förändrade etableringsmönster ut mera i detalj? Hur ser de fördelningspolitiska aspekterna ut efter t.ex. kön, social och etnisk bakgrund? Och finns det indikationer på att de ungdomsgrupper som tenderat att hamna utanför i unga år också riskerar att hamna på efter- kälken längre upp i åldrarna? Detta bidrag syftar till att analysera ungdomars försörjningsmönster på <NOBR>1990-talet</NOBR> utifrån ett specifikt fokus på ungdomar med svårigheter att klara sin egen försörjning. I synnerhet kommer ungdomars erfarenheter av socialbidrag och arbetslöshet att stå i förgrunden. De utgör centrala och tydliga indikatorer på ungdomars problem att klara vägen in i vuxenlivet.</P>
<P class="p202 ft0">Ett introducerande avsnitt ger en översiktlig bild av ungdomars socialbidragstagande under <NOBR>1990-talet:</NOBR> hur bidragsbehovet har utvecklats bland unga människor under de senaste årtiondena samt på vilket sätt ungdomars bidragsmönster skiljer sig från andra grupper under <NOBR>1990-talets</NOBR> krisår. Därefter följer ett avsnitt som försöker relatera dessa sårbarhetsmönster till relevanta bakomliggande faktorer i den svenska samhällsutvecklingen under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Olika strukturella, demografiska och välfärdspolitiska aspekter diskuteras med relevans på ungdomars problem med arbete och försörjning. Ett tredje avsnitt har som ambition att fördjupa bilden av ungdomars specifika social- bidragsmönster under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Genom att olika ungdomskullars socialbidragstagande från 18 år och framåt följs kan oftast dolda och underliggande bidragsmönster avtäckas. Skillnader mellan årsklasser från 1960- och <NOBR>1970-talen</NOBR> illustrerar den snabbt föränderliga försörj-</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">172 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft4">ningssituationen före och efter arbetslöshetschocken i början av 1990- talet. Är det så att vissa ungdomar tenderar att fastna i socialbidrags- systemet och i så fall vilka ungdomar löper en sådan, mer bestående, risk? I avsnittet belyses även socialbidragets varaktighet bland ungdomar utifrån bl.a. könsmässiga och etniska utgångspunkter.</P>
<P class="p515 ft89"><SPAN class="ft20">5.2</SPAN><SPAN class="ft88">Socialbidragsutvecklingen bland ungdomar</SPAN></P>
<P class="p316 ft0">Traditionellt har yngre människor inte varit en särskilt stor grupp bland de delar av befolkningen som har behövt samhällets yttersta hjälp- form – fattigvården. Fram till de breda socialpolitiska reformerna i mitten av <NOBR>1900-talet</NOBR> dominerades fattighjälpen av äldre, sjuka och handikappade människor. De som var unga och arbetsföra hade före socialhjälpslagens tillkomst 1957 inget rättsligt stöd till hjälp, utan var beroende av kommunernas välvilja genom s.k. frivilligt understöd. Under expansionsåren på 1960- och <NOBR>1970-talen</NOBR> låg socialhjälpen på en tämligen låg nivå men började visa tydliga konjunkturmässiga sväng- ningar. Sambandet mellan arbetslöshetens och socialbidragets fluktuationer har belagts i ett flertal studier fram till <NOBR>1980-talet.<SPAN class="ft22">1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Vid lågkonjunkturerna i 1970- och <NOBR>1980-talens</NOBR> inledningar medförde den ökade arbetslösheten även ett ökat konjunkturellt betingat behov av socialbidrag.</P>
<P class="p295 ft0">Låga ersättningsbelopp och framförallt höga kvalifikationsregler in i arbetslöshetsförsäkringen har medfört att grupper som tidigare inte varit etablerade på arbetsmarknaden tvingats söka socialbidrag i akuta situationer. Ungdomars förhöjda socialbidragstagande i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> beskrevs som i huvudsak en olycklig kombination av att stora ungdomskullar skulle träda ut på en arbets- och bostadsmarknad som präglades av lågkonjunktur (Ds S 1987:2, Salonen 1994).</P>
<P class="p516 ft10"><SPAN class="ft22">1 </SPAN>Se t.ex. Ds S 1969:9, Korpi 1971, Szulkin 1981 och Gustafsson 1983 för makrostudier om sambandet mellan arbetslöshet och socialbidrag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">173</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 1</SPAN>. Bidragstagare efter åldersklasser 1982<SPAN class="ft140">i</SPAN>, 1990 och 1997. I procent av samtliga personer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr6 td709"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td710"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td143"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td143"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td711"><P class="p518 ft58">Differens, i %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td140"><P class="p63 ft58">Ålder</P></TD>
<TD class="tr14 td247"><P class="p7 ft58">1982</P></TD>
<TD class="tr14 td145"><P class="p7 ft58">1990</P></TD>
<TD class="tr14 td145"><P class="p7 ft58">1997</P></TD>
<TD class="tr14 td380"><P class="p164 ft58">1997/1982</P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p205 ft58">1997/1990</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td87"><P class="p63 ft59">17</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p84 ft59">7,8</P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p11 ft59">9,3</P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p11 ft59">13,1</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p7 ft59">+ 68</P></TD>
<TD class="tr19 td43"><P class="p11 ft59">+ 41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td87"><P class="p63 ft60"><NOBR>18–24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td248"><P class="p84 ft60">7,8</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">9,1</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">17,2</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p7 ft60">+ 121</P></TD>
<TD class="tr17 td43"><P class="p11 ft60">+ 89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td87"><P class="p63 ft60"><NOBR>25–29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td248"><P class="p84 ft60">8,7</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">9,8</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">11,4</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p7 ft60">+ 31</P></TD>
<TD class="tr17 td43"><P class="p11 ft60">+ 16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td87"><P class="p63 ft60"><NOBR>30–39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td248"><P class="p84 ft60">6,4</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">8,2</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">10,6</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p7 ft60">+ 66</P></TD>
<TD class="tr17 td43"><P class="p11 ft60">+ 29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td87"><P class="p63 ft58"><NOBR>40–49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td248"><P class="p84 ft58">4,3</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p11 ft58">4,5</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p11 ft58">7,3</P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p7 ft58">+ 70</P></TD>
<TD class="tr13 td43"><P class="p11 ft58">+ 62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td87"><P class="p63 ft60"><NOBR>50–59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td248"><P class="p84 ft60">2,4</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">2,5</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">3,4</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p7 ft60">+ 42</P></TD>
<TD class="tr17 td43"><P class="p11 ft60">+ 36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td87"><P class="p63 ft60"><NOBR>60–64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td248"><P class="p84 ft60">1,2</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">1,8</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">2,6</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p7 ft60">+ 117</P></TD>
<TD class="tr17 td43"><P class="p11 ft60">+ 44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td87"><P class="p63 ft60"><NOBR>65–74</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td248"><P class="p84 ft60">0,9</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">1,4</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">2,1</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p7 ft60">+133</P></TD>
<TD class="tr17 td43"><P class="p11 ft60">+ 50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td140"><P class="p63 ft60">75</P></TD>
<TD class="tr17 td247"><P class="p84 ft60">0,6</P></TD>
<TD class="tr17 td145"><P class="p11 ft60">1,1</P></TD>
<TD class="tr17 td145"><P class="p11 ft60">1,4</P></TD>
<TD class="tr17 td380"><P class="p7 ft60">+133</P></TD>
<TD class="tr17 td39"><P class="p11 ft60">+ 27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td87"><P class="p63 ft60">Totalt</P></TD>
<TD class="tr17 td248"><P class="p84 ft60">5,2</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">5,9</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p11 ft60">8,5</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p7 ft60">+ 64</P></TD>
<TD class="tr17 td43"><P class="p11 ft60">+ 44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td87"><P class="p63 ft58">Antal</P></TD>
<TD class="tr13 td248"><P class="p11 ft58">433 578</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p11 ft58">515 285</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p11 ft58">749 104</P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p7 ft58">+315 526</P></TD>
<TD class="tr13 td43"><P class="p11 ft58">+233 819</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft99"><SPAN class="ft98">i </SPAN>1982 vald p.g.a. ändrad åldersindelning fr.o.m. det året i statistik redovis- ningen (SCB; Statistiska meddelanden S 1984:3). Antal bidragstagare var på <NOBR>1980-talet</NOBR> som lägst 1980 (343 329) och som högst 1986 (564 994).</P>
<P class="p395 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>Officiell socialbidragstatistik, SCB och Socialstyrelsen.</P>
<P class="p274 ft0">Under 1960- och <NOBR>1970-talen</NOBR> var risken att behöva socialbidrag ungefär lika stor i alla åldrar, från att tidigare under seklet ha varit större i gruppen äldre personer. Under det sista kvartsseklet av <NOBR>1900-talet</NOBR> har det skett en successiv förskjutning ner i åldrarna. Från <NOBR>1980-talets</NOBR> inledning och framåt har en betydande andel av socialbidragshushållen stadigt bestått av unga människor som oftast behövt ekonomisk hjälp under övergångsperioder; mellan utbildning och arbete, under kortare arbetslöshets och etableringsperioder. Socialbidraget fick under dessa år en alltmer sammansatt karaktär av att vara en tillfällig buffert för allehanda tillfälliga försörjningsbehov (Salonen 1994, Swärd 1995, Ungdomsstyrelsen 1996). Cirka 40 procent av registerledarna<SPAN class="ft22">2 </SPAN>i årsstatistiken har på senare år varit yngre än 30 år. En utveckling som ytterligare har accentuerats under <NOBR>1990-talet</NOBR> (se tabell 1). Social- bidraget har bland <NOBR>18–24-åringar</NOBR> ökat kraftigt under <NOBR>1990-talet,</NOBR> medan ökningen har varit mer måttlig för äldre hushåll. Även om ökningen av andel hushåll som under ett enskilt år har beviljats socialbidrag varit betydande i alla åldersgrupper, ligger ungdomars socialbidrags- beroende numera betydligt högre än andra åldersgruppers. Under 1997 erhöll närmare var femte ungdom mellan 18 och 24 år socialbidrag, vilket är en dubbelt så hög andel som för den vuxna befolkningen i sin helhet.</P>
<P class="p520 ft10"><SPAN class="ft22">2 </SPAN>Som regel mannen i hushållet i hushåll med sammanboende vuxna. Dock har bl.a. Stockholm bibehållit kvinnan som registerledare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">174 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 2</SPAN>. Ungdomar <NOBR>18–24</NOBR> år med socialbidrag <NOBR>1990–1998.</NOBR> Antal och i procent av samtliga ungdomar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr8 td292"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p521 ft10">Antal</P></TD>
<TD class="tr8 td712"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td243"><P class="p63 ft10">År</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p130 ft10">personer</P></TD>
<TD class="tr6 td160"><P class="p97 ft10">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td245"><P class="p63 ft10">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td713"><P class="p130 ft10">75 885</P></TD>
<TD class="tr13 td155"><P class="p122 ft10">9,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td245"><P class="p63 ft10">1991</P></TD>
<TD class="tr14 td713"><P class="p130 ft10">82 371</P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p122 ft10">10,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td245"><P class="p63 ft10">1992</P></TD>
<TD class="tr13 td713"><P class="p130 ft10">96 307</P></TD>
<TD class="tr13 td155"><P class="p122 ft10">11,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td245"><P class="p63 ft10">1993</P></TD>
<TD class="tr14 td713"><P class="p130 ft10">117 150</P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p122 ft10">14,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td245"><P class="p63 ft10">1994</P></TD>
<TD class="tr14 td713"><P class="p130 ft10">126 582</P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p122 ft10">15,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td245"><P class="p63 ft10">1995</P></TD>
<TD class="tr13 td713"><P class="p130 ft10">122 802</P></TD>
<TD class="tr13 td155"><P class="p122 ft10">15,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td245"><P class="p63 ft10">1996</P></TD>
<TD class="tr14 td713"><P class="p130 ft10">128 382</P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p122 ft10">16,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td245"><P class="p63 ft10">1997</P></TD>
<TD class="tr14 td713"><P class="p130 ft10">129 154</P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p122 ft10">17,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td245"><P class="p63 ft10">1998</P></TD>
<TD class="tr6 td713"><P class="p130 ft10">117 953</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p122 ft10">16,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>Officiell socialbidragsstatistik, SCB och Socialstyrelsen.</P>
<P class="p77 ft0">Ungdomars socialbidragstagande ökade snabbt under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft, en ökning från knappt 80 000 personer till cirka 120 000 ungdomar årligen. Trots minskande kullar under <NOBR>1990-talets</NOBR> senare hälft och en vikande arbetslöshetstrend har ungdomars social- bidragsandel fortsatt att öka. Från 1993 till 1997 har bidragsandelen stigit med ett par procentenheter. Först under 1998 märks en minskning av andelen ungdomar med socialbidrag. Granskar man ungdomars socialbidragmönster närmare finner man stora variationer inom ålders- gruppen (se diagram 1). Statistik baserad på relativa tal för enskilda årsklasser visar att försörjningsproblem återfinns i synnerhet i åldrarna <NOBR>19–22</NOBR> år, dvs. åren direkt efter gymnasietiden. Andelen <NOBR>20-åringar</NOBR> med socialbidrag uppgick 1997 till 21,6 procent och motsvarande andel för <NOBR>21-åringarna</NOBR> var det året 20,7 procent. Därefter minskar bidrags- andelen successivt ner till cirka tio procent för årsklasserna från 27 år och uppåt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">175</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft25"><SPAN class="ft28">Diagram 1</SPAN>. Andel personer med socialbidrag 1997. I procent av samtliga personer i varje årsklass.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr6 td327"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td714"><P class="p523 ft29">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td327"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td714"><P class="p523 ft141">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td327"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td714"><P class="p523 ft141">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td327"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td714"><P class="p523 ft141">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr53 td327"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:0px;" class="p456 ft80"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-32px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:33px;" class="p456 ft80"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-16px;margin-top:17px;margin-right:-17px;margin-bottom:16px;" class="p456 ft80"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr33 td714"><P class="p523 ft43">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td714"><P class="p523 ft141">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td714"><P class="p523 ft141">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td714"><P class="p523 ft141">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td327"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td714"><P class="p523 ft43">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td327"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td714"><P class="p523 ft141">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td327"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td714"><P class="p523 ft141">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td327"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td714"><P class="p523 ft43">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td327"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td714"><P class="p523 ft29">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td327"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td714"><P class="p7 ft29">18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td327"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td714"><P class="p524 ft80">Ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p525 ft99"><SPAN class="ft97">Källa</SPAN>: Egna beräkningar från forskningsregister motsvarande 10 % av samtliga personer i bidragshushåll 1997 och SCB:s befolkningsstatistik.</P>
<P class="p92 ft0">Socialbidraget har uppenbart blivit en ekonomisk ”livlina” för allt fler ungdomar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Många unga människor har numera en egen erfarenhet av att inte klara sin vardagsekonomi utan att behöva söka sig till socialtjänsten och dess individualiserade behovsprövning. En mer ingående analys av deras hjälpbehov presenteras i ett senare avsnitt. Innan dess skall vi kortfattat sätta in ungdomars ökade social- bidragsbehov under <NOBR>1990-talet</NOBR> i en bredare beskrivning av ungdomars etablerings och försörjningsproblem under seklets sista årtionde.</P>
<P class="p526 ft89"><SPAN class="ft20">5.3</SPAN><SPAN class="ft88">Ungdomars etablering under </SPAN><NOBR>1990-talets</NOBR> föränderliga samhällsutveckling</P>
<P class="p527 ft0">Ungdomars etableringssvårigheter under <NOBR>1990-talet</NOBR> är tämligen väl- belagda.<SPAN class="ft22">3 </SPAN>I olika slags jämförande välfärdsanalyser på senare år fram- kommer att levnadsvillkoren för den åldersgrupp som är i etablerings- fasen till vuxenlivet försämrats betydligt i jämförelse med tidigare generationer eller med äldre åldersgrupper på <NOBR>1990-talet.</NOBR> En tidigare stabil övergång från ungdomsutbildning till arbetslivet har för allt fler ungdomar förbytts mot en ”krokig väg till vuxen” (Ungdomsstyrelsen 1996). I jämförelse med tidigare decennier har <NOBR>1990-talet</NOBR> inneburit att mönstret för ungas etablering och självförsörjning uppvisar signifikant nya drag. Ungdomstiden har generellt förlängts uppåt i åldrarna och har</P>
<P class="p528 ft10"><SPAN class="ft22">3 </SPAN>Se t.ex. Ungdomsstyrelsen 1996 och 1998, Schröder 1996, Hagquist 1997, Gullberg & Börjeson 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">176 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft0">för många ungdomar blivit en osäker prövotid, med erfarenhet av både arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Samtidigt har ökade krav på kompetens och personligt engagemang inom framför allt de expansiva branscherna inom arbetslivet inneburit en språngbräda för många unga människor. Mycket tyder på att ungdomars etableringsmönster under senare år har blivit allt mer differentierade. Skillnader och spännvidd i vuxenblivandets villkor innebär att man bör förhålla sig skeptisk till svepande och stereotypa beskrivningar av <NOBR>1990-talets</NOBR> specifika etableringsmönster. Detta kapitel fokuserar särskilt på svårigheterna för ungdomar att erhålla en etablerad situation på vuxenlivets olika arenor. Det kan vara på sin plats att markera att även om dessa sårbarhetsmönster har ökat och antagit nya oroväckande drag under <NOBR>1990-talets</NOBR> krisbetonade år, så klarar de allra flesta ungdomar att lotsa sig fram till trygga och välordnade levnadsförhållanden.</P>
<P class="p455 ft23"><SPAN class="ft23">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft24">Ungdomskullars storlek</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Ungdomars väg till högre utbildning och arbetsliv har de senaste årtiondena påverkats av en rad faktorer som hänger samman med den snabba samhällsomvandlingen. Vid sidan om sådana strukturella faktorer spelar även rent demografiska faktorer in. Detta gäller i syn- nerhet under ungdomstiden, då tillgången på utbildningsplatser och jobb är en fråga om konkurrenskraft och påverkas av balansen mellan tillgång och efterfrågan. Barnkullarnas storlek i Sverige uppvisar kraftiga svängningar (diagram 2). I mitten av 1960talet översteg vissa årsklasser 130 000 personer medan antalet födda barn i slutet av 1970- talet och <NOBR>1980-talets</NOBR> början låg kring 100 000 barn. Dessa stora fluktuationer har allt sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> medfört svårigheter i samhälls- planeringen att avpassa utformningen av allt från barnomsorg i förskoleåldern till utbildningsplatser i högre utbildning. Vid syssel- sättningskrisen under <NOBR>1990-talets</NOBR> inledning hade lyckligtvis de flesta i de exceptionellt stora <NOBR>60-talskullarna</NOBR> hunnit komma över <NOBR>25-årsåldern.</NOBR> Deras etableringsperiod <NOBR>(18–24</NOBR> år) skedde till stor del under den gynnsamma ekonomiska perioden under <NOBR>1980-talets</NOBR> andra hälft.</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">177</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft2">Diagram 2</SPAN>. Antal personer per årsklass <NOBR>1960–1998.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr8 td190"><P class="p130 ft38">140 000</P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p130 ft38">130 000</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><P class="p130 ft38">120 000</P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><P class="p130 ft38">110 000</P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><P class="p130 ft38">100 000</P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><P class="p130 ft29">90 000</P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><P class="p130 ft29">80 000</P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><P class="p7 ft142">1960</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p7 ft142">1965</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p7 ft142">1970</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p7 ft142">1975</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p90 ft142">1980</P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p7 ft142">1985</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p7 ft142">1990</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p7 ft142">1995</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td190"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p122 ft107">Årsklass</P></TD>
<TD class="tr13 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p529 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: SCB:s befolkningsstatistik.</P>
<P class="p274 ft0">Årskullarna som hade oturen att passera myndighetsåldern när arbets- löshetskrisen eskalerade under <NOBR>1990-talet</NOBR> var födda i början och mitten av <NOBR>1970-talet.</NOBR> Dessa kullar omfattade mellan 105 000 – 120 000 personer, dvs. tämligen normalstora kullar. Mellan 1977 och 1984 föddes i snitt kring 100 000 barn. Från mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> ökade sedan barnafödandet dramatiskt för att återigen sjunka tillbaka. Barna- födande vid seklets sista år är i ett efterkrigsperspektiv extremt lågt. Under 1998 föddes färre än 90 000 barn i Sverige. I motsats till många andra länder uppvisar Sverige ett omvänt mönster i barnafödandet.<SPAN class="ft22">4</SPAN></P>
<P class="p314 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har antalet ungdomar i de åldrar vi mest har anledning att närmare studera, <NOBR>20–24</NOBR> år, successivt minskat, från drygt 600 000 till 533 000 personer mellan 1990 och 1998. Detta har framförallt verkat gynnsamt och underlättat tillträdet till högre utbildning och bekämpningen av arbetslösheten under <NOBR>1990-talets</NOBR> senare hälft.</P>
<P class="p530 ft79"><SPAN class="ft75">4 </SPAN>Det traditionella födelsemönstret är att det föds fler barn i besvärliga tider. Sveriges barnafödande under senare delen av <NOBR>1900-talet</NOBR> har även rent demografiska orsaker; relaterat till storleken på kullar i familjebildningsperiod.</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">178 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr0 td715"><P class="p531 ft0"><SPAN class="ft2">Diagram 3</SPAN>. Antal <NOBR>20–24-åringar</NOBR> <NOBR>1990–2015.</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td715"><P class="p532 ft29">650000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td715"><P class="p532 ft29">600000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td715"><P class="p532 ft29">550000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td715"><P class="p532 ft29">500000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td715"><P class="p532 ft29">450000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td715"><P class="p532 ft29">400000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td715"><P class="p7 ft29">1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: SCB: befolkningsstatistik och befolkningsprognos.</P>
<P class="p135 ft0">Under <NOBR>2000-talets</NOBR> första fem år kommer antalet <NOBR>20–24-åringar</NOBR> vara oförändrat lågt, cirka 510 000 – 520 000 personer. Därefter ökar ungdomsgruppen kraftigt och når en topp på närmare 640 000 ungdomar vid åren <NOBR>2012–2013.</NOBR> På motsvarande sätt som de rent demografiskt betingade faktorerna verkat gynnsamt i slutet av 1990- talet kommer ungdomsboomen en bit in på <NOBR>200-talet</NOBR> att ställa stora krav på samhällets förmåga att underlätta deras väg in i vuxenlivet.</P>
