2422237GOB335200035sousouStatens offentliga utredningar 2000:35Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar3502000-04-01 00:00:002024-10-02 09:35:422001-12-11 00:00:00Ren luft på väghämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB335/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB335https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB335
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;height: 959px;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:105px;z-index:-1;width:567px;height:794px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:567px;height:794px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_2 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_2 #dimg1z{position:absolute;top:22px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_3 #dimg1z{position:absolute;top:22px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_3 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1166px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_7 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 87px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 93px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 79px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 87px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 674px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:305px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:369px;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:398px;height:369px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:269px;left:63px;z-index:-1;width:307px;height:157px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:307px;height:157px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 125px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 83px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 83px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 122px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;height: 613px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:235px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:378px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:398px;height:378px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 109px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;height: 587px;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:261px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:326px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:398px;height:326px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_96 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_98 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_104 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 79px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 569px;}
#page_106 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:361px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:398px;height:361px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;height: 578px;}
#page_114 #dimg1z{position:absolute;top:235px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:343px;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:398px;height:343px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_116 #dimg1z{position:absolute;top:170px;left:0px;z-index:-1;width:403px;height:218px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:403px;height:218px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;height: 682px;}
#page_121 #dimg1z{position:absolute;top:235px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:447px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:398px;height:447px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_122 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:145px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:431px;height:145px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_124 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_125 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_126 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_127 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_128 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_129 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_130 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_131 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_133 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 84px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_134 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 663px;}
#page_135 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:455px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:398px;height:455px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 667px;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:565px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:102px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:398px;height:102px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_137 #dimg1z{position:absolute;top:53px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:418px;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:398px;height:418px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_139 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_142 #dimg1z{position:absolute;top:74px;left:0px;z-index:-1;width:392px;height:246px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:392px;height:246px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_145 #dimg1z{position:absolute;top:154px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:188px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:398px;height:188px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_148 #dimg1z{position:absolute;top:128px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:101px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:398px;height:101px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_151 #dimg1z{position:absolute;top:258px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:179px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:398px;height:179px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_156 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:361px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:398px;height:361px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_159 #dimg1z{position:absolute;top:87px;left:0px;z-index:-1;width:382px;height:87px;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:382px;height:87px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_167 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:168px;z-index:-1;width:121px;height:38px;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:121px;height:38px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 96px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_174 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_3 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_174 #dimg1z{position:absolute;top:79px;left:21px;z-index:-1;width:419px;height:297px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:419px;height:297px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 107px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_180 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_180 #dimg1z{position:absolute;top:77px;left:0px;z-index:-1;width:428px;height:434px;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:428px;height:434px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 96px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_185 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: -1px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_185 #dimg1z{position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:397px;height:559px;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:397px;height:559px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 89px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
.ft0{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft7{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft9{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 17px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft11{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 164px;l-h: 0px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft20{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;}
.ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 31px;l-h: 17px;}
.ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft27{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft28{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft31{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft32{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft34{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 24px;}
.ft35{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft36{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 22px;}
.ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft39{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 25px;}
.ft40{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft41{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;}
.ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;}
.ft45{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft46{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;}
.ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft54{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 26px;}
.ft55{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft58{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft62{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft65{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft68{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft69{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;}
.ft70{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft72{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft75{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 14px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft77{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;}
.ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft80{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;}
.ft81{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft84{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft85{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft86{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;}
.ft90{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;}
.ft91{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft92{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft93{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft94{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft95{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft96{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft98{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft99{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;}
.ft100{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft101{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 69px;l-h: 23px;}
.ft102{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 58px;l-h: 22px;}
.ft103{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft105{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft106{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft107{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft108{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft109{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft110{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 24px;}
.ft111{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 22px;}
.ft112{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 21px;}
.ft113{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft114{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft115{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft116{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft117{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft118{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft119{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft120{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft121{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 23px;}
.ft122{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft123{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft124{font: 10px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 9px;}
.ft125{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft126{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft127{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft128{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft129{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft130{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft131{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;}
.ft132{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;}
.ft133{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft134{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 14px;}
.ft135{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft136{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft137{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft138{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;}
.ft139{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft140{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft141{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft142{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft143{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;}
.ft144{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft145{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 15px;}
.ft146{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 14px;}
.ft147{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 15px;}
.ft148{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft149{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft150{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft151{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft152{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft153{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft154{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;padding-top: 3px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;padding-top: 3px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 798px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 4px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;padding-top: 2px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;padding-top: 2px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;padding-top: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;padding-top: 3px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.96px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;padding-top: 2px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p315{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p322{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p349{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p392{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p413{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p419{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p437{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p438{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p457{text-align: right;padding-right: 420px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #ffff99;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #ffff99 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #ffff99;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td93{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td94{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td95{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td97{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td99{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td100{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td101{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td102{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td103{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td104{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td105{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td133{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td134{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td135{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td136{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td137{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td138{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td139{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td140{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td327{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td328{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td329{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td331{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td333{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td334{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td335{border-right: #f8f8f8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td336{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td337{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td338{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td339{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td340{border-right: #f8f8f8 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td341{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td342{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td343{border-right: #f8f8f8 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td344{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td346{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-right: #f8f8f8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td350{border-right: #f8f8f8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td351{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td352{border-right: #f8f8f8 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td353{border-right: #f8f8f8 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td354{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #f8f8f8;}
.td355{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td356{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td357{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td358{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td359{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td360{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td361{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td362{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td363{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td373{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td374{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td375{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td377{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td378{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td379{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td380{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td381{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td383{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td384{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td385{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td386{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td389{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td391{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td392{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td394{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td395{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td396{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td397{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td398{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td399{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td400{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td401{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td402{border-right: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td403{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td404{border-right: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td405{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td406{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td407{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td408{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td409{border-right: #f2f2f2 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td410{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td411{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td412{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td413{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td414{border-right: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td415{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td416{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td417{border-right: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td418{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td419{border-right: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td420{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td421{border-right: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td422{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td423{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td424{border-right: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td425{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td426{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td427{border-right: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td428{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td429{border-right: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td430{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td431{border-right: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td432{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td433{border-top: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td434{border-right: #000000 1px solid;border-top: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td435{border-right: #000000 1px solid;border-top: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td436{border-top: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td437{border-right: #000000 1px solid;border-top: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td438{border-right: #000000 1px solid;border-top: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td439{border-right: #000000 1px solid;border-top: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td440{border-right: #000000 1px solid;border-top: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td441{border-right: #000000 1px solid;border-top: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td442{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td443{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td444{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td445{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td446{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td447{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td448{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td449{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td450{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td451{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td452{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td453{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td454{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td455{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td456{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td457{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td458{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td459{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td460{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td461{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td462{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td463{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td464{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td465{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td466{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td467{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td468{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td469{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td470{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td471{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td472{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td473{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td474{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td475{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td476{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td477{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td478{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td479{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td480{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td481{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td482{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td483{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td484{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td485{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td486{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td487{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td488{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td489{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td490{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td491{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td492{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td493{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td494{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td495{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td496{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td497{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td498{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td499{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td500{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td501{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td502{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td503{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td504{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td505{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td506{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td507{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td508{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td509{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td510{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td511{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td512{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td513{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td514{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td515{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td516{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td517{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td518{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td519{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 20px;}
.tr1{heightzzz: 7px;}
.tr2{heightzzz: 8px;}
.tr3{heightzzz: 17px;}
.tr4{heightzzz: 41px;}
.tr5{heightzzz: 42px;}
.tr6{heightzzz: 44px;}
.tr7{heightzzz: 16px;}
.tr8{heightzzz: 18px;}
.tr9{heightzzz: 23px;}
.tr10{heightzzz: 33px;}
.tr11{heightzzz: 464px;}
.tr12{heightzzz: 0px;}
.tr13{heightzzz: 413px;}
.tr14{heightzzz: 34px;}
.tr15{heightzzz: 25px;}
.tr16{heightzzz: 50px;}
.tr17{heightzzz: 26px;}
.tr18{heightzzz: 29px;}
.tr19{heightzzz: 19px;}
.tr20{heightzzz: 9px;}
.tr21{heightzzz: 10px;}
.tr22{heightzzz: 21px;}
.tr23{heightzzz: 35px;}
.tr24{heightzzz: 13px;}
.tr25{heightzzz: 51px;}
.tr26{heightzzz: 11px;}
.tr27{heightzzz: 12px;}
.tr28{heightzzz: 14px;}
.tr29{heightzzz: 15px;}
.tr30{heightzzz: 4px;}
.tr31{heightzzz: 2px;}
.tr32{heightzzz: 22px;}
.tr33{heightzzz: 5px;}
.tr34{heightzzz: 3px;}
.tr35{heightzzz: 1px;}
.tr36{heightzzz: 6px;}
.tr37{heightzzz: 30px;}
.tr38{heightzzz: 38px;}
.tr39{heightzzz: 24px;}
.tr40{heightzzz: 37px;}
.tr41{heightzzz: 39px;}
.tr42{heightzzz: 27px;}
.tr43{heightzzz: 36px;}
.tr44{heightzzz: 28px;}
.tr45{heightzzz: 43px;}
.tr46{heightzzz: 31px;}
.tr47{heightzzz: 32px;}
.tr48{heightzzz: 46px;}
.tr49{heightzzz: 45px;}
.t0{width: 478px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 487px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 113px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 449px;margin-leftZ: 53px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 1017px;margin-leftZ: 19px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 387px;margin-leftZ: 110px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 478px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 449px;margin-leftZ: 53px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 487px;margin-leftZ: 19px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 387px;margin-leftZ: 110px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 449px;margin-leftZ: 53px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 382px;margin-leftZ: 114px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 487px;margin-leftZ: 19px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 508px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 449px;margin-leftZ: 53px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 449px;margin-leftZ: 53px;margin-top: 12px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 478px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 435px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 95px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 427px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 105px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 244px;margin-leftZ: 91px;margin-top: 21px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 324px;margin-leftZ: 81px;margin-top: 13px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 484px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 453px;margin-leftZ: 15px;margin-top: 5px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 478px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 407px;margin-leftZ: 35px;margin-top: 16px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 416px;margin-leftZ: 35px;margin-top: 117px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 432px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 17px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 463px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 18px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 479px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 463px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 35px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 416px;margin-leftZ: 27px;margin-top: 59px;f:7px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 398px;margin-leftZ: 32px;margin-top: 32px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 478px;f:8px 'Verdana' !important;color: #808080;}
.t32{width: 452px;margin-leftZ: 24px;margin-top: 2px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 478px;margin-leftZ: 54px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 218px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 237px;margin-top: 2px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 488px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 24px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 228px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 370px;margin-leftZ: 17px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t39{width: 478px;margin-leftZ: 54px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t40{width: 449px;margin-leftZ: 72px;margin-top: 5px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t41{width: 268px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t42{width: 488px;f:12px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB335/GOB3351x1.jpg" style="width:590px;height:826px" id="img1">
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3352x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">SOU 2000:35</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet</P>
<P class="p1 ft2">Regeringen bemyndigade genom beslut den 29 oktober 1998 chefen för dåvarande Kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över det statliga åtagandet för forskning och utveckling när det gäller avgaser och bränslen inom motorfordonsområdet. Uppdraget har omfattat frågor om avgasutsläpp från såväl motorfordon som arbetsmaskiner.</P>
<P class="p2 ft0">Med stöd av bemyndigandet förordnades den 3 maj 1999 Bo Oscarsson som särskild utredare.</P>
<P class="p3 ft2">Till experter att biträda den särskilde utredare förordnades den 7 juni 1999, departementssekreterare Lars Andersson, Näringsdepartementet, direktör Göran Hammarberg, Scania AB, jägmästare Kicki Johansson, Vägverket, t.o.m. den 14 december 1999, departementssekreterare Alice Kempe, Näringsdepartementet, verkställande direktör Mats Linder, SMP Svensk Makinprovning AB, civilingenjör Carl Naumburg, Närings- och teknikutvecklingsverket, verkställande direktör Tommy Nordin, Svenska Petroleum Institutet, vice verkställande direktör Lars Näsman, Bilindustriföreningen, departementssekreteraren Harald Perby, Miljödepartementet, civilingenjör Björn Rehnlund, Statens Energimyndighet, överingenjör Mats Wallin, MTC AB, och direktör Stephen Wallman Volvo PV AB.</P>
<P class="p4 ft3">Genom beslut den 15 augusti 1999 entledigades departementssekreterare Lars Andersson som expert och ersattes samma dag med ämnessakkunnige Lars Guldbrand, Näringsdepartementet.</P>
<P class="p5 ft0">Genom beslut den 24 augusti 1999 förordnades dessutom enhetschef Göran Friberg, Kommunikationsforskningsberedningen, och avdelningsdirektör Larsolov Olsson, Naturvårdsverket, som experter.</P>
<P class="p6 ft0">Genom beslut den 14 december 1999 förordnades miljödirektör Lars Nilsson, Vägverket, att ersätta jägmästare Kicki Johansson som expert fr.o.m. den 15 december 1999.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3353x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p7 ft0">SOU 2000:35</P>
<P class="p8 ft0">Till huvudsekreterare utsågs den 21 juni 1999 professor Peringe Grennfelt, IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Den 26 juli 1999 förordnades jur.kand. MariAnne Olsson, Euro Resource, till sekreterare.</P>
<P class="p9 ft0">Civilingenjör Peter Ahlvik, Ecotraffic R&D AB, har biträtt med planläggning, problemskrivning och analys i utredningsarbetet.</P>
<P class="p9 ft0">Utredningen har antagit namnet Emissionsforskningsutredningen – EMFO.</P>
<P class="p10 ft0">Utredningen är formellt ett uppdrag till den särskilde utredaren. Då arbetet genomförts som en gemensam uppgift med experterna och sekretariatet och enighet föreligger om de lämnade förslagen har är betänkandet skrivet i <NOBR>vi-form.</NOBR></P>
<P class="p11 ft0">Utredningen får härmed överlämna betänkandet Ren luft på väg (SOU 2000:35).</P>
<P class="p12 ft0">Uppdraget är därmed slutfört.</P>
<P class="p13 ft0">Stockholm i april 2000</P>
<P class="p14 ft4">Bo Oscarsson</P>
<P class="p15 ft0">/Peringe Grennfelt</P>
<P class="p16 ft0">MariAnne Olsson</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td1"><SPAN class="p18 ft0">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft8">Sammanfattning ......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p17 ft8">Förkortningar ..........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p18 ft0">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft8">Fackordlista .............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft0">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p17 ft0">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p20 ft8">Mål och riktlinjer...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft0">25</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft0"><SPAN class="ft3">1.1</SPAN><SPAN class="ft9">Samhällets behov av forskning inom avgas- och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p22 ft8">bränsleområdet..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft11">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft0">1.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">Utgångspunkter för uppdraget ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft0">1.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">Direktiven m.m. ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft0">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">Utökad samverkan staten – näringslivet ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft0">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">Uppläggningen av utredningsarbetet ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft0">1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p22 ft8">Avgränsningen av uppdraget ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft0">1.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">Betänkandets disposition ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">1.6</SPAN><SPAN class="ft9">Konsekvenser vad gäller direktiv till samtliga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft12">utredare .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p18 ft0">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td14"><SPAN class="p24 ft0">Emissionsforskning för renare luft och ökad konkurrens-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p24 ft0">kraft</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p25 ft12">.................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p24 ft0">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p17 ft13">Transportsektorns miljömål ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p18 ft0">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td12"><SPAN class="p18 ft0">2.1.1 .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p17 ft14">Målstyrning ökar behovet av underlag för åtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td6"><SPAN class="p18 ft0">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p18 ft15">2.1.2 ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p17 ft14">FoU i relation till näringslivets behov</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td6"><SPAN class="p18 ft15">36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft14"><SPAN class="ft15">2.2</SPAN><SPAN class="ft16">Forskningen inom emissionsområdet i ett</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p17 ft17">internationellt perspektiv ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td6"><SPAN class="p18 ft18">37</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">6 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0"><SPAN class="ft3">2.3</SPAN><SPAN class="ft9">Forskningsbehov uttryckta i olika utredningar och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">vår enkät............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p28 ft3">2.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p22 ft3">KFB:s rekommendationer om forskningsbehov ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft11">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p28 ft3">2.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">Utredningens egen enkät...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">2.4</SPAN><SPAN class="ft9">Allmänna slutsatser om forskningsbehov och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p25 ft3">forskningsstruktur.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p18 ft0">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td14"><SPAN class="p25 ft0">Emissionskaraktärisering och avgaskrav ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft0">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p24 ft0">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p25 ft3">Vad har svensk emissionsforskning lett till? ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p18 ft0">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">3.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft8">Lätta fordon ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft0">3.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p25 ft8">Tunga fordon ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">3.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft8">Arbetsmaskiner m.m.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">3.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft20">Miljöklassning av fordon/motorer och drivmedel ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft0">3.1.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p25 ft3">Alternativa drivmedel .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">3.1.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft8">Utförare.............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft3">Överskikt av avgaskraven .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">3.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft3">Avgaskrav och miljöklasser för lätta fordon ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">52</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft21">Överenskommelse om utsläpp av koldioxid för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft8">lätta fordon........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">54</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0"><SPAN class="ft3">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft21">Avgaskrav och miljöklasser för motorer till tunga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p17 ft8">fordon................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p18 ft0">54</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0"><SPAN class="ft3">3.3</SPAN><SPAN class="ft9">Vidareutveckling av emissionskrav och fortsatt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft3">behov av emissionsforskning............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p18 ft11">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td14"><SPAN class="p25 ft11">Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft11">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td20"><SPAN class="p24 ft0">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td10"><SPAN class="p25 ft3">Forskning och utveckling i industrin ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td6"><SPAN class="p18 ft0">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">4.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft8">Lätta fordon ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">4.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft8">Tunga fordon ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft0">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p25 ft3">Forskning och utveckling med statligt stöd ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">4.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft3">Fordonsforskningsprogrammet.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">64</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft21">Samverkansprogrammet Miljöanpassade Fordon</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p22 ft8">(SMF)................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft11">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p28 ft3">4.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">1997 års energipolitiska program .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">66</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft21">Kompetenscentra och övrig verksamhet vid</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p22 ft8">universitet och högskolor..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p18 ft11">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p28 ft3">4.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p22 ft8">Övriga forskargrupper ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p18 ft0">69</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td24"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p17 ft19">Innehåll <SPAN class="ft0">7</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0"><SPAN class="ft3">4.3</SPAN><SPAN class="ft9">Fordonsutveckling i övrigt av betydelse för utsläpp</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">och drivmedelsförbrukning...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p28 ft3">4.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">Nya mätmetoder och emissionskomponenter ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">70</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft0"><SPAN class="ft3">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft21">Tidpunkt när utsläppen minskat ned till kritiska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p22 ft3">belastningsgränser respektive lågrisknivåer. ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft11">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft0">4.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">Motverkande faktorer .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft0">4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">Konventionella drivmedel ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft0">4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft8">Alternativa drivmedel .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft0">4.5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p22 ft3">Motiv för användning av alternativa drivmedel ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft0">4.5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p22 ft3">EU:s mål för förnybar energi och biodrivmedel...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">75</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft21">Mål för Energimyndighetens biodrivmedels-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p17 ft8">verksamhet........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">75</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0"><SPAN class="ft3">4.5.4</SPAN><SPAN class="ft21">Användning av biodrivmedel i dag och inom den</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p17 ft8">närmaste framtiden ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0"><SPAN class="ft3">4.5.5</SPAN><SPAN class="ft21">Användning av biodrivmedel i ett europeiskt och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p25 ft3">internationellt perspektiv ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft11">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">4.5.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft3">Inriktning på längre sikt och forskningsbehov .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td11"><SPAN class="p18 ft0">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td14"><SPAN class="p25 ft0">Arbetsmaskiner och teknikutveckling .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td6"><SPAN class="p18 ft0">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p25 ft3">Arbetsmaskiners hälso- och miljöpåverkan......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p18 ft0">84</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p25 ft3">Miljö- och arbetsmiljökrav ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft8">Utförare.............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft20">SMP Svensk Maskinprovning AB....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft8">MTC..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p25 ft3">Luleå Tekniska Universitet...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft3"><NOBR>FoU-behov</NOBR> för arbetsmaskiner .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft3">Teknikutveckling för större motorer.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p25 ft3">Teknikutveckling för mindre motorer...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft3">Utveckling av eftermonterbara tillsatser...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft3">Maskinutveckling .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft3">Utveckling av körcykler och mätmetoder.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft0">5.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p25 ft3">Forskningsbehov för arbetsmaskiner................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft0">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td11"><SPAN class="p18 ft0">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td14"><SPAN class="p31 ft0">Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder för</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td6"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p25 ft0">ett hållbart transportsystem..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft0">95</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p24 ft0">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p25 ft20">Behovet av högkvalitativ emissionsstatistik m.m.............</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p18 ft0">96</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3357x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">8 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p32 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p33 ft0">6.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td30"><SPAN class="p17 ft8">Fortsatt utveckling av emissionsstatistiken m.m. .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td31"><SPAN class="p18 ft0">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p33 ft0">6.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p17 ft3">Emissionsstatistiken i ett internationellt perspektiv .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p18 ft0">98</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p33 ft0">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p17 ft8">Vad är officiell statistik? ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p18 ft0">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p33 ft0">6.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p17 ft8">Svensk officiell statistik....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p18 ft0">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p33 ft0">6.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p17 ft8"><NOBR>EU-statistik .....................................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p18 ft3">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p33 ft0">6.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p17 ft3">Övrig statistik och uppdragsverksamhet.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p18 ft3">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p33 ft0">6.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p17 ft8">Näringslivet – statistik ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p18 ft3">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p33 ft0">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p17 ft0">Förstärkt myndighetsansvar för emissions-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p17 ft8">statistiken ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p18 ft3">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p33 ft0">6.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p17 ft0">Ansvaret för den officiella statistiken är</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p17 ft8">decentraliserat.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p18 ft3">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p33 ft0">6.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p17 ft8">En samlad hantering av emissionsdata ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p18 ft3">103</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p33 ft0">6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p17 ft8">Emissionsmodeller m.m..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p18 ft3">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p33 ft0">6.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p17 ft3">Komponenterna i bra emissionsmodeller .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p18 ft3">105</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft21">Emissionsmodellerna måste utvecklas i samklang</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p22 ft8">med EU:s modeller .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p18 ft11">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p28 ft3">6.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft3">Kvalitetstänkande – ett oeftergivligt krav ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">108</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">6.4.4</SPAN><SPAN class="ft21">Bra provnings- och mättekniker en förutsättning</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p17 ft8">för korrekta data..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">108</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0"><SPAN class="ft3">6.5</SPAN><SPAN class="ft9">Slutsatser om </SPAN><NOBR>FoU-behov</NOBR> kring emissions-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td32"><SPAN class="p34 ft8">statistiken ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td33"><SPAN class="p18 ft0">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p18 ft0">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td35"><SPAN class="p34 ft0">Hälso- och miljöeffekter ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p18 ft0">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p24 ft0">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p34 ft3">Människan och miljön ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p18 ft0">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft0">7.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td32"><SPAN class="p34 ft3">Hälsopåverkan från luftföroreningar ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td33"><SPAN class="p18 ft0">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">7.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p34 ft3"><NOBR>FoU-behov</NOBR> inom miljörelaterade hälsoeffekter..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p34 ft20">Effekter på naturmiljö och kulturföremål.......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft0">7.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td32"><SPAN class="p34 ft3">Effekter på naturmiljön...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td33"><SPAN class="p18 ft0">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">7.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p34 ft3">Kulturmiljön ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p34 ft3">Miljömål - osäkerheter och kunskapsbehov ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">7.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p34 ft3">Slutsatser om <NOBR>FoU-behov</NOBR> inom effektområdet...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td11"><SPAN class="p18 ft0">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td35"><SPAN class="p34 ft0">Systemstudier och styrmedel m.m..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p18 ft0">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p24 ft0">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p34 ft8">Systemstudier..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p18 ft0">120</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">8.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p34 ft3">Hela transportsystemet i fokus .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">120</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">8.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p34 ft3">Forskningsbehov inom systemområdet...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">121</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td24"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p17 ft19">Innehåll <SPAN class="ft0">9</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0"><SPAN class="ft3">8.2</SPAN><SPAN class="ft9">Effektiviteten i styrmedel – uppföljning och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p34 ft8">utvärdering......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p17 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft11">8.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p34 ft8">Styrmedel........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p18 ft11">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">8.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p34 ft3">Forskning kring styrmedelseffektiviteten .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">124</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft0">8.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p34 ft3">Slutsatser om forskningsbehov .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">125</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td11"><SPAN class="p18 ft0">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td35"><SPAN class="p34 ft0">Svensk emissionsforskning i ett internationellt perspektiv......</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p18 ft0">127</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft0"><SPAN class="ft3">9.1</SPAN><SPAN class="ft9">Internationellt samarbete för att lösa miljö-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p17 ft8">problemen .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">128</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0"><SPAN class="ft3">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft21">Forskningens betydelse för internationella</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p17 ft8">strategier .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td33"><SPAN class="p18 ft0">128</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0"><SPAN class="ft3">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft21">Internationellt samarbete för att lösa CO</SPAN><SPAN class="ft23">2</SPAN>-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p17 ft8">problematiken .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">129</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0"><SPAN class="ft3">9.2</SPAN><SPAN class="ft9">EU:s ramprogram för forskning och utveckling</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft8">m.m. ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">130</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p28 ft3">9.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p22 ft3">Övergripande mål EU:s forskningspolitik ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p18 ft11">130</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p28 ft3">9.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft3">Svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">132</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p28 ft3">9.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td32"><SPAN class="p22 ft8">EU:s ramprogram för folkhälsa ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td33"><SPAN class="p18 ft0">135</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">9.3</SPAN><SPAN class="ft9">Emissionsforskning och provningsverksamhet i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p22 ft8">några andra länder ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p18 ft11">136</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p28 ft3">9.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft8">Finland ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft21">Europeiska konkurrenter till svenska aktörer inom</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p17 ft8">emissionsprovningen ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">137</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0"><SPAN class="ft3">9.4</SPAN><SPAN class="ft9">Slutsatser för att öka </SPAN><NOBR>EU-finansierad</NOBR> forskning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr8 td36"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td37"><SPAN class="p34 ft8">m.m. ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td33"><SPAN class="p18 ft0">139</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td14"><SPAN class="p34 ft0">10 Förslag till forskningsprogram...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p18 ft0">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td36"><SPAN class="p35 ft0">10.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td37"><SPAN class="p34 ft8">Vision och mål................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p18 ft0">142</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td36"><SPAN class="p35 ft0">10.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td37"><SPAN class="p34 ft3">Utgångspunkter för ett samlat forskningsprogram .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td33"><SPAN class="p18 ft0">142</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft24">Vilka ”byggstenar” behöver vi då för att</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p34 ft11">åstadkomma detta?..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p18 ft11">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td38"><SPAN class="p34 ft3">10.1.3 Inriktning av forskningsprogrammet ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">146</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft0"><SPAN class="ft3">10.1.4</SPAN><SPAN class="ft24">Jämställdhetspolitiska konsekvenser av program-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p36 ft8">förslaget ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p17 ft11">10.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p36 ft8">Förslag till forskningsområden.......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p18 ft11">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p17 ft0">10.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p36 ft3">Utveckling av fordonsmotorer och bränslen...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">150</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3359x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">10 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p37 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p33 ft0">10.2.2 Motoremissioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p18 ft8">............................................................. 151</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft24">Forskning kring atmosfärsprocesser, exponering,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p36 ft3">nedfall, hälso- och miljöeffekter.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">154</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p38 ft3">10.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p36 ft8">Systemstudier och styrmedel. .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p18 ft11">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p38 ft3">10.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p36 ft8">Ett särskilt partikelprogram ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">159</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">10.3</SPAN><SPAN class="ft25">Internationell forskning – utvärderingar och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td43"><SPAN class="p34 ft3">kunskapssammanställningar ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p39 ft11">10.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p34 ft3">Förslag till volym............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p18 ft11">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td14"><SPAN class="p34 ft20">11 Organisation och finansiering.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p18 ft0">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td42"><SPAN class="p39 ft0">11.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p34 ft8">Inledning .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p18 ft0">164</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft0"><SPAN class="ft3">11.2</SPAN><SPAN class="ft25">Förslag till organisationsstruktur för emissions-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p17 ft8">forskningen .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">165</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0"><SPAN class="ft3">11.3</SPAN><SPAN class="ft25">Konsekvenser av en samlad forskningsinsats enligt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr3 td44"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td43"><SPAN class="p40 ft8">utredningens förslag .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">171</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><SPAN class="p39 ft3">11.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td43"><SPAN class="p40 ft8">Finansiering av programmet ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">172</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft0"><SPAN class="ft3">11.5</SPAN><SPAN class="ft25">Finansiering av ett särskilt projekt för emissions-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr3 td44"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td43"><SPAN class="p40 ft8">statistik............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">175</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><SPAN class="p39 ft3">11.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p40 ft8">Internationell samverkan ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p18 ft11">175</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><SPAN class="p39 ft3">11.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td43"><SPAN class="p40 ft3">Organisation av forskningsutförande organ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">176</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft0">Bilagor:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p17 ft0">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p17 ft8">Kommittédirektiv 1998:89..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p18 ft0">181</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p17 ft11">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p17 ft3">Avgaskrav för lätta fordon..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p18 ft11">187</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td45"><SPAN class="p17 ft0">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p17 ft3">Miljöklassning av drivmedel ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft0">199</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p17 ft11">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td46"><SPAN class="p18 ft11">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td47"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td48"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft27">Sammanfattning</P>
<P class="p43 ft0">Miljömålen för transportsektorn och därmed sammanhängande åtgärdsstrategier bildar grunden för en fortsatt forskning kring emissioner. En framgångsrik emissionsforskning är en förutsättning för att minska vägtrafikens effekter på hälsa, miljö och kulturminnen.</P>
<P class="p44 ft20">De beslut som styr utvecklingen och omfattningen av många miljöproblem fattas också i allt högre grad på internationell nivå, främst inom EU. Medlemskapet i EU och andra internationella fora skapar ett ständigt behov av bl.a. forskningsunderlag för en svensk strategi och för att påverka beslutsprocessen.</P>
<P class="p45 ft20">Ett sammanhållet forskningsprogram inom emissionsområdet ställer krav på långsiktighet, kraftsamling och prioritering, samordning av forskningsinsatser och samverkan mellan forskningens olika intressenter inom områdena</P>
<P class="p46 ft28">Emissionsforskningsprogrammet</P>
<P class="p47 ft29">FoU inom fordons- och drivmedelsområdet och å andra sidan FoU kring effekter och styrmedel bör kunna betraktas i ett sammanhang och förenas i en övergripande programstruktur. Ett sådant betraktelsesätt ger stora fördelar för motor- och bränsleutvecklingen, eftersom nya forskningsresultat kring styrmedel, miljöeffekter och från provning snabbt kan tillgodogöras inom teknikutvecklingsområdet. På samma sätt utgör kunskap kring teknisk utveckling en viktig bas för politiska ställningstaganden och bedömningar av åtgärdsbehov.</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p17 ft11">12 Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td18"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td19"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft0">Målet för ett samlat långsiktigt forskningsprogram bör vara att stärka såväl statsmakternas som företagens underlag rörande emissioner från fordon och arbetsmaskiner, deras hälso- och miljöeffekter samt möjligheterna till åtgärder.</P>
<P class="p44 ft29">Förslaget till forskningsprogram skall enligt direktivet omfatta en tioårsperiod. Detta är en lång tid sett i perspektivet av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen inom fordons- och avgasområdet, där förutsättningar och forskningsbehov snabbt kan undergå stora förändringar. Förutsättningar och innehåll för programmet bör därför löpande omprövas och senast inom fem år. Det gäller inte minst i perspektivet av åtgärdsbehoven för att lösa trafikens samlade bidrag till emissionerna av klimatgaser. Utredningen innehåller mot denna bakgrund såväl förslag till kunskapsuppbyggnad som förslag till konkreta <NOBR>FoU-insatser</NOBR> som skall genomföras på kort tid.</P>
<P class="p49 ft0">Programmet har följande huvudområden:</P>
<P class="p50 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">utveckling av fordon och bränslen men också kompletterande insatser till pågående FoU</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">emissioner och emissionsmodeller, med en huvudinriktning mot att stärka underlaget kring emissioner av oreglerade föroreningar samt utveckling av emissionsmodeller inkl. underlag och validering</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">hälso- och miljöeffekter, där forskningen koncentreras till de områden, där trafikens bidrag till effekterna är dominerande. De forskningsområden som inkluderas är bl.a. spridning och exposition av luftföroreningar i tätorter, hälsoeffekter och riskanalys samt effekter på kulturföremål</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">systemstudier och styrmedel, där programmet bör innehålla fortsatt utveckling av metoder för uppföljning av vidtagna åtgärder.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p17 ft11">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td50"><SPAN class="p17 ft3">Sammanfattning 13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td51"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td52"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft28">Ett särskilt partikelprogram</P>
<P class="p47 ft29">Under de senaste åren har en rad undersökningar publicerats, där samband konstaterats mellan halten av partiklar och olika hälsoeffekter. Sambanden har satt fokus på åtgärder mot emissionen av partiklar från trafiken. En omfattande forskning pågår i en rad länder för att studera olika samband mellan partiklar och hälsoeffekter, partiklarnas ursprung samt i vilken utsträckning olika åtgärder kan minska emissionerna. Sverige bedriver en viss forskning inom området. Den behöver emellertid förstärkas och samordnas i ett kraftfullt program. Ett särskilt partikelprogram föreslås, i vilket emissioner, spridning och effekter och åtgärdsmöjligheter analyseras samlat. Programområdet bör också kopplas till energiområdet, eftersom småskalig vedeldning är en väsentlig källa.</P>
<P class="p53 ft0">En viktig forskningsfråga rör partiklarnas ursprung och karaktärisering. För detta fordras dels löpande utveckling och förbättring av olika provtagnings- och analysmetoder, dels omfattande program för karaktärisering av källor och förekomst. För övervakning av hälsan och miljön behövs också förenklade metoder.</P>
<P class="p54 ft0">En övergripande samordning av <NOBR>FoU-insatserna</NOBR> kommer dessutom att ge såväl en ökad kostnadseffektivitet i forskningen som en förbättrad plattform för att kunna driva omställningen till ett hållbart transportsystem.</P>
<P class="p55 ft28">Emissionsstatistiken inom vägtrafikområdet behöver förbättras</P>
<P class="p56 ft0">Tillförlitliga beräkningsmetoder och data för emissioner från vägfordon och arbetsmaskiner är en viktig förutsättning för utveckling av ny <NOBR>motor-,</NOBR> bränsle- och reningsteknik, för uppföljning och kontroll av åtgärder, men också för att ta fram emissionsstatistik och för att förbättra emissionsmodellerna för beräkning av bl.a. vägtrafikens emissioner.</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p17 ft11">14 Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td18"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td19"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft29">Mot bakgrund av att emissionsstatistiken har kritiserats och ifrågasatts har utredningen analyserat behovet av och ansvaret för den officiella statistiken inom emissionsområdet. Analysen har resulterat i ett förslag till en särskild organisation för hanteringen av samhällets behov av emissionsdata från olika utsläppskällor. Användarrådet vid Naturvårdsverket ersätts med ett Emissionsråd med både rådgivande och verkställande funktioner inom statistikområdet för de samlade emissionerna.</P>
<P class="p58 ft0">För att säkerställa att kvalitet och trovärdighet på emissionsdata upprätthålls bör olika referensgrupper bildas, bl.a. en för vägtrafikområdet. I denna bör ingå företrädare för Vägverket, SIKA, Naturvårdsverket, forskarsamhället, bil- och petroleumindustrin, arbetsmaskintillverkare och experter.</P>
<P class="p59 ft2">För emissioner från vägtrafik och arbetsmaskiner är det särskilt angeläget att bygga upp ett bättre vetenskapligt underlag för statistiken. Därför föreslår vi att arbetet med att ta fram emissionsdata under de närmaste tre åren bör drivas som ett <NOBR>FoU-projekt</NOBR> med inriktning på att se till att emissionsstatistiken får en tillfredsställande uppdatering i relation till nationella och internationella åtaganden och åtgärdsplaner.</P>
<P class="p59 ft0">För att ytterligare stärka underlaget kring emissioner från fordon och arbetsmaskiner ingår femårigt <NOBR>FoU-program</NOBR> Emissionsforskningsprogrammet kring karaktärisering, utveckling av mätmetoder och modeller, metoder för att ta fram trafikstatistik och validera modellerna. Målet med forskningen skall vara att förse samhället med relevanta data över emissionerna från bilpark och arbetsmaskiner. Programmet skall också vara ett stöd för att Sverige skall kunna agera i internationella sammanhang vid utveckling av provmetoder och mätförfaranden. Att kunna karaktärisera nya motor- och drivmedelskoncept samt ny avgasreningsteknik är några andra angelägna delar. Underlaget för olika modeller för emissionsstatistik och prognoser, för uppföljning av miljömål och för uppskattning av miljöeffekter skall också utvecklas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p17 ft11">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td50"><SPAN class="p17 ft3">Sammanfattning 15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td51"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td52"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft28">Arbetsmaskiner</P>
<P class="p47 ft2">Arbetsmaskiner omfattar många olika maskintyper i varierande storlekar. För att driva projekt inom området krävs därför såväl bransch- och maskinkännedom som expertkunskaper inom <NOBR>motor-,</NOBR> förbrännings- och mätteknik etc. Dessutom krävs laboratorieresurser för att mäta och prova maskinerna. De är i dag splittrade på flera olika platser. Några större möjligheter till en samlokalisering av de fysiska resurserna finns emellertid inte, utan en intensifierad samverkan får ses som den bästa möjligheten att utnyttja såväl kompetens som utrustning inom detta område.</P>
<P class="p60 ft2">En långsiktig finansiering av FoU inom området arbetsmaskiner är nödvändig. Detta kan delvis ske inom ramen för det program som utredningen föreslår. Ett mer koordinerat samarbete mellan utförarna behövs för att stärka konkurrensförmågan. Jordbrukstekniska institutet (JTI), SMP Svensk Maskinprovning AB (SMP) och Luleå tekniska universitet (LTU) är i detta sammanhang viktiga aktörer. Organisatoriska frågor och behovet av koordinering bör tas i beaktande inom den programstruktur som föreslås för emissionsforskningsområdet.</P>
<P class="p61 ft28">Effektforskningen visar på orsakssamband</P>
<P class="p47 ft2">Den miljömedicinska och den effektinriktade naturvetenskapliga forskningen måste fortsatt få en hög prioritet så att avvägningen mellan olika alternativ till åtgärder kan ske utifrån kunskapen kring effekter och deras orsakssamband. Särskilt myndigheterna har behov av kunskap och forskarkompetens för att klara Sveriges deltagande i internationella fora, liksom för arbetet inom landet med att förhindra och hantera olika hälso- och miljöproblem. Forskningen av stor betydelse i arbetet med miljökvalitetsnormer.</P>
<P class="p60 ft3">Det är viktigt att kunskapen om miljöeffekter och orsakssamband tidigt kommer den tekniska utvecklingen till del. Teknikutveckling framhålls starkt av forskningsfronten när det gäller hälso- och miljöeffekter. Denna bör därför kunna drivas integrerat</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p17 ft11">16 Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td18"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td19"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft0">med forskning kring miljöeffekter och orsakssamband, t.ex. inom partikelområdet.</P>
<P class="p63 ft0">Inom områden där trafiken utgör den dominerade källan bör särskilda trafikrelaterade program etableras. Miljöeffektforskningen i övrigt bör drivas som en generell forskning med stöd från forskningsorgan med en allmän inriktning mot miljö- och hälsoeffekter.</P>
<P class="p64 ft31">Styrmedels- och systemanalyser för kostnadseffektiva åtgärder</P>
<P class="p65 ft0">Forskning inom system- och styrmedelsanalys bör i större utsträckning än hittills bedrivas i samarbete med de grupper som arbetar med motor- och bränsleutveckling, emissions- och effektområdena. Samarbete över disciplingränserna behöver utvidgas och innefatta områden som psykologi, statsvetenskap och ekonomi.</P>
<P class="p59 ft3">Till andra angelägna forskningsområden hör att utveckla ekonomiska modeller för att uppskatta olika styrmedels inverkan på nya bilars och bilparkens bränsleekonomi/specifika koldioxidutsläpp, på bilanvändningen och andra samhällsmål. Forskning kring vilka åtgärdskombinationer som är optimala för att åstadkomma ett ekologiskt hållbart transportsystem bör också ingå.</P>
<P class="p66 ft0">Om Sverige skall ha en framträdande roll inom system- och styrmedelsanalys bör kompetensen förstärkas, inte minst när det gäller att beakta problemet i ett internationellt (europeiskt) perspektiv.</P>
<P class="p67 ft28">Ökat svensk deltagande i EU:s forskningsprogram kräver motfinansiering</P>
<P class="p68 ft20">Den svenska forskningen inom emissionsområdet har haft stor betydelse som underlag dels för EG:s regelverk inom bilavgasområdet, dels för EU:s försurningsstrategi och dels för andra</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p17 ft11">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td50"><SPAN class="p17 ft3">Sammanfattning 17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td51"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td52"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft0">internationella överenskommelser som t.ex. konventionen för långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Det svenska försprånget inom transportforskningen i stort håller emellertid på att hämtas in av andra länder.</P>
<P class="p63 ft0">Också svenska forskares deltagande i olika projekt inom EU:s femte ramprogram för forskning visar en nedgång i jämförelse med utfallet i det fjärde ramprogrammet. En bidragande orsak till detta kan vara svårigheter att finna motfinansiering till beviljat stöd. Motsatsen gäller för det svenska deltagandet i EU:s ramprogram för folkhälsa som syftar till att ta fram underlag för gemenskapsåtgärder för miljörelaterad ohälsa, främst luftföroreningar.</P>
<P class="p59 ft3">Ett orosmoment är, trots en avancerad miljöforskning i Sverige, att svenska forskningstjänsteföretag får en försvinnande liten del av den uppdragsforskning som upphandlas i bl.a. EU.</P>
<P class="p69 ft0">Om Sverige skall kunna stärka deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och öka möjligheterna för den forskningsnära tjänstesektorn att konkurrera om den internationella uppdragsforskningen måste en medveten strategi utformas med denna inriktning.</P>
<P class="p59 ft3">I en samlad programorganisation bör ingå särskilda uppgifter och funktioner som stärker den internationella dimensionen.</P>
<P class="p70 ft28">En samlad organisationsstruktur ger effektivitetsvinster</P>
<P class="p68 ft2">Organisationen av den framtida emissionsforskningen bör utformas så att den får en inriktning som svarar mot det program som utredningen föreslagit. Det innebär att miljö- och transportpolitiska behov såväl för myndighetssfären som för industrin, vetenskapliga kvalitetskrav, en väl avvägd balans mellan beställar- och <NOBR>forskar-inflytande</NOBR> skall tillgodoses. Till detta kommer behovet av en basorganisation som ger långsiktig stabilitet åt satsningarna på emissionsforskningen och där viktiga aktörer har en permanent roll. Slutligen bör även beaktas möjligheten att underlätta att</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p17 ft11">18 Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td18"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td19"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft0">forskningsresultat omsätts i bättre produkter från tillverkarna av fordon, arbetsmaskiner och drivmedel</P>
<P class="p71 ft3">Programmet för emissionsforskning (EMFO) bör därför läggas samman med Fordonsforskningsprogrammet och Samordningsprogrammet Miljöanpassade Fordon under ett gemensamt programråd. Forskning och teknisk utveckling i samspel inom emissionsområdet mellan staten och industrin kan öppna nya möjligheter för omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling, men också ge näringslivet konkurrensfördelar.</P>
<P class="p72 ft29">Staten och industrin bör teckna ett avtal om programmet. En Beredningsgrupp för EMFO inrättas under det gemensamma programrådet med ansvar för att genomföra programmet. I EMFO:s beredningsgrupp bör ingå företrädare för myndigheter, fordonsindustrin, petroleumindustrin och tillverkare av arbetsmaskiner. Beredningsgruppens ordförande och ledamöter skall utses av regeringen. En programledare skall knytas till verksamheten. En särskild funktion inrättas med syfte att stärka den internationella dimensionen.</P>
<P class="p73 ft32">Inhemska laboratorieresurser stärker den svenska profileringen och näringslivets konkurrensfördelar</P>
<P class="p74 ft0">Europeiseringen och en snabb teknisk utveckling ställer ökade krav på den svenska provningsverksamheten för avgasorienterad forsknings- och undersökningsverksamhet att anpassa sig till den ändrade konkurrenssituationen. Ett sätt kan vara att söka samarbete i strategiska allianser eller att medverka i olika internationella nätverk.</P>
<P class="p58 ft0">Utredningen föreslår att de resurser som nu är splittrade på flera händer så lång möjligt samlas och koncentreras i ett FoU- centrum. Det skulle innebära att i första hand IVL och MTC kommer att beröras.</P>
<P class="p63 ft0">Oavsett lösning gäller att det måste finnas ett ekonomiskt intresse och incitament i en koncentrering samt att det finns en god och kreativ forskningsmiljö.</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p17 ft11">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td50"><SPAN class="p17 ft3">Sammanfattning 19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td51"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td52"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft0">Utredningen förslår en snar översyn av den institutionella strukturen med sikte på en koncentration och kraftsamling i utförarledet. Det gäller främst den tillämpade FoU och provningsverksamhet som ligger nära myndigheternas och företagens behov. En översyn bör också innefatta en dialog med IVL:s och MTC:s ägare och ledning för att utröna förutsättningar och intresse för ett organisatoriskt närmande.</P>
<P class="p60 ft29">Utredningen har även övervägt möjligheterna till en samordning av resurserna inom området arbetsmaskiner och föreslår att ett särskilt <NOBR>FoU-centrum</NOBR> skapas för dessa genom ett samarbete mellan SMP, JTI och Luleå Tekniska Universitet. Bildandet av ett sådant centrum skall dock inte ses isolerat från de övriga organisatoriska förändringar som föreslås.</P>
<P class="p75 ft28">Finansieringen av programmet</P>
<P class="p76 ft0">Finansieringen av programmet bör ske i samverkan mellan staten och industrin. De statliga insatserna föreslås uppgå till ca 50 miljoner kronor per år under fem år, varefter programmet omprövas. Industrins medverkan har uppskattats till cirka 10 miljoner kronor per år.</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p17 ft11">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td46"><SPAN class="p18 ft11">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td47"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td48"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft27">Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">ACEA</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft11">Bilindustrins organisation inom EU –</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p77 ft3">Association des Constructeurs Européens d’Auto-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p77 ft0">mobiles</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">ASB</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft11">AB Svensk Bilprovning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">bet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft11">Utskottsbetänkande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">CO</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft11">Koloxid/kolmonoxid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p17 ft0">CO<SPAN class="ft33">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p17 ft0">Koldioxid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">CTH</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft11">Chalmers tekniska högskola</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">dir.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft11">Kommittédirektiv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft0">Ds</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft0">Departementsserien</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p17 ft0">ECE</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p17 ft0">FN:s ekonomiska kommission för Europa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">EEG</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft11">Europeiska ekonomiska gemenskapen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">EG</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft11">Europeiska gemenskapen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p17 ft0">EEV</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p77 ft3">Enhanced Environmental Friendely Vehicles (mer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p77 ft11">miljövänliga fordon</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">EU</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft11">Europeiska unionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft0">FN</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft0">Förenta nationerna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p17 ft0">FRN</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p17 ft0">Forskningsrådsnämnden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">g</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft11">gram</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">HC</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p17 ft11">Kolväten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p17 ft0">IMM</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p77 ft0">Institutet för miljömedicin</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">ISO</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p77 ft11">Internationella standardiseringsorganet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">ITM</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p77 ft11">Institutet för tillämpad miljöforskning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">IVL</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p77 ft11">IVL Svenska Miljöinstitutet AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p17 ft0">JTI</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p77 ft0">Jordbrukstekniska institutet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">KFB</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p77 ft11">Kommunikationsforskningsberedningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft11">KTH</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td54"><SPAN class="p77 ft11">Kungl. Tekniska högskolan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td53"><SPAN class="p17 ft0">kWh</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td54"><SPAN class="p17 ft0">kilowattimmar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p17 ft11">22 Förkortningar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p78 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p79 ft11">LTH</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p77 ft11">Lunds tekniska högskola – Lunds universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p79 ft0">LTU</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><SPAN class="p77 ft0">Luleå tekniska högskola</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft11">MTC</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p77 ft11">Motortestcenter MTC AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft11">NO<SPAN class="ft23">x</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p17 ft11">Kväveoxider (samlande begrepp för kväve</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p17 ft11">monoxid och kvävedioxid)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p79 ft0">NUTEK</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><SPAN class="p17 ft0">Närings- och teknikutvecklingsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft11">OECD</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p77 ft11">Organisationen för ekonomiskt samarbete och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p77 ft11">utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft0">PAC</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p77 ft0">Polycykliska aromatiska föreningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p79 ft0">PFF</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><SPAN class="p17 ft0">Programrådet för fordonsforskning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft11">prop.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p17 ft11">Regeringens proposition till riksdagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft11">RR</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p77 ft11">Riksdagens revisorer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p79 ft0">rskr.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><SPAN class="p17 ft0">Riksdagsskrivelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft11">SCB</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p17 ft11">Statistiska centralbyrån</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft11">SIKA</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p77 ft11">Statens institut för kommunikationsanalys</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft0">SMP</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p77 ft0">SMP Statens Maskinprovning AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p79 ft0">STEM</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><SPAN class="p77 ft0">Statens energimyndighet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft11">skr.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p17 ft11">Regeringens skrivelse till riksdagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft11">NV</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p17 ft11">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p79 ft0">SNV</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><SPAN class="p77 ft0">Statens naturvårdsverk före 1999</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft11">SOU</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p77 ft11">Statens offentliga utredningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft11">SWEDAC</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p77 ft11">Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p79 ft11">VTT</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p77 ft11">Statens tekniska forskningscentral (Finland)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p79 ft0">VV</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><SPAN class="p77 ft0">Vägverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td55"><SPAN class="p79 ft0">WHO</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td56"><SPAN class="p17 ft0">Världshälsoorganisationen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p17 ft11">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td46"><SPAN class="p18 ft11">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td47"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td48"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft7">Fackordlista</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p17 ft11">ackreditering</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p17 ft11">Formellt erkännande av ett organs</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p17 ft3">kompetens att utföra specificerad provning,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td60"><SPAN class="p17 ft0">certifiering eller besiktning (EN 45 000-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p17 ft11">serien)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td59"><SPAN class="p17 ft11">anmält organ</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td60"><SPAN class="p17 ft3">Organ som anses uppfylla kraven i EN 45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td60"><SPAN class="p17 ft3"><NOBR>000-serien</NOBR> och som får delta i kontrollpro-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p17 ft3">cedurer. Utsett av medlemslandet och an-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p17 ft11">mält till kommissionen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td59"><SPAN class="p17 ft0">certifiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td60"><SPAN class="p17 ft3">Fastställande av en produkts godkännande-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p17 ft11">status</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td59"><SPAN class="p17 ft0">emission</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td60"><SPAN class="p17 ft0">Utsläpp</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td59"><SPAN class="p17 ft11">körcykel</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td60"><SPAN class="p17 ft11">Tillämpat körmönster för att återspegla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p80 ft0">verklig trafik</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td59"><SPAN class="p17 ft11">provning</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td60"><SPAN class="p17 ft11">Undersökning för att bestämma en eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p17 ft11">flera egenskaper hos en produkt, tjänst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td60"><SPAN class="p17 ft0">eller process enligt ett specificerat för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p17 ft11">farande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p17 ft11">typgodkännande</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p17 ft3">Generellt godkännande av en viss produkt,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p17 ft3">utförande eller metod, utfärdat av behörig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td60"><SPAN class="p17 ft0">myndighet eller i särskild ordning utsett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td59"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td60"><SPAN class="p17 ft0">annat organ</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p18 ft0">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td48"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft27">1 Mål och riktlinjer</P>
<P class="p81 ft35"><SPAN class="ft28">1.1</SPAN><SPAN class="ft34">Samhällets behov av forskning inom avgas- och bränsleområdet</SPAN></P>
<P class="p82 ft28"><SPAN class="ft36">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft37">Utgångspunkter för uppdraget</SPAN></P>
<P class="p83 ft0">Det nya övergripande transportpolitiska målet är att transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266).</P>
<P class="p60 ft2">Transportsektorns påverkan på människors hälsa, ekosystem, kulturminnen och bidrag till utsläppen av växthusgaser är viktiga drivkrafter i utvecklingen av morgondagens transportsystem. Program för omställning och utveckling av transportområdet nödvändiggör en långsiktig satsning på forskning, utveckling och demonstration av ny teknik och alternativa drivmedel. Transportsektorns energiförsörjning bör enligt statsmakterna på lång sikt grundas på förnybar energi ((jfr prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272).</P>
<P class="p60 ft2">Miljöbalken infördes den 1 januari 1999 och riksdagen har lagt fast 15 nationella miljömål för det miljötillstånd som skall uppnås i ett generationsperspektiv (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Miljömålskommittén (M 1998:07) och Klimatkommittén (1998:06) arbetar med att i samverkan med sektorsmyndigheterna ta fram delmål för att ange</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">26 </SPAN>Mål och riktlinjer</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">inriktning och tidsperspektiv, liksom förslag till åtgärdsstrategier för att de övergripande miljökvalitetsmålen skall kunna nås. Den ekologiska omställningen av transportsektorn kräver att man utgår från miljömålen.</P>
<P class="p71 ft2">Utformningen av förslag till framtida sektors- och delmål för att nå ett ekologiskt uthålligt samhälle förutsätter relevanta underlag för avvägningar och bedömningar, inte minst när det gäller transportsektorns utveckling. Sådana underlag har betydelse också för att kunna påverka regelverket på EU- och internationell nivå.</P>
<P class="p71 ft2">Regeringen har dessutom i mars 2000 lagt fram ett förslag till en radikalt förändrad myndighetsstruktur för den statligt finansierade forskningen i propositionen Forskning för framtiden – en ny organisation för forskningsfinansiering (jfr prop. 1999/2000:81 och även prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken). Förutom tre nya forskningsråd inrättas också en ny myndighet för behovsstyrd forskning och utvecklingsarbete till stöd för innovationssystemet. Den nya <NOBR>FoU-myndighetens</NOBR> huvudsakliga inriktning skall var stöd till innovationssystemet och en hållbar utveckling och tillväxt. I <NOBR>FoU-myndigheten</NOBR> skall enligt förslaget ingå de ansvarsområden som i dag hanteras av Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), de <NOBR>FoU-finansie-</NOBR> rande delarna av Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) verksamhet och även delar av de ansvarsområde som handhas av Rådet för arbetslivsforskning (RALF). En organisationskommitté skall också inrättas med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av bl.a. de nya föreslagna myndigheterna så att de kan börja sin verksamhet den 1 januari 2001. Vid samma tidpunkt skall KFB och RALF avvecklas. Genom att det nu nämnda förslaget behandlar organisationsstrukturen för den sektorsfinansierade forskningen under Näringsdepartementet får det också konsekvenser för den statligt finansierade forskningen inom avgas- och bränsleområdet. Statens energimyndighet lämnas dock utanför <NOBR>FoU-myndigheten</NOBR> och förblir även fortsättningsvis en separat myndighet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td61"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td62"><SPAN class="p17 ft19">Mål och riktlinjer <SPAN class="ft0">27</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td63"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td64"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft36">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft37">Direktiven m.m.</SPAN></P>
<P class="p86 ft2">Mot denna bakgrund är uppgiften enligt direktiven (dir. 1998:89) att lämna förslag till vilka forsknings- och utvecklingsområden som bör prioriteras från <NOBR>transport-,</NOBR> <NOBR>miljö-,</NOBR> energi- och näringspolitiska utgångspunkter och föreslå ett program för forskning kring avgaser och bränslen inom motorfordonsområdet. Uppdraget omfattar avgasutsläpp från såväl motorfordon som arbetsmaskiner. Programmet skall omfatta en tioårsperiod med en mellankommande utvärdering efter fem år.</P>
<P class="p60 ft29">Förslag till en långsiktig finansiering av det statliga åtagandet inom området skall också lämnas. I sammanhanget skall beaktas hur de statliga insatserna inom området skall kunna ske i nära samverkan med näringsliv och andra berörda parter. Även det pågående arbetet inom EU med det femte ramprogrammet för forskning och utveckling och andra forskningsprogram som berör avgasfrågor skall beaktas.</P>
<P class="p87 ft0">I direktiven anges vidare att den statliga finansieringen av forskning, utveckling och uppföljning i fråga om vägtrafikens utsläpp i dag är uppdelad på ett stort antal myndigheter och institutioner. Ett behov av en bättre samordning har också kunnat konstateras.</P>
<P class="p87 ft0">Utöver direktiven har en skrivelse (dnr 1/99) till regeringen i februari 1998 från KFB, NUTEK, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet och AB Svensk Bilprovning lämnats över till utredningen. Organisationerna har pekat på den betydelsefulla forskning och utveckling som sedan lång tid bedrivits inom bilavgas- och bränsleområdet i Sverige, men framhåller samtidigt att de långsiktiga förutsättningarna att finansiera verksamheten är oklara. De lämnar i skrivelsen också förslag till ett tioårigt <NOBR>Forsknings-,</NOBR> utvecklings- och demonstrationsprogram för ekologiskt hållbara transporter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>Mål och riktlinjer</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft35"><SPAN class="ft28">1.2</SPAN><SPAN class="ft34">Utökad samverkan staten – näringslivet</SPAN></P>
<P class="p89 ft2">Enligt våra direktiv ingår särskilt att beakta hur statliga forskningsinsatser inom avgas- och bränsleområdet skall utformas för att öka samarbetet mellan staten och industrin på detta fält. Inom transportsektorn finns det flera exempel på framgångsrika samarbetsprojekt mellan staten och näringslivet som kan tjäna som förebilder för att öka samverkan också inom utredningens område. Ett exempel är arbetet med ett miljöanpassat transportsystem, det s.k. <NOBR>MaTs-projektet,</NOBR> där nio myndigheter samverkade med företrädare för bil- och oljeindustrin. Ett annat gott exempel på en sådan samverkan är Fordonsforskningsprogrammet med en delad finansiering mellan staten och fordonsindustrin. Programmet tillkom år 1993 och pågår alltjämt (jfr prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30. rskr. 1992/93:399, bet. 1992/93:FÖU13, rskr. 1992/93:393 och prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:NU2, rskr. 1996/97:122.). Finansieringen från statens sida uppgår till 30 miljoner kronor årligen.</P>
<P class="p90 ft2">Ytterligare ett samverkansprojekt mellan staten och fordonsindustrin kommer att presenteras i april 2000. Det skall i första hand inriktas på utveckling av mer miljöanpassade fordon – Program för samverkan mellan staten och fordonstillverkarna kring utveckling av miljövänligare fordon (Samverkansprojektet Miljöanpassade Fordon – SMF). Programmet skall löpa under en sexårsperiod från år 2000. Från statens sida disponeras totalt 500 miljoner kronor under perioden. Programmet skall omfatta områden såsom avancerad förbränningsteknik, hybridfordon och bränslecellteknik, viktreduktion samt kompetensförsörjning. Avsikten är att såväl fordonstillverkarna som universitet och forskningsinstitut samt underleverantörer skall medverka i programmet (jfr prop. 1999/2000:1).</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td61"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td62"><SPAN class="p17 ft19">Mål och riktlinjer <SPAN class="ft0">29</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td63"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td64"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft35"><SPAN class="ft28">1.3</SPAN><SPAN class="ft34">Uppläggningen av utredningsarbetet</SPAN></P>
<P class="p92 ft2">Forskningens långsiktiga betydelse för att nå de uppsatta miljökvalitets- och transportpolitiska målen innebär att inte minst frågorna om finansiering av forskning, prioriteringar och resursanvändning måste behandlas från ett brett beslutsunderlag. Mot bakgrund härav inleddes utredningsarbetet med en enkät till ett femtiotal forskningsfinansiärer och forskningsutförare för att kartlägga nuläget. Vi återkommer senare i betänkandet med resultatet av enkäten både vad gäller inriktningen av avgasforskningen, de finansiella utgångspunkterna för uppdraget och åtgärder för att förbättra samverkan mellan forskningsfinansiärerna.</P>
<P class="p93 ft2">Genom att ett stort antal myndigheter, företag och organisationer medverkat i utredningen har en god plattform skapats för arbetet. Det förslag till <NOBR>FoU-program</NOBR> som lämnas har en bred förankring, liksom förslagen till organisation och finansiering. Arbetssättet har medgivit att ett antal frågor kunnat belysas i mindre arbetsgrupper. Det har gällt frågor om beräkningsmodeller och emissionsstatistik, hälso- och miljöforskning samt organisationsstruktur både vad avser finansierings- och utförarsidan. Sekretariatet har dessutom haft överläggningar med företrädare för fordonstillverkarna, med avgaslaboratorier och med företrädare för företag och branschorganisationer, statliga myndigheter samt utförande organisationer.</P>
<P class="p93 ft2">Sekretariatet har också besökt Finland för att studera organisations- och finansieringsfrågor vid VTT Technical Research Center (Staten Tekniska Forskningscentral). Uppgifter om EU:s femte ramprogram för forskning, liksom om andra pågående projekt inom vägtransportsektorn och emissionsområdet, har erhållits vid besök hos Generaldirektoratet för företagspolitik i Bryssel.</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>Mål och riktlinjer</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft35"><SPAN class="ft28">1.4</SPAN><SPAN class="ft34">Avgränsningen av uppdraget</SPAN></P>
<P class="p92 ft2">Direktivens begrepp "avgaser och bränslen inom motorfordonsområdet" handlar primärt om emissioner från fordon och arbetsmaskiner och effekterna av dessa på ekosystemen, kulturmiljön och människors hälsa. Även om området sålunda i första hand avser påverkan av det som släpps ut från avgasröret, mätmetoder m.m. måste det samtidigt ses i sammanhang med forskning och utveckling kring fordon/förbränningsmotorer. Emissionsforskningen bör även kopplas till motsvarande drivmedelsteknisk FoU. Endast en gemensamt planerad och samordnad FoU för motorer och bränslen å ena sidan, och för emissioner och deras påverkan på människa och miljö å den andra, kan på sikt ge maximal effekt av insatta resurser och är sannolikt den bästa garantin för att undvika suboptimeringar.</P>
<P class="p94 ft29">Ambitionen måste vara att betrakta FoU för motorfordonsområdet i ett samlat perspektiv. Detta måste komma till uttryck främst i planering och finansiering av <NOBR>FoU-verksamheten,</NOBR> men även i tolkning av resultat och i värdering av åtgärdsbehov. Enligt vår mening bör målet vara att staten och näringslivet samverkar för att på en gång stimulera och utveckla fordons- och bränsleteknik och stödja FoU med syfte att analysera och minska hälso- och miljöeffekter.</P>
<P class="p87 ft0">Som framgår i avsnitt 1.2 finns det redan i dag ett väl fungerande samarbete mellan staten och näringslivet inom det fordonstekniska området i form av Programrådet för Fordonsforskning (PFF). Tillsammans med det ovan nämnda Samverkansprogrammet Miljöanpassade Fordon och Energimyndighetens verksamhet kring drivsystem och bränslen bör detta kunna bilda en naturlig utgångspunkt för ett utvidgat programinnehåll och en fortsatt samverkan.</P>
<P class="p60 ft2">Likaså bör den forskning som snuddar vid miljöövervakningen tas med. Detta gäller sådan FoU som behövs för att stämma av mot miljökvalitetsmålen och delmålen samt för att bedöma såväl miljö- och hälsotillstånd som åtgärdsbehov. Härigenom kan en tydligare</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td61"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td62"><SPAN class="p17 ft19">Mål och riktlinjer <SPAN class="ft0">31</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td63"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td64"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">koppling mellan de miljöpolitiska ambitionerna och de forskningspolitiska prioriteringarna åstadkommas.</P>
<P class="p44 ft29">Uppdraget är tydligt avgränsat till emissioner från vägtrafiken och arbetsmaskiner. Emissioner från andra transportslag som järnväg, sjöfart och flyg tas därmed inte upp. Inom åtminstone vissa delområden, t.ex. forskning om hälso- och miljöeffekter, borde det dock vara naturligt att <NOBR>FoU-insatser</NOBR> samordnas över gränserna för olika transportslag.</P>
<P class="p54 ft0">Utredningsuppdraget innefattar ett brett spektrum av forskning och utvecklingsarbete. Det gäller allt från grundläggande, kunskapssökande forskning, t.ex. om hälsorisker (epidemiologi, toxikologi), till starkt målbundet forsknings- och utvecklingsarbete, i vissa fall även med inslag av demonstrations- och provningsverksamhet.</P>
<P class="p96 ft35"><SPAN class="ft28">1.5</SPAN><SPAN class="ft34">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p97 ft0">I <SPAN class="ft19">kapitel 2 </SPAN>redovisar vi ett antal grunder som genom statsmakternas transport- och miljöpolitiska beslut lagts för bl.a. behovet av kunskapsutveckling och åtgärdsinriktad FoU inom emissionsområdet. Det gäller underlag för att sätta och uppnå samhällets transport- och miljöpolitiska mål. Vidare framgår att verksamheten i Sverige också måste ses i ett internationellt perspektiv, inte minst inom ramen för samarbetet inom Europeiska Unionen (EU).</P>
<P class="p60 ft29">I ett andra huvudavsnitt i detta kapitel diskuterar vi <NOBR>FoU-beho-</NOBR> ven mera specifikt mot bakgrund av de riktlinjer och beslut som riksdag och regering och vissa berörda myndigheter lagt fast. Kapitlet utmynnar i ett antal förslag till att strukturera de fortsatta insatserna inom området emissionsforskning.</P>
<P class="p44 ft2">I <SPAN class="ft38">kapitel </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">3–8</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>ges en mera ingående beskrivning av nuläge och utgångspunkter för forskning kring fordons- och teknikutveckling inom såväl motorfordon som arbetsmaskiner, emissionsstatistik, effektforskning och systemforskning. För varje område redovisas</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>Mål och riktlinjer</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">också utredningens allmänna överväganden beträffande forskningsbehov och forskningsinriktning m.m.</P>
<P class="p63 ft0">Utredningens syn på behovet av internationellt samarbete inom området framgår i <SPAN class="ft19">kapitel 9</SPAN>.</P>
<P class="p98 ft0">Förslaget till ett sammanhållet forskningsprogram redovisas i <SPAN class="ft19">kapitel 10</SPAN>, medan de organisatoriska och finansiella aspekterna av uppdraget framgår i <SPAN class="ft19">kapitel 11</SPAN>.</P>
<P class="p99 ft35"><SPAN class="ft28">1.6</SPAN><SPAN class="ft34">Konsekvenser vad gäller direktiv till samtliga utredare</SPAN></P>
<P class="p100 ft0">För utredningen gäller regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt direktiv till samtliga utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:14) och effekter för brottsligheten (dir. 1996:49).</P>
<P class="p71 ft3">När det gäller de jämställdhetspolitiska och ekonomiska konsekvenserna av våra förslag behandlar vi dem i kapitlen 10 och 11.</P>
<P class="p101 ft2">Vårt uppdrag innebär att föreslå ett forskningsprogram inom emissionsområdet och hur detta skall finansieras. Vi gör därför den bedömningen att våra förslag inte kommer att få några effekter för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. De kommer inte heller att få några regionalpolitiska konsekvenser.</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33530x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p18 ft0">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td48"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft40"><SPAN class="ft28">2</SPAN><SPAN class="ft39">Emissionsforskning för renare luft och ökad konkurrenskraft</SPAN></P>
<P class="p103 ft35"><SPAN class="ft28">2.1</SPAN><SPAN class="ft34">Transportsektorns miljömål</SPAN></P>
<P class="p104 ft2">Utgångspunkten för att identifiera angelägna forskningsbehov inom emissionsområdet är miljömålen för transportsektorn och därmed sammanhängande åtgärdsstrategier. En framgångsrik emissionsforskning är en förutsättning för att minska vägtrafikens effekter på hälsa, miljö och kulturminnen.</P>
<P class="p105 ft0">Forskning och teknisk utveckling i samspel inom emissionsområdet mellan staten och industrin kan öppna nya möjligheter för omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling, men också ge näringslivet konkurrensfördelar.</P>
<P class="p106 ft0">Medlemskapet i EU och andra internationella fora skapar ett ständigt behov av bl.a. forskningsunderlag för en svensk strategi och för att påverka beslutsprocessen.</P>
<P class="p105 ft2">Ett sammanhållet forskningsprogram inom emissionsområdet ställer krav på långsiktighet, kraftsamling och prioritering, samordning av forskningsinsatser och samverkan mellan forskningens olika intressenter inom områdena</P>
<P class="p107 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Motor- och bränsleteknik</SPAN></P>
<P class="p108 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Emissioner och emissionsstatistik</SPAN></P>
<P class="p109 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Hälso- och miljöeffekter</SPAN></P>
<P class="p108 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Systemstudier och styrmedel.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>Emissionsforskning för renare luft ... konkurrenskraft</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft28"><SPAN class="ft36">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft37">Målstyrning ökar behovet av underlag för åtgärder</SPAN></P>
<P class="p111 ft2">De luftföroreningar som uppstår genom förbränning av drivmedel vid transporter påverkar människors hälsa och kulturminnen på lokal nivå. Regionalt bidrar utsläppen till övergödning och försurning och globalt påverkas klimatet och ozonskiktet. Utsläppen hotar skogliga ekosystem och känslig fjällmiljö, liksom djur och växter i havsmiljön. Hälsoaspekterna utgör tillsammans med klimatfrågan i dag den främsta drivkraften för åtgärder för att begränsa utsläppen från trafiken såväl i Sverige som internationellt. Miljömålen Frisk luft, God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan är därför de viktigaste drivkrafterna för åtgärder, men miljömålen Försurning, Giftfri miljö och Ingen övergödning har också betydelse för åtgärder för att minska utsläppen från bl.a. vägtrafik och arbetsmaskiner.</P>
<P class="p90 ft2">Som framgått tidigare bildar den transportpolitiska propositionen (1997/98:56) grunden för transportsektorns miljöarbete. Även miljömålspropositionen (1997/98:145) tar upp åtgärdsstrategier på vissa områden som berör transportsektorn. Bland dem kan nämnas drivmedelsområdet, utökade avgaskrav inom EU till att inte enbart gälla vägtrafikfordon och vissa större dieseldrivna arbetsmaskiner, och en utveckling av det svenska miljöklassystemet för bilar (jfr Avgasrening 2000 SOU 2000:12).</P>
<P class="p59 ft2">Förutsättningarna för att minska vägtrafikens effekter på hälsa, miljö och kulturminnen påverkar i hög grad möjligheterna att uppnå så gott som samtliga nationella miljökvalitetsmål. Merparten av de luftföroreningar som bidrar till försurningen i Sverige kommer emellertid från andra länder, mer än 80 procent för såväl svavel som kväveoxider. Av dessa kommer 50 procent från övriga EU- stater. Sverige bidrar också med utsläpp till nedfall och effekter i andra länder. Över 80 procent av de svenska kväveoxidemissionerna faller ned i områden utanför Sverige.</P>
<P class="p101 ft3">Miljömålen utformas utifrån överväganden kring vilka exponeringsnivåer som kan anses acceptabla från hälso- och miljösynpunkt. För ekosystemeffekter utformas miljömålen ofta utifrån</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td65"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td28"><SPAN class="p17 ft19">Emissionsforskning för renare luft ... konkurrenskraft <SPAN class="ft0">35</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td67"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">konceptet kritisk belastning och för hälsoeffekter används lågrisknivåer.</P>
<P class="p71 ft2">Baserat på värderingar av kritisk belastning och lågrisknivåer har riksdagen vid behandlingen av den transportpolitiska propositionen inte haft något att erinra mot regeringens förslag till etappmål för utsläpp av luftföroreningar och klimatgaser (prop. 1997/98:56, s. 31, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). De är</P>
<P class="p112 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">utsläppen av koldioxid från transporter i Sverige bör år 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå</SPAN></P>
<P class="p113 ft3"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft41">utsläppen av kväveoxider från transporter i Sverige bör ha minskat med minst 40 % till år 2005 räknat från 1995 års nivå,</SPAN></P>
<P class="p114 ft3"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft41">utsläppen av svavel från transporter i Sverige bör ha minskat med minst 15 % till år 2005 räknat från 1995 års nivå,</SPAN></P>
<P class="p115 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) från transporter i Sverige bör ha minskat med minst 60 % till år 2005 räknat från 1995 års nivå.</SPAN></P>
<P class="p116 ft2">Sverige har dessutom i december 1999 undertecknat ett protokoll om gränsöverskridande luftföroreningar som i vissa fall innebär ytterligare reduceringar av dessa utsläpp till år 2010.</P>
<P class="p63 ft0">Förutsättningarna för att minska vägtrafikens och arbetsmaskinernas effekter på hälsa, miljö och kulturminnen påverkar i hög grad möjligheterna att uppnå så gott som samtliga nationella miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p63 ft0">En trolig utveckling är också att intresset kommer att skjutas över mot vägtrafikens koldioxidutsläpp samt mot utsläpp från arbetsmaskiner. Orsaken till detta är att vägtrafikens emissioner, främst kväveoxider och flyktiga organiska ämnen i övrigt har minskat och kommer att minska ytterligare som ett resultat av beslutade utsläppskrav.</P>
<P class="p71 ft2">Regeringen framhåller i den transportpolitiska propositionen särskilt behovet av en långsiktig forskningsstrategi, nya kunskaper och nya sätt att strukturera den kunskap som redan finns. Forskningen skall tillgodose två grundläggande krav: dels att ta fram underlag för politiskt fastställda åtgärder, dels att bygga upp kompetens och därigenom skapa handlingsberedskap och förmåga</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>Emissionsforskning för renare luft ... konkurrenskraft</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft29">att hantera nya problem. I det transportpolitiska beslutet från år 1998 gjorde regeringen och riksdagen också den bedömningen att långsiktig hållbarhet är ett av de tre prioriterade områdena inom strategisk transportforskning. Inom den tillämpade transportforskningen har miljöanpassade transporter och drivmedel samt kollektivtrafik givits en hög prioritet.</P>
<P class="p96 ft28"><SPAN class="ft36">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft37">FoU i relation till näringslivets behov</SPAN></P>
<P class="p118 ft29">Regeringen har i skrivelsen Hållbara Sverige – uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling (skr. 1999/2000:13) till riksdagen uttalat att den svenska bilindustrin ligger i frontlinjen med att miljöanpassa transporterna. Bilindustrin är också viktig för ekonomi och sysselsättning i Sverige. Kunskap om teknik och organisatoriska lösningar som kan bidra till en hållbar utveckling är viktiga konkurrensfaktorer. Många av världens ledande fordonstillverkare satsar i dag stora resurser på att skapa konkurrensfördelar genom att tidigt kunna erbjuda bränslesnålare och alternativt drivna fordon. För en livskraftig fordonsindustri krävs särskilda insatser för att möta framtidens utmaningar. Ett nära och aktivt samarbete mellan staten och näringslivet har stor betydelse för utvecklingen av framtidens teknik enligt regeringen.</P>
<P class="p119 ft2">Traditionella svenska produkter får en mer uttalad systemkaraktär, där olika komponenttekniker och olika kunskapsområden integreras. Sådana komplexa tekniska system kräver metoder och verktyg för att analysera, konstruera och använda kombinationer av s.k. hård- och mjukvara. Ökade övergripande krav som säkerhet, livscykels- och kretsloppstänkande, miljö- och energikrav, men också förhållanden som har att göra med kvalitet, kostnadseffektivitet och kortare ledtider, är faktorer som ökar komplexiteten i de tekniska systemen och därmed också svårigheterna att konstruera, utveckla och hantera systemen.</P>
<P class="p93 ft2">Det finns ett stort behov av att utveckla samarbetet mellan statliga forskningscentra och industrin. Erfarenheterna från det hittillsvarande samarbetet är också goda. Forskning och teknisk</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td65"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td28"><SPAN class="p17 ft19">Emissionsforskning för renare luft ... konkurrenskraft <SPAN class="ft0">37</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td67"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">utveckling i samspel, inte minst inom emissionsområdet, mellan industri och samhälle kan öppna nya möjligheter för omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling, men också ge näringslivet konkurrensfördelar.</P>
<P class="p120 ft43"><SPAN class="ft28">2.2</SPAN><SPAN class="ft42">Forskningen inom emissionsområdet i ett internationellt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p121 ft0">De dynamiska förändringarna i omvärlden med starka internationella drivkrafter påverkar löpande det svenska transportsystemet och den svenska transportpolitikens förutsättningar. Vårt medlemskap i EU och i andra internationella fora skapar därmed ett ständigt behov av en bred och tidig samverkan och en väl utvecklad strategi när det gäller att utforma svenska ståndpunkter och att påverka beslutsprocessen. Om vi t.ex. skall kunna hävda ett inflytande i EU räcker det inte att vara väl förberedd vid ärendenas behandling i ministerrådet. Minst lika viktigt är arbetet som föregår slutdokumenten, där ståndpunkterna växer fram successivt i olika arbetsgrupper.</P>
<P class="p101 ft2">I arbetet med att begränsa utsläppen från fordonen har viktiga framsteg gjorts under de senaste åren inom EU. Inom ramen för de s.k. <NOBR>Auto/Oil-programmen</NOBR> har som ett resultat av Auto/Oil I ett antal direktiv antagits för reglering av avgasutsläppen för lätta och tunga fordon i syfte att uppnå satta luftkvalitetsmål.</P>
<P class="p71 ft29">Auto/Oil II har en bredare inriktning än enbart fordons- och bränslekrav. I olika expertgrupper har man försökt att analysera åtgärder för en allmän miljöanpassning av transportsystemet. Ett starkt forskningsstöd är viktigt för att kunna genomföra dessa och tidigare nämnda åtgärder (jfr även kap. 9).</P>
<P class="p59 ft2">Åtgärdsarbetet inom de olika konventionerna kommer i allt högre grad att kräva att man ser till helheter, dvs. att man beaktar olika miljöproblem och åtaganden i konventioner gemensamt när man utarbetar underlagen. Ett sådant synsätt kommer också att kräva fortsatt forskning kring sambanden mellan aktiviteter i samhället och olika effekter och effektrisker, kring formulering av</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">38 </SPAN>Emissionsforskning för renare luft ... konkurrenskraft</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">miljömål och valet av kostnadseffektiva åtgärder. Detta har stor vikt eftersom många av miljöproblemen är storskaliga och fordrar agerande på transnationell nivå.</P>
<P class="p71 ft2">Trafikens bidrag till luftföroreningarna skall enligt miljömålspropositionen vara försumbart på <NOBR>25–30</NOBR> års sikt. För att nå dit krävs fortsatt långsiktigt arbete. Vissa av de nationella miljömålen är också betingade av åtgärder såväl lokalt, nationellt som internationellt. Sverige kan genom att ligga i frontlinjen inom emissionsområdet ge ett särskilt kraftfullt bidrag till det transportpolitiska arbetet på internationell och på <NOBR>EU-nivå</NOBR> genom nationella erfarenheter och/eller hög kompetens.</P>
<P class="p122 ft35"><SPAN class="ft28">2.3</SPAN><SPAN class="ft34">Forskningsbehov uttryckta i olika utredningar och vår enkät</SPAN></P>
<P class="p123 ft2">I detta avsnitt identifierar vi ett antal ytterligare områden där det också behövs kunskapsutveckling och åtgärdsinriktad forskning, utveckling och demonstration (FUD) inom emissionsområdet.</P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft36">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">KFB:s rekommendationer om forskningsbehov</SPAN></P>
<P class="p123 ft2">Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) presenterade i september 1998 ett forskningsprogram för transportsektorns avgasutsläpp och ett program för energirelaterad transportforskning <NOBR>(KFB-information</NOBR> 1998:9). Programmet bygger på en omfattande inventering och analys av forskningsbehov när det gäller transportsektorns avgasutsläpp.</P>
<P class="p71 ft2">KFB konstaterar att transportsektorns avgasutsläpp är ett angeläget, men samtidigt mycket brett och omfattande forskningsområde, där det fortfarande finns ett stort kunskapsbehov. KFB bedömer också att den samlade kompetensen inom området är hög i Sverige och stryker under vikten av att denna kompetens bibehålls med hänsyn till forskningens betydelse som stöd i miljöar-</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td65"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td28"><SPAN class="p17 ft19">Emissionsforskning för renare luft ... konkurrenskraft <SPAN class="ft0">39</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td67"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">betet, inte minst när olika frågor om luftföroreningar skall drivas internationellt.</P>
<P class="p44 ft2">KFB redovisar i rapporten ett antal frågeställningar som anses utgöra viktiga forskningsfält. Luftföroreningarnas skadliga effekter på människa och natur är en frågeställning; problemets omfattning och fördelning på källor en annan. Faktorer som påverkar utsläpp och luftkvalitet är ett tredje område. Ett fjärde komplex av frågor handlar om effekter av olika åtgärder och styrmedel. Beräkningsmodeller och analysinstrument är ett annat område som kräver fortsatt bearbetning. KFB pekar också i rapporten ut åtta prioriterade <NOBR>FoU-områden.</NOBR></P>
<P class="p125 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Oreglerade föroreningar som är betydelsefulla från miljö- och hälsosynpunkt</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Samhällsekonomisk värdering av luftföroreningar</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Underlag för reglering av partiklar</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Tidigare försummade områden som utsläpp från sjöfart, luftfart och arbetsmaskiner</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Körsättets betydelse för emissionerna och körsättets beroende av infrastrukturens utformning</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Skillnader i utsläpp mellan standardiserade körcykler och verklig körning, särskilt när det gäller körning utanför det reglerade området</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Kostnadseffektivitet hos olika åtgärder och styrmedel</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Metoder för uppföljning och jämförande analyser (livscykelanalyser)</SPAN></P>
<P class="p129 ft0">Sverige bör enligt KFB koncentrera sig på de forskningsområden där vi har bäst kompetens och där det finns en stor förbättringspotential.</P>
<P class="p44 ft2">KFB har i december 1999 i ett regeringsuppdrag också tagit fram en forskningsstrategi för transportsektorn för perioden 2001– 2004 med utblick mot 2010. Enligt rapporten Forskning för en hållbar utveckling av transportsystemet – förnyelse av transportsystemet i ekologisk, ekonomisk och social balans skall den statligt finansierade transportforskningen stödja förnyelse och utveckling av det svenska transportsystemet så att det uppfyller</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>Emissionsforskning för renare luft ... konkurrenskraft</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">kravet på att befinna sig i den nu nämnda balansen i en dynamisk omvärld. Strategin innehåller förslag till för hur transportforskningen bör inriktas, vilka kunskapsområden som bör prioriteras och hur detta skall förverkligas. Strategin är avsedd att omfatta all statligt finansierad FUD inom transportsektorn. Nyckelord i strategin är kvalitet och relevans. För detta syfte ingår i strategin fyra huvuddelar.</P>
<P class="p130 ft20"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft46">Principer för avvägning och prioritering inom forskningen respektive mellan forskning, utveckling och demonstration.</SPAN></P>
<P class="p131 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Krav på forskningens förhållningssätt till aspekter som är centrala för forskningens kvalitet och relevans</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Prioritering av forskningsområden</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Strategier för forskningens genomförande</SPAN></P>
<P class="p132 ft2">Den tredje huvuddelen i strategin ovan innebär att 12 forskningsområden prioriteras. Utgångspunkten för prioritetsordningen är de överväganden som gjordes i den transportpolitiska propositionen m.m. (jfr avsnitt 1.1 och 2.1.2). Nedan redovisas de områden som har betydelse för vårt uppdrag.</P>
<P class="p133 ft0"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft47">Långsiktigt hållbara transporter och samhällsekonomisk effektivitet</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft47">Transporter, ekonomisk utveckling och individuell välfärd</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft47">Storstädernas transportproblem</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft47">Drivkrafter och teknik för ett miljöanpassat transportsystem</SPAN></P>
<P class="p132 ft2">Rapporten tar också upp betydelsen av långsiktigt stabila forskningsmiljöer. De skall fungera som motorer för forskning inriktad på de prioriterade områdena. Genom sin stabilitet skall de ha förutsättningar att arbeta systematiskt i olika internationella nätverk i syfte att nyttiggöra resultaten i Sverige och även kunna samverka och konkurrera effektivt med internationell forskning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td65"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td28"><SPAN class="p17 ft19">Emissionsforskning för renare luft ... konkurrenskraft <SPAN class="ft0">41</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td67"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft36">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft37">Utredningens egen enkät</SPAN></P>
<P class="p86 ft2">För att få en uppfattning om bl.a. angelägna forskningsbehov inom emissionsområdet riktade vi en enkät till ett stort antal verk och myndigheter, forskningsinstitutioner och företag. De som svarat på enkäten belyser skilda behov av forskning och utvecklingsarbete, liksom av organisatorisk samordning (inkl. finansiering och samarbete över disciplin- och ämnesgränser) och fokusering. Många svar betonar samtidigt behovet av flexibilitet och rörlighet för att kunna möta nya, aktuella frågeställningar.</P>
<P class="p60 ft29">När det gäller forskningsbehov inom olika områden stämmer svaren på utredningens enkät relativt väl med resultaten i KFB:s program. Intensifierade studier av luftföroreningarnas hälso- och miljöeffekter betonas i flera svar. En annan tendens är att många stryker under betydelsen av ökad uppmärksamhet på tunga fordon och partiklar i dieselavgaser. Flera betecknar arbetsmaskiner som ett försummat område.</P>
<P class="p60 ft29">Naturvårdsverket som i sitt enkätsvar i allt väsentligt för fram samma områden som KFB som angelägna forskningsområden tar också upp uppföljningsbehov av skilda slag som</P>
<P class="p133 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Miljömål (metoder för analys av måluppfyllelse och uppföljningsbarhet)</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Fordonskrav (kontrollmetoder, ny motor- och avgasteknik, hållbarhet)</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Effekter av olika åtgärder och styrmedel (effektivtetsstudier)</SPAN></P>
<P class="p132 ft29">Ett område som framhävs särskilt är utvecklingen av emissionsdatabaser och beräkningsmodeller. Bilindustrin och flera andra svarande betonar behovet av kvalificerade resurser för att mäta och bedöma luftföroreningar med sikte på att nå en samsyn på förändringar i utsläppens storlek. Fordonsindustrin framhåller också betydelsen av support för svensk bilindustri.</P>
<P class="p54 ft0">Många enkätsvar stryker under att svensk forskning måste ses i ett internationellt sammanhang och arbeta för ett ökat internationellt utbyte.</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>Emissionsforskning för renare luft ... konkurrenskraft</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft35"><SPAN class="ft28">2.4</SPAN><SPAN class="ft34">Allmänna slutsatser om forskningsbehov och forskningsstruktur</SPAN></P>
<P class="p89 ft0">Som framhållits av KFB och senare betonats i flera sammanhang är området emissionsforskning mångfasetterat och mångdimensionellt. Ett stort antal ämnesområden och forskningsdiscipliner berörs och måste samspela för att rätt belysa problemen och ge ett bra kunskapsunderlag för berörda myndigheter och företag. Områdets mångdimensionella karaktär tar sig flera uttryck. Det gäller</P>
<P class="p135 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">insatser som sträcker sig från grundläggande, långsiktig forskning till praktisk provning och testverksamhet</SPAN></P>
<P class="p136 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">ett stort antal forskningsinstitutioner med vitt skilda kompetensområden, inom vilka emissionsforskning i många fall utgör endast en del</SPAN></P>
<P class="p137 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">många finansiärer som, i likhet med flera genomförande FoU- institutioner, har emissionsforskning som ett delområde bland flera andra</SPAN></P>
<P class="p138 ft3"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft41">flera berörda myndigheter som skall agera som beställare av FoU, som mottagare av forskningsinformation och även effektuera åtgärder med stöd av den information som tas fram</SPAN></P>
<P class="p139 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">företag som driver egen utvecklingsverksamhet och samtidigt är i behov av samspel med både forskningscentra och myndigheter</SPAN></P>
<P class="p138 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">ett starkt och växande internationellt inslag och beroende, inte minst genom EU:s ökade engagemang inom området.</SPAN></P>
<P class="p116 ft2">De intentioner för ett sammanhållet forskningsprogram som kommer till uttryck i våra direktiv ställer krav på långsiktighet, kraftsamling och prioritering, samordning av forskningsinsatser och samverkan mellan forskningens olika intressenter. Om detta skall kunna förverkligas måste insatserna inom emissionsforskningen ges en tydligare profil och målbeskrivning än för närvarande. FoU- verksamhetens struktur och organisation måste ses över med sikte</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33540x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td65"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td28"><SPAN class="p17 ft19">Emissionsforskning för renare luft ... konkurrenskraft <SPAN class="ft0">43</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td67"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">på att skapa större, sammanhängande block av FoU som samlas i program i samverkan mellan olika intressenter – myndigheter, forskningsorgan och industri.</P>
<P class="p44 ft2">Dessa ambitioner för forskningen inom emissionsområdet ligger också väl i linje med regeringens förslag till mål och organisationsstruktur för forskningen under Näringsdepartementet (jfr avsnitt 1.1). De lägger också grunden för att kraftsamla i finansieringsledet och därmed organisatoriskt sammanföra resurser även för emissionsforskningen.</P>
<P class="p140 ft48">Statlig och industrifinansierad forskning inom emissionsområdet</P>
<P class="p141 ft48">Huvudsakliga finansieringsvägar och aktörer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr24 td68"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td69"><SPAN class="p77 ft49">Industrin</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p142 ft49">Staten</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td71"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td69"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td70"><SPAN class="p142 ft50">NV</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td71"><SPAN class="p17 ft50">KFB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td68"><SPAN class="p17 ft50">Fordons-</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td70"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td71"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p17 ft51">forsknings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td69"><SPAN class="p17 ft50">NUTEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td70"><SPAN class="p17 ft50">NV</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p17 ft50">program</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td69"><SPAN class="p17 ft50">STEM</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td70"><SPAN class="p17 ft50">VV</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td68"><SPAN class="p17 ft52">SMF</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td69"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td70"><SPAN class="p17 ft52">KFB</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td71"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p143 ft50">Motor- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td33"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p17 ft50">Emissioner och</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td22"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p143 ft50">Hälso- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td73"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p77 ft50">Systemstudier</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td74"><SPAN class="p144 ft52">bränsleteknik</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td33"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td74"><SPAN class="p17 ft52">emissionsstatistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td22"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td74"><SPAN class="p145 ft52">miljöeffekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td73"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td74"><SPAN class="p80 ft52">och styrmedel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td75"><SPAN class="p146 ft50">Universitet och</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td76"><SPAN class="p147 ft50">MTC, VTI, IVL,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td77"><SPAN class="p80 ft50">Universitet och</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td75"><SPAN class="p77 ft50">Universitet och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td75"><SPAN class="p146 ft50">högskolor</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td76"><SPAN class="p147 ft50">SIKA, SMP,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td77"><SPAN class="p80 ft50">högskolor</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td75"><SPAN class="p77 ft50">högskolor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td75"><SPAN class="p146 ft50">MTC, SMP</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td76"><SPAN class="p147 ft50">Universitet och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td77"><SPAN class="p80 ft50">IMM, IVL, ITM</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td75"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td75"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td76"><SPAN class="p147 ft52">högskolor</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td75"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td73"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td75"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft53">Figur 2.1. Heldragen linje innebär huvudfinansiär, streckad linje innebär begränsad finansiering.</P>
<P class="p149 ft2">Som ett led i arbetet att, för emissionsforskningens del, strukturera de nuvarande insatserna och diskussionen om framtida <NOBR>FoU-behov</NOBR> har utredningen valt att sortera in området i fyra olika block av FoU enligt figur 2.1 ovan. Det bör strykas under att dessa områden givetvis är starkt relaterade till varandra och därför måste betraktas närmast som delområden i ett sammanhållet långsiktigt <NOBR>FoU-program</NOBR> av det slag som efterlyses i utredningens direktiv.</P>
<P class="p60 ft2">Det råder enighet i utredningen om att Sverige bör koncentrera sig på forskningsområden där vi har hög kompetens och sådana som är särskilt angelägna för svenska förhållanden. I övrigt bör</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">44 </SPAN>Emissionsforskning för renare luft ... konkurrenskraft</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft0">resultat från andra länder utnyttjas i större utsträckning än vad som sker i dag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p18 ft0">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td48"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft55"><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft54">Emissionskaraktärisering och avgaskrav</SPAN></P>
<P class="p43 ft0">Ett exempel på resultat som emissionsforskningen leder fram till är utveckling av nya avgaskrav. Kraven styr till stor del (tillsammans med alla andra krav, som t.ex. kundkrav) utvecklingen av motor- och reningsteknik. Därmed finns också en viss koppling mellan de aktiviteter som behandlas i detta kapitel och de aktiviteter som syftar till att utveckla fordon och motorer, vilket framgår i kap. 4.</P>
<P class="p152 ft35"><SPAN class="ft28">3.1</SPAN><SPAN class="ft34">Vad har svensk emissionsforskning lett till?</SPAN></P>
<P class="p76 ft0">Före en genomgång av dagens avgaskrav är det lämpligt med en kort genomgång av vad som åstadkommits med tidigare insatser inom området.</P>
<P class="p153 ft28"><SPAN class="ft36">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft37">Lätta fordon</SPAN></P>
<P class="p154 ft2">Från och med årsmodell 1976 infördes de första egentliga avgaskraven för lätta fordon i Sverige. Kravnivåerna kunde dock klaras utan katalytisk avgasrening. Bilavgaskommittén föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1983:27) avgaskrav som i princip krävde</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">46 Emissionskaraktärisering och avgaskrav</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft2">katalytisk avgasrening<SPAN class="ft56">1 </SPAN>baserat bl.a. på mångåriga undersökningar av avgasernas hälso- och miljöeffekter. Emissionskarakteriseringar vid Naturvårdsverkets avgaslaboratorium i Studsvik (Studsvik i det följande) spelade en viktig roll i detta sammanhang. Ett annat exempel är det drygt tioåriga ”tätortsprojektet” med början år 1979 under Naturvårdsverkets forskningsnämnd som undersökte och sammanställde data för bilavgasernas betydelse för hälsa och miljö.</P>
<P class="p156 ft0">Mellan åren 1987 och 1993 pågick ett intensivt samarbete mellan ett <NOBR>15-tal</NOBR> länder i Europa och Nordamerika kring utveckling av avgaskrav för vägfordon. Baserat på mätningar, till största delen vid Studsvik, sedermera vid Motortestcenter (MTC), kunde underlag till internationella och nationella avgasregler förhandlas fram. Detta kom att i hög grad påskynda utvecklingen i de enskilda länderna och i EU.</P>
<P class="p59 ft29">Sverige införde år 1991 hållbarhetskontroller på lätta fordon i ett löpande program. Utfallet av dessa kontroller är kopplat till sanktion enligt bilavgaslagen (1986:1386). De utförs av MTC. Tillsammans med andra provresultat från avgasprov med bilar i bruk har funktionsduglighets- och hållbarhetsegenskaperna hos avgasreningen kunnat uppmärksammas, inte minst i <NOBR>EU-arbetet.</NOBR> <NOBR>EG-kraven</NOBR> för lätta bilar från år 2000 innehåller krav på hållbarhet och regler om kontroll av hållbarhetskraven.</P>
<P class="p59 ft2"><NOBR>EG-kraven</NOBR> för avgasrening kommer år 2002 att kompletteras med krav vid kall temperatur <NOBR>(-7</NOBR> °C) för lätta bensindrivna fordon. Dessa krav har utformats inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) och EU:s arbetsgrupper under perioden <NOBR>1994–1998.</NOBR> Sverige och Finland samarbetade för att generera underlag till förslag om provmetod och krav vid kall temperatur. Bilar testades vid MTC och VTT i Finland. Underlaget blev avgörande för utformningen av kraven. Under åren <NOBR>1998–1999</NOBR> provade MTC ett antal lätta lastbilar vid kall temperatur. Resultaten utgör nu</P>
<P class="p157 ft58"><SPAN class="ft57">1 </SPAN>Det finns egentligen inget krav på att katalysatorer används, men eftersom kraven inte kunde klaras utan katalytisk avgasrening (bensindrivna bilar) är det i praktiken liktydigt med ett krav.</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td60"><SPAN class="p17 ft3">Emissionskaraktärisering och avgaskrav 47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td79"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td80"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft0">underlag för kommissionens till förslag om gränsvärden för dessa fordon.</P>
<P class="p153 ft28"><SPAN class="ft36">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft37">Tunga fordon</SPAN></P>