<P class="p142 ft23"><SPAN class="ft23">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft24">Sysselsättningsras</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Under <NOBR>1990-talets</NOBR> första år minskade sysselsättningen bland ungdomar kraftigt. Från att närmare 80 procent av <NOBR>20–24-åringarna</NOBR> arbetat vid <NOBR>1990-talets</NOBR> inledning rasade deras sysselsättningsnivå ner till 50 procent 1994 (diagram 4). Därefter har förvärvsfrekvensen legat kvar på denna extremt låga nivå. Förutom en markant ökning av registrerat arbetslösa ungdomar återfinns numera 40 procent av <NOBR>20–24-</NOBR> åringarna utanför arbetskraften. Två alternativa tolkningar av denna dramatiska utveckling kan göras. För det första att den speglar en till- fällig sysselsättningskris som särskilt drabbat unga människor. En sådan konjunkturell förklaring lägger tonvikt på kortsiktiga aspekter. Den andra tolkningen tar mer fasta på långsiktiga förändringstrender och betonar istället strukturella aspekter bakom ungdomars förändrade sysselsättningsmönster. Övergången till ett postindustriellt kunskaps- samhälle kräver högre kompetens och utbildningsnivåer och leder därmed till en uppskjuten sysselsättningsdebut. Något som vanligen också lyfts fram i strukturorienterade förklaringsmodeller är över- gången från stabila och trygga till temporära och föränderliga arbets- villkor. Längre utbildningstider innebär inte en garanti till framgång i</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">179</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4">arbetslivet. Den utsträckta ungdomstiden har lett till att allt fler ungdomar prövar sig fram mellan utbildning, arbete och familje- bildning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD colspan=10 class="tr16 td716"><P class="p6 ft0"><SPAN class="ft2">Diagram 4. </SPAN>Sysselsättning bland <NOBR>20–24-åringar</NOBR> <NOBR>1990–1999<SPAN class="ft131">i</SPAN>.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td717"><P class="p6 ft0">I procent av samtliga ungdomar.</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p89 ft29">80</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p89 ft29">70</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p89 ft29">60</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr18 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:-4px;margin-right:-45px;margin-bottom:4px;" class="p533 ft80"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-4px;margin-right:-13px;margin-bottom:36px;" class="p533 ft80"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:12px;margin-right:-29px;margin-bottom:20px;" class="p533 ft80"><![endif]>Andel</P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p89 ft29">50</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td244"><P class="p89 ft29">40</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td244"><P class="p89 ft29">30</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p89 ft29">20</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p89 ft29">10</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p89 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p7 ft29">90</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p82 ft29">91</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p90 ft29">92</P></TD>
<TD class="tr17 td155"><P class="p112 ft29">93</P></TD>
<TD class="tr17 td54"><P class="p169 ft38">94</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p115 ft29">95</P></TD>
<TD class="tr17 td199"><P class="p7 ft29">96</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p7 ft29">97</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p90 ft29">98</P></TD>
<TD class="tr17 td62"><P class="p93 ft29">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td75"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td244"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td101"><P class="p170 ft143">Kvartal 1/år</P></TD>
<TD class="tr22 td199"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td128"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p6 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td67"><P class="p89 ft29">Sysselsatta</P></TD>
<TD class="tr17 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td101"><P class="p170 ft29">Arbetslösa</P></TD>
<TD class="tr17 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td681"><P class="p7 ft29">Utanför arbetskraften</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr28 td717"><P class="p6 ft10"><SPAN class="ft22">i</SPAN>Avser första kvartalet respektive år<SPAN class="ft58">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td718"><P class="p6 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: SCB AKU.</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td128"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft0">Förändringen av ungdomars sysselsättningsmönster under <NOBR>1990-talet</NOBR> handlar inte enbart om en drastisk minskning av sysselsättningstalen överlag utan också om villkoren för de ungdomar som är i arbete. Arbetslivets förändrade villkor har haft ett betydligt snabbare och mer genomgripande genomslag för unga människor. 1990 hade fortfarande merparten av <NOBR>20–24-åringar</NOBR> med jobb ett fast arbete, 377 000 av 473 000 sysselsatta ungdomar (80 procent). Åtta år senare uppgick antalet fast anställda ungdomar till endast 160 000 personer, vilket motsvarade 56 procent av de sysselsatta i åldern <NOBR>20–24</NOBR> år.<SPAN class="ft22">5 </SPAN>Relaterat till samtliga ungdomar har andelen <NOBR>20–24-åringar</NOBR> med en stabil anställning minskat från 63 till 30 procent mellan 1990 och 1998. Minskningen på över 200 000 ungdomar i fasta anställningar har varierande konsekvenser för ungdomars ekonomiska villkor – t.ex. möjligheter att skaffa ett eget boende, få egna banklån och kvalificera sig till rimliga ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen. Förutom den allt större tonvikten på tidsbegränsade anställningar arbetar en allt större andel av ungdomarna deltid. Mellan 1990 och 1998 fördubblades andelen deltidsanställningar (se tabell 3).</P>
<P class="p534 ft10"><SPAN class="ft22">5 </SPAN>Källa: SCB:s <NOBR>AKU-statistik,</NOBR> egna beräkningar på årsmedeltal.</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">180 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 3</SPAN>. Andel ungdomar <NOBR>20–24</NOBR> år med tidsbegränsade respektive deltida anställningar <NOBR>1990–1998.</NOBR> I procent av samtliga sysselsatta personer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr7 td719"><P class="p63 ft10">År</P></TD>
<TD class="tr7 td720"><P class="p170 ft10">Tidsbegränsad</P></TD>
<TD class="tr7 td721"><P class="p167 ft10">Deltids-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td722"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td723"><P class="p228 ft10">anställning, %</P></TD>
<TD class="tr6 td724"><P class="p172 ft10">anställning, %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p63 ft10">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td350"><P class="p227 ft10">20</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p535 ft10">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td63"><P class="p63 ft10">1991</P></TD>
<TD class="tr14 td350"><P class="p227 ft10">21</P></TD>
<TD class="tr14 td67"><P class="p535 ft10">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td63"><P class="p63 ft10">1992</P></TD>
<TD class="tr14 td350"><P class="p227 ft10">26</P></TD>
<TD class="tr14 td67"><P class="p535 ft10">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p63 ft10">1993</P></TD>
<TD class="tr13 td350"><P class="p227 ft10">33</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p535 ft10">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td63"><P class="p63 ft10">1994</P></TD>
<TD class="tr14 td350"><P class="p227 ft10">40</P></TD>
<TD class="tr14 td67"><P class="p535 ft10">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td63"><P class="p63 ft10">1995</P></TD>
<TD class="tr14 td350"><P class="p227 ft10">41</P></TD>
<TD class="tr14 td67"><P class="p535 ft10">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p63 ft10">1996</P></TD>
<TD class="tr13 td350"><P class="p227 ft10">42</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p535 ft10">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td63"><P class="p63 ft10">1997</P></TD>
<TD class="tr14 td350"><P class="p227 ft10">43</P></TD>
<TD class="tr14 td67"><P class="p535 ft10">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td63"><P class="p63 ft10">1998</P></TD>
<TD class="tr6 td350"><P class="p227 ft10">44</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p535 ft10">29</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: SCB AKU årsmedeltal, egna beräkningar.</P>
<P class="p142 ft23"><SPAN class="ft23">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft24">Studiedeltagande</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Andelen ungdomar <NOBR>20–24</NOBR> år som står utanför arbetskraften har fördubblats under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft och låg stabilt kring 40 procent under andra hälften av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Bakom dessa förändrade tal döljer sig framför allt den utökade och förlängda ungdoms- utbildningen. Ungdomsutbildningen har förlängts genom att de tidigare tvååriga gymnasielinjerna utökats med ett tredje år. 1995 studerade 90 procent av <NOBR>19-åringarna</NOBR> på heltid (Ungdomsstyrelsen 1997). Av tabell 4 framgår tillströmningen till högskoleutbildningar. Ungdomar födda i mitten på <NOBR>1970-talet</NOBR> påbörjar högre utbildningar i betydligt större utsträckning än äldre årskullar.<SPAN class="ft22">6 </SPAN>En tredjedel av samtliga ungdomar i <NOBR>22–23</NOBR> års ålder har numera påbörjat en högskoleut- bildning jämfört med var femte ungdom vid <NOBR>1990-talets</NOBR> början.</P>
<P class="p536 ft10"><SPAN class="ft22">6 </SPAN>Det är rimligt att anta att det ökade högskoledeltagandet bland <NOBR>70-talisterna</NOBR> också hänger samman med rent demografiska faktorer, se diagram 3.</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">181</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 4. </SPAN>Andel av årsklasserna <NOBR>1968–1976</NOBR> med påbörjad högskole- utbildning efter ålder. I procent av samtliga personer i respektive års- klass.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr14 td292"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td725"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td111"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td726"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td727"><P class="p182 ft58">Årsklass</P></TD>
<TD class="tr14 td726"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td726"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td111"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td291"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td243"><P class="p63 ft10">Ålder</P></TD>
<TD class="tr14 td242"><P class="p537 ft10">1968</P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p538 ft10">1969</P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p538 ft10">1970</P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p538 ft10">1971</P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p538 ft10">1972</P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p539 ft10">1973</P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p538 ft10">1974</P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p248 ft10">1975</P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p97 ft10">1976</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td245"><P class="p63 ft10">20</P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p540 ft10">10</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p538 ft10">11</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p539 ft10">13</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p538 ft10">15</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p537 ft10">18</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p537 ft10">20</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p539 ft10">22</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p539 ft10">22</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p122 ft10">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td245"><P class="p63 ft10">21</P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p540 ft10">15</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p538 ft10">17</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p539 ft10">19</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p538 ft10">21</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p537 ft10">24</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p537 ft10">26</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p539 ft10">28</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p539 ft10">29</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p122 ft10">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td245"><P class="p63 ft10">22</P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p540 ft10">19</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p538 ft10">21</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p539 ft10">23</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p538 ft10">25</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p537 ft10">28</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p537 ft10">30</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p539 ft10">32</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p539 ft10">33</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td245"><P class="p63 ft10">23</P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p540 ft10">22</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p538 ft10">23</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p539 ft10">25</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p538 ft10">28</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p537 ft10">30</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p537 ft10">33</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p539 ft10">35</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td245"><P class="p63 ft10">24</P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p540 ft10">24</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p538 ft10">26</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p539 ft10">27</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p538 ft10">30</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p537 ft10">32</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p537 ft10">35</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td245"><P class="p63 ft10">25</P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p540 ft10">25</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p538 ft10">27</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p539 ft10">29</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p538 ft10">32</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p537 ft10">34</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td245"><P class="p63 ft10">26</P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p540 ft10">27</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p538 ft10">29</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p539 ft10">31</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p538 ft10">34</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td245"><P class="p63 ft10">27</P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p540 ft10">28</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p538 ft10">30</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p539 ft10">32</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td245"><P class="p63 ft10">28</P></TD>
<TD class="tr7 td244"><P class="p540 ft10">29</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p538 ft10">31</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>SCB, U 20 SM 9802.</P>
<P class="p77 ft0">Ökningen av studiedeltagandet för ungdomar 20 år och uppåt är inte enbart ett resultat av att antalet högskoleplatser i Sverige har expan- derat med drygt 100 000 platser, utan beror till hög grad även på att andra utbildningsalternativ har ökat kraftigt under senare år. För samtliga ungdomar <NOBR>20–24</NOBR> år har det totala studiedeltagandet ökat från 26 till 38 procent mellan 1993 och 1997. Av dessa utgjorde högskolestudier 17 respektive 22 procent.<SPAN class="ft22">7 </SPAN>Bara drygt hälften (57 procent) av studerande ungdomar 1997 återfanns inom högskolor. KOMVUX och andra utbildningar har stått för den största ökningen bland ungdomar <NOBR>20–24</NOBR> år, cirka två tredjedelar av utbildnings- expansionen mellan 1993 och 1997. Detta förstärker bilden av ungdomars osäkra etableringsvillkor.</P>
<P class="p541 ft79"><SPAN class="ft75">7 </SPAN>Utan tvekan har det skett en högskoleboom i Sverige under det gångna decenniet. Andelen som påbörjat sådan utbildning var 1990 12,4 procent bland <NOBR>20–24-åringar</NOBR> jämfört med 21,6 procent sju år senare (+ 74 procent).</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">182 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 5. </SPAN>Studiedeltagande bland ungdomar <NOBR>20–24</NOBR> år 1993 och 1997 efter utbildningstyp. Andel av samtliga ungdomar.<SPAN class="ft144">i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr8 td728"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td260"><P class="p112 ft10">1993</P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p7 ft10">1997</P></TD>
<TD class="tr8 td729"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td730"><P class="p167 ft10">Differens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td369"><P class="p63 ft10">Typ av utbildning</P></TD>
<TD class="tr6 td217"><P class="p172 ft10">Antal</P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p9 ft10">%</P></TD>
<TD class="tr6 td731"><P class="p88 ft10">Antal</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p164 ft10">%</P></TD>
<TD class="tr6 td732"><P class="p13 ft10">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td371"><P class="p63 ft10">Gymnasieutbildning</P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p538 ft10">8 085</P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p248 ft10">1,4</P></TD>
<TD class="tr13 td733"><P class="p190 ft10">6 281</P></TD>
<TD class="tr13 td127"><P class="p431 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr13 td734"><P class="p542 ft10">0,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td371"><P class="p63 ft10">KOMVUX</P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p538 ft10">31 629</P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p248 ft10">5,5</P></TD>
<TD class="tr14 td733"><P class="p190 ft10">55 229</P></TD>
<TD class="tr14 td127"><P class="p431 ft10">10,1</P></TD>
<TD class="tr14 td734"><P class="p112 ft10">+ 4,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td371"><P class="p63 ft10">Högskoleutbildning</P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p538 ft10">97 475</P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p9 ft10">16,8</P></TD>
<TD class="tr13 td733"><P class="p88 ft10">118 913</P></TD>
<TD class="tr13 td127"><P class="p9 ft10">21,6</P></TD>
<TD class="tr13 td734"><P class="p112 ft10">+ 4,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td369"><P class="p63 ft10">Övriga utbildningar<SPAN class="ft22">ii</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td217"><P class="p538 ft10">10 896</P></TD>
<TD class="tr14 td242"><P class="p11 ft10">1,9</P></TD>
<TD class="tr14 td731"><P class="p83 ft10">26 533</P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p11 ft10">4,8</P></TD>
<TD class="tr14 td732"><P class="p112 ft10">+ 2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td371"><P class="p63 ft10">TOTALT</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p90 ft10">148 085</P></TD>
<TD class="tr6 td244"><P class="p248 ft10">25,6</P></TD>
<TD class="tr6 td733"><P class="p431 ft10">206 956</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p431 ft10">37,7</P></TD>
<TD class="tr6 td734"><P class="p72 ft10">+ 12,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft99"><SPAN class="ft98">i </SPAN>Avser studiedeltagande under höstterminen respektive år. <SPAN class="ft98">ii </SPAN>Ingår ”kvalificerad yrkesutbildning”, ”folkhögskola, kunskapslyft”, ”studiemedel för utlands- studier” och ”övriga med studiemedel”.</P>
<P class="p395 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: SCB:s utbildningsstatistik. Årligt register fr.o.m. 1993.</P>
<P class="p216 ft0">Utbildningsval har traditionellt varit starkt knutet till uppväxtvillkor och föräldrarnas klassmässiga och sociala bakgrund. Detta tycks hålla i sig även under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Sannolikheten för ungdomar från högre tjänstemannafamiljer att påbörja en högskoleutbildning vid unga år är ungefär dubbelt så hög som för samtliga ungdomar, medan motsvarande sannolikhet för ungdomar med arbetarbakgrund är fyra gånger lägre (se tabell 6). Även om studiedeltagandet i högre utbildning ökat markant bland ungdomar från alla samhällsskikt består i stort skillnaderna mellan olika de olika samhällsskikten.</P>
<P class="p203 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 6</SPAN>. Andel ungdomar som påbörjat högskolestudier före 22 års ålder efter social bakgrund. I procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr8 td735"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td736"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td728"><P class="p543 ft10">Födelseår</P></TD>
<TD class="tr8 td691"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td737"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td225"><P class="p63 ft10">Social bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td158"><P class="p7 ft10">1963</P></TD>
<TD class="tr14 td145"><P class="p7 ft10">1967</P></TD>
<TD class="tr14 td247"><P class="p11 ft10">1971</P></TD>
<TD class="tr14 td351"><P class="p11 ft10">1975</P></TD>
<TD class="tr6 td249"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td228"><P class="p63 ft10">Högre tjänsteman</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p7 ft10">37</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p7 ft10">34</P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p11 ft10">44</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p11 ft10">55</P></TD>
<TD class="tr14 td249"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td228"><P class="p63 ft10">Mellan tjänsteman</P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p7 ft10">20</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p7 ft10">20</P></TD>
<TD class="tr13 td248"><P class="p11 ft10">28</P></TD>
<TD class="tr13 td68"><P class="p11 ft10">38</P></TD>
<TD class="tr13 td249"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td228"><P class="p63 ft10">Lägre tjänsteman</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p7 ft10">13</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p7 ft10">12</P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p11 ft10">17</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p11 ft10">27</P></TD>
<TD class="tr14 td249"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td228"><P class="p63 ft10">Företagare/lantbr.</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p7 ft10">12</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p7 ft10">11</P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p11 ft10">17</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p11 ft10">24</P></TD>
<TD class="tr14 td249"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td228"><P class="p63 ft10">Facklärda arbetare</P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p7 ft10">8</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p7 ft10">8</P></TD>
<TD class="tr13 td248"><P class="p11 ft10">12</P></TD>
<TD class="tr13 td68"><P class="p11 ft10">18</P></TD>
<TD class="tr13 td249"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td228"><P class="p63 ft10">Ej facklärda arb.</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p7 ft10">6</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p7 ft10">7</P></TD>
<TD class="tr14 td248"><P class="p84 ft10">9</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p11 ft10">14</P></TD>
<TD class="tr14 td249"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p63 ft10">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p7 ft10">14</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p7 ft10">14</P></TD>
<TD class="tr6 td248"><P class="p11 ft10">21</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p11 ft10">29</P></TD>
<TD class="tr6 td249"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: SCB, U 20 SM 9802.</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">183</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft24">Arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">Det tydligaste uttrycket för ungdomars försvårade väg in i vuxenlivet under <NOBR>1990-talet</NOBR> har utan tvekan varit arbetslöshetsproblematiken. Kunskapen om ungdomars specifika arbetslöshetsmönster är tämligen omfattande.<SPAN class="ft22">8 </SPAN>Ungdomars arbetslöshet är betydligt mer känslig för konjunkturvariationer och har under <NOBR>1990-talet</NOBR> legat ungefär dubbelt så högt som för den arbetsföra befolkningen i stort. Forskningen har också visat att bakom den officiella arbetslöshetsstatistiken döljer sig undersysselsättning och varierande arbetsmarknadsproblem bland ungdomar (Hammarström 1996).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD colspan=9 class="tr32 td85"><P class="p6 ft0"><SPAN class="ft2">Diagram 5</SPAN>. Andel <NOBR>18–19-åringar</NOBR> arbetslösa eller i åtgärdsprogram</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td738"><P class="p6 ft0"><NOBR>1990–1998.</NOBR> Årsmedeltal i procent.</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td220"><P class="p12 ft29">25</P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td245"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td220"><P class="p12 ft29">20</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td245"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td220"><P class="p12 ft29">15</P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td245"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td220"><P class="p12 ft29">10</P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td245"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td220"><P class="p12 ft29">5</P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td245"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td220"><P class="p12 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td245"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td220"><P class="p7 ft29">1990</P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p7 ft29">1991</P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p7 ft29">1992</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p84 ft29">1993</P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p7 ft29">1994</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p7 ft29">1995</P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p7 ft29">1996</P></TD>
<TD class="tr14 td245"><P class="p84 ft29">1997</P></TD>
<TD class="tr14 td44"><P class="p149 ft29">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td220"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td739"><P class="p346 ft33">Andel arbetslösa</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td684"><P class="p89 ft29">Andel i åtgärd</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p544 ft39"><SPAN class="ft145">Källa</SPAN>: AMS årsstatistik. Till skillnad från gängse arbetslöshetsmått (andel av arbetskraften) beräknas dessa tal i relation till samtliga ungdomar.</P>