<P class="p159 ft0">Resultat från Studsvik användes som underlag för första steget av avgaskrav på motorer till tunga fordon <NOBR>(SNV-rapport</NOBR> till regeringen år 1986). Dessa krav kom att gälla från år 1992. Sveriges underlag, avgasprovningar med tunga motorer, var betydelsefulla när kraven för tunga motorer från år 2000 utvecklades. Underlaget innefattade inte minst utveckling av en ny provmetod med transienta körförlopp, samt vidareutveckling av tidigare använd stationär provmetod.</P>
<P class="p60 ft2">Det finns en beställning från kommissionen att utveckla metoder för kontroller av hållbarheten också för tunga motorer. Sverige har i en pilotstudie undersökt system för sådana kontroller.</P>
<P class="p160 ft28"><SPAN class="ft36">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft37">Arbetsmaskiner m.m.</SPAN></P>
<P class="p159 ft0">Mätningar på motorer till större arbetsmaskiner genomfördes relativt tidigt i Sverige. Resultaten var i stort sett unika bortsett från de resultat som tillverkarna själva hade genererat. <NOBR>EU-arbetet</NOBR> som ledde till direktivet 97/68/EG påverkades på ett avgörande sätt av svenska data. Resultaten visade att kraven kunde ställas hårdare än vad man annars trott.</P>
<P class="p60 ft29">Miljöklassutredningen (SOU:1995:31) föreslog avgaskrav för snöskotrar. De baserade sig på underlag från emissionstester på snöskotrar som utförts vid MTC och Luleå tekniska universitet (LTU). Några krav har emellertid ännu inte införts.</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">48 Emissionskaraktärisering och avgaskrav</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft28"><SPAN class="ft36">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft37">Miljöklassning av fordon/motorer och drivmedel</SPAN></P>
<P class="p162 ft0">Miljöklassning av fordon/motorer infördes fr.o.m.1993 års modell. Dessa nationella krav baserades på undersökningar av vad ny reningsteknik och nya drivmedel kunde åstadkomma. Svenska studier bidrog med viktigt underlag för bl.a. hållbarhetskrav. Miljözonsreglerna för trafik med tunga fordon i Stockholm, Göteborg och Malmö baserades dels på miljöklasstillhörighet, dels på prov med prototyper till avgasrenande utrustning (katalysatorer och partikelfilter).</P>
<P class="p59 ft29">Genom de undersökningar av reglerade och oreglerade emissioner som utförts – först vid Studsvik och sedan vid MTC – kunde specifikationer för dieselolja av miljöklass 1 och 2 utvecklas (miljöklass 3 är det drivmedel som uppfyller EU:s minimikrav). Genom de ekonomiska incitament som infördes för dessa två bränslekvaliteter kom de att få ett mycket stort genomslag. Exempelvis har miljöklass <NOBR>1-olja</NOBR> i dag mer än 90 procent av marknaden för dieseldrivmedel till vägfordon.</P>
<P class="p101 ft2">Undersökningar utfördes också inför introduktionen av miljöklassindelningen av bensin. Ett miljöklassystem med två klasser 2 och 3 infördes den 1 december 1994. Sedan den 1 mars 1995 förekommer i princip inte blyad bensin på denna svenska marknaden. Underlaget enligt ovan kompletterades sedermera även för med ett miljöklassystem för oblyad bensin. Miljöklass <NOBR>1-bensin</NOBR> infördes våren 1999, först som ett resultat en överenskommelse mellan Naturvårdsverket, Konsumentverket och oljebolagen. Numera regleras specifikationen för miljöklass <NOBR>1-bensinen</NOBR> i Miljöbalken (jfr prop. 1999/2000:9, bet. 1999/2000:SkU8 och 1999/2000:SkU11, rskr. 1999/2000:110). Genom direktivet 98/70/EG gäller från den 1 januari 2000 gemensamma minimikrav för bensin och dieselolja. Direktivet innehåller också vissa parametrar för specifikationen till den bensin som skall gälla som minimikrav fr.o.m. år 2005. Diskussioner om gränser för övriga parametrar, samt en vidareutveckling av specifikationen förs både nationellt och inom EU.</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td60"><SPAN class="p17 ft3">Emissionskaraktärisering och avgaskrav 49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td79"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td80"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft28"><SPAN class="ft36">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft37">Alternativa drivmedel</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">Fordon drivna med alternativa drivmedel och varierande teknik har undersökts. MTC har en utrustning som möjliggör omfattande prov av kompletta tunga fordon (chassidynamometerprov), vilket är av en avgörande roll vid löpande utvärdering av försök med fordonsflottor. Provningar av denna typ startade redan på 1980- talet i Studsvikslaboratoriet. Dagens generation av bl.a. alkohol- och gasbussar har genomgått successiva förändringar efter återkoppling av resultaten. Kommissionen har på svenskt initiativ föreslagit regler för miljöklassning av alkohol- och biogasdrivna tunga bilar.</P>
<P class="p164 ft28"><SPAN class="ft36">3.1.6</SPAN><SPAN class="ft37">Utförare</SPAN></P>
<P class="p159 ft29">I detta avsnitt görs en översiktlig genomgång av de organisationer och företag som genomför emissionsmätningar, karakteriseringar av emissioner eller verksamheter som nära anknyter till dessa. Översikten gör inga anspråk på att vara heltäckande för respektive organisation, utan fokuserar i stället på de ovannämnda verksamheterna.</P>
<P class="p165 ft28">MTC</P>
<P class="p97 ft0">MTC övertog år 1989 de aktiviteter som tidigare bedrivits vid Studsvik. En stor del av verksamheten som bedrivits vid MTC har reglerats i ett tioårigt avtal mellan Naturvårdsverket och AB Svensk Bilprovning. Det löpte ut den 30 juni 1999. MTC AB är i dag ett helägt dotterbolag till AB Svensk Bilprovning och har ca 50 anställda. MTC är uppdelat i fyra olika affärsområden, varav ett, ”Air Quality”, är det område som mest anknyter till utredningens uppdrag.</P>
<P class="p60 ft2">MTC är det enda laboratoriet i Sverige utanför bilindustrin som kan utföra emissionstester på lätta fordon och motorer till tunga fordon enligt de europeiska avgasbestämmelserna. MTC är</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">50 Emissionskaraktärisering och avgaskrav</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">ackrediterat av SWEDAC enligt den europeiska standarden EN 450001.</P>
<P class="p54 ft0">MTC har sju olika testceller varav fem är utrustade med chassidynamometrar och två med motorprovbänkar.</P>
<P class="p166 ft2">Förutom mätningar av reglerade föreningar kan även ett flertal icke reglerade föreningar mätas med instrument som FTIR (Fouriertransform infraröd spetroskopi), GC (gaskromatograf), HPLC (High Performance Liquid Cromatograph), MS (masspektrometer) och partikelmätinstrument (ELPI). Provtagning för analys av oreglerade föreningar och för biologiska tester kan också utföras.</P>
<P class="p167 ft28">Väg- och transportforskningsinstitutet</P>
<P class="p97 ft0">De forskningsuppgifter som Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) bedriver inom detta område är i huvudsak kopplade till mätningar av fordonsemissioner i verklig trafik (ombordbaserade mätsystem) samt registrering av körmönster under olika körförhållanden.</P>
<P class="p61 ft28">IVL Svenska Miljöinsitutet AB</P>
<P class="p97 ft0">Aktiviteterna vid IVL Svenska Miljöinsitutet AB inom detta område är bl.a. följande</P>
<P class="p50 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Mätning av enskilda fordons emissioner vid vägkant med fjärranalys, FEAT (Fuel Efficiency Automobile Test)</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Mätning av fordonsemissioner i tunnlar via haltmätningar</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Analyser av främst icke reglerade emissioner med olika tekniker.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td60"><SPAN class="p17 ft3">Emissionskaraktärisering och avgaskrav 51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td79"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td80"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft28">Övriga utförare</P>
<P class="p159 ft2">Bland övriga organisationer som är verksamma inom området kan speciellt Institutionen för Analytisk Kemi, Arrheniuslaboratoriet vid Stockholms universitet och Avdelningen för kemisk miljöteknik vid Luleå tekniska universitet nämnas. Dessa institutioner är under de senaste året och innevarande år inte fullt finansierade och därför riskerar verksamheten vid dessa institutioner att försvagas. Verksamheter vid Kungl. Tekniska högskolan (KTH) Lunds tekniska högskola – Lunds universitet (LTH), Chalmers tekniska högskola (CTH), SMP Svensk Maskinprovning AB och det fristående konsultföretaget Rototest kan också nämnas som utförare inom detta område.</P>
<P class="p168 ft35"><SPAN class="ft28">3.2</SPAN><SPAN class="ft34">Överskikt av avgaskraven</SPAN></P>
<P class="p169 ft29">I detta avsnitt görs en översikt av emissionskraven i Europa och Sverige. En mer detaljerad bild av avgaskraven för vägfordon ges i bilaga 2, medan arbetsmaskiner behandlas i kapitel 5.</P>
<P class="p44 ft29">Den i mars 2000 avslutade utredningen Avgasrening 2000 (jfr SOU 2000:12) har haft till uppgift att göra en översyn av de svenska avgasbestämmelserna inför de nya europeiska avgaskraven. I uppdraget ingick bl.a. att lägga ett förslag till ett nytt miljöklassystem för lätta fordon och för motorer till tunga fordon.</P>
<P class="p54 ft0">En principöversikt av miljökraven för olika fordonsslag (exkl. arbetsmaskiner som beskrivs i kapitel 5) och bränslen visas i tabell 1.</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td81"><SPAN class="p17 ft0">52 Emissionskaraktärisering och avgaskrav</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td53"><SPAN class="p170 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td82"><SPAN class="p17 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td83"><SPAN class="p17 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td84"><SPAN class="p17 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><SPAN class="p17 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td86"><SPAN class="p17 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td87"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p171 ft62">Tabell 1</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td41"><SPAN class="p17 ft11">Principöverskikt av miljökrav</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td89"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td87"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td22"><SPAN class="p17 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td83"><SPAN class="p17 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td84"><SPAN class="p17 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td85"><SPAN class="p17 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td90"><SPAN class="p17 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td92"><SPAN class="p172 ft65">Fordonsslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td93"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td94"><SPAN class="p172 ft65">Krav</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td95"><SPAN class="p172 ft65">Anm.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td92"><SPAN class="p172 ft58">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td93"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td96"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td97"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td98"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td99"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td100"><SPAN class="p172 ft65">motsvarande</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td101"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td102"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td103"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td104"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td91"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td105"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td106"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td107"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td108"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p172 ft58">Lätta bilar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td109"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p172 ft68">·</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td110"><SPAN class="p173 ft58">Gränsvärden för avgasrening,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td111"><SPAN class="p172 ft58"><SPAN class="ft69">Föroreningar</SPAN>:</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td88"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td109"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td110"><SPAN class="p173 ft58">avdunstningskontroll vid varm</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td111"><SPAN class="p172 ft58">CO, HC, NO<SPAN class="ft23">X</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td88"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td109"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td7"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td110"><SPAN class="p173 ft58">resp. kall temp (för hela fordon)</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td111"><SPAN class="p172 ft65">och partiklar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td88"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td109"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr32 td112"><SPAN class="p172 ft58"><SPAN class="ft70">· </SPAN>Hållbarhetskrav och kontroller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td111"><SPAN class="p172 ft58"><SPAN class="ft69">Drift: </SPAN>Bensin,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td91"><SPAN class="p17 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td88"><SPAN class="p17 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td109"><SPAN class="p17 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td111"><SPAN class="p172 ft58">diesel, gas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td91"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td88"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td109"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td7"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td110"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td91"><SPAN class="p17 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td88"><SPAN class="p17 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td109"><SPAN class="p17 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td112"><SPAN class="p172 ft73"><SPAN class="ft72">· </SPAN>Felsökning i omborddatorn</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td89"><SPAN class="p17 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p17 ft63"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td88"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td109"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td7"><SPAN class="p172 ft68">·</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td110"><SPAN class="p173 ft58">Positiv vevhusventilation</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td89"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td113"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td91"><SPAN class="p17 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td83"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td114"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td115"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td116"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p172 ft58">Tunga bilar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td109"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td112"><SPAN class="p172 ft58"><SPAN class="ft70">· </SPAN>Gränsvärden för avgasrening resp.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td111"><SPAN class="p172 ft58">CO, HC, NO<SPAN class="ft23">X</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td88"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td109"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td110"><SPAN class="p173 ft58">rök</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td111"><SPAN class="p172 ft58">och partiklar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td117"><SPAN class="p172 ft58">Motordirektiv<SPAN class="ft57">a</SPAN></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td7"><SPAN class="p172 ft68">·</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td110"><SPAN class="p173 ft65">Hållbarhetskrav (från 2005)</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td111"><SPAN class="p172 ft65"><SPAN class="ft75">Drift: </SPAN>Diesel,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td91"><SPAN class="p17 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td88"><SPAN class="p17 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td109"><SPAN class="p17 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td111"><SPAN class="p172 ft58">och gas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td91"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td88"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td109"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td110"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td91"><SPAN class="p17 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td83"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td114"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td115"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td116"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p172 ft58">Mopeder och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td109"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td112"><SPAN class="p172 ft58"><SPAN class="ft70">· </SPAN>Gränsvärden för avgasrening (för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td111"><SPAN class="p172 ft58">CO, HC och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td88"><SPAN class="p172 ft58">motorcyklar</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td109"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td110"><SPAN class="p173 ft58">hela fordon)</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td111"><SPAN class="p172 ft58">NO<SPAN class="ft23">X</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td91"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td83"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td114"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td115"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td116"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td88"><SPAN class="p172 ft58">Bränslen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td109"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td112"><SPAN class="p172 ft58"><SPAN class="ft70">· </SPAN>Specifikation av: Svavel, syre,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td111"><SPAN class="p172 ft69">Bränslen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td91"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td88"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td109"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td7"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td110"><SPAN class="p173 ft58">aromater, m.m.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td111"><SPAN class="p172 ft58">Bensin, diesel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td91"><SPAN class="p17 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td88"><SPAN class="p17 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td109"><SPAN class="p17 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td7"><SPAN class="p17 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td110"><SPAN class="p17 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td91"><SPAN class="p17 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td83"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td114"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td118"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td119"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td86"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td120"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td91"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td83"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td84"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td118"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td121"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td86"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td120"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">Anmärkning:</P>
<P class="p175 ft8">Till skillnad från övriga fordon i tabellen gäller direktiven för motorer till tunga fordon och inte för hela fordonet som i de övriga fallen i tabellen.</P>
<P class="p176 ft28"><SPAN class="ft36">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft37">Avgaskrav och miljöklasser för lätta fordon</SPAN></P>
<P class="p92 ft2">Avgaskraven för lätta fordon är utformade för mätningar på chassidynamometer. Detta innebär att hela fordonet testas och att emissionerna uttrycks i enheten g/km. De körcykler som används för lätta fordon är av transient karaktär, dvs. de innehåller snabba förändringar av hastigheten. Dock innehåller EU körcykeln inga mikrotransienter, som finns i andra körcykler. Vissa förändringar av den körcykel som används i Europa har genomförts under årens</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td60"><SPAN class="p17 ft3">Emissionskaraktärisering och avgaskrav 53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td79"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td80"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">lopp men i framtiden kan sannolikt ytterligare förändringar vara nödvändiga för att ta hänsyn till de verkliga körförhållandena på ett bättre sätt än tidigare.</P>
<P class="p71 ft2">Före årsmodell 1995 användes i Sverige avgasbestämmelser för lätta fordon som baserade sig på amerikanska bestämmelser. Genom <NOBR>EES-avtalet</NOBR> 1994 infördes fr.o.m. årsmodell 1995 möjligheten att certifiera fordon även enligt de europeiska kraven. En successiv skärpning av bestämmelserna har gjorts under årens lopp och kommer att göras i ytterligare två steg. Det första steget inleddes i år och det andra inleds fr.o.m. år 2005. En nyhet som införs fr.o.m. år 2002 är att direktivet för personbilar kompletteras med krav på emissioner av CO och HC vid kallstart <NOBR>(-7</NOBR> °C) för nya typgodkännanden. En komplettering för lätta lastbilar och bussar är också att förvänta.</P>
<P class="p177 ft0">Miljöklasser för lätta fordon har funnits i Sverige sedan år 1992 (årsmodell 1993). Dessa bestämmelser har ändrats flera gånger sedan dess. Fr.o.m. den 1 januari 2001 gäller följande nya miljöklasser för personbilar och lätta lastbilar med en referensvikt om högst 1 305 kg (tjänstevikt 1 275 kg) om förslagen från Avgasrening 2000 genomförs:</P>
<P class="p135 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Miljöklass 2000 med samma avgaskrav som dagens miljöklass 2</SPAN></P>
<P class="p136 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Miljöklass 2005 med samma avgaskrav som dagens miljöklass 1</SPAN></P>
<P class="p116 ft2">För övriga lätta lastbilar läggs miljöklassystemt om samma datum, men kraven blir obligatoriska ett åt senare. Genom att dagens miljöklass 2 för personbilar och lätta lastbilar med en referensvikt om högst 1 305 kg (tjänstevikt 1 275 kg) blir obligatorisk redan vid årsskiftet 2000/2001 kommer inte några ekonomiska incitament att införas för denna kategori. Enligt budgetpropositionen hösten 1999 (prop. 1999/2000:1) införs en befrielse från fordonsskatt under år 2000 med totalt 3 500 kr. Regeringen beslutade i mars 2000 om en lagrådsremiss med ett förslag med denna innebörd. År 2001, när kraven i dagens miljöklass 2 (alternativt miljöklass 2000) blir obligatoriska för alla personbilar och</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">54 Emissionskaraktärisering och avgaskrav</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">lätta lastbilar, avser regeringen att föreslå att skattebefrielsen för bilar i miljöklass 1 (alternativt miljöklass 2005) skall vara 1 500 kronor. För övriga lätta fordon är tidtabellen för skattelättnadens införande senarelagd ett år.</P>
<P class="p178 ft31"><SPAN class="ft36">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft77">Överenskommelse om utsläpp av koldioxid för lätta fordon</SPAN></P>
<P class="p179 ft0">De europeiska biltillverkarnas organisation inom EU <NOBR>–ACEA<SPAN class="ft57">2</SPAN>.</NOBR> – har åtagit sig att minska nya bilars specifika koldioxidutsläpp (per fordonskilometer). Huvudinslaget i den frivilliga överenskommelsen är att nya personbilar från år 2008 inte skall ha högre specifika koldioxidutsläpp (CO<SPAN class="ft33">2</SPAN>) än i genomsnitt 140 g/km. Detta innebär en <NOBR>25-procentig</NOBR> sänkning jämfört med år 1995. Kommissionen och ACEA är överens om att gemensamt övervaka att åtagandet uppfylls. Kommissionen har i en rekommendation 1999/125/EG som riktar sig till ACEA lagt fast de närmare formerna för hur detta skall ske och de övriga villkor som är förknippade med detta.</P>
<P class="p58 ft0">Liknande överenskommelser har nyligen också träffats med företrädare för japanska och koreanska biltillverkare. Dessa överenskommelser kommer att gälla fr.o.m. år 2009.</P>
<P class="p180 ft28"><SPAN class="ft36">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft37">Avgaskrav och miljöklasser för motorer till tunga fordon</SPAN></P>
<P class="p89 ft2">Avgaskraven för motorer till tunga fordon gäller enbart för motorn och således ej för hela fordonet som för lätta fordon. Därav följer också att emissionerna för motorer till tunga fordon anges som massemissioner per avgivet arbete (g/kWh) och inte per körsträcka (g/km). Vidare baseras kraven på en körcykel som är stationär,</P>
<P class="p181 ft58"><SPAN class="ft57">2 </SPAN>ACEA: Engelsk beteckning: European Automobile Manufacturers Association eller på franska: Association des Constructeurs Européens d’Automobiles.</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td60"><SPAN class="p17 ft3">Emissionskaraktärisering och avgaskrav 55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td79"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td80"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">dvs. provning sker under konstant belastning och varvtal för varje belastningssteg. I verklig trafik utsätts en motor för transienter<SPAN class="ft57">3</SPAN>, vilket medför att emissionsnivån påverkas av detta. Det medför att emissionsnivåerna för tunga och lätta fordon inte direkt kan jämföras med varandra.</P>
<P class="p44 ft29">De svenska avgaskraven för motorer till tunga fordon har från början, till skillnad från lätta fordon, baserats på europeiska mätmetoder och kravnivåer, dock kompletterade med hållbarhetskrav. Skärpta avgaskrav för motorer till tunga fordon har införts inom EU i december 1999 (jfr direktiv 99/96/EG). I direktivet finns också bestämmelser om en särskild frivillig norm för så kallade miljövänligare fordon (EEV). Kravnivåerna för motorer till tunga fordon framgår i bilaga 2.</P>
<P class="p93 ft29">Miljöklasser för motorer till tunga fordon har funnits sedan 1992 års modell. Initialt motsvarade miljöklass 3 1993 års obligatoriska <NOBR>EG-krav.</NOBR> Emissionskraven i miljöklass 1 och 2 baserades på 1996 års obligatoriska <NOBR>EG-krav.</NOBR> För miljöklass 1 tillkom ett bullerkrav baserade på bestämmelser i direktiv 92/97/EEG. Avgasrening 2000 har lagt ett förslag till ett nytt miljöklassystem för tunga fordon motsvarande det för lätta bilar:</P>
<P class="p182 ft0">·Miljöklass 2000 ·Miljöklass 2005 ·Miljöklass 2008 ·Miljöklass EEV</P>
<P class="p183 ft0">Det tre första klasserna benämns efter det år som kraven blir obligatoriska vid nya typgodkännanden.</P>
<P class="p184 ft58"><SPAN class="ft57">3 </SPAN>Transienter: snabba variationer av varvtal och/eller belastning</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">56 Emissionskaraktärisering och avgaskrav</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft35"><SPAN class="ft28">3.3</SPAN><SPAN class="ft34">Vidareutveckling av emissionskrav och fortsatt behov av emissionsforskning</SPAN></P>
<P class="p121 ft2">Den ”myndighetsstyrda teknikutvecklingen” och det myndighetsanknutna <NOBR>FOU-behovet</NOBR> redovisas dels i detta kapitel, dels i kapitel 4. Myndigheternas FoU utgör underlag för att utveckla de tekniska regelverken och därmed avgasrenande teknik på motorer och fordon. Kedjan – eller cykeln – <NOBR>FoU-förslag-förhandlingar-beslut-</NOBR> <NOBR>implementering-uppfyllelse-efterlevnad</NOBR> måste initieras – och underhållas – med en framsynt undersökningsverksamhet.</P>
<P class="p59 ft2">En viktig utgångspunkt för framtida behov av emissionsforskning är ifall Sverige även i framtiden har för avsikt att spela en proaktiv roll i EU när det gäller emissionskrav på fordon/motorer och motsvarande krav på drivmedel. För att Sverige skall kunna driva en sådan linje krävs kvalificerade tekniska utredningar (inkl. experimentella resultat) som underlag. Underlagen kan i och för sig genereras vid något fristående laboratorium i utlandet, men det är avgjort en fördel att ha denna resurs inom landet. Inte minst därför att specifika svenska prioriteringar ligger som grund, vilket oftast förutsätter en viss närhet – resursmässigt och tidsmässigt – till välutrustade laboratorier. Nationellt kan behov finnas av underlag för miljöklassning och för regler om miljözoner m.m.</P>
<P class="p101 ft29">Hållbarhetskontroller och uppföljning av emissioner efter det att tillverkaransvaret upphört att gälla kräver ytterligare kartläggning och utvecklingsarbete. Dels behövs detta underlag för utveckling av kravnivåerna, dels för att generera emissionsfaktorer som sedan kan användas som indata till olika beräkningsmodeller. Speciellt viktigt är detta för kategorier av fordon och motorer som i dag är bristfälligt kartlagda.</P>
<P class="p59 ft2">Underlag behövs för framtida utveckling av körcykler och för nya krav vid andra driftsförhållanden än de som i dag är reglerade. Ett exempel är införandet av emissionskrav vid låga temperaturer. Krav vid andra speciella driftsförhållanden kan också vara nödvändiga. Variationerna mellan de olika länderna i Europa kan</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td78"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td60"><SPAN class="p17 ft3">Emissionskaraktärisering och avgaskrav 57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td79"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td80"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">vara stora för vissa driftsförhållanden vilket ökar betydelsen av att kunna generera egna data.</P>
<P class="p71 ft2">Inverkan av nya drivmedelsspecifikationer och alternativa drivmedel är av intresse att undersöka även i framtiden. Kopplingen till den teknik som används i motor- och reningsutrustning är också viktig. Nya drivmedel kan ha vissa fördelar från emissionssynpunkt, men också betydande nackdelar i många fall. Viktigt är att även emissionskomponenter som i dag inte är reglerade karaktäriseras så att inte nya lösningar medför nya problem.</P>
<P class="p63 ft0">Fortlöpande utvärdering av ny teknik för drivsystem och fordon behövs för att kartlägga fördelar och nackdelar samt vilka konsekvenser ny teknik kan ha för utvecklingen av emissionskraven.</P>
<P class="p59 ft29">I framtiden kommer emissionskomponenter som inte är reglerade i dag att röna ett ökat intresse. Många emissionskomponenter är ännu bristfälligt undersökta och mer forskning är därför nödvändig, t.ex. kemisk och biologisk karakterisering. En del av de oreglerade emissionskomponenterna, som t.ex. polycykliska aromatiska föreningar (PAC) och partiklar, medför hälsorisker. Möjligheter till generering av provtagningsmaterial i motorlaboratorier är en nödvändighet för att denna forskningen skall kunna bedrivas. Parallellt krävs också FoU för att utveckla nya mätmetoder och provtagningsförfaranden. Ett exempel på ett sådant område är provtagning och karakterisering av partikelemissioner.</P>
<P class="p101 ft29">Övriga miljöproblem förknippade med fordon som t.ex. buller (från däck och motorer), materialåtgång/hushållning av fordon respektive slitdelar som exempelvis däck bör också beaktas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p18 ft0">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td48"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft55"><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft54">Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle</SPAN></P>
<P class="p187 ft2">Detta ämnesområde kan indelas i teknikutveckling av motorer och fordon samt utveckling av drivmedel. Det är främst motorutvecklingen som är av intresse i detta sammanhang. Därför koncentreras framställningen till detta område. När det gäller fordonsutvecklingen är de förbättringar av fordonet som även kan minska avgasemissioner och bränsleförbrukning av störst intresse. Sådana förbättringar kan omfatta parametrar som t.ex. luftmotstånd, rullningsmotstånd (för däck) och bilens vikt, men även andra områden som t.ex. <NOBR>IT-stöd</NOBR> (navigering, hjälp till förändrat körsätt m.m.) kan ha en viss inverkan på emissionerna.</P>
<P class="p188 ft35"><SPAN class="ft28">4.1</SPAN><SPAN class="ft34">Forskning och utveckling i industrin</SPAN></P>
<P class="p92 ft2">Industrins forskning och utveckling är i mångt och mycket anpassad till att uppfylla de lagkrav som gäller inom respektive område. I de fall där kundkraven på låga emissioner är speciellt starka förekommer ibland speciella lösningar med lägre emissionsnivåer än gränserna i de för tillfället gällande avgasbestämmelserna. Troligen kommer denna trend att öka i framtiden när nya emissionskrav antagits med större framförhållning än tidigare och när de enskilda länderna ekonomiskt gynnar fordon som uppfyller dessa bestämmelser i förtid. Av tillverkningstekniska skäl och av planeringsskäl startar ibland tillverkningen av motorer/fordon som uppfyller framtida krav innan kraven trätt i kraft, men i huvudsak styrs emissionsnivåerna för den stora populationen av nya moto-</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">60 Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">rer/fordon av avgaskraven. Beskrivningen av utvecklingstendenser och de forskningsbehov som hänger samman med dessa följer således i stort sett de emissionskrav som redovisades i kapitel 3 och i bilaga 2.</P>
<P class="p160 ft28"><SPAN class="ft36">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft37">Lätta fordon</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">Teknikutvecklingen för bensindrivna lätta fordon har sedan mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> inriktats på att utveckla och förfina den s.k. trevägskatalysatortekniken (TWC). Denna teknik infördes gradvis i Sverige från år 1987 och från år 1989 utrustades bensindrivna bilar med katalysator till följd av de obligatoriska bilavgaskraven. Sedan dess har emissionerna successivt sänkts genom att kraven skärpts och tekniken utvecklats. Två av de viktigaste kriterierna för utvecklingen av bensindrivna bilar är kallstartsemissionerna och kraven på avgasreningens hållbarhet. Inom båda områdena har stora framsteg gjorts, men fortfarande finns här en stor utvecklingspotential. Detta gäller i synnerhet för kallstarten om hänsyn också tas till att emissionerna påverkas kraftigt av temperaturen vid start. Normala emissionstester genomförs i ett temperaturintervall av +20 till +30 °C, medan svensk årsmedeltemperatur är ca +7 °C.</P>
<P class="p189 ft0">Genom publicerade forskningsresultat, resultat från tester på fordon och framtida krav i Kalifornien och USA vet man tämligen väl att emissionsnivån bör gå att sänka väsentligt (om behov av detta finns) även i jämförelse med EU:s gränsvärden för år 2005/2006. Frågan är huruvida detta kan göras till rimliga merkostnader och om hållbarheten för dessa lösningar kan bli tillfredsställande.</P>
<P class="p60 ft2">Under den senaste tiden har en allt större fokusering på bränsleförbrukningen kunnat noteras i EU. Det frivilliga åtagandet av den europeiska bilindustrin om att minska koldioxid (CO<SPAN class="ft78">2</SPAN>) – och därmed också bränsleförbrukningen – med 25 procent till år 2008 är ett bevis på detta (jfr avsnitt 3.2.2). För att nå detta mål krävs ytterligare teknikutveckling för de bensindrivna bilarna. En teknik som redan finns i begränsad produktion hos vissa</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33557x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 2000:35 Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle 61</P>
<P class="p190 ft0">tillverkare är direktinsprutning (DI) av bensin. Nackdelen med denna teknik är i dagsläget att det är svårt att nå en lika låg emissionsnivå som med katalysatortekniken <NOBR>(TWC-tekniken).</NOBR></P>
<P class="p44 ft0">Förutom direktinsprutning finns det även annan teknik som kan tillämpas på ottomotorer och som har en nästan lika stor potential till reduktion av bränsleförbrukningen. Denna teknik bygger på att strypningen med gasspjäll ersätts med ett system med fullvariabla ventiler (variation av både lyft och tid). Kostnaderna för ett sådant system är tyvärr mycket höga i dag och flera tekniska problem kvarstår att lösa. Det kommer således sannolikt att dröja 3 till 10 år innan potentialen för ett sådant system kan utnyttjas kommersiellt. En annan teknik som dessutom går att kombinera med fullvariabel ventilstyrning är variabel kompression. Även här är problemet att det är svårt att utveckla ett enkelt och billigt system.</P>
<P class="p93 ft2">För alla typer av ottomotorer kommer en övervakning av de avgasrenande funktionerna i bilens styrenhet, s.k. OBD <NOBR>(On-Board</NOBR> Diagnostic system) att vara av stor betydelse för reningsutrustningens funktionsduglighet, tillförlitlighet och hållbarhet. Med OBD kommer fel att enklare kunna identifieras och åtgärdas på ett bättre sätt. En komplettering (och vidareutveckling) av denna teknik kallas OBM <NOBR>(On-Board</NOBR> Measurement system). Det förtjänar också att nämnas att det fortfarande finns en stor utvecklingspotential inom detta område.</P>
<P class="p93 ft2">För dieseldrivna lätta fordon håller just nu direktinsprutning (DI) på att introduceras i stor skala. Denna teknik kan minska bränsleförbrukningen med ca 15 procent i jämförelse med indirekt insprutning (IDI). Skillnaden jämfört med en bensindriven bil är ännu större. Det är således troligt att andelen dieselbilar i Europa kommer att öka under de närmaste åren för att biltillverkarna skall klara sitt åtagande om en minskning av koldioxid med 25 procent till år 2008. De största problemen med dieseldrivna bilar är emissionerna av NO<SPAN class="ft79">x </SPAN>och partiklar.</P>
<P class="p60 ft2"><NOBR>NO<SPAN class="ft79">x</SPAN>-emissionerna</NOBR> från motorn (före katalysatorn) är i och för sig lägre från en dieselmotor än från en bensinmotor. Problemet är emellertid att det i dag inte finns någon fungerande teknik för att reducera NO<SPAN class="ft79">x </SPAN>i de syrerika dieselavgaserna. Sådan teknik håller i</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">62 Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">och för sig på att utvecklas, men det kommer sannolikt att dröja innan den tekniken kan kommersialiseras i större skala. Reduktionsgraden för de katalysatorer som befinner sig på utvecklingsstadiet är för övrigt fortfarande mycket lägre än för <NOBR>TWC-systemet</NOBR> till bensinbilar.</P>
<P class="p44 ft29">Partikelemissionerna kan minskas bl.a. genom en ökning av insprutningstrycket. Det torde dock vara svårt att minska dessa emissioner till samma nivå som för bensindrivna bilar. Partikelfilter är en teknik som nu håller på att kommersialiseras av minst en europeisk biltillverkare. Flera andra liknande lösningar är också under utveckling. Innan denna teknik kan få ett stort genomslag krävs dock ytterligare utvecklingsinsatser.</P>
<P class="p87 ft0">Ett problem för både <NOBR>NO<SPAN class="ft23">x</SPAN>-reducerande</NOBR> katalysatorer och partikelfilter är att svavelhalten i dieseloljan måste reduceras kraftigt för att tekniken skall fungera tillfredsställande. Även om svensk dieselolja av miljöklass 1 har en mycket låg svavelhalt krävs sannolikt en introduktion av ett liknande bränsle på ett flertal större marknader för att fordonstillverkare och underleverantörer skall vara motiverade att satsa på den nämnda tekniken.</P>
<P class="p93 ft2">På längre sikt finns även en helt ny typ av förbränning för dieselmotorer som har en stor potential att minska både NO<SPAN class="ft79">x</SPAN>- och partikelemissioner. Systemet torde först komma till användning för tyngre fordon och beskrivs därför i avsnittet nedan.</P>
<P class="p44 ft2">Liksom för bensindrivna bilar finns även en potential att minska emissionerna genom användning av OBD på de dieseldrivna bilarna. Potentialen torde dock vara mindre eftersom hållbarheten och åldringen generellt är ett mindre problem hos dieseldrivna bilar i jämförelse med de bensindrivna bilarna.</P>
<P class="p160 ft28"><SPAN class="ft36">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft37">Tunga fordon</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">Merparten av de tunga fordonen är dieseldrivna. Huvudproblemet för tunga, liksom för lätta dieseldrivna fordon, är NO<SPAN class="ft79">x </SPAN>och partikelemissionerna. Kundernas krav på en låg bränsleförbrukning har av hävd (eftersom låg förbrukning ger konkurrensfördelar) också</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td122"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td123"><SPAN class="p17 ft3">Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle 63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft2">alltid varit mycket högre för tunga fordon än för lätta fordon. Någon väsentlig ökning av bränsleförbrukningen vid en eventuell sänkning av emissionerna kan inte accepteras av kunderna. Därtill kommer mycket höga krav på tillförlitlighet och livslängd.</P>
<P class="p71 ft2">Utvecklingen under den senaste tioårsperioden för motorer till tunga fordon har karaktäriserats av en förfining av förbränningssystemet. Med förbränningssystem avses i huvudsak <NOBR>bränsle-luft-</NOBR> preparering (insprutning och luftrörelser i förbränningsrummet) och dess inverkan på förbränningen. Genom förändringar av dessa parametrar har man för årsmodell 2000/2001 i princip sänkt NO<SPAN class="ft79">x</SPAN>- emissionerna med en faktor 3 och partikelemissionerna med en faktor <NOBR>3–6</NOBR> (beroende på utgångsnivån). Ytterligare förbättringar enbart genom förfining av denna teknik torde emellertid vara svåra att åstadkomma. Det kräver andra lösningar. En sådan lösning är avgasåterföring (EGR), vilken har potential att minska NO<SPAN class="ft79">x</SPAN>- emissionerna med en faktor 2 eller mer. EGR är tidigare känt från lätta fordon (bensin och diesel) men har hittills inte använts på motorer till tunga fordon. En annan möjlighet är att, liksom för dieseldrivna personbilar, använda en <NOBR>NO<SPAN class="ft79">x</SPAN>-reducerande</NOBR> katalysator. Även i detta fall krävs ett bränsle med en lägre svavelhalt än dagens europeiska bränsle.</P>
<P class="p191 ft29">Partikelemissionerna har hittills kunnat minskats genom en förfining av förbränningssystemet (ökat insprutningstryck m.m.). Det går också att nå ytterligare förbättringar inom detta område genom fortsatt utveckling. Införandet av EGR resulterar dock i ökade partikelemissioner, vilket måste motverkas genom de nämnda åtgärderna. Införandet av partikelfilter är en åtgärd som på längre sikt också kan komma att bli nödvändig.</P>
<P class="p59 ft2">Ytterligare en teknologi med mycket stor potential till låga emissioner är ett radikalt nytt förbränningssystem som använder en förångning och förblandning av bränsle och luft till skillnad från den traditionella dieselmotorn där insprutningen sker i slutfasen av kompressionstakten och bränslet därigenom inte hinner blandas med luft ned till molekylär nivå. Den nya tekniken minskar de lokala temperaturerna och kan därför ge en drastiskt sänkning av bildningen av NO<SPAN class="ft79">x </SPAN><NOBR>(1–3</NOBR> tiopotenser). Även partikelemissionerna kan minskas väsentligt. Det kvarstår dock</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">64 Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">många tekniska problem innan denna teknik kan kommersialiseras. Sannolikt kommer genombrottet att dröja till slutet av den tioårsperiod som utredningen skall beakta.</P>
<P class="p192 ft35"><SPAN class="ft28">4.2</SPAN><SPAN class="ft34">Forskning och utveckling med statligt stöd</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">Den teknikutveckling som beskrivits ovan bedrivs till övervägande del hos fordons- och drivmedelsindustrin. Kostnaderna för utvecklingen är mycket höga. Emellertid utförs också en del forskning med statligt stöd inom detta område och en kort översikt av dessa aktiviteter görs i detta avsnitt. Industriengagemanget i verksamheterna vid universitet och högskolor motiveras av att de i huvudsak genererar tre olika ”produkter” av primärt intresse för industrin. Industrins kompetensförsörjning är ett primärt behov. Utveckling av ”verktyg” (t.ex. mätmetoder och beräkningsprogram) som kan användas i industrins egen produktutveckling är ett annat viktigt område och i många fall är också projektens resultat av stort intresse.</P>
<P class="p164 ft28"><SPAN class="ft36">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft37">Fordonsforskningsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p154 ft2">Fordonsforskningsprogrammet startade år 1994 som ett resultat av ett förslag till regeringen från fordonsindustrin och deras underleverantörer. Programmet har således nu pågått under ca 5 år och kommer att fortsätta till utgången av år 2001. Möjligheter till ytterligare förlängning av programmet kan också finnas. Fordonsforskningsprogrammet administreras av NUTEK och styrs av ett programråd, Programrådet för Fordonsforskning (PFF). I PFF finns representanter för både staten och industrin (fordonstillverkare och underleverantörer).</P>
<P class="p87 ft0">Programmet tillförs 30 miljoner kronor per år från staten. In- dustrins insatser är minst lika höga. Industrins insatser består som regel av eget arbete.</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td122"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td123"><SPAN class="p17 ft3">Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle 65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft0">Programmets inriktning är primärt att stärka industrins konkurrenskraft inom områden som:</P>
<P class="p194 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Säkerhet</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Miljö och energi</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Kvalitet och kostnad</SPAN></P>
<P class="p132 ft0">Fokuseringen på industrins behov är mycket tydlig när det gäller Fordonsforskningsprogrammets inriktning. Målet är t.ex. att minst 50 procent av projektresultaten skall ha kommit till användning i företagens produkt- och produktionsutveckling.</P>
<P class="p44 ft2">Den verksamhet som bedrivs inom ramen för Fordonsforskningsprogrammet har enligt den utvärdering som utförts fullgjorts på ett tillfredsställande sätt. Såväl industriella deltagare som medverkande forskare är också mycket positiva till programmet.</P>
<P class="p195 ft0">Ett område där Fordonsforskningsprogrammet kan bidra med kunskap är emissionsfaktorer för framtida fordon. Behovet av sådana data har avgörande betydelse för prognoser och scenarier för den framtida emissions- och miljöutvecklingen. Ett exempel på ett område där sådana data är värdefulla är för de pågående aktiviteterna inom <NOBR>Auto/Oil-samarbetet.</NOBR></P>
<P class="p196 ft28"><SPAN class="ft36">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft37">Samverkansprogrammet Miljöanpassade Fordon (SMF)</SPAN></P>
<P class="p159 ft29">Samverkansprogrammet startar i år och skall genomföras under en sexårsperiod med ett statligt stöd på sammanlagt 500 miljoner kronor. Av dessa finansieras 300 miljoner kronor från utgiftsområde 21 Energi och 100 miljoner kronor vardera från utgiftsområde 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv. Industrins insatser skall vara av minst samma storleksordning.</P>
<P class="p44 ft2">Några områden som SMF kommer att verka inom tangerar eller överlappar delvis emissionsforskningsområdet. Det öppnar möjligheter för en organiserad samverkan mellan de båda programmen. Ett sådant område röra utveckling av mätteknik för oreglerade emissioner. På senare tid har exempelvis stort intresse ägnats</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">66 Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">partikelemissionerna och det verkar tydligt att den totala massan av partiklar inte är något tillfredsställande mått på hälsofarligheten. Eftersom effekterna på hälsa och miljö från avgaserna utgår från koncentration, spridning m.m. i omgivningsluften, är en samverkan mellan forskare inom dessa områden också nödvändig. En utveckling av mätmetoder i kombination med undersökning av hälsoeffekter kan således vara av intresse för många parter.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft36">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft37">1997 års energipolitiska program</SPAN></P>
<P class="p159 ft29">Sveriges energipolitik utgår från 1997 års energipolitiska beslut. Statens energimyndighet bildades den 1 januari år 1998 med uppgift att samordna energiomställningsarbetet och att verkställa huvuddelen av omställningsåtgärderna. Basen i det energipolitiska programmet utgörs av en kraftfull och långsiktig satsning på forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik. Målet är dels att sänka kostnaderna så att el- och värmeproduktionen från förnybara energikällor kan öka kraftigt, dels att bidra till att teknik för energieffektivisering blir lönsam.</P>
<P class="p60 ft2">Energimyndigheten driver flera forsknings- och utvecklingsprogram av relevans för området motorer och bränslen, främst avseende motorer och drivsystem, samt produktion av alternativa drivmedel. Energimyndighetens insatser kring bränslen och drivsystem utgör en del av det energipolitiska programmet och är därför inriktade mot möjligheten att minska energiförbrukningen i transportsystemet. Beslut om fördelning av Energimyndighetens medel fattas av den av regeringen tillsatta Energiutvecklingsnämnden. Endast en marginell del av de totala satsningarna har således en direktkoppling till emissionsfrågor.</P>
<P class="p93 ft29">Ett nytt program, ”Energisystem i vägfordon”, initierades den 1 januari 2000 med syfte att både samordna verksamheter från tidigare program inom området och att åstadkomma en förstärkning av prioriterade delområden. Programmet kommer i en första etapp att pågå i tre år, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år, och skall innefatta följande delområden:</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td122"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td123"><SPAN class="p17 ft3">Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle 67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Traditionella förbränningsmotorer</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">El- och elhybrider</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Bränsleceller</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Systemfrågor rörande de tre ovanstående</SPAN></P>
<P class="p197 ft2">Programmets huvudsakliga mål är att frambringa och upprätthålla en god inhemsk kompetens inom området Energisystem i vägfordon. Visionen är dels att reducera den genomsnittliga bränsleförbrukningen i nya personbilar med 50 procent och för nya tyngre fordon med 20 procent, dels att reducera produktionskostnaden för fordon avsedda för biobaserade drivmedel till näst intill samma kostnad som fordon för bensin och dieselolja. Villkor i båda fallen är att emissionskraven skall uppfyllas.</P>
<P class="p198 ft0">Energimyndighetens insatser på drivmedelsområdet har koncentrerats på produktion av alternativa drivmedel, främst etanol från skogsråvara, där stödet till bl.a. forskning kring etanolproduktion uppgår till 30 miljoner kronor per år under 7 år. Under år 2000 kommer Energimyndigheten även att undersöka behovet av att inrätta nya forskningsprogram inom området biobaserade drivmedel.</P>
<P class="p60 ft2">Energimyndigheten kan även bevilja stöd till industriell forskning, utveckling, pilot- och demonstrationsprojekt samt åtgärder inför en marknadsintroduktion. Dessa former av stöd regleras i förordningen (1998:653) om statligt stöd till energiteknik, förordningen (1998:654) om energiteknikbidrag, resp. förordningen (1999:344) om statligt bidrag till teknikupphandling av energieffektiv teknik och ny energiteknik. Projekten skall genomföras i samverkan med företag. Stödet avser därför endast en delfinansiering av projektkostnaderna, vanligen med 25 procent och högst 50 procent.</P>
<P class="p199 ft0">Energimyndigheten svarar även för det svenska deltagandet i det internationella samarbete inom IEA <SPAN class="ft3">(</SPAN>International Energy Agency), exempelvis inom s.k. ”Implementing Agreements” för Advanced Fuel Cells, Advanced Motor Fuels, Energy Conservation and Emissions Reduction in Combustion, och Hybrid and Electric Vehicles.</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">68 Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft2">Energimyndigheten är en av de största statliga forskningsfinansiärerna inom området motor och bränslen. Totalt uppgår den samlade finansieringen från Energimyndigheten för dessa ändamål till ca 70 miljoner kronor per år. Av dessa medel är dock huvuddelen redan uppbunden till olika pågående projekt som kommer att pågå i upp till 5 år och i enstaka fall ännu längre. Programmet ”Energisystem i vägfordon” kommer exempelvis att ha en budget på 105 miljoner kronor (för tre år), men 35 miljoner kronor är redan intecknade. Därför kan den årliga finansieringen till nya projekt, och/eller ytterligare etapper av redan pågående projekt, omfatta som mest drygt 20 miljoner kronor, dock med en förskjutning mot slutet av treårsperioden. Av de medel som Energimyndigheten förfogar över för utveckling och demonstration har totalt 300 miljoner kronor reserverats för SMF. Sammantaget har en stor del av de medel som Energimyndigheten har till sitt förfogande redan reserverats (ca 150 miljoner kronor under 5 till 6 år) är möjligheterna till ändring av prioriteringen är därmed begränsade.</P>
<P class="p201 ft0">Som nämnts finansieras delar av de statliga insatserna inom SMF via utgiftsområde 21 Energi. Detta innebär att de medel som Energimyndigheten förfogar över för utveckling och demonstration minskats med totalt 300 miljoner kronor.</P>
<P class="p202 ft81"><SPAN class="ft36">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft80">Kompetenscentra och övrig verksamhet vid universitet och högskolor</SPAN></P>
<P class="p68 ft2">NUTEK initierade under år 1994 ett antal kompetenscentra inom strategiskt viktiga områden. Verksamheten kom i gång på allvar först under år 1995. Kompetenscentrum är en ny form för forskningssamarbete mellan högskola och företag. Avtal som reglerar arbetsformer, finansiering m.m. finns mellan dessa två parter och finansiären. Det unika med kompetenscentrum som organisationsform i jämförelse med tidigare verksamheter vid högskolor är en nära samverkan med näringslivet. På så sätt kan kompetenscentra också bidra med en utbildning som svarar mot näringslivets behov.</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td122"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td123"><SPAN class="p17 ft3">Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle 69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">Ett viktigt kriterium har varit att utveckla högskolornas förmåga att organisera och driva målinriktade forskningsprogram i samarbete med flera olika parter, såväl företag som institutioner inom högskolan.</P>
<P class="p44 ft2">Varje kompetenscentrum leds av en styrelse, som utses gemensamt av parterna, dvs. högskolan, företagen och NUTEK alternativt Energimyndigheten. I de flesta av centrumen kommer flertalet styrelseledamöter och styrelsens ordförande från näringslivet.</P>
<P class="p44 ft2">När det gäller området fordons- och teknikutveckling är framför allt kompetenscentra i förbränningsmotorteknik (CERC) vid Chalmers tekniska högskola (CTH) och förbränningsprocesser vid LTH av intresse. Även kompetenscentrum för livscykelanalyser och kompetenscentret för katalys vid CTH kan i båda fallen vara av intresse för motor- och drivmedelsområdet. Aktiviteterna inom kompetenscentrum för livscykelanalyser finansieras av NUTEK, medan övriga ovannämnda kompetenscentra numera finansieras av Energimyndigheten.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft36">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft37">Övriga forskargrupper</SPAN></P>
<P class="p97 ft0">Bland övriga forskargrupper som bedriver forskning och utveckling av intresse för motor- och drivmedelsområdet kan nämnas avdelningen för Miljöteknik vid Tekniska Universitetet i Luleå, som bl.a. sysslar med forskning på reglerade och icke reglerade emissioner samt buller, avdelningarna för förbränningsmotorteknik vid Kungliga tekniska högskolan (KTH), CTH och LTH, samt avdelningen för reglerteknik vid Tekniska Högskolan i Linköping.</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">70 Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft35"><SPAN class="ft28">4.3</SPAN><SPAN class="ft34">Fordonsutveckling i övrigt av betydelse för utsläpp och drivmedelsförbrukning</SPAN></P>
<P class="p204 ft81"><SPAN class="ft36">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft80">Nya mätmetoder och emissionskomponenter</SPAN></P>
<P class="p205 ft0">Som nämndes i det förra kapitlet kommer sannolikt fokuseringen på oreglerade emissionskomponenter att bli större i framtiden. Detta kommer givetvis att påverka utvecklingen av motor- och reningsteknik. Ett område just som nu har hög aktualitet är partikelemissioner (antal, storlek m.m.), men sannolikt kommer även andra oreglerade emissionskomponenter att röna ett ökat intresse i framtiden.</P>
<P class="p206 ft28"><SPAN class="ft36">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft37">Tidpunkt när utsläppen minskat ned till kritiska belastningsgränser respektive lågrisknivåer</SPAN></P>
<P class="p207 ft2">Det är av stort intresse att kunna bedöma när emissionerna från fordonen minskat till en sådan nivå att samhällets miljömål för hälsa och ekosystem uppfylls. Det är värt att notera att det här är fråga om omgivningsbelastning, medan fordonsbestämmelserna omfattar emissionsnivåer. Därför kommer även andra effekter än fordonens emissionsfaktorer att vara av betydelse, särskilt när det gäller lokala och regionala effekter av emissionerna.</P>
<P class="p59 ft2">Eftersom avgaskrav ännu inte har definierats längre än till år 2005 (lätta fordon) respektive år 2008 (tunga fordon) måste också en prognos över utvecklingen av de framtida avgaskraven för dessa fordon göras. En viss vägledning om tänkbara nivåer kan erhållas från de nyligen beslutade gränsvärdena federalt i USA (Tier 2) och Kalifornien (LEV II) som kommer att fasas in mellan åren 2004 och 2009. Liknande förslag finns även för motorer till</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td122"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td123"><SPAN class="p17 ft3">Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle 71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">tunga fordon. Kalifornien har i februari tagit beslut om nya skärpta krav för stadsbussar (till år 2007<SPAN class="ft57">1</SPAN>).</P>
<P class="p71 ft2">Förutsatt att europeiska krav till slutet av decenniet kommer att sättas till ungefär samma nivå som de nu nämnda amerikanska kraven, finns goda förutsättningar för att emissionsnivåerna för de i dag reglerade emissionskomponenterna på sikt kan minska till samhällets miljömål. Detta betyder inte nödvändigtvis att målen kan nås till år 2010 eftersom omsättningen av fordonsparken är långsam. Likväl är det tydligt att nivåerna bör kunna gå att sänka till den nivå som naturen och människan tål.</P>
<P class="p59 ft0">Trots att det finns stora tekniska möjligheter att minska emissionerna från fordonen behöver inte detta nödvändigtvis betyda att alla problem kommer att kunna lösas inom de närmaste två decennierna. Miljömålen kommer successivt att omprövas när ny kunskap finns tillgänglig. Likaså är det möjligt att emissionerna för en del emissionskomponenter som inte regleras i dag kan komma att visa sig ligga över den acceptabla gränsen även framgent. Lokala problem kan alltid komma att finnas. Kanske kommer dessutom nya miljö- och hälsofarliga emissionskomponenter att upptäckas i avgaserna som kan kräva ytterligare åtgärder.</P>
<P class="p101 ft2">De utsläpp som även år 2020 kommer att ligga över miljömålen är utsläppen av klimatgaser (i huvudsak CO<SPAN class="ft78">2</SPAN>). På lång sikt kommer således dessa emissioner att öka i betydelse. Den enda möjligheten att klara det långsiktiga målet <NOBR>(-80%)</NOBR> är att minska användningen av fossila drivmedel. Inom EU kan den tidigare nämnda frivilliga överenskommelsen om att reducera <NOBR>CO<SPAN class="ft79">2</SPAN>-emissionerna</NOBR> från lätta fordon med 25 procent (som medeltal för alla sålda fordon) genom en minskning av bränsleförbrukningen ses som ett delmål. Förslag till svenska mål inom området kommer utformas av Klimatkommittén (M 1998:06).</P>
<P class="p208 ft3"><SPAN class="ft57">1 </SPAN>En plan för genomförande inkluderar även 15 % nollemissionsbussar (ZEB, Zero Emission Buses) till år 2008 i ett alternativ (”diesel fuel path”) och år 2010 i det andra alternativet (”alternative fuel path”).</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">72 Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft28"><SPAN class="ft36">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft37">Motverkande faktorer</SPAN></P>
<P class="p97 ft0">Trots de skärpningar av avgaskraven som beslutats och som förväntas komma inom detta decennium, samt den pågående teknikutveckling som beskrivits ovan finns det också en mängd faktorer som kan bidra till att öka utsläppen.</P>
<P class="p44 ft2">Under det senaste decenniet har personbilarnas vikt ökat som följd av skärpta säkerhetskrav och kundernas krav på ökad komfort. Denna utveckling verkar i och för sig (åtminstone temporärt) ha avstannat, men otvetydigt leder en ökad fordonsvikt till högre bränsleförbrukning och emissioner (vid samma tekniknivå i båda fallen). Normalt kan den negativa inverkan av en högre fordonsvikt på emissionerna kompenseras genom att en mer avancerad teknik används i fordonen (om sådan teknik finns tillgänglig). Därmed kan det paradoxala förhållandet uppstå att ett större och tyngre fordon har lägre emissioner än ett mindre och lättare fordon. Förklaringen är dock den mer avancerade tekniken och följaktligen är också merkostnaden för att klara avgaskraven högre. I USA har utvecklingen lett till att en allt högre del av persontransportarbetet utförs av s.k. minibussar och/eller lätta lastbilar. Detta har medfört en ökad energianvändning och högre emissioner än om fordonsflottans sammansättning inte hade förändrats. Därför har nu också beslut tagits om att införa samma emissionskrav för dessa fordon som för personbilar både federalt i USA och i Kalifornien.</P>
<P class="p209 ft2">I Sverige och övriga Europa finns en växande marknad för s.k. ”chiptrimning”, dvs. en förändring av datorns programmering i syfte att öka motoreffekten<SPAN class="ft56">2</SPAN>. Det är troligt att emissionerna i många fall påverkas negativt av dessa förändringar. Det kan också noteras att sådana förändringar är olagliga och dessutom svåra att upptäcka. Omfattningen av denna verksamhet synes växa trots de motåtgärder som har vidtagits av fordonstillverkarna för att försvåra omprogrammeringen. Det är troligt att fordonstillverkarna ytterligare kommer att försvåra omprogrammeringen. Införandet</P>
<P class="p210 ft3"><SPAN class="ft57">2 </SPAN>I vissa fall erbjuds dessutom detta alternativ via auktoriserade återförsäljare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td122"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td123"><SPAN class="p17 ft3">Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle 73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">av bl.a. OBD är ett steg i denna riktning. Avgasrening 2000 föreslog att lagstiftningen om chiptrimning skall skärpas.</P>
<P class="p44 ft2">I sammanhanget kan också nämnas att emissionerna för vissa fordon, som resultat av tillverkarens prioritering av styrstrategin, kan vara väsentligt högre utanför det varvtals- och belastningsområde som omfattas av körcykeln. Detta förhållande kan även gälla under andra betingelser, som t.ex. under kraftiga transienter och för kallstart vid låga temperaturer. Omfattningen och inverkan på emissionerna av dessa parametrar är bristfälligt kartlagd.</P>
<P class="p96 ft35"><SPAN class="ft28">4.4</SPAN><SPAN class="ft34">Konventionella drivmedel</SPAN></P>
<P class="p92 ft2">Forskning och utveckling av drivmedel bedrivs i mycket liten utsträckning av oljeindustrin i Sverige genom att de flesta oljebolagen har utländskt ägande och <NOBR>FoU-verksamheten</NOBR> bedrivs därför hos moderföretaget. Följaktligen utförs också forskning vid högskolor, universitet och institut i mycket ringa omfattning i Sverige. Därför har bedömningen varit att inte behandla detta område speciellt. Trots att situationen för drivmedelsutvecklingen skiljer sig mycket från motor- och fordonsutvecklingen finns ändå skäl att erinra om ett område där utvecklingen varit mycket positiv, nämligen miljöklassningen av drivmedel.</P>
<P class="p211 ft35"><SPAN class="ft28">4.5</SPAN><SPAN class="ft34">Alternativa drivmedel</SPAN></P>
<P class="p212 ft28"><SPAN class="ft36">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft37">Motiv för användning av alternativa drivmedel</SPAN></P>
<P class="p213 ft0">När det gäller användningen av alternativa drivmedel, och biodrivmedel i synnerhet, kan ett antal viktiga motiv anföras. De som är viktiga från avgassynpunkt är:</P>
<P class="p194 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Minskade utsläpp av växthusgaser</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Minskade emissioner av (i dag) reglerade emissioner</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">74 Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Minskade emissioner av hälso- och miljöfarliga oreglerade emissioner</SPAN></P>
<P class="p116 ft2">För att biodrivmedel skall kunna minska utsläppen av klimatgaser är det nödvändigt att produktionen av biodrivmedlen sker på ett sätt som minimerar användningen av fossil energi i produktionsledet. Sådan teknik håller för närvarande på att utvecklas (bl.a. med finansiering från Energimyndigheten) och helt klart är att det finns en potential att väsentligt minska utsläppen av växthusgaser med nya produktionsmetoder. Detta ger också ett ökat utbyte av råvaran. Med växthusgaser som perspektiv kan emellertid också satsningar på vissa drivmedel, produktionsmetoder och råvaror ifrågasättas då det nämnda kriteriet inte uppfylls.</P>
<P class="p101 ft29">Alternativa drivmedel (både biobaserade och fossila) har i flera fall en betydande potential att minska emissionerna av reglerade emissionskomponenter. Ett sådant exempel är <NOBR>NO<SPAN class="ft82">x</SPAN>-emissioner</NOBR> för alkoholdrivna fordon. Även om den nämnda potentialen ibland kan te sig stor kommer naturligtvis de absoluta minskningar som kan göras i framtiden att bli mindre och mindre eftersom även motorerna för de konventionella fossila drivmedlen förbättras i detta avseende. Vidare krävs ett stort genomslag för bränslet för att effekterna på luftkvaliteten skall bli stora. Den största nyttan av alternativa drivmedel när det gäller de reglerade emissionerna erhålls om drivmedlen kan användas lokalt där miljöbelastningen är stor.</P>
<P class="p101 ft2">Flera alternativa drivmedel har också en potential att minska vissa icke reglerade hälso- och miljöfarliga emissioner även om detta förhållande inte gäller generellt för alla drivmedel och för alla emissionskomponenter. Ett exempel där en väsentlig minskning kan åstadkommas är gasdrivna lätta fordon där flera hälsofarliga emissionskomponenter kan minskas i jämförelse med bensin och dieselolja. Det är sannolikt att denna fördel för de alternativa drivmedlen i framtiden kommer att värderas högre än den potentiella minskningen av de reglerade emissionerna. På samma sätt som för de reglerade emissionerna torde fördelen i detta fall vara störst vid användning i områden där luftkvaliteten är dålig.</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td122"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td123"><SPAN class="p17 ft3">Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle 75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft28">4.5.2 EU:s mål för förnybar energi och biodrivmedel</P>
<P class="p92 ft2">Kommissionen antog i december 1997 en vitbok som bl.a. behandlade strategin för den framtida energianvändningen. Ett indikativt mål för användningen av de förnybara energiresurserna i EU sattes till 12 procent år 2010. Den strategi som sattes i vitboken innehåller även en kampanj, ”Campaign for <NOBR>Take-Off”,</NOBR> för att utveckla vissa nyckelsektorer. Kampanjen skall pågå i fem år (åren 1999– 2003). En av de målsättningar i kampanjen som är av intresse i detta sammanhang är målet att öka användningen av flytande biodrivmedel till 5 miljoner ton per år. Denna användning är liten i förhållande till den totala drivmedelsförbrukningen i Europa, men är ändå lika stor som den totala användningen av bensin till vägfordon i Sverige (ca 6 miljoner m<SPAN class="ft83">3</SPAN>) i förhållande till den totala användningen av drivmedel.</P>
<P class="p216 ft81"><SPAN class="ft36">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft80">Mål för Energimyndighetens biodrivmedelsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p76 ft0">En introduktionsstrategi har tidigare funnits i Sverige när det gäller motoralkoholer, men denna strategi är inte längre aktuell och någon ny planeras inte heller. Energimyndigheten, som har ansvaret för energitillförsel inklusive drivmedel, har emellertid formulerat ett antal övergripande mål i sin verksamhetsplan 2000 som kan tjäna som en viss vägledning. Ett utdrag/sammanfattning av målen följer nedan.</P>
<P class="p217 ft0">Inriktningsmål</P>
<P class="p218 ft29">Inriktningsmålet är att bidra till utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart energisystem genom ett långsiktigt hållbart transportsystem. En förutsättning för ett långsiktigt hållbart transportsystem är att energibärarna (drivmedlen) är förnybara.</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">76 Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft0">Effektmål</P>
<P class="p220 ft0">Effektmålet är att introduktion av biodrivmedel påbörjas genom låginblandning i drivmedel för förbränningsmotorer, dvs. dieselolja och bensin. På så sätt kan produktionen successivt och på relativt kort tid byggas ut till omfattande kvantiteter. Målen är följande:</P>
<P class="p50 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">På fem års sikt bör tillförseln av biobaserade drivmedel/ drivmedelskomponenter för ersättning av bensin uppgå till minst 2 % av den nuvarande användningen av bensin i hela landet, alternativt i vissa regioner upp till 5 %.</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">På tio års sikt bör tillförseln av biobaserade drivmedel/ drivmedelskomponenter för ersättning av bensin uppgå till minst 5 % av den nuvarande användningen av bensin i hela landet, alternativt 10 % i vissa regioner.</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">På tio års sikt bör tillförseln av biobaserade drivmedel/drivmedelskomponenter för ersättning av dieselolja uppgå till minst 15 % av den nuvarande användningen av dieselolja i hela landet.</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">På trettio års sikt bör den övervägande delen av energibärarna inom transportsektorn vara förnybara.</SPAN></P>
<P class="p132 ft2">För att dessa mål ska kunna nås konstaterar Energimyndigheten att det krävs att produktionskostnaderna för biodrivmedel sänks till en sådan nivå att de kan konkurrera med de då aktuella priserna på bensin och dieselolja. Även om produktionskostnaderna för biodrivmedel med stor sannolikhet kommer att sänkas är det inte troligt att detta sker så snabbt att ovan angivna effektmål kan uppnås utan någon form av statligt stöd. Detta kan exempelvis enligt Energimyndigheten ske genom tillfälligt sänkta energiskatter för biodrivmedel. För närvarande är detta enligt EU:s regler bara möjligt för pilotprojekt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td122"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td123"><SPAN class="p17 ft3">Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle 77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft28"><SPAN class="ft36">4.5.4</SPAN><SPAN class="ft37">Användning av biodrivmedel i dag och inom den närmaste framtiden</SPAN></P>
<P class="p92 ft2">Alternativa drivmedel används i dag i Sverige främst i fordonsflottor. I förhållande till de konventionella fossila drivmedlen är dock användningen av de alternativa drivmedlen fortfarande liten. Orsakerna till detta är dels de höga kostnaderna för drivmedel och fordon, dels att tillgången på alternativa drivmedel ännu är begränsad. Fordon och motorer har inte heller optimerats fullt ut för de alternativa drivmedlen, vilket medför att den fulla potentialen till en minskning av emissionerna ännu inte kunnat utnyttjas. På något längre sikt bör dock även denna användning av biodrivmedel kunna byggas ut till en större omfattning.</P>
<P class="p198 ft0">Användning av biodrivmedel i form av låginblandning har initialt en större potential än användning i speciella fordonsflottor och är i flera fall också betydligt enklare och billigare. Per definition kan emellertid ej heller låginblandning ge något större genomslag. För närvarande är t.ex. inblandningen av etanol i bensin begränsad till ca 5 procent inom EU. En gräns på maximalt 5 procent för inblandning av RME i dieselolja accepteras av fordonstillverkarna i EU.</P>
<P class="p60 ft2">I dag används drivmedel för inrikes transporter motsvarande 89 TWh i energitermer (1998)<SPAN class="ft56">3</SPAN>. Kapaciteten för den etanoltillverkning som finns i dag (Örnsköldsvik och Lidköping), samt den tillverkningen som nu är under uppbyggnad (Norrköping), motsvarar knappt 0,5 procent av den totala energianvändningen i transportsektorn<SPAN class="ft56">4</SPAN>. En viss kapacitet för tillverkning av rapsmetylester (RME) och biogas finns också och skulle i båda fallen kunna byggas ut mer. Likaså diskuteras planer för pilotanläggningar för tillverkning av etanol (både spannmål och cellulosa) och eventuellt också metanol och/eller dimetyleter</P>
<P class="p222 ft3"><SPAN class="ft48">3</SPAN><SPAN class="ft84">Energimyndigheten, Energiläget i siffror 1999.</SPAN></P>
<P class="p223 ft3"><SPAN class="ft48">4</SPAN><SPAN class="ft84">Om man förutsätter att all kapacitet används för att producera drivmedel. Detta är inte fallet utan en stor andel används till teknisk sprit och/eller etanol i form av livsmedel. En hel del import av etanol (från vin) förekommer dessutom.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">78 Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft2">(DME) från cellulosaråvara. Stora osäkerheter finns dock fortfarande angående de nya tillverkningsprocesserna för drivmedel från cellulosaråvara. Likaså måste någon form av skattelättnad föreligga för att nya anläggningar skall vara av intresse inom de närmaste åren. För att nå de av Energimyndigheten uppställda målen för introduktion av biodrivmedel inom den närmaste <NOBR>5–10</NOBR> årsperioden krävs således både beslut om nya produktionsanläggningar och ekonomiska incitament.</P>
<P class="p224 ft81"><SPAN class="ft36">4.5.5</SPAN><SPAN class="ft80">Användning av biodrivmedel i ett europeiskt och internationellt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p68 ft29">Användningen av alternativa drivmedel måste också ses i ett internationellt perspektiv. Genom den globalisering som fordons- och drivmedelssektorn genomgått under de senaste åren finns få möjligheter för Sverige att göra några större avvikande prioriteringar när det gäller valet av drivmedel i förhållande till resten av omvärlden. I dagsläget har inte alternativa drivmedel introducerats i någon större skala med undantag av Brasilien (etanol) och Nederländerna (Liquified Petrol Gas – LPG). I det förra fallet är det fråga om ett biodrivmedel medan det senare fallet är ett fossilt drivmedel. För båda länderna innebär det att man har tre ”huvudbränslen” (det alternativa samt bensin och dieselolja) på marknaden.</P>
<P class="p225 ft2">Utomlands kan knappast någon tydlig trend skönjas när det gäller användningen av alternativa drivmedel. För ett tiotal år sedan verkade metanol vara av störst intresse i USA, medan intresset för närvarande förskjutits till förmån för naturgas och i viss mån etanol. I fall bränsleceller kommer att introduceras i större skala, vilket många företrädare för bilindustrin verkar vara eniga om, kan metanol återigen vara av intresse men även vätgas diskuteras som ett tänkbart bränsle för dessa fordon.</P>
<P class="p59 ft2">Sammanfattningsvis kan sägas att ingen entydig kandidat till ett drivmedel som kan förväntas nå ett större genomslag på den internationella marknaden kan skönjas i dag. En diversifiering som</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td122"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td123"><SPAN class="p17 ft3">Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle 79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft2">skulle kunna innebära en introduktion av ett flertal huvudbränslen på den internationella marknaden är inte heller trolig. Som konstaterats ovan finns i dag endast två länder i världen som lyckats introducera tre huvudbränslen på sina marknader och i båda fallen har det skett med stora merkostnader som följd. Klart är i alla fall att Sverige inte har några möjligheter att välja en egen väg när det gäller en introduktion av alternativa drivmedel som kan få ett större genomslag. När det gäller nischdrivmedel finns helt andra möjligheter men då kommer också genomslaget att bli litet och kan således inte motiveras lika lätt.</P>
<P class="p226 ft28"><SPAN class="ft36">4.5.6</SPAN><SPAN class="ft37">Inriktning på längre sikt och forskningsbehov</SPAN></P>
<P class="p100 ft0">På längre sikt är det som nämnts ovan av vikt att väsentligt kunna minska utsläppen av klimatgaser. De långsiktiga miljömålen inom detta område kan knappast nås utan att biobaserade drivmedel införs i större skala. Således är det troligt att de alternativa drivmedlen kan komma att spela en väsentligt större roll i framtiden än i dag. Det finns därför skäl att ge detta område en ökad prioritet, framför allt i slutet av den tioårsperiod som utredningen skall beakta.</P>
<P class="p59 ft2">Den i särklass viktigaste frågan när det gäller introduktionen av biodrivmedel är att reducera kostnaderna för produktionen. De merkostnader som nu föreligger är, med dagens (uppskattade) samhällsekonomiska kostnader för emissioner och klimatgaser, alltför höga för att motsvara den minskningen av utsläppen som kan åstadkommas. Vid en begränsad introduktion kan de mycket väl accepteras (i alla fall av vissa kunder), men höga kostnader är definitivt ett hinder för en bredare användning. Ett litet genomslag innebär också att de totala effekterna på hälsa och miljö blir små. Merkostnaderna i produktionen kan därför sägas vara det största hindret för en storskalig introduktion av biodrivmedel.</P>
<P class="p101 ft3">En annan viktig faktor för ett stort genomslag är tillgången på råvara. Visserligen binds årligen kol i biomassa på jorden i en</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">80 Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft2">omfattning som vida överstiger den årliga energianvändningen, men problemet är att biomassan är ”spridd” över stora arealer. Därför kan bara en bråkdel av denna exploateras till en rimlig kostnad. Ytterligare ett hinder är att uttaget av biomassa måste ske på ett ekologiskt hållbart sätt. Svårigheter finns därför att i dag uppskatta den realistiska potentialen för biodrivmedel. I framtiden kan ett väsentligt tillskott vara el eller vätgas som produceras från solceller. Teoretiska möjligheter finns att direkt generera vätgas från solljus. I stället för att använda vätgas som energibärare är också en tänkbar väg att binda energin i form av alkoholer.</P>
<P class="p177 ft0">En omfattande uppbyggnad av infrastrukturen kommer också att vara nödvändig om nya drivmedel skall introduceras i större skala. Speciellt gäller detta om drivmedlen är gasformiga men vissa förändringar är också nödvändiga för flera flytande drivmedel. Infrastruktur- och systemfrågor kommer därför också att vara av stor betydelse framöver. Inte minst gäller detta kostnaderna.</P>
<P class="p59 ft2">Andra viktiga delområden för den framtida forskningen inom området alternativa drivmedel är bl.a. karakterisering av oreglerade emissioner, undersökning av kompatibiliteten med motorerna och deras avgasreningssystem. Ett viktigt motiv för introduktion av biodrivmedel har av tradition varit strävan att minska emissionerna och en ständig uppföljning av detta syfte är en nödvändighet. En återkoppling av resultaten till utvecklingen av motorer och reningssystem är också viktig. Genom att marknaden för alternativa drivmedel är liten finns inte heller några större motiv för fordonstillverkarna att driva denna utveckling. Därför kan statligt stöd till denna verksamhet vara motiverat.</P>
<P class="p101 ft2">Det är viktig att poängtera att något bästa alternativt drivmedel för en introduktion i större skala (vid sammanvägning av alla faktorer), trots många år av forskning, ännu inte har kunnat utkristalliseras. Det finns i dag många kandidater till nya drivmedel, men gemensamt för flertalet är att de inte har potential att nå en större användning än att de generellt bör klassas som nischdrivmedel (<10 % av den totala drivmedelsmarknaden). Med ett litet genomslag blir också effekterna på miljön små. Detta förhållande kan emellertid skilja sig något lokalt där de alternativa</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td122"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td123"><SPAN class="p17 ft3">Miljöstyrd utveckling av fordon och bränsle 81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft2">drivmedlen kan ha en större inverkan på luftkvaliteten. I synnerhet gäller detta utsläppen av hälsofarliga avgaskomponenter. Det är dock önskvärt att på längre sikt kunna välja ett drivmedel som har förutsättningar för att nå ett stort genomslag på marknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33578x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p18 ft0">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td48"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft40"><SPAN class="ft28">5</SPAN><SPAN class="ft39">Arbetsmaskiner och teknikutveckling</SPAN></P>
<P class="p228 ft29">Arbetsmaskiner omfattar många olika maskintyper i varierande storlekar. För att driva projekt inom området krävs därför såväl bransch- och maskinkännedom som expertkunskaper inom <NOBR>motor-,</NOBR> förbrännings- och mätteknik etc. Dessutom krävs laboratorieresurser för att mäta och prova maskinerna. De är i dag splittrade på flera olika platser. Några större möjligheter till en samlokalisering av de fysiska resurserna finns emellertid inte, utan en intensifierad samverkan får ses som den bästa möjligheten att utnyttja såväl kompetens som utrustning inom detta område.</P>
<P class="p229 ft2">En långsiktig finansiering av FoU inom området arbetsmaskiner är nödvändig. Detta kan delvis ske inom ramen för det program som utredningen föreslår. Ett mer koordinerat samarbete mellan utförarna behövs för att stärka konkurrensförmågan. JTI, SMP och LTU är i detta sammanhang viktiga aktörer. En viktig fråga är om verksamheten skall organiseras permanent eller om det är tillräckligt att koordineringen sker på projektnivå och i konkurrens mellan olika grupper av utförare. Organisatoriska frågor och behovet av koordinering bör tas i beaktande inom den programstruktur som föreslås för emissionsforskningsområdet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">84 </SPAN>Arbetsmaskiner och teknikutveckling</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft35"><SPAN class="ft28">5.1</SPAN><SPAN class="ft34">Arbetsmaskiners hälso- och miljöpåverkan</SPAN></P>
<P class="p89 ft2">Medan vägfordonen varit utsatta för regleringar och miljöåtgärder, har däremot avgasutsläppen från arbetsmaskiner under lång tid varit ett oreglerat område. Först år 1999 infördes en lag om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner, föranledd av nya regler i det s.k. arbetsmaskindirektivet (97/68/EG). Det kan förefalla märkligt att kraven infördes så sent eftersom de tunga fordonens motorer har samma grundkonstruktion och några speciella hinder för rening av avgaserna från arbetsmaskiner således inte förelegat. Det kan också vara värt att notera att arbetsmaskiner (inkl. traktorer) har en betydligt längre livslängd än motorfordon, vilket gör att det kommer dröja lång tid innan bestämmelserna om avgaskrav för arbetsmaskiner kommer att få någon avgörande betydelse för luftkvalitén.</P>
<P class="p90 ft2">Genomförda kartläggningar av utsläppen från arbetsmaskiner visar att det finns ett stort behov av åtgärder<SPAN class="ft56">1</SPAN>. Man talar ibland om arbetsmaskiner som den ”glömda sektorn”, eftersom dessa maskiner ger upphov till en avsevärd miljö- och hälsopåverkan, utan att åtgärder vidtagits för att komma till rätta med problemen. När det gäller arbetsmaskiner är det sedan tidigare känt att ett litet antal motorer svarar för en relativt stor del av de totala utsläppen. Många av dessa maskiner används dessutom i tätorter där den lokala hälso- och miljöbelastningen är stor.</P>
<P class="p58 ft0">Jordbrukstekniska institutet (JTI) erinrar i sitt enkätsvar om att hårdare krav från myndigheter, men även från kunder kommer att ställas när det gäller miljöpåverkan från arbetsmaskiner. Avgasemissionerna är givetvis en viktig faktor. Sannolikt behöver provningsmetoderna utvecklas för att resultaten bättre skall stämma överens med verkliga värden. Behoven av emissionsdata är också stora för livscykelanalyser och systemanalyser enligt institutet.</P>
<P class="p231 ft58"><SPAN class="ft57">1 </SPAN>Persson Karin och Kindbom Karin, Kartläggning av emissioner från arbetsfordon och arbetsredskap i Sverige, IVL.</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td126"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td127"><SPAN class="p17 ft19">Arbetsmaskiner och teknikutveckling <SPAN class="ft0">85</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft0">Eftersom mycket lite hittills har gjorts för att minska utsläppen från arbetsmaskinerna, blir åtgärder inom detta område samhälls- och miljömässigt motiverade och inte minst jämförelsevis kostnadseffektiva.</P>
<P class="p233 ft35"><SPAN class="ft28">5.2</SPAN><SPAN class="ft34">Miljö- och arbetsmiljökrav</SPAN></P>
<P class="p97 ft0">Motorer till dieseldrivna arbetsmaskiner över 18 kW omfattas av direktivet 97/68/EG. Liksom för motorer till tunga fordon gäller direktivet för motorn och ej för hela maskinen. Därför anges också emissionerna i g/kWh. Direktivet 97/68/EG träder i kraft vid olika tidpunkter för olika effektintervall. Det innehåller två steg, där steg II kommer att vara fullt i kraft år 2004 (2006 om medlemsstaterna utnyttjar undantagen). De olika typerna av arbetsmaskiner som omfattas av direktivet utan att vara begränsade enbart till dessa, är följande:</P>
<P class="p234 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Industriella borriggar, kompressorer etc.</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Anläggningsmaskiner inbegripet hjullastare, schaktmaskiner, bandtraktorer, bandlastare, grävlastare, terränggående truckar, grävmaskiner, etc.</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Jordbruksmaskiner, rotorharvar</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Skogsbruksmaskiner</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Självgående jordbruksfordon (utom traktorer, se nedan )</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Materialhanteringsmaskiner</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Gaffeltruckar</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Vägunderhållsmaskiner (väghyvlar, vägvältar, asfaltbeläggningsmaskiner)</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Snöplogningsmaskiner</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Maskiner för flygplansstöd</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Maskinstegar</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Mobila kranar</SPAN></P>
<P class="p132 ft2">Motorer som används i fartyg, lokomotiv, flygplan, militära fordon och generatoraggregat omfattas inte av bestämmelsererna. Den enskilt största kategorin (320 000 i Sverige) av de tyngre</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>Arbetsmaskiner och teknikutveckling</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">arbetsmaskinerna – jordbrukstraktorerna – omfattas inte av direktivet. Motorer som uppfyller direktivets kravnivåer finns dock tillgängliga på marknaden, eftersom jordbrukstraktorer måste uppfylla denna kravnivå i USA. Inom EU finns ett förslag om motsvarande krav på jordbrukstraktorer som för de övriga dieseldrivna arbetsmaskinerna.</P>
<P class="p60 ft2">I tabell 1 framgår de beslutade emissionsnivåerna inom EU. Tills vidare gäller dessa krav enbart för dieseldrivna motorer, men liknande krav till motorer även för andra bränslen planeras. Arbete pågår med att utvidga direktivet till att gälla även för motorer till mindre arbetsmaskiner. En gemensam position finns och förslaget skall nu till parlamentet för den andra läsningen. Tidtabellen tycks bli samordnad från och med steg II.</P>
<P class="p219 ft86"><SPAN class="ft85">Tabell 1: </SPAN>EU:s emissionskrav för arbetsmaskiner (97/68/EG)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td130"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td89"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td131"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr22 td132"><SPAN class="p172 ft8">Emission och gräns (g/kWh)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td134"><SPAN class="p143 ft3">Steg / effekt<SPAN class="ft57">a</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td135"><SPAN class="p235 ft70">Tid</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td136"><SPAN class="p172 ft70">CO</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td137"><SPAN class="p172 ft70">HC</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td138"><SPAN class="p172 ft3">NO<SPAN class="ft23">X</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td139"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft3">PM<SPAN class="ft57">b</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td140"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td141"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td142"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td143"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td144"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td145"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td146"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td147"><SPAN class="p143 ft70">Steg I</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td45"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td68"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td149"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td150"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td151"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td152"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td153"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td154"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td155"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td156"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td157"><SPAN class="p143 ft58">130 - 560 kW</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td131"><SPAN class="p235 ft58"><NOBR>1999-01</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td158"><SPAN class="p172 ft58">5,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td159"><SPAN class="p172 ft58">1,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td160"><SPAN class="p172 ft58">9,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td149"><SPAN class="p17 ft58">0,54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td161"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td162"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td164"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td165"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td166"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td155"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td156"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td167"><SPAN class="p143 ft58">75</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p171 ft58">- 130 kW</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td131"><SPAN class="p235 ft58"><NOBR>1999-01</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td158"><SPAN class="p172 ft58">5,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td159"><SPAN class="p172 ft58">1,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td160"><SPAN class="p172 ft58">9,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td149"><SPAN class="p17 ft58">0,70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td161"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td162"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td164"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td165"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td166"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td155"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td156"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td167"><SPAN class="p143 ft58">37</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p171 ft58">- 75 kW</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td131"><SPAN class="p235 ft58"><NOBR>1999-04</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td158"><SPAN class="p172 ft58">6,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td159"><SPAN class="p172 ft58">1,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td160"><SPAN class="p172 ft58">9,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td149"><SPAN class="p17 ft58">0,85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td169"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td163"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td164"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td165"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td166"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td155"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td156"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td147"><SPAN class="p143 ft70">Steg II</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td42"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td39"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td68"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td149"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td150"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td151"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td152"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td153"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td154"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td155"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td156"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td157"><SPAN class="p143 ft58">130 - 560 kW</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td131"><SPAN class="p235 ft58"><NOBR>2002-01</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td158"><SPAN class="p172 ft58">3,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td159"><SPAN class="p172 ft58">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td160"><SPAN class="p172 ft58">6,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td149"><SPAN class="p17 ft58">0,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td161"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td162"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td163"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td164"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td165"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td166"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td155"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td156"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td167"><SPAN class="p143 ft58">75</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td168"><SPAN class="p171 ft58">- 130 kW</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td131"><SPAN class="p235 ft58"><NOBR>2003-01</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td158"><SPAN class="p172 ft58">5,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td159"><SPAN class="p172 ft58">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td160"><SPAN class="p172 ft58">6,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td149"><SPAN class="p17 ft58">0,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td161"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td162"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td163"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td164"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td165"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td166"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td155"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td156"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td167"><SPAN class="p143 ft58">37</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td168"><SPAN class="p171 ft58">- 75 kW</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td131"><SPAN class="p235 ft58"><NOBR>2004-01</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td158"><SPAN class="p172 ft58">5,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td159"><SPAN class="p172 ft58">1,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td160"><SPAN class="p172 ft58">7,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td149"><SPAN class="p17 ft58">0,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td161"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td162"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td163"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td164"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td165"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td166"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td155"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td156"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td167"><SPAN class="p143 ft58">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td168"><SPAN class="p171 ft58">- 37 kW</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td131"><SPAN class="p235 ft58"><NOBR>2001-01</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td158"><SPAN class="p172 ft58">5,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td159"><SPAN class="p172 ft58">1,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td160"><SPAN class="p172 ft58">8,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td149"><SPAN class="p17 ft58">0,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td161"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td162"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td163"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td164"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td165"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td166"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td155"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td156"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td161"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td86"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td151"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td152"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td153"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td154"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td155"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td156"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft3">Anmärkningar:</P>
<P class="p194 ft58"><SPAN class="ft58">a</SPAN><SPAN class="ft89">Steg (I och II) samt motorns effektnivå</SPAN></P>
<P class="p237 ft58"><SPAN class="ft58">b</SPAN><SPAN class="ft90">PM: partikelemissioner</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td126"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td127"><SPAN class="p17 ft19">Arbetsmaskiner och teknikutveckling <SPAN class="ft0">87</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft2">Som framgår av tabell 1 tillämpas olika emissionsgränser för olika effektklasser. Vidare finns även ett steg II som införs successivt mellan åren 2002 och 2004 samtidigt som steg II även kompletteras med motorer mellan 18 och 37 kW. Det framgår också av tabellen att partikelnivån tillåts vara högre för de minsta motorerna samt att en viss skillnad finns även för <NOBR>CO-emissionerna</NOBR> i detta fall. De största relativa minskningarna av emissionerna mellan steg I och steg II föreligger för partikelemissionerna.</P>
<P class="p59 ft29">Emissionerna från de typer av arbetsmaskiner där avgaskrav finns i dag mäts enligt ISO <NOBR>8178–normen.</NOBR> Denna bestämmelse har i sin grundform samma 13 belastningssteg som ECE R49. Eftersom arbetsmaskiner, industrimotorer m.m. förekommer i en mängd olika applikationer använder man dock en utvärdering av emissionerna, i form av olika viktfaktorer och belastningssteg, som skiljer sig mellan de olika motorernas användningsområden. För en del applikationer används t.ex. färre än 13 steg. För arbetsmaskiner används normen ISO 8178, C1 som består av 8 olika belastningssteg.</P>
<P class="p101 ft2">Bensindrivna arbetsmaskiner och arbetsmaskiner under 18 kW omfattas för närvarande inte av några direktiv eller nationella krav. Här återfinns de flesta trädgårdsmaskinerna, motorsågar, m.m. Kommissionens ambition är emellertid att införa avgaskrav för i stort sett alla de maskingrupper som används på land, liksom även för vissa båtmotorer. Det betyder nya avgaskrav för traktorer, mindre bensin- och dieseldrivna arbetsmaskiner samt stationära motorer. Ett sådant arbete har dock inletts inom EU i syfte att reglera även emissionerna från denna typ av maskiner.</P>
<P class="p58 ft0">För att minska arbetsmaskiners miljöpåverkan har lösningar med eftermonterbar avgasreningsutrustning för att förbättra en arbetsmaskins miljöprestanda framhållits som lämplig åtgärd. De större kommunerna, bl.a. Stockholm, Göteborg och Malmö har fattat beslut om att ställa miljökrav i samband med upphandling av entreprenader i miljözonerna. Enligt städernas upphandlingskrav skall maskiner som inte uppfyller avgasbestämmelserna för mobila maskiner förses med katalysator och – i vissa fall – med partikelfilter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">88 </SPAN>Arbetsmaskiner och teknikutveckling</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft0">I Sverige finns också ett miljömärkningssystem – Svanen – som har fått visst genomslag för gräsklippare.</P>
<P class="p233 ft35"><SPAN class="ft28">5.3</SPAN><SPAN class="ft34">Utförare</SPAN></P>
<P class="p213 ft0">Som komplement till tidigare beskrivning av utförare i kapitel 3 kan vissa aktiviteter med speciell anknytning till arbetsmaskiner nämnas.</P>
<P class="p233 ft28"><SPAN class="ft36">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft37">SMP Svensk Maskinprovning AB</SPAN></P>
<P class="p238 ft0">SMP Svensk Maskinprovning AB (SMP) är ett helägt dotterbolag till Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB. SMP bedriver verksamhet inom områdena bränsleutveckling och avgasemissioner och deras miljö- och hälsoeffekter i huvudsak när det gäller arbetsmaskiner och arbetsredskap. För detta syfte har man tillgång till:</P>
<P class="p194 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Exponeringskammare</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Anläggning för mätning/analys enligt ISO 8178</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Motorbromsar som klarar motorstorlekar mellan 0,5 kW och 400 kW</SPAN></P>
<P class="p132 ft2">På uppdrag av motortillverkare och/eller importörer utför SMP emissionsmätningar på bl.a. gräsklippare, motorsågar, röjsågar, lantbrukstraktorer och snöskotrar. SMP har också ett väletablerat samarbete med Lung- och allergikliniken vid Norrlands Universitetssjukhus när det gäller exponering av avgaser (humanstudier).</P>
<P class="p233 ft28"><SPAN class="ft36">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft37">MTC</SPAN></P>
<P class="p86 ft2">MTC har sedan tidigare tillgång till riggar för mätning av emissioner från mindre motorer. En komplettering av dessa riggar har nyligen gjorts. Motorer till större arbetsmaskiner kan testas i</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td126"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td127"><SPAN class="p17 ft19">Arbetsmaskiner och teknikutveckling <SPAN class="ft0">89</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">samma provrigg som motorer till tunga fordon. I denna provcell kan även mätning enligt transienta körcykler göras. Möjligheter till mätning av reglerade emissioner och i vissa fall även av icke reglerade emissionskomponenter finns, samt även provtagning för analys av biologisk aktivitet.</P>
<P class="p233 ft28"><SPAN class="ft36">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft37">Luleå Tekniska Universitet</SPAN></P>
<P class="p86 ft29">Avdelningen för miljöteknik vid LTU förfogar över riggar som kan användas för provning av motorer till arbetsmaskiner. Utrustning för analys av reglerade emissionskomponenter finns. Vidare kan analys av icke reglerade organiska komponenter göras samt partiklar ned till 3 nanometers storlek (SMPS).</P>
<P class="p96 ft35"><SPAN class="ft28">5.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft34">FoU-behov</SPAN></NOBR> för arbetsmaskiner</P>
<P class="p82 ft28"><SPAN class="ft36">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft37">Teknikutveckling för större motorer</SPAN></P>
<P class="p118 ft2">När det gäller teknikutvecklingen för motorer till arbetsmaskiner kan man först konstatera att de större typerna av dessa motorer som regel är derivat av motorer för lätta eller tunga fordon. Därigenom faller det sig naturligt att den teknikutveckling som sker för fordonsmotorer även kan komma dessa motorer till del – något som bl.a. framhållits i ett enkätsvar från MTC. Eftersom avgaskraven för fordonsmotorer hittills har varit strängare än för motorerna till arbetsmaskiner, är det ingen tvekan om att den förra kategorin ligger främst i utvecklingen. Det är därför möjligt att tillämpa de resultat som genererats (och publicerats) för fordonsmotorer även för motorer till arbetsmaskiner. I framtiden kan man dock förvänta sig större skillnader mellan körcyklerna för respektive motortyp, vilket också kan föranleda en större diversifiering inom teknikområdet.</P>
<P class="p189 ft0">Det finns också motorer för arbetsmaskiner som baseras på bensindrivna motorer från personbilar. Dessa motorer är dock relativt få till antalet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">90 </SPAN>Arbetsmaskiner och teknikutveckling</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft36">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft37">Teknikutveckling för mindre motorer</SPAN></P>
<P class="p86 ft2">Motorer som används i gräsklippare, motorsågar, snöskotrar, m.m. är normalt optimerade efter effekt och vikt och är därför enkla och billiga. Faktorer som bränsleförbrukning och emissioner har därför av tradition inte värderats särskilt högt. I många applikationer är grundidén med användning av förbränningsmotor just att den är billig. Det blir därför svårt att investera i tekniska förbättringar för att minska emissionerna. I det sammanhanget kan över huvud taget också användningen av förbränningsmotor ifrågasättas.</P>
<P class="p87 ft0">Mindre bensindrivna <NOBR>4-taktsmotorer,</NOBR> till exempel för gräsklippare och liknande aggregat, är som regel av en helt annan konstruktion och utförande än för fordon. Trots det kan en hel del av den teknikutveckling som gjorts för motorer till vägfordon komma till användning även till dessa motorer. De avgaskrav som diskuteras för de nämnda motorerna är dock inte lika långtgående som för fordon. Eftersom också kostnadsaspekterna som regel är av avgörande betydelse, är det inte sannolikt att den mer avancerade tekniken från fordon kommer till användning inom överskådlig tid.</P>
<P class="p93 ft2">För bensindrivna <NOBR>2-taktsmotorer</NOBR> är förhållandet något annorlunda än för de kategorier av motorer som beskrivits ovan. I dag finns knappt någon användning av <NOBR>2-taktsmotorer</NOBR> till personbilar och liknande fordon, vilket innebär att en tekniköverföring från denna sektor inte är lika logisk som i fallen ovan. En intensiv utveckling bedrevs dock i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> med syfte att applicera en avancerad teknik på <NOBR>2-taktsmotorer</NOBR> för användning i personbilar. Målsättningen med den utvecklingen var bl.a. att minska bränsleförbrukningen i jämförelse med konventionella 4- taktsmotorer. Det kommersiella genomslaget har dock hittills varit litet då endast en bilmodell för närvarande introducerats med den nämnda teknologin. Olika orsaker torde finnas till den ringa kommersiella framgången, men huvudorsaken torde vara att fördelarna inte uppväger nackdelarna. Vissa problem finns när det gäller emissionsegenskaperna, tillförlitligheten och livslängden. Trots det bör framhållas att de utvecklade prototyperna kunnat nå mycket låga emissioner i förhållande till normala <NOBR>2-taktsmotorer</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td126"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td127"><SPAN class="p17 ft19">Arbetsmaskiner och teknikutveckling <SPAN class="ft0">91</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft2">för arbetsredskap. Det är inte omöjligt att på sikt föra över den teknik som utvecklats för <NOBR>2-taktsmotorer</NOBR> till fordon – om än kanske i en något förenklad form – till andra typer av <NOBR>2-taktsmoto-</NOBR> rer med syfte att drastiskt minska emissioner och bränsleförbrukning. <NOBR>2-taktsmotorer</NOBR> för utombordare är en tillämpning där en del av den avancerade tekniken redan används.</P>
<P class="p96 ft28"><SPAN class="ft36">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft37">Utveckling av eftermonterbara tillsatser</SPAN></P>
<P class="p118 ft2">Eftersom arbetsmaskinernas livslängd är betydande är det av stort intresse att försöka få fram utrustningar som kan monteras i efterhand och som kan begränsa utsläppen. Genom användning av eftermonterbar avgasreningsutrustning kan CO- och <NOBR>HC-emissio-</NOBR> nerna minskas och i vissa fall även partikelemissionerna. HC- och partikelemissionerna utgör en stor del av de hälsofarliga emissionerna från dessa typer av motorer. Detta innebär att det finns en potential till kraftiga reduktioner av dessa utsläpp genom montering av katalysatorer och/eller partikelfilter.</P>
<P class="p93 ft2">Det finns även behov av att begränsa utsläppen av kväveoxider (NO<SPAN class="ft79">x</SPAN>) eftersom arbetsmaskinerna står för en stor del av dessa utsläpp. Den eftermonterbara avgasreningsteknik som i dag finns tillgänglig begränsar inte kväveoxiderna, utan kan i vissa fall förvärra utsläppen genom att omvandla kvävemonoxid (NO) till den mer aggressiva kvävedioxiden (NO<SPAN class="ft78">2</SPAN>). Det är dock inte omöjligt att helt undvika detta problem, vilket erfarenheter från nya katalysatorer visat. I bästa fall kan t.o.m. emissionerna av kvävedioxid minska. I framtiden finns också möjligheter att utveckla eftermonterbar utrustning för att även minska emissionerna av kväveoxider. Det är dock helt uppenbart att emissionerna med eftermonterbar utrustning måste karaktäriseras noggrannare för att inte oönskade effekter skall uppträda.</P>
<P class="p119 ft0">Motorer i arbetsmaskiner körs på ett helt annorlunda sätt än motorer i vägfordon (se avsnitt 5.4.5). Därför kan inte alltid efterbehandlingsutrustning som är känd från fordon användas direkt till arbetsmaskiner utan särskild anpassning. Ett sådant exempel kan vara att avgastemperaturen är för låg för att</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">92 </SPAN>Arbetsmaskiner och teknikutveckling</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft0">utrustningen skall kunna fungera tillfredsställande. Således finns även här ett stort utvecklingsbehov.</P>
<P class="p233 ft28"><SPAN class="ft36">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft37">Maskinutveckling</SPAN></P>
<P class="p118 ft2">Viktiga faktor när det gäller att minska emissionerna från arbetsmaskiner är dels att förbättra de olika maskinkomponenternas verkningsgrad, exempelvis hydraulsystemens, dels att utveckla system för energiåtervinning t.ex. vid lastsänkning, samt att utforma maskinerna så att motorn kan köras vid sina bästa driftbetingelser med avseende på varvtal och momentuttag. Även inom detta område krävs forskning och utveckling.</P>
<P class="p96 ft28"><SPAN class="ft36">5.4.5</SPAN><SPAN class="ft37">Utveckling av körcykler och mätmetoder</SPAN></P>
<P class="p86 ft2">Behovet av att undersöka driftsförhållanden för motorer till arbetsmaskiner och att utveckla nya körcykler som bättre överensstämmer med praktisk användning har framhållits av SMP i deras enkätsvar. De körcykler som i dag används för motorer till arbetsmaskiner (t.ex. ISO 8178) är som regel av stationär karaktär. Detta är för många typer av arbetsmaskiner missvisande eftersom de transienter som motorerna utsätts för i praktisk användning inte beaktas med denna metod. En annan felkälla är att belastnings- och varvtalsområdet som används vid normal drift också kan avvika markant från det område som gäller i körcykeln. Dessutom är kunskaperna om motorernas driftssituation i många fall mycket begränsade. Eftersom motorfabrikanterna normalt optimerar efter gällande provningsmetoder, kan detta innebära att arbetsmaskinernas motorer kan vara optimerade för fel belastningsområde med onödigt höga emissioner som följd. Det är därför av stor vikt att <NOBR>FoU-insatser</NOBR> inom detta område initieras för att undersöka dessa effekter.</P>
<P class="p239 ft2">Det finns för närvarande inga körcykler utvecklade för en del av de motorer som används i de mindre arbetsmaskinerna. Eftersom emissionerna sannolikt är betydande för dessa kategorier</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td126"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td127"><SPAN class="p17 ft19">Arbetsmaskiner och teknikutveckling <SPAN class="ft0">93</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">bör studier av användningssätt och körmönster studeras. Detta kan bilda underlag dels för maskinkonstruktioner, dels för rekommendationer beträffande användningen, allt i syfte att minska emissionerna.</P>
<P class="p233 ft35"><SPAN class="ft28">5.5</SPAN><SPAN class="ft34">Forskningsbehov för arbetsmaskiner</SPAN></P>
<P class="p159 ft29">Arbetsmaskiner är ett mycket brett område. För att driva projekt inom området krävs därför såväl branschmaskinkännedom som expertkunskaper inom <NOBR>motor-,</NOBR> <NOBR>förbrännings-,</NOBR> mätteknik etc. Dessutom krävs omfattande materiella resurser när det gäller mätteknik och laboratorier. Resurserna för såväl kompetens som utrustning är i dag splittrade på flera olika ställen. Några större möjligheter till en samlokalisering av de fysiska resurserna finns emellertid inte utan en intensifierad samverkan får ses som den bästa möjligheten att utnyttja såväl kompetens som utrustning inom detta område. Behovet av en samordning både på utförarsidan och finansieringssidan framhålls för övrigt också i flera enkätsvar.</P>
<P class="p93 ft2">Ett exempel på en samarbetsform som bör uppmuntras är projektet ”Utveckling av relevanta arbetscykler och emissionsfaktorer för arbetsmaskiner”. Projektet samordnas av JTI och övriga medverkande är Sveriges lantbruksuniversitet, SkogForsk, SMP, Lunds tekniska högskola och Vägverket Produktion. De medverkande organisationerna har var och en specialistkompetens inom sina respektive områden och kompletterar på så sätt varandra. Projektets mål är bl.a. att undersöka kör- och belastningsmönster vid olika driftsförhållanden; generera emissionsdata; utveckla statiska och dynamiska belastningscykler; fastställa emissionsfaktorer genom mätningar och simuleringar samt föreslå åtgärder för att minska emissionerna. Genom att arbetsmaskinerna och deras driftsförhållanden är så olika från fall till fall krävs ett angreppssätt liknande det som används i projektet. En samverkan mellan olika organisationer är också en förutsättning för att projekt av denna karaktär skall kunna drivas på ett effektivt sätt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">94 </SPAN>Arbetsmaskiner och teknikutveckling</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft2">Det framstår helt klart att en långsiktig finansiering av FoU inom området arbetsmaskiner är nödvändig. Detta kan delvis ske inom ramen för det program som utredningen föreslår. Vi förordar dessutom ett mer koordinerat samarbete mellan utförarna av liknande typ som beskrivits i det ovannämnda projektet. Detta kan ske i mer eller mindre fast organiserad form. JTI, SMP och LTU är viktiga aktörer i detta sammanhang. För att verksamheten skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt behövs en koordinator. En viktig fråga är om verksamheten skall organiseras permanent eller om koordineringen skall ske på projektnivå och i konkurrens mellan olika grupper av utförare. Organisatoriska frågor och behovet av koordinering bör tas i beaktande inom den programstruktur som föreslås för emissionsforskningsområdet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33590x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p18 ft0">95</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td48"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft40"><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft39">Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder för ett hållbart transportsystem</SPAN></P>
<P class="p241 ft29">Tillförlitliga beräkningsmetoder och data för emissioner från vägfordon och arbetsmaskiner är en viktig förutsättning för utveckling av ny <NOBR>motor-,</NOBR> bränsle- och reningsteknik, för uppföljning och kontroll av åtgärder, men också för att ta fram emissionsstatistik och för att förbättra emissionsmodellerna för beräkning av bl.a. vägtrafikens emissioner.</P>
<P class="p242 ft2">Användarrådet vid Naturvårdsverket ersätts med ett Emissionsråd som har både rådgivande och verkställande funktioner inom statistikområdet för de samlade emissionerna. Under rådet inrättas olika referensgrupper för att medverka i arbetet med att ta fram underlag för den officiella statistiken.</P>
<P class="p243 ft2">Moderna system för statistikproduktion och behoven av alltmer utvecklade beräkningsmetoder för såväl lokala haltmätningar som nationella utsläppsmål motiverar insatser på flera områden, inte minst för att påverka utvecklingen av EU- gemensamma metoder. Syftet med forskningen bör vara att det i framtiden skall vara möjligt att ta fram tillfredsställande statistik och prognoser för emissionerna från vägtrafiken.</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33591x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">96 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ... <SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft28">6.1</SPAN><SPAN class="ft42">Behovet av högkvalitativ emissionsstatistik m.m.</SPAN></P>
<P class="p56 ft0">Tillförlitliga beräkningsmetoder och data för emissioner från fordon är en viktig förutsättning för utveckling av ny <NOBR>motor-,</NOBR> bränsle- och reningsteknik, för uppföljning och kontroll av åtgärder, men också för att ta fram emissionsstatistik och för att förbättra emissionsmodellerna för beräkning av vägtrafikens och arbetsmaskinernas emissioner.</P>
<P class="p87 ft0">Mot bakgrund av att emissionsstatistiken har kritiserats och ifrågasatts har utredningen analyserat behovet av och ansvaret för den officiella statistiken inom emissionsområdet. Med utgångspunkt från det gällande regelverket på statistikområdet redovisar utredningen det ökade behovet av högkvalitativ statistik och föreslår att området förstärks för att ge trovärdighet åt emissionsbeskrivningen.</P>
<P class="p60 ft2">Slutligen föreslår utredningen ett antal angelägna forskningsuppgifter inom det nu aktuella området. Syftet med forskningen bör vara att det i framtiden skall vara möjligt att ta fram tillförlitliga underlag för den officiella statistiken för och prognoser över emissionerna från vägtrafiken och arbetsmaskinerna.</P>
<P class="p245 ft28"><SPAN class="ft36">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft37">Fortsatt utveckling av emissionsstatistiken m.m.</SPAN></P>
<P class="p92 ft2">Karaktärisering av avgasutsläpp från bilar och arbetsmaskiner ligger till grund för en rad olika bedömningar och beräkningar. Det byggs också successivt upp alltfler emissionsmodeller för olika ändamål och situationer, inte minst inom vägtrafikområdet. För att samhällets och tillverkarnas insatser skall ge upphov till verkliga miljöförbättringar krävs att beslut om åtgärder vilar på en bra empirisk grund som garanterar en samhällsekonomisk effektivitet.</P>
<P class="p60 ft2">Mål- och resultatstyrningen inom miljöpolitiken har också förändrat efterfrågesituationen på statistikområdet. I anslutning till detta har behovet av statistik och annan information ökat. Ett sätt</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33592x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr3 td170"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td171"><SPAN class="p18 ft0">97</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft2">att följa upp utvecklingen av vidtagna åtgärder inom miljöpolitikens område är att använda sig av miljöindikatorer eller nyckeltal. De nyckeltal som hittills har föreslagits bygger ofta på befintliga statistik- och dataunderlag. Inom många områden saknas statistik som underlag för att utforma nya nyckeltal, alternativt är den statistik som finns behäftad med felaktiga grundantaganden, som kan sägas vara fallet när det gäller emissionsstatistiken.</P>
<P class="p59 ft2">Emissionsdatabaser för hantering av olika utsläpp till luft är ett viktigt verktyg inom sektorer såsom miljöplanering, miljöövervakning, spridningsberäkningar och miljökonsekvensbeskrivningar. Med emissionsdatabaser menas såväl databaser, där de samlade emissionerna från en sektor eller ett geografiskt område anges, som databaser som innehåller bearbetad underliggande information för emissionsberäkningarna, t.ex. data över emissionsfaktorer eller trafikarbete. En förutsättning för att kunna bygga upp emissionsdatabaser är att det finns historiska och aktuella tillförlitliga underlagsdata för olika former av utsläpp.</P>
<P class="p101 ft2">Produktionen av emissionsstatistik från vägtrafiksektorn fungerar inte tillfredsställande. Det saknas en samsyn när det gäller statistik för avgasemissioner från vägtrafiken mellan statliga myndigheter och bilindustrin. Ett skäl kan vara att flera myndigheter utvecklat egna emissionsmodeller som kritiserats i olika sammanhang. Kritik mot hanteringen av emissionsstatistiken har också framförts från bl.a. Riksdagens revisorer i rapporten Miljövårdsarbetet och försurningen (Förslag till riksdagen 1997/98:RR2) och från Bilindustriföreningen.</P>
<P class="p247 ft2">I syfte att förbättra statistikuppgifterna inom emissionsområdet har Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) med stöd från bl.a. Naturvårdsverket utvecklat emissionsmodeller såväl för trafikplanering på lokal och regional nivå som för beräkning av nationella emissioner, den s.k. <NOBR>EMV-modellen<SPAN class="ft56">1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> </SPAN>(Hammarström 1996). Modellen används i dag för att ta fram officiell utsläpps-</P>
<P class="p248 ft58"><SPAN class="ft57">1 </SPAN>EMV – En beräkningsmodell för vägtrafikens avgasemissioner, Naturvårdsverket, Stockholm. En utvidgning av modellen för beräkning av cancerframkallande ämnen i bilavgaserna redovisas i VTI meddelande 847, 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33593x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ... <SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p190 ft2">statistik för vägtrafiken. På uppdrag av regeringen granskades modellen av två experter<SPAN class="ft56">2</SPAN>. Utredarna konstaterade att osäkerheten i indata var betydande och att vissa antaganden i modellen kunde ifrågasättas. De konstaterade vidare att modellen inte verifierats på ett tillfredsställande sätt, vilket är erkänt svårt när det gäller många små rörliga källor. Problemen torde gälla emissionsmodeller. Tillförlitligheten av sådana modeller är därför svår att bedöma. Enligt utredarens bedömning är dock <NOBR>EMV-modellen</NOBR> emellertid betydligt mer detaljerad än vad som erfordras för rapportering till internationella organ eller för den officiella statistiken.</P>
<P class="p249 ft28"><SPAN class="ft36">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft37">Emissionsstatistiken i ett internationellt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p97 ft0">Tillgången till statistik som är jämförbar mellan EU:s medlemsländer är viktig för <NOBR>EU-gemensamma</NOBR> beslut om hur politiken skall bedrivas och följas upp. Allteftersom den politiska integrationen ökar, desto större intresse för statistiken och desto mer detaljerad statistik behövs för jämförbarhet mellan de olika medlemsländerna.</P>
<P class="p44 ft29">Inom EU pågår också en utveckling av indikatorer inom miljöområdet som i första hand riktar sig till EU:s beslutsfattare. Detta arbete har kommit längst inom trafikområdet och ingår som ett led i den s.k. <NOBR>Cardiff-processen</NOBR> som innebär en ökad integration av miljökraven i olika samhällssektorer. Projektet TERM (Transport Environment Reporting Mechanism) är ett samarbete mellan kommissionen, Europeiska miljöbyrån (EEA) och EU:s statistikkontor Eurostat. Liknande indikatoruppsättningar håller på att arbetas fram inom ett flertal områden, bland dem jordbruk och energi.</P>
<P class="p250 ft58"><SPAN class="ft57">2 </SPAN>Vägtrafikens kväveoxidemissioner – en granskning av metoder att bestämma emissioner från vägtrafik samt en värdering av emissionsutvecklingen <NOBR>1980–95;</NOBR> Peringe Grennfelt, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, Göteborg; Bengt Holmberg, Institutionen för Trafikteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lund. December 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33594x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr3 td170"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td171"><SPAN class="p18 ft0">99</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft29">Även internationella åtaganden i avtal bygger i allt större utsträckning på fastställda utsläppstak för de olika undertecknande parterna. Korrekta emissionsuppgifter blir därför avgörande för en framtida bedömning av om målen nås. Detta är särskilt viktigt om bristen på måluppfyllelse är kopplad till olika former av sanktioner. Inom överenskommelser som är baserade på effektsamband (t.ex. EG:s takdirektiv) kan dessutom en felaktig emissionsstatistik leda till suboptimering av åtgärderna såväl mellan länder som mellan sektorer.</P>
<P class="p211 ft35"><SPAN class="ft28">6.2</SPAN><SPAN class="ft34">Vad är officiell statistik?</SPAN></P>
<P class="p92 ft0">Som framgått i 6.1.1 finns det i dag en rad emissionsmodeller för olika ändamål och situationer inom vägtrafikområdet. Uppgiftsflödet inom emissionsstatistiken skapar förvirring om uppnådda resultat. Det är därför av värde att skilja ut vilka uppgifter inom emissionsområdet som är att betrakta som officiell statistik och övriga statistikuppgifters rättsliga ställning.</P>
<P class="p160 ft28"><SPAN class="ft36">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft37">Svensk officiell statistik</SPAN></P>
<P class="p56 ft0">Statistikverksamhetens mål är att utgöra grund för politiska beslut, samhällsplanering, opinionsbildning, forskning etc. Statistiken har också en betydelsefull samhällsfunktion som ett viktigt verktyg inom sektorer såsom miljöplanering, miljöövervakning och spridningsmodellering.</P>
<P class="p54 ft0">Officiell statistik är statistik som en myndighet framställer enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Genom lagen (1992:89) om den officiella statistiken intar denna statistik således en särställning jämfört med annan likvärdig information inom respektive område.</P>
<P class="p44 ft29">I lagen ställs krav på att den officiella statistiken skall vara objektiv och allmänt tillgänglig. Av motiven framgår bl.a. att statistiken inte får påverkas av ovidkommande faktorer och att den inte heller får utformas för att tjäna vissa syften. Statistiska</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33595x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ... <SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p252 ft0">metoder skall användas som garanterar att statistiken inte kan ifrågasättas. Statistiken skall också offentliggöras på sådant sätt att den är enkelt åtkomlig för de behov som statistiken skall tillgodose.</P>
<P class="p54 ft0">Statistiklagen kompletteras av förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken (statistikförordningen). Statistiklagen och förordningen har nyligen genomgått en översyn, Statistikens regler (Ds 1999:75). En fråga som inte har belysts i denna översyn är hur uppföljningen i miljömålsarbetet skall få status som officiell statistik.</P>
<P class="p160 ft28"><SPAN class="ft36">6.2.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">EU-statistik</SPAN></NOBR></P>
<P class="p159 ft2">Parallellt och på sikt integrerat med den svenska officiella statistiken finns också <NOBR>EG-gemensamma</NOBR> regler för statistikproduktion. Rådets rätt att begära in statistikuppgifter från medlemsländerna infördes i Amsterdamfördraget genom en ny artikel 213 a. Artikeln anger även de krav som gemenskapsstatistiken skall uppfylla. Den skall kännetecknas av opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter.</P>
<P class="p93 ft29">Många av de statistikuppgifter som man inom EU kommit överens om skall finnas för varje medlemsland styrs dock i stor utsträckning av förordningar som har direkteffekt, dvs. de skall inte föras in i den nationella lagstiftningen. Beslut om hur förordningarna skall tillämpas tas dock efter särskilda beslut av kommissionen med stöd av olika verkställighetskommittéer.</P>
<P class="p44 ft2">Det finns också andra rättsliga grunder för <NOBR>EU-beslut</NOBR> om statistikuppgifter, t.ex. i de direktiv som finns på miljöområdet. Ofta ges definitioner och detaljerade beskrivningar av undersökningsobjekten, och variablerna i uppgiftsinsamlingen återges i långa förteckningar. Gemenskapsstatistik skall framställas enligt enhetliga standarder. Dessutom regleras vilka uppgifter och andra detaljer som skall lämnas i syfte att resultaten skall bli jämförbara. För andra statistikuppgifter som EU fordrar in från medlems-</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33596x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr3 td172"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td173"><SPAN class="p18 ft0">101</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft0">länderna gäller att önskemålen baserar sig på frivilliga överenskommelser.</P>
<P class="p153 ft28"><SPAN class="ft36">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft37">Övrig statistik och uppdragsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">Statistiklagen skapar tydliga regler kring processen att framställa och tillgängliggöra officiell statistik. Myndigheter har också valt att utifrån dessa uppgifter eller andra framställa statistik som inte omfattas av definitionen av att vara officiell statistik. Ett exempel på detta är de emissionsuppgifter som Vägverket redovisar i sin årliga miljörapport till regeringen där den självklara utgångspunkten borde vara de officiella uppgifterna. Lika självklart är att det officiella underlaget skall ligga till grund i olika beslutssituationer, t.ex. inom miljömålsarbetet. Andra uppgifter får ses som ett komplement till den officiella statistiken. Så t.ex. producerar Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) transportprognoser och beräkningar av trafikutvecklingen under olika antaganden om ekonomisk och teknisk utveckling och ekonomiska styrmedel.</P>
<P class="p119 ft2">Regeringen har i regleringsbrevet för innevarande budgetår för VTI angivit som verksamhetsmål att institutet skall granska trafikverkens miljörapporter och de beräkningsmodeller och underlag som använts. VTI skall vidare för transportsektorn ajourhålla sammanställningar avseende beräkningsmodeller och underlag för beskrivning av energianvändning och avgasemissioner. VTI har dessutom krav på återrapportering att årligen redovisa sina slutsatser rörande de nu nämnda rapporterna, använda beräkningsmodeller och underlag. VTI skall dessutom årligen redovisa àjourhållna sammanställningar avseende dessa områden.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft36">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft37">Näringslivet – statistik</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">Näringslivet kan också ta fram statistikuppgifter för olika syften. På det här aktuella området tar Bilindustriföreningen bl.a. fram statistik för nybilsförsäljningen. Statistiken baseras på Vägverkets trafikregister. Uppgifter som redovisas är nybilsförsäljningen i</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33597x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ... <SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p252 ft0">Sverige, privatimport av äldre bilar och privatimport av bilar yngre än tre år.</P>
<P class="p44 ft2">Svenska Petroleum Institutet (SPI) producerar i samverkan med Statistiska centralbyrån (SCB) statistik för den svenska petroleummarknaden. Statistiken redovisar på månadsbasis leveransvolymer och marknadsandelar för de större oljebolagen dels i en preliminär ”snabbversion”, dels i en slutlig version. Denna statistik redovisas på årsbasis i energistatistiken som finansieras av Energimyndigheten. SCB tar också på uppdrag av SPI fram statistik på för oljeleveranser på kommunnivå och smörjmedelsstatistik.</P>
<P class="p254 ft35"><SPAN class="ft28">6.3</SPAN><SPAN class="ft34">Förstärkt myndighetsansvar för emissionsstatistiken</SPAN></P>
<P class="p92 ft2">Utredningen kan konstatera mot den nu redovisade bakgrunden att de nuvarande formerna för produktion av emissionsstatistik inte fungerat tillfredsställande. Samma konstaterande kan göras när det gäller det Användarråd som finns vid Naturvårdsverket för att bedöma statistikuppgifternas status som officiell statistik.</P>
<P class="p255 ft28"><SPAN class="ft36">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft37">Ansvaret för den officiella statistiken är decentraliserat</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">Statistikansvaret för den officiella statistiken är i dag fördelat på 25 sektorsmyndigheter. Statistiska centralbyrån (SCB) har ansvar för statistik av sektorsövergripande karaktär och där en tydlig huvudanvändare saknas. SCB har också ett samordnings- och tillsynsansvar när det gäller den officiella statistiken.</P>
<P class="p44 ft29">Naturvårdsverket är ansvarig för miljöstatistiken, bl.a. för utsläpp och belastning inom miljövård m.m. Verket skall självt närmare definiera de statistikuppgifter inom varje område som skall hämtas in. Till stöd i detta arbete finns ett Användarråd för officiell statistik som bedömer statistikuppgifternas status. I rådet som skall träffas fyra gånger per år ingår ett drygt tjugotal</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33598x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr3 td172"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td173"><SPAN class="p18 ft0">103</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft29">representanter för myndigheter, kommuner och industrisektorn. Däremot är inte bilindustrin eller tillverkare av arbetsmaskiner representerade i rådet. Användarrådet har inte heller förmått hävda statistikområdet bland andra angelägna verksamheter.</P>
<P class="p54 ft0">Naturvårdsverkets har också ett övergripande ansvar för miljöområdet som innebär att verket också skall uppfylla kraven på såväl nationell som internationell rapportering av emissioner byggd på den officiella statistiken från Sverige.</P>
<P class="p44 ft0">SIKA, och inte sektorsverken, har ansvaret för den officiella statistiken inom transport- och kommunikationsområdet. SIKA är naturligtvis beroende av underlag från bl.a. Vägverket för att kunna presentera allsidiga transportprognoser.</P>
<P class="p44 ft2">Dagens ansvarsfördelning för emissionsstatistiken inom transportsektorn kan naturligtvis diskuteras. Det finns skäl att förlägga ansvaret för emissionsstatistiken för vägtrafikens och arbetsmaskinernas utsläpp såväl till ansvariga miljömyndigheter som till sektorsorganen, t.ex. Vägverket. En annan tänkbar möjlighet är att förlägga ansvaret för emissionsstatistiken till Miljöövervakningsnämnden vid Naturvårdsverket. Nämnden har redan i dag en funktion och ett ansvar som i mycket påminner om de behov som framkommit i det föregående.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft36">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft37">En samlad hantering av emissionsdata</SPAN></P>
<P class="p154 ft29">Arbetet med att beställa/producera den officiella statistiken både vad gäller utsläppen från vägtrafiken och arbetsmaskiner behöver förstärkas. Genom att tydliggöra den officiella statistiken bör det också bli lättare att särskilja den från annan övriga statistik som produceras inom bl.a. vägtransportsektorn. Status, trovärdighet och kvalitet behöver också höjas avsevärt.</P>
<P class="p44 ft2">På grundval av de iakttagelser som gjorts om behovet av att stärka frågorna kring emissionsstatistiken anser utredningen att en särskild organisation för hanteringen av samhällets behov av emissionsdata från olika utsläppskällor behöver inrättas. I stället för att bilda en från Naturvårdsverket fristående myndighet föreslår utredningen att Användarrådet vid verket får en ändrad status och</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33599x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ... <SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p252 ft0">omvandlas till ett Emissionsråd. Rådet bör jämställas med t.ex. Miljöövervakningsnämnden (jfr förordning [1988:518] med instruktion för Naturvårdsverket, §§ <NOBR>7–10</NOBR> p).</P>
<P class="p44 ft2">Emissionsrådet skall inte bara vara rådgivande i statistikfrågor, utan också svara för samhällets behov av emissionsdata från olika utsläppskällor, där statistikuppgifter om emissioner från vägtrafiken och arbetsmaskiner utgör en del. Det blir Emissionsrådets uppgift att samla in beräkningskomponenter från sektorsansvariga myndigheter, beräkna emissioner och presentera sammanställda resultat. Utredningen förutsätter att förslaget också skall innebära en tydligare koppling till miljömålsarbetet och den internationella rapporteringen inom emissionsområdet.</P>
<P class="p87 ft0">Rådet bör bestå av representanter från berörda myndigheter, representanter från de sektorer som främst bidrar till emissionerna (industri, energiproduktion, de areella näringarna och transportsektorn) samt branschföreträdare för dessa och olika industrisektorer, däribland bil- och oljeindustrin. Regeringen bör utse ledamöterna i rådet efter förslag från respektive myndighet och organisation.</P>
<P class="p87 ft0">Vidare skall rådet kunna tillsätta expertgrupper för var och en av sektorerna i enlighet med de indelningar som EU har arbetat fram inom bl.a. CORINAIR<SPAN class="ft57">3</SPAN>.</P>
<P class="p44 ft29">För att ytterligare säkerställa att kvalitet och trovärdighet på emissionsdata upprätthålls bör olika referensgrupper bildas, bl.a. för arbetet med att ta fram statistiken inom vägtrafikområdet. I referensgruppen för vägtrafikområdet bör ingå företrädare för Vägverket, SIKA, Naturvårdsverket, forskarsamhället, bil- och petroleumindustrin, arbetsmaskintillverkare och experter. Genom att dessa aktörer bereds plats i referensgruppen får också de en möjlighet att påverka utformningen och utvecklingen av emissionsstatistiken.</P>
<P class="p93 ft2">Utredningen kommer också i kapitel 10 att föreslå ett femårigt <NOBR>FoU-program</NOBR> projekt för utveckling av metodik för emissionsdata och ett särskilt <NOBR>FoU-projekt</NOBR> under tre år för att bygga upp ett bättre vetenskapligt underlag för statistiken. Inriktningen av detta</P>
<P class="p256 ft58"><SPAN class="ft57">3 </SPAN>CORINAIR – Coordination of Information on the Environment Air.</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr3 td172"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td173"><SPAN class="p18 ft0">105</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft2">projket skall vara att ta fram emissionsdata och se till att historiska och aktuella data inom emissionsstatistiken får en tillfredsställande uppdatering i relation till nationella och internationella åtaganden och åtgärdsplaner (jfr även avsnitt 11.5).</P>
<P class="p233 ft35"><SPAN class="ft28">6.4</SPAN><SPAN class="ft34">Emissionsmodeller m.m.</SPAN></P>
<P class="p234 ft28"><SPAN class="ft36">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft37">Komponenterna i bra emissionsmodeller</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">Emissionsmodellerna består av data över trafikens utsläpp, emissionsfaktorer och beräkningsmodeller. Andra grupper av trafikdata som är nödvändiga för att kunna utveckla beräkningsmodeller är skillnader i körmönster och sammansättningen av trafikens fordonstyper på olika vägar och gator.</P>
<P class="p44 ft2">Emissionsfaktorer tas bl.a. fram genom utsläppsmätningar på slumpvis uttagna bilar i alla åldrar direkt från trafik. Också resultat från kontroll av nya fordon/motorer eller fordon/motorer i bruk används. Andra<SPAN class="ft56">4 </SPAN>har utvecklat en egen teknik för att ta fram emissionsdata. De avviker dock från internationellt accepterade metoder och inkluderar inte transienter och kallstartprovning.</P>
<P class="p60 ft29">Till detta kommer behovet av data över samlade körsträckor fördelade på olika fordonskategorier och körsituationer. Dessa kan erhållas från olika källor; avläsningar av körsträckor i samband med fordonsbesiktningar, via bränsleförbrukningen eller genom data från trafikräkningsprogram. VTI har nyligen konstaterat att inte någon metod har en självklar fördel framför den andra, utan alla är behäftade med olika osäkerheter (VTI rapport 439/99). Skillnaden i samlad körsträcka enligt de olika metoderna ovan uppgick till knappt 20 procent</P>
<P class="p87 ft0">Emissionsmodellerna behöver också kunna verifieras för att inte förlora i trovärdighet. Det finns olika tekniker för detta. Ett sätt kan vara genom studier av emissioner i verklig trafik. Jämförelser mellan uppgifter från olika luftmätningar och beräknade utsläpp är ett annat valideringssätt.</P>
<P class="p217 ft58"><SPAN class="ft57">4 </SPAN>Bl.a. Rototest AB.</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">106 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ... <SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p251 ft2">Emissionsmodeller för prognoser kräver en annorlunda uppläggning. Utgångspunkten är emellertid gemensam genom att även prognosmodellerna baseras på karaktäristik av avgasutsläpp. I detta fall måste en kvalificerad bedömning göras över utsläppen från bilar som inte ännu är tillverkade. Som ledning för sådana övervägande ligger den kunskap som finns i form av utsläppskaraktäristik från existerande tekniker, karaktärisering av tillkommande motor- och avgasreningsteknik samt bedömning av utfall från kommande avgaskrav. Prognoser används för att utröna åtgärdsbehovet i framtiden. Scenarier som innehåller samma byggstenar krävs dessutom ofta i konsekvensbeskrivningar av olika åtgärdsalternativ, t.ex. för kostnadsnyttoanalys.</P>
<P class="p93 ft29">Som vi har redovisat i avsnitt 6.1.1 har flera myndigheter utvecklat egna emissionsmodeller som kritiserats i olika sammanhang. De kan ge väsentligt olika resultat som svar på i stort sett samma frågeställning. Lokalt i kommuner används ofta <NOBR>”bottom-up”-förfarande</NOBR> för att uppskatta utsläppen och resultaten stämmer ofta illa med nationellt <NOBR>(”top-down”)</NOBR> framtagna värden, vilket skapar osäkerhet i olika beslutssituationer. Det kommer dessutom att finnas ett alltmer diversifierat behov av modeller för emissionsberäkningar.</P>
<P class="p93 ft2">T.ex. bygger underlaget för miljökvalitetsnormer i hög rad på att utnyttja befintlig kunskap om miljö- och hälsoeffekter (luft, mark, vatten, miljön i övrigt). Processen handlar dock inte enbart om att sätta normnivåer. Minst lika stor betydelse har behovet av att analysera orsakerna till de problematiska halterna/störningsnivåerna, dvs. att identifiera och kvantifiera källorna, att få kunskap om de kvantitativa sambanden mellan åtgärder och belastning samt mellan belastning och halter/störningar. Viktigt är även att få tillgång till metodik för att övervaka och utvärdera hur åtgärderna bidrar till att uppnå ”rätt” miljökvalitet. Hit hör en vidareutveckling av modeller för beräkning av avgashalter på gator respektive vägar samt jämförelse av transportkedjor och andra mer livscykelbetonade beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr3 td172"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td173"><SPAN class="p18 ft0">107</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p257 ft81"><SPAN class="ft36">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft80">Emissionsmodellerna måste utvecklas i samklang med EU:s modeller</SPAN></P>
<P class="p258 ft0">En ökad internationell harmonisering på statistikområdet drivs på av skäl som att</P>
<P class="p194 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">bilparken i många avseenden är likartad mellan länderna</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">avgaskraven är internationellt harmoniserade (främst inom EU)</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">det är resurskrävande att utveckla såväl emissionsmodeller som uppdatera indata</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">modellerna används till många olika ändamål och av många olika användare</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">de internationella modeller som finns i dag behöver utvecklas</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">behovet av tillförlitliga och jämförbara utsläppsberäkningar inom ramen för konventionsarbetet och andra internationella avtal.</SPAN></P>