<P class="p545 ft79"><SPAN class="ft75">8 </SPAN>Översikter om ungdomars arbetslöshetsproblem återfinns t.ex. i Schröder 1995, Rantakeisu, Starrin & Hagquist 1996, Hammarström 1996, Palme & Stenberg 1998 och Gullberg & Börjeson 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">184 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD colspan=9 class="tr32 td85"><P class="p6 ft0"><SPAN class="ft2">Diagram 6. </SPAN>Andel <NOBR>20–24-åringar</NOBR> arbetslösa eller i åtgärdsprogram</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td740"><P class="p6 ft0"><NOBR>1990–1998.</NOBR> Årsmedeltal i procent.</P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td220"><P class="p12 ft29">30</P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><P class="p12 ft29">25</P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><P class="p12 ft29">20</P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td220"><P class="p12 ft29">15</P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td220"><P class="p12 ft29">10</P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><P class="p12 ft29">5</P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><P class="p12 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td220"><P class="p7 ft29">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft29">1991</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft29">1992</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft29">1993</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft29">1994</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft29">1995</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p7 ft29">1996</P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p84 ft29">1997</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p403 ft29">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td220"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td741"><P class="p88 ft29">Andel arbetslösa</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td734"><P class="p90 ft29">Andel i åtgärd</P></TD>
<TD class="tr17 td49"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p546 ft99"><SPAN class="ft97">Källa</SPAN>: AMS årsstatistik. Till skillnad från gängse arbetslöshetsmått (andel av arbetskraften) beräknas dessa tal i relation till samtliga ungdomar.</P>
<P class="p92 ft0">Andelen ungdomar registrerat arbetslösa eller i olika arbetsmarknads- politiska åtgärdsprogram femdubblades mellan 1990 och 1993, från cirka 5 till <NOBR>20–25</NOBR> procent i genomsnitt per månad. Arbetslösheten bland de äldsta tonåringarna minskade snabbare till följd av den utbyggda gymnasieskolan och särskilda ungdomsprogram. Från 1996 och framåt överstiger antalet <NOBR>18–19-åringar</NOBR> i olika åtgärdsprogram antalet öppet arbetslösa. För ungdomar <NOBR>20–24</NOBR> år har arbetslöshets- problemen varit mer omfattande och obalanstalet (arbetslösa + i åtgärder) ligger fortfarande kring tio procent av årskullarna <NOBR>1997–1998.</NOBR> Från <NOBR>1993–1994</NOBR> har dock andelen ungdomar utan arbete eller i olika åtgärdsprogram halverats. Antalet ungdomar <NOBR>(18–24</NOBR> år) i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder kulminerade <NOBR>1993–1994</NOBR> med i genomsnitt 80 000 – 90 000 personer per månad. Därefter har antalet ungdomar i åtgärder minskat stadigt och uppgick till drygt 40 000 personer i genomsnitt under 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">185</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p547 ft147"><SPAN class="ft23">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft146">Ungdomars ekonomiska skydd vid arbetslöshet och i åtgärdsprogram</SPAN></P>
<P class="p316 ft0">Genom den tydliga kopplingen mellan anknytningen till arbetslivet och socialbidraget kan det vara av särskilt värde att specialgranska ersätt- ningsstödet för ungdomar vid arbetslöshet och deltagande i olika former av sysselsättningsåtgärder. Den svaga anknytningen till arbets- marknaden och dess inkomstrelaterade försäkringsskydd har lett till att allt fler hushåll har behövt söka socialbidrag under <NOBR>1990-talet.<SPAN class="ft22">9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>I en kartläggning från 1998 bedöms det arbetslöshetsrelaterade social- bidraget uppgå till cirka 55 procent av de tre storstädernas totala kostnader för socialbidraget (Salonen 1999). De vanligaste försörj- ningshindren handlar om personer som inte är kvalificerade till arbets- löshetsersättning vid öppen arbetslöshet eller personer med otillräckliga ersättningar vid deltagande i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram.</P>
<P class="p548 ft0">Andelen av samtliga öppet arbetslösa personer som helt saknar rätt till arbetslöshetsförsäkring har sedan mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> successivt minskat från 40 till cirka 20 procent 1998.<SPAN class="ft22">10 </SPAN>Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har kvalifikationsreglerna skärpts vid ett flertal tillfällen, senast under 1997 då arbetsvillkoret höjdes från minst fem till sex månaders arbete under det senaste året.<SPAN class="ft22">11</SPAN></P>
<P class="p52 ft0">Hur har då försäkringsskyddet för arbetslösa ungdomar förändrats under <NOBR>1990-talet?</NOBR> I motsats till äldre arbetslösa har andelen arbetslösa ungdomar som helt saknar ersättning från arbetslöshetsförsäkringen (A- kassa eller KAS/ALFA) ökat under senare år, från 24 till 40 procent mellan 1992 och 1998. Även om antalet arbetslösa ungdomar har sjunkit sedan <NOBR>1990-talets</NOBR> mitt har försäkringsskyddet bland de kvarstående arbetslösa blivit sämre. I vilken grad detta är en följd av</P>
<P class="p549 ft79"><SPAN class="ft57">9</SPAN><SPAN class="ft101">Det saknas tillförlitlig löpande offentlig statistik på hushållsnivå av relationen arbetslöshet/deltagande i åtgärder och förekomst av socialbidrag. Istället grundar sig kunskapen om denna relation vanligtvis på lokala tvärsnitts- undersökningar (se t.ex. Svenska Kommunförbundet 1999 för en aktuell kart- läggning).</SPAN></P>
<P class="p473 ft79"><SPAN class="ft57">10</SPAN><SPAN class="ft101">Beräkningar utifrån AMS löpande månadsstatistik, kategorin ”ej ersättning” (Salonen 1994:200 och Salonen 1999).</SPAN></P>
<P class="p473 ft79"><SPAN class="ft57">11</SPAN><SPAN class="ft148">Flera andra justeringar av arbetslöshetsförsäkringens ”främre parentes” (inträdeskraven) har skett under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> vilka försvårar för personer som inte varit etablerade på den svenska arbetsmarknaden tidigare. Exempelvis höjdes arbetsvillkoret vid införandet av <NOBR>ALFA-kassa</NOBR> samtidigt som ett flertal arbets- marknadsåtgärder, t.ex. individuellt anställningsstöd som ersatte bl.a. bered- skapsarbeten fr.o.m. januari 1998, inte längre räknas som kvalificerande tid i arbetslöshetsförsäkringen, se vidare i Salonen (1999).</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">186 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p550 ft0">kohort och selektionseffekter<SPAN class="ft22">12 </SPAN>å ena sidan och skärpning av regelförändringar å andra sidan är inte i detalj klarlagt. Förmodligen är det en fråga om en kombination av policyförändringar och att kvalifikationsnivån bland de kvarvarande arbetslösa har sjunkit. Antalet arbetslösa ungdomar utan arbetslöshetsförsäkring var 1998 fler än vid arbetslöshetskrisens inledning. Dock har de minskat med en tredjedel sedan de värsta arbetslöshetsåren i mitten av årtiondet. Att andelen arbetslösa ungdomar utan rätt till arbetslöshetsersättning ökat under <NOBR>1990-talet</NOBR> kan delvis förklara att socialbidraget inte har minskat i takt med den totala arbetslöshetens nedgång de senaste åren.</P>
<P class="p52 ft0">Ersättningsformerna och nivåernas storlek vid deltagande i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram har under <NOBR>1990-talet</NOBR> varit föremål för ständiga förändringar. Nya åtgärdsformer har ersatt tidigare och ersättningsvillkoren har varierat mellan olika åtgärdsprogram. De flesta som saknar rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen erhåller istället ett utbildningsbidrag<SPAN class="ft22">13 </SPAN>vid deltagande i de flesta sådana åtgärdsprogram. Studier har visat på ett relativt högt socialbidrags- tagande bland personer med utbildningsbidrag (Salonen 1997a). Under 1998 saknade var fjärde person i arbetsmarknadsåtgärd ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och var hänvisade till andra lägre ersättnings- former (Salonen 1999). Bland ungdomar i åtgärder var denna andel betydligt högre (tabell 7). 44 procent av dessa ungdomar saknade rätt till arbetslöshetsersättning. Denna andel minskade under de besvärli- gaste arbetslöshetsåren men ligger numera på samma nivå som början av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p551 ft79"><SPAN class="ft57">12</SPAN><SPAN class="ft101">Med selektionseffekt menas i detta sammanhang att de kvarvarande arbets- lösa i högre utsträckning utgörs av personer som saknar rätt till arbetslös- hetsersättning och därigenom påverkar andelen oförsäkrade bland samtliga arbetslösa.</SPAN></P>
<P class="p473 ft79"><SPAN class="ft57">13</SPAN><SPAN class="ft109">Denna ersättningsform har förändrats vid ett flertal tillfällen under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> (Riksförsäkringsverket 1999). I juli 1997 sänktes ersättningen från 245 resp.</P>
<P class="p473 ft79"><SPAN class="ft10">338</SPAN><SPAN class="ft132">kr/dag till nuvarande 103 kr/dag. Detta motsvarar bidragsdelen i studie- stödssystemet (1 967 kr/månad netto).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">187</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 7</SPAN>. Ungdomar <NOBR>20–24</NOBR> år öppet arbetslösa eller i åtgärd som saknar arbetslöshetsersättning 1992, 1994, 1996 och 1998. Årsmedeltal.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82">
<TR>
<TD class="tr11 td742"><P class="p226 ft10">Åtgärd / ersättning</P></TD>
<TD class="tr11 td743"><P class="p84 ft10">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p84 ft10">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p84 ft10">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td744"><P class="p205 ft10">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td745"><P class="p63 ft60">Öppet arbetslös, totalt</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">69 860</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">89 836</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">75 288</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p122 ft60">42 788</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td745"><P class="p400 ft60">ej ersättning</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">16 785</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">25 534</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">25 201</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p122 ft60">17 263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td745"><P class="p270 ft60">i %</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">24,0</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">28,4</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">33,5</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p122 ft60">40,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td745"><P class="p63 ft60">I åtgärd, totalt</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">41 258</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">60 476</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">45 416</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p122 ft60">31 475</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td745"><P class="p400 ft60">ej ersättning</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">17 958</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">23 500</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">14 573</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p122 ft60">13 801</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td745"><P class="p270 ft60">i %</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">43,5</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">38,9</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">32,1</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p122 ft60">43,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td745"><P class="p63 ft60">Obalans, totalt</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">111 118</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">150 312</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">120 704</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p122 ft60">74 263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td745"><P class="p400 ft60">ej ersättning</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">34 743</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">49 034</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">39 774</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p122 ft60">31 064</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td745"><P class="p270 ft60">i %</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">31,3</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">32,6</P></TD>
<TD class="tr17 td6"><P class="p7 ft60">33,0</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p122 ft60">41,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td746"><P class="p63 ft58">Andel av samtliga <NOBR>20–24</NOBR> år, i %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p7 ft58">6,0</P></TD>
<TD class="tr13 td161"><P class="p7 ft58">8,4</P></TD>
<TD class="tr13 td161"><P class="p7 ft58">7,0</P></TD>
<TD class="tr13 td747"><P class="p122 ft58">5,8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: AMS månadsstatistik, egna beräkningar.</P>
<P class="p77 ft0">Sammanfattningsvis har många ungdomar erfarit osäkra och knappa ekonomiska villkor under varierande perioder av arbetslöshet och deltagande i sysselsättningsåtgärder. Andel ungdomar utanför arbets- löshetsförsäkringen var dubbelt så hög än bland samtliga arbetslösa eller i åtgärdsprogram under 1998 (42 respektive 22 procent).</P>
<P class="p142 ft23"><SPAN class="ft23">5.3.6</SPAN><SPAN class="ft24">Ungdomars inkomstutveckling</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Vilka spår kan då dessa föränderliga villkor för ungdomar på <NOBR>1990-talet</NOBR> ha avsatt i ungdomars förmåga att klara sin egen försörjning? Under efterkrigstidens långa tillväxtperiod har det setts som rimligt och normalt att ungdomar efter fullgången ungdomsutbildning flyttar hemifrån och klarar sig ekonomiskt självständigt genom egna ansträng- ningar och samhällets olika stödsystem vid studier och arbetslöshet.</P>
<P class="p38 ft0">En tydlig indikation på förändrade villkor för ungdomar är det ökade kvarboendet i föräldrahemmet. Hög arbetslöshet, höjda boende- kostnader och en minskning av antalet smålägenheter i det äldre bostadsbeståndet är bidragande faktorer till ungdomars ökade kvar- boende (Ungdomsstyrelsen 1997). Andelen kvarboende <NOBR>20–24-åringar</NOBR> har ökat från 30 till 38 procent mellan 1990 och 1998. Det föreligger en stor skillnad mellan unga mäns och kvinnors boendemönster. En nästan dubbelt så hög andel <NOBR>25-åriga</NOBR> män bodde kvar hemma 1998, 20 procent jämfört med elva procent för kvinnor i samma ålder.<SPAN class="ft22">14</SPAN></P>
<P class="p36 ft4">I en undersökning från våren 1999 framgår att 62 procent av samtliga i åldern <NOBR>20–27</NOBR> år har en egen bostad (Hyresgästernas Riks- förbund 1999). Så många som 83 procent (129 000 personer) av de</P>
<P class="p225 ft10"><SPAN class="ft22">14 </SPAN>Källa: SCB:s register över totalbefolkningen 1998 (Rtb).</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">188 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4">unga som bor hos föräldrar skulle flytta hemifrån om de hade råd. De flesta ”mamboförhållanden” kan ses som oönskade bostadsför- hållanden bland de unga och bottnar i knappa ekonomiska resurser.</P>
<P class="p54 ft0">De svenska hushållens disponibla inkomster har generellt sjunkit något under åren <NOBR>1990–1997,</NOBR> från 97 000 kr till cirka 90 000 kr per konsumtionsenhet (tabell 8). Under denna period har de flesta ålders- grupper dock kunnat bibehålla sin inkomststandard och i övre medel- åldern och pensionsåldrarna har det t.o.m. skett en reell inkomstökning (SCB 1999). Däremot har ungdomsgrupperna generellt minskat sitt ekonomiska handlingsutrymme. Sämst ekonomisk utveckling återfinns bland ungdomar som bor kvar i föräldrahemmet. Denna grupp, som numerärt ökat i omfattning, har mer eller mindre halverat sina dis- ponibla inkomster mellan 1990 och 1997 och har numera endast cirka en tredjedel av medianinkomsten. Inkomstutvecklingen för ungdomar i eget boende har också försämrats under <NOBR>1990-talet</NOBR> med en reell minskning av en fjärdedel av de disponibla inkomsterna under 1990- talets första hälft. Dock har det skett en märkbar inkomstförbättring för <NOBR>18–24-åringar</NOBR> efter 1995.</P>
<P class="p203 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 8</SPAN>. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet för ungdomar och samtliga hushåll <NOBR>1990–1997.</NOBR> I tusen kronor och index.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83">
<TR>
<TD class="tr8 td726"><P class="p63 ft58">År</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td748"><P class="p14 ft58">Kvarboende ungdom<SPAN class="ft95">i</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td749"><P class="p13 ft58"><NOBR>18–24</NOBR> år, exkl. kvarb.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td750"><P class="p97 ft58">Samtliga hushåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td82"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p123 ft60">Disp.</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p163 ft60">Index</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p466 ft60">Index</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p152 ft61">Disp.</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p183 ft60">Index</P></TD>
<TD class="tr17 td751"><P class="p552 ft60">Index</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p553 ft61">Disp.</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p93 ft60">Index</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td82"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p537 ft58">ink/ke</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p83 ft58">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td48"><P class="p466 ft58">median</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p152 ft58">ink/ke</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p115 ft58">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td751"><P class="p554 ft58">median</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p553 ft58">ink/ke</P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p90 ft58">1990</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td82"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p537 ft60">Tkr</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p93 ft60">= 100</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p555 ft61">resp år =</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p235 ft64">Tkr</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p94 ft60">= 100</P></TD>
<TD class="tr17 td751"><P class="p554 ft61">resp år =</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p553 ft60">Tkr</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p82 ft60">= 100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td157"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td722"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td123"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td388"><P class="p555 ft60">100</P></TD>
<TD class="tr17 td137"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td123"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td752"><P class="p542 ft60">100</P></TD>
<TD class="tr17 td753"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td118"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td82"><P class="p63 ft60">1990</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p247 ft60">58,3</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p556 ft60">100</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p556 ft60">60</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p557 ft60">85,0</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p431 ft60">100</P></TD>
<TD class="tr17 td751"><P class="p13 ft60">88</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p128 ft60">97,0</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td82"><P class="p63 ft60">1991</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p247 ft60">45,1</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p556 ft60">77</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p556 ft60">47</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p557 ft60">83,4</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p431 ft60">98</P></TD>
<TD class="tr17 td751"><P class="p13 ft60">87</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p128 ft60">95,6</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td82"><P class="p63 ft60">1992</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p247 ft60">46,4</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p556 ft60">80</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p556 ft60">48</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p557 ft60">81,1</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p431 ft60">95</P></TD>
<TD class="tr17 td751"><P class="p13 ft60">83</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p128 ft60">97,2</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td82"><P class="p63 ft60">1993</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p247 ft60">36,3</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p556 ft60">62</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p556 ft60">39</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p557 ft60">73,1</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p431 ft60">86</P></TD>
<TD class="tr17 td751"><P class="p13 ft60">79</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p128 ft60">92,6</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td82"><P class="p63 ft60">1994</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p247 ft60">28,6</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p556 ft60">49</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p556 ft60">31</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p557 ft60">69,1</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p431 ft60">81</P></TD>
<TD class="tr17 td751"><P class="p13 ft60">75</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p128 ft60">91,7</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td82"><P class="p63 ft60">1995</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p247 ft60">34,1</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p556 ft60">58</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p556 ft60">38</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p557 ft60">63,7</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p431 ft60">75</P></TD>
<TD class="tr17 td751"><P class="p13 ft60">71</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p128 ft60">89,4</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td82"><P class="p63 ft60">1996</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p247 ft60">28,0</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p556 ft60">48</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p556 ft60">31</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p557 ft60">67,5</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p431 ft60">79</P></TD>
<TD class="tr17 td751"><P class="p13 ft60">75</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p128 ft60">90,3</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p7 ft60">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td82"><P class="p63 ft58">1997</P></TD>
<TD class="tr14 td63"><P class="p247 ft58">32,5</P></TD>
<TD class="tr14 td57"><P class="p556 ft58">56</P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p556 ft58">36</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p557 ft58">73,2</P></TD>
<TD class="tr14 td57"><P class="p431 ft58">86</P></TD>
<TD class="tr14 td751"><P class="p13 ft58">80</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p128 ft58">91,5</P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p7 ft58">94</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p558 ft39"><SPAN class="ft149">i </SPAN>Personer upp till 29 år boende i föräldrahemmet. <SPAN class="ft145">Källa: </SPAN>SCB, IF 21 SM 9901.</P>
<P class="p40 ft4">Flera studier har uppmärksammat att en ekonomisk generationsklyfta vidgats i Sverige under <NOBR>1990-talet.<SPAN class="ft75">15</SPAN></NOBR><SPAN class="ft75"> </SPAN>I en <NOBR>EU-jämförelse</NOBR> visar sig generationsskillnaderna vara ovanligt stora i de nordiska länderna medan klasskillnaderna är betydligt lägre i dessa länder än i övriga EU- länder (Vogel 1997). Den materiella ojämlikheten mellan ungdomar</P>
<P class="p559 ft10"><SPAN class="ft22">15 </SPAN>Se t.ex. Socialstyrelsen 1997, SCB 1997 och 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">189</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft4">och äldre åldersgrupper har ökat stadigt under <NOBR>1900-talets</NOBR> sista kvarts- sekel men har accentuerat under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p110 ft0">Andelen ungdomshushåll som utifrån olika vedertagna definitioner brukar betecknas som fattiga visar på ett trendbrott under de senaste årtiondena. Andel fattiga<SPAN class="ft22">16 </SPAN>bland unga<SPAN class="ft22">17 </SPAN>minskade successivt under <NOBR>1980-talet</NOBR> från drygt tio till fem procent 1990, då fattigkvoten var som lägst. Mellan <NOBR>1990–1995</NOBR> svängde trenden och andelen fattiga unga människor ökade till 12 procent 1995. Ett annat sätt att beräkna materiellt fattiga hushåll utgår från hushållens disponibla inkomster per konsumtionsenhet. I tabell 9 presenteras två fattigstreck, dels EU:s officiella fattigdefinition (högst 50 procent av landets medianinkomst) och dels en nivå som vanligtvis betecknas som ”nästan fattiga” (högst 62,5 procent av medianinkomst). Som tidigare studier visat har andelen fattiga hushåll i Sverige under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft inte blivit så mycket större men däremot fattigare (Socialstyrelsen 1997). Andelen under EU:s vedertagna fattigdomsdefinition ökade endast från 7,2 till 8,4 procent bland de svenska hushållen, vilket tillsammans med de andra nordiska länderna var betydligt lägre än <NOBR>EU-länderna</NOBR> i allmänhet 1994 (SCB 1997:606). Hur har då andelen ungdomar med extremt låga inkomster förändrats? De kvarboende ungdomarna har relativt sett fått ytterligare försämrade ekonomiska villkor. Redan före arbetslös- hetskrisen understeg hälften av dessa ungdomshushåll EU:s fattiggräns. Denna andel har ökat till cirka 62 procent 1997. Däremot tycks andelen ungdomar i åldern <NOBR>20–24</NOBR> år med eget boende inte ha haft samma ogynnsamma inkomstutveckling. Ungefär vart femte av dessa ungdomshushåll hamnade under fattigstrecket både 1991 och 1997.</P>
<P class="p560 ft79"><SPAN class="ft57">16</SPAN><SPAN class="ft133">Definierat utifrån hushåll med inkomster under socialbidragsnormen och skälig bostadskostnad respektive år, se beskrivning i SCB 1997:19.</SPAN></P>
<P class="p473 ft79"><SPAN class="ft57">17</SPAN><SPAN class="ft109">Mellan 20 och 29 år, exkl. studerande, kvarboende ungdomar och företagare, SCB 1997:607.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">190 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 9</SPAN>. Andel hushåll med låg disponibel inkomst per konsumtions- enhet <SPAN class="ft144">i </SPAN>1991 och 1997.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84">
<TR>