<P class="p132 ft2">Den internationella harmoniseringen, främst inom EU, bör därför vara inriktad på att åstadkomma en gemensam grundmodell, baserad på en idealisk beräkningsmodell för jämförelser medlemsländerna emellan. Det bör dessutom finnas möjlighet att i en sådan modell använda indata av specifikt nationell karaktär.</P>
<P class="p44 ft2">Statistiksamarbetet inom EU, med dess harmonisering av statistiken för att uppnå jämförbarhet, får ibland konsekvenser för ett enskilt medlemslands statistik. De är positiva i det att möjligheten till jämförelse med andra länder ökar informationsvärdet i statistiken. De kan också vara negativa eftersom harmoniseringen kan leda bl.a. till förändringar som inte idealt passar strukturen på det belysta området i ett enskilt land. Det bör därför vara möjligt att anpassa en gemensam harmoniserad grundmodell till nationella förhållanden. Sådana anpassningar kan bestå av bl.a. klimattyp, skillnader i körmönster och bilparkens sammansättning.</P>
<P class="p198 ft0">En utveckling av <NOBR>EMV-modellen</NOBR> med perspektivet en EU- harmonisering är mot det nu förda resonemanget en angelägen uppgift.</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p259 ft19"><SPAN class="ft3">108</SPAN><SPAN class="ft91">Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ... </SPAN><SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p153 ft28"><SPAN class="ft36">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft37">Kvalitetstänkande – ett oeftergivligt krav</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">Kostnaderna för att ta fram information påverkas ofta av de kvalitetskrav som man ställer på den. Det är därför viktigt att klargöra på vilken nivå kvaliteten skall uppnås eftersom kostnaderna för kvaliteten på marginalen kan vara mycket höga. Högsta tänkbara kvalitet är således inte alltid någon bra målsättning. Om man väljer en för hög nivå på kvaliteten så kan det innebära att kostnaderna ökar kraftigt till mycket liten nytta. En alltför detaljerad modell kan till och med öka risken för fel. Transparens och överskådlighet riskerar också att gå förlorad. Om kvaliteten å andra sidan är för låg innebär det också en stor kostnad, eftersom informationen kan bli helt oanvändbar. Det blir därför fråga om att systematiskt pröva olika potentiella inverkansfaktorer och utveckla emissionsfaktorer för de utsläpp som har betydelse.</P>
<P class="p260 ft31"><SPAN class="ft36">6.4.4</SPAN><SPAN class="ft77">Bra provnings- och mättekniker en förutsättning för korrekta data</SPAN></P>
<P class="p47 ft2">Gemensamt för alla hjälpmedel för att beskriva emissionerna från bilar och arbetsmaskiner är att det krävs ett relativt omfattande provningsunderlag från ett bilavgaslaboratorium. Underlaget skall som vi tidigare nämnt användas för att framställa generella emissionsfaktorer – utsläpp vid representativa körmönster – men också utsläpp som följd av vissa förekommande speciella belastningar, last av gods, annat körsätt osv. Kännedom om trafikdata bidrar att avgöra vilka faktorer som påverkar utsläppen.</P>
<P class="p60 ft2">Utsläpp av s.k. oreglerade föreningar är ett område som måste uppmärksammas mer. Dessa kan ha en stor hälso- och miljöpåverkan redan i en liten mängd. Som exempel på sådana utsläpp kan nämnas partikelburna organiska föroreningar, bensen, <NOBR>1,3-buta-</NOBR> dien, aldehyder, toluen osv. Vissa ämnen som metan fångas upp som en del av kolväten och är bara delvis reglerat (jfr direktiv 99/96/EG). I takt med att utbudet av alternativa bränslen ökar, måste också nya ämnen analyseras.</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr3 td172"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td173"><SPAN class="p18 ft0">109</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft2">Partikelutsläpp är i sig ett speciellt problem eftersom varken storlek, sammansättning eller mätmetoder är väldefinierade. Det pågår ett omfattande arbete med att förbättra bränslen för att minska partiklarnas skadliga effekter, men dessa åtgärder återspeglas inte i statistiken eftersom den endast omfattar totala mängder.</P>
<P class="p71 ft29">Utveckling av provnings- och mätteknik är av ovan nämnda skäl således väsentliga delar i <NOBR>FoU-processen,</NOBR> inte minst för att säkra kvaliteten hos de data som tas fram. I dessa sammanhang är en god nivå på den statliga infrastrukturen inom provnings- och mätteknik en förutsättning. Inom bl.a. miljöområdet kommer krav att ställas på utvärdering, certifiering och systembedömning. Behovet av en sådan teknikutveckling gäller såväl för vägfordon som arbetsmaskiner.</P>
<P class="p262 ft35"><SPAN class="ft28">6.5</SPAN><SPAN class="ft34">Slutsatser om </SPAN><NOBR>FoU-behov</NOBR> kring emissionsstatistiken</P>
<P class="p263 ft29"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft92">Utveckling av beräkningsmodeller för uppskattningar av utsläppen från vägtrafiken bör ingå som en del i vårt programförslag där frågor kring metodik, kvalitet och trovärdighet hos statistiken bör vara ledstjärnor. På detta område behövs utveckling också av de beräkningsmetoder som används inom EU i syfte att samordna arbetet med emissionsberäkningarna nationellt och internationellt.</SPAN></P>
<P class="p138 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Utveckling av provnings- och mätteknik är andra väsentliga delar i </SPAN><NOBR>FoU-processen</NOBR> och bör var ett eget delprogram.</P>
<P class="p138 ft20"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft46">Uppgifter inom statistikområdet bör omfatta utveckling, underhåll och dokumentation av en databas över emissionsfaktorer. Det är viktigt att alla beräkningsbegrepp (nationella och lokala respektive historiska och prognosdata osv.) får en gemensam solid bas.</SPAN></P>
<P class="p264 ft20"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft46">Utveckling av metoder för emissionsinventeringar för arbetsmaskiner och andra fordonskategorier som mopeder, motorcyklar, lätta lastbilar och små resp. stora maskiner.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p259 ft19"><SPAN class="ft3">110</SPAN><SPAN class="ft91">Emissionsstatistik, beräkningsmodeller, mätmetoder ... </SPAN><SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p265 ft2"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft93">Emissionsstatistik utsätts ofta för kritik. Skälen kan vara att uppgifterna är ofullständiga, att emissionsfaktorer är framtagna på laboratorium under icke realistiska förhållanden, att aktivitetsstatistiken har en felaktig bas etc. En kritisk hållning till emissionsstatistik är sund med tanke på att data måste baseras på studier av några få fordon och att trafikflödesdata och annan aktivitetsstatistik ofta är ofullständig. Ett oeftergivligt krav är därför att utvecklingen av emissionsberäkningar och emissionsmodeller också innefattar ett delprogram för utveckling av metoder för kvalitetssäkring.</SPAN></P>
<P class="p266 ft2"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft93">Metoder för att lägga fast och följa upp gränsvärden för olika föroreningar och mäta utsläpp av oreglerade föroreningar och partiklar saknas i de europeiska bilavgasbestämmelserna. Ett enhetligt system för analys av dessa ämnen behöver utvecklas både av konkurrensskäl och för att undvika negativa miljö- och hälsoeffekter. Ett delprogram med denna inriktning har sin givna plats i programmet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td174"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td175"><SPAN class="p18 ft0">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td176"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td177"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft27">7 Hälso- och miljöeffekter</P>
<P class="p267 ft2">Den miljömedicinska och den effektinriktade naturvetenskapliga forskningen måste fortsatt få en hög prioritet så att avvägningen mellan olika alternativ till åtgärder kan ske utifrån kunskapen kring effekter och deras orsakssamband. Särskilt myndigheterna har behov av kunskap och forskarkompetens för att klara Sveriges deltagande i internationella fora, liksom arbetet inom landet med att förhindra och hantera olika hälso- och miljöproblem. I detta sammanhang är forskningen av stor betydelse i arbetet med miljökvalitetsnormer.</P>
<P class="p268 ft0">Det är viktigt att kunskapen om miljöeffekter och orsakssamband tidigt kommer den tekniska utvecklingen till del. Teknikutveckling framhålls starkt av forskningsfronten när det gäller hälso- och miljöeffekter. Denna bör därför kunna drivas integrerat med forskning kring miljöeffekter och orsakssamband, t.ex. inom partikelområdet.</P>
<P class="p269 ft0">Inom områden där trafiken utgör den dominerade källan bör särskilda trafikrelaterade program etableras. Miljöeffektforskningen i övrigt bör drivas som en generell forskning med stöd från forskningsorgan med en allmän inriktning mot miljö- och hälsoeffekter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">112 </SPAN>Hälso- och miljöeffekter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft35"><SPAN class="ft28">7.1</SPAN><SPAN class="ft34">Människan och miljön</SPAN></P>
<P class="p270 ft28"><SPAN class="ft36">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft37">Hälsopåverkan från luftföroreningar</SPAN></P>
<P class="p86 ft0">Trafikens hälsoeffekter omfattas av det transportpolitiska miljömålet och intresset för miljöfaktorers betydelse för uppkomsten av sjukdomar växer både i Sverige och utomlands. Vi har sedan lång tid lagt stor vikt vid att förebygga ohälsa genom att minska exponeringen för olika hälsorisker i miljön. För flera av de nu beslutade miljökvalitetsmålen, t.ex. Frisk luft och God bebyggd miljö är hälsoaspekterna centrala.</P>
<P class="p60 ft0">Kvävedioxid, ozon, partiklar och olika cancerframkallande kolväten är de föroreningar i utomhusluften som anses vara de mest betydelsefulla från hälsosynpunkt<SPAN class="ft57">1</SPAN>. Cancerframkallande luftföroreningar bildas vid förbränning och utsläppen blir högre ju sämre förbränningseffektiviteten är. De största källorna till cancerframkallande ämnen är vedförbränning och dieselburen vägtrafik inkl. arbetsmaskiner.</P>
<P class="p87 ft0">Luftburna partiklar är en orsak till bl.a. luftvägsbesvär. Förekomsten av partiklar ökar vid ogynnsamma spridningsförhållanden, t.ex. vid inversion eller vid vind som transporterar hit luftföroreningar från andra länder.</P>
<P class="p44 ft2">Förbränningsprocesser är en viktig källa till luftburna partiklar. Partiklarna kan vara direktemitterade, dvs. de bildas eller avgår från själva förbränningen eller de kan bildas sekundärt i atmosfären efter själva förbränningsprocessen. En stor del av de partiklar som transporteras över långa avstånd är partiklar som bildats i atmosfären, i första hand sulfat- och nitratpartiklar. Det är företrädesvis de små partiklarna (partikeldiameter på ett par µm och mindre) som anses ge upphov till hälsoeffekterna.</P>
<P class="p271 ft58"><SPAN class="ft57">1 </SPAN>Källor: Miljö för en hållbar utveckling – Förslag till nationellt handlingsprogram (SOU 1996:124); Hälsorelaterade miljökvalitetsmål, delmål och åtgärder för ett hållbart samhälle (rapport miljömål 15); Hälsa på lika villkor – andra steget mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137).</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td178"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td179"><SPAN class="p17 ft19">Hälso- och miljöeffekter <SPAN class="ft0">113</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td181"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft0">Epidemiologiska studier har visat samband mellan dagar med förhöjda partikelhalter och nedsatt lungfunktion, ökat intag på sjukhus för luftvägssjukdomar samt ökad dödlighet. I områden med omfattande småskalig vedeldning finns problem som är relaterade till partiklar. Det gäller också i områden med mycket dieseltrafik, t.ex. vid färjeterminaler.</P>
<P class="p59 ft2">Naturvårdsverkets projekt Miljökvalitetsnormer har initierat forskningsinsatser som omfattar kartläggning av förekomst av partiklar, källor till dessa och källfördelning i utomhusluft. Många frågor kring partiklarnas ursprung, förekomst och effekter är dock inte alls beaktade eller otillfredsställande belysta. Flera enkätsvar har också pekat på behovet av samlade forskningsinsatser kring partikelproblemet. Energimyndigheten har tagit initiativ till ett <NOBR>FoU-program</NOBR> kring emissioner och påverkan på luftkvaliteten från förbränning av biobränslen i små förbränningsanläggningar.</P>
<P class="p58 ft0">Vägverket har framhållit att ett av de viktigaste skälen till att reglera fordonens emissioner är att de orsakar ohälsa och att kunskapen inom detta område är bristfällig. Projektet SHAPE<SPAN class="ft57">2 </SPAN>visar på en ökad sjuklighet och minskad livslängd på grund av luftföroreningar i Stockholms län.</P>
<P class="p59 ft2">Sambandet mellan utsläpp från transportsektorn och påverkan på människors hälsa uppmärksammades också vid den tredje miljö- och hälsoministerkonferensen inom WHO:s Europaregion som hölls i London i juni 1999. Bl.a. antogs vid mötet en Charter om transporter, miljö och hälsa med fokus på hälsorelaterade frågor inom transportsektorn. Den betonar vikten av att integrera hälso- och miljöaspekter i transportpolitiken och planeringen av mark och vatten, liksom att medlemsländerna skall upprätta hälsorelaterade delmål, införa regler för hälsokonsekvensbeskrivningar samt satsa på hälsofrämjande transportsätt. Ett antal expertpaneler har också inrättats för att bedöma hälsoeffekter och ange kriterier för olika hälsostörningar. Sedan länge har ett samarbete mellan</P>
<P class="p273 ft58"><SPAN class="ft57">2 </SPAN>The Stockholm Study on Health Effects of Air Pollution and their Economic Consequences; Tom Bellander, Magnus Svartengren, Nils Berglind, Lena Staxler, Lars Järup. Stockholms läns landsting, Miljömedicinska avdelningen. Stockholm december 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">114 </SPAN>Hälso- och miljöeffekter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft29">WHO och EU pågått när det gäller bl.a. WHO:s riktlinjer för luftkvalitet. Resultaten av det nu inledda arbetet kommer också att vara vägledande för åtaganden och åtgärdsarbete inom EU.</P>
<P class="p44 ft29">Riskbedömning utgör ett alltmer tydligt inslag i beslutsfattandet inom miljö- och hälsoområdet. Sammanvägningen av olika risker och kraven på kostnadseffektiva åtgärder kommer också att öka kraven på underlagen för olika beslut. Från ett samlat samhällsperspektiv skulle därför en förbättrad och utökad riskforskning bli en strategisk faktor för välståndsutveckling och möjlighet att nå det ekologiskt hållbara samhället. Tyvärr saknas detta samlade perspektiv i den nationella forskningsplaneringen. Av historiska och andra skäl har olika risker för hälsa, miljö och säkerhet behandlats inom enstaka ämnesdiscipliner och med ämnesspecifik teoribildning och terminologi. Resultatet har blivit en fragmenterad och ur samhällets totala synvinkel ineffektiv forskningsinsats. Samtidigt gäller att ett riskbaserat beslutsfattande ligger som grund för åtgärder och insatser inom samtliga miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p274 ft45"><SPAN class="ft36">7.1.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">FoU-behov</SPAN></NOBR> inom miljörelaterade hälsoeffekter</P>
<P class="p159 ft2">Naturvårdsverket har bedrivit ett projekt om Miljö och Folkhälsa<SPAN class="ft56">3</SPAN>, som slutrapporterades i januari 1999. Forskningsprogrammets syfte har varit att initiera och stödja epidemiologisk forskning som belyser sambanden mellan miljöföroreningar och förekomsten av sjukdom. I programmet identifierades sex sjukdomsgrupper för vilka forskning angående miljöfaktorers inverkan ansågs angelägen: cancer, luftvägssjukdomar, allergiska sjukdomar, <NOBR>hjärt-kärl-</NOBR> sjukdomar, reproduktionspåverkan och sjukdomar i nervsystemet. Bland angelägna områden för fortsatt forskning till följd av luftföroreningar har angivits allergier, astma och annan överkänslighet för att belysa miljöfaktorers och annan inverkan på sjukdoms-</P>
<P class="p165 ft58"><SPAN class="ft57">3 </SPAN>Natuvårdsverket Rapport 4904.</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td178"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td179"><SPAN class="p17 ft19">Hälso- och miljöeffekter <SPAN class="ft0">115</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td181"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft3">förekomst. Ytterligare ett forskningsområde av betydelse rör nya verktyg för effekt- och exponeringsanalyser enligt rapporten.</P>
<P class="p101 ft29">Inom den miljörelaterade hälsoforskningen finns det fortfarande en rad olösta frågor som framgår i föregående avsnitt. Det finns många olika typer av hälsorisker som har samband med faktorer i miljön, från välkända men mindre allvarliga risker som vi vet att människor utsätts för, till hypotetiska risker som kan vara mycket allvarliga på sikt, men där vi inte vet om ens några är eller kommer att bli drabbade. Miljöhälsoutredningen framhöll i betänkandet Miljö för en hållbar hälsoutveckling – Förslag till nationellt handlingsprogram (SOU 1996:124) att forskningen och riskvärderingen behöver förstärkas.</P>
<P class="p58 ft0">Institutet för miljömedicin (IMM) framhåller i sitt enkätsvar att det behövs bättre kunskaper om dosimetri och mekanismer, vilket mer grundläggande forskning kan ge. Som skäl för en sådan inriktning nämner IMM de allvarliga effekter som setts i ett stort antal epidemiologiska studier av måttliga halter av partiklar i omgivningsluften, effekter som ökad dödlighet och ökad förekomst av lungsjukdomar.</P>
<P class="p59 ft0">Också Bilindustriföreningen framhåller att vid riskbedömningen utgör ofta exponeringen den svaga länken.</P>
<P class="p71 ft2">Yrkes- och miljömedicinska enheten vid Sahlgrenska universitetsjukhuset uppger att det inom de närmaste åren behöver utvecklas mätmetoder för personlig exponering för cancerframkallande ämnen från fordonsemissioner. Det behövs enkla metoder för att få fram bättre exponeringsdata för riskbedömning och möjligheter till miljörelaterad hälsoövervakning.</P>
<P class="p63 ft0">Av detta kan man dra slutsatsen att forskning kring riskbedömningen med dess olika komponenter som faroidentifiering, nollef- <NOBR>fektambitionen/dos-responsanalysen,</NOBR> exponering, riskkaraktärisering och luftföroreningsepidemiologi har stor betydelse för folkhälsan.</P>
<P class="p59 ft2">Bilindustriföreningen har beträffande forskningsbehov inom hälso- och miljöområdet också framhållit behovet av en mer åtgärdsinriktad forskning, dvs. att öka vår kunskap när det gäller att bedöma hälso- och miljörisker utifrån mätningar av emissioner nära fordonet. Denna kunskap är enligt Bilindustriföreningen vik-</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">116 </SPAN>Hälso- och miljöeffekter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">tig för att kunna utveckla framtida miljöanpassade motorer och en effektiv utrustning för efterbehandling av avgaserna. Forskningen bör särskilt inriktas på hälsoproblem som kan uppstå i stadsmiljöer, t.ex. effekten av partikulära föroreningar från fordonsavgaser och andra källor.</P>
<P class="p275 ft35"><SPAN class="ft28">7.2</SPAN><SPAN class="ft34">Effekter på naturmiljö och kulturföremål</SPAN></P>
<P class="p270 ft28"><SPAN class="ft36">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft37">Effekter på naturmiljön</SPAN></P>
<P class="p86 ft2">Avgaser från fordon och arbetsmaskiner har också stor betydelse för en rad effekter i naturmiljö och på kulturföremål. Försurning, effekter av ozon på grödor och skog samt övergödning av hav och markekosystem är också till stor del beroende av emissioner från förbränningsprocesser. Miljöeffekterna har haft en mycket stor betydelse för utvecklingen av EU:s försurnings- och ozonstrategier samt för protokollen under konventionen för långdistanstransporterade gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). Det nationella åtgärdsarbetet mot fordonsemissioner har också i stor utsträckning tagit sin utgångspunkt i effekter i naturmiljön.</P>
<P class="p198 ft0">Forskningen inom området är till följd av problemens art ofta gränsöverskridande. Sverige har spelat en central roll i forskningen ända sendan försurningsproblemet upptäcktes för mer än 30 år sedan.</P>
<P class="p44 ft2">Forskningsbehoven inom området har under de senaste åren främst varit betingade av att ta fram tillförlitliga underlag för det internationella åtgärdsarbetet, dvs. underlag för att visa sambanden mellan utsläpp och effekter i miljön samt vilka förbättringar som kan förväntas uppträda till följd av reducerade utsläpp. Forskningen har varit starkt miljömålsorienterad, framför allt genom utveckling och tillämpning av begreppet kritisk belastning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td178"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td179"><SPAN class="p17 ft19">Hälso- och miljöeffekter <SPAN class="ft0">117</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td181"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft36">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft37">Kulturmiljön</SPAN></P>
<P class="p86 ft2">Trafiken har även stor betydelse för effekter på material inklusive kulturhistoriskt värdefulla föremål. Genom de minskade utsläppen av svaveldioxid har effekterna i många fall begränsats, men allvarliga effekter kvarstår till följd av exponering för kväveoxider och marknära ozon. Kväveoxiderna bidrar till bl.a. korrosion på stenmaterial samt till algpåväxt på material som i sin tur ger upphov till skador. Ozon har en påtaglig påverkan på många biologiska material. Mer kunskap behövs dock kring sambandet mellan dos och effekter och vilka åtgärder som behövs för att skydda materialen för fortsatt påverkan. Framför allt gäller detta indikatorer och beskrivnings- och bedömningsmetoder.</P>
<P class="p276 ft35"><SPAN class="ft28">7.3</SPAN><SPAN class="ft34">Miljömål – osäkerheter och kunskapsbehov</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">Miljömålen bygger på nuvarande kunskaper kring samband mellan mänsklig påverkan och effekter på människans hälsa och på natur- och kulturmiljön. Effektbilden är dock komplex och många av miljömålen har stora osäkerheter i det underliggande materialet.</P>
<P class="p44 ft0">Miljöbalken intar en central roll i detta arbete och innehåller flera nya verktyg, bl.a. bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Så- dana normer skall införas för att uppfylla <NOBR>EG-direktiven</NOBR> om luft- och vattenkvalitet, men Sverige kan också införa egna nationella miljökvalitetsnormer.</P>
<P class="p54 ft0">Ny kunskap behöver utvecklas för att få fram naturvetenskapligt och medicinsk underlag för att fastställa miljömål, formulera miljökvalitetsnormer, göra prioriteringar och utveckla åtgärdsstrategier. Metoder för riskanalyser behöver utvecklas, särskilt metoder som kan beakta osäkerheter och som gör det möjligt att beakta exponeringssituationer snarare än olika ämnen. För detta behövs såväl grundforskning som mer tillämpad naturvetenskaplig och medicinsk forskning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">118 </SPAN>Hälso- och miljöeffekter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft2">Även om forskningsinriktning och mål kan fastställas för stora delar av problemkomplexet måste det också finnas utrymme för kunskapssökande forskning för att upptäcka nya problem.</P>
<P class="p277 ft35"><SPAN class="ft28">7.4</SPAN><SPAN class="ft34">Slutsatser om </SPAN><NOBR>FoU-behov</NOBR> inom effektområdet</P>
<P class="p278 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Den miljömedicinska och den effektinriktade naturvetenskapliga forskningen måste fortsatt få en hög prioritet så att framtida åtgärder kan prioriteras utifrån den bästa kunskapen kring effekter och deras orsakssamband. Ett sådant forskningsområde utgörs av partikelområdet.</SPAN></P>
<P class="p279 ft2"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft93">Kunskapen om miljöeffekter och orsakssamband behöver tidigt komma den tekniska utvecklingen till del. Teknikutveckling framhålls starkt av forskningsfronten när det gäller hälso- och miljöeffekter och bör därför kunna drivas integrerat med forskning kring miljöeffekter och orsakssamband. Inom områden där trafiken utgör den dominerade källan bör särskilda trafikrelaterade program etableras.</SPAN></P>
<P class="p280 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Miljöeffektforskningen i övrigt bör ses i ett mera generellt perspektiv med stöd från forskningsorgan med en allmän inriktning mot miljö- och hälsoeffekter.</SPAN></P>
<P class="p281 ft29"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft92">Behovet att stärka svensk toxikologisk och miljömedicinsk forskning har lyfts fram i flera utredningar. Speciellt betonas myndigheternas behov av kunskap och forskarkompetens för att klara Sveriges deltagande i internationella fora, liksom arbetet inom landet med att förhindra och hantera olika miljöproblem. Områden som är särskilt angelägna är att utvärdera och förbättra den vetenskapliga grunden för riskbedömningar, samt att föra ut kunskap från detta arbete till samhället i övrigt. I detta sammanhang är forskningen av stor betydelse i arbetet med miljökvalitetsnormer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td174"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td175"><SPAN class="p18 ft0">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td176"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td177"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft55"><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft54">Systemstudier och styrmedel m.m.</SPAN></P>
<P class="p283 ft0">Forskning inom system- och styrmedelsanalys bör i större utsträckning än hittills bedrivas i samarbete med de grupper som arbetar med motor- och bränsleutveckling, emissions- och effektområdena. Samarbete över disciplingränserna behöver utvidgas och innefatta områden som psykologi, statsvetenskap och ekonomi.</P>
<P class="p243 ft2">Några andra angelägna forskningsområden är att utveckla ekonomiska modeller för att uppskatta olika styrmedels inverkan på nya bilars och bilparkens bränsleekonomi/specifika koldioxidutsläpp, på bilanvändningen och andra samhällsmål. Forskning kring vilka åtgärdskombinationer som är optimala för att åstadkomma ett ekologiskt hållbart transportsystem bör också ingå.</P>
<P class="p243 ft2">Om Sverige skall ha en framträdande roll inom system- och styrmedelsanalys bör kompetensen förstärkas, inte minst när det gäller att beakta problemet i ett internationellt (europeiskt) perspektiv. För närvarande saknas det dessutom en tillfredsställande forskningskompetens som kan tillgodogöra sig resultaten av den forskning som framkommer internationellt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">120 </SPAN>Systemstudier och styrmedel m.m.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft35"><SPAN class="ft28">8.1</SPAN><SPAN class="ft34">Systemstudier</SPAN></P>
<P class="p270 ft28"><SPAN class="ft36">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft37">Hela transportsystemet i fokus</SPAN></P>
<P class="p238 ft0">Ett systemperspektiv innebär att man ser hur aktiviteter och resurser i samhället påverkar samhällsutvecklingen. Systemet har ett mål och målet styr användning och samverkan mellan resurser och aktiviteter inom systemet.</P>
<P class="p44 ft2">Utveckling av kunskaper kring själva transportsystemet i ett systemperspektiv framstår därför som en viktig fråga. Behovet av förändringar spänner över hela området från samhällsplanering till fordonsutveckling och bränsletillförsel. De energimotiverade insatserna inom kommunikations- och transportforskningen bör bedömas mot bakgrund av de samlade ställningstagandena till energipolitiken och energiforskningen.</P>
<P class="p60 ft2">Miljöutveckling handlar i de flesta fall om teknikutveckling, t.ex. bränslesnålare bilar. Behovet av naturvetenskapliga och tekniska åtgärder riktade mot fordon och av medicinska insatser bör dessutom kompletteras med samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga studier för att föreslå och utvärdera olika åtgärder som påverkar resandet. Internationellt har sådana åtgärder högsta prioritet. Denna forskning visar entydigt att enbart fordonstekniska åtgärder mot emissioner inte är tillräckliga för att nå uppsatta mål för en bärkraftig utveckling inom transportsektorn. Det innebär att man behöver se miljöproblemet i ett systemperspektiv, dvs. samspelet mellan åtgärder och inverkan (positiv eller negativ) bör analyseras tillsammans – man behöver utföra systemanalyser.</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td182"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td183"><SPAN class="p17 ft94">Systemstudier och styrmedel m.m. <SPAN class="ft20">121</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td185"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft0">Samverkan i <NOBR>DPSIR-kedjan</NOBR> samt några exempel inom emissionsområdet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr29 td186"></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr22 td187"><SPAN class="p17 ft95">Befolkningsutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td188"><SPAN class="p20 ft95">Lagar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td186"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td188"><SPAN class="p20 ft95">Skatter/avgifter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td186"></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr28 td187"><SPAN class="p17 ft95">Energianvändning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td186"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td188"><SPAN class="p20 ft96">Ny teknologi</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td186"></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr28 td187"><SPAN class="p17 ft95">Transporter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td186"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td188"><SPAN class="p20 ft95">Information</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td186"></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr28 td187"><SPAN class="p17 ft96">Livsstil</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td186"></TD>
<TD class="tr36 td188"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td186"></TD>
<TD class="tr30 td189"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td190"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td171"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td191"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td186"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td189"><SPAN class="p36 ft31">Drivkraft</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td192"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td193"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td194"><SPAN class="p285 ft31">Åtgärd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td186"></TD>
<TD class="tr1 td190"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td186"></TD>
<TD class="tr29 td189"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td190"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td193"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td195"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr39 td196"><SPAN class="p144 ft31">Påverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td197"><SPAN class="p235 ft31">Tillstånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td198"><SPAN class="p173 ft36">Konsekvens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td196"><SPAN class="p17 ft95">Utsläpp</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td197"><SPAN class="p17 ft95"><NOBR>Luft-,</NOBR> vatten- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td198"><SPAN class="p17 ft95">Dålig hälsa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td196"><SPAN class="p17 ft95">Avfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft95">markkvalitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td198"><SPAN class="p17 ft95">Hotade biosystem</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td196"><SPAN class="p17 ft98">Markanvändning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td197"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td198"><SPAN class="p17 ft53">Ekonomiska förluster</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft98">Figur 8.1. Källa Naturvårdsverket Rapport 5006.</P>
<P class="p287 ft0">Systemsynen måste fokusera på grundläggande aspekter på samspelet mellan fordon, miljö och användares behov, önskemål attityder och preferenser. Genom forskning kan kunskapen öka och bättre än tidigare bidra till att förstå helheter inom transportsystemet och dess betydelse för och beroende av samhällsutvecklingen i övrigt.</P>
<P class="p96 ft28"><SPAN class="ft36">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft37">Forskningsbehov inom systemområdet</SPAN></P>
<P class="p118 ft2">Forskning och utveckling inom systemanalysområdet är generellt svag i Sverige och har endast i begränsad utsträckning haft internationell betydelse. Nationell forskning inom <NOBR>trafik-/miljö-</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">122 </SPAN>Systemstudier och styrmedel m.m.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">området utförs bl.a. vid Centret för miljöstrategiska studier vid Försvarets forskningsanstalt/Stockholms universitet. Inom Stiftelsen för miljöstrategisk forskning – MISTRA – finns två program som också berör samspelet mellan trafik och miljö i ett systemperspektiv. Ett program skall studera formerna för uthålliga regionala transportsystem med fokus på Öresundsregionen. Det andra ingår som ett delprogram i ett forskningsprogram kring gränsöverskridande luftföroreningar, där miljöeffekterna av tillkommande nationella åtgärder (inkl. vägtrafik och arbetsmaskiner) skall studeras.</P>
<P class="p101 ft2">Systemanalyser av transportsystemet har bl.a. gjorts i det EU- finansierade projektet Possum. Genom scenarieanalys med backcastingteknik har utvecklingen i Europas transportsystem perioden <NOBR>1995–2020</NOBR> studerats ekonomiskt, socialt och miljömässigt. En bärande slutsats är att både teknisk utveckling och ett brott i ökningen av transportefterfrågan måste åstadkommas, framför allt med hjälp av en rad samverkande åtgärder.</P>
<P class="p59 ft2">I OECD:s <NOBR>EST-projekt</NOBR> studeras transportsystemet genom några scenarier för utvecklingen fram till år 2030, respektive möjliga åtgärdsstrategier för att uppnå ett hållbart transportsystem. Bedömningar av effekter på systemet görs för en viss produkt eller tjänst i miljökonsekvensbeskrivningar eller i miljöledningssystem osv. med hjälp av livscykelanalyser (LCA). Angreppssättet, med avgränsningar, ger skilda resultat med olika analysmetoder.</P>
<P class="p288 ft0">Även Vägverket<SPAN class="ft57">1 </SPAN>och KFB<SPAN class="ft57">2 </SPAN>har i sina strategier för forskning fram till år 2010 uppmärksammat behovet av forskning inom detta angelägna område.</P>
<P class="p289 ft3"><SPAN class="ft48">1</SPAN><SPAN class="ft99">Inriktningsprogram för FoU åren </SPAN><NOBR>2000–2009</NOBR> – för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning; Publikation 1999:72.</P>
<P class="p290 ft3"><SPAN class="ft48">2</SPAN><SPAN class="ft100">Forskning för en hållbar utveckling av transportsystemet – förnyelse av transportsystemet i ekologisk, ekonomisk och social balans; En strategi för svensk transportforskning </SPAN><NOBR>2001–2004</NOBR> med utblick mot 2010. Rapportering av ett regeringsuppdrag till KFB.</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td182"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td183"><SPAN class="p17 ft94">Systemstudier och styrmedel m.m. <SPAN class="ft20">123</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td185"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft43"><SPAN class="ft28">8.2</SPAN><SPAN class="ft101">Effektiviteten i styrmedel – uppföljning och utvärdering</SPAN></P>
<P class="p292 ft28"><SPAN class="ft36">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft102">Styrmedel</SPAN></P>
<P class="p238 ft0">Sambandet mellan miljö och ekonomi har en central plats i samhällsdebatten. Såväl teori som praktik har visat att priset på naturresurser och kostnaden för att släppa ut föroreningar har avgörande betydelse för förbrukningen av naturresurser och mängden utsläpp.</P>
<P class="p44 ft0">Till samhällets förfogande finns en rad olika styrsystem för att minska hälso- och miljöpåverkan. Instrumenten för miljöanpassade transporter kan vara fysisk planering inkl. en uppbyggnad av en miljöanpassad infrastruktur, normer i form av lagar och föreskrifter, – på emissionsområdet gränsvärden för olika verksamheter – ekonomiska styrmedel som miljöavgifter, miljösubventioner och skattenedsättning samt åtgärder för att långsiktigt påverka människors beteende genom bl.a. utbildning, miljömärkning och information.</P>
<P class="p93 ft29">Exempel på mer specifika styrmedel inom transportsektorn är lokala trafikföreskrifter (miljözoner, ”gräddfil” för bussar och miljöbilar), krav i samband med upphandling, frivilliga överenskommelser (branschåtaganden) och åtaganden (miljöledning).</P>
<P class="p54 ft0">Många utvärderingar har gjorts när det gäller tillämpningen inom vägtransportsektorn av främst ekonomiska styrmedel och deras effekter på miljön. Inom drivmedelsområdet har ekonomiska incitament lett till att Sverige har striktare miljöspecifikationer för bensin och dieselolja än övriga Europa. Som en följd av detta har bl.a. kväveoxidutsläppen från dieselbilar reducerats med ca 10 procent. Meningarna är ändå delade om styrmedlen varit framgångsrika eller ej.</P>
<P class="p87 ft0">Det nya sättet att arbeta i miljöpolitiken innebär att styrmedelsvalen och styrmedelsmixen behöver optimeras för att nå uppställda mål, men effekterna av vidtagna åtgärder behöver också kunna följas upp och utvärderas för att kunna överblicka vad som återstår att göra.</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">124 </SPAN>Systemstudier och styrmedel m.m.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft2">En utvecklad analys när det gäller ekonomiska styrmedel kan t.ex. omfatta särskilda förhållanden som gäller nationell tillämpning av miljöskatter och <NOBR>-avgifter</NOBR> för vägtransportsektorn. I många fall är det kanske betydligt mer effektivt att lösa miljöproblem genom gemensamma åtgärder på internationell nivå. Att nå sådana överenskommelser är dock en tidskrävande process.</P>
<P class="p60 ft2">Systemanalyserna kan sedan användas för att utveckla scenarier för olika utvecklingsalternativ, där samspelet mellan olika faktorer i samhällsutvecklingen kan analyseras. En variant av scenarietekniken utgörs av s.k. <NOBR>back-casting,</NOBR> i vilken man utgår från den situation man önskar uppnå vid en viss tidpunkt. Sedan analyserar man vilka beslut och när de måste fattas för att målet skall kunna nås och de samhälleliga konsekvenserna av dem. Denna typ av analyser utgör viktiga underlag för beslut om styrmedel.</P>
<P class="p96 ft28"><SPAN class="ft36">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft37">Forskning kring styrmedelseffektiviteten</SPAN></P>
<P class="p86 ft2">Det hittillsvarande miljömålsarbetet har visat att underlagen för att såväl sätta miljömål som att ta fram kostnadseffektiva åtgärder är ofullständiga. En genomgång av sektorsmyndigheternas underlagsrapporter till Miljömålskommittén tyder på ett behov av fortsatt forskning och utveckling. Det är också angeläget att utsläppsmålen nås på ett sätt som innebär så låga samhällsekonomiska kostnader som möjligt, dvs. de åtgärder och åtgärdskombinationer som väljs skall vara kostnadseffektiva.</P>
<P class="p60 ft2">Olika styrmedel påverkar åtgärder olika och för att bedöma konsekvenser på ett jämförbart sätt krävs omfattande modellberäkningar. Det behövs också mer kunskap om huruvida de miljöpolitiska styrmedlen inom vägtrafikområdet är effektiva, men också vilka negativa bieffekter de har (fördelningspolitiska aspekter, tungadministrerade m.m.). Kunskapen om hur olika styrmedel samverkar behöver också förbättras. När man väljer styrmedel för vägtransportområdet bör det ske med hänsyn till måluppfyllelse, kostnadseffektvitet, incitament för teknisk utveckling, genomförandeaspekter, fördelningseffekter och effekter på den svenska industrins konkurrenskraft. Även samband mellan olika styrme-</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td182"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td183"><SPAN class="p17 ft94">Systemstudier och styrmedel m.m. <SPAN class="ft20">125</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td185"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft0">delsaspekter behöver belysas. <NOBR>Åtgärds-effektanalyser</NOBR> är andra viktiga <NOBR>FoU-uppgifter</NOBR> inom vägtrafikområdet.</P>
<P class="p233 ft35"><SPAN class="ft28">8.3</SPAN><SPAN class="ft34">Slutsatser om forskningsbehov</SPAN></P>
<P class="p294 ft29"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft92">Forskning inom styrmedels- och systemanalys bör i större utsträckning än hittills bedrivas i samarbete med de grupper som arbetar explicit med motor- och bränsleutveckling, emissions- och effektområdena. Samarbetet behöver också utvidgas över disciplingränserna och innefatta områden som psykologi, statsvetenskap och ekonomi.</SPAN></P>
<P class="p295 ft29"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft92">Om Sverige skall ha en framträdande roll inom området bör kompetensen förstärkas, inte minst när det gäller att beakta problemet i ett internationellt (europeiskt) perspektiv. För närvarande saknas det dessutom en tillfredsställande forskningskompetens som kan tillgodogöra sig resultaten av den forskning som framkommer internationellt.</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Av kostnadseffektivitetsskäl och på grund av att vissa miljöproblem inte går att avhjälpa enbart med tekniska lösningar krävs det forskning kring vilka åtgärdskombinationer som är optimala för att åstadkomma ett ekologiskt hållbart transportsystem.</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Utveckling av ekonomiska modeller för att uppskatta olika styrmedels inverkan på nya bilars och bilparkens bränsleekonomi/specifika koldioxidutsläpp och på bilanvändningen och andra samhällsmål är några andra angelägna forskningsområden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td174"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td175"><SPAN class="p18 ft0">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td176"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td177"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft55"><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft54">Svensk emissionsforskning i ett internationellt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p297 ft0">Svensk forskning inom emissionsområdet har haft stor betydelse som underlag för de harmoniserade tekniska reglerna inom bl.a. fordonsområdet. Den har även haft betydelse för EU:s försurningsstrategi och andra internationella överenskommelser som t.ex. konventionen för långväga gränsöverskridande luftföroreningar med tillhörande protokoll för att reducera olika föroreningar. Det svenska försprånget inom transportforskningen i stort håller emellertid på att hämtas in av andra länder.</P>
<P class="p243 ft0">Också svenska forskares deltagande i olika projekt inom EU:s femte ramprogram för forskning visar en nedgång i jämförelse med utfallet i det fjärde ramprogrammet. En bidragande orsak till detta kan vara svårigheter att finna motfinansiering till beviljat stöd. Motsatsen gäller för det svenska deltagandet i EU:s ramprogram för folkhälsa som syftar till att ta fram underlag för gemenskapsåtgärder för miljörelaterad ohälsa, främst luftföroreningar.</P>
<P class="p298 ft0">Ett annat orosmoment är, trots en avancerad miljöforskning i Sverige, att svenska forskningstjänsteföretag får en försvinnande liten del av den uppdragsforskning som upphandlas i bl.a. EU.</P>
<P class="p242 ft29">Om Sverige skall kunna stärka deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och öka möjligheterna för den forskningsnära tjänstesektorn att konkurrera internationellt måste en medveten strategi utformas med denna inriktning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">128 </SPAN>Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv <SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p299 ft29">Europeiseringen och en snabb teknisk utveckling ställer ökade krav på den svenska provningsverksamheten för avgasorienterad forsknings- och undersökningsverksamhet att anpassa sig till den ändrade konkurrenssituationen. Ett sätt kan vara att söka samarbete i strategiska allianser eller att medverka i olika internationella nätverk.</P>
<P class="p300 ft35"><SPAN class="ft28">9.1</SPAN><SPAN class="ft34">Internationellt samarbete för att lösa miljöproblemen</SPAN></P>
<P class="p301 ft28"><SPAN class="ft36">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft37">Forskningens betydelse för internationella strategier</SPAN></P>
<P class="p159 ft0">Många av de stora miljöproblemen känner inte några nationella gränser. De beslut som styr utvecklingen och omfattningen av många miljöproblem fattas också i allt högre grad på internationell nivå, främst inom EU, men också genom andra internationella överenskommelser. För att klara miljökvalitetsmålen krävs både ett framgångsrikt nationellt miljöarbete och ett offensivt svenskt internationellt miljöarbete.</P>
<P class="p60 ft2">Forskningen inom miljöområdet är till följd av problemens ofta gränsöverskridande karaktär i stor utsträckning internationell. Sverige har spelat en central roll i dessa sammanhang ända sedan försurningsproblemet upptäcktes för mer än 30 år sedan.</P>
<P class="p44 ft2">Inom EU har Sverige med denna forskning som bas lyckats initiera en strategi inom försurningsområdet med en rad åtgärder. En central tanke är att i ett direktiv lägga fast nationella tak för utsläppen i varje medlemsstat som skall gälla år 2010. Nivåerna skall bestämmas med utgångspunkt från modellberäkningar, som syftar till att identifiera var det är mest kostnadseffektivt att reducera utsläppen av svavel, kväveoxider och ammoniak.</P>
<P class="p60 ft2">Forskningsbehoven inom området har under de senaste åren främst varit betingade av att ta fram tillförlitliga underlag för det internationella åtgärdsarbetet för att visa sambanden mellan</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv <SPAN class="ft0">129</SPAN></P>
<P class="p190 ft29">utsläpp och effekter i miljön samt vilka förbättringar i miljön som kan förväntas uppträda till följd av utsläppsminskningar. Forskningen har varit starkt miljömålsorienterad, framför allt genom utveckling och tillämpning av begreppet kritisk belastning.</P>
<P class="p44 ft2">En betydelsefull aspekt av det svenska arbetet inom emissionsområdet är den expertis som Sverige kan bidra med i olika internationella förhandlingar m.m. Svenska ambitioner i EU och andra internationella organisationer måste byggas under med expertkunnande och en fortsatt forskning. Det är därför viktigt att den kompetens och expertis som vuxit fram under de senaste årtiondena inte avvecklas, inte minst som många av miljöproblemen är storskaliga och fordrar agerande på transnationell nivå. En stark forskningsprofil utgör ett viktigt stöd för sådana åtgärder.</P>
<P class="p302 ft28"><SPAN class="ft36">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft37">Internationellt samarbete för att lösa </SPAN><NOBR>CO<SPAN class="ft103">2</SPAN>-problematiken</NOBR></P>
<P class="p159 ft29">Forskningen inom energiområdet har allt sedan oljekriserna på <NOBR>1970-talet</NOBR> varit internationell i betydande mån och har därmed en annan karaktär än inom miljöområdet. Forskningssamarbete inom energiområdet äger rum bl.a. inom International Energy Agency (IEA) och EU:s forskningsprogram, men också i andra multilaterala sammanhang. Energimyndigheten svarar för det svenska deltagandet i det internationella <NOBR>FoU-samarbetet</NOBR> inom bl.a. drivmedelsområdet.</P>
<P class="p60 ft2">De alternativa drivmedlens viktigaste funktion i ett kort perspektiv är främst att bidra till minska emissionerna av koldioxid. På längre sikt antas de också kunna bidra till att minska emissioner med påverkan på miljö och hälsa. Produktionen av och marknaden för alternativa drivmedel är som framgått i avsnitt 4.5 begränsad. Förhållandena är likartade på andra håll i världen.</P>
<P class="p44 ft2">Inom IEA bedrivs en omfattande verksamhet avseende alternativa drivmedel inom det s.k. genomförandeavtalet Advanced Motor Fules (AMF). Sverige deltar mycket aktivt i detta och andra genomförandeavtal som Advanced Fuel Cells, Energy Conser-</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">130 </SPAN>Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv <SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p252 ft0">vation and Emissions Reduction in Combustion och Hybrid and Electric Vehicles. Arbetet har i många fall hittills avsett tekniska frågor. Framöver kommer dock systemfrågor, barriärer och marknadsintroduktion att premieras.</P>
<P class="p54 ft0">Genomförandeavtalen har en mycket betydelsefull roll när det gäller att samordna forskning och utveckling, finansiera gemensam forskning samt inte minst bygga nätverk över hela globen. Genom att delta i IEA:s olika aktiviteter får Sverige snabbt del av nya rön och idéer samt kan snabbt sprida sina egna resultat och kunskaper inom området.</P>
<P class="p87 ft0">Sverige bedriver dessutom tillsammans med några nationella organisationer samarbete med USA, Brasilien, Mexiko och Frankrike i alkoholområdet. Syftet är att generera kunskaps- och idéöverföring. Inom ramen för IEA/Bioenergy TASK 27 är ett gemensamt projekt mellan bl.a. Sverige och amerikanska Energidepartementet (Department of Energy – DOE) i USA samt DOE:s laboratorium i Colorado för förnybara resurser under uppbyggnad.</P>
<P class="p303 ft35"><SPAN class="ft28">9.2</SPAN><SPAN class="ft34">EU:s ramprogram för forskning och utveckling m.m.</SPAN></P>
<P class="p234 ft28"><SPAN class="ft36">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft37">Övergripande mål EU:s forskningspolitik</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">EU:s program för forskning och utveckling har som övergripande mål att förbättra Europas industriella konkurrenskraft, framför allt i förhållande till Japan och USA. Dessutom skall programmen bidra till att fördelarna med den inre marknaden utnyttjas och samhällets allmänna behov av hållbar utveckling och förbättrad livskvalitet tillfredsställs. Grundidén bakom EU:s forskningspolitik är att forskare och företag skall samarbeta i och mellan medlemsländerna. EU:s målsättningar inom forskning och teknologisk utveckling slås fast i de s.k. ramprogrammen. Det fjärde pågick åren <NOBR>1994–1998.</NOBR> När det gäller <NOBR>EU-finansierad</NOBR> forskning var år 1999 ett mellanår, eftersom projekt inom det</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv <SPAN class="ft0">131</SPAN></P>
<P class="p190 ft2">fjärde ramprogrammet i princip höll på att avslutas och det femte befinner sig i ansöknings- och beviljningsfasen. Ansökningsförfarandet kommer i princip att avslutas våren 2000.</P>
<P class="p44 ft29">Kostnaderna för projekten kan finansieras på flera sätt. En vanlig finansieringsform av <NOBR>EU-gemensamma</NOBR> projekt är att medel från EU:s ramprogram bidrar till omkring hälften av projektens kostnader. De som avser att delta i ett projekt måste därför också hitta andra finansieringskällor, antingen egna eller nationella, för den återstående delen. En annan stödform är s.k. concerted actions (t.ex. COST)<SPAN class="ft104">1 </SPAN>som innebär att kommissionen endast svarar för deltagarnas merkostnader som samarbetet mellan medlemsländer i sig ger upphov till.</P>
<P class="p60 ft29">Det femte ramprogrammet för forskning och utveckling innebär att svenska forskare och svenskt näringsliv fått tillgång till ett program som omfattar omkring 35 miljarder kronor per år. Programmet som började år 1999 och löper fram till år 2002 innehåller insatser på flera områden och vänder sig till alla typer av organisationer. För små och medelstora företag finns det speciella insatser som stöder deras möjlighet att delta.</P>
<P class="p60 ft2">Det femte ramprogrammet består av ett antal tematiska programområden och miljö- och hälsoaspekter återfinns under flera av dem. De som närmast berör utredningen är Livskvalitet och förvaltning av levande resurser, Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt, Energi, Miljö och hållbar utveckling. De kompletteras av tre s.k. horisontella program där forskarrörlighet och socioekonomisk forskning har anknytning till vårt uppdrag.</P>
<P class="p60 ft29">Vid genomförandet av det femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling kan man notera att behovet av att de nationella programmen och Europeiska unionens FOTU (forskning och teknisk utveckling) program inom området miljö och hållbar utveckling bör komplettera varandra. Samordningsfrågorna med EU bör således alltid finnas med i planeringen av nationell forskning inom miljö- och transportområdet.</P>
<P class="p304 ft3"><SPAN class="ft57">1 </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> in Science and Technology.</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p259 ft19"><SPAN class="ft3">132</SPAN><SPAN class="ft91">Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv </SPAN><SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p305 ft31"><SPAN class="ft36">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft77">Svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram</SPAN></P>
<P class="p154 ft2">Svenskt näringsliv och svenska forskare har sedan länge deltagit i ett flertal delprogram, s.k. särprogram i EU:s forskningsprogram. Svenska myndigheter ansvariga för deltagande i de olika forskningsprogrammen har varierat över tiden. När det gäller forskning kring transporter har NUTEK och KFB utsetts som huvudansvariga myndigheter för några transportrelaterade delprogram. I fråga om miljöområdet har Naturvårdsverket haft huvudansvaret för delfinansiering av EU tillstyrkta projekt.</P>
<P class="p306 ft105">Fjärde ramprogrammet</P>
<P class="p307 ft2">KFB har gjort en sammanställning<SPAN class="ft56">2 </SPAN>över svenska framgångar i det fjärde ramprogrammet för forskning – Transportprogrammet. Den visar att i 198 av de sökande konsortierna hade en eller flera svenskar funnits med. Intresset att delta från svensk sida varierar dock mellan programmets olika delområden. Svenska deltagare erhöll under samma period ca 75 miljoner kronor från kommissionen, vilket är <NOBR>15–20</NOBR> miljoner kronor mer än vad det svenska budgetbidraget är till detta program.</P>
<P class="p60 ft29">Även Naturvårdsverket har gjort en sammanställning över det svenska utfallet i EU:s fjärde ramprogram inom miljöområdet. Den visar att svensk forskning haft stor betydelse för Sveriges kunskapsbidrag i internationella miljöfrågor. I de beviljade projekten inom det fjärde ramprogrammet innehöll var fjärde godkänd ansökan en svensk och utfallet i forskarstöd innebär att Sverige får tillbaka 2,5 gånger den insats vi betalar till EU enligt Naturvårdsverket. Det har inte varit möjligt att få fram mer specificerade uppgifter om <NOBR>EU-stödet</NOBR> till den effektrelaterade forskningen inom luftföroreningsområdet.</P>
<P class="p93 ft20">Riksantikvarieämbetet har deltagit i ett tvärvetenskapligt projekt som fått stöd inom programmet Miljö- och klimatforskning</P>
<P class="p308 ft3"><SPAN class="ft57">2 </SPAN>Naturvårdsverkets redovisning av uppdrag att utarbeta en forskningsstrategi för miljöforskning (Dnr <NOBR>800-3672-99).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv <SPAN class="ft0">133</SPAN></P>
<P class="p252 ft0">tillsammans med England, Italien, och Nederländerna, det s.k. benprojektet.</P>
<P class="p44 ft29">Svenska deltagare medverkar också i grupper och samverkar med institutioner som experter i utvärderingarna av inlämnade ansökningar. Ansvariga myndigheter har också på olika sätt verkat för att få med nationella experter i de paneler som gjort utvärderingarna. Enligt KFB har detta har burit frukt. För de två sista ansökningsomgångarna blev inte mindre än nio svenska experter utvalda, vilket motsvarar nästan 6 procent.</P>
<P class="p217 ft19">Femte ramprogrammet</P>
<P class="p218 ft2">Regeringen angav vid beslutet om organisationen för det femte ramprogrammet i en bilaga till beslutet ett antal mål för svenskt deltagande i ramprogrammet (bilaga till regeringsbeslut <NOBR>1999-03-</NOBR> 11, nr 8). Bl.a. skall organisationen bidra till ett högt svenskt deltagande som i sin tur skall förstärka den nationella forskningen och bidra till ett ökat internationellt forskningssamarbete. Av de tidigare nämnda tematiska programmen redovisas i det följande Tema 4, men miljöaspekter ingår också i programmet för Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt. Målen med det programmet är att stödja forskning som bidrar till ökad konkurrenskraft och hållbar tillväxt, särskilt när dessa mål kombineras.</P>
<P class="p306 ft19">Tema 4: Energi, miljö och hållbar utveckling</P>
<P class="p220 ft0">Temaprogram 4 är indelat i en miljödel och en energidel med en programkommitté för varje delprogram.</P>
<P class="p309 ft19">Miljöprogrammet</P>
<P class="p218 ft2">Naturvårdsverket har gjort en utvärdering av första ansökningsomgången inom EU:s femte miljöforskningsprogram. Samtliga projekt har betygsatts med hänsyn till vetenskaplighet, management och europeiskt mervärde inklusive resultatomhändertagande.</P>
<P class="p166 ft2">Sverige deltar i 199 projekt, huvudsakligen som partner. Av dessa räknar Naturvårdsverket med att preliminärt endast 31 st projekt kommer att erhålla <NOBR>EU-finansiering.</NOBR> Bilden kan eventuellt komma att förändras efter senare ansökningsomgångar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">134 </SPAN>Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv <SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p310 ft0">Utfallet har blivit avsevärt lägre i denna omgång jämfört med tidigare ansökningstillfällen enligt Naturvårdsverket som anger bl.a. följande orsaker:</P>
<P class="p311 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">för framgång krävs en nationell verksamhet – Naturvårdsverkets låga profil under de senaste åren kanske återspeglas i </SPAN><NOBR>EU-deltagandet</NOBR></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">flera framstående forskargrupper kan redan vara intecknade i projekt som inte avslutats i det fjärde ramprogrammet och i nationella program och har därför knappt om tid för ny verksamhet</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">ramprogrammet är ett komplext, tvärvetenskapligt och europeiskt program med relevans till samhällsutveckling</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">bristande kännedom om villkor för deltagande</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">svårigheter att finna motfinansiering</SPAN></P>
<P class="p312 ft0">Utfallet inom miljöområdet för svenskt vidkommande framgår nedan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr7 td199"><SPAN class="p17 ft70">Område</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td200"><SPAN class="p313 ft70">Antal projekt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td201"><SPAN class="p18 ft70">Ev. tillstyrkan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td199"><SPAN class="p17 ft106">Globala förändringar, klimat</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td200"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td201"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td199"><SPAN class="p17 ft70">och biologisk mångfald</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td200"><SPAN class="p314 ft70">82</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td201"><SPAN class="p315 ft70">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td199"><SPAN class="p17 ft70">Hållbar förvaltning av vatten</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td200"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td201"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td199"><SPAN class="p17 ft70">och vattenkvalitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td200"><SPAN class="p314 ft70">38</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td201"><SPAN class="p315 ft70">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td199"><SPAN class="p17 ft70">Morgondagens stad och</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td200"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td201"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td199"><SPAN class="p17 ft106">kulturarvet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td200"><SPAN class="p314 ft106">34</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td201"><SPAN class="p315 ft106">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td199"><SPAN class="p17 ft70">Hållbar förvaltning av marina</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td200"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td201"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td199"><SPAN class="p17 ft70">ekosystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td200"><SPAN class="p314 ft70">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td201"><SPAN class="p315 ft70">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td199"><SPAN class="p17 ft70">Generiska aktiviteter</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td200"><SPAN class="p314 ft70">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td201"><SPAN class="p315 ft70">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td199"><SPAN class="p17 ft3">Forskningen infrastruktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td200"><SPAN class="p314 ft3">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td201"><SPAN class="p315 ft3">2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv <SPAN class="ft0">135</SPAN></P>
<P class="p165 ft19">Energiprogrammet</P>
<P class="p218 ft2">Energidelen under temaprogrammet 4 har givits namnet ENERGIE (European <NOBR>Non-nuclear</NOBR> Energy RTD for Global Innovation and Environment). ENERGIE omfattar två s.k. nyckelåtgärder:</P>
<P class="p316 ft0">Nyckelåtgärd 5: Renare energisystem, inbegripet förnybara energikällor.</P>
<P class="p317 ft0">Nyckelåtgärd 6: Ekonomisk och effektiv energi för ett konkurrenskraftigt Europa.</P>
<P class="p318 ft2">Dessutom ingår forskning och verksamhet för teknisk utveckling av generisk art. Budgeten för ENERGIE uppgår till sammanlagt ca 974 miljoner euro. Ansvariga nationella myndigheter för bedömning av ansökningshandlingar m.m. är Näringsdepartementet och Energimyndigheten. Skattat utfall för svenskt vidkommande i energiprogrammet enligt uppgift från Energimyndigheten är att 257 organisationer har deltagit i 176 ansökningar. Av dessa bedömde programkommittén 81 ansökningar vara av en sådan kvalitet att de kunde erhålla motfinansiering vid granskningen. Sannolikt kommer 59 projekt att erhålla stöd från femte ramprogrammet motsvarande 17 miljoner euro. Detta motsvarar 5,3 procent av hittills fördelade medel.</P>
<P class="p319 ft2">Energimyndigheten drar slutsatsen av ansökningsomgångarna fram till och med februari 2000 att svenska sökande har varit mycket framgångsrika. Dessvärre har många demonstrationsprojekt avslagits eller fått en kraftigt nedskuren budget på grund av alltför låg innovationsnivå enligt Energimyndigheten.</P>
<P class="p160 ft28"><SPAN class="ft36">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft37">EU:s ramprogram för folkhälsa</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">Inom EU har kommissionen initierat ett ramprogram för folkhälsa. Syftet med programmet är att i olika projekt ta fram underlag för att vidta åtgärder på gemenskapsnivå. Ett prioriterat område är luftföroreningar – utom- och inomhus. Här intar Sverige en stark position. Inom ramen för Folkhälsoprogrammet – Miljörelaterad</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">136 </SPAN>Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv <SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p253 ft0">ohälsa – har åtta projekt erhållit stöd. Tre av dessa är ”svenska” projekt och i ytterligare tre deltar svenskar.</P>
<P class="p320 ft43"><SPAN class="ft28">9.3</SPAN><SPAN class="ft42">Emissionsforskning och provningsverksamhet i några andra länder</SPAN></P>
<P class="p154 ft0">Motortestcenter MTC AB (MTC) arbetar i dag på en konkurrensutsatt marknad med bilavgasorienterad forsknings- och undersökningsverksamhet. Utredningen har därför valt att redovisa de viktigaste konkurrenterna på den europeiska marknaden. Eftersom utredningen gjort ett studiebesök på den finländska motsvarigheten till MTC är redovisningen här mer utförlig än för de övriga konkurrenterna.</P>
<P class="p168 ft28"><SPAN class="ft36">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft37">Finland</SPAN></P>
<P class="p159 ft29">VTT (Statens Tekniska Forskningscentral) är ett institut i Finland som bedriver forskning kring samma eller liknande områden inom emissionsområdet som flera av de i Sverige verksamma aktörerna. Forskningen har en något annorlunda organisation än den svenska med större koncentration och är nästan uteslutande anslagsfinansierad. VTT har ofta rollen som koordinator av olika forskningsprogrammen inom området.</P>
<P class="p87 ft0">En rad projekt mellan staten och det finländska näringslivet har bedrivits under <NOBR>1990-talet</NOBR> med VTT som koordinator. Till de mest uppmärksammade hör Mobile och Promotor inom områdena motorteknik och drivmedel. Andra projekt av intresse för vårt uppdrag rör beräkningsmodeller för transportsektorns emissioner och emissionsstatistik</P>
<P class="p87 ft0">VTT har dessutom ansvaret för sammanställningen av uppgifter om de nationella utsläppen från trafiken, vilka sedan rapporteras till EU m.fl. internationella organisationer. De underliggande utsläppsberäkningarna för samtliga trafikslag</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv <SPAN class="ft0">137</SPAN></P>
<P class="p252 ft0">produceras också inom VTT. Likaså finns inom VTT kompetens för validering av indata.</P>
<P class="p44 ft29">VTT:s avdelning för fordonsemissioner arbetar i huvudsak med uppdrag för nationella myndigheter. Under senare år har andelen internationella uppdrag ökat. VTT har egna avgasprovningsresurser även för mera avancerade analyser.</P>
<P class="p54 ft0">Aktiviteter tillsammans med EU förekommer i begränsad omfattning. Finland förefaller inta en ”reaktiv” roll i <NOBR>EU-sam-</NOBR> arbetet och använder endast VTT:s expertkunnande vid behov. Planering av forskningen för att Finland vill driva någon särskild linje förekommer sällan. Ett undantag har varit de krav för kallstart som Finland och Sverige gemensamt drivit vid utformningen av direktivet 98/69/EG för lätta fordon.</P>
<P class="p321 ft81"><SPAN class="ft36">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft80">Europeiska konkurrenter till svenska aktörer inom emissionsprovningen</SPAN></P>
<P class="p47 ft2">Behovet av myndighetsanknutna emissionsundersökningar utförs ofta av ett emissionslaboratorium, offentlig- eller privatägt. Sådana undersökningar äger vanligen rum inom samma bolag som är ackrediterat för typgodkännandeprovningar för bl.a. bilavgaser. I sammanställningen nedan framgår några av största aktörerna på den europeiska marknaden och vad som kännetecknar dem.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR height=0>
<TD width=101px></TD>
<TD width=151px></TD>
<TD width=32px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=29px></TD>
<TD width=24px></TD>
<TD width=68px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td202"><SPAN class="p144 ft107">Land</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td203"><SPAN class="p146 ft107">Utförande organisation</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td105"><SPAN class="p146 ft107">Verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td204"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td205"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><SPAN class="p144 ft108">Frankrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td207"><SPAN class="p146 ft108">UTAC</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td208"><SPAN class="p146 ft108">Provning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td209"><SPAN class="p22 ft108">för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td210"><SPAN class="p322 ft108">typgodkän-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td208"><SPAN class="p146 ft108">nande.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td209"><SPAN class="p17 ft108">Enhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p170 ft109">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td211"><SPAN class="p323 ft108">avgas-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td212"><SPAN class="p146 ft108">undersökningar som underlag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td213"><SPAN class="p146 ft108">för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><SPAN class="p17 ft108">förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p171 ft108">till</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td211"><SPAN class="p323 ft108">ändrade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td88"><SPAN class="p146 ft108">bestämmelser</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td210"><SPAN class="p322 ft108">osv. Beställa-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td212"><SPAN class="p146 ft108">re: regeringen eller miljömyn-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td208"><SPAN class="p146 ft108">digheten</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td215"><SPAN class="p172 ft108">ADEME,</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td211"><SPAN class="p322 ft108">INRETS</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td212"><SPAN class="p146 ft108">och IFP (org. för oljebolagen)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td213"><SPAN class="p146 ft108">samt</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td216"><SPAN class="p323 ft108">även kommissionen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td217"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td218"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td219"><SPAN class="p146 ft108">Underlag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td220"><SPAN class="p146 ft108">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td221"><SPAN class="p80 ft108">tas</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td222"><SPAN class="p322 ft108">fram an-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr0 td23"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">138 </SPAN>Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td201"><SPAN class="p235 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td223"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td224"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td225"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td226"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td227"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td6"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td224"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td225"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr17 td228"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr29 td212"><SPAN class="p146 ft108">vänds ofta i europasam-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td231"><SPAN class="p146 ft108">arbetet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td213"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td214"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td233"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p146 ft108">INRETS</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td234"><SPAN class="p146 ft108">Undersöknings-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td235"><SPAN class="p235 ft108">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td236"><SPAN class="p323 ft109">forsk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td212"><SPAN class="p146 ft108">ningsinstitut för transporter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td237"><SPAN class="p146 ft108">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td238"><SPAN class="p80 ft109">trafiksäkerhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td236"><SPAN class="p323 ft108">med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td212"><SPAN class="p146 ft108">begränsade avgasprovnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td231"><SPAN class="p146 ft108">reurser.</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td239"><SPAN class="p323 ft108">Emissionsmodelle-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td212"><SPAN class="p146 ft108">ring i uppdrag från nationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p146 ft108">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td238"><SPAN class="p17 ft108">internationella</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td236"><SPAN class="p322 ft108">myn-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td231"><SPAN class="p146 ft108">digheter.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td213"><SPAN class="p80 ft108">Ofta</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td240"><SPAN class="p323 ft109">koordinatorer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td241"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td218"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td242"><SPAN class="p146 ft108">för större samarbetsprojekt.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td230"><SPAN class="p80 ft108">Nederländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td207"><SPAN class="p146 ft108">TNO</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td212"><SPAN class="p146 ft108">Typgodkännande; välutrustat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td243"><SPAN class="p146 ft108">avgaslaboratorium</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td244"><SPAN class="p323 ft109">används</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td212"><SPAN class="p146 ft108">för uppföljningsprovningar av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td234"><SPAN class="p146 ft108">avgasreningens</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td240"><SPAN class="p323 ft108">prestanda,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td212"><SPAN class="p146 ft108">ny teknik och underlag för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td212"><SPAN class="p146 ft108">emissionsberäkningar; utför</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td237"><SPAN class="p146 ft108">visst</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td245"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td239"><SPAN class="p17 ft108">motorkonstruktions-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td241"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td218"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td246"><SPAN class="p146 ft108">arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td247"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td248"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td249"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td250"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td251"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td252"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p80 ft108">Storbritannien</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p146 ft108">AEA</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td243"><SPAN class="p146 ft108">Partikelemissioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td236"><SPAN class="p323 ft108">och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td231"><SPAN class="p146 ft109">utveckling</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td253"><SPAN class="p285 ft108">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td244"><SPAN class="p322 ft108">efterbe-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td212"><SPAN class="p146 ft108">handlingssystem för partiklar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td207"><SPAN class="p146 ft108">Milbrook</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td243"><SPAN class="p146 ft108">Avgaslaboratorium</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td214"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td233"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td212"><SPAN class="p146 ft108">som kan utföra kalltem-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td212"><SPAN class="p146 ft108">peratur- och avdunstnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td212"><SPAN class="p146 ft108">prov med SHED med variabel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p146 ft108">volym;</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td245"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td239"><SPAN class="p323 ft109">Utvecklingsuppdrag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td212"><SPAN class="p146 ft108">för nationella och interna-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td237"><SPAN class="p146 ft108">tionella</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td245"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td254"><SPAN class="p171 ft108">myndigheter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td236"><SPAN class="p323 ft108">och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td231"><SPAN class="p146 ft108">industrin.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td213"><SPAN class="p172 ft108">Ägs</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p80 ft108">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td244"><SPAN class="p323 ft108">General</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td237"><SPAN class="p146 ft108">Motors</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td245"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td213"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td214"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td233"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td207"><SPAN class="p146 ft108">Transport Research</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td231"><SPAN class="p146 ft108">Uppdrag</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td239"><SPAN class="p323 ft108">för nationella och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p146 ft108">Laboratory (TRL)</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td234"><SPAN class="p146 ft108">internationella</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td240"><SPAN class="p323 ft108">myndigheter;</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td241"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td218"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td246"><SPAN class="p146 ft108">saknar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td247"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td255"><SPAN class="p323 ft108">avgasprovnings-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv <SPAN class="ft0">139</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr28 td256"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td257"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td258"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td259"><SPAN class="p146 ft108">resurser. Förekommer</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td260"><SPAN class="p80 ft108">ofta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td261"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td262"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td212"><SPAN class="p146 ft108">som koordinator för större</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td261"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td262"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p146 ft108">projekt</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td263"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td209"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td264"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td261"><SPAN class="p146 ft108">Vehicle</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td262"><SPAN class="p17 ft108">Certification</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td265"><SPAN class="p146 ft108">Typgodkännanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td209"><SPAN class="p146 ft108">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td264"><SPAN class="p323 ft109">prov</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td207"><SPAN class="p146 ft108">Agency (VCA)</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td265"><SPAN class="p146 ft108">för nationella</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td209"><SPAN class="p17 ft108">krav</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td264"><SPAN class="p323 ft108">för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td261"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td262"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p146 ft108">säkerhet.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td266"><SPAN class="p323 ft109">Verksamheten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td261"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td262"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td267"><SPAN class="p146 ft108">finansieras via avgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td264"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td217"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td268"><SPAN class="p146 ft108">Ricardo</SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td269"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr43 td242"><SPAN class="p146 ft108">Förbränningsmotorutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><SPAN class="p144 ft108">Tyskland</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td261"><SPAN class="p146 ft108">RWTÜV</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td262"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td212"><SPAN class="p146 ft108">Utför teknisk tjänst inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td261"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td262"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><SPAN class="p146 ft108">fordonsområdet, utvecklings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td261"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td262"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td212"><SPAN class="p146 ft108">uppdrag för nationella och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td261"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td262"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p146 ft108">internationella</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td266"><SPAN class="p323 ft108">myndigheter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td261"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td262"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><SPAN class="p146 ft108">och industrin. Har välutrustat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td261"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td262"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td265"><SPAN class="p146 ft108">avgaslaboratorium</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td209"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td264"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td206"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td261"><SPAN class="p146 ft108">FEV</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td262"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td212"><SPAN class="p146 ft108">Förbränningsmotorutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td217"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td268"><SPAN class="p146 ft108">Porsche</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td151"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td270"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td220"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td271"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td217"><SPAN class="p144 ft108">Österrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td268"><SPAN class="p146 ft108">AVL</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td242"><SPAN class="p146 ft108">Förbränningsmotorutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft0">Europeiseringen och en snabb teknisk utveckling ökar kraven på flexibilitet inom provningsverksamheten. Utvecklingen för också med sig en viss grad av specialisering. MTC och övriga aktörer försöker ofta samarbeta i strategiska allianser eller nätverk i dess externa miljö. Det innebär att i vissa fall kan två aktörer vara konkurrenter till ett visst uppdrag, i andra situationer är de samarbetspartners.</P>
<P class="p325 ft35"><SPAN class="ft28">9.4</SPAN><SPAN class="ft34">Slutsatser för att öka </SPAN><NOBR>EU-finansierad</NOBR> forskning m.m.</P>
<P class="p92 ft0">Sverige har som medlemsland varit en del av EU i fem år. Medlemskapet innebär förändringar inom samhällets samtliga sektorer och påverkar även forskningens villkor, inriktning och</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">140 </SPAN>Svensk emissionsforskning ... internationellt perspektiv <SPAN class="ft0">SOU 2000:35</SPAN></P>
<P class="p190 ft29">innehåll. Inom vissa områden förefaller det som om utfallet för svenskt vidkommande i det femte ramprogrammet inte varit lika framgångsrikt som i det fjärde. En orsak kan vara att kännedom om möjligheterna till finansiellt stöd från EU ännu inte har fått genomslag fullt ut i forskar- och myndighetsvärlden. En annan orsak som framkommit under utredningsarbetet och som också påtalats av såväl forskningsfinansiärer som <NOBR>-utförare</NOBR> är svårigheterna att finna motfinansiering till beviljat <NOBR>EU-stöd.</NOBR></P>
<P class="p60 ft2">Även i KFB:s förslag till forskningsprogram för perioden <NOBR>2001–2004</NOBR> behandlas den hittills bedrivna statligt finansierade transportforskningens styrka och svagheter (jfr avsnitt 2.3.1). Utredarna konstaterar att det för vissa områden gäller att svensk forskning tidigare haft en stark internationell position, men att den försvagats relativt sett under den senaste tioårsperioden. Enligt rapporten beror denna försvagning delvis på att andra hämtat in ett tidigare svenskt försprång, delvis speglar den också en relativt sett svag nyrekrytering till dessa grenar av transportforskningen.</P>
<P class="p93 ft29">Ett annat orosmoment, som också uppmärksammats av flera av experterna, är att trots en avancerad miljöforskning i Sverige, får våra forskningstjänsteföretag en försvinnande liten del av den internationella uppdragsforskning som upphandlas av bl.a. EU. Denna situation bekräftades av kommissionens tjänstemän i samband med sekretariatets besök där.</P>
<P class="p54 ft0">Vi återkommer i kapitel 11 med förslag till hur Sverige skall kunna stärka deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och öka möjligheterna för den forskningsnära tjänstesektorn att konkurrera om den internationella uppdragsforskningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td174"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td175"><SPAN class="p18 ft0">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td176"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td177"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft27">10 Förslag till forskningsprogram</P>
<P class="p267 ft2">Utredningen föreslår ett samlat långsiktigt forskningsprogram med målet att stärka såväl statsmakternas som företagens underlag rörande emissioner från fordon och arbetsmaskiner, deras hälso- och miljöeffekter samt möjligheterna till åtgärder.</P>
<P class="p326 ft0">Programmet skall omprövas efter fem år.</P>
<P class="p327 ft0">Programmet har följande huvudområden:</P>
<P class="p328 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">utveckling av fordon och bränslen, där kompletterande insatser till pågående FoU föreslås</SPAN></P>
<P class="p329 ft3"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft41">emissioner och emissionsmodeller, med en huvudinriktning mot att stärka underlaget kring emissioner av oreglerade föroreningar samt utveckling av provmetoder och emissionsmodeller inklusive underlag och validering</SPAN></P>
<P class="p330 ft3"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft41">hälso- och miljöeffekter, där forskningen koncentreras till de områden, där trafikens bidrag till effekterna är dominerande. De forskningsområden som inkluderas är bl.a. spridning och exposition av luftföroreningar i tätorter, hälsoeffekter och riskanalys samt effekter på kulturföremål</SPAN></P>
<P class="p331 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">systemstudier och styrmedel, där programmet bör innehålla fortsatt utveckling av metoder för uppföljning av vidtagna åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p332 ft0">Ett särskilt partikelprogram föreslås, i vilket emissioner, spridning och effekter och åtgärdsmöjligheter analyseras samlat.</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">142 </SPAN>Förslag till forskningsprogram</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">I detta kapitel ges först en samlad vision och målbild för den svenska emissionsforskningen för motorfordon och arbetsmaskiner. Därefter diskuteras vilka övergripande krav som måste ställas på finansiärer och forskningsutförare för att målen skall kunna nås. Utifrån detta ger vi förslag till forskningens huvudsakliga inriktning och omfattning och till vilka områden som bör prioriteras. De organisatoriska och finansiella aspekterna av våra förslag tar vi upp i kapitel 11.</P>
<P class="p211 ft35"><SPAN class="ft28">10.1</SPAN><SPAN class="ft110">Vision och mål</SPAN></P>
<P class="p333 ft28"><SPAN class="ft36">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft111">Utgångspunkter för ett samlat forskningsprogram</SPAN></P>
<P class="p118 ft2">Såväl i Sverige som i Europa står vi inför den stora utmaningen att ställa om transporterna till ett långsiktigt hållbart system. Sverige har dessutom en uttalad ambition att ta initiativ till och vara pådrivande i denna utveckling. En samlad och långsiktig strategi för emissionsforskningen är en viktig förutsättning för att skapa framförhållning och handlingsfrihet för samhället när det gäller omställningen till ett hållbart transportsystem, men också för att bibehålla och utveckla samhällets och näringslivets konkurrenskraft. Strategin måste även kunna koppla samman näringslivets behov av tillämpad och nyttodriven forskning med lärosätenas fria, nyfikenhetsdrivna grundläggande forskning, liksom med den FoU som olika offentliga aktörer behöver.</P>
<P class="p53 ft0">Utredningens vision för en långsiktig samordnad forskningsinsats inom området är därför att</P>
<P class="p334 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">statsmakterna och företagen skall ha tillgång till det bästa kunskapsunderlaget inom emissionsområdet</SPAN></P>
<P class="p335 ft3"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft41">industrin skall vara världsledande vid utformning av motorer, bränslen, fordon, arbetsmaskiner och transportsystem för att minimera inverkan på hälsa och miljö</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td273"><SPAN class="p17 ft19">Förslag till forskningsprogram <SPAN class="ft0">143</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td275"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">myndigheterna skall ha en kunskapsbas som medger väl underbyggda nationella och internationella initiativ för att utveckla ett bärkraftigt transportsystem</SPAN></P>
<P class="p337 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">utbildningen vid universitet, högskolor och andra kunskapscentra skall vara förstklassig för att kunna utveckla morgondagens motorer och transportsystem</SPAN></P>
<P class="p338 ft0">Denna vision kräver att en rad förutsättningar är uppfyllda. Bland de viktigaste kan nämnas:</P>
<P class="p334 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">En samsyn kring behov och mål mellan samhällets alla aktörer (politiker, statliga myndigheter, industri, forskare, experter)</SPAN></P>
<P class="p337 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">En programorientering av forskningen mot långsiktiga och tydliga mål</SPAN></P>
<P class="p108 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">En samordning av forskningsfinansieringen</SPAN></P>
<P class="p109 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">En industriell medverkan i forskningsprogrammen</SPAN></P>
<P class="p339 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">En kraftsamling av forskningen till ett fåtal utförare och en ökad samordning mellan dessa</SPAN></P>
<P class="p337 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">En intensifierad internationell samverkan. Det gäller både direkt samarbete inom FoU och att följa, sammanställa och värdera den kunskap som kommer fram inom internationell FoU</SPAN></P>
<P class="p340 ft2">Målbeskrivningen stämmer till stor del överens med de krav och önskemål som uttryckts i den skrivelse som KFB, NUTEK m.fl. lämnade till Kommunikationsdepartementet år 1998 (jfr avsnitt 1.1.2). Där betonades behovet av att vidareutveckla FoU- samverkan och kunskapsutbyte i olika nätverk. Det konstaterades vidare att det behövs en kraftsamling på FoU för att lösa transportsektorns hälso- och miljöpåverkan. Strategin bör enligt skrivelsen vara att utveckla och stärka samverkan mellan beställare av FoU och utförande <NOBR>FoU-institutioner.</NOBR> På längre sikt bör en satsning leda till ”en framstående kunskapsorganisation för</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">144 </SPAN>Förslag till forskningsprogram</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">naturvetenskaplig och teknisk forskning på hög internationell vetenskaplig nivå.”</P>
<P class="p71 ft0">Målet bör enligt myndigheterna vara att inom ett par år bygga upp en slagkraftig och stark samverkan av FoU inom kunskapsområden som berör utsläpp av föroreningar från trafik, spridning och omvandling av dessa föroreningar i miljön och olika slags åtgärder för att begränsa riskerna för hälsa och miljö. De poängterade också betydelsen av samverkan mellan staten och industrin: ”Ett aktivt engagemang (finansiellt eller på annat sätt) från näringslivets sida i samverkan med de statliga myndigheterna tror vi har en avgörande betydelse för att programmet skall bli framgångsrikt”.</P>
<P class="p59 ft2">Tankegångar och förslag i linje med myndigheternas har kommit till uttryck också i svaren på utredningens enkät och från olika intressenter under utredningsarbetet. Näringslivet har poängterat att det finns ett positivt intresse för en medverkan i FoU inom området men att man främst ser en medverkan inom EMFO:s programområde inom enskilda delprogram eller projekt.</P>
<P class="p58 ft0">Vi är klara över att vi inom ramen för utredningen inte i alla delar kan beskriva vägarna att nå målen. Däremot finns ambitionen att skapa en plattform som ger en god grund för den process som krävs för att nå de långsiktiga mål som flertalet angivit att vi bör sträva mot och som i myndigheternas skrivelse formulerades som ”Ett samlat <NOBR>FUD-program</NOBR> – Ekologiskt hållbara transporter.</P>
<P class="p341 ft45"><SPAN class="ft36">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft112">Vilka ”byggstenar” behöver vi då för att åstadkomma detta?</SPAN></P>
<P class="p123 ft2">Det första är givetvis att vi är överens om problembilden och vilka områden och vilka tidsperspektiv som är aktuella. I kapitel 2, pläderar vi för att se transportsektorns miljöfrågor i sammanhang med utvecklingen av motorteknik och bränslen. Vidare har vi där formulerat en modell för ett sådant samlat synsätt och strukturerat</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19"><SPAN class="ft0">SOU 2000:35 </SPAN>Förslag till forskningsprogram <SPAN class="ft0">145</SPAN></P>
<P class="p252 ft0">området för utredningens uppdrag i ett antal huvudsakliga insatsområden.</P>
<P class="p54 ft0">Vi har också pläderat för långsiktighet i synen på FoU- verksamheten samt för flexibilitet i användningen av resurser. Det sistnämnda kravet skall ses mot bakgrund av att vi är väl medvetna om behovet av rörlighet i resursanvändningen med hänsyn till den snabba utvecklingen inom hela fältet motor- och bränsleteknik och behovet av <NOBR>FoU-insatser</NOBR> för miljön.</P>
<P class="p54 ft0">En andra hörnsten i uppbyggnaden av ett program består i att skapa en programstruktur som tillgodoser ett antal krav som tidigare betonats och som det också råder enighet om i utredningen. Förslag om hur denna bör organiseras kommer vi att redovisa i kapitel 11. Redan här bör emellertid ett antal grundläggande krav anges:</P>
<P class="p87 ft0">Ett första krav är att <NOBR>FoU-programmet</NOBR> skall utvecklas och bedrivas i nära samverkan mellan alla berörda parter – myndigheter, näringsliv och <NOBR>FoU-centra.</NOBR></P>
<P class="p44 ft2">Ett andra krav är att programmet för emissionsforskning så långt möjligt skall utvecklas och genomföras i en nära samverkan och helst integrerat med den struktur som delvis redan byggts upp eller är under uppbyggnad för fordons- och bränsleteknisk FoU.</P>
<P class="p44 ft29">Enligt utredningens uppfattning har den offentliga sektorn och näringslivet till stor del gemensamma behov av kunskapsunderlag för sina beslut, sina åtgärder och sin utveckling. Vi har vid samtal med företrädare för statliga myndigheter och näringsliv också funnit att det finns såväl starka rationella skäl som ett uttalat intresse för en samverkan.</P>
<P class="p54 ft0">Det positiva intresset från industrins sida bör enligt vår uppfattning tas till vara och utvecklas till ett långsiktigt formellt samarbete inom transport- och miljöområdet. Syftet bör vara att tillfredsställa såväl samhällets behov av utveckling av uthålliga transportsystem som industrins behov av kompetens för att vidareutveckla sin konkurrenskraft.</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">146 </SPAN>Förslag till forskningsprogram</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft36">10.1.3</SPAN><SPAN class="ft111">Inriktning av forskningsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p86 ft2">Att kunna förstå och åtgärda trafikens miljö- och hälsoeffekter förutsätter en bred tvärvetenskaplig ansats med bidrag från en blandning av grund- och tillämpad och effekt- och åtgärdsinriktad forskning i ett internationellt <NOBR>socio-ekonomiskt</NOBR> perspektiv.</P>
<P class="p44 ft2">Hittills har det mestadels rått en stor åtskillnad mellan å ena sidan FoU inom fordons- och drivmedelsområdet och å andra sidan FoU kring effekter och styrmedel. Alla delarna bör emellertid kunna betraktas i ett sammanhang och forskningen bör kunna förenas i en gemensam övergripande programstruktur. Ett sådant betraktelsesätt ger stora fördelar för motor- och bränsleutvecklingen, eftersom nya forskningsresultat kring styrmedel, miljöeffekter och från provning snabbt kan tillgodogöras inom teknikutvecklingsområdet. På samma sätt utgör kunskap kring teknisk utveckling en viktig bas för politiska ställningstaganden och bedömningar av åtgärdsbehov.</P>
<P class="p342 ft0">En övergripande samordning av <NOBR>FoU-insatserna</NOBR> kommer dessutom att ge såväl en ökad kostnadseffektivitet i forskningen som en förbättrad plattform för att kunna driva omställningen till ett hållbart transportsystem.</P>
<P class="p44 ft2">Inom vissa områden är kopplingen mellan teknisk utveckling av motorer och drivmedel och den hälso- och miljörelaterade forskningen särskilt betydelsefull. Partiklar är ett sådant område. Här råder det för närvarande osäkerhet om vilka partikelfraktioner som är av störst betydelse för uppkomsten av olika hälsoeffekter. Ett annat område rör utveckling av testmetoder för fordon och motorer, där de metoder som man väljer för kontroll av lagkraven har stor betydelse för motor- och bränsleutvecklingen.</P>
<P class="p60 ft2">Som framgår i avsnitt 2.4 har vi som potentiella forskningsområden identifierat fyra block. Vi har i stort följt denna indelning i beskrivningen av programmet. FoU kring motor- och bränsleutveckling behöver dock betraktas i perspektivet av Fordonsforskningsprogrammet, Energimyndighetens <NOBR>FoU-program</NOBR> och stöd till kompetenscentra inom <NOBR>förbränningsmotor-,</NOBR> avgasrenings- och drivmedelsområdena samt det nystartade Programmet för</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td273"><SPAN class="p17 ft19">Förslag till forskningsprogram <SPAN class="ft0">147</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td275"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">samverkan mellan staten och fordonstillverkarna kring utveckling av miljövänligare fordon.</P>
<P class="p71 ft2">Förslaget till forskningsprogram skall enligt direktivet omfatta en tioårsperiod. Detta är en lång tid sett i perspektivet av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen inom fordons- och avgasområdet, där förutsättningar och forskningsbehov snabbt kan undergå stora förändringar. Förutsättningar och innehåll bör därför löpande omprövas och för hela programmet senast inom fem år. Det gäller inte minst i perspektivet av åtgärdsbehoven för att lösa trafikens samlade bidrag till emissionerna av klimatgaser. Vi har därför ansett det vara nödvändigt att presentera förslag i både ett långsiktigt och ett kortare perspektiv. Programmet innehåller mot denna bakgrund såväl förslag till kunskapsuppbyggnad som förslag till konkreta <NOBR>FoU-insatser</NOBR> som skall genomföras på kort tid.</P>
<P class="p177 ft0">Flera har också pekat på behovet av kvalificerad utrednings- och undersökningsverksamhet, där <NOBR>FoU-kompetens</NOBR> ofta är en förutsättning och där arbetet bör bedrivas i anslutning till pågående <NOBR>FoU-verksamhet.</NOBR> Sådan verksamhet är t.ex. uppföljning av beslutade åtgärder, utveckling av befintliga och nya provmetoder för fordon och motorer och framtagning av förbättrade emissionsfaktorer.</P>
<P class="p59 ft29">Det är också angeläget att förslagen på ett enkelt sätt kan passas in i den struktur av forskningsorganisationen som följer av regeringens proposition om Forskning för framtiden – en ny organisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81 och jfr avsnitt 1.1.1). Förslagen bör också ses i perspektivet av de internationella samarbetsstrukturer i vilka Sverige deltar. EU- samverkan inom emissionsforskningsområdet är mot den bakgrunden viktig som en del av integrationen med EU och för att öka förståelsen för olika kulturer och angreppssätt för att lösa problemen.</P>
<P class="p177 ft0">Vid programutformningen har utredningen utgått från följande struktur.</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">148 </SPAN>Förslag till forskningsprogram</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr28 td186"></TD>
<TD class="tr28 td276"><SPAN class="p343 ft52">Fordon och</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td234"><SPAN class="p344 ft52">Fordons-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td254"><SPAN class="p343 ft52">Effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td17"><SPAN class="p20 ft107">Särskilt</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td277"><SPAN class="p345 ft52">Systemstudier</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td186"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td276"><SPAN class="p343 ft52">bränslen</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td234"><SPAN class="p346 ft52">emissioner</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td17"><SPAN class="p17 ft113">partikelprogram</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td277"><SPAN class="p345 ft52">och styrmedel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td186"></TD>
<TD class="tr36 td254"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td186"></TD>
<TD class="tr17 td276"><SPAN class="p172 ft114">Arbetsmaskiner</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td234"><SPAN class="p80 ft114">Provmetode</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td254"><SPAN class="p343 ft115">Spridning och</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td17"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td277"><SPAN class="p347 ft33">Integrerade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td186"></TD>
<TD class="tr26 td276"><SPAN class="p343 ft33">Motorutveckling mm</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td234"><SPAN class="p346 ft33">Karaktärisering</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td254"><SPAN class="p348 ft52">förekomst</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td17"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td277"><SPAN class="p345 ft33">analyser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td186"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td276"><SPAN class="p349 ft33">Drivmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td234"><SPAN class="p344 ft115">Emissions-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td254"><SPAN class="p348 ft33">Exponerings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td277"><SPAN class="p145 ft33">Styrmedel och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td186"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td234"><SPAN class="p350 ft33">modeller</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td254"><SPAN class="p348 ft33">modeller</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td17"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td277"><SPAN class="p351 ft115">kostnadseffektivitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td186"></TD>
<TD class="tr33 td276"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td17"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td186"></TD>
<TD class="tr19 td276"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td234"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td254"><SPAN class="p348 ft33">Hälsoeffekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td17"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td277"><SPAN class="p345 ft115">Samhällsekon.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td186"></TD>
<TD class="tr26 td276"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td234"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td17"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td277"><SPAN class="p145 ft33">värderingar av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td186"></TD>
<TD class="tr21 td276"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td234"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td254"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td17"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td277"><SPAN class="p347 ft115">luftföroreninga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td186"></TD>
<TD class="tr7 td276"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td234"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td254"><SPAN class="p348 ft33">Effekter på</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td277"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td186"></TD>
<TD class="tr21 td276"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td234"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td254"><SPAN class="p348 ft33">material</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td17"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td277"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td186"></TD>
<TD class="tr9 td276"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td234"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td254"><SPAN class="p348 ft115">Regionala</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td277"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td186"></TD>
<TD class="tr26 td276"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td234"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td254"><SPAN class="p171 ft114">föroreninga</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td17"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td277"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td186"></TD>
<TD class="tr44 td276"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td234"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td254"><SPAN class="p348 ft115">Klimat</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td17"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td277"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft8">Figur 10.1</P>
<P class="p353 ft2">De underliggande diskussionerna kring arbetsinsatserna i olika programdelar har förts i kapitlen <NOBR>3–8.</NOBR> I detta kapitel sammanfattas de olika delarna i en programstruktur, där avvägningar också kommer att göras om insatserna i de olika programmen.</P>
<P class="p54 ft0">Utredningen pekar i avsnitt 10.2 endast ut de mer övergripande behoven av fortsatt forskning och utveckling inom respektive område. En mer detaljerad planläggning bör sedan ske i form av särskilda arbetsgrupper, där forskare, finansierande organ och avnämare deltar.</P>
<P class="p354 ft45"><SPAN class="ft36">10.1.4</SPAN><SPAN class="ft112">Jämställdhetspolitiska konsekvenser av programförslaget</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">I detta sammanhang vill vi också ta upp de jämställdhetspolitiska aspekterna av vårt uppdrag i enlighet med de generella direktiven (dir.1994:125) till samtliga kommittéer och särskilda utredare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td273"><SPAN class="p17 ft19">Förslag till forskningsprogram <SPAN class="ft0">149</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td275"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft2">Utvecklingen de senaste åren har inneburit vissa framsteg när det gäller utjämning av könsfördelningen i forskarutbildningen. När det gäller ledningen av olika transportforskningsprojekt kvarstår dock betydande brister. Enligt uppgift i KFB:s förslag till strategi för svensk transportforskning för åren <NOBR>2001–2004</NOBR> om en nyligen genomförd kartläggning som omfattar 700 pågående FUD- projekt inom transportsektorn hade 87 procent av projekten en manlig projektledare.</P>
<P class="p59 ft0">Trots att andelen kvinnliga forskarstuderande inom emissionsområdet ökat under senare år kommer det dock att under överskådlig tid att finnas få kvinnliga förebilder med högre akademiska tjänster. Mycket återstår därför att göra för att stimulera kvinnor till forskarning inom detta område.</P>
<P class="p59 ft2">En viktig förutsättning för jämställdhetsarbetet i forskningsverksamheten skapas redan av rekryteringen till den akademiska grundutbildning som är relevant för bl.a. emissionsforskningen. De olikheter i könsfördelning som gäller mellan olika akademiska grundutbildningar gör att forskningsprioriteringen med avseende på t.ex. ämnesområden och till detta kopplade metodval kan spela en viss roll för vilken grad av jämställdhet som kan uppnås.</P>
<P class="p58 ft0">Aktiva åtgärder bör vidtas för ökad jämställdhet inom emissionsforskningen. En möjlighet kan vara att organisera nätverk för kvinnliga forskare. En annan är att i delprojekt och liknande inom programområdet emissionsforskning ställa krav på att en viss andel deltagande forskare skall vara kvinnor. Kraven bör ställas så att andelen kvinnor inom området minst fördubblas inom en femårsperiod. Stöd bör också kunna ges till gästprofessurer eller liknande för internationellt framstående kvinnliga forskare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">150 </SPAN>Förslag till forskningsprogram</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft35"><SPAN class="ft28">10.2</SPAN><SPAN class="ft110">Förslag till forskningsområden</SPAN></P>
<P class="p355 ft28"><SPAN class="ft36">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft111">Utveckling av fordonsmotorer och bränslen.</SPAN></P>
<P class="p83 ft0">Utredningen har funnit att det i tillägg till redan pågående verksamhet (jfr kap. 4) i första hand bör drivas FoU kring följande två områden:</P>
<P class="p356 ft19"><SPAN class="ft0">A </SPAN>Utveckling av drivmedel för att möta ökade miljökrav inom trafikområdet</P>
<P class="p357 ft0">Utveckling och karaktärisering av drivmedel för motorfordon är ett starkt prioriterat område, framför allt i perspektivet av de miljökrav som ställs och kommer att ställas på drivmedlen. Förutom denna fråga är det viktigt att beakta hela kedjan, dvs. fordon, bränslen och användning, i ett systemperspektiv. Forskningen skall bl.a. leda fram till underlag för nya bränslespecifikationer inom EU.</P>
<P class="p358 ft19"><SPAN class="ft94">B</SPAN><SPAN class="ft117">Utveckling av motorteknik samt drivmedel för arbetsmaskiner med avseende på användningsförhållanden</SPAN></P>
<P class="p359 ft2">Tyngre arbetsmaskiner drivs oftast med motorer identiska med dem som används i vägtrafikfordon, men användningskaraktäristika är ofta väsentligt annorlunda jämfört med dem som kännetecknar vägtrafikfordonen. Det finns därför ett behov av såväl att kartlägga emissionerna som att eventuellt anpassa motorer för de särskilda användingsområdena för arbetsmaskiner. Vidare finns det ett behov av FoU riktad mot motor- och drivmedelsutveckling för mindre arbetsmaskiner.</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td273"><SPAN class="p17 ft19">Förslag till forskningsprogram <SPAN class="ft0">151</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td275"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft36">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft111">Motoremissioner</SPAN></P>
<P class="p86 ft2">Området innefattar FoU kring karaktärisering, utveckling av mätmetoder och modeller för att öka kunskapen om emissionerna, metoder för att ta fram trafikstatistik och validera modellerna.</P>
<P class="p360 ft118">Mål:</P>
<P class="p337 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Att förse samhället med relevanta data över emissionerna från bilpark och arbetsmaskiner</SPAN></P>
<P class="p339 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Att vara en internationell aktör vid utveckling av provmetoder och mätförfaranden</SPAN></P>
<P class="p337 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Att genomföra karaktärisering av nya motor- och drivmedelskoncept samt ny avgasreningsteknik</SPAN></P>
<P class="p337 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Att ta fram underlag för olika modeller för emissionsstatistik och prognoser, för uppföljning av miljömål och för uppskattning av miljöeffekter</SPAN></P>
<P class="p174 ft0">Följande delområden är angelägna forskningsämnen.</P>
<P class="p361 ft19"><SPAN class="ft0">A</SPAN><SPAN class="ft119">Utveckling av provnings- och mätmetoder – avgaskaraktärisering</SPAN></P>
<P class="p362 ft0">De standardiserade provningsmetoderna har ifrågasatts under en följd av år och ett internationellt samarbete pågår för att utveckla nya. Det finns behov av att också utveckla provmetoder för situationer som ej täcks av befintliga eller utvecklade körcykler, t.ex. körning under extrema vinterförhållanden. Vidare finns det behov av utveckling av provningsmetoder för arbetsmaskiner.</P>
<P class="p363 ft2">Provtagnings- och analysmetoder för olika oreglerade föroreningar, framför allt för partiklar, behöver utvecklas och standardiseras. FoU kring avgaskaraktärisering för att ta fram grundläggande samband för oreglerade ämnen, men där också tester utförs för att kartlägga olika körmönsters och körsituationers inverkan på emissionsbilden är ett annat delmoment. Den direkt riktade verksamheten för att ta fram emissionsfaktorer drivs under delprojektet om emissionsmodeller.</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">152 </SPAN>Förslag till forskningsprogram</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft0">I en nära anslutning till FoU finns det ett behov av uppföljnings- och utredningsverksamhet såsom uppföljande provning av fordon i trafik för att utröna effektiviteten i gjorda åtgärder och för att skapa underlag för eventuellt ytterligare krav. Metodik för uppföljande provning för tunga fordon och motorer behöver utvecklas.</P>
<P class="p365 ft0"><NOBR>OBD-tekniken</NOBR> öppnar nya möjligheter för att följa upp och kontrollera emissionssituationen. Ett <NOBR>FoU-program</NOBR> bör behandla användningen av denna teknik för att skapa en säkrare emissionsuppföljning.</P>
<P class="p366 ft19"><SPAN class="ft94">B</SPAN><SPAN class="ft117">Fortsatt utveckling av emissionsmodeller inkl. validering</SPAN></P>
<P class="p359 ft2">Målet med FoU kring emissionsmodeller för vägtrafik och arbetsmaskiner bör vara att utveckla verktyg som på ett tillfredsställande sätt kan beskriva emissionerna av såväl reglerade som oreglerade föroreningar på skalor från gaturum (enskilda fordon och maskiner) till nationell nivå. Även frågor kring hur trafikemissioner skall inkluderas i livscykelanalyser och liknande modeller bör ingå. Programmet bör också innehålla utveckling av scenarie- och prognosmodeller.</P>
<P class="p367 ft2">Befintliga modeller behöver undergå en samlad utvärdering och analys av förmågan att efterlikna de faktiska emissionerna. Modellerna som utgör underlag för den officiella emissionsstatistiken behöver genomgå en värdering i relation till internationellt använda metoder. Arbetet bör bedrivas med hänsyn till de krav som ställs av internationella organ.</P>
<P class="p368 ft0">I forskningsuppgifterna inom statistikområdet bör också ingå utveckling av en databas för emissionsfaktorer och metoder för underhåll och dokumentation av denna. Ett fastställt årligt mätprogram för en flexibel databasanvändning behöver också utvecklas.</P>
<P class="p369 ft2">I kapitel 6 framhöll vi vikten av uppföljande undersökningar för att säkerställa kvaliteten hos emissionsinventeringarna. Vi föreslår att sådana studier skall utgöra en naturlig del av utvecklingen av emissionsmodeller. Studierna bör omfatta användningen av flera olika tekniker såsom mätningar av avgasplymer från förbipasserande fordon (FEAT), av samlade</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td273"><SPAN class="p17 ft19">Förslag till forskningsprogram <SPAN class="ft0">153</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td275"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft0">emissioner i tunnlar, gaturum eller i lä av trafikleder, haltmätningar i tätorter etc.</P>
<P class="p367 ft29">FoU m.m. inom hela emissionsområdet måste kopplas till olika internationella projekt och initiativ, främst forskningen inom EU:s ramprogram. Målet bör vara att den svenska forskningen skall bidra till utvecklingen av internationellt använda emissionsmodeller. Verksamheten bör drivas i nära samarbete med <NOBR>EU-initierad</NOBR> verksamhet, t.ex. inom EU:s forskningsprogram <NOBR>(ARTEMIS<SPAN class="ft104">1</SPAN>-programmet</NOBR> och COST 346), inom det så kallade <NOBR>CAFE<SPAN class="ft104">2</SPAN>-initiativet</NOBR> eller i anslutning till EEA:s ”Topic Centre” för emissioner. Insatserna för de olika delmomenten i det föregående bör prioriteras utifrån en strategisk diskussion inom programmet.</P>
<P class="p371 ft2">Forskningsområdet Motoremissioner behöver höjas kvalitetsmässigt och en närmare koppling till högskoleforskningen anser vi nödvändig. Denna kommer också att säkra en långsiktighet i arbetet med utveckling av emissionsmodeller och samtidigt en kvalitetshöjning av verksamheten.</P>
<P class="p366 ft19"><SPAN class="ft19">C</SPAN><SPAN class="ft120">Delprojekt om nationell emissionsstatistik</SPAN></P>
<P class="p359 ft2">Status, trovärdighet och kvalitet på den nationella emissionsstatistiken behöver höjas avsevärt. Utredningen anser därför att ett särskilt <NOBR>FoU-projekt</NOBR> behöver drivas under en kortare tid – tre år – för att bygga upp ett bättre vetenskapligt underlag för den nationella statistiken. Inriktningen av detta projket skall vara att ta fram emissionsdata och se till att historiska och aktuella data inom emissionsstatistiken får en tillfredsställande uppdatering i relation till nationella och internationella åtaganden och åtgärdsplaner (jfr även avsnitt 11.5).</P>
<P class="p372 ft3"><SPAN class="ft48">1</SPAN><SPAN class="ft84">Assessment and Reliability of Transport Emission Models and Inventory Systems.</SPAN></P>
<P class="p126 ft3"><SPAN class="ft48">2</SPAN><SPAN class="ft84">Clean Air for Europe.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">154 </SPAN>Förslag till forskningsprogram</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft45"><SPAN class="ft36">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft112">Forskning kring atmosfärsprocesser, exponering, nedfall, hälso- och miljöeffekter</SPAN></P>
<P class="p327 ft105">Mål:</P>
<P class="p374 ft0">Att förse samhället (myndigheter och industri) med relevanta underlag för att bedöma effekter och risker i emissionerna från vägfordon och arbetsmaskiner i arbetet med miljökvalitetsmål, åtgärder och teknikutveckling.</P>
<P class="p375 ft0">Effektforskningen bör i första hand inriktas på</P>
<P class="p133 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">människans hälsa lokalt och regionalt (partiklar, kvävedioxid, marknära ozon, organiska ämnen)</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">material och kulturföremål (kvävedioxid, marknära ozon och partiklar)</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">vegetation (marknära ozon)</SPAN></P>
<P class="p376 ft0">Däremot anser vi att effekter av utsläpp av koldioxid eller nedfall av kväveföreningar bör följas endast i form av kunskapssammanställningar för att användas för bl.a. scenarieranalyser och i miljökonsekvensbeskrivningar.</P>
<P class="p54 ft0">Utifrån de övergripande programområdena föreslås följande delprogram inom effektforskningen:</P>
<P class="p366 ft19"><SPAN class="ft94">A</SPAN><SPAN class="ft117">Föroreningars spridning och förekomst i tätorter</SPAN></P>
<P class="p362 ft0">Kunskapen kring föroreningars spridning och exposition i tätorter är fortfarande otillräcklig. En rad modeller finns i dag tillgängliga för olika ändamål. Dessa behöver dock utvärderas och anpassas för att bli praktiska verktyg i kommunalt och regionalt luftvårdsarbete.</P>
<P class="p363 ft2">Under de senaste åren har en rad undersökningar publicerats, där samband konstaterats mellan halten av partiklar och olika hälsoeffekter. Sambanden har satt fokus på åtgärder mot emissionen av partiklar från trafiken. En omfattande forskning pågår i en rad länder för att studera olika samband</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td273"><SPAN class="p17 ft19">Förslag till forskningsprogram <SPAN class="ft0">155</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td275"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft2">mellan partiklar och hälsoeffekter, partiklarnas ursprung samt i vilken utsträckning olika åtgärder kan minska emissionerna. Sverige bedriver en viss forskning inom området. Den behöver emellertid förstärkas och samordnas i ett kraftfullt program. Programområdet bör också kopplas till energiområdet, eftersom småskalig vedeldning är en väsentlig källa.</P>
<P class="p365 ft0">En viktig forskningsfråga rör partiklarnas ursprung och karaktärisering. För detta fordras dels löpande utveckling och förbättring av olika provtagnings- och analysmetoder, dels omfattande program för karaktärisering av källor och förekomst. För övervakning av hälsan och miljön behövs också förenklade metoder.</P>
<P class="p378 ft19"><SPAN class="ft0">B</SPAN><SPAN class="ft120">Exponeringsmodeller och exponeringsdata</SPAN></P>
<P class="p362 ft0">Exponeringsmodeller är viktiga verktyg för värdering av hälso- och materialeffekter. De modeller som används i dag behöver vidareutvecklas och bl.a. kopplas till såväl enskilda människors samlade exponeringssituationer som till exponering av hela befolkningspopulationer. Till området hör också att utveckla övervakningsmetoder som kan användas för exponeringsberäkningar.</P>
<P class="p379 ft19"><SPAN class="ft19">C</SPAN><SPAN class="ft120">Effekter på människors hälsa</SPAN></P>
<P class="p359 ft0">Forskningen kring luftföroreningars effekter på människans hälsa har ökat avsevärt under de senaste åren. Effekter i form av allergier, astma och andra effekter på luftvägarna har prioriterats. Angelägna forskningsområden är</P>
<P class="p380 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Epidemiologiska studier</SPAN></P>
<P class="p381 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Utveckling och applicering av biologiska testmetoder för bilavgaser samt för omgivningsluft</SPAN></P>
<P class="p382 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Metodik för uppföljning av halter av olika föroreningar mot miljömål</SPAN></P>
<P class="p381 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Riskbedömning av cancereffekter och effekter i luftvägarna av luftföroreningar</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">156 </SPAN>Förslag till forskningsprogram</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft0">Forskningen kring samband mellan enskilda miljöfaktorer och ohälsa i form av akut dödlighet, luftvägsbesvär och cancer behöver förstärkas. Flera studier indikerar ett samband mellan luftföroreningsexponering och hälsoeffekter vid halter kring eller under förekommande gränsvärden. De indikationer som finns rörande effekter från partiklar behöver stärkas i form av mer riktade studier.</P>
<P class="p378 ft19"><SPAN class="ft19">D</SPAN><SPAN class="ft119">Effekter av kvävedioxid och ozon på material</SPAN></P>
<P class="p359 ft2">Forskningen kring effekter på material från kvävedioxid och marknära ozon behöver utvecklas mot riskuppskattningar och kostnadsbedömningar för effekter. Eftersom materialeffekter sannolikt kommer att dimensionera åtgärdsbehoven för flera föroreningar är behovet av ytterligare <NOBR>dos-effektstudier</NOBR> stort.</P>
<P class="p379 ft19"><SPAN class="ft20">E</SPAN><SPAN class="ft117">Regionalt spridda föroreningar</SPAN></P>
<P class="p359 ft2">Transporter utgör den största källan till bildning av marknära ozon. Förutom människors hälsa är det i första hand produktionen/tillväxten hos grödor och skog som hotas till följda av höga halter av marknära ozon. Det är därför angeläget att mer ingående studera effekterna av detta ämne.</P>
<P class="p363 ft2">Särskilt prioriterade forskningsområden är studier av trender i halter av utgångsämnen och ozon, bildningen av ozon i bakgrundsluft och effekter på vegetation av förhöjda bakgrundshalter av ozon. Värderingsmetoder för att bedöma i vilken utsträckning åtgärder är betydelsefulla vid emissioner i områden med låg emissionstäthet behöver utvecklas.</P>
<P class="p358 ft19"><SPAN class="ft19">F</SPAN><SPAN class="ft117">Klimatgaser – applicering av värderingsmetoder och kunskapssammanställningar för effekter av växthusgaser</SPAN></P>
<P class="p359 ft2">Växthuseffekten till följd av bl.a. koldioxidutsläppen från vägtrafiken kommer sannolikt att vara den mest centrala miljöfrågan inom avgasområdet inom överskådlig framtid. Observerade klimatförändringar, liksom resultaten från olika scenarieanalyser, utgör starka drivkrafter för åtgärder. Inom ett <NOBR>FoU-program</NOBR> bör också ingå att utveckla och tillämpa värderingsmetoder för emissioner av olika direkta och indirekta</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td273"><SPAN class="p17 ft19">Förslag till forskningsprogram <SPAN class="ft0">157</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td275"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft0">växthusgaser samt att utföra kunskapssammanställningar, där betydelsen av olika emissioner från transportsektorn och från arbetsmaskiner värderas.</P>
<P class="p233 ft28"><SPAN class="ft36">10.2.4</SPAN><SPAN class="ft111">Systemstudier och styrmedel.</SPAN></P>
<P class="p238 ft0">Ett program inom systemområdet bör inriktas mot analyser av emissioner och emissionsbegränsande åtgärder i ett sådant perspektiv. Programmet bör verka i nära samarbete med samtliga övriga delar av programmet.</P>
<P class="p383 ft118">Mål:</P>
<P class="p326 ft0">Att utveckla och tillämpa metoder och modeller för:</P>
<P class="p328 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Samhällsekonomiska värderingar av luftföroreningars effekter</SPAN></P>
<P class="p337 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Kostnadseffektivitet hos olika åtgärder och styrmedel – metodik och studier</SPAN></P>
<P class="p108 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Metoder för uppföljning av vidtagna åtgärder</SPAN></P>
<P class="p339 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Integrerade analyser för jämförelser av samlad miljöpåverkan (livscykelanalyser m.m.)</SPAN></P>
<P class="p384 ft19">A Integrerade analyser, utveckling av scenarie- och backcastingmodeller m.m.</P>
<P class="p359 ft2">Behovet av verktyg för att analysera effekten av olika åtgärder kommer att öka i framtiden. Området har bearbetats såväl i form av forskning som genom utredningar. Från utredningens sida ser vi att området bör ha en tydlig vetenskaplig förankring och en koppling till internationella aktiviteter på området. Målet inom delområdet är att dels utveckla ett mer generellt verktyg för analys av olika åtgärder på lokal, regional och internationell skala, dels aktivt delta i de internationella forskningsprogram som pågår.</P>
<P class="p385 ft3">Ett angränsande område där en omfattande utveckling skett under de senaste åren rör modeller för att göra en samlad miljö-</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">158 </SPAN>Förslag till forskningsprogram</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft0">påverkan från transporter utifrån livscykelanalyser. De används framför allt för inventering av utsläpp, men saknar metoder för att i tid och rum klarlägga miljöeffekterna.</P>
<P class="p361 ft19"><SPAN class="ft94">B</SPAN><SPAN class="ft117">Styrmedel och kostnadseffektivitet hos åtgärder – metodik och uppföljning</SPAN></P>
<P class="p359 ft2">Forskningen kring styrmedel behöver stärkas framför allt när det gäller metoder för att värdera olika styrmedels effektivitet. Genom att flera olika styrmedel samtidigt verkar inom transportområdet är det svårt att särskilja enskilda styrmedels effektivitet såväl för uppföljning som vid analys av behov av ytterligare åtgärder. En utvecklad systemforskning på området kan här ge ett värdefullt underlag för att bedöma kostnadseffektiviteten i olika åtgärder.</P>
<P class="p168 ft19"><SPAN class="ft19">C</SPAN><SPAN class="ft120">Samhällsekonomisk värdering av luftföroreningseffekter</SPAN></P>
<P class="p359 ft2">Behovet av värderingsstudier av effekter av luftföroreningar och därmed också möjligheterna att göra fullständiga costbenefitstudier för åtgärder inom trafik/miljöområdet har ökat påtagligt de senaste åren. Underlaget för de ekonomiska värderingarna är dock i många fall bristfälligt och integrerade analyser, där ett nära samarbete mellan ekonomer och naturvetenskapliga forskare etableras, saknas i stort sett. En samlad svensk expertis bör byggas upp inom området, inom vilken ekonomiska värderingsmetoder skall kunna integreras med den naturvetenskapliga forskningen.</P>
<P class="p367 ft29">Även Vägverket har i sitt Inriktningsprogram för FoU åren <NOBR>2000–2009</NOBR> och KFB i sin forskningsstrategi för åren 2001– 2004 uppmärksammat systemområdet som ett eftersatt forskningsområde. Vägverket avser att genom stöd till forskning få en bättre kunskap och ökad förståelse för helheter inom vägtransportsystemet och dess betydelse för och beroende av samhällsutvecklingen i övrigt. Det säger sig självt att vid en prövning av projektansökningar enligt vårt programförslag bör samråd ske med såväl Vägverket som KFB i syfte att vidga kunskapsperspektivet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td273"><SPAN class="p17 ft19">Förslag till forskningsprogram <SPAN class="ft0">159</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td275"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft36">10.2.5</SPAN><SPAN class="ft111">Ett särskilt partikelprogram</SPAN></P>
<P class="p86 ft2">Partikelemissioner röner för närvarande ett särskilt intresse till följd av de samband man observerat mellan partikelförekomst och hälsoeffekter. Det kan därför finnas skäl att bryta ut partikelfrågorna ur de övriga programmen och driva ett separat tvärgående partikelprogram, där hela kedjan från motor- och bränsleutveckling till riskuppskattning och styrmedel läggs i ett gemensamt program. Möjligheterna att forma ett sådant program bör beaktas i det fortsatta arbetet med att utveckla ett forskningsprogram.</P>
<P class="p386 ft43"><SPAN class="ft28">10.3</SPAN><SPAN class="ft121">Internationell forskning – utvärderingar och kunskapssammanställningar</SPAN></P>
<P class="p76 ft0">Många av miljöproblemen kan endast lösas genom internationella överenskommelser. Detta gäller både det åtgärdsinriktade arbetet och inom forskning och utveckling för en ekologiskt bärkraftig utveckling.</P>
<P class="p54 ft0">Sverige kan inte heller ha spjutspetskompetens inom mer än ett begränsat antal områden. Det är därför viktigt att också bevaka den internationella forskningen och ha en beredskap för att kunna ta tillvara viktiga forskningsresultat.</P>
<P class="p44 ft0">En stor del av tillverkningsindustrins utvecklingsbudget är i dag riktad mot att utveckla motorer, reningssystem och transportsystem som skall klara morgondagens miljökrav. Vi anser därför att en viss del av de samlade forskningsinsatserna bör läggas på att bevaka, sammanställa och värdera den forskning som kommer fram internationellt.</P>
<P class="p60 ft2">Generellt bör forskningen i hög grad relateras till EU:s verksamhet, såväl vad avser forskning som utredningar för att ta fram underlag för tillkommande åtgärder. Vi har åtskilliga gånger i det föregående pekat på vikten av en internationell samordning och ett internationellt samarbete inom FoU. Särskilt angelägen är givetvis den FoU som har direkt betydelse för emissionsinven-</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">160 </SPAN>Förslag till forskningsprogram</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">teringar, för prov- och kontrollmetoder för motorer, drivmedel och fordon samt den forskning som skall bilda underlag för bedömning av behov av ytterligare åtgärder eller för en värdering av effektiviteten hos redan genomförda åtgärder.</P>
<P class="p44 ft29">I direktiven framhålls vikten av ett svenskt deltagande i det femte ramprogrammets forskning. Eftersom det femte ramprogrammets forskningsmedel redan till stor del är beviljade, ser vi det som en ännu viktigare uppgift att söka medverka och påverka programskrivningen av det sjätte ramprogrammet.</P>
<P class="p44 ft2">Flera länder inom EU har identifierat den forskningsnära tjänstesektorn som viktig och utarbetat strategier för hur man skall kunna verka på denna marknad. Strategierna innefattar i flera fall en långsiktig koncentration av kompetens och särskilt stöd till marknadsförings- och offereringsarbete. Förutom att området är av intresse som ett sätt att ”hämta hem” medel från EU är det också strategiskt viktigt för att skapa framförhållning inom viktiga miljöområden. Detta bör därför vägas in i värderingen av prioriterade forskningsområden (jfr också avsnitt 11.6).</P>
<P class="p93 ft29">Ett annat viktigt skäl för en större inriktning mot EU för framtida FoU samt för kvalificerad utrednings- och utvecklingsverksamhet inom luftvårdsområdet i Europa är det s.k. CAFE- programmet. Inom ramen för detta skall EU samla alla frågor kring luftföroreningar i Europa till en gemensam överordnad strategi. En förberedande studie pågår för närvarande. Den väntas vara klar till sommaren 2000.</P>
<P class="p96 ft35"><SPAN class="ft28">10.4</SPAN><SPAN class="ft110">Förslag till volym</SPAN></P>
<P class="p159 ft2">Vi har tidigare hänvisat till betydelsen av forskning inom emissionsområdet för Sveriges möjligheter att föra en aktiv internationell miljöpolitik och för den svenska fordonsindustrins utveckling och konkurrenskraft. Vår uppfattning är att drivkrafterna för den fortsatta utvecklingen måste baseras på visionerna i avsnitt 10.1. Fordonsindustrin, vägtrafiken och bruket av förbränningsmotordrivna arbetsmaskiner är betydelsefulla faktorer</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td273"><SPAN class="p17 ft19">Förslag till forskningsprogram <SPAN class="ft0">161</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td275"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">för samhället, näringslivet och sysselsättningen. Den industriella produktionen av motorfordon i Sverige och delar till dessa uppgår till 132 miljarder kronor per år och till detta skall läggas omsättningen inom transportsektorn. Enbart inköp av drivmedel uppgår till ca 70 miljarder kronor per år.</P>
<P class="p71 ft2">Samhället har ett ansvar både för att skapa förutsättningar för ett gott näringslivsklimat och att verka för att en hög kompetens och kunskap för att utveckla miljöanpassade fordon finns tillgänglig inom landet. Samhället har också ett ansvar för att på olika sätt reducera risker och effekter från transportsektorn så långt möjligt. Regeringen har dessutom pekat på områdets betydelse i samband med Samverkansinitiativet kring utvecklingen av miljöanpassade bilar. Projektet är enligt utredningen väl lämpat att bidra till att ta ett avsevärt steg mot uthålliga transportsystem.</P>
<P class="p101 ft2">Vi anser också att vårt förslag till forskningsprogram och prioriteringar ökar förutsättningarna för att det svenska emissions- och miljöeffektarbetet skall komma att ligga i frontlinjen. Vi redovisar de ekonomiska konsekvenserna av våra förslag i avsnitt 11.4. Vi vill dock redan här nämna att våra beräkningar enligt de förutsättningar som gäller för uppdraget resulterar i ett behov av <NOBR>275–300</NOBR> miljoner kronor för perioden <NOBR>2001–2005.</NOBR> Med en betydande industriell insats ökar förutsättningarna ytterligare att nå de mål och visioner som utgör grunden för programförslaget.</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td174"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td175"><SPAN class="p18 ft0">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td176"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td177"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft27">11 Organisation och finansiering</P>
<P class="p387 ft0">Programmet för emissionsforskning (EMFO) bör läggas samman med Fordonsforskningsprogrammet och Samverkansprojektet Miljöanpassade Fordon under ett gemensamt programråd.</P>
<P class="p105 ft2">Staten och industrin bör teckna ett avtal om programmet. En Beredningsgrupp för EMFO inrättas under det gemensamma programrådet med ansvar för att genomföra programmet. I EMFO:s beredningsgrupp bör ingå företrädare för myndigheter, fordonsindustrin, petroleumindustrin och tillverkare av arbetsmaskiner. Beredningsgruppens ordförande och ledamöter skall utses av regeringen. En programledare skall knytas till verksamheten. En särskild funktion inrättas med syfte att stärka den internationella dimensionen.</P>
<P class="p388 ft2">Finansieringen av programmet bör ske i samverkan mellan staten och industrin. De statliga insatserna föreslås uppgå till ca 50 miljoner kronor per år under fem år, varefter programmet omprövas. Industrins medverkan har uppskattats till cirka 10 miljoner kronor per år. Utredningen föreslår en snar översyn av de institut och <NOBR>FoU-centra</NOBR> som verkar inom emissionsområdet för att uppnå en ökad internationell konkurrenskraft.</P>
<P class="p95 ft0">Överväganden och förslag till organisation, finansiering m.m. i detta kapitel grundar sig på det förslag till forskningsprogram som framgår i kapitel 10.</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">164 Organisation och finansiering</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft35"><SPAN class="ft28">11.1</SPAN><SPAN class="ft110">Inledning</SPAN></P>
<P class="p213 ft0">Organisationen av den framtida emissionsforskningen bör utformas så att den får en inriktning som svarar mot det program som utredningen föreslagit. Det innebär att miljö- och transportpolitiska behov såväl för myndighetssfären som för industrin, vetenskapliga kvalitetskrav, en väl avvägd balans mellan beställar- och forskarinflytande skall tillgodoses. Till detta kommer behovet av en basorganisation som ger långsiktig stabilitet åt satsningarna på emissionsforskningen och där viktiga aktörer har en permanent roll. Slutligen bör även beaktas möjligheten att underlätta att forskningsresultat omsätts i bättre produkter från tillverkarna av fordon, arbetsmaskiner och drivmedel.</P>
<P class="p93 ft2">Som tidigare framhållits har problemet med en uppdelning av finansieringen av forskningen inom fordons- och avgasområdet på ett stort antal statliga organ uppmärksammats, bl.a. i flera svar på utredningens enkät. Man pekar även på att det på utförarsidan finns problem med att många enheter är små och arbetar isolerat från varandra. Flera instanser anser att det finns ett behov av en koncentration av resurserna om forskningen skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Svaren bekräftar således vad som framhållits i utredningens direktiv och den skrivelse som KFB, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, NUTEK och AB Svensk Bilprovning lämnade till Kommunikationsdepartementet år 1998. Som framkommit i kapitel 10 delar utredningen denna uppfattning och betraktar detta som en viktig en förutsättning för att de visioner och mål som där angivits skall kunna uppnås.</P>
<P class="p94 ft2">När det gäller den statliga finansieringen av emissionsforskningen har fragmentariseringen även uppmärksammats i Näringsdepartementets utredning med förslag till en ny myndighetsorganisation för den statligt finansierade forskningen som presenterades i slutet av år 1999. Som tidigare redovisats har regeringen i proposition 1999/2000:81 föreslagit att en ny <NOBR>FoU-myndighet</NOBR> bildas genom en sammanslagning av KFB, de <NOBR>FoU-finansierande</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td278"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td279"><SPAN class="p17 ft3">Organisation och finansiering 165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td281"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft0">delarna av NUTEK och delar av Rådet för Arbetslivsforskning (jfr även prop.1999/2000:71). Vi utgår från att våra förslag anpassas till den organisationsstruktur som förväntas bli följden av kommande riksdagsbeslut.</P>
<P class="p389 ft35"><SPAN class="ft28">11.2</SPAN><SPAN class="ft110">Förslag till organisationsstruktur för emissionsforskningen</SPAN></P>
<P class="p100 ft0">Inom utredningen råder enighet om behovet av ett samordnande organ för forskningen inom området motorer, drivmedel, emissioner och effekter. Samtidigt behövs organisatoriska lösningar som medger flexibilitet och främjar samarbete mellan olika aktörer och vetenskapliga discipliner.</P>
<P class="p71 ft29">Ett gemensamt program för hela området bör ge samordningsfördelar både ur statens och industrins synvinkel. Utredningen har därför övervägt olika möjligheter att organisera verksamheten så att dessa fördelar kan tas tillvara.</P>
<P class="p63 ft0">Den lösning som sannolikt bäst skulle garantera integration och samverkan/ samplanering av insatserna vore att utnyttja det programråd som utgör ett gemensamt styrorgan för det nuvarande Fordonsforskningsprogrammet och Samverkansprojektet Miljöanpassade Fordon (SMF) för att även ansvara för emissionsforskningen.</P>
<P class="p59 ft2">Bl.a. med hänvisning till de goda erfarenheterna av samverkan mellan staten och industrin i Programrådet för fordonsforskning (PFF) har bilindustrins företrädare förordat ett gemensamt programråd enligt denna modell. Med en sådan lösning skulle programrådet bli den beslutande instansen för fördelning av resurser inom hela fältet. Under det gemensamma programrådet inrättas sedan ett särskilt beredningsorgan med uppgift att planera och samordna insatserna inom emissionsforskningen samt bedöma relevans och vetenskaplig kvalitet av de olika ansökningarna eller programmen (se fig. 11.1).</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">166 Organisation och finansiering</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p390 ft8">Programråd</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr29 td189"><SPAN class="p391 ft122">Fordonsforsknings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td282"><SPAN class="p24 ft123">Samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td283"><SPAN class="p17 ft122">Emissionsforskningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td189"><SPAN class="p392 ft108">programmet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td282"><SPAN class="p17 ft8"><SPAN class="ft108">M</SPAN>iljöanpassade <SPAN class="ft108">F</SPAN>ordon</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td283"><SPAN class="p393 ft8">(EMFO)</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft8">Figur 11.1</P>
<P class="p316 ft0">Förutsättningar för ett gemensamt programråd finns i viss mån redan, eftersom SMF enligt uppgift skall ansluta till den arbetsmodell som utvecklats i Fordonsforskningsprogrammet och PFF.</P>
<P class="p54 ft0">Det finns uppenbara fördelar med en integrerad lösning enligt den här modellen. Samordning och samplanering av insatser inom de olika programområdena skapar sannolikt de bästa förutsättningarna för att fullt ut utnyttja de synergieffekter och därmed effektivitetsvinster som kan nås genom att betrakta insatser inom motor- och bränsleteknik respektive emissionsforskning i ett integrerat perspektiv.</P>
<P class="p60 ft2">Samtidigt finns det emellertid vissa skäl att ge emissionsprogrammet en mera självständig ställning. Fordonsforskningsprogrammet och Samverkansprogrammet Miljöanpassade Fordon har bägge en klar inriktning mot teknikutveckling och har som ett viktigt mål att stärka den svenska fordonsindustrins konkurrenskraft. Emissionsforskningen har till en del samma mål men har samtidigt en klar orientering också mot samhällets behov av FoU för miljöpolitiken och myndigheternas behov av underlag för sin reglerande roll. Den har också en kunskapssökande uppgift för att exempelvis klarlägga samband mellan hälsa och miljö. Emissionsforskningen innefattar vidare vissa insatsområden som har en relativt svag anknytning till fordonsteknisk utveckling.</P>