<TD class="tr28 td754"><P class="p63 ft10">Hushåll</P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td755"><P class="p170 ft22"><SPAN class="ft10">1991</SPAN>i i i</P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td756"><P class="p535 ft10">1997</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td757"><P class="p561 ft10">Differens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td758"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td212"><P class="p7 ft10"><50 %</P></TD>
<TD class="tr14 td759"><P class="p247 ft10">< 62,5 %</P></TD>
<TD class="tr14 td212"><P class="p7 ft10"><50 %</P></TD>
<TD class="tr14 td760"><P class="p205 ft10">< 62,5 %</P></TD>
<TD class="tr14 td308"><P class="p7 ft10">< 50 %</P></TD>
<TD class="tr14 td20"><P class="p89 ft10">< 62,5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td761"><P class="p63 ft150">Kvarboende</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td762"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td763"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td276"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr17 td12"><P class="p6 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td761"><P class="p226 ft10">ungdom <SPAN class="ft22">i i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p164 ft10">51,2</P></TD>
<TD class="tr6 td762"><P class="p465 ft10">62,6</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p122 ft10">61,6</P></TD>
<TD class="tr6 td763"><P class="p107 ft10">71,3</P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p183 ft10">+10,4</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p13 ft10">+ 8,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td761"><P class="p63 ft10"><NOBR>18–24</NOBR> år,</P></TD>
<TD class="tr13 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td762"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td98"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td763"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td276"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td761"><P class="p63 ft10">exkl. kvarb.</P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p164 ft10">22,1</P></TD>
<TD class="tr14 td762"><P class="p465 ft10">29,4</P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p172 ft10">19,1</P></TD>
<TD class="tr14 td763"><P class="p107 ft10">29,8</P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p90 ft10">3,0</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p13 ft10">+ 0,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td761"><P class="p63 ft10">Samtliga</P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p164 ft10">7,2</P></TD>
<TD class="tr14 td762"><P class="p465 ft10">12,7</P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p172 ft10">8,4</P></TD>
<TD class="tr14 td763"><P class="p107 ft10">13,9</P></TD>
<TD class="tr14 td276"><P class="p183 ft10">+ 1,2</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p13 ft10">+ 1,2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft79"><SPAN class="ft75">i </SPAN>I relation till medianinkomst respektive år. Under hälften av median = EU:s officiella fattigdomsdefinition. <SPAN class="ft75">ii </SPAN>Ungdomar upp till 29 år kvarboende i föräld- rahem. <SPAN class="ft75">iii</SPAN>1991 har valts för att skattereformen 1990/91 försvårar jämförbar- heten med åren före 1991.</P>
<P class="p395 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: SCB HINK, egen bearbetning.</P>
<P class="p108 ft0">Ett annat sätt att skildra ungdomars generella försörjningsvillkor är analyser av vilka inkomstkällor som ligger till grund för deras hushållsekonomi (tabell 10). I takt med att allt färre ungdomar arbetar har förvärvsinkomstens betydelse för ungdomshushållen minskat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> 1990 hade drygt 40 procent av samtliga ungdomshushåll (upp till 24 år) enbart inkomster från eget arbete medan motsvarande andel sjunkit till 24 procent 1996.<SPAN class="ft22">18 </SPAN>Allt fler ungdomar har blivit beroende av offentliga försörjningskällor, i synnerhet av studieer- sättningar, socialbidrag och arbetsmarknadsrelaterade ersättningar som arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet och utbildningsbidrag vid deltagande i arbetsmarknadsåtgärder. Profilen på ungdomars inkomst- källor ger ett tydligt intryck av att många ungdomar klarar sin försörj- ning genom att kombinera olika inkomstkällor. Detta kan tolkas som ett uttryck för ungdomars instabila och föränderliga situation; att ”hoppa hage” ut och in på arbetsmarknaden med en mix av studiefinansiering, egna inkomster och ”socialt understöd” i varierande omfattning och tidsintervaller. En tydlig indikation på att ungdomars försörjnings- svårigheter är utbredda framgår av att närmare hälften av alla ungdomar (43 procent) erhöll ersättning vid arbetslöshet respektive deltagande i arbetsmarknadsprogram eller uppbar socialbidrag åtminstone under någon period under ett enskilt år <NOBR>–1996.</NOBR></P>
<P class="p562 ft10"><SPAN class="ft22">18 </SPAN>Skillnaden är förmodligen större eftersom ungdomsgruppen 1990 inklude- rade även <NOBR>18–19-åringarna.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">191</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 10</SPAN>. Inkomstkällor bland ungdomar <NOBR>20–24</NOBR> år 1996. I procent av samtliga ungdomar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td764"><P class="p63 ft10">Inkomstslag</P></TD>
<TD class="tr11 td765"><P class="p86 ft10">Män</P></TD>
<TD class="tr11 td766"><P class="p6 ft10">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr11 td284"><P class="p6 ft10">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td767"><P class="p63 ft9">Enbart förvärvsinkomst</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p82 ft10">28</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p89 ft10">21</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p122 ft10">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td767"><P class="p63 ft10">Förvärvsink. + studieersättning</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p82 ft10">16</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p89 ft10">23</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p122 ft10">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td767"><P class="p63 ft10">Förvärvsink. + social inkomst <SPAN class="ft22">i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr32 td99"><P class="p82 ft10">41</P></TD>
<TD class="tr32 td80"><P class="p89 ft10">39</P></TD>
<TD class="tr32 td62"><P class="p122 ft10">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td767"><P class="p63 ft9">Summa med förvärvsinkomst<SPAN class="ft22">i i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p82 ft10">81</P></TD>
<TD class="tr16 td80"><P class="p89 ft10">81</P></TD>
<TD class="tr16 td62"><P class="p122 ft10">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td767"><P class="p63 ft10">Enbart studieersättning</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p128 ft10">4</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p89 ft10">4</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p122 ft10">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td767"><P class="p63 ft10">Studieers. + social inkomst</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p128 ft10">5</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p89 ft10">4</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p122 ft10">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td767"><P class="p63 ft10">Enbart social inkomst</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p128 ft10">8</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p89 ft10">8</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p122 ft10">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td767"><P class="p63 ft10">Ingen inkomst alls</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p128 ft10">2</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p89 ft10">3</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p122 ft10">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td767"><P class="p63 ft9">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p82 ft10">100</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p89 ft10">100</P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p122 ft10">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td8"><P class="p63 ft10">1.</P></TD>
<TD class="tr29 td375"><P class="p170 ft10">Ers. vid arbetslöshet</P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p82 ft10">27</P></TD>
<TD class="tr29 td80"><P class="p89 ft10">32</P></TD>
<TD class="tr29 td62"><P class="p122 ft10">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td8"><P class="p63 ft10">2.</P></TD>
<TD class="tr13 td375"><P class="p170 ft10">Ers. vid deltagande i arb.m.åtg.</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p82 ft10">19</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p89 ft10">18</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p122 ft10">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td8"><P class="p63 ft10">3.</P></TD>
<TD class="tr14 td375"><P class="p170 ft10">Socialbidrag <SPAN class="ft22">i i i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p82 ft10">15</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p89 ft10">17</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p122 ft10">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td375"><P class="p563 ft10">Summa 1 + 2 + 3</P></TD>
<TD class="tr6 td99"><P class="p82 ft10">40</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p89 ft10">46</P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p122 ft10">43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft10"><SPAN class="ft95">i </SPAN>I ”socialinkomst” ingår ersättning vid värnplikt, föräldraledighet, sjuk- dom/arbetsskada, arbetslöshet, arbetsmarknadspolitisk åtgärd, rehabilitering, socialbidrag, olika pensioner och livräntor. <SPAN class="ft22">i i </SPAN>Nettoberäkning av samtliga hus- håll med förvärvsinkomster, i delkategorierna förekommer viss överlappning av hushåll som både har studieersättning och sociala inkomster under året jäm- sides med förvärvsinkomst. <SPAN class="ft22">i i i </SPAN>Socialbidraget i ett hushåll fördelas på enskilda individer med hjälp av konsumtionsvikter.</P>
<P class="p366 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: SCB LOUISE, egna beräkningar.</P>
<P class="p77 ft0">Ungdomars ekonomiska villkor påverkas inte bara av inkomstrelaterade faktorer utan också av utgiftssidan. Den utgiftspost som spelar en ojämförbart stor roll i synnerhet för ungdomar är bostadskostnaden. Som framgått tidigare har allt fler ungdomar inte råd med ett eget boende. Bland de ungdomar som har ett eget boende dominerar hyres- lägenhet. Till följd av bl.a. skattereformen 1990/91 har bostadsut- gifternas andel av svenska hushållens inkomster ökat. För ensam- stående ungdomar under 25 år utgjorde bostadskostnaden en tredjedel av deras disponibla inkomster 1993, vilket var en ökning med cirka fem procent jämfört med tiden före skatteomläggningen (Ungdomsstyrelsen 1997).</P>
<P class="p78 ft4">Inkomst och försörjningsbördan skiljer sig naturligtvis mellan olika ungdomar beroende på bl.a. grad av etablering på arbetsmarknaden, familjebildning och konsumtionsmönster. Men den övergripande bilden av ungdomars materiella villkor under <NOBR>1990-talet</NOBR> är att allt fler lever under knappa förhållanden och att många ungdomar har en, relativt sett, låg ekonomisk standard. Många ungdomar har blivit allt mer</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">192 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">beroende av såväl sociala nätverk (inte minst av föräldrar) som offentliga försörjningssystem. För många ungdomar kan dessa svårig- heter ses som en kort övergående problematik mellan barn och vuxen- liv. I nästa avsnitt belyses socialbidragsmönster för de ungdomar för vilka denna besvärliga övergångsfas tenderar bli av mer långvarig natur.</P>
<P class="p565 ft89"><SPAN class="ft20">5.4</SPAN><SPAN class="ft88">Specifika socialbidragsmönster bland ungdomar</SPAN></P>
<P class="p566 ft0">Det är framför allt två aspekter av ungdomars socialbidragsmönster på <NOBR>1990-talet</NOBR> som vi ytterligare vill belysa, som kan ha relevans för en fördjupad förståelse av ungdomars försörjningsproblem. För det första hur socialbidragsökningen har slagit igenom för olika åldersgrupper. <NOBR>1990-talet</NOBR> har kännetecknats av föränderliga villkor med stor betydelse för ungdomars etableringsvägar; arbetslöshetens kraftiga växlingar och införanden av olika program framför allt gentemot arbetslösa ungdomar, men också mer generella utbildningssatsningar. Hur har dessa förändringar påverkat socialbidragsmottagandet för olika ungdomskullar? Den andra frågeställningen gäller om vissa ungdomar riskerar att stanna kvar i socialbidragssystemet längre. Hur har det långvariga socialbidragstagandet bland ungdomar utvecklats under <NOBR>1990-talet?</NOBR></P>
<P class="p567 ft87"><SPAN class="ft23">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft86">Ungdomar och socialbidrag en kohorteffekt?</SPAN></P>
<P class="p370 ft0">Inom ramen för ett forskningsprojekt som studerat hushållens social- bidragsmönster under en lång följd av år har olika ungdomskullars socialbidragserfarenhet särskilt följts upp.<SPAN class="ft22">19 </SPAN>Till skillnad från sedvanlig årsrelaterad statistik har ungdomars socialbidragskarriärer följts från debuttillfället och framöver. Detta ger möjligheter att mer precist studera vid vilken ålder som debut i socialbidrag sker. I diagram 7 presenteras en jämförelse av bidragsmönstret mellan fyra årsklasser som blev 18 år under <NOBR>1980-talets</NOBR> andra hälft (med dess högkonjunktur, extremt låga arbetslöshet etc.) och fyra kullar som nått myndig-</P>
<P class="p568 ft10"><SPAN class="ft22">19 </SPAN>Forskningsprojektet ’Socialbidragets dynamik’ vid Socialhögskolan, Lunds Universitet. Projektet som pågått sedan 1995, har finansierats av Social- styrelsen och haft som uppgift att utveckla metoder för att studera den årliga socialbidragsstatistiken i ett longitudinellt perspektiv. Se t.ex. Salonen (1997b).</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">193</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft0">hetsåldern från det att arbetslöshetskrisen slog genom i början av 1990- talet.<SPAN class="ft22">20 </SPAN>Dessa två gruppers bidragserfarenhet skiljer sig åt markant. Trots att de fyra äldre årskullarna var antalsmässigt betydligt fler ligger deras samlade socialbidragserfarenhet på en betydligt lägre nivå. Bland födda 1967 som kunnat följas ända fram till 30 år (1997) har 28 procent haft socialbidrag åtminstone vid något tillfälle.<SPAN class="ft22">21 </SPAN>De tre efterföljande årskullarna uppvisar ett likartat åldersrelaterat bidrags- mönster. Vid 23 års ålder har knappt 20 procent av ungdomarna i dessa åldrar haft socialbidrag. Detta kan jämföras med situationen för ungdomarna födda 1974. De var den första årsklassen som blev 18 år i <NOBR>1990-talets</NOBR> arbetslöshetskris. År 1997, då 74orna fyllt 23 år, hade drygt 33 procent av samtliga i årskullen haft socialbidrag under någon period fram till dess. De efterföljande årsklasserna, födda <NOBR>1975–1977,</NOBR> följer dem i samma bidragsomfattning. Detta belägger att de bakomliggande strukturella förändringarna före och efter <NOBR>90-talskrisen,</NOBR> i synnerhet den krympande arbetsmarknaden, sätter sina tydliga spår i ungdomars socialbidragsmottagande. Det ”stegrade” bidragsmönster som etablerats bland ungdomskullar under <NOBR>1990-talet</NOBR> tycks ha en stabilt förändrad kohortkaraktär under de år som vi hittills kunnat följa upp. Frågan är om den vikande arbetslösheten och ökade utbildnings- satsningen under <NOBR>1990-talets</NOBR> sista år kommer att ha en vikande effekt på yngre kullars debutmönster i socialbidragshänseende. Vi får avvakta resultat från kommande uppföljningar av sådana kohortstudier. Fram till 1997 kan vi dock klart visa på att <NOBR>70-talisternas</NOBR> bidragsmönster avviker bjärt från tidigare ungdomskullar.</P>
<P class="p569 ft79"><SPAN class="ft57">20</SPAN><SPAN class="ft133">Årskullarna däremellan, födda </SPAN><NOBR>1971–1973,</NOBR> har för åskådlighetens skull i detta sammanhang utelämnats. Deras ackumulerade bidragserfarenhet ligger mellan de två grupperna, med en successiv ökning för varje årsklass.</P>
<P class="p473 ft79"><SPAN class="ft57">21</SPAN><SPAN class="ft148">Dessa beräkningar innehåller en viss underskattning av socialbidragets genomslag, då personer som förekommit i bidragshushåll endast som samman- boende vuxen inte medräknats. Ifall dessa personer räknats med hade socialbidragsandelen vid den sista observerade åldern för resp. årsklass varit 2–</SPAN></P>
<P class="p473 ft79"><SPAN class="ft10">4</SPAN><SPAN class="ft109">procent högre, t.ex. 36,0 procent för födda 1974 vid </SPAN><NOBR>23-års</NOBR> ålder och inte 33,4 procent som visas i diagram 7.</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">194 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4"><SPAN class="ft3">Diagram 7</SPAN>. Ackumulerad bidragserfarenhet bland årsklasserna 1967– 1970 och <NOBR>1974–1977.</NOBR> I procent av samtliga personer i respektive års- klass.<SPAN class="ft140">i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86">
<TR>
<TD class="tr8 td374"><P class="p94 ft29">35</P></TD>
<TD class="tr8 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td252"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td374"><P class="p94 ft29">30</P></TD>
<TD class="tr11 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td56"><P class="p7 ft102"><NOBR>-75</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td199"><P class="p7 ft102"><NOBR>-74</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td252"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td253"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td64"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td199"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td253"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td93"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td244"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td252"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td50"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td199"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p6 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td374"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td253"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td75"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td64"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td199"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td253"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td93"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td244"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td252"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td50"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td199"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
<TD class="tr37 td70"><P class="p6 ft71"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td374"><P class="p94 ft29">25</P></TD>
<TD class="tr17 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td80"><P class="p246 ft102"><NOBR>-76</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td252"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td70"><P class="p7 ft102"><NOBR><SPAN class="ft9">-</SPAN>67</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td253"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td81"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td64"><P class="p75 ft102"><NOBR>-77</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td56"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td199"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td93"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td244"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td252"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p6 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td199"><P class="p7 ft102"><NOBR>-68</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td374"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td253"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td75"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td81"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td56"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td199"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td253"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td93"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td244"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr38 td252"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td50"><P class="p7 ft102"><NOBR>-69</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td70"><P class="p6 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td374"><P class="p94 ft29">20</P></TD>
<TD class="tr39 td253"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td75"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td81"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td64"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td56"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td199"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td253"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td93"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td244"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td252"><P class="p257 ft151"><NOBR><SPAN class="ft64">-</SPAN>70</NOBR></P></TD>
<TD class="tr39 td199"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td70"><P class="p6 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td253"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td64"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td253"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p6 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td374"><P class="p133 ft64">Procent</P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td81"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td56"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td199"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td93"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td252"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td199"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td374"><P class="p94 ft29">15</P></TD>
<TD class="tr13 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td252"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td374"><P class="p94 ft29">10</P></TD>
<TD class="tr16 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td252"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td374"><P class="p94 ft29">5</P></TD>
<TD class="tr21 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td252"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td374"><P class="p94 ft29">0</P></TD>
<TD class="tr0 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td244"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td252"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td374"><P class="p7 ft29"><NOBR>-18</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p7 ft29">18</P></TD>
<TD class="tr14 td75"><P class="p11 ft29">19</P></TD>
<TD class="tr14 td81"><P class="p7 ft29">20</P></TD>
<TD class="tr14 td64"><P class="p7 ft29">21</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p172 ft29">22</P></TD>
<TD class="tr14 td199"><P class="p11 ft29">23</P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p84 ft29">24</P></TD>
<TD class="tr14 td93"><P class="p7 ft29">25</P></TD>
<TD class="tr14 td244"><P class="p128 ft29">26</P></TD>
<TD class="tr14 td252"><P class="p170 ft29">27</P></TD>
<TD class="tr14 td50"><P class="p172 ft29">28</P></TD>
<TD class="tr14 td199"><P class="p169 ft29">29</P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p128 ft29">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td374"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td57"><P class="p169 ft29">född <NOBR>-67</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td81"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td56"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td245"><P class="p172 ft142">Ålder</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td235"><P class="p178 ft29">född <NOBR>-69</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td252"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td128"><P class="p169 ft29">född <NOBR>-70</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td374"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td81"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td88"><P class="p246 ft142">född <NOBR>-68</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td252"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p6 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td374"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td57"><P class="p169 ft29">född <NOBR>-74</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td88"><P class="p246 ft29">född <NOBR>-75</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td253"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td235"><P class="p178 ft29">född <NOBR>-76</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td252"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td128"><P class="p169 ft29">född <NOBR>-77</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p570 ft99"><SPAN class="ft98">i </SPAN>Relationstalen utgår från beräkningar av bruttobefolkning som tar hänsyn till årlig inflyttning av personer i respektive årsklass.</P>
<P class="p571 ft39"><SPAN class="ft145">Källa: </SPAN>Forskningsregister inom projektet ”Socialbidragets dynamik”. Avidenti- fierade totalregister för dessa aktuella ungdomskohorter.</P>
<P class="p289 ft23"><SPAN class="ft23">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft24">Ungdomar med långvarigt socialbidrag</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Vi har tidigare visat att många ungdomar under <NOBR>1990-talet</NOBR> åtminstone någon gång behövt söka socialbidrag. Vilken betydelse denna erfarenhet har för ungdomarna själva och samhällets förmåga att utforma adekvata socialpolitiska lösningar hänger i hög grad samman med försörjningsproblematikens karaktär. För de allra flesta ungdomar har socialbidraget varit en akut hjälp under en kort övergångstid, oftast i skarven mellan utbildning och arbete, vid deltagande i kortare arbetsmarknadsåtgärder eller i avvaktan på att börja ett jobb eller en utbildning. Socialbidragstagandet har i många fall varit friktionsbetonat med låg sannolikhet att utvecklas till en mer bestående etablerings- problematik. Dessa ungdomars tillfälliga ekonomiska utsatthet kan ses som bekymmer som till stor del hänger samman med ungdomstidens specifika etableringssträvanden. Åtgärdsmässigt kan sådana korta bidragsbehov mötas med socialpolitiska förändringar, t.ex. genom studiemedelssystemet, ersättningar vid arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram samt bostadsstödet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">195</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">Ökningen av ungdomars socialbidragsmottagande under <NOBR>1990-talet</NOBR> har också väckt frågeställningar om huruvida det leder till att vissa ungdomar blir kvar i socialbidragstagandet under så långa perioder att det inte längre kan ses som ett tillfälligt, övergående tillstånd. Även i den svenska forskningen har marginaliseringsbegreppet kommit att användas för olika gruppers oönskade positioner i relation till arbete, boende, utbildning och ekonomiskt handlingsutrymme.<SPAN class="ft22">22 </SPAN>I vissa under- sökningar har man uttryckligen använt socialbidragstagande som en indikator på ekonomisk marginalisering.<SPAN class="ft22">23</SPAN></P>