<P class="p93 ft2">Drivet till sin spets skulle ett sådant synsätt kunna leda till slutsatsen att emissionsforskningen bör ha en helt fristående ställning i förhållande till Fordonsforskningsprogrammet och Samverkansprogrammet Miljöanpassade Fordon. Även en sådan</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td278"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td279"><SPAN class="p17 ft3">Organisation och finansiering 167</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td281"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft29">lösning öppnar i och för sig möjligheter till samverkan i form av ömsesidigt informationsutbyte men kan knappast garantera något samarbete i materiell mening. Möjligheten att skapa synergieffekter genom samplanering av insatser för de olika verksamhetsblocken skulle kunna gå förlorad. Risken är också att en sådan lösning skulle försvåra möjligheterna till ett fruktbart samarbete mellan myndigheterna och industrin och försvaga utsikterna att hävda vår position i samarbetet inom EU och även i övrigt internationellt.</P>
<P class="p60 ft2">Utredningen vill mot denna bakgrund föreslå en lösning som befrämjar samverkan, samplanering och kraftsamling av insatser för FoU inom <NOBR>fordons-,</NOBR> bränsle- och emissionsområdena, samtidigt som emissionsforskningens särställning beaktas. Av skäl som angivits ovan innebär detta att emissionsprogrammet bör få en något mera självständig ställning i förhållande till det gemensamma programrådet, dock utan att möjligheterna till samverkan med de andra programmen behöver äventyras.</P>
<P class="p49 ft0">Utredningens förslag innebär sålunda :</P>
<P class="p395 ft2"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft93">Att huvudansvaret för att genomföra emissionsforskningsprogrammet läggs på PFF, som dock för att inrymma emissionsforskningen bör kompletteras enligt punkt 2 nedan. Fordonsforskningsprogrammet, Samordningsprogrammet Miljöanpassade Fordon och Emissionsforskningsprogrammet EMFO får därmed ett gemensamt programråd. Detta utgör sålunda gemensamt styrorgan för hela verksamhetsfältet. Därigenom säkerställs samordning och utbyte av kunskap och erfarenheter mellan programmen och mellan myndigheterna och fordonsindustrin.</SPAN></P>
<P class="p396 ft2"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft93">I PFF ingår för närvarande de fem myndigheterna KFB, Vägverket, NUTEK, Energimyndigheten och Naturvårdsverket, fem företrädare för fordonsindustrin samt en av regeringen utsedd ordförande. Myndigheterna har tillsammans med den av regeringen utsedde ordföranden majoritet. Med hänsyn till de delvis ändrade förutsättningar som tillkomsten av den nya FoU- myndigheten och </SPAN><NOBR>EMFO-programmets</NOBR> anslutning innebär utgår</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">168 Organisation och finansiering</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p397 ft2">vi från att PFF:s sammansättning måste omprövas. Från emissionsforskningens utgångspunkter är det i sammanhanget angeläget att uppmärksamma behovet av representation för området arbetsmaskiner, som företräds av andra intressentgrupper än fordonsindustrin och delvis andra offentliga organ. Förändringar i organisationen bör ske så att den nuvarande balansen mellan myndigheter och industri bevaras.</P>
<P class="p281 ft3"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft41">Parallellt med nuvarande beredningsorgan under programrådet föreslår utredningen att en särskild beredningsgrupp inrättas för emissionsforskningen EMFO, med ansvar för projektberedning, medelstilldelning och genomförande av programmet.</SPAN></P>
<P class="p398 ft2"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft93">Beredningsgruppen EMFO bör vara sammansatt av representanter från berörda statliga myndigheter, dvs. från den nya </SPAN><NOBR>FoU-myndigheten</NOBR> enligt förslag i prop. 1999/2000:81, Energimyndigheten, Vägverket och Naturvårdsverket (en ledamot vardera), två företrädare för fordonsindustrin, en för petroleumbranschen samt en för tillverkare av arbetsmaskiner. För att markera det mera uttalade samhällsintresset i EMFO i förhållande till de övriga programmen inom PFF bör EMFO ledas av en ordförande som bör vara neutral i förhållande till de intressen som i övrigt är företrädda i beredningsgruppen. Såväl ordförande som ledamöter bör utses av regeringen.</P>
<P class="p281 ft2"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft93">I likhet med övriga delprogram bör EMFO bemyndigas att tillsätta en programledare för verksamheten. En möjlighet är att förlägga programledningen till den nya </SPAN><NOBR>FoU-myndigheten,</NOBR> en annan att funktionen upphandlas externt. Oavsett lösning är det angeläget att beredningen av EMFO:s ärenden kan samordnas med övriga sekretariat/programledningar inom PFF.</P>
<P class="p279 ft3"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft41">EMFO bör vidare ha möjlighet att knyta till sig erforderlig vetenskaplig och annan expertis för planering, styrning, genomförande och uppföljning av verksamheten. Med hänsyn till behovet av att planera för uppbyggnad av verksamheten inom olika insatsområden (jfr kap.10) bör EMFO, särskilt i ett</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td278"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td279"><SPAN class="p17 ft3">Organisation och finansiering 169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td281"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft0">inledningsskede, ha ett betydande ekonomiskt utrymme för att anlita expertis i planerings- och referensgrupper.</P>
<P class="p279 ft2"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft93">Till grund för EMFO bör ligga ett avtal mellan staten och näringslivet (fordonsindustri och tillverkare av arbetsmaskiner). Bl.a. med hänsyn till att vi ännu inte vet hur den nya </SPAN><NOBR>FoU-myndigheten</NOBR> kommer att organiseras och vilka befogenheter den kommer att få har vi avstått från att presentera ett formellt förslag i den här frågan. Förebilder för ett avtal kan emellertid hämtas från Programmet för Fordonsteknisk forskning och Samverkansprogrammet Miljöanpassade Fordon. I överenskommelsen bör anges <NOBR>EMFO-programmets</NOBR> syfte att bilda bas för en kraftsamling av insatserna för emissionsforskningen samt att detta skall ske i samverkan mellan staten och industrin och så långt möjligt samordnat med de samarbetsprogram i övrigt som pågår för fordons- och bränsleteknisk FoU. Vidare bör i avtalet anges sammansättningen av Beredningsgruppen EMFO.</P>
<P class="p400 ft2"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft93">För att säkerställa </SPAN><NOBR>EMFO-programmets</NOBR> integritet bör överenskommelsen vidare innehålla uppgift om de resurser staten ställer till förfogande för programmet samt erforderliga regler för beslut och genomförande. Om möjligt bör volymen på industrins bidrag till programmet också anges. Vi utgår från att beredningsgruppen får en stor frihet att formulera och genomföra ett samlat program på grundval av utredningens förslag. Inom flera programområden förutsätter vi att det blir en sammanvägning av de olika delprogrammens intressen och engagemang. För vissa områden kan bildas särskilda samrådsgrupper mellan delprogrammen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr0 td284"><SPAN class="p17 ft0">170 Organisation och finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td285"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td36"><SPAN class="p171 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td118"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td286"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td286"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td155"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td286"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td287"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td286"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td250"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td289"><SPAN class="p79 ft0">INBÄDDA</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td290"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td291"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td285"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td7"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td285"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td285"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td292"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td293"><SPAN class="p351 ft124">PFF</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td285"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td69"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td7"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td285"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td285"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td292"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td290"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td294"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td11"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td285"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td69"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td232"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td4"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td7"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td285"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td285"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td295"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td291"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td285"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td69"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td4"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td7"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td285"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td285"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td292"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td293"><SPAN class="p351 ft124">Sekreteriat</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td285"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td4"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td7"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td285"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td285"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td292"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td290"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td294"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td11"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td285"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td69"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td73"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td285"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td286"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td155"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td296"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td27"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td287"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td286"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td69"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td232"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td295"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td290"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td148"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td295"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td291"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td296"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td73"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td297"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td298"><SPAN class="p401 ft124">Programledare</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td292"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td293"><SPAN class="p402 ft124">Proigramledare</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td299"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td300"><SPAN class="p345 ft50">Programledare</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td73"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td297"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td298"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td292"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td293"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td299"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td300"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td73"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td301"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td302"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td301"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td303"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td304"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td305"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td297"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td298"><SPAN class="p172 ft124">Fordonsforskningsprogrammet</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td292"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td293"><SPAN class="p403 ft124">Samverkansprojektet</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td299"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td300"><SPAN class="p145 ft50">EMFO Beredningsgrupp</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td73"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td297"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td285"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td306"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td292"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td293"><SPAN class="p345 ft51">Miljöanpassade Fordon</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td299"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td300"><SPAN class="p345 ft125">VV, STEM, NV, <NOBR>FoU-myndigheten,</NOBR></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td73"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td297"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td285"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td306"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td292"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td293"><SPAN class="p345 ft50">(SMF)</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td299"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td300"><SPAN class="p345 ft126">arbetsmaskintillv. bil- och oljeind., neutral ordf.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td73"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td297"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td285"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td306"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td292"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td299"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td285"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td307"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td232"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td4"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td290"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td308"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td292"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td290"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td294"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td299"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td286"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td309"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td232"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td4"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft8">Figur 11.2</P>
<P class="p287 ft0">I anslutning till ovanstående punkter och figur 11.2. vill utredningen slutligen kommentera arbetsformerna för EMFO.</P>
<P class="p166 ft2">Som framhållits i flera sammanhang tidigare är vi inom utredningen ense om värdet av samverkan på olika plan för att nå önskvärd kraftsamling av insatserna. Under utredningens arbete har både myndigheterna och industrin uttryckt sitt intresse för samverkan. EMFO bildar genom den föreslagna sammansättningen en god plattform. Energimyndighetens medverkan i EMFO innebär att den energiforskning med anknytning till emissionsområdet som stöds av Energimyndigheten så långt det är möjligt kan samordnas med övrig emissionsforskning. Detta torde innebära att dubbelarbete kan undvikas och samordningsvinster uppnås. En sådan koppling kan efter år 2005 ge en viss förstärkning av de samlade resurserna inom området. Härtill kan läggas området arbetsmaskiner som också blir ett nytt inslag.</P>
<P class="p119 ft29">Under utredningsarbetet har också uttryckts ett gemensamt intresse av ökade <NOBR>FoU-insatser</NOBR> inom flera områden. Myndigheterna har förklarat att man är beredd att avsätta delar av sina nuvarande resurser till EMFO som gemensam resurspool. Bilindustrin har för sin del i en skrivelse till utredningen uttryckt sin vilja att samverka med myndigheterna både på projektbasis och som finansiär genom egna insatser i projekt. Områden som direkt utpekats som intressanta inom ramen för det program utredningen framlagt är:</P>
<P class="p234 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Emissionsmodeller över hur utsläpp ska beräknas</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Emissionsfaktorer för lätta och tunga fordon</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td278"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td279"><SPAN class="p17 ft3">Organisation och finansiering 171</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td281"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Trafikarbetets fördelning och storlek</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Partiklar, mätproblem och hälsoeffekter</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Oreglerade emissioner, mätmetoder och effekter</SPAN></P>
<P class="p376 ft0">Bilindustrin har uppgivit att nuvarande egna insatser inom dessa områden uppgår till 6 <NOBR>–10</NOBR> miljoner kronor per år.</P>
<P class="p44 ft2">Samtidigt som vi bygger på förutsättningen att samverkan skall eftersträvas så långt möjligt är vi inom utredningen medvetna om att vissa projektområden eller enskilda projekt kan ha intresse enbart eller till största delen för myndigheterna eller för företagen. Vi förutsätter att det i sådana fall måste ske en prövning av olika intressenters ekonomiska engagemang i projekten. EMFO:s roll som plattform för samråd och informationsutbyte kan emellertid även i sådana sammanhang vara betydelsefull. Inte minst erfarenheterna från det Fordonstekniska programmet och PFF visar att det behövs mötesplatser mellan myndigheter och industri som kan bidra till att öka samarbetet mellan myndighetsspecifika <NOBR>FoU-behov</NOBR> och företagens FoU inom fordonsområdet.</P>
<P class="p405 ft35"><SPAN class="ft28">11.3</SPAN><SPAN class="ft110">Konsekvenser av en samlad forskningsinsats enligt utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p97 ft0">En väsentlig fråga är vad som uppnås vid ett beslut i överensstämmelse med det förslag som utredningen lämnar. Vilka konsekvenser får förslaget för myndigheterna, industrin och forskningsorganisationerna?</P>
<P class="p44 ft0">Policymässigt innebär förslaget en förstärkning av dialogen mellan statliga myndigheter och industrin inom emissionsforskningen. Möjligheterna till ett aktivt samarbete kring ett av miljöområdets mest centrala problem kommer att förstärkas. En plattform för ett sådant samarbete saknas för närvarande.</P>
<P class="p44 ft2">Vid ett genomförande av programmet kommer svenska myndigheters möjligheter att driva en aktiv miljöpolitik inom transportområdet att påtagligt förstärkas. Detta gäller såväl det</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">172 Organisation och finansiering</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft2">svenska miljömålsarbetet som internationellt inom EU. Sverige kommer att åter kunna etablera ett kunskapsförsprång inom viktiga delar av bilavgasområdet, vilket också leder fram till att vi med en helt annan kraft kan vara pådrivande inom bilavgasområdet.</P>
<P class="p44 ft29">För industrin kommer satsningen att ge ökade möjligheter till samverkan och tidig inriktning inom teknikområdet. Den innebär också en möjlighet att i ökad utsträckning samverka för att säkerställa oberoende testning och utvärdering av ny teknik. Denna typ av tjänster upphandlas i dag i stor utsträckning från internationella avgaslaboratorier. Ett genomförande av vårt förslag kommer också att positivt påverka den nationella kompetensförsörjningen inom området, vilket i sin tur förbättrar rekryteringsmöjligheterna för fordonsindustrin. Genom att fordonstillverkarna i en allt högre grad fått ett internationellt ägande kan denna faktor bli betydelsefull</P>
<P class="p93 ft29">Förslaget kommer att förstärka möjligheterna för kunskapsuppbyggnaden vid universitet och högskolor, men framför allt vid forskningsinstituten. Möjligheterna för en aktiv medverkan i EU:s forskningsprogram ökar, men också förutsättningarna för försäljning av forskningsnära tjänster till kommissionen och till andra internationella kunder. Förslaget har störst betydelse för FoU vid MTC, där den forskningsrelaterade verksamheten kan byggas ut och bli internationellt konkurrenskraftig. Även för andra forskningsutförande organ kan effekterna bli påtagliga.</P>
<P class="p211 ft35"><SPAN class="ft28">11.4</SPAN><SPAN class="ft110">Finansiering av programmet</SPAN></P>
<P class="p213 ft0">För detta uppdrag gäller regeringens direktiv (dir. 1994:23) till samtliga kommittéer om att pröva offentliga åtaganden. Som en del av uppdraget ingår att också pröva de statliga insatsernas ekonomiska omfattning och hur detta långsiktigt skall finansieras. Direktiven anger dessutom att statens utgifter inte får överstiga nuvarande kostnader.</P>
<P class="p60 ft3">För att få en uppfattning om den ekonomiska ramen för uppdraget efterlyste vi i vår enkät även uppgifter om det ekonomiska</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td278"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td279"><SPAN class="p17 ft3">Organisation och finansiering 173</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td281"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft29">stödet till FoU för år 1999. Inventeringen visade att stöd till forskningen med direkt inriktning mot <NOBR>emissions-,</NOBR> effekt- och styrmedelsfrågor enligt vår bedömning år 1999 uppgick till 40 – 50 miljoner kronor med KFB och Naturvårdsverket som de största finansiärerna. Övriga finansiärer är bl.a. NUTEK, Vägverket och Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Därtill kommer att Energimyndigheten inom ramen för det energipolitiska programmet givit stöd till energirelaterad forskning inom transport- och drivmedelsområdet med upp emot 50 miljoner kronor per år. Endast en liten del av dessa medel har dock anknytning till emissionsforskning. Osäkerheten i uppskattningen beror till viss del på hur stor andel av den effektinriktade forskningen som kan räknas in i inventeringen, bl.a. mot bakgrund av att Naturvårdsverket inte haft medel för att stödja någon miljöforskning under år 1999.</P>
<P class="p225 ft29">Medlen återfinns i statsbudgeten under utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv samt 16 Utbildning och universitetsforskning.</P>
<P class="p71 ft2">Med ledning av regleringsbrevet för år 2000 för respektive finansiär och uppgifter från myndighetsrepresentanterna i utredningen har utredningen sålunda försökt att skatta statens utgifter för emissionsforskningen. En stor del av de tillgängliga resurserna är inledningsvis för tioårsperioden uppbundna hos flera av finansiärerna i pågående forskningsprojekt. I figuren nedan framgår såväl beloppen för år 1999 som för år 2000.</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">174 Organisation och finansiering</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p406 ft52">Emissionsforskning</P>
<P class="p407 ft52">år 1999</P>
<P class="p408 ft52">Bå 2000</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr7 td235"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td310"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td311"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td310"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td84"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td312"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td313"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td314"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td315"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td316"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td317"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td318"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td310"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td319"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td320"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td310"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td235"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td227"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td321"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td310"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td322"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td323"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td84"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td324"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td71"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td323"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td310"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td325"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td326"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td310"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td87"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td227"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td323"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td327"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td227"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td328"><SPAN class="p409 ft50">NV</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td329"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td330"><SPAN class="p410 ft50">VV</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td331"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td330"><SPAN class="p411 ft52">KFB</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td332"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td333"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td334"><SPAN class="p412 ft52">STEM</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td87"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td233"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td335"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td336"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td227"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr2 td328"><SPAN class="p351 ft51">År 1999 1 6 mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td329"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr26 td330"><SPAN class="p145 ft52">År 1999 ( 6 mkr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td331"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td332"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td333"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td87"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td233"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr26 td337"><SPAN class="p347 ft52">NUTEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td227"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td329"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td331"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr21 td330"><SPAN class="p77 ft52">År 1999 (17 mkr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td332"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr21 td330"><SPAN class="p413 ft52">År 1999 (3 mkr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td87"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td233"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td227"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr2 td328"><SPAN class="p351 ft51">Bå 2000 ( 5 mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td329"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td331"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td332"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td87"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td233"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td227"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td329"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr21 td330"><SPAN class="p414 ft52">Bå 2000 ( 5 mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td331"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td332"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td87"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td233"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr21 td337"><SPAN class="p412 ft52">Del av PFF</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td227"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td328"><SPAN class="p351 ft50">effekt)</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td329"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td331"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td330"><SPAN class="p413 ft50">Bå 2000 (10 mkr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td332"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr20 td330"><SPAN class="p414 ft50">Bå 2000 ( 3 mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td87"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td233"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td227"><SPAN class="p17 ft116"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td329"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr26 td330"><SPAN class="p22 ft52">effekt och</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td331"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td332"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td87"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td233"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td337"><SPAN class="p145 ft52">(~1 mkr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td227"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td328"><SPAN class="p80 ft127">Bå 2000 (10 mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td329"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td331"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td330"><SPAN class="p414 ft52">FUD</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td332"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr26 td330"><SPAN class="p413 ft52">ej disponibelt)</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td87"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td233"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td227"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr21 td338"><SPAN class="p351 ft52">teknik)</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td329"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr21 td339"><SPAN class="p347 ft52">undersökn)</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td331"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td332"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td87"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td233"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td335"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td336"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td227"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td329"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td331"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td340"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td341"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td332"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td342"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td343"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td341"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td87"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td233"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td340"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td344"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td227"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td235"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td322"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td130"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td346"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td71"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td347"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td348"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td87"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td320"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td323"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td327"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td320"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td235"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td322"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td130"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td346"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td71"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td347"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td348"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td349"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td350"><SPAN class="p347 ft52">SMF</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td351"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td235"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td322"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td130"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td346"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td71"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td347"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td348"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td349"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td350"><SPAN class="p347 ft52">Fordons-</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td351"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td235"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td322"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td130"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td346"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td71"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td232"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td347"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td348"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td345"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td349"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td350"><SPAN class="p413 ft52">forskningsprog.</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td351"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td235"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td345"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td322"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td345"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td346"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td345"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td345"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td232"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td347"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td348"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td345"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td113"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td352"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td340"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td353"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td354"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p415 ft8">Figur 11.3</P>
<P class="p316 ft0">Energimyndighetens stöd till energirelaterad forskning inom området transporter och drivmedel sker som tidigare framgått inom ramen för det energipolitiska programmet och de mål som satts upp för detta. Energimyndigheten har fram t.o.m. februari 2000 beslutat om ekonomiskt stöd till sådan forskning motsvarande 70 miljoner kronor per år, varav 3 miljoner kronor per år tangerar området emissionsforskning.</P>
<P class="p60 ft0">Näringslivet bidrar enligt en sammanräkning av uppgifterna i utredningens enkät med ca 20 miljoner kronor till emissionsrelaterad forskning vid högskolor, institut och motsvarande. Offentlig finansiering i tillägg till redovisningen ovan (kommuner m.fl.) uppgår till ca 5 miljoner kronor för år 1999.</P>
<P class="p44 ft2">Till de ovan angivna beloppen skall läggas de statliga myndigheternas resurser för utrednings- och provningsverksamhet m.m. som ofta har en nära koppling till forskningen. Denna verksamhet kan uppskattas till <NOBR>20–30</NOBR> miljoner kronor årligen.</P>
<P class="p44 ft2">Vi har mot denna bakgrund och osäkerheterna i uppgifterna för år 2000 tagit år 1999 som utgångspunkt för statens utgifter för emissionsforskningen eller ca 45 miljoner kronor årligen fram till år 2006. Fr.o.m. detta torde år också de medel som Energimyndigheten avsätter till stöd för emissionsrelaterad energiforskning kunna föras över till EMFO, vilket medför en förstärk-</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td278"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td279"><SPAN class="p17 ft3">Organisation och finansiering 175</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td281"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft2">ning med som mest 5 miljoner kronor per år. Vi kan också konstatera att förändringar skett i de ekonomiska förutsättningar som gäller för uppdraget sedan direktiven beslutades i oktober 1998. En del av finansieringen måste därför ske genom att staten skjuter till ytterligare medel för emissionsforskningen. Om ett program enligt utredningens förslag kommer till stånd räknar vi också med att bilindustrin och andra potentiella finansiärer kan bidra till finansieringen av forskning inom det här området.</P>
<P class="p416 ft35"><SPAN class="ft28">11.5</SPAN><SPAN class="ft110">Finansiering av ett särskilt projekt för emissionsstatistik</SPAN></P>
<P class="p92 ft29">Utredningen har i avsnitt 10.2.2 p C föreslagit ett särskilt FoU- projekt med inriktning att utveckla metodik, ta fram underlag för och uppdatera emissionsstatistiken inom vägtransportsektorn. Från föreslagna medel till emissionsforskningen bör för detta projekt avsättas tre miljoner kronor per år under tre år.</P>
<P class="p96 ft35"><SPAN class="ft28">11.6</SPAN><SPAN class="ft110">Internationell samverkan</SPAN></P>
<P class="p92 ft2">En samlad programorganisation bör också inkludera särskilda uppgifter och funktioner som stärker den internationella dimensionen i <NOBR>FoU-arbetet.</NOBR> Detta kan ske genom att programrådet inrättar en särskild och för alla gemensam stödfunktion för att stärka FoU- rollen gentemot EU och andra internationella organ. En sådan funktion kan ha flera olika uppgifter som att medverka till att svenska forskare och experter</P>
<P class="p234 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">deltar i viktiga forskningsprojekt inom EU:s forskningsprogram</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">deltar i utformningen av kommande forskningsprogram, närmast utformningen av det sjätte ramprogrammets forskningsinriktning</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">blir viktiga konsulter och experter för EU inom utredningens område</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">176 Organisation och finansiering</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">medverkar vid utveckling av metoder för avgasprovning och emissionsinventeringar m.m.</SPAN></P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">tillser att forskningsprogrammet och dess resultat blir så väl kända att internationella organ finner det naturligt att samarbeta med olika experter och institutioner i Sverige</SPAN></P>
<P class="p132 ft20">Ett rimligt mål är att Sverige inom fem år har minst 8 procent av EU:s forskningsbudget inom utredningens område samt en motsvarande andel av EU:s uppköpta tjänster (jfr avsnitt 10.3).</P>
<P class="p418 ft35"><SPAN class="ft28">11.7</SPAN><SPAN class="ft110">Organisation av forskningsutförande organ</SPAN></P>
<P class="p92 ft29">Det finns en stor samstämmighet inom utredningen att en koncentrering av <NOBR>FoU-resurserna</NOBR> är nödvändig om målen i kapitel 10 skall nås. KFB har nyligen i en strategirapport kring forskning för en hållbar utveckling inom transportområdet också pekat på behovet av långsiktigt stabila forskningsmiljöer. KFB pekar också på att det forskningsutförande systemet skall</P>
<P class="p234 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">på kort och lång sikt leverera problemrelevant kunskap</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">producera kunskap som krävs för att möta oväntade nya problem</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">stödja det svenska innovationssystemet</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">genomföra forskning med hög vetenskaplig kvalitet.</SPAN></P>
<P class="p132 ft2">En bärande tanke i KFB:s rapport är att det för <NOBR>FoU-verksamheten</NOBR> inom området krävs miljöer som både kan bedriva forskning och utveckling, men också har resurser för kortvariga uppdrag av utredningskaraktär. I rapporten framgår att detta bäst kan åstadkommas genom institut eller verksamheter i institutsliknande former av en viss omfattning. Vi delar KFB:s uppfattning och vill ytterligare understryka behovet av en koncentrering av resurserna till ett fåtal centra och institut.</P>
<P class="p60 ft3">Förstärkning av resurserna kan ske på flera olika nivåer; skapande av nätverk, utformning av s.k. virtuella institut, överföringar</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td278"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td279"><SPAN class="p17 ft3">Organisation och finansiering 177</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td281"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">av verksamheter mellan olika organisationer, samspel mellan högskolor och institut i form av doktorandtjänster m.m.</P>
<P class="p44 ft2">Utredningen anser att nätverk och samverkan i form av virtuella institut respektive utbyte mellan högskolor och forskningsinstitut är frågor som en programorganisation kan och skall lösa och därför inte behöver diskuteras vidare i detta sammanhang. Vi har i våra diskussioner inte heller funnit att det finns några problem att skapa sådana former för samarbete. Vi kan också konstatera att vissa institutioner i dag utgör naturliga plattformar och centra, som man skall bygga vidare på. Detta gäller bl.a.</P>
<P class="p234 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">de kompetenscentra för förbränningsmotorteknik som inrättats</SPAN></P>
<P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">MTC som utgör ett naturligt centrum för emissionsfrågor</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">IMM som är landets främsta resurs för miljörelaterade hälsofrågor</SPAN></P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">IVL som har en bred kompetens inom miljöeffektområdet</SPAN></P>
<P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">VTI som statligt transportforskningsinstitut och ansvarigt beräkningsmodeller för emissioner.</SPAN></P>
<P class="p129 ft0">Av instituten har såväl IVL som IMM en väl etablerad forskning inom de ovan nämnda områdena, vilken bl.a. manifesteras i omfattande publicering i vetenskapliga tidskrifter med granskningsförfarande. Såväl VTI som MTC behöver förstärka sin vetenskapliga bas inom emissionsområdet.</P>
<P class="p44 ft2">Utredningen har fört diskussioner med några av de utförande parterna i syfte att analysera förutsättningarna för en koncentration inom nuvarande struktur. Vi har fokuserat på de verksamheter som direkt berör emissionsmätningar, utveckling och applicering av emissionsmodeller samt vissa studier för verifiering av modeller.</P>
<P class="p87 ft0">Vi har härvid konstaterat att flera olika lösningar kan tänkas för en koncentrering inom det aktuella området.</P>
<P class="p166 ft2">Ett alternativ är att bygga upp ett särskilt emissionsforskningsinstitut eller att öka koncentrationen av verksamheter till något av de befintliga instituten. Den mest långtgående koncentreringen enligt denna modell innebär att utveckling av emissionsmodeller, studier av emissioner från fordon i laboratorium respektive i trafik samt ett syntetiserande arbete förläggs i ett och samma institut.</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft0">178 Organisation och finansiering</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft2">Vi finner det inte motiverat att i dag bygga upp ett nytt, eget institut för ändamålet, framför allt därför att ett sådant knappast skulle få den storlek och styrka som erfordras, åtminstone inom de finansiella ramar som för närvarande är tillgängliga. Däremot vill vi föreslå att de resurser som nu är splittrade på flera händer så långt möjligt samlas och koncentreras till ett av de befintliga FoU- instituten. Särskilt den tillämpade FoU- och provningsverksamheten kräver en gemensam organisatorisk och resursmässig bas.</P>
<P class="p58 ft0">En sådan organisationsförändring berör i första hand IVL och MTC, men även i någon mån verksamheter vid andra institut och institutioner. Denna lösning förutsätter också att det finns ett positivt intresse hos de ingående parterna.</P>
<P class="p63 ft0">Oavsett lösning gäller att det måste finnas ett intresse och ekonomiska incitament i en koncentrering samt att det finns en god och kreativ forskningsmiljö.</P>
<P class="p71 ft2">Utredningens föreslår därför en snar översyn av den institutionella strukturen med sikte på en koncentration och kraftsamling i utförarledet. Som framgått ovan bör detta främst gälla den tillämpade FoU och provningsverksamhet som ligger nära myndigheternas och företagens behov. Denna bör också innefatta en dialog med IVL:s och MTC:s ägare och ledning för att utröna förutsättningar och intresse för ett organisatoriskt närmande.</P>
<P class="p59 ft29">Utredningen har även övervägt möjligheterna till en samordning av resurserna inom området arbetsmaskiner och föreslår att ett särskilt <NOBR>FoU-centrum</NOBR> skapas för dessa genom ett samarbete mellan SMP, JTI och Luleå Tekniska Universitet. Bildandet av ett sådant centrum skall dock inte ses isolerat från de övriga organisatoriska förändringar som föreslås.</P>
<P class="p58 ft0">Det finns också ett behov av att skapa ett centrum eller institut för systemstudier och styrmedel. Former och lokalisering av ett sådant bör enligt utredningens uppfattning vara en uppgift för Beredningsgruppen för EMFO.</P>
<P class="p71 ft29">Slutligen bör starkt beaktas de möjligheter till synergieffekter som öppnar sig genom den omstrukturering som pågår av den svenska fordonsindustrin. Att exempelvis Saab och Volvo PV numera ingår i General Motors respektive Ford öppnar nya möjligheter för FoU inom emissionsområdet. En fokuserad sats-</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td278"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td279"><SPAN class="p17 ft3">Organisation och finansiering 179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td281"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft2">ning i Sverige på hög kompetens inom vissa specialområden skulle kunna positionera de svensklokaliserade fordonstillverkarna som världsledande inom respektive koncerner inom t.ex. emissioner och trafiksäkerhet. Detta förutsätter dock att Sverige rankas i världstopp när det gäller de aktuella områdena.</P>
<P class="p71 ft2">I denna vision ingår inte bara de svenska företagens kompetens, utan även hur krävande ”miljö” (lagstiftning, marknadskrav osv) företaget verkar i, vilken kompetens som finns att tillgå utanför företagen på högskolor och forskningsinstitut m.m. I Tyskland fungerar instituten, exempelvis det i Aachen, precis på detta sätt. En svensk motsvarande tydlig institutssatsning på t.ex. emissioner och säkerhet skulle både ligga i samhällets och fordonsindustrins intresse och kunna ligga inom ramarna för en kommande diskussion om en omorganisation av institut, laboratorier och forskningsinstitutioner. För att uppnå en världsledande ställning inom emissionsområdet erfordras dock insatser betydligt över dem som nuvarande ramar medger.</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr0 td174"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td175"><SPAN class="p18 ft0">187</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td176"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td177"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft1">Bilaga 2</P>
<P class="p420 ft0">Författare</P>
<P class="p421 ft0">Civilingenjör Peter Ahlvik</P>
<P class="p421 ft0">Ecotraffic R&D AB</P>
<P class="p422 ft128">Avgaskrav för lätta fordon</P>
<P class="p423 ft2">I tabell 1 nedan visas en sammanställning över EU:s krav för lätta fordon. Liknande krav finns också för olika viktklasser av lätta lastbilar och bussar, men dessa redovisas ej här av utrymmesskäl.</P>
<P class="p9 ft0">Man kan i tabell 1 notera att HC och NO<SPAN class="ft23">X </SPAN>i tidigare och nu gällande bestämmelser redovisas som ett summavärde (HC+NO<SPAN class="ft23">X</SPAN>), samt att detta också kommer att göras i framtiden för dieseldrivna lätta fordon, men med ett tillägg i form av en begränsning av NO<SPAN class="ft23">X </SPAN>- emissionerna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">188 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft0">Tabell 1 EU:s emissionsgränser för personbilar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr9 td186"></TD>
<TD class="tr9 td355"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td356"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td296"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td186"></TD>
<TD class="tr28 td357"><SPAN class="p173 ft107">Direktiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td358"><SPAN class="p170 ft108">Bet<SPAN class="ft129">a</SPAN>.</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td359"><SPAN class="p424 ft108">Tid<SPAN class="ft129">b</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td186"></TD>
<TD class="tr22 td360"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td361"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td362"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td186"></TD>
<TD class="tr31 td363"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td356"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td286"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td186"></TD>
<TD class="tr28 td364"><SPAN class="p173 ft107">91/441/EEG</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td365"><SPAN class="p345 ft107">Euro I</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td366"><SPAN class="p351 ft107">6/92 1/93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td186"></TD>
<TD class="tr34 td367"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td368"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td296"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td186"></TD>
<TD class="tr28 td364"><SPAN class="p173 ft122">94/12/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td365"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td366"><SPAN class="p351 ft109"><NOBR>1996-01</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td186"></TD>
<TD class="tr24 td364"><SPAN class="p173 ft107">bensin</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td365"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td366"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td186"></TD>
<TD class="tr3 td364"><SPAN class="p173 ft107">94/12/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td365"><SPAN class="p345 ft107">Euro II</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td366"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td186"></TD>
<TD class="tr29 td364"><SPAN class="p173 ft108">diesel IDI<SPAN class="ft129">d</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td365"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td366"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td186"></TD>
<TD class="tr29 td364"><SPAN class="p173 ft107">94/12/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td365"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td366"><SPAN class="p351 ft130"><NOBR>1997-01</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td186"></TD>
<TD class="tr7 td367"><SPAN class="p173 ft108">diesel DI<SPAN class="ft129">e</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td368"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td296"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td186"></TD>
<TD class="tr28 td364"><SPAN class="p173 ft122">98/69/EG, rad</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td365"><SPAN class="p345 ft107">Euro</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td366"><SPAN class="p351 ft130"><NOBR>2000-01</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td186"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td364"><SPAN class="p173 ft122">A bensin<SPAN class="ft129">f</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td186"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td365"><SPAN class="p345 ft107">III</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td366"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td186"></TD>
<TD class="tr31 td364"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td366"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td186"></TD>
<TD class="tr29 td364"><SPAN class="p173 ft122">98/69/EG, rad</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td365"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td366"><SPAN class="p351 ft109"><NOBR>2001-01</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td186"></TD>
<TD class="tr7 td367"><SPAN class="p173 ft108">A diesel<SPAN class="ft129">g</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td368"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td296"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td186"></TD>
<TD class="tr29 td364"><SPAN class="p173 ft122">98/69/EG, rad</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td365"><SPAN class="p345 ft107">Euro</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td366"><SPAN class="p351 ft130"><NOBR>2005-01</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td186"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td364"><SPAN class="p173 ft107">B bensin<SPAN class="ft129">f</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td186"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td365"><SPAN class="p345 ft107">IV</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td366"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td186"></TD>
<TD class="tr34 td364"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td366"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td186"></TD>
<TD class="tr29 td364"><SPAN class="p173 ft107">98/69/EG, rad</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td365"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td366"><SPAN class="p351 ft130"><NOBR>2006-01</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td186"></TD>
<TD class="tr7 td364"><SPAN class="p173 ft108">B diesel<SPAN class="ft129">g</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td365"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td366"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td186"></TD>
<TD class="tr31 td369"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td370"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td285"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p425 ft122">Emission och gräns (g/km)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr7 td371"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td372"><SPAN class="p173 ft107">CO</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td373"><SPAN class="p36 ft107">HC</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td374"><SPAN class="p412 ft108">NO<SPAN class="ft33">X</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td374"><SPAN class="p412 ft107">HC+</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td375"><SPAN class="p170 ft108">PM<SPAN class="ft129">c</SPAN>,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td376"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td377"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td378"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td379"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td379"><SPAN class="p412 ft108">NO<SPAN class="ft33">X</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td380"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td381"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td382"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td383"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td142"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td142"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td384"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td386"><SPAN class="p145 ft48">2,72</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td387"><SPAN class="p345 ft130"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td158"><SPAN class="p345 ft130"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td158"><SPAN class="p345 ft107">0,97</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td214"><SPAN class="p345 ft107">0,14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td388"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td389"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td390"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td164"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td164"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td251"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td386"><SPAN class="p145 ft48">2,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td387"><SPAN class="p345 ft109"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td158"><SPAN class="p345 ft109"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td158"><SPAN class="p345 ft122">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td214"><SPAN class="p351 ft109"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td386"><SPAN class="p345 ft122">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td387"><SPAN class="p345 ft109"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td158"><SPAN class="p345 ft109"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td158"><SPAN class="p345 ft122">0,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td214"><SPAN class="p345 ft122">0,08</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td386"><SPAN class="p145 ft48">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td387"><SPAN class="p345 ft109"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td158"><SPAN class="p345 ft109"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td158"><SPAN class="p345 ft122">0,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td214"><SPAN class="p345 ft122">0,10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td388"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td389"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td390"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td164"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td164"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td251"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td386"><SPAN class="p145 ft48">2,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td387"><SPAN class="p145 ft107">0,20</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td158"><SPAN class="p345 ft107">0,15</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td158"><SPAN class="p345 ft130"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td214"><SPAN class="p351 ft130"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td386"><SPAN class="p145 ft48">0,64</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td387"><SPAN class="p345 ft130"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td158"><SPAN class="p345 ft107">0,50</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td158"><SPAN class="p345 ft107">0,56</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td214"><SPAN class="p345 ft107">0,05</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td388"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td389"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td390"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td164"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td164"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td251"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td386"><SPAN class="p145 ft48">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td387"><SPAN class="p145 ft107">0,10</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td158"><SPAN class="p345 ft107">0,08</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td158"><SPAN class="p345 ft130"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td214"><SPAN class="p351 ft130"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td386"><SPAN class="p145 ft48">0,50</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td387"><SPAN class="p345 ft130"><NOBR>---</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td158"><SPAN class="p345 ft107">0,25</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td158"><SPAN class="p345 ft107">0,30</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td214"><SPAN class="p345 ft107">0,025</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td386"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td387"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td158"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td158"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td214"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft8">Anmärkningar:</P>
<P class="p426 ft8"><SPAN class="ft108">a</SPAN><SPAN class="ft131">I denna kolumn har de lekmannamässiga beteckningarna listats (Euro I, II, osv.)</SPAN></P>
<P class="p427 ft133"><SPAN class="ft108">b</SPAN><SPAN class="ft132">De två olika datum som anges i tabellen för införandetidpunkt avser att bestämmelsen införs stegvis. Det första datumet är för nya typgodkännanden (dvs. nya certifieringar) och det senare datumet är för alla nyregistrerade fordon.</SPAN></P>
<P class="p427 ft8"><SPAN class="ft8">c</SPAN><SPAN class="ft131">PM: partikelemissioner. Partikelgränsvärdet gäller bara för dieseldrivna fordon.</SPAN></P>
<P class="p427 ft8"><SPAN class="ft108">d</SPAN><SPAN class="ft131">IDI: indirekt insprutning, dvs. insprutning i förkammare (eller virvelkammare)</SPAN></P>
<P class="p428 ft8"><SPAN class="ft108">e</SPAN><SPAN class="ft131">DI: direkt insprutning, dvs. insprutning direkt i cylindern (förbränningsrummet)</SPAN></P>
<P class="p429 ft108"><SPAN class="ft108">f</SPAN><SPAN class="ft134">Direktivet 98/69/EG (2000/2001 resp. 2005/2006) baseras på den nya EU- körcykeln (NEDC), som använder en modifierad procedur vid start med kall</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td391"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td70"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">189</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td392"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td393"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft133">motor (+20 – +30 °C). Därför är CO - gränsvärdet (2,3 g/km) faktiskt strängare i 98/69/EG direktivet än gränsvärdet i 94/12/EG direktivet (2,2 g/km) som använde den äldre <NOBR>EU-körcykeln</NOBR> (EDC). Eftersom även HC emissionerna är högre i NEDC körcykel blir den reduktion i HC+NO<SPAN class="ft82">X </SPAN>som kan beräknas med ledning av värdena i tabellen (från 0,50 till 0,45 g/km) mycket större än vad siffervärdena indikerar.</P>
<P class="p431 ft8"><SPAN class="ft108">g</SPAN><SPAN class="ft131">Dieselmotorer påverkas mindre av förändringen av startproceduren i den nya NEDC körcykeln än bensindrivna motorer. Därför är jämförelsen mellan äldre gränsvärden och nya gränsvärden mer relevant i detta fall än för bensindrivna bilar.</SPAN></P>
<P class="p432 ft2">Som framgår av tabell 1 har en successiv sänkning av emissionsgränserna gjorts sedan direktivet 91/441/EEG och dessa minskningar kommer också att fortsätta i framtiden. En modifiering av körcykeln kommer att införas i bestämmelserna från och med direktivet 98/69/EG, varför en direkt jämförelse mellan nivåerna i detta och tidigare direktiv inte kan göras utan att hänsyn tas till skillnaden mellan körcyklerna. Vidare låg också emissionsgränserna för produktionskontroll (COP, Conformity of Production) på en högre nivå för 94/12/EG och tidigare direktiv än de gränsvärden som visats i tabell 1. I framtiden kommer samma gränser att gälla i båda fallen, vilket också innebär en viss skärpning av nivåerna. Dessutom kommer hållbarhetskrav enligt svensk förebild att införas från och med direktivet 98/69/EG.</P>
<P class="p225 ft2">Man kan också notera att från och med direktivet 94/12/EG gäller olika gränsvärden för bensin- och dieseldrivna fordon. Gränsen för CO är lägre för de dieseldrivna fordonen men högre för HC+NO<SPAN class="ft79">X</SPAN>. I de framtida bestämmelserna gäller samma förhållande för CO, medan <NOBR>HC-gränsen</NOBR> (i praktiken<SPAN class="ft56">1</SPAN>) är lägre för</P>
<P class="p433 ft58"><SPAN class="ft57">1 </SPAN>HC är inte direkt reglerat för de dieseldrivna fordonen men i praktiken kan man hävda att även HC regleras indirekt genom att både NO<SPAN class="ft23">X </SPAN>och summan av NO<SPAN class="ft23">X </SPAN>och HC regleras. Eftersom NO<SPAN class="ft23">X </SPAN>emissionerna är svårast att minska för dieseldrivna fordon kan man förmoda att incitamentet att minska HC emissionerna kommer att vara stort. Därmed kommer HC i praktiken att maximeras till skillnaden mellan gränserna för HC+NO<SPAN class="ft23">X </SPAN>respektive NO<SPAN class="ft23">X</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">190 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">de dieseldrivna och NO<SPAN class="ft23">X </SPAN>är lägre för de bensindrivna fordonen. Partikelemissionerna regleras ej för fordon med ottomotorer (t.ex. bensinmotorer).</P>
<P class="p44 ft29">Krav som motsvarar kraven i tabell 1 finns också för lätta lastbilar och bussar (se även nästa avsnitt). Emissionsnivåerna är högre i dessa bestämmelser, men i övrigt är trenden för en successiv skärpning av emissionsgränserna densamma.</P>
<P class="p46 ft19">Miljöklasser för lätta fordon</P>
<P class="p97 ft0">Miljöklasser för lätta fordon har funnits i Sverige sedan år 1992 (årsmodell 1993). Dessa bestämmelser har ändrats i ett antal omgångar, men någon genomgång av de tidigare bestämmelserna görs inte här av utrymmesskäl.</P>
<P class="p44 ft2">Det nya miljöklassystemet ändras på flera punkter i jämförelse med de tidigare bestämmelserna. Först och främst kommer enbart europeiska (beslutade) gränser att användas. För det andra ändras beteckningen för miljöklasserna (miljöklass 1, 2 och 3) som använts fram till utgången av 1999. Problemet har bl.a. varit att gränsvärdena för de olika miljöklasserna ändrats under årens lopp och därför finns det skillnader mellan samma beteckning på en miljöklass beroende på vilken årsmodell det är fråga om. På så sätt har systemet blivit svårt att överblicka för såväl lekmän som experter. I stället kommer man i det nya miljöklassystemet att använda beteckningen för det år som den aktuella EU gränsen införs (gäller även retroaktivt). De nya miljöklasserna som kommer att tillämpas från och med år <NOBR>2000-01-01</NOBR> för personbilar heter följaktligen:</P>
<P class="p434 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Miljöklass 2000 </SPAN><NOBR>(2000-01-01</NOBR> för nya typgodkännanden och <NOBR>2001-01-01</NOBR> för alla fordon)</P>
<P class="p51 ft0"><SPAN class="ft0">·</SPAN><SPAN class="ft30">Miljöklass 2005 </SPAN><NOBR>(2005-01-01</NOBR> för nya typgodkännanden och <NOBR>2006-01-01</NOBR> för alla fordon).</P>
<P class="p435 ft3">Genom att miljöklass 2000 blir obligatorisk redan 2000/2001 kommer inga ekonomiska incitament att införas för denna kategori</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td391"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td70"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">191</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td392"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td393"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft2">under innevarande år. Enligt budgetpropositionen hösten 1999 införs en befrielse av fordonsskatt för bilar som registreras i miljöklass 2005 under år 2000 med totalt 3 500 kronor. Riksdagen har antagit budgetpropositionen och en lagändring med denna innebörd förväntas under våren 2000. År 2001 när kraven i miljöklass 2000 blir obligatoriska för alla personbilar och lätta lastbilar avser regeringen att föreslå att skattebefrielsen för bilar i miljöklass 2005 ska vara 1 500 kronor.</P>
<P class="p60 ft2">Det förtjänar också att nämnas att gränserna för de två tyngsta klasserna (referensvikten) av lätta lastbilar och lätta fordon för personbefordran införs ett år senare (2001/2002 resp. 2006/2007) än för personbilar och för den lättaste klassen för de två övriga nämnda kategorierna av fordon. Tabell 2 visar en sammanställning av de nya antagna miljöklasserna för lätta fordon och de gränsvärden som är förknippade med dem.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td394"><SPAN class="p436 ft135">Tabell 2:</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr29 td395"><SPAN class="p17 ft136">Nya miljöklasser för lätta fordon</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td237"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td396"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td237"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td370"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td370"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td397"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td263"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td246"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td155"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td398"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td399"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td270"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td327"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td246"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td400"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td246"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td356"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td370"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td397"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td401"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td402"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td403"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td404"><SPAN class="p79 ft107">Emissionskomponent och gräns (g/km)</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td405"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td365"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr19 td406"><SPAN class="p144 ft107">Referens-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td407"><SPAN class="p410 ft107">CO</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td408"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td409"><SPAN class="p424 ft107">HC</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td410"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td411"><SPAN class="p411 ft108">NO<SPAN class="ft33">X</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td412"><SPAN class="p40 ft108">HC+NO<SPAN class="ft33">X</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td413"><SPAN class="p20 ft108">PM<SPAN class="ft129">a</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td365"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td414"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td415"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td416"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td417"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td418"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td419"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td420"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td421"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td420"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td358"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td368"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td422"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td423"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td424"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td425"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td426"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td427"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td428"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td429"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td430"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td431"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td430"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td361"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td432"><SPAN class="p20 ft108">MK<SPAN class="ft129">b</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td433"><SPAN class="p144 ft108">Vikt<SPAN class="ft129">c</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td434"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td435"><SPAN class="p412 ft137">B<SPAN class="ft33">d</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td436"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td437"><SPAN class="p146 ft137">D<SPAN class="ft33">d</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td438"><SPAN class="p40 ft122">B</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td434"><SPAN class="p172 ft122">D</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td439"><SPAN class="p20 ft122">B</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td435"><SPAN class="p22 ft122">D</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td440"><SPAN class="p22 ft122">B</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td435"><SPAN class="p412 ft137">D<SPAN class="ft33">e</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td441"><SPAN class="p345 ft122">D</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td442"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td397"><SPAN class="p34 ft107"><NOBR>-1250</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td401"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td387"><SPAN class="p145 ft107">2,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td443"><SPAN class="p437 ft107">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td444"><SPAN class="p351 ft107">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td401"><SPAN class="p235 ft107">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td445"><SPAN class="p345 ft107">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td387"><SPAN class="p145 ft130">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td386"><SPAN class="p345 ft107">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td387"><SPAN class="p351 ft107">0,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td365"><SPAN class="p345 ft48">0,08</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td442"><SPAN class="p412 ft107">1996</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td244"><SPAN class="p438 ft107"><NOBR>1251-1700</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p145 ft107">4,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td443"><SPAN class="p437 ft107">1,25</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td444"><SPAN class="p351 ft107">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td401"><SPAN class="p235 ft107">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td445"><SPAN class="p345 ft107">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p145 ft130">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td386"><SPAN class="p345 ft107">0,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p351 ft107">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td365"><SPAN class="p345 ft48">0,12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td442"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td397"><SPAN class="p34 ft122">1701-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td401"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p145 ft122">5,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td443"><SPAN class="p437 ft122">1,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td444"><SPAN class="p351 ft122">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td401"><SPAN class="p235 ft122">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td445"><SPAN class="p345 ft122">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p145 ft109">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td386"><SPAN class="p345 ft122">0,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p351 ft122">1,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td365"><SPAN class="p345 ft48">0,17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td446"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td447"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td448"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td390"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td155"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td449"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td450"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td448"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td321"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td390"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td389"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td390"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td368"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td442"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td397"><SPAN class="p34 ft107"><NOBR>-1305</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td401"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td387"><SPAN class="p145 ft107">2,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td443"><SPAN class="p437 ft107">0,64</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td444"><SPAN class="p345 ft107">0,20</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td401"><SPAN class="p235 ft107">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td445"><SPAN class="p345 ft48">0,15</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td387"><SPAN class="p145 ft107">0,50</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td386"><SPAN class="p345 ft130">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td387"><SPAN class="p351 ft107">0,56</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td365"><SPAN class="p345 ft48">0,05</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td442"><SPAN class="p412 ft107">2000</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td244"><SPAN class="p438 ft107"><NOBR>1306-1760</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p145 ft107">4,17</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td443"><SPAN class="p437 ft107">0,80</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td444"><SPAN class="p345 ft107">0,25</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td401"><SPAN class="p235 ft107">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td445"><SPAN class="p345 ft48">0,18</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p145 ft107">0,65</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td386"><SPAN class="p345 ft130">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p351 ft107">0,72</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td365"><SPAN class="p145 ft107">0,07</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td442"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td397"><SPAN class="p34 ft107">1760-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td401"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p145 ft107">5,22</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td443"><SPAN class="p437 ft107">0,95</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td444"><SPAN class="p345 ft107">0,29</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td401"><SPAN class="p235 ft107">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td445"><SPAN class="p345 ft48">0,21</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p145 ft107">0,78</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td386"><SPAN class="p345 ft130">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p351 ft107">0,86</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td365"><SPAN class="p345 ft48">0,10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td446"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td447"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td448"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td390"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td155"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td449"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td450"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td448"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td321"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td390"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td389"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td390"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td368"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td442"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td397"><SPAN class="p34 ft122"><NOBR>-1305</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td401"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td387"><SPAN class="p145 ft122">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td443"><SPAN class="p437 ft122">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td444"><SPAN class="p345 ft122">0,10</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td401"><SPAN class="p235 ft122">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td445"><SPAN class="p345 ft48">0,08</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td387"><SPAN class="p145 ft122">0,25</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td386"><SPAN class="p345 ft109">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td387"><SPAN class="p351 ft122">0,30</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td365"><SPAN class="p145 ft122">0,025</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td442"><SPAN class="p412 ft107">2005</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td244"><SPAN class="p438 ft107"><NOBR>1306-1760</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p145 ft107">1,81</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td443"><SPAN class="p437 ft107">0,63</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td444"><SPAN class="p345 ft107">0,13</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td401"><SPAN class="p235 ft107">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td445"><SPAN class="p345 ft48">0,10</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p145 ft107">0,33</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td386"><SPAN class="p345 ft130">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p351 ft107">0,39</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td365"><SPAN class="p145 ft107">0,04</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td442"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td397"><SPAN class="p34 ft107">1760-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td401"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p145 ft107">2,27</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td443"><SPAN class="p437 ft107">0,74</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td444"><SPAN class="p345 ft107">0,16</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td401"><SPAN class="p235 ft107">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td445"><SPAN class="p345 ft48">0,11</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p145 ft107">0,39</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td386"><SPAN class="p345 ft130">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td387"><SPAN class="p351 ft107">0,46</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td365"><SPAN class="p345 ft48">0,06</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td446"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td447"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td448"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td390"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td155"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td449"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td450"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td448"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td321"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td390"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td389"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td390"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td368"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td451"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td447"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td270"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td246"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td155"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td398"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td399"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td270"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td327"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td246"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td400"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td246"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td368"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft8">Anmärkningar:</P>
<P class="p131 ft8"><SPAN class="ft8">a</SPAN><SPAN class="ft138">PM: partikelemissioner. Partikelgränsvärdet gäller bara för dieseldrivna fordon.</SPAN></P>
<P class="p439 ft8"><SPAN class="ft8">b</SPAN><SPAN class="ft138">MK: Miljöklass (1996, 2000 och 2005)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">192 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft8"><SPAN class="ft8">c</SPAN><SPAN class="ft131">Referensvikt anger fordonens vikt i körklart skick exklusive förare men med ett fast tillägg av 100 kg.</SPAN></P>
<P class="p439 ft8"><SPAN class="ft8">d</SPAN><SPAN class="ft138">B: bensin; D: diesel</SPAN></P>
<P class="p131 ft8"><SPAN class="ft3">e</SPAN><SPAN class="ft138">For dieselfordon med direktinsprutning (DI) har högre gränsvärden för HC+NO</SPAN><SPAN class="ft52">X </SPAN>tillämpats tidigare. Undantaget upphörde <NOBR>1999-09-30</NOBR> och några emissionsvärden har därför inte visats i tabellen.</P>
<P class="p441 ft2">Erfarenheterna av det tidigare miljöklassystemet är att ett visst genomslag för miljöklass 2 (MK2) har kunnat noterats, medan genomslaget för den ”bästa” miljöklassen, miljöklass 1 (MK1), varit begränsat. Orsakerna till det ringa genomslaget i det senare fallet är flera men den största är sannolikt att MK1 baserats på kaliforniska regler. Flera europeiska biltillverkare säljer förhållandevis få – eller inga – fordon på den kaliforniska marknaden. Därmed har ej heller särskilt många fordon utvecklats för dessa bestämmelser. En annan bidragande orsak är att den svenska marknaden är liten och en utveckling av fordon enbart för denna marknad inte kunnat motiveras av strikt kommersiella skäl. Emedan det nya miljöklassystemet baserar sig på europeiska bestämmelser finns sannolikt förutsättningar för ett större genomslag än för tidigare miljöklasser.</P>
<P class="p42 ft1">Avgaskrav för motorer till tunga fordon</P>
<P class="p92 ft2">Det kan först vara värt att notera, att avgaskraven i detta fall satts enbart för motorn och således ej för hela fordonet som i det förra fallet. Därav följer också att emissionerna för motorer till tunga fordon anges som massemissioner per avgivet arbete (g/kWh) och inte per körsträcka (g/km) som för lätta fordon. Vidare har nuvarande och tidigare krav baserats på en körcykel som är stationär, dvs. har konstant belastning och varvtal för varje belastningssteg. I verklig trafik utsätts en motor för transienter<SPAN class="ft56">2</SPAN>, vilket medför att emissionsnivån påverkas av detta. Det är av ovanstående resonemang således uppenbart att emissionsnivåerna</P>
<P class="p236 ft58"><SPAN class="ft57">2 </SPAN>Transienter: snabba variationer av varvtal och/eller belastning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td391"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td70"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">193</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td392"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td393"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft0">för tunga och lätta fordon inte direkt kan jämföras med varandra. Likaså är det inte trivialt att beräkna utsläppen för ett fordon med utgångspunkt från data erhållna vid motorprov.</P>
<P class="p71 ft2">De framtida skärpta avgaskraven för motorer till tunga fordon antogs av EU parlamentet <NOBR>1999-11-16</NOBR> och publicerades <NOBR>2000-02-</NOBR> 16 efter ett bekräftande beslut av rådet (direktivet kommer att heta 1999/96/EG). Det kan vara värt att notera, att de svenska bestämmelserna för motorer till tunga fordon anpassats mer till <NOBR>EU-kraven</NOBR> än vad som varit fallet för lätta fordon. Hållbarhetskrav har dock funnits (och finns) i Sverige även för motorer till tunga fordon till skillnad från EU. I tabell 3 har tidigare, nu gällande och framtida emissionsgränser i EU listats. För kravnivåerna har också de brukliga beteckningarna Euro I, II osv. använts som komplement till beteckningen för det aktuella direktivet</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">194 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p442 ft3">Tabell 3: Emissionsgränser för motorer till tunga fordon inom EU</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr9 td452"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td453"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td454"><SPAN class="p143 ft107">Direktiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td455"><SPAN class="p443 ft108">Bet<SPAN class="ft129">a</SPAN>.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td456"><SPAN class="p147 ft107">Tid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td457"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td143"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td458"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td459"><SPAN class="p143 ft108">ECE R49<SPAN class="ft129">b</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td165"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td453"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td460"><SPAN class="p143 ft107">88/77/EEC,</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td159"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td244"><SPAN class="p351 ft107">86 – 88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td459"><SPAN class="p143 ft108">ECE R49.01<SPAN class="ft129">d</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td165"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td453"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td460"><SPAN class="p143 ft107">91/542/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td159"><SPAN class="p345 ft107">Euro I</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td244"><SPAN class="p444 ft130"><NOBR>92-07-</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td460"><SPAN class="p143 ft107">rad A</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td159"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td244"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td460"><SPAN class="p143 ft113">91/542/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td159"><SPAN class="p345 ft113">Euro I</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td244"><SPAN class="p444 ft139"><NOBR>93-10</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td460"><SPAN class="p143 ft122">rad A COP<SPAN class="ft129">f</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td159"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td244"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td459"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td165"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td453"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td460"><SPAN class="p143 ft107">91/542/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td159"><SPAN class="p351 ft107">Euro II</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td244"><SPAN class="p79 ft107"><NOBR>95-10</NOBR> –</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td460"><SPAN class="p143 ft107">rad B</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td159"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td244"><SPAN class="p444 ft130"><NOBR>96-10</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td459"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td165"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td453"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td460"><SPAN class="p143 ft107">1999/96/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td159"><SPAN class="p345 ft107">Euro III</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td244"><SPAN class="p444 ft130"><NOBR>2000-10</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td460"><SPAN class="p143 ft108">ESC<SPAN class="ft129">h </SPAN>& ELR<SPAN class="ft129">i</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td159"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td244"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td460"><SPAN class="p143 ft107">1999/96/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td159"><SPAN class="p345 ft107">Euro III</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td244"><SPAN class="p444 ft130"><NOBR>2001-10</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td459"><SPAN class="p143 ft108">ETC<SPAN class="ft129">k</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td165"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td453"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td460"><SPAN class="p143 ft107">1999/96/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td159"><SPAN class="p351 ft107">Euro IV</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td244"><SPAN class="p444 ft130"><NOBR>2005-10</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td460"><SPAN class="p143 ft108">ESC<SPAN class="ft129">h </SPAN>& ELR<SPAN class="ft129">i</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td159"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td244"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td460"><SPAN class="p143 ft107">1999/96/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td159"><SPAN class="p351 ft107">Euro IV</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td244"><SPAN class="p444 ft130"><NOBR>2006-10</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td459"><SPAN class="p143 ft108">ETC<SPAN class="ft129">k</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td165"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td453"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td460"><SPAN class="p143 ft107">1999/96/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td159"><SPAN class="p345 ft107">Euro V</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td244"><SPAN class="p444 ft130"><NOBR>2008-10</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td460"><SPAN class="p143 ft108">ESC<SPAN class="ft129">h </SPAN>& ELR<SPAN class="ft129">i</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td159"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td244"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td460"><SPAN class="p143 ft107">1999/96/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td159"><SPAN class="p345 ft107">Euro V</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td244"><SPAN class="p444 ft130"><NOBR>2009-10</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td459"><SPAN class="p143 ft108">ETC<SPAN class="ft129">k</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td165"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td453"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td461"><SPAN class="p143 ft107">1999/96/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td462"><SPAN class="p351 ft108">EEV<SPAN class="ft129">m</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td463"><SPAN class="p444 ft130"><NOBR>1999-10</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td461"><SPAN class="p143 ft108">ESC<SPAN class="ft129">h </SPAN>& ELR<SPAN class="ft129">i</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td462"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td463"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td461"><SPAN class="p143 ft107">1999/96/EG,</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td462"><SPAN class="p351 ft108">EEV<SPAN class="ft129">m</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td463"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td461"><SPAN class="p143 ft108">ETC<SPAN class="ft129">k</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td462"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td463"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td464"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td45"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td465"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p445 ft122">Emission och gränsvärde (g/kWh)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr19 td371"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p22 ft107">CO</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td466"><SPAN class="p147 ft107">HC</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td467"><SPAN class="p36 ft108">NO<SPAN class="ft33">X</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td468"><SPAN class="p172 ft107">Partiklar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td381"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td142"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td469"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td470"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td143"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td388"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td164"><SPAN class="p145 ft122">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td471"><SPAN class="p145 ft48">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td271"><SPAN class="p145 ft122">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td153"><SPAN class="p145 ft108">Ej begr.<SPAN class="ft129">c</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td158"><SPAN class="p145 ft48">11,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td472"><SPAN class="p145 ft122">2,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td264"><SPAN class="p347 ft122">14,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p145 ft108">Ej begr.<SPAN class="ft129">c</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td388"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td471"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td271"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td153"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td158"><SPAN class="p347 ft122">4,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td472"><SPAN class="p145 ft122">1,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td264"><SPAN class="p347 ft122">8,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td45"><SPAN class="p446 ft122">0,36/0,61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td158"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td472"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td264"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td45"><SPAN class="p345 ft137">2<SPAN class="ft33">e</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td158"><SPAN class="p347 ft113">4,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td472"><SPAN class="p145 ft113">1,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td264"><SPAN class="p347 ft113">9,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td45"><SPAN class="p446 ft113">0,40/0,68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td385"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td158"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td472"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td264"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td45"><SPAN class="p345 ft140">e</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td388"><SPAN class="p17 ft141"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td164"><SPAN class="p17 ft141"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td471"><SPAN class="p17 ft141"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft141"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td153"><SPAN class="p17 ft141"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td158"><SPAN class="p347 ft107">4,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td472"><SPAN class="p145 ft107">1,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td264"><SPAN class="p347 ft107">7,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td45"><SPAN class="p145 ft107">0,15/0,25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td385"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td158"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td472"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td264"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td45"><SPAN class="p345 ft142">g</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td388"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td164"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td471"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td271"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td153"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td158"><SPAN class="p347 ft107">2,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td472"><SPAN class="p145 ft107">0,66</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td264"><SPAN class="p347 ft107">5,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td45"><SPAN class="p145 ft107">0,10/0,13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td385"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td158"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td472"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td264"><SPAN class="p17 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td45"><SPAN class="p345 ft142">j</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td158"><SPAN class="p145 ft48">5,45</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td472"><SPAN class="p145 ft108">0,78/1,6<SPAN class="ft129">l</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td264"><SPAN class="p347 ft107">5,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p145 ft107">0,16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td388"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td471"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td271"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td153"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td158"><SPAN class="p347 ft107">1,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td472"><SPAN class="p145 ft107">0,46</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td264"><SPAN class="p347 ft107">3,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td45"><SPAN class="p145 ft107">0,02</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td158"><SPAN class="p347 ft107">4,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td472"><SPAN class="p145 ft108">0,55/1,1<SPAN class="ft129">l</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td264"><SPAN class="p347 ft107">3,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td45"><SPAN class="p145 ft107">0,03</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td388"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td471"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td271"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td153"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td158"><SPAN class="p347 ft107">1,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td472"><SPAN class="p145 ft107">0,46</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td264"><SPAN class="p347 ft107">2,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td45"><SPAN class="p145 ft107">0,02</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td158"><SPAN class="p347 ft122">4,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td472"><SPAN class="p145 ft108">0,55/1,1<SPAN class="ft129">l</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td264"><SPAN class="p347 ft122">2,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td45"><SPAN class="p145 ft122">0,03</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td388"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td471"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td271"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td153"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td473"><SPAN class="p347 ft122">1,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td474"><SPAN class="p145 ft122">0,25</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td475"><SPAN class="p347 ft122">2,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td476"><SPAN class="p145 ft122">0,02</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td473"><SPAN class="p347 ft122">3,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td474"><SPAN class="p145 ft108">0,40/0,65<SPAN class="ft129">l</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td475"><SPAN class="p347 ft122">2,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td476"><SPAN class="p145 ft122">0,02</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td385"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td473"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td474"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td475"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td476"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft8">Anmärkningar:</P>
<P class="p426 ft8"><SPAN class="ft108">a</SPAN><SPAN class="ft131">I denna kolumn har de lekmannamässiga beteckningarna listats (Euro I, II, osv.)</SPAN></P>
<P class="p428 ft8"><SPAN class="ft108">b</SPAN><SPAN class="ft131">Detta var basnivån för emissionsgränser gällande tunga motorer för ECE och EU. Körcykeln ECE R 49 användes från det första ECE R49 direktivet ända till och med 91/542/EG direktivet (Euro I och II).</SPAN></P>
<P class="p447 ft8"><SPAN class="ft8">c</SPAN><SPAN class="ft131">Ej beg.: Partikelnivån begränsades inte förrän i direktivet 91/542/EG (Euro I).</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td391"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td70"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">195</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td392"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td393"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft144"><SPAN class="ft108">d</SPAN><SPAN class="ft143">Detta gränsvärde innebar en reduktion av ECE R49 gränserna med 20 % och man refererar ofta till detta gränsvärde som ECE R49 – 20 %. Dessa gränsvärden introducerades först i Tyskland som en frivillig norm och senare även i andra länder och därför kom motortillverkarnas anpassning att ske gradvis.</SPAN></P>
<P class="p449 ft8"><SPAN class="ft108">e</SPAN><SPAN class="ft131">Det högre gränsvärdet för partiklar gällde för motorer med lägre effekt än 85 kW.</SPAN></P>
<P class="p449 ft8"><SPAN class="ft8">f</SPAN><SPAN class="ft145">För produktionskontroll (COP, Conformity of Production) gällde högre värden i första steget (”rad A”) i 91/542/EG direktivet (Euro I).</SPAN></P>
<P class="p450 ft108"><SPAN class="ft108">g</SPAN><SPAN class="ft146">Det högre gränsvärdet gällde för motorer med en cylinderstorlek mindre än 700 cm3 per cylinder och ett maxeffektvarvtal mindre än 3000 r/min.</SPAN></P>
<P class="p451 ft8"><SPAN class="ft108">h</SPAN><SPAN class="ft131">ESC: Den nya stationära </SPAN><NOBR>13-stegs</NOBR> cykeln;</P>
<P class="p131 ft8"><SPAN class="ft8">i</SPAN><SPAN class="ft145">ELR, som är den nya röktestmetoden i EU. Inga rökkrav har dock listats i tabellen ovan.</SPAN></P>
<P class="p450 ft108"><SPAN class="ft8">j</SPAN><SPAN class="ft134">Det högre gränsvärdet gällde för motorer med en cylinderstorlek mindre än 750 cm3 per cylinder och ett maxeffektvarvtal mindre än 3000 r/min.</SPAN></P>
<P class="p452 ft8"><SPAN class="ft8">k</SPAN><SPAN class="ft131">ETC: Den nya transienta körcykeln.</SPAN></P>
<P class="p131 ft8"><SPAN class="ft8">l</SPAN><SPAN class="ft145">Den lägre gränsen i ETC cykeln gäller för NMHC och den högre gränsen är för metan (CH4)</SPAN></P>
<P class="p449 ft8"><SPAN class="ft108">m</SPAN><SPAN class="ft147">EEV: Enhanced Environmental Friendly Vehicles, ung. ”särskilt miljövänliga fordon” med svensk nomenklatur.</SPAN></P>
<P class="p132 ft2">För emissionskraven till och med direktivet 91/542/EG (Euro II) i tabell 3 har körcykeln i ECE R49 använts. Denna körcykel är som tidigare nämnts stationär och består av 13 olika belastningssteg. Inför kraven i 1999/96/EG (Euro III) ansågs det nödvändigt att helt modifiera denna körcykel. De utredningar som genomfördes ledde till att två varianter av körcykler kommer att användas från och med dessa krav. Den ena varianten är en modifierad <NOBR>13-stegs</NOBR> körcykel (ESC<SPAN class="ft56">3 </SPAN>) med ett komplement i form av en transient (fri acceleration) rökmätning (ELR<SPAN class="ft56">4</SPAN>). Den andra varianten är en transient körcykel (ETC<SPAN class="ft56">5</SPAN>) där varvtal och motorbelastning specificerats för varje sekund av körcykeln. Eftersom skillnaden mellan</P>
<P class="p453 ft58"><SPAN class="ft48">3</SPAN><SPAN class="ft148">ESC: European Stationary Cycle.</SPAN></P>
<P class="p127 ft58"><SPAN class="ft48">4</SPAN><SPAN class="ft148">ELR: European Load Response.</SPAN></P>
<P class="p126 ft58"><SPAN class="ft48">5</SPAN><SPAN class="ft148">ETC: European Transient Cycle.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft19"><SPAN class="ft0">196 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">de båda körcyklerna är påtaglig är det är uppenbart att emissionsnivåerna mellan dem inte direkt kan jämföras.</P>
<P class="p44 ft2">I direktivet 1999/96/EG rad A (Euro III) skall ESC- och ELR- kombinationen av körcykler användas för konventionella dieseldrivna dieselmotorer, inklusive sådana med elektroniskt styrd insprutning, avgasåterföring (EGR) och/eller oxidationskatalysatorer. Dieselmotorer försedda med avancerad avgasreningsutrustning inkluderande <NOBR>NO<SPAN class="ft79">X</SPAN>-reducerande</NOBR> katalysatorer (s.k. deNO<SPAN class="ft79">X </SPAN>katalysatorer) och/eller partikelfilter, skall utöver ESC/ELR kombinationen även certifieras enligt ETC cykeln. Dieselmotorer enligt direktivet 1999/96/EG rad B1, B2 och C (Euro IV, V och EEV) skall certifieras både enligt ESC/ELR och ETC körcyklerna. Gasdrivna motorer skall testas enligt ETC körcykeln. För dessa motorer har ej heller någon partikelgräns satts i 1999/96/EG rad A och B (Euro III och IV).</P>
<P class="p93 ft0">I kraven för motorer till tunga fordon finns, till skillnad från lätta fordon, även förslag för år <NOBR>2008–2009</NOBR> (1999/96/EG rad B2 för 2008, eller Euro V<SPAN class="ft57">6</SPAN>) och en särskild frivillig norm för s.k. ”miljövänligare fordon” (Enhanced Environmentally Friendly Vehicles, EEV). Den nämnda normen var tänkt att träda i kraft redan <NOBR>1999-10-01</NOBR> men i och med fördröjningen av beslutet i kommissionen kommer detta att ske först <NOBR>2000-07-01.</NOBR></P>
<P class="p454 ft19">Miljöklasser för motorer till tunga fordon</P>
<P class="p159 ft2">Miljöklasserna för motorer till tunga fordon har funnits sedan 1993 års modell. Initialt motsvarade miljöklass 3 direktivet 91/542/EG rad A (Euro I) och de skärpta emissionskraven i miljöklass 1 och 2 baserade sig på 91/542/EG, rad B (Euro II). Sedan direktivet 91/542/EG rad B (Euro II) infördes som baskrav, har emellertid inte någon skärpt emissionsnivå introducerats för de ”bättre” miljöklasserna. Därmed har miljöklassystemet kommit att</P>
<P class="p455 ft58"><SPAN class="ft57">6 </SPAN>Benämningen Euro V används frekvent i litteraturen men kan diskuteras då det snarare är fråga om ett senarelagt gränsvärde för Euro IV. Andra beteckningar förekommer men Euro V är trots allt den vanligaste.</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td391"><SPAN class="p17 ft0">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td70"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">197</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td392"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td393"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft0">mista sin betydelse för motorer till tunga fordon under de senaste åren.</P>
<P class="p44 ft0">Nya miljöklasser för motorer till tunga fordon liknande den tidigare beskrivna modellen för lätta fordon har också antagits. Eftersom gränsvärdena för motorer till tunga fordon redan tidigare redovisats och diskuterats, ges i tabell 4 endast en översikt över beteckningarna i det nya miljöklassystemet.</P>
<P class="p52 ft3">Tabell 4: Nya miljöklasser för motorer till tunga fordon</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr32 td477"><SPAN class="p172 ft118">Miljöklass</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td478"><SPAN class="p409 ft118">Bet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td479"><SPAN class="p146 ft118">Direktiv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td480"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td481"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td482"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td483"><SPAN class="p456 ft65">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td484"><SPAN class="p412 ft65">Euro ”0”</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td485"><SPAN class="p146 ft65">Motorer före Euro I</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td486"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td488"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td483"><SPAN class="p456 ft58">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td484"><SPAN class="p412 ft58">Euro I</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td485"><SPAN class="p146 ft58">91/542/EG, rad A</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td486"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td488"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td483"><SPAN class="p456 ft58">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td484"><SPAN class="p412 ft58">Euro II</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td485"><SPAN class="p146 ft58">91/542/EG, rad B</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td486"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td488"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td483"><SPAN class="p456 ft58">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td484"><SPAN class="p412 ft58">Euro III</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td485"><SPAN class="p146 ft58">1999/96/EG, rad A</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td486"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td488"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td483"><SPAN class="p456 ft58">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td484"><SPAN class="p412 ft58">Euro IV</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td485"><SPAN class="p146 ft58">1999/96/EG, rad B för 2005</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td486"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td488"><SPAN class="p17 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td483"><SPAN class="p456 ft58">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td484"><SPAN class="p412 ft58">Euro V</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td485"><SPAN class="p146 ft58">1999/96/EG, rad B för 2008</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td486"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td487"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td488"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td483"><SPAN class="p410 ft58">EEV</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td484"><SPAN class="p412 ft58">EEV</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td485"><SPAN class="p146 ft58">1999/96/EG, rad C</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td486"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td487"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td488"><SPAN class="p17 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td489"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td490"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td488"><SPAN class="p17 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><SPAN class="p17 ft11">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><SPAN class="p18 ft11">199</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td176"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td177"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft149"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p457 ft1">Bilaga 3</P>
<P class="p458 ft86">Författare</P>
<P class="p459 ft86">Civilingenjör Peter Ahlvik</P>
<P class="p421 ft86">Ecotraffic R&D AB</P>
<P class="p460 ft128">Miljöklassning av drivmedel</P>
<P class="p461 ft150">Specifikationer för miljöklassade bensinkvaliteter sid. 1 (2)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr19 td491"><SPAN class="p144 ft70">Parameter</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td492"><SPAN class="p36 ft95">Miljöklass 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td493"><SPAN class="p40 ft95">Miljöklass 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td494"><SPAN class="p22 ft95">Miljöklass 2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td495"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td484"><SPAN class="p345 ft95">Motorbensin</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td266"><SPAN class="p351 ft95">Alkylatbensin</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td496"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td497"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td498"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td499"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td500"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td490"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td501"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td499"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td495"><SPAN class="p144 ft98">Researchoktantal, lägst</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td484"><SPAN class="p345 ft98">95</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td266"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td496"><SPAN class="p145 ft98">95</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td497"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td498"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td499"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td495"><SPAN class="p144 ft98">Motoroktantal, lägst</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td484"><SPAN class="p345 ft98">85</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td266"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td496"><SPAN class="p145 ft98">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td497"><SPAN class="p17 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td487"><SPAN class="p17 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td498"><SPAN class="p17 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td499"><SPAN class="p17 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td495"><SPAN class="p144 ft98">Ångtryck enligt Reid,</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td484"><SPAN class="p345 ft98">70/95</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td266"><SPAN class="p345 ft98">65</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td496"><SPAN class="p410 ft98">70<SPAN class="ft151">a</SPAN>/95<SPAN class="ft151">b</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td495"><SPAN class="p144 ft96">högst kilopascal</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td484"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td266"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td496"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td497"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td498"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td499"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td495"><SPAN class="p144 ft98">Ångtryck enligt Reid,</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td484"><SPAN class="p345 ft98">45<SPAN class="ft151">a</SPAN>/65<SPAN class="ft151">b</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td266"><SPAN class="p345 ft98">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td496"><SPAN class="p145 ft98">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td495"><SPAN class="p144 ft95">lägst kilopascal</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td484"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td266"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td496"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td497"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td487"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td498"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td499"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td495"><SPAN class="p144 ft98">Destillation:</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td484"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td266"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td496"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td495"><SPAN class="p144 ft96">Förångat vid 70 °C,</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td484"><SPAN class="p145 ft96">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td266"><SPAN class="p351 ft96"><NOBR>15-42</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td496"><SPAN class="p145 ft96">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td495"><SPAN class="p144 ft96">volymhalt procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td484"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td266"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td496"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td497"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td498"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td499"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td495"><SPAN class="p144 ft98">Förångat vid 100 °C, lägst</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td484"><SPAN class="p345 ft98">47<SPAN class="ft151">a</SPAN>/50<SPAN class="ft151">b</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td266"><SPAN class="p345 ft98">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td496"><SPAN class="p145 ft98">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td495"><SPAN class="p144 ft96">volymhalt procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td484"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td266"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td496"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td497"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td498"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td499"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td495"><SPAN class="p144 ft98">Förångat vid 100 °C,</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td484"><SPAN class="p145 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td266"><SPAN class="p345 ft98">72<SPAN class="ft151">c</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td496"><SPAN class="p145 ft98">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td495"><SPAN class="p144 ft95">högst volymhalt procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td484"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td266"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td496"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td497"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td487"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td498"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td499"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td495"><SPAN class="p144 ft98">Förångat vid 150 °C, lägst</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td484"><SPAN class="p345 ft98">75</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td266"><SPAN class="p345 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td496"><SPAN class="p145 ft98">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td495"><SPAN class="p144 ft96">volymhalt procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td484"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td266"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td496"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td497"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td498"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td499"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td495"><SPAN class="p144 ft98">Förångat vid 180 °C, lägst</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td484"><SPAN class="p145 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td266"><SPAN class="p345 ft98">95</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td496"><SPAN class="p145 ft98">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td495"><SPAN class="p144 ft96">volymhalt procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td484"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td266"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td496"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td497"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td487"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td498"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td499"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td495"><SPAN class="p144 ft98">Slutkokpunkt, högst °C</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td484"><SPAN class="p345 ft98">205</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td266"><SPAN class="p345 ft98">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td496"><SPAN class="p145 ft98">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td497"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td498"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td499"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td495"><SPAN class="p144 ft98">Olefiner, högst volymhalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td484"><SPAN class="p345 ft98">13,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td266"><SPAN class="p351 ft98">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td496"><SPAN class="p145 ft98">18,0<SPAN class="ft151">d</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td495"><SPAN class="p144 ft95">procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td484"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td266"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td496"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td497"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td487"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td498"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td499"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td495"><SPAN class="p144 ft98">Aromater, högst</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td484"><SPAN class="p345 ft98">42,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td266"><SPAN class="p351 ft98">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td496"><SPAN class="p145 ft98">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td495"><SPAN class="p144 ft96">volymhalt procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td484"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td266"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td496"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td497"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td487"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td498"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td499"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td500"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td490"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td501"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td499"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p17 ft118"><SPAN class="ft11">200 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td18"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td19"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft149"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft3">Specifikationer för miljöklassade bensinkvaliteter sid. 2 (2)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft3">Parameter</P>
<P class="p462 ft98">Bensen, högst volymhalt procent</P>
<P class="p463 ft98"><NOBR>n-Hexan,</NOBR> högst volymhalt procent</P>
<P class="p464 ft98"><NOBR>c-Alkaner,</NOBR> högst volymhalt procent</P>
<P class="p465 ft98">Syre, högst masshalt procent</P>
<P class="p466 ft98">Oxygenater:</P>
<P class="p467 ft98"><SPAN class="ft98">–</SPAN><SPAN class="ft152">Metanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel måste tillsättas</SPAN></P>
<P class="p468 ft98"><SPAN class="ft98">–</SPAN><SPAN class="ft152">Etanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt</SPAN></P>
<P class="p469 ft98"><SPAN class="ft98">–</SPAN><SPAN class="ft152">Isopropylalkohol, högst volymhalt procent</SPAN></P>
<P class="p470 ft98"><SPAN class="ft98">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft152">Tertiär-butylalkohol,</SPAN></NOBR> högst volymhalt procent</P>
<P class="p471 ft98"><SPAN class="ft98">–</SPAN><SPAN class="ft152">Isobutyalkohol, högst volymhalt procent</SPAN></P>
<P class="p472 ft96"><SPAN class="ft96">–</SPAN><SPAN class="ft153">Etrar som innehåller fem eller flera kolatomer per molekyl, högst volymhalt procent</SPAN></P>
<P class="p473 ft98"><SPAN class="ft98">–</SPAN><SPAN class="ft152">Andra oxygenater</SPAN><SPAN class="ft151">e</SPAN>, högst volymhalt procent</P>
<P class="p474 ft98">Svavel, högst milligram per kilogram</P>
<P class="p475 ft98">Bly, högst gram per liter</P>
<P class="p475 ft98">Fosfor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p172 ft95">Miljöklass 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p20 ft95">Miljöklass 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p143 ft95">Miljöklass 2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td502"><SPAN class="p351 ft95">Motorbensin</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td503"><SPAN class="p351 ft95">Alkylatbensin</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td504"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td505"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td506"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td507"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td151"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td508"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p444 ft98">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p351 ft98">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p444 ft98">1,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td505"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td506"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p351 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p351 ft98">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p351 ft98">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td505"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td506"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p351 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p351 ft98">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p351 ft98">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td505"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td506"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p444 ft98">2,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p345 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p444 ft98">2,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td505"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td506"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td507"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td505"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td506"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p351 ft98">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p345 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p351 ft98">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td505"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td506"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p351 ft98">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p345 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p351 ft98">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td505"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td506"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td502"><SPAN class="p351 ft98">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td503"><SPAN class="p345 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td504"><SPAN class="p351 ft98">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td505"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td506"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p351 ft98">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p345 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p351 ft98">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td505"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td506"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p351 ft98">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p345 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p351 ft98">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td505"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td506"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p351 ft98">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p345 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p351 ft98">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td505"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td506"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p351 ft98">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p345 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p351 ft98">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td505"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td506"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p351 ft98">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p345 ft98">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p351 ft98">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td505"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td506"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td507"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td502"><SPAN class="p351 ft98">0,005</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td503"><SPAN class="p351 ft98">0,002</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td504"><SPAN class="p444 ft98">0,005</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td505"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td506"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td507"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td502"><SPAN class="p444 ft98">Inte mätbar</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td503"><SPAN class="p345 ft98">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td504"><SPAN class="p351 ft98">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td502"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td503"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td504"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">Bensin i miljöklass 1 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugningsrespektive insprutningsventiler. Bensin i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td391"><SPAN class="p17 ft11">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p17 ft118">Bilaga 3 <SPAN class="ft11">201</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td392"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td393"><SPAN class="p17 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p476 ft0">miljöklass 1 avsedd för fordon med katalytisk avgasrening får ej innehålla askbildande ämnen.</P>
<P class="p477 ft8"><SPAN class="ft108">a</SPAN><SPAN class="ft131">Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i </SPAN><NOBR>X-,</NOBR> <NOBR>Y-,</NOBR> <NOBR>Z-,</NOBR> AC- och <NOBR>BD-län</NOBR> samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8 °C högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100 °C lägst 47 volymhalt procent.</P>
<P class="p478 ft8"><SPAN class="ft3">b</SPAN><SPAN class="ft138">Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i </SPAN><NOBR>X-,</NOBR> <NOBR>Y-,</NOBR> <NOBR>Z-,</NOBR> AC- och <NOBR>BD-län</NOBR> samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars i övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8 °C högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100 °C lägst 47 volymhalt procent.</P>
<P class="p479 ft3"><SPAN class="ft8">c</SPAN><SPAN class="ft154">Om temperaturökningen i intervallet </SPAN><NOBR>45%-72%</NOBR> förångat understiger 10 °C gäller istället att T50 värdet (temperatur vid 50 volymhalt procent förångat) skall vara mellan 90 °C och 105 °C.</P>
<P class="p480 ft3"><SPAN class="ft3">d</SPAN><SPAN class="ft41">Med undantag för blyfri bensin regular (ett minsta motoroktantal (MON) på 81 och ett minsta researchoktantal (RON) på 91) för vilket den maximala olefinhalten skall vara 21 volymhalt procent. Dessa gränsvärden hindrar inte att blyfri bensin med lägre oktantal än vad som anges i denna bilaga får saluföras.</SPAN></P>
<P class="p481 ft0">Andra primära alkoholer och etrar, vilkas destillasionsslutkokpunkt inte överstiger den destillationsslutkokpunkt som anges i nationell standarder, eller, där sådana saknas, i industriella specifikationer för motorbränslen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td509"><SPAN class="p17 ft118"><SPAN class="ft11">202 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td510"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td511"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td89"><SPAN class="p17 ft20">SOU 2000:35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td118"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td181"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td393"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td490"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td512"><SPAN class="p17 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td245"><SPAN class="p17 ft149"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td7"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr49 td513"><SPAN class="p17 ft11">Specifikationer för miljöklassade dieseloljekvaliteter</SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td512"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td247"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td515"><SPAN class="p171 ft95">Krav</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td516"><SPAN class="p345 ft95">Miljöklass 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td487"><SPAN class="p351 ft95">Miljöklass 2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td162"><SPAN class="p345 ft95">Miljöklass 3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td514"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td181"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td393"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td490"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td162"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td515"><SPAN class="p171 ft96">Cetanindex, lägst</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td516"><SPAN class="p345 ft96">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td487"><SPAN class="p351 ft96">47</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td162"><SPAN class="p345 ft96">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td515"><SPAN class="p171 ft96">Cetantal, lägst</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td516"><SPAN class="p345 ft96">51</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td487"><SPAN class="p351 ft96">51<SPAN class="ft151">a</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td512"><SPAN class="p482 ft96">51</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td517"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td515"><SPAN class="p171 ft96">Densitet vid 15 °C lägst kg/m<SPAN class="ft151">3</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td516"><SPAN class="p345 ft96">800</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td487"><SPAN class="p351 ft96">800</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td162"><SPAN class="p345 ft96">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td515"><SPAN class="p171 ft96">Densitet vid 15 °C högst kg/m<SPAN class="ft151">3</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td516"><SPAN class="p345 ft96">820</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td487"><SPAN class="p351 ft96">820</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td512"><SPAN class="p482 ft96">845</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td517"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td515"><SPAN class="p171 ft96">Destillation</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td516"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td487"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td512"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td517"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td515"><SPAN class="p171 ft96">– begynnelsekokpunkt lägst °C</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td516"><SPAN class="p345 ft96">180</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td487"><SPAN class="p351 ft96">180</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td162"><SPAN class="p345 ft96">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td515"><SPAN class="p171 ft96">– vid 95 % destillat, högst °C</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td516"><SPAN class="p345 ft96">285</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td487"><SPAN class="p351 ft96">295</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td512"><SPAN class="p482 ft96">360</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td517"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td518"><SPAN class="p171 ft95">Aromatiska kolväten, högst</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td519"><SPAN class="p345 ft95">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td484"><SPAN class="p351 ft95">20</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td168"><SPAN class="p345 ft95">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td515"><SPAN class="p171 ft98">volymhalt %</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td516"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td487"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td512"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td517"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td518"><SPAN class="p171 ft95">Polycykliska aromatiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td519"><SPAN class="p145 ft95">Inte mätbar</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td484"><SPAN class="p483 ft95">0,1<SPAN class="ft151">b</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td168"><SPAN class="p345 ft95">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td515"><SPAN class="p171 ft96">kolväten, högst volymhalt %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td516"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td487"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td512"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td517"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td518"><SPAN class="p171 ft96">Polycykliska aromatiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td519"><SPAN class="p345 ft96">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td484"><SPAN class="p351 ft96">–</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td168"><SPAN class="p345 ft96">11<SPAN class="ft151">c</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td515"><SPAN class="p171 ft96">kolväten, högst masshalt %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td516"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td487"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td512"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td517"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td514"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td515"><SPAN class="p171 ft96">Svavelhalt, högst mg/kg</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td516"><SPAN class="p345 ft96">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td487"><SPAN class="p351 ft96">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td512"><SPAN class="p482 ft96">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td517"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td514"><SPAN class="p17 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td181"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td393"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td490"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td512"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td517"><SPAN class="p17 ft67"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p484 ft3"><SPAN class="ft108">a</SPAN><SPAN class="ft154">Gäller dieselbrännoljor som omfattas av nr 2710 0066 i kombinerade nomenklaturen </SPAN><NOBR>(KN-nr)</NOBR> enligt förordningen EEG/2658/87.</P>
<P class="p127 ft3"><SPAN class="ft3">b</SPAN><SPAN class="ft41">Enligt Svensk Standard 155116.</SPAN></P>
<P class="p127 ft3"><SPAN class="ft8">c</SPAN><SPAN class="ft154">Enligt IP 391.</SPAN></P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GOB335SOU_2000__35.pdf1526239pdfRen luft på väghttps://data.riksdagen.se/fil/E9F4DFC8-74F2-48E4-8D9F-5AAA54B016C0