<P class="p36 ft0">Med socialbidragsnivåer på <NOBR>30–40</NOBR> procent bland <NOBR>1990-talets</NOBR> ungdomskullar kan knappast bidragserfarenheten i sig ses som en problematisk marginalposition. Så många som 280 000 unga har någon gång under åren <NOBR>1990–1997<SPAN class="ft22">24</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>beviljats socialbidrag. Variationen i deras fortsatta väg in i vuxenlivet är alltför omfattande för att det ska vara meningsfullt att karaktärisera ungdomar som erhållit socialbidrag i homogena grupptermer eller utifrån egenskaper som är specifikt särskiljande från ungdomar i stort. Däremot har utvecklingen av den dynamiska forskningsansatsen<SPAN class="ft22">25 </SPAN>tillsammans med uppbyggnaden av flera register<SPAN class="ft22">26 </SPAN>som möjliggör att följa individers ekonomiska förhållanden över längre tidsperioder bidragit med en fördjupad bild av hushållens socialbidragsmönster. Ett särskilt studium av omfattningen och karaktären av hushåll med långvariga och återkommande bidrags- behov kan bidra till att belysa frågeställningen om det även i Sverige numera föreligger risker för mer långsiktiga och permanenta margina- liseringsprocesser. Socialstyrelsen har i en studie visat på att antalet barn som lever i familjer med långvarigt socialbidrag har mer än fördubblats mellan åren 1991 och 1996.<SPAN class="ft22">27</SPAN></P>
<P class="p572 ft0">Hur har då varaktigheten i ungdomars socialbidragstagande utvecklats under <NOBR>1990-talet?</NOBR> Offentlig statistik har visat att även ungdomars bidragstider generellt sett har blivit längre under senare år, men att deras bidragstider är kortare än t.ex. för äldre hushåll och då i synnerhet för barnfamiljer. Andelen <NOBR>18–24-åringar</NOBR> som haft minst tio</P>
<P class="p573 ft10"><SPAN class="ft57">22</SPAN><SPAN class="ft152">Se Svedberg (1995) för en svensk introduktion av marginalitetsbegreppet.</SPAN></P>
<P class="p45 ft10"><SPAN class="ft57">23</SPAN><SPAN class="ft152">Se t.ex. SOU 1997:118 och Strandh 1999.</SPAN></P>
<P class="p463 ft79"><SPAN class="ft57">24</SPAN><SPAN class="ft109">Avser ungdomar i åldern </SPAN><NOBR>18–24</NOBR> år som någon gång under dessa år debuterat i socialbidrag. Egna bearbetningar av totalregister för årskohorterna <NOBR>1966–1979,</NOBR> inom ramen för forskningsprojektet ”Socialbidragets dynamik”, Socialhög- skolan, Lunds Universitet.</P>
<P class="p47 ft10"><SPAN class="ft57">25</SPAN><SPAN class="ft152">Se t.ex. Room (1995) och Leisering & Walker (1998).</SPAN></P>
<P class="p463 ft79"><SPAN class="ft57">26</SPAN><SPAN class="ft101">T.ex. SCB:s register LINDA och LOUISE, den sociala databasen vid EPC och olika longitudinella forskningsregister kring socialbidraget.</SPAN></P>
<P class="p463 ft79"><SPAN class="ft57">27</SPAN><SPAN class="ft101">Mossler, Torége & Öström (1999), som definierar ”långvarigt socialbidrag” med </SPAN><NOBR>10–12</NOBR> månader under ett enskilt kalenderår.</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">196 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft4">bidragsmånader under kalenderåret har ökat från 8 till <NOBR>14–15</NOBR> procent av samtliga ungdomshushåll med socialbidrag från 1990 till 1996– 1998.</P>
<P class="p397 ft0">Av tabell 11 framgår att antalet ungdomar <NOBR>18–24</NOBR> år med minst 15 bidragsmånader under tre år från debutåret<SPAN class="ft22">28 </SPAN>fördubblats under 1990- talets första hälft. Var fjärde ungdom som debuterat i socialbidrag 1994/1995 har haft socialbidrag så länge att detta rimligen har haft en påtaglig inverkan på ekonomisk och social ställning. Det är i denna grupp av unga socialbidragstagare som risken för mer långsiktiga och kvarstående etableringsproblem sannolikt är som störst. Under åren <NOBR>1990–1995</NOBR> är det sammanlagt 46 000 ungdomar som, enligt denna definition, har varit långvarigt beroende av socialbidraget för sin försörjning. Bland dessa långvariga bidragshushåll är invandrar- ungdomar och ungdomar med flyktingstatus klart överrepresenterade. Medan 16 procent av samtliga svenska ungdomar<SPAN class="ft22">29 </SPAN>med socialbidrag under åren <NOBR>1990–1995</NOBR> hade långa bidragsperioder var motsvarande andel 34 respektive 69 procent bland ungdomar med utländskt med- borgarskap respektive unga flyktingar.</P>
<P class="p574 ft10"><SPAN class="ft22">28 </SPAN>Denna definition på ”långvarigt” bidragstagande är vald så att antalet bidragsmånader utgör åtminstone hälften av samtliga observationsmånader under debutår och två efterföljande år. Eftersom debutmånad under startåret är okänt i registermaterialet har ett antagande gjorts att debut sker under sommar- månaderna.</P>
<P class="p575 ft79"><SPAN class="ft75">29 </SPAN>Offentliga registerdata kring socialbidraget medger inte mer inträngande analyser av etnicitet än nationalitetsrelaterade data utifrån dikotomin svensk- utländsk.</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">197</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 11</SPAN>. Andel ungdomar <NOBR>18–24</NOBR> år med långvarigt<SPAN class="ft140">i </SPAN>socialbidrag efter debutår <NOBR>1990–1995</NOBR> och nationalitet/flyktingstatus. I procent av samtliga ungdomar med socialbidrag.</P>
<P class="p576 ft0">Nationalitet/flyktingstatus</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87">
<TR>
<TD class="tr8 td768"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td769"><P class="p172 ft10">Svensk</P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p62 ft10">Utländsk<SPAN class="ft22">ii</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td142"><P class="p189 ft10">Flykting</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td721"><P class="p171 ft10">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td770"><P class="p63 ft10">Debutår</P></TD>
<TD class="tr14 td266"><P class="p134 ft10">%</P></TD>
<TD class="tr14 td135"><P class="p175 ft10">%</P></TD>
<TD class="tr14 td144"><P class="p246 ft10">%</P></TD>
<TD class="tr14 td136"><P class="p7 ft10">%</P></TD>
<TD class="tr14 td388"><P class="p112 ft10">n</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td718"><P class="p63 ft10">1990</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p112 ft10">13</P></TD>
<TD class="tr14 td141"><P class="p175 ft10">17</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p246 ft10">56</P></TD>
<TD class="tr14 td58"><P class="p84 ft10">19</P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p122 ft10">4 330</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td718"><P class="p63 ft10">1991</P></TD>
<TD class="tr13 td101"><P class="p112 ft10">14</P></TD>
<TD class="tr13 td141"><P class="p175 ft10">27</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p246 ft10">65</P></TD>
<TD class="tr13 td58"><P class="p84 ft10">19</P></TD>
<TD class="tr13 td48"><P class="p122 ft10">5 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td718"><P class="p63 ft10">1992</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p112 ft10">16</P></TD>
<TD class="tr14 td141"><P class="p175 ft10">36</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p246 ft10">74</P></TD>
<TD class="tr14 td58"><P class="p84 ft10">22</P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p122 ft10">8 230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td718"><P class="p63 ft10">1993</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p112 ft10">15</P></TD>
<TD class="tr14 td141"><P class="p175 ft10">32</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p246 ft10">72</P></TD>
<TD class="tr14 td58"><P class="p84 ft10">19</P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p122 ft10">8 670</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td718"><P class="p63 ft10">1994</P></TD>
<TD class="tr13 td101"><P class="p112 ft10">17</P></TD>
<TD class="tr13 td141"><P class="p175 ft10">40</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p246 ft10">77</P></TD>
<TD class="tr13 td58"><P class="p84 ft10">26</P></TD>
<TD class="tr13 td48"><P class="p122 ft10">10 890</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td770"><P class="p63 ft10">1995</P></TD>
<TD class="tr14 td266"><P class="p112 ft10">21</P></TD>
<TD class="tr14 td135"><P class="p175 ft10">41</P></TD>
<TD class="tr14 td144"><P class="p246 ft10">76</P></TD>
<TD class="tr14 td136"><P class="p84 ft10">26</P></TD>
<TD class="tr14 td388"><P class="p122 ft10">8 880</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td718"><P class="p63 ft10">Summa 19901995</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p112 ft10">16</P></TD>
<TD class="tr14 td141"><P class="p180 ft10">34</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p179 ft10">69</P></TD>
<TD class="tr14 td58"><P class="p84 ft10">22</P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td718"><P class="p63 ft10">n=</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p107 ft10">27 748</P></TD>
<TD class="tr14 td141"><P class="p180 ft10">7 250</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p179 ft10">11 210</P></TD>
<TD class="tr14 td58"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p122 ft10">46 200</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft99"><SPAN class="ft57">i</SPAN><SPAN class="ft153">Definition av ”långvarigt” = minst 15 bidragsmånader under tre år från debutåret.</SPAN></P>
<P class="p47 ft10"><SPAN class="ft57">ii</SPAN><SPAN class="ft152">Exklusive hushåll med flyktingstatus.</SPAN></P>
<P class="p371 ft99"><SPAN class="ft97">Källa</SPAN>: Forskningsregister inom projektet ”Socialbidragets dynamik”. Avidenti- fierade totalregister för dessa aktuella ungdomskohorter.</P>
<P class="p40 ft0">Utöver den tydliga etniska särprägeln bland ungdomar med långa bidragstider och flyktinghushållens extremt långa bidragsbehov fram- kommer ytterligare två märkbara förändringar av ungdomars bidrags- tider. För det första sker det en successiv ökning av andelen med långvariga bidragstider bland ungdomar överlag mellan åren 1990– 1995. Före sysselsättningskrisen (1990/1991) uppgick andelen långvariga bidrag bland debuterande ungdomar till 19 procent för att därefter stiga till 26 procent av samtliga debuterande ungdomar 1994 och 1995.<SPAN class="ft22">30 </SPAN>Räknat per kalenderår har ungdomarnas bidragstider ökat med en tredjedel mellan åren 1990 och 1998, från 3,6 till 4,8 bidrags- månader i genomsnitt per år. Denna ökning följer i stort bidragstidens ökning för samtliga hushåll med socialbidrag. Att allt fler ungdomar stannar kvar längre i bidragsmottagandet eller återkommer oftare medför att andelen ungdomar som varit inne ett tag i åtgärdscirkeln mellan bidrag, arbete och olika arbetsmarknadsåtgärder efterhand blivit större i socialbidragssystemet. Det andra tydliga sambandet gäller debutålder och bidragstidernas längd. Ju yngre man är när man debuterar i socialbidrag desto större risk att man blir kvar längre tid. Bakom tidig debutålder döljer sig sannolikt andra problemför- hållanden. En kartläggning av debuterande ungdomar 1992 och 1993</P>
<P class="p577 ft10"><SPAN class="ft22">30 </SPAN>Den officiella socialbidragsstatistiken efter 1995 indikerar att ungdomars bidragstider har fortsatt att förlängas även efter 1995.</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">198 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">visar att debutanter i övre tonåren har betydligt längre bidragstider än deras något äldre kamrater (tabell 12). I synnerhet debuterande 18- åringar avviker med betydligt längre bidragstider. Närmare hälften av <NOBR>18-åringarna</NOBR> som debuterade 1992 eller 1993 har haft minst 20 bidragsmånader under en femårsperiod från debuttillfället. Av dessa var 4 000 kvar i socialbidragssystemet efter fem år (1996 respektive 1997) och har haft stöd åtminstone vid någon period varje år dessemellan. För dessa ungdomar har socialbidraget utan tvekan blivit en dominerande försörjningskälla. Andelen flyktinghushåll är lågt bland de allra yngsta bidragshushållen men utgör en betydande andel av gruppen 23- och <NOBR>24-åringar</NOBR> med ett långvarigt socialbidragsbehov.<SPAN class="ft22">31</SPAN></P>
<P class="p578 ft0"><SPAN class="ft2">Tabell 12</SPAN>. Andel ungdomar med långvarigt<SPAN class="ft131">i </SPAN>socialbidrag efter debut- ålder 1992 och 1993. I procent av samtliga ungdomar i respektive debutgrupp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD class="tr8 td66"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td84"><P class="p73 ft0">Debutår</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td688"><P class="p63 ft0">Ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td160"><P class="p7 ft0">1992</P></TD>
<TD class="tr6 td747"><P class="p172 ft0">1993</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td66"><P class="p63 ft0">18 år</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p122 ft0">44</P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p122 ft0">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td66"><P class="p63 ft0">19 år</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p122 ft0">22</P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p122 ft0">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p63 ft0">20 år</P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p122 ft0">17</P></TD>
<TD class="tr7 td221"><P class="p122 ft0">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td66"><P class="p63 ft0">21 år</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p122 ft0">15</P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p122 ft0">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td66"><P class="p63 ft0">22 år</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p122 ft0">18</P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p122 ft0">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p63 ft0">23 år</P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p122 ft0">20</P></TD>
<TD class="tr7 td221"><P class="p122 ft0">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td688"><P class="p63 ft0">24 år</P></TD>
<TD class="tr6 td160"><P class="p122 ft0">22</P></TD>
<TD class="tr6 td747"><P class="p122 ft0">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td66"><P class="p63 ft0">Summa <NOBR>18–24</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p122 ft0">23</P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p122 ft0">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p63 ft0">n=</P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p122 ft0">8578</P></TD>
<TD class="tr7 td221"><P class="p122 ft0">9824</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p579 ft10"><SPAN class="ft131">i </SPAN>Definierat som minst 20 bidragsmånader under en femårsperiod från debutåret <NOBR>(1992–1996</NOBR> för debuthushåll 1992 respektive <NOBR>1993–1997</NOBR> för debuthushåll under 1993).</P>
<P class="p176 ft99"><SPAN class="ft97">Källa: </SPAN>Forskningsregister inom projektet ”Socialbidragets dynamik”. Avidenti- fierade totalregister för dessa aktuella ungdomskohorter.</P>
<P class="p580 ft79"><SPAN class="ft75">31 </SPAN>Av det långvariga bidragsbehovet bland 23- och <NOBR>24-åringarna</NOBR> (tabell 12) utgjorde flyktinghushållen <NOBR>40–50</NOBR> procent medan motsvarande andel bland debuterande tonåringar var <NOBR>8–16</NOBR> procent.</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">199</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft24">Könsrelaterade skillnader?</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">Tidigare under <NOBR>1900-talet</NOBR> dominerade kvinnorna bland understöds- tagarna. Det var framför allt lite äldre kvinnor, många änkor, utan för- sörjningsskydd från familjekrets eller den tidens blygsamma offentliga trygghetssystem. I takt med den moderna välfärdsstatens genombrott i mitten av seklet lyftes de flesta av de äldre kvinnorna över till pensionssystemen. Från 1960talet och framåt har socialhjälpen setts som tämligen könsneutral. I diskussionen om socialhjälpen under 1970 och <NOBR>1980-talen</NOBR> uppmärksammades oftare ensamstående mäns behov av behovsprövad hjälp. Först på senare år har socialbidraget närmare studerats med anknytning till frågor om feminisering och välfärds- statens genusperspektiv (se t.ex. Gunnarsson 1993, Gustafsson 1999).</P>
<P class="p36 ft0">I många jämförbara länder dominerar fortfarande kvinnohushållen i behovsprövade hjälpsystem, (Eardsley m.fl. 1996). Frågan är om de senaste årens förändringar inom arbetslivet och välfärdsstaten också har inneburit en återgång till en mer markant ekonomisk sårbarhet bland kvinnor? Sysselsättningskrisen på <NOBR>1990-talet</NOBR> slog först igenom i den mansdominerade industrisektorn och därefter i den kvinno- profilerade offentliga sektorn. I några lokala material från <NOBR>1990-talet</NOBR> påvisas att om man tar hänsyn till bidragshushållens faktiska samman- sättning av både den person som står som registerledare och andra vuxna personer i hushållet så tycks kvinnorna numera överväga något (Salonen 1994, 1998). Detta bekräftas även i en nationell urvalsunder- sökning för åren 1992, 1994 och 1995 (Ungdomsstyrelsen 1998:42).</P>
<P class="p202 ft0">Faktorer som värnpliktstjänstgöring för unga män och att unga kvinnor i högre utsträckning påbörjar högre utbildningar kan spela en viss roll vad gäller socialbidragsbehov för ungdomar. De unga kvinnorna ser ut att vara betydligt fler än männen bland de allra yngsta ungdomsklasserna <NOBR>18–20</NOBR> år. Detta bör rimligtvis hänga samman med att många av de unga männen fullgör värnplikt i dessa åldrar. Detta styrks av uppgifter i tabell 13 som visar könsfördelningen vid debut- situationen mer ingående för fyra årskullar. På <NOBR>1980-talet</NOBR> var de unga kvinnornas andel betydligt högre än för motsvarande åldrar på <NOBR>90-talet,</NOBR> även om man enbart tar hänsyn till registerledaren i hushållen (p.g.a. att individdata saknas före 1990). Den tidigare dominansen av unga kvinnor med socialbidrag i de övre tonåren har nästan helt försvunnit under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Detta kan möjligtvis hänga samman med ned- bantningen av värnpliktstjänstgöringen under senare år (med kortare tjänstgöringstider och färre som rycker in).</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">200 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 13. </SPAN>Andel kvinnor bland <NOBR>18–20-åringar</NOBR> av samtliga efter debutålder för årsklasserna 1967, 1970, 1974 och 1977. I procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89">
<TR>
<TD class="tr28 td771"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td752"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td145"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td772"><P class="p240 ft10">Debutålder</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td39"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td773"><P class="p63 ft10">Årsklass</P></TD>
<TD class="tr13 td751"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td374"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td43"><P class="p73 ft10">n</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td771"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td752"><P class="p115 ft10">18 år</P></TD>
<TD class="tr14 td145"><P class="p466 ft10">19 år</P></TD>
<TD class="tr14 td772"><P class="p581 ft10">20 år</P></TD>
<TD class="tr14 td217"><P class="p83 ft10">1820 år</P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p90 ft10">1820 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td773"><P class="p63 ft10">1967</P></TD>
<TD class="tr14 td751"><P class="p542 ft10">59</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p554 ft10">59</P></TD>
<TD class="tr14 td374"><P class="p582 ft10">52</P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p180 ft10">57</P></TD>
<TD class="tr14 td43"><P class="p93 ft10">9 273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td773"><P class="p63 ft10">1970</P></TD>
<TD class="tr13 td751"><P class="p542 ft10">57</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p554 ft10">55</P></TD>
<TD class="tr13 td374"><P class="p582 ft10">49</P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p180 ft10">54</P></TD>
<TD class="tr13 td43"><P class="p93 ft10">5 684</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td773"><P class="p63 ft10">1974</P></TD>
<TD class="tr14 td751"><P class="p542 ft10">49</P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p554 ft10">49</P></TD>
<TD class="tr14 td374"><P class="p582 ft10">49</P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p180 ft10">49</P></TD>
<TD class="tr14 td43"><P class="p93 ft10">14 073</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td773"><P class="p63 ft10">1977</P></TD>
<TD class="tr6 td751"><P class="p542 ft10">54</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p554 ft10">52</P></TD>
<TD class="tr6 td374"><P class="p582 ft10">50</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p180 ft10">52</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p93 ft10">11 689</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p583 ft39"><SPAN class="ft145">Källa: </SPAN>Kohortregister för respektive årsklass. Enbart registerledaren är medräknad.</P>
<P class="p70 ft0">Internationell och i synnerhet amerikansk belysning av ungdomars beroende av behovsprövade hjälpformer har ofta fokuserat på unga mammors hjälpbehov. I USA har diskussionen om ‘welfare mothers” och ”teenage mothers” inte sällan förts med moraliserande undertoner. Hur ser det då ut i Sverige vad gäller unga mammor och socialbidrag? Hur vanligt är det och har det förändrats i samband med ungdomars ökade etableringsproblem under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft? Tabell 14 ger ett klart besked att det inte är särskilt vanligt i Sverige att unga kvinnor med barn debuterar i socialbidrag i <NOBR>18–20</NOBR> års åldern. Det rör sig om sammanlagt 600 – 800 tjejer per årsklass för hela landet. De utgör endast drygt en procent av samtliga unga kvinnor i respektive årsklass. Deras andel av debuterande tjejer har legat kring sex till sju procent, förutom bland unga kvinnor som debuterade under de extremt gynnsamma åren i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> då de uppgick till mer än var tionde. Således kan vi avfärda att unga tonårsmammor med social- bidrag skulle vara någon angelägen socialpolitisk fråga i Sverige.</P>
<P class="p304 ft4"><SPAN class="ft3">Tabell 14</SPAN>. Debuterande unga kvinnor med barn vid debut ålder <NOBR>18–20</NOBR> år. Antal och i procent av samtliga debuterande kvinnor med social- bidrag och av samtliga kvinnor i årsklassen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90">
<TR>
<TD class="tr7 td750"><P class="p63 ft10">Debutår</P></TD>
<TD class="tr7 td774"><P class="p255 ft10">Antal</P></TD>
<TD class="tr7 td735"><P class="p6 ft10">Andel av kvinnor</P></TD>
<TD class="tr7 td775"><P class="p6 ft10">Andel av samtliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td776"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td228"><P class="p584 ft10">med socialbidrag</P></TD>
<TD class="tr6 td349"><P class="p459 ft10">kvinnor i års</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td246"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td777"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td225"><P class="p584 ft10"><NOBR>18–20</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr14 td778"><P class="p585 ft58">klass</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p63 ft10"><NOBR>1985–1987</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td776"><P class="p586 ft10">680</P></TD>
<TD class="tr13 td228"><P class="p587 ft10">7</P></TD>
<TD class="tr13 td349"><P class="p588 ft10">1,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><P class="p63 ft10"><NOBR>1988–1990</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td776"><P class="p586 ft10">612</P></TD>
<TD class="tr14 td228"><P class="p587 ft10">11</P></TD>
<TD class="tr14 td349"><P class="p588 ft10">1,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p63 ft10"><NOBR>1992–1994</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td776"><P class="p586 ft10">856</P></TD>
<TD class="tr13 td228"><P class="p587 ft10">6</P></TD>
<TD class="tr13 td349"><P class="p588 ft10">1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td65"><P class="p63 ft10"><NOBR>1995–1997</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td776"><P class="p586 ft10">640</P></TD>
<TD class="tr7 td228"><P class="p587 ft10">6</P></TD>
<TD class="tr7 td349"><P class="p588 ft10">1,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft10"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: Kohortregister för respektive årsklass.</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">201</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4">Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att det knappast finns några betydande könsrelaterade skillnader i ungdomars socialbidragsmönster fram till 1997. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har dock de unga kvinnornas social- bidrag ökat i större utsträckning, både räknat i andel med bidragser- farenhet och bidragstidernas längd. Numera är socialbidragserfarenhet något vanligare bland unga kvinnor i jämförelse med jämnåriga män.</P>
<P class="p289 ft23"><SPAN class="ft23">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft24">Fortsatt uppmärksamhet behövs</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Flera andra längdsnittsstudier har belyst ungdomars ökade ekonomiska sårbarhet under <NOBR>1990-talets</NOBR> krisår. Ungdomsstyrelsen (1998) bekräftar att bakom långvariga arbetslöshets och socialbidragsperioder åren <NOBR>1992–1996</NOBR> döljer sig traditionella mönster av social differentiering utifrån framförallt socioekonomisk bakgrund. Bland ungdomar med högre risk att hamna i långvarig arbetslöshet och/eller social- bidragsberoende märks de vars föräldrar lever under instabila och knappa förhållanden, lågutbildade och ungdomar med invandrar- bakgrund.</P>
<P class="p38 ft0">Leder då det förhöjda socialbidragsmottagandet och de förlängda bidragstiderna till mer bestående långsiktiga effekter? Resultaten från tillgängliga empiriska studier pekar i riktning mot att allt fler ungdomar varit utsatta för svårigheter i etableringsfasen som riskerar att påverka deras levnadsvillkor även upp i åldrarna. Att befinna sig i en rundgång av tillfälliga arbeten, kortvariga utbildningsinsatser och återkommande bidragsperioder kan för en del ungdomar, liksom för många nyanlända invandrare, övergå till ett mer varaktigt utanförskap. <NOBR>1990-talet</NOBR> har utan tvekan medfört ett tilltagande riskscenario för många unga människor. Den sociala differentieringen har blivit tydligare. Men den har också förändrats efter nya särskiljande linjer; mellan svensk majoritetskultur och olika invandraridentiteter, mellan ”dom däruppe”/”dom därnere”, mellan att vara innanför alternativt utanför. En eftertraktad kärnarbetskraft med intressanta men krävande arbetsuppgifter arbetar alltmer medan vissa grupper, däribland lågutbildade ungdomar och invandrare, riskerar att hamna utanför arbetslivet och därigenom också utanför de offentliga trygghetssystemen.</P>
<P class="p572 ft0">Samtidigt bör man ha i åtanke att de förändringar vi diskuterat i detta sammanhang skett under mycket kort tid – några få år – och därför kan den hittillsvarande forskningen inte ge några definitiva svar om de mer långsiktiga och bestående effekterna av dessa riskmönster. Att upptäcka och förmedla nya tendenser till sociala skiktningar och utestängningshot i det svenska välfärdssamhället har länge varit ett angeläget välfärdspolitiskt forskningsfält. I övergången till <NOBR>200-talet</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">202 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft4">tycks det finns starka skäl att utveckla såväl denna forskningstradition som ett reforminriktat välfärdsarbete som förmår svara upp emot ungdomars föränderliga livsvillkor i övergången från industrisamhället.</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">203</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft1">Referenser</P>
<P class="p308 ft0">Eardsley, T., J. Bradshaw, J. Ditch, I. Gough & P. Whiteford 1996.</P>
<P class="p589 ft28">Social Assistance in OECD Countries<SPAN class="ft25">. Syntesis Report. Research Report No. 46. London HMSO.</SPAN></P>
<P class="p263 ft3"><SPAN class="ft4">Ds S 1969:9. </SPAN>Socialhjälpen i län och kommuner. <SPAN class="ft4">Stockholm: Socialde- partementet.</SPAN></P>
<P class="p503 ft3"><SPAN class="ft4">Ds S 1987:2</SPAN>. Om socialbidrag – analyser av utvecklingen under 1980- talet<SPAN class="ft4">. Stockholm: Socialdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p273 ft0">Gullberg, A. & M. Börjeson 1999. <SPAN class="ft2">I vuxenlivets väntrum</SPAN>. Umeå: Boréa.</P>
<P class="p261 ft3"><SPAN class="ft4">Gunnarsson, E. 1993. </SPAN>I välfärdsstatens utmarker. Om socialbidrag och försörjning bland ensamstående utan barn<SPAN class="ft4">. Stockholm: Inst. för socialt arbete, Stockholms Universitet.</SPAN></P>
<P class="p260 ft28"><SPAN class="ft25">Gustafsson, B. 1983. </SPAN>Socialhjälpens bestämningsfaktorer<SPAN class="ft25">. DSF projekt 1983:1. Stockholm: Delegationen för social forskning.</SPAN></P>
<P class="p262 ft25">Gustafsson, B. 1999. ”Är fattigdomen i Norden under <NOBR>90-talet</NOBR> kvinnlig?”, i <SPAN class="ft28">Nordisk Sosialt Arbeid</SPAN>, Nr. 4.</P>
<P class="p262 ft3"><SPAN class="ft4">Hagquist, C. 1997. </SPAN>The Living Conditions of Young People in Sweden<SPAN class="ft4">. Göteborgs Universitet.</SPAN></P>
<P class="p503 ft3"><SPAN class="ft4">Hammarström, A. 1996. </SPAN>Arbetslöshet och ohälsa – om ungdomars livsvillkor<SPAN class="ft4">. Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P class="p273 ft0">Hyresgästernas Riksförbund, 1999. <SPAN class="ft2">Ungas boende 1999</SPAN>. Stockholm.</P>
<P class="p31 ft0">Korpi, W. 1971. <SPAN class="ft2">Fattigdom i välfärden</SPAN>. Stockholm: Tiden.</P>
<P class="p261 ft4">Leisering, L. & R. Walker 1998. <SPAN class="ft3">The Dynamics of Modern Society</SPAN>. Bristol: The Policy Press.</P>
<P class="p504 ft4">Mossler, K., J. Torége & A. Öström 1999. ”120 000 barn berörs av långvarigt socialbidrag”, i <SPAN class="ft3">Välfärdsbulletinen </SPAN>nr 2 1999. Stock- holm: Statistiska centralbyrån.</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">204 </SPAN>Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p508 ft25">Palme, J. & SÅ. Stenberg (red.), 1998. <SPAN class="ft28">Arbetslöshet och välfärd</SPAN>. Välfärdsprojektet skrift nr 11. Stockholm: Socialdepartementet.</P>
<P class="p262 ft25">Rantakeisu, U., B. Starrin & C. Hagquist 1996. <SPAN class="ft28">Ungdomsarbetslöshet. Vardagsliv och samhälle</SPAN>. Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p329 ft0">Riksförsäkringsverket, 1999. <SPAN class="ft2">Socialförsäkringsboken 1999</SPAN>. Stockholm</P>
<P class="p509 ft28"><SPAN class="ft25">Room, G. (ed.), 1995. </SPAN>Beyond the Threshold. The Measurement and Analysis of Social Exclusion<SPAN class="ft25">. Bristol: The Policy Press.</SPAN></P>
<P class="p329 ft0">Salonen, T. 1994. <SPAN class="ft2">Välfärdens marginaler. </SPAN>Stockholm: Publica.</P>
<P class="p590 ft3"><SPAN class="ft4">Salonen, T. 1997a. </SPAN>Övervältringar från socialförsäkringar till social- bidrag<SPAN class="ft4">. Meddelande 1997:8 Socialhögskolan, Lunds Universitet.</SPAN></P>
<P class="p503 ft4">Salonen, T. 1997b. ”Socialbidraget – mellan personliga bekymmer och systembrister”, i <SPAN class="ft3">11 röster om socialbidrag</SPAN>. SoSrapport 1997:5. Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p507 ft3"><SPAN class="ft4">Salonen, T. 1999. </SPAN>Den främre parentesen och socialbidraget<SPAN class="ft4">. Medde- landen från Socialhögskolan 1999:5, Lunds Universitet.</SPAN></P>
<P class="p504 ft3"><SPAN class="ft4">SCB, 1997. </SPAN>Välfärd och ojämlikhet i ett 20årsperspektiv <NOBR>1975–1995<SPAN class="ft4">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> Levnadsförhållanden Rapport 91. Stockholm: Statistiska central- byrån.</SPAN></P>
<P class="p273 ft2"><SPAN class="ft0">SCB, 1999. </SPAN>Inkomstfördelningsundersökningen 1997<SPAN class="ft0">. If 21 SM 9901.</SPAN></P>
<P class="p511 ft0">Stockholm: Statistiska centralbyrån.</P>
<P class="p261 ft3"><SPAN class="ft4">Schröder, L. 1995. </SPAN>Ungdomars etablering på arbetsmarknaden<SPAN class="ft4">. EFA, rapport nr 38. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p260 ft25">Schröder, L. 1996. ”Förändrade vägar till arbete”, i <SPAN class="ft28">Ungdomsrapporten 1996 </SPAN>del 2. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.</P>
<P class="p262 ft25">Socialstyrelsen, 1997. <SPAN class="ft28">Social rapport 1997</SPAN>. SoSrapport 1997:14. Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p263 ft25">SOU 1997:118. <SPAN class="ft28">Delade städer</SPAN>. Underlagsrapport från Storstads- kommittén. Stockholm: Socialdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td228"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td707"><P class="p6 ft12">Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter <SPAN class="ft11">205</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td708"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft4">Strandh, M. 1999. ”Ungdomsarbetslöshet och ekonomisk marginali- sering”, i Gullberg, A. & M. Börjeson (red.), <SPAN class="ft3">I vuxenlivets väntrum</SPAN>. Umeå: Boréa.</P>
<P class="p273 ft0">Svedberg, L. 1995. <SPAN class="ft2">Marginalitet</SPAN>. Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p261 ft25">Svenska Kommunförbundet, 1999. Orsaken bakom ekonomiskt bistånd. PM 19990128. Stockholm.</P>
<P class="p262 ft4">Swärd, H. 1995. ”Young and Poor” i <SPAN class="ft3">Young, Nordic Journal of Youth Research</SPAN>, nr 3.</P>
<P class="p503 ft4">Szulkin, R. 1981. Om socialhjälpsfrekvensen och dess bestämnings- faktorer. Särtrycksserie nr. 99. Stockholm: Institutet för social forskning, Stockholms Universitet.</P>
<P class="p507 ft3"><SPAN class="ft4">Ungdomsstyrelsen, 1996. </SPAN>Krokig väg till vuxen. En kartläggning av ungdomars livsvillkor<SPAN class="ft4">. Ungdomsrapporten 1996. Ungdoms- styrelsens utredningar nr 6, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p260 ft4">Ungdomsstyrelsen, 1997. <SPAN class="ft3">Svensk ungdomsstatistik</SPAN>. Ungdomsstyrelsens utredningar nr 9, Stockholm.</P>
<P class="p503 ft3"><SPAN class="ft4">Ungdomsstyrelsen, 1998. </SPAN>Vid sidan av – om ungas inträde på arbets- marknaden<SPAN class="ft4">. Ungdomsstyrelsens utredningar nr 13, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p503 ft4">Vogel, J. 1997. ”Materiell ojämlikhet – i tids och internationellt perspektiv”, i SCB <SPAN class="ft3">Välfärd och ojämlikhet i ett 20årsperspektiv 1975 1995</SPAN>. Levnadsförhållanden Rapport 91. Stockholm: Statistiska centralbyrån.</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">207</SPAN></P>
<P class="p592 ft1">6 Ungdomar med socialbidrag <SPAN class="ft20">– ett</SPAN></P>
<P class="p593 ft20">politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p594 ft19">Håkan Johansson</P>
<P class="p20 ft0">Under det senaste decenniet har en rad europeiska länder startat nya politiska åtgärder riktade mot socialbidragstagare i allmänhet och socialbidragstagande ungdomar i synnerhet. Den gemensamma nämna- ren har varit att skärpa kraven på bidragstagarna, skapa mer aktiva bidragssystem och uttryckligen rikta kraven mot ungdomar. I huvudsak har kraven uttryckts som skyldigheter att arbeta, att delta i arbets- marknadspolitiska åtgärder eller att delta i olika <NOBR>aktiverings-projekt.</NOBR> Länder som Danmark, Holland, Norge, Finland, England och Frankrike har alla genomfört liknande reformer utifrån sina nationella särdrag (Lödemel 1997, 1998, Lödemel & Trickey kommande, Heikkilä 1999). För flertalet europeiska länder har inspirationen till den nya politiken kommit från USA, som sedan ett par decennier tillbaka bedrivit en politik som de kallar för <SPAN class="ft2">workfare</SPAN>. Denna politik går i korthet ut på att bidragstagaren skall arbeta eller aktiveras för sitt socialbidrag (Nathan 1993, Walker 1991, King 1995, Bane & Ellwood 1994). Den enskildes rättigheter och skyldigheter skall vara tydligt angivna och detsamma gäller för de sanktionsmöjligheter som kommunen eller staten har gentemot den enskilde. Den grundläggande principen lyder att om bidragstagaren vägrar att delta i åtgärden eller projektet så har han eller hon också förverkat sin rätt till ekonomiskt stöd.</P>
<P class="p50 ft0">I Europa har Danmark otvivelaktigt utgjort ett föregångsland. Olika former av arbetskrav har under en längre tid varit centrala delar av dansk socialpolitik och arbetsmarknadspolitik (Lödemel 1997, 1998, Abrahamson 1998, Arbetsmarknadsstyrelsen 1998). Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har dock kraven fördjupats och förstärkts. Kopplingen mellan arbete och socialbidrag har framträtt allt tydligare. I 1994 års <SPAN class="ft2">Lov om kommunal aktivering </SPAN>uttrycktes att personer under 25 år hade en skyldighet att delta i kommunala aktiveringsprogram för att vara berättigade till socialbidrag. Liknande skyldigheter om än inte lika omfattande gällde även för de över 25 år.</P>
<P class="p266 ft25">Den svenska välfärdsstaten har inte förblivit oberörd av denna internationella ”trend”. Tvärtom har svensk välfärdspolitik uttryckligen</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">208 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">inspirerats av den danska modellen. I svensk politisk debatt har dansk aktiveringspolitik setts som en starkt bidragande orsak till vårt grannlands sjunkande ungdomsarbetslöshet och sjunkande social- bidragstagande. Av den anledningen har idéer från den danska modellen förts över till svensk arbetsmarknadspolitik och till svensk sociallagstiftning. Det övergripande syftet från svensk sida har varit att råda bot på <NOBR>1990-talets</NOBR> höga arbetslöshet och socialbidragstagande bland ungdomar (Arbetsmarknadsstyrelsen 1997, Socialstyrelsen 1997, Regeringsbeslut S 1997/651/IFO).</P>
<P class="p26 ft0">Det definitiva genomslaget för den nya politiska linjen kom den 1 januari 1998, när den ändrade socialtjänstlagen trädde i kraft. I 1998 års socialtjänstlag angavs att socialbidragstagare under 25 år hade en skyldighet att delta i kompetensutvecklande verksamhet för att vara berättigade till socialbidrag – eller försörjningsstöd som det numera kallas (Proposition 1996/97:124). Innehållet i den kompetens- utvecklande verksamheten konkretiserades genom den angränsande</P>
<P class="p339 ft2">Lag om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år <SPAN class="ft0">(SFS 1997: 1268). Sammantaget innebar den ändrade socialtjänstlagen att socialbidragstagande ungdomar skildes från övriga bidragsberättigade och gavs utökade skyldigheter. Skillnaderna gentemot tidigare socialtjänstlag var uppenbara.</SPAN></P>
<P class="p595 ft0">Skärpningen av socialbidragstagarnas skyldigheter är dock något som har pågått under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Regeringsrätten har kontinuerligt förändrat sin tolkning av socialtjänstlagen och dess biståndsparagraf i riktning mot en mer strikt tillämpning. I ljuset av <NOBR>1990-talets</NOBR> förändrade ekonomiska klimat, höga ungdomsarbetslöshet och höga socialbidragstagande har även kommunerna kontinuerligt prövat nya metoder för att minska sina socialbidragskostnader. Flertalet av de nyinstiftade kommunala åtgärderna har inneburit skärpta skyldigheter för den enskilde och framför allt för unga socialbidragstagare.</P>
<P class="p28 ft0">I detta kapitel skall <NOBR>1990-talets</NOBR> politiska insatser riktade mot socialbidragstagande ungdomar analyseras. Jag kommer att fästa vikt vid decenniets grundläggande policyförändringar för att kartlägga socialbidragstagande ungdomars rättigheter och skyldigheter. Analysen måste självfallet ta upp centrala förändringar i lagstiftning och nationell politik. Men analysen måste även placeras i den kommunala kontexten där de nationella insatserna och åtgärderna får sitt konkreta utfall och sin konkreta utformning. Det är först när båda dessa nivåer tas upp till diskussion som det är möjligt att mer ingående uttala sig om <NOBR>1990-talets</NOBR> förändrade policy med avseende på den enskildes förändrade rättigheter och skyldigheter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">209</SPAN></P>
<P class="p436 ft20"><SPAN class="ft20">6.1</SPAN><SPAN class="ft21">De gemensamma linjerna</SPAN></P>
<P class="p218 ft0">Socialtjänstlagen trädde i kraft 1982 och var ett uttryck för den tidens politiska klimat. Socialtjänstlagen utformades som en ramlag och var allmänt hållen och generellt inriktad. Detsamma gällde för lagens biståndsparagraf, vilken angav den enskildes rätt till bistånd och den enskildes rätt till socialbidrag.<SPAN class="ft22">1 </SPAN>Paragrafen preciserade inte direkt förutsättningarna eller innehållet för den enskildes rätt till socialbidrag. Istället var det den enskildes behov som var utgångspunkten för bedömningen.</P>
<P class="p596 ft10">Den enskilde har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt.</P>
<P class="p597 ft10">Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans resurser att leva ett självständigt liv (SFS 1980:620, 6 §).</P>
<P class="p144 ft0">Socialtjänstlagens och biståndsparagrafens generella utformning grundade sig i en ambition att undvika detaljreglering av kommunernas sociala arbete. Socialtjänstlagens uppgift var enbart att ange de över- gripande målsättningarna, reglerna och riktlinjerna för socialtjänsten. Den mer konkreta utformningen av socialtjänsten överlämnades åt kommunerna och de kommunala förutsättningarna. Det var kommunala politiker och kommunala förvaltningar som mer konkret skulle få styra det sociala arbetet och ange den direkta innebörden av rätten till bistånd. Lagstiftaren gav dock inte kommunerna full tolknings- och tillämpningsfrihet, utan de fick verka under tillsynsmyndigheternas och förvaltningsdomstolarnas översyn. Staten hyste stor tilltro till myndigheternas och domstolarnas korrigerande verksamhet som en garant för att kommunernas verksamhet verkligen skulle överens- stämma med lagens intentioner (Proposition 1979/80:1).</P>
<P class="p202 ft0">Utformningen av socialtjänstlagen är oerhört viktig för att förstå utvecklingen av den enskildes rättigheter och skyldigheter i <NOBR>1990-talets</NOBR> svenska välfärdsstat. I biståndsparagrafen angavs aldrig i detalj inne- hållet eller förutsättningarna för biståndsrätten och inte heller angavs vilka villkor som skulle sammankopplas med den enskildes rätt till bistånd. Snarare byggde socialtjänstlagen på förhoppning och djup tilltro till framtiden, kommunal verksamhet, förvaltningsdomstolarnas korrigerande arbete och tillsynsmyndigheternas översyn av kommu- nerna. Av den anledningen har socialbidragstagandets skyldigheter och</P>
<P class="p598 ft10"><SPAN class="ft22">1 </SPAN>Att definiera och tolka socialtjänstlagens ”rätt till bistånd” som en rättighet är en lång socialrättslig diskussion allt sedan lagen instiftades. För centrala inlägg se Åström 1988; Holmberg 1990; Bramstång 1984 & 1985; Hollander 1995; Westerhäll 1990.</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">210 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft25">villkor ständigt kunnat ändras med välfärdsstatens och kommunernas förändrade ekonomiska, politiska och ideologiska förutsättningar.</P>
<P class="p56 ft23"><SPAN class="ft23">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft24">Den rättsliga omtolkningen</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har regeringsrätten tillsammans med socialstyrelsen vid upprepade tillfällen tagit upp frågan om vilka villkor som social- bidragstagande skall vara förenat med. Det grundläggande villkoret har varit att den enskilde skall stå ”till arbetsmarknadens förfogande”. Under <NOBR>1990-talets</NOBR> första år preciserade socialstyrelsen detta villkor med att den enskilde hade en skyldighet att (i) söka heltidsarbete, (ii) deltaga i statligt organiserade arbetsmarknadspolitiska åtgärder och (iii) ta anvisat arbete (Socialstyrelsen 1992). Med detta ville socialstyrelsen summera <NOBR>1980-talets</NOBR> rättspraxis. Men som högsta tillsynsmyndighet var socialstyrelsen inte helt tillfredsställd med kommunernas tolkning och tillämpning av socialtjänstlagens biståndsparagraf. Vissa kommuner hade mot slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> börjat att ställa helt andra villkor än de tre vedertagna och utvecklat olika kommunala modeller. Flertalet modeller inriktades på att öka den enskildes aktivitet att söka arbete eller på att få den enskilde att delta i praktik av olika slag. Socialstyrelsen fann detta problematiskt eftersom de lokala modellerna ifrågasatte rättspraxis och den nationella tolkningen av social- tjänstlagen. Socialstyrelsen valde av den anledningen att förtydliga de tre skyldigheterna ovan.</P>
<P class="p599 ft150">För att få rätt till socialbidrag krävs som regel att man står till arbets- marknadens förfogande och att man antar lämpligt anvisat arbete. I några av landets kommuner har det förts fram förslag som innebär att klienten ”måste arbeta för socialbidraget”, reparera leksaker åt kommunen, rensa stränder etc. Det är riktigt att erbjuda arbetslösa sysselsättning. En sådan verksamhet kan dock inte likställas med ett vanligt arbete. Ingen bör vägras socialbidrag för att han inte vill arbeta utan avtalsenlig lön och utan de försäkringar som följer av ett vanligt arbete (Socialstyrelsen 1992:101).</P>
<P class="p108 ft0">Socialstyrelsens ställningstagande var tydligt. Men i takt med att kommunerna förändrade sin praktik och utvecklade lokala modeller uppkom nya prövningar i förvaltningsdomstolarna och så småningom också nya tolkningar av den enskildes skyldighet ”att stå till arbets- marknadens förfogande”. I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> hade dessa mål nått regeringsrätten. Den övergripande frågan som togs upp till prövning av regeringsrätten var om den enskilde hade en skyldighet att inte bara delta i statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utan också i kommu- nal arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Regeringsrätten kom fram till att så var fallet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">211</SPAN></P>
<P class="p489 ft0">Låt oss titta närmare på några av dessa mål. I ett mål från 1995 prövade regeringsrätten om en kommun hade rätt att kräva deltagande av socialbidragstagaren i kommunal jobbsökarverksamhet som arrangerats i samarbete med arbetsförmedlingen. Kommunen hävdade å sin sida att den kommunala jobbsökarverksamheten var ett komplement till den statliga och att kommunens insats skulle stärka den enskildes möjligheter att bli självförsörjande. När länsrätten och kammarrätten prövade målet beslutade de till förmån för den enskilde, men när regeringsrättens meddelade sitt ställningstagande var domen en annan. Regeringsrätten menade att kommunens krav på socialbidragstagaren var skäligt och överensstämde med socialtjänstlagens grundtanke även om kommunen stod som huvudman för åtgärden (RÅ 1995 ref 97). Ett år senare fick ett annat mål en liknande utgång. Då prövades om deltagande i ett kommunalt introduktionsprogram för invandrare var en skyldighet för den enskilde. Skillnaden mot tidigare mål bestod i att kommunen nu var ensam huvudman. Kopplingen till statens arbets- marknadspolitiska åtgärder hade släppts. Det kommunala introduk- tionsprogrammet bestod av 50 procent studier i svenska och 50 procent oavlönad praktik och kommunens motiv var detsamma som tidigare. Programmet förväntades stärka den enskildes möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Återigen accepterade regeringsrätten kommunens argument och uttalade att introduktionsprogrammet var att se som en ”…i samhällelig regi tillhandahållen arbetsmarknadspolitisk åtgärd” (RÅ 1996 ref 70). Den enskilde var därför skyldig att delta.</P>
<P class="p600 ft0">De två målen i regeringsrätten illustrerar en omtolkning av social- bidragstagarens skyldigheter. Genom regeringsrättens beslut blev kommunala arbetsmarknadspolitiska projekt och verksamheter ett alternativ till statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För den enskilde innebar detta att han eller hon hade en skyldighet att delta i exempelvis kommunala jobbprojekt och jobbklubbar för att vara berättigad till socialbidrag. Liknande krav ställdes på deltagande i kommunal praktik. Regeringsrätten har även i andra mål upprepat samma syn på den enskildes skyldigheter (RÅ 1998 ref 24). Därmed har innebörden av ”att stå till arbetsmarknadens förfogande” utvidgats betydligt sedan socialstyrelsen gjorde sin sammanfattning av rättspraxis i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> På så vis föregick regeringsrättens ändrade rättspraxis också förändringarna i 1998 års socialtjänstlag. Men regeringsrättens domar under mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> var dock inte lika tydliga, lika uttalade och lika konsekventa rörande social- bidragstagarens skyldigheter som den ändrade socialtjänstlagen skulle komma att bli. Det fanns fortfarande utrymme för skiftande tolkningar av den enskildes rättigheter och skyldigheter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">212 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0">Konsekvenserna av regeringsrättens ändrade rättspraxis blev fram- förallt påtagliga för de socialbidragstagande ungdomarna.<SPAN class="ft22">2 </SPAN>Under 1990- talet har flertalet kommuner satsat på projekt och insatser riktade mot ungdomar. Därför har det också blivit möjligt för kommunerna att kräva deltagande i projekten. En förändrad rättslig tolkning är självfallet viktig, men det är först i relation till existerande projekt som skyldigheten verkställs och får en konkret innebörd. Ett krav eller en skyldighet att delta i olika åtgärder blir nämligen verkningslöst om det inte finns några åtgärder för den enskilde att delta i. Detta är viktigt att ha i åtanke då man läser den kommande diskussionen om politiska insatser i kommunerna.</P>
<P class="p58 ft23"><SPAN class="ft23">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft24">Kursändring</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">När den ändrade socialtjänstlagen trädde i kraft 1 januari 1998 hade förändringsarbetet med lagen pågått sedan början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den nya lagen innehöll två genomgripande förändringar av biståndsrätten. För det första infördes en riksnorm i lagstiftningen för att precisera och konkretisera den enskildes rättigheter och stärka rättssäkerheten. Både den enskilde och socialtjänsten skulle enklare kunna förutsäga bidragets innehåll och nivå. Den nyinstiftade riksnormen benämndes försörjningsstöd och ersatte socialbidraget som samhällets sista skyddsnät. Instiftandet av riksnormen var dock inte speciellt överraskande eftersom en dylik regel hade efterfrågats i socialtjänst- kommitténs utredningsdirektiv (Dir. 1991:50). Mer överraskande var den andra större förändringen i 1998 års socialtjänstlag: ungdomarnas skärpta skyldigheter jämfört med andra socialbidragstagare. I kommittédirektiven från 1991 hade liknande ändringar inte angivits som en av utredningspunkterna och inte heller förespråkats av socialtjänstkommittén i dess efterföljande betänkanden (SOU 1993:30, SOU 1994:139). Kommittén hade kort berört frågan om villkor och skyldigheter inom socialtjänsten, men inte mer ingående redogjort för sin ståndpunkt (SOU 1994:139, s. 223ff.). Istället var det först i den socialdemokratiska regeringens proposition, <SPAN class="ft2">Ändring i socialtjänst- lagen</SPAN>, som ungdomars utvidgade skyldigheter blev en fråga för en framtida socialtjänstlag (Proposition 1996/97:124). Enligt regeringen</P>
<P class="p601 ft79"><SPAN class="ft75">2 </SPAN>I ett annat uppmärksammat mål i regeringsrätten beslutade domstolen om ungdomarnas rätt till socialbidrag för eget boende. I korthet uttalade regeringsrätten att ungdomar endast hade rätt till socialbidrag till eget boende om bostadsbytet varit nödvändigt för att försäkra dem en skälig levnadsnivå, dvs. att ungdomar inte hade samma rätt att få socialbidrag till bostadskostnader som övriga socialbidragsberättigade (RÅ 1997 ref 79).</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">213</SPAN></P>
<P class="p602 ft4">var det eftersträvansvärt att ställa ökade krav på socialbidragstagare och framför allt på socialbidragstagande ungdomar.</P>
<P class="p54 ft0">En central linje i propositionen var att utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> krävde speciella insatser. Den ökade arbetslösheten och minskade sysselsättningen hade gjort att socialbidraget höll på att bli ett permanent försörjningsstöd för vissa grupper och detta gällde framför allt ungdomar. Enligt regeringen krävdes det extraordinära insatser så att de fick hjälp att komma ut på arbetsmarknaden. I allmänna ordalag förespråkade regeringen fler ”…aktiva insatser som syftar till att stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden, inte minst för arbetslösa socialbidragsberoende ungdomar” (Proposition 1996/97:124, s. 76). De aktiva insatserna skulle säkerställas genom den statliga aktiva arbetsmarknadspolitiken, men flertalet socialbidragstagande ungdomar var av olika anledningar inte kvalificerade för dessa typer av insatser eftersom de i första hand riktades till arbetslösa med <NOBR>a-kassa</NOBR> eller kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Regeringen föreslog därför olika typer av kommunala åtgärder som ett komplement till den statliga arbetsmarknadspolitiken. Exempelvis kunde den unge genomgå arbetssökarverksamhet eller kommunalt anordnad praktik för att höja sin kompetens och stärka sin position på arbetsmarknaden. Insatserna skulle riktas mot arbetslösa socialbidragstagande ungdomar under 25 år. Regeringen utvecklade inte sitt förslag ytterligare, utan gav uppgiften till AMS och Socialstyrelsen för fortsatt utredning. Åtgärden skulle senare komma att kallas för en kommunal <SPAN class="ft2">utvecklingsgaranti </SPAN>för arbetslösa ungdomar.</P>
<P class="p268 ft23"><SPAN class="ft23">6.1.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">1990-talets</SPAN></NOBR> tydliga markering</P>
<P class="p57 ft0">Regeringens förslag om ökade aktiva åtgärder riktade mot social- bidragstagande ungdomar krävde tydliga förändringar i socialtjänst- lagen och dess biståndsparagraf eftersom 1982 års socialtjänstlag inte uttryckligen gav kommunerna rätt eller möjligheter att kräva deltagande i olika kommunala arbetsmarknadspolitiska verksamheter. Stöd för regeringens förslag hade utvecklats i <NOBR>1990-talets</NOBR> rättstolkning, även om skyldigheten att delta i kommunala <NOBR>arbets-marknadspolitiska</NOBR> projekt fortfarande var omstridd. Konsekvenserna av regeringens ambition blev en rad tilläggsparagrafer till den ursprungliga bistånds- paragrafen. Av dessa var det framför allt 6 c § som markerade en ändrad politik.</P>
<P class="p603 ft10">Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under en viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetens-</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">214 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft10">höjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och</P>
<P class="p605 ft10"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft152">inte har fyllt 25 år, eller1. inte har fyllt 25 år, eller</SPAN></P>
<P class="p606 ft10"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft128">har fyllt 25 år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller</SPAN></P>
<P class="p607 ft10"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft154">följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.</SPAN></P>
<P class="p608 ft150">Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden, eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.</P>
<P class="p609 ft10">Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas enligt första stycket (Proposition 1996/97:124, 6 c §).</P>
<P class="p218 ft0">I ytterligare tilläggsparagrafer angavs att kommunen hade rätt att vägra eller nedsätta försörjningsstödet om den enskilde utan godtagbara skäl inte deltog i den anvisade praktiken (Proposition 1996/97:124, 6 d §). Vid deltagande i den kompetenshöjande praktiken skulle ungdomarna inte heller betraktas som arbetstagare.</P>
<P class="p38 ft0">Om vi nu går tillbaka till 1982 års socialtjänstlag och dess bistånds- paragraf, som diskuterades ovan, blir förändringen uppenbar. I 1982 års socialtjänstlag förekom inga hänvisningar till specifika gruppers rättigheter eller skyldigheter, utan biståndsrätten var generell och riktad till alla behövande. I 1998 års lag utgör ungdomar en specifik grupp och ungdomarna har särskilda skyldigheter jämfört med andra bidrags- tagare. Tydligt är också kommunernas ökade handlingsutrymme inom arbetsmarknadspolitiken. För den unge socialbidragstagaren innebar detta att skyldigheten ”att stå till arbetsmarknadens förfogande” också inbegrep deltagande i kommunala åtgärder såväl som i statliga. Vi ser därmed tre tydliga karaktärsdrag i <NOBR>1990-talets</NOBR> rättspraxis och ändrade socialtjänstlag: särskiljandet av ungdomar, förstärkta skyldigheter för ungdomarna och en kommunalisering av åtgärderna och insatserna riktade mot ungdomar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">215</SPAN></P>
<P class="p610 ft147"><SPAN class="ft23">6.1.4</SPAN><SPAN class="ft146">Utvecklingsgarantin – en konkretiserad skyldighet</SPAN></P>
<P class="p611 ft0">Samma dag som socialtjänstlagen trädde i kraft började ytterligare en lag gälla. Denna lag riktades mot arbetslösa ungdomar i allmänhet och socialbidragstagande ungdomar i synnerhet. Lagen benämndes <SPAN class="ft2">Lag om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år </SPAN>(SFS 1997: 1268). I huvudsak innebar den nya lagstiftningen att kommunerna fick möjlighet att ta på sig en så kallad <SPAN class="ft2">utvecklingsgaranti </SPAN>för långtids- arbetslösa ungdomar (Svenska Kommunförbundet 1999b). Utveck- lingsgarantin kan därmed ses som en konkretisering och precisering av decenniets karaktärsdrag. Utvecklingsgarantin uttrycker i sig ett särskiljande av de arbetslösa ungdomarna, förstärkta skyldigheter för ungdomarna och en kommunalisering av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Om 6 c § i den ändrade socialtjänstlagen angav villkoret och kopplingen mellan aktivitet och socialbidrag, så var det inom ramen för utvecklingsgarantin som aktivitetens närmare innehåll och utformning klargjordes.</P>
<P class="p36 ft0">Innan vi går vidare och diskuterar utvecklingsgarantins mer precisa utformning kan det vara på sin plats att kort lyfta fram delar av den arbetsmarknadspolitiska utveckling som föregick lagen om en kommunal utvecklingsgaranti (Olli 1996, Schröder 1996). Liksom den ändrade socialtjänstlagen har utvecklingsgarantin inte sprungit upp ur intet. Tvärtom har det under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> skett en kontinuerlig decentralisering av arbetsmarknadspolitiken. Staten har eftersträvat ökad samverkan mellan kommun och arbetsmarknadsverk (Proposition 1995/ 96:25, Proposition 1995/96:148, RRV 1997). Förhoppningen har varit att skapa en mer effektiv användning av ekonomiska medel samt att ta tillvara kommunernas speciella kunskaper om exempelvis arbetslösa ungdomar. Regeringens övergripande syfte har således varit att decentralisera och till viss del kommunalisera arbetsmarknads- politiken.</P>
<P class="p50 ft0">Det definitiva genomslaget för en dylik politisk linje kom 1995, då kommunerna övertog ansvaret för alla arbetslösa 18- och <NOBR>19-åringar.</NOBR> Åtgärden kallades för ett kommunalt utvecklingsprogram, KUP, och innebar att kommunerna tog över ansvaret för de arbetsmarknads- politiska insatserna riktade mot ungdomarna under 20 år (Proposition 1994/95:218, s. 23 ff., Ds 1995:12). Därigenom lyftes dessa ungdomar ut från den statliga arbetsmarknadspolitiken. För ungdomarna resulterade förändringen huvudsakligen i att de fick lägre ersättning för deltagande i de kommunala programmen samt att de inte längre fick ta del av övriga statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder (Liljegren</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">216 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft4">1996). Sedan dess har det kommunala ansvaret utvidgats bland annat genom ett ansvar för datorteken.</P>
<P class="p110 ft0">Statens uttryckliga strävan att decentralisera delar av arbets- marknadspolitiken har fått stöd av kommunernas ökade engagemang och aktivitet inom det arbetsmarknadspolitiska området. Under 1990- talet har kommunerna i allt högre utsträckning arrangerat och finansierat traditionella arbetsmarknadspolitiska insatser som arbets- livsutveckling, arbetsmarknadsutbildning, offentliga tillfälliga arbeten och arbetsplatsintroduktion. Mellan 1993 och 1995 tog kommunerna ansvar för 60 000 arbetsmarknadspolitiska platser. Sedan dess har antalet stigit och 1998 var cirka 90 000 delaktiga i kommunalt organiserade arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Av dessa deltog 15 400 ungdomar i Kommunalt Ungdoms Program (KUP) och nästan 14 000 ungdomar i datorteken (Svenska Kommunförbundet 1998:48ff). Flertalet kommuner har också utvecklat egna arbetsmarknadsenheter för att hantera de arbetsmarknadspolitiska frågorna och några har startat politiska nämnder med syfte att ta ett politiskt ansvar för den kommunala arbetsmarknadspolitiken. På det hela taget har kommu- nerna under <NOBR>1990-talet</NOBR> skaffat sig ökade resurser och tydligare organisatorisk struktur för att bedriva arbetsmarknadspolitiska projekt. Syftet har framför andra varit att bekämpa de kommunala social- bidragskostnaderna (Svenska Kommunförbundet <NOBR>1999a:11-13).</NOBR></P>
<P class="p368 ft0">Instiftandet av utvecklingsgarantin summerade på många sätt den arbetsmarknadspolitiska utvecklingen under <NOBR>1990-talet,</NOBR> men åtgärden förde också politiken ett steg vidare. I jämförelse med KUP:en innebar utvecklingsgarantin två större förändringar. För det första utsträcktes det kommunala ansvaret till att inte bara gälla dem under 20 år, utan alla långtidsarbetslösa ungdomar under 25 år. För det andra fick utvecklingsgarantin en uttalad koppling till biståndsrätten och till socialförvaltningens verksamhet. Syftet var att ge kommunerna medel att erbjuda arbetslösa ungdomar kompetensutveckling istället för socialbidrag samt att stärka samarbetet mellan kommun och arbets- marknadsmyndighet (Proposition 1997/98:1, s. 42). Konsekvenserna blev en inte längre lika självklar uppdelning mellan socialpolitik och arbetsmarknadspolitik (Salonen & Johansson 1999a).</P>
<P class="p26 ft0">Rent konkret innebar utvecklingsgarantin att kommunerna tog över ansvaret för de långtidsarbetslösa ungdomar som inte hade kommit ut på arbetsmarknaden eller placerats i en åtgärd av arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen hade totalt 90 dagar på sig innan kommunerna tog över. Det blev då kommunens sak att finna utbildning, praktik, sysselsättning eller annan verksamhet för den unge. Senast inom 100 dagar skulle han eller hon vara aktiverad och kommunerna fick 150 kronor per dag i ersättning från arbetsförmedlingen (Proposition</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">217</SPAN></P>
<P class="p489 ft0">1997/98:1). Men kommunerna var inte på något sätt skyldiga att anordna en utvecklingsgaranti. Tvärtom hade kommunerna möjligheten att teckna ett kontrakt med staten om de ville engagera sig och ta på sig en skyldighet för de långtidsarbetslösa ungdomarna. Utvecklings- garantin var således ett frivilligt åtagande för kommunerna, även om flertalet kommuner tecknade ett kontrakt med staten (Statskontoret 1999:18). Som en konsekvens blev utvecklingsgarantin heller inte en rättighet för den unge arbetslöse, utan snarare en tydligt lagstadgad skyldighet (SFS 1997:1268, 11 §). Den som vägrade delta i den kommunala aktiviteten förlorade sin ekonomiska ersättning eller fick den reducerad. Och eftersom alla långtidsarbetslösa ungdomar innefattades av utvecklingsgarantin innebar detta möjligheten av att förlora ett socialbidrag, en ersättning från <NOBR>a-kassan</NOBR> eller en kommunal utvecklingsersättning.<SPAN class="ft22">3 </SPAN>Trots att skyldigheten uttrycktes tydligt i lagtexten var den emellertid ingen självklarhet för ungdomarna. Tvärtom har olika utvärderingar visat att upplevelsen av skyldigheten är komplex och beroende av en rad olika faktorer som tidigare ersättningsform, om ungdomarna tog egna initiativ inför aktiveringen eller om aktiviteten ansågs meningsfull (Ståhl 1999:27ff, Perjos 1999:67).</P>
<P class="p290 ft0">Därigenom följer utvecklingsgarantin upp den centrala utvecklingen under <NOBR>1990-talet:</NOBR> Kommunerna har fått möjligheter att bygga upp – eller bygga vidare på – en institutionell struktur för att hantera arbets- marknadspolitiska frågor. Samtidigt har kopplingen mellan arbete och bidrag förstärkts och fått en rättslig grund. Liksom den ändrade social- tjänstlagen, var lagen om en utvecklingsgaranti tydlig på en punkt: den enskilde hade en skyldighet att delta i kommunala arbetsmarknads- politiska åtgärder. De båda lagarna var också tydliga med vad som hände om den enskilde vägrade delta: ersättningen reducerades eller frös inne.</P>
<P class="p612 ft79"><SPAN class="ft75">3 </SPAN>Utvecklingsgarantin bygger på tre olika former av ersättningar. Den unge kan antingen få ett utbildningsbidrag motsvarande ersättning från arbetslöshets- försäkring. Detta gäller för dem som är försäkrade. Den unge kan också få en utvecklingsersättning som antingen motsvarar försörjningsstöd enligt social- tjänstlagen eller 1 967 kronor för de som inte är berättigade till försörjnings- stöd, enligt samma lag ( SFS 1997:1268).</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">218 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">6.1.5</SPAN><SPAN class="ft24">Politikens fortsättning</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">Sedan utvecklingsgarantin startade har den fått mycket uppmärksam- het. I politiska diskussioner har man tagit fasta på utvecklingsgarantin som en bidragande orsak till den sjunkande ungdomsarbetslösheten. I den ungdomspolitiska propositionen våren 1999 uttalade sig den socialdemokratiska regeringen i positiva ordlag om den kommunala utvecklingsgarantin och såg helst att den fick en fortsättning och en stark ställning (Proposition 1998/99:115, s. <NOBR>50-51).</NOBR> Därför tillsatte regeringen en utredning för att undersöka möjligheterna av att utvidga utvecklingsgarantin till alla långtidsarbetslösa och med en fortsatt tonvikt på socialbidragstagare (Regeringsbeslut S1999/3330/ST). Regeringens positiva uttalande byggde bland annat på en utvärdering av Statskontoret (Statskontoret 1999). Enligt Statskontoret hade chansen att få reguljärt arbete ökat betydligt för de ungdomar som deltagit i utvecklingsgarantin. Detsamma gällde ungdomarnas möjlig- heter att söka sig till utbildning.</P>
<P class="p153 ft0">I den efterföljande rapporten från utredaren presenterades ett förslag om en ”utvidgad utvecklingsgaranti”. Förslaget byggde i stort på den tidigare utvecklingsgarantin. De principiella grunderna låg fast med tydliga skyldigheter för den enskilde att delta i åtgärden (Ds 1999:54, s. 106). Samarbetet mellan kommun och arbetsförmedling var också uttryckligen en viktig del i den utvidgade utvecklingsgarantin (Ds 1999:54, s. 104). En stor skillnad fanns dock. Målgruppen var inte bara ungdomar, utan alla ”… personer som under minst sex månader uppburit försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen … på grund av arbetslöshet och som inte är berättigade till någon ersättning enligt lagen … om arbetslöshetsersättning” (Ds 1999:54, s. 128). Ålders- gruppen hade därmed utsträckts till alla socialbidragstagare oavsett ålder.</P>
<P class="p613 ft0">Regeringens och utredarens ställningstaganden var tydliga, men från en forskarposition är det viktigt att påpeka det problematiska i dylika positiva utsagor om utvecklingsgarantins effekter på arbetslösheten. Det är nämligen ännu inte är klarlagt vilken betydelse utvecklings- garantin i sig har haft för det senaste årets nedgång i ungdomsarbets- lösheten. De hittills genomförda studierna har inte byggt på en undersökningsdesign som på ett fullgott sätt kan understödja ställningsagandet. Det saknas exempelvis studier som följer deltagarna i utvecklingsgrantin under en längre tidsperiod och som studerar dem i relation till andra grupper av likvärdiga arbetslösa ungdomar. Dessa utvärderingskriterier ses ofta som grundläggande inom den arbets- marknadspolitiska utvärderingsforskningen (Björklund 1991, Giertz 1998). Det senaste årets konjunkturuppgång och sjunkande arbetslöshet</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">219</SPAN></P>
<P class="p602 ft4">försvårar utsagan ytterligare. Effekterna av utvecklingsgarantin kan därför inte anses tillräckligt empiriskt belysta. Konsekvenserna och effekterna av åtgärden måste tillsvidare betraktas som en öppen fråga.</P>
<P class="p54 ft4">Det är emellertid inte på något vis fastlagt att utvecklingsgarantin kommer att utvidgas. Tvärtom har Arbetsmarknadsstyrelsen under hösten 1999 uttalat att arbetsmarknadspolitiken måste tillbaka till sin kärnverksamhet (Arbetsmarknadsstyrelsen 1999). Det återstår att se om en utvidgad utvecklingsgaranti kommer att rymmas inom ramen för en framtida arbetsmarknadspolitisk strategi.</P>
<P class="p614 ft20"><SPAN class="ft20">6.2</SPAN><SPAN class="ft21">Kommunala uttryck</SPAN></P>
<P class="p70 ft0">Det senaste decenniets utveckling inom lagstiftning, rättspraxis och arbetsmarknadspolitik har sin parallella historia hos Sveriges kommuner. Det är kommunerna som har tolkat och tillämpat lagstift- ningen och gett den en konkret utformning. En beskrivning av kommunal verksamhet ger därigenom en mer konkret och utfalls- inriktad analys av det senaste decenniets insatser och åtgärder riktade mot socialbidragstagande ungdomar. Det finns dock få översikter och genomgångar av kommunernas åtgärder och insatser. Detta gäller både studier som speglar förekomsten av olika åtgärder och studier som mer ingående analyserar principerna för verksamheten. Avsaknaden av studier på området beror på en rad olika faktorer. Mest avgörande är självfallet att kommunernas verksamhet tar form i 289 olika kommu- ner, vilket självfallet försvårar överblick och analys. Kommunernas intensifierade insatser under <NOBR>1990-talet</NOBR> försvårar överblicken och analysen ytterligare, liksom det allt mer utvecklade – och invecklade – samarbetet mellan kommun, arbetsförmedling och olika <NOBR>EU-fonder.</NOBR> Tillsammans talar detta för ett stort behov av fortsatt forskning på området. Genom de studier och den forskning som finns är det dock möjligt att visa på ett visst mönster rörande kommunernas insatser. Mönstret som träder fram överensstämmer i stort med de nationella utvecklingslinjerna; särskiljande av ungdomar, skärpta skyldigheter för ungdomar och kommunalisering av arbetsmarknadspolitiken.</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">220 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft24">Ett övergripande mönster</SPAN></P>
<P class="p297 ft0">Nedgången i den svenska ekonomin drabbade kommunerna hårt. Minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet fick omfattande konsek- venser för kommunerna och socialbidragskostnaderna ökade stadigt (se Bergmarks kapitel). I huvudsak var det ungdomar som drabbades av den försämrade konjunkturen (se Salonens kapitel). Det är mot bakgrund av denna utveckling som man skall se kommunernas intensi- fierade satsningar på olika sysselsättningsprojekt och den allt tydligare kopplingen mellan arbete och bidrag.</P>
<P class="p36 ft0">En av de första studierna på området genomfördes av Svenska Kommunförbundet 1994. I en omfattande enkät fick kommunerna svara på frågan om de, som en metod för socialbidragshandläggningen, erbjöd ”arbete istället för socialbidrag” (Svenska Kommunförbundet 1994). En majoritet av kommunerna svarade att så var fallet och den uttalade målgruppen var framför allt unga socialbidragstagare, men även långtidsarbetslösa och andra vuxengrupper. Motivet för verksam- heten var, liksom för kommunernas engagemang inom arbets- marknadspolitiken, att minska kostnaderna för socialbidragstagandet. Av studien framgick också stora skillnader mellan olika kommuner. Vissa hade byggt upp omfattande projektverksamheter medan andra endast anställt en extra socialsekreterare för att arbeta med syssel- sättningsfrågor. Resultaten från Svenska Kommunförbundets studie bekräftades några år senare, då Bergmark & Lundström undersökte metoder i det sociala arbetet.<SPAN class="ft22">4</SPAN></P>
<P class="p50 ft0">Åter visade sig socialbidragstagande ungdomar vara i fokus för socialtjänstens insatser: 60 procent av de kommunala förvaltnings- enheterna bedrev satsningar riktade mot arbetslösa ungdomar, 45 procent bedrev satsningar mot långtidsarbetslösa och 32 procent av enheterna gjorde satsningar mot arbetslösa med invandrarbakgrund (Bergmark & Lundström 1998:298). På frågan vilka metoder man arbetade med var motivationsarbete den mest frekventa. Få kommuner svarade uttryckligen att de arbetade efter Hallstahammarmodellen eller Uppsalamodellen, dvs. två av <NOBR>1990-talets</NOBR> mest uppmärksammande socialbidragsmodeller.<SPAN class="ft22">5 </SPAN>Däremot menade drygt fyra av tio kommuner att de använde sig av Uppsalamodellen i modifierad form. De arbetade därmed med Uppsalamodellens idéer om att klienten skall ta ett större</P>
<P class="p615 ft10"><SPAN class="ft22">4 </SPAN>Enkäten skickades ut till 177 enheter inom olika kommunala socialförvalt- ningar. Totalt studerades 70 kommuner och däribland storstadskommunerna. 156 enkäter skickades ut rörande socialbidragshantering och 94 procent, 147 st., besvarade enkäten (Bergmark & Lundström 1998).</P>
<P class="p616 ft10"><SPAN class="ft22">5 </SPAN>Hallstahammarmodell innebar i korthet att kommunen krävde någon form av arbetsinsats i utbyte mot socialbidrag. (Bergmark & Lundström 1998:304)</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">221</SPAN></P>
<P class="p602 ft4">eget ansvar, fler kontakter mellan klient och handläggare och skärpta krav på klienterna att söka arbete, vilket framför allt gällde ungdomar (Milton & Bergström 1998).</P>
<P class="p54 ft0">Den övergripande bild som de två studierna förmedlar är att flertalet kommuner har genomfört satsningar på egna sysselsättningsprojekt och att utvecklingen har intensifierats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Resultaten bekräftas av andra undersökningar. Exempelvis har Svenska Kommun- förbundet genom årliga enkäter visat på en omfattande arsenal av kommunala sysselsättningsprojekt riktade enkom mot socialbidrags- tagare. Under det senaste decenniet har antalet som medverkar i dessa projekt varierat mellan cirka 5 000 och 10 000. Den senaste enkäten avseende år 1998 visade att 8 000 socialbidragstagare var aktiva inom kommunernas olika sysselsättningsprojekt (Svenska Kommunförbundet 1999a:11).</P>
<P class="p617 ft0">Viktigt att betona i sammanhanget är att dessa insatser ligger utanför övrig arbetsmarknadspolitisk verksamhet som bedrivs i samarbete med arbetsförmedlingen. Åtgärderna är enbart ett kommunalt ansvar, finansiellt, administrativt och innehållsmässigt. Kommunernas målsättning med dessa projekt har i första hand varit att minska socialbidragskostnaderna genom att ersätta socialbidrags- tagande med arbete, men även att lyfta fram de grupper som, enligt kommunerna, tenderar att falla utanför arbetsförmedlingens åtgärder. Kommunerna har ansett det viktigt att ha egna arbetsmarknadspolitiska projekt för att förstärka den lokala politiken, men också som en frihet i förhållande till statens arbetsmarknadspolitik. Merparten av sysselsätt- ningsprojekten har haft en tydlig inriktning gentemot socialbidrags- tagande ungdomar och med stöd av rättsutveckling på området har deltagande i projekten allt mer definierats som en skyldighet för den enskilde.<SPAN class="ft22">6</SPAN></P>
<P class="p618 ft10"><SPAN class="ft22">6 </SPAN>Vissa forskare har tolkat utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> som att det skett en hierarkisering av den svenska arbetsmarknadspolitiken. Vissa statliga åtgärder återfinns högst på skalan medan vissa kommunala projekt är de med lägst status (Hallström 1997).</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">222 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft23">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft24">Kommunala variationer</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">Vad som dock är viktigt att ha i åtanke då man analyserar och diskuterar kommunalpolitiska insatser och verksamheter är det faktum, att projektverksamheten är just kommunal och lokal. Ett mönster kan framträda mellan flertalet kommuner, men ändock kan det föreligga stor variation mellan kommunerna exempelvis avseende de direkta formerna för projekten.<SPAN class="ft22">7 </SPAN>Vissa kommuner har anställt bidragstagare som beredskapsarbetare eller anställt dem i olika projekt med målet att kvalificera den enskilde för <NOBR>a-kassa</NOBR> och därigenom minska kommu- nernas socialbidragskostnader. Exempelvis har Malmö kommun tillämpat denna praxis i större skala genom ett så kallat Arbisprojekt. Även Göteborgs kommun har bedrivit liknande insatser (Persson 1999, Kristiansson & Todqvist 1999). Projekt i andra kommuner har endast syftat till att aktivera och träna bidragstagaren inför ett framtida arbetsliv. Projektens utformning har skiftat beroende på bidragstagarna och deras förutsättningar, men även beroende på kommunens politiska idéer. En omfattande variation föreligger även mellan kommunernas ekonomiska satsningar på dylik arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Vissa kommuner har satsat stora summor på att utveckla kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder medan andra kommuner nästan helt har valt att avstå.</P>
<P class="p619 ft79"><SPAN class="ft75">7 </SPAN>Kommunal variation har diskuterats i andra sammanhang, exempelvis av Hydén m.fl. som analyserade utfallet av socialbidragsbeslut i elva kommuner (Hydén, Westermark & Stenberg 1995).</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">223</SPAN></P>
<P class="p602 ft25"><SPAN class="ft28">Tabell 1</SPAN>. De fem kommuner med lägsta respektive högsta kostnader för arbetsmarknadsåtgärder, kronor per arbetslös, 1996<SPAN class="ft98">8</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91">
<TR>
<TD class="tr11 td779"><P class="p257 ft10">Lägst satsningar</P></TD>
<TD class="tr11 td780"><P class="p6 ft10">Kr/arbetslös</P></TD>
<TD class="tr11 td700"><P class="p6 ft10">Högst satsningar</P></TD>
<TD class="tr11 td781"><P class="p6 ft10">Kr/arbetslös</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td89"><P class="p257 ft10">Österåker</P></TD>
<TD class="tr13 td713"><P class="p61 ft10">311</P></TD>
<TD class="tr13 td106"><P class="p6 ft10">Tyresö</P></TD>
<TD class="tr13 td141"><P class="p122 ft10">13 333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td89"><P class="p257 ft10">Ulricehamn</P></TD>
<TD class="tr14 td713"><P class="p61 ft10">372</P></TD>
<TD class="tr14 td106"><P class="p6 ft10">Bräcke</P></TD>
<TD class="tr14 td141"><P class="p122 ft10">8 666</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td89"><P class="p257 ft10">Ragunda</P></TD>
<TD class="tr14 td713"><P class="p61 ft10">678</P></TD>
<TD class="tr14 td106"><P class="p6 ft10">Norrköping</P></TD>
<TD class="tr14 td141"><P class="p122 ft10">8 357</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td89"><P class="p257 ft10">Danderyd</P></TD>
<TD class="tr13 td713"><P class="p61 ft10">708</P></TD>
<TD class="tr13 td106"><P class="p6 ft10">Helsingborg</P></TD>
<TD class="tr13 td141"><P class="p122 ft10">8 164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><P class="p257 ft10">Kinda</P></TD>
<TD class="tr7 td713"><P class="p61 ft10">765</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p6 ft10">Torsås</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p122 ft10">7 846</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p620 ft10"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>Svenska kommunförbundet 1997:83</P>
<P class="p274 ft0">Som framgår av tabellen är skillnaden mellan olika kommuner minst sagt markant. Liknande uppdelningar framträder om Sveriges kommuner rangordnas efter kostnader för arbetsmarknadsåtgärder mätt som del av kommunens disponibla resurser eller kostnader för arbets- marknadsåtgärder mätt i kronor per invånare. Detta faktum är av central betydelse vid en analys av kommunala insatser och av kommunal förvaltning. Allt som oftast finns det en stor variation och splittring mellan olika kommuner, vilket inte får förbises. Variationen och spännvidden kan ha sin grund i en rad olika faktorer som kostnads- utveckling för socialbidrag, politisk styrning i kommunen, storlek på kommunen, geografiskt läge, ekonomiskt utrymme, arbetslöshet i kommunen, samarbetstradition mellan kommun och arbetsförmedling, förvaltningstradition etc. Åter saknas det dock forskning som ingående analyserar dessa frågor och jämför olika kommuner.<SPAN class="ft22">9</SPAN></P>
<P class="p50 ft0">Låt mig kort exemplifiera variationer och likheter mellan olika kommuner genom att lyfta fram några i sammanhanget strategiska kommuner. Valet faller på Tyresö, Norrköping och Helsingborg, vilka under de senaste åren har satsat mycket pengar på arbetsmarknads- politiska insatser. Under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> har dessa tre kommuner arbetat aktivt med olika lösningar för att minska sina socialbidrags- kostnader och få ner arbetslösheten. De tre får därmed både illustrera skillnader och likheter mellan olika kommuner och samtidigt ge en mer fördjupad bild av kommunala insatser riktade mot socialbidragstagande ungdomar. På ett övergripande plan karakteriseras de tre kommunernas verksamheter under <NOBR>1990-talet</NOBR> som en utveckling från tillfälliga</P>
<P class="p621 ft79"><SPAN class="ft57">8</SPAN><SPAN class="ft132">Tabellen avser bruttokostnader, dvs. kommunens kostnader subtraherat med statsbidrag. Talen bygger på uppgifter från Svenska Kommunförbundet och från AMS (Svenska Kommunförbundet, 1997:83).</SPAN></P>
<P class="p463 ft79"><SPAN class="ft57">9</SPAN><SPAN class="ft148">Ett försök att diskutera och angripa problematiken har gjorts av Ingrid Byberg, som har analyserat och jämfört tio kommuner med höga kostnader för socialbidrag och tio kommuner med låga kostnader för socialbidrag (Byberg 1998).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">224 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0">insatser till en mer organiserad och permanent kommunal verksamhet. Detta är en utveckling som pågått under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Insatser riktade mot socialbidragstagande ungdomar har fått en allt tydligare struktur i den kommunala förvaltningen. Detta är framför allt framträdande i de senaste årens omorganiseringar, då kommunerna har försökt att finna nya sätt att organisera hanteringen av ungdomars försörjningsstöd. På så vis har de tre kommunerna – på ett nytt sätt – angripit ett av socialförvaltningens och det sociala arbetets grundläggande metodproblem: vilka kriterier som skall tillämpas för att dela upp förvaltningens verksamhet och dess klienter.</P>
<P class="p26 ft0"><SPAN class="ft2">Tyresö kommun </SPAN>har uttryckligen använt sig av ungdom som ett grundläggande uppdelningskriterium. Kommunen har skapat en fristående förvaltningsenhet som kallas för ”Upp till 25” och som innebär en samlokalisering mellan socialförvaltning, arbetscentrum, arbetsförmedling och syokonsulenter från skola och komvux (Ström 1997). Verksamheten har pågått sedan 1995 och permanentades under 1998. Även <SPAN class="ft2">Norrköpings kommun </SPAN>använder sig av samma uppdel- ningskriterium (Thorén 1998). Kommunen inrättade under 1998 en så kallad ”Ungdomsresurs” för att föra samman kommunens arbets- marknadspolitiska projekt under en och samma enhet. Enheten är fristående och rymmer socialförvaltningens ekonomihandläggare och socialsekreterare med inriktning på ungdomar, arbetsmarknadsenhetens ungdomshandläggare och arbetsförmedlingens ungdomsarbetsför- medlare. I Tyresö och Norrköping har utvecklingsgarantin fått en naturlig placering i de nya förvaltningsenheterna. Dock skiljer de sig åt på en grundläggande punkt. I Tyresö ingår alla ungdomar under 25 år i enhetens ansvar. I Norrköping har man valt ytterligare ett uppdelnings- kriterium. I ”Ungdomsresursen” ryms endast de med ett arbets- marknads- eller arbetslöshetsrelaterat försörjningsstöd. De med en mer ingående social problematik lämnas utanför. <SPAN class="ft2">Helsingborgs kommun </SPAN>har gått en något annorlunda väg än de båda andra. Kommunen har under det senaste året inrättat en så kallad ”Utvecklingsenhet” som rymmer två andra enheter, ett ”Visionscenter” och ett ”Möjligheternas hus”. Det centrala uppdelningskriteriet i Helsingborg är inte ålder, även om det finns ungdomsarbetsgrupper, utan den grundläggande distinktionen finns mellan dem som enbart har behov av försörjningsstöd på grund av arbetslöshet – Visionscentret – och dem som behöver försörjningsstöd på grund av en social problematik – Möjligheternas hus (Helsingborgs kommun 1999).</P>
<P class="p622 ft4">Dessa korta nedslag i kommunerna lämnar självfallet mycket därhän. Åtgärderna har förstås haft sin historia i kommunen med olika former av föregångare. Exempelvis föregicks Helsingborgs Visions- centra av ett projekt inriktat på socialbidragstagande ungdomar i direkt</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">225</SPAN></P>
<P class="p489 ft0">samarbete med arbetsförmedlingen. Syftet med diskussionen är dock inte att ge en heltäckande bild av kommunernas politik, utan endast att lyfta fram några centrala karakteristika i kommunernas synsätt på socialbidragstagande ungdomar. Bilden torde bli annorlunda om valet hade fallit på de kommuner som hade minst omfattning av arbets- marknadspolitiska satsningar.</P>
<P class="p317 ft0">För de tre diskuterade kommunerna framgår det att kommunernas omorganiseringar faller väl in i decenniets utveckling, när det gäller socialbidragstagande ungdomar. Men kommunerna har gjort det på tre olika sätt. Tyresö har i första hand prioriterat ungdomar generellt. Norrköping har prioriterat ungdomar med arbetslöshetsrelaterat biståndsbehov. Helsingborg har prioriterat arbetslöshetsrelaterat biståndsbehov oberoende ålder. Trots dessa mindre avvikelser visar de tre fallen på nya sätt att organisera socialtjänsten. Exempelvis tillämpar ingen av kommunerna – för tillfället – geografiska enheter som annars utgör en av socialtjänstens klassiska organisationstyper. Diskussionen visar på likheter, men samtidigt variation och splittring mellan olika kommuner. Återigen är dock detta diskussioner som skulle kräva mer ingående empirisk forskning. Frågor om hur kommuner har hanterat sin interna organisation och vilken betydelse detta har för myndighetens bemötande av bidragstagarna är fortfarande obesvarade.</P>
<P class="p143 ft20"><SPAN class="ft20">6.3</SPAN><SPAN class="ft21">Decenniets karaktärsdrag</SPAN></P>
<P class="p40 ft0">Det senaste decenniet tenderar att följa ett visst mönster. Jag har tidigare beskrivit detta mönster som ett särskiljande av ungdomar från övriga arbetslösa och bidragstagare, ökade och skärpta skyldigheter för dessa ungdomar samt en kommunalisering av de arbetsmarknads- politiks åtgärderna riktade mot denna grupp. Mönstret har tagit olika uttryck i nationell rättsutveckling och lagstiftning. Parallellt förekommer variation och splittring i kommunal praktik och politik. Trots det har det grundläggande budskapet varit detsamma. Gemensamt är kraven på att arbeta, söka arbete eller delta i olika sysselsättnings- projekt. Kraven har framträtt i lagstiftning och blivit centrala metoder i socialtjänstens arbete. Samtidigt har kommunens interventions- möjligheter gentemot den unge klarlagts. Om den enskilde inte deltar i verksamheten kan socialbidraget reduceras eller dras in. Om förändringarna i socialtjänstlagen sammankopplas med instiftandet av utvecklingsgarantin får de en fördjupad innebörd. Genom utvecklings- garantin har kommunerna fått nya och utökade möjligheter att starta olika projektverksamheter, bygga upp förvaltningsenheter, öka sitt arbetsmarknadspolitiska engagemang och stärka den lokala kopplingen</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">226 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p623 ft0">mellan arbete och bidrag. Än en gång har den unge arbetslöses rättigheter och framför allt skyldigheter klarlagts och fastställts. Detsamma gäller kommunens möjliga sanktionsmedel gentemot den enskilde. Detta är i korta drag det mönster som har framträtt under det senaste decenniet.</P>
<P class="p26 ft0">I detta mönster finns det vissa principiella frågor som är viktiga att belysa för att visa på relationen till den svenska välfärdsstaten i stort. Vad som är mest uppenbart under det senaste decenniet är arbetslinjens förändrade karaktär och den påtagliga sammanblandningen mellan socialpolitik och arbetsmarknadspolitik. Under hela efterkrigstiden har arbetsmarknadspolitiken varit statens domän och socialbidraget kommunens ansvar. Det senaste decenniets utveckling har dock medfört en sammanblandning av dessa två domäner. Decent- raliseringen av arbetsmarknadspolitiken, den ändrade socialtjänstlagen och instiftandet av utvecklingsgarantin har tillsammans med kommu- nernas utökade projektverksamheter förändrat gränsdragningen mellan de båda domänerna. Resultatet har blivit tydligare och mer direkta kopplingar mellan socialförvaltningens bidragshandläggning och lokala arbetsmarknadsrelaterade projekt, dvs. kopplingen mellan rätten till socialbidrag och skyldigheten att arbeta. I Tyresös, Norrköpings och Helsingborgs kommuner uttrycktes denna sammanblandning exempel- vis genom en samlokalisering och ett samarbete mellan socialförvalt- ning och arbetsförmedling i nya kommunala förvaltningsenheter. Sammanblandningen kan även uttryckas genom utvecklingsgarantin i sig. Som arbetsmarknadspolitisk åtgärd var den uttryckligen ett försök att föra samman kommunernas försörjningsstöd med arbetsför- medlingens verksamhet (Salonen & Johansson 1999b).</P>
<P class="p51 ft0">Uppenbarligen har den svenska välfärdsstaten avlägsnat sig ifrån en av dess grundläggande principer. En nationellt reglerad arbets- marknadspolitik var tidigare en del av välfärdsstatens reformpolitik. Åtgärder och insatser skulle ha en tydlig koppling till den reguljära arbetsmarknaden, till lönearbetet och till socialförsäkringssystemet i övrigt. Insatserna skulle även sträva efter en lika behandling och lika möjligheter över hela landet. Den statliga arbetsmarknadspolitiken hade en central och offensiv funktion i skapandet av den svenska välfärdsstaten. Men genom utvecklingsgarantin har denna politik förändrats. De 289 kommunerna har nu det fulla ansvaret för samhällets arbetsmarknadspolitiska insatser riktade mot arbetslösa ungdomar. Den unge deltagaren räknas inte längre som en arbetstagare och verksamheten kvalificerar därför inte för några socialförsäkrings- förmåner. Ersättningarna inom utvecklingsgarantin ligger även långt ifrån ”normala” löner. Utvecklingsgarantins karaktär och funktion faller istället tillbaka på helt andra frågor om ett fungerande samarbete</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">227</SPAN></P>
<P class="p624 ft0">mellan kommun och arbetsförmedling, förekomsten av olika förvalt- ningstraditioner i kommunerna och utgången av trepartssamtalet mellan kommun, arbetsförmedling och den enskilde. Välfärdsstatens reform- politik har härigenom i hög grad blivit beroende av den lokala arenans funktion och logik.</P>
<P class="p38 ft0">I våra nordiska grannländer har forskare försökt tolka den nya politiken som ett avsteg från välfärdsstatens traditionella arbetslinje. Benämningar som aktiveringslinje och aktivitetspolitik är vanliga (Lödemel 1997 & 1998, Abrahamson 1998, Kildal 1998). Alla är eniga om att arbetskrav ständigt har varit en del av välfärdsstatens grund- läggande principer. Men med dessa nya benämningar har forskarna poängterat att under <NOBR>1990-talet</NOBR> har den traditionella arbetslinjen antagit delvis nya former. De instiftade åtgärderna har på många sätt förlorat sin traditionella koppling till lönearbetet och till den reguljära arbets- marknaden. Fokus har istället fallit på de arbetslösa och deras aktivitet. I de nya systemlösningarna skall bidragstagaren vara aktiv för att vara berättigad till ersättning och passivitet ses som ett misslyckande. Av den anledningen har uttolkarna valt att tala om en aktivitets- eller en aktiveringslinje istället för en arbetslinje.</P>
<P class="p50 ft0">I Sverige har denna diskussion och forskning ännu inte fått genomslag. Detta är förvånande, eftersom den enskildes aktivitet allt tydligare har uttryckts i lag och praktik och uttryckligen har kopplats till samhällets sista skyddsnät, dvs. försörjningsstödet. Kanske beror avsaknaden av en svensk diskussion på en osäkerhet huruvida de senaste årens utveckling utgör ett grundläggande skifte för svensk välfärdspolitik eller om förändringarna endast är ett uttryck för 1990- talets krispolitik. I några av våra nordiska grannländer råder inte samma osäkerhet eftersom aktiveringspolitiken har förstärkts och utvidgats.</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">228 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft1">Referenser</P>
<P class="p259 ft4">Abrahamson, P. 1998. ”Efter velferdsstaten: Ret og pligt til aktivering”, <SPAN class="ft3">Nordisk Sosialt Arbeid</SPAN>, 18:3, s. <NOBR>133-143.</NOBR></P>
<P class="p260 ft28"><SPAN class="ft25">Arbetsmarknadsstyrelsen, 1997. </SPAN>Ett garantisystem för arbetslösa 20- <NOBR>24-åringar<SPAN class="ft25">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4">Arbetsmarknadsstyrelsen, 1998. <SPAN class="ft3">Den danska arbetsmarknads- politiken – inte bara rättigheter utan också skyldigheter</SPAN>, Ura- Rapport 1998:10. Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen.</P>
<P class="p507 ft3"><SPAN class="ft4">Arbetsmarknadsstyrelsen, 1999. </SPAN>Arbetsmarknadsverket i <NOBR>2000-talet</NOBR> – arbetsmarknadspolitiken, arbetsmarknadsverket och verk- samheten i början av <NOBR>2000-talet<SPAN class="ft4">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> Stockholm: Arbetsmarknads- styrelsen.</SPAN></P>
<P class="p260 ft3"><SPAN class="ft4">Bane, M.J. & D. Ellwood, 1994. </SPAN>Welfare Realities. From Rhetoric to Reform. <SPAN class="ft4">Cambridge Massachusetts: Harvard University Press.</SPAN></P>
<P class="p206 ft0">Bergmark, Å. & T. Lundström. 1998. ”Metoder i socialt arbete”.</P>
<P class="p511 ft2">Socialvetenskaplig tidskrift<SPAN class="ft0">, 5:4, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">291-314.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p261 ft3"><SPAN class="ft4">Bergmark, Å. 2000. </SPAN>Socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft4">Denna publikation.</SPAN></P>
<P class="p503 ft4">Björklund, A. 1991. ”Evaluation of Labour Market Policy in Sweden”, i <SPAN class="ft3">Evaluating Labour Market and Social Programmes: The State of a Complex Art</SPAN>. Paris: OECD.</P>
<P class="p507 ft4">Bramstång, G. 1984. ”Den nya sociallagstiftningen – normgivnings- teknik, begreppsbildning och tolkning”, <SPAN class="ft3">Svensk Jurist Tidning</SPAN>, <NOBR>69:861-874.</NOBR></P>
<P class="p260 ft3"><SPAN class="ft4">Bramstång, G. 1985. </SPAN>Sociallagstiftningen – en kommentar<SPAN class="ft4">. Stockholm: Nordstedts.</SPAN></P>
<P class="p625 ft3"><SPAN class="ft4">Byberg, I. 1998. </SPAN>Arbetsmetoder och socialbidrag – en studie av olika faktorers betydelse för kommunernas socialbidragskostnader<SPAN class="ft4">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">SoS-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> 1998:11. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">229</SPAN></P>
<P class="p626 ft2"><SPAN class="ft0">Dir. 1991:50. </SPAN>Översyn av socialtjänstlagen<SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p261 ft3"><SPAN class="ft4">Ds 1995:12. </SPAN>Kommunernas ansvar för ungdomar under 20 år<SPAN class="ft4">. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p206 ft2"><SPAN class="ft0">Ds 1999:54. </SPAN>Samverkan för färre bidrag och fler i jobb<SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p627 ft4">Giertz, A. 1998. ”Arbete”, i Denvall, V. & T. Jacobson (red<SPAN class="ft3">.), Var- dagsbegrepp i socialt arbete – ideologi, teori och praktik</SPAN>. Stock- holm: Nordstedts Juridik.</P>
<P class="p260 ft3"><SPAN class="ft4">Hallström, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">N-E.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> 1997. </SPAN>Arbetslöshet, Sysselsättning, Försörjning – en studie av kommunernas insatser mot arbetslösheten i Öster- götland<SPAN class="ft4">. CKS, Rapport 1997:1. Linköping: Linköpings Universitet.</SPAN></P>
<P class="p628 ft4">Heikkilä, M. 1999. <SPAN class="ft3">Linking Welfare and Work. </SPAN>Dublin: European Foun- dation for the Improvement of Living and Working Conditions.</P>
<P class="p504 ft4">Helsingsborgs kommun. 1999. Utvecklingsnämnden. www.helsing- borg.se <NOBR>(1999-08-30).</NOBR></P>
<P class="p260 ft25">Hollander, A. 1995. <SPAN class="ft28">Rättighetslag i teori och praxis</SPAN>. Uppsala: Iustus Förlag.</P>
<P class="p262 ft25">Holmberg, S. 1990. ”Sociala rättigheter – mål och medel”, <SPAN class="ft28">Förvalt- ningsrättslig Tidskrift</SPAN>, <NOBR>53:190-203.</NOBR></P>
<P class="p262 ft4">Hydén, <NOBR>L-C.,</NOBR> P. Kyhle Westermark & <NOBR>S-Å.</NOBR> Stenberg, 1995. <SPAN class="ft3">Att besluta om socialbidrag – en studie i elva kommuner</SPAN>. <NOBR>CUS-Rapport</NOBR> 1995: 1. Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p260 ft25">Kildal, N. 1998. ”Velferd og arbeidsplikt – om arbeidslinjens begrunnelse”, <SPAN class="ft28">Tidskrift for velferdsforskning</SPAN>, 1:1. s. <NOBR>18-34.</NOBR></P>
<P class="p329 ft0">King, D. 1995. <SPAN class="ft2">Actively Seeking Work? </SPAN>Chicago: University of Chicago</P>
<P class="p505 ft0">Press.</P>
<P class="p509 ft4">Kristiansson, A. & A. Tidqvist, 1999. <SPAN class="ft3">Vesstid – en bra åtgärd för ungdomar?, </SPAN>Arbetsrapport Förvaltningshögskolan, Göteborg: Göteborgs Universitet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">230 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft3"><SPAN class="ft4">Liljegren, T. 1996. </SPAN>Kommunernas ansvar för ungdomar t.o.m juni det år de fyller 20 år – Vad har hänt de första månaderna som åtgärden varit i kraft? <NOBR><SPAN class="ft4">VIN-Rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> 1996:5. Stockholm: Arbets- marknadsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p260 ft3"><SPAN class="ft4">Lödemel, I. 1997. </SPAN>Pisken i arbeidslinja. Om iverksetjinga av arbeid for sosialhjelp<SPAN class="ft4">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">Fafo-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> 226. Oslo.</SPAN></P>
<P class="p504 ft4">Lödemel, I. 1998. ”Hidden objectives in the Implementation of work- fare in Norway”. <SPAN class="ft3">Nordisk Sosialt Arbeid</SPAN>, 18:3. s. <NOBR>144-155.</NOBR></P>
<P class="p260 ft4">Lödemel, I. & H. Trickey (red.) under publicering. <SPAN class="ft3">An offer you can´t refuse – workfare in an international perspective</SPAN>. Bristol: The Policy Press.</P>
<P class="p260 ft4">Milton, P. & R. Bergström, 1998. <SPAN class="ft3">Uppsalamodellen och socialbidrags- tagarna. En effektutvärdering</SPAN>. <NOBR>CUS-Rapport</NOBR> 1998:1. Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p503 ft3"><SPAN class="ft4">Nathan, R. P. 1993. </SPAN>Turning Promises into Performance – The Management and Challenge of Implementing Workfare<SPAN class="ft4">. New York: Columbia University Press.</SPAN></P>
<P class="p260 ft3"><SPAN class="ft4">Olli, Å. 1996. </SPAN>Arbetsmarknadspolitiskt kalendarium<SPAN class="ft4">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">EFA-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> nr. 44. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p260 ft28"><SPAN class="ft25">Perjos, S. 1999. </SPAN>En bro mellan utveckling och arbete<SPAN class="ft25">. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p263 ft3"><SPAN class="ft4">Persson, L. 1999. </SPAN>En studie av Arbete istället för socialbidrag utifrån ett deltagarperspektiv och graden av måluppfyllelse<SPAN class="ft4">. Arbets- rapport. Lund: Socialhögskolan.</SPAN></P>
<P class="p273 ft0">Proposition, 1979/80:1. <SPAN class="ft2">Om socialtjänsten.</SPAN></P>
<P class="p31 ft2"><SPAN class="ft0">Proposition, 1994/95:218. </SPAN>En effektivare arbetsmarknadspolitik.</P>
<P class="p629 ft156"><SPAN class="ft155">Proposition, 1995/96:25. </SPAN>En politik för arbete, trygghet och utveckling<SPAN class="ft155">. Proposition, 1995/96:148. </SPAN>Lokal samverkan mot arbetslösheten<SPAN class="ft155">.</SPAN></P>
<P class="p630 ft0">Proposition, 1996/97:124. <SPAN class="ft2">Ändring i Socialtjänstlagen</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340226x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">231</SPAN></P>
<P class="p631 ft28"><SPAN class="ft25">Proposition, 1997/98:1. </SPAN>Budgetproposition för 1998, Utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv.</P>
<P class="p262 ft28"><SPAN class="ft25">Proposition, 1998/99:115. </SPAN>På ungdomars villkor – ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro<SPAN class="ft25">.</SPAN></P>
<P class="p262 ft4">Regeringsbeslut, S 1997/651/IFO. <SPAN class="ft3">Uppdrag att utarbeta förslag i syfte att aktivera och kompetensutveckla arbetslösa ungdomar under 25 år vilka är berättigade till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. </SPAN><NOBR>1997-01-23.</NOBR></P>
<P class="p262 ft3"><SPAN class="ft4">Regeringsbeslut, S 1999/3330/ST. </SPAN>Åtgärdssystem för personer som är socialbidragsberoende på grund av svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden<SPAN class="ft4">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">1999-04-08</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> nr. 3. Bilaga.</SPAN></P>
<P class="p206 ft0">Regeringsrättens Årsbok (RÅ). 1995. ref 97.</P>
<P class="p449 ft0">Regeringsrättens Årsbok (RÅ). 1996. ref 70.</P>
<P class="p31 ft0">Regeringsrättens Årsbok (RÅ). 1997. ref 79.</P>
<P class="p449 ft0">Regeringsrättens Årsbok (RÅ). 1998. ref 24.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td782"><P class="p6 ft0">Riksrevisionsverket. 1997<SPAN class="ft2">. Lokal samverkan</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td66"><P class="p9 ft2">i arbetsmarknads-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td323"><P class="p382 ft2">politiken – slutrapport<SPAN class="ft0">. Rapport</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p90 ft0">1997:58.</P></TD>
<TD class="tr6 td713"><P class="p169 ft0">Stockholm:</P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p7 ft0">Riks-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td323"><P class="p382 ft0">revisionsverket.</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td713"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p6 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td323"><P class="p6 ft0">Salonen, T. 2000. <SPAN class="ft2">”Ungdomars</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td298"><P class="p166 ft2">socialbidragstagande</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p9 ft2">och</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p511 ft2">försörjningssvårigheter under <NOBR>1990-talet”</NOBR> <SPAN class="ft0">I denna publikation.</SPAN></P>
<P class="p504 ft0">Salonen, T. & H. Johansson, 1999a. ”The Development Guarantee Programme – a case study of youth unemployment policies in Sweden”, i <SPAN class="ft2">Social Inclusion Problems and Policies: Case studies of policy and practice across 12 EU member states</SPAN>. Vol 2. July 1999. SEDEC Network. TSER THEMATIC NETWORK. SOE2- <NOBR>CT-97-3059.</NOBR></P>
<P class="p632 ft4">Salonen, T. & H. Johansson, 1999b. <SPAN class="ft3">Youth and Workfare – a case study of youth unemployment policies in Sweden</SPAN>. Paper presenterat vid 4th European Sociological Conference ”Will Europe Work”. 18- 21 augusti 1999. Amsterdam. Nederländerna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><P class="p6 ft2"><SPAN class="ft0">232 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p6 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p508 ft4">Schröder, L. 1996. ”Från AK till ALU eller det svenska systemets renässans”, i J. Reiersen (red<SPAN class="ft3">.), En ny aktiveringsdimensjon – nye aktiveringsformer i Norden</SPAN>. Tema Nord 1996:3.</P>
<P class="p273 ft0">SFS, 1980:620. <SPAN class="ft2">Socialtjänstlag</SPAN>.</P>
<P class="p261 ft28"><SPAN class="ft25">SFS, 1997:1268. </SPAN>Lag om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år.</P>
<P class="p262 ft4">Socialstyrelsen, 1992. <SPAN class="ft3">Allmänna råd från Socialstyrelsen</SPAN>. Rapport 1992:4. Stockholm: Nordstedts.</P>
<P class="p503 ft3"><SPAN class="ft4">Socialstyrelsen, 1997. </SPAN>På väg till jobbet – ett garantisystem för ung- domar mellan 20 och 25 år<SPAN class="ft4">. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p273 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 1993:30. </SPAN>Rätten till bistånd inom socialtjänsten<SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p307 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 1994:139. </SPAN>Ny socialtjänstlag<SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p261 ft3"><SPAN class="ft4">Statskontoret, 1999. </SPAN>Utvecklingsgarantin för ungdomar – det första året<SPAN class="ft4">. Rapport 1999:6. Stockholm: Statskontoret.</SPAN></P>
<P class="p260 ft3"><SPAN class="ft4">Ström, S. 1997. </SPAN>Ungdomsprojektet – ett samverkansprojekt mellan Tyresö kommun och Arbetsförmedlingen<SPAN class="ft4">. Tyresö: Socialförvaltningen.</SPAN></P>
<P class="p260 ft28"><SPAN class="ft25">Ståhl, L. 1999. </SPAN>Utvecklingsgarantin för långstidsarbetslösa ungdomar i 10 kommuner<SPAN class="ft25">. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p262 ft3"><SPAN class="ft4">Svenska Kommunförbundet, 1994. </SPAN>Jobb istället för bidrag – syssel- sättningsalternativ inom socialtjänsten<SPAN class="ft4">. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</SPAN></P>
<P class="p260 ft3"><SPAN class="ft4">Svenska Kommunförbundet, 1997. </SPAN>Arbetslöshet och arbetsmarknads- åtgärder i Sveriges kommuner – en sammanställning med nyckeltal. <SPAN class="ft4">Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</SPAN></P>
<P class="p503 ft4">Svenska Kommunförbundet, 1998. <SPAN class="ft3">Kommunernas ekonomiska läge</SPAN>, Mars 1998. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB340228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft2"><SPAN class="ft0">SOU 2000:40 </SPAN>Ungdomar med <NOBR>socialbidrag-ett</NOBR> politiskt problem för <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">233</SPAN></P>
<P class="p631 ft4">Svenska Kommunförbundet, 1999a. <SPAN class="ft3">Kommunerna i arbetsmarknads- politiken – en enkätundersökning 1998</SPAN>. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P>
<P class="p260 ft25">Svenska Kommunförbundet, 1999b. <SPAN class="ft28">Utvecklingsgarantin – som kommunerna ser det. </SPAN>Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P>
<P class="p633 ft91"><SPAN class="ft92">Thorén, L. 1998. </SPAN>Ungdomsresursen – samordnad verksamhet för 18- <NOBR>24-åringar</NOBR> med behov av försörjningsstöd och/eller kommunala arbetsmarknadsåtgärder<SPAN class="ft92">. Norrköping: Norrköpings kommun.</SPAN></P>
<P class="p634 ft28"><SPAN class="ft25">Walker, R. 1991. </SPAN>Thinking about workfare. Evidence from the USA<SPAN class="ft25">. London: HMSO.</SPAN></P>
<P class="p329 ft0">Westerhäll, L. 1990. <SPAN class="ft2">Den svenska socialrätten</SPAN>. Stockholm: Nordstedts.</P>
<P class="p506 ft3"><SPAN class="ft4">Åström, K. 1988. </SPAN>Socialtjänstlagen i politik och förvaltning – en studie av parallella normbildningsprocesser<SPAN class="ft4">. Lund: Lund University Press.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td69"><P class="p255 ft0">SOU 2000:40</P></TD>
<TD class="tr0 td783"><P class="p13 ft0">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td784"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr4 td785"><P class="p6 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p635 ft20">Författarna</P>
<P class="p329 ft126">Docent</P>
<P class="p395 ft126">Åke Bergmark</P>
<P class="p636 ft157">Kommittén Välfärdsbokslut Regeringsgatan <NOBR>30-32</NOBR></P>
<P class="p395 ft126">103 33 Stockholm</P>
<P class="p637 ft158">Utredare Kjell Jansson SCB</P>
<P class="p372 ft126">701 89 Örebro</P>
<P class="p30 ft126">Doktorand</P>
<P class="p395 ft126">Håkan Johansson</P>
<P class="p395 ft158">Socialhögskolan</P>
<P class="p395 ft157">Box 23</P>
<P class="p395 ft126">221 00 Lund</P>
<P class="p273 ft126">Docent</P>
<P class="p395 ft126">Joakim Palme</P>
<P class="p395 ft158">Kommittén Välfärdsbokslut</P>
<P class="p395 ft157">Regeringsgatan <NOBR>30-32</NOBR></P>
<P class="p395 ft126">103 33 Stockholm</P>
<P class="p638 ft126">Docent</P>
<P class="p395 ft126">Tapio Salonen</P>
<P class="p395 ft158">Socialhögskolan</P>
<P class="p395 ft157">Box 23</P>
<P class="p395 ft126">221 00 Lund</P>
<P class="p639 ft126">Professor Diane Sainsbury</P>
<P class="p640 ft126">Statsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GOB340SOU_2000__40.pdf1578083pdfVälfärd och försörjninghttps://data.riksdagen.se/fil/F6B07F40-14ED-4E7C-B088-ABB523276B7B